Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitized at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. T h is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima-ges to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M N:R 3Ö C1393) A. 26:TE ÅRG VANLIGA UPPLAGAN. SÖNDAGEN DEN 21 SEPTEMBER 1913. LOSNUMMERPRIS: 12 OREUTGIFVARE: IOHAN NORDLING, PPWRP?m I i I^mpünm JßjlUi’ IMMI. [ K gl ... . .. ' HF I ' El.:.'...... _. .....1. ■......... ... -..............1 mmBäMfZi^ jt't\ T&Jf m CA^///?JÿP/ dŸ DEN UPPSALIENSISKA STUDENTSÅN- gens ypperlige historic»graf, själf en af dess förre anförare, numera rektorn i Plärnösand Gottfrid Kallstentus, har godhetsfullt tillmötes­ gått Iduns uppmaning att för EN 30 MAJ 1813 ÄR DET FOR- sia tämligen säkra datum i upp­ salasångens historia. Då sjöngs af siudentbeväringen första gången offentligen Haeffners spritt nya fyrsiämmiga manskör ”Samloms, bröder, kring frihetens fana”. Texten var af Alterbom speciellt skrifven såsom ”Sång för den exercerande sfudenfcorpsen 1813”. Det var den nyantagna beväringsinrällningens första år, och det är min tro, att det var sam­ lingen under fanorna, som för första gången åstadkom den samling af uppsalastudenter ur skilda nationer, som var en nödvändig betingelse för skapande af studentsång i vår tids mening. Äfven om kvarteiisångsöfnin- gar redan tidigare hållits inom uppsalastu­ denternas led, ja, äfven om en annan Hæff- nersk manskör, ”Under Svea banér”, möj­ ligen kan såsom tonsättning dateras så tidigt som till 1809, måste enligt min mening ”Sam­ loms, bröder” och året 1813 anses som ut­ gångspunkt för den verkliga uppsalasången: den sång, som offentligen repre­ senterar uppsalastudenterna såsom kår. Uppsalasångens skapare var universitetets dåvarande director musices, den tyskfödde f. d. hofkapellmäsiaren J. C. F. H æ f f n e r. Under de första åren af dess lif skänkte han den hela dess dåvarande repertoar, efter de nyssnämnda sångerna närmast ”Vikingasä- ien”, uppförd å en fest den 27 februari 1814 till firande af Kielerfreden, vidare den för­ sta serenaden ”Hulda Rosa” (en omarbet­ ning af en aria från hans slockholmsfid med ny text af Atierbom), det oöfverträffliga ar­ rangemanget af ”Viken, tidens flyktiga min­ nen”, sjungen af studenterna vid sekularfes- ten 30 november 1818 och tre ståtliga sånger, hvarmed studenterna den 1 december 1819 å en stämningsfull fest hyllade dagens namns­ dagsbarn, kronprinsen-kansleren Oskar. Vid sistnämnda tid började emellertid äfven in­ födda uppsalakompositörer försöka sig i den nya genren, redan 1818 Haeffners lär­ junge och med tiden efterträdare J. E. Nordblom (”Se, dimman hvälfver sig från fjällets topp”), 1820 B. G. E k e b e r g, unge­ fär samtidigi E. G. G e i j e r och korf efferåt C. S j ö g r e e n (”Stjärnsången”). Då studentsångens uppgift var att repre­ sentera studeniopinionen, framträdde den snart som en hyllning åt framstående perso­ ner, främst naturligtvis åt de kungliga vid ankomst och afresa eller andra betydelse­ fullare tillfällen, men äfven ål enskilda be­ römda män. Från hösten 1819 synes det ha blifvit tradition, att Geijer skulle följas hem under sång från den sista offentliga föreläs­ ningen för terminen, och 1823 och 1824 hyl­ lades Tegnér vid besök i Uppsala med sång­ uppvaktning och hurrarop. Med sången den 30 nov. 1818 var grunden lagd till årligt hög­ tidlighållande af en fosterländsk minnesdag. Den 30 april 1823 tillkom ännu en dag, som årligen firats, Valborgsmässoaftonen, då vå­ ren definitivt hälsas välkommen till ung- domsstaden med v. Kapfelmanns odöd­ liga ”Våren är kommen”. Några regel­ bundna öfningar af ”Allmänna sången” — Ostgöta Nations hus. Allmänna sångens lokal efter 1902. såsom samlingen af alla studentsångare mot slutet af 1820-ialel började kallas till mot­ sats mot de särskilda nationskörerna — förekommo emellertid icke förr än höstter­ minen 1827, då en ung sörmlänning C.* J. L. Andersson samlade alla sångarna un­ der sin spira till tre terminers duktigt arbete. Sedan A. lämnat universitetet, låg arbetet åter en tid nere. I slutet af september 1830 befann sig en dag vid pass ett hundratal studenter och studentämnen tillsammans på ångbåten ”Uppsala” på resa mellan Stockholm och Uppsala. Bland de resande var också då­ varande magistern, sedermera docenten och slutligen professorn O. F. Tullberg, som på eftermiddagen föreslog en gemensam bål och kring sig samlade alla, som kunde sjunga. Kören blef inte så liten, och sången gick skapligt nog. När stämningen stigit, föreslog Tullberg i ett litet anförande, att alla närvarande skulle verka för att alla sån­ gare inom studentkåren sammanslöte sig till gemensamma, regelbundna öfningar; själf skulle han gärna åtaga sig att leda öfnin- garna. Förslaget vann allmänt bifall, och när Tullberg efter någon tid genom anslag på alla nationslokaler sammankallat alla sångare till öfning, inställde sig inte mindre än 250 man — nära tredjedelen af hela stu­ dentkåren. Då Allmänna sången denna höst första gången lät höra sig offentligen, den 30 november, kom hela Uppsala på benen, och så snart ångbåtstrafiken följande vår öppnats, strömmade skaror af stockholmare till Uppsala för att höra på repetitionerna. Under Tullbergs ledning firade nu All­ männa sången stora triumfer, framför alli vid sekularfesien den 6 november 1832, då ej mindre än tre nykomponerade storartade hymner utfördes: Geijers ”Fädernesland, hvars härliga minnen fylla med vördnad yng­ lingens själ”, Tullbergs ”Hjältar, som bedjen, striden och blöden” samt Haeffners ”Låt dina portar upp, du minnenas ljusa tempelgård”. Den sistnämnda utfördes, under det proces­ sionen tågade in i domkyrkan, och den 73- årige Hæffner ledde kören själf med dar­ rande hand; följande vår var han död. Uppsala Gille. Allmänna sångens lokal före 1902. detta festnummer här nedan i korta drag skis­ sera Uppsalasångens 100-årshistoria. Vi an­ befalla föröfrigt åt alla- intresserade hr Kall- stenii i dagarne utgifna bok, utförligare an­ mäld i slutet af detta nummer. Medan Tullberg 1835 till våren 1837 befann sig på utrikes studieresa, torde sången hafva ledis af J. W. de B r u y n, och 1838 till våren 1843 leddes den af C. J. O. Laurin, seder­ mera kollega i Visby, död i Brasilien 1853. Laurin skänkte studentsången flere vackra kvartetter, främst af alla ”Mitt lif är en våg”. Han skänkte den äfven en fast organisation, i det alt Allmänna sången den 7 december 1842 formligen konsfifuerades som förening med afgifter och stadgar. Afgifterna tyckas visserligen så godt som genast ha värki bort, och äfven i andra fall tillämpades knappast någonsin stadgarnas föreskrifter. Från och med Laurins sista termin tillkom tid efter annan ett nytt moment som en sporre i fråga om uppsalasångens utveck­ ling: konkurrens med öfriga nordiska studentkörer å de skandinaviska studentmö­ tena. De studentmöten, i hvilka uppsala­ sången verksamt deltagit, äro följande: Upp­ sala 1843, Lund och Köpenhamn 1845 (”dei stora studentmötet”), Kristiania 1852, Upp­ sala 1856, Lund och Köpenhamn 1862, Kri­ stiania 1869 och Uppsala 1875. Den första verkliga elitkör af studentsångare, som ut­ gått från Uppsala, torde hafva varit siudeni- möteskören 1845, då ryktet om lundasångens triumfer under Otto Lindblad satte alldeles särskild fart på inöfningsarbetet. Uppsalasången hade nu åter efter par min­ dre betydande namn, C. J. Björck 1843—44 och C.L. Anjou 1844—45, en alldeles yp­ perlig ledare, F. R. O. Meijerberg. Un­ der denne hölls den 25 november 1845 den första af sångföreningen själf i eget — eller rättare i studentkårens — namn gifna stu­ dentkonserten. Förut hade visserligen större eller mindre studentkörer ganska ofta ända från början af 1830-talet biträ dt pä kon­ serter i Uppsala för att locka publik. Den första studentkonserten bief en stor triumf. Sedermera ha under tidernas lopp gifvits 217 konserter. Meijerberg afgick från sin post på grund af sjukdom med utgången af höstterminen 1845. Han efterträddes då af G. Wenne r- b e r g, som likaledes endast tjänstgjorde en enda termin. Wennerbergs korta förbindelse med uppsalasången blef emellertid uppsla­ get till den märkliga tonsättning af student­ sånger, som börjande med året 1847 som en mäktig flod sköljer fram genom de sista åren af 1840-talet och de första åren af 1850-talet, skapande sånger sådana som ”Frihet bor i Norden”, ”Bjöd så i Thule”, ”Stå stark”, ”Så säga Sveriges studenter”, ”O, Gud, som siy- rer folkens öden” och ”Hör oss, Svea”. Denna mäktigt ökade repertoar måste inne­ bära en stark uppryckning af studentsången, hvaraf Wennerbergs efterträdare J. L. En g- ström 1846—1850, À. M. Myrberg höst­ terminen 1850 och J. A. Josephson våren 1851—våren 1852 fingo draga nytta. Den sistnämnde tonsatte samtidigt med Wenner­ bergs egentliga studentsångsperiod flera af sina yppersta körer, såsom ”Rings drapa” och ”Vårt land”. Till studentmötet 1852 nyvaldes O. A. Arpi som studentsånganförare. Med ho­ nom fick uppsalasången den siörsta ledare- 614 - ^^1 J.c.Z HÆFFtILR ffiCSGGUMPiAR WEftRERBERG ü. A.JOôEPHôOrt C.A.F0^6ÀMAn. •Q5CAR ARPI GOTtFR. KAE-ÂTEHrUvSRUBEH UljEFQRB SMsaS isàmi^Üü wxm> ymmm. jc^r^ MMeera asg^ cJYdydui an fiTuLte Pki DEN POR- trättserie af Upp- saliensiska sång­ anförare, vi hoir ha nöjet meddela, torde äga sitt sär­ skilda intresse för sin relativa full­ ständighet, hvil- ken öfverträjfar allt hvad som för­ ut i den vägen sammanbragts. Det har också kostat oss icke så liten möda, efter­ forskningar och korrespondens att åstadkomma denna samling, som alltifrån slu­ tet på 1830-talet icke uppvisar nå- 18/3-19/3. gångna seklets uppsaliensiska sånganförare ter sig på följande vis: Hcejfner 1813 -1827; C. J. L. Andersson ht. 1827—ht. 1828; J. U. Ekmark vt. 1829— vt. 1830; O. F. Tullberg ht. 1830— vt. 1835; J. W. de Bruyn 1835 —1837; C. J. O. Laurin vt. 1838— vt. 1848; C. J. Björck ht. 1843— vt. 1844; C. L. Anjou ht. 1844— vt. 1845; Gunnar Wennerberg vt. 1846; C. J. L. Engström ht. domsportrcitt jran de gyllene stu­ dentåren" och äga därigenom ett ökadt historiskt värde. Den fullständiga listan på det gon lucka med undantag af Mei- j erber gs korta in­ terregnum höst­ terminen 1845. Ett par af bilderna utgöras också af förut aldrig re- 1846—vt. 1850; A. M. Myrberg ht. 1850; J. A. Joseph­ son vt. 1851—ht. 1852; Oscar Arpi juni 1852—vt. 1871; C. A. Forss- man ht. 1871—ht. 1874; I. E. Heden­ blad vt. 1875—ht. 1901 samt ht. 1907—vt. 1909: Ruben Liljefors vt. 1902; Gottfr. Kall- stenius ht. 1902 — vt. 1907; . With. Lundgren ht. 1909. - 615 - begåfning, den antagligen någonsin haft, i spetsen. Han ägde en fullkomligt oupp- hunnen förmåga att ”ta” studentsångarna och en enastående energi. Under Årpis långa tid vann också uppsalasången det högsta rykte, den någonsin nått. 1867 gaf Ärpi sig som bekant ut på det vågspelet att fara till Paris med 100 man för att upptaga täflan med all världens kvarieitsångare. Nå, själfva täflan var tämligen misslyckad, fast­ än uppsaliensarne hemburo kejsarinnans prix d’excellence unigue, den hög­ sta utmärkelse, som kunde vinnas, och fastän underrättelsen hemma i Sverige iände alla hjärtan i hänförelse. Täflingen försiggick nämligen i ett fullkomligt ruckel, inför en allt annat än distingerad musikpu­ blik, och de flesta täflande körerna voro rent jämmerliga. Men några dagar efteråt fick man sjunga på själfva Stora Operan, världens förnämsta musikplats, och publi­ kens hänförelse där var omåttlig. Våren 1871 gaf Arpi sina fyra sista kon­ serter. Han efterträddes då af den unge sörmlänningen C. À. F o r s s m a n, numera prost i Huddinge. Forssman företog som­ maren 1873 med 'en 60-manna-kör en syn­ nerligen framgångsrik sångarfärd till mel­ lersta Sverige, en färd, som icke öfverträf- fats af någon, om icke af nästföljande års liknande färd till Norrland, då de norrländ­ ska kuststäderna uppvisade en konsertpu­ blik, som ofta öfversteg stadsbefolkningens hela numerär, lindebarn inberäknade. Vårterminen 1875 öfvertogs ledningen af Forssmans landsman I. E. H e d e n b 1 a d, som sedan oafbrufet kvarstod i 54 terminer. Hedenblad införde prof för Inträde i sång­ föreningen; förut hade man helt enkelt ställt sig i en stämma och sjungit. Vidare införde han krafvet på att man å konsert skall sjunga utantill, hvilket gör, att dirigenten kan spela på kören som på en orgel, när allt är konsertfärdigt. Hedenblad var en ypperlig dirigent, som särskildt vårdade sig mycket om nyanseringar och textuttal. Så populär som Arpi blef han aldrig; därtill var han till sin natur alltför reserverad. Utom stora triumfer under ett flertal sångarfärder med elitkören O. D., stiftad 1853 och stående un­ der Hedenblads ledning från 1880, skar han friska lagrar å bl. a. två parisfärder, 1878 och 1900. Hösten före den sista paris­ färden, den 29 och 30 november 1899, firade han sitt 25-årsjubileum som studenlsångan- törare med storartade konserter i Uppsala och Stockholm. Vårterminen 1902 var R. Liljefors an­ förare. Efter honom tjänstgjorde 1902— 1907 G. G. K a 11 s t e n i u s, under hvars tid ge­ mensamma konserter gåfvos af Lunds och Uppsala studentsångföreningar våren 1905. 1907—1909 var Hedenblad åter dirigent, och efter dennes död valdes W. Lundgren som fortfarande med kraft och framgång leder kören. Uppsalasången har under de gångna åren åtnjutit en popularitet, som väl må betraktas som enastående. Då den nu rustar sig att fira sin hundraåriga tillvaro och därför lå­ tit appell utgå till gamla uppsalasångare landet rundt att samlas under fanorna till gemensam sångarfröjd, har denna appell också mötts med sådant intresse, att Upp­ sala den 20 och 21 september 1913 kommer att få se och höra den mest imposanta stu­ dentkör, som någonsin varit samlad i vårt land. Sjungom studentens lyckliga dag! GOTTFRID KALLSTENIUS. Stora Torget i Uppsala på 80-talet. “Allmänna sångens“ stora dag i Uppsala. Ett litet minne från 1880-talet TRÂLANDE FRÅN KLARBLÅ himmel hade solen denna vår nästan sommarlikt gassat ned i flera veckor öfver Uppsala­ slätten, och den lilla idylliska, ännu ej af skandalhus och elektriska spår­ vagnar banaliserade staden låg leende i en helt ny skrud. ”Svaribäcksgubbarne” hafva gjort sin ori­ ginella, stolta och alltid lika uppmärksam­ made promenad nedför Fyris, lemlästat dammborden vid ”Kvarnfallet” och i ry­ tande, rasande, jublande fart kastat sig vi­ dare under gamla Nybron förbi Västgöta- spången och alldeles massakrerat fördäm­ ningarna vid Islandsbron. Det har varit festaftnar för ungdomen, både den kvinnliga och manliga, som allt uppifrån Dombron och ner till Flusterprome­ naden kantat åstränderna och under jubel följt de alnstjocka, grönblå isblockens vår- karneval genom staden. Under kanonsalut från Hagalund har Fyris I letat sig fram till sin landningsplats midt för Hellmanska huset (det s. k. vershuset, därför att så många skalder där hade sitt hem), svanorna äro utsläppta i Sloitkällans damm, de för året nymålade gröna sof­ forna äro utsatta invid häcken utanför Kil- stedtska trädgården, numera inrymmande idrottsbyggnaden, och midt emot står en lång fil af gammalmodiga, trefliga droskor, vän­ tande att föra nöjeslysten ungdom ut till Ek- lundshof. Flustret har nyss slagit upp sina portar, och den ”Fredrikssonska” orkestern om fem man spelar vårmelodier och Gluniar, medan Ullanders billiga punsch rinner i strömmar från balkongen, inne i lusthus och bersåer. Ute vid ”Sandgropen” hafva tussilagor och backsippor redan smyckat marken med sina ljusgula