Mall Stålhammar Engelskan i svenskan 1. Engelska lånord under 1800-talet Januari 2002 Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000 Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000 finansieras med generösa bidrag från den kulturvetenskapliga donationen, som administreras av Riksbankens Jubileumsfond. I projektet deltar forskare från fem olika universitets- och högskoleorter och lika många discipliner. Projektet startade den 1 januari 2000. Den gängse för- kortningen av projektnamnet är ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra). Resultat från projektets olika delundersökningar publiceras till stor del i föreliggande rapportserie. Redaktörer för rapportserien är prof. Sven-Göran Malmgren och FD Hans Landqvist, båda verksamma vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Skrifter som ingår i rapportserien säljs till självkostnadspris och kan rekvireras från ORDAT (att. Hans Landqvist), Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg. ISSN 1650-2582 © Författaren Produktion: Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet Box 200 SE - 405 30 GÖTEBORG Reprocentralen, Humanisten Göteborg 2002 Innehållsförteckning 1. Inledning ......................................................................... 1 1.1. Syfte ............................................................................... 1 1.2. Tidigare forskning ........................................................... 2 2. Material och metoder ....................................................... 5 2.1. Primärmaterialet .............................................................. 5 2.2. Bortfall ........................................................................... 5 2.3. Etymologiska uppgifter .................................................... 6 2.4. OSA:s källuppgifter .......................................................... 7 2.5. Övrigt material ................................................................ 8 3. Historisk bakgrund ......................................................... 10 3.1. Allmänt ......................................................................... 10 3.2. Verksamhet och termbehov ............................................. 10 3.3. Bildningshunger och uppslagsverk ................................... 10 3.4. Nyhetsförmedling .......................................................... 11 3.5. Översättandets betydelse ................................................. 11 4. Ämneskategorier ............................................................ 12 4.1. Val av kategorier ........................................................... 12 4.2. Kategorier: definitioner och exempel ............................... 12 4.3. Enskilda ordlistors urval ................................................. 15 5. Kronologisk översikt ..................................................... 17 5.1. Ordlån genom 1800-talets årtionden ................................. 17 5.2. När lånas vad? Kort karakteristik av respektive årtionde .... 18 5.3. Tillbakablick på 1800-talet .............................................. 23 6. OED – OSA: tidsskillnader mellan förstabelägg ................ 25 6.1. Långsamma – snabba inlån .............................................. 26 6.1.1. Långsamma inlån ........................................................... 27 6.1.2. Snabba inlån .................................................................. 28 7. Inlån: lånetyper .............................................................. 30 7.1. Indelning ....................................................................... 30 7.2. Direktlån ....................................................................... 30 7.2.1. Direktlån med eller utan anpassning ................................. 31 7.2.2. Direktlån baserade på ljudintryck .................................... 32 7.2.3. Direktlån baserade på eponymer ...................................... 33 7.2.4. Lånord från andra språk via engelskan ............................. 34 7.3. Översättningslån ............................................................ 35 7.3.1. Partiella översättningslån ................................................ 35 7.3.2. Översättningslån av hela ord ........................................... 36 7.3.3. Betydelselån .................................................................. 37 8. NEO – OSA: mått på överlevnad? .................................... 39 9. Sammanfattning och diskussion ........................................ 41 Litteratur ................................................................................ 44 Appendix ................................................................................. 47 11 . Inledning Denna rapport är första delen av en inventering av engelskans in- flytande på det svenska ordförrådet under perioden 1800–2000. Här behandlas engelska lånord av olika typer under 1800-talet, medan 1900-talet kommer att bli föremål för delvis andra analyser i en kom- mande rapport. På grund av utgångsmaterialets beskaffenhet kan de bägge perioder- na inte analyseras från likartade utgångspunkter: eftersom SAOB inte uppdateras, kan den svårligen utgöra underlag för en undersökning av svenskt ordförråd under hela 1900-talet. Medan SAOB (mestadels i nätversionen OSA) utgör det främsta primärmaterialet i denna del- undersökning, kommer denna funktion att huvudsakligen övertagas av NEO i undersökningen av 1900-talet, då kompletterat med nyordlistor från 1900-talets slut. 1 . 1 . S yfte Denna del av undersökningen syftar till att kartlägga inte bara vilka ord av engelskt ursprung som under 1800-talet lånats in i det svenska ordförrådet och när detta skett, fördelat över perioden (5.2). Till denna tidsrelaterade analys hör också en jämförelse av de intervall som föreligger mellan varje ords belägg i OED och OSA (6). Sådana mått kan bidraga till den sammanlagda bilden av de processer som omger ordlån. Jag har också velat spåra tänkbara orsaker till ords inlån, samt de vägar sådana lån tagit. För detta ändamål har orden undersökts efter ämnesinnehåll (teknik, vetenskap, sjöfart, sport, exotismer, dvs. ord för engelska företeelser m.m.), i kapitel 4, samt typ av källa för förstabelägg i SAOB (ordböcker, press, reseskildringar, skönlitteratur m.m.), i avsnitt 2.4. Eftersom engelskan genom kontakter (handel, kolonier) med ett stort antal andra språk inlånat ord, har den fungerat som förmedlande länk. Sådana förmedlade ordlån redovisas här separat i 7.2.4. 2De olika typerna av ordlån som förekommer i materialet behandlas i huvudsak enligt sedvanlig uppdelning i direktlån, översättningslån och betydelselån, i kapitel 7. Inom respektive avdelning förekommer även särfall: bland direktlån görs en åtskillnad mellan grafisk och fonetisk återgivning (7.2.2), och eponymer behandlas separat (7.2.3). En jämförelse mellan de ord som kvarstår i NEO och de som enbart förekommer i OSA (ev. med angivande om bruklighet) kan ge en antydan om ords fortsatta användning (8). Sammantaget skulle man utifrån ovannämnda aspekter kunna skissera en prognos för ords inlåning: när, var, hur lånas ett ord in – och vad krävs för att det ska överleva? Dessa frågor diskuteras i kapitel 9. 1 . 2 . Ti digare forskning Forskningen inom området semantisk förändring har återkommande utpekat behov att uttrycka nya betydelser som drivande faktor (Lehmann 1962: kap. 12; Ullmann 1959:206ff., 1962:197–210; Aitchi- son 1981: kap. 7). I några fall har kulturrelaterade faktorer särskilt behandlats (Barfield 1953:75–77; Williams 1976:16–22); i synnerhet betydelseförändringar inom centrala områden som t.ex. politisk teoribildning utgör intressant material (jfr Williams ofta citerade Keywords). Dessvärre finns relativt lite forskning inom detta område vad gäller svenskan under 1800-talet. Resultat från andra nordiska språk har fått fylla dessa luckor; här har främst använts exempel i Jespersens tidiga artikel om inlån mellan engelskan och nordiska språk (1902) samt Graedler (1998), som dock i stort baseras på Jespersens rön. Övriga analyser av engelska inlån i nordiska språk behandlar främst 1900- talet, t.ex. Stene (1940), eller Sørensen (1973), där dock ett fåtal äldre inlån omnämns. Båda dessa verk bidrar med viss information om bakgrunden till engelska inlån i nordiska språk. Jespersen nämner exempel som illustrerar hur ”[K]ulturens ström” (Jespersen 1902:502) avspeglas i lånord. De ca 70 ord som han räknar upp indelas i olika yttringar av engelsk kultur, såsom offentligt liv, högreståndsliv (inklusive klädedräkt o.d.), idrottsuttryck, kortspel, järnväg, lantbruk (endast två ex.), sjöfart, litteratur. Han finner att samtliga kan ses som tekniska termer för begrepp och ting som introducerats av engelsmän, samt påpekar att största delen används internationellt, dvs. att även fransmän och tyskar lånat samma ord (här 3bör dock nämnas att flera av de uppräknade orden har franskt ur- sprung). De ordböcker som omnämns hos Graedler (förutom Jespersen) är för 1800-talets del Hansen, Fremmed-Ordbog (14 000 uppslagsord) från 1851, samt en samtida, mindre Kortfattet lexikon (5 000 ord, förf. okänd). Engelska ord utgör knappt 2%, drygt 200 ord i den förra, samt ca 0,5%, ca 25 ord i den senare. Uppslagsorden i Hansen avspeglar enligt Graedler (1998:11) handelskontakter i form av termer för måttenheter, men också socialt och kulturellt inflytande (termer för mat och dryck, klädedräkt, fritidssysslor), som Graedler ser som uttryck för den dåtida uppkomsten av en norsk medelklass. Graedler berör också en artikel om sjömansspråk från 1902, Alnaes, ”Bidrag til en ordsamling over sjømandssproget”. Exemplen från Alnaes bekräftar intrycket av muntligt överförda ordlån i motsvarande svenska terminologi; dock finns i Graedlers översikt inga exempel på motsvarande tendens i industriell terminologi. Som en motsvarighet till de ovannämnda norska ordböckerna över främmande ord har jag använt Ekbohrns Förklaringar över 30,000 främmande ord och namn från 1878 (se även avd. 2.5). Denna är delvis av encyklopedisk karaktär (”En handbok för vetgirige av alla samhällsklasser”) och upptar ca 280 engelska lånord, inklusive egen- namn som Great Britain, Green Park och Mansion House, samt före- teelser som Rule Britannia. Andelen engelska lånord utgör knappt 1% och är därmed jämförbar med de norska ordböckernas 2% respektive 0,5%, men fördelningen över ämnesområden skiljer sig i vissa av- seenden radikalt från såväl de ovannämnda som undersökningens övriga material (se Tabell 4, avd. 5.4, för en jämförelse av fördel- ningen över ämneskategorier i SAOB/NEO resp. Ekbohrn). Tonvikten hos Ekbohrn ligger mycket markerat på information om brittiska företeelser: kategorin Exotismer uppgår till mer än hälften av samtliga engelska lånord, mer än tre gånger andelen för samma kategori i det övriga materialet. I gengäld är förekomsten av mer specialiserade termer markerat lägre inom Sjöfart, Teknik och i synnerhet Veten- skap. Som ytterligare jämförelsematerial har använts Bergsten,”Om engel- ska lånord i svenskan”, en uppsats från 1915. Där upptas ca 390 ord, varav knappt 50 är belagda i OSA/NEO före 1800 samt ca 40 efter 1900 (varav 4 efter artikelns publicering). Enligt Bergsten utgörs de största grupperna av främst sportord (inkl. hundraser), därnäst sjö- termer; därpå följer uppfinningar; redskap och åkdon; maträtter och drycker; tygsorter och klädesplagg; handels- och börstermer. En närmare granskning visar dock att samtliga dessa kategorier är täm- 4ligen jämnstora (ca 40 ord i varje), med undantag för handelstermer (ca 15). Även denna artikel behandlas i avd. 2.5. Variationen mellan dessa individuella redovisningar av lånord inom ordförrådet i respektive språk tycks understryka betydelsen av för- fattarens egna intresseområden. Hos samtliga återkommer dock ett antal ämnesområden, som kan ses som en kärna i det samtida intresset för utbyte med den engelsktalande världen: seder och bruk, inklusive mat, dryck och mode; tekniska termer; sjöfart och handel, samt sport. 52 . M aterial och metoder 2 . 1 . Prim ärm aterialet Insamlandet av materialet har i huvudsak gjorts med elektroniska hjälpmedel: SAOB:s nätupplaga OSA samt NEO:s CD-upplaga (jämte begränsad användning av NEO:s nätupplaga vid Göteborgs universitets Språkbank). Kompletteringar i respektive bokupplaga har gjorts vid behov; i synnerhet gäller detta OSA/SAOB, eftersom svårigheter vid skanningen av SAOB resulterat i fel i OSA, trots att ett omfattande kontrollarbete utförts inom ORDAT-projektet. (Tyvärr kan sådana fel ha undgått upptäckt och därmed fortplantats i denna rapport.) Den elektroniska behandlingen av SAOB omfattar ännu inte hela den biblio- grafiska databasen, varför undersökningen av källmaterialet har gjorts med stöd av bokupplagan. Då SAOB inte avslutats, har uppslagsorden på T–Ö kompletterats med hjälp av Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850) där dock endast ett fåtal (inklusive sammansättningar totalt 8 ord) återfunnits. NEO har därutöver stått för materialet efter T, inklusive dateringar. Samtliga ords inlånedatering har jämförts med ordets första belägg (i den aktuella betydelsen) i OED, CD-versionen, i kapitel 6. Totalt har drygt 800 ord registrerats från primärkällorna OSA/ SAOB (kompletterat med Dalin, se nedan) samt NEO. 2 . 2 . B ortfall Överslagsberäkningar pekar på att de delar av alfabetet som ännu inte behandlats av SAOB (huvudsakligen T–Ö) utgör ca en femtedel av ordförrådet (jfr Malmgren 2000). Detta skulle motsvara ett bortfall på ca 20%, ett bortfall som dock motverkas av NEO-materialet, som mot- svarar drygt hälften av OSA:s; därmed minskas bortfallet i motsva- rande mån. En sådan avvikelse är knappast av avgörande betydelse i en undersökning där kvantitativa angivelser påverkas även av andra fakto- rer, såsom behandlingen av sammansättningar och dubbelformer. Där- 6emot orsakar naturligtvis avsaknaden av material ett beklagligt bortfall av information, i synnerhet beträffande förstabelägg och därmed källor. Sådan information saknas för ett hundratal ord, dvs. mer än en tiondel av materialet. Utöver ord på T–Ö tillkommer här sådana ord som inte upptagits i SAOB (däremot ofta i SAOL), huvudsakligen direktlån där ingen anpassning skett, t.ex. banjo, college, collie, curling, etc. 2 . 3 . Et y m ol ogiska u p pgifter Vid närmare granskning visar det sig att inte bara tekniska svårigheter kan ge upphov till felaktigheter i form av felläsning vid scanning, i synnerhet av siffror och vissa bokstäver. Större delen av felaktiga etymologiska hänvisningar har rättats av Thorwald Lorentzon och Susanne Mankner inom ORDAT-projektets ram. Det finns därutöver ett mindre antal etymologiska uppgifter, framför allt i NEO, som kräver kommentarer: kex dateras i NEO till 1823, medan SAOB har belägg från 1755; det nordiskt klingande sköldvall uppges i OSA komma av shield-wall, som dock enligt OED visserligen används i Beowulf, dvs. i den med nordiska språk besläktade fornengelskan, men därpå av Tennyson först 1888, 46 år senare än det svenska första be- lägget. En speciell typ av felaktig datering härrör från uppgifter om t.ex. författares dödsår, som då angivits som datering för första förekomst. Sådana fall, som alltså kan hamna inom fel århundrade, är av naturliga skäl svåra att upptäcka. I några fall tycks engelskan alltför snabbt förutsättas som långivande språk. NEO anger för tonår första belägg 1843, ”troligen av engelska teenage”, men OED anger 1921 som första belägg för detta ord. Här, liksom i fallet frasmakare, vilket NEO jämför med eng. phrasemaker (OED 1822, dvs. 15 år senare än svenskan) tycks den uppenbara möj- ligheten av analogi med befintlig svensk ordbildning förbises. Tonår kan ju lätt bildas på -ton, liksom frasmakare kan bildas analogt med det befintliga pratmakare. (Ett liknande nutida exempel föreligger i användarvänlig, som ibland uppges vara ett översättningslån från engelskan, medan sammansättningsledet -vänlig dock redan tidigare inlånats från tyskan.) Som framgår i 5.1, försvårar skillnader i etymo- logiska uppgifter såväl jämförelser mellan OSA och NEO som en mer fullständig undersökning av NEO:s engelska lånord. Andra felaktigheter kan förekomma bland de etymologiska upp- gifterna, som kan försvåra jämförelser: registerton uppges komma av 7register ton, medan den korrekta engelska termen är register tonnage. Då OSA:s uppgifter om engelskan skilt sig från OED:s (vilket ofta är fallet vid sammanskrivningar), har OED:s version följts. Den största felkällan är dessvärre till sin natur svår att lokalisera: översättningslån är både svåra att finna och att med säkerhet definiera. I närbesläktade kulturer med språk som följer liknande ordbildnings- mönster kommer ursprunget för sådana ord att ofta förbli en öppen fråga. 2 . 4 . O S A :s källu p pgifter För drygt fyra femtedelar (ca 670 ord) av hela materialet finns källa till förstabelägg. Dessa källor har indelats i typer enligt nedanstående översikt. Här är att märka att ordens ämneskategorier inte samman- faller med källtyper. En stor andel av källmaterialet, såsom periodica, ordböcker och uppslagsverk, representerar en mångfald ämneskate- gorier; som framgår av kapitel 6, särskilt 6.2, utgör dessa en bety- dande källa för inlån, i vissa ämnen kvantitativt överlägsna ämnesspeci- fika källor. Genom en uppdelning på källor enligt andra kriterier än ordens ämneskategorier framgår sådana skillnader. Se tabell 1. TABELL 1. Fördelningen av ord över typ av källor OSA NEO totalt Periodica (tidningar, tidskrifter) 96 66 162 Ordböcker (inkl.spec.), uppslagsverk, handb. 105 42 147 Vetenskapliga publikationer 53 33 86 Allmänt (brev, memoarer, off kung o.likn.) 54 27 81 Översättningar (ca hälften skönlitteratur) 34 34 68 Teknik o. industri (t.ex. Jernkontorets publ.) 31 19 50 Reseskildringar 12 15 27 Sport och spel 20 14 34 Sjöfart 7 12 19 Skönlitteratur (svensk) 6 8 14 Att ordböcker och uppslagsverk utgör den största källtypen kan vara rationellt ur resurssynpunkt, men medför andra olägenheter. För en användare av både SAOB och OED framstår avsaknaden av de sam- manhang som utgörs av autentiska excerpter som en avsevärd nackdel. OED:s föresats, att i första hand använda sig av goda engelska texter och att alltid ge exempel på ords användning i sammanhang, har tvek- löst stora fördelar, även om principen kan leda till senare förstabelägg. 8Genom att källorna för orden hålls åtskilda för OSA respektive NEO (där obsoleta ord inte upptagits), framgår att ord som introdu- cerats genom ordböcker tycks ha blivit mindre brukliga än andra, vilket kan tyda på att konstruerade inlån kan få en kort överlevnad, t.ex. handelsmärke för trade mark, dvs. varumärke (Jungberg, Handels lexikon). Risken tycks vara mindre med källor som reseskildringar, svensk skönlitteratur och översatt litteratur, där orden används i ett sammanhang – dock kan även sådana texter innehålla kortlivade förslag, som shoppera i en översatt och kommenterad reseskildring (Hauswolff, även Ekbohrn). Skillnaderna mellan fack- områdena kan däremot avspegla olika grad av omsättningshastighet för olika kunskapsområden: ord inom vetenskap och teknik tycks till exempel mista sin bruklighet snabbare än inom sjöfart (se exempel under denna rubrik i avsnitt 4.2), sannolikt p.g.a. snabbare innova- tionstakt. Som framgår av periodöversikten (5.2) kan en enda källa ge kraftiga utslag i de relativt små tal som det här rör sig om (tydliga exempel är Berzelius skrifter, med drygt 20 exempel, Nordisk Familjeboks utgiv- ning, publicerandet av vissa ordböcker). En genomgång av käll- materialet visar att den kraftiga uppgången i antalet källor (och ordlån) under 1800-talets sista årtionden (tabell 3) härrör från den ökade utgivningen av tidningar och tidskrifter, en trend som under 1900-talet allmänt förstärks i lexikalt arbete (jfr Nyordböckerna 1986 respektive 2000, Språkbanken vid Göteborgs universitet samt engelskspråkiga databaser som COBUILD och BNC). 2 . 