Lagerautomatisering inom svenska
e-handelsföretag: drivkrafter och
svårigheter
Kandidatuppsats i Logistik
Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
Vårterminen 2024
Handledare: Jonas Flodén
Författare: Födelseårtal:
Alva Höglund 970917
Ester Zaheri 000828
Lisa Sandell 011210
Abstract
Warehousing and inventory management has undergone significant changes in the last few
years. Today, it is of great value to meet consumer demands and expectations throughout the
entire supply chain. The rapid development of e-commerce necessitates companies to provide
fast delivery times, which can be achieved through automated warehouses. Consequently,
companies must keep pace with developments in warehouse management to remain
competitive.
The purpose of this paper is to identify the primary driving forces and challenges associated
with the automation of e-commerce companies. The paper also examines the effects of these
challenges on the operations and contributes to understanding how Swedish e-commerce
companies manage them. The study is based on qualitative research methods, and the
empirical data has been collected from four anonymized Swedish e-commerce companies
operating in different markets, all of which have either automated warehouse management
systems or are undergoing a transition to automation.
Several driving forces are identified in the study as foundational for choosing to automate the
warehouse management process. Among these driving forces are efficiency, competitiveness,
and economic gain. Running an automated warehouse operation requires companies to
address challenges associated with automation. While there are several common difficulties
and approaches to managing them, there are also differences in how companies handle these
challenges. Difficulties that can not be managed may lead to adverse effects on the entire
operation. Challenges include personnel skill shortages, order picking and product variation,
operational disruptions and downtime, and data management and technical complexity.
Ergonomics and the ability to manage demand variations are factors that can be both driving
and challenging.
Despite encountering challenges with automated warehouse management systems, the
conclusion drawn is that by working proactively and continually evaluating the systems and
operations, the authors believe that Swedish e-commerce companies can benefit from
investing in automation and thereby become competitive and market leaders.
2
Sammanfattning
Lagerhantering hos företag har förändrats mycket under de senaste åren. Idag är det av stort
värde att möta konsumenternas krav och förväntningar genom hela försörjningskedjan.
E-handelns snabba utveckling ställer krav på att företagen ska kunna erbjuda snabba
leveranstider och detta kan uppnås med automatiserade lager. Detta medför att företag måste
följa med i utvecklingen kring lagerhantering för att vara fortsatt konkurrenskraftiga.
Syftet med denna uppsats är att identifiera huvudsakliga drivkrafter och svårigheter med
automatisering av e-handelsföretag. Uppsatsen undersöker även vilka effekter svårigheterna
medför på verksamheten samt bidrar till förståelse för hur svenska e-handelsföretag hanterar
dessa. Studien baseras på kvalitativa forskningsmetoder och empirin har samlats in från fyra
anonymiserade svenska e-handelsföretag som verkar på olika marknader och har
automatiserade lagerhanteringssystem eller en pågående omställning till automatisering.
Det finns flera drivkrafter som identifieras i studien som ligger till grund för att välja att
automatisera lagerhanteringsprocessen. Bland de drivande faktorerna finns effektivitet,
konkurrenskraft och ekonomisk vinning. För att bedriva en automatiserad lagerverksamhet
krävs det att företag har förmåga att hantera svårigheter som kommer med automationen. Det
finns flera gemensamma svårigheter och sätt att hantera dem, men även flera där det skiljer
sig i hur företagen hanterar dessa. Svårigheter som ej kan hanteras kan leda till negativa
effekter på hela verksamheten. Bland svårigheterna finns kompetensbrist hos personal,
orderplock och produktvariation, driftstörningar och stopp i verksamheten och datahantering
och teknisk komplexitet. Ergonomi och att ha förmåga att hantera efterfrågevariationer är
faktorer som både kan vara drivande och utmanande.
Trots att företag möter svårigheter med de automatiserade lagerhanteringssystem dras
slutsatsen att genom att arbeta proaktivt och ständigt utvärdera systemen och verksamheten
tror författarna att svenska e-handelsföretag kan dra nytta av att investera i automation och
således bli konkurrenskraftiga samt marknadsledande.
3
Förord
Författarna vill rikta ett stort tack till våra respondenter för att de ville ställa upp och avvara
tid för att bidra till rapporten. Respondenterna har varit en ovärderlig hjälp genom att dela
med sig av sina insikter och erfarenheter. Författarna vill även rikta ett stort tack till vår
handledare Jonas Flodén, ekonomie doktor och docent i Företagsekonomi med inriktning mot
logistik på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, som stöttat och givit värdefulla
insikter under arbetets gång.
Tack!
Alva Höglund, Ester Zaheri och Lisa Sandell
Göteborg, 22 maj 2024
4
Innehållsförteckning
1. Introduktion........................................................................................................................................7
1.1 Bakgrund..................................................................................................................................... 7
1.2 Problemformulering.....................................................................................................................8
1.3 Syfte med rapporten.....................................................................................................................9
1.4 Frågeställningar........................................................................................................................... 9
1.5 Avgränsningar............................................................................................................................10
2. Metoder och metodval..................................................................................................................... 10
2.1 Val av forskningsmetod............................................................................................................. 10
2.2 Val av forskningsansats..............................................................................................................11
2.3 Insamling av data.......................................................................................................................11
2.4 Val av intervjuobjekt..................................................................................................................12
2.5 Val av intervjumetod..................................................................................................................13
2.6 Reliabilitet och validitet.............................................................................................................14
2.7 Generaliserbarhet.......................................................................................................................15
3. Teoretisk referensram och resultat av litteraturstudier............................................................... 16
3.1 E-handel.....................................................................................................................................16
3.2 Lagrets funktion.........................................................................................................................16
3.3 Warehouse Management System (WMS)..................................................................................17
3.4 Automatiserade lager.................................................................................................................17
3.4.1 Typer av automatiserade lager......................................................................................... 18
3.4.1.1 Automatiserade lagerhanteringssystem.........................................................................18
3.4.1.2 Automatiserad plockprocess......................................................................................... 19
3.5 Drivkrafter................................................................................................................................. 20
3.5.1 Effektivitet....................................................................................................................... 20
3.5.2 Konkurrenskraft............................................................................................................... 21
3.5.3 Ekonomisk vinning.......................................................................................................... 21
3.6 Möjliga svårigheter....................................................................................................................22
3.6.1 Kompetensbrist................................................................................................................ 22
3.6.2 Orderplock och produktvariation..................................................................................... 23
3.6.3 Driftstörningar och stopp i lagerverksamheten................................................................23
3.6.4 Datahantering och teknisk komplexitet............................................................................24
3.7 Faktorer som är drivkrafter och svårigheter.............................................................................. 25
3.7.1 Efterfrågevariationer och flexibilitet................................................................................25
3.7.2 Ergonomi..........................................................................................................................26
4. Empiri............................................................................................................................................... 27
4.1 Kylskåp AB............................................................................................................................... 27
4.1.1 Företagsbeskrivning och lagerverksamhet.......................................................................27
4.1.2 Drivkrafter bakom automatisering................................................................................... 27
4.1.3 Svårigheter med automatiserade lagerhanteringssystem................................................. 28
4.1.3.1 Effekter av svårigheter........................................................................................... 28
4.1.3.2 Hantering av svårigheter.........................................................................................28
4.2 Läshörnan AB............................................................................................................................29
5
4.2.1 Företagsbeskrivning och lagerverksamhet.......................................................................29
4.2.2 Drivkrafter bakom automatisering................................................................................... 29
4.2.3 Svårigheter med automatiserade lagerhanteringssystem................................................. 30
4.2.3.1 Effekter av svårigheter........................................................................................... 30
4.2.3.2 Hantering av svårigheter.........................................................................................30
4.3 SnabbFix AB............................................................................................................................. 31
4.3.1 Företagsbeskrivning och lagerverksamhet.......................................................................31
4.3.2 Drivkrafter bakom automatisering................................................................................... 31
4.3.3. Svårigheter med automatiserade lagerhanteringssystem................................................ 32
4.3.3.1 Effekter av svårigheter........................................................................................... 32
4.3.3.2 Hantering av svårigheter.........................................................................................33
4.4 Skönhetskällan AB.................................................................................................................... 34
4.4.1 Företagsbeskrivning och lagerverksamhet.......................................................................34
4.4.2 Drivkrafter bakom automatisering................................................................................... 34
4.4.3 Svårigheter med automatiserade lagerhanteringssystem................................................. 35
4.4.3.1 Effekter av svårigheter........................................................................................... 36
4.4.3.2 Hantering av svårigheter.........................................................................................36
4.5 Sammanställning av upplevda drivkrafter och svårigheter....................................................... 37
5. Analys................................................................................................................................................38
5.1 Drivkrafter bakom automatisering.............................................................................................38
5.1.1 Effektivitet....................................................................................................................... 38
5.1.2 Konkurrenskraft............................................................................................................... 39
5.1.3 Ekonomisk vinning.......................................................................................................... 41
5.2 Svårigheter med automatiserade lagerhanteringssystem...........................................................42
5.2.1 Kompetensbrist................................................................................................................ 42
5.2.2 Orderplock och produktvariation..................................................................................... 43
5.2.3 Driftstörningar och stopp i lagerverksamheten................................................................44
5.2.4 Datahantering och teknisk komplexitet............................................................................46
5.3 Faktorer som är drivkrafter och svårigheter.............................................................................. 47
5.3.1 Efterfrågevariationer och flexibilitet................................................................................47
5.3.2 Ergonomi..........................................................................................................................49
6. Slutsats.............................................................................................................................................. 51
6.1 Förslag till framtida forskning...................................................................................................53
7. Referenslista......................................................................................................................................54
8. Bilagor............................................................................................................................................... 59
Intervjudokument 1..........................................................................................................................59
Intervjudokument 2..........................................................................................................................60
6
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Lagerhantering hos företag har förändrats mycket genom åren och idag läggs stor vikt vid att
varje del i försörjningskedjan möter kundernas behov och krav för att behålla konkurrenskraft
och marknadsandelar. Snabbhet och smidighet är två aspekter som har blivit avgörande i
försörjningskedjan och det gäller för företag att ha full kontroll över vad som finns
tillgängligt i lagret samt att detta rapporteras på ett riktigt sätt (Richards, 2018). Idag har lager
ett större syfte än att lagerhålla varor, lager ska även hantera en större mängd varor då kraven
på bredare utbud av produkter har ökat. Den stora förändringen är att lager ska erbjuda
mervärdestjänster, hantera fler returer samt möta och hantera en bredare marknad med flera
internationella leveranser (Frazelle, 2015). Lagerhanteringen är en kritisk punkt i
försörjningskedjan, därför har det blivit viktigt för företag att optimera denna del för att
kunna möta marknadens efterfrågan och förväntningar (Transportföretagen, 2024).
Automation är ett tillvägagångssätt för att optimera lagerhanteringen och höja effektiviteten
(NE, b, u.å). Automation kan möjliggöra flexibilitet och förbättrad noggrannhet, detta
eftersom antalet felplock kan minimeras genom att risken för mänskliga fel elimineras. På
samma sätt kan automatiserad lagerhantering möjliggöra kortare leveranstider, vilket är en
drivande faktor till omställningen för att uppnå marknadens krav på snabba leveranser och
bidra till en förbättrad servicenivå (De Koster et al., 2007).
E-handeln är idag en stor marknadsplats på grund av att fler konsumenter väljer att handla via
internet. Detta har drivit företag till att optimera sina lager- och orderprocesser för att bli mer
resurseffektiva (Manzini et al., 2006). E-handeln har medfört förändrade
konsumtionsbeteenden på e-handelsmarknaden samt skapat högre efterfrågan av mindre
paket med lågt värde och samtidigt högre krav på snabbhet (Transportföretagen, 2024). Krav
på bekvämlighet och tidsbesparande vid ett köp kommer så småningom att driva fram allt fler
digitala köpkanaler (Svensk Handel, 2018). Som resultat av detta är det av stor vikt för
företag att följa med i förändringen för att fortsatt vara konkurrenskraftiga.
Automationsbranschen har utvecklats under de senaste åren och branschen spås fortsätta växa
i takt med att företag väljer automation för att uppnå en högre effektivitet. Svenska
7
e-handelsföretag har på samma sätt påverkats av övergången till automatiserad
lagerhantering. Inom e-handelsbranschen syns stora teknologiska framsteg under en kort tid,
vilket har inneburit att företag behövt utarbeta omfattande strategier för att på ett
framgångsrikt sätt genomföra och anpassa verksamheten till förändringarna (Karlöf, 2019).
För att upprätthålla konkurrenskraft ställs nya krav på företagen för att uppnå effektiv
lagerhållning, därav finns det flera drivkrafter bakom valet att automatisera
lagerverksamheten i företaget (Gu et al., 2007).
1.2 Problemformulering
I takt med växande krav från kunder på snabba leveranser har automatiserade lager
möjliggjort att dessa krav kan uppfyllas genom att skynda på orderhanteringen. Trots att
automatiserade lager kommer med fördelar som bland annat kan möjliggöra effektiv och
flexibel lagerhantering, kostnadsbesparingar och konkurrensfördelar har nya utmaningar
vuxit fram (Karlöf, 2019). Karlöf (2019) påpekar vidare att detta resulterar i att det är svårt att
eliminera eventuella problem helt och frågan som ställs är om omställning till automatiserad
lagerlösning är det mest fördelaktiga. Svårigheter i lagerhanteringsprocessen kan leda till
stora konsekvenser för hela verksamheten och därför är det viktigt att svenska
e-handelsföretag har strategier för att hantera dessa möjliga svårigheter.
Karlöf (2020) visar att trots den växande trenden och utvecklingen kring lagerautomatisering
finns det fortfarande problem idag kring plock av mindre varor och att de automatiserade
lagersystemen inte riktigt kan matcha en människas finmotorik. Ett annat problem är att vissa
företag står kvar med äldre versioner av lager och att anpassningen i de befintliga, äldre
lagren är mycket tidskrävande och mer komplicerade att göra om jämfört med moderna lager.
Detta kan försvåra implementeringen av ett automatiserat lagersystem. Vidare diskuteras
problematiken att övergången till automation är en dyr investeringskostnad (Karlöf, 2020).
Detta kan skapa tvivel kring en potentiell investering, vilket hindrar utvecklingen i företagets
verksamhet. Företag som inte väljer att ställa om i tid har en risk att hamna efter vilket kan
leda till att de får problem när automationen utvecklas framgent.
De Koster et al. (2007) förklarar att orderplockning anses utgöra 55% av den totala
driftskostnaden i ett lager, vilket betonar vikten av noggrannhet och effektivitet i denna
8
process. Fel i orderplockningen kan således leda till ökade driftskostnader och undermålig
kundservice. Författarna belyser även att orderplockning är en av de mest arbetsintensiva
uppgifterna i ett lager vilket gör att det kräver mycket resurser, speciellt vid manuell
hantering. Vidare nämner de att det krävs en omfattande process för att avgöra vilken typ av
lagerhanteringssystem som är mest optimal för företaget. Detta leder i sin tur till att företagen
noggrant måste analysera företagets behov samt vad marknaden har att erbjuda för att bäst
matcha deras verksamhet.
Rapporten kommer således att undersöka hur lagerhanteringssystem hanteras av svenska
e-handelsföretag, med fokus på plock, pack och hantering av varor. Lagerhantering kan vara
en avgörande kostnadsdrivare och ha stor påverkan på hela verksamheten. Fortsättningsvis
bör problemet studeras mer ingående i syfte att förstå varför företag gör en stor omställning
till en konstant föränderlig trend. Automatisering sägs bidra till ökad effektivitet och
flexibilitet, trots detta ställs frågan kring vilka de främsta utmaningarna är av en omställning i
lagerhanteringsprocessen eftersom detta är ett område som kommer fortsätta vara relevant
och utvecklas i framtiden.