och violetta färger, och i Flusterpro­ menaden komma skaror af barn, som ute i ”Kronoparken” mellan de höga susande lal- larne plockat vårens första blåsippor och Gamla Nybron och ”Politiska knuten”. kanske uppe vid ”Knäppingen” äfven hittat de allra första hvitsipporna, som ej iåla vid de kramande, varma barnahänderna, utan vid ankomsten till staden hänga hufvud och sloka sina blad, men ändå alltid finna kö­ pare bland entusiastiska och blomsteräl- skande studentgossar. Det är vår, strålande, sjudande vår i Upp­ sala, och ve den student eller skolyngling, som skjutit upp någon del af sitt studiepen- sum till denna tid! Det finns ingen möjlig­ het att samla tankarna en sådan vacker dag i Uppsala, då t. o. m. bokstäfverna i Nor- becks allvarliga dogmatik hoppa som gräs­ hoppor omkring hvarandra, och siffrorna i logaritmlabellen börja röra på sig som de vaknande myrorna i stacken. Men uppe på Stora Gillesalen och på Norr­ lands nation arbetar man under högtryck. Till det nybyggda nationshuset har man nämligen förlagt marskalkskonioret, och där har förmiddag och eftermiddag till långt in på nätterna öfvermarskalken Kalle Skog med en trogen stab sitt hufvudkvarter för att ordna och bereda allt till ”allmänna sån­ gens” stora dag, vårkonserten och vårfesten. Kalle Skog är en durkdrifven, lugn och skicklig general, och hans rad af merendels stora och ståtliga adjutanter äro intresse­ rade, uppmärksamma och lydiga. Det gäl­ ler icke blott den vanliga fördelningen af ”kvarteren” uppe i Aulan, inbjudningen till honoratiores, trycksaker från Berlings bok­ tryckeri, textböcker, program etc., nej, det blir i år en särskildt festlig prägel öfver det hela, ty det är nästan afgjordt, att några medlemmar af kungliga huset ämna bevista konserten — huru många vet man ännu ej bestämdt, men säkert är, att prinsarnes f. d. guvernör, landshöfding Gunnar Wennerberg, kommer att öfvervara den festliga dagen, och det är nog att sätta de ungdomliga sinnena i brand. Och uppe på Stora Gillesalen knogas det de sista aftnarna timme efter timme, och där står på sin lilla upphöjning Ivar Eggert Hedenblad omgifven af tvåhundra femtio gossar, och han stampar, han skriker, han slår i nolställaren, han sjunger f ö r en liten fras, som första basarna hafva svårt att klara, han slänger taktpinnen, ruskar sin yfviga man, och så skyndar han ned till fly­ geln och spelar igenom ett par takter. Det gäller en ny komposition af Wenner­ berg, en storslagen, men svår ”Bön”: ”Fredens välsignelse! Vidgade tegar, ymniga skördar, lättare samfärd, ökad befolkning, mildare lagar, stigande odling, gaf du i nåd oss, Herre barmhärtige!” Stackars första basar! Nyss ha de fått huden full, därför att de sjöngo alltför rått sitt solo i Reissigers ”Der lever Sang på Folkets Munde”, och nu skola de försöka sjunga trioler på ”mildare lagar”. Svetten pärlar från anförarens panna, han tar sig med vänstra hand under hakan, han försöker le och se mild ut, men han är ännu missbelåten med andra tenorernas fras ”sti­ gande odling”. ”Så kommer andra versen!” ropar han. ”Pass på, mina herrar! Tänk på motsätt­ ningarna! Mörkt! Dystert!” ”Fredens förbannelser! Gåfvornas missbruk, själfviska sinnen, vekliga vanor, hån emot Dig, knäfall för mammon, afund och kif Du gaf oss, o, Herre rättfärdige!” ”Observera andra basens giss! Det ska låta som ett mummel från en ond värld,” ryter Ivar Eggert, och basarna lappa till med sitt giss så våldsamt, att det nästan stiger till ett 616 a, färdigt ait ruska omkull domkyrkan utan­ för. ”Dåligt, dåligt!” skriker liedenblad, ”men fortsätt!” Och så kommer själfva bönen, tolf mäk­ tiga slutiakter, kvidande, stormande, bön- fallande: ”Tag dem då båda åter ifrån oss, Herre, allsvåldige!” Färdig blef den aldrig rikligt denna Wen- nerbergs sista gåfva till ”allmänna sången”, men hvarför las den aldrig upp på nytt, frå­ gar undertecknad allra vördsammast? — ”Hvar ha vi första tenorerna i afton?” un­ drar Hedenblad. ”Jo, def är kollegium på Asis i kväll,” upp­ lyser i hög falsett stämfiskalen Pipi, sprut- röd i syna af sångarentusiasm och alltför många och höga b:n. Men han har knappt hunnit svara, förrän dörren slås upp, och in tåga Nisse Behänder, Virgo, Lindqvist och i deras kölvatten en hel rad O. D. gossar, dels förhindrade af kollegium att komma förut, dels upptagna af sista aftonen för våren på Taddis, kaffe och ”pu” hos Jenny på Fyris I eller andra viktiga sysselsättningar. Nu blir det lif och klang i sången, och den ena bataljhästen efter den andra repeteras endast med smärre afbrott till anförarens stora förnöjelse. Men nere på S:t Eriks torg slår sedan en half timme tillbaka en ganska kompakt män­ niskomassa och väntar, mest damer. Det är ”allmänna sångens” sista repetition, ty i mor­ gon skall det stora slaget stå, och man vän­ tar att få höra några toner äfven utomhus. Först klockan half tio börjar sorlet i Gille- trappan, ett böljande haf hvitmössor väller ut genom dörrarna, hvar och en gnolande på sitt lilla svaga ställe i någon sång. Heden­ blad är trött och lämnar pinnen till Arvid Åkerlind, och under tonerna af ”Ofver fjäl­ larna grå” bär det af Västra Ågatan nerför. ”Men som en högtid, tyst och andäktig, sijärnsmyckad präktig, står på bergen vin­ ternatten lång”, klingar och ekar det så gladt mellan husraderna. Och nere framför Flustret slår man ring, och i den stilla ljusa kvällen stiger som en tyst bön mot höjden ”O, hur härlig majsol 1er”. Det är vår, vår i Uppsala, och i mor­ gon skall ”Hon” — befrierskan — få sin stora sedvanliga hyllning, den som ”all­ männa sången” i trettiosju år alltifrån 1849— 1886 ägnat henne uppe i Carolina Redivivas gamla härliga sal, men som nu sedan några år tillbaka är förlagd till det nya universite­ tets ”Aula”. — Lika strålande och klar som under de gångna veckorna sken solen från molnfri him­ mel själfva konsertdagen ner öfver staden, där en rastlös ifver tycktes utveckla sig re­ dan strax efter frukost. Ofverallt på ga­ torna såg man studenter i frack och hvit halsduk utan öfverrock, naiionsvakimästare med hoprullade fanor på axeln, marskalkar, redan skrudade i blågula skärp och ett och annat herrgårdsekipage med landtbor. Det är torgdag, och de enda, som ej äro påverkade af stadens skälfvande festivitas, äro de tröga, lugna Upplandsbönderna. Fisk- handeln på S:t Eriks torg, blomsterhandeln nedanför Gillet och försäljningen af ägg efter åkanten går sin jämna lunk, och N. P. Svanfeldt, iklädd blå kavajdräkt och hvit väst, gör sin ordinarie rond, hälsar, 1er, synar och gör uppköp. Nu har första Stockholmståget kommit! Det syns på landåerna, som komma förbi Lundegvistska bokhandeln och lastade med ungdom köra öfver den höga, buktiga Ny­ Slottet och Slottsdammen. Tfj* I S % .% 8 II 8: à ' •- bron upp till Gästis. ”Såg du? — Stock­ holmsflickor! Stiliga hva? Hon med svarta ögona! Jag tyckte hon titta på mig,” säger den lille västgöten Piggelin till sin kamrat, där han står vid ”Politiska knuten” och för­ söker verka Don Juan i sin tämligen urväxta frack. Vagn efter vagn med kavaljerer, mammor, fäsimör, systrar och mostrar rullar in i staden till olika hem, nationslokaler och matlogi. ”Men hvad betyder det? Där kommer landshöfding H—n i uniform, gående Drott­ ninggatan nedför. Och titta! Äreport i Gästishörnan!” fortsätter den allt observe­ rande Piggelin, som aldrig förr upplefvat en dylik ståt i Uppsala. — ”Det vet du väl, att kungen låtit underrätta, att han följer med prinsarne och kommer hit kl. half 12,” sva­ rar den långe förste basen, kandidat Smör­ gren, där han petande tänderna kommer ut från sillfrukost med porter på Fenix, repe­ terande den svåra rouladen ”Kom armod, kommen Österns sla-a-a-a-hafvar”. ”En stor dag för det lilla Uppsala,” ifyllde andre basen, medicinaren Brumström, och så börjar man draga sig ner mot järnvägsstation. Där kommer Upplänningarnes vaktmästare Ström och har både nationens fana och kö­ rens lilla slandar på axeln. Han stannar en stund lugnt vid ett salustånd, talar med en torggumma, omringas af beundrare, då han talar om sin bekantskap med kung Oscar från ett föregående besök, får en kringla att tugga på och tågar vidare, hack i häl följd af den svettdrypande lille vaktmästaren Win- gvist, som knogar på det stora, tunga uggle- banéret, orolig öfver, att ordinarie fanbära- ren Gustaf W., västmanlänning, icke kunnat anträffas, hvarför vaktmästaren söker upp­ snappa en annan i hans ställe. Studentkårens ordförande har ätit fru­ kost på Gillet för att i lugn och ro kunna tänka öfver sina femton tal, dels till kungen, dels i trädgården på efter­ middagen och dels — de flesta — vid nationernas bal efteråt. Han är blek, hans ögon stirra frånvarande, han hälsar distrait, och munnen går i ett kör: ”Eders majestät, Uppsala studentkår har” — — — ”Tjänare på dig, stor dag i dag!” afbrytes han af Brumström, som kommer ut från ”Fällknif- Odinslund med Obelisken och Trefaldighetskyrkan. ven”, där han kritsat en spritt ny mössa och rent söndagsblad utan porterfläckar på. ”Litet brådtom, kära bror,” säger ordfö­ randen och kilar snedl öfver torget förbi De Geerska gården på Kungsängsgatan. ”Ers majestät — stor dag i dag! — nej för tusan! — mina damer, ni som tillhöra den nu lefvande — Nej! — nu måste jag skynda mig.” — Nere vid järnvägsstationen råder det re­ dan stor brådska. Ärkebiskop Sundberg har kört fram med sitt ekipage, fanorna ha de­ lats ut, och kåren står uppställd ute på pla­ nen med sångarne och Hedenblad längst fram. Det liknar ett fält med Chrysanthe­ mum, fanorna svaja för den labra vårvinden, och öfver def hela — sol — sol! — vårsol i Uppsala!! Tåget signalerar, det blir tyst, pausen blir odräglig, Hedenblad lar ton, pröfvar stäm­ gaffeln för örat, titlar mot skyn, 1er, och plötsligt brusar kungssången ut öfver pla­ nen, alla hufvud blottas, och där står spän­ stig, vacker och leende kung Oscar, omgif- ven af sina söner, några ståtliga uppvak­ tande och först och sist Gunnar Wennerberg. Ögonblicket är högtidligt, sången vacker, ordförandens tal bra, kungens svar kraftigt, och fem minuter efteråt är det ett allmänt kaos. Kåren upplöses på planen, vänner uppsöka hvarandra, stor villervalla, polis- mäsiar Raab olycklig, vansinniga order gif- vas, poliskonstaplarna missuppfatta, och det hela — pannkaka, som kungen och hans följe icke fått bevittna. Han är redan på väg till ärkebiskopshusel. — Klockan tolf eller några minuter före har scenen helt och hållet förflyttats upp till uni­ versitetet och dess omgifning. Med ingång från Ofre Slottsgatan har den stora kören börjat samla sig i "ryttargån­ gen” bakom Aulans absid, och under ett ide­ ligt kacklande, som då och då nedtystas af Hedenblad och stämfiskalerna, inmundigas hafresoppa af tenorerna och porter af ba­ sarna, för alt ”klara struparna” i och för de väntande strapatserna. Inne i själfva Aulan är stämningen så myc­ ket högtidligare. Kvarter efter kvarter fyl­ las så småningom både nere i salen och uppe på läktaren af en vårligt och välvilligt stämd publik i förmiddagsdräkt, damerna i sin nyaste vårdress och hattar i alla regnbå­ gens färger, och unga vackra flickor utgöra den öfvervägande procenten. De ”finaste”, men i akustiskt hänseende sämsta kvarteren A. och B. äro reserverade för honoratiores och akademistaten, och vid hvarje kvarter posterar en à två marskalkar för att troget vaka öfver ”de sina” (icke kvarteret, nej, vanligtvis en enda — en liten flirt — en liten kärlek — en liten fästmö —J. Vid hvarje pelare är placerad en fanbärare med sin nations fana — numera visst bori- lagdt — och vare sig man är marskalk, fan­ bärare eller sångare, är man denna dag en ytterst viktig person. På slaget en kvart öfver tolf slås portarne till ”försalen” upp, alla resa sig, och eskor­ terade af rector magnificus, inspector mu- sices, kabinettskammarherrar, uppvaktande, adjutanter, öfvermarskalken och tio utvalda marskalkar skrida konungen och hans tvenne söner jämte Wennerberg ned för midtgån- gen till de särskildi för dem framsatta sto­ larna, under det ”Ur svenska hjärtans djup en gång” ljungar som en fanfar genom salen. Första numret på programmet är Wenner- bergs hymn ”O, Gud, som styrer folkens öden”. Jag tror aldrig jag hört den sjungas så vackert, så upplyftande skönt! Man märker, att litet hvar gärna velat stå­ ende åhöra denna kompositörens största - 617 - skapelse, men då inlei initiativ i den vägen iages från högre ort, förblir man sittande, andlöst sittande, medan vårsolen i sin mest bländande glans sänder ett knippe gullgula kaskader ner genom takets laniernin. Wennerberg själf sitter orörlig och ser med sina stålblå ögon på sångarne. Då och då följer underläppen med texten. I basar­ nas passage: ”Den är deras värn i mulna faror” nickar han belåtet åt deras djupa malmklang, men tycks samtidigt liksom mar­ kera, där han sitter med högra benet kastadt öfver det vänstra, att tenorernas ackom­ panjemang skall vara mer markeradt. ”Det ska låta som regndroppar,” sa han en gång om detta ställe. Sista reprisen är han nöjd med. Det syns, ty han lutar sig framåt, sticker handen i bakfickan, letar fram snusdosan och tar sig en duktig pris, och när sången är slut och applådåskorna, i dag speciellt riktade till skalden-komposiiören, tystnat, räcker kun­ gen sin vänstra hand till Gunnar, som denne gemytligt iar utan vidare högtidlig kunglig ceremoni. Isen är bruten, rösterna låta härligt, He­ denblad är solsken, och under stigande en­ tusiasm fortskrider programmet. Solokvartetien Cd. v. mer än dubbel] i Ru- bensons ”Korsfarersang” låter bedårande med Bellander och Rappe, Wolf och Kjellin, Sigge Bolin och Rogberg, Theorell, Laurell och Ekberg i de fyra stämmorna, och med första afdelningens slutnummer är kulmen nådd, och ”allmänna sången” har lagt en ny lager till sina många föregående. I stället för solosång och för alt ge tillbör­ lig omväxling åt programmet framträdde så Uppsala-sångens elitkör, d. v. s. i detta fall Orphei Drängar, och gjorde furor med sina prestationer. Hur sommarljust, gladt och lyckligt klingar icke Kjerulfs oförgätliga ”Og raeven laa”, där Nisse Behänder med sina klockrena to­ ner lade minst fyrahundra flickhjärtan för sina fötier, och när så Lange-Miihers alltid lika tjusande ”Kornmodsglandsen” stod med på programmet och utfördes som aldrig förr, ja, då ”sprack dom” som det så fult, lustigt heter på det speciella sångarspråket, när publiken, isynnerhet när det står ”applå­ der undanbedes”, basar på ändå. Andra afdelningen lyckas lika bra. Den inledes äfven med en Wennerbergs-hymn: ”Säg oss ditt namn, du fruktansvärde”, där en och annan spjufver i andrabassiämman i stället för ”mördarefejd på lif och död”, dammar i med ”bagare Feith på lif och död”. Denna sång kan dock aldrig blifva riktigt populär, mest på grund af sin något svul- siiga och kanske äfven icke fullt förståe­ liga text, och den nyinöfvade, från general­ repetitionen kända ”Bönen” slog icke fullt igenom, hvilket dock nu liksom alltid blef fallet med den käckt och spydigt skrifna kanonartade ”Så Coniigit in Lenom”, hvilken måste bisseras. Jakob Axel Josephsons ”Stjärnorna tindra re’n” — denna så specifikt Uppsalamätiade serenadsång gjorde, som alltid, lycka, och när efter de traditionella vårsångerna ”O, hur härligt” och ”Våren är kommen”, man som da capo gaf nyssnämnde kompositörs ”Vårsång” kände så väl sångare som den speciella Uppsalapubliken den äktäkta, oför­ klarliga vårstämningen i luften: ”Vårliga vindar draga skyarnes dok det tunga undan för solens unga blick, för dess strålande glans. — Jublande lärkor glada nicka fill vänligt möfe, Parti af Fyrisån med Domkyrkan. sippor ur drifvans sköte lyfta sin blyga krans.” Ja, det är och förblir något outgrundligt med denna säregna vårstämning därborta på den för många så fula slätten, en stämning som vi äldre, hvar vi än hamna, aldrig kunna göra oss fria från — en blandning af för­ hoppning, längtan och kärlek, som endast toner, aldrig ord, kunna återgifva. Det var nästan traditionellt, men en tra­ dition, som man höll på och älskade, och som sedan under åren endast sorgliga politiska förhållanden kommo att rubba, att dessa vårkonserter skulle afslutas med Kjerulfs tjusande ”Brudefaerd i Hardanger”. Så äfven nu — utförd på ett mästerligt, oför­ gätligt sätt, — och sedan kungen, prinsar och publik stående till fosterlandets och Wen- nerbergs ära åhört ”Hör oss, Svea”, och so­ len kastat sina sista hälsningsstrålar ner öfver den glada och belåtna publiken, var denna ”allmänna sångens” vårkonsert slut — endast ett minne, men ett minne för lif- vet, särskild! för all den ungdom, som med tårade ögon och klappande hjärtan lyssnat till dessa toner, som alltjämt ”ädla känslor föder”. Så snart konung Oscar med uppvaktning dragit sig tillbaka och tagit plats utanför kanslersrummet i försalen, skyndade alla ut för att bevittna ”allmänna sångens” årligen återkommande ståtligaste ögonblick under hela arbetsåret, då den under tonerna af Heeffner-Alterboms år 1814 komponerade ”Vikingasäten, åldriga lunder” steg för steg och med tillhjälp af en anförare i hvarje stämma och företrädd af fyra led marskalkar i blågula skärp skrider ned för den norra trappan mot stora utgången. Originellt är att höra de båda basstäm­ morna ensamma, sedan tenorerna redan hunnit utanför universitetshuset, då de i sista reprisen: ”i spetsen ljungar Tor med hammarn ljus och stor” gå och såga på sina g:n i olika oktaver. Ännu i dag klingar för mina öron ekot af denna högtidsmättade sång, när ”allmänna sången” år 1886 om våren för allra sista gången tågade nedför Carolina Redivivas tolf halftrappor, som nu endast äro ett Flustret i Uppsala i slutet af 1860-talet. minne, men för mången gammal sångare ett ljust och vackert minne från lyckliga ung­ doms- och vårdagar i Fyrissladen. — Sedan det kungliga extratåget efter hurra­ rop och O. D.