5 . Ö vriga källor Utöver SAOB/OSA och NEO, kompletterade med Dalin, har ett par ordlistor av individuella författare använts. Ekbohrns Förklaringar över 30,000 Främmande Ord (”Godtköps-upplagan” från 1878), en ordbok som ingår i SAOB:s underlag i en tidigare version (För- klaringar öfver 23,000 främmande ord och namn, 1868), samt en artikel av Bergsten från 1915, ”Om engelska lånord i svenskan”. Då detta material, särskilt Ekbohrn, skiljer sig avsevärt från såväl OSA/SAOB som Dalins ordbok, har inte uppslagsorden integrerats med primärmaterialet, utan resultatet kommenteras separat under respektive rubriker, särskilt 4.3 (Tabell 2, jämförelse av ämnes- kategorier i OSA/NEO respektive Ekbohrn) samt kap. 7. Likaså redovisas orden i separata tabeller i Appendix. 9En jämförelse mellan Ekbohrns engelska lånord och OSA/NEO visar att endast ca 110 finns belagda i OSA/NEO. Av dessa finns belägg före 1800 för ca 30, mellan 1800 och 1900 för närmare 80, samt efter 1900 för tre. Den övervägande delen av de ca 170 ord (ca 60% av samtliga Ekbohrns engelska lånord) som inte upptagits i OSA/NEO är direktlån. Ekbohrn väljer undantagslöst engelsk stavning, där OSA har an- passad stavning, t.ex. pony (Ekbohrn) – ponny (OSA), fashionable (Ekbohrn) – fashionabel (OSA), respektive engelsk form: farmer, jfr det redan i svenskan förekommande farmare (1753). Enligt samma princip föredrar Ekbohrn direktlån, t.ex. roundheads, jfr motsva- rande, befintliga översättningslån i SAOB: rundhuvuden (1829), lik- som Stilton cheese, jfr stiltonost (1845). Så gott som samtliga ord som enbart förekommer hos Ekbohrn är beteckningar för detaljer i brittiskt samhällsliv: titlar, maträtter, politiska och juridiska före- teelser (jfr 4.3 samt Tabell 2). I materialet finns även för engelskt språkbruk sällsynta termer, t.ex. hustings (valförsamling, -slokal), livery (valberättigade borgare i London), Commonplace division [sic] (Common Pleas, högre domstol för civilmål). Bergsten,”Om engelska lånord i svenskan” upptar ca 390 ord, varav knappt 50 är belagda i OSA/NEO före 1800 samt ca 40 efter 1900 (varav 4 efter artikelns publicering). För endast ca 60, dvs. ca 15% (även här mestadels direktlån) saknas belägg i OSA/NEO, vilket gör Bergstens lista till en betydligt mer tillförlitlig redovisning av det faktiskt använda förrådet av engelska lånord i svenskan. Då flertalet av Bergstens ord finns belagda i OSA/NEO, görs ingen analys av ev. skillnader i ämnesfördelning (jfr Tabell 2). En jämförelse mellan dessa två insamlare av lånord visar tydligt, hur stor betydelse individuella preferenser har för urvalet av ord: där Ekbohrn framhäver det engelska samhällslivet på bekostnad av t.ex. teknik och sjöfart, har Bergsten en jämnare fördelning över ämnes- områden, dock med en tydlig övervikt för sjöfartstermer (trots bekla- gandet att han inte haft tillfälle att få ”en rik ytterligare skörd … vid systematisk genomgång av förefintliga sjölexika”). De båda författar- nas respektive syften tycks ha varit olika: Bergsten kartlägger det befintliga förrådet av engelska lånord, medan Ekbohrn tycks se som sin uppgift att förklara engelska ord som kan förekomma i svenska texter. 10 3 . Historisk bakgrund 3 . 1 . All m änt Artonhundratalet förknippas ofta med industrialisering, nya transport- medel, ökade kommunikationer, faktorer med självklara samband som dessutom förstärker varandras effekter. I språket ger sådana aktiviteter upphov till termer för att beskriva och kommunicera nya företeelser. En värld av ökad produktion och handel gynnar tillväxten av en medelklass, som i en föränderlig värld ser ett bildningsbehov, vilket i sin tur bidrar till ökad produktion av olika typer av publikationer. Ordböcker och uppslagsverk, handböcker i olika ämnen, liksom reseskildringar (t.ex. Almqvist, Bremer, Geijer) svarar mot ett ökande intresse för en växande värld. 3 . 2 . Verksamhet och termbehov I den framväxande industrialismen framstår järnindustrin och textil- industrin som dominerande bland export-importindustrierna; övriga, som t.ex. energiindustrin, har främst lokal betydelse. Järnindustrins betydelse sammanfaller därtill med det ökande järnvägsbyggandet; i båda fallen är handels- och kunskapsutbytet med England av vikt. Termer relaterade till teknik och industri är följaktligen den största ämneskategorin bland lånorden under denna period. 3 . 3 . Bildningshunger och u p pslagsverk Stora historiska ordböcker, som t.ex. SAOB (1893–) och OED (1884– 1928 med senare upplagor och supplement), båda föregångna av lång- variga förberedelser, tillkommer under denna tid. Likaså börjar utgiv- ningen av svenska uppslagsböcker, som Nordisk Familjebok (1875–), efter mönster av den stora franska encyklopedin (1751–80). Den fram- växande folkbildningsrörelsen, tillsammans med universitetens ökande 11 betydelse, bidrar antagligen till denna utveckling. Utöver dessa publi- kationer tycks utgivningen av ordböcker (två- eller flerspråkiga, mer eller mindre specialiserade) öka, liksom av handböcker i olika ämnen, att döma av SAOB:s källförteckning. I materialet utgör ordböcker och uppslagsverk en dominerande andel, dock med avsevärda skillnader mellan OSA respektive NEO (se sammanställningen ovan). 3 . 4 . N yhetsförmedling Tidningsutgivningen växer i både omfattning och betydelse: vid mitten av seklet är pressens makt sådan att uttrycket ”tredje statsmakten” skapas. I materialet avspeglas pressens språkliga betydelse: tidningar och tidskrifter utgör den näst största kategorin i källmaterialet. 3 . 5 . Ö versättandets bety delse Under 1800-talet ökar den översatta litteraturen kraftigt, jfr statistiken för perioderna 1866–1900 (Torgerson 1982, 1990, 1996). Mot bakgrund av siffrorna i dessa arbeten framstår antalet översatta källor som relativt lågt (siffran 68 för hela seklet ska då ställas i relation till uppgifter om 1326 verk översatta från engelskan under perioden 1866–1900, Torgersson 1996: Tabell 1). Av Greta Hjelm-Milczyns skildring av svenska översättares villkor framgår också vilken betydelse både skönlitterära och mer fakta- betonade översättningar haft för det svenska kulturlivet (Hjelm- Milczyn 1996:170ff). Översatt material är den kategori (jämte skön- litteratur och reseskildringar) där relativt sett flest lånord återfinns i både OSA och NEO, dvs. ord med längst överlevnad. 12 4 . Ä mneskategorier 4. 1 . V al a v kategorier Genomgången av hur de dominerande ordlånekategorierna fördelar sig över seklets årtionden kräver en kompletterande översikt av hur samtliga ord fördelar sig över ämnen. Härvid har ämneskategorierna definierats utifrån praktiska hänsyn till historiska omständigheter: som framgår av den skisserade bakgrunden i kapitel 3, föreligger vissa yttre faktorer såsom vetenskapliga rön, tekniska framsteg etc. Jag har här föredragit ett begränsat (och därmed mer lätthanterligt) antal kategorier som kan inrymma dessa företeelser, men även underlätta jämförelser med såväl andra långivande språk som nästa sekels ord- förrådsförändringar (jfr övriga publikationer i ORDAT). Såväl NEO:s som OSA:s ämneskategorier är uppdelade på betydligt fler rubriker (i NEO:s fall visar antalet överlappningar och bortfall av ord som inte passar in i någon kategori på svårigheterna med fragmentering). Sådan uppdelning kan vara lämplig för vissa ändamål, men motsvarande uppdelning skulle här snarare verka förvillande än klargörande. Många facktermer inom t.ex. teknik skulle behöva föras till flera olika grupper: en shunt kan t.ex. ingå i många olika industriella eller andra processer. 4 . 2 . K ategorier: definitioner och exem pel Allm änt : huvudsakligen abstrakta begrepp som inte kan hänföras till någon annan kategori. Här finns (jfr exemplen under 5.2) t.ex. geogra- fiska beteckningar: atlant; hindi, kanjon, personbeteckningar: clown, reporter, blockhuvud; ord för icke specialiserade aktiviteter: antik- vera, flörta, intervju; föremålsbeteckningar: fingerskål, mankill; mat och dryck: curry, lapskojs, majsena, skäggtobak. E x o t is mer : här avses ord för begrepp och företeelser i engelsk- språkiga länder, både som direktlån och översättningslån. (Termen, 13 som kan härledas till det tyska Exotismus, jfr Stene 1940:14, kan här tyckas missvisande, då den betecknar såväl engelska ord som inlån via engelskan, varför den ofta förtydligas.) Detta är en betydande kategori som omfattar såväl historiska brittiska begrepp: domedagsbok, sam- välde, speaker, som en hel del ord för företeelser i andra engelsk- språkiga länder: bumerang, sepoy, yankee. Fl ora & F a una : dessa ordlån avspeglar ny kunskap om hittills okända eller icke namngivna växter och djur, antagligen som resultat av ökande internationella kontakter. Här finns såväl växtnamn, ofta namn på arter av kolonialt ursprung: advokatpäron, pekannöt, shiträd (men även exempel som trift), som beteckningar på husdjur: ayrshire, korthorn, leghorn, fullblod, ponny . Bland djurnamn dominerar hundraser: pointer, setter, spaniel, terrier, med olika särskiljande för- led (airedaleterrier, gordonsetter). H andel: denna kategori skiljer sig från övriga främst genom den stora andelen direktlån, som fortfarande används i oförändrad form och utgör tydliga exempel på handelns internationella karaktär. Det är också den kategori där flest ord fortfarande är i bruk. Exempel på sådana ord är: budget, cash, check, clearing, manager, partner, trust, cif, fob. S jöfart : kategorin motiveras bl.a. av sjöfartsnäringens betydelse för England och omvänt, ett förhållande som kan förväntas leda till ordlån från engelskan. Här finns också ett betydande antal ord, som med bättre fackkunskaper antagligen kan utökas med fler termer från kategorin Teknik. Segelfartygens epok avspeglas naturligtvis i termer som klipper, kutter, rigg, månräckare, röjel, skajsel (segeltermer), men dessa utgör en mindre del av terminologin, då många segel- fartygstermer redan inlånats före 1800. De flesta används fortfarande: dinge, dödvikt, kapsejsa, klassa, marin, pir, plimsollmärke, purser, registerton, steward, sydväst, trål; bära av, häva bi och törna in. Denna kategori är också av speciellt intresse på grund av ordlånens formella egenskaper, se kapitel 7. S p ort : sporttermer är ett välkänt område där engelskan bidragit med många lånord (jfr Tingbjörn 2000). Som framgår av den kronologiska analysen (kapitel 5) börjar dessa komma in först under 1800-talets sista årtionden. De ger en bild av Englands dominans inom t.ex. ridsporten: jockey, paddock, steeplechaser, turf, samt termer för hästar med specialegenskaper: hunter, racer, stayer. Här speglas också införandet 14 av nya sporter som golf (1846), curling (1860), cricket (1871), krocket (1878), rodd i sculler (1884), lawntennis (1885), tennis (1886), rugby (1886), polo (1886) fotboll (1886), bandy (1894), hockey (1896). Flera centrala termer av allmän betydelse och användning inom idrottsvärlden inlånas: fair play, sportsman, starta, träna, handikappa, match, rekord, walkover. M o de : kategorin har betydelse inte bara för inventeringen av 1800- talet (eventuellt i jämförelse med andra långivande språk), men också för att möjliggöra en jämförelse med 1900-talets växande, huvud- sakligen amerikanska modeimport. 1800-talets lånord inom denna kategori består mest av beteckningar för textila material, varav endast ett fåtal fortfarande används: buckskin, jakonett, kalikå, madapolam, milton, paniston, shirting. Bland de fortfarande aktuella finns boxkalv, cheviot, mollskinn, twill, och velvetin. Termer för klädesplagg och liknande är relativt få: pläd, pyjamas, smoking och ulster består, medan inexpressibler (underkläder), knickerbocker, mufftis och plastron hör till det förgångna. Teknik och industri : Eventuella uppdelningar på underkategorier försvåras av att t.ex. maskindelar (jfr exemplen nedan) ofta före- kommer i flera olika industrigrenar. Denna kategori omfattar såväl tekniska termer för maskiner: donkeypanna, konverter, lokomotiv, sprinkler, och maskindelar: axelbox, chuck, fläns, krankaxel, nippel, schackel, shunt, slid, som processer: fotografi, puddla, prospektera, rocka; produkter: film, grammofon, revolver, och material: britannia- metall, celluloid, ebonit, koks, makadam, pegamoid, m.m. Kategorin är den överlägset största och avspeglar den stora betydelsen av inter- nationella kontakter inom industrialismen. Vetenskap : Denna kategori präglas av 1800-talets naturvetenskapliga rön inom främst kemi, men även geologi och fysik. I denna kategori, främst inom kemi, finns de kortaste tidsintervallen mellan förstabelägg i OED och OSA, vilket tyder på mycket goda internationella kontakter inom respektive ämne. Berzelius har haft en stor betydelse här, framför allt för att han med sina täta utlandsresor och sitt goda internationella renommé skapat den sorts forskarsamfund som oftast förknippas med 1900-talets naturvetenskapliga arbete. Utöver de många beteckningar på nya kemiska ämnen, som bor, klor, korund, palladium, potassium, silicium, strontium, och termer för element ingående i processer, som anod, katod, elektrod, elektrolyt, finns i denna kategori även inlån av äldre begrepp, t.ex. geologiska termer 15 som devon, kulm, lias, silur, samt termer från många olika områden, som atavism, dialysera, diffundera, diftongisera, endogami – exogami, opalescens, orb, pyr(a), semantik. Skillnaden mellan kulturrelaterade ord (här företeelser inom engelskspråkiga länder) och övriga beror naturligtvis i första hand på olikartade behov. De förstnämnda inlånas för att beskriva förhål- landena i ett land och förblir i de flesta fall förknippade med sitt ursprungsland (om inte även den betecknade företeelsen importeras, som skett med det svenska ombudsman). Den stora majoriteten av lånord består däremot av ord för begrepp, företeelser, föremål osv. som importerats tillsammans med sin beteckning. (I motsats till de kulturrelaterade orden kan dessa beteckningar vara utbytbara, jfr datortermernas utveckling under 1900-talet.) Om den förra gruppen kan betraktas som en tämligen statisk kategori med relativt få tillägg och ändringar, är den senare föremål för ständiga ändringar och tillägg. Följande kapitel visar hur ovanstående kategorier fördelar sig över 1800-talets årtionden: för varje period anges och exemplifieras de kategorier där de flesta ordlånen skett. Tabell 4 (se 5.3) visar hur de fördelas över ämnen resp. årtionden. 4 . 3 . Ekb ohrns främ m ande ord urv al De ca 300 engelska lånord som upptagits bland Ekbohrns urval av 30!000 främmande ord fördelar sig radikalt annorlunda, som framgår av Tabell 2 nedan. De mest anmärkningsvärda skillnaderna utgörs av den stora andelen Exotismer, dvs. ord för brittiska etc. företeelser (mer än hälften av Ekbohrns material, men mindre än 15% av SAO- NEO:s), respektive de påfallande låga siffrorna för sjöfart (drygt 2% mot SAO-NEO:s 8%), sport (under 5% jämfört med drygt 11%), teknik (drygt 11% mot 35) samt vetenskap, knappt mätbara 2 exempel mot OSA/NEO:s 106, dvs. drygt 13%). Ekbohrns syfte tycks ha varit att välja sådana ord ur det allmänna engelska ordförrådet som skulle kunna förmedla kunskap om engelskt samhällsliv (jfr de ofta encyk- lopediska ordförklaringarna), snarare än att redovisa engelskans före- komst inom specialiserade yrkesområden. Som jämförelse kan nämnas, att Ekbohrns tidigare upplaga (23!000 ord, 1868) anges som källa för endast sex ord i OSA/SAOB för arton- hundratalet: mapp, hotchpotch, master, monroedoktrin, reel och jung- frutal. 16 TABELL 2. Jämförelse mellan OSA/NEO och Ekbohrn Allm. Exot. F&F Hand Sjöf. Sport Mode Tekn. Vet. Totalt OSA/NEO 119 119 62 19 70 92 36 187 106 810 %tal 14,7 14,7 7,7 2,3 8,6 11,4 4,4 23 13,1 Ekbohrn 46 154 20 8 8 14 16 35 2 303 %tal 15 51 6,6 2,6 2,6 4,6 5,3 11,6 0,7 17 5 . Kronologisk översikt 5. 1 . Ordlån genom 1 8 0 0 -t alets årtionden En kronologisk översikt (baserad på etymologisk sökning på proveniens) visar för OSA en ganska tydlig stegring över hela 1800- talet, med en markerad uppgång efter 1880. För att kompensera för avsaknaden av ord på T–Ö, visas även siffror för OSA + NEO, kom- pletterade med Dalin. Den kraftiga ökningen i antalet lånord kan bero på ökade resurser hos SAOB i form av större bibliografiskt underlag (jfr 2.3). Ett samband mellan detta och ökningen av antalet redovisade lånord kan anas i den slående ökningen av det totala antalet källor under senare delen av 1800-talet. (En motsvarande nedgång i antalet källor sker under 1900-talet.) Kolumnen för totala antalet ordlån utgörs av antalet i OSA samt NEO, frånräknat dubbleringar, dvs. sådana ord som finns i båda. Till- sammans med 8 från Dalin utgör summan primärmaterialet, alltså ca 820 ord. Med tanke på ovannämnda bortfall och andra felkällor i form av t.ex. skanningsfel anges andelar och proportioner endast som ungefärliga siffror, medan själva antalet lånord redovisas i absoluta tal och som exempel. Kolumnen för endast OSA kunde med vissa reservationer ses som ett grovt mått på orddöd (jfr kap. 8 nedan). Här finns ord som av olika skäl inte upptagits i NEO, till övervägande delen termer för sällsynta eller inaktuella företeelser (advokatpäron, blisterstål, gavial, metrist, pennypost, solstråleberättelse), någon gång former som inte längre används (dialysera, shoppera), eller vissa sammansättningar som i NEO inte tagits upp som separata uppslagsord (midsommarnattsdröm, mässkamrat). Dock finns här en skillnad i etymologiska uppgifter, som försvårar en jämförelse av materialet: termer som jon, klor, linoleum uppges i OSA komma av engelska, men i NEO av grekiska. I vissa fall uppger NEO att ett uppslagsord bildats till ett befintligt ord, som i sin tur kan ha icke-engelskt ursprung: t.ex. kommersialism, ”till kom- mers”, som i sin tur härleds till franskans commerce, medan OSA 18 anger eng. commercialism som etymologi. I åtskilliga fall anges i NEO ingen etymologi alls (civilingenjör, eldvatten, höfeber, merkantil- system, registerton), vilket naturligtvis leder till ett svåröverskådligt bortfall. NEO:s uppgifter om ord med engelskt ursprung är alltså inte jämförbara med OSA:s (jfr 2.3), vilket snedvrider jämförelser mellan förekomst i OSA respektive NEO. TABELL 3. Totalt antal ordlån och källor 1800–1900 (jfr kap. 8) end. OSA OSA + NEO totalt källor (tot.) 1800–09 15 19 34 303 1810–19 26 18 44 359 1820–29 19 16 35 418 1830–39 19 37 56 565 1840–49 57 32 89 697 1850–59 36 27 63 681 1860–69 52 40 92 782 1870–79 62 32 94 884 1880–89 83 71 154 1216 1890–99 81 71 152 1612 1800–1899 450 363 813 Som exempel utläses första raden i Tabell 3 på följande sätt: för 1800- talets första decennium redovisar OSA 15 ord som inte återfinns i NEO, medan 19 ord finns i både NEO och OSA (inklusive ord på T– Ö). Källor uppgivna i OSA uppgår till 303. 5 . 2 . N är lånas v a d ? K ort karakteristik av respektive årtionde I nedanstående översikt anges endast de dominerande ämnesområdena för respektive årtiondes inlån, med valda exempel; för analyser av fördelningen över ämnesområden, källor för belägg, tidsskillnader mellan engelska och svenska förstabelägg, samt olika ordlånetyper hän- visas till respektive avsnitt. 1 8 0 0 – 1 8 0 9 : Lånorden domineras av beteckningar för väl etablerade brittiska företeelser, där flera finns belagda sedan mer än tvåhundra år, som t.ex. gentleman (jämte sammansättningen gentlemannalik, medan gentlemannaskap kommer ca 40 år senare), miss, sir, baronet, klan. Här finns även exempel på företeelser från samtida eller tidigare kolonier: sepoy och skalpera. En annan stor grupp utgörs av termer från teknik och (metall)- industri: karronad (vapenterm), blisterstål, puddla (metallind.), karikel 19 (vagnstyp), panorama. Av dessa är flertalet relativt nya i engelskan (sammansättningen blister + steel registreras faktiskt senare i engel- skan, 1831, än blisterstål i svenskan, 1807, vilket kan ses som ett exem- pel på svenskans större lätthet att bilda sammansättningar). Av dessa finns samtliga även i NEO, utom det av naturliga skäl föråldrade karikel (korsmarkerad redan i SAOB:s volym utgiven 1934). 