1.3 Syfte med rapporten
Syftet med rapporten är att studera vilka de huvudsakliga drivkrafterna är vid automatisering
av e-handelslager samt studera svårigheterna med användandet av automationen. Vidare ska
rapporten undersöka vilka effekter svårigheterna medför på verksamheten samt ge en djupare
insikt i hur svenska e-handelsföretag hanterar dessa. Att ha förmågan att hantera svårigheter
med automatisering av lager är avgörande för företag och därför är syftet med rapporten att
skapa större förståelse för hur svenska e-handelsföretag kan hantera dessa i praktiken.
1.4 Frågeställningar
● Vilka drivkrafter ligger bakom införandet av automatiserade lagerhanteringssystem
inom e-handeln?
● Vilka är de främsta svårigheterna med användandet av automatiserade
lagerhanteringssystem hos svenska e-handelsföretag?
○ Vilka effekter får svårigheterna på deras verksamheter och hur kan
svårigheterna hanteras?
9
1.5 Avgränsningar
Rapporten bortser från e-handelsföretag som är tillverkande företag och därmed bedriver
egen produktion. Produktionsaspekten är relevant för lagerhantering men ligger utanför den
direkta omfattningen av rapportens syfte. För att uppnå en djupare analys inom den tidsram
som ges kring specifikt lagerhantering, väljer författarna att bortse från denna aspekt.
2. Metoder och metodval
2.1 Val av forskningsmetod
Patel och Davidson (2019) förklarar att forskningsmetoden vanligtvis delas upp i kvantitativ
och kvalitativ inriktad forskning. Studien baseras på en kvalitativ metod med hjälp av
insamling av empirisk data från intervjuer med ett flertal personer. En kvalitativ
forskningsmetod kännetecknas enligt Patel och Davidson (2019) främst av ord och språk.
Vidare menar de att kvalitativ metod är fördelaktigt när en studie ska syfta till att ge en
djupare förståelse. I och med att det huvudsakliga syftet med rapporten är att skapa en
djupare förståelse genom att studera respondenternas upplevda scenarion och erfarenheter
lämpar sig därför en kvalitativ studie. Genom att använda denna metod i rapporten kan en
helhetsbild målas upp som förklarar på vilket sätt det valda företagets lagerverksamhet är
uppbyggd och på ett tydligt sätt besvara arbetets frågeställningar. Val av forskningsmetod
baseras ytterligare utifrån rapportens analysmodell, vilket är en jämförelseanalys där en
jämförelse mellan respondenternas upplevelse och teorin genomförs.
Vid en kvalitativ undersökningsmetod är det relevant att ta hänsyn till att respondenten svarar
utifrån egen erfarenhet och personliga uppfattning. Patel och Davidson (2019) menar att
kvalitativ forskning till viss del är subjektiv, dels på grund av att respondentens svar beror på
egen uppfattning och dels eftersom författarnas tolkning av empirin kan ha verkan på
resultatet. Bell et al. (2022) styrker att subjektivitet i en studie kan komma att påverka dess
resultat och därför kan en kvalitativ metod kritiseras.
För att besvara studiens frågeställningar analyseras och används relevant litteratur i arbetet.
Rapportens huvudsakliga datainsamling består av litterär teori och empirisk data insamlad
10
från intervjuer. Genom att analysera flera datainsamlingsmetoder kan frågeställningarna
besvaras mer djupgående.
2.2 Val av forskningsansats
För att kunna analysera empiri och teori i relation till varandra kan olika forskningsansatser
användas. Det finns tre olika ansatser, abduktiv, deduktiv och induktiv ansats. Den
forskningsansats som används i studien är en abduktiv ansats, vilket är en blandning av
deduktiv ansats och induktiv ansats. Deduktiv ansats syftar till att dra slutsatser utifrån
befintlig teori medan induktiv ansats syftar till att dra slutsatser utifrån studien som ses som
egen teori (Patel och Davidson, 2019). Rapporten utgår från tidigare forskning inom
lagerautomatisering samt intervjuer där syftet är att få en inblick i området samt hur det
fungerar i praktiken. Beslut om en abduktiv ansats grundas i att skapa en djupare förståelse
genom att använda både befintlig teori och nyfunnen teori genom insamlad empiri från
genomförda intervjuer. Ytterligare en bidragande faktor till att denna forskningsansats
används är med anledning av att författarna genomgående vill ha ett flexibelt och öppet
tankesätt i studien.
2.3 Insamling av data
Insamlingen av data har skett genom studier av litteratur och kvalitativa intervjuer med
utvalda respondenter. Genom semistrukturerade intervjuer har primärdata samlats in till
studien för att analyseras. En primärkälla är en källa som kommer från en förstahandskälla. I
studien har primärdata, data som ej funnits tidigare, samlats in från primärkällor. (Patel och
Davidson, 2019). På grund av långa distanser till respondenter har intervjuerna genomförts
digitalt. Respondenterna fick möjligheten att antingen delta i en intervju via video- eller
telefonsamtal. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Att transkribera intervjuer
underlättar för författaren genom att kunna lyssna på hur respondenterna svarar (Bell et al.,
2022). Transkriberingsverktyget som använts är applikationen Words inbyggda verktyg för
transkribering. Detta transkriberingsprogram användes för att författarna har erfarenhet av
detta program sedan tidigare.
11
Sekundärdata förklaras av Patel och Davidson (2019) som data som redan samlats in i syfte
för något annat än rapportens studieområde. Den sekundärdata som samlats in är
vetenskapliga artiklar inom det berörda forskningsområdet och har hämtats från olika
databaser, dessa databaser är Business Source Premier, Google Scholar samt Scopus. Efter
insamling av dessa har litteraturstudier genomförts i syfte att skapa en förståelse för läsaren.
Ytterligare sekundärdata som hämtats är från olika hemsidor på internet som inte haft syfte
att vetenskapligt studera något och dessa källor har noggrant behövts kritiseras av författarna
för att inte rapportens kvalitet ska bli bristfällig.
2.4 Val av intervjuobjekt
I studien har ett flertal personer som arbetar på e-handelsföretag med automatiserade
lagerhanteringssystem intervjuats. Urvalskriteriet för val av respondent var att personen
skulle ha en relevant roll med insikt i logistik- och automationsprocessen. Urvalskriteriet för
företag var att företaget skulle vara ett e-handelsföretag. De skulle även ha automatiserat sin
lagerhanteringsprocess, ha en pågående omställning till automatisering eller planerad
investering i automatisering av lagerhantering. Urvalet gjordes för att kunna samla in empiri
från olika företag inom olika branscher för att skapa en bredare förståelse för drivkrafterna
för automation och svårigheter som kommer med automatisering. Valet av intervjuobjekt har
gjorts av författarna i mån av tillgängliga och villiga respondenter. Fler intervjuer än de som
genomförts hade varit fördelaktigt för studien, men detta försvårades på grund av projektets
tidsåtgång och låg svarsfrekvens från fler potentiella intervjuobjekt.
Respondenterna fick valet att vara anonymiserade i studien. På grund av att majoriteten av
företagen som deltog ville vara anonyma valde författarna att anonymisera samtliga företag.
Därför har företagen fått fiktiva namn i studien, detta är för att underlätta för läsaren.
Intervjupersonerna benämns med “respondent från företaget” istället för att benämnas med
eget namn. Således är både företaget och personen som intervjuades anonyma i studien.
12
Tabell 1. Sammanställning av intervjuer och respondenter
2.5 Val av intervjumetod
Den intervjumetoden som använts i studien är semistrukturerad. Grad av strukturering
innebär hur stort utrymme som lämnas för tolkning till respondenten och att frågorna är breda
(Patel och Davidson, 2019; Bell et al., 2022). Författarna valde att använda låg grad av
strukturering, detta valdes för att skapa ett öppet svarsutrymme för respondenten ifall denna
skulle komma med egna värdefulla insikter som kunde vara till hjälp för att besvara studiens
frågeställningar. Intervjuer med låg strukturering har även en öppenhet för att följdfrågor och
vidare frågor ska formuleras under intervjuns gång som författaren kan komma att fundera på
under tiden (Patel och Davidson, 2019). Intervjuer med låg strukturering är flexibla och ger
tolkningsutrymme till intervjupersonen (Bell et al., 2022). Vissa av intervjufrågorna var även
helt strukturerade, detta var för att författarna ville få tydliga svar på vissa frågor som ej
tidigare besvarades av respondenten.
Intervjufrågorna formulerades för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.
Därefter kontaktade författarna respondenterna via mejl för att fråga om medverkan samt
informera om studiens syfte. Först inleddes intervjun med frågan om samtycke till inspelning,
en tydligare förklaring kring hur materialet skulle nyttjas samt en fråga om anonymitet.
Därefter följde en presentation av författarna och syftet med intervjun. Sedan ställdes breda
inledande frågor kring respondentens roll i företaget och dess befattning. Resterande frågor
formulerades för att respondenterna skulle ge beskrivande samt längre svar inom olika ämnen
som intervjun var uppdelad i. Den teknik som användes vid formulering av intervjufrågorna
13
kallas tratt-teknik. Det innebär att intervjun börjar med öppna frågor för att sedan smalnas av
och mer specifika frågor ställs (Patel och Davidson, 2019).
Författarna valde att skicka ut intervjufrågorna i förhand till respondenterna efter visat
intresse kring medverkan. Detta för att respondenterna skulle kunna förbereda sig på syftet
med intervjun och för att ha möjlighet att ställa frågor som skulle kunna dyka upp innan
intervjun ägde rum. Empirin är insamlad utifrån två olika intervjubilagor. Detta på grund av
att Kylskåp AB intervjuades i ett tidigt stadium innan studiens frågeställningar förtydligades
och fastställdes. Därför varierar intervjufrågorna mellan bilagorna, dock anser författarna att
studiens frågeställningar kunde besvaras på grund av följdfrågor som ställdes under intervjun.
Författarna är medvetna om att detta kan ha påverkat insamlingen av empirin samt studiens
slutliga resultat.
2.6 Reliabilitet och validitet
Validitet syftar till hur relevant en studies mätningar är för den specifika forskningsfrågan.
Att inneha en god förståelse och analysförmåga bidrar till en god validitet genom att
forskaren kan identifiera eventuella motsägelser eller att tolka variationer i insamlad empiri.
Begreppet validitet berör hela forskningsprocessen i en kvalitativ studie. Validiteten beror
inte endast på datainsamlingen utan hela processen i en studie. I en kvalitativ studie är
begreppet reliabilitet ett nära besläktat ord med validitet och det är svårare att särskilja dessa
från varandra jämfört med i en kvantitativ studie, därför används begreppet validitet. (Patel
och Davidson, 2019)
Rapporten präglas av validitet med syfte att uppnå trovärdighet. Detta har gjorts genom att
respondenterna i intervjuerna har fått öppna inledande frågor ställda av författarna och
frågorna har därför ej varit ledande för att inte påverka respondentens svar. Intervjufrågorna
skickades ut i förväg för att respondenten ska kunna tänka igenom och förstå frågan, detta
kan däremot påverka svaren från respondenten som hade kunnat resultera i ett annat svar om
frågan ej skickats ut i förväg.
Den sekundärdata som samlats in är kopplad till lagerautomatisering generellt hos olika typer
av företag och ej primärt svenska e-handelsföretag. Detta med anledning till att det finns en
14
lucka i teorin kring företag verksamma inom e-handelsbranschen i kombination med
automation. Författarna vill belysa att medvetenhet kring detta råder hos författarna och
väljer att jämföra teorin och empirin för att se om teorin stämmer överens med svenska
e-handelsföretags upplevda drivkrafter och svårigheter.
Författarna vill lägga vikt vid att vara transparenta och tydliga när källor refereras till och när
egna analyser görs samt ej göra egna tolkningar på respondenternas svar, detta för att skapa
en hög validitet. I studien har Harvardsystemet valts som referenshantering, detta är för att
skapa tydlighet för läsaren gällande vilken fakta som hämtats från vilken källa.
2.7 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet är ett begrepp som beskriver hur applicerbart studiens resultat kan vara på
andra företag och andra individer än de som deltog i studien (Patel och Davidson, 2019). Då
olika typer av e-handelsföretag valts ut som verkar inom olika branscher kan det anses vara
till nytta för fler företag, både för företag verksamma inom andra områden än e-handeln samt
för andra svenska e-handelsföretag. Bell et al. (2022) understryker dock att det kan vara svårt
att generalisera kvalitativa studier på grund av att studiens resultat påverkas av författarens
tolkningar. För att öka rapportens generaliserbarhet hade fler företag och personer kunnat
intervjuas. Med detta hade studiens resultat kunnat diversifieras och lättare varit applicerbart
på fler populationer.
15
3. Teoretisk referensram och resultat av litteraturstudier
3.1 E-handel
Enligt Nationalencyklopedin (a, u.å.) är e-handel en handel med varor eller tjänster mellan
två parter som sker via någon form av datakommunikation. E-handel kan ske mellan företag
och konsumenter, mellan företag och företag samt mellan konsumenter och konsumenter.
E-handel har dock kommit att bli ett mycket brett begrepp där distributionsvalen har blivit allt
fler i och med internets framfart.
Omnikanalslogistik är ett begrepp inom e-handel som innefattar att beskriva affärsmodeller
där handeln sker både via fysiska butiker och digital handel (Knapp, 2021). Denna typ av
logistik kräver ett mer avancerat lagerhanteringssystem eftersom två flöden hanteras
samtidigt. I dessa flöden hanteras två olika typer av orderstorlekar, då en butiksorder generellt
sett är större än en kundorder. För att hantera två flöden väljer ofta företaget att integrera en
annan typ av lagerhanteringssystem samt implementera automation i lagerprocessen
(Kembro, 2021).
3.2 Lagrets funktion
Dagens lager har fler uppgifter än att lagerhålla produkter vilket har gjort att lagrets funktion
ofta är mer avancerad än vad som kan tros (Frazelle, 2015). Enligt Gu et al. (2007) är
följande funktioner vanliga i en lagerprocess:
● Ordermottagning och leverans ● Orderplock
● Lagring ● Sortering
● Optimering av lageryta ● Inventering
Gu et al. (2007) förklarar att lagerhanteringen är utmanande och det krävs att företag hittar
metoder för att optimera lagerverksamheten. Fredholm (2013) skriver att ett lagersystem kan
vara ett viktigt verktyg för den interna lagerhanteringen. Med ett lagersystem kan vissa av
dessa ovan nämnda funktioner i lagerprocessen optimeras.
16
3.3 Warehouse Management System (WMS)
Ett lagerhanteringssystem (WMS) är en programvarulösning som företag kan installera för att
effektivt hantera och styra processer i lager. Ett WMS system integreras i företagets redan
existerande eller nya affärssystem, med fokus på lagret. WMS kan underlätta med flera olika
typer av arbetsuppgifter som finns i ett lager (Fredholm, 2013). Lagerhanteringssystem
kontrollerar och övervakar flödet av varor från att de ankommer till lagret eller
distributionscentret tills att de är klara för utleverans (Wisner et al., 2022). Det finns tre olika
typer av WMS och dessa är: Grundläggande WMS, avancerat WMS och komplext WMS.
Det grundläggande WMS lägger främst fokus på att registrera information för att underlätta
kontrollen av lagret, medan avancerat WMS kan både registrera information samt planera
resurser och aktiviteter. Det sistnämnda komplicerade WMS har utöver dessa funktioner
möjlighet att optimera ett helt lager eller flera olika lager och erbjuda mervärdestjänster
(Ramaa et al., 2012).
