Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitized at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. T h is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima-ges to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M N:R 32 (1367) A. 26:TE ÅRG. SÖNDAGEN DEN 10 AUGUSTI 1913. VANLIGA UPPLÅGAN. LÖSNUMMERPRIS: 12 ORE. HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV. UTGIFVARE: BITR. REDAKTOR: ERNST HOGMAN. JOHAN NORDLING. RED.-SEKRETERÀRE: ELIN WAGNER. ILLCJSTREPAD h£ TIDNING FORKVINNANMOCH-HEMMETj 1FRITHIOFHELLBERG museum S *"— -al UBRIKEN HÄR OFVAN GÄLLER 1 sirängt laget endast för de J ivenne landskapen af Sisley och 1 Courbet, Millets porträtt af ma- P dame Frigoi och Jordaens ”Den heliga familjen”. De två Roslin-porträtten tillhöra bankir Berg, men äro för tillfället de­ ponerade i Nationalmuseet, där den konst- åmm mm ' "gift. A. Blom-barg foto. ûXûXû) J.1L C.Û.A.A.XÔ SVENSKT-KyRKOLIF Kyrkans sociala förplik leiser i vår tid. O.sknr Hedhern. Af Kyrkoherde OSKAR HEDBERG. BLAND FRÅGOR SOM F. N. ÄRO AKTUELLA I KYRKLIGA KRET- sar och som därför icke upptaga en ringa anpart af “svenskt kyrkolif“, är frågan om kyrkans ställning till de sociala rörelserna i tiden, spe­ ciellt arbetarrörelsen. Man söker alltmer samla sig till ett bestämdt program härutinnan. Vi gifva i dag ordet åt en man, som stått i de främsta “stridslinjerna“, när det gällt kyrkans förpliktelser gentemot kroppsarbetarna, kyrkoherden Oskar Hedberg i Valbo, och som därför har goda förutsättningar att klart bedöma läget. Vi erinra tillika om, att just i dessa dagar, den 14-17 augusti, äger en fri samvaro rum mellan män ur arbetarerörelsens och den kristna studentrörelsens leder å fohannisdal utanför Köping, hvarvid flera kyrkomän leda och medverka. intresserade publiken alltså kan få betrakta dem. Dessa två arbeten af Alexander Roslin ha helt nyligen kommit i svenska händer vid en auktion i Paris. Det första föreställer La baronne de Neubourg Cromière (1) och är måladt 1756. Den förtjusande baronessan intar ännu hvar och en vid första ögonkastet, så som hon måste ha gjort det för 150 år se­ dan. Hennes unga ansikte, som stiger upp som en blomma ur balioalettens skära hölje, har ett obeskrifligt uttryck af klokhet och löje, i hennes blick lyser en ung kvinnas ti­ diga visdom, om hvilken man dock fruktar att den skulle kunna öfvervinnas af den, som försfod att begagna sig af det psyko­ logiska ögonblicket. Konstnärens inspirerade glädje vid arbetet har förlänat denna bild det äkta konstverkets odödlighet. En vacker pendang är porträttet af den franske skulptören Pajou (2), måladt 12 år senare. Äfven här har konstnären haft en tacksam modell i det intelligenta, vackert modelle­ rade ansiktet med dess lysande ögon. Madame Frigot (3) är ett ungdomsverk af Millet, som nyligen upptäckts i Cherbourg. Millet målade detta porträtt som ersättning för den gästfrihet han åtnjöt hos bokbindare Frigot och hans maka. Det är en dotter till madame Frigot, som nu har sålt detta por­ trätt. Genom amanuensen Gauffins förmed­ ling har del inköpts och skänkts till museet af grosshandlare À. N. Versteegh. De två landskapen: Vid stranden af Louing- kanalen C4) af Alfr. Sisley och Landskap med vattenfall (5) af Gustave Courbet ha skänkts af Nalionalmusei vänner. De lära vara myc­ ket representativa och goda verk af re­ spektive konstnärer. Den heliga familjen (6) slutligen af Jacob Jordaens är inköpf af Nationalmusei nämnd, som tack vare en svensk representants på­ passlighet förvärfvat den för det billiga pri­ set af 3,000 francs vid en stor konstauktion i Paris. Figurerna på taflan belysas skarpt af ett ljus, som den heliga Anna (Marias moder) håller i handen. I förgrunden sifter Maria i purpurröd mantel med Jesus på knäi, Josef skymtar i bakgrunden. Taflan är målad 1618 och tillhör mästarens ungdomsperiod. Gamla vägar. VÄGAR, SOM FOR LÄNGE SEN VI GÅTT, huru väl vi se dem för vår blick! Ja, när fjärran bygder färden nått, drömma vi dem än i samma skick dessa gamla vägar, vi som små följde första gång ur gård och by. Hvilket äfventyr att vandra då, hvilken värld, beständigt rik och ny! Hvarje brant, hvar vacker, björkprydd krök minns jag grant, som såg jag den i går. Stiger ännu här en liten rök mellan löfven som i forna år? Ligger jättestenen ännu kvar, vaktande för kyrkans hvita hus, och om öfver hembyns bro jag far, hör jag än som fordom bäckens brus? Gamla vägar, ack att jag ändå finge, fast jag knappast det förtjänt, era fattiga små backar gå, höra skällors klang i hagen sent sist en kväll, förr’n natten faller på... AXEL JOHANSSON. Kyrkoherde s a b g F ALLA DE FRÅGOR, SOM I vår tid starkare än under någon föregående framkommit och kräfva sin lösning, torde sä­ kerligen ingen vara mera brän­ nande och på samma gång mera svårlöst än den sociala frågan, här fattad såsom arbe- iarefrågan. Den berör det ojämförligt stör­ sta flertalet medlemmar i samhället och är för dem en verklig lifsfråga. Det fanns en tid för icke så värst länge­ sedan, då stora grupper i samhället ansågo frågan om en förbättring af kroppsarbeta­ rens ställning tämligen underordnad; när den frågan bragtes på ial, hade man egentligen ingenting annat att säga än att den onödigt­ vis förts fram af en del missbelåtet folk och att arbetaren godt kunde nöja sig med den ställning han hade. Men den tiden är nu förbi; man har börjat på allvar förstå, att här föreligger en djupt allvarlig sak, och att en så mäktig rörelse som den internationella arbetarrörelsen omöjligt kan hvila på en grund af tillfälligt missnöje utan på något långt starkare och djupare. Och så har man — därtill nödd och tvungen — börjat syssla med denna fråga, och numera torde det icke finnas många, som hafva mod att affärda den med de gamla fraserna, än mindre med en förnäm axelryckning. Kyrkan, som står midi uppe i folklifvet och som mera än någon annan kommer i berö­ ring med de olika folkklasserna, kan natur­ ligtvis minst af alla stå oberörd inför den so­ ciala frågan. Hon är också den som bäst borde äga kännedom om den kroppsarbe­ tande klassens ställning och som djupast borde känna med och för dem, som lefva under små förhållanden och kämpa en ojämn kamp för dagligt bröd. Och rättvisligen måste sägas, att kyrkan också vaknat upp inför den sociala frågan, och numera med djupt allvar frågar sig själf, hvilka särskilda förpliktelser hon har med afseende på dess lösning. Och fastän hon ännu står sökande och icke så litet famlande, då det gäller att finna sin plats i det sociala arbetet och sina medel vid fyllandet af sin uppgift där, så börja dock vissa riktlinjer alltmer klarna och vissa bestämda områden inom det stora so­ ciala arbetsfältet kartläggas, områden, inom hvilka hennes arbete måste utföras och där det icke får saknas. Den moderna arbetarrörelsen framträdde i vårt land i likhet med förhållandet i andra länder i början såsom en hetsig stridsfråga. Sedan arbetarne organiserat sig i fackföre­ ningar och fackförbund och kände solidari­ tetens styrka, började de kamp mot kapitalet och arbeisgifvarne för att tilltvinga sig högre arbetslöner och större inflytande vid arbets- afialen. Detta var enligt min mening helt naturligt, då ju arbetarfrågan i första hand är en ”brödfråga” och arbetarne gifvefvis först sökte lindring där skon klämde allra värst. Först sedan och så småningom har arbetarrörelsen inordnat sig i leden af re­ formvännerna i allmänhet, och det socialde­ mokratiska partiet, som tagit rörelsen ifrån början helt om hand, blifvit ett reformparti med ett åt alla sidor sig sträckande reform­ program. I denna första tid tänkte de so­ cialt intresserade prästerna, till hvilka un­ dertecknad hörde, och hvilka, tyvärr, icke voro så synnerligen talrika, att deras gifna plats var i själfva stridslinjen. De togo alltså parti i de större eller mindre striderna, och det är icke svårt att förstå, att deras sympatier heli och hållet voro på arbetarnas sida. Men snart funno de, att de ingenting kunde uträtta, och det blef dem så små­ ningom klart, att de kommit in på ett område, där deras verksamhet kunde skada långi mera än gagna. Då påminde de sig Mästarens ord till mannen, som bad honom dela arfvei mellan sig och brodern: ”Människa, hvem har satt mig till domare eller skiftesman mel­ lan eder?” Här klarnade alltså en riktlinje, låt vara i negativ riktning; den kan måhända uttryckas så:I dagsstriderna mellan Prenumer Vanl. upptagan > Helt år..................Kr. 6.50 Halft år .............. > 3.50 Kvartal .............. » 1.75 Lösn:r................... » 0.12 ationspris: Praktupplagan i Helt år................TCr. 8.- Halft år ............ » 4.25 Kvartal ............ » 2.25 Lösn:r................ » 0.15 Idims Byrå o. Expedition, MastersåSÄg. «s. Redaktionen: Riks 1646. Allm. 98 03. Expeditionen: Riks 16 46. Alim. 6147. Kl. 10-4. Kl. 9-6. Red. Nordling : Riks 86 60. Allm. 4 02. Annonskontoret : Riks 16 46. Allm. 6147. Kl. 11-1. Kl. 9-6. Verkst. direktören kl. 11-1. Riks 86 59. Allm. 43 04. Annoi Pr millimeter 25 öre efter text. 30 öre å textsida. 20 °/d förhöjning å sår­ skild begård-plats. ispris: enkel spalt t Utlåndska annonser de­ biteras 30 öre med 20 % förhöjning å sårskild be- gård plats. - 51ö - arbeiare och arbetsgifvare har kyrkan ingen plais. Den saknar de härför nödiga förutsättnin­ garna och har därför ingen möj­ lighet att rätt bedöma situatio­ nen. Här såsom eljes i lifvet besannar sig ordspråket: ”Skomakare, blif vid din läst!” Om den i början intagna ståndpunkten vi­ sade sig ohållbar, så gjordes dock genom den vissa vinster för framliden. En af dessa var, att kyrkans präster alltmer försiodo nödvändigheten af. alt sätta sig in i den so­ ciala frågan, så långt detta var dem möjligt. Man började läsa social litteratur och upp­ taga kyrkans ställning till arbetarefrågan vid präslmölen och andra diskussionstillfäl- len landet rundt. Frukterna häraf hafva icke heller uteblifvit. Det finnes numera ytterst få präster, som stå fullkomligt oberörda och afvisande inför det arbetande folkets kraf; blicken har skärpts och utsikterna vidgats i samma mån som insikterna fördjupats, och vill man hafva ett slående bevis på sanningen af detta, vet jag för min del intet bättre än att påminna om den resolution, som förra året enhälligt antogs vid det i Stockholm då för­ samlade präslmölel och som lydde så: ”Prästmötet sympatiserar med kroppsarbe- tarnes sträfvan efter bättre villkor”. Social­ demokraten beklagade, att den resolutionen icke fattats långt före delta; så gör jag också, men jag tillägger med stor glädje: ”Bättre sent än aldrig.” Ett annat glädjande tidstecken med afse- ende på den fråga, som här behandlas, är det, att Allmänna Svenska Präsiföreningen — prästernas fackförening, om man så vill — har tillsatt ett ständigt socialt utskott, som har att behandla till den sociala frågan hö­ rande ärenden, och hvilkef uträttat ganska mycket i både teoretisk och praktisk riktning. Alltså: Svenska kyrkan har på allvar vak­ nat till medvetande om sina sociala förplik­ telser i nutiden, och att detta medvetande skall skärpas med hvartenda år som går, därom är intet ivifvel. Men då uppstå på allvar frågor sådana som dessa: ”Hvilka sociala förpliktelser har då kyrkan? Inom hvilka områden på det stora sociala arbetsfältet har hon sin plats och huru skall hon lägga sitt sociala arbete?” Det finns naturligen ingen möjlighet att i en kortfattad uppsats sådan som denna uttöm­ mande behandla dessa frågor; jag måste därför inskränka mig till några ytterst knapphändiga svar, hvilka visst icke göra anspråk på slutgiltighet utan äro att fatta endast som min personliga uppfattning af det kyrkliga arbetets läge och möjligheter för närvarande inom del sociala området. Kyrkans förnämsta uppgift har alltid va­ rit att ställa människorna fram inför lef- vande Gud i ljuset af Jesu Kristi evangelium. Hon har att förkunna synd och nåd. Jag är öfverfygad om att hennes förnämsta sociala förpliktelse är densamma. Kyrkan har allt­ så bland mycket annat som hör hit att visa människorna hvar den djupaste orsaken till sociala missförhållanden ligger: i männi­ skornas egen synd. Det är själfviskheten i dess mångfaldiga former, som fört fram den ena orättvisan efter den andra äfven inom det sociala lifvet, och så länge den får sitta i högsätet och vara den bestämmande, är ingen verklig och djupgående förändring möjlig. Jag menar, att kyrkan är ställd midt i folklifvei för att visa detta; hon har att kämpa mot individuell synd för att kunna komma åt social synd; hennes arbete går ut på att göra människorna bättre och hon vet, att om .*** i Sally Högström — 50 år. IÄR MAN TÄNKER P DEN GE- nerations kvinnor, som våra mormödrar och mödrar till­ hörde, och huru verkligt halfse- kelgamla de logo sig ut — och kanske också voro, de kära och söta gum­ morna — med mairone-later och spetsmössa eller, om de voro ogifta, med sitt ”miss­ lyckade” stånds resignerade väsen (där inte den ”misslyckade” tillvaron gjort dem till detta lyckas, blifva ock de samhälleliga för­ hållandena bättre, ty hon har lärt sig Mästa­ rens ord: ”Gör trädet godt, så blir frukten god”. Det är ett misstag att tro, att endast den utför ett nyttigt socialt arbete, som för fram yttre reformer i lagstiftning och sam­ hällsinstitutioner; äfven den, som i stillhet ar­ betar på människohjärtat och gör det godt och ädelt, utför ett minst lika viktigt socialt arbete. Jag skulle ock kunna uttrycka samma sak på ett annat sätt: Kyrkans förnämsta sociala förpliktelse är att in­ gjuta en ny ande idet moderna s a m h ä 11 s 1 i f v e t. Och hvilken skulle denna ande vara, om icke Jesu Kristi ande, hans, som ”gick omkring och gjorde väl och hjälpte alla”. Och det förefaller mig som om både den ene och den andre ibland oss behöfde mycket af kärlekens ande, innan vi förstå nödvändigheten af att räcka hvaran­ dra handen i gemensamt arbete för gemen­ samt väl. Kan kyrkan genom sin förkunnelse för och sitt arbete bland människorna hjälpa dem fram till kärlek i lif och verk, då har kyr­ kan förvisso gjort den största sociala gär­ ning, som kan göras, och jag vill tillägga: Hon har därigenom gjort den viktigaste sociala gärning som finns, ty bygges icke det sociala arbetet på kärlekens grund, så skall det förr eller senare visa sig, alt det blifvit byggdt på sanden. Till detta kyrkans arbete inom det mera teoretiska området hör ock mycket inom det praktiska. Jag vill här fatta mig så kort som möjligt och säger för den skull: Kyrkans praktiskt sociala arbete skall gå „ut på att hjälpa alla, som behöfva hjälp, i främsta rummet de fattiga, de lidande, de förolyc­ kade. Hon skall understödja alla förslag, som kunna hjälpa dessa, och hon skall icke tröttna förr, än de många sociala orättvi­ sorna blifvit bragia ur världen. Valbo prästgård den 20 juni 1913. OSKAR HEDBERG. fjollor och plågoris för sig själfva och andra) och se’n ser sig omkring bland vår tids fem- iioårs-kvinnor, då kan man inte annat än bli glad åt den förändrade fysionomin. Ty om än de grå håren och en och annan rynka inte uteblifvit, så är dock nutidens kvinna vid femtio år oftast en ganska ungdomligt spän­ stig företeelse. I mössa och ”barber” skulle hon se utklädd ut. Att sitta stilla och resig­ nera har hon hvarken håg eller lid till. Och det som inte minst bidrar till förändringen är just detta, som numera upptar hennes tid: hennes verksamhet på skilda områden. En verksamhet, som håller kropp och själ i jämvikt, och som ger henne den tillfreds­ ställande känslan af alt också äga värde som människa. Att jag nu frestas till dylika jämförelser är inte så underligt, då jag står i begrepp att säga några ord om vår kända gymnastik- lärarinna, Sally Högström, med anledning af hennes 50-årsdag den 10 augusti. Ty hon är just en af dessa lifskraftiga femtioåringar, som — tack vare en både för henne själf och för andra hälsobringande verksamhet — bibehållit denna själens och kroppens spän­ stighet, hvilken gör att man inte tänker på ålder och år. Det är också en ganska lång arbetstid hon kan se tillbaka på — och ha orsak att glädjas åt! Efter att ha gått igenom Statens nor­ malskola för flickor, begynte Sally Högström sina studier vid Gymnastiska Centralinstitu­ tet, hvarifrån hon utexaminerades — inte mer än 20-årig. Och så godt som med detsamma fick hon sig anförtrodt ett ganska ansvars­ fullt värf. Föreståndaren för Valdekildes folkhögskola i Danmark E. Trier, som "infört den Lingska gymnastiken i de danska folkhögskolorna, ville äfven få den införd i skolans kvinnliga afdelning. Och det blef då Sally Högström som utsågs att sommaren 1884 undervisa de kvinnliga eleverna vid Valdekildes folkhög­ skola i svensk gymnastik. Ett uppdrag, som naturligtvis på det lifligaste tilltalade den unga lärarinnan, men som ingalunda var nå­ gon lätt uppgift. Ty på den iiden kunde det väcka opposition att kvinnor skulle gym­ nastisera — här till och med så pass, att de manliga eleverna hotade att lämna skolan om kvinnogymnasiiken infördes där. Men Sally Högström lät ej modet falla vare sig för det mötande motståndet eller det gan­ ska hårdarbetade material, som hon till en början hade i de ”danske piger” — och hvarom hon själf en gång skrifver: ”Jag kan ryta som ett lejon eller brumma som en björn — de stå där i alla fall som stockar!” Och hon ägde därtill en ovanlig förmåga att hurtigt och okonstladt ta seden dit hon kom, hvarigenom hon äfven tillvann sig för­ troende och sympatier inom de olika kretsar hon kom i beröring med. Äfven följande sommar kallades hon till Valdekildes folkhögskola och 1886 var hon gymnastiklärarinna vid As k ov. Härifrån kan antecknas en händelse, som bäst illu­ strerar de svårigheter kvinnogymnasiiken fortfarande hade att bekämpa i Danmark. Det hölls under denna sommar en skyttefest i Ribe, och fröken Högström hade mycket gladt sig åt att vid detta tillfälle få ha en uppvisning med sina elever på Ribe torg inför tusentals åskådare, då det skulle kunna slås ett stort slag för den svenska kvinnogymna- siiken. Men häraf blef intet, ty förslaget föll på det vägande skälet, att en dylik uppvis­ ning vore o k v i n n 1 i g! Men den starka muren af fördomar och KOSTyMER för 6 kronor stycket är väl billigt? gamla smutsiga, nerfläckade kosjym misk tvätt och prässning till Orgryt Tvätt- 6 Färger! A.-B., Göteborg och vånad öfver det goda resultatet. Sänd Eder och för ke- :e Kemiska Ni blir för- KLIPPAN. SpaclaUtäm* t Finawe Post-, Sttvif-, Kopia- och. Tnychpappev samt Kawtong• Eder, ty det är stor skillnad ™mi»k -“SÄ ’“*•m ytoäel i Modernaste Finpappersbruk. ,dans uapanpe, M a, kPpp»h - 519 andra svårigheter som mötte, hade sin öfver- makt i fröken Högströms outtröttliga energi och arbetsförmåga — kanske inte minst i hennes egen friska, hurtiga personlighet. Och den unga banbryierskan fick så små­ ningom glädja sig ål att se, hur den svenska kvinnogymnasliken vann allt större terräng i grannlandet. Att hennes betydelsefulla in­ sats i detta arbete också blifvit erkänd och uppskattad fick hon senast i fjol ett vackert bevis på under danska konungaparets be­ sök här i Stockholm. Hon blef då uppkal­ lad på danska legationen, där hon af kun­ gens egen hand fick emollaga en guldmedalj för det förtjänstfulla arbete hon nedlagt i Danmark i och med den Lingska kvinnogym- nastikens införande där. För öfrigt har Sally Högström städse stått i liflig kontakt med de Lingska gymnastikin- stituten i utlandet. Särskildt gäller detta det Oldevigska institutet i Dresden, där hon äf- ven själf vistats för att studera en del nya metoder. Och hurusom hon här hemma i Sverige står som en gf den Lingska gymnastikens if- rigaste och starkaste förkämpar är väl all­ mänt kändt. De förtroendeuppdrag, som hon under årens lopp fått mottaga, visa äfven att hon härvidlag räknas till de bästa kraf­ terna. Sålunda förordnades hon 1895 till lä­ rarinna vid Gymnastiska Centralinstitutet samt till ordinarie 1901. Vid Kungl. Högre Lärarinneseminariet och statens Normal­ skola för flickor, där hon tjänstgjort som gymnasliklärarinna under en lång följd af år, blef hon också ordinarie år 1909, hvar jämte hon äfven infört kvinnogymnastiken vid flera af våra folkhögskolor. — Och då det med anledning af det Lingska jubileet var nödvändigt att skaffa en populär och saklig källskrift för föredragshållare — särskildt i folk- och småskolor, fick fröken Högström i uppdrag att skrifva en broschyr om Ling — en skrift, som spreds landet rundt och kom­ mit till mycken användning. Slutligen må nämnas att fröken Högström är medlem af den af svenska gymnastikläraresällskapet den 15 januari i år tillsatta kommittén för yttrande i frågan om Gymnastiska Centralin­ stitutets omorganisation. Det är i sanning en både nyttig och omfat­ tande lifsgärning som vi här sett utföras — och åt hvilken vi ha all anledning hoppas att den kraftfulla 50-åringen ännu i många år kan ägna tid och intresse. Denna gärning har också ställt Sally Högström i ledet af de kvinnor som gjort det svenska namnet heder — och gagnat vårt folk. M. R.