Äktenskap och synen på äktenskap: En jämförelse mellan shiitisk teologi och svenskt lagrättssystem. Ali Amir Jaber Vårtermin 2023 RT1400, Religionsvetenskap och teologi, 15hp Kandidatexamen Handledare: Professor Göran Larsson 1 Innehållsförteckning 1.Inledning ................................................................................................................................................ 3 2.Syfte ....................................................................................................................................................... 5 3.Metod och material ................................................................................................................................. 5 4.Islam ...................................................................................................................................................... 7 4.1 Sunni och shia ................................................................................................................................................ 7 4.2 Vad är sharia? ............................................................................................................................................... 7 4.3 Koranen ......................................................................................................................................................... 9 4.4 Sunnah och Hadith....................................................................................................................................... 10 4.5 Ijma .............................................................................................................................................................. 11 4.5 Ijtihad ........................................................................................................................................................... 12 4.6 Rättsskolorna ............................................................................................................................................... 12 4.7 Äktenskap inom shia .................................................................................................................................... 13 4.8 Mahr............................................................................................................................................................. 15 4.9 Kvinnans och mannens roll i äktenskapet.................................................................................................... 17 4.10 Skilsmässa och olika typer av skilsmässa inom islam ............................................................................... 20 4.11 Polygami och Mutah .................................................................................................................................. 21 4.12 Den muslimska feministiska synen på polygami ........................................................................................ 24 5. Äktenskap i svensk lag och tradition .................................................................................................... 27 5.1 Äktenskapslagstiftning ................................................................................................................................. 27 5.2 Äktenskapsförord ......................................................................................................................................... 30 6. Analys ................................................................................................................................................. 32 6.1 Sharia utifrån feministiskt och globalt perspektiv ....................................................................................... 32 6.2 Polygami i svenskt rättssystem .................................................................................................................... 35 6.3 Mahr och brudgåvan ................................................................................................................................... 37 7. Diskussion ........................................................................................................................................... 39 8. Litteraturförteckning .......................................................................................................................... 42 8.1 Primärlitteratur ........................................................................................................................................... 42 8.2 Digitala källor ............................................................................................................................................... 44 2 1.Inledning Inom islam finns två huvudsakliga inriktningar, sunni- och shiaislam, varav ca 85–90 procent är sunnimuslimer och resterande shiamuslimer. Sunni- och shiamuslimer har olika åsikter om hur många typer av äktenskap det finns inom islam, dels det som kallas för permanent äktenskap ”Nikkah”, dels den variant av äktenskap, som är tidsbegränsad. Denna äktenskapsform kallas för Mutah inom shiaislam och kallas för Nikah Misyar hos sunnimuslimer. Tidsbegränsningen kan variera mellan en timme och ett par år och kvinnan i det tidsbegränsade äktenskapet får betalt av mannen. När tiden gått ut, är äktenskapet över. Därför är det kanske inte förvånande, att det både bland sunnimuslimer och icke-muslimer finns många som betraktar denna typ av äktenskap som prostitution. För många shiamuslimer kan däremot mutah ses som tillåtet, eftersom de anser att denna praktik har stöd i Koranen.1 ”Uppdrag granskning”, ett svenskt TV-program, har granskat denna typ av tidsbegränsade äktenskap i sitt avsnitt ”Sexköp i Allahs namn” (sändes den 11 maj 2022). I programmet avslöjades, att det äktenskap som kallas för Mutah, vilket betyder njutning, praktiseras i Sverige liksom i många andra länder. Samtidigt avslöjades att det finns många imamer, som mot betalning hjälper till och stöttar sina moskémedlemmar i denna typ av äktenskap. Dessa imamer stödjer sig bland annat mot den passage i Koranen där man kan läsa: ”Och förbjudna för er är gifta kvinnor utom sådana som era högerhänder besitter. Detta ha Alla ålagt er. Och tillåtna för er är de bortom dessa, att ni söker dem genom era tillgångar, äktar dem anständigt och icke bedriver otukt. Och för den nytta ni har av dem, giv dem deras brudgåvor som fastställt, och det vilar inget klander över er för vad ni gör genom ömsesidig överenskommelse efter fastställandet av brudsumman. Allah är sannerligen Allvetande Vis” (Koranen 4:24). De religiösa ledarna i programmet som var positiva till mutah hade ofta kontakt med ogifta kvinnor, som på något sätt har svårt att bli inkluderade i det svenska samhället. De flesta känner inte till sina rättigheter eller har ekonomiska problem och många har därför vänt sig till sina religiösa ledare för att få hjälp. Detta har dock lett till att några har hamnat i tillfälliga äktenskap. 1 Koranen 4:24. 3 I programmet kunde man visa att 14 av 20 shiitiska församlingar i Sverige antingen hade tillåtit mutah eller hade ledare som erbjudit sig att hjälpa män att få tag på kvinnor, som var villiga att ingå tillfälliga äktenskap. I programmet kontaktades bland annat en man som arbetar i en kulturförening i Karlskrona för frågan om han kunde ordna en kvinna mot betalning. Han svarade: ”Det finns många fler än du, som önskar det här”. I programmet diskuterades även om denna attityd och funktion skulle likställas med religiöst motiverad prostitution. När en kvinnlig medarbetare från Uppdrag Granskning ringde till en shiitisk församling och erbjöd sig att ingå tillfälligt äktenskap, visade det sig att imamen själv var intresserad av att ingå ett sådant äktenskap med henne. Samtidigt fanns det shiitiska församlingar som inte gav sitt stöd och betonade att ett tillfälligt äktenskap var ett brott och inte något som var accepterat. En av ledarna svarade en kvinna: ”Hej min syster. Det som du vill göra är olagligt i Sverige, oacceptabelt i samhället och olagligt i islam. Det är förbjudet att sälja din kropp. Allah ska hjälpa dig. Tyvärr! Jag kan inte hjälpa dig”2 Eftersom sexköp är förbjudet i Sverige (Lag 1998:408) kontaktade Uppdrag Granskning polis och domare och frågade om mutah kan vara tillåtet eller räknas som ett brott. Både polis och domare menade att den som betalar för sexköp kan ha begått ett brott och likaså att imamer som medverkat till sexköp kan ha begått ett brott. År 2019 avslöjade den brittiska tv-kanalen BBC att många barn och kvinnor i Irak exploaterades av män med hjälp av shiitiska ledare i staden Kadhimiya. Uppdrag Granskning visade också att tillfälliga äktenskap praktiseras eller är kända i många andra europiska länder som t. ex Tyskland, Nederländerna, Norge, Danmark och England. 2 Uppdrag Granskning ” Sexköp i Allahs namn” 11 Maj 2022 4 2.Syfte I min uppsats skall jag undersöka dels hur äktenskapet framställs i islamisk litteratur och då speciellt den form av äktenskap som kallas för Mutah, dels hur en islamisk syn på äktenskapet förhåller sig till den svenska lagen, speciellt till äktenskapsbalken. Min jämförelse kan sägas vara en slags idealtypisk jämförelse, där både islam och svensk lag beskrivs som enhetliga fenomen. Jag är väl medveten om att variationerna inom dessa båda storheter är omfattande. Tanken är dock att försöka urskilja brytpunkter, där det finns överlappningar men också krockar och konflikter, liksom frågor där varken islamisk eller svensk lag har någon speciell uppfattning om äktenskapet. Mina frågor i uppsatsen är: 1. Vilka uppfattningar finns det om äktenskap och giftermål i islamisk tradition med ett speciellt fokus på shiaislam? 2. Vad säger svensk lagstiftning om äktenskap och giftermål? 3. Vilka krockar kan finnas mellan islamisk och svensk lagstiftning när det gäller äktenskap och giftermål? 3.Metod och material Jag har valt att göra undersökningarna knutna till mitt arbete med stöd av empirisk och rättsanalytisk metod. Avsikten är att kunna förklara juridiken med hjälp av den information som finns i rättskällorna. Denna information kommer att utgöra basen för min framställning. Jag vill att läsarna ska få en historisk insikt i vilka krav som omgärdar äktenskapet i islamisk och svensk rättstradition. Mitt material är bland annat traditionella rättskällor såsom lagstiftning, förarbeten och doktriner. För att kunna tolka islamisk rättstradition har jag tagit hjälp av engelska, svenska och arabiska artiklar och böcker. I min uppsats hänvisar jag till Koranen i översättning av den svenska konvertiten Knut Bergström. I de fall där jag hänvisar till arabiska böcker, som inte är översatta till svenska, kommer jag att använda en engelsk översättning gjord av mig eller angiven översättare. 5 Svensk lagstiftning tillåter inte månggifte och Bogdan, professor emeritus på Lunds universitet hävdar att inom komparativ rättskunskap kan man inte åberopa eller referera till utländsk rättskunskap när det gäller studier av polygama äktenskap. Trots att hans egen definition av begreppet komparativ rättskunskap är både bred och gränslös,3 så är jag osäker på huruvida han skulle betrakta min uppsats som en komparativ studie. Anledningen är, att allmänt tolkas begreppet komparativ rättskunskap inom juridiken som jämförelser mellan olika länders rättssystem. Jag har valt att jämföra länder med islamsk lagstiftning endast med svensk lagstiftning och ämnet är begränsat till äktenskap inom islam och äktenskap utifrån svensk lagstiftning. Enligt Bogdans beskrivning omfattar komparativ rättskunskap tre olika principer: 1. Jämförelse av olika rättssystem för att bedöma deras likheter och skillnader. 2. Bearbetning av likheterna och skillnaderna som det finns olika förklaringar till avseende deras uppkomst samt jämförande värdering av olika rättsordningar. 