Bilaga 1 Discussion paper frågor Nedan är två av de frågor som IASB ställer i sektion 3, vilka är de frågor som det kommer läggas fokus på i empirin. Question 6 a. Do you agree that it is not feasible to design an impairment test that is significantly more effective at the timely recognition of impairment losses on goodwill at a reasonable cost? Why or why not? b. If you do not agree, how should the Board change the impairment test? How would those changes make the test significantly more effective? What cost would be required to implement those changes? c. Paragraph 3.20 discusses two reasons for the concerns that impairment losses on goodwill are not recognised on a timely basis: estimates that are too optimistic; and shielding. In your view, are these the main reasons for those concerns? Are there other main reasons for those concerns? d. Should the Board consider any other aspects of IAS 36 in this project as a result of concerns raised in the Post-implementation Review (PIR) of IFRS 3? (IASB, 2020) Question 7 a. Do you agree that the Board should not reintroduce amortisation of goodwill? Why or why not? (If the Board were to reintroduce amortisation, companies would still need to test whether goodwill is impaired.) b. Has your view on amortisation of goodwill changed since 2004? What new evidence or arguments have emerged since 2004 to make you change your view, or to confirm the view you already had? c. Would reintroducing amortisation resolve the main reasons for the concerns that companies do not recognise impairment losses on goodwill on a timely basis (see Question 6(c))? Why or why not? d. Do you view acquired goodwill as distinct from goodwill subsequently generated internally in the same cash-generating units? Why or why not? e. If amortisation were to be reintroduced, do you think companies would adjust or create new management performance measures to add back the amortisation expense? (Management performance measures are defined in the Exposure Draft General Presentation and Disclosures.) Why or why not? Under the impairment-only model, are companies adding back impairment losses in their management performance measures? Why or why not? f. If you favour reintroducing amortisation of goodwill, how should the useful life of goodwill and its amortisation pattern be determined? In your view how would this contribute to making the information more useful to investors? (IASB, 2020) Bilaga 2 Comment letters, källförteckning KPMG. 14 december 2020. Comment letter on Discussion Paper DP/2020/1 Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27214_CHRISJACKSONKPMGIFRGLi mited_0_KPMGCommentletteronDP_Goodwillandimpairment.pdf Deloitte. 20 december 2020 Discussion Paper 2020/1 Business Combinations—Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27340_MARTINEPELLETIERDeloitteT oucheTohmatsuLimitedDTTL_0_DP20201BusinessCombinations_Deloittecommentletter.pd f Wipro. 31 december 2020. Discussion Paper DP/2020/1 “Business Combinations— Disclosures, Goodwill and Impairment” http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27776_AjayAgarwalWipro_0_WiproRes ponseDiscussionPaperBusinessCombinationsDisclosuresGoodwillandImpairment.pdf IBM. 28 december 2020. Discussion Paper — Business Combinations—Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27547_KathleenMcDonaldInternationalB usinessMachinesCorporationIBM_0_IBMcommentletter_BusinessCombinationsFINAL1228 2020.pdf EY. 18 december 2020. Invitation to comment – Discussion Paper DP/2020/1 – Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27272_ELIZABETHHENRYEY_0_EYC LDPGWIDecember2020.pdf PWC. 18 december 2020. Re: IASB DP 2020/1 Business Combinations: Disclosures, Goodwill, and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27305_PaulShepherdPricewaterhouseCoo persPwC_0_Responseletter_DPdisclosuresgoodwillandimpairment_PWC_final.pdf Grand Thornton International. 29 december 2020. DP/2020/1 Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27592_MARKHUCKLESBYGrantThorn tonInternational_0_GTCommentletterDPBusinesscombinationsdoc.pdf Siemens. 21 december 2020. Comment Letter on the Discussion Paper “Business Combinations – Disclosures, Goodwill and _ Impairment”. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27348_RainerStrasserSiemensAG_0_Sie mensCommentLetteronDPGoodwill_December2020.pdf FAR. 1 december 2020. Discussion Paper DP/2020/1 Business Combinations - Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27175_ThereseAnderssonFAR_0_WordF ARIASBDPBusCombDisclosuresGoodwillandImpairment.pdf BNP Paribas. 18 december 2020. Comments on IASB Discussion Paper on Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment (“DP”). http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27319_FLORENCEPLOUVIEZBNPPari bas_0_BNPPCLIASBGoodwillandimpairment18122020.pdf ASCG. 28 december, 2020. IASB Discussion Paper DP/2020/1 Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27544_AndreasBarckowDRSCevASCG_ 0_201228_CL_ASCG_IASB_DP_BC_Goodwill.pdf Canadian Natural Resources Limited. 28 december, 2020. Discussion Paper – DP/2020/1 Business Combinations—Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27552_MARKSTAINTHORPECanadian NaturalResourcesLimited_0_CNQcommentletterBusinessComboDisclGoodwillandImpairme ntFinal.pdf UBS AG. 14 december, 2020. Business Combination - Disclosure, Goodwill and Impairment.http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27213_DanielFurrerUBSAG _0_UBScommentletter_DPBusComb_GW_1412.pdf Allianz. 22 december, 2020. IASB Discussion Paper DP/2020/1 Business Combinations Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27400_EvaMariaSchreiberAllianz_0_Alli anzPositionDP20201BusinessCombinationsDisclosuresGoodwillandImpairment.pdf AFME. 18 december, 2020. Discussion Paper DP/2020/1 Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27356_AntoninaPlakhotniukAssociationf orFinancialMarketsinEuropeAFME_0_20201218_DP_2020_1BusinessCombinationsdisclosu resgoodwillandimpairmentfinal.pdf ABAF/BVFA. 30 december, 2020. The IASB’s Discussion Paper DP/2020/1 Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27882_SergePattynTheBelgianAssociatio nofFinancialAnalystsABAFBVFA_0_CommentLetterABAF_BVFA_20201231.pdf UK shareholder association. 