Rekommendationer  som  stöd  vid  genomförande  av  en  förstudie  -­‐ Med  fokus  på  utveckling  av  mobila  tjänster  Recommendations  to  support  the  implementation  of  a  preliminary  study  -­‐ With  a  focus  to  the  development  of  mobile  services          M.  Al-­‐Hashimi,  moe@al-­‐hashimi.se  L.  Sköld,  linn.skold@gmail.com  A.  Magnusson,  andreas.v.magnusson@gmail.com  Kandidatuppsats  i  informatik  Rapportnr:  2011:  037  ISSN:  1651-­‐4769        Göteborgs  Universitet  Institutionen  för  tillämpad  Informationsteknologi  Göteborg,  Sverige,  Juni  2011   2    Abstract  In  face  of  a  development  project  companies  tend  to  be  in  a  hurry  to  get  the  project  started,  hence  they  spend  too  little  or  no  time  at  all  on  a  preliminary  study.  Problems  that  could  possibly  have  been  detected  in  a  preliminary  study  can  help  the  project’s  later  stages  and  cause  more  problems  than  if  they  had  been  discovered  in  time.  This  essay  demonstrates  preliminary  studies  as  an  exploratory  element  that  always  should  be  an  included  part  before  a  development  project  commences.  A  preliminary  study  can  answer  whether  the  project  is  feasible  given  the  ability  of  business,  resources  and  customer  needs  for  requirements.  This  paper  will  highlight  important  aspects  to  consider  in  the  implementation  of  a  preliminary  study  and  thus  provide  recommendations  for  studies  focusing  on  companies  that  are  before  the  development  of  mobile  services.  In  keen  to  find  recommendations,  a  literature  review  and  a  case  study  have  been  done.  The  case  study  has  been  conducted  as  preliminary  studies  for  companies  that  are  in  the  current  situation  and  are  considering  development  of  a  mobile  service.  Seven  interviews  with  the  company’s  current  users  has  been  undertaken  to  find  out  their  requirements  and  need  of  such  a  service.  Based  on  the  theories,  related  work  and  the  case  study  have  following  important  aspects  that  should  be  considered  in  a  preliminary  study  been  identified;  the  involvement  of  users,  to  shift  perspective  between  holistic/  part,  users/  companies  and  technical/  social  aspects.  A  preliminary  study  with  a  focus  on  the  development  of  mobile  services  is  particularly  high  on  demands  on  the  investigation  of  the  user’s  mobile  context  and  a  radical  investigation  of  the  already  existing  systems.         3     Abstrakt  Inför  ett  utvecklingsprojekt  tenderar  företag  ha  bråttom  att  sätta  igång  med  projektet  och  spenderar  därmed  lite,  eller  ingen  tid  alls  på  en  förstudie.  Problem  som  möjligen  skulle  ha  upptäckts  i  en  förstudie  kan  bidra  till  konsekvenser  i  projektets  senare  faser  och  förorsaka  större  problem  än  om  de  hade  upptäckts  i  tid.  Uppsatsen  påvisar  förstudier  som  ett  preliminärt  moment  som  alltid  borde  vara  en  inräknad  del  innan  ett  utvecklingsprojekt  påbörjas.  En  förstudie  kan  besvara  om  projektet  är  genomförbart  med  hänsyn  till  företagets  förutsättningar,  resurser  och  kundernas  behov  av  krav.  Denna  uppsats  ämnar  belysa  viktiga  aspekter  att  ta  hänsyn  till  i  genomförandet  av  en  förstudie  och  därigenom  förmedla  rekommendationer  för  förstudier  med  fokus  på  företag  som  befinner  sig  inför  utveckling  av  mobila  tjänster.  I  mån  om  att  finna  rekommendationer  har  en  litteraturstudie  och  en  fallstudie  gjorts.  Fallstudien  har  utförts  som  en  förstudie  åt  ett  företag  som  i  dagsläget  funderar  på  utveckling  av  en  mobil  tjänst.  Sju  intervjuer  med  företagets  föreliggande  användare  har  genomförts  i  syfte  att  ta  reda  på  deras  krav  och  behov  av  en  sådan  tjänst.  Utifrån  teorier,  relaterade  arbeten  och  förstudien  visade  sig  framförallt  kompetens,  involvering  av  användare,  att  skifta  perspektiv  mellan  helhet/detalj,  användare/företag  och  tekniska/sociala  aspekter  vara  viktiga  delar  att  beakta  i  en  förstudie.  Förstudier  med  fokus  på  utveckling  av  mobila  tjänster  ställer  framförallt  högre  krav  på  utredning  av  användarens  mobila  kontext  och  en  ordentlig  utredning  av  det  redan  befintliga  systemet.       4   Innehållsförteckning   1.  INTRODUKTION   5  1.1.    UNDERSÖKNINGSPROBLEM  OCH  SYFTE   8   2.  METOD   10  2.1  LITTERATURSTUDIER   10  2.2  FALLSTUDIE   11  2.2.1.  INTERVJUER   12  2.2.2.  FRAMTAGANDE  AV  DESIGNFÖRSLAG   12   3.  TEORIER  OCH  RELATERADE  ARBETEN   14  3.1.  FÖRSTUDIE  ENLIGT  FA/SIM   14  3.1.1.  FA/SIM  ARBETSPROCESS   15  3.2.  STRATSYS  FÖRSTUDIE  INFÖR  UTVECKLING   20  3.3.  ANVÄNDARCENTRERAT  SYNSÄTT   22  3.4.  DESIGN  FÖR  MOBILA  ENHETER  –  FALLGROPAR  OCH  RIKTLINJER   26   4.  RESULTAT  -­‐  FALLSTUDIE  AV  FÖRETAGET  STRATSYS   29  4.1.  UPPSTARTSFAS:   30  4.1.1  IDENTIFIERING  OCH  BESKRIVNING  AV  IDÉ   30  4.2.  INITIERING  AV  FÖRSTUDIE   31  4.2.1.  SKAPA  FÖRSTÅELSE  FÖR  SYSTEMET   31  4.2.2.  TA  KONTAKT  MED  STRATSYS  ANVÄNDARE   31  4.2.3.  UTFORMNING  AV  INTERVJUFRÅGOR   31  4.3.  KRAVINSAMLING   33  4.4.  FAKTA  OCH  TRENDER   40  4.4.1.  UTVECKLINGSTREND  I  KOMMUNEN   40  4.4.2.  UTVECKLINGSTRENDER  -­‐  MOBILA  LÖSNINGAR   41  4.4.3.  STRATSYS  FÖRUTSÄTTNINGAR   43  4.5.  IDENTIFIERING  AV  KRAV  OCH  BEHOV   43  4.5.1.  KRAVIDENTIFIERING   43  4.6.  SLUTFAS   44  4.6.1.  REKOMMENDATIONER   44  4.6.2.  DESIGNFÖRSLAG   45   5.  DISKUSSION   46   6.  SLUTORD   49   7.  REFERENSFÖRTECKNING   50     5   TABELL  OCH  BILDFÖRTECKNING   BILD  1.  FA/SIM  PROCESS         14   BILD  2.  BESKRIVNING  AV  MÅLUTVECKLING  FA/SIM     17   BILD  3.  STRATSYS  PROCESS  INFÖR  UTVECKLINGSPROJEKT     20   BILD  4.  BLOCKET  ORIGINAL  VERSION  OCH  MOBILANPASSAD  VERSION   26   BILD  5.  STRATSYS  TILLTÄNKTA  GRÄNSSNITT       45   BILD  6.  STRATSYS  MOBILANPASSADE  GRÄNSSNITT     45   TABELL  1.  HELHET         33   TABELL  2.  FUNKTIONALITET         35   TABELL  3.  DESIGN         38         6   1.  Introduktion   IT-­‐projekt  påbörjas  ofta  utan  att  en  grundligt  inledande  förstudie  och  beslut  om  att  påbörja  nya  IT-­‐  projekt  fattas  ofta  på  lösa  grunder.  Företag  är  ofta  snabba  att  anamma  utvecklingstrender  utan  att  de  först  skaffar  sig  ordentligt  med  beslutsunderlag  som  tyder  på  att  projektet  bör  realiseras  och  vilka  behov  och  krav  användarna  har  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  I  en  nypublicerad  artikel  rubricerar  Rosengren  (2011)  bristande  kravhantering  under  utvecklingsarbeten  som  oroväckande  och  som  ett  område  som  kräver  förbättring.  Eftersom  kravinsamling  är  (bör  vara)  det  grundläggande  momentet  i  en  utvecklingsprocess  är  det  viktigt  att  det  görs  ordentligt.  Om  inte,  så  följer  eventuella  brister  med  in  i  projektets  senare  faser  och  kan  där  orsaka  större  problem  än  om  de  hade  upptäckts  i  tid.    IT-­‐projekt  är  nu  mer  eller  mindre  kända  att  påbörjas  baserade  på  felaktiga  antaganden  och  ofullständiga  underlag  (Gulliksen  och  Göransson,  2002).  Rubriker  om  havererade  IT-­‐projekt,  definierat  de  projekt  som  inte  färdigställts  i  tid,  hålls  inom  budgetplan  eller  inte  levererar  efterfrågad  funktionalitet  dyker  med  jämna  mellanrum  upp  i  medierna.  I  en  artikel  från  Computer  Sweden  beskriver  Jerräng  (2009)  detta  som  ett  problem,  då  det  varje  år  spenderas  mycket  tid  och  kastas  miljontals  med  pengar  i  sjön  på  system  som  skrotas  och  som  överhuvudtaget  aldrig  kommer  i  bruk:    ”Miljarder  och  åter  miljarder  i  sjön  -­‐  Så  lite  som  en  tredjedel  av  alla  stora  IT-­‐projekt  levereras  i  tid,  inom  budget  och  med  efterfrågad  funktionalitet.  Och  så  har  det  sett  ut  i  40  år,  enligt  KTH-­‐professorn  Torsten  Cegrell.  "Det  är  förskräckligt  frustrerande",  säger  han.”  (Jerräng,  2009,  s.  1).  Ett  välkänt  sådant  är  Premiepensionsmyndighetens  storsatsning  på  införande  av  ett  nytt  datasystem  inom  organisationen.  Vid  överlämning  ansågs  systemet  inte  möta  beställarens  krav  och  ratades  därför  innan  leverans.  Systemet  togs  därmed  aldrig  i  bruk  (Karlberg,  2002).  ”Värdet  på  investeringen  för  att  utveckla  en  IT-­‐baserad  självbetjäningstjänst  skrivs  ner  med  155  miljoner  kronor.  Enligt  DN:s  källa  har  satsningen  på  ett  system  som  skulle  avlasta  handläggarna  helt  misslyckats.”  (Hamrud,  2009,  s.  1).  Med  avseende  till  ovanstående  exempel  på  havererade  projekt,  skulle  eventuellt  en  förstudie  kunnat  förutse  möjliga  konflikter.  En  förstudie  är  den  inledande  fasen  på  ett  utvecklingsarbete  och  är  något  som  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  framhäver  som  ett  vitalt  moment  företag  behöver  genomgå  innan  de  påbörjar  ett  IT-­‐projekt.  Genom  att  bedriva  en  förstudie  menar  författarna  att  företaget  redan  innan  projektstart  arbetar  fram  nyttoeffekter  och  därmed  få  en  klar  bild  över  hur  behovet  ser  ut.  På  så  sätt  minskar  osäkerheter  i  projekt  och  risker  görs  synliga,  vilket  ökar  möjligheter  för  projekt  att  löpa  i   7   hamn  enligt  plan.  Behållningen  av  förstudien  visar  om  projekt  i  fråga  är  genomförbart  med  hänsyn  till  givna  mål  utifrån  både  företag  och  användares  perspektiv,  men  också  om  IT-­‐projektet  aldrig  bör  påbörjas.  Således  kan  en  väl  genomförd  förstudie  vara  en  avgörande  faktor  för  om  ett  IT-­‐projekt  ska  lyckas  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).    Under  ett  utvecklingsarbete  påstår  Rosengren  (2011)  att  nära  kontakt  mellan  företag  och  deras  kunder  är  sällsynt.  Vilket  enligt  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  beskriver  som  vitalt  i  ett  IT-­‐projekt  och  något  som  bör  ta  form  så  tidigt  som  möjligt.  Vidare  beskriver  författarna  att  utifrån  ett  användarcentrerat  synsätt  ska  den  tilltänkta  utvecklingen  eller  förändringen  inte  grundas  på  vad  företaget  vill  uppnå,  utan  utifrån  de  tilltänkta  användarnas  krav  och  behov.  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  påpekar  bristfälligt  användarfokus  som  ett  problem  inom  IT-­‐projekt,  då  företag  tenderar  att  fokusera  alltför  mycket  på  teknik  som  ska  användas  och  därför  glömmer  bort  användarna.  Här  berörs  ett  centralt  ämne  för  MDI  (människa  och  datorinteraktion),  vilket  beskrivs  mer  ingående  i  uppsatsens  teoridel.    Då  vi  numera  lever  i  en  mobil  revolution  där  helt  nya  former  av  interaktion  infinner  sig,  ställs  det  krav  på  företags  tillgänglighet.  Ett  mobilt  beteende  gör  användaren  mer  tid-­‐  och  rumsoberoende,  varav  företag  förväntas  tillgodose  användarna  med  tjänster  varsomhelst  och  närsomhelst1.  Det  är  praktiskt  taget  ett  måste  för  företags  överlevnad  att  agera  proaktivt  för  att  ha  en  chans  att  ligga  i  framkant  och  möta  framtidens  krav  (ibid).  Även  om  teknikutvecklingen  är  snabb  och  det  ställs  krav  på  snabba  leveranser  av  IT-­‐  tjänster,  är  det  i  sådana  situationer  Goldkuhl  och  Röstlingers  (1988)  menar  ogenomtänkta  beslut  om  utveckling  av  en  produkt  eller  tjänst  kan  göras.  Varav  de  vidmakthåller  en  förstudie  alltid  ska  genomföras  innan  ett  projekt  påbörjas.    Parallellt  med  denna  uppsats  bedrivs  en  förstudie  med  IT-­‐  företaget  Stratsys2  som  i  denna  stund  befinner  sig  i  ovan  beskrivna  situation,  dvs.  ett  beslut  ska  fattas  angående  utveckling  av  en  tjänst.  Stratsys  primära  arbetsområde  handlar  om  utveckling  och  leverering  av  webbaserade  plattformar  till  företag  i  syfte  att  stödja  företags  planer,  mål,  behov  och  uppföljning.  Systemet  utnyttjas  till  stor  del  inom  kommunal  verksamhet  där  ett  femtiotal  kommuner  använder  systemet  idag.  I  nuläget  väljer  många  kommuner  att  införskaffa  surfplattor,  vilket  är  en  anledning  till  att  Stratsys  funderar  på  att  komplettera  deras  befintliga  webbaserade  system  med  någon  form  av  mobil  tjänst.  I  teoriavsnittet  beskrivs  Stratsys  tillvägagångssätt  inför  utveckling,  vilket  blir  intressant  att  jämföra  med  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  metod.                                                                                                                 1  http://www.telecomcity.org/Upload/DocumentManager/Catwalk/Mobila_Tjanster_sept2009.pdf            Hämtad  2011-­‐05-­‐14.  2    www.stratsys.se  Hämtad  2011-­‐05-­‐22.   8   Med  avseende  ett  projekt  som  anses  genomförbart  inkluderar  en  förstudie  generera  rekommenderade  lösningsförslag  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Som  i  Stratsys  fall  skulle  inbegripa  vilken  mobil  tjänst  de  ska  välja  och  vilken  teknik/tekniker  som  behövs  för  att  kunna  utveckla  tjänsten.  Lösningsförslaget  ska  vara  lämpligt  både  för  företaget,  men  framförallt  för  användarna  av  den  tilltänkta  tjänsten.  Vilket  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  samt  Preece,  Sharp  och  Rogers  (2007)  anser  genereras  genom  tidig  involvering  av  användarna.  I  en  avhandling  av  Blackne  (2011)  tydliggörs  specifikt  vikten  av  mobil  design,  vilket  indikerar  att  krav  och  önskemål  måste  anpassas  efter  användaren,  den  mobila  kontexten  samt  den  mobila  enheten.  Däremot  enligt  Stolterman  (2008)  vet  inte  alltid  användarna  vad  de  egentligen  behöver,  varav  det  gäller  att  designern  använder  sin  kreativa  förmåga.    I  valet  av  vilket  mobil  tjänst  företaget  ska  utveckla,  i  mån  om  att  interagera  och  nå  ut  till  sina  kunder,  finns  två  tillvägagångssätt;  mobila  applikationer  eller  mobilanpassa  företagets  existerande  webbsida.  En  mobil  applikation  är  en  mjukvara  som  är  särskilt  utformad  för  ett  visst  operativsystem  såsom  Android,  iPhone  OS,  Windows  etc.  där  användaren  själv  väljer  vilken  applikation  den  vill  installera  på  sin  mobila  enhet  (ex.  surfplatta  eller  smartphone).  Mobilanpassad  webbsida  är  benämningen  på  en  webbplats som  anpassar  webbsidans  layout  och  användning  utefter  en  mobil  enhet  (Warner  and  LaFontaine,  2010).    Framtidsutsikter  angående  mobil  applikation  eller  mobilanpassad  webb  är  tvetydiga  och  beslut  om  vilken  tjänst  som  ska  väljas  kan  därför  vara  svårt.  Exempelvis  spår  Gartner3  en  ljus  framtid  för  mobila  applikationer,  samtidigt  som  det  spekuleras  från  andra  håll  att  mobila  applikationernas  tid  är  förbi.  Antydningar  finns  om  att  utvecklingen  numera  går  mot  ”One  machine”,  det  vill  säga,  oberoende  av  vilken  skärm  vi  interagerar  mot  (smartphone,  surfplatta  etc.)  kommer  alla  riktas  åt  en  ”maskin”,  dvs.  internet  (Jardeberg,  2011).  Somliga  hävdar  att  lanseringen  av  HTML5  blir  applikationernas  största  nedgång  och  webbläsaren  och  applikationen  kommer  sammanslutas  (Oudart,  2010)  HTML5  benämns  som  nya  generationen  av  Hypertext  Markup  Language  och  är  en  webbstandard  från  World  Wide  Web  Consortium  (W3C)4.    1.1.    Undersökningsproblem  och  syfte  Som  ovanstående  text  visar  är  bristande  engagemang  på  projektets  initiala  delar  ett  problem.  IT-­‐projekt  startats  med  felaktiga  antaganden  och  ofullständiga  underlag,  vilket  ofta  slutar  med  försenade  projekt,  projekt  som  inte  uppnår  förväntade  resultat  och  som  i  vissa  fall  får  läggas  ner.  Enligt  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  kan  en  ordentligt  genomförd  förstudie  råda  bot  på  många  problem,  då  det  är  ett  sätt  att  redan  innan  projektets  start  ta                                                                                                                 3    www.gartner.com/it/page.jsp?id=1529214.  Hämtad  2011-­‐04-­‐02.  4    www.W3.orgm.  Hämtad  2011-­‐05-­‐10.   