1 8 1 0 – 1 8 1 9 : Vetenskapliga termer utgör nu den överlägset största gruppen, med exempel som (i kronologisk ordning) potassium, strontium, palladium, silicium, bor, korund, klorin, strontian, atmo- meter. Majoriteten härrör från någon av Berzelius många skrifter, och har i de flesta fall introducerats i engelskan relativt nyligen (endast korund, av tamil kurundum, 1728, har funnits i engelskan mer än något årtionde). Samtliga (utom potassium och klorin, som ersatts av andra benämningar) återfinns i NEO. Under samma årtionde är antalet inlånade termer för textilier, dvs. beteckningar för dåtidens modeföreteelser, relativt högt; här finns rips, struck, paniston, jakonett, korderoj, cirkassienn; av dessa mode- relaterade termer återstår endast rips och korderoj i NEO. 1 8 2 0 – 1 8 2 9 : Teknik och vetenskap dominerar även här, tillsammans med ord för brittiska företeelser. Ett brett spektrum av industrigrenar står för lånen: här finns maskintermer som fläns, skogsindustrin lånar in det tysk-engelska splittholt, boktrycket pärl, sjöfarten paddelhjul, brimma (sveda skeppsbotten). Därutöver finns även mer allmänna termer, ofta relaterade till kommunikationer, som koks, tunnel, vagns- typen gigg. Inom vetenskapen fortsätter Berzelius goda internationella kontakter att avspeglas i kemitermer som fosforit, klor, naftalin, sillimanit, klingsten, diffundera. I motsats till de tekniska termerna, som funnits i engelskan i mer än ett hundra år (brimma sedan 1626), lånas de naturvetenskapliga in snabbt, endast få år efter första belägg på engelska (med undantag av verbet diffundera, eng. 1590). Bland exotismer, termer för brittiska företeelser, märks de i eng- elskan väl etablerade biff, gin, pennypost, grom , samt de även i engelskan nya, amerikanska översättningslånen blekansikte och eld- vatten. 1 8 3 0 – 1 8 3 9 : Även detta årtionde domineras av tekniska termer, men nu inlånas också en lika stor andel beteckningar för mer allmänna företeelser, som antikvera, blunder, komfort, schampo, slang (språk), guldkantad (dock ännu inte i den nutida, överförda betydelsen inom finansområdet). Här spåras också inflytande från kolonierna: tank och 20 veranda från indiska språk, teak från malajiska; intressant nog är belägg i engelskan för dessa ord äldre (1616–1711) än för flera av de tidigare nämnda allmänorden. Inflytandet från snabbt översatt dåtida bestsellerlitteratur exemplifieras genom uttrycket bosch (eng. 1824, sv. 1826). De inlånade tekniska termerna är under denna period främst för- knippade med metallindustri: slid (maskindel), britanniametall, grill, samt järnvägar: räl, tender, lokomotiv. 1 8 4 0 – 1 8 4 9 : Lånord för allmänna företeelser dominerar tydligt, med exempel från mycket blandade områden, som komfortabel, turist, stenograf, blåstrumpa, droppa in (om visiter), sidbord, strejk, indian- sommar, truism. Här finns också exempel på ord som inlånats genom Hagbergs Shakespeareöversättningar: midsommarnattsdröm, kanon- föda (Henry IV, del I). Brittiska företeelser exemplifieras av rundbiff, stiltonost, tartan, gael och skvär (torg); kolonierna skymtar i paddy (risfält, malajiska) och pali (språk, singalesiska). Den ovanligt stora andelen sjöfartstermer, t.ex. dogger, hiva, hoay klubbhala, kapsejsa, sliphake har sitt ursprung i Ekbohrns Nautisk Ordbok (1840). (Första belägg för den vanligare formen ohoj återfinns däremot i Flygare-Carléns Enslingen på Johannis-skäret, 1846). Tekniska och vetenskapliga termer fortsätter att utgöra ett stort inslag: inlånen av tekniska termer har stor bredd, från järnvägens sliper och wagon, sjöfartens propeller, textilindustrins bobinett, metallindustrins body och bloom till fotografi och civilingenjör. De vetenskapliga termerna är nu inte lika dominerade av kemi- terminologi, utan omfattar även geologi (där termerna funnits avsevärt längre tid i engelskan): eocen, devonisk, penninsk, silurisk, samt mer allmänna termer som stereoskop, indikator, jon, diamagnetisk. 1 8 5 0 – 1 8 5 9 : Tekniska termer utgör den största gruppen, följd av lånord för främst brittiska, därnäst allmänna företeelser. Tekniska lånord hämtas inom vitt skilda områden: månräckare, plunsch, stagbult, stuffingbox, sydväst (plagg), båtbössa, revolver; spockskäv, skärlatt (mekanik), s(c)hoddy (textil), dibbla (jordbruk). Den stora andelen sjöfartstermer förklaras i detta fall av utgivningen av en specialiserad ordbok i ämnet (Uggla, Skeppsb. SvFrLex. 1856) Bland allmänord finns banjo, humbug, internationell, lunch, pick- nick . Ord för brittiska företeelser omfattar bl.a. sherrykobbel , chester(ost), tory, whig, whisky (samtliga i Dalin), medan övriga 21 engelsktalande länder bidrar med mormon, mockasin, yankee, pemmi- kan, squaw (samtliga från USA) samt bumerang (austr. språk). 1 8 6 0 – 1 8 6 9 : Flest inlån sker inom teknik och vetenskap, följda av företeelser i engelskspråkiga länder. Även under denna period repre- senterar tekniska termer en stor bredd, där inflytandet från de tunga industrigrenarna, som gruv- och metallindustrin, kan spåras: splintkol, buffert, driftström, buffningsfjäder, fender, gardjärn, pitprops, slipstoppare, konverter, dränera, billet, krankaxel. Vetenskapliga termer uppvisar likaså en stor variation, från medi- cin: höfeber; dentin (tandben), hypnotism, astigmatism, geologi: neo- litisk, paleolitisk; matematik: riktningskosinus, till nya ämnen i kemin: parian, hyperit, sfalerit, rosein, smithsonit. Från Storbritannien hämtas anglikan, snobb, mister, fenier, master, reel, från USA (enligt belägg) rödskinn, ranch, settlement, sheriff, samt från kolonierna vombat (austr.) maori (nyzeel.) och djungel (sanskrit). 1 8 7 0 – 1 8 7 9 : Tekniska termer dominerar överlägset (utan att hämtas från en och samma källa, som tidigare varit fallet med Berzelius eller vissa ordböcker). Antalet industrigrenar tycks ha ökat, men metall- och maskinindustriella termer förefaller fortfarande utgöra flertalet, bland dem vinsch, gejd, blister, skip, babbitsmetall, dressmaskin, bastardlås, ackumulator, shapingmaskin, donkeypump. Transport- industrin representeras av boggi, buss, pullmanvagn, rallare, och textilindustrin av raggdust, kår (väv, av cord), slubb. Bland övriga finns bräckage (transportskador), retusch och diapositiv (fotografi), shedtak (arkitektur, spec. industriella byggnader) och standard. Exotismer finns även här: brittiska politiska förhållanden avspeglas i speaker, samvälde, jungfrutal, rikskabinett, amiralitetslord, medan internationellt brittiskt inflytande spåras i pidginengelska. Trots att allmänord utgör en mindre andel, finns här exempel på inlån som fortfarande ofta används i svenska: ledare (i tidning), shop, tiptop, jobb, tripp. För första gången utgör sporttermer en märkbar andel, naturligt nog med termer från sporter som ännu idag förknippas med England: hästsport: racer (om häst) paddock, derby, och krocket: krocket, rockera (som krocketterm). Därtill kommer allmänna uttryck som träna, walkover och fair play – frågan är hur man tidigare benämnt sådant beteende. 22 1 8 8 0 – 1 8 8 9 : Nu är sporttermerna den största kategorin, t.o.m. större än tekniska termer, och lika stor som summan av de vanligen bety- dande kategorierna allmänord och exotismer. Ett urval bland allmän- orden uppvisar t.ex. city, college, folklore, all right, intervju, anar- kism, banta, tippa, reporter, agnostiker (och agnosticism), räd. Engelska förhållanden avspeglas i såväl historiska begrepp som domedagsboken, habeas corpus-akt, som i nyare företeelser, t.ex. godtemplare, Frälsningsarmén, salvationist, sjundedagsadventist, man- chesterskola, reformskola, slum, bojkott, lockout. USA bidrar med lyncha. De många sporttermerna kan indelas efter respektive idrott och då ge en antydan om framväxandet av olika grenar. Segelsportens termer kan vara svåra att särskilja från sjöfartens, varför endast sådana som knappast används för större fartyg nämns här: centerbord, spinnaker, ev. yacht. Den i England väletablerade rodden vinner tydligen insteg, att döma av termer som sculler (eng. 1567), strokesida. Ridsporten lånar in fler termer, som pelham, jockeyklubb, polo, och beteckningar för hästtyper: stayer, hunter, steppare/-er. Tennisen blir etablerad och termer lånas in: lawntennis, tennis, halvgårdslinje (efter half court- line). Både rugby och fotboll introduceras (båda 1886) och därmed vidhängande termer: droppspark, frispark. Ett nytt fritidsintresse kommer med bicykel. Utöver dessa specialiserade termer tillkommer mer allmänna sportrelaterade ord, som champion, spurt, heat, starta, handikappa, match. 1 8 9 0 – 1 8 9 9 : Seklets sista årtionde domineras klart av tekniska termer: de närmast följande kategorierna, allmänord och sporttermer utgör vardera ungefär hälften av teknisk terminologi. Exotismerna, dvs. ord för brittiska företeelser, är något färre än allmänorden. Allmänorden utgör som vanligt en mycket heterogen grupp, med en hel del ord som ännu lever kvar främst i talspråket: focka, sjapp, smart, gå in för, bluffa, medan sådana som bildats på latinska ord fortfarande används i bildat skriftspråk: initiera, intensifiera, subver- siv. Svenskan följer i detta avseende engelskans uppdelning i talsprå- kets korta, ofta anglosaxiska ord och det vårdade (skrift)språkets latinbaserade vokabulär. Bland ord för företeelser i engelskspråkiga länder härrör endast en mindre del från England: bojkott, master (jaktterm), rumpstek, medan flertalet kommer från USA: svartfot, totem, stigfinnare, skyskrapa, nigger. Sporttermerna inkluderar fler fotbollstermer: forward, halvback, offside; fler tennistermer: set, singel, serve, serva, och ridtermer: 23 pacea, pacer, men framför allt termer inom nya sporter såsom cykla, bandy, hockey, (och därmed rink), ruff (golf), skeleton (toboggan, dvs. kälke) och termer för företeelser som omger sportevenemang: tips, odds. De tekniska termerna har inlånats från ett stort antal områden, där även nya influenser märks: elektricitetens insteg noteras genom termer som diskdynamo, jack, transmitter, dielektrikum. Grammofon intro- duceras, endast två år senare än i engelskan. I övrigt uppvisar tekniska termer den bredd och blandning som snarast ökat under seklets gång, med många beteckningar för detaljer inom olika områden: tralla, gigg (av gauge), jigg (maskindel, av jig), sprinkler, stagtub, bulb, chuck, moddlare, nippel, drosselspole, kapstan, m.fl. 5 . 3 . Tillb aka blick på 1 8 0 0 -t alet Sammanfattningsvis visar ovanstående översikt, även genom valda exempel från endast de största kategorierna för varje period, hur tekniska termer dominerar genomgående och avspeglar en allt större industriell variation. Här framgår också hur introduktionen av veten- skapliga termer varit beroende av individuella krafter och kontakter, i detta fall Berzelius imponerande gärning: andelen vetenskapliga termer sjunker markant efter hans död. Vi ser också hur vissa ämnen bibe- håller likartade andelar genom flera perioder: beteckningar för före- teelser i engelskspråkiga länder är en sådan kategori, liksom allmänord; eftersom det i båda fallen rör sig om vida och vaga kategorier är det knappast förvånande. Mindre väntat är kanske det sena uppsvinget av sporttermer, som fram till århundradets sista årtionden endast förekommer i enstaka exempel under varje period. Utöver dessa kategorier har även andra definierats och noterats, men antalet lånord har i respektive kategori varit för lågt för att inrymmas bland de dominerande grupper som här beskrivits. Dessa kategorier, Flora och Fauna, Handel, Sjöfart (med undantag för de skeppsbyggnadstermer som ovan citerats under tekniska termer) har analyserats under Ämneskategorier (4.2). 24 TABELL 4. Fördelning över ämnen och perioder dec. Allm. Exot. F&F Hand. Sjöf. Sport Mode Tekn. Vet. Totalt 1800 4 10 5 – 2 1 – 7 4 33 1810 5 5 4 1 2 2 6 5 13 43 1820 5 7 2 3 1 1 2 7 8 36 1830 13 7 3 – 6 3 5 12 7 56 1840 21 13 6 2 13 4 3 12 13 87 1850 13 13 6 1 4 4 3 20 5 69 1860 8 16 13 – 7 8 4 16 20 92 1870 9 11 8 4 7 10 2 35 7 93 1880 19 19 8 3 16 37 6 31 13 152 1890 22 18 7 5 12 22 5 42 16 149 Total 119 119 62 19 70 92 36 187 106 810 En jämförelse med tabell 2 visar ett bortfall på ca ett dussin ord, som dels inte kunnat hänföras till någon bestämd ämneskategori, dels utgörs av dubbelvarianter i totalmaterialet. 25 6 . O E D – O S A : tidsskillnader mellan första belägg För att undersöka de mekanismer som kan påverka inlån av ord, har jag jämfört första belägg i OSA/SAOB med första belägg i mot- svarande betydelse i OED. Kvantitativt förhåller sig intervallen som följer: TABELL 5. Inlåneintervall inlån inom samma år 19 inlån inom 1–2 år 31 inlån inom 3–10 år 73 totalt 0–10 123 ordlån inlån inom 11–20 år 65 inlån inom 21–50 år 145 inlån inom 51–100 år 115 totalt 0–100 448 ordlån inlån inom 101–200 år 110 inlån inom 201<1000 år 197 totalt 0<1000 755 ordlån Bortfallet beror i första hand på att motsvarigheter till drygt 20 ord inte kunnat spåras i OED (trots angiven etymologi i OSA). Hit hör specialanvändning av mycket allmänna ord, som body (metallterm på svenska), blink (växtnamn), black (tekn. term), verbformer som struck (textilterm), rocka (tryckeriterm), där just denna användning inte exemplifierats i OED. Likaså har några sammansättningar, som splitt- holt, splitved, där OSA anger splitwood som etymologi, samt reserv- luft (OSA: ”efter reserve air”) inte kunnat återfinnas i OED. I bortfallet ingår också de (enstaka) fall där sammansatta tekniska termer omnämns utan belägg (och därmed utan datering) i OED, som disk dynamo, direction cosines. En annan orsak till bortfallet i översikten ovan är av mer intrikat natur: i ett trettiotal fall är förstabelägg i OSA av tidigare datum än OED. Ungefär hälften av dessa utgörs av sammansättningar (dress- maskin – dressing machine, marinlim – marine glue), vilket kan förklara tidsskillnaden, då sådana ordbildningar lättare uppstått i svenskan än i engelskan. Sammansättningar förekommer i stor ut- 26 sträckning i engelskan, men föregås ofta av längre konstruktioner, t.ex. loss of energy > energy loss; engine fired by coal > coal fired engine (ex. från Sager et al 1980:78). De komprimerade varianterna är vanligast i terminologiskt bruk (Sager et al 267ff.) och kan ses som registerrelaterade val. Bland de övriga finns ett antal exempel på en typ av metonymisk förkortning, eller ellips, som tycks uppstå tidigare i svenskan än eng- elskan: cheviot för tyg framställt i trakten av Cheviot Hills; ayrshire för boskap från denna region. Det inlånande språkets snabbare intro- duktion av metonymien som självständig term kan förklaras med begränsningen av antalet möjliga referenter: i hemlandet kan ett antal olika företeelser ha ursprungsregionen som bestämning, vilket för- svårar en metonymisk användning av ursprungsbeteckningen. Det inlånande språket kan däremot lättare använda enbart ursprungs- beteckningen som term för den (importerade) referenten. Det finns också exempel på uppgivna etymologier där svenskan dock kan ha bildat ordet oberoende av engelskan (indikator, diapositiv); se även 2.3 för fler exempel. Liknande fall är avledningar som bildas tidigare i svenskan än i engelskan, men i OSA uppges komma från engelskan: asyndetisk (OSA 1869, OED 1879, men asyndeton 1589). 6 . 1 . Långsam m a – snab b a inlån Med snabba inlån avses inlån som gjorts inom tio år efter ordets första belägg (i den aktuella betydelsen) i det långivande språket. Som lång- samma inlån definieras inlånade ord som funnits mer än hundra år i långivande språk vid inlåningstillfället. Mellangruppen, egentligen allt- så ”medelsnabba inlån”, behandlas som långsamma lån i nedanstående framställning. Som framgår vid sammanräkning av respektive andelar (se Tabell 6), saknas ord i vissa kategorier. Bortfallet orsakas främst av brist på beläggsdatering och drabbar alltså främst ord efter T, liksom lånord som inte upptagits i SAOB. 27 TABELL 6. Inlån fördelade över tidsintervall och andelar av ämnen ämne 100<1000 år 11–100 år 0–10 år totalt antal Teknik 31% 41% 20% 187 Allm 53% 39% 5% 119 Eng 50% 37% 12% 119 Vetenskap 5% 51% 37% 106 Sport 43% 36% 10% 92 Sjöfart 52% 32% 11% 70 F&F 40% 57% 13% 62 Mode 33% 39% 11% 36 Handel 37% 53% 5% 19 6.1.1. Långsamma inlån Som långsamma inlån betraktas ord som funnits i det långivande språket mer än ett hundra år, vilket i detta fall är mindre än hälften av samtliga lånord (drygt 300). I denna grupp kan man förvänta sig beteckningar för historiskt förankrade begrepp, som (i kronologisk ordning från äldsta ord) angelsaxare, parlament, city, speaker, college, jury, domedagsbok, klan, samvälde, lordkansler, rikskabinett, gael, gentleman, habeas corpus-akt, samtliga mer än 200 år äldre än inlånedatum. Dessa utgör visserligen en liten del av de ord som funnits i engelskan flera sekler innan de inlånats i svenskan, men själva det faktum att de introduceras så sent tyder på en tidigare brist på intresse, eventuellt i samverkan med dåliga kommunikationer. En stor del av de långsamma lånen består av ord för vardagliga begrepp som box, nojs, shop, notes, smart, jobb, överlappa, blunder; trip, jämte engelska matvaror som importerats: chester, stilton, biff, paj, sandwich, gin, whisky. Här finns också många amerikanska företeelser, mockasin, sheriff, skalp, rödskinn, totem, nigger, samt spår av koloniernas inflytande: bungalow, curry, veranda. Som framgått ovan, inlånas sporttermer först under 1800-talets sista årtionden, men många av dessa termer har funnits mycket länge i engelskan, samtliga följande mer än hundra år: idrotter som fotboll, golf, curling, bandy, cricket, men även det allmänt användbara miss, med verbet missa. Bland facktermer hör många sjöfartsuttryck till de långsamma in- lånen, trots att just denna näring måste ha haft goda tillfällen till kontakter. Bland inlånen finns både termer för allmänna företeelser, som verben hiva, bära av, törna in, och namn på skeppstyper: dogger, 28 yacht, yawl, skonare, och mer detaljerade termer: paddelhjul, trål, gunrum. Även tekniska termer uppvisar långa intervall mellan första förekomst i engelskan respektive svenskan, vilket kan tyckas för- vånande med tanke på ämnets natur. De äldsta i denna grupp är dock av ganska allmän art: kapstan, vinsch, schackel, fläns, koks, props, men där finns också mer specialiserade sammansättningar: krankik, rund- buddel, spockskäv, krankaxel. Tidsförskjutningen för termer som rallare, räls, vattenklosett med varianter vittnar om motsvarande förskjutning i industriell utveckling. En analys av antalet långsamma inlån jämfört med samtliga inlån för varje ämnesområde visar att ämneskategorierna Allmänord, Exotismer (dvs. engelska företeelser) och Sjöfart till hälften utgörs av sådana lån, medan proportionerna för såväl Handel som Sport är ca 40% lång- samma lån, och Mode respektive Teknik har ca en tredjedel vardera, en något förvånande andel med tanke på ämnenas förväntade behov av innovation. Som väntat har Vetenskap den lägsta andelen, ca 5%. Ord som vid inlåningstillfället funnits mellan 11 och 100 år i det långivande språket, alltså ord som funnits betydligt kortare tid i eng- elskan, utgör nästa, långsamma/medelsnabba grupp. Även denna grupp består av drygt 300 ord, men nu är fördelningen i förhållande till respektive ämnes totala antal inlån något annorlunda. Medan inlånen i kategorierna Allmänt, Exotismer, Flora & Fauna, Sjöfart, Sport och Mode är proportionellt mindre än lånen av de äldre ord (nedgångar kring en tiondel, utom för Sjöfart, där nedgången är en femtedel), har Flora&Fauna, Handel och Mode ökat, om än måttligt. Den kraftigaste uppgången finns dock i kategorin Vetenskap, där föregående 5% drygt tiodubblats. 