INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA, FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKTEKNOLOGI AI:ns roll i klassrummet En analys av hur lärare argumenterar om AI som en del av undervisningen i skolan Hannah Forshufvud Beteckning på arbete: Språkvetenskapligt självständigt arbete, 15 hp Kurskod: SPK160 Ämne: Svenska språket Termin/år: Vt 2025 Handledare: Benjamin Lyngfelt Examinator: Sofie Johansson Sammandrag I den här uppsatsen presenteras en kartläggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan användas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som använts för att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urgörs av sex artiklar hämtade från facktidningen Vi Lärares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ämnet” AI som en del av undervisningen” på olika sätt. Analysen utgår från de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som går att identifiera samt huruvida de argument som används utgörs av sak- eller värdeargument. Syftet med uppsatsen är att generera kunskap och förståelse kring hur verksamma lärare ser på AI i undervisningen, och hur de väljer att argumentera för sina ståndpunkter. De frågeställningar jag har utgått ifrån är: • Vilka teser läggs fram av lärare i debatten om AI som del av undervisningen, och vilken typ av argument används för att underbygga dessa teser? • I vilken utsträckning präglas argumentationerna i texterna av de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos? Undersökningen visar ett övervägande ethos och pathos hos texterna, jämfört med logos. Teserna som presenteras utgörs av såväl sakargument som värdeargument. Att det skulle finnas något samband mellan tesens argumenttyp och vilka argument som sedan används vidare genom texten har jag inte funnit några bevis på. Det går att se en del likheter i valen av argument hos de olika skribenterna, och även om infallsvinklarna skiljer sig åt så tycks den gemensamma ståndpunkten vara att AI kan fungera som ett bra komplement i undervisningen i skolan. Nyckelord: argumentationsanalys, argument, AI, undervisning, skola. Innehållsförteckning 1 Inledning.................................................................................................................................. 1 2 Syfte och frågeställning ........................................................................................................... 1 3 Material ................................................................................................................................... 2 3.1 AI – artificiell intelligens .................................................................................................. 3 4 Metod ...................................................................................................................................... 4 4.1 Metoddiskussion ............................................................................................................... 4 4.2 Argumentationsanalys ...................................................................................................... 5 4.3 Genomförande .................................................................................................................. 8 4.3.1 Argumentöversikt ...................................................................................................... 9 4.4 Analys ............................................................................................................................. 11 4.4.1 Introduktion till analys ............................................................................................. 11 4.4.1.1 Artikel 1 – Ai i galopp på yrkesprogrammen .................................................... 12 4.4.1.2 Artikel 2 – AI kan differentiera undervisningen ............................................... 13 4.4.1.3 Artikel 3 – Läraren blir en onödig kostnad ....................................................... 15 4.4.1.4 Artikel 4 – Så kan skolbiblioteket hjälpa eleverna med AI............................... 17 4.4.1.5 Artikel 5 – Hon ger AI i skolan F i betyg.......................................................... 18 4.4.1.6 Artikel 6 – Framtidens skola har både böcker och AI....................................... 20 5 Resultat och diskussion ......................................................................................................... 21 6 Sammanfattning och slutsats ................................................................................................. 23 Litteraturförteckning ................................................................................................................ 25 Bilaga 1 Materialförteckning ................................................................................................... 26 1 Inledning I den här uppsatsen undersöks debatten om hur AI fungerar som en del av undervisningen i skolan. Genom att utgå ifrån sex artiklar publicerade på facktidningen Vi Lärares webbsida, vilarare.se, har jag analyserat ett urval av de argument som skribenterna använt för att nå fram med sina ståndpunkter. Jag har dels tittat på de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos (Lindstedt 2013), dels gjort en argumentanalys med utgångspunkt i de två argumenttyperna sakargument och värdeargument (Wallgren Hemlin 2001). Vidare har jag tittat på vilka premisser som går att identifiera, och hur de förhåller sig till de teser och argument som lagts fram. AI är ett diskussionsämne med många infallsvinklar, där dess påverkan på skolan och undervisningen är en av dem. Jag har valt att fokusera på lärarnas perspektiv i den här frågan. Vi kan konstatera att AI-teknologin är här för att stanna, dess framfart har inneburit förändringar och den kommer med största sannolikhet att fortsätta förändra undervisningen i skolan. Det är ett relativt nytt ämne och ingen har facit för hur vi bäst kan utnyttja denna resurs. Jag hoppas att jag med min undersökning ska kunna bidra till en större förståelse för hur lärare ser på AI som en del av undervisningen och hur de väljer att lyfta fram sina åsikter i frågan. Med en djupare insikt i själva argumentationen ökar chanserna till en bra och givande dialog kring hur lärare bäst kan använda sig av AI, men också kring hur beslutsfattare kan skapa de rätta förutsättningarna för en affektiv användning av AI i skolan. Debatten är högaktuell då den nya teknologin tar en allt större plats i vårt samhälle, och att undersöka själva debatten är ett sätt att skapa ökad förståelse för vad den nya tekniken kan innebära. 2 Syfte och frågeställning Uppsatsen utgörs av en kvalitativ textanalys i form av en argumentationsanalys. Syftet med uppsatsen är att generera kunskap och förståelse kring hur yrkesverksamma inom skolväsendet debatterar kring AI-teknologins intåg i skolan och undervisningen. Frågeställningarna jag utgått ifrån är: 1 • Vilka teser läggs fram av lärare i debatten om AI som del av undervisningen, och vilken typ av argument används för att underbygga dessa teser? • I vilken utsträckning präglas argumentationen i texterna av de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos? För att kunna svara på frågorna har jag valt att först göra en argumentanalys (Björnsson et al. 2009) där jag med hjälp av en argumentöversikt delar upp för- och motargument och tes samt bedömer om de utgör sak- eller värdepåståenden. Jag har också plockat ut de premisser jag identifierat som kopplade till de olika argumenten. Vidare har stilistiska drag i argumentationen undersökts utifrån de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos. Jag är medveten om att den begränsade omfattningen på den här undersökningen inte ger en fullständig bild av hur debatten ser ut inom skolan. Min förhoppning är dock att den ska kunna ge en fingervisning om dels hur åsikterna ser ut, dels på vilket sätt man väljer att argumentera för dem. I avsnitt 3 presenteras vilket material som analyserats och hur det samlats in. För att förankra AI-teknologin