Det h?r verket har digitaliserats vid G?teborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter ?r OCR-tolkade till maskinl?sbar text. Det betyder att du kan s?ka och kopiera texten fr?n dokumentet. Vissa ?ldre dokument med d?ligt tryck kan vara sv?ra att OCR-tolka korrekt vilket medf?r att den OCR-tolkade texten kan inneh?lla fel och d?rf?r b?r man visuellt j?mf?ra med verkets bilder f?r att avg?ra vad som ?r riktigt. Th is work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M DAGNY TIDNING T?R 8^ SVENSKAN KVINNOR?RELSEN UTGIFVEN Q ENOM FREDRIKA-BREMER-F?RBUNDET AF F?RENINGEN DAGNY WMsi Ml N:r 8. Stockholm den 25 Februari 1909 2:a ?rg. Prenumerationspris : Vi ?r.. kr. 4: 501 Va ?r.. kr. 2: 50 3/4 ? .. ? 3: 501 V4 . ? 1: 25 L?snummer 10 ?re. Prenumeration sker s?v?l i landsorten som i Stockholm ? n?rmaste postanstalt eller bok? handel. Redaktion : Redakt?r o. ansvarig utgifvare: Expedition M?stersamuelsgatan 51, en tr. ELLEN KLEMAN. och Annonskontor: T elefonef : Allm. 63 53. Riks- 122 85. Mottagningstid : M?stersamuelsgatan 51, en tr. Kl. 11-12. Post- och telegrafadress: Utgifningstid hvarje torsdag. Sthlm 1909, F. Englunds Boktr. DAGNY, Stockholm. Annonspris: 15 ?re per mm. Enkel spaltbredd 50 mm. Marginalannons under texten 15 mm:s h?jd per g?ng 10: ?. Rabatt: 5 ggr 5 ?/o, 10 ggr 10 ?/o 20 ggr 20 o/o, 50 ggr 25 o/0. Annons b?r vara inl?mnad senast m?ndag f. m. En sm?stadsflickskola f?r femtio ?r sen. Skolhuset. ?iftl?lrtSi - : All 'Ca' jag inte det, att I sp?kaden f?r en olycka, s? ^ galna som I varit hela sommaren!" ? S? lydde Netas deltagande utrop, n?r hon erfor, att vi i september skulle b?rja skolan f?r en ny mamsell. Neta var min och mina syskons hj?lpreda, v?n och f?rtrogna, och hon hade fullkomligt r?tt i sin uppfattning af skolan som en olycka under d? r?dande f?rh?llanden. Den lilla stad, hvarifr?n denna bild f?rskrifver sig, hade n?gra m?nader varit i saknad af en s. k. fin flick? skola, hvilken brist nu skulle afhj?lpas genom mamsell D?s f?rsorg. Mamsell D. hade i femton ?r varit guvernant i en fattig komministerfamilj i en undang?md skogsbygd, men d? barnen nu ans?gos full?rda, m?ste hon s?ka sin utkomst p? annat h?ll. En mera f?r?dmjukande tillvaro ?n dessa ambulerande l?rarinnors kan knappt t?nkas. Ett par veckor f?re mam? sell D?s ankomst till staden hade en annan olycklig, mam? sell S., gjort ett f?rs?k att ?ppna en flickskola d?r D? hon var i saknad af bekantskaper p? platsen, som kunde f?rbereda saken, m?ste hon sj?lf g? ur hus i hus och v?rfva l?rjungar. Hon s?g s? r?dd och f?rsagd ut, n?r hon framf?rde sitt ?rende, och n?r hon druckit kaffet, som min mor bj?d henne, bad hon om till?telse att f? stoppa n?gra skorpor i fic? kan ? f?r att ha till mid? dag. P? min mors fr?ga, om hon inte ville komma tillbaka och ?ta middag hos oss, tackade hon men till- lade ?ngsligt: "D?r ?r v?l ingen herre, som ser mig?,, ?Min man, f?rst?s, men mamsell S. kan f? ?ta i ett s?rskild t rum, om s? ?n? skas." ? Denna anordning var hon synbarligen tack? sam f?r. Hon fick l?fte om att f? tre af oss systrar till ele- Skolmansellen. UPIHK|||||||| V N G . 90 DAGNY ver, min sex?riga bror afb?jde hon ifrigt ? ?hon hade en s?dan fruktan f?r karlar." Skolan kom aldrig till st?nd. Redan samma dag i skymningen ? den enda tid, d? kvinnorna i den staden v?gade visa sig utomhus ? man kunde ju tro att de f?r? summade sina hem! ? kom en fru hem till min mor och f?rebr?dde henne, att hon gynnat mamsell S:s skolplaner. ?Du s?g v?l, att m?nniskan var splitter galen?" ? ?Jag s?g, att hon var olycklig, ingenting annat," svarade min mor, och f?r det varma deltagande, som l?g i hennes ord, v?lsignar jag i dag, femtio ?r senare, hennes minne. Mamsell D. var en helt annan typ, en s?dan d?r, som hvarken r?des ?fan eller trollen." Om det var i styrkan af sitt faderv?r vill jag l?mna osagdt. Min mor hade tydligen inte samma sympati f?r mam? sell D. som f?r hennes f?retr?dare och ville inte l?mna mer ?n tv? offer: ?Den minsta flickan ?r ju bara sju ?r," tiggde hon f?r att skydda mig. Men mamsell D. f?rklarade, att den ?ldern var all? deles lagom ? ?s? f?r hon fr?n b?rjan f?rdelen af min metod. Se jag har min egen metod, f?rst?r lilla fru L.?. Hvad detta fr?mmande ord skr?mde oss! Att det var ett slags straffredskap voro vi fullt ?fvertygade om, synnerligast sedan en af olyckskamraterna h?rt mamsell D. s?ga, att till metoden h?rde bruket af ris. V?r uppskr?mda fan? tasi sv?fvade mellan underjordiska k?llare och halshuggning. Skollokalen utgjordes af en liten r?dm?lad stuga vid Bakgatan, med hvita f?nsterb?gar och n?stan ?fvervuxen af murgr?na, som lyckats tr?nga sig genom n?gon springa in i rummet, s? att ?fven detta s?g n?rmast ut som en l?fsal. Hela huset bestod af f?rstuga, ett rum med tv? f?nster och ett k?k utan. M?bleringen utgjordes af ett slagbord midt p? golfvet, en s?ng, en byr?, en soffa ? l?ng, rakryggad och h?rdstoppad med gul- och hvitran- digt ?fverdrag ? tv? stolar i samma stil och s? skol- stolarna, alla olika, beroende p? att hvarje barn medf?rde sin egen stol. N?r dagens arbete var slut, buro vi sto? larna ut i f?rstugan, d?r de staplades upp i ett h?rn. Den som ?hade veckan" ? d. v. s. skulle uppr?tth?lla ordningen under denna tid ? ?l?g att hvarje morgon s?tta stolarna omkring bordet och att framf?r hvars och ens plats l?gga hennes ? eller hans ? nya testamente. Dagens arbete b?rjade kl. 1/t 9 med b?n och bibel? l?sning. D?rp? f?ljde katekesl?xan, som vi l?ste upp -st?ende med sammankn?ppta h?nder framf?r l?rarinnan. Den som var lycklig nog att kunna felfritt rabbla upp sina stycken, fick ta fram sin griffeltafla eller sin skrifbok ur den gemensamma f?rr?dsl?dan under soffan och skrifva en sida efter f?reskrift. Den som inte kunde l?xan, fick "sitta efter", plus en luggning eller ?rfil, i sv?rare fall ?fven utvisningi k?ket p? en halftimme, hvilken tid an? v?ndes enligt vederb?randes gemyt ? de k?nsliga f?llde bittra t?rar, under det de mera h?rdade roade sig, sedan de vant sig vid skymningen, med att rita gubbar i sanden p? tegelstensgolfvet eller leka med de tio ? alltid tio fosforstickorna p? spiselkanten. Riset, som intog en framskjuten plats of vanf?r kakel? ugnen, tycktes egentligen vara afsedt f?r de manliga l?r? jungarna. F?r flickornas r?kning fanns n?got, som vi antogo vara den fruktade "metoden." Den bestod af tv? hopvridna handdukar med en h?rd knut i ena ?ndan och ett handtag i den andra. Med en f?rdighet, som endast l?ngvarig ?fning kan sk?nka, brukades den som kastvapen, ifall brottslingen icke satt nog n?ra f?r att n?s med linjalen, katekesen, saxen eller annat tillhands varande medel. Tyv?rr hade straffredskapet icke samma egenskap som Tors hammare att sj?lfmant ?terv?nda i den kastandes hand, ? hvilket ingalunda skulle ha f?rv?nat oss, s? ?fver? tygade voro vi, att mamsell D. egde ?fvernaturlig makt, som t. ex. ett extra ?ga g?mdt i den lilla h?rknuten i nacken och andra f?r oss barn menliga egenskaper. Det ?l?g den straffade att ?terl?mna vapnet med en nigning och ett tacksamt leende. Nigningen var l?tt att ?stad? komma men leendet godk?ndes s?llan; delikventen kunde f? upprepa f?rs?ken, tills hon fick kramp i k?kmusklerna och f?retedde en bild af hoppl?s idiotism. Undervisnings?mnena voro kristendom och handar? bete, hvilka b?da ?mnen togo den mesta tiden ; skrifning, r?kning, geografi och svensk historia aff?rdades mycket knapph?ndigt. Att l?ra fr?mmande spr?k var synd: Gud hade till straff f?r m?nniskornas h?gmod att vilja bygga Babels torn f?rkunnat, att "f?rbistring skulle r?da bland jordens bebyggare." Detta p?st?ende v?llade mig stor sj?la?ngest. En fjorton?rig syster, som nyligen d?tt, hade l?st franska skulle hon nu vara osalig d?rf?r? Mia, som varit s? lydig och, sn?ll och s? t?lig under sin langa och sv?ra sjukdom, skulle Gud straffa henne d?rf?r att hon i skolan l?rt franska? Kristendomsundervisningen bedrefs s?rdeles nitiskt. J?mte bibell?sning hade vi utanl?xor i "bibliskan?, psalm? boken, Luthers katekes, Schartaus katekes, stora och lilla, samt dessutom en "fr?gebok", som vi kallade ?P?ntep?