6.1.2. Snabba inlån De lånord som endast funnits i det långivande språket upp till tio år har definierats som snabba inlån. De utgör ca 120 ord och fördelar sig mycket ojämnt: medan de flesta kategorier har kring tio lånord eller färre, och därmed försumbara andelar av respektive totala antal lånord, uppvisar Teknik tillskott på en femtedel och Vetenskap den starkaste ökningen, med en dryg tredejedel av samtliga lånord under 1800-talet. En närmare undersökning av vetenskapliga lånord visar att den största gruppen består av beteckningar på nya ämnen: merkaptan, rodium, argon, osmium, naftalin, hyperit, karborundum, strontium m.fl., samt även termer från andra vetenskapliga områden än kemin: 29 paleolitisk, neolitisk, devonisk från geologin, anod, katod, elektrod, elektrolyt, farad från fysiken, diftongisera och dingdangteori från språkvetenskapen, och darwinism från den allmänna vetenskapliga debatten. En analys av källorna till dessa snabba inlånekategorier visar en kraftig dominans för tidningar och tidskrifter, ordböcker och upp- slagsverk, samt vetenskapliga publikationer, som tillsammans svarar för ca 90 lånord, dvs. tre fjärdedelar. Tekniklitteratur, reseskildring- ar, idrottspublikationer och allmänna skrifter bidrar med sammanlagt ett trettiotal ord, relativt jämnt fördelade över respektive källor. Vissa källkategorier saknas nästan helt, som skönlitteratur eller översätt- ningar. Denna fördelning ger naturligtvis inte en korrekt bild av före- komsten av inlån av nya ord i olika typer av publikationer – SAOB:s urval av källmaterial påverkar ju resultatet – men kan ge en antydan om olika introduktionsvägar för nya lånord. Bland annat framgår att vetenskapliga och tekniska termer inte introduceras enbart genom facklitteratur, utan ofta genom andra publikationer. En jämförelse mellan ämnen och källor visar nämligen att endast en femtedel av teknikens lånord inlånats genom tekniska publikationer, medan återstoden till övervägande del funnits att hämta i periodica samt ordböcker och uppslagsverk. För vetenskapliga termer är för- delningen annorlunda: här finns två tredjedelar i vetenskapliga verk och resten fördelat över ordböcker och uppslagsverk samt periodica. Denna sammanställning visar att inlånemekanismer kan variera: medan de tekniska termerna lånas från ett brett kronologiskt, och därmed även språkligt-morfologiskt, spektrum (jfr kapitel 7), uppvisar vetenskapliga ordlån en långt större kronologisk koncentration, och även en större morfologisk likformighet. Den betydligt större snabbheten i vetenskapliga ordlån tyder framför allt på överlägset snabbare kommunikationer inom det dåtida naturvetenskapliga sam- fundet. Inom detta område märks framför allt inflytandet av en enda person, J.J. Berzelius, som genom resor och flitig korrespondens skapade ett kontaktnät av det slag som ofta associeras med 1900-talets internationella vetenskapliga samfund (jfr Frängsmyr 2000). 30 7 . Inlån: lånetyper 7 . 1 . Indelning Inlånade ord har i första hand indelats enligt sedvanliga definitioner i direktlån , dvs. lånord med eller utan anpassning till det mottagande språksystemet (stavning, böjningsmönster m.m.), t.ex. gentleman (oförändrat inlån) respektive trift (av thrift, anpassad stavning) eller puddla (av puddle, anpassad verbform); här har särskiljts mindre grupper: fonetiskt återgivna direktlån, lånord baserade på eponymer samt lånord från andra språk som inlånats via engelskan. I översättningslån har ordet helt eller delvis översatts till mottagar- språket, t.ex. arrowrot av arrowroot, ena ledet översatt, respektive pilrot av arrowroot, hela ordet översatt. (Båda de sistnämnda exemplen är från samma OSA-källa, Synnerberg, Svenskt varu-lexicon 1815.) Bland översättningslån kan också förekomma betydelselån , då ett lånord (ofta med en mer specialiserad betydelse) sammanfaller med ett befintligt ord med annan betydelse, t.ex. sydväst (av eng. south- wester). I materialet fördelas dessa ordlånetyper enligt följande: direktlånen dominerar överlägset med 660 lånord mot totalt 160 översättningslån (inklusive betydelselån). Nedan följer analyser av respektive lånetyper. 7 . 2 . Direktlån Direktlånen är inte bara den största kategorin, med drygt 660 exempel, utan också en ganska heterogen grupp. Den har därför indelats i följande grupper: direktlån utan anpassning jämfört med direktlån med anpassning (7.2.1); direktlån som utgår från fonetisk återgivning av ordet i det långivande språket (7.2.2); lånord som baseras på eponymer (7.2.3), samt lånord från övriga språk som inlånats via engelskan (7.2.4). 31 7.2.1. Direktlån med eller utan anpassning Av de totalt 660 direktlånen har 265 inlånats utan någon ändring i stavning (inklusive sammanskrivning), alltså ca 40%. Endast 90 av dessa finns enbart i OSA vilket tyder på att de flesta införlivats med svenskans ordförråd trots formmässiga avvikelser. En granskning av ämneskategorierna (i fallande storleksordning efter totalt antal lånord) visar följande skillnader, varvid exemplen i första hand valts bland ord som upptagits i NEO (verb har inte be- handlats, eftersom de undantagslöst anpassats genom avledning): Tekniska termer används ofta av specialister, vilket kan förklara den relativt höga andelen oförändrade inlån: lånordens former utsätts inte för samma anpassningstryck som allmän användning, inklusive debatt om ordformer, kan innebära. Här finns oförändrade inlån som bulb, catgut, celluloid, chuck, film, grill, pitprops, propeller, revolver, shunt, sprinkler, transmitter, trolley, tunnel, wagon i NEO (som dock genomgående har färre facktermer än SAOB), och bl.a. följande i OSA: billet, black, blister, body, donkey, gland, rocker, skip, stuffing- box. Lånord för allmänna företeelser omfattar många högfrekventa ord som all right, clown, college, folklore, lockout, reporter, slang, slum, smart , truism, men det stora flertalet har anpassats: jobb (job), komfort (comfort), nojs (noise), schampo (shampoo), strejk (strike), tripp (trip), turist (tourist). Att beteckningar för vardagsföreteelser i engelsktalande länder kvarstår i oförändrad form är naturligt: cent, dollar, gentleman, jury, kilt, master , miss , mister , tory, whig liksom (eponymiska) be- nämningar på produkter som stilton. Däremot har några historiska begrepp försvenskats: amiralitetslord (Lord of the Admiralty), angli- kan (anglican), parlament (parliament), liksom termer för företeelser som börjat förekomma i Sverige, som detektiv (detective), konstapel (constable), godtemplare (Good Templar). Som jämförelse kan nämnas att endast ca 2% av Ekbohrns ord anpassats, och då i samman- sättningar, t.ex. queensmetall, mule-maskin. Vetenskapliga termer lyder oftare än tekniska termer under formkrav: många vetenskapliga områden (t.ex. botanik och astronomi) har strikta regler för hur nya företeelser ska benämnas och offentlig- göras, något som knappast är möjligt i industriella arbetsformer. Som framgår av exemplen i avsnitten om vetenskapliga termer, bildas t.ex. kemiska ämnens namn enligt vedertagna mönster (jfr Bergh 2001). Motsvarande konsensusskick tycks råda för svenska termformer, och endast de former som överensstämmer med svensk stavningspraxis 32 inlånas oförändrade: osmium, rodium, silicium, helium, argon, medan t.ex. engelskans former på -ine anpassas till -in (rosein, av eng. roseine) Idrottspråket har åtskilliga oförändrade inlån: bandy, champion, cricket, curling, fair play, forward, golf, heat, hockey, miss, offside, racer, sculler, serve, set, spinnaker, spurt, walkover. Ord i mer allmän användning har däremot anpassats: (bi)cykel (cycle), handikapp (handicap), krocket (croquet), rekord (record). Sjöfarten har relativt få oförändrade lånord: steward, purser, yacht, yawl (men desto fler fonetiskt återgivna lånord, se 7.2.2 ). Bland de anpassade lånorden finns skeppstyper: klipper (clipper) kutter (cutter), skonare (schooner); liksom de mer allmänna rigg, moring, pir. De flesta djurbeteckningar kvarstår oförändrade: collie, greyhound, pointer, setter, spaniel, terrier (med bestämningar, oftast av eponymisk art), liksom även kennel. Däremot har få växtnamn undgått anpass- ning: hemlock (i betydelsen hemlocksgran, alltså inte i sin vanligaste engelska betydelse av odört) samt senega. Denna skillnad kan vara ett utslag av tendensen att förse växter med inhemska, ofta lokala benäm- ningar, medan djurraser ofta får behålla internationellt kända och definierade namn. Bland modetermer lånas termer för klädesplagg, snarare än för material, in i oförändrad form: smock, plastron, havelock. Här märks av naturliga skäl den största skillnaden mellan OSA och NEO: endast ett fåtal OSA-ord återfinns i NEO (av exemplen ovan finns bara smock kvar, men nu inte längre i betydelsen ’plagg’, utan sömnadsteknik, efter den rynkning som ursprungligen användes på plagget). Bland övriga moderelaterade ord vars stavning anpassats märks koldkräm, där stavningen i dag återgått till den engelska formen cold cream, liksom fallet varit med kurry (OSA) – curry (NEO). Handeln behåller nästan samtliga lånord i oförändrad form, antag- ligen för att underlätta internationella kontakter: budget, cif (cost, in- surance, freight), clearing, copyright, fob (free on board), manager, partner, transit, trust. Till undantagen hör det nu obsoleta trad (trade) samt kommersialism (commercialism), som dock i sin svenska använd- ning knappast tillhör handelns terminologi. 7.2.2. Direktlån baserade på ljudintryck I materialet förekommer en del direktlån, som formellt avviker från övriga i samma kategori: stavningen tycks baseras på ljudintryck snarare än grafisk ordbild, som i sv. djungel – eng. jungle, där det 33 hörbara d-förslaget tillagts i den svenska stavningen. Definitionen av sådana ord är av naturliga skäl mer subjektiv än för övriga lånetyper; här har inkluderats vad som förefallit vara uppenbara fall. Bland exemplen finns ensajn (ensign), f läns (f lange), g ö k (jack[lamp]), jål (yawl), jala (av yawl), jäckstag (jackstay), kapsejsa (capsize), karikel (curricle), kållapp (collop), lapskojs (lobscouse), plunsch (plunge), rejs (rise, interj.), röjel (royal), sjapp (shop), skajsel (sky-sail), skäggtobak (shag tobacco), slajda (slide), spockskäv (spoke- shave). En del av dessa exempel, som kållapp och skäggtobak, kan också ge upphov till folketymologier. I denna grupp märks en återkommande stavning av den engelska [ai]- diftongen som -ej-, t.ex. i strejk (av strike), kapsejsa (av capsize), rejs (av rise), något som är ännu mer utpräglat i Ekbohrns många direktlån. Denna genomgående skillnad mot det engelska uttalet är anmärkningsvärd och förtjänar närmare undersökning. Sådana ljudbaserade anpassningar av lånord uppgår till knappt 50 exempel. Fördelningen mellan ämneskategorier uppvisar här ett tydligt avvikande mönster: tekniska termer dominerar fortfarande med en dryg tredjedel av orden, följda av sjöfartstermer med ca en fjärdedel. Det minsta antalet exempel finns nu i kategorierna exotismer, sport samt vetenskap. Bortsett från de tekniska termernas alltjämt stora relativa antal, är alltså proportionerna närmast omvända mot det totala materialets. Eftersom flertalet utgörs av lånord relaterade till yrkeskunskap och praktiska arbetssituationer, kan en rimlig orsak vara att dessa lånord förmedlats muntligt, dvs. genom personliga kontakter, snarare än i första hand via skriftliga källor. En sådan förklaring kan också gälla det omvända förhållandet, dvs. avsaknaden av liknande lånord bland vetenskapliga termer, där källorna kan förmodas vara skriftliga. Vad beträffar lånord inom idrotten är flertalet oförändrade direktlån, i synnerhet inom idrottsspråket, en tendens som fortfarande är giltig. 7.2.3. Direktlån baserade på eponymer Ord där eponymer ingår anger ofta ursprung (ort, uppfinnare), vilket tenderar att bevaras vid inlån, oavsett språk. Här utgör de en mindre grupp med drygt 40 exempel, varav flertalet är vetenskapliga termer, t.ex. farad, karborundum (urspr. varumärke), parian, pattinsonera, pertit, Portlandsoolit, sillimanit, strontium, vivianit. Därnäst kommer djurraser: airedaleterrier, gordonsetter (eponymer är vanligt före- kommande i beteckningar för flora och fauna), ayrshire, leghorn (av 34 Livorno), lånord för engelskspråkiga länders företeelser: bojkott, chester, lyncha, sandwich, stilton. Även modetermer använder sig av eponymer: cheviot, milton, paniston, anger ursprungsort för material, ulster för plagg. (Jämför även följande avsnitt för eponymiska termer från andra språk.) Inom sporten är de mer sällsynta: pelham (hippol., bett), rugby , derby. Det låga antalet bland tekniska termer är förvånande: babbitsmetall, karronad, makadam, mercerisera, pullman- vagn, viktoria, samt sjöfartens plimsollmärke. Möjligen kan detta sammanhänga med eponymiska termers ogenomskinlighet, vilket kan göra dem mindre lämpliga för teknisk terminologi (jfr Sager et al 1980:283). 7.2.4. Lånord från andra språk via engelskan Engelskan har haft en viss betydelse som transitspråk för inlån från andra språk, främst från koloniala förbindelser och handel. Därför är det naturligt att denna grupp, på totalt knappt 40 ord, domineras av ord för företeelser i länder som har eller har haft koloniala band med England: från amerikanska indianspråk kommer mockasin, pemmikan, squaw; totem, från indiska språk bungalow, curry, pali, sepoy; från australiska språk bumerang, känguru, vombat, och ur andra språk maori (nyzeeländska), papuan, (papuan), paddy (malajiska). Bland ord som lånats in i allmänspråket finns framför allt mat- termer: lunch, majsena (båda efter spanskan), men även schampo och tank (hindi) samt teak (malajiska). Eponymiska modetermer som kalikå (av Kalkutta) och madapolam (av Madapollam) avspeglar Indiens betydelse inom textilhandeln, liksom de icke-eponymiska jakonett (urdu) och industrins jute (bengaliska), men även andra regioner spåras i eponymiska termer, som cirkassienn (efter det kaukasiska Cirkassien). Inom idrotten finns det ursprungligen orientaliska spelet polo (tibetanska). Växt- och djurbeteckningar förmedlar också lån från andra språk: mustang (spanska, efter de hästar som conquistadorerna införde till Amerika), pekannöt (indianspråk), jak (tibetanska) och djungel (san- skrit via hindi). Inom de stora kategorierna tekniska eller veten- skapliga termer saknas sådana inlån, med undantag för det ovannämnda jute, samt korund (tamil). I denna grupp har indiska språk varit de vanligaste långivande språken och därmed illustrerat inflytandet av kolonialväldet även i motsatt riktning, dvs. som påverkan i moderlandets språk, samt via detta till andra språk. 35 Denna grupp av ”exotiska exotismer” visar sig vara den kategori där den största andelen ord överlever. En tänkbar orsak kan vara att de företeelser som betecknas av orden upplevs som så exotiska, att det kan vara svårt att finna svenska beteckningar för dem. Ett annat skäl kan vara ordens ogenomskinlighet, som gör dem föga ägnade för översättningslån. Detta gäller även för lånord från andra språk, t.ex. ryska: medan Tysklands Kaiser blir kejsaren av Tyskland på svenska, får ryssarna behålla sin tsar. 7 . 3 . Ö versättningslån Översättningslånen kan indelas i partiella översättningslån, där direktlån ingår som del (shiträd av shea tree), samt sådana, där hela ordet översatts (mullvadsplog av mole-plough). 7.3.1. Partiella översättningslån Av samtliga översättningslån (ca 170) utgör de partiella ca 70, med drygt 20 tekniska termer som största grupp: blisterstål (blister-steel), buffningsfjäder (buffing spring), donkeypanna, (donkey boiler), driftström (drift current), järnvägsvagong (railway wagon), krankaxel (crank-axle), krankik (av kran +cheek), plätedbeslag (plated + beslag), residualluft (residual air), shedtak (shed roof), splintkol (splint coal). Andra större grupper är växt- och djurnamn: arrowrot (arrow root), doggfisk (dogfish), filfisk (file-fish), grizzlybjörn (grizzly bear) , shiträd (shea tree), sjöfartstermer: gunrum (gun-room), hurrikandäck (hurricane deck), kvarterdäck (quarter-deck), sliphake (slip-hook), spardäck (spar-deck). De partiella översättningslånen kan lätt ge upphov till missförstånd genom sin likhet med befintliga ord. Kvarterdäck kan t.ex. läsas som bestående av ”kvarter”, dvs. del där man inkvarteras, medan termen i själva verket relateras till half-deck: Quarter-deck är beläget ovanför half-deck och täcker en fjärdedel, quarter, av skeppet. Likaså har spardäck ingenting att göra med sparsamhet, däremot med sparre: spar-deck är ett övre däck av lätt konstruktion (på sparrar?). Krankik avser inte utsiktsmöjligheter utan sidostycke, cheek. Använd i tekniska termer kan denna typ av ordbildning alltså vara vilseledande snarare än underlättande. Liksom de direktlån som baserats på ljudintryck utgörs även denna grupp av ord som använts i yrkessituationer och kanske inlånats genom 36 muntliga snarare än skriftliga kontakter. Kanske kan detta förklara den ad-hoc-karaktär som präglar båda dessa kategorier. Eventuellt kan dessa ordlånetyper fungera som en sorts lingua franca i yrkes- situationer och där underlätta kommunikation mellan talare av olika språk t.ex. inom sjöfarten. 7.3.2. Översättningslån av hela ord Merparten av översättningslånen, ca 100 exempel, består av ord där samtliga delar översatts. Det största antalet exempel här finns i kategorierna allmänord, exotismer samt växt- och djurnamn, med dryga dussinet i vardera, medan det lägsta antalet finns bland handelstermerna, där oförändrade direktlån är regel (det enda exemplet, det missvisande handelsmärke av trade mark, har ersatts av varumärke). Bland allmänorden finns några begrepp, som fortfarande används: guldkanta, levnadsstandard, överlappa, medan flertalet står för företeelser av mer begränsad bruklighet: andeklappare, blockhuvud, fingerskål, solstråleberättelse. Bland orden för företeelser i engelsk- språkiga länder finns flera med amerikansk bakgrund: blekansikte, eldvatten, rödskinn, skyskrapa, stigfinnare, där ursprunget i över- sättningar av Fennimore Coopers böcker kan spåras. Brittiska för- hållanden förmedlas genom domedagsbok, inpiskare, rikskabinett och samvälde, medan Frälsningsarmén importerats både som ord och levande företeelse. Flora och fauna må svara för relativt många exempel, men flera har visat sig ha begränsad bruklighet (endast ett exempel, fullblod, återfinns i NEO): jordsvin, falldörrspindel, rättval (av right whale, numera rätval), rödvattenträd. Bland dessa översättningslån finns även försök till försvenskning som ersatts av andra termer: pilrot för arrowrot, pepparskata (OSA: pepperpie, OED pepper-bird) för den fågel som nu kallas tukan, förklädnad för mimicry. Översättningslånen betraktas ofta som de lånord som har de bästa förutsättningarna att överleva (jfr Chrystal 1991). Det här aktuella materialet stöder knappast detta antagande: dels är denna form av lånord i minoritet, vilket kan tyda på viss skepsis mot lånetypen, åtminstone under 1800-talet, dels är förhållandevis få ord av denna lånetyp fortfarande i bruk. Dock måste man beakta att just över- sättningslån kan förbigås p.g.a. sin yttre likhet med det stora flertalet ord i det inlånande språket; omvänt kan sammansättningar av inhemska element övertolkas som översättningslån (se 2.3). 37 7.3.3. Betydelselån Förutsättningen för betydelselån är ett översättningslån, som samman- faller med ett befintligt ord i annan betydelse. I de flesta fall är betydelselån slumpmässiga (jämför dock medvetna betydelselån inom datorterminologin, Stålhammar 2001:25–27) och används ofta i andra sammanhang än ordet i sin ursprungsbetydelse, vilket utesluter miss- förstånd. Därtill kommer att svenskan kan markera skillnad genom val av sammanskrivning eller särskrivning: det är tydlig skillnad mellan frihandel och fri handel, lättvikt och lätt vikt. Fördelningen av de få betydelselånen i materialet (drygt 20) mot- svarar ungefärligen proportionerna mellan olika ämnen. Bland allmän- ord är partikelverb av speciellt intresse med tanke på de förändringar i bruk av partiklar och prepositioner som har noterats vid inlån under 1900-talet: här finns dels betydelselånet droppa in (om visiter) samt konstruktionen gå in för. Partikelverb finns också bland sjöfarts- termer, bära av; i denna grupp finns också betydelselånet sydväst i betydelsen vattentät huvudbonad. Pressen har via inlån av engelskans leader, efter leading article, fått betydelslånet ledare. Inom sporten finns det ovannämnda lättvikt, sammansättningen frispark, häck (som i häcklöpning) samt det meta- foriska död (som i dead heat). Även inom tekniken finns exempel på användningen av död i en överförd betydelse som hämtats från det långivande språket: dödvikt (dead weight), dödplåt (dead plate). 7 . 