Kampen i marginalen En granskning av kvinnorörelsers representation i historieläroböcker Albin Herkestam LGHI63 Kandidatuppsats i historia VT 2025 Innehållsförteckning 1. Inledning ....................................................................................................................................................................... 3 1.1 Syfte och frågeställningar ..................................................................................................................................... 4 2. Forskningsläge ............................................................................................................................................................ 5 2.1 Kvinnor i historieböcker ............................................................................................................................................................... 6 2.2 Läroboken som normbärare i undervisningen ................................................................................................................... 7 3. Teoretiskt ramverk ................................................................................................................................................... 7 3.1 Representation som historiekulturellt begrepp ................................................................................................................. 8 4. Metod och material ................................................................................................................................................. 10 4.1 Metod .................................................................................................................................................................................................. 10 4.2 Urval av material .......................................................................................................................................................................... 11 5. Resultat ....................................................................................................................................................................... 12 5.1 Perspektiv på historien A (2003) ............................................................................................................................................ 13 5.2 Milstolpar - Historia A (2007) ................................................................................................................................................. 14 5.3 Sekvens - Historia A (2007) ...................................................................................................................................................... 15 5.4 Perspektiv på historien - Socialhistoria (2013) ............................................................................................................... 17 5.5 Perspektiv på historien 1b (2016) ......................................................................................................................................... 18 5.6 Språkbruk och värdeladdade uttryck i läromedlen ....................................................................................................... 19 5.7 Överblick av läromedlens disposition ................................................................................................................................... 20 5.8 Språkligt osynliggörande av rörelser ................................................................................................................................... 22 6. Diskussion .................................................................................................................................................................. 24 6.1 ReQlektion kring Perspektiv på historien A - 2003 .......................................................................................................... 25 6.2 ReQlektion kring Milstolpar - Historia A - 2007 ................................................................................................................ 26 6.3 ReQlektion kring Sekvens Historia A - 2007 ........................................................................................................................ 27 6.4 ReQlektion kring Perspektiv på historien - Socialhistoria - 2013 .............................................................................. 28 6.5 ReQlektion kring Perspektiv på historien 1b - 2016 ........................................................................................................ 28 6.6 Kvinnorörelser, bestämd eller obestämd form? ................................................................................................................ 29 6.7 Läroboken kan styra .................................................................................................................................................................... 30 6.8 Enskilda kvinnor eller kollektiva rörelser? ......................................................................................................................... 31 6.9 Skiftande representation och språklig gestaltning med koppling till läroplaner ............................................. 31 6.10 Implikationer av resultatet .................................................................................................................................................... 33 7. Fortsatt forskning .................................................................................................................................................... 34 8. Sammanfattning ....................................................................................................................................................... 35 Käll- och litteraturförteckning: ............................................................................................................................... 37 2 ”I de vanligaste läroböckerna utgör kvinnor i snitt bara 13% av alla personer, och andelen minskar i kapitlen om 1900-talet.”1 1. Inledning DN genomförde 2015 en granskning av ett urval historieläromedel i svenska skolor och konstaterade att kvinnor endast utgjorde 13% av personerna i läroböckerna. Vidare visade även granskningen på en sjunkande kvinnlig representation i vissa av läromedlen, ju längre in i nutidshistorien granskningen genomfördes.2 I dagsläget saknas såväl en översikt och insyn i vilken utsträckning de historieläroböcker som används i gymnasieskolan innehåller representationer av kvinnor och kvinnorörelser. Under perioden från andra hälften av 1800talet fram till 1991 har statliga kommissioner, såsom Statens läromedelsnämnd, haft i uppdrag att analysera och värdera läromedel för både grund- och gymnasieskolan. Ett tidigt exempel på detta är kommissionerna för granskning av historie- och geografiundervisningen vid Elementarläroverken år 1868.3 Sedan den statliga förhandsgranskningen avskaffades 1991 är det i stället lärarna som ansvarar för att bedöma och säkerställa kvaliteten på de läroböcker som används i undervisningen.4 Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att granska i vilken utsträckning kvinnorörelser förekommer i ett urval historieläroböcker samt att undersöka hur de representeras över tid. Granskningen av representationen i läromedlen rör främst de retoriska och språkliga strategier som används för att beskriva kvinnorörelsers roll, betydelse och historiska sammanhang. Historiskt har olika kvinnorörelser spelat en avgörande roll för jämställdhetsutvecklingen i hela samhället.5 Till skillnad från de få fall där enskilda historiska kvinnor omnämns i historieläromedel är det framför allt i framställningen av kvinnorörelser som läroböckerna fördjupar sig i kvinnors samhälleliga roll och kamp. Det är ofta det enda sammanhang där 1 Delin, M. Kvinnorna saknas i skolans historieböcker. Dagens Nyheter. (2015-01-15). https://www.dn.se/nyheter/sverige/kvinnorna-saknas-i-skolans-historiebocker/. (Hämtad 2025-04-09). 2 Delin. Kvinnorna saknas i skolans historieböcker. 3 Skolverket. I enlighet med skolans värdegrund?. (2006). https://www.skolverket.se/getFile?file=1659. (Hämtad 2025-04-09). 4 Johnsson Harrie, A. Staten och läromedlen. Doktorsavhandling. (Linköpings universitet, 2009). https://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2: 217963/FULLTEXT02.pdf. 5 Jämställdhetsmyndigheten. ”DET ÄR DET HÄR SOM GER OSS KRAFTEN” - Fallstudie om kvinnors organisering och organisationsbidragets ändamålsenlighet. (2021). https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/wepgd5zh/bilaga1-kvinnors-organisering-2021-04- 20.pdf?utm_source=chatgpt.com (Hämtad 2025-04-13). 3 kvinnors erfarenheter lyfts som en del av större sociala och politiska processer. Kvinnor har genom tiderna organiserat sig på olika sätt i kampen för sina rättigheter i samhället, genom att göra sina röster hörda i olika samhällsinstanser och institutioner. Organiseringen har bland annat skett politiskt, ekonomiskt, utbildningsmässigt och socialt. Kvinnorörelser har varit en bidragande faktor till genomförandet av flertalet kvinnoprogressiva reformer i Sverige. Ett bredare urval är till exempel genomförandet av allmän rösträtt 1919, etablerandet av behörighetslagen 1923, kvinnors rätt till att avlägga realexamen vid de statliga läroverken 1927 och jämställdhetslagen 1979.5 Jämställdhet har återfunnits i läroplaner för gymnasieskolan ända sedan år 1970. I läroplanen Lgy 70 står det skrivet att skolans uppdrag innefattar att verka för människors lika värde samt jämställdhet mellan kvinnor och män.6 I läroplanen för gymnasieskolan Lpf 94 tillskrivs dessutom att skolan aktivt och medvetet ska främja både kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter.7 I Lgy 11, den senaste läroplanen för gymnasieskolan, står det att skolan aktivt ska verka för jämställdhet. Det föreskrivs vidare att skolan ska förmedla och gestalta lika möjligheter, skyldigheter samt rättigheter för kvinnor och män. Skolan ska även bidra till att eleverna utvecklar förmågan att kritiskt granska hur värderingar, normer och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv.8 I diskussionsavsnittet analyseras läromedlens innehåll i relation till skolans tidigare och nuvarande läroplaner. Detta för att belysa samspelet mellan styrdokument och lärobokens historieskrivning. 1.1 Syfte och frågeställningar Uppsatsen syftar till att kvalitativt analysera hur kvinnorörelser framställs i historieläroböcker för gymnasieskolan under perioden 2003–2016. Fokus ligger på att undersöka vilka retoriska och språkliga strategier som används för att beskriva kvinnorörelsers roll, betydelse och 5 Jämställdhetsmyndigheten. Viktiga årtal. (2021). https://jamstalldhetsmyndigheten.se/fakta- omjamstalldhet/viktiga-artal/ (Hämtad 2025-04-15). 