Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. This work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 CM 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 fie is aasewe N:o 52 22 Dec. Veckotidning för Söndagsskolan och Hemmet. 15 arg.1898. Änglabudskapet. I dag är eder född Frälsaren, som är Kri­ stus, Herren i Davids siad. ofsången från änglakören har 4 i årtusenden tonat i himmelen, men den heliga julnatten sjun- ges den äfven på jorden. Liksom en väldig julpsalm höres änglarnas: “Ära vare Gud i höjden“ rulla fram öfver : Betlehems kullar, och liksom ett före- , bud om ljusets och sanningens seger upplyses själfva midnatten af klaraste ljus. Men hvarför sjunga änglarna så i stilla natt? Deras budskap till herdarna säger oss det: “I dag är eder född Frälsaren, som är Kristus, Herren i Davids stad!“ En Frälsare är född — det säger oss redan, att en Frälsare behöfves. Ja, älskade barn, vi behöfva därvid icke tänka på de arma, som för brott mot samhällets lagar tillbringa julen inom fängelsets murar; icke blott dessa 410 BARNAVÄNNEN. behöfva en Frälsare, utan äfven andra. bästa och eviga glädjeämne, deras tröst Ej heller behöfva vi tänka blott på en i sorgen, deras hopp i dödsstunden. sjunkande Petrus, såsom skulle han Hören I icke änglabudskapet: ensam hafva fått rättighet att ropa: “Si, jag bådar eder stor glädje, Herre, fräls mig, jag förgås! Vi finna ty i dag är eder född Frälsaren, som frälsningsbehöfvande äfven bland bar­ är Kristus, Herren i Davids stad.“ nen. De hafva, äfven de, en ond natur Fr. E. och medfödda onda böjelser, hvilka visserligen skulle göra dem opassande *2* för himmelen, om ej en Frälsare kom­ mit till jorden äfven för deras räkning. Det behöfves en fullkomlig renhet för Jannes skogsfärd på att kunna bestå inför.Gud, och denna julafton. renhet hafva af naturen icke ens de Berättelse för de små af Tamt Elsa. minsta bland de små. Blott genom (Forts, fr. föreg. n:r.) ett enda medel kunna vi alla räddas: kta dig, Janne, spring inte så fort Kristi dyra blod. En enda hand kan i backen; minns du inte det stora gifva svar på den bönen: “Herre fräls diket där nedanför?“ ropade Nils, mig“, och det är den genomstungna som var mera försiktig. frälsarehanden. Fröjden eder då I “Sköt du dig, jag sköter nog mig“, små med oss gamla öfver julens stora sade Janne, litet förtretad; men vips — glädjeämne: Oss är född en Frälsare! där låg han i diket och kälken med. Det säges oss af änglarna, att den Tuttan hade fallit framstupa — oj, hvad Frälsare, som är född, är Herren själf. hon skrek! — Hon hade kört ner näsan Därmed säges oss den underbaraste af midt i snön och händerna med, det var alla hemligheter: att Guds egen son inte lätt för Janne att hjälpa henne upp blifvit människa, delaktig af samma på kälken igen; men när Nils kom och natur som vi. Huru tröstande är ej hjälpte till, så gick det dock. Han sade detta! Herren, himmelens och jordens ingenting om att Janne borde lydt hans konung, har en gång varit ett litet råd, han bara hjälpte till allt hvad han barn. Han har därmed gått in i bar­ kunde att få bort snön från lilla Tuttan. nens krets och blifvit såsom en af Lyckligtvis hade ingen gjort sig illa, men dem. Ja, jag tänker om honom, bar­ hvar fanns Tuttans ena vante? Den stod nens Frälsare, att ingen förstår sig så ingenstädes att finna. väl på barnen som han. Hvad barnet “Gå du först hem med kälken och Lisa“, endast ofullkomligt anar, men dock sade Nils. “Jag skall stanna och leta barnsligt tror — det förstår vår Jesus efter vanten, och så kommer jag efter.