31 december, 2020. Re: The IASB’s Discussion Paper on Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment (DP/2020/1). http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27873_DavidRichesUKShareholdersAsso ciationUKSA_0_UKSAShareSocresponsefinaltoIFRS311220.pdf IAASB. 31 december, 2020. Re: Comments on IASB’s Discussion Paper (DP), Business Combinations—Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27886_BeverleyBahlmannInternationalA uditingandAssuranceStandardsBoardIAASB_0_IAASBCommentLettertoIASBonBusinessCo mbinationDPFinal.pdf Aviva. 21 december, 2020. Re: Discussion Paper DP/2020/1: Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27377_JoClubeAvivaplc_0_Avivarespons etoDP_BusinessCombinationsDisclosuresgoodwillandimpairmentclean002final.pdf ICAN. 24 december, 2020. Re: Business Combinations—Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27875_BenUkaegbuTheInstituteofCharter edAccountantsofNigeriaICAN_0_EXPOSUREDRAFTBusinessCombinationsDisclosuresGo odwillandImpairment.pdf EFRAG. 28 januari, 2021. Re: IASB DP 2020/1 Business Combinations—Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_28004_RasmusSommerEuropeanFinancia lReportingAdvisoryGroupEFRAG_0_EFRAG.pdf IPA Australia. 29 januari, 2021. Re: Discussion Paper: DP 2020/1 Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_28010_AndrewBestInstituteofPublicAcco untantsIPA_0_InstituteofPublicAccountantsBusCombDisclandGoodwill.pdf Vivendi. 22 december, 2020. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27440_BERTRANDPERRINVivendi_0_ 20201222VIVENDICommentLetterDPBCDisclosuresGoodwillImpairment_pourenvoi.pdf NASB. 23 december, 2020. Discussion paper (DP) 2020/1: Business combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27483_SIGNEHAAKANESNorskRegnsk apsStiftelse_0_20201223DP20201Disclosuresgoodwillandimpairment_NASBfinal.pdf Cenovus. 22 december, 2020. Re: Discussion Paper on Business Combinations – Disclosures, Goodwill and Impairment. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27491_ChristinaUnRuhCenovusEnergy_0 _BusinessCombinationscommentletterExecutedDecember222.pdf Swiss holdings. 23 december, 2020. Comment Letter on the Discussion Paper DP/2020/1“Business Combinations— Disclosures, Goodwill and Impairment”. http://eifrs.ifrs.org/eifrs/comment_letters//561/561_27889_DeniseLauferSwissHoldings_0_20 201223GoodwillIntangiblesSHcommentletter.pdf Bilaga 3 Transkribering: intervju auktoriserad revisor R: Och har mestadels under nästan hela min tid arbetat med större bolag eller bolag som befinner sig i storbolags relationer. Det kan vara utländskt ägande eller större koncernen, i Göteborg har vi ganska bred kundportfölj så man får ganska mycket av alla olika delar. Nu sitter jag som gruppchef åt våra tre revisionsgrupper som jobbar just åt större bolag, publika grupp. Ja vad ska jag säga mer, det kanske inte är så mycket mer. Arbetat ganska mycket med goodwill, ändå. L: Juste, innan vi börjar undrar vi också om du vill vara anonym i uppsatsen? R: Ja det ska jag nog vara. L: Ja, vi hade tänk börja med vem e du å vad jobbar du med men det har du redan berättat. och sen så också typ hur länge har du jobbat med goodwill eller så? R: Ja det är ju oftast en fråga som man börjar rodda i lite mer när man blivit lite mer senior i yrket, för de e ju en jättesvår fråga inom revision. Att just redovisningen av goodwill givet att det är ett så pass mjukt värde och inte har några fasta bevis på det sättet alltid. Så att kanske att jag började, jag blev ju auktoriserad revisor 2015 och dessförinnan arbetade jag inte så mycket med goodwill utan det är mer i efterhand här nu då, som har kommit. Jag har jobbat lite mer med goodwill inom en IFRS miljö kanske än en swedish gaap miljö. Men man stöter ju på det och det dyker ofta upp frågor på båda hållen, men lite mer inom IFRS har jag haft mestadels av mina goodwill frågor. L: Yes, toppen men då tänkte vi börja med lite frågor om just om goodwill, så då tänkte vi först börja med att fråga, som det ser ut nu så har ju IASB bestämt att det ska vara nedskrivningar som gäller, så då undrar vi vad du tycker? Tycker du att dem borde återinföra avskrivningar eller tycker du att det är bra så som det är nu? R: Ja, asså det är absolut en tvådelad fråga tycker jag lite. Men att man skriver av på goodwill är bra ur de hänseendet att det oftast är det att goodwillen uppkommer vid en period och marknaden är oftast ganska föränderlig och det händer mycket och då kanske goodwillen ändå är lite färsk, om man säger. och av det hänseendet tycker jag att det är bra att det skrivs ned, oftast kanske det, det kan ju finnas kvar jättegammal goodwill i bolagen från gamla förvärv eller liknande, där businessen inte alls ser likadan ut längre så ligger det fortfarande goodwillvärde på dessa kvar, inom dessa koncerner då. och det blir svårt att hänföra den till vad den är för någonting. Så man får fortfarande värdera i form av kassaflödesprognos eller liknande. Så ur de hänseendet så tycker jag nog egentligen att avskrivningar skulle vara bra. för att man, då ser man det som färskt, samtidigt så är ju goodwill ett bevis på ett värde i bolaget som man inte pit pointa till någon speciell eller specifik del, och av de sagt så är det ju ändå inte en färskvara ändå, på samma sätt att verksamheten. Men det kan ju också öka om man tänker att verksamheten förändras om det finns ett goodwillvärde i det. Men jag tror att om man ska se från ett svenskt perspektiv så ligger vi ju, i swedish gaap finns försiktighetsregeln som en våt filt över hela vår redovisning och man ska vara ganska konservativ och försiktig och det är det överallt. IFRS har ju liksom mycket mer marknadsvärderingsmässigt och man ska liksom visa upp fair value och med det hänseendet så e man ju lite skolad till att vara försiktig när man är svensk revisor. Så det är väl något som lita på något sätt trycker till mina värderingar att man, att det hade vart bättre med avskrivning och det hade sluppit vara ganska stora frågor som är svåra att finna bekräftelse i. kanske, jag är lite tudelad har svårt att jag bara tycker ett sätt är bra där. L: Yes, då undrar vi också vilka begränsningar du kan se med att göra avskrivningar på goodwill? R: Ja men det var väl lite det jag sa innan där att det kanske inte