Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M Rapport R3:1976 Intressenter och kalkyler i bebyggelseplanering Hans Fog Ingvar Henricson Byggforskninge Rapport R3:1976 INTRESSENTER OCH KALKYLER I BEBYGGELSEPLANERING av Hans Fog och Ingvar Henricson Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 730449-4 från Statens råd för byggnadsforskning till professor Hans Fog, Institutionen för stadsbyggnad, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Statens råd för byggnadsforskning, ISBN 91-540-2524-9 Stockholm LiberTryck Stockholm 1976 INNEHÅLL SIDA 1 Problemställning och projektets utveckling 4 2 Utbyggnadsproblem och kalkylmetoder 7 3 Intressenter och fysisk planering 12 4 Samhällsekonomiska konsekvenser 19 5 Sammanfattande konsekvensbeskrivningar 30 6 Behovs- och efterfrågeanalyser 33 7 Lokaliseringskalkyler 37 8 Totala bebyggelsekalkyler 43 9 Kommunalekonomiska kalkyler 50 10 Plankostnadskalkyler 57 11 Kommundelsplan för Bollebygd 60 12 Försök med konsekvensbeskrivningar för Bollebygd 66 13 Kommunalpolitiska handlingsprogram och fysisk miljö 93 14 Målformuleringar, analyser och effekter 96 Bilaga 1 Bebyggelsemönster för resursjäm­ förelser 102 Bilaga 2 Ur producentens och bankens broschyr om Krokdal II i Bollebygd 109 Bilaga 3 Intressenter nämnda i de politiska partiernas kommunala handlingspro­ gram för Borås 1973 och Göteborg 1973 111 Bilaga 4 Lägesrelationer mellan bostad, ar­ betsplats, service och rekreation 117 Bilaga 5 Typfall av negativa utbyggnads- effekter för befintlig miljö 124 Litteraturförteckning 128 1 PROBLEMSTÄLLNING OCH PROJEKTETS UTVECKLING Projektet startade som en pilotstudie med syfte att undersöka med vilka metoder de i vid mening ekonomiska konsekvenserna som följer av en kommundelsplan och avser olika intressenter idag identifieras, bedöms och redovisas och hur dessa metoder kan förbättras. Inriktningen på kommundelsplaner motiverades av att planerna på denna nivå kunde väntas vara så detalje­ rade att det var möjligt att visa hur olika myndig­ heter, företag, medborgargrupper och andra intressen­ ter berördes av planerna. Samtidigt bedömdes över­ väganden och beslut på kommundelsplanenivån starkt påverka de kommunala budgetarna, särskilt de med 5- årigt perspektiv. Kommundelsplanenivån hade dessutom, jämfört med andra planeringsnivåer, ägnats relativt litet intresse ur forsknings- och metodutvecklings- synpunkt. Efter projektets påbörjande inledde planverket under hösten 1973 en riksomfattande inventering av områdes- planer, dvs kommundelsplaner och andra planer som avser i tiden relativt näraliggande byggnadsåtgärder, (Statens Planverk (1975)). Den i projektet planerade inventeringen av kommundelsplaner inställdes därför. Det andra som påverkade projektets fortsättning var att kommunala planer som redovisade kalkyler och konsekvenser relaterade till olika intressenter förekom i mer begränsad omfattning än vad som förut­ sattes vid planeringen av projektet. Det problem som pilotstudien skulle inringa och det efterföljande huvudprojektet behandla framhölls i intervjuer med kommunala politiker och tjänstemän som ytterst angeläget. Pilotstudien slogs därför samman med huvudstudien, som samtidigt kortades ner från, som ursprungligen planerats, två år till ett år. Problemet omformulerades till att främst gälla kon­ struktion av förslag till hur en intresseanknuten konsekvensbeskrivning och ekonomisk kalkylering kan utformas i den kommunala planeringen på kommundels- nivå. Ett väsentligt delproblem var hur fysiska pla­ ners ekonomiska konsekvenser för olika intressent­ grupper kan beskrivas av tjänstemän och särskilda experter på ett så klargörande sätt att en kommuni­ kation på likvärdiga villkor mellan kommunala för­ troendemän och olika intressentgrupper blir möjlig. I synnerhet bedömdes behovet av en sådan kommunikation vara stort vid konflikter mellan enskilda och allmänna intressen och mellan intressen som bevakades av välin­ formerade contra svagt informerade grupper. Avsikten har varit att genom ett samarbete med några kommuner få så realistiska utgångspunkter som möjligt vid konsekvensbeskrivningar och kalkyler för olika utbyggnadsalternativ. Vissa krav ställdes på planeringssituationen för de kommuner som kunde vara aktuella att ingå i projektet. Kommundelsplanearbete skulle pågå samtidigt med pla­ nering på högre plannivåer. Såväl omplanering i be­ fintlig bebyggelse, perifert och centralt, som plane­ ring av exploateringsområden skulle vara aktuellt. I inledningsskedet av projektet etablerades kon­ takter med två kommuner, Växjö och Borås. Växjö bedöm­ des som en intressant försökskommun eftersom kommunen ingick i planverkets och Kommunförbundets försöks­ verksamhet med verksamhetsplaner. Borås har i vissa avseenden varit vägledande för kommunala planerings­ metoder. Man uppmärksammade tidigt behovet av att få en synkronisering mellan kommunala investeringar och bostadsbyggande. Tjänstemän och politiker i de båda kommunerna inter­ vjuades om de aktuella planeringsproblemen med sär­ skild tyngdpunkt på kommundelsplanenivån. Pågående planeringsarbete på denna nivå gällde i Växjö en dis­ positionsplan för öjaby, omfattande från början ca 700 lägenheter och några industriområden. Kommundels- planearbetet i Borås avsåg en kommundelsplan för Bollebygd, väster om centralorten Borås, och var en fortsättning på en tidigare blockplan. Kommundelspla- nen siktade mot en utbyggnad av Bollebygd från ca 1 700 till ca 10 000 invånare. Ett omfattande arbete lades ner på att studera de särskilda förutsättningarna för planeringen i de båda kommunerna. Skriftligt planmaterial, bostadsbyggnads- program och kommunfullmäktiges handlingar har varit det huvudsakliga källmaterialet. Dipositionsplanen för öjaby initierades med anledning av byggandet av en länsflygplats nordväst om Växjö och kunde i och för sig användas för att illustrera hur konsekvenser i form av buller och andra störningar behandlats och borde behandlas i en kommundelsplan. Planförslaget skars av olika anledningar ner i några tätt på varandra följande planförslag till att omfatta ett hundratal hus som komplettering till befintlig bebyggelse. De konsekvensbeskrivningar som inom detta projekt gjordes för öjaby för att pröva och illustrera kal­ kylmetoder upprepades och utvidgades i tillämpnings­ exemplet Bollebygd. Endast de senare kalkylexemplen redovisas i denna rapport. För att täcka in fler kalkylproblem än de som kunnat illustreras i tillämpningsexemplen från de två kom­ munerna har under projektets gång ett relativt stort antal planutredningar fortlöpande studerats. Av re- 6sursskäl valdes detta sätt framför fördjupade kontakter med ytterligare kommuner. Några av dessa utredningar har tagits upp till speciell diskussion för att illustrera en viss kalkyltyp eller vissa aspekter av en kalkyl­ metod. Det har också efterhand visat sig nödvädigt att inte låsa framställningen till endast kommundelsplane- nivån utan att också diskutera såväl mera överordnade som mera detaljerade plannivåer. 1 kapitel 2 till och med 10 redovisas och diskuteras tillgängliga teorier för ämnesområdet. Kapitel 11 och 12 tar upp en kommundelsplan och ger exempel på kon­ sekvensbeskrivningar och kalkyler för denna. Markut­ nyttjandet är här av stor betydelse. I bilaga 1 ges några jämförande exempel på bebyggelsemönster och exploateringsgrader. I bilaga 2 finns ett utdrag ur en broschyr som berör den aktuella planen. Hur kommu­ nalpolitiska program behandlar fysisk miljö tas upp i kapitel 13. I bilaga 3 visas en uppställning på vilka intressenter som omnämns i olika politiska par­ tiers program. Rapporten avslutas i kapitel 14 med en diskussion om förändringar i planeringsprocessen. Exempel på tillgänglighetsstudier som metod att ana­ lysera plankonsekvenser tas upp i bilaga 4. I bilaga 5 ges exempel på bebyggelseförändringar som ger ne­ gativa effekter på miljö och tillgänglighet. Denna rapport är i många avseenden annorlunda än de föreställningar om redovisning vi hade när programmet till projektet formulerades. Några av de svårigheter vi stötte på är redan berörda. Vi avsåg ursprungligen att göra jämförande studier av befintliga planer. Verk­ ligheten ville annorlunda. Materialet vi fick fram var för ofullständigt. Vi valde då att försöka ge en bred redovisning av teorierna och en mångskiftande och varierande exempelsamling på tillämpningar. Tillämp­ ningsexemplen är konstruktioner gjorda inom projektet och skall ses som uppslag och möjligheter när det gäller intressentgrupperingar, konsekvensanalyser och kalkyler. Projektet initierades av Hans Fog som också har lett projektet. Ingvar Henricson har som forskare deltagit i projektet från dess start under hösten 1973 till dess avslutning under sommaren 1975. Kerstin Eliasson Löken har som assistent medverkat under hela tiden. I olika perioder har Lars-Eric Lilja och Mats Reneland deltagit i arbetet. Ingvar Henricson har svarat för huvuddelen av arbetet med den slutliga utformningen av rapporten. 72 UTBYGGNADSPROBLEM OCH KALKYLMETODER En av utgångspunkterna för detta projekt har varit att kommundelsplanenivån kunde vara en lämplig nivå för att pröva intressentrelaterade kalkyler. Planerna på denna nivå bedömdes få en detaljeringsgrad som gjorde det möjligt att identifiera grupper som på­ verkades av planerna samtidigt som projekten kunde väntas vara så pass stora att de 5-åriga budgetarna starkt påverkades under mer än en budgetperiod. De tidigare erfarenheterna av kommundelsplaner, de må ha benämnts områdesplaner, dispositionsplaner el­ ler detaljplaneskisser, visade att syfte, innehåll och detaljeringsgrad var mycket skiftande i de olika planerna. Bygglagutredningens arbetsmaterial antydde, när detta projekt inleddes, att en fastare utformning av en mellanplan motsvarande dispositions- och områ- desplanen var önskvärd. Remisskritiken mot bygglagut­ redningens förslag har tydligt visat att alltför mycket av väsentlig kunskap om planeringsprocess och styrningsmetoder ännu saknas för att man slutgiltigt skall kunna avgöra vilka som är de bästa kombination­ erna av låsning och rörlighet i planarbetet. (SOU 1974:21) Den framtida utformningen av planinstituten är när detta skrives svårt att säga något konkret om. I ännu högre grad gäller detta om hur de olika plantÿperna kommer att praktiskt tillämpas. Bygglagutredningens strukturering av utbyggnadsfall lämpliga att behandla i en kommundelsplan kan dock anses innehålla de väsentligaste typerna av utbygg- nadsproblem och används här för att ge en översikt över utbyggnadsproblem och kalkylmetoder. Se FIG Av figuren framgår vilka utbyggnadsfall som varit aktuella i de planer som närmare tas upp i rapporten, planerna och utredningarna från Bollebygd, öjaby, Barnarp-Odensjö, Liljeholmen och Göteborg. Ytterligare några av de kommundelsplaner som studerats men inte direkt refereras i rapporten karakteriseras enligt schemat. En generellare strukturering av utbyggnadsproblemen erhålles vid en indelning av planeringsarbetet i de tre faserna: 1 Att bestämma utbyggnadens innehåll 2 Att fördela utbyggnaden i rummet 3 Att fördela utbyggnaden i tiden En översikt över utbyggnadsproblem och metoder enligt dessa principer ges i FIG 2:1-2. I det praktiska arbetet skulle det leda till en mycket stel och svårföränder- 8lig planering om faserna genomfördes isolerade, strängt efter varandra och utan erfarenhetsåterföring såvida inte processen genomfördes i flera varv. Eftersom processen vid fysisk planering är komplice­ rad med många bindningar till annan planering kan den normalt inte upprepas i flera till sin omfattning lika omgångar. Ömsesidig påverkan och krav på förändring måste istället kommuniceras genom punktvis erfarenhets- återföring till tidigare planeringssteg. Struktureringen med de tre till synes självständiga planeringsfaserna får därför inte uppfattas som att faserna genomförs var för sig och oberoende av varandra. I FIG. 3 förtecknas de olika kalkyltyper som behandlas i rapporten. FIG 3 KALKYLFALL 1 Kostnads- och intäktskalkyl Kostnadskalkyl Intäktskalkyl 2 Omfattning Total kalkyl Projektskiljande kalkyl 3 Nivå Hushållsekonomisk kalkyl Företagsekonomisk kalkyl Kommunalekonomisk kalkyl Samhällsekonomisk kalkyl Kostnader Intäkter, nyttor Totala kostnader och intäkter Skillnader i kostnader och intäkter mellan projekt Effekter för hushållens budget: boendekostnader, reskostnader etc Produktionskostnader, för­ säljningsintäkter, vinst, räntabilitet Effekter för kommunens budget: utdebitering, upp- låningsbehov etc Uppfyllelse av samhällets överordnade mål, kostnader för måluppfyllelse 4 Real- och finansiell kalkyl Real resurskalkyl Resursåtgång i form av material och arbetskraft, kostnader för resurserna Finansiell kalkyl Behov av betalningsmedel vid olika tidpunkter 5 Investering och prissättning Investeringskalkyl Prissättningskalkyl 6 Fördelningseffekt Intressentuppdelad kalkyl Totalsummekalky1 Kostnader, intäkter, in- täktsöverskott, räntabilitet Självkostnad för projekt, anläggning, anläggningsdel etc Kostnader och intäkter på olika intressenter Kostnader, intäkter, in- täktsöverskott, räntabilitet FIG 1 9 Utbyggnadsfall som enligt bygglagut­ redningen är lämpliga att behandla i en kommundelsplan: i CO .__ TS 1 ro oS cr» r- :0 -P tn 1 *0 -P *r~» CO >i fd (D CO W XI tp -P Ti G ty* -P G CO •td ofd CD g cd G •H rH u Ti CD i—i * U i—i i—1 B Ti o B CO CD fd fd CD 0 e tr» 1 i—1 u tP G K M tP •n CO r—1 0< O :0 u fd < G rH a) 0 XI u XI m 0 r—1 1 oflj :fd G X <1) >i cd 0) Q) X 04 B fd 04 -P G X i—1 X* G •ro c Q) CO Q) ■P CO U ecx-(V2x2 , där y är bostadsutgift/hushåll och x disponibel inkomst/ hushåll, medan a, b, c och d är konstanter som be­ stäms genom regressionsanalys. För hushåll med två vuxna och ett eller flera barn och med en disponibel inkomst av ca 17 500 kr/år erhålles så pass låga inkomstelasticiteter som 0,02- 0,10. Först i inkomstlägena kring 40 000 kr/år över­ stiger elasticiteterna för sådana hushåll 0,40. (Undersökningen gäller endast hyres- och bostads­ rätts lägenheter och ej egnahem.) Holms & Gustafssons resultat antyder alltså att bo- stadskonsumtionen ökar betydligt mindre med inkomst­ erna än vad tidigare studier angett. Ett annat in­ tressant resultat är att de regionala skillnaderna inte är särskilt stora. Resultatet från undersök­ ningar på riksnivå och från andra regioner och kom­ muner torde därför vara användbara för att beskriva efterfrågeförändringar på en viss lokal bostadsmark­ nad. Givet att man vet hur bostadsefterfrågan beror av inkomsterna återstår frågan om hur hushållens in­ komster kommer att utvecklas. Det är möjligt att den inkomsttillväxt som under 60-talet betraktats som självklar både i samtida bedömningar och i prognoser i fortsättningen kommer att ifrågasättas eller brom­ sas upp av andra skäl. Det största problemet med att bestämma bostadsefterfrågans innehåll är ändå att kunskaperna om valet mellan hyreslägenhet och egnahem är klart bristfälliga. Både Eriksson & DuRietz' och Holms & Gustafssons undersökningar gäl­ ler enbart hyres- och bostadsrättsmarknaden och inte egnahemsmarknaden. De flesta efterfrågestudierna är analyser på makro­ nivå, av aggregat av hushåll. Ett undantag är Eriks­ sons & DuRietz' studie. En kalkylmodell för bostads- analyser, som utgår från mikronivån, från de enskil­ da hushållens flyttningsbeslut, prövas för närvaran­ de av Jan Gustafsson. (Holm & Gustafsson (1974)) Modellen bygger på en metod som Per Holm använt för att be­ skriva hur inkomstökningar påverkar hyrorna i det äldre lägenhetsbeståndet och efterfrågan på lägenhe­ ter i det nya. (SOU 1964:3) I modellen studeras först hur förändrade inkomster påverkar efterfrågan på bostäder och därefter hushållstillskottets struk­ tur och bostadsefterfrågan■samt förändringar av ut­ budet på grund av nybyggnad, rivning, upprustning, etc. I det sista steget sammanfattas förändringarna av utbud och efterfrågan och uppkommen över- och underefterfrågan på marknaden analyseras. 7 LOKALISERINGSKALKYLER I den fysiska planeringen placeras eller snarare re­ serveras markytor för verksamheter (bostäder, service, arbetsplatser) i rummet. Valet av läge påverkas av ett komplicerat, ömsesidigt beroende mellan ett stort an­ tal verksamheter. Vid planeringens början är i ytter­ lighetsfallet ingenting fixerat utan alla platser är möjliga för alla verksamheter. Först när ett läge valts för en viss verksamhet begränsas valmöjlighe­ terna för en uppsättning andra verksamheter. Den fy­ siska planeringen är på detta sätt ett allokerings- problem snarare än ett lokaliseringsproblem. Lokali­ seringsproblemet är aktuellt för den som väljer ett läge i ett givet rumsligt mönster av verksamheter. Det enskilda hushållet som väljer bostad och företaget som väljer tillverkningsställe gör båda ett lokalise- ringsval. Som exempel på renodlade lokaliseringsbedömningar, där det gällt att välja läge för en enda verksamhet i en given bebyggelsestruktur, kan nämnas Byggnads­ styrelsens studier av tomtval för statliga arbets­ platser ,(Byggnadsstyrelsen (1973)), och bedömningarna kring lokaliseringen av Folkets Hus i Haninge (Alvar- sson (1974)). I Byggnadsstyrelsens rapport finns tillgänglighetsbe- dömningar med olika färdmedel i de redovisade exemplen men inga resmängds- eller reskostnadskalkyler. Lokali- seringsbedömningen för Folkets Hus i Haninge innehål­ ler trafikantkostnadsberäkningar (restid och färd­ kostnad) uppdelade på de tre grupperna boende, arbe­ tande och skolelever (lokalisering till skola i ett alternativ). Valet av nya områden för arbetsplatser och bostäder i den kommunala utbyggnadsplaneringen kan också det ses som ett lokaliseringsproblem när nytillskottet är litet i förhållande till den befintliga bebyggel­ sen. Kalkyler som kan användas för att välja lokaliserings- mönster är bl a sådana som innehåller förflyttnings­ kostnader för olika trafikantgrupper. I en intressent­ kalkyl ligger denna typ nära tillhands eftersom meto­ derna förutsätter en uppdelning på olika trafikslag och resultaten därför lätt kan redovisas uppdelade på trafikangrupper. Trafikkostnadsberäkningarna i SVR:s Plananvisnings- kommittés plankostnadskalkyler är exempel på kalkyler av detta slag. Beräkningsgången kräver en trafikprog­ nos och en prissättning av trafikvolymer och restider. (SVR:s Plananvisningskommitté (1973)) I SVR:s rapport finns också ett tillämpningsexempel för två alterna- 38 tiva dispositionsplaner. Kravet på en trafikprognos försvårar kraftigt användningen av sådana kalkyler på kommundelsplanenivån. Planförslag med åtföljande tra­ fikkostnadsberäkningar är ännu sällsynta. Skälen till detta, som kunde vara värda en särskild studie, är sannolikt inte endast tekniska utan också av politisk natur. Utbyggnadsplanering i Göteborg I Göteborgs utbyggnadsplanering används en typ av lokaliseringsbedömning för att få ett första, större urval av möjliga utbyggnadsområden. Det framtida tra­ fiknätet betraktas som givet och områden med accep­ tabel tillgänglighet till regioncentrum eller till större lokalt centrum väljs först. Därefter gallras områden bort i den mån de förutsätter alltför stora investeringar i gator, va-anläggningar etc eller inte uppfyller vissa andra kriterier. (Göteborgs Stadsbyggnadskontor (1973)) Fördelning av bostadsbyggande i Göteborgsregionen Medan lokaliseringsbedömningarna i Göteborgs utbygg­ nadsplanering sker för hand genom uppskattning av olika områdens tillgänglighet använder modellen för fördelning av bostadsbyggandet i Göteborgsregionen en matematisk formulering av avvägningen mellan till­ gänglighet och utrymme. Den matematiska modellen krä­ ver att man anger vilken vikt tillgängligheten skall ha, vilket strängt taget är ett av de svåraste och mest grundläggande problemen i fysisk planering. I tillämpningen av modellen på Göteborgsregionen var fördelningen av lägenhetstillskottet relativt stabilt vid förändringar i viktningen av tillgängligheterna. Att detta skulle vara allmängiltigt är däremot inte särskilt troligt. (Göteborgsregionens förbundsstyrel­ ses kansli (1974)) När i andra fall förändringar i viktningen av till­ gänglighet inverkar betydligt på slutresultatet åter­ står det besvärliga problemet att välja en rimlig avvägning mellan tillgänglighet och utrymme. En nog­ grann analys av modellen och sättet att beräkna tät­ heter och tillgängligheter torde behövas innan den rutinmässigt används som ett planeringsverktyg. 