GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för svenska språket
SVENSKA NYORD 1985_2007
En studie av 53 svenska nyord (1985–2007) gällande användnings-
frekvens, ordförståelse och betydelseförändring.
Anna Palmblad
SPECIALARBETE, 15 POÄNG
Svenska språket, fördjupningskurs 2 (90_120 poäng)
Vårterminen 2008
Handledare: Sven-Göran Malmgren
Nyckelord: svenska nyord, ordförståelse, betydelseförändring.
Sammandrag
Detta är en studie av 53 svenska nyord 1985_2007. Jag har undersökt
användningsfrekvens, ordförståelse och betydelseförändringar hos dem.
De har excerperats ur Nyordsboken (2000) och ur nyordslistor i tid-
skriften Språkvård 2001_2007. Nyorden har sammanställts i ett fråge-
formulär som har besvarats av 66 informanter i olika åldrar och av olika
kön. För varje ord i frågeformuläret finns fyra frågor. De handlar om hur
ofta informanterna träffar på nyordet, om de använder det själva, om de
vet vad ordet betyder och om de med egna ord kan förklara betydelsen.
Jag har strävat efter att nyorden ska vara allmänspråkliga, aktuella och
etablerade.
Innan undersökningen har jag ställt upp hypoteser om användning och
ordförståelse. Jag tror nämligen att informanternas ålder, men inte deras
könstillhörighet påverkar resultaten i testet – att de yngre informanterna
både använder och förstår fler nyord än de äldre.
Undersökningens resultat visar att det inte finns någon större skillnad
i ordförståelse eller användning av nyord beroende på vilken könstill-
hörighet informanterna har. I några enstaka fall skiljer sig resultaten
dock åt, men det beror troligen på en kombination av köns- och ålders-
relaterade faktorer.
Det finns en tydlig skillnad mellan åldersgrupperna, men inte alls den
förväntade, det visar sig att de äldre informanterna både förstår och
använder nyorden mer än de yngsta. De som behärskar dem bäst och
använder dem mest är de två mellersta åldersgrupperna, men de vuxna
har gemensamt högre resultat än ungdomarna. Undantaget är de yngsta
nyorden som verkar användas och förstås något bättre av de yngsta in-
formanterna.
Några av nyorden har genomgått en semantisk omvandling och detta
studeras speciellt för att undersöka om betydelseförändringens process
korrelerar med ordförståelsen. De flesta har en metaforisk omvandlings-
process, vilket stämmer väl överens med resultaten i tidigare forskning.
Det finns också exempel på metonymi, implikation och analogi.
Resultaten visar tendens till att polysema omvandlingsprocesser förstås
bättre om man är lite äldre (ökad livserfarenhet gör det t.ex. lättare att
tolka metaforer). Nyord i analogi med utländska lånord däremot verkar
både användas och förstås bättre av de yngsta. Studiens exempel på be-
tydelseomvandlingar är dock så få att det inte går att dra en säker slut-
sats om det är den semantiska processen eller användningsfrekvensen
som är avgörande för resultaten i ordförståelsetestet.
Innehållsförteckning
1. Inledning.........................................................................................1
1.1. Syfte.........................................................................................1
1.1.1. Hypoteser ..........................................................................2
1.2. Nyordsbildning.........................................................................3
2. Tidigare forskning...........................................................................5
2.1. Ordförståelse ............................................................................5
2.2. Betydelseförändringar ..............................................................6
2.2.1. Allmänt .............................................................................7
2.2.2. Metaforer...........................................................................8
3. Material och metod .......................................................................11
3.1. Material..................................................................................11
3.2. Urvalskriterier för excerpering av nyord.................................11
3.3. Urvalsmetod för excerpering av nyord....................................12
3.4. Informanter ............................................................................14
3.5. Frågeformulärets utformning..................................................15
3.6. Bedömning av förståelse ........................................................16
3.7. Klassificering av semantisk förändring.......................................17
3.7.1. Metafor............................................................................17
3.7.2. Metonym.........................................................................18
3.7.3. Implikation ......................................................................19
3.7.4. Specialisering och generalisering.....................................20
3.7.5. Analogi............................................................................20
4. Redovisning och diskussion av resultat .........................................21
4.1. Användning av nyord .............................................................21
4.1.1. Hypotes 1 versus resultat .................................................23
4.1.2. Hypotes 2 versus resultat .................................................25
4.2. Ordförståelse ..........................................................................27
4.2.1. Hypotes 3 versus resultat .................................................29
4.2.2. Hypotes 4 versus resultat .................................................30
4.2.3. Hypotes 5 versus resultat .................................................31
4.3. Semantisk förändring .............................................................34
4.3.1. Semantisk process ...........................................................34
4.3.2. Användning och ordförståelse .........................................37
5. Sammanfattning ............................................................................39
Litteratur och material
Bilagor:
1. Förklaring av nyord i ämnesområden
2. Belägg i Språkbank och lexikon
3. Frågeformulär om nyordens användning och betydelse
4. Grundtabell användning av nyord för män i fyra åldersgrupper
5. Grundtabell användning av nyord för kvinnor i fyra åldersgrupper
6. Användning av nyord för kvinnor respektive män
7. Användning av nyord för fyra olika åldersgrupper
8. Användning av nyord i fem tidsperioder och fyra åldersgrupper
9. Ordförståelse
10. Användning och ordförståelse för nyord med semantisk förändring
11. Inledning
Något av det första man får lära sig som språkstuderande är att språket
är föränderligt. När man läser språkhistoria märks detta verkligen väl.
Men även under en människas liv förändras språket märkbart. Nya ord
bildas beroende på nya samhällsfenomen, ny teknik eller ny kultur.
Gamla ord förändras i sin betydelse och får en annorlunda användning.
Min nyfikenhet på ämnet nyord väcktes redan för ett par år sedan då
jag insåg att jag inte förstod den nya betydelsen av ordet äga. Sönerna
använde ordet på ett mycket underligt sätt. Man äger på något betyder,
om jag lyckades förstå det rätt, att man är strålande bra på just detta.
Man kan t.ex. äga på fotboll. Om man äger någon betyder det att man
lyckats övertrumfa en annan person i en diskussion eller i en retsam lek
genom snillrika förolämpningar. Om man äger betyder det att man
andligen dominerar på något område. Så efter att mitt ordförråd
aktualiserats, fick jag en högst personlig relation till nyord och
betydelseförändringar.
Denna uppsats handlar alltså om svenska nyord, deras användning
och betydelse. Eftersom det mig veterligen inte har gjorts någon större
undersökning inom detta ämne sedan Nyordsboken (NO) kom ut år
2000, innehållande svenska nyord mellan åren 1985 och 2000, känns det
som ett meningsfullt och lockande område att utforska.
1.1. Syfte
Uppsatsens syfte är att göra en undersökning av svenska nyord, hur
mycket de används, hur väl de förstås och hur betydelseförändringar hos
nyorden går till. Eftersom det inte finns så mycket tidigare forskning på
semantisk förändring hos nyord undersöks detta område mer utförligt i
uppsatsen.
Undersökningen omfattar svenska nyord 1985–2007, men det finns
exempel på några äldre nyord i undersökningen. I undersökningen kon-
2trolleras resultaten från ett frågeformulär (se bilaga 3) som 66 informan-
ter i olika åldrar har svarat på och ställs mot hypoteserna nedan.
Eftersom studien endast omfattar 66 personer och drygt 2 procent av
de registrerade nyorden under perioden bör den primärt ses som en
studie som visar tendenser. Det är helt enkelt inte praktiskt genomför-
bart med en större undersökning, antingen det gäller fler undersökta
nyord eller fler informanter för en uppsats i denna storlek.
Frågeformuläret med 53 nyord och tillhörande frågeställningar upptar
12 sidor och tar ungefär 40 minuter att besvara, vilket motsvarar en
lektionstimme.
1.1.1. Hypoteser
För att kunna jämföra undersökningens resultat med mina förväntningar
har jag ställt upp ett antal hypoteser. De utgår alla från en övergripande
föreställning jag har, baserad på en kombination av tidigare forsknings-
resultat och logisk slutledning. Jag tror nämligen att informanternas
ålder, men inte deras könstillhörighet, påverkar deras användning och
förståelse av nyord. Hypoteserna baseras på att de excerperade nyorden
är allmänspråkliga, aktuella och etablerade (se avsnitt 3.2). Med ”ny-
ord” i hypoteserna nedan avses de svenska nyord som ingår i undersök-
ningen. Det finns tre hypoteser om användning och tre om förståelse av
nyord.
Hypoteser om användning av nyord:
1. Det finns ingen skillnad i användning av nyord beroende på kön.
2. Det finns skillnader i användning av nyord beroende på ålder.
a. Yngre informanter träffar oftare på och använder generellt
fler nyord än äldre.
b. Äldre informanterna träffar på och använder ”äldre” nyord
oftare än ”yngre” nyord och vice versa.
Hypoteser om förståelse av nyord:
3. Förståelsen av nyord är god beroende på att de är allmänna,
aktuella och etablerade.
4. Det finns ingen skillnad i förståelse beroende på kön.
5. Det finns skillnader i förståelse beroende på ålder. Yngre
informanter förstår fler nyord än äldre.
31.2.  Nyordsbildning
Det finns olika sätt ordförrådet förändras på. Det kan bildas helt nya ord
beroende på nya behov i språkgemenskapen, orden kan lånas in från
andra språk (antingen direkt eller genom en översättning) och redan
existerande ord kan få en ny betydelse. Nyordsboken (NO 2000:11_16,
97) delar upp nybildningarna i fem huvudgrupper. Nedan förklaras de
fem huvudgrupperna kort i en lite modifierad form, med grupp 1_4
omfattande svenska ord och grupp 5 lånord. Nyord skapas inte sällan
genom en kombination av flera av de uppräknade tillkomstsätten och de
kan i praktiken stå under flera grupper. De kursiverade exemplen är
nyord från min studie.
Den första gruppen utgörs av sammansättningar av redan existerande
ord och är den vanligaste ordbildningstypen för nyord. I studien finns
det gott om exempel på detta med ord som betalkanal, bokstavsbarn,
bollhav, djurrättsaktivist, ekomjölk, etnomusik, genmanipulerad,
genusforskning, hedersvåld, hemsida, hetsäta, källsortera, lösgodis,
minnespinne, mp3-spelare, nätpoker, plastpappa och växthuseffekten.
Den andra gruppen illustrerar ett annat vanligt bildningssätt genom
kortformer och förkortningar. Ett enkelt sätt att skapa ett nyord är att
stryka ett av leden. Så har t.ex. inlineskridskor blivit inlines. I andra
typer har man tagit bort en del av ena ledet eller båda leden: europeisk
valuta > euro; ekologisk mjölk > ekomjölk; genetiskt manipulerad >
genmanipulerad. Såga i betydelsen ’förkasta’ är en förkortning av ett
längre uttryck (såga jäms med fotknölarna). Längre fraser kan också
förkortas genom att man använder enbart initialerna; Human
Immunodeficiency Virus > HIV/hiv; Severe Acute Respiratory Syndrome
> SARS/sars.
Den tredje gruppen innehåller redan existerande svenska ord som har
fått en ny betydelse eller ett nytt användningsområde, som t.ex.
bollplank och frossa. Det finns andra nyord som skulle kunna sorteras in
i denna grupp, men som tas upp i grupp 5 nedan då deras betydelse-
förändring beror av påverkan från andra språk.
Den fjärde gruppen omfattar nyord som bildas genom avledningar
med hjälp av ett suffix eller prefix. Verb kan t.ex. bildas genom att man
lägger till verbändelsen -a till ett inhemskt eller inlånat ord (chatta,
googla, messa eller mikra). I ett vardagligt språk märker man också en
ökad användning av kortavledningar. Det abstrakta substantivet flås har
bildats utan tillägg av någon ändelse från verbformen flåsa. Det finns ett
4helt nytt svenskt ord som också kan räknas som avledning och det är
ordet snippa, som är en feminin form av pojkarnas snopp. Snippa har en
avledningsändelse som fogas till ett redan befintligt ord med slut-
ändelsen -a. Men det finns också en sorts avljud i mitten (o > i) som
representerar en annars utdöd ordbildningsform.
Den femte och sista gruppen innehåller lånord, översättningslån och
betydelselån från andra språk och utgör en stor grupp bland nyorden.
Direktlån från engelskan finner vi i nyord som backpacker, chatt,
cheesecake, fantasy, huligan, inlines, mail, mp3, trafficking och quorn.
Från italienskan har vi lånat ciabatta och från tyskan deponi (Deponie).
Från danskan kommer curlingförälder och från japanska manga. Ibland
anpassas stavningen av lånord till svenska som i nörd (nerd), blogg
(blog) och mejl (mail). Översättningslån finner vi i hemsida (homepage)
och vinterkräksjukan (winter vomit disease). Vidare kan redan
existerande svenska ord få en ny betydelse eller användning genom
betydelselån från engelska, som t.ex. fallskärm (golden parachute), fet
(fat), ikon (icon), kalkon(film) (turkey), kult (cult), mus (mouse), suga
(suck) och äga frågan/problemet (own the problem).
52. Tidigare forskning
Tidigare forskning specifikt om svenska nyord i snäv mening är relativt
begränsad. Ålander (1999) är den som mest liknar denna uppsats under-
sökning vad gäller hur nyorden används och förstås. För att förenkla läs-
ningen har tidigare forskning nedan delats upp under två underrubriker.
Den första omfattar ordförståelse och den andra semantisk förändring.
I kapitel 3 tas fler resonemang och exempel upp från författarna inom
tidigare forskning, när metoden för utformningen av frågeformuläret
samt klassificeringar av semantiska förändringar diskuteras och definie-
ras.
2.1. Ordförståelse
Ålander (1999) har gjort en undersökning om användning och ordför-
ståelse av svenska nyord. Den gjordes året innan NO kom ut och
baserade sig på publicerade nyordslistor i tidskriften Språkvård
1987_1998. Resultaten visar låga värden för såväl förståelse som
användning av de 55 undersökta nyorden. I genomsnitt förstås nyorden
av var tredje informant och var femte informant använder dem själv.
Vidare visar det sig att nyord som har belägg i lexikonen NEO och
SAOL också förstås och används i större utsträckning än nyorden utan
belägg. Resultaten visar också att nyorden används lite både hos
informanter och i tidningstext genom en jämförelse med Språkbanken.
Användning och förståelse går ofta hand i hand, höga värden i det ena
motsvaras av höga värden i det andra. En iakttagelse är att låga värden
för användning och förståelse av nyord kan förklaras genom att de är
fackord medan nyord med höga värden ofta är modeord (populära ord).
En äldre undersökning om ordförståelse (som Ålander bygger på) är
Frick & Malmström (1976, nytryck 1983). Undersökningen handlar om
hur myndighets- och fackspråk förstås av allmänheten. Här presenteras
de 700 undersökta orden i en tillhörande mening (med kontext). För-
fattarna menar att det finns en rad praktiska viktiga ord som är svårför-
6stådda för svenska folket. Resultaten visar att i genomsnitt 10 procent av
dem som anser sig förstå ett ord har svarat fel (1983:15). De påpekar att
det inte enbart är andelen felaktiga svar som gör att man bör vara
försiktigt med att använda vissa ord när man talar till en bred publik.
Ordens farlighet, säger de, beror också på hur de brukar missuppfattas
och vilken effekt de vanliga feltolkningarna kan ha (Frick & Malmström
1983:21).
Cassirer (1977) gjorde en undersökning om ordförståelse i projektet
Svenskarna och deras ord för att se hur väl ord i framför allt läromedel
förstås av eleverna själva (inspirerad av bl.a. Frick & Malmströms
undersökning ovan). I detta projekt ingår sju separata undersökningar
om vardera ca 50 ord med olika författare under ett tidsspann av fem år
(1971_75). Under arbetets gång framkommer det hur avgörande testets
utformning blir för slutresultaten, både vad gäller kontextens och kanske
speciellt de vilseledande svarsalternativens svårighetsgrad (1977:67).
Det är inte heller alltid så att det finns en korrelation mellan ordets
svårighetsgrad och dess frekvens, längd eller eventuella inlåning från
annat språk, som man tidigare utgått från (1977:65_66). Cassirer menar
att en semantisk teori för vokabulärtest bör innefatta alla arter av
betydelsekomponenter (lingvistiska, stilistiska och psykologiska) då
allesammans har betydelse för ordförståelsen (1977:85).
En annan äldre undersökning om ordförståelse är Josephson (1982).
Undersökningen spinner vidare på temat ovan om vad som gör ord svår-
förståeliga och vilka testmetoder som ger vilka resultat. Den omfattar
153 ekonomiska, politiska och andra samhälleliga ord. Josephson vill
veta vad för egenskaper hos svåra ord som gör dem svårförståeliga.
Resultaten visar att ett ord inte har en bestämd svårighetsgrad, utan för-
ståelsen är beroende av andra faktorer som språksituation och kontext
(Josephson 1982:192). Mer om denna undersöknings resultat gällande
olika testmetoder finns under avsnitt 3.5 som handlar om fråge-
formulärets utformning.
2.2. Betydelseförändringar
När det gäller betydelseförändringar kan man studera både vad som
orsakar förändringen i språket och hur man kan klassificera dessa för-
ändringar rent språkligt. I denna uppsats har lexikal (icke-tillfällig)
semantisk förändring studerats baserade på språkliga fakta. Sterns studie
från 1931 (nytryck 1964) har varit och är än idag oerhört viktigt för
7många moderna forskare. De tidigare undersökningar som varit viktigast
för denna studie är Warren (1992) och Malmgren (2005).
2.2.1. Allmänt
Warrens undersökning (1992) omfattar lexikala betydelseförändringar i
det engelska språket. Warren utgår från en teoretisk ram med klassiska
arbeten som Paul (1920), Stern (1964) och Ullman (1962) och vidareut-
vecklar delar av dessa till en egen modell. Warrens undersökning om-
fattar betydelseförändringar hos 500 engelska ord som har excerperats
från två engelska ordböcker om nyord. Undersökningen visar att
metaforik är det vanligaste omvandlingssättet, följt av i fallande ordning
specialisering, implikation, analogi, metonymi och till sist en blandad
grupp kallad övriga (Warren 1992:126). Warrens teorier diskuteras mer
detaljerat i avsnitt 3.4.
Malmgren (2005) har gjort en undersökning som omfattar betydelse-
förändringar, främst genom lexikalisering, av 135 svenska nyord från
NO i de öppna ordklasserna. Malmgren har inspirerats av Warrens
arbete men sorterar bort gruppen analogi, eftersom det inte förekommer
med några belägg i det svenska materialet. Om betydelselån hade
placerats i kategorin analogi hade den blivit mycket större, omfattande
mer än 40 procent av betydelseförändringarna 1940_2000. I stället delas
betydelselån upp i andra typer, eftersom svenskspråkiga troligtvis upp-
fattar det som om förändringsprocessen har ägt rum på svenska.
Malmgren påpekar att gruppen specialisering är stor i den engelska men
obetydlig i den svenska undersökningen; troligen beror detta på att
många av specialiseringarna är av fackspråklig karaktär i Warrens
studie. Han efterlyser också gruppen generalisering i Warrens kategori-
sering och föreslår att den eventuellt skulle kunna ligga som en under-
grupp till metaforer (Malmgren 2005:31_36). Resultaten i Malmgrens
undersökning visar att fördelningen är: metafor (81), metonym (17),
specialisering (5), implikation (3) och övriga (29) (2005:36).
Några andra svenska arbeten om betydelseförändringar som är värda
att nämna, även om de inte tas upp närmre här, är Lagervall (1997),
Nilsson (2000), Lundbladh (2001), Jonsson (2003) och Lorentzi (2005).
82.2.2. Metaforer
Metaforisk förändring är den vanligaste formen av omvandlingsprocess
vid bildandet av nyord, därför tar jag nedan upp det mest relevanta inom
tidigare metaforforskning för denna studie. Forskningen om metaforer är
oerhört omfattande och svåröverskådlig. Fram till 1970-talet fanns det
ca 3000 arbeten om metaforer gjorda de senaste tre hundra åren. Tjugo
år senare publicerades två bibliografier omfattande inte mindre än 7000
arbeten om metaforer skrivna mellan 1970 och 1990 (Stålhammar
1997:7, 187). Under avsnitt 3.4 tas flera av författarnas arbeten upp mer
detaljerat under klassificering av betydelseförändringar.
Metaforforskningen har påverkats radikalt av Lakoff & Johnson
(1980, nytryck 2003) där de utvecklar teorin om konceptuella metaforer
inom den kognitiva semantiken. De menar att det konceptuella systemet
vi använder när vi tänker och handlar är metaforiskt till sin natur
(2003:3). Våra grundläggande kulturella värderingar märks i språket
genom hur vi bildar metaforer (2003:22). Den konceptuella metaforen
TIME IS MONEY är t.ex. relativt ny. Den har tillkommit under industria-
lismen och finns absolut inte i alla kulturer. Denna övergripande metafor
TIME IS MONEY strukturerar vårt dagliga liv på ett djupgående sätt genom
att vi upplever tid på ett liknande sätt som pengar – som att det är en
värdefull vara eller en begränsad resurs. Detta visar sig språkligt genom
att metaforer som handlar om tid lånar drag från domänen pengar, som i
I don’t have the time to give you; How do you spend your time today;
That flat tire cost me an hour osv. Det sker alltså en projicering eller en
s.k. domänmappning av konceptuella element och termer från en
erfarenhetsdomän till en annan (2003:8). En argumentation kan beskriv-
as med metaforer som Your claims are indefensible; He attacked every
weak point in my argument. De struktureras då efter och korresponderar
med domänen krig under den övergripande metaforen ARGUMENT IS
WAR (2003:4, 80). Det finns också konceptuella metaforer som är mer
värdemässigt orienterande till sin natur, som UP IS GOOD - DOWN IS BAD >
HAPPY IS UP - SAD IS DOWN, som märks i exemplen I’m feeling up - I’m
feeling down (2003:15,). I efterordet från nytrycket 2003 kan man läsa
om hur författarnas kognitiva metaforteorier har vidareutvecklats under
det tidiga 1990-talet, speciellt av Lakoff, men även av andra forskare.