- dan", hvilket namn antagligen skulle vara Pontoppidan. Till allt detta kommo mamsellens egna teologiska spets? fundigheter, som voro v?rre ?n alla katekeserna ihop. Till och med den duktigaste af alla eleverna, min syster A., som f?r sitt goda hufvud ?tnj?t l?rarinnans syn? nerliga bev?genhet och kamraternas odelade beundran, kom ibland tillkorta. S?som d? hon en g?ng fick fr?gan, hvad det var f?r sorts br?d, som Jesus utdelade i nattvarden? N?r hon inte kunde besvara fr?gan, blef hon utk?rd f?r att i k?ket fundera p? saken. Men hon vardt inte klokare d?rigenom och erh?ll str?ng tills?gelse att veta besked, n?r hon n?sta morgon ?terkom till skolan. Men oaktadt skrifternas ransakande och r?dfr?gning hos alla, som ans?gos vara. hemma i teologiskt vetande, ?terkom flickan till skolan lika okunnig. Sedan hon gissat p? syradt och osyradt br?d utan att hitta r?tt, blef hon ?ter f?rvisad till k?ket. Under en hel vecka m?ste det 10- ?riga barnet dagligen st? timtals i det kalla k?ket, och det var f?rst n?r den lilla var n?stan bragt till f?rtviflan, som mamsellen t?cktes sj?lf besvara den riksviktiga fr?gan : ?Det var det br?det, som blifvit ?fver, n?r Jesus ?t p?ska? lammet med sina l?rjungar,,. Att jag var den dummaste och envisaste unge hon DAGNY 91 n?gonsin s?kt plugga vetande i, f?rs?krade hon s? ofta, att det slutligen bief en trosartikel f?r hela skolan. En morgon vid bibell?sningen r?kade en olycksf?gel uttala Stefanus med l?ngt ? och kunde icke, trots upp? repade r?ttelser, l?ra sig betona f?rsta stafvelsen. Mamsell D. fick d? den lysande id?n, att vi alla andra i tur och ordning skulle skrika Stefanus i ?rat p? Elvira. N?r turen kom till mig, r?kade jag, som blifvit lika vimmelkantig som Elvira, att ropa Stefanus med tonvikten p? andra stafvelsen. R?fsten som f?ljde var en af de v?rsta hon n?gonsin h?llit. D? jag en g?ng i morgonb?nen befanns vara hes, f?rklarades detta bero p? trilskhet och mitt medf?dda syndaf?rd?rf. Botemedlet var, att jag under frukostrasten skulle stanna inne och l?sa h?gt i bibeln. Under ?skv?der brukade hon ?ppna f?nstren p? vid gafvel f?r att h?ra Gud tala. Den f?rest?llning mamsell D. bibringat oss om Gud, gjorde oss inte alls ben?gna att h?ra honom p? n?ra h?ll, hvilket endast berodde p? v?rt d?liga samvete, men hon, mamsellen, som hade rent samvete, kunde gl?djas och fr?jdas ?t hans n?rhet. Leende ?s?g hon v?r f?rskr?ckelse och begagnade det l?gliga till? f?llet f?r att p?peka hvars och ens specialitet i synd och ondska. S?dant kallades att l?ra barn kristendom. Handarbetsundervisningen var icke mycket b?ttre. Allra v?rst var tiden f?re jul, d? mamsell D. fick hem tapisseri- varor fr?n n?sta stad. Hon hade naturligtvis n?gon liten v?lbeh?flig f?rtj?nst p? arbetena och s? tvingades vi barn att k?pa f?r v?r ?lder alldeles ol?mpliga saker. Outpl?nligt st?r f?r mitt minne ett par ljusstaksbrickor vidunder af fulhet, sydda med r?dt serfirgarn i schattering och med p?rlblommor p? stramaljbotten. Det fanns inte ett stygn p? dem, som inte kostat t?rar. Det sv?raste var dock kanten, ? p?rltaggar '??? som det inte var n?gon m?jlighet att f? j?mna. Jag gr?t och sydde, gr?t och spr?t? tade upp igen, utan utsikt att f? julklapparna f?rdiga. Vi hade inte ens tid att g? hem till middag, utan maten ?- i s?dana fall afsedd ?fven f?r l?rarinnan ? skickades till oss. En dag befanns mitt arbete vara s?mre ?n vanligt, hvilket mamsell D. f?rklarade bero p? trilskhet och att jag skulle kyssa henne p? hand och be om f?rl?telse. D? jag saknade all lust att efterkomma tills?gelsen, befalldes jag att st? bredvid henne tills jag behagade lyda. Nu f?ljde n?gra l?nga timmar. Fr?n kl. 3 till kl. 9 p? kv?llen stod jag p? samma fl?ck, d? min mor, efter att f?rg?fves ha skickat flera bud, sj?lf kom och h?mtade mig hem. Handkyssningen slapp jag, ? ?s?dan m?ste vara frivillig", sade min mor. P? natten hade jag lyckan insjukna i nervfeber, hvilket jag trodde vara en f?ljd af mina b?ner. Jag hade n?m? ligen en l?ngre tid hvarje dag bedt Gud att skicka mig en ?lagom" sjukdom, d. v. s. en s?dan, som hindrade mig att g? till skolan men som inte d?dade mig. Det ingick ju ocks? som ett ytterst viktigt moment i den schartuan- ska barnal?ran, att intet barn kan st? kvar i d?pelsen?den mer ?n sju ?r j| och jag var ?tta! S?ledes evigt f?r? lorad, om jag dog, ty det ?r f?rst i konfirmationen d?- pelsef?rbundet kan bli f?rnyadt. Hela sju ?r i st?ndig d?ds?ngest. Sjukdomen blef l?ngvarig, och n?r jag fram p? v?r? sidan tillfrisknade, hade mamsell D:s skola af brist p? uppmuntran m?st uppl?sas och hon sj?lf l?mnat staden. Det fanns tv? ljuspunkter i skollifvet, n?mligen fast- lagsm?ndag, d? vi barn uppvaktade l?rarinnan med hvar och en sitt knyte bullar och bj?dos p? kaffe. Vi voro nu lediga hela dagen. Den andra ljuspunkten var p? h?sten, n?r mamsell D:s ved ? present fr?n komministerg?rden ? skulle b?ras in, hvilket f?rtroendeuppdrag vi hedrades med. D? hade vi ocks? en lofdag. Att vi icke gjorde n?gra lysande framsteg i bokligt vetande, s?ger sig sj?lft. Men s? var ocks? priset d?r? efter: sexton skilling (? 