-M. Min du var. MIN DU VAR. NU SITTER JAG I KVÄLLN och makar bränder. Jag minns, hur vackert skenet föll på dina unga händer. Min du var. Nu sitter jag alten och rör i glöden. Lys ej mer! Blif aska brådt! Vi fått besök af döden. AXEL JOHANSSON. Syringa och Konvalj. Saga af ODE BALTEN. RADGÅRDSSÅNGAREN SATT ensam i den stora parken och sjöng sin vana trogen. Han hade kommit till stadgad ålder och hans röst var fulltonig och stark, men den hade en sorgsen klang. Vissi hade han mer än en saga bakom sig, träd- gårdssångaren, och den sista var den sorg­ ligaste. Hans maka hade omkommit genom olyckshändelse under deras gemensamma längiansfulla återfärd från södern för att bygga bo här i någon af parkens lindar. I sin djupa sorg hade han aldrig kunnat riktigt fatta att hon verkligen var död, hans älskade maka, utan han sökte henne ständigt, öfver- allt lika gäckad af sin fixa idé. Nu salt han som sagdi ensam och klagade sin vana trogen, då en ung trädgårdssånger- ska, nästan den yngsta i hela parken, med beundran lade märke till hans föredrag, flög fram till hans sida och kvittrade uppmun­ trande : — Så vackert du sjunger. Men dina visor äro så vemodiga, tycker jag, och det måtte väl inte vara någon mening i nu när som­ maren är kommen och flugorna formligen vimla i den ljumma luften, utom att det är grönt öfverallt och hus i hvar buske. Jag tycker det är härligt att lefva, jag, isynner­ het nu och du är verkligen en god sångare, om du bara ville släppa på af hela din röst­ styrka till den gröna jordens pris. Den lilla trädgårdssångerskan var inte rik­ tigt färdig ännu och satte därför värde på den för en förnuftig bosättning i grunden så onyttiga egenskapen af en vacker sångröst hos sin kandidat. — Fjädra dig inte för mig, du lilla, svarade sångaren kyligt. Du är för ung ccn vet ännu ingenting alls om världen. Och blefve det jag som loge hand om din uppfostran, så vore jag väl redan död när du hade inhäm­ tat något begrepp om hvad det vill säga att sjunga, att älska och att snappa flugor. — Har man någonsin hört på maken, ut­ brast den ungdomliga trädgårdssångerskan sårad. För sig själf sade hon, eftersom hon enligt naturens ordning var blyg: En träd- gårdssångerska måste vara yngre än sin make. Och när har man förresten sett att det ias hänsyn till ålder då sommaren är kommen. Med den saken brukar det ju få bli som det bär sig, vet jag. Jag tycker om honom och vi skola sätta bo tillsammans, tänkte hon; det skall så vara, det brukas och del är roligt, kvittrade hon i sin själ. Högt sade hon helt enkelt: — Kom nu så ta vi oss en liten utflykt och hitta på något roligt. Trädgårdssångaren, redan litet intagen af hennes ifver, följde med. De fladdrade kvittrande från träd till träd och snappade flugor tillsammans af hjärtans lust. När hon missade, snappade han skickligt och stack henne fångsten i munnen. De hade ganska lustigt tillsammans hela aftonen. När det skymde och den lilla trädgårds­ sångerskan började bli sömnig, sade hon: — Adjö, nu flyger jag hem till min fränka. Hon bygger just på sitt bo, fast hon ingen make har. Det är förresten snart färdigt. Hon är också mycket äldre än jag. — Kan tro det, svarade trädgårdssångaren. Jag flyger med och filtar på tomten. Och de flögo dit. Det var ett mycket pyn- tadt litet bygge, fann trädgårdssångaren med plötsligt påkommet intresse och beslöt att redan nästa dag flyga dit och presentera sig för ägarinnan, då den unga trädgårdssån­ gerskan var borta. Men detta talade han förslås inte om. Han fog godnatt och flög sin kos. Något hemvist ägde han som änkling ju inte längre, men det bekymrade honom som gammal sångare återigen inte vidare; han hade som sådan af gammalt böjelse för va­ gabonden. Och han sökte sig, lika godt hvar, ett frid­ fullt skymundan för vinden, gömde hufvudet i vingen och drömde under mörkrets suckar om sin oförgätliga maka. Tänk, drömde han vaken vid tanken på den unga trädgårds­ sångerskan, tänk om hennes fränka skulle vara hon... henne som jag älskade af allt mitt hjärta och all min håg. Och tjusad försökte han somna med den vakna drömmen i sinnet. Tänk, drömde han ovillkorligt sömnlös, tänk om dagens händelse, om den lilla träd­ gårdssångerskan utan att veta det skulle ha visat honom på vägen att finna sin förlo­ rade maka. Och han drömde det på allvar att den unga trädgårdssångerskan var hans goda genius. I sin hänförelse skänkte han henne smeknamnet Syringa. Han tyckte att hon alldeles som syrénklasen vände allt hvad hon ägde och hade mot solen och ro­ pade hurra, alldeles som Solrosens byst vid parkens springvatten. Alldeles som den människobilden såg han Syringa sträcka händerna mot azurn och jaka... Så fort natten var liden gjorde han allvar af sitt uppsåt att söka Syringas fränka. Re­ dan i dagningen satt han alltså i närheten af hennes bo och väntad otåligt att få se henne komma ut. Han beslöt i sin oroliga längtan att först betrakta henne i smyg. Och hon var inte sen att begynna sitt dagsverke. Trasten slog inte förr sin första strof i sko­ gens ännu dunkla bryn bortom slätten, innan hon kom och hälsade dagen godmorgon för att strax skynda till arbetet. Trasten åter­ tog inte förr den drömmande strof som brus­ tit i kvällningen, innan hon visade sig. Allt blodet sprang till trädgårdssångarens hjärta och vidgade det nästan till bristning, så fort hans öga fångat hennes bild. Det är hon, flämtade han tonlöst. Det är henne jag kan älska af allt mitt hjärta och all min håg, tills Ragnarök stundar... Då hörde han på afstånd i lunden den gamla visans lätta ton: Kom så fram till källans brädd liten jungfru blyg och rädd... Det var Syringa som trallade sin morgon­ sång. Hon hade just inte sofvii mycket ef- ier mötet med trädgårdssångaren. Emot dagningen hade hon med den nyväckta kär­ lekens klarseende anat det värsta, satt sig att spionera och fått sina farhågor bekräf­ tade. Med spejande ögon hade hon iaktta­ git trädgårdssångarens häftiga förälskelse i fränkan. Trädgårdssångaren på sin sida fattade också strax hur landet låg. Men han beslöt sig för att ingenting förstå. Han tänkte i stället: Hon sjunger ju utan att veta det pre­ cis sin fränkas lof. Kom så fram till källans brädd, liten jungfru blyg och rädd... Den poesin tyder min älskades hela väsen. Och han flög bort för att drömma ensam i sin lycka liksom han förut i ensamheten hade drömt af längtan. Efter en stund sammanträffade Syringa med sin fränka. r ' För tandens vård ocb ansiktets skfinhet J. SIMON, PARIS. Enda skönhetsmedel som Icke Irriterar tanden. K. ANDERSON Förlofningsringar*Extra nya modeller.Praktkatalog, ringmått gratis.KUNOL. HOFJUVELERARE.JAKOBSTORG 1. REGERINGSG. 19-21. - 520 - I ASKVÄDERSTIDER. I DESSA ROT- månadsheltans och de starka lordö- nens dagar torde bifogade intres­ santa blixifotogra- fier, tagna under de senaste åskväd­ ren i hufvudsiadens närhet af hoffoto- graf O. Halldin, kunna förtjäna meddelas. Som synes är den tradi­ den ena blixten väljer i det närma­ ste den genaste vägen till jorden, den andra däremot grenar sig likt en mäktig flods delta­ utlopp. I den öfre bilden ha vi ett praktexemplar af en ljungeld, bely­ sande såväl moln­ bädden, ur hvilken den utgår, som tionella rätliniga sick-sack-formen från Jupiters viggar och Tors hammare ingalunda den van­ liga vid de atmo- sfäriska urladdnin­ garna; tvärtom fö­ reter en serie blixt­ fotografier de mest omväxlande och nyckfulla banor. På vår största bild se vi ett moln, som samtidigt urladdar sig på tvenne håll; nattlandskapet vida omkring. Till hö­ ger skymtar kontu­ ren af en bygg­ nad. Den ne­ dersta fotografien återger en typisk bild af en blixt, som ej ”slår ner”, utan urladdar sig inom molnet själft hvilket, som be­ kant, är fallet med ett stort antal blix­ tar under hvarje åskväder. — Jag har gjort en 'bekantskap, kvittrade den lilla. En bättre sångare, må du tro, och giftaslysten till och med. Han sjunger så sorgset och fulltonigt. Och är inte det teck­ net? Han har gifvel tröttnat på alt sjunga i det blå som en ungersven. Jag skall bygga mitt bo till hans sång, har jag tänkt. Du får gratulera mig. Själf sköter du dig illa, tyc­ ker jag. Att vid dina år ännu inte ha funnit en make, skulle verkligen genera mig. Kom så fram... gnolade hon som refräng. — Du talar opassande, svarade fränkan och flög sin kos. Tänk, om det vore han, hviskade hon bäfvande, när hon kommit un­ dan. Och hennes röda hjärta vidgade sig, så att hon hörde blodets sus. Också hon hade alltför länge och förgäf- ves längtat efter sin make, så mycket mera kännbart som hennes bo ju redan var påbör­ jad! och ännu ingen sångares röst förljufvade hennes kära mödas stunder. — Min vän och älskogsblomma, ack, om vi kunde tillsammans komma och du vore vännen min... nynnade hon den evigt unga, gamla visan sakta och skyggt. Sedan grep hon sig ifrigi an med arbetet för att skingra sin trånad. Trädgårdssångaren, som befann sig dold i närheten, hörde henne och för sin del från första stund viss om att hon var hans efter­ längtade, stämde han upp sin kärlekssång. Först sjöng han med smeksamt dämpad stämma, som han småningom höjde i passio­ nerad fulltonighet: — Du är blyg och rädd som jungfrun som gick till källan och såg sin spegelbild i den, sjöng han. Du liknar Snöklockans eller Dimmans byst som speglar sig i slottsparkens fontän. På samma sätt som de håller du din hand blygt för bröstet och skymmer dina ögon. Du är som aftonsången i kapellet. Jag älskar dig för din sfillhets skull. Du är min frände. Som konvaljen i månsken böjer du dig nedstämd och frysande mot jorden. Hädanefter skall du bära den ljufva konval­ jens blomnamn. Konvalj är din varelses sinnebild. Jag omfattar dig med kärlek af allt mitt hjärta och all min håg. Har du väntat mig länge, lilla Konvalj? Och han prisade henne i många melodiska strofer, som stego mot skyn och kommo syl­ terna att dansa af förtjusning och änglarna därofvan alt nästan blicka ned på den syn­ diga jorden. — Det är han, hviskade Konvalj med bäf- van. Hon beredde sig just alt hälsa sånga­ ren, då Syringa hastigt uppenbarade sig ur ett skymsle och kvittrade: — Du, som ständigt talar om det pas­ sande, borde verkligen inse det opassande i att sitta här och låta dig hänföras af min sångare i stället för att vara flitig med ditt bygge. Du torde erinra dig att det är jag som upptäckt honom och följaktligen är han min. Du får söka din lycka på annat håll; jag har funnit min. Jag väntar att du inte tränger dig mellan barken och trädet. Sko­ gens lag förbjuder dig att gå i vägen för en irolofning. Jag är dessutom din frände, och i ty fall är Skogens lag ändå strängare. Du borde skämmas... — Jag har icke brutit mot Skogens lag, darrade Konvalj som en erlappad synder- ska. — Möjligt, fortfor Syringa, men du har velat, och Skogens lag talar redan om afsik- ier... Skogens lag är helig, det hade jag hoppats slippa att påminna dig om. — I mitt hjärta är Skogens lag kanhända djupare inristad än i ditt, vidhöll Konvalj. O, gud, tänkte hon snyftande i sitt sinne, var det för Syringa han sjöng? Nej, det kan inte vara möjligt? Men jag får infe gå i vägen för en släktings lycka. Skogens lag, Sko­ gens lag... upprepade hon yrande och föll i vanmakt. — Jag kunde just länka mig detta, mum­ lade Syringa med mörknad blick. Det var i grefvens tid jag kom till skådeplatsen. Hon är förälskad öfver öronen i honom och han, den uslingen, besvarar böjelsen, det är fafa- litefen. Men jag skall nog läsa lagen för günstig herrn. Nu får man emellertid vara öfverseende så länge och låta bära hem det stackars kräket, sade hon och såg medlid­ samt ned på Konvalj, som låg sanslös och med flämtande bröst på marken. En korp började redan girigt kraxa öfver plafsen och vädra byte, då Syringa med lockrop, bådande fara i skogen, tillkallade svalorna, hämplingarna och sfeglitserna, som enligt Skogens lag hade att bispringa nödställda. —Hvad är det? Hvad har händi? frågade de alla på en gång och bildade en krets öf­ ver Konvalj. — Åh, det är bara min ogifta fränka som har fått en attack åt hjärtat, svarade Syringa. Hon har länge haft klent hjärta, stackarn, för alt hon inte fått någon make, naturligtvis. Nu lyfte hämplingarna varsamt upp Kon­ valj, svalorna fylkade sig hvisslande till en skyddsvakt öfver följet och steglitserna ord­ nade sig till eftertrupp. Så fördes Konvalj till sitt bo. Där fladdrade just som gäster för stun­ den ett par fjärilar på purpurslänkta vin­ gar. Men de flydde för den högljudda fågel­ skaran. Sjukföljet skulle just skingras efter full- ^..Driftiga kommissionärer U L/ LJ I IO nn w L# I I ¥ I ; å alla platser, där vi förut icke äro représente- ^ mr»t hnn nrnvisinn Till^Urif nena^l och Ni köper ingen annan. rade, antagas ot ög pro isio . illskrif ge ast IDUNS EXPEDITION, STOCKHOLM. - 521 r| ^ iff v Ic V'M-V ft J >'îi "Vm, FPü*4$jÉ| -««3 PÄR® N»3 shr* /g*aif JzkMÉ&aÄs Kobb’s Hongkong J^éilDUNS KOKBOK är den mest omtyckta thédryck. Till salu i alla finare speceriaffärer. AF ELISABETH ÖSTMAN är den bästa kokbok för det svenska hemmet. - - - - - På mindre än 2 år har den utgått i öfver 25,000 ex. - Pris: Kr. 5:50inb. gjordi värf, då Syringa hämtade ett darr­ gräs, tog plats vid boets ingång och sade: — Hör... Konvalj har varit nära att bryta mot Skogens lag. Vid den tar jag er nu till vittnen på att jag med lagens symbol, detta darrgräs, stänger hennes utgång och ingång. Det är er plikt att efter dagningen undersöka, om hon brutit lagens insegel. Under tiden har jag som hennes närmaste frände att förhöra mig hos den andra parten, hennes medbrotts- ling. Och hon flätade darrgräset i kors öfver ingången. — Vid Skoogens laag... ljöd fågelska­ rans svar som en orkester andaktsfullt och långdraget, under det den skingrade sig i olika väderstreck. — Hon kanske bara sofver räf, sade Syringa när den tjänstvilliga uppvaktnin­ gen var borta. Man kan aldrig veta. Den kärleken, den kärleken... Nu skall jag läsa lagen för günstig herrn, hväste hon med mörka ögon, uppbragt på släktens vägnar, men mest på sina egna. Och hon flög bort för ätt söka brottslingen. Men trädgårdssångaren hade flytt strax efter uppträdets början, sårad i sina heli­ gaste känslor. Han hade sökt sig som vanligt sitt ensamma skymundan för vin­ den långt bort och sörjde ur djupet af sitt hjärta. Det skymde redan och månens gula skallemeja kröp långsamt upp på fästets ödebrant. — Skogens lag, klagade trädgårdssån­ garen på lindens gren, Skogens lag. Jag ville jag vore död. O, lif, sjöng han med en annan sångare, hvilket brott begick jag väl en gång i det fjärran skumma, ätt du icke unnat mig en droppe af dig till lindring. Hör hur ugglorna ropa ur sloits- gluggarnas gap. Jag vill gömma mig i käl­ larens .dödskalla krypta, där de vid tomten bundna andarna våndas... Så klagade han tills morgonen bräckte. Då sipprade med ljuset en glimt af lifsmod och hopp in i hans betryckta hjärta. Han vågade lyfta vingen och hamnade nästan utan att veta det i närheten af Kon­ valjs bo. Men när han blef varse darrgräsets kors öfver ingången och Konvaljs förskrämda blick bakom gallret, då förstod han och föll död ned inför lagens majestät. Och när Syringa sporde trädgårdssånga- rens frånfälle, skyndade hon till Konvalj och grät bittert öfver hans död och öfver allt... Syringa och Konvalj försonades i gemen­ sam sorg. De satte sig att gråta bittert bröst mot bröst. Och deras två små röda hjärtan in­ nanför, de pickade i samma bråda takt. När de hade lättat sin sorg med tårarna, uppsökte de tillsammans alla platserna* 1 för trädgårdssångarens brotf, linden där han sjungit sin kärleksförklaring för Konvalj och alla dungarna där han snappat flugor åt Syringa. Sedan ombesörjde de pietetsfullt hans jor­ dande. Det väckte ett grand förvåning i den församlade fågelvärlden, att de tvärtemot Skogens lag anlade unga änkors värdighet under sorgefesten. Och nästa vår byggde de bo, både Sy- ringa och Konvalj, och lefde lyckliga som i sagan och fingo efter Skogens lag hvar sin make, som kvittrade för dem tills han dog. Kyrkoherden Lars Johan Leksell. Silhuett för Idun af Johan Leksell. En silhuett. DET VACKRA OCH KARAKTÄRISTISKA POR- trättet af den bortgångne kyrkoherden Lars Johan Leksell i Valskog är en silhuett, klippt af hans son, konstnären Johan Leksell, på hvars konstsom silhuett- klippare Iduns läsare för icke länge sedan sett flera prof. Äfven de kvinnliga medlemmarna af familjen Leksell ha föröfrigt gjort sig kända, så åro frök­ narna Leksell i Valskog bekanta såsom två banbry- terskor för den svenska fruktkonserveringen. De anordna om somrarna mycket besökta konserv erings- kurser och deras burkar åro eftersökta i handeln för sin förträfflighet. fät ÄR FOR ETT PAR VECKOR sedan budet spreds att det ryktbara Svenska Rimlexiko­ nets skapare, kyrkoherden Lars Johan Zephyrinus Leksell, gått bort, sägo väl många i honom endast den originelle författaren, den begåfvade skol­ mannen och den kraftige målmedvetne her­ den. Många klandrade ock en mångsidighet, hvilkens manifestationer förbluffade, och hvilken enligf deras mening splittrade verk­ samheten hos honom. — För att endast för­ klara ett par af dessa manifestationr torde nämnas att hans verk Bengels Bönesuckar tillkommit under de dagliga morgon- och af­ tonandakterna under femtio års tid — och Rimlexikonet var en produkt af de ensliga vinferfärderna på släde under de tjugutre åren han var folkskoleinspektör i södra Da­ larna — ett godt sätt att göra sjumilaresorna genom skogarna fruktbärande. Men först och främst framstår han som den blide barnavännen, älskad af både lä­ rare och barn hvarf han kom. En ämbeis- Af UVA URSL ET VAR FOR NÅGRA ÅR SE- dan i den stora arbetsbris­ tens dagar. Kring alla de låga, långa borden sutio en lördagsafton arbetsstugans barn med arbetena mellan sina händer. Men söm och stickning gick trögt sedan fröken slutat sagan. Hufvudena lutade sig ihop, och det hviskades halfhögl under fotogenlamporna. Nu satt man där bara för maten och man tog några stygn då och då. Däfven och instängdi het ljummade luften i det stora låga rummet och luktade af smuts och sura kläder. ”Tanil Jag har tappat en maska — ” ”Det har jag också, tant!” Men tant stod där framme vid väfstolarna och talade med Sagfröken, och de sågo allvarsamma ut och tant ruskade på hufvudet. Så arbetade man litet slöti igen och tittade bortåt dörren som kunde det påskynda tiden för Lovisas ankomsf med maten. Magarna längtade efter gröten och det kliade riktigt i tänderna att få bita in sig i ett brödstycke. ”Ånej,” sade fru Almgren, arbetsstugans föreståndarinna, ”fröken får inte öfverge oss nu, det är så dystert och trist det här året... eller är fröken alldeles tvungen?” — ”Nej jag skall försöka. Om det också bara kan bli en timme.” — ”För, ser ni, de komma nästan lika mycket för sagan som för maten; om ni hade sett deras hem skulle ni förstå det.” — Fröken nickade och såg ut öfver borden med de snaskiga, blekgrå stackarna. — ”Ni kan inte utebli utan att det märks. .. ’hvar är sagfröken? är sagfröken sjuk?’