© Det här verket är upphovrättskyddat enligt Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Det har digitaliserats med stöd av Kap. 1, 16 § första stycket p 1, för forsk- ningsändamål, och får inte spridas vidare till allmänheten utan upphovsrättsinehavarens medgivande. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopie- ra texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work is protected by Swedish Copyright Law (Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk). It has been digitized with support of Kap. 1, 16 § första stycket p 1, for scientifi c purpose, and may no be dissiminated to the public without consent of the copyright holder. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M morgonbris JDLI mr 7 1 9 S © Pris 35 ©re MILJON HUSMÖDRAR finns i Sverige. Vad ha de att säga? - Jo, om hemmens alla otillfredsställda behov fylldes skulle produktionen sättas i gång, maskinerna utnyttjas och alla arbetsvilliga händer få sysselsättning. Den ökade köpkraf­ ten får vi endast genom höjda löner och tryggat arbete. -:-;:v:::x::::::;:::;:::;::::::: .:7 ^ g!!!!! Iii! : : ; : : ' Rl : • i ; vi : 5. i-' . ' ' • : : 'WÊwÊÊm V N:r 7 + År gång 32 morgonbris utkommer den 1:sta i varje månad. • TIDNING FÖR Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. • REDAKTÖR o. ANSVARIG UTGIVARE: Kaj Andersson EKONOMICHEF: Greta Agerby • REDAKTIO N och EXPEDIT ION Väsfmannagat. 2 n. b., STOCKHOLM Tel. 118882, 1188 86. • POSTGIRO N:r 50196. • PRENUMERATIONSPRIS: Helt år kr. 4: —; lösnummer 35 öre. Prenumeration kan ske på posten. • ANNONSPRIS: Före och i text 60 öre per mm. Efter text 50 " Sista sidan (offsettryck): i/i sida kr. 550:—. Innersida kr. 475:—. i/a sida kr. 250:—. 1/4 sida kr. 125:— TONI SENDER: "De svenska kamraternas arbete är synnerligen mönstergillt" M O R G O N B R I S L I N J E N V I N N E R M A R K K A M R A T E R N A I A N D R A L Ä N D E R P L A N E R A R E S E U T B Y T E N I_ ans lutning till den internationella kvinnokommittén s beslut om att medlemmarna skulle söka arrangera reseutbyte mellan de olika, landsorganisationerna, vilket beslut tillkom med anledning av de goda erfarenheterna från Morgonbrisresorna, planera nu Schwe iz social­ demokratiska kvinnor en gruppresa till Bel gien. Resan skall omfatta en vecka, vars schema upptar en rad intressanta utflykter och studiebesök. De belgiska kamraterna ha redan svarat med att uttrycka en förhoppning om att få återgälda besöket genom en gruppresa till Schwei z nästa år. Ti ll Sverge väntas i juli en ny engelsk grupp under ledning av mrs Ruth Dalton och den 28— 3 0 juli får Morgonbris besök av femton amerikanare, som styr färden hit under miss Th yra Ed w ards entusiasmerande guideskap. Under de första veckorna i augusti få vi även räkna som gäst en kvinnlig medlem av Labour Pa rtys ex ekutiv mrs Gou ld från Cu nningham. M O R G O N B R I S E N Q U E T E R N A V I N N E R O C K S Å E F T E R F Ö L J D Som framgår av artikel inne i tidningen har våra engelska kamrater med stor framgång gjort en rundfraga till arbetarhemmen angående deras kostförhållanden och går nu med hänvisning till resultatet fram med en husmödrarnas paroll: ökad köpkraft — höjda löner. De schwe izis ka arbetarkvinnorna ha också satt igång med en undersökning av arbetar- hemmens behov och bristande mojligheter att tillfredsställa dem. Alltså motsvarande under- sökning som företogs av Morgonbris och kvinnoförbundet under rubriken Vad nytt behöva ni för edra hem, vilket uppslag föranledde den internationella kvinnokommittén att fatta beslut om att pa sadana vägar söka organisera husmödrarna och väcka deras ansvarskänsla. "D et skall bli intressant, skriver Alice Pe ls i kvinnobilagan till Internationalens informa­ tionsblad — att om någon tid gora en jämförande studie av resultaten från dessa i de olika länderna företagna rundfrågorna. Det förefaller som om man vid en sådan jäm­ förelse skulle kunna dra intressanta slutsatser beträffande läget, som skapats av de olika regeringarnas näringspolitik vare sig nu denna politik varit av deflationistisk karaktär eller inte." Rapporterna från Sverge om dessa Morgonbrisresor och -enqu ête r föranleder också en annan av den internationella kommitté ns ledamöter, förutvarande redaktören för den tyska Morgonbris, att i en för en amerikansk kvinnotidskrift avgiven berättelse om den social­ demokratiska kvinnorörelsen i de olika länderna, särskilt framhålla "d e svenska kamraternas arbete som synnerligen mönstergivande, då de förstått att det inte räcker med möten och resolutioner utan att man måste anpassa sig efter tidens krav och utnyttja sådana metoder som svara mot den rådande mentaliteten." Vi ha tillåtit oss att göra dessa små påpekanden med en litet bitter erinran om det mot­ stånd från kamraters sida som mötte såväl vår behovsundersökning som Morgonbris första gruppresa — detta som ett observandum att liksom man inte utan vidare skall hoppa på allt nytt skall man ej heller utan allvarlig förutsättningslös prövning förkasta ett nytt uppslag, hur fantastiskt det än kan te sig vid första ögonkastet. — ill S Ï Ä : :i 'i ï i: '• • > x :' ¥ : : • : • ¥ > :> ; o : > : v : :: : : : V • S ; ; ; ; ill ï 5 S1 llllisllftlfl! : -x ; : : : Il lltP fiiii mm m iii i: . • . ¥ :• - '• • : ;; ! . ; : : ; i S ' ? • ! i ; ¥ ;. ï î K - » v ; iitlttlii ; : Kon servkokare, rymd Kon servkokare, rymd S k u l t u n a s vackra och praktiska h u s hå l l s kär l med S k n i t u n a krona och försedda med äro märkta dess sigill. Skultuna - kvalitetsvara SKU LTU NA 1607 13 kr. liter, 1 2 : — Säljas i alla [ärn- och bosättnings­ affärer. rymd 8 Durkslag kr. 1:5 0, mått graderade, kr. 25 kr. liter, 2 2 : 2 0 Morgonbris Varu katalog Kit tlar, lit., kr. 5: 3 0, 6 : — och 8: 2 0 . skopa kr. 1:10 , skumslev kr. 1:10 , tratt kr. 1:— , liter- 2:—. NORDIS K S TUDI EV E C KA Mellan den 10 —16 juli anordnas en nordisk studievecka, arrangerad av Nordiska folkhög­ skolans i Genève elevförbund, svenska eleverna vid Helsingör-skolan och den finska sektionen av Världsförbundet för upplysningsarbete. Ku rsen är förlagd till J ärens folkhögskola vid Klep p belägen 2 km söder om Stavanger. Deltagare väntas från Danmark, Finlan d, Island, Norge och Sverige. Studieveckan ingår som ett led i Genèvesk olans kurser, och programmet för föredrag och diskus­ sioner omfattar följande tre huvudavdelnin­ gar : Grun ddagen i de nordiska folkens liv o ch historia, Nordsjöfolkens gemensamma pro­ blem och Vad vi ha lärt och kunna lära av Eng land ? Föl jande föredragshållare komma att medver­ ka: från Norge utrikesminister Ko th, högsko­ lerektor Erl ing Birke land, förtroendemannen i norska sjömansunionen Alf Birke land, Oslo, ordföranden i Norges redareförbund, skepps­ redare Odfjell, Berg en, rektor Oiden, Sta­ vanger, lektor Storstein, Oslo, d:r Sömme, Oslo och ordföranden i Rogalands fiskarlag Ramndal ; från Danmark rektor J. Th . Arn- fred, Askov och rektor Pe ter Manniche, Hel­ singör; från Sverige rektor Alf Ahlberg, Brun nsviks Fol khögskola; och från Finla nd sekreteraren i Arbetarnas Bildn ingsförbund Pek ka Railo, Helsingfors. I anslutning till kursen arrangeras flera utflykter, varvid deltagarna få tillfälle att stu­ dera västnorsk natur och livet såväl i fiske­ läget Kviti ngsö i den yttersta skärgården som i Sauda, ett av Norges nyaste och största in­ dustriföretag, beläget vid Ryfylkefjorden. Avgiften för kursen är 4 0 : — kr., inberäk­ nat kost och logi på Järens folkhögskola, ut­ flykterna på Jären, till Stavanger och Kvi ­ tingsö. Anmälningsavgiften 10 : — kr. skall sändas till fru Anne Sofie Kielland , Blekk e- logshögda, Oslo. Utflykten till Sauda kostar kr. 7 : 5o ext ra, däri inberäknas måltider ombord. Cla ra Lachmanns fond i Göteb org, vars ändamål är att främja det skandinaviska sam­ arbetet, har anslagit 5 0 0 kr. till kursen. Dessa pengar skola användas till stipendier, täckande utgifterna under uppehållet på Klep p och eventuellt något av resekostnaderna. Dessa sti­ pendier utdelas till mindre bemedlade kurs­ deltagare från Danmark och Sverige. Ansökan om stipendier, med behövliga upplysningar, skall sändas till folkskollärare Olov Leopold, S. Cen tralgatan 3 2, Gävle. En är järnvägen mellan Oslo och Stavanger inte är färdig kommer resan mellan Oslo och Jären att göras i "sol skensbussar" d. v. s. moderna turistbussar. Dessa avgå från Oslo Östbanestation onsdagen den 8 juli kl. 10 och anlända till Järens folkhögskola torsdag kväll. Fä rden kommer att gå delvis utmed havet, delvis längre in i landet. Deltagarna komma att stifta bekantskap med en synnerligen skif­ tande natur, breda och trygga jordbruksbyg­ der, mörka, stilla dalar, ljusa lider och trolska djup med brusande forsar, glittrande vatten, mörka skogar och leende idyller samt stränder där Nordsjön sjunger sin eviga sång. Pri set tur och retur med mat och logi under resan är 6 0 : — kr. Hemresan sker fredagen den 17 juli kl. 8 med ankomst till Oslo lördag strax före nattågens avgång till Stockholm och Köpe nhamn. HJÄR NAN EL LE R HÄN DER NA? — När ungdomen samlas, varför samlas den alltid kring teoretiska diskussioner? Många är mer praktiskt än teoretiskt lagda, kunde de inte samlas i arbete med händerna? — P å den för tidens rörelser vakna Viggby- holmsskolan, där det även under sommaren råder en livlig kulturell .verksamhet, har man gjort sig denna fråga, vilket lett till uppslaget att för praktiska ting intresserade under tiden 14 juli— 9 augusti anordna kurser i träslöjd, vävnad, handar-bete, bokbinderi och krukma­ keri. Det är som synes både manlig och kvinn­ lig slöjd det är fråga om och det är också me­ ningen att både manliga och kvinnliga delta­ gare ur skilda läger här skall samlas. Vad deltagarna skall få uppfattning om och en praktisk erfarenhet av är en sakligt betonad, enkel men estetiskt värdefull hantverkskonst. Den djupare innebörden av detta skönhets­ moment i vardagslivet skall belysas i föredrag av arkitekt Rob. Berg hagen, fru Els a Gull- berg, d:r Akke Kumli en, arkitekt Car l Malm­ sten och dir. Åke Stavenow. 5 — 6 timmar per dag kommer att anslås till det praktiska arbe­ tet. Resten av tiden anslås till bad, promena­ der, idrott och kamrataftnar med och utan diskussion. Det finns ju redan förut många kurser på olika håll i praktisk slöjd. Vad som förefaller att här ge den speciella bouquete n, är att det praktiska hantverket satts in i sitt livssam­ manhang, sin betydelse för människans lycka och livsföring. Om man känner Viggbyholms- skolans anda av ödmjuk strävan efter nya livsformer och omdaning av människan genom en mera fördomsfri uppfostran, så förstår man att kursen där kan ge deltagarna inte bara en större händernas färdighet utan också nya andliga perspektiv. Arbetet i den trevliga keramikverkstaden eller i vävsalarna kommer att inspireras av kvällarnas tankeväckande diskussioner och av den muntra samvaron på soliga badklippor. I en vas eller ett bokband kommer att smältas in minnet av nya och väckande tankar. B. Se här några utdrar från lanebållet: VID SYI / TN ING OCH KON SKR VBR ING AV F BU K T in besparas mycket soc ker, om man till­ sätter något natron. Genom denna tillsats förminskas fruktsyran väsentligt rid kok­ ning av lingon, blå bär, kru sbär, krikon, m. m. LÄD ERK ONSE R VE BIN G. Lädret tvättas noga med en ren svamp och Mart vatten innehållande några drop­ par ättika. Blö t inte lädret alltför mycket. Under det lädret torkar, kan man göra en blandning av 4 delar äggvita och 3 delar linolja. Denna blandning penslas över lädret och ingnides med en mjuk trasa, tills en matt glans inställer sig. Detta är det bästa förfaringssättet vid läderkonservering. Användes olämpligt läderlack blir följden, att lädret blir skört och spricker. TV Ä T TM ED EL . E tt utmärkt tvättmedel erhålles om man kokar % kg. kastanjer i 2 * 4 — 3 liter regn­ vatten och filtrerar det. Tv ätten kokas däri utan tillsats av något tvålämne. Är tvätten stor kan man taga dubbel sats. Dessa tre recept äro endast ett axp lock av de över * 2 5 0 recept boken innehåller. Hä rneda n ytterlig- ar® ©a del ämnen som behandlas : Med el mot nariga hi nd er, H k tornar, hå ravfa ll, tidiga rynkor, gråt t hå r, frä k­ nar och vå rtor. Första hj älp vid ftjuk- do msfa ll sås om «la g- ©eh svtamingsan- fa ll, överansträngda ögon, sp olmask, ln- sektsstygn. Med el mot Insekter oc h and ra skad ed ju r så som blad löss, mal, vägglöss, myror, hu nd lop po r oc h rå ttor. Mede l vid rengöring av väiggar, golv och möbler. Förvaring och flä ck ut tagning på läd er­ varor. Borttagning av rost oc h andra flä c­ kar frå n metall oeh tygvaror. God a råd vid hu sh åll et. Vill Ni «pa ra är den na pr aktiska upp ­ slagsbok ou mbärlig fö r Ede r. hur mån ga småsake r Ni ku nnat gjor t sj älv om Ni endas t vetat h ur. Dessa smås umm or som dagl igen utg ivas bli betyda nde till slu t. Läs vids tåen de råd oc h kap itelu tdra g från vår stora rec ept bok. Däri finn er Ni en massa god a uppsl ag på vilka Ni sparar både tid oc h peng ar. Den är pop ulä rt oc h lätt- fat tat skriven oc h dess vittomfa t­ tand e innehå ll gör att Ni finn er råd oc h rec ept för prak tiskt taget allting. Vi garantera att Ni på en mån ad flera gånger inbespar ar den lilla kostnaden som boken be­ tingar. Ify ll oc h insänd därf ör ne­ dans tåen de ku po ng i dag. Porto i öp pe t brev 5 öre. För r 3 :50 RAK T F RI T T Till FIRMA »NY TTIGA BÖCKER» Box 58 — NORRKÖPING I Vair god sänd mig mot postförskott et. ex . av Ed er bok à 1: 75. Nana»: „ Bo stad : Postadr ess : SkrlT tydligt I SVENSK SIRAP AR OUMBÄRLIG I SVENS H USMA W SKOST Det är just när det gäller tillagning av svensk hus­ manskost — sådan där mat, som är god och lätt- lagad och samtidigt jämförelsevis billig — som Sockerbolagets svenska sirap är en av de mest oumbärliga och användbara ingredienserna. Tä nk t. ex. på sådana saker som bruna bönor eller blod­ pudding, korvkaka eller russinkorv, korintsås eller brylép udding — i alla dessa fall och i mänga, många dessutom har Ni användning för Socker­ bolagets svenska sirap. Fö r maträtter med en i övrigt kraftig och fyllig smak är Sockerbolagets sirap av typ D, den mörkare sirapen, speciellt fram­ ställd. Be gär hos Er handlande Sockerbolagets sirap i glasflaskor eller glasburkar, de senare finnas av två olika format. E t t e x e mp e l på s v e n s k h u s ma n s k o s t : BR UNA BÖ NOR 4 dl., bruna bönor 3 — 4 msk. utspädd ättika 1 V2 liter vatten y 2 tsk. salt 4 msk. Sockerbolagets sirap D Rensa och skölj bönorna. Låt dem ligga i blöt några timmar i det kalla vattnet. Sätt på dem i samma vatten och koka dem sakta mjuka. Smaka därefter noga av dem med sirap, ättika och salt. Ur " G oda pepparkakor och annat gott ". öppet kuvert, 5 -öres frimärke. Ti ll Sirapsbroschyren, K ungsgatan 7, Stockholm. Var god sänd mig gratis och franko 1 ex . av receptsamlingen " G oda pepparkakor och annat gott". Namn P rimo Sirap Pr ima Sirap ÏXTR A f e r Å s r ti b /< k t på mot o r c y k e l p a c am pi n g NORMA s MATBO X Två smörgåsar med pålägg. En liten förrätt. En räft: Köttbullar eller pann- biff, hackad kalvkotletf, ström­ mingsflundra, funna pannkakor m. sylt, 2 kokta eller stekta ägg, omelett naturell. i a k l e r s n u r r a Två smörgåsar med pålägg. En rätt: Biffstek eller fläsk-, kalv- el. lammkotlett, w iener- eller kalvschnitz el, rimmad skinka, omelett med stuvning. dt& V li^î V'' ' 1( ' ) p'i " "t ir1. V'» ' IJ j® '1 ^ 7 ^ ,' * * ' "i ' 1 1 T " ? rL'i " ' ( '- ^ Till ST OC K HOLM« ST AB S F AST K JIIE T SMOX T OB , SMÅS TlIGE B YfiÅ N HERKU IESGA TAN 2 4 , ST OC RHOM Undertecknad rekvirerar härmed Eder broschyr över årets småstugor Jämte anmälningsblankett. Stockholm den 1936. Fullst ändigt namn. Titel eller yrke. SMÅS TUGAN Ä R L ITEN, endast då det gäller priset. Be tänk att en småstuga om 3 rum och kök är en relativt rymlig bostad,en mycket vik­ tig sak för barnens trevnad. Vilket värde ligger ej däri att , deras berättigade krav på sol, luft och utrymme till­ godoses. Fö r närm are under rättelser om årets hust yper ,omk ostna­ de r m. m. beg är vår broschyr. Insänd nedanst. kupong! Stockho l m s S to d s F a s t i g I i ef s ko n f o r Småstugebyrån, Her kule sgatan 24 , Stockholm Tel Namnanrop "Småstugebyrån" Morgonbris Bosta dsadress. T B . 5 8 0 I vätt björn löser sm uts en mil t , men så e f f e k t i v t , att den formligen rinner ur. Vad detta betyder för var och en, som har med tvätt att göra, är lätt att förstå — det tunga arbetet med borstning och skrubbning blir överflödigt och klä­ derna skonas samtidigt från onödig slit­ ning. Alltså lägg i blöt i Tvätt björnslös­ ning och låt Tvä ttbjörn lösa smutsen. Sedan Ni sett igenom tvätten efter blötlägg­ ningen kokar Ni i Tvä ttbjörnslösning och Ni har en tvätt, som är verkligt ren och vit — Tvä ttbjörnsvit. TVATTA MED VITA TVATT-B J ORN 5 T OC KI jOlfJS STABS TRÄ DGÅ RDSSTÄ DER ïy iî v * M& yjH » HÏ î ij ' î 111 TE, H^'"SÏ î w > 'H ' î r» \ : Bill» T R O T S A R A V G R U N D E R N A "Kvinnor kunna också kämpa. När de en gång omfattar en idé , så är de tappra, starka, tystlåtna och uppfinningsrika, överallt kvinnor som vakna, allra innerst drivna av idealitet, av lust att offra sig, av kärlek till släktet och därför så oundgängliga att ha med i socialismens kämpande här." F r e d e n s e rö v r a n d e kr ä v e r o a v l å t l i g v a k ­ samhe t oc h sp änd energi fr ån de bred a fo lk­ massornas sid a. Ock så de , som i närvarande stun d tro sig vara mindr e ho tade , böra inse att kriget mås te bli en katastrof fö r alla fo lk ut an un da n­ tag oc h att fr ed en kan rädd as enda st om alla nationer ställa d et gemensamma intresset över sina särintressen. Den soci alistiska arbetarinternationalen riktar, med veten om sitt ansvar oc h med blic ken öp pe n fö r situ ationens allvar, en maning till arbetarna, till fo lkmassorna, KVINNORNA, un gd omen, alla människor med god vilja i he la värld en, att samlas i en moralisk oc h po litisk of fe nsiv mot fa sc ism oc h krig, fö r fr ed oc h fr ih et. Denna vädjan, som nyligen utgick från socialistiska inter - nationalens exe kutivkommitté och som synes också sär­ skilt adresserar sig till kvinnorna, föranleder oss att ställa frågan: VAR STÅ KVINNORNA I DE OLIKA LÄNDER NA? VILKE T SVAR KAN INTER NATIO NA­ LE N VÄNTA FRÅN DE VÄLDIGA KVINNOHÄRARNA RUNT VÄRLD EN? Morgonbris har för dagen låtit frågan gå vidare till ledande socialdemokratiska kvinnor i En gland, Fr ank­ rike, Holland, Belgien, Schwe iz, Spanien och Danmark samt i österrikiska och tyska emigrantläger. M i in a Sillan - pää svarade för finskorna redan i förra numret av Mor­ gonbris och Disa Västberg förmedlar en hälsning från de norska arbetarkvinnornas kongress, vilken är ett nog så övertygande uttryck för aktivitet och målmedvetenhet. Det är en räcka skiftande, egenartade visioner, som fram­ kallas vid läsningen av svarsbreven, färgade av så oer­ hört olika temperamenter och skrivna mot bakgrunden av de mest motsatta miljöer och säregna situationer. Dar är spanjorskan Pa sionaria — ett ansikte med kraftiga, klassiska drag; en enkel bondkvinna skön i sin styrka, som hon tillvunnit sig under vågsamma stra­ patser för idé erna åt vilka hon vigt sitt liv med all den lidelse som är egen för det spanska temperamentet. Hen­ nes rätta namn är Dolores Ibaruri. Pa sionaria är det namn folket givit sin stridbaraste kvinna. Som agita­ tor har hon med revolvern i bältet gått till fots mellan de spanska byarna, vilka ännu på medeltida sätt ligga slutna och starkt isolerade från varandra och därför äro så mycket mödosammare att nå. Men så tränad tvekade heller inte Pa sionaria, när det nekades henne utrese­ tillstånd till en internationell fredskongress i Pa ris, att vandra till fots över Py rené erna. Varje ögonblick svävade hon i livsfara. Det var inte bara bergsstupen och avgrunderna mellan dem som hotade. Hon måste noga passa sig att inte komma på alltför nära håll av gräns­ polisens bössmynningar. Hon var också ganska svårt skadad när hon infann sig på Pa rismötet, men fram kom hon. Och i dag ses hon på gatorna i Madrid som kommunis­ tisk deputerad för Asturien i cortes (rik sdagen som be­ står av endast en kammare) komma arm i arm med den socialdemokratiska kollegan Margerita Nelken. Ba kom dem skymta bronsfärgade bondkvinnor, strålande flickor i blå eller röda blusar säljande nejlikor — folkfrontens blomma. På det stora torget saluhålles broderade hals­ dukar med folkfrontens märke. Men fanorna i spetsen för demonstrationståget bära ännu sorgslöjor erinrande om revolutionens offer. De manliga fanbärarna var under fascistregimen dömda till döden, flickorna vid deras sida hade riskerat sina liv genom att bära flygblad och ammu­ nition under sina schalar till de stridande arbetarna. Där är en ung mor till tre barn, som blev torterad på ett fasansfullt sätt för att hon skulle förråda sina bröder, men hon förblev ståndaktig. Nu sjunger hon passionerat med i demonstranternas hymn till friheten. E n kvinna i grossess bär kvinnokommitté ns standar. Är det inte för tungt för henne? Hon svarar: " T ror ni att jag blir mindre trött av arbetet på fabriken. Här blir jag visserligen också trött, men här arbetar jag för mig själv, för mitt barn, för oss alla — den tröttheten lean inte göra mig något ont." Människorna tilljubla Pas io­ naria och Margerita Nelken, som försäkra att arbetar­ kvinnorna vet mycket väl vem som försvarar deras sak. Kv innosammanslutningar kommer till överallt — som genom ett trollslag. F r a n k r i k e s k v i n n o r , s o m ä n n u e j f å t t r ö s t r ä t t , har i krisens och nödens tid inte bara visat sin idealitet, offervilja och glödande entusiasm utan också presterat ett sådant välorganiserat och målmedvetet arbete nu senast i valkampanjen för folkfronten (de n starka folkliga enhetsrörelsen från kommunister till liberaler, som spontant uppstått till skydd mot de starka fascis­ tiska strömningarna) att de belönats med tre platser i den nya regeringen. F rån Fr ankrikes fantastiska pånyttfödelse ur kris, kor­ ruption och förtvivlan under socialdemokraten Bl ums ledning kommer Morgonbris att i sitt nästa nummer ha en speciell skildring av vår förbundsstyrelseledamot advo­ kat Sonja Br anting-W esterstålil, som just i ögonblicket för denna tidnings pressläggning rest ner till den för­ beredande internationella asylrättskonferensen i Pa ris. Denna förbereder och underlättar arbetet för den under juli till behandling av den politiska flyktingens problem inkallade regeringskonferensen i Genè ve och vill uppnå att hänsyn tages inte endast till de juridiska sidorna av problemet utan även de ekonomiska, de sociala och kulturella, att den politiska flyktingens mänskliga rättig­ heter garanteras, och att han effektivt skyddas mot för­ följelse från det fascistiska hemlandets sida. Även i detta arbete möter oss en rad framstående kvin­ nor, som skänker all sin entusiasm och energi åt arbetsuppgiften. Br innande i anden om någon är Sonja Br anting och vi har all anledning att med spänning av­ vakta hennes rapporter. I d e t r i k a , g la d a E n g l a n d , so m f ö r d e l a r s i n a rikedomar så ojämnt, att nu, då de ledande fundera på att ej längre köpa sitt soldatmaterial utan sätta upp en värnpliktsarmé , där all landets manliga ungdom skall användas, så befinns det att deras folkmaterial är så undernärt att det ej ens duger till kanonföda, i detta En gland ha arbetarkvinnorna i dagarna samfällt ropat regeringen i ansiktet att det i varje vinkel och vrå av landet finns hungrande barn och mödrar och kallat till strid mot undernäringens hotande spöke. 