33 ?re) i veckan. N?r elev? antalet var st?rst ? fjorton barn ? hade l?rarinnan fyra kronor och sextiotv? ?re att lefva p?, och n?r vi till slut voro endast tre barn, hade hon en ? s?ger en enda ? krona i veckan till mat, husrum, kl?der m. m. Och f?r denna ?l?n" sju timmar str?fsamt arbete dagligen, ytter? ligare f?rsv?radt af medvetandet om sin of?rm?ga som l?rarinna. Om skolan af b?da parterna betraktades som ett ound? vikligt ondt, ett st?lle, d?r det g?llde att ?pl?ga och att pl?gas blott", s? hade dock vi barn den tr?sten, att vi hvarje dag, som gick, v?xte ifr?n den, under det l?rarinnan visste, att endast d?den ?? den l?ngsamma sv?ltd?den ? kunde r?dda henne. Icke underligt om ett sinne under s?dana f?rh?llanden blir hatfullt och bittert. Typen h?r lyckligtvis till svunna tider, men den ?r kanske en af de allra sorgligaste i de kvinnliga martyrernas oskrifna historia. Frigga Carlberg. Kvinnornas l?ner och befordringsm?jligheter i posten Det l?neregleringsf?rslag f?r postverket, som till f?reg?ende riksdag framlades, blef d?r d? bordlagdt. F?rslaget v?ntar nu sitt afg?rande vid innevarande riksdag, hvarf?r detta af de kvinnliga posttj?nste? m?nnen nu ?ter ?r synnerligen uppm?rksammadt ? tyv?rr icke med tillfredsst?llelse. Detsamma lider ju af det stora hufvudfelet, att tj?nsterna ?ro uppdelade i tv? stora hufvudafdel- 92 D A G N Y ningar f?r m?n och f?r kvinnor. M?nnen hafva b?ttre befordringsutsikter och h?gre l?ner, kvinnorna myc? ket d?liga befordringsutsikter och l?gre l?ner. Denna s? att s?ga principfastsslagning, att samma arbete f?r m?n och kvinnor skall delas upp i tv? grupper, hvilka nu genomg? den ena l?neregleringen efter den andra ? f?rut folkskoll?rare-, telegraf- och j?rn? v?gsk?ren ? kan med sk?l kallas f?r en tidsan? dans h?gst olycksaliga utslag emot kvinnor?tten. D? kvinnorna f?rst kommo in i posten, voro de i det n?rmaste med manliga kamrater j?mnst?llda; 1899 och 1902 ?rs l?neregleringar medf?rde st?rre begr?nsningar f?r kvinnors befordran till h?gre sysslor och i h?gre l?negrader, men i befattningar, till hvilka befordran ?gde rum f?r b?de man och kvinna, uppr?tth?lls fortfarande likst?llighet. I den nu fram? lagda l?nestaten ?r ?fven denna likst?llighet upph?fd. F?r postexpedit?rer eller l?gsta ordinarie befatt? ning inom posten ?ro enligt f?rslaget redan begyn? nelsel?nerna f?r m?n och kvinnor olika ? 300 h?gre f?r m?n ?n f?r kvinnor ?; redan den helt unge mannen vid 23 ? 24 ?rs ?lder, som troligen ej gifter sig p? sin begynnelsel?n, anses s?ledes be- h?fva st?rre inkomster ?n den kvinnliga kamraten. Slutl?nerna ?ro 1,700 kr. h?gre f?r m?n ?n kvinnor. Skillnaden i l?n f?r samma arbete ?kas ytterligare d?rigenom att de manliga postexpeditorernas befor? dran ing?r i systemet s?som regel, d? de kvinnligas ?ter blir undantag. Endast 27 platser f?r befordran till f?rste postexpedit?r ?ro afsedda f?r kvinnor. S? afvanda ?ro emellertid f?rm?n och kvinnliga underordnade fr?n tanken p? befordran, att det f?r? h?llandet, att befordran finnes till 27 platser f?r de kvinnliga postexpedit?rerna dock anses r?tt humant. F?r dessa 27 ?r slutl?nen 2,500 kr. Stannar man i begrundande inf?r dessa 2,500 kr., som ju vid ett ytligt betraktande kunna se n?gorlunda aktningsv?rda ut, faller dock den manliga l?nen 4,200 kr. f?r samma arbete bj?rt i ?gonen. Dessutom hafva enligt nu g?llande stat kvinnliga postexpedi? t?rer af 2:a l?negraden redan nu h?gre l?n ?n denna f?reslagna. De kvinnor vid posten, som arbetat i 12 ? 15 ?r med utsikter att kunna n? till 2:a l?ne? graden, se sina ekonomiska utsikter nu f?rs?mrade, ?fven om de bli n?gon af de 27, som f? bli f?rste postexpedit?rer. Hvad ang?r postm?startj?nst och m?jlighet f?r kvinna att s?ka s?dan, s? ing?r i kommissionens f?r? slag intet f?rbud d?rf?r, men ans?kan b?r pr?fvas i hvarje f?rekommande fall, icke blott med afseende ? de s?kandes kompetens till s?dan tj?nst utan ?fven s?rskildt ur den synpunkten, ?huruvida den lediga tj?n? sten ?r af beskaffenhet att kunna uppdragas ?t kvinna?. Man kunde tycka, att de s?kandes kompetens, hvilket efter tj?nste?rens m?ngd och duglighet i tj?n? sten, skulle vara den enda synpunkten, isynnerhet d?, enligt kommissionens f?rslag, kvinnors befordran till postm?startj?nster endast skulle ifr?gakomma till mindre postkontor, hvilka kvinnor flere g?nger s?som tillf?rordnade uppeh?llit, och en chefsplats p? ett st?rre postkontor ej ens blifvit ifr?gasatt. F?r att emellertid f?rekomma m?jligheten att in? tresset f?r m?ns befordran skall g?ra sig g?llande p? r?ttvisans bekostnad, d? fr?ga blir f?r ?fverordnade att bed?ma, huruvida ledig tj?nst ?r af beskaffenhet att kunna uppdragas ?t kvinna, s? har kvinnliga post? f?reningen i skrifvelse i december 1908 beg?rt, att 25 postkontor inom 4:de och 3:dje klasserna (eller post? kontor ? en del mindre orter) skulle f?rbeh?llas kvin? nor, i den m?n kompetenta kvinnliga s?kande anm?la sig. Vidare har f?reningen beg?rt ett 4:de ?lderstill- l?gg ? 200 kr. f?r s?v?l postexpedit?rer som f?rsta postexpedit?rer. Vidare har f?reningen beg?rt en s?rskild f?rm?n f?r de kvinnor inom posten, som redan enligt gamla staten, d?r l?nerna voro lika f?r m?n och kvinnor, blifvit befordrade till 2:a l?ne? graden men hvilka genom den nya staten ej skulle f? n?gra f?rb?ttringar utan f?rs?mringar genom minskad pension. Det beg?res, att dessa skola vid ?fver- g?ng till nya l?nestaten i hvarje befattning ?t? njuta dels i ordinarie afl?ning ett belopp, som ej f?r understiga hvad f?r n?rvarande i s?dant afseende tillkommer dem, med till?gg d?rut?fver af dyrorts- till?gg enligt nya staten och dels pension, ej under? stigande hvad de f?r n?rvarande ?ro ber?ttigade till. F?r att vid riksdagen dessa rimliga fordringar fr?n dekvinnligaposttj?nstem?nnen skulle framkomma har mo? tion v?ckts af herr Thylander ang?ende ?lderstill?gget af 200 kr. och af herrar Lindhagen och Forssell, att 25 postkontor skulle f?rbeh?llas kvinnliga, kompetenta s?kande och ang?ende bibeh?llandet af l?nef?rm?nerna f?r de kvinnliga tj?nstm?nnen i 2:a l?negraden. N?got upprifvande af hela f?rslaget ? att f? in ett annat system, d?r ej m?n och kvinnors l?nef?rm?ner och ?fven befordringsm?jligheter voro lagda p? tv? olika plan ? ?r ju ej att t?nka p?. Herr S?d?ns motion f?reg?ende riksdag, hvari f?reslogs andra syn? punkter, n?mligen familjef?rs?rjares r?tt, vare sig denne ?r man eller kvinna, till h?gre l?n, blef ju afslagen. L?neregleringarna fortg? d?rf?r nu of?r- f?radt den ena efter den andra med de tv? olika planen f?r m?n och kvinnor. Ett bibeh?llande af kommissionens f?rslag of?r?ndradt f?r man v?l dock hoppas ej skall bli riksdagsbeslut, utan att de kvinnliga posttj?nstem?nnens rimliga fordringar beviljas. Ett afslag skulle, s?som kvinnorna sj?lfva uttrycka det i sin skrifvelse, ?hos de kvinnliga posttj?nstem?nnen framkalla en djup f?rst?mning?. A. L?n. Utlandet. Allm?n r?str?tt ?t Norges kvinnor. S?v?l socialdemokraterna som det demokratiska arbe? tarepartiet och v?nstern ha nu p? sitt program upptagit fr?gan om allm?n kommunal och politisk r?str?tt f?r kvin- DAGNY 93 nor. Som afg?randet af den kommunala r?str?ttsfr?gan endast kr?fver enkel majoritet, kan man med all s?kerhet f?ruts?tta, att densamma med det f?rsta kommer att g? igenom. Annorlunda f?rh?ller det sig med den politiska r?str?tten, hvilken m?ste hafva tv? tredjedels majoritet f?r att g? igenom. H?r kommer utg?ngen att blifva beroende af h?gerpartiets st?llning till saken. Af s?rdeles stor vikt ?r d?rf?r att h?gerns kvinnor med allvar arbeta p? att vid valen ut?fva ett tryck i riktning till reformens genomf?rande genom att endast r?sta p? de kandidater, som ?ro f?r r?str?tts- reformen. Ju flere r?str?ttsv?nliga h?gerkandidater, ju st?rre m?jligheter f?r en snar l?sning af fr?gan. De danska kvinnorna och de kommunala valen. Med stor sp?nning motses i kvinnokretsar i Danmark offentligg?randet af kandidatlistorna f?r de kommunala valen. Man kan naturligtvis icke hoppas, att de uppst?llda