3.4 Automatiserade lager
Automatisering innebär processen att gå från manuellt till automatiserat. Ofta syftar
processen till att använda teknologin för att automatisera enklare arbetsuppgifter som tidigare
utförts av människor men som kan ersättas av maskiner. Med automatisering kan kostnader
reduceras samtidigt som den inre effektiviteten kan stärkas. (Iveroth et al, 2018)
Kembro och Norrman (2021) förklarar att för bara tio år sen hade majoriteten av alla lager
manuella processer men på grund av ökade krav från kunder har företag behövt tänka om och
automatisera sina processer för att möta kraven kring kortare leveranstider och högre
leveranssäkerhet. Därav har fler och fler företag ökat graden av automation i sina lager samt
att fler och fler nya automationslösningar ständigt kommer ut på marknaden. Lumsden et al.
(2019) förklarar att automatiserade lager är lager som till stor del ersätter lagerpersonal och
deras uppgifter. Lagerpersonal kan ändå behövas i viss utsträckning men målet är att reducera
det totala sysselsatta kapitalet. Ett automatiserat lager kan vara en relativt stor investering för
företag men de rörliga kostnaderna minskar oftast och möjligheten att hantera större mängder
gods ökar.
17
AS/RS, Automated Storage and Retrieval Systems, är ett automatiserat lagerhanteringssystem
som är dator- eller robotstyrt. Ett AS/RS system finns i flera olika typer av
automationslösningar och kan se ut på olika sätt. Det kan variera och vara uppbyggt av
kranar, skyttlar, autonoma robotar och både horisontella och vertikala system. AS/RS är ofta
integrerat med ett WMS-system eller annat mjukvarusystem. Att välja att investera i ett
AS/RS system är gynnsamt när företag vill ersätta enkla repetitiva uppgifter i lagerhantering
och hämtning av artiklar. Med ett AS/RS system kan företag använda vertikal lagring av
artiklar och på så sätt utnyttja en större yta av ett lager. Ett AS/RS system möjliggör högre
plockhastighet och större noggrannhet av orderplockning. Att automatisera lager- och
plockprocessen medför att arbetskraft som arbetar med enklare arbetsuppgifter kan ersättas
av robotar och således kan personalkostnader reduceras. (Manzini et al., 2006; Romaine,
2020)
3.4.1 Typer av automatiserade lager
Det finns olika typer av automatiserade lager. Det finns semi-automatiserade lager och
helautomatiserade lager. Semi-automatiserade lager är en variant av lager som har lägre grad
av automation än ett helautomatiserat lager. Det är en typ av lager där uppgifter utförs av
människor men det finns även uppgifter som utförs av automatiserade lösningar. Det är en
kombination av både mänskligt och automatiserat arbete. (LCS, u.å.)
Helautomatiserade lager är lager som helt eller i största mån använder automation. Med ett
automatiserat lager minskar antalet arbetande ute på lagret då tidigare repetitiva och simpla
uppgifter som utförts av dessa kan ersättas av automation. Det kan dock vara svårt att helt
utesluta den mänskliga faktorn då systemet behöver underhåll och lagning vid stopp eller
störningar i systemet. (LCS, u.å.)
3.4.1.1 Automatiserade lagerhanteringssystem
Det semi- och helautomatiserade lagret kan bestå av olika lagerhanteringssystem, ett exempel
på ett sådant system är automatiserad skyttellösning, vilket är en typ av automatiserad
lagrings- och hämtningssystem. Systemet kan automatiskt och effektivt lagra och hämta
kartonger samt hantera överskottslager och hjälpa till med automatisk påfyllning. Lagret
bygger på höjden och små robotar hämtar varorna som levereras till en person som tar hand
18
om och packar varorna för att sedan skicka in dem i systemet igen innan leveransen sedan
skickas till kunden. (Knapp, u.å.)
Ett annat exempel av lagerhanteringssystem är automatiserade robotsystem. En typ av
robotlösning är Autostore där lagringen av gods samt plockprocessen är semi-automatiserad.
Lagerstrukturen är vertikal och är en form av modullösning, där godset förvaras i plastlådor.
Robotar rör sig ovanpå lagerstrukturen och dessa plockar upp eller flyttar gods och levererar
till en plockstation. Vid plockstationen kan lagerpersonalen plocka godset ur lådan som de
behöver för den specifika kundordern. Ett automatiserat robotsystem är således en
“goods-to-person” lösning. (Autostore, u.å.)
Ytterligare ett exempel på ett lagerhanteringssystem är horisontella och vertikala karuseller.
Detta system bygger på ett automatiserat lagrings- och hämtningssystem där en serie
lagerhållare, antingen placerade vertikalt eller horisontellt används. Systemet går smidigt att
anpassa utifrån den enskilda verksamhetens behov (APEX Companies, u.å). En vertikal
karusell byggs på höjden och designen är fördelaktig för att spara lagringsyta. Medan en
horisontell karusell byggs på längden och hyllorna kan konfigureras i olika längd och
storlekar (Lumsden et al., 2019). Karusellsystemet möjliggör ökad genomströmning, snabb
åtkomst till varor, optimering av lagringsutrymme och minskat beroende av
arbetskraftsresurser. Detta kan resultera i kostnadsbesparingar, förbättrad kundnöjdhet och
ökad produktivitet (APEX Companies, u.å).
AGV, automated guided vehicle, är en typ av automatiserad truck/fordon. AGV:er är
programmerade att vara självkörande på en viss yta och ska kunna plocka upp artiklar eller
pallar från lagerhyllor i ett varulager. Det finns flera olika typer av AGV:er som är utformade
utifrån olika syften och det enskilda företagets behov. AGV:er är guidade av programvara och
sensorer. Då det är automatiserade truckar/fordon utförs uppgifterna av roboten självständigt
och detta bidrar till effektivisering i verksamheten. (6 River Systems, 2023)
3.4.1.2 Automatiserad plockprocess
De mest tidskrävande uppgifterna i ett lager är plockning, packning och processandet av
ordrar. Dessa uppgifter benämns som plockprocessen i ett lager. Den manuella
plockprocessen fungerar genom att personalen tar sig till varan för att hämta den, ett så kallat
19
"person-to-goods"-system. Under senare år har detta utvecklats och med hjälp av automation
har företagen kunnat ställa om till "goods-to-person"-system. Flera e-handlare har valt att
ställa om till automatiserade plockprocesser för att optimera tiden för orderplocket samt för
att kunna möta ökade krav. (Bansal et al., 2020)
“Goods-to-person” möjliggör reducerade ledtider i plockprocessen eftersom orderplocket
oftast kan utföras snabbare än vid “person-to-goods” (Bansal et al., 2020). Denna typ av
plockprocess har uppkommit på grund av att företag har blivit mer beroende av att bli flexibla
i att möta kundernas krav på snabbare leveranstider. I plocksystemet “goods-to-person”
behöver inte personen som arbetar flytta på sig fysiskt, produkten som ska packas blir
skickad med hjälp av en robot direkt till personen som står vid en arbetsstation. Roboten
levererar då rätt produkter till personen som snabbare kan plocka och färdigställa ordern
(Manzini et al., 2006; Romaine, 2020).
3.5 Drivkrafter
3.5.1 Effektivitet
Det finns olika typer av effektivitet som företag kan uppnå med automatisering. Lumsden et
al. (2019) nämner att effektivitet i lager betyder att företag använder så mycket av lagerytan
som möjligt för att få en hög utnyttjandegrad. Hanteringseffektivitet är en annan typ av
effektivitet där företag snabbt ska kunna ha en produkt tillgänglig utan att behöva flytta på en
annan produkt. Genom att hitta rätt balans mellan hantering och lagring kan företag bli mer
kostnadseffektiva och uppnå högre total effektivitet.
Produktivitet är ett mått som mäter effektiviteten hos en verksamhet. Produktiviteten mäter
arbetet som genomförts under en tidsperiod och förhållandet mellan resultatet som erhålls och
insatta resurser (NE, c, u.å.). Automatiserade processer kan utföra arbetsuppgifter snabbare
och mer effektivt än manuella processer, automation ökar därför produktivitetsnivån. Med en
förhöjd produktivitetsnivå kan företagets behov av arbetskraft sänkas (Zhen och Li, 2022).
I tidningen Intelligent Logistik (2019) skriver Hilda Hultén hur Hans Grönqvist, sales
manager på Swisslog, förklarar att den främsta drivkraften bakom automationslösningar är
den växande e-handeln. Att e-handeln har vuxit har resulterat i hantering av större volymer
20
vilket leder till ytterligare krav på effektiv lagerhantering. Grönqvist menar att krav på
effektiv lagerhantering har inneburit att allt fler företag inom e-handelsbranschen drivs till att
ställa om till automation. Gagliardi et al. (2012) bekräftar att ett automatiserat
lagerhanteringssystem kan innebära fördelar som effektivare lagerhantering.
3.5.2 Konkurrenskraft
Baker och Halim (2007) nämner att den främsta drivkraften bakom automatisering är att
företag vill följa med i automationstrenden samt möta en ökad tillväxt på marknaden.
Richards (2018) betonar vikten av att företag måste utveckla lagerhanteringen för att snabbt
svara på marknadens krav och fortsatt vara konkurrenskraftiga. Automation kan gynna
utvecklingen av lagerhantering genom att möjliggöra kortare hanteringstid med högre kvalitet
vilket skapar mervärde för konsumenten som i slutändan kan leda till förbättrad kundservice
(Frazelle, 2015).
Diaby et al. (2013) förklarar att traditionellt sett fanns ett stort fokus på kostnadsbesparingar
och storskalighet medan idag ligger ett allt större fokus på att möta konsumentens krav på
kvalitet och flexibilitet. Diaby et al. (2013) förklarar vidare att idag ligger ett stort fokus på
att leverera det som konsumenten definierar som värde. För att skapa förutsättning att
lagerhanteringen är effektiv samt av hög kvalitet krävs det att icke värdeskapande aktiviteter
elimineras. Något som allt fler konsumenter efterfrågar är kortare ledtider. För att uppnå detta
krav samt för att fortsatt vara konkurrenskraftig på marknaden måste verksamheten vara
utvecklad på det sätt att den är flexibel (Stevenson och Spring, 2007). Lagerautomation kan
möjliggöra kortare ledtider, hög plockkvalitet och flexibilitet (Frazelle, 2015).
3.5.3 Ekonomisk vinning
Karlöf (2020) belyser att automatisering av lager är en dyr och kostsam investering, under en
lång tid innan utveckling tog fart kunde det dröja innan en sådan investering blev lönsam för
företag. Karlöf (2020) förklarar dock att utvecklingen av automation har ökat vilket har lett
till att företag kan få avkastning från investeringen mycket snabbare idag. Karlöf (2020)
väljer även att belysa att en drivkraft bakom automatisering är de höga lönekostnaderna för
lagerpersonalen som kan reduceras.
21
Baker och Halim (2007) förklarar att lagerverksamheten utgör ca 20% av de totala
logistikkostnaderna. Richards (2018) håller med om detta men menar att kostnaderna kan
utgöra upp till 30% av den totala lagerverksamheten. Detta är således en del av verksamheten
som kan optimeras genom automation. Baker och Halim (2007) nämner vidare att en central
drivkraft bakom att automatisera sina lagersystem är att minska personalkostnaderna, vilket
stöds av Manzini et al. (2006) och Karlöf (2020). Ökad tillväxt och efterfråga medför en
ökning av personalkostnaderna, men lagerautomatisering erbjuder en lösning för företag att
effektivisera och göra kostnadsbesparingar inom detta område (Manzini et al. 2006).
Orderplocket står för 55% av de totala driftskostnaderna för lagret och är därmed en stor
kostnadspost, därav är detta en del som många företag vill optimera genom automatisering
(De Koster et al., 2007). Företag har idag en ökad press att minska sina driftskostnader på
grund av att kunder idag kräver snabbare och fler leveranser (Hamberg och Verriet, 2012).
Om det blir fel i orderplocket kan detta leda till förseningar till kunder, förlorade intäkter
samt ökade kostnader vilket gör att denna del är mycket känslig för störningar. Således kan
automation göra att företaget blir mer lönsamma genom att implementera en robust
automationslösning (De Koster et al., 2007).
3.6 Möjliga svårigheter
3.6.1 Kompetensbrist
När ett företag går från manuella processer till autonoma uppstår förändring i personalens
arbetsuppgifter. Detta leder till att behovet på personalens kompetens förändras. En sådan
förändring tar tid och företag behöver anpassa verksamheten. Ofta betyder en sådan
omställning att företag behöver anställa ny personal. (Ek och Ek, 2020)
En svårighet med automatiserade lagersystem är att personalen ofta behöver ha en hög
kompetens inom området och tekniken. Vid eventuell kompetensbrist blir företag sårbara om
personalen inte kan underhålla systemen eller lösa driftstörningar, detta kan bli dyrt för
företaget då de kan behöva anlita specialister (Naish och Baker, 2004). Omställningen till
automation är komplex och påverkar hela försörjningskedjan, vilket innebär att kunskap och
kompetens om framtidens lager måste finnas i flera delar av organisationen (Karlöf, 2020).
Ek och Ek (2020) bekräftar det som Karlöf tar upp genom att förklara att företag behöver
22
konkret kunskap om vilka arbetsuppgifter som utförs av personalen i framtiden och vilken
kompetens dessa uppgifter kräver. De anställda behöver digital kompetens för att kunna
utföra sitt arbete tillsammans med datorerna. För att säkerställa den digitala kompetensen hos
anställda krävs rätt styrning.
3.6.2 Orderplock och produktvariation
Custodio och Machado (2020) belyser att automatiserade lagerhanteringssystem är effektiva
när det gäller repetitiva uppgifter. Samtidigt framhåller de en potentiell svårighet när
systemen står inför variation i form av olika produktstorlekar som måste hanteras eller
skräddarsydda beställningar från kunder.
En produkt kan ha flertalet olika egenskaper, såsom olika former, storlekar, förpackningar,
färger och konsistenser, därav belyser Hamberg och Verriet (2012) att detaljplocket är en
komplex aktivitet att automatisera. Detaljplock är en typ av plockmetod som används vid små
ordrar för att plocka individuella artiklar från lagerhyllan till kund. Detta argument stödjer
Custodio och Machado (2020) och båda pekar på att detaljplocket kräver en betydande grad
av flexibilitet och förmåga att hantera variationer.
Hultén (2019) nämner att Grönqvist delvis stödjer dessa argument genom att belysa att det är
svårt att ersätta en människa i detaljplocket. En plockrobot måste programmeras för varje
enskild produkt för att kunna känna igen produkten medan en människa inte behöver det.
Grönqvist belyser även att en människa har möjlighet att plocka två produkter samtidigt
medan en robot måste göra detta två enskilda gånger. Därav menar han på att ett manuellt
system har större flexibilitet i orderplocket än vad ett automatiserat system har.
3.6.3 Driftstörningar och stopp i lagerverksamheten
Tekniska fel i systemet kan leda till stopp i lagerautomationen och detta har en stor påverkan
på effektivitet och produktivitet för e-handelsföretag. Ett stopp kan ta tid att åtgärda och
därför krävs det att någon med kompetens så snabbt som möjligt kan hantera problemet.
Stopp i lagerhantering kan leda till längre ledtider ut till kund och skapa svårigheter i
resterande delar av logistikkedjan.
23
En tydlig svårighet med automatiserade lagerhanteringssystem är att de är känsliga för
störningar och stopp, om detta sker kan det leda till höga kostnader för företaget. Detta gör att
företag blir beroende av att leverantören av automationslösningen kan leverera både
underhåll samt reservdelar under en längre period för att säkerställa pålitlighet i leveranserna.
(Kamali, 2019)
Hammersley (2019) förklarar att trots att automatisering ofta bidrar till mer precis och
effektiv lagerhantering, finns fortfarande problem med driftstörningar och stopp i
verksamheten. Företag måste implementera och hantera systemet kontinuerligt och på ett
riktigt sätt för att inte driftstörningar ska påverka verksamheten på ett negativt sätt. Vidare
belyser Hammersley att det är ett flertal steg företag måste genomgå för att i största möjliga
mån undvika stopp i automationen. I helhet är dessa steg att göra en tydlig helhetsbild över
företagets behov och kraven på systemet, implementera i rätt tid, optimera verksamheten,
kontinuerligt utvärdera och underhålla systemen samt ha tydliga ledare.
