Idrott och psykisk hälsa En kvalitativ intervjustudie om idrottslärares upplevda roll, utformad undervisning och behov i undervisning av psykisk hälsa Gustav Månsson Ämneslärarprogrammet Idrott och Hälsa Examensarbete: 15 HP Kurs: LGID2A Nivå: Avancerad nivå Termin/år: VT25 Handledare: Beatrix Algurén Examinator: Konstantin Kougioumtzis Rapportnummer: VT25-2940-002-LGID2A Nyckelord: Psykisk hälsa, Lärare, Idrott och Hälsa, Behov, Roll, Undervisning Sammanfattning Den väldokumenterade globala framfarten av psykisk ohälsa orsakar lidande och oförmåga till psykiskt välbefinnande bland många och i synnerhet hos ungdomar. Idag råder en debatt huruvida psykisk hälsa ska bli ett eget ämne i svensk skola. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i Idrott och Hälsas förstår och värderar sin roll i undervisning av psykisk hälsa. Frågeställningarna behandlar lärare i Idrott och Hälsas förståelse för (o)hälsa och psykisk (o)hälsa; hur undervisningen i psykisk hälsa utformas i praktiken & idrottslärares behov inom undervisning i psykisk hälsa. Metoden består av sex semistrukturerade intervjuer med behöriga gymnasielärare. Svaren spelades in, transkriberade och analyserades tematiskt. Vid analys, granskning och diskussion av intervjumaterialet kom de teoretiska ramverken KASAM (känslan av sammanhang) och Self Determination Theory (SDT) att användas. Ett ramverk som beskriver ett holistiskt hälsoperspektiv innehållandes dimensioner av fysisk, psykisk och social hälsa där välbefinnande uppnås genom en tillvaro som upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull. Utifrån givna tematiska analysen i relation till undersökningsområdena hittades olika resultat: Lärare förstår sin roll utmynnas i att vara en trygg vuxen i elevers närvaro, mentorsroll, konkretisering av frisk- och riskfaktorer, inkluderingsarbete i och utanför klassrumsmiljö och undervisning av känsliga områden som ätstörningar, kroppsideal och kost. Hälsoförståelsen bland respondenterna var holistisk och visade på stark korrelation mellan KASAM och övriga erkända myndigheters definitioner av (o)hälsa & psykisk (o)hälsa såsom Världshälsoorganisationen, Folkhälsomyndigheten och Socialtjänsten. Resultaten rörande gestaltning av undervisning visade på hur psykisk hälsa undervisas som underrubrik till andra undervisningsområden såsom ergonomi, träningslära, kroppsideal, ätstörningar. Lärarna menar på att psykisk hälsa undervisas indirekt genom fysisk aktivitet under lektionstid där psykiska hälsofördelar ingår i samband den aktivitet fysiska och sociala hälsodimensionen. Resultatet för framtida behov i undervisning i psykisk hälsa manifesterades genom mer tid, mer utbildning, tydlighet och mer resurser och befogenheter. Mer forskning krävs för psykisk hälsa i Idrott och Hälsa-ämnet och som uppmaning till framtida studier är betydelsen över tid och optimering av denna undervisning. Förord Under detta arbete har jag fått stöd från nära och kära. Jag skulle vilja tacka min familj och närmsta vänner i Göteborg och Umeå. Stort tack riktas även till Beatrix Algurén som har erbjudit stöd, riktning, struktur och en del skratt under denna skrivprocess. Därutöver önskar jag tacka BRIS, Folkhälsomyndigheten, UNICEF, Världshälsoorganisationen, Barn och Ungdomspsykiatrin, alla elevhälsoteam, alla forskare inom fältet och givetvis mina respondenter som gör världen till en bättre plats. Psykisk ohälsa är något alla går igenom periodvis i livet men det är också ett samhällsproblem. Idrott och Hälsa är ett hälsoämne och psykisk hälsa hamnar lätt i skymundan i en värld präglad av sociala medier, fake news och massa orealistiska ideal unga förväntas leva upp till. Syftet med denna uppsats är att undersöka Idrott och Hälsa lärares upplevda roll, praktiska undervisning och behov i främjandet av psykisk hälsa. Innehållsförteckning Sammanfattning .....................................................................................................................................1 Förord ......................................................................................................................................................1 Innehållsförteckning ..............................................................................................................................1 1 Introduktion ....................................................................................................................................1 1. 1 Syfte och frågeställningar ..........................................................................................................1 2 Bakgrund .........................................................................................................................................2 2. 1 Skolans hälsouppdrag ................................................................................................................2 2. 2 Hälsouppdraget i ämnet Idrott och Hälsa ..................................................................................2 2.3 Teoretiska ramverk .....................................................................................................................2 2.4 Definition (o) hälsa .....................................................................................................................3 2.5 Definition: psykisk (o)hälsa ........................................................................................................4 2.6 Prevalens psykisk ohälsa ........................................................................................................5 2.7 Sammanfattning av bakgrund och problemformulering .............................................................7 3. Metod ...............................................................................................................................................8 3.1 Metoddesign ...........................................................................................................................8 3.2 Urval och inklusionskriterier. .....................................................................................................8 3.3 Datainsamling .............................................................................................................................8 3.4 Databearbetning och analys ....................................................................................................9 3.5 Metodologiska överväganden .................................................................................................9 4 Resultat ..........................................................................................................................................10 4.1 Idrott och Hälsa-lärares förståelse av hälsa och dess dimensioner .......................................10 4.2 Upplevd roll i undervisning i psykisk hälsa .........................................................................13 4.3 Undervisning i psykisk hälsa i praktiken ..............................................................................14 4.4 Idrott och Hälsa lärares behov i undervisning av psykisk hälsa ...........................................16 5 Diskussion ......................................................................................................................................20 5.1 Resultatdiskussion ................................................................................................................20 5.2 Metoddiskussion ...................................................................................................................24 5.3 Slutsatser och implikationer .................................................................................................26 6. Referenser .........................................................................................................................................27 7. Bilagor ...............................................................................................................................................32 1 Introduktion Samhällsproblematiken kring den psykiska ohälsan har väckt en debatt i huruvida skolan ska implementera psykisk hälsa som ett ämne i svensk skola då debattörer anser att ytterligare formuleringar i läroplaner ej är tillräckliga (Helle, 2024). Svensk grundskola har haft explicita skrivningar i läroplanen sedan 1980 hur psykiska hälsa ska beaktas inom sektorn (Skolöverstyrelsen, 1980). I kursplanen för Idrott och Hälsa 1 framgår det att hälsa ska behandlas främst genom rörelse men också spänningsreglering och mental träning (Skolverket, 2011). Trots initiativen indikerar statistik att psykisk ohälsa blivit ett alltmer påtagligt samhällsproblem, särskilt bland unga (Folkhälsomyndigheten, n.d. & 2016). Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och tematisk analys kommer uppsatsen undersöka lärare i Idrott och Hälsas förståelse av hälsa, hur de resonerar kring rollen i undervisning i psykisk hälsa, hur undervisning psykisk hälsa utformas samt vad de har för behov i framtiden. 1. 1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i Idrott och Hälsas förstår och värderar sin roll i undervisning av psykisk hälsa. Frågeställningar: - Hur upplever lärare i Idrott och Hälsa sin roll i främjandet av psykisk hälsa? - Hur utformas undervisning i psykisk hälsa i praktiken? - Hur önskar lärare i Idrott och Hälsa att förutsättningarna för undervisning i psykisk hälsa ser ut framöver? 2 Bakgrund I följande avsnitt kommer skolans hälsouppdrag, hälsouppdraget i Idrott och Hälsa, teoretiskt ramverk, (o)hälsa, psykisk (o)hälsa, prevalens av psykisk ohälsa och psykisk ohälsa bland ungdomar att behandlas. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av bakgrund och presentation av problemformulering. 2. 1 Skolans hälsouppdrag Svensk skola har ända sedan 1980 vilat på grunder som: ”Omtanke om elevernas psykiska och fysiska hälsa skall prägla skolans arbete och miljö. Såväl lärare som skolledning, elevvårdspersonal och annan personal ska i samverkan med elever och föräldrar verka för en god arbetsmiljö” (Skolöverstyrelsen, 1980, s.22). I den aktuella gymnasieläroplanen från 2011 (GY11) framgår det att det är skolans ansvar att varje elev har ”kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa” (Skolverket, 2011) vilket syftar till att medvetandegöra elever i hur de själva kan främja den egna hälsan. Inför nästkommande gymnasiala läroplan 2025 (GY25) framgår det att ”Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter” (Skolverket, 2024, s.4) samt ge kunskap om förutsättningar av den god hälsa samt stimulera elevernas självförtroende och främja elevers hälsa och välbefinnande. Därtill ska undervisningen och elevhälsan utformas för att stimulera elevernas behov (Skolverket, 2024). 2. 2 Hälsouppdraget i ämnet Idrott och Hälsa Ämnet Idrott och Hälsa existens grundar sig i hälsofrämjande arbete där eleverna skall ges kunskaper och färdigheter över att främja sin hälsa genom rörelse [Larsson, 2016; Skolverket, n.d.]. För idrottslärare i synnerhet skapar hälsobegreppets påvisade komplexitet ett tolkningsutrymme i både förståelse av området och undervisningspraxis. I samband med implementering av Lgr94 bytte ämnet namn till Idrott och Hälsa där kursplanen preciserades i riktning mot en hälsofas vilket konkret innebar att undervisningen ska behandla hälsa ur ett holistiskt perspektiv; där hälsofrågor som livsstil, hälsa, livsmiljö och hälsoperspektiv kom att bemötas där ”Ämnet skall stimulera till medvetenhet om den egna livsstilens betydelse för hälsan” (Annerstedt, 2001. s. 107–108). Resultatet av dessa generella formuleringar blev ett större tolkningsutrymme för yrkesverksamma lärare i ämnet vilket skapade avvikelser mellan deras undervisningsmetoder rörande omfång och nyansering (Larsson, 2016). Med ansats i ämnets syfte i GY11 ska undervisningen utveckla hälsomedvetenhet samt främja intresse för hälsofrågor. Elever som läser Idrott och Hälsa 1 ska ha kunskaper om ”Spänningsreglering och mental träning” och ”Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa”. I nästkommande kurs, Idrott och Hälsa 2, ska ”Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet” inkluderas i undervisningen. Vidare i samma kurs ska hälsobegreppets grunder, arbetssätt och dokumentation behandlas men även påverkan av kroppsideal, ätstörningar och doping (Skolverket, 2011, s.2–5). I både GY11 & GY25 framgår det i ämnets syfte hur rörelseaktivitet, utevistelse och natur ska användas som källa till välbefinnande men också behandla könsnormer och kroppsideal. Rörande ämnets syfte i GY25 ska undervisningen behandla ”Kunskaper om levnadsvanor samt hur dessa påverkar människors hälsa.” (Skolverket, 2024). I kursplanen för nivå 1 innehåller underkategorin levnadssätt och hälsa ”Olika hälsofaktorer som påverkar fysisk, psykisk och social hälsa, till exempel kost, sömn och stress” och för samma område i nivå 2 råder: ”Frisk- och riskfaktorer i relation till utövande av rörelseaktiviteter, till exempel hur fysisk aktivitet och stillasittande påverkar människors häls a” samt ” Värdering av psykologiska effekter av träning och rörelseaktiviteter.” (Skolverket, 2024). 2.3 Teoretiska ramverk I följande avsnitt kommer två teoretiska ramverk att presenteras i form av KASAM och Self Determination Theory. 2.3.1 KASAM Människor är olika. I en viss miljö klarar vissa sig utmärkt medan andra lider eller blir sjuka. Förmågan att bibehålla/främja hälsa och/eller välbefinnande samt hantera livets motgångar är individuell. Detta beror på en mängd olika faktorer som Antonovsky (2005), salutogenismens fader, har dedikerat sin akademiska gärning till komma i underfund med. Det teoretiska ramverket till förfogande innefattar känslan av sammanhang (KASAM) vilket utgörs av holism i form av fysisk, psykisk och social hälsa men även begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begripligheten innefattar huruvida individen kan processa verkligheten på ett sätt som skapar syntes, struktur och förutsägbarhet att kunna förhålla sig till sin omgivning. Hanterbarhet anknyter till huruvida en person upplever sig ha resurser att hantera eller navigera en viss situation. Meningsfullhet yttras i form av begreppets motivationskomponent, det vill säga att individen upplever eller känner att något är betydelsefullt (Antonovsky, 2005). 