INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP Ungdomsfotbollsspelares kunskaper om prestationshöjande styrketräning ̶ En enkätstudie på svenska akademi- och breddföreningar Emanuel Sandulo Hampus Gustafsson Kandidatuppsats 15 hp Program: Sports Coaching Huvudområde: Idrottsvetenskap Termin: vt 2024 Handledare: Dan Fransson Examinator: Vassilis Sevdalis Ungdomsfotbollsspelares kunskaper om prestationshöjande styrketräning - En enkätstudie på svenska akademi- och breddföreningar Kandidatuppsats 15 hp Program: Sports Coaching Huvudområde: Idrottsvetenskap Termin: vt 2024 Handledare: Dan Fransson Examinator: Vassilis Sevdalis Nyckelord: prestationshöjande träning; träningskunskap; ungdomsfotbollsspelare Sammanfattning Syfte: Syftet med den här studien är att öka kunskapen om svenska ungdomsfotbollsspelares kännedom om hur man bäst ökar sin fotbollsprestation med hjälp av styrketräning. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes för att få en bred representation av ungdomsidrottare i hela landet, där syftet var att ge en övergripande bild snarare än att fördjupa sig i enskilda åsikter. Enkäter, som baserades på tidigare forskning, skickades ut till 303 fotbollslag över hela Sverige, och deltagarna var aktiva fotbollsspelare i åldrarna 15-19 år. Resultat: Betydligt fler ungdomsspelare svarade rätt på frågor om styrka (ca 45-70%) och muskler (ca 60-75%) än på frågor om explosivitet (ca 15-70%), där kunskapsvariationen var stor. Explosivitet var också det tema med flest "Vet ej"-svar, upp till 15% jämfört med max 5% för övriga teman. Dessutom svarade fler spelare fel på frågor om setvila för olika träningstyper än på övriga praktiska riktlinjer. Slutsats: Slutsatsen är att tränare måste ta ett större ansvar för att utbilda ungdomsspelare om prestationshöjande träning genom att integrera dessa element i träningsprogram och använda evidensbaserade källor. Det är också viktigt att framtida forskning undersöker hur ungdomar får tillgång till träningsinformation för att förbättra utbildningsmetoder och säkerställa korrekt information. Detta tillvägagångssätt säkerställer att spelarna får ut det mesta av sin träning, förbättrar deras prestation på planen och främjar en mer allsidig atletisk utveckling. Förord Tabell 1. Författarnas bidrag till arbetet Område Procent av arbetet utfört av Emanuel Sandulo / Hampus Gustafsson Introduktion 50% / 50% Bakgrund 50% / 50% Metod 50% / 50% Resultat 50% / 50% Diskussion 50% / 50% Vi vill även tacka Dan Fransson och Gunilla Priebe som har hjälpt oss med handledning under skrivandet av uppsatsen. Innehållsförteckning 1. Introduktion...........................................................................................................................................5 1.1 Syfte och frågeställningar.............................................................................................................5 2. Bakgrund...............................................................................................................................................6 2.1 Ungdomars kunskaper..................................................................................................................6 2.2 Utveckling av effekt..................................................................................................................... 6 2.3 Hypertrofi..................................................................................................................................... 8 2.4 Bålens roll i ökad prestation.........................................................................................................9 3. Metod och tillvägagångssätt................................................................................................................11 3.1 Forskningsmetod........................................................................................................................ 11 4. Resultat............................................................................................................................................... 14 4.2 Kunskapsnivå per enkätfråga för hela studiegruppen................................................................ 14 4.3 Kunskapsnivå per enkätfråga fördelat på kön och typ av lag.....................................................15 4.4 Andel deltagare med alla rätt fördelat per tema......................................................................... 16 5. Diskussion...........................................................................................................................................17 5.1 Metoddiskussion.........................................................................................................................17 5.2 Resultatdiskussion...................................................................................................................... 18 5.3 Slutsats och implikationer.......................................................................................................... 19 Referenser............................................................................................................................................... 20 1. Introduktion Fotbollen är allmänt erkänd som världens största sport, och för att utmärka sig som spelare krävs det att man besitter en mängd olika egenskaper, som teknik, spelförståelse och reaktionsförmåga. Egenskaper som dock blir allt mer betydelsefulla för varje år som går är de fysiska, som snabbhet, styrka och explosivitet. Barnes m.fl (2014) undersökte hur den fysiska intensiteten i engelska Premier League utvecklades mellan 2006-2012. Under matchspel ökade både intensitet och förekomst av olika spelmoment. Till exempel ökade antal aktioner och sprinter med 50 respektive 80%. Dessutom ökade den sammanlagda distansen av sprinter med 35% och antalet sammanlagda löpmeter med 30%. Peñas (2019) skriver också att den fysiska prestationsprofilen har förändrats under de senaste åren. Den totala sträckan som fotbollsspelare täcker på en match är liknande den för 10 år sedan, men antalet sprintar och högintensiva aktioner har ökat. De skriver även att det verkar som att fotbollen kommer att fortsätta att utvecklas mot ett snabbare spel, där spelarnas fysiska nivå kommer att vara än högre och en ännu mer avgörande faktor. En av anledningarna till denna fysiska utveckling är de teknologiska framstegen som gjorts inom sporten, anser Mohamed (2023). Spelares prestationer kan numera analyseras