1 S c h w e i z o c h B e l g i e n , d ä r k v i n n o r n a l i k a s å s a k ­ na rösträtt och äro hårt tillbakahållna av fördomar och kyrkans inflytande, väx er likväl med varje dag de skaror som vill med i kampen mot de sjunkande lönerna, livs­ medelsfördyringen och arbetslösheten. Kv innorna ha gjort sig till ivriga propagandister för de socialistiska arbetsplanerna. I H o l l a n d l ik a s å s t å r " p l a n e n " f r ä m s t p å a r b e t a r ­ k v i n n o r n a s p r o g r a m . L ö n e r n a m å s t e h ö j a s . K öpkraften stärkas! Se där, dagens paroll för arbetarhustrurna runtom i världen. I Ö s t e r r i k e h a r d e i l l e g a l t a r b e t a n d e s o c i a l i s t i s k a kvinnorna till mors dag utgivit ett illegalt flygblad som har gått ur hand i hand och i hemlighet blivit läst och diskuterat — en mödrarnas dödsdom över den svarta regeringen. Och kom ihåg: Kv innor kunna hata lika lidelsefullt som de kunna älska. Men kvinnor kunna också kämpa. När de en gång om­ fattar en idé, då är de tappra, starka, tystlåtna och upp­ finningsrika. "V ad de illegala röda socialarbeterskorna åstadkommer i "S ocialistiska Arbetarhjälpen" det skall en gång kunna läsas när det fascistiska Österrikes historia blir skriven." P å Mors dag ha förresten även andra länders kvinnor passat på att göra sina stämmor hörda. Inte bara i Amerika, där kvinnorna anordnat väldiga fredskonfe­ renser, möten och demonstrationer, utan på samma sätt i t. ex. Rumänien. överallt i det kämpande Eu ropa möter oss Pa sionarias tappra medsystrar, trotsande avgrunder, nöd, polis, tor­ tyr, fängelse, överallt kvinnor som vaknar. Ibland kanske osäkra beträffande formen, lite valhänta som männen i arbetarklassens barndom, men alla innerst drivna av idealitet, av lust att offra sig, av kärlek till släktet och därför så oungängliga, så nödvändiga att ha med och så värdiga att delta i socialismens kämpande här. De säregna, gripande rapporterna börja i detta nummer med breven från Österrike, Eng land, Danmark och Norge för att fortsätta i augustinumret. Fö rutom Sonja Bra nting-W esterståhls Pa risreportage skriver här de franska socialdemokratiska kvinnomas ledare madame Buisso n, den engelska ledaren, allas vår vän Mary Sutherland, Internationella kvinnokommitté ns sekreterare Alice Pel s, vilken senare talar om belgiskornas tappra frammarsch trots reaktionens motstånd, Judi Mendels om motsvarande företeelse i Holland, Ilse Wolff om den spanska arbetarkvinnans nyuppvaknande, fru Kisse l om situationen för Schw eiz och fil. mag. Ber til Hansson, som nyss hemkommit från en studieresa till Moskva, om kvinnan i Sovjetunionen just nu. Ingen bör försumma att läsa Morgonbris augustinummer! K V I N N O Ö D E N I D E T KR IS T LI G A ÖS T ERRI K E Många utlänningar föreställer sig Österrike som något motsvarande bilderna ur de österrikiska filmerna: musik- älskande, glatt, fullt av lättsinne, vackra kvinnor och härliga landskap. Om dessa utlänningar äro politiskt in­ tresserade, tror de tyvärr alltför ofta på de bedyranden som de nu härskande göra, och som förstår att invagga det demokratiska Eu ropa i den tron att allt som kan göras i Österrike för att avvärja den hotande Hitler - invasionen, också göres. Allt d etta är falskt. Det fascistiska Österrike är så fruk­ tansvärt utarmat, att det inte blir plats för någon obe­ tänksam och impulsiv glädje. Det skulle då komma de små skikt till del som förstår att dra profiterna genom den nuvarande korruptionsregimen. Regeringens basis är så liten, de regerande själva så osjälvständiga att de i dag som i går är beredda att sälja sin mening, om de bara därigenom kan rädda sitt eget skinn. Mussolini? Hitler? Habsburg? Fö r ögonblicket tycks restaurationen ha övertaget bland Schusclmigg och hans kumpaner. I morgon kan de inta en annan ställning. Ty ingenstans i denna Eu ropas häxk ittel är läget så labilt, så beroende av utlandet, så lösrivet från folkets verkliga mening som här vid den blå Donau. Och kvinnorna? Här kommer en liten redogörelse för deras öde i det fascistiska Österrike. I F A M I L J E N Fam iljens skydd. Så lyder ett sockersött slagord, som de maskingevärskristna, krucifix diktatorerna, vigvattens- I K Ö K E T Kurt von Schuschnigg, den klerikale diktatorn kallade en gång Österrike för Eu ropas "soc ialistiska" stat. Hur underbart människorna lever under hans ärorika rege­ ring, framgår av nedanstående siffror. Den genomsnittliga förbrukningen av kläder har sedan den nya regimens början sjunkit med 3 0 %, skor med 16 % , njutningsmedel med 2 0 %, öl med 5 7 %. I Wien bara slaktades i år 4.10 0 nötkreatur och 8. 5 0 0 svin min­ dre än 19 3 3. I en av de största konsumentföreningarna i Wie n har förbrukningen av svinkött sjunkit från 19 4. 0 0 0 kg till 14 8. 0 0 0, förbrukningen på billigt margarin däre­ mot har stigit från 14 0. 0 0 0 till 16 3. 0 0 0 kg. Skummjölk, som förut gavs till kreaturen, konsumeras nu av med­ borgarna i en utsträckning av 1.2 8 7. 0 0 0 liter. Den fascis­ tiska borgmästaren i Wie n, den mest hatade mannen i huvudstaden, har höjt gaspriset för småhushållen med 7, 5 %. Är det nödvändigt att fortsätta? Som jämförelse kan meddelas att genomsnittslönen i Wie n, redan under fascismens första år sjönk våldsamt och nu ständigt går allt lägre och lägre. korruptionisterna försöker locka massan med. Hur ser detta familjens "s kydd" ut i verkligheten? I ett arbetarkvarter i Wi en uppfordrade kristendomslä­ raren barnen att tala om för honom vilken tidning för­ äldrarna läste, om "fö rbjudna trycksaker" smugglades in i h e m m e t . B a r n e n s o m s p i o n e r p å f ö r ä l d ­ r a r n a . Den officiella barnavårdsmyndigheten har bestämt att konfessionslos« barn inte få följa med på sommarlovs­ k o l o n i e r . S m å k ä t t a r e b e h ö v e r i n g e n s o m ­ m a r f e r i e . Den kristliga rådhusförvaltningen i Wie n har sänt ut följande brev: " E r son X. Y. h äktades den ... på grund av illegal verksamhet. Stadens uthyrningsnämnd är utan vidare inriktad på att låta er behålla er förhyrda lägen­ het också i fortsättningen, om ni förbjuder er son till­ träde till er lägenhet och han för framtiden avlägsnas helt och hållet ur Hyresföreningen. Om dessa fordrin­ gar inte uppfyllas blir ni stämd och utan ersättning vräkt från er bostad." " Du skall förskjuta din so n." Som svar på sådana och liknande dåd — vi skulle kunna fortsätta med uppräkningen i oändlighet — har Öster­ rikes tappra illegalt arbetande kvinnor till mors dag ut­ givit ett illegalt flygblad, som har gått ur hand i hand och i hemlighet blivit läst och diskuterat. " K an det finnas en mors dag för mödrarna till de 3 0 0 frihetskämpar, som i februari 19 3 4 mördades av fascis­ mens kanoner och maskingevär. Fö r mödrarna till de 13 hängda? Kan det finnas en mors dag för mödrarna, hustrurna till de 3. 0 0 0, som på grund av sin socialistiska åskådning har hållits i fängelse. Fr uktansvärda äro de enskilda fall, som räknas upp: En gammal mor fängslas emedan hon på årsdagen av sin sons hängning tände ett vaxlj us på hans grav; en mor ser sitt femtonåriga blinda barn dö av fasa vid för­ äldrarnas häktande; en ammande mor blir fråntagen sitt späda barn och föres i fängelse; en mor, vars man sitter på straffanstalt, finner sitt barn skadat till döds, emedan hon måste lämna det utan tillsyn; en mor dör några få timmar efter det sonen begått självmord, sedan en omänsklig borgmästare ropat efter honom: " F ör en sådan röd hund har vi intet arbete." Flyg bladet, som Österrikes socialistiska kvinnor givit ut, är en dödsdom över den svarta regeringen. Och kom ihåg: Kvinn or kunna hata lika lidelsefullt som de kunna älska. Men kvinnor kunna också kämpa. När de en gång om­ fattar en idé, då är de tappra, starkt, tystlåtna och upp­ finningsrika. Vad de illegala röda socialarbeterskorna åstadkommer i "Soci alistiska Arbetarhjälpen" det skall en gång kunna läsas när det fascistiska Österrikes histo­ ria blir skriven. En kännare av förhållandena har sagt: Bland allt det storartade, som socialismens hemliga hjälp­ trupper lyckats göra, står kanske klassolidariteten främst. Skall dessa kvinnor en dag uppdagas av Schuschniggs redskap — ännu har ingen med en stavelse förrått sig. De finnas till hands när man behöver dem, de uppfyller med naturlig självständighet sin plikt — • med alla kon­ sekvenser. Om fängelsemurarna sluter sig bakom dem, då kommer de först riktigt att känna samhörigheten med alla, som i Österrike kämpa för en röd framtid. De andras trofasthet och tillit, den ständiga kontakten med vän­ nerna, håller dem upprätta och gör dem nackstyva. Och ändå: vad som finns i de österrikiska fängelserna av stilla tålmodighet är ännu föga bekant. Vet det demo­ kratiska Eu ropa att fem trötta gamla kvinnor på över 6 5 år, sitter på en straffarbetsanstalt i W ien? Men även de hålla sig uppe. När vi tänker på dem, som lida för socialismen, då får man inte glömma den, som förstår att gå igenom allt detta så mycket modigare, lidelsefullare än mången man: Marie Em hart, den lungsjuka unga kvinnan, vars stor­ artade uppträdande vid den stora socialistprocessen i Wi en gjorde ett oerhört starkt intryck till och med på domarna och statsåklagaren. I K Y R K A N Et t av ledmotiven för den österrikiska socialdemokratien var det gamla ordet: Religion är vars och ens privatsak. Vi ha inom våra leder fritänkare, och religiösa socia­ lister, konfessionslösa, katoliker, protestanter och judar. Hur den enskilde ställde sig till sin gud har han fått göra upp med sig själv. Nu har det blivit annat i det kristliga Österrike. Det är inte den korsfäste som härskar, men väl präster och prästdrängar. Den obligatoriska bikten har på flera håll åter införts, i Gra z måste flickor i gymnasierna på upp­ maning av biskopen därstädes, innan de tillåtas gå upp i s tudentex amen, kunna förete läkarintyg på sin jungfru­ dom. Ti ll och med de världsliga sjuksköterskorna får bo i kaserner, det kontrolleras att de regelbundet gå i kyr­ kan och hålla kyrkliga tidningar. Men till och med kyrkan blir rädd för sammanbland­ ningen med denna smuts- och blodregim. Pr elaten d: r Schmidt gav luft åt sina känslor helt nyligen i en pre­ dikan i en av W iens kyrkor: "Al lt, som under den sista tiden har skett i Österrike, länder kristendomen till skam, emedan det är oanstän­ digt och i sina verkningar kyrkofientligt." Det är alldeles riktigt. Men det nyttar inte herrarna i Ta lar, som i februari .19 3 4 välsignade de vapen, som vändes mot skyddslösa kvinnor och barn, om de hand­ lade aldrig så himmelskt rättfärdigt. Ky rka, klerikalism och fascism är i Österrike en treenighet, som genom fol­ kets blod har kittats samman. Och detta blod är rött. Om de så i sitt blinda hat och i sin dödliga förfäran förbjuda och förfölja allt, som kallar sig rött och som känner rött, om de så förbjuda den röda flaggan på biografduken, som de gjorde i Ch aplinfilmen, där ett stycke ur filmen måste skäras ut, — så kommer det ändå inte att hjälpa dem. Den dag skall åter komma, då lysande röda stormdukar fladdra genom W iens gator, burna av den röda ungdomen mot vår framtid. Och i segertåget skall, om jublade av de be­ friade massorna, dessa kvinnor marschera med, som i dag namnlösa uträtta sitt farliga arbete: de illegalt ar­ betande kvinnorna. " I l l e g a l " . R B R O D R F R E D E N G L A N D S A R B E T A R K V I N N O R H Å L L A R Å D S L A G F rån 2 0 till 2 2 maj hölls i Sw ansea, kongress av våra engelska systerorganisationer, besökt av 5 6 0 ombud från 4 5 0 sektioner och under ordförandeskap av fru H. T. Leighton. I högre grad än i något annat land och i någon annan arbetarrörelse spelar denna årliga mönst­ ring av de engelska arbetarkvinnorna en oerhörd roll såväl i pressen som bland den stora allmänheten. Verksamhetsberättelsen delgavs av Mary Sutherland, den brittiska kvinnorörelsens unga ordförande, som efter d: r Marion Ph illips död, har — alltmer populär — lett denna väldiga organisation. Under sista året har antalet kvinno­ föreningar vuxit till 16 6 0 . Vid sista valet ställdes 3 3 kvinnliga riksdagskandidater upp, men av dessa blev en­ dast Ell en W ilkinson vald. Fö r andra gången i arbetar­ partiets historia sitter en kvinna som ordförande i parti­ styrelsen. Den första var Susan Lawr ence, den nuvarande är Jenny L. Adamsson, som också är ordförande i Socia­ listiska Arbetarinternationalens kvinnokommitté . Under denna sista verksamhetsperiod har fyra sommarstudie­ kurser på en vecka vardera hållits och åtta kurser över lördagar och söndagar. Vidare erinrades om att 3 3 kam­ rater förra sommaren besökt den svenska systerorgani­ sationen i anslutning till den vartannat år återkommande konferensen mellan nordiska socialdemokratiska kvinnor. Man planerar att regelbundet företaga sådana studieresor. P å varje engelsk dagordning giver ordförandens öpp­ ningstal prägeln åt hela kongressen. Ka mrat H. T. Leigh­ ton ägnade den utrikespolitiska situationen allvarliga och varnande ord. Den fruktansvärde situation, som Eu ropa just nu befinner sig i är följden av den avskyvärda för­ brytelse, som det fascistiska Italien har begått mot freden och av det bryska avkall på frivilligt påtagna förpliktel­ ser som gjorts av Nazit yskland, vilket i dag är Eu ropas störande och tillbakahållande element. Den tragiska väg­ ran, som Fo lkförbundet och de stora demokratiska stater­ na, framförallt Fr ankrike och En gland gjort när det gäll­ de att genomföra den kollektiva säkerheten, är vår konti­ nents stora olycka. Det fattas impulser, uppriktighet och mod. Den borgerliga världen beter sig i dag lika fegt gent­ emot fascismen, som i går när det gällde avrustningen. K amrat Leighton övergick därpå till de inrikespolitiska problemen: Det gamla kravet på lika lön för lika arbete, frågan om mödradödligheten, barnhälsan, arbetslösheten. Hon krävde äntligen förverkligandet av önskemålen om barnmorskelagen, vars ikraftträdande skulle kosta en­ ligt officiella beräkningar 5 0 0. 0 0 0 pund. "D et är en oer­ hörd summa pengar, har det yttrats i parlamentet. Men medan dessa pengar skulle rädda tusentals liv bland möd­ rarna i landet, begär regeringen i samma andedrag 3 0 0 milj. pund för krigsändamål." C. R. Attlee, ledare för parlamentfraktionen, hälsade kon­ gressen med påpekandet att man förr än de flesta kunde ana kanske komme att stå inför nyval. Regeringen åtnju- ter inte längre folkets förtroende. Det är en orättfärdig­ het att hemma i det egna landet behandla de arbetslösa grymt och snålt och sedan leka gentleman ute i världen. Regeringen, menade talaren, har inte endast förlorat för­ troendet bland folkets stora massa, dess medlemmar ha också förlorat det för varandra. Svältens Största delen av den stora dagordningen var ägnad närings- smygan- frågorna. Mary Sutherland lade fram frågan med P 0 en inlevelse i ämnet, en klarhet, en rikedom på material och en diskret medkänsla, som rörde allas hjärtan. Kon­ ferensen gav henne spontant en ovationsartad applåd. "H älsa är en vara, som är till salu" och om det verk­ ligen motsvarar de sanna förhållandena att inga barn i Eng land behöver hungra så sker det i varje fall på möd­ rarnas bekostnad. Till dem lämnas ofta endast avfall, rester att äta. Märk väl: Vår föda är kroppens förbrän­ ningsmaterial, det är ett uppbyggnadsmaterial och krop­ pens skydd mot sjukdomar. Blott en riktig diet är istånd att fylla denna trefaldiga funktion. Det är en skam att klassynpunkter skall få spela in när det gäller sund­ hetens bedömande bland människor. Kan ske skulle vi snabbare genomföra våra idéer om vi kunde någon gång ta de välskyddade barnens omsorgsfullt beredda mat och som omväxling sätta den på de fattigas bord. Vår generation är så undernärd, fortsatte talarinnan, åter och åter avbruten av rop från åhörarna, att den i många fall har glömt bort att känna normala och sunda hungerkänslor. Vi måste en gång få tala ut: Det är inte överproduktionen som skapat krisen beträffande närings­ medlen, utan den plötsliga strypande sänkningen av mas- sornas köpkraft. Dåligt betalda arbetare ha det i dag lika svårt som de arbetslösa. Och dessa arbetares bekla­ gansvärda hustrur, som måste klara situationen med en spottstyver, för att mätta en massa hungrande munnar, är tvingade att köpa mindervärdiga födoämnen, som innehåller mera avfallsämnen än de rikas mat. Vilken upprörande inkonsekvens. Vad vi önskar är inte endast lägre priser, utan högre löner, en höjning av massans köpkraft. Vi kräver ett hälsovårdsväsendets planekonomi. Vi kräver att varje engelskt barn får ett tillräckligt kvan­ tum mjölk av staten, liksom sina skolböcker och sin skol­ gång. Vi kräver statlig vård för blivande mödrar, för spädbarn och barn före skolåldern. Låt oss kalla till strids mot undernäringens hotande spöke. Verkligt gripande berättelser avgåvos av en rad delegater. "J ag är lycklig", sade en enkel kvinna under de när­ varandes rörelse, "a tt min man har varit arbetslös en­ dast i fem år". "O ch jag kan ännu hålla ut" , sade en ännu mer beklagansvärd, "fa st min man sedan fullt elva år inte kan få använda sina händer" . Ka mrat Gould ut­ talade öppet allas tankar: låt oss säga detta till regerin­ gen, låt oss ropa det i deras ansikten att det i varje vin­ kel och vrå av detta land finns hungrande mödrar." En delegat eldade med stolthet till mera självmedvetenhet: Vi hoppas alltid allt för mycket av välgörenhet. Vad vi b e h ö v e r ä r m e r s o c i a l r ä t t f ä r d i g h e t s k ä n s l a . E l l e n W ilkinson, arbetarpartiets enda kvinnliga medlem i underhuset, som framlade resultaten av den sexvecko rs enkät i de nödställda områdena som refereras på annan plats i detta nummer, talade i samma anda. Den fråga som satte hela kongressen i uppror, var reso­ lutionen om regeringens internationella politik. Den gamla partichefen Lansburys ultrapacifistiska och anti- sanktionistiska hållning har inte varit utan inflytande på massorna i arbetarpartiet. S u s a n L a w r e n c e , f . d . m e d l e m a v u n d e r h u s e t o c h regeringen, försvarade resolutionen med hela sin klarhets och genomträngande stämmas kraft men kampen var hård, som omröstningen visade, med 210 röster för och 13 0 mot resolutionen. Det finns icke så få engelsmän och medlemmar av Labour Pa rty som tror sig i säker­ het på sin ö och alltjämt underskatta den fascistiska krigsfaran. Detta är emellertid icke Labour Pa rtys poli­ tik och Herbert Morrison, ledaren för arbetarpartiets stadsfullmäktigegrupp i London, angrep på det rnöte, som hölls på konferensens andra kväll, den nuvarande rege­ ringens politik och visade sig som avgjord anhängare av sanktionerna. Han uttalade sig till förmån för en poli­ tik, som föres i överensstämmelse med de senaste valen i Fr anrike, en politik, som stöder N. F., så att detta snart blir ett stort och kraftigt medel för demokrati och fred. Konfere nsen antog därpå ett antal resolutioner, som er­ inra regeringen och landet om deras plikter. Se sida 12 ! Den andra huvudpunkten på dagordningen förtjänar Arbetstakten mera ingående beröras: De kontorsanställda kvinnorna. kontoren År 19 01 räknade man i Eng land 5 5. 