-sång afpolleiierais till Stock­ holm, inträdde två timmars paus, då hela Uppsala äter och slåss om matbitarne. Hvarenda vrå på alla upptänkliga matställen, både enklare och mera pretentiösa, är upp­ tagen af hungriga studenter och deras gäs­ ter, och nere hos Svanfeldt på Gästis är stora kaféet inredi till matsal, och till och med ute i tamburen bredvid ”hudafdra- garen”, som för fem öre per caput håller reda på tvåhundra hvita mössor, har man placerat bord, där kötträtterna afätas i djupa tallrikar och vaniljglassen gladeligen in­ mundigas med hjälp af gaffel och knif. Klockan half fem är kören kallad till ”Stora torget”, och i samma minut som kloc­ kan ljommar fem i den gamla domen, klingar ”Sångarfanan åter höjes”, fanor och stan­ dar lyftas, och det stora, hviia snöskredet slingrar sig Drottninggatan fram uppför den tunga Carolinabacken och in i Botaniska trädgården, där kåren våren till ära gifver sin sedvanliga fest. Och här uppe tonar i den ljumma våraf­ tonen den ena sången ljusare, gladare, mäk­ tigare än den andra, interfolierad af de tra­ ditionella talen och Upplands regementes vid denna tid mycket underhaltiga, seder­ mera och numera så briljanta musikcorps. Det är en stor skillnad nu och förr mellan dessa fester, och det kan inte nekas till, att de stora med dålig punsch fyllda nations- bålarna förr i världen icke alltid voro fult lämpliga för svaga hjärnor. Klockan half åtta är glädjen slut, festen afblåses, och med musik och sångare i teten aftågar man till Odinslund, där kören upp­ löses. Men nere på naiionssalarne är dansen re­ dan i full gång, då och då afbruten af en dubbelkvartett, som mer eller mindre dåligt sammansatt trakterar ”Till Österland vill jag fara”, ”Astri, mi Astri”, eller ”Joachim uti Babylon”. Och när den ljusa natten brutit in och det redan börjar purpras vid Österns bryn, är ”allmänna sången” uppdelad i ett tjugutal olika partier, som ända långt ut på Luthagen, nere vid Kungsängstull och uppe i Fjärdingen, servera sina sista toner i form af serenader. Och de obligatoriska ljusen tändas, gardiner rullas upp, och fönstren öppnas, basarna ”halsa” porterbuteljer och tenorerna dricka punsch ur glas som ”fina karlar”. Vid tonerna af ”Hvad blixt ur sköldmöns blickar” har blondinen yrvaken rusat ur sän­ gen, och nu sitter hon vid det öppna fönstret, mycket lindrigt klädd, gömd bakom gardi­ nerna och småruskar, medan hviimössorna där nere på gatan smäktande sjunga ”Du varma, varma själ” och ”Bort i rymden skyar tåga”, fastän det inte finns ett moln på den ljusa vårhimlen. Och under ”Sjung om studentens” tågar sångarskaran om hörnet till ”nästa” flicka, medan blondinen sitter drömmande kvar och ser ut öfver Ågatorna och Fyris och de ny- utspruckna kastanjerna och tänker öfver, hur härligt och roligt hon haft det hela dagen, och hur förtjusande det varit för en stock- holmstös att första gången i sitt lif vara en vår i Uppsala, för första gången i lifvet få serenad och först och sist att få bevittna ”allmänna sångens” alltid lika oförgätligt stora dag. — Stockholm i sept. 1913. KNUT NYBLOM. - 616 - Eit minne från student- O R 1851 OM SOMMAREN IN- bjöds Uppsala studentkår, in­ klusive ”allmänna sången” att jämte Lundensarne och Köpen­ hamns studenter gästa sina ”bröder” i Kristiania. Tyvärr måste Uppsali- ensarne cedera, men redan året därpå rea­ liserades planen. Af den kommitté som till­ sattes lefver ännu ordföranden, den snart nittioårige, dåvarande magister Carl Yngve Sahlin. De öfriga ledamöterna voro akademi­ adjunkten With. Erik Svedelius, docenten Theodor Rabenius, magister À. L. Nordvall oeh magister A. W. Staaf samt ”allmänna sångens” nyvalde ledare studeranden af Uppsala nation Oscar Adalrik Arpi. Som ett kuriosum bör omnämnas för in­ tresserade, nu i Uppsala studerande, att från detta år — 1852 — härstamma såväl den hvita mössan som studentkårens på första sidan af detta nummer afbildade stora standar, hvilket af Kristiania da­ mer skänktes till Uppsalastudenterna vid afskedsfesten på Klingenberg och öfverläm- nades med tal af professor Welhaven. Stan­ darets emblem äro: gult kors på mörkblå grund, i midten lyran och lagern, omflätade af klöfverbladet och öfverst på fanstången Mi­ nervas fågel: ugglan. Vid studentmötet 1856 återgäldade Uppsaliensarne denna gåfva, och en af Uppsala stads damer broderad fana öfverlämnades till norrmännen vid Obe­ lisken i Odinslund, af professor Bottiger. Af ”allmänna sången” afsjöngs vid detta till­ fälle en dikt af Thekla Knös på melodien ”O, yngling, om du hjärta har”, tyvärr för lång att denna gång återgifvas i Iduns spalter. — Men vi återgå till 1852 års färd, då strax före affärden den hvita mössan i sitt nuva­ rande skick efter mycken diskussion och många olika förslag antogs som kårmössa. Färden, i hvilken 288 Uppsalastudenter del- togo, från den 17 juni till den 4 juli, gick öf- ver Stockholm, Visby, Karlskrona, Malmö tmed bdsök i Lund) och Köpenhamn samt återresa i siorm med strandhugg i Göteborg, Malmö, Kalmar och Borgholm och vid åter­ komsten till Stockholm uppvaktning ute vid Haga slott för konung Oscar I, omgifven af sina söner Carl, Gustaf och Oscar. Femtio år senare eller närmare bestämd! den 11 juni 1902 sammanträffade ett tjogtal f. d. Uppsalastudenter för att upplifva minnet af denna oförgätliga färd. Som ordförande fungerade alltjämt Carl Yngve Sahlin, äldst i laget var professor emeritus Herman Ry- din och yngst f. d. riksarkivarien Odhner. Alla utom två — rådman Fors­ gren och direktör Fredriksson — tillhörde 70-års-gruppen, och alla utom tre voro pensio­ nerade ämbetsmän. Bland öf­ riga närvarande märktes de bägge fungerande värdarne f. kanslirådet Schröderheim, idé- tagaren till minnesfesten, och f. kammarrättsrådet Wallen- sten, prosten Tägtström från Västerås’ stift, f. protokolls­ sekreteraren Hagbergh samt f. fördelningsläkaren Haak från Karlstad. Medlemmar af ”all­ männa sången” voro inalles sex. ”Vi hade fullständig kvartett med öfverflöd i första basstämman, och sången lät ej dålig, ehuru ingen af sångarne var under 70 år,” skrifver en af deltagarne. ”Första tenor Rundelsgränd och Guslavianum på 1870-talet. V-; -7 ■y v- ■* - ’ ' sjöngs af f. kanslisekreteraren P. Strand­ berg, andra tenor af professor emeritus C. R. Nyblom, i första basstämman omväx­ lade f. hofrättsrådet Gripensköld, lektor Högstadius från Umeå och skolrektorn La­ gerlöf, andra bas sjöngs af f. öfverläkaren i Göteborg v. Sydow”. Sedan de officiella talen föredragits för Svedelius’ minne af Sah­ lin, för Norge af Odhner, för broderskapets betydelse af Schröderheim, för Arpis minne af Strandberg och för de norska värdarne af Wallensten, sjöng Carl Rupert Nyblom en af honom för tillfället skrifven ”student­ visa”, som lifligt och anspråkslöst skildrar gubbarnes minne från denna minnesrika norska resa. Vi lämna härmed ordet åt Carl Rupert, som med ännu ungdomlig timbre och med den alltid lika entusiastiska studentsångarspjuf- vern i blicken fem år före sin död sjunger till melodien af Gunnar Wennerbergs första Glunt: ”Minns ni, hur ödet oss förde tillhopa” (den i O. D. så kallade ”Stora Glunten”). Minns ni den härliga sjuttonde juni adertonhundra och femtiotvå? Hissad vår flagga var - högst på “Berselii“ topp. Tätt öfver däck, öfver hjulhus och brygga trehundra Uppsalagossar där stå. Mössan så oskuldshvit — krönte hvar hufvud- knopp. “Svea, jarväl, du älskade mamma Alma mater, föräldrar och flamma.“ Nu går färden åt Syd! — En regnig natt tåget till Kristiania 1052. kinesa vi i Lund. Se’n vår skånske broder i famn vi tätt, passeras Öresund. Och vi hälsa med jubel Axels by, det glada Köpenhamn, och vid skålarnas klang vi ta en ny- förvärjvad dansk i famn; och vi åt — och vi drack — och höll tal, sofvo till sist från både fröjd och kval. Hurra ! Hurra ! Dagen var skön, då på Kattegatts böljor frustande draken vändt stäfven mot Nord. Stilla i hafvet sjönk — midsommarns aftonsol. Hejsan ! En majstång med blommor och vimplar restes — och så togs en långdans ombord. Högt upp på bryggan gned — Wahlström på sin fiol. “Ah! se i öster det blånande bandet ! Bröder! en sång! Det är fäderneslandet!“ — Men när natten förgått, vi flöto re’n på Kristianias fjord. Och oss mötte studenter — minns ni en, så praktfull som en lord? Och sen gick det framåt som i triumf jämt hela dagen lång; och vi knepo dem alla med vår trumf, med svenskt hurra och sång. Hur vi sjöng — hur vi drack — och höll tal, sist var på Klingenberg en lifvad bal. Hurra ! Hurra ! Ack, men hur skall i en strof kunna gömmas allt, hvad af ädelt och älskligt vi sett, Kvinder o g stolte Mcend — Gutter o g Piger smaa ! Aldrig som då i de midsommardagar svenskar och norrmän för smultit till ett. Var det ett varsel om — att det kan varda sä ? “Nu den släkten åldrig är vorden, ja, de flesta re’n hvila i jorden“. Thor gny Lagman, så sade Svedelius, var den förste skandinav ; och han var med förlof en svensker karl. — Gud signe’n i hans graf! Ja, Gud signe dem alla, mör och män, som dödens lie tog! Och Gud signe de få, som minnas än den dag; då hem vi drog! Så vi sjöng — så vi grät — och höll tal! Skiljas är mänskoloti förutan val. Hurra ! Hurra ! Nu kommer baksidan fram af medaljen : vindarnas gud var ej günstig hemåt. Tvåhundra slagne män — kvaldes i skeppets skr of. Men hvilken syn för en tjugo års spoling, som aldrig förr pröfvat på sådan stråt ! Vågors och stormars duett — dundrade hemsk och dof. “Eistrasaltet är nästan än värre, går allt väl — det vete vår Herre!“ På en söndag vi nådde dock Bir­ gers stad, som värdigt tog oss mot, och man såg den igen både kry och glad med mössan svart som sot. — Se; här träffas vi nu några få på nytt. trots ålderns gråa hår. Vi ha glömt den långa tid, som flytt, och drömt om lifvets vår. Men från mat — och från dryck — och från tal minnet oss lyfter högt mot him­ lens sal. Hurra ! Hurra ! C. R. NYBLOM.Utsikt från Slottsbacken med Carolina Rediviva, ”Styrbiskop” och gamla Domkyrkan. mm mm - 619 - 1. Geijerstodens aftäckning år 1888. 2. Stu­ denternas uppmarsch vid Nya universitets­ husets invigning år 1887. 3. Studentkåren och Allmänna sången framför universitets­ huset. 4 och 5. Vårfest i Botaniska trädgår­ den. 6 och 7. Stu­ dentsång vid Vasaborgen. 8. En profes- sorsuppvaktning. 9. Gunnar Wennerberg mottages af studenterna vid järnvägsstatio­ nen. 10. Aftäckningen af Hedenblads graf- vård år 1910. N:r 1, 3, 4, 5, 8 och 9 Joel Andersson foto. SANGEN UR DANIEL FALLSTRÖMS KAN TAT VID SÄLLSKAPET O. D:s 50-ÅRSJUBILEUM. c'W'*w Lik en våg, som sköljer kvalmet från ett skär och i skum det höljer, friska Mjuk som fågelkvitter, stark som åskans dån är du ljusets glitter långt där ofvanfrån!sang: Lys oss, värm oss, böj oss också, om du vill, men ur stoftet höj oss: du hör himlen tilll att väckaKom, o sang dröm från Edens dar, kom som storm att släcka hvad af synd finns kvarl ............ * '-‘Ii'«,#*«.V» h Il II II *>•* iifi*' ®ä§l§p, jjÆ »SJ «» mmm àÆi 1 A M * f*.jjukrïï 'Ijyyj; 1 i rSfflii «O’.. iH En utflykt med ÅNGA OCH OFÖRGÄTLIGA AR O de sångarfärder, som generation efter generation företagits med Fyrisstaden som utgångspunkt och med ”Uppsala studentkårs allmänna sångförening” som upphofsman. Främst siår kanske den under Oscar Arpis ledning mångbe- sjungna och af Måns Månsson (Huliin), Pelle Od- man och nu senast vid fyraliofemårsjubileet af Otto Ulmgren så lifligt berättade färden till Paris 1867. Icke att förglömma äro de bägge färderna 1873 genom mellersta Sverige och 1874 genom Norrland ända upp till Haparanda, båda under C. A. Forssmans ledning, och alldeles nyss för första gången på ett förträffligt och roande sätt berät­ tade af sångens i Uppsala ledare 1902—1907 Gottfrid Kallstenius i hans på Wahlström & Wid­ strands förlag utkomna bok, ”Blad ur Uppsala­ sångens historia”, hvilken härmed på det varma­ ste rekommenderas till alla för Uppsala-sång in­ tresserade. Men de flesta sångarfärderna företogos dock under Ivar Eggert Hedenblad — 1876 till Bel­ gien och England, 1878 till Paris, skildrad i samarbete af Montan och Warburg, 1888 till Köpenhamn, danska landsorten och Norge och 1900 till Paris, den senare berättad af Rudolf Kjellén i en officiell publikation och af Knut Ny­ blom i en mer privat kamraibok. Den sista större sångarfärd ”allmänna sången” gjort, var påsken 1905 under Kallstenius’ ledning till Lund och Kö­ penhamn. Men utom dessa längre färder, var det åtmin­ stone under 1880- och 1890-talen vanligt, att Uppsalastudenterna vid en eller annan utflykt med sin sång gladde hufvudstaden. Tvenne oförgät­ liga Stockholmsfärder äro den 30 november 1889 och samma datum precis tio år senare, men van­ ligast förekommo dessa utflykter för att i maj hälsa våren välkommen åter till Mälardroftningens grönskande stränder. — Det var en sådan där intensivt härlig majdag i slutet af 1880-talet, alltså för nära tjugufem år tillbaka. Vårkonsert och vårfest i Uppsala voro undan­ stökade, och som ”Tuppen”, Anton och underteck­ nad redan i april absolverat en ”slät prilla” med jämnsirukna approbatur, kände vi oss under maj som friherrar, fy nu hade vi ju hela lifvet på oss ait studera på ”hofrätten”. Vår kamrat Gunnar hade redan före jul undanstökat ”det där onödiga skräpet — prillan” och var till och med färdig i förmögenhetsrätt för den snälle ”gubben Nord- ling” just nu ”när häggarna stodo i blom”, och hela naturen slog ut i doftande full — ny — blom. Allt var redan klart för färden, och den 18 maj klockan 3,5 afreste de s. k. snobbarne på egen bekostnad med snälltåget på andra klass för att före konserten hinna afäta en bättre middag i Stockholm, medan vi öfriga — plebs — instufvades i 3,20-tågets mer anspråkslösa tredjeklass-vagnar. En gladare stämning än bland lössläppta studen­ ter på sångarfärd kan man knappast tänka sig. Alla bekymmer och tillfälliga sorger äro glömda, ”Alma mater” är en för stunden totalt bortglömd storhet, medicinare, teologer och jurister hafva funnit hvarandra, oberoende af om den ene är öst­ göte eller värmlänning, den andre stockholmare, uppländing eller kalmarit. De ”strama” första tenorerna fraternisera gladeligen med både an­ dra och första basarne och snart nog — redan strax bortom Bergsbrunna äro alla bröder, och man föreslår en gemensam sång. — ”Hulda vår, välkommen åter med din blomdoft, sol och sång; Facsimile efter Gunnar Wennerbergs originalma­ nuskript till Hör oss, Svea! i Musikhistoriska museet i Stockholm. skogen vidt sin famn upplåter för de friska vindars språng” klingar det så ungdomligt friskt genom de öppna fönstren i kupén, då kapten Ekholm, staiionsin- spektorn, med sin röda flagga stannar tåget vid Knifsta. Vid Rosersbergs station infinna sig ett par stämfiskaler i kupén och förbjuda vidare sång för att spara rösterna, och nu är man den åter­ stående vägen hänvisad till solosång af ”Fossa”, förste basen, som under jubel föredrar den ena visan galnare än den andra till stor förargelse för ”kortoxarne”, som redan stiftat ett allvarligt fost- brödralag i andra hörnet. Men utanför 1er landskapet, och majsolens af­ tonkaskader ”kastas öfver Solna torn”, och Karl- bergssjön ligger spegelblänk, och några minuter senare är man midt uppe i Stockholmslifveis larm och jäktande buller på väg till ”Siewerska kaser­ nen” på Söder, där kören har fri inkvartering — ensamt rum med 137 kamrater. Strax efter klockan half sju om aftonen råder ett rörligt lif inne i Katarina kyrka, där stockhol­ marna alltid hafva svårt att hitta till rätta med sina platser, och där Uppsalamarskalkarna alltid varit mycket litet hemmastadda ciceroner. Kören samlas i sakristian, en särskild estrad är uppbyggd och sedan storhertigen af Baden med uppvaktning mottagits af studentordföranden och öfvermarskalken, brusar på slaget en kvart öfver sju ett dallrande tonhaf upp mot kyr­ kans kupol och fyller templet med sitt välljud. Konserten blir en stor succès, stockholmarne applådera ogeneradi redan efter första numret trots ”rummets helgd”, och vid niotiden trängas de hvita mössorna omkring den grönmålade lilla ång- slupen nere vid Slussen för att i tid nå ”All­ männa gränd” och Hasselbacken, dit de mera för­ siktiga använda Ringlinjens och Djurgårdens hästspårvagnar, medan de mera burgna vräka sig i droska. Ut till Djurgårdens nyutspruckna ekar har hela Stockholm letat sig öfver gamla Djurgårdsbron, förbi ”Blå porten” och fram till Hasselbacken, där den ena studentsången klingar i den klara, ljusa majkvällen efter den andra, alla hälsade med jubel af tacksamma och sånghungriga stock­ holmare. “Allmänna Sången“. Aldrig har jag bevittnat en sådan varm förstå­ else mellan det stora, myllrande Stockholm och det lilla anspråkslösa Uppsala. Tal följer på tal af både kända storheter och okända, halffulla entusiaster, alla vilja tacka, alla vilja tala, Tamme- lin talar, och på nytt jublar öfver parken ner mof strömmen ”Våren är kommen! På sina kransar ängarne binda. Himlen är blål - ------- Nu är det vår! Hurra! Hurra!” Och man skålar, och man omfamnar hvarandra, och man sjunger på nytt — sång efter sång — och tycker, att lifvet är så ljust och gladt och lätt och skönt att lefva, och man lånar bort sin sista femma till en supéhungrig kamrat för att fem minuter senare ”vigga” en tia i plånboken bredvid. Men när klockan lider mot ett, vinkar jag åt Gunnar, och som snälla gossar börja vi den dryga halfmilsvandringen hem till vårt sofläger igen. ”Natten er saa stille, Luften er saa sval, Duggens Perler trille henad Söens Glar” höra vi som en sista .hälsning från ”backen” en utvald O. D.-kvartett sjunga från öfre verandan. Tyst och stilla, spegelblänk och klar ligger Djur- gårdsbrunnsviken, fasaden af den knappt half- färdiga Strandvägen ligger ljus och glad och tittar ner i Nybroviken, där alla vedskutorna efter sista nattens uppfriskande regn hissat sina segel att torka, och efter en dryg timmes promenad öfver Norrbro, Skeppsbron, Slussen och Glasbruksga­ tan nå vi strax efter två den ännu i halfmörker och skugga belägna Siewerska kasernen. Tysta som råttor kila vi uppför de dystra trap­ porna, och lika tysta smyga vi in i den största sa­ len, där vi redan om eftermiddagen installerat oss och opraktiskt nog valt de två yttersta af de hundratals bäddarna — allra närmast ingångsdör­ ren. Under hviskande samspråk kläda vi af oss, då Gunnar, som valt bädden närmast inåt den stora salen och kommit att blicka ut öfver environgen plötsligt ger till ett skallande gapskratt. ”Kan du tänka dig! Vi äro ensamma. Inte en enda själ hemma.” Mycket riktigt! I nattskjortan göra vi en rond rundt salen, men öfverallt i bäddarne tomt — tomt! Vi voro de allra första, som ”smågossar” anstår, vi gå lika tyst tillbaka till våra med grofva lakan och hårda fil­ tar bäddade britsar, men det ”God natt! — Sof godi!”, som de båda ungdomarne den kvällen ön­ skade hvarandra, var nog det mest parodiska, un­ dertecknad i sitt lif upplefvai. En kvart senare började hemtrallandei, och hvarenda hvit mössa, som kom in genom dörren hälsade ”godmorgon” på de båda ”hemgrisarne”, som oförsiktigt nog placerat sig så innerligen barnsligt dumt. ”Nej, se Manasse! Ar du redan hemma? Hvart tusan tog du vägen? Vet du vi ha haft så jädrans lifvadi!” u/ Och så slog man sig ned på britskanten och trakterade oss med sina upplefvelser och äfven- tyr. Och kvart efter kvart, timme efter timme slås dörren upp, och allt efter olika karaktär och beroende af mer eller mindre godf ölsinne, mer eller mindre hänsynsfullhel eller uppfosfran, smy­ ger eller klampar den eria hvifmössan in efter den andra, hviskande, skrattande eller sjungande med full hals. Eder, Sg»«€iantåmwt Finawe Post-, Skwif-, Kopim- ocfk Tnychpappot» samt Kawtong• , v det „ .te .kiitoaaTTw.k Ä"<* XaS“””' ! Moaemaste nnpappersorun. lium ^„per uumkas a, KUpp«. KOSTYMER för 5 kronor stycket är väl billigt? Sänd Eder ■ gamla smutsiga, nerfläckade koÿym i och för ke- ! misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska ■ Tvätt- & Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir för- i vånad öfver det goda resultatet. • KLIPPAN. - 622 - Det ^ var ett sorl, ett hyssjande, ett snarkande och slående i den enda olyckliga dörren så van­ sinnigt, att en något nervsjuk människa säkerli­ gen genast skulle hafva blifvit afford till en plats, dit han minst önskat sig, men ett stim, som en nu­ tida grammofon med begärlighet skulle ha velat upptaga och skapa en dyrbar och eftersökt ”platta” af. Ândtligen en halftimmes lugn framåt femtiden, frånsedt ett sextiotal öronbedöfvande snarknin­ gar, då dörren slås upp, och in snubblar en osalig själ, som trefvande med sina punschklibbiga hän­ der i ansiktet på oss söker och söker, men omöj­ ligt finner sin bädd. Sedan han genomsnokat alla britsar och fått så mycket ovett, som ett väl redigerad! kraftordslexikon skulle kunna inrymma, har dimman skingrats en smula och han slinker ut under eft belåtet: ”Det var ju sant! Det var en trappa högre.” Och så lämnar han dörren på vid gafvel och profvar ogeneradt akustiken i sten­ trappan utanför. ”Stäng dörren därbortal Det drar!” ljuder det i korus från närmaste bäddar, och den som måste upp ur sin ”lugna” hviloplats och tjänstgöra som portvakt, är naturligtvis undertecknad. Men tröttheten tager öfverhand, och återkom­ men i sängen sträcker jag ut mig på rygg och faller i någon sorts dvala och drömmer om hum­ lor som surra, om myrstackar och sågverk, då jag efter någon timme väckes af en svalkande, men egendomlig känsla i ansiktet. Jag reser mig i sängen och sitter ansikte mot ansikte med en stor svart pudel, som står uppe i sängen och omsorgsfullt och vänligt slickar mig i ansiktet. Och rundt sängen ser jag en morgonfrisk ge­ nomvakad kvartett, som varit ute på serenad, storskrattande åt skämtet med hunden, som de tagit med sig från Tjärhofsgatan. ”Tyst därborta, och led ut hunden,” ropar en ilsken teolog, som blifvit väckt ur sin ljufvaste sömn. Hunden tror, att han blifvit apporterad och rusar gladeligen upp i teologens säng och börjar gläfsa och skälla till kvartettens obeskrif- liga jubel. Plötsligt tar någon ton till en sång. Den ene efter den andre vaknar, gnuggar half- vaken ögonen, men faller som på kommando in i sin stämma. Gardinerna dras upp, man klifver ur sängen, fönstren öppnas, och ackompanjerade af morgonsömniga, snarkande sjusofvare stiga de glada tonerna mot det gamla svarta kasern­ taket till stor förvåning för kvarterets nyvakna befolkning och de morgonfriska på kyrkogården promenerande brandsoldaterna. Det ena fönstret efter det andra slås upp på vid gafvel, majsolen strömmar strålande in öfver det egendomliga lägret, morgontoaleiten är redan i full gång, både med och utan kalla afrifningar, två bröder, göteborgare, teologer, äro i fulli gruff om, hvem som först skall begagna den bro­ derligt gemensamma tandborsten, man knogar omkring till hvarandra i mycket lätta kostymer och lånar skjortknappar, näsdukar, hviia halsdu­ kar, men framför allt frukostkrischor. Snart är hela myrstacken ett enda virrvarr, för­ stärkt af ett femtiotal naitskjortsklädda gäster från salen en trappa upp, och återigen tar en sångarglad yngling upp en sång, och för minst trettioelfte gången under dessa förrädiska maj­ dagar klingar det ungdomligt jublande, medryc­ kande ut öfver Södra bergen Uppsalaungdomens hälsning till den annalkande våren: ”Hör! ack hör, hur fåglar kvittra, tufvor blomma, bäckar glittra och af fröjd hvarf hjärta slår!!! Hell, o, hell dig glada vår!” MANASSE. Pariserkören 1900. Hvita mössor i Paris. DESSA SMÅ ÖGONBLICKSS1ÄMNINGAR från Uppsalasångarnes besök i Paris år 1900 publicerades ursprungligen i en korrespondens­ serie från utställningen till en daglig hufvud- stadstidning. Måhända kunna de nu, en smula retuscherade, i detta sammanhang på nytt låta läsa sig som ett vittnesmål bland de många om svensk studentsångs världsbetvingande makt. VITA MOSSOR I PARIS... HVITA flingor under den mörka grönskan i dess parker, efter dess boulevar­ der... Drar det ej som en fläkt af nordisk friskhet och klarhet genom det tunga kvalmet under kastanjernas dammgrå kronor? Hvita mössor i Paris... Huru ni komma läppar att le, ögon att glimma af ljusa blickar! Huru ni fylla öron och hjärtan med genljudet af fagra och kära hemlandssånger! * Under Gare du Nords jätlehvalf af glas och järn — en solig aftonstund. Som ett moln af guld­ stoft darrar dammet i den silande halfdagern. Och de ekande vidderna fyllas af larm och skri, af lo­ komotivens stönanden och gälla hvisslingar, af vagnskopplens skrammel, af tusen jäktande fot­ ters tramp... Där längst uppe mot utgången samlas en skara män med hvita sammetsmössor och blå­ gula kokarder, långväga främlingar, nyss anlända till världsstaden med tåget nordanifrån. Rundi om skockas, böljande brokig, den sydländska, nyfikna allmänheten. Så med ens blir det tyst i den väldiga hallen. De hvita mössornas ledare, ett högburet hufvud midt i flocken, höjer sin taktslaf, och på en gång, som ur ett enda bröst, stiger sången, mäktigt skal­ lande, upp mot hvalfven: ”Jag vet ett land långi upp i högan nord...” Vidderna fyllas af de friska stämmornas välljud, med deras egendomligt klara, nordiska timbre. Den franska åhörarskaran förstår väl icke de främmande orden, men tonernas internationella tunga talar direkt till hjärtana, och alla känna med e h känsla. Gripen står mängden, när den sista tonen, som en bortdöende hviskning, drar bort under hvalf- gångarna. Plötsligt hör man — genom tystnaden — en späd barnstämma, en mörkögd liten pariserflicka vid sin moders hand: ”Oh, maman, comme ils chantent joli!” Och därpå, som var detta det förlösande ord, hvarpå alla väntat, bryter bifallssiormen fram, smattrande som gevärssalvor, dånande som åskor under de ekande glashallarne. ”Vive la Suède! Vivent les étudiants suédois!” brusar det ur tusen strupar — de svenska sångarnes välkomsthälsning till världsstaden... * På den murgrönskransade gården till ett ålder­ domligt hotell vid en ålderdomlig gata på vänstra Seinestranden — de lärda skolornas, studenternas och konstnärernas rive gauche — samlas i afton­ stunden, efter dagens flanörlif i den stora stadens alla väderstreck, de hundra hviia mössorna till sluten trupp. Arm i arm tågar man så i väg från högkvarteret, arm i arm och under sång... ”Dåne liksom åskan, bröder, högt vår foster­ ländska sång...” rungar det mellan guartier-latin- gatornas trånga husrader. Alla fönster fyllas af vänligt leende anleten, alla trottoarer kantas af hyllande och viftande människoskaror. Vid Rue des Ecoles, utanför de franska studen­ ternas kårhus, gör man halt. Här blanda tricolorer och blågula dukar sina färger med hvarandra, de brokiga papperslyktorna glimma genom den ljumma pariserskymningen, och ned för trapporna, från portar och balkonger, störta de svarta sam- metsbaretierna de hvita kullarne till mötes. Med öfversvallande gästfrihet välkomnar man sina nordiska kamrater. Den franske kårpresiden­ ten, den svenske sångledaren växla högstämda, fosterländska hälsningar. Hurrarop skalla, applå­ der dåna, och hand i hand, blick i blick byta fran­ ska och svenska studenter ungdomliga trohetslöf­ ten, knyta Sveas och Gallias söner orubbliga brödraförbund! Och sångerna ljuda — ”Vårt land, vårt land... Allons enfants...” * På Trocadéro... Genom den höghvälfda kupolens glasmålade fönster bölja floder af brokigt skimrande ljus ned öfver en festklädd menighet, som till sista plats fyller den väldiga amfileatern. På estraden i fonden, nedanför jäfteorgelns silfverne pelarskog, de hvita mössornas trupp — svarta frackar, bleka, allvarsstämda anleten... Ty i dag gäller det allvar. Nu skall slaget ut­ kämpas, det stora slaget för den uppsaliensiska studentsångens gamla rykte i ett nytt Paris. ”Hör oss, Svea...” Åkallande brusar Wenner- bergs mäktiga hymn genom salen. Och i samma ögonblick som de första tonerna svällande stolta gå ut öfver åhörarskarorna, drar det som en vind genom stolraderna. Det blir ett sus, en svepande solglimt af plötsligt intresse öfver de tusentals hvita ansiktena, liksom när en fläkt stryker fram öfver eft hvetefält i mognande skördetid. Förståelsens vind är väckt. Och den blåser ge­ nom hjärtana... Och huru sjunga de ej, dessa män, som sjunga för sitt fosterland! Hur jublar icke yran, att ”Vå­ ren är kommen!”, hur drömmer icke vemodet i Suomis strofer, hur humoristiskt färgkraftigt målas icke ”Bondbröllopets” rustika scener, hur hjärte- gripande flämfar icke naiurandens klagan ur ”Näckens polska”. Och ”Du gamla, du fria...” Och marseljäsen i nordiskt skallande, fyrstämmig kör... Förståelsens vind är väckt, och den stormar genom hjärtana... * Människorna strömma ut från studentkonserten under uppeggadt sorl; med lifliga gester, med högljudda utrop gifva de hvarandra del af sin för­ tjusning. Utanför portarne dröjer midt i en grupp en ståt­ lig, högrest dam. Med drottninglik värdighet uppbar hon den klädsamma tailleur-dräkten i gredelint siden och hvita broderier. Under hat­ tens brätte ringla blonda hårslingor, och klar, ljus­ blå glimmar blicken under florets slöja. Till sist komma de, studenterna i sina hvita mös­ sor, kinder och ögon ännu flammande af triumfens eld. I spetsen Hedenblad, säker och trygg, med ett förnöjdt leende efter stridens och segerns spänning; ”Lunkans” gråa hufvud midt i ynglinga- flocken. Den blonda damen skiljer sig från sitt sällskap. Med ögon, strålande af glädje, med utsträckta händer som mot kära vänner, dem man åter häl- KAFFESERVISER silfver, nysilfver, uisökta modeller. Praktkatalog, ringmått gratis. KUNGL. HOFJUVELERARE. JAKOBSTORG 1. REGERINGSG. 