och förstås genom användningen av spårningsenheter som GPS och accelerometrar. Dessa verktyg samlar detaljerad data om spelarnas rörelser, hastighet, avstånd som avverkas och andra relevanta mätvärden. Denna omfattande datamängd ger tränare och övrig personal möjlighet att noggrant analysera och optimera sina träningsstrategier, samt identifiera områden för förbättring och potentiella svagheter i spelarnas prestation (Mohamed, 2023). Tidigare forskning har bland annat undersökt hur ungdomsidrottares kunskaper ser ut när det kommer till nutrition och idrottspsykologi. Bird & Rushton (2020) fick fram att en grupp ungdomsidrottare sammanlagt kunde 43,8% om nutrition, medan Bell m.fl (2020) fick mycket varierade resultat när de undersökte vad ungdomsidrottarna kunde om idrottspsykologi. Vi har dock hittat en lucka och en brist på forskning när det kommer till vilka kunskaper som ungdomsidrottare, och mer exakt fotbollsspelare, besitter inom prestationshöjande styrketräning. Både Barnes m.fl (2014) och Peñas (2019) beskriver hur fysiska aspekter blir allt mer viktiga inom fotbollen, samt att det antagligen kommer att fortsätta utvecklas mot en ytterligare mer fysisk sport när det kommer till styrka, explosivitet, snabbhet och uthållighet. Det är därför angeläget att undersöka om ungdomsfotbollspelare är medvetna om denna utveckling och dess betydelse för att vara framgångsrik inom sporten. I den här uppsatsen bidrar vi till det kunskapsfältet genom att studera vad svenska ungdomsfotbollsspelare faktiskt kan om prestationshöjande fotbollsträning. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att öka kunskapen om svenska ungdomsfotbollsspelares kännedom om hur man bäst ökar sin fotbollsprestation med hjälp av styrketräning. Syftet uppnås genom att följande frågeställningar besvaras. ;Vad kan svenska ungdomsfotbollsspelare om fotbollsspecifik styrketräning? Hur skiljer sig kunskapen mellan spelare i akademi- och breddlag? Hur skiljer sig kunskapen mellan könen? 5 2. Bakgrund 2.1 Ungdomars kunskaper Bird och Rushton (2020) påpekar att ungdomsidrottare utsätts för en allt större press att utmärka sig inom sina valda sporter. Denna press driver dem att aktivt söka och utöka sina kunskaper om hur de kan förbättra sina prestationer. Tyvärr hämtas dessa kunskaper ofta från otillförlitliga källor som internet, sociala medier och andra idrottare, vilket innebär att informationen de får kan vara felaktig eller missvisande. Denna problematik skapar en klyfta mellan evidensbaserad information och anekdotiska erfarenheter. Som ett resultat riskerar idrottarna att använda ineffektiva eller till och med skadliga metoder och strategier i sin strävan att förbättra sina prestationer. Det är därför avgörande att säkerställa att ungdomsidrottare får tillgång till korrekt och vetenskapligt underbyggd information för att främja deras hälsa och prestation på ett säkert och effektivt sätt (Bird & Rushton, 2020). 2.2 Utveckling av effekt 2.2.1 Fysikens definition av effekt Om en idrottare vill bli snabbare, mer explosiv, förbättra sin spänst, eller bli smidigare i sina riktningsförändringar, måste den kunna producera maximal kraft, med maximal hastighet på så kort tid som möjligt. Det kallas för effekt (NSCA, 2017). För att definiera effekt med formler kan man använda följande beräkning: 𝐸𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡 (𝑊) = 𝑘𝑟𝑎𝑓𝑡 (𝑁) × ℎ𝑎𝑠𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡 (𝑚/𝑠) På grund av relationen mellan kraft och hastighet, kan man se att maximal effekt alltså uppnås som idrottare genom att utveckla just kraft och hastighet. När målet för en idrottare är att bli snabbare och explosivare (effektivare) bör idrottaren därmed fokusera på att förbättra dessa två aspekter ur ett fysiskt perspektiv (NSCA, 2017). 2.2.2 Fysiologin bakom ökad effekt Muskelfibrer Snabba och explosiva idrottare har oftast en större del av snabba muskelfibrer i kroppen jämfört med långsammare idrottare. Snabba fibrer har en högre kapacitet när det kommer till kraftproduktion, och de är därför viktiga för utvecklingen av effekt. Ju högre procent av snabba fibrer en idrottare har, desto högre är deras kapacitet när det kommer till snabbhet. Man kan även dela upp snabbar fibrer i två olika typer, typ IIa och typ IIx. Typ IIx har större kraftproduktion och kontraktionssnabbhet (NSCA, 2017). Även om en stor del av en idrottares fördelning av muskelfibertyper är medfödda, kan träning påverka deras egenskaper och hur de aktiveras. Exempelvis kan en längre period av styrketräning leda till att fibrerna med typ IIa börjar utvecklas för att efterlikna egenskaperna hos fibrerna med typ IIx (NSCA, 2017). Hur effektiv en idrottare är på att aktivera sina muskelfibrer har också en stor påverkan på hur snabb och explosiv hen är. Idrottare som är dåligt tränade kan oftast inte rekrytera (aktivera) lika många typ IIx fibrer som en mer vältränad idrottare. Att träna med hög belastning och med hög hastighet krävs för att utveckla sin kapacitet att rekrytera en större mängd av typ IIx fibrer. Därmed måste ett program som har syftet att förbättra snabbhet och explosivitet inkludera träning som använder hög belastning och explosiva rörelser (NSCA, 2017). 6 Elasticitet När man springer eller gör en riktningsförändring inom idrotten, kan endast kraft appliceras när foten är i kontakt med marken, och därmed appliceras kraften alltid under ett kort tidsfönster (cirka 0,2 s). Att uppnå maximal effekt, det vill säga kraft och hastighet, som beskrivs tidigare, kräver tid. Detta innebär att när en idrottare springer eller gör andra snabba aktioner där kontakttiden med marken är kort kan inte maximal kraft och hastighet uppnås. Med detta i åtanke, kan idrottare därmed ha en hög kapacitet när det kommer till kraft och hastighet, men om man inte kan applicera den kraften och hastigheten på så kort tid som det krävs inom idrotten (0,2 s) spelar det ingen roll (NSCA, 2013). För att utveckla sin förmåga att producera maximal kraft, med maximal hastighet, på så kort tid som möjligt krävs det att man utvecklar sin elasticitet. Musklerna och lederna har elastiska egenskaper som gör att de kan absorbera, repellera och sedan producera energi på ett effektivt sätt när foten kommer i kontakt med marken och sedan ska trycka ifrån. Denna fjäderliknande studsen som då uppkommer mellan landning och fråntryckning möjliggörs på grund av musklerna och ledernas elastiska förmåga, en förmåga som även den kan utvecklas. En utvecklad elastisk förmåga leder i sin tur till att idrottaren kommer kunna producera mer kraft med mer hastighet under den korta tiden som foten är i kontakt med marken (0,2 s) (NSCA, 2013). Elasticiteten kan man förbättra med hjälp av så kallad reflexiv träning, vilket innebär hopp, studs och landningar där man fokuserar på maximal kraftproduktion på så korta tider som möjligt. Det vill säga att man ska ha så kort kontakttid med marken som möjligt för att i sin tur efterlikna dem sportspecifika kraven som finns. Dessa typer av övningar kallas för plyometriska övningar (NSCA, 2013). I en studie av Miller m.fl (2006) undersöks hur plyometrisk träning i 6 veckor påverkar smidighet, snabbhet och acceleration. Kontrollgruppen visade inga förbättringar av dessa egenskaper efter 6 veckor. Träningsgruppen visade däremot signifikanta förbättringar av dessa egenskaper i alla de test som gjordes efter träningsperioden. 