6 Skolverket. Läroplan för gymnasieskolan 1970. (Svenska Utbildningsförlaget Liber AB, 1970). https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/31215 (Hämtad 2025-04-09). 7 Skolverket. 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. (Utbildningsdepartementet, 1994). https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30998 (Hämtad 2025-04-10). 8 Skolverket. Läroplan för gymnasieskolan 2011. (2011). https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- igymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan. (Hämtad 2025-04-09). 4 historiska kontext. Uppsatsen innehåller även en kvantitativ analys där syftet är att analysera i vilken utsträckning olika kvinnorörelser överhuvudtaget förekommer i utvalda läroböcker. Däremot ligger uppsatsens tyngd på den kvalitativa del som undersöker representationen av kvinnorörelserna samt hur denna representation förändras över tid. Uppsatsen intar ett jämförande perspektiv där läroböckerna ställs mot varandra. Detta för att identifiera återkommande mönster i hur kvinnorörelser representeras. Studien ämnar dessutom sätta läromedlen i relation till de läroplaner som varit aktuella, både före och under perioden för avgränsat källmaterial. Studien utgår från följande frågeställningar: - Hur representeras kvinnorörelser i svenska historieläroböcker för gymnasieskolan utgivna mellan 2003 och 2016, med avseende på historiska perspektiv, språkliga uttryck och retoriska strategier? - Vilket utrymme tilldelas kvinnorörelser i de analyserade läromedlen? Framställs de som självständiga historiska aktörer eller blir de strukturellt inbäddade i bredare förändringsprocesser? 2. Forskningsläge Följande avsnitt bidrar med en översikt över det forskningsfält som denna uppsats knyter an till. Fokus ligger på studier som tidigare behandlat representation, kön och historieundervisning i anslutning till läromedel. Redovisningen av tidigare forskning bidrar till att tydliggöra det som redan undersöks, däremot med syftet att ge perspektiv på det tomrum som denna studie till viss del ämnar fylla: representation av kvinnorörelser i historieläroböcker för gymnasieskolan. Under de senaste decennierna har forskning kring kvinnors roll i samhället, historien och läromedel blivit ett allt större forskningsfält, där olika områden kring genus och representation i historieläroböcker har förgrenat sig. Ann-Sofie Ohlander, Niklas Ammert och Britt-Marie Berge har undersökt kvinnors låga representation i historieböckerna.9 Där bland 9 Delegationen för jämställdhet i skolan. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. (Elanders Sverige AB, 2010). https://www.regeringen.se/contentassets/469551b3d1684f31983b47f933010ae9/kvinnorman-och- jamstalldhet-i-laromedel-i-historia-sou-201010/ (Hämtad 2025-04-16); Ammert, N. Historieläromedel - en forskningsöversikt. Humanetten. 37 (2016): s, 140-153. https://open.lnu.se/index.php/hn/issue/view/45. 5 andra Ohlander redovisas mer ingående senare i avsnittet. Fokus inom forskningsfältet har ofta lagts på hur kvinnor generellt har porträtterats, men även på att synliggöra genusstrukturer i historiska narrativ. Studier inom forskningsfältet har i större utsträckning analyserat vilka roller kvinnor tilldelas i historieböcker, men också vilka mönster av marginalisering som finns. Det som i mindre utsträckning har undersökts inom forskningsfältet är hur olika kvinnorörelser framställs i historieläroböcker och huruvida de beskrivs som en självständig historisk aktör eller inte. I stället för att analysera enskilda sociala rörelser eller kollektiva aktörer i historieskrivningen, har forskningen ofta haft ett snävare fokus på kön eller jämställdhet som kategori. Detta lämnar utrymme för att studera hur kvinnorörelser behandlas och ges betydelse i läroböcker. Denna uppsats syftar till att bidra till detta forskningsfält genom att undersöka hur kvinnorörelser representeras, vilka retoriska strategier som används i framställningen av dem samt vilket historiskt utrymme de ges i svenska historieläroböcker för gymnasieskolan under perioden 2003–2016. 2.1 Kvinnor i historieböcker Ann-Sofie Ohlander genomförde 2010 en granskning, på uppdrag för Delegationen av jämställdhet i skolan, av fyra historieläroböcker där hon undersöker representationen och framställningen av kvinnor gentemot män i läroböckerna. De två läromedlen med inriktning mot gymnasiet i undersökningen är Alla tider historia (2008) samt Människan genom tiderna (2003). I sin granskning finner Ohlander en klar underrepresentation av kvinnor i historieläromedlen. Rapporten granskar även huruvida både kvinnor och män fungerar som huvudpersoner (subjekt) i läromedlets historiska framställning. Förutom den negativa bilden av kvinnor framhåller författaren att kvinnorna sällan framträder som subjekt, och att historien inte skrivs ur kvinnornas perspektiv. Detta sker inte ens när framställningarna i vissa delar syftar till att behandla just kvinnornas perspektiv.10 I sin undersökning drar Ohlander slutsatsen att sättet som historieskrivningen sker på i läromedlen, riskerar ha en negativ inverkan på kvinnliga förebilder. Detta om undervisningen endast skulle utgå ifrån de i (Hämtad 2025-04-23); Berg, B-M. Jämställdhet och kön. I Ammert, N. (red) Att spegla världen : läromedelsstudier i teori och praktik. (Lund: Studentlitteratur, 2011) s. 157–175. 10 Delegationen för jämställdhet i skolan. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. (Elanders Sverige AB, 2010). https://www.regeringen.se/contentassets/469551b3d1684f31983b47f933010ae9/kvinnorman- och-jamstalldhet-i-laromedel-i-historia-sou-201010/ (Hämtad 2025-04-16). 6 studien undersökta läromedlen. Denna forskning är inte specifikt inriktad på olika kvinnorörelser, utan talar snarare om skillnaden i könens representation i historieläromedlen. Däremot går den att knyta an till undersökningen som bedrivs i denna uppsats, eftersom representationen av kvinnorörelser är en del av hur kvinnor som historiska aktörer antingen synliggörs eller marginaliseras i läromedlen. 2.2 Läroboken som normbärare i undervisningen Annie Olsson visar i sin licentiatavhandling på hur läroboken fungerar som en normbärare i undervisningen. I avhandlingen genomförs en kritisk granskning av läromedel där författaren menar att läroboken inte är en neutral informationskälla. Förutom att spegla läro- och ämnesplanens innehåll, speglar läroböcker även samhällsrådande värderingar. Detta sker enligt Olsson både genom på vilket sätt innehåll formuleras, men också genom det urval av kunskap som inkluderas, alternativt utelämnas. Lärare tenderar att använda sig av läroböcker som en form av trygghet för att säkerställa att de följer styrdokumenten, vilket författaren även menar på ytterligare stärker lärobokens roll som ett normativt redskap i undervisningen. På detta vis blir läroboken inte endast en kunskapsförmedlare, utan används också som en reproduktion av samhälleliga normer. Det görs exempelvis genom att innehåll om kvinnors historiska roller och om kvinnorörelsers betydelse nämns eller inte.11 Sammanfattningsvis anknyter denna studie till tidigare forskning genom att undersöka representationen av kvinnorörelser i historieläroböcker. Undersökningen bidrar med ett fördjupat fokus på framställningen av olika kvinnorörelser som historiska aktörer, detta är ett perspektiv som tidigare ofta berörts mer översiktligt. 3. Teoretiskt ramverk Studien syftar till att analysera och tolka representationen av kvinnorörelser i historieläroböcker för gymnasieskolan. Det är främst kvalitativa faktorer som besvaras med hjälp av frågeställningarna där metoden kvalitativ text- och innehållsanalys tillämpas. Denna metod syftar till att analysera de retoriska strategier, språkbruk och historiska kontexter som formar förståelsen av kvinnorörelser i de aktuella läromedlen. 11 Olsson, A. Läroboken i historieundervisningen. Licentiatavhandling. (Umeå/Falun, 2014). https://www.divaportal.org/smash/get/diva2: 718123/FULLTEXT01.pdf. 7 En kvalitativ text- och innehållsanalys innebär en systematisk tolkning av en texts innehåll, strukturer och språkbruk för att förstå meningsskapandet och förmedlingen i den. Källmaterialet analyseras både i delar, sin helhet och utifrån frågeställningens kontext.12 I min analys utgår jag från begreppen: historisk kontext, aktör och representation. I undersökningen har jag tolkat historisk kontext som den tid och de omständigheter som haft inverkan på den specifika kvinnorörelsen och hur detta är framställt i läroböckerna. Detta innebär med andra ord att jag analyserar vilken historisk tidsperiod den specifika kvinnorörelsen placeras i. Kopplas rörelsen till andra viktiga processer eller historiska händelser, eller ses den som en separat aktör med egen historisk utveckling i läromedlet? En kvinnorörelse som representeras som en separat aktör och en självständig kraft i historien tillskrivs egna initiativ, mål och aktioner. Representationen granskas för att avgöra om rörelsen beskrivs som en egen pådrivare av samhällsförändring, eller som en bredare del av en historisk process. Där rörelsens handlingsutrymme i det senare fallet försvinner och blir strukturellt inbäddad i en bredare samhällsutveckling. 3.1 Representation som historiekulturellt begrepp I denna uppsats används begreppet representation som teoretisk utgångspunkt för att förstå hur kvinnorörelser framställs i historieläroböcker. Representation är framför allt centralt inom kulturhistorisk forskning. Idén bygger på att framställningar av det förflutna inte är neutrala återgivningar av historia, utan både sociala och ideologiskt präglade konstruktioner som återspeglar tolkningar av författaren. Representation påverkar inte bara förståelsen av det som framställs, utan också den status som det får i det historiska berättandet. Kort sagt är representation meningsfullheten som tillskrivs något genom bland annat språkliga val i en författad text.13 Stuart Hall menar på att språk fungerar som ett representationssystem. Författare använder tecken och symboler såsom ord och bilder för att förmedla idéer, värderingar och känslor till läsaren.14 Dessa är aldrig passiva, utan innebär alltid ett val som författaren gör. Detta genom att inkludera, exkludera och formulera det som anses viktigast.16 12 Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. Metodpraktikan. 5. uppl. (Wolters Kluwer Sverige AB, 2017). 13 S, Hall. Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. (SAGE Publications, 1997), s. 1. 14 Hall. Representation: Cultural Representations and Signifying Practices, s. 15-16. 16 Hall. Representation: Cultural Representations and Signifying Practices, s. 15-16. 