kvinnliga kandidaternas antal skall st? i f?rh?llande till det stora antalet kvinnliga v?ljare. Men ? andra sidan kan det antagas, att h?nsyn har tagits till kvinnornas s? be- st?mdt framf?rda ?nskningar, och troligen kommer det att g? illa f?r de listor, hvilka icke upptagit n?got kvinnligt namn. N?gra rena kvinnolistor komma icke att uppst?llas af kvinnorna. Som vi tidigare varit i tillf?lle att meddela hafva kvinnorna funnit det b?sta och riktigaste s?ttet vara att sluta sig till de olika politiska partierna och p? denna v?g ut?fva inflytande p? uppst?llningen af kandidater. Ett intressant moment i valr?relsen ?r, att de konser? vativa, som hittills varit emot all kvinnlig r?str?tt, nu af fruktan f?r de socialdemokratiska kvinnornas r?ster ifrigt uppmana sina hustrur, systrar och d?ttrar att deltaga i valen. Kvinnor medlemmar af f?rlikningsn?mnder i arbetaretvister. Fr?gan om kvinnors r?tt till intr?de i f?rlikningsn?mn? der i arbetaretvister har samtidigt varit uppe till behand? ling i Frankrike och Belgien. I Frankrike afgjordes fr?gan i november f?rra ?ret genom senatens d? fattade beslut, att kvinnor, som fyllt 30 ?r och varit bosatta i tre ?rs tid inom kommunen, vore valbara till f?rlikningsn?mnder. Omedelbart efter fr?gans afg?rande' invaldes sekreteraren i linnes?mmerskornas fackf?rening, madame Jusselin. I Belgien behandlades fr?gan af deputeradekammaren sistlidne december. Med 26 ja mot 29 nej besl?ts, att kvinnor skulle erh?lla r?str?tt och valbarhet till f?rliknings? n?mnder p? samma villkor som m?n. Senaten har ?nnu icke uttalat sig. Arbets- och industriministern, M. Hubert, st?ller sig ?nnu s? l?nge afvisande mot saken, hvilket be? tyder mycket f?r senatens st?llning till fr?gan, men man h?ller icke f?r otroligt, att M. Hubert efter ett l?ngre ?fverv?gande kommer att ?ndra ?sikt. Det ?r att hoppas, att senaten vid afg?randet fattar samma beslut som den franska. Den internationella r?str?ttskongressen i London. F?rberedelserna f?r kongressen i London den 26 april ? 1 maj p?g? redan med stor ifver. Mottagningskommit? t?n har mottagit m?nga erbjudanden af inkvartering under kongre-ssveckan och uppmanar d?rf?r blifvande deltagare att anm?la sig fortast m?jligt. Den erbjudna g?stfriheten utstr?ckes ?fven till veckan efter kongressen, d? flera fa? miljer helt ?lskv?rdt st?lla sina landst?llen till sina g?sters f?rfogande, ett lockande erbjudande, ty som bekant ?r maj m?nad i England en h?rlig tid. Oxford och Cambridge r?str?ttsf?reningar hafva in? bjudit de delegerade till ett bes?k, hvilket man t?nkt skulle ?ga rum f?rsta maj. Ett bes?k i Hampton Court Palace med dess vackra tr?dg?rdsanl?ggningar och stor? artade tafvelsamling ?r ?fven p?t?nkt. Tillf?lle kommer att beredas socialt intresserade att bese olika institutioner och inr?ttningar. St?llen af in? tresse i Londons n?rhet skola bes?kas, en officiell middag och en st?rre mottagning anordnas. I Albert Hall kom? mer ett massm?te att ?ga rum. F?reningsm?tena anordnas i St. James Hall, som kommer att dekoreras med ban?r och flaggor, som buros i junidemonstrationerna. Kvinnliga bibliotekarier i Tyskland. Fr?gan om fackm?ssig utbildning f?r kvinnliga biblio? tekarier ?r f?r n?rvarande en br?nnande fr?ga f?r de med biblioteksarbete sysselsatta kvinnorna i Tyskland. Hitintills hafva de kvinnliga bibliotekarierna hufvudsakligen utbildats p? rent praktisk v?g. N?gra vetenskapliga och en del st?rre offentliga bibliotek ha f?r detta ?ndam?l mottagit kvinnliga volont?rer, i regel dock utan att utsikter funnos f?r dem att sedermera blifva anst?llda vid dessa inr?tt? ningar. I Bremen, Hamburg, Elberfeld, Frankfurt a. M. och i flere andra st?der utbildas p? detta s?tt kvinnliga bibliotekarier. P? senare tider ha emellertid tv?nne utbildningsan- anstalter f?r kvinnliga bibliotekarier inr?ttats och f?r an? st?llning vid bibliotek fordras numera f?r det mesta, f?r? utom den praktiska l?rotiden, afg?ngsbetyg fr?n en af de ofvan n?mnda utbildningsanstalterna. Tanken p? en tre? ?rig l?rokurs, hvars sista ?r skulle upptagas af praktisk utbildning, har framkastats. Pr?fning f?r intr?de och en sorts afg?ngsexamen skulle blifva obligatoriska. ?fven syssels?tter man sig med fr?gan ifall tv?nne skilda kurser borde anordnas, den ena som f?rberedelse f?r anst?llning i folkbiblioteken, den andra f?r best?llning vid vetenskap? liga bibliotek. ?fven dryftas fr?gan i fall det praktiska l?ro?ret b?r f?reg? eller efterf?lja den teoretiska kursen. Gl?djande nog tyckas kvinnliga bibliotekarier alltmera b?rja anv?ndas i Tyskland, ehuru ?nnu s? l?nge antalet platss?kande ?fverstiger antalet platser, d?r de kunna blifva anst?llda. V?ra ?rade l?sare uppmanas v?rdsamt att s?rskildt nu i b?rjan af det nya ?ret ifrigt verka f?r DAGNYS spridning genom v?rfvande af nya prenumeranter. 94 DAGNY Fredrika Bremer. Hennes lefnad ber?ttad f?r svenska folket af Carl Kastman. (Norstedt & S?ners f?rlag.) F?religgande biografi, som ing?r i den f?rtj?nstfulla serien "Svenskt folkbibliotek" ?r ett nytt utslag af str?fvandet att g?ra de breda lagren af svenska folket n?r? mare bekanta med de stora svenska namnen ? ett str?f- vande som ?r all heder v?rdt. Olavus Petri och Lauren? tius Andre?, Jesper Svedberg, Hakvin Spegel, Karl von Linn? och Louis de Geer hafva f?rut tecknats, storm?n p? olika omr?den och representanter f?r vidt skilda skeden af svenskt kulturlif. Att d?ma af det h?fte som nu ?gnats ?t Fredrika Bremer ?r f?rfattaren s?rskildt m?n om kul? turbilden; han har ?gnat en tredjedel af biografien ?t den i detta afseende s? gifvande skildringen af Fredrika Bre? mers barndom och ungdom, innan hon upptr?dde som f?rfattarinna. Populariseringen har emellertid sina v?dor i all syn? nerhet d? den framtr?der s? tydligt understruken som h?r. I sin r?dsla att n?got fr?mmande ord skall blifva of?r- st?dt ?dslar f?rfattaren med f?rklarande noter. Och ej nog h?rmed, hans s?tt att citera blir till f?ljd af hans purism beklagligt vilseledande, d? han midt i citatet ?fver- s?tter ett ofta o?fvers?ttligt importeradt ord. ?Min blick tr?ngde djupt ned i det m?nskliga lifvets nattliga hemlig- hetsfullheter" ? ett s?dant citat ger f?rvr?ngda begrepp om Fredrika Bremers stil, och det hj?lper ej att "mysterier" ?r tillfogadt inom parentes. Dock, detta ?r ju saker af underordnad vikt. Far? ligare ?r den frestelse som ligger n?ra till hands vid en biografi att skematisera bilden i en viss riktning. Morten- sens teckning af Fredrika Bremer i Heimdalls folkskrifts- serie har s?lunda med all sin liffullhet f?tt n?got skeft genom att s? godt som uteslutande betona ett drag, h?pnes f?rk?rlek f?r det ogifta st?ndet. F?religgande biografi anl?gger en annan synpunkt. F?rfattaren s?ger att Fre? drika Bremer "beredt sig rum bland dem, som b?ra med tacksamhet kommas ih?g af sitt folk" icke d?rigenom att hon var ett utm?rkt snille utan d?rigenom att hon ih?rdigt str?fvade till det stora m?let att verka till medm?nniskornas gagn. Med denna utg?ngspunkt har hufvudintressef blifvit Fredrika Bremers utveckling till en allt mer omfattande