Den kompletterande forskningen visar att våra mest grundläggande före-
ställningar _ inte bara om tid, utan också om händelseförlopp, orsaks-
relationer, moraliteter, uppfattningar om självet, m.m. _ nästan helt och
hållet struktureras genom utarbetade och genomtänkta system av meta-
9forer. I den politiska retoriken om moral och etik i USA finner man t.ex.
den övergripande metaforen The Nation as a Family (2003:249-251).
Stålhammar (1997) har gjort en undersökning om metaforernas mönster
i fackspråk och allmänspråk. De allmänna metaforerna är liksom de
fackspråkliga kollektiva och kognitiva (informationsrelaterade) medan
de skönlitterära verkar vara individuella och emotiva (upplevelse-
skapande). Fackspråksmetaforer är ofta medvetet skapade och verkar
uppstå ur ett förklaringsbehov. De har en heuristisk (problemlösande)
funktion där nytt vetande skildras med gamla ord (1997:33_35). Meta-
foren påverkar vårt sätt att tolka och uppfatta verkligheten genom den
erfarenhetsdomän metaforen hämtas från (1997:185, jfr Lakoff &
Johnson 2003:10). Ett exempel är immunologin som får oss att se krop-
pen som krigförande mot sjukdomar genom metaforer som ”mördar-
celler” och ”immunförsvar”. Stålhammar visar att översättning av meta-
forer mellan olika språk inte är så enkel, även om länderna ligger nära
varandra både kulturellt och språkligt (som t.ex. engelska_svenska),
utan språkets inneboende egenskaper spelar också en väsentlig roll
(Stålhammar 1997:32_33, jfr Malmgren ovan och diskussionen om ikon
i avsnitt 4.3.1 nedan).
Konventionaliserade (etablerade) metaforer har av tradition ofta
räknats som bokstavliga eller döda, det vill säga de har förlorat
förbindelsen med sin ursprungliga betydelse. Svanlund (2001) har gjort
en semantisk undersökning om graden av bildlighet i etablerade svenska
vikt- och tyngdmetaforer. Genom uträkningar med statistiska formler
och ett omfattande empiriskt material från Språkbanken, jämförs den
närkontext metaforen används i genom s.k. signifikanta kollokat och
därmed bestäms graden av bildlighet (2001: appendix B). Ju mer bildlig-
het en metafor har desto mer anknyter den till ursprungliga betydelsen i
källdomänen och blir också lättare att förstå (2001:14). Ett bra exempel
på stark bildlighet finner vi hos den abstrakta metaforen balansen nedan.
Genom att hålla används som funktionsverb framför balansen blir det
lätt att associera den abstrakta metaforen till kroppslig balans (käll-
domänen) och därigenom bevisas en stark bildlighet (2001; 98_100,
305).
(622) César förlorar aldrig fotfästet i sitt skapande. Han ser konsten
som ett hantverk snarare än en genialitet – omdömet överlåter han till
andra. Möjligen är det hans toscanska påbrå, någonstans mellan jorden
och Michelangelo, som hjälper honom att hålla balansen.
(Svanlund 2001:305)
10
Svanlunds undersökning visar att tyngdmetaforer generellt uppvisar
starkare bildlighet än viktmetaforer (2001:324). De undersökta konven-
tionaliserade metaforerna visar mindre bildlighet än nya metaforer men
de saknar inte bildlighet, avslutar Svanlund (2001:350).
Ekberg (1993) studerar betydelserelationer hos det polysema lexemet
ta . Hon argumenterar, liksom Svanlund ovan, för att det finns fler
semantiska betydelsekomponenter kvar vid metaforisering och gramma-
tikalisering än vad man av tradition har ansett. Med verbet ta i frasen ta
pennan avser man en fysisk aktivitet i den ursprungliga konkreta
betydelsen, dvs. en serie moment som innebär att man ’fysiskt greppar
och för pennan mot sig för att till sist besitta den’. Men i frasen ta
lärdom används ta metaforiskt, den person som tar lärdom i en meta-
forisk betydelse drar lärdomen till sig eller besitter den, dvs. det be-
tecknar en abstrakt (mental) företeelse där det finns flera gemensamma
betydelsekomponenter (s.k. radiala betydelsestrukturer) kvar vid den
metaforiska överföringen från källdomänen till måldomänen, menar
Ekberg (1993:105_108, 112_113).
11
3. Material och metod
I detta kapitel presenteras material och metod för excerperingen av
nyord samt utformningen av frågeformuläret i undersökningen. Vidare
presenteras informanterna i grupper efter ålder och kön. Slutligen
utvecklas diskussionen från kapitel 2 om indelningen av betydelseför-
ändringar. Kapitlet har både en redovisande och teoretiskt diskuterande
form.
3.1. Material
Urvalsmaterialet kommer från publicerade skrifter om nyord. Materialet
i denna undersökning kommer dels från NO som innehåller 2000 nyord
huvudsakligen från 1985_2000, dels från tidskriften Språkvård
(2001–2007) där det i ett nummer per år publicerats svenska nyord i en
lista, under åren totalt 304 nyord. Sammanlagt utgör urvalet i denna
undersökning 53 excerperade ord ur 2304 nyord, alltså ca 2,3 procent av
de publicerade nyorden 1985_2007.
3.2. Urvalskriterier för excerpering av nyord
För att välja ut lämpliga ord till en undersökning kan man ställa sig
frågan: Vilken sorts ord bör den innehålla? För att just denna undersök-
ning ska bli intressant och givande, när det gäller informanternas svar,
har jag strävat efter att orden inte ska vara okända för det stora flertalet
informanter. Därför har jag ställt upp tre övergripande kriterier för ex-
cerperingen av nyord. Nyorden i frågeformuläret ska vara: allmänspråk-
liga (inga facktermer eller lokala ord), aktuella (inga modeord och till-
fälliga sammansättningar) och etablerade (återfinnas i NEO, SAOL eller
Språkbanken [se bilaga 2]). Några exempel på nyord som har sorterats
bort är tidsbundna modeord som utlasade, gorbomani och jobbklubbar.
Exempel på facktermer (ekonomiska nyord) som har sorterats bort är
finans- och optionsvalpar, down-sizing och outplacementkonsult eller
12
sjukvårdens lättintensiva akutvård.  Nyord som har bedömts som lokala
eller dialektala och därigenom valts bort, är t.ex. fundis, tagga ner och
pretto. Liksom tillfälliga sammansättningar som takej (tack och hej).
Efter en grovsortering av hela nyordsmaterialet enligt kriterierna ovan
fanns ungefär en fjärdedel av ursprungsmaterialets nyord kvar för excer-
pering enligt metoderna i avsnitt 3.3 nedan.
3.3. Urvalsmetod för excerpering av nyord
När man ska välja ut specifika ord finns det alltid en viss risk för sub-
jektivitet. För att minimera det subjektiva inslag som den intuitiva
språkkänslan ändå utgör, finns det olika metoder att ta hjälp av.
Den metod som varit mest passande i detta fall innebär att nyorden
ska fördelas jämnt i specifika ämnesområden. Förutom kriterierna ovan
är detta den primära urvalsmetoden. Sorteringen av nyord i ämnes-
områden är inspirerad av tidigare undersökningar av liknande slag av
Stålhammar (2003:15) och Lund (1994:4–19). Deras ämnesområden har
reviderats en aning för att bättre passa denna undersöknings förutsätt-
ningar. TEKNIK har t.ex. utökats till två ämnesområden kallade DATA-
TEKNIK respektive ÖVRIG TEKNIK OCH VETENSKAP. Ämnesområdena
redovisas i tabell 3.1 nedan. För en fullständig lista över nyorden
sorterade under ämnesområden se bilaga 1.
En kompletterande metod för excerpering har varit att om möjligt att
finna fem ord i varje ämnesområde. För att få spridning på de fem orden
har jag strävat efter att finna tre substantiv, ett verb och ett adjektiv i
varje område. Dessa är de tre största grupperna i de öppna ordklasserna.
Fördelningen med så många fler substantiv beror på att bland nyord är
de den överlägset största gruppen. Formorden (prepositioner,
subjunktioner, pronomen m.fl.) lämnas helt utanför denna undersökning,
då de är ganska ovanliga som nyord (Malmgren 2005:30). Detta
lyckades dock inte helt och i tabell 3.1 nedan presenteras fördelningen
över ordklasser för varje ämnesområde. Det finns bara ett adjektiv i hela
studien (genmanipulerad i ÖVRIG TEKNIK OCH VETENSKAP). Verben är
mer vanligt förekommande än adjektiv.
Anledningen till att det bara finns fyra nyord i områdena NÖJE OCH
KULTUR och ÖVRIGT är att precis före tryckning av frågeformulären
sorterades ytterligare två ord bort enligt kriterierna ovan. Det ena ordet
var rondellhund, som bedömdes som aktuellt för två somrar sedan. Det
andra ordet var bötning, som verkade vara ett lokalt ord (göteborgskt).
13
Det sista ämnesområdet, ORD MED NY ANVÄNDNING, omfattar dubbelt
så många nyord som de andra. Det beror på att betydelseförändringar
kommer att behandlas närmre i avsnitt 4.3 och då behövs fler ord för
detta syfte.
TABELL 3.1. Ämnesområden och fördelning av nyord i öppna
ordklasser tillhörande undersökningens del A eller B
(baserad på bilaga 1).
Del Nr ÄMNESOMRÅDE Subst. Verb Adjektiv Summa
A 1 DATATEKNIK 3 2 – 5
A 2 ÖVRIG TEKNIK OCH VETENSKAP 3 1 1 5
A 3 NÖJE OCH KULTUR 4 – – 4
A 4 MILJÖ 4 1 – 5
A 5 SPORT OCH FRITID 5 – – 5
A 6 FAMILJ OCH SAMHÄLLE 5 – – 5
A 7 MAT 4 1 – 5
A 8 MEDICIN 4 1 – 5
A 9 ÖVRIGT 3 1 – 4
B 10 ORD MED NY ANVÄNDNING 8 2 – 10
SUMMA 43 9 1 53
Ålander (1999:2–4) har valt en annan metod för excerpering av nyord,
genom att utgå från ett bestämt antal ord per undersökt år, varav hälften
har haft belägg i lexikon som NEO och SAOL. Denna metod har enbart
använts sekundärt i min excerpering, och då som en strävan efter en
relativt jämn fördelning över nyorden i fem tidsintervaller (se bilaga 8
för nyorden i kronologisk ordning).
Ett annat tillvägagångssätt vore att som Warren (1992:151–155) ta ut
orden med hjälp av ett förutbestämt system med nedslag i bestämda
lexikon. Då kan man t.ex. välja vart tionde ord, och börja med första
ordet på bokstaven A, det andra på bokstaven B och så vidare. Men i
detta fall har inte metoden varit användbar, eftersom en del av de pub-
licerade nyorden i materialet vid genomgång bedömts som att de faller
utanför de uppställda kriterierna ovan. Nedslagen kan t.ex. hamna på ett
nyord som intuitivt känns gammalt och oanvänt eller verkar vara en mer
genuin fackterm och det gör metoden olämplig i just denna under-
sökning.
Trots strävan efter en objektiv excerperingsmetod i urvalet enligt
ovan, måste man räkna med en viss subjektivitet, då det till sist sker ett
personligt val. Detta gäller kanske i synnerhet ämnesområde ÖVRIGT
14
som innehåller ord jag av olika anledningar sorterat ut ur andra ämnes-
områden, men fortfarande är intresserad av att undersöka.
3.4. Informanter
I undersökningen ingår tre huvudgrupper; en högstadieklass från Nya
Påvelundsskolan i Älvsborg, en gymnasieklass från Sigrid Rudebecks
gymnasium och till sist en vuxengrupp 25–75 år.
Informanterna har delats upp i kön (M och K) och i fyra
åldersgrupper: högstadiet (H), gymnasiet (G), vuxna 25–50 år (V1) och
till sist vuxna 51–75 år (V2). Den sista uppdelningen av vuxengruppen
har gjorts för att bättre kunna studera eventuella skillnader inom
gruppen, då hela vuxengruppen spänner över 50 år tillsammans. Det
finns alltså åtta grupper allt som allt.
Det bör poängteras att deltagarurvalet inte svarar mot den svenska
språkgemenskapen i genomsnitt. Deltagarna är överlag ganska starka i
svenska. Det finns bara en informant med svenska som andraspråk,
resterande informanter har svenska som modersmål. De deltagande
skolorna ligger betygsmässigt över landets genomsnitt (17–23 procent
högre enligt Skolverkets rapport SIRIS 2006). Bland de vuxna har det
stora flertalet en akademisk examen. Detta faktum kan ses som en
svaghet om man vill jämföra tendenser rent generellt i vår svenska
språkgemenskap, men det gör grupperna sinsemellan väl jämförbara och
kan vara en fördel i undersökningen.
Informanterna har lämnat uppgifterna anonymt men kryssat för kön
och ålder. Fördelningen redovisas i tabell 3.2 nedan.
TABELL 3.2.  Åldersgrupper och könsfördelning på informanter
Ålder/Kön Högstadiet Gymnasiet Vuxna 25–50 år Vuxna 51–75 år Summa:
Kvinnor 8 14 11 6 39
Män 10 6 4 7 27
Summa: 18 20 15 13 66
Ålder Ungdomar Vuxna
Summa: 38 28 66
I undersökningen är det en något ojämn fördelning av informanter i
ålder och kön, det hade gett mer jämförbara resultat om grupperna varit
exakt lika stora. Men för att åstadkomma detta hade enbart 32 av 66
frågeformulär kunnat användas och det bedömdes som att fördelarna i
15
resultatmässig säkerhet med fler svar ändå övervägde de lika stora
grupper hade kunnat ge.
3.5. Frågeformulärets utformning
Frågeformuläret innehåller frågor om hur ofta informanterna träffar på
och använder nyorden samt hur väl de förstår ordens betydelse (se
frågeformulärets förstasida i bilaga 3). Den metod som har använts för
att fylla i nyordets betydelse kallas fria svar, dvs. informanten
formulerar själva ordets betydelse. För de övriga frågorna finns förbe-
stämda svarsalternativ att kryssa i. Denna metod har tidigare använts av
Ålander (1999) och Frick & Malmström (1983). Orden presenteras här
utan kontext, liksom i Ålander (1999) men till skillnad från Frick &
Malmström (1983).
I denna undersökning är det mest relevant att be informanterna ge
betydelsen med egna ord, även om det blir något svårare än om man har
färdiga svarsalternativ att kryssa för. Orsaken till detta är att jag inte vill
styra eller begränsa svaren om nyordens betydelse, vilket hade blivit
fallet om jag konstruerat färdiga svarsalternativ. Enligt Josephson (Frick
& Malmström 1983:161) ökar andelen riktiga svar vid flervalstest med
hela 30 procent jämfört med när informanten själv får förklara betydel-
sen med egna ord. Testresultaten blir också bättre om orden som under-
söks placeras i en meningskontext, men skillnaderna är inte lika stora
som vid flervalstest. Cassirer har också dragit slutsatsen att fria svar är
svårare, då de förutom igenkänningsförmåga ställer krav på
formuleringsförmåga och aktiv ordförståelse (1977:64). Detsamma
gäller ord presenterade utan kontext, de är mindre realistiska, menar
Cassirer, då ord naturligt omges av kontext i vårt skrift- och talspråk
(1977:68). Men om man vill ha reda på hur folk förstår eller inte förstår
ett ord är ändå test med fria svar att föredra, då inga svar blockeras av
färdiga svarsalternativ som ibland också kan vara vilseledande
(Josephson 1982:35–39). En annan fördel är den minskade risken för att
testresultaten ska kunna påverkas (medvetet eller omedvetet) genom
själva utformandet av svarsalternativ eller meningskontext (jfr Cassirer
1977:67). Och det finns inte heller någon risk för felmarkeringar eller
felaktiga svar p.g.a. misstag, som annars kan ske när informanterna
kryssar för färdiga svarsalternativ gällande betydelsen.
Hela formuläret omfattar 53 nyord. De första 43 orden står under en
rubrik kallad Del A: Nyord (helt nya ord och lånord). För att informan-
terna inte ska få extra hjälp av ämnesområdena kommer orden i alfa-
16
betisk ordning, de börjar med backpacker och slutar med växthus-
effekten. De sista tio orden i undersökningen står under rubriken Del B:
Ord med ny betydelse och användning och efter varje nyord finns ett
förtydligande inom parentes, så att informanten inte anger den äldre be-
tydelsen. Efter nyordet ikon står det t.ex. (inte helgonbild).
3.6. Bedömning av förståelse
När förståelsen ska bedömas, delas svaren upp i tre kategorier, för en lite
mer nyanserad bild. Kategorierna är ”rätt svar”, ”delvis rätt svar” eller
”fel svar”. Denna metod har både Ålander (1999) och Frick & Malm-
ström (1983) använt sig av tidigare. Förklaringen jämförs med NO och
språklistorna Språkvård (2001–2007). I svårare fall tas även hjälp av
andra lexikon (NEO och SAOL).
För ”rätt svar” ska informanterna ha svarat att de helt säkert vet (eller
tror sig veta) vad nyordet betyder och ge en godtagbar förklaring.
För ”delvis rätt svar” ska informanterna ha svarat att helt säkert vet
(eller tror sig veta) vad nyordet betyder och ger en förklaring som
antingen är vag eller delvis riktig. Vagheten kan t.ex. bestå av att man
ger en mer generell förklaring än det tänkta svaret (t.ex. hiv =
”sjukdom”) eller att man tonar ner ordets karaktär (t.ex. djurrättsaktivist
= ”person som bryr sig om djur”) (jfr Ålander 1999:5).
För ”fel svar” krävs att svaret är en uppenbar feltolkning eller att
informanterna antingen har svarat att de inte vet vad ordet betyder eller
har lämnat frågan obesvarad. När frågan är obesvarad räknas den som
om informanten fyllt i ”vet ej”, för att kunna urskilja hur stor del av
felen som är rena missuppfattningar och feltolkningar.
För nyordet ikon finns det två godkända svar: ’grafisk symbol på
bildskärm’ och ’kultfigur, portalgestalt’ (NO). Men för nyordet mus
godkänns enbart betydelsen ’musliknande pekdon vid datorarbete’
(NO). Här borde jag ha tänkt på att det finns ytterligare en möjlig
tolkning av mus. Flera informanter har nämligen förklarat betydelsen
som en synonym för ’kvinnligt könsorgan’. Men detta svar godkänns
inte eftersom det är en gammal betydelse och det kunde ha undvikits om
jag skrivit (inte djur eller kvinnligt könsorgan) efter nyordet. För nörd
godkänns förutom betydelsen ’person som verkar lite bortkommen, ofta
på grund av ett enda uppslukande intresse för t.ex. datorer’ (NO) också
’enkelspårig och löjeväckande person, tönt’ (SAOL).
För substantivet frossa ’överflöd, frosseri’ skulle jag ha tänkt på att
man kan tro att jag söker förklaring på det sedan länge etablerade verbet
17
frossa ’äta glupskt och omåttligt’ då de båda är helt lika grafiskt. En del
informanter har också svarat i verbform, vilket jag godkänner. Men tack
vare denna miss har jag även funnit exempel på en utvidgning av be-
tydelsen i verbform som jag redovisar i avsnitt 4.3.1.
Avslutningsvis vill jag ta upp något en informant gjorde mig upp-
märksam på, nämligen att verben ibland kan vara svårare att förstå än
motsvarande substantiv (t.ex. mikra istället för mikro). Mikra är ett ord
som inte har en typisk svensk stavning med dubbla konsonanter efter
kort vokal. Hade det stavats ”mickra” eller ”micra” hade det kanske
varit lättare att förstå i skriven text? Ordet manga kan ha råkat ut för en
liknande fonetiskt misstolkning om man läser ng-ljudet på samma sätt
som i ”många” alltså [ma_a].
3.7. Klassificering av semantisk förändring
Jag kommer alltså att arbeta med de lexikala semantiska förändringarna
och försöka kategorisera den språkliga förändringsprocessen genom
klassificering i olika typer.  Detta arbetssätt utgår som sagt historiskt
från Sterns klassificeringssystem (1931) och är vidareutvecklat bland
annat av Warren (1992) och Malmgren (2005). Jag tar enbart upp de
fem största typerna som är aktuella för denna studie. Nedan definieras
termerna, genom att jag kort förklarar hur de används här, och det redo-
görs för tidigare forskares definitioner och hur jag i stora drag förhåller
mig till dem.
3.7.1. Metafor
En metafor ser jag som en överföring av betydelse genom likhet, ofta
(men inte alltid) från ett ords mer konkreta betydelse till en mer abstrakt
betydelse och i allmänhet genom en ny användning i ett nytt semantiskt
område (en s.k. betydelsedomän). Malmgren hänvisar till metafor i
traditionell betydelse genom likhet (2005:31). Warren talar om en
utvidgning (extension) av betydelsen för metaforen genom likhet med en
eller flera av ursprungsordets egenskaper (1992:73_79). En metafor
skapas som sagt ofta genom att ett uttryck används med ny betydelse
inom ett nytt område. En av den kognitiva semantikens grundteser är att
människans fysiska förhållande till sin omgivning är grundläggande för
all tolkning av abstrakta företeelser (jmf Stålhammar 1997:145). En
18
rumslig (fysisk) källdomän används till exempel för det metaforiska
uttrycket börsen faller i måldomänen kapital.
Svanlund diskuterar metaforens dubbelhet som domänmappning och
menar en sammanlänkning av två begreppsområden (2001:13-16).
Avståndet och olikheterna mellan domänerna brukar också ses som
definierande för metafor visavi metonym. Metonymi uppfattas ofta som
ett namnbyte inom en domän, som när t.ex. upphovsmannen används för
att beteckna verket i det är stimulerande att läsa Strindberg. Metaforik
sägs kräva större avstånd mellan domänerna. Och Svanlund betonar att
vi bör vänta oss både likhet och olikhet mellan ett uttrycks användning i
den konkreta källdomänen och dess metaforiska användning i den ofta
mer abstrakta måldomänen (2001:23).
