Kandidatuppsats i journalistik
2024-02-08
Institutionen för journalistik,
medier och kommunikation
www.gu.se/jmg
Vi och “svenskarna”
En kvantitativ innehållsanalys av hur grupptillhörigheter
påverkar skildringar i högeralternativa medier
Författare: Holly Jansson, Rebecca Nymann och Linnea Sarkar
Handledare: Jesper Strömbäck
Kursansvarig: Elena Johansson

Abstract
Title: We and the “Swedes” – a Quantitative Content Analysis on How Group
Affiliation Affects Depictions in Right-Wing Alternative Media
Authors: Holly Jansson, Rebecca Nymann och Linnea Sarkar
Level: Bachelor Thesis in Journalism
Term: HT 2023
Supervisor: Jesper Strömbäck
This thesis aims to determine if there is a difference in how right-wing alternative media
portrays perpetrators and victims based on their ethnicity, and how this potential difference
manifests itself. The study’s framework is based on theories surrounding news selection,
agenda setting, and framing. It is also grounded in previous research on discursive
discrimination, the press ethical system, alternative media, crime reporting, and crime
statistics.
The thesis is based on a quantitative analysis of articles from the three most used right-wing
alternative media outlets in Sweden: Nyheter Idag, Fria Tider, and Samhällsnytt. 999 articles
from the last five years were analyzed, which equals approximately eighteen percent of the
total number of articles related to our search word, “crime”.
The results show that the studied right-wing alternative media outlets much more frequently
reported on perpetrators depicted as foreign, with the most commonly depicted ethnicities
being Middle Eastern, African and Asian. They also reported more often about foreign
victims than Swedish victims, although the difference was not as pronounced as with the
perpetrators. The articles that depicted the perpetrator or victim as foreign often contained
judgemental language, and some commented on the perpetrator’s or victim's skin
colour/ethnicity and/or religious/cultural affiliation.
Key words: Right-wing alternative media, crime reporting, news selection, agenda setting,
framing.
3
Innehållsförteckning
Sida:
1. Inledning 6
1.1 Bakgrund 7
1.1.1 Det svenska medielandskapets historia 7
1.1.2 Alternativa medier över tid 7
1.2 Syfte och frågeställningar 8
2. Teoretiskt ramverk 10
2.1 Nyhetsvärdering 10
2.2 Dagordningsteorin 13
2.3 Gestaltningsteorin 14
3. Tidigare forskning 16
3.1 Diskursiv diskriminering 16
3.2 Pressetiska systemet 17
3.3 Alternativa medier 18
3.4 Brottsrapportering 20
3.5 Brottsstatistik 21
4. Metod och material 22
4.1 Urval och avgränsning 22
4.2 Kodschema och kodinstruktioner 23
4.3 Relevanta artiklar 24
4.4 Metoddiskussion 24
4.4.1 Reliabilitet 24
4.4.2 Validitet 25
5. Resultat 27
5.1 Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott som har 27
begåtts av gärningspersoner som framställs som svenska respektive
utländska?
5.2 Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott vars brottsoffer 31
framställs som svenska respektive utländska?
5.3 Vilka skillnader finns mellan hur de tre största högeralternativa medierna 32
skildrar brott beroende på om gärningspersonerna och offren framställs som
svenska respektive utländska?
6. Analys och diskussion 38
6.1 Hur gärningspersonerna och offren framställs 38
6.1.1 Från brottsstatistik till brottsrapportering 40
6.2 Vilka typer av brott förekommer 41
6.3 Hur artiklarna är vinklade 42
6.4 Hur gärningspersoner identifieras 45
6.5 Vilka anmärkningar och skrivtecken används 46
4
7. Sammanfattning 49
7.1 Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott som har 49
begåtts av gärningspersoner som framställs som svenska respektive
utländska?
7.2 Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott vars brottsoffer 50
framställs som svenska respektive utländska?
7.3 Vilka skillnader finns det mellan hur de tre största högeralternativa medierna 51
skildrar brott beroende på om gärningspersonen och offren framställs som
svenska respektive utländska?
7.4 Förslag till vidare forskning 52
8. Referenser 54
8.1 Referenser 54
8.2 Referenser från de studerade medierna 64
9 Bilagor 68
9.1 Bilaga 1: Kodschema 68
9.2 Bilaga 2: Kodinstruktioner 76
9.3 Bilaga 3: Tabeller och figurer 93
5
1 Inledning
“Här är ‘svenskarna’ som greps efter skjutning i Turkiet” – så lyder rubriken på en artikel
som Samhällsnytt publicerade angående en skjutning i Turkiet den sjätte september 2023.
Genomgående i artikeln benämner författaren av texten, Simon Kristoffersson, de gripna
männen som “svenskar”, vilket betonas med citationstecken, eller som svenska medborgare.
Formuleringen svenska medborgare används i artikeln för att understryka att deras härkomst
inte är helt svensk. Inkluderat i artikeln är en lista med de gripna männens namn och ålder,
och en bild på SVT:s rubricering av händelsen där Samhällsnytt strukit under användandet av
ordet “svenskar” (Kristoffersson, 2023a).
Dagens mediesamhälle har utökats från ett fåtal tidningar, TV-kanaler och radiostationer till
ett nästan obegränsat antal plattformar för konsumtion av nyheter. I takt med de ökade
medievalmöjligheterna har även alternativa medier fått ett uppsving. Det blir allt viktigare att
diskutera medias attityder med tanke på den ökande ideologiska polariseringen i ämnen som
mångkultur och migration, och ett snabbt växande invandringsfientligt parti som fått allt
större inflytande i det politiska klimatet (Oscarsson m.fl., 2021). Allt fler konsumerar
alternativa medier i kombination med traditionella medier, och i många fall har dessa läsare
högre förtroende för de alternativa medierna (Strömbäck, 2023). Samtidigt kan
tillförlitligheten hos de högeralternativa medierna som varit föremål för denna uppsats
ifrågasättas. Den tidigare ansvarige utgivaren för Nordfront dömdes 2018 för hets mot
folkgrupp i 61 fall (Olsson, 2019), och 2021 dömdes Samhällsnytts ansvarige utgivare för
grovt förtal efter att ha benämnt en av Dagens Nyheters medarbetare som “misstänkt jihadist”
(Rådegård, 2022). I dessa fall finns det antydningar på diskursiv diskriminering. Det är
tydliga kopplingar till etniska bakgrunder, men finns det en skillnad i hur dessa porträtteras i
förhållande till de med svensk bakgrund?
Trots att man tidigare har forskat kring såväl alternativa medier som skildringar i media, finns
det luckor i forskningen kring hur högeralternativa medier skildrar just personer med
utländsk bakgrund respektive svensk bakgrund i sin brottsrapportering. Uppsatsen grundar
sig i teorierna om nyhetsvärdering (news values), dagordningsteorin (agenda setting theory)
och utmynnar i gestaltningsteorin (framing theory) som är huvudteorin. Gemensamt för
teorierna är att de handlar om mediernas påverkan på publiken. Vad medierna väljer att
publicera och hur detta skildras kan påverka människors beteenden, val, attityder och
världsbild (McCombs och Shaw, 1972; Iyengar, 1991; Strömbäck, 2008; Entman, 2010;
McCombs, 2002). Om personer med utländsk bakgrund – i större utsträckning än personer
med helsvensk bakgrund – skildras negativt, eller till och med felaktigt kan det leda till att
negativa stereotypiseringar består (Boréus, 2006) och i sin tur hur publiken tar ställning i
politiska val (Eberl m.fl., 2018). Det är även viktigt att undersöka om det är en kontinuerlig
6
vinkling (Entman, 2010) som är typisk för de högeralternativa medierna som är föremål för
studien.
1.1 Bakgrund
I avsnittet görs en genomgång av hur det svenska medielandskapet och alternativa medier har
utvecklats över tid, och slutligen presenteras studiens syfte och frågeställningar.
1.1.1 Det svenska medielandskapets historia
Det svenska medielandskapet har under många år utvecklats från ett traditionellt
medielandskap bestående av många lokaltidningar, två kvällstidningar och ett fåtal tv- och
radiokanaler. Det befintliga mediesamhället består av nyhetsflöden från mer än de
traditionella medierna, bland annat genom tillkomsten av sociala medier. Under tiden för det
traditionella medielandskapet hade allmänheten ett begränsat urval av nyheter vilket ledde till
få valmöjligheter. Det svenska medielandskapet var influerat av utländska medier i liten
utsträckning innan det kommersialiserades under 80-talet, då valmöjligheterna ökade via
satelliter som gav tillgång till kommersiella kanaler. I samband med tillkomsten av internet
började nya medieformer och digitala tjänster att utvecklas. De traditionella mediehusen,
bland annat public service-bolagen, började använda sig av internet då de insåg att
konsumenter föredrog att kunna ta del av innehåll hur de ville. Genom internet gavs
allmänheten även möjlighet att publicera eget innehåll. Dagens svenska mediesamhälle har
utvecklats till att globala aktörer skapat sig makt genom bland annat konsumentprodukter
som är användarvänliga, till exempel mobiltelefoner. I och med de ökade möjligheterna till
spridning av information via internet har medieinnehållet ökat och finns nu på flera olika
plattformar. Konsumtionen anses också mer individualiserad. (Myndigheten för press, radio
och tv, u.å.).
1.1.2 Alternativa medier över tid
Även om alternativa medier diskuteras och studeras i större utsträckning idag än tidigare, är
det inte något nytt fenomen. Begreppet “alternativ media” har ingen specifik politisk prägel
utan kan definieras som oppositionen mot den upplevda diskursen som förs av traditionella
medier. Dock är begreppet omdiskuterat eftersom definitionen om ett “alternativ” till
“originalet” både är oprecis och problematisk eftersom den inte får med skillnader i
förutsättningar, ambitioner och resurser (Holt, 2016). Begreppet har myntats sedan
1970-talet, men då associerades det framförallt med vänsteraktivism (Haller & Holt, 2019).
Atton (2002) förklarade alternativa medier som ett komplement till de traditionella medier
där man kan få tillgång till information och tolkningar som inte annars hade framgått. Med
internets framkomst har marknaden för alternativa medier expanderat, det har inneburit en ny
7
online mötesplats för politiska protester och motstånd. Under 90-talet sänkte internets
uppkomst distributions- och produktionskostnaderna för alternativt medieinnehåll, vilket tillät
den typen av medier att nå ut till en större publik än tidigare. Detsamma har fortsatt ske under
uppkomsten av sociala medier (Leung & Lee, 2014).
Uppsatsen undersöker de tre största högeralternativa medierna i Sverige vilket enligt Reuters
Institute Digital News Report (2023) är Fria Tider, Nyheter Idag och Samhällsnytt (vanligen
kallat Samnytt). Åtta procent av de som deltog i rapporten sa att de använder Nyheter Idag
varje vecka, sex procent använde Fria Tider och Samnytt. Vid studiens upprättande (januari
2024) är det enbart Nyheter Idag av dessa tre medier som är med i Medieombudsmannen
(MO), och därmed tillåter att deras publiceringar blir pressetiskt granskade
(Medieombudsmannen, u.å.-a). Samnytt var under åren 2020 till 2023 anslutna till MO
(Medieombudsmannen, 2023), men har nu lämnat.
1.2 Syfte och frågeställningar
I en kvantitativ innehållsanalys av Pollack (2022) undersöktes 813 artiklar om våld och
extremism. I studien framgick att publiceringen av förövarens etnicitet är relativt låg, men har
ökat över decennierna. Studien undersökte inte högeralternativa medier, men analysen ger en
generell bild av Sveriges medier. Nygaard (2019) gjorde en studie på en högeralternativ
tidning i Norge, Sverige respektive Danmark som visade att även om alternativa medier har
det gemensamt att de rapporterar om en blandning av ämnen som politik, integration och
ekonomi, är brott relaterade till invandring det främsta ämnet i alla de tre tidningar som
studerades.
Pollack (2022) och Nygaards (2019) studier ringar in det tomrum som denna studie ämnar att
fylla. Det finns en avsaknad av vetenskapliga studier som undersöker etnisk representation i
brottsrapporteringen hos högeralternativa medier. Därför syftar denna uppsats till att med en
kvantitativ innehållsanalys undersöka hur de tre största högeralternativa medierna rapporterar
om brottslighet, och om rapporteringen skiljer sig åt beroende på om gärningspersonerna och
offren är svenska eller har utländsk bakgrund.
Forskningsfrågorna som undersöks är följande:
1. Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott som har begåtts av
gärningspersoner som framställs som svenska respektive utländska?
2. Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott vars brottsoffer framställs
som svenska respektive utländska?
8
3. Vilka skillnader finns mellan hur de tre största högeralternativa medierna skildrar
brott beroende på om gärningspersonerna och offren framställs som svenska
respektive utländska?
9
2. Teoretiskt ramverk
De forskningsfält som är relevanta för denna studie givet tidigare nämnt syfte och nämnda
frågeställningar är (1) nyhetsvärdering, (2) dagordningsteori, och (3) gestaltningsteori.
2.1 Nyhetsvärdering
För att komma fram till vilka nyheter som ska publiceras krävs redaktionella processer som
värderar vilka möjliga nyheter som är relevanta, och därefter görs ett urval av vilka som
publiceras. Efter den inflytelserika studien av Galtung och Ruge (1965), som undersökte hur
kriserna på Kuba, Cypern och i Kongo presenterades i norska tidningar, startades en
diskussion om nyhetsvärdering och nyhetsurval i journalistikforskningen. Flera forskare har
ämnat att förklara vilka egenskaper publicerade nyheter har. Shoemaker och Reese (1996)
utformade en numera välkänd teori som är döpt efter och bygger på en modell av hierarkiska
influenser. De olika nivåer som influenserna organiseras i är individer, medierutiner,
medieorganisationer, sociala institutioner och sociala system.
Allern (2002) noterade att nyheter produceras av olika människor med olika idéer om vad
som är viktigt, och ofta i farten. I vilken kontext en nyhet uppstår är avgörande för vilket
medieutrymme nyheten får, exempelvis kan mindre nyheter få större utrymme när det är
nyhetstorka. Vad som värderas som bra nyhetsjournalistik handlar ofta om etiska normer och
ideologiska föreställningar kring socialt ansvar, exempelvis journalisters idéer om deras roll
som beskyddare av nyhetsinstitutionen (Allern, 2002).
Det finns en underförstådd förväntan att journalistiska framställningar ska komma nära det
som kallas verklighet (Kovach & Rosenstiel, 2014; Reese & Shoemaker, 2016). Reese och
Shoemaker (2016) formulerade att vad som blir nyheter baseras på antagandet att
medieinnehåll är en socialt konstruerad produkt och att det inte är någon reflektion av en
objektiv verklighet. Fortsatt skriver de att förmedlingen av den sociala världen är relevant i
en bred utsträckning för en utökad uppfattning om vad som är mediearbete, särskilt vad gäller
journalistiken, då versionen av världen som presenteras är full av juridiska, etiska och
professionella implikationer. Harcup och O’Neill (2001) påpekar att journalister är skickliga
på att välja en viss fråga eller del-händelse från en händelse under tiden den utspelar sig, även
om den utvecklas i en takt som inte sammanfaller med tidningsproduktionen. De skriver även
att de flesta journalister är utbildade till att skriva entydiga vinklar till berättelser som kan
vara tvetydiga, komplicerade eller oklara.
Gatekeeping är en annan aspekt. Masskommunikation inom gatekeeping anses vara den
övergripande processen där verkligheten förmedlas (Shoemaker m.fl., 2001). En gatekeeper,
10
eller portvakt, är de som avgör vad som “passerar genom grindarna”. Med detta menas att till
exempel rutinerna kan påverka vad som blir en offentlig nyhet och vad som inte blir det.
Dessa rutiner kan få en sorts makt över vilken verklighet som förmedlas. Om en sorts
rutinprocess kring hur journalister ska jobba anses viktigare än en individs personliga åsikter,
blir resultatet enhetligare när det handlar om urval av nyheter. Skulle nyheterna inte vara
enhetliga skulle detta tyda på att individernas personliga egenskaper och preferenser är
viktigare.
Teorin nyhetsvärdering handlar i grunden om värderingen av potentiella nyheter, huruvida de
ska publiceras och i så fall vilken plats de ska få i nyhetsrapporteringen
(Nationalencyklopedin, u.å.-a). Nord och Strömbäck (2005) definierade nyhetsvärderingar
som de möjliga vinklingar som redaktionellt värderas, och nyhetsurval som de processer som
avgör vilka nyheter som publiceras. Nyhetsvärderingen handlar då om hur intressanta nyheter
är och hur mycket de uppfyller så kallade nyhetsvärderingsfaktorer, medan nyhetsurvalet
handlar om vilka nyheter som presenteras.
Galtung och Ruge (1965) lade fram tolv faktorer som verkar ha betydelse för vad som blir
nyheter: frekvens (frequency), tröskel (threshold), entydighet (unambiguity), meningsfullhet
(meaningfulness), konsonans (consonance), oförutsägbarhet (unexpectedness), kontinuitet
(continuity), sammansättning (composition), hänvisning till elitnationer (reference to elite
nations), hänvisning till elitmänniskor (reference to elite people), hänvisning till personer
(reference to persons) och hänvisning till något negativt (reference to something negative).
Galtung och Ruge diskuterade även den kulturella närhetens signifikans – ju längre bort en
nyhet är från mediets/mottagarnas kulturella närhet, desto mindre relevant blir den för
vederbörande. Harcup och O’Neill (2001) kategoriserade faktorerna vidare, bland annat
konsonans och sammansättning som de menar kan falla under tidningens agenda (newspapers
agenda). Kategorin syftar till nyheter som sätter eller passar in i tidningens egna agenda. De
argumenterar för att den som väljer nyheterna kanske förutspår eller vill att något ska hända,
men att detta är relaterat till det kulturella, kommersiella eller politiska klimatet i det
specifika nyhetsrummet: “The news selector may be only too fully aware of a paper’s
political stance and the perception of what regular readers want from their newspaper”
(Harcup och O’Neill, 2001, s. 278). Gans (1980) framställde istället krav som betydelse, nytt,
kvalitet och underhållning, medan Shoemaker m.fl. (1987) kontrade med nytt, konflikt,
närhet/intresse, sensation/oväntat, och betydelse (för översikt se Nord och Strömbäck, 2005,
s. 20).
Harcup och O’Neill (2017) gjorde ytterligare en studie om nyhetsvärdering med startpunkt i
deras tidigare studie från 2001. Undersökningen gjordes på 711 ledande nyheter från tio
tidningar i Storbritannien, och det visade sig att punkten “dåliga nyheter” var mest betydande
11
följt av “överraskande” och “underhållande”. “Dåliga nyheter” innebär i det här
sammanhanget att de har en övergripande negativ ton, som exempelvis tragedier, konflikter
eller kriminalitet.
Även nyhetsurvalet är viktigt för avgörandet av vilka nyheter som presenteras i medier. Baker
(2002) diskuterade hur demokrati och marknad är ett spänningsfält där nyhetsmedierna rör
sig någonstans emellan. Kovach och Rosenstiel (2014) formulerade det: “The primary
purpose of journalism is to provide citizens with the information they need to be free and
self-governing” (2014, s. 7). Strömbäck (2008) skriver att nyhetsvärdering och nyhetsurval
alltså inte bara berör medierna eller deras publik i rollen som mediekonsumenter, utan att det
berör hela samhället. Informationen som medierna samlar in, bearbetar och sprider påverkar
människors perception av verkligheten, deras åsikter och, som en indirekt följd, även deras
handlingar.
Baker (2002) förklarade att en fri medial marknad innebär att producenter förser publiken
med dess önskemål. Marknaden följer en standardmodell där marknaden arbetar efter
preferensmaximerande produktion och distribution. På marknaden fungerar medier både som
säljare av annonsörernas platser i tidningarna och som säljare till läsarna. Denna dualitet gör
att medieföretagen är kommersiella företag som strävar efter vinst inom ramen för vad
läsarna är beredda att betala.
Medielogik kan användas för att beskriva det som ligger bakom skapandet av medieinnehåll
(Esser & Strömbäck, 2014). Professionalism, kommersialism och medieteknik formar
tillsammans nyhetsmedielogiken. Professionalism handlar bland annat om växande
självständighet från olika typer av yttre påverkan. Men det handlar också om
nyhetsvärderingar och urvalskriterier, alltså den förståelse kring viktiga val om vad som blir
en nyhet eller inte. Den sista delen av professionalismen är att vara till nytta för allmänheten
genom att ge information till mediekonsumenterna för att de sedan ska kunna vara
självständiga. Kommersialismen syftar till det faktum att de flesta medier är kommersiella
vilket kan ha betydelse för nyhetsurvalet, eftersom annonsörer ska vara nöjda och material
ska bära sig ekonomiskt. Medieteknik handlar om hur nyheter formas och ändras för att passa
olika format. Hos vissa nyhetsmedier kan logiken professionalismen, medan vissa
nyhetsmediernas logik kan påverkas mer av kommersialism, vilket bland annat kan bero på
hur mediet ser ut och är uppbyggt.
För studien är nyhetsvärdering relevant eftersom teorin är avgörande för vilka nyheter som
publiceras. Journalisterna har rollen som gatekeepers som påverkar nyhetsflödet. I denna
studie är det journalisterna på de högeralternativa medierna Samnytt, Fria Tider och Nyheter
12
Idag som är gatekeepers. De variabler som förknippas med nyhetsvärderingen är bland annat
V13 och V23 om gärningsperson eller offer identifieras, framställs de som svenska eller
utländska. Med dessa variabler undersöks om journalisterna värderar en nyhet högre
beroende på om gärningsperson eller offer är svenska eller utländska. Även variabeln V41
som handlar om artikelns huvudsakliga fokus är relevant eftersom den ämnar att förklara vad
som värderas som viktigt i nyheten.
2.2 Dagordningsteorin
I McCombs och Shaws (1972) studie om presidentvalet i USA 1968 utvecklades
dagordningsteorin (the agenda setting theory). Resultatet i denna undersökning visade att
korrelationen mellan nyhetsmediernas rapportering och de viktigaste valfrågorna för de
intervjuade var stark. Väljarnas val och bedömningar av de tre presidentkandidaterna verkade
spegla det som massmedierna valde att bevaka.
McCombs (2002) förklarar hur massmediernas dagordning påverkar och formar publiken,
detta genom att människor lär sig vad medier anser vara viktigt att rapportera om och utifrån
det tillskansar sig fakta från medierna. Det finns alltså ett samband mellan hur mycket medier
rapporterar om olika frågor och hur viktiga människor uppfattar att olika frågor är. När de
framträdande ämnena presenteras via till exempel huvudartiklar och stora rubriker förstår
läsarna vad mediet anser är viktigt. Författaren fortsätter med att förklara att med detta menas
att nyhetsmedierna kan sätta agendan för allmänheten och deras uppmärksamhet genom en
viss typ av frågor som den allmänna opinionen sedan bildas kring. Mediernas syn och
prioriteringar vid rapportering påverkar alltså det som medborgarna vet och uppfattar om
världen. Inflytandet hos nyhetsmedier är betydande i den offentliga agendan.
Nyhetsmedierna påverkar även de perspektiv och den förståelse som läsarna har kring just det
ämne som medierna väljer att rapportera om. Synen på mediernas inflytande blir tydligare
genom att tänka på dagordningen i abstrakta termer (McCombs, 2002). Detta kan förklaras
genom objekt vilket är sådant som samhället lägger fokus på. Objekt är också en del av det
som bestämmer dagordningen. För att beskriva sakerna (objekten) finns attribut som kan
förklaras som egenskaper för objekten. Attributsdagording är någonting som finns för alla
objekt, och betyder att vissa av objektets attribut får mer eller mindre utrymme när de
omtalas i medier. Kiousis och McCombs (2004) beskriver att dagordningsteorin är uppdelad i
två nivåer, varav den första handlar om objekt och dess framträdande karaktär. Den andra
nivån handlar om framträdandet av attribut.
McCombs (2002) menar också att ur vilken synvinkel en fråga tas upp i nyhetsrapporteringen
och hur frågan betonas gör betydande skillnad i hur människor ser på just den frågan.
13
Allmänheten får reda på och lär sig vilka frågor medierna anser vara viktigast, detta genom
mönster i den totala nyhetsbevakningen. Attributsdagordningen som nyhetsmedier
presenterar formar sedan allmänheten. Nyhetsmedier har en kraftfull roll i och med att de
påverkar allmänhetens fokus, men framförallt eftersom de påverkar dagordningen.