3.6.4 Datahantering och teknisk komplexitet
Den tekniska komplexiteten är en svårighet som företag möter vid implementering av
automationslösningar och till en början kan detta leda till minskad servicenivå. Det är viktigt
för företag att beakta det som en större process än endast en implementering, då det även
påverkar lagerbyggnaden samt företagets befintliga processer. Detta är en svårighet eftersom
företag ofta behöver ställa om stora delar av sitt IT-system, och det kan även leda till en
omställning av WMS-systemen och affärssystemen som en följd av det nya
automationssystemet. (Naish och Baker, 2004; Baker och Halim, 2007)
Gagliardi et al. (2012) stödjer att automatisering är tekniskt komplext och menar på att det är
en lång process som består av många steg. Först måste företag bestämma design på systemet
samt hur lagerlayouten ska se ut. Sedan måste de bestämma vilken grad av automation de ska
ha samt vilken lösning som blir bäst för deras behov. Lösningarna är olika komplexa vilket
kräver olika former av kunskap, om företaget ej besitter kunskapen kring automationen
riskerar de att begränsas av den snarare än att bli mer effektiva genom den.
Zhang och Gao (2013) stödjer detta men belyser att komplexiteten kommer med en ökad risk
av störningar. Vidare belyser de att komplexiteten även grundar sig i att det idag finns ett
24
större produktsortiment, variation i vad kunderna kräver samt att företagen har olika policys
för hur de vill mäta effektiviteten i sina system. Zhang och Gao (2013) påpekar slutligen att
utformningen av systemet är en avgörande faktor i företagets beslutsfattande bakom att
automatisera.
3.7 Faktorer som är drivkrafter och svårigheter
3.7.1 Efterfrågevariationer och flexibilitet
Enligt Richards (2018) finns det tre olika typer av efterfrågevariationer som företag måste
förstå sig på för att kunna planera sina lageraktiviteter och dessa är:
1. Säsongsvariationer över året: detta kan vara självklara variationer, exempelvis
årstider eller högtider, men även olika inköpsvariationer.
2. Variationer under veckan: dessa variationer beror mest på kundernas köpmönster
och företagets säljmål.
3. Variationer under en dag: dessa variationer är svårast att planera utefter eftersom
kunder kan lägga ordrar fram till stängning och dessa ordrar kommer kanske inte
hanteras förrän dagen efter.
Konsumtionsbeteenden inom e-handeln visar på tydlig variation i efterfrågan. I enlighet med
Statistiska Centralbyrån (2022) syns ökade efterfrågemönster under vintermånaderna i
Sverige. Vidare är andelen e-handel som lägst under månaderna juni-augusti. Många
detaljhandelslager har svårt att hantera den höga efterfrågan under stora sälj-veckor som
Black Friday och under jultider, medan de samtidigt står med överkapacitet under lågsäsong
där efterfrågan är betydligt lägre (Knapp, 2021). Kampanjer och säsongsvariationer är en
betydande faktor till fluktuation i efterfrågan. Därför är det viktigt för företag att förstå
marknaden och hur efterfrågan varierar (Petersén et al., 2021).
Det finns forskning som pekar på att ett automatiserat lagerhanteringssystem kan hjälpa
företag att bättre hantera efterfrågevariationer genom att öka flexibiliteten hos företagen
(Kembro och Norman, 2022). Å ena sidan stödjer Naish och Baker (2004) detta genom att
understryka att automation ger företag möjlighet att på kort sikt hantera efterfrågevariationer,
speciellt vid tillfällen då det råder personalbrist. Företag har möjligheten att bibehålla en
effektiv och jämn drift med hjälp av automation under perioder då det råder hög efterfrågan
25
eller under perioder med personalbrist. Å andra sidan understryker Naish och Baker (2004)
även att automationslösningar inte alltid är flexibla. Automationslösningar kan bli begränsade
om företaget inte har gjort en noggrann analys kring vad företaget behöver. Om det plötsligt
uppstår en ökad efterfrågan och automationen inte är programmerad för det riskerar företaget
att bli sårbart samt inte kunna möta kundernas krav.
Xu et al. (2015) och Richards (2018) påpekar att ett automatiserat lagerhanteringssystem är
mindre flexibelt än ett manuellt system, när systemet väl är implementerat är det svårare att
ändra på samt har begränsningar. Detta motsäger vad Kembro och Norman (2022) säger då
Richards (2018) menar på att företag som har en stor fluktuation i efterfrågan kan få svårt att
hantera oförutsedda variationer. Dobos et al. (2021) nämner att fluktuerande efterfrågan och
ständigt förändrade kundkrav har en betydande påverkan på optimering och hantering av
lager. Detta skapar utmaningar för företagen när det kommer till att kunna möta efterfrågan
som uppstår när det automatiserade lagret inte är lika flexibelt som ett manuellt.
3.7.2 Ergonomi
Ergonomi är ett argument som bidragit till automatisering i Sverige. Automatisering kan
underlätta för personal genom att de undviker tunga lyft och antalet arbetsplatsskador
minskar (Kembro och Norrman, 2023). Idag har e-handeln ökat markant och detta har lett till
att fler och fler ordrar med mindre kvantiteter beställs samt att kraven hos kunderna ökat.
Detta har slutligen lett till att hela lagerhanteringen blivit mer komplex samt att
lagerpersonalens arbete har blivit betydligt mer intensivt och det finns en större press på
personalen att slutföra ordern helt felfritt. Nyliga studier visar att manuella
lagerhanteringssystem sliter på lagerpersonalen och deras hälsa, en drivkraft till att investera i
automatisering grundar sig därför i ergonomi. När ordrarna blir allt fler väljer företag att
automatisera sina plockprocesser för att personalens fysiska förmåga ska bevaras samt för att
minimera arbetsplatsskador (Diefenbach et al., 2024).
Automatisering av arbete kan dock leda till monotona arbetsuppgifter för anställda. Då
många automationslösningar som tidigare nämnt ersätter simpla arbetsuppgifter leder det till
att personalens uppgifter förändras. För att förhindra monotont arbete hos personal kan
företaget arbeta med att rotera personalen. (Kembro och Norrman, 2023)
26
4. Empiri
4.1 Kylskåp AB
4.1.1 Företagsbeskrivning och lagerverksamhet
Kylskåp AB är ett företag som är verksamt inom hemelektronikbranschen och verkar på den
nordiska marknaden. Idag har de ett stort centrallager som är beläget i Sydsverige där de
förser företagskunder, privatkunder samt levererar ut till butikerna. Centrallagret är
semi-automatiserat med ett automatiserat lager- och hanteringssystem. Lagerstrukturen är en
vertikal struktur som bygger på höjden, där robotar hämtar varorna och kör dem till en i
personalen för packning av kundordern, för att sedan skickas tillbaka in i systemet igen, ett så
kallat “goods-to-person”-system. Lagret är uppdelat i tre kategorier efter produktstorlekar och
segmenten kallas: Big box, Mid box och Small box. Big box produkterna hanteras med
klämaggregat. Mid box produkterna hanteras manuellt då de inte kan hanteras med
klämaggregat eller i den valda automationen. Small box produkterna hanteras i deras
automationslösning som klarar av produkter som är 60x40x40 cm.
4.1.2 Drivkrafter bakom automatisering
Kylskåp AB har idag ett automatiserat lager men planerar för en expansion av lagret
framöver. Respondenten från Kylskåp AB menar att den främsta drivkraften för företaget var
att öka produktiviteten i lagerverksamheten, de har ett stort sortiment samt stor försäljning
mellan olika kundgrupper vilket gjorde att ett manuellt lager upplevdes ineffektivt.
Ytterligare en drivkraft som de hade var att ergonomin skulle bli bättre för personalen i
lagret, arbetet har kommit att bli mer statiskt efter automatiseringen men personalen kan nu
undvika tunga lyft samt förslitningar på kroppen. En sista drivkraft som respondenten nämner
är plockkvalitén, det automatiserade systemet som företaget investerat i har gjort att de kan
säkerställa en högre kvalité ut mot kund samt in mot företaget med hjälp av
kameraövervakning i plocksystemen.
“...givetvis produktiviteten. Vi säljer hyfsat mycket på många, många olika artikelnummer. Så
det blir en ganska ineffektiv process att sätta upp det manuella plocklagret för att det blir så
stora plockavstånd och rätt otympliga produkter.” - Respondenten Kylskåp AB
27
4.1.3 Svårigheter med automatiserade lagerhanteringssystem
Respondenten förklarar att det automatiserade lagerhanteringssystemet är som en
kroppspulsåder och om det går sönder skulle allt stå still vilket leder till att godset blir inlåst i
automationen. En ytterligare svårighet som respondenten nämner är att företaget blir väldigt
beroende av en leverantör och en särskild lösning, om det inte fungerar påverkar det flera led
i logistikkedjan. Efterfrågevariationer är likaså en svårighet som Kylskåp AB identifierat,
trots att respondenten förklarar att de lättare kunnat möta variationerna kräver det en ökad
kapacitet i systemet och extra personal vilket leder till ökade kostnader i form av utbildning.
“För den är som en kroppspulsåder som sköter alla de här stationerna och är den paj så står
allt still. … Men vi ser väl oavkortat 95 % fördelar jämfört med ett manuellt plock.” -
Respondenten Kylskåp AB
4.1.3.1 Effekter av svårigheter
Effekten av att företaget blir beroende av automationen leder till att om det uppstår problem i
systemet kan det påverka flera led. Respondenten nämner att detta kan påverka plockkvalitén
om exempelvis kameraövervakningen inte fungerar samt att det kan påverka leveranstiden till
kunder vilket leder till ett potentiellt försäljningstapp.
Kylskåp AB har som nämnt stor variation i efterfrågan vilket de ser att det automatiserade
systemet klarar av. Vid stora händelser som exempelvis Black Friday så upplever de dock
svårigheter med personalbehovet. De behöver anställa upp till 200 personer, som endast är
anställda under en kortare period omkring 3-4 månader. Detta är både tids- och
kostnadskrävande men det är något de tvingas göra för att möta korta leveranstider.
4.1.3.2 Hantering av svårigheter
Ett sätt som Kylskåp AB har hanterat svårigheterna gällande efterfrågevariationer är genom
att överdimensionera sin automatiserade lagerstruktur för att kunna möta den maximala
efterfrågan och inte behöva ställa om i lagerverksamheten. Respondenten förklarar dock att
detta eventuellt inte är den bästa lösningen då företaget ofta står med överkapacitet i
företagets automationslösning.
28
Ytterligare en hantering av svårigheterna gällande driftstörningar som Kylskåp AB använder
sig av är att de har supporten in-house. Till en början valde de att köpa in supporten men
märkte snabbt att det blev mycket kostsamt, de bestämde då att sköta den själva. De utbildade
20 medarbetare som endast arbetar med underhåll av systemet vilket har gjort det både
billigare och mer effektivt.
4.2 Läshörnan AB
4.2.1 Företagsbeskrivning och lagerverksamhet
Läshörnan AB är ett företag som är verksamt inom bokbranschen och verkar på den
skandinaviska marknaden. Idag har de ett stort centrallager som är beläget i Mellansverige
där de förser företagskunder, återförsäljare, privatkunder samt levererar ut till deras två
butiker i Sverige. Företaget har även ett mindre lager i ett annat skandinaviskt land som
verkar som en 3PL aktör och endast förser den specifika marknaden för landet. Centrallagret i
Mellansverige är semi-automatiserat medan det mindre lagret är manuellt, centrallagret är
utrustat med en Autostore lösning och lagerstrukturen är vertikal och uppbyggd på höjden.
4.2.2 Drivkrafter bakom automatisering
Läshörnan AB har idag vissa delar som är automatiserade men storsatsar nu för att
automatisera större delen av lagret samt arbetsuppgifterna i lagret. Respondenten nämner
vidare att företaget länge har utvärderat och reflekterat över valet av leverantör för sin nya
automationslösning samt noggrant studerat vad företaget behöver. Respondenten förklarar att
deras sortiment är enkelt att automatisera då produkterna inte varierar speciellt mycket i
storlek. Den främsta drivkraften bakom detta beslut är att de fortsatt vill vara
konkurrenskraftiga på marknaden. De är medvetna om att kunden kommer gå till en
konkurrent om de inte väljer att effektivisera sin lagerverksamhet, därav är en stor drivkraft
bakom investeringen att kunna möta kundernas krav samt erbjuda snabba leveranser.
Respondenten förklarar vidare att de verkar i en bransch med ganska låg marginal vilket gör
att de måste effektivisera sina processer för att säkerställa en lönsamhet.
29
“Och för att vara en relevant och ledande aktör inom e-handeln idag så behöver du förbättra
dina processer. Så att det är en konkurrensfaktor för oss att modernisera vår verksamhet.” -
Respondenten Läshörnan AB
4.2.3 Svårigheter med automatiserade lagerhanteringssystem
Den främsta svårigheten som Läshörnan AB ser är att de kommer att bli beroende av
automationslösningen samt kapaciteten den innehar. Trots att automationen går att utöka är
inte strukturen lika flexibel som ett manuellt system, eftersom en utökning är något som tar
tid medan att anställa en ny medarbetare inte tar lång tid. Den andra svårigheten som
respondenten nämner är kompetensbrist och att personalen kanske inte accepterar systemet
samt att alla inte är lämpade att bli experter på systemet. Den tredje svårigheten som
respondenten kan se är att omställningen blir en omfattande process för organisationen, vissa
arbetsmoment kommer att försvinna vilket kommer leda till en förändring i bemanningen.
“Jag tror ärligt att den manuella setupen är mer flexibel. Men den automatiserade setupen är
mer tillförlitlig.” - Respondenten Läshörnan AB
4.2.3.1 Effekter av svårigheter
Läshörnan AB har ännu inte implementerat en fullt automatiserad lagerstruktur men en effekt
som respondenten tror kan uppstå är risk för förseningar av leveranser, speciellt om ett stopp
uppstår i lagerverksamheten. Respondenten tror att detta kan leda till att kunderna vänder sig
till en konkurrent. En annan effekt är det statiska arbetet som uppstår vid en automatiserad
lagerstruktur där de använder sig av "goods-to-person"-system, detta kan leda till att
personalen får förslitningsskador. Ytterligare en effekt som kan komma av en automatiserad
lagerstruktur är IT-störningar och eventuella cyberattacker då företaget blir mer sårbart och
detta kan i sin tur leda till totalstopp i verksamheten.
4.2.3.2 Hantering av svårigheter
I det semi-automatiserade system som Läshörnan AB har idag har de hanterat svårigheterna
genom att plocka in extra personal när de ser att de har behov av det. Skulle det bli stopp i
30
automationen har de möjlighet att lägga till ett extra skift eller arbeta över för att ta ikapp de
ordrar som eventuellt har blivit försenade på grund av driftstörningen.
Företaget planerar att hantera svårigheterna genom att kontinuerligt utbilda sin personal samt
stödja dem. Respondenten förklarar vidare att de kommer att behöva ha “super-users” och det
betyder att vissa i personalen måste bli experter på systemet för att systemet ska kunna
fungera så felfritt som möjligt. Respondenten vill även se till att personalen kan rotera för att
undvika dåliga arbetsförhållanden. Dock blir en utmaning med detta att alla medarbetarna
måste kunna alla moment.
Ett annat sätt de planerar att hantera svårigheterna är genom att fortsätta arbeta med deras
egenutvecklade WMS-system som konstant ska övervaka och hantera lagerprocesserna i
realtid, detta för att kunna förutse och förebygga eventuella fel och störningar.