19-21. — 623 - sar efter lång skilsmässa, ilar hon sångarne fill mötes. Hon fattar och trycker under hjärtlig rö­ relse anförarens händer, hon omfamnar den väl­ dige mäsiersångaren, som nyss med sina toner en­ sam tycktes kunna spränga Trocadéros skälf- vande murar. ”Ack, jag måste tacka er, jag måste tacka er! Hvilken härlig, oförgätlig stund! Hur lycklig jag är att åter en gång ha fått lyssna till dessa kära, svenska toner. Och hvilken seger, hvilken stor­ artad seger! )a, tack, gossar, tack allesamman!” Och de klara ögonen fuktas af skimrande tårar. Rundt om blottas alla hufvuden, böjas vördnads- fullt för den svenska sångens ärekrönta drottning, Kristina Nilsson, grefvinna de Casa Miranda. * Elyséepalaiseis tropiskt yppiga trädgård hvälf- ver sina mäktiga kronor i rosigt aftonskimmer. Nedanför den öppna glasverandan i högtidlig rätt­ ning de hviia mössornas trupp, hit kommen att med sin sång hylla det gästfria landets högste styresman. De sista tonerna ha nyss förklingat under de gröna löfhvalfven. Den lysande åhörarskaran, hittills andlöst lyssnande, brister ut i ett bifall, som ej tycks vilja ia någon ände. Applådernas lång- dragna salfvor smattra mellan marmormurarne. Då tar den blide, gråskäggige presidenten och hans maka sina två yngsta barn emellan sig, en gosse och en ljuslockig liten flicka, förtjusande täcka och graciösa. De leda dem fram till ”de snälla farbröderna” från det främmande landet långt, långi borta, de snälla farbröderna, som sjungit så vackert för far och mor, och de lägga tillsammans deras små händer, lärande dem att med tafatta handklappningar tacka för den ovan­ liga njutning hvari de fått deltaga. * Midnatt vid boulevarden... I en oaflåilig, upp­ rördi böljande ström vältra människovågorna fram efter trottoaren. Ur alla fönster strålar ljus, kronor och speglar blixtra, marmor, förgyllningar och mo­ saiker skimra. De tusen kaféernas tusen sinom tu­ sen bord under markiserna ute på asfalten äro till sista plats upptagna. Och högt upp, efter husräc­ kornas takkrön, tändas och slockna för hvarje se­ kund miljonstadens sista reklamskri, ristade i bro­ kigt skiftande elektriska jättebokstäfver mot den mörka natthimmeln... Utanför eft af de största brasserierna sitter en grupp svenska studenter, gemytligt tömmande sina ”dernier”, medan de låta gatans sällsamt fängs­ lande skådespel glida förbi sina blickar. Så anger någon en ton. Sångarandan är öfver dem, inga öfverläggningar behöfvas, man byter endast en blick af samförstånd, och ”Glad såsom fågeln...” klingar kvartettens friska melodi ut öf­ ver boulevardvimlet. Gatans evigt hvälfvande våg hejdas för några sekunder i sitt lopp. Man stannar, man skockas och tränges i en obeskriflig sammangyttring, skul­ dra vid skuldra, hufvud vid hufvud, för att fånga en blick af de långväga främlingarna, uppsnappa en ton af deras sång. ”Ah, les étudiants suédois! Les chanteurs de Suède!” går det som en susning från mun till mun. Och dämpande lena som olja öfver ett upprördt haf glida rytmerna ut öfver människobränningen. * Hvita mössor i Paris... Hvita flingor under den mörka grönskan i dess parker, efter dess boule­ varder... Drar det ej som en fläkt af nordisk friskhet och klarhet genom det tunga kvalmet un­ der kastanjernas dammgrå kronor? Hvita mössor i Paris... Huru ni komma läppar att le, ögon att glimma af ljusa blickar! Huru ni fylla öron och hjärtan med genljudet af fagra och kära hemlandssånger! 10HAN NORDLING. Oscar Arpi. RPI - ÄR DET ICKE SANT, ait vid blotta klangen af detta namn vaknar hos gamla Upp- salasångare en hel här af ung­ domsminnen, och att de därvid känna sig nästan färdiga att åter rycka in i sina stämmor i ”allmänna sången” liksom vid ljudet af ett kommandorop?” Så skref en gång den från sin siudeni- och lärarelid bekanta, talangfulle Pelle Od- man, och orden underskrifvas utan gensaga af enhvar gammal Uppsalasångare, som fick nöjet och äran att stå under Arpis kom­ mando. Ingen har på ett mera lefvande och karaktäristiskt sätt målat Oscar Arpi såsom sånganförare än just Pelle Odman, och det verkar därför kanske något förmätet att våga yttra några ord i ämnet — men ”däraf hjärtat fullt är, däraf talar munnen” och så är nu för­ hållandet med undertecknad, som fått upp­ draget att ”säga några ord om Arpi” i Iduns festnummer vid Uppsalasångens 100-års- jubileum. Själf hade jag äran tillhöra denna sångar­ kår under sju, de lyckligaste åren af milt lif, och som det käraste af mina minnen från akademitiden siå högtidsstunderna på Gu- stavianum under Arpis anförande, öfver hvilka låg en ungdomlig hänförelse af vack­ raste slag, och hvilka af mig, och jag tror de allra flesta af sångarkamraterna, aldrig kunna förgätas, lefde man än så länge. Man må säga hvad man vill om Arpis musikaliska begåfning i jämförelse med en Hæffner, en Laurin, en Gunnar Wennerberg, samtliga hans föregångare såsom ledare för student­ sången, och om hans uppfattning af student­ sång — oupphunnen står han dock ännu utan gensägelse såsom anförarei Nå­ gon mera kompetent och af naturen danad att med storm taga ungdomsskaran kan jag för min del ej tänka mig. Arpi var som ”klippt och skuren” härtill, ty på samma gång som han visserligen kunde vara sträng, ja, mången gång häftig och våldsam, samt fordrade ovillkorlig uppmärksamhet och lyd­ nad, visste han också att formligt rycka sina ”gossar” med sig och elda dem till hän­ förelse. Han hade en sällsynt förmåga att både själf med hela sin själ uppfatta innebörden af en gifven sång och alt på ett elekiriserande sätt meddela den åt sina unga sångare. Det var denna förmåga, som ska­ pade hans storhet, och det är i detta stycke han alltjämt står oupphunnen; däraf följde också, att Uppsalasången, ej minst genom de storslagna och fosterländska körerna som alltid förekommo på programmen, på hans tid stod på höjden af popularitet hos hela Sveriges befolkning. Det var denna gåfva att ”taga” ungdomen — och man må besinna, att det här ej gällde skolpiltar, utan män i 18—25 års åldern och därulöfver, som frivilligt, ej obligatoriskt deltogo i sången — som var Arpis styrka, och som äfven resulterade i hans stora po­ pularitet inom hela studentkåren under de nära 20 år, han var dess sånganförare. Jag kan här ej underlåta att åter citera Pelle Odmans uttalande härom, hvilket träffar hufvudet på spiken: ”Han är sångarnes af- gud, han får rasa så mycket han vill, de hålla af honom ändå. Ja, han har en hemlig kraft öfver dem, så att de blifva som förtrollade däraf — den kraften må nu hafva legat i blicken eller i håret eller i hela det friska ungdomliga, eldiga väsendet med den sven­ ska rättframheten eller i hans oemotstånd­ liga järnvilja.” Jag nämnde de stora, fosterländska kö­ rerna, och kanske var det främst och mest just dessa, som i grunden gjorde Arpi så framgångsrik och uppskattad som sångan­ förare; jag syftar då särskildt på hans upp­ fattning af karaktären i dessa körer och hans nämnda förmåga alf ingjuta denna uppfatt­ ning äfven hos sångarne och i själfva utfö­ randet. Det var den ryktbara Arpiska ”kläm­ men” i dessa körer, den medryckande fo­ sterländska schwungen — för öfrigt märkbar i alla de ungdomsfriska sånger, som då före­ kommo och ofta sjöngos — som gjorde det hela. Hvad beträffar Arpis utförande af de mera känsliga, så att säga diskretare sångstyc­ kena, som äfven förekommo på program­ men på hans tid, kan man möjligen göra en och annan anmärkning mot uppfattning, tempo etc., men vid detta som vid så mycket annat här i världen, spela nog delvis ”tycke och smak” in. Raffinerad! musikaliska do­ mare kanske han ej alltid kunde tillfreds­ ställa, men, å andra sidan, hvad hade detta egentligen att betyda i fråga om den friska och ungdomliga studentsången! Arpis styrka som studentsångens anförare — det må än en gång betonas — låg i åter- gifvandet af de fosterländska körerna, som städse framfördes på ett för såväl sångarne själfva som för åhörarne oförglömligt sätt. Och hvad detta betydde för de förra såsom ett uppfostrande och till den varmaste fos­ terlandskärlek stämmande inlägg under den akademiska studietiden, därom har jag vid ett annat tillfälle redan uttalat mig. OTTO ULMGREN. Litteratur. “51ad ur Uppsalasångens historia". NDER DENNA TITEL HAR EN AF ”Allmänna sångens” ledare på se­ nare tid, numera rektor Gottfrid Kallsienius, på 'Wahlström och Wid­ strands välkända förlag utgifvit en synnerligen vacker och innehållsrik volym till det stundande hundraårsminnet. K:s arbete (omf. ej mindre än 270 sid.; pris 5 kr.) har icke blott blif- vit en vederhäftig historik, som liksom i silhuett- bilder ger oss det förflutna seklets representativa gestalter, utan äfven på sitt sätt en musikhisto- risk studie med ofantligt rikt material i fråga om den berömda uppsaliensiska kvarfeltsångens teori och praxis. Förf. är alltför blygsam både i fråga om sitt arbetes värde i antydda hänseenden och med af- seende på uppskattande af hans eget arbete som sånganförare. Hans bok blir en guldgrufva för dem, som älska att fördjupa sig i det Wenner- bergska århundradet, och ger med en viss kärf humor liksom ett längdsnitt af Uppsalalifvet i dess helhet. Hvad man saknar är en något fylligare teck­ ning af Hedenblad. Dennes fältherregestalt har i själfva verket varit så dominerande i det senaste kvartseklets sångarlif i Uppsala, att man väntat mera om honom personligen om också hvad K. säger är riktigt. Ej minst betecknande för H. är citatet från Nyblom (sid. 20). Men jag tror, han betydde mera än hvad som direkt framgår af dessa ”blad”. Till förf. stannar man dock till sist i oförbehåll­ sam tacksamhet för hans mödor och hans kärlek till uppgiften. ”GAMMAL SÅNGARE.” Tuppens Zephyr \Kohh>s Hongkong Thé » : är den mest omtvclcta thédrvck. och Ni köper ingen annan. t ty kt t y . Till salu i alla finare speceriaffärer. - 624 KPtPPOR KOSTyprLR onsoR^sruLLnsTE: rrbeite. STlLfULLn nODELLER ERHÔLLnS I PC FLE1STR RRRRRFFRREIR | RlKFT OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B. Nordiska Kompaniet, Stureplan. patent. Haftregpyn OCh Hafremjöl Försök gärna hvilket annat hafrepreparat. som halst,' Ni återtager ändå alltid GYLLEN- HAMMARS patenterade Haf- regryn och Hafremjöl, på grund af dessas alla företrä­ den. KÖKSALMANACK Redigerad af Elisabeth Östman-Sundstrand Inneh. af Elisabeth östmans Husmo­ derskurs i Stockholm. FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 21—27 SEPT. 1913. SÖNDAG. Frukost: Smörgåsbord ; biff af kalffilé med gräddsås ocli stekt potatis; mjölk; kaffe' eller te med scones. Middag: Kurrysoppa; färserad gädda med kräftsås ; stekta järpar med kokta äpplen ocli brynt potatis ; fin citronkräm med mandel­ spån. MÅNDAG. F r u k ost: Smörgåsbord ; hafregrynsgröt med mjölk; sillpölsa; ägg ; kaffe eller te. Middag: Fläskkotletter med pressad potatis och lingon; blåbärssoppa med vispad gräd­ de och skorpor. TISDAG. Fruk ost: Smörgåsbord ; pannbiff med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te. M i d d a g : Blomkåls- puré med rostadt bröd; stufvade ab­ borrar med potatis. ONSDAG. Frukost: Smörgåsbord ; bräckt skinka med äggröra; mjölk; kaffe eller te. Middag: Kokt rim­ mad fårbringa med brynta kålrötter ; ris med kakao och vispad grädde. TORSDAG. Frukost: Smörgåsbord ; stekt risgrynskorf med lingon ; ägg ; mjölk; kaffe eller te. Middag: Ärter med fläsk; syltpannkaka. FREDAG. Frukost: Smörgåsbord ; hafremjölsvälling ; stekt färsk ström­ ming med tomatsås; mjölk; kaffe eller te. Middag: Kalfrulader med po­ tatis och lingon ; katrinplommonkräm med vispad grädde. LÖRDAG. Frukost: Smörgåsbord ; bräckkorf med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te. Middag: Ärtpuré med jordärtskockor; fiskpudding med citronsås. RECEPT: Kurrysoppa (f. 6 pers.). 1 litet rotselleri, 1 morot, II/2 Ht. efterbul- jong, IV2 msk. smör (30 gr.), 4 msk. mjöl (40 gr.), 2—3 äggulor, kurrv ef­ ter smak, salt, kayenne, 1 del. risgryn (1 hg.), H/2 lit. vatten, 10 gr. salt. Beredning: Selleriet och moro­ ten ansas på. vanligt sätt, skäras i fina strimlor och kokas mjuka i bul­ jongen, som därefter silas. Rötterna läggas i soppskålen. Smör och mjöl fräsas 2 min., buljongen spädes på och får koka under rörning 5 min. Äggulorna slås upp och vispas i soppan, som därefter afsmakas och liälles öfver rotsakerna i soppskålen. — Risgrynen sköljas, påsättas i ko­ kande, saltadt vatten och få koka, tills de äro mjuka eller omkr. 15 min. De upphällas i durkslag, öfverspolas med kallt vatten och få stå fram­ me i ugnen några minuter, under det de röras om med gaffel för att bli torra och varma. Läggas upp på ka­ rott och serveras till soppan. Färserad gädda (f. 6 pers.). 6 hg. gädda = 220 gr. skrapadt fisk- kött, 125 gr. smör, 2 ägg, 2 tsk. salt (10 gr.), Vå tsk. hvitpeppar, IV2 msk. mjöl (15 gr.), 2V2—3 del. grädde, 1 tsk. socker (5 gr.)". Till pane ring och stek- ning: 1 ägglivita, 2 msk. stötta skor­ por, IV2 msk. smör (30 gr.). Beredning: Gäddan fjällas, skä­ res upp i ryggen och flås, utan att skinnet skadas. Den tages ur. sköl- jes väl och torka-s med en fiskhand­ duk, hvarefter den fläkes och rygg­ benet skäres bort. Fiskköttet skrapas fint, intet fjäll eller ben får med­ följa, väges, blandas med det kalla smöret och drifves 4—5 ggr. genom köttkvarn. Massan stötes därefter i stenmortel med trästöt, tills den är fin och sammanhängande. I ett fat vispas äggulorna, mjölet, grädden och kryddorna; denna blandning inarbe­ tas matskeds vis i fäarsen, som bör röras omkr. 1 tim., hvarefter den passeras. Sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna och färsen afsmakas noga. — Skinnet skrapas, sköljes, skäres i form af en sköld­ padda och utbredes på en plåt, smord med det kalla smöret. Fiskfärsen ut Sc tullf Begär prof på våra nyheter i svari, hvitt och kulört: Crépon, Façonnés, Chinés, Ottoman, Messaline, Mousseline 120 cm. bredt från 95 öre metern, Sammet till klädningar och blusar. Plysch till jaketter och kåpor. Såväl som blusar och rober med äkta Schweizer- broderier i batist, ylle och siden. Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden. Schweizer & Co., Luzern S 4 (Schweiz). Sidentygs-Export. — Kungl. Hoflev. bredes därpå, strykes jämn med en sked, doppad i ljumt vatten, och penslas öfver med ägghvita-n. Den gräddas i ordinär ugnsvärme omkr. 20 min., pröfvas med en vispsticka om den är färdig, flyttas försiktigt med en fiskspade på ett varmt fat och garneras med persilja, kräftstjärtar eller frästa champinjoner. Serveras med kräftsås. — Färsen kan äfven läg­ gas omkring fiskbenet (liufvudet och stjärten få då sitta kvar) och formas som en gädda, anrättas och serveras som i föregående är sagdt. Stekta järpar (f. 6 pers.). 