i uppsatsen och skapa en ökad förståelse för vad det innebär följer ett avsnitt som förklarar vad AI är, och hur det kan definieras enligt Baker et al. (2019), då det är ett begrepp som många gånger kan upplevas diffust och svårt att greppa. Avsnitt 4 presenterar argumentationsanalysen som metod och varför den valts som metod för den här undersökningen. Det ges en presentation av dess ursprung och praktik så som den presenteras i bland annat Hellspong (2013) och Wallgren Hemlin (2001), samt av dess koppling till retoriken (Sigrell 2013). Vidare redogörs för hur studien är genomförd och vilka huvudsakliga punkter den utgår ifrån. Det ges också en presentation av argumentöversikten som verktyg enligt Björnson et al. (2009). I analysdelen redovisas varje analyserad text var för sig i form av en argumentöversikt med en efterföljande kommentar till varje text. Därefter, i avsnitt 5, redovisas resultaten av undersökningen och en diskussion kring de reflektioner som gjorts unders arbetets gång. Det redogörs också för reflektioner kring hur den här undersökningen kan sättas i relation till en framtida karriär som språkkonsult. Avslutningsvis ges en sammanfattning av studien, samt en presentation av slutsatser. 3 Material 2 För att kunna genomföra undersökningen har jag samlat material i form av debatterande inlägg från sidan vilarare.se, som är webbversionen av facktidningen Vi Lärare. Urvalet har gjorts genom att söka i deras register på artiklar märkta med etiketten ”AI”, för att sedan välja ut de artiklar som behandlar ämnet på ett, för undersökningen, relevant sätt. Det vill säga genom att diskutera AI utifrån dess roll inom utbildning. Då ämnet för debatten är så pass nytt och i ständig förändring, har jag valt artiklar från juni 2024 till april 2025 för att materialet ska vara så aktuellt som möjligt. Det analyserade materialet utgörs av tre artiklar från 2024 och tre artiklar från 2025, varav fem är debattartiklar och en är ett kortare reportage men innehåller debatterande inslag i form av argument för eller emot AI i undervisningen. De fem artiklar som utgörs av debattartiklar är alla skrivna av lärare eller före detta lärare. Den artikel som utgörs av ett reportage är skriven av en reporter, men de som uttalar sig i texten är båda verksamma lärare. En fullständig översikt av artiklarna ligger som bilaga längst bak i uppsatsen. 3.1 AI – artificiell intelligens I det här avsnittet presenteras en genomgång av vad artificiell intelligens, AI, är för något och hur det kan användas. AI är egentligen inte ett nytt begrepp. Det nämns första gången på 1950-talet i USA (Zawacki- Richter et al. 2019), men det är de senaste åren som debatten har tagit fart. AI benämner inte bara en specifik teknologi, utan används som samlingsbegrepp för flera olika tekniker. Exempel på dessa är maskininlärning, ett datorsystem som lär sig själv av stora mängder data istället för att bara följa redan uppsatta regler (Baker et al. 2019:10), neurala nätverk, en typ av AI som är inspirerad av den mänskliga hjärnan (ibid) och språkmodeller, en sorts AI som är tränad att generera text som liknar mänskligt språk (Lund & Wang 2023:26). På engelska kallas det för Large Language Model och förkortas LLM. En av de mest kända språkmodellerna är AI- verktyget ChatGPT som lanserades i november 2022. ChatGPT är utformat som en chatrobot som kan tolka instruktioner, svara på frågor och generera texter på olika nivåer av komplexitet. Den bygger på språkmodellen GPT och är tränad på enorma mängder data som böcker, webbtexter och vetenskapliga skrifter (Lund & Wang 2023:26). 3 I mer vardagliga ordalag brukar man prata om traditionell AI och generativ AI. Förenklat kan man säga att den traditionella AI:n kan ge svar på frågor utifrån en begränsad informationsbank, medan den generativa AI:n kan generera nytt material som inte tidigare existerade. Något som skapat stor debatt, både i Sverige och internationellt, de senaste åren är hur man inom utbildning och skola ska förhålla sig till generativ AI. Med verktyg som ChatGPT har risken för fusk bland studenter ökat, vilket har skapat diskussioner som huruvida den handskrivna salstentan är på väg att vinna tillbaka mark. Men med generativ AI kommer också många fördelar. Om vi håller oss till skolans värld, så kan generativ AI till exempel fungera som stöd för läraren vid utformning av individuell handledning, eller vid mer administrativa arbetsuppgifter som lektionsplanering och sammanställning av resultat. På grund av att AI innefattar så många olika teknologier och metoder kan det vara svårt att formulera en definition för begreppet. En generell definition som dock passar väl in i hur AI kommer till uttryck i den här uppsatsen är ”computers which perform cognitive tasks, usally associated with human minds, particularly learning and problem-solving” (Baker et al. 2019:10). Alltså, datorer som utför kognitiva uppgifter, ofta relaterade till mänskligt intellekt, i synnerhet lärande och problemlösning. Anledningen till varför jag väljer den här definitionen är att den fokuserar på problemlösning och genererat material som efterliknar mänskligt språk, vilket stämmer överens med den typ av AI som diskuteras i min undersökning. 4 Metod Nedan följer en diskussion om varför argumentationsanalysen använts som metod i studien. Det ges också en genomgång av vad argumentationsanalys innebär samt hur studien har genomförts. 4.1 Metoddiskussion Eftersom studien syftar till att ta reda på vilken typ av argument som används av lärare i debatten om AI som en del av undervisningen har jag valt att göra en argumentationsanalys. Då målet inte har varit att vikta argumenten, utan snarare att analysera och kartlägga dem, används argumentöversikter så som de beskrivs i Björnson et al. (2009). Metoden ger möjlighet att skapa en överblick över argumentationen som helhet. Den skapar också förutsättningar för att på ett 4 tydligt sätt identifiera och markera, förutom teser och argument, de övriga element som tas upp i undersökningen som sak- och värdeargument samt premisser. I undersökningen redogörs också för mer stilistiska drag med hjälp av de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos. Kombinationen av den mer stilistiska analysen och den mer renodlade argumentanalysen ger en intressant dimension till hur argumentationerna ser ut och hur de används av skribenterna för att driva sina olika teser. 4.2 Argumentationsanalys För att kunna diskutera argumentationsanalys och argumentationsteori, kan man först behöva gå igenom några centrala begrepp. I det här avsnittet ges därför en genomgång av några av de viktigaste begreppen samt av argumentationsanalys som disciplin. Ordet argumentation kommer från latinets arguere, som betyder ungefär förklara eller upplysa (Hellspong 2013:18). En argumentation utgörs alltid av en dialog, även om man är ensam om att yttra en synpunkt. Så fort det finns möjlighet till en annan åsikt eller synpunkt, antingen hos en tyst åhörare eller hos dig själv, så finns det utrymme för dialog, och därmed argumentation (ibid). Dialogen rör sig runt en så kallad öppen fråga, eller argumentationsfråga, det vill säga ett problem som inte har ett givet svar eller lösning. Det osäkra i den öppna frågan är en förutsättning för argumentationen. Om det rör sig om en synpunkt eller ett påstående som alla är överens om, försvinner behovet av att argumentera (Hellspong 2013:19). En argumentation handlar alltså i grund och botten om att påverka andra människor att tycka eller resonera på ett visst sätt eller i någon specifik riktning. Åsiktspåverkan är en central del i vår kommunikation, den präglar såväl samtal med vänner som politisk propaganda och kommersiell reklam. Att genom påståenden påverka någon annan i en viss ståndpunkt kan vara ett sätt att skapa gemenskap, en så kallad åsiktsharmoni (Hellspong 2013:23). Argument är påståenden som antingen talar för eller emot ett annat påstående. Ett påstående kan utgöra antingen ett argument eller en tes. Tesen är det