“ så väl, och han tvekar ej att räkna Man ville icke komma hem utan Tuttans ett troende barn såsom den störste i nya vante, och så bar det af för Janne himmelriket. När barnet börjar se, och småsyskonen, och Nils stannade kvar. huru det onda i hjärtat bryter fram, Det gick bra öfver ängen; spåret syntes och samvetets röst därinne framkallar nätt och jämt, men så kom en brant ångertårar, då är det barnens Fräl­ backe uppför, och då önskade Janne, att sare, som så ljufligt kan trösta, rädda Nils varit med och skjutit på. och förlåta. “Försök, Lisa, och skjut på“, sade Sålunda, I kära små, låtom oss gläd­ Janne, “det är så tungt att gå med fars jas öfver vår Frälsare. Han kommer stora stöflar.“ med stora julgåfvor till barnavärlden. Lisa lydde. “Men Janne, hvar är jul­ Han kommer för att själf vara barnens granen?“ ropade hon förskräckt. BARNAVÄNNEN. 411 Ja, julgranen fanns inte; den hade tro­ far tänkt; men se — står inte granen ligtvis blifvit rubbad, då kälken stjälpte, där och bara väntar? och sedan hade han halkat af. Hvad “Den har Janne skaffat“, säger mor. var nu att göra? Men berömmet vill fastna i halsen på “Jag måste gå tillbaka efter julgranen“, Janne, ty han var ingen elak gosse fast­ sade Janne, sedan han väl fått kälken än obetänksam. uppför backen. Men då Tuttan kände, “Det är Nils, som skall ha beröm, att kälken stannade och såg, att Janne mor“, sade Janne. Därpå tog han Nils gick ifrån dem, började hon skrika med med sig i ett hörn. “Jag var inte snäll full hals. Då kom en stor snöflinga och emot dig där i backen“, sade han. satte sig på Tuttans näsa, och detta för­ Nils skrattade hjärtligt, och Janne kände, bättrade icke saken. att allt var godt igen. “Hur bar du dig “Språka med henne, Lisa“, ropade åt för att få rätt på vanten?“ frågade Janne, men Lisa var själf för mycket han. ledsen för att kunna trösta sin syster. “Jag bad Gud om hjälp, och han visade Janne blef helt beklämd och visste ej, mig, hvar den låg. Jag såg inte spåret hvad han skulle göra. se’n i snön, men så hittade jag julgranen Då får han i backsluttningen höra ett och fann då vägen. Jesusbarnet hjälpte gladt “hallå“, och där står Nils med oss nog hem, låt oss tacka honom! — vanten och — julgranen, som han funnit Janne, vi ska’ inte glömma att tacka ho­ på vägen. Nu var sorgen slut. Julgranen nom för den här julkvällen.“ bands väl fast, Lisa fick sitta tvärs öfver kälken med yxan i sitt knä. Janne drog med ny fart, och Nils sköt på. Det började mörkna och snöa allt mer och mer, men därborta lyste ljuset hemma i Ett kungabarn. stugfönstret. Dit styrdes kursen, och snart Med teckning. körde kälken in på gården, där mor stod och såg efter barnen. Ett kungabarn han huilar “Det var då väl, att ni ä’ lyckligt J praktgemak hemma igen“, sade hon. “Tack, Janne, Med tunga draperier du har skött dig som en hel karl. Sätt Och höghvälfdt tak. nu granen på foten, som far gjorde i fjol. Hugg af den, tills den passar. Nils, Man somnat från sin julgran gif Tuttan lite mat och lägg henne sedan Och leksaksskatt att sofva, så att hon är pigg, när far Geh drömmer vackra drömmar kommer hem. Ät, Lisa, maten står i ) julenatt. ugnen; jag tänker det skall smaka er alla. Jag har litet ogjordt ännu innan Inuid hans läger gästar kvällen.