2.2.3 Praktiska riktlinjer Som tidigare nämnt behöver en spelare förbättra sin kraft och hastighet för att öka sin effekt, samt förbättra elasticiteten i muskler och leder för att kunna uttrycka effekten på kort tid. Att förbättra sin kraft innebär att förbättra sin styrka, och det gör man med hjälp av tung styrketräning. Anderson (2024) skriver att man bör lyfta vikter som är minst 85% av ens 1RM (1 rep max), 1-5 reps per set och 3-6 set per övning. Det är även viktigt med långa viloperioder mellan sets när man lyfter så pass tunga vikter, och därmed rekommenderas det även att man vilar 3-5 min mellan varje set (Anderson, 2024). När det kommer till förbättrad elasticitet, alltså förmågan att på så kort tid som möjligt absorbera och generera kraft, i muskler och leder, skriver NSCA (2017) att plyometrisk träning är den effektivaste. Plyometriska övningar fokuseras på en snabb övergång mellan excentrisk och koncentrisk rörelse. Plyometriska övningar kan t.ex vara explosiva hopp och riktningsförändringar. Plyometriska övningar är väldigt effektiva, men det betyder inte att mer är bättre. En låg frekvens (2-3 pass per vecka) och en låg volym (3-6 sets med 2-5 reps) är en bra utgångspunkt. Ofta räcker det även med bara 2-3 plyometriska övningar per pass, alltså bör inte ett enskilt pass ta mer än ca 30 min (NSCA, 2017). Medan tung styrketräning fokuserar på maximal kraft, och plyometrisk träning fokuserar på elasticitet med lätta vikter (oftast bara kroppsvikt), finns det en träningsform som fokuserar på hastighet med moderata belastningar. Denna metod kallas för ballistisk träning, och innebär oftast att man minskar vikten på en vanligtvis tung övning, och istället utför den med maximal hastighet och explosivitet. Det kan innebära att t.ex istället för att utföra en knäböj med ca 90% av 1RM, istället utför övningen med 20%-50% av 1RM, men med maximal hastighet och explosivitet istället. När man utför en ballistisk 7 övning rekommenderas det att man gör 3-5 reps och 3-5 set. Anledningen till varför antalet reps och set är så pass lågt är eftersom ballistisk träning kräver maximal intensitet för att man ska utvecklas. Musklerna måste utsättas för höga hastigheter och tvingar agera så explosivt som möjligt. Därmed behövs det ca 3 min vila mellan varje set, och antalet reps är låga för att man ska kunna hålla en hög explosivitet genom ett helt set (NSCA, 2017). 2.3 Hypertrofi Hypertrofi är en fundamental process inom muskelutveckling som operativt definieras som en ökning av tvärsnittsarean för en muskelfiber eller hela muskeln, vilket i huvudsak beror på ökningen av storleken hos befintliga muskelfibrer. Inom många idrotter är hypertrofi ett eftersträvat resultat då det kan bidra till att förbättra prestanda och öka atletens förmåga att möta de fysiska kraven i sin sport (Schoenfeld et al., 2021). För vissa idrottare innebär utvecklingen av muskelmassa, och den potentiella ökningen av styrka och kraft, önskvärd förbättring av egenskaper för att uppnå optimal prestation. Dessa egenskaper kan vara avgörande för att uppnå framgång i tävlingssammanhang och kan utgöra skillnaden mellan vinst och förlust för många idrottare. Till och med små förbättringar av hypertrofi kan ha en betydande inverkan på idrottsprestationen och kan vara avgörande i tävlingsmiljöer där marginalerna för vinst är små (Schoenfeld et al., 2021). 2.3.1 Hypertrofi-mekanismerna Det anses att tre primära faktorer är ansvariga för att initiera det hypertrofiska svaret på styrketräning: mekanisk spänning, muskulär skada och metabolisk stress. Nedan följer en översikt över var och en av dessa faktorer (Schoenfeld, 2010). Mekanisk spänning Mekanisk spänning avser den belastning som muskeln upplever under träning, vilket resulterar i att muskelfibrerna sträcks och aktiveras. Mekanisk spänning uppstår när muskeln utsätts för tyngre vikter eller när den arbetar mot en motståndskraft, vilket leder till mikroskopiska skador i muskelfibrerna. Detta triggar en kedjereaktion av biologiska processer som främjar muskeltillväxt och hypertrofi som svar på den upplevda stressen (Schoenfeld, 2010). Muskulär skada Under intensiv träning kan mikroskopiska skador uppstå i muskelfibrerna på grund av den mekaniska spänningen och den resulterande stressen. Dessa skador aktiverar kroppens reparationsmekanismer, vilket innebär att musklerna återuppbyggs och stärks för att möta framtida belastningar. Denna återhämtningsprocess spelar en viktig roll i muskeltillväxt och hypertrofi över tid (Schoenfeld, 2010). Metabolisk stress Vid intensiv träning ackumuleras metaboliska biprodukter, såsom laktat och vätejoner, i musklerna. Denna metaboliska stress bidrar till att utlösa en kaskad av cellulära signaler som främjar muskeltillväxt och hypertrofi. Metabolisk stress kan uppnås genom hög volymträning med kort viloperiod eller genom att utföra övningar med högt antal repetitioner (Schoenfeld, 2010). 