2.3.2 Self Determination Theory Enligt Self Determination Theory (SDT) har människor en naturlig drift att för lärande och utveckling och för att detta ska optimeras bör tre grundläggande psykologiska behov stimuleras i form av autonomi, kompetens och samhörighet Ryan m.fl (2020). Autonomi handlar om att individen upplever självständighet i sitt agerande. Kompetens innefattar upplevelsen av att kunna utvecklas. Samhörighet täcker känslan av tillhörighet och uppskattning. När dessa tre grundläggande psykologiska behov stimuleras främjas både motivation och välbefinnande (Behzadina m.fl., 2018; University of Rochester Medical Center, n.d; Ryan m.fl., 2020;). 2.4 Definition (o) hälsa Hälsa är ett brett begrepp där organisationer och forskare definierar det varierande. Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver hälsa som ett stadie av mentalt välbefinnande som möjliggör människor att hantera stress genom livet, inse sina förmågor men även främjad inlärnings- och arbetsförmåga och för att kunna bidra till sin omgivning (World Health Organization, 1948). Dagens definition av hälsa beskrivs som: “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.” (World Health Organization, n.d.a). Dock får WHO:s definition kritik då den ses som ouppnåbar då det krävs fullkomligt välbefinnande för att uppnå det (Ahlberg, 2015). Larsson (2016) beskriver hälsa tvådimensionellt bestående utgörs av fysiska aktivitet (fysisk dimension) och kunskap (kognitiv dimension) som handlar om teori där eleven förstår vad hur man kan främja hälsan, exempelvis genom kost, sömn osv. I kontrast till WHOs definitioner framhäver Kostenius & Lindqvist (2006) att miljön har stor betydelse för hälsa där fysiska, sociala, kulturella och ekonomiska dimensioner påverkar ens val vars konsekvenser kan resultera i både positiva likväl som negativa. Vidare problematiseras WHO:s definition där komplett välbefinnande ses som en vision och med ansats i Krauklis & Wernström (2001) föreslår de att hälsa i stället bör betraktas som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande som ett jämviktstillstånd i relation till varandra. Därtill kan hälsa ses detta som en resurs/förutsättning till mänskligt liv (Kostenius & Lindqvist, 2006). Ur ett ämnesperspektiv lyfter Larsson (2016) hälsa som tvådimensionellt bestående utgörs av fysiska aktivitet (fysisk dimension) och kunskap (kognitiv dimension) som handlar om teori där eleven förstår hur man kan främja hälsan, exempelvis genom kost, sömn osv. Alternativt kan hälsa betraktas som frånvaro av sjukdom, som (fysiskt, psykiskt och socialt) välbefinnande samt som förmåga. Specifikt innebär detta att en individ är medicinskt frisk från sjukdomar, diagnoser eller andra tillstånd men även fysiskt, psykiskt och socialt välmående (Tengland & Brülde, 2023). Tengland & Brülde (2023) presenterar olika dimensioner av ohälsa, det vill säga ohälsa som: sjukdom, lidande och oförmåga. Ohälsa som sjukdom kan bestå av sjukdomar som cancer, MS eller diabetes. I denna dimension av ohälsa ingår även defekter och medfödda skador eller dysfunktion, exempelvis benbrott. Det finns ytterligare ett perspektiv i samma dimension av ohälsa som sjukdom där begreppet tolkas bredare, där alla typer av avvikelser som har en negativ påverkan på hälsa klassas som ohälsa. Ohälsa som lidande betraktas det som motsatsen till (fysiskt, psykiskt och socialt) välbefinnande. I praktiken kan detta yttras i plågsamma tillstånd såsom oro, olycklig kärlek, sorg och vantrivsel. Ohälsa som lidande beskrivs även som förnimmelser eller sinnesstämningar som genererar smärta, värk eller ångest. Ohälsa som förmågenedsättning/funktionsnedsättning, utgörs av holistisk teori som definierar hälsa inom förmågor. Förmågor som att springa, hoppa, gripa, höra, stå, lyfta, plocka upp, tänka, sova, känna doft minnas, resonera, känna empati och kommunicera med andra. Om detta skulle, i någon utsträckning, vara problematiskt för en individ ses det som ohälsa. 2.4.1 Patogent & salutogent hälsoperspektiv Inom hälsodiskursen finns två centrala perspektiv i form av det patogena och salutogena hälsoperspektivet. Det patogena utgörs av en medicinsk dikotomi med fokus på ohälsa där Ahlberg (2015) definierar runt stadiet av sjukdom eller dysfunktion hos en individ. I detta perspektiv förblir hälsa densamma som ”avsaknad av sjukdom” (Quennerstedt, 2006, s.191). Ahlberg (2015, s.16) preciserar: ”Människan ses i ett patogent sammanhang som en biologisk och kroppslig varelse, där sjukdom, åldrande och död ses som hinder för kroppens inre optimala funktion”. Den patogena kan även förklaras biomedicinskt: ”Biomedicinska förklaringsmodeller ser sjukdom som avvikelser från normala tillstånd och beteenden, där en individ är sjuk om funktionerna avviker från det normala, statistiskt arttypiska, med hänsyn taget till kön och ålder” (Quennerstedt, 2006, s.47). Fokus tilldelas de sjuka och avvikande där hälsofrämjande handlar om att förebygga och lindra ohälsa. Den salutogena synen på hälsa är en kritik till den patogena och grundas i ett holistiskt samspel mellan fysiska, psykiska och sociala faktorer där korrelationen mellan dessa har en direkt påverkan av varandra [Ahlberg, 2015; Quennerstedt, 2006]. Quennerstedt (2006, s.192) redogör för salutogenism som ett ”brott mot det diktonoma” och härleder till Antonovskys modell KASAM som ett sätt att besvara frågor kring salutogena hälsofrågor. Sammantaget innebär detta att man kan ha ohälsa trots att man inte lider av sjukdom, skada eller annan dysfunktion. Ohälsa kan uppstå när individen saknar sammanhang och mening med sin tillvaro vilket kan yttra sig i form av psykosocial och fysisk miljö. Hälsa betraktas som ett kontinuum där en hälsosam livsstil blir central för främjad hälsa, (Antonovsky, 2005) 2.5 Definition: psykisk (o)hälsa Precis som (o)hälsa är även den psykiska dimensionen av begreppet inte givet. Enligt WHO (2022) innebär psykisk hälsa ett tillstånd av psykiskt välbefinnande som tillåter individen att hantera livets utmaningar, inse sin egen förmåga, kunna lära och arbeta samt bidra till samhället. Ett internt och instrumentellt värde som integreras i vårt välbefinnande. Cassel & Carlander (2023) tar avstamp i WHO som definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Vidare preciseras; om individen utsätts för fattigdom, våld, funktionsnedsättning och orättvisa löper denne högre risk att utveckla psykisk ohälsa (WHO, 2022). En svensk definition på psykisk hälsa karaktäriseras av ett ”Sinnestillståndet hos en person som är psykiskt välanpassad.” eller ”Emotional, psychological, and social well-being of an individual or group.” (Karolinska Institutet, n.d). Som Folkhälsomyndigheten (2022) beskriver kan psykisk hälsa definieras som en resurs som kan användas för att hantera ”livets utmaningar”. Bähr (2020) specificerar resiliens som en resurs som inte tillkommer via arv; vilket därigenom kan ses som en förmåga eller motståndskraft som kan främjas genom erfarande. Psykisk ohälsa kan enkelt beskrivas som en avsaknad av denna resurs att hantera livets utmaningar. Den psykiska ohälsan består av olika tillstånd vars allvarlighetsgrad varierar. Ett spektrum som kan yttra sig i form av känslor av oro, ångest eller nedsatt psykiskt välbefinnande. Psykiatriska tillstånd som depression och psykisk sjukdom kan allvarligt begränsa individens funktionsnivå. Därtill ingå psykosomatiska symptom vilket innefattar sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet (psykiska symtom) och huvudvärk, magont och ont i ryggen samt yrsel (somatiska symtom) (Hjärnfonden, 2020). Den psykiska (o)hälsan påverkas även av olika faktorer. 2.5.1 Friskfaktorer Med återkoppling till KASAM-modellen skulle friskfaktorer kunna främjas genom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den fysiska, psykiska och sociala hälsan kan främjas genom en trygg, förutsägbar, ekonomiskt stabil uppväxt präglad av medmänsklighet och vuxna förebilder (föräldrar och lärare). Förebilderna tillgodoser barnets holistiska hälsa genom stimulering av fysiska, psykiska och sociala behov. Den trygghet som skolan erbjuder yttras genom struktur, förutsägbarhet, socialt umgänge, varierad kost och viss fysisk aktivitet. För främjad personlig utveckling kan fritiden bestå av meningsfulla aktiviteter i form av föreningsliv där möjlighet för nya vänskaper. Slutligen är relationen mellan föräldrarna betydelsefulla då känslan av emotionellt stöd från sina föräldrar kan etablera goda mentala förutsättningar för främjad psykisk hälsa (Larsson, 2021). Friskfaktorer främjar den psykiska hälsan i att kunna ta sig an livets utmaningar och dessa kan vara goda relationer, sömn, meningsfull tillvaro, hälsosam kost, att kunna känna lycka, fysisk aktivitet, ekonomisk stabilitet och att individen upplever sig passa in med de normer som råder (Folkhälsomyndigheten, 2022). Friskfaktorer är något dynamiskt som existerar i ens miljö. Med återkoppling till resiliens, en resurs som inte tillkommer via arv; vilket därigenom kan ses som en förmåga eller motståndskraft mot psykisk ohälsa genom friskfaktorer som kan främjas genom erfarande (Bähr, 2020). 2.5.2 Riskfaktorer Till skillnad från friskfaktorer har riskfaktorerna en negativ påverkan på den psykiska hälsa vilket riskerar att individen utvecklar psykisk ohälsa. Detta triggas särskilt när en utsätts för livets utmaningar vilket innefattar ensamhet, ekonomisk utsatthet, en otrygg uppväxt, missbruk, sömnbrist, upplevelsen av en meningslös tillvaro, bortgång av nära och kära och så vidare, [Folkhälsomyndigheten, 2022; Tengland & Brülde, 2023; Folkhälsomyndigheten, 2023]. Givet att riskfaktorerna har en påtaglig påverkan kan det resultera att individen utvecklar nedstämdhet, depression, ångest, utmattning, ätstörningar, oro, självskadebeteende och benägenhet eller genomförande av självmord (Bähr, 2020). Det finns triggande faktorer såsom upplevelser/erfarenheter/trauman i vår psykosociala miljö. Vidare har mobbning har en negativ påverkan på individens psykiska hälsa och självförtroende. Vidare är en av de mest avgörande faktorerna för ungdomars utveckling av mental sjukdom är föräldrars mentala hälsa. Genetiska och sociala faktorers (under barndomen i synnerhet) påverkan på ungdomars psykiska hälsa är signifikant. Därtill påverkas individen av de sociala umgänge, utanför familjekonstellation (Blakemore, 2019). Sedan har sociala medier en väldokumenterad negativ påverkan på den psykiska hälsan där orealistiska ideal och jämförelse med andra präglar mångas skärmtid [UNICEF Sverige, 2021 & Hansen, 2021]. 2.6 Prevalens psykisk ohälsa Att psykisk ohälsa är ett problematiskt är uppenbart där det moderna samhälle innefattar vardagsstress som är konstant lågintensiv som människan inte är skapt för vilket är rimligt då det digitaliserade samhället utgör 0,02% av mänsklig historia. Vår hjärna och kropp är inte skapta för hälsa eller välbefinnande, utan för överlevnad och reproduktion (Hansen, 2021, s.20–21). Givet den konstanta optimeringen av levnadsförhållandena i form av tillgång till livsmedel, teknologi och medicin har samhället i väst i allmänhet och det svenska i synnerhet aldrig varit bättre, dock mår befolkningen i dessa länder psykiskt sämre än tidigare (Løvheim Kleppang, 2018). Statistik visar att mellan 1985–2014 skedde en ökning av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar internationellt och inte minst i Sverige där orsaker som digitalisering (sociala medier), socioekonomiska klyftor, stress, prestationsångest, mobbning, rädsla för att bli utanför, klimatångest, självförtroende, självkänsla och sist men inte minst bristande förebyggande arbete från skolor (UNICEF Sverige, 2021). WHO (2020, s.7) hänvisar till minskad fysisk aktivitet som en faktor: “Physical activity levels remain extremely low and increasing numbers of young people are reporting issues that affect their mental health, such as feeling low and sleep difficulties.” Prognosen av den globala utvecklingen av psykisk hälsa har under årtionden varit negativ. Depression bekräftades vara världens fjärde största orsak till sjukdomsbörda 1990 och förutspåddes vid 2020 bli näst största orsaken efter kranskärlssjukdomar (WHO, 2005). Blakemore (2019) förutspår depression till den ledande orsaken till funktionsnedsättningsjusterade levnadsår vid år 2030. Socialstyrelsen (2024) rapporterar en ökning i försäljningen av antidepressiva läkemedel har ökat under de senaste 15 åren. Under 2023 konsumerade 1,2 miljoner svenskar dessa läkemedel vilket motsvarar 11 procent av befolkningen samtidigt som den största ökningen sker bland unga, (Socialstyrelsen, 2024). Dessutom blir det en samhällsekonomisk fråga; under 2024 blev terapi, antidepressiva läkemedel och utbrändhet en kostnad 91,9 miljarder kronor för den svenska stadskassan (Skandia, 2024). I anslutning till detta identifierar Folkhälsomyndigheten (2025) samhällskostnader på 16,5 miljarder kronor relaterade stillasittande beteende som resulterade i psykiatriska tillstånd, typ-2 diabetes, hjärt- & kärlsjukdomar, cancer. I en global studie Kieling m.fl. (2011) rapporterar hur 10– 20% av barn och ungdomar har mentala eller behavioristiska problem vilket ger upphov till och sjukdom. Därtill rapporterar Dominicis & Kluge (2025) om en dubblering av psykisk ohälsa globalt efter covid-19 pandemin. Svenska UNICEF (2021) redogör hur hälften av alla psykiska sjukdomar i livet upplevs innan 15 års ålder varav denna procentsats stiger till 75% vid 24 års ålder och i samband med detta framhävs även betydelsen av tidiga preventiva insatser. Denna utveckling sker inte bara i Sverige. Norge har vidtagit åtgärder vidtagits där skolan, tillsammans med andra aktörer i samhället, fått en roll i arbetet mot psykisk ohälsa där deras roll i synnerhet har varit av preventiv karaktär (Utenriksdepartementet, & Helse- og omsorgsdepartementet, 2020). Løvheim Kleppang (2018) adresserar hur psykisk ohälsa i alla samhällen har en tydlig negativ påverkan på folkhälsan och främst ungdomar. Vidare poängteras hur ungdomar lider genom tonåren, undgår psykiatrisk vård, för att få en diagnos senare i livet. Konsekvensen av detta är en negativ påverkan på psykisk hälsa då denne individ går miste om stöd för sin diagnos under formativa år i skolan. 