Ekberg talar inte uttryckligen om likhet i den kognitiva semantiken,
utan om gemensamma betydelsekomponenter (radial betydelsestruktur)
mellan metaforen i måldomänen och ursprungsordet i källdomänen
(1993:107). Svanlund menar att det är problematiskt att beskriva lik-
heten som likhet mellan vissa egenskaper mellan käll- och måldomän,
snarare bör detta att de delar vissa drag, dock alltid på ett abstraherande
plan, ligga som grund för metaforiken (2001:21).
Jag utgår från att vi förstår metaforer genom vår kognitiva förmåga
även om jag inte använder mig av typiska kognitivt semantiska begrepp
eller teorier i redovisningen av betydelseförändring. Jag använder mig
för enkelhetens skull av begreppet likhet i en mer traditionell mening
(liksom Warren och Malmgren) när jag diskuterar metaforer även om
jag i sak naturligtvis håller med Svanlund (2001:23) om att metaforer
också kräver en viss olikhet.
3.7.2. Metonym
En metonym ser jag som ett samband genom relationer mellan ordets ur-
sprungliga betydelse och dess nya: t.ex. del-helhet, plats-objekt, aktör-
aktivitet. Malmgren (2005:32) ger ett exempel med ordet vimla, som är
metonymiskt uppkommet genom konstruktionsväxling ur uttrycket det
vimlade av människor, som numera kan användas i ett sammanhang som
massor av folk vimlade i foajén. Warren beskriver också en metonym
som att den har ett samband med det som det lånar betydelsen av. Denna
förbindelse (relation) beskrivs genom sambandet (ground) mellan den
nya betydelsen (tenor) och den gamla (vehicle). Om man t.ex. säger att
The kettle is boiling ’kannan kokar’ menar man inte bokstavligen att
19
kannan kokar utan egentligen att vattnet i kannan kokar. The kettle har
då genomgått en metonymisering (Warren 1992:67):
NOVEL REFERENT (tenor) RELATION (ground) GIVEN ELEMENT (vehicle)
Something that is in the kettle
Dessa termer används också ofta för beskrivning av metaforens för-
ändringsprocess (jfr Svanlund 2001 och Stålhammar 1997). Warren
menar att både metonym och metafor utvidgar betydelsen och skapar
polysema ord. Hon ger också ett bra exempel på hur man kan skilja dem
åt (förenklat återgivet här): Metonymic extension of silver: ”That which
(tenor novel referent) is made of (ground relation) silver (vehicle old
referent).”. Metaforic extension of silver: “That which (tenor novel
referent) is like (ground relation) silver (vehicle old referent)” (Warren
1992:129). Stålhammar verkar något överraskande räkna metonymer
som undergrupp till metaforer (1997:16), vilket inte jag håller med om.
Svanlund menar att metonymi är ett namnbyte inom samma domän
(2001:23), men det riskerar att bli lite vagt då frågan är vad som ska
räknas som en domän. Jag ansluter mig i alla fall definitivt till Warrens
och Malmgrens synsätt.
3.7.3. Implikation
En implikation ser jag som en logisk slutledning beroende på tidigare
språkliga och kulturella kunskaper. Termen kommer från implicature i
filosofen H.P. Grice arbete Logic and Conversation från 1974 (Warren
1992:51). En implikation kan alltid samexistera med den ursprungliga
eller bokstavliga betydelsen. Ett exempel Warren tar upp är uttrycket in
deep water ’på djupt vatten’ och menar att den underförstådda kontexten
är att in deep water where one does not reach the bottom ’på djupt
vatten där man inte når botten’ (implying sense/antecendent) och då
medför det den logiska slutsatsen att det är ’en svår situation’ in a
difficult situation (implication/consequent). Malmgren illustrerar hur en
implikation fungerar genom exemplet omedelbar(t) vars ursprungliga
betydelse är ’utan mellanled eller omvägar’ (Malmgren 2005:31). Efter-
som det går snabbare utan omvägar blir den logiska slutsatsen (implika-
tionen) att omedelbart också betyder ’genast’.
20
3.7.4. Specialisering och generalisering
Med specialisering avser jag en betydelseförändring som innebär ökat
betydelsedjup och minskat betydelseomfång. För mig är det motsatsen
till generalisering, dvs. när uttrycket ökar i extensionsbredd och minskar
i intensionsdjup. Specialiseringen bildar alltså en hyponym till en redan
befintlig hyperonym. Warren (1992:41) ger ett exempel på specialise-
ring (particularization) genom hyponymen yellow card ’gult kort’ och
visar att det fortfarande refererar till hyperonymen gult kort (det är
faktiskt fortfarande ett gult kort) men det är en speciell typ av gult kort
som avses, nämligen det gula kort domaren tar upp på en fotbollsmatch
när han officiellt varnar en fotbollsspelare för deras oönskade handlingar
i matchen. Malmgen (2005:32) exemplifierar specialisering med nyordet
attityd som ursprungligen betyder ’inställning, uppträdande’ men i sin
nya form avser ’tuff inställning, tufft uppträdande’. Ordets betydelse-
omfång har även här minskat och dess betydelsedjup har ökat.
3.7.5. Analogi
Med analogi avser jag betydelselån och ord vars betydelse har förändrats
i enlighet med ett annat ord eller en annan grupp ord som är besläktade
morfologiskt eller syntaktiskt. Exempel på analogi tar Malmgren upp i
den nya betydelsen av golv ’lägsta nivå, undre gräns’ som kan ha
utvecklats i analogi med den nya betydelsen av tak ’övre gräns’
(Malmgren 2005–44). Warren (1992:104) ger exempel på analogi
genom inlåning från främmande språk med engelskans black mist som
kommer från japanskans kuro kiri ’corrupt business and political prac-
tice’. Ett annat exempel på analogi ger Warren med engelskans white
hole ’hole in the universe which makes matter appear’ som har uppstått
genom analogi med antonymen black hole ’hole in the universe which
makes matter disappear’ (1992:104). I avsnitt 4.3 diskuterar jag om vis-
sa analogier (speciellt inlånade nyord) ska ses som mer homonyma än
polysema nyord, alltså med svagt betydelsesamband.  Det beror på att
analogierna har visat sig vara svåra att förstå för informanterna. Vissa av
nyorden med betydelseförändringar verkar behöva läras in på samma
sätt som ett helt nytt ord. Det är alltså svårt att lista ut nyordets betydelse
genom det redan befintliga ”äldre” ordet, detta gäller t.ex. för fet, suga
och äga frågan (se avsnitt 4.3.2).
21
4. Redovisning och diskussion av resultat
I undersökningen har alltså 66 informanter deltagit och svarat på fyra
frågor vardera om 53 ord. Det blir ett underlag på 13 992 svar. Hälften
av frågorna handlar om användning av nyorden och hälften om ord-
förståelse. Det finns enstaka frågor där informanterna har missat att fylla
i svaren, men svarsprocenten är ändå hög med 99,5 procent ifyllda svar.
Det lättaste sättet att redovisa svaren är att diskutera dem i stora drag i
uppsatsen och kommentera speciellt intressanta företeelser mer speci-
fikt. Redovisningen nedan består av sammanfattande tabeller och dia-
gram. För den som vill studera resultaten i detalj finns det fullständiga
grundtabeller som bilagor (nummer 4–10).
Kapitlet är uppdelat i tre avsnitt. Det första behandlar användnings-
frekvens, det andra ordförståelse och det tredje semantiska förändringar
hos nyord. De i förväg uppställda hypoteserna kommer att ställas mot
redovisade resultat och antingen verifieras eller falsifieras allteftersom.
4.1. Användning av nyord
I stora drag visar resultaten att de undersökta nyorden både träffas på
och används relativt ofta.  Informanterna träffar sammantaget på ny-
orden ofta (52 %), ibland (34 %) eller aldrig (13 %). De använder själva
i genomsnitt 59 procent av de undersökta nyorden (se bilaga 7).
Diagram 4.1 nedan visar en översikt över ämnesområdena och hur
ofta informanterna träffar på respektive själva använder nyorden.
22
DIAGRAM 4.1. Jämförelse mellan egen användning och hur ofta man
träffar på nyordet (baserad på bilaga 6 och 7).
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Egen användning
83% 55% 49% 56% 66% 56% 74% 60% 32% 55%
Träffar på det ofta
89% 53% 36% 57% 50% 54% 60% 48% 31% 47%
Träffar på det ibland 10% 34% 46% 23% 46% 36% 29% 38% 36% 40%
Träffar aldrig på det
2% 12% 18% 19% 4% 9% 11% 14% 32% 12%
DATOR TEKNIK NÖJE MILJÖ SPORT FAMILJ MAT MEDICIN ÖVRIGT NY ANV.
Informanterna använder själva flest nyord inom ämnesområden i
fallande ordning: DATATEKNIK, MAT, SPORT OCH FRITID, MEDICIN, MILJÖ,
F A M I L J  O C H  SAMHÄLLE, ÖVRIG TEKNIK OCH VETENSKAP, N Y
ANVÄNDNING, NÖJE OCH KULTUR och ÖVRIGT. Det är en stor skillnad i
användningsfrekvens mellan de olika ämnesområdena.  I DATATEKNIK
använder informanterna själva 83 procent av nyorden jämfört med bara
32 procent i ÖVRIGT. Bland de enskilda orden finns det också stora
frekvensskillnader (se bilaga 4, 5, 8) och jag går igenom dem med högst
och lägst användningsfrekvens närmre nedan.
De fem nyord som informanterna träffar på mest är hemsida (97 %),
mejl (97 %), växthuseffekt, (96 %), chatta (95 %) och euro (94 %). De
ord informanterna själva använder mest är mejl (98 %), lösgodis (95 %),
hemsida (93 %), chatta (91 %) och hiv (89 %). Tre av nyorden finns
med i båda grupperna (mejl, hemsida och chatta). Lösgodis och hiv an-
vänds tydligen mer av informanterna själva, medan euro och växthus-
effekten oftare träffas på i andra sammanhang.
De fem nyord informanterna träffar på minst är minnespinne (12 %),
deponi (14 %), etnomusik (18 %), sars (21 %), och snippa (22 %). De
ord informanterna själva använder minst är minnespinne (12 %), äga
frågan (16 %), etnomusik (21 %), deponi (21 %), och bokstavsbarn
(24 %) Det finns en korrelation mellan hur ofta man träffar på respektive
hur mycket man själv använder nyorden. Tre av fem ord finns represen-
terade i båda grupperna. Det finns också enstaka tydliga skillnader
23
mellan könen i användningen, 92 procent av kvinnorna använder t.ex.
själva ciabatta jämfört med 48 procent av männen. Omvänt gäller
fallskärm, där 74 procent av männen uppger att de själva använder
nyordet jämfört med 38 procent av kvinnorna.
Att området Ö V R I G T  (minnespinne, nörd, snippa och  äga
frågan/problemet) är det som informanterna träffar på minst ofta är
kanske inte så underligt, med tanke på att det är nyord som valts ut
speciellt för att de är intressanta att studera.
4.1.1. Hypotes 1 versus resultat
Hypotes 1: Det finns ingen skillnad i användning av nyord beroende på
kön.
Att det finns enstaka skillnader mellan mäns och kvinnors användning
av nyord såg vi ovan, men hur ser det ut mer generellt?
Kvinnor är något mer benägna att använda sig av nyord med 61 pro-
cent jämfört med männens 56 procent. Det skiljer alltså 5 procentenheter
i användning. Om man går igenom ämnesområdena ett efter ett och
studerar skillnaderna där, är det enbart i ämnesområdet MAT som någon
större skillnad syns (se diagram 4.2 nedan).
DIAGRAM 4.2. Egen användning av nyord i ämnesområden beroende
på kön (baserad på bilaga 6).
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
K
85% 56% 48% 59% 66% 58% 86% 66% 33% 56%
M 80% 53% 50% 53% 67% 54% 62% 54% 31% 54%
DATOR TEKNIK NÖJE MILJÖ SPORT FAMILJ MAT MEDICIN ÖVRIGT NY ANV.
24
I ämnesområdet MAT använder kvinnorna nyorden mer än männen. Det
skiljer hela 24 procentenheter mellan könen. Kvinnor använder också
nyorden något mer i ämnesområdet MILJÖ (6 procentenheter mer) och
MEDICIN (8 procentenheter mer). Männen använder nyorden något mer i
två ämnesområden, nämligen i NÖJE OCH KULTUR och SPORT OCH FRITID,
men då enbart med två respektive en procent. Men skillnaden kan bero
på andra faktorer än kön. I MAT ligger nämligen också de två melersta
åldersgrupperna 24–31 procentenheter högre än de andra (bilaga 7). I
just dessa två åldersgrupper utgör kvinnorna med nära 74 procent
merparten av informanterna (se tabell 3.2). För att kunna avgöra om det
är en könsskillnad eller en ålderskillnad, har jag gjort en jämförelse av
de tre ämnesområdena med mest tydliga skillnader (se tabell 4.1 nedan).
TABELL 4.1 Egen användning beroende på ålder och kön (baserad på
bilaga 4 och 5).
Anv. ofta MH MG MV1 MV2 M KH KG KV1 KV2 K
MAT 52 % 83 % 80 % 49 % 62 % 73 % 94 % 96 % 67 % 86 %
MILJÖ 38 % 50 % 75 % 66 % 53 % 33 % 56 % 82 % 63 % 59 %
MEDIC. 34 % 67 % 60 % 69 % 54 % 68 % 61 % 71 % 67 % 66 %
Användningen av nyord i ämnesområdet MAT verkar primärt vara en
skillnad beroende på könstillhörighet. Men det finns också en tydlig
differens i ålder, de två mellersta grupperna har mycket högre resultat än
den yngsta och äldsta åldersgruppen. Det kan ge en effekt till kvinnor-
nas favör, som verkar vara könsbunden när den också är påverkad av
åldersfaktorer.
I ämnesområdet MILJÖ använder kvinnorna fler av nyorden än
männen. De vuxna har betydligt högre resultat än ungdomarna. Det gör
att man kan fundera på om åldern är orsaken i detta fall, även om det är i
kombination av könstillhörighet.
I ämnesområdet MEDICIN är det också svårt att avgöra om det är en
köns- eller ålderstillhörighet som gör skillnaden, men kvinnorna har i de
flesta fall högst resultat. Om man ser till de yngsta informanternas an-
vändning, skiljer det sig mycket mellan kvinnor och män. Det gör att
man i alla fall kan dra slutsatsen att bland de yngsta informanterna
verkar det vara en könsrelaterad skillnad.
I alla de diskuterade fallen ovan verkar skillnaderna vara en kombina-
tion av orsaker som är både köns- och åldersrelaterade i olika grad (se
vidare under avsnitt 4.2.2 där samma problem behandlas i ordförstå-
else).
25
Sammanfattningsvis finns det könsvariationer i ämnesområdena MAT,
MILJÖ och M E D ICIN till kvinnornas fördel, även om de i olika
utsträckning verkar samverka med åldersrelaterade orsaker. Men i de
flesta av de undersökta ämnesområdena är skillnaderna mellan könen
ändå försumbar och kurvorna i diagram 4.2 följer varandra relativt väl.
Det gör att jag tycker att man kan dra en försiktig slutsats att hypotesen
ändå stämmer. Generellt sett är det ingen större skillnad mellan hur man
använder nyord beroende på könstillhörighet, även om det förekommer
skillnader i några specifika fall.
4.1.2. Hypotes 2 versus resultat
Hypotes 2: Det finns skillnader i användning av nyorden beroende på
ålder.
a. Yngre informanter träffar oftare på och använder generellt
fler nyord än äldre informanter.
b. Äldre informanter träffar oftare på och använder äldre
nyord oftare än yngre nyord och vice versa.
När man undersöker hur ofta informanterna träffar på nyorden är det
vuxengrupp 1 (25–50 år) som visar de högsta resultaten. Efter dem
följer vuxengrupp 2 (51–75 år), gymnasiet och sist högstadiet. När det
gäller hur mycket informanterna själva använder nyorden är resultaten
lite annorlunda. Vuxengrupp 1 (V1) använder själva flest nyord, följt av
gymnasiet (G), vuxengrupp 2 (V2) och högstadiet (H). De genom-
snittliga resultaten i tabell 4.2 nedan visar att vuxna (V) sammantaget
använder och träffar på nyord mer än vad ungdomarna (U) gör. Detta
var en överraskning och svarar inte alls mot de förväntade resultaten i
hypotes 2a ovan.
26
TABELL 4.2. Användning av nyord i åldersgrupper (procent
avrundade i heltal, baserad på bilaga 7).
Ålder Har träffat på ordet Använder ordet
Ofta Ibland Aldrig % Ja Nej %
H 45 31 25 101 49 51 100
G 54 36 10 100 65 35 100
U 48 34 18 100 57 43 100
V1 63 33 4 100 69 31 100
V2 56 34 10 100 54 46 100
V 60 33 7 100 62 38 100
Enligt hypotes 2b förväntas de äldre informanterna använda fler av de
nyord som har funnits längre i vårt språk än de yngre informanterna och
vice versa (se bilaga 8). Undersökningen i tabell 4.3 nedan visar lite
olika resultat beroende på hur de räknas samman. Om de båda yngre
grupperna (U) och de båda äldre (V) slås samman verifieras hypotes 2b.
Vuxna visar högre användningsfrekvens för nyord från de fyra första
tidsperioderna och ungdomar visar högre användningsfrekvens för
nyord från den sista tidsperioden. Men om informanterna delas upp i
fyra olika åldersgrupper finns det enstaka fakta som talar mot hypotesen.
Gymnasiet har t.ex. högre användningsfrekvens än vuxengrupp 2
gällande nyord från perioden 1980–1984. Vuxengrupp 1 har också
högre användningsfrekvens än högstadiet gällande nyord från den sista
tidsperioden 2000–2006. Trots detta understödjer ändå de övergripande
resultaten hypotes 2b och den kan nog anses verifierad.
TABELL 4.3. Olika åldersgruppers användningsfrekvens för nyord
från fem tidsperioder (procent avrundade till heltal,
baserad på bilaga 8).
Tidsperiod
Åldersgrupp
1980–1984 1985–1989 1990–1994 1995–2000 2000–2006
H 34 42 27 54 43
G 54 50 40 66 56
U 44 46 34 60 50
V1 58 67 63 69 51
V2 51 57 60 66 44
V
54 62 62 68 48
Nu ska det påpekas att man knappast kan dra en generell slutsats om att
ungdomar använder färre nyord än vuxna baserat på resultaten i denna
27
studie. Resultaten kan mycket väl bero på att de undersökta nyorden är
relativt etablerade och därigenom oftare ingår i ett vuxenspråk. Urvalet
av nyord både i NO och i Språkbanken har inte gjorts av ungdomar utan
av vuxna. Hade studien gällt nyord som varit genuint ungdomsspråkliga
hade resultaten troligen sett helt annorlunda ut. Vissa enskilda ord tyder
på detta. Den nya användningen av fet uppfattas säkert som ungdoms-
språk av många vuxna. Ungdomarna träffar på fet (55 %) och använder
det ungefär lika mycket själva (50 %). Vuxna träffar på fet mindre ofta
(43 %) och använder det ännu mer sällan (36 %). Dessa siffror går emot
resultaten i hela ämnesområdet NY ANVÄNDNING där fet ingår, för där
uppger de vuxna informanterna att de träffar på nyorden oftare (60 %)
än ungdomarna (38 %), och de vuxna använder själva nyorden mer
(60 %) jämfört med ungdomarna (53 %) (se bilaga 4_5, 7). Men som det
definierades i avsnitt 1.1.1 avser hypoteserna tendenser för de under-
sökta nyorden och inte allmänna slutsatser om nyord.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det verkar finnas skillnader i
användningen av de undersökta nyorden beroende på informanternas
ålder. Men skillnaderna är inte riktigt de förväntade. I tabell 4.2 ser vi att
de vuxna överlag använder fler nyord än ungdomarna. Men resultaten
visar också att de två grupper som är störst i egen användning av nyord
är gymnasiet och vuxengrupp 1 (25–50 år). Informanterna i högstadiet
är de som använder minst nyord. I tabell 4.3 ser vi att de vuxna verkar
använda lite fler av de äldre nyorden och ungdomarna lite fler av de
yngre nyorden. Detta sammantaget falsifierar hypotes 2a och verifierar
hypotes 2b.
4.2. Ordförståelse
När det gäller ordförståelsen måste man säga att den är mycket hög (se
bilaga 9). Procentandelarna rätt svar (74 %), delvis rätt svar (9 %) och
fel svar (16 %) visar detta. Missförstånd och feltolkningar är sällan före-
kommande (2 %), eftersom informanterna har fyllt i att de inte vet svaret
på största delen (14 %) av de felaktiga svaren. När det förekom feltolk-
ningar inom ämnesområdet NY ANVÄNDNING skrev speciellt de yngsta
informanterna ofta den äldre betydelsen som förklaring.
De fem lättaste orden i ordförståelse (med rätt och delvis rätt svar i
procent inom parentes) var lösgodis (100 %), mejl (100 %), hemsida
(100 %), nätpoker (100 %) och chatta (98 %). Av dessa ord var det bara
nätpoker som inte fanns med bland de fem vanligaste orden i använd-
ningsstudien (avsnitt 4.1). Men det är ett ganska lättförståeligt ord och
28
det förklarar troligen den höga förståelsen för nätpoker trots en lägre
frekvens (drygt hälften av informanterna använder det eller träffar ofta
på det, se bilaga 4, 5 och 8).
De svåraste orden var deponi (23 %), minnespinne (33 %), bokstavs-
barn (53 %), äga frågan (53 %) och etnomusik (58 %). Det märks ett
tydligt samband mellan låg användningsfrekvens och svårigheter i ord-
förståelse. Alla nyorden ovan återfinns också bland dem som träffas på
eller används minst (avsnitt 4.1). Minnespinne finns också bland de
nyord som oftast missförstås. Exempel på informanternas svar som
”stödord”, ”något som får dig att minnas eller komma ihåg vissa saker”,
”pinne för att minnas” och ”minnesmonument”, visar att det är lätt att
tro att nyordets betydelse är mer genomskinligt än det i själva verket är.
DIAGRAM 4.4. Ordförståelse för alla informanter i ämnesområden
(baserad på bilaga 9).