3— 4 järpar, (1 hg. späck, i 3—4 skifvor), 3—4 msk. smör (60—80 gr.), 2 tsk. salt, 3 del. buljong, 4 del. tjock grädde. Beredn ing: Järparnas kött är hvitt och vackert med en särdeles starkt utpräglad smak af vildt. Äro järparna frusna, upptinas de öfver natten i varmt kök, plockas, rensas och få ligga i ljum mjölk några tim. Upptagas, få rinna af, torkas väl, upp­ sättas och beläggas med tunna späck- skifvor. Brynas i smöret tillika med kråse.t, saltas och spädas, först med den kokande buljongen, därefter med grädden, och få sakta steka med tätt lock, tills de äro möra eller 1—D/4 tim., hvarunder de ösas flitigt. Äro järparna unga och ofrusna, böra de ej ligga i mjölk och beläggas ej med späck. De stekas i rikligt med smör, som förut är sagdt. Om så önskas kunna de spädas med enbart buljong eller grädde. De klyfvas längs efter men endast brösten serveras. Garne­ ras med brynt potatis, kokta äppel- halfvor, fyllda med vinbärsgelé loch salad eller persilja. Serveras med afredd sås, tillsatt med grädde ocli kallt smör samt, oin så önskas, med 1 msk. vinbärsgelé. Fin citron kräm (f. 6—8 pers.). 6 ägg, 160 gr. socker, skalet af 1 ci­ tron, saften af 2 citroner, 7 blad ge-j lantin. Beredning: Äggulor och socker röras 20 min. och blandas med det finrifna citronskalet samt citronsaf­ ten. Gelatinet får afsvalna och ned- röres småningom i äggmassan jämte äggliviteskummet. Massan liälles i kompottskål och får stå på is 3—4 tim. för att stelna. Serveras med mandelspån. Kokt rim saltad fårbringa (f. 6 pers.). IV2 kg. fårbringa, 4 msk. salt (60 gr.), 2 tsk. socker (10 gr.), 2 gr. salpeter. Beredning: Refbenen knäckas och bringan ingnides med en bland­ ning af saltet, salpetern och sockret. Den "lägges i ett djupt fat och får stå 3—4 dagar, under det den ofta vändes i den lake som bildas. Köt tet tvättas därefter väl med en duk, doppad i kallt vatten, sättes på kallt vatten, får hastigt koka upp, skummas väl och får koka 15 min. 1 100 grader C., hvarefter spadet af- kyles till 82—83 gr. C. och köttet får- ligga däri utan att koka, tills det är mört eller IV2—2 tim. Serveras med brynta kålrötter. Spadet kan använ­ das till någon afredd soppa eller XDuré. Brynta kålrötter (f. 6 pers.). 2 stora kålrötter, IV2 Ut. vatten, 2 tsk. salt (10 gr.) till förvällning, 4 msk. smör (80 gr.), 2 msk. socker (30 gr.), 1 tsk. salt (5 gr.), 4 del. ko­ kande efterbuljong, l/i. tsk. hvitpeppar. Beredning: Kålrötterna skalas, skäras i tämligen stora tärningar el­ ler aflånga fyrkanter, hvilka förvällas 3—4 min., med öppet lock. De upp­ hällas i durkslag och få rinna af på en duk. Smöret bry nes i en järn­ kastrull, rötterna iläggas, beströs med socker och salt och brynas, under det de ofta röras om, tills de få vacker färg. Då tillsättes buljongen och röt­ terna få sakta steka, tills de äro fullkomligt mjuka eller omkr. IV2 tim. De afsmakas med litet peppar, om så önskas, och serveras till salt kött. Citronsås till fisk (f. 6 pers.). V2 hg. smör, 3 äggulor, 3 del. tjock grädde, 2 gr, salt, 2 gr. soc­ ker, skal och saft af V2 liten citron, 2 msk. förvälld, finhackad persilja. Beredning: Smöret skiras, de uppvispade äggulorna, grädden och kryddorna tillsättas och såsen får sjuda, tills den är tjock och pösig, då den afsmakas med citronskal och saft samt mera kryddor, om så for­ dras. Sist tillsättes persiljan och så­ sen hålles varm i vattenbad. Iduns ärade kvartalsprenumeranler erinras härmed om vikien af aff utan dröjs­ mål förnya prenumerationen för årets sista kvartal, för att därigenom undvika afbrott i tidningens regelbundna expedition. Sam­ tidigt tillåta vi oss påpeka alt det är så mycket nödvändigare att prenumerationen nu verkställes, som alla våra prenumeran­ ter gratis erhålla Iduns julnummer 1913, hvars förträffliga litterära innehåll och konstnärliga utstyrsel ensamt äro värda pre­ numerationspriset. SVAR J den senast införda serien frågor följa här nedan svar, och har redaktionen ansett, att det utfåsta priset lo kr. denna gång bör tilldelas sign. Observatrice, hva­ dan innehafvaren af denna signatur beha­ gade anmäla sig à vår byrå för beloppets utbekommande. N :r 201. Skulle Majken vilja till­ bringa sina, lediga 14 dagar i enkel familj å liten herrgård i Småland, nära kusten, så hjärtligt välkommen. Ben stärkande luft, fritt vivre. Räcka krafterna till för lite lätt arbete, så är det bra, men ej nödvändigt. Skrif och uppgif namn och adress till Iduns redaktion, då mitt namn och adress skola tillställas eder. Fru Anna -T. — Tänk ej att arbeta på Er korta ledighet, skrif i stället till Marga­ reta pensionat och husmoderskola 4 Värmland, adr. Eilipstad. Där får Ni god mat, god luft, älskvärdt bemö- — 625 - Hushålls- utgifterna kunna nedbringas med Gasens tnihjäip. Se gasverkets broschyr n:r 28, som er- hålles gratis å gasverkets utställning. Gasspisar visas och demonstreras å Gasverkets Utställning, Sthlmstel. 60 32. Kungsgatan 54. Rikstel. 28 93. Stadion, Nobless fin Smörkexm AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK. Kungl. Hofleverantör. Akta Göteborgs- Hygienkontrollant : D:r O. Hjort af Ornäs. Tel.: 11 & 929. Transportabel. På stålflaskor. KOK- & LYS-GÄS. För landet och småstäder. Agenter antagas. Begär prospekt. A.-B. Fahnehjelm & C:o, Stockholm, ------ ------------ g'------ öfverlägsna kvalitet, utan äfven genom sin relativa prisbillighet, skiljer sig Chl- nalack från alla andra emalj­ färger. — För dåliga ef terap­ ningar varnas. Ansenikfri enl. nya giftstadgan. Erhåiles hos alla färghand­ lare. Profkarta gratis. Fa- . —1 brikanter: Dorch, Bäcksi n AAi.'Ma\d & C:os A.-B., Göteborg och Stockholm, Den ömtåligaste mage för drager med lätthet och tillgodogör sig Vasens svenska Järnpreparat “Ferrol“. Därför verksammast vid blodbrist och allmän svaghet. På alla apotek till 2 kr. fl. SIÈ3 SIS SIS SIS SIS H üi Ni II I Vänd! i 0 Bsi m 0) Æ 33. £3 0)00)00)00)0 0)0 Världsberömda. SINGER C:0 SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer på alla större platser. är bästa kraftnäring för svaga, klena barn i alla åldrar. Förordas af läkare. Köpes i apotek, speceri- & drogaffärer. En sparsam HUSMODER använder atftid !BäcRsins Timer i danska Jäs fp ufver Tillverkas af OSCAR BÄCKSIN, GÖTEBORG. Den vackraste hyn har den som dagligen använder AbecatvåL Tillv. Fabriken Carl, Malmö O. Rikst. 4 46. tände samt billigt pris, om ni berät­ tar edra bekymmer. God vän. — Ett hvilohem för bildade kvinnor är det vid Harfva, Väsby station., föreståndarinna fröken Ebba Fleet- wood, sekreterare fröken Hanna v. Hedenberg. Dessutom finns ett »Hem för mindre bemedlade kvinnor» vid Håkanstorp 'i Vingåkers socken, hvars föreståndarinna är fröken Helena (Fors­ mark. Äfven ett »sommarhem» dör unga obemedlade kvinnor, syster Sig­ rid Borgström i Lund lämnar upp­ lysningar. I något af denna årgångs nummer af Idun, på våren eller försommaren, firms en uppsats om hemmet på Harfva. Observatrice. N :r 202. Technikum Ilmenau i Thüringen 'är en bland de främsta högre tekniska läroanstalter för ma­ skinbyggnad, elektroteknik o. s. v. I samband med den teoretiska under­ visningen inhämtas praktiska kunska­ per å stora fabriksverkstäder. Lämp­ lig inackordering anskaffas. Adress : Dir. Prof. Schmidt, Thüringisches Technikum Ilmenau. Observatrice. — Skrif till Ingeniör-Akademi för maskin- och elektroingeniörer m. m. Wismar a. d. Ostsee. Se annonsen i Idun n:r 37, sista, sidan. Ebon. Kombinerad Bosättnings- och Lifförsäkring är dei mest praktiska sätt att medels årliga inbetal­ ningar erhålla ett eget hem till samma pris som vid kontant likvid. Prospekl och närmare upplysningar er­ hållas gratis och portofritt, om denna annons åberopas. U Mista Kompaniet. Kungl. H of leverantör. Stockholm. N :r 203. Ni får höra Eder för i större handarbetsaffärer, bäst i den stad ni är boende. Observatrice. N :r 204. Det finnes en hel massa hvilohem för nervösa personer där god vård kan erhållas. . Skrif till några af dem och förhör er om vill­ koren för att bli emottagen där. Här några adr. : Kneippbaden, villa Ströms­ borg, hvars värdinna är van vid sjuk­ vård ; Stjernfors pensionat, Kopparberg-; Furulids pensionat, Tranås ; Graninge hvilohem, Molkom ; Lisakulla hvilo­ hem, Sätila; Stocksunds hvilohem, Stocksund; Saltsjöbadens sanatorium. Det finnes dock många fler hvilo­ hem i Sverige än dessa. Bäst vore ju att i samråd med en nervläkare i Stockholm välja något lämpligt för patienten i fråga. Sissie Maxwell. N :r 205. Ettöringar ha i alla tider inte varit värda mer än ett öre, så ni skall inte tro att de blifva någon guldgrufva för er. Men skulle ni inte gå tiU en bank och fråga därom? Bankherrarna och -damerna ha ju ett trist arbete och en sådan fråga skulle utan tvifvel bereda dem en glad om­ växling. Mig har den beredt ett ode- ladt nöje. Sissie Maxwell. N :r 206. Välj en glad, ljus tapet, men i varm färgton, till ex. i gult. Ilvit möbel med något slags hem- väfdt möbeltyg (om möbeln välj es i därför passande stil, eljes randigt med blomranka i ränderna), hvita gardiner med hålsömmar, vackra väx­ ter. Observatrice. — Hvad jag gärna skulle vilja hjälpa er att möblera ert gammaldags rum och jag skulle göra det riktigt »dejligt». Men så har jag då ett par gånger om läst Sigge Almens artiklar om »Våra hem» i Idun. Rik­ tigt intensivt med alla sinnen har jag studerat hans artiklar och de medföljande fotografierna af olika hem. Vet ni, det bör ni göra en gång också. Den läsningen är mer själsodlande än 25-öres böckerna, för­ stås beroende på olika själar. När ni har läst n:r 1, 9, 14, 20 af Idun för i år, så kunde vi ju sedan korre­ spondera om bästa sättet att möblera ett rum med tre fönster. Tapeter skall ni inte alls ha utan väggarna skola målas i en färg som passar till den färg ni ämnar- ha på möbel­ tyget : t. ex. mattgrå väggar till guld- färgadt möbeltyg. Mildaste pastell- blå möbeltyg till elf enbens färgade väggar. Stålgrå väggar till lila mö­ beltyg. Sissie Maxwell. N :r 207. Både hägg och slånbär äro giftiga enligt hvad jag har hört. Det finnes ju så otaligt många andra slag af bär att koka saft af så inte behöfver ni använda er af dem. Sissie Maxwell. — Hägg b är kunna verka giftigt, ty de innehåUa en liten del blåsyra. Har aldrig hört att de användas till saft. Slånbusken blir ända till 2 Vs m. hög och liknar hagtorn. Blommorna äro hvita och sitta på ensamma blom­ skaft. Bladen bredt lans ettlika. Bä­ ren, som börja mogna på eftersom- maren, äro runda, blå med stenkärnor och liksom öfverdragna med blåskim- rande dagg. Till storlek äro de som små körsbär och till smaken mycket kärfva. (Bären hos hagtorn. äro röda.) Ämnar Hi samla abonnenter i är? Börja då i tid! Profverna äro nu utkomna och sän­ das gratis till alla, som insända ne­ danstående kupong. Upplagan blir i år nära dubbelt så stor som alla andra svenska jultid­ ningars tillsammans. Med anledning däraf också en utstyrsel och ett inne­ håll som t. o. m. öfverglänser förra årets. Julstämning köpes numera i så godt som hvarje hem. Det behöfs sålunda ingen vana vid agentur för att samla abonnenter. Blott på kvällar och le­ diga stunder kan. hvem som helst med lätthet förtjäna 100 kronor extra till jul. Klipp ur nedanstående kupong och ifyll den med namn och full­ ständig adress samt lägg den i ett franke- radt kuvert som adres­ seras till Åhlén & Åkerlunds Förlag, Julfidningsafdelningen, Göteborg. ’ Agenter i Stockholm kunna afhämta gratisprofver å afdelningskontoret Drottninggatan 64. Gratisrekvisition. Undertecknad anhåller om agent- villkor och graiisprof af Edra jultidningar. Namn ............................................... Bostad............................................... Postadress ....................................... Tag en sax! Ylle-Underkläder för Herrar. Be­ näm­ ning FP GP SP FF B Kvalité Naturm eleradt, väfdt kamgarn med en fin homuUstråd på bak­ sidan. Sommar­ kvalité. System Disqué. Finaste väfdt helylle, naturmeleradt kam­ garn, lätt, stark. System Jæger. Rosafärgad, väfd, lätt, mycket treflig. Blandning af Kam­ garn och Abassi. Väfd, mjuk, medel- tjock. Ylle med 20 o/o Maco. Som P, men tjockare. Vår aUra högsta kvaHté. Dyr, men utmärkt. Tjock, mjuk, natur- meler ad, mycket varm och behaglig. Patentstickad. TROJOR. Längd 70 75 80 80 cm. Vidd 94 100 106 112 » N:o P r pr styck pr dussin 3.25 3.40 3.70 4.- 4.10 4.40 4.65 5.— 47. 50. 53. 57, SKJORTOR. Längd 90 95 100 100 cm. Vidd 100 104 110 120 » Halsvidd efter önskan N:o Pri pr styck pr dussin 4.20 4.50 4.90 5.25 5.25 5.70 6.20 6.80 KALSONGER. 4 5 6 Längd 100 105 110 115 cm. Lifvidd 92 96 102 110 » N:o Pris pr styck pr dussin 3.70 3.95 4.30 4.75 4.65 4.90 5.25 5.60 Pris som kvalité F. 4 — 4.30 4.65 4.90 5.40 5.90 6.40 6.90 5.35 5.85 6.40 7.— 46. 49, 53. 56. 61, 67, 73. 78. 60.“ 66. 72, 78, 5.30 5.70 6.- 6.40 7.20 7.60 8.30 9.20 83, 87, 95, 105, Olämplig för skjortor. 4.60 4.80 5.- 5.40 5.90 6.35 6.89 7.20 52.— 55.— 58.— 61.50 67 — 72.— 77.— 82.— 5.35 5.85 6.40 7.— 60.— 66.- 72.— 78.— Hvarje annat mått, färg eller modell göres på beställning, om så erfordras på några timmar. Observera regler för måttagning pr Sskur aniens omslag, sidan 2/ NYA TRIKÅFABRIKEN, VALDEMAR NIELSEN, Etablerad 1Ô91, BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM. VAR U MARK Slånbären böra helst vara frusna; då de skola användas, men duga äfven utan detta, blott de äro fullt mogna. En stenkruka fylles med bär och därpå hälles kokande vatten, så att det står öfver bären. Krukan täckes och får stå 1 dygn, då saften från- silas, ånyo uppkokas och slås öfver bären. Efter ännu 1 dygn upprepas detsamma, h vare ft er saften nästa dygn uppkokas och hälles varm på torra, heta buteljer, som korkas och hartsas. Håller sig hela året. Saften har en mycket frisk smak, men fordrar vid användandet mycket socker. E. C. N :r 208. Student, som önskar bli länsman, bör söka sig in på ett läns­ mans- eller kronofogdekontor för att efter några år väl meriterad söka komma in på ett landskansli. Detta är enklaste och tillika säkraste vägen till målet. Särskild länsmansexamen får afläggas inför K. B. Det finns visserligen ett »länsmansseminarium», men utan ofvannämnda förvärfvade praktiska erfarenhet kommer man ej långt. Observatrice. (Forts.) BREFLADA REDAKTIONENS BREELÂDA : Edel Arne. Kan ej användas. A. G—m. Ingenting för våra spalter. Oscar B—m. Nog kunde ni skämta något kvickare, då ni skall imitera pekoralstilen. Eller var det kanske icke imitation? G. S. H. Vi ha så sällan plats för öfversättningar. Inez S—g. Duger inte alls. L. Hall. Antages för de smala spalterna. Erik A—11. »Blåögas» vackra blic­ kar kunna icke beveka oss. »Saga». Om ni skall skrif va sagor så sök efter friskare och fantasiful­ lare motiv. »Drottning sorg» är så hjärtnupen och tråkig, att man gäs­ par innan man hunnit halfvägs i ma­ nuskriptet. Lösnummerprenumerant. Det »litterära värdet» hos edra dik­ ter är oss omöjligt att upptäcka. G. M. II vad heta skisserna? Ej annat än hvad vi kunna erinra oss ha vi returnerat manuskript under jden adressen. E PAULI? PUTSMEDEL GIVER HASTIGT EN VARAK- m OCH VACKER GLANS AT ALLA METALLER. Varje facsiåndig moder giwr sina foam det äkta Kaihmnets Mattkajje,sam, bametv så gärna drkkaocfi sam för sina hälsosamma egenskaper rekommenderas a) läkare. Kathreiner säljes i alla speceri • affärer i paket à 45,25och Wore. O. H—s. Förmådde ej armbåga sig fram i trängseln. Pax. Afböjes. »Jolle r». Ja, så ungefär. EXPEDITIONENS BREFLADA : Prenumerant sedan år 1892: Insänd 80 öre i postanvisning så erhålles det saknade julnumret. »E. S.», kr. 2:50 per gång. Likvid i postanvisning. Axa yrkesserie. N:o 1. Muraren murar med gråsten och tegel Grundmur och väggar, altaner och språng. Sträfsamt och kräfvande är det i regel, Helst om ock magen är sugen och svång. Nu dock mer foglig den mödan sig ställer, Som vid det pröfvande yrket sig knöt. Kroppsstyrkan ökas och lifslusten sväller, Tack vare Jlxa hafr>eg[t*ynsgw*&t. Köp Axa hafregryn i original- paketer. Då har Ni garanti för att få god färsk vara. Ett Vi-kg- paket à 55 öre räcker till cirka 30 portioner Axa-gröt. as aella: Då på sista tiden flera personer börjat annonsera om, att de bota Engelska sjukan, anhåller jag att icke blilva förväxlad med dessa. En annonsör uppgifver sig tiU och med äga 35 års praktik ehnrn själl endast 32 år gammal. Vill Ni erhålla snabb och säker hjälp mot Engelska sjukan och Barnförlamning, så tillskrif mig, ty jag har behandlat denna sjukdom i 40 år och har så­ ledes en erfarenhet, som ingen annan. De recept jag använder åro för ntvärtes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig fr&n munktiden och hafva bringat hjälp åt mångtusende. Engelska sjukan utbryter vid alla åldrar och äro symptomerna i hufvudsak följande: Blodbrist,slappa armar och ben, kalla händer och Fötter, gnatlgt lynne, Ingen sömn, Ingen aptit, somliga äta mycket men magra ändä, slem stockar sig 1 HuFvudet, mage, leder, som medför en ryslig kl&da, utslag, le­ derna blifva styfva, stockar sig slemmet på strupen kallas det strama. Sneda lemmar kunna bli återställda. Sök i tid åtminstone för barnen, de lida oförskyldt. Bref besvaras blott mot dubbelt porto. Begår intyg. HANNA BENGTSSON, Munkgat. 