9   fram  underlag  som  svarar  på  frågan  om  en  projektidé  är  genomförbar  eller  inte.  Det  inkluderar  att  identifiera  vilka  behov  och  krav  som  föreligger  hos  användarna,  eventuella  fallgropar,  företagets  förutsättningar  samt  ta  fram  alternativa  lösningsförslag  för  hur  projektet  kan  genomföras.  Förstudien  är  därmed  ett  viktigt  moment  och  får  därför  inte  glömmas  bort.  Som  tidigare  nämnt  genomför  vi  parallellt  med  uppsatsen  en  förstudie  åt  företaget  Stratsys,  som  befinner  sig  inför  ett  utvecklingsarbete  av  en  mobil  tjänst.  Meningen  är  att  vi  ska  få  fram  underlag  för  om  projektet  ska  genomföras  och  därmed  rekommendera  lösningsförslag  för  hur  det  ska  genomföras.  Utifrån  vägledning  av  Goldkuhl  och  Röstlingers  (1988)  metod  för  förstudie  samt  teorier  om  användarcentrerat  synsätt,  kommer  vi  identifiera  föreliggande  användares  krav  och  behov  för  att  göra  Stratsys  webbaserade  system  tillgängligt  i  mobila  enheter.    Uppsatsens  primära  syfte  är  att  genom  en  förstudie  med  företaget  Stratsys,  med  hänvisning  av  Goldkuhl  och  Röstlingers  (1988)  teori  rörande  förstudier,  Gulliksen  och  Göranssons  (2002)  samt  Preece  et  al  (2007)  teorier  om  användarcentrerat  synsätt  och  även  riktlinjer  för  mobil  design,  belysa  viktiga  aspekter  att  ta  hänsyn  till  under  en  förstudie.  Genom  detta  vill  vi  förmedla  rekommendationer  för  förstudier,  med  fokus  på  utveckling  av  mobila  tjänster. Dessa  kan  användas  som  stöd  eller  checklista  av  företag  som  befinner  sig  i  liknande  situation  som  företaget  Stratsys.    Avgränsningar  Vad  det  gäller  fallstudien  av  Stratsys  har  avgränsningar  gjorts  gällande  kundundersökningen.  Då  deras  användare  befinner  sig  inom  en  rad  olika  arbetsområden  används  också  deras  system  på  ett  flertal  olika  sätt  beroende  på  vilket  område  användarna  befinner  sig  i.  För  att  ha  bättre  chans  att  urskilja  eventuella  mönster  utifrån  intervjuerna  behandlas  endast  Stratsys  användare  inom  kommunal  verksamhet.      Disposition  Nästkommande  avsnitt  kommer  redogöra  allt  som  har  med  uppsatsens  undersökning  att  göra  dvs.  vilka  metoder  som  använts,  hur  de  använts  samt  varför  de  använts.  Vidare  beskrivs  teorier  och  relaterade  arbeten  som  är  centrala  för  förståelsen  av  uppsatsens  ämnesområde.  Följande  teorier  och  relaterade  arbeten  tillämpas  därefter  i  en  verklig  fallstudie  som  utövats  parallellt  med  Stratsys  under  uppsatsens  utformande.  Vidare  diskuteras  teorier  med  egna  erfarenheter  utifrån  fallstudien  och  därigenom  ger  rekommendationer  på  viktiga  aspekter  att  ta  hänsyn  till  under  ett  förstudie  arbete  med  fokus  på  utveckling  av  mobila  tjänster.    Uppsatsen  avslutas  med  ett  slutord.   10   2.  Metod   Metodavsnittet  har  i  syfte  att  redogöra  samtliga  metoder,  tekniker  och  all  annan  insamlad  information  angående  undersökningens  tillvägagångssätt.  De  val  som  gjorts  ska  motiveras  och  granskas  kritiskt.    För  uppsatsens  övergripande  syfte  att  förmedla  rekommendationer  som  stödjer  företags  förstudie  inför  utveckling  av  mobila  tjänster  har  en  kombination  av  litteraturstudier,  en  fallstudie  och  kvalitativa  intervjuer  använts.  Valet  av  metoder  ansåg  vi  som  lämpligt  för  att  få  ett  brett  spektra  av  information  inom  undersökningsområdet.  En  kombinerad  metodanvändning  enligt  Patel  och  Davidsson  (2003)  utgör  en  fördel  eftersom  respektive  metod  har  olika  styrkor  och  svagheter  som  kompletterar  varandra.  Vilket  vi  tycker  överensstämmer  då  i  detta  fall  litteraturstudier  successivt  ökat  förståelsen  för  undersökningsområdet,  fallstudien  medfört  en  förankring  till  en  verklig  situation  och  intervjuerna  lett  till  insikt  om  hur  man  tar  reda  på  krav  och  behov  samt  hur  användare  kan  uppleva  en  situation.    För  att  mäta  hur  trovärdig  och  tillförlitlig  undersökningen  är  redogör  Patel  och  Davidsson  (2003)  för  begreppen;  Reliabilitet  och  Validitet.  Reliabilitet  avgör  hur  tillförlitlig  en  undersökning  är.  Det  betyder  om  undersökningen  i  fråga  utförs  på  nytt,  med  samma  förutsättningar  ska  den  också  uppvisa  samma  resultat.  Validitet  handlar  om  att  använda  rätt  teknikvid  rätt  tillfälle  och  att  det  som  mäts  är  lämpligt  för  sammanhanget.  Som  i  vårt  fall,  där  en  kombination  av  tre  metoder  är  ett  sätt  att  styrka  reliabiliteten  eftersom  metoderna  har  olika  relation  till  undersökningen.    2.1  Litteraturstudier  Grunden  till  att  boken  ”Förändringsanalys:  Arbetsmetodik  och  förhållningssätt  för  goda  förändringsbeslut”,  författad  av  Göran  Goldkuhl  och  Annie  Röstlinger,  har  använts  uppkom  först  vid  diskussion  med  vår  handledare.  Boken  beskriver  ämnesområdet  förstudier  och  presenterar  en  metod  för  hur  detta  bör  genomföras.  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  samt  Mathiassen,  Munk-­‐Madsen,  Nielsen  och  Stage  (2001)  förespråkar  att  kreativitet  och  inspiration  till  innovativa  idéer  är  något  som  genereras  när  beprövade  idéer  granskas.  Sålunda  kan  Goldkuhls  och  Röstlingers  (1988)  verk  betraktas  som  en  ”beprövad  idé”,  vilket  har  varit  en  betydelsefull  inspirationskälla.  Deras  utarbetade  metod  har  bidragit  med  betydelsefulla  riktlinjer  och  idéer  för  uppsatsens  resultat.  Även  inslag  från  Mathiassen  et  al  (2001)  som  författat  boken  objektorienterad  analys  och  design  inom  området  för  analys  och  design  inflikas  vid  tillfällen  för  förtydning  av  begrepp.    I  intention  att  ge  företag  insikt  om  vad  som  karaktäriserar  ett  användarcentrerat  synsätt,  har  böckerna  Användarcentrerad  systemdesign  av  Jan  Gulliksen  och  Bengt  Göransson  (2002)  och   11   Interaction  Design:  Beyond  human-­‐computer  interaction  2nd  Edition  av  Preece,  Sharp  och  Rogers,  varit  inflytelserika  verk.  Även  inslag  från  Erik  Stolterman  (2008)  som  är  en  central  person  inom  området  för  människa  och  datorinteraktion  har  varit  ett  viktigt  bidrag.  Samtliga  författare  belyser  aspekter  kring  utvecklingsprojekt  med  användarna  i  fokus.  De  förespråkar  för  att  ett  godtyckligt  IT-­‐system  skapas  på  bästa  sätt  genom  att  involvera  användarna  redan  i  projektets  initieringsfaser,  samt  vikten  av  att  växla  mellan  tekniska  och  sociala  aspekter.  Ovanstående  böcker  har  därmed  varit  till  stor  nytta  vad  det  gäller  vår  användarcentrerade  vinkel  på  uppsatsen.    Inom  ämnet  mobil  utveckling  behandlas  relativt  nya  teknologier  såsom  surfplattor  och  smartphones  samt  design  för  dessa.  Här  har  i  första  hand  aktuella  artiklar  från  olika  internetsidor  använts.  För  att  få  fram  mer  specificerad  information  kring  ämnet  mobil  design  granskades  ett  flertal  tidigare  examensarbeten  inom  området  som  publicerats  mellan  år  2005  och  2011.    Reliabiliteten  utifrån  litteraturstudien  är  relativt  hög.  Eftersom  materialet  är  publicerat  ändras  inte  informationen.  Däremot  tolkas  information  olika  beroende  på  vem  forskaren  är  och  kan  på  så  sätt  visa  olika  resultat.    2.2  Fallstudie  Valet  av  fallstudie  som  metod  motiveras  av  att  ”fallet”  Stratsys  i  enlighet  med  uppsatsens  syfte  beskriver  den  typ  av  situation  vi  anser  en  förstudie  behöver  användas.  Fallstudien  har  också  varit  ett  sätt  för  att  bekräfta  och  påvisa  hur  vi  anser  teorier  kan  ta  form  rent  praktiskt.  Enligt  Patel  och  Davidson  (2003)  innebär  fallstudie  en  undersökning  av  en  mindre  avsedd  grupp.  Ett  ”fall”  avser  en  individ,  en  samling  individer,  organisation  eller  situation.  Stratsys  som  företag  beskrivs  mer  ingående  både  i  uppsatsens  inledande  del  samt  i  ett  specifikt  avsnitt.  Reflektioner  och  idéer  för  uppsatsens  resultat  har  uppkommit  löpande  under  fallstudiens  process.    Val  av  företag  och  intervjuobjekt  föll  naturligt  då  vi  blivit  tillfrågade  av  företaget  att  undersöka  behov  och  krav  hos  föreliggande  användare.  Ejvegård  (2009)  antyder  dock  att  det  specifika  fallet  som  ska  representera  verkligheten,  aldrig  ensam  kan  ge  en  heltäckande  bild  över  hur  verkligheten  ser  ut  och  fungerar.  Vilket  betyder  att  slutsatser  om  det  specifika  fallet  ska  göras  med  stor  försiktighet.    Att  uppnå  hög  reliabiliteten  för  fallstudien  anser  vi  vara  relativt  svårt.  Stratsys  är  ett  företag  där  omständigheter  i  omgivningen  ständigt  påverkar.  Samma  sak  gäller  även  Stratsys  användare,  där  svaren  från  intervjuerna  också  kan  ta  annan  for  beroende  på  olika  påverkansfaktorer.     12   2.2.1.  Intervjuer  Fallstudiens  främsta  källa  för  insamling  av  Stratsys  användares  behov  och  krav  gjordes  sju  kvalitativa  intervjuer,  där  en  respondent  intervjuades  per  tillfälle.  Urvalet  av  intervjuobjekt  föll  naturligt  eftersom  användarna  är  Stratsys  befintliga  användare.  Intervjuerna  har  genomförts  både  genom  personliga  möten  och  via  telefon.  Varje  intervju  pågick  mellan  25  –  60  minuter  och  samtliga  respondenter  godkände  att  intervjuerna  spelades  in.  Från  början  var  det  meningen  att  alla  intervjuer  skulle  ske  genom  personliga  möten,  vilket  inte  var  möjligt  på  grund  av  kommunernas  geografiska  placering.    Intervjufrågorna  utformades  semi  strukturerat,  dvs.  samma  frågor  ställs  till  alla  respondenter,  men  frågorna  har  öppna  svarsalternativ.  Vissa  frågor  avviker  dock  beroende  på  om  kommunen  i  fråga  redan  införskaffat  och  använder  surfplattor/smartphones  idag.  Målsättning  var  att  låta  respondenten  berätta  så  mycket  som  möjligt  gällande  åsikter  och  tankar  kring  en  viss  fråga.  Frågorna  kommer  vara  inriktade  på  personens  upplevelse  kring  systemet  idag,  hur  systemet  hjälper  dem  i  dess  vardagliga  arbete  och  om  något  upplevs  besvärligt.  Nackdel  med  kvalitativa  intervjuer  där  öppna  frågor  ställs  är  att  de  kan  upplevas  svårtolkade  (Patel  och  Davidson,  2003)    Eftersom  vissa  respondenter  vid  intervjutillfällena  var  relativt  nya  användare  och  inte  hanterade  tekniken.  Vilket  också  utgör  en  del  av  hur  användarens  upplever  systemet.  Med  tiden  respondenterna  använder  Stratsys  system  ökar  också  deras  kunskap,  därmed  förmodligen  även  deras  upplevelser  och  tolkningar  om  systemet.  Vi  bedömer  därför  reliabiliteten  i  denna  situation  som  svag.  Då  respondenterna  som  intervjuades  skulle  antagligen  svara  annorlunda  om  samma  fråga  ställdes  igen.  Detta  eftersom  de  då  eventuellt  lärt  sig  hantera  systemen  mer,  varav  de  upplever  det  enklare  att  använda.  Eftersom  Stratsys  har  ett  femtiotal  kommuner  som  kunder  varav  vi  intervjuat  sju  användare  på  sex  kommuner,  anser  vi  inte  mängden  vara  tillräckligt  stor  för  att  kunna  generalisera  svaren  som  framkom.  Något  som  däremot  styrker  reliabiliteten  är  att  intervjuerna  finns  inspelade  och  sparade.  2.2.2.  Framtagande  av  designförslag  Framtagandet  av  designförslag  för  en  mobil  enhet  har  utvecklats  med  inspiration  samt  lärdom  från  flera  källor  och  utifrån  vad  som  framgick  i  intervjuerna  med  Stratsys  användare.  Inspiration  och  lärdom  har  även  hämtats  från  litteratur  (beskrivs  under  rubriken  litteraturval)  som  berör  MDI  området  och  generella  designprinciper,  samt  tidigare  examensarbeten  inom  området  för  mobil  design,  vilket  tar  upp  designprinciper  särskilt  riktade  för  mobil  design.    Designförslagen  visar  rekommenderade  förslag  för  huruvida  Stratsys  kan  designa  sitt  system  för  en  Smartphone  eller  en  surfplatta.  Vår  design  tog  först  form  genom  ett  program  som  ger  tillgång  till  nerladdning  av  grafiska  gränssnitt  som  finns  i  en  iPhone  eller  iPad.  Tanken  med  programmet  var  att  genom  fotoredigering  förändra  delar  i  dessa  gränssnitt  och  på  så  sätt   13   illustrera  hur  ett  designförslag  för  en  mobil  applikation  för  iPhone  eller  iPad  kan  komma  att  se  ut.    Designförslaget  har  inte  testats  mot  tilltänkta  användare.  Om  lösningen  uppfyller  användarnas  krav  och  behov  blir  därför  svårt  att  bedöma.  Fastställande  om  hur  bra  eller  dålig  en  design  är  kan  också  vara  svårt  att  avgöra  direkt  och  som  kan  visas  med  tiden,  beroende  på  inlärning  etc.  Med  hänseende  till  detta  kan  reliabiliteten  anses  låg.       14   3.  Teorier  och  relaterade  arbeten   I  avsnittet  beskrivs  först  hur  förstudier  kan  bedrivas  enligt  FA/SIM-­‐metoden,  samt  de  relaterade  begrepp  som  är  centrala  för  metoden.  Vidare  redogörs  Stratsys  tillvägagångssätt  av  förstudier.  Därefter  lyfter  avsnittet  fram  relaterade  arbeten  inom  området  MDI  och  avslutas  med  riktlinjer  för  mobil  design.      3.1.  Förstudie  enligt  FA/SIM  Författarna  Göran  Goldkuhl  och  Annie  Röstlinger  (1988)  har  båda  ägnat  sig  åt  forskning  rörande  verksamheters  utveckling  och  förändringsarbeten.  Utifrån  forskningsansatser  har  de  tillsammans  författat  boken  ”Förändringsanalys:  Arbetsmetodik  och  förhållningssätt  för  goda  förändringsbeslut”  där  de  speciellt  inriktat  sig  på  förändringsanalyser,  det  vill  säga  förstudier.  I  boken  skildras  en  utarbetad  metod  i  syfte  för  att  stödja  de  svårigheter  som  kan  uppkomma  i  förändringsarbeten.  Metoden  kallas  för  SIM  –  metoden,  vilket  står  för  ”Samverkan  genom  Ifrågasättande  och  Idéutveckling  som  stöd  av  Metodik”.  Författarna  framhäver  i  boken  att  en  förstudie  som  bedrivs  med  stöd  enligt  SIM-­‐metoden  utgör  en  god  och  säker  grund  för  fortsatt  projekt.  Däremot  understryker  författarna  att  bokens  beskrivning  av  metoden  endast  är  en  ”grundversion”  och  ska  granskas  kritiskt  innan  den  förs  in  i  ett  företag.  Varje  utvecklingssituation  är  unik  och  kräver  därför  ett  flexibelt  förhandlingssätt  där  metodens  delar  anpassas  utefter  den  specifika  situationens  behov.  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  beskriver  en  förstudie  som  den  inledande  fasen  på  ett  utvecklingsarbete  som  syftar  till  att  besvara  om  ett  projekt  är  genomförbart  eller  inte.  För  att  kunna  besvara  detta  innebär  förstudien  att  analysera  problem,  mål,  formulera  förändringsbehov,  samt  att  bestämma  förändringsåtgärder.  Huvudmål  med  en  förstudie  är  att  få  fram  en  tillräckligt  uttömmande  och  beskrivande  bild  som  blir  beslutsunderlag  för  om  ett  utvecklingsprojekt  ska  genomföras  eller  läggas  ner.  En  förstudie  kan  resultera  i  ett  flertal  förändringsåtgärder  likaväl  som  det  kan  leda  till  beslut  om  småförändringar  eller  ingen  förändring  alls,  det  vill  säga  att  det  inte  finns  tillräckliga  skäl  till  att  utvecklingsprojektet  ska  genomföras.  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  understryker  tydligt  att  en  förstudie  ska  bedrivas  som  ett  enskilt  projekt  och  innan  denna  fas  är  avslutad  ska  inga  förändringsåtgärder  vidtas  eller  planeras  in  i  det  ”stora”  tänkta  utvecklingsprojektet.  Förändringsåtgärd  ger  uttryck  för  ”ett  möjligt  handlingsalternativ  för  att  komma  till  rätta  med  ett  eller  flera  problem”  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988  s.  33).  Beslut  om  eventuella  åtgärder  ska  baseras  på  förstudiens  slutliga  rekommendationer.  Med  andra  ord  innebär  en  förstudie  inga  åtgärder,  däremot  rekommendationer  på  en  eller  flera  åtgärder  inför  ett  beslutsfattande.       15   3.1.1.  FA/SIM  arbetsprocess  Förstudie  utövat  enligt  SIM  –  metoden  innebär  en  förståelse  som  växlar  mellan  helheten  och  delarna.  