“ J änglaskrud Ännu ett par timmar, och allt är snyggt och fint i skräddarens lilla stuga. Gröten Hans moder, som från honom är färdig, barnen äro snygga, och granen Gått hem till Gud. står så prydlig på sin fot. Då öppnas Som juleskänk en krona dörren, och in kommer far, som har med Hon bringar med: sig allt hvad mor bedt honom köpa och Men kungatankar störa — ännu mer. Apotekarens fru hade skickat ljus och konfekt till barnens jul­ Ej slumrarns fred. gran. “Det får väl bli till nyåret“, hade 412 BARNAVÄNNEN. ETT KUNGABARN. BARNAVÄNNEN. 413 Q O 0 (r. ca (r) - 3 > 414 BARNAVÄNNEN. Små kungabarn de gömma leende min. Och därpå kommenderar hon De torftigaste tjäll. — ut sitt unga manskap, en hel hop kusi­ Nog ser du kronor skimra ner, bröder och systrar, väpnade med kva­ J signad julekväll. star att sopa bort snön med och ämbar, hinkar, kannor, fat och buteljer att bära När sången klarast tonar, vatten med. Ty det var ju hela fem När ogon tindra, då grader kallt, och då är det ingen konst Nog ser du, att af änglar att göra skridskois. De kronor fått, de små. Och vill du veta, hvilka först tröttnade i arbetet för den gemensamma skridskoba­ Nog minns du, att Han föddes nans fullbordande, så behöfver du bara se på Georg, som återgått till sin “gubbe“ J armods ringa hus, och på Artur och Karl, som rakt inte Den störste kungasonen, kunna låta bli bollarna. Men om gossarna, Som trampat jordens grus? sedan allt är färdigt, nöja sig med minsta Nog minns du: Han bief liten, hörnet på skridskobanan, det törs jag inte •Att jordens minsta små lofva de uthålliga flickorna. Kanske du själf kommer att leka tillsammans med nå­ En oförvansklig krona gon liten Georg, Artur eller Karl, och du Som julskänk skulle få. får se, huru mycken artighet de lärt sig Aster, visa mot sina systrar och flickkusiner. Men nu är här glädje i barnavärlden, ty julen kommer med gran och ljus och “klappar“, med sång och frid och stilla Vinterfröjd. glädje omkring det välsignade Jesus-bar- Med teckning. vilket jubel i barnavärlden! Terminen net i krubban, och då vilja nog alla små 8 kämpa för att öfvervinna det fula och — den långa, mörka terminen var syndiga hos sig själfva och allvarligt bedja ju afslutad, och den härliga julen i om att växa till i nåd och välbehag för antågande. Och till råga på fröjden hadeG ud och människor. J. B. G. Gud klädt jorden i hvit, nyfallen snö. Skrattet klingar friskt i barnaflocken, och snöbollarna hvina, kälken måste pröfvas och snögubben göras hög och stor. Sparfvarnas Julklapp. Och skridskorna sen! (© (Forts, o. slut.) Men här finnes ju ingen klar is. Sjön “ade han, hvad han hette?“ bär icke ännu, och utanför trädgårdsmuren “Nej, mamma; men jag tror be- ligger väl en stor vattenpuss med is på, O stämdt, att han är en mycket för­ men den är skroflig och täckt af snö. näm och rik herre, och jag tyckte att — Till all lycka har stora syster kommit men se, mamma lilla“, afbröt gossen sig hem till julen. Hon vet råd. Snön kan själf, “se, huru fullt af sparfvar det är sopas bort och det skrofliga istäcket lagas där nere på gården! — Får jag gå ned och göras mycket, mycket större. och gifva dem gryn nu? Och får jag ha “Hurra, hurra!“ ropa pojkarna. på mig rocken och mössan och visa dem “Men hvem ska utföra allt det där ar­ för Kalle? Han springer ju och kör bort betet nu, då Anders, drängen, har så brådt sparfvarna därnere — stackars små kräk! till helgen?“ X Jag skall ge Kalle en karamell, för att “Jo, det ska naturligtvis vi alla hjäl­ han må låta dem vara i fred, och så pas åt med“, förklarar stora syster med skall han få en i stället för bakelsen, BARNAVÄNNEN. 