4.3 SnabbFix AB
4.3.1 Företagsbeskrivning och lagerverksamhet
SnabbFix AB är ett företag som säljer snabbrörliga konsumentvaror och verkar i tre länder på
den nordiska marknaden. Idag har företaget ett centrallager i Mellansverige där de förser
privatkunder i Norden och butiker runt om i Sverige. Centrallagret är semi-automatiserat med
en del manuella processer, strukturen i lagret är vertikal och har ett automatiserat lagrings-
och hanteringssystem.
4.3.2 Drivkrafter bakom automatisering
Respondenten från SnabbFix AB förklarar att företaget tidigare hade fem separata
logistikkedjor som de nu har samlat till en enda. Deras främsta drivkraft bakom
automatisering av lagret var att skapa en effektiv och optimerad logistikkedja genom att
konsolidera godset till ett och samma ställe. En annan drivkraft som företaget hade var att de
ville få ner den totala kostnaden. Vidare förklarar respondenten att det har funnits en
miljöaspekt kring investeringen, eftersom de har konsoliderat godset ser de en betydligt lägre
påverkan på miljön i och med färre transporter och ökade transportvolymer. Ytterligare en
drivkraft som respondenten nämner under intervjun var ledtiderna ut mot kund och butik, ett
31
automatiserat och centraliserat lager har möjliggjort kortare ledtider vilket har lett till att de
sett en minskning av förlorad försäljning då de snabbare kan fylla på lagret i butik.
Respondenten nämner vidare att det är ett strategiskt beslut att följa med i
automationstrenden för att inte riskera att bli utkonkurrerade när nästa nivå av automation
kommer.
“Om ingen investering görs i ytterligare automation eller förbättrade processer… ”It's a
slippery slope against disaster”.” - Respondenten SnabbFix AB
4.3.3. Svårigheter med automatiserade lagerhanteringssystem
Den främsta svårigheten som SnabbFix AB har identifierat med det automatiserade
lagerhanteringssystemet är datahanteringen. Vid starten märkte de att systemet kunde skicka
en liten produkt i en stor låda, vilket troligen berodde på fel indata eller bristande kvalité i
indatan. Driftstörningar är även en svårighet för företaget, då detta påverkar hela företagets
verksamhet. Ett varierat produktsortiment är även en svårighet som respondenten ser,
exempelvis när det gäller brandfarliga och kemiska varor. Dessa måste gå in i ett separat rum
och hanteras manuellt då det inte passar i automationen. Ytterligare en svårighet som
respondenten nämner är variationen i antalet kundorder per dag, detta försvårar för företaget
att beräkna hur många anställda de behöver varje dag. Respondenten nämner att de ser en
svårighet med att ha ett samordnat flöde till butik och ut mot e-handelskunderna, eftersom
orderkvantiteterna skiljer sig mellan butik och e-handelskunder samt att det uppstår
fluktuerande efterfrågan vid kampanjer. Den sista svårigheten som respondenten nämner var
svårigheten att få tag i kompetens för systemen, samt att det krävs utbildning för att hantera
dem.
4.3.3.1 Effekter av svårigheter
En effekt av driftstörningar är att orderrader kommer att ligga kvar trots att systemet står still,
detta gör att företaget behöver ta in ett extra skift dagen efter eller ett kvällsskift efter ett
stopp. Effekten av detta blir en förhöjd kostnad och eventuell förlorad försäljning. SnabbFix
AB har märkt av att de med deras kundanpassade system är väldigt känsliga för störningar.
Ytterligare en effekt som respondenten nämner är att butiksflödet blir påverkat, om e-handeln
32
har prioriterats en dag veckan innan och det uppstår en driftstörning samma dag veckan därpå
kan detta leda till att butiken står med tomma hyllor.
“Men med den här fullständiga kundanpassningen, så kommer det ju driva våran effektivitet
är vi övertygade om, men det kommer ju också driva en komplexitet och det gör ju också att
det finns mycket större känslighet för driftstörningar.” - Respondenten SnabbFix AB
4.3.3.2 Hantering av svårigheter
Ett sätt som SnabbFix AB hanterar svårigheterna är genom att mixa flödet från butik och
e-handel, detta för att inte bli beroende av orderingången från e-handeln. Respondenten
nämner att om e-handelsordrarna är plockade för dagen riskerar företaget att bli sårbart om de
endast plockar de ordrarna på en lina. Trots att de då ser svårigheter med att samordna flödet
nämner respondenten att detta ändå fungerar för företaget samt att de på det stora hela fått en
ökad plockeffektivitet och att det endast uppstår brister med det samordnade flödet vid
enstaka tillfällen.
Svårigheterna kring efterfrågevariationer hanterar SnabbFix AB genom att de sätter olika
leveransalternativ ut mot kund, detta gör att de vet hur de ska prioritera ordrarna och veta när
de behöver prioritera butik över e-handeln och vice versa.
När det gäller underhållet av systemet har SnabbFix AB valt att ha egna driftoperatörer på
plats för att snabbt kunna lösa enklare problem som uppstår i det automatiserade
lagerhanteringssystemet. Respondenten förklarar att de har några störningar per timme där
exempelvis ett paket har fastnat, detta är något som driftsoperatörerna hanterar och löser
snabbt. Deras leverantör av automationslösningen har även ett serviceteam på plats i lagret
för att hjälpa till när det blir mer IT-mässiga störningar i systemet för att underlätta
hanteringen. Genom att ha driftoperatörer på plats har SnabbFix AB kunnat överbrygga
problemet med bristande indata också då operatörerna snabbt kan åtgärda dessa problem.
33
4.4 Skönhetskällan AB
4.4.1 Företagsbeskrivning och lagerverksamhet
Skönhetskällan AB är ett företag som är verksamt inom skönhetsbranschen och verkar på den
europeiska marknaden. Idag har de ett centrallager i Mellansverige som förser privatkunder
samt butiker, de har även ett satellitlager i ett centraleuropeiskt land. Respondenten förklarar
att ett satellitlager är ett mindre lager som fungerar som en förlängning av deras centrallager
och hjälper till att erbjuda kortare leveranstider samt kortare transportavstånd till kunderna på
den sydeuropeiska marknaden. Centrallagret är semi-automatiserat och har ett automatiserat
lagrings- och hanteringssystem, samt består av bansystem där varorna skickas till en
medarbetare som packar varorna och skickar in ordern i systemet igen, ett så kallat
“goods-to-person”-system.
4.4.2 Drivkrafter bakom automatisering
Respondenten från Skönhetskällan AB nämner att deras främsta drivkraft bakom
automatiseringen var att det är en bra affär och att företaget kan göra stor ekonomisk vinning
om projektet sköts på rätt sätt. En ytterligare aspekt som respondenten nämner var
möjligheten att bli mer effektiv och kunna erbjuda snabbare leveranser med hjälp av det
automatiserade lagret. Vidare förklarar respondenten att automationen har förenklat
planeringen och möjliggjort att de kan vara mer precisa vilket betyder att de klarar av att hålla
det de lovar till kund.
En drivkraft är även den ergonomiska delen, då respondenten förklarar att lagerverksamheten
är svår att göra bra ur ett ergonomiskt synsätt. Respondenten tycker det är viktigt att skapa en
bra arbetsmiljö för lagerpersonalen eftersom personalen är en stor tillgång i företaget. Som
tidigare förklarat ligger Skönhetskällan AB:s centrallager i Mellansverige i en mindre ort,
respondenten nämner då att tillgången på personal inte är jättestor. Detta gör att de inte hade
kunnat fortsätta med manuella processer eftersom företaget haft en stabil tillväxt genom åren,
naturligtvis blev då även detta ytterligare en drivkraft.
34
4.4.3 Svårigheter med automatiserade lagerhanteringssystem
Respondenten förklarar att styrning av den automatiserade anläggningen är en svårighet.
Systemet blir lätt komplext och mekaniskt men respondenten nämner vidare att det var lätt att
lösa genom att ha ett teknikintresse och utbilda sig, då företaget får möjligheten att optimera
varje del i logistikkedjan genom automatisering.
En svårighet med de automatiserade lagerhanteringssystemen som Skönhetskällan AB har
stött på är att maskinerna sätter begränsningar. Det hjälper inte att anställa fler om systemet
inte har kapaciteten för det, de har ett visst antal plockstationer och om fler hade anställts
hade de inte haft något jobb att utföra. Ytterligare en begränsning som maskinerna sätter är
när det gäller storleken på produkterna, exempel på detta är när säsongsbaserade produkter
kommer in som automationen inte är programmerad för och som oftast är av större storlek.
De har även svårigheter med sköra produkter då automationen kan ha sönder dessa, vilket har
gjort att de måste hantera dessa manuellt.
En annan svårighet som respondenten nämner är att det är svårt att balansera logistikflödet
när det finns en stor variation i beställningsvolymerna samt en variation i efterfrågan.
Ytterligare en svårighet kopplat till efterfrågevariationerna är under Black Friday när
orderingången ökar markant, detta gör att företaget måste anstränga sig extra mycket för att
kunna möta kundernas krav på leveranstiden. Dock nämner respondenten att företaget bättre
kan möta efterfrågevariationer med en automatiserad lagerstruktur jämfört med ett manuellt
system, dock inte om företaget redan arbetar med maxkapacitet. Respondenten nämner vidare
att automationen har effektiviserat lagerarbetet men att en svårighet med den automatiserade
lagerstrukturen är att arbetsmomenten har förändrats väldigt mycket, vilket leder till en
utmaning med att behålla personalens engagemang och motivation. Slutligen förklarar
respondenten att de har upplevt problem med driftstopp samt att systemet är väldigt känsligt
för störningar.
“Jag tror att det vore fel om jag skulle påstå att systemet är flexibelt. Det är allt annat än
flexibelt. Däremot så får vi lära oss att vara flexibla i hur vi använder systemet” -
Respondent Skönhetskällan AB
35
4.4.3.1 Effekter av svårigheter
Effekten som Skönhetskällan AB har upplevt gällande driftstopp är att det kan leda till att
leveranstiden till kunderna inte kan hållas. Ytterligare en effekt av svårigheten med
efterfrågevariationerna som respondenten nämner är att den automatiserade lagerstrukturen
har förhöjda krav på underhåll och support på grund av en stor variation av produkter. Detta
gör att systemet kräver snabba åtgärder när det blir ett eventuellt stopp eller fel i systemet, om
inte felet åtgärdas snabbt riskerar företaget att förlora försäljning.
4.4.3.2 Hantering av svårigheter
Företaget hanterar svårigheterna dels genom att ha en realtidsuppdatering när det gäller
leveranslöftet i checkouten, respondenten säger att de har ett övervakningssystem som kan
analysera antalet realtidsordrar och ändra leveranstiden i kassan för kunden. Detta hjälper
företaget genom att de inte lovar mer än vad de kan hålla. Respondenten nämner vidare att de
har möjlighet att översälja en produkt, i samråd med leverantören, om de ser att efterfrågan
ökar markant. Detta utan att kunderna märker det eftersom de då väljer att lägga fokus vid
den specifika produkten och har möjlighet att prioritera leveranserna från leverantören.
Ytterligare en hantering av efterfrågevariationerna är att de erbjuder olika leveransalternativ,
detta för att veta hur de ska prioritera ordrarna som kommer in, de har exempelvis ett express
alternativ och dessa ordrar hanteras alltid först.
Vidare, hanterar företaget svårigheterna genom att behålla underhållet av systemet in-house,
då har de möjlighet att planera när service av systemet ska göras och inte planera in det när de
exempelvis lanserar en stor kampanj. De hanterar även svårigheterna genom att kontinuerligt
utbilda personalen samt se dem som en tillgång snarare än en kostnad, respondenten lägger
vikt vid detta. Slutligen nämner respondenten att de utvärderar sig själva ofta, om de har ett
driftstopp eller problem i den automatiserade lagerstrukturen undersöker de vart problemet
uppstod och väljer att förebygga detta inför nästa gång.
“…behandla människor med respekt…de har ju varit med på resan och jag skulle säga att
jag är jättenoga med att prata om personalen som tillgångar. De gör det jobb som en robot
inte klarar av för att de är intelligentare än tekniken.” Respondent Skönhetskällan AB
36
4.5 Sammanställning av upplevda drivkrafter och svårigheter
Tabell 2. Sammanställning av Empiri
37
5. Analys
Vid en jämförelse av svaren från respondenterna identifieras tydliga likheter kring vad
företagen anser vara deras största drivkrafter vid automatisering. Flera av företagen bemöter
och hanterar även liknande svårigheter som uppstår vid användandet av automation i
lagerhanteringsprocessen. Samtidigt finns det delar där det uppstår skillnader i åsikter och
tankar hos respondenterna. Dessa åsikter och tankar kommer att jämföras med den teoretiska
referensramen för att avgöra om teorin och praktiken stämmer överens eller om det skiljer
sig. Därav följer nedan en jämförelseanalys.
5.1 Drivkrafter bakom automatisering
5.1.1 Effektivitet
Effektivitet är en faktor som driver företag till att utvecklas och ständigt arbetar för att uppnå.
Samtliga respondenter anser att effektivisering av verksamheten är en drivkraft för att
automatisera sina lagerhanteringssystem. Det står i samråd med vad Gagliardi et al. (2012)
samt Hultén (2019) tar upp som en av de främsta drivkrafterna bakom automatisering.
Respondenten från SnabbFix AB belyste att de ville effektivisera hela sin logistikkedja för att
öka lönsamheten hos företaget samt öka kundnöjdheten. Detta styrker det som Richards
(2018) nämner angående att företag måste bli mer effektiva för att inte bli utkonkurrerade.
Därav görs analysen att en djupare förståelse för lagerverksamheten både möjliggör
effektivitet och mervärde för företagets kunder och leverantörer.
Respondenten från Kylskåp AB lyfte att den främsta drivkraften för företaget bakom
automatiseringen var att öka produktiviteten i lagerverksamheten på grund av deras breda
produktsortiment. Detta styrks i teorin av Zhen och Li (2021), då de menar att automatiserade
processer är mer effektiva än manuella processer samt ökar företagets produktivitetsnivå.
Samtliga respondenter nämner att automationslösningarna har uppnått förväntningarna kring
effektiviteten och produktiviteten, trots att företagen har olika sätt att mäta effektivitet och
produktivitet är de överens om att de blivit mer effektiva gällande flera aspekter. Vi gör
analysen utifrån empirin och den teoretiska referensramen att effektivitet är en drivkraft att
38
automatisera som vi tror gäller oberoende vilken bransch företaget verkar i samt oberoende
av företagets storlek.
5.1.2 Konkurrenskraft
Konkurrenskraft är en grundläggande faktor för att svenska e-handelsföretag ska uppfylla
marknadens behov och förväntningar. En gemensam drivkraft att automatisera
lagerverksamheten för samtliga intervjuobjekt är att fortsatt vara konkurrenskraftiga.
Richards (2018) delar den bilden med respondenterna genom att belysa att företag måste
utveckla lagerhanteringen för att möta marknadens krav och fortsatt vara konkurrenskraftiga.
Frazelle (2015) förklarar också att automation kan gynna utvecklingen inom lagerhantering
genom att möjliggöra kortare hanteringstid, högre plockkvalitet och flexibilitet vilket skapar
mervärde för konsumenten som sedan kan leda till förbättrad kundservice.
Att följa automationstrenden är en drivkraft som både SnabbFix AB och Läshörnan AB har
gemensamt. Respondenten från SnabbFix AB förklarar att de måste följa med i
automationstrenden för att inte bli utkonkurrerade och att beslutet är strategiskt för att inte
hamna långt efter när nästa nivå av automation kommer. Detta synsätt delar respondenten
från Läshörnan AB som förklarar att beslutet gällande lagerautomation grundas i att
modernisera verksamheten och att förbättra processerna för att vara en ledande aktör inom
e-handeln. Samma synsätt delar Baker och Halim (2007) genom att förklara att en drivkraft
till att företag väljer att automatisera sin lagerverksamhet är för att följa med i
automationstrenden, detta med anledning för att möta en ökad tillväxt på marknaden.