Med hjälp av dagordningsteorin kan man förklara vilka nyheter som porträtteras. Teorin säger
även att vad som läggs fram på dagordningen är relevant för hur publiken mottar
informationen. Objekten i studien är gärningspersonerna och offer, och de attribut som
framhäver objekten förverkligas bland annat i variablerna V32-V39 angående
gärningspersonernas och offrens hudfärg eller etnicitet, respektive kulturell eller religiös
tillhörighet (se bilaga 1).
2.3 Gestaltningsteorin
Gestaltningsteorin (framing theory) är en teori som handlar om hur medierna påverkar – och
människor använder sig av medier – för att förstå sin omvärld. Det är en metod för att
organisera och strukturera information. Gitlin (1980) beskrev mediala gestaltningar som
kognitiva mönster för journalister att använda sig av för att kunna hantera stora mängder av
material och paketera informationen på ett effektivt sätt för publiken. Gestaltningen kan ske
medvetet eller omedvetet, Gitlin förklarar att den bild som medierna porträtterar inte kan vara
en direkt avspegling av verkligheten, eftersom världen är full av händelser och detaljer som
inte alla går att hantera samtidigt. Begreppet gestaltning myntades först av Tuchman (1978)
då hon förklarade processen som ett fönster; ett utdrag från verkligheten som förklarar för
publiken vad de vill, behöver eller borde veta. Ett exempel på detta är nyhetsrapporteringen
om en konflikt; hela konflikten är omöjlig att få med i en artikel för det finns för många olika
vinklar och detaljer för att göra en korrekt avbild.
Vidare handlar gestaltningsteori om att den mediala vinkeln påverkar publikens
uppfattningar. När journalister gör en avvägning av nyheter, och bedömer vilken information
som ska presenteras, påverkar det publikens värdering av nyheterna. Iyengar (1991) beskrev
det som en behavioristisk process där människor är känsliga för kontexten i vilken nyheten
presenteras. Det vill säga, på vilket sätt en nyhet gestaltas påverkar hur människor uppfattar
den och formulerar egna åsikter kring den.
Begreppet gestaltning som användes i den tidigare forskningen saknade precisa definitioner
och operationaliseringar, Entman (1993) noterade avsaknaden och konceptualiserade
begreppet som en process av urval och uppmärksamhet (salience). Uppmärksamheten
beskrivs som en förstärkning av information där man gör informationen mer meningsfull och
aktuell för publiken. Ett exempel kan vara att en artikel besvärar sig över skadorna på ett
14
brottsoffer, medan en annan (kanske om samma brott) ignorerar brottsoffret men är arg på
förövaren. Detta gör att mottagaren enklare uppfattar och kommer ihåg informationen.
Entman noterade även att samtidigt som gestaltning innebär att man belyser en aspekt,
betyder det också att man bortser från en annan. Gestaltning handlar inte bara om det som
inkluderas inom ramarna för ämnet, utan även det som exkluderas får en mening. Entman
(1993) förklarade att gestaltningsteorin styrs av fyra aspekter: (1) hur man definierar
problemet, (2) vad som driver problemet, (3) hur man moraliskt/ideologiskt utvärderar
problemet, och (4) vilka åtgärder man vill se tillämpade. Entman (2010) förklarar även att det
finns en skillnad mellan gestaltning och dagordningen (agenda setting): dagordningen
förklarar vad som porträtteras medan gestaltning förklarar hur det porträtteras.
Gestaltningar handlar alltså om vilken information medierna fokuserar på och hur den
porträtteras; det kan vara händelser, olika frågor eller personer som är mål för gestaltningen.
Hur informationen porträtteras avgör vidare hur publiken uppfattar den. Men Brewer & Gross
(2010) noterade att gestaltningar inte nödvändigtvis behöver influera mottagaren. Druckman
(2001) menade att för att gestaltningar ska ge effekter måste mottagaren acceptera dem, för
att sedan kunna formulera åsikter kring dem. Detta leder vidare till diskussionen om huruvida
mottagarna av gestaltningar är passiva eller aktiva. Entman (2010) argumenterade för att
publiken inte är passiv, men att det finns en skillnad mellan mediernas vinkling (media slant)
och mediernas partiskhet (media bias). Mediernas vinkling handlar om hur enskilda individer
eller upplagor kan gestalta en sida över en annan i en dispyt, medan mediernas partiskhet
handlar om upprepade gestaltningar där det finns ett mönster i vinklingen. Entman förklarar
även att gestaltningar, ur ett politiskt perspektiv, framför allt påverkar de i publiken med
formbara åsikter.
Gestaltningsteorin är relevant för skildringen av brott, i förhållande till frågeställningarna är
det framför allt porträtteringen som kan hjälpa besvaras med denna teori. Uppmärksamheten
är relevant för hur de högeralternativa medierna porträtterar gärningspersoner och offer. Den
mediala vinklingen är intressant att kika på eftersom den påverkar hur publiken uppfattar
nyheten. Det är därför viktigt att även undersöka om det handlar om mediernas tidvisa
vinklingar eller om mediernas partiskhet. Detta undersöks bland annat i variabel V13 och
V23 som fokuserar på om gärningspersoner och offer definieras som svenska eller utländska
(se bilaga 1).
15
3. Tidigare forskning
Nedan kommer den tidigare forskning som ansetts vara relevant för uppsatsen att presenteras,
vilket inkluderar diskursiv diskriminering, det pressetiska systemet, alternativa medier,
brottsrapportering och brottsstatistik.
3.1 Diskursiv diskriminering
Journalister anses över tid ha fått större inflytande över den bild som förmedlas till samhället
än till exempel politiker (SOU 2006:21). Mediers makt kan beskrivas genom möjligheten att
välja vilka röster som blir hörda. Detta genom antingen filtrering av vilka som blir hörda eller
inte, eller det faktum att till exempel makthavare anpassar sig efter medier, detta fenomen
kallas för medialisering. Detta är viktigt att reflektera över eftersom mediers sätt att
formulera sig och hur de sprider opinion om till exempel invandrig kan påverka allmänheten.
När det handlar om en viss typ av underordning av etniska grupper i ett samhälle och dess
syn anses det vara en form av strukturell och institutionell diskriminering. I Mediernas Vi och
Dom (SOU 2006:21) förtydligas att strukturell och institutionell diskriminering har samma
definition och att diskursiv diskriminering är en del av det. Statens offentliga utredning
(2005:41) visade att bland annat svenska medier följer en etnisk linje som porträtterar en “vi
och dom”-indelning. Detta leder till att en negativ belysning, som brottslighet, förknippas
med till exempel invandrare.
Andrafiering (othering) är en process för hur den rådande diskursen skapar ett Dom, eller
Andra, för att särskilja sig från och kommer från koloniseringen. Konstrueringen av ett Dom
är fundamentalt för att förstå Jaget (Spivak, 1985 citerad i Ashcroft m.fl., 1998). Jaget är i
denna studie i samma kategori som “Vi” i “Vi-och-Dom”.
Diskursiv diskriminering används för att förklara de olika kategoriseringar som i detta fall
medier kan göra när det kommer till urval av nyheter. Boréus (2006) beskriver diskursiv
diskriminering genom fyra olika former: utestängande från diskursen, negativ framställning,
diskriminerande objektifiering och negativ särbehandling. I denna uppsats är den negativa
framställningen och särbehandlingen mest relevant. Journalister och deras arbetsrutiner kan
avgöra vilka röster som blir hörda i en viss diskussion, alltså vilka som lyfts fram i medier.
Det kan handla om att aktivt välja bort att rapportera om en viss grupp eller gömma undan en
bild av verkligheten. Men att synas i medierna behöver inte alltid innebära att en viss grupp
porträtteras positivt. Den andra formen av diskursiv diskriminering är negativ framställning,
ofta av utgruppen. Genom sättet att yttra sig kan individer beskrivas på nedlåtande sätt. Den
som till exempel skriver en text i medierna kan skriva texten med nedsättande ton utifrån de
stereotyper personen har om en viss grupp i samhället. (Boréus, 2006).
16
Inom forskning kring nyhetsinnehåll har det använts en social identitetsteori där individer
kategoriserar sig i olika grupper. Den grupp man själv anser sig tillhöra och är mest lik andra
kallas ingrupp (ingroup) och de som man inte anser att man tillhör, de andra är utgrupp
(outgroup) (Knobloch-Westerwick m.fl., 2020). Individer anser, utefter denna teori, att den
sociala identiteten med liknande gruppmedlemmar som en själv är viktig. Den egna
ingruppen belyser man gärna positivt och det beskrivs en favoritism till sin ingrupp. Appiah
m.fl. (2013) visade hur afroamerikanska tittade på mer nyheter som presenterade
afroamerikaner positivt, eftersom det var ingruppen.
van Dijk (2000) skiljer mellan “äldre” rasism och “ny” rasism, där den nya rasismen inte
åtskiljer minoriteter som biologiskt underlägsna utan istället annorlunda från jaget. Den nya
rasismen döljer sig mer i det diskursiva, och formuleras i text eller tal. Den nya rasismen
normaliseras och legitimeras i attityder och ideologier från den dominerande majoriteten,
eller den vita ingruppen (van Dijk, 2000). Grundläggande för den kognitiva och sociala
reproduktionen är diskursen och kommunikationen. Etniska attityder och fördomar bygger på
såväl den allmänna som den privata kommunikationen, det vill säga att båda de
interpersonella diskussionerna är viktiga för bildandet av stereotyper och fördomar, precis
som den mediala diskursen (van Dijk, 1987). Samtidigt som den sociala diskursen är
grundläggande för den kognitiva och sociala reproduktionen, är det ofta från diskursen som
ingruppens stereotyper om invandrare kommer från (van Dijk, 2000). van Dijk (1987)
noterade även att det finns psykologiska processer som gör att människor kommer ihåg
negativa saker mer än positiva, framför allt om det handlar om minoriteter. Samtidigt som
invandrare ofta är underrepresenterade noterar författarna även att när invandrare väl
porträtteras så är det i negativ mening och som hot mot ekonomi och kultur eller som
kriminella (Eberl m.fl., 2018; Strömbäck m.fl., 2017). Författarna anmärkte även att
kontinuerliga negativa porträtteringar av etniska minoriteter kan leda till stereotyperingar och
påverka hur publiken väljer att ta ställning i politiska val. Efter “flyktingkrisen” 2015
noterade Georgiou & Zaborowsky (2017) att invandrare och flyktingar fick marginell plats i
mediarapporteringen, deras erfarenheter representerades dåligt och de porträtterades som
tysta offer.
3.2 Pressetiska systemet
Det pressetiska systemet är självreglerande och består av Medieombudsmannen och
Mediernas Etiknämnd. Medieombudsmannen hjälper enskilda som drabbats av
publiceringsskada, och uppdrag lämnas sedan vidare till Mediernas Etiknämnd. Det
pressetiska systemet fungerar utanför lagarna kring yttrande- och tryckfriheten – det är egna
regler utanför det juridiska systemet. (Funcke, 2019).
17
1975 bildades Pressens samarbetsnämnd av Publicistklubben, Journalistförbundet och
Tidningsutgivarna, samtidigt som Spelregler för press, radio och TV gavs ut som en samling
av etiska regler. Senare anslöt även Sveriges Tidskrifter till spelreglerna. (Funcke, 2019).
Det medieetiska systemet ligger utanför juridiken och statliga myndigheter för att bevara
demokratiska principer. Av samma anledning finns det inte någon praxissamling utan varje
fall ska prövas självständigt (Funcke, 2019). För att medier ska kunna få repressalier – utöver
de som nämns i Tryckfrihetsförordningen – krävs det att de anslutit sig till det pressetiska
systemet. Samnytt anslöt till det medieetiska systemet år 2020, men valde under vintern 2022
att lämna det igen. Under de två åren rapporterar Medieombudsmannen att Samnytt anmäldes
18 gånger och klandrades vid sex tillfällen (Medieombudsmannen, 2023). Efter Samnytts
lämnande är det enbart Nyheter Idag som är med av de tre högeralternativa medierna som
berörs av denna uppsats.
I denna uppsats är det framför allt en av spelreglerna som berörs.
10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke,
politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar
betydelse i sammanhanget och är missaktande.
3.3 Alternativa medier
Termen alternativa medier är svårdefinierad och omdebatterad. Mourão m.fl. (2018)
definierar traditionella medier som nyhetsprogram och de viktigaste stationerna, samt
tidningar och deras webbplatser på nationell och lokal nivå. Alternativa medier definieras
vanligtvis som att de motsätter sig traditionella medier, men de är inte förknippade med
någon politisk riktning utan är beroende på vilket politiskt system som är etablerat (Holt,
2018). Rauch (2016) noterar ett skifte från traditionella medier och alternativa medier som
två binära grupper till ett spektrum av media. Schulze (2020) noterade även att vad som är
alternativa medier är en reflektion av den samhälleliga diskursen, och definitionen kan därför
bero på det politiska systemet och offentliga rummet. Detta innebär alltså att vad som
betraktas som alternativt kan variera i takt med att samhället förändras. Schwarzenegger
(2023) menar därför att alternativa medier kan associeras med såväl den politiska högern som
med vänstern. De tenderar framför allt att vara en reaktion mot makthavarna. Alternativa
medier är inte isolerade från traditionella medier, utan hybrider som använder traditionella
medier för att peka ut fel i rapporteringen, och för att bekräfta sina egna vinklar (Haller &
Holt, 2019). Samtidigt visar Harcup (2003) att alternativa medier inte nödvändigtvis behöver
någonting negativt, utan att de även kan vara bra ur ett demokratiskt perspektiv då de kan
bidra med en diversifiering av nyheter och skildra en annan del av verkligheten. Strömbäck
18
(2023) anmärker dock att även om politiskt alternativa medier ofta ämnar att bidra med ny
eller tidigare okänd information, kan de genom detta riskera att vara partiska, missvisande
eller till och med falska. Strömbäck förklarar att det alltid finns plats för alternativa medier,
men inte för alternativa fakta.
Användandet av alternativa medier hör ihop med ett minskat förtroende för traditionella
medier (Andersen m.fl., 2023). Strömbäck m.fl. (2020) förklarar även att omvandlingen till
“high-choice” medielandskap har lett till att tilliten för de traditionella nyhetsmedierna har
underminerats. Traditionella medier används dock fortfarande som ett komplement till
alternativa medier för att erhålla ytterligare information, trots svag tillit till dem (Strömbäck,
2023). Strömbäck sammanfattar att för politiskt alternativa medier är det inte alltid relevant
om informationen är sann, utan istället om den stärker deras egna uppfattningar.
Högeralternativa medier associeras med politiskt intresse, invandringskritik, misstroende för
public service och skepticism mot nyheters kvalitet (Schulze, 2020). Invandring lyfts ofta
fram som en drivkraft för högeralternativa medier (Ihlebæk & Nygaard, 2021). Invandringen
har sett olika ut i de Skandinaviska länderna och kan då ha påverkat medielandskapet på olika
sätt. I Sverige har invandringen varit starkast etablerad och i det politiska klimatet har det
varit mer accepterat med invandring och integration (Brochmann m.fl., 2012). I det danska
medielandskapet har den alternativa högern fått ett större inflytande vilket har gjort att det
inte varit lika öppen inställning till invandring (Heft m.fl., 2020). Heft m.fl. (2020) föreslog
att danska traditionella medier kan vara mer gynnsamma för extremhögern, och att det kan
vara anledningen till att det finns ett mindre utbud av högeralternativa medier i Danmark.
Nygaard (2019) kom fram till att de svenska alternativa medierna har en mer deskriptiv stil
till följd av den öppna invandringspolitiken och den återhållsamma debatten i de traditionella
medierna. De danska alternativa medierna speglar det danska politiska landskapet, som är
mer invandringskritiskt, med mer journalistiskt normativa texter, och de norska alternativa
medierna faller någonstans däremellan. Även om alternativa medier har det gemensamt att de
rapporterar om en blandning av ämnen som politik, integration och ekonomi, är brott
relaterade till invandring det främsta ämnet i alla de tre tidningar som Nygaard (2019)
studerade. Även om de journalistiska funktionerna som diskuterats representerar tydliga
skillnader i hur medier kan tilltala publiken utifrån av hur aktiv och tydlig den journalistiska
rösten är, visar analysen att alla delar samma ideologiska funktion: att övertyga publiken om
att det skandinaviska samhället har blivit otryggt på grund av ökad invandring, och att deras
politiska motståndare till vänster tillsammans med det bristfälliga rättssystemet är skyldiga
till den upplevda sociala krisen i vilken skandinaviska samhällen befinner sig (Nygaard,
2019).
19
3.4 Brottsrapportering
Det är huvudsakligen via nyhetsmedierna som allmänheten får information kring den
brottslighet som finns i vårt samhälle (Pollack, 2022). Medier blir en del av den
kriminalpolitiska debatten i samhället eftersom det ofta är via medier diskussioner i
samhället. Medias betydelse för den kriminalpolitiska debatten innebär att medier även
skapar opinion. Publiken har blivit mer uppdelad under de senaste åren, detta på grund av
ökat utbud av medieplattformar. Detta leder i sin tur till att publikens verklighetsbilder kan
komma att se olika ut för olika typer av människor beroende på vilka bilder medier sprider.
Eftersom olika medier kan sprida olika innehåll om till exempel brottslighet kan detta även
påverka individers syn på just det innehållet.
Olika fokus inom brottsrapporteringen har varierat genom tiden. Pollack (2021) går igenom
hur brottsligheten i Sverige sett ut genom åren, och börjar med att förklara att det på
1950-talet var brottslighet bland unga som var den centrala frågan. Under denna period såg
man brottslingar vara stora problem för samhället, vilket ändrades under 1970-talet då man
istället fokuserade på behandlingsideologin och kriminalpolitiken. Behandlingsideologins
tanke var att man genom att “bota” brottslingar skulle göra dem till laglydiga medborgare.
Under 1980-talet kom dock tänkandet kring straff tillbaka eftersom behandlingsteorin
kritiserats. 1990-talet var en tid där man ansåg att det främst var individen som låg bakom
utvecklingen av brottslighet och medierna lyfte under denna period fram bland annat
rasistiska ideologier. Det var även under 1990-talet brottsföebygganderådet och brottsoffret
började bli centrala frågor inom brottsrapporteringen. Hur rättssystemet påverkas av
opinionsskapande brottsjournalistik var en fråga som diskuterades under 2000-talet. Växande
högerpopulism påverkade debatten om brott, exempelvis genom att brott och migration
hängde ihop. Från 2010 och framåt ligger ett stort fokus för brottsjournalistiken på
gängkriminalitet och skjutningar, samt det faktum att polisen inte kommer tillrätta med
problemen, bland annat i storstäderna. (Pollack, 2021).
Pollack (2022) beskriver att genom historien har brottsrapportering alltid haft högt
nyhetsvärde som lockar och intresserar publik. Detta då rapportering av brott kan göras till
serier där man får följa ett brotts hela historia, där brottet personifieras och dramatiseras,
vilket gör just brottsrapporteringen till något intressant för allmänheten. Brottsjournalistikens
rapportering varierar på grund av olika val, som bland annat påverkas av vilka brottsfrågor
som anses relevanta för en viss tidpunkt (Pollack, 2021). Men brottsjournalistiken hos olika
medier påverkas också, med hänsyn till målgruppen.
20
3.5 Brottsstatistik
I en rapport av Brå (2021) redovisas en studie som handlar om vilka som misstänks för brott
beroende på inrikes respektive utrikes bakgrund. Studien följer fyra grupper av SCB:s
officiella klassificering som Brå förenklat:
- Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar.
- Inrikes födda med en utrikes och en inrikes född förälder.
- Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
- Utrikes födda.
Den första delen av studien handlar om personer som misstänkts för brott mellan åren
2015-2018 där de misstänkta betecknas som folkbokförda personer som är 15 år eller äldre
(från och med sista december år 2014). Under denna fyraårsperiod var det cirka 4,5 procent
av de studerade individerna som misstänktes för något slags brott. Bland de fyra grupperna
som nämndes ovan är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar den grupp som har störst
andel misstänkta personer (10,2 procent), bland både kvinnor och män. Den grupp som har
minst andel misstänkta, bland både män och kvinnor, är inrikes födda med två inrikes födda
föräldrar där andelen misstänkta är 3,2 procent.
Studien visar även att det bland de som är utrikes födda är de flesta misstänkta födda i övriga
Afrika, och Centralasien. Bland de inrikes födda med två utrikes födda föräldrarna är andelen
misstänkta störst i övriga Afrika och Nordafrika. De brott som de olika grupperna är
misstänkta för är liknande. Det vanligaste brottet för vilket andelen misstänkta är störst i
samtliga grupper förutom utrikes födda är narkotikabrott, medan det näst vanligaste är brott
mot liv och hälsa, förutom hos de inrikes födda med två inrikes födda föräldrar (misshandel
är vanligast under denna kategori). Bland utrikes födda är dock brott mot liv och hälsa det
vanligaste.
21
4. Metod och material
Syftet med denna undersökning är att ta reda på om brottsrapporteringen skiljer sig hos de tre
största högeralternativa medierna i Sverige beroende på om gärningsperson och offer
framställs som svenska eller utländska. Detta undersöktes utifrån följande forskningsfrågor:
1. Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott som har begåtts av
gärningspersoner som framställs som svenska respektive utländska?
2. Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott vars brottsoffer framställs
som svenska respektive utländska?
3. Vilka skillnader finns mellan hur de tre största högeralternativa medierna skildrar
brott beroende på om gärningspersonerna och offren framställs som svenska
respektive utländska?
För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys
använts. Detta motiveras av att man genom metoden kan studera ett stort urval och har större
möjlighet att dra generella slutsatser från resultaten (Esaiasson, Gilljam & Wängnerud,
2012).
4.1 Urval och avgränsning
Reuters Institute Digital News Report (2023) undersöker hur olika länder konsumerar nyheter
genom en online-enkät. I undersökningen uppger åtta procent att de använde Nyheter Idag
varje vecka, medan sex procent använde Samnytt respektive Fria Tider varje vecka. Dessa tre
är de enda alternativa medierna som uppnår en plats på listan, och de är alltså störst i Sverige
enligt studien. Det är därför aktuellt att studera hur just dessa skildrar gärningspersoner
beroende på etnicitet. Dessutom tog Totalförsvarets forskningsinstitut (2017) fram en rapport
där syftet var att ge en inblick i främlingsfientliga digitala miljöer. I rapporten undersöktes
bland annat Samnytt och Nyheter Idag, alltså två av de tre högeralternativa medierna som
studeras i denna uppsats. Detta motiverar ytterligare varför dessa två nyhetsmedier är
relevanta för denna studie.
Studien undersökte 999 artiklar publicerade från de senaste fem åren, 2018-07-01 till
2023-06-30. Detta urval gjordes för att täcka en längre tidsperiod, och på så vis få en så
representativ bild av verkligheten som möjligt. Anledningen till att just de fem senaste åren
har kodats är för att resultatet ska vara relevant för hur det ser ut just nu.
22
Artiklarna som undersöktes var slumpmässigt utvalda med hjälp av en slumpgenerator.
Slumpgeneratorn användes också för att utse vem som skulle koda vilken artikel. I vissa fall
fick två personer samma artikel. Då slumpades först vem som skulle få den artikeln, och
sedan slumpades det en ny artikel till den andra. Vid okodbara artiklar användes samma
slumpgenerator för att få fram nya artiklar, och för att ingen skulle koda samma artikel skrevs
numret upp i en lista där det även markerades ifall en artikel var okodbar.
Urvalet begränsades till artiklar relaterade till brott och togs fram genom att användningen av
just “brott” som sökord. Anledningen till att endast ett sökord användes var att man vid valet
av flera brottsrelaterade ord riskerade att missa artiklar av betydelse. Det finns en stor mängd
ord som används för att beskriva de brottsrelaterade begreppen, och att tillhandahålla
samtliga av dessa ansågs inte vara rimligt i denna studie. Dock kan “brott” som sökord ha
gjort så att vissa brott inte kommit med. Eftersom ordet “brott” måste stå med i artikeln kan
det ha missats artiklar som beskriver brott utan att använda det specifika ordet. Men med
tanke på det stora urval man fick vid flera brottsrelaterade ord var “brott” det sökord som gav
oss den bästa möjligheten att få med så många brott som möjligt inom en rimlig ram.