415 som han skulle få smaka i går, så kanske ling från ett godt hem utan att tänka på han blir snäll igen.“ den sorg, han därigenom förorsakade sin * * mor. — Ja, min kära syster“, fortfor * han, “jag har varit en förlorad son, men Ändtligen hade den af alla barnahjär- jag kommer nu full af ånger för att åt­ tan så efterlängtade julaftonsskymningen minstone af dig, den enda, som är kvar kommit. Elisabet hade trött af dagens al vår familj, tigga om förlåtelse. — Men mödor sjunkit ned i ett hörn af den lilla jag tackar Gud, att jag kan säga: jag soffan, och hennes af nattvak ansträngda har varit en förlorad son — Herren ögon hade slutit sig. Erik satt tyst och själf har åter tagit mig till sitt barn. Men stilla vid fönstret och såg på, huru ljus­ om allt detta få vi tala sedan; räck mig sken började strömma ut ur alla fönster. blott din hand och säg mig, att främlingen Därefter blickade han uppåt till de “ljus, är välkommen hos dig denna heliga kväll.“ som börjat tändas uti Gud faders tjäll", Snyftande slog Elisabet armarna om och i hans lifliga, barnsliga sinne jublade sin bror, hvilkens drag så lifligt påminde det allt starkare: “Det är jul — det är jul!“ henne om modern. Emellanåt vände han ock sin blick inåt Nu knackade det åter på dörren, och rummet, som var mörkt men varmt och innan någon hunnit öppna, inträdde en karl, hemtrefligt, för att lyssna, om ej modern som i ena handen bar en vacker julgran vaknat, så att de också snart finge tända och i den andra en väl fylld korg. de båda ljusen, som stodo på det med en “Se här, min lille Erik“, sade morbror snöhvit duk betäckta lilla bordet framför gladt, “här kommer julklapp från sparf- soffan. Men han hörde blott sin mors varna, en hälsning och ett tack för din lugna, jämna andetag, och han nändes ej lilla kärlekshandling emot dem. Nu skola störa henne. Snart började äfven han du och jag kläda julgranen, medan mamma känna sig sömnig, där han satt och lu­ kokar kaffe och dukar kaffebordet.“ tade hufvudet mot fönsterposten. Snart voro de tre lyckliga människorna Så förflöto ännu några minuter. Men i full sysselsättning. Granen ställdes midt då hördes steg i trappan, och snart knac­ på golfvet, och ur korgen plockades fram kade det på dörren. Erik skyndade att allt, som behöfdes till en välförsedd jul­ öppna, och en högväxt man frågade med gran, men äfven annat godt af mera prak­ låg röst efter fru Melker. tisk nytta för Elisabets torftiga skafferi. Trots mörkret igenkände Erik sin nye När nu allt detta var undangjordt, vän, och han hyste ej längre några be­ och de sutto framtör det rikligt försedda tänkligheter att väcka modern. Men hon kaffebordet och den strålande julgranen, hade redan stigit upp, och medan hon berättade syskonen för hvarandra sina lef- gjorde en ursäkt för mörkret därinne, nadsöden. skyndade hon att tända deras högtidslampa “Någon ro eller frid i min själ ägde och de två julljusen på bordet. Därpå jag aldrig“, sade brodern, “och den för­ vände hon sig till den främmande och bad mögenhet, jag de senare åren lyckades honom vara god och stiga fram. samla i främmande land, gjorde mig ej “Elisabet“, sade då denne med darrande heller någon glädje. Jag ville försona röst, “du kan inte känna mig; kanske du mig med min styffar, men i mitt dår­ ej ens har reda på, att du har — en bror?“ aktiga högmod ansåg jag, att det var “Karl Gustaf!“ utropade nu fru Mel­ han, som borde bedja om förlåtelse, icke ker — “honom, som min mor sörjde som jag. En gång skref jag till min mor där­ död — skulle ni vara han?