7 8 4 kvinnliga kon­ torsanställda, 1911 fanns det redan 117.0 5 7 och tio år se­ nare 4 2 9. 9 21 och alltsedan är siffrorna i ständigt stigande. Alla grader äro företrädda från den lilla "ko ntorshop- pan" till den högt kvalificerade akademikern. Med syn­ bart intresse åhörde kongressen meddelandena om de mo­ derna pådrivarmetoderna i bankernas och försäkrings­ institutionernas samt varuhusens skriv- och räknesalar. Det är två saker, som skapat de här förekommande för­ hållandena: Införandet av kontorsmaskiner och den härav framdrivna arbetsuppdelningen. Ständigt inställs genomsnittsresultatet efter nya rekordsiffror. Genom bokhållnings-, räkne- och klassificeringsmaskinerna, genom diktafonerna har kontorsarbetet sjunkit ned till att bli en del av maskinerna, på samma sätt som det manuella arbetet vid det löpande bandet. Hittills ha stenograferna bedömts efter antalet stavelser, men efter det senaste måttsystemet kan varje enskild punkt och vartenda streck värderas. Arbetsförmågan mätes alltså genom varje enskild bokstav. Här är ett exem pel: Låt oss antaga att ett kontor arbetar fem dagar, under varje dag 5 4 0 minuter och på lördagen 2 4 0 minuter. En kontorsanställd har att skriva eller betjäna en maskin 2. 9 4 0 minuter i veckan. Arbetet är till den sista minuten uppdelat efter noggranna beräkningar. Det är onödigt att betona att denna form av raffinerat pådriveri för med sig en oerhörd anspänning och att hälsotillståndet bland de anställda flickorna och kvinnorna är allt annat än gott. Man visste också att berätta att den unga genera­ tionen av kvinnliga kontorsanställda mycket ofta lider av nervositet, ämnesomsättningsfel, överansträngning etc. Med en kraftig appell, att stärka solidariteten bland de fackligt organiserade, att bevara trofastheten mot par­ tiet och som kvinnor bilda förtruppen i arbetet, för en sundare, ärligare, modigare och mänskligare generation, avslutades den synnerligen beaktansvärda kongressen. 9 D e n d a n s k a s t o r t i n g s l e d a m o t e n N I N A A N D E R S E N : V I S T Å R R E D O , V I K V I N N O R I N O R D E N Det är valår i år, I Fr ankrike och Belgien har valet redan försiggått och i höst skall tre av de skandinaviska län­ derna gå till betydelsefulla avgöranden. I alla tre län­ derna går socialdemokratien ut i valkampen efter, eller för Danmarks vidkommande mitt i, en regeringsperiod, och alla tre arbetarpartierna går ut för att erövra majo­ riteten, för att ansvaret och makten skall placeras på samma plats, < 1. v. s. hos det parti, som bildar regerin­ gen. Det är nödvändigt att man kommer fram till sådana förhållanden. Demokratien måste kunna handla utan allt­ för många förödmjukande kompromisser. I Sverige, såväl som i Danmark och Norge har den förda politiken präglats av den känsla, som Pe r Albin Hansson bekände sig till, då han vid riksdagsdebatten den 13 juni inför regeringens demission uttalade: " Jag bekänner mig till den sentimentala åskådningen att de gamla som under ett långt liv har givit samhället sitt arbete också skall behandlas ordentligt av samhället." Denna realistiska sentimentalitet, är dock endast en sida av den socialdemokratiska politiken, den andra och myc­ ket betydelsefulla är den konstruktiva. I Skandi­ navien har i mycket ringa utsträckning utarbetats "a r­ betsplaner", helt enkelt beroende därpå att de social­ demokratiska politikerna och teoretikerna har stått mitt uppe i det ansvarsfulla arbetet och måst skriva sina ar­ betsplaner i lagförslag och bestämmelser. Åtg ärderna till arbetslöshetens bekämpande har siktat till arbete fram­ för understöd. Att man i vissa fall varken har kunnat genomföra det ena eller det andra, skall icke läggas rege­ ringarna till last utan de i alla tre länderna lika illvilliga — oppositionerna. Dessa partier för vilka arbetslöshet och kris har varit politiska företeelser och icke olyckliga nödtillstånd bland tiotusentals av medmänniskor. Tro ts allt reaktionens motstånd har det dock skapats en livlig utveckling under dessa år: Nya förstklassiga bo­ städer har avlöst gamla osunda kyffen, landsvägar har förbättrats eller nyanlagts, ny jord har odlats, nya indu­ strier har satts igång, gamla fått tryggare ersättnings- möjligheter; ingenjörer har fått utföra verk, som förut tyckts alltför kostsamma eller fantastiska för att omsättas i verkligheten. Arbete har skapats och därigenom bröd och lycka för tusentals familjer. Denna förening av känsla och krafttag, som känneteck­ nar de socialdemokratiska regeringarnas verksamhet, till­ talar oss kvinnor. Vi vill känna vårt hjärta vidgas och slå, vi vill ha tårar och smil i ögonvrån, men vi vill också se verket väx a — ja än mer: vi vill själva vara med och skapa betingelserna och möjligheterna, vi vill hjälpa växt en fram, vi vill vara med om grovarbetet för att en rik skörd skall kunna bli resultatet. 10 Vi vet att vi står inför de första stadierna av en sam- hällsomdanande process. Vi vet att groningstiden krä­ ver av oss, ruckar på godtagna åsikter, stör det lugn, som vi vill gömma oss i. Vi vill taga allt detta med uppåtvänt ansikte, klart medvetna och levande med i det som, sker, ty vår plikt är att vara med och prägla allt det nya, som skulle bli otillräckligt, otillfredsställande utan oss. Vår agitation, vår valstrid denna sommar, vårt valdeltagande i höst är viktiga beståndsdelar i denna sam- hällsomdaning. Och vi står redo, vi kvinnor i Norden. Fr amför oss ligger ett arbete, som skall göras bra. Vi vill att den demokra­ tiska, den socialdemokratiska karaktär som Norden så stolt kan visa upp, skall visa sig ännu starkare efter valen i höst. Vi vill demokrati, vi vill frihet, vi vill arbete, Och vi s tår färdiga att göra vår insats därför. N i n a A N D E R S E N D I S A V Ä S T B E R G : O M K V I N N O R N A . . . Om kvinnorna runt Sverges fagra bygder, arbetets kvin­ nor i hem och fabrik, på kontor och i affär, alla fattiga och betryckta kvinnor som sträva för sig själva eller sin familj, visste betydelsen av att äga en socialdemokratisk regering vid styret — då skulle höstens val bli kvinnor­ nas stora uppmarsch kring valurnorna för att säkra en avgörande seger för arbetarpartiet och dess politik. Och varför skulle icke kvinnorna ha lärt sig något under de fyra år som gått? Pe r Albin och hans män stupade på sin post för att de ville både försvar och reformer. Deras verk var endast påbörjat. Många frågor vänta alltjämt på sin lösning. Regeringen höll på att förbereda dem. Den ville rusta sig mot en ny kris; den ville skapa en rad nya reformer: den höll på att planlägga för framtiden. Och dess om­ tanke och bekymmer gällde icke minst hemmet och kvin­ norna. I ett interpellationssvar upplyste socialminister Möller att han icke — på grund av tidens knapphet — kunnat få fram befolkningskommissionens förslag. Men han nämnde även att kommissionens förslag om förloss­ ningsvård, mödrahjälp, moderskapspenning och bosätt­ ningslån samt barnpensioneringssakkunnigas förslag om hjälp till änkor och föräldralösa barn förbereddes som propositioner till nästa riksdag. Skulle det icke vara av betydelse om Pe r Albin och hans män finge bära fram dessa frågor? Sedan årtionden ha vi haft dessa önskemål på vårt pro­ gram. Så långt jag kan minnas tillbaka ha vi motionerat, petitionerat och protesterat i dessa frågor, men det måste bli en jordbävning i befolkningsfrågan innan våra syn­ punkter vunno beaktande och trängde sig fram i för­ grunden. Om kvinnorna tidigare velat något med allt sitt tal om att värna moderskapet och skydda hemmen så lia de nu tillfälle att kunna omsätta det i gärning. Vår störtade regering har deklarerat att den ville framlägga ( F o r t s . s i d . 1 2 . ) I S O C I A L D E M O K R A T I S K A K VINNOF ÖRB UNDE T S TECK EN. R E G E R I N G E N H A R G Å T T - D EN KO MMER T ILL BA K A ! Den socialdemokratiska regeringen, som under en för vårt folk så skickelsediger tid lett landets öden, har nu inlämnat sin avskedsansökan. När samförståndet och den goda viljan i riksdagen inte räckte till att bereda de gamla fattiga en tryggad för­ sörjning kunde den inte längre sitta kvar i ansvars­ ställning. Fö rbättring av de sämst ställdas förhållanden har denna regering satt som sitt främsta mål, och då faller det alldeles av sig självt att den måste gå, när den inte längre hade riksdagens majoritet med sig i denna sin strävan. Statsministern tolkade också dessa synpunkter i sitt in­ lägg i debatten om folkpensioneringen då han bl. a. ytt­ rade: "J ag delar inte ens den uppfattningen att vi kunna ta oss en paus i reformarbetet. Genom att alltjämt stora delar av vårt folk leva under otrygghet och i bekym­ mersamma förhållanden måste vi i stället oavlåtligt ar­ beta vidare för att bygga samhället ännu bättre. Fö r mig kan det icke bli tal om att endast tillgodose en grupp och försumma en annan. Som en ledstjärna i mitt arbete har jag alltid haft att i första hand de mest eftersatta skola hjälpas. De samhällsgrupper som ha vunnit en relativ trygghet få givetvis vänta tills de som ha det sämst verkligen kommit fram. I detta avseende är jag med på en gradering. Jag skall även erkänna att jag känner en viss sentimentalitet, nämligen att de gamla som under ett långt liv givit samhället sitt arbete även skola tas om hand av samhället. Detta är en naturlig samhällelig förpliktelse." Dessa synpunkter ville emellertid inte de borgerliga par­ tierna höra på vid det här tillfället, emedan deras hetaste önskningar nu gingo ut på att bli av med den social­ demokratiska regeringen. De ville gärna ha samförstånd för sina egna, långt gående krav ifråga om försvars­ frågans lösning, men att utsträcka detta samförstånd till en rättvisare lösning av de gamlas försörjningsfråga ville man inte vara med om. Man hade råd att votera ett femtiotal nya miljoner till militära ändamål, men att anslå fem miljoner till de gamlas pensioner hade man inte råd till. En sådan parodi på samförstånd kunna vi från social­ demokratiskt håll inte vara med om att godkänna. En av folkpartiets ledamöter, Ljunggren i Örebro, som vid omröstningen i andra kammaren fronderade mot sina partivänner, sade också ifrån att ett bifall till förslaget om förbättrade pensioner nu — omedelbart efter beslu­ tet om försvarets stärkande, skulle gett talet om samför­ stånd eftertryck och innehåll. Men han talade för döva öron. Regeringens förslag avslogs med 113 röster mot 107 i andra kammaren och 81 mot 6 4 i första. Den socialdemokratiska regeringen har alltså gått och nu är den stora frågan om den skall komma tillbaka efter höstens val. På den frågan skall väljarne ge besked. Det avgörandet ligger i folkets, alltså i vår egen hand. Det torde vara ganska överflödigt att för Morgonbris läsare rekapitulera de insatser på folkförsörjningens om­ råde som gjorts av denna regering. Man behöver bara komma ut bland folket i bygderna, för att få höra ota­ liga vittnesbörd om den saken. När jag skriver detta befinner jag mig i en bygd där på många platser skogsarbetarne utgöra det mest domi­ nerande inslaget i befolkningen. Här får man höra hur man i vida kretsar välsignar regeringens initiativ till bo­ stads- och arbetaresmåbrukslån. Skogsarbetarna leva än­ nu i dag mångenstädes under ekonomiska förhållanden, som knappast kan tänkas av människor, som inte kom­ mit i beröring med denna folkgrupp. Jag träffade en dag en arbetarhustru, dotter till en skogsarbetare och gift med en skogsarbetare, med vilken senare hon hade nio barn. Hela tiden av deras äktenskap hade de bott i en skogskoja med ett rum och jordgolv. Där hade hon fött och fostrat nio barn. Hela hennes liv var en sam­ manhangande räcka av umbäranden. Nu hade familjen erhållit statens bostadslån och byggt sig en stuga. Den fattiga kvinnan var överväldigad av glädje, hon sade sig aldrig kunnat tänkt sig att hon skulle få bo i en stuga med flera rum, som andra människor. Det är alltså riktigt att det ännu inte är så väl beställt för landets alla innebyggare att vi kan ge oss tillfreds med att ta en paus i reformarbetet. Det måste fort­ sättas. Och därför måste vi också se till att den social­ demokratiska regeringen kommer tillbaka och får fort­ sätta sin så framgångsrikt påbörjade välfärdspolitik. Avgörandet ligger inte minst i kvinnornas hand. Vi ha att söka de flesta valskolkarna bland småfolkets kvinnor. Och just för de små hemmen betyder det mest om det påbörjade reformarbetet avbrytes eller förfuskas. Detta måste småfolkets kvinnor göras medvetna om. Därför måste valagitationen nå ut till alla dessa. Ingen av dem får sitta hemma på valdagen. Det är ju deras egen och deras hems välfärd det gäller. Våra kvinnoklubbars agitation för valet måste, med in­ ordnande i den allmänna agitationen för partiet, särskilt inriktas på att nå alla småfolkets kvinnor. Det parti som vinner dessa förut valskolkande kvinnor vinner valet. Alltså gäller det för oss alla och envar att med friskt mod och tillförsikt gripa oss an arbetet för tryggande av en socialdemokratisk seger vid höstens val. H u l d a F L O O D 11 trygghet och trivsel i arbetet och hemmet, och om kvin­ norna ville öppna sina ögon och med oförvillad blick se sig omkring i tillvaron så skulle de även förstå att deras rätt och önskemål bäst företrädes av arbetarpartiet. K v i n n o r n a m å s t e ö n s k a o c h a r b e t a f ö r a t t P e r A l b i n o c h h a n s m ä n b ö r a k o m m a i g e n i h ö s t ! D i s a V Ä S T B E R G S T Ö D D E E N G E L S K A M Ö D R A R N A S K R A V ! "O roade av undernäringens och den dåliga näringens omfång och fulla av bekymmer över höjningen av mjölk­ priset och prisen på andra viktiga livsförnödenheter, som tvingar talrika arbetarfamiljer att använda mindre nä­ rande surrogat, begär vi, En glands arbetarkvinnor sam­ lade till konferens, av regeringen, att den tillgriper mass­ åtgärder, för att åvägabringa en stegring av livsmedels­ förbrukningen och därigenom en minskning i hälsovårds- utgifterna. Vi begär vidare en undersökning av prisförhöj­ ningens orsaker för att genomdriva en sänkning av detalj­ handelspriset för mjölk och andra viktiga näringsmedel. Vidare begär vi att Hälsovårdsnämnden periodiskt skall utge broschyrer om hälsovård. Dessa broschyrer skall OM KVINN ORNA . . . ( F o r t s , f rå n s i d . 1 0 . ) de olika förslagen i familjevårdande syfte. Även om det rått nationell samling i befolkningsfrågan och kring re­ dan väckta förslag så vet ändock ingen hur en ny rege­ ring kommer att ställa sig i frågan, och vad man säkert vet är att en borgerlig regering icke har intresse av att skingra den okunnighet och inhumanitet som inrymmes under abort-, preventiv- och steriliseringsfrågan. Vår regering har även satt igång flera betydelsefulla ut­ redningar för att belysa problem som intressera kvinnor­ na. F rämst bland dessa räkna vi frågan om fortsatt un­ dersökning hur man skall skapa bättre bostäder åt alla behövande. F rågan om kvinnan och arbetsmarknaden, hur äktenskap och moderskap inverkar på arbetsmöjlig­ heterna och hur lönesystemet tillämpas ifråga om kvinn­ lig arbetskraft etc. Och regeringen hann med redan vid årets riksdag att få samma bestämmelser om sjukersätt­ ning för kvinna i statstjänst att gälla även vid havande- sjukdomar, ett rimligt och mänskligt krav som måste realiseras även för arbetande kvinnor i det enskilda förvärvslivet. Om kvinnorna ville begagna sin makt och sitt flertal så är det ingenting som hindrar att de kunna skapa om samhället så att det skänker dem arbete och utkomst, 12 1 a » - . : I i j U i à U ' t ' i ' i i ï ' 3 : v Var sy ns deras inflytande i samhället? H U S M Ö D R A R F Ö R E N A i R F Ö R E N A E R R y c k e r s i r i s o l e r i n g e n , n r t r a d i t i o n e r o c h f ö r ­ domar. Låt melodin, som får de många att kämpa för en bätt­ re värld, nå er — " rakt genom köksos och stärkta gardiner" . Det är inte sant att vår standard är så hög. De svenska hemmen saknar i stor utsträckning ordentliga sängar att sova » .it i efter slutad arbetsdag, de sakna nödiga hus- g e r å d o c h m ö b l e r . A l l r a v ä r s t ä r a t t v å r a b o s t ä d e r är trånga (h älften av landets bostadslägenheter är om 1 rum och kök och mindre) . 1 trångboddheten frodas sjukdomar, trasas nerverna sönder, hämmas barnens upp­ fostran. Ungdomen och männen flyr ut — familjelivet hotas. Vårabarn äro oftaundernärda. Lärare och skolläkare klaga. De ser följderna i barnens bristande uthållighet i skolarbetet. To m mage ger tomt huvud. Vår hälsovård är eftersatt. 