Sökningen gjordes genom databasen Mediearkivet.
Det fanns en stor skillnad i antalet artiklar relaterade till sökordet som publicerats i de olika
tidningarna. För att urvalet skulle bli representativt och samtidigt överkomligt undersöktes
cirka 18 procent av de totalt 5582 artiklar som fanns tillgängliga inom den valda tidsramen
med sökordet “brott”.
4.2 Kodschema och kodinstruktioner
Kodschemat, bilaga 1, består av 45 olika variabler som formulerats för att underlätta
identifieringen av var och på vilket sätt de potentiella skillnaderna förekommer. I
kodinstruktionerna, bilaga 2, förklaras hur de olika variablerna och de tillhörande alternativen
definieras, samt hur och med hjälp av vilka källor de har motiverats.
Övergripande handlar variablerna i kodschemat om vilka brott som begåtts, hur
gärningspersoner respektive offer identifierats och eventuella anmärkningar och vinklingar i
artikeln. När det handlar om identifiering av gärningsperson samt offer utgår detta från
“svensk” eller “utländsk”. Sedan finns det variabler som specificerar eventuella områden på
de utländska gärningspersonerna och offren ytterligare. Variabel 45: “Hur använder sig
författaren av skrivtecken för att understryka sin tes?” frågar specifikt hur författaren
använder sig av skrivtecken som exempelvis så kallade scare quotes. “Scare quotes” är en
engelsk term för när författaren använder citattecken utan att citera någon, i avsikt att
distansera sig själv till påståendet (Trask, u.å.).
23
4.3 Relevanta artiklar
För att en artikel ska vara relevant att koda behöver ett brott antas ha begåtts. I denna studie
har endast brott mot lagen räknats, och alltså inte brott mot exempelvis de pressetiska
reglerna eller mot ett företags/partis stadgar. Om ett brott antas ha begåtts men
gärningspersonen frias i rätten blir artikeln inte relevant och ska därför inte kodas. Detta
eftersom personen i lagens mening är oskyldig. Artiklar ska alltså kodas om
gärningspersonen till exempel är misstänkt eller häktad då brott antas ha begåtts, till skillnad
från när gärningspersonen blir friad. Handlar artikeln om ett lagförslag där till exempel
politiker talar om hur man ska förhindra potentiella brott är artikeln inte relevant. Detta
eftersom ett brott ännu inte antas ha begåtts. Dock är det undantag om artiklar handlar om
politiska frågor som utgår från till exempel ett eller flera specifika fall där brott har begåtts.
I artiklar där statistik är huvudfokus ska dessa kodas om det förekommer statistik om till
exempel ett visst typ av brott. Om en artikel handlar om till exempel antalet våldtäkter anses
artikeln relevant och ska därför kodas. I studien undersöks endast texten och inte bilderna,
bortsett från vissa “textbilder”. “Textbild” syftar, precis som det låter, till bilder på eller med
någon typ av text. För att en textbild ska inkluderas i kodningen måste denna på något sätt
refereras till i den flytande texten, till exempel genom att publikationen skriver “det blev en
hatstorm på sociala medier:” följt av skärmdumpar, eller “här är ett utdrag från
förundersökningen:”.
4.4 Metoddiskussion
4.4.1 Reliabilitet
Reliabiliteten i en undersökning kan anses god om slarv- och slumpfel är frånvarande. Dessa
typer av fel uppkommer vanligtvis genom bristande noggrannhet under datainsamlingen och
under bearbetandet av datan (Esaiasson m.fl., 2017). För att undvika slarv- och slumpfel har
varje författare interkodat en artikel från varje år och tidning hos de övriga författarna.
Därefter har även den insamlade datamängden sorterats och kontrollerats. Vid upptäckta fel
har artikeln undersökts igen och svaren har redigerats.
Under kodningen har det ibland uppkommit osäkerhet kring hur vissa frågor ska besvaras
baserat på artikeln man har blivit tilldelad, då alla artiklar självklart inte är skräddarsydda för
de framtagna variablerna. För att minska risken att svara olika i dessa fall har frågorna
diskuterats, och diskussionen har i högsta möjliga utsträckning baserats på olika relevanta
källor. Detta eftersom vi inte ville att frågorna, svaren eller slutligen resultaten skulle vara
baserade på egna tolkningar. Det som diskussionerna resulterade i har sedan definierats och
24
exemplifierats i kodinstruktionerna (bilaga 2) för att man i framtiden ska ha möjlighet att
genomföra studien igen, vilket ökar replikerbarheten.
Innan kodningen inleddes testades kodschemat och dess variabler, då alla tre författare
kodade tio artiklar var. Sedan diskuterades variablerna och justerades utifrån de problem och
otydligheter som uppstått, innan ytterligare kodning av totalt 30 artiklar till. Efter den andra
kodningen diskuterades kodschemat ännu en gång för att kodschemat skulle bli så tydligt och
lättläst som möjligt. Artiklarna som kodades för att testa kodschemat är inte inkluderade i det
slutgiltiga resultatet.
För att undersöka reliabiliteten vidare utfördes ett interkodartest på 99 artiklar (10 procent av
materialet), vilket gjordes enligt Holsti metoden. För att undersöka interkodningen krävdes
att alla författare kodat samma artiklar. Under arbetets gång har interkodningar genomförts
kontinuerligt, en artikel vardera under varje nyhetsmedium per år. I och med att vissa artiklar
interkodats hade dessa artiklar redan kodats av två personer, alltså behövde bara den sista
personen koda även dessa artiklar. Holsti metoden är ett sätt att fastställa procentuell
överensstämmelser mellan variablerna (Mao, 2017). Den procentuella mätningen visade på
en överensstämmelse mellan 85 och 100 procent, med undantag för variabel 36: “Gör
tidningen en anmärkning om offrets hudfärg eller etnicitet?” där det låg på 80 procent.
Eftersom det är ett undantag för de andra variablerna och en kvalitativ fråga som kan tolkas,
kan ändå graden av tillförlitlighet anses vara tillfredsställande.
4.4.2 Validitet
Enligt Esaiasson m.fl. (2012) brukar begreppet validitet definieras på följande tre sätt: 1)
överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator
(operationaliseringen); 2) frånvaro av systematiska fel; och 3) att man mäter det man påstår
att man mäter. Definitionerna 1 och 2 kan även kallas begreppsvaliditet medan den tredje
definitionen kallas resultatvaliditet. Fortsättningsvis skriver författarna att god
begreppsvaliditet tillsammans med hög reliabilitet ger god resultatvaliditet.
Statistikmyndigheten SCB (u.å.) förklarar att ifall en fråga feltolkas på ett visst sätt av flera
personer uppstår systematiska mätfel, och att resultaten då blir snedvrida eftersom de delvis
bygger på den felaktiga tolkningen.
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns en skillnad i hur högeralternativa
medier skildrar svenska respektive utländska gärningspersoner och offer i sin
brottsrapportering. Med hjälp av det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen har
25
operationella indikatorer utformats som överensstämmer med de teoretiska begreppen. Med
andra ord har ett kodschema skapats (bilaga 1) som kan besvara frågeställningarna och
begreppsvaliditeten kan därmed anses vara god. Dessutom fanns det från början fler variabler
än de som till slut användes för att få fram resultatet. Under kodningen gjordes en reflektion
över vissa frågor som sedan landade i att dessa inte hade någon större betydelse för vad som
avsågs att mäta. På samma sätt gjordes en reflektion om att vissa variabler och alternativ
saknades, som exempelvis ifall gärningspersonen eller offret framställdes som att
vederbörande kom från Oceanien, och som alternativet “övrigt” på hur gärningspersonen
identifierades. Genom att kontinuerligt ifrågasätta och anpassa kodschemat har ett
mätinstrument skapats som i stor utsträckning mäter det som avsågs att mätas. I slutändan
kodades alla artiklar med samma kodschema och kodinstruktioner.
Intern validitet syftar till att urvalet stämmer överens med det som avses att mätas, och att
man kan dra giltiga slutsatser utifrån resultatet (Esaiasson m.fl., 2012). Urvalet har begränsats
till ett stort tidsspann av artiklar från de tre mest använda högeralternativa medierna i
Sverige, vilket vi anser är det mest relevanta i denna studie. Utifrån dessa finns möjligheten
att dra välgrundade slutsatser om de högeralternativa mediernas brottsrapportering, och
därmed kan uppsatsen anses ha uppnått god intern validitet.
Esaiasson m.fl. (2012) skriver att extern validitet avser möjligheterna att dra generella
slutsatser från det urval som har undersökts till någon form av större och mer relevant
population, vilket i den här meningen syftar till den grupp av fenomen som undersökningen
vill uttala sig om. Genom urvalet och att både ett stort tidsspann och en stor mängd artiklar
har kodats anser vi att man från studien kan dra generaliserbara slutsatser, och därmed att hög
extern validitet uppnåtts. Att koda ett stort tidsspann av artiklar minskar risken för att koda en
period som av någon anledning skiljer sig betydligt från andra, och det ger också en mer
representativ bild av hur verkligheten faktiskt ser ut. Slutligen har vi, som tidigare nämnt,
slumpat vem som ska koda vilka artiklar, samt vilka artiklar som ska kodas, vilket ytterligare
styrker validiteten i denna studie.
Fortsatt skriver Esaiasson m.fl. (2012) att god resultatvaliditet endast kan uppnås om
begreppsvaliditeten är god och reliabiliteten är hög. Som tidigare nämnt anser vi att studien
uppnått god begreppsvaliditet, och i avsnittet ovan beskriver vi varför även reliabiliteten
anses vara tillfredsställande. Vi menar därmed att studien uppnått god resultatvaliditet.
26
5. Resultat
I detta kapitel kommer resultatet från datainsamlingen att presenteras under tre avsnitt med
fokus på hur gärningspersonerna framställs, vilka etniciteter och brott medierna skriver mest
om, hur artiklarna vinklas och hur ofta anmärkningar om religion/etnicitet samt skrivtecken
för att styrka tesen förekommer.
Tabell 5.1 Antal artiklar fördelat på nyhetsmedium
Fria Tider Nyheter Idag Samnytt
Antal 291 241 467
Procent 29 24 47
Kommentar: N=999
Tabell 5.1 visar antalet artiklar som kodats från varje nyhetsmedium. Nyhetsmedierna skiljer
sig åt avseende hur mycket de publicerat de senaste 5 åren, då Samnytt gör det betydligt
oftare än Nyheter Idag och Fria Tider som är mer lika i sin publiceringsfrekvens. Därav
skiljer antalet artiklar som kodats från respektive nyhetsmedium. Mängden kodade artiklar
motsvarar 18 procent av respektive nyhetsmedias totala antal artiklar mellan 2018 och 2023.
5.1 Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott som har
begåtts av gärningspersoner som framställs som svenska respektive
utländska?
I avsnittet presenteras resultaten som avser att besvara den första frågeställningen i studien,
och det ger en överblick över hur det ser ut i samtliga studerade nyhetsmedier.
Tabell 5.1.1 Om gärningsperson identifieras, framställs vederbörande som svensk eller
utländsk?
Svensk Utländsk
Antal 83 468
Procent 15 85
Kommentar: N=551. Procent är avrundat till närmaste heltal.
En central fråga i vår studie är hur fördelningen ser ut mellan gärningspersonerna som
framställs som svenska respektive utländska. I tabell 5.1.1 presenteras endast resultatet från
de artiklar där en gärningsperson har kunnat identifieras, och där personen i fråga framställs
som antingen svensk eller utländsk.
I hela 85 procent av sina artiklar, där en gärningsperson kunde identifieras, framställer
nyhetsmedierna gärningspersonerna som utländska, vilket är en betydande majoritet. De
gärningspersoner som framställs som svenska förekommer endast i 15 procent av artiklarna.
Värt att notera är att för att en gärningsperson ska framställas som utländsk behöver inte
personens härkomst anges, utan även andra markörer som “invandrarkvinnan” eller
“flyktingen” har kodats. Motsvarande gäller även för svenska gärningspersoner.
27
Figur 5.1.1 Vilka brott som berörs fördelat på hur gärningspersonen framställs angivet i
procent
Kommentar: *φc=0,156, p=<0,001; **φc=0,071, p=0,038; ***φc=0,084, p=0,007; ****φc=0,091,
p=0,002; *****φc=0,068, p=0,058. N=911. Procent är avrundat till närmaste heltal.
För att urskilja hur de tre största högeralternativa medierna skildrar brott beroende på om
gärningspersonen framställs som svensk respektive utländsk har brottet som berörs i
artiklarna kodats. Definitionerna för de olika brottskategorierna går att läsa i
kodinstruktionerna V6-V10 (se bilaga 2). På så sätt kan man se ifall det finns en skillnad i
vilka brott medierna rapporterar om för de olika grupperna. Resultatet som presenteras
baseras endast på de artiklar där gärningspersonen framställs som antingen svensk eller
utländsk.
Personbrott där gärningsperson framställs som utländsk är det som förekommer oftast i
samtliga nyhetsmedier (34 procent), följt av brott mot samhället med en gärningsperson som
framställs som utländsk (19 procent). I samma brottskategorier framställs gärningspersonen
28
som svensk i endast 3 respektive 5 procent av artiklarna. Oavsett vilket/vilka brott artiklarna
berör är det oftast utländska gärningspersoner som framställs.
Utöver att studera skillnaden i hur ofta gärningspersoner som framställs som svenska
respektive utländska förekommer undersöks även vilken etnicitet som nyhetsmedierna oftast
rapporterar om. Det är endast artiklarna där gärningspersonen framställs som utländsk, och
där man kan urskilja vederbörandes etnicitet, som inkluderas i resultatet. I samtliga artiklar
där medierna skriver ut gärningspersonens etnicitet är det oftast personer från Mellanöstern
(31 procent) och Afrika (28 procent) som framställs. Därefter följer Asien (15 procent),
Europa (12 procent) och Östeuropa (9 procent). Gärningspersoner som framställs som
kommande från Sydamerika eller Nordamerika förekommer endast i 4 respektive 2 procent
av artiklarna, och gärningspersoner som framställs som kommande från Oceanien
förekommer endast i en artikel (se tabell 5.1.4 i bilaga 3).
Tabell 5.1.2 Hur gärningspersoner framställs fördelat på källa
Annat/andra Egenproducerat Nyhetsbyrå/-er
nyhetsmedium material
Svensk Utländsk Svensk Utländsk Svensk Utländsk
Antal 18 158 64 306 1 4
Procent 3 29 12 56 0 1
Kommentar: φc=0,069, p=0,047. N=551. Procent är avrundat till närmaste heltal.
Tabell 5.1.2 visar var samtliga nyhetsmedier hämtar sin information från i de artiklar där en
gärningsperson framställs som svensk eller utländsk. Artiklar där gärningsperson inte kunnat
identifieras, eller där vederbörande inte framställs som svensk eller utländsk, är inte
inkluderade i resultatet. Variablerna används för att se ifall de högeralternativa medierna
själva väljer att skriva om de olika grupperna av gärningspersoner, eller om de hänvisar till
det andra medier eller nyhetsbyråer publicerar.
Den högsta andelen hittar man i det egenproducerade materialet då gärningspersonen
framställs som utländsk, en majoritet på 56 procent. Det är även i det egenproducerade
materialet som flest gärningspersoner framställs som svenska, dock betydligt mer sällan (12
procent). Det näst mest förekommande är gärningspersoner som framställs som utländska i
material från annat/andra nyhetsmedium (29 procent), följt av gärningspersoner som
framställs som svenska i samma material (3 procent). Även här är dock skillnaden från
utländska gärningspersoner betydande.
29
Tabell 5.1.3 Perspektiv relaterat till gärningen fördelat på hur gärningspersonen
framställs
Fällande perspektiv Friande perspektiv Neutralt perspektiv
Svensk Utländsk Svensk Utländsk Svensk Utländsk
Antal 37 298 15 12 31 158
Procent 45 64 18 3 37 34
Totalt 335 27 189
Procent 61 5 34
Kommentar: φc=0,221, p=<0,001. N=551, svenska = 83, utländska = 468. Procent är avrundat till närmaste
heltal.
En potentiell skillnad som undersöks är ifall de tre största högeralternativa medierna vinklar
artiklarna olika beroende på ifall gärningspersonen framställs som svensk eller utländsk. Med
andra ord ifall medierna oftare är neutrala när gärningspersonen framställs som svensk och
fällande när gärningspersonen framställs som utländsk, eller tvärtom. Det är endast artiklarna
där gärningsperson framställs som utländsk eller svensk som redovisas i resultatet. Precis som
med tidigare tabeller är artiklarna där gärningspersonen framställs som svensk betydligt färre
än artiklarna som framställer en utländsk gärningsperson, och resultatet för de svenska
gärningspersonerna är därmed svårt att generalisera.
I samtliga artiklar förekommer det fällande perspektivet oftast, oavsett hur gärningspersonen
framställs. Däremot är artiklar med en gärningsperson som framställs som utländsk oftare
skrivna ur ett fällande perspektiv (64 procent), än de artiklar med en gärningsperson som
framställs som svensk (45 procent). Artiklar skrivna ur både ett neutralt och friande
perspektiv förekommer oftare när gärningspersonen framställs som svensk, 37 respektive 18
procent, än när gärningspersonen framställs som utländsk, 34 respektive 3 procent.
Artiklar som är skrivna ur ett fällande perspektiv är det som förekommer oftast över samtliga
nyhetsmedier när gärningspersonen tilldelats en specifik etnicitet (bortsett från svenskar). Om
gärningspersonen/-personerna framställs som kommande från Mellanöstern och Afrika skrivs
artiklarna oftast ur ett fällande perspektiv (21 procent vardera). När
gärningspersonen/-personerna framställs som kommande från dessa områden förekommer det
neutrala perspektivet i 10 respektive 7 procent av artiklarna. Artiklar skrivna ur ett friande
perspektiv förekommer endast när gärningspersonen framställs som kommande från Europa
eller Nordamerika, dock endast i 2 respektive 1 procent av artiklarna.
En del som undersöks i studien är huruvida fokuset på artiklarna skiljer sig beroende på om
gärningspersonen framställs som svensk eller utländsk. Exempelvis om medierna i större
30
utsträckning fokuserar på gärningspersonen när vederbörande framställs som utländsk, eller
tvärtom (se figur 5.1.2 i bilaga 3). När gärningspersonen framställs som utländsk är
huvudfokuset oftast det huvudsakliga brottet (44 procent), följt av
gärningspersonen/-personerna (36 procent). Procentuellt sett förekommer samtliga fokus,
förutom det huvudsakliga brottet, oftast när gärningspersonen framställs som utländsk.
Andelen artiklar med huvudfokus på gärningspersonen/-personerna är nästan lika stora
oavsett hur gärningspersonen framställs. Artiklar vars huvudfokus är brottsoffret förekommer
endast när gärningspersonen framställs som utländsk.
5.2 Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott vars
brottsoffer framställs som svenska respektive utländska?
Avsnittet ger en överblick över hur samtliga nyhetsmedium framställer offer, hur
kombinationerna ser ut mellan utländska/svenska offer och utländska/svenska
gärningspersoner samt ifall nyhetsmedierna gör några anmärkningar om offrens
hudfärg/etnicitet eller religiösa/kulturella tillhörighet.
Tabell 5.2.1 Om offer identifieras, framställs vederbörande som svensk eller utländsk?
Svensk Utländsk
Antal 64 113
Procent 36 64
Kommentar: N=177. Procent är avrundat till närmaste heltal.
Tabellen visar hur offer framställs över de tre största högeralternativa medierna i Sverige. Det
är endast artiklarna där ett offer identifieras, och framställs som antingen svensk eller
utländsk som redovisas i resultatet. Precis som med gärningspersonerna framställs offren
oftast som utländska (64 procent).
Från resultatet kan även utläsas att fördelningen mellan offer som framställs som svenska
respektive utländska är densamma i alla nyhetsmedierna. I figur 5.2.1 (se bilaga 3) framgår
det att i samtliga nyhetsmedier förekommer det oftast offer som framställs som utländska i
förhållande till offer som framställs som svenska, och främst i Nyheter Idag (73 procent). Fria
Tider är det medium som har störst andel offer som framställs som svenska (43 procent), följt
av Samnytt (36 procent).
Resultatet visar att över hälften av artiklarna där offret framställs som utländsk är skrivna ur
ett fällande perspektiv (se tabell 5.2.1 i bilaga 3). Antalet artiklar med offer som framställs
som svenska är betydligt färre än de med offer som framställs som utländska, med det sagt är
31
78 procent av artiklarna med offer som framställs som svenska skrivna ur ett fällande
perspektiv. Artiklar skrivna ur ett friande perspektiv förekommer endast när offret framställs
som utländsk. Andelen artiklar skrivna ur ett neutralt perspektiv är relativt lika när offret
framställs som svensk eller utländsk, 22 respektive 27 procent.
I resultatet kan det utläsas att det skrivs mest ur ett fällande perspektiv när det är både
svenska och utländska offer, men det skrivs aldrig ur ett friande perspektiv när det är svenska
offer (se tabell 5.2.1 i bilaga 3).
Figur 5.2.2 (se bilaga 3) visar vad huvudfokuset i artiklarna är när offret framställs som
svensk respektive utländsk. Artiklar där offer inte identifieras, eller där offer varken
framställs som svensk eller utländsk, är inte inkluderade i resultatet. Resultatet visar att när
offret framställs som utländsk eller svensk är det huvudsakliga fokuset oftast det
huvudsakliga brottet (50 respektive 41 procent). Därefter följer fokus på gärningspersonen,
med 33 respektive 23 procent. Dessa fokus är de enda där andelen är högre för offer som
framställs som utländska. När det gäller fokus på brottsoffer, politik/debatt och
statistik/forskning utgör alltså offer som framställs som svenska den största andelen (11, 17
respektive 8 procent). Däremot är antalet artiklar där offret framställs som svensk färre än de
med ett offer som framställs som utländsk, så jämförelser bör göras med försiktighet.
5.3 Vilka skillnader finns mellan hur de tre största högeralternativa
medierna skildrar brott beroende på om gärningspersonerna och offren
framställs som svenska respektive utländska?
För att besvara den tredje och slutliga frågeställningen kommer resultaten nedan att vara
fördelade på de olika nyhetsmedierna. På så sätt kan man se vilka skillnader, och likheter,
som finns i mediernas brottsrapportering beroende på om gärningspersonen framställs som
svensk eller utländsk.
32
Figur 5.3.1 Vilken etnicitet gärningspersonen framställs som fördelat på nyhetsmedium
angivet i procent
Kommentar: *φc=0,086, p=0,006; **φc=0,091, p=0,002; ***φc=0,118, p=<0,001; ****φc=0,088,
p=0,004; *****φc=0,090, p=0,003; ******φc=0,088, p=0,004. *******φc=0,085, p=0,006;
********φc=0,095, p= 0,001. N=337. Procent är avrundat till närmaste heltal.
Figur 5.3.1 visar vilka etniciteter de olika nyhetsmedierna rapporterar mest om när
gärningspersonen framställs som utländsk. Artiklar där gärningspersonen framställs som
svensk, eller där ingen specifik etnicitet nämns, är inte inkluderade i resultatet.
Den största andelen som förekommer hos både Fria Tider och Samnytt är gärningspersoner
som framställs som kommande från Mellanöstern, 26 respektive 33 procent. Nyheter Idag
rapporterar oftast om gärningspersoner som framställs som kommande från Afrika (31
procent), vilket även är den etnicitet som Samnytt och Fria Tider näst mest frekvent
rapporterar om (30 respektive 21 procent). Nyheter Idag har även störst andel artiklar där
gärningspersonen framställs som kommande från Asien (21 procent). Av de 50 artiklarna som
handlade om gärningspersoner kommande från Asien, var nästan två tredjedelar om
Afghanistan.
33
Tabell 5.3.1 Hur gärningsperson identifieras fördelat på hur vederbörande framställs och
nyhetsmedium angivet i procent
Fria Tider Nyheter Idag Samnytt
Svensk Utländsk Svensk Utländsk Svensk Utländsk
Anonym 19 43 21 32 19 28
Delvis namngiven 4 4 7 1 2 2
Namngiven 65 36 71 41 79 56
Övrigt 12 17 26 14
Totalt 19 81 16 84 14 86
Kommentar: φc=0,307, p=<0,001. N=545. Procent är avrundat till närmaste heltal. Kategorin arbetstitel har
tagits bort för att göra tabellen mer lättläst eftersom det inte fanns några artiklar där de porträtterades i den
kategorin, detsamma med kategorin pseudonym där det bara var en artikel där en utländsk porträtterades i
Nyheter Idag.