2.3.2 Praktiska riktlinjer Ett effektivt program för hypertrofi bör enligt Schoenfeld (2010) använda repetitioner i intervallet 6–12 per set och enligt Schoenfeld et al. (2021) bör en dos på cirka 10 set per muskel och vecka verkar vara en allmän regel för att optimera hypertrofi. Viloperioderna bör vara minst 2 minuter när du utför flerledsövningar, det vill säga övningar som engagerar flera muskelgrupper samtidigt. För 8 enledsövningar, där bara en muskelgrupp används åt gången, och vissa maskinbaserade övningar kan kortare viloperioder på 60–90 sekunder vara tillräckliga. Vilolängden bör också anpassas efter träningsintensiteten och antalet repetitioner du utför. Om du tränar till “failure”, det vill säga när du inte längre kan utföra fler repetitioner med korrekt teknik, kan längre viloperioder behövas för att ge tillräcklig återhämtning mellan seten. Det är viktigt att anpassa vilointervallen efter individuella behov och träningsmål för att optimera träningsresultaten och minska risken för överträning eller skador (Schoenfeld et al., 2021). För att främja muskeltillväxt bör flera set utföras under varje träningspass. Vissa av dessa set bör utföras tills utmattning, vilket innebär att muskeln inte kan utföra fler repetitioner. Detta hjälper till att undvika överträning och överbelastning. Koncentriska repetitioner, när muskeln förkortas, bör utföras med snabba till måttliga hastigheter (1–3 sekunder), medan excentriska repetitioner, när muskeln förlängs, bör utföras med något lägre hastigheter (2–4 sekunder) (Schoenfeld et al., 2021). När det kommer till övningar skriver Schoenfeld et al. (2021) att hypertrofi-orienterade styrketräningsprogram bör inkludera olika övningar som riktar sig mot musklerna från olika vinklar och plan för att säkerställa en komplett stimulering av hela muskulaturen. Det är också viktigt att använda en kombination av övningar som involverar flera leder (fler- och enledsövningar) för att maximera muskelutvecklingen över hela kroppen. Friviktsövningar som innefattar komplexa rörelsemönster, såsom knäböj, rodd och pressar, bör integreras regelbundet för att förbättra motoriken och styrkan i flera muskelgrupper samtidigt. Alternativt kan en variation av mindre komplexa övningar också inkluderas för att främja muskelanpassning. Det är dock viktigt att varje övning väljs med hänsyn till anatomiska och biomekaniska principer för att säkerställa att träningen inte bara är en slumpmässig samling av övningar utan en integrerad strategi som syftar till att effektivt träna hela muskulaturen. 2.4 Bålens roll i ökad prestation Träning av bålen hjälper enligt NSCA (2014) att förbättra idrottsprestationer genom att förbättra bålens styvhet, vilket i sin tur skapar en plattform som möjliggör större vridmomentproduktion i de övre och nedre extremiteterna. Med andra ord, en stabil bål gör det möjligt för idrottare att trycka, dra, sparka eller kasta med mer kraft. Dock bör inte bålträning nödvändigtvis fokusera på att utveckla maximal styrka, utan istället vill man utveckla större motorisk kontroll och balans. Detta uppnås genom en individualiserad progression av övningar som involverar en mängd olika rekryteringsmönster för bålen som liknar vad man kan stöta på under sporttävlingar. Man ska alltså träna bålen att vara stark och stabil i situationer som kan uppstå i sin specifika sport. Som fotbollsspelare involverar man ett flertal olika rörelser med bålen när man idrottar. Dessa rörelser är mycket koordinerade och kräver en stor mängd energiöverföring från underkroppen genom bålen till överkroppen. Utan en stabil bål, kan inte armar och ben effektivt utföra kraftfulla rörelser under tävling. En stabil bål tillåter fotbollsspelare att bibehålla en upprätt hållning, vilket även hjälper andningen genom att tillhandahålla det nödvändiga luftflödet för maximal syreförbrukning, vilket i sin tur bidrar till optimal prestation (NSCA, 2014). 2.4.1 Praktiska riktlinjer Ett träningsprogram för fotbollsspelare bör enligt NSCA (2014) innehålla bålträning där det krävs stabilisering mot yttre krafter, exempelvis plankan, där du försöker vara stabil genom övningen trots att gravitationen vill få kroppen ur balans. För optimal utveckling av bålen vill man även utföra övningar med explosiva och kraftfulla rörelser där bålen antingen isoleras eller fungerar som en del av 9 en helkroppsövning. Man bör alltså utföra både statiska och dynamiska bålövningar för att maximera utvecklingen av sin bål ur ett perspektiv med fokus på fotbollsprestation (NSCA, 2014). 10 3. Metod och tillvägagångssätt 3.1 Forskningsmetod En kvantitativ enkätstudie har gjorts där målet var att få en bred representation av ungdomsidrottare i hela landet. Valet av enkätstudie istället för en intervjustudie gjordes då syftet är att få en övergripande syn på frågorna som ställs och inte att fördjupas i varför. En kvantitativ studie ökar även möjligheten till att göra en generalisering till fler än de som deltog i studien, om urvalet är representativt . Enkäter är en av de enklaste och mest effektiva metoderna för datainsamling för kvantitativa metoder. En annan fördel med enkäter är att de kan användas inom både kvantitativ och kvalitativ analys (Grand Canyon University, 2023). Enkätfrågorna baseras på (NSCA, 2014, Schoenfeld, 2010, Schoenfeld et al., 2021, Anderson, 2024 samt Pandy et al., 2021). Enkäten är även uppbyggd av endast slutna frågor för att minimera risken för respondenternas egna tolkningar. 3.1.1 Urval och deltagare För att uppnå studiens syfte så hade studien en ambitiös ansats om att så många ungdomsspelare som möjligt skulle erbjudas möjligheten att delta i studien. Inklusionskriterierna omfattade fotbollsspelare i åldrarna 15-19 år som är just nu verksamma inom ungdomsfotbollen (Kristensson, 2014). Det fanns inget krav på nivå som spelarna var verksamma i men det var viktigt att deltagarna var aktiva just nu inom idrotten. Urvalet som valdes ut var 303 antal fotbollslag som kontaktades via mail samt sociala medier. Både lag som bedriver akademiverksamhet samt breddföreningar kontaktades. För att klassificeras som en akademiverksamhet krävdes laget att minst spela i en regional serie samt att A-laget spelade i minst division 1. Det var flertalet lag som svarade på enkäten som endast hade en av de två ovanstående kriterierna och därför inte räknades som akademi. Utöver de 303 fotbollslag som kontaktades så var det ett tiotal lag som kontaktuppgifter inte kunde finnas. Utskicket skedde till lag runt om i hela Sverige då det var viktigt att få med sig lag från alla delar av landet så skickades enkäten ut till lag inom fotbollförbund från 16 av 21 fotbollsförbund i Sverige. Författarna använde även sina egna nätverk för att nå ut till personer inom området. 