3.0 0 0 barn om året skulle kunna räddas om spädbarnsdödligheten i hela folket vore lika låg som i de högre klasserna. Fö r att skapa allt vad som nu brister behövs ökad köp­ kraft. Den ökade köpkraften får vi endast genom skickas till de lokala hälsovårdsmyndigheterna; däri skulle behandlas sådana saker som t. ex. grundvalarna för en sund näring, där skulle också ges anvisningar för hur man skall sammanställa väl avvägda måltider och hur man kan härda sig mot sjukdomar genom väl av­ passad föda. Ko nferensen är av den uppfattningen, att det är i folk­ hälsans intresse, att tillräckliga kvantiteter mjölk ocli frukt tillhandahålles och begär därför att varje barn i folk- och realskolan dagligen erhåller frukt och Y ? li t. mjölk. h ö j d l a l ö n e r o c h t r y g g a t a r b e t e . H u s m ö d r a r n a ä r a r b e t a r n a s a r b e t s ­ givare — de styr konsumtionen och därigenom produktionen. O m hemmens alla otillfredsställda behov fylldes — skulle produktionen sättas i gång, maskinerna utnyttjas och alla arbetsivriga händer få sysselsättning. Husmödrarna måste med förenade stämmor göra hem­ mens behov gällande. Husmödrarna måste med förenade krafter medverka till en rättvisare fördelning av ex istensmöjligheterna. Läs på följande sidor om edra medsystrar i andra länder, de ha börjat vakna, de ha äntligen börjat tala ut och kalla till strids mot under­ näringens hotande spöke. De säga: Det är inte över­ produktionen, som skapat krisen beträffande närings­ medlen, utan den plötsligt strypande sänkningen av massornas köpkraft. Vi kräver inte endast lägre priser, utan högre löner, en höjning av massans köpkraft. DE SV EN S KA H USMÖDRARNA PÅ MARSC H ? av arbetet i hemmet. Det kan kanske ligga något i detta. Men det har i så fall sina be­ stämda orsaker som möjligen kunna ändras. Frä mst den långa ar­ betstiden, som i många fall kan jämföras med industri- och bruks­ arbetarnas förhållanden för 5 0 år sedan och som icke lämnar någon- somhelst tid och kraft över att höja blicken upp från vardagsslitet. Arbetarrörelsen, där den kortare arbetsdagen har givit rum åt en storstilad bildningskamp, har visat vägen. Så är det bristen på för­ djupad yrkeskunskap. Et t yrke som man ej behärskar blir ej in­ tressant och utvecklande. Fö r ett par generationer sedan kunde kvin­ norna detta yrke mången gång till fullkomning. Nu famla vi i osä­ kerhet. Varför ? Därför att vårt arbete i alla avseenden radikalt omdanats under industrialismens inbrott och vetenskapens upptäckter. Nu måste vi skaffa oss kunskaper om modern näringspsykologi, grunderna av modern hälsolära, hygien, spädbarnsvård och sjukvård; den moderna psykologiens och pedagogikens senaste landvinningar, en vittomfattande varukännedom etc., etc. — Tid en fordrar mycket av kvinnorna, överväldigande mycket. Och arbeta vi verkligen för att lära oss vårt yrke grundligt, då kan man sannerligen ej säga att detta yrke verkar fördummande. Men för en sådan vidareutbildning fordras t i d. En annan svårighet är bristen på social kontakt, men även den kan övervinnas om arbetstiden förkortas. Husmodern bör ansluta sig till någon husmodersförening eller konsumtionsförening eller politisk klubb eller om möjligt till alla tre slagen av kvinnoorganisation, deltaga i någon radiocirkel eller gymnastikkurs eller ägna sin tid åt kommunens och samhällets angelägenheter på den ort där hon bor. P å det viset kommer hon ut och får samarbeta med andra och den ödesdigra isoleringen bryts. Den sista och den sannaste anmärkningen om kvinnoarbetet är att det är n e r v s 1 i t a n d e. (I Engl ands medicinsk-psykologiska institut har konstaterats att av 5 0 0 fall av nervösa rubbningar och depression, som behandlats av läkare, 14 0 orsakats av för påfrestande "hus liga plikter" och hemarbete. Rubbningarna voro så allvarliga att endast hälften av patienterna först efter tre år kunde lämna institutet under beteckningen fullt å t e r s t ä l l d a . ) D e t t a b e r o r j u s t p å d e n l å n g a a r b e t s t i d e n , d e t o a v ­ brutna slitet, utan möjlighet att någonsin helt få släppa av. Vad kan göras? Jo, svara husmödrarna på Frit iden, fram för vår upplysning och yrkesutbildning, fram för rationalisering av hemmets arbete, fram för praktiska bostäder, inredningar och inventarier, fram för en ändrad arbetsfördelning inom famil­ jen, fram för kollektiva anordningar, som kan underlätta arbe­ tet i hemmen t. ex. tvättinrättningar med moderna maskiner, stor­ barnkammare, barnparker, ibland helt kollektiv hushållning, gemen­ samma måltidstimmar m. m. Om vi på detta sätt vinna en av alla erkänd fritid skall det inne­ bära att vårt arbete blir ett betydelsefullt yrke, v i både andligt och fysiskt friska mödrar. Minns att en vaken, hurtig och dugande husmor är en hälsokälla för hela familjen. Men vi syftar längre: vi vill bli kunniga och inflytelserika medborgare — alltså vi vill med i samhällsarbetet, med i de kommunala myndigheterna, med i riksdagen, allt i vår egenskap som hemvårdare och fostrare av de nya generationerna. Fö r vår tids kvinnor ha bopålarna flyttats ut, hemmet har vidgats, blivit till samhället, allas vårt gemensamma hem, inom vilket det gäller för oss alla att fylla vår uppgift, göra vår insats för att få detta hem så beboeligt som möjligt. Husmödrarna på Frit iden föra mer eller mindre medvetet fram det program, som varit de socialdemokratiska kvinnornas sedan årtion­ den tillbaka, och vi se med ljusa förväntningar husmodersskarornas vaknande medvetande. Utställningen Fritiden gör en värdefull insats för en ny värdesättning Morgonbris noterar tacksamt att de många tusen stämmorna, som svarade på tidningens ovannämnda rundfråga om husmödrarnas se­ mester, ånyo få göra sig hörda inför allt folket. När Morgonbris för tre år sedan gjorde en undersökning om hus­ mödrarnas fritidsmöjligheter och resultatet visade att över två tredje­ delar av de tillfrågade tusentals arbetarhustrurna aldrig haft en hel dags semester skrevs det allmänt i dagspressen att detta var ett förhållande, som måste betecknas som en skamfläck på det svenska samhället. Sedan har nog frågan fallit ett stycke framåt. Kvin noorganisationerna ha i alla händelser tagit sig an husmödrarnas fritidsproblem så långt deras resurser räckt. De ha försökt att skapa semesterhem för husmödrar, försökt få gemen­ samma måltidstimmar för familjens samtliga medlemmar för att därigenom möjliggöra en viss daglig fritid för de i hemmet arbe­ tande, försökt få till stånd runt i landet hemsysterverksamhet till hjälp för hemmen under husmoderns bortovaro. Det är närmast Sverges husmodersföreningars riksförbund, Sverges socialdemokra­ tiska kvinnoförbund och Svenska landsbygdens kvinnoförbund, som här gjort berömdvärda insatser. Det blev därför självfallet dessa tre kvinnoförbund, som utställningen Frit iden sökte samverkan med för avdelningen ägnad hemmet och fritiden. Det var på ett hår när att husmödrarnas angelägenhet i dessa avseenden även denna gången trots allt blivit förbisedd. Men bestyreisen för den vid det här laget redan festligt öppnade och i hela landets press lovordade Ysta dsutställningen skyndade sig att reparera försummelsen och det på ett så generöst sätt att om också inte Frit iden i Yst ad skulle få någon annan framtida effekt kommer den säkerligen att slå ett ovärderligt slag inte bara för husmoderns legitima fritidsbehov, utan för en ny värdesättning av den gärning över huvud taget som pres­ teras av Sverges en miljon husmödrar. En hel skolbyggnad har apterats för en ny, allsidig och synnerligen intresseväckande fram­ ställning av såväl stadshusmoderns som den särskilt tungt arbets- belastade lanthusmoderns enahanda, förbisedda tillvaro. De av arkitekt Bibi Lindström på grundval av kvinnoorganisatio­ nernas rapportmaterial effektfullt gjorda bildframställningarna av t. ex. en lanthusmoders dag måste ge varje utställningsbesökare en chock. Vem har tänkt på hur gammalmodiga och primitiva de red­ skap är som hon handhar under det att mannen— jordbrukaren stän­ digt tillföres den tekniska utvecklingens senaste nytt i form av sinn­ rikt uttänkta maskiner och verktyg? Och likaså stadshusmodern är bunden och hindrad av gamla former och system även om hennes kök nu även börjat nås av rationaliseringen. Tr ots alla förändringar av familjen (fr ån att hemmet förr, då 9 /10 av Sverges befolkning levde på landet, var en stor självförsörjande arbetsgemenskap är nu det moderna stadshemmet, som blir allt vanligare då städerna omfatta 1/ 3 av folkmängden, ofta bara en mat- och sovplats, i bästa fall en vilo- och rekreationsplats) är dock den talrikaste kategorin av alla arbetande i landet, de hemarbetande. Och dessa leva alltjämt kvar i det gamla naturasystemet, de äro icke inlemmade i byteshushållningen, deras arbetsvillkor och arbets­ dag bestämmes varken av konkurrensen på arbetsmarknaden eller av lagstiftning. Gån g efter annan under rundturen på utställningen har man anledning att dra paralleller mellan arbetarrörelsens första framträdande och den husmodersrörelse, som nu tycks vara på marsch. Arbetarna demonstrerade för sin åttatimmarsdag medvetna om nöd­ vändigheten att få en tid över för sin egen personliga utveckling, för att inhämta kunskaper och förkovra sig dithän att de kunde bli dugande medarbetare i samhällslivet. På utställningen, vars tex ­ ter författats av d :r Margit Woh lin, säga de organiserade husmöd­ rarna oavsett vilka politiska läger de tillhöra ungefär följande : Det p å s t å s a t t a r b e t e t i h e m m e t , h u s m o d e r n s y r k e , ä r f ö r d u m m a n d e . H Ä L S O F Ö D A Å T A L L A ! U P P S E E N D E V Ä C K A N D E I A K T T A G E L S E R „ V I D U N D E R S Ö K ­ N I N G A R A V D E E N G E L S K A H Ä L S O V Å R D S M Y N D I G H E T E R N A Den uppmärksamhet, som Nationernas Fö rbund de sista åren ägnat näringsfrågorna, har väckt stark genklang inom skilda länder inte minst därför att den pressande jordbrukskrisen har aktualiserat ökad avsättning av frukt, grönsaker, smör, ägg etc. inom de egna länderna. Kans ke ligger det också en viss bitter sanning i den mening, som det engelska arbetarpartiets kvinnor gör sig till tolk för, när de i anslutning till sin egen ivriga pro­ paganda för näringsfrågornas utredning befarar att det snarare är på bönderna, som inte får sälja, som man tän­ ker än på de fattiga, som inte kan köpa. "D et är viktigt att beakta detta" , anser de, " ty om födoämnesöverskottet kunde få avsättning på marknaden för något annat ända­ mål — om den nya kryssarflottan exempelvis kunde gå på mjölk eller de nya flygmaskinseskaderna kunde oljas med smör — skulle vi utan tvivel finna mycket mindre bekymmer på sina håll över frånvaron av vitaminer på de arbetslösas och underbetaldas bord." Det är emellertid glädjande att konstatera den väx ande förståelsen för att det är fattigdomen, som bestjäl stora folklager hälsa och sundhet, och att man uppmärksam­ mat den långa arbetslöshetens ödesdigra verkningar. De e ngelska arbetarkvinnorna ha nyligen hållit sin stora kongress (se rapporten därom på sid. 8 ), och det är i näringsfrågans och folksundhetens tecken som den ar­ betat. Till grund har bl. a. hälsovårdsmyndigheternas rapporter legat. Det är en bister verklighet man kan utläsa ur dessa siffror. B A R N E N S H Ä L S A V I D M A K T H Å L L E S P Å B E K O S T N A D A V M Ö D R A R N A Många hälsovårdsmyndigheter ha konstaterat svåra brist - fälligheter i näringen bland mödrar och barn, och många ha bestämt förbundit död och sjukdomar bland möd­ rarna, med långvarig fattigdom. Där barnens hälsa för­ blivit god trots svåra förhållanden har det skett på möd­ rarnas bekostnad. Det framhålles ofta av dem som inte gärna vill höra talas om svält att fattigdom och otillräcklig föda, inte nödvändigtvis behöver vara de enda orsakerna till under­ näring . . . Och visst finns det andra inverkande faktorer som inte direkt behöver knyta an till fattigdom — över­ ansträngning, nervositet etc. Men de flesta "a ndra orsa­ ker än fattigdom", som ofta dras fram som orsaker till dåliga näringsförhållanden äro i själva verket ingenting annat än verkliga symptom av fattigdomen, dåliga hem­ förhållanden, trångboddhet, brist på vila och sömn, brist på frisk luft etc. Vad som under alla förhållanden står fast det är att en riktig diet är den betydelsefullaste faktorn i näringsvår­ den och brister i det avseendet är den viktigaste orsaken till undernäring. Ett stort expe riment företogs 19 3 0 bland skolbarnen i Lancashire för att undersöka värdet i mjölk och gav uppseendeväckande resultat. 2 0. 0 0 0 barn stod under upp­ sikt. 10. 0 0 0 fick dagligen ungefär en halv liter mjölk, de andra fick ingen. Eft er fyra månader visade de barn, som fått mjölk tydliga tecken till bättre hälsa och hade vuxit mera. 19 2 6 utfördes ett liknande expe riment i en skola nära London, där alla skolpojkar fick samma grunddiet, ut­ vald som fullt tillfredsställande. De uppdelades därpå i två grupper, varav den ena endast fick grundieten, me­ dan den andra dessutom fick tillägg i födan. Den mest påfallande skillnaden märktes mellan "gr unddiet"- gruppen och "mj ölkportions"-g ruppen både beträffande vikt och längd. D:r Mann som utförde expe rimentet rapporterar: Bortset t från den stora skillnaden i vikt och längd mär­ kes en allmän förbättring i deras fysiska konstitution. Anlagen för kylskador avtar t. ex. Därtill bli de andligt mera livaktiga, och även om man inte med statistik kan mäta förändringen i deras mentalitet var den dock omiss­ kännlig. En noggrann undersökning beträffande hälsa och föda företogs i Newca stle-upon-Tyn e avslöjande den stora klyftan i hälsa mellan de fattigas och de välbärgades barn. En grupp av 12 5 arbetarbarn (10 3 av dem hade arbetslösa fäder) jämfördes med 12 4 barn tillhörande bättre ställda klasser. Fat tiga Välbärg. barn barn % % Under normal vikt 5 5 13 Över normal vikt IV 4 8 Under normal längd 4 7 5 över normal längd 2 11 Blodbr ist 2 3 0 Näringsexp erter är sysselsatta med att utreda frågan om vilken föda, som är den lämpligaste och varför. En del hålla därför på att utex perimentera vad de engelska rapporterna kalla minimum die t, d. v. s. vad som är oundgängligen nödvändigt för hälsan — den diet, som det medför stora faror att komma under — och andra är sysselsatta att finna på o p t i m u m d i e t, d. v. s. den idealiska näringen. K L A S S K I L L N A D I H Ä L S O V Å R D ? "Vi tror att vi kommer att hålla på den bästa födan", förklarar de engelska arbetarkvinnorna, "al ltså inte på minimidieten; eller för att uttrycka det annorlunda, den enda diet, som vi k an betrakta som tillfredsställande, är den som sätter varje medlem i samhället i stånd att upp­ rätthålla en hälsostandard, som är jämförlig med den 15 il l liiiiiiiiiiiiiiii Ï ï ï ï i V p ÉM j Ê mm mmmmm •HwHsi 1 ; ; ' som samhällets friskaste grupper lever på. Att i n r i k t a s i g p å e n l ä g r e a l l m ä n s t a n d a r d ä r a t t m e d g i v a n ö d v ä n d i g h e t e n a v k l a s s ­ s k i l l n a d e r i h ä l s o v å r d e n . Olika sociala och medicinska auktoriteter har ansett minimikostnaderna för mat åt en fullvux en man till iällR ISilS llli* • " /. V' \- /f y: ^ för mat i veckan. Undersökningen visar också att de lägst avlönades familjer ofta lever på lika låg standard, som de arbetslösas. summor varierande mellan 5 shillings och 6 shillings 8 pence i veckan. Sir John Orr, som är sakkunnig i näringsfysiologi, har fastställt att en i ol ika avseenden fullvärdig föda inte kan fås under 10 shillings. Han visar också hur halva befolk­ ningen lever under denna standard. Det finns, säger han, 4 ^ 2 milj. människor i E ngland, som inte kan ge ut mer än 4 shillings i veckan, 9 milj., som betalar 6 shillings och 9 milj., som ger ut 8 shillings etc. De engelska arbetarkvinnorna har nyligen fullständigat dessa uppgifter. Genom frågecirkulär, som utsändes till medlemmarna i kvinnoorganisationerna har ett material uppsamlats, som kastar ett skärande ljus över de fattiga klassernas livsvillkor. En oerhört stor mängd av de arbetslösa har inte mer än 2 eller 3 shillings att betala M J Ö L K E N D A S T P A S Ö N D A G A R N A Allt e fter som inkomsten sjunker, sjunker efterfrågan på mjölk, smör, ägg, frukt och grönsaker, ost, fisk och kött, tills den vid den allra lägsta inkomsten har reducerats helt och hållet med undantag för det allra billigaste köt­ tet, den särskilt billiga osten och ett minimum av mjölk på söndagarna. Samtidigt ersättas dessa födoämnen av bröd, margarin och potatis. Arbetarkvinnor i alla delar av landet har deltagit i denna undersökning. Samtidigt med svaren ha många av dem C ïW ï v- mm . : W M I9i mm* :: w w§m lämnat detaljerade upplysningar om sina försök att låta ett mål mat tjänstgöra som tre eller fyra. Breven uttrycka åter och åter mödrarnas oro och bitterhet, när de upp­ täcka vad ont, som tillfogas deras barn i och med att deras diet förringats till billig "fy llande" föda och sak­ nar värdefullare ämnen. Svaren på frågan vad de skulle köpa om de hade råd, visar att husmödrarna ha mycket sund uppfattning om näringen och vet v ärdet i synnerhet för barnen av mjölk, ägg, frukt och grönsaker. VARFÖR KÖP A FATT IGA HUSMÖDRAR OKL OKT ? Det kan endast vara okunnighet om arbetarklassens vill­ kor, som ligger bakom påståendet att undernäring orsa­ kas genom okunnighet om födans värden och tillagning samt oklokt köpande. Många mödrar berätta t. ex. att de gärna skulle vilja ha mera kokat kött, men de kan inte åstadkomma det på grund av kostnaderna för bräns­ let eller därför att de under en lång arbetslöshetstid inte har kunnat behålla de köksutensilier som behövs. Stän­ digt påpekas i breven alt det är dyrt att köpa i små kvantiteter, och att billigare födoämnen förstöras fortare och behöver längre tid för att beredas — fattigdom be­ tyder alltid oklokt köpande. De, so m vidhåller att fattiga mödrar köpa oklokt, måste betänka att utifrån synpunkten en god hälsa, är det ingalunda klokt att betala 10 eller 12 shillings för mat, när denna summa skall räcka för fem personers alla behov under en vecka. Den mor, som har att tänka på hur hon skall fylla sina barns magar och stilla deras hunger i stället för att reflektera över hur hon skall bygga friska, starka kroppar kan man inte begära skall följa reglerna för en sund uppfödning. Detta är för när­ varande ett privilegium för dem som har det bättre ställt. Men andra utgifter än de, som ges u t på födan, tar djupa grepp i inkomsten. Det kan vara av intresse att beakta även dess utgifter. Vid undersökningar, som företagits i Newcastle och Stockton-on-F ees fann man att arbets­ lösas familjer i gamla slumhus hade bättre föda än familjer i samma ekonomiska omständigheter, som bodde i nya hus. 1 det senare fallet hade man måst skära ned på födan för att kunna bo i de nyare och hälsosammare husen. I många fall kan intet av inkomsten användas till klä­ der. Dessa få tiggas ihop. Sådana påtagligheter visar det absurda i officiella rap­ porter om att mödrarnas apati, hemmens vanvård och föräldrarnas oförmåga är orsaken till barnens bristande skötsel, som alltså inte skulle orsakas av fattigdom. Renlighet kostar pengar, bränsle, rengöringsmedel, borstar och arbetskraft. Den bristande renligheten, som är resultatet av långvarig fattigdom kan tyckas en till­ fällig besökare som tecken på försumlighet. Och ändå finns det ingenting, som så bryter en husmoders hälsa och livslust, som vetskapen om att hon inte kan hålla sitt hem perfekt, att det blir försummat och schabbigt och hennes barn vänjer sig v id en standard, som är långt nedom den som hon en gång hade hoppats för deras räk­ ning. Och när till slut hennes ångest och slit har brutit hennes hälsa, så är det att skymfa henne, när man säger att hennes likgiltighet och bristande omsorg bär skulden för hennes barns vacklande hälsa. D E E N G E L S K A M Ö D R A R N A B E R Ä T T A S O M D E S V E N S K A Det v ore orätt att inte låta mödrarna själva tala. Vi åt er­ ge därför några av de brev, som de engelska arbetar­ kvinnorna nedskrivit. En viss överensstämmelse kan också spåras mellan dessa nakna verkligheter ur livet och de uppgifter, som Morgonbris första nummer i år förtäljde om. End ast med den skillnaden att den engelska arbetarklassens vittnesmål med nödvändighet måste bli ännu mera skakande, måste avspegla ännu otroligare för­ vridna livsförhållanden. Så här skriver mrs F., som har fem barn och en arbets­ lös man: På söndagarna gör jag en stuvning av litet billig oxläg g. Barn en får detta till middag på söndag och måndag. Pa ppa och jag äter i köket. Vi säger till barnen att vi gör det för att få sitta i fred. Men i verkligheten är det för att vi inte äter annat än litet te och bröd. Mrs A. är familjeförsörjare för fyra personer: Vi äter bara middag på söndagarna, då jag köper för en shilling kött. De övriga dagarna i veckan lever vi på te och bröd och ibland litet smör. Bussen som jag brukar åka med kostar 3 shillings i veckan, så jag går ofta för att spara några ören till bröd åt barnen. Vi ha inte råd att köpa kol, så vi går till sängs klockan sju på kvällen för att hålla oss varma. Mrs C. har tre barn — två döttrar, som arbetar och en liten pojke. Min man blev a rbetslös för åtta år sedan när driften i gruvan upphörde. Sedan dess har han endast haft tillfälligt arbete någon gång. Vad som upprör mig mest är att två unga varelser (min a döttrar är endast 18 och 2 0 år) skall behöva slava på detta sätt. Vi är unga endast en gång. De måste försaka de enklaste nöjen för att hålla hemmet uppe. De klagar inte, men ibland tycker jag att det hela vore lättare att uthärda, om de gjorde det. Arbetarhemmen i Eng land lever förvisso under svåra förhållanden. Man kan inte vänta sig en livskraftig ras om man undernär och försummar den. INDUSTRIARBETARNA VILL INTE VINNA SIN HÄ LSOFÖDA PÅ LANTBRUKARNAS BEKOSTNAD Arbetarpartiet bör därför ta sig an näringsfrågorna, me­ nar de engelska kvinnliga partikamraterna, för att hela befolkningen skall tillförsäkras en tillräcklig konsumtion av hälsosam föda. Insikter om näringsvården måste spri­ das och sist men inte minst bör de ekonomiska förhål- landena ordnas, så att de inte lägga hinder i vägen och åstadkommer orättvisor. De engelska industriarbetarna vill inte vinna sin hälsoföda på lantbrukarnas bekostnad. Vi vill betala priser för vår föda, så att de som bor på landet kan leva av dem. Det finns många vägar att nå målet. En av dem innebär bl. a. undersökning av för- säljningskosnaderna, för att onödiga mellanhänder skall kunna skäras bort och en verkligt ekonomisk distribu­ tion må kunna åstadkommas. 18 ; :fi ï i- 5 iSB Sgj DISA VÄSTB ERG HOS NORSKA KAM RAT ER Dagen efter den norska nationaldagen öppnades de norska socialdemokra­ tiska kvinnornas landsmöte med en imponerande högtidlighet i Oslo ar- beidersamfund. Ordföranden fru Sig­ ne Syvertsen — känd som norsk re­ presentant på vår kongress, ett besök som vi nu hade nöjet återgälda — kunde hälsa cirka 160 ombud välkom­ na. Det var stil och stämning över det hela. En norsk kvinnokongress får en annan sammansättning än en svensk på grund av den mycket invecklade organisationsformen, då man sänder ombud från såväl kvinnoklubbar som fackföreningar med kvinnliga med­ lemmar. Något förbund exis terar icke utan man har ett kvinnosekretariat som sorterar under partiet. Det är omkring 3 0. 