Tabell 5.3.1 visar hur respektive nyhetsmedium identifierar gärningspersonen beroende på
om vederbörande framställs som svensk eller utländsk. Artiklar där gärningsperson inte
identifieras, eller om gärningspersonen varken framställs som svensk eller utländsk, är inte
inkluderade i resultatet. Totalen visar fördelningen i andelen artiklar inom respektive
nyhetsmedium där gärningspersonen framställs som svensk eller utländsk.
Samnytt är det nyhetsmedium som namnger i störst andel av sina artiklar när
gärningspersonen framställs som utländsk (56 procent), följt av Nyheter Idag (40 procent).
Samnytt har även störst andel artiklar där de namnger gärningspersonen när vederbörande
framställs som svensk (79 procent), följt av Nyheter Idag (71 procent).
Att identifiera gärningspersonen som övrigt innebär att en gärningsperson kan identifieras i
texten, men att nyhetsmediet skriver om vederbörande ur ett mer generellt sammanhang eller
som en del av en grupp. Exempel på detta är “invandrarna”, “svenskarna” eller liknande.
Övrigt förekommer framför allt när gärningspersonen framställs som utländsk. Delvis
namngiven innebär att nyhetsmediet endast använt gärningspersonens förnamn eller
efternamn.
34
Figur 5.3.2 Kombinationen mellan hur offer och gärningsperson framställs fördelat på
nyhetsmedium angivet i procent
Kommentar: *φc=0,099, p=0,22; **φc=0,192, p=0,001; ***φc=0,163, p=<0,001. N=134. Procent är
avrundat till närmaste heltal.
Figur 5.3.2 visar fördelningen inom de tre största högeralternativa medierna i Sverige vad
gäller kombinationerna av hur gärningspersoner och offer framställs. Här utläses alltså hur
stor andel av artiklarna från respektive nyhetsmedium som framställer både gärningspersonen
och offret som svenska eller utländska, samt hur stor andel som har en gärningsperson som
framställs som svensk men ett offer som framställs som utländskt och tvärtom. Okodbara
artiklar är de artiklar där varken offer eller gärningsperson kunde identifieras som svensk
eller utländsk.
Resultaten varierar en del mellan de studerade medierna. Nyheter Idag exempelvis har inga
artiklar där gärningspersonen framställs som svensk, och har den absolut största andelen
artiklar där både gärningspersonen och offret framställs som utländsk (82 procent). Fria Tider
har störst andel artiklar där offret framställs som svensk och gärningspersonen framställs som
utländsk (33 procent), samt där offret framställs som utländskt och gärningspersonen
framställs som svensk (11 procent). Samnytt är det medium som har störst andel artiklar där
både gärningspersonen och offret framställs som svensk (11 procent).
I studien undersöks även ifall nyhetsmedierna gör några anmärkningar om
gärningspersonens hudfärg och/eller etnicitet, kulturella och/eller religiösa tillhörighet samt
35
ifall de använder skrivtecken för att understryka sin tes. Denna typ av anmärkningar och
skrivtecken förekommer i väldigt låg utsträckning, men anses fortfarande vara relevanta med
tanke på deras innehåll. Det är endast artiklarna där gärningspersonen framställs som svensk
eller utländsk, och där anmärkningar görs eller skrivtecken används, som är inkluderade i
resultatet. Totalt 21 artiklar innehåller någon typ av skrivtecken där gärningsperson framställs
som antingen svensk eller utländsk, och av dessa har 16 artiklar en gärningsperson som
framställs som utländsk. Anmärkningar om gärningspersonens hudfärg och/eller etnicitet
förekommer i 89 av artiklarna, och av dessa har hela 88 artiklar en gärningsperson som
framställs som utländsk. Till sist, anmärkningar om gärningspersonens kulturella och/eller
religiösa tillhörighet förekommer i 49 artiklar, varav 45 har en gärningsperson som framställs
som utländsk.
Till att börja med är Samnytt det medium som gör flest anmärkningar om gärningspersonens
och offrets kulturella och/eller religiösa tillhörighet samt gärningspersonens hudfärg
och/eller etnicitet. Totalt var det 62 artiklar där det anmärktes på gärningspersonens kulturella
och/eller religiösa tillhörighet varav Samnytt stod för 55 procent av dem. Med anmärkningar
på offrets kulturella och/eller religiösa tillhörighet var det totalt 16 artiklar, varav Samnytt
stod för 63 procent av dem. Det fanns totalt 92 artiklar där nyhetsmedierna anmärkte på
gärningspersonens hudfärg och/eller etnicitet, och Samnytt stod för 55 procent av dem.
Fria Tider använder skrivtecken för att understryka sin tes i större utsträckning än de övriga
medierna, och gör också fler anmärkningar om offrets hudfärg och/eller etnicitet. Av totalt
24 artiklar med skrivtecken var 50 procent av dem från Fria Tider. Totalt var det 22 artiklar
med anmärkning om offrets hudfärg och/eller etnicitet och Fria Tider hade även skrivit 50
procent av dem. Ett exempel på Fria Tiders (2019) användning av skrivtecken är när de
använder “scare quotes” (Trask, u.å.) för att uttrycka ironi i meningen “uttryckt sig
‘kränkande’ mot muslimer”. I en annan artikel från Fria Tider (2018) beskriver de en
gärningsperson som “den 21-åriga asylaktivisten”. Ett annat exempel är från Samnytt
(Dagerlind, 2019) där de skriver “så kallade ensamkommande flyktingbarn”. I en artikel från
Nyheter Idag (Nilsson, 2019) skriver de att “islamismen är ett växande problem”, vilket är ett
exempel på en anmärkning om gärningspersonens kulturella och/eller religiösa tillhörighet.
Ett annat exempel är från Samnytt (Dagerlind, 2023b) där de skriver “våldsbejakande islam
som drivkraft”. Några exempel på anmärkningar om offrets kulturella och/eller religiösa
tillhörighet är när Samnytt skriver om “fundamentalistiskt muslimska lärare” (Kristoffersson,
2022a) och “hijablärarna” (Kristoffersson, 2022b), eller när Fria Tider (2022) skriver om
“svenskfientligheten”.
Ett exempel på en anmärkning vad gäller hudfärg och/eller etnicitet är från Fria Tider (2021)
då de skriver: “Mannen kom till Sverige 2016 och precis som många andra män från
36
arabvärlden valde han ganska snabbt att begå en våldtäkt i Sverige.” Ett annat exempel är
från Nyheter Idag (Nordström, 2019) där gärningspersonen beskrivs som “mycket
mörkhyad”. Något som också förekommer relativt ofta är olika formuleringar om
“invandrardominerade områden” (Kristoffersson, 2020) och “utomvästlig
invandrarbakgrund” (Dagerlind, 2020).
Samtliga nyhetsmedier i studien gör flest anmärkningar när gärningspersonen framställs
som kommande från Mellanöstern och Afrika. Det förekommer inga anmärkningar om
kulturell och/eller religiös tillhörighet när offret framställs som svensk, och det är även en
större andel anmärkningar om hudfärg och/eller etnicitet hos offer som framställs som
utländska.
37
6. Diskussion
I detta kapitel kommer resultatet att diskuteras utifrån de tre teorierna som tagits upp:
gestaltningsteorin, nyhetsvärdering och dagordningsteorin. Gestaltningsteorin är uppsatsens
huvudteori och diskussionen kommer att göras i huvudsak efter Entmans (1993) fyra aspekter
för gestaltning, men kommer att kompletteras med de övriga två teorierna samt den tidigare
forskningen.
Gestaltningsteorin förklarar att den bild som medier porträtterar inte kan vara en direkt
avspegling av verkligheten. Gitlin (1980) beskrev att händelser har för många detaljer och
vinklingar för att det ska kunna avspeglas och att denna process kan ske medvetet eller
omedvetet. Huruvida avgränsningarna som journalisterna gjort i denna studie är medvetna
eller omedvetna är utanför studiens ramar, men det kan antas finnas en grad av medvetenhet
eftersom journalisterna väljer att arbeta på tidningar med så tydlig invandringskritisk
inriktning och underliggande högerideologi. Denna studie handlar istället om hur
journalisterna valt att gestalta händelserna.
Entman (1993) definierade de fyra aspekterna av gestaltning som följande: (1) hur man
definierar problemet, (2) vad som ligger bakom problemet, (3) hur man moraliskt/ideologiskt
utvärderar problemet, och (4) vilka åtgärder man vill se tillämpade. Högeralternativa medier
är till grunden invandringskritiska och karaktäriseras med missförtroende för public service
och nyheters kvalitet (Schulze, 2020). Samtidigt så frodas de högeralternativa medierna av
invandring (Ihlebæk & Nygaard, 2021), de använder med andra ord gestaltning för att
problematisera invandring med hjälp av brottsrapportering. Sättet som de högeralternativa
medierna gestaltar på kan påverka läsarnas syn på invandring och brottslighet, och det kan
vara i syfte att spä på rädslan för invandrare.
Ser man till de fyra aspekterna så kan man i studiens resultat finna att de högeralternativa
medierna definierar att problemet är utländsk brottslighet. Vidare blir det då tydligt att de
berörda medierna definierar det bakomliggande problemet som invandring. I den moraliska
utvärderingen handlar det om de val som de högeralternativa medierna gör när de väljer att
framställa och förtydliga skildringarna av invandrare, till skillnad från de gärningspersoner
som de framställer som svenska i sina texter. Till sist tar de upp åtgärder som hårdare straff
och minskad invandring för att minska brottsligheten.
6.1 Hur gärningspersonerna och offren framställs
I en artikel från Samnytt (Nilsson, 2019) skriver författaren om den ökade brottsligheten i
Sverige, och påpekar även att detta är en följd av invandringen. På ett liknande sätt skriver
38
Nyheter Idag (Zackrisson, 2020) om en ökning av anmälningar gällande sexuellt ofredande.
Båda artiklarna visualiserar den första av Entmans (1993) fyra aspekter, att definiera
problemet. Journalisterna gör det tydligt att det är den ökade brottsligheten som är problemet
som behöver åtgärdas. Tittar man sedan på resultatet som visar fördelningen mellan hur
gärningspersonerna framställts handlar 85 procent av artiklarna om gärningspersoner som
framställts som utländska. Ser man till Entmans (1993) andra aspekt, vad som ligger bakom
problemet (brottsligheten), så kan man se att de högeralternativa medierna väljer att
porträttera fler utländska än svenska i rollen som gärningspersoner och därav definiera dem
som orsaken till problemet, vilket även är en del av deras invandringskritik. Nyheter Idag var
det medium som framställde flest gärningspersoner som utländska (88 procent), skillnaden är
dock inte särskilt stor då Samnytt ligger på 86 procent och Fria Tider på 81 procent. Att
journalisterna på de studerade nyhetsmedierna värderar att skildra brott som begåtts av
utländska gärningspersoner högre än svenska kan kopplas till Entmans (1993) tredje aspekt,
som handlar om hur medierna ideologiskt utvärderar problemet. Den tidigare nämnda
värderingen innebär också att journalisterna antar rollen som gatekeepers, ett begrepp som
Shoemaker m.fl. (2001) myntade. I denna studie kunde det observeras att den rutinprocess
som journalisterna har för gatekeeping även relaterar till mediernas partiskhet (Entman,
2010) genom att det är ett kontinuerligt sätt att värdera. Det eftersom studien undersökt en
femårsperiod och gestaltningarna har kunnat observeras över hela perioden.
Resultatet kring vilka etniciteter gärningspersonerna framställs som visar att Mellanöstern,
Afrika och Asien är mest frekvent skrivna om, och det framgår även att Nyheter Idag och
Samnytt är de medium som skildrar dessa etniciteter oftast. Fria Tider särskiljer sig däremot
då fördelningen av etniciteterna är mer jämn, och mediet skriver även minst om de tre främst
framställda etniciteterna. I figur 5.3.1 skildras framförallt den andra punkten av Entmans
(1993) fyra aspekter, då medierna definierar orsaken till problemet som de människor som är
geografiskt, men även kulturellt, längst bort från Sverige. Vidare är Nyheter Idag det enda
mediet som är med i det pressetiska systemet, men i delar av det insamlade materialet var
även Samnytt det. Funcke (2019) förklarade hur det medieetiska systemet finns för att bevara
demokratiska principer. I denna studie berörs framförallt spelregel nummer tio, som bland
annat handlar om att inte framhäva etniska ursprung, nationalitet och religiös åskådning.
Något som man kan ifrågasätta då är huruvida det pressetiska systemets repressalier är
tillräckliga för att förebygga dessa skildringar.
Tittar man istället på offer kan man observera att Fria Tider har minst skillnad mellan
utländska och svenska offer (57 respektive 43 procent), men det är fortfarande en
anmärkningsvärd skillnad. Nyheter Idag är det nyhetsmedium som inte bara skriver mest om
utländska gärningspersoner, utan även om utländska offer (73 procent). Dessutom skriver
mediet absolut mest om utländska offer i kombination med utländska gärningspersoner (82
procent), jämfört med de andra två medierna som ligger på cirka 50 procent. Det är även
39
uppseendeväckande att Nyheter Idag inte skriver om några utländska offer alls när
gärningspersonen är svensk. Det är svårt att förklara varför de undersökta medierna inte
skildrar svenska offer i lika hög utsträckning, men en förklaring kan vara att journalisterna
lägger större fokus på gärningspersoner och brott än på offrena i artiklarna (se figur 5.1.2 i
bilaga 3). Oavsett om gärningspersonen framställs som svensk eller utländsk är det
huvudsakliga fokuset oftast brottet (62 respektive 44 procent) eller gärningspersonen (35
respektive 36 procent), medan fokus på offret endast förekommer i 2 procent av artiklarna då
gärningspersonen framställs som utländsk. I de artiklar där offret framställs som antingen
svensk eller utländsk (se figur 5.2.2 i bilaga 3) är huvudfokuset “brottsoffret” i endast 11
respektive 5 procent av artiklarna, medan fokus på det huvudsakliga brottet (41 respektive 50
procent) och gärningspersonen (23 respektive 33 procent) fortfarande förekommer mest
frekvent.
6.1.1 Från brottsstatistik till brottsrapportering
Entman (1993) förklarar även att gestaltning inte bara handlar om vad som inkluderas, utan
även vad som exkluderas, vilket kan kopplas till resultatet som visar hur gärningspersoner
framställs fördelat på nyhetsmedium och källa. Samtliga nyhetsmedier rapporterar mest om
utländska gärningspersoner i sitt egenproducerade material, vilket innebär att de själva valt
att inkludera dessa gärningspersoner i större utsträckning, och exkludera de svenska. Samnytt
är det medium vars egenproducerade material framställer flest gärningspersoner som
utländska, i 66 procent av sina artiklar, medan svenska gärningspersoner endast förekommer i
12 procent. I tabell 5.1.2 kan det observeras att skillnaderna mellan svenska och utländska
gärningspersoner framför allt är större i kategorin “Egenproducerat material”, även om det är
en markant skillnad även i kategorin “Annat/andra nyhetsmedium”. Det är även
anmärkningsvärt att det är i det egenproducerade materialet som det skrivs mest om utländska
gärningspersoner, eftersom det innebär att de väljer att framhäva utländska etniciteter mer i
det egenproducerade materialet. Det är då relevant att jämföra det med rapporten från Brå
(2021) om vilka som misstänks för brott.
I rapporten hämtad från Brå (2021) är personerna uppdelade i fyra olika grupper: 1) inrikes
födda med två inrikes födda föräldrar, 2) inrikes födda med en utrikes och en inrikes född
förälder, 3) inrikes födda med två utrikes födda föräldrar och 4) utrikes födda. För att göra det
jämförbart med denna studies resultat behövde en omräkning göras. Denna omräkning har
inneburit att de tidigare procentenheterna från Brås (2021) rapport har adderats, för att sedan
räkna ut den procentuella andelen av varje kategori av det totala antalet misstänkta inom alla
de fyra grupperna. Det har inneburit att inrikes födda med två inrikes födda föräldrar är 12
procent av de misstänkta, inrikes födda med en utrikes och en inrikes född förälder är 22
procent av de misstänkta, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar är 37 procent av de
misstänkta och utrikes födda 29 procent av de misstänkta. Eftersom dessa kategorier inte
40
finns motsvarade i denna studie behövs det istället att man tänker på det som ett spann av
procent och inte exakta siffror. Det innebär att man behöver addera alla kategorierna för att ge
utrymme för variation. För att förtydliga behöver man addera alla kategorier som kan
definieras som inrikes födda och samtidigt addera alla kategorier som kan definieras som
utrikes födda. I första kategorin kommer då alla inrikes födda att inkludera: inrikes födda
med två inrikes födda föräldrar, inrikes födda med en utrikes och en inrikes född förälder,
samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. I den andra kategorin inkluderar följande:
inrikes födda med en utrikes och en inrikes född förälder, inrikes födda med två utrikes födda
föräldrar, samt utrikes födda. Det innebär att för kategorin inrikes födda blir spannet 12 till 70
procent och för kategorin utrikes födda blir spannet 27 till 88 procent.
Tabell 5.1.1 visar att 85% av artiklarna i de tre största högeralternativa medierna, där
gärningspersonen framställdes som antingen svensk eller utländsk, framställde just de
sistnämnda mest. Det innebär att för att resultatet av denna studie ska motsvara den statistik
som beskrivs i rapporten från Brå måste alla personer som hade kunnat räknas som utrikes
födda behövt falla i den kategorin. Viktigt att nämna är också att rapporten från Brå bara
inkluderar misstänkta personer, medan denna studie har ett större omfång av misstankegrad.
Eftersom det finns en mindre mängd statistik tillgänglig i detta ämne är det därför viktigt att
vi försöker jämföra med det som går att hitta. Det gör även att denna studie är ytterst
väsentlig för forskningsluckan. Trots det så är det anmärkningsvärt att det krävs en så smal
definition av begreppet “inrikes född” för att det ska sammanfalla med rapporteringen från de
högeralternativa medierna.
Jämförelsen med statistiken från Brås rapport gör det även tydligt att denna studiens resultat
visar att de undersökta nyhetsmedierna definierar utländska gärningspersoner som problemet
enligt Entmans (1993) fyra aspekter. Hade definitionen av problemet varit brottslighet i sig
hade det inte varit en så stor skillnad mellan svenska och utländska gärningspersoner. Detta
tydliggörs i tabell 5.1.2 där man kan observera att i nästan fem gånger fler artiklar i det
egenproducerade materialet väljer journalisterna själva att framhäva de utländska
gärningspersonerna.
6.2 Vilka typer av brott förekommer
I artiklarna framkommer det betydligt färre svenska än utländska gärningspersoner, vilket gör
att det är svårare att med säkerhet dra slutsatser om dem. Det som går att säga är att
nyhetsmedierna framför allt gestaltar utländska gärningspersoner i alla typer av brott. Av
resultatet framgår det även att de kategorier som skildras mest är personbrott och brott mot
samhället. I kategorin personbrott inkluderas till exempel mord, misshandel och våldtäkter.
Ser man till den moraliska aspekten av Entman (1993) så kan man konstatera att
41
nyhetsmedierna gestaltar personbrott som den typen av brott som har högst nyhetsvärde
oavsett om gärningspersonen är svensk eller utländsk. Det kan antas att anledningen till detta
är att personbrott ofta är relativt grova brott och att läsarna därefter känner en ilska mot de
gärningspersoner som utfört dådet. Även om personbrott är det vanligaste brottet hos både
svenska och utländska gärningspersoner, skriver de tre högeralternativa medierna i större
grad om utländska gärningspersoner.
Resultatet visar att alla tre nyhetsmedier prioriterar att gestalta brott som begåtts av utländska
gärningspersoner. Ser man till den tidigare forskningen om alternativa medier så konstaterar
Nygaard (2019) att det främsta ämnet för alternativa medier att skriva om är brott relaterade
till invandring, vilket bekräftas även av denna studie. Det är tydligt att utifrån Entmans
(1993) tredje aspekt är det en moralisk avvägning som görs att prioritera att skriva om
utländska i de olika brotten som görs. Den “vi och dom”-indelning som beskrivs i SOU
(2005:41) kan även återfinnas i denna studie och det är viktigt att notera den negativa
belysning som de undersöka högeralternativa medierna gör.
6.3 Hur artiklarna är vinklade
Entman (2010) menar att gestaltning förklarar hur saker porträtteras, det kan därför förklara
varför man framställer utländska och svenska gärningspersoner, samt offer, på olika sätt. I
resultatet framgår det att över hälften av alla artiklar där gärningsperson identifieras är
skrivna ur ett fällande perspektiv. Det är även tydligt att det framför allt skrivs ur ett fällande
perspektiv när det är utländska gärningspersoner. När det kommer till offer så skrivs det
främst ur ett friande perspektiv relaterat till gärningen när det är utländska offer.
Av resultatet från denna studie framgår det att 61 procent av artiklarna, där gärningsperson
kunde identifieras, skrevs ur ett fällande perspektiv. Här behöver man ta in teorin för
nyhetsvärdering för att kunna förklara varför det framför allt skrivs ur ett fällande perspektiv.
Enligt Harcup och O’Neill (2017) så visade deras studie att “dåliga nyheter” har ett högre
nyhetsvärde. Den negativa tonen i brottsrapporteringen hos de undersökta högeralterniva
medierna kan anses vara ett exempel på det. Går man vidare till vilka som representeras i den
fällande brottsrapporteringen så ligger det ett stort fokus på utländska gärningspersoner.
Tabell 5.1.3 visar att det finns en betydligt större andel artiklar skrivna ur ett fällande
perspektiv när det är utländska gärningspersoner, än när det är svenska gärningspersoner (64,
respektive 45 procent). Inom gestaltningsteorin talade Entman (2010) om att när medier
kontinuerligt skriver med en viss vinkling så handlade det om partiskhet. I alla de tre
undersökta medierna kan man observera att det finns en konstant partiskhet eftersom det inte
handlar om enstaka artiklar, utan upprepande mönster av fällande och negativa perspektiv i
42
hur dessa medier gestaltar och vinklar gärningspersonerna. Dessa tre högeralternativa
tidningarna kan alltså anses vara partiska. Detta kan även jämföras med det McCombs (2002)
beskrev om attriubutsdagordningen, där objekten har attribut som beskriver dem. I detta fall
visas de utländska gärningspersonernas attribut på ett negativt sätt eftersom alla tre
nyhetsmedier porträtterar dem i huvudsak ur ett fällande perspektiv. Det innebär att
nyhetsmedierna väljer att visa en speciell bild.
Ser man till den fjärde aspekten som berörs av Entman (1993) så används de olika
perspektiven för att göra det tydligt vilka lösningar de högeralternativa medierna vill se. Det
fällande perspektivet används när man vill se hårdare åtgärder mot gärningspersonerna, och i
detta fallet framför allt för utländska gärningspersoner. Åtgärder som kan observeras i
texterna kan både vara fysiska som fängelse eller utvisning, men kan även innebära att de vill
se en förändrad migrationspolitik och syn från samhället på invandring och invandrare. I en
artikel från Samnytt (Dagerlind, 2018) beskriver journalisten hur de somaliska
gärningspersonerna slipper undan att bli utvisade eftersom de har blivit svenska medborgare
och att man med den nuvarande lagstiftningen inte kan återkalla det svenska
medborgarskapet. Det är en tydligt fällande vinkel där Dagerlind skriver med en antydan på
att gärningspersonerna borde ha utvisats. Även när de undersökta medierna skriver ur ett
neutralt perspektiv finns det en överrepresentation av utländska gärningspersoner i artiklarna
(37 procent).
Det skrivs inte lika många artiklar ur det friande perspektivet vilket gör det svårt att dra några
slutsatser från resultatet. Tabell 5.3.1 (se bilaga 3) visar dock att när medierna skriver ur ett
friande perspektiv så skriver Nyheter Idag fortfarande mest om utländska gärningspersoner,
Fria Tider skriver mest om svenska gärningspersoner och Samnytt skriver lika mycket om
både svenska och utländska gärningspersoner.