anses vara att inte som att på samma sätt som man gör avskrivningar på en maskin som används och blir trög och seg och det kommer nya mycket bättre mycket nyare maskiner på marknaden som kan köper in, och man ser den klassiska värde nedgången. Det behöver du inte se på goodwill för det är inget värde som är något annat, någon som har tyckt att det är värt att betala det här för ett bolag, som inkluderar värdet på pappret. Av den anledningen så är det kanske inte ett färskvaru värde på det sättet som man kan se att man ser en värdenedgång linjärt över åren egentligen. Och det kan ju vara, jag kan också tycka att det kan komma, det är svårt att se sen är ju alla avskrivningar svårt att se linjärt på det sättet men om man ska tänka på avskrivningar om man drar det linjärt så känns det som det ibland kan vara en förändring av, säg att du har betalt nånting för ett bolag för att dem har, men vi ser en jätte potential i patent eller vad som helst som gör att de betalar dina goodwillvärden eller vad det nu kan vara då. Det kan komma en förändring i makro eller mikroekonomiska förändringar som gör att man ändrar det och då kanske det, då visar inte det att det ska skrivas av lika mycket varje år utan det kan komma en avskrivning mycket senare egentligen. L: Yes, men toppen då undrar vi egentligen samma sak fast med nedskrivningar istället, vilka begränsningar ser du där? R: Det är väl, vill ni ha från ett revisionsperspektiv i det? L: Ja R: Ur revisionsperspektiv så är det väl oftast att det blir en liten slitig fråga mellan kund och revisor, för oftast bygger deras värderingar på, om man har ett nedskrivningsbehov så tänker dem att det inte ser så bra ut så ska ju dem på nåt sätt visa en affärsplan eller en prognos som ska förklara värdet och försvara värdet. Här vill man ju, om man tänker på en relation mellan kund och revisor så kan det bli lite påverkat just för att man, det blir lite slitningar i kommunikationen för att vi tycker att man ska vara försiktigare och vi ifrågasätter deras planer och det blir då ganska jobbiga diskussioner på det sättet att man behöver ifrågasätta kunden ganska mycket. Att man inte tror på dem kanske, och de kan man ju göra med det är svårt att bygga upp det om man inte ser att de inte har lyckats leverera på dem nivåerna innan sett till att man ska växa massa fast än man är en mogen marknad, eller komma upp till en marginal man inte lyckats med någonsin innan och sådär. Så lite sådana delar som jag tycker blir, det kan göra att det blir slitningar i det. Så därför hade det varit positivt om det var avskrivningar så man inte snackar så mycket om det utan det är ett värde man ser och det värde man ser, ser man att det är lite övervärderat så kan man hantera det genom, ja vi ser ju ändå att det kommer vara en årlig avskrivning hela vägen. Och immateriella tillgångar är oftast inte avskrivningstiden under så lång tid, då är det ett övergående problem. det hade vart lättare för oss att okeja och slippa stora diskussioner i det, så det skulle jag säga är det största problemet med nedskrivningar. Avskrivningar och nedskrivningar är en värdeminskning oavsett men det klingar väldigt olika i hur det låter. En avskrivning gör man för att man ska en nedskrivning gör man för att man behöver. Och då blir det ett negativt klingande värdebegrepp för företagen och låter kanske som ett misslyckande och sådär, men det är lika resultatpåverkande som något annat. Så att det kan också bli en del att man, det är en värdeminskning fast på ett annat sätt. Det är mycket mer negativt klingande begrepp. L: Yes, toppen sen så undrar vi också vad du tror att det är som, ja men det finns ju väldigt mycket diskussioner nu kring om man ska ha avskrivningar eller nedskrivningar eller hybrid och sån där. Varför tror du att det är en sån diskussion om det? Eller vart finns problemet i själva redovisningen av goodwill i efterföljande period? R: Kanske osäkerheten, för att man baserar det på någon form av framtida utfall, och det ser vi inte minst för 2 år sedan när världen ställdes på ända hur mycket som kan hända utan att man överhuvudtaget kan prognostisera det. Det är ju samma problem som vilket budgetarbete som helst det är bara en produkt på apper egentligen, eller vad är det som blir problemet men. Dels det att man baserar en värdering på något som ska hända där du tar in att både du som företag ska leverera men också din wacc osv. det är väldigt så prognostiserade delar. Så det ser väl jag som ett problem i själva och att värdet egentligen är baserat på något som inte finns. Det är ett värde som ingen kan ta på, det är också oftast ganska stora värden och blir då ganska tunga poster i balansräkningen. Vad var det nu kanske jag tappade frågan lite? Vad var det du, hur ställde du frågan? L: Just var problemen i redovisningen finns, men det tycker jag ändå att du svarat på. R: Jaa men jag tror det är en ganska fluffig grund för själva posten och att man baserar sin värdering på att man ska prestera något framåt det finns inga evidence om vad du har gjort. L: Yes, sen så undrar vi också om du tycker att företag så som det är idag har problem med att tillämpa denna typen av regler för goodwill? R: Eh just inskrivningsdelen eller? att det är svårt att göra det? L: Mm R: Asså det är ju en ganska tekniskt klurigt, dem som kan det tycker nog inte att det är så tekniskt klurigt. Men om man pratar om nä men vi behöver en liksom kassaflödesanalys eller en kassa värdering för att göra ett impairment test, så är ju det absolut något som kräver kompetens, delar och förståelse för att sätta en rimlig wacc. Sen se vad som är rimligt framåt och vi måste ha liksom styrelsen med det på banan helst, både ledning och styrelse liknande. Så jag skulle egentligen säga att det är en kompetenskrävande område tycker jag. L: Yes, toppen. E: Yes, sen så ville vi fråga om du ser svårigheter med den årliga värderingen av goodwill med dagens system? R: Ja, det gör man ju och inte minst nu när kunderna har gått, många branscher som blivit påverkade av corona. Hur ska man se det, ska man titta tillbaka på dem två liksom historiska resultaten så ser man att de inte har kunnat prestera alls i någon form så ska man ändå se ah men hur länge till exempel 2019 kunde man se en temporär nedgång, eller 2020 