8 I historiska sammanhang spelar läroböcker en central roll i att forma hur det förflutna beskrivs. Peter Burke diskuterar representation som ett begrepp inom den kulturhistoriska forskningen. Det som både Burke och Hall ifrågasätter är den traditionella föreställningen att historiska framställningar skulle vara objektiva speglingar av verkligheten. Burke betonar att representationer inte är någon form av neutrala återgivningar, utan snarare konstruktioner som är kulturellt formade. Han menar på så sätt att representationer har potential att forma hur människor uppfattar samhället och att de har en påverkan på förståelsen av olika historiska förhållanden. Burke understryker att representationer bär på en slags makt. De formar bilden av det förflutna, men påverkar också hur individer i samtiden förstår sin omvärld. Eftersom läroböcker förmedlar en version av historien, spelar detta en stor roll i skolans kontext. Det som presenteras i en historielärobok är de facto inte en direkt återspegling av vad som har hänt i historien. Det är en version av det förflutna som författats utifrån normer, ideologiska ställningstaganden och prioriteringar av vad som är viktigast att lyfta fram. 15 Hur kvinnorörelser representeras i läroböcker får i och med detta konsekvenser för hur elever uppfattar de olika rörelsernas betydelse och legitimitet i historien. Genom valet av språk, disposition och retoriska signaler redovisas för läsaren vilka aktörer i historieläroböcker som ges betydelse samt vilka som marginaliseras. På så sätt kan framställningen av kvinnorörelser tillskrivas normer kring om de anses vara centrala och relevanta, alternativt marginaliseras eller ses som irrelevanta bakgrundaktörer i historien. En analys av representationer innebär inte endast att granska huruvida något förekommer eller inte, utan även att undersöka på vilket sätt något framställs. I frågan om representation av kvinnorörelser kan det vara att undersöka i vilka sammanhang de diskuteras, eller med vilka begrepp de beskrivs. Genom en kulturhistorisk syn på begreppet representation kan man tydliggöra både de öppna och dolda sätt på vilka historia skapas och presenteras i läromedel. Representation påverkar vad som uppfattas som viktigt i ett historieläromedel, beroende på hur den är formulerad. Användningen av retoriska strategier i analysen av källmaterialet är baserad på Burkes tolkning av detta begrepp. Detta innebär att retoriska strategier förstås som en del av meningsskapande processer, som i denna undersökning skulle påverka hur kvinnorörelser representeras. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är en historisk framställning av en aktör, i detta fall kvinnorörelser, inte en neutral återgivning. Det är snarare en tolkning, 15 Burke, P. What is cultural history? (Polity press, 2004). 9 där språk, ton och urval bidrar till att förstärka eller marginalisera vissa aktörer.16 Mot bakgrund av detta fungerar representation som det analytiska verktyget i uppsatsen. Genom att utreda vilka kvinnorörelser som får utrymme, på vilket sätt de benämns, i vilken historisk kontext som de placeras samt hur deras handlingskraft gestaltas, blir det möjligt att visa på vilken historisk relevans som de ges i de olika historieläroböckerna. 4. Metod och material I detta avsnitt redovisas det källmaterial som ligger till grund för analysen i uppsatsen samt metoden som används för att göra urvalet. Vidare förtydligas och motiveras även valet av analysmetod. 4.1 Metod För att besvara frågeställningarna om hur kvinnorörelser representeras i svenska läroböcker har kvalitativ textanalys använts. Metoden är lämplig att använda då huvudfokuset ligger på att tolka läroböckernas kvalitativa innehåll och språkliga aspekter, framför att mäta någon kvantitet i dem. Kvalitativ textanalys möjliggör att granska hur rörelserna representeras i termer av språkbruk, aktörskap, omfång och historisk kontext. Denna studie definierar kvinnorörelser som organiserade kollektiva aktörer, av och för kvinnor, som verkar för samhällelig förändring i politiska, sociala och kulturella frågor. Syftet är att undersöka retoriska strategier och andra språkliga aspekter i läroböckerna, som påverkar hur kvinnorörelser framställs. Dessa aspekter innefattar bland annat: användning av passiva formuleringar, hur rörelserna kontextualiseras i större samhällsprocesser samt värdeladdade uttryck. Eftersom undersökningen bygger på min subjektiva analys är jag medveten om att en viss partiskhet inte går att utesluta. Detta har jag försökt minimera genom bland annat upprepade genomläsningar av källmaterialet, både i delar och i sin helhet samt genom att tydligt definiera begrepp såsom representation, aktörskap och historisk kontext. Detta för att tillämpa en så objektiv tolkning som möjligt när undersökningen endast genomförs av en person. Undersökningen genomfördes i tre steg. I det första steget granskades innehållsförteckningar och sakregister i ett flertal läroböcker. Detta för att identifiera relevant material och för att 16 Burke, P. What is cultural history? (Polity press, 2004). 10 lokalisera de specifika avsnitt som beskriver kvinnorörelser i verken. Där efter har samtliga utvalda läroböcker lästs igenom i sin helhet. Detta för att skapa en övergripande förståelse för lärobokens innehåll och disposition. I det tredje steget har de relevanta avsnitten granskats i detalj med fokus på språk, innehåll och historisk kontext. Anteckningar har förts löpande och all information som samlats in har placerats i egenskapade tabeller, med både kvantitativa och kvalitativa inslag. 4.2 Urval av material Källmaterialet utgörs av fem olika historieläroböcker för gymnasieskolan, som är utgivna mellan åren 2003–2016. Förlagen Gleerups och Natur & Kultur har givit ut tre, respektive två av läromedlen. Urvalet av källmaterial till studien grundar sig i en inledande granskning som jag genomförde av historieläroböcker utgivna under 1970-, 1980 och 1990-talet. I dessa läroböcker kunde jag konstatera att kvinnorörelser knappt fick något utrymme alls, om ens nämndes. I och med denna iakttagelse ändrade jag tidsspannet för utgivna läroböcker till de mellan 2003 och 2016. Jag kunde konstatera att läroböcker skrivna efter Lpf 94 i högre grad uppmärksammade kvinnorörelser och därmed valdes de som var utgivna vid senare tidsperiod i stället. Läroböckerna granskades fysiskt på pedagogiska biblioteket vid Göteborgs universitet och undersökningens resultat behandlar utvalda avsnitt av läroböckerna gällande kvinnorörelser. Anledningen till att läromedlen däremot är granskade i sin helhet är för att säkerställa att all relevant information tas i beaktning. Nedan följer en kronologisk redovisning av de läroböcker som används som källmaterial i undersökningen samt en kortare detaljbeskrivning av dem. Perspektiv på historien A (2003) - Gleerups förlag En historielärobok för gymnasieskolans historiekurs A. Fokuset ligger på 1800- och 1900-tal och tanken är att ge eleverna en grundlig överblick av historien. Boken tillhör Gleerups serie Perspektiv på historien. Milstolpar Historia A (2007) - Natur & kultur En historielärobok för gymnasieskolans historiekurs A. Boken fokuserar främst på 1700- till 1900-tal och är upplagd på ett tematiskt sätt kring politiska och sociala samhällsförändringar. Läromedlet innehåller både ett nationellt och internationellt perspektiv samt syftar till att påvisa hur historiska processer påverkat människors livsvillkor för läsaren. 11 Sekvens - Historia A (2007) - Natur & kultur En historielärobok för gymnasieskolans historiekurs A. Boken fokuserar framför allt på 1800- och 1900-tal och strukturen utgår från tre perspektiv: historieproduktion, samhällsstyre samt världen ur ett helhetsperspektiv. Genomgående i boken vävs internationella konflikter in i varje kapitel. Perspektiv på historien - Socialhistoria (2013) - Gleerups förlag En historielärobok med fokus på ett socialhistoriskt perspektiv som är avsedd för gymnasieskolans fortsättningskurser i historia. Boken har ett övergripande tema gällande könsroller och klass samt hur dessa har förändrats över tid. Läromedlet utgår från människors levnadsvillkor och sociala relationer i olika historiska epoker. Perspektiv på historien 1b (2016) - Gleerups förlag En lärobok för gymnasieskolan speciellt anpassad för kursen Historia 1b. Boken ger en översiktlig bild över historiska epoker från forntid till modern tid. Boken har en särskild betoning på förändringsprocesser och historiens betydelse för nutiden. Teman som makt och könsroller används för att strukturera upp historiska skeenden. 5. Resultat Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket representation samt i relation till tidigare forskning presenteras i detta kapitel studiens resultat. Läromedlen som redovisas i resultatdelen förekommer i kronologisk ordning samt i separata avsnitt, medan jämförelser mellan de olika läroböckernas representation av kvinnorörelser förekommer löpande. De fem läroböcker som är underlag för analysen är angivna i tabellen nedan tillsammans med förlag, författare, årtal och den aktuella läroplanen vid verkets utgivning. Titel Förlag Författare Årtal Aktuell läroplan för gymnasieskolan vid verkets utgivning 12 Perspektiv på historien A Gleerups Hans Nyström, Lenah 2003 Lpf 94 Skärstrand & Örjan Nyström Milstolpar - Historia A Natur & Kultur Lars-Göran Alm 2007 Lpf 94 Sekvens - Historia A Natur & Kultur Christer Öhman 2007 Lpf 94 Perspektiv på historien - Gleerups Lars Berglund 2013 Lgy 11 Socialhistoria Perspektiv på historien 1b Gleerups Hans Nyström, Lars 2016 Lgy 11 Nyström, Örjan Nyström & Erik Hallberg 5.1 Perspektiv på historien A (2003) Förekommer begreppen Förekommer begreppen Hur många olika Ungefärligt sidomfång kvinnorörelse eller kvinnorörelse eller kvinnorörelser behandlas där kvinnorörelser kvinnorörelsen i kvinnorörelsen i i läromedlet? behandlas innehållsförteckningen? sakregistret? Nej Nej 1 ½ sida (inkl. bild) av bokens totalt 167 sidor. I läroboken Perspektiv på historien A17 får kvinnorörelser ett mycket begränsat utrymme. De brittiska Suffragetterna är den enda kvinnorörelse som nämns vid namn i läromedlet och rörelsen behandlas som en separat aktör i texten. Rörelsens aktioner beskrivs tydligt som självständiga, men placeras delvis i den större beskrivningen av samhällsförändring som sker i landet vid tidpunkten. Texten beskriver att Suffragetterna är den mest militanta delen av rösträttsrörelsen, vilket både sätter dem i sammanhang med övriga samhällsförändringar, samtidigt som de beskrivs som en självständig aktör. Texten om Suffragetterna är kort och 17 Nyström, H., Skärstrand, L. & Nyström, Ö. Perspektiv på historien A. (Gleerups, 2003). 