Under  processens  gång  är  det  därför  viktigt  att  kunna  arbeta  fram  och  tillbaka  mellan  olika  områden,  arbetsformen  är  därför  iterativ  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Ett  iterativt  arbetssätt  ger  fördel  då  det  ofta  är  svårt  att  veta  från  början  exakt  hur  problemet,  mål  etc.  ser  ut,  samtidigt  som  förståelse  för  delarna  förmodligen  ökar  med  tiden.  Det  är  därför  nödvändigt  att  kunna  återvända  till  dessa  delar  för  att  utföra  tänkbara  förändringar  eller  förbättringar.  På  så  sätt  bearbetas  varje  område  ordentligt  och  ökar  chansen  att  finna  och  utforma  de  bästa  lösningarna.  Motsatsen  till  detta  är  Vattenfallsmodellen,  vilket  innebär  att  ett  område  måste  fullföljas  innan  nästa  kan  påbörjas  (Gulliksen  och  Göransson,  2002).      Bild  1.  FA/SIM  Process.(Källa:  egen)  SIM  -­‐  processen  liknar  en  resa  som  startar  från  problem  som  inledningsvis  ofta  är  ”vaga  och  oklara”  som  genom  processen  blir  ”klargjorda  och  definierade”  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  En  viktig  del  i  arbetet  är  att  ”ifrågasätta”,  dvs.  under  hela  processen  granska  lösningsalternativ  kritiskt.  Däremot  bör  kritiken  vara  välunderbyggd  för  att  inte  skapa  hinder  för  kreativitet  ”idéutvecklingen”  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).      En  viktig  del  av  förstudieprocessen  är  att  upprätthålla  en  god  kommunikation  mellan  de  olika  involverade  parter,  det  vill  säga  de  personer  som  på  något  sätt  är  berörda  av  utvecklingsarbetets  problem  och  åtgärder  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Deltagarnas  synpunkter  och  förslag  är  mycket  betydelsefulla  förutsättningar  för  det  fortsatta  arbetet  (Gulliksen  och  Göransson,  2002).  Om  inte  användarna  blandas  in  i  utvecklingsarbetet  blir  det  väldigt  svårt  att  utveckla  något  användbart  för  slutanvändaren.  Eftersom  användarnas  behov  och  mål  är  vägledande  i  utvecklingen  är  det  lämpligt  att  tidigt  i  processen  lägga  fokus  på  detta  (Gulliksen  och  Göransson,  2002).  Att  involvera  användarna  är  en  värdegrund  för  användarcentrerad  systemdesign  och  är  ett  område  som  beskrivs  mer  ingående  i  ett  senare  stycke.       16   Nedan  följer  beskrivning  av  FA/SIM-­‐metodens  fem  analysområden;  Problemanalys,  målanalys,  verksamhetsanalys,  analys  av  förändringsbehov  och  bestämning  av  förändringsåtgärder.    Problemanalys  Ett  problem  är  ofta  något  vi  är  vana  att  använda  i  negativ  bemärkelse,  i  sammanhanget  kan  problem  representera  någonting  som  är  både  negativ  eller  positivt.  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  definierar  problem  som  skillnaden  mellan  ”hur  något  önskas  vara”  och  ”hur  något  uppfattas  att  vara”.  En  förutsättning  för  att  kunna  lösa  och  föreslå  rätt  åtgärder  till  ett  problem  är  att  först  förstå  orsaken  till  det.  Problemanalysen  handlar  i  stora  drag  om  att  företaget  skaffar  sig  kunskap  om  problemen.  Frågor  som  ska  besvaras  i  denna  del  inkluderar  bland  annat  vilka  som  är  de  viktigaste  problemen,  vad  som  orsakar  dem,  samt  vad  problemeffekterna  är.  Målet  av  problemanalysen  går  ut  på  att  skapa  en  helhetsbild  över  det  problem  eller  de  problem  som  finns  och  förtydliga  det  som  uppfattas  vara  oklart  till  något  som  är  mer  lättbegripligt.      Då  många  idéer  utan  betydelse  ofta  utnämns  i  denna  fas  är  en  problemavgränsning  nödvändig  för  att  på  så  sätt  utesluta  de  problem  som  företaget  inte  bör  spendera  tid  på.  Däremot  ska  inte  avgränsningen  göras  för  tidigt  utan  begränsningen  görs  snävare  då  problemet  börjar  få  en  tydligare  definition  och  riktlinjer  för  det  fortsatta  arbetet  börjar  ta  form.  Genom  att  begränsa  problemområdet  fås  en  tydligare  bild  av  vilka  som  är  de  ”viktiga”  problem  att  lägga  ner  tid  på  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Mathiassen  et  al  (2001)  menar  att  problem  kan  förtydligas  ytterligare  genom  att  formulera  och  identifiera  problemen  utifrån  olika  berörda  parters  uppfattningar.  Detta  är  av  stor  vikt  eftersom  uppfattningar  om  problem  skiljer  sig  beroende  på  vart  personen  i  fråga  befinner  sig  i  förhållande  till  problemet.  Förståelsen  underlättar  därmed  i  den  fortsatta  analysen  och  i  framtagandet  av  en  lösning  som  täcker  de  inblandades  uppfattning  av  problemområdet.  För  att  bli  bekant  med  ett  problem  fordrar  samarbete  med  samtliga  inblandade  parter,  speciellt  framtida  användare.    I  början  kan  problem  anses  vara  något  ostrukturerade.  För  att  få  ett  mer  lättöverskådligt  underlag  för  att  gå  vidare  i  analysen  bör  problemen  delas  in  i  lämpliga  delområden.  Ett  sådant  delproblemområde  kan  i  detta  fall  utgöras  av  problem  som  på  något  sätt  har  koppling  till  varandra  eller  berör  olika  delar  av  en  verksamhet  etc.  Ett  problemområde  skulle  kunna  utgöra  ett  antal  delproblem  som  har  med  ett  systems  funktioner  att  göra.  Genom  att  gräva  ordentligt  i  problemsituationen,  det  vill  säga  vilka  problemen  är,  hur  problem  orsakats,  hur  de  påverkar  varandra  och  vilka  effekter  de  kan  ge  är  problemanalysens  viktigaste  göromål.  Innan  ett  problem  ska  lösas,  måste  orsakerna  till  problem  förstås  och  betraktas  som  problem  för  att  även  de  ska  kunna  redas  ut.     17   Verksamhetsanalys  En  verksamhet  enligt  SIM-­‐metoden  definieras  som  de  aktiviteter  människan  utför  i  strävan  att  uppnå  olika  mål.  Verksamheter  bedrivs  av  ett  företag  eller  en  organisation.  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  tar  upp  två  aktiviteter:  materialbehandlade  aktiviteter  (transport,  lager  etc.)  och  administrativa  aktiviteter  (beräkning,  planering,  beslut  etc.)  Inom  företag  utför  människor  ofta  aktiviteter  på  ett  repeterbart  sätt  såsom  ta  betalt  av  en  kund,  ge  kvitto  etc.  Detta  kallar  författarna  för  ”typhandlingar”.  Flera  typhandlingar  utgör  ett  handlingsmönster.    Inom  verksamheten  finns  problem  och  mål.  Den  huvudsakliga  frågan  att  ställa  under  verksamhetsanalysen  är;  hur  fungerar  företaget  för  tillfället?  Svaret  på  frågan  ämnar  ge  en  bättre  helhetsuppfattning  om  vilka  problemen  är.  Verksamhetsanalysen  är  uppdelad  i  flera  analysområden;  analys  av  verksamhetsstruktur,  egenskapsanalys,  ansvarsanalys,  arbetssituationsanalys,  analys  av  verksamhetsprinciper  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).      Första  uppgiften  handlar  om  att  avgränsa  verksamhetsområdet.  Det  görs  i  relation  till  tidigare  avgränsning  av  problemområdet.  Därefter  urskiljs  samband  mellan  olika  aktiviteter  och  handlingsmönster.  Det  ger  en  helhetsbild  av  hur  verksamheten  ser  ut  i  nuläget  och  hur  den  kan  tänkas  se  ut  i  framtiden.  I  egenskapsanalysen  bedrivs  kvantitativa  frågor  för  att  ta  reda  på  relevansen  av  problem,  exempelvis  värdera  hur  viktigt  det  är  att  åtgärda  ett  visst  problem  inom  verksamheten.  Under  ansvarsanalysen  undersöks  olika  nivåer  av  ansvar  som  finns  inom  företaget,  t.ex.  arbetsuppgiftsansvarig  och  enhetsansvar.  Syftet  med  en  ansvarsanalys  är  att  se  realistiskt  på  ansvarssituationen  dvs.  skillnad  mellan  tilldelat  ansvar  och  hur  ansvaret  faktiskt  sköts.  Nästa  moment  innebär  analysering  av  hur  den  totala  arbetssituationen  ser  ut  och  hur  den  uppfattas  av  de  anställda.  Det  reder  ut  faktorer  såsom  mål,  regler,  arbetsmiljö,  belöningssystem,  trygghet  etc.  Det  ger  en  djupare  förståelse  av  hur  människorna  verkligen  upplever  sin  arbetssituation  inom  företaget.  Därmed  de  känslor  som  bör  beaktas  särskilt  under  ett  förändringsarbete.  Sista  momentet  behandlar  företagets  grundläggande  principer  och  begrepp  som  företaget  använder.  Här  kan  det  även  uppkomma  mål  som  är  betydande  för  målanalysen  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).    Målanalys  Mål  definieras  som  ett  önskat  resultat  eller  läge.  Att  fastställa  mål  är  en  förutsättning  för  att  säkerställa  att  verksamheten  arbetar  i  samma  riktning  och  utformar  vilken  åtgärd  som  kan  hantera  problemet.  Är  inte  målen  formulerade  är  det  svårt  att  förstå  vad  som  ska  uppnås  och  det  blir  därmed  svårt  att  organisera  ett  arbete  för  hur  det  ska  utföras  på  ett  bra  sätt.  Dessutom  blir  det  svårt  att  utvärdera  huruvida  bra  eller  dåligt  ett  utfört  arbetet  varit  om  inte  arbetet  är  relaterat  till  ett  mål  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Under  målanalysen  kan  mål  arbetas  fram  på  tre  olika  nivåer,  som  i  sin  tur  delas  in  i  befintliga  mål  och  framtida  mål.  De  befintliga  målen  utgör  mål  på  ”problemnivå”.  Eftersom  varje  problem  innebär  en  differens  av  nuvarande  situation  och  hur  situationen  önskas  vara,  krävs   18   ett  mål  för  att  uppnå  den  önskade  situationen.  För  att  uppfylla  dessa  mål  utvecklas  åtgärder,  detta  betyder  att  felaktiga  mål  leder  till  felaktiga  åtgärder  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Utifrån  befintliga  mål  på  problemnivå  och  dess  samband  handlar  det  om  att  utveckla  nya  framtida  mål  på  ”behovsnivå”  och  ”åtgärdsnivå”.  Modellen  nedan  förklarar  de  olika  nivåerna  och  vad  de  innebär.      Bild  2.    Beskrivning  av  målutveckling  under  SIM  processen  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988,  s,  80,  fig.  5.8).  Målanalysen  går  ut  på  att  identifiera  företagets  olika  mål,  hur  de  är  kopplade  till  varandra  och  ta  reda  på  delmål  som  måste  avverkas  för  att  uppfylla  ett  huvudmål  samt  värdera  mål  och  bestämma  mål.  Målanalysen  delas  in  i  fyra  faser;  målidentifiering,  analys  av  samband,  målvärdering  och  målbestämning.  Målidentifiering  Har  ett  problem  identifierats  kan  även  mål  identifieras.  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  understryker  att  om  inga  mål  finns,  finns  det  heller  inga  problem.  Därför  utgör  problemanalysen  en  bra  grund  eftersom  att  varje  mål  har  någon  form  av  relation  till  ett  problemområde.  Eftersom  ett  problemområde  kan  innefatta  fler  problem  betyder  det  att  flera  problem  kan  ha  kopplas  till  samma  mål,  men  även  ett  problem  kan  vara  anslutet  till   19   flera  mål  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Mål  identifieringen  har  i  syfte  att  framställa  de  mål  som  företaget  anser  väsentliga  i  relation  till  problemområdet.    Målsamband  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  beskriver  två  former  av  mål;  huvudmål  och  underordnade  mål  (delmål).  Delmålen  är  de  mål  som  behöver  bearbetas  för  att  kunna  uppfylla  ett  huvudmål.  Enligt  samma  princip  som  att  granska  hur  problem  är  relaterade  till  varandra  i  problemanalysen  är  det  viktigt  att  tydliggöra  samband  mellan  mål  och  hur  de  påverkar  varandra.  För  att  inte  målen  ska  motarbeta  varandra  är  det  viktigt  att  målen  formuleras  så  att  de  tillsammans  strävar  åt  samma  håll.  Det  gäller  därför  att  finna  vad  som  för  dem  samman  och  hur  delmålet  effektivt  ska  genomföras  för  att  uppnå  huvudmålet  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Både  befintliga  mål  (problemnivå)  och  framtida  mål  (behovsnivå  och  åtgärdsnivå)  behandlas  under  analysen.    För  att  förtydliga  målsamband  ger  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  exempel  på  detta  genom  liknelse  med  en  bilfärd.  Det  är  viktigt  att  ha  ett  klart  mål  (huvudmål)  för  vart  färden  ska  gå,  samtidigt  ha  en  uppfattning  om  de  mål  (delmål)  som  måste  uppfyllas  för  att  kunna  uppfylla  huvudmålet.  Delmål  kan  i  detta  fall  vara  nödvändig  information  om  bilen,  kunskap  om  trafikregler,  säkerhet  etc.  Om  inte  villkoren  på  vägen  uppfylls  blir  det  väldigt  svårt  för  föraren  att  komma  fram  till  slutdestinationen  (Gulliksen  och  Göransson  (2002).    Målvärdering  Under  målvärderingen  ska  en  kritisk  granskning  av  de  framtagna  målen  göras.  Avsikten  är  att  upptäcka  om  eventuella  målförändringar  behöver  göras.  Målen  analyseras  utifrån  vissa  kriterier,  bland  annat,  hur  väl  målen  kan  mätas  och  uppfyllas,  om  det  verkligen  karakteriserar  ett  huvudmål/delmål.  Efter  målvärderingen  ska  det  framgå  vilka  mål  som  är  bra  och  vilka  som  är  i  behov  av  förändring  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Målbestämning  Under  målbestämningen  tydliggörs  det  vilka  mål  som  är  fungerande  för  företaget.  Det  kan  leda  till  att  tidigare  utformade  mål  preciseras  eller  förändras  på  något  sätt,  samt  att  mål  som  anses  felaktiga  tas  bort.  Det  är  i  denna  fas  viktigt  att  blanda  in  en  person  som  har  befogenheter  att  fatta  vilka  målbeslut  som  ska  göras  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Analys  av  förändringsbehov  De  problem  som  inom  ett  företag  behöver  åtgärdas  kallas  förändringsbehov.  Det  betyder  att  en  situation  inom  företaget  önskas  förbättras.  Ett  förändringsbehov  anger  i  vilken  riktning  situationen  önskar  förändras,  men  innefattar  inte  hur  förändringen  ska  åtgärdas.  Författarna  poängterar  även  att  det  ofta  finns  flera  alternativa  åtgärder  att  tillgodose  förändringsbehov  på.  Primär  uppgift  är  att  utifrån  den  totala  situationen  vad  gäller  problem,  mål  och  behov   20   fastställa  förändringsbehov  och  därefter  fundera  över  passande  sätt  att  åtgärda  behoven  på  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  En  viktig  del  av  analysen  är  att  ta  fram  företagets  styrkor  och  möjligheter.  Genom  att  se  företagets  styrkor  kan  nya  sätt  (möjligheter)  upptäckas  för  hur  resurser  ska  fördelas.  Det  skapar  nya  tankesätt  för  hur  resurser  kan  användas  och  hur  problem  kan  lösas.  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  poängterar  även  att  det  ofta  krävs  flera  alternativa  åtgärder  för  att  lösa  ett  problem  och  det  gäller  därför  att  inte  fastna  i  en  åtgärd  för  tidigt.    Bestämning  av  förändringsåtgärder  Med  förändringsåtgärd  avses  de  handlingsalternativ  som  rekommenderas  att  använda  för  att  komma  till  rätta  med  ett  eller  flera  problem.  Vilket  inbegriper  hur  företaget  ska  gå  tillväga  för  att  lösa  ett  eller  flera  problem.  Ett  problem  kan  kräva  fler  åtgärder  och  en  åtgärd  kan  lösa  flera  problem.  För  det  mesta  behövs  en  kombination  av  fler  åtgärder  för  att  komma  till  rätta  med  problemen.  Under  processen  uppstår  det  ofta  ett  antal  idéer  för  eventuella  förändringsåtgärder.  Det  är  bra  om  idéerna  dokumenteras  under  tiden  då  de  kan  fungera  som  startpunkt  för  att  komma  igång  med  bestämmandet  av  åtgärder.  Vilken  eller  vilka  slutliga  förändringsåtgärder  som  sedan  bestäms  beror  på  den  totala  situationen  av  problem,  mål  och  förändringsbehov  (Goldkuhl  och  Röstlinger,  1988).  Mathiassen  et  al  (2001)  skildrar  en  lösning  på  ett  problem  som  något  som  från  början  verkar  enkel  att  utveckla,  men  som  under  utvecklingens  gång  kan  bli  mer  och  mer  komplicerad.  Att  avgöra  vilken  lösning  som  ska  utvecklas  är  en  krävande  aktivitet  som  enligt  Stolterman  (2008)  kräver  en  kreativ  designer  med  god  fantasi  och  ett  kritiskt  sinne.  3.2.  Stratsys  förstudie  inför  utveckling  Under  samarbetet  med  Stratsys  presenterade  de  deras  tillvägagångssätt  inför  ett  utvecklingsarbete.  Stratsys  ”förstudie”  initieras  utifrån  behov  och  krav  som  inkommer  löpande  direkt  från  Stratsys  användare  eller  förmedlas  genom  Stratsys  konsulter  som  är  ute  hos  användarna.  