...” Dörren sprang upp för en puff, Lovisa och köksflickan kånkade in grötkitteln. ”Lägg nu bort arbetena, barn!” Fru Alm­ gren som klappat i händerna vände sig åter till fröken: ”Jag skulle också sakna om ni inte komme...” — ”Ja,” sade fröken med blicken halft dold, ”man kan bli van vid sa­ gor och älska dem fastän vuxen.” broder yttrade vid grafven: ”Det var en högtid i mitt hem, när farbror Leksell kom”. Barnen och skolan ägde hans varmaste omtanke, och om han någon gång söktes, och man icke strax fann honom i hemmet, då kunde man vara viss om att han kunde sökas i någon af skolorna vid kyrkan. Kanske också bland sina bin på återvägen, ty äfven de minsta ägde hans kärlek och omtanke. — Det var icke en släpphändt och svag faders kärlek han ägnade de unga. Ännu för några veckor sedan höll han ett mäktigt tal, sitt sista, vid skolornas afslutning, och grundtonen i detta var: ”agalös lefver lagalös, dör ärelös”. Det är svårt att på några rader ens an­ tyda betydelsen af en lifsgärning vore den aldrig så ringa, men det blir icke möj- att på en liten plats göra en helhets- i af en man som i öfver femtio år ver­ kat i det offentliga så som kyrkoherden Leksell. Hans lif var rikt på sorg och möda, men också på glädje och välsig­ nelse. Han var en man i ordets egent­ ligaste betydelse, en god lärare, en god fader. Adelborg. 5°2 - Barnen kastade sig glupskt öfver gröten, ny kittet kom in och tallrikarna fylldes ånyo. ”Skall Hertha inte äta sitt bröd?” frågade fröken, som stod bakom Herthas stol. Flic­ kan sänkte ögonen utan att svara. Då lutade sig fröken ned och hviskade något i hennes öra. Hertha nickade förlägen: ”Ja. Till mamma. Hon är sjuk, det blir sällan nå’n mat öfver till henne.” Barnet slog in brödstycket i en bii tidningspapper och gömde det innanför blusen. Fröken, som blifvit hvit, vände sig om mot fru Almgren. Föreståndarinnan nickade. ”Ja, hvart ta de vägen alla dessa penningsummor, som skän­ kas i detta år — man kunde ivifla, om man inte själf såge, hur de bara bli en droppe...” Fröken stod i tankar en minut, talade se­ dan plötsligt ut genom slamret af skedar och röster: ”Nästa gång blir det Tumme­ liten!” ”Åh...” barnen höll upp med maten ett ögonblick. Men Hertha lade hufvudet ned på bordet och grät tyst. ”Hvad är det, min tös, hvarför gråter du?” ”Mamma — mamma sa — om tant — om inte Adelborg fick komma i stället för mig nästa gång — och arbetet kunde hon göra hemma — om tant — om det gick an — — ” Gråten började på nytt. Sagfröken förstod hvad den gällde och tog hennes våta händer. ”Vet du hvad, Hertha! Tummeliten skall du inte vara led­ sen för, titta på tant du!” Barnet lyfte förläget hufvudet och såg tant nicka från andra sidan bordet. ”Du kan hälsa din mamma att ni få komma båda två — tror du Adelborg blir glad åi det?” ”0 ja!” ropade flickan *som var nära att klappa händerna, men hejdade sig och gjorde ett hopp på stolen. ”Hvem är då Adelborg?” Hertha såg förundrad upp till Sagfröken. ”Det är ju min bror, det!” — ”Ett så... vac­ kert namn! Hur gammal är han?” — ”Fem år, men han dör snart, doktorn har sagt det.” ”Jag har också en bror,” upplyste Greta som passat ett ögonblick att få skjuta in det. ”Men han skall inte dö,” fortsatte hon med en min som bad hon om ursäkt. ”Jag har också en”— ”jag mä” — ”Och jag har två systrar” — ”ja, jag har sex,” och alla rundt bordet viftade med armarna. Fru Almgren och fröken växlade blickar i tanke på det som skulle följa. Efter en liten paus, då ingenting hade hörts i hela rummet, kom det: ”Tant, får dom också komma, tant? Får vi komma allihopa? Vi kan inte heller Tum­ meliten, tant, och hemma får vi aldrig nå’n gröt nu och ingen mjölk...” ”Ni vid det här bordet få fa med era min­ dre syskon nästa gång.” Föreståndarinnan vände sig ut ål rummet: ”Ett bord åt gången, det blir er tur sedan!” ”Det blir väl någon råd,” hviskade hon sakta till fröken. ”Det måste gå, hvad skall man göra...” Fröken sade något åt föreståndarinnan. ”Hvad det vore snällt om fröken ville för­ söka!” — ”Försöka skall jag nog, men resul­ tatet är tyvärr så tvifvelaktigl, jag vet det. Han är en sådan där — ja, en principryttare. Men det är den ende på hela min lista, som nu återstår...” Barnen, som läst och lackat för mat sade godnatt och troppade af, stojande och mun­ tra som funnes icke nästen och ruckel fulla af köld och ohyra men tomma på mat. När Louise Hegardl stängde dörren, såg hon de två som hade veckan ännu gå där inne och städa af, och i det gula lampskenei syntes de kantigt bleka. Hörde de också till de stackare, som icke smakade mat mer än i arbetsstugan hvarannan dag? Ett litet pyre stod väntande i farstudörren och neg. ”Tack. Hvem är det?” sade Louise ut i mörkret, hon var van att något af barnen stannade efter för att hålla upp dörren. Det var Hertha. De sneddade gården och kommo ut på den breda upplysta förstads­ gatan, där åkdon och spårvagnar fyllde luf­ ten med slammer. ”Är din mamma mycket sjuk, Hertha, hos­ tar hon kanske?” — ”Ja då, och ondt i ryg­ gen och bena så hon inte orkar stå, och det är kallt för vi har ingen ved nu, när inte mamma kan gå på hjälp. Och så är det Adelborg.” — ”Hvad är det med honom då?” — ”Han är alltid sjuk, han har nästan varit död många gånger och han fryser jämt...” — ”Äter han... ha ni någon mat nu... öfver söndag?” — Hertha, som klampade på i sina trätofflor bredvid fröken, kastade en hastig blick upp: ”Nä. Men jag skall ut och be. Så snart jag hämtat korgen hemma.” Hon hade slutat i en hviskning och sneglade skyggt åt gatan, där en poliskonstapel bred­ bent och mäktig långsamt vankade framåi. Månne ändå ej han och hans kamrater i dessa tider blundade för tiggarbarnens kor­ gar! Louise Hegardl, som var mycket ung och likt i sagan ville se allting sluta godt in­ talade sig delta, medan hon tog Herthas blå- kalla hand i sin. Men om de nu icke blun­ dade, det kunde godt tänkas... Ja, då var det inte lätt att vara tiggarbarn. Louise kände att hon åter blef hvit. ”Är de bara du — som ber?” Hon hade sett sig om innan hon talade. ”Gabriel och Adela också, men i dag är det min tur.” Louise kramade barnets hand. ”Du skall inte be i kväll, Hertha, du slip­ per.” — ”Jag måste, vi har ingenting och äta i morn annars.” — ”Sitter ni inne hela söndagen då och fryser... utan ved?” — Ja, för mamma kan inte gå på hjälp, mamma är sjuk.” — ”Än pappa då?” — ”Han är ute och söker arbete.” Svaret var icke nytt, hon hade hört dei några hundra gånger förut denna vinter. Hur länge hade han varit utan? ”Det är på sjunde mâna’n nu, och är ef­ ter med hyran för ett halfår och hos Karl­ sons får vi ingenting ta mer... Vi är skyl­ diga så mycke, öfver tretti kronor!” Det kom som en andehviskning från hufvudet som sänkts. ”Ja,” sade Louise tonlöst. Det var heller icke första gången hon hörde en sexåring tala om ”våra” skulder. ”Hur många barn är ni?” ”Fyra nu bara, de andra fyra är döda,” — ”Gå Gabriel och Adela också i arbetsstuga? Eller få de mat någon annan sians?” — ”På skolköket, och det är tre gånger i veckan.” — ”De andra dagarna då?” — Hertha såg sig om innan hon svarade mycket lågt: ”Då ber vi. Vi får inte för polisen, men pappa är så hungrig, och vi också och mamma. Men mamma tar alltid sist, då är det så lite kvar. Och mamma är ledsen för att Adel- borg skall dö...” Åter kramade Louise barnets hand. ”Alla är ledsna. Adelborg är som i sa­ gan, han är så snäll.” Sexåringen suckade djupt och tungt som en vuxen, men då de stannat vid hållplatsen, ropade hon till och pekade uppåt gatan och allt annat var för ögonblicket glömdt: ”Frökens vagn!” (Forts.) Thérèse Schiissler. EFTER 25 ÅRS AN- svarsfullt, plikttroget arbete vid Ronneby Brunn slutade fröken Schiissler den 1 den­ nes sin verksamhet som husmoder därstä­ des för alt den 1 in­ stundande september tillträda en ny, kräf- vande befattning — såsom föreståndarin­ na för ”Gårdabo”, förken Dicksons hem för fabriksarbeterskor i Göteborg. En husmor är nästan alltid något af ”klockarfar, som all­ ting ska bestyra”. Gäller detta för husmöd­ rar i allmänhet, så mycket mer då på en så fordrande plats som Ronneby Brunn, där husmodern utom handiverkare af skilda slag har en personal på öfver 100 personer, som på olika tider af året på ett eller annat sätt siå under hennes ledning för att hvar och en på sin post må vara den kugge, som gör att allt går som ett urverk, där husmo­ derns alltid vakna öfverinseende är den olja, som gör att verket går sin jämna gång utan gnissel och gny. För dem, som under åratal haft förmånen vara Brunnens gäster, har det varit lätt kon­ statera hur intensivt denna ledande och or­ ganisatoriska förmåga tagits i anspråk un­ der brunnstiden äfvensom i hvilken sällsynt hög grad fröken Schiissler besitter den ovär­ derliga gåfvan att med fast hand förena det lugn och den arbetsglädje, som sporrar till nya tag — säkerligen icke minst under må­ nader som föregått brunnstiden, då det gällt göra allt klart till gästernas mottagande eller sedan, då allt skulle ordnas efter gästernas afresa och läggas i vinterförvar. För alla dem, som njutit af den reda och ordning hvaraf allt, som stått under husmoderns dom- värjo, burit prägel, skall det vara en särskild glädje att erfara att de, som stått henne nära i arbetet, med saknad se hennes afgång. För att till föreståndarinnor och personal få framföra sitt hjärtliga tack för de gångna årens goda samarbete hade fröken Schiissler förra veckan inbjudit samtliga — öfver 100 personer till en enkel kollation vid Brunnen. Till hennes lika stora som glada öfverrask- ning anlände därunder kamreraren H. Norlin för att å egna och personalens vägnar öfver- lämna ett dyrbart och synnerligen vackert skrifställ i gediget silfver och kristall med tillhörande stakar i samma metall, till hvilka senare äfven några af fröken S:s öfriga vän­ ner delvis deltagit. De hjärtliga ord hvar­ med gåfvan öfverlämnades och de uttryck af tacksamhet och tiligifvenhet, som i öfrigt på olika sätt visats henne, vittna oförtydbart, att hon skattats högt ej blott af Brunnens gäster utan äfven af dess tjänstemän och personal. Det är rika tillfällen till kristligt social verk­ samhet, som i och med fröken Schiisslers nya befattning yppa sig. Utom praktisk duglighet kräfver den en kristlig personlighet för att hemmet skall vara och förblifva hvad det är afsedt till. Det är med önskan om, att de bärande krafter, som fört henne genom det mången gång svåra' arbetet vid Ronneby Brunn, också i hennes framtida gärning skola visa sig välsignelsebringande, som under­ tecknad känt det som en kär plikt att öfver- raska fröken Schiissler med dessa rader och på samma gång å allas deras vägnar, som på ett eller annat sätt under de gångna åren njutit frukterna af hennes arbete, få uttala ett offentligt tack. F. d. BRUNNSGÄST. rw- 523 - MR äBÄS .(jé. • - >r- •" ' w-■ >i- a-;.u- .' .- •":*- !<*»lffc', :liü: patientrum £lÿ£Lr*À* iMM MmPggg«£&< ■ ■7â*â»* SSW«? SANA’ V ijjS cas- RomaNas iGHuariSsaix för, lungsjukh saNHTORmm S CHARPD:r¥ VID SOMMENS NHIURSKOna ET VAR SÄKERLIGEN I EN siund af ödslande skaparglädje, som vår herre diktade, färg- lade och skulpterade fram det fagra landet kring Sömmens glittrande vatten — denna underbara sjö, som med sitt djupa allvarsdrag bredvid sol- skenssmilet är en ädelsten af oförvansklig skönhet! Och, när han sedan skådade ner på sitt verk, där det bredde ut sig i skiftande prakt med barrdofiande skogsåsar, hult och blomsterängar — och såg, hur allt detta djupnade mot himlens blå i den klara vatten­ spegeln, då tänkte han nog också, att här borde det bli godi för svaga och sorgsna människobarn att lustvandra... Här i furornas susande pelarhall, dit nor­ danvinden aldrig tränger, där linnéan sirar mossa och sten med sitt skira blommön­ ster, där luften är hälsa och dess spel har­ moni, här borde glädje och hopp kunna irif- vas! — Och här ligger nu Romanäs sanatorium — vårt lands tidsenligaste och mest förstklas­ siga vårdanstalt för iuberkelsjuka. En guds­ tank e blifven till inspiration, handlingskraft och offervillighet — till hjälp och glädje! Romanäs sanatorium, som tillkommit på privat väg och är afsedi för betalande pati­ enter ur de bildade klasserna, är — kan man säga — skapadt af fröken Julia von Bahr. Def var hos henne, som fanken på en anstalt af denna typ först väcktes till lif, och det var äfven hon som i rätta ögonblicket vände sig till de rätta personerna och sålunda lyc­ kades få den genomförd. Själf kom hon genom en tillfällighet att få blicken öppen för, hur oändligt mycket som här i vårt land behöfde arbetas och offras i den påbörjade kampen mot tuberkulosen. Våren 1903 följde hon en ung släkting till ett sanatorium för lungsjuka i Norge, och det var under vistel­ sen här, hvarest ett stort antal svenskar lågo under behandling, som hon fick klart för sig huru i dubbelt mått svår en sanatoriekur blef för de flesta genom vistelsen i främmande land, långt från hemmet och under ovana förhållanden. Vid denna lid fanns här i Sverige endast de tre jubileum-sanatorierna; STRÄNDPR^^ " och hvar och en som kände vikten af att un­ der kuren få lefva under sådana yttre för­ hållanden, som höra samman med ens upp­ fostran och kultursiåndpunkt, tvingades att söka hälsan utomlands. Tanken på att kunna på något sätt få till stånd ett sanatorium, som fyllde dessa kraf, växte sig allt starkare hos henne, ju mer hon kom i beröring med de sjuka och lärde känna vidden af deras dubbla lidande. Och vid återkomsten hade hon sin plan fär­ dig, vid hvars utförande första steget blef ett upprop, som undertecknades af 63 sven­ ska läkare. Med delta i hand satte hon i gång en aktieteckning, hvilken vann en så intresserad anslutning, att det behöfliga kapitalet var fulltecknadt inom tre månader. Den 4 maj 1904 konstituerades aktiebolaget Sanatorievård, hvars första åtgärd blef att utvälja lämplig plats för den nya an­ stalten, någonting som innebär rätt mycken möda. Ty här i landet lefver man allt fortfa­ rande i den falska föreställningen, att sana­ torier äro farliga smitthärdar, då de i stället med sin genomförda hygien böra betraktas som ett uppfostrande exempel till skydd och en vinst för den omgifvande irakfen. Den härliga egendomen Romanäs vid Sömmens strand förvärfvades till slut; och i november 1907 stod det nya sanatoriet fär­ digt med plats för 60 kurgäster och rusiadl med alla de anordningar, som höra till mo­ dern sanatorievård. En tillflyktsort för sjuka, där allt som påminner om anstalt gjorts så litet i ögon fallande som möjligt, under det att i stället hvarje tillfälle utnytt­ jats, som kunde ge det prägel af komforta­ belt hem. Och häri har man lyckats så ut­ omordentligt väl, att det i sanning är tvåfaldt lyckligt att omgifningarna locka så förföriskt med härliga promenader och hvilosiällen i rik omväxling. Ty annars vore fara värdt, att patienterna, som ju böra så vidt möjligt lefva sitt lif utomhus, i alltför hög grad njöte af trefnaden inom sanatoriet. Del är också en sällsynt tilltalande interiör, som här åstadkommits. Och det är inte blott skönhetssinnel, som känner sig tillfredsställdt, ty hvar man jfkfifJM,STRANDPROMENAD VID SÖMMEN. -f «L . FRÖKEN JULIA v. BAHR än vistas här — i den ståtliga, ljusa hal­ len, i musikrummet, i biblioteket med sin ro- fyllda stämning, öfveralli med en härlig ut­ sikt, blommor och harmoniska färger, eller inne i patienlrummef med sin prägel af ”sofrummef hemma” — så mötes man af nå­ gonting som är mer än skönhet och komfort. Det är detta rent personliga, som värmer och skänker välbefinnande, och som i en del hem gör att så snart man träder inom dess dörrar tänker man: här skulle jag vilja stanna! Hur lyckligt att få erfara en sådan känsla på ett ställe, där sjuka och ömtåliga männi­ skor måste tillbringa månader, ja år! För öfrigi göres här allt för att kurgäsierna skola bibehålla den första känslan af iref- nad. Här roar man sig till och med riktigt bra, då krafterna tillåta det, både med ut­ flykter, aftonunderhållningar, konserter, ba­ sarer o. dyl. För amatörfotografer fin­ nes ett väl inredt mörkrum, under def att en liten affär i miniatyr tillhandahåller gästerna det viktigaste i skrifmateriel och sybehörs- väg — någonting mycket praktiskt, då den omkring sju kilometer långa vägen till Tranås inte tillåter att man promenerar dit för ett vykorts eller en trådrulles skull. Hvad som slutligen är en sak att sätta värde på är det utmärkta sätt hvarpå man vid Romanäs förstår väcka och tillfreds­ ställa patienternas matlust. Ty den kost som här serveras är verkligen alldeles ypperlig, både omväxlande, närande och riklig — ett verkligen förstklassigt bord. Att allt här verkligen blifvit så i alla afseenden tillfredsställande beror — förutom på den inspirerande, kärleks­ fulla viljan hos henne, som satt det hela i gång — äfven på alt så goda krafter fått samarbeta. Fröken von Bahr säger själf härom, ati ”aldrig hade sa­ natoriet stått här så vackert och lyckadt, om bolaget ej haft förmånen att vid planens uppgörande få • arkitekten Carl Westmans värdefulla biträde och som styrelsemedlem­ mar sådana personer som landshöfding Bo­ ström, bankir och fru Cervin samt doktor Rissler. Den senare var byggnadskommit­ téns ordförande och sparade aldrig tid och intresse, då det gällde sanatoriet”. — Själf uppgjorde fröken von Bahr ensam planen till inventarie-uppsättningen och anskaffade den äfven. Och när hon sedan åtog sig husmoderbefattningen här, slutade hon för alltid sin verksamhet som lärarinna, ett kall som hon under många år ägnat sina krafter — senast vid Almguistska samskolan i Stock­ holm. Denna sin nya post, som sanatoriets vårdande husmor och värdinna, och hvari hon inlade hela sin själ — måste hon emellertid lämna redan hösten 1909, då familjeförhål­ landen kallade henne till Göteborg. Nu skö­ tes denna befattning synnerligen förtjänst­ fullt af fröken S. Kjellson. Hvad som ju är af största betydelse för sanatoriet och som i väsentligaste grad bi­ drager till såväl dess stora anseende som till trefnaden där — är det lyckliga val af läkare, som här gjorts. Doktor W. Scharp, som allt ifrån sanatoriets öppnande varit dess öfverläkare och bolagets verkställande direktör — är inte blott en framstående och samvetsgrann tuberkulosspecialisi, utan han besitter därtill egenskaper, som göra honom särskildt lämplig som sanatorieläkare. Och jag tror man kan säga, att Romanäs knap­ past blivit hvad det nu är, om doktor Scharp ej varit där — den själfförgätande vårdaren af dess sjuka och af dess intressen. Ty äf­ ven de allra vackraste företag kunna för­ ryckas, om de komma under oförstående, oömma händers ledning. Och en läkare, ehuru skicklig, är ej alltid varm och för­ stående människovän. — Här är också städse fullt hus. Och särskildt eftersökta äro de till ett 20-ial upp­ gående platserna, som afsetts för patienter med mindre stark ekonomi. Ett förhållande som pekar hän mot en död punkt i tuberku­ losfrågan här i Sverige. Ty under det man utomlands förstår denna sak på ett helt an­ nat och mänskligare sätt — exempelvis i Danmark, där V e j 1 e f j o r d s sanatorium — en privatanstalt af samma typ som