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Rätt 89% 80% 70% 72% 84% 77% 76% 64% 60% 71%
Delvis rätt
9% 4% 9% 7% 11% 11% 13% 18% 4% 8%
Fel
2% 16% 21% 21% 5% 12% 11% 18% 36% 20%
Missförstånd 0,3% 3,0% 0,8% 2,1% 1,2% 2,4% 0,0% 1,5% 2,7% 5,8%
DATOR TEKNIK NÖJE MILJÖ SPORT FAMILJ MAT MEDICIN ÖVRIGT NY ANV.
Om man studerar ordförståelse uppdelad i ämnesområden finns det stora
skillnader (diagram 4.4 ovan). Områdena är i fallande ordning från högst
resultat i ordförståelse till lägst: DATATEKNIK, SPORT OCH FRITID, MAT,
FAMILJ OCH SAMHÄLLE, ÖVRIG TEKNIK OCH VETENSKAP, MEDICIN, N Y
ANVÄNDNING, NÖJE OCH KULTUR, MILJÖ och till sist ÖVRIGT.  Procenten
felaktiga svar skiljer sig mycket åt mellan ämnesområdet DATATEKNIK
(2 %) och ÖVRIGT (36 %). Andelen missförstånd är lägst i ämnesområdet
DATATEKNIK (0,3 %) och högst i NY ANVÄNDNING (5,8 %). Ordförstå-
29
elsen redovisas nedan genom att de förväntade resultaten i form av
hypoteser jämförs med studiens resultat.
4.2.1 Hypotes 3 versus resultat
Hypotes 3: Förståelsen av nyorden är god beroende på att de är
allmänna, aktuella och etablerade.
Om man ser till fakta i avsnitt 4.2 ovan talar de till hypotesens fördel.
Ordförståelsen i undersökningen är generellt mycket god. Hade man
dessutom tagit bort ämnesområdet ÖVRIGT, innehållande två av de
svåraste orden (minnespinne och äga frågan) och flest felaktiga svar,
hade resultatet blivit ännu bättre. Om vi också avslutningsvis jämför
dessa resultat i ordförståelse med tidigare undersökningar visar sig på-
tagliga skillnader. I tabell 4.5 nedan jämförs denna studie med tidigare
undersökningar av Frick & Malmström (1983) med ord ur myndighets-
och fackspråk presenterade i kontext och Ålander (1999) med nyord
utan kontext. Undersökningar i ordförståelse med ordet placerat i ett
sammanhang anses ju dessutom vara lättare än de utan, enligt Josephson
(1982).
TABELL 4.5.  Jämförelse mellan tre undersökningar i ordförståelse.
Undersökning Rätt och delvis rätt svar Fel Missolkningar
Frick & Malmström 60 % 40 % 10 %
Ålander 49 % 51 % 13 %
Palmblad 83 % 16 % 2 %
Ser man till resultaten i tabell 4.5 ovan måste man anse att hypotes 3 har
verifierats. Ordförståelsen i min studie är alltså mycket god om man
jämför med de andra undersökningarna, trots att nyorden här har
presenteras utan vare sig kontext eller färdiga svarsalternativ. Men det
kan naturligtvis också bero på att nyorden i min studie är lättare. Genom
mina urvalskriterier har jag ju sorterat bort facktermer, lokala ord och
modeord. Och alla mina undersökta ord återfinns antingen i lexikon
(NEO och SAOL) eller i tidningstext (Språkbanken). De nyord som
återfinns i lexikon förstås bättre även i Ålanders undersökning (1999).
30
4.2.2. Hypotes 4 versus resultat
Hypotes 4: Det finns ingen skillnad i ordförståelse beroende på kön.
Det finns bara en mindre skillnad mellan kvinnor och män i förståelse
av de undersökta nyorden, om man ser till de genomsnittliga resultaten.
Kvinnorna har 85 procent rätt eller delvis rätt i ordförståelse och män-
nen har bara två procent mindre. Andelen misstolkningar var helt lika,
drygt två procent för båda könen. Cassirers resultat i två äldre under-
sökningar om ordförståelse visar något bättre resultat för män än för
kvinnor (Cassirer 1977:20, 24).
DIAGRAM 4.4.  Fel svar för kvinnor och män i ämnesområden
(baserad på bilaga 9).
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
K 2% 16% 24% 20% 6% 9% 5% 17% 40% 19%
M 2% 16% 18% 17% 5% 7% 19% 16% 31% 23%
DATOR TEKNIK NÖJE MILJÖ SPORT FAMILJ MAT MEDIC. ÖVRIGT NY ANV.
Om man studerar ordförståelsen uppdelad i ämnesområden följer
kurvorna i diagram 4.4 ovan varandra ganska väl, förutom i ämnes-
områdena MAT (14 procentenheter fler fel för M), NÖJE OCH KULTUR (6
procentenheter fler fel för K) och ÖVRIGT (9 procentenheter fler fel för
K). Eftersom vissa skillnader i ordförståelse har visat sig förekomma
både i diagram 4.4 ovan (baserad på könstillhörighet) och i diagram 4.5
nedan (baserad på åldersskillnader), har jag kompletterat med tabell 4.6
nedan för att närmre kunna studera orsakerna till de specifika avvikel-
serna (jämför även avsnitt 4.1.1, tabell 4.1, om skillnader i användnings-
frekvens orsakade av köns- eller åldersrelaterade faktorer).
31
TABELL 4.6.  Fel svar för kvinnor och män i olika åldersgrupper
(baserad på bilaga 9).
Fel svar MH MG MV1 MV2 M KH KG KV1 KV2 K
MAT 30 % 3 % 10 % 23 % 19 % 18 % 0 % 0 % 7 % 5 %
NÖJE 30 % 4 % 6 % 18 % 18 % 41 % 30 % 2 % 24 % 24 %
ÖVRIGT 53 % 46 % 0 % 0 % 31 % 53 % 52 % 20 % 33 % 40 %
Skillnaden i ordförståelse i ämnesområdet MAT verkar vara könsrelate-
rad, kvinnorna har i genomsnitt 14 procentenheter färre felaktiga svar än
männen (se tabell 4.6 ovan). Men resultaten samverkar till viss del också
med skillnader i ålder. Informanterna i de två mellersta åldersgrupperna
hos både kvinnorna och männen har bättre resultat än de i högstadiet
och vuxengruppen 2 (50–75 år). Kvinnorna har i dessa två grupper inga
fel alls. Eftersom det inte finns så många män i de två mellersta grup-
perna, påverkar detta resultatet till kvinnornas fördel.
När det gäller NÖJE OCH KULTUR har männen ett bättre resultat i ord-
förståelse än kvinnorna, det skiljer 6 procentenheter mellan dem. Män-
nen har liksom ovan minst fel i de två mellersta åldersgrupperna, medan
kvinnorna har minst fel i de två vuxengrupperna. Åldersfördelningen
borde stärka den könsrelaterade skillnaden till männens favör, då de är
bäst trots att deras bästa grupper innehåller minst antal män.
I ämnesområdet ÖVRIGT ser man en könsrelaterad skillnad på 9 pro-
centenheter. Men ålder verkar även här vara en faktor, de vuxna har tyd-
ligt bättre resultat i ordförståelse än ungdomarna i ämnesområdet.
Gruppen män i åldern 25–75 år har inga fel alls. Det tyder på en kombi-
nation av faktorer orsakade både av kön- och ålder.
De synliga skillnaderna mellan könen i ordförståelse ovan gällande
ämneskategorierna M A T , NÖJE OCH KULTUR och ÖVRIGT, orsakas
antagligen av en kombination av både köns- och åldersrelaterade
faktorer i olika grad. Men då resultaten ändå till största delen (i sju av
tio ämnesområden) följer varandra relativt väl i diagram 4.4, tycker jag
att hypotes 4 kan verifieras. Det märks (förutom i vissa specifika fall)
generellt ingen större skillnad på förståelsen av nyord för kvinnor och
män.
4.2.3. Hypotes 5 versus resultat
Hypotes 5: Det finns skillnader i förståelse beroende på ålder. Yngre
informanter förstår fler nyord än äldre.
32
Det finns stora skillnader i ordförståelse beroende på ålder, men de är
inte alls de väntade. Högstadiet har lägst resultat på ordförståelsen
(68 %) och uppvisar mest missförstånd (4,5 %). Det kan naturligtvis
bero på att man i den åldern har svårare att formulera betydelsen snarare
än att man inte har förstått orden. Gymnasiet visar en mycket högre
ordförståelse (87 %) med få feltolkningar (1 %). Lika hög ordförståelse
har vuxengrupp 2 (87 %) men lite fler missförstånd (2,3 %). Den grupp
som har högst ordförståelse är vuxengrupp 1 (90 %) med ganska få
feltolkningar (1,5 %). När det gäller fördelningen felaktiga svar i
ämnesområden för de olika åldersgrupperna kan vi studera dem i dia-
gram 4.5 nedan. Här kan man tydligt se att informanter i högstadiet har
mycket svårare med ordförståelsen än de övriga grupperna. Det är bara i
ämnesområdena DATATEKNIK och SPORT OCH FRITID som de ligger i
närheten av de andra grupperna. I ämnesområdet ÖVRIGT har båda ung-
domsgrupperna problem med ordförståelsen och många fel (49–53 %)
jämfört med de vuxna (10–17 %). I NY ANVÄNDNING har högstadiet det
också svårare (45 % fel) medan gymnasiet (14 % fel) och vuxengrup-
perna klarar sig bättre (3–11 % fel). Detta är kanske inte är så konstigt
om man tar hänsyn till att merparten av ord med NY ANVÄNDNING är
metaforer, som ofta kräver en viss språklig mognad (se vidare avsnitt
4.3.1).
DIAGRAM 4.5. Felaktiga svar fördelade i åldersgrupper och
ämnesområden (baserad på bilaga 9).
-5%
5%
15%
25%
35%
45%
55%
H 3% 44% 35% 36% 12% 33% 24% 33% 53% 45%
G
1% 3% 17% 19% 0% 5% 2% 14% 49% 14%
V1
3% 3% 4% 9% 0% 2% 5% 4% 10% 3%
V2 0% 13% 21% 14% 12% 4% 15% 15% 17% 11%
DATOR TEKNIK NÖJE MILJÖ SPORT FAMILJ MAT MEDICIN ÖVRIGT NY ANV.
33
Om man jämför den fullständiga ordförståelsen (enbart rätt svar) med
den egna användningen av nyorden i ämnesområdena, visar det under-
ligt nog på en del skillnader (se tabell 4.7 nedan). Man kan ju logiskt
föreställa sig att ordförståelse och användning borde följa varandra mer.
De ord som man förstår väl borde vara de ord man använder sig mycket
av. I alla ämnesområden är den fullständiga ordförståelsen högre än den
egna användningen. Skillnaden är högst i ämnesområdet ÖVRIGA, där 28
procent fler förstår nyordens betydelse än de som själva använder dem.
Minst skillnad är det i ämnesområdet MAT med en differens på bara 2
procent. I genomsnitt skiljer det 15,7 procent mellan fullständig förstå-
else och aktiv användning av nyord för alla informanter. Denna del ingår
då i informanternas passiva ordförråd.
TABELL 4.7. Skillnad mellan fullständig ordförståelse och egen
användning i ämnesområden (redovisad i procent-
enheter, baserad på bilaga 8–9).
ÄMNE DAT. SPORT TEKN. FAM. MAT MILJÖ NYANV. NÖJE MED. ÖVR.
Förståelse 89 84 80 77 76 72 71 70 64 60
Användn. 83 66 55 56 74 56 55 49 60 32
Skillnad 6 18 25 21 2 16 16 21 4 28
Om vi räknar samman de vuxna i en grupp blir medeltalet för dem 11
procentenheter högre än för ungdomarna. De vuxna gör sammantaget
färre feltolkningar (1,9 %) jämfört med ungdomarna (2,8 %). Detta visar
att hypotesen inte stämmer. De vuxna har större förståelse av nyorden än
ungdomarna. Som jag poängterade ovan drar högstadiet ner resultaten
en del, men även om jag räknade bort dem skulle inte gymnasiet få
högre resultat i ordförståelse än de vuxna tillsammans. Hypotes 5 måste
anses falsifierad. Det finns en skillnad i ålder men den är till de äldre in-
formanternas fördel vad gäller förståelsen för nyord i denna studie.
4.3. Semantisk förändring
Det finns elva undersökta nyord med semantisk förändring i denna
studie, varav tio kommer från ämnesområdet NY ANVÄNDNING (ikons två
olika betydelser behandlas var och en för sig i klassificeringen nedan)
och en från ÖVRIGT (äga frågan). Bortsett från metaforer har det inte
forskats så mycket om betydelseförändring hos nyord tidigare och därför
fördjupar jag mig här lite extra i ämnesområdet även om denna studie
omfattar få exempel. Först bestäms den semantiska processen för varje
34
ord och sedan redovisas resultaten för förståelse av dem för att kunna
fastställa ett eventuellt orsakssamband.
4.3.1. Semantisk process
Sex av nyorden har en metaforisk omvandlingsprocess (bollplank, fall-
skärm, ikon (1), ikon (2), mus, såga), tre har utvecklats i analogi med ut-
ländska ord (fet, suga, äga frågan), en kan klassas som implikation
(flås) och en har förändrats genom metonymi (kult). Det sista fallet
(frossa) är svårt att placera. Specialiseringar är vanliga i Warrens arbete
(1992:126) och förekommer i Malmgrens undersökning (2005:44), men
i denna undersökning finns inga, vilket troligen beror på att inga fack-
termer finns med i undersökningen. Jag går igenom omvandlingarna
nedan och diskuterar svårare fall lite mer ingående.
Den metaforiska processen för bollplank ’fungera som diskussions-
partner åt någon’ består av att en person returnerar idéerna på ett
liknande sätt som planket gör med bollen i den ursprungliga betydelsen.
Här sker ett för metaforer typiskt skifte i betydelsedomän från den
fysiska till den mentala domänen.
För fallskärm sker ett liknande metaforiskt skifte från det fysiska
området till det ekonomiska. Det är lätt att föreställa sig att ett
’avgångsvederlag’ liksom en fallskärm ”löser ut” och lindrar det
ekonomiska fall som ett avsked kan innebära. Om man ser till svaren i
studien visar fallskärm tendens till ytterligare en betydelseglidning i
form av en generalisering med betydelsen ”trygghet”, ”säkerhetsåtgärd”
och ”reservplan” i allmänhet.
När det gäller de två nya betydelserna för ikon är processen inte lika
enkel. Båda är troligen betydelselån från engelskans icon (Stålhammar
1997:49_50). Den ena betydelsen är ’liten bild på datorn’ och det andra
är ’förebild, stilsättare’. Svårigheterna beror på att det finns skillnader i
den ursprungliga betydelsen av icon i engelska och ikon i svenska. När
ikon först lånades in i svenskan 1837 från grekiskans eikõn ’bild’
specialiserades betydelsen till att omfatta vissa religiösa bilder. På
svenska sker en metaforisk överföring för ikon (1) av betydelsen från
religiös kultbild till datadomänens lilla grafiska symbol på bildskärmen.
På engelska är grundbetydelsen av icon ’bild, staty’ och då blir om-
vandlingsprocessen istället en specialisering ’symbol in computer’
(Warren 1992:40, 164). Den nya betydelsen för ikon (2) ’förebild’ är
också en metafor som innebär en utvidgning till andra betydelsedomäner
än den religiösa. Möjligen är omvandlingsprocessen en kombination
35
eller ett gränsfall av metafor/metonym eftersom en del av den ursprung-
liga betydelsen, ’helgonbild’ dvs. ’dyrkad person’, har blivit synonym
för ikon (2). I engelska finns redan betydelsen ’förebild’ i det ursprung-
liga icon vilket förklarar varför motsvarigheten till ikon (2) inte finns
med i Warrens undersökning.
Inom datadomänen har mus fått en ny betydelse i överförd mening
från djurdomänen. När man tittar på en mus i den nya betydelsen ’typ av
(musliknande) litet, knappförsett pekdon till dator’ är det inte svårt att
föreställa sig de visuella likheterna med det lilla råttdjuret mus. De är i
ungefär samma storlek, har samma form och har en svans (sladd) längst
bak (jfr Warren 1992:78, 92). I detta fall, liksom i ikon (1) ovan, handlar
det om en namnlös referent som får sitt namn utifrån en likhetsprincip
(jfr Warren 1992:91).
I Svenska Dagbladet 1984 kan man läsa att ”New York Times sågade
Norénpjäs […] jäms med fotknölarna”. I denna nyare betydelse är det
lätt att se den metaforiska processen när betydelse glider från en fysisk
domän i den ursprungliga betydelsen ’skära med såg i något’ till en ab-
straktare mental i ’utsätta för skoningslös kritik, förkasta’. Möjligen
skulle man också kunna hävda ett inslag av metonymi i metaforiken
genom att en del såga har fått hela det ursprungliga metaforiska ut-
tryckets betydelse att såga ngn/ngt jäms med fotknölarna.
Det finns tre nyord som har fått ny användning genom påverkan från
engelska. Det är fet i betydelsen ’mycket [bra], stor’, suga ’vara värde-
lös’ och äga frågan/problemet ’uppträda som om man har ensamrätt till
att uttala sig om, formulera eller hantera en fråga (eller ett problem)’.
Det verkar inte finnas någon tillfredsställande förklaring på hur en
svensk omvandlingsprocess annars skulle ha gått till när man studerar
orden etymologiskt i ordböcker. Man måste helt enkelt lära sig de nya
betydelserna och då har orden blivit homonymer snarare än polysema
med betydelsesamband. Även det faktum att dessa tre nyord är svåra att
förstå för vissa grupper talar för att de är homonyma (se avsnitt 4.3.2).
Nyordet flås omvandlingsprocess är ett bra exempel på den språkliga
och verklighetsbaserade logik som är typisk för en implikation. Om man
hör yttrandet Han har bra flås för första gången letar man i kontexten
efter en logisk betydelse. Troligen sker detta yttrande i ett specialiserat
betydelsesammanhang som handlar om sport, och då är det inte svårt att
lista ut att flås bör vara synonymt med kondition.
Kult är klassisk metonymi. En del ’dyrkan’ av den ursprungliga be-
tydelsen ’religiös gudsdyrkan’ har fått primär betydelsen. Man skulle
kanske kunna argumentera för en metaforisk process genom att hänvisa
till en övergripande konceptuell metafor KULT ÄR DYRKAN (jfr Lakoff &
36
Johnson 2003) som resulterar i en ny metaforisk betydelse för kult i en
profan betydelsedomän, men det verkar mindre långsökt att se det som
en metonymi.
Frossa är ett komplicerat fall. Kanske beror det på att det kan tolkas
både som ett verb och ett substantiv. Substantivet ’överflöd, frosseri’
som i räkfrossa verkar ha utvecklats genom en implikation baserad på
vårt moderna konsumtionssamhälle. Men det kan också ha utvecklats
genom att en del av den ursprungliga betydelsen i ’äta stora mängder
mat’ har blivit central, nämligen ’stora mängder, överflöd’ och då har vi
ett fall av metonymi. Verbet frossa i nya betydelsen ’ohämmat hänge sig
hän (åt)’ som i kvällstidningarna frossar i detaljer (NEO) eller ’över-
konsumera’ liknar mest en metaforisk generalisering. I sju av svaren i
min studie har det dessutom skett ytterligare en betydelseglidning för
verbet frossa från ett mer negativt laddat ’överkonsumera’ till ett mer
positivt ’att njuta av att konsumera’ och ’att ha mycket av något man
tycker om’.  Både substantivets och verbets betydelseutveckling kan ju
ha påverkat varandra sinsemellan.
I redovisningen ovan finns exempel på generalisering hos nyorden
ikon (2), fallskärm, kult och eventuellt även hos frossa. En del informan-
ter har svarat att googla betyder ’att söka på Internet’ oavsett operatör
och detta är också en generalisering (jfr Svanlund 2001:45). Dessa
exempel gör att Warrens (1992:50) beslut att inte ta med denna
generalisering alls i alla fall kan ifrågasättas, om det inte är så att det
sker fler generaliseringar i svensk betydelseförändring än i engelsk.
4.3.2. Användning och ordförståelse
Resultaten visar att det finns påtagliga skillnader i ordförståelse för ny-
ord med betydelseförändringar beroende på informanternas ålder.
Däremot verkar det inte spela någon större roll för resultaten vilken
könstillhörighet de har (se bilaga 10). En amerikansk undersökning
(Boswell 1979) visar att tolkning av metaforer har ett samband med en
allmän intellektuell utveckling och kräver en större omvärldskunskap
och en bredare erfarenhet – alltså är lättare att tolka när man är äldre (jfr
Stålhammar 1997:38, 39). Detta faktum borde gälla även andra omvand-
lingsprocesser som metonymer och implikationer.
37
DIAGRAM 4.6. Ordförståelse för olika åldersgrupper gällande
betydelseförändringar (baserad på bilaga 10).
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
H
5 20 66 38 56 46 16 66 74 45 21
G
93 61 85 55 92 89 62 57 83 100 23
V1
100 100 91 78 88 88 66 74 83 100 95
V2
92 92 69 83 100 86 76 92 44 75 68
bollplank fallskärm fet flås frossa ikon kult mus suga såga
äga 
frågan
Högstadiet (H) har mycket låg till låg förståelse för mer än hälften av
nyorden, men de förstår resterande nyord relativt väl (56–74 procent
rätt). Det skulle kunna bero på att flera av nyorden har svåra omvand-
lingsprocesser. De sju svåraste orden för de yngsta ungdomarna (H) är i
fyra fall metaforer (bollplank, fallskärm, såga, ikon) i ett fall e n
metonym (kult), i ett fall implikation (flås) och till sist ett fall av analogi
(äga frågan). Gymnasiet har en större ordförståelse för metaforerna,
mellan 61 och 100 procent har svarat rätt på samma ord. Men de har
svårt för analogin äga frågan, lite problem med implikationen flås och
metaforen mus (vilket är mitt fel då jag glömde att skriva att ’kvinnligt
könsorgan’ var en oönskad synonym). På resterande nyord har de flesta
i gymnasiet svarat rätt. Analogin äga frågan har en särställning i
undersökningen genom att den används minst och sammantaget är
svårast (se bilaga 10).