3.1.2 Datainsamling Datainsamlingen skedde via en enkät som skapades i Google forms. Enkätens struktur och frågor var uppbyggd utefter den litteratur av (NSCA, 2017, Schoenfeld, 2010, Schoenfeld et al., 2021 samt Anderson, 2024) som uppdagar sig i bakgrunden. Genom feedback från handledaren så har ändringar i enkäten gjorts. Ändringar som gjordes i enkäten var förtydligande av begrepp samt svarsalternativ i enkäten ändrades såsom förklaringar till förkortningarna “reps” och “sets” samt en förklaring av begreppet “plyometriska övningar”. Detta gjordes för att minimera risken för misstolkning. Därefter skickades enkäten ut fredag 26:e april. Deltagarna hade sedan en vecka på sig att svara. Figur 1. Enkätprocess 11 3.1.3 Datainsamlingsinstrument Enkäten bestod av 10 stycken frågor och kategoriserades i tre olika subkategorier med varierande antal frågor: Styrka (2 frågor), muskler (2 frågor) samt explosivitet (6 frågor). Valet av frågor och kategorier baseras på litteraturgenomgången och speglar de teman som litteraturen beskrivit som centrala för prestation inom fotbollens fysiologi (Anderson, 2024, Schoenfeld, 2010, Schoenfeld et al., 2021, NSCA, 2017). Den baseras också på författarnas intresse för att veta mer om vissa tematiska områden. Tabell 1. Översikt över enkätfrågor, svarsalternativ och litteratur som inspirerat frågan Svarsalternativ Inspirati Fråga on Rätt svar Fel svar Styrka Träning för maxstyrka 1. Om du vill förbättra din max-styrka, Tunga vikter, Medel-tunga Lätta Vet ej (Anderson, vad ska du tänka på när du tränar? 1-5 reps och vikter, 4-8 reps vikter, 2024) 3-6 sets och 2-3 sets 10-15 reps och 1-2 sets Setvila för maxstyrka 2. Om du vill förbättra din max-styrka, Ca 3-5 min Ca 1-2 min Ca 45 sek Vet ej (Anderson, hur länge ska du vila mellan varje set? 2024) Muskler Träning för muskler 3. Om du vill bygga muskler, vad ska du Medel-tunga, Lätta vikter, Tunga Vet ej tänka på när du tränar? 6-12 reps och 15-20 reps och vikter, (Schoenfel 3-5 sets 2-3 sets 2-4 reps d et al., och 4-6 2021) & sets (Schoenfel d, 2010) Setvila för muskler 4. Om du vill bygga muskler, hur länge Ca 60-90 sek Ca 30-45 sek Ca 3-5 Vet ej (Schoenfel ska du vila mellan varje set? min d et al., 2021) & (Schoenfel d, 2010) Explosivitet Träning för explosivitet 5. Om du vill förbättra din explosivitet, Medel-tunga Lätta vikter, Tunga Vet ej (NSCA, vad ska du tänka på när du tränar? vikter, 3-5 10-15 reps och vikter, 2017) reps och 3-5 2-3 sets 1-2 reps 12 sets och 6-8 sets Setvila för explosivitet 6. Om du vill förbättra din explosivitet, Ca 3-5 min Ca 1-2 min Ca 45 sek Vet ej (NSCA, hur länge ska du vila mellan varje set? 2017) Träning för plyometri 7. Hur många reps och sets bör man göra 2-5 reps och 5-8 reps och 10-15 Vet ej (NSCA, på en plyometrisk övning (t.ex. 3-6 sets 1-2 sets reps och 2017) box-hopp)? 2-3 sets Frekvens träning för explosivitet 8. Hur ofta bör du köra explosivitets- och 2-3 pass i 4-5 pass i 6-7 pass i Vet ej (NSCA, snabbhets-träning om du vill bli veckan veckan veckan 2017) explosivare och snabbare? Varaktighet träning för explosivitet 9. Hur långt bör ett explosivt ben-pass Ca 20-40 min Ca 45-60 min Ca 60-90 Vet ej (NSCA, vara (ett pass med endast explosiva min 2017) ben-övningar)? Muskelaktivering löpning 10. Vilken muskel aktiveras mest de Hamstrings Fram Vadm Gluteus Vet ej (Pandy et första stegen av en löpning? (baksida lår) sida uskeln maximus al., 2021) lår (rumpmu skeln) 3.2 Dataanalys All data som har samlats in via enkäterna har bearbetats och analyserats i programmet Google Excel. Detta för att det enkelt går att överföra från Google Forms till Google Excel. I Google Excel har svaren grupperats enligt de frågeställningar som finns. Ett diagram som illustrerar kunskapsnivåerna hos de olika grupperna av ungdomsspelare har skapats. 3.3 Pålitlighet och trovärdighet Valet av en kvantitativ metod är det mest trovärdiga och pålitliga tillvägagångssättet för att säkerställa att uppnå ett så brett urval som möjligt, baserat på de frågeställningar och syfte som studien bygger på. Pågrund av valet av just enkäter istället för semistrukturerade intervjuer så är författarna medvetna om att deltagarna i studien kan ha tolkat frågorna på ett sätt som är missvisande. Då inget signifikanstest har gjorts så är det viktigt att tolka resultaten med försiktighet och att resultaten endast skall ses som en indikation på ungdomsidrottares kunskap. Enkäten skickades ut till fotbollsföreningar i hela landet men information om geografiskt område samlades inte in. Vi vet inte heller hur många som valde att inte svara. Eftersom samtliga deltagare är aktiva och uppnår de urvalskriterier som satts så ger resultaten en tillräckligt trovärdig bild av ungdomsspelares kunskaper om prestationshöjande styrketräning inom fotbollen för att ge inspiration till fortsatta studier inom området. 13 3.4 Etiska överväganden och personuppgifter För att skydda deltagarna inom studien så mycket som möjligt så har endast ett fåtal frågor om de ställts såsom ålder, kön och fotbollslag. Detta är info som har krävts för att ta reda på studiens syfte. Det är viktigt att hålla alla deltagarna anonyma, särskilt är detta extra viktigt då studien bygger på ungdomar. Vid enkätstudier hos personer som är över 15 krävs inget samtycke hos vårdnadshavare. Då enkäter används för att besvara studien så krävs inget samtyckesformulär då man kan se svarandet av enkäten som ett samtycke i sig (“Etiska riktlinjer för kandidatuppsats IKI 2024.docx”, 2024). 4. Resultat 4.1 Deltagare Enkäten besvarades av 288 ungdomsfotbollsspelare där 63 av dessa var flickor och 225 var pojkar. Av dessa 288 deltagare tillhörde 103 pojkar och 47 flickor en akademiverksamhet. Fotbollslag från åtta olika fotbollsförbund i Sverige svarade. 93 av dessa var från Stockholms fotbollsförbund, 97 från Göteborgs fotbollsförbund, 30 från Hallands Fotbollsförbund, 22 från Skåne, 12 från Medelpads fotbollsförbund, 7 från Västra Götalands fotbollsförbund, 8 från Smålands fotbollsförbund samt 17 från Örebros fotbollsförbund. Enkäten besvarades av ett flertal olika åldrar där av 96 stycken var 15 år, 87 var 16 år, 57 var 17 år, 34 var 18 år samt 14 19 år. Tillsammans så tillhör dessa 288 deltagare 26 olika fotbollslag. 