“ om, men då det af hennes bref framgick, “Ja, just han, som till följd af hat och att hon ansåg skulden vara min, ej hen­ afund mot sin styffar rymde lik en brotts­ nes mans, steg åter förbittringen och af- 416 BARNAVÄNNEN. unden mot honom, hvilken jag ansåg hafva var just ute för att söka dig, då jag fann stulit min älskade moders kärlek ifrån Erik och blef vittne till hans vänliga om­ mig, och jag lofvade mig själf att aldrig tanke om sparfvarna. mera skrifva till hemmet. Så förflöto Huru underbart Herren dock leder allt! många och långa år, och jag flackade om­ Ja, nu Elisabet, känner du din halfbrors kring lik en flykting utan rast eller ro. lefnadssaga, och nu har jag blott att till- Om de mina visste jag intet, de kunde ju lägga en bön till dig: kom och förljufva ej skrifva, när jag ej uppgifvit min adress. det hem, jag nu tänker ordna åt oss här För omkring ett halft år sedan sjuknade i mitt fädernesland! Jag har nog, ja, jag mycket svårt, och jag förstod, att öfvernog af jordiskt godt, men jag är man trodde jag skulle dö. Jag bäfvade fattig på kärlek, jag har ingen på jorden, nu vid tanken på döden, fastän jag mången som älskar mig. Kan du skänka din stac­ gång förr önskat att få dö ifrån allt elände. kars ensamme bror något af denna Guds Då kom en dag till mig en gammal härliga gåfva och låta mig blifva en fa- barndomsvän, till hvilken jag fordom känt derlig vän för dig och din lille gosse? — mig mäktigt dragen, emedan han var en Säg, Elisabet, vill och kan du det?“ djärf och öfvermodig ande liksom jag Med djup rörelse och tacksamhet tryckte själf. Jag hade ej på senare åren hört fru Melker sin brors hand. något af honom och visste ej, att han var Därpå vände hon sig till Erik, som mig så nära. Men huru förändrad var tyst och öfverlycklig stått bredvid och if- han ej! Mildt och ödmjukt talade denne rigt lyssnat. “Sjung nu den lilla julsån­ förr så hårde man tröstens ord till mitt gen för oss, som du lärde dig i går“, arma hjärta. Förvånad frågade jag, hvad sade hon. som försiggått med honom. ’Jag har fått Och Erik stämde upp med sin rena, frid med Gud’, svarade han med ett klara röst: lyckligt leende. "Hell dig. julafton, härliga klara, Dessa ord voro afgörande för mig. Min Du tänder ljus uti hjärta och tjäll. vän stannade hos mig en vecka, och då Lofsången ljuder från änglarnas skara han lämnade mig, var jag frälst både till Genom århundraden hörd i kväll.“ o. s. v. kropp och själ. “Låtom oss nu gemensamt tacka Her­ Så fort jag blef frisk, ordnade jag mina ren för den stora nåd och barmhärtighet, affärer och begaf mig på hemväg. Jag han denna dag bevisat oss“, sade fru visste ej, att både min mor och min styf- Melker. “Och du, min lille Erik, som far voro döda, men genom en landsman Gud begagnat såsom sitt redskap, böj du hade jag förut hört, att du, min syster, dina knän och tacka Gud högt.“ som var blott tre år gammal, då jag läm­ De böjde alla sina knän, och Erik bad nade fäderneslandet, blifvit gift med en med blicken riktad mot den strålande jul­ kusin. granen: Ändtligen — efter tjugufem års frivil­ “Tack, käre Herre Jesus, för att du lig landsflykt — stod jag vid hemmets varit så god emot oss! Tack för den tröskel, längtande efter försoning och för­ nya rocken och den nya mössan, tack för låtelse, ty nu visste jag, hvems felet varit. julgranen och allt godt vi fått! Tack, Huru underrättelsen om föräldrarnas död gode Gud, för att du gifvit mamma en kändes för mig, kan ej med ord beskrif- snäll bror och mig en morbror! Väl­ vas, och hade Herren icke då varit min signa oss, käre Herre! Välsigna mamma, tröst, skulle jag hafva förgåtts i mitt elände. välsigna morbror Karl Gustaf och mig Med möda lyckades jag ändtligen spana själf, lilla fattiga barn, amen.