menade jag en temporär bump in the road. Men hur länge kan det vara temporärt och hur ser man hur man ska agera framåt? Det blir väldigt stora osäkerheter just för att man baserar det på framåtriktat resultat, och jag mena komma (?). Så det känns ju som den största osäkerhetsfaktorn tycker jag. Att man ska liksom bygga upp sin värdering på hur man ska prestera framåt när man ändå ser att det kan gå ganska dåligt fort. E: Yes, sen undrar vi om tror du att återinförandet av avskrivningar på goodwill skulle lösa de problemen som finns kring att nedskrivningar idag sker lite för sent och i för liten utsträckning och sånt där? R: Ja det tror jag absolut! E: Och hur tror du att företag skulle kunna anpassa sig om man återinförde avskrivningar? R: Jo det tror jag hade blivit enklare för alla tänker jag, alla inblandade. Sen så ska väl resten hinna hänga med om man tänker man ska kunna läsa sin resultaträkning kanske och se att det här är ju egentligen kostnader som är ah men avskrivningar är ju egentligen inte en egentlig kostnad i det, om ni förstår vad jag menar. Så att det är väl bara att marknaden ska hänga med i sina ögon, och det är väl lätt för oss som är redovisningsintresserade och har sett 1000 årsredovisningar och kan liksom läsa mellan raderna. Men ja banker och finansiärer och etcetera ska ju hänga med på tåget. Men jag tror egentligen inte att det är tekniskt svårt att lägga om till en linjär avskrivning på några år på ett värde. E: Yes, tror du att dagens regelverk är fördelaktigt för vissa aktörer idag? R: Ja, det finns ju mycket mer utrymme att spela med värdet, eller argumentera för sitt värde. De som är duktiga på det får ju kanske igenom mer man kan ju diskutera för att lägga om sin buisiness mot något gynnsamt då mot något framtida kassaflöde osv. så att nä, det lämnar ju mycket mer utrymme åt att ha en lös balanspost som är ganska stor som är svårvärderad. E: Vet du några specifika branscher som har extra fördel eller är det bara generellt? R: Kanske generellt, eller ja kan inte riktigt säga bolagen nu som mycket går över till sas bolag som är ganska hett nu de här software service bolagen. Vet inte om de skulle ha mer lätt för det är väl att de liksom pratar mycket om att lägga om sin business och kan nå mycket högre marginaler kanske, och att dem på de sättet liksom kan bygga upp sin värdering lite. Men nej har nog inte någon bra tanke på den frågan faktiskt. E: Ja, de va dem frågorna vi hade, vi undrar om det är något som du vill tillägga? R: Nähä, jag tror inte det inget som jag tänker på just nu iallafall. E: Nej R: Ni får gärna be mig förklara något mer jag tänker att ni säkert haft lite fler intervjuer med andra. Kanske är något annat jag kan kommentera också? Så får ni gärna guida mig. L: Jag kom å tänka på en grej, eller i en intervju vi haft har han sagt ah men att just investerare inte, de struntar lite i goodwill och sådär. Är det något som du också erfarenhet av eller har du också den uppfattningen? R: Ja men gör man en, om man liksom vill se om man vill köpa ett bolag eller ett bolag som är en exprocess (?) så säger man ju oftast att goodwill är ju ingenting de egentligen räknar med, det är inte så man bygger inte sitt värde på bolaget med den tillgången på de sättet. Men det tycker jag inte riktigt bolagen känner själva. Jag känner ändå att bolagen helst inte vill ta nedskrivningar utan de kämpar ganska mycket för att försvara sin post och sitt värde. Även om man på något sätt försöker förklara för dem att externt kanske man inte tittar på det på de sättet utan, det va lite de jag försökte mena, det kan grunda sig lite i att nedskrivning som ord är negativt klingat, att det känns som att det är någonting man inte, att man inte tror på sin business eller ser det som ett misslyckande eller något liknande då. Jag tycker att det finns ett litet problem i kanske stolthet hos företaget kanske man kan säga, mot vad det egentligen är. Som ni har fått till er investerare kanske inte räknar med det i sitt värderingsunderlag av bolaget ändå. Och det kommer väl från att man vet själv att det kan finnas ganska tvetydiga grunder till varför man har posten kvar, vad den faktiskt grundar sig i. Jättegammalt gojs eller annat. Det tycker jag också. Men det är nog en deskripans vad bolaget känner och vad man ser, och det kanske är kompetensbrist också att de som sitter som i management i bolaget kanske inte har den insynen till vad en investerare eller en värderingsexpert tittar på heller. L: Yes, toppen. Sen så kanske bara, eller det har du väl egentligen svarat på men om det finns något hos en revisor som är extra svårt just när man granskar goodwillen? R: A men jag tycker det är, dels att man ska även här då på något sätt. Två grejer i en om man tittar på själva testet som sådant och man ska godkänna det, eller vad man ska säga, så ska man ju också godkänna framtida värden, vilket du ska basera på någon form av business plan som är antagen av någon styrelse och jag tycker nu är det jättesvårt hur man ska tänka hur länge coronaeffekt liksom är kommer finnas med och hur agerandet kommer bli så de här osäkerheterna i marknaden för tillfället är jättesvåra tycker jag. Det va lättare för ett år sedan när man sa att det bara var temporärt, men hur länge kan något vara temporärt? och när måste man faktiskt se det som en del i företagets verksamhet på sammas sätt. Så jag tycker det är svårt i dem analyserna som är lite mjuka i det och sen också det som jag va inne på, relationsmässigt med kund så blir det lite tråkigt ibland och lite väl tjabbigt. Man känner att man själv är en nitti pritti som bara ifrågasätter allting. Det är klart man vill att allt helst ska gå jättebra för sina kunder och man vill, ingen blir gladare än jag om de kommer kunna leverera på både på omsättningsökningen och marginalen och vad fan de än tar in liksom. Men det känns som att jag inte har något att bygga upp de på om jag inte ser historiska, det är väldigt svårt för mig och säga styrelsen står bakom det här. Ja fine men de är också som en klump människor som inte vet eller de vet kanske mer än jag om företagets framåtplaner. Men de vet ju lika lite som någon annan om marknaden, och vad som kommer hända framåt. Så att jag tycker att det är en jobbig puck att hitta bra