4.2 Kunskapsnivå per enkätfråga för hela studiegruppen Figur 2 visar att betydligt fler ungdomsspelare svarade rätt på frågorna om styrka (mellan ca 45-70%) samt muskler (mellan ca 60-75%) jämfört med vissa av frågorna om explosivitet (mellan ca 15-70%). Variationen i kunskap inom temat explosivitet var betydande. Explosivitet var också det tema inom vilket flest spelare valde svarsalternativet ‘Vet ej’: som mest uppåt 15% jämfört med max 5% för övriga teman. Fler spelare svarade även fel på frågorna om setvila för olika träningstyper jämfört med deras kunskaper om övriga praktiska riktlinjer för respektive träningstyp. Figur 2. Andelen av hela gruppen som svarade rätt, fel eller vet ej på respektive fråga 14 4.3 Kunskapsnivå per enkätfråga fördelat på kön och typ av lag Tabell 3 visar resultaten för hela studiepopulationen. Där kan vi se att i genomsnitt svarade knappt 50% av deltagarna rätt på de olika frågorna. I genomsnitt hade drygt hälften av både pojkar (55,6%) och flickor (53,2%) rätt svar på frågorna om styrka. Resultaten för spelare från akademi- respektive breddföreningar skiljde sig kunskapsnivån för styrka nästan ingenting (55 respektive 55,1%). För de två frågor som handlade om muskelbyggnad hade en större andel inom alla fyra grupperna rätt svar. Även här hade något fler pojkar (69,8%) svarat rätt jämfört med flickorna (65,1%), där av den populationen hade alla rätt. Mönstret från de två första frågorna följer även med till jämförelsen som görs mellan akademi och breddspelare där breddspelarna (69,6%) har högre kunskap om muskelbyggnad än akademispelarna (68%). Gällande de sex frågor kring explosivitet så hade hela studiepopulationen en svag andel rätt svar. Trenden från de tidigare två kategorier vänder och att det istället är flickorna (45,3%) samt akademispelarna (41,1%) har fler rätta svar än pojkarna (34,8%) samt breddspelarna (33,1%). Tabell 2. Andelen som hade rätt på enkätfrågorna fördelat på kön och typ av fotbollsklubb. Frågenumme Kategori Flickor Pojkar Akademi Bredd Totalt r och tema (63) (225) (150) (138) (288) 1. Träning för Rätt svar 68,3 (43) 65,8 (148) 67,3 (101) 65,2 (90) 66,7% maxstyrka (191) Fel svar /Vet ej 31,7 (20) 34,2 (77) 32,7 (49) 34,8 (48) 33,3 (97) 2. Setvila för Rätt svar 38,1 (24) 45,3 (102) 42,7 (64) 44,9 (62) 44,0% maxstyrka (126) 15 Fel svar /Vet 61,9 (39) 54,7 (123) 57,3 (86) 55,1 (76) 56,0% ej (162) Genomsnitt 53,2% (34) 55,6% (125) 55% (83) 55,1% (76) (159) (maxstyrka) 3. Träning för Rätt svar 66,7 (42) 78,7 (177) 71,3 (107) 81,2 (112) 76,5% muskler (219) Fel svar /Vet 33,3 (21) 21,3 (48) 28,7 (43) 18,8 (26) 23,5% ej (69) 4. Setvila för Rätt svar 63,5 (40) 60,9 (137) 64,7 (97) 58,0 (80) 61,8% muskler (177) Fel svar /Vet 36,5 (23) 39,1 (88) 35,3 (53) 42,0 (58) 38,2% ej (111) Genomsnitt 65,1% (41) 69,8% (157) 68% (102) 69,6% (96) (198) (muskler) 5. Träning för Rätt svar 23,8 (15) 21,3 (48) 28,7 (43) 14,5 (20) 22,0% explosivitet (63) Fel svar /Vet 76,2 (48) 78,7 (177) 71,3 (107) 85,5 (118) 78% ej (225) 6. Setvila för Rätt svar 27 (17) 9,8 (22) 17,3 (26) 9,4 (13) 13,6% explosivitet (39) Fel svar /Vet 73 (46) 90,2 (203) 82,7 (124) 90,6 (125) 86,4% ej (249) 7. Träning för Rätt svar 42,9 (27) 20,9 (47) 32,0 (48) 18,8 (26) 25,8% plyometri (74) Fel svar /Vet 57,1 (36) 79,1% (178) 68,0 (102) 81,2 (112) 74,2% ej (214) 8. Frekvens Rätt svar 69,8 (44) 70,2 (158) 72,0 (108) 68,1 (94) 70,6% träning för (202) explosivitet Fel svar /Vet 30,2 (19) 29,8 (67) 28 (42) 31,9 (44) 29,4% ej (86) 9. Varaktighet Rätt svar 77,8 (49) 59,6 (134) 66,0 (99) 60,9 (84) 67,4% träning för (193) explosivitet Fel svar /Vet 22,2 (14) 40,4 (91) 34,0 (51) 39,1 (54) 32,6% ej (95) 10. Rätt svar 34,9 (22) 26,8 (60) 30,7 (46) 26,8 (37) 28,6% 16 Muskelaktive (82) ring löpning Fel svar /Vet 65,1 (41) 73,2 (165) 69,3 (104) 73,2 (101) 71,4% ej (206) Genomsnitt 45,3% (29) 34,8 (79) 41,1% (62) 33,1% (46) (108) (explo.) Genomsnitt 50,9% (32) 45,9% (104) 49,3% (74) 44,8% (62) 47% totalt (136) 4.4 Andel deltagare med alla rätt fördelat per tema Figur 3 visar att när det gäller frågorna om styrka hade något fler pojkar (39,1%) rätt på båda frågorna jämfört med flickorna (35,9%). Inom temat styrka så var det en större andel ungdomsspelare från breddföreningar som hade rätt på båda frågorna (39,1%) i jämförelse med ungdomsspelare från akademiföreningar (38%). I de två frågor gällande muskler så var det mer än hälften av pojkarna som svarade rätt på båda frågor (52,4%) och även här var det en skillnad från flickorna (43,8%). När det gäller frågorna kring muskler så var det nästintill ingen skillnad mellan ungdomsspelarna från breddföreningar (50,7%) och de från akademiförningar (50,6%). I kategorin kring explosivitet var det endast en av alla 288 spelare som hade alla rätt på alla frågor. Denna ungdomsspelare från en akademiverksamhet hade även alla rätt på samtliga frågor. Figur 3. Antal ungdomsspelare som har fått alla rätt per kategori. 17 5. Diskussion 5.1 Metoddiskussion Studien skickades ut till totalt 303 lag samt kontaktpersoner. Detta gav möjligheten till cirka 2000 att delta i studien. Alla olika lagen fick ett individuellt mail som riktades till just de skickat till sig. Detta tillvägagångssätt var tidskrävande, särskilt då vi inte hade tillförlitlig information om alla lagens aktivitet. Detta gjordes i ett försök att öka chanserna för ett högre deltagande. Trots att 303 lag kontaktades så var det enbart 288 spelare från 25 olika lag som deltog i studien. En rad olika orsaker till en relativt låg svarsfrekvens kan finnas och detta hotar även studiens generaliserbarhet. Det är fullt möjligt att de som valde att delta i enkäten har ett särskilt intresse för styrketräning vilket kan leda till en selektionsbias. Studiens könsfördelning av 63 flickor och 225 pojkar påverkar generaliserbarheten som resultatet har och en jämnare könsfördelning skulle vara bättre för studiens resultaten. I metoden så nämns det att rekrytering av deltagare även gjordes via sociala medier. Fördelen med att skicka ut det även på sociala medier var att det var enklare att nå ut till fler företrädare på ett enkelt och smidigt sätt utan att några extra kostnader tillfördes. Att begränsa enkätens frågor till 10 var ett medvetet metodval för att maximera svarsfrekvensen och säkerställa att deltagarna fullföljde enkäten. En längre enkät löper risken att bli långtråkig och att det då leder till bortfall och en lägre svarsfrekvens med en särskild tanke på målgruppen ungdomar. Trots att antalet frågor inom varje kategori var begränsade så bedömdes det att vara en kompromiss som var nödvändig för att få tillräckliga svar. Enkäten utgår ifrån att det endast finns ett rätt svarsalternativ. Vilket behövs elaboreras kring då ett mer adekvat sätt att beskriva rätt svar inom enkäten hade varit att förklara rätt svar som ett optimalt sätt att träna på istället för att beskriva svaren som endast rätt och fel. Det beskrivs inte att det går att 18 göra förbättringar genom andra medel eller metoder i enkäten men detta är viktigt att nämna att det är möjligt att göra förbättringar inom alla 3 områdena genom andra metoder än det som nämns. Utformningen