Roma­ näs — har 16,000 kr. i årligt statsanslag mot att där årligen lämnas friplatser för mot­ svarande summa — så är man i Sverige så efierblifven — eller kanske oförstående, aii man öfverlämnar kostnaderna för vården af en stor kontingent tuber- kulösa åt den privata välgörenheten, d. v. s. åt slumpen. Man tycks här lefva i den naiva öfvertygelsen, att hvarje till de bil­ dade klasserna hörande medborgare äfven är kapitalist och sålunda bör kunna bestrida de dryga utgifter, som rationell sanatorie- vård innebär. Eller man förstår inte ännu att härvidlag ett af de viktigaste villkoren för tillfrisknande just är välbefinnandet, från­ varon af allt som stör eller kan plåga kul­ turmänniskan såsom sådan. Under det att det mesta möjliga gjorts för de arbetande klasserna, hvilkas sjuka på folksanatoriet komma öfver sina vanliga förhållanden, har intet gjorts för dessa mångtusen bildade men fattiga korsdragare, som ha förmåga att lida på ett sätt som än mer förvärrar sjukdomen. Hade man förstått detta och tänkt på, hur mycken arbetskraft, kultur och intelligens, som härmed årligen går förlorad för vårt land, skulle väl äfven här statsanslag i samma syfte kunnat åstadkommas. I första hand d å till Romanäs, där man redan offrat så mycket och så gärna! Och dock alltför otillräckligt. Ty den lilla fond, som här bil­ dats af de ekonomiskt lyckligare lottade pa­ tienterna för att möjliggöra vistelsen för de mindre bemedlade olyckskamraterna, kan ej räcka till, eftersom deras antal är så siort och många af dem ej ha andra tillgångar än en arbetsförtjänst som de under sjukdomen ej förmå göra rätt för. Delta är en af de mörka punkterna i det annars så intresserade arbetet för bekäm­ pande af vårt folks månghöfdade fiende tu­ berkulosen. En annan ej mindre mörk är den inom alla samhällsklasser svåruiroiade sanatorieskräcken, och hvilken gör att resul­ tatet af all vård och alla kostnader blir så mycket sämre än det kunde vara. Först när det är för sent eller sjukdomen nått ett svår- botadt stadium söker man hjälp där denna verkligen kan ges. Vände man sig, såsom man borde, till sanatoriet redan vid en be­ gynnande tuberkulos, hur mycket lättare skulle den ej vara att öfvervinna! Men man har för liten kunskap om dessa saker — där det ej är brist på medel som sätter hinder i vägen... I alla fall — har man en gång sett ett sa­ natorium i samma anda som Romanäs, kan man blott känna tacksamhet för att det fin­ nes och därtill hoppas, att Sverige måtte få många lika goda fästen och ljufliga till­ flyktsorter för sina af den smygande soten slagna . . . MARIA RIECK-MÜLLER. I konserveringstiden. Våra husmödrars småfiender. Af NILS SONESSON. (Forts. o. slut.) E HOPA SIG ALLTSÅ MED ANDRA ord antingen under eller ofvan ytan. De svampar som samla sig på kärlets botten, kunna letva utan till­ träde af luit och tillhöra den stora familjen af de äkta jästsvam­ parna. De svampar däremot, som på ytan bilda ett täcke, kunna blott föröka sig vid tillträde af luft och räknas till gruppen för slemjästsvamparna. Jästsvamparna förekomma i oerhördi många raser, af hvilka människan tagit många i sin tjänst och som blifvit till viktiga kulturväxter. De alstra det skummande ölet och förädla druf- saften till glödande vin. Förutom dessa kultur- jästsvampar finns det otaliga vilda sådana, som utbreda sig i luften och ofta nog anställa väsentlig skada i såväl bryggerier som i vinfabriker. Myc­ ket farliga äro de äfven i hushållet. Så snart de komma i en för dem lämplig näringsvätska, t. ex. i fruktsaft, frukikonserver eller dylikt, förorsaka de genom sin starka förökning och de därmed för­ enade lifsprocesserna en djupgående förstöring. Framför allt förstöra de sockret, som de i stor myckenhet upptaga i sin kropp och likt en kemisk fabrik förvandla till alkohol och kolsyra. Medan alkoholen stannar kvar i näringsväiskan, strömmar koslyran ut i form af små blåsor och förorsakar därigenom skummandet, eller som man plägar säga, vätskans jäsning. Försiggår nu denna pro­ cess i ett tillslutet kärl, trycker den sig ofvan vät­ skan hopade kolsyran på proppen, så att denna slutligen lossnar eller t. o. m. slungas ur. Därmed är ingången öppnad för andra förstörelsealsfrare, som då vanligen infinna sig i form af mögelsvam­ par och som gifva upphof till nämnda mögeltäc­ ken. Slemjästsvamparna däremot kunna ej bilda så starkt kolsyretryck, men äro likväl icke mindre störande. De föröka sig på bekostnad af fruktsafternas och grönsakernas kvalité och an­ gripa äfven de värdefullaste lukt- och smakäm­ nena. De förtära den angenäma fruktsyran, för­ bruka socker och andra ämnen af näringsvärde och belasta i stället det af dem i besittning tagna området med obehagligt luktande produkter. De äro för den skull vida skadligare än jästsvam­ parna, hvilkas verkan man oftast ej märker sedan burkar och flaskor blifvit uppkokta. Slemjäst- svamparnes verksamhet kan man däremot icke dölja genom uppkokning, emedan flaskornas inne­ håll betydligt fördärfvats i smak. När dessa upp­ träda på frukt- och grönsakskonserver undgå de lätt vår uppmärksamhet, emedan de endast bilda små fina, flockiga öfverdrag, som lätt förbises och hvilkas svampnatur man icke anar. Lättare igenkännliga äro de på öppnade vin- eller bier- flaskor. De trifvas utmärkt väl på dessa drycker, så framt de senare icke innehålla för mycket al­ kohol och tillräckligt med luft står till svamparnas förfogande. De bilda först ett florliknande öfver­ drag som snart ersättes af ett ganska tjockt gul- hvitt täcke öfver vätskans hela yta. De visa sig regelbundet på insaltade bönor, sura gurkor och surkål i form af hvitakiiga, slemmiga öfverdrag, hvilka mestadels äro skrynkliga. De öfversia lag­ ren af sådana grönsaker blifva i regel fördärf- vade. Dessa svampar (jäst- och slemjäsfsvampar) kunna liksom sporerna till mögelsvampar spridas i luften. De bilda visserligen inga fristående sporbärare emedan hela deras utvecklingssätt in­ genting annat är än en fortlöpande cellökning, som i viss mån kan jämföras med sporbildningen hos mögelsvamparna. Genom näringsvätskans intorkande och förvandling till damm spridas jäst- svamparna i luften. Här blifva de en längre tid lifskraftiga och kunna, spridda genom luftdraget, gifva upphof till mången ny jäsningsprocess. De uppehålla sig äfven på sidorna af bristfälligt ren­ gjorda kärl, i träbyitor, fat, glas o. dyl. och kunna dessutom lefva i jorden. De äkta jästsvamparna äro vida motståndskraftigare än slemjästsvam­ parna, då de i händelse af ogvnsamma förhål­ landen äro i stånd att bilda äkta sporer, som i ringa antal uppstå inuti de vanliga jästcellerna. Dessa sporer utmärka sig genom tjocka väggar, ringa vattenhalt och stor motståndskraft mot köld och värme. På vår vandring träffa vi lätt på kokt potatis, som en gång blifvit stående i spiskammaren något längre än vanligt eller ock andra köksväxter, på hvilka vi lätt finna, i all synnerhet på morötter, små hvita eller gula vaxglänsande droppar eller flingor, som ibland utvecklas till en skorpariad hud. I dessa flingor hafva vi oftast med bakterier att göra, som räknas till våra konservers svåraste fiender. Under mikroskop upplösas dylika flin­ gor i ett oerhördi antal omätligt små plantor, som äro så enkelt organiserade, att de i växternas rangskala stå nästan på nedersta trappsteget. I förhållande till jästsvamparna likna de oerhördt små dvärgar. Ofta äro de blott Viooo mm. stora, och vi måste använda de allra skarpaste instru­ ment, om vi noggrant vilja studera dem. Deras kroppar hafva ofta formen af en kula eller en kor­ tare eller längre siaf, stundom äfven formen af en korkskruf. Visserligen äro alla dessa krop­ par så ytterst små, att de enstaka individerna t. o. m. vid 2,000 gångers förstoring icke se mycket större ut än en punkt eller ett komma. Nästan alla bak­ terier kunna för­ flytta sig, åtmin­ stone i vissa lifs- stadier. Deras kroppar äro mes­ tadels försedda med gissel eller små piskor, som antingen sitta hvar för sig, eller flera tillsammans, eller omgifva bakterie­ kroppen likt en tjock päls. Med tillhjälp af de lifligt rörliga gisslen simma de omkring i sin näringsvätska, antingen genom att stöta eller, likt en propeller, skrufva sig framåt, glida framåt eller bakåt etc., så att åskådaren erhåller ett fängslande skådespel. Lik­ som de förut omtalade organismerna, börja äfven bakterierna föröka sig, när de träffa på gynnsam jordmån. De enstaka bakterierna växa tills de uppnått det dubbla af sin ursprungliga storlek och insnöra sig sedan tämligen skarpt på midten. Vid insnörningsstället lösa sig de båda delarna snart från hvarandra, för att hvar för sig strax börja samma process på nytt. Denna delningsprocess försiggår så fort, att de enskilda individerna till en början icke alls skiljas åt, utan hänga löst vid hvarandra i långa kedjor. bakteriernas fortplantningsförmåga är vida större än svamparnas. Af en enda bakterie kan på helt kort tid uppstå en otrolig mängd nya indi­ vider. Om bakterierna därför icke själfva in­ skränkte sin oerhörda fortplantning, måste de blifva till fara för allt organiskt lif. Vid sin orimliga förökning förbruka de snart sagdt alla de näringsämnen, de komma öfver, och bilda därvid produkter, som blifva till hinder för deras egen vidare utveckling. Genom deras lif och verksamhet blir det af dem i besittning tagna näringsområdet fullständigt sön- derdeladt, sålunda gifvande upphof till de proces­ ser, vi i dagligt tal kalla förruttnelse eller förmult- ning. Bakterierna dö nästan aldrig helt och hållet ut i det uttömda näringsförrådet; vanligtvis blir en stor del motståndskraftiga individer vid lif, som på de mest olika sätt kunna spridas och vid hvarje till­ fälle upprepa ofvannämnda processer. Många bakterier kunna, under ogynnsamma förhållanden, bilda särskilda hvilosporer inuti sina egna krop­ par, som skyddas af ett ogenomträngligt segt hud­ pansar, hållande allt på afsiånd från den hvilande plantan. Dessa bakteriesporer äro motstånds­ kraftigare än hvilken annan lefvande varelse på jorden. Liksom jäsisvamparna förefinnas äfven dessa öfverallt i luften och släpas med öfverallt, så att de liksom svampporerna aldrig saknas nå- gonstädes. Bland de orga­ nismer, vi nu lärt känna, äro tvif- velsutan bakteri­ erna de farligaste. De icke blott för- därfva de angrip­ na födoämnena, utan lämna ofta häftigt verkande gifter efter sig. De bilda mesta­ dels dessa ämnen genom de i det angripna substra- tet befintliga ägg- hvitskropparna. För den skull äro ruttna ägghvitrika födoämnen mycket giftiga, hvilket framgått af sjuk­ domsfall, som in­ ställt sig efter förtärandet af för- därfvadt kött m. m. I sådana fördärfvade lifsmedel hafva följ­ aktligen uppstått s. k. korf- och köttgifter, som räknas till de fruktansvärdaste gifter, man känner. Äfven i ägghviierika grönsaker, såsom ärter och bönor, kunna de bilda liknande gifter, hvilket ett förgiftningsfall i Darmstadt för några år sedan vi­ sade, då icke mindre än 7 personer fingo släppa lifvet till på grund af förtäring af skämda bönor. Denna beklagansvärda händelse visar hur nöd­ vändigt det är, att man vid konservering iakttager den största noggrannhet, förenad med verklig sakkännedom. Just vid konservering af frukt och grönsaker i mindre skala är största försiktighet på sin plats. För den skull bör man vara på det klara med grundprinciperna för de olika konser- veringssätten. De fakta som här komma ifråga, kunna sammanfattas i den enda satsen: ”Alla konserveringssätt gå ut på att för­ hindra skadliga jäsnings- och för­ rutin e 1 s e a 1 s t r a r e s utveckling på lifsmedel, afsedda för konserv e- r i n g.” En sedan gammalt känd metod är lifsmedlens konservering genom afkylning. Här är det den låga temperaturen, som utgör ett hinder för jäst­ svampars och bakteriers lifsyttringar, hvilka, lik­ som andra organismer, behöfva en viss värme­ grad för sin utveckling. Ett annat tillvägagångs­ sätt är torkning, som hufvudsakligen kommer till användning vid frukt- och grönsaker. I detta fall Bakterier: 1. Kokker. 2—4. Kokkernas förökningslill- stånd. 5. Med cilier för­ sedda, fritt rörliga kokker. 6. Spiriller (Mycket stark förstoring.) (S3© <£S2GSE3CS3> t Z 3 Bakterier: 1—4 Baciller stadda i förökning. 5. Med cilier försedda, fritt rörliga baciller. 6. Sporbärande bakterietrådar. 7. Bakte­ riespor. 8 o. 9. Bakterie- sporernas groningssladium. 10 och 11 spiriller. (Mycket stark förstoring.) - 526 - beröfvas organismerna till stor del sitt viktigaste lifselemeni, vattnet. Vid denna metod är det af vikt att veta, alt de på lifsmedlen förhandenva- rande sporerna ingalunda tillintetgjorts, utan en­ dast hämmats i fortplantningen. Bakteriesporerna äro isynnerhet mycket okänsliga för köld och iorka. Efter hvad tillförlitliga undersökningar gif- vit vid handen, tåla vissa bakteriesporer en köld af ända till — 200° C., alltså en temperatur som blott kan åstadkommas med tillhjälp af de nyaste hjälpmedlen i den kemiska tekniken, nämligen fly­ tande luft. En liknande motståndskraft äga bak­ teriesporerna gentemot uttorkning. T. o. m. torr hetta orsakar dem ingen nämnvärd skada. Först efter en half timmes inverkan af en värme af 140° C. dö alla bakteriesporer med absolut sä­ kerhet. De andra jäsningsalstrarna finnas visserli­ gen icke i sådan mängd som bakterierna, men äro dock så pass motståndskraftiga, att de vid tork­ ning och afkylning blifva vid lif i ganska stort an­ tal. Vid konservering måste man räkna med detta faktum och sörja för att t. ex. torkfrukt och grönsaker verkligen också förvaras torrt. Ligga sådana torkprodukter i ett fuktigt rum och åter draga till sig fuktighet, kunna organismer som blifvit vid lif naturligtvis äfven gro och efteråt fördärfva produkterna. Det beror således icke allenast därpå, att själfva torkningen utförts nog­ grant, utan det måste äfven sörjas för en ända­ målsenlig efterbehandling. Detta träder ännu tydligare i dagen vid inkokning och sterilisering. Äfven i detta fall består hela arbetet uti att för­ hindra organismers utveckling. Men här söker man att direkt tillintetgöra dem samt helt och hål­ let förhindra nya sporers inträngande på den steriliserade produkten. För att på rationellt sätt kunna arbeta, måste man vid den sistnämnda metoden i främsta rum­ met räkna med det faktum, att förruttnelsealstrare och dylika organismer omgifva oss öfverallt i luf­ ten, utom och inom hus, på våra husgeråd, kläder, ja, t. o. m. på våra händer och i vattnet. Slutli­ gen äro de för konservering afsedda föremålen själfva behäftade med mikroorganismer af hvarje- handa slag. Häraf torde framgå hur nödvändigt det är att söka hålla dessa fridstörare på afstånd från allt, som skulle komma att hafva med konserverings- proceduren att göra. Därför är den största ren­ lighet nödvändig, framför allt med afseende på de kärl, som äro afsedda för konserverna. Redan vid nya kärl är den grundligaste rengöring nöd­ vändig, men ännu noggrannare bör man vara med gamla, förut använda glas och burkar. Om kärlen i. o. m. strax efter uttömningen blifvit rengjorda, kan det dock hända, att, om så endast en omärk­ ligt liten del af innehållet blifvit sittande kvar i en vrå, organismer ändock haft tillräcklig jordmån för sin utveckling. I all synnerhet gäller detta för gamla, redan begagnade gummiringar, som, så snart de legat förvarade, i vanliga fall öfverdragas med ett lätt mögeliäcke, som icke låter aflägsna sig genom enbart sköljning. I dylikt tall rekom­ menderas att antingen lägga ringen i brännvin el­ ler koka den, innan den skall användas. På så sätt dödas lätt förhandenvarande sporer. Helst skulle äfven alla konservglas både skållas och svaflas. Frukt och grönsaker, afsedda för konservering, tvättas omsorgsfullt, innan de läggas i kärlen samt sköljas i rent vatten. I jorden befinna sig de mest motståndskraftiga bakterierna, och för den skull äro just rotsakerna af naturen behäftade med ota­ liga, mycket lifskrafiiga sådana. Ju grundligare därför grönsakerna rengöras, dess lättare blir det att få produkterna hållbara. Efter förbehandlingen upphettas lifsmedlen i vatten eller ånga, hvilket har till ändamål att döda alla såväl på dessa som i kärlen befintliga mikro­ organismer. Härvid är det hufvudsaken att kunna träffa den rätta temperaturen och tidpunkten för upphettningen. Delta är merendels icke så lätt som det i första ögonblicket synes vara. Genom vetenskapliga undersökningar vet man, att mögel­ svampar, jästsvampar och slemjästsvampar såväl som alla deras sporer, ögonblickligen dödas i ko­ kande vatten, d. v. s. vid 100° C., ja deras vegeta­ tiva lifsformer t. o. m. efter kort tid redan vid 65 —70° C. Helt annorlunda är förhållandet med bakterierna. Dessas saftfyllda, i förökning befint­ liga, celler, utmärka sig visserligen, liksom an­ dra jäsningsalslrare i samma lifstillstånd, genom större motståndskraft mot värme, men kunna lik­ väl dödas relativt lätt i kokande vatten. Bakterie­ sporerna äga däremot en alldeles förvånansvärd lifaktighet. Man vet att ett stort antal bakteriear­ ter kunna upphettas till 80° C. i flera timmar utan att i nämnvärd grad förlora sin lifsintensitet. En­ ligt tillförlitliga uppgifter dödas vissa bakterie- sporer i uppheftadt vatten f. ex. af: Morotbacillen vid 80 gr. C. 6 timmar, vid 100 gr. C. 4—5 minuter; höbacillen vid 80 gr. C. 45—70 limmar, vid 100 gr. C. 21/2—3 timmar. Ännu motståndskraftigare äro sporerna af några på potatis funna bakterier, af hvilka en art, den s. k. polafisbacillen, först efter 5V2—6 timmar kan dödas i kokande vatten. Dessa uppgifter visa, att en absolut säker sterilisering kan hafva sina svå­ righeter. Lyckligtvis komma bakteriernas lefnads- vanor oss här till hjälp. De flesta arter förmå icke lefva i syrehallig jordmån. För den skull behöfver man i allmänhet icke befara baklerieutveckling på fruktkonserver, som innehålla naturlig fruktsyra. Här gäller det blott att förhindra andra organis­ mers utveckling och därtill äro de i alla konserve- ringsböcker skildrade tillvägagångssätten fullt till­ räckliga. Vid framställning af grönsakskonserver, fram­ för allt vid sterilisering af sparris, blomkål, bönor och ärter, hvilka alla innehålla blott ringa mängd naturlig syra, är baklerieutveckling däremot icke utesluten. För den skull måste man här använda metoder, som gifva oss garanti för att alla sporer, äfven bakferiesporerna, dödas. Man kan nämli­ gen med största säkerhet upphetta konserverna vid ångtryck, men tyvärr är denna metod icke användbar i hushållen, då därtill erfordras dyr­ bara apparater. I st. får man här använda en annan metod, som är mycket tillförlitlig och lätt utförbar. Man steriliserar på vanligt, sätt i ko­ kande vatten eller ånga, men icke en* gång, utan flera och hvarje gång en half timme samt 2 eller ännu bättre 3 på hvarandra följande dagar. På detta sätt erhåller man nästan alltid sporfria, håll­ bara konserver. Metoden beror därpå att bakte­ riesporerna lätt gro ut till det vegetativa, mindre motståndskraftiga stadiet. Vid första upphettnin­ gen minskas bakteriernas antal, men deras lifs­ krafiiga sporer blifva vid lif. Genom att nu för­ vara konserverna vid rumstemperatur i 24 tim­ mars tid, erhålla sporerna tillfälle att gro och äro därefter likaledes lätta att tillintetgöra i deras ve­ getativa stadium. För att uppnå ändamålet med denna metod, måste den äfven konsekvent ge­ nomföras. Framförallt får tiden emellan de upp­ repade upphettningarna, d. v. s. 24 timmar mellan hvarje, icke öfverskridas, enär eljest de ur spo­ rerna utväxta små bakteriestafvarna skulle få tid att talrikt föröka sig på nytt och åter själfva bilda sporer. Steriliseringen enbart lämnar dock ingen säker garanti för konservernas hållbarhet. På