3. Beskrivning av behandling av metodologiska problem som uppkommer i samband med dessa uppgifter, inklusive metodologiska problem knutna till studier av utländsk rätt.3 Uppsatsen innehåller enligt min bedömning framför allt rättsjämförande avsnitt, genom att jag bland annat jämför juridiska tolkningar inom islam och bland shiitiska muslimer. Det finns även avsnitt, där jag använt mig av shiitiska teologers tolkningar. Därför kan man anse att uppsatsen är en analys, där shiitiska äktenskap jämförs med svenska äktenskap. Min slutsats är att det finns en motsättning mellan dessa typer av äktenskap grundat på religion, kultur, tradition och lagstiftning. 3 Bogdan 2003:18 6 4.Islam 4.1 Sunni och shia Ali, profeten Mohammeds svärson, kusin och den fjärde kalifen räknas som huvudperson för alla shiamuslimer. En av de största skillnaderna mellan sunni-och shiaislam är synen på imamen. Inom både sunni och shia räknas Mohammed som den sista profeten, men inom shiaislam ses han också som den, som instiftade initieringscykeln, det vill säga när han utsåg en imam som sin efterträdare och denne imam skulle vara samfundets ledare. Enligt shiamuslimer är imamen den person som har förmågan att på ett inspirerat och ofelbart sätt tolka Koranen. Därför anser shiiter att Ali ärvde Mohammeds andliga gåvor och detta är en av anledningarna till att shiiter anser att Ali är ofelbar i sin tolkning av Koranen. Alis egenskaper lämnade han i arv till sina söner Hussain år 626–680 och Hassan år 624–670, som i sin tur gav arvet vidare till sina barn och barnbarn. Shiamuslimer tror att den cykeln kommer att fullbordas i och med att den sjunde eller tolfte imamen återkommer från sin tillvaro i det fördolda (Khabya) som Messias. Dessa imamer räknas som vägledare och teologer hos shiiterna. Fram till att den dolde imamen återvänt skall shia-muslimerna vägledas av en mujtahid, enligt det system som bland annat utvecklades av Ayatollah Khomeini (d. 1989) och som ledde den iranska revolutionen år 1979. Det krävs att mujtahid ska vara en man som har rätt att tolka sharia och fälla alla religiösa utslag och dessa måste utgå från Koranen, Mohammads sedvänja och Ahl Bayts tolkningar. Idag är det många shiamuslimer i Sverige som exempelvis följer den irakiske ledaren Sistani (f. 1930) enligt Larsson och Thurfjells. 4 4.2 Vad är sharia? Sharia är en religiöst inspirerad islamisk lag och underlag för den sociala strukturen enligt Sayed. 5 En del av sharialagarna grundar sig på explicita eller implicita regler i Koranen, men många bygger på Mohammeds uttalanden och handlingar. Dessa källor kallas för hadither. Studier av juridik eller rättsvetenskap är grundläggande i alla högre islamiska utbildningar. Enligt Sayed ”består sharian av ett gudomligt ådagalagt system av allomfattande plikter”6 och 4 Larsson och Thurfjells 2013:35 5 Sayed 2009 :23 6 Sayed 2009 :23 7 levnadsregler för en muslim i alla avseenden, exempelvis vad som gäller för äktenskap. Mohammed räknas som den sista profeten och sändebud hos alla muslimer, och med detta menas att han var den ende som kunde kommunicera med Gud. Därför anser muslimer att sharialagen är gudomlig eftersom det är Gud som har stiftat lagen genom Mohammed, och sharia är således inget människo- eller statsverk. Under tid har sharia utvecklats och fått många nya tolkningar av olika rättsskolor. Den största förändringen inom den islamiska rätten skedde under 1800-talet. För det första fick sharialagarna mindre betydelse, men däremot fick den europiska modellen större betydelse, och för det andra fick ijtihad, som betyder möjlighet att med mänskligt förnuft tolka Koranen, mer utrymme för att kunna ge sharias en annan plats i samhället.7 Den typen av påverkan började när västerländska stater började kolonisera muslimska länder. Kolonialmakterna införde sina moderna lagar och seder och bruk i sina kolonier. Även om det fanns kvar vissa sharialagar tog förändringar lång tid och vissa av sharialagarna blev borttagna, eftersom de inte kunde inte fylla någon funktion enligt erövrarna. Enligt Schiratzki, svensk professor i rättskunskap, fanns det en strategi hos erövrarna som gick ut på att inte göra några genomgripande förändringar med en gång utan att långsamt införa nya lagar och förordningar i takt med hur invånarna i landet utvecklades och moderniserades.8 Dessutom var det inte lätt att malla in eller anpassa sharialagen i ett helt nytt och modernt samhälle med tanke på att sharias rättssystem inte är någon internationell eller universell lag, utan sharia gäller bara för muslimer, där det dessutom finns skillnad mellan olika rättsskolor. Det innebär att sharia inte är beroende av gränser, eftersom det finns ganska stora skillnader mellan muslimska samhällen, och det beror på att det finns olika typer av rättsskolor inom islam. Visserligen ses sharia som Guds lag bland många muslimer och all förändring anses som tabu, och därför valde många muslimska länder att dela upp rättsmakten i två olika delar för att kunna lösa problemet: shariarättslagar och statliga lagar. Sharia fick ansvar för familj och personliga ärenden som kan tolkas utifrån statliga perspektiv. Resultatet av den reformeringen blev att sharias betydelse minskade, men utrymmet för sekulär lagstiftning ökade däremot, enligt Schiratzki.9 7 Pearl and Menski 1998:19 8 Schiratzki 2001:35 9 Schiratzki 2001:35 8 4.3 Koranen Inom islam betraktas Koranen som en uppenbarelse från Gud till Mohammed, där Gabriel hade en kommunikatörsroll. Ordet Koran (Quran) kommer av det arabiska verbet qaraa som betyder läsning eller att recitera.10 Koranen är muslimernas heliga bok och betraktas som en fullkomlig uppenbarelse från Gud, alltså som Guds egna ord. Koranen består av 114 kapitel som kallas för sura och 6235 verser som kalla för aya. Koranen räknas även som en historisk källa för de flesta västerländska forskare, enligt Larsson.11 Koranen är nedskriven på arabiska och måste därför läsas och förstås på arabiska. Eftersom Koranen är Guds ord och unik, är detta en av de viktigaste anledningarna till att muslimer anser att Koranen inte skall tolkas.12 Samtidigt finns olika uppfattningar om vad som menas med begreppet tolkning, exempelvis finns det många muslimer som anser att man kan tolka texten om detta leder till att troende förstår textens budskap bättre.13 Larsson hävdar att detta kan leda till större problem, eftersom tolkning anses vara en metod eller ett försök att läsa in förklaringar och händelser som inte finns belagda i texten.14 Tafsir betyder tolkningar av Koranen och ordet förekommer endast en gång i Koranen i samband med en diskussion om varför Koranen har uppenbarats i delar och inte som en hel bok, enligt Larsson.15 När Mohammed dog år 632 bröts kommunikationen med Gud och därmed upphörde också nedtecknandet av Koranens budskap. Det finns verser i Koranen som har ett fast budskap, vilket betyder att de inte behöver tolkas (tafsir), exempelvis Koranen 17:88 där ett fast budskap säger att Koranen är Guds ord. ”Säg: "Om människor och osynliga väsen i samarbete försökte åstadkomma något som skulle kunna jämföras med denna Koran, skulle de misslyckas, även om de gav varandra alla hjälp”. Men det finns andra verser i Koranen som inte har något fast budskap. Sådana verser kan tolkas (tafsir) av en Mujtahid, en högt lärd man med rätt till självständig tolkning och bedömning av 10 Larsson 2022:21 11 Larsson 2022:24 12 Larsson 2022:32 13 Larsson 2022:32 14 Larsson 2022 :32 15 Larsson 2022 :42 9 skrifterna.16 Sunnah är en källa som kompletterar och tolkar Koranen. Mohammeds berättelser utgör en integrerad del av Koranen och tillsammans är de bindande.17 Man kan inte förvänta sig att Koranen är en juridisk handling, eftersom den mest är fokuserad på frågor om tro, moral osv. De rättsliga punkterna i Koranen utgörs av fikh, som är en jurisprudens eller rättsvetenskap, enligt Kamali.18 De rättsliga verserna i Koranen, som uppstod vid tiden för Mohammed, uppenbarades som svar på problem och med avsikt att avskaffa exempelvis barnamord eller polygami. 4.4 Sunnah och Hadith Sunnah är Mohammeds handlingsätt eller sedvänja, bevarad i otaliga hadith-traditioner som återger vad Mohammed har gjort eller sagt och dessa räknas som de näst viktigaste källorna efter Koranen.19 När Mohammed dog år 632 valdes Abu Bakr, till kalif och den rollen gick sedan vidare till Umar, Osman och Ali. Dessa fyra kalifer anses ha levt så nära profeten, att deras föredömen jämte Mohammeds tillsammans utgör den normgivande sunnah. Detta innebär att sunnah framför allt är fokuserad på Mohammeds uttalanden om vad han har tillåtit och inte tillåtit. Medan hadith, som betyder rapport eller berättelse, är mest fokuserad på vad profeten har sagt. Den största skillnaden mellan hadith och Koranen är att hadith inte ses som Guds ord och att den är mänsklig, eftersom den är sammanställd av människor.20 Hadith är de nedskrivna delarna av sunnah och nedtecknades först på 700- och 800-talen dvs. långt efter Muhammeds död år 632. En trovärdig hadith kräver att den skall åtföljs av en traditionskedja ”isnad”. Syftet är att kunna bevisa källor, exempelvis vem som har berättat och hur många gånger den har återberättats.21 Utgångspunkten är att varje hadith klassificeras utifrån äkthet. Om en hadith ska klassificeras som äkta (sahih) krävs att alla personer i kedjan är trovärdiga och att de har träffats. Om det råder osäkerhet huruvida personerna har träffats då klassificeras hadith som ”god” (hasan), men om det finns större oegentligheter i hadith-kedjan betecknas denna som ”svag” (daif).22 16 Roald 2016:96 17 Kamali 2003:28 18 Kamali 2003:26 19 Kamali 2003:8 20 Olsson och Sorgenfrei 2015:104 21 Olsson och Sorgenfrei 2015:104 22 Roald 2016:92 10 Denna typ av klassificering kom till shiiterna först på 1300-talet, vilket betyder att deras första hadith-samling inte hade den typ av granskning, som sunniterna hade. Efter 1300-talet började shiiterna lära sig den metoden och klassificerade sina hadither utifrån isnad (tradentkedjan), vilket betyder att shiitiska lärde hade infört ytterligare en kategori mellan god och svag som kallas för” trovärdig” (muwaththaq),23 trots att de flesta shiitiska teologer inte litar på hadither som går tillbaka till sunnitiska källor som exempelvis kommer från Abu Bakr, Umar och Uthaman. Syftet med klassificeringen av hadith handlar om vilken roll varje hadith ska ha i lagstiftningen, exempelvis om en äkta hadith kan användas för att tolka lagen. En annan metod för att kunna fastställa en hadith är test eller narrativ och hur dessa är relaterade till Koranen. Om en hadith bryter mot Koranen räknas den som en falskt hadith.24 4.5 Ijma Den islamiska dogmatiken vilar således på Koranen, sunna och ijma. Ijma är den muslimska menighetens eller de ledande skriftlärdes praxis eller konsensus, som muslimer använder för att besluta i samhälleliga frågor. Under det Abbasidiska kalifatets höjdpunkt, cirka 750 till 950, fanns det en vilja att skapa enhetlighet både inom religionen och i rättsväsendet, eftersom det sedan tidigare fanns många olika tolkningar. Därför studerade de religiöst lärda först Koranen och hadithsamlingarna och därefter bearbetade man och analyserade vad som stod i texterna. Redan tidigt såg man ijma som en rättskälla, om det rådde koncensus bland följeslagarna i en rättsfråga25 och ijmabegreppet utökades så småningom till att omfatta inte bara profetens följeslagare, utan också senare tiders lärde. Om det rådde enighet kring en fråga bland en stor grupp rättslärda, som var samtida med varandra, ansågs det som ijma och det betyder universellt giltigt. Ijma är centraliserad för att man ska kunna förstå hur synen på lag utvecklats.26 Ijma ses som ett stöd för sharia och ska betraktas som bindande bevis,27 men i praktiken kan det vara svårt att enas eftersom ijma tillåter ijtihad (fri tolkning) av vissa ämnen, trots att inställningen är att ijma kräver absolut och universell koncensus. 