2, Malmö, vid Pildamsvägen. Tel. 5368. - 626 - . NNONSER skola vara inlämnade till A Expeditionen senast fredag för att kunna införas i följande veckas nummer lediga platser duglig husföreståndarinna med fullkomlig vana vid skötandet af större landthushåll där husmoder sak­ nas, får förmånlig plats 1 nästa nov. om betyg, foto, uppgift om ålder och löneanspråk samt rekom. •— hvilka handlingar returneras — snarast in­ sändas. Ingen som ej vet sig vara fullt kompetent göre sig besvär. Svar märkt »Duglig husföreståndarinna», Östg. Corresp. kontor, Linköping. EN ORDENTLIG, i matlagning, bak­ ning och syltning fullt kunnig flicka får plats 24 inst. okt. Lön efter kom­ petens. Svar med betyg och foto till Ingeniör fru Rudin, Svartvik pr Sunds­ vall. UNG FLICKA, får plats å herrgård att ha tillsyn till två flickor, 7 och 2 år samt för öfrigt vara husmodern behjälplig. Svar med lönepret. och foto tiH »Upplandstöser», Iduns exp. f. v. b. BARNKÄR FLICKA af god familj, frisk och stark, som är villig deltaga i alla inomhus förefallande göromål, erhåller plats genast. Lön efter kom­ petens. Svar med foto samt rek. till »Pålitlig», Lindesberg p. r. FÖR FRISK; karaktärsfast, allvarligt sinnad men glädtig flicka, 20—25 års­ ålder, af god familj, finnes plats som barnfröken och husmoders verkliga hjälp i stilla familj om 3 :ne barn i'-/2—10 år. Sökande1 skall vara hemma i husliga sysslor och sömnad samt van att handleda barn. Jungfru fin­ nes. Svar med foto, betyg och löne­ anspråk sändes Fru Elin Lidbeck, Halmstad. BARNFRÖKEN, enkel och anspråkslös samt helst något undervisningsvan er­ håller plats den 1 :sta november å egendom i Västergötland. Sökande bör vara van att sköta minderåriga barn samt något kunnig i sömnad. Svar med betyg löneanspråk och om möj­ ligt fotografi torde sändas till Box 17, Wara. ANSPRÅKSLÖS, praktisk, bättre flicka, kunnig i sömnad och handarbe­ ten samt villig att hjälpa till med hvarjehanda, erhåller plats att gå frun till handa i familj med två barn. — Tvänne jungfrur finnas. — Svar med foto, lönepret. och referenser till »Box 69», Borås. BARNFRÖKEN, pålitlig, frisk och plikttrogen, samt med ansvarskänsla och sinne för ordning, önskas ’för fyra barn 10—1 år. Något kunnig i sömnad. Svar med betyg, foto och löneanspråk sändas till Fru Signe Ol- sén, Arvika. KONTORSPLATS för kvinnlig korre­ spondent i tyska och engelska samt kontorsarbete ledig att genast till­ trädas. Begynnelselön 100 kr. Svar till »Aktiebolag», Borås p. r. HUSFÖRESTÅNDARINNA. Hos tjäns­ teman i vacker trakt på landet med tre barn (10, 8, 6 år) finnes plats den l:sta november för sympatisk, bil­ dad dam, som med moderlig omsorg kan övertaga vården af barnen, med sparsamhet och intresse sköta huset (jungfru finnes) och vara en treflig och angenäm värdinna, helst musi­ kalisk och ej under 25 år. Svar med foto märkt »Höstsol» till Svenska Te­ legrambyrån, Malmö. EN UNG, bildad flicka med vana och fallenhet för affärslifvet får god framtidsplats i finare affär. Svar till »Villig och energisk» Allm. Tidn. Kont. Sthlm. LÄRARINNA att undervisa tre barn, 9, 12, 14 år,, i vanliga skolämnen och musik erhåller genant plats. Refl. sände betygsäfskrifter och uppgift å önskadt honorar till Chr. Ehrenborg. Nösdala pr Hessleliolm. I HÖGRE tjänstemannafamilj i villa­ samhälle närheten af Sthlm att till­ träda 24 okt.—1 :sta nov., fem per­ soners hushåll med jungfru, får duglig hushållsfröken med goda betyg plats. Vid. Nya Inack.-Byrån, Jakobsbergs- gat. 34, Sthlm. TILL DEN 1 :sta okt. sökes af lä- karfam. i Norrland en bä.ttre, an­ språkslös flicka van vid sömnad och villig att deltaga i förekommande gö­ romål samt tillse barn. Svar med rek. och foto samt lönepret. till »Läkar- familj». Bergsjö. O B S. ! En allvarlig, anspråkslös me­ delålders, bättre flicka, kunnig i en­ kel matlagning och husliga göromål (gärna musikalisk) villig att, utan jungfru, med intresse sköta ett litet hem, önskas af ett äldre par till hösten. Rek. fordras. Svar till »Fa­ miljemedlem», Alingsås p. r. barnfröken. En snäii, viiiig och barnkär flicka med gladt och jämnt humör erhåller plats den 15 okt. i Borås för att under husmoders öfver- inseende sköta 2 barn i ålder 5. och _ 3 år samt i öfrigt vara behjälplig vid hemmets skötsel. (Jungfru finnes.) Llementarskolebildad flicka har före­ träde. Lön efter kompetens^ 'Svar jämte uppgift om ref., helst åtföljdt nf foto, torde sändas till »G. B. E.»t lduns exp., Stockholm. t -1 1. ii»l'i JJ -LiJLOi\.A, SÜII1 cul J-lioû., idlynt och barnkär, erhåller _ plats disponentsfamilj på landet för att lse en 2* 1f2 års gosse samt hjälpa 1 med lättare sysslor inom hemmet, ar med. foto. och ref. till »Olles h Mammas sällskap», Iduns exp. v. b. fi?iMf-SÄLLS^AP °5h hiälP åt äldre , *lnlLe.s Plats för en anspråkslös battre flicka med gladt lynne, och som ar villig deltaga i alla inom ett nem iorekommande sysslor. Två jung- frnr finnas. Svar jämte foto, ålders- iiPPgiit, ref., betygsäfskrifter samt löneanspråk tillsändes Kristina Igg- lund, Ljusdal. UNDERVISNINGSVAN lärarinna, helst med högre kompetens, önskas för tvänne 13-åriga flickor, att undervisa i. vanliga skolämnen, språk och mu­ sik. Svar snarast med betyg, löne­ anspråk och foto till kyrkoherde W. Wallin, Karungi (Norrbottens län) KOKERSKA eller bättre flicka, som vill åtaga sig en kokerskas sysslor, väl hemmastadd uti matlagning, bakning, erhåller plats på herrgård den 24 okt. Svar till »Södermanland», Iduns exp. f. v. b. HUSHÅLLERSKA, väl rekom., skick­ lig i finare som enklare matlagning, bakning och inläggningar får god plats i okt. på egendom i Norge under svensk matmoder. Vintern i Kristi­ ania. Rekom. och helst foto toïde insändas till fru Lövenskiold, f. Bergenstråhle, Overud, Kongsvinger, Norge. TILL VÄRDINNA önskas en bättre, stor och ståtlig flicka, lön 500 kr. Svar, helst med foto, till »Iiemtref- nad 29», Göteborg p. r PÅLITLIG och ordentlig flicka, kun­ nig i sömnad önskas att sköta ett landtligt hem för 3 ungdomar under husmoderns dagliga frånvaro. Svar till »Fru II.», Malmö p. r. VIKARIE för länssjuksköterska i Fal­ kenbergs provinsialläkaredistrikt öns­ kas under ett år helst från 1 :sta okt. Lön 600 kr. Svar med merit- och frisklbetyg till J. M. Rhodin, pro­ vinsialläkare. •ENKEL, barnkär, ordentlig flicka, helst något kunnig i sömnad samt villig deltaga i alla inom ett bättre hem förekommande göromål (ej köket) får god plats 1 eller 15 okt. Svar med foto till »P. O.», Alingsås. JUNGFRU, snäll och villig, något kun­ nig i matlagning ooh inomhus före­ fallande göromål får god plats 1 eller 15 okt. Svar med rek. och foto till »R. M.», Alingsås. SOM SÄLLSKAP och hjälp önskas fr. 1 :sta okt. en snäll, treflig 16—18 års flicka, som är villig att deltaga i alla förekom, sysslor i tvenne per­ soners hushåll. Svar till »Familjemed­ lem», Allm. Tidn.-kont., Gefle. HUSHÅLLSFRÖKEN eller kokerska fullt kunnig i matlagning, bak, slakt, syltning och konservering, van htt hafva ansvar, önskas i hem på lan­ det (Norra Värmland) till 1 no v. Svar till »Hem», under adr. S. Gumælii Annonsbyrå, Sthlm, f, v. b. PLATS HOS FAMILJ af 3 personer finnes den 24 okt. för medelålders or­ dentligt friskt fruntimmer fullt kunnig i matlagning och ett hems skötande. Biträde vid gröfre göromål erhålles. Årslön 200 kronor. Svar med foto och rekom. sändes till »K, L.», Borås p. r. EN ENKEL OCII ANSPRÅKSLÖS flicka som är villig deltaga i ett hems göromål önskas i familj i villasam­ hälle nära Sthlm. Vänlighet för barn fordras. Svar med anspråk till »L.», Iduns exp. ALLVARLIG, ordentlig fl. något kun­ nig i matl., bakn., barnhusa, pålitlig, ordentlig, helst sykunnig erh. pl. 24 okt. Lön 15:—, 12:—. Fri resa. Svar, betyg, ref., foto till »E. H.» Jön- köping p, r. SNÄLL, BARNKÄR FLICKA önskas nu genast som genomgått 8 kl. läro­ verk. Något kunnig i sömnad af barn­ kläder. Villig- sköta 5 barn med hjälp af en flicka. Läsa med två barn i ålder 9—11 år. Svar med lönepreten- tioner till »Hotell i Norrland», Iduns Exp UNG, BÄTTRE FLICKA med godt humör, kunnig i matlagning får plats 1 nov. i bättre familj (2 pers.) att tillsammans med dotter i huset, utan jungfru, sköta hushållet. Svar med foto och löneanspråk till »Familjemed­ lem» Storvik. Ensamjungfru pä landet. För en villig och snäll ensamjungfru, kunnig i enklare matlagning, finnes plats ledig den 24 inst. okt. Lön 240 kr. Svar med betyg, åldersuppgift samt foto under adr. »Ensamjungfru», Delary kontor, Älmhult. Plats som vid Sabbatsbergs sjukhus blifver ledig från den 1 jan. 1914. Löneförmåner: -500 kr. med 5 ålderstillägg à 100 kr. efter 3, 6, 9, 12 och 15 år jämte bostad, värme och kost. Sökande, som måste vara fullt förtrogen med skötandet af en större maskintvätt, torde inlämna till styrelsen ställd och af vederbörande betyg åtföljd ansökan före den 1 okt. 1913. PLATSSÖKANDE MÖNSTERRITERSKA önskar plats i broderiaffär. Är äfven kunn. i konst­ slöjd och handarb. Svar till »Sept. —Okt.», Iduns exp. f. v. lo._________ . KVINNLIG SJUKGYMNAST önskat anställning â institut eller i familj. Har med goda betyg genomgått in­ stitut i Stockholm. Äfven kunnig i manicure och ansiktsbehandling. Svar till »24 år», Iduns exp. f. v. b. PRIVATVÅRD önskas af sjuksköter­ ska. Goda ref. finnas. Svar till »Sy- ster», Landskrona p. r. EN FLICKA, som tagit realskoleexa- men önskar plats att läsa med. barn. Svar till »H. B.», Ludvigsborg. BILDAD FLICKA med någon vana vid hushåll önskar från. den 1 okt. komma i familj, att mot fritt vivre under husmoderns ledn. deltaga i och lära allt som hör till ett hems skötan­ de. Svar till »21 år», Edebo p. r. BÄTTRE HUSLIG FLICKA, 21 år, öns­ kar mot fritt vivre plats i vänligt hem där tillfälle gifves att lära mat­ lagning. Kunnig i sömnad och hand­ arbete. Tacksam för svar till »Fa- miljemedlem R.», Lysekil p. r. HUSHÅLLSVAN, bättre, anspråkslös flicka önskar plats som husförestån­ darinna hos ensam, bättre herre, el­ ler som hushållsfröken i mindre fam. (helst troende) finare betyg. Svar tili »A. 13», Iduns exp. f. v. b. 19 ARS FLICKA af god familj öns- kar plats som hjälp och sällskap; är kunnig i alla husliga göromål, klädsömnad, handarbete samt något väfning. Goda rek. finnes. Tack­ sam för svar till »Familjemedlem», Edsberg, Vretstorp. UNG FLICKA önskar plats i bättre familj som hjälp och sällskap, där jungfru finnes. Någon lön önskas. Svar till »Skånska», Hasslarp p. r. UNG FLICKA önskar plats i trefligt hem, helst i större samhälle, att under husmoderns ledning deltaga i förekommande göromål. Genomgått kurs i handarbete, väfnad, linnesöm. Medlem af familjen. Lön önskas. Tacksam för svar till »1 nov.», Häl­ singborg, p. r. MOT FRITT VIVRE önskar bildad flicka plats som sällskap. Svar till »iSällskap», Mölle p. r. PRÄSTDOTTER frän Värmland önskar plats att förestå ett litet hem. Svar till »Huslig», Iduns exp. FINNS det någon mindre familj som skulle vilja hafva en 14 års flicka att s© efter ett litet barn. Svar till »K, E,», Sturegatan 14, 1 tr., Sthlm. PLATS sökes som guvernant, barnkär, flerårig undervisningsvana, vackra betyg, eller som lektris och sällskap. Ej musik. Gärna utrikes. Svar till »Y. 21», Norrköping. PLATS önskas, som husmoderns verk­ liga hjälp och sällskap, kunnig i lät­ tare sömnad och handarbete. Svar till »Småländska 1 okt.», Malmö p. r, LÄRARINNA, undervisningsvan, musi­ kalisk med goda betyg söker plats i godt hem på landet. Svar »Plikttro­ gen», Sv. Telegrambyråns Annonsafd., Sthlm, f. v. b. UNG, bildad flicka, behärskande en­ gelska och tyska samt något undervis­ ningsvan önskar plats som sällskap eller guvernant i fin familj. Har äfven genomgått hushållskurs vid Facksko­ lan i Uppsala. Förstklassiga ref. Vid. lön fästes mindre afseende. Stockholm föredrages. Svar till »Inga-Lis 1913», Postkont., Viktoriag., Göteborg p. r, UNG, bildad flicka, som genomgått 8-klassigt läroverk, hushållsskola och kindergartenseminarium önskar plats i fint hem på landet för att läsa med och sköta mindre barn oller vara som sällskap och hjälp. Svar till »Si- grid», Postk. Torstensonsg., Sthlm. ENKEL, duglig flicka önskar plats i bättre familj, där jungfru finnes, att under husmoders ledning deltaga i husliga göromål. Lön önskas. Svar till »Helst landtegendom», Kvidinge p. r. UNG FLICKA söker plats Isom feällskap och hjälp åt ensam dam eller i fa­ milj att vårda sjukling. Genomgått I sjukvårdskurs och kun. i matlagning. Svar till »Skånska», Iduns exp, f. v. b. 17 ÅRS BARNKÄR flicka söker plats som hjälp i familj, där jungfru finnes. Har genomgått 8-klassigt läroverk samt särskild hushållskurs. Svar 'emot- ses af »Familjemedlem», Kalmar p. r, UNG FLICKA, som genomgått slöjd- sem., kunnig i handarbeten, klädsöm­ nad och enklare väfnad samt villig biträda med skrifgöromål önskar 1 okt. plats i hem för att vara husm. till verklig nytta. Svar med löneupp- gift emotses tacksamt till den 20 sept, af »21—1913», Örbyhus p. r. 18-ÅRIG FLICKA med normalskole- kompetens önskar plats att undervisa i vanliga skolämnen och språk. Små lönepret. Svar till »M. A.», Åkerström, Bohuslän, BÄTTRE ung dam önskar plats som sällskap och hjälp i aktad familj. Villig medfölja på resa utomlands. Inga lönepret. Anses som familjemed­ lem. Svar till »Sällskap 1913», Iduns exp. f. v. b UNG FRU önskar plats som kassörska i fin affär. Innehaft platser. Svar till »24 år 1913», Iduns exp, f. v. b. 25-ÅRIG musik, flicka önskar plats sopa hjälp och sällskap helst å herr­ gård i mellersta Sverige. Mångårig praktik i Tyskland och Sverige. Van vid sömnad samt att handhafva barn. Fina rek. Svar till »Huslig», Iduns exp., Sthlm. UNG FLICKA från landet önskar plats i god familj att vara fruns hjälp och sällskap där tillfälle gifves att få lära matlagning och för öfrigt hjälpa till med förefallande göromål. Är kunnig i sömnad. Svar till »Ma- ria 1888», Iduns exp, f. v. b. 20-ARIG BILDAD FLICKA af god familj, söker plats som barnfröken eller som sällskap och hjälp. Kunnig i sömnad, handarbeten och hvad som till modistyrket hörer, samt van vid alla i ett hem förekommande göromål. Svar emotses tacksamt med uppgift å lön etc. märkt »20-årig familjemedlem», Oscarshamns p. r. - 627 - HüSFÖRESTÄNDARINNE'PLATS öns­ kas af en medelålders dam af god familj, helst i präst-, ämbets- eller tjänstemannahem. Fullt hemmastadd i matlagning och ett hems skötande. Praktisk och duglig. Svar till »Akt- ningsvärd 45», Iduns exp. f. v. b. MÖT FRITT VIVRE önskar ung landt- brukaredotter plats i familj. Van vid strykning, bakning och husliga göro­ mål. Svar till »Familjemedlem», Sköf- de p. r. EXAM, sjuksköterska, arbetsam, punkt­ lig och med mångårig praktik söker plats. Svar till »Snarast möjligt», Iduns exp. f. v, b,- BILDAD musikalisk flicka, önskar plats i god familj som guvernant eller som sällskap och hjälp. Kunnig i språk, sömnad, matl. Svar till »Elin», Nord. Annonsbyrån, Göteborg. 