13 kapitlet fokuserar snarare på kvinnors ekonomiska frigörelse och samhällsförändringar i stort, i stället för att redovisa mer ingående kring någon specifik kvinnorörelse. Representationen består av ett språkbruk som är relativt sakligt, men dramatiskt. Språkbruket, i val av ord som ”våldsamt motstånd” och ”massiva protester”, är relativt värdeladdade. Suffragetternas aktioner såsom demonstrationer och motstånd mot myndigheter beskrivs faktamässigt, men är samtidigt förstärkt av dramatik. Avsnittet om kvinnors rösträttskamp ingår i det större kapitlet om demokratisering, i stället för att få utrymme som ett eget tema eller kapitel. Fotografierna på Suffragetternas demonstrationer bidrar till att visualisera rörelsen som aktiv och synlig under sin tid. Sammanfattande jämförelse med övriga läroböcker: Jämfört med senare utgivna böcker står Perspektiv på historien A i kontrast mot dem på så sätt att den är mer återhållsam i sitt omfång av kvinnorörelser. Den enda rörelsen som beskrivs presenteras endast kortfattat och utan analytiskt djup, vilket kontrasterar mot till exempel Milstolpar Historia A där kvinnorörelser skildras utförligt och nyanserat. 5.2 Milstolpar - Historia A (2007) Förekommer begreppen Förekommer begreppen Antal olika Ungefärligt sidomfång kvinnorörelse eller kvinnorörelse eller kvinnorörelser som där kvinnorörelser kvinnorörelsen i kvinnorörelsen i behandlas i läromedlet behandlas innehållsförteckningen? sakregistret? Nej Nej 5 Ca 4–5 sidor av bokens totalt 431 sidor. I läroboken Milstolpar - Historia A18 får kvinnorörelser ett betydligt större utrymme än i de andra undersökta läromedlen, inte bara beträffande omfång utan också i avseendet att kvinnorörelser från flera historiska epoker förekommer. Läromedlet behandlar kvinnorörelser i samband med den franska revolutionen, liberala feministiska kvinnorörelser under 1800talet, socialistiska kvinnorörelser under industrialismen, Suffragetterna i början av 1900- talet samt andra vågens feminism på 1970-talet. Överlag framställs kvinnorörelserna som separata och självständiga aktörer, även om den socialistiska kvinnorörelsen ibland 18 Alm, L-G. Milstolpar - Historia A. (Natur & Kultur, 2007). 14 sammanskrivs med den bredare arbetarrörelsen. Trots detta är aktörskapet tydligt genom att texten beskriver och redovisar den socialistiska kvinnorörelsens aktioner och krav som separata handlingar. Texten framhåller i de flesta fall att kvinnor självständigt organiserade sig och aktivt arbetade för en förändring, snarare än att endast vara del av en större rörelse eller samhällsförändring. Representationen består av ett språkbruk som delvis är värdeladdat. Detta genom ordval som ”massiv uppvisning av kampvilja”, ”våldsamt motstånd” och ”propaganda”. Det ideologiska perspektivet påvisas även genom att inkludera ordval som ”patriarkatet” för att beskriva rörelsens kamp mot de män som inte delar deras åsikter. Framställningen av de olika kvinnorörelsernas roller är överlag positiva med beskrivande egenskaper som progressiva, aktiva och engagerade förändringskrafter i samhället. Dispositionen och valet av bilder i avsnitten bidrar till att skildra kvinnorörelser som en viktig samhällsaktör genom historien. Detta bland annat genom att inkludera illustrationer och fotografier där kvinnorörelser är synliga vid sina demonstrationer ute på allmän plats. Sammanfattande jämförelse med övriga läroböcker: Till skillnad från Perspektiv på Historien A ger Milstolpar Historia A ett betydligt större utrymme åt kvinnors kollektiva kamp inom olika kvinnorörelser. En progressiv ton med användning av formuleringar som ”motstånd mot patriarkatet” lyfter tydligt fram kvinnorörelser som en separat aktör och framställer dem som handlingskraftiga. Detta återfinns endast i viss mån i de andra undersökta läromedlen. 5.3 Sekvens - Historia A (2007) Förekommer begreppen Förekommer begreppen Antal olika Ungefärligt sidomfång kvinnorörelse eller kvinnorörelse eller kvinnorörelser som där kvinnorörelser kvinnorörelsen i kvinnorörelsen i behandlas i läromedlet behandlas innehållsförteckningen? sakregistret? Nej Nej 1 Ca 1 sida av bokens totalt 444 sidor. 15 I läroboken Sekvens - Historia A19 får kvinnorörelser ett begränsat utrymme. Den enda faktiska rörelsen som nämns vid namn är den brittiska kvinnorättsrörelsen Suffragetterna. Rörelsen benämns i ett avsnitt kring hur allmän rösträtt, välfärdsstaten och hur människors organisering utvecklas i olika länder i Europa under 1800- och 1900-talen. Suffragetterna presenteras tillsammans med ledaren Emmeline Pankhurst i en mindre bild- och textruta. Suffragetternas kamp placeras i kontexten av den brittiska rösträttsrörelsen och betonar rörelsens militanta och okonventionella metoder att använda sig av våld vid demonstrationer, såsom fönsterkrossning, hungerstrejker etcetera. Suffragetterna framställs som en separat aktör med egen agenda i läromedlet. Däremot ligger representationsfokuset snarare på rörelsens våldsamma aktioner, snarare än dess ideologiska och politiska bredare betydelse för samhället. Texten besvarar ett ”hur rörelsen gick till väga” snarare än ett ”varför rörelsen agerade”. Språket är tydligt laddat med dramatiska uttryck som ”kastade sten genom fönster”, ”tvångsmatades med slang”, ”kastade sig framför kungens häst” och ”kedjade fast sig på offentlig plats”.20 Texten framhäver Suffragetternas aktioner snarare än bakgrunden till den politiska kvinnorörelsens kamp. I övrigt beskriver även texten hur den bredare kvinnorörelsen tog avstånd till Suffragetternas metoder, vilket upplevs som en negativt klingande beskrivning av rörelsen och en förenklad förklaring till deras plats i den historiska kontexten. Sammanfattande jämförelse med övriga läroböcker: I kontrast till framför allt Milstolpar Historia A, men även de andra läromedlen, framstår Sekvens - Historia A vara mer inriktad på de brittiska Suffragetterna och rösträttsrörelsen i England, dock med en mindre nyanserad ton. I Sekvens - Historia A betonas främst rörelsens konflikter och våld. Retoriska strategier skiljer sig tydligt mot till exempel Perspektiv på historien 1b, där andra rörelser representeras med hjälp av mer positiva retoriska strategier. 19 Öhman, C. Sekvens Historia A. (Natur & Kultur, 2007). 20 Öhman, C. Sekvens Historia A. (Natur & Kultur, 2007), s, 219. 16 5.4 Perspektiv på historien - Socialhistoria (2013) Förekommer begreppen Förekommer begreppen Hur många olika Ungefärligt sidomfång kvinnorörelse eller kvinnorörelse eller kvinnorörelser behandlas där kvinnorörelser kvinnorörelsen i kvinnorörelsen i i läromedlet? behandlas innehållsförteckningen? sakregistret? Nej Ja 2 ½ sida av bokens totalt 260 sidor. I läroboken Perspektiv på historien - Socialhistoria (2013)21 får kvinnorörelser ett begränsat utrymme, däremot nämns fler än en kvinnorörelse. Dessa två rörelser är Women’s Liberation Movement i USA samt Grupp 8 i Sverige. I samband med 1960- och 1970-talets socialradikala rörelser nämns ”den nya kvinnorörelsen”, vilket kopplas till protester om bland annat förändrade könsroller och arbetsvillkor. I samband med att texten tar upp de uppmärksammade kraven på daghem och förändrade normer kring jämställdhet och feminism i Sverige, nämns även kvinnorörelsen Grupp 8. I läromedlet beskrivs kvinnorörelserna både som separata aktörer, men stundtals även i den bredare kontexten för rörelser i den pågående samhällsförändringen. Stundtals bäddas de in eller ställs i nära anslutning till andra rörelser som till exempel Vietnamrörelsen och andra 68-rörelser. Det tydligaste tecknet på att en rörelse lyfts fram som en självständig aktör i läromedlet är exemplet på Grupp 8-rörelsens feministiska krav på jämställdhet och förändrade könsroller. Representationen består av ett språkbruk som huvudsakligen är neutralt, men beskrivande. De olika rörelserna beskrivs som progressiva, med enstaka ordval som klingar positivt. Fokuset ligger tydligt på de olika rörelsernas krav och politiska åsikter, snarare än på enskilda framstående personer inom rörelserna. Den nya kvinnorörelsen får ett avsnitt, vilket visar på betydelsen för rörelser som självständiga aktörer i läromedlet. Retoriska strategier i texten, som till exempel i innehållsavsnittet, talar om att lyfta fram kvinnohistoria. Detta hjälper till att förtydliga budskapet om de olika kvinnorörelserna som viktiga, synliga och relevanta i läromedlet. Sammanfattande jämförelse med övriga läroböcker: 21 Berglund, L. Perspektiv på historien - Socialhistoria. (Gleerups, 2013). 17 I kontrast mot två tidigare redovisade läroböcker i studien, Sekvens - Historia A och Perspektiv på historien A, där kvinnorörelser i huvudsak behandlas i samband med rösträttsfrågan, framhäver denna lärobok de sociala förändringsprocesserna mer tydligt. Detta genom att boken lägger ett större fokus på könsroller och livsvillkor. 5.5 Perspektiv på historien 1b (2016) Förekommer begreppen Förekommer begreppen Hur många olika Ungefärligt sidomfång kvinnorörelse eller kvinnorörelse eller kvinnorörelser behandlas där kvinnorörelser kvinnorörelsen i kvinnorörelsen i i läromedlet? behandlas innehållsförteckningen? sakregistret? Nej Ja 3 Ca 2 sidor av bokens totalt 468 sidor. I läroboken Perspektiv på historien 1b22 får kvinnorörelser ett betydligt större utrymme än i de två tidigare undersökta läromedlen. Kvinnorörelser nämns i samband med tre olika epoker: kvinnorörelser vid 1800-talets slut som kopplas till förändrade köns- och samhällsnormer, Suffragetterna i början av 1900-talet relaterat till kampen om kvinnlig rösträtt samt Grupp 8 under 1970-talet, i samband med vänstervågen och jämställdhetsreformer. Den tidigaste kvinnorörelsen som benämns är från 1800-talet, vilken snarare skildras som en reaktion av samhällsförändringar än som separat aktör i texten. Suffragetterna representeras däremot som en självständig aktör med radikala metoder och ett tydligt självständigt mål. En rörelse som benämns som en tydligt självständig politisk kraft i historien är Grupp 8, vilken beskrivs som en reformator och en tydlig samhällsförändrande kraft i Sverige. Angående representationen i texten varierar språket mellan olika stycken. I texten om Suffragetterna återkommer värdeladdade ord, som exempelvis flera negativt laddade uttryck för att beskriva rörelsens militanta aktioner. I avsnittet om Grupp 8 är språket tydligt, med en positivt underliggande ton i form av ordval som till exempel ”progressiv”. Rörelsens mål och olika krav lyfts fram och redovisas tydligt i texten, samtidigt som utvalda bilder illustrerar rörelsens inflytande i samhällsförändringen. Dispositionen av text och bilder leder till att kvinnorörelsen är synlig, men inte alltid central i kapitlen. Några kvinnorörelser återfinns i 22 Nyström, H., Nyström, L. & Nyström, Ö. Perspektiv på historien 1b. 2: uppl. (Gleerups, 2016). 