Dessa  förslagna  beskrivningar  av  potentiella  funktioner  samlas  kontinuerligt  i  form  av  en  backlog.  När  förslagen  är  tillräckligt  många  väljer  produktchefen  ut  ca  20  stycken  av  ett  hundratal  förslag  för  granskning  och  prioritering.  Arkitekturrådet  ser  över  och  ger  eventuella  förslag  på  arkitekturförändringar.  Lösningsgruppen  tar  fram  skissförslag  och  gör  en  tidsuppskattning  för  arbetet.  Lösningsförslaget  presenteras  för  produktgruppen  som  beslutar  om  nästa  release.  Utvecklarna  tar  del  av  förslagen  och  bryter  ner  uppgifterna  till  tekniska  uppgifter.  Utvecklarna  börjar  ”sprint  1”,  gör  därefter  en  demo  av  sprint  1  för  att  validera  eventuella  förändringar.  Därefter  utvecklas  ”sprint  2”  och  en  ny  demo  med   21   eventuella  förändringar  visas.  Stratsys  process  illustrerar  enligt  följande  bild:  Bild  3.  Stratsys  process  inför  ett  utvecklingsprojekt  Processen  utförs  på  ett  så  kallat  användarcentrerat  sätt  (beskrivs  mer  i  senare  avsnitt  ”användarcentrerat  synsätt”)  dvs.  genom  korta  iterationer  med  kontinuerlig  återkoppling  med  kund.  Kund  medverkar  under  processen,  där  den  tar  del  av  demos  för  validering.    I  syfte  för  inhämtning  av  användarnas  krav  och  behov,  framhåller  kontaktperson  på  Stratsys  också  nyttoeffekten  av  användningsfall.  Användningsfall  kan  betraktas  som  ett  kravdokument  utifrån  en  kunds  perspektiv.  Användningsfall  beskriver  i  sekvenser  hur  användaren  faktiskt  interagerar  med  systemet,  vilket  sedan  översätts  till  krav.  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  definierar  användningsfall  som  en  textuell  beskrivning  av  ett  händelseförlopp.  Händelsen  kan  betraktas  från  två  håll,  utifrån  användarens  perspektiv  och  utifrån  systemets  perspektiv,  dvs.  en  designer  beskriver  hur  systemet  uppför  sig  när  användaren  interagerar  med  det.  Användningsfall  är  ett  fördelaktigt  sätt  att  kommunicera  krav  mellan  kund  och  utvecklare,  då  tillvägagångssättet  inte  kräver  någon  teknisk  kompetens.  Det  finns  även  nackdelar  med  tillvägagångssättet.  Enligt  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  är  en  nackdel  bristande  hänsyn  till  användarens  kontext,  vilket  får  användaren  att  verka  som  objekt  i  kravställningen.     22   3.3.  Användarcentrerat  synsätt  Många  har  någon  gång  besökt  en  webbplats  eller  använt  ett  program  som  känts  svårt  att  förstå  och  använda.  Du  ville  trycka  på  ”spara”  knappen,  men  tryckte  istället  knappen  för  ”ta  bort”.  Det  är  svårt  att  hitta  bakåtknappen  och  du  har  inte  en  aning  om  hur  du  kommer  till  nästa  steg  av  processen.  Du  fick  inget  meddelande  som  berättade  om  köpet  gick  som  det  skulle  eller  om  något  gick  fel.  Samtliga  är  bara  några  exempel  av  dålig  systemdesign  där  funktioner  är  svåra  att  förstå  på  grund  av  sättet  de  är  placerade,  utformade  etc.  på.  Effekterna  av  en  dålig  design  kan  leda  till  att  användaren  undviker  att  bruka  tekniken,  eller  tillgriper  ineffektiva  genvägar  för  att  utföra  den  tilltänkta  uppgiften  (Preece  et  al,  2007).  I  de  situationer  när  teknologin  känns  besvärlig  och  inte  fungerar  som  användaren  förväntat  sig  eller  gör  som  användaren  vill,  uppstår  lätt  känslor  av  frustration  och  irritation.  Känslomässiga  aspekter  har  en  viktig  inverkan  på  användarens  helhetsbild  av  systemet.  Huruvida  användaren  upplever  användargränssnittet  lätt  och  effektivt  att  använda  är  därmed  av  stor  betydelse  för  hur  användaren  sedan  tolkar  hela  systemets  funktionalitet  (Preece  et  al,  2007).  Design  är  inte  något  som  blir  framgångsrikt  av  sig  själv.  För  att  kunna  utveckla  ett  användargränssnitt  i  avseende  att  ge  användaren  en  sådan  bra  upplevelse  som  möjligt  när  den  interagerar  med  systemet,  är  det  viktigt  att  förstå  begreppet  människa  -­‐  dator  interaktion  (MDI).  Begrepp  har  inte  en  entydig  tolkning  utan  refererar  till  ett  brett  ämnesområde  som  omfattar  ett  flertal  ramverk,  principer,  metoder  riktlinjer  etc.  som  stöder  interaktionen  mellan  människor  (användare)  och  datorer.  Ämnet  innefattar  såväl  tekniska  aspekter  som  kognitiva  och  psykologiska  aspekter  (Preece  et  al,  2007).  Poängen  är  att  företag  inte  bara  kan  tänka  på  de  tekniska  aspekterna  vid  design  av  en  ny  produkt  eller  tjänst,  utan  måste  även  ta  hänsyn  till  kognitiva  och  känslomässiga  aspekter.  Benämningen  ”dator”  syftar  i  detta  fall  på  alla  former  av  datoriserade  tekniker  såsom  mobiltelefoner,  surfplattor,  iPod  etc.  Inom  kognitionspsykologin  är  ett  centralt  begrepp  ”mentala  modeller”.  Förståelsen  är  viktig  då  den  uppmärksammar  att  alla  människor  tänker  olika  och  därmed  tolkar  tekniken  på  olika  sätt.  När  användaren  tänker  och  skapar  en  bild  av  ett  system,  baseras  denna  bild  på  tidigare  erfarenheter  s.k.  mental  modell.  Det  betyder  att  när  användaren  utvecklar  sina  kunskaper  om  systemet  utvecklas  också  deras  mentala  modell.  Designerns  mentala  modell  syftar  istället  på  hur  designern  tror  att  systemet  kommer  fungera  och  användas.  Systemets  bild  refererar  till  hur  systemet  i  fråga  fungerar,  vilket  är  bilden  utåt  mot  användaren  i  form  av  gränssnitt,  manualer  etc.  I  strävan  mot  en  tillfredställande  design  är  det  viktigt  att  samtliga  tre  modeller  stämmer  överens  med  varandra  (Preece  et  al,  2007).  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  påpekar  att  användarens  modell  inte  bygger  på  designmodellen  utan  byggs  upp  av  hur  den  tolkar  systembilden.     23   Enligt  Preece  et  al  (2007)  innebär  MDI  att  designern  bakom  systemet  måste  ha  förståelse  för  användaren  och  hur  denne  nyttjar  systemet.  En  viktig  huvudpoäng  är  att  designen  ska  anpassas  till  användaren  av  systemet  och  inte  tvärtom.  En  användbar  produkt  eller  tjänst  utvecklas  enligt  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  genom  designerns  förståelse  för  var  som  krävs  och  förväntas  av  den  och  det  är  därför  av  stor  vikt  att  innan  utvecklingsarbetets  start  analysera  användarnas  krav  och  behov.  Primär  uppgift  blir  först  att  ta  reda  på  varifrån  krav  kommer  och  hur  dessa  personer  nås.  Stolterman  (2008)  framhåller  även  användarens  oförmåga  att  faktiskt  känna  till  vilka  möjligheter  som  finns  och  användaren  har  ofta  svårt  att  uttala  ett  behov,  de  vet  i  själva  verket  inte  vad  de  behöver.  Designerns  uppgift  blir  därmed  att  ta  reda  på  det  och  studera;  Vem  användaren  är,  vilken  kontext  denne  befinner  den  sig  i,  vilka  uppgifter  utförs,  vilken  information  används,  finns  det  andra  sätt  att  utföra  på,  vilka  samarbetar  vid  utförandet  etc.  Således  byggs  kunskap  om  användarens  behov,  krav  och  kontext  upp  med  tiden  och  underlättar  identifiering  och  fastställande  av  specifika  mål  med  användandet.  Eftersom  användare  har  olika  bakgrunder  och  därför  tolkar  information  på  olika  sätt  ligger  utmaningen  i  att  ta  hänsyn  till  användarnas  olika  förmågor  och  beteende  som  kan  ha  inverkan  på  hur  det  tilltänkta  användargränssnittet  ska  se  ut  (Preece  et  al,  2007).    Ovanstående  information  kan  samlas  in  genom  diskussioner,  intervjuer,  enkäter,  observationer.  En  kombinering  av  fler  metoder  är  att  föredra  då  användare  kan  ha  svårt  att  förklara  sig  enligt  en  metod  och  lättare  med  en  annan  (Gulliksen  och  Göransson,  2002).  En  dålig  design  har  fällt  många  system.  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  påstår  att  en  tydlig  orsak  till  problemet  är  för  mycket  teknikfokus  och  för  lite  användarfokus  under  utvecklingen.  Med  ett  användarcentrerat  synsätt  ska  användare  medverka  tidigt  och  kontinuerligt  under  hela  projektets  livscykel.  Följaktligen  delar  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  också  åsikt  med  Preece  et  al  (2007)  då  båda  påstår  att  det  vid  utveckling  av  ett  nytt  system  inte  räcker  att  företaget  som  utvecklar  systemet  endast  är  medvetna  om  att  det  finns  en  användare  till  systemet.  Utan  måste  dessutom  ha  en  djup  förståelse  om  vem  denne  användare  är  samt  vilka  förutsättningar  och  behov  den  har.      Finns  inte  förståelse  för  användaren,  dess  kontext,  uppgifter  etc.  av  vilken  den  ska  använda  systemet  i  och  för,  blir  det  högst  problematiskt  att  möta  användarens  behov  och  förväntningar.  Sannolikt  förändras  också  de  krav  och  behov  som  analyseras  fram  under  förstudiefasen,  varav  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  understryker  vikten  av  en  iterativ  process  med  kontinuerlig  återkoppling  för  att  säkerställa  att  arbetet  styrs  åt  rätt  håll.  Grundtanken  är  att  det  nästintill  är  omöjligt  att  göra  rätt  från  början  i  ett  projekt.  Det  är  inte  förrän  under  arbetets  gång  de  verkliga  problemen  hittas.  Det  betyder  att  lösningar  ständigt  behöver  testas  på  nytt  samtidigt.  Iterativt  arbete  underlättar  även  hantering  av  eventuella  kravförändringar.   24   Sammanfattningsvis  kan  utvecklingsarbetet  beskrivas  som  en  social  aktivitet  där  det  är  viktigt  att  användaren  involveras  redan  från  start  och  fokus  är  riktat  åt  designens  användbarhet.  Processen  innebär  kontinuerlig  kommunikation  och  återkoppling  mellan  designern  och  användaren  under  hela  processen  (Gulliksen  och  Göransson,  2002).  Preece  et  al  (2007)  antyder  även  att  tidig  involvering  av  användare  bidrar  till  minskat  glapp  mellan  användaren  och  designerns  mentala  modeller.  Således  kan  resultat  utifrån  ett  användarcentrerat  tillvägagångssätt  med  tidigt  användarfokus  leda  till  ett  system  med  längre  livstid  och  mindre  förbättringsarbete  i  efterhand.  I  och  med  den  tidiga  involveringen  har  användarna  också  hunnit  fatta  bekantskap  med  systemet  innan  implementering  och  har  lättare  att  anpassa  sig  och  acceptera  systemet  när  det  införs  (Gulliksen  och  Göransson,  2002).      Val  av  medverkande  användare  framhåller  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  bör  väljas  utefter  ett  antal  riktlinjer.  Bland  annat  beskrivs  flexibilitet  och  förändringsbenägenhet  som  bra  egenskaper  på  en  medverkande  användare,  samt  hur  representativ  användaren  är  för  resten  av  användargruppen.  Det  är  också  av  vikt  att  användaren  har  social  kompetens  och  kan  ge  uttryck  för  åsikter  och  känslor  samt  utifrån  förkunskaper  som  är  relevant  att  veta  t.ex.  datorvana.    Över  tid  har  det  utvecklats  många  begrepp  och  sätt  angående  vad  en  tillfredställande  design  bör  inkludera  för  att  uppnå  så  hög  användarvänlighet  och  användbarhet  som  möjligt.  Varav  skapa  en  bra  användarupplevelse.  Det  är  inte  ovanligt  att  se  termerna  ”användarupplevelse”,  ”användarvänlig”  och  ”användbar”  i  marknadsföringssyfte,  varav  orden  ofta  används  i  slarvig  bemärkelse.  Termerna  anses  svårdefinierade,  men  är  viktiga  att  förstå  då  de  kan  vara  bra  redskap  för  konkretisering  av  problem  och  funktionalitet  vid  ett  designarbete  (Gulliksen  och  Göransson,  2002).  Användarvänlighet  syftar  på  en  design  som  är  enkel  och  behaglig  att  använda  dvs.  logisk,  konsekvent,  intuitiv  och  effektiv.  Termerna  användbarhet  och  användarvänlighet  går  mer  eller  mindre  in  i  varandra,  där  användarvänlighet  kan  betraktas  som  en  del  av  användbarhet  (Hammarberg,  2002).  Användbarhet  definieras  enligt  ISO  9241-­‐11,  (1998)  som  ”Den  utsträckning  till  vilken  specificerad  användare  kan  använda  en  produkt  för  att  uppnå  specifika  mål,  med  ändamålsenlighet,  effektivitet  och  tillfredställelse,  i  ett  givet  användningssammanhang”    Användbarhet  kan  betraktas  som  en  kvalitetsegenskap  som  visar  sig  tydligast  när  den  saknas.  Vidare  kan  användarupplevelse  beskrivas  som  vad  en  användare  tänker  och  känner  om  ett  systems  användbarhet  uttryckt  i  adjektiv.  Känslorna  kan  vara  både  positiva  och  negativa  såsom;  roligt,  tråkigt,  överraskande,  frustrerande,  spännande,  hjälpfullt  etc.  (Preece  et  al,  2007).  Att  mäta  användbarhet  beskriver  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  vara  ett  konkret  sätt  att  uppnå  en  tillfredställande  design.  Dessutom  ges  en  chans  att  diskutera  designen  kring  något  mer  gripbart.  Ramverk,  metoder,  principer  och  rekommendationer  på   25   hur  användbarhet  och  en  bra  användarupplevelse  ska  mätas  och  uppnås  finns  det  många  exempel  av.  Exempelvis  redogör  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  för  Schneidermans  8  gyllene  regler  för  design,  ISO  standarder  och  Nielsens  principer.    En  uppsättning  av  Normans  sex  designprinciper  presenteras  i  litteratur  av  Preece  et  al,  2007.  Ramverket  är  generellt  uppsatt  och  skall  därför  kunna  ses  som  riktlinjer  för  att  tillämpas  på  alla  sorters  system  och  applikationer.  Normans  6  designprinciper:    Visibility:    Genom  visuell  tydlighet  av  viktiga  funktioner  och  tillvägagångssätt  för  handling  ger  användaren  bättre  översikt  av  möjliga  sätt  att  agera.  De  funktioner  som  finns  ska  helst  vara  uppenbara  för  användaren  genom  att  bara  titta  på  själva  enheten.  Feedback:  Precis  som  visuell  tydlighet  är  det  viktigt  att  användaren  faktiskt  ser  när  en  aktivitet  pågår,  valts  eller  har  utförts.  Feedback  kan  vara  ett  ljud,  visuell  referens  eller  någon  annan  form  av  respons  som  är  lätt  att  se.    Constraints:    För  mycket  information  får  inte  presenteras  på  skärmen  samtidigt.  Orelevant  information  bör  därför  avgränsas,  vilket  kan  motverka  att  användaren  gör  fel.  Funktioner  som  inte  ska  användas  kan  exempelvis  skuggas  eller  göras  omöjlig  att  klicka  på.    Mapping:    Samband  mellan  funktioner  och  deras  möjliga  åtgärder  och  effekter  av  dessa  ska  vara  logiskt  uttänkta.  Exempel  på  bra  Mapping  är  ”framåt  och  ”bakåt”  pilarna  i  en  webbläsare.  Mapping  är  nära  kopplat  med  människans  mentala  modell,  dvs.  beroende  på  tidigare  erfarenhet  av  något  så  förväntar  den  att  något  ska  fungera  på  ett  visst  sätt.  Detta  kan  bli  ett  problem  när  det  gäller  kulturell  skillnad,  ex.  inmatning  av  datum.  Consistency:  Designen  ska  använda  en  enhetlig  layout  och  enhetliga  funktioner.  En  viss  knapp  ska  exempelvis  ha  samma  betydelse  oberoende  av  vart  i  systemet  den  finns.    Affordance:  Designen  ska  ge  en  tydlig  ledtråd  för  hur  den  ska  användas.  Du  ska  exempelvis  se  att  en  knapp  är  tryckbar,  den  kanske  är  ”buktad”  utåt,  eller  så  omvandlas  muspekaren  till  en  hand  när  den  nuddar  knappen.  Ett  annat  bra  exempel  är  ett  koppöra  på  en  kopp  eller  ett  dörrhandtag.     26   3.4.  Design  för  mobila  enheter  –  fallgropar  och  riktlinjer  De  företag  som  väljer  att  komplettera  ett  befintligt  webbaserat  system  till  en  mobil  enhet  förutsätter  en  process  med  tidigt  fokus  på  användarna  och  den  mobila  kontext  de  befinner  sig  i.  Processen  bör  förutom  detta  bedrivas  med  starkt  fokus  på  användbarhetsaspekter  (Blackne,  2011).  På  så  sätt  ökar  chansen  att  designen  möter  användarnas  krav  och  behov.  En  bra  upplevelse  vid  användningen  av  systemet  är  av  stor  vikt.  Med  tanke  på  att  en  dålig  upplevelse  kan  skapa  frustrerade  eller  missnöjda  användare  kan  detta  leda  till  att  företagets  rykte  skadas  (Jovic,  2006).  En  mobil  design  kräver  en  smart  och  genomtänkt  design  som  kan  utnyttja  den  mobila  enhetens  fulla  kapacitet.  