påstående som talaren eller skribenten vill övertyga sina lyssnare eller läsare om. Grundläggande i argumentationsanalys är att identifiera tesen eller ståndpunkten i en argumentation, för att sedan kunna plocka ut argumenten. Den traditionella argumentationsanalysen bygger på två huvudtyper av argument; sakargument och värdeargument (Wallgren Hemlin 2001). Ett sakargument är ett 5 påstående som antingen är sant eller inte sant, till exempel: jag vill inte bada, för det regnar. Argumentet är ett sakargument eftersom antingen så regnar det, eller så regnar det inte. Ett värdeargument däremot, ger uttryck för en värdering som mottagaren kan ha mer eller mindre närhet till, till exempel: jag vill inte bada, för jag är rädd för krabbor. Här handlar det istället om en känsla hos den som argumenterar, hen är rädd för krabbor. Ett argument kan argumentera för tesen direkt, eller så kan det argumentera för eller mot ett annat argument. Genom att skapa en argumentöversikt (Björnson et al. 2009) kan man få hjälp att överblicka argumentationen och se vilka argument som hänger ihop med varandra. I avsnitt 6.1 ges en närmare presentation av argumentöversikten och hur den kan se ut. Ett annat viktigt begrepp, som är det som får en argumentation att hänga ihop, och som utgör en länk mellan tes och argument är premiss. Att definiera premissen i ett argument handlar om att ange en riktning, och att sätta argument och tes i ett sammanhang. En premiss kan vara uttalad, men är många gånger outtalad. Ofta rör det sig om något som alla känner till eller är överens om, och som därmed kan tas för givet. Det spelar därför roll hur pass väl den som argumenterar känner sin mottagare. Det kan ibland vara svårt att identifiera premissen då det många gånger rör sig om värderingar eller uppfattningar som man bär med sig sedan tidigare, och därför kanske inte noterar per automatik. Man kan definiera begreppet premiss genom att säga att den utgör ett förhållande eller en förutsättning som, för att argumentet ska ha hög beviskraft och anses starkt, måste vara sant (Boréus 2018:103). Premissen fungerar som en länk, ett samband, mellan två påståenden, där det ena är antingen tes eller argument, och det andra är antingen ett pro-argument (för) eller ett contra-argument (mot) det föregående påståendet. Som exempel kan vi ta meningen ”Midsommarafton är förstörd, jag glömde myggmedlet.”. Tesen är att midsommarafton är förstörd. Argumentet för tesen är att jag glömde myggmedlet. Om man inte känner till midsommar och hur ett traditionellt midsommarfirande i Sverige går till så kan argumentet tyckas irrelevant. Känner man däremot till premissen ”på midsommarafton kommer vi vara utomhus hela kvällen, och på kvällen kommer de jobbiga myggorna” så blir argumentet plötsligt relevant. Hållbarheten kan fortfarande diskuteras då det inte är självklart att hela midsommarafton behöver bli förstörd på grund av myggbett, hur irriterande de än må vara. Om premissen inte är sann och midsommarfirandet är planerat att hållas inomhus, då är argumentet inte relevant. 6 För att kunna värdera ett argument och bedöma om det är starkt eller svagt tittar man på dess hållbarhet, acceptans samt relevans (Wallgren Hemlin 2001). Att argumentet är relevant är avgörande för att det ska kunna anses vara starkt. Relevansen behöver sedan kompletteras med antingen hållbarhet eller acceptans. Hållbarhet pratar man främst om när det gäller sakargument. Ett sakargument är något som antingen är sant eller osant. Om påståendet är sant så är argumentet hållbart. När man analyserar värdeargument är det istället acceptansen som är viktig. Hållbarhet och acceptans är lika på många sätt, men eftersom ett värdeargument inte presenterar en objektiv sanning, utan något som värderas subjektivt så handlar det snarare om huruvida mottagaren accepterar argumentet utifrån sin egen värdering. För att ett argument ska anses starkt och därmed ha hög beviskraft (Björnsson et al. 2009:22) räcker det alltså inte med att det är antingen hållbart eller accepterat. Ett argument kan vara hur sant som helst, men saknas relevans för den tes eller det påstående som ska stödjas eller motbevisas så faller hela argumentet. Argumentationsteorin härstammar från retoriken där begrepp som logos, ethos och pathos har fått mycket utrymme, och dessa begrepp är relevanta även i argumentationsanalysen. Med logos vill man tala till åhörarnas intellekt och förnuft, och man använder i första hand sakargument. Med ethos vill man skapa förtroende, man vill få mottagaren att förstå att man är en hygglig person som går att lita på. Pathos handlar om känsla. För att kunna övertyga någon måste man väcka känslor hos åhöraren (Sigrell 2013:41). Ett pathos-argument kan till exempel ge uttryck för en känsla eller vilja, jag vill eller jag vill inte. Ett ethos-argument kan handla om att hänvisa till en trovärdig källa, som forskning, sin lärare eller mamma, beroende på vad argumentet gäller, till exempel mamma sa att det är så. Logos-argument handlar om logiska resonemang och ett exempel kan vara det är studiedag imorgon (därför behöver jag inte gå och lägga mig än). Alltså, om man driver tesen att man inte vill gå och lägga sig, så borde argumentet att det är studiedag imorgon fungera om läggtiderna inte är så hårda när man inte ska upp till skolan (Wallgren Hemlin 2002). För att en argumenterande text ska fungera måste det finnas argument av alla tre slag, och de kan ibland vara svåra att skilja helt från varandra då de ofta överlappar varandra (Lindstedt 2013:41). 7 4.3 Genomförande I det här avsnittet redogörs för hur undersökningen är utformad och vilka aspekter inom argumentationsteorin som behandlas. I avsnitt 6.1 ges en utförlig förklaring av vad en argumentöversikt är och hur den kan se ut. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ textanalys. En sådan analys kan göras på många olika sätt, men gemensamt är ett generellt fokus på mening och meningsskapande processer (Esaiasson et al. 2017:211). Den här undersökningen utgår från den metod för att analysera och tydliggöra argumentativa strukturer som beskrivs i Björnsson et al. (2009). Genom att skapa argumentöversikter kommer jag att kartlägga ett urval av de argument som lagts fram i den debatt om användning av AI i undervisningen, som förs av yrkesverksamma lärare. Urvalet har gjorts genom en bedömning av vilka argument som fyller störst funktion i texten, när det kommer till att argumentera för eller mot tesen. För att avgränsa analysen och skapa struktur i materialet fokuserar undersökningen på följande tre punkter: • Logos, ethos, pathos • Premisser • Sak- och värdeargument. Genom att undersöka hur användningen av logos, ethos och pathos ser ut kan man kartlägga vilken ansats som skribenterna valt för att övertyga sina läsare. I undersökningen analyseras hur dessa tre dimensioner förhåller sig generellt till argumentationen, snarare än till varje enskilt argument. Jag har valt att ta upp dessa element separat i en kommentar för varje enskild artikel istället för att ställa upp det i argumentöversikten. Detta för att hålla isär analysen av de stilistiska dragen från den mer renodlade argumentanalysen. I följande avsnitt ges en mer ingående presentation av hur analysen är genomförd med hjälp av argumentöversikter enligt Björnsons et al. (2009). Vidare undersöks hur argumentationen ser ut utifrån de två huvudtyperna sakargument och värdeargument (Wallgren Hemlin 2001) för att undersöka i vilken utsträckning skribenterna väljer antingen den ena eller andra typen av argument och för att se hur de olika argumenttyperna förhåller sig till teserna. Eftersom sakargument handlar om vad som är sant eller falskt och värdeargument snarare handlar om vad som är bra eller dåligt (Hellspong 8 2013:31) är det intressant, ur ett argumentationsanalytiskt perspektiv, att se hur skribenterna använder sig av de två typerna av argument för att stärka sin tes. Björnson et al. (2009) tar inte in premisser eller sak- och värdeargument i uppställningen