“ (Slut.) ut din vistelseort; jag fick höra, att du för ett år sedan flyttat hit till staden. Jag Upsala 1898, Upsala Nya Tidn. aktieb. tr. Brefväxling med de små. Lösning af prisuppgifterna. N:o 19. Sibirien, Sicilien. Uppgiften rätt löst af 86 barn. N:o 1. Mitt första rim, mitt andra frost, N:o 20. 2 Sam. 4: 4. Uppgiften rätt löst mitt hela rimfrost. Uppgiften rätt löst af af 116 barn. 132 barn. N:o 21. N:o 2. Mitt första by, mitt andra rå, mitt hela byrå. Uppgiften rätt löst af 89 barn. P A R S N:o 3. Mitt första vår, mitt andra tök, mitt hela vårlök. Uppgiften rätt löst af 113 barn. N:o 4. Mitt första staf, mitt andra fel, mitt L T A I hela staf-fel. Uppgiften rätt löst af 43 barn. N:o 5. Mitt första fram, mitt andra tid, O D E R mitt hela framtid. Uppgiften rätt löst af 110 barn. I T A K A N:o 6. Daniel ock Nebukadnesar, Daniels bok 2: 31—35. Uppgiften rätt löst af 66 barn. N:o 7. Mose. Uppgiften rätt löst af 49 S I R A P barn. N:o 8. Mose. Lärotiden den lugnaste, tjänste­ Uppgiften rätt löst af 66 barn. tiden den ljufvaste, och den tid han vistades N:o 22. Kalifornien, Kalif, Loke, Oranien, på resor den mödosammaste. Uppgiften rätt Nero. Uppgiften rätt löst af 87 barn. löst af 52 barn. N:o 23. Mitt första höst, mitt andra sol, N:o 9. Trollkarlen Elymas. Apg. 13: 11. mitt hela höstsol. Uppgiften rätt löst af 80 Uppgiften rätt löst af 34 barn. barn. N:o 10. Mitt första af, mitt andra sked, mitt hela afsked. Uppgiften rätt löst af 79 barn. Alven i• aO r h1 af2v a mao nga af1 b arnen i. nsa.n..dt N:o 11. Natanael, Natan, Lea. Uppgiften lösningar å prisuppgifterna. Af dessa komma rätt löst af 98 barn. här nedan uppräknade barn, hvilka rätt löst N:o 12. Mitt första mask, mitt andra ros, minst 15 uppgifter, att erhålla en liten bok till mitt hela maskros. Uppgiften rätt löst af 125 julklapp, och denna fån I själfva afhämta från barn. närmaste postanstalt under julveckan. N:o 13. Meteor, meter. Uppgiften rätt löst af 103 barn. Löst 20 uppgifter: Frida Karolina Lindgren, N:o 15. Mitt första vall, mitt andra mo, Afvelsbol, Norra Fjöle. Anna Hedberg, Nor- mitt hela vallmo. Uppgiften rätt löst af 94 unga. John Alfredsson, Afvelsbol, Norra Fjöle. barn. Löst 19 uppgifter: Anna Aurelia Kvarnström, N:o 16. Mitt första kungs, mitt andra ljus, Afvelsbol, Norra Fjöle. Signe Berggren, Frin- mitt hela kungsljus. Uppgiften rätt löst af naryd. Signe Hellgren, Prästgården, Borgholm. 71 barn. Jenny Eleonora Eriksson, Råberga, Nerikes N:o 17. Han vann 10 kronor. Uppgiften Täby. Lydia Södersten, Karlskoga Kyrkoby. rätt löst af 77 barn. Maria Nilsson, N:o 6 Tönnersa, Eldsberga. N:o 18. 2 Krön. 30: 10. Uppgiften rätt Hulda Hellgren, Götgatan 7, Stockholm. Julia löst af 22 barn. Engström, Norunga. Frans Gunnar Jonsson, BARNAVÄNNEN. Fridkulla, Vånga. Karl Gunnar Larsson, Rå- Blom, Hörsta, Kumla. Ester Rockström, Lans- berga, Nerikes Täby. Ernst Josefsson, Karl­ fängelset, Växjö. Hilma Karolina Pettersson, skoga Kyrkoby. Josef Axelsson, Källvik, Tre- Liffride, Alskog, Etelhem. Elin Pettersson, hörna. Stommen, Asklanda. Anna och Leontina Val­ Löst 18 uppgifter: Signe Nilsson, Högbo, lin, Lysed, Årjeng. Elin och Arvid Andersson, Stabäck, Sandviken. Maria Lindkvist, Donsö, Sörby, Kumla. Henning