revisionsbevis för, om man har ett såpass högt värde att man måste stretcha sina antaganden. Om du måste höja upp omsättning och marginal väldigt högt, så blir det en jobbig punkt att reviderar. Och då blir det att man liksom ifrågasätter sina kunder väldigt mycket, och rent relationsmässigt så kan ju det vara lite jobbigt ibland även om det absolut är våran roll att vara professionellt skeptiska. Man har ju många gånger känt kunderna väldigt länge och man vill jättegärna att proppen bara ska gå ur och det ska gå som tåget. Så det kan vara lite mer den biten kanske, eller två olika bitar kanske. L: Aa, men toppen. Jag har inga fler frågor nu vad jag kan komma på. E: Nej inte jag heller faktiskt. R: Ni kan bara hojta till å slänga iväg ett mail om det känns som att det är något som blev inte så uttömmande som ni önskade. L: Nämen jag tycker det har varit, vi har fått väldigt bra svar. R: Vad bra! L: Väldigt nöjd R: Jättefint, ha det så fint L: Ha de så bra E: Trevlig helg Transkribering: Intervju redovisningsspecialist L: Så tänkte vi också passa på att fråga dig nu, eller du kan få svara igen efter intervjun också men jag skickade ju frågorna på mailen, så vi undrar ifall du vill vara anonym i vår kandidatuppsats? P: Nja det behöver jag inte vara, men mina åsikter eller det jag säger, det är mina personlig åsikter, det inte nödvändigtvis det som Ericsson tycker. L: Nej absolut, men toppen. Då tänkte vi börja med lite bakgrundsfrågor. Så vi undrar om du vill berätta lite om dig själv, vad du arbetar med nu men också vad du hållit på med tidigare? P: Mm, nu jobbar jag på det som på Ericsson kallas för external reporting. Det är vi som gör årsredovisningarna och håller på med redovisning i övrigt för att dra ihop koncernen. Jag jobbar som redovisningsspecialist där, och det har jag gjort nu i 10 år faktiskt. Jag började faktiskt på Ericsson efter universitetet så jag har varit här ett tag. Men när jag började på Ericsson då började jag på en fabrik, vi hade en fabrik vid Telefonplan i Stockholm. Den byggdes 1940, då flyttade man ut från, eller Lars-Magnus flyttade ut från Drottninggatan där man hade en liten fabrik då. Så byggde man den här på landet, för 1940 så Hägersten, det var landet. Och Ericsson ägde mark ända ner till vattnet. Så byggdes små villor runt omkring så arbetarna skulle ha nånstans att bo. Men när jag kom dit, det var 1990, då tillverkade vi sådana här skåp, AXC-skåp, som man ställer telefonväxlar i. Så det var att knyckla plåt, så där var jag i 2,5 år ungefär. Sen flyttade jag till en affärsområdeskonsolidering, som underkonsoliderar. Eller på den tiden så underkonsoliderade först affärsområden och sen upp till koncernen. Så då höll jag på med det ett tag, sen flyttade jag till ett av våra bolag då, på den tiden fanns det massor av bolag, och ett det var ju det som låg i Nacka och då jobbade jag där ett tag och blev redovsiningschef där. Sen slog vi ihop det här och började med shared service, för det var inne då, så då slog vi ihop några Ericsson-bolag och bildade shared service och då jobbade jag där ett tag. Sen har jag jobbar på LME då då, som är moderbolaget i Ericsson-koncernen. Så jag har jobbat med exempelvis SAP-implementeringar, för vi har SAP som ERP-system då, så att jag har jobbat med att implementera det och så har jag jobbar med data-warehouse och lite metadata och masterdata och sådana saker. Innan jag hamnade här nu då, så att ja. Fördelen med att jobba på ett stort bolag är att det är lätt att röra på sig för det finns ju många saker att göra, alltså många jobb att ansöka. När jag flyttade från fabriken till affärsområdeskonsolideringen, då frågade de vad jag har för erfarenhet av det och det var väl ungefär 2 poäng från ekonomlinjen. Men i stora företag brukar man uppmuntra personal att röra sig mellan avdelningar, därför att du då får en förståelse för vad som händer. Du har nog större chans att få det jobbet ifall du söker internt än om du söker externt. För du vill egentligen att folk ska röra på sig för att se hur saker fungerar på andra ställen. Nackdelen med ett stort företag är ju att det lätt uppstår suboptimering, alltså att du försöker optimera din process precis där du är. Men processen är mycket större, så när du optimerar din process kanske du sabbar någon annans process. L: Ja jag tänka mig när det är ett stort bolag att det är svårt att hålla koll på alla delar samtidigt. P: Nej precis. Å andra sidan om du jobbar på ett litet bolag så får du ju se mycket mer. Du blir mycket bredare. På Ericsson måste du flytta runt till olika avdelningar för annars förstår du inte hur det fungerar. Och egentligen kanske jag kan tycka att det är bättre att börja på ett litet bolag därför att då får du hela processen på en gång. Du kommer att få se allting och göra mycket fler saker. På Ericsson har vi en avdelning med människor som bara håller på med interkvant matriser (?). Och det finns inte på andra bolag och finns det så är det någon som gör det på 10%. Så du kan bli väldigt specialiserad. L: Spännande, vi tänkte också höra lite hur din erfarenhet just kring goodwill, är det något du arbetar med idag eller stöter på. Så hur ser det ut där? P: Jag började med, för 10 år sen började jag jobba här då, och jag jobbade med förvärv då också men de var inte lika stora. Men då jobbade jag med PPA:er, alltså förvärvsanalyser. Och så ska man ta köpeskillingen och allokera den över de tillgångar och skulder man köpt. Och när du fått in det du har köpt i dina böcker så kommer du egentligen till nästa steg, och det är ju att impairment testa dina tillgångar. Så att det är lite samma sak. En PPA är till market participant och impairment test är egentligen till specific men du använder samma tekniker. Så jag har väl hållit på med det här i 10 år kanske. L: Kul! P: Våra PPA:er gjorde vi en del själva förut, men när det är större förvärv så brukar vi lägga ut det där på stan och många lägger också ut impairment testerna på stan. Så att det är konsultjobb för PwC eller EY eller någon annan firma. L: Men toppen, då tänkte vi börja med lite mer specifika frågor kring goodwill och sådär då. Så då tänkte vi börja med en fråga just hur du ställer dig till IASBs regler kring avskrivningar eller nedskrivningar. Det finns ju många olika åsikter så då undrar