Dessutom  beskriver  Blackne  (2011)  i  sin  avhandling  kring  mobil  design,  att  användare  av  mobila  enheter  har  tendens  till  att  uppvisa  mindre  tålamod  och  tidskrävande  funktioner  är  inte  att  föredra.    Design  för  mobila  enheter  såsom  Smartphone  och  surfplatta  skiljer  sig  från  design  av  traditionella  användargränssnitt  dvs.  en  stationär  dator  eller  laptop.  Funktioner  som  med  enkelhet  utförs  på  en  dator  kan  upplevas  besvärliga  att  utföra  på  en  mobil  enhet.  Däremot  kan  det  befintliga  system  (som  ska  kompletteras)  bidra  som  bra  stöd  och  underlätta  designarbetet  till  mobila  enheter.  Genom  utvärdering  av  det  befintliga  systemet  blir  designern  bekant  med  eventuella  problem  användaren  upplever  i  nuvarande  situation.  Dessa  iakttagelser  kan  vara  bra  att  ha  i  åtanke  för  att  effektivisera  och  förbättra  den  mobila  designen  (Blackne,  2011).      Enligt  Blackne  (2011)  ställer  mobil  design  allt  högre  krav  på  användbarhet  än  traditionell  design.  Funktioner  som  med  enkelhet  utförs  på  en  dator  kan  upplevas  besvärliga  att  utföra  på  en  mobil  enhet.  Design  anpassad  för  mobila  enheter  kräver  därför  ett  nytt  designtänkande,  där  ett  flertal  aspekter  bör  beaktas  (Viklund,  2010).  Gällande  hårdvara  uppstår  problem  ofta  i  anslutning  till  skärmstorlek,  inmatningsfunktioner  och  dåligt  skärmljus.  I  mjukvara  handlar  det  om  struktur,  navigation  och  ikoner  (Blackne,  2011).  Enligt  Viklunds  (2010)  avhandling,  handlar  designen  framförallt  om  anpassning  till  den  mobila  enhetens  skärmstorlek  och  användargränssnitt,  vilket  också  skiljer  sig  beroende  på  om  det  är  en  smartphone  eller  en  surfplatta.  Skärmstorleken  på  enheterna  kan  därefter  variera  ytterligare  beroende  på  vilken  smartphone  eller  vilken  surfplatta  som  betraktas.    Vad  det  gäller  en  smartphone  som  har  en  relativt  liten  skärm  i  jämförelse  med  en  surfplatta  kan  enhetens  inmatningsfunktion  och  utmatningsfunktion  upplevas  som  mycket  problematiska  aspekter  (Blackne,  2011).  Gällande  inmatningsfunktionen  är  det  med  en  sådan  liten  skärm  lätt  att  av  misstag  träffa  fel  med  fingrarna,  trycka  in  fel  knapp,  fler  knappar  samtidigt  etc.  Funktionen  textinmatning  upplevs  också  som  en  tidskrävande  aktivitet  i  jämförelse  med  att  mata  in  text  via  ett  ”vanligt”  tangentbord.  Blackne  (2011)  anger  att  inmatningsproblem  kan  reduceras  genom  en  design  med  exempelvis  endast  ett  fåtal  stora  knappar,  fördefinierade  värden  i  form  av  popup-­‐fönster,  radioknappar,  listalternativ  etc.     27   Problem  med  utmatningsfunktioner  beskriver  Blackne  (2011)  främst  avse  presentering  av  information.  Svårigheten  är  att  visa  en  översikt  av  innehållet  samtidigt  som  användaren  på  ett  smidigt  sätt  ska  finna  vad  den  söker.  I  Hammeltz  (2010)  avhandling  framgår  det  att  uppvisande  av  för  mycket  information  kan  få  användaren  okoncentrerad,  varav  informationen  kan  tolkas  på  fel  sätt,  samt  förhindra  att  en  uppgift  utförs  på  ett  effektivt  sätt.  I  anknytning  till  detta  understryker  Preece  et  al  (2007)  användarens  begränsade  förmåga  att  hålla  mycket  information  aktivt  i  minnet,  vilket  ställer  krav  på  välgenomtänkt  och  välstrukturerad  information.  Vidare  poängterar  Hammeltz  (2010)  att  informationen  ska  placeras  med  eftertänksamhet  och  överflödig  information  t.ex.  bildmaterial  är  det  första  som  bör  tas  bort.  Målsättningen  är  att  ha  ett  sådant  stilrent  gränssnitt  som  möjligt  och  bara  presentera  den  viktigaste  informationen.  Blocket  är  exempel  på  en  webbplats  som  har  gjort  detta  på  ett  bra  sätt.  Nedan  visas  bilder  på  hur  informationen  visas  utifrån  Blockets  webbsida5  i  original  version  och  i  mobilanpassad  version.            Bild  4.  Original  version  av  Blockets  hemsida  och  mobilanpassad  version      Lägg  märke  till  hur  bilderna  ovan  skiljer  sig.  Den  första  bilden  som  illustrerar  Blockets  hemsida  visar  bildmaterial  medan  den  mobilanpassade  versionen  endast  synliggör  ren  funktionalitet.    Vid  placering  av  information  är  det  också  bra  att  ha  i  åtanke  att  vissa  använder  virtuella  tangentbord.  När  detta  används  kan  viktig  information  täckas,  av  den  orsaken  bör  relevant  information  visas  högst  upp  på  skärmen,  förutsatt  att  tangentbordet  visas  längst  ner                                                                                                                 5  www.blocket.se  och  http://mobil.blocket.se.  Hämtad  2011-­‐05-­‐20.   28   (Blackne,  2011).  Vidare  talar  Hammeltz  (2010)  positivt  om  användandet  av  ikoner  förutsatt  att  användarna  direkt  förstår  vad  de  symboliserar.  Det  är  viktigt  att  ikonerna  eftersträvar  att  passa  ihop  med  användarnas  mentala  modeller  (Hammeltz,  2010).  Scrollfunktioner  däremot  avråder  både  Hammeltz  (2010)  och  Blackne  (2011)  att  använda.  Istället  rekommenderas  användning  av  hierarkisk  struktur,  där  informationen  allokeras  effektivt  mellan  flera  vyer.    Det  som  främst  skiljer  en  surfplatta  och  en  smartphone  åt  är  skärmstorleken.  Således  om  enheterna  granskar  samma  informationskälla  behöver  användargränssnittet  utformas  utefter  skärmens  storlek  vad  det  gäller  struktur,  placering  av  information,  tydlighet  etc.  (Viklund,  2010).  Tekniker  för  att  förbättra  och  effektivisera  anpassning  av  design  på  mobila  enheter  utvecklas  successivt  (Hammeltz,  2010).    De  brister  i  användbarhet  som  beskrivs  kan  relativt  enkelt  reduceras  med  hjälp  av  MDI  metoder  och  nya  förbättringstekniker  såsom  HTML5  etc.  Däremot  poängterar  Stolterman  (2008)  att  det  även  krävs  en  kreativ  designer  med  sunt  förnuft.  Eftersom  varje  situation  vad  det  gäller  att  skapa  något  nytt  är  unikt  och  det  finns  inte  något  facit  att  utgå  från  så  det  innebär  att  designern  arbetar  mot  det  ”obefintliga”.    Varje  designsituation  är  unik  och  kräver  därför  unika  lösningar.  Designen  kan  därför  aldrig  bli  fullständigt  förutsägbar  och  kan  därmed  inte  ersättas  med  hjälp  av  lånade  modeller,  teorier  och  metoder  från  vetenskapen.  Metoder  kan  däremot  användas  som  stöd  för  designern  (Stolterman,  2008).    Samtidigt  som  det  under  valet  av  lösningsförslag  är  viktigt  att  arbeta  nära  kund  och  vara  lyhörd  för  att  fånga  upp  deras  synpunkter,  krav  och  behov,  är  det  viktigt  att  vara  kritisk.  Även  användarnas  kunskap  rörande  tekniska  lösningar  påverkar  hur  de  förhåller  sig  till  ett  visst  designförslag  (Mathiassen  et  al,  2001).  Många  användare  vet  ofta  att  de  vill  ha  någon  typ  av  förändring,  men  de  vet  inte  exakt  vad  de  vill  ha.  Designen  handlar  därför  inte  enbart  om  att  hjälpa  människan  skapa  vad  de  redan  vet  (tror  att  de  vet)  att  de  vill  ha,  utan  snarare  att  överraska  och  skapa  det  de  inte  visste  att  de  ville  ha.  Det  är  sedan  upp  till  designern  att  på  ett  kreativt  och  fantasifullt  sätt  överträffa  deras  vision  (Stolterman,  2008).         29   4.  Resultat  -­‐  Fallstudie  av  företaget  Stratsys   Nedan  presenteras  genomförandet  av  förstudien  med  Stratsys  där  samtliga  teorier  i  ovanstående  avsnitt  varit  en  vägledning  för  utförandet,  samt  direktiv  från  Stratsys.  Förstudien  har  därför  inte  följt  någon  specifik  metod.  Avsikten  är  att  bekräfta  och  påvisa  hur  teorier  kan  ta  form  rent  praktiskt  samt  att  framkalla  inspiration  till  uppsatsens  primära  syfte.    Genomförandet  har  inbegripit  kontinuerlig  kontakt  med  anställda  på  Stratsys.  Sju  stycken  djupintervjuer  har  genomförts,  med  användare  placerade  inom  sex  olika  kommuner.  Dessutom  har  två  tekniskt  kunniga  blivit  intervjuade  om  för-­‐  och  nackdelar  angående  HTML5  och  mobil  applikation.    Företagspresentation  Stratsys  är  ett  IT-­‐företag  som  bildades  år  1999,  är  idag  ca  45  anställda  och  har  kontor  i  Stockholm,  Göteborg  och  Malmö.  Sedan  de  bildades  har  de  främst  arbetat  med  utveckling  av  ett  webbaserade  system  inom  verksamhetsstyrning,  där  systemet  främst  används  inom  kommunal  sektor.  Enligt  följande  textutdrag  från  deras  hemsida  beskriver  Stratsys  själva  sitt  företag  och  arbetet  de  gör:  ”Stratsys  är  specialister  på  att  analysera,  formulera,  implementera,  utveckla  och  följa  upp  företags  och  organisationers  verksamhetsstyrning.  Genom  Stratsys  metodik  och  lösningar  säkerställs  att  de  resultat  och  mål  som  är  uppsatta  i  företagets  affärsplan  eller  verksamhetsplan  nås.  Stratsys  webbaserade  verktyg  är  utformade  för  att  kunden  operativt  och  löpande  lätt  ska  kunna  arbeta  med  styrningen  av  verksamheten.”6  I  dagsläget  har  Stratsys  ett  flertal  projekt  på  gång.  Högst  på  listan  står  utveckling  av  ett  nytt  gränssnitt,  vilket  förväntas  lanseras  i  oktober  månad.  Snabbare,  mer  användarvänligt  och  ett  enhetligt  formspråk  är  tre  av  de  egenskaper  det  nya  gränssnittet  önskas  uppfylla.  Under  en  konferens  som  nyligen  ägde  rum,  offentliggjorde  Stratsys  det  tilltänkta  gränssnitt  för  deras  kommunala  användare.  Responsen  från  användarna  var  mycket  positivt.  Under  detta  tillfälle  hade  även  användarna  möjlighet  att  lämna  förbättringsförslag  och  idéer  för  hur  kommande  gränssnitt  kan  göras  ännu  bättre.  Under  detta  tillfälle  inkom  förfrågningar  rörande  lösningar  till  mobila  enheter,  vilket  antagligen  beror  på  att  många  av  kommunerna  införskaffat  surfplattor  i  sitt  dagliga  arbete.  Stratsys  system  är  webbaserat,  det  betyder  att  användarna  i  dagsläget  redan  når  systemet  från  sina  mobila  enheter.  Däremot,  eftersom  inte  gränssnittet  är  anpassat  efter  skärmens  storlek,  gör  sig  inte  systemet  bra  i  surfplattorna.  Detta  framgick  även  tydligt  under  en  intervju  med  en  användare  från  kommunen,  som  uttryckte  att  Stratsys  system  i  en  surfplatta  och  smartphone  fungerar  riktigt  dåligt.                                                                                                                   6  www.stratsys.se    Hämtad  2011-­‐05-­‐22.   30   4.1.  Uppstartsfas:  4.1.1  Identifiering  och  beskrivning  av  idé  Första  kontakten  med  Stratsys  startade  med  ett  möte,  där  tre  anställda  inom  Stratsys  förde  diskussion  kring  deras  tankar  om  ett  mobilt  gränssnitt  mot  deras  befintliga  webbsystem.  Under  mötet  avhandlades  Stratsys  övergripande  syfte  och  mål  med  utvecklingsprojektet.  Det  beslutades  också  under  detta  tillfälle  att  kravinsamlingen  skulle  ske  genom  intervjuer,  där  endast  användare  inom  olika  kommuner  skulle  intervjuas.  Efter  avslutat  möte  skickade  Stratsys  en  uppdragsbeskrivning  där  följande  syfte  och  mål  med  projektet  beskrevs.    Syfte:   • Identifiera  vilka  behov  som  finns  hos  Stratsys  befintliga  och  potentiella  användare  gällande  att  använda  Stratsys  system  i  mobila  enheter.  • Ta  reda  på  vilken  form  av  funktionalitet  som  behövs  i  en  mobil  Stratsys-­‐  applikation  för  att  tillgodose  användarnas  behov.    Mål:   • Få  fram  beslutsunderlag  för  huruvida  Stratsys  bör  satsa  på  utveckling  av  en  mobil  applikation  för  Stratsys  verktyg.  • Utred  vilka  mobila  enheter  som  kommer  vara  dominerande  bland  Stratsys  användare  i  framtiden.  • Ta  fram  underlag  för  vad  en  mobil  applikation  bör  innehålla  och  klara  av.  • Ta  fram  en  prototyp  med  designskisser  och  beskrivningar  av  en  mobil  applikation  för  Stratsys  verktyg.    Med  utgång  från  mötet  med  Stratsys  och  en  uppdragsbeskrivning  tillhanda  blev  vår  primära  uppgift  att  konkretisera  och  få  bukt  på  vad  den  egentliga  uppgiften  skulle  innebära  och  hur  vägen  för  att  komma  dit  skulle  uppnås.  Vi  kom  efter  en  stunds  diskussion  fram  till  att  den  primära  uppgiften  blir  att  skapa  förståelse  för  Stratsys  befintliga  system.  När  det  finns  någorlunda  förståelse  för  systemets  uppbyggnad  och  funktioner  bestämdes  nästa  uppgift  att  vara  att  utforma  frågor  inför  kommande  intervjuer.  Därefter  försöka  komma  i  kontakt  med  deras  användare.         31   4.2.  Initiering  av  förstudie  4.2.1.  Skapa  förståelse  för  systemet  Under  första  dagen  på  Stratsys  kontor  fick  vi  tillsammans  med  nyanställda  på  Stratsys  samt  andra  examensarbetare,  en  heldags  grundutbildning  i  Stratsys  system.  Meningen  var  att  få  en  övergripande  förståelse  av  hur  systemen  såg  ut  och  fungerade  ur  ett  kundperspektiv.  Dock  skiljer  sig  systemets  användningsområde  och  funktioner  beroende  på  vem  användaren  är  ex.  utefter  yrkestitel.  Utbildningen  utgjorde  både  av  en  muntlig  presentation  av  systemet  och  därtill  ett  antal  skriftliga  uppgifter.      Hursomhelst  var  tillfället  ett  bra  sätt  att  öka  förståelsen  för  hur  Stratsys  användare  arbetar  med  systemen,  men  också  för  att  få  en  uppfattning  av  Stratsys  som  företag.  På  så  sätt  underlättade  också  utformningen  av  intervjufrågorna.  Även  under  själva  intervjuakten  underlättade  kunskapen  eftersom  det  blev  viss  diskussion  kring  systemen.  4.2.2.  Ta  kontakt  med  Stratsys  användare  Stratsys  har  idag  bra  och  kontinuerlig  kontakt  med  sina  användare,  då  de  genom  konsulter  utbildar  sina  användare  i  systemet,  följer  upp  och  erbjuder  support.  Redan  innan  projektets  start  hade  Stratsys  förmedlat  kontaktinformation  till  tre  användare  lokaliserade  på  tre  kommuner  i  Västra  Götaland.  Utöver  det  tog  vi  själva  e-­‐post  kontakt  med  kommuner  som  använder  Stratsys  system.  Främst  riktade  vi  oss  till  geografiskt  närliggande  kommuner,  men  upptäckte  snabbt  otillgänglighet  hos  dessa.  Slutligen  var  det  sex  olika  kommuner  som  visade  sig  vara  tillgängliga  med  sju  användare  som  ställde  upp  för  en  intervju,  dvs.  två  användare  var  lokaliserade  på  samma  kommun.  Tre  intervjuer  utfördes  vid  ett  personligt  möte  och  fem  per  telefon.    Användare  som  blev  kontaktade,  men  som  valde  att  inte  delta  gjorde  så  på  grund  av  tidsmässiga  skäl.  En  annan  anledning  som  uppgavs  av  en  icke  medverkande,  var  då  användaren  ansåg  sig  ha  bristande  tekniska  kunskaper  för  medverkan.  I  detta  fall  förklarades  det  för  personen  att  intervju  inte  krävde  några  tekniska  förkunskaper,  samt  oavsett  om  det  rör  sig  om  en  ny  användare  eller  en  van  användare,  var  all  information  vi  kunde  få  värdefull.    4.2.3.  Utformning  av  intervjufrågor  Då  intervju  är  den  främsta  informationskällan  i  förstudien  la  vi  extra  tid  på  detta  moment.  Syftet  med  intervjuerna  var  framförallt  att  införskaffa  information  om  hur  användarna  i  dag  arbetade  med  Stratsys  system  och  hur  kommunen  använde  sig  av  mobila  enheter  idag.  Därutöver  vilken  information  och  funktionalitet  som  skulle  kunna  vara  av  intresse  att  ha  i  en  mobil  enhet.  För  att  smidigt  kunna  urskilja  väsentliga  mönster  utifrån  respondenternas  svar,  delades  intervjufrågorna  in  enligt  fyra  olika  kategorier:  Helhetsbild,  Funktionalitet,  Design  och   32   Användarvänlighet.  Utifrån  varje  kategori  beskrevs  frågornas  syfte.  Dessa  frågor  presenteras  sist  i  uppsatsen,  varav  alla  frågor  inte  blivit  ställda  på  samma  sätt  av  den  orsaken  att  alla  respondenter  ännu  inte  använder  surfplattor  eller  smartphone  i  arbetet.    I  förstnämnda  kategorin  ”Helhetsbild”  utformades  frågorna  i  syfte  att  skapa  en  helhetsbild  av  kommunens  nulägessituation.  