39 Stadsplaneförslag i Liljeholmen Enkla resmängdsuppskattningar utan sofistikerade tra- fikprognosmodeller har prövats bl a för stadsplane­ förslag i Liljeholmen, Stockholm och för skisser till områdesplaner för Barnarp-Odensjö och Backen vid Jön­ köping. I Liljeholmsnexemplet är innehållet mycket olika i de båda planförslagen. I det ena finns enbart industri och kontorsverksamhet och i det andra till hälften bostäder. Man har därför i kalkylen "gått utanför planområdet" för att söka efter lokaliseringar för de alternativskiljande verksamheter som ej får plats i Liljeholmen. (Stockholms stadsbyggnadskontor (1970b)) Valet av lokalisering är väsentlig för beräkningsre­ sultatet. Val av ett lika centralt läge som Liljehol­ men skulle ge små skillnader om man inte tog hänsyn till att redan planerad bebyggelse då undanträngdes till andra lägen i en kedja av omplaceringar. Som alternativlokalisering i Liljholmenexemplet valdes områden som ingick i slutet av den överblickbara planeringsperioden. Detta får bedömas som en rimlig approximation av de annars ganska svårgripbara om- fly ttningskedjorna. I trafikkostnadsberäkningen för Liljeholmen redovisas tydligt antagandena om tidsvärderingen för hushållens arbets- och serviceresor (2-20 kr/tim) och för före­ tagens kontaktresor (60-200 kr/tim). Antagandena kan självfallet ifrågasättas och kritiseras, men just möjligheten att göra det kan ses som en tillgång för kalkylmetoden. Restidsvinsterna i timmar har uppskattats genom en utpräglad differenskalkyl. Företagens och hushållens totala restider i vart och ett av de två planförslagen har ej beräknats. I stället har ett antagande införts om att man vinner 10-12 minuter per tur och returresa vid en central lokalisering. Restidsvinsterna är av den storleksordningen att de med ett lågt an­ tagande om tidsvärdering och resfrekvens nästan väger upp merkostnaderna för exploatering i det ena alter­ nativet och klart gör detta vid det högre antagandet. Kalkylerna har senare upprepats med fler alternativ men med oförändrade beräkningsmetoder . (Stockholms stadsbyggnadskontor (1971)). Trafikantkostnadsberäkning för områdesplaner i Jönköping 40 Resmängdberäkningen för Barnarp-Odensjö och Backen ingår i programskisser för områdesplaner. Jönköpings stadsarkitektkontor (1973). I plankostnadskalkylen har förutom anläggningskostnader och driftkostnader medtagits en årlig trafikantkostnad per lägenhet och invånare, efter SVR:s PlananvisningskommittSs modell. Hur trafikantkostnaderna beräknats framgår inte av utred utredningarna. Läsaren har därför inte särskilt stora möjligheter att kontrollera att resultaten är rimliga. (SVR:s Plananvisningskommitté (1972)) En genomgång av det bakomliggande arbetsmaterialet visar att en enkel trafikalstringsformel använts för trafikalstringen i bostadsområdena och att en bil­ trafikprognos för år 1980 lämnat material till bil­ trafikmängderna. Kollektivtrafikens resmängder grun­ dar sig på en trafikräkning och kostnaderna på ekono­ misk statistik från Jönköpings kommuntrafik. I Plananvisningskommitténs eget exempel från två al­ ternativa dispositionsplaner för Råbyområdet i Västerås är trafikantkostnaderna i det ena alterna­ tivet endast ca 8% högre än i det andra. För Backenområdets två alternativ redovisas ingen skillnad i trafikantkostnader. Trafikantkostnaden anges till 2 000 kr/boende och år. Trafikantkostnaden för Barnarp-Odensjö beräknas däremot till det dubbla mot Backenområdet, 4 000 kr/boende och år, eller om­ räknat för ett genomsnittshushåll med 2,5 boende 10 000 kr/år. Skillnaden i reskostnader mellan ett hushåll i Backen och ett liknande hushåll i Barnarp-Odensjö är alltså enligt beräkningarna anmärkningsvärt stora och skulle kunna leda till en icke önskvärd segregering efter hushåll med olika inkomster. Som en ytterlighet skulle hushåll med låga inkomster få de högsta reskostnaderna om bostadsutbudet i Barnarp-Odensjö men ej i Backen hade acceptabla lägenhetsstorlekar, hyror och kontant­ insatser . Andelen smålägenheter är dock större i planförslagen för Backen (ca 30%<_2 rok) än för Barnarp-Odens jö (ca 20% £2 rok), andelen stora lägenheter mindre (34% >, 4 rok respektive 58% >_ 4 rok) och andelen flerfamiljs­ hus högre (50-70% respektive 35%). Riskerna är därigenom större för att Barnarp-Odensjö får en överrepresentation av större hushåll med goda inkomster, bil, och med förvärvsarbetande man och hemarbetande hustru. En sådan familj me « Grannskaps- anläggningar ^ "O Bostaden Källa: Lindström & Lilja (1972) 47 FIG 8 Arealbehov Stjärnstad 75 000 inv Terräng X, m2my/lgh 2 500 2 000 1 500 1 000 Totalareal Tätorts- anläggningar I I 0,05 0,10 i i 0,15 0,20 efc Källa: Lindström & Lilja (1972) 48 FIG 9 Inve s St jär 75 00 Terra 103 k tering nstad 0 inv ng X3 r/lgh hH h-> X Hoa h- h- & h- h-h-1-1 LV II I PX TT H > Xcr x O 200 7—-— N /■ \ r ■N „ ■j Tätorten totalt t 7 —K 7-tj X D U C 5—-6 %s5--- £ k j Bostaden 0 - i i i i 0,05 0,10 0,15 0,20 et Källa: Lindström & Lilja (1972) FIG 10 SCAPE-moduler och kalkylföremål 49 Kalkylföremål Plannivå Scape-moduler Investerings­ kostnad för Scape-modul i miljoner kr Tätort Regionplan Kommunplan TÄTORT (48 varianter) tätortsstorlekar : 75 000 inv. 225 000 inv. tätortsform : bandstad stjärnstad rutnätsstad Stadsdel Kommunplan TÄTORT (24 varianter) tätortsstorlek : 25 000 inv. tätortsform : bandstad sjärnstad rutnätsstad 2 000 Bostadsområde Kommundels- plan Dispositions­ plan GRANNSKAP (8 varianter) grannskapsstorlek: 3 000 - 6 000 inv. hustyper : VI villor Kl kedjehus RI radhus RII radhus LIII lamellhus LVIII lamellhus PXII punkthus SXVI skivhus 200 Miljödel Anläggning Anläggningsdel Stadsplan Byggnadsplan ELEMENT bostadshus LM-skola osv 0,1 - 4 Bygghandling ELEMENT asfaltytor gräsytor va-ledningar osv 50 9 KOMMUNALEKONOMISKA KALKYLER Om ett kalkylexempel från Göteborg Ett koitjmunalekonomiskt kalkylexempel som berör flera intressanta kalkylproblem är Göteborgs Stadskontors utredning om de kommunalekonomiska konsekvenserna av en utökad småhusproduktion. (Göteborgs Stadskontor (1974)) Utredningens bakgrund,, vars politiska innehåll något tonats ner i rapporten, var en motion från en social­ demokratisk ledamot av kommunfullmäktige om att ut­ reda vilka ökade kommunala stadsplanekostnader och minskade skatteintäkter på grund av ränteavdragen ett utökat småhusbyggande i egnahemsfdrm skulle med­ föra. (Göteborgs Stadskontor (1972)) Stadskontoret och de borgerliga majoriteterna i fas- tighetsnämnd och byggnadsnämnd framhöll att de mins­ kade skatteintäkterna på grund av att presumtiva småhusköpare med höga inkomster flyttade ut från kommunen, de minskade kommunala kostnaderna för små­ husområdenas drift och förvaltning samt de minskade sociala kostnaderna också borde undersökas. Kommunstyrelsen preciserade inte vilka effekter som i första hand borde undersökas utan beslöt att "uppdraga åt Stadskontoret att i samarbete med be­ rörda nämnder inkomma med utredning angående de kom­ munalekonomiska konsekvenserna av en utökad småhus­ produktion i Göteborg". Utredarna har som nollalternativ valt ett givet, men ej preciserat bostadsbyggande och jämfört detta med ett alternativ där ett: ej preciserat antal flerfa­ miljshus utbyts mot småhus. Stadsplanekostnader En viktig del av utredarnas uppgift har varit att beräkna de resursökningar som en ökande småhusandel och därmed en utglesning av tätortsområdet kräver. Generalplaneinvesteringar och lokala investeringar har behandlats var för sig. Beteckningarna anknyter till Göteborgs praxis för avgiftsuttag och är väsent­ liga för den slutliga kostnadsfördelningen på lägen­ heter i olika hustyper. Till lokala investeringar räknas de som görs inom ett avgränsat bostads- eller verksamhetsområde medan generalplaneinvesteringar är sådana som betjänar flera områden. 51 Principerna som tillämpas i Göteborg (1974) är att varje bebygglelsekategori betalar sina lokala investe- ringsutgifter. Undantaget är va-ledningar som endast till 1/3 täcks av engångsuttagen. De generalplane- mässiga investeringarna belastar däremot ej de olika bebyggelsetyperna i förhållande till deras resursför­ brukning. Småhusen subventioneras av kommunen. Utredarna har beräknat de generalplanemässiga merin- vesteringarna för sammanbyggda småhus jämfört med flerfamiljshus genom att i den omradesvisa utbyggnads- planeringen (UP-73) Göteborgs Stadsbyggnadskontor (1973) i princip byta ut den senare typen mot den förra. Genom att de ursprungliga investeringarna därmed fördelas på färre lägenheter och en del nya investeringar tillkommer erhålles en merinvestering för de sammanbyggda småhusen på mellan 5 200 till 15 600 kr/lgh. Se FIG 11. De generalplanemässiga mer- investeringarna för friliggande småhus, som betydligt överstiger de för sammanbyggda småhus, har man däre­ mot inte ansett sig kunna beräkna. FIG 11 'Kommunala investeringar och engångsuttag (friköpt tomt) Friliggande småhus 150 m^ vy (kr/hus) S ammanbyggda småhus 130 m^ vy (kr/hus) Lägenhet i flerfamiljs­ hus 85 m2 vy (kr/lgh) 0 Generalplanemässig merinvest «7 5 200-15 600 Genomsnittliga lokala invest 68 600 30 500 15 700 Summa invest (4) Uttag för vatten och avlopp 68 600 ± ? 35 700-46 100 15 700 3 800 3 300 2 300 Uttag för fjärrvärme - - 2 900 /ö') Uttag för tomtkostnader vid försäljning 30 400 14 600 5 900 ^7) Summa engångsuttag^4^+(3)+(T) 34 200 17 900 11 100 Återstår^3^-^^ 34 400 ± ? 17 800-28 200 4 600 Merinvestering netto för småhus, kronor per hus 29 800 ± ? 13 200-23 600 kronor per m2 vy 197 ± ? 100-180 52 De sammanbyggda småhusen har antagits kräva mellan 1,5 och 2,5 gånger mera mark än flerfamiljshusen. Antagandet grundar sig på erfarenheter från "tidiga­ re stadsplaner". Utredarna har här gjort ett allvar­ ligt och grundläggande fel som endast kan försvaras om denna förändring i tätheten i stadsbyggandet också på lång sikt endast blir marginell. Detta är inte troligt. När avgränsade bebyggelseområden med ett par tusen lägenheter glesas ut ökar också kostnaderna för att förbinda dessa områden med varandra och med den befintliga bebyggelsen. Markutnyttjandet bör därför jämföras på tätortsnivå och inte på grannskaps- eller stadsplanenivå. SCAPE:skedjehusplan (Kl) har i medelsvår terräng (À3) ett exploateringstal av 0,125 räknat på hela grann- skapsenheten. Motsvarande tal för tvåvånings radhus (RII) är 0,230 och för lamellhus i 3 våningar (LIII) 0,330. Detta överensstämmer relativt väl med utred­ ningens högre värde, 2,5, för småhusens större mark­ behov om de alternativa flerfamiljsområdena tänkes bestå av hus i 2 à 3 våningar. Utredningens investe- ringsuppgifter kommer emellertid från områden med högre bebyggelsetätheter; Kärra, Lövgärdet, Ranneber- gen, Toredamm. Antagandet att småhusen kräver mellan 1,5 och 2,5 gånger mera mark än de alternativa fler­ familjshusen är därför inte verklighetstroget. Bakom antagandet torde ligga att utredarna varit oklara om vilken typ av flerfamiljshusbyggande det ökade småhusbyggandet övervägs ersätta och därför an­ tagit ett markutnyttjande för flerfamiljshusen som ligger mellan erfarenhetsvärdena för de byggda områ­ dena och antagna värden för de kommande. Osäkerheten om det framtida flerfamiljshusbyggandet framgår bl a av följande resonemang: "Tidigare angivna generalplanemässiga merinvesteringar för små­ hus (kalkyldel A) har som utgångspunkt konstaterade skillnader i markkonsumtion mellan den hittillsvarande småhus- och fler­ familjshusproduktionen. Om i framtiden flerfamiljshusen utfor­ mas som en låg, marknära bebyggelse innebär detta att konstate­ rade skillnader i markkonsumtione minskas eller elimineras. Vid samma markkonsumtion skulle den skillnad i generalplaneinveste- ring som idag föreligger mellan småhus och flerfamiljshus i princip elimineras genom att flerfamiljshusproduktionen bleve dyrare. " Diskussionen visar att definitionerna "småhus" och "flerfamiljshus" är helt otillräckliga och vilka svå­ righeter som uppstår när de alternativ som jämförs med varandra inte klart specificerats. Den sista delen av citatet uttrycker i allmän form vad som är välkänt i det speciella fallet, att ett tvåvånings radhus med­ för samma investeringskostnader oavsett om lägenheter­ na skiljs genom vertikala snitt till ett småhus eller genom horisontella till ett flerfamiljshus. 53 Antagandena om resursåtgången för olika hustyper inom de avgränsade bostadsområdena kan kritiseras för att de framställer småhusbyggandet i alltför gynnsam dager. I ännu högre grad gäller detta för sättet att bortse från effekterna av utglesningen på tätortsnivå. Det är inte så att det bebyggda stadsområdets storlek en­ dast ökar med summan av de tillkommande bostads- och verksamhetsområdenas ytor. Det ökar betydligt mer. Som jämförelse kan tas SCAPE:s tätorter som konstrue­ rats med grannskapsenheter som byggbitar. FIG 12 visar att för en tätort med 75 000 invånare tätortsarealen per lägenhet är dubbla grannskapsarealen per lägenhet för en utbyggnad med villor. För kedjehus och radhus ökar tätortsarealen ännu mera. Resultaten från de konstruerade tätortsmönstren kan inte direkt tilläm­ pas på Göteborgs utbyggnad men visar tydligt att effekter av ytutbredningen inte bör försummas när man studerar investeringarna på generalplanenivån. Kalkylmetoder och resultat. En kritisk diskussion Som stöd för en diskussion kring totalresultatet av den kommunalekonomiska kalkylen redovisas här utred­ ningens hårdast koncentrerade sammanställning av de ekonomiska konsekvenserna. Den delvis hårda kritik som kan riktas mot sammanställningens sakliga inne­ håll mildras betydligt vid en bedömning av hela rap­ porten. Exemplet visar på svårigheterna att mycket kort sammanfatta konsekvenserna också av relativt generella utbyggnadsförslag. "KONKLUSION" Ett utökat småhusbyggande i Göteborg torde Jämfört med flerfa­ miljshusbyggande innebära - en anpassning till rådande boendepreferenser, - ett tillgodoseende av i första hand relativt inkomst­ starka befolkningsgrupper boendeönskem&l, - en dämpad prisutveckling för småhus, vilket kan leda till att denna boendeform på sikt skulle bli till­ gänglig för allt fler, - en på längre sikt troligen minskad nettoutflyttning från kommunen, - kommunala merinvesteringar för mark och teknisk försörj­ ning - vid nuvarande finensieringsformer - av storleks­ ordningen 2-6 000 kr per tillkommande småhuslägenhet, att täckas med skattemedel, samt 54 FIG 12 Tätort Totalareal m2my/lgh 2 500 2 000 1 500 ■LUI1 000 LVIII, iPXII SXVI Grannskap Totalareal m2my/lgh ) 0 500 1 000 1 500 FIG ritad efter värden från Lindström & Lilja (1972) 55 4-12 000 kr per tillkommande småhuslägenhet att täckas via kommunala avgifter; - ett skattébortfall till följd av de sk underskottsavdra- gen på ca 2 000 kr per år och tillkommande småhuslägen­ het,, detta vid upplåtelse med äganderätt, - en merskatteinkomst på 2 000 kr per småhus och år bero­ ende på att hushåll med hög inkomst föredrar att stanna i Göteborg, - ett bibehållande av 11 000 kr i skatteinkomster per år om utflyttning från Göteborg kan undvikas." (Stencilbilaga till Göteborgs Stadskontor (1974)) De kommunala merinvesteringarna Det bör tydligare framhållas att uppgifterna gäller sammanbyggda småhus, ej friliggande. Kommunens mer­ kostnader för friliggande småhus är ytterligare ca 10 000 kr högre per lägenhet. För de sammanbyggda småhusen är merkostnaden i baskalkylen dessutom för lågt angivna eftersom beräkningssättet försummat vissa generalplaneinvesteringar. Den lägsta siffran i delposterna grundar sig på antagandet att småhus­ områden endast har ca 30% lägre markutnyttjande än flerfamilj shusområden. Att skattekollektivet gemensamt betalar mellan 2 000 kr och 6 000 kr per småhuslägenhet är en alltför för­ siktig uppskattning även för sammanbyggda småhus. Att mellan 4 000 kr och 12 000 kr av kostnaderna täcks av avgifter är en i sammanhanget vilseledande uppgift eftersom dessa avgifter inte diffrentieras mellan småhus och flerfamiljshus. Kostnaderna förde­ las över alla boende och därmed, med några mindre inskränkningar, över skattekollektivet. De diffrenti- erade avgifterna, 5 400 - 6 900 kr/lgh, har redan frånräknats. Det kommunala skattebortfallet Det kommunala skattebortfallet på grund av ränteav­ dragen, 2 000 kr/år, grundar sig på en uppskattning av underskottsavdragen för nyare småhus till 8 000 à 10 000 kr. Detta stämmer väl med resultaten från SCB:s småhusundersökning 1972-73 för småhus med mel­ lan 86 och 160 m2ly, byggda 1966-70, men torde vara flera tusen kronor för lågt för en prognos med de förutsättningar som gällde när utredningen gjordes. (SOU 1974:18, sid 7:43) 56 Det kommunala skattetillskottet Beräkningarna av det kommunala skattebortfallet på grund av ränteavdragen och de extra skatteintäkterna på grund av relativt fler höginkomsttagare stannar kvar inom kommunen visar tydligt skillnader mellan en samhällsekonomisk och en kommunalekonomisk kalkyl. Ett ränteavdrag på 10 000 kr för ett småhus medför, vid en realistisk marginalskatt på 60%, en inkomstom­ fördelning på 6 000 kr från samhället som helhet till ett enskilt hushåll. Däremot uppstår ingen inkomstom- fördelningseffekt från samhälle till hushåll, när ett hushåll flyttar från en kommun till en annan vid oförändrade avdrag och skattesatser. Den beräknade merskatteinkomsten, 2 000 kr per hushåll, motsvaras av presumtivt skattebortfall av samma storlek i en annan kommun. Ett intressant förhållande som tas upp i utredningen men som inte nämns i sammanfattningen är att utflytt­ ningen till grannkommunerna inte i någon högre grad kan hejdas genom en ökad småhusandel i Göteborgs bo­ stadsbyggande. Den begränsande och därmed bestämmande faktorn är småhusbyggandets omfattning i grannkommu­ nerna. Göteborg har sedermera också utsträckt sitt beslutsområde till dessa kommuner genom att träffa ett avtal om en begränsning av byggandet inom hela regionen. Utflyttningseffekterna Samma förhållande som ovan gäller för småhusandelens förmåga att påverka utflyttningen. Dessutom är det missvisande att endast ange merintäkten, 11 000 krv utan att ta upp vilka kostnader kommunen har för hus­ hållet som stannar kvar. Utredningen anger själv att de kommande driftsutgifterna för ett hushåll i ett småhus, om de fördelas efter genomsnittet per invå­ nare i kommunen, är ca 11 000 kr. Visserligen kan det vara korrekt att i det korta tidsperspektivet ange marginalkostnaderna, men det är klart missvisande att helt utelämna kostnadsposten, bara för att marginal­ kostnaderna inte är kända. 