Det framgår även att när artiklarna skrivs ur ett friande perspektiv relaterat till gärningen
skrivs det i större omfattning om svenska gärningspersoner än om utländska gärningspersoner
(18, respektive 3 procent). Inom gestaltningsteorin anmärker Iyengar (1991) att gestaltningen
av det media rapporterar om påverkar människors uppfattning av det. Genom att skriva med
fällande perspektiv när det kommer till utländska gärningspersoner och friande perspektiv
med svenska gärningspersoner förstärker de negativa stereotyperingarna av de utländska
gärningspersonerna för läsarna. Inom den diskursiva diskrimineringen noterade van Dijk
(1987) att människor oftare kommer ihåg negativa saker än sådant som framställs som
positivt, speciellt när det handlar om minoriteter. I detta fallet gestaltat de tre högeralternativa
medierna utländska gärningspersoner negativt vilket kan spä på negativa uppfattningar hos
läsarna. Precis som med gestaltningsteorin diskuterade Strömbäck (2008) att nyhetsvärdering
och nyhetsurval påverkar läsarnas uppfattning av samhället. Resultatet av denna studie visar
43
att framför allt gärningspersoner från Mellanöstern och Afrika (32 procent vardera) skildras
ur ett fällande perspektiv (se tabell 5.3.2 i bilaga 3), vilket kan innebära att de
högeralternativa medier spär på stereotyper om framför allt de etniciteterna. Det innebär att
nyhetsvärderingen som journalisterna gör kan få allvarliga konsekvenser med tanke på dess
stora spridning. Det konfirmeras även av dagordningsteorin där McCombs (2011) menar att
det finns ett samband mellan nyhetsmediernas rapportering och publikens uppfattning om hur
viktiga nyheterna är. I detta fallet värderar journalisterna att nyheter där man gestaltar
utländska gärningsmän, framför allt från Mellanöstern och Afrika, har ett högre nyhetsvärde
och därför hamnar de högt upp på dagordningen i jämförelse med nyheter där svenska
gärningspersoner skildras. Inom den diskursiva diskrimineringen betonade van Dijk (1987)
att precis som den interpersonella diskussionen är viktig för bildandet av stereotyper och
fördomar, så är även den mediala diskursen det. Boréus (2006) förklarade att även om olika
grupper inte osynliggörs behöver det inte vara mer positivt för gruppen att faktiskt synas i
medierna. Det kan kopplas till resultatet om vilket perspektiv artiklarna är skrivna ur
beroende på gärningspersonens etnicitet. De utländska gärningspersonerna får mer utrymme i
medierna men att detta sker i ett negativt vinklat sammanhang.
Det är även en tydlig skillnad när det kommer till vilka offer som porträtteras av de tre
högeralternativa medierna. Ser man till tabell 5.2.1 kan man observera att det inte finns några
artiklar som berör svenska offer där medierna väljer att skriva ur ett friande perspektiv
relaterat till gärningen. Det framgår även att när det är svenska offer skriver medierna med
fällande vinkel relaterat till gärningen i större omfattning än när det är utländska offer (78,
respektive 55 procent). Med detta kan antas att det fällande perspektivet mot gärningen
anmärker att medierna vill se repressalier för gärningen. Därför är det anmärkningsvärt att det
inte skrivs några artiklar ur ett friande perspektiv när det berör svenska offer. Ser man till
Entmans (1993) tredje aspekt om den moraliska och ideologiska utvärderingen så är det
tydligt att de högeralternativa medierna berörda av studien värderar det viktigare att utöva
rättvisa för svenska offer i större utsträckning än för utländska offer.
Resultatet angående hur artiklarna vinklas beroende på hur gärningspersonerna framställts
kan förklaras med det Knobloch-Westerwick m.fl. (2020) skriver om ingrupper och utgrupper
inom den diskursiva diskrimineringen. Artiklar med gärningspersoner som framställdes som
utländska var till största del skrivna ur ett fällande perspektiv, vilket kan antas vara för att
personerna tillhör deras utgrupp. Galtung och Ruge (1965) myntade begreppet kulturell
närhet i samband med nyhetsvärdering, vilket också kan appliceras i det här fallet där
personer som inte kommer från Sverige skiljer sig kulturellt från de som medierna anser vara
“svenskar”. Artiklar med gärningspersoner som framställdes som svenska må också främst
vara fällande (dock fortfarande i mindre utsträckning än de som framställdes som utländska),
men de var också friande i större utsträckning än de artiklar som framställde
gärningspersonen som utländsk. De svenska gärningspersonerna befinner sig i mediernas
44
kulturella närhet och därmed blir de en del av ingruppen. Dock behöver det inte bara vara
svenska gärningspersoner för att det ska handla om kulturell närhet, utan kan även vara
länder som ligger geografiskt nära eller kulturellt nära som gör att man inkluderar dem på
samma sida i “vi och dom”-indelningen. Ett exempel från det insamlade materialet är i en
artikel från Samnytt (Kristoffersson, 2019) där journalisten beskriver en trend av övervåld av
invandrare mot den danska befolkningen och ger ett exempel på att det har hänt även i
Belgien. I detta fall likställer journalisten den danska och belgiska befolkningen med den
svenska och på så sätt blir de inkluderade i ingruppen som framställs bli attackerade av
invandrarna som tillhör utgruppen. Även det är ett exempel på hur man prioriterar att gestalta
brott som har begåtts av utländska gärningspersoner, och även om offret inte är svenskt så
tillhör det ingruppen. Det är även ett exempel på det mönster som finns där nyhetsmedierna
valt att rapportera mer om de utländska när det kommer till brott och kriminalitet, eller
åtminstone skrivit mer talande om gärningspersonens etnicitet när vederbörande är utländsk.
Ytterligare ett exempel kan hittas i en artikel från Nyheter Idag där man beskriver att män
från Afghanistan och Irak är dominerande i sexualbrottstatistiken i Finland (Norström, 2018).
Det visar återigen hur journalisterna karaktäriserar ett skandinaviskt land som ingruppen
medan de utländska männen från Afghanistan och Irak tillhör utgruppen. Det kan vidare
diskuteras ur Entmans (1993) fyra aspekter, den andra aspekten handlar om vad som är det
bakomliggande problemet. Med artiklar som detta exemplet gör journalisterna på de
högeralternativa medierna det tydligt att det är invandrare, eller invandring, som är problemet
och det leder till brottslighet. Denna artikel gör det även tydligt att det är brottsligheten som
är problemet enligt Entmans (1993) första aspekt.
6.4 Hur gärningspersoner identifieras
Resultatet visar hur ofta respektive nyhetsmedium namnger gärningspersoner beroende på
om de framställs som svenska eller utländska. I tabell 5.3.1 kan det observeras att alla tre
nyhetsmedierna namnger svenska gärningspersoner mer än utländska gärningspersoner, och
att Samnytt är de som namnger svenska gärningspersoner mest (79 procent). Det kan finnas
många förklaringar till detta, dock har det inte berörts av denna studien. En förklaring hade
kunnat vara att de skriver om svenska gärningspersoner med namn för att humanisera dem
samtidigt som de skriver artiklarna ur ett friande perspektiv. Ett exempel från det insamlade
materialet är i en artikel från Samnytt (Albinsson, 2022) där det är en svensk gärningsperson
som blivit ertappad med en mattkniv i bilen. Albinsson beskriver hur “snickaren Joel” har
haft mattkniven i bilen och måste ha glömt den där i samband med arbete. Artikeln är skriven
ur ett tydligt friande perspektiv och journalisten låter den svenske gärningspersonen själv tala
om att det varit ett misstag och att han inte borde fått någon böter för det. I artikeln kan det
tänkas att journalisten inte bara ger gärningspersonen sitt eget namn utan till och med ger
honom ett smeknamn för att humanisera honom och göra det enklare för läsaren att relatera
till personen i att man kan råka glömma saker i bilen. Det är dock bara en teori att man
namnger för att humanisera svenska gärningspersoner och det behövs vidare forskning för att
45
kunna bekräftas. Det kan kompletteras med en undersökning om hur många brottsoffer som
namnges i jämförande syfte.
Trots att både Samnytt och Nyheter Idag under stora delar av tiden som materialet samlats in
varit anslutna till Medieombudsmannen så är det de två medierna som namnger mest.
Samnytt är de som namnger mest i sina artiklar när gärningspersonen framställs som utländsk
(56 procent), därefter kommer Nyheter Idag som namnger i 40 procent av sina artiklar. När
det kommer till att identifiera gärningspersonerna anonymt visar resultatet att Fria Tider är
det nyhetsmedium som gör detta mest frekvent när gärningspersonen framställs som utländsk
(43 procent), följt av Nyheter Idag (32 procent). Nyheter Idag och Samnytt agerar alltså inte i
enlighet med de pressetiska reglerna eftersom de väljer att namnge gärningspersoner som
framställs som utländska oftare än vad de väljer att låta gärningspersonen vara anonym.
6.5 Vilka anmärkningar och skrivtecken används
Anmärkningarna var den variabel som var svårast att få konsensus på mellan kodarna i
studien, det framgår även av det interkodartest, Holsti, som utfördes under arbetets gång.
Variabeln om offrets hudfärg eller etnicitet var den som var lägst och låg på 80 procent vilket
är under de 85 som anses som lägst. Variablerna om anmärkningarna har lägst procentuell
överensstämmelse vilket innebär att det är svårt att dra några kvantitativa slutsatser från det,
men desto viktigare att ta upp de kvalitativa exemplena från artiklarna.
I resultatet framkommer det att anmärkningar och skrivtecken används i låg utsträckning,
men innehållet är relevant och därför tas detta resultat med. Anmärkningarna om
gärningspersonens hudfärg/etnicitet handlar 98,9 procent av artiklarna om utländska
gärningspersoner (se figur 5.3.2 i bilaga 3) och av de artiklar med anmärkningarna om
kulturella/religiösa tillhörighet handlar 91,8 procent (se figur 5.3.3 i bilaga 3) om utländska
gärningspersoner. Detta kan jämföras med den uppmärksamhet (salience) Entman (1993)
beskriver, där de väljer att framhäva sitt syfte genom att välja vart uppmärksamheten ska
riktas. Det kan konstateras att Samnytt är det nyhetsmedium som gör flest anmärkningar om
både kulturell och/eller religiös tillhörighet samt hudfärg och/eller etnicitet. Dessa
anmärkningar används ofta av medierna för att betona de utländska gärningspersonernas
etnicitet och/eller religiösa tillhörighet på ett negativt sätt som en del av deras “dåliga
karaktär”, eller för att nedvärdera de utländska offren. Ett exempel på detta är formuleringen
“Mannen kom till Sverige 2016 och precis som många andra män från arabvärlden valde han
ganska snabbt att begå en våldtäkt i Sverige” från Fria Tider (2021). Att medierna använder
anmärkningar för att visa, och förtydliga, att de gärningspersoner som framställs som
utländska inte kan likställas med de gärningspersoner som framställs som svenska kan
återigen kopplas till Iyengar (1991). Det valda sättet att gestalta på kan ge en bild av att
46
utländska gärningspersoner är fler och begår värre brott än svenska. Detta kan även jämföras
med Eberl m.fl. (2018) då författarna förklarar hur kontinuerliga porträtteringar som är
negativa av etniska minoriteter kan leda till stereotyperingar hos läsarna. Detta kan
förtydligas genom att de områden som nyhetsmedierna oftast anmärker är Mellanöstern och
Afrika (se tabell 5.3.3. i bilaga 3) , vilket också är i enlighet med den kulturella närheten
Galtung och Ruge (1965) beskriver. På samma sätt som gärningspersonerna är objekt är
också offren det. I studien har det framkommit att även offer med utländsk etnicitet beskrivs
med negativa attribut. Två exempel på detta är “fundamentalistiskt muslimska lärare”
(Kristoffersson, 2022a) och “hijablärarna” (Kristoffersson, 2022b). I dessa exempel framgår
det tydligt vilken synvinkel och uppmärksamhet journalisten vill betona och på så sätt kan det
även påverka publikens uppfattning av nyheten och vilken ställning läsaren ska ta mot
brottet. Dessa anmärkningar används för att betona skillnaden mellan “vi” och “dom”. Även
anmärkningarna om gärningspersonens hudfärg/etnicitet och kulturella/religiösa tillhörighet
går att jämföra med Boreus (2006) eftersom alla tre nyhetsmedier gör anmärkningar om
gärningspersoner som kan anses nedvärderande. Exempel på detta är “mycket mörkhyad”
från Nyheter Idag (Nordström, 2019). Detta visar att nyhetsmedierna använt ord och
meningar för att nedvärdera och visa att dessa gärningspersoner är en del av utgruppen.
Precis som med den uppmärksamheten (salience) de tre högeralternativa medierna väljer att
lägga på att anmärka gärningspersonens hudfärg/etnicitet och kulturella/religiösa tillhörighet
anmärker de även offer. Ser man till den tredje aspekten av gestaltning som Entman (1993)
beskriver ser man hur de högeralternativa medierna utvärderar och anmärker offren utifrån
ideologi eftersom de valt att inte anmärka kulturell och/eller religiös tillhörighet när offret
framställts som svensk. Knobloch-Westerwick m.fl. (2020) kan också appliceras på
anmärkningarna om offrets etnicitet/hudfärg och kulturella/religiösa tillhörighet, då de
utländska offren tillhör utgruppen, och värderas därmed inte lika högt som de svenska offren
som tillhör ingruppen. Något som däremot kan ses som överraskande är att medierna till
större del rapporterade om utländska offer i förhållande till svenska. Man hade kunnat tro att
eftersom de svenska offren tillhör ingruppen borde det ha rapporterats mer om dessa, speciellt
i kombination med en utländsk gärningsperson, men detta är endast det näst mest
förekommande. I samtliga nyhetsmedier skrevs det mest frekvent om utländska offer i
kombination med utländska gärningspersoner.
47
I 21 artiklar framkommer det skrivtecken, där gärningspersonerna framställs som
antingen svensk eller utländsk, varav 16 av dessa artiklar berör utländska
gärningspersoner. Av alla de 21 artiklarna handlar 76,2 procent om gärningspersoner som
identifierats som utländska (se figur 5.3.1. i bilaga 3). Fria Tider är det nyhetsmedium
som använde skrivtecken mest med 50 procent av alla artiklar med skrivtecken. Ett
exempel är från Fria Tider (2018) där de beskriver gärningspersonen som “den 21-åriga
asylaktivisten”. Genom att skriva på detta sätt riktar Fria Tider läsarens ögon mot det som
de tycker är viktigt att förtydliga. I detta fall är det att visa att personen är en asylaktivist
och att detta är något dåligt som måste förtydligas. Det hör ihop med den Entmans (1993)
tredje aspekt om moralisk värdering där de tre högeralternativa medierna, som förtydligas
via exemplet från Fria Tider, poängterar att det är negativt att vara asylaktivist.
48
7. Sammanfattning
Vårt resultat visar att det finns en skillnad i hur högeralternativa medier porträtterar
gärningspersoner och offer beroende på om de är svenska eller utländska. Generellt skildrar
Samnytt, Fria Tider och Nyheter Idag brott på liknande sätt, då utländska gärningspersoner
porträtteras i betydligt högre utsträckning än svenska. Men resultatet visar dock att Samnytt i
större utsträckning skriver mest om både utländska offer och gärningspersoner.
Entmans (1993) fyra aspekter har använts för att förklara hur gestaltningsteorin fungerar och
hur den kan appliceras på det material som samlats in. Gestaltningsteorin som helhet, med
stöd från övriga teorier, används hädanefter för att besvara de tre frågeställningar som förts
fram i arbetet.
7.1 Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott som
har begåtts av gärningspersoner som framställs som svenska respektive
utländska?
Valet att vinkla artiklar fällande när gärningspersonen framställs som utländsk var det som
förekom mest under undersökningen (av de artiklar som gick att koda svensk respektive
utländsk gärningsperson). Eftersom de studerade högeralternativa medierna valt att vinkla sitt
innehåll på ett speciellt sätt kan detta anses som partiskhet. Det kan relateras till Entmans
(2010) definition av mediernas partiskhet där det krävs ett mönster i deras vinkling av
artiklar. Denna partiskhet kan antas påverka nyheterna med utländska gärningspersoner
negativt. Eftersom den största delen av artiklarna berörde utländska gärningspersoner lägger
också de högeralternativa medierna stort fokus på utländska personer överlag, såväl offer som
gärningspersoner. Genom att konstant belysa en viss grupp av människor, oftast på ett
negativt sätt, kan det antas att medierna i fråga påverkar läsarna på så sätt att de får
förutfattade meningar och tar avstånd från utländska personer. Detta i sig kan i sin tur
påverka hur de utländska personerna behandlas i samhället. van Dijk (1987) förklarar att
negativa skildringar är sådant som människor kommer ihåg bättre, vilket då kan ha betydelse
för människor med utländsk bakgrund.
De undersökta medierna har gemensamt att de ger läsarna en bild av ett samhälle där
utländska personer står för störst andel kriminalitet, och där utländska gärningspersoner är
farligare och begår värre brott än svenska. Skillnaden mellan svenska och utländska personer
framkommer även genom vinklingen av artiklarna samt vilka anmärkningar och skrivtecken
som används för att förstärka de dåliga kvaliteterna hos utländska gärningspersonerna. Detta
eftersom resultatet visar att det finns en skillnad i mängden och sättet att rapportera beroende
på om gärningspersonen framställs som svensk eller utländsk. McCombs (2011) beskriver
hur medias dagordning påverkar publiken, och även att ur vilken synvinkeln en fråga tas upp
49
och hur den betonas gör en betydande skillnad i hur människor ser på den. Med tanke på hur
nyhetsmedierna väljer att främja negativa stereotyper, och att vinkla artiklarna på ett mer
fällande sätt när gärningspersonen är utländsk, är det inte konstigt ifall användarna av dessa
medier får en mer pessimistisk syn på världen.
Nyhetsvärderingen som de tre nyhetsmedierna valt att göra innefattar ofta stort fokus på
utländska gärningspersoner där vinklingen är negativ. Även om “dåliga nyheter” värderas
högt (Harcup & O’Neill, 2017) behöver dessa nyheter inte vinklas fällande respektive friande
beroende på om gärningspersonen identifierats som svensk eller utländsk. Utifrån resultatet
kan det antas att de högeralternativa medierna väljer att skriva fällande gentemot
gärningspersoner som identifieras som utländska för att skapa en sämre bild av dem. Med
detta kan det också antas att användarna kan bilda en främlingsfientlighet med tanke på hur
utländska gärningspersoner porträtteras kontra de svenska. Resultatet visar även att de flesta
gärningspersoner som framställs som utländska kommer från Mellanöstern, Afrika och
Asien. Dessa tre platser är mer distanserade till Sverige både kulturellt och geografiskt än till
exempel Europa. Rapporteringen om gärningspersoner från Nordamerika, Sydamerika och
Oceanien är mindre frekvent än om gärningspersoner från Mellanöstern, Afrika och Asien,
trots att det geografiska avståndet till Sverige är relativt lika. Här kan antas att det är på grund
av kulturella olikheter som de högeralternativa medierna väljer att skilja de olika platserna
från varandra och att rapportera oftare och mer negativt om den kultur som betraktas som en
utgrupp.
7.2 Hur skildrar de tre största högeralternativa medierna brott vars
brottsoffer framställs som svenska respektive utländsk?
Rapporteringen av hur offer framställs fördelat på gärningspersonen är det totalt fler offer
som framställs som utländska. Något som är värt att notera är det faktum att i de fall det har
varit en svensk gärningsperson har även antalet svenska offer varit högst. På liknande sätt kan
man se att procenten för utländska offer är som högst när det är en utländsk gärningsperson.
Dock är det en större skillnad när det kommer till den procentuella skillnaden. Hos de
utländska gärningspersonerna är skillnaden mellan svenska offer och utländska offer större än
hos svenska gärningspersoner. Med detta kan antas att brotten sker framför allt med utländska
gärningspersoner mot utländska offer. Trots detta kan det observeras i resultatet att utländska
gärningspersoner i större utsträckning skrivs om i ett fällande perspektiv när det är svenska
offer. Samtidigt finns det inga svenska offer i artiklar som har haft ett friande perspektiv till
gärningen. Med detta kan anses att de utländska som fallit offer för gärningen inte heller får
någon rättvisa genom att till exempel förminskas genom det friande perspektivet. Detta kan
även kopplas till det Entman (1993) noterade om urval och uppmärksamhet. Att de svenska
offrena inte nämns alls i artiklar med friande perspektiv kan anses vara ett slags urval de
50
högeralternativa medierna gör för att på så sätt vinkla det mer negativt och fällande när det är
ett svenskt offer.
Eftersom resultatet visar att det inte finns några anmärkningar om svenska offers
kulturella/religiösa tillhörighet kan det antas att de högeralternativa medierna även här väljer
att visa vilka som inte är svenska, men också att avstå från att visa vilka som är det. I
majoriteten av artiklarna där det kan identifieras offer så framställs offren som utländska,
men oavsett hur offer framställs förekommer det oftast utländska gärningspersoner. Alltså
kan slutsatsen dras att det förekommer flest utländska offer och gärningspersoner i det
studerade materialet, men även att det sällan förekommer en svensk gärningsperson, oavsett
hur offret framställs.
7.3 Vilka skillnader finns mellan hur de tre största högeralternativa
medierna skildrar brott beroende på om gärningspersonerna och offren
framställs som svenska respektive utländska?
Precis som de utländska gärningspersonerna rapporterar de tre högeralternativa medierna
mest om utländska offer. Dock syns det en skillnad i hur de olika högeralternativa medierna
rapporterar om svenska respektive utländska gärningspersoner när det kommer till det
egenproducerade materialet. Av alla de tre högeralternativa medierna är Samnytt de som har
störst andel utländska gärningspersoner från det egenproducerade materialet. Detta innebär
alltså att Samnytt är det mediet som egenproducerat mest artiklar om utländska
gärningspersoner. Med detta i åtanke kan det antas att Samnytt därför har större intresse av att
själva producera material där utländska porträtteras mer än svenskar. Även när det kommer
till att skriva på ett fällande sätt gentemot utländska gärningspersoner är Samnytt de som
ligger procentuellt högst. Det ska dock kommenteras att alla tre högeralternativa medier
generellt skriver mer fällande om utländska gärningspersoner än svenska.
De högeralternativa medierna har i vissa fall valt att göra anmärkningar om
gärningspersonens hudfärg och etnicitet och/eller kulturella och religiösa tillhörighet. Syftet
med detta kan antas vara en sorts markering för att förtydliga att dessa gärningspersoner inte
är svenska. När det kommer till anmärkningar var Samnytt de som använde flest
anmärkningar på både hudfärg/etnicitet och kulturell/religiös tillhörighet. Ett exempel på en
anmärkning från Samnytt (Dagerlind, 2023b) är “våldsbejakande islam som drivkraft”. Detta
är sådant som kan antas påverka läsaren till att i detta fallet koppla islam och muslimer till
farliga personer som bidrar till kriminaliteten i Sverige. Värderingen att inte visa när någon är
svensk, men att poängtera när någon inte är det, visar hur nyhetsmedierna prioriterar att
“undangömma” de som tillhör ingruppen, och istället framhäva de som tillhör utgruppen.
Iyengar (1991) förklarade att gestaltningen av en nyhet påverkar hur människor uppfattar
51
informationen och formar egna åsikter kring det, i detta fallet muslimer och islam. Denna typ
av gestaltning som de tre högeralternativa medierna gör genom de formuleringar som skrivs
kan alltså antas påverka mottagarens åsikter, men i detta fall också värderingar eftersom de
högeralternativa medierna ofta i samband med anmärkningar skriver på ett fällande och
dömande sätt.
Påpekandet av etniciteter i artiklarna när det kommer till utländska gärningspersoner gör det
tydligt varför två av medierna inte är anslutna till Medieombudsmannen, men vad som inte är
tydligt är varför Nyheter Idag är det. I Spelregler för tv, radio och press handlar spelregel
nummer tio om att inte framhäva bland annat personers etnicitet, nationalitet eller religiösa
åskådning om det inte har någon betydelse för sammanhanget. Trots detta har Nyheter Idag
störst andel artiklar med markörer som framställer gärningspersoner som utländska, och de
namnger gärningspersonerna i nästan hälften av artiklarna. Alltså visar undersökningen inget
större samband mellan de pressetiska spelreglerna och hur gärningspersoner framställs i de
tre studerade högeralternativa medierna.