I gruppen vuxna 25–50 år (V1) har alla förstått metaforerna bollplank,
fallskärm och såga och förståelsen för de andra betydelseförändringarna
är också hög (74–91 procent rätt). Vuxengrupp 51–75 år (V2) har lite
problem med de tre analogierna suga, fet och äga frågan annars har de
god förståelse för de andra nyorden (75–100 procent rätt). Om man bort-
ser från äga frågan i undersökningen verkar resonemanget ovan stämma
– tolkning av betydelseförändringar som metaforer, metonymer och
implikationer verkar kräva en viss livserfarenhet. Det finns ett fall som
38
motsäger detta och det är resultaten för metaforen mus. Högstadiet borde
enligt ovanstående resonemang ha lägre förståelse för mus, eftersom det
är en metafor, men de ligger bättre till än gymnasiet (som ofta gett fel
synonym). Det är dock lätt att föreställa sig att de flesta ungdomarna i
högstadiet känner till vad en datamus är beroende på att de använder en
dagligen. De yngsta informanterna kan rentav förstå det som en icke-
metaforisk homonym till det lilla råttdjuret, alltså med en svag kvar-
varande bildlighet (jfr Svanlund 2001:14), som de kanske lär in på
samma sätt som ett helt nytt ord.
De nyord som har förändrats i analogi med engelska lånord förstår
ungdomarna väl (förutom äga frågan som kanske är ”vuxenspråk”). Fet,
suga och mus finns bland de nyord ungdomarna träffar på oftast och de
svåraste orden finns bland dem man träffar på minst (bilaga 4 och 5). De
vuxna träffar däremot på nyorden fet, kult, ikon och suga mer sällan.
Tittar man på användningen av samma ord (bilaga 10) ser man att hög-
stadiet själva använder suga (74 %) respektive fet (61 %) mer än rester-
ande grupper. I gymnasiet använder man inte orden lika ofta, resultaten
visar att 65 procent använder suga själva och 43 procent använder fet.
Vuxengrupp 1 har ännu lägre användning med 35 respektive 40 procent
och vuxengrupp 2 använder dem minst med 23 respektive 24 procent för
samma ord.  Den äldsta vuxengruppen (V2) visar också sämst ord-
förståelse för de två analogierna ovan (fet och suga). Detta resultat
skulle kunna stödja det tidigare resonemanget under 4.1.2 att suga och
fet uppfattas som ungdomsspråk eller slanguttryck av de äldre in-
formanterna. Och de återfinns inte heller i lexikonen SAOL och NEO
(se bilaga 2).
Resultaten ovan tyder på en relation mellan förståelse för de poly-
sema nyorden och livserfarenhet, men hur ofta man träffar på orden
verkar också påverka ordförståelsen. Det skulle vara mycket intressant
med en betydligt större studie om detta, för att säkert kunna uttala sig
om huruvida förståelsen för nyorden korrelerar med omvandlings-
process eller användningsfrekvens.
39
5. Sammanfattning
I denna uppsats undersöks hur väl svenska nyord förstås och används.
Informanter av olika kön i fyra åldersgrupper har fått svara på ett
frågeformulär om hur ofta man träffar på och själv använder orden.
Sedan har de ombetts att med egna ord förklara vad ordet betyder. Jag
undersöker också omvandlingsprocessen för ny betydelse i de fall detta
förekommer.
Fem hypoteser angående användning och ordförståelse av nyorden
baserade på ålder och kön har ställts upp och jämförs med resultaten.
Hypoteserna utgår från en övergripande förställning jag hade innan
undersökningen, att informanternas ålder, men inte deras könstillhörig-
het, påverkar både användning och förståelse av nyord.
Resultaten visar att informanterna både träffar på och själva använder
nyorden relativt ofta. Det skiljer sig dock en del åt beroende på vilket
ämnesområde nyorden tillhör. I ämnesområdet DATATEKNIK använder
t.ex. fler än fyra av fem informanter själva orden medan i ämnesgruppen
ÖVRIGT är det bara var tredje informant som anger att de använder
nyorden själva.
Det märks ingen generell skillnad i användning av nyord mellan
könen vilket motsvarar förväntningarna i hypotes 1. Men det finns
skillnader hos enstaka ord som är tydligt könsrelaterade. Och i några
ämnesområden finns skillnader som troligen beror på en kombination av
köns- och åldersrelaterade faktorer, då de två mellersta åldersgrupperna
innehåller fler kvinnor. Det märks en skillnad i användningen beroende
på ålder men inte den förväntade. Användningen är till de äldre infor-
manternas favör, vilket motsäger hypotes 2a, men de äldre informan-
terna använder fler av de äldre nyorden och vice versa, vilket verifierar
hypotes 2b.
Ordförståelsen är hög, drygt fyra av fem ord förstås helt eller delvis
rätt och det bekräftar förväntningarna i hypotes 3. Urvalskriterierna att
nyorden ska vara allmänna, aktuella och etablerade borgar för en hög
ordförståelse. Resultaten skiljer sig från tidigare forskning (Åhlander
1999, Frick & Malmström 1983) med högre resultat både vad gäller
40
användningsfrekvens och ordförståelse. Skillnad kan kanske förklaras
genom att denna studie undersöker lättare ord.
Det finns ingen större skillnad i ordförståelse beroende på kön i
studien, vilket verifierar hypotes 4, i nio av tio ämnesområden ligger de
förhållandevis jämnt. Kvinnorna har aningen högre resultat än männen
men den skillnaden anses försumbar i denna studie. I två äldre
undersökningar var skillnaden i ordförståelse den omvända, med något
bättre resultat för män än för kvinnor (Cassirer 1977:20, 24). I ett
ämnesområde MAT visar kvinnorna dock mycket bättre ordförståelse än
männen. I ämnesområdena ÖVRIGT och NÖJE OCH KULTUR har männen
något bättre ordförståelse. Men dessa skillnader beror troligen på
(liksom i undersökningen av användningsfrekvensen) en kombination av
ålders- och könstillhörighet.
Ordförståelsen är mycket olika beroende på ålder. Resultaten var inte
alls de förväntade, de äldre informanterna förstod nyorden bättre än de
yngre, och därmed falsifieras hypotes 5 om relationen mellan ålder och
ordförståelse. Möjligen kan detta bero på att nyorden valts ut av vuxna i
lexikon och språklistor. Eller att man i yngre åldrar helt enkelt har
svårare att formulera betydelsen. Studien visar på en viss differens mel-
lan ordförståelse och egen användning, informanterna förstår en del av
nyorden helt riktigt även om de själva inte använder dem.
När det förekommer en betydelseförändring i studien kan den oftast
klassificeras som en metaforisk process. Dessa resultat stämmer väl
överens med tidigare forskning i omvandlingsprocesser (jfr Warren
1992 och Malmgren 2005). I studien finner jag också exempel på
analogi, implikation och metonymi. Jag finner inga fall av specia-
lisering. I Warrens undersökning (1992) är specialiseringar den näst
största gruppen. Denna skillnad kan nog förklaras med att specialisering
är vanligt förekommande hos facktermer, och de förekommer som sagt
inte i denna studie. Betydelseförändringarna i analogi med utländska ord
verkar vara homonyma (utan betydelsesamband) och betydelsen kan
behöva läras in på samma sätt som med helt nya ord. En tidigare under-
sökning av svenska nyord (Malmgren 2005) visar inte några belägg på
analogi (dock diskuteras möjliga analogier i vissa fall). Studien visar
också på några fall av generaliseringar, speciellt om man räknar med
informanternas nya betydelser.
En amerikansk undersökning visar att förståelse och tolkning av
metaforer kräver en viss livserfarenhet (Boswell 1979). Detta faktum
borde gälla även andra semantiska förändringar som metonymi och im-
plikationer. Studien visar tendenser som skulle kunna överensstämma
med resonemanget. De yngsta informanterna har i regel svårast för
41
metaforik, metonymi och implikation – medan de har lättare för analogi.
Vice versa har de äldre informanterna god förståelse för nyord med
polysema omvandlingsprocesser men svårare att förstå homonyma
nyord inlånade från andra språk. Men studien är för liten för att med
säkerhet kunna urskilja om det är användningsfrekvensen eller
omvandlingsprocessen som ger utslag i de olika åldersgrupperna i
ordförståelsetestet. Resultaten i denna studie visar, om inte annat, på ett
behov av en större empirisk studie om den semantiska förändrings-
processen, för att kunna utreda om så är fallet. Det skulle vara mycket
spännande att få fråga informanterna själva om hur de tror att nyordens
betydelseförändring egentligen gått till.
Litteratur
Boswell, D.A. 1979: Metaphoric Processing in the Mature Years.
Human Development 22/6: 373_384.
Cassirer, Peter 1977: Studier över ordförståelse: rapport från projektet
Svenskarna och deras ord. (Nordistica Gothoburgensia 10). Göte-
borg: Acta Universitatis Gotheburgensis.
Ekberg, Lena 1993: Verbet ta i metaforisk och grammatikaliserad
användning. Språk och Stil NF 3: 105_140.
Frick, Nils & Malmström, Sten 1983 [1976]: Språkklyftan. Hur 700 ord
förstås och missförstås. Fjärde reviderade upplagan med tillägg av
Olle Josephson. Stockholm: Tidens förlag.
Jonsson, Hans 2003: Metaforen som semantisk händelse. Lund: Skrifter
utgivna av vetenskapssocieteten i Lund.
Josephson, Olle 1982: Svåra ord. Meddelanden från institutionen för
nordiska språk vid Stockholms universitet 11. Stockholm:
Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk.
Lagervall, Marika 1997: Betydelseförändring i teori och praktik. En
undersökning om hur ord förändras i betydelse med utgångspunkt i
några samnordiska ord. Meddelanden från Institutionen för svenska
språket 17. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska
språket
Lakoff, George & Johnson, Mark 2003 [1980]: Metaphors we live by. 2.
ed. Chicago: University of Chicago Press.
Lorentzi, Jenny 2005: Adjektiv i förändring. Göteborg: Göteborgs
universitet, Institutionen för svenska språket.
<http://hum.gu.se/institutioner/svenska-spraket/utbildning/grund-
utbildning/c-uppsats/Lorentzi.pdf/> (hämtad 2007-06-07)
Lund, Helena 1994: ”Basplagg, hemmamän och damfotboll”. En pre-
sentation av nyord i svenskan och en numerisk undersökning av de
skandinaviska språkens attityder till lånord. Meddelanden från
Institutionen för svenska språket 5.  Göteborg: Göteborgs universitet,
Institutionen för svenska språket.
Lundbladh, Carl-Erik 2001: Ord för personliga inre egenskaper.
Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket.
(Rapporter från ORDAT 9)
<http://spraakdata.gu.se/ordat/pdf/ORDAT9.pdf> (hämtad 2007-06-
15)
Malmgren, Sven-Göran 2001: Kärnämne eller käckhetsfaktor?
Språkvård 2: 18–23.
Malmgren, Sven-Göran 2005: Betydelseförändringar i svenskan. Två
empiriska undersökningar. Falk, Cecilia och Lars-Olof Delsing utg.
Studier i svensk språkhistoria 8. Lund: Studentlitteratur, s. 29–44.
Nilsson, Anneli 2000: Lexikalt semantiska förändringar hos adjektiv i
den skånska dialekten. Lund: Lunds universitet, Institutionen för
allmän språkvetenskap (C-uppsats). <http://ling.lu.se/education
/essays/AnneliNilsson_C_ASV.pdf>  (hämtad 2007-05-30)
Paul, Hermann 1920 [1880]: Prinzipien der Sprachgeschichte. Halle a.
S.: Niemeyer.
Sjöström, Sören 2001: Semantisk förändring. Hur ord får nya
betydelser. Lund: Studentlitteratur.
Stern, Gustav 1964 [1931]: Meaning and the change of meaning – with
special references to the English Language. Bloomington: Indiana
University Press.
Stålhammar, Mall 1997: Metaforernas mönster i fackspråk och allmän-
språk. Stockholm: Carlsson.
Stålhammar, Mall 2003: Engelskan i svenskan, 2. Engelska lånord
under 1900-talet. Rapporter från ORDAT 21. Göteborg: Göteborgs
universitet, Institutionen för svenska språket <http://spraakdata.gu.se
/ordat/pdf/ORDAT21.pdf> (hämtad 2007-05-30)
Svanlund, Jan 2001. Metaforen som konvention. Graden av bildlighet i
svenskans vikt- och tyngdmetaforer. Stockholm: Almqvist & Wiksell
International.
Svanlund, Jan 2002. Lexikalisering. Språk och stil 12: 7–46.
Ullman, Stephen 1962: Semantics. Oxford: Basil Blackwell.
Waldron, Ronald A. 1967: Sense and Sense Development. London:
Andre Deutsch Ltd.
Warren, Beatrice 1992: Sense developments: A contrastive study of the
development of slang senses and novel standard senses in English.
Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Ålander, Maria 1999: Nyord i svenskan sedan 1985. Hur väl förstås de
och hur mycket används de? Meddelanden från Institutionen för
svenska språket 27. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för
svenska språket.
Material
Datatermgruppens hemsida, artikel om USB–minne respektive
minnespinne <http://www.nada.kth.se/dataterm/rek.html#a212>
(hämtad 2007–08–26)
Lindgren, Birgitta 2002–2007: Nyordsartiklar i Språkvård publicerade i
första numret varje år mellan 2002 och 2007. Stockholm: Svenska
språknämnden.
Moberg, Lena 2001: Nyordsartikel i Språkvård 2: 10–17. Stockholm:
Svenska språknämnden.
NEO = Nationalencyklopedins ordbok 1995–96. Tredje tryckningen.
Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker.
NO= Nyordsboken 2000. Med 2000 nya ord in i 2000–talet. Stockholm:
Nordstedts förlag.
OED = The Concise Oxford Dictionary of Current English 1982.
Seventh edition. Oxford: At the Clarendon Press.
Renovas hemsida <http://www.renova.se/t/Page____308.aspx> (hämtad
2007-12-20)
SAOB = Svenska Akademins Ordbok 1897– jämte motsvarande databas,
OSA-databasen. <http://g3.spraakdata.gu.se/saob/> (hämtad 2007-12-
20)
SAOL = Svenska Akademiens ordlista 2006. Trettonde upplagan.
Stockholm: NordBook.
SIRIS: Nya Påvelundsskolans slutbetyg 2006:
<http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo&
report=gr9betyg_nyckel_v2&p_verksamhetsar=2006&p_kommun_ko
d=1480&p_skol_id=276982> (hämtad 2007–09–04)
SIRIS: Sigrid Rudebecks Gymnasium slutbetyg 2006:
<http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notge
o=&report=GYBETYG2004&p_verksamhetsar=2006&p_lan_kod=&
p_kommun_kod=1480&p_skol_id=278538&p_komminv_kod=&p_k
grupp_kod=&p_rapport=gybetyg&p_verksform_kod=21&p_info_om
rade=betyg> (hämtad 2007-09-04)
Språkbanken, Göteborgs universitet <http://spraakbanken.gu.se/konk/>
Språkrådet <http://www.sprakradet.se/nyord>
Vi Föräldrar 2007–06–04: Snippa ska det heta
<http://www.viforaldrar.se/nyheter/2007/06/04/snippa–ska–det–heta/ind
ex.xml> (hämtad 2007–07–05)
Bilaga 1: Förklaring av nyord i ämnesområden
(Författarens kommentarer om tidigare fynd i Språkbanken än dateringen i NO och språklistor efter
ordförklaringen i kursiverad stil.)
1. Datateknik
1.1. blogg subst. ”öppen dagbok på webben, webblogg. 2002” (Språkvård 2005/1)
1.2. chatta verb ”samtala via Internet. 1994” (NO:58)
1.3. hemsida subst. ”den skärmbild som först möter datoranvändaren vid uppkoppling på en viss
webbplats; webbplats; ingångssida; startsida.1995” (NO:137)
1.4. googla verb ”söka efter information via sökmotorn Google på Internet. 2003” (Språkvård 2004/1)
1.5. mejl/mail subst. ”e-post (se d.o). 1997. e-post; elektronisk överföring av meddelanden mellan
datoranvändare; även om själva meddelandet. 1992” (NO:197+90)
2. Övrig teknik och vetenskap
2.1. betalkanal subst. ”avgiftsbelagd tv-kanal. 1984” (NO:42)
2.2. genmanipulerad adj. ”genetiskt förändrad. 1990” (NO:121)
2.3. genusforskning subst. ”1992 […] genusforskning går ut på att förklara hur och varför vår
biologiska könstillhörighet har skapat olika kulturella och sociala skillnader.” (NO:122)
2.4. messa verb ”skicka ett SMS-meddelande. 2000” (Språkvård 2/2001)
2.5. mp3-spelare subst. ”en apparat som kan ladda musikfiler från Internet och spela upp dem; kan vara
en inbyggd funktion i en mobiltelefon. 1998” (Språkvård 2005/1)
3. Nöje och kultur
3.1. etnomusik subst. ”musik med influenser från olika kulturer. 1992” (NO:1989)
3.2. fantasy subst. ”genre inom litteratur, serier, film och datorspel etc. som skildrar en fantastisk sago-
eller äventyrsvärld. 1985” (NO:98)
3.3. kalkonfilm subst. ”1985. Kalkonfilmer, kallas riktigt dåliga filmer, sådana som det blir rena nöjet
att se. ” (NO:157)
3.4. manga subst. ” japansk tecknad serie. 1993” (Språkvård 2004/1) Finns i Språkbanken med tre belägg
redan i DN 1987
4. Miljö
4.1. deponi subst. ”soptipp; avfallsupplag. 1985” (NO:69)
4.2. djurrättsaktivist subst. ”person som hävdar djurens rätt och därför aktivt, ofta genom sabotage,
motarbetar mjölk-, kött- och pälsproduktion, jakt m.m. 1995” (NO:73)
4.3. ekomjölk subst. ”Nu är den första alternativt producerade mjölken från Arla här. Den kallas för
ekomjölk och kommer från gårdar som brukas med ekologiska och biodynamiska metoder. SvD 18/8
1991” (NO: 81)
4.4. källsortera verb. ” sortera avfall direkt vid källan. 1990” (NO:180)
4.5. växthuseffekten subst. ”den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan och som tilltar
på grund av utsläpp av gaser som koldioxid, metan och freoner. 1988” (NO:319)
5. Sport och fritid
5.1. backpacker subst. ” ryggsäcksturist. 1991” (NO:36)
5.2. bollhav subst. ” en stor mängd bollar som bildar ett hav för barn att hoppa och leka i. 1980-talet.”
(NO:47) Press95 ger första träffen vid egen sökning i Språkbanken
5.3. huligan subst. ”ökad användning som efterled i sammansatta ord, fotbollshuligan […] (NO:141),
”ligist: bov” (SAOL). Datering saknas egen sökning visar Press95 som första publiceringstillfälle i
Språkbanken
5.4. inlines subst. ” inlinesskridskor. 1996. inlinesskridskor viss typ av rullskridskor med hjulen på en
skena i rad efter varandra. 1990” (NO:149)
5.5. nätpoker subst. ”pokerspel via Internet. 2004” (Språkvård 2006/1)
6. Familj och samhälle
6.1. curlingförälder subst. ” en mamma eller pappa som vill sitt barn så väl att han eller hon gör allt för
att undanröja - sopa bort - alla hinder och svårigheter, precis som en curlingspelare som ivrigt sopar
isen för att curlingstenen skall glida lättare fram. 2004” (Språkvård 2005/1)
6.2. euro subst. ”den gemensamma valutan i EU. 1995” (NO:92)
6.3. hedersvåld ”våld som motiveras med att familjens heder skall skyddas, kallas även hedersrelaterat
våld. 2002” (Språkvård 2006/1)
6.4. plastpappa subst. ”styvpappa. 1983” (NO:236)
6.5. trafficking subst.  ”sexslavhandel. 1999” (Språkvård 2001/2)
7. Mat
7.1. cheesecake subst. ”en slags ostkaka av amerikansk typ. 1970-tal” (NO:58) Första träffen i
Språkbanken DN1987 vid egen sökning
7.2. ciabatta subst. ”italienskt bröd bakat med olivolja. 1995” (NO:59)
7.3. lösgodis subst. ”godisbitar som säljs i lös vikt och som kunden själv plockar ut och lägger i påse.
1985” (NO:191)
7.4. mikra verb ”-de, -t. Många av veckans maträtter kan du mikra - tillaga i mikrovågsugn. 1987”
(NO:199)
7.5. quorn subst. ”[varumärke för] ett slags vegetabiliskt födoämne. 1999” (NO:247).
8. Medicin
8.1. bokstavsbarn subst. ”barn med speciell typ av funktionsnedsättning vars krångliga benämning
återges med en bokstavsförkortning. 1999” (NO:46)
8.2. hetsäta verb ” äta omåttligt på grund av sjukligt begär efter mat. 1982” (NO:138)
8.3. hiv subst. ” virus som orsakar AIDS. 1986 (NO:140)
8.4. sars subst. ”en smittsam lunginflammation, först kallad sal. 2003” (Språkvård 2004/1)
8.5. vinterkräksjukan subst. ”smittsam magsjuka med kräkningar och diarré. 1999” (Språkvård
2003/1)
9. Övrigt
9.1. minnespinne subst. ”usb-minne. 2001” (Språkvård 2007/1)
9.2. nörd subst. ”person som verkar lite bortkommen, ofta på grund av ett enda uppslukande intresse för
t.ex. datorer. 1991” (NO:224) ”enkelspårig och löjeväckande person, tönt (SAOL).
9.3. snippa subst. ”ökad anv.; det kvinnliga könsorganet, i synnerhet hos små flickor. 2002” (Språkvård
2003/1)
9.4. äga frågan (el. problemet) verb ”uppträda som om man har ensamrätt till att uttala sig om,
formulera eller hantera en fråga (ett problem). 1997” (Språkvård 2004/1)
10. Ord med ny användning
10.1. bollplank subst. ”ny användning i betydelsen person på vilken man kan pröva sina idéer och tankar,
diskussionspartner. 1986” (NO:47)
10.2. fallskärm subst. ” ny användning i betydelsen  [större] avgångsvederlag, reglerat i avtal;
återköpsförsäkring. 1986 (NO:97)
10.3. fet subst. ”ökad användning i betydelsen  mycket [bra]; stor. 1985” (NO:104) Finns i Språkbanken med ett
belägg redan i Press76
10.4. flås subst. ”ny användning i betydelsen kondition. 1983” (NO:109)
10.5. frossa subst. ” ny användning i betydelsen överflöd, frosseri. 1990” (NO:114). verb ”lidelsefullt hänge sig
åt ngt” (SAOL). Finns i Språkbanken med ett belägg redan i SvD 1976  i den andra betydelsen.