18 texten som egna avsnitt, medan andra hamnar i marginal till bredare samhällsprocesser och beskrivs inte mer ingående än med namn och någon enstaka aktion. Sammanfattande jämförelse med övriga läroböcker: I likhet med Perspektiv på historien - Socialhistoria lyfter denna lärobok fram Grupp 8 som ett konkret exempel på kvinnorörelsens historiska betydelse i Sverige. I kontrast till läroböckerna Sekvens - Historia A och Perspektiv på historien A, har framställningen av kvinnorörelser i denna lärobok ett mer analyserande perspektiv. I Perspektiv på historien 1b får rörelser som Suffragetterna och Grupp 8 egna avsnitt med tydliga exempel, vilket innebär att separata kvinnorörelser ges ett eget utrymme till skillnad mot i de äldre läroböckerna. 5.6 Språkbruk och värdeladdade uttryck i läromedlen I flera av läromedlen förekommer språkbruk med olika grader av värdeladdning. Det rör sig bland annat om ordval som förmedlar en viss typ av attityd till en kvinnorörelse. Till exempel kan detta innebära att texten beskriver rörelser som ”våldsamma” eller ”radikala”, men även när rörelser beskrivs som ”engagerade” eller ”progressiva”. Dessa ordval avgör hur läsaren uppfattar de olika rörelsernas karaktärer. I detta avsnitt följer en redovisning över vilka typer av värdeladdade ord som förekommer i de undersökta läroböckerna samt i vilken kontext som de nämns. Läroböcker Värdeladdade ord / uttryck Kontext Ton Perspektiv på historien A - ”Mest militanta rörelsen” Suffragetterna Dramatisk (2003) - ”Våldsamt motstånd” - ”Massiv demonstration” Milstolpar historia A (2007) - ”Började på allvar Liberala feminister Blandad - både protestera" 1800-tal respektfull och dramatisk - ”Våldsamt motstånd” Suffragetterna - ”Radikal” Feminismens andra - ”Hårdare än tidigare” våg - ”Viktiga förändringar” 19 Sekvens Historia A (2007) - ”Radikala” Suffragetterna Dramatisk - - ”Våldsamma” delvis negativ Perspektiv på historien - - ”Radikala” Women's liberation Positiv Socialhistoria movement (2013) - ”Rörelsen har betytt mycket” Grupp 8 - ”Kraftfull” Perspektiv på historien 1b - ”Kvinnorörelsen i Suffragetterna Blandat - en (2016) allmänhet tog avstånd mer negativ ton från dem” om Suffragetterna, - ”En viktig rörelse” men en mer Grupp 8 positiv om Grupp 8. Tabellen visar förekommande värdeladdade uttryck som varierar i grad mellan de olika läromedlen. En del framställningar betonar vissa kvinnorörelsers radikalitet och aktioner, vilket kan bidra till att förstärka rörelsen som speciellt kontroversiell. Andra framställningar beskriver engagemanget på ett mer sakligt sätt och betonar aktioner och demonstrationer som positiva i kampen mot en samhällsförändring. 5.7 Överblick av läromedlens disposition I tabellen nedan sammanfattas några övergripande strukturer i de olika läromedlen för att lättare ge en överblick över materialet. Syftet med tabellen är att sammanställa jämförelser mellan källmaterialen, men även att tydliggöra mönster i hur olika kvinnorörelser skildras i de analyserade historieläromedlen. Lärobok Kvinnorörelser som Separat aktör eller del Kommentar av nämns av process representation 20 Perspektiv på historien A Suffragetterna Rörelsen beskrivs Kortfattad och saklig (2003) stundtals som en separat representation, utan någon aktör, men även som fördjupad diskussion om strukturellt inbäddad i kvinnorörelsens mål. bredare förändringsprocesser Milstolpar - Historia A Franska Rörelserna beskrivs Stundtals ideologiskt (2007) kvinnorättsrörelser, övervägande som separata färgat språk. Progressiv liberala feminister, aktörer och handlingskraftig bild socialistiska av de olika rörelserna. kvinnorörelser, Suffragetterna, andra vågens feminism Sekvens - Historia A Suffragetterna Separat aktör Dramatiska och (2007) aktionsfokuserade framställningar av rörelsen. Perspektiv på historien - Women's Liberation Separata aktörer Saklig och beskrivande Socialhistoria Movement, Grupp 8 representation (2013) Perspektiv på historien Kvinnorörelsen (allmänt Rörelser beskrivs Varierad representation. 1b 1800-tal), suffragetterna, stundtals som separata Dramatisk ton om aktörer, men även som (2016) Grupp 8 strukturellt inbäddade i Suffragetterna, positiv bredare och mer saklig för Grupp förändringsprocesser. 8 Skillnader mellan läromedlen i studien kan delvis relateras till de läroplaner som gällde vid tiden för utgivningen. Samtidigt visar resultatet att sambandet mellan dem inte är entydigt. De läroböcker som gavs ut efter införandet av Lgy11, där bland annat jämställdhet, genus och makt betonades tydligare än i den tidigare läroplanen Lpf 94, visar i vissa fall på en mer komplex och bred framställning av kvinnorörelser. Till exempel representeras Grupp 8 som en självständig aktör i Perspektiv på historien - Socialhistoria samt i Perspektiv på historien 1b. Grupp 8 nämns som ett konkret exempel på kvinnorörelsens historiska betydelse i 21 Sverige. I kontrast till de tidigare läromedlens framställning av kvinnorörelser har de senare utgivna läromedlen en mer analyserande och delvis erkännande ton. Samtidigt visar studien på att den mest omfattande och ideologiskt medvetna beskrivningen av olika kvinnorörelser återfinns i Milstolpar - Historia A. Detta läromedlet gavs ut under Lpf 94, vilket i sin tur inte tyder på att läroplanen avgör hur kvinnorörelserna representeras i historieläromedlen. Reflektioner kring faktorer som eventuellt kan påverka nämns i det senare diskussionsavsnittet. 5.8 Språkligt osynliggörande av rörelser Ett mönster som framträder i undersökningen och bland annat påtalas i tabellen ovan, är hur vissa rörelser i läromedlen beskrivs som separata aktörer, medan andra i stället marginaliseras till att bli strukturellt inbäddade i bredare förändringsprocesser. Det senare sker ofta via ordval och språkbruk som tonar ner rörelsens synlighet. Generaliserade uttryck, passiva formuleringar samt opersonliga språkliga konstruktioner är exempel på när kvinnorörelser förminskas, marginaliseras eller osynliggörs. Följande tabell visar på utvalda exempel ur läromedlen, då rörelser i olika framställningar antingen tilldelas aktörskap eller undanhålls det. Viktigt att påpeka är att läroböcker som i de flesta fall nämner kvinnorörelser som separata aktörer, inte lyckas med att göra detta i samtliga tillfällen. Läroböcker Synlig Formulering Kommentar aktör? Perspektiv på historien A Ja - ”Suffragetterna utgjorde den Rörelsen beskrivs tydligt som en (2003) mest militanta delen av separat och aktivt pådrivande del i rösträttskampen.” rösträttskampen 22 Milstolpar historia A Nej - ”Det dröjde länge innan Passiv konstruktion (2007) kvinnor fick politiska rättigheter." Ja - ”De liberala feministerna” Kvinnorörelsen benämns genomgående i denna del av texten med subjektet ”de” och ges aktörskap. Sekvens Historia A Ja - ”Ingen kvinna hade rösträtt. Rörelsen beskrivs tydligt som en (2007) Mot detta reagerade den separat och aktivt pådrivande del i kvinnliga rösträttsrörelsen rösträttskampen Suffragetterna.” Perspektiv på historien - Ja - ”Grupp 8 blev en ledande Rörelsen beskrivs tydligt som en Socialhistoria kvinnorörelse i Sverige och separat och aktivt pådrivande del i (2013) arbetade för 6 timmars rösträttskampen arbetsdag.” - ”Kraven satte press på de Nej Opersonlig konstruktion. I ett etablerade partiernas politik.” avsnitt om rösträttsfrågan blir kontexten otydligt om det var en kvinnorörelse eller andra aktörer som agerar i frågan Perspektiv på historien Nej ”Kvinnorörelsen i övrigt tog i Passiv formulering samt oklar aktör. 1b allmänhet avstånd från deras metoder.” Vilka inom rörelsen tog avstånd? Suddar ut rörelsernas mångfald. (2016) Sammanfattningsvis redovisar tabellen att kvinnorörelsers aktörskap i läromedlen varierar beroende på vilket innehåll och vilken språklig utformning som de tillskrivs. Vissa läroböcker använder ett tydligt subjekt när de diskuterar en rörelse, medan andra använder passiva och opersonliga formuleringar där det inte blir helt klart vem som har agerat. 23 6. Diskussion Diskussionsavsnittet syftar till att tolka resultaten samt sätta dem i ett större sammanhang. Analysen relateras här till iakttagelser som gjorts vid undersökning av tidigare forskning samt skolans styrdokument. Avsnittet tar även upp övergripande reflektioner kring språkliga- och innehållsmässiga representationer i läromedel samt hur dessa kan påverka elevernas uppfattning av historiska händelser och strukturer. Historieläroböcker har under lång tid präglats av beskrivningar kring historiska män. Olika historiska händelser beskrivs ur ett manligt perspektiv, medan kvinnors insatser och delaktighet i historien har marginaliserats. Läroböcker tenderar att fokusera på historiska händelser där män dominerar, medan kvinnors roll marginaliseras och får betydligt mindre utrymme. Trots att synen på de båda könens lika värde successivt har förändrats under 1900- och 2000-tal, finns skäl att ifrågasätta i vilken utsträckning detta har förändrat läroplaner och ställt krav på en mer inkluderande historieundervisning. Det behöver till exempel inte nödvändigtvis betyda att en majoritet av historieläromedlen har gått mot ett mer jämställt perspektiv. Eftersom historieläroböcker är en central del i historieundervisningen och bidrar till att påverka elevernas historiemedvetande, är frågan om kvinnors representation i dem aktuell. Historieundervisningen spelar en viktig roll i hur människor förstår sig på samhället och dess utveckling. Det spelar därför också roll om kvinnor, i en högre utsträckning än män, skulle vara underrepresenterade i de historiska läromedlen. Det går att argumentera för att detta kan påverka elevernas uppfattningar om kvinnors roll i historien och därmed även deras roll i dagens samhälle. Läroböcker är inte ideologiskt neutrala, utan speglar samhällsvärderingar och politiska ideologier som råder vid den tiden de produceras. Detta påverkar inte bara hur läsaren ser på historiska skeenden eller aktörer, utan också hur de tolkar det som presenteras. I ett sådant sammanhang får kvinnors underrepresentation en särskild betydelse, eftersom en ytlig behandling av kvinnorörelser i läroböcker riskerar att förstärka uppfattningen om att kvinnor skulle haft en marginell roll i historien. Därför kan det argumenteras för att läsarens förhållningssätt till vad som uppfattas som historiskt relevant och betydelsefullt också formas i och med avsaknaden av kvinnorörelser.23 23 Wicke, K. Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Doktorsavhandling. (Göteborgs universitet, 2019). å: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/54445. 24 Denna undersökning har visat att kvinnorörelser förekommer i samtliga analyserade läroböcker, däremot med en varierande grad av synlighet, aktörskap och språklig representation. I följande avsnitt diskuteras undersökningens resultat i relation till tidigare forskning, skolans styrdokument och det teoretiska ramverket representation. 