57 10 PLANKOSTNADSKALKYLER Eftersom plankostnads- och exploateringskalkyler redan har en etablerad ställning i kommunernas och de kommu­ nala förvaltningarnas planeringsarbete behandlas kal­ kylerna relativt summariskt i denna rapport. Ett om­ fattande metodutvecklingsarbete har ägnats dessa, hu­ vudsakligen producentinriktade, kalkyler. SVR:s Planan- visningskommitté har konstruerat kalkylmallar och tagit fram kalkyluppgifter för främst tekniska för­ sörjningssystem och andra anläggningar. (SVR:s Planan- visningskommitté (1973)1 Bland andra arbeten märks Blücher, Brundin & Persson, (1969), Holm & Hårsman (1970), Alvarsson (1974), Hög­ berg m fl (1974 ) . Med plankostnadskalkyler avser SVR:s Plananvisnings- kommitté beräkningar av investerings- och årskostnader som följer av att en fysisk plan genomförs. Jämfört med normala exploateringskalkyler omfattar SVR:s kal­ kylmall dessutom trafikantkostnader och kostnader för byggnader. Exploateringskalkylens kalkylföremål, de tekniska försörjningssystemen, vägar, parkerings- anläggningar och anläggningar för vatten och avlopp och värme, utgör dock tyngdpunkten i framställningen. SVR:s kalkylmetod, bygger liksom SCAPE:s på mängder och enhetspriser. Kalkylmallar och kalkyluppgifter är anpassade efter fyra olika detaljeringsnivåer, från generalplan till höjdsatt detaljplan. Metoden är in- tressentanknuten genom att kalkylförmålen avgränsas så att kostnaderna relativt tydligt kan förbindas med en "kostnadsbärare". Kostnadsbärarna, intressenterna, i tillämpningsexemplen understryker karaktären av producentinriktade kalkyler: kommunen, va-verket, värmeverket, elverket, trafikverket, stat, landsting och statliga verk. Intressenter som främst är nyttja- re är fastigheter, näringsliv och enskilda individer. För stora projekt av typ Norra Järva i Stockholm med många och tunga intressenter i producentledet (stat, landsting, sex bostadsföretag, industrianläggare och kommunens förvaltningar) finns det en uppenbar risk att producenterna kommer att dominera över nyttjarna i de intressentuppdelade kalkylerna. Se t ex projekt­ redovisningen för Norra Järva i Stockholms Fastighets­ kontor (1974) och Molinder (1975). Den starka betoningen av de förvaltningsmässiga syn­ punkterna framgår också av Planverkets inventerings- material om planekonomiska utredningar. Av de 42 ut­ redningarna av finansiell natur avgränsar nästa alla, 40 st, kostnadsberäkningarna till tekniska system, grundläggningsarbeten och kostnader för mark. Investe­ rings-, drift- och underhållskostnader för bostäderna tas inte med. (Statens Planverk (1975)) 58 Plankostnadskalkyler för marginell utbyggnad De senaste årens utbyggnadsplanering i Göteborg illus­ trerar hur investeringar för bostads- och verksamhets­ områden under vissa omständigheter kan betraktas som marginella. En av förutsättningarna är att en relativt stor och områdesvis varierande överkapacitet i de tekniska systemen på generalplanenivå byggts upp under 60-talets snabba expansion. I utbyggnadsplaneringen för perioden 1975-1985 har i ett av alternativen utbyggnadsområden rangordnats i tiden efter en metod som i princip minimerar de kommu­ nala investeringarna för periodens byggande. (Göteborgs Stadsbyggnadskontor (1973) överhuvudtaget har förvalt- ningsekonomiska argument systematiskt använts både för att ta fram och för att utvärdera alternativ. Metoden innebär följande stegvisa sökförfarande : I en första omgång väljs de områden som kräver lägst för- valtningsmässiga investeringar, räknat per lägenhet eller per hektar arbetsområdesyta. De nya investering­ ar som dessa områden aktualiserar räknas därefter som givna och kostnaderna frånräknas i nästa omgång när nya områden med minimiinvesteringar väljs ut. Förfa­ randet upprepas till periodens förutbestämda utbygg- nadsvolym nåtts. För att beräkna vilka investeringar som utlöses för olika utbyggnadskedjor undersöks om ett utbyggnadsom- råde ovillkorligen utlöser en investering eller endast om det föregås eller efterföljs av visst annat område. Tillämpningen av metoden torde, även om den komplette­ ras med andra kommunalekonomiska kriterier, innebära vissa risker i ett tioårsperspektiv också för den kommunala ekonomin. Att de kommunalekonomiska kalky­ lerna kan leda till andra beslut än om en samhälls­ ekonomisk kalkyl fick avgöra är uppenbart. Om utbygg­ naden måste forceras mot slutet av planperioden, när alla lågkostnadsområden byggts ut, kan stora general- planeinvesteringar bli nödvändiga. Stora svängningar i byggnadsvolymen medför i regel balansproblem. Nu­ varande räntenivå och byggprisutveckling talar för att det i stället kan vara en bättre strategi för en kommun att i jämn takt bygga upp en tillgänglig kapacitet. Utbyggnadsexempel från Öjaby, Växjö I den inledande delen av detta projekt studerades några aktuella utbyggnadsproblem på kommundelsplane- nivån i Växjö och Borås. Ett dispositionsplaneexempel från Öjaby, intill Växjö, kan tjäna som illustration för hur en marginalkostnadskalkyl, eller snarare en särkostnadskalkyl, kan användas för att motivera en utbyggnad som i vissa avseenden anses alltför kostsam. Under 1971 godkände byggnadsnämnden i Växjö lokali­ seringen av en ny länsflygplats till ett område norr om öjaby och gav stadsplanekontoret i uppdrag att upp­ rätta en dispositionsplan för öjaby. Byggnadsnämnden ansåg det nödvändigt att översiktligt utreda markan­ vändningen för angränsande område, trafikförhållanden och områdets försörjning med vatten och avlopp. I stadsplanekontorets dispositionsplaneförslag från april 1972 beskrivs planens syfte på följande sätt: "Plccnen avser att komplettera och utvidga bebyggelsen i öjaby samt reservera industriområden för sådan verksamhet som har intresse av att ligga i kontakt med flygfältet. Planen syftar till att öjaby kan utvecklas till en stadsdel med aa 3 000 in­ vånare med tillhörande service och underlag för nöjaktig kollek­ tiv trafik till Växjö." (Växjö stadsplanekontor (1972)) Remissinstansernas invändning mot planförslaget var bl a att vatten- och avloppsanläggningarna skulle bli alltför kostsamma och att byggandet därför borde be­ gränsas till områden som kunde anslutas till det be­ fintliga va-nätet. Den fortsatta utvecklingen av pro­ jektet ledde till successiva nertrappningar av nybe­ byggelsens omfattning på grund av riskerna för buller­ störningar från flygfältet. Eftersom flygterminalen och industriområdena på goda grunder kunde betraktas som givna och investeringar i ett va-system för dessa därmed nödvändiga skulle de extra investeringar som krävdes för bostadsbebygg­ elsen kunna beräknas genom en särkostnadskalkyl. För att undersöka effekterna av detta marginella be- räkningssätt dimensionerade vi först ett huvudsystem för va, ledningsdimensioner större än 200 mm, för enbart flygterminalen och industriområdena. Kostnads­ beräkningen med SCAPE:s värden visade en investerings­ kostnad av 570 000 kr. Därefter kontrollerades dimen­ sioneringen av det totala huvudsystemet som också kostnadsberäknades. Dimensionering och kostnadsberäk­ ning hade i planförslaget utförts av en konsultfirma på orten. Investeringskostnaderna för det totala huvudsystemet beräknades till 1 100 000 kr, vilket väl överensstämde med konsultfirmans beräkningar. Skillnaden mellan dessa kostnader, 530 000 kronor, kunde då sägas vara särkostnaden för att förse fyra bostadsområden med totalt 658 lägenheter, huvudsakli­ gen villor, med ett huvudsystem för vatten och avlopp till den rimliga kostnaden av ca 1 000 kr/lgh. 11 KOMMUNDELSPLAN FÖR BOLLEBYGD, BORAS Bakgrund I inledningsfasen av detta projekt undersöktes, bl a genom intervjuer med politiker och tjänstemän, några aktuella planeringsproblem med tyngdpunkt på kommun- delsplanenivån. Avsikten var att pröva intressentre- laterade konsekvensbeskrivningar med utgångspunkt från verkliga och aktuella planeringsfall. Kommundelsplaneringen för Bollebygd i Borås kommun är ett av dessa fall som vi närmare studerat och där vi prövat flera olika metoder för konsekvensbeskrivningar av planförslagen. I följande avsnitt redovisas försö­ ken . Tidigare utveckling, överordnade planer Bollebygd är en tätort intill riksväg 40, halvvägs mellan Göteborg och Borås och ligger på en höjdplatå i mötet mellan två dalgångar, Nolåns och Söråns dal­ gångar. Bollebygd hade 1974 ca 1 700 invånare. I orten finns LM-skola, läkarstation, barnavårdscentral, försäkringskassa, ett flertal butiker, bensinstatio­ ner m m. Bostadsutbyggnaden har hittills skett på områden norr och öster om centrum. Industriutbyggnad pågår i Söråns dalgång. För vidare expansion anses omfattande markköp erfordras. Den 1/1 1974 sammanlades kommunerna Bollebygd, Borås, Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors. Den nya kommunen fick namnet Borås kommun. Kommunsammanlägg­ ningen förbereddes av en samarbetsnämnd, bildad 1966, och från 1973 av sammanläggningsdelegerade. Samarbetsnämnden i Borås kommunblock beslöt i febru­ ari 1969 att påbörja arbetet med en blockplan. Sam- arbetsnämndens arbetsutskott fick i uppdrag att leda planeringsarbetet. Blockplaneringens syfte var att klarlägga förutsättningarna för samhällsutbyggnaden i den nya kommunen. Om Bollebygd i blockplanen för Borås En blockplan för Borås presenterades under våren 1972 och principgodkändes av samarbetsnämnden i Borås kom­ munblock i januari 1973 som underlag för fortsatt pla- nering. (Borås kommunblock (1972)) Om Bollebygd sägs i blockplanen att en grundmålsättning varit att ut­ reda möjligheterna att planera Bollebygd och fyra andra orter för en befolkning på 8 000 - 12 000 invå­ nare. Dessa orter bedöms då kunna fungera i stort sett självständigt ur både bostads- och arbetsplats­ synpunkt och vara serviceorter för omkringliggande områden. Blockplanen anvisar två alternativa utbyggnadsmöjlig­ heter för Bollebygd. Alternativ I innebär att i stort sett all mark i Nolåns och Söråns dalgångar utnyttjas för bebyggelse. Därmed kan befolkningsmålsättningen uppnås. En sådan utbyggnad medför att bebyggelsen kommer i konflikt med jordbruks- och naturvårdsin- tressena. Alternativ II tar hänsyn till jordbruksin­ tressena söder om den planerade motorvägen och pla­ nerna på att anlägga en golfbana norrut. I återstå­ ende utbyggnadsområden ges utrymme för maximalt 5 000 - 6 000 invånare. Planförfattarna tar inte slutlig ställning till de båda alternativen utan redovisar ett betydligt ner- minskat förslag med i huvudsak reservområden kallat "Föreslaget alternativ" och som visar vilka områden som i första hand bör byggas ut. Kommundelsplan för Bollebygd. Kort presentation av planförslagen Tre alternativa förslag till kommundelsplan för Bolle­ bygd har tagits fram. (Borås kommunblock (1973)) Förslag 1 innebär att blockplanens målsättning om en befolkning på ca 10 000 invånare i Bollebygd uppfylles genom att i stort sett all mark i Nolåns och Söråns dalgångar utnyttjas för bostadsbebyggelse och industri­ utbyggnad. I första hand har de lätt byggbara delarna av dalgångarna använts medan de mer svårexploaterade höjdpartierna sparats. Planförfattarna anser att dessa i viss mån kan behöva utnyttjas i framtiden men att de tillsvidare bör betraktas som strövområden. En ut­ byggnad i dalgångarna bedöms komma i konflikt med befintlig jordbruks- och grustäktsverksamhet. Vissa delar av Nolåns och Söråns dalgångar har av natur- vårdsskäl betecknats som lämpliga naturreservat. FÖRSLAG 1 62 Förslag 2 beaktar de olika särintressen som förts fram under planläggningen. Med tanke på jordbruksintres­ sena har marken intill motorvägen ej utnyttjats. Söråns dalgång har till stor del sparats av hänsyn till naturvårds- och friluftsintressen. övre delen av Nolåns dalgång har i detta förslag ej planlagts med hänsyn till naturvårdsintressen och planerna på att anlägga en golfbana på fastigheten Hulta. En utbyggnad enligt förslag 2 innebär att ca 5 000 personer kan be­ redas utrymme i Bollebygd. Planerna på en kraftig satsning på Bollebygd ur näringslivs och servicesyn­ punkt anser planförfattarna då ej kunna genomföras. FÖRSLAG 2 Förslag 3 innebär att man dessutom planerar för en utbyggnad på de skogklädda höjdområdena på östra sidan av Nolån och får utrymme för en golfbana på Hultaom- rådet i norr. Utbyggnadsmålsättningen kan därmed bi­ behållas även om mer svårbyggbar och avsides belägen mark utnyttjas. Förslaget överensstämmer vad beträffar näringslivs- och serviceinnehåll med förslag 1. FÖRSLAG 3 Planförfattarna redovisar en kostnadsanalys baserad på SCAPE :s uppgifter i Lindström & Lilja (1972). Beräkningarna visar att om de 400 villorna på Hulta- områdets lättbebyggda mark i stället bygges uppe på de skogklädda höjderna ökar den totala samhällsinve­ steringen med ca 16 milj kr. Denna teoretiska beräk­ ning har kompletterats med en kostnadsberäkning av en detaljerad planskiss med utnyttjande av lutningar på 1:5 - 1:10. En utbyggnad av de 400 villorna beräknas, enligt exploateringskalkylen, kosta ca 10 milj kr mer än på plan mark. Utifrån dessa beräkningar och blockplanens grundmål­ sättning om ett invånarantal på 8 000 - 12 000 anser planförfattarna att planförslag 1 uppfyller grundmål­ sättningen till en rimlig kostnad och redovisar detta som ett huvudförslag. Huvudförslaget Huvudförslaget till kommundelsplan för Bollebygds tät­ ort, benämnt, "Planförslag", överensstämmer i princip med kommunens egen generalplan utom vad gäller Hulta- området. I förhållande till blockplanen utnyttjas Nolåns västra sluttningar hårdare. Reservområden har medtagits på bergsområdena med ett sammanlagt utrymme för 250 - 300 småhus. I planen redovisas en gles bebyggelsetyp som i huvud­ sak motsvarar friliggande villor och en tätare som be­ står av radhus alternativt tvåvånings flerfamiljshus. Planen rymmer 940 lgh i markbostäder cch 1 250 Igh i småhus. Exploateringstalet för småhus anges till 5-10 hus per ha och för markbostäderna till 20 - 30 hus/lgh per ha. Planen redovisar två mindre servicecentra i Nolåns dalgång. Varje centra kommer att få ett befolknings­ underlag på ca 3 000 - 4 000 invånare. Planförfattarna uppger att detta bör ge förutsättningar för LM-skola, barnstuga, kioskbutik m m inom rimligt gångavstånd. Utbyggnadsriktningar. Tidsordning Med utgångspunkt från huvudförslaget har två alterna­ tiva utbyggnadsriktningar studerats. Alternativ "Norr­ ut först" innebär att Bollebygds tätort i en första utbyggnad expanderar i Nolåns dalgång öster om Töll- sjövägen. Detta ger en relativt smal bandstadsutbygg- nad där det första servicecentrat blir beläget på Backenområdet. Alternativ "Västerut först" innebär att tätorten expanderar västerut genom områdena väs­ ter om Erikstorp och söder om nuvarande RV 40 på Kulla­ området. Hultaområdet kan utnyttjas som golfbana i ca 25 år. En enkel kostnadskalkyl har utförts för de två utbygg- nadsordningarna. Planförfattarna tar ingen ställning till vilken utbyggnadsriktning som är fördelaktigast. 65 TÖLLSJÖ- BEFINTLIG BEBYGGELSE NYA BOSTADSOMRÅDEN NYA INDUSTRIOMRÅDEN NORRUT FORST VÄSTERUT FORST/$m 66 12 FÖRSÖK MED KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR BOLLEBYGD Diskussion om planeringsförutsättningarna Arbetet med såväl Borås blockplaneförslag som försla­ get till Bollebygds kommundelsplan har bedrivits med några få huvudmålsättningar och skiljer sig härigenom från den planeringstyp där man först utarbetar ett program som uttrycker målsättningar och sedan försö­ ker att i planförslagen uppfylla dessa målsättningar. Ett huvudmål för blockplanearbetet har för Bollebygds del varit att orten skall kunna fungera i stort sett självständigt ur såväl bostads- som arbetsplatssyn­ punkt och samtidigt vara en serviceort för omkring­ liggande mindre tätorter och glesbygdsområden. Sam­ tidigt nämns ett önskvärt invånarantal av 8 000 - 12 000. Det ligger närmast tillhands att tolka det senare målet som härlett ur det förra och därmed ett medel för att nå målsättningarna om service och ar­ betsplatser. (Borås kommunblock (1972)) Det är dock inte säkert att uppfyllelse av invånar- målsättningen leder till att de andra målen uppfylls. Däremot är det troligt att det undre befolknings­ talet, 8 000 invånare, är ett nödvändigt villkor för en utbyggd högstadieskola. En långsiktig ut­ veckling mot mindre klasser kan möjliggöra ett mindre befolkningsunderlag, men kravet på fler speciallinjer verkar åt andra hållet. I målsättningarna finns däremot ingenting nämnt om när det önskvärda tillståndet senast skall ha nåtts. Visserligen har planeringshorisonten angivits till år 2020, men att uppfatta detta som att kritik mot en dåligt fungerande serviceort med för litet befolk­ ningsunderlag inte kan framföras förrän den tiden löpt ut är knappast meningsfullt. Att knyta ett tids- villkor till målsättningarna är nödvändigt. Parametrar som inte varieras i planförslagen är hus­ typer, bebyggelsetäthet och hustypsfördelning. Block- planeförslaget för Borås innehåller följande för Bollebygd: " I planförslaget finns plats för 850 flerfamiljs- huslägenheter, 300 radhus, 300 kedjehus och 650 friliggande småhus vilket ger totalt 2 100 nya lägenheter exklusive exploa­ teringen inom Erikstorps- och Högaområdena. Detta medför att Bollebygd har utrymme för maximalt 9 000 invånare. " Här har såväl hustyper som hustypsfördelning ansetts given. Endast om detta gäller har uttalandet att invånaran­ talet högst kan bli 9 000 någon mening. Om i stället befolkningsmålsättningen anses vara överordnad och invånarantalet och den byggbara marken hålls konstant finns det en stor uppsättning kombinationer av hustyper och bebyggelsetätheter som kan uppfylla det villkoret Om därefter markrestriktionen släpps öppnar sig ännu fler möjliga lösningar även om de kanske medför högre kostnader. Detta är kostnadsberäkningens uppgift att visa. Alternativa kommundelsplaner för Bollebygd När blockplaneförslaget sedan bearbetas vidare i kommundelsplan för Bollebygd har antalet lägenheter förändrats. X kommundeIsplanen redovisas 2 190 lägen­ heter, men då inklusive Erikstorps- och Högaområdena, vilket torde betyda att antalet lägenheter i de andra utbyggnadsområdena skurits ner med ett par hundra jämfört med blockplaneförslaget. Det väsent­ liga är dock att, liksom tidigare, hustyper, bebyggel­ setäthet och hustypsfördelning inte varierats i de tre alternativa kommundelsplanerna som skisseras. Tvärtom används denna restriktion för att på ett ti­ digare stadium gallra bort ett av planförslagen, nr 2, med motiveringen att det inte kan rymma mer än 5 000 invånare. Återigen har service- eller invånarmålsätt- ningen betraktats som underordnad hustypsfördelning och bebyggelsetätheter. (Borås kommunblock (1973)) Remisskritik som målformulering (Kl) Bollebygds kommunfullmäktige gav i juni 1972 sitt remissvar på blockplaneförslaget. För det fortsatta kommundelsplanearbetet för Bollebygd som bedrivits av planeringsavdelningen i centralorten Borås har ett antal mål formulerats. Som ingående förutsätt­ ningar för kommundelsplanerna har remisssvaren på blockplanen tagits upp men endast på en punkt nämns remisskritiken från Bollebygd: "Kommunfullmäktige för­ ordar alternativ II utan golfbana. Hultaområdet kan i enlighet med antagen generalplan utgöra reservområde för ospeoifierade behov. " I FIG 13 har remisskritiken på blockplaneförslagens lös ningar på remisskritikens problem ställts samman. Att döma av de många problem som kvarstår har remisskri­ tiken inte använts i målsättningsarbetet för kommun­ delsplanerna. KO M M UN DE LS PL AN B0LL EB Y6 D RE M IS SK RI TI K S O M MÅ LF O RM UL ER IN G O H pH «H M C T3 tfl (U C Q> C Ö 'Ö H K "O CM p T) :o :o o^ C >> u 4-1 C p CA C 00 MAi u p. Lc :o p CL C 4-1 u Ö <1) c *j c CD Ö 3. 00 OCÖ C 4J C 4-1 C FI G 13 : XJ ß > ß ß :ß ß g :o :c0 • X M M ß CO CO rH ß rH ,3 :o :cd a Ph oo o ß g oo oo * >> cd i—i T3 ^ *H co ß ß ß W u co :o cd 4-1 ... 