filan? tropisk och social verksamhet, och hennes litter?ra bety? delse har allt f?r mycket skjutits ?t sidan. Det var dock med sin penna hon vann sitt stora inflytande och om ?n f?rfattarinnan Fredrika Bremer aldrig blef hvad hon kunnat blifva och skapat blott ett f?tal verk af best?ende v?rde, s? ?r det dock skildringskonsten i dessa som framf?r allt gifvit klang ?t hennes namn. Man m?ste vara ber?ttaren tacksam f?r att han i sam? manhang med betonandet af Fredrika Bremers str?fvan att h?ja kvinnans st?llning ?gnat en efterskrift ?t det f?r? bund, som b?r hennes namn och verkar i samma syfte. Om ?n framst?llningen v?l mycket tynges af paragraf f?r paragraf meddelade stadgar (bl. a. f?r en gren af f?r? bundets verksamhet, hvilken aldrig tog fart och f?r ?tskil? liga ?r sedan upph?rt), ?r det dock att hoppas, att den sakrika redog?relsen f?r hvad f?rbundet utr?ttat och f?r n?gra af dess ledande personligheter, skall sprida intresset f?r detsamma i de vida kretsar, som biografien med all s?kerhet skall n?. N?got egendomligt formulerad f?re? faller dock den ?nskan, som f?rfattaren till slut uttalar, att den svenska kvinnan genom f?rbundets verksamhet m?tte blifva ?mer och mer skickad att f?rst och fr?mst fylla sin upp? gift som maka och mor". F?r s? vidt den kvinnans h?gre utveckling i sedligt och intellektuellt atseende, f?r hvilken Fredrika-Bremer-f?rbundet str?fvar att mer och mer undanr?dja hindren, m?ste komma hennes verksamhet p? alla omr?den till godo, s? arbetar f?rbundet f?r visso f?r kvinnan som maka och mor. Och f?r s? vidt ett r?ttvisare ordnande af egendomsf?rh?llandena makar emel? lan, upph?fvandet af mannens m?lsmanskap, f?rv?rfvandet af politisk r?str?tt m?ste verka h?jande p? kvinnans st?ll? ning i hemmet, s? arbetar f?rbundet f?r visso f?r kvinnan som maka och mor. Men det ligger i sakens egen natur, att f?rbundets dagliga verksamhet genom sin byr?, plats? f?rmedling, utredning af l?nef?rh?llanden m. m. dylikt f?retr?desvis kommer de ogifta sj?lff?rs?rjande kvinnorna (som h?r i landet utg?ra en icke ov?sentlig minoritet) till godo. Sigrid Leijonhufvud. Kvinnliga/ resestipendier. Stockholms Dagblad har till ans?kan lediga anslagit tv?nne kvinnliga utrikes resestipendier, hvartdera ? 800 kr. Planen f?r stipendierna har uppgjorts s?lunda: Stipendiet nummer 1 kommer att tilldelas s?kande, som vill studera kvinnlig yrkesinspektion och kvinnlig polistj?nstg?ring i n?got af de l?nder, d?r s?dana ?ro inf?rda. Stipendiet nummer 2 skall komma att ansl?s ?t den, som styrker sig vara b?st kvalificerad att studera kvinnans st?llning och verksamhet, ut?t s?v?l som i hemmet, i n?got af de stora kulturl?nderna. Ans?kningstiden till b?da stipendierna utg?r den 10 n?sta mars och stipendiaterna utses vid sammantr?de med stipendien?mnden den 15 i samma m?nad. N?mnden ut- g?res af tre representanter f?r Stockholms Dagblads redak? tion och tv? utomst?ende sakkunniga, n?mligen fil. kand. fr?ken Axianne Thorstenson, Fredrika-Bremer-f?rbundets byr?f?rest?ndarinna, samt skriftst?llarinnan fr?ken Gerda Meyerson. Ans?kningar ins?ndas under adress: Stipendie? n?mnden, Stockholms Dagblads Redaktion. DAGNY 95 Jeanne d?Arc ? en kvinnlig riddare. Af Sigrid Pl?ten. III. Under sm?strider med v?xlande vapenlycka hade Jeanne d?Arc med ett af henne sj?lf uppsatt kom? pani sm?ningom kommit till staden Compi?gne, be? l?grad af ?bourgignonerna? Det var j?mt ett ?r sedan hon utm?rkt sig framf?r Orl?ans, och hennes inre r?ster upprepade nu st?ndigt, att hon inom kort skulle blifva f?ngen. P? hennes b?n att f? veta n?r, fick hon intet svar, och d? hon b?nf?ll att ?t? minstone f? en hastig d?d, s? fort hon blefve tagen, svarades endast, att i det fallet finge hon l?ta sig n?ja med Ouds vilja. En vacker majmorgon gjorde man ett utfall fr?n staden, och Jeanne, som hade den m?nskliga svag? heten att ?lska praktfulla dr?kter, lyste i spetsen f?r den lilla skaran i en vapenrock af eldr?d guldbrokad. Sk?rmytslingen blef hetare ?n man v?ntat, fienden h?ll st?nd, och snart voro konungens m?n stadda i hufvudl?s flykt. Endast Jeanne v?rjde sig tapper med en liten handfull af sitt personliga garde. Jeannes stora huggv?rja gaf blixt p? blixt, d?r hon i modigt sj?lff?rsvar f?r sista g?ngen svingade den. Men det var en oj?mn kamp med en mot sex, och till r?ga p? olyckan hade vindbryggan till staden blifvit uppdragen af fruktan f?r de nu fr?n flera h?ll anstormande fienderna. Jehanne la Pucelle var forlorad. Hon rycktes fr?n h?sten och m?ste med d?den i hj?rtat ge sig f?ngen ?t engelsm?nnens v?n? ner. Fr?n stadens murar hade man kallblodigt ?sett detta tragiska sk?despel utan att v?ga minsta f?rs?k till unds?ttning. Ej underligt, om det talet gick ut bland folket, att Frankrikes r?ddarinna blifvit f?rr?dd af stadens kommendant, s? mycket mera som hon sj?lf kort f?rut med sorgsen betoning yttrat: ?Jag fruktar intet utom f?rr?deriet?. * * * Som en stark och s?llsam v?fnad af dr?m och handling, h?r och d?r med lidandets m?rka inslag, hade Jeanne d'Arcs lif hittills tett sig. Redan i sv?? righeten att bringa dr?mlifvet i harmoni med verk? ligheten, redan i handlingslusten midt under idel ii?mmande hinder, ja, i sj?lfva handlingen, s? f?ga motsvarande den dr?mda, l?g ett mer eller mindre medvetet lidande. Nu i f?ngenskapen blir lidandet ?fverhandtagande, tills det kulminerar i martyriet. Som krigsf?nge, ?n mer som en statsf?nge af stort pris, f?rdes Jeanne d?Arc fr?n f?ngelse till f?ngelse. Ingenst?des ans?gs hon i s?kerhet f?r hennes m?nga och m?ktiga v?nner. Men hon behandlades i b?rjan v?l. Det vill p? medeltidens spr?k s?ga, att hon icke blef fastsmidd i st?ende st?llning i en tr?ng j?rnbur. M?h?nda dock ? ty en dylik bur fanns verkligen i ett af de f?ngelser hon begagnat, och det ?r icke uteslutet att hon n?gon tid f?rvarats d?ri. Det vill s?ga, att hon, som ?lskat det fria lif vet p? h?stryggen, nu med bojor om h?nder och f?tter fick sitta m?nad efter m?nad overksam med sitt brinnande unga hj?rta i ett af dessa medeltids- f?ngelser, som komma en att rysa vid en enda blick ditin. Men hon fick ?nnu mottaga bes?k af ?tskil? liga s? v?l kvinnor som m?n, och p? vissa orter vill det synas, som om man vallf?rdat i massvis f?r att en g?ng f? sk?da denna m?rkliga Jungfru, som s? satt sinnena i brand fr?n s?der till norr. Icke fann hon sig med undergifvenhet i sitt ?de. Tv? g?nger f?rs?kte hon fly, den ena g?ngen med ett d?dsf?raktande hopp fr?n en hisnande h?jd. Den g?ngen handlade hon tv?rt emot de inre r?sterna, som st?dse manade henne till t?lamod, och hon bars in afsvimmad som en vingbruten ?rn samt l?g flera dagar sjuk. Efter den dagen bar hon sina bojor som ett r?ttvist straff f?r sin olydnad. Omedelbart efter hennes f?ngslande hade univer? sitetet i det lojalt engelska Paris beg?rt hennes ute? l?mnande f?r att st?llas inf?r r?tta s?som besatt af dj?fvulen, s?som k?tterska och s?som trollpacka. Och efter flera underhandlingar med de ?bourgignoner?, hennes trol?sa landsm?n, som tagit henne till f?nga, k?ptes hon af engelsm?nnen f?r en summa af tio? tusen