6.1 Reflektion kring Perspektiv på historien A - 2003 I läromedlet beskrivs endast en kvinnorörelse, nämligen de brittiska Suffragetterna. Rörelsens aktioner beskrivs som självständiga och redogörs för i en kortare text, vid sidan om den större beskrivningen av samhällsförändring som sker i landet vid tidpunkten. Här vill jag argumentera för att en sådan typ av skildring av en av de många kvinnorörelserna under perioden, skulle kunna leda till att man inte ser den större samhällsförändringen som försöker uppnås av den bredare gruppen kvinnor. Suffragetterna beskrivs som en militant grupp, vilket i många avseenden förmodligen stämmer mycket bra, däremot lyser andra kvinnorörelser med sin frånvaro i kapitlet om rösträttsfrågan. Bilden av kvinnors organisering skulle bli mycket mer dynamisk och rättvis för läsaren, om läromedlet skulle valt att mer ingående redovisa för olika kvinnorörelser som separata aktörer samt hur dessa tog plats i den bredare samhällskamp som fortlöpte under tidsperioden. I stället väljer författarna att endast skriva om den rörelse som eventuellt syntes allra mest i och med sina aktioner. Läromedlet väljer att belysa den rörelse som tog till de mest extrema åtgärderna i kampen för rösträtt, möjligen för att dramatisera rörelsen, eller för att framhålla den som den rörelse som i åskådarnas ögon fick ut mest effekt av sina aktioner. Författarnas språkbruk och representation av rörelsen är trots omnämnandet av olika aktioner som Suffragetterna utförde, relativt sakligt och neutralt i och med att aktionerna beskrivs kort och icke-dramatiskt. Detta sätt att redovisa händelser och ageranden av rörelsen, menar jag bidrar till att läsaren skapar sig en egen uppfattning kring det historiska skeendet. Författaren låter bli att lägga värdering i rörelsens eventuellt moraliska ageranden och låter läsaren själv sortera informationen som redovisas. Fotografiet på Suffragetternas demonstrationer, som finns intill faktatexten, hjälper läsaren att visualisera rörelsen som aktiv och synlig. Fotografiet föreställer en vagn prydd med diverse banderoller och skyltar där Suffragetterna uttrycker sina krav. Ett flertal kvinnor styr vagnen över gator där män står och tittar på deras demonstration. Min reflektion kring detta innefattar 25 att författarna medvetet har tagit med bilden, för att visa på rörelsens synlighet i sin tid samt att visa på ett faktiskt exempel där rörelsen på ett provocerande sätt handgripligen motsätter sig de förhållanden som de lever under i samhället. Jag anser att en bild som denna är viktig för att peka på rörelsens handlingskraft under tidsperioden. Läsaren blir medveten om att kvinnorörelser som denna gjorde sig hörda och att grupperna var villiga att agera för att få igenom sina krav. I frågan om utrymmet som kvinnorörelser får i denna lärobok anser jag att författarna bortprioriterar viktig information om diverse kvinnorörelser som verkat i Sverige. Eftersom den svenska rösträttsprocessen diskuteras ingående i kapitlet, borde även de organisationer och rörelser som bidrog till framstegen inom detta, rimligtvis representeras. Det kan argumenteras för att läsaren riskerar få en bild av att det var andra politiska processer eller händelser som spelade en viktigare roll i samhällsutvecklingen, eftersom de politiska processerna och olika politiska partier får ännu större utrymme i avsnittet. 6.2 Reflektion kring Milstolpar - Historia A - 2007 Milstolpar Historia A är den lärobok i undersökningen där kvinnorörelser får det största utrymmet sett till omfång, och med flest exempel från olika tidsperioder. Olika kvinnorörelser från franska revolutionen till andra vågens feminism på 1970-talet i Sverige tas upp. Detta indikerar att författarna vill lyfta fram den långtgående förändringen av samhällsstrukturer som de olika rörelserna har bidragit till. Kvinnors kamp för rättvisa och jämlikhet är inte något som endast utkämpades i samband med rösträttsfrågan, utan pågår än idag. Detta blir tydligt för läsaren genom de flertal exempel från olika historiska epoker som lyfts upp i denna lärobok. Kvinnorörelserna lyfts i majoriteten av fallen som separata och självständiga aktörer i historien, vilket bidrar till att synliggöra rörelsernas arbete och framgångar i samhället. Även om den socialistiska kvinnorörelsen ibland sammanskrivs med den bredare arbetarrörelsen, håller läromedlet en linje genom att belysa de olika rörelserna separat och mer ingående än i andra läroböcker i undersökningen. Aktörskapet hos den socialistiska kvinnorörelsen beskrivs tydligt och lyfts fram när självständiga aktioner, krav och demonstrationer beskrivs i ett separat avsnitt. 26 I samband med nästan samtliga kvinnorörelser som redogörs för i läromedlet finns tillhörande bilder. Dessa porträtterar i majoriteten av fallen kvinnor i grupp, som tydligt skanderar och propagerar för sitt budskap på allmänna gator och torg. Enligt mig bidrar detta till att förstärka framställningen av kvinnorörelsernas aktörskap, genom att visa på rörelsernas aktiva protester i hopp om att uppnå samhällsförändring. 6.3 Reflektion kring Sekvens Historia A - 2007 Kvinnorörelser får ett begränsat utrymme i denna lärobok. Den enda rörelsen som nämns vid namn, är precis som i det tidigare undersökta läromedlet Perspektiv på Historien A, den brittiska kvinnorättsrörelsen Suffragetterna. Rörelsen nämns i ett avsnitt om allmän rösträtt, där den från början ges beskrivningen av en kvinnorörelse i mängden för att sedan i en mer negativ klang beskrivas som en militant och okonventionell rörelse som radikaliseras av ledaren Emmeline Pankhurst. Exempel på några av rörelsens aktioner som texten tar upp är bland annat fönsterkrossning och hungerstrejker, vilket beskrivs som att frångå ”det vanliga”. Denna beskrivning av Suffragetterna är den av de undersökta läromedlen som använder de mest framträdande retoriska strategierna för att skildra rörelsen med en icke-neutral ton. Vidare vill jag påpeka att texten hellre framhäver Suffragetternas aktioner, snarare än bakgrunden till den politiska kvinnorörelsens övergripande kamp för jämlikhet och rättvisa. Jag vill argumentera för att läsaren eventuellt får en snäv bild av vad rörelsen faktiskt bidrog till. En underliggande ton av värdering i en historielärobok är något som kan styra läsaren till en negativ bild av kvinnorörelsen, snarare än när läsaren får information och fakta som är framlagt på ett neutralt och objektivt sätt. Detta kan i stället bidra till att läsaren får skapa sig en egen bild av vad som var ett moraliskt korrekt eller inkorrekt agerande av en rörelse. Avsaknaden av fler kvinnorörelser i olika historiska tidsperioder skulle kunna peka på marginalisering av hur viktiga kvinnorörelser har varit för en samhällelig jämställdhetskamp. Läromedlet reflekterar över rösträttsfrågan i Sverige och olika politiska partiers behandling av den. I och med detta kan man tänka sig att en större och mer analytisk representation och inkludering av fler kvinnorörelser hade bidragit till en mer dynamisk och rättvis bild av kvinnors organisering och kamp i sin sak. 27 6.4 Reflektion kring Perspektiv på historien - Socialhistoria - 2013 I läroboken får två kvinnorörelser ett begränsat utrymme. Boken behandlar Women’s Liberation Movement i USA och Grupp 8 i Sverige. Även om de båda rörelserna tydligt beskrivs som separata aktörer, placeras de stundtals i den bredare kontexten för samhällsförändringar som pågår. Detta är en kombination som i min mening gör det tydligare för läsaren att rörelserna påtalas som viktiga i sin sak samt att det finns en önskan i samhället om förändring, oavsett om det både drivs i separata organisationer, eller tillsammans för samma kamp. Grupp 8-rörelsens feministiska krav på jämställdhet och förändrade könsroller beskrivs mer ingående, vilket redovisar för läsaren vilka specifika krav som kvinnorörelser i Sverige faktiskt ställde på de samhälleliga instanserna. Exempel som dessa vill jag mena på spelar roll för att förklara de praktiska tillvägagångssätt som rörelser agerade genom för att få sin röst hörda, inte endast genom aktioner, utan genom att analysera de sakfrågor som kvinnokampen bedrev. Angående författarnas språkbruk och representationen av rörelserna i läromedlet vill jag i huvudsak beskriva dem som neutrala, men beskrivande. Ord som ”progressiv” och ”agerande” förekommer med en neutral ton i sättet som rörelserna framställs. Rörelsernas politiska åsikter och krav framkommer, vilket skulle kunna tolkas bidra till att lyfta fram centrala ideologiska grunder. Beskrivningarna av de olika rörelserna förklarar önskan om en samhällelig förändring, snarare än att allmänt informera om enskilda personer inom rörelserna. Positiva retoriska strategier används i texten för att hjälpa till att lyfta fram budskapet om kvinnorörelsen som viktig för samhällsutvecklingen. I och med att denna lärobok har en tydlig grundstomme inom socialhistoria, framhävs naturligt sociala förändringsprocesser i texten. Jag vill argumentera för att detta hjälper till att signalera betydelsen av kvinnorörelsens kamp, för det som idag är ett mer jämlikt och rättvist samhälle för läsaren. 6.5 Reflektion kring Perspektiv på historien 1b - 2016 I läromedlet får kvinnorörelser större utrymme än i de tidigare undersökta böckerna, rent omfångsmässigt. Däremot är det endast två av kvinnorörelserna som nämns i en mer djupgående beskrivning, dessa är de brittiska Suffragetterna och den svenska kvinnorörelsen Grupp 8. Läromedlet talar stundtals om kvinnorörelsen som ett gemensamt begrepp, snarare 28 än olika separata rörelser, vilket är något som kommer diskuteras mer ingående i nästa avsnitt. Läromedlet skiftar i hur det talar om de olika rörelserna. Stundtals beskrivs de både som en reaktion av samhällsförändringar, men även som en separat aktör i texten. Detta kan framstå som problematiskt för läsaren. Vid de avsnitt där läromedlet i stället beskriver en rörelse som en reformator, med en samhällsförändrande kraft, lämnar detta ingen tvekan för läsaren att rörelsen genom sina aktioner faktiskt har påverkat ett samhälle i kampen om jämlikhet. Representation och språk varierar mellan de olika styckena i läromedlet. Stundtals förekommer en del värdeladdade ord, bland annat om Suffragetternas militanta aktioner. Detta kan bidra till att förstärka känslan antingen för eller emot rörelsens moraliska beteende. I ett avsnitt rörande Grupp 8 är språket mer tydligt, med en underliggande ton av respektfullhet. Man kan reflektera kring varför språket skiljer sig mellan de olika rörelserna. Eventuellt kan det handla om att Suffragetterna har beskrivits på ett visst sätt under en lång period i historien, alternativt att författaren möjligtvis har en starkare relation till, eller mer information om, den moderna rörelsen Grupp 8. Författaren beskriver rörelsens mål utförligt och med en positiv ton. Illustrationer och fotografier förekommer tillsammans med texten och porträtterar rörelsens påverkan på samhället. I min mening leder dispositionen av text och bilder i läromedlen till att de två representerade kvinnorörelserna blir synliga, men inte alltid centrala i avsnittet. Detta gäller framför allt i ett kapitel om rösträttskampen. Däremot lyfts kvinnorörelsens historiska betydelse i Sverige upp och beskrivs som en stark pådrivande faktor för samhällsutvecklingen, vilket på ett helt annat sätt signalerar för en rörelses relevans i boken. 