4-1 > co co :o cd g ß cd ß ß ^ xj a) • Cu ß ß P^ ß rH XJ M ß ß 4-J ß XJ ß HH ß •—i ß CO ß ß ß >> ß ß •H •H ß 4-1 rH ß ß ß 4J co 4-J ß ß :ß > rH •H ß XJ ß ß ß ß g ß ß ß 4 J i—1 ß :ß ß oß ß ß ß 00 4J Cu ß 00 ß co rH ß r* g ß ß ß 4-1 co XJ ß ß M 4-1 Cu ß ß oß ß XJ ß 1—1 ß ß -H ß O rH co ß rß 00 ß ß 00 ß ß ß ß CO i—i rH rH u i-h ß ß ß XJ •<-) 00 4-J •H ß ß oß O ß 4-1 ß 1—1 ß 4-1 4-J > ß XJ rß ß XJ i—1 CO 3 4J ß 3 O ß ß ß ß 00 ß ♦r-> ^ ß H 00 XJ rH :ß 3 ß ß ß co rH ß ß 00 CO ß ß o ß oß C CO ß O 4-1 :o oß ß r^ ß •H 00 oß ß ß ß r* 3 rß ß 00 CO ß O CU rH ß ß 4-1 ß ß H 4-J ß ß r* 4-1 ß :o ß ß X ß 4J 00 ß ß ß •H ß ß ß XJ co ß ß :o ß -H ß XJ 00 x> 1—4 ß 00 ß i—1 O 4-1 MH 00 rH rH ß ß CU :ß ß XJ CO *H Cu ß ß ß XJ Pi CO rH 4J M rH :ß ß M XJ > XJ rH >*>M ß CO CO o ß CO 4-J oß »H o •H ß CO 4-1 U OCd ß 00 O ß ß CO rH ß o 4-1 4-1 3 ß ß o :o :o 1—4 ß :o O O 4-1 ß ß ß JO X rH o pH rß PQ 00 pH X !S co X Q ß 00 pH O *0 S5 ß •H 43 Cd ß CJ 00 3 • a u ■d w cd cd ß ß •H t—I *H CU ß 0) CU »r-j :cd co m > Cd rü •r-| H CU CU rH i—I ß M ß rH *H 4-1 ß ß CH • cu o o co :ß ß •H C0 ß ß JO :o rH o o M ß ß 4-J CO ß rH ß • pH X g ß O ß ß X -H XJ pH XJ co ß 4-J ß rH ß 00 ß ß •r-> ß ß ß rH co 3 ß cd JO o ß ß :ß O ß ß ß g :< C/3 CH X CH ß Ü ß g XJ M o Pd ß ß oß r-l ß rH ß > < O Q 4-J r-4 4-1 ß rH •H ß CU rß O 4-J ß H o ß rH iH «H ß ß U ß ß ß H pH > O 3 r* ß ß ß o :o xJ co W PQ •H PQ PC CO CO ß r-l :o CH ocd ß Q, <: X 4-J ß rH ß X 1 ß ß ö » X ß •H X 00 XJ o M 00 ß g X ß o oo 00 r* O ß Oß ß o ß • < o ß o P*. CO r-4 ß rH ß ß > H PQ ß > X X ß C0 rH X ß :o o H 4-1 ß co ß •H XJ O ß CH 4-J 00 rß ß ß 00 Cd :o ß o CO M PQ CO (0-H ß ß ß Ph XJ o i—1 co 00 oo xj ß ß • ß XJ ß O 4-J :o ß ß > ß ß rH ß ß o ß ß rß •H ß 3 4J ß a ß CU ß r-4 ß 3 ß CO ß 3 > rH ß CU C/3 CO :o 4-J ß > XJ 00 •H ß O X •H 1 •i-) ß ß H :o H M 4-J ß -H > w rH co O ß ocd Cd i—i W ß ß »H < ß o rH ß ß •H ß ß -H ß o r-4 ß ß ß XJ • 4-J > ß ß o S 4-J o :o ß ß oo •H ß •H ß 00 ß o ß H XJ 00 ß ß > XJ 00 4-J 4-1 CU C/3 ß 00 ß ß ß ß ß ß rH ß co Q O •H *H •H ß ß 4-J ß *H ß ß ß o ui >d ß S ß X ß ß rH Ö ß ß 00 M XJ co o 4-1 00 o rH rH H ß ß ß ß H X ß o ß 4-1 u 00 ß rH :ß 3 4-J ß 4-1 XJ M X 4-1 XJ o ß ocd 3 ►» iH ;ß 4-1 rH rH rH ß *r4 Cd M ß ß > 4-1 X PU X co co C Cui ß 4-1 52 H Q o CO :< 3 C/3 o ß H 00 r—I i—I ß ß *H O ß 4-1 X 4-J ß ß > 4-1 ß »h :o OHO ß 4-1 ß ß 4-1 ß CO •H ß g co 4J :ß rH ß ß' ß 44 ß CO g OOoß ß XJ CO *H oß ß X ß ß O O C0 O PO *H < r-l ß ß ß ß ß ^*5 ß M O XJ • rH oß • ß • 4J g Z MO V-r ß C0 :ß xJ • g ß n rH 4J 4-J ß 3 C0 M ß ß 4J O C0 ß O g X g ß ß ß X) ß ß ß 3 ß P>> •:o x ß .o ß ß ß ß ß O :ß > ß co s « > 70 Beskrivning av intressekonflikter (K 2) Konsekvensbeskrivningarna i kommundelsplanen för Bollebygd följer de principer som tillämpats tidiga­ re för Borås blockplan. Den är sannolikt ett resul­ tat av att den politiska styrningen av planarbetet inte skett genom mål och direktiv utan genom att förtroendemän deltagit i den grupp som arbetat med planerna. Alla de tre planförslagen för Bollebygd innehåller någon väsentlig intressekonflikt. Planförslag nr 1 utnyttjar åkermark i norr för bebyggelse, åkermark och ett naturvårdsområde i söder för industri och ett tilltänkt golfbaneområde i norr för bostäder. Planförslag nr 3 innehåller exakt samma konflikter som nr 1 men lämnar golfbaneområdet fritt från bostä­ der. Planförslag nr 2 utnyttjar åkermark i norr för bostadsbebyggelse men bibehåller golfbaneområdet samt åkermark och naturvårdsområdet i söder. Som tidigare nämnts utvecklas planförslag 2 inte vidare eftersom invånarmålsättningen inte uppfylls. Det förtjänar att återigen påpekas att denna slutsats inte är nöd­ vändig om hustyper och tätheter tillåts variera. Konflikterna nämns helt kort i planförslagens text­ del, men deras konsekvenser utvecklas inte. Därmed tonas konflikterna ner. "En utbyggnad i dalgångarna kommer i konflikt med befintlig jordbruks- och grustäktsverksamhet. Vissa delar av Nolåns och Söråns dalgångar har av naturvårds- skäl betecknats som lämpliga naturreservat. En utbyggnad i dalgångarna innebär givetvis att nuvarande naturförhållanden ej kan bibehållas men en i naturen lämpligt anpassad bebygg­ else kan fånga upp landskapets särdrag. " (Borås kommunblock (1973)) Golfbaneintressena tycks inte kunna försvaras genom hänvisning till någon politisk målsättning. Tvärtom yttrade kommunfullmäktige i Bollebygd den 22 juni 19 72 om blockplaneförslaget: "Kommunfullmäktige förordar alternativ II utan golfbana. Hela området kan i enlighet med antagen generalplan utgöra reservområde för framtida ospecifi­ cerade behov. " Sedan dess har emellertid genom kommun­ sammanläggningen 1/1 1974 ett helt nytt kommunfull­ mäktige tillträtt i Borås, varför en målsättning om att bygga golfbana på Hultaområdet ändå inte är helt osannolik under kommande år. Konflikter mellan bostadsbebyggelse och jordbruk De två största sammanhängande jordbruksområdena i hela Borås kommun och som av lantbruksnämnden be­ dömts som bestående åker finns i Fristad och Bolle­ bygd. I Bollebygd finns den värdefulla åkermarken i Nolåns och Söråns dalgångar, vilka enligt kommundels- planeförslagen nr 1 och nr 3, och i mindre grad i nr 2, skall bebyggas. Det finns inte något tydligt uttryckt mål att bevara jordbruksmarken i Bollebygd, vilket kanske beror på att frågan inte aktualiserats. Att kommunfullmäktige förordat blockplanealternativ II, som utnyttjar åkermark för bebyggelse, kan upp­ fattas som en prioritering av bostadsbebyggelse fram­ för jordbruksintressen. Planförslag nr 1 och 3 utnyttjar för bostadsändamål och industri ca 300 ha åkermark, planförslag 2 något mindre, ca 250 ha. Denna åkermark har av lantbruks­ nämnden bedömts som värdefull och bestående. Om marken värderas efter nettoavkastningen (ca 500 kr per hektar och år under 30 år som diskonteras till nuvärde med en räntesats av 6%) erhålles ett mark­ pris av ca 70öre/m2. Totalt för all mark betyder detta för alternativ 1 och 3 ca 2 milj kr. Denna sum­ ma är liten i jämförelse med de ökningar av exploa- teringskostnaderna som följer av att bostadsbebyggel­ sen flyttas bort från åkermarken och läggs längre upp på dalsidornas sluttningar. Dessa ökningar kommer att ligga mellan 10 och 40 milj kr beroende på hus­ typ sval mm.. Det är på grund av kostnadsökningarna som följer av att bygga på dalsluttningarna som planförfattarna inte har presenterat något alternativ där åkermarken bevaras. Det kunde trots detta vara välmotiverat att också ta med ett sådant förslag eftersom man därmed kan visa vad det kostar att bevara jordbruket i Bollebygd. Jordbrukets framtid kan endast säkras genom politiska beslut eftersom industri och bostä­ der har ett starkt övertag genom att de kan betala betydligt högre markpriser. Låt oss därför se också på sysselsättningseffekterna. Antag att 50 personer, sannoligt en rimlig uppskatt­ ning, som idag arbetar halvtid i jordbruket måste ges heltidssysselsättning i industrin om planförsla­ gen genomförs. Detta medför att ca 200 000 kr per heltidsarbetare måste investeras i maskiner och industri, dvs totalt ca 5 milj kr. Tillsammans med markens avkastningsvärde som åker blir detta ca 7 milj kr. Därmed kan skillnaderna i investerings­ kostnaderna mellan de tre planförslagen och ett för­ slag som bevarar jordbruket bli liten om särskilt lämpliga hustyper väljes för sluttningsbebyggelsen. Om något av de tre planförslagen väljs kommer åker­ mark att bebyggas och jordbruket att försvinna från dessa områden, en förändring som kan ske mer eller mindre snabbt beroende på om jordbrukarna kan köpa eller arrendera andra gårdar eller övergå till andra verksamheter. Men också om politikerna inte tar ställ­ ning utan skjuter beslutet på framtiden är risken stor för att jordbrukarna kommer att känna sin exi­ stens hotad, vilket kommer att påskynda en avveckling av jordbruket. En strategi för utbyggnaden av Bolle­ bygd som syftar till att bevara jordbruket kan sanno- likt därför ej hålla alternativen "sluttningsbebyggel- se" eller "åkermarksbebyggelse" öppna utan måste kom­ bineras med beslut om vilken åkermark som ej skall tas i anspråk för bebyggelse. Konflikter vid industrilokalisering Söder om järnvägen Göteborg-Borås konkurrerar jord­ bruks-, industri- och naturvårdsintressena om marken. Planförslag 1 och 3 innehåller här industriområden vilket utesluter de andra verksamheterna. Att indu­ strin lokaliserats till området söder om järnvägen har inte motiverats i förslaget till kommundelsplan. Planförslag nr 2 bevarar jordbruksmarken söder om motorvägen och anger som naturvårdsområde området mellan järnvägen och motorvägen. Området kan enligt vår bedömning samtidigt utnyttjas som jordbruksmark. Planförslag 2 innehåller betydligt mindre områden för industri eftersom det inte anvisar någon alter­ nativ industrilokalisering. Om industriutbyggnaden sägs i förslaget: "Ortens att­ raktiva läge nära Härryda flygfält och ny väg mellan Borås - Göteborg gör att man bör se positivt på industrins utvecklings­ möjligheter. God tillgång till välbelägen och lämplig industri­ mark bör finnas. Totalt har industrimarksbehovet i blocket uppskattats till 30 ha per år. " Detta kan inte sägas mo­ tivera endast planförslagens lokaliseringsval. Även andra lokaliseringar kan uppfylla kraven. I blockplanen sägs att Söråns dalgång är lämpligt för industriutbyggnad på grund av läget mellan järnväg och motorväg. Vidare framhålles: "De stora industri- ytorna är samtliga av mycket god kvalitet och kan iordning­ ställas till låg kostnad. Ytorna är lämpade för stor eller medelstor industri. " Det är sannolikt att denna be­ dömning grundar sig på ytterligare några men outta­ lade förhållanden, t ex att det redan finns etablerad industri i området och att bullerstörningar från mo­ torvägen gör området olämpligt för bostadsbebyggelse. Ett förhållande som ej undersökts är hur rök och andra gaser från industriområdet kommer att spridas i dalgångarna. Efter vad vi vet är vindriktningen i Bollebygd huvudsakligen västlig, vilket kan innebära att luften omsättes relativt snabbt i Söråns dalgång men att den rök som letas sig upp i Nolåns dalgång, där huvuddelen av den föreslagna bebyggelsen ligger, stannar kvar länge. Under vintern kan inversionsbild- ning ytterligare förlänga den tid röken ligger kvar i dalgångarna. Detta är endast hypoteser. Vi känner inte de meteorologiska förhållandena i Bollebygd till­ räckligt väl för att kunna påstå något bestämt om dessa konsekvenser, när industri lokaliserats till Söråns dalgång. Problemen har inte behandlats i vare sig blockplanen eller kommundelsplanen. 73 Intresseanknuten konsekvensbeskrivning (KZ) Konsekvensbeskrivningen K3 är strukturerad efter nivåerna intressent (hushåll, företag etc) - aspekt (bostad, arbetsplats etc) - konsekvens (kostnad, in­ täkt) . Vid varje konsekvens har angivits vilket eller vilka av planförslagen den avser. Struktureringen har mycket gemensamt med Lichfields balansräkningsmetod medan innehållet i konsekvensbeskrivningen behandlats annorlunda. (Lichfield (1966)) Konsekvensbeskrivningen här är verbal och delvis dis­ kuterande när konsekvenserna är osäkra eller beror på vissa andra förutsättningar. Lichfield noterar i stäl­ let, när kostnaden eller intäkten inte är möjlig att ange i kronor, t ex ett "M]_" för en engångskostnad eller ett för en årlig intäkt i en särskild kostnads- eller intäktskolumn, gör en nothänvisning och diskuterar posten i ett senare avsnitt på ett lik­ nande sätt som görs här. Konsekvensbeskrivningen handlar främst om tillgångar eller möjligheter som hushållen och företagen i Bolle- bygd inte har idag men som de får om ett visst plan­ förslag förverkligas eller om sådana som de har och som försvinner eller förändras. Beskrivningen gör inte anspråk på att vara fullstän­ dig. Bland annat saknas de kostnader som hushållen och företagen måste betala för att utnyttja huset, lägenheten respektive industritomten eller industri­ byggnaden vare sig dessa ägs eller upplåtes på annat Orsaken är inte främst att planerna är alltför opre­ ciserade för att några beräkningar av dessa kostnader skall kunna göras. Det är möjligt att göra precisering­ ar av bebyggelseinnehållet och noggrannare beräkna kostnaderna för t ex hustyper av olika slag och stor­ lek på olika platser inom planområdet. Så har gjorts i konsekvensbeskrivningen K4, som är en resurskalkyl för byggnader och anläggningar. Att koppla dessa kostnadsberäkningar för produkter till bestämda nytt- jare eller konsumenter är däremot mycket svårt. Många osäkra antaganden måste införas. Kostnaderna för byggnader och anläggningar har därför endast tagits upp under intressenten "kommunen" i den mån de belastar den kommunala budgeten och skiljer sig mellan planalternativen. Den större delen av kostnaderna för ett bostadsområde, kostnaderna för själva husen kommer inte med i en sådan kommunaleko­ nomisk kalkyl. I den totala resursberäkningen, K4. finns de däremot med tillsammans med sådana kostnader som kommunen svarar för och sedan får tillbaka i form av avgifter, skatter, tomträttsavgälder och försälj­ ningsintäkter för tomter. 74 cm CO LU PQ CO FI G 14 75 P •H ro CU XJ ü O cg CU co eU CM CU p < Eh CO O CQ 1 u 1 P cO > CT» •H Cn 1 O (0 44 P P •H rH ß •H -H LT) 1 (0 x: CO CP > 44 CD • rH 43 CD ß P rH CO 0 \ U ß fO HJ H CP > ro •n tr> CD C0 -H «O TJ CO CD -H >d rH ß ß CU :0 (0 *H P (0 P CD CO rH >1 •H g *H rH O o(0 -H g 4-> «H XI UH g -P -H rH CO UH CD ß tP 43 >i O X) g CO CO •H £ § *p s rH (0 o CD p (0 § (0 (0 -P 44 CD P o P ü 0 P cö CO o T5 CD 4-» ß co O' »H CD P P ir> :0 0 co :0 co TJ CP fO M CO •H rH 44 CD <0 CO UH UH rH X "" TJ ß > rH o(Ü rH > P CO n3 «O * *• ■—1 CO CU CU :0 ro ß CD • •H ■p xj •H CD ß CD (D ^ ß CD rH ß CU -H C0 (0 P ß > • 43 44 g g co CD P 0(0 o(0 (0« . rH p p ofö •* MH CM • 44 *H 4-» tr» cö uh o • P CD & eUP XI «HO P P :c0 - UH fO P ß h> -H CD Q) ^ P 43 P CD 44 CU H «O X - rH ß co p x: »fO -H ß (0 u xj e xj p ß :0 P CO (0 CT» (0 i—1 J>i P ß TJ p rH p O co •H ß 44 rH CO p ** (0 ß ß (0 o(0 o(0 CD co P •H P ß P (0 o(0 CO CU ß >1 «H cd eu ß P P ß 0 > :c0 rH 43 <0 C0 CP CP •H XJ CO eu P (D CP P <0 g (0 'd p p eu xJ co ß i—1 P G «O (D TJ ro ß -H CO 44 0 P ß P *■ P (D CD •H (0 (0 cO o CO > eu •H rH (0 •H CD -H p ß ß P TJ - TJ P TJ g rH ro P • :0 P P XI P P P 43 -H CD •H rH (0 g (D CD rH co «d 43 P ** ß ß <0 • P P P CO ns •H P CD P CO -H rH CD (0 0 (0 CD fO CM (0 «d :<0 CP ß CO (0 CD 0(0 ß 44 CD -H :0 •H 43 g • ü p p 43 CU CP > ß CD ß rH CO p CD CO rH 42 P rH P O p co • P >i -HP TJ O (0 ß g CP P 43 O (0 (0 P Ö">o(ö P P 0 43 <0 *■ 44 43 P ß 44 ß LD P CD 0 •H :(0 fO P P • 44 CP Q. ß CD CD 43 ü • rH p (D (0 44 fO •H CO ß ß •H rH co p eu (D ß O ß •H O CT» g o cp eu (0 «H CP :0 P TJ Q 42 eu ß P P g (0 ü > :0 rH (0 P p 44 eu ß :0 rd ü TJ • Cp P (0 CO O UH ß :0 P P TJ CD •H P :0 Cp 44 P 43 0 ß (D ß >i • fO • eu ß P P g P 0 43 CO O ns P rH P CO (0 CP P \ i—I •H P CD 42 CP P x TJ :0 :(0 0 CD N (D P CD CD 43 cd -H co >i (0 CO C0 42 (0 TJ 0) ß P X (D ß UH CD P p 43 ß co co x! P œ 43 g P >i e -u H 'H D :(0 •H •H P (0 CO U4 CD (D 0 ß P p CU CD P (0 CO TJ O CD g rH rH -H > P UH P rH CD rH x: •H TJ CD CD CD Q ß (0 -H (D co 42 O O TJ C0 rH P g ß P CD i—1 ü CP 0 CP 44 ri d! 43 eu O g P 02 ß rH CO O rH (D Cp ß ß O -H P Cp:cO O H p ^ (0 r>* 44 (0 - CD P -H ß Q tPtfO X? co (0 rH rH >i CD 0 ro -o r- u ß P G -H CU C0 P TJ P 'd >i P p 44 rH P P eu :0 O' CD CT» d (0 o (D CO :0 -H ß P CD • 43 P CO CD (0 CO -H (0 P P CO XJ tr» P 44 g m P G P rH p •H CD g g CD :0 ß X UH ß P P CO X p O x (D (D P P g X! UH CD :(0 P •H 0 CP :c0 ß CM P CD fO 42 O (0 :(0 rH 42 ß C0 CP P g CT» > (0 g rH P G > (0 eu P CP43 CD O' 43 p > H p (0 ß •H ß CD Cp •H P :(0 44 :r0 co •H rH 44 (0 ß \ P O' :0 rH 1(0 (0 TJ TJ H i—1 ß (0 > g 0) g > ß rH (0 (0 :0 H ro P rH UH CD ß 44 CD 42 •H ß 43 p 0 0 P P -H P rH g P Ü i—1 •H rH > P -H U P O ß CD 44 0 CO P CO (0 0(0 p p p eu o ro P TJ (0 P rH (0 :c0 ß P TJ TJ P p p 44 P >1 *H 0 — ß eu ccj ’H Cp P P -H -H ß 44 P •H eu «—1 (0 :cü o rH (0 «H -H rH p CO (D m p >i CD (0 P P P (D P rH •H G g g rH rH rH P UH P TJ • CP XJ rH P 42 • O' rH P C0 CD CT» fO rH P p 43 rH 0(0 P o(0 CO ß CO (0 P ü (D co CD o ß eu U) p > -H P •H :(0 :0 CO rH CD g 43 (D 43 CD g •H ß P CD (0 O C0 ß rH o (0 ß CD O rH C0 P UH ß •H P o co P CO P :cü TJ CO P 44 (0 TJ rH r-* p TJ 42 43 O P TJ O 44 ß ß ß CD ß ß P g ß 0 0) fCJ •-! ' >1 C O CM CD ß P fl)' P ß ß CD CD •r| C/2 -H H ffi 43 œ -H P O -H 43 XJ 42 CU C0 -H 03 rH eu CP H (0 42 P CD CD Q g co ec; w CO eh < p CU CO Eh w w Oh < 0(0 P xj o •— COX O» ß (0 43 g TJ O -H CD CO TJ TJ (0 rH er» UH >1 (D »fö XJ H X (D Xi co h (0 ß rH p œ o W w CQ 76 1 Ol g 0 G 0 44 :0 1 G X CO 0 1 P G Ü P G 0 o G 0 G > CO 0 :0 - 0 tn 0 G O P •H O 0 0(0 13 G p Cr» g G 0 i—i G 0 •H g :0 r—1 44 0 g G 1 *H i—1 :0 G ÖP CO G P i—i 0 i—1 0 0 Cn X 00 •H > 0 O G 0 0 CO •H p Oj CO CO G X P > G CN 0 G G 0 p 10 0 1—1 0(0 G 0 CO O 0 X i3 13 G 0 tn ro P •H 0 CO /0 X •H P • g 0 • G o(0 tn CO P 44 0 CO 0 0(0 :0 c CO P G tn p 0 G X ID •H G X CO ro tn°0 P ro ÎG 0 X 0 •» u X G 0 G CO g Cn c g CO XI G O G P G 0 P CO 0 Cn 0 tG O > 0 0 0 0 0 00 CO X G •* to X p CO 0 *» XI CO P X \ G G P 0 P 0(0 CN P 0 CN 0 CN 0 G X 0 0 13 P Cn CO tn 3 tn tn CO CO G • CO CO X 0 CJITS tn G g 0 i—i G 0 G Ol o(0 0 tn tn 1—1 :0 G •rH 0 X ** •H 0 P •rO =0 ». G G • g •» •H :0 P •H P •H 1—1 G "0 Oj G 44 1—1 P 0 G o X G i—1 O CO G 0 G cn P CO 44 C 0 44 CO CO XI 0 G CO 00 r- 0 13 0 •H —' 1—1 0 13 H 1— > P G 0 > > X G tn X i—1 Cn • 0 Oi C O g 0 ■—1 0 tn G CO 0 0 O «—1 0 •H e(Ö -—v 40 0 3 P d G ro O rH 0 13 0 CO CO °0 G i—1 > ro 0 >■ 0 Ol 0 CO CO tn CO tn X 00 P G X 44 X P 44 •H CO XI p C X p 13 G •H 1—1 P 0 0 0 0 13 CO Ü C c 0 G 0 r0 *» G •H i—1 0 • 13 G G i—1 Cn p P :0 0 *• C G c 0 i—1 44 CN :0 g g G CO P 0 P G >iX 0 G Ü CN 0 13 g 0 Ü 44 co CO P 13 0 00 0 X > G 0 X 13 X •H CO 0 •H p •rH 0 44 tn P P P 0 P 0 0 i—1 > Oj g •H 0 P G •* 44 g P G O G P G U CO X 13 G •H Oj *• 0 Ol 1—1 13 0 0 1—1 G o(0 •H CN :0 i—i 0 :0 P 0 1—1 g c ofö G G i—i CO 0 •ro G > g G > 0 G 0 (0 CO S 0 Oj 0 P i—! '— g 0 0 P 0 0 X 0 0 CQ 0 Cn — >1 E o :0 G 0 G P Ü G CO 0 «—1 X G 0 13 Ol CN P 0 g 44 tn CO CO 0 0 0 G • i—1 0 i—1 X •H ■ro co 0 > 0 G :0 0 G G P G 44 0 P 0 P «—1 0 X Cn :0 0 c X 0 Oi P G 0 > CO G 44 g 0 P g X •H P 44 X 44 0 O Ü 0 G 0 X G •rH *H :0 O P i—1 P ». p P 0 ö CO :0 CT»r^ g tn i—1 G > P CO CO 4-4 i—1 0 P G X 0 G P 0 CO P : g 0 :0 G 1—1 0 o0 ro 44 0 G 0 > 13 0 P i—! 