10.6. ikon subst. ”ny användning i betydelsen  1) grafisk symbol på bildskärm 2) kultfigur, portalgestalt. 1990
(NO:147) Finns i Språkbanken med ett belägg redan i DN 1987 i den andra betydelsen.
10.7. kult subst. ” ökad användning om dyrkan el. stark sympati riktad mot en viss person el. (ickereligiös)
företeelse. 1987” (NO:176) Finns i Språkbanken med ett belägg redan i GP 1976 i den andra
betydelsen.
10.8. mus subst. ” ny användning i betydelsen musliknande pekdon vid datorarbete. 1983” (NO:209)
10.9. suga verb ”ny användning i betydelsen vara värdelös, inge avsmak. 1997” (NO:282)
10.10. såga verb ” ny användning i betydelsen utsätta för skoningslös kritik, förkasta. 1984” (NO:285)
Bilaga 2: Belägg i Språkbank och lexikon
Språkbankens konkordanser innehåller data från svensk press. I denna undersökning har fem söktillfällen mellan
1976 och 2004 använts för att kunna följa en längre utveckling. Under tiden undersökningen gjorts har SVD00
försvunnit och ersätts då med GP01 och markeras med en asterisk * efter redovisat tal i de fall det gäller.
Tecknet – betyder att inga belägg finns. Med ordböcker avses SAOL (2006) och NEO (1995–96). Vid behov av
förklaring i tabellen hänvisas till numrerade fotnoter
Nyord (årtal) Press76 DN1987 Press95 SVD00/GP01 GP04 Lexikon
cheesecake (1970–tal) – 1 1 – 21 –/SAOL
bollhav (1980–tal) – – 1 7 1 –/SAOL
hetsäta (1982) – – – 2 1 NEO/SAOL
flås (1983) – – 1 3 2 NEO/SAOL
plastpappa (1983) – – 1 – 2 –/SAOL
mus (1983) – – 9 8* 1 NEO/SAOL
betalkanal (1984) – – – 2 2 NEO/SAOL
1
såga (1984) – – 2 10* ?25 NEO/SAOL
fantasy (1985) – 13 5 17 65 –/SAOL
deponi (1985) – – 4 1 13 NEO
2
/SAOL
lösgodis (1985) – 1 4 2 8 NEO/SAOL
fet (1985) 1 4 3 30 17 –/–
hiv (1986) – 28 71 76 178 NEO/SAOL
bollplank (1986) – – 10 32* 31 NEO/SAOL
fallskärm (1986) – – ?28 ?29* ~28 NEO/SAOL
3
kalkonfilm (1986) – – 1 1* – NEO/SAOL
kult (1987) 1 32 14 37* 30 NEO/SAOL
4
mikra (1987) – – 1 – 1 NEO/SAOL
växthuseffekten (1988) – – 42 50 109 NEO/SAOL
frossa (1990) 1 4 6 26* 25 NEO/SAOL
genmanipulerad (1990) – – 8 4 1 NEO/SAOL
5
ikon (1990) – 1 4 52 22 NEO/SAOL
6
källsortera (1990) – – 8 3 5 NEO
7
/SAOL
ekomjölk (1991) – – 2 – 8 NEO
8
/SAOL
backpacker (1991) – – – 3 9 –/SAOL
nörd (1991) – – 1 1* 12 –/SAOL
genusforskning (1992) – – 1 17 6 –
9
/SAOL
                                          
1
 betal-TV el. betal-tv finns i SAOL och NEO
2
 deponeringsanläggning i NEO
3
 fallskärms_avtal finns i SAOL
4
 finns som kult_figur i SAOL
5
genmanipulation finns i SAOL
6
 finns i betydelsen ’grafisk symbol på dataskärmen’ men inte som ’kultfigur, portalgestalt’
7
källsortering i NEO
8
 eko– som förled i NEO
9
 genus- i betydelsen ’kön’ i NEO
etnomusik (1992) – – 1 – 1 –/SAOL
manga (1993) – 3 1 1 4 –/SAOL
chatta (1994) – – 2 45 24 –/SAOL
ciabatta (1995) – – 1 6* 2 –/–
hemsida (1995) – – 18 439 991 –/SAOL
djurrättsaktivist (1995) – – – 6 7 –/SAOL
huligan (––––) – – 3 10 3 NEO/SAOL
euro (1995) – – 4 1133 762 NEO/SAOL
inlines (1996) – – – 20 46 –/SAOL
äga (frågan/problemet)
10
– – – 2+0* 5+3 –/–
mejl /mail(1997) – – – 92 177 –/SAOL
11
suga (1997) – – – –
12
1
13
* –/SAOL
mp3–spelare (1998) – – – – – –/SAOL
trafficking (1999) – – – 2 29 –/SAOL
quorn (1999) – – – 2 2 –/SAOL
bokstavsbarn (1999) – – – 1 – –/SAOL
vinterkräksjukan (1999) – – – – 17 –/SAOL
messa (2000) – – – – 2 –/SAOL
minnespinne (2001) – – – –* 1 –/–
blogg (2002) – – – – 11 –/SAOL
hedersvåld (2002) – – – – 8 –/SAOL
14
snippa (2002) – – – – * –
15
–/SAOL
16
googla (2003) – – – – 3 –/SAOL
sars (2003) – – – – 33 –/SAOL
nätpoker (2004) – – – –* 1 –/SAOL
curlingförälder (2004) – – – – 10 –/SAOL
Nyord (årtal) Press76 DN1987 Press95 SVD00/GP01 GP04 Ordbok
                                          
10
 Sökning på äger frågan/problemet i presens
11
 enbart med stavningen mejl i SAOL
12
 Presens av verbet suga; suger verkar vara vanligare förkommande i text och förekommer med 22 träffar i den
nya betydelsen.
13
 Presens av verbet suga; suger verkar vara vanligare förkommande i text och förekommer med 59 träffar i den
nya betydelsen.
14
 hedersmord finns i SAOL
15
 I GP 03, när nyordet snippa diskuterades finns 6 belägg
16
 snippa rekommenderas på Språkrådets hemsida i Frågelådan
<http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=1950>
Bilaga 3: Frågeformulär om nyordens användning och betydelse
Den här undersökningen ingår i en D–uppsats om nyord som jag skriver på Institutionen för
svenska språket, Göteborgs Universitet, vår– och höstterminen 2007.
Deltagarna i undersökningen består av fyra åldersgrupper: den första från klass nio i
högstadiet, den andra från tredje ring i gymnasiet, den tredje i åldern 25–50 och den fjärde i
åldern 50–75 år.
Undersökningen är anonym men det är viktigt att du kryssar i vilken åldersgrupp du tillhör
och om du är kvinna/tjej eller man/kille.
Nedan följer 53 nya svenska ord som etablerats under åren 1980–2007. Som nyord räknas
både helt nya ord, importerade lånord och ”gamla” ord som fått ny användning. Det finns 43
helt nya ord i del A och 10 ”gamla” ord i del B med en förklaring inom parantes (inte +
gammal betydelse) och du ska svara på den nya användningen.
Först presenteras nyordet (i fet stil) och sedan följer frågorna. Fyll i hur ofta du träffar på
ordet i tal eller text (ofta, ibland eller aldrig). Om du själv använder ordet (ja eller nej). Om du
vet ordets betydelse (ja, helt säkert, jag tror det eller vet ej). Kryssa över eller fyll i cirkeln
framför det alternativ du väljer. Förklara sedan nyordet med några egna ord på linjen. Om du
inte vet betydelsen lämnar du raden tom.
Formuläret beräknas ta cirka 40 minuter. Lägg inte för lång tid på varje ord, utan lämna
uppgiften om du fastnar på något ställe och återkom till den om det finns tid över.
Tack för din medverkan!
Anna Palmblad
Deltagare:
o kvinna / tjej
o man / kille 
o högstadiet
o gymnasiet
o 25–50 år 
o 51–75 år
Del A: Nyord (helt nya ord och lånord)
1. backpacker (inte dataspelet)
Har du träffat på ordet? Använder du ordet? Vet du vad ordet betyder?
_ ofta _ ja _ ja, helt säkert
_ ibland _ nej _ jag tror det
_ aldrig _ vet ej
Vad betyder ordet?
__________________________________________________________________________________________
Bilaga 4
Grundtabell användning av nyord för män i fyra åldersgrupper
MH = män högstadiet; MG = män gymnasiet
MV1 = män vuxna grupp 1 (25-50 år)
MV2 = män vuxna grupp  2 (51-75 år)
Åldersgrupp män
Ämne och nyord O I A J N O I A J N O I A J N O I A J N O I A J N
1. Dator  Ofta 80% 16% 4% 76% 24% 100% 0% 0% 97% 3% 85% 5% 10% 80% 20% 94% 6% 0% 71% 29% 89% 8% 3% 80% 20% Svar
blogg 70% 4 6 0 2 8 6 0 0 5 1 3 0 1 2 2 6 1 0 3 4 19 7 1 12 15 54 100%
chatta 100% 10 0 0 10 0 6 0 0 6 0 4 0 0 3 1 7 0 0 6 1 27 0 0 25 2 54 100%
googla 85% 8 0 2 8 2 6 0 0 6 0 2 1 1 3 1 7 0 0 4 3 23 1 3 21 6 54 100%
hemsida 93% 9 1 0 9 1 6 0 0 6 0 4 0 0 4 0 6 1 0 5 2 25 2 0 24 3 54 100%
mejl/mail 96% 9 1 0 9 1 6 0 0 6 0 4 0 0 4 0 7 0 0 7 0 26 1 0 26 1 54 100%
SUMMA 40 8 2 38 12 30 0 0 29 1 17 1 2 16 4 33 2 0 25 10 120 11 4 108 27 270 100%
2. Teknik & vetensk. 80% 32% 36% 38% 62% 70% 30% 0% 70% 30% 70% 25% 5% 70% 30% 66% 29% 6% 51% 49% 55% 30% 16% 53% 47%
betalkanal 52% 2 5 3 3 7 4 2 0 3 3 3 1 0 3 1 5 2 0 4 3 14 10 3 13 14 54 100%
genmanipulerad 52% 1 6 3 2 8 3 3 0 5 1 3 1 0 4 0 7 0 0 6 1 14 10 3 17 10 54 100%
genusforskning 41% 0 1 9 0 10 4 2 0 3 3 3 1 0 2 2 4 2 1 4 3 11 6 10 9 18 54 100%
messa 41% 5 2 3 5 5 4 2 0 4 2 1 2 1 1 3 1 5 1 1 6 11 11 5 11 16 54 100%
mp3-spelare 89% 8 2 0 9 1 6 0 0 6 0 4 0 0 4 0 6 1 0 3 4 24 3 0 22 5 54 100%
SUMMA 16 16 18 19 31 21 9 0 21 9 14 5 1 14 6 23 10 2 18 17 74 40 21 72 63 270 100%
3. Nöje och kultur 30% 40% 30% 38% 63% 42% 54% 4% 58% 42% 50% 50% 0% 75% 25% 25% 57% 18% 46% 54% 34% 49% 17% 50% 50%
etnomusik 7% 0 3 7 0 10 0 5 1 1 5 0 4 0 3 1 2 4 1 2 5 2 16 9 6 21 54 100%
fantasy 52% 6 4 0 7 3 4 2 0 5 1 3 1 0 3 1 1 5 1 2 5 14 12 1 17 10 54 100%
kalkonfilm 37% 2 4 4 2 8 3 3 0 4 2 2 2 0 4 0 3 4 0 6 1 10 13 4 16 11 54 100%
manga 41% 4 5 1 6 4 3 3 0 4 2 3 1 0 2 2 1 3 3 3 4 11 12 4 15 12 54 100%
SUMMA 12 16 12 15 25 10 13 1 14 10 8 8 0 12 4 7 16 5 13 15 37 53 18 54 54 216 100%
4. Miljö 32% 30% 36% 38% 60% 50% 30% 20% 50% 50% 100% 0% 0% 75% 25% 77% 17% 6% 66% 34% 58% 22% 19% 53% 46%
deponi 26% 1 0 9 1 9 0 1 5 0 6 4 0 0 2 2 2 3 2 3 4 7 4 16 6 21 54 100%
djurrättsaktivist 56% 1 6 3 3 7 4 2 0 5 1 4 0 0 3 1 6 1 0 4 3 15 9 3 15 12 54 100%
ekomjölk 48% 2 7 1 2 8 2 3 1 1 5 4 0 0 3 1 5 2 0 4 3 13 12 2 10 17 54 100%
källsortera 59% 2 2 5 3 6 3 3 0 3 3 4 0 0 4 0 7 0 0 6 1 16 5 5 16 10 52 96%
växthuseffekten 100% 10 0 0 10 0 6 0 0 6 0 4 0 0 3 1 7 0 0 6 1 27 0 0 25 2 54 100%
SUMMA 16 15 18 19 30 15 9 6 15 15 20 0 0 15 5 27 6 2 23 12 78 30 26 72 62 268 99%
5. Sport och fritid 60% 38% 2% 62% 38% 47% 53% 0% 87% 13% 55% 45% 0% 70% 30% 49% 40% 11% 54% 46% 53% 43% 4% 67% 33%
backpacker 30% 2 7 1 3 7 1 5 0 5 1 2 2 0 2 2 3 3 1 3 4 8 17 2 13 14 54 100%
bollhav 30% 5 5 0 5 5 1 5 0 5 1 1 3 0 3 1 1 4 2 2 5 8 17 2 15 12 54 100%
huligan 78% 7 3 0 7 3 5 1 0 6 0 3 1 0 3 1 6 1 0 7 0 21 6 0 23 4 54 100%
inlines 63% 9 1 0 9 1 3 3 0 6 0 2 2 0 4 0 3 3 1 4 3 17 9 1 23 4 54 100%
nätpoker 67% 7 3 0 7 3 4 2 0 4 2 3 1 0 2 2 4 3 0 3 4 18 9 0 16 11 54 100%
SUMMA 30 19 1 31 19 14 16 0 26 4 11 9 0 14 6 17 14 4 19 16 72 58 5 90 45 270 100%
6. Familj & samh. 38% 30% 30% 38% 60% 63% 37% 0% 80% 20% 45% 55% 0% 40% 60% 63% 31% 6% 63% 37% 51% 36% 13% 54% 45%
curlingförälder 41% 3 4 3 3 7 4 2 0 5 1 0 4 0 2 2 4 2 1 4 3 11 12 4 14 13 54 100%
euro 96% 9 1 0 7 3 6 0 0 6 0 4 0 0 4 0 7 0 0 7 0 26 1 0 24 3 54 100%
hedersvåld 44% 2 1 7 3 7 3 3 0 3 3 3 1 0 2 2 4 3 0 4 3 12 8 7 12 15 54 100%
plastpappa 33% 3 5 2 5 5 3 3 0 5 1 1 3 0 0 4 2 4 1 3 4 9 15 3 13 14 54 100%
trafficking 41% 2 4 3 1 8 3 3 0 5 1 1 3 0 0 4 5 2 0 4 3 11 12 3 10 16 52 96%
SUMMA 19 15 15 19 30 19 11 0 24 6 9 11 0 8 12 22 11 2 22 13 69 48 17 73 61 268 99%
7. Mat 32% 38% 30% 52% 48% 63% 33% 3% 83% 17% 75% 15% 10% 80% 20% 40% 46% 14% 49% 51% 47% 36% 17% 62% 38%
cheesecake 44% 2 8 0 6 4 4 2 0 6 0 4 0 0 4 0 2 4 1 3 4 12 14 1 19 8 54 100%
ciabatta 44% 2 4 4 4 6 4 2 0 4 2 3 1 0 3 1 3 3 1 2 5 12 10 5 13 14 54 100%
lösgodis 81% 9 1 0 10 0 5 1 0 6 0 4 0 0 4 0 4 3 0 5 2 22 5 0 25 2 54 100%
mikra 52% 3 3 4 5 5 4 2 0 6 0 4 0 0 4 0 3 3 1 4 3 14 8 5 19 8 54 100%
quorn 15% 0 3 7 1 9 2 3 1 3 3 0 2 2 1 3 2 3 2 3 4 4 11 12 8 19 54 100%
SUMMA 16 19 15 26 24 19 10 1 25 5 15 3 2 16 4 14 16 5 17 18 64 48 23 84 51 270 100%
8. Medicin 26% 42% 32% 34% 66% 43% 50% 7% 67% 33% 55% 45% 0% 60% 40% 54% 34% 11% 69% 31% 41% 42% 16% 54% 46%
bokstavsbarn 22% 0 1 9 0 10 0 4 2 1 5 2 2 0 1 3 4 2 1 4 3 6 9 12 6 21 54 100%
hetsäta 41% 1 5 4 1 9 4 2 0 5 1 2 2 0 3 1 4 2 1 6 1 11 11 5 15 12 54 100%
hiv 70% 5 5 0 5 5 4 2 0 6 0 4 0 0 4 0 6 1 0 6 1 19 8 0 21 6 54 100%
sars 15% 1 6 3 4 6 2 4 0 2 4 0 4 0 1 3 1 4 2 2 5 4 18 5 9 18 54 100%
vinterkräksjukan 59% 6 4 0 7 3 3 3 0 6 0 3 1 0 3 1 4 3 0 6 1 16 11 0 22 5 54 100%
SUMMA 13 21 16 17 33 13 15 2 20 10 11 9 0 12 8 19 12 4 24 11 56 57 22 73 62 270 100%
9. Övrigt 23% 35% 40% 30% 68% 29% 33% 38% 29% 71% 38% 50% 13% 25% 75% 32% 46% 21% 39% 61% 29% 40% 31% 31% 68%
minnespinne 11% 1 3 6 2 8 0 1 5 0 6 1 1 2 1 3 1 2 4 3 4 3 7 17 6 21 54 100%
nörd 67% 5 4 0 8 1 6 0 0 6 0 3 1 0 2 2 4 3 0 4 3 18 8 0 20 6 52 96%
snippa 22% 2 4 4 1 9 1 5 0 1 5 2 2 0 1 3 1 4 2 1 6 6 15 6 4 23 54 100%
äga frågan/problemet 15% 1 3 6 1 9 0 2 4 0 6 0 4 0 0 4 3 4 0 3 4 4 13 10 4 23 54 100%
SUMMA 9 14 16 12 27 7 8 9 7 17 6 8 2 4 12 9 13 6 11 17 31 43 33 34 73 214 99%
10. Ny användning 26% 44% 25% 40% 55% 47% 52% 2% 75% 25% 58% 40% 3% 65% 35% 64% 30% 6% 49% 51% 45% 41% 11% 54% 44%
bollplank 52% 1 3 6 2 8 3 3 0 5 1 4 0 0 3 1 6 1 0 5 2 14 7 6 15 12 54 100%
fallskärm 52% 3 5 2 3 7 2 4 0 5 1 4 0 0 4 0 5 2 0 6 1 14 11 2 18 9 54 100%
fet 48% 6 3 1 6 4 3 3 0 3 3 1 3 0 1 3 3 3 1 1 6 13 12 2 11 16 54 100%
flås 48% 2 5 3 3 7 3 3 0 4 2 3 1 0 4 0 5 2 0 6 1 13 11 3 17 10 54 100%
frossa 33% 1 6 3 4 6 2 4 0 6 0 2 2 0 3 1 4 3 0 6 1 9 15 3 19 8 54 100%
ikon 30% 1 7 2 7 3 3 3 0 4 2 1 3 0 3 1 3 3 1 3 4 8 16 3 17 10 54 100%
kult 19% 0 4 5 2 7 2 4 0 5 1 0 4 0 1 3 3 3 1 5 2 5 15 6 13 13 52 96%
mus 67% 6 3 0 6 3 3 3 0 3 3 3 1 0 4 0 6 1 0 0 7 18 8 0 13 13 52 96%
suga 56% 5 4 0 6 3 4 1 1 4 2 2 1 1 1 3 4 2 1 2 5 15 8 3 13 13 52 96%
såga 48% 1 4 3 1 7 3 3 0 6 0 3 1 0 2 2 6 1 0 0 7 13 9 3 9 16 50 93%