2.6.1 Psykisk ohälsa bland ungdomar I sin redogörelse för den ökade psykiska ohälsan under de senaste 30 åren bland ungdomar, i synnerhet flickor, hänvisar Hansen (2021) till korrelationen med mellan den negativa trenden, sociala medier och ungdomars skärmtid. I korrelation till detta kan psykisk ohälsa bland ungdomar även uppkomma under tonåren på grund av två faktorer; arv och miljö. Beroende på anlag till psykisk sjukdom återfinns inom släktträdet som kan framträda vid en otrygg uppväxt präglat av trauma (Blakemore, 2019). Under 2019–2023 rapporterar Socialstyrelsen (2024) en markant ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga (åldrar 10–14 & 15–19) där försäljningen av antidepressiva läkemedel per tusen invånare har ökat. Skillnaden mellan pojkar 10–14 och 15–19 var en ökning från 1% till 3,7% medan flickorna stod för en femdubblering med 2% till 10,2%. En annan mätning av Folkhälsomyndigheten (n.d.) indikerar hur stor andel av män och kvinnor som upplever stress och allvarlig psykisk påfrestning utifrån olika åldersintervall. Det resulterade i att åldersintervallet 16–29 år var den mest utsatta åldersgruppen där 21% av män 37% av kvinnor upplever stress medan 15% av män och 22% av kvinnor upplever allvarlig psykisk påfrestning. Efterföljande åldersgrupper visar en nedåtgående trend i båda dessa kategorier. I resultatet från skolbarns hälsovanor 2021/22 konstaterar Folkhälsomyndigheten hur allt fler barn och unga (ålder 11, 13 och 15 år) utvecklar hälsobesvär beståendes av irritation, dåligt humör, nedstämdhet, bristande samtalsstöd från föräldrar och sömnproblem. Vidare tilläggs hur trivsel minskar och skolstress ökar samt en uppgående trend i stillasittande beteende, intensiv användning av sociala medier samt alkohol- och tobaksanvändning. Dessutom framgår det enligt Folkhälsomyndigheten att flickor har lägre välbefinnande och upplever högre nivåer av stress än pojkar i samma ålder och i korrelation med detta presenteras även kroppsmissnöjet bland flickor upplever sina kroppar som för stora och pojkar för smala. (Folkhälsomyndigheten, 2023). I en sammanställning av 2023 redogör BRIS hur psykisk ohälsa med överlägen marjoritet (49%) utgör den vanligaste kontaktorsaken. Andra kontaktorsaker såsom familj(-e konflikter), våld, övergrepp och att vara ung samt skolan utgjorde som högst som enskild orsak bara 22%. Annan statstik indikerar hur självskadebeteendet bland unga ökat med 390% sen år 2016. Sedan 2016 har antalet kurrativa kontakter hos BRIS födubblats där inringande barn uppger besvär med meningsfullhet i tillvaron vilket främst grundas i kontaktorsaker som psykisk ohälsa eller att vara ung. Detta genererar en negativ och/eller uppgiven framtidstro ur ett individperspektiv och samhällsperspektiv. Sedan 2020 har svenska barn gemonlevt covid-19 pandemi, krig i Europa och Sveriges närområde, ekonomisk nedgång, skolskjutningar, ökade kosekvenser av (rekrytering av unga inom) gängkriminalitet och i skrivande stund pågår ett kontinentalt handelskrig. Framtidsoron resulterar i hur ungdomar inte klarar av sin skolgång vilket har negativa konsekvenser för deras psykiska hälsa. I anslutning till kriminella gäng samt att inte klara av sina högstadie-/gymnasiestudier ökar denna världsbild risken för självskadebeteende (BRIS, 2024). Pep-rapporten för 2024 fastlår hur föräldrars ekonomiska förutsättningar har en direkt påverkan på den psykiska och fysiska hälsan kopplat till möjligheten att till hälsosam kost, organiserad rörelseaktivitet och socialt sammanhang (Generation Pep, 2024). 2.7 Sammanfattning av bakgrund och problemformulering Sammanfattningsvis innebär skolans hälsouppdrag att främja elevers hälsa på ett generellt plan. I ämnes- och kursplanerna Idrott och Hälsa specificeras det ytterligare där undervisningen ska täcka hälsa i relation till fysisk aktivitet. Definitionerna till förfogande utgörs av Antonovsky (2005) som genom KASAM utmålar en holistisk bild av hälsa som innehåller en fysisk, psykisk och social dimension. För att uppnå hälsa enligt denna modell bör tillvaron vara hanterbar, begriplig och meningsfullhet. WHO beskriver psykisk häls som att ha resurser att klara av sin vardag (World Health Organiztion, n.d.). I hälsobegreppet förekommer frisk- och riskfaktorer. Friskfaktorer kan vara att individen upplever ett socialt sammanhang, inga ekonomiska problem, vänner och familj som är friska och stödjer en. Riskfaktorer kan beskrivas som motsatsen till friskfaktorer (Folkhälsomyndigheten 2022). Psykisk ohälsa är ett växande problem och ungdomar i synnerhet är en utsatt grupp (Socialstyrelsen 2024). Relevansen för lärare Idrott och Hälsa (IoH) utmynnas i en reflektion kring kvalité, nyansering och prioritet av undervisningen i psykisk hälsa, vilken utsträckning undervisning i psykisk hälsa ska/bör hanteras av IoH-lärare, den egna kompetensen, men även vad som egentligen ingår i en IoH-lärares roll främjandet av elevers psykisk hälsa. Detta leder till problemformuleringen: Hur förstår och utövar gymnasielärare i Idrott och Hälsa sitt uppdrag vid undervisning av psykisk hälsa? 3. Metod I detta avsnitt kommer metoddesign, urval och inklusionskriterier; datainsamling och databearbetning och analys att behandlas. Metoden består av en semistrukturerade intervjuer följt av tematisk analys. 3.1 Metoddesign Ahrne & Svensson (2022) förordar tydlig korrelation mellan metoddesign och forskningssyfte och understryker intervju som lämplig metod för att undersöka upplevelse av arbetsliv. Denna uppsats behandlar hur lärare IoH resonerar kring sin roll, ansvarsområden och undervisning rörande psykisk hälsa vilket resulterade i att semistrukturerade intervjuer kom att utgöra metoddesign. Detta med anledning att möjliggöra följdfrågor där respondenterna kan delge mer utförliga och nyanserade svar vilket skulle främja kvalitén i insamlade data. Anledningen till användningen av tematisk analys baseras i flexibilitet och möjligheten att framhäva karakteristiska teman i respondenternas svar (Braun & Clarke, 2006). I diskussionen ställs insamlade data i relation till det teoretiska ramverket KASAM (Antonovsky, 2005). Ramverket kommer genomsyras i tolkning och resultatdiskussion av materialet. I praktiken kommer det täcka IoH-lärares förståelse för (o)hälsa, psykisk (o)hälsa men också gestaltning av undervisning. 3.2 Urval och inklusionskriterier. Urvalet i denna uppsats grundades främst på bekvämlighet vilket yttras i form totalt sex legitimerade gymnasielärare varav fyra respondenter undervisandes på samma gymnasieskola. Studiepopulationen (redovisas i resultat) består av sex legitimerade idrottslärare på. Medelåldern är 49 år och antal verksamma år i snitt är 19 år. En av respondenterna, lärare 6, var av kvinnlig könstillhörighet. För en ökad mångfald och djup i resultat har två lärare från andra skolor inkluderats. 3.3 Datainsamling Till en början kontaktades sju potentiella respondenter varav sex accepterade förfrågan om att vara en del i arbetet – i praktiken fick respondenterna via mejl ta del av tema(n) inför intervjutillfälle samt riktlinjer för hantering av personuppgifter i form av GDPR (se bilaga 1). Samtycket medgavs både muntligen och via mejl. Efter 3–5 arbetsdagar svarade respondenterna. Syftet med studien är att undersöka hur IoH-lärare förstår och värderar sin roll i undervisning av psykisk hälsa vilket medförde valet av semistrukturerade intervju som medförde en anpassad intervjuguide (se bilaga 2). Valet av semistrukturerad intervju baserades nog på studiens kvalitativa karaktär (Alvinius m.fl., 2023). Intervjuerna var semistrukturerade och varje intervju inledes med att respondenten fick en kort redogörelse över bakgrund rörande utvecklingen av psykisk (o)hälsa, skolans ansvarsområden samt de områden som framgår i IoH lärares uppdrag. I praktiken innebär det att samtalsämnena är förutbestämda men trots detta erhålls möjlighet till spontana följdfrågor (Denscombe, 2018). Inspelning och diktering utfördes med digitala hjälpmedel i form av appen röstmemon (på en Iphone 13) samt Office diktering i separata Word-dokument. En intervju spelades in på zoom och medkommande ljudfil kom att dikteras genom Words dikteringsfunktion Intervjuguidens utformning gestaltades i linje med syfte och frågeställning. Intervjuguiden utgjorde strukturen för intervjuerna där följdfrågor ställdes vid behov. Med ansats i KASAM ställdes även frågor kring respondenternas förståelse för (o)hälsa och psykisk (o)hälsa. För att ackumulera en helhetsbild kring deras hantering av psykisk ohälsa hos elever ställdes frågor rörande skolans och den egna verksamheten vid arbete med psykisk hälsa. Följdfrågornas funktion var att tillåta respondenterna motivera sina svar för att kunna addera innehåll i till initialt enkla svar. Ett exempel på detta kan vara att en respondent uppger att hälsa detsamma som att må bra, vilket leder till följdfrågan: När mår man bra? Fem av sex intervjuer genomfördes på plats (i grupprum eller lektionsfria salar) medan den sista utfördes på digitalt och intervjutiden varierade mellan 30–36 minuter. 3.4 Databearbetning och analys Efter samtliga intervjuer var genomförda korrigerades onlinedikteringen manuellt utifrån ljudfil. Därefter genomfördes en tematisk analys i samtliga intervjuer där teman och subteman identifierades för att senare ställas i relation till syfte och frågeställningar (Alvinius m.fl., 2023). Den tematiska analysen utfördes genom färgkodning för att tematisera respondenternas svar för att slutligen sammanställa dessa [Alvinius m.fl., 2023; Denscombe, 2018; Helin & Hallin, 2018]. Slutligen sammanställdes släkträdsliknande bilder genom Word (infoga → SmartArt) som visar vilka framträdande områden/teman lärare lyfter under de semistrukturerade intervjuerna (se bilaga 3). I analysprocessen har KASAM varit ett centralt ramverk i tolkningen av lärarnas förståelse av hälsa. Vidare kan idén om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet skildras konstruktionen av undervisningen men även i hur den mellanmänskliga dimensionen av lärarrollen yttras i främjandet av psykisk hälsa hos elever. Hanterbarhet och begriplighet kan lösas didaktiskt men meningsfullheten kräver mer. Dessa tre grundkomponenter är centrala för att uppnå känslan av sammanhang vilket ger upphov till hälsa, i alla dess bemärkelser (Antonovsky, 2005). KASAM används även i tolkningen av IoH-lärares upplevda roll och utformning av undervisning. 3.5 Metodologiska överväganden Bryman (2011, s.52) poängterar hur: ”Trovärdighet ("credibility") motsvaras av intern validitet, det vill säga hur troliga eller sannolika resultaten är”. För att säkerhetsställa trovärdighet i uppsatsen består urvalet av respondenter av legitimerade gymnasielärare i IoH med en genomsnittlig erfarenhet på 19 år genom yrket. Vidare har anti-plagiat, god forskningssed och forskningsetiska principer beaktats genom arbetsprocessen. Helgesson (2018, s.21) beskriver forskningsetik som ” systematisk analys av och reflektion av etiska problem som uppstår i samband med forskning”. En annan trovärdighetsfrämjande aspekt i detta arbete är hur ljudfilerna och transkriberingen av intervjuerna revideras upprepade gånger för att säkerhetsställa kvalité och validitet i resultat och diskussion. Ett övervägande i metodologin var formulering av syfte, frågeställningar och intervjuguide där neutralitet var målet vilket anpassades genom öppna frågor och följdfrågor. Rörande de forskningsetiska principerna framgick dessa i samma mejl som skickades ut till samtliga respondenter. I samband med detta nyanserades även de forskningsetiska principerna som informationskrav, samtyckeskrav, nyttjandekrav konfidentialitetskrav kring sina personuppgifter genom att mer utförlig information dessa delar bifogades en pdf-fil från Vetenskapsrådet (2024). Vidare fick respondenterna ta del av och signera samtyckesformulär utformat av institutionen för kost och idrottsvetenskap (IKI) på GU samtidigt som de informerades att insamlad data endast kommer användas i forskningssyfte. IKI:s riktlinjer för uppsatsskrivande har även utgjort grunden under skrivprocessen. 4 Resultat Avsikten med har varit att undersöka hur gymnasielärare i Idrott och Hälsa förstår och värderar sin roll i att främja och undervisa i psykisk hälsa genom att få en djupare förståelse av undervisningens utformning, prioritet och hur lärarna önskar optimera undervisningsområdet framöver. Det sistnämnda undersökningsområdet kommer framöver att benämnas som behov. Dessa områden har primärt täckts men andra områden som hur hantering av psykisk ohälsa på lärar- och skolnivå har även uppkommit. Efter att ha intervjuat samtliga respondenter kan det konstateras att i arbete för främjad psykisk hälsa arbetar förekommer på samtliga skolor genom trivselenkäter där eleverna har möjligheten att utrycka den egentliga upplevelsen. Mer specifikt upplevelsen av skolan, lärare, undervisningen, klassrumsklimatet, droganvändning och hemmet. I detta kartläggningsarbete inkluderas elevhälsoteam (EHT) som har en betydelsefull och sekretessorienterad roll i detta arbete. Skolorna har inga explicita temadagar just för psykisk (o)hälsa där lokaler bokas med föreläsare som fungerar i förebyggande syfte. Däremot förekommer temadagar om samtycke, normer och känslor. Studiepopulationen består av sex legitimerade idrottslärare som undervisar på gymnasiet där medelåldern är 49 år och antal verksamma år i snitt är 19 år. Tabell 1. Studiepopulation: Namn Lärare Lärare 2 Lärare Lärare Lärare 5 Lärare 1 3 4 6 Ålder 53 28 50 62 39 43 Könstillhörighet Man Man Man Man Man Kvinna Examensår 1996 2024 2005 1988 2015 2005 Verksamma år 28 1 20 37 10 20 Undervisar GY:1,2,3 GY:1,2, GY 1 GY 1 GY:1,2 GY:1 Intervjuform Fysiskt Fysiskt Fysiskt Fysiskt Fysiskt Digitalt Huvudrubrikerna i resultatet behandlar syfte och frågeställning: - Idrott och Hälsa lärares förståelse för (o)hälsa, lärares definition av psykisk (o)hälsa, - Upplevd roll i undervisning av psykisk hälsa, undervisning av psykisk hälsa i praktiken, upplevd kompetens i undervisning av psykisk hälsa, - Behov inom undervisning i psykisk hälsa och sammanfattning av resultat. Observera att studier undersöker IoH-lärares förståelse av (o)hälsa och psykisk (o)hälsa. Detta genomfördes för att kunna förstå vilket perspektiv som genomsyrar lärarnas övriga svar på i intervjuguiden som korrelerar med syfte och frågeställningar. 