Examensarbeten magister, Högskolan för scen och musikhttps://hdl.handle.net/2077/249492024-03-28T10:51:38Z2024-03-28T10:51:38ZLåt kropparna klinga!Laurén, Hannahttps://hdl.handle.net/2077/743922023-10-06T11:28:29Z2022-12-08T00:00:00ZLåt kropparna klinga!
Laurén, Hanna
Med utgångspunkt i fenomenologi undersöker denna studie hur man som körledare kan hjälpa sina körsångare att förkroppsliga musiken. Studien fokuserar på om rytmiken kan vara en väg att gå och på vilka sätt rytmiken kan gynna målet att få musiken förkroppsligad. Flera likheter mellan rytmik och fenomenologi lyfts fram, bland annat det holistiska perspektivet på människan. Kropp, själ, förnuft och alla våra sinnen hör ihop och bildar en helhet. En annan likhet är att både rytmiken och fenomenologin utgår från den personliga upplevelsen. I projektet har repetitioner med en sångensemble genomförts där deltagarna har fått närma sig musiken med sin kropp genom olika rytmikövningar. Studien bygger på deltagarnas reflektion och egna upplevelser samt tre intervjuer enligt Kvales halvstrukturerade livsvärldsintervju.
2022-12-08T00:00:00ZVill du sjunga med mig? Learning. Doing. Meaning.Kim, Lundberghttps://hdl.handle.net/2077/697592021-10-08T01:43:39Z2021-10-05T00:00:00ZVill du sjunga med mig? Learning. Doing. Meaning.
Kim, Lundberg
Det finns många anledningar till att sjunga i kör. Körsång är en livsstil. För många är det så viktigt att de säger att det ger dem mening. Meningen kan vara att skapa något musikaliskt. Meningen kan också vara den gemenskap man får tillsammans med andra korister - eller tillsammans med publiken. Meningen kan vara att uppnå ett Vi. Vi skapar något gemensamt. Vi uppnår något. Det kan också vara att övervinna sig själv. Om meningen är att uppnå något musikaliskt och detta musikaliska inte blir tillräckligt kvalitativt tappar det en del av sin mening. I en kör är alla medskapare och i denna essä betraktar vi kören utifrån Wengers (1998) begrepp Praxisgemenskap. En sådan gemenskap kräver sin ledare. Den tillitsbaserade ledarskapsmodellen (Bringselius, 2017) blir ett verktyg att försöka hitta en grundad körledarskapsmodell.
2021-10-05T00:00:00ZDe ledbrutna gångarterna- En blick på scenkonstens rytmikSondén, Tobiashttps://hdl.handle.net/2077/645302020-05-21T01:39:04Z2020-05-20T00:00:00ZDe ledbrutna gångarterna- En blick på scenkonstens rytmik
Sondén, Tobias
Denna text är ett försök till ett rytmiskt översättningsarbete. Jag har jobbat med både
scenkonst och musik i många år och har en distinkt känsla av att jag som regissör,
skådespelare, dramatiker, musiker och kompositör jobbar med liknande saker. Att de
grundläggande beståndsdelarna i mångt och mycket är gemensamma. En av dessa
beståndsdelar är rytm. Jag kommer i detta arbete koppla samman mina erfarenheter och tankar
om rytm i ett scenkonstnärligt arbete med min rytmiska förståelse från musikens värld. Det
kommer framförallt kretsa kring mitt arbete som regissör under repetitionsperioden. Detta
ställer jag mot mer övergripande tankar om scenkonst. Texten är upplagd som en
taxonomi/klassifikation där musikaliska rytmiska termer läggs på det scenkonstnärliga
arbetet. Varje term bildar en egen kategori inom vilken jag diskuterar fritt med utgångspunkt i
min egen praktik. Med rytmiken som övergripande tematik dekonstruerar jag mina
arbetsmetoder inom scenkonst och musik.
2020-05-20T00:00:00ZMöjliga rum för socialt kapital i El SistemaSarner, Camillahttps://hdl.handle.net/2077/626052019-11-23T02:34:50Z2019-11-22T00:00:00ZMöjliga rum för socialt kapital i El Sistema
Sarner, Camilla
The study results show that children and parents develop social networks characterized by mutual
trust and faith. Swedish society, with its strong public welfare system, has a high level of
interpersonal trust. In the voluntary Swedish Municipal School of Culture, in which El Sistema
constitutes a part, despite mutual hierarchical governance, mutual trust and confidence can thus
be created social capital. But it is a temporary and fragile social capital. El Sistema is often run as
temporary projects, which means that there is an uncertainty about continuation. Despite this
uncertain ground, trusting relationships and faith between teachers and families are created. In
these relationships are El Sistema's most valuable social capital, which generates both bonding,
bridging and linking social capital. But social capital can quickly decline. Therefore, this study
recommends that El Sistema should combine organizational hierarchy with social networks to
ensure more sustainable structures that over time can safeguard social capital in the form of
trusting relationships. In this way, El Sistema can contribute with a sustainable puzzle piece in a
democratic community building. The study's result aim to contribute to research on the third
space of music by emphasizing the importance of mutual trust and confidential relationships that
create social capital.
2019-11-22T00:00:00Z