Andersson, Lilla Lån- Göteborg. Eva Tillgren, Kocksgatan 11, Stock­ gared, Trollö, Vårgårda. Oskar Andersson, holm. Anna Cederblad, Dalagatan 52, Stock­ Åsen, Trollö, Vårgårda. Anton Lundgren, holm. Ruth Viktoria, Knut Sixten och Torsten Gröndal, Ludgo. Rudolf Larsson, Kapellgränd Kallander, Asklanda. Robert och Sigurd Hans­ 6 B, Stockholm. Erik Dahlström, Follingbo, son, Åhskloster. Einar Johansson, Björnome, Visby. Gunnar Lundstedt, Bärsta, Olands Balingsta. Arvid Jonsson, Stommen, Ljurhalla. Stafby. Gabriel Irving, Råberga, Nerikes Tä­ Einar Engström, Seminariegatan 6, Göteborg. by. Gustaf Georg Lundin, Fårösund. Löst 17 uppgifter: Elsa Seger, Runns såg, Löst 15 uppgifter: Alma Johansson, Mar- Korsnäs. Frida Thunberg, Skälsebo, Ishult. bäcken, Säfsjö. Gerda Hultman, Kälkesta, Elisabet Persson, Frôvi, Edsberg. Frida Maria Fjugesta. Judit Andersson, Mölnemad, Öster- Hansson, Djura. Ellen Maria Nilsson, Stock- gård, Långared. Anna Elvira Olsson, Hagaby, säter, Hallsberg. Hjalmar och Emma Johans- Kumla. Thilda Bergström, Olofström, Holje. .son, Bolmen. J. A. Eriksson, Öfver-Söderby, Albert Palmblad, Hasslö, Karlskrona. John Roslagsbro. Richard Crona, Lillienäs, Forsheda. och Erik Olsson, Landsvägsgatan 3, Göteborg. Esaias Nilsson, Kristinedal 7, Jönköping. Hulda och Elin Olsson, Vallersta, Kumla. Oskar Pettersson, Räfholmen, Norunga. Karl Löst 16 uppgifter: Sandelia Svensson, Ve- Emanuel Norgren, Gården 226, Köping. Jakob sene, Ljung. Elin Johansson, Holma, Grims- Karlsson, Törsbo, Nässjö. Torsten Lindgren, torp. Elfrida Gustafsson, Hörsta, Kumla. Elsa Svartå. Kring granen oeh brasan, barnens julkalender, är nu järdig. Vi emotse skyndsam rekvisition, om barnen skola jå den till jul. Kring granen och brasan kommer nu med sin tionde årgång, tryckt å fint illustrationspapper i 24 stora sidor. Ur innehållet må nämnas: Molnslottet, med två teckningar af Jenny Ljuden toner, poem af Aster med helsides Nyström-Stoopendaal. teckning. En julhistoria från Sélet, af Hedvig Längtan, julbetraktelse för de små af J. B. Aurelius, med teckning af A. E. Forsström. Gauffin, med två vignetter. En glad trio, poem af Aster, med hel- Lilla Elnas julängel, berättelse af Ma­ sidesteckning. thilda Roos med teckning af Jenny Nyström- En jägarhistoria, poem af Skjolder, med Stoopendaal. två teckningar af O. T. m. m. Kring granen och brasan innehåller således icke något brokigt små- plock utan hufvudsakligen längre berättelser, ämnade att läsas i jamilje- kretsen under den kära julhögtiden. “Längtan“ lämpar sig att läsas högt, just när man tändt julgranen. Kring granen och brasan rekvireras från tidn. Barnavännens Expe­ dition, Uppsala. Pris 15 öre netto pr exemplar, då minst 10 ex. tagas. I bokhandeln 25 öre. Redaktionen. Å Tidningen Barnavännens förlag har utkommit: I annat spår. Af J. (Cornelia Levetzow). Pris häftad 1 kr. 50 öre, klotband 2 kr. Af samma författarinna har förut utkommit: Trädgårdsarbetaren. Pris häftad 1 kr., klotband 1 kr. 50 öre. Agentens dotter och Berta Marie. Pris häftad 1 kr. 50 öre, klotband 2 kr. Nya Dagar. Pris häftad 1 kr. 50 öre, klotband 2 kr. Framtidsplaner. Pris häftad 1 kr. 50 öre, klotband 2 kr. Små Berättelser. Med 5 teckningar. Pris häftad 75 öre. Om undervisningen i söndagsskolan. Vinkar för söndagsskollärare. Af J. B. Gauffin. Pris häftad 25 öre. Sånger ur Barnavännen. Med musik af Dir. L. Aug. Lundh. Pris häftad 1 kr. Kring granen oeh brasan 1898. Pris häftad 25 öre. Barnavännen 1898. Pris kartonerad 2 kr.