4.1 Idrott och Hälsa-lärares förståelse av hälsa och dess dimensioner Följande figur visualiserar hur IoH-lärares förståelse för ohälsa utgrenas baserad på genomförd tematisk analys av samtliga respondenter. (O)Hälsa Holistisk och saluogen förståelse bland samtliga respondenter KASAM & SDT Präglat av salutogenism Psykosamtiska Psykisk (o) hälsa symtom vid psykisk Ohälsa ohälsa Att (inte) ha resurser att klara Magont, huvudvärl, stress, Avsaknad av en eller flera livets utmaningar lättretad, dimnensioner av KASAM Figur 1. IoH-lärares förståelse av hälsa och dess dimensioner För att komma i underfund med undersökningsområdet var det av intresse att granska respondenternas förståelse av begreppen (o)hälsa och psykisk (o)hälsa. Generellt sätt påvisade respondenterna viss samsyn i hälsobegreppets holistiska perspektiv där de lyfte fysisk, psykisk och social hälsa. Definitionerna var omfattande men inte identiska och dominerades av fler likheter än skillnader i relation till WHO och Antonovsky (2005). SDT skildras indirekt av lärare 3 och 5. 4.1.1 Lärares definitioner av (o)hälsa Den fysiska aspekten av hälsa genomsyrar flera lärarsvar. Lärare 1 menar att innebörden av begreppet hälsa är mångfacetterat och framhäver den fysiska hälsodimensionens betydelse. Lärare 1 utrycker att hälsa är: ”Jättebrett. Fysisk hälsa. Ja… psykisk hälsa. Social hälsa. /…/ Där man går igenom fysiska aspekter som egentligen jag kan tycka /…/ är det vi ska egentligen hålla på med”. Enligt lärare 5, med 10 års arbetslivserfarenhet, innebär hälsa ”att må bra” och lyfter även hur en holistisk livsstil vilandes på samtliga hälsodimensioner kan vara en källa till välmående. Hälsa är att man mår bra man har möjlighet att må bra. Att man har möjlighet att kunna göra de grejerna man vill göra. Man har ett socialt sammanhang. Man är medveten om sitt liv sina utmaningar. Att man kanske behöver äta lite hyfsat ibland. Röra på sig emellanåt träffa lite människor för att må bra /…/ (Lärare 5) På samma fråga svarade den mycket erfarne lärare 4, med 37 års arbetslivserfarenhet i yrket, att hälsa ”innebär för mig en helhetssyn på hur vi mår. Både fysiskt och psykiskt men även socialt. Ett totalt mått på vårt välbefinnande.” vilket precis som övriga respondenter grundas i en holistisk och salutogen syn på hälsa. Detta bekräftar nyexaminerade lärare 2, med snart ett års arbetslivserfarenhet som framlägger en sin förståelse av hälsa: Aaa det finns lite olika definitioner men jag brukar väl använda det tycker jag är helt okej WHO från 46 där att det är ett fullständigt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande inte endast frånvaro av sjukdom ifrån sig. Sen finns det någon annan definition som ändå tycker är ganska bra som handlar om att hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara av ens vardag och uppfyllda mål. /…/ hälsa är det att må bra och att det handlar om att klara av sin vardag och att när man mår bra så kan man prata om på det fysiska psykiska och sociala aspekter för att det är samverkar till någon total hälsa det är hälsa för mig liksom helhet på något sätt. Holistisk. (Lärare 2) Beträffande begreppet ohälsa knöt lärare 2 an till det som ”symtom som upplevs negativa och leder till försämrad funktion och livskvalitet” medan lärare 4 betraktade det som ”Allmänt dåligt mående.”. Lärare 3 beskrev det som ”att inte kunna göra det man önskar i sitt vardagliga liv” och hänvisar till både fysiska och psykiska hälsobarriärer. Lärare 5 och 3 svarade: Ja ohälsa är ju nån form av status på dig själv där du har någonting som antingen psykiskt eller fysiskt inte är hanterbart för dig vi kan vara kopplat till att du känner dig stressad att du har någon form av kanske knäproblem alltså fysisk och komma vi kan även ha att du har någon miss eller vad ska man säga ogynnsam relation eller på något sätt att du är att du är i kanske en konflikt eller mindre bråk med någon familjemedlem eller någonting som gör att du inte känner att du kan hantera det typ så ja kanske (Lärare 5) Vill säga man kan göra det man önskar i sitt vardagliga liv tycker jag vad hur vad kan vad är det som hindrar då det kan vara det en fysisk skada som gör att du inte kan till exempel utöva någonting som du älskar och tycker är roligt och bra och sen kan det givetvis vara psykisk ohälsa nu leder mig in på nästa fråga och då är frågar jag dig (Lärare 3) 4.1.2 Lärares definition av psykisk (o)hälsa Synen på psykisk (o)hälsa var holistisk och samstämmig bland respondenterna där de hänvisade till olika faktorer som påverkar ens psykiska hälsa som självbild, stress, ångest, depression och självförtroende men även sjukdomstillstånd. Angående psykisk hälsa beskrev lärare 2 att: Aaa det finns lite olika definitioner men jag brukar väl använda /…/ ett fullständigt tillstånd av fysiskt psykiskt socialt välbefinnande inte endast frånvaro av sjukdom ifrån sig. Sen finns det någon annan definition som ändå tycker är ganska bra som handlar om att hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara av ens vardag och uppfyllda mål. (Lärare 2) Den kollektiva förståelsen för psykisk ohälsa bland respondenterna bestod av psykosomatiska symtom som upplevs negativa eller leder till försämrad funktion eller livskvalitet. Efter 20 år som verksam lärare bestod lärare 3:s förståelse av psykisk ohälsa som oförmåga att ”göra det man önskar i sitt vardagliga liv”. Lärare 1 utvecklar: Om du mår bra i magen /…/ Så fort att du får problem så får du en somatisk spänning och magknip, hjärtklappningar det är som att bli kär. Att bli kär får du spänningar i kroppen. Det gör ont och det känns konstigt så är de ju när du får ångest får ont i magen. Blir du nervös, kan du få ont i magen eller så får du andra kroppsliga symptom. Alltså om kroppen är i balans, om ditt huvud är i balans så går de två kedjorna ihop. Det tror jag ser på det. Är jag orolig, får jag ont i magen, eller jag får ont i huvudet svårt att sova. Kroppsliga besvär kommer fram när du får problem. När ett problem blir långvarigt och sen att du inte kan hantera det. /…/ svårt att sova, orolig, lättirriterad, arg för minsta lilla. Alla de här kroppsliga sakerna kommer /…/ Det kan vara kopplat till social hälsa; jag har inga kompisar…Inga vänner, kan bli psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan alltså kan vara det är så jäkla bra men kopplat oftast kanske till ångest. De fall jag varit med om det oftast ångest, orolig. Kanske lite till självförtroende att jag inte duger. Jag är dålig i allt. Klanka ner på mig själv. Det skulle jag säga psykisk ohälsa, för mig (Lärare 1) Lärare 4 beskrev psykisk ohälsa som ”Dåligt mående som rör tankar, känslor och det psykiska välbefinnandet.” medans lärare 3 uttrycker 4.2 Upplevd roll i undervisning i psykisk hälsa Upplevd roll i undervisning i psykisk hälsa Främst att förmedla och konkretisera kunskap i aktuella läromedel Att vara en god medmänniska genom trygghet och relationer Vikten av att vare en trygg vuxen eleverna kan prata med Rollen innehåller Mentorsroll Inkludering undervisng i känsliga områden Ta ansvar för elevers kunskapsutveckling och Ett sätt att motverka psykisk Exempelvis ätstörningar, kost koppla in EHT vid behov ohälsa bland elever och kroppsideal. Figur 2. Upplevd roll i undervisning i psykisk hälsa Den generella upplevelsen bland respondenterna är att deras roll speglas i att undervisa psykisk hälsa på en grundläggande i relation till undervisningsmaterial till förfogande. Undervisningen behandlar psykisk hälsa i samband med andra områden. Lärare 3 uttrycker: Vi går genom ett hälsoavsnitt eller där vi egentligen belyser psykisk ohälsa utifrån den kursboken det vi har vårt förfogande. Rent konkret utbildningsmässigt så går man igenom det på det sättet så blir jag en teorilektion powerpoint och sen så ja och det det kommer ju tillbaka i det sen ren hälsolektion över där man tar upp ämnet hälsa sen är avsnittet ergonomi tar vi upp också psykisk ohälsa. Det återkommer några gånger under det året (Lärare 3) Vidare eftersträvar lärarna att främja trygg skolmiljö och klimat i klassrummen som förutsättning för psykisk hälsa. Lärarna har litteratur/läromedel som de undervisar utefter. Kring detta beskriver lärare 2: Ja men jag kan tycka är min roll lite att det här konkretisera det lite mer och sen är det så olika vissa att det är liksom och tänk på det mer eller mindre och /…/ eleverna är mer eller mindre reflekterande och det är ju liksom en mognadsgrad. Börja känna efter lite så sa min roll är väl dels att liksom ge konkretiserade försöka ge dem lite redskap om hur man kan liksom jobba med det. (Lärare 2) Nästkommande tema är lärarnas upplevelse hur det ingår i sin roll att vara en trygg vuxen som eleverna kan prata med vid behov. Om sin roll som idrottslärare i undervisning i psykisk hälsa resonerar lärare 3 och 6: Mm jag egentligen jag kan vara informativ och genom information kring vad hur psykisk ohälsa skapas sen den största delen handlar om elevkontakt i vid sidan om. När man inte är lärare kanske utan man är en vuxen människa som dem får förtroende för där man kan prata med ett fåtal människor som söker sig till en eller man [som lärare] ser att de [eleverna] inte mår bra helt enkelt så kan man med sin livserfarenhet och erfarenhet och är stöttande. (Lärare 3) Ja, men jag tycker vi har en stor roll i det. Jag tycker vi kan ta ännu mer ansvar för att prata. De här bitarna normer, kroppsideal och kost. Den kanske det skulle vara en praktisk kurs för att vi behöver röra på oss, och ytterligare en teoretisk [kurs]. Kring de här bitarna att det är så mycket som ska in när man tänker Idrott och Hälsa 1 som är den enda kurs som dem läser på gymnasiet nu. Det är mycket som ska in, men. Nej men jag tycker att vi har ett stort ansvar här. Det är ju många faktorer man behöver jobba med för att må bra. Vi ska ändå vara ett hälsoämne. (Lärare 6) Utöver att vara en trygg vuxen innefattar rollen en mentorsroll vilket i praktiken innebär ett närmare samarbete med andra utskott i skolan kring sina mentorselevers hälsa. Vid upptäckt av psykisk ohälsa bland elever inkluderar läraren in EHT i form av kuratorer och skolsköterska. Relationen mellan lärare och EHT består av att lärare samverkar och kartlägger psykisk ohälsa och kopplar in EHT-verksamhet. Lärare 1 framhäver sin mentorsroll och inkluderingsarbete under (idrotts-)lektionerna i form av att han bestämmer vilka lag, grupperingar och par som arbetar ihop. Detta för att undvika exkludering/mobbning och därigenom främja psykisk hälsa. Lärare redogör: Det skulle kunna vara min mentorsroll: att elever har inga kompisar. Vi har placering, du får inte bestämma din plats. Nu har vi ett jäkla bra syfte för att den som alla har en kompis får jag en aldrig sitta med någon om det skulle vara ett fritt val. Jag har haft en ungdom som var väldigt ensam i början på ettan där vi hade utvecklingssamtal nu trivs jättebra. [Att elever] Har kompisar. Där det arbetet har vi nog varit en del att lärarna ser till att eleverna inte väljer, utan vi [lärarna] väljer åt dem. Så får du en kompis får du en kompis till sen så är det blir ett socialt sammanhang som gör att du också blir glad. (Lärare 1) Utöver den sociala hälsodimensionen som nämnd ovan är den psykiska (o)hälsan i samband med kroppsideal något som lärare 5 betonar där elever, i synnerhet tjejer, tampas med skeva kroppsideal men även ätstörningar. Dessa områden framgår i kursplan i ämnet men var något samtliga respondenter ansåg ingå i sin idrottslärarroll för främjad psykisk hälsa. Lärare 5 syftar främst till frisörklasser och berättar hur deras kost och livsstil med ansats i skeva kroppsideal kopplat till ätstörning ofta trumfar över kroppslig funktion. Lärare 6 och lärare 4 i synnerhet lyfter detta som problematiskt. Respondenterna tycker området är svårt men anser även det som betydelsefullt. Nej men jag tycker ju det som sagt jag tycker generellt sett att idrottslärare som jag ser det framför allt jag som jobbar på program, ett hantverksprogram, det är nästan uteslutande tjejer nästan bara tjejer här på programmet som gör det går här alltså det är väldigt mycket fokus på utseende och ja kroppen och sådana här delar men inte Och då tänker jag allt att det är så viktigt för mig att liksom förmedla den sunda synen på fysisk hälsa och att lägger in sådana värderingar när vi pratar om bara att det är viktigt att det tränar och sånt där. Att man hittar den här balansgången att ja det är skitviktigt att träna men det är inte för att du ska få en snygg kropp utan det är för att du ska få en stark kropp till exempel för att kunna ta sig an livet och du sover bättre du äter bättre förmodligen kommer du få känna ett större sammanhang i samhället och allting du gjorde klara studierna. (Lärare 5) 4.3 Undervisning i psykisk hälsa i praktiken Utifrån den tematiska analysen identifierades fyra huvudsakliga teman kopplat till undervisning i psykisk hälsa vilka yttrades i form av rörelseaktivitet, konkretisering av frisk- och riskfaktorer, nivåanpassning för att främja känslan av att lyckas. Vidare visade det hur psykisk hälsa ofta bli en underkategori till andra undervisningsområden. Konkretisera frisk- och Genom rörelseaktivitet riskfaktorer Undervisning i psykisk hälsa Underkategori till andra Nivåanpassning för att främja undervisningsområden känslan av att lyckas Figur 4. Undervisning i psykisk hälsa i praktiken ”Jag tar inte upp det så jättemycket mer” svarar lärare 4 på frågan om hur han brukar ta upp psykisk hälsa i undervisningen. Resultatet över lärarnas undervisningspraktik i psykisk ohälsa kan sammanfattas som att de ej lyfter ämnet som huvudtema utan snarare i samband med träningslära, kroppsideal, ätstörningar och ergonomiblock. Den tematiska