SUMMA 26 44 25 40 55 28 31 1 45 15 23 16 1 26 14 45 21 4 34 36 122 112 31 145 120 530 98%
SUMMA ALLA 197 187 138 236 286 176 122 20 226 92 134 70 8 137 75 216 121 34 206 165 723 500 200 805 618 2846 2846
Procent  totalt 37% 35% 26% 45% 54% 55% 38% 6% 71% 29% 63% 33% 4% 65% 35% 58% 33% 9% 56% 44% 51% 35% 14% 56% 43% 99,44%
Svar: O I A J N O I A J N O I A J N O I A J N O I A J N
Åldersgrupp män MÄN (27)MH (10) MG (6) MV1(4) MV2 (7)
MÄN (27)MH(10) MV2 (7)MG (6) MV1(4)
Bilaga 5
Grundtabell användning av nyord för kvinnor i fyra åldersgrupper
KH = kvinna högstadiet; KG = kvinna högstadiet
KV1 = kvinna vuxengrupp 1 (25-50 år)
KV2 = kvinna vuxengrupp 2 (51-75 år)
Åldersgrupp kvinnor
Ämne och nyord O I A J N O I A J N O I A J N O I A J N O I A J N
1. Dator  Ofta 88% 10% 3% 93% 8% 94% 6% 0% 87% 13% 85% 15% 0% 85% 15% 80% 20% 0% 70% 30% 88% 11% 1% 85% 15% Svar
blogg 82% 7 1 0 8 0 14 0 0 12 2 8 3 0 8 3 3 3 0 3 3 32 7 0 31 8 78 100%
chatta 92% 8 0 0 8 0 13 1 0 12 2 9 2 0 9 2 6 0 0 6 0 36 3 0 35 4 78 100%
googla 69% 4 3 1 5 3 12 2 0 9 5 8 3 0 8 3 3 3 0 1 5 27 11 1 23 16 78 100%
hemsida 100% 8 0 0 8 0 14 0 0 14 0 11 0 0 11 0 6 0 0 5 1 39 0 0 38 1 78 100%
mejl/mail 97% 8 0 0 8 0 13 1 0 14 0 11 0 0 11 0 6 0 0 6 0 38 1 0 39 0 78 100%
SUMMA 35 4 1 37 3 66 4 0 61 9 47 8 0 47 8 24 6 0 21 9 172 22 1 166 29 390 100%
2. Teknik & vetensk. 35% 35% 30% 38% 63% 54% 41% 3% 59% 40% 56% 42% 2% 73% 27% 60% 30% 10% 43% 57% 52% 38% 9% 56% 44%
betalkanal 38% 1 2 5 1 7 5 7 2 4 10 6 5 0 8 3 3 3 0 3 3 15 17 7 16 23 78 100%
genmanipulerad 44% 0 7 1 1 7 5 9 0 12 2 7 4 0 9 2 5 1 0 5 1 17 21 1 27 12 78 100%
genusforskning 38% 0 3 5 0 8 4 9 0 4 9 7 4 0 9 2 4 2 0 2 4 15 18 5 15 23 76 97%
messa 56% 5 2 1 5 3 10 4 0 7 7 5 5 1 5 6 2 1 3 1 5 22 12 5 18 21 78 100%
mp3-spelare 82% 8 0 0 8 0 14 0 0 14 0 6 5 0 9 2 4 2 0 2 4 32 7 0 33 6 78 100%
SUMMA 14 14 12 15 25 38 29 2 41 28 31 23 1 40 15 18 9 3 13 17 101 75 18 109 85 388 99%
3. Nöje och kultur 34% 34% 31% 44% 56% 29% 46% 25% 38% 63% 52% 43% 5% 68% 32% 33% 46% 21% 42% 58% 37% 43% 20% 48% 52%
etnomusik 21% 0 5 3 1 7 0 8 6 2 12 6 4 1 4 7 2 3 1 1 5 8 20 11 8 31 78 100%
fantasy 67% 6 2 0 7 1 9 5 0 11 3 7 4 0 10 1 4 2 0 4 2 26 13 0 32 7 78 100%
kalkonfilm 23% 0 2 6 0 8 2 8 4 2 12 6 5 0 9 2 1 3 2 3 3 9 18 12 14 25 78 100%
manga 38% 5 2 1 6 2 5 5 4 6 8 4 6 1 7 4 1 3 2 2 4 15 16 8 21 18 78 100%
SUMMA 11 11 10 14 18 16 26 14 21 35 23 19 2 30 14 8 11 5 10 14 58 67 31 75 81 312 100%
4. Miljö 48% 15% 38% 33% 68% 46% 34% 20% 56% 44% 71% 18% 9% 82% 16% 67% 20% 13% 63% 37% 56% 24% 19% 59% 40%
deponi 3% 0 0 8 0 8 0 3 11 0 14 1 4 5 8 2 0 2 4 0 6 1 9 28 8 30 76 97%
djurrättsaktivist 56% 4 2 2 4 4 7 7 0 10 4 7 4 0 8 3 4 2 0 4 2 22 15 2 26 13 78 100%
ekomjölk 54% 5 1 2 6 2 2 9 3 2 12 10 1 0 9 2 4 2 0 4 2 21 13 5 21 18 78 100%
källsortera 77% 3 2 3 3 5 10 4 0 13 1 11 0 0 11 0 6 0 0 5 1 30 6 3 32 7 78 100%
växthuseffekten 92% 7 1 0 0 8 13 1 0 14 0 10 1 0 9 2 6 0 0 6 0 36 3 0 29 10 78 100%
SUMMA 19 6 15 13 27 32 24 14 39 31 39 10 5 45 9 20 6 4 19 11 110 46 38 116 78 388 99%
5. Sport och fritid 40% 50% 10% 60% 40% 53% 47% 0% 76% 24% 53% 45% 2% 75% 25% 30% 60% 10% 33% 67% 47% 49% 4% 66% 34%
backpacker 33% 0 5 3 0 8 6 8 0 11 3 5 5 1 6 5 2 4 0 2 4 13 22 4 19 20 78 100%
bollhav 41% 2 6 0 7 1 9 5 0 12 2 5 6 0 9 2 0 3 3 2 4 16 20 3 30 9 78 100%
huligan 69% 6 2 0 5 3 9 5 0 11 3 8 3 0 10 1 4 2 0 3 3 27 12 0 29 10 78 100%
inlines 44% 4 3 1 7 1 5 9 0 12 2 6 5 0 9 2 2 4 0 2 4 17 21 1 30 9 78 100%
nätpoker 46% 4 4 0 5 3 8 6 0 7 7 5 6 0 7 4 1 5 0 1 5 18 21 0 20 19 78 100%
SUMMA 16 20 4 24 16 37 33 0 53 17 29 25 1 41 14 9 18 3 10 20 91 96 8 128 67 390 100%
6. Familj & samh. 40% 40% 20% 30% 70% 56% 41% 3% 63% 37% 65% 33% 0% 75% 24% 63% 33% 3% 57% 40% 56% 37% 6% 58% 41%
curlingförälder 51% 4 3 1 6 2 7 7 0 7 7 6 4 0 8 2 3 2 1 2 4 20 16 2 23 15 76 97%
euro 92% 8 0 0 0 8 13 1 0 14 0 9 2 0 11 0 6 0 0 6 0 36 3 0 31 8 78 100%
hedersvåld 38% 0 5 3 1 7 2 10 2 4 10 8 3 0 9 2 5 1 0 3 3 15 19 5 17 22 78 100%
plastpappa 46% 4 4 0 5 3 7 7 0 7 7 6 5 0 5 6 1 5 0 3 3 18 21 0 20 19 78 100%
trafficking 54% 0 4 4 0 8 10 4 0 12 2 7 4 0 8 3 4 2 0 3 2 21 14 4 23 15 77 99%
SUMMA 16 16 8 12 28 39 29 2 44 26 36 18 0 41 13 19 10 1 17 12 110 73 11 114 79 387 99%
7. Mat 70% 13% 18% 73% 28% 77% 21% 1% 94% 6% 71% 29% 0% 96% 4% 67% 23% 10% 67% 33% 72% 22% 6% 86% 14%
cheesecake 74% 5 2 1 5 3 12 2 0 14 0 8 3 0 10 1 4 2 0 5 1 29 9 1 34 5 78 100%
ciabatta 82% 6 2 0 6 2 13 1 0 14 0 8 3 0 11 0 5 1 0 5 1 32 7 0 36 3 78 100%
lösgodis 92% 8 0 0 8 0 13 1 0 14 0 10 1 0 11 0 5 1 0 5 1 36 3 0 38 1 78 100%
mikra 59% 5 0 3 5 3 7 6 1 11 3 7 4 0 11 0 4 0 2 2 4 23 10 6 29 10 78 100%
quorn 54% 4 1 3 5 3 9 5 0 13 1 6 5 0 10 1 2 3 1 3 3 21 14 4 31 8 78 100%
SUMMA 28 5 7 29 11 54 15 1 66 4 39 16 0 53 2 20 7 3 20 10 141 43 11 168 27 390 100%
8. Medicin 53% 23% 25% 68% 33% 44% 43% 13% 61% 39% 65% 29% 5% 71% 29% 67% 30% 3% 67% 30% 55% 33% 12% 66% 33%
bokstavsbarn 33% 0 0 8 0 8 2 5 7 1 13 7 4 0 4 7 4 2 0 3 3 13 11 15 8 31 78 100%
hetsäta 56% 6 2 0 8 0 4 10 0 13 1 8 2 1 9 2 4 2 0 3 2 22 16 1 33 5 77 99%
hiv 82% 6 2 0 8 0 12 2 0 14 0 8 3 0 11 0 6 0 0 6 0 32 7 0 39 0 78 100%
sars 26% 3 3 2 3 5 2 10 2 4 10 4 5 2 4 7 1 4 1 2 4 10 22 7 13 26 78 100%
vinterkräksjukan 79% 6 2 0 8 0 11 3 0 11 3 9 2 0 11 0 5 1 0 6 0 31 8 0 36 3 78 100%
SUMMA 21 9 10 27 13 31 30 9 43 27 36 16 3 39 16 20 9 1 20 9 108 64 23 129 65 389 100%
9. Övrigt 31% 28% 41% 44% 56% 32% 27% 39% 27% 71% 43% 36% 20% 43% 55% 25% 42% 33% 17% 83% 34% 32% 33% 33% 65%
minnespinne 10% 0 1 7 0 8 0 3 11 0 14 3 2 6 4 7 1 1 4 1 5 4 7 28 5 34 78 100%
nörd 79% 8 0 0 8 0 12 2 0 10 4 8 3 0 8 2 3 3 0 1 5 31 8 0 27 11 77 99%
snippa 23% 2 5 1 6 2 4 6 4 3 11 2 7 2 3 8 1 3 2 1 5 9 21 9 13 26 78 100%
äga frågan/problemet 23% 0 3 5 0 8 2 4 7 2 11 6 4 1 4 7 1 3 2 1 5 9 14 15 7 31 76 97%
SUMMA 10 9 13 14 18 18 15 22 15 40 19 16 9 19 24 6 10 8 4 20 53 50 52 52 102 309 99%
10. Ny användning 35% 36% 29% 50% 50% 44% 43% 14% 47% 53% 61% 35% 4% 68% 31% 55% 37% 7% 60% 37% 48% 38% 13% 56% 44%
bollplank 46% 0 1 7 1 7 4 7 3 5 9 9 2 0 10 1 5 1 0 5 1 18 11 10 21 18 78 100%
fallskärm 38% 0 2 6 1 7 2 5 7 0 14 7 4 0 8 3 6 0 0 6 0 15 11 13 15 24 78 100%
fet 51% 6 0 2 5 3 6 7 1 5 9 7 4 0 6 5 1 4 1 2 4 20 15 4 18 21 78 100%
flås 31% 2 5 1 5 3 4 4 6 5 9 5 5 1 7 4 1 4 1 2 4 12 18 9 19 20 78 100%
frossa 51% 2 5 1 6 2 7 7 0 10 4 7 4 0 10 1 4 2 0 5 1 20 18 1 31 8 78 100%
ikon 41% 3 5 0 3 5 3 10 1 8 6 6 4 1 7 4 4 2 0 4 2 16 21 2 22 17 78 100%
kult 28% 0 5 3 2 6 5 8 1 5 9 5 5 1 7 3 1 4 0 1 4 11 22 5 15 22 75 96%
mus 72% 7 1 0 8 0 8 6 0 8 6 8 3 0 8 3 5 1 0 5 1 28 11 0 29 10 78 100%
suga 69% 6 2 0 7 1 11 3 0 9 5 8 2 1 5 6 2 2 2 1 4 27 9 3 22 16 77 99%
såga 56% 2 3 3 2 6 11 3 0 11 3 5 6 0 7 4 4 2 0 5 1 22 14 3 25 14 78 100%
SUMMA 28 29 23 40 40 61 60 19 66 74 67 39 4 75 34 33 22 4 36 22 189 150 50 217 170 776 99%
SUMMA ALLA 198 123 103 225 199 392 265 83 449 291 366 190 25 430 149 177 108 32 170 144 1133 686 243 1274 783 4119 4119
Procent totalt 47% 29% 24% 53% 47% 53% 36% 11% 61% 39% 63% 33% 4% 74% 26% 56% 34% 10% 53% 45% 55% 48% 17% 89% 55% 99,64%
Svar: O I A J N O I A J N O I A J N O I A J N O I A J N
Åldersgrupp kvinnor
KVINNOR (39)KH(8) KG (14) KV1(11) KV2 (6)
KVINNOR (39)KH(8) KG (14) KV1(11) KV2 (6)
Bilaga 6 Användning av nyord för kvinnor respektive män
Ämne O I A O I A O I A
DATOR 89% 8% 3% 88% 11% 1% 89% 10% 2%
TEKNIK 55% 30% 16% 52% 38% 9% 53% 34% 12%
NÖJE 34% 49% 17% 37% 43% 20% 36% 46% 18%
MILJÖ 58% 22% 19% 56% 24% 19% 57% 23% 19%
SPORT 53% 43% 4% 47% 49% 4% 50% 46% 4%
FAMILJ 51% 36% 13% 56% 37% 6% 54% 36% 9%
MAT 47% 36% 17% 72% 22% 6% 60% 29% 11%
MEDICIN 41% 42% 16% 55% 33% 12% 48% 38% 14%
ÖVRIGT 29% 40% 31% 31% 28% 15% 30% 34% 23%
NY ANV. 45% 41% 11% 48% 38% 13% 47% 40% 12%
genomsnitt 50% 35% 15% 54% 32% 10% 52% 34% 13%
Ämne J N J N J N
DATOR 80% 20% 85% 15% 83% 17%
TEKNIK 53% 47% 56% 44% 55% 45%
NÖJE 50% 50% 48% 52% 49% 51%
MILJÖ 53% 46% 59% 40% 56% 43%
SPORT 67% 33% 66% 34% 66% 34%
FAMILJ 54% 45% 58% 41% 56% 43%
MAT 62% 38% 86% 14% 74% 26%
MEDICIN 54% 46% 66% 33% 60% 40%
ÖVRIGT 31% 68% 30% 44% 31% 56%
NY ANV. 54% 44% 56% 44% 55% 44%
genomsnitt 56% 44% 61% 36% 58% 40%
M AllaK
Använder du ordet? Ja/Nej
M K Alla
Har du träffat på ordet? Ofta/ Ibland/ Aldrig
Bilaga 7 Användning av nyord för fyra olika åldersgrupper
Ämne O I A O I A O I A O I A O I A
Dator 84% 13% 3% 97% 3% 0% 85% 10% 5% 87% 13% 0% 89% 10% 2% Dator
Teknik 58% 34% 33% 62% 36% 1% 63% 33% 3% 63% 29% 8% 53% 34% 12% Teknik
Nöje 32% 37% 31% 35% 50% 15% 51% 47% 2% 29% 51% 19% 36% 46% 18% Nöje
Miljö 40% 23% 37% 48% 32% 20% 85% 9% 5% 72% 19% 10% 57% 23% 19% Miljö
Sport 50% 44% 6% 50% 50% 0% 54% 45% 1% 39% 50% 11% 50% 46% 4% Sport
Familj 39% 35% 25% 60% 39% 1% 55% 44% 0% 63% 32% 5% 54% 36% 9% Familj
Mat 51% 25% 24% 70% 27% 2% 73% 22% 5% 53% 35% 12% 60% 29% 11% Mat
Medicin 39% 32% 29% 44% 46% 10% 60% 37% 3% 60% 32% 7% 48% 38% 14% Medicin
Övrigt 27% 30% 29% 31% 27% 29% 37% 41% 10% 26% 42% 19% 30% 34% 23% Övrigt
Ny användning 31% 40% 27% 45% 47% 8% 59% 38% 3% 60% 33% 6% 47% 40% 12% Ny användning
Genomsnitt 45% 31% 24% 54% 36% 9% 62% 33% 4% 55% 34% 10% 52% 34% 13%
Vuxna1
Ämne J N J N J N J N J N
Dator 84% 16% 92% 8% 83% 17% 71% 29% 83% 17% DATOR
Teknik 38% 62% 64% 35% 71% 29% 47% 53% 55% 45% TEKNIK
Nöje 41% 59% 48% 52% 72% 28% 44% 56% 49% 51% NÖJE
Miljö 35% 64% 53% 47% 78% 21% 65% 35% 56% 43% MILJÖ
Sport 61% 39% 81% 19% 72% 28% 44% 56% 66% 34% SPORT
Familj 34% 65% 71% 29% 57% 42% 60% 39% 56% 43% FAMILJ
Mat 62% 38% 89% 11% 88% 12% 58% 42% 74% 26% MAT
Medicin 51% 49% 64% 36% 65% 35% 68% 31% 60% 40% MEDICIN
Övrigt 37% 49% 28% 59% 30% 57% 26% 62% 31% 56% ÖVRIGT
Ny användning 45% 53% 61% 39% 67% 33% 54% 44% 55% 44% NY ANV.
Genomsnitt 49% 49% 65% 33% 68% 30% 54% 45% 58% 40%
Har du träffat på ordet? Ofta/Ibland/Aldrig
Alla
Använder du ordet själv? Ja/Nej
Högstadiet Gymnasiet Vuxna 25-50 år Vuxna 51-75 år
Högst. Gymn. Vuxna2 Alla
Bilaga 8 Användning av nyord i fem tidsperioder och fyra åldersgrupper
Intervall:
Högstadie Gymnasie Vuxen 25-50 Vuxen 51-75 Alla
Antal informanter
18 20 15 13 66
1980-1984 Medeltal
34% 54% 58% 51% 49%
cheesecake (1970-tal)
39% 80% 80% 46% 61%
bollhav (1980-tal)
39% 50% 40% 8% 34%
hetsäta (1982)
39% 40% 67% 62% 52%
flås (1983)
22% 39% 44% 46% 38%
plastpappa (1983)
39% 50% 47% 23% 40%
mus (1983)
72% 55% 73% 85% 71%
betalkanal (1984)
17% 45% 60% 62% 46%
såga (1984)
6% 70% 53% 77% 51%
1985-1989 Medeltal
42% 50% 67% 57% 54%
fantasy (1985)
67% 65% 67% 38% 59%
deponi (1985)
6% 0% 33% 15% 14%
lösgodis (1985)
94% 90% 93% 69% 87%
fet (1985)
67% 45% 53% 31% 49%
hiv (1986)
61% 80% 80% 92% 78%
bollplank (1986)
6% 35% 87% 85% 53%
fallskärm (1986)
17% 20% 73% 85% 49%
kalkonfilm (1986)
11% 25% 53% 31% 30%
kult (1987)
0% 35% 33% 31% 25%
mikra (1987)
44% 55% 73% 54% 57%
växthuseffekten (1988)
94% 95% 93% 100% 96%
1990-1994 Medeltal
31% 45% 66% 62% 51%
frossa (1990)
17% 45% 60% 62% 46%
genmanipulerad (1990)
6% 40% 67% 92% 51%
ikon (1990)
22% 30% 47% 54% 38%
källsortera (1990)
28% 65% 100% 100% 73%
ekomjölk (1991)
39% 20% 93% 69% 55%
backpacker (1991)
11% 35% 47% 38% 33%
nörd (1991)
72% 90% 73% 54% 72%
genusforskning (1992)
0% 40% 67% 62% 42%
etnomusik (1992)
0% 0% 40% 31% 18%
manga (1993)
50% 40% 47% 15% 38%
chatta (1994)
100% 95% 87% 100% 95%
1995-1999 Medeltal
54% 66% 69% 66% 64%
ciabatta (1995)
44% 85% 73% 62% 66%
hemsida (1995)
94% 100% 100% 92% 97%
djurrättsaktivist (1995)
28% 55% 73% 77% 58%
huligan (----)
72% 70% 73% 77% 73%
euro (1995)
94% 95% 87% 100% 94%
inlines (1996)
72% 40% 53% 38% 51%
äga (frågan/problemet)
6% 10% 40% 31% 22%
mejl /mail(1997)
94% 95% 100% 100% 97%
suga (1997)
61% 75% 67% 46% 62%
mp3-spelare (1998)
89% 100% 67% 77% 83%
trafficking (1999)
11% 65% 53% 69% 50%
quorn (1999)
22% 55% 40% 31% 37%
bokstavsbarn (1999)
0% 10% 60% 62% 33%
vinterkräksjukan (1999)
67% 70% 80% 69% 71%
2000-2007 Medeltal
38% 49% 47% 42% 44%
messa (2000)
56% 70% 40% 23% 47%
minnespinne (2001)
6% 0% 27% 15% 12%
blogg (2002)
61% 100% 73% 69% 76%
hedersvåld (2002)
11% 25% 73% 69% 45%
snippa (2002)
22% 25% 27% 15% 22%
googla (2003)
67% 90% 67% 77% 75%
sars (2003)
22% 20% 27% 15% 21%
nätpoker (2004)
61% 60% 53% 38% 53%
curlingförälder (2004)
39% 55% 40% 54% 47%
Nyord (årtal)
40% 53% 62% 56% 53%
Procent som ofta träffar på nyordet
Bilaga 9: Ordförståelse
R = Rätt svar; D = delvis rätt svar; F = Fel svar; Ve = Vet ej   
Åldersgrupp Korr.