av enkäten innebar att det endast var två frågor vardera om styrka och muskler medans sex frågor fokuserades på explosivitet. Detta val grundade sig i vad som ansågs vara mest intressant och relevant att undersöka inom ramarna för denna studier. Explosivitet ansågs som en central komponent inom fotbollsprestation vilket ledde till flertalet frågor om denna kategori. Enkätens bearbetning skedde via Google Excel, vilket är ett användarvänligt och lättillgängligt verktyg som kan ge en effektiv datahantering och grundläggande statistisk analys. Det kan finnas begränsningar gällande de statistiska analysmöjligheter som Google Excel ger. Risken för mänskliga fel vid analys och manuell datahantering finns även. Utöver detta så är det viktigt att anmärka på att för att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser så måste man ha ett större material samt använda sig av djupare analysverktyg. Den här studien ger dock en inledande överblick över hur svarsfrekvensen fördelar sig mellan flera grupper. Studien har sammanfattningsvis fler metodologiska styrkor relaterat till stort och varierat urval samt en välgrundad enkätstruktur som har sin grund i tidigare forskning. Begränsningarna ligger i potentiell självselektion bias och begränsade analysmöjligheter i Google Excel. Trots de begränsningar som studien har så ger studien en värdefull insikt i hur ungdomsfotbollsspelares kunskap kring prestationshöjande styrketräning ser ut. 5.2 Resultatdiskussion Frågorna som skulle undersökas i denna studie var; Vad kan svenska ungdomsfotbollsspelare om fotbollsspecifik styrketräning? Hur skiljer sig kunskapen mellan spelare i akademi- och breddlag? Hur skiljer sig kunskapen mellan könen? Resultatet vi fick fram visar inga tydliga skillnader när det kommer till att jämföra varken könen eller nivån de spelar på. Dock kan man precis som Bird & Rushton (2020) visade med sin studie, även här se att kunskapen hos ungdomsidrottare till stor del är relativt låg. Nedan beskrivs hur kunskaperna såg ut. 5.2.1 Setvila En observation från vårt resultat är att spelarna hade sämre kunskaper om setvila för olika träningstyper jämfört med deras kunskaper om övriga praktiska riktlinjer för respektive träningstyp. Detta kan bero på att spelarna ofta hämtar sin information från otillförlitliga källor som internet, sociala medier och andra idrottare. Som tidigare nämnts i bakgrunden, är både styrketräning och explosivitetsträning mycket intensiva och krävande träningsformer och det är därför avgörande att vila tillräckligt mellan set för att musklerna ska hinna återhämta sig. Om man inte ger musklerna tillräcklig tid att återhämta sig mellan intensiva set, kan man inte nå de maximala vikter och hastigheter som krävs för att optimalt utveckla de önskade fysiska egenskaperna. Bristande återhämtning påverkar inte bara prestation på kort sikt utan kan också hämma långsiktig utveckling. Därför är det essentiellt för ungdomsspelare att förstå vikten av korrekt setvila, utan denna kunskap riskerar de att gå miste om betydande träningsadaptioner och de resultat som följer med dessa. 5.2.2 Explosiv träning Vi observerade även att kunskaperna om explosiv och plyometrisk träning var markant sämre än kunskaperna om träning för styrka och muskelbygge. Vi tror att detta kan bero på att många fotbollsspelare som besöker gymmet tenderar att träna på samma sätt som majoriteten av gymbesökarna, det vill säga med fokus på att bli starkare och bygga muskler. En möjlig förklaring till denna skillnad i kunskaper är att traditionell styrketräning och muskelbyggande är mer allmänt kända och väldokumenterade träningsmetoder. Det finns en mängd lättillgängliga resurser, såsom inlägg och videor på sociala medier, som beskriver hur man effektivt 19 tränar för att öka styrka och muskelmassa. Gymbesökare, inklusive fotbollsspelare, kan därför enkelt ta del av denna information och tillämpa den i sin egen träning. Explosiv och plyometrisk träning, å andra sidan, är mer specialiserade och kanske mindre välkända träningsmetoder som kräver en djupare förståelse för biomekanik och träningsfysiologi. Dessa träningsformer fokuserar på att utveckla snabbhet, kraft och explosivitet genom övningar som hopp, snabba riktningsförändringar och explosiva rörelser. Eftersom dessa träningsmetoder inte är lika vanliga i den generella gymmiljön, är det möjligt att fotbollsspelare har mindre exponering för och kunskap om dem. 5.2.3 Påverkande faktorer Då denna studie är som nämnts tidigare en enkät där det finns rätt och fel svar så finns det en chans att deltagarna har använt sig av medel för att svara rätt på frågorna istället för att utgå ifrån egen kunskap. Första problemet som uppstår pågrund av detta är att validiteten på studien sänks då även om det skulle vara så att deltagarna endast sökte upp svar på frågor som de var lite osäkra på så stör detta studiens verkliga resultat genom att inte ge en riktig representation av vad ungdomarna faktiskt kan vilket i sin tur kan leda till att icke korrekta slutsatser dras. Författarna valde att använda sig av ett “Vet ej” alternativ i studien för att öppna för möjligheten att svara att de inte vet. Författarna förmodar att detta ger deltagarna ett högre incitament att svara att de inte vet istället för att söka upp svaret. Enkäten var även helt anonym vilket i sin tur gör så att det inte finns något incitament att ha alla rätt på frågorna då det inte finns något mervärde i att ha alla rätt. Författarna är dock medvetna när det gäller alla intervjuer som inte sker via tillsyn att fusk kan förekomma. Författarna är medvetna om att de olika individerna har olika kunskapsnivåer när det gäller styrketräning i allmänhet men även den som är prestationshöjande kring just fotboll. Detta i kombination med att olika tränare och föreningar lägger olika tyngd på att utbilda deras spelare inom styrketräning och vikten av det. Författarnas underliggande uppfattning var att de spelare som var verksamma inom akademiverksamheter skulle ha en större uppfattning kring prestationshöjande träning då de spelarna förbereds på ett annat sätt att bli duktigare fotbollsspelare och för att de ska klara av de förhållanden. Idrottare inom vissa förhållanden kan även bli uppmuntrade att gå upp i vikt och bli starkare av både utomstående samt behöriga som inte har med prestationshöjning hos fotbollen att göra. Detta i sin tur kan göra att vissa individer har större kunskap kring styrketräning och muskelbyggnad än andra. Ålder spelar även en faktor då man efter en viss ålder har samlat på sig mer kunskap i allmänhet och även där styrketräning. Författarnas förutfattade mening var även att frågorna kring explosivitet skulle vara svårare för deltagarna och att fel svar skulle uppstå oftare. Detta pågrund av att muskelbyggnad samt styrketräning inom en bredare kontext är mer utforskat och utlärt än specifikt explosivitet. 