av sin översikt. Jag har valt att göra det för att det på ett tydligt sätt visar på strukturen i argumentationen utifrån de parametrar som jag i min undersökning är intresserad av. Till varje artikel har det gjorts en argumentöversikt. Argumentöversikten innehåller teser, argument och premisser, samt anger vilka påståenden som utgörs av sakargument och vilka som utgörs av värdeargument. Efter argumentöversikten följer en kommentar om de identifierade argumenten och premisserna, samt ett resonemang om de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos. En argumentation kan vara mer eller mindre komplex och består ofta av flera lager. Det kan till exempel finnas fler än en tes i en argumenterande text. Och förutom att det ofta finns argument för argumenten, så kan det också finnas premisser för premisserna. Man kan alltså dra sin argumentationsanalys precis så långt man vill. Jag har dock valt att avgränsa analysen till endast en premiss per argument, och en tes per analyserad text. I de fall där det varit nödvändigt, eller utrymmesmässigt rimligt har jag tagit med argument av andra ordningen, alltså argument för ett annat argument. I traditionell argumentationsanalys fokuserar man ofta på att värdera argument. I den här uppsatsen kommer argumenten analyseras och kartläggas, men utan att väderas. Det är dock svårt att helt hålla sig från värdering när man undersöker argument, men fokus för den här undersökningen är alltså inte att bedöma huruvida argumenten är bra eller dåliga. 4.3.1 Argumentöversikt Nedan följer en presentation av vad en argumentöversikt är för något, och hur den kan se ut enligt Björnson et al. (2009). Att göra en argumentöversikt är ett sätt att strukturera upp en argumenterande text och få en tydligare överblick av vilka argument som används och hur de hänger ihop (Björnsson et al. 2009:57). Detta görs genom att man listar argumenten och kopplar dem till antingen tesen eller ett annat argument. Vi kan till exempel ta påståendet eleverna måste lära sig att programmera, och låta det vara vår tes (T). Ett argument för att stödja tesen skulle kunna vara för att vara 9 aktuell på dagens arbetsmarknad måste man kunna programmera. Detta blir då det första argumentet för tesen eller ett argument av första ordningen, och i argumentöversikten kommer det att benämnas P1, där P står för pro, alltså för. Om man har ett argument som stödjer det första argumentet blir det det första argumentet för det första argumentet och är alltså ett argument av andra ordningen, och benämns P1 P1. För tydlighetens skull sätter vi in tesen och argumenten i en argumentöversikt för att se hur det skulle se ut: T: Eleverna måste lära sig att programmera. P1: För att vara aktuell på dagens arbetsmarknad måste man kunna programmera. P1 P1: Programutvecklare är den snabbast växande arbetsmarknaden idag. Om vi har ytterligare ett argument som stödjer tesen kallar vi det för P2, som även detta är ett argument av första ordningen. Ytterligare ett blir P3 osv. Det första argumentet som stödjer P2 blir således P1 P2, så här kan uppställningen fortsätta länge, beroende på hur många argument som finns. Det kan dock vara en fördel att avgränsa det till de, för analysen, mest väsentliga argumenten, för att det inte ska bli för överväldigande. Om man har ett argument som istället är ämnat att undergräva tesen kallar vi det för C1, där C står för con, alltså mot. Con-argumenten struktureras sedan på samma sätt som pro-argumenten i översikten. Man kan också välja att lägga in premisserna i översikten för en ännu tydligare bild av den analyserade argumentationen. I det här fallet kan man identifiera en premiss för argument P1 som är det är svårt för unga att få jobb. Eftersom jag i min undersökning också har valt att identifiera sak- och värdeargument så är aven dessa markerade i översikten, som (S) för sakargument och (V) för värdeargument. Med ovan nämnda premiss och en markering för sak- och värdeargument får man då en argumentöversikt enligt följande: T: Eleverna måste lära sig att programmera. (V) P1: För att vara aktuell på dagens arbetsmarknad måste man kunna programmera. (S) Pr: Det är svårt för unga att få jobb. (V) P1 P1: Programutvecklare är den snabbast växande arbetsmarknaden idag. (S) 10 I analysen har det plockats ut en premiss för varje pro- och con-argument samt markerat sak- och värdeargument för alla påståenden, det vill säga argument, premiss och tes. Det går att fortsätta nästan i oändlighet och identifiera premisser för premisserna, precis som det går att fortsätta argumentkedjan i flera led. På grund av begränsningar både när det gäller tid och omfång av den här undersökningen så har jag dock valt att begränsa mig till endast en nivå av premisser. När det gäller argumenten så har jag plockat ut argument av andra eller tredje ordningen där det varit nödvändigt för att fånga de viktigaste argumenten för texten. 4.4 Analys I det här avsnittet presenteras hur jag har gått till väga med analysen av det utvalda materialet. Varje analyserad artikel presenteras och följs upp av en argumentöversikt med tillhörande kommentar. 4.4.1 Introduktion till analys I analysen redovisas ett urval av de viktigaste argumenten i artiklarna, det vill säga de argument som jag ansett fyller störst funktion när det kommer till att driva argumentationen i artiklarna framåt. Varje analys följs upp av en kommentar där jag går igenom vad som ställts upp i argumentöversikten samt hur argumentationen förhåller sig till de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos. I de flesta av artiklarna går det att hitta fler argument än vad som redovisas här, men på grund av begränsningar när det gäller både tid och omfång, har jag valt att avgränsa analysen till de nedan angivna argumenten. Artiklarna som undersöks är alla hämtade från branschsidan vilarare.se. Man kan därför utgå ifrån att den huvudsakliga målgruppen är lärare och andra verksamma inom skolväsendet, och att detta rimligtvis kan tänkas påverka de val av argument som skribenterna gör. I artiklarna framgår inte alltid vilken typ av AI som avses, om det är generativ eller traditionell AI, och jag har därför valt att i de fallen där det är oklart endast benämna det AI genom analysen. I några fall står det uttryckligen generativ AI och då använder även jag mig av den termen. 11 4.4.1.1 Artikel 1 – Ai i galopp på yrkesprogrammen Artikeln är från september 2024 och tar upp olika användningsområden för AI inom skolan och undervisningen. Man har intervjuat två gymnasielärare, den ena på utbildningen för hästhållning på Realgymnasiet i Trollhättan, den andra på Bygg- och anläggningsprogrammet på Aranäsgymnasiet i Kungsbacka. Nedan följer en argumentöversikt av de viktigaste argumenten i texten. (V) står för värdeargument, (S) för sakargument och Pr anger premissen för argumentet. T: Ai är ett bra hjälpmedel på gymnasieskolornas yrkesprogram. (V) P1: Verktyget, en AI-app, har stärkt elevernas medvetenhet om sits i sadeln genom att de filmas på hästryggen. (S) Pr: att se sig själv utföra ett visst moment är bra ur lärosynpunkt. (V) C1: Ingenting kan ersätta ordinarie undervisning med lärare. (V) Pr: människor kan fortfarande saker som maskiner inte kan. (S) P2: Verktyget kan användas vid idétorka. (S) Pr: vid idétorka behöver man hjälp för att komma vidare. (S) P3: Det går snabbt att få förslag på kursupplägg. (V) Pr: lärare har för lite tid att lägga på saker som kursplanering. (V) P1 P3: Läraren sparar tid. (S) Pr: det är bra att spara tid. (V) C1 P3: Alla förslag var inte bra. (V) Pr: dåliga förslag är slöseri med tid. (V) Värderingen i premissen kan göra det svårt att avgöra om P1 rör sig om ett sakargument eller ett värdeargument. När man väl slagit fast att värderingen ligger i premissen och inte i argumentet kan man dock konstatera att det rör sig om ett sakargument; antingen har elevernas medvetenhet stärkts, eller så har den inte det. Även P2 är ett sakargument. Det är sant att man kan använda verktyget vi idétorka, det har den intervjuade