analysen indikerar en korrelation mellan undervisning genom rörelse och på det sättet bilda eleverna i hur hälsofördelar genom rörelseaktivitet kan främja psykisk hälsa och välbefinnande. Vissa inkluderar även annan hälsoundervisning i sitt andraämne (naturkunskap och religion). Lärare 1 hänvisar till den fysiska aspekten: Ja men vi pratar ju om den fysiska aspekten, de fysiska fördelarna. Vi pratar om de psykiska fördelarna att vara i rörelse. Du får ju en ökad koncentrationsförmåga, kanske sover bättre. Men våra ungdomar tror att om dem rör sig två gånger så kommer dem sova bättre. Det är en träning likväl för den psykiska hälsa jag kan inte göra det inget quickfix fysisk träning är en quickfix. Du måste göra det under ganska lång tid. (Lärare 1) Utöver den fysiska aspekten framkommer även konkretisering där eleverna får redskap att förstå den psykiska hälsan. Därutöver anpassa undervisning/klassrumsklimat så att eleverna upplever att de lyckas, och på det sättet indirekt främja psykisk hälsa. Lärare 2 utvecklar: [Jag] försöker ge lite kunskap om vad det innebär försöker ge lite redskap och så vidare försöker få eleverna kanske att förstå hur deras psykiska hälsa fungerar och hur det fungerar för de individuellt liksom så vilka är det som fungerar för att främja då det blir det på något sätt det sen när man tänker så övergripande undervisning så vill man ju liksom skapa en undervisning där eleverna känner att man lyckas och så vidare i skolan det är positivt liksom för den psykiska hälsan. /…/Men man kan också tänka att det är liksom ett indirekt undervisningsinnehåll hela tiden men att man med att man som jag var inne på i början där man försöker bygga ett klassrumsklimat och man försöker göra aktiviteter eller man känner att det här lyckas (Lärare 2) Idrott och Hälsa är ett fysiskt ämne och fler än lärare 1 använder kunskap om rörelse och fysisk aktivitet för att behandla psykisk hälsa. Lärare 3 använder läromedel inom träningslära och ergonomi för att täcka psykisk hälsa undervisningen. Psykisk hälsa återkommer i undervisningen men förblir en underrubrik till andra block. Rent konkret utbildningsmässigt så går man igenom det på det sättet så blir jag en teorilektion powerpoint och sen så ja och det kommer ju tillbaka i det sen ren hälsolektion över där man tar upp ämnet hälsa sen är avsnittet ergonomi tar vi upp också psykisk ohälsa. (Lärare 3) I årskurs ett har jag ett moment som heter livsstil heter det och då är livsstilsbegreppet eller är i mitt samlingsnamn för livsstil där ingår bland annat också där den gamla träningsläran lite det vill säga skapa lite träningsprogram och sånt där och då pratar jag och pratar också utifrån hälsa och hur fysisk aktivitet kan främja hälsa både psykisk och fysisk välmående och välbefinnande då helt enkelt. (Lärare 5) Utöver de läromedel för hälsoundervisning genomsyrar den psyka ohälsan i områden som kroppsideal, ätstörningar och sociala medier. Lärare 4 kommenterar: Hälsan eller mer inriktad på träningslära och kost och sådana saker så blir det inte så jättemycket faktiskt då. Däremot är funderat lite på det här står ju, /…/det men det här med ätstörningar och sånt som ska mer in i eller kroppsideal som ska mer in i det nya. Det är ganska vanskligt ämne. (Lärare 4) 4.4 Idrott och Hälsa lärares behov i undervisning av psykisk hälsa Bild 5. Överblick av IoH-lärares behov i undervisning av psykisk hälsa. Mer utbildning Mer tid Behov i undervisning av psykisk hälsa Tydlighet Resurser och befogenheter De teman som framkommer i denna studie är hur IoH-lärare efterfrågar tydlighet, mer tid utökad kompetens samt resurser och befogenheter. Samtliga respondenter delar uppfattningen om att mer resurser från skolan ska stödja främjandet av psykisk hälsa. Behov i form av mer tid, skolstyrning, tydligare riktlinjer från skolan samt inom lärarkollegiet och mer djupgående samarbeten med EHT 4.4.1 Tydlighet Styrdokument i form av ämnesplaner och kursplaner beskriver översiktligt vad som ska ingå i lärares undervisning. Utformningen av undervisningen för att tillgodose innehållet och uppnå kunskapskraven och lärandemål är upp till enskild lärare. Lärare 6 beskriver även ett behov av ökad samsyn på undervisning i psykisk hälsa, hon utvecklar: Nej, jag skulle önska att vi var mer samspelta med vad vi tycker ska ingå i idrottskursen bara lärarna på skolan. Men jag skulle också önska att vi hade en teorisal kopplat till varje undervisningstillfälle så att man lätt kunde ha det. Att vi kunde samarbeta mer med elevhälsoteam och kuratorer. Att vi hade som jobbat fram något [policy] att ja, men det här gör vi idrott 1 och det kommer alltid en kurator att prata om de här sakerna med halva klassen, och så gör jag. Något med den andra [halvan] alltså det. Ja. Men att det skedde i alla grupper så att det blir liksom: så här jobbar vi med psykisk hälsa på skolan, mer samsyn kring det /…/ (Lärare 6) 4.4.2 Mer tid Tidsbrist är för lärare ingenting nytt och det framkommer även i denna studie. Lärare 6 efterfrågar mer tid men påpekar även att ytterligare arbete med psykisk hälsa inte ska addera mer än ordinarie arbetsbörda. Ja kanske att vi ska avsätta tid till det, men det finns ju aldrig det i skolan. Så att nej, men nu behöver vi jobba med psykisk hälsa och nu är ni en arbetsgrupp ni ska ta fram hur vi ska jobba. Här, det skulle jag tycka var fantastiskt, men inte att man ska hinna det [ytterligare arbete med psykisk hälsa] och ha all sin undervisning. Nu läggs ju alla lärare på en kurs till så att då kommer det nog bli ännu mindre intresse av att samarbeta och. Så. Ja, men vi får se hur det hur det blir. Men lite mer resurser. Lite mer tid till. (Lärare 6) Ett minskat kollegialt samarbete på grund av ytterligare arbetsbörda och tidsbristen minskar benägenheten att samarbeta menar lärare 6. Lärare 2 understryker hur tidsbristen i relation till antal elever får en att känna sig otillräcklig gällande främjandet av psykisk hälsa. Sen är det klart att om man ska vara med elevers psykiska hälsa så är ju en viktig det är att man pratar med dem, o lyssnar o känner liksom, tar in så vad de säger och ha tid för alla och det är ju alltid en sån där brist att man tänker att man har för många elever som man ska se till att de mår bra och så vidare så man tänker psykisk hälsa att arbeta med utifrån den aspekten så finns det väl begränsningar i att de är förmodligen så att det blir svårt att hinna med så där och känna sig otillräcklig. Det är väl många som känner vi kan känna ibland så det är att man har önskat att man hade kunnat se vi alla ännu lite mer så där och det kan väl tänka att det skulle kunna ha påverkat mig. (Lärare 2) 4.4.3 Utökad kompetens Den upplevda kompetensen för undervisning i psykisk hälsa bland intervjuade lärarna var tvetydig där vissa ansåg att det inte var problematiskt alls med tilltro till egen förmåga, behörighet, utbildning och erfarenhet medan andra utryckte svårigheter. Flera respondenter önskar av att deras utbildning i psykisk hälsa gärna kunde varit mer djupgående och utförligt Lärare 1 beskriver sin kompetens i linje med sin utbildning, en utbildning han anser inte vara omfattande: Den den blir alltså psykisk hälsa det blir de här standarderna som finns i böcker det här är hälsa. det här är fysisk hälsa, det här är psykisk hälsa, det här är social hälsa. Det det det är inte djupare än så inte det mer än man fick på sin utbildning. Den är inte så jäkla bred och jag vet att när vi gjorde utvärdering på min utbildning, [19-]95 gick jag ut. Det vi saknar vår barnpsykologi och jag tyckte alla vi att vi hade fått för lite om hur hur hur ska vi hantera vi skulle ut och träffa barn. (Lärare 1) Ungefär hälften upplevde trygghet med denna del av yrket. Andra upplever att som idrottslärare undervisa komplexa områden kan riskera utveckling av osunda beteenden vilket skapar ett enormt ansvar och osäkerhet. Lärare 3 vilar mycket på erfarenhet i dessa frågor men efterfrågar mer kunskap: Ja vi hade kanske behövt lägga mer resurser till utbildningen på att utbilda oss som träffar ungarna så ofta som vi gör vi att bli bättre på att upptäcka se förebygga psykisk ohälsa så att det du älskar kanske mer fortbildning eller kring området eller mer tid eller då eller vad säger man med många därmed mer tid mer utbildning med dialog kring ämnet och lite grann om man ska hanterade sen som sagt så tycker jag att ju längre man har jobbat desto tryggare blir man i det och man blir bättre på att hantera det men det. Det är svårt (Lärare 3) I ansamlande data framgår erfarenhet som centralt i undervisningen av psykisk hälsa men inställningen bland lärarna var skilda. Lärare 3 & 6 känner en trygghet till den egna förmågan gällande undervisning i psykisk hälsa. I samband med detta flaggar lärare 4, med 37 års arbetslivserfarenhet, för hur känsligt undervisning kring ätstörningar och kroppsideal kan vara. Om du inte har extremt kunskap om det så det tror jag kan vara en fara och man gör det på fel sätt då om du bara tar upp det som diskussioner så kan det hamna väldigt konstiga situationer om du har personer som har ätstörning. (Lärare 4) Ja alltså, jag känner mig ganska trygg med att undervisa kring psykisk hälsa och friskfaktorer och så. Jag brukar ha moment kring självförtroende, självkänsla, stress, motivation. Jag har haft en kurs som heter mental träning. (Lärare 6) 4.4.4 Resurser och befogenheter I resultatet framkommer önskemål kring hur undervisning i psykisk hälsa optimeras i praktiken. Dessa i form av enklare tillgång till lokaler för att göra undervisningen smidigare. Lärare 6 utvecklar: Men det är en ganska tråkig miljö. Vi går ner i ett gym under jorden. Man kan inte ha samma lektionssal varje gång bara det kan vara ganska jobbigt för eleverna [elever undrar] var är vi? [Då] Måste jag kolla in i något annat klassrum eller knacka på. Och de trösklarna är för stora bara för att få elever att komma på idrotten så skulle jag önska att det var. En fast sal jag. Varje gång att jag alltid hade tillgång till en teorisal om jag ville det. Jag skulle önska att du var två lärare på varje idrottsgrupp för på en kan hjälpas åt och hinner parera mer, det skull jag önska. (Lärare 6) En annan aspekt som lärare 5 understryker är problematiken med skärmhantering hos ungdomar. Att tillbringa stora delar av sin vakna tid framför en mobiltelefon och sociala medier har en negativ påverkan på deras psykiska hälsa menar han. Han beskriver visare att kroppsideal och undermedveten jämförelse med andras lycka hämmar inte bara eleverna psykiska hälsa utan även deras prestationer i skolan. Befogenheter önskas i att kunna hantera detta genom att bilda ungdomar i deras användning av sociala medier: Och det tänker jag att en drömvärld det var så lyxigt tillräckligt mycket resurser på det alltså om man hade ju mycket mer velat jag tar tag i de här grejerna med ja dom är skärmarna generellt sett. Lära dem vett och etikett alltså etik och moral på nätet bland annat vad är det som är OK att säga till varandra och så där (Lärare 5) Med återkoppling till bakgrunden är psykisk ohälsa ett samhällsproblem och lärare fem önskar se att samhället tar ett större ansvar: ”Jag tänker så här att; samhället måste ta ett större ansvar generellt sett. Framför allt i en storstad upplever jag där det måste finnas olika aktörer som. Asså att skaffa sig ett utanförskap är ju oftast det som leder fram till psykisk ohälsa”. För att komma till bukt med det negativa konsekvenserna på elevers psykiska hälsa och akademiska prestationer förtydligar han till hur skolan ”måste ta det ansvaret”. Lärare 5 uttrycker hur hälsa och alla dess tillhörande dimensioner är något som måste bli lättare att ta upp: Ja jag tycker inte att den här psykisk ohälsa eller fysisk ohälsa eller fysiskt välbefinnande eller psykiskt välbefinnande eller alltså jag tycker ingenting om det här ska vara tabu att prata om det är ju kanske det jag jag anser att jag nog gått lite för långt att det är det är något som inte man vågar prata om just i sådana delar och jag tycker att det ska föras en öppen dialog kring de här grejerna (Lärare 5) 4.5 Sammanfattning av resultat Lärarnas förståelse för (o)hälsa och psykisk (o)hälsa är relativt överensstämmande med KASAM- modellen som skildrar ett salutogent hälsoperspektiv. Majoriteten av lärarnas förståelse vilar på den holistiska dimensionen. IoH-ämnet är ett fysiskt ämne och ungefär hälften av lärarna menar att den fysiska dimensionen av hälsa är ett medel för att uppnå psykisk och social hälsa. Fysisk aktivitet ses som ett avgörande medel till välbefinnande. Rörande undervisningen i psykisk hälsa visade det sig att två lärare (lärare 5 och 6) genom undervisningsblocket ”livsstil” behandlar psykisk hälsa mer utförligt. Övriga respondenter täcker området mer eller mindre indirekt genom exempelvis ergonomi, träningslära, specialidrott, kroppsideal, kost och ätstörningar. Lärare 4 uppger att han i mindre befattning lyfter psykisk hälsa i sin undervisning. Undervisning i form av frisk- och riskfaktorer upplever lärare 2,3 och 6 sig trygga i och som ett lättare inslag i undervisningen. På frågan hur lärarna upplever sin roll i psykisk hälsa vill samtliga respondenter eftersträva en positiv påverkan på elevernas psykiska mående. En annan gemensam faktor är samarbetet med EHT. Lärarna fokuserar på relationer och att vara en god medmänniska i form av att vara en trygg vuxen som eleverna kan vända sig till vid behov. Lärare 1 och 6 gav exempel på hur man skapar en trygg miljö i skolan genom att arbeta med inkludering. En ny klass ska aldrig få bilda grupperingar enligt lärare 1. Vidare framgår det att lärarna betraktar sin roll innefatta behandling av känsliga områden som kroppsideal, kost och ätstörningar. Den upplevda kompetensen från lärarna varierade där vissa efterfrågade fortbildning och andra kände sig mer trygga. Lärare 1 är inte helt nöjd med sin utbildning och önskade att få läsa mer barnpsykologi under studentperioden. Lärare 6 känner sig trygg men har visserligen fortbildat sig i relevanta områden under sitt arbetsliv. Många lärare hänvisar sin kompetens till erfarenhet i arbetet med elevers psykiska hälsa. Behoven IoH-lärarna efterlyser består främst av mer tid, utbildning samt tydligare styrning från skola och samarbete med EHT men även mer resurser och befogenheter. Detta kan röra sig om lokaler, befogenhet att hantera ungas användning av sociala medier, officiella dokument eller policys att förhålla sig till vid upptäckt av psykisk ohälsa Avslutningsvis utrycker ingen av respondenterna nuvarande undervisning av psykisk hälsa som optimal. 