0 0 0 kvinnor som på detta sätt äro med i kvinnorörelsen, vars fast avlönade sekreterare är fru Tin a Torlei fsen, vilken på kongressen fick hjälp av en ny och ung kraft, fröken Aase Lionaes, känd bland annat som översättarinna av makarna Myrdals krisbok. Även på andra sidan Kölen svälla kadrerna och ökas arbetet. Deras lilla tidning A'rbeid erkvinnan har svag spridning. En dast 2.0 0 0 exem plar. Naturligtvis var det diskus­ sion om tidningen. Och det var ganska lustigt för mig att höra på, med kri­ tiken mot vår egen förstklassiga Mor­ gonbris ännu i friskt minne. Hos oss ville man ha mindre bilder, men där tiggde man om att få mera; där bad man om att slippa matrecept och klädmönster, här var det en del som önskade sådana. Annars ville man ha levande text samt flera politiska och socialistiska inlägg. En fördel var det med tidningsdebatten hos de norska kvinnorna: den tog bara en bråkdel av den tid som vi använde för att re­ digera om Bris. Kongre ssens huvudfråga var befolk­ ningsfrågan. Debatten i denna blev allvarlig, värdig och givande. D:r Tove Möhr och d: r Ev ang höllo inle­ dande och orienterande tal. Själv fick jag tillfälle att lämna ett referat av Många andra frågor upptogo även kongressens tid. Fö r personlig absolu­ tism slog kongressen ett slag genom talande siffror och bilder runt salens väggar om alkoholens fördärv för hem och samhälle. Par tiets ledande män voro intresserade åhörare på kongres­ sen. En kväll var kongressen partiets gäster på en stor fest med tal av ord­ föranden Oscar To rp, och en annan afton bjöd partiet på ett socialt drama av Grieg på Nationalteatern. Båd a dessa inslag i kongressprogrammet senterades givetvis livligt. Såväl detta som en del andra saker jag erfor un­ der mitt besök — bland annat att det fanns tre kvinnliga medarbetare i Ar- beiderbladet som med intresse följde även de speciella kvinnofrågorna -— övertygade mig om att det exis terar ett mycket gott samarbete i partiet mellan kvinnor och män. Detta icke minst är en borgen för att den nor­ ska socialdemokratin kommer att segra i valet i höst. D i s a V Ä S T B E R G den svenska kommissionens arbete och förslag. Diskussionen rörde sig främst kring mödrahjälpen och bar­ naskyddet. Man fick ett starkt intryck av att det var mindre behov av barn än av hjälp åt dem som redan finnas. Och ändock har Norge på en del om­ råden kommit längre än vi, en sak som jag glimtvis fick en aning om ge­ nom besök i barnhem, barnsjukhus, dagskolonier och husmoderskolor un­ der och efter kongressen, med mina älskvärda kamrater som självuppoff­ rande ciceroner. Det verkliga debattämnet var frågan om gift kvinnas rätt till arbete. Pa r­ tiets inställning i den frågan är klart stridande mot den ståndpunkt interna­ tionalen intar. En motion förelåg att kongressen skulle ingå till partiet med krav på att gift kvinna skulle äga rätt till arbete. Det blev halvannan dags meningsutbyte med skarpa inlägg för och emot. Slutstriden stod mellan bi­ fall till motionen och ett förslag om att båda makarna icke skulle ha rätt till arbete om familjen på enderas ar­ bete hade en årsinkomst av 3.0 0 0 kr. på landet och 6.0 0 0 kr. i stad. Med en övervikt av 3 3 röster beslöt kon­ gressen i enlighet med motionen. Ge­ nom sitt beslut lia de norska arbetar­ kvinnorna intagit samma klara stånd­ punkt som sina systrar i de övriga de­ mokratiska staterna. Kon firmander från ett norskt flickhem Norges framtidshopp. Interiör från ett barn­ hem i Oslo MISS VIOL E T LANS BUR Y FR ÅN LONDON : S V E N S K A K V I N N O R , V Å G A R N I S I T T A P A S S I V A E L L E R Ä M N A R N I K Ä M P A F Ö R D E T T A P R O G R A M ? Den 9 innevarande juni hölls i riksdagshuset ett sammanträde för över­ läggning om anslutning från svensk sida till den världssamling för fre­ den, vartill initiativ tagits av ledande fredsvänner i En gland med lord Robert Cecil i spetsen. Till sammanträdet hade infunnit sig personer, tillhörande följande organisationer: Internationella Kvi nnoförbundet för Fr ed och Fr ihet, Samarbetskommittén för Fr edsfrågor, Social­ demokratiska Kvi nnoförbundet, Landsorganisationen, Nordiska Fö re­ ningen Mellanfolkligt Samarbete för Fr ed, Svenska Fö reningen för Nationernas Fö rbund, Svenska Skolornas Fre dsförening samt Social­ demokratiska riksdagsgruppen. Vid sammanträdet utvecklade miss Violet Lansbury från London, dot­ ter till brittiska arbetarpartiets förre ledare mr Ge orge Lansbury, i ett anförande den nya rörelsens grunder och program. Anförandet var i huvudsak av följande innehåll: Av europeiskt kända personer i En gland och Fr ankrike har tagits initiativ till en samling av alla för freden verkande krafter (Ra ssemble­ ment Universel pour la Pa ix ). Det är ioke meningen att bilda någon ny fredsorganisation till de många, som redan finnas. Avsikten är i stället att genom lämpliga åtgärder samla till aktiv handling de freds­ krafter, som redan ex istera men som på grund av att det gemen­ samma uppträdandet brister, icke blivit särdeles effektiva. I flera län­ der inom vår världsdel ha kyrkorna, frikyrkosamfunden, fackförenings­ rörelsen, nykterhetsrörelsen, kvinno- och ungdomsorganisationerna, kooperationen och ett stort antal andra folkliga sammanslutningar an­ slutit sig till rörelsen. I spetsen för densamma står den kände engelske fredsvännen och statsmannen Viscount Cecil. Bla nd andra, som verka i rörelsens ledning, märkes tjeckoslovakiska republikens president Ed . Bene z, spanska republikens president Manuel Aza na, ärkebiskopen av Yo rk, franska deputeradekammarens president Ed . Herriot, franska flygministern Pi erre Cot, Mahatma Gand hi, det brittiska arbetarpar­ tiets ledare major Attlee, de belgiska senatorerna H. la Fo ntaine och Louis de Bro uchère , nobelpristagarna sir Norman Angell, Romain Rolland och Th omas Mann, professorerna Ruyssen och Victor Bosc h, franska landsorganisationens ordförande Léo n Jouhaux m. fl. Rörelsen har samlat sig kring följande fyra principiella huvudpunkter: 1) respekt för fördragen; 2 ) allmän reduktion och begränsning av rustningarna genom Natio­ nernas Fö rbund, innefattande avskaffande av privata vinster från tillverkning och handel med vapen; 3 ) kollektiv säkerhet genom ömsesidigt 'bistånd mot fredsbrytare ; 4 ) övervägande om fredlig revision av de rnellanstatliga förhållandena i enlighet med N. F :s pakt. Rörelsen vill närmast ge uttryck åt sitt syfte genom en världskongress i Gen ève i september, som skall understryka folkens krav på respekt för N. F :s principer och deras vilja till fredligt samarbete. Ef ter en ingående överläggning beslöto de närvarande att tillsätta en interimskommitté med uppdrag att undersöka möjligheterna att vinna anslutning från intresserade organisationer här i landet och att i sådant fall genomföra en sådan anslutning. Ti ll kommitterade valdes riksdags­ mannen advokat Geo rg B ranting, ordf., redaktör Mauritz En ander, sekr., advokat Märta Bjö rnbom, fru Signe Höjer, rektor N. J. Nord­ ström, redaktör Herman Stolpe och ombudsman W alter Åm an. Här nedan har miss Lanbury på Morgonbris önskan beredvilligt gjort ett uttalande i anledning av tillkomsten av denna svenska kommitté . Morgonbris läsare är utan tvivel redan välunderrättade om denna internationella fredsrörelse, vilken har omtalats i Social-Demokraten under de senaste veckorna. De ha också hört om sammanträdet mellan representanter för de många olika fredsorganisationerna i Sverge, vilket ägde rum i riksdagshuset den 7 juni. 2 0 Men de svenska kvinnorna fråga sig säkert vad just de kunna göra för att befordra fredens sak. Det intryck en främling medför från ett besök i Sverge är att detta land under en lång följd av år har haft det lyckliga privilegiet att leva under säkra och välordnade förhållanden långt från allt det kaos och den oro, som råder i det övriga Eu ropa. När jag påpekade detta för en svensk kvinna bekräftade hon att detta var sant. Men hon erinrade mig samtidigt om att efter kriget be­ vittnade det svenska folket, framförallt i Stockholm, kri­ gets konsekvenser i strömmen av ryska, belgiska och österrikiska krigsflyktingar. I dag, när krigsmolnen åter samla sig över Eu ropa, när upprustningen blir intensivare och intensivare, när just det fredsälskande, fredade (om jag får kalla det så) Sverge är ställt inför ökade försvarsutgifter vill jag fråga det svenska folket, och särskilt kvinnorna: vågar ni allt­ jämt förlita er på att Sverge, i ett nästa krig, skall bli i stånd att stå som en passiv åskådare. Detta att er regering medverkar till upprustningen ger i alla fall vid handen att Sverge också fruktar kriget även om man säger att krigsfaran är minimal. Och med hänvisning till detta skulle jag vilja ställa ännu en fråga till de svenska kvinnorna i deras egenskap av mödrar och uppfostrare av ungdomen var de nu äro att finna i de kristna församlingarna, i kvinnoorganisa­ tionerna, i fackföreningarna, i den kooperativa rörelsen, kan ni våga att sitta sysslolöst avvaktande den stora katastrofen, vilken kommer att bli oändligt mycket mer fasansfylld än det senaste stora kriget, vilket kommer att medföra förfärliga ekonomiska konsekvenser för alla världens länder, Sverge inbegripet, eller ämnar ni förena er med de krafter för freden, som sluta sig sam­ man i de andra europeiska länderna och Amerika; ämnar ni kräva av ert lands regering att den går in för att genom Nationernas förbund medverka till skapandet av en samfälld politik för kollektiv säkerhet, en internatio­ nell nedrustning, avskaffande av privata vinster från till­ verkning och handel ined vapen, förhindrande av att de stridslystna nationerna anställa krig, samt effektivisera Nationernas förbunds verksamhet så att den omöjliggör framtida krig. KVINNORNA KRING MORGON BRIS h ar en speciell upp­ gift att fylla. De måste på alla sina möten tala om freds- krafterna mot kriget; de böra bli de ledande inom den stora internationella fredskampanjen i Sverge, som ener­ giskt vill sträva för ett enande av olika svenska freds­ organisationer, ena dem på basis av de fyra punkter efter vilka den internationella fredskampanjen är lagd. Det blir deras uppgift att sörja för aktionens praktiska sida, att göra klart för människorna att fred är en sak värd att offra pengar för, att penningoffer för freden bety­ der att försäkra sig om mänsklighetens största värde, ett värde som i dessa dagar är allvarligt hotat. Och så mitt budskap till kvinnorna: organisera för fre­ den, skänk allt ert varmhjärtade stöd åt den nya interims- kommittén, som satts att förena alla redan förefintliga fredsrörelser i Sverge, skänk allt ert stöd åt fredskassan, och sörj för att mesta möjliga antal representanter för Sverge kommer till den internationella fredskampanjens kongress i Genève under nästkommande 3 — 6 september. -; v; v WWÊÊÊ • ' •' •" ï Ï Ï Ï ; i SB Ü • " %Sf : - J ' Hill ® ; A-: • 'I ' ' ^ ' 1i' 11,111'', '' , ! AW ffiiMIS Kvinnorna led as und er mili­ tärup psikt till arbetet i ammu­ nitionsfabr ikerna. (Bild från krigsåre n ur Weiss t Du n oc h brosc hyr, vars starkt agitato riska vinjet tsida åte rges här.) MINNS DU ÄNNU ? "U nder det tredje krigsåret, då min man åter var hemma på permis­ sion, blev jag i grossess. Jag kunde knappast uthärda längre. Jag arbetade i sorteringen, varest ullstoffet togs isär för att sedan bearbetas till nytt ylle. Vi kvinnor måste bära tunga balar och korgar. Jag trodde ofta att jag skulle falla samman. Havrebrödet kunde jag med knapp nöd tvinga ner. Fet tet, som luktade så att man frågade sig vad det var gjort av, kunde jag snart inte ens se. Jag hostade som en lungsjuk. Ti ll slut var allting mig likgiltigt. Mina fötter ville inte längre bära mig. Tr ots allt höll jag ut. Ba rnet levde endast i fjorton dagar. Det hade fått alla mina sjukdomar ... " (U r en tysk kvinnas brev 1918. ) T re bilder gå aldrig ur mitt minne: vår trumpetare satt i gräset på vallen — en granat kom och slet bort hans ansikte. Så död blev han sittande med cigarretten i hand. En fransk artilleriöverste är svårt sårad ; kroppen drar ihop sig av kramp så att han blir liggande som en böjd brygga över diket. I denna ställning dör han. En fransk kavalleriavdelning överraskades under sin färd av en av våra shrapnells. Alla karlarna och hästarna störtade döda ihop i en hög, som hindrade vår frammarsch. Det återstod mig icke annat än köra över fem lik med vår vagn." (U t ett tyskt soldatbrev.) Dessa brevurklipp äro hämtade ur en just i d agarna utkommen broschyr We isst Du noch? (M inns Du ännu?) , som rymmer en rad skakande d o k u m e n t f r å n k r i g s t i d e n s e l ä n d e o c h n ö d . D e n v ä n d e r s i g t i l l a l l a kvinnor, erinrar de äldre alla de tusenfaldiga fasor, som de upp- levat, och visar de unga, som endast känna kriget genom hörsägen, dess v e r k l i g a a n s i k t e . D e n v ä d j a r t i l l a l l a k v i n n o r a t t k ä m p a f ö r s i t t o c h s i n a m ä n s l i v o c h h ä l s a , a t t r ä d d a f r a m t i d e n å t s i n a b a r n , s o m d e f ö t t i s m ä r t a ; v ä d j a r t i l l a l l a k v i n ­ n o r a t t s a m m a n s l u t a s i g i e n k v i n n o r n a s v ä r l d s o r g a n i s a t i o n f ö r f r e d o c h g ö r a a l l t t i l l f ö r h i n d r a n d e t a v a t t d e t s e n a s t e v ä r l d s ­ k r i g e t s o h y g g l i g h e t å t e r u p p r e p a s . "M inns du ännu?" förtjänar största möjliga spridning och kan rekvi­ reras genom Edi tion Pa x, 1 Cit é Pa radis, Pa ris Xe . Bro schyren om­ fattar 3 2 sidor och kostar i : 5 0 franska fr. Signe Höjer, ledamot av Socialdemokratiska kvinnoförbundets V.U. och ordföranden i svenska avdelningen av K vinnornas internationella liga för fred och frihet, svarar miss Lansbury i nästa nummer av Morgonbris med en artikel rubricerad K vinnofront för internationell rättsordning. I lliiH iSiE SlE i lagset, har man behandlat henne såsom något oändligt underlägset. » De mera framsynta männen inom det socialde­ mokratiska partiet ha dock alltid ställt sig väl­ villiga till kvinnorna och kämpat för deras lika­ berättigande. Redan August Palm förde deras talan både i sina föredrag, sina sleven» för kvinnan och i sina artiklar, om också de sist­ nämnda i drypande sentimentalitet om söm­ merskornas eländiga tillvaro sköto över målet. Även Axe l Danielsson, Hinke Berg egren m. fl. ha gjort goda insatser för att få kvinnorna med i den sociala kampen. Icke dess mindre måste jag erkänna min be­ undran för arbetarrörelsens första modiga kvinnor. Den nu levande yngre generationen har i allmänhet ingen aning om storheten i de­ ras till synes så små insatser. Vår första hjältinna finner vi också redan den 16 juli 18 8 2 , knappt mer än ett halvår efter det nor, beskrev kvinnans ställning på följande sätt: » Geijer yttrade som bekant, att männi­ skan är ett sent begrepp i historien. Man torde kunna säga, att kvinnan är ett ännu senare be­ grepp, i det hon icke ens ännu är till sitt vä­ sende begripen, alldenstund föreställningen om henne svävar mellan docka och ängel, emellan slavinna, som man kan sälja såsom ett dött ting, och den heliga jungfrun, som man gjort till Guds moder. Så länge mänskligheten icke erkänner, vad kvinnan är, eller att hon är män­ niska i ordets fulla bemärkelse, och detta är hon icke förrän hon erhållit de rättigheter, som hennes natur kräva och samhällets och mänsk­ lighetens fördelar göra nödvändiga, så länge kan hon icke heller vinna den ställning, som henne med rätta tillkommer. Det är i själva verket en underbar företeelse i mänsklighetens utvecklingshistoria, att på samma gång man betraktat kvinnan såsom någonting över­ lönerörelsen visade den tendenser att brytas. Röster höjdes för att man »utan hänsyn till fruntimmerna skulle söka främja sina egna in­ tressen och smida medan järnet var varmt» . Det försåtliga förslaget föll emellertid igenom och fruntimmerna fingo vara med på ett litet hörn även denna gång. Men de fingo icke överskrida »kvinnlighetens gräns» ens tio år därefter, 18 8 2. På ett möte begärde styrelsen handlingsfrihet att hyra lokal för högst 3 0 0 : — kr. åt föreningen. Några kvinnor röstade för ordförandens förslag och ådrogo sig därmed en ordentlig skrapa av le­ damoten E. M. Lundgren, som yttrade: Jag har på något ställe läst, att en vis man sagt: kvinnan tige i församlingen! Dessa ord tyckes våra damer här aldrig hört talas om, eller, om de hört dem, tro de, att de icke angå dem. Så snart en fråga blir väckt och kommer under diskussion, strax tro damerna, att det är de, ARBE TANDE KVINNOR PA KONTOR OCH FAB RIKER Aina Nilsson F r å g a n d e u n g d o m g ö r n y u p p t ä c k t e r i d e social d e m okratiska k v i n n o r n a s h i s t o r i e s Morgonbris redaktion fick för några veckor sig tillsänd följande intressanta e r i n r i n g a r , u n d e r t e c k n a t A i n a N i l s ­ son, Arbetarrörelsens arkiv. — Vad, har arkivet fått en kvinnlig medarbe­ tare? var genast den fråga vi ställde oss och som vi lika skyndsamt sökte få besvarad. Det resulterade i att vi stifta­ de bekantskap med en duktig represen­ tant för den kvinnliga ungdomen, vilken visserligen inte var engagerad på arki­ vet ifråga utan i stället befanns ivrigt utnyttja det som den egenartade kun­ skapskälla dessa arbetarrörelsens min­ nessamlingar är. — Jag började — - berättar Aina Nils­ son — fjorton år gammal som spring- flicka på NK och sedermera blev jag laboratoriebiträde i filmstaden i Råsunda, varest jag råkade ut för en yrkessjukdom och blev arbetsoduglig, varför jag under de senaste åren ambu­ lerat mellan sjukhus och folkhögskolor, vilka senare på ett underbart sätt hjälpt mig att vända till gott en väsentlig del av det onda, som fatala omständig­ heter förorsakat mig. Dessa år har ock­ så givit mig rikt tillfälle att fundera över åtskilliga problem. Bl. a. har jag frågat mig och förresten funnit allde­ les oförklarligt varför kvinnorna spaltat upp sig och organiserat en egen rörelse inom de stora allmänna sammanslut­ ningarna. Jag tog upp frågan till diskussion även på Brun nsvik och då kom d:r Lindgren och gav mig det goda rådet att söka svaret i de gulnade pap­ perna från arbetarrörelsens tidigare skeden. Sagt och gjort — och här har jag verkligen fått besked, som omvänt mig alldeles. Ba ra ur de i min artikel återgivna små glimtarna från de allra första åren i de socialdemokratiska kvinnornas historia ser jag en varning lysa emot oss, den yngre generationens kvinnor, som inte själva upplevat ge­ nombrottsåren, då det var att ständigt strida och oftast förlora. Det saknas inte kraft och must i interiörerna vare sig från mötena eller arbetsplatserna denna tiden som t. ex . synes i skild­ ringen av bruksbärerskornas strejk. Och jag hoppas att jag skall kunna sammanfoga mina fynd till en liten bok för att meddela mina jämnåriga med­ systrar samma hälsosamma lärdomar. Bruks bärerskor vid ett stockholmsbygge 1901 som skola avgöra den, antingen de förstå den eller ej, och deras röster höras i tid och otid över alla andras. Mina herrar! Låtom icke da­ merna härska, varken över oss eller föreningen ! Ty få de sin vilja fram, så barkar det å t skogen med alltihop. De bland damerna, som veta sig icke ha överskridit kvinnlighetens gräns, behö­ ver icke taga åt sig mina ord — de övriga hoppas jag gör det.» Ingen kvinnlig vågade komma med ett försvar, någon damernas rid­ dare uppenbarade sig inte heller. Det troliga är, säger Sigfrid Hansson i sin historik, att en stor del av männen gillade Lundgrens upp­ fattning. Betecknande är också ett protokollsutdrag från Götebor gs Arbetareklubb år 18 8 4 : » En fråga framställdes till klubben av herr Larsson, om inte kvinnan borde få inträda uti klubben som medlem. Eft er en livlig diskussion beslutades, att den (sp ärrat av mig) ej får tillträde till klubben.» Användandet av realgenus i detta sammanhang talar i all sin nakenhet om att kvinnan betraktades mera som ett husdjur eller en sak än som människa. Ytte rligare belägg för denna min uppfattning kan jag hämta ur riksdagshandlingarna från samma år. Det var den socialistiskt-liberale riksdagsmannen och redaktören för Öresunds- posten, som i försvarstalet för sin motion om valrätt och valbarhet till parlamentet för kvin- S V A R E T A I N A N I L S S O N F A N N I A R B E T A R N A S A R K I V till