0 0 ■>~i 0 G CQ •r-i 0 0 P 0 X *■. CO 0 13 X 0 13 P Cn CO •H 13 Ol 0 P 0 Cn G CO P p 0 0 P P G £ Oj 13 • P 13 P X 0 r-H tn tn :0 p 0 *. CO G • P G •H X :0 3 :0 0 Ol p 0 CO 0(0 0 U p G 0(0 G X X CN 13 X p :0 G 0 40 g P P 0 0 H :0 G 13 0 1—1 CG G X G 00 G CO 0 X X P X 13 p C CO •ro tn 0 > g o(0 p 0 :0 B 0 G •rH •H P 0 CO 1—1 0 c 0 tn :0 0 44 13 O G tn K •rH G X P CO tn tn44 G p 0 g 0 X :0 G i—1 CO >i G g :0 •H :0 1—1 Cn CO 0 • g 0 13 CQ o CO x 13 0 0 CO :0 0 > H 0 i—1 •H G 0 i—1 CO >i CO 13 CO O 13 G G G •rO G CO G G X 0 U '— X •H :0 Qa CO G •H X 0 p • G *» :0 13 0 tn G O • 0 G X 0 G P G •P 0 o(0 X 13 Cn ro 0 Oj P 0 G 0 P ro X G • 0 44 P O G G CO COo 1—1 G X X ■H 0 •H CO o(0 G p G 0 •H 0 CO P :0 tn 13 G P P 0 3 0 0 > G P G 1—1 Oj \ 0 CO 0 13 P g «—1 •r~i :0 0 :0 >i CO tn g 0 X X CO G 0 tn p X :0 X i—1 1n 13 G 0 SX O CO > G g X :0 0 G 0 X 0 0 P 0 Cn g o P tnft :0 :0 0 0 g O o 0 rH X p g > CO :0 13 0 00 X G CO X î>i *H 0 '—1 X P tn G 0 O r-H 0 X 0 G 0 G tnP Cn x X X G 13 X p tn CO G 44 G • i-H 44 •H P •H Cn 0 G 13 tn 0 CO 0 0 13 G -P 0 X ■rO O CN C 0 :0 0 0 CN 1—1 0 >i 44 G ÎG 0 > 00 0 >1 0 p G P •H 0 D CQ p4 i—1 r-~ CO 0 CQ X CO tn CO CO PQ U C/3 •H Z X :0 X g X G 13 CO > 04 CG W C/3 z Eh o < H X W EH CO u C Q C/3 H M C Eh > « Eh W CO C/3 CQ w W O X C/3 « CQ < , (1)010,0 . X X 0 CO ü WH 4J 0 G X G P K O O w ^ pq p SE RV IC E P1 o ch P 3. F le rf am il js om rå de t vi d Ba ck a ri sk er ar a tt v id a v­ st an na nd e ex pa ns io n bl i ut an l ok al ce nt ru m. A vs tå nd et t il l al te rn at iv t ce nt ru m bl ir d a 2 à 3 km , vi lk et ä r oa cc ep ta bl et lå ng t. P ro bl em et b li r mi nd re v id a lt er na ti v' v äs te ru t fö rs t. 77 tn P TJ i ß 1 ß 0 fÖ X CO 1 *H p 0 X g X G) 1 •n tn P ■H rH X £ ÊH ß 0 rH X ß *• ß O tn 0 •H ofO •ro «H TJ X fö p X •H 0 ro •H co g tn iH i—1 0 g X X P > rH TJ fÖ fÖ •H tn p >1 0 CO 0 X :rö fö • tn fö 4-1 p -P X 0 rH •H X ■—1 O ~ ß ß p :0 0 P X 0 P CO :rd 0 o(0 fÖ :fÖ tn 0 44 T3 T3 Q) X > X ß X X g • X tn tn rH TJ ß tn 0 co 0 CO co \ -H >lX 0 U»o(0 CO p ß ß CO ß CQ CO rH x B •H X 0 TJ 0 »fö fÖ p >i •H >iX i—1 CO tö tn x ß •H P X :0 X CO X c 0 -P X > X ß co •H tn O • CO 44 O X 0 Ü fÖ 0(0 0 CQ TJ :<ö 0 O 0 -H P * • :tö tn C'­ p ß fÖ P tn ß P LO P 0 rH B P ß en E4 0 > >i :cô f—1 g C ß •H «—1 o(0 0(0 fö X P CQ TJ :cö :nj C > O iH O fö • fÖ :fÖ CO 0 0 *• •H co O •H o tn P X X tn rH tn fö •H > 0 CO - cn X • ß :0 ü ß rH tn X —' -P o fö O tö •H 44 co o •H O •H ß tn-H1 -H X i—i X fÖ P TJ fö P CQ rH ro :cö co •H > (Ö rH • fÖ ß 0 0 X p 0 • rH ß rH p P tn-H CO tn 0 rH g ß fÖ X p ß ß 0 fö TJ 0i 0 CO X fö CO TJ X :fÖ X •H :0 •H 0 fÖ P rH >i CO1 rH CO g CO 0(0 fö ß > p P 44 P tn ü tn fö -P i—1 ß 04:0 ß p X fö 0 O g X :fô :rö X : •H fÖ CO > «• rH X 'H1 tn * ß 0 • o >i fö P P ß P fÖ P rH ro g X g g •H ß g TJ Û'H TJ O ß co :0 -p 0i fÖ CQ 0 °fö O P 0 tn ß X 0 X X X rH1 X CO a •ro CO O X X CO X >i P 0 •H 0 TJ X •H i—11 X *» 0 o CO Ü 44 X :0 g g o(0 fö CO rH :röi 0 CM CO CO CO 00 ß O X fÖ 0 44 0 •H P CO fö O X! Q CQ fö -P C fö TJ 0 P rH TJ ß X g > ß g •ro cö fö •ro rH ß ß TJ X rH 0 fÖ X u 0 ß :0 ß fö! • +. X -H M X •H 0 ß CO 0 g P 44 0 •H 0 X fÖ co1 CO i—1 x a X -H •H fÖ X CQ E4 fÜ P TJ 0 CO o(0 fr !>1 rH X >11 1 fÖ co tn 0 ß P ß X tn X X! P —■ ß rH ß •H X ß tn X •H 0 X X 0 CO ß p u1 0 X o(0 5 X X X fö >, p tn u X co ß :fÖ 0 »fÖ 0• CQ • 3 X rX■rH ß fÖ ÉXX fÖ P •H o X X TJ g rH 4-1 fÖ CO 44 04 CO X co fÖ «—I :aJ fö ß X rH rH1 ß X C CO fÖ ß a. > 0 TJ rH tn 0 fö > rH •H rH ß i—1 r—11 0 Ü 0 ß P 0 ß fÖ fö • fÖ ß P tn i—i O) 0 X rH 01 4-> fÖ tnX X tn rH X P X •H X ß rH tn fÖ X CO o(0 *H1 P CQ :fÖ > :rö CO 0 rH CO O O P ß •H In X X co! 0 > rH •H > X Q -H 0 co i—1 0 g *n X rH X X x CO P1 -P TJ :0 rH X :0 fÖ X X 0 CO 0 rH 44 fÖ X P ß 0i :rö •H •ro -H x •ro rH • P 0(0 •H CO ß CO co fö föx ii -p > CO 44 0 CO 04 ro X X CO a rH 0 TJ TJ > g i—1 rH rH rH 04 0 X tn fÖ - > tn -h fö 0(0 -H fö oi *H X rH T3 rH i—1 i—1 X -H ß ß X g W !>i > 04 P CO M 0 :0 ß O :0 °<ö X tn rH •H 0 P O 0 X 0 X :0 ß TJ E4 0(0 X E4 X O •H 0 rH X fö rH 1—1 ** 0 X a 0 co rH rH1 0 ofö -p CO oh ß-d co tn X I—1 0 X ß i—Ii—1 TJ P • CO • • CO •ro ß ß •H ß X 0 P 1—1 tn • ß TJ •H *H ofö g rH > CN ro ß ■—i :0 fö 0 P •H 0 P fÖ 0 :fÔ CM fÖ ß cq x1 P 0 IX fÖ fr IX X fr g 0 Û4 CQ P s 04 à eu 1—1 fr X -H •H tn X CÖ X ß 0 fÖ p X :0 ß X •rH 1—1 P 1—1 X 0(0 CO X ß CO TJ ß ß « H O H b By gg na ds fö re ta g PI , P2 o ch P 3 är i s to rt s et t li kv är di ga u nd er d en n är ma st e 20 -å rs p er io de n. P3 m ed fö r to ta lt e n hö g re i nv es te ri ng sv ol ym v il ke t är e n fö r­ de l fö r by gg na ds fö re ta ge n. De n ta kt v ar me d ut by gg na de n s ke r är a v st ör re b et yd el se f ör de ss a fö re ta g. S na bb t ak t är e n fö rd el . 78 P P 4-3 'Ü 4-3 1 1 :0 fö TJ 03 03 03 0 03 fe CP 03 44 a 44 rQ 4-> ß a P p 44 Q) 03 • -H P 03 P a fo X P 44 P 03 X tPrQ 0 P P fÖ P Q) Cp 13 CPTJ 03 0 fÖ 4-3 P -P CP P >1 p r—1 <13 rQ 03 >i 0 rQ 0 TJ P O rQ TJ Q) rQ *r~» 03 *n a :o rH p p > 03 X :0 fe fö O C rQ -H -H TJ -P 03 TH-H *> GJ • 03 44 * 0) ß 03 ,Q -H ß P > 03 ß TJ fÖ TJ P •H P fÖ > fö P > P ß -P s rQ Mö > :rô O MÖ 03 03 TJ CP p O > > TJ 2 • P C 44 • 03 a 03 C TJ p 0 -H -p a tn Q CP a c 44 h) ß -H 4-> O ß 03 ß :rd -H • CP P fÖ 03 -H •H C -r-> • Cp -P 03 ß CP ß 03 -ß ■—i 4-3 :fÖ 03 i—1 tP 4-» fÖ -P 44 ü •H P rH p 03 fÖ 03 rH 03 3 0 a O TJ TJ 03 rH fÖ 03 fÖ P rQ <13 ß 03 03 44 44 rQ P CN ß -H >i > fÖ > ■P Q) P 03 fÖ fÖ a «j C TJ fÖ eu xi a \ £j a fö :fÖ Ü >H -H 0 P E -P fÖ 4-> i—1 -P •H > ß 44 fö fÖ 03 fÖ C/3 4-3 fÖ -H 03 P P > 0 0 fö x 44 03 0) O > rH fÖ rH P 4-3 i—1 P O fÖ P P “ TJ P 0) X fö -:0 •* :0 44 Q) rQ 44 0 44 O 44 fe 44 fe p a TJ P P P m P P fÖ P P fe P CN fö • fÖ • a « O rQ rQ a -h a *p C/3 •rvö «Ö TÎ ß 03 P 03 P 44 tr> P P P 03 44 4-3 44 4-> p >1-H 0 0 0 tP P 03 P 03 P rQ •f—> 4-3 -r-i ß P P P P X 03 03 03 •H rQ TJ rQ TJ TJ X TJ a fö ß TJ ß • T5 ß P P O P 44 TJ P -H P P -H O - :rö ß ofö 44 P 0 44 0 • •n P > -H 44 :fô O -f~> rß • •r-irß P 03 03 03 03 O •n U 44 fö 44 tji C p H ^ (Ö 0 •—1 fö O rß »fö C Q3 «fÖ 03 03 rß •H rß •n •H rH 03 rH P a p rH O Q) C rH O 03 P O 03 O 03 •H O TJ 44 :fö LO >, 0 LD TJ CO O TJ a ro C 03 44 03 43 (N :rô co :nj Q) fÖ rH p 03 4-3 rH 4-» CN • ofö 44 rH Q) +J • 03 • 03 i—i 4-3 > •H > 4-3 > CN O fÖ CO O fÖ fe 03 fÖ -P :0 fö fÖ fe rQ ü fe rQ ü C P CP • 4-3 CP P 03 ß 1 > (Ö ß n a rH -H 03 ß ß -H a P rH ß Q •H 44 ß • a 0 :0 03 44 -P :cö 44 fÖ p 03 P 44m U fö O P ß :0 ü o(Ö rH 44 P :fÖ 44 O 03 :fÖ 03 TJ • rH tö 03 -P 03 O X TJ > in 03 *n H ß -P 03 fÖ fÖ CN a rH H p 4-3 «fÖ 03 O (Ö P ß \-H 44 03 fÖ MH ß rH ß fö 44 TJ fÖ cp a TJ 44 03 P CP 03 (Ö ü ß ß fÖ 03 -P ß ß (ÖH 0 ß •H CN -H ß -P P 03 ■P T5 44 44 •H ß «■* -P a oj a CP -P -H CP 03 -P rH Ul 03 o a ß fÖ -P CP 0 03 03 fÖ 0 ß P 0 •H 44 >i 44 fÖ fÖ 03 P 44 03 03 44 ß P P rQ P TJ 44 TJ TJ cp a 4-> :0 °fö 0) ß > P P a °(ô 4-> 44 cp a :fÖ fÖ :fÖ fö P * 0 fe :fÖ ß m -h > 0 > ß a -p 44 03 fÖ rH I rH ß -P P ß P «H i—1 pH ÖP fÖ fÖ -P ß P • ß 03 ofö fe 03 in 03 03 44 TJ 03 0) TJ a 44 P fÖ ß •—1 CP fÖ ß p P 03 ß ■P rH P >i -P P P fÖ fÖ ß 0) ß rH ß •H :0 rQ a o ß rQ fÖ 03 P 0) -P rQ 03 +3 6 43 ofö 44 TJ a 1—1 4-3 0 03 > — -H fÖ rß 44 fÖ rH fö 44 ß 4-> 03 > •P •H o fö a O rH •H 03 fÖ 44 o p a CQ p a P P • 03 fÖ 03 3 03 O -H P :0 03 = TJ ß p 44 03 •H i +J 03 44 44 -P fÖ fö ßa • i—1 03 03 P rQ a 0 fö 03 O fö P iH -P 03 P 03 44 a 44 ß> 44 CP O >i P > :0 CP rH 03 03 ß •:tô :fÔ P 44 P ß 44 o rH •H 03 -P P Cp 03 G) fe 03 -H fö CPTJ TJ Q 44 44 ß rQ fe-P -P -P O) -H *ro • P 03 03 P ß ß a fÖ • CP Qu P 03 P 44 :fÖ 4-3 P :fÖ 03 03 -P r-^ > :0 03 03 ■H -P > 03 P P rQ 44 dP fÖ 44 -P -H TJ -P 03 = ofd 0 ofö rQ 03 m 03 44 fÖ > fÖ •H Cp a Q i—1 TJ 3 TJ CPP O ß i—1 fö •P = ■—1 rH > ß fÖ rH C -P O rH 03 P 03 ß 44 P fÖ «fö a fe fÖ 03 fe 03 > 44 -P ß • fÖ 44 03 P CP X 44 ü 03 P •H • 03 •H P 44 rH CP 44 ß 0) (13 rfe ■P :0 -P *n > e 44 O 03 03 TJ - 44 44 (Ö i—1 *H o • -P CP P -Pß rß P fö •H ß ß -H -P ß •n Cp »fö ß ß fÖ U 03 ß CP fö p a fö «—1 •H O \:iö 03 4-> 0 4-» -H > «—1 03 ß oV> -H TJ O P P -P MH 03 fÖ fe 44 m p CO a •H 44 rH a fÖ 44 -H rH 0) -P fÖ 0 MH M O' ^ JS • fÖ -P -P a r- a TJ O 03 ß a fö > :0 ü pH 44 rH ü fö 03 O P 03 O Ê fö 44 0 fe H fÖ fÖ 0 rH cn £ CN CP fö -P -P (Ö 03 LO 03 03 C/3 >1 03 44 - P 44 p P X3 P TJ JQ P TJ O P n O *"D *H C Q) ß P Ofe O Hfe Al te rn at iv et " vä st er ut f ör st " är m in dr e kä ns li gt ä n "n or ru t fö rs t" f ör u pp br om sn in ga r i se rv ic eu tb yg gn ad en , ef te rs om b e­ fi nt li gt c en tr um l ät ta re k an u tn yt tj as . P2 . Pl an fö rs la ge t up pf yl le r ej i nv ån ar må ls ät tn in ge n ut an r ym me r 79 P 0 ß 1 rH 0 > • rH ß Cr» XJ rH tö > -H o ß P 0 rH 0 ß > ß rH •H P :0 ß -H ß O 4-> •H ß rH ß 0 4H X fÖ P X rH O i 3 -P 0» X X fö O CU O O «iß g 4H Cß -H “ ü Cß p ß O CU 0 (Ö +J P 0 X XJ 44 ß o 44 B 44 (ß 44 fö fö O cfl :tÖ X XJ 0 > P • P ß ß (Ö ß O -P «S °rt> • fö O -n 0 44 X > fö • 44 H (Ö ß a ß Cß O 13 rH X :fÖ Cß ß P ofö -P 0 fö ß ß-H 0 P 0 X fö 44 P ß fÖ w X O 44 X x • a O ß 0 rH -H £ 43 ß 43 P O X -n Cß Ö» P 44 rH ü :iö X X o 0 O HHC ß (Ö P fÖ ßHH^H tn Cß g X 0 -H tÖ •H X O 4H -rH H O :tö :tö cß g o g ß -p e P HÜ+J “ H 0 fö fö •H -P fÖ •n Q, 4J C C ß Cß • in ■P 4h H o • -H 0 o > ß tö “44 :tö P fö g X <ö "0 o fö 0 P X r-l p cß :0 -P p 0 X X fÖ fÖ • ^ Û 44 rH fö H 4H O 0 •H H C ß ß P ß p b ®fÖ ß X > tn En b C +> 0 XJ fö • -n UJ -H (/) b ß :0 ß > ffi O Cß 0» O X P rH •H 44 PH c x -H fÖ Û 0 ß S 44 -H ■H ^ C fö a <ü O ß Cß -H 44 :tÖ ß • B p ß XI -P tn • P P O 0 -n <Ö P X ofö -P P Cß ß fö P O P XJ tr»rH m ß »fö XJ > Cr» fö P fö •,H ß Ä g 0 Ofö ß -H • “ fö P ß -H 44 O rH ß fö • X P H g H XI O 0 •H rH fö XJ O X» 43 *n 0 S ß X in *n ß W fö XI ß X rH XJ fö 0 X X rH X XJ XJ rH IfO fö 0 -P fö in :rö Cß XJ cß X :tÖ ß ß ß >1 -p -H ß - P fö rH X O ß -H 4H rH H XJ £ O rH o ß P P fö ß b CUCU ß fÖ -H O 43 0 :0 X -H • • PJJ CU ffi Cß > ß P Cß XJ X X O O ß > a> fö fö ß X Cß 44 O 0 > ß X ß X ß O ßH p£ 0 g O -H tri rH xJ o •rH 0 fö fö Cß •H H (I) x g o Q rH rH Xj XJ cß X rH o(Ö X O o o tpofO CN p p o > x o o x ß m tr»X P '• ß ß x eu x 0 :0 ß XJ H tJi ODO fö ß O x» o •PO tr> rH x o tr» O ß 44 p H o -P e ß ß P -H I—1 ß - tn ß ffl fÖ cß er» cß o g 44 ß ro H •H ß O X X in -H *H X P :0 -P 0 O -H MH X» > O XJ CPX o XJ :0 ß \ w :fö ß XJ O rH O X fÖ X -P x o cß p X X» g o fÖ fö rH \ g ü CD &> O ß xj cp44 ß cß O 0 cß Ö» ß p p p Cr» ß tr> tö (fl tr■ :(ö XJ Cr» cß :fö CT» X :tÖ 44 Cß :0 X fö -h fö rH ß >lO fö tö > £>i Cß XJ fö X tDH CH CU rH XI o -P ß rH fö 43 0 ß O rH IÖ (l)+J W i—1 o fö X Cß g Ofö 44 3 O H 0 XJ P Cß P • *h g ß cß P B XJ X P 44 O :fÖ CT» ß :0 fÖ :0 fn 44 0 IT) C 0:0 3 ß X 0 O X :<Ö O tu 44 cu co w C4 fÖ 44 Pm cß :cö (Ö 2 Cß CO Cß rH O H PmJ 80 Total bebyggelsekalkyl (K 4) För alla tre planalternativen i Bollebygd har planför­ fattarna använt samma modell för att beskriva bostads­ bebyggelsens innehåll. Plantexten anger två hustyper, "en gles bebyggelsetyp som i huvudsak motsvarar friliggande villor" och "en tätare som består av radhus alternativt två­ vånings flerfamiljshus". Plankartorna anger två typer av bebyggelseytor för bostäder, "småhus" respektive "markbostäder" men redo­ visar inte uttryckligen bebyggelsetätheter inom varje sådan typ och inte heller hur tätheten varierar för varje delområde. Plantexten ger endast denna upplys­ ning: "Exploateringstalet för småhus har antagits till 5-10 hus per ha odh för markbostäderna till 20-30 hus/lägenheter per ha. " Förutom att exploateringstalet anges med en viss mar­ ginal ökas osäkerheten av att begreppet exploaterings­ tal är dåligt definierat. Det är svårt att avgöra vilka markområden som räknats med. En snäv avgräns- ning kring småkvarter ger via exploateringstalet ett intryck av en tätare bebyggelse än om ett större, sammanhängande bebyggelseområde med gator och rekrea­ tionsytor räknades in. För översiktlig planering, som denna i Bollebygd, ligger det närmast till hands att anta att markresurskalkyler och exploateringstal gäller större sammanhängande bebyggelseområden. Ex­ ploateringstalen motsvarar då "grannskapsexploaterings­ tal" med SCAPEts terminologi. (Lindström & Lilja (1972)) Bebyggelsetätheten för "markbostäderna" i Bollebygds planalternativ är hög, att döma av exploateringstalen 20-30 lgh/ha. Också småhusområdena verkar på samma grunder relativt täta, åtminstone om den övre gränsen, 10 hus/ha, blir ett riktmärke. Redan ett kort studium av plankartorna antyder emel­ lertid att den totala markyta som redovisas för de tillkommande 2 190 lägenheterna är betydligt större än vad de uppgivna bebyggelsetätheterna skulle kräva. En närmare kontroll visar att det småhusområde som ligger mest centralt och först i tiden av den kom­ mande utbyggnaden (Erikstorp I) har ett kvartersex- ploateringstal av ca 5 lgh/ha medan grannskapsexploa- teringstalet är ca hälften av detta. Ett perifert område med markbostäder (Fjällastorp), som kanske kommer att byggas 15 år senare, har ett kvartersex- ploateringstal av ca 14 lgh/ha medan grannskapsexplo- ateringstalet endast är ca 7 lgh/ha. Plantextens och kartornas beskrivning av bebyggelse- täthetna är motsägande. Motsägelsen kan förklaras ur förhållandet att med givet antal lägenheter enligt plantexten och med given yta på planområdet enligt kartorna erhålles en viss genomsnittlig bebyggelse­ täthet medan exploateringstalen varierar kraftigt beroende på definition. 81 Bebyggelsemönster för resursjämförelser Resurskalkylen K4 bygger på SCAPE:s grannskapsmönster och de kostnader och arealbehov som kalkylerats för de 8 olika hustyperna, grannskapsenheterna. Vid jäm­ förelse mellan förslaget till. kommundelsplan för Bollebygd och SCAPE:s grannskapsmönster (i samma skala) framgår att målsättningen att ge utrymme för 2 190 lägenheter kan nås på flera olika sätt med mycket va­ rierande markåtgång som resultat. Se FIG 15. Planförslaget kräver något mera mark än en utbyggnad enligt SCAPE:s plan för envånings villor medan SCAPE:s radhusplan (tvåvånings radhus) i princip kan rymma hela den önskade bostadsvolymen inom några av områdena nära Bollebygds centrala delar. Det mest anmärknings­ värda med det senare alternativet är att det kan kom­ bineras med målet om ett i stort sett bibehållet jord­ bruk. Tidigare byggda områden inom den egna kommunen är of­ ta vägledande eller idégivande för politiker och planerare. Det gäller särskilt områden som ansetts lyckade i något eller några avseenden. Eftersom SCAPE:s bebyggelsemönster kan vara svåra att över­ sätta till erfarenheter från områden av likartad ka­ raktär har resurskalkylen också tagit upp redan bygg­ da områden som illustreras med plankartor och foto­ grafier. Se BIL. 1. De områden i BIL. 1 som närmast motsvarar Bollebygds villaplaner är Rytterhaven i Farum och Rommerhusene i Helsingör som dock har nästan dubbelt så hög bebygg­ elsetäthet. Den lokala erfarenheten i Bollebygd av tät, låg bebyggelse har tidigare varit ringa. Enligt arkitekten som arbetat med kommundelsplanen för Borås och kommundelsplanen för Bollebygd finns det ett tyd­ ligt motstånd bland de ledande politikerna att bygga annat än villor i Bollebygd. Ett av de nybyggda om­ rådena i Bollebygd alldeles intill centrum, Krokdal, är dock ett exempel på ett tätt lågt radhusområde. Kostnaderna är trots detta inte anmärkningsvärt låga. Försäljningspriset för ett radhus med 136 m2vy låg våren 1975 på ca 220 000 kr. Som jämförande beskriv­ ning av Bollebygd ges ett utdrag från producentens och bankens broschyr i BIL. 2. Investeringskostnadsberäkning Principsambanden mellan hustyper och lägen och därmed följande investeringskostnader för hus och anläggning­ ar bygger på SCAPE:s material. För sluttningsbebyggel- sen har räknats med en modifierad grannskapsenhet om ca 400 lägenheter och med sekundärleden nedanför sluttningen på plan mark. Merkostnaden per lägenhet FIG 15 KOMMUNDELSPLAN BOLLEBYGD TOTAL BEBYGGELSEKALKYL 82 K4 PRINCIPSAMBAND MELLAN AREALEEKOV OCH HUSTYPER (KÄLLA: SCAPE) RADHUS II vån 1 200 lgh KEDJEHUS I vån 1 180 lgh VILLOR I vån 1 180 lgh (lätt terräng) (lätt terräng) (lätt terräng) I— ------- .I 0 500 1 000 m KOMMUNDELSPLAN BOLLEBYGD AREALBEHOV FÖR BOSTADSOMRÅDEN J«-------------------- 1 0 500 1 0Ö0 m för att bygga i den branta och bergiga terrängen blir därmed betydligt lägre än vad planförfattarna själva räknat med för villabebyggelsen sydost om golfbanan i alternativ 3. Det kan också noteras att kostnads- språnget mellan lättbyggd och svårbyggd terräng endast är omkring hälften av kostnadsskillnaden mel­ lan kedjehus och tvåvånings radhus. Inflationseffekter Eftersom utbyggnaden enligt planerna skall ske från centrum och utåt i relativt långsam takt, ca 70 hus/ år, kan inflationseffekterna resultera i att de mot slutet av planperioden byggda husen blir både dyrare och sämre belägna i förhållande till service. Om man i ett senare skede vill bevara jordbruksmarken i dal­ gångarna och anlägga en golfbana i Hulta kan bygg­ kostnadsökningen göra det omöjligt att använda slutt­ ningarna att bygga på. Kostnadsökningen för svårbyggd terräng kommer då att adderas till kostnadsökningarna av inflationen. Redan det försiktiga antagandet att byggkostnadsök­ ningen kommer att överstiga ökningen av hushållens disponibla inkomster med i genomsnitt 2% per år ger som FIG 16 visar stora skillnader mellan samma hus­ typer byggda i början och i slutet av planperioden. Det är naturligtvis ovisst om skattesystem och låne­ villkor kan utjämna dessa skillnader så att årskost­ naderna för likvärdiga hus och lägenheter ändå blir ungefär lika. Det är detta problem som det tidigare, numera övergivna, paritetslånesystemet och det av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna före­ slagna utjämningslånen avsåg att lösa. Det nyligen införda systemet med en subventionerad ränta som ef­ terhand ökar har samma syfte. För att motverka den samlade effekten av kostnadshöj­ ningar på grund av svårbyggd terräng och inflation och tillgänglighetsförsämringar vid "koncentrisk" ut­ byggnad kan lösningar enligt FIG 17 prövas. Förutsätt ningen är att den närmaste tidens villabyggande sker i relativt centralt läge och i något svårare terräng. Efter 5 år påbörjas byggandet på sluttningarna nord­ väst om centrum. Mot slutet av planperioden kan den centrala mark som reserverats eventuellt utnyttjas för en mera koncentrerad bebyggelse. Den totala bebyggelsekalkylen redovisas i FIG 18. Där framgår totala byggnadskostnader för radhus, kedjehus och villor i två terrängtyper och de relativa skillna derna mellan hustyperna respektive terrängtyperna. KO M M UN DE LS PL AN BOLL EB YG D TO TA L B EB YG G EL SE KA LK YL O Hfa KO M M UN DE LS PL AN BOLL EB YG D TO TA L B EB YG G EL SE KA LK YL q: D_ < CO O H Ua FIG 18 KOMMUNDELSPLAN BOLLEBYGD TOTAL BEBYGGELSEKALKYL 86 PRINCIPSAMBAND MELLAN HUSTYPER, LÄGE OCH BYGGNADSKOSTNADER På lättbyggd mark i Nolåns dalgång På sluttningarna (lutning <1:4) Tvåvånings radhus 87,5 m2ly Tvåvånings radhus 87,5 m2ly enligt SCAPE enligt SCAPE (modifierat : +10,5% ca 400 lgh per modul) Huset 111 600 Huset 117 500 Grannskapsanl. 20 500 Grannskapsanl. 28 600 132 100 146 100 +24% +25% o 9 Envanings kedjehus 87,5 m ly o ?Envanings kedjehus 87,5 m ly enligt SCAPE enligt SCAPE (modifierat : +11,5% ca 400 lgh per modul) Huset 135 300 Huset 140 900 Grannskapsanl. 28 400 Grannskapsanl. 41 700 163 700 182 600 + 8% +12% Villor 87,5 m^ly Villor 87,5 m2ly enligt SCAPE enligt SCAPE modifierat : +16,0% ca 400 lgh per modul) Huset 135 300 Huset 140 900 Grannskapsanl. 41 000 Grannskapsanl. 