vi vad du tycker. Tycker du att IASB ska återinföra avskrivningar på goodwill eller tycker du att de ska behålla reglerna såsom de är nu när det är nedskrivningar? P: Nej men jag tycker att de ska återinföra avskrivningar. Därför att, det blir väldigt konstigt. Allt detta bottnar i fair value och teorin kring fair value. När man allokerar goodwill ska man göra det till lägsta möjliga nivå. Men goodwill består ju ofta av till exempel synergier, och synergier uppstår ofta inte på lägsta nivå utan det uppstår ett par trappor upp. Och då kan det hända att du får goodwill fördelat till väldigt stora CGU:er, cash-generating units. Och då uppstår en effekt som kallas shielding. Att det du köpte kanske inte hade klarat ett impairment test om du hade köpt det stand alone men eftersom att du nu har slagit ihop det med en jättestor CGU så kommer du inte behöva skriva ner det där. Eftersom att den stora CGU:n kommer att ha så mycket headroom att den kan suga upp den goodwillen och all annan goodwill också. Bra exempel på Ericsson är Networks, Networks har ett jätteheadroom och kan köpa ganska mycket innan det blir några problem. Intressant på Ericsson så har vi börjat tillämpa den principen som IASB nog tänkte sig. Alltså köpa grejer och hålla dem isolerade. Vi gjorde ett förvärv förra året som heter Cradlepoint och det är en egen CGU. L: Ja men det tror jag, jag läste årsredovisningen för 2020 och då såg jag det att just goodwill-posten nämns separat där vad den ligger på. P: Det är inget stort förvärv, det är ett litet förvärv jämfört med det vi eventuellt ska göra. Men ofta blir det så, att det inte går att mäta. Och sen, vi skrev ju av goodwill år 2017 och det var nog rätt typiskt för hur det brukar gå till. Det går dåligt nånstans och då åker goodwill och lite annat också, som egentligen skulle åkt innan. Men det gör det inte för att man klarar impairment testen. L: Men toppen, du har egentligen besvarat detta redan innan men vi tänkte höra vilka begränsningar du ser i att göra nedskrivningar på goodwill? Och det är väl främst då shielding och man har headroom på den kassagenererande enheten, men kan du se något annat också? P: Ja men sen är det såhär att man delar ju upp i en PPA då, man får ju intangibles som då oftast är något som du skriver av, då är det ofta teknologi eller kundrelationer. Och sen har du goodwill då som inte skrivs av. Och när du förvärvar någonting, och goodwill blir ju egentligen bara det som blir över. Plus “depup:en” på intangibles om det är en share deal, vilket också är jättekonstigt och det kan man inte förklara för folk. För man lägger på en skuld för att amorteringen av intangibles på koncernen ska bli rätt skattemässigt. Och då har du ingenstans att göra av motbokningen, och var lägger du den då? Jo den lägger du på goodwill. Så då går goodwillen upp lite till. Om nu håller sig till vad goodwill är för nåt, är det synergier, är det framtida kunder, är det framtida tekniker? Är det något annat? Även om det är synergier så är de kanske inte eviga, det tycker inte jag i alla fall. Om du får synergier, så får du fördel på marknaden i ja 3-5 år kanske, när du kan ha högre marginaler och få igen det du betalade. Men du får ju i så fall bara en positiv effekt i resultaträkningen, du får ju inte avskrivningen som du skulle ha egnetligen. Du skulle ha en goodwill-avskrivning egentligen, men nu får du bara den positiva effekten först och sen nån gång när det går dåligt så rasar goodwill-nedskrivningen in. Det tredje skälet är väl att om du frågar en analytiker, de struntar i det. De säger det att med intangibles för kundrelationer, teknologi, vi bryr oss inte vi lägger det bara åt sidan så. L: Ja för det har vi sett lite, vi har läst igenom comment letters från IASBs senaste discussion paper. Och det är ganska intressant för det är flera som svarar i sina comment letters att det egentligen är en fråga vad investerare tycker men det är ganska få investerare som faktiskt svarar och skickar in. Och det kanske beror på det då, att de [investerare] struntar i det då. P: Det finns en svensk analytiker heter Peter Malmqvist och han har lite åsikter i det här, ni kanske har läst något av honom. Och det är lite konstigt egentligen att något är evigt. Som ett exempel där ett bolag köpte ett annat bolag och man slog ihop ekonomiavdelningarna och då sa man att det hade ett goodwill-värde som var evigt. Och det har jag lite svårt att säga, måste jag säga. L: Ja, men då tänkte vi också fråga vilka begränsningar du kan se i avskrivningsmodellen på goodwill? P: Ja, alltså det första problemet är väl kanske då avskrivningstid. Alltså då, hur minskar goodwill i värde. Givet att du inte vet vad det är för något, riktigt. Det är därför det är goodwill, så hur ska du då skriva av goodwill. Jag lyssnade på en podcast med PwC i USA och de föreslog 10 år utan undantag. Och det tror jag faktiskt är en rätt bra modell. Jag tror konsulterna blir lite ledsna kanske för då blir det inte så mycket att räkna på. L: Nä det är tråkigt för alla redovisare. P: Ja de tror jag har att göra ändå men för just de firmorna som håller på med impairment tester kanske blir lite ledsna. Och PPA:er, för nu är är det viktigt vad som är intangibles och vad som är goodwill. För intangibles skriver du vanligtvis av från dag 1 medan goodwill ligger kvar. Men om du har flera poster i balansräkningen som skrivs av ungefär likadant så kanske det spelar mindre roll vad som är vad. Fast den delikata frågan är ju förstås; vad gör du med den goodwill du har? Givet att det blir goodwillavskrivning, vi säger att från något datum här så ska man börja skriva av goodwill. Då kan du börja att skriva av den goodwill som du förvärvar så att säga, men sitter det ju massa goodwill i balansräkningarna. L: Mm, det blir ganska stora kostnader när det väl tas upp. P: Och hur gör vi då? Det är väl det som är. Jag tror att skulle vi bara säga att från och med nu så kör vi 10 års goodwillavskrivning och så får alla bara rätta in sig. Men sen har vi det här, för det som sitter i balansen redan. Om man följer Peter Malmqvist sätt att resonera, så goodwill sitter i balansräkningen och “det struntar jag i” säger Peter Malmqvist. Vi bortser från det, den effekten det nu får är om det nu sitter mycket goodwill i balansräkningen