Vi tror precis som respondenten från SnabbFix AB att företag verksamma inom
e-handelsbranschen måste följa med i automationstrenden för att inte riskera att bli
utkonkurrerade. Utifrån detta görs analysen att konkurrenskraft och att följa med i
automationstrenden är betydande drivkrafter till att företag verksamma inom
e-handelsbranschen väljer att ställa om lagerverksamheten till autonoma processer. En annan
iakttagelse som görs är att e-handelsbranschen utvecklas snabbt och vi tror att i framtiden
riskerar mindre företag att bli utkonkurrerade med anledning att mindre företag ofta inte har
den ekonomiska kapaciteten att genomföra en investering så omfattande som krävs för att
implementera ett automatiserat lagerhanteringssystem. Som resultat av detta förmodar vi att
39
allt fler mindre företag kommer att outsourca sin lagerverksamhet för att uppnå fördelarna
med ett automatiserat lager.
Ytterligare en iakttagelse som gjorts är att de företag som intervjuats har alla varor som mer
eller mindre klassificeras som standardvaror. Standardvaror är varor som säljs av flera företag
och ej är specialanpassade. Detta innebär att varorna i sig inte är särskilt konkurrenskraftiga,
företagen måste istället konkurrera med att skapa mervärde för konsumenten. Detta kan göras
genom att till exempel erbjuda snabbare leveransalternativ, lägre priser eller ett stort
produktutbud.
Stevenson och Spring (2007) nämner att något som fler konsumenter efterfrågar är kortare
leveranstid. Gemensamt för Läshörnan AB, SnabbFix AB och Skönhetskällan AB är att
samtliga nämner att möjligheten att kunna erbjuda snabbare leveranser ut till kund har varit
en drivande faktor att automatisera. Detta med anledning till att leveranstiden är avgörande
för att vara konkurrenskraftig på marknaden. Respondenten från Läshörnan AB klargör att
snabba och tillförlitliga leveranser har varit avgörande för att kunden inte ska gå till en
konkurrent. Respondenten på Skönhetskällan AB förklarar att med det automatiserade lagret
kan de erbjuda snabbare leveranser till kund. Vidare förklarar respondenten att de med hjälp
av omställningen har möjlighet att vara mer precisa vilket förenklar planeringen av
leveranser. Baserat på dessa svar väljer vi att tolka att lagerautomation kan möjliggöra
snabbare leveranser till kund vilket i sin tur kan resultera i konkurrensfördelar. Vidare görs
analysen att anledningen till att konsumenter ställer högre krav på snabbare leveranser har att
göra med att vissa företag har möjlighet att erbjuda express- och samma-dag leverans. Vilket
vi tror har lett till att konsumenter blir allt mer bekväma och förväntar sig att ett köp ska gå
snabbt och smidigt.
Att höja kvalitén i lagrets processer är en drivkraft som både Kylskåp AB och Läshörnan AB
nämner under intervjuerna. Respondenten från Kylskåp AB förklarar vidare att automationen
i lagerverksamheten har möjliggjort att de kan säkerställa högre kvalitet, både ut mot kund
och in mot företaget. Respondenten från Läshörnan AB berättar att de under de senaste åren
arbetat mycket med att möta kundernas efterfrågan. Dessutom förklarar respondenten att
genom att automatisera ökar kvaliteten i deras processer vilket är avgörande för
konkurrenskraften. Vidare betonar respondenten vikten av att e-handlare måste hålla jämna
steg med konkurrenterna och därför är konkurrenskraft väsentligt. Frazelle (2015) bekräftar
40
att lagerautomation kan möjliggöra högre kvalitet i lagrets processer. Analysen som vi gör är
att kvalité inom lagerverksamheten är väsentlig för att uppnå konkurrensfördelar vilket i sin
tur kan vara en drivkraft till att svenska e-handelsföretag väljer att ställa om till automation.
En upptäckt vi gjorde var att det enbart var respondenten på SnabbFix AB som förklarade att
det har funnits en miljöaspekt bakom investeringen. Vidare förklarar respondenten att de
genom att ha konsoliderat godset ser de en betydligt lägre påverkan på miljön i och med färre
transporter och ökade transportvolymer. Vi tycker att det är intressant att inte fler nämner
miljöaspekten som en drivkraft. I framtiden tror vi att denna aspekt kommer att vara mer
avgörande vid investeringsbeslut.
5.1.3 Ekonomisk vinning
Lagerautomatisering har inte alltid varit ett alternativ då det är en dyr investering, men idag
har företag möjlighet att räkna hem vinsten snabbare och detta gör således att ekonomisk
vinning är en framstående drivkraft idag. Baker och Halim (2007) samt Richards (2018)
förklarar att lagerverksamheten utgör minst 20% av de totala logistikkostnaderna och att detta
är en del av verksamheten som optimeras genom automatisering, detta kan leda till att företag
lyckas få ner personalkostnaderna. Även orderplocket står för mer än 50% av de totala
driftskostnaderna i ett lager och detta är en del som företag vill optimera för att få ner
kostnaderna (De Koster et al., 2007). Skönhetskällan AB nämner ekonomisk vinning som en
stor bidragande faktor till att automatisera sina processer. SnabbFix AB:s respondent nämner
likaså att varför de valt att investera i automation är för att kunna få ner den totala kostnaden
för företaget. Respondenten förklarar vidare att med automation kan de förhindra lost sales,
uteblivna försäljningsintäkter, genom att ha möjlighet att fylla på lagerhyllorna snabbare.
Företaget hoppas även kunna uppnå skalbarhet med automatiseringen och att det var en del
av deras business case när beslutet togs att driva igenom investeringen och därför en drivkraft
till att automatisera lagerverksamheten. Detta stämmer överens med det De Koster et al.
(2007) nämner om att företag måste implementera en robust automationslösning för att
undvika till exempel fel i orderplockning vilket kan resultera i förlorade intäkter.
En iakttagelse vi gör när respondenternas svar analyseras är att genom att automatisera
lagerprocesserna kan företag inte endast förbättra effektiviteten utan också minska de direkta
personalkostnaderna, detta kan leda till ökad konkurrenskraft och lönsamhet på lång sikt.
41
Genom att företag som säljer standardiserade varor får möjligheten att göra besparingar med
hjälp av automation kan de investera dessa pengar i andra värdeskapande aktiviteter, i form
av exempelvis sänkta kostnader på varor, förbättrad kvalitet eller förbättringar i deras olika
affärssystem. Detta tror vi kan leda till en större ekonomisk vinning genom att de kan vinna
fler marknadsandelar och växa i den bransch de är verksamma i. Vi tolkar samtliga
respondenters svar kring varför de väljer att automatisera att ekonomisk vinning finns som
drivkraft och ligger till grund för investeringsbeslutet, dock nämns det inte av alla direkt. Vi
kan analysera att det är gemensamt för respondenterna att ekonomisk vinning kommer vid
effektivisering och optimering av lagerverksamheten och att det är en indirekt drivkraft för
samtliga. För att företag ska kunna fortsätta sin verksamhet och behålla marknadsandelar drar
vi slutsatsen att ekonomisk vinning är avgörande vid en investering i automation.
5.2 Svårigheter med automatiserade lagerhanteringssystem
5.2.1 Kompetensbrist
Teknologins framfart kräver nya kunskaper samt ställer förändrade krav på personal, detta
medför att det lätt kan uppstå kompetensbrist i samband med ny teknologi. Kompetensbrist
vid automatisering av lager är en utmaning som både respondenten från Läshörnan AB och
Skönhetskällan AB nämner. Detta kan kopplas till teorin där Ek och Ek (2020) nämner att när
ett företag går från manuella processer till autonoma uppstår förändring i personalens
arbetsuppgifter och att detta leder till att behovet av personalens kompetens förändras. Enligt
Ek och Ek (2020) betyder en sådan omställning ofta att företag behöver anställa nya för att
täcka kompetensbehovet, men respondenterna nämner dock ytterligare sätt att hantera denna
utmaning. Då Skönhetskällan AB:s centrallager är beläget i en mindre ort nämner
respondenten att det kan vara utmanande att hantera kompetensbristen genom att anställa ny
personal på grund av att den tillgängliga arbetskraften kan vara begränsad. Därför väljer de
att utbilda befintlig personal. Läshörnan AB satsar likväl de på att utbilda personalen. De
kommer att ha personal som är super-users, som ska utbilda vidare övrig personal och vara de
med högst kompetens av automationslösningen hos dem.
Naish och Baker (2004) nämner att det kan bli dyrt för företag att anlita specialister med
spetskompetenser. De nämner dock att företag blir sårbara om personal inte har kompetens att
kunna underhålla systemen eller hantera driftstörningar. Respondenten från Kylskåp AB
42
nämner att deras support i början var outsourcad och att de köpte in denna funktion, men det
blev för kostnadskrävande. Därför valde Kylskåp AB, enligt respondenten, att istället ha
supporten hos företaget själva då det blev mindre kostsamt och mer effektivt. Effekten av att
företaget inte har tillräcklig kompetens i den egna verksamheten gör att vi därför kan
analysera att det blir tidskrävande och en stor kostnadspost för företaget vilket inte är ett
hållbart alternativ på lång sikt.
Utifrån den teoretiska referensramen och respondenternas svar analyserar vi att om företaget
kan utbilda personalen för att kunna utföra arbetsuppgifter med automatiserade lösningar och
underhålla systemen, kommer de kunna använda sig av samt bedriva automatiserade
lagerverksamheter under en lång tid. Detta anser vi även vara av stor vikt för att
automatiseringen ska vara en gynnsam investering för företag även när utvecklingen av
lagerverksamheten sker framåt. Vidare anser vi att detta är ett mer hållbart sätt för
verksamheten i framtiden då personalen är en viktig resurs vilken är lönsam för företagen att
investera i.
5.2.2 Orderplock och produktvariation
Orderplock och produktvariation kan vara centrala svårigheter i automatiserade lagersystem.
Som Hamberg och Verriet (2012) nämner är detta en komplex aktivitet att automatisera,
Custodio och Machado (2020) stödjer att detta är aktiviteter som kräver stor flexibilitet och
håller därav med om att det är komplext.
Kylskåp AB har som tidigare nämnt ett stort produktsortiment vilket har gjort att de delat upp
produkterna i olika segment i lagret. Detta har de varit tvungna att göra dels för att underlätta
lagerarbetet, dels för att alla produkter inte får plats i automationen och därav har det varit
svårt att automatisera hela lagret eftersom vissa produkter fortfarande kräver manuell
hantering på grund av storleksvariationer. Skönhetskällan AB nämner att deras
produktsortiment är tacksamt att automatisera då produkterna är hyfsat lika i storlek. Dock
upplever de problem när de får in säsongsbaserade produkter som automationen inte är
programmerad för då dessa produkter oftast är av större storlek som inte passar i
automationen samt när det gäller sköra produkter som lätt går sönder i automationen.
SnabbFix AB nämner även att de har problem med ett varierande produktsortiment, speciellt
när det gäller brandfarliga och kemiska produkter då dessa inte går att hantera i
43
automationen, därav görs detta manuellt. Ytterligare en svårighet som SnabbFix AB upplever
är de varierande orderkvantiteterna till butik och kund på grund av att butiks- och kundflödet
är integrerat i samma system.
Läshörnan AB upplever dock inte svårigheten med produktvariationer och orderplocket
eftersom deras produkter inte varierar speciellt mycket i form eller storlek och därav tror
respondenten att lagerautomatisering är den bästa vägen att gå. Dessa uttalanden stöds i teorin
av Custodio och Machado (2020) som menar att automatisering är optimalt och mest effektivt
när det kommer till repetitiva uppgifter.
Tre av respondenterna upplever viss problematik kring ett varierat och stort produktsortiment,
trots detta är det ingen som uttrycker att detta leder till en större påverkan på
lagerverksamheten då de utformat manuella processer för varor som inte är anpassade för
deras specifika automationslösning. Med andra ord ser vi att det råder en paradox, medan
automatiserade system kan excellera i att hantera likartade uppgifter med precision och
hastighet, kan systemen stöta på svårigheter när de möter komplexitet och variation. Därav
drar vi slutsatsen att det skiljer sig mycket beroende på vilken bransch företag verkar i. Det är
främst optimalt att automatisera lagerprocesser om företaget har likvärdiga produkter och
produkter av mindre storlek. Dock tror vi att detta problem kommer att överbryggas i
framtiden eftersom automationsbranschen är under ständig förändring samt att detaljplocket
utvecklas parallellt med denna förändring.
5.2.3 Driftstörningar och stopp i lagerverksamheten
Stopp i lagerverksamheten kan vara mycket negativt för företag då detta kan leda till ett
försäljningstapp, idag är det extra viktigt för företag att vara flexibla och konkurrenskraftiga.
Därav påpekar Hammersley (2019) och Kamali (2019) att en tydlig svårighet som kan uppstå
på grund av lagerautomationen är när det blir stopp eller uppstår driftstörningar. Hammersley
(2019) belyser vidare att det är av stor vikt att företaget noggrant ser över sina behov och
väljer leverantör av automationslösning utefter detta samt att de kontinuerligt underhåller
systemen för att i största möjliga mån undvika eventuella stopp.
Samtliga respondenter upplever driftstörningar och stopp i lagerverksamheten som
svårigheter gällande att ha automatiserade lagerprocesser. Respondenten från Läshörnan AB
44
nämner att de är mycket beroende av automationen och att den inte är lika flexibel som ett
manuellt lager kan vara gällande omställningar i logistikverksamheten. Respondenten från
Kylskåp AB lägger vikt vid att automationen är som en kroppspulsåder och om maskinen går
sönder eller stannar blir godset inlåst vilket påverkar verksamheten negativt. Enligt
respondenten från SnabbFix AB har företaget problem med driftstörningar och är väldigt
känsliga för dessa eftersom deras system är fullständigt anpassat efter deras verksamhet.
Skönhetskällan AB har stött på risker med driftstopp, effekterna av detta kan innebära att de
har svårt att hålla leveranstiderna till kund och att leveranstiden riskerar att bli förlängd. Trots
att Läshörnan AB inte implementerat en fullt automatiserad lagerstruktur tror respondenten,
precis som respondenten från Skönhetskällan AB, att en effekt av stopp i lagerverksamheten
kan resultera i förseningar ut mot kund, vilket kan leda till att kunderna vänder sig till en
konkurrent.
Läshörnan AB hanterar längre stopp och driftstörningar genom att sätta in extra skift eller ha
personal som arbetar övertid för att inte hamna efter med ordrarna och minska den negativa
effekten som ett driftstopp kan skapa på hela verksamheten. Detta får en effekt på personalen
i verksamheten då de behöver arbeta längre eller fler pass för att hantera ordrarna. Ytterligare
ett sätt som Läshörnan AB planerar att hantera störningar är genom att vidareutveckla deras
WMS-system för att övervaka och hantera lagerprocesserna i realtid. Samtidigt förklarar
respondenten från Kylskåp AB att de hanterar svårigheten genom att ha 20 medarbetare som
endast arbetar med underhåll, detta för att underlätta när det blir stopp. SnabbFix AB hanterar
detta på samma sätt som Kylskåp AB, genom att ha egna driftoperatörer på plats samt ett
serviceteam från företaget som levererar automationslösningen. Detta team är utbildade kring
systemet och har möjlighet att kontakta extern support inom området om det är behövligt.