23 Roald 2016:92 24 Olsson och Sorgenfrei 2015:105 25 Roald 2016:94 26 Olsson och Sorgenfrei 2015:117 27 Olsson och Sorgenfrei 2015:117 11 4.5 Ijtihad Ijtihad betyder ansträngning, men inom juridiken har begreppet fått en annan betydelse; ”juridiskt resonemang, självtolkning av skrifterna”.28 Syftet med ijtihad är att kunna tolka Koranen och sunnah. Tolkning sker via en man som kallas Mujtahid och som är teolog. På grund av ijtihad finns det olika uppfattningar om sakfrågor hos jurister. Det betyder att inom islam kan det finnas sakfrågor med olika tolkningar, exempelvis om mutah, som hos shiateologer är tillåtet, medan det hos sunnimuslimer inte är tillåtet. Alla sunnitiska rättsskolor har förbjudit tidsbegränsade äktenskap grundat på den andre kalifen Umar Ibn al Khattabs uttalande, att tidsbegränsade äktenskap var en tillfällig lösning för muslimer i en viss situation. Shiitiska muslimer däremot anser att ingen har rätt att bryta mot sharialagar och sunna, detta med stöd utifrån Imam Ali, som fördömde Umar Ibn al Khattabs beslut. 4.6 Rättsskolorna En av de viktigaste funktionerna inom sharia och sunniislam är den genomgripande rollen som de fyra doktrinära juridiska rättsskolorna har enligt Roald.29 Samtliga juridiska rättsskolor uppkom efter Mohammeds död. Islams två olika huvudgrenar sunni och shia har olika rättsskolor. Inom sunni-islam finns fyra skolor: Hanafi, Malaki, Shafi och Hanbali. Inom shiaislam däremot är det den Jafaritiska och Zaidiska rättsskolan, som räknas som störst. Sharia utvecklades framför allt under 700-och 800-talen. Efter den tiden har islamisk rättsvetenskap mest handlat om att omtolka islams tidigaste rättskällor. Rättskällorna har namn efter jurister, som anses skickliga och har stort inflytande och juristen har mandat att fritt tolka rättskällorna (ijithad). Islamiska jurister skapade efter hand olika rättsskolor med olika traditioner. Den äldsta rättsskolan utgick från juristen Abu Hanifa (år 699–767). Hanifas rättsskolor räknas som de mest liberala enligt Hedin som är en religionshistoriker.30 Under 700-talet var hanafitiska skolor centraliserade i Centralasien och även i andra turkiska områden och Indien. Men efter 700-talet började Malik ibn Anas (år 711–795) skapa en ny skola som bygger på tradition från 28 Roald 2016:93 29 Roald 2016:98 30 Hedin 2010:152 12 Mohammeds tid och är idag centraliserad i Nordafrika. Shafi (år 767–820), som grundade en skola, var lärjunge hos Malik Ibn Anas och anses vara den som införde formaliserade krav på argumentation för sharialagar. 31 Han menade att sharialagen ständigt borde utvecklas genom nya regler, när det uppkom nya situationer. Det krävs att först att vända sig till Koranen men om man inte kan hitta svaret där, kan man vända sig till hadither. Om hadither inte hjälper, får man pröva qiyas (analogislut). Ijma kommer på slutet och anses som bekräftelse inom Shafi. Idag finns shafi-skolor i Asiens sydkust och i Östafrika. Under 800-talet startade ytterligare en skola som kallas för Hanbali av Ahmad Ibn Hanbal (år 780–855). Hans skolas ideologi bygger på en viss tveksamhet mot qiyas och ijma. Han ansåg att korantexter och hadither är de enda källor man kan använda och därför är hanbali-skolan känd som konservativ. Idag finns habalitiska lagskolan centraliserad i Saudiarabien.32 4.7 Äktenskap inom shia Till skillnad från katolicismen, där äktenskapet är ett heligt sakrament, är äktenskap inom shiitiska muslimer snarast att betrakta som ett civilrättsligt kontrakt, ingånget mellan två parter som startar när parterna skrivit under äktenskapskontraktet inför minst två vittnen. Äktenskapet i islam omfattar bara det heterosexuella förhållandet och äktenskapet kan upphöra genom dödsfall eller skilsmässa.33 Förhållandet legitimeras genom att ha fasta punkter om mannens och kvinnans skyldigheter och rättigheter, exempelvis när det gäller vårdnad av barn och äktenskapskontraktet klargör vilka roller en hustru har i hemmet och i relationen. Hustrur kan ställa vissa krav rörande skilsmässa eller polygami.34 Äktenskapslagarna har reformerats under tid och ett exempel på det, är de reformer som genomfördes under 1900-talet i Mellanöstern och i Nordafrikas stater,35 då dessa nya reformer gav en ny syn på äktenskap jämfört med den som fanns i förislamisk historia. Enligt vissa källor representerades kvinnan under förislamisk tid av sin förmyndare, som var avtalspart och blev ägare till brudgåvan, men idag är kvinnan själv part i äktenskapskontraktet och ägare till brudgåvan. Andra forskare påstår emellertid att den förislamiska kvinnans ekonomiska frihet var större än vad muslimska företrädare påstår.36 31 Hedin 2010:152 32 Hedin 2010:152 33 Welchman 2016:887-888 34 Welchman 2016:888 35 Welchman 2016:888–889 36 Schiratzki 2001:29 13 Kvinnors rättigheter på förislamisk tid var mycket begränsade, men längre fram hade vissa reformer genomförts genom att jurister arbetat fram egen kontext ”Sharialagen”.37 Enligt Welchman gav sharialagen mer tydlighet och grund till vilka regler som ska gälla i ett muslimskt äktenskap.38 När det gäller shia-muslimska traditioner var det Ali som fastställde de grundläggande reglerna för äktenskapet, och det var vid denna tidpunkt som huvudskillnaderna mellan de fyra sunnitiska skolorna och Jaafari-doktrinen fastställdes.39 I Hanifas rättsskola ses äktenskapet exempelvis som ett civilrättsligt avtal, som blir giltigt när parterna ingår i ett äktenskapsförhållande. I ett shiitiskt äktenskapsavtal däremot kan det finnas olika typer av avtal. Där kan de blivande makarna avtala om att specifika villkor skall gälla för deras äktenskap och för makarnas inbördes relationer, till exempel att hustrun skall ha rätt att avsluta en utbildning, ha rätt till ett lönearbete eller få tillstånd av sin make att få resa fritt både inom landet och utomlands.40 Ett standardavtal har tagits fram, som bland annat reglerar en eventuell skilsmässa och utifrån detta kan man argumentera för att äktenskapceremonin inte har någon religiös betydelse utan snarast är en juridisk handling för att parter ska kunna ingå ett äktenskap.41 Dessutom krävs ingen religiös personal eller någon religiös ceremoni för att genomföra detta kontrakt. Jurister talar ofta om äktenskapet som en akt av dyrkan (ibada), vilket gör äktenskapet till ”ett av de mycket få kontrakt som korsar gränsen mellan ibada och muamalat”(samhällsnytta),42 detta med tanke på att den islamska lagstiftningen har två dimensioner, dels människans förhållande till Gud och människors religiösa plikter (ibada),43 dels förhållandet mellan människor (muamalat).44 Att äktenskapet har en stor betydelse inom islamisk teologi framgår av följande passage i Koranen (7:189): ”Det är Han som har skapat er ur en enda varelse och som av denna skapade dess make, så att [mannen] kan finna ro hos [sin hustru]. När han har slutit henne i sin famn, får hon en lätt börda att bära och hon försätter att bära den 37 Welchman 2016:889 38 Welchman 2016:889 39 Welchman 2016:890 40 Schiratzki 2001:53 41 Welchman 2016:890 42 Welchman 2016:890 43 Roald 2005:93 44 Roald 2005:93 14 tills den börjar kännas tung och de anropa Gud, sin Herre: Om Du skänker oss ett [barn], sunt till kropp och själ, skall vi sannerligen visa tacksamhet”. En ogift vuxenperson betraktas ofta som onaturlig och tragisk och det finns många verser i Koranen som tydligt påtalar detta, exempelvis 22:7 och 30:21 och det finns många shiitiska teologer som betraktar äktenskap som ett obligatorium, till exempel Khomeini.45 Det finns även många hadither som går tillbaka till Mohammed och som motiverar alla troende att ingå äktenskap,46 något som kan bero på att Mohammed hade en kvinnoälskande moral, enlig Hussein Ibn Ali,47 då Mohammed enligt vissa källor hade mellan 11 och 13 fruar. Till skillnad från en dominerande norm i det svenska samhället finns inte något sambobegrepp inom islamisk rätt. Barn som föds inom islamska samboförhållanden, det vill säga av en ogift moder, anses inte ha tillkommit lagenligt, enligt Sayed, 48 och det innebär bland annat att dessa barn inte har någon arvsrätt enligt de islamiska rättsskolorna. Enligt uttolkningen av sharia är äktenskap den enda tillåtna samlevnadsformen, eftersom äktenskap anses ha en rättsordning av gudomlig auktoritet, det vill säga att juridiken rörande relationen mellan man och kvinna har fastställts av Gud. Sålunda är det endast de rättslärda, inte staten, som kan definiera vad som är rätt enligt sharia. 49 I islamisk rättstradition är endast heterosexuella äktenskap tillåtna och för att kunna bilda familj har mannen och kvinnan olika roller inom äktenskapet. 4.8 Mahr När en man och en kvinna gifter sig är kvinnan ofta frånvarande vid ceremonin. Det är vanligtvis föräldrarna som förhandlar om brudpenning (mahr) i samband med att ett kontrakt skrivs mellan de som ingår i äktenskapet. Kontraktet skrivs av en imam och skickas därefter till domstolen för att registreras hos myndighet motsvarande svensk folkbokföring. Det är ofta 45 Schiratzki 2001 s. 32 46 Al Al-Kulayni 1989: Kap 5 s. 329 47 Al Al-Kulayni 1989: Kap 5 s. 329 48 Sayed 2010:204 49 Sayed 2016:84 15 kvinnans pappa som är representant för kvinnan, som skall gifta sig. Enligt uttolkningen av islamisk juridisk rätt är det tillräckligt att mannen och hans blivande fru undertecknar äktenskapskontraktet i närvaro av vittnen, enligt Sayed.50 Det finns olika tolkningar och vissa godkänner att kvinnan företräds av en ställföreträdare, som kallas wali. Om så är fallet behöver kvinnan inte alltid vara närvarande vid undertecknandet av äktenskapskontraktet. Det är viktigt att båda parter kommer överens om äktenskapskontraktet samt omfattningen av den så kallade brudpenningen (mahr). I äktenskapskontraktet specificeras vad mannen överför eller förpliktigar sig att överföra till sin blivande hustru. Det som överförs kan vara en egendom och/eller en penninggåva. Denna gåva blir hustruns privata ägodel. Enligt Sayed har kvinnor använt olika metoder eller strategier för att kunna skydda sina rättigheter i äktenskapet och vid en eventuell skilsmässa.51 I exempelvis Iran, som är ett land dominerat av shiitisk lagstiftning, kräver lagen att ett kontantbelopp ska finnas i ett äktenskapskontrakt.52 Betalning måste ske när kvinnan begär det och ofta räknas det som en livsgaranti om hennes make vill skilja sig från henne. Storlek på mahr kan variera, bland annat på grund av skillnader mellan de islamiska rättsskolorna. Shafiterna, hanbaliterna och shiiterna föreskriver ingen lägsta gräns utan en mahr är godtagbar oavsett storlek. Den malikitiska lagskolan däremot föreskriver att den minsta storleken på mahr är 3 dirhams och ”varje dirham motsvarar 2,97 gram silver” medan hanafiterna, också en av de fyra stora sunnitiska rättsskolorna, anger den minsta storleken på mahr till 10 dirhams. 53 Enligt Jamal, advokat och tidigare justitieminister i Jordanien, har ”den malikitiska tolkningen skett i analogi med bestämmelsen om straffbar stöld”.54 Detta är en analogi som likställer amputeringen av en hand (förutsatt att stöldgodsets värde är minst tre dirhams) med kvinnans förlust av oskulden. Någon övre gräns för mahr finns dock inte i någon rättsskola. Idag utgår storleken på mahr från kvinnans status, exempelvis hennes utseende eller utbildning. Traditionen om mahr bygger på Koranen, där det står skrivet att männen ska ge kvinnorna gåva utan något krav (Koran 4:4 och 4:24). Oavsett hustruns religiösa bakgrund eller tillhörighet ska 50 Sayed 2010:205 51 Sayed 2010:213 52 Welchman 2016:892 53 Sayed 2010:213 54 Nasir 2009:85 16 mannen, enligt Koranen, ge kvinnan mahr.12 Det finns dock olika tolkningar och traditioner kring hur mahr ska verkställas och delas upp. Vissa säger att en del av mahr ska tilldelas hustrun vid äktenskapets ingående och resten vid en skilsmässa eller vid mannens död.12 Däremot behöver inte mahr ges till kvinnan om hon inte begär det och avtalet kan formuleras så att den uppskjutna delen utfaller om och när hustrun begär det. Denna princip kallas för Ind al–mutalib och betyder att hon har rätt att utkräva mahr under hela äktenskapet.55 Även om parterna inte avtalat om mahr i förväg, påverkar detta inte kvinnans rätt till mahr vid ett senare tillfälle. Denna rätt som kallas Mahr al-mithl ska fastställas mot bakgrund av den mahr som kvinnans anhöriga på faderns sida (exempelvis en syster eller fastrar) har fått. En stor skillnad vad gäller mahr är att vid de tillfälliga äktenskapen, mutah, förekommer inte mahr. 4.9 Kvinnans och mannens roll i äktenskapet För att kunna studera äktenskapet inom islamiska traditioner krävs att man studerar kvinnans position i islamisk teologi. Enligt Nicolau har en muslimsk kvinna en sekundär roll i en relation mellan en man och en kvinna.56 Detta synsätt avspeglas bland annat i kvinnans ställning i ett äktenskap jämfört med mannens. En dominerande uppfattning är att det är kvinnans pappa, som har makten och att den sedan överförs till kvinnans make. Kvinnans pappa har exempelvis makten att hindra sin dotter att ingå ett äktenskap, som inte är godkänt av pappan. Äktenskapshindren finns reglerade i Koranen:57 ”Ni får inte ta till hustru er moder, er dotter, er syster, er faster eller moster, er brorsdotter eller er systerdotter, den kvinna som har ammat er eller er disyster, er svärmoder eller er styvdotter - dotter till er hustru, med vilken ni har fullbordat äktenskapet och som ni har i er vård: men om ni inte har fullbordat äktenskapet begår ni ingen syn) genom att ta styvdottern till hustru). Inte heller (får ni ta till hustru den som varit) er köttslige sons hustru eller samtidigt ha två systrar (. Som hustrur): dock, det som har skett, har skett. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig”. Kvinnans ställning inom familjen är enligt en dominerande uttolkning av sharia underlägsen mannens, och det är mannen som bestämmer i hemmet. Mannen och kvinnan är dock jämlika 55 Sayed 2010:213 56 Nicolau 2014:712–713 57 Koranen Kap 4:23 17 inför Gud, men eftersom de både biologiskt och psykiskt är olika, lever de efter olika regler, menar Samuelsson och Brattlund.58 Man kan säga, att kvinnans frihet i ett äktenskap är starkt begränsad, enligt Nicolau.59 Visserligen sägs att dessa regler har tillkommit som ett skydd för kvinnan, men i realiteten är de ett medel för att begränsa kvinnans frihet och tillåta en ständig övervakning av henne. Även om mannen och kvinnan i ett äktenskap sägs ha både rättigheter och skyldigheter, framträder en manlig överlägsenhet. Som exempel på mannens skyldigheter kan nämnas att han ska bistå kvinnan finansiellt. Han kan ha flera fruar – vilket tillämpas av vissa muslimer (se Koranen 4:3), och då ska dessa behandlas likvärdigt. Vissa shia- och sunnimuslimer tolkar Koranen så att en man kan ha högst fyra fruar, vilket är en begränsning, eftersom före islam kunde en man ha ett obegränsat antal fruar. De flesta av dagens islamiska lärde tolkar däremot denna formulering i Koranen, inte som en uppmaning till månggifte utan som en begränsning, enligt Ouis och Roald. 60 I Koranen finns en uppmaning om att en man måste behandla alla sina fruar rättvist, vilket i praktiken är nästan omöjligt och de som har den synen hänvisar till koranversen som säger: ” Det är inte möjlighet för er att ge era hustrur lika behandling i allt, hur uppriktigt ni än önskar det; men ge inte era känslor [för en] så tydligt uttryck att ni lämnar den [andra] i ovisshet i [om vad ni känner för henne]. Men om ni lägger till rätta det som ni har brustit i och fruktar Gud [skall ni se att] Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig”. (Koranen 4:129). Likabehandlingsregeln gör att den islamiska regeln sålunda är monogama äktenskap. Andra grupper till exempel vissa salafiter tolkar Koranen och hadith bokstavligt, och enligt deras tolkning är det polygami som är det sanna islamiska förhållningssättet, inte monogami. Kvinnans skyldigheter är att lyda mannen, vara trogen och att amma sina barn. Nicolau pekar även på att Koranen ger mannen rätt att fysiskt tillrättavisa sin fru/sina fruar och där hänvisar hon till fjärde kapitlet (Koranen: 4:34).61 Ouis och Roalds anser att texten i versen om kvinnovåld har ändrats från att ursprungligen ha sett våld mot kvinnor som ett straff om kvinnan varit otrogen, haft en främmande man hemma eller endast varit egensinnig eller envis. En nytolkning av den versen ses som en trestegsprocess, om mannen misstänker att hans fru varit otrogen. 58 Samuelsson och Brattlund1996:62 59 Nicolau 2014:712 60 Ouis och Roald 2003:154 61 Nicolau 2014 s.713 18 Steg ett: Kvinnan får en tillsägelse. Steg två: (om kvinnan inte lyssnat). Mannen vägrar dela säng med sin fru. Steg tre: (om inte heller steg två fungerar). Mannen får slå sin fru med en liten pinne, miswak. (Miswak är en pinne som användes som tandborste på profetens tid). 62 Den moderna tolkningen som avspeglar hur jämställdhetsdebatten har kommit att påverka det islamiska tänkandet, är enligt Ouis och Roalds en öppning för islamisk jämställdhet med kopplingar till såväl Koranen som till sekulär människorättstanke.63 Enligt Nicolau är detta ett exempel på att män och kvinnor behandlas olika och att det finns en könsdiskriminering.64 Medan en muslimsk man får gifta sig med icke-muslimska kvinnor, exempelvis kristna, judiska eller zoroastriska, har muslimska kvinnor endast rätt att gifta sig med muslimska män.65 Det finns en hadith som förklarar orsaken till att en muslimsk kvinna inte får gifta sig med en icke- muslim: ”En kvinna blir gift av fyra orsaker: hennes rikedom, hennes sociala status, hennes skönhet eller hennes religion. Slutsats: Gift er med den religiösa kvinnan så blir ni ingen förlorare.”66 Eftersom det är mannens uppgift att försörja sin fru och barnen, räknas mannen som familjens ledare. Kvinnan har en annan uppgift, med fokus på hemmet, att uppfostra sina barn och framför allt att vara en lämplig kvinna för sin man enligt Ouis och Roald.67 Enligt Karlsson Minganti, forskare i etnologi inom religionshistoria och genusvetenskap är tolkningen att män har en dominerande roll och att män ska leda familjen och kunna bestämma över kvinnor Guds bestämmelse.68 Därför kommer sönerna i familjen ha en roll, som kan innebära att de också skall kontrollera kvinnors moral, enligt Karlsson Minganti.69 Även andra män i släkten, till exempel farbröder eller morbröder, kan ha samma uppgift att ”skydda” kvinnor i familjen och sätta gränser för deras frihet, menar Karlsson Minganti.70 Därför är det 62 Ouis och Sofie Roald 2003:152 63 Ouis och Roald 2003:151 64 Nicolau 2014:713 65 Koranen 2:22 66 Bukhari: hadith nr 5090 67 Ouis och Roald 2003:151 68 Karlsson Minganti 2014:87 69 Karlsson Minganti 2014:86 70 Karlsson Minganti 2014:75 19 viktigt för kvinnor att anpassa sig till den kultur och de traditioner som bidrar till maktobalans mellan kvinnor och män i en muslimsk familj. Karlsson Minganti, som bland annat har bedrivit forskning om dessa fenomen, har slagit fast att den hierarki som ofta förekommer i muslimska äktenskap har lett till kvinnodiskriminering och till att kvinnan får ett begränsat inflytande i familj och samhälle.71 Karlsson Minganti menar, att när en idealiserad bild av hur manlighet ska definieras baseras på religiösa och kulturella källor, så kan detta leda till en patriarkal maktordning. Denna idealiserade maktordning som utgår från normer för genus, sexualitet och reproduktion ger bland annat män makt att kontrollera sina kvinnors ärbarhet och kvinnors rätt att ingå äktenskap.72 Lagskoltexter hänvisar till hadither, medan en traditionell förståelsen av mäns- och kvinnoroller främst bygger på koranversen 4:34. Det är emellertid svårt att finna exakta föreskrifter för bådas roller i socialt hänseende, och det innebär att det islamiska mönstret är mera flexibelt än som tidigare framställts. 4.10 Skilsmässa och olika typer av skilsmässa inom islam Om konflikten mellan en man och hans hustru inte kan hanteras eller lösas på ett rättvist sätt, är skilsmässa att anse som den absolut sista utvägen. Koranen (4:35) förklarar i detta fall att varje partner bör ha en representant, som försöker lösa konflikten. Inom Islam finns olika typer av skilsmässa, exempelvis khul, som betyder att kvinnan ansöker om skilsmässa för att kunna bli fri från sin partner, då hustrun inte längre älskar sin man. Den typen av skilsmässa kan leda till att hustrun betalar tillbaka sin mahr.73 För att skilsmässan ska kunna bli beviljad krävs att kvinnan vänder sig till en islamisk domare. Med tanke på att de flesta eller alla praktiskt taget alla domare är män, är det inte lätt för en kvinna att få gehör för sina krav.74 Den form av skilsmässa som kallas för talaq anses vara mannens initiativ, där mannen kan ansöka om skilsmässan utan att ha ett riktigt eller tydligt argument för sitt beslut. I detta fall 71 Karlsson Minganti 2014:192 72 Karlsson Minganti 2014:23 73 Ouis och Roald 2003:160 74 Ouis och Roald 2003:160 20 har män betydligt lättare att upplösa sitt äktenskap och skälet till detta står tydligt i Koranen 2:231. Det enda kravet för en man är att kunna försörja hustrun under en väntetid som kallas för iddah, vilket motsvarar tre menstruationscykler. Vid skilsmässan kommer barnen att tillhöra mannen och kvinnan kommer vanligtvis att förlora dem.75 4.11 Polygami och Mutah Fördelarna för mannen inom äktenskapet är flera än för kvinnan, menar Hjärpe.76 Exempelvis har mannen rätt att ha fyra fruar, medan kvinnan endast får ha en man. Mannen har oftare lättare att skilja sig från sin fru än kvinnan från sin man. Det finns många tolkningar av rättvisekriterierna, som rör förutsättningarna för att ingå polygama äktenskap och polygami är därför ett omtvistat ämne bland muslimer, exempelvis att skälet till polygami skulle vara att mannens sexuella behov skulle vara större än hans hustrus.77 I förislamiska samhällen förekom polygami utan begränsning av antalet kvinnor i äktenskapen, enligt Aljawaheri som är en shittisk teolog.78 De stora religiösa ledarna Abraham, Salomon och David levde till exempel i polygama äktenskap. I Koranen är polygami tillåtet, men också begränsad och reglerad:79 ”Om ni är rädda att inte kunna behandlar de faderlösa med rättvisa, tag då [andra] kvinnor som är tillåtna för er till hustrur – två eller tre eller fyra; men [begränsa er till] en enda om ni inte tror er om att kunna behandla dem alla lika – eller [vänd er till] någon av dem so ni rättmätigt besitter. Detta gör det lättare för er att undvika partiskhet.” (Koranen 4:3). Här kan man läsa att Koranen tillåter polygama äktenskap och att en man alltså har rätt att ha flera fruar. Man ska emellertid inte glömma bort att versen uppmärksammades efter slaget vid Uhud år 625 e.Kr och enligt muslimska källor mottog Muhammed en uppenbarelse, som återges i Sura An Nisa (den fjärde suran) år 626–627.80 Under kriget hade många män dött, och det betydde att många kvinnor blev änkor och många barn blev faderlösa. På den tiden blev föräldralösa barn utsatta för olika orättvisa behandlingar av samhället och den tidens 75 Ouis och Roald 2003:60 76 Hjärpe1995:97 77 Schiratzki 2001:58 78 Aljawahri 2017: 7674 79 Koranen 4:3 80 Albukhari: kap 8 s.103 21 omständigheter gjorde att många kvinnor behövde skydd och någon som kunde försörja dem. Därför, tack vare Guds tillåtelse, kunde andra män gifta sig med dessa kvinnor för att på så sätt kunna försörja dem och deras barn. Den möjligheten till lösning var sålunda lämplig för samhället och framför allt för dessa faderlösa barn. Det finns inskrivet i Koranen att alla fruar ska behandlas rättvist och lika. Rättvisebegreppet finns däremot inte definierat i Koranen, vilket lett till olika tolkningar av rättslärda (Koranen 4:24). De enda enhetliga tolkningarna rör likabehandling vad gäller mat, kläder och bostad. ” [Ni får inte närma er] gifta kvinnor utom sådana som ni rättmätigt besitter – detta är vad Gud förskriver för er. Med dessa undantag får ni vända er till varje kvinna, som ni vill leva samman med i ett regelrätt äktenskap, inte i ett löst förhållande, och erbjuda henne något av er egendom. ”. 