och du åker på att behöva skriva ner det här. Så går alltihop över resultatet och då betyder det att ditt egna kapital kommer att minska. Det är därför IASB föreslog det här att man ska redovisa eget kapital minus goodwill. Man ser då förhållandet mellan goodwill och eget kapital. Sen är det olika, i USA kan det vara negativt eget kapital, men det ger i alla fall en vink om vad det är som händer då. Och det är till sist det som får en praktisk betydelse, om eget kapital går ner tillräckligt mycket, då måste du då gå till dina aktieägare och be om mer pengar. Så kan man säga, om man är lite elak, den enda praktiska konsekvensen av goodwill. L: Yes, spännande. Det här har vi ju egentligen också pratat om nu men just de största problemen i varför det är så svårt att redovisa goodwill, vad tror du att de största problemen är? Varför är det så svårt och varför är det en så stor diskussion kring det? P: För och emot avskrivningar då, eller goodwill i sig? L: För och emot avskrivningar tänkte vi. P: Ja, det finns lite olika läger. På ena sidan har du fair value-renlevnadsmänniskor som verkligen tycker fair value. IFRS 3 är den standard som innehåller mest fair value egentligen, sen finns det IFRS 13 som heter fair value. Men just när du tillämpar det här så kan du av teoretiska skäl anse att fair value är det enda riktiga. Jag tycker att det har visat sig att i praktiken fungerat lite dåligt. Som ni själva sa det här, det kommer för sent för att du inte allokerar detta på rätt nivå. Eller du allokerar inte på den nivån som det borde vara om fair value ska fungera. Sen det här med att mäta kassaflöden, det finns ju massa mätproblem också. Men, jag tror också att om man skriver av goodwill så kommer goodwill, givet att man hittar en väg runt de här stora balansposterna som vi har redan, när du får bort de här. Då kommer goodwill vara mindre och då kanske du kan ha ett enklare goodwilltest. Du kanske kan ha något såhär step 0-test som finns i US Gaap. Där du egentligen bara testar kvalitativt, istället för att räkna på det. Vi [redovisningsspecialisterna på Ericsson] håller ju på just nu med det här och det tar ju en månad att göra impairment testerna. Nu gör vi dem själva på Ericsson, många företag lägger ut det här på konsulter. Men jag tror att det [nedskrivningsprövningen] skulle man kunna göra enklare. L: Yes, toppen. Emelie vill du köra några frågor? E: Absolut. Vi pratade ju lite om att nedskrivningarna ibland sker för sent och de sker liksom inte i rätt period. Så då undrar vi lite om du tror att återinförandet av avskrivningar på goodwill, skulle det lösa det problemet att kostnaden hamnar i rätt period istället? P: Ja, det är ju en knepig fråga. Om man nu antar att det blir 10-års avskrivning straight line, så kan man väl säga såhär att i så fall kommer det ju bli avskrivning från dag 1. Så du kommer ju att få den effekten redan från början. Men sen kan man ju säga såhär att “jaha, men minskar goodwillen linjärt över 10 år?” och det är en bra fråga. Den är också svår att besvara eftersom att man vanligtvis inte vet vad det här är för något. Och däri ligger problemet tycker jag. Och jag vet inte, man ska ju tala om vad goodwillen består av och i många fall brukar man säga synergier. Och det är ju hyffsat diffust. Men jag har lite svårt att se att synergierna är eviga. Och det bygger ju på, att så länge du har en affärsplan som ger dig headroom så minskar ju inte goodwill. Det enda sättet du kan bli av med goodwill är att skriva ner den eller skicka med den när du säljer något. Det finns ju bara de två. E: Yes, sen tänkte också lite på ifall man skulle återinföra avskrivningar på goodwill, hur tror du att företag hade anpassat sig? Tror du att det hade varit lätt att ställa om till det eller ser du några problem hos företag att återinföra det? P: Ja det är också en bra fråga. Om man frågar Peter Malmqvist så kommer han inte att vilja ha med det i några av sina mått som han tittar på eftersom att han redan bortser från det som det är nu. Så man kan väl tänka det att EBITDA kommer att bli mer använt, kanske, än idag. Eftersom att där är inte amorteringarna [avskrivningarna] av goodwill med. Nu har de precis lyckats införa EBIT i förslaget från IASB men gör de det här så vet jag inte. Blir det avskrivningar så kommer man ju behöva lägga in det men sen så kanske man kommer att använda EBITDA som ett mått mer än man gör idag då. För det är ju inte något cashflow- påverkande heller. Så att så kanske det blir. E: Och tror du att dagens regelverk är fördelaktiga för vissa aktörer? P: Det blir ju en skillnad på organisk tillväxt och tillväxt genom förvärv. Därför att organisk tillväxt, om vi tar en teknologiplattform till exempel, då tar du ju allting på RnD-raden i företaget. Medan om du köper dig till det här då får du ju upp den i balansen och då kommer du få en del som är teknologi kanske och den kommer att skrivas av över dit. Men sen kommer förmodligen också en del av den här teknologin - som går över resultaträkningen i det organiska företaget - komma att hamna i goodwill. Och då kommer det inte att träffa resultaträkningen i rätt period. För det är ju det också med goodwill, som verksamhetschef om man ser på det rent personligt, så vill man ha - om man är lite cynisk - så kan man säga att det är bra med mycket goodwill för då får du mindre avskrivningar i din resultaträkning i närtid. Vilket betyder att du får ett bättre resultat. Sen någon gång kommer den här goodwill- smällen men då 1) kanske du bytt jobb och det är inte ditt problem längre eller 2) det är en sån storstädning att det kommer i vilket fall inte att påverka dina bonusar, för det är allmänt rörigt i bolaget. E: Yes, sen har vi en fråga om vem det är som utför nedskrivningsprövningen hos Ericsson? P: Det är jag. E: Det är du. P: Eller external reporting, avdelningen där jag jobbar, vi håller ihop det. Sen är det så att verksamheterna gör sina affärsplaner och det är de som man sen diskonterar för att få fram ett teoretisk värde då, value in use, som vi använder då. Och jämföra med tillgångar och sen få ett headroom då. Men det är vi som håller ihop det och diskuterar det med verksamheten och sen med revisorerna då. E: Och har du sett andra företag i er bransch som tillämpar regelverken på ett