63 300 176 300 204 200 Priser 1973-01-01 Är alternativen några alternativ? I "Förslag till kommundelsplan Bollebygd" redovisas tre alternativa planförslag varav ett benämnes såväl "Förslag 1", "Planförslag" som "Huvudförslag". Det är svårt att få en annan uppfattning än att planför­ fattarna förordar förslag 1. Skriften i vilken för­ slagen redovisas har undertecknats av "Sammanlägg- ningsdelegerades arbetsutskott" och får därför ses som både en tjänstemanna- och politikerprodukt. Valet av ett huvudförslag kan inte bedömas som annat än ett mycket tidigt fattat, politiskt beslut. Med den utbyggnadstakt som förutses, ca 70 lgh/år, kommer inte de tre alternativen, om inte utbyggnads- ordningar varieras, att skilja sig åt förrän efter ca 20 år. Att säga något om det som händer bortom denna tidpunkt är inte särskilt meningsfullt. Sett på detta sätt är de tre planförslagen inte några alter­ nativ. I "Huvudförslaget" varieras dock utbyggnads- ordningen så att man i en variant direkt bygger vi­ dare norrut, "Norrut först", och i en annan startar med områdena i väster, "Västerut först". Jämförelser försvåras dock av att etapputbyggnadsschemat specifi­ cerar delområdena otillräckligt. Högaområdet, som avses byggas ut före 1978, anges i tidsschemat inne­ hålla "markbostäder" men i planförslagets kartbilder finns beteckningen "befintlig bebyggelse". Bebyggelse­ typ nämns inte. Tydligt märkbar i alla planerna är grannskapstanken. Bebyggelsen har grupperats kring, förutom det idag befintliga centrumområdet, två nytillkommande små servicecentra som avses innehålla "LM-skola, barnstu­ ga, kioskbutik mm". Bebyggelsens täthet avtar från centrummitt och utåt, från "markbostäder" till små­ husbebyggelse inom den yttre gränsen för "rimligt gångavstånd". Tidsschemat innebär att utbyggnaden kring ett centrum tänkes starta med "markbostäderna" för att följas av småhus. När servicedelen skall byggas sägs inte men dagens erfarenheter visar att det kan dröja länge innan be­ folkningsunderlaget i ett nytt bostadsområde anses tillräckligt, åtminstone för kommersiell etablering. De som bor relativt tätt, i markbostäder, får därige­ nom låg tillgänglighet till service och förtätningens nackdelar utan några av dess fördelar. Problemet är 88 särskilt tydligt i området med markbostäder rakt norr­ ut, Backa, som i variant "Norrut först" byggs ut från 1978 och framåt. De nu befintliga villaområdena kommer att få en betydligt bättre servicetillgänglighet än bebyggelsen i Backa. Tillgängligheten till arbetsplats­ områdena är också högre för de centrala villorna. Utvecklingen. Hur ser det opåverkbara ut? Kommundelsplaneförslagen för Bollebygd ger intryck av att anvisa alternativa utvecklingsvägar, men som nämnts är det delvis en illusion. Vad som inte dis­ kuteras kring planförslagen är om det finns krafter som verkar för eller emot Bollebygds tillväxt, av vilket slag de är och om man har medel att påverka dem. Konsekvenserna av den fysiska plan som förverkli­ gas kommer att bero på hur väl planen kan möta och klara av dessa strukturpåverkande krafter. Vi skall därför försöka använda metoden att skissera några ut­ vecklingsmöjligheter som i grova drag visar varia­ tionsbredden hos det som kan inträffa. I den första skissen växer Bollebygd som boendemiljö och industri­ tillväxten är svag, i den andra övergår boendemiljö­ tillväxten efter 15 år i en snabb industritillväxt och i den tredje tillväxer industrin hela tiden snabbt. Framtidsskiss 1: Förstärkning av boendemiljön, svag industritillväxt Vid svag industriutveckling kommer Bollebygd för sin tillväxt att tvingas lita till dem som föredrar orten för boendemiljöns skull. Denna lokaliseringsfördel kan väntas bli förstärkt genom att utbyggnaden anpas­ sas i denna riktning, antingen inom de vida ramar som kommundelsplanen anger eller genom förändrade planer. Detta kan ge upphov till en självförstärkande krets som efterhand förvandlar Bollebygd till en extrem villatätort för höginkomsthushåll med medlemmar som arbetar i Göteborg eller Borås. Arbetande inom service­ yrken kan få svårigheter att hitta en tillräckligt billig bostad i Bollebygd och tvingas pendla från glesbygdsområden. En del kommer att föredra tätorten Boras som efterhand får ett allt större serviceöver­ tag gentemot Bollebygd. I en annan självförstärkande krets blir Bollebygd inte attraktiv för de företag som vill ha en relativt stor arbetsmarknad att tillgå och som därför före­ drar Borås. Volvos lokalisering av busstillverkningen vid tätorten Borås är ett exempel. Därför tillväxer inte Bollebygds arbetsmarknad osv. Framtidsskiss 2: Förstärkning av boendemiljön som övergår i snabb industritillväxt Om efter ca 15 år av boendemiljötillväxt i koncent­ riska sektorer enligt planförslagen industritill­ växten plötsligt tar fart och den arbetskraft som pendlar in börjar efterfråga bostäder i Bollebygd kommer dessa antagligen att byggas på lättbyggd mark långt från centrum i den gamla tätorten eller något närmare centrum men på mark i sluttning och berg och ge högre byggkostnader. En fortgående byggkostnads­ ökning kommer att verka i samma riktning. Svåra ojäm­ likheter mellan hushållen kan då bli följden eftersom hög byggkostnad, låg tillgänglighet, låg utrymmes- standard och låg inkomst gäller för nyinflyttarna och snarast det omvända för de etablerade hushållen. Re­ sultatet kan bli något som skulle kunna benämnas tillgänglighetsförslummad randbebyggelse. Framtidsskiss 3: Snabb industritillväxt Vid en redan från början snabb industritillväxt kommer en mer blandad grupp av hushåll att efterfråga bostä­ der i Bollebygd än i de två tidigare skisserna. Tyngd­ punkten kommer sannolikt att ligga på yngre hushåll. Högre täthet och bättre servicetillgänglighet är då bostadsområdesegenskaper som kan följas åt. Den upp­ skattade byggtakten 70 Igh/år kan visa sig vara för låg vilket medför konkurrens om byggnadskvoter inom Borås kommun. Möjligen kommer en högre byggnadstakt att ge forceringskostnader. Det blir förmodligen nöd­ vändigt att hämta i stort sett alla byggresurser uti­ från. Problemet med serviceeftersläpningen blir ändå troligen mindre än i de föregående skisserna eftersom en snabb, stadig befolkningsutveckling är gynnsam för dem som tänker etablera sig inom servicesektorn. Hur sannolika är de olika framtiderna? För en snabb industritillväxt i Bollebygd talar främst läget vid motorvägen mitt mellan Borås och Göteborg och närheten till den kommande storflygplatsen i Land­ vetter. Det är också dessa skäl som förs fram i kom- mundelsplaneringen för Bollebygd och som antyddes redan i Borås Blockplan från 1971. Det är dock rimligt och lika svårt att övertygande visa att motorvägen mellan Göteborg och Borås kommer att stärka det pro­ duktionsövertag som Göteborg redan nu har. 90 Mot en industriexpansion i Bollebygd talar konkurren­ sen från Mölnlycke, Landvetter och Härryda vars lo- kaliseringsfördelar är väl så stora som Bollebygds. Samtidigt kan åtgärder på länsnivå verka mothållande eftersom vid industrilokaliseringar bl a Mark, Sven- ljunga och Tranered kan väntas bli prioriterade framför Bollebygd. (Berglund (1971)) Vad styrkeför­ hållandena mellan Bollebygd och tätorten Borås kan betyda är svårt att säga. Det är anmärkningsvärt att dessa problem inte tagits upp i kommundelsplaneringen för Bollebygd. Kampen om arbetstillfällen, målsätt­ ningen om en förstärkning av Bollebygd som serviceort ställd mot problem med de många tomma lägenheterna i Borås, stadsmiljön och förortsmiljön som behöver för­ bättras leder till konkurrens om resurserna och är viktiga problem som borde ha belysts. Kommundelsplanerna och deras konsekvenser för vissa intressentgrupper När och om Bollebygd byggs ut efter något av kommun- delsplaneförslagen kommer miljön att avsevärt för­ ändras för de ca 1 700 människor som bor där idag. En del förändringar är oberoende av vad som händer med kommundelsplaneförslagen. Sådana förändringar är de förbättrade kommunikationerna genom motorvägen och flygplatsen och deras negativa följder i form av bul­ ler och luftföroreningar. Andra förändringar hänger tydligare samman med valet av kommundelsplan, t ex industriutbyggnadens omfatt­ ning. Industritillväxtens storlek är, som nyss berörts, svår att förutsäga. Det säkraste som kan sägas är att planförslag 2 ger de kraftigaste begränsningarna för tillväxten genom att industriytorna är väsentligt mindre än i de båda andra förslagen. En större industriutbyggnad ger bättre tillgänglighet i stort till arbetsplatser, ett större utbud, men tillgängligheten till de arbetsplatser som finns idag kan minska något genom att motorvägen skär av de gena förbindelserna. En större industriutbyggnad ökar riskerna för störningar i form av luft- , vattenföro­ reningar och buller. Av dessa störningar är troligen bullret det minst betydande eftersom motorvägen kommer att ge ett bakgrundsbuller som delvis dränker bullret från industrin. Däremot kan rök och andra luftföro­ reningar bli ett allvarligt problem eftersom risk finns för att de dröjer kvar i dalgångarna. Särskilt påtagliga blir i så fall problemen under vintern då lager av varm luft kan "lägga ett lock" över dalgång­ arna och förhindra luftomsättning, s k inversions- bildning. Nolåns dalgång, där utbyggnaden av bostads­ områden föreslås, kan väntas bli mest drabbad av 91 kvardröjande luftföroreningar eftersom denna på grund av förhärskande vindriktningar torde vara sämre gencmluftad än Söråns dalgång. Problemen behandlas överhuvudtaget inte i vare sig blockplan eller kommundelsplan. Intressentgrupp: Villaägare som bor i Bollebygd idag En långsamt fortskridande miljöförsämring kommer att drabba de etablerade hushållen, de redan boende, hår­ dare än de potentiella inflyttarna eftersom de senare normalt utan extra kostnader kan välja en annan miljö att bosätta sig i. För dem som bott länge på en plats, köpt hus och skaffat sig en vänkrets är de sociala flyttkostnaderna i regel höga. Vad miljöförändringen i Bollebygd totalt sett kommer att innebära för dagens villaägare på orten kommer delvis att kunna utläsas i förändringen av fastigheternas priser. Därmed är frågan om vilka konsekvenserna blir av olika planför­ slag ändå inte löst. Problemet att uppskatta prisför­ ändringarna kvarstår. Det finns också en del invänd­ ningar att göra mot att avläsa värdeförändringen hos en miljö i fastighetspriserna. Priserna för två vil­ lor, som i princip erhåller samma förändring av den omgivande miljön, kan utvecklas helt olika om den ena men inte den andra har en storlek och inre standard som svarar mot efterfrågan. Trots detta skall här något beröras hur prisbildningen på villor kan komma att förändras i de olika planför­ slagen. Efterfrågeutvecklingen på villor i Bollebygd kommer att tillsammans med det årliga villabyggandet, husstorlekar och kostnader bestämma prisutvecklingen på de äldre villorna. Hur efterfrågan utvecklas beror i hög grad på om Bollebygd utvecklas som boendemiljö enligt framtidsskiss nr 1 eller som industri- och serviceort enligt skiss nr 3. Den överrepresentation av höginkomsttagare som skissas i boendemiljöalternativet leder troligen till större prisökningar på befintliga villor än industrialterna­ tivet, särskilt på kort sikt. Eftersom byggandet kan väntas anpassa sig till efterfrågesituationen behöver skillnaderna dock inte bli särskilt stora. För de villaägare som idag närmar sig pensionsåldern kan industrialternativet ha vissa fördelar jämfört med boendemiljöalternativet eftersom den sannolikt större produktionen av små markbostäder underlättar för dem att sälja villan och flytta till en mera lätt- skött bostad. Det bör också vara lättare för dem i industrialternativet att, om de vill, stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Medelålders och äldre män­ niskor pendlar eller flyttar inte gärna till tätorter även om det endast är där som arbete finns. Vid en jämförelse mellan förslag nr 3, där 400 villor läggs i svårbyggd terräng på dalsidornas höjder, och förslag nr 1 har planförfattarna uppskattat merkost­ naden till ca 25 000 kr per tomt. Vad detta betyder för prisnivån för de befintliga villorna är svårt att säga eftersom denna utbyggnadsdel ligger så långt fram i tiden. Generellt brukar en prisökning på en nypro­ ducerad kapitalvara höja priset också på äldre kapi­ talvaror av samma slag. 93 13 KOMMUNALPOLITISKA HANDLINGSPROGRAM OCH FYSISK MILJÖ Kommundelsplaneringen för Bollebygd är ett exempel på en planering som bedrivits med mycket liten tonvikt på målsättningsarbete och programskrivning. Den po­ litiska styrningen har nåtts genom ett nära samarbete mellan kommunens tjänstemän och särskilda arbets­ grupper med politiker. Via ett normalt utställnings- förfarande har allmänheten fått möjlighet att se pla­ neringens etappresultat. Den politiska debatten kring planalternativen ledde under våren 1974 till parti- skiljande krav på den framtida miljön i Bollebygd. För att bland annat undersöka om denna utveckling kunnat förutses har de politiska partiernas lokala program för Borås -till valet 1973 studerats. Avsikten har dels varit att se om den kommunala handlingspro­ grammen kunde ha använts som stöd för arbetet med de fysiska planerna och dels om medborgarna utifrån pro­ grammen kunde bilda sig en uppfattning om hur de olika partierna tänkt sig den framtida miljöns ut­ formning . Partiprogrammen skrivs knappast med tanke på att kun­ na tåla en närgången innehållsmässig analys utan tro­ ligen främst för att ge ett helhetsintryck av par­ tiets strävanden och för att samla partimedlemmarna till den enighet om målen som oftast förutsätter att man arbetar gemensamt med att formulera dem. En väljare studerar av naturliga skäl inte partiernas program på det sätt som görs här, analyserar, jämför dem och bedömer om partiet kan genomför målen. En sådan "homo politicus" är liksom den ekonomiska ve­ tenskapens homo economicus, den rationelle och perfekt informerade konsumenten, en teoretisk konstruktion. Inte oväntat visar studierna av de kommunala hand­ lingsprogrammen från Borås att inte ens en välinfor­ merad planerare kunnat få något annat än en mycket otydlig bild av partiernas uppfattning om den fram­ tida miljön. Anledningen är inte att partiernas pro­ gram är alltför profillösa, alltför lika varandra. Tvärtom är de olika varandra, men på ett sätt som kraftigt försvårar alla jämförelser. Endast ett fåtal mål som avser samma förhållanden återkommer i något eller några av de andra programmen. Eftersom program­ men inte motsäger varandra, annat än på någon enstaka punkt, kunde det i princip vara möjligt att alla de fyra partierna (för vpk fanns inget skrivet program) ställde sig bakom en ihophäftad version av samtliga program. Den slutliga och viktigaste svårigheten att använda partiprogrammen i planeringsarbetet ligger i att också inom summan av alla handlingsprogrammen finns ett stort spelrum för skilda tolkningar av hur den byggda miljön bör utformas. 94 Programmålen är diffusa av skäl som kan hänföras till tre slag av otydligheter: i kvantifiering, i termino­ logi och i syftning. Otydligheter i kvantifieringen är oftast förekommande i de studerade programmen och representeras främst av de endast riktningsangivande handlingsverben öka, främja, förbättra, stödja och inrikta mot. Dessa verb anger dock en inriktning och är därigenom mera preci­ sa än standarduttrycken ta hänsyn till, beakta, bevaka, överväga och uppmärksamma,., vilka alla förekommer i pro­ grammen . De terminologiska otydligheterna består dels av ter­ mer som ofta återkommer i politiska utsagor: jämlikhet, valfrihet, likställdhet, likvärdig, demokratisk, rättvis och som är svåra att precisera, dels av termer av mer teknisk natur som relativt lätt bör kunna ges ett precist innehåll: småhus, marklägenhet, aktiv markpolitik. Till syftningsotydligheterna räknas här sådana utsagor där det inte framgår om de är normativa eller deskrip­ tiva, dvs där det är oklart om man formulerar ett mål för något eller om man endast beskriver hur man anser att någonting är. Starkt förkortade, elliptiska sat­ ser som kan betyda flera saker räknas hit liksom hän­ visningar till förhållanden, föremål, händelser, platser etc som inte är entydiga. Syftningsotydligheterna i programmen är ej påfallande många och där de finns kan de tolkas som olycksfall i arbetet av typ glömda eller ej genomförda tankeled och missuppfattningar om vad som är känt respektive okänt för läsaren. Det är tveksamt om intresset och viljan finns att klarare definiera de politiska termerna, jämlikhet, valfrihet, likställdhet etc eftersom de troligen an­ ses vara viktiga känsloförmedlande värdeord. Termer med direktare anknytning till bebyggelse, särskilt termer av teknisk art som småhus, markbostäder etc, är relativt lätta att klart definiera och för detta finns troligen också ett gemensamt intresse. Kommunalpolitiska handlingsprogram - intressenter Antalet nämnda intressegrupper är påfallande stort i de studerade programmen från Borås. En jämförelse med motsvarande politiska handlingsprogram från Göteborg visar på samma förhållande. Se sammanställning i BIL. 3 Detta ger en anvisning om att politikerna är intres­ serade av hur vitt skilda intressegrupper berörs av förändringar i den fysiska miljön. I regel nämns dock intressenterna utan försök att precisera vilka anspråk 95 de har och hur man tänker uppfylla dessa. Det förhål­ lande som påpekades om målen gäller också för intres­ senterna, att de inte i någon högre grad är gemensamma mellan de olika partiprogrammen. I Boråsprogrammen nämns ett fåtal intressenter av alla fyra partierna (inget skriftligt programmaterial från vpk) nämligen: kommunen, medborgare, invånare i kommunen, pensionärer, handikappade och invandrare. Alla de tre borgerliga partierna tillsammans är ensamma om att nämna intressenterna: kommundelsråd, allmänhet och näringsliv. Socialdemokraternas program är ensamt om grupperna samhället, allmännyttan, vuxenstuderande, lågin­ komsttagare, väg föreningar, vägsamfälligheter, eldistribu­ tions föreningar och rörligt friluftsliv. I Göteborgsprogrammen är, trots att det totala antalet nämnda grupper är nästan dubbelt så stort som i Borås­ programmen, endast två intressenter gemensamma för alla fem partierna, kommunen och kollektivtrafik. De borgerliga partierna nämner alla och är ensamma om endast en in­ tressent: hamnen. Socialdemokraternas program är en­ samt om grupperna statsmakterna, barnfamiljer, låginkomst­ tagare, befolkning i sanerings områden, metallindustrin, till­ verkningsindustri, storföretag, bostadsföretag, förvaltning, anställda, organisationer, folkrörelser, fackliga organisa­ tioner, toppidrott, handikappidrott, korpidrott, offentlig sektor, privat sektor, byggsektor, privat vinstintresse och bostadsförmedling. Spridningen av vad partierna uppfattar som intressanta grupper är alltså betydligt större i Göteborg än i Borås. Att vissa lokala planeringsfrågor är specifika för den ena kommunen syns också i intressentförteckningen. Tekoindustrin, glesbygdsinvånare, jord- och skogsbruk finns med för Borås samt storstadsmänniskor, befolkning i sane- ringsområden, saneringsbolaget Göta Lejon, skärgårdsbefolkning, oljebolag, raffinaderier och bilindustri för Göteborg. 