81 Det finns ett par berättelser som sunnimuslimer tillskriver profeten Muhammad, så kallade hadith-berättelser, där han anses uppmana människor att inte praktisera denna typ av äktenskap, dvs. mutah.82 Dessutom finns inga bevis eller källor, som kan visa att Mohammad de facto praktiserat ett tidsbegränsade äktenskap, enligt sunnimuslimska teologer exampelvis Albukhari.83 Framför allt hade den andra kalifen, Umar Ibn Khatab (634–644 e.Kr) förbjudit mutah under sin tid vid makten. Anledningen var, att han ansåg att Mohammed hade tillåtit mutah under en viss period men sedan förbjudit det för evigt.84 Ändå finns en sunnitisk version av tidsbegränsade äktenskap som kallas för Nikah Misyar. Där kan kvinnan avstå från de rättigheter av ekonomisk och social art, som de traditionella äktenskapsreglerna ger henne rätt till. Tanken bakom den typen av äktenskap är att till exempel äldre eller handikappade kvinnor eller män ska ha möjlighet att praktisera äktenskap fast i enklare form. Shiateologer däremot har en annan tolkning och man bygger sitt resonemang på andra källor, när man diskuterar äktenskapet och vad som är tillåtet. En av de viktigaste källorna som shiamuslimer använder för att legitimera mutah-äktenskap är Koranen 4:24. Det finns en passage i Bahar Anwar, som är en hadithsamling skriven av den kända shiitiska teologen Allameh Majlisi (1627–1699). Imam Ali, som nämns i denna hadithsamling, ansåg att 81 Koran 4:24 82 Alhazmi:138 83 Al-Bukhar 1914: Kap 3 s.71 84 Al-Hajjaj 2010:1404–1407 22 Umar orsakade kaos och ökade otukt i samhället.85 Ali ansåg att mutah är en sharialag och den står i Koranen (4:24). När Umar tagit över kalifämbetet försatte han att expandera norrut och hade kontroll över länderna kring östra Medelhavet inklusive Jerusalem.86 Expansionen fortsatte till dagens Egypten, Irak och Iran och ledde till att många soldater var borta från sin fru under lång tid. Följden blev att många soldater bedrev otukt. Sexuella relationer räknas som en av största synderna i islam (Koranen 17:32). ” Och gå icke nära otukt, det är förvisso en uppenbar skändlighet och en ond väg”. Huvudsyftet med mutha är därmed att män och kvinnor ska undvika otukt” Zina”, en av de största synderna inom islam. Med otukt menas att en man eller kvinna har en sexuell relation utanför äktenskapet. Om så sker förespråkas i Koranen ett hårt straff för otukt: ”Straffet för äktenskapsbryterskan och för äktenskapsbrytaren är hundra piskrapp för var och en; och låt inte medkänsla med dem avhålla er från att följa Guds lag, såvida ni tror på Gud och den Yttersta dagen. Och se till att några troende bevittnar bestraffningen ”. 87 Därför var mutha en lösning för att minska otukt och ”oäkta” barn i samhället, enligt Ali.88 Ali var dock inte ensam om att betona mutha. En nutida förespråkare är den redan nämnde Ali Sistani, som räknas som en av de främsta teologerna bland dagens shiamuslimer, speciellt hos irakiska shiamuslimer. Även han tillåter mutha,89 eftersom han anser att denna äktenskapsform är en lösning från Gud, så att människorna kan att undvika synd och straff. Samtidigt betonas att mutah också skall vara en källa till sexuell njutning. Mannen ska ge kvinnan ekonomisk ersättning och daglig försörjning samt ange tidpunkterna för äktenskapets ingående och avslutning. Barn som föds i tidsbegränsade äktenskap har legala rättigheter i samhället, enligt den jafaritiska lagskolan. Däremot har kvinnan inte rätt till underhållsbidrag, nafaghe, och hon kan heller inte ärva sin man. Därmed finns inget krav på maken att försörja kvinnan efter att ett tidsbegränsat äktenskap upphört. Trots dessa viktiga skillnader finns även likheter mellan permanenta äktenskap och tidsbegränsade äktenskap, exempelvis när det gäller iddah. Med iddah avser man vänteperioden efter att ett äktenskap har upplösts och innan kvinnan har rätt att ingå ett nytt äktenskap. Väntetiden kan variera mellan två och tre månader och syftet med 85 Almajlesi : Kap 53 s.31 86 Olsson och Sorgenfrei 2015:49 87 Koranen 24:2 88 Majlesi 1963: Kap 53 s.31 89 Islamic Laws: Chapter twenty-seven, Laws of temporary marriage (mutah) 23 väntetiden är dels att kvinnan ska få sin menstruation och att vara säker på att hon inte är gravid, dels att de som vill skiljas ska ges möjlighet till försoning och omprövning av skilsmässobeslutet. Tidsbegränsade äktenskap är att jämställa med hyresavtal i juridisk mening. Mannen hyr kvinnan och rätten till sexuellt umgänge under en begränsad tidsperiod enligt Schiratzki.90 Syftet med polygami var från början att ge skydd åt änkor och föräldralösa barn, men olika tolkningar har gett män möjlighet att tolka det till sin fördel. Visserligen kan äktenskapskontrakt räknas som skydd för kvinnor och en kvinna kan kräva skilsmässa om mannen ingår i en annan äktenskapform.91 Därför är det viktigt för mannen att följa kontraktet, eftersom om kvinnan begär skilsmässa, får han ytterligare skyldigheter, exempelvis nafaghe. Med det kan vi komma fram till att äktenskapskontrakten är en civil rättighet, där kvinnan och mannen kommer överens om skyldigheter och rättigheter inför varandra. 4.12 Den muslimska feministiska synen på polygami Den kvinnosyn som finns inom islam stämmer inte med verkligheten. Det vill säga att kvinnan är inte underlägsen mannen, utan en kvinna inom islam är en mäktig och skrämmande varelse som män måste kontrollera, enligt Mernissi (1940–2015) sociolog, historiker och feminist från Marocko. Skälet till Mernissis åsikt är alla de sexuella institutioner som finns inom islam för kvinnor. Här nämner hon polygami, förskjutning (talaq) och sexuell segregation, som alla är till för att tämja eller hämma kvinnan.92 Mernissi anser att en muslimsk kvinna är motiverad för modernisering genom att utbilda sig och ha större roll i samhället, medan männen känner sig hotade och är rädda för den typen av förändring. Harem fanns en gång, men är idag ett svunnet fenomen förutom hos ett fåtal mycket rika muslimska emirer, som vill återskapa en tidigare möjlig tillvaro. Detta s.k. fenomen är emellertid inget som gemene man drömmer om. Många muslimska kvinnor har själva i sin kamp att söka självständighet och frigörelse från samhällets förtryck utbildat sig inom akademiska utbildningar med starkt stöd från de flesta moderna 90 Schiratzki 2001:58 91 Welchman 2016:892 92 Mernissi 2011:28–29 24 universiteten. Utbildning för hennes generation menar Mernissi, är ett medel att slippa den traditionella muslimska kvinnorollen och är inte en lyx.93 Mernissi anser att det finns två olika grupper i arabländerna, den första gruppen är kvinnor som bor i storstäder och som räknas som medel- eller överklass, och den andra gruppen är män som bor i småstäder och har betydligt lägre status jämfört med den första gruppen. Dessa två̊ grupper har bildat en ny form av medelklass, enligt Mernissi. Hon anser också att det finns en sorts konflikt mellan dessa grupper, eftersom båda grupperna har olika mål; i den första gruppen finns ett motiv hos kvinnorna att ta sig vidare i livet och kunna praktisera sin frihet och sina rättigheter inom islamska ramar, medan den andra gruppen kämpar för att kunna behålla den gamla traditionen. Mernissi anser att den andra gruppen alltid haft stöd från staten och sharialagen till exempel i Iran. Idag har det skett en tydlig förändring och vi ser att kvinnor alltmer kräver sin rätt till Gud och den historiska traditionen. Mernissi menar att kvinnorna har lika stor rätt som männen till moskén och till Koranen för att kunna skapa en modernare identitet.94 Historiker är väl insatta i det faktum, att människor ständigt förändras och att samhället trots alla misstag och motgångar alltmer närmar sig ett mer civiliserat samhälle, enligt Mernissi. Hon menar att innan hijra, flykten från Mekka till Medina år 622, hade muslimer levt barbariskt och att det inte fanns någon sexuell kontroll, utan muslimer blev civiliserade direkt efter hijra genom att de fick regler och flexibilitet, när det gällde sexuella relationer. Mernissi skriver vidare, att det endast var kvinnorna som blev civiliserade vid hijra, om man skulle likställa barbari med sexuell lösaktighet. Männen är enligt Mernissi än idag i modern tid planlösa, barbariska, råa och lösaktiga, detta på grund av polygamin.95 Mernissi utgår från Koranen 4:3, som ger mannen rättighet att ha upp till fyra fruar och där anser hon, att det enda kravet på en man, som begränsar rätten till polygami, är att han måste behandla alla fruarna rättvist, men det finns ingen förklaring till vad som menas med rättvist. Därför anser hon att polygami är kränkande för kvinnor, genom att kvinnan räknas som ett medel som ska helga ändamålet lika med mannens sexuella behov. Hon hävdar att Mohammed ses som en man med en ”exceptionell personlighet”, det vill säga med en stor sexuell lust, eftersom han hade ungefär nio fruar och hade samlag med alla fruar varje morgon.96 Det kan 93 Mernissi 2002:159 94 Mernissi 2002:159 95 Mernissi 2011:57 96 Mernissi 2011:131–132 25 inte vara praktiskt för en vanlig modern man, att som Mohammed ha ett ständigt schema för det sexuella umgänget. Polygami, menar Mernissi, är ett medel för mannen att förstärka sin självbild som den primära sexuella varelsen, medan för kvinnan är polygami förödmjukande och nedvärderar kvinnan till en sexuell varelse bara till för att behaga mannen. Att gömma sig bakom påståendet att mannen har större behov av sexuell tillfredsställelse än kvinnan och därför behöver mer än en hustru är en myt, då bevisligen män och kvinnor har samma sexuella drift. Varför får då mannen ha upp till fyra fruar medan kvinnorna får nöja sig med en man, undrar Mernissi.97 Polygami påverkar både den manliga och kvinnliga självkänslan enligt Mernissi.98 Medan Vasmaghi, iransk advokat, forskare och lärare har en annan åsikt, när det gäller vad som står skrivet i Koranen om polygami, då hon hävdar att i slutet av koranversen 4:3 finns en uppmaning till män att inte ha mer än en fru, eftersom det är nästan omöjligt att kunna behandla alla fruar lika.99 Därför finns det ett krav på en man, att han ska fundera först om han kan hantera situationen så att alla kvinnor behandlas lika exempelvis vad gäller ekonomi osv. Om en man inte kan vara rättvis mot sina fruar, då räknas det som ett brott, hävdar Vasmaghi. Därför anser Vasmaghi att den koranversen är en varningssignal för män, som känner sig osäkra i detta fall. Utifrån detta budskap kan man anse att islam uppmuntrar män att ha en fru och inte flera fruar, hävdar Vasmaghi.100 Hon anser också att en man i praktiken har svårt att vara rättvis, om han har fler än en fru, och det handlar om att han ska tillbringa lika många nätter med varje fru, vilket kunde vara möjligt under Mohammeds tid men omöjligt i det moderna samhället. I till exempel Iran finns det många kvinnor som förvärvsarbetar, och samhället är beroende av deras insatser, en stor skillnad till hur samhället såg ut på Mohammeds tid.101 Därför har iransk familjerättdomstol ställt ett krav för polygami, och det är att det krävs godkännande från den första frun, om en man vill ha flera fruar.102 97 Mernissi 2011:58–59 98 Mernissi 2002:158 99 Vasmaghi 2014:39–40 100 Vasmaghi 2014:39–40 101 Vasmaghi 2014:40 102 Vasmaghi 2014:42 26 5. Äktenskap i svensk lag och tradition I den här delen av uppsatsen kommer jag redogöra för den svenska äktenskapslagstiftningen och vilka regler som gäller för ett äktenskap i Sverige. Sedan kommer jag att fördjupa mig i analysen av polygama äktenskap och hur förbud mot den typen av äktenskap regleras i svensk lagstiftning. 5.1 Äktenskapslagstiftning Sverige är ett sekulärt land med en stark betoning på yttrandefrihet och religionsfrihet och var och en kan till exempel utöva eller avstå från religion. Alla lagar som gäller i det svenska samhället är beslutade av svenska folket genom val av representanter i riksdagen. Religionsfrihet har en stark position i samhället, men kan lagenligt inskränkas, om den allmänna säkerheten hotas eller om skydd för allmän ordning, hälsa och moral anses nödvändig. Äktenskap är tillåtet för myndiga, det vill säga personer som fyllt 18 år, men det finns också en statlig kontroll av förutsättningarna för ett juridiskt giltigt äktenskap, vilket ger möjlighet att upprätta äktenskapshinder, enligt Agell och Brattström.103 Skäl till förbud av ett äktenskap i Sverige är nära släktskap av ”arvsbiologiska skäl”, exempelvis när parterna är helsyskon då det kan finnas risk för latenta sjukdomar eller ärftliga missbildningar hos eventuella barn.104 Om parterna är halvsyskon kan däremot tillstånd ges till äktenskap, enligt Äktenskapsbalken. ”Personer som är släkt med varandra i rätt upp- eller nedstigande led, till exempel mor och son, får inte gifta sig med varandra. Inte heller helsyskon får ingå äktenskap. Halvsyskon kan däremot få tillstånd av länsstyrelsen att gifta sig med varandra”. 