läraren bekräftat. Argument P3 är ett värdeargument då vad som anses snabbt är subjektivt och därmed utgör en värdering. När det gäller C1 kan vi tänka oss en premiss i stil med att människor kan fortfarande saker som maskiner och AI inte kan. Man skulle också kunna lägga till ytterligare 12 en premiss här som uttrycker att människor kan saker som är relevanta i undervisningen, och som maskiner inte kan. Jag har inte tagit med den extra premissen i översikten eftersom jag valt att avgränsa till endast en premiss per argument, men nämner det som exempel på hur det kan se ut. C1 ser ut som ett värdeargument eftersom man kan betrakta det som en personlig åsikt att ingenting skulle kunna ersätta ordinarie undervisning med lärare. Det är dock ett sakargument, men om man skulle försöka bedöma argumentets hållbarhet så ser man att den värderingen är subjektiv. Tittar vi vidare på argumenten av andra ordningen ser vi att en premiss för P1 P3 kan vara att det är bra att spara tid. Precis som i fallet med P1 kan det här vara lätt att låta sig luras av den tydliga värderingen i premissen. Att läraren sparar tid är dock ett sakargument som antingen är sant eller inte oavsett om det är bra eller dåligt. Premissen för C1 P3 blir dåliga förslag är slöseri med tid, och argumentet är ett värdeargument eftersom bra utgör värdering. De intervjuades roller som lärare ger texten ett visst ethos. De har båda erfarenhet av att använda AI i sin undervisning eller i anslutning till undervisningen, och vi har därför goda skäl att tro att de vet vad de pratar om. Texten väcker inga starka känslor, den har alltså låg pathos. Man uttrycker att AI kan vara ett bra komplement, men det uttrycks varken någon rädsla för, till exempel, hotade lärarjobb, eller någon överdriven extas över hur fantastiskt AI är. Det är snarare logos som färgar texten. Klara och logiska redogörelser för att AI kan vara ett bra hjälpmedel ges i argument som ”verktyget kan användas vid idétorka ” och ”läraren sparar tid”. 4.4.1.2 Artikel 2 – AI kan differentiera undervisningen Artikeln är från november 2024 och behandlar frågan om vilken utbildningstyp som är den bästa, individanpassad med digitala hjälpmedel, eller lärarledd gruppundervisning. Skribenten har arbetat som lärare, biträdande rektor och har även suttit som moderat kommunpolitiker. I artikeln diskuterar han hur AI kan lösa problemen med de ideologiska motsättningar som den svenska skolan länge brottats med. T: AI är lösningen på ideologiska motsättningar när det gäller undervisningen i svenska skolor. (S) P1: Med AI-teknologin kan varje elev få en personlig digital mentor som möter dem exakt där de befinner sig i sin kunskapsutveckling. (S) 13 Pr: det är bra för eleven med ett individanpassat mentorskap. (V) P1 P1: Enligt en studie vid Harvard University så lär sig studenter som använder AI- handledare dubbelt så mycket på halva tiden jämfört med traditionella föreläsningar. (S) Pr: det är önskvärt att lära sig mer på kortare tid. (V) P2: Efter en lärarledd genomgång av källkritik har ett AI-verktyg försett varje elev i en åttondeklass med texter att analysera. När eleverna visat att de förstått grunderna i källkritik, ökar AI-verktyget successivt komplexiteten. (S) Pr: AI:n kan stötta läraren i vissa arbetsuppgifter. (S) P3: AI:ns dataanalys möjliggör nivåanpassade grupperingar, om till exempel flera elever brottas med samma slags problem. (S) Pr: AI underlättar individanpassad undervisning. (V) P1 P3: Läraren kan fokusera på att skapa mindre diskussionsgrupper. (S) Pr: det är bra om läraren kan fokusera mer på eleverna än på att analysera resultat. (V) P1 P2 P3: Högpresterande elever kan utmanas tillsammans i grupp. (V) Pr: individ- och nivåanpassad undervisning gynnar eleverna. (V) C1: Ingen AI kan ersätta att läraren går runt bland eleverna och pratar, hjälper dem med prompter, uppmuntrar resonemang och formar det sociala samspelet. (V) Pr: viktiga delar som lärarledda diskussioner och socialt samspel kan endast en lärare erbjuda. (V) Nästan alla premisser för den här argumentationen utgörs av värdepåståenden. Argument P1 är ett sakargument, med ett värdepåstående som premiss. Premissen för P1 P1 är det är önskvärt att lära sig mer på kortare tid. Eftersom argumentet anger mätbara faktorer och att det därmed går att avgöra om påståendet är sant eller falskt så är även detta ett sakargument. I argumentet P2 kan man hitta premissen AI:n kan stötta läraren i vissa arbetsuppgifter. Även detta argument utgörs av ett sakargument, och är också det enda argumentet i texten dom kopplas till ett sakpåstående i premissen. För argument P3 skulle premissen kunna uttryckas AI underlättar individanpassad undervisning. Argumentet utgörs av ett sakargument, men med ett värderande påstående i premissen. Argument P1 P3 utgör ännu ett sakargument, om 14 än med en värdering i premissen. Argument P1 P2 P3 har premissen individ- och nivåanpassad undervisning gynnar eleverna. Detta argument skulle jag vilja påstå är ett värdeargument då det är en värderande definitionsfråga om huruvida eleverna utmanas eller ej. Det är dock inte självklart, det skulle även kunna tolkas som ett sakargument som uttrycker att eleverna antingen kan utmana varandra eller inte. Det enda motargumentet som presenteras här är C1 som kan sägas ha premissen att viktiga delar som lärarledda diskussioner och socialt samspel kan endast en lärare erbjuda. Argumentet är ett värdeargument eftersom det uttrycker en åsikt. Sett till de retoriska dragen i artikeln kan man, utifrån de analyserade argumenten, säga att artikeln har ett visst mått av ethos. Givet att skribenten har arbetat som både lärare, biträdande rektor och kommunpolitiker så borde han med stor sannolikhet ha god insikt i ämnet. Textens logos grundar sig i argument som dataanalys kan möjliggöra nivåanpassade grupperingar och exemplet med åttondeklassen som lärde sig om källkritik. Genom exempel och faktabaserade argument talar logos till läsarens förnuft (Lindstedt, 2013:41). Artikelns pathos är generellt relativt låg, men genom att ange ett argument med syftet att tala emot tesen lyckas skribenten dock få in pathos, även om de dominerande elementen är ethos och logos. 4.4.1.3 Artikel 3 – Läraren blir en onödig kostnad Artikeln är från augusti 2024 och handlar om hur lärarens roll förminskas till någon som endast rättar uppgifter och prov. Skribenten är själv lärare och menar att både lärarens roll och utbildning som fenomen är betydligt mer avancerat och komplext än vad som idag ges sken av. T: Lärarens roll och utbildningars värde måste försvaras. (V) P1: Många i Sverige har fått en förenklad syn på vad utbildning egentligen innebär. (V) Pr: det är inte bra att så många inte tycks förstå vad utbildning innebär. (V) P2: Utbildning är mer än bara en samling bedömningsbara uppgifter som ska betygsättas. (V) Pr: lärarens uppdrag är mer krävande än vad många verkar tro. (V) P1 P2: Utbildning handlar om att skapa en helhetsmiljö där eleverna kan växa och utvecklas, inte bara akademiskt, utan även socialt och emotionellt. (V) Pr: det är bra och viktigt att eleverna utvecklas på alla plan, inte bara akademiskt. (V) 15 P2 P2: Om lärarnas enda uppgift är att bedöma uppgifter, blir de snart reducerade till endast en onödig kostnad. (V) Pr: om en AI kan göra jobbet istället blir det billigare (S) P1 P2 P2: Rätta uppgifter kan en AI göra. (S) Pr: det är onödigt att läraren gör sådant som en AI kan göra. (V) P3: Läraren bidrar till att utveckla elevernas kritiska tänkande, deras förmåga att samarbeta och deras förståelse för samhället och världen runt dem. (V) Pr: lärare är viktiga för elevers utveckling. (V) Den här argumentationen präglas av värdeargument och pathos. Premissen för det första argumentet P1 kan uttryckas det är inte bra att så många inte tycks förstå vad utbildning innebär. Argumentet är ett värdeargument eftersom människors syn på något inte kan ses som ett faktapåstående, utan är en subjektiv värdering. Detsamma gäller premissen för