Ämne och nyord Alla R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve F-Ve
DATOR Fel 76% 20% 4% 2% 100% 0% 0% 0% 70% 25% 5% 5% 89% 11% 0% 0% 84% 14% 2% 1% 95% 3% 3% 3% 94% 3% 3% 3% 91% 9% 0% 0% 90% 10% 0% 0% 93% 6% 2% 2% 89% 9% 2% 2% antal % Svar
blogg 3% 5 5 0 0 6 0 0 0 2 2 0 0 6 1 0 0 19 8 0 0 6 1 1 1 13 0 1 1 11 0 0 0 6 0 0 0 36 1 2 2 55 9 2 2 0 0,0% 66 100%
chatta 2% 9 1 0 0 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 26 1 0 0 8 0 0 0 12 1 1 1 10 1 0 0 6 0 0 0 36 2 1 1 62 3 1 1 0 0,0% 66 100%
googla 5% 6 2 2 1 6 0 0 0 0 3 1 1 4 3 0 0 16 8 3 2 8 0 0 0 14 0 0 0 8 3 0 0 4 2 0 0 34 5 0 0 50 13 3 2 1 1,5% 66 100%
hemsida 0% 8 2 0 0 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 25 2 0 0 8 0 0 0 13 1 0 0 10 1 0 0 5 1 0 0 36 3 0 0 61 5 0 0 0 0,0% 66 100%
mejl/mail 0% 10 0 0 0 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 27 0 0 0 8 0 0 0 14 0 0 0 11 0 0 0 6 0 0 0 39 0 0 0 66 0 0 0 0 0,0% 66 100%
SUMMA 2% 38 10 2 1 30 0 0 0 14 5 1 1 31 4 0 0 113 19 3 2 38 1 1 1 66 2 2 2 50 5 0 0 27 3 0 0 181 11 3 3 294 30 6 5 1 0,3% 330 100%
TEKNIK 62% 0% 38% 32% 97% 3% 0% 0% 100% 0% 0% 0% 91% 0% 9% 9% 83% 1% 16% 14% 48% 3% 50% 45% 83% 11% 6% 6% 91% 4% 5% 2% 83% 0% 17% 7% 78% 6% 16% 13% 80% 4% 16% 13% antal
betalkanal 12% 8 0 2 2 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 25 0 2 2 5 0 3 3 10 2 2 2 11 0 0 0 5 0 1 0 31 2 6 5 56 2 8 7 1 1,5% 66 100%
genmanipulerad 20% 5 0 5 5 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 22 0 5 5 1 0 7 7 9 5 0 0 11 0 0 0 5 0 1 0 26 5 8 7 48 5 13 12 1 1,5% 66 100%
genusforskning 32% 0 0 10 8 5 1 0 0 4 0 0 0 6 0 1 1 15 1 11 9 0 0 8 7 12 1 1 1 9 1 1 0 6 0 0 0 27 2 10 8 42 3 21 17 4 6,1% 66 100%
messa 17% 8 0 2 1 6 0 0 0 4 0 0 0 5 0 2 2 23 0 4 3 5 1 2 1 14 0 0 0 8 1 2 1 3 0 3 2 30 2 7 4 53 2 11 7 4 6,1% 66 100%
mp3-spelare 2% 10 0 0 0 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 27 0 0 0 8 0 0 0 13 0 1 1 11 0 0 0 6 0 0 0 38 0 1 1 65 0 1 1 0 0,0% 66 100%
SUMMA 16% 31 0 19 16 29 1 0 0 20 0 0 0 32 0 3 3 112 1 22 19 19 1 20 18 58 8 4 4 50 2 3 1 25 0 5 2 152 11 32 25 264 12 54 44 10 3,0% 330 100%
NÖJE 43% 28% 30% 25% 92% 4% 4% 4% 94% 0% 6% 6% 75% 7% 18% 18% 69% 13% 18% 16% 44% 16% 41% 41% 64% 5% 30% 30% 95% 2% 2% 2% 75% 0% 25% 25% 71% 6% 24% 24% 70% 9% 21% 20% antal
etnomusik 42% 0 2 8 7 5 0 1 1 3 0 1 1 5 1 1 1 13 3 11 10 1 2 5 5 5 0 9 9 10 1 0 0 3 0 3 3 19 3 17 17 32 6 28 27 1 1,5% 66 100%
fantasy 3% 5 5 0 0 5 1 0 0 4 0 0 0 5 1 1 1 19 7 1 1 4 3 1 1 12 2 0 0 11 0 0 0 6 0 0 0 33 5 1 1 52 12 2 2 0 0,0% 66 100%
kalkonfilm 21% 7 0 3 2 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 24 0 3 2 2 0 6 6 10 0 4 4 11 0 0 0 5 0 1 1 28 0 11 11 52 0 14 13 1 1,5% 66 100%
manga 18% 5 4 1 1 6 0 0 0 4 0 0 0 4 0 3 3 19 4 4 4 7 0 1 1 9 1 4 4 10 0 1 1 4 0 2 2 30 1 8 8 49 5 12 12 0 0,0% 66 100%
SUMMA 21% 17 11 12 10 22 1 1 1 15 0 1 1 21 2 5 5 75 14 19 17 14 5 13 13 36 3 17 17 42 1 1 1 18 0 6 6 110 9 37 37 185 23 56 54 2 0,8% 264 100%
MILJÖ 36% 28% 36% 34% 70% 10% 20% 20% 90% 5% 5% 0% 89% 0% 11% 11% 65% 13% 21% 20% 63% 3% 35% 33% 81% 0% 19% 19% 82% 5% 13% 9% 80% 3% 17% 10% 77% 3% 20% 17% 72% 7% 21% 18% antal
deponi 77% 0 0 10 9 0 1 5 5 3 0 1 0 5 0 2 2 8 1 18 16 0 0 8 8 1 0 13 13 3 1 7 5 1 0 5 3 5 1 33 29 13 2 51 45 6 9,1% 66 100%
djurrättsaktivist 5% 1 9 0 0 4 2 0 0 3 1 0 0 6 0 1 1 14 12 1 1 5 1 2 2 14 0 0 0 11 0 0 0 5 1 0 0 35 2 2 2 49 14 3 3 0 0,0% 66 100%
ekomjölk 6% 7 1 2 2 6 0 0 0 4 0 0 0 6 0 1 1 23 1 3 3 7 0 1 0 14 0 0 0 10 1 0 0 6 0 0 0 37 1 1 0 60 2 4 3 1 1,5% 66 100%
källsortera 14% 2 2 6 6 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 19 2 6 6 5 0 3 3 14 0 0 0 11 0 0 0 6 0 0 0 36 0 3 3 55 2 9 9 0 0,0% 66 100%
växthuseffekten 2% 8 2 0 0 5 0 1 1 4 0 0 0 7 0 0 0 24 2 1 1 8 0 0 0 14 0 0 0 10 1 0 0 6 0 0 0 38 1 0 0 62 3 1 1 0 0,0% 66 100%
SUMMA 21% 18 14 18 17 21 3 6 6 18 1 1 0 31 0 4 4 88 18 29 27 25 1 14 13 57 0 13 13 45 3 7 5 24 1 5 3 151 5 39 34 239 23 68 61 7 2,1% 330 100%
SPORT 62% 32% 6% 2% 90% 10% 0% 0% 95% 5% 0% 0% 83% 6% 11% 11% 79% 16% 5% 4% 68% 15% 18% 15% 93% 7% 0% 0% 96% 4% 0% 0% 87% 0% 13% 10% 88% 7% 6% 5% 84% 11% 5% 4% antal
backpacker 9% 2 6 2 1 4 2 0 0 3 1 0 0 7 0 0 0 16 9 2 1 2 2 4 4 12 2 0 0 9 2 0 0 6 0 0 0 29 6 4 4 45 15 6 5 1 1,5% 66 100%
bollhav 8% 4 6 0 0 5 1 0 0 4 0 0 0 4 1 2 2 17 8 2 2 6 2 0 0 11 3 0 0 11 0 0 0 3 0 3 3 31 5 3 3 48 13 5 5 0 0,0% 66 100%
huligan 5% 5 4 1 0 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 22 4 1 0 4 2 2 1 14 0 0 0 11 0 0 0 6 0 0 0 35 2 2 1 57 6 3 1 2 3,0% 66 100%
inlines 6% 10 0 0 0 6 0 0 0 4 0 0 0 5 0 2 2 25 0 2 2 7 0 1 1 14 0 0 0 11 0 0 0 5 0 1 0 37 0 2 1 62 0 4 3 1 1,5% 66 100%
nätpoker 0% 10 0 0 0 6 0 0 0 4 0 0 0 6 1 0 0 26 1 0 0 8 0 0 0 14 0 0 0 11 0 0 0 6 0 0 0 39 0 0 0 65 1 0 0 0 0,0% 66 100%
SUMMA 5% 31 16 3 1 27 3 0 0 19 1 0 0 29 2 4 4 106 22 7 5 27 6 7 6 65 5 0 0 53 2 0 0 26 0 4 3 171 13 11 9 277 35 18 14 4 1,2% 330 100%
FAMILJ 40% 22% 38% 30% 80% 17% 3% 3% 90% 10% 0% 0% 89% 3% 9% 9% 69% 14% 17% 14% 58% 15% 28% 23% 83% 11% 6% 4% 95% 2% 4% 2% 93% 7% 0% 0% 83% 9% 9% 7% 77% 11% 12% 10% antal
curlingförälder 17% 4 1 5 3 6 0 0 0 4 0 0 0 6 0 1 1 20 1 6 4 5 1 2 1 11 1 2 1 10 0 1 1 6 0 0 0 32 2 5 3 52 3 11 7 4 6,1% 66 100%
euro 2% 5 4 1 1 5 1 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 21 5 1 1 6 2 0 0 13 1 0 0 11 0 0 0 5 1 0 0 35 4 0 0 56 9 1 1 0 0,0% 66 100%
hedersvåld 15% 2 4 4 4 5 0 1 1 2 2 0 0 6 1 0 0 15 7 5 5 4 1 3 3 11 1 2 2 11 0 0 0 6 0 0 0 32 2 5 5 47 9 10 10 0 0,0% 66 100%
plastpappa 5% 8 1 1 1 6 0 0 0 4 0 0 0 5 0 2 2 23 1 3 3 8 0 0 0 14 0 0 0 10 1 0 0 6 0 0 0 38 1 0 0 61 2 3 3 0 0,0% 66 100%
trafficking 23% 1 1 8 6 2 4 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 14 5 8 6 0 2 6 5 9 5 0 0 10 0 1 0 5 1 0 0 24 8 7 5 38 13 15 11 4 6,1% 66 100%
SUMMA 12% 20 11 19 15 24 5 1 1 18 2 0 0 31 1 3 3 93 19 23 19 23 6 11 9 58 8 4 3 52 1 2 1 28 2 0 0 161 17 17 13 254 36 40 32 8 2,4% 330 100%
MAT 54% 16% 30% 30% 77% 20% 3% 3% 80% 10% 10% 10% 69% 9% 23% 23% 67% 14% 19% 19% 63% 20% 18% 18% 86% 14% 0% 0% 93% 7% 0% 0% 87% 7% 7% 7% 83% 12% 5% 5% 76% 13% 11% 11% antal
cheesecake 5% 9 1 0 0 4 2 0 0 3 1 0 0 5 0 2 2 21 4 2 2 3 4 1 1 11 3 0 0 8 3 0 0 6 0 0 0 28 10 1 1 49 14 3 3 0 0,0% 66 100%
ciabatta 9% 1 5 4 4 2 4 0 0 3 1 0 0 3 2 2 2 9 12 6 6 4 4 0 0 7 7 0 0 10 1 0 0 4 2 0 0 25 14 0 0 34 26 6 6 0 0,0% 66 100%
lösgodis 0% 8 2 0 0 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 25 2 0 0 8 0 0 0 14 0 0 0 11 0 0 0 6 0 0 0 39 0 0 0 64 2 0 0 0 0,0% 66 100%
mikra 14% 7 0 3 3 6 0 0 0 4 0 0 0 5 0 2 2 22 0 5 5 5 0 3 3 14 0 0 0 11 0 0 0 5 0 1 1 35 0 4 4 57 0 9 9 0 0,0% 66 100%
quorn 26% 2 0 8 8 5 0 1 1 2 0 2 2 4 1 2 2 13 1 13 13 5 0 3 3 14 0 0 0 11 0 0 0 5 0 1 1 35 0 4 4 48 1 17 17 0 0,0% 66 100%
SUMMA 11% 27 8 15 15 23 6 1 1 16 2 2 2 24 3 8 8 90 19 26 26 25 8 7 7 60 10 0 0 51 4 0 0 26 2 2 2 162 24 9 9 252 43 35 35 0 0,0% 330 100%
MEDICIN 30% 32% 38% 30% 77% 13% 10% 10% 75% 25% 0% 0% 80% 6% 14% 14% 60% 20% 20% 17% 45% 28% 28% 28% 67% 14% 19% 19% 76% 16% 7% 7% 73% 10% 17% 13% 66% 17% 17% 16% 64% 18% 18% 17% antal
MG(6)MH(10) ALLA (66)KH (8) KV2 (6) KVINNOR (39)KG (14) KV1 (11)MV1(4) MV2(7) MÄN (27)
Bilaga 9: Ordförståelse
R = Rätt svar; D = delvis rätt svar; F = Fel svar; Ve = Vet ej   
bokstavsbarn 47% 1 0 9 7 3 0 3 3 4 0 0 0 6 0 1 1 14 0 13 11 0 0 8 8 5 1 8 8 11 0 0 0 4 0 2 1 20 1 18 17 34 1 31 28 3 4,5% 66 100%
hetsäta 11% 3 2 5 4 6 0 0 0 4 0 0 0 6 0 1 1 19 2 6 5 7 1 0 0 14 0 0 0 10 0 1 1 6 0 0 0 37 1 1 1 56 3 7 6 1 1,5% 66 100%
hiv 2% 4 6 0 0 5 1 0 0 2 2 0 0 7 0 0 0 18 9 0 0 5 3 0 0 9 4 1 1 8 3 0 0 5 1 0 0 27 11 1 1 45 20 1 1 0 0,0% 66 100%
sars 29% 0 5 5 4 4 2 0 0 1 3 0 0 3 1 3 3 8 11 8 7 0 5 3 3 6 4 4 4 3 6 2 2 2 2 2 2 11 17 11 11 19 28 19 18 1 1,5% 66 100%
vinterkräksjukan 3% 7 3 0 0 5 1 0 0 4 0 0 0 6 1 0 0 22 5 0 0 6 2 0 0 13 1 0 0 10 0 1 1 5 0 1 1 34 3 2 2 56 8 2 2 0 0,0% 66 100%
SUMMA 18% 15 16 19 15 23 4 3 3 15 5 0 0 28 2 5 5 81 27 27 23 18 11 11 11 47 10 13 13 42 9 4 4 22 3 5 4 129 33 33 32 210 60 60 55 5 1,5% 330 100%
ÖVRIGT 55% 8% 53% 35% 54% 0% 46% 46% 94% 6% 0% 0% 3% 0% 0% 0% 64% 6% 31% 30% 44% 3% 53% 50% 48% 0% 52% 50% 75% 5% 20% 18% 63% 4% 33% 21% 57% 3% 40% 37% 60% 4% 36% 34% antal
minnespinne 67% 5 1 4 4 1 0 5 5 3 1 0 0 3 0 4 4 12 2 13 13 0 1 7 7 1 0 13 12 5 0 6 5 1 0 5 3 7 1 31 27 19 3 44 40 4 6,1% 66 100%
nörd 3% 8 1 1 0 6 0 0 0 4 0 0 0 5 1 1 1 23 2 2 1 8 0 0 0 14 0 0 0 9 2 0 0 6 0 0 0 37 2 0 0 60 4 2 1 1 1,5% 66 100%
snippa 29% 6 0 4 4 5 0 1 1 4 0 0 0 5 0 2 2 20 0 7 7 5 0 3 3 8 0 6 6 9 0 2 2 5 0 1 1 27 0 12 12 47 0 19 19 0 0,0% 66 100%
äga frågan/problemet 47% 3 1 6 6 1 0 5 5 4 0 0 0 6 1 0 0 14 2 11 11 1 0 7 6 4 0 10 10 10 0 1 1 3 1 2 1 18 1 20 18 32 3 31 29 2 3,0% 66 100%
SUMMA 36% 22 3 15 14 13 0 11 11 15 1 0 0 19 2 7 7 69 6 33 32 14 1 17 16 27 0 29 28 33 2 9 8 15 1 8 5 89 4 63 57 158 10 96 89 7 2,7% 264 98%
NY ANV. 44% 10% 46% 38% 82% 7% 12% 5% 83% 13% 5% 3% 90% 1% 9% 6% 70% 7% 23% 17% 43% 14% 44% 31% 74% 9% 17% 14% 10% 0% 0% 0% 72% 15% 13% 7% 72% 9% 19% 13% 71% 8% 20% 15% antal
bollplank 26% 1 2 7 6 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 18 2 7 6 0 0 8 7 12 0 2 2 11 0 0 0 5 1 0 0 28 1 10 9 46 3 17 15 2 3,0% 66 100%
fallskärm 27% 4 2 4 4 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 21 2 4 4 0 0 8 6 3 5 6 6 11 0 0 0 5 1 0 0 19 6 14 12 40 8 18 16 2 3,0% 66 100%
fet 18% 7 0 3 1 5 1 0 0 4 0 0 0 5 0 2 1 21 1 5 2 5 0 3 2 12 0 2 1 9 2 0 0 4 0 2 2 30 2 7 5 51 3 12 7 5 7,6% 66 100%
flås 21% 5 1 4 3 4 2 0 0 3 1 0 0 7 0 0 0 19 4 4 3 2 3 3 3 6 4 4 4 9 0 2 1 4 1 1 1 21 8 10 9 40 12 14 12 2 3,0% 66 100%
frossa 9% 5 0 5 4 5 1 0 0 3 1 0 0 7 0 0 0 20 2 5 4 5 2 1 1 14 0 0 0 11 0 0 0 6 0 0 0 36 2 1 1 56 4 6 5 1 1,5% 66 100%
ikon 11% 3 3 4 4 6 0 0 0 3 1 0 0 5 1 1 1 17 5 5 5 5 3 0 0 11 1 2 2 11 0 0 0 6 0 0 0 33 4 2 2 50 9 7 7 0 0,0% 66 100%
kult 27% 2 2 6 6 4 0 2 1 2 1 1 1 6 0 1 1 14 3 10 9 1 3 4 3 8 3 3 3 9 1 1 1 4 2 0 0 22 9 8 7 36 12 18 16 2 3,0% 66 100%
mus 29% 7 0 3 1 3 0 3 0 3 0 1 0 7 0 0 0 20 0 7 1 5 0 3 0 9 0 5 1 8 0 3 0 5 0 1 0 27 0 12 1 47 0 19 2 17 25,8% 66 100%
suga 21% 6 0 4 3 4 0 2 2 3 1 0 0 5 0 2 1 18 1 8 6 7 0 1 0 14 0 0 0 10 0 1 1 1 1 4 1 32 1 6 2 50 2 14 8 6 9,1% 66 100%
såga 15% 4 0 6 6 6 0 0 0 4 0 0 0 7 0 0 0 21 0 6 6 4 0 4 3 14 0 0 0 11 0 0 0 3 3 0 0 32 3 4 3 53 3 10 9 1 1,5% 66 100%
SUMMA 21% 44 10 46 38 49 4 7 3 33 5 2 1 63 1 6 4 189 20 61 46 34 11 35 25 103 13 24 19 100 3 7 3 43 9 8 4 280 36 74 51 469 56 135 97 38 5,8% 660 100%
SUMMA ALLA 263 99 168 142 261 27 30 26 183 22 7 5 309 17 45 43 1016 165 250 216 237 51 136 119 577 59 106 99 518 32 33 23 254 21 43 29 1586 163 318 270 2602 328 568 486 82 124,2% 3498 1647
Totalt genomsnitt 16% 50% 19% 32% 27% 82% 8% 9% 8% 86% 10% 3% 2% 83% 5% 12% 12% 71% 12% 17% 15% 56% 12% 32% 28% 78% 8% 14% 13% 89% 5% 6% 4% 80% 7% 14% 9% 77% 8% 15% 13% 74% 9% 16% 14% 2,3% 0,0% 100%
Svar: R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve R D F Ve
Åldersgrupp män Korr.
Korrelation fel-vet ej 26 4 2 2 34 17 7 10 14 48 82
procent  missförstånd 4,9% 1,3% 0,9% 0,6% 2,4% 4,0% 0,9% 1,7% 4,4% 2,3% 2,3%
Minus mus 2 3 1 0 6 3 4 3 1 11 17
Korr minus mus 24 1 1 2 28 14 3 7 13 37 65
4,5% 0,3% 0,5% 0,6% 2,0% 3,3% 0,4% 1,2% 4,1% 1,8% 1,9%
MÄN (27)MH (10) MG (6) MV1 (4) MV2 (7) KVINNOR (39) ALLA (66)KH (8) KG (14) KV1 (11) KV2 (6)
Bilaga 10
Användning och ordförståelse för ämneskategorin 
NY ANVÄNDNING
Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt
bollplank 13 0 20 10 36 85,7 83 100 91 100 75 100 83 83,3 71 100 59 72
fallskärm 13 0 30 40 0 21,4 83 100 73 100 100 100 100 83,3 86 100 61 68
fet 63 63 60 70 36 85,7 50 83,3 55 81,8 25 100 33 66,7 14 71,4 42 78
flås 63 25 30 50 36 42,9 67 66,7 64 81,8 100 75 33 66,7 86 100 60 64
frossa 75 63 40 50 71 100 100 83,3 91 100 75 75 83 100 86 100 78 84
ikon 38 63 70 30 57 78,6 67 100 64 100 75 75 67 100 43 71,4 60 77
kult 25 13 20 20 36 57,1 83 66,7 64 81,8 25 50 17 66,7 71 85,7 43 55
mus 100 63 60 70 57 64,3 50 50 73 72,7 100 75 83 83,3 0 100 65 72
suga 88 88 60 60 64 100 67 66,7 45 90,9 25 75 17 16,7 29 71,4 49 71
såga 25 50 10 40 79 100 100 100 64 100 50 100 83 50 0 100 51 80
äga frågan 0 13 10 30 14 28,6 0 16,7 36 90,9 0 100 17 50 43 85,7 15 52
Genomsnitt 45 40 37 43 44 69 68 76 65 91 59 84 56 70 48 90 53 70
Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt Anv. Rätt
bollplank 16 5 60 93 83 100 77 92 38 49 80 96 56 67 54 77,5
fallskärm 21 20 42 61 86 100 93 92 31 40 90 96 46 51 50 85
fet 61 66 43 85 40 91 24 69 52 75 32 80 47 74 37 81,2
flås 46 38 51 55 82 78 60 83 49 46 71 81 49 54 59 72,9
frossa 58 56 86 92 83 88 85 100 72 74 84 94 80 91 74 77,1
ikon 54 46 62 89 69 88 55 86 58 68 62 87 56 85 61 69,1
kult 23 16 60 62 44 66 44 76 41 39 44 71 35 55 45 55,6
mus 80 66 54 57 86 74 42 92 67 62 64 83 78 71 54 73,8
suga 74 74 65 83 35 83 23 44 70 79 29 64 53 74 51 68,3
såga 18 45 89 100 57 100 42 75 53 73 49 88 63 75 53 85
äga frågan 5 21 7 23 18 95 30 68 6 22 24 82 17 45 14 58,1
Genomsnitt 45 43 61 78 67 87 54 81 53 60 60 84 56 70 54 75
MV2 (7)
G (20) V1 (15) V2 (13) U (38) V (28) K (39) M (27)
Informanternas svar sammanställda i gemensamma åldergrupper och separata kön
Informanternas svar fördelade i åtta grupper (ålder och kön) i procent. Antalet inf. inom parantes för varje grupp.
H (18)
KH (8) MH (10) KG (14) MG (6) ALLA (66)KV1 (11) MV1 (4) KV2 (6)