5 Diskussion I följande avsnitt kommer resultat och metod diskuteras och i slutändan kommer slutsatser och implikationer att presenteras. 5.1 Resultatdiskussion Arbetet belyser ett relevant outforaskat område och ger sken på hur IoH-lärares upplevda roll i främjadet av psykisk hälsa, deras undervisning och behov i kampen mot ett omfattande samhällsproblem. Denna studie väcker diskussion kring skolan, ämnet och IoH-lärares egentliga ansvarsområden och behov inför framtiden. I resultatet framkommer information som överensstämmer med syfte och frågeställning. I resultatdiskussionen kommer följande områden att diskuteras i relation till KASAM, SDT och aktuell forskning: IoH-lärares förståelse för hälsa och dess dimensioner, utformning av undervisning i psykisk hälsa, hur lärare ser på den egna rollen i arbetet för främjad psykisk hälsa samt deras behov inom området inför framtiden. 5.1.1 IoH-lärares förståelse för (o)hälsa och psykisk (o)hälsa Samstämmigheten mellan lärarnas holistiska förståelse för (o)hälsa och psykisk (o)hälsa är i linje med definitioner inom diskursen (World Health Organization, n.d; Folkhälsomyndigheten, n.d; Antonovsky 2005). Lärare 5 förstår hälsobegreppet främst ur ett socialt sammanhang vilket kan knytas an till meningsfullhet inom KASAM-ramverket. Hanterbarheten inom samma ramverk kan härledas till hur samma lärare menar att hälsa är: ”Att man har möjlighet att kunna göra de grejerna man vill göra” där det är sannolikt att individen kan uppnå mål eller klara av uppgifter på ett sätt som främjar dennes känsla av autonomi. Att göra något som inte är hanterbart är meningslöst och genom att anpassa undervisningsinnehåll till något överkomligt kan hälsa uppnås vilket kan liknas med WHO (n.d.), Antonovsky (2005) och Folkhälsomyndigheten som lyfter hanterbarhet och att ha resurser att klara av sin vardag. Lärare 1 kopplar sin förståelse för psykisk ohälsa till ”hur man mår i magen” och hänvisar till samt exemplifierar psykosomatiska symptom medan lärare 2 definierar det som: ”mental balans att kunna tänka klart och känna glädje och agera balanserat till saker som händer i livet på något sätt”. Sammantaget kan definitionerna för samtliga hälsodimensioner återgivna av respondenterna konstateras generellt överlappande med vissa utgreningar vilket till slut genererade mättnad i relation till WHO, Folkhälsomyndigheten och Antonvskys definitioner. Trots god förståelse för (o)hälsa och psykisk (o)hälsa uttrycks viss begräsning om hur detta omsätts i undervisningen. 5.1.2 Psykisk hälsa i undervisningen Studiens resultat indikerar hur psykisk hälsa integreras i undervisningen som subkategori snarare än huvudtema där ämnesområden som träningslära, ergonomi, ätstörningar och kroppsideal indirekt utgör undervisning i psykisk hälsa. Andra indirekta aspekter av detta som behandlas i undervisningen är inkluderingsarbete och att anpassa undervisningen på ett sätt som skapar välbefinnande. Slutligen understryker samtliga respondenter vikten av att skapa en hälsosam klasskultur för främjad psykisk hälsa hos elever. Skillnaden mellan lärarnas utförliga förståelse av hälsobegreppen och den fysiska dimensionens dominans i undervisningen chockerar inte då formuleringar i det centrala innehållet för Idrott och Hälsa 1 (den enda obligatoriska kursen i ämnet på gymnasienivå) som: spänningsreglering och mental träning (SMT) & den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa (FLH) (Skolverket, 2011). Dessa skrivelser i synnerhet utgör möjligheten att behandla psykisk hälsa i undervisningen. Antalet formuleringar som kan tolkas involvera undervisning i psykisk hälsa är en minoritet i relation till övriga moment i det centrala innehållet, det samma gäller även för Idrott och Hälsa 2. Med ett sådant tolkningsutrymme riskerar SMT bli en lektion när eleverna bara kopplar av på massagebänkar där lärande uteblir. I undervisning om FLH riskerar att endast bli en teorilektion där eleverna likgiltigt lyssnar på lärarens presentation utifrån en powerpoint. Till lärarnas försvar framgår det inte tydligt vilken utsträckning psykisk hälsa bör behandlas i undervisningen vilket riskerar en mindre likvärdig utbildning. Rörande GY25 kan två av 14 undervisningsområden i det centrala innehållet för Idrott och Hälsa nivå 1 associeras med psykisk hälsa, resterande innehåll har ansats i den fysiska hälsodimensionen. I samma centrala innehåll framgår hur elever ska lära sig om hälsofaktorers påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa via kost, sömn, stress men även kroppsideals och ätstörningars påverkan på hälsa (Skolverket, 2024). Den nya läroplanen preciserar psykisk (o)hälsa i ämnesundervisningen men samma dilemman återstår i form av frågor kring utsträckning och utförlighet. Vidare menar vissa lärare att dessa undervisningsområden är känsliga vilket kan antas vara en barriär gällande omfattningen lektionstimmar psykisk hälsa tilldelas. Majoriteten av respondenterna antyder att den psykiska hälsan behandlas indirekt under lektionstillfällen som består av fysisk aktivitet där eleverna får anstränga sig och ha kul. Med ansats i KASAM-ramverket kan lärare möjliggöra klassrumsmiljö och undervisning som är begriplig, hanterbar och meningsfull vilket ger upphov till känslan av sammanhang och den holistiska hälsan som därigenom kan främja välbefinnandet (Antonovsky, 2005). För att må bra bör den psykosociala arbetsmiljön innehålla anständighet i arbetet som i sin tur ger upphov till självförtroende, syfte, möjligheter och sociala relationer (World Health Organization, 2024). Andra sätt som IoH-lärare i denna studie främjar den psykiska hälsan är inkluderingsarbete i och utanför undervisningen där lärare 1 är tydlig med uppdelning av grupper, par och lag. Detta för att motverka passiv eller indirekt mobbning, exkludering eller utanförskap. I sken av inkluderingsarbete, betonar lärare 5 även betydelsen av att motverka utanförskap och manar till generell skolverksamhet att behandla. I synnerhet syftar läraren på elever som är i eller på väg in i osunda beteendemönster såsom kriminalitet eller hemmasittande och för ökat psykiskt välbefinnande är det viktigt att skapa en meningsfull vardag i all undervisning. I linje med detta visar norsk forskning hur fysisk aktivitet under redan befintlig rörelsekompetens under idrottslektionerna främjar en bra känsla i kroppen. Kontentan i studien visar, precis som lärare 2 betonar, hur vissa elevers självförtroende främjas då eleverna upplever att de har lyckats med rörelseaktiviteten. Övriga elever upplever motsatsen beroende hur ofta och hur väl eleven lyckas under lektionstillfället (Røset m.fl, 2020). Signifikansen i denna studie visar vilken utsträckning utformningen av IoH-lärarens undervisning, i eller genom fysisk aktivitet, har på elevers välbefinnande. Skotsk forskning bekräftar hur PE-lärares hälsofrämjande arbete inkluderar nivåanpassning av aktiviteter för att elever ska uppleva att de lyckas (Teraoka & Kirk 2022). Med hjälp av SDT kan resultatet Røset m.fl. (2020) och Teraoka & Kirk (2022) presenterar betraktas i relation till mängden SDT under lektion påverkar huruvida undervisningen upplevs vara givande och lärorik (University of Rochester Medical Center, n.d.). Detta stärks av annan forskning som visar hur elevers psykologiska behov, välbefinnande, kunskap och prestation och intention att vara fysiskt aktiv (under och utanför skoltid) kan stimuleras genom elevautonomiskt förhållningssätt till undervisning under idrottslektioner (White m.fl., 2021; Behzadina m.fl., 2018). Ovanstående överensstämmer med resultatet i denna studie där respondenterna uttryckte holism och att psykisk hälsa är praktiskt taget synonymt med fysisk- och social hälsa. Idrott och Hälsa är ett fysiskt ämne där den psykiska hälsan undervisas mer eller mindre explicit beroende på lärarens arbetssätt. Sammanfattningsvis är riktlinjerna formulerade i kursplanerna med en tydlig fallenhet åt den fysiska dimensionen, känsliga områden är fortsatt en kritisk punkt, inkluderingsarbete är absolut centralt för IoH-lärare men även på skolnivå och den fysiska dimensionen av yrkesutövningen beskrivas som dominerande då undervisning i psykisk hälsa präglas av oklarheter från styrdokument. Oklarheter kring IoH-lärares roll och ansvar för psykisk hälsa framgår även. SDT och forskning visar att elever måste kunna vara autonoma under idrottslektioner för att må bra. Genom fysisk aktivitet menar respondenterna att psykisk hälsa kan uppnås. 5.1.3. Upplevd roll och ansvar för psykisk hälsa I denna studie utkristalliseras flera teman i form av att lärarna ser sin roll i form av att vara en trygg vuxen, ansvarsområden via mentorsroll, inkluderingsarbete, konkretisera undervisningsmaterialet till förfogande och hantera känsliga ämnesområden. Som lärare bör trygghet utstrålas. Trygghet kan sammankopplas till förutsägbarhet och hanterbarhet i KASAM-begreppet och utan trygghet är psykisk hälsa och välbefinnande utom räckhåll. Alla elever har inte trygga, stöttande vuxna som bekräftar dem utanför skoltid. För att uppnå hälsa genom känslan av sammanhang ska uppnås bör en trygg vuxen, som tror på och bekräftar elevens förmåga och existens, ha en positiv påverkan på elevers psykiska hälsoutveckling (Ramberg, 2021). Temat av att ha goda relationer med eleverna framträder tydligt bland respondentsvaren vilket också speglas i forskning av Teraoka & Kirk (2022). Folkhälsomyndigheten (2023, s.39) bekräftar detta: ”Socialt stöd är centralt för barns och ungas levnadsvanor och hälsa. Stödet kan komma från exempelvis vårdnadshavare och släkt, vänner, klasskamrater och lärare. Socialt stöd från lärare, till exempel, är relaterat till bättre psykisk hälsa”. I samband med detta erbjuder både lärare och skolgången trygghet och sammanhang där eleven får tillägna sin kompetens till lärande, där meningsfullheten blir resan att slutföra sin skolgång och därigenom optimera förutsättningarna inför kommande förhoppningsvis hållbara och hälsosamma arbets- såväl som privatliv. Vidare ser lärare 1 sin mentorsroll som central. Som mentor är läraren ansvarig för elevers kunskapsutveckling, tillförse stöd (exempelvis genom extra anpassningar) och skyndsamt informera berörd personal (Skolverket, n.d.). Om eleven i fråga mår psykiskt dåligt blir det mentorns uppdrag att erbjuda stöd och sammankoppla eleven med EHT. Samtliga respondenter betraktar sin roll som introducerande till att få hjälp med sin psykiska ohälsa eller liknande problematik som i slutändan kan inkludera insatser från barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten. De utrycker även att det är bekvämt att kunna överlåta denna typ av ärenden till andra professionella aktörer då lärarens främsta uppdrag är undervisning. Vidare i studien uttrycks relevansen av att som lärare styra över konstellationer av par, grupper eller lag som ska formas under lektionstid med anledning till hur vissa (avvikande) elever lätt blir exkluderade beroende på gruppdynamik i klassen. Respondenterna upplever att detta ingår i yrkesrollen, det vill säga att bringa akademisk men också social ordning i undervisningen. White m.fl. (2021) understryker betydelsen av positiva kamratrelationer under idrottslektioner vilket skildras i denna studie i form av idén kring inkluderingsarbete bland respondenterna. Samma forskare menar att kamratrelationerna kan vara den främsta anledningen till lyckad undervisning och välbefinnande hos elever under skolidrotten. Misslyckad undervisning som underminerar kompetens och möjliggör mobbning eller jämförelse mellan elever kan generera motsatt effekt (i form av frånvaro). Respondenterna delger även undervisningsuppdraget upplever respondenterna att det i rollen ingår att konkretisera undervisningsmaterialet eller läromedlet till förfogande. Tre respondenter i denna studie berättar explicit hur de lyfter livsstilens påverkan på kroppslig förmåga och hälsa kopplat till friskfaktorer och riskfaktorer vilket de känner sig trygga med. Vidare anser samtliga att det i deras roll ingår att ta i känsliga ämnesområden som ätstörningar, kroppsideal och kost. Det råder vissa osäkerheter i denna typ av undervisning och ger upphov till behov. Denna del av deras roll kan anses vara självklar men som lärare 4 lyfter så har han inte så mycket psykisk hälsa längre. Därför kan det vara eftersträvansvärt att ställa frågan: Hur blir undervisningen i psykisk hälsa mer självklar? 5.1.4. IoH-lärares behov i undervisning av psykisk hälsa I resultat för denna studie efterfrågade respondenterna bättre utbildning, mer tid till undervisning i psykisk ohälsa, tydligare policydokument samt fler resurser och befogenheter att råda bot på elevers psykiska ohälsa. Det tydligaste temat som framkom bland lärarnas behov gällande undervisning i psykisk hälsa var behovet av mer utbildning vilket stärks av forskning från visar hur specialutbildade IoH-lärare, till skillnad från lärare med ordinarie kompetens, bedriver undervisning en positivare påverkan på barns psykiska hälsa (Olive m.fl., 2019). Lärare 1, som tog examen 1996, beklagar sig över avsaknaden barnpsykologi under sin utbildning samtidigt som lärare 6, som tog examen 2005, återberättar sin upplevelse av ämneslärarutbildningen var att didaktikkurserna i IoH inte upplevdes lika seriösa som motsvarande kurser i hennes mer akademiska andraämne. I efterhand granskar hon kritiskt och reflekterar: ”att vi har lekt oss igenom utbildningen”. Trots hennes fortbildning efterfrågas mer kunskap inom undervisning i psykisk hälsa. Lärare 4 som tog examen 1988 upplever sig kompetent gällande sina akademiska behörigheter men har väldigt stor respekt för undervisning i känsligare områden och önskar gärna hyra in en föreläsare med spetskompetens som lyfter dessa frågor på ett lämpligt sätt. Lärare 5 och 2 blir undantaget som är relativt nyexaminerade i yrket. Spansk forskning av Monserrat m.fl. (2024) fastlår hur lärare inom ämnet har bristande kunskaper om ätstörningar där tillräcklig utbildning saknas. Lärarna kopplar ätstörningarna till kost och smalhetsideal medan de psykosociala faktorerna blir perifera. Centrala teman som självkänsla, social kompetens, kroppsuppfattning och hälsosamma vanor erbjuds, dock omedvetet eller osystematiskt där idrottsämnet är en viktig friskfaktor för elevernas psykiska hälsa. Dock lyfter lärare 6 dessa centrala teman explicit i sin intervju. Sammanfattningsvis överensstämmer behovet hos respondenterna med kunskapsluckan i undervisning av psykisk hälsa kopplat till ätstörningar, kroppsideal och självkänsla bland IoH-lärare (Monserrat m.fl, 2024). Nästa behov består av mer tid då stressade lärare upplever bristande tid för förberedelse, efterarbete, och återhämtning. I en representativ kartläggning av detta framkom det att hälften av gymnasielärare uppger tidsbrist i sitt yrkesutövande på grund av för mycket efterarbete. 