sterili­ sering måste följa en riktig efterbehandling, i det man nu söker ordna så, att inga nya organismer kunna intränga till konserverna utifrån. Skall delta lyckas, är absolut lufttät tillslutning nöd­ vändig. Genom användandet af vanliga Rex- eller Wecks-glas eller liknande typer, kan detta utan vidare låta sig göra. Slutligen äro ock konservernas förvaring af icke ringa betydelse. I kvafva, fuktiga rum kunna de eljes så öfverdådiga patentglasen icke helt och hållet förhindra törruttnelsealstrarnas intrång. Sporer, som ur luften falla ned på kanten af en gummiring, kunna i fuktiga rum börja gro i den obetydliga mängd sockerlösning, som ju alltid sit­ ter kvar på ringarna. Det därigenom bildade svampmyceliet kan tränga in i glaset mellan gummiring och lock och fördärfva innehållet. Äfven mindre skyddade äro de kärl, som, vid då­ lig förvaring i olämplig, d. v. s. fuktiga rum, till­ slutas med kork eller pergamenipapper, ty så snari papperet blir fuktigt, tränga svamparna lätt igenom detsamma. Vanligen tillskrifver man kor­ karnas beskaffenhet en alltför underordnad bety­ delse. De äro oftast starkt porösa och fulla af sprickor. För det första äro de försedda med otaliga porer, genom hvilka organismer lätt kunna intränga, och för det andra äro de så hårda, att de omöjligt kunna sluta tätt. Innan korkarna an­ vändas, måste äfven dessa befrias från möjligen vidsiitande sporer eller dylikt genom att förvälla dem eller lägga dem i sprit. I hvilket fall som helst måste de korkade flaskorna alltid lackas, då äfven den bästa kork är försedd med små porer och håligheier. Under alla omständigheter är det äfven bäst att förhindra damm att samla sig på konservglasen, emedan det alltid i damm finns otaliga organismer, som blott vänta på lägligt till­ fälle för att tränga in i kärlen. Som man ser, hopa sig alla föreskrifter i upp­ maning till största omsorg och renlighet. Där denna uppmaning beaktas, låta sig utan tvifvel alla dessa våra fiender med framgång bekämpas. Men trots allt detta bör man icke, vare sig vid framställning eller förtäring af konserver, invagga sig i säkerhet. Vid all möda och omsorg kan lik­ väl en bakteriejäsning inträffa, t. o. m. om kärlen sluta absolut lufttätt. Det finns nämligen bakterie- arter, som just i brist på luft kunna utveckla sig, och dylika luftskygga bakterier äro ofta farligast och voro äfven vid nämnda fall i Darmstadt olycks- stiftarna. Om därför trots sterilisering, bakterie­ sporerna likväl skulle finnas kvar i konservmassan, och det skulle ju alltid kunna inträffa en gång, då gynnas just bakterieförruttnelsen af en omsorgsfull tillslutning. I dylika fall, som lyckligtvis höra till sällsyntheterna, skydda vi oss lätt genom försik­ tighet vid förtäring däraf. En sådan bakieriejäs- ning igenkännes utan svårighet, dels därigenom att konserven fått ett dåligt utseende och vidrig lukt, dels därigenom att kärlet, för så vidt det är frågan om en bleckburk, genom jäsningen drifves upp vid lock och botten till en buckla eller en s. k. ”bam- bage”. Då således allting lätt igenkännes, torde aldrig någon fara föreligga. Nämnda förgiftningsfall i Darmstadt torde där­ för icke böra föranleda någon till öfverdrifven ängslighet, men väl vara ägnadi gifva anledning' till att den, som vill framställa konserver, på det noggrannaste tager kännedom om grundprinci­ perna för konservering, äfvensom de fiender vi vilja bekämpa. Dessa små världsborgare kunna dock göra an­ språk på att uppmärksammas af enhvar. Om de än i kök och visthus uppträda gentemot oss som fiender, äro de likväl äfven våra vänner. Många af dem har människan tagit i sin tjänst och behöf­ ver just deras arbete i sådana grenar af mänsklig verksamhet, som stå frukt- och grönsakskonser- vering nära. De måste tjäna oss vid framställ­ ning af ättika, vid insyrning af kål, vid smör- och ostberedning och i många andra företag. I jäs- ningsindustrien arbeta jästsvampar och t. o. m. mögelsvampar hafva redan tvingats att taga del i inkomstbringande verksamhet. Hur viktigt allt detta arbete än må vara, försvinner det dock gentemot en annan verksamhet, hvilken alla jäs- ningsalstrare, utan undantag, men framför allt bakterierna ställt till sin uppgift, nämligen den, att hålla jorden fri från rester af döda organismer. Dem allena äro vi tack skyldiga, att de element, som utgöras af döda djur och växtkroppar, ingå sådana organiska föreningar, som åter kunna gifva upphof till nytt lif. Jäsningsalstrarna äro pioniä- rerna, som återeröfra lifvet åt det döda, det lif- vet fientliga. För den skull måste vi skiljas med bättre tankar från dessa våra hushållsfiender, ty de äro egentligen icke vårt lifs fiender, utan i verkligheten våra bästa vänner. Litteratur. Prof. C. Lindman: Vi och våra blommor. Wahlström & Widstrand. 55 kr. inb. DET VACKRA I IDUN FÖRUT OMTALADE VER- ket med ofvanstående titel har nu utkommit i sin helhet och härmed har såväl författaren, professor C. Lindman, som förlaget, Wahlström & Widstrand, öfverlämnat ett sannskyldigt standardverk till den svenska bok- och blomster älskande allmänheten. Bokens pris är nu komplett och vackert inbunden 55 kronor. Som ett prof på arbetets art tillåta vi oss här nedan att anföra ett brottstycke af kapitlet om rosor. OSORNA ÄRO BLOMSTERVÄRL- dens fullkomligaste representanter och sinnebilder. Blommor, tänkta som de vackraste, de behagligaste, de ljufvast doftande, blifva för vår föreställning alltid rosor, och en ros är den skönaste, den mest fulländade blomman. Vid våra fester få de en hedersplats. Ingen blomstergärd säger mera än en ros, vare sig den räckes i det dagliga lifvet eller som en hyllning på en högtidsdag, och lika vältaligt förmår den uttrycka vänskapen, den blyga böjelsen, den li­ delsefulla kärleken och skilsmässans bitterhet. Denna makt öfver människosinnet är dock ett verk af de enklaste hjälpmedel, och rosornas språk tränger till vårt hjärta just genom sin okonstlade enkelhet. Nästan alltid äro dessa sköna blomblad enfärgade, aldrig väcka de upp­ seende genom sin form och ännu mindre genom underliga eller bisarra gestalter. Inga skarpa kontraster, inga färgstarka linjer eller fläckar, inga utskjutande uddar, flikar eller fransar störa den enkla, milda harmoni och rika men blyga fäg­ ring, som ger dessa blommor en så förtrollande makt. Här har därför blommans enkla och osökta behag alltid segrat öfver människans oro­ liga begär efter det nya eller sällsynta, ”rosen är en af de få blomtyper, dem modesjukan gått spårlöst förbi under årtusenden”. Genom sådana egenskaper hafva rosorna vun­ nit ett obestridi herravälde framför sina med­ systrar. Tider af tulpanraseri, af orkidépassion, af luktärtsmani — vi nämna här sjukdomar hos blomstervännerna, ej hos blommorna — hafva ej kunnat afsätta rosorna från droitningtronen, ty de äro födda att härska. Ingen dynasti har så länge behållit sitt välde orubbadt. ”Blommornas drott­ ning” besjöngs redan af Sappho. Och än i dag äro rosorna de mest besjungna af alla blommor. En hel världslitteratur behandlar deras skön­ het och tjuskraft, från myterna och sa- 527 - gorna om rosens uppkomst, dess färg, doft och taggar, till de verser som smidas i dag för att tryckas i morgon. Det vore en omöjlighet att samla alla de dikter, de strofer, de rader, hvari människan gifvif uttryck åt sin beundran för dessa skapelsens mästerstycken. Den smekande fär­ gen tjusade den gråa forntidens människor, och de första skalderna togo sitt bildspråk därifrån. Redan i de homeriska dikterna är morgonrodna- den rosenfingrad, och redan Anakreon (500 år f. Kr.) besjunger skönhetsgudinnans rosenmun. De gamla folken, babylonier, hebreer, greker och romare, använde rosor till bekransning och dekorationer vid alla slags högtider, världsliga och religiösa, krigiska och fredliga. I det gamla Rom öfvergick bruket af rosor under kejsartidens utsväfningar till ett missbruk. Vid festmåltider voro dynor och soffor stoppade med rosenblad och sådana östes ut på borden för att inbädda fat och bägare. Kleopatra höljde en gång fest­ salarnas golf alnsdjupi med rosor, och det ”snö­ fall” af rosenblad, hvarmed Nero en gång öfver- raskade sina gäster, skall ha kostat 50,000 kronor i nuvarande mynt. Därför måste också dessa blommor odlas i sådan mängd, att de inkräktade på utrymmet för nyttigare växter, och hvad som ej kunde fås inom Italien, levererades från Afrika. Man antager, att det var dels centifolier, dels damascenerrosor, som odlades af de gamla gre­ kerna och romarne, kanske äfven moschata och sempervirens. I den första kristna kyrkan tåldes ej rosorna, emedan de ansågos siå i allt för nära samband med hedniska seder och bruk, men de kommo dock snart åter till ära, till och med till kyrkligt bruk. Och då medeltidens mörker omsider sänkte sig öfver Europa, fick blommornas drott­ ning skydd och vård i benediktinernas kloster­ trädgårdar. Rosor passa öfverallt, väl är det sant, att, för att taga några exempel, provinsrosen är som ska­ pad till att pryda den lilla enkla täppan med sin landtligt okonstlade frikostighet på högröda, ej sällan litet skrynkliga och rufsiga blommor och det ödslande kronbladsfallei — här behöfver in­ gen slå och tveka, om han skall bryta en ros eller ett par af de många hundrade. Centifolierna åter äro i siil med en solid men flärdlös prakt och en konstnärligare anlagd trädgård, där man afsiki- ligt skapat en liten vrå af mera utsökt behag el­ ler en liten fängslande passage. För ädelrosorna och deras ättlingar, i. ex. ”La France”, är slotts­ gemaket den passande omgifningen, de vilja vara trädgårdens ”quinta essentia”: där de stå, skall skönhetens brännpunkt vara, och så blir väl också förhållandet. Men hvilken af dem det än är, och hvar den stalles, nog öfverser man om ej teo­ rierna skulle hålla streck, och hvilken pedant vill väl säga till den beundransvärda blomman: ”Här passar du icke!” Förr i världen. Minnen från lefnadssättet på 1850-talet, upptecknade af HEDVIG INDEBETOU. (Forts.) ÅSKAFTON BRUKADE BAR- nen göra s. k. ”påskhorn” — pappersrulor, hvilka med en kröki knappnål fästes på de an­ dras kläder utan att de märkte det, o. s. v. Alla dessa upptåg föranledde mycket skämi och glam bland de unga. Påskafton åt man till kvällsmållid natur­ ligtvis ägg, hvilka vi, innan de kokades, på- skrefvo deviser och verser eller försågo med teckningar. När äggen sedan åtos, plägade man först ”slå” med dem : d. v. s. slå smal­ ändan af två ägg mot hvarann, för att se hvilketdera som ”h ö 11”, hvarvid man tänkte på något som man önskade skulle slå in, och som den ”vinnande” då skulle anses ernå. Eller ock ”slog man vad” om någon liten present liksom då man ”spelar filippin” med mandel eller nötter. — Men de nu så vanliga ”påskäggen” af marsipan eller chokolad, som fylla kondiiorifönsiren, voro på den ti­ den en alldeles okänd sak. Icke heller fun- nos i allmänhet äggkoppar, utan man höll ägget i vänstra handen medan det åts. ”Valborgsmässoafton”, den 30 april, firades af folket med att tända ”Val- borgsmässobål” på något högt berg i trak­ ten, såsom ännu i somliga orter är brukligt. Midsommaren hade äfven sina pläg- seder och bruk. Majstång kläddes och restes på de flesta herrgårdar och större ställen af arbetsfolket, som då samlades dit från närmaste gårdar. Majstången kläddes vanligen med lönnlöf, som lindades kring stången, och sedan påfästes kransar och ”kronor”, mest af blommor och grönt, men också af kulört papper, hvari hängdes ur­ blåsta målade eller förgyllda äggskal. Blå­ gul vimpel samt ”tupp” i spetsen hörde också ovillkorligt till majstångens prydnad. Den restes sedan under ihärdigt fiolspel, hvarefter dansades i ringdans kring stången en stund, samt därpå en ”långpolka”, som gick ”öfver berg och backar”. Senare var det dans på gårdens loge, något som kunde räcka till långi in på natten. En mängd gamla bruk och små upptåg till­ hörde äfven midsommarafton, och ungdomen roade sig ofta därmed. Så t. ex. att ”knyta om ax” — hvilket tillgick så, att man med­ tog silkesändar af fyra olika färger: rödi, blått, gult och svart, samt gick till en när­ belägen rågåker, där man knöt de fyra sil- kestrådarna om fyra olika sirån, helst ur samma stånd, och tillsåg att de kommo lika högt, då man lämnade dem. Midsommarda­ gens morgon skulle man sedan tillse hvilken af de fyra färgerna som kommit högst under natten — det skulle föreställa att strået v u x i i då — för att däraf se hvilken af de olika färgerna: rödt, kärlekens färg, blått, trohetens, gult, falskheiens, eller svart, sor­ gens, skulle få betydelse för den knytande under det kommande året. — Likaså fanns det många sätt ”att få veta sin tillkomman­ des” namn eller yrke, såsom att slå en ägg- hvita i ett glas vatten och ställa det under midsommarnatten i ett fönster, där morgon­ solen kunde träffa det, — och sedan på mor­ gonen efterse, hvilka figurer ägghvitan bil­ dat, hvilket vanligen bief en skeppsmast el­ ler ett kyrktorn o. d. Eller skref man tolf olika förnamn på lika många papperslappar — gossnamn åt flickorna och flicknamn åt gossarna — hvilka man lade i sitt örngått och sedan då man vaknade på morgonen, drog upp ett, utan att se och innan man ännu yttrat ett ord. — Eller också, om man ville drömma sant, plockade man på midsom­ marafton nio olika slag af blommor inom nio olika inhägnader, och lade buketten i örn- gållel — men man fick egentligen icke tala ett ord med någon under tiden eller efteråt. Samma verkan om ”sann-dröm” skulle det ha att ”baka saltpannkaka” då alla delta­ gande skulle på en gång hålla i visp eller slef, och lägga i mjöl och salt, o. s. v. — det senare i sådan mängd, att en hvar blott kunde förtära en liten bit — därvid man skulle sitta på en tröskel. Och sedan fick man icke dricka efteråt, och ej heller tala eller skratta under hela tiden. — Likaså kunde man senare på sommaren lägga en ”nio-ärta” (en ärtskida med nio ärter uti) öfver en dörr, och så fråga den, som först inträdde därunder, om hans eller hennes för­ namn — hvilket då skulle bli ”den tillkom­ mandes”. Eller ock kastade man ett äppel- skal — som skalats i rund, utan att gå sön­ der — öfver hufvudet bakom sig, för att se hvilken bokstaf det bildade. Alla dessa seder och lekar äro nog myc­ ket gamla, och ha brukats något olika på skilda orter. Af öfriga lekar utomhus under sommaraft­ narna voro springlekar mycket om­ tyckta: såsom ”änkleken”, ”två slår den tredje”, ”hök och dufva” m. fl. liknande. Danslekar förekommo mindre — de tillhörde en föregående tid, liksom en efter­ följande. Men sällskapslekar inomhus om vintern användes mycket bland ungdomen, såsom ”understol” och en del ”gisslekar” el­ ler ”skriflekar” af olika slag. Nutidens idrott för flickor fanns nästan alldeles icke — det var t. o. m. ovanligt, och ansågs mindre ”passande” att en flicka åkte skridsko. Äfven simkonsten började först vid denna tid att öfvas äfven af flickor. Men en gosse skulle kunna båda delarna. Bland våra nöjen om sommaraftnarna var äfven bollkastning, hvari somliga er­ nådde så stor skicklighet att de kunde kasta med tre eller fyra bollar på en gång. Vid slåttertiden var ett stort nöje för bar­ nen att ”åka i hö”. Alla slags utfärder i det gröna — då vanligen kaffe eller mat med­ fördes — voro också myckel omtyckta. Äf­ ven voro vi mycket roade af födelsedags- och namnsdagsfirningar, med utklädsel och tillfällighetsverser o. a. upptåg. Efter sommargöromålen med syltning, safi- ning samt torkning af grönsaker — konserv­ burkar voro nämligen en okänd sak — kom på förhösien fruktskalningen. Ty mycket frukt torkades till hushållets behof for vintern. I somliga hus torkades äfven frukt till afsalu. — Att förvara och sälja färsk frukt brukades ej mycket, i anledning af de på den liden svårare kommunikationerna. Men för husets eget behof fanns frisk frukt ännu på vintern, och hvarje hushåll hade vanligen sin ”äppelkammare”. Till höst- sysslorna hörde äfven på de flesta ställen tillverkning af potatismjöl, af rårifven potatis, hvilket var ett ganska besvärligt göromål, enär stor noggrannhet fordrades vid mjölets skötsel och torkning. Innanfönster funnos i allmänhet vid denna tid, men de gingo vanligen icke att öppna (annat än möjligen med e n liten ruta) utan iillklistrades noggrant. Man hade icke så stort behof af frisk luft inomhus om vin­ tern då som nul För att få bort ”kål-lukten” efter söndagsmiddagen, gick man omkring i rummen med en het eldskyffel, på hvilken slogs litet eau-de-cologne, så att en behag­ lig ånga däraf spreds omkring. Det fanns äldre hus, där man äfven som­ martiden icke gärna öppnade fönstren, för att skydda sig för flugor och mygg. I stället an- användes hårduksdörrar, insatta i st. för de vanliga dörrarna — på samma sätt stundom hårduksfönster. I vårt hem hade man dock alltid öppna fönster om sommaren. Möblerna i rummen siodo alltid utmed väggarna, stolarna i noggranna rader. En­ dast divansbord framför soffan fick före­ komma, eljes inga möbler framme på golfvet — icke ens matbordet, hvilket framflyttades för hvarje middagsmål. Det bestod vanli­ gen af ett stort fällbord, hvars skifvor ned­ fälldes, då det stod utmed väggen. S e rvé­ rin g s r u m, sådant som nu är brukligt, hade man icke, men oftast en rymlig ”skänk” — ett litet rum med ingång från salen. I gamla hus funnos ock ofta stora, vackra skåp. Nutidens serveringsbord voro icke kända. Gungsiolar voro icke allmänna förrän långt fram på 1850-talet. Vid benämningen å rummen på gamla ställen hörde man dem ofta kallas: ”stora förmaket” och ”lilla förmaket”, ty benämnin­ gen salong användes sällan för dessa — ej heller ”hvardagsrum”, hvartill dock ”lilla förmaket” vanligen användes. Likaså kunde det finnas ”stora salen” och ”lilla sa­ len”, ”stora sängkammaren” och ”lilla säng­ kammaren” — den ”stora” begagnades då ofta som gästrum. Och det kunde hända att ”stora förmaket” och ”stora salen” icke elda­ des om vintern, annat än vid jul och andra högtidliga tillfällen. (Forts.) 52ö - BARN- KONFEKTION ßlSSTh SNITT- OnSOft^SrULLftôTC. HRfSETE • PHirm TySER a TILLBErtOR Li^A E.fU1f\LLftS I DE FLE3TR BnRNßERLRiiNnüsnrrnRER i riket OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B. Nordiska Kompaniet, Stu replan. Patent. Hafregpyn Q<± Hafpemjöl Är ert barn blekt, blodfat- tigt, saknar aptit? Använd GYLLEN HAMMARS patente- rade Hafregryn öoh Hafre- mjöl. Bepröfvade! Omtyckta! Tillverkas under läkares kontroll. KÖKSALMANACK Redigeiad af Elisabeth Östman-Sundstrand Tnnftb. af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm. FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 10—16 AUG. 1913. SÖNDAG. Frukost: Smörgåsbord ; tournedos à la Nobis; mjölk; kaffe eller te med saffransbröd. Middag: Kräftsoppa; njurkalfstek med kokta turska bönor, glaserade morötter och potatis ; hallon med frusen grädde. MÅNDAG. Frukost: Smörgåsbord : hafregiynsgröt med mjölk; delikatess­ sill med gräslök, tjock grädde och potatis; kaffe eller te. Middag: Pepparrotskött med potatis ; banan- kompott med biskvier. TISDAG. Frukost: Smörgåsbord ; biffstek med potatis ; mjölk eller te. Middag: Tisdagssoppa; gräddmun- kaONSDAG\ylF r u k o s t : Smörgåsbord ; omelett med stufvade grönsaker ; kaffe eller te. Middag: Skinkfärs med stufvade sockerarter; blåbärskräm med mjölk. TORSDAG. Frukost: Smörgåsbord ; hafregrynsgröt med mjölk; sötare med potatis ; ägg ; kaffe eller te. M i d- d a g : Bräckt skinka med stufvade bondbönor; filmjölk. FREDAG. Frukost: Smörgåsbord ; stufvad kalfhjärna med stekt potatis ; mjölk; kaffe eller te. Middag: Fläskkotletter med gräddsås och pres­ sad potatis ; äppelsoppa med skorpor. LÖRDAG. Frukost: Smörgåsbord ; kalfkarbonad med ärter; mjölk; kaffe eller te. Middag: Gädda à la maître d’hôtel med potatis; falsk gräddkaka med sylt. RECEPT: Kräftsoppa (f. 12 pers.). 