105 Den tidigare dispensen från ålderskravet,18 år togs bort år 2014 med syfte att förhindra tvångs- och barnäktenskap.106 Sådana äktenskap räknas som ett brott och är således i strid med gällande lag och är grund för omedelbar äktenskapsskillnad, enligt äktenskapsbalken. 103 Agell och Brattström 2018:28 104 Agell och Brattström 2018:28 105 Äktenskapshinder: Kap 2:3 (1998:1245) 106 Agell och Brattström 2018:29 27 ”En make/maka har rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid, om det görs sannolikt att maken/makan har tvingats att ingå äktenskapet, eller om maken/makan har ingått äktenskapet före 18 års ålder. Om äktenskapet har ingåtts, trots att makarna är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon, har var och en av makarna rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma gäller om äktenskapet har ingåtts, trots att någon av makarna redan var gift eller partner i ett registrerat partnerskap och det tidigare äktenskapet eller partnerskapet inte har blivit upplöst”.107 Det finns även äktenskapshinder för människor som har en psykisk störning med grava symtom, eftersom dessa personer anses sakna rättslig handlingsförmåga, enligt Agell och Brattström.108 Därför är det obligatoriskt att parterna i ett blivande äktenskap skickar en ansökan, som kallas för hindersprövning till Skatteverket. När prövningen är klar och godkänd skickas från Skatteverket ett vigselintyg till parterna, som lämnar intyget till vigselförrättaren, som i sin tur skickar det underskrivna intyget till Skatteverket, som därefter registrerar äktenskapet. Även om blivande makar har stark anknytning till annat land, kräver svensk lagstiftning att hindersprövning för svensk vigsel måste ske. Ett äktenskap som ingåtts enligt utländsk lag, ska inte automatiskt erkännas i Sverige. Exempelvis om det funnits något äktenskapshinder när äktenskapet ingicks, det vill säga om någon av parterna var svensk medborgare eller hade sin hemvist i Sverige när äktenskapet ingicks i utlandet. Inte heller godkänns utländska äktenskap om det finns skäl att anta att äktenskapet ingåtts under tvång och inte heller godkänns s.k. fullmaktsäktenskap, det vill säga om inte båda parterna deltagit vid äktenskapets ingående. Detta gäller om en av parterna är svensk medborgare eller har sin hemvist i Sverige. Det finns två olika typer av giltiga vigselförrättare. Antingen är vigselförrättaren en präst eller en annan befattningshavare som tillhör ett trossamfund, där vigselförrättaren är godkänd och registrerad hos Kammarkollegiet. Den andra typen av vigselförrättare är vid en borgerlig vigsel, där en person som Länsstyrelsen har förordnat, förrättar äktenskapet.109 Väljer man att gifta sig i Svenska kyrkan krävs att minst en av parterna är medlem i Svenska kyrkan. Vid vigseln måste 107 Äktenskapshinder Kap 5:5 108 Agell och Brattström 2018:31 109 Äktenskapsbalken 1987:230 Kap 5: 3 § och 4 § 28 man ha två vittnen, men det är parternas vilja om de vill ha släktingar med sig och/eller andra vittnen. En borgerlig vigselförrättare har inte rätt att förhindra ett behörigt äktenskap. En präst inom Svenska kyrkan däremot har inte någon skyldighet att viga samkönade par, men om en präst nekar viga samkönade par måste kyrkan erbjuda en annan präst, som kan förrätta vigseln. Inom islam är homosexuella äktenskap förbjudet. Om man vill studera juridiken gällande svenskt äktenskap skall man börja med Äktenskapsbalken, som gäller alla som bor i Sverige. Äktenskapsbalken 1 Kap 1§ tydliggör vilka som kan ingå äktenskap. Paragrafen förklarar att parterna som ingår äktenskap blir makar. 1 § ”I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap. De två som ingår äktenskap med varandra blir makar”.110 Utifrån denna paragraf skriver Lars Tottie att svenskt äktenskap har könsneutral utformning, där kön saknar betydelse och äktenskap kan ingås även mellan två parter av samma kön. Det viktigaste är att båda parter accepterar villkoren i kapitlet.111 Det betyder att båda parter räknas som makar. Vidare kan man läsa i 1: a kapitlet, att parterna ska vara trogna och ta hänsyn till varandra. Med det menar man att trohet inte bara handlar om sexuell trohet utan om allmän lojalitet mellan makarna.112 Det finns inte någon skyldighet för en make/maka att ha en sexuell relation med den andra maken/makan. Därför räknas en påtvingad sexuell handling som våldtäkt och räknas som ett brott inom äktenskapet. Lagen tillkom 1965.113 I Sverige är det förbjudet att vara gift med flera personer samtidigt och polygama äktenskap är inte godkända. Vårdnad av barnen ska fördelas mellan partnerna, men det kan även finnas en överenskommelse mellan parterna i denna fråga. Därför anser Lars Totti att den paragrafen saknar praktisk betydelse, eftersom frågan inte kan göras gällande i en rättegång.114 110 Äktenskapsbalken 1987:230 111 Totti och Teleman 2020:29 112 Agell och Brattström 2018:52 113 Agell och Brattström 2018:53 114 Totti och Teleman 2020:29 29 2 § ”Makar skall visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa”.115 Vidare kan man läsa i samma kapitel att varje make har ansvar för sin egendom och egna skulder. 5.2 Äktenskapsförord Ett äktenskapsförord är ett avtal om vad som ska vara enskild egendom i ett äktenskap. Det kan skrivas när som helst under eller inför ett äktenskap, och enskild egendom ingår då inte i en framtida bodelning vid skilsmässa. Ett äktenskapsförord måste registreras hos Skatteverket för att vara giltigt. Om man inte har skrivit något äktenskapsförord, blir all egendom inklusive det som vardera parten ägde före äktenskapets ingående giftorättsgods och ska fördelas lika mellan makarna vid en eventuell skilsmässa. Kön har ingen betydelse i ett svenskt äktenskap och alla parter har samma rättigheter och skyldigheter inför varandra. De flesta kvinnor i Sverige förvärvsarbetar och i paragraf 2 och 4 i äktenskapsbalken står, att makar gemensamt ska vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa samt delge varandra upplysning om ekonomiska förhållanden. Detta är särskilt viktigt, om båda makarna har arbetsinkomster. Vid en skilsmässa är det viktigt att makarna har vetskap om varandras ekonomi för att kunna bevaka sina intressen. Har man gemensamma barn, har den förälder som har vårdnaden om barnet rätt till underhållsbidrag från den andra föräldern för att täcka kostnader för barnets boende, mat och fritidsintressen. Man kan även ha gemensam vårdnad om omyndiga barn. Enligt 1 kap 4§ Äktenskapsbalkens första mening ska makar fördela utgifter och sysslor mellan sig. Ett svenskt äktenskap kan upplösas genom ena makens död eller genom skilsmässa enligt paragraf 5. 5 § ”Äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad”. Om någon av parterna eller båda parter vill skilja sig, ska man skicka en ansökan till tingsrätten. Det finns inget den andra personen kan göra för att hindra skilsmässan. Betänketid på sex månader krävs, om man bor tillsammans med barn under 16 år, eller om endast en av parterna 115 Äktenskapsbalken 1987:230 30 önskar skilsmässa. När domen vinner laga kraft är äktenskapet upplöst, enligt äktenskapsbalken kap 5: 1§ och 2§. I äktenskapsbalken finns mycket tydligt och detaljerat angivet hur ägodelar och egendom ska fördelas vid en skilsmässa och även hur det ska vara omöjligt att kringgå dessa bestämmelser genom att till exempel sälja en egendom eller föremål inför en bodelning för att förhindra den andra parten att ta del av vinst eller förmögenhet (Äktenskapsbalken kap 7:2p. 2). Likaså säger äktenskapsbalken kap.13:3, att en eventuell gåva kan gå tillbaka till givaren, om den förfördelade maken inte får ut sin andel vid bodelningen. 31 6. Analys 6.1 Sharia utifrån feministiskt och globalt perspektiv För det första är det arabiska språket i likhet med franskan och hebreiskan ett språk med genusbestämda substantiv vilket innebär att det kan vara svårt att avgöra vilka koranavsnitt som är genusspecifika respektive genusneutrala. Specificeringen har skapat en stor förvirring, när en grupp bestående av både män och kvinnor benämns som Muslimin eftersom den formen av substantivet grammatiskt betyder manlig muslim, plural form. Därför är det viktigt att känna till att om det står Muslimin i någon text ska man veta, att det är riktat till alla muslimer oavsett kön. Även att islam har varit tydlig med att män och kvinnor är likvärdiga inför Gud, se t. ex Koranen 33:35: ”För de män och de kvinnor som har underkastat sig Guds vilja, de troende männen och de troende kvinnorna, de män och de kvinnor som visar sann fromhet, de män och de kvinnor som älskar sanningen (…) de män och de kvinnor som alltid har Gud i tankarna-[för dem alla ] har Gud i beredskap förlåtelse för deras synder och en rik belöning”. Däremot finns det vissa sharialagar, som inte är könsneutrala, där kvinnor inte har samma rättigheter som män. Exempelvis i äktenskapsreglerna eller i regler vid skilsmässa, eftersom en man har betydligt mer makt och rätt än kvinnor. Exempelvis om en kvinna begär skilsmässa bara för att hon har slutat älska sin man, kan det leda till att kvinnan förlorar sin mahr, medan en man kan skilja sig från sin hustru utan någon specifik anledning. En sådan skillnad kan bero på att alla sharialagar är nedskrivna av män, och kvinnor hade ingen möjlighet att påverka. Ett annat exempel som finns i sharialagen, där lagen inte är könsneutral är polygamin (se Polygami och Muta). En muslimsk man har rätt att gifta sig med fyra kvinnor och i Koranen står tydligt att mannen har rätt till månggifte, om han behandlar sina fruar exakt lika, vilket i praktiken nästan är omöjligt och passar inte heller i dagens samhälle, anser Mernissi. Därför kan man göra tolkningen, att i sharialagen är genussystemet ett sorts apartheidsystem, där varje kön har olika roller, platser och egenskaper i samhället. Inom sharialagen har män den högsta statusen, och mannen har den unika rollen att vara förebild för hur en människa ska vara, medan kvinnan alltid haft den sekundära rollen och varit undantaget. Ett sådant genustänkande kan likställas med ett kontrakt mellan mannen och kvinnan, där båda har olika roller och skyldigheter. I teorin är det möjligt för kvinnan att riva sönder kontraktet med motiveringen att hon motsätter sig de 32 fastställda reglerna, men i praktiken är det knappast möjligt, då kvinnan kommer att möta starkt motstånd även i ett modernt samhälle. Detta bygger på att reglerna och stereotyperna är så fast rotade, att många kvinnor trots allt accepterar de så kallade genuskontrakten och accepterar männens krav och villkor. Jämställdhet mellan könen är och förblir en utopi. För att en förändring ska ske, måste kvinnor våga stå upp för lika villkor. I muslimska majoritetssamhällen finns kvinnorörelser som kämpar mot det existerande kvinnoförtrycket, som de hävdar bygger på att Koranen är läst och tolkad av män. De vill se en annan tolkning av sharialagarna som bygger på att förutsättningar idag har förändrats jämfört med tidigare med tanke på globalisering och på att många muslimer har flyttat till ett annat land med helt annan kultur och med annan rättslig miljö. Vad händer till exempel med alla dessa människor i Sverige? En av de största förändringarna som en muslim kommer att uppleva i Sverige är den jämlikhet som råder mellan män och kvinnor och som saknas i den så kallade tredje världen, där de flesta länder med islam som majoritetsreligion ligger. Visserligen anser många muslimer, att islam är en religion, som ger kvinnor betydande rättigheter. Det kan stämma om man utgår från den islamska religionen som kom för 1400 år sedan. Då hade nämligen kvinnor inga rättigheter. Med islam höjdes kvinnors