9/10 av just dessa lärare upplevde sig stressade. Anledningen till statistiken grundas i för lite planeringstid, dokumentationskrav, klasstorlek och mängden lektioner (Sveriges lärare, 2023). Problematiken med detta är att en lösning skulle riskera att inskränka andra skoltimmar till övriga undervisningsmoment inom läraryrket. Frågor kring huruvida lärare bör ha mindre eller färre klasser eller arbeta längre och ersättas för det väcks bland svaren i denna studie. Lärare 5 utrycker en önskan att engagera större aktörer på samhällelig nivå i kampen mot psykisk ohälsa. En diskussion som detta examensarbete överlåter till skolpolitiker och Folkhälsomyndigheten. Ytterligare en efterfrågan bland respondenterna är tydligare samarbete inom skolan. Lärare 6 utrycker behovet att vara mer ”samspelt” inom lärarkollegiet i hur de känsligare ämnesområden behandlas i IoH-kurserna. Den bristande samsynen på undervisning i psykisk hälsa på skol- och lärarnivå i samband med den psykiska ohälsans väldokumenterade framfart är problematiskt (BRIS, 2024: Socialstyrelsen, 2024; UNICEF, 2021). För att komma till bukt med den negativa utvecklingen bör skolledning, relationen mellan lärare-EHT men även samarbetet mellan lärare-lärare och kvalitén skolklimatet prioriteras och tydliggöras ytterligare (Ramberg, 2021). Lärare 4 utrycker behovet av ett mer ”genomgripande arbete” och en ”röd tråd” i skolans hälsofrämjande arbetssätt, särskilt i relation till psykisk hälsa. Han menar att arbetet inte är obefintligt med berättar samtidigt att det är utvecklingsområde. Lärare 2 fyller i och beskriver arbetet för främjad psykisk hälsa som punktinsatser och trots elevhälsans uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt att skolan ska se till att varje elev har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa råder oklarheter kopplat till arbetet (Ramberg, 2021). Det sista framstående behovet som uppenbarades var att lärarna efterfrågade mer resurser och fler befogenheter. Resurser som läromedel, tillgång till lektionssalar och fortbildning efterfrågas där det fanns en önskan om att arbeta mer kvalitativt med dessa frågor och samtidigt inte äventyra ordinarie arbetsbörda. Detta väcker frågan om lärartäthet och skolans, men även EHT:s, förmåga att hantera elevers psykiska ohälsa under daglig basis. Ett sätt att jobba med detta är utökande befogenheter, som lärare 5 aktivt förespråkar. I synnerhet befogenheter att bilda elever i skärmhanteringen av mobiltelefoner och sociala medier, som både Hansen (2021) och läraren själv identifierar som en uppenbar källa till psykisk ohälsa. Syftet är att bilda eleverna kring etik & moral online, nätmobbning men även främja en förståelse över den påverkan det har på psykiskt välbefinnande. 5.2 Metoddiskussion Metoden i denna uppsats valdes i relation till syfte och frågeställning vilket resulterade i en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie följt av en tematisk analys (Ahrne & Svensson, 2022). Vid anvädning av KASAM som ramverk tillhandahölls en utgångspunkt där känslan av sammanhang tillförde underlag för att bibehålla sin hälsa trots livets utmaningar vilket underlättade diskussion av respondenternas svar. Likheterna mellan KASAM-ramverket och IoH-lärarnas förståelse har varit påtaglig. I följande avsnitt kommer validitet, reliabilitet med avstamp i Kvale & Brinkmann (2014) att diskuteras. Genom dessa kategorier kommer även analysprocess att behandlas. Sist diskuteras utmaningar och moment som kunde utförts annorlunda. Studiens styrkor och svagheter kan diskuteras utifrån validitets och reliabilitets aspekter, så som trovärdigheter, autenticitet, reflexivitet tillförlitlighet, överförbarhet och konfirmerbarhet (Bryman, 2011). 5.2.1 Validitet Validiteten i detta arbete baseras i tolkningen av data där aspekter som trovärdighet, autencitet och reflexivitet är avgörande och aspekter som kommer att diskuteras i detta avsnitt. Trovärdigheten stärks i form av att studien undersöker områden i linje med syfte och frågeställning. Behöriga, verksamma IoH-lärare delgav förståelse, uppfattning, praxis och reflektion kring (o)hälsa, psykisk (o)hälsa, sin roll, undervisning i psykisk hälsa och behov framöver. Överförbarheten yttras i form av att mättnad uppnåddes. Mättnadens tillförlitlighet efter sex intervjuer stärks genom Guest m.fl:s (2020) beskrivning av relationen mellan mättnad och antal intervjuer. Faktumet att det bara var en kvinna med i denna studie kan eventuellt ha viss socialpsykologisk eller kulturella påverkan på arbetet vilket är något som kanske hade framkommit tydligare i en kvantitaiv enkätsstudie inom liknade syfte och frågeställningar som denna studie behandlar. För att optimera studien så mycket som möjligt hade jämlik fördelning mellan könen varit önskvärt. Vidare hade mer tid och mängd respondenter hade kunnat stärka kvaliten och tillförlitligheten i arbetet.Gällande att endast kommunala skolor inkluderades kan kritiseras då privata skolor kanske har andra sätt att arbete med hälsofrämjande som lärare och skola. Vid första anseende av avsaknaden av IoH-lärare på privata skolor i denna studie misstänkliggörs ingen större skillnad utgöras i lärares förståelse för (o)hälsa och psykisk (o)hälsa och hur de undervisar inom ämnet, men detta antagande kan givetvis vara inkorrekt. Resurserhanteringen kan rimligtvis variera avsevärt beroende på vad för inriktning och ekonomiska förutsättningar privata skolor besitter. Rörande genereliserbarheten kan den anses vara tämligen begränsad då 4 av 6 respondenter arbetar på samma skola, interagerar med samma EHT och har ett kollegiellt sammarbete där de påverkar varandras sätt att hantera undervisning i psykisk hälsa. Dock genererade respondeternas svar på intervjuguiden i en mångfald av olika perspektiv som tillför till studiens syfte och frågeställningar. En annan aspekt som äventyrar arbetets legitimetet är att det fanns var viss personlig anknytning till respondenterna. Hade respondenterna varit främlingar kan intervjuerna kanske varit ännu mer formella och givande. Med endast sex intervjuer kan inte ses som representativa och det kan det bli problematiskt att dra generella slutsatser. Dock kan resultatet tolkas som en fingervisning av verkligheten. Den genomsnittliga arbetslivserfarenheten som idrottslärare var visserligen 19 år vilket adderar validitet i studien vilket stärks av forskare (Kvale & Brinkmann, 2014). Angående reliabliten i detta arbete så främjas den genom att respondenterna blev intervjuades med samma intervjuguide genomgående i arbetet. För att stärka generelliserbarheten hade triangulering i form av att använda olika metoder för att belysa samma område, exempelvis utöver intervjuer skulle observations- och enkätstudier genomföras. Återigen kan denna rapport var en indikation på verkligheten då det forskare menar att det går att dra slutsatser med en studiepopulation av sex semistrukturerade (Teraoka & Kirk (2022). Autenciteten stärks genom hur resultat och resultatdiskussion har baserat på respondentsvar. Motsatsen till detta vore om respondenternas svar omformulerades för att bekräfta något som inte utrycks av respondenterna. Utifrån detta har teman identifierats, sammanställts och utkristalliserats. Viss interpretation har tagit plats men ej styrt över resultatet i en oproblematisk utsträckning. 5.2.2. Reliabilitet Reliabiliteten stärks då samtliga respondenter konsekvent har svarar på samma intervjuguide. Frågorna har varit öppna men strukturerade vilket har möjliggjort tolkning och tematisering i respondentsvaren. Därtill har intervjuerna genomförts med liknande förutsättningar i form av längd, miljö och inspelning. Också reliablitetsstärkande är den nogranna dokumentationen av inspelning och transkribering av intervjuerna. Analysprocessen dokumenterades noggrant genom kodningschema och tematisering. Tematiseringen inspirerades av KASAM vilket också främjar reliabilteten. Konfirmerbarheten är stark i den bemärkelse att arbetet tar avstamp i en verklighetsbeskrivning baserat på forskning (peer- reviewed), rapporter från myndigheter och böcker med erkända förlag. Reflexiviteten skildras genom den mänskliga faktorn, subketivitet och bias. Själva genomförande av intervjuerna upplevdes bli bättre och bättre genom arbetets gång. Under transkriberingen insågs den egna benägenheten att ställa ledande (följd-)frågor vilket å ena sidan kan ses som yttre påverkan. Dock, för att bibehålla relevansen i intervjuerna, justerades samtalen med följfrågor. Dock det som diskrediterar reliabiliten är respondenternas personlighet, dagsform, stress men också deras inställning till att bli intervjuade. Om dessa intervjuer skulle genomföras med samtliga respondenter om fem år kanske de mindre erfarna har andra svar medan lärare med omfattande erfarnehet anpassar sina svar i relation till GY25. Som kritik till intervjuguiden kan vara att den alltid kan förbättras i dess formuleringar, dispostion, omfång och helhet. I samband med tematisk analys och kodning analyserades materialet på ett sätt för att besvara syfte och frågeställningar vilket kan vara både positivt och negativt. Svar som upplevdes irrelevanta uteslöts men detta är givetvis en fråga om subjektiv bedömning och omdöme. Något som har beaktats men ändå inte undkommits fullständigt. Dessutom kan respondenternas varierande erfarenhet problematiseras då lärare 4 har arbetetat i 37 år och lärare 2 bara har gjort ett men det betyder att dessa ytterligheter, i samband med övriga respondneter, ingår i olika eror i sin ämneslärarutbilnding vilket kan addera mervärde i uppsatsen. Detta arbete följde tematisk analys enligt Braun & Clarke (2006) vars systematik i form av bekantning med material, initial kodning, tematistering, granskning, definiera, klassifiera och återkoppling till syfte och frågeställning. Att utgå från denna struktur styrker relibialiteten i denna uppsats. 5.3 Slutsatser och implikationer Studiens resultat visar att lärare i Idrott och Hälsa (IoH-lärare) har en bred förståelse för begreppen hälsa och psykisk (o)hälsa, vilket överensstämmer med definitioner från WHO, Folkhälsomyndigheten och KASAM-teorin. Deras uppfattning om sin roll inkluderar att fungera som en trygg vuxen, främja inkludering, undervisa i känsliga ämnen som kroppsideal och ätstörningar, samt förmedla kunskap om frisk- och riskfaktorer. Trots att samtliga respondenter betonade undervisningens betydelse uttryckte flera osäkerhet kring sin akademiska kompetens i ämnet. De efterfrågade mer tid, riktad utbildning, tydligare styrning och ökade resurser. Studiens design – kvalitativ med sex semistrukturerade intervjuer – begränsar möjligheterna till generalisering, men ger en fördjupad inblick i hur IoH-lärare förstår sitt uppdrag kring psykisk hälsa. Uppsatsen belyser ett viktigt område i skolans hälsoarbete och synliggör de utmaningar IoH-lärare möter i arbetet med psykisk hälsa. Detta har särskild relevans i en tid där ungas psykiska ohälsa ökar, delvis kopplat till faktorer som sociala medier och kroppsideal. Studien visar att IoH-lärare har en potential att bidra till förebyggande arbete, men att detta kräver ökad samverkan med elevhälsan och tydligare pedagogiskt stöd. Resultaten är relevanta för både skolledare, lärarutbildare och beslutsfattare. Som uppmaning bör framtida studier undersöka hur undervisning i psykisk hälsa kan utformas för att få långsiktiga positiva effekter på elevers välmående. Även frågor om hur IoH-lärare ges förutsättningar att genomföra denna undervisning bör studeras vidare. Det vore även värdefullt med forskning som följer elever över tid för att undersöka effekterna av olika undervisningsstrategier kring psykisk hälsa. Övriga implikationer inför framtiden grundas i forskning från Monserrat m.fl. (2024) i form av att utforma lärarutbildningen där lärare inte upplever osäkerheter kring undervisning i känsliga områden och använda IoH som en arena för livskunskaper där självkänsla, sociala färdigheter, kroppsacceptans och kostmedvetenhet. 6. Referenser Ahlberg, A. (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa [Elektronisk resurs]: några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. (Malmö Studies in Sport Sciences Vol. 19) [Licentiatavhandling, Malmö högskola.] Malmö University Electronic Publishing. http://muep.mau.se/handle/2043/19322 Ahrne, G., & Svensson, P. (2022). Handbok i kvalitativa metoder (Upplaga 3). Liber. Alvinius, A., Borglund, A., & Larsson, G. (2023). Tematisk analys : din handbok till fascinerande vetenskap (Upplaga 1). Studentlitteratur. Annerstedt, C., Peitersen, B., Rønholt, H., & Claesson, U. (2001). Idrottsundervisning : ämnet idrott och hälsas didaktik. Multicare ; Hovedland Antonovsky, A., & Elfstadius, M. (2005). Hälsans mysterium (2. utg. förord av Lennart Levi). Natur och kultur. Balasooriya Lekamge, R., Jain, R., Sheen, J., Solanki, P., Zhou, Y., Romero, L., Barry, M. M., Chen, L., Karim, M. N., & Ilic, D. (2025). Evidence and Gap Map of Whole‐ School Interventions Promoting Mental Health and Preventing Risk Behaviours in Adolescence: Programme Component Mapping Within the Health‐Promoting Schools Framework: An evidence and gap map. Campbell Systematic Review, 21(1), e70024-n/a. https://doi.org/10.1002/cl2.70024 Behzadnia, B., Adachi, P. J. C., Deci, E. L., & Mohammadzadeh, H. (2018). Associations between students’ perceptions of physical education teachers’ interpersonal styles and students’ wellness, knowledge, performance, and intentions to persist at physical activity: A self-determination theory approach. Psychology of Sport and Exercise, 39, 10–19. https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2018.07.003 Blakemore, S.