21-ARING, som genomgått åttaklas- sigt läroverk och 1-årig sjukvårdskurs å lasarett, önskar sköta sjuk herre eller dam. Svar till »Elisabet», öre- bro p. r.____________________________ I ENKEL, treflig familj önskar ÏII rarinna plats under ferierna (15 nov.— 15 febr.), att läsa med mindre barn och för öfrigt vara till hjälp och säll­ skap. Svar till »Hemlös», Laxarby p. r. MUSÏKALISK FLICKA, 20 år, enkel och anspråkslös, önskar plats i god familj att vara husmodem behjälplig med alla inom hemmet förekommande göromål. Svar till »Snäll och villig», Sollefteå p. r. UNG FLICKA önskar- plats i familj där jungfru finnes. Är kunnig i konst- väfnad, handarbete för öfrigt, samt enklare matlagning. Svar till »M. J. JI. familjemedlem». Iduns exp. f .v b. UNG, ELEMENTARBILD AD FLICKA önskar plats i god familj, helst där barn finnes. Något kunnig i linnesöm­ nad och väfnad. Villig att undervisa i musik. Svar till »Oktober 1913». Fjugesta p. r. 19-årig flicka af god familj med undervisningsv. iöns- kar pjats som. guvernant eller hjälp och sällskap (event, äldre dam). Fler­ årig vistelse i Tyskland. Kunnig i handarb. Realskoleexamen. Betyg och ref. Svar till »1 okt.», Säffle p. r. INACKORDERING. I naturskön skogs­ trakt i Halland nära järnvägsstation mottagas tvänne bildade flickor, som önska lära hushåll. Pianolektioner kunna erhållas. Pris 65 kr. i mån. Svar till »Läkar©familj», Iduns exp. I STOR, treflig prästgård, på landet i norra Småland erh. 2 unga flickor god inackordering. Undervisning i hush. o. vävning lämnas. Rikstel. Pris 60 kr. pr mån. Svar »Prästgård», Ärnström, Aneby. INACKORDERING SÖKES af glad och frisk Stockholmska i bildad herr­ gårds- eller bruksfamilj. Svar till »Sl.öjd», Stocksund p, r. AUF d. Lande in Mecklenburg werden 1 od. 2 junge Scwedinne aus guter Famil. als Pensionärin, gesucht. Gute Gelegenheit Deutch zu lernen. (Pens. 90 M. monatl.) Gute Ref. in Uppsala. Anfr. »G. F.» Iduns Exp. ENGLISH LADY, well born, wishes to enter good Swedish family. Teach English in return for travelling expen­ ses. Excellent references. Miss Hew- son, Baymont, Galway, Ireland. FÖR UNGA FLICKOR, som vilja lära sig allt, hvad som hör till ett väl ordnadt hems skötande få god in­ ackordering på egendom i Östergöt­ land. Vidare genom fru Valborg Leijon, Borum Mogyata. I PRÄSTGÅRD på landet kunna in­ stundande termin några flickor, 9—12 år, erhålla undervisning i vanliga skolämnen. God tillsyn utlovas. Svar till R. F., Arstad p. r, Halland. LÄSKAMRAT, frisk, väluppfostrad, säkes till 9-årig flicka på landet. KL I. Pr. 60 kr. pr. månad. Mo­ derlig omvårdnad. Svar till »L. O.», Gamleby p. r. KVINNLIGA LANDTBRU K SELEVER emottagas på större herrgård i Mälar­ dalen, där tillfälle gifves lära ratio­ nellt jordbruk, trädgårds- och höns­ skötsel. Svar till »K. G. B.» under adress S. Gumaelii Annonsbyrå, ßtock- holm f. v. b. På vackert belägen herrgård i Stockholmstrakten motta­ ges nu några unga damer eom _ be­ talande hushållselever för att sätta sig in i alla till ett hems skötande hörande göromål. Fru E. Silfwer- skjöld. Sätra pr Ekerö. Rt. Munsö 2. Famille de Médecin en Suisse reçoit des jeunes filles désirant apprendre la langue française. Adresse M:m.e Veillard-de. Cronsaz, Les Diablerets sur Aigle Suisse. Réfé­ rences anprés de M:me Fredholm, Ilornsg, 81, Stockholm. Rikst. 732, Ebba Stjernströms Sjuk- och Hvilohem Talliden, Rönninge, emotiager nervösa och konvalescenter. Förstklassigt för- sedt med alla nutida bekvämligheter, högt beläget i härlig barrskog med ut­ sikt öfver sjö. Soliga och trefliga rum. Godt bord. Moderata priser. Allm. tel. 41. Undervisning meddelas omsorgsfullt å Nya Matlag- ningsskolan, Holländaregat. 20, i mat­ lagning, bakning, konservering m. m. MARIA RÖNNE. Mazetti’s »Ogon-Cacao prhekfopakef 45 öre. Härligaste arom! Genom sin styrka och absolu Fa renheF i bru- kef billigare än den . uFländska. ÅFgår endasF för cirka 2öre FUI en kopp! ,0^egistceraö i-va ISIfe Mazetti’s ,,Kimgs"Cacao ko5Far endasf 40öre prhekFopakeF; garanteras också ren och oförfalskad. Varnas för efterap- ningar af påse och etikett JEn besparing af mer än halfen utgiften för tvål. Finaste öfverfettade 60-öres tvålar kosta 1 krona pr kartong om 6 tvålar vid köp direkt å Kölnerlagret, 24 Små- landsg., Stockholm. Prospekt franko. ”ßn svensk symaskin 6öv finnas i fivarje svenskt fjem. ” Utomordentligt lätt gång, myc­ ket stor hastighet, korta nålar, största hållbarhet mot slitning samt stor spole äro de för­ nämsta egenskaperna hos Ibusqvarna Central Bobbin Symaskiner, som på grund häraf alltid ar­ beta till sin ägares belåtenhet. OBS. I Förmånliga af betalningsvillkor. Tl D fl HPLMSjj jFÄNTflSIMÖBLEfl -tr©.U# Hmm ÜÜ&I Rikhaltiga variationer. Begär prisk. Tidaholms Bruk, Tidaholm. Kungl. Hofleverantör. Försäljningsmagasin : Mästersamuelsg. 38, STOCKHOLM. Annonsera i Idun! aren H. CEDER BERGS d medicinska o SASOLTVAL för toaletten (innehåller 10% Apotek Fil. D- I Finnes i hvarje välsorteradjoaffärj Idun utgifves denna i Det Numera Förnämsta I Hvetemjölet Ja (JZê'à j Modlet pEsaa JAG BLEF TVÄTTAD MED .......................................................................... De herrar affärsmän som driva affärer med smålänningar torde observera att imsfr&Hl Den gamla hederliga hus- och hemslöjden håller på att försvinna för nyare tiders produkter, men detta får ej ske. Mariannèlunds Praktiska Hus- modersskola, Slöjd- och Väfskola samt Slöjdseminarium för utbildande af slöjdlärarinnor har gjort till sin uppgift att hålla den vid lif. Nya kurser öppnas för damer den. 21 aug., 10 okt., 1 nov. och 10 jan. De bästa- lärarekraf­ ter. Elevarbeten prisbelönta. Skolan medverkar till anskaffande af plat­ ser. Kunskap är vägen till framgång. Kunskap betalar sig. Prospekt och brefsvar mot 20 öre i frimärken. Alb. Lihgström. Adr.: endast Praktiska skolan, Marianne- lund. Doktor J. Arvedsons knrs Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, medför enligt kongl. maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter som en kurs vid Gymnastiska Central-Institutet. Kursen 2-årig, börjar den 15 sept. Prospekt på begäran genom D:r J. Arved­ son, adr. Odengatan 1, Stockholm. Gymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid Ny kurs börjar 14 sept. Prospekt gen. kapten J. Thulin, LUND. cialkars Göteborgs Gymnastiska Institut Göteborgs Arkader,Göteborg, längsta o, fullständigaste spe- i Sjukgymnastik o. Mas- Begär prospekt! Vid Professor Unmans Institut börjar 1 okt. ny (ett-årig) kurs i mas­ sage och sjukgymnastik. Be- gär prospekt I Brunkebergsg. 9, Sthlm. D:r Elin Beckmans Hetluifsinstifuf, Barnhusgatan 12. Riks 105 52. Sthlms-Tel. Br. 45 52. Rådfrågningstid : Ilvard. half 3—4. Behandling af rheumatism, gikt, ef- t erbehandling af ledskador, neural- gier, frostskador och vissa fall af börjande ålderdomsbrand. Obs! Kan även anordnas i patien­ tens hem. Besvärande hårväxt borttages häst genom Uc Millan & Arthurs, London, EPILATOIRE, Dépôt hos A, W. NORDING-, Biblioteksg. 11, Drottningg. 63, Sthlm. Mot grått hår. Enda lullt tillförlitliga oskadliga me­ del som återgifver hår och skägg dess ursprungliga färg. Pris 5.60 + porto. oindast i Fanny Gellns Parfymmagasin, 5 Bftalmtorgsg., Sthlm. Kungl. hofl. lO Det berömda vi>JAV ' Det berömda hårstärkande vattnet. * Glfver grått hår dess ursprungliga färg. Borttager mjäll. Hindrar håret att falla af. Märket grund. 1879. Beg. end. fl. med orden: Royalj Windsor Perfectionne*. En allt jämnt stig. försäljn. samt 30 års succés gar. Royal Windsors verkan. Pris kr. 5.— + porto. Nederlag : Franska Parfymmagasinet, Hoflcv., 21 Drottnlnggat. 21, Sthlm. Mélanogéne, Dicuemare — färgar hår, skägg och ögonbryn — håller färgen, i månader. Pr. kr. 4,50. Försändes diskret. Franska Parfymmagasinet, Hoflev., 21 Drottninggatan 21, Sthlm. Misspry dande hårväxt utrotas med Trianonpasta utan efterlämnande af märken eller rodnad i huden. Absolut ofarligt luktfritt me­ del — icke pulver. Bättre än elektro- lytisk behandling-. Användes dagligen med osviklig framgång i min praktik lör skönhetsvård, vid behandling så­ väl i ansiktet som å kroppen. Pris 5 kr., till landsorten mot postförskott. Försändes diskret. MARIA ENQUIST, Biblioteksgatan 6—8, Sthlm. Riks Norr 3 90. Allm. 226 62. Göteborgs Skolköks* seminarium, MGötabergsskolan, Molinsgatan, Göteborg. R. T. 7613. Upprättat av Göteborgs folkskole- styrelse. Åtnjuter stadsbidrag. Utbildar skolköksläiarinnor. Kursen pågår tre terminer. Kursafgiften, 75 kr. Ny kurs börjar i jaar. 1914. Ansökan ställes till styrelsen för Göteborgs skolköksseminarium ooh bör vara inlämnad före den 15 okt. 1913. Prospekt genom föreståndarinnan Fröken Alma Peterson. Förnämsta me­del att skydda huden och bevara hyns friskhet är Oatine- Crème — en kraftig, snöhvit naturprodukt af ren hafre. Äkta Oatine- Crème i hvit burk med grönt lock från The Oatine C:o, London, säljes efter tull­ förhöjningen till 1.50 o. 3 kr. per burk. Oatine-Crème, -Tvål, -Puder o. -Balsam finnas öfverallt samt hos A. W. Nor- ding, Biblioteksgatan 11, Birgerjarlsgat. 16 o. Drottninggatan 63, Stockholm. Oet bästa läkemedlet är Am BRÖSTKflRflMELLER Enda tillverkare A.-B. Nissens Manu­ facturing, Norrköping. Musikinstrument. Eltdastprima o. väl justeradé: Gitarrer, Mandoliner, Gitarrmandoliner, Gitarrlutor, Vio­ liner, Viölonc eller, Cittror, Kon- sertinor, Dragspel, Flöjter, Klari­ netter, Mässingsinstrument, Sex­ tetter äf förstklassig böhmisk till­ verkning, svensk modell, till 300 och 425 kr. sextett pr extra kontant, Trummor, Fodral, Strängar och öf- riga tillbehör. Orglar och Pianinon från främsta fabriker. Hög rabatt vid extra kontant köp af orglar och pianinon. Ceylon-Téer. Fräisningsar- v TYiP.ins rPTifi,. berömda téer. Finaste arom. Olika paketeringar till 5, 6 o. 8 kr. pr kg. kalfgn Frälsningsarméns renarygivaiF. Kaka() af erkänd först­ klassig beskaffenhet. Pris pr hekto —: 45 och pr kg. 4: 50, enkilobufkar 4:60. Tekniska varor: Dentol, Frälsningsarméns utmärk­ ta munvatten och tand- pasta. Munvattnet är på grund af sina stora antiseptiska egenskaper äfven ett förträffligt antiseptikum. Pris pr helfL. 1: 75, halfl, 1:—. Tand- pasta pr tub —: 60. Armé-Tvål. Fin och behaglig, an- --------------------- tiseptisk toalettvål. Pris pr stång 1: —, pr bit —: 25. Viola-Ideal. Finaste toalettvål. ----------------------Pris pr kartong om 3 tvålar 1:50, pr tvål—: 50. Armé - Skokräm. Terpentipfri, —---------------- :----------- förstklassig skokräm. Pris pr bark —':25, pr stor ask —: 50, pr mindre ask —: 20. Putspulver. Förstklassigt rengö- ----------------------- ringsmedél för me­ taller, men särskildt för koppar. Pris pr burk —: 25. Putskräm. Förnämsta metallpo- leringsbräm för alla metaller. Pris pr flaska —:25. Dessa varor kunna erhållas vid eller ge­ nom hvarje Frälsningsarmé-kår, hos många hrr handlande eller direkt från Frälsningsarméns Handelsdepartement, Östermalmsgat. 24 & 26, Sthlm 5. Telefoner: Riks. 85 81. Allm. 63 72. Begär vår rikt illustrerade varu­ katalog som sändes gratis! - 62Ô - Margareta Slöjd- och Husmodersskola SS TÄfsffS • enklare som större; och mera kräfvande hem. Alla, upplysningar och prospekt genom E. Gyllenstolpe, Filipstad. Rikst. 244, kontoret 10—12. Hordberg odi Augusta Petersons Målarskola, 38 HMsgatan. JUektipner i Porslin,-Akvarell, Oljemålning, Gyllenläder, Läderplastik. Lager af porslin,,ohateriel för målning. Porslin hrännes. Tel. Br. 62. Kurs i Mädsömnad. lokal, G-refgatan 57. Allm. Tel. 224 53. Elever mottagas dagligen, kl. 11—3. Upplysn. i skolans Prospekt på begäran. Selma Wahlgren. Elsa Sundberg återupptager sina pianolektioner en­ ligt Cärrénosi metod. Anmälningar af elever mottagas tisdagar och freda­ gar 10—2, 5 Birger Jarlsgatan 131 B. eller A: T, - Vasa 7107. - Landtställe i skogrik trakt af småländska hög­ landet . och i närheten af 2:ne sjöar, passande till sjuk- eller hvilohem, är till salu. Vidare genom korresp. under sign. . »Hvilohem», Dagens Nyhéters Hufvudkontor," Stockholm, f. v. b. Jurist lämnar juridiska råd per post. Adress : »Rättshjälp», Iduns exp., Stockholm, Pris 5 kronor. Penningar placeras kostnadsfritt.- utkommer varannan dag. Annonspriset är 5 öre före och 4 öre efter text. Införes annons minst 5 gånger lämnas rabatt. Var god infordra offert. Under Okt., Nov. och Dec. billighetsprenumeration med 50 öre. Grundad år 1902. Kursen för fruar9 som omfattar 10 veckor med arbete varje torsdags ;f, m. från kl. 9 eller i/*10 f. m. till kl. Vs4 e. m., börjar den 9 okt. kl. Vs 10 f- m. I denna kurs meddelas undervisning i bakning af jäsdegar och finare bakverk; finare' matlagning; uppläggning och garnering; konservering, konfektherecLning; dukning och servering -m. m. Mftonkursen, som omfattar 10 veckor ined arbete hvarje fre­ dags e. m. från kl. 1lss:6—kl. 9 e. m., börjar den 3 okt. kl. Vs 6 e. m. I denna kurs nledclelas undervisning i bakning; enklare och finare matlagning; uppläggning och. garnering;.konfektberedning; smöruppläggning; dukning och servering m. m. Prospekt' och närmare'upplysningar på begäran.' ELISABETH ÖSTM A N-SUNDS TRA ND, , Biks 20 35. Stockholm, Klarabergsgatan 40, 5 tr., hiss. Sthlmstel. 9302. Erkändt bästa och på­ litligaste mjöler under denna säsong. vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr. A.-B., Sthlm, 1913. pécialaff&r för SCHWEIZER- BRODYR, SPETSAR, VAFNA- DER m. m. Bikt profsorti- ment till landsorten. Broderi-Affären, 9 Kommendörsgatan 9. Jönköpings fäns Tidning Råsunda (15 minuters spårvägsresa från Odenplan) Observera följande låga hyror: 6 rum, kök, badrum, hall, 2 W. C., gas m. m. ...... Kr. 1,250: — 5 „ „ „ W. C., gas, fri värme ...... „ 1,250: — 4 „ „ „ „ „ „ „ 1,100: - 4 „ „ „ „ „ ............................. „ 750: - Upplysningar å Stockholms Uthyrningsbyrå, Kungsträdgårds- gatan 12 samt på platsen. för dagen. (dyôr/riïrb* ESlÖfm Flick-ulstrar> Goss-uKstrar för allä åldrar, till alla priser hos ensam försäljare på alla större platser V samt Sahiins Sahiins Kungsgatan 45, Södergatan 12, Göteborg. Malmö. HVETE- S RÅfi- MJÖLER utmärkt antiseptiskt hudmedel, säljes I tuber à öre hos Herrar Speceri-, Färg- Parfy mhandlande m. fl. samt å Apoteken. Jäses av en köpstark befolkning i såväl stad som på landsbygden. — — — — — — Vinolia Generalagentur: Skepparegatao C, STOCKHOLM 8. Dj. Filialer: Fondor 20,000,000 kronor. Stockholmskontor : Arsenalsgat. O. Södermalmstorg 8. Sturegatan 32. Deposition \ A1\ OI Kapitalräkning $ | Sparkassa 4 01 Fondafdelning. |0 Kassafack.