P1. Premissen för argument P1 P2 är det är bra och viktigt att eleverna utvecklas på alla plan, inte bara akademiskt. Både argumentet och den tillhörande premissen utgörs av värdepåståenden. För argument P2 P2 har vi premissen om en AI kan göra jobbet istället blir det billigare. Premissen är ett sakpåstående, men argumentet är svårare att bedöma. Å ena sidan är det ett sakpåstående som kan vara antingen sant eller inte. Å andra sidan ligger det en värdering i huruvida kostnaden för läraren är onödig eller inte. Precis som i exemplet i artikel 1, skulle man här kunna lägga in ytterligare en premiss som i så fall skulle kunna uttryckas onödiga kostnader är dåligt och som då uttrycker värdering. Det skulle kunna göra argumentet till ett sakargument, då värderingen istället ligger i premissen. Argument P1 P2 P2 utgörs av ett sakargument. Det är antingen sant eller inte sant att en AI kan rätta uppgifter. Premissen för argumentet kan uttryckas det är onödigt att läraren gör sådant som en AI kan göra. Argument P3 är ett värdeargument med premissen lärare är viktiga för elevers utveckling, som även den utgör ett värdepåstående. Om man tittar på textens ethos så är den närvarande, men dess pathos är ännu högre. Skribenten spelar på läsarens känslor genom att beskriva hur lärarens roll som något mer än bara faktaförmedlare är hotad. Ethos uttrycks genom att läraren framställs som en person som ska finnas för eleverna i flera avseenden än bara just att lära ut fakta. Skribenten är själv lärare, vilket bidrar till textens pathos. Texten präglas av en överhängande mängd värdeargument, men sakargument förekommer. Detta bidrar till den något lägre nivån av 16 logos, även om de argument som läggs fram är klara och logiska och gör att det trots allt finns ett visst mått av logos. 4.4.1.4 Artikel 4 – Så kan skolbiblioteket hjälpa eleverna med AI Artikeln är från februari 2025 och behandlar skolbibliotekariernas roll när det kommer till att utveckla elevers källkritiska förmåga och lära dem att använda AI på ett tryggt sätt. Skribenterna betonar att för att bibliotekarierna ska kunna utföra detta viktiga uppdrag så behövs mer resurser. Artikeln är skriven av två skribenter, den ena biblioteksutvecklare och den andra medieteksamordnare. T: Skolbiblioteken behöver ökade resurser för att kunna stärka elevernas källkritiska förmåga samt lära dem hur de ska använda AI på ett tryggt och effektivt sätt. (S) P1: Generativ AI är en naturlig del av skolbibliotekens uppdrag med medie- och informationskunnighet. (S) Pr: det är självklart att skolbibliotek ska kunna utbilda elever i användning av generativ AI. (V) P2: Det är en stor utmaning för skolbibliotekarier att ge eleverna en stark grund i kritiskt tänkande så att de kan navigera tryggt i informationssamhället, och nu också använda generativ AI på ett medvetet och konstruktivt sätt. (V) Pr: utan tillräckliga resurser blir det svårt för bibliotekarierna att utföra sitt uppdrag. (V) P3: Innan vi ger eleverna tillgång till generativ AI måste vi först utveckla deras kritiska tänkande. (V) Pr: ett utvecklat kritiskt tänkande är nödvändigt för att kunna navigera i dagens informationssamhälle. (V) P1P3: Om vi inte först utvecklar elevernas kritiska tänkande, riskerar de att bli beroende av färdiga strukturer för att bedöma information. (V) Pr: det är viktigt att kunna tänka självständigt när man ska bedöma information. (V) Premissen för det första argumentet P1 är att det är självklart att skolbibliotek ska kunna utbilda eleverna i användning av generativ AI. Själva argumentet är ett sakargument på så sätt att det faktiskt ligger i skolbibliotekens uppdrag att lära elever använda generativ AI. Att det är en naturlig del av uppdraget är däremot värderande, och är också det som utgör premissen. 17 Argument P2 har premissen utan tillräckliga resurser blir det svårt för bibliotekarierna att utföra sitt uppdrag. Både argumentet och premissen är värderande, vilket kommer till uttryck i ord som tillräckliga, svårt och stor utmaning. För argument P3 kan vi identifiera premissen ett utvecklat kritiskt tänkande är nödvändigt för att kunna navigera i dagens informationssamhälle. Även detta argument är värderande. Premissen för argument P1 P3 är det är viktigt att kunna tänka självständigt när man ska bedöma information, och är värderande. För de retoriska perspektiven i texten kan man säga att där finns en hög grad av ethos, det finns ingen anledning att inte lita på skribenterna. Genom att hänvisa till forskning och trovärdiga källor, även om det inte görs i något av de analyserade argumenten, så stärks textens ethos ytterligare. Den uttrycker pathos på så sätt att den talar om hur viktigt uppdrag skolbibliotekarierna har och vilka risker som kommer med en begränsad läsförmåga och förståelse för källkritik, och att begränsade resurser ökar riskerna. Argumentationen har en logisk struktur och både logos och ethos är högt. 4.4.1.5 Artikel 5 – Hon ger AI i skolan F i betyg Artikeln är från mars 2025 och handlar om skribentens egna negativa erfarenheter av AI- genererade språkmodeller i undervisningen i svenska som andraspråk. Hon menar att en fortsatt oreglerad användning av AI riskerar att försämra elevers litteracitetsutveckling ytterligare. T: AI används för frikostigt och ogenomtänkt i skolan, vilket påverkar elevernas läsförmåga och förmåga till källkritik negativt. (V) P1: Elever behöver kontinuerligt presenteras för välskrivna och anpassade texter för att kunna utveckla sin läsförmåga. (V) Pr: AI-texter är varken välskrivna eller anpassade. (S) P2: Om elever får oreglerad tillgång till AI-verktyg riskeras deras litteracitetsutveckling (läskrisen). (S) Pr: det är viktigt med en god läsförmåga och litteracitetsutveckling. (V) P3: Om elever får oreglerad tillgång till AI-verktyg riskerar deras redan försämrade förmåga till källkritik att bli ännu sämre. (S) 18 Pr: det är viktigt att kunna vara källkritisk. (V) P4: Språkmodeller genererar texter utan avsändare och endast med det syfte som beställaren anger. (S) Pr: det måste finnas en avsändare för att texten ska vara användbar i undervisning om källkritik. (V) Det första argumentet P1 har en premiss som kan uttryckas AI-texter är varken välskrivna eller anpassade. Även om argumentet är ett värdeargument så är premissen ett sakpåstående, även om det kan ligga värdering i vad som är välskrivet och inte. Argument P2 har premissen det är viktigt med en god läsförmåga och litteracitetsutveckling. Här är förhållandet det omvända, med ett sakargument och en värderande premiss. Ordet riskeras i argumentet kan visserligen tolkas värderande, men jag gör ändå bedömningen att den värderingen hamnar i premissen och att argumentet därmed är ett sakargument. Antingen så riskeras deras litteracitetsutveckling till följd av oreglerad tillgång till AI-verktyg, eller så gör den det inte. I argument P3 har vi premissen det är viktigt att kunna vara källkritisk. Även här har jag valt att tolka argumentet som ett sakargument trots att samma ord, riskeras, används även i detta argument då det kan antas sannolikt att elevers förmåga till källkritik försämras vid oreglerad tillgång till AI. Premissen utgör dock en åsikt och är därför ett värdepåstående. För argument P4 kan vi uttrycka premissen det måste finnas en avsändare för att texten ska vara användbar i undervisning om källkritik. Argumentet är ett tydligt sakargument då det är antingen sant eller inte sant. Premissen är dock värderande. Texten har ethos eftersom skribenten är lärare och i texten hänvisar hon till sin erfarenhet från klassrummet. Vi har alltså goda skäl att lita på att skribenten vet vad hon pratar om. Att tala om personliga erfarenheter kan också vara ett sätt att väcka pathos. Texten trycker mycket på hur eleverna riskerar att bli sämre på både läsförmåga och källkritik, något som spelar på mottagarens känslor och därmed inger pathos. Det framgår tydligt av texten att skribenten är skeptisk till hur AI används i undervisningen, framför allt undervisningen i svenska som andraspråk, och att det är hennes åsikter som präglar artikeln. Textens logos upplevs därför som relativt låg då den överskuggas av en stark pathos. 