Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology / Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologihttps://hdl.handle.net/2077/183092024-03-28T15:18:52Z2024-03-28T15:18:52ZGymnasieelevers motiv till att läsa svenska som andraspråk. En kvalitativ studie om elevers resonemang kring valet att läsa sva på gymnasiet och deras erfarenheter av flerspråkighet i klassrummetBertilsson, Andershttps://hdl.handle.net/2077/796902024-01-31T21:02:32Z2024-01-31T00:00:00ZGymnasieelevers motiv till att läsa svenska som andraspråk. En kvalitativ studie om elevers resonemang kring valet att läsa sva på gymnasiet och deras erfarenheter av flerspråkighet i klassrummet
Bertilsson, Anders
Denna kvalitativa studie undersöker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att läsa ämnet svenska som andraspråk, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspråkighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats där elevernas livsvärldar och dess språkliga repertoarer anses påverka elevernas beslut och förhållningsätt (Busch 2017). Detta innebär att elevernas uppfattning om ämnet sva och deras inställning till flerspråkighet påverkas av deras tidigare erfarenheter. Fortsättningsvis utgår studien även från Duff och Talmys (2011) teori language socialization vilket lyfter hur miljö och omgivning påverkar individens språkutveckling. Hedman & Magnussons (2018) diskursanalys och deras begrepp behov- respektive bristperspektiv används för att diskutera elevernas inställning till sva-ämnet. Studiens material utgår från tre gruppsamtal med 11 elever som läser kurserna SVA2 och SVA3 på gymnasiet. Materialet analyserades och kategoriserades med hjälp av tematisk analys (Braun & Clark 2006). Resultat visade som tidigare studier att majoriteten av eleverna inte har valt att läsa sva, utan förflyttningen från grundskolan har skett automatiskt (Economou 2007; Magnusson & Hedman 2020). Utöver detta lyftes pedagogisk stöttning, kunskap och betyg fram som viktiga motiv till varför eleverna har fortsatt läsa sva. Resultatet visar även att eleverna antyder att flerspråkigheten har en negativ inverkan på deras språkutveckling och väljer därför att avstå från att använda den i klassrummet. Elevernas uppfattning till ämnet kan kopplas ihop med ett bristperspektiv (Hedman & Magnusson 2018) då de anser att sva huvudsakligen fokuserar på språkets grunder och därför är det lättare att få bättre betyg i jämförelse med svenskämnet.
2024-01-31T00:00:00Z”Det är alldeles för svårt” – vuxna andraspråkselever och yrkeslärare läser samt reflekterar över innehållet i en lärobok i kursen Omvårdnad 1Sparredal, Ulfhttps://hdl.handle.net/2077/785052023-10-06T11:28:01Z2023-09-11T00:00:00Z”Det är alldeles för svårt” – vuxna andraspråkselever och yrkeslärare läser samt reflekterar över innehållet i en lärobok i kursen Omvårdnad 1
Sparredal, Ulf
I denna uppsats presenteras en studie av utmaningar som vuxna andraspråkselever som läser en yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen möter när de läser texter i en lärobok i ämnet Omvårdnad 1. Lärobokstexterna undersöks med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder där de senare består i att vuxna andraspråkselever som studerar vård- och omsorgsprogrammets kurser inom kommunal vuxenutbildning läser, gör markeringar i och kommenterar på två texter i läroboken. Yrkeslärare med antingen svenska som förstaspråk och svenska som andraspråk som arbetar med vård- och omsorgsprogrammets kurser inom komvux gör motsvarande uppgift. Syftet är att få en bild av vad vuxna andraspråkselever upplever som utmanande i lärobokens texter och av vilka insikter yrkeslärare som möter vuxna andraspråkselever på väg mot undersköterskeexamen har i vuxna andraspråkselevers möten med skolans texter. Resultatet av studien visar att skolspråket som beskrivits som utmanande inom framför allt naturorienterande- och samhällsorienterande ämnen även i yrkesprogrammens läroböcker vållar problem för vuxna andraspråksinlärare. Resultatet visar också att yrkeslärare är skickliga på att förutse vad som vållar vuxna andraspråkselever svårigheter när de läser lärobokstexter men att de samtidigt inte har insikter i vad utmaningarna består av. En viktig slutsats är också att yrkeslärare med svenska som andraspråk har viktiga perspektiv på lärobokstexterna som yrkeslärare med svenska som förstaspråk saknar.