medlemmarna att upptaga kvinnan ibland sig såsom en mänsklig varelse med plikter och rättigheter, så mycket mera, som det endast vore en tidsfråga, när förslaget komme att gå igenom. Efte r många och långa debatter kom föreningen äntligen fram till det resultatet, att endast medlemmars hustrur skulle medgivas in­ träde. Därtill kom, att kvinnlig ledamot genom ordförandens kraftiga ingripande berövades rösträtt. De enda rättigheter föreningen tiller­ kände de kvinnliga medlemmarna voro begrav­ ningshjälp och rätt att låna böcker i biblioteket. Bokbinde riarbetareföreningen i Stockholm bil­ dades den 16 maj 18 7 2 . Men inte ens inom den­ na yrkesgrupp, där kvinnorna utgjorde omkring hälften av hela arbetarestammen, var det en självklar sak att de skulle få tillhöra före­ ningen. Stor tvekan rådde, till sist enades man i alla fall om att »det vore orätt att tillbaka- ställa fruntimmerna». I ivern tillerkändes både medlems hustru och i yrket arbetande kvinna rätten till inträde. Solidariteten med de kvinn­ liga kollegerna var dock inte mycket att skryta över. Redan vid behandlingen av den första Den yngre generationens kvinnor, som skörda frukterna av pionjärernas verk, ta sin rörelse­ frihet, rätten till arbete och oberoende m. m. som en självfallen sak och ha också ansett fort­ skridandet fram mot jämlikheten med mannen som utvecklingens ofrånkomliga väg. Så segrade reaktionen i fascismens och nazis­ mens hemland. Kris er och därtill hörande ar­ betslöshet härjade — och kvinnorna trängdes med våld tillbaka till ett stadium, som de trott sig för alltid ha lämnat. Här i Sverige se vi på dessa händelser en smula överlägset. Något sådant skulle ej kunna ske här i vårt fria, de­ mokratiska land. Vi känna oss säkra, allt för säkra. Och dock ha vi ingen rätt att förhäva oss. Et t steg, bara 5 0 — 6 0 år, tillbaka i tiden har kanske en del att förtälja oss, huru man t. o. m. i arbetarkretsar uppfattade kvinnans plats i samhället. Inom Maskinarbetareföreningen fanns år 18 7 9 ett par modiga och framsynta damernas rid­ dare, som motionerade om att även kvinnor skulle få tillträde till föreningen. De vädjade M A R A B O U STO R D R I F T M Ö J L I G G Ö R D E T L A G A P R ISE T August Pa lm började predika socialism i Skåne. E tt stort folkmöte hade anordnats i Limhamn. Solen brände hett och vägen till mö­ tesplatsen var lång. E j mer än 15 0 personer hade infunnit sig. Jag citerar nu från refera­ tet i t idningen Fo lkviljan: » Fö rutom Pa lm upp­ trädde • som talare maskinisten Hultman samt snickaren Juhlin. Mötet fick en särskild bety­ delse därigenom att en kvinna uppträdde som talare och i varma ordalag uppmanade kvin­ norna att deltaga i den sociala kamp som nu är börjad, samt i stället för så mycken roman­ läsning befatta sig med nyttig lektyr såsom tidningar och icke springa över det politiska. Särskilt anbefallde hon varmt arbetareorganet folkviljan och uppmanade kvinnorna att i f ram­ tiden möta talrikt å folkmötena. Hennes tal häl­ sades med bifall av de närvarande, varibland befunno sig många kvinnor. Och hoppas vi nu, att isen är bruten, så att vid framtida möten även kvinnan vill lägga sitt ord i vågskålen till samhällets omorganisation och förbättring. » Inte ens hennes namn är bevarat åt eftervärl­ den, kanske man fruktade att hon skulle lida men av publiceringen. Det var farligt att vara socialist på den tiden, dubbelt farligt för en kvinna, eftersom socialismen på sina håll an-; sågs vilja upplösa alla moralbegrepp. Änn u modigare förefaller mig fröken Mathilda Berl ing, en kläd- och linnesömmerska, som i vardagslivet tog emot sömnad i en liten lokal vid Kl ara Norra Ky rkogata 2 4 , ingång från Bröd boden. Inför en människoskara på 1. 0 0 0 personer, samlad i Stadshagen och hedrad med stark polisbevakning, deltog hon i diskussio­ nen om »arbe tarne, fackföreningarne och poli­ tiken». Referaten veta berätta, att det diskute­ rades livligt på detta möte, anordnat av Social­ demokratiska föreningen i Stockholm för Kun gsholms arbetare år 18 8 6 — en tid, då myn­ digheterna förföljde och jagade socialisterna såsom samhällets fiender numro ett. Frö ken Ber ling skymtar då och då i tidningen Social­ demokraten, än som styrelsemedlem i Social­ demokratiska föreningen i Stockholm, än som fackföreningsagitator under de närmast följande åren — - en pionjär, värd att minnas. Tid ningen »Arbe tets» duktiga expe ditris i Häl­ singborg, Hilda Eke löf, fick på ett otrevligt sätt erfara, vad politiska motståndare tänkte om de socialdemokratiska kvinnorna. »V årt Land» skrev, att det ifrågavarande mötet öpp­ nades av en »ogift kvinnsperson» vid namn Hilda Ekel öf. Av »Arb etets » svar kan vi för­ stå, hur ful den insinuationen måtte klingat i samtidens öron: » F ör att kunna såra en kvinna, om vilken man ingenting annat vet, än att hon är socialdemokrat genom att benämna henne med ett tvetydigt uttryck, fordras det en na­ turlig råhet, inför vilken 'den druckne skoma- kargesällens* försvinner som en harmlös pojk­ aktighet. » Obehag sådana som det ovannämnda hörde dock inte till de värsta. t ) e kvinnor, som an- slöto sig till en fackförening eller en socialde­ mokratisk förening, riskerade i likhet med sina manliga kamrater sitt arbete och även möjlig­ heten att få arbete på annat håll. Tr ots detta strömmade kvinnorna på sina håll talrikt till rörelsen. Hälsingborgs kvinnor fingo år 18 8 8 en särskild eloge av Fr edrik Sterky för det livliga intresse, de lade i dagen. Agita­ torn John Kje llman företog samma år en resa Bo rås— Motala — Arvika — Cha rlottenberg — • Åm ål för att bilda »arb etareföreningar». Til l tidningen skriver han: Motala kvinnor börja ock vakna, ja, många av dem gå före männen i klasskampen. Heder åt sådana kvinnor, skam åt de män som sova. Ur dessa glimtar från de allra första åren i d e socialdemokratiska kvinnornas historia ser jag " D E S T R E J K A N D E D A M E R N A " DOKU MENT OM KV INNORNA I FACK­ FÖRENINGS RÖRELSEN, FRAMP LOCKA DE U R A R K I V E T A V A IN A N I L S S O N E N V A R N I N G L Y S A E M O T O S S , DE N Y NG RE G E NE RAT IONE NS K VIN­ NOR, SOM INT E SJÄ LVA UP P LE V AT G EN OMB ROT T S Å REN , K AMP T IDE RNA, DA DE T F ANNS SÅ MY C K E T AT T T A OC H SÅ MY C K E T AT T .VAGA NÅ GO T FÖ R. VI ST Å INFÖ R E T T VAL, I VIL­ K E T DE T FR AMFÖ R ALLT G Ä LLER AT T FÖ RSVARA DE N ST Ä LLNING , DE Ä LDRE G IVIT OSS I ARV. E N REA K ­ T ION G Å R FÖ RST OC H FR Ä MST UT ÖVER K VINNORNA. DÄ RFÖ R HA VI DUB B E L T SÅ ST ORA SK Ä L AT T RE ­ DAN NU FÖ RB ER ED A VALE T OC H I ME DVE T ANDE T OM B E T Y D EL SE N AV FR AMGÅ NG FÖ R VÅ RT P ART I B E ­ GA GN A VARJE T ILLF Ä LLE T ILL AG I T AT ION. MÅ T T E HIST ORIE NS OM­ DÖME OM OSS BL I : HE DE R Ä T SÅ DANA K VINNOR! De kallades »smäck or», gingo i träskor med oket över ax larna och buro murbruk från laven till murarna. Varje bruksflicka, eller hant- langerska, som de också kallades, klättrade på byggnadsställningarna en våning, varefter nästa tog vid. Den sista i kedjan gick omkring och tömde bruket åt murarna, ett arbete, som de turades om med, ty kalken frätte sönder huden på händerna. Bru ksbärerskornas liv var hårt och gjorde dem själva hårda. I » G uds vackra värld» skildrar Martin Koch, huru de blevo »gröv re, fastare i köttet, hårdare i nävarna och "svå rare i truten» för varje år. I maj 18 8 8 hade det varit murarstrejk vid Jo­ hannes kyrka för att få timpenningen höjd till ALLSVENSKAN 1946 Här ha vi ett storspel areämné för k ommande serier. Han tränar varje rast, ha n ser varje match. Och Mamma är hitt ills ha ns bästa "kapte n". Hon ger hon om Ergo varje morgon och Ergo ger kond ition som ingen annan dryck . 2 4 4 5 öre. Insamlingar hade företagits. När den sista insamlingen hade redovisats, hade också strejken slutat med seger för arbetarna. De be- slöto då att skänka pengarna till de sämst ställda kamraterna inom branschen; det var hantlangerskorna. I en polemik med Dagens Nyheter skrev Knu t Tengd ahl, murarpojken, som sedermera blev Stockholms stadsfullmäk­ tiges ordförande, att hantlangerskorna i kapi­ talisternas kalkyleringar tjänstgjorde som en billig arbetskraft, att de t. o. m. i Stockholms stads arbeten inte förtjänade mer än 12 öre i timmen och inte kunde påräkna mer än 3 0 0 krs. årsinkomst. Därtill kom, att arbetstiden var minst tolv timmar per dag med början kl. 6 på morgonen. Murarna hade strejkat, därför att levnadsom­ kostnaderna stigit men inte lönerna. Samma­ lunda var förhållandet för hantlangerskorna. De hade nu 15 öre per timme och begärde på- ökt med 3 öre per timme. Men byggmästarna nekade. Så utbröt den 4 juli 18 8 8 den strejk, som i tidningarna benämndes »Stockholms första kvinnostrejk» . Några hantlangerskor, anställda vid ett ny­ bygge på Flem inggatan, gåvo signalen. De hade begärt löneförhöjning och blivit nekade. Hastigt och lustigt inställde de arbetet och gingo ut på vandring. De uppsökte ett nybygge i närheten och hörde sig för, hur kamraterna hade det ställt med lönevillkoren. Här hade byggmästaren emellertid redan beviljat de be­ gärda 18 örena, varför de vandrade vidare över Kungsb ron upp till Vasastaden, där byggnads­ verksamheten var i full gång. Fr ån bygge till bygge gick färden; överallt, där kamraterna inte hade minst 18 öre i timmen, försökte de övertala dem att sluta sig till strejktåget. Murarna på ställningarna skämtade och gyck- lade med dem, trots att de kanske just under denna strejkvandring innerst inne hade mera respekt och aktning för dem än annars. Då kväl­ len bröt in — kl. 8, då arbetsdagen i vanligt fall var slut — voro de sexto n stycken, som be­ stämde att mötas på Norra Banto rget kl. 7 följande morgon för att fortsätta strejken. All­ ting försiggick tyst, lugnt och städat, skrevo tidningarna. Nästa dags förmiddag gick ett rykte ute i staden, att byggmästarna skulle ha givit med sig. De skulle allmänt ha gått »de strejkande damernas» fordringar till mötes, gycklar en tidning med bruksflickorna, som visst inte voro så eteriska, som uttrycket låter påskina utan tvärtom kraftiga, resoluta kvinnor. Men tid­ ningen förklarar genast, att ryktet måste ha berott på ett misstag, ty ett sjuttiotal hant­ langerskor bevistade på kvällen ett möte vid Lill-Jans, anordnat uteslutande för strejkande. Det var byggnadssnickare och timmermän, som strejkade samtidigt som hantlangerskorna. Rapporterna från den tredje dagen lyda: Bygg ­ mästarna vidhålla sina beslut och de strejkande, såväl de manliga som de kvinnliga, strejka och hålla möten. På kvällen den 6 juni voro cirka sexti o hantlangerskor samlade vid strejkmötet ute vid Lill-Jans. Nu började deras tålamod tryta, och de beslöto att följande dag fortsätta sin pilgrimsfärd och besöka alla byggen på Kungsho lmen och Norrmalm för att förmå byggmästare och basar att underteckna en lista, där de begärde 18 öre pr timme, eller också skulle de förmå hantlangerskorna att upphöra med arbetet. Byggm ästarna började draga öronen åt sig. Re­ dan vid middagstiden den 7 juli hade de flesta skrivit under. Enda st ett par byggmästare väg­ rade fortfarande. Men framgången var tydli­ gen given och arbetet upptogs morgonen därpå. ANDRA TI DE R, ANDRA SE DE R. MAN SÄ G E R IB LAND, ATT KV INNORNA ÄN NU IC K E BL IVIT UP P FO ST RADE T I L L S O L I D A R I T E T ; 1 8 8 8 Å R S "S MÄ C K OR" HADE INGE N UPP FO ST ­ RAN ATT SE TI LLBA KA P Ä , HOS DE M VAR DE T NÖDE N OC H SVÄL T E N, SOM FO RMADE SOLIDARIT E T E N. VI, SOM HA FA C K FÖ RE NING AR, SOM HA KV INNOKL UB BA R, HÖGR E LE VNADS­ ST ANDARD, MEN IC K E LÖNE R, SOM T Ä C K A DE NNA LE VNADSSTA NDARD, LAT OSS Ä G NA EN MINUTS B E GR UN­ DAN Ä T BR UK SB ÄR ER SK ORNA OC H G Ä DIREK T T ILL FA C K FÖ RE NING EN , OM VI INT E ÄR MED LE MMAR DÄ R FÖ RUT. LAT DE T BL I B EV ISE T FÖ R VÅ R SOLIDARIT E T ! M U R A R E F L I C K A N I anslutning till ovanstående lilla historik för­ tjänar att bringas i erinran följande konstlösa men rörande tidsmålning "Mu rareflickan", författad av K. J. Gabrie lsson (död 19 01). Slå eau de Cologne på er näsduk, min fru. Sätt på er pinznez 'n min fröken ; Min herre kom närmare och titta på mig. Ni är väl ej rädd för spöken. Ta r jag mig ej bra ut i vinterns dar Så här, höljd i mycket lumpor? Och se så charmanta vådor jag har, Ja formliga läggar i strumpor. Min kjortel är styv utav lera och bruk Och räcker knappast till knäna. Så klädda ni finge väl rent av slag, eller hur mina damer väna? Bäs t till min fördel jag tar mig ändå När vi uti "byg get" rasta, Där plumpaste skämt ej är plumt nog åt mig, Där ej grovheter nog kan man kasta. Omringad av karlarnes råa hop, Så såld som man gärna kan bli det, Å ! där kan jag säga så fula ord Och visa — så långt ni tål si det. Ja men mitt herrskap, jag är ett djur! Det har jag dock jämt ej varit; Jag var nog en flicka lik andra en gång, fastän den tiden nu farit. Då gick även jag så sedlig och mild Och kunde för orätt bäva, Och trodde att jag var en mänska också Med rätt att få mänskligt leva. Jag hade ett känsligt sinne jag med? En själ som tillgivenhet krävde; Jag sjöng, full av hopp, från morgon till kväll Och på framtidens slöja jag vävde. Min längtan låg till att odla min smak Min kärlek det sköna sökte, Och konstens tempel, på fattigmans plats, Rätt ofta mitt vetande ökte. Och o! hur det slog av jubel mitt bröst, När ände det blev på dagen, Då sprängde min tanke sin fängseldörr, Då var timmen för hälgsmål slagen. Och sökande flög min ande omkring I idée rnas vida rike Och lyssnade tjusad till stormännens röst Och drömde sig deras like. Min dröm var alltid att träffa en själ, Som ville mig framåt leda Och byta tankar och intryck med mig Och hjälpa mig att få reda. Men för de fina var jag för grov Och jag ville icke genera; Och mina kamrater begrepo mig ej, De lågo för matfrågan mera. I längden kan dock ingen människa gå Så där för sig själv och tänka; Och som ingen ville sig "sä nka" till mig Så måste väl jag mig "sä nka". Hos mina gelikar där mottog man mig, Jag blev en av de mest besatta, Fa st oftast förtvivlan, som måste ha ljud, Är det som mig kommer att — skratta. » • I Men kors! jag tror rent jag blir sentimental, Det var ej min mening från början. Nej, jag ville endast visa er min bild Just sådan den står mitt i smörjan. K a r o l u s . A M E R I K A S A R B E T E R S K O R B O J K O T T A T I D N I N G S K U N G Vid de amerikanska fackföreningskvinnornas nyligen hållna kongress, representerande en halv miljon arbetande kvinnor, fattades be­ slut om att bojkotta den gula Hearstpressen därför att den bereder mark för fascism och "oa merikansk" anda. Sedan tidningskungen Hearst år 19 3 4 besökte Hitler har han på alla sätt sökt befordra de fascistiska krafterna i Amerika. Hitlerregerin- gen lär betala 4 0 0. 0 0 0 dollars för Hearsts ny­ hetstjänst, mot att denne glorifierar Hitlers våldsregemente och det fascistiska Italien, provocerar fram hos massorna rashat, krigs­ hets och reaktion genom antikommunistiska aktioner. Över 12 miljoner läsare ur arbetar- och me­ delklassen kommer dagligen under Hearst inflytande genom 2. 2 0 0 tidningar. Hearst har särskilt lagt beslag på den kvinnliga publiken. Bland hans ofantliga nät av magasiner mär­ kas några av de i världen mest lästa damtid­ ningarna som Pic torial Review, Good House­ keeping, Harper's Baz aar och Cosmop olitan, vars månadsupplagor gå upp till nära sex miljoner. Han är filmproducent. Han dirige­ rar en räcka av radiostationer inom de mest betydande områdena i U.S.A. Hans förmö­ genhet uppskattas till 2 2 0 miljoner dollars. Allt hans görande och låtande dikteras av motivet : mer pengar, mer makt. Mooney, arbetarmartyren, dömd till livstids­ fängelse, anses allmänt i Amerika hållas kvar i fängelset tack vare Hearsts möjligheter att medelst pengar förhindra hans lösläppande. De amerikanska fackföreningskvinnorna ha kastat sin handske mot en farlig fiende, men tillintetgörandet av hans makt är även av vitalt intresse för de krafter i Eur opa, som kämpa mot krig och fascism. Hearst 25 « F lIMW i « Ä ® E V A W I G F O R S S : R I K E D O M O C H M A K T Å T F Å T A L E T E L L E R A T D E MÅ N G A Som känt är utgår vart tionde år ett bud, att allt folk i vårt land ska låta folkräkna sig till antal, yrke, inkomst och förmögenhet. Så skedde också år 193 0 och resul­ tatet få vi nu se efter de vanliga 5 — 6 åren av behandling hos statistiska centralbyrån. I år kanske det största in­ tresset hos allmänheten för dessa resultat knytes till be­ folkningstalen. Redan ett bläddrande i del I, där de mera ingående behandlas visar, att ett närmare studium blir lönande. Den tredje delen, som handlar om folkmängden efter yrke, inkomst och förmögenhet, har hittills bara kommit med sin första avdelning, som ger råmaterialet, tabeller för län, härad och bygder och i städerna för för­ samlingar. Vill man ur 193 0 års folkräkning del III så­ som den nu föreligger bilda sig en uppfattning om, hur inkomster och förmögenhet varit fördelade 193 0, måste man använda mycket addering. Något sammandrag för hela landet ges inte i den nu utkomna delen. Det kan vara upplysande nog med lokala uppgifter, t. ex. att finna, att i Stockholm inkomst och förmögenhet per i n k o m s t t a g a r e o c h f ö r m ö g e n h e t s ä g a r e v a r r e s p . 3 . 5 3 2 k r . o c h 4 6 . 8 4 1 k r . , p e r y r k e s u t ö v a r e 3.2 3 5 och 9.3 4 0 kr. och per invånare 2.13 3 och 6.15 6 kr. Den ökända jämna fördelningen, som skulle göra oss alla lika fattiga, borde alltså gett genomsnittsfamiljen på låt oss bara säga 2 barn en förmögenhet på 2 5. 0 0 0 kr. och en inkomst på 8.5 0 0 kr. En utjämning av detta slag i Oscars församling skulle ge en sådan familj en förmö­ genhet på över 107. 0 0 0 kr. och inkomster på över 16.0 0 0 k r . D j u r s h o l m k o m m e r n ä r a d e n n a t o p p u n k t m e d p e r invånare 3.5 3 6 kr. inkomst och 2 3. 614 kr. i för­ m ö g e n h e t e l l e r m e d e n i n k o m s t p e r i n k o m s t t a g a r e p å 6 , 9 6 1 k r . o c h e n f ö r m ö g e n h e t p e r f ö r m ö g e n h e t s ­ ägare på 116.6 8 0 kr. Lågvattenståndet i inkomster vi­ sar bland städerna som sig bör Tro sa med 1.5 0 5 kr. per inkomsttagare och ett par församlingar i texti lstaden Norrköping med nästan lika låga tal. Gå vi till lands­ bygden finner vi inkomster som håller sig kring ett medeltal per inko m s tagare på 1.0 0 0 kr., ibland under på en hel del ställen. Om vi däribland finner Kalix- bygden, platser i Västerbotten och Västernorrland, i Bo­ huslän särskilt på öarna, i Jämtland, Värmland och Älvsborgs län i Ätra bygden, i Hallands och Smålands skogsbygder bör det ju inte förvåna. Men t. o. m. i Öster­ götlands södra skogsbygd, i Skånes Göing eskogar och i Stockholms län i Attundaland kan man finna sådana låga 2 6 medeltal. I Norrland kommer man här och där till så skrämmande låga.medeltal per invånare som 30 0 kr. och lägre. H U R M Y C K E T Å T H U R M Å N G A I e n undersökning om det samlade skattetrycket i Sverge gjord av finansdepartementet 193 6 har folkräkningsma­ terialet sammanställts. Man finner en uppdelning av be­ folkningen, som visar att 9 0 % av denna, ett skikt som anses omfatta arbetare- och bondebefolkningen i vårt land, tillsammans fått nöja sig med drygt 2 / 3 av hela den inkomst, som kommer på enskilda personer i landet. Et t mellanskikt på 8 % av befolkningen tog 1/ 4 av total­ inkomsten och mellan 7 och 8 % av inkomsten gick till 0, 8 % av befolkningen. Eller om man räknar per yrkesutövare fick 2 % av befolkningen 12 % av inkomsten i portioner per yrkesutövare på 8.0 0 0 kr. och mer under det 8 5 % av befolkningen med inkomster per yrkesutövare på 0 — 2. 5 0 0 kr. bara fick 5 8 % av inkoms­ ten och mellanskiktet med inkomster mellan 2.5 0 0 och 8.0 0 0 fick något mindre än 1/3 av all inkomst och var 13 % av befolkningen. Härvid har som följande tabeller visa, i folkräkningsuppgifterna i tab. I inkomsten beräk­ nats per personenhet, d. v. s. barn under 15 år har räk­ nats som halva personer. Till jämförelse lämnas uppgifter tagna från 193 4 års inkomster enligt tax eringarna 193 5 och som ställa sig något ofördelaktigare för de lägre inkomsttagarna. I de från folkräkningen gjorda på en sammanställning av yrkes- och socialgruppers medelinkomster baserade tabel­ lerna ha en del högre inkomster kommit med. Enl igt taxe ringsuppgifterna få t. ex. 9 0 % av befolkningen inte mer än gott hälften av inkomsten år 193 4. I N K O M S T O C H F Ö R M Ö G E N H E T E N L I G T F O L K R Ä K N I N G 1 9 3 0 I. Inkomst pr personenhet % av be­ folkning % av totalin­ komsten Inkomst % av förmö- pr yrkes- totalför- genhet utövare mogenhet per yr- 0 —1.7 0 0 kr. 1.7 0 0 — 5. 