4 . Lånords genus I stort sett tycks det här ingående materialet bekräfta de slutsatser som Kuhn (1985) dragit beträffande ”genustilldelning”. Bland direktlånen av olika typ (övriga lånetyper följer naturligtvis befintliga regler för de ingående svenska elementen) finns sålunda exempel på hur olika typer av analogier kan ”styra genustilldelningen”, t.ex. likheter med ”besläktade eller fonologiskt liknande ord”: ett stereoskop, jfr skåp (?); synonymer: en guide, jfr ledare; ”nedärvda inhemska fonetisk- morfologiska grupper”: en master, tender, terrier, jfr mäster; ”lik- nande gruppbildningar bland lånorden”: neutrum för samtliga kemiska ämnen, ss. osmium, rodium, potassium. Naturligtvis finns även här exempel på hur genus har ändrats med tiden, t.ex. strontium, vars genus först angivits som utrum för att senare ändras till neutrum, i likhet med övriga ämnesnamn. 38 Vad beträffar enstaviga engelska ord ser Kuhn inga samband, medan flerstaviga och sammansatta ord ”tenderar mot U-genus”, vilket å andra sidan tycks gälla majoriteten av lånord som inte naturligt följer ett befintligt mönster. Materialet i denna undersökning är alltför begränsat för att tillåta några slutsatser om allmänna preferenser för svenskans genustilldelning beträffande lånord av olika typer. 39 8 . N E O – O S A : mått på överlevnad? Eftersom SAOB i motsats till OED inte kontinuerligt uppdaterats och därmed inte redovisar fortsatt bruk av uppslagsorden, är det svårt att finna ett tillförlitligt sätt att mäta bruklighet. (Det går knappast att utifrån SAOB/OSA fastställa fortsatt användning av ord under 1900- talet: exempelvis utgavs del ”A–anlöpning” år 1898, varför senaste registrerade förekomst av ord i detta intervall dateras 1898, oavsett senare användning, med t.ex. betydelseförändringar.) Ett förenklat sätt, med flera nackdelar, är att jämföra förekomst i SAOB med förekomst i NEO. Den kanske mest uppenbara svagheten vid en sådan jämförelse ligger i respektive ordboks täckningsområde: SAOB:s täckning av fackspråklig terminologi är långt mer omfattande än NEO:s (jfr Stålhammar 2001). En annan, mer tekniskt betingad svårighet är att de båda ordböckerna skiljer sig åt i sina etymologier: exempelvis anges engelska som långivande språk för vanliga termer som astigmatism, civilingenjör, globulin,stenograf, stereoskop i OSA, men inte i NEO. En ytterligare försvårande faktor utgörs av SAOB:s sparsamma re- gistrering av utländska ord, en urvalsprincip som kan resultera i en andel översättningslån som inte överensstämmer med det verkliga språkbruket. Som framgår ovan (jfr tabell 3) har lånorden i NEO och OSA registrerats separat. Även vid en flyktig genomgång framstår det ganska klart, att många av de ord som enbart finns i OSA inte längre är brukliga (i vissa fall markeras orddöd med kors eller anmärkning, ”mindre bruklig” o.d. i anslutning till ord). Det stora flertalet lånord som inte längre är i aktivt bruk blir sannolikt obsoleta tillsammans med den företeelse de betecknar. När kariklar inte längre kör på gatorna, poeter inte längre är metrister, containerfartyg ersatt klipper- skeppen, mufftiser och plastroner gått ur modet och septembrister associeras till revolutioner snarare än höstlig rapphönsjakt, förändras samtidigt ordförrådet. Detta gäller antagligen i högre grad för sådana ämneskategorier som mode och teknikrelaterade ämnen än för t.ex. 40 vetenskap. En jämförande analys av ämneskategorier är därför be- häftad med alltför många felkällor för att kunna genomföras. Som ett försök att trots allt finna några kriterier för överlevnadsför- måga, har i stället de olika lånetyperna undersökts för att se om något slags mönster kan urskiljas som skulle kunna besvara frågan: vilken lånetyp/ordbildningstyp kan ha bäst prognos för överlevnad? En jämförelse mellan proportionerna för respektive lånetyp i NEO och OSA, jämfört med proportionerna i hela materialet, visar att i synnerhet oförändrade direktlån, men även övriga typer av direktlån, är överrepresenterade i NEO jämfört med proportionerna i hela materialet. Däremot är översättningslån, både partiella och av hela lånord, överrepresenterade i OSA (jfr ovan om SAOB:s urvals- principer). Den lilla gruppen betydelselån överensstämmer ungefär- ligen med totala materialets proportioner. Även vid en jämförelse av proportionerna av olika lånetyper enbart inom NEO framstår direkt- lån, speciellt sådana med oförändrad stavning, som största lånetyp (bland dessa märks den lilla gruppen lån via engelskan, ”exotiska exotismer”, som den grupp där den största andelen ord kvarlever i svenskan). Slutsatsen verkar bli att direktlån har bäst överlevnads- prognos. Det finns dock andra faktorer som kan påverka ett lånords över- levnad, t.ex. dess likhet med ord i mottagarspråket. En hypotes kunde då vara att ord med anglosaxisk etymologi skulle inlemmas bättre i svenskan än ord av latinsk eller fransk härkomst. Även faktorer som ordlängd, ljudkombinationer, m.m. kan påverka prognosen (jfr Chrystal 1991). Sådana analyser måste dock anstå tills vidare, men kommer att behandlas i kommande rapport om 1900-talets föränd- ringar, då mot bakgrund av ett större material. 41 9 . S a m m anfattning och diskussion Det resultat som är omedelbart mest slående är själva antalet ord med engelskt ursprung, i synnerhet mot bakgrund av det jämförelsematerial som finns tillgängligt, dvs. Jespersens artikel om ordlån mellan eng- elskan och nordiska språk, med ca 70 ord, Graedlers sammanställning av norskt material, där ingen källa innehåller mer än 200 ord, Ekbohrns samtida ordlista över främmande ord, med ca 300 ord av engelskt ursprung (oavsett tidpunkt för inlån), samt Bergstens lista över engelska lånord, där ca 340 ord beräknas ha inlånats under 1800- talet. I inget fall överstiger antalet alltså 350 ord, medan materialet i denna rapport uppgår till mer än 800. Av dessa svarar SAOB/OSA för drygt 90%, ca 730, vilka kompletterats med NEO och Dalin. Själva primärmaterialets täckningsgrad är avgörande för antalet noterade lånord. Detta framstår ännu tydligare vid jämförelser med ordböcker framställda av enskilda författare, som t.ex. Ekbohrn, där individuella, ibland idiosynkratiska urvalsprinciper kan ge resultat som knappast ger någon rättvisande bild av vare sig det långivande språkets aktuella tillstånd eller det låntagande språkets behov. Tillgången till ett omfattande och tillförlitligt ordboksverk är naturligtvis också förutsättningen för mer detaljerade analyser av ordlåneprocesser: en bred bevakning av olika språkliga områden; re- gistrering av tidpunkt för inlånet; etymologiska analyser av långivande språk; analytiska iakttagelser av förändringar i användning och bety- delse. Alla dessa aspekter hos de stora nationella ordböckerna SAOB respektive OED har underlättat de jämförelser som gjorts i denna rapport, och som sammantagna bildar återkommande mönster för inlån. Här, liksom i majoriteten av liknande studier, framgår att behov styr inlån: nya företeelser kräver nya beteckningar, som ofta lånas in tillsammans med det betecknade. Ett sekel som präglas av stora tek- niska och vetenskapliga framsteg uppvisar också en stor andel inlånade tekniska och vetenskapliga termer. Redan nu framtonar vikten av personliga kontaktnät mellan forskare: de snabbaste inlånen i hela materialet sker inom naturvetenskapen, med J.J. Berzelius som central- 42 figur. Likaså framstår betydelsen av de nya, snabba kommunika- tionerna och det därmed sammanhängande informationsutbytet: de kategorier som i storleksordning följer på teknik och vetenskap är exotismer, termer för företeelser i engelskspråkiga länder, inklusive kolonierna, samt termer för allmänna företeelser med ursprung i dessa länder. Dessa två kategorier är störst i de material som använts som jämförelse (Bergsten, Ekbohrn för svenskan, jämte Jespersen och annat nordiskt material) och bidrar till ett intryck av att det under arton- hundratalet i nordiska länder funnits ett utbrett informationsbehov om brittiska seder och bruk. Information om bakgrunden till ordlån kan också spåras genom ana- lyser av tidsintervallen mellan ords uppkomst i det långivande språket och själva inlånet. De jämförelser som här gjorts med hjälp av OED bekräftar de olika behovens betydelse: medan de vetenskapliga termerna redan under 1800-talet färdas snabbast, ibland med endast något års förskjutning, är tekniska termers väg något långsammare, liksom själva importen av industriella innovationer och produkter. De områden, vars ordförråd funnits längst i ursprungsspråket, är exo- tismer och andra företeelser med brittisk anknytning, vilket innebär att det ovannämnda informationsbehovet främst gällt väl etablerade före- teelser snarare än aktuella modefenomen. Detta kan tyda på att kontakterna med – och kunskapen om – engelskspråkiga länder ännu befinner sig i ett initialskede. Vad gäller typer av inlån, motsäger resultaten de slutsatser som dragits på nyare material (Chrystal 1991), nämligen att översättnings- lån skulle vara lättast att acceptera. Därmed borde översättningslån utgöra den övervägande delen, speciellt inom den grupp som fort- farande är i användning. Som framgår av kapitel 7, är förhållandet det motsatta i detta material, där direktlån utgör nästan fyra gånger över- sättningslånens mängd. Dessvärre finns flera möjliga felkällor i detta avseende: översättningslån kan förbigås av samma skäl som de enligt Chrystal accepteras, nämligen p.g.a. sin likhet med det låntagande språket. Omvänt kan fr.a. sammansättningar övertolkas som översätt- ningslån. Det bör också påpekas att materialet innehåller en stor andel tekniska termer som inte återfinns i senare, mer allmänspråkliga ordböcker som NEO, vilket omöjliggör uppföljning av dessa ords överlevnad. Frågan om låntypers acceptans och överlevnad måste anstå till bear- betningen av 1900-talets ordlån. Dessvärre kommer materialet att endast delvis möjliggöra jämförelser mellan det här behandlade 1800- talet och 1900-talet: eftersom SAOB:s material inte kontinuerligt uppdateras, blir NEO den huvudsakliga källan för 1900-talet. Då 43 NEO:s arbete sker efter delvis andra principer än SAOB (se kap. 8) kan ingen rättvisande jämförelse göras mellan förändringar i ord- förrådet under respektive sekel. Analysen av det svenska ordförrådets utveckling blir därför bristfällig, i synnerhet vad gäller facktermer, men även i kronologiskt avseende: undersökningen av 1900-talets tidigare hälft riskerar att bli ofullständig ur ett språkhistoriskt perspektiv, eftersom NEO (och de nyordlistor som utgivits under senare tid) huvudsakligen redovisar det aktuella språkbruket efter 1900-talets mitt. Den önskvärda kontinuiteten mellan undersökningar- na av respektive århundrade kan tyvärr inte uppnås. Mot bakgrund av dessa inskränkningar i undersökningen av nästa period har jag försökt utnyttja de goda förutsättningarna för en mång- sidig analys av 1800-talets utveckling. Min förhoppning är att denna analys ska kunna tjäna som kompletterande jämförelse vid genom- gången av nästa sekels ordförråd. 44 Litteratur K äll m aterial Dalin, A.F. 1850–55. Ordbok öfver svenska språket. Stockholm. NEO = Nationalencyklopedins ordbok 1–3. Höganäs 1995–96. Jämte CD-ROM samt motsvarande databas, NEO-databasen. OED = Oxford English Dictionary. 2a uppl. Oxford 1989 (bokupplaga) jämte CD-ROM (Macintoshversion) 1993. SAOB = Ordbok över svenska språket utgiven av Svenska Akademien. Lund 1893–. Jämte motsvarande databas, OSA-databasen. Nationalencyklopedin. Höganäs 1995–2000. Vetenskaplig litteratur Aitchison, Jean 1981. Language Change: Progress or Decay? London. Alnaes, Ivar 1902. Bidrag til en ordsamling over sjømandssproget. I: Det Norske Videnskaps-Selskabs Forhandlinger 3. 3–46. Barfield, Owen 1953/1962. History in English Words. London. Bergh, Gunnar 2001. Elaborating elemental etymology. I: Aijmer, Karin (utg.), A Wealth of English. Studies in Honour of Göran Kjellmer. S. 131–153. Göteborg. Bergsten, Nils 1915. Om engelska lånord i svenskan. I: Språk och stil 15. S. 53–87. Chrystal, J-A. 1991. Bodybuilder eller kroppsbyggare. Om valet av inlåningsstrategi. I: Svenskans beskrivning 18. Lund. S. 113–121. Edlund, L-E. & Hene, Birgitta. 1992. Lånord i svenskan. Om språk- förändringar i tid och rum. Höganäs. Ekbohrn, C.M. 1878. Förklaringar öfver 30,000 främmande ord och namn m.m. i svenska språket, tillika med deras härledning och uttal. Stockholm. Frängsmyr, Tore 2000. Svensk idéhistoria. Bildning och vetenskap under tusen år. I–II. Stockholm. 45 Graedler, Anne-Line 1998. Morphological, semantic and functional aspects of English borrowings in Norwegian. Oslo. Hansen, Maurits C. 1842/1851. Fremmed-Ordbog, eller Forklaring over de i det norske Skrifts- og Omgans-Sprog almindeligst forekommende Ord og Talemaader. 2:a uppl. 1851. Christiania. Hjelm-Milczyn, Greta 1996. Gud nåde alla fattiga översättare. Glimtar ur svensk skönlitterär översättningshistoria. Stockholm. Jespersen, Otto 1902. Engelsk og nordisk. I: Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri. S. 500–514. Kortfattet Lexikon over henved 5000 fremmede, i det norske Skrift- og Omgangssprog oftest forekommende Ord og Kunstudtryk. 1854. Skien. Kuhn, Hans 1985. Genustilldelning hos främmande ord. I: Svenskans beskrivning 15. Göteborg. S. 291–302. Lehmann, W.P. 1962. Historical Linguistics: an Introduction. New York. Olsson, Bror 1936. Översättningslitteraturens roll i Sverige. I: Biblio- teksbladet. Organ för Sveriges allmänna biblioteksförening. Årg. 21:1. S. 5–10. Stockholm. Malmgren, Sven-Göran 2000. Der deutsche Einfluss an die schwe- dische Wortschatzentwicklung im zwanzigsten Jahrhundert. I: Naumann, Hans-Peter & Silvia Müller (utg.), Hochdeutsch in Skandinavien. Internationales Symposium, Zürich 14.–16. Mai 1998. S. 53–64. Sager, Juan C., D. Dungworth & Peter F. McDonald 1980. English Special Languages. Principles and practice in science and techno- logy. Wiesbaden. Stene, Aasta 1940. English Loan-Words in Modern Norwegian. A Study of Linguistic Borrowing in the Process. London och Oslo. Stålhammar, Mall 1997. Metaforernas mönster i fackspråk och allmänspråk. Stockholm. Stålhammar, Mall 2001. Från anfanger och horungar till ord- behandlare och desktop publishing. Göteborg. (Rapporter från ORDAT 4.) Sørensen, Knud 1973. Engelske lån i dansk. Köpenhamn. (Dansk Sprognaevns skrifter 7.) Tingbjörn, Gunnar 2000. Engelska lånord i svenska sportspalter, nätversion. http://scrooge.spraakdata.gu.se/lb/sporting/ Torgerson, Sten 1982. Översättningar till svenska av skönlitterär prosa 1866–1870, 1896–1900, 1926–1930. Göteborg. Torgerson, Sten 1990. Fiktionsprosa på svenska 1866–1900. En ut- givningsstatistik. Uppsala. 46 Torgersson, Sten 1996. Översättare av fiktionsprosa på den svenska bokmarknaden 1866–1900. En frekvensundersökning. Göteborg. Ullmann, Stephen 1962. Semantics. An Introduction to the Science of Meaning. Oxford. Williams, Raymond 1976. Keywords. A Vocabulary of Culture and Society. London. Wollin, Lars 1994. Från Heliga Birgitta till Barbara Cartland. Kring den litterära översättningens språkhistoria. I: Tidskrift för Littera- turvetenskap 1994:3–4. S. 3–24. 47 A p pendix För samtliga tabeller gäller kolumn 1: källa (OSA= endast OSA; NEO= NEO samt OSA) kolumn 2: uppslagsord (stavning enligt källa) kolumn 3: belägg eller annan datering enligt OSA/NEO (Dalin m.fl.) kolumn 4: belägg eller annan datering enligt OED (i motsv. betydelse) kolumn 5: kommentar i källa (inom parentes: övriga kommentarer) D = Dalin NF = Nordisk familjebok W = Webster (1807) † = ordet är dött 48 A p pendix A : O S A / N E O OSA abolitionist 1869 1790 av abolitionist OSA ackumulator 1875 1833 av ackumulator NEO adventist 1890 1833 av eng OSA advokatpäron 1875 1697 av avocado (pear) OSA agnosticism 1888 1870 av agnosticism OSA agnostiker 1888 1870 efter agnosticist OSA agnostisk 1891 1870 efter agnostic NEO airedaleterrier SAOL 1894 1880 av eng Airedale terrier NEO all right (ej SAOB) 1884 1837 av eng m s bet, till right OSA amiralitetslord 1879 1739 efter lord of the admiralty OSA anarkism 1885 1642 av anarchism OSA anarkist (NEO 1800) 1800 1678 av anarchist OSA andeklappare 1864 1853 efter spirit-rapper OSA angelsaxare 1836 934 jfr anglo-saxon, av mlat OSA anglikan 1861 1797 efter anglican? NEO anod 1835 1834 av eng anode OSA antikvera 1834 1596 efter antiquate OSA antimakassar 1848 1852 av antimacassar NEO argon 1895 1894 av eng argon t grek argos o ergon OSA aristo 1891 1864 efter aristo OSA arkeisk 1888 1872 efter archaeon OSA arrow (-rot) 1873 1811 av arrow NEO arrowrot 1815 1811 trol t aruakiska aru OSA arsenikvrak 1898 – efter arsenic rejections OSA assistentur (sjöt) 1840 – efter assistent watch OSA associativ 1895 1864 av associative OSA astigmatism 1868 1849 av astigmatism OSA asyndetisk 1869 1879 efter asyndetic ( asyndeton 1589) OSA atavism 1868 1833 efter atavism OSA atavistisk 1876 1875 efter atavistic OSA atlant 1858 1387 av the Atlantic OSA atmometer 1816 1815 av atmometer OSA axelbox 1878 1871 av axle-box OSA ayrshire [boskap] 1844 1856 av ayrshire OSA azoisk 1869 1854 efter azoic OSA babbitsmetall 1871 1875 av Babbit’s metal NEO back 1899 1880 av eng OSA backa 4 sjöt. 1878 – av to back (the fires) NEO bandy SAOL 1894 1693 av eng, ev till vb bandy NEO banjo SAOL 1852 1764 av eng OSA banka upp 1866 1860 av bank up NEO banta 1885 1865 av eng bant, t Banting 49 OSA baronet 1810 1400 av baronet OSA bastardisk 1848 1552 e bastardly (Hagberg/Shakespeare) OSA bastardlås 1875 – efter bastard-lock OSA bastardskap 1851 1486 efter bastardy NEO batting 1850 1593 ev besl m eng bantling, ’litet barn’, tidigare bastard OSA bergamaskdans 1847 1590 efter bergamask OSA beröring (filos) 1896 1739 Hume av d. berøring e eng contiguity (Hume) OSA bibelsällskap 1810 1780 EncBr efter bible society OSA bicykel 1883 1868 av bicycle NEO biff 1822 1300 av eng beef OSA billet 3 (metall) 1869 1670 av billet OSA bisk 1871 c 1600 av bisque OSA black s3 (tekn) 1891 – av black OSA blackband 1871 1857 av black-band NEO blekansikte 1828 1822 efter eng pale face OSA blink s2 (växt) 1864 ? efter blinks OSA blister 1871 1541 av blister OSA blisterstål 1807 1831 av blister-steel OSA blockbok 1883 1883 efter block-book OSA blockförband 1805 – efter block-bond, ang men ej bel. OSA blockhuvud 1843 1606 efter blockhead OSA blocksystem(eldvapen) 1880 1864 efter block-system OSA bloom (metallterm) 1849 1674 av bloom NEO bluffa 1899 1846 av eng OSA bluffig 1895 1705 efter bluff OSA blunder 1837 1706 av eng, till blunder vb OSA blåmössa (enst) 1848 1596 efter blue-cap (om skotte) NEO blåstrumpa 1842 1757 efter eng blue-stocking, OSA bobinett (tyg) 1848 1814 av bobbinet OSA body (metallterm) 1846 ? av body NEO boggi 1870 1835 av eng bogie , okänt urspr. OSA bogsida (rodd) 1889 1885 efter bowside NEO bojkott 1892 1880 av eng boycott t B, irl förvaltare OSA bojkotta 1880 1880 efter boycott OSA boningsmästare 1893 1869 efter boarding-master OSA bor 1812 1808/ 1812 av boracium/boron NEO bosch 1836 1834 av eng bosh , till turk. bos NEO box 1887 1519 av eng, besl m ty boken o sv dial boka ’bulta, slå’ NEO box 1868 1000 av eng, av grek pyksis , ’ask av buxbom’ NEO boxkalv 1899 1890 till eng box o calf 50 OSA brasning 1850 1581 efter brazing OSA bredkyrklig 1859 1853 efter broad church OSA briljans (tekn) 1896 1779 efter brilliance OSA brimma (skeppsbotten) 1829 1626 efter bream NEO britanniametall 1838 1817 av eng Britannia metal NEO brotsch 1881 1753 av eng broach, av fra broche NEO bräckage (trptskada) 1872 1848 efter eng breakage t break OSA buckskin (tyg) 1843 1894 av buckskin NEO budget (1788 stats- ) 1814 1733 av eng, av fornfr bougette NEO buffert 1860 1835 av eng till buff vb OSA buffningsfjäder 1861 1835 efter buffingspring NEO bulb 1896 1894 av eng, av lat bulbus, grek bolbas NEO bumerang 1854 1798 av ty b, eng boomerang, av austr språk wo-me-rang NEO bungalow SAOL 1887 1676 av eng av hindi bangli, hus fr Bengalen OSA buss 4 (omni-) 1874 1832 efter bus NEO bygelhorn 1864 1300 efter eng bugle horn till bugle ’buffel’ o horn OSA båtbössa 1850 1816 efter punt-gun OSA bänd s2 (sjöt) 1891 1769 av bend NEO bära av 1882 1769 efter eng bear off NEO cash 1887 1596 av eng NEO catgut 1881 1599 av eng till cat o gut NEO celluloid 1878 1871 av eng OSA cellulär (NEO 1808) 1808/ 1753 av cellular NEO cent 1820 1782 av eng till lat centum NEO centerbord 1881 1867 av eng centreboard OSA centrifug 1872 1887 eng. centrifuge OSA/P centrifugal 1850 1721 av centrifugal NEO champion 1880 1730 av eng, av lat campio NEO check 1821 1706 av eng, urspr som schack , shah OSA chemilett 1885 1562 av chemise OSA chester (ost) 1855 1661 av chester NEO cheviot 1880 1815/ 1883 av eng till Cheviot Hills/ Cheviot wool NEO chuck SAOL 1896 1807 av eng av fr choc, verktygsterm NEO/ H cif 1877 1902 av eng förk av cost+insurance+ freight OSA cirkassienn (sidentyg) 1845 – – OSA cirkassienn (ylletyg) 1815 1824 av circassian, ylletyg NEO city SAOL 1880 1380 av eng av fornfr cité av lat civitas OSA civilingenjör 1841 1792 efter civil engineer NEO clearing 1879 1823 av eng NEO clown (mod.bet 1905) 1871 1727 av eng, urspr bet ’kluns’ 51 OSA clown, eng förh (Shakes) 1841 1600 av clown NEO college SAOL 1880 1425 av eng av lat collegium NEO collie SAOL 1880-t 1651 av eng ev till eng dial coll ’kol’ NEO copyright SAOL 1887 1735 av eng till copy o right NEO cricket SAOL 1861 1598 av eng ev av fornfr NEO curling SAOL 1860 1684 av eng till curl, nära besl m krulla NEO curry OSA kurry 1840 1598 av eng av tamilska kari OSA cykla 1892 1883 av cycle NEO cyklon 1855 1848 av eng cyclone till grek kyklos OSA dabb 1885 1755 av dab, dabber NEO dandy 1843 1780 av dandy NEO darwinism 1869 1864 till Darwin OSA deltametall 1884 1883 av delta-metal OSA dentin (tandben) 1860 1840 av dentin(e) NEO derby SAOL 1875 1780 av eng, till Derby OSA desintegrator 1871 1874 av disintegrator NEO detektiv 1851 adj 1872 1850 av eng, till detect NEO devon 1884 1837 till förleden i Devonshire OSA devonisk 1843 1837 av devonian OSA dialysera 1883 1861 efter dialyse OSA diamagnetisk 1849 1846 av diamagnetic, 1846 av Faraday OSA diamantplommon 1852 1310 efter diamond NEO dibbla 1855 1583 av eng dibble (så, gruppså) OSA dielektrikum 1897 1837 efter dielectric OSA differensmetod(en) 1882 1837 efter the method of difference OSA diftongisera 1879 1868 till diphthong OSA digraf 1828 1788 af digraph OSA dingdangteori(en) 1881 1872 efter ding-dong theory NEO dinge 1865 1794 av eng dinghy av hindi dingi OSA diskdynamo 1891 – av eng diskdynamo (nämnt, ej belagt i OED) NEO dissenter 1847 1639 av eng till lat dissentire OSA distal 1887 1808 av distal NEO djungel 1861 1776 av eng via hindi av sanskrit jangala NEO dogcart (ej OSA) 1885 1803 av eng OSA dogger s2 geol 1868 1822 av dogger OSA dogger (kn.brukl.), båt 1840 1356 av dogger OSA doggfisk 1855 1530 efter dog-fish OSA dokumentation 1897 1888 efter eng o fr documentation OSA dol (indisk hundart) 1827 1874 av dhole OSA dollar 1809 1785 av eng dollar, sma ord som daler OSA dollarfågel 1875 1847 efter dollar-bird OSA dolomit 1811 1794 av dolomite OSA domedagsbok(en) 1880 1494 efter doomsdaybook 52 OSA donkey 1870 1869 av donkey NEO donkeypanna 1880 1858 eft eng donkey boiler till d. o boil OSA donkeypump 1879 1869 efter donkeypump OSA doppare 1874 1859 efter dipper OSA dressa 1896 1500t av dress OSA dressmaskin 1872 1888 efter dressing machine OSA driftström 1861 – efter driftcurrent OSA drill, tyg (förr) 1835 1640 av drilling, förm av t. drillich, jfr dräll OSA droppa in (visiter) 1843 1600 efter drop in OSA droppspark 1886 1857 efter drop-kick OSA drops 1892 1723 av drops OSA drosselspole 1896 1824 efter throttle-valve OSA drän 1847 1834 av drain NEO dränera 1868 1538 via fra av eng drain, besl m dry OSA dräning † 1853 1599 av draining OSA dunkrok 1899 1681 till dun OSA dynamo 1886 1882 av dynamo NEO död 3 1882 1796 efter eng dead heat ’dött lopp’ OSA dödplåt 1881 1855 efter dead plate NEO dödvikt 1894 1858 efter eng dead weight NEO ebonit 1867 1861 av eng ebonite till ebony OSA eldvatten 1828 1826 efter fire-water OSA elefanthäst 1847 – efter elephant horse NEO elektrod 1835 1834 av eng electrode t electric o grek hodos NEO elektrolys 1855 1834 av eng electrolysis t elektro o grek lysis NEO elektrolyt 1835 1834 av eng electrolyte OSA elfenbenspapper 1814 ? efter ivorypaper (nämnt, ej belagt) OSA endogami 1893 1865 efter endogamy OSA energetik 1895 1855 energetics OSA enkla 1865 1900 jfr motsv anv av eng single OSA ensajn (Fräls.off) 1897 1886 USA av ensign OSA eocen 1840 1831 av eocene, Lyell 1833 NEO essä (NEO 1887) 1891 1597 OSA excenterstropp 1881 1827 efter eccentric strap OSA exogami 1893 1865 av exogamy NEO fair play 1872 1595 av eng OSA falldörrspindel 1886 1826 efter trap-door spider NEO farad 1882 1873 till namnet Faraday OSA fashionabel, -sch- 1837 1608 av eng till fashion OSA fender 1865 1626 av fender OSA fenier 1865 1816 efter fenian OSA filfisk 1890 1774 efter filefish 53 NEO film 1896 1845 av eng OSA fingerskål 1889 1864 efter fingerbasin/bowl NEO finish 1886 1790 av eng till finish vb OSA fiorin † 1816 1809 av fiorin OSA fiska 2 1851 1626 efter fish OSA flogga † (prygla) 1850 1676 av flog OSA fluidal 1892 1879 av fluidal NEO fluorescens 1860 1852 av eng fluorescence NEO fläns 1822 1688 av eng flange NEO flörta 1891 1777 av eng flirt NEO fob 1891 1890 av eng, förk av free on board NEO focka 1891 ? studslang av osäkert urspr, ev sv dial fokka , samma ord som fuck NEO folklore 1881 1846 av eng till folk o lore NEO forward 1891 1879 av eng till forward adj, sportterm OSA fosforit 1820 1796 av phosphorite NEO fotboll 1886 1424 av eng OSA fotofon 1881 1880 efter eng photophone OSA fotografi 1842 1839 efter photography NEO foxterrier 1881 1823 av eng fox terrier till fox o terrier NEO frihandel 1848 1606 urspr efter eng free trade OSA frispark 1886 1882 efter free kick OSA Frälsningsarmé(n) 1883 1880 efter Salvation army NEO fullblod 1836 1812 jfr eng full blood, till full i bet ’ädel’ OSA fyllit 1860 1828 av phyllit OSA förklädnad 1874 1861 efter mimicry NEO gael 1842 1596 av eng Gael NEO gallon SAOL 1882 1300 av eng, ev av keltiskt urspr NEO gardjärn 1865 1769 trol till eng guard o järn OSA gavial (snabelkrokodil) 1829 1825 av gavial NEO gejd 1871 1763 av eng guide, maskinterm OSA gentleman 1804 1579 av eng urspr ’adelsman’ till gentle ’adlig’ OSA gentlemannalik 1804 1557 efter gentlemanlike OSA gentlemannaskap 1842 1541 efter (avledn) gentlemanship NEO gigg OSA s1 vagn 1824 1791 av eng gig, trol besl m no giga ’vackla hit o dit’ OSA gigg s3 1894 1450 av gauge OSA gin 1828 1714 av eng, kortord till genever OSA gland (lock) 1866 1825 av gland OSA globulin 1841 1839 av globulin(e) OSA glycerinbad 1882 1838 av glycerine dip ( glycerin 1838) NEO godtemplare 1880 1874 till eng International (Order of) Good Templars (IOGT) OSA goffer 1874 1812 av gopher 54 NEO golf 1846 1457 av eng, omdisk ursprung, ev av nederl colf ’klubba, slagträ’ NEO gordonsetter 1881 1865 av eng Gordon setter, till namn på skotsk adelsman NEO gorilla 1861 1799 av eng till grek Gorillai OSA grammofon 1899 1887 av gramophone NEO greyhound (ej i OSA) 1800-t 1000 av eng, av forneng grighund till grig ’hund’ o hund ’jakthund’ NEO grill 1837 1685 av eng av fra gril av lat craticulum OSA grillrum 1887 1883 efter grillroom NEO grizzlybjörn OSA griselbjörn 1862 1807 av eng grizzly bear till grizzly ’grå’ till fra gris o bear OSA grom 1827 1604 av groom OSA grosstonnage 1893 1888 av grosstonnage OSA grubba v2 (landt) 1861 1300 av grub NEO guide 1805 1759 av eng ur fra guider av germ urspr, besl m veta, vetta OSA guldkanta (NEO end. senare bet) 1830 1818 efter gilt-edged NEO gunrum 1835 1626 av eng gun room till gun o room NEO gut 1882 1834 av eng catgut, fisketerm NEO gå in för (ej SAOB) 1897 1849 efter eng go in for OSA gök s3 1895 1891 av jack (-lamp) NEO habeas corpus-akt ej OSA 1883 1679 av eng Habeas Corpus Act till lat habeas corpus NEO hallå 1815 1605 av ty hallo, ljudhärmande, av eng hallo (OSA av ovisst ursprung) OSA halvback 1891 1862 av half back OSA halvgårdslinje 1885 1888 efter half court-line NEO hammerless 1884 1875 av eng hammerless (gun) OSA handelsmärke 1873 1838 efter trade mark OSA handikappa 1886 1864 allm. efter handicap, -per OSA havelock (kläd) 1891 1861 av havelock NEO heat 1882 1685 av eng, sportterm OSA helium 1897 1872 efter helium NEO hemlock 1891 1000 av eng, ovisst ursprung NEO hetsporre (OSA 1848) namn 1894 1403 efter eng hotspur (tillnamn till Henry Percy i Henry IV) OSA hindi 1819 1825 av eng av hindustani (OED 1800) (NEO till urdu) OSA hindostan 1811 1800 till hindustani OSA hindustani 1843 1800 av hindustani NEO hiva 1840 1225 sv dial hiva, hyva, av eng heave OSA hoaj † (sjöt) 1840 1769 av hoay OSA hoax † 1843 1808 av hoax NEO hockey 1896 1895 av eng av oklart urspr ev ur fornfra hoquet ’böjd(herde)stav’ 55 OSA hotchpotch 1868 1583 av hodgepodge NEO hotchpotchsoppa 1891 1583 via eng av fra hochepot till hocher o pot OSA hugga (sjöt) 1840 1611 av hook NEO humbug 1855 1751 av eng, okänt urspr OSA hunter 1886 / 1687 av hunter OSA hurrej † (interj) 1864 1716 efter hurray OSA hurrikan 1874 1613 av hurricane OSA hurrikandäck 1613 1833 av hurricane-deck OSA hurt (sjöt) 1833 1205 av hurt NEO hyperit 1865 1862 av eng hyperite, trol kortform av hypersthenite OSA hypnotism 1863 1842 av hypnotism OSA häck 2 1881 1833 till hurdle OSA häcklöpning 1881 1836 efter hurdlerace NEO hästkraft 1816 1806 efter eng horsepower OSA häva bi † 1803 1775 efter heave to OSA höfeber 1860 1829 av hayfever OSA högkyrka(jfr -lig 1841) 1869 – arkit. NEO högkyrklig 1841 1704 e eng high church NEO idéassociation 1830 1690 efter eng association of ideas (fr Locke) OSA implosiv 1883 1877 av implosive OSA indiankrasse 1893 1597 av indian cress NEO indiansommar 1847 1778 efter eng indian summer (NB) NEO indikator 1840 1842 vet.br. OSA: av indicator NEO: till indicera OSA inexpressibler †,-es 1856 1845 av inexpressibles OSA inflationist 1888 1876 av inflationist NEO initiera 1893 1603 efter eng initiate OSA inpiska 1804 1742 av whip in NEO inpiskare SAOL 1893 1771 efter eng whipper-in OSA insides † (nu bl tillf)? 1812 1504 efter inside OSA intensifiera 1895 1817 till intense NEO internationell 1857 1780 av eng international NEO intervju 1884 1869 av eng interview till fra s’entrevoir NEO jack 1892 1891 av eng till personnamnet Jack, elterm (OED telegr) NEO jak 1865 1795 via eng av tibetanska g-yag OSA jakonett (tyg) 1815 1769 av jaconet OSA jala 1881 – av yawl NEO jet 1832 1387 av eng av fornfra jayet av lat gagates NEO jig musikstycke ej OSA 1897 1685 gi(c)que ca 1700 av eng trol av fornfra giguer NEO jigg maskindel 1894 1560 av eng, samma ord som jig 56 NEO jobb OSA NEO1898 (jobbig) 1875 1627 av eng job av ovisst urspr OSA jockejklubb 1886/ 1785 efter jockey-club OSA jockey 1812 1670 av eng, till Jock, skotsk var av Jack, smeknamnsform av John NEO jojo 1837 1915 av fra den franska formen av fra joujou (de Normandie) av eng yo-yo OSA joka 1856 1400t av juk , yoke OSA jon (NEO1841 t grek) 1841 1824 av ion, bildat av Faraday OSA jordsvin 1832 1833 efter groundpig NEO jumpa OSA NEO 1889 (om isflak) 1852 1530 av eng, trol ljudhärmande OSA jungfrutal 1878 1794 efter maiden speech OSA jury 1792 1400 av eng av fornfra jurée NEO jute 1832 1746 av ent av hindi o bengaliska jut OSA jål 1894 1684 av yawl OSA jäckstag (sjöt) 1840 1840 av jackstay NEO järnridå 1832 1794 i bildl anv 1921 särskilt e 1946 efter eng Iron Curtain OSA järnvägsvagong 1853 1756 efter railway wagon OSA kainozoisk 1857 1854 av cainozoisk NEO kalejdoskop 1818 1817 av eng kaleidoscope till grek kalos ’skön’, eidos ’form’, skopein ’se’ NEO kalikå 1821 1821 av eng calico till Calicut indisk stad OSA kalotyp(-papper 1842) 1846 1841 av calotype, jfr kalotypi NEO kanjon 1887 1837 av eng canyon av spa cañon NEO kanonföda 1848 1597 efter eng food for powder (Shakespeare) NEO kapsejsa 1840 1805 efter eng capsize ovisst urspr OSA kapstan 1896 1325 av capstan(d) NEO karborundum 1895 1892 av eng Carborundum, varumärke OSA karikel † 1808 1752 av curricle, –1885, åk/seldon NEO karronad 1802 1779 av eng carronade till Carron, (1:a tillverkn.ort), vapenterm NEO katod 1835 1834 via eng av grek kathodos ’väg nedåt’ till kata o hodos OSA kedival (titelavl) 1898 1882 efter khedival NEO kennel 1896 1440 av eng till lat canis OSA kep s2 1893 1205 av cape NEO kex 1823 1230 av eng cakes plur av cake NEO kik 1861 1650 av eng cheek , urspr ’kind’, kranterm NEO kilt 1887 1730 av eng, trol lån fr nord språk, jfr da kilte ’skörta upp kjolarna’ NEO kimma 1888 1340 av eng chime, klämta OSA kips(hudar av små djur) 1843 1530 av kips 57 NEO klan 1808 1425 av eng clan av gaeliska clann ’familj, ursprung’ av lat planta OSA klassa (fartyg) 1898 1705 efter class OSA klingsten, ”fonolit” 1827 1811 efter clinkstone NEO klipper 1833 1830 av eng clipper, till clip OSA klor (se klorin 1817) 1822 1810 av chlorine (jfr klorin 1817) OSA klorin † 1816 1810 av chlorine NEO klosett 1862 1755 efter eng water closet, till closet urspr till lat claudere NEO kloss 1856 1297 av eng close till lat claudere NEO klot 1837 c890 av eng cloth OSA klubbhala (sjöt) 1840 1794 av club-haul OSA knickerbocker 1866 1809 av knickerbocker NEO koks 1825 1679 av eng cokes, plur av coke OSA koldkräm 1867 1709 efter cold cream OSA kolhyvare 1893 1763 efter coalheaver NEO komfort 1835 1814 av eng comfort av fornfra confort NEO komfortabel 1840 1769 av comfortable OSA kommersialism 1895 1849 av commercialism NEO kompound- 1885 1829 av eng compound, t lat componere OSA kona s2 1889 1832 av cone OSA konservatism 1847 1835 av conservatism NEO konservativ 1834 1830 av eng conservative NEO konstapel 1845 1836 av ty Konstabler, eng constable, ur lat comes stabuli NEO konverter 1867 1867 av eng converter (Bessemer) OSA kor 1898 1849 av core NEO kord (tyg) 1871 1776 av eng cord via lat av grek khorde NEO korderoj † 1815 1815 av eng corduroy, ovisst ursprung OSA kordit 1897 1889 av cordite OSA korthorn 1873 1847 efter short-horn OSA korthornsras 1863 1826 efter short-horn breed NEO korund 1815 1728 via eng av tamil kurundum OSA krankaxel 1869 1725 av crank-axle NEO krankik (teknterm) 1859 1375 crane till kran o eng cheek ’kind, sidostycke’, OSA kriticism bet 1807 1607 efter criticism NEO krocket 1878 1858 av eng croquet, trol var. av fra crochet NEO krupp 1814 1765 av eng croup, trol ljudhärmande OSA kulm (geol) 1879 1799 av culm NEO kulvert 1818 1773 av eng culvert via fra till lat colare OSA kurry (NEO curry) 1840 1598 av curry, av tamul kari OSA kutter 1 1873 1631 av cutter OSA kvarta (brädkval) 1891 ? efter quarta OSA kvarterdäck 1898 1627 efter quarter deck 58 NEO kållapp 1822 1648 trol av eng collop, styckn.del (till kalops) OSA kår 4 (väv) 1874 1776 av cord OSA könsurval 1879 1859 efter sexual selection NEO lapskojs 1880 1706 e ty labskausch, eng lobscouse, ev t eng dial lob o scouse NEO lasting 1837 1782 av eng till last OSA lawntennis 1885 1874 av lawntennis NEO ledare 1871 1837 efter leader, leading article till lead OSA leghorn 1890 1869 efter leghorn OSA levnadsstandard 1895 1898 efter standard of life NEO lias 1828 1649 av eng, geologiterm OSA linoleum 1885 1863 av linoleum NEO lockout 1885 1854 av eng till lock out vb NEO lokomotiv 1836 1836 av eng locomotive t lat locus o movere OSA lor 1896 1290 av lore OSA lordamiral 1782 1460 Lord High Admiral NEO lordkansler 1815 1485 efter eng Lord Chancellor OSA luffa v2 1889 1390 av luff NEO lunch 1852 1829 av eng trol av spa lonja, ’brödskiva’ (OED skinkskiva) NEO lyncha 1886 1836 av eng till Lynch, am fredsdomare OSA lättvikt 1898 1773 efter light weight OSA madapolam 1855 1832 av madapollam namn på indisk by OSA madd (växt) 1864 1562 efter madder NEO majsena 1872 1862 av eng maizena till maize OSA makadam 1858 1824 av macadam NEO manager 1898 1670 av eng av ita maneggiare OSA manchesterskola 1886 1848 eftter Manchester school NEO mandrill 1806 1744 av eng till man o drill,’afrikansk babian’ NEO mankill 1845 1440 till eng man-killer (batong) NEO maori 1867 1843 av eng M, av nyzeeländskt urspr OSA marin 1846 1420 av marine av fra av lat OSA marinlim 1844 1846 efter marine glue OSA massa 1812 1774 av master NEO master 1896 1781 av eng, av lat magister (jaktterm) OSA master 1868 1563 av master NEO match 1886 1400 av eng NEO mercerisera 1898 1895 till Mercer, eng tillverkare av textilier OSA merkantilsystem 1823 1776 efter mercantile system NEO merkaptan 1834 1834 av eng mercaptan till lat (corpus) mercurium captans, kemiterm OSA metrist †, poet 1818 1535 av metrist 59 OSA midsommarnattsdröm 1847 1595 efter eng midsummer night’s dream (Hagberg) OSA milton 1886 1823 av melton NEO mimicry, mimikry 1879 1861 av eng OSA miss 1807 1667 av eng, förk av mistress OSA miss (felkast) 1839 1555 av miss NEO missa 1847 1470 av eng vb NEO mister 1862 1551 av eng, var av master NEO mockasin 1853 1612 av eng moccasin urspr nordam indianspr NEO moddlare 1894 1839 av eng mottler till mottle vb NEO mollskinn 1847 1803 av eng moleskin till mole o skin OSA monitor 1863 1546 av monitor (obs tidigare än Monitor] OSA monroedoktrin 1868 1848 av Monroe doctrine NEO mopp 1840 1496 av eng mop trol besl m lat mappa ’duk’ NEO moring 1818 1744 till eng moor OSA mormon 1852 1830 av mormon OSA mufftis 1864 1749 av muffetees OSA mullvadsplog (förr) 1813 1798 efter moleplough NEO multe 1852 1440 trol efter eng mullet ur lat mullus, besl m mulleus ’rödaktig’ NEO mungo 1887 1698 av eng av ovisst urspr NEO mustang 1861 1808 av eng, spa mesteño urspr till lat (animalia) mixta OSA månräckare 1857 1829 efter moonraker OSA mässkamrat 1885 1746 efter messmate OSA naftalin 1823 1821 av naphthaline OSA nautikalalmanacka 1839 1765 efter nautical almanac OSA nautikalastronomi † 1836 1867 efter nautical astronomy NEO neolitisk 1869 1865 av eng neolithic, till grek lithos NEO newfoundlandshund 1865 1773 av eng till Newfoundland, namn på kanadensisk ö NEO nigger 1899 1786 av eng, sidoform till neger NEO nippel 1895 1573 av eng nipple, tekn OSA nitrifikation 1888 1827 av nitrification till nitre-ify-ifier NEO nojs 1824 1225 av eng noise ur lat nausea OSA notes 1895 1548 efter notes OSA oas, bokb. 1814 1716 efter oasis morocco OSA odds 1896 1589 av odds NEO offside 1891 1867 av eng sportterm NEO opalescens 1870 1805 av eng opalescence OSA oppositionist † 1820 1773 av oppositionist OSA orb † 1815 1727 av orb NEO osmium 1805 1804 av eng till grek osme o -ium OSA pace 1868 1868 av pace 60 OSA pacea 1892 1886 av pace OSA pacemaker 1891 1884 av pacemaker OSA pacer 1892 1661 av pacer OSA pacifisk 1890 1641 efter pacific OSA pack 2 (packis) 1865 ? av pack NEO paddel 1853 1624 av eng paddle OSA paddelhjul 1824 1685 efter paddle-wheel NEO paddla 1828 1677 av eng paddle av okänt urspr, ev ljudhärmande NEO paddock 1870 1547 av eng av äldre parrock OSA paddy 1849 1623 av paddy, av malajiska NEO paj 1883 1362 av eng pie, outr, urspr ev pie ’skata’ OSA paket † 1809 1709 av packet (-båt) OSA palatsstil 1875 – av palace style OSA palearktisk 1899 1858 efter palaearctic OSA paleolitisk 1869 1865 paleolithic OSA pali (språk) 1848 1800 av pali, av singalesiska NEO palladium s2 † 1812 1803 av eng, till Pallas, namn på asteroid bildat ti.gudinn. Pallas OSA paniston (tyg) 1815 1551 av penistone NEO panorama 1806 1789 av eng till pan o grek horama OSA papuan 1884 1814 av papuan NEO parian 1863 1850 av eng till namnet på grek ö Paros NEO parlament (SAOB 1635) 1800 c1297 via eng av lat parlamentum, fornfra parlement besl m fra parler NEO partner 1845 1297 av eng via fra av lat partitio OSA pattinsonera(metall) 1864 1881 av pattinsonize 1856 Pattinson OSA pedigree 1893 1426 av pedigree NEO pegamoid 1897 1895 av eng, urspr varubet, konstläder NEO pekannöt 1855 1773 av eng pecan (nut) av algonkin OSA pelamid (fisk) 1884 1598 av pelamid myd OSA pelham (betsel) 1885 1849 av pelham OSA peltonspiritism? 