7.4 Förslag till vidare forskning
Under studiens gång har det gjorts flera observationer som inte rymdes inom den valda
metoden, men som kan anses vara av betydelse och bör studeras i framtiden. Denna studie
inkluderade endast det skrivna materialet, bortsett från vissa textbilder, och att göra en
liknande undersökning av bildsättningen hade varit högst intressant. En observation som
gjordes under kodningen är att utländska gärningspersoner i större utsträckning porträtteras
med bilder där hela ansiktet visas, och bilderna ofta används för att stärka den negativa
uppfattningen om förövarna. Dessutom är många av bilderna/videorna väldigt grafiska, bland
annat på en helt ocensurerad video med en man som bär på ett avhugget huvud.
Utöver en undersökning av bilderna hade även en mer kvalitativ studie av texterna i de
högeralternativa medierna varit intressant, en observation som gjordes var att medierna ofta
ignorerar den personliga integriteten hos offren när gärningspersonen är utländsk genom att i
detalj beskriva hur de diverse brotten har gått till. Bland annat kan man läsa exakt hur en
barnvåldtäkt utspelade sig. Motiveringen till dessa grafiska beskrivningar var för att man som
läsare skulle förstå allvaret i brottet.
Dessutom hade en kvantitativ studie av traditionella medier samt vänsteralternativa medier
varit av intresse, då man kan jämföra resultaten från vår undersökning för att se vilka likheter
och skillnader som finns. Eftersom denna studie endast berör de högeralternativa medierna
hade det varit av intresse att se ifall detta resultat endast går att applicera på dessa, eller om
det är generaliserbart över en större del av det svenska mediesamhället. Denna studie berör
52
inte heller om det är så att innehållet faktiskt är korrekt eller om det är nyhetsurvalet som styr
det.
Något som också skulle vara intressant att forska kring är den faktiska påverkan som
högeralternativa medier har på sina läsare. Under tiden som kodningen skedde reflekterades
det en del kring hur den bild som högeralternativa medier visar faktiskt påverkar läsarna.
Många artiklar i undersökningen var vinklade på ett fällande sätt gentemot gärningspersoner
som identifierats som utländska. Matas man med sådan information hela tiden kan det antas
att ens bild av just utländska människor påverkas. I den tidigare forskningen och
teoriavsnittet framkommer det även att människor blir påverkade av det medier sprider och
därför skulle det vara intressant att faktiskt se på vilket sätt de högeralternativa medierna
påverkar sin publik.
53
8. Referenser
8.1 Referenser
Allern, Sigurd. (2002). Journalistic and Commercial News Values. Nordicom Review,
23(1), 137-152. https://doi.org/10.1515/nor-2017-0327
Andersen, Kim, Shehata, Adam & Andersson, Dennis. (2023). Alternative News
Orientation and Trust in Mainstream Media: A Longitudinal Audience Perspective.
Digital Journalism 11(5), 833-852.
https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1080/21670811.2021.1986412
Appiah, Osei, & Knobloch-Westerwick, Silvia & Alter, Scott. (2013). Ingroup
favoritism and outgroup derogation: Effects of news valence, character race, and
recipient race on selective news reading. Journal of Communication, 63(3), 517-534.
https://doi.org/10.1111/jcom.12032
Ashcroft, Bill, Griffiths, Gareth, & Tiffin, Helen. (1998). Key concepts in
post-colonial studies. Psychology Press.
Atton, Chris. (2002). Alternative media. London: Sage.
Baker, Edwin C. (2002). Media, markets, and democracy (Communication, society,
and politics). Cambridge; New York: Cambridge University Press.
Boréus, Kristina. (2006). Discursive Discrimination: A Typology. European Journal
of Social Theory, 3(9), 405-424.https://doi.org/10.1177/1368431006065721
Brewer, Paul R., & Gross, Kimberly. (2010). Studying the Effects of Framing on
Public Opinion about Policy Issues. I Paul D’Angelo. & Jim D. Kuypers (Red.).
Doing news framing analysis: empirical and theoretical perspectives (s. 159-186).
New York: Routledge.
Brochmann, Grete, Hagelund, Anniken, Borevi, Karin, Vad Jønsson, Heidi &
Petersen, Klaus. (2012). Immigration Policy and the Scandinavian Welfare State
1945-2010. London: Palgrave Macmillan.
54
Brottsförebyggande rådet. (2021). Misstänkta för brott bland personer med inrikes
respektive utrikes bakgrund.
https://bra.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa70f6df/1631107319978/2021_9_Misst
ankta_for_brott_bland_personer_med_inrikes_respektive_utrikes_bakgrund.pdf
van Dijk, Teun Adrianus. (1987). Communicating racism: ethnic prejudice in thought
and talk. Beverly Hills, Kalifornien: Sage Publications.
van Dijk, Teun Adrianus. (2000). New(s) racism: A discourse analytical approach. I
Simon Cottle (Red.), Ethnic minorities and the media: Changing cultural boundaries
(s. 33-49). Buckingham: Open University Press.
Druckman, James N. (2001). The Implications of Framing Effects for Citizen
Competence. Political behavior 23(3), 225-256.
https://doi.org/10.1023/A:1015006907312
Eberl, Jakob-Moritz, Meltzer, Christine E., Heidenreich, Tobias, Herrero, Beatrice,
Theorin, Nora, Lind, Fabienne, Berganza, Rosa, Boomgaarden, Hajo G., Schemer,
Christian & Strömbäck, Jesper. (2018). The European media discourse on
immigration and its effects: a literature review. Annals of the International
Communication Association, 42(3), 207-223.
https://doi.org/10.1080/23808985.2018.1497452
Entman, Robert M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm.
Journal of Communication. 43(4), 51-58.
https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1111/j.1460-2466.1993.tb01304.x
Entman, Robert M. (2010). Framing Media Power. I Paul D’Angelo. & Jim D.
Kuypers (Red.). Doing news framing analysis: empirical and theoretical perspectives.
(s. 331-355). New York: Routledge.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann., & Wängnerud,
Lena. (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad.
Wolters Kluwer.
55
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, & Wängnerud, Lena. (2012). Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts Juridik.
Esser. Frank, & Strömbäck, Jesper. (Red). (2014) Mediatization of politics
understanding the transformation of western democracies. Storbritannien: Palgrave
Macmillan.
Familjens jurist. (2020, 19 mars). Vad räknas som förtal och förolämpning?
https://www.familjensjurist.se/fraga-juristen/ovrigtannat/vad-raknas-som-fortal-och-f
orolampning/
Funcke, Nils. (2019). Att publicera. Lund: Studentlitteratur.
Galtung, Johan, & Ruge, Mari Holmboe. (1965). The Structure of Foreign News. The
Presentation of the Congo, Cuba, and Cyprus Crises in Four Norwegian Newspapers,
Journal of Peace Research 2(1), 64–91. https://doi.org/10.1177/002234336500200104
Gans, Herbert. (1980). Deciding what's news: A study of CBS evening news, NBC
nightly news, Newsweek, and Time. New York: Vintage.
Georgiou, Myria & Zaborowski, Rafal. (2017). Media coverage of the “refugee
crisis”: A cross-European perspective. Council of Europe.
Gitlin, Todd. (1980). The whole world is watching: Mass media in the making and
unmaking of the new left. Berkeley: University of California Press.
Haller, André & Holt, Kristoffer. (2019). Paradoxical populism: how PEGIDA relates
to mainstream and alternative media. Information, Communication & Society, 22(12),
1665-1680. https://doi.org/10.1080/1369118X.2018.1449882
Harcup, Tony. (2003). ‘The Unspoken – Said’: The Journalism of Alternative Media.
Journalism, 4(3), 356-376. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1177/1464884903004
56
Harcup, Tony, & O’Neill, Deirdre. (2001). What is News? Galtung and Ruge
revisited. Journalism Studies, 2(2), 261-280.
http://dx.doi.org/10.1080/14616700118449
Harcup, Tony, & O’Neill, Deirdre. (2017). What is News? News values revisited
(again). Journalism Studies, 18(12), 1470-1488.
https://doi.org/10.1080/1461670X.2016.1150193
Heft, Annett, Mayerhöffer, Eva, Reinhardt, Susanne, & Knüpfer, Curd. (2020).
Beyond Breitbart: Comparing right-wing digital news infrastructures in six Western
democracies. Policy and Internet, 12(1), 20–45. https://doi.org/10.1002/poi3.219
Holt, Kristoffer. (2016). “Alternativmedier”? En intervjustudie om mediekritik och
mediemisstro. I Lars Truedson (Red.) Migrationen i Medierna – Men Det Får en Väl
Inte Prata om, (s. 113–149). Stockholm: Institutet för mediestudier.
Holt, Kristoffer. (2018). Alternative Media and the Notion of anti-Systemness:
Towards an Analytical Framework. Media and Communication 6(4), 49–57.
https://doi.org/10.17645/mac.v6i4.1467
Ihlebæk, Karoline Andrea & Nygaard, Silje. (2021). Right-wing alternative media in
the Scandinavian political communication landscape. I Eli Skogerbø, Øyvind Ihlen,
Nete N. Kristensen & Lars Nord (Red.), Power, Communication, and Politics in the
Nordic Countries. (s. 263-282). Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.
Iyengar, Shanto. (1991). Is anyone responsible? How television frames political
issues. Chicago: University of Chicago Press.
Kiousis, Spiro & McCombs, Maxwell E. (2004) Agenda-Setting Effects and Attitude
Strength: Political Figures during the 1996 Presidental Election. Communication
Research, 31(1), 36-57. https://doi.org/10.1177/0093650203260205
Knobloch-Westerwick, Silvia, Mothes, Cornelia, & Polavin, Nick. (2020).
Confirmation Bias, Ingroup Bias, and Negativity Bias in Selective Exposure to
57
Political Information. Communication Research, 47(1), 104-124.
https://doi.org/10.1177/0093650217719596
Kovach, Bill & Rosenstiel, Tom. (2014). The Elements of Journalism What
Newspeople Should Know and the Public Should Expect. Crown.
Leung, Dennis. K. K., & Lee, Francis. L. F. (2014). Cultivating an Active Online
Counterpublic: Examining Usage and Political Impact of Internet Alternative Media.
The International Journal of Press/Politics, 19(3), 340-359.
https://doi.org/10.1177/1940161214530787
Mao, Yuping. (2017). Intercoder Reliability Techniques: Holsti Method. I Mike Allen
(Red.) The SAGE Encyclopedia of Communication Research Methods. Los Angeles,
Kalifornien: SAGE Publications.
McCombs, Maxwell E. (2002). The agenda-setting role of the mass media in the
shaping of public opinion. I Mass Media Economics 2002 Conference, London
School of Economics: http://sticerd.lse.ac.uk/dps/extra/McCombs.pdf
McCombs, Maxwell E. & Shaw, Donald L. (1972). The Agenda-Setting Function Of
Mass Media. Public opinion quarterly, 36(2), 176-187.
https://doi.org/10.1086/267990
Medieombudsmannen. (u.å.-a). Hela listan över frivilligt anslutna medier. Hämtad
2023-10-09 från
https://medieombudsmannen.se/hela-listan-over-frivilligt-anslutna-medier/
Medieombudsmannen. (u.å-b). Publicitetsreglerna – grunden i det medieetiska
systemet. Hämtad 2023-10-20 från
https://medieombudsmannen.se/det-har-ar-medieombudsmannen/publicitetsreglerna-g
runden-i-det-medieetiska-systemet/
Medieombudsmannen. (2023, 17 januari). Samnytt lämnar det medieetiska systemet.
Hämtad 2024-01-03 från
https://medieombudsmannen.se/samnytt-lamnar-det-medieetiska-systemet/
58
Mourão, Rachel R., Thorson, Esther, Chen, Weiyue & Tham, Samuel M. (2018).
“Media Repertoires and News Trust During the Early Trump Administration”.
Journalism Studies, 19(13), 1945-1956.
https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1080/1461670X.2018.1500492
Myndigheten för press, radio och tv. (u.å.). Medieutveckling över tid. Hämtad
2023-10-09 från https://www.mprt.se/medieutveckling/medieutveckling-over-tid/
Nationalencyklopedin. (u.å.-a). Nyhetsvärdering. I Nationalencyklopedin. Hämtad
2023, 19 oktober från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nyhetsv%C3%A4rdering
Nationalencyklopedin. (u.å.-b). Östeuropa. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2023, 21
november från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6steuropa
Nationalencyklopedin. (u.å.-c). Centralamerika. I Nationalencyklopedin. Hämtad
2023, 21 november från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/centralamerika
Nationalencyklopedin. (u.å.-d). Mellanöstern. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2023,
21 november från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/mellan%C3%B6stern
Nationalencyklopedin. (u.å.-e). Samer. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2023, 21
november från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/samer
Nationalencyklopedin. (u.å.-f). Romer. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2023, 21
november från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/romer
59
Nord, Lars, Strömbäck, Jesper, & Sverige. Krisberedskapsmyndigheten. (2005). Hot
på agendan en analys av nyhetsförmedling om risker och kriser (KBM:s temaserie,
2005:7). Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.
Nydahl, Kjell. (2016, 3 november). Så blir man president i USA. SVT.
https://www.svt.se/nyheter/nyhetstecken/sa-blir-man-president-i-usa
Nygaard, Silje. (2019). The Appearance of Objectivity: How Immigration-Critical
Alternative Media Report the News. Journalism Practice, 13(10), 1147-1163.
https://doi.org/10.1080/17512786.2019.1577697
Olsson, Jonas. (2019, 30 januari). JK: Ytterligare en förundersökning inleds mot
nazistiska Nordfront. SVT.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ytterligare-en-forundersokning-mot-nordfront-inle
ds
Oscarsson, Henrik, Bergman, Torbjörn, Bergström, Annika, Hellström, Johan. (2021).
Polarisering i Sverige – Demokratirådets rapport 2021. (ISBN 978-91-88637-56-7).
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Pollack, Ester. (2021) Medierna och brottsjournalistiken. I Pär A Granhag, Leif
Strömwall, Karl A. Ask & Sara Landström (Red.), Handbok i rättspsykologi (s.
143-157). Liber AB.
Pollack, Ester. (2022). Våld och extremism i svensk press 1990-2019. I Amir Rostami
& Jerzy Sarnecki (Red.), Det svenska tillståndet: En antologi om brottsutvecklingen i
Sverige (s. 409-442). Studentlitteratur AB
Polisen. (u.å.). Gripen, anhållen eller häktad. Hämtad 2023-11-13 från
https://polisen.se/lagar-och-regler/gripen-anhallen-eller-haktad/
Rauch, Jennifer. (2016). Are There Still Alternatives? Relationships between
Alternative Media and Mainstream Media in a Converged Environment:
Reconceiving Alternative and Mainstream Media. Sociology Compass 10(9),
756–767. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1111/soc4.12403
60
Reese, Stephen. D., & Shoemaker, Pamela. J. (1996). Mediating the message. White
Plains, NY: Longman.
Reese, Stephen. D., & Shoemaker, Pamela. J. (2016). A Media Sociology for the
Networked Public Sphere: The Hierarchy of Influences Model. Mass Communication
and Society, 19(4), 389-410. http://dx.doi.org/10.1080/15205436.2016.1174268
Regeringskansliet. (u.å.) Palestina. Hämtad 2023-11-21 från
https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-forbindels
er-med-omvarlden/mellanostern-och-nordafrika/palestina/
Reuters Institute for the Study of Journalism. (2023). Digital News Report.
https://reutersinstitute.politics.ox.ac.uk/sites/default/files/2023-06/Digital_News_Rep
ort_2023.pdf
Rådegård, Isabella. (2022, 29 december). HD fastställer förtalsdom mot Samnytts
ansvarige utgivare. SVT.
https://www.svt.se/kultur/hd-faststaller-fortalsdom-mot-hogerpopulistisk-tidning
Schulze, Heidi. (2020). Who Uses Right-Wing Alternative Online Media? An
Exploration of Audience Characteristics. Politics and Governance 8(3), 6–18.
https://doi.org/10.17645/pag.v8i3.2925
Schwarzenegger, Christian. (2023). Understanding the Users of Alternative News
Media – Media Epistemologies, News Consumption, and Media Practices. Digital
Journalism, 11(5), 853-871. https://doi.org/10.1080/21670811.2021.2000454
Shoemaker, Pamela J, Chang, TsanKuo & Brendlinger, Nancy. (1987). Deviance as a
Predictor of Newsworthiness: Coverage of International Events in the US Media. I
Margaret L. McLaughlin (Red.). Communication Yearbook 10 (s. 348-365). Beverly
Hills, Kalifornien: Sage.
61
Shoemaker, Pamela J., Eichholz, Martin. Kim, Eunyi & Wrigley, Brenda. (2001).
Individual and Routine Forces in Gatekeeping. Journalism & Mass Communication
Quarterly, 78(2), 233-246. https://doi.org/10.1177/107769900107800202
Skolverket. (u.å.). Notis.
https://www.skolverket.se/download/18.1d7693d81684bec928272c/1548151106996/n
otis-naturvetenskap-teknik-grundskola.pdf
SOU 2005:41. Bortom Vi och Dom – Teoretiska reflektioner om makt, integration och
strukturell diskruminering.
https://www.regeringen.se/contentassets/10ca6c4d2daf4916a6fcf7e91bdee5b8/bortom
-vi-och-dom---teoretiska-reflektioner-om-makt-integration-och-strukturell-diskrimine
ring-del-1/
SOU 2006:21. Mediernas Vi och Dom – Mediernas betydelse för den strukturella
diskriminering.
https://www.regeringen.se/contentassets/976435886ee54a6ebda2f149522e9395/medie
rnas-vi-och-dom---mediernas-betydelse-for-den-strukturella-diskrimineringen/
Statistikmyndigheten. (u.å.). Fel i statistiken.
https://www.scb.se/dokumentation/statistikguiden/kvalitet-i-statistiken/fel-i-statistiken
/
Strömbäck, Jesper, Andersson, Felicia & Nedlund, Evelina. (2017). Invandring i
medierna. Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015? Stockholm: Delmi
rapport 2017:6.
Strömbäck, Jesper, Tsfati, Yariv, Boomgaarden, Hajo, Damstra, Alyt, Lindgren, Elina,
Vliegenthart, Rens & Lindholm, Torun. (2020). News Media Trust and Its Impact on
Media Use: Toward a Framework for Future Research. Annals of the International
Communication Association 44(2), 139–156.
https://doi.org/10.1080/23808985.2020.1755338
Strömbäck, Jesper. (2008). På nyhetsmediernas agendor. En studie av hot och risker i
det svenska nyhetsurvalet i morgonpress, kvällspress och TV. (Studier i Politisk
62
kommunikation, 2008:18). Demokratiinstitutet och Studier i Politisk Kommunikation.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:127561/FULLTEXT01.pdf
Strömbäck, Jesper. (2023). Political Alternative Media as a Democratic Challenge,
Digital Journalism, 11(5), 880-887. https://doi.org/10.1080/21670811.2023.2178947
Totalförsvarets forskningsinstitut. (2017). Det vita hatet: radikal nationalism i
digitala miljöer (FOI-R--4463--SE).
https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--4463--SE
Trask, Larry. (u.å.). “Scare Quotes”. University of Sussex. Hämtad 2023-12-29 från
https://www.sussex.ac.uk/informatics/punctuation/quotes/scare
Tuchman, Gaye. (1978) Making news: A study of the construction of reality. New
York: Free Press.
Utrikespolitiska institutet. (u.å.-a). Turkiet – Geografi och klimat. Hämtad 2023-11-21
från
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/turkiet/geografi-och-klimat/
Utrikespolitiska institutet. (u.å.-b). Nordamerika. Hämtad 2023-11-22 från
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/
Utrikespolitiska institutet. (u.å.-c). Sydamerika. Hämtad 2023-11-22 från
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/
63
8.2 Referenser från de studerade medierna
Albinsson, Mattias. (2023, 12 juni). Han åtalas för knivattacken mot nioåriga flickan
i Göteborg. Samnytt. Hämtad 2023-11-21 från
https://samnytt.se/han-atalas-for-knivattacken-mot-nioariga-flickan-i-goteborg
Albinsson, Mattias. (2022, 7 november). Snickaren Joel hade mattkniv i bilen – döms
till 10 000 i böter. Samnytt. Hämtad 2024-02-08 från
https://samnytt.se/snickaren-joel-hade-mattkniv-i-bilen-doms-till-10-000-i-boter
Bergman, Jakob. (2023, 10 november). Tingsrättshandläggare blev kär i
gängkriminell och läckte hemliga uppgifter. Nyheter Idag. Hämtad 2023-11-21 från
https://nyheteridag.se/tingsrattshandlaggare-blev-kar-i-gangkriminell-och-lackte-heml
iga-uppgifter/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=tingsrattshandlag
gare-blev-kar-i-gangkriminell-och-lackte-hemliga-uppgifter
Dagerlind, Mats. (2018, 23 juli). Gruppvåldtog 13-åring tills underlivet blödde – får
straffen sänkta och kan inte utvisas. Samnytt. Hämtad 2024-02-08 från
https://samnytt.se/gruppvaldtog-13-aring-tills-underlivet-blodde-far-straffen-sankta-o
ch-kan-inte-utvisas
Dagerlind, Mats. (2019, 25 april). Förundersökning inledd mot kommunfullmäktige
som polisanmälde ‘ensamkommande’ för bidragsbrott. Samnytt. Hämtad 2023-11-24
från
https://samnytt.se/forundersokning-inledd-mot-kommunfullmaktige-som-polisanmald
e-ensamkommande-for-bidragsbrott
Dagerlind, Mats. (2020, 28 mars). 22-årig man häktad för drive by-mord i Malmö.
Samnytt. Hämtad 2023-11-29 från
https://samnytt.se/22-arig-man-haktad-for-drive-by-mord-i-malmo
Dagerlind, Mats. (2023a, 10 mars). Dömdes för avrättning i frisersalong – FRIAS av
hovrätten. Samnytt. Hämtade 2023-12-11 från
https://samnytt.se/domdes-for-avrattning-i-frisersalong-frias-av-hovratten
Dagerlind, Mats. (2023b, 14 april). Rapport bekräftar: Religion huvudmotivet till
korankravallerna. Samnytt. Hämtad 2023-12-11 från
64
https://samnytt.se/rapport-bekraftar-religion-huvudmotivet-till-korankravallerna
Dagerlind, Mats. (2023c, 10 maj). Hovrätten skärper straffen för gruppvåldtäkt i
Malmö. Samnytt. Hämtad 2023-11-21 från
https://samnytt.se/hovratten-skarper-straffen-for-gruppvaldtakt-i-malmo
Dagerlind, Mats. (2023d, 27 oktober). Brå: Etnisk diskriminering när polisen
kontrollerar brottslingar. Samnytt. Hämtad 2023-11-21 från
https://samnytt.se/bra-etnisk-diskriminering-nar-polisen-kontrollerar-brottslingar
Dagnå, Oliver. (2023, 22 april). Linda Staaf sågar medierna: “Som att jag var med i
en dålig film”. Nyheter Idag. Hämtad 2023-11-21 från
https://nyheteridag.se/linda-staaf-sagar-medierna-som-att-jag-var-med-i-en-dalig-film/
Fria Tider. (2018, 19 oktober). Afghanräddaren Elin, 21, åtalas för brott mot
luftfartslagen. Hämtad 2023-11-28 från
https://www.friatider.se/afghanr-ddaren-elin-21-talas-f-r-brott-mot-luftfartslagen
Fria Tider. (2019, 13 maj). Yttrandefrihetsgrupp på Facebook tvingas stänga när
Sverige jagar åsiktsförbrytare. Hämtad 2023-11-28 från
https://www.friatider.se/yttrandefrihetsgrupp-p-facebook-tvingas-st-nga-n-r-sverige-ja
gar-siktsf-rbrytare
Fria Tider. (2021, 22 juni). Våldtäktsman blir av med flyktingstatus – får stanna ändå.