19 4.4.1.6 Artikel 6 – Framtidens skola har både böcker och AI Artikeln är från april 2025 och är skriven av sju lärare inom Academedia. Den handlar om hur både böcker och ny AI-teknologi behövs i skolan. T: Både böcker och AI behövs i skolan. (V) P1: Ai kan ge ett förbättrat individuellt stöd till elever. (S) Pr: det är bra att möta varje elev på dess specifika kunskapsnivå. (V) P1 P2: AI kan ta fram repetitionsfrågor utifrån kursinnehåll, anpassa dem efter elevens kunskapsnivå och ge formativ återkoppling på texter och uträkningar. (S) Pr: AI kan göra dessa uppgifter snabbare än läraren. (S) P2: AI kan effektivisera för lärare och skapa mer tid för undervisningsuppdraget. (S) Pr: lärare har svårt att hinna med alla administrativa uppgifter. (S) P3: Olika läromedel och verktyg fyller olika syften. (S) Pr: böcker och AI behöver kanske inte jämföras med varandra. (V) Det första argumentet P1 har premissen det är bra att möta varje elev på dess specifika kunskapsnivå. Argumentet är ett sakargument, medan det i premissen ligger en värdering i att individuellt stöd är något bra. Argument P1 P2 har en premiss som kan uttryckas AI kan göra dessa uppgifter snabbare än läraren. Både argument och premiss utgör sakpåståenden. När det kommer till argument P2 kan premissen uttryckas det är önskvärt att lärare har möjlighet att lägga mer tid på undervisningsuppdraget. I det här fallet är både argument och premiss sakpåståenden. P3 har premissen böcker och AI behöver kanske inte jämföras med varandra. Här är argumentet ett sakargument medan premissen är ett värdepåstående. Att det inte finns några argument som talar för böcker i skolan beror på att jag inte hittade några sådana i texten. Man skriver att böcker behövs, och att man inte ska behöva välja mellan pärm och skärm, men ingenstans ges argument för varför böcker behövs. Texten har ethos i och med att alla skribenter är lärare. Man skriver att undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket stärker ethos. Textens logos är hög då den innehåller flera raka sakargument om fördelarna med AI. Det är inte mycket pathos i texten, utan man har i första hand hållit sig till logiska resonemang. 20 5 Resultat och diskussion I det här avsnittet redogörs för vilka resultat som undersökningen gett och vilka reflektioner jag gjort under arbetets gång. Jag ska börja med att återkomma till de två forskningsfrågorna: • vilka teser läggs fram av lärare i debatten om AI som del av undervisningen, och vilken typ av argument används för att underbygga dessa teser? • I vilken utsträckning präglas argumentationen i texterna av de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos? När det gäller den första frågeställningen kan man konstatera att det råder blandade åsikter i frågan. Det läggs fram teser som driver en positiv inställning till AI såväl som till en mer negativ. Till de positiva hör påståenden som att AI är ett bra hjälpmedel, det är lösningen på ideologiska motsättningar och att både böcker och AI behövs i skolan. Till de mer negativa hör lärarens roll och utbildnings värde måste försvaras och AI används för frikostigt och ogenomtänkt i skolan. En av de analyserade artiklarna driver en tes som inte kan sägas ta ställning vare sig för eller mot AI, nämligen skolbiblioteken behöver ökade resurser för att kunna stärka elevernas källkritiska förmåga samt lära dem hur de ska använda AI på ett tryggt och effektivt sätt. Man skulle kanske kunna säga att tesen är positiv till AI så länge det finns tillräckligt med resurser för att kunna utnyttja dess fulla potential när det kommer till att lära elever om källkritik. Argumenten som används är av blandade slag, men på det hela taget kan man konstatera att argumentationerna följer en logisk struktur med en generellt sett jämn fördelning av sak- och värdeargument. En artikel som sticker ut något är Artikel 6, med den tydliga tesen både böcker och AI behövs i skolan. Sedan följer en argumentation som visar på ett positivt ställningstagande för AI i undervisningen. Däremot saknas argument som överhuvudtaget berör böckernas roll i utbildningen. Det skulle man kunna tolka som att böckerna redan har en given roll i undervisningen och därför inte behöver argumenteras för. Jag skulle dock vilja påstå att det gör argumentationen något tunn, särskilt i en tid när fysiska skolböcker inte längre är självklara i klassrummet. Detta var också den kortaste artikeln, vilket gjorde att argumenten var relativt få, något som säkert spelade roll när det kommer till skribenternas val av argument. För att titta på den andra frågeställningen och sammanfatta analysen ur ett retoriskt perspektiv så kan man säga att det finns ett tydligt ethos genomgående i alla artiklar. Eftersom alla 21 skribenter är lärare, förutom i ett fall där de som intervjuas i artikeln är lärare, och därmed kan antas vara insatta i ämnet så blir en övergripande hög ethos en naturlig följd. Även pathos är generellt sett högt i de analyserade artiklarna. Många argument handlar om konsekvenser av AI i undervisningen eller skyldigheter och rättigheter gentemot eleverna, om än inte alltid uttalat, och alla dessa parametrar är exempel på vad som ofta präglar pathos-argument (Lindstedt 2013:41). Alla artiklar som ingår i undersökningen är relativt korta, max 3000 tecken, och det skulle kunna vara en anledning till att de är präglade av pathos snarare än logos. När man inte har så mycket utrymme på sig att nå fram till sina läsare blir det viktigare att fånga uppmärksamheten snabbt, och då kan det vara gynnsamt att spela på känslor snarare än förnuft. Detta är dock bara en reflektion, och då den här undersökningen är begränsad i utrymme så går det inte att säga något om hur det ser ut i debattartiklar generellt. Det är heller inte alltid lätt att identifiera de tre retoriska dimensionerna. En av de största utmaningarna har varit att inte blanda in mina egna eventuella förutfattade meningar eller värderingar, eller tillskriva skribenten åsikter och värderingar som inte uttrycks (Björnsson et al. 2009), utan att bara se till vad som faktiskt står. Man skulle kunna utveckla analysen i nästintill oändlighet. En premiss som utgörs av ett sakpåstående, men med en värdering någonstans i formuleringen skulle kunna leda till vidare analys av den värderande premissen. Ibland är argumentationsanalysen som att skala en lök, det finns nästan alltid ett lager till. På grund av uppsatsens naturliga begränsningar har jag dock varit tvungen att begränsa analysen till endast det översta lagret. Jag har alltså endast tittat på de, för texten, viktigaste argumenten och identifierat endast en premiss per argument och en tes per text, även om det med största sannolikhet finns fler. Jag har, som jag tidigare nämnt, inte för avsikt att bedöma huruvida argumenten som läggs fram är bra eller dåliga, utan mitt syfte är att kartlägga och se vilka eventuella mönster som finns i argumentationerna. Trots det kan jag inte låta bli att notera att jag inte identifierat någon premiss som undergräver ett arguments relevans. Sambanden mellan argument och tes, och mellan olika argument har varit rimliga och relevanta. Jag har inte granskat hållbarheten hos argumenten, men man skulle kunna tänka sig att hög ethos och trovärdiga sändare generar hållbara argument. Det är dock något som är ämne för en annan analys. I och med AI:s snabbt eskalerade tillgänglighet, med AI-verktyget ChatGpt som den mest kända resursen, så vet vi fortfarande inte vad denna nya teknologi kan få för konsekvenser 22 inom skola och utbildning, positiva som negativa. I skolans värld finns stora möjligheter relaterat till AI-teknologin, men också risker. Svensk skola har visat på brister med bland annat sjunkande resultat i PISA-undersökningar och en alarmerande läskris (regeringen.se 2024). En del lärare menar att undervisning som möter varje enskild