guldfrancs, priset f?r en furstlig f?nge, och f?rdes till Rouen. S? l?nge hon ?nnu varit bland landsm?n, hade det funnits n?got hopp f?r henne. Sj?lf tyckes hon ha v?ntat befrielse genom ett under. Men ur de h?nder som nu h?llo henne i sitt of?r? sonliga grepp, skulle hon aldrig slippa lefvande. I Rouen lade man till yttermera visso en j?rnkedja om lifvet p? henne, medelst hvilken hon natt och dag h?lls fastl?st vid en grof bj?lke. Och dygnet om bevakades hon h?r af fem engelska knektar af r?aste slag, hvilka oupph?rligt med mustiga kvick? heter och h?rresande hotelser l?to ?h?xan? umg?lla det afbr?ck hon v?llat deras landsm?n. Den man, som inlagt st?rsta nit och f?rtj?nst vid k?pets afslu- tande, var Pierre Cauchon, biskop af Beauvais, ett namn som honom till ev?rdlig skam blifvit od?d- liggjordt i samband med den m?rkliga r?tteg?ng han nu satte i scen. I n?ra tio m?nader redan hade den olyckliga burit sina bojor, innan de vidlyftiga f?r? beredelserna, trots allt p?skyndande, voro s? l?ngt framskridna att f?rh?ret kunde b?rjas. Hvad hade Jeannes v?nner, hvad hade hennes n?dige kung under denna l?nga tid tagit f?r m?tt 96 DAGNY och steg till hennes befrielse? H?rom tiger historien. Men den antecknar ett bref, afs?ndt till konungen strax efter Jungfruns tillf?ngatagande, af en honom tillgifven prelat, hvari denne allvarligt uppmanar ho? nom att hvarken hafva m?da eller penningar osparda f?r att till hvarje pris utl?sa henne ? ?f?r att icke ?draga sig den outpl?nliga skammen af en tadel? v?rd otacksamhet.? Denna skamfl?ck vidl?der allt? j?mt Karl den sjundes af Valois namn. Folket, som i sin dyrkan st?llde Jungfrun af Orleans n?st efter den heliga Jungfrun, bad i kyrkorna f?rb?ner f?r la Pucelle, och s?kert ha hennes v?nner bland krigs? kamraterna med vanm?ktig harm f?ljt hennes ?de. Ensam midtibland d?dsfiender, bibeh?ll den of?r? skr?ckta unga kvinnan dock l?nge sitt k?cka mod, n?got hvarom hennes svar i de f?rsta f?rh?ren vittna. Den h?ga domstol, inf?r hvilken hon st?lldes, kunde eljest kommit ?fven en man att blekna. Redan vid dess f?rsta sammantr?de hade ett fyrtiotal impone? rande kyrkans m?n samt l?rde teologie och juris doktorer infunnit sig, under presidium af biskopen af Beauvais j?mte vice inkvisitorn. Detta antal ?ka? des sedermera till sextio. Och inf?r denna samling af la Sorbonnes b?sta manliga vett skulle nu en ensam, ol?rd ung flicka ? m?rk v?l, utan advokat och utan vittnen ? svara f?r sig sj?lf och sina g?rningar. L?gg d?rtill, att i hela denna f?rsamling icke satt en enda, som icke af olika bevekelsegrunder p? ett eklatant s?tt ?nskade se henne f?lld, att hvarje fr?ga var en spetsfundig snara samt att ?t hvarje svar gafs en illvillig tydning. Det f?rv?nansv?rda under s?dana omst?ndigheter ?r, icke att domen utf?ll s?, som den gjorde, men att de h?gl?rde herrarna be- h?fde s? l?ng tid att besl? den naiva bondflickan med n?got ondt. P? domarens allra f?rsta uppmaning till henne att sv?rja, att omtala allt, svarade hon med en be? st?md v?gran utan att darra f?r de hatfulla blickar som fr?n alla h?ll tycktes vilja genomborra den uppstudsiga. Om sitt eget privata lif kunde hon v?l lofva att omtala allt, men helgonen till?to henne icke att yppa hvad hon ensamt anf?rtrott ?t sin konung. ?fverflyglad med fr?gor, var det hon, f?ngen i sina bojor, som m?ste kalla r?tten till ordningen genom sin lugnt ironiska beg?ran, att de gode her? rarna m?tte tala en i s?nder, p? det hon skulle kunna uppfatta enhvars mening i det allm?nna korsf?rh?ret. S?llan har v?rlden sett maken till olaglig r?tteg?ng. Ocks? blef den af en samtida ansedd jurist, stadd p? genomresa i Rouen, f?rklarad af noll och intet v?rde. Bland de grunder han anf?r, p?pekar han orimligheten af att l?ta ?en kvinna, som ?r en okunnig flicka, utan bitr?de ensam svara s? m?nga magistrar och s? m?nga h?gl?rde doktorer i s? all? varliga fr?gor, synnerligen r?rande hennes uppen? barelser.? Hvad som ?r synnerligen i?gonenfallande ?r den stora sak de l?rde herrarna fr?n f?rsta stund g?ra af Jungfruns kortklippta h?r och hennes vana att b?ra manlig kl?dedr?kt. G?ng p? g?ng ?terkomma de till denna d?dssynd, hvilken i deras ?gon ensam f?r sig varit tillr?cklig f?r att f?lla henne. Jeanne, som p? goda grunder bar denna mansdr?kt, v?grade st?ndaktigt att afl?gga den under f?rev?ndning att p? gudomlig befallning ha ikl?dt sig den. P? f?re? br?elsen att ha gjort mannag?rning, ?fvergifvande sin kvinnog?rning, gaf hon det f?rnuftiga svaret: ?hvad kvinnog?rningen ang?r finns det alltid till? r?ckligt m?nga andra kvinnor att utf?ra den.? Hon f?rsm?dde att till?gga, men det fanns inga m?n att utf?ra den mannag?rning jag gjort! Brydsamma fr?gor kringgick hon ofta skickligt med svar som dessa: ?vill ni f?rh?ra mig som vittne emot mig sj?lf?? ? ?h?rp? skall jag svara en annan g?ng? ? ?detta f?r ni icke ur mig den h?r g?ngen. Jag har icke gl?mt hvad man s?ger till sm?barnen, att ofta ha m?nniskor blifvit h?ngda, d?rf?r att de sagt sanningen.? Och p? ideligen ?terkommande fr?gor ang?ende helgonens kl?der, r?ster, spr?k etc.: ?det har jag en g?ng svarat p?; om ni l?ser b?ttre efter i er bok skall ni finna det,? eller helt kort: ?detta har jag redan svarat p?;? och: ?jag anh?ller att icke pl?gas med s? m?nga fr?gor.? Vid en s?rdeles sn?rjande fr?ga: ?jag s?ger icke mera, och om jag ?n s?ge elden, skulle jag icke s?ga er annat ?n hvad jag sagt, icke heller handla annorlunda.? Den samvetsgranne skrif- vare, som f?rde protokollet, har h?r icke kunnat af- h?lla sig fr?n att i originalets marginal g?ra utropet: ?Superba responsio!? Dessa tv? ord tillika med en anm?rkning af en icke alldeles samvetsl?s bisittare vid en af de fr?gor, som gingo ut p? lif och d?d, att denna fr?ga vore af den art, att f?ngen icke var skyldig besvara den ? ?ro de enda tecken till m?nsk? lig medk?nsla bland hela denna samling af r?tt? visans (!) handhafvare. Om man icke d?rtill f?r r?kna en engelsk riddares ofrivilliga utrop: ?san? nerligen detta ?r en pr?ktig kvinna. Hvarf?r ?r hon icke engelska!? ? Detta en tillf?llig ?h?rares utbrott f?ranleddes af Jeannes lifliga svar p? fr?gan, om hon n?gonsin varit med vid n?got tillf?lle, d?r engels? m?n dr?ptes: ?vid Oud om jag varit med? Hvad ni uttrycker er mildt! Men hvarf?r l?mnade de ocks? icke Frankrike och ?terv?nde till sitt hem? land!? D? hon vid ett tillf?lle varit allvarsamt sjuk i f?ngelset, s?som man trodde af f?rgiftning, passade domarna p? att f?ra henne, ?nnu matt och svag, till tortyrkammaren f?r att med hotelsen om tortyr afpressa henne ?nskade bek?nnelser. Men hennes of?rf?rade sinnelag f?rnekade sig icke ens nu vid anblicken af alla dessa f?rf?rliga redskap och af b?deln, som stod redo att anv?nda dem. ?Sanner? ligen, om ni ?n l?te s?nderslita mina lemmar, s? att sj?len l?mnade kroppen, skulle jag icke omtala mera, och om jag yppade n?got, skulle jag alltid efter?t l DAGNY 97 s?ga, att ni med v?ld framtvingat det.? Domarna ins?go h?rvid det fruktl?sa i att s?ka betvinga en s? or?dd ande. Men under 25 dagar undergick hon en knappast mindre tortyr, pl?gan af femton 3 ? 