96 14 MÅLFORMULERINGAR, ANALYSER OCH EFFEKTER En av de stora svårigheterna vid konsekvensbeskriv­ ningar är att avgöra vilka aspekter som särskilt bör tas upp och vilken inriktning kalkylerna bör ges. Detta kan inte avgöras ur enbart tekniska, ekonomiska eller andra funktionella synpunkter utan är nära be­ roende av vilka som är de politiskt intressanta frå­ gorna. Svårigheterna är normalt större ju färre an­ visningar om dessa som kan hämtas ur målformuleringar och program. Vid tillämpningarna av metoden med den balansräkning för intressenter som beskrivs i kapitel 5 har Lich­ field i regel kommit in sent i planeringsarbetet. Planalternativen har varit färdiga, givna. Arbetet med mål och program, i den mån de förekommit, har avslutats ännu tidigare. Uppgiften som återstått har varit att beskriva konsekvenserna av givna planalter­ nativ med relativt liten ledning av mål och program. Problemet att bestämma vilka konsekvensbeskrivningar som kommer att vara intressanta för de efterföljande politiska besluten har Lichfield försökt komma förbi genom ambitionen att förteckna alla effekterna av ett planalternativ. Generellt är en sådan målsättning inte möjlig att uppnå eftersom antalet effekter av olika slag inte behöver vara begränsat. Morris Hill har kritiserat den måloberoende metoden med efterföljande utvärde­ ring för att den inte ens i de praktiska tillämpning­ arna ger tillfredsställande säkerhet för att bety­ delsefulla effekter verkligen tas med. (Hill (1968)) Hill representerar en andra ytterlighet och föreslår en mycket långt driven målformulering med politiskt viktade mål för olika miljöaspekter och för olika intressenter. I sin renodlade form med politiskt be­ stämda vikter för målen är metoden knappast tillämp- bar. Om vikterna i stället sätts av planerarna, tjänstemännen, överensstämmer metoden relativt väl med det värderingssystem som med diskutabel framgång prövats för totalentreprenader. Se Ericsson (1970). Planförslagets känslighet för variationer i viktsätt­ ningen kan undersökas genom t ex beräkning i dator, men kopplingen till den politiska beslutsprocessen med dess övergripande mål kvarstår som ett problem. Erfarenheter från praktisk planering, bland annat framförda i remissvaren på bygglagutredningens för­ slag (SOU 1974:21) visar att uppfattningarna om vilken som är den lämpligaste beslutsprocessen för den fysis­ ka planeringen fortfarande går starkt isär. Vad som är en lämplig avvägning mellan Lichfields och Hills båda ytterligheter i metod är svårt att avgöra. Från våra studier av utbyggnadsfall på olika plane­ ringsnivåer vågar vi dock slutsatsen att program- och målsättningsarbetet behöver förstärkas i förhållande till nuvarande praxis. Slutsatsen grundar sig på krav nr 1, 2 och 5 ur föl­ jande krav på planeringsprocessen som vi bedömer vara väsentliga. Kraven på öppenhet och flexibilitet torde dock vara svårare att uppfylla i en process med ut­ ökat målsättningsarbete: 1 Medborgarinflytande som är mer direkt än genom det representativa systemet, ökad in­ formation ej tillräckligt 2 Klar ansvarsfördelning mellan tekniker, po­ litiker och allmänhet 3 öppenhet i planeringens olika skeden. Möjlig­ heter för alla parter att lätt få en upp­ fattning om hur långt man hunnit i plane­ ringsarbetet 4 Flexibilitet. Möjlighet att även sent i processen kunna gå över till principiellt annorlunda lösningar 5 Effektivitet. Inte endast avseende plane­ ringens slutresultat utan också avseende kunskapsspridningen kring planeringen i för­ hållande till insatta resurser De ökade resurser på tjänstemannasidan som en utökad målformuleringsfas kräver torde relativt väl kunna täckas genom att något minska på den idag normalt mycket omfattande inventeringsdelen. På de politiska organisationerna ökar dock kraven utan någon motsvarande minskning av arbetsbördan. Detta gäller särskilt för en ur flera synpunkter önsk­ värd försöksverksamhet med partiförankrade program för den fysiska miljön. En spridning av de politiska uppgifterna till fler människor kan här vara den enda möjliga lösningen. Klart positiv till metoden att arbeta med målformule­ ringar i den fysiska planeringen är kommunförbundet i skriften "Kommunplanering",. (Kommunförbundet (1974)) Denna innehåller en omfattande katalog över vad som bör ingå i kommunens mål om tätortsutveckling, service och lokalisering av arbetsplatser och bostäder. Kritiska mot mål-medel-modellen och mot vad de kallar "mål-först-plan-sedan"-hypotesen är Normann och Rhen- man, särskilt mot dessas tillämpningar i programbud- geteringssystemet för den svenska statsförvaltningen. (Normann &Rhenman (1974)) Författarna anser att mål- medel-modellen kan tillämpas i väl strukturerade problemsituationer men inte i komplicerade sådana i samband med strukturella förändringar och professio­ nell kunskapsutveckling. I den fysiska planeringen är problemen ytterst kom­ plexa varför de enligt dessa definitioner tillhör den senare problemtypen. Normann och Rhenman hävdar att man i dessa problemsituationer i stället för mål- medel-analyser bör eftersträva hög inlärningsförmåga hos den problemlösande organisationen. De anför också exempel på missriktad styrning inom byggsektorn, bristsituationen på bostadsmarknaden som förhindrat anpassningen till konsumentens behov, stelheten i fördelningen av bostadsbyggandet på olika kommuner, lånereglerna som gynnat de allmän­ nyttiga och de kooperativa bostadsförtagen och bygg­ normerna som förhindrat innovationer och struktur­ rationaliseringar . En allvarlig brist i Normanns och Rhenmans resonemang är att de inte utvecklar hur den politiska styrningen av bebyggelseprocessen skall ske, hur allmänheten skall få insyn och inflytande och på ett meningsfullt sätt kunna utkräva ett ansvar av politikerna för en oönskad fysisk miljö. Normann och Rhenman menar att styrning och kontroll av de professionella systemen i allmänhet, till vilka den fysiska planeringen torde få räknas, främst måste ske genom de professionella elitgrupperna och genom att dessa elitgruppers kunskaper utvecklas. Tillämpat på fysisk planering torde förslaget inne­ bära att ingenjörernas, arkitekternas, ekonomernas, socionomernas, statistikernas och kulturgeografernas inflytande över den framtida miljön ökar. Mot denna bakgrund och för att försöka förbättra för­ utsättningarna för en utökad målformuleringsfas har vi studerat planfaktorer som kan vara aktuella att ta ställning till i en kommundelsplan och som kan varieras för att ge alternativa planer. Avsikten har varit att översiktligt beskriva eller åtminstone diskutera de konsekvenser, om möjligt angivna för olika intressenter, som olika värden på dessa fakto­ rer väntas ge. I BIL. 4 redovisas några av resultaten från dessa stu­ dier . De synpunkter på lägesrelationerna och på sätten att mäta tillgängligheter som tas upp grundar sig till inte ringa del på de studier av hushållens levnads- villkor i olika orter som utförts inom ERU.^ Medan man inom ERU studerat befintliga förhållanden har vårt huvudintresse varit den kommande miljö som förverkligas efter det att en plan, helt eller delvis, genomförts. Prognosen är svårare att göra än inventeringen. Eftersom syftet varit att förbättra programskrivningsfasen förenklas prognosproblemen något. Det blir istället mera en fråga om politiska mål och om hur måluppfyllelsen kan hänföras till de variationer av den byggda miljön som kommundelspla- nerna anger. När man bedömer tillgänglighet till olika aktiviteter är det väsentligt att ta hänsyn till att olika grup­ per eller individer visserligen har skilda krav på tillgängligheter till aktiviteter som arbete, skola osv men lika viktigt att observera att dessa grupper och individer inte bör sorteras ut till skilda loka­ liseringar just på grund av den fysiska miljön. Den fysiska miljön bör vara neutral mot sådana effekter. Ett medel att nå detta är att sträva efter en utjäm­ ning av funktionella och miljömässiga skillnader mellan delar av kommunen. Eftersom allmänna mål av jämlikhetstyp ofta återkommer i både nationella och lokala partiprogram ligger det nära till hands att visa utbyggnadskonsekvenser i termer av förändrade livsbetingelser för olika grupper. De jämförelser som kan vara aktuella att göra på kommundelsplanenivå är dels jämförelser mellan kommu­ nens olika delar, dels kommunen relaterat till genom­ snittliga förhållanden i Sverige eller andra likvär­ diga kommuner och dels jämförelser mellan olika hus­ håll inom kommunen. Det sista slaget av jämförelser nämns av utredningen om den kommunala demokratin: ... pröva konsekvensbeskrivningar för skilda grupper} t ex hur vardagssituationer kommer att te sig i den miljö som blir resul­ tatet om planerna genomförs. (SOU 1974:50) Möjligheterna att kompensera en nackdel i funktion eller miljö med en fördel i annat avseende kan tro­ ligen ändå användas mera än vad som är brukligt idag och en sådan uppvägning bör framhållas i program och konsekvensbeskrivningar. Därmed skulle både kommuner och kommundelar ges sin speciella profil. En sådan profilering kan naturligtvis vara kontroversiell, i synnerhet om befolkningssammansättningen kan väntas bli annorlunda än i samhället i stort. Det kan dock vara en klar fördel att profileringen redan uttryckts i de politiska målen och genom planens konsekvensbe­ skrivningar så att miljöer med seggregationseffekter kan öppet diskuteras innan de byggts och innan det seggregerade boendet hunnit utvecklas. De tydligast seggregerande förhållandena idag i tät­ ortsområdena är lägenhetsstorlekarnas ensidiga för­ delning på olika områden och starka samband med hus- typerna, upplåtelseformerna och det därav följande kravet på kontantinsatser. Inkomstfördelning, skatte­ regler och inflationseffekter är andra viktiga fak­ torer som förklarar bostadsvalet men som knappast kan räknas till planfaktorer som kan förändras i de fys­ iska planerna. Däremot kan dessa förhållanden snabbt och starkt förändras genom andra politiska beslut. Det kan därför vara helt felaktigt att använda dagens bostadsmönster för att skriva fram framtidens. Att redovisa faktiska resfrekvenser till olika akti­ viteter är en metod med vissa risker eftersom en låg resfrekvens mycket väl kan betyda att aktiviteten är svår att nå men likafullt angelägen. Detta ger stöd åt uppfattningen att programskrivning och målformule­ ring i vissa fall kan vara det ur samhällets synpunkt rimligaste sättet att lösa de rumsliga tillväxtprob­ lemen . Att ange vilken fördelning i rummet av arbetsområden, bostäder och service osv som är lämplig ur en viss kombination av synpunkter, t ex en fördelning som minimerar vissa summor av avstånd, är ytterligare ett angreppssätt. Metoden används i rumsliga allokeringsmodeller av op- timerande typ. Modellerna kräver dock mer kunskaper än man har idag och troligen mer kunskaper än man någonsin kommer att få eftersom verksamheter, funk­ tioner och krav kan väntas förändras över tiden snab­ bare än den rumsliga strukturen. Varje förändring i bebyggelse och markanvändning får serier av positiva och negativa effekter. De som kan tillgodoräkna sig de positiva effekterna gör vanligen utförliga beräkningar. De negativa effekterna brukar inte behandlas lika noga. I BIL. 5 ges exempel på typfall som ger negativa effekter på miljö och till­ gänglighet . Praktisk tillämpning Några enkla metoder för hur intressenter skall urskiljas och grupperas har vi inte kommit fram till i detta pro­ jekt . Inte heller har vi kunnat visa fram en uppsätt­ ning kalkyler som ger en klar bild av konsekvenserna av olika planförslag. Däremot har vi gjort exempel på hur man kan resonera om intressenter och kalkyler i bebyggelseplanering i bestämda situationer. Vi anser oss ha funnit att teorierna inom det här be­ handlade ämnesområdet är relativt omfattande. Den be­ tydelsefullaste utvecklingen gäller tillämpningen inom den kommunala planeringen. Ett friare och mer energiskt sätt att tillämpa tillgängliga teorier är det väsent­ ligaste . Vi hoppas att genomgången av teorierna och tillämpnings exemplen skall bidra till en förändring i planerings­ processen mot en utförligare fas för målsättningsdis- kussioner och programskrivning under medverkan av poli­ tiska partier, olika grupper och allmänheten. När det tekniska, ekonomiska och sociala planeringsarbetet fort skrider i processen, kan konsekvenserna för olika plan­ förslag visas i kalkyler, vilka spänner från allmänna samhällsekonomiska bedömningar, till effekterna för på olika sätt berörda organisationer och medborgargrupper. 102 BILAGA 1 BEBYGGELSEMÖNSTER FÖR RESURSJÄMFÖRELSER 103 Bilaga 1:1 BOLLEBYGD Byggår 1974 Krokdal (etapp I) Sluttningsradhus 2 plan Antal lgh Våningsyta Markareal Exploatering 22 136 m2 0,8 ha 28 lgh/ha 104 Bilaga 1:2 FARUM Byggår 1965 Ryttervaenget Kedjehus I våning Antal lgh Våningsyta Markareal Exploatering 60 113 m2 3,5 ha 17 lgh/ha FARUM ise Bro Bilaga 1:3 105 FARUM Byggår 1965 Gartnervaenget Antal lgh 49 Våningsyta 128 m2 Markareal Exploatering 3,7 ha 13,5 lgh/ha irmii Ovci'tli'c tit>nnoseyård Skala 1: 4 000 106 Bilaga 1:4 FARUM Rytterhaven Markareal 5,5 ha Friliggande villor I våning Antal Igh Våningsyta 56 126 m2 Byggår 1965 Exploatering 10 lgh/ha 107 Bilaga 1:5 HELSING0R Romerhusene (Kingo-huse) Kedje- och radhus I våning Antal lgh Våningsyta 60 109 m2 Byggår 1958-60 Markareal 6,2 ha Exploatering 9,5 lgh/ha ODOmilDli 108Bilaga 1:6 BOLLEBYGD Erikstorp I (del) Friliggande småhus I våning Antal lgh Våningsyta Markareal Exploatering 40 120 m2 8,0 ha 5 lgh/ha Skala 4 000 BILAGA 2 UR PRODUCENTENS OCH BANKENS BROSCHYR OM KROKDAL II I BOLLEBYGD Bilaga 2 UR PRODUCENTENS OCH EANKENS BROSCHYR OM KROKDAL II I BOLLEBYGD Bollebygd är ett fint litet samhälle, som ligger på en dryg halvtim­ mes bilresa från Göteborg. Avståndet är drygt 4 mil. Man blir glad när man kommer dit, främst tack vare en mycket vacker natur. Nolån har åstadkommit en djup och växlande dalgång, som inbjuder till ganska facinerande vyer där den slingrar sig fram mellan mjukt avrundade kullar. Därför har Bollebygd hitintills mest varit känt för de ovanligt stora möjligheter till friluftsliv som kan erbjudas. Förvånande är att se hur god service detta förhållandevis lilla samhälle kan visa upp, både kommunalt och kommersiellt. Där finns en modern låg- och mellanstadieskola, daghem, läkare, tandläkare, distriktssköterska, kyrka, försäkringskassa, ålderdomshem, idrotts­ anläggning och vårdhem. Den komersiella servicen inkluderar bland annat tre livsmedelsbutiker, banker, bensin- mackar, skoaffär, frisör, hotell, fotograf, radio- och TV-affär, biltillbehörsfirma, kemtvätt, kiosk, bio och mycket annat. Det finns faktiskt uppemot 25 olika sorters in­ rättningar vilka kan räknas som kommersiell service. Ett tecken på Bollebygds alla positiva drag är den mycket stora befolkningsökningen som skett den senaste tiden. Från att ha haft 960 personer 1965 har samhället nu ca 1.700 in­ vånare. I en nyligen gjord utredning föreslås Bollebygd inom en relativt snar framtid kunna inrymma ca 10.000 personer. Som följd härav kan en etablering av ett högstadium vara nära förestående. Att riksväg nr 40 vid slutet av 70-talet skall vara utbyggd som motorväg kommer naturligtvis att bidraga till att ”trycket” på Bollebygd från storstadsområdena Göteborg och Borås kommer att öka markant. Därmed stiger också efterfrågan ytterligare på bostäder och höjer prisnivån på befintliga fastigheter. En stor förbättring sker då med trafikförhållandena i samhällets centrum emedan motorvägen skall gå utanför den huvudsakliga bebyggelsen och därigenom nu­ varande riksväg 40 avlastas på den mesta trafiken. Även byggandet av Härryda flygfält bidrager till en befolkningsökning. Denna anlägg­ ning gör det säkert också nödvändigt att förbättra de allmänna kommunikationerna ganska avsevärt. I dag tar det 45 minuter att åka med tåg från Bollebygd till Central­ stationen i Göteborg. 111 BILAGA 3 INTRESSENTER NÄMNDA I DE POLITISKA PARTIERNAS KOMMUNALA HANDLINGSPROGRAM FÖR BORÅS 1973 OCH GÖTEBORG 1973 112 Bilaga 3:1 INTRESSENTER NÄMNDA I DE POLITISKA PARTIERNAS KOMMUNALA HANDLINGSPROGRAM BORÅS 1973 m fp cp s SAMHÄLLET X stat X landsting X kommunen (Borås) X X X X - myndigheter X - förvaltning X X - nämnder X X X - styrelser X - samrådsorgan för miljövård X - bolag X - som arbetsgivare X "kranskommunerna" X kommundelsråd X X X allmännyttan X BEFOLKNING X människor X X X medborgare X X X X allmänhet X X X invånare - i glesbygd X X - i tätort X - i kommunen X X X X - i kommundel X enskilda X barn X X - 6-åringar X X ungdom X X X vuxna X pensionärer X X X X gamla, åldringar X X handikappade X X X X småbarnsfamiljer X föräldrar X invandrare X X X X - barn X sjuka åldringar X elever X X vuxenstuderande välutbildad x Bilaga 3:2 m fp cp s kommunanställda X X handeIsanställda X lärare X låginkomsttagare bostadskonsument X tomtintressent X fotgängare X cyklist X politisk representant X förtroendevald X NÄRINGSLIV X X X verksamheter X X industrier X - små X företag X X - mindre X X tekoindustri X bostadsföretag X byggnadsföretag X X handel (detalj-) X X stormarknad X jord- och skogsbruk X x x ORGANISATIONER ETC föreningar - idrotts X X - pensionärs organisationer - ideella X X X - kristna X folkrörelser bildningsförbund (studie-) X X X folkhögskola X vägföreningar vägsamfälligheter eldistributionsföreningar "riskgrupper" (sociala) X rörligt friluftsliv kollektivtrafik X X Bilaga 3:3 114 INTRESSENTER NÄMNDA I DE POLITISKA PARTIERNAS KOMMUNALA HANDLINGSPROGRAM GÖTEBORG 1973 (Endast ur avsnitt med anknytning till fysisk miljö) SAMHÄLLET stat statsmakterna statliga myndigheter län regionen kommunen - myndigheter - förvaltning - verksamhet - verk och bolag - fullmäktige Göta Lejon * BEFOLKNING människor individer medborgare allmänhet folk enskilda invånare storstadsmänniskor göteborgare boende ungdom vuxna äldre pensionärer handikappade rörelsehindrade kvinnor män ensamma invandrare barnfamiljer småbarnsföräldrar dubbelarbetande föräldr. barn i barnvagn enpersonshushåll låginkomsttagare bilburna kunder billösa boende i äldre bostads­ områden m fp cp s vpk x x X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X -* halvkommunalt saneringsbolag 115 Bilaga 3:4 m fp cp s vpk befolkning i sanerings- områden skärgårdsbefolkning välutbildade yngre NÄRINGSLIV industri - små - lätt - stor - tung - bil - metall - tillverkning verksamheter företag - små - stor - bygg - bostads bolag - olje raffinaderier hamnen förvaltning banker stormarknader varuhus närbutiker hantverk jordbruk yrkesfiske servicenäringen anställda personal arbetare tjänstemän företagare kollektivanställd enskilde arbetstagaren skiftesarbetare inkomsttagare hamnanställda byggnadsarbetare x X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X** X X** X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X allmännyttiga, kooperativa, kommunala, privata Bilaga 3:5 ORGANISATIONER ideella organisationer bildningsförbund folkrörelser fackliga organisationer branschorganisationer föreningslivet idrotten - motion - mass -tävlings -topp -proffesionell -handikapp -korp miljögrupper kollektivtrafik enskild trafik biltrafik -privat taxi spårtrafik resenärer cykeltrafik fotgängare handikappfordon bostadssökande tomträttsinnehavare småhusbyggare offentlig sektor privat sektor byggsektorn privata byggmästare privata hyresvärdar privat vinstintresse privatkapital köpmannakapital borgerliga partier bostadsförmedling m fp cp s vpk x X x X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X opinionen turister x rörligt friluftsliv x X skärgården x 117 BILAGA 4 LÄGESRELATIONER MELLAN BOSTAD, ARBETSPLATS, OCH REKREATION SERVICE Bilaga 4:1 LÄGESRELATION: BOSTAD - ARBETSPLATS 118 Allmänna krav från hushållen: Tillgång till förvärvsarbete (valmöjligheter) Tillgång till god arbetsmiljö Funktionssynpunkter: Tillgång till förvärvsarbete är för de flesta hushåll den viktigaste av de faktorer som bestämmer levnadsvillkoren. Orter med ensidigt näringsliv, t ex bruks­ orter, är särskilt utsatta för företagsned­ läggningar. Särskilt äldre arbetare och tjänstemän har svårt att få nya arbeten. De flyttar inte gärna. (Höga sociala flyttkost- nader) Arbetsplatsobalans kan bl a orsakas av otrev­ liga eller farliga arbetsmiljöer där många inte vill arbeta eller av mans- eller kvinno- dominerade industrier. Normalt räknas 30 km som en gräns för arbets- pendlingen. Längre än så pendlar endast få personer. Arbetsresor är kortare än vad man sannolikt normalt föreställer sig. 2/3 av alla som arbetar har en sammanlagd restid varje dag som är mindre än en halv timme. (SOU 1974:2) Längre än 1 timme har endast 10%. Långa res­ tider har i första hand de relativt unga och välbetalda. Kvinnor har kortare arbets­ resor än män. I Göteborg har hälften av de arbetande mindre än 6 km till arbetet. Restidsfördelningen kan tolkas som att det idag finns relativt gott om arbetsplatser relativt nära bostäderna, men också att det finns ett motstånd mot arbetsresor längre än en halvtimma (enkel resa). Räknat efter besöksfrekvens är inte arbets­ resorna de mest betydande. Endast 14% av alla besök enligt en intervjuundersökning våren 1968 i Blackeberg, Vällingby och Hässelby Strand (TRE-studien) gällde arbetsplatser. Se Andersson (1970). Jämför: fritidsaktivite­ ter 40%, skolor 5% samt inköp av varor och tjänster 36% av alla besök. Antal besök/ individdag ca 3,3. Att bedöma betydelsen efter resfrekvenser kan vara missvisande, ochså resförhållanden och reslängd bör tas med. 119 Bilaga 4:2 Ofta sker arbetsresorna under tidspress, något mildrat av