annat sätt? P: Nej det kan jag inte säga, tror alla gör ungefär likadant. E: Anser du att avskrivningar eller nedskrivningar skulle vara mest fördelaktiga för just Ericsson? P: Ja, om man antar att analytikerna inte bryr sig om goodwill då spelar det kanske ingen roll om man skriver av eller skriver ner det. Rent praktiskt för oss som jobbar med det här så kanske, som jag sa förut då, om man skriver av kanske man kan använda andra impairment test-modeller. Typ step 0, och det skulle förenkla arbetet för oss. Men tror inte det skulle påverka börsvärdet eller så. E: Nej, det var nog de frågorna vi hade. Är det något som du vill tillägga? P: Alltså rent allmänt kan man säga, att goodwill avskrivningen togs bort, det är lite oklart tycker jag. Vad är det som teoretiskt motiverar att man inte ska skriva av goodwill? Och det är det med IFRS 3 i allmänhet att det är inte så lätt att förklara för verksamheten. Det finns ju inte bara fair value-förespråkare utan även konsulter som nog tycker att det är en bra idé att behålla det här och talar om det för IASB. Därför att det görs en hel del impairment tester på denna marknaden. L: Toppen. Jag kom på en fråga, eller jag är bara lite nyfiken. Jag läste Ericssons årsredovisning igår och så läste jag om diskonteringsräntorna som används till nedskrivningstesterna. Och så är det en avdelning som har en avvikande diskonteringsränta och då skriver ni också att “om diskonteringsfaktorn ökar 4 procentenheter till 16 procent så finns inget headroom kvar”. Jag funderar bara på om det här är någonting, eller om headroom är någonting som man tar med i beräkningen när man räknar fram diskonteringsräntan? Jag blev bara lite nyfiken. P: Nej alltså, IASB pratar om assets på impairment testerna eller så pratar de om CGU:er. Och i båda fallen så ska diskonteringsräntan spegla risken i tillgången. Det här var väl Emodo då, för det är en CGU. L: Ja, yes. P: Och den har ju då en högre risk än de andra tillgångarna. Och man brukar prata om diskonteringsfaktor eller WACC då, weighted average cost of capital. Och när du tittat på det här då, så egentligen så är det marknaden som sätter de här kraven. Du kan fråga en analytiker “vad har du för avkastningskrav på Ericsson?” och då svarar de kanske “lite olika men runt 8% kanske sådär i snitt”. Då har de tagit hänsyn till den risk det är i Ericsson i jämförelse med den avkastning du kan få. Och WACC:en består av olika delar då, först har du riskfri ränta, sen har du betavärdet, sen har du landrisk och kanske någon specifik risk. Och sen har du något som kallas för small premium, så ett litet bolag har per definition en högre WACC än vad ett större bolag har. Så Ericsson är ett stort bolag så där blir det inte ett så stort tillägg på small premium då. Och det här bolaget då, eller det är inget bolag det är en CGU. Men Emodo, det är en startup kan man säga, inom Ericsson. Och startups, det är ju sådär att det kan gå jättebra eller så kan det gå inte så bra. Och det betyder ju då att när du satsar pengar där så kan du få tillbaka jättemycket pengar eller inga pengar alls. Och när det ser ut så, då går risken upp, det är därför den har en högre WACC än de andra. L: Yes, toppen jag blev bara nyfiken när jag såg headroom när man läst så mycket om det i comment letters så tänkte bara om det var något ni, jag vet inte, hade i åtanke eller så när ni kolla på diskonteringsräntan. P: Just Emodo då, man tar affärsplanen, man räknar fram ett värde och så jämför man den med den goodwill och de intangibles och de netoperating assets som den här CGU:n har. Och mellanskillnaden kallas för headroom. Och det ska vara positivt då. Vi skriver ju också att om diskonteringsfaktorn ligger på 16% då blir det 0. För att i standarden står det att du ska stresstesta det här. Och jag tror det står reasonable possible change och key indicator. Så du kan höja WACC:en, du kan höja marginalen, du kan förskjuta intäktskurvan. För intäktskurvan, i alla fall på Emodo, ser ut såhär [visar med handen]. Det kommer gå jättebra, inte nu men sen, och det som brukar hända då är att det inte går enligt plan så att det förskjuts kanske ett eller två år. Innan du får ökningen av försäljning och lönsamheten. Så det är därför vi skriver så. Och vi skrev även förra året om Emodo, och det gör vi ju då eftersom att som läsare ska du veta att det här går inte riktigt enligt plan. Nu är inte Emodo ett jättestort CGU, det är faktiskt ett litet. Vi har över 7 stycken CGU:er och Networks är liksom jättestort, det är såhär 80%. Men eftersom att vi har valt att göra förvärv och behandlat dem som IASB tänkte sig så får vi massa CGU:er. Vilket gör att vi också skriver ner goodwill. L: Yes men toppen, det var egentligen alla frågor vi hade. Jag har tyckt att det har varit verkligen superintressant. Vi får väldigt mycket bra svar, så vi är väldigt tacksamma att du tog dig tiden att svara på våra frågor. P: Ja, men intressant område ni har valt tycker jag. L: Ja, det är faktiskt från er föreläsning som vi fick idéen för då var det någon som ställde en fråga om ni hade några förslag på uppsatsämnen och då så, om det var du eller Gunnar, som svarade just goodwill då. Så då kikade vi lite på det. Och det är intressant att det är så himla delade åsikter. Det är spännande. P: Ja, och FASB har ju gått lite före nu, och nu måste IASB hänga med lite grann. För jag tror inte du kan ha goodwill-avskrivning i US Gaap och inte i IFRS. Det kommer att bli jättekonstigt. L: Ja för det har vi också märkt i all de här comment letters att det är många som skriver såhär att “Nej men det spelar ingen roll vad FASB kommer fram till utan ni får bestämma själva” men samtidigt vill man väl uppnå högre harmonisering. P: Ja, det går ju halvbra. Den har konvergensen har man ju försökt med i IFRS 9, 15 och 16 till exempel. Men ja, det gick väl. I alla fall IFRS 16 där är ju olika, inte jätteolika men ändå olika. Men IFRS 15 är ju, eller US Gaap är ju mer talar om hur du ska göra medan IFRS är mer principbaserat. Du har en princip. Och då kan du inte skriva då exakt hur du ska göra då. Men jag tror i US Gaap innan IFRS 15 så fanns det typ 200 olika revenue standards. Sett ur den synvinkeln så är det bättre nu tycker jag. L: Ja, men tack så jättemycket för alla svar. P: Ja och lycka till!