Frågorna  som  ställdes  inkluderade  bland  annat  att  respondenten  skulle  besvara  hur  länge  systemet  använts,  om  mobila  enheter  används,  beskrivning  av  hur  kommunen  använder  Stratsys  system.  Det  ställdes  även  frågor  om  vilka  som  använder  och  administrerar  systemet  direkt  och  vilka  som  levererar  information  indirekt  till  systemet.    Det  var  även  av  intresse  att  undersöka  om  eventuell  potentiellt  behov  för  Stratsys  icke  användare  att  använda  systemen.  Det  vill  säga  om  de  som  endast  levererar  information  indirekt  till  systemet  skulle  ha  nytta  att  genom  en  mobil  enhet  kunna  leverera  information  direkt  i  systemet.  Det  ställdes  också  frågor  kring  huruvida  användarna  rör  sig  i  arbetet.  Frågan  kändes  extra  relevant  eftersom  detta  utgör  största  möjliga  användningsområde  för  en  mobil  enhet.  Mobilt  avser  i  detta  fall  när  användaren  rör  sig  från  sitt  skrivbord.  Både  korta  sträckor  inom  byggnaden,  men  även  längre  sträckor  ex.  tjänsteresor.  Vissa  av  kommunerna  använder  redan  mobila  enheter  i  dagsläget.  Det  var  därmed  betydelsefullt  att  ta  reda  på  om  de  använde  Stratsys  tjänster  på  enheten  och  hur  det  i  så  fall  skiljer  sig  från  en  ”vanlig”  dator  samt  vad  som  upplevs  bra/dåligt.    För  en  djupare  inblick  i  Stratsys  användningsområde  ställdes  frågor  kring  ”funktionalitet”.  Tanken  var  att  försöka  få  fram  eventuella  mönster  och  idéer  av  vilka  funktioner  som  kan  tänkas  vara  mest  relevanta  i  en  mobil  enhet.  Exempelvis  fick  respondenten  svara  på  en  hypotetisk  fråga  angående  vilken  tjänst  denne  hade  haft  störst  användning  av  då  den  rör  sig  från  skrivbordet  eller  är  på  resande  fot.    Kategorin  ”design”  innefattade  frågor  i  syfte  för  att  undersöka  upplevelsen  av  systemet  samt  för  att  agera  proaktivt  inför  eventuella  designförslag.  Då  det  handlar  om  att  erbjuda  användarna  tjänster  utifrån  ett  redan  befintligt  system,  är  det  viktigt  att  reda  ut  hur  de  upplever  det  idag.  Frågorna  ställdes  utifrån  ett  antal  utvärderingsprinciper  (Normans  6  designprinciper)  angående  hur  en  design  ska  vara  så  användbar  som  möjligt.  Då  personal  på  en  arbetsplats  kan  vara  ”insyltade”  i  det  de  gör,  kan  det  vara  svårt  för  respondenten  att  svara  vad  som  egentligen  upplevs  bra  eller  besvärligt.  I  och  med  detta  kan  diskussion  kring  designprinciperna  vara  ett  bra  sätt  för  att  konkretisera  positiva  och  negativa  upplevelser  rörande  systemet  då  funktioner  i  systemet  blir  mer  ”gripbara”.  Eftersom  Stratsys  gränssnitt  är  i  en  förändringsfas  där  det  grafiska  skiljer  sig  radikalt  från  nuvarande  gränssnitt  täcks  redan  många  av  dessa  ”besvärligheter”.  Det  betyder  att  utgångsläget  inför  designen  kommer  istället  grundas  mest  utifrån  det  tilltänkta  gränssnittet  och  inte  från  det  tidigare.  Däremot  har  intervjudiskussionerna  genererat  mycket  information  att  ha  i  åtanke  inför  designförslag.   33   4.3.  Kravinsamling  Kravinsamlingen  har  gjorts  utifrån  de  sju  respondenternas  svar  i  anslutning  till  ovan  nämnda  intervjufrågor.  Svaren  är  därmed  indelade  i  kategorierna;  Helhetsbild,  Funktionalitet  och  Design.  Helhetsbild  Hur  länge  systemen  använts  inom  kommunen  varierade  från  ett  fåtal  veckors  användande  till  tre  års  tid.  Respondent  1  var  definitivt  ny  som  användare,  där  systemen  satts  i  bruk  för  bara  några  veckor  sedan,  respondent  7  och  4  hade  använt  systemet  runt  ett  halvårs  tid  och  respondent  3  cirka  ett  års  tid.  Sedan  hade  vi  även  en  respondent  2,  5  och  6  som  var  något  varmare  i  kläderna  och  brukat  tjänsterna  sedan  två  till  tre  år  tillbaka.  Fyra  av  kommunerna  använder  surfplattan  iPad  i  arbetet,  där  främst  politiker  har  försetts  med  en.  Däremot  pågår  diskussion  om  införskaffning  av  surfplattor  i  flera  av  kommunerna.    Generellt  beskrivs  systemet  mestadels  användas  för  sammanställning  av  information  till  rapporter.  Det  handlar  om  målformulering,  se  samband  mellan  mål,  nyckeltal  etc.  Meningen  är  att  med  hjälp  av  verktyget  underlätta  planering,  kommunicera  målsättningar  inom  organisationer,  följa  upp  mål  och  användas  som  rapporteringsverktyg  inför  bokslut.  I  samtliga  kommuner  används  Stratsys  system  främst  av  olika  chefsroller  på  olika  nivåer,  där  informationen  levereras  ”nerifrån  och  upp”  av  ett  flertal  medarbetare.  Många  har  också  behörighet  till  att  ”titta”  i  systemet.  Respondent  7  förklarade  att  på  sikt  är  tanken  med  systemet  att  alla  anställda  ska  vara  användare  och  rent  hypotetiskt  vore  det  en  fördel  om  t.ex.  lärare  kunde  leverera  resultat  och  närvarostatistik  uppåt  i  kedjan.  Hur  mycket  respondenter  reser  i  arbetet  var  av  intresse  eftersom  det  i  själva  verket  åsyftar  på  den  mobila  kontext  de  befinner  sig  i.  De  flesta  kommunerna  svarade  relativ  lika.  Samtliga  respondenter  rör  sig  mycket  inom  arbetsplatsen  i  form  av  möten.  Förutom  en  respondent  svarade  övriga  att  de  också  rör  sig  en  hel  del  utanför  arbetsplatsen  genom  att  besöka  andra  kommuner,  delta  på  konferenser  etc.  Under  resorna  hade  några  också  med  sig  surfplatta  eller  laptop  för  att  kunna  koppla  upp  sig  online.    Se  Tabell  1  för  att  få  en  övergripande  bild  av  respondenternas  svar.  Tabellen  ämnar  inte  representera  allt  respondenterna  svarat,  utan  medvetet  har  meningar  som  ansågs  relevant  för  undersökningen  valts  ut.       34   Tabell  1.  Helhetsbild   35   Funktionalitet  Respondenterna  hördes  utifrån  en  hypotetisk  fråga  ”’Vilken  typ  av  funktionalitet  de  skulle  vilja  ha  i  en  mobil  enhet  på  resande  fot?”.  Frågan  uppgav  många  intressanta  förslag.  Respondent  4  berättade  att  under  konferensresor  skulle  Stratsys  vara  ett  bra  verktyg  att  använda,  dels  för  visning  av  information  där  information  kan  jämföras  med  andra  kommuner.  Respondent  6  har  ingen  surfplatta  idag,  däremot  kunde  respondenten  tänka  sig  surfplattan  som  ett  bra  verktyg  för  snabbanalyser.  Respondent  3  reser  en  hel  del  i  arbetet  och  vill  genom  en  surfplatta  komma  åt  all  information  oberoende  om  det  är  från  en  dator  eller  surfplatta.  På  resande  fot  handlar  det  framförallt  om  visualisering  av  informationen.  Respondent  1  har  alltid  med  sig  en  surfplatta  vid  förflyttning  från  kontoret,  men  anser  den  endast  vara  ett  komplement  till  datorn.  Vidare  säger  respondenten  att  surfplattan  ska  vara  ett  verktyg  för  visualisering  av  funktioner  och  det  finns  inget  behov  av  att  mata  in  information.  På  resande  fot  vore  det  intressant  både  genom  en  surfplatta  eller  smartphone  att  kunna  jämföra  diverse  diagram,  men  även  intressant  att  på  ett  enkelt  sätt  kunna  se  rapporter  och  annat  material.  Respondent  1,  hävdar  att  vad  det  gäller  en  Smartphone  finns  det  absolut  inget  intresse  av  inmatningsfunktion  däremot  även  där  sökbarhet  och  visualisering  av  rapporter  samt  möjlighet  till  jämförelse  av  diagram.  Respondenten  uttryckte  följande:    ”Man  kommer  inte  att  rapportera  in  via  surfplattor,  det  finns  inte  i  denna  värld,  däremot  kommer  man  kunna  läsa  från  den  här”.    Även  respondent  2  ansåg  nyttoeffekten  av  surfplattan  som  på  ett  enkelt  sätt  tydliggör  information  av  systemets  befintliga  delar  såsom  rapporter  och  diagram.  Det  handlar  här  främst  om  grafisk  presentation,  inga  textmassor.    Se  Tabell  2  för  att  få  en  övergripande  bild  av  respondenternas  svar.  Tabellen  ämnar  inte  representera  allt  respondenterna  svarat,  utan  medvetet  har  meningar  som  ansågs  relevant  för  undersökningen  valts  ut.       36   Tabell  2.  Funktionalitet       37   Design  Den  grafiska  designen  kan  vara  helt  avgörande  för  hur  en  användare  upplever  en  tjänst.  För  att  ta  reda  på  respondentens  upplevelser  rörande  vad  de  anser  bra  och  vad  som  eventuellt  behöver  förbättras  i  systemets  design,  ansågs  utvärderingsfrågor  vara  ett  bra  sätt  att  gå  tillväga.  Som  Gulliksen  och  Göranson  (2002)  beskrev  i  tidigare  avsnitt  (Användarcentrerat  synsätt)  kan  designprinciperna  vara  ett  bra  sätt  att  diskutera  kring  något  mer  gripbart.  Utvärderingsfrågorna  baserades  utifrån  fem  av  Normans  sex  designprinciper  (förklaras  i  avsnitt  ”användarcentrerat  synsätt”).  Utifrån  varje  designprincip  fick  respondenten  förklara  hur  denne  ansåg  Stratsys  system  uppfylla  respektive  designprincip.  Eftersom  respondenterna  utgör  en  blandning  av  ny  användare  och  vana  användare,  förväntade  vi  svaren  skulle  visa  detta.  Eventuellt  i  form  av  att  de  nya  användarna  upplevde  systemet  som  mer  besvärligt.  Att  döma  från  svaren  verkar  det  inte  ha  någon  betydelse.    En  del  hade  inga  större  invändningar,  men  samtliga  respondenter  var  överens  om  att  något  i  systemet  borde  förbättras.  Då  frågorna  ställdes  i  anslutning  till  Stratsys  nuvarande  system,  vet  vi  idag  att  många  av  dessa  upplevda  ”besvärligheter”  redan  behandlats  inför  det  tilltänkta  systemet.  Däremot  har  de  frågorna  inte  varit  till  någon  nackdel,  då  svaren  på  ett  eller  annat  sätt  ökar  förståelsen  för  vem  användaren  är.  Det  ger  också  insikt  om  vad  användaren  anser  vara  en  tillfredställande  design,  vilket  är  nödvändigt  att  ha  med  i  minnet  inför  designen.    Vid  frågan  huruvida  synliga  (Visibility)  funktionerna  upplevdes,  medgav  respondent  1  att  mycket  kunde  göras  bättre  på  den  fronten.  Respondenten  föreslår  Stratsys  följa  principer  som  utgör  ett  gränssnitt  i  en  mobil  applikation.  Både  respondent  1  och  2  ansåg  presenterad  information  som  överflödig  varav  mycket  av  den  behöver  rensas  bort.  Vidare  förklarar  Respondent  2  att  ”flikarna”  gör  systemet  en  aning  rörigt  och  vill  inte  se  alla  flikar  på  samma  gång.  Respondenten  svarade  spontant  angående  frågan  huruvida  synliga  funktionerna  anses  vara:    ”Nej,  det  är  det  inte,  jag  tycker  inte  det  även  om  jag  är  van  att  använda  det  så  tycker  jag  att  det  kunde  varit  betydligt  tydligare  hur  man  gör  det”  Vidare  föreslår  respondent  2  hur  designen  skulle  kunna  skalas  ner  för  att  tydliggöra  den  funktionalitet  som  är  den  mest  användbara.  ”Man  kanske  ska  strukturera  om  layouten  så  att  man  inte  behöver  se  allt  på  en  gång,  […]  man  kanske  kan  strukturera  om  det  på  ett  annat  sätt”.  Respondenterna  4,  5  och  7  tycker  däremot  att  funktionerna  är  enkla  att  se  varav  respondent  3  speciellt  framhävde  nyttan  med  systemets  startsida  där  det  på  ett  enkelt  sätt  visar  påminnelser,  ”att  göra”  etc.     38   Feedback  dvs.  hur  bra  respons  användaren  får  när  en  aktivitet  pågår,  har  utförts  eller  är  på  väg  att  utföras  visade  på  skilda  åsikter.  Respondent  1  hade  av  misstag  gjort  något  i  systemet  utan  att  själv  veta  om  det  och  fick  reda  på  det  i  efterhand  genom  ett  e-­‐post  meddelande  från  Stratsys.  Respondenten  gav  därmed  förslag  på  att  det  vid  förändringar  borde  visas  upp  ett  fönster  där  du  som  användare  får  bekräfta  ändringen.  Även  respondent  7  medger  behövligheten  av  något  som  visar  vad  som  gjorts.  Respondent  2  ger  förslag  på  en  funktion  som  visar  vilken  flik  man  befinner  sig  på.    Svaren  till  frågan  huruvida  begränsade  (Constraints)  systemets  funktioner  gjorts  med  avseende  för  att  undvika  feltryckningar  och  tydliggöra  möjliga  funktioner,  redogjorde  för  vissa  förslag  på  förbättring.  Respondent  1  ansåg  underliggande  rapporter  kunde  osynliggöras,  förslagsvis  borde  det  införas  en  funktion  där  användaren  själv  aktivt  kan  välja  vilken  funktion  som  ska  vara  synlig.  Respondent  5  medger  att  en  funktion  där  funktioner  som  inte  ska  användas  ”skuggas”  vore  bra.    Hur  enhetligt  (Consistency)  systemet  ansågs  vara  gav  tvetydiga  svar,  där  vissa  respondenter  ansåg  systemet  följa  en  vanlig  standard,  där  symboler  känns  igen  från  andra  system,  medan  andra  beskrev  systemet  som  oklart  och  kräver  mer  standardisering.    Frågan  om  hur  väl  en  funktion  indikerar  (Affordance)  till  vad  en  funktion  avser  användas  till,  visade  skilda  åsikter.  Respondent  7  sa  under  intervjun  att  jämförelsevis  med  många  andra  system  är  lätt  att  se  vad  som  kan  användas  i  Stratsys  system.  Respondent  1,  2  och  6  menar  att  detta  borde  göras  tydligare  i  systemet,  så  användaren  lätt  förstår  vad  som  ska  användas.    Se  Tabell  3  för  att  få  en  övergripande  bild  av  respondenternas  svar.  Tabellen  ämnar  inte  representera  allt  respondenterna  svarat,  utan  medvetet  har  meningar  som  ansågs  relevant  för  undersökningen  valts  ut.   39   Tabell  3.  Design       40   4.4.  Fakta  och  trender  För  att  skapa  en  grundlig  förståelse  av  viktiga  påverkansfaktorer  för  utvecklingsarbetet  har  aktuella  artiklar  inom  relevanta  områden  studerats.  Det  inkluderar  en  kundanalys  (kommunen),  marknadsanalys  (tekniska  trender)  och  analys  av  företagets  tekniska  förutsättningar  (kompetens).    4.4.1.  Utvecklingstrend  i  Kommunen  Utifrån  granskning  av  ett  flertal  artiklar  visar  en  tydlig  trend  på  att  surfplattan  dvs.  iPad  gör  succé  och  det  pågår  invasion  i  alltfler  kommuner  (Zirn,  2011).  Att  döma  från  artiklarna,  samt  från  djupintervjuerna  beskrivna  ovan  verkar  inte  heller  trenden  upphöra.  I  en  artikel  skriver  Rådmark  (2011)  att  eftersom  surfplattor  används  av  medborgarna  är  det  något  en  kommun  måste  anpassa  sig  till.  Vidare  i  artikeln  beskriver  Magnus  Petzäll,  CIO  på  Göteborgs  stad  att  de  framförallt  vill  satsa  på  teknik  som  stödjer  webben,  dvs.  surfplattor,  smartphones  etc.    Bengtsfors  kommun  var  först  ut  med  att  förse  ledamöter  i  kommunstyrelsen  surfplattan  iPad,  de  blev  synnerligen  positivt  överraskade  av  verktyget  som  ansågs  både  vara  enkelt  att  använda  och  tar  mycket  mindre  plats  i  jämförelse  med  en  bärbar  dator  (Sandström,  2010).  Kommunstyrelsens  ordförande,  Per  Eriksson  säger:  ”En  satsning  på  den  här  tekniken  innebär  att  vi  sparar  in  avsevärda  portokostnader  och  bidrar  till  en  positiv  miljöpåverkan  i  och  med  kraftigt  minskad  pappersförbrukning.”  (Sandström,  2010).    Förutom  att  det  blir  mer  ordning  på  skrivbordet  tycks  vinsterna  vara  många,  både  rent  tidsmässigt  och  ekonomiskt  samt  ur  ett  miljöperspektiv  (Åsblom,  2011).  Andreas  Konstantinides  på  Malmö  stad  menar  att  surfplattorna  kommer  att  spara  kommunen  50  000-­‐60  000  per  år,  vilket  betyder  att  kostnaden  för  surfplattorna  har  betalats  tillbaka  på  tre  månader  (Svensson,  2011).  Malmö  kommun  är  också  en  av  de  kommuner  som  idag  använder  iPad,  främst  för  att  satsa  på  ”Grön  IT”,  vilket  innebär  att  informationstekniken  ska  vara  miljösmart.  Målet  är  ett  papperslöst  samhälle  där  all  information  ska  digitaliseras.  Milan  Obradovic,  miljönämndens  ordförande  säger:    ”Lyckas  vi  kan  vi  sänka  energislöseriet  samtidigt  som  vi  sparar  pengar.  Tar  man  inte  sådana  här  beslut  så  tar  man  inte  sitt  ansvar,  som  politiker  kan  man  inte  bara  gå  runt  och  prata  om  att  man  ska  bygga  ett  bättre  samhälle  utan  man  måste  agera  också”.    Resonemanget  kring  varför  valet  blev  just  iPad  och  inte  t.ex.  Android,  berodde  på  att  iPad  redan  fanns  etablerad  på  marknaden  och  de  ville  inte  vänta  bara  för  att  se  om  det  ”kanske”  skulle  dyka  upp  något  bättre  alternativ  (Svensson,  2011).     