2023-09-11T00:00:00ZNär fakta ska läras in. En kvantitativ och kvalitativ studie av ord i biologiämnet och högstadieelever med svenska som andraspråkPanteón, Mattihttps://hdl.handle.net/2077/782382023-10-06T13:42:04Z2023-08-18T00:00:00ZNär fakta ska läras in. En kvantitativ och kvalitativ studie av ord i biologiämnet och högstadieelever med svenska som andraspråk
Panteón, Matti
Föreliggande uppsats behandlar två delstudier. Delstudie ett undersöker elever som
läser svenska som andraspråk och hur väl eleverna anger sig förstå ett antal ord i en
lärobok i biologi för grundskolans senare del. Delstudie två undersöker om
flertydighet är ett hinder för läsförståelsen hos samma grupp av elever. Flertydighet
är viktigt att undersöka eftersom om ord inte förstås i sitt sammanhang kommer det
att påverka förståelse för texten, och i värsta fall helt misstolka den, vilket har
konsekvenser för elevernas lärande och betyg.
Undersökningen har som teoretisk utgångspunkt de fyra vokabulärkategorier som
utarbetades av Järborg (2007) inom ramen för projektet OrdiL – en korpusbaserad
kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år:
A - Allmänspråkliga, frekventa ord
B - Allmänna ofta abstrakta skriftspråkliga ord
C - Allmänspråkliga ämnestypiska ord
D - Fackord och facktermer, ofta unika för ett visst ämne
För att tydliggöra data används en kvantifiering av elevernas kvalitativa output i de
båda undersökningarna och analys sker med hermeneutisk ansats. Tydligheten består
i att varje ord genererar ett värde som kan berätta något av upplevd svårighet.
Resultatet antyder att det är abstrakta, ämnesrelaterade samt ämnestypiska
fackord som utgör de största utmaningarna för läsförståelsen. Även långa ord kan
utgöra ett hinder för läsförståelsen och kombinationen av dessa utgör dessutom en
än större utmaning för eleverna. Flertydiga ord kan orsaka ett hinder för
läsförståelsen men mer forskning behövs för att ge än mer kunskap i frågan. Totalt
pekar resultaten på att eleverna kan läsa den aktuella lärobokstexten och skapa sig en
viss förståelse men behöver stöd för att komma åt viktiga kunskaper texten
förmedlar.
2023-08-18T00:00:00ZGrepp om begrepp : En studie av lärares problembilder och deras lösningsförslag i språk- och kunskapsutvecklande arbete.Sundquist, Evahttps://hdl.handle.net/2077/782362023-10-06T12:26:39Z2023-08-18T00:00:00ZGrepp om begrepp : En studie av lärares problembilder och deras lösningsförslag i språk- och kunskapsutvecklande arbete.
Sundquist, Eva
Studien bygger på en fallstudie av fyra lärares reflektioner om språk- och kunskapsutvecklande arbete. Lärarna har svarat på hur de kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med eleven i fokus. Fokusgruppsdiskussionen som föregås av enkätundersökning har lärarna diskuterat svårigheter i undervisningen samt strategier för en mer varierad språkutvecklande undervisning inom sitt ämne och med andraspråkseleven i fokus. Det framgår av diskussionen hur lärarna hittar lösningar som tillämpas i klassrummet men även vilken stöttning lärarna saknar. I enkätundersökningen ger lärarna förslag på svårigheter i det språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt de arbetar med i de representerade ämnena som presenteras längre fram i studien. Lärarna ger exempel på hur språkliga brister kan ge svårigheter i språk- och kunskapsutvecklingen. Genomgående används begrepp som interaktion, läsförståelse, lästräning, studiehandledning och ord- och begreppsförståelse liksom elevernas hantering av begrepp begreppsförståelse i undervisningen - sammanfattning ”grepp om begrepp”.
2023-08-18T00:00:00Z