Hämtad 2023-12-05 från
https://www.friatider.se/valdtaktsman-blir-av-med-flyktingstatus-far-stanna-anda
Kristoffersson, Simon. (2023a, 18 september). Här är “svenskarna” som greps efter
skjutning i Turkiet. Samnytt. Hämtad 2023-10-10 från
https://samnytt.se/har-ar-svenskarna-som-greps-efter-skjutning-i-turkiet/ angar
Kristoffersson, Simon. (2023b, 1 november). Här är gangstern från Sverige som
mördades i Bosnien. Samnytt. Hämtad 2023-11-21 från
https://samnytt.se/har-ar-gangstern-fran-sverige-som-mordades-i-bosnien
65
Kristoffersson, Simon. (2022a, 19 maj). Tomas DÖMDES efter islamkritik – föreslår
nu slöjförbud i skolor. Samnytt. Hämtad 2023-12-06 från
https://samnytt.se/tomas-domdes-efter-islamkritik-foreslar-nu-slojforbud-i-skolor
Kristoffersson, Simon. (2022b, 17 maj). Tomas kritiserade hijablärare på dotterns
skola – DÖMS för “brott”. Samnytt. Hämtad 2023-12-06 från
https://samnytt.se/tomas-kritiserade-hijablarare-pa-dotterns-skola-doms-for-brott
Kristoffersson, Simon. (2020, 21 maj). Dystert facit för polisens pizzakampanj “Sluta
skjut”: 15-tal deltagare i nya rättegångar. Samnytt. Hämtad 2023-11-29 från
https://samnytt.se/dystert-facit-for-polisens-pizzakampanj-sluta-skjut-15-tal-deltagare
-i-nya-ratteg
Kristoffersson, Simon. (2019, 20 maj). VIDEO: Brutal misshandel fångad på mobil
blev viral. Samnytt. Hämtad 2024-02-08 från
https://samnytt.se/video-brutal-misshandel-fangad-pa-mobil-blev-viral
Nilsson, Andreas. (2019, 4 juni). Brå:s rapport om invandrares brottslighet
uppdaterad – invandrare står för majoriteten av brott. Samnytt. Hämtad 2024-02-08
från
https://samnytt.se/bras-rapport-om-invandrares-brottslighet-uppdaterad-invandrare-sta
r-for-majoriteten-brott
Nilsson, Johannes. (2019, 10 september). Linnéa Claesson: “Borde vi importera
politiker från Uzbekistan?”. Nyheter Idag. Hämtad 2023-12-01 från
https://nyheteridag.se/linnea-claesson-borde-vi-importera-politiker-fran-uzbekistan/
Nilsson, Johannes. (2023a, 4 juni). Polisen beslagtog och förstörde EPA – trots att
inget brott begåtts. Nyheter Idag. Hämtad 2023-11-21 från
https://nyheteridag.se/polisen-beslagtog-och-forstorde-epa-trots-att-inget-brott-begatts
/
Nilsson, Johannes. (2023b, 13 oktober). Två kvinnor ihjälskjutna i hem-invasion –
kopplas till räv-kriget. Nyheter Idag. Hämtad 2023-11-21 från
https://nyheteridag.se/tva-kvinnor-ihjalskjutna-i-hem-invasion-kopplas-till-rav-kriget/
66
?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=tva-kvinnor-ihjalskjutna-i-hem-
invasion-kopplas-till-rav-kriget
Norström, Jonathan. (2019, 14 september). Polisen: “Mycket mörkhyad” man slår
och spottar kvinnor i ansiktet. Nyheter Idag. Hämtad 2023-12-01 från
https://nyheteridag.se/polisen-mycket-morkhyad-man-slar-och-spottar-kvinnor-i-ansik
tet/
Norström, Jonathan. (2018, 17 december). Utlänningar dominerar
sexualbrottsstatistiken i Finland. Nyheter Idag. Hämtad 2024-02-08 från
https://nyheteridag.se/utlanningar-dominerar-sexualbrottsstatistiken-i-finland/
Samnytt. (2023, 15 juni). EU-kravet: Bjud in Ukraina till Nato. Hämtad 2023-11-21
från https://samnytt.se/eu-kravet-bjud-in-ukraina-till-nato
Zackrisson, Pelle. (2020, 16 januari). Anmälda fall av sexuellt ofredande mot kvinnor
och flickor har ökat kraftigt sedan 2015. Nyheter Idag. Hämtad 2024-02-08 från
https://nyheteridag.se/anmalda-fall-av-sexuellt-ofredande-mot-kvinnor-och-flickor-ha
r-okat-kraftigt-sedan-2015
67
9. Bilagor
9.1 Bilaga 1: Kodschema
V1: Artikel ID
V2: Datum (string)
V3: Nyhetsmedium
1. Fria Tider
2. Nyheter Idag
3. Samnytt
V4: Källa
1. Egenproducerat material
2. Annat/andra nyhetsmedium
3. Nyhetsbyrå/-er
V5: Typ av artikel
1. Notis
2. Nyhetsartikel
3. Reportage
4. Krönika/analys
V6: Berör artikeln personbrott
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V7: Berör artikeln egendomsbrott
1. Ja
2. Nej
68
9. Okodbart
V8: Berör artikeln brott mot samhället
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V9: Berör artikeln grov organiserad brottslighet
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V10: Berör artikeln andra brottstyper
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V11: “Misstankegrad”
1. Under utredning
2. Misstänkt
3. Gripen
4. Anhållen
5. Häktad
6. Åtalad
7. Dömd
8. Omprövas
9. Okodbart
V12: Identifieras någon gärningsperson i texten
1. Ja
69
2. Nej
V13: Om gärningsperson identifieras, framställs denne som svensk eller utländsk?
1. Svensk
2. Utländsk
9. Okodbart
V14: Om någon gärningsperson i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst
en förövare kommer från Europa exklusive Sverige och Östeuropa
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V15: Om någon gärningsperson i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst
en förövare kommer från Östeuropa
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V16: Om någon gärningsperson i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst
en förövare kommer från Nordamerika
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V17: Om någon gärningsperson i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst
en förövare kommer från Sydamerika inklusive Centralamerika
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
70
V18: Om någon gärningsperson i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst
en förövare kommer från Mellanöstern
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V19: Om någon gärningsperson i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst
en förövare kommer från Afrika exklusive Mellanöstern
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V20: Om någon gärningsperson i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst
en förövare kommer från Asien exklusive Mellanöstern
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V21: Om någon gärningsperson i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst
en förövare kommer från Oceanien?
V22: Identifieras något offer i texten
1. Ja
2. Nej
V23: Om offer identifieras, framställs denne som svensk eller utländsk
1. Svensk
2. Utländsk
9. Okodbart
V24: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst ett offer
kommer från Europa exklusive Sverige och Östeuropa
71
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V25: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst ett offer
kommer från Östeuropa
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V26: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst ett offer
kommer från Nordamerika
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V27: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst ett offer
kommer från Sydamerika inklusive Centralamerika
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V28: Om något offer texten framställs som utländsk, framställs det som att minst ett offer
kommer från Mellanöstern
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V29: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst ett offer
kommer från Afrika exklusive Mellanöstern
1. Ja
2. Nej
72
9. Okodbart
V30: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst ett offer
kommer från Asien exklusive Mellanöstern
1. Ja
2. Nej
9. Okodbart
V31: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som att minst ett offer
kommer från Oceanien?
V32: Gör tidningen någon anmärkning om gärningspersonens/gärningspersonernas hudfärg
eller etnicitet
1. Ja
2. Nej
V33: Vad för anmärkning (string)
V34: Gör tidningen någon anmärkning om gärningspersonens/gärningspersonernas kulturella
eller religiösa tillhörighet
1. Ja
2. Nej
V35: Vad för anmärkning (string)
V36: Gör tidningen någon anmärkning om offrets hudfärg eller etnicitet
1. Ja
2. Nej
V37: Vad för anmärkning (string)
73
V38: Gör tidningen någon anmärkning om offrets kulturella eller religiösa tillhörighet
Ja
Nej
V39: Vad för anmärkning (string)
V40: Textens huvudsakliga vinkel
1. Friande perspektiv relaterat till gärningen
2. Fällande perspektiv relaterat till gärningen
3. Neutral perspektiv relaterat till gärningen
V41: Vad är artikelns huvudsakliga fokus
1. Huvudsakliga brottet
2. Gärningspersonen/gärningspersonerna
3. Brottsoffret
4. Statistik/forskning
5. Politik/debatt
9. Okodbart
V42: Hur identifieras gärningspersonen/gärningspersonerna?
1. Namngiven
2. Pseudonym
3. Anonym
4. Delvis namngivna
5. Arbetstitel t.ex. polis
6. Övrigt
9. Okodbart
Vid pseudonym räknas namn som inte är det riktiga namnet på gärningspersonen, till
exempel Hagamannen eller ett namn personen nämnts vid i tidigare sammanhang.
74
V43: Om pseudonym, med vilken etnicitet?
1. Svensk-klingande
2. Etniskt-klingande (t.ex. kuridska räven, domstolsturken)
3. Ingetdera
9. Okodbart
V44: Använder sig författaren av skrivtecken för att understryka sin tes?
1. Ja
2. Nej
V45: Hur använder sig författaren av skrivtecken för att understryka sin tes? (string)
75
9.2 Bilaga 2: Kodinstruktioner
V1: Artikel ID
För att enklare kunna sortera artiklarna, samt hitta tillbaka till dem, tilldelas varje artikel ett
ID-nummer. Artiklarna tilldelas ett nummer enligt följande system: 1=Fria Tider, 2=Nyheter
idag och 3=Samhällsnytt. Därefter följer systematiken nedan:
1000- Fria Tider
2000- Nyheter Idag
3000- Samhällsnytt
Under Fria tider skall första artikeln kodas med ID-nummer 1001, den andra artikeln med
1002 och så vidare.
Under Nyheter Idag skall första artikeln kodas med ID-nummer 2001, den andra med 2002
och så vidare.
Under Samhällsnytt skall första artikeln kodas med ID-nummer 3001, den andra med 3002
och så vidare.
V2: Veckodag/datum
Under variabeln skrivs datumet som artikeln publicerades enligt formatet ÅÅÅÅMMDD.
V3: Nyhetsmedium
Alternativen för variabeln är analysenheterna Fria Tider, Nyheter Idag och Samhällsnytt. Det
är tidningen som artikeln är publicerad i som skall kodas. Läser man en artikel från Fria Tider
ska denna kodas som 1 “Fria Tider” och så vidare.
V4: Källa
Variabeln undersöker var nyhetsmediet har hämtat informationen till materialet. Om
nyhetsmediet själv byggt sitt material från egna källor skall detta kodas som 1
“Egenproducerat material”. Tar nyhetsmediet kommentarer och bygger sitt material från till
exempel TV4 skall detta kodas under nummer 2 “Annat/ andra nyhetsmedium”. Kommer
informationen från till exempel TT skall denna kodas som 3 “Nyhetsbyrå/-er”.
V5: Typ av artikel
76
Under variabeln skall det kodas i vilken form informationen kommer i, alternativen är notis,
nyhetsartikel, reportage, samt krönika/analys. Debattartiklar kodas under 4 “Krönika/analys”.
Om man läser en nyhetsartikel skall detta alltså kodas som 2 “Nyhetsartikel” och så vidare.
En notis definieras som en kortfattad informerande text, den är lik nyhetsartikeln i sin form
men i ett mer sammanfattande format (Skolverket, u.å.).
V6: Berör artikeln personbrott?
Artikeln skall kodas 1 “Ja” om den berör personbrott av följande kategorier: misshandel,
mord och dråp; brott med fred och frihet; våldtäkt och sexuella övergrepp; hot och olaga
tvång; brott i nära relation; hatbrott mot enskilda personer, eller mindre grupp; förtal;
människoexloatering mot enskild person; olaga integritetsintrång; integritetsbrott (fota, filma
och spela in faller under denna); övergrepp i rättssak (skall också kodas som 1 “Ja” under
V8).
Nämns inga brott från kategorierna ovan skall variabeln kodas som 2 “Nej”. Nämns inget
specifikt brott, utan att artikeln till exempel handlar om brottsstatistik där de endast nämner
hur “brott” har ökat, kodas detta under 3 “Okodbart”.
Övergrepp i rättssak skall kodas under både V6 och V8 eftersom brottet begås mot enskild
person men också emot det svenska rättssystemet vilket blir ett brott mot samhället.
Allmänfarlig ödeläggelse skall kodas under både V6 och V8 eftersom brottet kan orsaka
skada eller till och med dödsfall hos enskilda personer, men även skada på byggnader och
liknande.
Förtal faller under personbrott med motiveringen: “Om det inte är förtal, kan det istället vara
förolämpning. För förolämpning döms den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller
förödmjukande beteende mot någon annan, om gärningen är ägnad att kränka den andres
självkänsla eller värdighet. Det regleras i brottsbalken 5 kap. 3 §” (Familjens jurist, 2020).
Variablerna V6, V7, V8, V9 och V10 är formulerade med “berör” istället för “handlar om” då
flera brott kan nämnas utan att det handlar om sagda brott. Däremot kan dessa fortfarande
vara av betydelse. Nämns det dock att en person till exempel varit dömd sedan tidigare och
detta inte har något med resterande av artikeln att göra skall dessa brott inte kodas.
77
V7: Berör artikeln egendomsbrott?
Artikeln skall kodas 1 “Ja” om den berör egendomsbrott av följande kategorier: stöld, rån,
inbrott och hemfridsbrott; skadegörelse, sabotage, bedrägeri mot företag eller enskilda
personer; utpressning; upphovsrättsbrott; häleri; förskingring av pengar för förening;
sprängning vid polishus (skall också kodas under V8); olaga intrång på fysisk privat plats.
Nämns inga brott från kategorierna ovan skall variabeln kodas som 2 “Nej”. Nämns inget
specifikt brott, utan att artikeln till exempel handlar om brottsstatistik där de endast nämner
hur “brott” har ökat, kodas detta under 3 “Okodbart”.
Sprängning vid polishus skall kodas under både V7 och V8 eftersom det är en sorts
skadegörelse, men eftersom det är mot ett polishus kan detta också anses som ett brott mot
samhället.
V8. Berör artikeln brott mot samhället?
Artikeln skall kodas 1 “Ja” om den berör brott mot samhället av följande kategorier:
skattefusk och bokföringsbrott; narkotikabrott; miljöbrott; terrorbrott; penningtvätt; brott mot
ordningslagen; hets mot folkgrupp; brott mot demokratin; brott mot mänskliga rättigheter;
brott mot landets säkerhet; spioneri; hot mot tjänsteman; övergrepp i rättssak (skall även
kodas under V6); tjänstefel; ekobrott; bedrägeri mot myndigheter; jäv; blåljussabotage;
sprängning vid polishus (skall även kodas under V7); brott mot meddelarfriheten; brott mot
griftefriden; brott mot utlänningslagen; sekretessbrott; brott om lagen om etikprövning vid
forskning; krigsförbrytelser; skyddande av brottsling; obehörigt tillträde till skyddsobjekt;
klimataktivister stoppar trafiken.
Nämns inga brott från kategorierna ovan skall variabeln kodas som 2 “Nej”. Nämns inget
specifikt brott, utan att artikeln till exempel handlar om brottsstatistik där de endast nämner
hur “brott” har ökat, kodas detta under 3 “Okodbart”.
Övergrepp i rättssak skall kodas under både V6 och V8 eftersom brottet begås mot enskild
person men också emot det svenska rättssystemet vilket blir ett brott mot samhället.
Sprängning vid polishus skall kodas under både V7 och V8 eftersom det är en sorts
skadegörelse, men eftersom det är mot ett polishus kan detta också anses som ett brott mot
samhället.
78
Allmänfarlig ödeläggelse skall kodas under både V6 och V8 eftersom brottet kan orsaka
skada eller till och med dödsfall hos enskilda personer, men även skada på byggnader och
liknande.
V9. Berör artikeln organiserad brottslighet?
Artikeln skall kodas 1 “Ja” om den berör organiserad brottslighet av följande kategorier:
gängkriminell; kriminella nätverk; gängledare; männsikohandel; koppleri; terroristgrupper
(kodas även under V8); klan
Nämns inga brott från kategorierna ovan skall variabeln kodas som 2 “Nej”. Nämns inget
specifikt brott, utan att artikeln till exempel handlar om brottsstatistik där de endast nämner
hur “brott” har ökat, kodas detta under 3 “Okodbart”.
Terroristgrupper som till exempel Islamiska staten, IS, skall kodas under både V9 och V8
eftersom det är en grupp brottslingar, alltså organiserad brottslighet, men också en
terrorgrupp vilket faller under terrorbrott under brott mot samhället.
V10. Berör artikeln andra brottstyper?
Artikeln skall kodas 1 “Ja” om den berör andra brott av följande kategorier: brott mot barn
och unga; rasistiska och diskriminerande brott; hedersrelaterade brott; IT-relaterade brott;
cyberattacker; djurplågeri; trafikbrott; brott mot vapenlagen; brott mot lagen om brandfarliga
och explosiva varor;
Nämns inga brott från kategorierna ovan skall variabeln kodas som 2 “Nej”. Nämns inget
specifikt brott, utan att artikeln till exempel handlar om brottsstatistik där de endast nämner
hur “brott” har ökat, kodas detta under 3 “Okodbart”.
IT-relaterade brott inkluderar även falska id-handlingar.
V11: “Misstankegrad”
Under denna variabel kodas vilken “misstankegrad” gärningspersonen har. Det finns
egentligen tre misstankegrader i Sverige: skäligen misstänkt, på sannolika skäl misstänkt och
tillräckliga skäl för att väcka åtal (Polisen, u.å.). Alternativen för denna variabel sträcker sig
längre än vad begreppet egentligen innefattar, men det finns inget samlingsbegrepp för detta,
79
därav sätts rubriken inom citationstecken. Alternativen är följande: under utredning,
misstänkt, gripen, anhållen, häktad, åtalad, dömd och okodbar. Om nyhetsmediet skriver att
gärningspersonen är dömd skall alltså 7 “Dömd” kodas, skriver de misstänkt är det istället 2
“Misstänkt” som skall kodas och så vidare.
I vissa artiklar kan det förekomma att flera av dessa begrepp nämns, som i detta exempel från
Nyheter Idag (Nilsson, 2023b): “Kort efter skottlossningen, vid 01:40, grep polisen två
personer efter en biljakt på Huddingevägen. Personerna misstänks för mord och grovt
vapenbrott i Tullinge”. I sådant fall har den högsta graden kodats, vilket i detta fall är gripen.
Detta gäller även då flera brott tas upp i artikeln.
Om det i artikeln står klart att ett brott har begåtts, men det står ingenting om en misstänkt
person, skall detta kodas som 1 “Under utredning”. Om en anmälan har gjorts, men det
framkommer inte att en utredning har påbörjats, skall detta kodas som 9 “Okodbart”.
I en artikel från Samnytt (Dagerlind, 2023a) beskrivs det hur båda gärningspersonerna var
dömda till en början. Sedan blev en av gärningspersonerna frikända och den andra fick sänkt
straff. Om en gärningsperson blir firad är artikeln okodbar, men i detta fall när en person blir
friad men det fortfarande är en dömd ska denna artikel kodas.
V12: Identifieras någon gärningsperson i texten?
Om det går att identifiera en gärningsperson/flera gärningspersoner i texten skall detta kodas
som 1 “Ja”. Om det inte går att identifiera någon gärningsperson/några gärningspersoner skall
detta kodas som 2 “Nej”.
En gärningsperson kan identifieras genom att bli tillskriven den rollen, trots att personen inte
är en faktisk gärningsperson. Ett exempel är en artikel från Nyheter Idag (Nilsson, 2023a) där
polisen har beslagtagit en EPA-traktor som de sedan plockat isär och lämnat tillbaka utan att
reparera. I texten finns det ingen faktisk gärningsperson, men däremot tillskrivs poliserna den
här rollen.
Det kan finnas fall där det saknas en “traditionell” gärningsperson. Exempelvis kan länder
agera gärningspersoner som i en artikel från Samnytt (“EU-kravet: Bjud in Ukraina till
Nato”, 2023, 15 juni) där Ryssland tillskrivs den rollen då landet anklagas för flera brott mot
Ukraina.
80
Ibland saknas en gärningsperson, som till exempel i en artikel från Nyheter Idag (Dagnå,
2023) om mediernas bevakning av Mats Löfvings bortgång och deras fokus på Linda Staaf.
Slutligen kan samma person beskrivas som både offer och gärningsperson. I en artikel från
Samnytt (Kristoffersson, 2023b) tillskrivs en person båda rollerna då han har blivit mördad,
men samtidigt porträtteras som en “gangster”.
V13: Om gärningsperson identifieras, framställs denne som svensk eller utländsk?
Om en gärningsperson kan identifieras i texten, och tidningen framställer gärningspersonen
som svensk, skall detta kodas som 1 “Svensk”. Om tidningen istället framställer
gärningspersonen som att den inte kommer från Sverige skall detta kodas som 2 “Utländsk”.
Om ingen gärningsperson identifieras, eller om det inte framställs som att gärningspersonen
är svensk eller utländsk, skall detta kodas som 9 “Okodbar”.
Om två av tre personer identifieras som svenska eller utländska, och den tredje personen inte
identifieras med någon etnicitet, väger majoriteten tyngst. Ett exempel är en artikel från
Samnytt (Kristoffersson, 2023b) där det beskrivs hur tre gärningspersoner greps, varav två
var svenskar och den tredje identifierades inte. Då kodas denna variabel med 1 “Svensk”.
Om nyhetsmediet inte skriver rakt ut ifall personen eller personerna i fråga är svenska eller
utländska kan även beskrivningar som nyhetsmediet gör kodas. Alltså att nyhetsmediet
framställer en person med vissa uttryck och ord för att visa att denna är svensk eller utländsk.
Ett exempel på detta är en artikel från Samnytt (Dagerlind, 2023c) där “samtliga gärningsmän
har utomvästlig invandrarbakgrund”, här skriver inte mediet rakt ut att personerna inte är
svenska men de får dem att framstå som utländska. Då kodas denna variabel som 2
“Utländsk”. Detta gäller även om nyhetsmediet skriver till exempel “svensk medborgare”, då
detta visar på att mediet inte anser att personen i fråga är svensk nog för att endast benämnas
som “svensk”.
Om det finns lika många svenska som utländska gärningspersoner skall det kodas som 9
“Okodbart”, vilket man även gör på variablerna V14–V21. Därefter görs istället en
anmärkning av etniciteterna under variabel V32.
V14: Om gärningspersonen i texten framställs som utländsk, framställs det som minst
en förövare kommer från Europa, exklusive Sverige och Östeuropa?
81
Om nyhetsmediet framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från Europa,
exklusive Sverige och Östeuropa, skall detta kodas som 1 “Ja”. Om gärningspersonen
framställs som att vederbörande kommer från ett annat uttryckt område skall detta kodas som
2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer
från någon specifik plats/område, eller om de framställer gärningspersonen som svensk, skall
detta kodas som 9 “Okodbart”.
Här inkluderas Turkiet till Europa (Utrikespolitiska institutet, u.å.-a), och även det samiska
folket eftersom de inte bara lever i Sverige, utan även i Norge, Finland och Ryssland, samt
särskiljs som en minoritet bland den svenska befolkningen (Nationalencyklopedin, u.å.-e).
Därav kategoriseras de som en egen grupp.
V15: Om gärningspersonen i texten framställs som utländsk, framställs det som minst
en förövare kommer från Östeuropa?
Om nyhetsmediet framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från
Östeuropa skall detta kodas som 1 “Ja”. Om gärningspersonen framställs som att
vederbörande kommer från ett annat uttryckt område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om
nyhetsmediet inte framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från någon
specifik plats/område, eller om de framställer gärningspersonen som svensk, skall detta kodas
som 9 “Okodbart”.
Länderna som räknas till Östeuropa är Ryssland, Bulgarien, Polen, Rumänien, Tjeckien,
Ungern, Ukraina, Vitryssland, Georgien, Slovakien och Moldavien. Länderna baseras på
Nationalencyklopedin (u.å.-b) och världskartan. Romer tolkas som Östeuropéer eftersom den
största delen av den romska befolkningen uppges leva där, utan eget land
(Nationalencyklopedin, u.å.-f).
V16: Om gärningspersonen i texten framställs som utländsk, framställs det som minst
en förövare kommer från Nordamerika?
Om nyhetsmediet framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från
Nordamerika skall detta kodas som 1 “Ja”. Om gärningspersonen framställs som att
vederbörande kommer från ett annat uttryckt område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om
nyhetsmediet inte framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från någon
specifik plats/område, eller om de framställer gärningspersonen som svensk, skall detta kodas
som 9 “Okodbart”.
82
Nordamerika inkluderar följande länder: USA, Kanada, Antigua och Barbuda, Bahamas,
Barbados, Dominica, Dominikanska republiken, Grenada, Haiti, Jamaica, Kuba, Mexico,
Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna samt Trinidad och
Tobago (Utrikespolitiska institutet, u.å.-b).