7 0 0 „ 5. 7 0 0 kr. och mer II. Inkomst pr yrkesutövare 0 kr. 1— 2. 5 0 0 „ 2. 5 0 0 — 8. 0 0 0 „ 8. 0 0 0 kr. och mer T a x e r a t b e l o p p kesutöv. 9 0 6 8 1.14 5 4 8 2. 4 91 8 2 5 4. 3 5 4 3 4 18.5 71 1 7 15.3 0 4 18 117.4 2 2 18 — — • —- - — 6 7 5 8 1.3 2 0 4 4 3.111 13 3 0 3. 6 2 2 3 2 11.8 4 7 2 12 13.6 2 7 2 4 8 5. 7 2 0 år 1 9 3 4. Ta x erat belopp kr. 0 kr. 1— 3. 0 0 0 „ 3. 0 0 0 — 8. 0 0 0 „ 8. 0 0 0 kr. och mer % av yrkes­ utövare % av total­ inkomst Inkomst per yrkesutövare 19 — • — 7 0 5 2 1. 0 6 6 1 0 3 3 4. 8 8 6 1 15 21 . 4 7 5 2 % a v b e f o l k n i n g e n f å r 1 2 % a v i n k o m s t e n o c h 2 4 % alltså nära 1/ 4 av hela förmögenheten. 1 % av yrkesutövarna får 15 % av inkomsten och 9 0 % av dem få nöja sig med hälften. 1 % av befolkningen äger nära 1/ 5 av totalförmögenheten och mindre än hälf­ ten av all privatförmögenhet tillhör den socialgrupp, som kallas kroppsarbetare, d. v. s . 9 0 % av hela folket. Häri ingår en stor ägande bondeklass. 4 miljarder av samt­ liga de 15 miljarder nationalförmögenheten 19 3 0 upp­ skattas till beräknas komma på dess lott. Ett faktum som gör att t. ex. i gruppen med inkomster över 8. 0 0 0, där genomsnittsinkomsten per yrkesutövare är 13. 6 0 0, likväl inkomsten per personenhet inte blir mer än 5. 7 7 0 är, att i denna grupp finns så många beroende per yrkes­ utövare som 2,4, under det detta tal i andra grupper går ner från under 2 till 1,5 personenheter. Den utpräg­ lade koncentration av förmögenhet, som dessa tal likväl vittna om, kan man få mycket drastiskt bestyrkt på annat håll. D E F Y R A S T O R A O C H D E 5 8 M Ä K T I G A I den s. k. mammututredningen, betänkande om folkför- sörjning och arbetsfred är det officiella namnet, finns i del II en utredning om banker och maktkoncentration inom svenskt näringsliv av Fr ans Severin. Några fakta där visar, att liksom man i Fr ankrike kan ha skäl att tala om de 2 0 0 familjerna, som behärska Cen tralbanken, vi hos oss kan finna en betydligt mindre grupp, som har ett avgörande inflytande på de större bankerna och bo­ lagen i industrin. För valtning och ledning av en mycket stor del av vårt lands näringsliv ligger i händerna på ett jämförelsevis litet antal människor. Det var 5 8 per­ soner, chefer och styrelseledamöter i de 4 största ban­ kerna, som 193 3 innehade i 3 9 4 bolag (inb eräknat ban­ kerna) 5 9 0 styrelsemandat, därav 14 6 ordförande, vice ordförande och verkställande direktörsposter. Dessa bo­ lag ha med reservfonder och övriga fonder ett kapital på 3. 8 5 3 miljoner kr. Är 19 3 3 uppgick enligt taxe ringen de till t axer ing uptagna bankbolagens och bolagens kapi­ tal till 4. 8 4 2 miljoner kr. Alltså utgjorde de förut nämnda bankernas kapital nära 8 0 % av hela detta kapital. 191 av de 3 9 4 bolag, där dessa 5 8 personer voro styrelse­ medlemmar, hörde till den åttondedel av samtliga, som ha så stort aktiekapital som 2 miljoner eller mer. Räknar man till det av dessa företag behärskade kapitalet också deras långa kredit, förlags- och obligationslån, som före­ tagens styrelse kan anses behärska, kommer man upp till inte 4. 8 4 2 miljoner utan 5. 2 5 7. Komm er härtill att några av företagen äro försäkrings­ företag, där utom aktiekapital och reservfond man får räkna med en större kapitaltillgång bestående av säker­ heten för försäkringstagarnas fordringar, vars använd­ ning också om den är begränsad av regler beror av före­ tagens styrelse, borde ytterligare 8 9 7 miljoner läggas till den förut nämnda summan. Till maktkoncentrationen bidrar dessutom, att de fyra bankernas insättarkapital, som (på längre lån såsom de­ position och kapitalräkning) var nära 2 / 3 av insättar- kapitalet i alla banker eller 1.9 0 5 milj. liksom föregående inom vissa gränser bestämmes till placering av bank­ chefer och -styrelser. Vi få alltså en slutsumma på över 8. 0 0 0 milj., som även om någon dubbelräkning skett går upp till hälften av den del av nationalinkomsten, som enskilda personer deklarera för och som 193 0 var 15. 313 milj. Denna hälft av nationalinkomsten behärskas mer eller mindre fullständigt av 5 8 personer. Jämfört med detta faktum förefaller ett annat mindre förvånande nämligen att i de 10 i s torlek därpå följande bankerna (de t vå statsägda ha inte räknats med) 9 0 nya personer, som inneha 3 41 mandat i 16 4 bolag bestämma sammanlagt över 1.9 91 miljoner, alltså nya nära 2 mil­ jarder till de föregående 8, d. v. s. 10 miljarder inves­ terade i 5 5 8 bolag, där 14 8 personer inneha 9 3 0 styrelse­ mandat, varav 216 ordförande, vice ordförande och verk­ ställande direktörsposter. Och av dessa 216 inte mindre än 14 6 fördelade på storbankernas 5 8 direktörer och sty­ relseledamöter. D U B B E L T J Ä N S T E R S O M R E S P E K T E R A S Man må ju knappast förvånas, när man år vis i riks­ dag och föreningar följt diskussionen kring dubbeltjäns­ terna och sett mogna män överväga, om vid 3. 0 0 0 kr. eller 6. 0 0 0 kr. i inkomst för mannen, hustrun skall be­ rövas sin allmänna tjänst eller t. o. m. sitt arbete i en­ skild industri, om mot denna maktkoncentration och detta hopande av säkerligen inte njuggt avlönade bisyss- or ingenting åtgjorts. Att beröva en gift servitris hennes yrke går så mycket lättare än att avhända en 10-dub bel styrelsepamp någon av hans inkomstkällor. Denna syn­ punkt kan förefalla skäligen oväsentlig i jämförelse med den förra, risken av en koncentration av makt i ett fåtals händer. En sådan kan likväl som Severin framhåller, in­ nebära vissa fördelar, ge en starkare ryggrad åt bankerna och förmåga att tåla påfrestningar i onda tider, hindra panik och bidra till att bankkrascherna inte bli så tal­ rika, lättare flytta över överskottsmedel, alltså ge större rörlighet åt kapitalet, kanske också ge möjlighet till större översikt över placeringar och att bättre bedöma läget inom industrin. Och så ha vi de vanliga skälen för koncentration, att en slösaktig konkurrens hindras. Dessa fördelar kunna inte uppväga den uppenbara risken av, att alltför mycken makt lägges i en hand, att missbruk bli följden, att t. ex. f öretag gagnas, som äro lierade med storbankernas ledande grupp och nya konkurrerande företag till samhällets nackdel få svårt att skaffa sig kredit. I Fr ankrike där Cen tralbanken säges ha kunnat göra obstruktion mot regeringens politik att bereda arbete men samtidigt gynnar rustningsintressena, tycks nu en av den nya regeringens första åtgärder bli att se till att också i denna institution nationens intressen få ett visst utrymme. En bättre förd elning av brödet och en tryggare fö rdel ning av makten är vad vi i hö st behö va samlas för i vårt land. 2 7 folkupplysningsarbete, men W. E.A :s särskilda förtjänst är, att det har eliminerat den starka akademiska prägeln som universitets-folkupp­ lysningen först hade. Universiteten och W. E.A . arbetar nu i gott samförstånd och med ett ganska vitt utbyggt organisationssystem. I varje "cou nty" (lä n) i Storbritannien finns en lokal administration som är ansvarig för upplysningsarbetet och som bl. a. tillsätter de fasta lärare vilka leder den allmänna under­ visningen. Till varje universitet är knuten en särskild kommitté som till hälften består av medlemmar tillhörande W. E .A. och till hälf­ ten av medlemmar representerande universi­ tetet. W. E .A. leder själva undervisningsarbe­ tet, medan universitetets medlemmar intager en rådgivande ställning. — För siggår arbetet i studiecirklar? — Ja, fast vi kallar det för klasser, och del­ tagandet är naturligtvis frivilligt. Det består av elementära klasser, klasser för vidare kom­ na och fortsättningsklasser, av vilka några sträcker sig Över tre är och däröver. Ele­ verna möter en gång i veckan till två tim­ mars undervisning. Denna omfattar skilda ämnen, och så i övrigt är det hemarbete. Fö r att kunna få tillskott, skall en klass bestå av minst 12 medlemmar och högst 2 4. Fö r närvarande finns det 3. 0 0 0 sådana klasser organiserade av W. E .A., spridda över hela Storbritannien. Fö rutom dessa är där minst lika många organiserade av andra or­ ganisationer. Undervisningen slutar inte ined ARB ETARUPPLY SNING I E N G L A N D I N T E R V J U M E D B L I V A N D E E N G E L S K B R U N N S V I K S G Ä S T Högt uppe på en backe, strax utanför Hel­ singör, ligger den internationella folkhögsko­ lan, just nu klädd i sommarens blomster­ prakt och frodiga grönska. Där samlas många olika människor från många olika land, för att under någon tid få njuta av en god under­ visning, en vacker natur och ett gott kamrat­ skap mellan lärare och elever från olika nationer. Här kommer också många stora personlighe­ ter till skolan, som lärare eller som gäster eller som bådadera. Fö r tillfället gästas den av mr Er nest Gre en från London, general­ sekreterare för W orkers' Educ ational Asso­ ciation (Ar betarnas bildningsförbund) i Eng ­ land. Vi sitter i biblioteket och talar om engelsk arbetarrörelse och naturligtvis särskilt om bildningsarbetet medan stroferna från engel­ ska och tjeckiska sånger tränger in till oss från "dag ligstuen" , omväxla nde med danska och svenska. Vi frågar mr Gree n om han har varit i Sverige. Det har han, en gång för några år sedan, då han gästade Brunn svik. Han säger att han tycker mycket bra om Brun nsvik och gläder sig att åter få komma dit. Han är nämligen en av dem som skall leda kursen om engelsk arbetarrörelse på Brun nsvik i sommar. Vi frågar vad han tycker om Sverge för övrigt. "V ery well", säger han. Jag har det intrycket att svenskarna är ett arbetsamt och godmodigt folk, kanske litet stela av sig, men präktiga. Och jag har stor beundran för ert ABF och ert upplysningsarbete, som till någon del sammanfaller med det engelska. — Ka n Ni göra en jämförelse mellan den engelska och den danska arbetarupplysningen? — Det är däremot svårare för mig att göra, då det är första gången jag besöker Danmark, och således inte känner så mycket till de dan­ ska förhållandena. Men jag kan emellertid tala litet om den engelska upplysningens sär­ prägel, nämligen den nära förbindelsen mellan Wo rkers' Educ ational Association ( W . E. A.) och universiteten, av vilka det finns 2 2 i En g­ land. De engelska universiteten har allaredan på ett tidigt stadium påbörjat ett mycket omfattande Vid reum atism, infl uen sa, Isc hi as samt vid förky lningar oc h h uv u dv ärk är Albyl vad Ni beh över. Li ndrar om ede l* bart de mest envisa smärtor. Ha därfö r allti d Albyl he mma oc h tag med dem p å re- san. Trevligt förp ack ade i bleck askar om 5 0 tabletter till ett pris av kr. 1: 5 0 pr ask. — Fås p å alla ap otek. ikta Kockums-ema lj ! — använd mer EMALJ Emalj kärlen bevara livsmed lens goda , aptit retande smak p l ett sätt som inga andra kärl. Det är någ ot si rent med emalj , någ ot så hyg ieniskt oc h prak tiskt. Maten kan ser­ veras dir ekt ur kärlen som även äro prydl iga att ha p å bord et. Men, se till att Ni f år KOCKUMS — de n sn öv ita , sta r k a , sve n s k a ema lje n Uùt Ecbui ÈcitwJ) fiai/XL 2 8 någon exam en, utan tar sikte på den bästa möjliga utbildning för eleverna innanför de­ ras speciella områden. W. E.A . utför också ett betydligt propaganda­ arbete, t. ex. vid s. k. vandringsutställningar, som går från plats till plats, och vilka ät offentliga. Där delar man ut broschyrer, stu­ diematerial, förevisar kulturell film, håller föredrag om W.E .A., och så vidare. Det är uteslutande vux na, d. v. s. unga över 18 år, som W. E.A . arbetar med. Rörelsen sätter som mål för sin propaganda och sitt arbete, att göra det möjligt för varje barn och varje ung människa, som har anlag därtill, att kom­ ma vidare från den allmänna folkskolan och fram till universitetet. Samt vidare att sträva efter likaberättigande i undervisningen till för­ del för alla samhällsklasser. Hur är det ekonomiska underlaget för detta omfattande arbete? Fr ån de lokala organisa­ tionernas administration har man det sistför- flutna året fått cirka 100. 0 0 0 pund sterling (om kr. 2 milj. sv. kr.) och omkring 75-0 0 0 pund sterling från staten. Detta täcker 2 / 3 av utgifterna, och resten får man så försöka an­ skaffa från andra håll genom frivilliga gåvor och bidrag från fackföreningar och andra liknande organisationer. W. E.A . har aldrig mottagit ett öre från staten till administra­ tionsutgifterna, då man genom detta önskar att stå fullkomligt fritt och neutralt. Staten betalar blott till lärarlöner. Men här har sta­ ten gjort en generös gest med hänsyn till de lärare som är fullt anställda vid detta arbete. Var och en av de nämnda universitets- kommittéer na kan anställa tre sadana lärare och staten betalar 2 / 3 av lönen, dock icke över 3 0 0 pund sterling (cir ka 6.0 0 0 sv. kr.) för var och en årligen. Hur omfattande det arbetet är som utföres av W orkers Edu cational Association får man ett intryck av, när man hör att det sistlidna året fanns omkring 6 0. 0 0 0 elever, varav 11.5 0 0 var anmälda i de treåriga klasserna. Man för­ står den stora betydelse för folkbildningen detta har, och Mr. Gre en är i sin fulla rätt, när han slutar sina uttalanden med att säga, att W. E.A . är ett av de bästa medlen till att bygga en bro över klyftan mellan akade­ mikerna och arbetarna i Storbritannien. Mr. Gree n är en självbildad man, som inte har fått annan kunskap efter grundskolan än den han själv har arbetat sig fram till. Frå n början var han järnarbetare i en ingenjörs­ firma, och deltog i fackförenings- och studie­ arbetet redan vid unga år. 19 2 3 blev han di­ striktsekreterare i Yo rkshire för W. E .A., och 192 9 kom han till London som assistent för generalsekreteraren. Vid dennes död 193 4 blev han själv generalsekreterare. Fö r närvarande är han även fredsdomare. Om den politiska situationen vill Mr. Gree n inte uttala sig, men han hoppas att vår tids ungdom är inställd på fred och fredsarbete, samt att den vill taga vara på alla de möj­ ligheter ungdomen av i dag har till att bilda och utbilda sig. Den sympatiske, grånande folkupplysningskämpen har själv fått arbeta hårt för det vetande han har, och därför me­ nar han ungdomen må tillvarataga de bättre möjligheter den har fått, jämfört med den generation han tillhör. K a r i n W . P E R S S O N SS® » « '• viSS wmm mmm Ömtåli g hy s k a l l vå rd a s med S P E C I E L L T V Å L ! mm v ; » överfet tad, behagligt mild tvål smörjer hudens porer , motverkar s t r ä v och f n a s t g sommarhud. SOLE N är underbar — men torkar ut E r hud, som känns spänd och sträv genom brist på hudfett. Den behöver värdas alldeles särskilt väl för att hållas mjuk och smidig! G ö r n å g o t å t d e t ! Ni behöver en a n n a n tvål... en G ahns Nadea för torr hud med ett överskott av fett, som förmår tränga ner i porerna och smörja talgkört­ larna. Nadeatvålen tillför ex tra näring och rengör samtidigt effektivt utan att irritera en kanske solbränd hud. Skaffa E r denna välgörande sommar­ tvål. Massera försiktigt in dess feta, lena lödder både morgon och kväll! N a d e a t v å l e n f r . G a h n s g am l a vä l kä n d a f a b r i k e r f i n n e s i t r e , h e l t o l i k a t y p e r : G rö n , f e t t lö s a n d e t vå l fö r F E T h u d , G u l , ö v e r f e t t a d t vå l fö r T O R R h u d , B r u n , mi l d , f e t t vå l fö r N O R M A L h u d to VL lu u£ UPSALA 2 9 D E S O C I A L D E M O K R A T I S K A K V I N N O R N A R U S T A D E T I L L Å R E T S V A L Örebro läns socialdemokratiska kvinnodistrikt har hållit konferens. Ordf. i distriktet, fru Elisab et Karlsso n, öpp­ nade konferensen med ett varmhjärtat tal, vari hon främst hälsade kvinnoförbundets represen­ tant fru Olivia Nordgren välkommen. Repre­ senterade voro dessutom socialdemokratiska partidistriktet och ungdomsdistriktet. Fr u Nordgren frambar en hälsning till konfe­ rensen från förbundsstyrelsen. Hon erinrade om ökningen av kvinnliga medlemmar i förbun­ det och i länet, men att ännu mycket arbete fanns att utföra. Slutet av anförandet forma­ des till en appell till kvinnorna att slå vakt om vår demokrati och vår frihet, en frihet som så många andra lands innevånare saknade. Tal et mottogs med kraftiga applåder. Styrelsens berättelse liksom revisorernas före­ drogs därefter. Styrelsen påpekade bl. a. att förbundet i Örebro län är statt i stadig utveck­ ling och att anslutningen till partiet ökar för varje år. Detta ger anledning att tro att vi äro inne på rätta vägar. De framgångar som nåtts hoppades styrelsen även skulle komma att av­ spegla sig i resultatet vid höstens val. Styrelsen rapporterade vidare att semesterhems- kassan vid årsskiftet, uppgår till en summa av kr. 1.4 9 2 : 3 6. Eft er överläggning och sedan fru Olivia Nordgren lämnat en del upplysningar i ärendet beslöts att styrelsen i fortsättningen skall arbeta för att söka realisera semester­ hems tanken. Studieiedaren fru Sara Rosenström rapporte­ rade att nio studiecirklar voro i verksamhet, samtliga anslutna till A. B. F. samt att antalet medlemmar i dessa cirklar var 117. Årets val inleddes av hr K. Edv. Hellqvist , med ett anförande som sedan kompletterades av fru Nordgren, vilken påpekade vilka frågor som tydligen komma att stå i förgrunden vid riksdagsmannavalet. Kon ferensen beslöt att uppsätta tvenne kvinn­ liga kandidater till valkretsens lista. Eft er middag på Storgården , höll fru Olivia Nordgren ett föredrag om utredningen av frå­ gan om understöd till änkor med barn och dit- h ö r a n d e s p ö r s m å l . H ä r e f t e r u t t a l a ­ d e s i g k o n f e r e n s e n f ö r a t t d e t t a s l a g s p e n s i o n e r i n g b o r ­ d e b e s l u t a s i h u v u d s a k e n ­ l i g t - d e l i n j e r s o m u t a r b e t a t s a v r i k s d a g e n . K o n f e r e n s e n f a t t a d e s å l e d e s s a m m a b e s l u t i ä r e n d e t s o m å r e t s f ö r b u n ds k o n ­ g r e s s . Till verkställande utskott återvaldes fru Elisa ­ bet Karls son, fru Hanna Nilsson och fru Sara Rosenström, suppl. f röken Elvi ra Jansson, Hed­ vig Karls son och Est er Andersson, samtliga från Örebro. I den övriga styrelsen valdes fru Mina Uddenberg, Karls koga, fru Helga Bern ­ ström, Hallsberg, Gre ta Rydberg, Kumla , och nyvaldes fru Maja Gran ath, Almby, efter fru Högberg, Degerfors, som avsade sig uppdra­ get. Til l revisorer återvaldes fru Elisabet Dei- noff, To ra Karl sson och Anna Andersson. Till studieledare återvaldes fru Sara Rosenström. Härefter lämnade fru Elisab et Karl sson en sammanfattande rapport om kvinnoförbundets nyligen hållna kongress. Den livliga och om arbetsvilja och saklighet präglade kvinnokonferensen avslöts därefter. M O R G O N B R I S L Ä S A R E D I S K U T E R A K V I N N O K L U B B A R N A K O M M E N T E R A D E B A T T E N O M " I N T E R N A T I O N A L E N " G ö r p o s t s p a r b a n k e n Y t i l l E d e r b a n k B W — c/ef är bekväm} — Bor Ni på landet, behöver Ni icke kasta bort lid och pengar på siadsresor — postkontor, postex pedition, poststation eller lanf- brevbärare finnes på nära håll. Bor Ni i stad stå alla poslanslalter därstädes till Ed er tjänst — när Ni vill under den tid de hållas öppna. Po stsparbanken är därför »b anken som alla nås. — den är säker som staten själv. Svenska staten står som garant för alla insatta medel. G ö r d e i N U ! Be gär endast att få en postsparbanksbok å närmaste postanstalt - så enkelt är det. Vid Kirun aklubbens senaste månadsmöte upp­ tog undertecknad som diskussionsämne ar­ tikeln i Morgonbris majnummer som ifråga­ satte om text en i Internationalen är berättigad i det nutida Sverge. Ef ter diskussionen upp­ drog mötet åt mig att i Morgonbris spalter redogöra för diskussionen. Vid läsningen av nämnda artikel, gör man sig frågan : Har arti­ kelförfattaren, i mera handgriplig mening, kon­ fronterats med de människor för vilka interna- tionalens tex t är en skrämmande realitet, lika väl som en eggande kampmelodi, inte minst i det nutida Sverge. Vi människor ha ofta en benägenhet att se saker och ting ur vår egen lilla synkrets. Alf Ahlberg har i sin bok Tank e­ livets frigörelse på ett mycket klargörande sätt skildrat just denna bundenhet inom den egna hålans synkrets, som väl aldrig helt släpper taget om oss människor. Men vi kunna fostra oss själva till för­ ståelse för varandra och inte minst mot dem som leva på l ivets skugg­ sida, dessa i sin tur ha genom den ständiga arbetslösheten mer och mer känt sig stå utanför gemenskapen. Och det är mycket svårt för att inte säga omöjligt för till exem pel en AK -arbetare att känna sig som något annat än en träl, alla samhälleliga rättigheter