flex-tider, och i storstads­ områdena under övemormal trängsel i trafiksyste­ met samt dagligen under arbetsveckan. Dess­ utom är resorna i regel längre än resorna för att köpa in varor. Att bostadens läge i förhållande till arbets­ platsen kan bedömas som en inte särskilt tungt vägande orsak till hushållets bostads- val inom en tätort visar några undersökningar från Malmö, Göteborg (Carlsson (1970), Gill- wik (1974)). "Miljön" (Malmöundersökningen) respektive "natur" (Göteborgsundersökningen) har däremot bedömts som viktiga faktorer för bostadsvalet. Nära till hands ligger tolk­ ningen att när väl bostad och arbetsplats finns inom ett acceptabelt avstånd från var­ andra spelar avstånden inte längre någon större roll. Exempel på sätt att mäta tillgänglighet: Antal arbetsplatser som en bilist kan nå inom en halvtimme (en kvarts timme) Antal arbetsplatser som en kollektivresande kan nå inom en halvtimme (en kvarts timme) överensstämmelse mellan arbetstillfällen och de arbetandes krav och kvalifikationer. (Absolut och relativ överrepresentation inom olika yrken och näringsgrenar.) Antal arbetstillfällen i ytkrävande verk­ samheter inom ett visst område Antal arbetstillfällen i kontaktkrävande verksamheter inom ett visst område Exempel på avståndsmått: Bilåkande fågelvägsavstånd verklig väglängd kostnad (genomsnittlig eller marginell) tidsavstånd Kollektivresenär fågelvägsavstånd tidsavstånd (inkl vänte­ tider) antal byten kostnad (marginell) Bilaga 4:3 120 Gående, cyklande verklig väglängd tidsavstånd LÄGESRELATION: BOSTAD - SERVICEANLÄGGNING Allmänna krav från hushållen: Tillgång till kommersiell service Tillgång till hälso- och sjukvård, utbild­ ning, information och annan samhällelig service Tillgång till offentliga kommunikationer> Funktionssynpunkter: Räknat efter antalet besök är bostad-service en viktig lägesrelation. Sammanlagt dubbelt så många besök som vid arbetsresorna. (TRE- studien) Lokaliseringen av service är på ett sätt ett mera kritiskt problem än lokalise­ ringen av arbetsplatser eftersom potentiellt och faktiskt arbetande har bil i högre ut­ sträckning än de som söker service. Att som mått på hur socialt angelägen en aktivitet är ange resfrekvenserna dit kan vara missvisande eftersom låg resfrekvens kan betyda att aktiviteten är svår att nå. Inköp av livsmedel utgjorde 17%, andra varor 12% samt tjänster 7% av alla besök (TRE-stu- dien). Troligen skedde en stor del av dessa inom bostadsområdet. Serviöetyp: Utbildning (gymnasium, universi­ tetsfilial, universitet) Besöksfrekvens: Varje dag Splittrade studietider under dygnet medför krav på centrala lägen och på goda kollektiv­ förbindelser. Resor som är möjliga för heltidsstuderande kan vara helt omöjliga för deltidsstuderande med förvärvs- eller hemarbete. Konflikt mellan koncentration av utbudet och därmed bättre undervisningsmaterial, fler utbildningslinjer osv och förmågan att nå de grupper som behöver undervisningen. 121 Bilaga 4:4 Verksamheterna är relativt svåra att decentra­ lisera. Resväg till gymnasieskola med 4:e årskurs t ex är idag störer än 30 km för hälften av alla invånare i Sverige. Servicetyp: Kommersiell service (Post, bank, apotek, varuhus, stormarknad) Besöksfrekvens: varje dag - varje vecka Besök i varuhus, stormarknad, post och bank kopplas enligt studier från Örebro och Väster­ ås i ungefär hälften av fallen till ett eller flera besök i andra serviceställen. (Nilsson & Walter (1973)) Detta talar för en samlokali- sering som redan nu i hög grad finns. Externlokaliseringar av varuhus m m kan för­ svåra samlokaliseringar med t ex post och bank samtidigt som köpunderlaget för de bu­ tiker som bekvämt kan nås med kollektiva trasporter minskar. Servicetyp: Samhällsservice (Läkare, tandlä­ kare, bibliotek, försäkringskassa, socialbyrå, kommunalinformations­ ställe) Besöksfrekvens: varje vecka - varje månad Tjänster för vilka man måste beställa tid (t ex tandläkare) och hålla tiden belastas med ytterligare res- och väntetider som tro­ ligen kraftigt överskrider själva ärende­ tiden. Särskilt påtagligt vid kollektivre­ sor och fasta tidtabeller. Sjukhusvården relativt svår att decentrali­ sera. En teoretiskt lättdecentraliserad ser­ vice som tandläkare visar sig i praktiken annorlunda: tandläkartätheten är i Göteborg 1,3 tandläkare/l 000 inv och i norra gles­ bygden (Norrland) 0,5 tandläkare/l 000 inv. Exempel på sätt att mäta tillgänglighet: "Tidsåtgång för vissa resor" (till läkare, bibliotek, kommunalt informationsställe etc) för olika färdmedel "Möjliga dygnsprogram" som visar vad man kan och inte kan hinna med att uträtta under en dag (t ex besökskedjan bostad - barndag­ hem - arbetsplats (mellan 8 och 16) - post­ bank - livsmedelsaffär - barndaghem - bostad) . "Färdssättsskillnader" som visar hur stor tidsskillnaden är mellan en bilist och en 122 Bilaga 4:5 kollektivresande för att uträtta ett visst ärende (eller att genomföra en viss besöks- kedja enligt ovan). LÄGESRELATION : BOSTAD - REKREATIONSOMRÅDE Allmänna krav från hushållen: Tillgång till offentliga rekreationsanlägg- ningar (möjliga att nå för kollektivresande) Funktionssynpunkter: Lägesrelationen bostad - rekreation får med ökande fritid en allt större betydelse. Sättet att ta ut en framtida arbetsförkort- ning, 4-dagarsvecka med 8 eller 5-dagarsvecka med 6 timmars arbetsdag, påverkar behovet av rekreationsområden nära bostäderna. Den se­ nare modellen som troligen föredras av t ex småbarnsfamiljer ställer högre krav på rek­ reationsområden i närheten av bostäderna, medan den förra ökar intresset för och efter­ frågan på fritidsbostäder och kan via dubbel­ bosättning och övernattningsrum vid arbets­ platser och i storstädernas cityområden leda till att fritidshuset blir den permanenta bostaden. Den ofta framförda tanken att man genom att lägga bostäderna i god rekreationsmiljö tar bort eller åtminstone minskar intresset för fritidshus är svårt att leda i bevis. Att föra fram tanken tillsammans med uppfattning­ en att villaboende är god rekreationsmiljö är delvis motsägande eftersom villaägarna är överrepresenterade bland fritidshusägarna. Kraven på naturnärhet är normalt lätt att uppfylla i små och medelstora tätorter, dvs strövbar terräng kan i regel nås inom några kilometer. Avståndet mellan bostad och fritidshus är idag mer än 50 km för ca hälften av alla fri­ tidshusägare. En förskjutning mot längre avstånd har skett de senaste 10 åren (SOU 1974:2). Stora skillnader mellan olika delar av landet. 123 Bilaga 4:6 Exempel på sätt att mäta tillgänglighet: "Egentid". Visar hur många timmar som åter­ står för egen verksamhet fram till t ex kl 22 efter ett visst dygnsprogram av arbe­ te och andra nödvändiga sysslor. "Ljusa timmar". Visar i vilka månader man har minst 2 timmar med dagsljus i ett rek­ reationsområde efter ett visst dygnsprogram. (Skillnader mellan bilist och kollektivrese­ när) Tidsåtgång för vissa resor (till bad-, ströv­ områden osv) . LÄGESRELATION: ARBETSPLATS - ARBETSPLATS Funktionssynpunkter: Verksamheters krav på kontakt med varandra är ett ingående studerat problem men många frågor är fortfarande obesvarade. Att trans­ portkostnaderna för varor blivit av relativt liten betydelse har bl a Törnqvist visat. (Törnqvist (1963)) Volvos produktionsupplägg- ning är ett exempel på att tillverkningen av delar kan decentraliseras och delarna sedan skickas till ett sammansättningsställe till konkurrenskraftiga kostnader. Varutransport­ ernas minskade betydelse har fått lokalise- ringsteoretikerna att koncentrera sig på personförflyttningar istället. I regionpla- nemodellen för Stockholm (Kristensson (1967)) betecknas vissa verksamheter som mycket kon- taktkrävande, ledningsfunktioner t ex, och andra som ytkrävande med mycket litet kon­ taktbehov, rutintillverkning. Modellen har fått mycket kritik. Det finns en motsättning mellan produktions- effektivitet och därmed sammanhängande cen­ tralisering och hierarkiska strukturer och kraven på att varje stadsdelsområde skall vara representativt för sammansättningen i hela samhället. 124 BILAGA 5 TYPFALL AV NEGATIVA UTBYGGNADSEFFEKTER FÖR BEFINTLIG MILJÖ 125 Bilaga 5:1 TYPFALL AV NEGATIVA UTBYGGNADSEFFEKTER FÖR BEFINTLIG MILJÖ (För planens huvudman och andra väsentliga beslutsen­ heter, t ex företag, är effekterna huvudsakligen exter na. Se avsnittet Samhällsekonomiska kalkylera) Typfall: Undanträngda verksamheter (Jordbruk, bostäder, industrier, rekreationsområden, service) Undanträngning kan antingen ske direkt till följd av att en plan föreslår en ändrad markan­ vändning eller indirekt genom att verksamheten konkurreras ut via marknadssystemet pga att planen förändrar förutsättningarna. Jordbruksmark som bebyggs med bostäder eller fabrikslokaler Ett antal hus som måste rivas för en motorväg Ett äldre, centralt bostadsområde som rives för att bli kommersiellt centrum Parkmark blir bostadsområde Jordbruk som genom avstyckning blir för små och därmed olönsamma Industrier vars tillväxtmöjligheter begrän­ sas och därför måste flytta Affär, ofta utanför planområdet, som mister sin kundkrets och måste läggas ner Typfall: Störda verksamheter (Jordbruk, skogsbruk, handelsträdgårdar etc) Förändringar i produktionsmiljön: Försurning av jordar minskar avkastningen (Störningskälla: bostäder, trafik, industrier) Bly från bilavgaser som "förgiftar" växterna (Störningskälla: trafik) Luftföroreningar som försämrar avkastningen (Störningskälla: industrier, trafik, bostäder) Grundvattensänkningar som minskar avkastningen (Störningskälla: bostäder, industri, vägar) Bilaga 5:2 Typfall: Störda verksamheter (Industri) Förändringar i produktionsmiljön: Begränsning av utbyggnadsmöjligheter (Konkurrerande markanvändning) Vatten- och luftföroreningar som skadar produktionsprocesserna (bostäder, vägar, andra industrier) Förändringar i tillgänglighet till marknader: Nedläggning av järnvägslinje vid otillräck­ ligt trafikunderlag (utglesning, befolkning minskning) Krympande arbetsmarknad (folkminskning, "fel" befolkningssammansättning) Typfall: Störda verksamheter (Service) Förändringar i produktionsmiljön: Försämring av luft och vatten (industrier, bostäder, trafik) Buller (trafik) ökad risk för vandalisering (stor skala hos verksamheten) Förändringar i tillgänglighet till marknader: Minskat befolkningsunderlag (avfolkning, ut glesning) Minskad tillgänglighet (tidigare genomfarts trafik leds andra vägar) Försämrad marknadssituation (stormarknader som "tar" kunder från centrala småbutiker) Typfall: Störda verksamheter (Bostäder) Förändringar i bostadsmiljön: Försämring av luft och vatten (industrier, bostäder och trafik) Buller (industri, trafik, flyg) Vanvård av byggnader (osäkerhet om framtida planläggning etc) Bilaga 5:3 Stark förslitning av miljön (hög exploate­ ring) Skador på byggnader genom grundvattensänk­ ning (industrier, bostäder, vägar) Försämrad trafikmiljö, ökade olycksrisker (trafiksystemets utformning) Störning av landskapsbilden (skorstenar, vägar, industriområden, kalhyggen etc) Förändringar i tillgänglighet: Minskad tillgänglighet till arbete, service, rekreation m m (nedläggning av verksamheter, förändrad vägdragning, minskad kollektiv­ trafik etc) Typfall: Störda verksamheter (Rekreationsområden) Förändringar i miljön: Störningar av landskapsbilden (skorstenar, kalhyggen etc) Vatten- och luftföroreningar (industrier, bostäder, trafik) Buller (industrier, trafik) Nerslitning av miljön (överexploatering, små ytor, ömtålig natur etc) Hinder för det rörliga friluftslivet (fri­ tidsbebyggelse) Strövbar mark försvinner (uppodling av hag- mark) Igenväxning av sjöar genom vattenförorening (industrier, bostäder, jordbruk) Parkmark som bebyggs (industrier, vägar, bo­ städer) Förändringar i tillgänglighet: Minskad tillgänglighet till närbelägna rek­ reationsområde (vägar som avskär gång- och cykelförbindelse) 128 LITTERATUR Alonso, W Location and Land Use Harvard 1964 Alvarsson, A Samordnad ekonomisk - fysisk - social kommunplanering Byggforskningsrapport R28:1974 Andersson,  E Storstadsproblematiken Bilaga 7 till SOU 1970:15 Andersson Å E, Tegnér, G & Wiberg, L Bostadspolitik för Stockholms­ regionen Stockholm 1970 Arrow, K J Social Choice and Individual Values 1963 Bentzel, R Den privata konsumtionen i Sverige 1931 - 1965 IUI Uppsala 1957 Berglund, B Boråsregionens strukturproblem - en studie i regional obalans Vänersborg 1971 Blücher, G, Brundin, T & Persson, K Samordning av fysisk och ekonomisk planering. Metod och arbetsform Byggforskningens rapport 43:1969 Bohm, P Samhällsekonomisk utvärdering av Stekenjokkprojektet Bilaga 4 till SOU 1972:5 Borås kommunblock Samarbetsnämndens arbetsutskott Borås blockplan Borås 1972 Borås kommunblock Sammanläggnings- delegerades arbets­ utskott Förslag till kommundelsplan Bollebygd Borås 1973 Byggnadsstyrelsen Lokalisering. Studier av stadsplane- konsekvenser KBS-rapport 112 Stockholm 1973 Carlsson, B Bostadsval och arbetsplats Urbaniseringsprocessen, rapport 40 Lund 1970 Centerpartiet Centerpolitik i Göteborg Göteborg 1973 Centerpartiet Vad vill centern i Borås nya kommun Borås 1973 129 Curmans Arkitekt­ kontor AB / Arbets­ gruppen för Nyhems- planeringen Dispositionsplan för Nyhem Halmstad 1973 Ericsson, G Anbudsvärdering vid totalentreprenad Byggforskningsrapport R24:1971 Eriksson, G & DuRietz, G Bostadsefterfrågans bestämnings­ faktorer Uppsala 1969 Folkpartiet Ett bättre Borås. Kommunalt hand­ lingsprogram Borås 1973 Folkpartiet Folkpartiets kommunalpolitiska handlingsprogram Göteborg 1973 Gillwik, L Bostadsområdets utformning och de boende. En undersökning i Göteborg Bilaga 12 till SOU 1974:18 Göteborgs Fastighetskontor Förslag till bostadsbyggnadsprogram för åren 1975 - 1979 Göteborg 1975 Göteborgsregionens förbundsstyrelses kansli Göteborgsregionen. Förslag till bostadsbyggande 1975 - 85 Göteborg 1974 Göteborgs Stads- byggnadskontor UP-73. Utbyggnadsekonomisk utredning Bilaga 1 Göteborg 1973 Göteborgs Stads- kontor Motion väckt den 25.10 1972 av herr Clarence Helgesson angående uppdrag att låta utreda de skattemäs- siga konsekvenserna av utökad småhus­ produktion i Göteborg Tjänsteutlåtande nr 1080/72 Göteborg 1972 Göteborgs Stads- kontor Kommunalekonomiska konsekvenser av en utökad småhusproduktion, Ur 1974:1 Göteborg 1974 Henricson, I & Lilja, L-E Kostnad och kvalitet. Handledning för översiktlig bedömning av fysiska planer Byggforskningsrapport R13:1974 Hill, M A goals-achievement matrix for evaluating alternative plans Journal of AIP no 1, 1968 130 Holm, P & Hårsman, B Holm, P & Gustafsson, J Högberg, E m fl Jansson, J 0 Jönköpings Stads- arkitektkontor Jönköpings Stads- arkitektkontor Karlqvist, A m fl Khakee, A & Wold, M Kristensson, F K-konsult K-konsult Kommunförbundet Lefeber, L Lichfield, N Lichfield, N Kommunalekonomi Stockholm 1969 A model for the analysis of interaction between demand and supply on a disaggregated housing market Stockholm 1974 Dimensionering av tekniska för­ sörjningssystem under osäkerhet NBE, rapport 4 Stockholm 1974 Prissättning av gatuutrymme i storstäder Stockholm 1969 Barnarp-Odensjö. Skiss till program och plan, plankostnadskalkyl och inventering Jönköping 1973 Barnarp-Odensjö. Förslag till kommundelsplan Jönköping 1974 Dynamiska lokaliseringsmodeller Byggforskningsrapport R15:1972 Nyttokostnadskalkyler och fysisk planering Artikel i Plan nr 4, 1973 Människor, företag och regioner Stockholm 1967 Förslag till dispositions- och områdesplan för stadsdelen öjaby Växjö kommun Växjö 1973 Förslag till dispositionsplan för stadsdelen öjaby Växjö kommun Växjö 1974 Kommunplanering 1974 Allocation in space Amsterdam 1958 Cost Benefit Analysis in Town Planning. A Case Study of Cambridge Cambridge 1966 Evaluation Methodology of Urban and Regional Plans Regional Studies no 2, 1970 131 Lindström, S & Lilja, L-E Lowry, I S Matthiessen, L Mattsson, B Moderata Samlings­ partiet Moderata Samlings­ partiet Molinder, O Muth, R Nisson, G & Walter, R Norrman, R & Rhenman, E Norrtälje Stads- arkitektkontor Paldam, M Prest, A R & Turvey, R Proposition 1974:150 Rothenberg, J Kostnad och kvalitet i tätorts- bebyggelse Byggforskningsrapport R4:1972 A model of Metropolis Rand Corporation 1964 Hushållens realinkomstutveckling och det nya skatteförslaget Artikel i Ekonomisk Debatt nr 4, 1974 Samhällsekonomiska kalkyler Lund 1970 Kommunalpolitiskt handlingsprogram Göteborg 1973 Moderat kommunalpolitik i Borås Borås 1973 Ekonomisk projektredovisning ett administrativt instrument till hjälp i Åkalla - Husby - Kista Artikel i Kommunal Tidskrift nr 1, 1975 Cities and Housing Chicago 1969 Tre bostadsområden - tre service­ strukturer Artikel i Att bo nr 6, 1973 Om målformulering och effektivitets- mätning i statsförvaltningen Stockholm 1974 Kommundelsplan för Norrtälje tätort Norrtälje 1974 What is Known about the Housing Demand The Swedish Journal of Economics Jan 1970 Cost-Benefit Analysis: A Survey Surveys of Economic Theory 1966 Riktlinjer för bostadspolitiken mm Economic evaluation of urban renewal Washington 1967 132 SCAPE Modeller för fysisk planering Institutionen för Stadsbyggnad, CTH meddelande 46, 1972 Socialdemokraterna Kommunalpolitiskt program Göteborg 1973 Socialdemokraterna Vår nya kommun och framtiden Borås 1973 SOU 1964:3 Konsumtionsmönster på bostads­ marknaden SOU 1967:54 Fasta förbindelser över Öresund SOU 1969:57 Vägplan 1970 SOU 1971:75 Hushållning med mark och vatten SOU 1972:40 Konkurrens i bostadsbyggandet SOU 1973:50 Bostäder 1974 - 76 SOU 1974:2 Ortsbundna levnadsvillkor SOU 1974:16 Neutral bostadsbeskattning SOU 1974:17, 18 Solidarisk bostadspolitik SOU 1974:21 Markanvändning och byggande - principer för lagstiftning SOU 1974:57 Lägenhetsreserv SOU 1975:12 Totalfinansiering SOU 1975:41 Kommunal demokrati Statens Planverk Planekonomi. Inventering av plan­ ekonomiska utredningar Koncept 2 till rapport 1975 Stockholms Fastighetskontor Samordnad projektredovisning Norra Järva Stockholm 1974 Stockholms kommun­ styrelse, Informa­ tionskommittén Kista Husby Åkalla en resumé för planerare, politiker och kritiker Uppsala 1973 Stockholms Stads- byggnadskontor Investeringar och driftskostnader i Bredäng Stockholm 1970 a Stockholms Stads- byggnadskontor Liljeholmen: En kostnads - intäktsana- lys av två alternativa planförslag Stockholm 1970 b 133 Stockholms Stads- byggnadskont°r Liljeholmen - en samhällsekonomisk bedömning av fem alternativa plan­ förslag Stockholm 1971 Stockholms Stads- byggnadskontor Beskrivning till förslag till generalplan för Johannesområdet inom stadsdelen Norrmalm i Stock­ holm Stockholm 1975 Ståhl, I Bostadsmarknad, dispositionsformer, beskattning och finansiering Artikel i Ekonomisk Debatt Bostads- extra oktober 1974 SVR:s Plananvis- ningskommittë Plankostnadskalkyler Byggforskningsrapport RIO:1972, R44:1973 Törnqvist, G Studier i industrilokalisering. Stockholm 1963 Bilaga till SOU 1963:49 VBB Vattenbyggnads- byrån / Stadsarki­ tektkontoret Fin­ spång Finspångs centralort. Förslag till kommundelsplan Finspång & Göteborg 1974 Vänsterpartiet Kommunisterna För ett Göteborg där folket bestämmer Göteborg 1973 Växjö Stadsplane- kontor Förslag till dispositionsplan för Öjaby i Växjö. Utredningsetapp I Växjö 1972 Ährén, P Ekonomiska utvärderingsmetoder i samhällsplanering Stockholm 1974 R3:1976 Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 730449-4 från Statens råd för byggnadsforskning till professor Hans Fog, Institutionen för stadsbyggnad, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Distribution: Svensk Byggtjänst, Box 1403,111 84 Stockholm Grupp: samhällsplanering Pris: 35 kronor + moms Arl.nr: 66005*3 ISBN 91-540-2524-9