5.3 Slutsats och implikationer Som slutsats kan vi konstatera att den varierande och ibland låga kunskapen hos ungdomsspelare kring prestationshöjande träning visar att tränare behöver ta ett större ansvar för att utbilda spelarna. Det är nödvändigt att integrera dessa element i träningsprogram och utbildningsmaterial, samt att använda evidensbaserade källor och tydliga riktlinjer för att säkerställa att spelarna får korrekt information. Workshops, praktiska demonstrationer och uppföljande tester kan ytterligare befästa denna kunskap hos spelarna. Detta tillvägagångssätt säkerställer att spelarna får ut det mesta av sin träning, förbättrar deras prestation på planen och främjar en mer allsidig atletisk utveckling. För att adressera den bristande kunskapen hos ungdomsspelare om prestationshöjande träning och säkerställa en mer informerad och effektiv träningsmiljö, finns det flera förbättringsområden inom 20 sporten som kan övervägas. Vi anser att ett viktigt steg är att fokusera på tränarutbildning. Tränare bör erbjudas omfattande utbildningsprogram som betonar vikten av prestationshöjande träning och dess korrekta tillämpning. Certifieringsprogram och fortbildningskurser kan säkerställa att tränare är uppdaterade med de senaste evidensbaserade metoderna. Dessutom är det avgörande att utveckla och distribuera detaljerade utbildningsmaterial, såsom manualer och digitala resurser, som tränare kan använda för att undervisa spelare om korrekt träningsteknik och principer. Digitala plattformar och appar kan även skapas för att ge tränare och spelare tillgång till pålitlig och uppdaterad träningsinformation, inklusive videor, artiklar och interaktiva verktyg. Implementeringen av strukturerade träningsprogram som integrerar evidensbaserade metoder för styrketräning och prestationsförbättring är också nödvändig. Dessa program bör vara anpassade efter olika åldersgrupper och erfarenhetsnivåer, och tydliga riktlinjer och standarder för hur prestationshöjande träning ska genomföras bör skapas och vara lättillgängliga för tränare och spelare. För att förstärka dessa riktlinjer kan regelbundna workshops och praktiska demonstrationer anordnas där spelare får möjlighet att lära sig och öva rätt tekniker under övervakning av kvalificerade tränare. Vidare är det viktigt att genomföra regelbundna tester och utvärderingar för att följa upp spelarnas framsteg och anpassa träningsprogrammen efter behov. Vi rekommenderar även att framtida forskning undersöker hur ungdomsfotbollsspelare får tillgång till information om styrketräning. En djupare förståelse för var och hur dessa unga spelare söker och erhåller träningsinformation skulle kunna ge värdefulla insikter om de källor som påverkar deras kunskapsnivå och träningsmetoder. Att kartlägga informationskanaler, såsom tränare, internet, sociala medier och andra spelare, kan hjälpa till att identifiera både styrkor och svagheter i de nuvarande utbildningsmetoderna. Om vi vet vilka källor som är mest inflytelserika, kan vi också bättre förstå varför spelarnas kunskaper om styrketräning varierar. Det kan också avslöja om det finns några missuppfattningar eller felaktiga råd som är vanliga bland ungdomsfotbollsspelare. Framtida forskning skulle kunna omfatta intervjuer och enkätundersökningar med spelare, tränare och föräldrar för att få en helhetsbild av informationsflödet. Vidare kan det vara värdefullt att undersöka hur spelarnas ålder, erfarenhetsnivå och träningsmiljö påverkar deras tillgång till och förståelse av träningsinformation. En sådan omfattande studie skulle kunna belysa behovet av mer strukturerade och pålitliga utbildningsresurser, samt potentiella förbättringar i hur denna information sprids och används. 21 Referenser Anderson, J. (19 maj 2024). Weight Training Programs For Building Maximum Strength. Sport Fitness Advisor. https://www.sport-fitness-advisor.com/weighttrainingprograms3.html Bell, A. F., Knight, C. J., Lovett, V. E., & Shearer, C. (2022). Understanding elite youth athletes’ knowledge and perceptions of sport psychology. Journal of Applied Sport Psychology, 34(1), 155-177. Bird, S. P., & Rushton, B. D. (2020). Nutritional knowledge of youth academy athletes. BMC nutrition, 6, 1-8. Etiska riktlinjer för kandidatuppsats IKI 2024.docx, 2024 (pp. 2). Göteborgs Universitet Grand Canyon University (2021). The Most Effective Quantitative Data Collection Methods. https://www.gcu.edu/blog/doctoral-journey/most-effective-quantitative-data-collection-methods [2024-04-17] Miller, M. G., Herniman, J. J., Ricard, M. D., Cheatham, C. C., & Michael, T. J. (2006). The effects of a 6-week plyometric training program on agility. Journal of sports science & medicine, 5(3), 459. National Strength and Conditioning Association. (2013). Developing Speed. Human Kinetics. National Strength and Conditioning Association. (2014). Developing the Core. Human Kinetics. National Strength and Conditioning Association. (2017). Developing Power. Human Kinetics. Mohamed, O. (2023, July 6). The impact of technology on football: Challenges and benefits. Medium. https://medium.com/@oo607820/the-impact-of-technology-on-football-challenges-and-benefits-cf727 1cb7849 Pandy, Lai, A. K. M., Schache, A. G., & Lin, Y. (2021). How muscles maximize performance in accelerated sprinting. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 31(10), 1882–1896. https://doi.org/10.1111/sms.14021 Peñas, L. C. (12 november 2019). WHAT WILL FOOTBALL LOOK LIKE IN 2030? THE EVOLUTION OF THE GAME SINCE 1966. Barca Innovation Hub. https://barcainnovationhub.fcbarcelona.com/blog/what-will-football-look-like-in-2030-the-evolution-o f-the-game-since-1966/ Schoenfeld, B., Fisher, J., Grgic, J., Haun, C., Helms, E., Phillips, S., ... & Vigotsky, A. (2021). Resistance training recommendations to maximize muscle hypertrophy in an athletic population: Position stand of the IUSCA. International Journal of Strength and Conditioning, 1(1). Schoenfeld, B. J. (2010). The mechanisms of muscle hypertrophy and their application to resistance training. The Journal of Strength & Conditioning Research, 24(10), 2857-287 22 23