1880 – av Pelton spiritism OSA pemmikan 1855 1801 av eng, av cree pimikan OSA penninsk 1841 – efter Pennine (chain) OSA pennypost 1824 16801 680 efter penny post OSA penter 1887 1487 av painter, penter OSA pepparskata(tukan) † 1836 1752 övers. av pepperpie OSA persio (färg) 1804 1366 av perse, blå färg OSA pertit 1844 1832 efter perthite OSA pickels 1837 1440 av eng pickles NEO picknick (OED: 1788 Widegren) 1853 c1800 av eng picnic av fra pique-nique trol t piquer o nique OSA pidginengelska 1879 1859 efter pidgin english 61 OSA pilrot 1815 1696 av arrowroot NEO pir 1885 1515 av eng pier, ev urspr till petra OSA pitprops 1865 1857 av eng OSA plastron 1871 1576 av plastron OSA plimsollmärke 1887 1884 efter Plimsoll’s mark OSA plunsch 1856 ? av plunger OSA pläd 1824 1512 av eng plaid, ident. m iriska ploid OSA plätedbeslag † (pläter- 1833 1686 till plated NEO pointer 1865 1717 av eng OSA pola (metall) 1884 ? av pole NEO polo 1886 1842 av eng, av tibetanskt urspr OSA ponny 1857 1659 av eng pony, trol av fofra poulenet NEO pool 1893 1872 av eng, av fra poule, av lat pullus, sammanslutning OSA Portlandscement 1855 1824 av Portland cement OSA Portlandsoolit 1854 1833 av Portland oolite OSA potassium(nu kn br) 1811 1807 av potassium NEO propeller 1844 1809 av eng till lat propellere NEO props 1896 1756 av eng prop i plur OSA prospektera 1859 1848 till prospect NEO puddla 1804 1798 puddle (metallind) OSA pullmanvagn 1874 1872 efter Pullman car NEO purser 1836 1825 av eng till purse OSA pyjamas 1860 1800 av pajamas av pers. o. hindust. OSA pyr(kem vbsb) 1832 1297 av pure OSA pyra 1885 1845 av pure OSA pärl (boktr) 1823 1656 av pearl NEO racer (båt,bil) 1899 1793 av eng OSA racer (häst) 1870 1670 av racer NEO radian 1893 1879 av eng OSA radikalreform † 1838 1786 efter radical reform OSA rafters † 1855 1340 av rafters OSA raggdust † 1873 1864 efter rag-duster NEO rallare 1879 1776 trol t. rallväg, eng railway m ansl till sv dial ralla ’rulla’ NEO ranch 1868 1831 av eng av spa rancho OSA receiver (ångmaskin) 1890 1702 av receiver OSA reel (dans) 1868 1585 av reel OSA referens 1869 1815 av reference OSA reform-bill(om eng f) 1831 1830 efter reform bill OSA reformskola 1882 1859 efter reformatory OSA regelation 1874 1857 av regelation OSA registerton 1865 – efter register ton OSA regressionslag 1890 1889 efter law of regression OSA rejs interj 1889 1669 av rise 62 OSA rekalescens 1890 1873 av recalescence OSA rekonstruktionsbill 1867 1865 efter reconstruction bill NEO rekord 1888 1883 av eng record till lat recordari NEO reporter 1886 1798 av eng OSA reservluft 1883 – efter reserve air OSA residualluft 1883 1871 efter residual air OSA resurrektionist? 1857 1860 av resurrectionist OSA retusch 1871 1703 av return? NEO revolver 1852 1835 av eng till lat revolvere NEO rickshaw SAOL 1897 1887 av eng av jap jinriki-sha till jin, riki, sha NEO rigg 1865 1822 av eng rig trol av nord ursprung OSA riggare 1887 1611 efter rigger OSA riksha 1897 1887 av rickshaw jinrikisha OSA rikskabinett 1878 1630 efter imperial cabinet OSA riktningskosinus 1864 – efter direction cosinus OSA rink 1896 1875 av rink NEO rips 1811 1860 av eng plur av rib OSA rocka 1898 ? av rock OSA rocka † 1854 ? av rocker OSA rocker 1898 1875 av rocker OSA rockera † 1873 1862 av roquet OSA rocket † 1886 1866 av roquet NEO rodium 1805 1805 av eng rhodium till grek rhodon OSA romancement 1855 1800 av roman cement OSA rosein 1867 1862 av rosein OSA rosfial 1884 1851 efter rose fever NEO ruff , golfterm 1898 1901 av eng rough, golfterm OSA ruffig 1884 1000 av rough NEO rugby 1886 1864 av eng till R, eng internatskola OSA rumpla 1894 1603 av rumple NEO rumpstek 1899 1747 efter eng rump (steak) OSA run 1882 1846 av run OSA rundbiff 1847 1660 av round of beef OSA rundbuddel 1885 1531 av round-buddle NEO runnare OSA 1883 USA † 1890 1721 av eng runner, olagl sjömansvärvare OSA rusa [in] (sjöt, kn. brukl) 1840 1800t av rouse in a cable OSA rusch † (resa) 1825 1380 av rush NEO räd 1889 1873 av eng raid OSA räl 1836 1734 av eng rail OSA räls 1890 1734 av eng rail plur, urspr lat regula OSA rättval 1847 1725 sannolikt efter right whale NEO rödskinn 1866 1699 efter eng redskin 63 OSA rödvatten 1855 1759 efter red-water OSA rödvattenträd 1881 1830 efter red-water tree NEO röjel 1897 1794 av eng royal (sail) OSA salinometer 1844 1844 av salinometer NEO salvationist 1883 1882 av eng till lat salvare OSA samvälde 1874 1513 efter commonwealth OSA sanddollar=mex. mynt 1873 – av sand dollar (OED: sea urchin) NEO sandwich 1871 1762 av eng till namnet på earlen av S OSA sanga 1874 – av sanga NEO schackel 1836 1627 av eng shackle OSA schampo=massage † 1833 1762 av shampoo OSA schamponera 1865 1860 efter shampoo NEO scratch 1895 1778 av eng OSA scrip 1855 1762 av scrip (subscription) NEO sculler SAOL 1884 1567 av eng OSA secessionskrig(et) 1875 1861 efter war of secession OSA seckel (päron) 1866 1817 av seckel OSA sekularist 1899 1851 av secularist OSA selfaktor 1889 1835 av selfactor OSA semantik 1899 1894 efter general semantics (fra. 1883) OSA semolina 1879 1797 av semolina OSA senega (växt) 1815 1814 av senega/seneca NEO sepoy 1801 1717 av eng av urdu sipahi OSA sepoyuppror(et) 1872 1857 eftert sepoy mutiny rebellion OSA septembrist (skjuter rapphöns i sept) † 1836 1824 av septembrizer NEO serva 1899 1837 av eng serve NEO serve (tennis) 1899 1611 av eng NEO set (tennis) 1897 1769 av eng NEO setter 1865 1859 av eng NEO settlement 1868 1827 av eng OSA sfalerit 1865 1868 av sphalerite OSA shapingmaskin 1873 1849, 1867 av shaping machine OSA shedtak 1876 1805 efter shed roof OSA sheriff 1868, 1729 1034, 1662 US av eng OSA sherrykobbel 1854 1842 av sherry cobbler OSA shirting 1836 1684 av eng OSA shismör 1849 1847 efter shea butter OSA shiträd 1800 1799 av shea tree NEO shoddy, OSAsch- 1855 1832 av eng av ovisst urspr OSA shop 1871 1297 av eng OSA shoppera † 1835 1764 av shop e mönster chockera, returnera 64 OSA shrub † (dryck) 1849 1808 av shrub NEO shunt 1887 1878 av eng OSA shunta 1893 1851 av shunt OSA sidbord (möbel) 1847 1377 efter side-board OSA sifonrekorder 1878 1873 av siphon recorder NEO silicium 1812 1808 av eng bildn till lat OSA silkesprotektiv 1899 1661 av protective OSA sillimanit 1825 1830e 1824 av sillimanite, eponym Silliman OSA silur 1849 1708 av silurian OSA silurisk 1843 1835 efter silurian OSA silursystem 1882 1835 efter silurian system OSA singel kortspel 1803 1850 av single (OED i whist) NEO singel (sport) 1897 1884 av eng single OSA singla v4 1889 1629 av single NEO sir 1809 1425 av eng urspr av lat senior NEO sjapp 1891 1297 av eng shop NEO sjundedagsadventist 1885 1860 USA efter eng seventh-day adventist OSA självförsvar 1814 1724 efter the noble art of self-defence OSA sjökråka † (Rhyncops) 1843 1579 efter sea-crow OSA skajsel 1890 1829 av sky-sail NEO skalp 1816 1616 av eng scalp NEO skalpera 1807 1676 av eng scalp OSA skarping 1886 1860 efter sharpie NEO skeleton 1899 1904 av eng skeleton (toboggan), sportt OSA skinn 2 1877 1769 av skin NEO skioptikon 1874 1875 av eng sciopticon t grek skia o optikos OSA skip (gruv) 1871 1815 av skip NEO skjutjärn 1897 1775 sv slang efter eng shooting iron NEO skonare 1840 1716 av eng schooner OSA skvär, torg 1849 1687 square NEO skyskrapa 1894 1883 av eng skyscraper OSA skäggtobak 1889 1789 efter shag tobacco OSA skär-latt 1854 1050 av lath OSA sköldvall 1842 OE efter shield-wall Beowulf / Tennyson 1888 OSA slackvatten 1881 1769 av slack water OSA slaggull 1873 1878 efter slag wool OSA slajda 1882 945 av slide NEO slang 1839 1756 av eng, ovisst urspr NEO slejd 1882 1875 av eng slide, båtterm NEO slid 1849 1513 av eng, maskinterm (skjutventil) OSA slid 1838 1800-t maskindel (1513) OSA slint 1886 – av short long slip 65 OSA slip 1856 1844 förlust av drivkraft NEO slip (stapelbädd) 1872 1769 av eng, varvsslip OSA sliper (NEO 1846) 1840 1789 av sleeper OSA sliphake (sjöt) 1848 1863 efter slip hook OSA slipstoppare 1866 1831 efter slip stopper OSA slubb 2 1874 1825 av slub OSA slubbare (textilarb) 1896 1835 av slubber NEO slum 1888 1825 av eng OSA släpjakt 1882 1803 efter draghunt(ing) NEO smart 1892 1628 av eng OSA smithsonit 1865 1835 av smithsonit NEO smock 1885 1800 av eng smock (frock) NEO smoking 1895 1922 av eng smoking-jacket (OED: gallicism i bet. ’dinner jacket’) NEO smolt 1845 1469 av eng, okänt ursprung, fiskterm OSA småtimme 1884 – av small hours NEO snobb 1861 1838 av eng snob , okänt ursprung ( sine nob) OSA solstråleberättelse 1870 1886 efter sunbeam stories NEO spaniel 1847 1386 via eng av fornfra espaignol OSA spardäck 1873 1570 av spardeck OSA speaker 1871 1400 av speaker NEO speed 1868 1000 av eng OSA spinn 1 1874 1495? av spin OSA spinna 1887 1814 av spin NEO spinnaker 1882 1866 av eng, trol till Sphinx o acre OSA spirit 1841 1601 av spirit NEO spiritism 1880 1856 av eng OSA splintkol 1860 1789 av splint coal OSA splits s2 1892 1617 av splits OSA splittholt (skogsv) 1824 – efter splitwood OSA splitved (skogsv) 1872 – efter splitwood OSA spockskiva 1885 1510 av spokeshave OSA spockskäv † 1858 1510 av spokeshave OSA sponk 1896 1773 till spunk NEO sport 1857 1863 av eng av fornfra desport ’nöje’ OSA sporting 1895 1483 av sporting NEO sportsman † 1833 1727 av eng NEO spray 1880-t 1856 av eng spray NEO spraya SAOL 1890c 1881 efter eng spray (1800-t slut) OSA sprej 1892 1881 av spray NEO sprinkler 1892 1879 av eng OSA spurry (föga brukl), växt 1806 1577 av spurrey NEO spurt 1881 1787 av eng 66 OSA spänna v4 (spendera) 1896 1175 av spend OSA squatter 1871 1788 av squatter OSA squaw 1857 1863 av eng, av nordam indianspr squa OSA staff (stuck) 1893 1892 av staff OSA stagbult 1856 1839 efter staybolt OSA stagtub 1895 1887 av stay-tube NEO standard 1873 1429 av eng OSA stando (stopp) 1897 1592 till stand NEO start 1896 1386 av eng NEO starta 1882 1645 av eng (1290 allm, 1645 sport) NEO starter 1868 1622 av eng OSA startmotor 1899 – av starting motor OSA stayer 1886 1862 av stayer NEO steeplechase 1850 1793 av eng OSA steeplechaser 1868 1868 av steeplechaser OSA steni 1845 1788 av sthenia OSA stenisk 1800 1788 av sthenic NEO stenograf (NEO 1840) 1840 1809 s annolikt efter stenographer NEO stenografi 1826 1602 av eng stenography t gr stenos graphein OSA steppa 1882 1023 av step OSA steppare 1886 1835 efter stepper OSA stepper 1887 1835 av stepper NEO stereoskop 1840 1838 av stereoscope NEO steward sjöt. 1813 1450 av eng OSA stibnit 1879 1854 av stibnite NEO stigfinnare 1893 1840 efter eng pathfinder OSA stilton 1894 1736 av eng till S, stad i s England OSA stiltonost (NEO 1894) 1845 1736 efter stilton cheese OSA stinkboll (-bomb) 1855 1802 av stink-ball OSA strategist † (strateg) 1897 1828 av eng strategist av fra, i eng övers OSA stratus 1842 1803 av stratus, av lat OSA strejk 1846 1810 av eng strike OSA strip 1897 1831 av strip OSA stripa v5 1873 1688 av strip OSA stroke † 1886 1583 av stroke OSA stroke-sida 1887 1862 av stroke-side OSA strontian 1818 1789 av strontian NEO strontium 1811 1808 av eng till skotska byn Strontian, första fyndplats OSA struck † (tyg) † 1815 – av struck OSA stuffingbox (tätn) 1856 1798 av stuffingbox NEO subversiv SAOL 1898 1644 av eng subversive NEO support 1871 1390 av fra, eng till lat supportare 67 NEO svartfot 1891 1794 efter eng blackfoot, indianstam i Nordam NEO sweepstake 1868 1773 av eng NEO sydväst 1852 1836 efter eng south-wester NEO tandem 1834 1785 av eng till lat tandem NEO tank 1835 1616 av eng av hindi tankl NEO tartan 1848 1500 av eng till spa tiritaña till tiritar NEO teak 1836 1698 av eng av malajiska tekka NEO tender 1836 1825 av eng, var av attender NEO tennis 1886 1874 av eng, äldre lawn tennis till lawn o (forn)fra tenez NEO terrier 1886 1530 av eng till lat terrarius NEO tippa 1886 1624 av eng tip NEO tips 1894 1845 av eng tip, sport NEO tiptop 1872 1722 av eng NEO tornado 1800 1556 av eng av spa tornado till tronar NEO torped 1875 1776 via eng av lat torpedo till torpere D tory 1850 1705 Tory NEO totem 1893 1760 av eng ur nordam indianspråk NEO trad 1890 1375 av eng trade NEO tralla 1891 1823 efter eng trolley till troll NEO transit 1872 1800 av eng av lat transitus till transire NEO transmitter 1892 1844 av eng transmitter NEO trapper 1887 1768 av eng till trap NEO trift 1806 1592 av eng thrift NEO tripp 1879 1749 av eng NEO trolley 1899 1675 av eng till troll vb NEO truism 1848 1708 av eng, bildat till true NEO trust 1898 1877 av eng NEO trål 1891 1759 av eng trawl, ev till äldre nederl traghelen NEO träna 1870 1832s efter eng train urspr av lat trahere NEO tunnel 1828 1765 av eng av fornfra tonnel NEO turf 1868 1755 av eng NEO turist 1840 1780 av eng tourist till fra tour NEO twill 1850 1329 av eng, besl m lat bilix NEO törna in 1887 1695 av eng turn in NEO ulster 1885 1867 av eng till Ulster , irländskt grevskap NEO wagon 1849 1756 av fr wagon, av eng waggon ned wagen NEO walk over 1870 1838 av eng walkover NEO vaselin 1889 1874 av eng vaseline, urspr varum o nybildn t ty Wasser o grek elaion NEO vattenklosett 1887 1755 Wather-closets efter eng water closet D vauxhall 1850 1661 Vauxhall gardens 1661–1859 68 NEO wc 1862 1755 till eng water closet NEO velvetin 1881 1776 av eng velveteen till velvet till lat villus NEO veranda 1833 1711 av eng, besl m hindi varanda D whig 1850 1689 Whig D whiskey 1850 1715 whisk(e)y D whist, vist 1850 1663 whist NEO viktoria 1886 1844 f av eng victoria till Victoria, drottning NEO vinsch 1870 1577 av eng winch NEO vira 1873 ? av eng wire NEO vivianit 1839 1823 till namnet på eng mineralog Vivian NEO vombat 1861 1798 av eng ur australiskt språk NEO yacht 1883 1557 av eng av nederl jacht NEO yankee 1853 1765 av eng av omdisk urspr NEO yawl 1895 1670 av eng D änterdragg,-hake,-nät 1850 1626 entering ladder, - ropes, cleats, wails, - ports NEO överlappa 1897 1726 efter eng overlap 69 A p pendix B : Ekb ohrn 1 8 7 8 Ekbohrn alderman – c1200 alderman Ekbohrn annato (orleana) – – annato Ekbohrn arrest of judgment – 1660 arrest of judgment Ekbohrn arrowrot 1815 1811 arrowroot Ekbohrn attorney, general – 1292 general attorney Ekbohrn backwoods,-men – 1709 backwoods ,- men Ekbohrn bar (bank, grund) 1753 1586 bar Ekbohrn barrister – c 1600 barrister Ekbohrn bay – 1385 bay , havsvik Ekbohrn bay–tree – 1530 baytree Ekbohrn bedlam – 1528 bedlam Ekbohrn bill 1712 c 1400 bill Ekbohrn blunder, se OSA 1877 1706 blunder Ekbohrn board, of customs, of health, of trade – 1613 board of customs , of trade , of health Ekbohrn board, to b. – 1599 to board Ekbohrn boarder – 1530 boarder Ekbohrn boarding school – 1677 boarding school Ekbohrn bond – 1592 bond Ekbohrn books (tyg) – – books Ekbohrn bris 1794 1626 breeze OSA: holl el eng Ekbohrn broker – 1377 broker Ekbohrn brougham – 1851 brougham Ekbohrn bruise-wort – c 1000 bruise-wort Ekbohrn buckskin, se OSA 1843 1894 buckskin Ekbohrn budget 1788 1733 budget Ekbohrn bull-dog 1790 1500 bulldog Ekbohrn bullion – 1451 bullion Ekbohrn bushel – 1826 bushel; Henry VIII Ekbohrn cab – 1827 cab Ekbohrn cakingkol – 1810 caking coal Ekbohrn camboge 1635 1634 gamboge Ekbohrn cash, -keeper – 1626 cash, - keeper Ekbohrn cast-steel – 1778 cast-steel Ekbohrn catgut [se kattgutt] 1881 1599 catgut Ekbohrn chancellor + ssg – 1066 chancellor + ssg Ekbohrn city [City] 1880 1380 city Ekbohrn clan, se klan 1808 1425 clan Ekbohrn claret – 1398 claret Ekbohrn clerk – 1512 clerk Ekbohrn clitbur – 1851 clit-bur Ekbohrn cloth – 1000 cloth Ekbohrn clown , se OSA 1871 1727 70 Ekbohrn coaks se OSA koks – 1679 coaks Ekbohrn coating – 1770 coating Ekbohrn college , se SAOL 1880 1425 Ekbohrn common prayer,book – 1548 common prayer , book Ekbohrn common-law – 1350 common-law Ekbohrn commonplace division – 1460 = Common Pleas Ekbohrn commons – 1415 commons Ekbohrn cottage – 1386 cottage Ekbohrn covenant – 1300 covenant Ekbohrn creeks – 1250 creeks Ekbohrn cricket 1861 1598 cricket Ekbohrn crocketspel se OSA k- 1878 1858 Ekbohrn crossreadings – 1768 crossreadings Ekbohrn croup [se krupp] 1814 1765 croup Ekbohrn curry powder, se OSA k 1840 1598 curry powder Ekbohrn custom house – 1490 custom house Ekbohrn damn – 1589 damn Ekbohrn dandy, -ism, se OSA 1835 1780 dandy , - ism Ekbohrn dirk 1807 1602 dirk Ekbohrn docka 1591 1486 dock Ekbohrn doffel (tyg) – 1677 duffel Ekbohrn dogg 1638 1225 dog Ekbohrn dollar, se OSA 1809 1785 dollar Ekbohrn drawback – 1697 ekon drawback, statl återbet. av exportavg Ekbohrn drawing-room – 1642 drawing-room Ekbohrn dray – 1581 dray, 2-hjulig dragkärra Ekbohrn drops, se OSA 1892 1723 drops Ekbohrn earl 1628 1123 earl Ekbohrn ensign 1897 1513 ensign Ekbohrn Epsom-salt 1765 1770 Epsom-salt Ekbohrn esquire – 1460 esquire Ekbohrn fairy – 1393 fairy Ekbohrn fancy – 1581 fancy Ekbohrn Faradayism, Faradismus, Faradisation – 1876 Faradism Ekbohrn farm 1753 1523 farm Ekbohrn farmer, OSA farmare 1753 – 1599 farmer Ekbohrn fashion – 1602 fashion Ekbohrn fashionable, se OSA 1837 1608 fashionable Ekbohrn flintglass 1772 1683 flintglass Ekbohrn flip – 1695 flip Ekbohrn free church – 1869 free church 71 Ekbohrn freeholder – 1425 freeholder Ekbohrn gallnuts – 1572 gallnuts Ekbohrn gallon, se NEO 1882 1300 gallon Ekbohrn gentleman, se OSA 1579 gentleman Ekbohrn gin, se OSA 1828 1714 gin Ekbohrn ginger – 1000 ginger Ekbohrn Great Britain – – Great Britain Ekbohrn Greenpark [sic] – – Green Park Ekbohrn greenroom – 1701 greenroom Ekbohrn groom, se OSA 1827 1604 groom, ridknekt Ekbohrn Guildhall 1000 1530 Guildhall Ekbohrn hair restorative, -regulator,-vigor – (1873) hair restorative, - regulator, -vigor? OED end hair restorer Ekbohrn half-crown – 1542 half-crown Ekbohrn halfdress, full dress – 1788 / 1761 halfdress / full dress Ekbohrn hall, se OSA kommentar 1712? 1200 hall Ekbohrn handicap 1786 1875 handicap Ekbohrn hard soap – 1400t hard soap Ekbohrn head right (USA) – 1703 head right Ekbohrn hear (Parl) – 1689 hear Ekbohrn hedge hyssop – 1578 hedge hyssop Ekbohrn help your self – – help yourself Ekbohrn high church jfr högkyrka 1841 1841 1702 high church Ekbohrn highland – 1425 highland Ekbohrn highwayman – 1649 highwayman Ekbohrn hogshead – 1483 hogshead Ekbohrn hops – 1440 hops Ekbohrn hornpipe – 1400 hornpipe Ekbohrn House of Commons – 1621 House of Commons Ekbohrn House of Lords/Peers – 1672 House of Lords Ekbohrn hustings – 1030 hustings (valfsg) Ekbohrn improvement – 1320 improvement Ekbohrn iron, cast iron, i.bar – 1000 iron, cast iron, iron bar Ekbohrn Jack (matroser) – 1659 Jack Ekbohrn Jennymaskiner – 1789 Jenny (Spinning) Ekbohrn jockey, se OSA 1812 1670 jockey Ekbohrn John Bull – 1712 John Bull Ekbohrn julep – 1400 julep Ekbohrn jumpers (springare, hoppare, äv metodistsekt) – 1611 sport jumpers (OED 1774 metodister) Ekbohrn jury, juryman, se OSA 1850 1400 jury, - man Ekbohrn kilt, se NEO 1887 1730 kilt Ekbohrn klubb (OSA 1755) 1755 1648 club 72 Ekbohrn knight – 1100 Ekbohrn know-nothings – 1827 know-nothings Ekbohrn knuckelduster – 1858 knuckelduster [sic!] -le- Ekbohrn lady, SAOL 1855 1205 lady Ekbohrn lake-school – 18thC lake-school, 1700-talet Ekbohrn lamp-black – 1598 lamp-black Ekbohrn Lancaster-metod 1845 1838 Lancaster method Ekbohrn law – c1000 Ekbohrn lawyer – 1377 lawyer Ekbohrn limited, limit – 1610 limited, limit Ekbohrn livery – 1300 livery, valberätt borgare i London Ekbohrn Lloyds-lista – 1829 Lloyd’s list Ekbohrn Loch – 1375 Loch Ekbohrn locket – 1679 locket Ekbohrn logwood – 1581 logwood Ekbohrn lord,-lieutenant, -Mayor,-ship 1788 1000< lord,- lieutenant,- Mayor,- ship Ekbohrn maiden speech – 1794 maiden speech Ekbohrn mansion, -house – 1340 mansion , - house Ekbohrn master, se OSA;-of arts 1868 1362 master, -of arts 1484 Ekbohrn mayor – 1297 mayor Ekbohrn meeting, -house – 1300 meeting, - house 1632 rel Ekbohrn midshipman jfr midskepps- 1691 1691 1626 midshipman Ekbohrn mile – 971 mile Ekbohrn milk of sulphur – 1797 milk of sulphur Ekbohrn miss, se OSA 1839 1470 miss Ekbohrn mister, Mr, se OSA 1862 1551 Mister, Mr Ekbohrn mistress, Mrs – 1471 mistress , Mrs Ekbohrn mob 1768 1688 mob Ekbohrn mock-turtle-soup – 1783 mock-turtle-soup Ekbohrn mule-maskin, mule- Jenny-maskin, OSA1797 – 1797 mule Ekbohrn no-popery – p1534 no-popery Ekbohrn nut-meg – 1386 nut-meg Ekbohrn oars – 900 oars Ekbohrn padding 1845 1829 padding Ekbohrn parsley-seeds – 1440p parsley-seeds Ekbohrn pemmikan,-kin, se OSA 1855 1801 Pemmikan Ekbohrn penny, pence 1680 725, 1393 penny , pence Ekbohrn pibroch – 1719 pibroch Ekbohrn pickles. se OSA 1837 1440 pickles Ekbohrn pickpocket – 1591 pickpocket 73 Ekbohrn pitprop, se OSA 1865 1857 pitprop Ekbohrn plaid, se OSA pläd 1824 1512 plaid Ekbohrn plumpudding 1765 1711 plumpudding Ekbohrn pocket dictionary – 1526d pocket dictionary Ekbohrn pockwood – 1590 pockwood Ekbohrn poll, -tax – 1694 poll, - tax Ekbohrn pony, se OSA 1857 1659 pony Ekbohrn porter 1779 1727 porter Ekbohrn prestonsalt – – prestonsalt Ekbohrn puff, puffa för 1839 1735 puff jfr flera språk Ekbohrn queens-bench – 1839 queen’s bench Ekbohrn queensmetall – 1829 queen’s metal Ekbohrn qväkare (OSA kvä-) 1687 1651 quaker Ekbohrn race (NEO, ej dat.) 1325 race Ekbohrn