3 tjog stora eller 4 tjog små kräftor, 6 lit, kokande vatten, 1 hg. groft salt, 3 dillstånd, 150 gr. smör, 3V2 lit. fisk­ buljong eller klar buljong, 90 gr. mjöl, salt, socker, cayenne, V2—1 del. madera eller sherry, 2—3 äggulor, 1 del. tjock grädde, 1 burk grön sparris- knopp (1/4 lit.). Beredning: Kräftorna sköljas, läggas^ i vattnet, tillsatt med saltet, och få koka 10—15 min., allt efter storleken, och böra helst kallna i spa­ det. ■— Köttet tages ur stjärtarna, tarmen tages bort och stjärtarna skä­ ras itu på längden samt serveras sedan i den färdiga soppan. Magen tages bort ur skalen och dessa stötas mycket fint i stenmortel till­ sammans med smöret, hvarefter mas­ san lägges i en kastrull och får un­ der omrörning fräsa öfver elden 10 min., då den kalla buljongen tillsättes. Soppan får därefter sakta koka med lock omkr. 1/2 tim. Den passeras och får stå en kvart, så att kräftsmöret hinner flyta upp till ytan. Smöret skummas af och fräses med mjölet 2 min., buljongen spädes på, litet i sänder, och soppan får koka 5 min., hvarefter den afsmakas med kryddor­ na och vinet. Äggulorna och grädden vispas upp i soppskålen och soppan hälles i under vispning. Kräftstjär­ tarna läggas i tillika med sparris­ knoppen, som värmts i vattenbad, och soppan serveras mycket varm. Njurkalfstek (f. 6—8 pers.). 2 kg. njurstek, 2 tsk. salt (10 gr.), 1/i tsk. hvitpeppar, 1 msk. smör (20 gr.), 1 skifva späck (IV2 hg.), 1 lit. buljong eller vatten. Beredning: Köttet, som bör hafva hängt 3—10 dagar, allt efter årstiden, torkan med en duk, urvri- den i hett vatten, och en del af fettet putsas bort, hvarefter steken ingnides med en blandning af saltet och pepparn. Njuren med en del af fettet lägges inuti steken vid benet, slaksidan vikes öfver och steken bin- des med fint segelgarn, doppadt i kokande vatten. Den inlindas i ett smörbestruket papper, lägges på späckskifvan i en långpanna och sät­ tes in i het ugn, där den får stå omkring 1/2 tim. Papperet tages af, hälften af den kokande buljongen spä­ des på, och köttet får koka, tills det är mört eller omkr. IV2—2 tim., hvar- under det ofta öses öfver och spädes, Siden tullfritt till bostaden! Begär prof på våra nyheter i svart, hviit och kulört: Crépon, Façonnés, Chinés, Ottoman, Messaline, Mousseline 120 cm. bredt från 95 öre metern, Sammet till klädningar och blusar. Plysch till jaketter och kåpor. Såväl som blusar och rober med äkta Schweizer- broderier i batist, ylle och siden. Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtuliadt till bostaden. Schweizer & Co., Luzern S 4 (Schweiz). Sidentygs-Export. — Kungl. Hoflev. när så behöfves. Steken skäres, gar­ neras med brynt potatis, färserade tomater eller legymer och salad eller persilja. Serveras med afredd sås, tillsatt med grädde. Kokta turska bönor (f. 6 pers.). 750 gr. färska bönor, 7 del. vatten, 2 tsk. salt, 3 tsk. finhackad persilja, 2 msk. smör (40 gr.), (2 msk. mjöl, 20 gr.). Beredning: Bönorna rensas, sköljas, få afrinna på duk, skäras i 4 mm. tjocka bitar tvärs öfver (nå­ got på snedden). De påsättas i ko­ kande, saltadt vatten och få koka, tills de' äro mjuka, då öfverflödigt spad afhälles och bönorna blandas med persiljan och det kalla smöret. Önskas såsen simmig, afredes den med mjölet, som fräses med hälften af smöret, spadet tillsättes, och såsen får koka 5 min., hvarefter bönorna iläggas och blandas med persiljan samt resten af smöret. Serveras till stekt kött. Glaserade morötter (för 6 pers.). 1 lit. små morötter (karotter), 60 gr. smör, 1 tsk. salt (5 gr.), 4 tsk. socker (20 gr.), 4 del. kokande vatten (1 msk. finhackad persilja). Beredning: Små päronformiga morötter, s. k. karotter lämpa sig bäst för detta tillagningssätt. — Mo­ rötterna rensas, sköljas, borstas väl, skrapas nätt, sköljas ånyo, torkas i en duk och skäras midt itu på längden eller i fjärdedelar, beroende på stor­ leken. Smöret fräses i en kastrull, morötterna iläggas, beströs med salt och socker och fräsas väl i smöret. Vattnet spädes på och får koka med lock, tills morötterna äro nästan mjuka, då locket aftages och såsen får koka ihop, så att den blir tjock som sirap. Morötterna skakas försik­ tigt i såsen, tills de bli jämnt glase- rade. Om så önskas tillsättes sist den finhackade persiljan. Serveras som garnityr omkr. stekt kött eller tillsam­ mans med kokta grönsaker. Äro moröt­ terna stora och gamla böra de for­ mas som aflånga oliver, påsättas i kallt, saltadt vatten, få koka 5 min., upphällas i durkslag och tillagas där­ efter som föregående. Banan k ompott (f. 6 pers.). 3 hg. socker, 3 del. vatten, 1/2 vanilj­ stång, 9 bananer. Beredning: Sockret och vattnet kokas med vaniljen, i emaljerad järn­ gryta, till en klar, tunn lag. Bana­ nerna skalas, lclyfvas, om så önskas, läggas i sockerlagen, locket pålägges, och bananerna få ligga i lagen, som bör hållas vid -f- 90 gr., tills Ide äro klara och mjuka, men få ej koka. De uppläggas i kompottskåi, lagen hopkokas, om så önskas, och öfver- hälles. Serveras med biskvier. Grädd munkar (omkr. 30 st.). 5 del. tjock grädde, 1 tsk. socker (5 gr.), omkr. 160 gr. mjöl, 1 del. vatten. Till munkpannan: 1 msk. smör (20 gr.). Beredning. Grädden vispas med sockret till hårdt skum. Mjölet sik­ tas och tillsättes tillika med vatt­ net, litet i sänder, och smeten får stå 1 tim. på kallt ställe, för att mjölet skall svälla. Smöret smältes i vattenbad, munkpannan upphettas långsamt, tills den är het, penslas med smöret, V/2 msk. af smeten iläg- ges och munkarna gräddas vackert gulbruna på båda sidor (vändas med gaffel). Uppläggas på tårtpapper på tårtskål och serveras varma med sylt. Skinkfärs (f. 6 pers.). 2 hg. rökt skinka, 3 hg. benfritt kalfkött, D/é tsk. hvitpeppar, 2 hg. brödpanad, 2 hela ägg, 2 äggulor, 3—4 del. tjock grädde. Beredning: Skinkan och köttet skäras i täxningar, drifvas 6 gånger genom köttkvarn och stötas jämte pepparn med trästöt i stenmortel. Panaden beredes af : 1 hg. inkråm af hvetebröd, Va msk. salt (8 gr.), IV2 del. kokande mjölk, 1 msk. smör (20 gr.). Hvetebrödet befrias från kan­ terna, väges och lägges i en såska­ strull tillika med saltet. Den kokande mjölken påhälles och när brödet upp­ sugit all mjölk, sättes kastrullen öfver elden och panaden röres med trä­ spade eller slef, tills den är tjock loch jämn. Panaden upphälles då på smordt fat och bestrykes ofvanpå med litet smör, för att den ej skall torka under det den Kallnar.) Panaden blandas med köttet i sten- morteln och allt stötes ytterligare, tills färsen blir jämn och smidig. Färsen lägges i ett fat, de uppvispade äggen och äggulorna tillsättas, litet i sänder, under oafbruten rörning, hvarefter färsen passeras genom här- sikt, ställes på is och röres åter kraf­ tigt, omkr. 1/2 tim., hvarunder gräd­ den tillsättes matskedsvis. Färsen pröfvas genom att koka något däraf 1 saltadt vatten, för att utröna, om den är tillräckligt kryddad och lagom fast. Är den för hård, tillsättes litet mera grädde, i motsatt fall litet ägg- hvita. Färsen kokas i vattenbad omkr. 2 tim. eller stekes i ugn och ser­ veras varm eller kall med grönsaker. Den kan äfven läggas i form hvarf- vis med kalf-, höns-, vildt- eller få­ gelfärs, kokas i vattenbad och serve­ ras kall i gelé som finare mellan­ rätt. ‘VEGETABIL fifi Bästa INKOKNINGSAPPARAT (egen tillverkning) af extra tjock,’dubbelt förtennt plåt, komplett med insats o. termometer (men utan burkar) Kr. 10.50. GLASBURKAR passande därtill, både svenska och utländska, till fabrikspris. Priskurant å burkar på begäran. A.-B. NORDISKA KOMPANIET, STOCKHOLM. Stadion, Nobless fin Smörkex* AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK. Kungl. Hofleverantör. Obs.T VARUMÄRKET Sardiner i finaste Olivolja och Tomatsås för Smörgåsbordet. Där hållbarhet och bril­ liant utseende sättes i första rummet, är målning med emaljfärgen Chinalack att föredraga framför alla andra liknande färger. Belönad med guldmedalj. Finnes i alla kulörer hos alla färghandlare. Fabrikän- * ter: Dorch, Bäcksin & C:os AAf*MArt A.-B., Göteborg och Stock­ holm. Intet besvär» med vin, konjak, kaffe, saft eller dylikt vid begagnande af Vasens Laxérmarmelad, det be­ hagligaste afföringsmedel som existe­ rar. På alla apotek. lLitt* Konservapparater, Burkar, Syltkrukor, Glas, Porslin, Lampor m. m. Billigast hos Svenska Glas- & Porslins- magasinet, 4 Östermalmstorg, Sthlm. Illustr. priskurant mot 10-öres porto. Gädda à la Maître d’hôtel (f. 6 pers.). 3 gäddor på 425 gr. styc­ ket, 3 tsk. salt (15 gr.), 3V2 msk. smör (70 gr.), 3 ark hvitt papper. Maître d’hôtel-smôr: 1 liten knippa persilja, 1 hg. smör, 1 tsk. citronsaft, Vi tsk. hvitpeppar. - 529 - Sådan min får man, när man dricker Geisha Thé Varså go’. Geisha Tea Company, London & Stockholm. Stockholm dépôt: 2 Rosenbad. Beordra det af Eder specerihandlare eller direkt mot postförskott. -rit-- 3] Världsberömda. 1 SINGER C:0 ÖV SYMASKINS AKTIEBOLAG ijfeillÉipPJf Filialer fr på alla större platser. A C.Svenssons K NAChEBRÖDSbAGLRT Akta Knäckebröd. Hygienkontrollant : D:r G. Hjort af Ornäs. Tel.: 11 & 929. “Gemlas“ hopfällbara Reformbord äro bäst — säljas mest. Praktiska ! •4J ■-J1 Böra ej saknas i något hem! Tillverkas i flere olika modeller och prislägen. Erhålles i livarje välsorterad leksaks- och möbelaffär. Gemla Fabriks A.-B., Diö. Önsdav 8Yi 8dev en symaskin, som ger en särskildt vacker söm vare sig Ni syr i det tunnaste siden eller de gröfsta kapp­ tyger, bör ni köpa Ibusqvarna Central Bobbin Sçmasfcin, ty dessa maskiner hafva genom _ sin öfverlägsna konstruktion, sin mång­ sidiga användning och öfrjga framstå­ ende egenskaper blifvit så omtyckta, att de under de få år de varit i mark­ naden, trots sitt något högre pris er­ hållit en verkligt storartad spridning, det bästa beviset för att en vara är god. CENTRAL BOBBIN-MASKINENtillver­ kas i två storlekar, en mindre för fa­ miljer och syatelierer och en större för skrädderier. OBS./ Fördelaktiga betalningsvillkor. TlDflHPLMS FflNTflSIMÖBLE^ Rikhaltiga variationer. Begär prisk. Tidaholms Bruk, Tidaholm. Kungl. Hofleverantör. Försäljningsmagasin : Mästersamuelsg. 36, STOCKHOLM. meddelar: *Bäcksins Amerikanska Jäst• pulver är ett idealiskt jäsmedel för all slags bakning. Jag har aldrig förut använt något sä utmärkt* Sälj es öfver allt. Tillverkas af OSCAR BÄCKSIN. GÖTEBORG m i alfa Syöe/ioré-dpmiiftifctur- & c'/prMarMûffâim Beredning: Gäddorna fjällas; rensas; hufvudet får sitta kvar men befrias från gälarna. De ingnidas med saltet och få ligga 1 tim., hvarefter de torkas väl. Pappersarken klippas aflånga och smörjas med smöret; fiskarna insvepas väl däri, läggas i en smord långpanna och stekas i varm ugn omkr. 20 min. Papperet aftages först när fisken är upplagd på serveringsfatet, på det^ att icke den sås, som bildadts, må gå för­ lorad. Fiskarna beläggas tätt in- och utvändigt med skifvor af maître d’hô- tel-smör, hvilket beredes på följande sätt. Persiljan sköljes, inklappas i en duk, rensas, hackas fint och vrides hårdt i en duk. Smöret röres, tills det blir hvitt och pösigt, persiljan, saltet, citronsaften och pepparn till­ sättas och smöret omröres väl. Det formas därefter i en fuktig duk till en rulle och får ligga i duken på is eller i kallt vatten, tills det är hårdt. Det skäres då i skifvor och dessa få ligga i kallt vatten, tills de skola användas. Fisken garneras med persilja och serveras med potatis. FRÅGOR JbOO i/cSd&fss’. •f h'ont-> nVT>-t*n$ SlDEÆ .//.r t, OS«-1 — ^rn-rvk. oc.h\ r » fDr o -f U • U 4 or. *f vC /^-^rvy-rÄV-rofiq.A^AO^a.re«/ e.1 rtifo .HksTa.l.-jii' ENH VAR läsare af Idun äger rått att å denna afdelning framställa förfrågnin­ gar rörande husliga eller andra angelägen­ heter till besvarande af läsekretsen. Dock förbehåller sig redaktionen oinskränkt be­ fogenhet att utesluta de frågor, hvilka anses sakna mera allmänt intresse. Rvarje pu­ blicerad fråga kommer att besvaras, och ut betalas för det bästa svaret å någon af här nedan införda frågor, som insändes till redaktionen senast 6 dagar efter detta num­ mers dato, ett pris af 10 kronor. Nr : 177. Kan någon af Iduns läsare upplysa mig hvar jag kan få ett por­ trätt af »Ernst Ahlgren». Vill så In­ nerligt gärna ha ett. Bergliot. N :r 178. Jag är 39 år gammal, skall gifta mig i sept. Det skall bli borger­ lig vigsel, har tänkt vigas i resdräkt. Hvilket är bäst passande, en ljus el­ ler mörk dräkt, passar det med hvit blus till? Skall man vara klädd hatt och kappa under vigseln? Hvad kostym passar för brudgummen att ha under vigseln? Tacksam för svar till »Hösten 1913». N :r 179. Vore tacksam för upplys­ ning hvar i Stockholm en bättre flicka från landsortsstad, som i 7 år förestått hushållet i föräldrahemmet, skulle kunna på kortast tid och bil­ ligast genomgå en hushållsskola i och för sökande af husföreståndarinne' plats ? Helårsprénumerant. N :r 180. Hvilka affärer taga emot konserverade grönsaker? Huru pass mycket kan män beräkna förtjäna på dem. Fru Karin. N :r 181. Huru skall man kunna lära sig trifvas på en plats, där paan absolut är tvingad framlefva sitt lif. Undertecknad som är stockholmare till lif och själ har nämligen genom ödets skickelser blifvit kastad uti Pensionsförsäkring. Allmänna Enke- och Pupillkassan i Sverige meddelar försäkring för pensioner tiU efterlefvande änkor och barn. Inträde är öppet för hvarje svensk undersåte, som med afseende å hälso­ tillstånd pröfvas antaglig och icke uppnått 60 års ålder. Pension kan betingas från 100 till 1,600 kronor. Insats en gång för aUa kontant eUer delvis genom revers eller ock årliga premier. All vinst tillfaller de försäkrade i form af årlig tiUväxt af pensionen un­ der den persons lifstid som betingat pensionen. PensionstiHväxten utgår f. n, med 4.5 procent för år å det betingade pensionsbeloppet. Prospekt portofritt. Adress: Storkyrkobrinken 11, Stockholm. us na: Då på sista tiden flera personer börjat annonsera om, att de bota Engelska sjukan, anhåUer jag att icke blifva förväxlad med dessa. En annonsör uppgifver sig tiU och med äga 35 års praktik ehuru själf endast 82 år gammal. YÜ1 Ni erhåUa snabb och säker hjälp mot Engelska sjukan och Barnförlamning, tillskrif mig, ty jag har behandlat denna sjukdom i 40 år och har så­ ledes en erfarenhet, som ingen annan. De recept jag använder äro för utvärtes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig från munktiden och hafva bringat hjälp åt mångtusende. Engelska sjukan utbryter vid alla åldrar och äro symptomema i hufvudsak följande: Blodbrist,slappa armar och ben, kalla händer och fötter, gnatigt lynne, ingen sömn, Ingen aptit, somliga äta mycket men magra ändä, slem stockar sig 1 hufvudet, mage, leder, som medför en ryslig kläda, utslag, le­ derna blifva styfva, stockar sig slemmet på strupen kallas det struma. Sneda lemmar kunna bli återstäUda. Sök i tid åtminstone för barnen, de lida oförskyldt. Bref besvaras blott mot dubbelt porto. Begär intyg. HANNA BENGTSSON, Munkgat. 2, Malmö, vid Pildamsvägen. Tel. 58 68. P f‘ •* I Garantie^, ^osifre^j och i öfrigi för alla damer, är TRYCKKNAPPEN « BIJOU * med or iginatffäder i ett stycke» uigörande den för­ träffligaste knäppning för klädningar. Sluter till mjukt och säkert och öppnar sig ej af sig själf, samt ger en slät yïa. Garanterad rostfri. Begär endast märket Bijou, som finnes att tillgå i alla sy behörsaffärer. en liten mycket tråkig landsortshåla, där mannen har sin verksamhet. Fru Karin. N :r 182. Skulle någon vilja vara tjän­ lig och ge mig anvisning på en treflig tysk tidning motsvarande ungefär vår Idun. Priset? Mångårig prenumerant. ' N :r 183. Hvilken bok bör jag köpa för att få reda på något om växt- färgning? Har en gång för länge­ sedan sett något därom i Idun, men glömt hvilket nummer. M. P. N :r 184. Finnes någon förening, som heter »Föreningen för kyrklig själa­ vård», och hvar har i så fall dess styrelse sitt säte? Om jag ej missmin- ner mig var det en förening ïned detta namn som skänkt en kyrka till Enskede. H—n. N :r 185. Undertecknad, som i höst ämnar sig till England för språk­ studier, vore tacksam för råd om lämpligaste sättet att bedrifva dessa. Har hört talas om kurser med exa­ men för utländingar vid universiteten, men hvar vinna närmare upplysningar därom? Tacksam för ett godt råd vore Begina. N :r 186. Hvad kan vara orsaken att saft ibland kan jäsa och ibland hålla sig rätt bra oaktadt behandlin­ gen är densamma. Hvilket är bäst, att koka bären eller låta saften rinna utan kokning ? Anna. N :r 187. Har tänkt att genomgå en landtbrukskurs, men ville först bedja Iduns läsare om goda råd Hvar och hvilka skolor äro bäst ; är landtbruk någon lönande syssla; är sådan kurs dyrbar eller afgifts- fri ; fordras någon särskild ele- mentarskolebildning eller endast folk- skolebildning, frågar en framåtsträf- vande »18-äring». N :r 188. Vill någon af Iduns läsare gifva ett råd, hvilket yrke eller hem­ arbete är bäst lönande för ensam mor att försörja sig och sitt barn. Är det någon förtjänst att taga skol­ barn i inackordering, och är det svårt att få sådana då man är okänd? Eller skulle ett hembageri vara bättre, och hvar skulle det vara bäst att sätta upp ett sådant, i Stockholm eiler min­ dre samhälle? Äger pengar till ett litet hem men ej mera. Tacksam för svar vore Sylvia. N :r 189. Finnes vid något af Stock­ holms läroverk repetitionskurser till studentexamen lämpliga för en yng­ ling som underkänd i vårens stu- dentskrifningar tänker ånyo försöka till jul? Priset? N :r 190. Hvilken skola, tre eller sex månaders kurser och helst i Väs­ tergötland, är att rekommendera för en ung fö.rlofvad. flicka som önskar lära sig alla i ett snyggt hem hus­ modern tillkommande göromål? C. J. J. N:r 191. Hur lång tid går åt att lära till tandtekniker? Hvilka förkun­ skaper? Är yrket lönande och lämp­ ligt för kvinnor? Olle 27 år. N :r 192. Jag reflekterar på att köpa en mindre villa eller stuga för några tusen, men kan ej betala mera än en tredjedel. Hvilket är då bäst att taga, inteckning eller amor­ teringslån; är man då tvungen att hafva borgesman? E—r. N :r 193. Huru skall jag, ung sjuklig flicka, kunna försörja mig med hand­ arbete? Finnes det någon affär i Hälsingborg som lämnar ut arbeten åt privata brodöser? Eller finnes nå­ gon affär i Stockholm som skickar ut arbeten till landsorten mot person­ lig borgen af i Stockholm boende per­ son? Hur skall jag lämpligast skaffa mig märkningsarbete? Syr mycket väl. Metta. N :r 194. Hvad finnes det för möj­ ligheter i fråga om ålderdoms- eller sjukhem för en 70 års gammal dam (f. n. bosatt i Jönköpings län)? En 500 à 600 kr. om året kan erläggas. Är tidtals sängliggande, men tidtals gan­ ska rörlig och kry. Finnes det hem i dagligt bruk förlä­ nar sam metsmjuk smidig och vacker hy, gör hals och händer hvita och mjuka. Dess milda crémelik- nandelöd- der utgör en verklig balsam för huden. Pris 60 öre. Underkläder för gossar* Gosskafsonger snyggt monterade som herrkalsonger. Dessin Längd i cm. cirka 45 55 65 75 85 95 PP Väfd Maco (mjuk egyptisk bomull.) Stark kvalité j 2.10 2.40 2.65 3.— 3.30 SP Väfd, mjuli, varm ylle och 20 o/o Maco 1.85 2.35 2.80 3.20 3.55 3.90 D Patentst. Maco (egyptisk jbomull) Lahmanns kval. i *-Jo 2.20 2.50 2.75 3.10 3.40 Gosströjor. Benäm- Kvalité N:0 0 1 2 3 ning längdvidd 50 64 54 70 58 78 64 82 FP Naturmeleradt väfdt kamgarn med en fin bomullstråd på baksidan. Sommarkvalité. System Disqué. 1.95 2.15 2.40 2.65 Maco Pris och mått som damtröjor (sidan 9 i priskuranten)+ 35 öre för montering. VARUMÄRKE. Se i ö frig t pr is kuranten! NYA TRIKÅFABRIKEN, VALDEMAR NIELSEN, Etablerad 1Ö91, BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM. VARUMÄRKE. för »Pauvres Honteux inom alla län, eller endast i Stockholm? 