4 timmars l?nga f?rh?r, och under hela denna tid ne? kade man den fromma unga flickan religionens tr?st och den ?tr?dda f?rm?nen att f? g? till skrift. Med en k?ttare har kyrkan intet f?rbarmande. (Forts, i n?sta nummer.) Husmoderskurser i Stockholm efter amerikanskt m?nster. om ett betydelsefullt led i det amerikanska folkbild? ningsarbetet har redan l?nge ing?tt husmoderskurser. Vid de ber?mda ofta omtalade stora sommarkurserna i Chata- que ha f?rekommit demonstrationer i huslig ekonomi inf?r auditorier p? tusentals personer. I Amerika ing?r numera matlagning i begreppet om allm?nbildning. ?fven i v?rt grannland Danmark har man i r?tt stor utstr?ckning v?ndt sig till husm?drarna, inte blott till hemmens blifvande, men ocks? till dess nuvarande v?rdarinnor. Likas? i England, och ?fven p? svenska landsbygden har banbry- tarinnan p? omr?det, fr?ken Lagerstedt, s?kt n? inte bara d?ttrarna utan ocks? deras m?drar. V?r svenska skolk?ksl?rarinnors Stockholmsafdelning har sedan n?gon tid umg?tts med planer att i hufvudstaden f?lja exemplet fr?n nyssn?mnda l?nder. En komit? till? sattes och en f?rsta b?rjan har gjorts vid ett f?r? ?ldram?te utlyst i Klara folkskola. Inf?r en talrik sam? ling m?tesdeltagare h?ll d?rvid fr?ken Kerstin Hesselgren ett ledningsf?redrag om maten och de dyra tiderna. Fr?ken Hansson, f?rest?ndarinna f?r Atheneum gaf d?refter prof p? den demonstrationsundervisning, man sedermera ?m? nade bjuda. Inf?r allm?nhetens ?gon tillagades br?d och kroppkakor, som vederb?rligen och med st?rsta intresse afprofvades i den m?n ?sk?dningsmaterialet r?ckte till. Sj?lfva kurserna hafva nu tagit sin b?rjan i H?gre l?rarinneseminariets hush?llsskola. Anslutningen har varit s? stor ?? inte mindre ?n 129 anm?lningar ? att tv? kurser samtidigt skola p?g? i seminariets hush?llsskola, en i Atheneum, en i Matteus och en i Katarina folkskola. I parentes b?r kanske p?pekas, att dessa demonstra- tionskurser n?rmast ?ro afsedda f?r s?dana kursdeltagare, som icke ?ro alldeles obevandrade i den viktiga konsten att laga mat. Praktiska kurser skola senare anordnas och af dessa gratiskurser p? S?der och i Johannes f?rsamling. Vid dylika f?r hvarje kursdeltagare laga en middag f?r 2 ? 3 personer och efter slutadt v?rf taga den med sig hem. Vid de icke afgiftsfria kurserna (priset blir 3 kr. f?r 12 lektioner) f? deltagarna p? st?llet ?ta sin middag. De- monstrationskurserna kosta, som f?rut n?mnts, 2 kr. f?r 10 lektioner. I samband med de nya kurserna kan n?mnas v?ra skolk?ksl?rarinnors allra nyaste ?nskningsm?l, som heter hemkonsulenter. Konsulenter finnas som bekant p? de flesta manliga verksamhetsomr?den, hvarf?r skulle inte ocks? kvinnorna ha s?dana i denna betydelsefulla verksam? het. S?dana konsulenter ?ro h?gst af n?den. Det har t. ex. visat sig, att m?nga barn inte kunna tillgodog?ra sig sin skolk?ksundervisning, d?rf?r att i hemmen saknats de en? klaste och n?dv?ndigaste redskap f?r matlagning. Fr?n allm?nheten. ?Den ?kta k?rleken.? Till K J. Starkt intresserad af, f?r att icke s?ga i, den ?kta k?r? leken ? ordet taget i dess verkliga bem?rkelse: den ?kten? skapliga k?rleken ? b?rjade jag under riktig sp?nning genom? l?sningen af Eder artikel i Dagnys f?rra nummer. Huru h?de icke mitt hj?rta klappat vid l?sningen af Per Hallstr?ms Alkestis! Denna underbara legenddram, som fr?n en l?s- lig tids sliddriga k?rleksid?er f?rt mig tillbaka, icke till den l?ttsinniga antiken, utan snarare till en senare tids sun? dare principer, till en Lutherdomens ?ktenskapstyp med h?ngifna, plikttrogna kvinnor utan sj?lfh?fdelse. Jag v?n? tade, att i Eder artikel f? en v?l beh?flig till?mpning p? v?r tids f?rh?llanden. Men hvad finner jag? Ni liksom klandrar Admetos f?r att han lefver ?viddernas fria och kraftsp?nnande lif?, fast?n gift. Har Ni d? t?nkt p?, hvem som skulle sk?ta ?h?rjningst?gen?, om mannen, liksom hustrun, hade sin, som Ni kallar det, ?v?sentliga? tillvaro hemma? Ni an? m?rker p?, att Herakles icke fr?gade Alkestis, om hon ville ?terv?nda till Admetos Skall man d? fr?ga en hustru, om hon vill vara n?r sin man. Ni uttalar er f?rklenligt om sp?nad och barnuppfostran och hustrubestyr. Och ni s?ger till sist: ?I Per Hallstr?ms poesi finns icke rum f?r l?ngtan efter o?ndlighet, efter evighet, efter vingar.? K?n? ner Ni d? icke skriftens ord, att ?i himlen tager icke man? nen hustru och gifves icke kvinna ?t mannen.? D?rf?r ?r det just den ?kta k?rlekens k?nnetecken, att den h?r jorden till. Och m?rk detta: Per Hallstr?ms bok ?r icke n?gon lofs?ng till guden med vingar utan till Hymen. Det ?r n?gonting annat, det. Ja, mig lurar Ni icke! Men jag beklagar den kvinn? liga ungdomen, som j?mt ?r utsatt f?r f?rf?relsen af l?ror om den f?rmenta r?tten att lefva sitt eget lif. D? deras enda lycka ligger i den lifsvisdoin, som fanns f?rborgad i de enkla ord, hvarmed en framst?ende, ung man utta? lade sin beundran f?r sin f?stm?: ?jag s?tter v?rde p? ?dmjukheten i hennes v?sen.? Med en b?n att Ni ville anv?nda Eder litter?ra talang- till att klarg?ra lifsv?gen, icke motsatsen, Eder Justina P. Notiser. Kvinnor i kommunens tj?nst. H?lsov?rdsn?mnden har till Stockholms stadsfullm?ktiges l?neregleringskommitt? yttrat sig ?fver hr Lindhagens motion om fastare tj?nste? st?llning och f?rb?ttrade l?ner f?r rit- och skrifbitr?den m. fl. i kommunens tj?nst. N?mnden p?pekar, att befatt- ningsinnehafvare, lydande under n?mnden af den kategori, som afses i motionen, redan nu i regel komma i ?tnju? tande af de f?rm?ner, som afses. N?mnden har dock intet emot att ge dessa f?rm?ner en fastare form. 98 DAGNY Betr?ffande l?nebeloppen anser n?mnden, att 1,500 kr. utg?r en l?mplig begynnelsel?n f?r fosterbarnsinspek- triser, sk?terskorna vid Finsenafdelningen vid S:t G?ran samt skrifbitr?den vid de st?rre sjukhusen. F?r ?fversk?- terskan vid n?mnda afdehiiiig samt en af fosterbarnsin- spektriserna f?resl?s 1,800 kr. och ?fven f?r assistenterna vid bostadsinspektionen. ?lderstill?gg f?r befattningar med en begynnelsel?n af 1,500 kr. f?resl?r n?mnden till tv? ? 150 kr. och f?r h?gre afl?nade tv? ? 