status, och kvinnor fick arvsrätt och eventuellt möjlighet att välja sin partner. Skillnaden mellan ett muslimskt och ett svenskt äktenskap kan börja med äktenskapsåldern. Enligt svensk lag som utgår från FN:S barnkonvention, är barnäktenskap förbjudet. Myndighetsåldern är i Sverige 18 år och under den åldern räknas man som barn. I islam däremot enligt sharia finns inte någon bestämd myndighetsålder, utan myndighetsåldern varierar från individ till individ och är lika med: ”när ”barnet blir vuxet”. Många muslimska teologer exempelvis Khomeini anser att en lämplig äktenskapsålder är vid pubertetens början och med det menar man för flickor vid nio eller tio års ålder och för pojkar vid femton år. Den senare åldern för pojkar kan bero på att man anser att en pojke som har kommit i pubertetens ska ha mentalitet och rättskapacitet att kunna ingå ett äktenskap. Tolkningen kan även utgå från sunna, som säger att Mohammed hade en ”fru” som var 9 år gammal. Skälet till att muslimska teologer förespråkar äktenskap mellan unga individer är deras inställning till sexualitet. Dels anser man äktenskap med regelbundna samlag som en religiös plikt, dels ser man på sexualiteten som en mycket stark naturkraft, som måste kontrolleras och hållas inom äktenskapets legala ramar, för att inte ödelägga den samhällsordning som islam byggt upp. Det finns en hadith som säger att: 33 ”när en man och en kvinna är ensamma finns alltid Djävulen med som en tredje part”.116 Majoriteten av muslimska teologer är av den åsikten att kvinnor är mer lättledda än män, och de anser därför att risken är stor att kvinnorna ger efter för sina sexuella drifter och därmed skapar kaos i tillvaron. Därför måste de kontrolleras av sina män. Detta tankesätt är en av anledningarna till den könssegregation som finns i ett traditionellt muslimskt samhälle med strikt kontroll av kvinnornas dygd. Många anser att de islamiska texterna, exempelvis i Koranen 4:34, har påverkat de kulturella uttrycken, som i sin tur orsakat ett kvinnoförtryck. Men det var den ekonomiska utvecklingen i de olika regionerna, som var grunden till genusrelationen enligt exempelvis Ouis och Roald, eftersom alla religioner i tredje världen har haft mer eller mindre liknande social utveckling under tid. Äktenskapet till exempel är ett civilrättsligt kontrakt och bär spår av att ha utvecklats ur det förislamiska brudköpet och att kvinnan idag får vara en part i äktenskapskontraktet, ser man som en följd av förändringar tack vare islam. Tidigare, före islam, fick inte kvinnan brudgåvan mahr, utan den gick till kvinnans förmyndare, som även var avtalspart. Man kan emellertid säga, att den ekonomiska friheten för kvinnorna på den förislamiska tiden var betydligt större än vad den muslimska traditionen hävdar. Följaktligen är det inte bara religionen i sig som påverkar det historiska skeendet, utan kulturen har haft en större betydelse än religionen och det kan sägas att religionen tolkas genom kulturella filter. Exempelvis finns i Koranen inte något tydligt uttryck som beskriver kvinnans sociala roll och den enda kvinnoroll som nämns i Koranen, är att kvinnan ska föda barn och eftersom mannen är fysiskt starkare än kvinnan, kommer han att ha det största ansvaret genom försörjningsplikten gentemot sin familj. Av den anledningen finns det många muslimska kvinnor som ser lönearbete som något prestigefullt som man gör bara i väst. Den typen av ideologi gör att många muslimska kvinnor känner sig stolta och värdefulla i rätten att ha en omtänksam make, som försörjer henne. Denna typ av genusroll finns sällan i Sverige eller ges svagt eller inget utrymme i svensk lag, utan i Sverige finns en tydlig jämlikhet mellan män och kvinnor i samhället. Därför skapar den jämlikheten obalans i en muslimsk familj, som flyttar till Sverige. Det kan man se i praktiken, då många muslimska kvinnor har ett jobb idag. De muslimska kvinnorna har betydligt lättare att komma ut i arbetslivet än männen. Dessa ombytta roller har gjort en del män till riktiga tyranner i sina egna hem, den enda plats där de kan utöva sin makt och upprätthålla sin självkänsla åberopande koranversen, som ger mannen rätt att slå 116 Alnajad 1994:nr 77 34 kvinnan (Koranen 4:3). Detta har fått till följd att många muslimska kvinnor ifrågasätter kravet att de måste följa mannens vilja, när han inte fullföljer sin plikt och försörjer sin fru. Därför finns det många muslimska kvinnor, som ansökt om skilsmässa (khul), när de kommit till Sverige, eftersom dessa kvinnor anser sig självständiga med förmåga att klara sig bättre ensamma. Med tanke på att makar alltid, enligt svensk lag, har rätt till skilsmässan utan krav på att ange skäl till att man vill skiljas. Den möjligheten finns inte i muslimska länder som exempelvis i Iran, där en man har betydligt lättare än en kvinna att upplösa ett äktenskap. Anledningen till att inte många kvinnor söker skilsmässa i muslimska majoritetssamhällen är den ekonomiska strukturen, där kvinnor saknar möjlighet att kunna försörja sig. Skilsmässan i sin tur kan leda till konflikt eller våld mellan parter i muslimska familjer liksom i en svensk familj. Johanna Schiratzki har tillsammans med socialtjänsten gjort en undersökning, som har visat att många muslimska kvinnor blir misshandlade av sina män vid en skilsmässa. Dessa kvinnor har ofta lättare att anmäla händelsen till polisen eller socialenmed tanke på att svensk lag inte är uppbyggd efter sharialagen, som ger en man tillåtelse att misshandla sin hustru. 117 För muslimska kvinnor kan en skilsmässa trots allt innebära ett problem, om det är kvinnan som tar initiativ till skilsmässan. Svenska staten har gett islamska församlingar vigselrätt men inte rätten att bevilja skilsmässa. En skilsmässa måste gå via svensk domstol. Men detta kan innebära problem med brudgåvan och vårdnaden av barnen. En svensk skilsmässa leder således inte automatiskt till en islamisk skilsmässa, vilket i förlängningen kan innebära problem för den muslimska kvinnan om hon tidigare gift sig i ett muslimskt land och om den muslimska kvinnan nu önskar gifta om sig. Om hon återvänder till sitt hemland och om hon saknar en islamisk skilsmässa från sitt tidigare äktenskap finns risken att hon kan bli straffad för bigami. Hon kan till och med vid återresa till länder som Pakistan riskera dödsstraff eftersom det senare äktenskapet ses som en utomäktenskaplig relation. 6.2 Polygami i svenskt rättssystem Även om polygami är tillåtet bara för män och inte för kvinnor i islam, har den typen av äktenskap varit ett mycket omdiskuterat ämne hos många muslimska rättsskolor. Hos shiitiska muslimer är polygami tillåtet och det beror på tolkningen av koranversen (4:3). Även om det finns olika anledningar till polygami hos shiiter, exempelvis om en man väljer att skaffa sig en andra hustru, kan anledningen vara att demonstrera sin välfärd. Polygami är förbjudet i Sverige 117 Schiratzki 2001:101 35 och skapade därför kaos, när vissa muslimska flyktningar hade med sig två eller flera fruar, när de kom till Sverige. Men de blev inte tvångsskilda. Muslimska män kan officiellt vara gifta med en kvinna och samtidigt vara sambo med andra kvinnor, även om i islam samborelationer inte existerar. Männen är emellertid gifta på islamiskt vis med båda/alla kvinnorna, utan att den statliga myndigheten känner till det. I ett islamiskt äktenskap krävs bara två vittnen utan krav på registrering hos någon myndighet, och det finns heller inga täta kontakter mellan svenska myndigheter och de islamiska föreningarna för att kunna uppdatera varandra om skilsmässor eller giftermål.118 Detta har skapat problem för många muslimska kvinnor, eftersom i ett muslimskt äktenskap har kvinnan rätt till nafaghe, det vill säga ekonomisk kompensation av sin man vid en skilsmässa. Enligt svensk lag kan hon riskera att stå utan den avtalade ekonomiska kompensation, som står inskriven i det islamska äktenskapskontraktet. Sedan finns det vissa muslimer som trots skilsmässa i svensk domstol fortsätter vara gifta enligt islamsk rätt. Denna situation orsakar ett samhälleligt bidragsfusk och staten saknar kontrollmöjlighet att förhindra polygami. Inom islam finns olika typer av polygami och en av de mest omtalande typerna är de tidsbegränsade äktenskapen, som är tillåtet hos den shiitiska grenen men som allmänt anses som prostitution. Anledningen till att shiiterna tillåter tidsbegränsade äktenskap är att ” Tidsbegränsat äktenskap finns som ett komplement till permanent äktenskap för att tillgodose vissa omständigheter och behov som inte täcks av det permanenta”, enligt imam Alicenter i Sverige. 119 Syftet med tidsbegränsade äktenskap är att det ska finnas möjlighet för en person som har befunnit sig i ett upplöst äktenskap att kunna våga och prova att hitta en ny partner under islamiska ramar. Visserligen saknar den typen av äktenskap många juridiska rättigheter för kvinnan jämfört med ett permanent äktenskap exempelvis vad gäller underhåll eller rätt till arv, utan den typen av äktenskap ses som ett hyresavtal genom att mannen hyr rätten till samlag med en kvinna under en bestämd tid. I Sverige trädde en lag i kraft den 1 januari 1999. Denna lag, som reglerar köp och försök till köp av sexuella tjänster, blev då en kriminell handling som straffas med böter eller fängelse. Parten som säljer tjänsten, oftast kvinnor, kan inte straffas utan det är köparen som straffas. 118 Schiratzki 2001:55 119 https://www.imamalicenter.se/sv/content/fr%C3%A5gor-svar-om-tidsbegr%C3%A4nsat-%C3%A4ktenskap- mut%E2%80%99-sigha 36 Med den nya lagen är det inte längre accepterat att kvinnor mot betalning ska vara tillgängliga för mäns sexuella behov. En sådan kulturkrock beror på att man har olika syn på den sexuella relationen. Inom islam betraktas således äktenskapet som en institution som legaliserar handlingar. I dagens samhälle ser man annorlunda på både sexualitet och sättet att finna en äktenskapspartner enligt Ouis och Roald.120 Just denna fråga eller punkt kan skapa en konflikt mellan västliga och muslimska värderingar. Synen på sexualitet inom islam har en profetisk tradition som grund, då det på den tiden fanns ett förbud mot celibat, och sexuellt umgänge hyllades som ett uttryck för gudsdyrkan. De sexuella njutningarna med oändliga orgasmer såg man komma som en belöning för alla i Paradiset som nämnd i ”Sunnan Al- Termazi” som en sunnitiska hadith samling.121 6.3 Mahr och brudgåvan Mahr är ett viktigt attribut i ett muslimskt äktenskapskontrakt och skälet till mahr är att det räknas som en rättighet och trygghet för kvinnan (se Mahr). Men i Sverige, som är ett sekulärt land, framstår mahr som ett dilemma med tanke på att mahr har rötter i den islamska religionen. Därför anses mahr vara ett ogiltigt avtal i det svenska rättssystemet enligt Morgan Johansson, som var justitieminister mellan år 2014 och 2022. ”Reglerna om Ordre public att en bestämmelse i utländsk lag inte får tillämpas här om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen”.122 Här finns en motsättning mellan religiösa muslimer och svensk lagstiftning. I muslimska länder styrs lagar av sharia som utgörs av Koranen, sunna, enhällighet och analogi. Mahr tillämpas i alla muslimska länder, eftersom det är en överenskommelse enligt islam och sharialagarna. Enligt svensk lagstiftning däremot får ingen religiös övertygelse eller tro påverka lagstiftningen. I svensk lag enligt ÄktB 6:7 är huvudregeln att varje part ska klara egen försörjning, men det finns undantag, som säger att en part kan bli skyldig att betala motparten underhållsbidrag under 120 Ouis och Roald 2003:213 121 Al-Termazi 1996: nr 2522 122 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/mahr-och-andra- aktenskapsforordsliknande-avtal_H410512 37 kortare eller längre tid t. ex om en make/maka behöver bidrag för att kunna försörja sig. ”Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning. Är make under en övergångsperiod i behov av bidrag till sitt underhåll har maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till den makens förmåga och övriga omständigheter.” Grundtanken med mahr är att mahr anses som ett ekonomiskt bidrag för att kvinnan ska ha möjlighet till självförsörjning efter skilsmässan. Det finns många som kritiserar en sådan tanke. Kritiker anser att kvinnan är lika kapabel som mannen att försörja en familj. I Sverige råder inte alltid full ekonomisk jämlikhet till exempel vad gäller löneskillnaden mellan man och kvinna, där kvinnan ofta är i ett underläge och kan få problem att klara sig ekonomiskt vid en skilsmässa. En muslimsk invandrakvinna i Sverige kan uppleva oro inför en skilsmässa, trots att det finns ett socialt skyddsnät i landet. Men om kvinnan saknar utbildning och/eller kunskap om sina rättigheter, kan en skilsmässa kännas skrämmande och i de fallen är mahr en trygghet. En muslimsk man kan sakna samma betänkligheter inför en skilsmässa. Han kan ha obegränsade tidsbegränsade äktenskap utan att ta hänsyn till den tillfälliga partners religion, medan en muslimsk kvinna endast kan ha tidsbegränsade äktenskap med en muslimsk man. Det betyder att om den muslimska kvinnan försöker praktisera en sexuell relation krävs att hon vänder sig till ett muslimskt trossamfund för att kunna hålla sig inom religionens ramar. Å ena sidan kan detta leda till ett dilemma för många muslimska trossamfund, eftersom tidsbegränsade äktenskap räknas som sexköp i svenskt lagsystem. Å andra sidan vill imamen, som är en teolog, följa sharialagen, som ger kvinnan rättighet till att ha tidsbegränsade äktenskap för att undvika otukt. 