till trots. Fö r det första saknar han många av de rättigheter, som den frie arbetaren anser som en självklar sak; han får leva sitt liv som en vagabond långt från familj och hemliv på de olika AK -förlägg- ningarna. Dessa människor önska inget högre än att kunna försörja de sina, de tyngsta och svåraste arbeten avskräcka ej, bara det ger en inkomst som täcker dagsbehoven, och om möjligt något över till nyanskaffning och komplettering i hem som under arbetslöshetens gastkramning hota att falla sönder. Så har vi en annan grupp, de kommunala understödstagarna, vilka inom sig innesluta huvudsakli­ gen kroniskt sjuka, samt änkor med många gånger stor barnskara. Om man går ut i livet med öppna ögon skall man finna trälar över allt i vårt avlånga land, människor som faktiskt mistat sitt människo­ värde i den ändlösa fåfänga kampen att uppehålla livhanken. Man kan ej begära att det skall finnas så stort gehör för kärleks­ ord om man ej bakom dessa kan sätta en realitet, och jag tror att om vi ändrar tex ten i Internationalen skulle dessa grupper känna sig ändå mer utanför den gemenskap, som borde finnas mellan arbe­ tande och arbetslösa. Det går ej att resonera bort att en grupp av arbetarklassen, den vilken står i produktivt arbete har det relativt bra, den andra gruppen, de arbetslösa, står i dag vid den punkt där arbetarrörelsen startade, berövade det bästa, tron på sig själva. Så länge vi har så mycket att kämpa för, så många kamrater som leva på och under existe nsminimum, så länge behöva vi alla sam­ las under Internationalens nuvarande tex t. Den dag då vi genom socialismens förverkligande nått vårt mål kan denna fråga bli aktu­ ell, före denna tid skulle en ändring bara innebära vad jag sagt tidigare, en ännu skarpare dragen gräns mellan arbetande och arbets­ lösa. Detta måste undvikas. Sida vid sida skola vi under Internatio­ nalens toner bygga upp vårt drömda framtidsland. " F rån mörkret s t iga v i mot l jus e t , f rån in te t a l l t v i v i l j a b l i . " S I V 3 0 iiiil lil K lubb styrelserna torde uppmärksamma stad­ garnas bestämmelser om rapportering. Om klubbarna slarva med sina rapporter till di­ strikten blir distriktens rapporter till förbun­ det försenade och arbetet försvåras. Vidare måste klubbarna läsa sina stadgar och full­ göra sina skyldigheter mot de obligatoriska fonderna. Bildnin gsfonden ger möjlighet för våra kamrater att bevista folkhögskolor och dessa kurser i sin tur skapa fram många dug­ liga krafter i agitationen. Om vi kvinnor i våra organisationer ha samma ordning, reda och punktlighet som vi ha i våra hem, komma de socialdemokratiska kvinnoklubbarna att bli mönster att efterlikna. Kom ihåg: att ett väl­ skött hem ger trivsel, och en klubbs styrelse som arbetar redigt drar nya medlemmar till rörelsen. De nya stadgarna ligga nu färdiga, likaså kongressprotokollet, som sälj es till ett pris av kr. 1: 5o. Klubbmö tesaffischer samt arbetsma­ terial äro färdiga och provexemp lar sändas till distriktsstyrelserna som får visa klubbarna provmaterialet. Beställn ingarna kan sedan in­ gå endera direkt till förbundsexpe ditionen eller genom distriktsstyrelsen. Till valet kommer förbundet att utge några små broschyrer av fru Sonja Bran ting-Wes - terståhl över de internationella frågorna, av Alva Myrdal om några problem som rör bar­ nen samt av Disa Västberg om de aktuella frågorna som vi möta i valrörelsen. Vidare kommer Morgonbris juli-, augusti- och sep­ tembernummer att bli förstklassiga valnum­ mer. Tidning ens upplaga måste öka under val­ tiden och rekvisitionen bör inkomma i god tid. Vi hoppas att alla våra duktiga medlemmar sätter en ära uti att arbetarklassens kvinnor upplysas om valets betydelse för hem och familj. Fö r b u n d s o r d fö r a n d e n . Fru Mina Arndorw i Örebro har fyllt 6 0 år. Hon står fortfarande mitt uppe i arbetet och hon har med åren t. o. m. ö kat sin arbets­ börda. Hon är ledamot av länets landsting och ledamot av Örebro stadsfullmäktige. Det största intresset ägnar hon åt fattigvård och barna­ vård. Hon är således ledamot av anstaltsnämn­ den, ledamot av barnavårdsnämnden, vald från fattigvårdsstyrelsen. Vidare är hon ledamot av tremannanämnden, ordförande i länets barna­ vårdsförening, ledamot av nykterhetsnämnden, ledamot av länets barnavårdsförbunds styrelse, ordförande i styrelsen för barnmorskornas läns­ organisation, ledamot av styrelsen för Örebro läns slöjdförening och medlem av styrelsen för kommunala flickskolan m. m., som alltid följer de offentliga uppdragen åt. Det är således in te så litet en kvinna kan hinna med på lediga stunder. Att fru Arndorw även är medlem av partiet och socialdemokratiska kvinnoklubben är klart, och att hon allt efter tid och möjlighet hänger med i arbetet. Allt fortfarande står hälsan och krafterna bi och intresset för uppgifter är lika levande. Hon tillönskas ännu många år av arbetsdug­ lighet och obruten handlingskraft. E N D U K T I G P I O N J Ä R 6 5 år fyller den 4 juli Edsby ns soc.-dem. k v i n n o k l u b b s ä l d s t a m e d l e m , f r u K a r i n N o r l i n d é r . I tidiga barndomen började hon sin kamp för det dagliga brödet, och hennes sanna berättelser ur livet st ämma oss yngre ti ll en tacksam tanke på vad våra förkämpar i arbetarrörelsen uträt­ tat till vårt bästa. Fru Norlindér har, trots åldern, enastående god - vigör och verksamhétsförmåg a. Hon är medlem M I I N A S I L L A N P Ä Ä PARTIE TS HEDERSM EDLEM Vid Finla nds socialdemokratiska partis nyss hållna kongress valdes tre hedersmedlemmar. En av dem var Miina Sillanpää. Hon fyllde 7 0 år den 4 juni. Och då hyllades hon av hela Finlan ds arbetarklass, män som kvinnor. Ja, hyllningarna kommer nog också från andra samhällslager, ty Miina har med åren tillvun­ nit sig en allt större respekt också bland poli­ tiska motståndare. Hon är nämligen en kvin­ na av sällsynt resning. I sin gröna ungdom stod hon i texti lfabrik. Hon prövade också på husligt arbete och blev intresserad för orga­ nisation av hembiträdena. Men större fram­ gång hade hon inte, det skall erkännas. I stället blev hon avhånad i borgarpressen för sina "gal na" krav — tänk hembiträdena skulle ha någon kväll ledig i veckan, också deras arbetsförhållanden skulle regleras genom lag ! Men åren ha gått. Sillanpää koin tidigt i riks­ dagen, där hon ända till 19 3 3 års val satt som en på alla håll aktad medlem. 19 2 6 blev hon socialminister i Tan ners regering. Kvin nofrå­ gorna och barnavården har alltid legat henne närmast om hjärtat, men annars har intet mänskligt varit henne främmande. Tr ots sin höga ålder sköter hon nu sekreterarposten i Socialdemokratiska kvinnoförbundet — • sedan hon blivit pensionerad från Andelsaffären Alanto, där hon verkade flera år som restau- ranginspektris. Men inte kunde hon slå sig till ro. Hon måste få vara aktiv i arbetarrörelsen. Miina Sillanpää har verkat ofantligt för de finska arbetarkvinnorna och arbetarrörelsen i allmänhet. Hon är en göd och alltid strålande -glad och vänsäll - människa. • Vår hälsning på 7 0- årsdagen ! 3 1 FR Å NÖ K LU B B EN S Ä G ER SI T T ORD Visst är det sant att vi till en stor del har det betydligt bättre än våra fäder, men om vi tar i betraktande denna stora skara arbetslösa och deras bittra och tröstlösa kamp för till­ varon, som till stor del är en följd av indu­ striens rationalisering, samt våra skogs- och flottningsarbetares hårda liv och umbäran­ den, måste vi säga oss att än återstår mycket. Och så finns så mycket nöd och elände. Möter man ej, om man låter tankarna gå utanför Skandinaviens gränser, dessa krigsmoln och denna gnagande oro för framtiden? Nog tycka vi att "Inte rnationalen" är berättigad. Och skulle vi som har det en smula bättre ställt, vi en bråkdel av alla dem, som lida under svält och förtryck, vara de, vilka ändra ord till en sång som denna. Nej, låt oss vara med och sjunga den länge än, solidariska med alla kämpande medmänniskor. Men det finns så många andra vackra sånger i vår sångbok, som vi kan sjunga vid våra möten när vi önskar omväxl ing, eller är i behov av en lju­ sare stämning. Sänder på samma gång en hälsning från Frå nö socialdemokratiska kvin­ noklubb. J " . S . R A P P O R T E R A ! R E K V I R E R A ! Västerviks Socialdemokratiska kvinnoklubb f i c k s o r g v i d b u d s k a p e t a t t ä n k e f r u E l v i r a Spångberg avlidit efter en tids sjukdom. Med hennes bortgång förlorar klubben och den socialdemokratiska rörelsen i Västervik en av sina mest hängivna medlemmar. Hon tillhörde den första socialdemokratiska klubben tills den nedlades, var sedan som enskild medlem an­ sluten till arbetarkommunen under många år. När den nuvarande klubben bildades inträdde hon i styrelsen och var i många år klubbens kassör. Hon har nedlagt ett intresserat och gediget arbete även utom styrelsen. Fö r detta äro vi tack skyldiga och minnet av Elvir a Spångberg skall alltid sporra oss till fortsatt arbete för de idéer som varit hennes livsmål. Vid graven nedlade klubbens ordf. en krans, med några ord erinrande om hennes gärning och frambar klubbens tack. Vidare buros fram kransar av kvinnogillet, arbetarekommunen och logen Stegeholm. Sedan den rika blomsterskör­ den nedlagts utfördes goodtemplarordens be­ gravningsritual, varefter fanorna sänktes som en sista hälsning och den stämningsfulla akten var över. K a r in Norl ind é r i flera föreningar, däribland goodtemplarlogen. Sällan går en tillställning av stapeln i arbetar­ kommunen eller kvinnoklubben, utan att vår kära " K are" sköter kaffehurran. Hon bär med heder namnet arbetarkvinna. Vi, alla hennes kamrater, sända på högtidsda­ gen våra varmaste lyckönskningar och hoppas : Måtte hon leva i hundrade år ! IIIIIIi • • • • U N D E R N Y A F A N O R R o n n e b y s o c i a l d e m o k r a t i s k a k v i n n o k l u b b h a r in­ vigt sin nya fana. Kvinno klubben hade inbjudit Kallin ge soc.-dem. kvinnoklubb samt Ronneby och Kallin ge arbetarekommuns och soc.- dem. ungdomsklubbars medlemmar. Et t par hundra personer hade infunnit sig till den med grönt och blommor smyckade lokalen. Ef ter ett par musiknummer hälsades festdeltagarna välkomna av klubbens ordf. fru Be rta Rundkvist, som framhöll att det var en minnesvärd stund som deltagarna samlats till, då klubbens första fana skulle invigas. Fes ttalet hölls av kvinnodistriktets ordf. fru Anna Johans­ son. Tal arinnan erinrade om arbetarrörelsens kamp under ett halv­ sekel för skapande av bättre livsvillkor för de lägre samhällsklas­ serna samt framhöll fanan som symbolen för fred och frihet. Under en kraftig applåd blottades den nya fanan, en vacker röd duk av handvävt siden med klubbens inskription över en grön lagerkrans i vackert broderi. Ef ter avtäckningen samlades klubbens medlemmar under fanan och sjöng unisont, varefter en klubbist föredrog en av henne själv författad dikt. Sedan vidtog ett kamratligt samkväm, där AB F :s manskör medverkade. S k ö n s m o n s s o c i a l d e m o k r a t i s k a k v i n n o k l u b b , f . d . Kubik enborgsklubben, har likaså hållit en anslående invigningsfest för sin fana under stor tillslutning av medlemmar och intresserade partivänner. Pro grammet började med hälsningstal av fru Signe Björ klund, varpå, efter några vackra musiknummer, invigningstalet hölls av red. A. Gillst röm. Han slöt med utbringandet av ett med kraft besvarat leve för det nya samlingstecknet, en röd och vackert komponerad fana. Ef ter invigningen deklamerade tvenne medlemmar ett par dikter, tillägnade fanan. Slutligen medverkade AB F-k vartetten med några livligt senterade sångnummer. Ef ter kafferasten höll ordf. fru Signe Bjö rklund ett uppmärksammat föredrag över ämnet Kvin ­ nan, hemmet och samhället, avtackat med hjärtliga applåder, var­ jämte programmet ytterligare utfylldes med god musik av Gidlöv s kapell och unison sång. Feste n, som präglades av en utomordentligt god stämning, följdes av en stunds dans. Deltagarna i Surte- klu bbens invigning av den nya fan an I Skönsmons kvinnoklubb Spå ngaklu bben I Gusu msklubbe n I Ronnebyklub ben S p å n g a k v i n n o k l u b b h a r f i r a t s i n 2 0 - åriga tillvaro i Spånga Fol kets hus. Ordföranden höll en återblick över de gångna 20 åren. En prolog upplästes av författarinnan själv — en klubbkamrat. E tt intressant före­ drag hölls av fru Maj Jönsson. Därefter före­ kom talkör, sång till luta, sketchen Morgon­ bris och en påsktablå. Klu bben uppvaktades med en jubileumsklubba samt telegram. S u r t e k l u b b e n s f a n i n v i g n i n g s - f e s t öppnad e s a v o r d f ö r a n d e n , v a r e f t e r f r u Th erese Svensson, Gö teborg, höll ett präktigt agitationsföredrag, vari hon betonade nödvän­ digheten av, att även kvinnorna skolas inom partiet. Hon efterlyste kvinnorna från ung­ domsklubbarna, vilka till största delen för­ loras för partiet i motsats till de unga män­ nen, som oftast med tiden inrangeras i parti­ arbetet. Då kvinnodistriktets ordförande, fru Anna Gus tavsson, Tr ollhättan, på grund av sjukdom förhindrats närvara, hade uppdraget att tala vid fanavtäckningen överlämnats till klubbens ordförande, fru Anna We nner-Rosin, som; i anslutning till påpekande av de demokratiska pionjärernas ofta hårda kamp för rätten få följa den röda fanan, berörde nutidens för­ måner men även faror. Gen om den komposi­ tion, som valts för fanan, ville kvinnoklubben, sade talarinnan, symbolisera sitt medarbetar- skap i kvinnoförbundet tillika med tanken, att kvinnorna därunder må vara rakryggade, upp­ åtsträvande och klarseende, allt medverkande till, jämte övriga goda krafter, att samhället till slut bygges på människokärlekens och för­ nuftets grund. Så upplästes den hälsning, som fru Gu stavs­ son sänt, vari hon önskade klubben "k raft och mod att troget följa fanan, så den verkligen blir den hoppets och frimodighetens symbol, den är avsedd att vara", varefter avtäckningen skedde. Fa nan hälsades med en hjärtlig och entusiastisk applåd av den fulltaliga publiken. Ta larinnan fylkade med några ord fanan till de övriga partiorganisationernas fanor samt läste dikten "V år röda fana" , varefter publi­ ken med hjärta och kraft sjöng Internatio­ nalen. Gr atulanter från partiorganisationerna i Agnesberg, Surte och Bo hus talade därefter och höjde leven. Musik och sång bidrog ytter­ ligare till en vacker avslutning. D e n so c i a l d e m o k r a t i s k a kv i n ­ noklubben i Skutskär har haft en lyckad och stämxm ingsfull faninvigningsfest, till vilken voro inbjudna samtliga styrelser i plat­ sens soc.-dem. organisationer, de kooperativa kvinnogillena och medlemmarnas män. Fo lkets Hus' kafé var dagen till ära festligt smyckat med blommor och grönt, girlanger och en trevlig dekoration av Morgonbris' vinjetter från klubbens bildande till nu. Fes ten öppnades med sången »Ar betets kvinnor» , varefter klub­ bens ordf. Civo r Wa llin hälsade de församlade välkomna och med några ord berörde anled­ ningen till dagens fest och tillkomsten av fanan. Ef ter medverkan av klubbens egen sångkör och musikkapell läste fru W allin ett par berättel­ ser av Johan Olov Johansson. Hr Ei nar Jons­ son höll därefter ett intressant och givande föredrag samt invigde fanan. Fr u Wa llin läste en av henne själv författad dikt »V år fana» , varefter kören sjöng »De n röda fanan» och »Int ernationalen» sjöngs unisont. Ef ter kaffe­ pausen läste fru Wa llin några dikter av Harry Blo mberg och Dan Andersson. Hr David Ek ­ löf talade för partiorganisationerna och lyck­ önskade klubben till dess nya samlingstecken. F ru Alma Gri p talade för gillena samt minde om kvinnornas kamp under tidigare år och om det arbete som uträttats för arbetarrörelsen. Den utomordentligt trevliga, stämningsfulla och gedigna festligheten avslutades med »Ar betets B O H U S K V I N N O R N A H E M S L Ö J D A M O D E R N T Ur Gö teborgs Handels- och Sjöfartstidning saxa vi följande presentation av en utställning, som tillvunnit sig stort intresse och popularitet: Kv innorna i Boh usläns stendistrikt göra vid årets svenska mässa sin debut inför offentlighe­ ten. Genom enskilda personers förmedling har tillfälle nu beretts stendistriktets kvinnor att göra en insats på hemslöjdens område och bo­ huskvinnornas monter på mässan ger en myc­ ket god föreställning om de resultat som nåtts. Särskilt aktuella för badsäsongen äro de prak­ tiska och trevliga strandmadrasserna. Att ha en sådan madrass med sig på badstranden be­ tyder en skön och bekväm vilomöjlighet. Tr ans­ porten till och från stranden kan ske lätt och behändigt. Det är bara att rulla ihop madras­ sen och spänna om de därför avsedda banden, så har man ett lätt transportabelt paket. Vidare finnas mjuka och behagliga tennissockor och ett stort urval av trasmattor i olika färgsätt­ ningar. Den i senaste modet anbefallda städ- rocksmodellen finns också att beskåda i några trevliga exe mplar. Den lustiga och trevliga djurparken» räknar re­ presentanter för många olika djur på jorden, små 'behän diga tingestar som böra ha alla ut­ sikter att bli populära mascots och större som lämpa sig förträffligt till leksaker. Man kan nog spå att de mjuka, trinda grisarna t. ex . som äro så förtjusande perfekta alltifrån try- net till svansens yttersta knorr äro predesti­ nerade att bli älsklingsleksaker, när de komma i barnahänder. Boh uskvinnorna äro som synes fullt modernt inriktade i sin verksamhet, som uteslutande av­ ser att tillfredsställa aktuella krav och önske­ mål. Deras alster präglas av smak och stil och varenda detalj är utförd med den mest minu­ tiösa omsorg. Handledningen har tydligen va­ rit god och det sätt på vilket den utnyttjats har givit ett nästan överraskande perfekt arbets­ resultat, som bådar mycket gott för den fort­ satta verksamheten. Trelleborg Sp ec ial levereras fullt färdig frin fabriken med s a mman sä t t n i n g och v e n t i l ­ l a p p vulkaniserade. Lå t i p um p a d — tack var« Trelleborg» specia ltill* ' verkade röda ventilgummi. — Ga­ rantera« lufttä t. TR EL LE BO RG j tw V F 7 d ä cÅ [ TR EL LE BO RG | \ l / | TRIL LEB OR« I SP E CIA L y T. NABB I S ä k ra ste utrus tnin g fö r cy k e lfä r d e n . E rhållas hos cykelhandlare. fiiri br y rii ru] , S aftig öt ef a o ch god- àÂô m e d E l » MARGARIN m ed hö g br än np un kt Jukon Sårsalva har hj ä l pt och kan for tfar and e hj ä l p a. Alla känna till »JU KON »ssa lvans egenskaper vid h u de ns vård, brännskador, ömma fötte r, friska sår av alla slag, utsla g samt vid späd a barns skötsel. J U K O N SARSAL V A förbinds rar inflam mationer oc h läker snabbt. Ha all« tid » J U K O N » tillh and s, d å är Ni trygg. Finnes i apot ek, sjukvårds*, kemikalie* oc h parfymeriaffä rer. Stor tub 2 kr., mi ndr e 1 kr. AHLAN DER & OH RS TRO M, G öteborg 7 Det är en underbar tid som väntar — härliga timmar på badstranden, seg­ ling, tennis, camping, utflykter, resor... Fö r att kunna njuta fullt och helt vill Ni gärna ha praktiska och vackra saker med och på Er . Det finns väl ingenting som så höjer tillvarons behag som att veta sig rätt och klädsamt klädd. Ta g en tur genom Pu b, innan Ni ger E r av ut till landet eller på semesterresan och sök ut det Ni behöver och som klär E r. Pu bs liar verk­ ligen allt för att Ni skall taga E r förtjusande ut, var Ni än kommer att befinna E r i sommar I För s t r a n d - , s p o r t - o c h c a mp i n g l i v (ila da sommardagar - och al lt som hör til l frå n Pub Brö derna Lagerströms Offset. Shorts av blått bomullstyg finns från Kr. 3 : 5 0 D:o av vitt eller kulört linne från Kr. 5 : 5 0 Långa byx or av blått bomullstyg från Kr. 4 : 5 0 D:o av grå flanell från Kr. 9 : 5 0 Stranddräkter av olika slag i förtjusande modeller och färger från Kr. 10: 5 0 Strand- och tennisdräkt av vit eller blå panama .... Kr. 4 : 5 0 i Det är alltid "n ågot visst" med Pu bs baddräkter "T w ins" och i år äro de mer fulländade än någonsin. De finnas i alla möjliga färger och stickningar, samt i de moderna rutiga och randiga färgställningarna. Pu bs "T w ins" kännetecknas genom det lilla trevliga märket med tvillingfiskarna och finns från Kr. 4 : 5 0 På sportavdelningen b.v. finns just de trevliga och rejäla saker Ni önskar för sommarsporten eller campingturen. Som exem pel vilja vi endast nämna ett cyklist- eller vandrartält för 2 personer, utfört av impregnerad, ex tra prima tältduk till Kr. 15: — Samma tält med fastsydd golvpresenning av tältduk Kr. 17: 5 0 I år har Pu b gjort stora ansträngningar, för att Ni skall göra fullständig succé på badstranden! På vår avdelning för strand­ elegans, 3 tr. upp, finns det en mängd förtjusande modeller för varje smakriktning.