200 kr. En se? mester af tre veckor f?resl?s samt en pensions?lder f?r kvinnliga befattningsinnehafvare af 60 ?r och en tj?nstetid af 30 ?r. L?rarinnors pensionering. K. M:t har dels med- gifvit, att pensionsinr?ttningen f?r l?rarinnor vid Sveriges h?gre skolor f?r kvinnlig ungdom m? f?r 1909 ?tnjuta bidrag af 60 kronor f?r en hvar af 387 nuvarande l?ra? rinnor med tillsamman 23,220 kr. dels ock f?rklarat hinder icke m?ta f?r att en och hvar af pensionsinr?ttningens del?gare, som f?r ?r 1909 ?r ber?ttigad till pension af minst 400 kr., m? f?r samma ?r ?tnjuta ett till?gg till pensionen ? s?dant belopp, att hela pensionen f?r ?r 1909 utg?r 450 kr. Kvinnligt folkskoleseminarium i G?teborg. Styrelsen f?r Aktiebolaget Sigrid Rudebecks skola i G?teborg har till domkapitlet d?rst?des ingifvit till konungen st?lld an? s?kan om r?ttighet att ? under den kontroll k. m:t kan finna n?digt f?reskrifva ? vid sitt tillt?nkta folkskolel?ra- rinneseminarium f? anst?lla afg?ngspr?fning, genom hvars afl?ggande kompetens vinnes att s?ka och erh?lla anst?ll? ning vid rikets folkskolor i likst?llighet med fr?n statens semi? narier utexaminerade l?rarinnor. Styrelsens afsikt ?r, att seminariet skall meddela en undervisning, som fullt motsvarar den, som meddelas vid statens seminarier. F?rutom alla de l?ro- och ?fnings- ?mnen, som f?rekomma vid statens l?rarinneseminarier, skall seminariet p? sin arbetsordning s?som frivilliga ?m? nen upptaga engelska eller eventuellt tyska spr?ket samt huslig ekonomi. Dessutom vill seminariet anordna och leda s. k. fria studier f?r de l?rjungar i h?gsta afdelningen, som s?dant ?nska. Vid seminariet skall inr?ttas en ?fningsskola, till att b?rja med best?ende af en sm?skoleafdelning och en folk- skoleafdelning. D? emellertid s?rskild vikt b?r l?ggas vid den praktiska utbildningen, skall styrelsen s?ka bereda seminariets l?rjungar tillf?lle att ?ka sin praktiska utbild? ning genom auskultationer och bes?k i stadens folkskolor och andra l?roanstalter. 1 maj-blomman. Hittills ha ing?tt rekvisitioner ? 1,530,000 majblommor fr?n 139 lokalkommitt?er. Fr?n resterande 27 lokalkommitt?er v?ntar man best?llningar i de n?rmaste dagarna, d? rekvisitionerna m?ste ha g?tt in f?re den 1 mars. Riksf?rbundet f?r majblomman hoppas i ?r kunna f? ihop en summa af 200,000 kr. i kampen mot tuberkulosen. Meddelanden fr?n Svenska Hem j?mte Prislista n:r 1. Svenska Hem har nu uts?ndt sin f?rsta prislista f?r ?ret, hvilken skiljer sig fr?n de f?reg?ende genom att det be- redts plats f?r kortare artiklar i kooperativa fr?gor vid sidan af den ordinarie prislistan. Fr?ken Ina Alm?n l?m? nar i uppsatsen: "Hvarf?r vi arbeta f?r kooperationenH en kort sammanfattning af kooperationens id? och de genomgripande f?r?ndringar, som ett genomf?rdt realise? rande af densamma skulle inneb?ra f?r hela samh?llsut? vecklingen. "Ett samtal" b?r kunna verka ?fvertygande p? de f?r saken ljumt intresserade, och "Kvinnorna och utdelningen" ger ett exempel p?, att en stor utdelning icke uteslutande ?r hufvudsak f?r kooperat?rerna. "Asche- houg om kooperationen" och "Hur kooperationen kom till Danmark" ?ro tv?nne s?rdeles intressanta artiklar, och "Lifvet och den kooperativa verksamheten i en engelsk sm?stad" ger en inblick i huru omgestaltande den koope? rativa verksamheten ?r f?r samh?llslifvet. Den lilla bro? schyren afslutas med en f?rteckning ?fver Svenska Hems medlemmar. Svenska Hems Upplysningsn?mnd i Stockholm hade m?ndagen den 22 februari anordnat ett m?te, hvarvid fru E. Boheman talade ?fver ?Svenska Hems uppkomst och utveckling" och fr?ken A. B. Bergstrand om "Kooperatio? nens framg?ngar i utlandet". F?redraget illustrerades af skioptikonbilder. Stockholms F. K. P. R:s samh?llskurs. ?Den ogifta modern och hennes barns r?ttsliga st?llning" var ?mnet f?r sista veckans f?rel?sning, som h?lls af dr Gulli Petrini. Efter att hafva vidr?rt ?ktenskapslagstiftningen i Sverige ?fvergick talarinnan till en utredning af den ogifta mo? derns st?llning samt de o?kta barnens arfsf?rh?llanden. F?redraget slutade med en redog?relse f?r de senaste riks? dagsmotionerna, som v?ckts i dessa fr?gor, samt med ett uttalande af den f?rhoppningen, att dessa motioner m?tte leda till ?nskadt resultat och att reformerna snart m?tte b?rja. F?reningsmeddelanden. Fredrika-Bremer-F?rbundets Link?pingskrets af h?ll sitt ?rsm?te onsdagen den 17 februari i Link?ping. Ord? f?randen l?mnade d?rvid en redog?relse f?r kretsens verk? samhet, hvilken varit densamma som f?reg?ende ?r, att tv?nne aftnar i veckan samla unga arbetande flickor till arbete, s?ng, l?sning, etc. Arbetet med de unga har dock delvis m?st oml?ggas, emedan deras medel?lder betydligt s?nkts. Arbetet hade omfattats med stort intresse fr?n f?r? bunds- och kretsmedlemmars sida och med stor tacksamhet fr?n de ungas och deras f?r?ldrars. Inom f?reningen har utom ?rsm?tet ?nnu tv?nne m?? ten anordnats med inledningsf?redrag af ordf?randen. ?m? net vid det f?rsta af dessa m?ten var: "N?gra ord om fabriksarbeterskornas bostadsfr?ga" och f?r det senare: " Kolonitr?dg?rdar ?. Efter uppl?sandet af ?rsredog?relsen f?rr?ttades val. Den afg?ende styrelsen omvaldes, och utg?res den af: fr?ken Ada Arwedson, ordf., grefvinnan Anna Douglas, vice ordf., fru Ada Holmer, sekr., fr?ken Jenny Waller- stedt, kassaf?rvaltare, och fru Hedvig Karlsson. Dessutom nyvaldes friherrinnan Lotten Palmqvist och fru Maria Tollin. S?som ombud ?tervaldes fr?ken A. Arwedson och som ombudssuppleant fr?ken J. Wallerstedt. ?lfsborgsf?rbundet af F. K. P. R. konstituerades s?n? dagen den 14 febr. p? ett ombudsm?te ? ?xnereds hotell. Trollh?ttan, V?nersborg, Bor?s, Lilla Edet och ?xne- red voro representerade. Ulricehamn och ?kerstr?m ?mna med snaraste v?lja sina medlemmar af l?nskommitt?n. Till ordf?rande i f?rbundet valdes fr?ken Signe Wollter, Troll? h?ttan, till sekreterare fr?ken Ingrid Bergius, V?nersborg, och till kassaf?rvaltare fr?ken Ida Larsson, ?xnered. Riktningslinjerna f?r f?rbundets verksamhet diskutera? des och uppdrogos. Upplysningsverksamheten fick fr?msta platsen p? arbetsprogrammet. Ett fast beslut att ge allt hvad man kan af krafter, tid och pengar tycktes vara diskussionens ledande princip. Efter f?rhandlingarnas slut intogs gemensam middag. DAGNY 99 Fr?gor och svar. Hvar kan man prenumerera p? Dagny? I landets alla postanstalter och bokl?dor kan man best?lla huru m?nga ex. som helst. Skall man alltid prenumerera ? dessa st?llen? Ja, ifall man ?nskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid g?ra det. Hvad kostar Dagny i postanstalter och bokl?dor? Dagnys postprenumerations- och bokl?dspris ?r kr. 4:50 f?r Vn 2:50 f?r och 1:25 f?r 1/i ?r. Hvilka villkor erh?lla pren urne ra nisarn lare ? Dagny? Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erh?ller en pro? vision af kr. 1:? f?r hvarje hel?rs-, 50 ?re f?r hvarje half?rs- och 20 ?re f?r hvarje kvartalsprenumerant. Huru skall man f?rfara f?r denna provisions er- h?llande? Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, g?r man tillv?ga p? ett af f?ljande s?tt: 1) Antingen: Genom ins?ndandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen best?ller man det beh?fliga an? talet ex. (hur m?nga som helst, men alltid minst 5) direkt fr?n Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket s?nder alla best?llda ex. Samlaren har d? att ombes?rja utdelningen till de samlade prenume? ranterna. 2) Eller: Man prenumererar ? n?rmaste postkontor {ej annor? st?des) f?r de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, beg?r kvitto ? samtliga erlagda afgifter, tillst?ller oss detta kvitto, d? vi omg?ende pr postanvis? ning s?nder samlaren den stadgade provisionen. Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis l?sa Dagny? I st?dernas tidningskontor och cigarraff?rer samt hos Dag? nys kommission?rer i landsorten. Pris 10 ?re pr nummer. Alla skrifvelser r?rande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM. PLATSS?KANDE. (Platss?kande f? sina, annonser inf?rda i Dagny f?r half va priset eller 7X\