- Vissa texter kan vara väldigt fängslande. Som läsare vill vi ogärna lägga dem ifrån oss och vi kan vara helt absorberade i den värld vi läser om. Det är svårt att entydigt visa på vilka faktorer i eller utanför texten som påverkar eller ger upphov till den här typen av läsupplevelse, men det enkla faktum att det kan uppstå andra världar som vi läsare tar oss an när vi läser en litterär text har varit betydelsefullt för Magnus Gustafssons studier av Jenny Diskis romaner. - Diskis romaner ger en uppsjö av exempel på hur en litterär text kan belysa och därmed medvetandegöra sin fiktiva status. I avhandlingen ges några exempel på berättartekniska faktorer eller konventioner som på olika sätt exponeras i romanerna. Så till exempel åskådliggör Diskis texter hur en berättelse alltid är innesluten i en annan berättelse eller berättande-situation och därmed påverkas av andra texter eller faktorer i textens 'miljö'. Vidare demonstreras i romanerna hur en så grundläggande distinktion som handling/intrig i själva verket kan vara svår att uppehålla. - Men avhandlingsförfattarens huvudsakliga intresse är inte att bara beskriva och ge exempel på det självmedvetna och meta-fiktiva i Diskis författarskap. En gemensam faktor i mycket av Diskis berättande är oförmågan att urskilja och upprätthålla ett utanförskap i vårt sätt att se på och bedöma omvärlden. Det här intresset för perspektiv och synsätt utgör ett av de mest distinkta dragen i Diskis skrivande och har genomgripande konsekvenser både för vårt sätt att diskutera litteratur samt framför allt även mera konkreta konsekvenser för läsaren. - För det första leder mångfald, perspektiv, och ytlighet till en alltför svår konflikt för många av Diskis gestalter. Magnus Gustafsson visar hur hennes romaner gång på gång exemplifierar hur hennes oftast kvinnliga gestalter intellektuellt erkänner och hanterar en mångfald av synsätt, men hur de samtidigt lever under enormt stor mental press att uthärda det tillstånd de har intellektualiserat eller rationaliserat. De olika personliga kriser som är av stor betydelse i romanerna kan ses som Diskis kritiska tillägg till en kanske mer än önskvärt förenklad syn på det tillstånd eller den verklighet som reflekteras genom vad som ibland kallas postmodernistisk litteratur. Diskis sätt att behandla mångfald och ytlighet är viktig just för att hennes romaner ifrågasätter en alltför okritisk omfamning av pluralism. - För det andra, har Diskis romaner en närmast didaktisk dimension eftersom intresset för mångfald och hur den kan hanteras även påverkar läsupplevelsen och läsande. Det didaktiska kan ses som Diskis strävan att skapa sådana berättar-tekniska förhållanden att läsare tvingas till att ifrågasätta de förväntningar och förutfattade meningar de har om läsande och berättande. En möjlig konsekvens av den här typen av ifrågasättande är då att självkritiska läsare omvärderar det sätt på vilket de närmar sig en text. - I det här didaktiska inslaget som riktas mot läsmetoder förenas Diskis rent experimentella skrivande med hennes skeptiska attityd gentemot överdrivet ytliga beskrivningar av postmodernism. En oförmåga att urskilja och bibehålla ett neutralt utanförskap i kombination med den mångfald av synsätt och perspektiv som florerar leder till mycket tentativa slutsatser och tolkningar. Tolkningar som dessutom måste försöka införliva och förhandla med möjligtvis främmande tankesätt och/eller till synes ologiska och paradoxala fenomen. Det kan tyckas vara ett mycket krävande sätt att bemöta omvärlden eller texter, men för Diskis gestalter är det ofta det enda möjliga. - Avhandlingens titel är: The Exploration of Narrative Conventions: Self-Reflexive Narrative Strategies in Jenny Diski´s Novels. - Disputationen äger rum lördagen den 6 juni 1998 kl 10.15 - Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6