41   Numera  har  det  gått  snart  gått  ett  år  sedan  Bengtsfors  införde  surfplattan  och  har  efter  en  sådan  lyckad  satsning  avslöjar  IT-­‐chef  Marcus  Holm,  ett  beslut  fattats  om  att  förse  samtliga  inom  kommunstyrelsen  med  varsin  surfplatta.  Eftersom  Bengtsfors  var  bland  de  första  är  det  otroligt  många  andra  kommuner  som  tagit  kontakt  med  frågor  kring  satsningen  (Zirn,  2011).  Marcus  Holm  beskriver  i  artikeln  att  han  blivit  ”fullständigt  nerringd”  av  kommuner  som  är  nyfikna  på  iPad-­‐projektet  och  tror  sig  idag  ha  pratat  med  de  flesta  kommuner  i  Sverige.  4.4.2.  Utvecklingstrender  -­‐  mobila  lösningar  Eftersom  den  mobila  användningen  ökar  kraftigt  väljer  företag  att  mobilanpassa  sin  befintliga  webbplats.  Två  sätt  att  göra  detta  på,  vilket  finns  beskrivet  i  uppsatsens  inledande  avsnitt,  är  genom  mobila  applikationer  eller  genom  att  anpassa  den  befintliga  webbplatsen  till  ett  mobilt  gränssnitt  (Warner  And  LaFontaine,  2010).    Enligt  Gartner  (2011)  har  mobila  applikationer  under  senare  år  haft  en  kraftig  tillväxt  och  fått  ett  allt  större  användningsområde.  År  2009  slog  nedladdningar  av  mobila  applikationer  igenom  på  bred  front  och  därefter  har  både  utbudet  av  applikationer  och  antalet  nedladdningar  ökat.  Utvecklingen  verkar  inte  heller  sluta  här  utan  nyligen  gjorda  prognoser  från  analysföretaget  Gartner  indikerar  på  att  marknaden  för  mobila  applikationer  förväntas  expandera  ytterligare.  Prognoserna  tyder  på  att  17.7  miljarder  nedladdningar  av  applikationer  kommer  göras  globalt  under  år  2011,  detta  i  jämförelse  med  uppskattningsvis  8,2  miljarder  nedladdningar  som  gjordes  år  2010.7  En  klar  fördel  med  mobil  applikation  till  skillnad  från  en  mobilanpassad  webbplats  är  dess  potential  att  utnyttja  den  specifika  telefonens  funktioner  såsom  adressbok,  GPS  funktion  etc.  Fördelar  och  nackdelar  mellan  mobila  applikationer  och  mobilanpassad  webbplats  är  många  och  det  är  fortfarande  skilda  åsikter  mellan  vilken  man  bör  välja.  Utifrån  granskade  artiklar  angående  mobilanpassad  webbplats,  verkar  HTML5  erbjuda  stora  möjligheter  i  en  mobil  kontext.  Många  artiklar  talar  om  HTML5  som  den  nya  standarden  för  kodning  i  webbläsare.  Det  framgår  också  att  många  av  de  funktioner  i  mobila  enheter  som  tidigare  krävt  en  mobil  applikation,  kan  lösas  med  HTML5  (Oudart,  2010).    Vilket  till  och  med  kan  göra  det  svårt  att  se  skillnad  om  det  är  en  mobil  applikation  du  använder  eller  befinner  dig  på  en  mobilanpassad  webbplats.  Fördelarna  med  HMTL5  verkar  vara  många.  En  utmärkande  fördel  som  ofta  nämns  i  artiklarna  är  att  den  funkar  på  vilken  webbaserad  klient  som  helst  oavsett  om  det  är  iPhone  eller  Android.  Även  4G  har  börjat  bli  standard  i  de  flesta  nya  mobiltelefonerna.  Med                                                                                                                 7  http://www.gartner.com/it/page.jsp?id=1529214.  Hämtad  2011-­‐04-­‐02   42   snabbare  processorer  går  det  även  fortare  att  använda  sig  av  webbaserade  tillämpningar  byggda  i  HTML5.  Detta  förväntas  i  sin  tur  leda  till  fler  utvecklade  Webbläsare  och  molntjänster  (Oudart,  2010).  Även  om  HTML5  lyckats  fånga  uppmärksamhet  hos  många  större  bolag  som  är  i  startgroparna  att  utveckla  mobila  tjänster,  så  har  Apple  varit  ett  av  de  företag  som  inte  visat  något  större  engagemang  för  detta.  Apple  kan  anses  kommit  i  kläm  när  det  gäller  HTML5  och  iOS  Applikationer.  Fördelen  är  att  HTML5  kan  vara  ett  bra  substitut  för  Adobe  Flash  som  Apple  valt  att  neka  i  sina  produkter.  Ett  exempel  på  detta  är  New  York  Times  mobilanpassade  sida  som  idag  använder  sig  av  HTML5  för  att  få  med  video  i  sina  artiklar  (ibid).  Anders  Sjöström  från  Sogeti  hävdar  dock  att  applikationer  erbjuder:    ”Långt  mycket  bättre  möjligheter  till  interaktion  med  besökare  och  kunder  jämfört  med  mobilanpassade  webbsidor.”  (Wass,  2011,  s.  1).    Fördelen  med  mobila  applikationer  via  App  store  är  att  de  är  virusfria  och  enkla  att  installera.  Skulle  HTML5  användas  i  samma  utsträckning  som  mobila  applikationer  görs  idag,  skulle  det  kunna  öppna  en  marknad  för  virus.  En  annan  fördel  med  mobila  applikationer  är  att  de  kan  utnyttja  de  funktioner  som  finns  inbyggda  i  telefonen  som  den  senare  kan  använda  i  samband  med  applikationen.  HTML5  anses  endast  vara  en  början  på  något  nytt  och  att  sådana  verktyg  kommer  att  finnas  om  några  år,  men  just  nu  är  det  inte  tillgängligt  och  därför  kommer  applikationer  inte  ersättas  av  HTML5.  Det  argumenteras  om  att  det  inte  finns  tillräckligt  med  nackdelar  hos  de  båda  för  att  utesluta  det  ena  alternativet.  Därmed  spekuleras  det  även  om  HTML5  och  applikationer  skulle  kunna  kombineras,  där  användaren  skulle  kunna  ladda  ner  sina  föredragna  applikationer  med  direkt  tillgång  från  mobilens  startsida.    Förutom  att  utforska  diverse  artiklar  inom  området  har  vi  genom  en  telefonintervju,  där  två  respondenter  deltog  i  samtalet,  diskuterat  ämnet  ytterligare.  Respondenterna  Laith  Al-­‐Hashimi  (2011-­‐05-­‐19)  och  Stefan  Christiansson  (2011-­‐  05-­‐19)  är  båda  insatta  utvecklare  inom  programmering  och  har  båda  god  kännedom  om  aktuella  tekniker  som  finns  på  marknaden.  Vi  förklarade  på  övergripande  nivå  de  funktionalitetskrav  som  framgick  under  intervjuerna  med  Stratsys  användare.  Vidare  handlade  diskussionen  även  här  till  stor  del  om  den  utveckling  som  sker  inom  HTML5  och  mobila  applikationer  och  vilka  fördelar-­‐  och  nackdelar  som  förekommer  mellan  tillvägagångssätten.  De  gav  oss  idén  att  istället  för  att  jämföra  tillvägagångssätten,  bör  vi  istället  först  tänka  över  vad  användarna  egentligen  behöver  och  sedan  fundera  över  vilket  tillvägagångssätt  som  uppfyller  dessa  krav.  De  berättade  även  hur  viktigt  det  är  att  se  vad  för  kund  som  står  bakom  utvecklingen  hade  för  krav  på  den  mobila  tjänsten  som  ska  utvecklas  dvs.  Stratsys.  Även  hur  deras  förutsättningar  för  att  kunna  utveckla  denna  tjänst  ser  ut.  Hur  ser  kunden  på  framtiden  och  vidareutveckling  av  deras  produkt,  hur  vill  de  att  deras  användare  kommer  att  nyttja  systemet  i  framtiden  och  vad  har  kunden  för  förväntningar  på  vad  systemet  ska  kunna  leverera?     43   Vid  intervjuerna  framkom  följande  åsikter:   • Utvecklingen  kan  ske  utan  diverse  licenser  eller  godkännande  som  behövs  hos  andra  leverantörer,  exempelvis  App  store,  Android  market  etc.  • Utvecklingen  eller  användandet  behöver  inte  ske  med  restriktioner  till  ett  specifikt  operativsystem  såsom  Android,  iOS,  eller  framtida  outvecklade  operativsystem.  • HTML5  har  stora  utvecklingsmöjligheter  om  företaget  i  ett  senare  skede  skulle  vilja  vidareutveckla  tjänsten.    • En  öppen  standard  som  HTML5  innebär  ofta  större  kompetens  och  utveckling  inom  programmeringsområdet  eftersom  det  bygger  på  tidigare  standarder.  • Eftersom  HTML5  är  en  öppen  standard  och  funktionaliteten  ligger  via  en  webbläsare  och  inte  en  specifik  enhet,  är  det  förmodligen  en  utvecklingsstandard  som  alltid  kommer  ligga  rätt  i  tiden.    • HTML5  är  en  standard  som  inte  ger  utvecklaren  någon  begränsning  i  vad  som  kan  ingå  i  den  mobila  applikationen,  utan  det  är  endast  fantasin  som  sätter  gränserna.    4.4.3.  Stratsys  förutsättningar  Frågor  som  uppkommit  under  arbetets  gång  har  varit  huruvida  Stratsys  behärskar  den  teknik  som  utveckling  av  mobila  applikationer,  alternativ  anpassning  av  befintligt  gränssnitt  till  mobila  enheter  kräver.  Vi  förde  diskussion  med  uppdragsgivare  på  Stratsys  angående  tillvägagångssätten.  Under  diskussionen  framgick  det  att  kompetens  för  HTML5  finns  inom  företaget  Stratsys.  Om  de  skulle  använda  HTML5  kan  de  också  utgå  från  befintlig  programkod.  Under  mötet  kom  vi  även  fram  till  att  en  mobil  applikation  skulle  kräva  extra  utbildning  och  resurser  att  utveckla.  Detta  eftersom  en  applikation  behöver  utvecklas  för  fler  operativsystem  och  i  nuläget  vet  Stratsys  att  det  minst  används  två  olika  operativsystem  hos  deras  användare.    4.5.  Identifiering  av  krav  och  behov  4.5.1.  Kravidentifiering  Efter  insamlat  material  både  från  intervjuer  samt  information  rörande  diverse  trender  etc.  blev  nästa  uppgift  att  se  över  hur  all  insamlad  information  passar  och  följer  Stratsys  syfte  och  mål.  Utifrån  intervjuerna  framgick  det  tydligt  att  ett  behov  av  Stratsys  tjänster  i  mobila  enheter  fanns.  De  krav  som  ställdes  på  vad  användarna  ville  ha  tillgängligt  i  en  mobil  enhet  berörde  framförallt  två  punkter:   • Se  information  på  ett  enkelt  sätt  ex.  rapporter  • Jämförelse  av  information  ex.  diagram  Därutöver  var  samtliga  överens  om  att  ingen  information  ska  skrivas  in  i  enheterna  utan  endast  visas.  Vissa  användare  sa  att,  oberoende  av  vilken  enhet  de  använde  såsom  surfplatta  eller  dator,  ville  de  ha  tillgång  till  samtlig  information  i  Stratsys  system.  Det  visades  även   44   intresse  för  en  söktjänst.  Vi  anser  även  utifrån  intervjuerna  samt  information  från  ett  flertal  artiklar  att  dominerande  verktyg  för  kommunen  pekar  på  surfplattan  iPad.    4.6.  Slutfas  4.6.1.  Rekommendationer  Viktigaste  uppgiften  i  förstudien  var  främst  identifiering  av  föreliggande  användares  krav  och  behov  samt  ta  reda  på  tekniker  som  kunde  realisera  en  eller  flera  lösningar.  Precis  som  de  flesta  projekt  har  premisserna  förändrats  under  projektets  gång.  Därigenom  har  nya  insikter  om  huruvida  lösningen  ska  realiseras  förändrats  med  tiden.  I  början  av  förstudien,  innan  vi  mött  Stratsys  användare,  var  både  vi  och  Stratsys  inriktade  på  mobila  applikationer.  Vilket  har  förändrats  under  tidens  gång,  då  vi  ökat  kunskap  om  andra  tekniker  samt  fått  insikt  om  vilka  Stratsys  användare  är  och  vilka  önskemål  de  har.    De  intervjuer  som  gjordes  visade  tydligt  på  behov  av  Stratsys  tjänster  i  en  mobil  enhet  som  snabbt  fick  oss  tänka  på  en  lösning  som  kan  uppfylla  användarnas  behov.  Samtliga  användare  befann  sig  i  en  mobil  kontext  och  såg  många  möjligheter  att  nå  Stratsys  system  på  andra  platser  än  vid  skrivbordet.  Alla  användare  var  också  överens  om  att  funktionaliteten  endast  behövde  avse  tydlig  och  enkel  visning  av  information.  Några  yttrade  även  de  ville  komma  åt  samtliga  av  Stratsys  tjänster.  När  det  talas  om  mobil  enhet  i  avseende  till  kommunen  är  det  onekligen  surfplattan  iPad  som  dominerar.  Detta  klargjordes  tydlig  från  både  användare  som  intervjuades  men  som  också  styrkts  ytterligare  genom  de  artiklar  som  granskades.  Vilka  konstaterade  ett  flertal  kommuner  som  redan  införskaffat  iPads,  men  visade  även  att  intresset  för  införskaffning  av  surfplattan  fanns  hos  många  andra  kommuner.  Däremot  är  framtiden  svår  att  spå  eftersom  teknik  är  ett  fenomen  som  skyndar  fram  med  ny  funktionalitet  och  nya  möjligheter.    Med  ovanstående  incitament  blir  rekommenderat  lösningsförslag  till  Stratsys  en  mobilanpassning  av  deras  befintliga  webbgränssnitt.  Teknik  som  föredras  för  realisering  är  HTML5.  Bland  annat  gjordes  valet  med  tanke  på  den  snabba  teknikutvecklingen,  då  HTML5  är  en  öppen  lösning  som  kan  ”anpassas”  efter  den  nya  tekniken.  Men  även  utifrån  listade  exempel  nedan.   • Det  gör  Stratsys  system  anträffbart  från  vilken  mobil  webbläsare  som  helst  och  på  vilken  mobil  enhet  som  helst.    • Stratsys  behöver  inte  skaffa  licenser  hos  andra  leverantörer  såsom  Apple  och  Android.    • Kunskap  finns  redan  inom  Stratsys  idag  och  eftersom  datorspråket  är  globalt  finns  mycket  kunskap  inom  det.    • Stratsys  kan  utgå  från  sin  existerande  programkod.  • Användarna  får  tillgång  till  alla  Stratsys  tjänster  och  behöver  därför  inte  utveckla  flertalet  applikationer  för  att  uppfylla  samtliga  användarkrav.   45   • Användarna  kan  enkelt  nå  Stratsys  tjänster  från  vilken  mobil  enhet  som  helst  och  behöver  inte  ladda  ner  tjänsten.    4.6.2.  Designförslag  Designförslagen  nedan  visas  i  trivial  form,  där  meningen  endast  ämnar  ge  en  enkel  snabb  blick  för  hur  designen  skulle  kunna  se  ut.  Bild  5  visaren  av  bilderna  för  Stratsys  tilltänkta  gränssnitt  och  är  utgångspunkt  för  bild  6  som  relaterar  till  de  krav  användarna  hade  om,  att  på  ett  enkelt  sätt  kunna  få  information  presenterad.  Här  var  tanken  att  följa  Hammeltz  (2010)  råd  från  avsnittet  ”mobil  design”,  där  han  förklarade  att  en  webbsida  som  anpassas  i  en  mobil  enhet  bör  undvika  bildmaterial.  På  så  sätt  får  användaren  en  klarare  bild  över  informationen.  Dessutom  beskrev  Preece  et  al  (2007)  att  människan  inte  kan  hålla  på  för  stor  mängd  information  i  minnet  på  samma  gång  Stratsys  befinner  sig  just  nu  i  en  förändringsfas,  där  de  går  mot  ett  nytt  gränssnitt.  Detta  har  inneburit  att  det  befintliga  gränssnittet  vi  arbetat  efter  inte  varit  lämpligt  som  utgångsläge  för  idéutveckling.  Det  har  inte  heller  funnits  någon  interaktiv  prototyp  av  det  nya  gränssnittet,  däremot  har  bilder  på  det  nya  gränssnittet  funnits  tillgängliga.  En  annan  begränsning  i  denna  förstudie  var  tanken  att  designförslag  skulle  verifieras  mot  kund,  vilket  inte  heller  gjorts  på  grund  av  tidsmässiga  skäl.                                    Bild  5.  Stratsys  tilltänkta  gränssnitt                              Bild  6.  Mobilanpassad  webb       46   5.  Diskussion   Avsnittet  kommer  föra  en  diskussion  kring  de  teorier  och  synsätt  som  togs  upp  i  teoriavsnittet  samt  den  fallstudie  som  genomfördes  med  företaget  Stratsys  och  beskrivits  i  ovanstående  avsnitt.  Intentionen  är  att  belysa  aspekter  som  bör  tas  hänsyn  till  i  en  förstudie,  dels  utifrån  de  teorier  som  uppsatsen  behandlar,  men  också  utifrån  egna  erfarenheter  från  förstudien  med  Stratsys.  Vi  har  valt  att  kategorisera  våra  tankegångar  enligt  fyra  kategorier  för  att  ge  en  strukturerad  framställning  av  våra  rekommendationer.  Ett  fåtal  konkreta  rekommendationer  avslutar  kategorierna.    Allmänt  om  förstudie  Vi  har  i  vår  undersökning  kommit  fram  till  att  det  är  viktigt  förstudien  ses  som  ett  enskilt  projekt  och  att  man  inte  påbörjar  huvudprojektet  förrän  man  har  en  avslutad  förstudie.  Detta  då  man  riskerar  att  förutfattade  meningar  medför  att  man  låser  fast  sig  vid  lösningar  som  en  förstudie  sedan  visar  vara  felaktiga  eller  dåliga.  Vi  har  även  sett  att  en  slarvigt  utförd  förstudie  innebär  att  man  löper  stor  risk  att  missa  aspekter  som  kan  få  stora  konsekvenser  i  huvudprojektets  senare  faser.  I  utförandet  av  förstudier  är  det  därför  viktigt  att  arbeta  iterativt  och  att  skifta  perspektiv  och  fokus  (detalj/helhet,  sociala/tekniska  aspekter,  slutkund-­‐/användarperspektiv  etc.).  En  stor  del  av  en  förstudies  arbete  går  ut  på  att  tänka  på  designaspekter,  att  ha  användarfokus  och  att  tänka  på  användbarhetsprinciper.  Vår  teoristudie  har  också  visat  att  det  finns  stora  fördelar  med  att  använda  sig  av  externa  krafter  när  man  utför  förstudier,  då  företagets  interna  personal  alltid  har  med  sig  sina  förutfattade  meningar  och  kan  köra  fast  i  redan  invanda  mönster.  