70-åring. N :r 195. Kunna tre flickor, som ämna företaga en cykeltur cykla i gymnastikbyxor. Skånskor. N :r 196. Vore mycket tacksam för att få följande frågor besvarade. Hvad kan det ungefärliga priset å äkta kaméer vara? Om de användas till broscher hvilken är då den vanligaste infattningen? Hur skall man kunna skilja en äkta från en skickligt ut­ förd imitation? Maria. N :r 197. Vill härmed höra hvad fordringar det är att sköta en liten poststation på landet. Bör man gå först elev på poststationen; hvad för kostnad och hur lång tid. Behöfves elementarskolebildning ? En själfförsörjande flicka. N :r 198. Kan någon af Iduns läsar­ innor ge mig ett råd hur jag skall utrota hvita maskar i blomkrukorna. Rådvill. N :r 199. Ilvart skall en flicka med stark håg för studier — hon har läst pä egen hand i ett par år — vända sig för att redan i höst kom­ ma in i en skola. Brukar det ej vid flickgymnasierna finnas frielevplatser som obemedlade personer få söka? Skulle hon ej kunna få en oillig in­ ackordering mot att dagligen lämna en eller ett par timmars hjälp med läxläsning eller i hushållet. Om goda råd beder nu A poor countrygirl. N :r 200. Kära Iduns läsare gif ett råd hur jag skall behandla min näsa i sommar, som jag antagligen kylt, ef­ tersom hon är röd och ytterst ömtå­ lig för kyla. Äfven nu på sommaren vid lite kyliga och regniga dagar blir hon kall och röd. Har försökt pensla med tjock terpentin men utan re­ sultat. Skall jag vända mig till lä­ kare, i så fall hvem? Tacksam för svar innan hösten är Mångårig prenumerant. ^NNONSER skola vara inlämnade till Bxpeditlonen senast fredag för att kunna införas i följande veckas nummer. LEDIGA PLATSER STADGAD FRÖKEN får anställning d. 1 sept, för att sköta äldre, sjuklig fru. Uppgift om ref. och löneanspråk samt foto adresseras: Konsulinnan Hy- berg, Linnégatan 9, Göteborg, EN FRISK, barnkär och pålitlig barn­ sköterska eller barnjungfru, kunnig i sömnad, sökes till 1 sept, för fyra barn i åldern 10 år till 11 månader. Ansökningar- åtföljda af betygsaf- skrifter och rekom.. adresseras till sign. »U. B.», S. Gumælii Annonsbyrå, Göteborg. BARNKÄR, bildad flicka, omkring 25 år, villig åtaga sig vården af två barn på 2 och 4 år samt kunnig i söm­ nad erhåller 1 sept, god plats. Svar med uppgift om ålder och lönepret. åtföljdt af betyg till Fru Ester Björk­ man, Lysekil. HUSHÅLLERSKA, ordentlig, snygg o. redbar, verkligt skicklig i finare och enklare matlagning, bakning och in­ läggningar får mycket förmånlig plats med hög lön i fint hem på landet. Svar jämte betygsafskrifter och foto till märke »Hushållerska», under adr, S. Gumælii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. JUNGFRU eller fröken, kompetent att .med sparsamhet och omtanke sköta hushållet på egen hand, intres­ serad, renlig och proper erhåller syn­ nerligen förmånlig plats i köpmans- familj i Göteborg nu i höst, event, på nyåret. Svar med lönepret. och ref. emotses af Eru Ingeniör Assar Svensson, Göteborg. EN BILDAD enkel flicka erhåller plats i mindre familj 1 :ste sept, att gå frun tillhanda. Skall vara kunnig i sömnad samt finare handarbete. Svar med foto, ref. och löneanspråk till »Hösten 1913», Helsingborg p. r, EN GUDFRUKTIG, anspråkslös flicka, villig att deltaga i och lära allt, som hör till hemmets sysslor, får plats mot fritt vivre i liten präst­ gård i vacker trakt af Dalarne. Svar med rek. och foto till »Familjemedlem 4», Iduns exp., Sthlm. EN BILDAD FLICKA, ej under 25 år, önskas till att sköta ,ett hem, där husmodern är mycket klen. Har hon någon erfarenhet i sjukvård, är det fördelaktigt. Svar, åtföljdt af betyg eller ref. och löneanspråk, sändas till »Sept.», Yäring p. r. FÖR EN FLICKA, öfver 20 år, som genomgått 8-klassigt läroverk, van att undervisa, finnes plats d. 1 sept, att läsa med 2 gossar i 9-årsåldern för in­ träde 2 klass. Betyg, rek., lönepret. och foto till Direktör E. Fredricson, Klagstorp, Skultorp. TVÅ BÅTTRE FLICKOR, den ena fullt kunnig i enklare matlagning och bak­ ning, få omedelbart plats i st. för jungfru i liten familj (2 pers.). Vat­ tenledning, el. ljus. Rek. erfordras Betyg, uppg. på löneanspråk samt foto till »Hemtrefnad», Finspong. ENKEL, anspråkslös, barnkär flicka, ej under 17 är, sökes att tillse 4-årig gosse samt att sköta privatrummen. Bedes om betygsafskrifter och foto. Frun är svenska. Närmare genom bref. Uppgif löneanspråk. Svar bedes till fru Ester Ilschner, Gasthof Goldne Krone, Grossenhain i Sa., Tyskland. HVEM VILL ensam åtaga sig vården af ett litet hem för mor och 6-årig son, på landet, nära Sthlm? Sökanden bör vara duglig, ordentlig, frisk och barnkär. Svar med erforderliga upp­ lysningar, löneanspråk och ref. märkt »Hem — sept. 1913», Iduns exp, TVA LANDTHUSHÅLLSLÄRARINNOR, den ena bitr., anställas vid Osby landthushålls skola, Osby. Vinterkur­ ser. Till styrelsen ställd ansökan, åtföljd af betygsafskrifter, meritför­ teckning och lönevillkor, insändas till rektor före den 1 sept. Närmare upp­ lysningar af föreståndarinnan. STYRELSEN. UNDERVISNINGSVAN, språkkunnig, musikalisk lärarinna, villig att un­ dervisa tvänne barn — en flicka i åldern 10 år som skall läsa 2:dra klassens kurs samt en gosse nyligen fylda 7 år — erhåller plats i höst hos tjänstemannafamilj å Bruk i mellersta Sverige. Det är önskvärdt att intresse för deltagande i lättare husliga göro­ mål och handarbeten förefinnes. Be­ tygsafskrifter, foto samt lönepret. torde insändas under märke »O. B.», Iduns exp. UNDERVINING-SVAN LÄRARINNA, ej för ung, önskas för tvenne barn (10 —12 år). Undervisning äfven i hand­ arbete. Svar till fru Ingeniör Swan- berg, Hyllinge grufva. ANSPRÅKSLÖS bättre flicka, villig att utföra en jungfrus sysslor, erhåller plats i tjänstemannafamilj nu eller 1 nov. Svar märkt »Eamiljemedlem», Iduns exp. f. v. b._____________________ I GODT HEM i disponentfamilj i Små­ land får undervisningsvan, musikalisk lärarinna plats att läsa och spela piano med 2 flickor, 9—11 år, 3:dje och 4:de klassens kurser. Vid. Nya Inack.-Byrån, Jakobsbergsg. 34, Sthlm. ANSPRÅKSLÖS, musikalisk lärarinna önskas omkring 1 sept, för 2 barn i 3:dje klass kurs. Svar åtföljdt af löneanspråk och foto sändes till »Landtbrukare», Brodalen (Bohuslän), j »BARNKRÖKEN». Ï disponentfamilj vid stort verk i Sundsvallstrakten öns­ kas en frisk och stark barnfröken af god familj. Hon skall sköta '3 barn i åldern 6, 4 och 2 år, syssel­ sätta dem samt nu något litet spela och läsa med den äldste. Bör vara c :a 28 år, sykunnig, städa sitt och barnens 2 rum (ej skurning) absolut pålitlig, hjälpa frun i hennes arbete, då tiden så medgifver, och då famil­ jen är bortrest öfvervaka jungfrurna. Sköterskedräkt. Deltager i familjens måltider, då barnen få vara med. Uppgift om löneanspråk, ref. jämte foto sändes' under adr. »Norrland,, Disponentfamilj» under adr. S. Gu mælii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. HUSHÅLLERSKA, pålitlig, kunnig och omtänksam önskas till hösten till egendom i Östergötland. Svar jämte betyg och ref. sändas till »Egendom i Östergötland», Hösterum, Söderkö­ ping. ÄLDRE bildad, huskållskunnig dam önskas såsom föreståndarinna i änk­ lings hem; bekväm villa, trädgård, 3 barn 19—13 år. Svar med foto loch lönepret. till »F. P.», Helsingborg p. r. GUVERNANT, elementarbildad, något undervisningsvan, frisk, hurtig, barn­ kär och något musikalisk sökes till den 1 sept, att läsa l:sta klassens kurs med 10-årig gosse, äfvensom att vara husmoders hjälp och sällskap. Svar med foto, betyg och ref. samt löneanspråk sändes till »Brukstjänste- mannafamilj i Uppland», Iduns exp., Stockholm. BARNFRÖKEN, van vid vården af barn samt kunnig i sömnad får plats i Göteborg att handhafva 2 barn, 5 och 2x/2 år gamla, samt att i öfrigt gå frun tillhanda. Goda rek. fordras. Svar med foto, uppgift om ålder och lönepret. etc. till »B—a B—1», Iduns exp., Sthlm.__________________ I BRODERIAFFÄR får duglig flicka plats som mönsterriter ska. Svar till »God plats», Halmstad p,. r. Yngre intelligent frisk flicka erhåller plats att förestå huset åt ungherre i sydskånsk stad. Svar till »X. 1913», Gumælii Annonsbyrå, Malmö f. v. b. Examinerad småskollärarinna af god familj erhåller plats 1 sept, att, i de första grunderna, undervisa tvänne gossar om sju år. Sökanden bör äfven vara villig hjälpa husmo­ dern med sömnad o. d. Betygsafskrif- ter, foto och löneanspråk torde sän­ das till märke »Disponentfamilj, Värm­ land», under adr. S. Gumælii Annons- byrå, Stockholm, f. v. b. FLICKA, som genomgått åttaklaesigt läroverk eller äger motsvarande kun­ skaper, erhåller plats genast i präst­ gård på landet såsom lärarinna för tre barn. Svar med betyg samt upp­ gift på ref. och löneanspråk till kyrko- herde F. Lillieroth, adr, Frillesås. HUSHÅLLERSKA att förestå ett nyk­ tert ungkarlshem i norrländsk kust­ stad önskas. Tillträde den 1 :sta okt. Svar med foto, betyg och rek,, upp­ gift om ålder, lönepret. och öfriga, upplysningar emotses under adress : »4 ungherrar», Iduns exp. f. v. b. EN ahnspråkslös lärarinna, undervis­ ningsvan i språk, musik och vanliga skolämnen får plats för kommande läsår. 3 barn 8, 10 och .12 år. Svar med uppgift om löneanspråk under aug. månad tiU »Tjänsteman», Danne- mora. BARNSKÖTERSKA, fullt kunnig, på­ litlig och barnkär, sökes för 2 barn i ålder 3 år och 6 mån., till 15:de aug. eller 1 :sta sept, för officersfamilj i Skåne. Svar jämte betyg, rek. och anspråk till Fru Elsa af Petersens, Marstrand. EN bättre musikalisk flicka, som ge­ nomgått minst 8-klassigt läroverk, er­ håller .den 1 sept, plats som barn­ fröken till 2 flickor om 6 och 12 år. Svar märkt »Dalame», Iduns exp. GUVERNANÎ (ej under 20 år), frisk, undervisningsvan och musikalisk får plats 1 sept, i tjänstemannafamilj på bruk att undervisa 12-årig flicka i 4:de kl. kurs samt musik och hand­ arbeten. Lön 150 kr. pr läsår. Bet., ref. och foto till »Bruk», Iduns exp. f. v. b. PLATS SÅSOM GUVERNANT i Eng­ land. Plats finnes nu till hösten för guvernant i svensk familj i England att undervisa tvenne gossar, hvilka sedan skola in uti svenskt läroverks tredje eller fjärde klass. Lön 600 kronor. Bör själf kunna ordna under­ visningen. Utförligt svar till »No 20623», under adr. S. Gumælii Annons- byrå, Stockholm, f, v. b. ATT UNDERVISA 2 barn i småskole- ämnen fr. och med ing. hösttermih t. v. önskas småskollärarinna eller guvernant. Ansökan med lönepret. före den 15 aug. till kyrkoherden R. Matsson, Franshammar. LÄRARINNA (öfver 22 år) undervis­ ningsvan, äfven tyska och musik, får plats å egendom. Svar med betyg, ål­ der, lön, foto till »Större barn», Iduns exp., Sthlm. PINNES någon pålitlig, stadgad, snäll flicka med god karaktär som i saknad af föräldrahem skulle vilja inträda i finare tjänstemannafamilj, 4 barn, 10 —17 år, och där ensam med fruns hjälp utföra hemmets sysslor och i ersättning utom lönen få huld och hem. Sökande skall vara kunnig i matlagning och bakning samt väl för­ trogen med ett bättre hems vanor och behof. Svar snarast jämte foto, löne­ pret. och rek. till »1 Sept.», Tduns exp. f. v. b. I NORRLAND, läkarehem, samhälle, liflig trakt, får duglig undervisnings­ van musikalisk lärarinna plats att läsa 3:dje och 1 :sta klassens kurser med 5 gossar. Goda betyg fordras. Lönevillkor 600 kr. per läsår, allt fritt, fria resor. Vid. nya Inack.-Byrån, Jakobsbergsg. 34, Stockholm. BARNFRÖKEN, enkel, anspråkslös, fåT plats 1 sept, att sköta tvenne gossar 3—4 år. Något kunnig i sömnad, önskvärd. Svar med foto och löne- pret. Ing. S. Lindeberg, Nyköping. ENKEL, bildad flicka, kunnig i mat­ lagning och villig att utan jungfru hjälpa husmodern med hemmets sköt­ sel, får genast plats i två personers hushåll. Hjälp till grofsysslor. Eget rum. Svar med uppgift om lönean­ språk m. m. till »Familjemedlem å bruk»,1 under adr. S. Gumælii Annons- byrå, Stockholm f. v. b. BÄTTRE ANSPRÅKSLÖS FLICKA, ej öfver 30 år, kunnig i enkl. matlagn. erh. plats att tilltr. genast i familj att jämte husmodern sköta hem i Göte­ borg. Hjälphustru 1 gång i veckan för reng. Lön efter öfverensk. Anses som medlem af fam. Svar till »Godt humör 1913», S. Gumælii Annonsbyrå, Göte­ borg. Elevplats er finnes vid Uppsala hospital lediga den 1 sept, och framdeles för underskö­ terskor. Ansökan med skol-, frejd- och läkarebetyg samt rekom. sändes till öfverläkaren. Vi garantera Eder att Edra skodon hålla betydligt längre om Ni som puts­ medel använder Ahlgrens Skinn- & Läderbalsam “Hobless“ i stället för den förut brukliga skokrämen. “Nobless" konserverar samtidigt som den gifver med ringa aibele en djup och varaktig glans. Finnes i luber à 35 öre, svari, brun, gul och hvit. F. AHLGRENS TEKN. FABRIK, GEFLE. Grundad 1885. Till platser, där ännu inga åter­ försäljare finnas å Skinn- & Läder- balsam Nobless, expedieras gärna direkt till konsumenten 6 tuber porto- fritt för Kr. 2:10. Tysk; barnfrö ken, villig sköta två barn (9 år och 2 år) med ansvarskänsla samt villig deltaga i förefallande göromål (uppassning, städning, sömnad m. m.) erhåller plats i höst i officersfamilj. Svar med löne­ anspråk till »Absolut pålitlig», Sv. Te- legrambyråns Annonsafdeln., Göteborg. Plats finnes 1 :a sept, för en hushållsfröken, kunnig i matlagning och vanliga hushållsgöro- mål. Svar jämte betyg till Sinnesslö- anstalten, Umeå. Föp Skolköks- lärarinna, helst med någon praktik, finnes plats i Gerdslöfs prästgård från den 1 nov. 1913 för att under 6 mån. handleda några elever i huslig ekonomi samt att tillsammans med eleverna sköta hushållet. Svar till Fru Alma Åker­ man, adr. Näsbyholm. Ed energisk dam med goda förutsättningar att kunna afsluta affärer, erhåller lönande, fast anställning hos gammal välrenomme­ rad symaskinsaffär såsom försäljerska till privatpersoner. Svar till »Driftig försäljerska», Allm. Tidningskontoret, Gust. Ad. Torg 18, Sthlm. af god familj, erhåller plats på liten herrgård på landet som sällskap och hjälp åt husmodern, en ä.ldre dam. Den sökande bör vara kunnig i mat­ lagning, bakning, konservering, kunna öfvervaka och handleda tjänare, och vid förefallande behof träda i hus­ moderns ställe, dessutom vara arbet sam, äga ett godt, jämnt och gladt lynne och kunna finna sig uti 'ett tyst och stilla landtlif. Ansökan -med foto, löneanspråk och ålder m. m. torde insändas till »Hem på landet», Allm. Tidningskont., Gust. Ad. torg, Stockholm. lediga platser. Vid med statsmedel understödda, nyinrättade, landthushålls skolan å Strömsör, Nordmaling, Väster­ bottens län, blifver 1 instundande sep­ tember plats ledig för en| förestån­ darinna samt d. 15 i samma månad plats för en ordinarie lära­ rinna. Såväl föreståndarinna som lärarinna bör styrka sin kompetens att enkelt och redigt meddela undervisning i de ämnen, som enligt nådigai reglemen­ tet för de med statsmedel under­ stödda landthusbållsskolor skola före­ komma vid nämnda undervisningsan­ stalter, hvarjämte endera skall hafva förmåga undervisa i kvinnlig slöjd (väfning och sömnad). Lönen utgår för föreståndarinnan med 1,000 kr. pr år tillika med fri kost, bostad af 2 möblerade rum med värm© och lyse samt för lärarinnan med 600 kr. pr år med likaledes fri kost och bostad af 1 möbleradt rum med värme och lyse. Ansökningar, ställda till styrelsen för landthushållsskolan å Strömsör, till bada befattningarna skola före den 10 inst. augusti ingifvas till hus­ hållningssällskapets sekreterare, Umeå. Nordmaling den 12 juli 1913. STYRELSEN. ,Bättre flicka enkel, anspråkslös, med lust och fal­ lenhet att sköta ett hem och pied kunnighet i matlagning, kan erhålla plats hos liten familj, två vuxna och ett bara, boende i modern villa med elektriskt ljus, centraluppvärmning, vattenledning m. m. utanför Göteborg, 15 minuters väg från spårvägslinie. Goda villkor och godt bemötande. Hjälp vid tyngre sysslor anskaffas särskildt. Betyg, ref., uppgift på löne­ pret. m. m. samt helst foto, ‘som återsändes, motses under adr. »Liten familj», Handelstidning ens annonskon- tor, Göteborg. Härmed kungöres till ansökan lediga mm i vid Föreningens mot tuberkulos i Bo­ rås sjukhus, att tillträdas den 1 nästa okt. Kontanta lönen utgör tills vidare 600 kr. för år. Ansökan, åtföljd af frejd- och lä­ karebetyg samt de öfriga handlingar, sökanden vill åberopa, skall ingifvas till styrelsen senast den 15 dennes. Borås den 1 aug. 1913. Styrelsen för föreningen mot tuberkulos i Borås. PLATSSÖKANDE PLATS I FAMILJ (där bara finnas) eller som ressällskap och hjälp åt sjuklig person sökes från 1 :sta sept, af 25-årig, bildad flicka, som vistats ,4 år i Frankrike. Goda rek. Svar med löneförmåner till »E. J.», Chez Lena, 14 Rue Caroline, Genève, Suisse. UNG, BILDAD TYSKA önskar 1 sept. plats i god familj i Sverige såsom sällskapsdam, event, pä resor eller för att undervisa skolbarn i tyska, språket. Sökanden önskar blifva be­ traktad som familjemedlem och har små löneanspråk. Svar till »M. K.»; S. Gumælii Annonsbyrå, Göteborg. STUDENTSKA, med betyg till fil. kand.-examen i franska och engelska och som vistats i England för språk­ studier önskar till hösten plats som lärarinna eller annan anställning (ev. som ressällskap). Svar till »Dithy 25», S. Gumælii Annonsb., Göteborg f. v. b. UNDERVISNINGSVAN, musikalisk lä­ rarinna söker plats. Goda betyg. Svar »Intresserad af sitt kall», Sv. Tele- grambyrån, Sthlm, f. v. b. BILDAD FLICKA önskar plats i präst­ gård som sällskap och hjälp. Små prêt. Ingen lön. Svar till »Tacksam», Iduns exp., Sthlm. UNG ELICKA, som genomgått 8-klas­ sigt läroverk, söker guvernantplats. Har under sex terminer innehaft en dylik. Svar- tacksamt till »Skytte- holm», Stockholm 2. 20 ÅRS FLICKA, som ämnar blifva sjuksköterska, önskar plats hos dok­ tor att biträda- vid mottagningen och hjälpa till med livarjehanda sysslor. Svar till »Hösten 1913», Iduns exp. LLFSUPPGIFT sökes af medelålders allvarlig dam, som i 10 år tjänst­ gjort som lärarinna vid hushållsskola för utbildande af tjänarinnor. Svar märkt »A. R,», Iduns exp. TILL LONDON. Tvenne bildade, hur­ tiga svenskor önska plats i familjl — tillsammans eller var för sig — gärna som jungfrur. Svar märkt Språkstudier», Iduns exp. PLATS ÖNSKAS af flicka med goda betyg, som vårdarinna åt sinnessjuk eller annars klen person. Svar till »15 Sept. 1913», Oskarshamn p. r, PLATS I GODT HEM som husmors hjälp och sällskap eller hushållsfrök. sökes af stadgad och bildad hus­ hållsvan flicka. Tacksam för svar till »Sept. 1913», Iduns exp. f. v. b. UNG BÄTTRE FLICKA önskar plats från 15 sept, i närheten af Stockholm eller Göteborg ; har genomgått kurs i bokföring och ma-skinskrifning samt äfven i barnavård ; har innehaft plats i affär i fyra år. Rekom. finnas. Svar emotses till »20 år», Box 14, Visby p. r. - 531 - UNDERVISNINGSVAN, musikal, flicka som genomgått 8 klass läroverk och erhållit god utbildning i musik öns­ kar till hösten plats i familj för att undervisa (helst flickor i ålder 10 —14 år) i vanliga skolämnen «och musik. Goda betyg och ref. från ti­ digare innehafda platser förefinnas. Gärna villig att om så medhinnes detaga i husliga göromål. Lönepret. 