6.6 Kvinnorörelser, bestämd eller obestämd form? I flera av de analyserade läromedlen används ordet kvinnorörelsen i bestämd form. Detta kan indikera att författarna syftar på en sammanhållen eller enhetlig rörelse genom historien. Det talas ofta om ”kvinnorörelsen” som en aktör, utan att definiera vilka grupper, ideologier eller historiska kontexter som faktiskt åsyftas här. Detta vill jag argumentera för skapar en förenklad bild av en mer historiskt komplex verklighet. 29 I själva verket har det funnits och finns flera kvinnorörelser som skiljer sig i sina politiska mål, metoder och sakfrågor. I källmaterialet återfinns det både liberala, socialistiska och konservativa kvinnorörelser. När dessa rörelser smälts samman till ett enda begrepp riskerar det enligt min mening att marginalisera den enskilda rörelsens specifika samhällsbidrag. Därmed finns risk att en läsares oförståelse för mångfald inom kvinnopolitisk aktivism ökar. Det kan argumenteras för att dessa typer av förenklingar kan leda till en mer ytlig förståelse av kvinnors kollektiva kamp, där olika rörelsers framgångar och samhällsbidrag kan riskera att förminskas eller osynliggöras. 6.7 Läroboken kan styra En reflektion som uppstår i och med resultaten av denna studie, är den kring angelägenheten av kvinnorörelser i historieläroböcker. Tidigare nämnd i uppsatsen är Annie Olsson, som i sin licentiatavhandling visar att läroboken fungerar som en normbärare i undervisningen.24 Normen, enligt de resultat som framkommit i denna studie, är att kvinnorörelser ofta marginaliseras, saknas eller endast ges ett mindre utrymme i läromedlen när de påtalas. Detta innebär indirekt att budskapet som sänds ut till lärare och elever som brukar läromedlen, signalerar att kvinnorörelser endast är en bisats i demokratins framväxt i samhället. Läromedlet betraktas ofta som en neutral, men auktoritativ källa. Lärare planerar i stor utsträckning sin undervisning kring den. Även elever förväntas relatera och tolka det som boken innehåller som relevant och korrekt. Detta innebär att sättet som kvinnorörelser framställs både i text, ton och urval har inverkan på elevers förståelse av kvinnors roller i historien. Utöver texten i läromedlet spelar bildmaterialet även en central roll för hur kvinnorörelser representeras. Illustrationer och fotografier bidrar aktivt till hur eleverna tolkar och värderar ett visst innehåll. Det kan argumenteras för att vissa av de analyserade läromedlens bildmaterial kan bidra till att läsaren skapar stereotypiska uppfattningar om en rörelse. Fotografier eller illustrationer av Suffragetternas våldsamma aktioner används gärna i samband med att rörelsen presenteras, vilket i sin tur kan leda till att elever endast tolkar rörelsen som ständigt militant och upprorisk. I andra fall saknas bildmaterial vid sidan av texten, vilket kan leda till att läsaren inte skapar sig uppfattningen av en rörelse som aktiv 24 Olsson, A. Läroboken i historieundervisningen. Licentiatavhandling. (Umeå/Falun, 2014). https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:718123/FULLTEXT01.pdf. 30 eller synlig under tidsperioden. Värt att notera är även att kvinnorörelser endast syns i bild stundtals, med en kort och förenklad bildtext, vilket kan bidra till att skapa ett intryck av att rörelsens yttre uttryck är viktigare än vad de faktiskt stod för och vilka förändringar som var viktiga för rörelsen. 6.8 Enskilda kvinnor eller kollektiva rörelser? Vid undersökningen av läromedlen framkom det vissa tendenser till att enskilda kvinnor, oavsett tidsperiod, lyfts fram i en högre grad än kvinnorörelser som organiserad kraft. I många fall både i de läromedlen som är inkluderade i analysen, men även i de bortprioriterade läromedlen som undersökts. I läromedlen återfinns till exempel orden kvinna, kvinnor och kvinnohistoria i sakregistret, medan ord som kvinnorörelsen eller kvinnorörelse ofta saknas helt. Detta mönster kan tyda på att vissa läroböcker väljer att behandla kvinnors historia genom individperspektiv, snarare än genom kollektiva och politiska sammanhang. Det är förståeligt om läromedlen vill lyfta fram enskilda personer för att konkretisera och försöka få läsaren att relatera till vissa historiska skeenden. Däremot kan det bli problematiskt om det sker på bekostnad av de kollektiva rörelserna, då centrala delar av kvinnorörelsernas betydelse för historien kan passera läsaren förbi. Jag vill argumentera för att de olika kvinnorörelsernas långsiktiga organisering här i stället kan riskera att tolkas som isolerade handlingar av enskilda kvinnor. Denna typ av framställning skulle även kunna bidra till att läsare får en alltför förenklad bild av hur samhällsförändringen har gått till. Detta i och med att kvinnors påverkan på samhället skulle kunna tolkas som undantagsfall i historien, snarare än kollektiva kraftansträngningar som bedrivits under en mycket lång period. Synliggörandet av kvinnorörelser som drivande samhällskrafter är därför, i min mening, inte endast en fråga om representationen i sig, utan även om att förmedla historiska skeenden med en mer nyanserad och rättvis bild till eleven. 6.9 Skiftande representation och språklig gestaltning med koppling till läroplaner En reflektion som väckts under den jämförande analysen av läromedlen, är de tydliga variationer som märks av i representationen av kvinnorörelserna. Representationer varierar både i omfång, språkbruk och i retoriska strategier. Visa läroböcker ger utrymme åt flertalet kvinnorörelser, medan andra endast nämner en. Vissa läroböcker djupdyker i rörelsers ideologiska bakgrund och samhällspåverkan, medan andra exempelvis avhandlar 31 Suffragetterna i förbifarten. En reflektion kring detta har gått i linjen att läromedlen är påverkade av flera olika faktorer, allt från förlagets eventuella ideologiska linje, pågående samhällsdebatter under tidsperioden för utgivning eller författarnas egna perspektiv. Detta spelar roll för vad som anses relevant för förlag och författare att lyfta fram. Andra reflektioner som uppstått är även att genus, kvinnor och kvinnorörelser ibland kan betraktas som politiskt laddade, vilket eventuellt skulle kunna bidra till en mer försiktig ton i författandet kring ämnet. Detta väcker frågan om historieläromedel och historieläroböcker i praktiken styrs av samhälleliga och kulturella värderingar, mer än av skolans demokratiska och jämställdhetsfrämjande uppdrag som uttrycks i läroplanen? Enligt skolans styrdokument är det inte läromedlen i sig som bär på det formella ansvaret att tillgodose jämställdhetsmålen i undervisningen. Det kan däremot argumenteras för att läromedlen utgör en grundstomme i undervisningen och det är i min mening därför rimligt att granska hur kvinnorörelser framställs just i läromedlen. Läroboken har en stark ställning i svensk skola, i syftet att den används för att planera och skapa undervisning. I många fall är läromedlet som används i klassrummet grunden för det som eleverna lär sig, speciellt i ett stoffyllt ämne som historia. Därmed blir det relevant att reflektera över i vilken mån skolans värdegrund och jämställdhetsmål genomsyrar det material som ligger till grund för undervisningen. Det kan argumenteras för att det finns en distans mellan det som läroplanen föreskriver och det innehåll som faktiskt förmedlas i flera av de undersökta historieläromedlen. Lgy 11 uttrycker explicit att skolan aktivt ska bidra till att elever utvecklar förmågan att bland annat kritiskt granska hur värderingar, normer och strukturer kan begränsa kvinnors makt att forma samhället och sitt eget liv.25 Trots att Lgy 11 lyfter fram genus, makt och jämställdhet som perspektiv inom undervisningen, är inte detta alltid tydligt närvarande i framställningen av kvinnorörelser i historieläromedlen. Undersökningen visar att läromedlet Milstolpar Historia A (2007), som är utgiven innan Lgy 11, ger mest utrymme åt kvinnorörelser av de granskade böckerna. Detta kan tyda på att det är andra faktorer än skolans styrdokument som formar läroboksinnehåll. Det kan därmed vara rimligt att ifrågasätta hur stor påverkan, eller vilka 25 Skolverket. Läroplan för gymnasieskolan 2011. (2011). https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- igymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan. (Hämtad 2025-04-09). 28 Burke, P. What is cultural history? (Polity press, 2004). 32 krav, som skolan bör och kan ställa på innehållet. Borde myndigheter eller skolan ställa fler krav på vad som räknas som relevant i framtagningen av nya läromedel för den kommande gymnasieplanen Gy 25? I min mening skulle detta åtminstone kunna leda till, att innehållet i historieläromedel i svenska skolor, inte på samma sätt riskerar att täcka en alltför enformig bild av det förflutna för eleverna. Den språkliga gestaltningen av kvinnorörelsernas roll i historien blir påtaglig i undersökningen. Genom användning av opersonliga uttryck, passiva konstruktioner och generaliserande formuleringar tenderar vissa framställningar att dölja vilka rörelser som ligger bakom den historiska förändringsprocessen. Det kan argumenteras för att läsaren riskerar få en bild av samhällsutvecklingen som något som sker av sig självt, snarare än att se resultatet av den aktiva kampen som kvinnorörelserna har bidragit med. Konsekvenserna av denna typ av språkbruk kan vara att vissa rörelser framstår som mycket mer passiva än de verkligen var. Förståelsen för hur de olika rörelserna har påverkat opinion, lagstiftning och samhällsstrukturer kan suddas ut. I kontrast visar andra val av formuleringar i stället på konkreta handlingar, bland annat när de nämner rörelser som ett subjekt. Detta visar i stället på tydligt aktörskap och framhäver bilden av deras plats som handlingskraftiga i historien. Synliggörandet av aktörskap handlar alltså inte bara om innehåll utan även om språk. Representationen är aldrig en neutral spegling av det som är verklighet. Urval, formning och tolkning av det förflutna sker alltid.28 Jag vill mena på att historieläromedlets språkbruk kan påverka hur läsarens historiska minne formas. Läsaren påverkas av vem som tillåts agera, förändra och påverka, men även av vem som inte släpps fram som en drivande aktör i historien. 