38 7. Diskussion I diskussionsdelen kommer jag att besvara mina frågor utifrån min jämförelse mellan shiitiska teologers syn på äktenskap och svensk lag. Vilka uppfattningar finns det om äktenskap och giftermål i islamisk tradition med ett speciellt fokus på shiaislam? När det gäller äktenskap bland shiamuslimer i Iran och Irak har jag kommit fram till att deras syn på Islam har samband med vilken kultur och tradition som finns i landet. Man kan säga att tolkningen hos shiamuslimska teologer är mest relevant med hänsyn tagen till landets kultur och tradition. Därmed sagt att synen på äktenskap kan inte undersökas enbart utifrån Islam och sharia, utan det finns andra perspektiv som har stor betydelse i detta ämne. Samtidigt har shiitiska teologer som till exempel Ayatollah Khomeini (d. 1989) eller Ayatollah Sistani stort inflytande på landets rättssystem och samhället. Miljontals anhängare följer deras shariatolkning. Kulturens inflytande på teologerna kan emellertid leda till en förvirrande situation hos många shiitiska muslimer, eftersom varje teolog kan ha en egen tolkning t. ex om Mahrs storlek eller om vilka roller en kvinna har inför sin man. Kan en kvinna förvärvsarbeta och samtidigt vara gift? Kan en man ingå tidsbegränsade äktenskap medan han har ett permanent äktenskap? Det kan vara svårt att hitta en gemensam uppfattning om den ”riktiga” islamiska traditionen inom shiaislam, eller om det överhuvudtaget finns någon gemensam islamisk tradition inom shiaislam. Vad säger svensk lagstiftning om äktenskap och giftermål? I svensk lag reglerar Äktenskapsbalken äktenskapet, som är en både juridiskt och samhälleligt avtal. Sedan 2009 är äktenskap könsneutrala vilket innebär att äktenskapet inte enbart är en förbindelse förbehållen man och kvinna utan att även personer av samma kön får gifta sig med varandra. Äktenskap kan ingås på två sätt: Religiöst, med en vigsel i en kyrka, synagoga, moské, tempel eller motsvarande lokal. Borgerligt, en vigselförrättning genomförd i statlig eller kommunal regi i till exempel ett rådhus. Det finns lagar för äktenskapshinder där huvudreglerna är följande: Den som är under 18 år får inte gifta sig utan tillstånd av länsstyrelsen. Äktenskap får inte ingås mellan de som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon. 39 Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av myndighet. Den som redan är gift eller är i ett registrerat partnerskap får inte gifta sig igen. Vilka krockar kan finnas mellan islamisk och svensk lagstiftning när det gäller äktenskap och giftermål? Sharialagarna och den islamiska familjerättens betydelse har förändrats de senaste åren med tanke på moderniseringar och globalisering, som har skett i världen. Dessa förändringar av sharia-begreppet och familjerätten kan man se även i många muslimska länder, genom att det råder starkt ifrågasättande av olika sharialagar t. ex. i Iran, där det pågår en stor proteströrelse mot sharialagen och dess kvinnosyn. Där kräver många, även män en tydlig jämlikhet mellan kvinnor och män. Sådana åsikter strider mot sharialagarna, med tanke på att de inte är könsneutrala och de riktar sig främst mot män. Men idag finns det många kvinnor, som vågar och kämpar för jämlikhet och strider mot kvinnoförtryck genom att visa sitt missnöje på olika sätt t. ex. i sociala media, med protester på öppen gata osv. Det kan förefalla som en hopplös kamp, då de religiösa lagarna styr att kvinnan ska vara underkuvad mannen och att mannen har långt större frihet och rättigheter än kvinnan. En förändrad kvinnosyn och större frihet och jämlikhet mellan man och kvinna kräver reformer och nytolkningar av sharialagarna. Ett exempel på ojämlikheten mellan man och kvinna är synen på tidsbegränsade äktenskap, som räknas och ses som prostitution i dagens samhälle och ett annat exempel är den muslimske mannens rätt till månggifte. Eftersom sharialagarna har samband med Koranen, vilken enligt muslimska ortodoxa teologer anses ofelbar och ej förändringsbar, är det ett dilemma för modernistiska teologer som önskar reformera vissa sharialagar till ett modernare samhälle, när man inte kan ändra i Koranen. För modernisterna är ijtihad, nytolkning nyckelordet och de vill att källor ska omtolkas och anpassas till ett modernt samhälle. I Sverige har majoritetssamhället, precis som i många andra länder i västvärlden, kommit fram till att det är svårt att ha ett rättssystem, som är baserat på religionen och det har lett till att många valt sekulära rättssystem, där religionen är skild från staten. Det pågår sålunda en kamp mellan globalisering och sekularisering gentemot sharialagarna och framför allt vad som gäller kvinnors rättigheter. Tidsbegränsade äktenskap, som gav ekonomisk ersättning till kvinnan, var kanske en tillfällig lösning under ett omodernt samhälle för 1400 år sedan, med tanke på att det inte fanns någon möjlighet för kvinnor att kunna arbeta och försörja sig. Men idag finns andra förutsättningar 40 för en kvinna att skaffa sig utbildning och försörja sig på egen hand. Exempel på detta kan man se i dagens samhälle i många länder, inklusive muslimska länder, där många välutbildade kvinnor har ett förvärvsarbete. Att ändra kultur och normer i ett samhälle som byggdes för 1400 år sedan är inte lätt och det kommer att ta tid. Tolkningen av de muslimska lagarna får enligt mig inte vara en bokstavlig tolkning, utan man måste gå djupare och försöka tolka tanken bakom de ålderdomliga lagarna och göra nya tolkningar, som är knutna till det moderna samhället och som bygger på mänskliga rättigheter och värderingar. Dock är det inte något lätt uppdrag, med tanke på att det finns olika slags rättsskolor inom islam och varje rättskola har egna tolkningar och uppfattningar. Förutom att det idag pågår en öppen konflikt mellan sunni- och shiamuslimer i många länder t. ex. i Iran och Irak. Men det pågår förändringsarbete i många muslimska länder, bland annat har Mellanösterns feministiska akademiker de senaste tjugo åren strävat efter att den komplexa kvinnosituationen i islamiska länder ska bli känd. 41 8. Litteraturförteckning 8.1 Primärlitteratur • Al-Kulayni Thiqatu 1989 ”Al Kafi Kap 5”. Förlag Islamic Serminary Incroporated • Al-Bukhari Mohammed Ben Ismael 1989 ”Sahih Albukhari Kap 8”. Förlag Kairo- Egypten. Al-Hazmi Abu Bakar 1941”An-Nasikh wal Mansukh”. Förlag Haidar Abad- Indien. • Al-Termazi Abu Isa Mohammamed Bin Isa 1996 ”Senan Al-Termazi”. Förlag Dar Algarb Islami-Beriut. • Agell Anders och Brattström Margareta 2018 ”Äktenskap, samboende, partnerskap”. Förlag: AB, Uppsala. • Alnajad Abu Bakr 1994 ”Masnad Umar Bin Khatab”. Förlag Medina- SaudiArabien. • Bogdan Michael 2003 ”Komparativa rättskunskapen”. Förlag Norstedts Juridik. • Hedin Christer 2010 “Islam historia tro och traditioner genom tiderna”. Förlag Christer Hedin och Dialogs. • Hjärpe Jan 1995 ”Islam, lära och livsmönster”. Förlag Studentlitteratur AB. • Kamali Mohammed Hashem 2003 “Principles of Islamic Jurisprudence”. Förlag The Islamic Texts Society. • Karlsson Minganti Pia 2014 ”Muslima, islamisk väckelse och unga kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige”. Förlag Stockholm Carlsson Bokförlag. • Knut Bernström Mohammed 2015 ” Koranens Budskap ”. Förlag Sakina • Kulayni Sheikh 1976” Great Shi'i Works: Al-Kafi'” Al Serat Vol 2. Förlag Muhammadi Trust of Great Britain and Northern Ireland. • Larsson Göran 2022”Att Läsa Koranen, En introduktion”. Förlag Studentlitteratur AB • Majlisi Mohammad Baqir 1983 ” Bihar Al Anwar Kap 53”. Förlag Dar Ihya Turath Al Arabi Beriut • Mernissi Fatima 2002 “Islam and democracy: Fear of the modern world”. Förlag Cambridge, Mass. • Mernissi Fatima 2011 “Beyond the veil: Male-female dynamics in Muslim society”. Förlag New ed, Saqi, London. • Nasir Jamal 2009 “The Islamic Law of personal Status”. • Nicolau Ingrid 2014: Women’s Rights In Islam. Contemporary Readings in Law and Social Justice, Vol.6 Issue 1. 42 • Olsson Susanne och Sorgenfrei Simon 2015 ”Islam en religionsvetenskaplig introduktion”. Förlag Liber AB • Ouis Pernilla och Roald Anne Sofie 2003 ”Muslim i Sverige”. Förlag Wahlström & Widstrand. • Pear David och Menski Werner “Muslim Family Law”. Förlag London: Sweet & Maxwell, 1998. • Roald Anne Sofie 2005 “Islam, Historia, Tro, nytolkning”. Förlag Natur & Kultur Akademisk. • Samuelsson och Brattlund 1996 ”Kärlek och familjeliv enligt Islam”. Förlag Natur och Kultur • Sayed Mosa 2009 ” Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige En internationellt privaträttslig och jämförande studie”. Förlag Iustus. • Sayed Mosa 2016 ”Arvsrätt enligt shiaislam: En jämförelse av shia- och sunnimuslimska arvssystem”. Förlag Iustus: Uppsala. • Schiratzki Johanna 2001”Muslimsk Familjerätt ur ett svenskt perspektiv”. Förlag Norstedts Juridik AB • Totti Lars och Teleman Örjan 2020 ”Äktenskapsbalken: en kommentar”. Förlag Norstedts Juridik AB. 43 8.2 Digitala källor • Al-Hajjaj Muslim ibn 2006” Sahih Muslim” https://ia903102.us.archive.org/22/items/20191210_20191210_1203/2%صحيح%20مسلم pdf.دار%20طيبة0 • Al-Jawahari Hassan 2017 https://www.islam4u.com/ar/authors/الشيخ-حسن-الجواهري • Bukhari Mohammad : ” Sahih Al Bukhari, Ketab Nikah :hadith nr 5090” https://sunnah.com/bukhari:5090 • Eskilandersson Mikael 25 Maj 2022 ”Mahr och andra äktenskapsförordsliknande avtal ” Interpellationsdebatt 2016/17:512 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/mahr-och- andra-aktenskapsforordsliknande-avtal_H410512 • Islamic Laws: Chapter twenty-seven » Laws of temporary marriage (mutah) https://www.sistani.org/english/book/48/2334/ • Larsson Göran och Thurfjell David 2013 ”Shia-muslimer i Sverige – en kortfattad översikt” SST:s skriftserie, nr 3. https://www.myndighetensst.se/download/18.373f439f14832abd2cf2d9a9/140966337 7272/Shia-muslimer+i+Sverige_komplett.pdf • Sayed Mosa 2010 ” Svensk och islamisk familjerätt: En jämförelse”. nr 2, s. 201–234 http://juridiskpublikation.se/wp-content/uploads/2014/10/22010_Mosa-Sayed.pdf • Vasmaghi Sedigheh, översättas av Ashna, Mr & Philip G Kreyenbroek 2014 ”Women, jurisprudence, Islam” https://www.harrassowitz-verlag.de/dzo/artikel/201/001/1914_201.pdf?t=1397633841 44 • Uppdrag Granskning 11 Maj 2022 ”Sexköp i Allah namn” https://www.svtplay.se/video/K5ZVQvV/uppdrag-granskning/sexkop-i-allahs-namn • Welchman Lynn 2016 “A Historiography of Islamic Family Law” 2016 (https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199679010.013.19) • Äktenskapsbalken ” Äktenskapsbalk (1987:230): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/aktenskapsbalk-1987230_sfs-1987-230 45 46