Även Skönhetskällan AB hanterar problemet genom att behålla underhållet in-house men
också med hjälp av ett system som kan uppdatera leveranslöftet i kassan. Detta menar
respondenten för Skönhetskällan AB kan hjälpa dem att inte lova leveranstider som inte kan
hållas.
Analysen vi gör kring denna svårighet är att vid störning i den automatiserade
lagerverksamheten kan konsekvensen bli att hela verksamheten står still vilket i sin tur kan
resultera i ökade kostnader, förlust av inkomst och förlängda leveranstider. Vi har iakttagit att
företag är väldigt känsliga för störningar i sina automatiserade system och detta är i enlighet
med det som Hammersley (2019) redogör för.
45
Framöver tror vi att teknikutvecklingen kommer fortsätta att påver ka hur hanteringen utförs i
automa tiserade lage rve rksamheter. Med framsteg ino m automat ionst ek nik kommer systemen
att bli mer robusta och säkra, vilket minskar risken för störni ngar genom att omedelb art 
 åtgärda eventuella pro blem. Att välja pålitliga  leve rantörer och prioritera kontinuer ligt
un derhåll tror vi fortsatt kommer att vara avgörande f ör e ffektiv hantering av automatiserade
 lagersystem.
5.2.4 Datahantering och teknisk komplexitet
Teorin pekar på att automationslösningar ofta är tekniskt komplexa, detta nämns av Naish och
Baker (2004), Baker och Halim (2007), Gagliardi et al. (2012) samt Zhang och Gao (2013).
De är vidare överens om att företagen måste vara noggranna i valet av leverantör samt vara
medvetna om att det är en lång process där företagen måste vara väl pålästa om systemet.
Respondenten från Skönhetskällan AB berättade att den främsta svårigheten är styrningen av
den automatiserade strukturen eftersom den är tekniskt komplex. Dock ansåg respondenten
att företaget kunnat överbrygga denna svårighet genom att utbilda samt ha utsedda experter
av systemet för att kontinuerligt kunna hantera systemet.
SnabbFix AB är det enda av företagen som nämner att datahantering har varit en svårighet för
verksamheten. Respondenten menar att det lätt kan uppstå fel i automationssystemet om
kvalitén i indatan är bristfällig. Dock nämner respondenten att de kunnat överbrygga detta
problem genom att ha utbildad personal som snabbt hittar felen och åtgärdar dessa. Vi tror att
många företag någon gång kommer att uppleva problem med bristande kvalitet i indata, men
att det inte kommer påverka verksamheten i stort om det inte blir ett långvarigt problem. Vid
eventuella långvariga problem med datahanteringen tror vi att detta påverkar företag negativt,
och att det främst har en effekt på användningen av den automatiserade lagerstrukturen då
användningen inte blir optimal med fel eller bristfällig indata.
Vår analys kring detta område är att ny teknologi kommer att vara tekniskt komplex, och att
det gäller för företag som implementerar ny teknik att alltid vara medvetna om detta samt
utbilda sig för att inte riskera att misslyckas med användandet av automation. Framgent tror
vi att tekniken kommer att bli ännu mer komplex, men i och med att tekniska lösningar
utvecklas i snabb takt tror vi inte att en människas kompetens kommer att behövas på samma
46
sätt. Vi tror även att detta kan leda till att underhållet av systemen kommer att bli
automatiserat och företagen kommer således att möta svårigheter med att behålla underhållet
och supporten in-house.
Ytterligare en analys vi gjort är att automationsbranschen konstant utvecklas och prövas
vilket vi tror har gjort att tekniken är säkrare idag än den var förr. Således anser vi att
komplexiteten är en viktig del eftersom lagrets funktion har utvecklats vilket har lett till att
störningar kan bli förödande för verksamheten. Därför är den tekniska komplexiteten en
svårighet med de automatiserade lösningarna men komplexiteten är även ett nödvändigt
måste för att försäkra en grundsäkerhet för företaget.
5.3 Faktorer som är drivkrafter och svårigheter
5.3.1 Efterfrågevariationer och flexibilitet
Dagens samhälle drivs av konsumtion vilket har lett till att efterfrågan på marknaden kan
fluktuera snabbt. Detta har lett till att företag som befinner sig i e-handelsbranschen i större
utsträckning måste inkorporera flexibilitet i lagerverksamheten. Automation kan möjliggöra
flexibilitet och detta kan därför anses vara en drivkraft, samtidigt kan automationen sätta
begränsningar i lagerverksamhetens anpassningsbarhet. Analysen vi gör är att hantera
efterfrågevariationer samt att vara flexibel är två betydande drivkrafter till att företag inom
e-handelsbranschen väljer lagerautomatisering. Däremot ser vi att efterfrågevariationer är en
svårighet att hantera i de automatiserade systemen och det råder delade meningar kring hur
svenska e-handelsföretag väljer att ta sig an detta problem. Naish och Baker (2004) samt
Kembro och Norrman (2022) menar på att lagerautomation har möjlighet att underlätta
variationerna samt gör företag mer flexibla medan Xu et al. (2015) och Richards (2018)
menar på att lagerautomation gör företag mindre flexibla i att möta varierande
efterfrågemönster.
Både respondenten från Kylskåp AB och respondenten från Skönhetskällan AB uttryckte att
efterfrågevariationer är en svårighet som de behöver hantera i verksamheten. Likväl har
SnabbFix AB stött på svårigheter med fluktuation i efterfrågan, främst vid kampanjer. De
väljer att hantera den på olika sätt, Kylskåp AB hanterar efterfrågevariationer genom att
överdimensionera automationen vilket gör att det konstant finns överkapacitet. Respondenten
47
från Kylskåp AB anser att efterfrågevariationer numera inte är svåra att möta men en nackdel
med överdimensioneringen är att det driver upp kostnaderna. Respondenten nämner att vid
efterfrågevariationer under högsäsong kan företaget behöva anställa upp till 200 personer
som endast är anställda under en kortare period, omkring 3-4 månader. Detta är ett sätt för
företaget att hantera den kapacitetsbrist som kan uppstå, men effekterna av detta är att det blir
kostsamt. Skönhetskällan AB väljer däremot att hantera efterfrågevariationerna genom att ha
ett övervakningssystem i kassan, erbjuda olika leveransalternativ samt att de har möjligheten
att översälja utan att detta syns ut mot kund. På detta sätt kan de erbjuda varor med hög
efterfrågan till kunden men leveranstiden kan då anpassas efter när de har möjlighet att skicka
leveransen. SnabbFix AB hanterar efterfrågevariationer likt Skönhetskällan AB genom att
erbjuda olika leveransalternativ till kunden. Vidare förklarar respondenten från SnabbFix AB
att de hanterar svårigheten med variationen i antalet kundorder per dag genom att mixa flödet
från butik och e-handel för att balansera upp det.
Vi finner det därför intressant att det finns olika sätt att bemöta problematiken som kan
uppstå vid fluktuation i efterfrågan från kunder. Dock finns det begränsat med information i
teorin om hur denna svårighet kan hanteras i samband med automatiserade lager vilket vi
anser är en informationslucka som borde fyllas.
Respondenten från Läshörnan AB anser att företaget blir beroende av automationslösningen
och kapaciteten som den innehar. Automationen kan utökas men respondenten menar dock att
strukturen inte är lika flexibel som ett manuellt system, vilket som tidigare nämnt stöds av
Richards (2018). Att utöka automationslösningar i lagerverksamheten kan vara tidskrävande
och kostsamt, det är därför inte en snabb och flexibel lösning på problemet. Respondenten
från Skönhetskällan AB styrker detta uttalande och håller med om att en automationslösning
inte är lika flexibel som ett manuellt system. Däremot menar respondenten att förmågan att
använda systemet på ett flexibelt sätt är nyckeln till att hantera efterfrågevariationer.
Vi kan därav göra analysen att fluktuation i efterfrågan påverkar hela verksamheten i stort då
detta ofta gör att företaget måste ha förmåga att ställa om snabbt och möta en skiftande
efterfrågan. Trots att teorin motsäger hur flexibelt ett automatiserat system är, finner vi i
empirin att samtliga respondenter menar att de kan möta efterfrågevariationer bättre med
hjälp av automatiserade lagerhanteringssystem. Analysen vi genomför är att det finns
lösningar som skiljer sig åt men som kan vara gemensamma och användas av andra
48
e-handelsföretag. Dock är de flesta respondenter eniga om att automationen sätter
begränsningar och att de kontinuerligt måste arbeta med att bygga in en flexibilitet.
5.3.2 Ergonomi
Personalen utgör en betydande del av lagerverksamheten och utan den mänskliga
kompetensen på plats hade lagret stått still. Som resultat av detta är ergonomi en viktig faktor
att ta i beaktning för att människor ska få de bästa möjliga förutsättningarna för att klara av
sitt jobb. Ergonomi fann vi vara en drivkraft hos två av respondenterna men i teorin är frågan
kring ergonomi en paradox. Som Kembro och Norrman (2023) nämner kan automatisering
bidra till en bättre arbetsmiljö för lagerpersonalen genom att undvika tunga lyft samt minska
antalet arbetsplatsskador. Diefenbach et al. (2024) stödjer detta argument och menar på att
lagerhanteringen har ändrats så pass mycket att kraven är högre på medarbetarna idag.
Kembro och Norrman (2023) nämner dock att automatisering kan leda till monotona
arbetsuppgifter, därav kan automatisering slita på personalens fysiska förmåga men på ett
annat sätt än vid manuell hantering. Således säger teorin att ergonomin både kan förbättras
och försämras om företag väljer att automatisera sina lager.
Som nämnt av Kembro och Norrman (2023) är ett sätt att hantera monotont arbete att rotera
personalen mellan olika stationer. Detta är något som Skönhetskällan AB nämner att de
arbetar med för att försöka behålla motivationen och engagemanget hos personalen, då de ser
detta som en utmaning. Även Läshörnan AB nämner att detta är ett sätt som de planerar att
arbeta med för att hantera och motverka monotont arbete. Både Kylskåp AB och
Skönhetskällan AB anser att ergonomi är en drivkraft vad gäller valet att automatisera sina
lagerprocesser. De nämner att de vill underlätta för lagerpersonalen och skapa bättre
arbetsförhållanden med hjälp av automationen.
Analysen som görs är att företag främst väljer att se ergonomi som en drivkraft och att
automatiserade lagerstrukturer kan hjälpa företagen att förbättra ergonomin för sin
lagerpersonal, eftersom de har möjlighet att överbrygga svårigheterna med hjälp av rotation.
När det kommer till det manuella lagret är det svårare att överbrygga svårigheten med tunga
lyft och liknande. Vi tror att ergonomin har kommit att bli en drivkraft eftersom fler företag
väljer att se personalen som en tillgång snarare än personer som endast ska utföra sitt jobb för
att bidra till lönsamhet och tillväxt. Idag har fackförbund växt sig starkare vilket vi också
49
förmodar är en avgörande faktor, personalen vet idag vad de kan kräva av sin arbetsgivare
och vågar ställa krav när det kommer till arbetsmiljön. Således tror vi att företag idag är mer
måna om sin personal och deras fysiska hälsa, dels för att kraven från fackförbunden är
högre, dels för att de vill behålla sin personal. Om företag hela tiden behöver anställa ny
personal för att personalen inte fysiskt klarar av att utföra sitt arbete kan detta komma att bli
en stor kostnadspost. Trots att den teoretiska referensramen inte belyser detta som en
framstående drivkraft har vi kunnat finna att det är det och att företagen idag vill skapa de
bästa möjliga förutsättningarna för sin personal.
Den teorin som undersöker ergonomi hos automatiserade företag baseras främst på
kvantitativa studier av det vi lyckas finna. Därför är det intressant att ergonomi ses som en
drivkraft ur ett kvalitativt perspektiv. I framtiden tror vi att ergonomin kommer att vara större
grund för beslut kring hur arbetsuppgifter i verksamheten ska förändras. Robotar kan ersätta
mycket av de tunga arbetena och vara ett sätt för företaget att hantera ergonomisk
problematik. Personalen är människor som har behov som behöver tas i beaktning och är
värdefulla tillgångar för företag. Om personalen arbetar under dåliga arbetsförhållanden är
det något som snabbt kan spridas vilket kan leda till att konsumenter kan välja att avstå från
att handla från företaget vilket kan leda till minskad konkurrenskraft.
50
6. Slutsats
Vilka drivkrafter ligger bakom införandet av automatiserade lagerhanteringssystem inom
e-handeln?
En jämförelse mellan den teoretiska referensramen och empirin visar att den främsta
drivkraften som har identifierats är att uppnå konkurrenskraft. Lagerautomation kan
möjliggöra effektivare lagerhantering, snabbare leveranser och mer flexibel hantering av
efterfrågevariationer. Dessa faktorer nämner samtliga respondenter som drivkrafter bakom
beslut om att automatisera lagerverksamheten. Andra drivkrafter som har identifierats, men
inte varit gemensamt för samtliga respondenter, är utifrån ett ergonomiskt och ekonomiskt
perspektiv.
Gemensamt för samtliga respondenter och tidigare forskning är att e-handelsbranschen
utvecklas snabbt samtidigt som marknaden präglas av stor konkurrens. Därför måste företag
verksamma i denna snabbrörliga bransch hålla jämna steg med konkurrenterna för att inte
riskera att bli utkonkurrerade. Som resultat av detta har lagerautomation blivit mer avgörande
för att uppnå konkurrensfördelar. En slutsats som dras är att företag verksamma i
e-handelsbranschen och som erbjuder standardiserade varor måste fokusera på att skapa
mervärde för konsumenten och detta kan de uppnå med hjälp av lagerautomation. Detta med
förutsättning att företaget har förmåga att kontinuerligt ha kontroll kring styrningen av det
automatiserade lagerhanteringssystemet.
Vilka är de främsta svårigheterna med användandet av automatiserade
lagerhanteringssystem hos svenska e-handelsföretag?
De främsta svårigheterna som har identifierats hos svenska e-handelsföretag med
användandet av automatiserade lagerhanteringssystem är en ökad sårbarhet för driftstörningar
i kombination med ett beroende av automationen och leverantören av systemet samt stora
efterfrågevariationer. Ytterligare svårigheter som har identifierats är variation i
produktstorlekar och brett produktsortiment, kompetensbrist och oro hos personalen samt
datahanteringen i det automatiserade lagerhanteringssystemet. De sistnämnda svårigheterna
nämns inte av alla företag och är därav inte gemensamma svårigheter för alla svenska
51
e-handelsföretag, således går det att se skillnader beroende på vilken bransch företaget är
verksamt i.
Vilka effekter får svårigheterna på deras verksamheter och hur kan svårigheterna hanteras?
Den främsta effekten av samtliga svårigheter är att kunderna direkt drabbas och detta genom
att företaget får problem med orderhanteringen vilket leder till försenade leveranser eller att
leveranstiden som lovas blir längre än vad företaget egentligen vill hålla. Därav blir det ingen
direkt effekt på företaget i första hand, det blir en direkt effekt för företagets kunder.
Försenade leveranser kan dock på sikt leda till att företaget förlorar försäljning, får missnöjda
kunder samt ökade kostnader.
Svårigheterna hanteras på olika sätt av alla olika företag, gemensamt är att svenska
e-handelsföretag lägger mycket fokus vid att hitta rätt kompetens samt kontinuerligt utbilda
sin personal. Detta för att kunna hantera eventuella svårigheter som dyker upp så snabbt som
möjligt. Ytterligare en hantering av svårigheterna som identifierats är att flera av de
intervjuade företagen väljer att göra en noggrann utvärdering innan de väljer att implementera
och investera i ett automatiserat lagerhanteringssystem, detta är avgörande för att systemet
ska ha möjlighet att möta både företagens- samt marknadens behov och krav. Flertalet företag
väljer även att balansera flödet mellan butik och e-handelskunder, detta för att inte bli
beroende av e-handeln samt ha förmåga att plana ut efterfrågefluktuationerna och få ett
jämnare flöde genom lagret.