300 kr. pr läsår. Svar till »Elsa», Ud- debo, Box 14. VÄRDINNEPLATS sökes af bildad, praktisk, gladlynt, barnkär, musika­ lisk flicka som förestått föräldrarnas hem och nu i följd af deras bortgång står ensam. Exam, sjukgymnast. Goda ref. Svar till »Värmländska», Filip- stad p. r. KARTRITERSKA med god handstil söker anställning. Betyg från kurs och platser. Svar till »R. hösten 1913», under adr. S. Gumælii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. UNG NORRLÄNDSKA som med goda betyg genomgått 8-klassigt läroverk samt kurs i sjukvård och förut inne­ haft plats i hushåll önskar, helst ge­ nast, liknande eller som sällskap och hjälp åt gammal herre eller dam. Goda rek. samt betyg finnas. iSvar med uppgift om lönevillkor till »La­ boremus», Iduns exp., Sthlm, f. v. b. UNG, BILDAD FLICKA, med betyg från lärarinneseminarium i Stockholm samt med diplom från universitetet i Neuchâtel, önskar till hösten plats i familj, där tillfälle att tala franska gifves. Utmärkta ref. Svar till »Ka­ rina», Iduns exp. UNG, undervisningsv. tysktal. guver­ nant önskar plats till hösten. Real- skolexamen. Betyg och ref. finnes. Svar med löneförmåner till »19 . år», Säffle p. r. UNG, förlofvad flicka önskar från den 1 sept, plats i bättre familj, att mot fritt vivre under husmoderns led­ ning deltaga i alla husliga göromål, hufvudsakligen matlagning. Svar till »24 år», Örebro p. r. DISTINGUERAI!, verkligen bildad, musikalisk, medelålders tyska af god familj, van att representera och sköta ett hem söker plats att förestå fint hem, pensionat eller dyl. Utm. ref. Svar till »Tyska», Falsterbo p. r. BILDAD musikalisk fru önskar till hösten husföreståndarinneplats i re­ spektabelt hem. Bästa ref. Moderata anspråk. Svar till »Husligt intresse­ rad», Iduns exp. f. v. b. LÄRARINNA, utexaminerad från högre lärarinneseminarium, önskar till hös­ ten plats i familj eller skola. Goda betyg. Svar med uppgifter om lön och anspråk sändes till »Postfack 50», Bjernum. HVAR FINNES bild. familj som mot fritt vivre eller någon betaln. vill emottaga ung bild. flicka som öns­ kar lära ett hems skötsel? Svar till »Helst vid kusten», Borås p. r. UNG bättre barnkär flicka kunnig i sömnad önskar plats i familj, helst på landet i aug. Svar till »Olga», Allm. Tidningskontoret, Gefle. I GODT PRÄSTHEM på landet (helst Sörmland eller Österg.) önskar 26 års flicka plats mot fritt vivre som fruns hjälp och sällskap. Tillträde : 15 sept, eller senare. Svar till »Husligt intres­ serad», Iduns exp. f. v. b FLITIG bättre flicka önskar plats nu eller till hösten i vänlig familj. Något kunnig i sömnad. Svar till »Ble­ kingska», Iduns exp. EN 23 ARS FLICKA önskar plats i prästfamilj för att lära hushåll. På lön fästes ej afseende, blott ett godt bemötande utlofvas. Svar till »Fa­ miljemedlem», Smålands Annonsbyrå, Jönköping. PLATS önskas nu till hösten af enkel anspråkslös flicka, att sköta ett min­ dre hushåll, eller ock som hushålls- hjälp i familj ; är äfven kunnig i söm­ nad. Svar märkt »Pålitlig», Iduns exp. f. v. b. EN FLICKA önskar att få på en herr­ gård eller större gård uppåt landet, helst nära sjö, under månaxlerna sept, och okt., mot fritt vivre deltaga i de husliga göromålen. Svar sändes till »Y. N.», Falköping p. r. BÄTTRE FLICKA önskar mot fritt vivre plats i familj att såsom medlem i familjen vara till hjälp oc-h sällskap; har genomgått slöjdseminarium i Stockholm och är villig att, om så önskas, undervisa i slöjd samt äfven mindre försigkomna i musik. Svar tacksamt till »21 är», Mariannelund P- r. ____________ LÄRARINNA, som genomgått semina^ rium med högre kompetens önskar plats. Underv. i vanl. skolämnen och språk (ej musik). Svar till »T. V. 25 år», und. adr. S. Gumælii An- nonsbyrå, Stockholm, f, v. b, SKICKLIG KAMMARJUNGFRU söker plats, gärna till landet. Ben. svar inom 8 dagar till »1 Nov.», Iduns exp., Sthlm. ELEMENTARBILDAD, undervisnings­ van flicka önskar plats till hösten som guvernant fö-r barn i åldern 7— 13 år. Svar emotses tacksamt under adr. »D. Ch.», Iduns exp. UNG musikalisk flicka, som genom­ gått ettårig handarbetskurs samt är van vid hushållsgöromål, önskar plats i treflig familj genast eller 1 sept. Lön önskvärd. Tacksam för svar tiü »R. W.», Bankeberg p. r. I GODT HEM önskar bildad flicka plats som barnfröken. Har genom­ gått 3 mån. kurs vid barnhem, 8 kl. läroverk och kurs i linnesöm. Goda betyg och rekom. Bra lön önskas. Tacksam för svar till »Bamkär 24 år», Iduns exp. f, v. b. UNG FLICKA, som genomgått 8-klas- sig flickskola önskar till hösten plats i familj på landet för att deltaga i skötseln af mindre barn samt andra husliga göromål. Svar till »Barnkär», Nättjebacka p. r. 20-ÅRIG, MUSIKALISK, språkkunnig, bildad flicka i god samhällsställning önskar plats som sällskap i bildad familj. Svar till »Familjemedlem», Ystad p. r. UTEXAMINERAD Kindergartenlärarin- na önskar till hösten plats i fin fa- milj. Svar till »I. V.», Älfdalen. 27 ARS ALLVARLIG FLICKA öns­ kar plats genast event, senare, antin­ gen som skrifbitr. eller husmoders verkl. hjälp. Goda rek. kan företes. Svar tacksamt till »M, G.», Västerås p. r. VÄFLäRARINNEPLATS eller vikariat sökes af elementarbildad ung flicka som genomgått IV2 års kurs i väfning. Svar till Tora Qviller, Lilleström, Norge. Kind ergar ten lärar i n na. 24-årig flicka, som genomgått 8- klassigt läroverk, 2V2-årig fullständig kurs i Berlin vid Kindergartensemina^ rium samt därefter innehaft själfstän- diga platser i Tyskland och Sverige, önskar till hösten lämplig plats helst vid bruk där Kindergarten och arbets­ stuga skola inrättas. Utmärkta betyg och ref. kunna presteras. Svar tiU »Kindergarten» torde insändas und. adr. S. Gumælii Annonsbyrå, Stock­ holm f. v. b. Ung tysk läkaredotter, exam, van lärarinna, behärskar füllst, engelska och franska, söker anställ­ ning i svensk fam. eller skola. Svar märkt »Läkaredotter», Nya Tidn.-kont., Uppsala f. v. b. MINDERÅRIGA BARN, som behöfva ett godt hem, finna sådant i prästgård å landet. Naturskön, hälsosam trakt. Moderlig omvårdnad och undervisning. Allra bästa ref. Svar till »Kyrko- herdehem», Iduns exp. I GÖTEBORG få 2 skolflickor inack. i god fam. Event, hjälp med läxor. Svar till »Kungsgt», Nord. Annons­ byrån, Göteborg. UTMÄRKT god inackordering erhålles hos Elin Öländer, Drottningg. 51 III, Stockholm. I HEM i Stockholm emottages 3 à 4 skolflickor till helinackordering, med omsorgsfull moderlig vård och tillsyn. Prima ref. Pris för deladt rum 70 à 75 kr. Goda pianolekt. kunna er­ hållas. Eörfrågn. besvaras omgående. Änkefru Beda Forsberg, Drottninggat. 18, Sthlm. INACK. kan erh. i bild. fam. där ungdom finnes. Ref. lämnas och öns­ kas. Badrum, el. ljus. Förstkl. hus. Fru Tyra Dillner, Hornsg. 4 III, Sthlm. GOD INACKORDERING i Stockholms närhet, erbjudes bättre bemedlade blinda herrar och damer hos välrek. änkefru. God omvårdnad erhålles. Svar till fröken H. T. Söderala, Gefle- borgs län. UNG FLICKA som genomgått 8-kl. läroverk önskar anställning som lära­ rinna eller som hjälp i hemmet. Svar till »Inga-Lisa», Sjöarp, Tranås. God inackordering erh. i tyst och stilla hem ; trefliga rum. Vidare fröken A. Bergström, Vegag, 17 3 tr., Stockholm. Inack ordering finnes för 2 unga flickor med deladt rum, hos fru Maria Planting-Gyllen- båga, Artillerigatan 28 A. III. A. T. 222 23. Det bästa läkemedlet sr Rm BRÖSTKflRAMELLER «NnrncxAbT cim[HlS-arti.il mm Enda tillverkare A.-B. Nissens Manu­ facturing, Norrköping. Doktor J. Arvedsons kors Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, medför enligt kongl. maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter som en kurs vid Gymnastiska Central-Institutet. Kursen 2-årig, börjar den 15 sept. Prospekt på begäran genom D:r J. Arved­ son, adr. Odengatan 1, Stockholm. Gymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid Ny kurs börjar 14 sept. Prospekt gen. kapten J. Thulin, LUND. Göteborgs Gymnastiska Institut, Göteborgs Arkader,Göteborg, längsta o, fullständigaste spe­ cialkurs i Sjukgymnastik o. Mas­ sage. Nästa läsår börjar den 12 sept. Begärprospekt! Vid Professor Unmans Institut börjar 1 okt. ny (ett-ärig) kurs' i ma s­ sage och sjukgymnastik. Be- gär prospekt I Brunkebergsg. 9, Sthlm. Göteborgs Privata Förlossningshem, Moltnsgat. 7, Tel. 17 50, 3937, 37 70. Större rum med tel. 8 o. 10 kr. pr dag. Mindre rum 100 kr. för 10 dagar, för- lossnlngsarvodet inberftknadt. Goda referenser. Prospekt på begäran. BARNMORSKAN, fröken Ester Beck­ man, adr. Skara, åtager sig efter öf- verenskommelse praktik i familjer. Ref, på begäran. Besvärande hårväxt borttages bäst genom Mo Millan & Arthurs, London, EPILATOIRE. Dépôt hos A. W. NORDING, Blblioteksg. 11, Drottningg. 63, Sthlm, ' Det berömda hårstärkande vattnet. Gifver grått hår dess ursprungliga färg. Borttager mjäll. Hindrar håret att falla af. Märket grund. 1870. Beg. end. fl. med orden: Royal •Windsor Perfectionne*. Enalltjämnt stig. försäljn. samt 30 års succés gar. Royal Windsors verkan. Pris kr. 5.— + porto. Nederlag: Franska Parfymmagasinet, Hoflev., 21 Drottninggat, 21, Sthlm. Bau Mono. (Professor Mono). Rengör ansiktet fullständigt. Utmärkt mot öppna porer. Borttager rodnad, kyla o. alla slags Irritationer. Pris kr. 3.50, 6.— och 10.—. Endast i Franska Parfymmagasinet (Hoflev.) 21 Drott­ ninggatan 21, Stockholm. 'W^en som vill undvika att i sommartid få en röd och fräknig hy bör ingnida den med Oatincrème som är en naturprodukt framställd af ren hafre. Huden får genom ra­ tionell bruk en vacker varm färg. O.atine finnes öfverallt sarrit hos A. W. Nording, Bibliöteksg. 11, Drottningg. 63 och Birgerj arisgatan 16, Stockholm. Missprydande hårväxt utrotas med Trianonpästa utan efterlämnande af märken eller rodnad i huden. Absolut ofarligt luktfritt me­ del — icke pulver. Båttre än elektro- lytisk behandling. Användes dagligen med osviklig framgång i min praktik för skönhets våtd, vid behandling så­ väl i ansiktet som å.kroppen. Pris 5 kr., till landsorten mot postförskott. Försändes diskret. MARIA ENQUIST, Biblioteksgatan 6—8, Sthlm. Riks Norr 3 90. Allm. 226 62. peeialaffär tö t SCHWEIZER- BRODYR, SPETSAR, VÄFNA DER m. m. Bikt profsorti- ment till landsorten. Broderi-Affären, 9 KommendorsgaUn 9,1 13^*“ Göteborgs Handelsskola, . Vasagatan 45 B, Göteborg« Ars- och terminskurser. Bankkurs. Höstterminen börjar den 20 augusti. Fullständig handelsutbildning. Kostnadsfri platsförmedling. Vårterminen börjar den 15 januari. Begär prospekt Telefon 31 61. KARL O. LINDEBERG. Den 1 inst. oktober börja undertecknade i Skara en prak­ tisk hemkurs för bildade flickor, om­ fattande allt, som hör till ett hems ordnande och skötande. Af fullt kom­ petent lärarinna som genomgått fröken Lundins slöjdkurs i Stockholm, med­ delas undervisning i klädsömnad, väf- ning och finare handarbeten. Endast ett begränsadt antal mottages. För vidare meddelande torde reflekterande vända sig till Fru ESTER LUND- QVISTER, Skara, Fröken A. TENG- STRAND, Pensionat Ristafallet, Hål­ land. Ref.: Fru Lüning, Vallhalla- vägen 43, Stockholm. Eröken Milow, Drottningholms vägen 1, Stockholm. Fru Burenstam, Eskilstuna. Doktorin- nan Ekelund, Sköfde. Prostinnan Hem- berg, Sköfde. Fru Beskow, Borås. Ny tvättmetod. Med Ca- storiatvål erhålles snöhvit tvätt utan borstning eller gnidning. Absolut fri från skadliga ämnen. 4 tvålar för kr. 1:30. Kölnerlagret, 24 Smålandsgatan, Stockholm. Prospekt franko. Strengnäs Hushållsskola. Husmoderskurs 19 augusti—15 december. Grundlig och praktisk undervis- ning. Prospekt genom Fru M. Braune, Strengnäs. E. Hulls Kvinnliga Utbildningsskola (f. d. Villa Hult, Kneippbaden) börjar sin verksamhet i Stockholm den 15 sept. Skolans program är Huslig ekonomi, Sömnad, Handarbete, Konstslöjd, Målning, Sång, Musik, Språk, Rid- ning. Endast ett begränsadt antal elever mottagas som alla ho inom skolan. Skolan är inrymd i en större villa, inom egen park med vackra promenader och tennisplan. Begär utförligt prospekt. Adr.: E. Hults Kvinnliga Utbild­ ningsskola, Disponentvillan, Rörstrand, Stockholm. Nobynäs Hushållsskola* Kurser fr. 1 sept, till 20 dec. 1913 och fr. 20 jan. till 20 maj 1914. Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgård, härligt läge i hälsosam trakt å småländska höglandet. Grundlig undervisning i hushåll, väfnad, hand­ arbeten m. m. meddelas af skickliga, examinerade lärarinnor. Godt hem. Förfrågningar och anmälningar ställas till föreståndarinnan Frn E. von Kothen, Nobynäs, Frinnaryd. Rikstelefon 5, Nynäs Slöjd- och Hushållsskola (1 tim. järnvägsresa fr. Stockholm) börjar sin andra kurs d. 5 sept. 1913. Praktisk o. teoretisk undervisning i husl. ekonomi o. kvinnlig slöjd. Prosp. o. ref. på be­ gäran. Ehren Söderland, exam. Skolkökslärarimna, Stugsund. Elin Hul- tenberg, exam. Slöjdlärarinna, Borgholm. Fil. D:r Anna Ahlströms Läroverk: Nya Elementarskolan för flickor, 29 Kommendöfsgatan, Stockholm, invid Cirkusplan. Småskola (äfven gossar). Elementarskola med normalskolekompetens. Gymnasium med dimissionsrätt. Anmälningar kunna ske skriftligen. Anna Ahlström, fil. d:r. Herrsätna Skolgård. Högre flickskola öppnas i sept. 1913 å Herrsätra lantegendom (Wagnhärad, Södermanland). Undervisnings- och uppfostringsarhetet kommer att bedrivas i enlighet med principerna för de tyska “Landerziehungsheime“, modifierade efter svenska förhållanden. Från JLongl. H. Lär.-Sem. utex. lärarinnor. Exam, skol- kökslärarinna. Infödd tyska. Närmare i prospekt, som erhålles på begäran. Ett fåtal välartade barn nr goda familjer mottagas. Gerda Agrell, utex. fr. K. H. Lär.-Sem. Anna Sundin, utex. fr. K. H. Lär.-Sem. F. d. lär. vid Risbergska skolan, Örebro. F. d. lär. vid Risbergska skolan, Örebro o. vidPriv. Lär.-Sem. övningsskola, Sthlm. Adr. Herrsätra, Mölnbo. Riks Mölnbo 12. Referenser: Se Idun n:r 16! Helsingborgs Husmoderskola, Drottninggatan 13. Rikstel 19 56. börjar sin andra kurs den 15 sepr. Teoretisk och praktisk undervisning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering ocli alla inom ett hem förekom­ mande göromål samt handarbete ocli linnesömnad. Prospekt och upplysningar på begäran. . Emmy Öberg.. Gunborg Myrberg. Stockholms Samgymnasium, Allm. Tel. 82 45. Odengatan 41. Rikslel. 68 56. 3-klassig förberedande skola. — Realskola. — Füllst, gymnasium med real- och latinlinje. Dimissionsrätt. Höstterminen börjar med inträdes- ocli flyttningspröfningar den 2 sept. kl. 11 f. m., med upprop den 6 september kl. 11 f. m. Mottagning d. 1—21 aug. onsdagar och lördagar kl. 11—12 f. m., fr. o. m. den 22 ang. bvarje dag kl. 11—Vs 12 f. m. Lekt. J. F. Nyström. Läroverksadj. O. G. A. Hahr. F. mag. Dagmar Kempff. Ordf. i styrelsen. Föreståndare. Bitr. föreståndarinna. Birgitta-Skotan, Regeringsgatan 19—21, Stockholm. Kurser i klädsömnad, linnesömnad, barnkläder, konstbroderi, spetssöm, knyppling och monteringar. Höstterminen börjar 1 september. Anmälningar skriftligt under augusti månad. Prospekt på begäran. ' Elisabeth M. Glantzberg. Emmy Kylander. Samskola. Studentexamen tages på 2 år av dem, som avlagt realskolexamen eller äga motsvarande kunskaper. Realskolexamen på 1 J/g à 2 år av dem, som genomgått, folkskola: Ingen inträdesprövning. Begär prospekt. Styrelsen. Styrmansgatan 22—24, Stockholm. lt Elsa Philips Husmoders skola, Karla vägen 1 A, Stockholm, börjar sin ll:e termin för bildade unga flickor den 15 sept. 1913. Under­ visning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och in­ läggningar af frukt, grönsaker och köt-t, sjukmatlagning, uppköp, födo- ämneslära, hushållets ekonomi m. m. Olika kurser. Examinerade lärar­ innor. Förbereder inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi. Pro­ spekt, ref. och närmare upplysningar på begäran. ELSA PHILIP, Stockholm, Karlaväzen 1 A, 3 tr. Tel. Ö. 1310. - ' 5 ... Bil : i JAG BLEF TVÄTTAD MED ViMOklA Vinolia Generalagentur t Skepparegatan 6, STOCKHOLM 0. Di. Nöjda och. belåtna äro stora flertalet hyresgäster i Råsunda. Orsakerna härtill äro: de låga hyrorna, de täta spårvägs- förbindelserna, de vackra omgifningarne samt de hemtrefiiga och modernt (men utan lyx) inredda bostäderna. Hyr snarast möjligt. Upplysningar å Stockholms Uthyrningsbyrå, Kungsirädgårds- gatan 12. Rodenstamska Skolan, Hudiksvall. Husmoderskurs: Matlagning (enk­lare och finare), bakning, korfberedning, konservering, dukning, servering, födoämneslära, väfnad och slöjd. 1-månadskurs i konservering efter moderna principer. Börja 20 ang. Seminariekurs för utbildande af lärarinnor i kuslig ekonomi och slöjd. Börjar 20 jan. 1914. Prospekt på begäran. Uppsala Enskilda Läroverk och Privatgymnasium. Samskola med förb. klasser, sexklassig realskola och 3-årigt gym­ nasium med dimissionsrätt samt för flickor, som ej vilja aflägga exa­ men, kl. 7 o. 8 med normalskolkompetens; dessutom en seminarieklass med uppgift att utbilda unga kvinnor för hem och familj och särskildi att göra dem skickliga att sköta, handleda och undervisa mindre barn i hem, Kindergarten och småskola. 1 gymnasiets 1 :sia ring vinnes inträde utan tentamen af dem, som tagit realskolexamen med god­ kända betyg och — utom i matematik — av flickor, som genomgått ö:de klass; flickor från kl. 7 kunna erhålla befrielse från prövning i vissa ämnen efter överenskommelse. Redogörelse och förteckning på inackorderingsställen erhållas genom skolans vaktmästare. Rektor o. föreståndarinna under sommaren bortresta, men postadr. Uppsala. Caro/a Eneroth.Josef Liljeblad. Grundad år 1902. Kursen för flickor, som omfattar 3>/a .mån., börjar tis­ dagen den 2 sept. Grundlig och praktisk undervisning i enklare och finare matlagning, uppläggning ocli garnering; bakning af jäsdegar ö.ch finare bak­ verk; syltning, beredning af saft och gelé. Konservering af frukt, grönsaker och kött; konfektberedning, smöruppläggning, dukning, servettbrytning ock servering; kökets, spiselns (vedspis och gasspis) och kokkärlens skötande, upp- köp av matvaror, bokföring för hemmet; födoämneslära och kötts ty ökning (5 lekt.) Dessutom en kortare kurs i sjukvård för hemmet samt (valfritt) barnavård. Kursen för% fruar, som omfattar 10 veckor med ortete varje torsdags f. m. från la. 9 eller i/a 10 f. m. till kl. Vs4 e. m., börjar den9okt. kl. Va 10 f. m. I. denna kurs meddelas undervisning i bakning af jäsdegar och finare bakverk; finare matlagning; uppläggning och garnering; konservering, konfektberedning; dukning och servering m. m. Mftonkursen, som omfattar 10 veckor med arbete bvarje fre­ dags e. m. från kl. Va 6—kl. 9 e. m., börjar den 3 okt. kl. Va 6 e. m. I denna kurs meddelas undervisning i bakning; enklare och.finare matlagning; uppläggning och garnering; konfektberedning; smöruppläggning, dukning och servering m.m. Konservering skurs anordnas under en vecka med början den 18 aug., omfattande all slags konservering af frukt och grönsaker. Prospekt och närmare upplysningar på begäran. ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND, Riks 20 35. Stockholm, Klarabergsgatan 40, 5 tr., hiss. Sthlmstel. 9302, Almedahls Försäijnings-Magasin, Kungsgatan 55, Göteborg« Levererar fullständiga Klnnen*i»j9siittningar för bosättningar ock - hrudutstyrslar. - -= Väfkurs. I vackert belägen prästgård på lan­ det. kunna några flickor få grundlig undervisning i slät- och konstväfnad samt väfvars uppsättning. Tillfälle att deltaga i hushåll och konservering af frukt och grönsaker. Ref. Svar till »Väfkurs den 1 sept», Iduns exp. 0. IS (1 okt.—1 dec.), omfattar matlagning, konservering, väfning m. m. Begär pro­ spekt. Fru Ida Palmgren, Bettna, som erhåUit Guldmedalj för konserver och sömnad 1911 börjar sin 14 kurs i ang. 1913. Prospekt genom Fru Alfh. Rystedt. Det tieåii gymnasiet i Lunds ist. läroverk DM «Il 1 I börjar sitt sjette läsår fredagen den 29 aug. 1913 kl. 12 midd.' Dim is- si onsrätt. Inträdesfordringar: go­ da betyg från klass VII eller betyg öfver fullständig real.skoleexamen eller godkänd inträdesexamen. Inträdes­ examina den 6; och 7 juni samt den 27 och 28 aug. Anvisning på in- ackorderingsställen. Upplysn. medde­ las af gymnasiets studierektor. Fil. Lic. Birger Sjövall, Magnus Stenbocksg. 10, 2 tr. Rt. 651. Fonder 20,900,000 kronor. Stockholmskontor: Arsenalsgat.9. Filialer: \ Södermalmstorg 8. ( Sturegatan 32. Deposition ) A1\ 01 Kapitalräkning ) Hr |2 |0 Sparkassa 4 Fondafdelning. |0 Kassafack. Idun utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr. A.-B., Sthlm, 1913.532