-J. (2019). Adolescence and mental health. The Lancet (British Edition), 393(10185), 2030–2031. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)31013-X Bris. (2024). Barnrapporten 2024. Bris. https://resourcecentre.savethechildren.net/pdf/bris_barnrapporten_20241.pdf/ Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Liber. https://www.legimus.se/bok?librisId=7rkmrn3k0m5f5dm Bunke, S., Lohmann, A., & Wennberg, C. (2013). En vinnande väg : idrottspsykologi för gymnasiet (1. uppl.). SISU idrottsböcker. Bähr, K. (2020). Psykisk hälsa i skolan: främja, skydda och stärka. Natur & Kultur Läromedel och Akademi. Cambridge University Press. (n.d.). Stress. I Cambridge Dictionary. Hämtad 8 april 2025, från https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/stress Cassel, S., & Carlander, A. (2023). Pep-rapporten 2022 (SOM-rapport nr 2023:11). Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. https://doi.org/10.48723/110j-sn42 De Dominicis, R., & Kluge, H. H. P. (2025). Future-proofing Europe and Central Asia: a renewed focus on child and adolescent health. The Lancet (British Edition), 405(10476), 377–378. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(24)02507-8 Folkhälsomyndigheten. (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland ………tonåringar. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och- material/publikationsarkiv/s/skolprestationer-skolstress-och-psykisk-ohalsa-bland-tonaringar/ Folkhälsomyndigheten. (2022, 2 september). Vad är psykisk hälsa?. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/ Folkhälsomyndigheten. (2023). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22: Grundrapport med nationella resultat. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och- material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-2021-2022-nationella-resultat/ Folkhälsomyndigheten. (n.d.). Statistik om psykisk hälsa i Sverige. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/ Generation Pep. (2024). Pep-rapporten 2024: Ekonomisk ojämlikhet bidrar till barnens hälsoklyfta. https://generationpep.se/media/3650/pep_rapporten-2024_digital.pdf Guest, G., Namey, E., & Chen, M. (2020). A simple method to assess and report thematic saturation in qualitative research. PloS One, 15(5), e0232076–e0232076. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0232076 Helle, S. (2024, 14 juli). Hög tid att sätta psykisk hälsa på skolschemat. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/debatt/hog-tid-att-satta-psykisk-halsa-pa-skolschemat.1f50e4ca-8436- 4e89-95d7-9b6c3e245f20 Hjärnfonden. (2020, maj). Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. https://www.hjarnfonden.se/2020/05/den-psykiska-ohalsan-bland-barn-och-unga-okar/ Karolinska Institutet. (n.d.). Mental health. MeSH – Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D008603/mental-health Karolinska Institutet Universitetsbibliotek. (n.d). Stress, fysiologisk. Svensk Mesh. https://mesh.kib.ki.se/term/d013312/stress-pshysiological Kieling, Christian, MD, Baker-Henningham, Helen, PhD, Belfer, Myron, Prof, Conti, Gabriella, PhD, Ertem, Ilgi, MD, Omigbodun, Olayinka, Prof, Rohde, Luis Augusto, MD, Srinath, Shoba, Prof, Ulkuer, Nurper, PhD, & Rahman, Atif, Prof. (2011). Child and adolescent mental health worldwide: evidence for action. The Lancet (British Edition), 378(9801), 1515–1525. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(11)60827-1 Kleppang Løvheim, A., & Karlstads universitet. Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. (2018). Mental health and physical activity in adolescence. Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Folkhälsovetenskap, Karlstads universitet. Kostenius, C., & Lindqvist, A.-K. (2006). Hälsovägledning: från ord och tanke till handling. Studentlitteratur. Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S.-E. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Tredje [reviderade] upplagan). Studentlitteratur. Larsson, G. (2021). Vardagsstress och hälsa : en idé om verksamma mekanismer (Upplaga 1). Studentlitteratur. Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa : i går, i dag, i morgon (1. uppl.). Liber. Monserrat, M., Arjona, Á., Checa, J. C., Tarifa, J., & Salguero, D. (2024). Teachers’ Knowledge and Experiences after the Implementation of an Eating Disorder Prevention Program in the Physical Education Classroom. Education Sciences, 14(5), 467. https://doi.org/10.3390/educsci14050467 Olive, L. S., Byrne, D., Cunningham, R. B., Telford, R. M., & Telford, R. D. (2019). Can Physical Education Improve the Mental Health of Children? The LOOK Study Cluster- Randomized Controlled Trial. Journal of Educational Psychology, 111(7), 1331–1340. https://doi.org/10.1037/edu0000338 Ramberg, J. (2021). Att främja psykisk hälsa bland unga i skolan. Skolverket. https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR158555 Regeringen. (1980). 1980 års läroplan för grundskolan: Inledning, mål och riktlinjer. LiberTryck. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/30910/gupea_2077_30910_1.pdf Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2020). Intrinsic and extrinsic motivation from a self-determination theory perspective: Definitions, theory, practices, and future directions. Contemporary Educational Psychology, 61, 101860. https://doi.org/10.1016/j.cedpsych.2020.101860 Røset, L., Green, K., & Thurston, M. (2020). Norwegian youngsters’ perceptions of physical education: Exploring the implications for mental health. Sport, Education and Society, 25(6), 618–630. https://doi.org/10.1080/13573322.2019.1634043 Skandia. (2024). Hur är det läget, Sverige? - En rapport om hälsa, sjukskrivningar och vikten av förebyggande insatser https://www.skandia.se/48ddb2/globalassets/pdf/press-och- media/rapporter-och-debatt/hur-ar-lagetsverige/skandia_rapport_sjuknotan-2024.pdf Skolverket. (2024). Idrott och hälsa (Gy25): Ämnesplan för gymnasieskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/amnesplaner-i- gymnasieskolan/hitta-program-och-amnen-i-gymnasieskolan-gy25/amne- gy2025?url=907561864%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DIDRO% 26courseCode%3DIDRO1000X%26version%3D1%26tos%3Dgy%26origin%3Dgy2025&sv. url=12.467ba038192d14ade318a#anchor_IDRO1000X Skolverket. (2023). Jämför kursplanerna – Hem- och konsumentkunskap Lgr22–Lgr11. https://www.skolverket.se/download/18.3069476618aadea06831376/1695379272814/J%C3% A4mf%C3%B6relsedok_Hem%20o%20konsument_final.pdf Skolverket. (2024). Läroplan Gy25 – Gymnasieskolan (Publikation nr 2024:002). https://www.skolverket.se/download/18.4cb468a3193deb60ded258f9/1738333348252/L%C3 %A4roplan%20Gy25%20-%20Gymnasieskolan%20(002).pdf Skolverket. (n.d.). Mentor i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/mentor- i-gymnasieskolan-och-anpassade-gymnasieskolan Skolverket. (2011). Läroplan (Gy11) för gymnasieskolan. Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan Skolverket. (n.d.). Idrott och hälsa – ämne i gymnasieskolan. Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/amnesplaner-i- gymnasieskolan/hitta-program-och-amnen-i-gymnasieskolan-gy25/amne- gy2025?url=907561864%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DI DRO%26version%3D1%26tos%3Dgy%26origin%3Dgy2025&sv.url=12.467ba03819 2d14ade318a#anchor2 Skolverket. (2011). Idrott och hälsa – ämnesplan för gymnasieskolan och vuxenutbildningen (SKOLFS 2010:261). Skolverket https://syllabuswebb.skolverket.se/subject/IDR/5/pdf Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan 1980 (Lgr 80). LiberFörlag. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30910/1/gupea_2077_30910_1.pdf Socialstyrelsen. (2024). Statistik om läkemedel 2023 (Art.nr 2024-4-9026). Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/statistik/2024-4-9026.pdf Sveriges Lärare. (2023, december). Tiden som inte räcker till: En redovisning av hur lärares arbetstid kläms från flera håll (SVLU010PM 2023-12 rev 2). https://www.sverigeslarare.se/SverigesLarare/Error/404 Tengland, P.-A., & Brülde, B. (2023). Etikprövning och uppgifter om hälsa. Social-medicinsk tidskrift, 100(2), 378–387. https://doi.org/10.62607/smt.v100i2.22171 Teraoka, E., & Kirk, D. (2022). Exploring pupils’ and physical education teachers’ views on the contribution of physical education to Health and Wellbeing in the affective domain. Sport, Education and Society, 27(8), 935–945. https://doi.org/10.1080/13573322.2021.1940917 UNICEF Sverige. (2021) Lyssna, vi har något att säga! https://assets.ctfassets.net/gl8rzq2xcs2o/rTggJAVVq5dMy5piKLsgS/801fcb64992a410 d44a0a073190f8f15/UNICEF_rapport_SOWC_webb__1_.pdf University of Rochester Medical Center. (n.d.). Self-Determination Theory of Motivation. Center for Community Health & Prevention. https://www.urmc.rochester.edu/community-health/patient-care/self-determination-theory Utenriksdepartementet, & Helse- og omsorgsdepartementet. (2020). Innsats for å bekjempe ikke-smittsomme sykdommer i norsk utviklingspolitikk (2020–2024): Bedre helse, bedre liv – strategi. Regjeringen.no. https://www.regjeringen.no/globalassets/departementene/ud/vedlegg/utvikling/bedrehelse_202 0_2024.pdf Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed (VR2405). https://www.vr.se/analys/rapporter/vara- rapporter/2024-10-02-god-forskningssed-2024.html White, R. L., Bennie, A., Vasconcellos, D., Cinelli, R., Hilland, T., Owen, K. B., & Lonsdale, C. (2021). Self-determination theory in physical education: A systematic review of qualitative studies. Teaching and Teacher Education, 99, 103247. https://doi.org/10.1016/j.tate.2020.103247 World Health Organization. (2005). Promoting mental health: Concepts, emerging evidence, practice: Summary report. https://iris.who.int/bitstream/handle/10665/43286/9241562943_eng.pdf?sequence=1 World Health Organization. (n.d.). Health and well-being. https://www.who.int/data/gho/data/major- themes/health-and-well-being World Health Organization. (n.d.). Mental health. World Health Organization. https://www.who.int/health-topics/mental-health#tab=tab_1 World Health Organization. (2024, September 2). Mental health at work. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-at-work World Health Organization. (1948). Official Records of the World Health Organization, No.2. Världshälsoorganisationen. https://iris.who.int/bitstream/handle/10665/85573/Official_record2_eng.pdf World Health Organization. (2020). Spotlight on adolescent health and well-being: Findings from the 2017/2018 Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) survey in Europe and Canada. International report. Volume 1. Key findings. WHO Regional Office for Europe. https://iris.who.int/bitstream/handle/10665/332091/9789289055000-eng.pdf Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa (Örebro Studies in Education No. 15). Örebro universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:136837/FULLTEXT01.pdf Åkesdotter, C., & Kenttä, G. (2018). Idrottens psykologi. Riksidrottsförbundet. Specialidrott- Tränings- och träningslära. (s. 114–115). Sisu idrottsböcker 7. Bilagor Bilaga 1: Informationsbrev till respondenter Hej! Mitt namn är Gustav Månsson och jag studerar till gymnasielärare vid Göteborgs universitet med ämneskombination idrott och hälsa samt engelska. Detta mail rör mitt examensarbete och syftet är att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsas förstår och värderar sin roll i undervisning av psykisk hälsa. Frågeställningarna är: Hur upplever lärare i idrott och hälsa i sin roll i främjandet av psykisk hälsa? Hur utformas undervisning i psykisk hälsa i praktiken? & Hur önskar lärare i lärare idrott och hälsa att förutsättningarna för undervisning i psykisk hälsa ser ut framöver? Detta brev skickas ut som förfrågan om deltagande i denna kvalitativa studie som vilar på forskningsetiska principer såsom samtyckeskrav, konfidentialitetskrav, nyttjandekrav och informationskrav enligt Vetenskapliga rådet (2024). Mer utförlig information om detta finns i bifogad fil. Som respondent är ditt deltagande både anonymt och frivilligt där alla uppgifter som riskerar möjlighet till identifiering av respondent justeras. Intervjuerna tar ungefär 30 minuter och spelas in på mobiltelefon samtidigt som diktering sker på dator. Materialet kommer att användas i forskningssyfte och bara behandlas av mig och eventuellt handledare. Efter genomförd transkribering kommer ljudfilerna att raderas. Om mitt arbete godkänns kommer det bli en offentlig handling och kan läsas av andra. Om ni har några frågor är ni välkommen att ringa 0703153959 eller maila gustav.mansson1@gmail.com Allt gott, Gustav Månsson OBS: PDF-fil om forskningsetiska principer från Vetenskapliga rådet (2024) ingick i mejlet som bifogad fil. Bilaga 2: Intervjuguide F1 Vad är hälsa enligt dig? Följdfrågor - Hur menar du? F2 Vad är ohälsa enligt dig? - Utveckla! - Vad tänker du kring livsstil? F3 Vad är psykisk hälsa enligt dig? - Varför tror du att det är så? - Hur kommer det sig? F4- Vad är psykisk ohälsa enligt dig? F5- Hur upplever du din kompetens när det kommer till att undervisa i psykisk hälsa? F6- Hur brukar du ta upp psykisk hälsa i din undervisning? F7- Hur skulle du beskriva din roll i främjandet av psykisk hälsa? F8- Vilken betydelse tycker du undervisning av psykisk hälsa har för eleverna? F9- Hur mycket skulle du säga att psykisk hälsa prioriteras på din skola – F10- Hur hade du önskat att din roll och förutsättningar hade sett ut? Hade du velat ha mer eller mindre tid till området? Varför/varför inte? F11- Finns det något ni skulle vilja tilläga? Bilaga 3: Metod vid framkallning av figur(er)