raglan 1901 1863 raglan Ekbohrn rails, se OSA räl 1836 1734 rails Ekbohrn rake (ej i 1936) – 1653 rake, roué Ekbohrn review el revue 1855 1649 review Ekbohrn revolver, se OSA 1852 1835 revolver Ekbohrn ribbon-men – 1813 ribbon-men Ekbohrn rifle, rifleman – 1770 rifle, rifleman Ekbohrn roastbeef OSA rostbiff 1622 1635 roastbeef Ekbohrn robber, OSA robbert 1735 1744 rubber Ekbohrn rotten boroughs – 1771 rotten boroughs Ekbohrn roundheads, OSArund- 1829 1641 roundheads Ekbohrn rout – 1290 rout, folksamling, -uppror ”Så nära ligga ytterligheterna hvarandra, till och med i ett ord.” Ekbohrn rowdies – 1808 rowdies Ekbohrn Rule Britannia – Rule Britannia Ekbohrn self-actor, se OSA -k- 1835 self-actor (mule in spinning- machine) Ekbohrn self-government 1798 US self-government Ekbohrn shakers – 1648 shakers Ekbohrn sharper – 1681 sharper, skälm Ekbohrn shawl OSA sjal 1784 1767 shawl OSA ytterst av pers. Ekbohrn sheep-wool (fårull 1578) – 1721 sheep-wool [] -´s wool, fårull Ekbohrn sheriff, se OSA 1868, 1729 1034, 1662 US sheriff Ekbohrn shilling, se OSA sk- 1552 1225 shilling Ekbohrn shire – 893 shire Ekbohrn shirting, se OSA 1853 1684 shirting 74 Ekbohrn shocking 1904 1691 shocking Ekbohrn shoddy, se NEO 1855 1832 shoddy Ekbohrn shop, se OSA 1871 1297 shop Ekbohrn shoppera, se OSA 1835 1764 to go shopping Ekbohrn Shrove-Sunday – 1463 Shrove-Sunday Ekbohrn shrub, se OSA 1849 1808 shrub Ekbohrn sillabub – 1537 sillabub Ekbohrn sir, se NEO 1809 1425 sir Ekbohrn sjampunera, se OSA sch- 1865 1860 Ekbohrn sleeper, se OSA -i- 1840 1789 sleeper Ekbohrn slip, snara, därav slips 1843 1578 slip (OSA felaktig etym) Ekbohrn small – 888 small, liten, ringa Ekbohrn small-beer – 1604 small-beer Ekbohrn snob, se OSA 1861 1838 snob Ekbohrn southernwood – 1000 southernwood Ekbohrn sovereign, mynt 1612 1817 sovereign Ekbohrn speaker, se OSA 1871 1400 speaker Ekbohrn spleen 1747 1664 spleen Ekbohrn sport, se OSA 1857 1863 sport Ekbohrn spruce-beer – 1500 spruce-beer Ekbohrn square, torg – 1687 square Ekbohrn squatter, se OSA 1871 1788 squatter Ekbohrn squaw, se OSA 1857 1863 squaw Ekbohrn squire – 1645 squire Ekbohrn stake – 1540 stake, insats, vadsumma Ekbohrn states evidence – 1722 states evidence Ekbohrn steamboat – 1787 steamboat Ekbohrn steel – c 1205 steel Ekbohrn steeplechase, se NEO 1850 1793 steeplechase Ekbohrn stew (het grogg US) – – stew USA Ekbohrn steward, se OSA 1813 1450 steward Ekbohrn Stilton cheese, se OSA 1894 1736 Stilton cheese Ekbohrn stock, -broker, -change, -jobber – 1773, 1860 stock,- broker,- change,- jobber Ekbohrn stop (exkl) 1792 1440 stop Ekbohrn store – c1300 store Ekbohrn strike, se OSA strejk 1846 1810 strike Ekbohrn surf 1896 1685 surf Ekbohrn swanboy – – swanboy , tyg Ekbohrn sweepstaker, se NEO 1868 – sweepstaker Ekbohrn table-moving – 1853 table-moving, borddans Ekbohrn tartan, se NEO 1848 1500 tartan Ekbohrn tender, se NEO 1836 1825 tender Ekbohrn than – 1422 thane, skotsk titel 75 Ekbohrn ticket – 1673 ticket Ekbohrn Tilbury – 1814 Tilbury Ekbohrn tiles – c 1400 tiles Ekbohrn Times – – Times Ekbohrn toast 1853 1730 toast Ekbohrn toddy 1853 1786 toddy Ekbohrn tower – c 1250 tower Ekbohrn township – OE township Ekbohrn traders – 1585 traders Ekbohrn transactions – 1647 transactions Ekbohrn transept (NEO lat.) 1852 1538 transept Ekbohrn trapper, se NEO 1887 1768 trapper Ekbohrn treacle – 1694 treacle Ekbohrn treason – 1225 treason Ekbohrn treasure, Lord high – 1556 treasure, Lord high [Treasurer] Ekbohrn trial – 1577 trial Ekbohrn trick (NEO 1923, kortspel 1817) 1923? 1412 trick, i kortspel Ekbohrn trip, se NEO 1879 1749 trip Ekbohrn trustee – 1653 trustee Ekbohrn tunnel, se NEO 1853 1765 tunnel Ekbohrn turf, se NEO 1868 1755 turf, kapplöpningsbana Ekbohrn turtle – 1657 turtle, sköldpadda (senare uppl äv duva) Ekbohrn twist – 1805; 1791; 1700 twist: garn; tuggtobak; dryck Ekbohrn U .S. – 1834 U .S.A. Ekbohrn waggon, se NEO 1849 1756 waggon Ekbohrn whig, se D 1850 1689 whig Ekbohrn whisky, se D 1850 1715 whisky Ekbohrn whist, se D 1780 1663 whist Ekbohrn whiteboys – 1761 whiteboys , ökn. på fattiga irl. katoliker Ekbohrn wigwam 1761 1628 wigwam Ekbohrn viscount – 1450 viscount Ekbohrn yankee, -doodle,se NEO 1853 1765 yankee, - doodle Ekbohrn yeoman – 1411 yeoman 76 A p pendix C : Bergsten 1 9 1 5 Bergsten axminster-matta – 1818 Bergsten ayrshire-boskap se OSA 1844 1856 1844 SAOB Bergsten baby (NEO:1901) 1901 1377 Bergsten back, se OSA/NEO 1788 1486 1788 SAOB Bergsten backa, se OSA(b. a sail) 1765 1707 1765 SAOB Bergsten backwardation – 1850 Bergsten bandy, se NEO 1894 1693 Bergsten bank 1644 1567 1644 SAOB Bergsten banta,-ingskur, se NEO 1885 1865 1866 SAOB Bergsten bar 1753 1592 1753 SAOB, ”finare krog” Bergsten bartender (NEO 1929) 1929 1836 Bergsten basboll, baseball 1886 1815 1938 baseball Bergsten basketboll korgboll (NEO1936) 1936 1892 am. Bergsten battens 1770 plankor, 1770 SAOB Bergsten baxa 1794 1519 av box , 1794 SAOB Bergsten biff 1822 1300 trol. ellips av biffstek,1822 SAOB Bergsten biffstek 1765 1711 Bergsten bill 1807 c 1400 1807 W Bergsten block(-notes) – Bergsten block, blocka(skor) 1807 1622 1807 W Bergsten bluff,-a 1800-t 1846 från USA, 1800-t NED Bergsten blunder 1877 1706 1877 Dalin Bergsten bobsleigh 1877 1839 1877 Dalin Bergsten boggivagn 1870 1817 av bogie Bergsten bojkott-a 1880 1880 Bergsten bombert – 1767 av bumper Bergsten bosch 1836 1834 av bosh Bergsten boston 1904 1879 spel, dans Bergsten bowiekniv – 1842 am Bergsten bowling 1925 1535 am Bergsten box 1868 1832 bank postsystem Bergsten box, kolbox 1868 1730 Bergsten boxa 1807 1519 1807 W Bergsten boxcalf, -kalv 1899 1890 Bergsten boyscout, girl-, scout 1909 1908 Bergsten bridge, -whist 1903 1843 Bergsten brigg 1807 1720 av brig, 1807 W Bergsten browning 1912 1905 Bergsten buckskin 1843 1894 Bergsten budget 1788 1733 Bergsten buffert 1860 1835 buffer 77 Bergsten buggyvagn 1914 1733 1914 Bergsten bulldogg 1850 1500 1850 D Bergsten bunkerkol 1895 1839 Bergsten buttler 1850 1250 1850 D Bergsten bäring 1840 1627 bearing, 1840 Naut. ordbok Bergsten cakewalk – 1879 Bergsten canvassing – 1555 am Bergsten cape 1914 1205 1914 Bergsten champion 1880 1730 Bergsten chans, chance 1852 1297 1852 SAOB Bergsten check 1821 1706 1821 SAOB Bergsten check, -s 1815 1614 blå- och vitrutig väv, 1815 SAOB Bergsten cheddar 1845 1661 1845 SAOB Bergsten cheviot 1844, 1880 1815/ 1883 fårras/ylletyg, 1844, 1880 Bergsten cheviot 1880, 1844 1883/ 1815 ylletyg/fårras, 1880, 1844 Bergsten Christian Science 1863 am Bergsten cif 1877 1902 1877 SAOB Bergsten clearing, -house, -a 1879 1823 1879 SAOB Bergsten close, kloss 1840 1627 1840 Naut. ordbok Bergsten clown, -eri 1871 1600 1871 SAOB Bergsten clydesdalehäst,-are 1841 1786 1841 SAOB Bergsten code (telegraf-) – 1884 Bergsten coldcream, -kräm, se OSA 1867 1709 Bergsten combination – 1884 Bergsten common sense – 1561 Bergsten copyright 1887 1735 förlagsrätt Bergsten cowboy 1906 1725 Bergsten covercoat – – Bergsten curling 1860 1684 ”på sistone infört” Bergsten curry-sås 1840 1598 Bergsten cushionring – – till cyklar Bergsten cykel 1890- talet 1870 via danskan, 1890-talet Bergsten dabb 1885 1858 av dab, dabber, läsk-, 1885 SAOB Bergsten daggert 1548 1386 dagger Bergsten damp 1902 – damp, asklådslucka, regl draget, 1902 SAOB Bergsten dandy 1835 1780 1835 SAOB Bergsten darvinism 1869 1864 1869 SAOB Bergsten destroyer – 1893 Bergsten detektiv 1879, 1851 1850 1851 SAOB adj, 1879 SAOB subst 78 Bergsten dirk 1807 1602 1807 W Bergsten dissenter 1847 1639 Bergsten dissolving views – 1846 Bergsten djungel 1861 1776 dschungel i Frödings Jag ville jag vore Bergsten djunk 1807 1842 junk , 1807 W Bergsten dogcart – 1803 Bergsten dogg 1757 1225 dog, 1757 Serenius Bergsten dragg 1741 1611 1741 Serenius Bergsten dramm 1764 1590 Almqvist Bergsten dreadnought – 1806 Bergsten dress 1909 1500t Bergsten drinkar 1906 1042 ”serveras på barer” Bergsten dry – 1700 om viner Bergsten dråback, se Ekbohrn -aw- – 1697 drawback, återgångstull Bergsten dränera 1868 1599 drain Bergsten dum-dumkulor 1903 1897 Bergsten dumping 1906 1868 Bergsten dunlopringar – – cyklar Bergsten dävert 1807 1373 kanske av davit, 1807 W Bergsten ensajn 1897 1886 Frälsningsarmétitel Bergsten essay (även OSA) 1891 1597 Bergsten evgenik 1910 1883 Bergsten fair play 1872 1595 Bergsten farm, -are 1850 1599 1850 D Bergsten fashionabel 1837 1608 i ”sista färsen” Bergsten fender 1865 1626 Bergsten film(s), filma 1896 1845 Bergsten first class – 1789 Bergsten five o'clock tea 1914 1872 1914 DN Bergsten flagg, -a 1614 1595 Bergsten fleet-in-being – 1690 Bergsten flirt, -a 1891 1777 Bergsten fob 1891 1890 Bergsten folklore 1881 Bergsten form 1895 1760 ”i god form” Bergsten foxterrier 1881 1823 Bergsten frack 1780-t ? Bergsten gaj 1850 1847 guy , 1850 D, OED: US Bergsten gallon 1689 1300 1689 Columbus Bergsten garden-party c 1900 1869 Bergsten gentleman 1850 1579 1850 D Bergsten gigg 1850 1791 gig, 1850 D Bergsten ginger-beer – 1809 79 Bergsten globetrotter 1904 1875 Bergsten golf 1846 1457 Bergsten gongong [sic] 1751 1600 av gong Bergsten grill, grillrum 1827 1883 Bergsten grogg 1850 1770 grog, 1850 D Bergsten gunnrum 1835 1626 gunroom Bergsten gäler, gaeler 1842 1596 Bergsten hall 1712? 1200 Bergsten handikap,-pa 1786 1875 urspr sport, nu allm Bergsten hemlocksgran 1891 1000 am Bergsten high life – 1727 Bergsten hockey 1896 1895 Bergsten holiganer (OSA hu-) 1905 1898 Bergsten homerule – 1860 Bergsten homespun – 1591 Bergsten homestead-rörelsen – 972 äv försvenskat t hemstad, ty Heimstätte fr eng H. act of Congress 1862 Bergsten houseboat – 1790 Bergsten humbug 1855 1751 Bergsten humor 1850 1682 1850 D Bergsten intervju 1884 1869 Bergsten Jack – 1659 sjöman, Union J, eljack Bergsten jig 1697 1697 Bergsten jobb, -are,-eri 1875 1627 Bergsten jockey,-j 1850 1670 1850 D Bergsten jumpa 1852 1530 Bergsten jury 1850 1400 eng förh, 1850 D Bergsten jurymast 1850 1616 1850 D Bergsten jute 1832 1746 Bergsten kalops 1769 1648 collops, 1769 Ihre Bergsten kambrik 1669 1530 cambric Bergsten kapsejsa 1850 1788 capsize, 1850 D Bergsten kattgut, se c- 1881 1599 catgut Bergsten Kennelklubben – 1440 Bergsten kidderminster(matta) 1915 1670 Bergsten klan 1808 1425 clan Bergsten klippare 1786? 1848 en klippare till karl, överf bet Bergsten klosett 1862 1755 water-closet Bergsten klot 1850 c890 cloth, 1850 D Bergsten klubb 1773 1648 club, 1773 Sahlstedt Bergsten koks, kox 1850 1679 coaks, 1850 D Bergsten komfort,-abel 1850 1768 comfort(able), 1850 D Bergsten kompobord – – compoboard, am Bergsten kontradans 1807 1579 countrydance, 1807 W 80 Bergsten korderoj 1850 1815 corduroy, 1850 D Bergsten kricket 1861 1598 cricket Bergsten kulvert 1818 1773 culvert Bergsten kutter 1807 1631 cutter, 1807 W Bergsten kväkare 1767 1650 quaker, 1767 Serenius Bergsten käx 1823 1230 cakes Bergsten lancaster-metoden 1845 1838 Bergsten lasting 1837 1782 lasting Bergsten lawn – 1485? i sms victoria-lawn Bergsten lawntennis 1885 1874 Bergsten leghorn (höns) 1890 1869 Bergsten liberty (siden) – 1888 Bergsten limerickare 1911 1896 limerick Bergsten lockout 1885 1854 Bergsten logg 1773 1574 log, 1773 Sahlstedt Bergsten lokomotiv 1836 1836 Bergsten looping the loop 1902 Bergsten lord 1788 1000 Bergsten lots 1753 ? Bergsten lugger 1850 ? loogert, 1850 D Bergsten lumpsocker 1791 1657 lumpsugar Bergsten lunch,-a,-box 1852 1829 Bergsten lyncha, lynka 1886 1836 lynch Bergsten mackintosh – 1836 Bergsten madapolam 1855 1832 madapollam Bergsten maiden – 1000 Bergsten maiden speech – 1794 Bergsten mailcoach 1884 1787 1884 NF Bergsten makadam, -isera 1850 1826 macadamize, 1850 D Bergsten manchester-liberalism 1911 1848 Bergsten manchester-tyg 1850 1777 1850 D Bergsten mankill 1845 1440 NF Bergsten match 1886 1400 Bergsten meeting – 1300 NF Bergsten Mellin's food – – Bergsten metodist 1807 1733 1807 W Bergsten midwaters – 1800 Bergsten miss, -a 1847 1470 NF Bergsten missroman 1883 1667 Bergsten mist 1769 1000 1769 Sahlstedt Bergsten mistlur 1865 1000 Bergsten mobb 1850 1688 mob , 1850 D Bergsten mohair 1851 1570 OSA av eng av arab. ursprung Bergsten mopp 1850 1496 mop , 1850 D 81 Bergsten mäss 1791 1536 mess Bergsten newfoundlandshund 1865 1773 am Bergsten nick carter-litteratur – – am Bergsten nobel (mynt) 1526 1387 guldmynt Edward III Bergsten nojs,-a 1850 1225 1850 D Bergsten nonsens 1850 1614 1850 D Bergsten notesbok 1886 1579 notebook Bergsten Odd Fellows – 1795 Bergsten onestep 1912 1911 Bergsten ordalie – 1600-t gudsdom, AS ordal Bergsten ostra 1857? 1357 AS ostre Bergsten outrigger – 1769 Bergsten outsider – 1836 kappl o allm Bergsten paddel, paddla 1824 1642 paddle Bergsten padding 1845 1829 Bergsten paddock 1870 1547 Bergsten paj 1883 1362 pie Bergsten paket-båt 1773 1709 packet-boat, 1773 Sahlstedt Bergsten peacemaker 1914 1436 1914 DN Bergsten Pears' soap – – Bergsten pemmican 1855 1801 Bergsten penteri, OSA pantry 1796 1300 pantry Bergsten pickles, pickels 1837 1440 pickles Bergsten picknick 1773 c1800 1773 Sahlstedt Bergsten pimp, dial. - 1384 pint Bergsten pinsback 1773 1734 pinchbeck, 1773 Sahlstedt Bergsten pinscher (=?) ? 1575? pincher Bergsten pir 1885 1515 pier Bergsten pitprops 1865 1857 Bergsten plattform (förh.basis) 1852 1840 am förhandlingsbasis Bergsten platting 1853 – 1853 D Bergsten pläd 1824 1512 plaid Bergsten plänti, plänti månni 1913 1382 flottslang Bergsten pläter 1850 1686 plated, 1850 D Bergsten pointer 1865 1717 Bergsten poker 1903 1836 am Bergsten ponny 1857 1659 pony Bergsten pool, finansiell grupp 1914 1872 1914 DN Bergsten porter 1853 1727 1853 D Bergsten potatis 1773 1565 1773 Sahlstedt Bergsten prentis – 1362 sjöt. apprentice, Ekbohrn Bergsten pressa (att ta tjänst) 1757 1693 press , 1757 Serenius Bergsten professional (OSA-ell) 1839 1747 Bergsten propeller 1844 1809 82 Bergsten prärie 1853 1773 am, 1853 D Bergsten pudding 1741 1544 1741 Serenius Bergsten puddla 1850 1798 puddle, 1850 D Bergsten pumpa 1853 1508 pump , 1853 D Bergsten punsch 1773 1632 punch, 1773 Sahlstedt Bergsten puritan 1850 1572 1850 D Bergsten pyjama 1860 1800 Bergsten racer 1914 1793 båt, 1914 DN Bergsten racket (OSA1560) 1885 1574 Bergsten ragtime 1914 1897 1914 DN Bergsten raid, se räd 1889 1873 Bergsten rallare 1879 1882 railer Bergsten redingote 1807 1793F 1807 W Bergsten reel 1868 1585 Bergsten rekord 1888 1883 record Bergsten remingtongevär 1867 1865 Bergsten reporter 1886 1798 Bergsten revolver 1852 1835 Bergsten ring=trust – 1890 Bergsten rips 1811 1860 ribs Bergsten robbert, robber 1850 1744 rubber, 1850 D Bergsten rostbiff 1853 1635 roast beef, 1853 D Bergsten royals, OSA röjel 1897 1840 1794 1840 Naut.ordb. Bergsten ruff ? 1853 ? ruff , 1853 D Bergsten räl, räls 1836 1734 rail(s) Bergsten Salvation Army – 1878 Bergsten salvationist 1883 1882 Bergsten sandwichman 1907 1864 Bergsten schagg 1714 1592 shag , 1714 Serenius Bergsten schal 1807 1767 av eng: tidigare shavl, 1807 W Bergsten schamponera 1865 1860 shampoo Bergsten schapp, se NEO 1891 1297 Bergsten scheriff, se sheriff sheriff , 1853 D Bergsten scherry, -kobbel, se sh- 1854 1842 sherry, - cobbler Bergsten schoddy, se sh- 1855 1832 shoddy Bergsten scones 1911 1513 Bergsten scout 1909 1908 OED: 1968 scout Bergsten sejn, sjöt. 1807 1225 sign , 1807 W, NF Bergsten sejsa, sejsing, sjöt. 1807 1336? seize , seizing , 1807 W Bergsten selfmade – ej dat. Bergsten septic tanks – 1902 Bergsten setter 1865 1859 Bergsten shetlands-tröja, ull 1917 1790 Bergsten shirting 1853 1684 1853 D 83 Bergsten shocking 1904 1691 Bergsten shrapnel 1839 1806 Bergsten sideboard 1915 1377 Bergsten sikta 1896 1871 sight Bergsten skalp, -era, se NEO 1853 1616 scalp, am., 1853 D verb Bergsten skejlejt (OSA skylight) 1840 1679 skylight Bergsten skift 1734 1708 shift Bergsten skonare, skonert 1807 1716 schooner, 1807 W Bergsten skribler, -a, skribla 1807 1553 scribble -r, 1807 W Bergsten skyskrapa 1894 1883 am skyscraper Bergsten slack, sjöt. 1881 1386 NF Bergsten slam 1853 1660 1853 D Bergsten slang 1839 1756 Bergsten slid 1849 1800t slide, på ångmaskin Bergsten slip 1856 1769 slip (fartygs) Bergsten sliper 1840 1789 sleeper Bergsten slips 1843 1578 slip Bergsten slum 1888 1825 Bergsten smart, -ness 1892 1628 Bergsten smoking 1895 1922 eng dinner-jacket Bergsten smult 1853 – smooth water, 1853 D Bergsten snapshot 1915 1869 Bergsten snobb 1861 1838 snob Bergsten spaniel 1847 1386 Bergsten sparkling hock – 1422 Bergsten spleen 1747 1664 Bergsten sport 1857 1863 Bergsten spurt 1881 1787 Bergsten späns 1850 1795 spencer, 1850 D Bergsten stalking, jägt. – 1503 Bergsten standard 1873 1429 Bergsten standard work verk – 1821 Bergsten start, -a 1882 1645 sport, nu allm Bergsten steeple chase 1850 1793 Bergsten steppa 1882 1023 Bergsten sterling 1853 1297 1853 D Bergsten stilton-ost 1894 1736 Bergsten strejk,-a 1846 1810 strike Bergsten strok (OSA stroker) 1887 1825 ( strokesman , stroke) Bergsten stuvert 1830 1450 steward Bergsten suffragett 1913 1906 suffragette Bergsten sunlight-tvål – – Bergsten sweater 1906 1882 Bergsten sätt (tåg-) 1894 1863 set 84 Bergsten tailormade – 1873 Bergsten tamp 1741 1660? thump , 1741 Serenius, thumper Bergsten tandem 1834 1785 Bergsten tank 1835 1616 tank Bergsten tarlatan 1838 1727 Bergsten tartan 1848 1500 Bergsten tattersall – 1891 Bergsten tender 1836 1825 Bergsten terrier 1886 1530 Bergsten tilbury – 1814 Bergsten tippvagn 1878 1879 tip-cart Bergsten tiptop 1872 1722 Bergsten toast (skål) 1853 1730 1853 D Bergsten tobak 1869 1588 tobacco, 1869 Columbus (e sp.) Bergsten toddy 1853 1786 1853 D Bergsten tomahåk, tomahawk 1792 1612 am tomahawk (ind.spr.) Bergsten ton 1795 1877 e fr Bergsten ton-åren (NEO e.tonår, OED: 1921) 1843 1673 teens 1673, teenage 1921 Bergsten tory 1853 1705 1853 D Bergsten toucha fotbollst. 1895 1864 touch Bergsten trade 1890 1375 Bergsten tralla 1891 1823 trolly Bergsten trance 1906 1386 Bergsten trapper 1887 1768 am Bergsten trick 1853 1412 1853 D Bergsten trimming – 1536 Bergsten tripp 1879 1749 trip Bergsten truck(system) – 1553 (handel) Bergsten trust 1898 1877 am Bergsten trål, -are 1891 1759 trawl(er) Bergsten träna, tränera 1870 1832 Bergsten tunnel 1853 1765 1853 D Bergsten turf 1868 1755 Bergsten turkey-trot – 1839 (am. dans) Bergsten twills 1850 1329 twill Bergsten törn,-a (ut) 1807 1695 turn out, 1807 W Bergsten ulster 1885 1867 Bergsten up to date – 1868 Bergsten w(ater) c(loset) 1862 1755 Bergsten vacuum-cleaner – 1912 Bergsten vagong 1849 1756 waggon Bergsten vattenpolo 1900 1884 water-polo 85 Bergsten wedding-trip – 1855 Bergsten velvet, -in 1881 1776 Bergsten vigvam 1761 1628 am wigwam Bergsten vinsch 1870 1577 winch Bergsten wire (NEO ej dat) – 1882 Bergsten wire-rope – 1882 Bergsten visky 1850 1715 whiskey Bergsten vist 1853 1663 whist , 1853 D Bergsten yacht 1883 1557 Bergsten yawl 1895 1670 Rapporter från ORDAT Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000 ISSN 1650-2582 1. Sven-Göran Malmgren. Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000. Utgångs punkter. December 2000. 2. Sven Lange. Tesaurusen i ordförrådsforskningens tjänst. December 2000. 3. Charlotta Brylla. Ord med laddning. Nyckelord och slagord som termer i tysk språkvete nskap. December 2000. 4. Mall Stålhammar. Från anfanger och horungar till ordbehandlare och desktop publishing. Januari 2001. 5. Sven Lange. NEO:s bild av 1800- och 1900-talets svenska ordförråd. Januari 2001. 6. Carina Randveer. Från attaque och häst till angrepp och springare. Den svenska schackterminologins utveckling från 1700-tal till 1900-tal. Mars 2001. 7. Maia Andréasson. Frå n satsdel till satsled. En översikt av orden för satsens delar 1806–1999. Mars 2001. 8. Thorwald Lorentzon. Tendens er i vänsterpartiets manifest- vokabulär. Jämförande studier av lexikala förändringar 1948–1998. April 2001. 9. Carl-Erik Lundbladh. Ord för personliga inre egenskaper. April 2001. 10. Sven-Göran Malmgren. Faktiskt, förstås och många andra. Om förändringar i det svenska formordssystemet under 1800- och 1900-talet. Maj 2001. 11. Mårten Andersson. Trepoängare, trunkbärare och trävirke. Utvecklingen av fotbollens term inologi från 1960-talet till år 2000. December 2001. 12. Mall Stålhammar. Engelskan i svenskan. 1. Engelska lånord under 1800-talet. Januari 2002.