Här kan även presidenter kodas trots att tidningen inte skriver ut att de är från Nordamerika
eftersom man för att bli president i USA behöver ha ett amerikanskt medborgarskap sedan
födseln, samt ha bott i landet i minst 14 år vid tiden man kandiderar (SVT, 2016).
V17: Om gärningspersonen i texten framställs som utländsk, framställs det som minst
en förövare kommer från Sydamerika inklusive Centralamerika?
Om nyhetsmediet framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från
Sydamerika inklusive Centralamerika skall detta kodas som 1 “Ja”. Om gärningspersonen
framställs som att vederbörande kommer från ett annat uttryckt område skall detta kodas som
2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer
från någon specifik plats/område, eller om de framställer gärningspersonen som svensk, skall
detta kodas som 9 “Okodbart”.
Länderna som räknas till Sydamerika är följande: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile,
Colombia, Ecuador, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, Uruguay och Venezuela
(Utrikespolitiska institutet, u.å.-c). Länderna som inkluderas i Centralamerika är Guatemala,
Belize, El Salvador, Honduras, Nicaragua, Costa Rica och Panamá. Avgränsningen baseras
på en politisk avgränsning som nämns i Nationalencyklopedin (u.å.-c).
V18: Om gärningspersonen i texten framställs som utländsk, framställs det som minst
en förövare kommer från Oceanien?
Om nyhetsmediet framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från Oceanien
skall detta kodas som 1 “Ja”. Om gärningspersonen framställs som att vederbörande kommer
från ett annat uttryckt område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte
framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från någon specifik
plats/område, eller om de framställer gärningspersonen som svensk, skall detta kodas som 9
“Okodbart”.
V19: Om gärningspersonen i texten framställs som utländsk, framställs det som minst
en förövare kommer från Mellanöstern?
83
Om nyhetsmediet framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från
Mellanöstern skall detta kodas som 1 “Ja”. Om gärningspersonen framställs som att
vederbörande kommer från ett annat uttryckt område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om
nyhetsmediet inte framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från någon
specifik plats/område, eller om de framställer gärningspersonen som svensk, skall detta kodas
som 9 “Okodbart”.
Länderna som ingår i Mellanöstern är Egypten, Saudiarabien, Irak, Jordanien, Israel,
Palestina, Libanon, Syrien och Iran (Nationalencyklopedin, u.å.-d). Palestina är inkluderat då
Sverige erkänt landet som stat (Regeringskansliet, u.å.)
V20: Om gärningspersonen i texten framställs som utländsk, framställs det som minst
en förövare kommer från Afrika exklusive Mellanöstern?
Om nyhetsmediet framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från Afrika
exklusive Mellanöstern skall detta kodas som 1 “Ja”. Om gärningspersonen framställs som att
vederbörande kommer från ett annat uttryckt område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om
nyhetsmediet inte framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från någon
specifik plats/område, eller om de framställer gärningspersonen som svensk, skall detta kodas
som 9 “Okodbart”.
V21: Om gärningspersonen i texten framställs som utländsk, framställs det som minst
en förövare kommer från Asien exklusive Mellanöstern?
Om nyhetsmediet framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från Asien
exklusive Mellanöstern skall detta kodas som 1 “Ja”. Om gärningspersonen framställs som att
vederbörande kommer från ett annat uttryckt område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om
nyhetsmediet inte framställer gärningspersonen som att vederbörande kommer från någon
specifik plats/område, eller om de framställer gärningspersonen som svensk, skall detta kodas
som 9 “Okodbart”.
V22: Identifieras något offer i texten?
Om det går att identifiera ett/flera offer i texten skall detta kodas som 1 “Ja”. Om det inte går
att identifiera något/några offer skall detta kodas som 2 “Nej”.
Här är det endast direkta offer som skall kodas som 1 “Ja”. Ett exempel är en artikel från
Nyheter Idag (Bergman, 2023, 10 november) där en tingsrättshandläggare läckt hemliga
84
uppgifter till en gängkriminell. Trots att man kan tolka samhället som offer i det här fallet så
framkommer det faktiskt inget direkt offer. Därav skall denna kodas som 2 “Nej”.
V23: Om något offer identifieras, framställs denne som svensk eller utländsk?
Här gäller samma riktlinjer som för V13.
V24: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som minst ett offer
kommer från Europa exklusive Sverige och Östeuropa?
Om nyhetsmediet framställer offret som att personen kommer från Europa, exklusive Sverige
och Östeuropa, skall detta kodas som 1 “Ja”. Om offret framställs som att personen kommer
från ett annat uttryckt område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte
framställer offret som att personen kommer från någon specifik plats/område, eller om de
framställer offret som svensk, skall detta kodas som 9 “Okodbart”.
Här inkluderas Turkiet till Europa (Utrikespolitiska institutet, u.å.-a), och även det samiska
folket eftersom de inte bara lever i Sverige, utan även i Norge, Finland och Ryssland, samt
särskiljs som en minoritet bland den svenska befolkningen (Nationalencyklopedin, u.å.-e).
Därav kategoriseras de som en egen grupp.
V25: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som minst ett offer
kommer från Östeuropa?
Om nyhetsmediet framställer offret som att personen kommer från Östeuropa skall detta
kodas som 1 “Ja”. Om offret framställs som att personen kommer från ett annat uttryckt
område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte framställer offret som att
personen kommer från någon specifik plats/område, eller om de framställer offret som
svensk, skall detta kodas som 9 “Okodbart”.
Länderna som räknas till Östeuropa är Ryssland, Bulgarien, Polen, Rumänien, Tjeckien,
Ungern, Ukraina, Vitryssland, Slovakien och Moldavien. Valet av länderna baseras på
Nationalencyklopedin (u.å.-b) och världskartan. Romer tolkas som Östeuropéer eftersom den
största delen av den romska befolkningen uppges leva där, utan eget land
(Nationalencyklopedin, u.å.-f).
V26: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som minst ett offer
kommer från Nordamerika?
85
Om nyhetsmediet framställer offret som att personen kommer från Nordamerika skall detta
kodas som 1 “Ja”. Om offret framställs som att personen kommer från ett annat uttryckt
område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte framställer offret som att
personen kommer från någon specifik plats/område, eller om de framställer offret som
svensk, skall detta kodas som 9 “Okodbart”.
Länderna som räknas till Nordamerika är följande: USA, Kanada, Antigua och Barbuda,
Bahamas, Barbados, Dominica, Dominikanska republiken, Grenada, Haiti, Jamaica, Kuba,
Mexiko, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna samt Trinidad
och Tobago (Utrikespolitiska institutet, u.å.-b).
Här kan även presidenter kodas trots att tidningen inte skriver ut att de är från Nordamerika
eftersom man för att bli president i USA behöver ha ett amerikanskt medborgarskap sedan
födseln, samt ha bott i landet i minst 14 år vid tiden man kandiderar (SVT, 2016).
V27: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som minst ett offer
kommer från Sydamerika inklusive Centralamerika?
Om nyhetsmediet framställer offret som att personen kommer från Sydamerika inklusive
Centralamerika skall detta kodas som 1 “Ja”. Om offret framställs som att personen kommer
från ett annat uttryckt område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte
framställer offret som att personen kommer från någon specifik plats/område, eller om de
framställer offret som svensk, skall detta kodas som 9 “Okodbart”.
Länderna som räknas till Sydamerika är följande: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile,
Colombia, Ecuador, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, Uruguay och Venezuela
(Utrikespolitiska institutet, u.å.-c). Länderna som inkluderas i Centralamerika är Guatemala,
Belize, El Salvador, Honduras, Nicaragua, Costa Rica och Panamá. Avgränsningen baseras
på en politisk avgränsning som nämns i Nationalencyklopedin (u.å.-c).
V28: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som minst ett offer
kommer från Oceanien?
Om nyhetsmediet framställer offret som att personen kommer från Oceanien skall detta kodas
som 1 “Ja”. Om offret framställs som att personen kommer från ett annat uttryckt område
skall detta kodas som 2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte framställer offret som att personen
kommer från någon specifik plats/område, eller om de framställer offret som svensk, skall
detta kodas som 9 “Okodbart”.
86
V29: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som minst ett offer
kommer från Mellanöstern?
Om nyhetsmediet framställer offret som att personen kommer från Mellanöstern skall detta
kodas som 1 “Ja”. Om offret framställs som att personen kommer från ett annat uttryckt
område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte framställer offret som att
personen kommer från någon specifik plats/område, eller om de framställer offret som
svensk, skall detta kodas som 9 “Okodbart”.
Länderna som ingår i Mellanöstern är Egypten, Saudiarabien, Irak, Jordanien, Israel,
Palestina, Libanon, Syrien och Iran (Nationalencyklopedin, u.å.-d). Palestina är inkluderat då
Sverige erkänt landet som stat (Regeringskansliet, u.å.)
V30: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som minst ett offer
kommer från Afrika exklusive Mellanöstern?
Om nyhetsmediet framställer offret som att personen kommer från Afrika exklusive
Mellanöstern skall detta kodas som 1 “Ja”. Om offret framställs som att personen kommer
från ett annat uttryckt område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte
framställer offret som att personen kommer från någon specifik plats/område, eller om de
framställer offret som svensk, skall detta kodas som 9 “Okodbart”.
V31: Om något offer i texten framställs som utländsk, framställs det som minst en
förövare kommer från Asien exklusive Mellanöstern?
Om nyhetsmediet framställer offret som att personen kommer från Asien exklusive
Mellanöstern skall detta kodas som 1 “Ja”. Om offret framställs som att personen kommer
från ett annat uttryckt område skall detta kodas som 2 “Nej”. Om nyhetsmediet inte
framställer offret som att personen kommer från någon specifik plats/område, eller om de
framställer offret som svensk, skall detta kodas som 9 “Okodbart”.
V32: Gör tidningen någon anmärkning om gärningspersonens/gärningspersonernas
hudfärg eller etnicitet?
Om nyhetsmediet gör någon anmärkning om gärningspersonens/gärningspersonernas hudfärg
och/eller etnicitet skall detta kodas som 1 “Ja”. Om inte skall detta istället kodas som 2
“Nej”.
87
Denna variabel fokuserar endast på om hudfärgen hos personen nämns eller om de på något
sätt påpekar var personen kommer ifrån. Här inkluderas därmed etniska stereotyper som
exempelvis långa mörka skägg, smala ögon etc.
Om nyhetsmediet endast nämnt etniciteten, utan att fästa någon större vikt vid den, räknas det
inte som någon anmärkning och skall därför kodas som 2 “Nej”.
V33: Vad för anmärkning?
Här förklaras på vilket sätt artikeln anmärker hudfärgen. Om det finns flera anmärkningar
görs en avvägning om de skiljer sig betydande mycket för att skriva med alla. Ett exempel är
en artikel från Samnytt (Dagerlind, 2023d) där författaren skriver “inte har ett traditionellt
svenskt utseende och kan antas ha sin bakgrund i ett utomvästligt land” och “fler mörkhåriga
och brunögda hamnar i polisens garn jämfört med blonda och blåögda”. Alternativen
anmärker samma sak och därmed behöver endast ett alternativ skrivas.
Om ingen anmärkning görs skall denna inte kodas.
V34: Gör tidningen någon anmärkning om gärningspersonens/gärningspersonernas
kulturella eller religiösa tillhörighet?
Om nyhetsmediet gör någon anmärkning om gärningspersonens/gärningspersonernas
kulturella och/eller religiösa tillhörighet skall detta kodas som 1 “Ja”. Om inte skall detta
istället kodas som 2 “Nej”.
Denna variabel fokuserar på om tidningen påpekar religiös eller kulturell tillhörighet, till
exempel genom att nämna att någon bär slöja. Ett annat exempel är en artikel skriven av
Albinsson (2023, 12 juni) i Samnytt, där de skriver hur gärningspersonen ska ha skrikit
“Allahu akbar”, alltså tillskriver de honom en muslimsk roll genom ett citat som kopplas till
Islam. Det kan också handla om att nyhetsmediet skriver att själva brottet har en religiös
koppling, till exempel ett hedersmord som kopplas till Islam.
V35: Vad för anmärkning?
Här beskrivs hur och på vilket sätt anmärkningarna för kulturella och religiösa tillhörigheter
beskrivs. Samma avvägning görs som under V33.
Om ingen anmärkning görs skall denna inte kodas.
88
V36: Gör tidningen någon anmärkning om offrets hudfärg eller etnicitet?
Om nyhetsmediet gör någon anmärkning om offrets/offrens hudfärg och/eller etnicitet skall
detta kodas som 1 “Ja”. Om inte skall detta istället kodas som 2 “Nej”.
Denna variabel fokuserar endast på om hudfärgen hos personen nämns eller om de på något
sätt påpekar var personen kommer ifrån. Här inkluderas därmed etniska stereotyper som
exempelvis mörka skägg, smala ögon etc.
Om nyhetsmediet endast nämnt etniciteten, utan att fästa någon större vikt vid den, räknas det
inte som någon anmärkning och skall därför kodas som 2 “Nej”.
V37: Vad för anmärkning?
Här beskrivs hur och på vilket sätt anmärkningarna för kulturella och religiösa tillhörigheter
beskrivs. Samma avvägning görs som under V33.
Om ingen anmärkning görs skall denna inte kodas.
V38: Gör tidningen en anmärkning om offrets kulturella eller religiösa tillhörighet?
Om nyhetsmediet gör någon anmärkning om offrets/offrens kulturella och/eller religiösa
tillhörighet skall detta kodas som 1 “Ja”. Om inte skall detta istället kodas som 2 “Nej”.
Denna variabel fokuserar på om tidningen påpekar religiös eller kulturell tillhörighet, till
exempel genom att nämna att någon bär slöja.
V39: Vad för anmärkning?
Här beskrivs hur och på vilket sätt anmärkningarna för kulturella och religiösa tillhörigheter
beskrivs. Samma avvägning görs som under V33.
Om ingen anmärkning görs skall denna inte kodas.
V40: Textens huvudsakliga vinkel
89
Här kodas vilket perspektiv nyhetsmediet har till gärningen som har begåtts. Alternativen är
friande perspektiv relaterat till gärningen, fällande perspektiv relaterat till gärningen och
neutralt perspektiv relaterat till gärningen.
Om nyhetsmediet skriver om gärningen på ett sakligt och objektivt sätt skall detta kodas som
3 “Neutralt perspektiv relaterat till gärningen”. Om de istället använder ett språkbruk som
försvarar gärningspersonen, eller förminskar gärningen som denna har begått, skall detta
kodas som 1 “Friande perspektiv relaterat till gärningen”. Till sist, om nyhetsmediet använder
ett språkbruk som poängterar gärningspersonens dåliga karaktär eller förstorar gärningen som
denna har begått, skall detta kodas som 2 “Fällande perspektiv relaterat till gärningen”.
V41: Vad är artikelns huvudsakliga fokus?
Här kodas det huvudsakliga fokuset i artikeln. Alternativen är huvudsakliga brottet,
gärningspersonen/gärningspersonerna, brottsoffret, statistik/forskning, politik/debatt och
okodbart.
Om artikeln handlar om ett mord som har begåtts skall detta kodas som 1 “Huvudsakliga
brottet”. Skulle artikeln fokusera på den som har utfört mordet skall detta kodas som 2
“Gärningspersonen/gärningspersonerna”. Om den istället fokuserar på personen som har
blivit mördad skall detta kodas som 3 “Brottsoffret”. Om artikeln handlar om statistik från
exempelvis Brottsförebyggande rådet (BRÅ) skall detta alltså kodas som 4
“Statistik/forskning”. Vid en krönika/analys eller om artikeln återger en politisk debatt skall
detta kodas som 5 “Politik/debatt”. Om inget huvudfokus kan urskiljas skall detta kodas som
9 “Okodbart”.
V42: Hur identifieras gärningspersonen/gärningspersonerna?
Här kodas hur gärningspersonen/gärningspersonerna identifieras. Alternativen är namngiven,
pseudonym, anonym, delvis namngivna, arbetstitel (t.ex. polis), övrigt och okodbart.
Om gärningspersonens fulla namn står utskrivet skall detta kodas som 1 “Namngiven”. Om
det endast är förnamnet eller efternamnet som står skall detta kodas som 4 “Delvis
namngivna”. Om nyhetsmediet skriver om specifika personer men inte vad de heter, till
exempel “den 30-årige mannen”, skall detta kodas som 3 “Anonym”. Ger nyhetsmediet
endast ett smeknamn på personen, eller använder ett smeknamn som övriga medier också gör,
skall detta kodas som 2 “pseudonym”. Ifall det är en myndighetsperson eller liknande som är
90
gärningsperson, och som endast benämns i sin arbetsroll, skall detta kodas som 5 “Arbetstitel
(t.ex. polis)”. Om gärningspersonerna identifieras i en generaliserande grupp som exempelvis
“invandrarna”, “muslimerna” eller “svenskarna” skall detta kodas som 6 “Övrigt”. Om ingen
gärningsperson identifierats skall detta kodas som 9 “Okodbart”.
Om flera gärningspersoner nämns och endast en identifieras med namn skall detta kodas som
1 “Namngiven”. Detta eftersom “Namngiven” väger tyngre än om nyhetsmediet nämner
någon anonymt eller delvis namngivet. Är gärningspersonen delvis namngiven väger detta
tyngre än om personen är anonym.
En person kan bara beskrivas som anonym om det fanns en möjlighet att namnge personen.
Om det till exempel är så att polisen inte vet vem personen är, utan endast har en bild, så kan
man inte säga att personen är anonym eftersom nyhetsmediet inte haft information nog för att
kunna välja om de skulle/inte skulle namnge personen. I dessa fall kodas istället övrigt.
Länder, myndigheter och företag kan också vara namngivna.
V43: Om pseudonym, på vilket sätt används det?
Här kodas på vilket sätt nyhetsmediet använder pseudonymen, ifall detta alternativ kodats på
variabeln V42. Alternativen är svenskt, utländskt, ingetdera och okodbart.
Pseudonymer som “Hagamannen” kodas som 1 “Svenskt” eftersom de syftar till svenska
områden. Utländska pseudonymer är exempelvis “den kurdiska räven” eller
“domstolsturken”. Om gärningspersonen tilldelas en pseudonym som “Skandiamannen” eller
liknande som inte syftar till platser eller kulturer skall detta kodas som 3 “Ingetdera”.
Om gärningspersonen inte identifierats med pseudonym, eller om ingen gärningsperson
identifierats alls, skall denna variabel kodas som 9 “Okodbart”.
V44: Använder sig författaren av skrivtecken för att understryka sin tes?
Här kodar man 1 “Ja” ifall författaren använder sig av skrivtecken för att understryka sin tes,
och 2 “Nej” ifall den inte gör det.
Ett exempel på skrivtecken är så kallade scare quotes som används för att signalera att ordet
används ironiskt eller på ett sätt som det normalt inte används (Trask, u.å.). Ett exempel på
91
detta är artikeln som användes i introduktionen där författarna signalerade sin ironi med
square quotes, eller citationstecken, “svenskarna”.
V45: Hur använder sig författaren av skrivtecken för att understryka sin tes?
Här beskrivs på vilket sätt författaren använder sig av skrivtecken.
92
9.3 Bilaga 3: Tabeller och figurer
Tabell 5.1.4 Vilken etnicitet gärningspersonen framställs som kommande från
Europa* Östeuropa Nordamerika Sydamerika Mellanöstern Afrika Asien** Oceanien**
** *** **** ***** ***** ***** ******
*
Antal 40 30 14 5 103 94 50 1
Procent 12 9 4 2 31 28 15 0
Kommentar: *φc=0,086, p=0,006; **φc=0,091, p=0,002; ***φc=0,118, p=<0,001; ****φc=0,088,
p=0,004; *****φc=0,090, p=0,003; ******φc=0,088, p=0,004. *******φc=0,085, p=0,006;
********φc=0,095, p= 0,001. N=337. Procent är avrundat till närmaste heltal.
Figur 5.1.2 Huvudfokus fördelat på hur gärningspersonen framställs (procent)
Kommentar: φc=0,185, p=<0.001. N=549. Procent är avrundat till närmaste heltal.
93
Figur 5.2.1 Hur offer framställs fördelat på nyhetsmedium (procent)
Kommentar: φc=0,088, p=0,004. N=177. Procent är avrundat till närmaste heltal.
Figur 5.2.2 Huvudfokus fördelat på hur offret framställs (procent)
Kommentar: φc=0,107, p=0,012. N=177. Procent är avrundat till närmaste heltal.
94
Tabell 5.2.1 Perspektiv relaterat till gärningen fördelat på hur offret framställs
Fällande perspektiv Friande perspektiv Neutralt perspektiv
Svensk Utländsk Svensk Utländsk Svensk Utländsk
Antal 50 62 20 14 31
Procent 78 55 18 22 27
Totalt 112 20 45
Procent 63 11 25
Kommentar: φc=0,189, p=<0,001. N=177, svenska=64, utländska=113. Procent är avrundat till närmaste
heltal.
Tabell 5.3.1 Perspektiv relaterat till gärningen fördelat på nyhetsmedium och hur
gärningspersonen framställs
Fria Tider Nyheter Idag Samnytt
Svensk Utländsk Svensk Utländsk Svensk Utländsk
Fällande perspektiv 6 58 5 54 26 186
Procent 4 42 4 48 9 62
Friande perspektiv 8 2 1 4 6 6
Procent 6 1 1 4 2 2
Neutralt perspektiv 12 52 8 41 11 65
Procent 9 38 7 36 4 22
Totalt antal artiklar 26 112 14 99 43 257
Procent 19 81 12 88 14 86
Kommentar: φc=0,221, p=<0,001. N=551. Procent är avrundat till närmaste heltal.
95
Tabell 5.3.2 Perspektiv relaterat till gärningen fördelat på gärningspersonen etnicitet
Fällande perspektiv Friande perspektiv Neutralt perspektiv
Europa* 16 6 18
Procent 7 75 16
Östeuropa** 19 11
Procent 9 10
Nordamerika*** 5 2 7
Procent 2 15 6
Sydamerika**** 2 3
Procent 1 3
Mellanöstern***** 71 32
Procent 32 29
Afrika****** 69 25
Procent 32 23
Asien******* 37 13
Procent 17 12
Oceanien******** 1
Procent 1
Totalt antal 219 8 110
Kommentar: *φc=0,168, p<0,001; **φc=0,131, p<0,001; ***φc=0,142, p<0,001; ****φc=0,132,
p<0,001; *****φc=0,135, p<0,001; ******φc=0,141, p<0,001; *******φc=0,134, p<0,001;
********φc=0,143, p<0,001. Procent är avrundat till närmaste heltal.
96
Figur 5.3.1 Andel skrivtecken fördelat på hur gärningspersonen framställs
Kommentar: φc=0,112, p=0,002. N=21.
Figur 5.3.2 Anmärkningar på gärningspersonens hudfärg och/eller etnicitet fördelat på
hur gärningspersonen framställs
Kommentar: φc=0,312, p<0,001. N=89.
97
Figur 5.3.3 Anmärkningar på gärningspersonens kulturella och/eller religiösa
tillhörighet fördelat på hur gärningspersonen framställs
Kommentar: φc=0,134, p<0,001. N=49.
98
Tabell 5.3.3 Anmärkningar på gärningspersonens hudfärg och/eller etnicitet samt
kulturella och/eller religiösa tillhörighet fördelat på etnicitet
Hudfärg och/eller etnicitet Kulturella och/eller religiösa
tillhörighet
Europa* 2 2
Procent 3 6
Östeuropa** 6 3
Procent 10 9
Nordamerika*** 3
Procent 5
Mellanöstern**** 20 12
Procent 33 34
Afrika***** 19 10
Procent 31 29
Asien****** 11 8
Procent 18 23
Totalt antal 61 35
Kommentar: Sydamerika och Oceanien har tagit bort tabellen för läsbarhetens skull eftersom ingendera hade
några anmärkningar. *φc=0,145, p<0,001; φc=0,101, p=0,006; **φc=0,128, p<0,001; φc=0,091, p=0,016;
***φc=0,127, p<0,001; φc=0,104, p=0,005; ****φc=0,140, p<0,001; φc=0,097, p=0,009;
*****φc=0,155, p<0,001; φc=0,107, p=0,003; ******φc=0,148, p<0,001 ; φc=0,116, p=0,001. N=61;35.
Procent är avrundat till närmaste heltal.
99