individs behov med hjälp av AI, är det bästa för både studiestarka elever, och för elever med behöv av mer stöd. Andra menar att den lärarledda gruppundervisningen med fokus på ordning och reda är att föredra (vilarare.se, se materialförteckning i bilaga 1). Det är ett komplext ämne att sätta sig in med många olika perspektiv att ta hänsyn till. AI har redan förändrat delar av vårt samhälle i grunden, och som medborgare är vi tvungna att ta till oss denna nya teknologi på olika sätt. Det kan vara lätt att fastna i ett svart-vitt resonemang när det handlar om något som man inte fullt ut förstår. Antingen är AI i skolan bra, eller så är det dåligt, men det är sällan så enkelt. Jag hoppas att jag med denna undersökning har fyllt ett hål genom att fånga ett av alla dessa perspektiv på AI som en del av samhället. Jag hoppas att det kan bidra till att öka förståelsen för vilken roll AI-teknologin spelar och, framförallt, vilken roll den kommer att kunna spela i framtiden. Det är en liten undersökning i sammanhanget, men den lyfter en viktig röst. Genom att föra en dialog och låta många olika argument läggas fram ökar chanserna för att man ska komma till rätta med hur AI kan nyttjas på bästa sätt. Bra kommunikation är nödvändigt, både mellan bestämmande organ och lärare, och mellan lärare, både av samma och olika åsikter i frågan. Här kommer språkkonsultkompetensen in. Att ta in olika perspektiv och på ett lyhört sett föra en dialog med involverade parter tror jag kan vara till hjälp när det kommer till att utveckla undervisningen med AI som hjälpmedel. Att sammanställa information utifrån samtal med lärare och presentera den på ett sätt som gör det lättare att fatta beslut i ett ämne som kan upplevas snårigt kräver analytisk förmåga, lyhördhet samt en god förståelse för språk och kommunikation. Allt detta är kompetenser som en språkkonsult besitter. 6 Sammanfattning och slutsats Det går att finna en del likheter i vilka argument som skribenterna väljer att lägga fram, och vilka premisser som går att identifiera. Till exempel så verkar de allra flesta vara överens om att AI fungerar som ett bra hjälpmedel och komplement, om man bara vet hur man ska använda det, men att den inte kan ersätta ordinarie lärarledd undervisning. Däremot skiljer det 23 sig en del i hur och var AI-tekniken kan vara till störst nytta. Någon menar att AI kan vara till stor hjälp med själva undervisningen i form av individanpassade uppgifter efter elevernas olika kunskapsnivåer. Eller som i exemplet från gymnasieutbildningen i hästhållning, där eleverna filmas för att få sin position i sadeln analyserad av en AI. Andra skribenter menar att det är i de administrativa uppgifterna som AI:n kan vara till störst hjälp för att frigöra tid åt läraren, som då kan ägna mer tid åt varje enskild elev. Att AI kan spara lärarna tid, oavsett inom vilket område, tycks vara en gemensam hållning för de flesta skribenterna. Ett annat återkommande argument handlar om vikten av kritiskt tänkande vid informationshantering. Här lägger man fram argument för att eleverna först behöver lära sig grunderna i källkritik och kritiskt tänkande innan de ges tillgång till AI-material. I första hand har man då använt sig av sakargument, men med värdepåståenden som premisser. Det fungerar bra eftersom sakargumentet med fakta och förnuft får läsaren att förstå hur någonting är, och kanske till och med varför, medan den värderande premissen skapar en närhet till både tes och argument som ökar chanserna att man tar det till sig, förutsatt att premissen gör argumentet relevant för tesen. Något mönster för att en tes som utgörs av ett sakargument till sin natur skulle generera fler sakargument än värdeargument i resten av texten, eller vice versa, har jag inte funnit. Ai-teknologin, med sina möjligheter och utmaningar, är fortfarande så pass nytt för oss att det är svårt att säga hur det kan komma att påverka undervisningen i framtiden. Det enda man kan vara säker på är att den kommer att påverka på något sätt. Förmågan att vara källkritisk och att kunna tillgodogöra sig text i olika former är viktigare än någonsin i dagens samhälle, och vi behöver lära oss att använda ny teknik på sätt som bäst gynnar dessa förmågor. Den här undersökningen visar att lärare vill göra, och gör, just detta, och får de bara rätt förutsättningar så finns det goda chanser för kommande generationer att behärska både källkritik och AI utan problem. 24 Litteraturförteckning Baker, Toby, Laurie Smith & Nandra Anissa 2019. Educ-AI-tion rebooted? Exploring the future of artificial intelligence in schools and colleges. Björnsson, Gunnar, Ulrik Kihlbom & Anders Ullholm 2009. Argumentationsanalys. Färdigheter för kritiskt tänkande. Stockholm: Natur & Kultur. Boréus, Kristina & Göran Bergström (RED.) 2018. Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns & Lena Wängnerud 2017. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer AB. Hellspong, Lennart 2013. Argumentationens retorik. Handbok. Lund: Studentlitteratur. Hellspong, Lennart 2001. Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Lindstedt, Inger 2013. Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Lund, Brady D. & Ting Wang 2023. Chatting about ChatGPT: how may AI and GPT impact academia and libraries? I: Library Hi Tech News, nr 3, s.26–29. Regeringen.se 2024. OECD ska analysera Sveriges kunskapstapp i senaste PISA. Pressmeddelande, Regeringskansliet. Hämtat 2025-05-20. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/10/oecd-ska-analysera-sveriges- kunskapstapp-i-senaste-pisa/ Sigrell, Anders 2013. Retorik för lärare. Konsten att välja språk konstruktivt. Ödåkra: Retorikförlaget. Vilarare.se (u.å). Hämtat i april och maj 2025. Wallgren Hemlin, Barbro 2001. Overall på! Om viktning av argument. I: RetorikMagasinet nr.12, Retorikförlaget.se Wallgren Hemlin, Barbro 2002. Men du vet väl att jag är liten. I: RetorikMagasinet nr. 16, Retorikförlaget.se Zawacki-Richter, Olaf, Victoria I. Marín, Melissa Bond & Franziska Gouverneur 2019. Systematic review of research on artificial intelligence applications in higher education – where are the educators? I: International Journal of Educational Technology in Higher Education, 16:39. 25 Bilaga 1 Materialförteckning Ai i galopp på yrkesprogrammen – reportage Skribent: Anna-Karin Hallonsten, reporter. Medverkande i artikeln: Marie Törnqvist, lärare i hästhållning & Mikael Blomgren, lärare på bygg- och anläggningsprogrammet. Publicerad: september 2024, vilarare.se. Länk: https://www.vilarare.se/yrkeslararen/ai/ai-i-galopp-pa-yrkesprogrammen/ AI kan differentiera undervisningen – debattartikel Skribent: Josef Lindell, lärare, skolstrateg och moderat kommunpolitiker. Publicerad: november 2024, vilarare.se. Länk:https://www.vilarare.se/nyheter/vi-larare-debatt/larare-drabbas-av- motstridiga-pedagogiska-ideal/ Läraren blir en onödig kostnad – debattartikel Skribent: Mats Ek, yrkeslärare på el- och energiprogrammet. Publicerad: augusti 2024, vilarare.se. Länk:https://www.vilarare.se/yrkeslararen/annat/yrkeslararen-mats-ek-risk-att- lararen-bli-en-onodig-kostnad/ Så kan skolbiblioteket hjälpa studenterna med AI – debattartikel Skribenter: Magdalena Ivarsson & Sten Ivarsson, biblioteksutvecklare respektive medieteksamordnare. Publicerad: februari 2025, vilarare.se. Länk:https://www.vilarare.se/nyheter/vi-larare-debatt/sa-kan-skolbiblioteket- navigera-eleverna-ratt-med-ai/ Hon ger AI i skolan F i betyg – debattartikel Skribent: Susan Sall, lärare i svenska som andraspråk. Publicerad: mars 2025, vilarare.se. Länk:https://www.vilarare.se/nyheter/vi-larare-debatt/hon-ger-ai-i-skolan-f-i- betyg/ 26 Framtidens skola har både böcker och AI – debattartikel Skribenter: Rebecca Braun, Erik Näsström, Andreas Mårtensson, Mattias Lindgren, Jacob Mortensen, Gustav Kjellqvist & Sofia Moghtadai, alla verksamma lärare på skolor inom Academedia. Publicerad: april 2025, vilarare.se. Länk:https://www.vilarare.se/nyheter/vi-larare-debatt/framtidens-skola-har-bade- bocker-och-ai/ 27