Förutsättningar  Det  är  viktigt  att  ha  kontroll  över  förutsättningarna  när  man  utför  en  förstudie,  dessa  förutsättningar  inkluderar  vilka  kompetenser  man  har  att  tillgå  och  vilka  kompetenser  som  behövs.  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  betonar  vikten  av  användbarhetskompetens  för  att  det  är  viktigt  att  ta  hänsyn  till  användarnas  kognitiva  och  psykologiska  aspekter.  Ett  annat  problem  vi  har  identifierat  är  när  krav  inte  samlas  in  av  personer  med  rätt  kompetens,  detta  resulterar  i  luddiga  krav  som  inte  är  förankrade  i  tekniska  möjligheter.  Detta  kostar  extra  resurser  för  att  ”översätta”  dessa  krav  till  en  mer  teknisk  framtoning  för  att  utvecklare  skall  förstå.  En  annan  aspekt  är  naturligtvis  att  veta  vilka  kunskaper  man  har  till  sitt  förfogande  i  sin  organisation,  för  att  kunna  välja  en  lösning  som  uppfyller  användarnas  krav,  men  som  också  är  möjlig  att  realisera  utifrån  rådande  förutsättningar.    När  vi  utförde  vår  studie  var  detta  en  viktig  del  som  vi  hade  haft  nytta  av  att  veta  på  ett  tidigare  stadium.  Bättre  kunskap  om  företagets  kompetensområden  hade  underlättat  och  gett  oss  ett  bredare  urval  i  ett  tidigt  skede.     47   I  FA/SIM  framhålls  fastställning  av  mål  som  en  förutsättning  för  att  förstå  vad  som  skall  uppnås  och  i  slutändan  att  utvärdera  om  arbetet  är  väl  utfört.  I  vår  studie  hade  vi  tidigt  ett  möte  med  Stratsys  för  att  just  sätta  upp  våra  mål  och  få  dem  i  överensstämmelse  med  Stratsys  mål.  Målen  var  i  förstudien  en  riktning  för  hur  projektet  skulle  fortskrida.  Rekommendationer:     • Ta  hänsyn  till  användares  kognitiva  och  psykologiska  aspekter  • Använd  rätt  kompetens  för  utförande  av  förstudien  • Fastställ  mål  Förberedelser  Vi  har  identifierat  viktiga  förberedelser  som  krävs  för  att  utföra  förstudier.  I  många  fall  av  utveckling  av  mobila  tjänster  har  man  befintliga  system  att  utgå  ifrån.  Det  är  av  stor  vikt  att  skaffa  sig  en  bra  förståelse  för  detta  system  för  att  ha  med  sig  en  kunskap  om  hur  systemet  upplevs  idag,  t.ex.  när  man  sedan  skall  intervjua  användare.  En  annan  viktig  aspekt  av  förberedelserna  är  att  välja  studieobjekt,  om  man  skall  använda  sig  av  intervjuer.  När  man  väljer  t.ex.  intervjuobjekt  säger  Gulliksen  och  Göransson  (2002)  att  de  bör  vara  representativa  och  sociala,  d.v.s.  det  är  viktigt  att  de  kan  uttrycka  sina  åsikter  och  kunskaper.    Det  är  också  viktigt  för  studien  att  man  har  förmågan  att  sätta  sig  in  i  trender  för  att  kunna  skapa  en  hållbar  lösning.  Det  är  t.ex.  olyckligt  att  låsa  upp  en  lösning  till  en  särskild  mobil  enhet.  I  FA/SIM-­‐metoden  säger  också  Goldkuhl  och  Röstlinger  (1988)  att  en  viktig  del  av  förstudieprocessen  är  att  avgränsa  problem  och  idéer.  Under  det  tidigare  nämnda  mötet  med  Stratsys  avgränsade  vi  vårt  problem  och  identifierade  de  användare  vi  var  intresserade  av  att  intervjua.    Rekommendationer:   • Avgränsa  problem  och  idéer  • Skaffa  förståelse  för  befintliga  system  • Välj  representativa  och  sociala  studieobjekt  • Samla  kunskap  om  utvecklingstrender  Utförande  När  man  har  gjort  de  viktiga  förberedelserna  och  har  förutsättningarna  under  kontroll  återstår  själva  insamlandet  av  krav  och  kundbehov.  Som  vi  har  varit  inne  på  är  det  av  stor  vikt  att  ha  förståelse  för  befintliga  system.  Dels  är  det  en  förutsättning  att  ha  förståelse  för  kundernas  nuvarande  situation  för  att  kunna  samla  in  krav,  men  det  är  också  viktigt  att  man  inte  för  med  de  brister  nuvarande  system  har.  En  bra  metod  för  denna  process  är  att  använda  utvärderingsdesignprinciper,  då  det  då  är  lättare  att  konkretisera  när  man  diskuterar  systemen  med  användare.  Stolterman  (2008)  framhäver  vikten  av  kreativitet  när   48   man  designar,  och  hävdar  att  användare  inte  alltid  vet  vad  de  vill  ha.  Användare  har  inte  alltid  kompetens  eller  kunskap  att  veta  vad  som  är  möjligt  eller  omöjligt,  och  det  är  designerns  jobb  att  överträffa  förväntningar  och  även  tillfredsställa  de  behov  användarna  inte  visste  att  de  hade.  Under  processen  är  det  viktigt  att  hela  tiden  se  till  olika  användares  behov  (Mathiasen,  2001),  vi  har  tidigare  varit  inne  på  att  skifta  perspektiv  och  att  arbeta  iterativt.  Vidare  är  användardeltagande  oerhört  viktigt  för  att  dels  få  en  bra  och  användarvänlig  produkt,  men  det  medför  även  att  man  får  en  bredare  acceptans  från  användarhåll  (Gulliksen  och  Göransson,  2002).  Arbetet  när  man  designar  för  mobila  enheter  och  traditionell  design  skiljer  sig  åt  på  några  punkter,  Blackne  (2011)  säger  t.ex.  att  det  generellt  är  högre  krav  på  användbarhet  när  det  kommer  till  mobila  enheter,  och  formatet  och  inmatningsmöjligheterna  ställer  ytterligare  krav  på  användbarhetsdesignen.  En  annan  central  aspekt  för  utveckling  för  mobila  enheter  är  kontexten,  d.v.s.  var  och  hur  tjänsten  kommer  att  användas.    I  FA/SIM  nämns  vikten  av  att  arbeta  med  flera  olika  lösningsförslag  för  att  inte  låsa  sig  till  en  lösning  för  tidigt,  samt  vikten  av  att  arbeta  iterativt.  FA/SIM-­‐metoden  innebär  en  förståelse  som  växlar  mellan  helheten  och  de  olika  delarna.  Stratsys  modell  innebär  ett  väldigt  iterativt  arbete  med  snabba  täta  kontakter  med  kunderna.  Under  vårt  arbete  upplevde  att  vi  hade  bristande  kunskap  om  Stratsys  kompetens  och  tillgängliga  tekniker,  och  att  Stratsys  själva  till  en  början  var  väldigt  fokuserade  på  att  de  ville  ha  en  mobil  applikation.  Vår  studie  ledde  dock  till  resultatet  att  en  mobilanpassning  av  deras  befintliga  webbgränssnitt  var  den  lämpligaste  lösningen.  Däremot  om  lösningen  lever  upp  till  användarnas  är  inte  berättigat  då  kundkontakten  varit  bristfällig  och  designförslaget  ännu  inte  visats  för  kunden,  vilket  inte  är  att  rekommendera  i  ett  förstudiearbete.      Rekommendationer:   • Arbeta  iterativt  • Skifta  mellan  fokus  och  perspektiv  • Ta  hänsyn  till  designprinciper  och  användbarhetsprinciper  • Diskutera  befintligt  system  med  hjälp  av  utvärderingsprinciper  • Kontinuerlig  kontakt  med  användarna  • Se  fler  lösningsalternativ  för  att  uppfylla  behov  och  krav             49   6.  Slutord   I  Undersökningen  har  vi  konstaterat  att  företag  inför  utvecklingsprojekt  tenderar  att  lägga  ner  lite  tid  eller  ingen  tid  alls  på  ett  projekts  initiala  faser.  Dessa  problem  som  inte  reds  ut  innan  projektet  tar  vid  kan  dras  med  in  i  huvudprojektets  senare  faser  och  skapa  större  problem  än  om  de  utretts  från  början.  Förstudier  är  ett  preliminärt  moment  som  borde  genomföras  innan  ett  projekt  påbörjas.  En  avslutad  förstudie  kan  besvara  om  projektet  är  genomförbart  i  linje  med  företagets  förutsättningar,  resurser  och  kundernas  behov  av  krav.  Syftet  med  uppsatsen  var  att  ta  reda  på  viktiga  aspekter  att  ta  hänsyn  till  under  ett  förstudie  arbete  och  därigenom  ge  företag  som  står  inför  utvecklingsprojekt  för  utveckling  av  mobila  tjänster  rekommendationer  för  vad  de  ska  tänka  på  under  en  förstudie.  Utifrån  uppsatsens  litteraturundersökning  samt  en  genomförd  förstudie  åt  företaget  Stratsys  har  ett  antal  viktiga  aspekter,  som  bör  tas  hänsyn  till  under  en  förstudie  tydliggjorts.  Det  handlar  framförallt  att  skifta  perspektiv  och  fokus,  ha  en  helhetsuppfattning  men  samtidigt  se  detaljer.  Det  krävs  kompetenta  personer  med  ett  objektivt  och  kreativt  sinne  som  utför  förstudien  och  som  samtidigt  har  förmågan  att  förstå  användarens  kognitiva  och  psykologiska  aspekter.  Dessa  viktiga  aspekter  och  egenskaper  som  tagits  upp  i  uppsatsen  anser  vi  vara  generella,  oavsett  vilken  form  av  utvecklingsarbete  det  handlar  om.  Studien  har  däremot  visat  att  utveckling  av  mobila  tjänster  kräver  särskilt  fokus  på  tilltänkta  användares  mobila  kontext,  fokus  på  designaspekter  samt  är  det  viktig  att  bedriva  ordentlig  utredning  av  det  befintliga  systemet,  för  att  inte  föra  med  eventuella  brister  med  till  den  mobila  tjänsten.    En  viktig  åtanke  att  bära  med  vid  utveckling  av  någon  form  av  system,  är  att  det  tilltänkta  systemet  ska  anpassas  utefter  användarnas  krav  och  behov  och  inte  tvärtom.               50   7.  Referensförteckning   Skriftliga  Källor:   Ejvegård,  R.  (2009)  Vetenskaplig  Metod,  fjärde  upplagan.  Studentlitteratur.     Goldkuhl,  G.  och  Röstlinger,  A.  (1988)  Förändringsanalys:  Arbetsmetodik  och  förhållningssätt  för  goda  förändringsbeslut.  Studentlitteratur   Gulliksen,  J.  och  Göransson,  B.  (2002)Användarcentrerad  design.  Studentlitteratur.   ISO  9241-­‐11.  (1998)  Ergonomic  requirements  for  office  work  with  visual  display  terminals  (VDT)  –  part  11:  Guidance  on  usability,  1.  Sta  upplagan  1998-­‐03-­‐15,  Ref.  nummer  ISO  9241-­‐11:1998(E),  international  Organization  for  Standardization,  Geneve.     Mathiassen,  L.,  Munk-­‐Madsen,  A.,  Nielsen,  P.  och  Stage,  J.  (2001)  Objektorienterad  analys  och  design.  Studentlitteratur   Patel,  R.  och  Davidson,  B.(2003)  Forskningsmetodikens  grunder  –  Att  planera,  genomföra  och  rapportera  en  undersökning.  Studentlitteratur.   Preece,  J.,  Sharp,  H.  och  Rogers.  Y.  (2007)  Interaction  Design:  Beyond  Human-­‐Computer  Interaction,  2nd  edition.   Stolterman,  E.  (2008)    The  nature  of  design  practice  and  implications  for  interaction  design  research.  International  Journal  of  Design,  2(1),  55-­‐65.   Warner,  J.  And  LaFontaine,  D.  (2010)  Mobile  Web  Design  for  Dummies.  Wiley  Tidigare  examensarbeten:   Blackne,  A.  (2011)  Mobilapplikationsdesign  –  En  utvärdering  av  designprocessen  för  mobilapplikationer  till  smartphones.  Magisteruppsats  i  medieteknik  på  Kungliga  Tekniska  Högskolan.  Hämtad  från  adress:  Http://www.nada.kth.se/utbildning/grukth/exjobb/rapportlistor/2011/rapporter11/blackne_andreas_11011.pdf.   Hammeltz,  M.  (2010)  Mobila  kartapplikationer:  Interaktionselements  inverkan  på  användbarhet.  Kandidatuppsats,  Sektionen  för  Informationsvetenskap,  Data–  och  Elektroteknik.  Högskolan  Halmstad.   Jovic,  I.(2006)  Användarcentrerad  Design  –  utveckling  av  prototyper  för  pekskärmsgränssnitt.  C-­‐uppsats  på  Institutionen  för  kommunikation  och  information  Examensarbete  i  kognitionsvetenskap.  Högskolan  Skövde.     Viklund,  M.  (2010)  Webbdesign  för  Smartphones  –  hur  man  anpassar  ett  befintligt  webbaserat  system.  Institutionen  för  informationsvetenskap.  Uppsala  universitet   51   Elektroniska  källor:   Blockets  hemsida.  (2011)  Hämtad  2011-­‐05-­‐20  från  adressen  www.blocket.se  samt  http://mobil.blocket.se.   Hammarberg,  K.  (2002)  Användbarhet  vs  användarvänlighet  –  ett  försök  att  reda  ut  begreppen.  Hämtad  från  adressen:  http://www.lumano.se/Artiklar/AnvandbarhetVersusAnvandarvanlighet,  Publicerad:  2010-­‐06-­‐20.   Gartners  hemsida.  (2011)  Gartner  Says  Worldwide  Mobile  Application  Store  Revenue  Forecast  to  Surpass  $15  Billion  in  2011.  Hämtad  2011-­‐04-­‐02  från  adressen:  http://www.gartner.com/it/page.jsp?id=1529214.  Publicerad  2011-­‐01-­‐26.   Hamrud,  A.  (2009)  IT-­‐haveri  kostar  155  miljoner,  Dagens  Nyheter.  Hämtad  2011-­‐04-­‐21  från  adressen:  http://www.dn.se/nyheter/politik/it-­‐haveri-­‐kostar-­‐155-­‐miljoner.  Publicerad  2009-­‐01-­‐  31.   Jardeberg,  J.  (2011)  iPad-­‐  Ett  fönster  mot  framtiden.  Föreläsning  på  videoklipp  hämtad  2011-­‐04-­‐14  från  adressen  http://bambuser.com/channel/MadeleneJohansson/broadcast/1522833.  Publicerad  2011-­‐03-­‐23.     Jerräng,  M.  (2009)  Miljarder  och  åter  miljarder  i  sjön,  Computer  Sweden.  Hämtad  från  adressen:  http://computersweden.idg.se/2.2683/1.260726/miljarder-­‐och-­‐ater-­‐miljarder-­‐i-­‐sjon.      Publicerad  2009-­‐10.18.   Karlberg,  L.  (2002)  PPM  får  betala  för  datasystemet  som  skrotades,  Computer  Sweden.  Hämtad  från  adressen:  http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article226464.ece.  Publicerad:  2002-­‐10-­‐03.       Media  Planet.  (2011)  Hämtad  2011-­‐05-­‐14  från  adressen  http://www.telecomcity.org/Upload/DocumentManager/Catwalk/Mobila_Tjanster_sept2009.pdf.   Oudart,  J.  (2010)  HTML5  –  The  end  of  apps?  The  mobile  Europe.  Hämtad  från  adressen:  http://www.mobileeurope.co.uk/news/blog/8175-­‐html-­‐5-­‐the-­‐end-­‐of-­‐apps-­‐.  Publicerad.  2010-­‐10-­‐06.     Rosengren,  L.  (2011)  Bristande  kravhantering  kan  hota  lönsamheten.  IDG.  Hämtad  från  adressen:  http://www.idg.se/2.1085/1.388046/bristande-­‐kravhantering-­‐kan-­‐hota-­‐lonsamheten.    Publicerad  2011-­‐  06-­‐03.       Rådmark,  H.  (2011)  Se  upp  för  paddor.  IDG.  Hämtad  2011-­‐03-­‐32  från  adressen:  http://www.idg.se/2.1085/1.383263/se-­‐upp-­‐for-­‐paddor/4.  Publicerad  2011-­‐05-­‐20.   Sandström,  A.  (2010)  Bengtfors  kommun  använder  iPad-­‐app  för  att  distribuera  politiska  handlingar.  Bengtfors  kommuns  hemsida.  Hämtad  2011-­‐03-­‐16  från  adressen:  http://www.bengtsfors.se/page/28827/20101012bengtsforskommunanvanderipadappforattdistribuerapolitiskahandlingar.htm.  Publicerad  2010-­‐10-­‐12     52   Stratsys  hemsida.  (2011)  hämtad  2011-­‐05-­‐22  från  adressen  www.stratsys.se.   Svensson,  G.  (2011)  Malmö  sparar  papper  med  iPad.  Sydsvenskan.  Hämtad  2011-­‐05-­‐16  från  adressen:  http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1391210/Malmo-­‐ska-­‐spara-­‐papper-­‐med-­‐Ipad.html.     Wass,  F.  (2011)  Appar  bättre  än  mobilwebb,  IDG.  Hämtad  2011-­‐04-­‐02  från  adressen:  http://www.idg.se/2.1085/1.377233/appar-­‐battre-­‐an-­‐mobilwebb.  Publicerad  2011-­‐03-­‐31.   World  Wide  Web  Consortium.  (2011)  Hämtad  2011-­‐05-­‐10  från  adressen  www.W3.org.   Zirn,  T.  (2011)  Surfplattorna  vandrar  in  i  kommunerna.  Computer  Sweden.  Hämtad  2011-­‐05-­‐16  från  adress:  http://www.idg.se/2.1085/1.379639/surfplattorna-­‐vandrar-­‐in-­‐i-­‐kommunerna.  publicerad  2011-­‐02-­‐21.   Åsblom,  J.  (2011)  Ipad  tar  steget  mot  papperslöst  kontor.  Computer  Sweden.  Hämtad  2011-­‐03-­‐16  från  adressen:  http://www.idg.se/2.1085/1.371563/ipad-­‐tar-­‐steget-­‐mot-­‐papperslost-­‐kontor.  Publicerad  2011-­‐03-­‐02.  Muntliga  Källor:   Al-­‐Hashimi,  L.(2011)  Telefonintervju  med  Al-­‐Hashimi  som  är  Management  Konsult/Projektledare  på  Sirocco.  Gjordes2011-­‐05-­‐19.   Christiansson,  S.  (2011)  Telefonintervju  med  Christiansson  som  är  teknisk  projektledare  och  utvecklare  på  företaget  Sirocco.  Gjordes  2011-­‐  05-­‐19   Respondent  1.  (2011)  Intervju  med  Respondent  1,  Kvalitetschef  på  en  kommun  i  Västsverige,[2011-­‐04-­‐18].   Respondent  2.  (2011)  Intervju  med  Respondent  2,  Kvalitetschef  på  en  kommun  i  Västsverige,[2011-­‐04-­‐19].   Respondent  3.  (2011)  Intervju  med  Respondent  3,  Bitr.  socialchef  på  en  kommun  i  Norrbottens  Län,[2011-­‐04-­‐29].   Respondent  4.  (2011)  Intervju  med  Respondent  4,  Kvalitetsstrateg  på  en  kommun  i  Norrbottens  Län,  [2011-­‐04-­‐20].   Respondent  5.  (2011)  Intervju  med  Respondent  5,  Kommunchef  på  en  kommun  i  Södermanlands  Län,  [2011-­‐04-­‐26].   Respondent  6.  (2011)  Intervju  med  Respondent  6,  Controller  på  en  kommun  i  Västsverige,  [2011-­‐04-­‐29].   Respondent  7.  (2011)  Intervju  med  Respondent  7,  Kvalitetsstrateg  på  en  kommun  i  Stockholms  Län,    [2011-­‐05-­‐04].