6.10 Implikationer av resultatet Denna studies huvudfokus har främst varit att undersöka hur kvinnorörelser representeras i historieläroböcker. Resultaten har bidragit till vidare reflektioner kring hur historisk kunskap bildas hos elever. Studien belyser hur flera läroböcker ger kvinnorörelser ett begränsat utrymme både sett till omfång, men även i andra former som till exempel språklig passivitet. Nedan diskuteras vilka implikationer som resultaten kan ha både för forskning, undervisning och läromedelsproduktion. Teoretiska implikationer 33 Studiens resultat stödjer det kulturhistoriska perspektivet som bland annat Stuart Hall och Peter Burke redovisar. Representationen i läroböckernas texter är inte neutrala, utan skapar mening för läsaren genom det selektiva innehållet. Vissa aktörers betydelse i historien skrivs fram i böckerna, medan andra osynliggörs genom urval och språk. De passiva framställningarna av kvinnorörelser i läromedlen, som reducerar dem till underordnade aktörer, visar på hur representation utövas genom de språkliga val som författarna gör. Praktiska implikationer Praktiskt uttrycker studiens resultat ett behov för lärare att vara medvetna om sina val av läromedel. Detta för att kunna förmedla en mer komplex förståelse av historien till sina elever. Eftersom historieböcker ofta är den primära källan till undervisningen i klassrummet, är det av vikt att eventuellt material som kan komplettera den, eller ibland motsätta den, tas i beaktning av undervisande lärare. Det är även relevant att utbildningsansvariga blir medvetna om att representation skiljer sig åt beroende på vilka läromedel som används i skolorna, inte enbart i historieämne utan i samtliga ämnen. Empiriska implikationer Den empiriska undersökningen av de fem läromedlen tyder på att det finns stora variationer bland läroböcker i hur kvinnorörelser representeras. Detta kan skilja beroende på bland annat författare, utgivande förlag eller perspektiv och pekar på en bristande likvärdighet i undervisningsmaterial. 7. Fortsatt forskning Detta kapitel presenterar möjliga riktningar för fortsatt forskning inom samma eller liknande områden. Utgångspunkten är de avgränsningar som gjorts i denna studie, men också de frågor som uppstått när uppsatsen skrivits. Syftet med avsnittet är att visa på hur framtida forskning skulle kunna bredda, fördjupa eller förnya kunskap om kvinnorörelsers representation i läroböcker. I denna undersökning har fem historieläroböcker utgivna mellan 2003 och 2016 undersökts och diskuterats, samtliga avsedda för undervisning i gymnasieskola. Framtida forskning kan med fördel inkludera läromedel inriktade på andra skolformer, exempelvis vuxenutbildning eller grundskolan, för att undersöka hur dessa representerar kvinnorörelser på andra 34 utbildningsnivåer. Denna undersökning är begränsad till läroböcker utgivna under perioden då läroplanerna Lpf 94 samt Lgy 11 varit gällande styrdokument för gymnasieskolan. Fokus i vidare forskning kan med fördel vara en bredare analys av läromedel. Detta för att undersöka hur kvinnorörelser representeras i läromedel från tidigare läroplaner samt att analysera om det finns tendenser till att inkluderingen av kvinnorörelser ökar över en längre period, möjligtvis i takt med att läroplanerna blivit mer jämställdhetsinriktade. I denna uppsats genomfördes läroboksanalysen med kvalitativ textanalys med fokus på att identifiera hur olika kvinnorörelser representeras, både språkligt och innehållsmässigt i det utvalda källmaterialet. För att fördjupa förståelsen av hur läromedel påverkar både lärare och elever skulle framtida forskning kunna dra fördel av att kombinera textanalys med intervjuer av målgrupperna. Detta för att skapa sig en bild av hur lärobokstexterna används och tolkas i klassrummen. Rekommenderat för framtida forskning skulle även här kunna vara att bredda analysen till att inkludera jämförandet av hur kvinnorörelser representeras i förhållande till andra aktiva folkrörelser, exempelvis arbetarrörelser, miljörörelser etc. Detta kan förslagsvis genomföras både med samtida och dåtida rörelser, för att få perspektiv på om historieskrivningen och representationen om dem sker på olika sätt. Då urvalet i denna undersökning begränsats till fem tryckta läroböcker under ett visst tidsspann, finns utrymme för att i vidare forskning analysera andra tidsperioder och läromedel. Detta för att belysa eventuella andra aspekter inom samma forskningsfält. Förslagsvis skulle forskning kunna genomföras med fokus på digitala läromedel såsom film, dokumentärer eller konst för att granska en annan vinkel av historiekulturell representation. Detta kan genomföras med en helt annan eller en liknande utgångspunkt. 8. Sammanfattning Denna uppsats har som syfte att undersöka hur kvinnorörelser representeras i svenska historieläroböcker för gymnasieskolan utgivna mellan åren 2003 och 2016. Genom en kvalitativ textanalys av fem olika läroböcker har framställningen undersökts utifrån tre olika huvudområden: retoriska strategier, språkbruk och historiska perspektiv. Fokus ligger även på att undersöka huruvida de olika kvinnorörelserna som inkluderas i läromedlen representeras som självständiga aktörer i historien, eller om de marginaliseras till att bli strukturellt inbäddade i bredare förändringsprocesser. 35 Undersökningen har visat på att representationen av olika kvinnorörelser skiljer sig åt mellan läromedlen som är inkluderade i analysen, detta både sett till omfång och framställningen av dem. Vissa läroböcker som Milstolpar Historia A (2007) ger kvinnorörelser ett större utrymme och beskriver dem tydligt som självständiga aktörer. Kvinnorörelser synliggörs och beskrivs tydligt som förändrande krafter i samhällsutvecklingen. Andra böcker som Perspektiv på historien A (2003) nämner enstaka kvinnorörelser utan att lägga någon större vikt vid deras komplexitet eller betydelse för samhället. Undersökningen visar vidare på att språkbruket skiljer sig tydligt mellan de olika läromedlen. Vissa historieböcker använder sig av värdeladdade ord och uttryck som lyfter kvinnorörelsers synlighet och framställer dem som centrala och viktiga i historien. Andra läroböcker använder sig av mer passiva och opersonliga uttryck som ibland riskerar att reducera kvinnorörelser till att hamna i marginalen, eller åtminstone inte lyftas fram som centrala drivkrafter i den demokratiska utvecklingen eller i rösträttsfrågan. Dessa skillnader har betydelse för hur elever tolkar kvinnorörelsers historiska roller och deras relevans. Diskussionsavsnittet i uppsatsen avhandlar observationer som gjorts i samband med resultatsammanställningen. Dessa handlar bland annat om hur flera läroböcker stundtals behandlas kvinnorörelser som ett enhetligt fenomen, i stället för att läromedlen exempelvis skulle kunna påpeka den ideologiska mångfalden inom de olika grupperna. Reflektioner kring hur detta kan bidra till en förenklad bild av rörelserna samt hur historiska kontexter inte alltid framträder tydligt tas även upp. Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att kvinnorörelser i svenska historieläroböcker mellan 2003 och 2016 fortfarande ges ett begränsat, men varierat utrymme. Representationen av kvinnorörelser är beroende av vilket historiskt perspektiv som författarna tillämpar samt om kvinnorörelser representeras som en självständig aktör eller inte. Läroböcker som inkluderar kvinnorörelser i större utsträckning använder ofta ett mer analyserat språk och kopplar rörelserna till konkreta samhällsförändringar. Denna undersökning har belyst olikheter i representation mellan historieläroböcker samt hur dessa påverkar läsarens bild av historien. Denna medvetenhet är avgörande för förståelse av kvinnorörelsers kamp i marginalen - som fortsätter än idag. 36 Käll- och litteraturförteckning: Källmaterial: Alm, L-G. Milstolpar - Historia A. (Natur & Kultur, 2007). Berglund, L. Perspektiv på historien - Socialhistoria. (Gleerups, 2013). Nyström, H., Nyström, L. & Nyström, Ö. Perspektiv på historien 1b. 2:uppl. (Gleerups, 2016). Nyström, H., Skärstrand, L. & Nyström, Ö. Perspektiv på historien A. (Gleerups, 2003). Skolverket. 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. (Utbildningsdepartementet, 1994). https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30998 (Hämtad 10/4-2025). Skolverket. Läroplan för gymnasieskolan 1970. (Svenska Utbildningsförlaget Liber AB, 1970). https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/31215 (Hämtad 9/4-2025). Skolverket. Läroplan för gymnasieskolan 2011. (2011). https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- igymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan. (Hämtad 9/4-2025). Öhman, C. Sekvens Historia A. (Natur & Kultur, 2007). Litteratur: Ammert, N. Historieläromedel - en forskningsöversikt. Humanetten. 37 (2016): s, 140-153. https://open.lnu.se/index.php/hn/issue/view/45. (Hämtad 23/4-2025). Berg, B-M. Jämställdhet och kön. I Ammert, N. (red) Att spegla världen : läromedelsstudier i teori och praktik. (Lund: Studentlitteratur, 2011) s. 157–175. Burke, P. What is cultural history? (Polity press, 2004). Delegationen för jämställdhet i skolan. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. 37 (Elanders Sverige AB, 2010). https://www.regeringen.se/contentassets/469551b3d1684f31983b47f933010ae9/kvinnorman- och-jamstalldhet-i-laromedel-i-historia-sou-201010/ (Hämtad 16/4-2025) Delin, M. Kvinnorna saknas i skolans historieböcker. Dagens Nyheter. (2015-01-15). https://www.dn.se/nyheter/sverige/kvinnorna-saknas-i-skolans-historiebocker/. (Hämtad 9/42025). Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. Metodpraktikan. 5. uppl. (Wolters Kluwer Sverige AB, 2017). Hall, S. Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. (SAGE Publications, 1997). Johnsson Harrie, A. Staten och läromedlen. Doktorsavhandling. (Linköpings universitet, 2009). https://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:217963/FULLTEXT02.pdf Jämställdhetsmyndigheten. ”Det är det här som ger oss kraften” - Fallstudie om kvinnors organisering och organisationsbidragets ändamålsenlighet. (2021). https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/wepgd5zh/bilaga-1-kvinnors-organisering- 202104-20.pdf?utm_source=chatgpt.com (Hämtad 13/4-2025). Jämställdhetsmyndigheten. Viktiga årtal. (2021). https://jamstalldhetsmyndigheten.se/fakta-om-jamstalldhet/viktiga-artal/ (Hämtad 15/4-2025). Olsson, A. Läroboken i historieundervisningen. Licentiatavhandling. (Umeå/Falun, 2014). https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:718123/FULLTEXT01.pdf. Skolverket. I enlighet med skolans värdegrund?. (2006). https://www.skolverket.se/getFile?file=1659. (Hämtad 9/4-2025). Wicke, K. Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Doktorsavhandling. (Göteborgs universitet, 2019). å: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/54445 38