Således dras slutsatsen att genom att ta itu med dessa svårigheter proaktivt och genom att
använda rationella beslutsmetoder under investeringsprocessen kan svenska e-handelsföretag
med fördel positionera sig mot att dra fördelar samt uppnå förväntningarna av de
automatiserade systemen, för att möta utmaningarna i den digitala värld vi lever i.
52
6.1 Förslag till framtida forskning
Vid framtida forskning av ämnet hade det varit fördelaktigt att studera fler aktörer inom
samma bransch för att uppnå en mer heltäckande analys. Eftersom automatiserade lösningar
utvecklas konstant och att marknaden är föränderlig anser vi att det hade varit intressant att
vidare undersöka hur svårigheter med automationslösningar kan hanteras i framtiden. Det
hade även varit intressant att undersöka hur andra aktörer som till exempel företag
verksamma inom livsmedelsbranschen eller företag som hanterar andra typer av gods
hanterar svårigheter då det är andra faktorer som påverkar dem i lagerverksamheten. En
studie av fler alternativt andra aktörer hade kunnat möjliggöra annat utfall av analysen.
53
7. Referenslista
Autostore. (u.å.). 5 Components to Success. Autostore. https://www.autostoresystem.com/system
(Hämtad 02-5-2024).
APEX Companies. (u.å) Horisontell och vertikal karusell ASRS- system. APEX.
https://www.apexwarehousesystems.com/automated-storage-retrieval-systems-asrs-systems/horizontal
-vertical-carousel-asrs-systems/ (Hämtad 09-05-2024).
Baker, P., & Halim, Z. (2007). An exploration of warehouse automation implementations: cost,
service and flexibility issues. Supply Chain Management. 12 (2): 129-138.
https://doi.org/10.1108/13598540710737316
Bansal, V., Roy, D., Pazour, J. (2020) Performance analysis of batching decisions in waveless order
release environments for e-commerce stock-to-picker order fulfillment. International Transactions in
Operational Research. 28 (4): 1787–1820. https://doi.org/10.1111/itor.12921
Bell, E., Bryman, A., Harley, B. (2022) Business research methods. Oxford University Press. 6:e
upplagan
Custodio, L., & Machado, R. (2020). Flexible automated warehouse: a literature review and an
innovative framework. The International Journal of Advanced Manufacturing Technology, 106:
533–558. https://doi.org/10.1007/s00170-019-04588-z
De Koster, R., Le-Duc, T., and Roodbergen, K. J. (2007). Design and control of warehouse order
picking: A literature review. European Journal of Operational Research, 182 (2): 481 – 501.
https://doi.org/10.1016/j.ejor.2006.07.009
Diaby, M., Cruz, J. M., & Nsakanda, A. L. (2013). Shortening cycle times in multiproduct,
capacitated production environments through quality level improvements and
setup reduction. European Journal of Operational Research, 228 (3): 526-535.
https://doi.org/10.1016/j.ejor.2013.02.026
Diefenbach, H., Grosse, E.H., Glock, C.H. (2024). Human-and-cost-centric storage assignment
optimization in picker-to-parts warehouses. European Journal of Operational Research. 315 (3):
1049-1068. https://doi.org/10.1016/j.ejor.2024.01.033
54
Dobos, P., Cservenák Á., Skapinyecz R., Illés B., and Tamás P. (2021). Development of an Industry
4.0-Based Analytical Method for the Value Stream Centered Optimization of Demand-Driven
Warehousing Systems. Sustainability. 13 (21): 11914. https://doi.org/10.3390/su132111914
Ek, I., och Ek, T. (2020). Digitalisering i företag. Studentlitteratur AB, Lund.
Frazelle, E. (2015). World-class warehousing and material handling. New York: McGraw-Hill
Education. 2:a upplagan.
Fredholm, P. 2013, Logistik & IT för effektivare varuflöden. Studentlitteratur AB, Lund.
Gagliardi, J. P., Renaud, J., and Ruiz, A. (2012). Models for automated storage and retrieval systems:
a literature review. International Journal of Production Research, 50 (24): 7110-7125.
https://doi.org/10.1080/00207543.2011.633234
Gu, J., Goetschalckx, M., and McGinnis, L. F. (2007). Research on warehouse operation: A
comprehensive review. European Journal of Operational Research. 177 (1): 1–21.
https://doi.org/10.1016/j.ejor.2006.02.025
Hamberg, R., & Verriet, J. (Eds.). (2012). Automation in warehouse development. Springer.
Hammersley, E. (2019). Warehouse Automation Downtime and How to Avoid It. Material Handling &
Logistics. 74 (6): 23-24.
https://www.mhlnews.com/warehousing/article/21120778/warehouse-automation-downtime-and-how-
to-avoid-it (Hämtad 29-04-2024).
Hultén, H. (2019). Ur senaste numret: Tema automation. Intelligent Logistik.
https://intelligentlogistik.com/nyhetsflode/itteknik/ur-senaste-numret-tema-automation/ (Hämtad
03-05-2024)
Iveroth, E., Lindvall, J., & Magnusson, J. (2018). Digitalisering och styrning. Lund: Studentlitteratur
Kamali, A. (2019). Smart warehouse vs. traditional warehouse – review. CiiT International Journal of
Automation and Autonomous System. 11(1): 9-16.
Karlöf, S. (2020). Fyra trender formar framtidens lager. Supply Chain Effect. Nr 2
https://sceffect.se/wp-content/uploads/2020/04/SCE-No2-2020_web.pdf
55
Karlöf, S. (2019). Från nödvändigt ont till vitalt värdeskapande. Supply Chain Effect. Nr 3.
https://sceffect.se/wp-content/uploads/2019/06/SCE-3-2019_web.pdf
Kembro, J.H., och Norrman, A. (2021). Which future path to pick? A contingency approach to
omnichannel warehouse configuration. International Journal of Physical Distribution and Logistics
Management, Vol. 51 No. 1, pp. 48-75. https://doi.org/10.1108/IJPDLM-08-2019-0264
Kembro, J.H., och Norrman, A. (2022). The transformation from manual to smart warehousing: an
exploratory study with Swedish retailers. The International Journal of Logistics Management, 33 (5):
107–135. https://doi.org/10.1108/IJLM-11-2021-0525
Kembro, J.H., och Norrman, A. (2023). Ett strategiskt avstamp. Nyckelbeslut för att investera i och
utveckla ett högautomatiserat lager. Handelsrådet 2023:1
https://handelsradet.se/app/uploads/2023/06/Rapport-2023_14.pdf
Knapp. (2021). Om utmaningarna med omnikanalslogistik. Omnichannel.
https://www.knapp.se/blogposts/om-utmaningarna-med-omnikanalslogistik/ (Hämtad 22-04-2024).
Knapp. (u.å.) Warehouse Shuttle System for efficient order fulfillment. Knapp.
https://www.knapp.com/en/evo/ (Hämtad 12-04-2024).
LCS. (u.å.) Differences between an automatic warehouse and a semi-automatic warehouse. LCS
https://lcsgroup.it/en/differences-between-an-automatic-warehouse-and-a-semi-automatic-warehouse/
(Hämtad 02-05-2024)
Lumsden, K., Stefansson, G., & Woxenius, J. (2019). Logistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Upplaga 4.
Manzini, R., M. Gameri, and A. Regattieri. 2006. Design and Control of an AS/RS. International
Journal of Advanced Manufacture and Technology 28 (7–8): 766–774.
https://doi.org/10.1007/s00170-004-2427-6
Naish, S. and Baker, P. (2004). Materials handling: fulfilling the promises. Logistics and Transport
Focus. 6 (1): 18-26
56
Nationalencyklopedin. [NE, a]. (u.å.). E-handel.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/e-handel (Hämtad 25-03-2024)
Nationalencyklopedin, [NE, b]. (u.å). Automatisering.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/automatisering (Hämtad 03-05-2024)
Nationalencyklopedin, [NE, c]. (u.å). Produktivitet.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/produktivitet (Hämtad 03-05-2024)
Patel, R och Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. 5:e upplagan
Petersén, E., Pedersen, C.L., Eriksson, E., och Kembro, J. (2021). “Framtida kompetenskrav för
framgångsrik omnikanallogistik”. Supply Chain Effect. Nr 4
https://sceffect.se/wp-content/uploads/2021/09/SCE-No4-2021-web.pdf
Ramaa, A., Subramanya, K.N., Rangaswamy, T.M. (2012). Impact of warehouse management system
in a supply chain. International Journal of Computer Applications 54 (1), september.
https://doi.org/10.5120/8530-2062
Richards, G. (2018). Warehouse management: A complete guide to improving efficiency and
minimizing costs in the modern warehouse. London: Kogan Page Limited. 3:e upplagan.
Romaine, Ed (2020). Automated Storage & Retrieval System (AS/RS) Types & Uses.(Uppdaterad
Augusti 2023)
https://www.conveyco.com/blog/automated-storage-and-retrieval-types/ (Hämtad 15-04-2024)
Statistiska Centralbyrån. (2022). E-handeln ökade under pandemin.
https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/sveriges-ekonomi/fordjupningsartiklar_Sverig
es_ekonomi/e-handeln-okade-under-pandemin/ (Hämtad 02-04-2024)
Svensk Handel (2018). Den fysiska handelsplatsen i en digital värld.
https://www.svenskhandel.se/api/documents/dokument/aktuellt-och-opinion/vara-fragor/stads--och-pl
atsutveckling/Den%20fysiska%20handelsplatsen%20i%20en%20digital%20varld.pdf
57
Stevenson, M., & Spring, M. (2007). Flexibility from a supply chain perspective: definition and
review. International Journal of Operations & Production Management,
27(7), 685-713. https://doi.org/10.1108/01443570710756956
Transportföretagen. 2024. Paketindex.
https://www.transportforetagen.se/globalassets/rapporter/paketindex/paketindex-q1-2024.pdf?ts=8dc7
666b8dcfd00 (Hämtad 27-03-2024)
Wisner, J., Tan, K-C., Leong, G. (2022). Principles of Supply Chain Management. Cengage. 6:e
upplagan.
Xu, X., Shen, G., Yu, Y., & Huang, W. (2015). Travel time analysis for the doubledeep dual-shuttle
AS/RS. International journal of production research. 53 (3): 757-773.
https://doi.org/10.1080/00207543.2014.921351
Zhen, L. och Li, H. (2022). A literature review of smart warehouse operations management.
Front. Eng. Manag. 9: 31–55. https://doi.org/10.1007/s42524-021-0178-9
Zhang, D. & Gao, Z. (2013). Recent Developments in Manufacturing Robotic Systems and
Automation. Sharjah: Bentham Science Publishers.
6 River Systems (19/1/2023) What are automated guided vehicles?
https://6river.com/what-are-automated-guided-vehicles/ (Hämtad 09-05-2024)
58
8. Bilagor
Intervjudokument 1
Respondenten
1. Kan du presentera dig och din roll i företaget?
a. Vad innefattar din roll på företaget?
b. Hur länge har du arbetat på företaget?
Lagerverksamheten
2. Hur ser lagerverksamheten ut idag?
a. Hur ser er lagerstruktur och lagerlayout ut idag?
b. Kan du beskriva hur flödet ser ut genom lagret?
c. Vilken typ av automation har ni i lagret? (Ex. AGV:er, Autostore, OSR Shuttle eller
annan typ av robotik?)
3. Hur har ert lager utvecklats över tid?
4. Hur ser er plockprocess ut idag?
a. Är den helt automatiserad eller semi-automatiserad?
5. Är den automatiserade delen outsourcad eller har ni den in-house?
a. Om den är outsourcad, vad påverkade valet att outsourca?
6. Lagerhåller ni för privatkunder eller/och ut till butik, är dessa lager åtskilda eller hur ser det
ut?
a. Hur ser den procentuella fördelningen ut mellan butik och konsument?
Utmaningar och drivkrafter
7. Vad var er främsta drivkraft till att investera i automatiserade lager?
a. Hur togs automatiseringen emot av er personal och hur har deras arbetsuppgifter
förändrats?
8. Vilka fördelar har ni sett med ett automatiserat lager jämfört med ett helt manuellt?
9. Vilka problem har ni sett kan uppstå med automatiserade lager?
a. Hur har dessa problem kunnat överbryggas? Är det något som ni fortfarande behöver
förbättra/arbeta med att lösa?
10. Vid vilka situationer kan det uppstå problem så att lagerhanteringen behöver stoppas? a. Hur
påverkar dessa stopp verksamheten?
Efterfrågevariationer
11. Har ni stor eller liten variation i efterfrågan?
12. Klarar ert automatiserade lager av plötsliga efterfrågevariationer?
a. Isåfall hur?
b. Om inte, hur arbetar ni för att kunna täcka behovet med lagerkapaciteten? Ser ni
några hinder i detta?
13. Hur har ni hanterat situationer där era prognoser för efterfrågan inte matchade den verkliga
efterfrågan?
14. Skiljer sig prognostiseringen av efterfrågan beroende på om varorna lagerhålls åt butik eller åt
privatkund?
a. Om inte, har det fungerat att aggregera efterfrågan?
15. Hur flexibla är era automatiserade lagerhanteringssystem när det gäller att anpassa sig till
snabba förändringar i efterfrågan?
59
16. Vilka justeringar krävs för att optimera era system för att hantera perioder med hög
efterfrågan jämfört med perioder med låg efterfrågan?
Framtiden
17. Hur ser era framtidsplaner ut för utveckling och expansion?
18. Vilket resultat förväntar ni er av ert nya lager?
Avslutande frågor
19. Har du några ytterligare tankar eller något som du vill ta upp som kan vara av värde för vår
forskning?
Intervjudokument 2
Respondenten
1. Kan du presentera dig och din roll i företaget?
a. Vad innefattar din roll på företaget?
b. Hur länge har du arbetat på företaget?
Lagerverksamheten
2. Hur ser lagerverksamheten ut idag?
a. Hur ser er lagerstruktur och lagerlayout ut idag?
b. Kan du beskriva hur flödet ser ut genom lagret?
c. Hur ser er bemanning, och drift, ut idag? (Är verksamheten igång dygnet runt eller
stoppas det under natten?)
d. Vilken typ av automation har ni i lagret? (Ex. AGV:er, Autostore, OSR Shuttle eller
annan typ av robotik?)
3. Hur har ert lager utvecklats över tid?
4. Hur ser er plockprocess ut idag?
a. Är den helt automatiserad eller semi-automatiserad?
5. Är den automatiserade delen outsourcad eller har ni den in-house?
a. Om den är outsourcad, vad påverkade valet att outsourca?
6. Lagerhåller ni för privatkunder eller/och ut till butik, är dessa lager åtskilda eller hur ser det
ut?
a. Hur ser den procentuella fördelningen ut mellan butik och konsument?
Drivkrafter
7. Vad var er främsta drivkraft till att investera i automatiserade lager?
a. Hur togs automatiseringen emot av er personal och hur har deras arbetsuppgifter
förändrats?
8. Vilka fördelar har ni sett med ett automatiserat lager jämfört med ett helt manuellt?
Svårigheter och dess effekter
9. Vilka problem har ni sett kan uppstå med automatiserade lager?
a. Vad blir effekterna av dessa problem?
b. Hur har dessa problem kunnat överbryggas? Är det något som ni fortfarande behöver
förbättra/arbeta med att lösa?
60
10. Vid vilka situationer kan det uppstå problem så att lagerhanteringen behöver stoppas?
a. Hur påverkar dessa stopp verksamheten?
b. Hur hanterar ni detta eventuella problem?
11. Har ni upplevt problem kring kompetensbrist hos personal? Vid vilka situationer kan dessa
problem uppstå?
a. Hur påverkar den eventuella kompetensbristen verksamheten?
b. Hur hanterar ni detta eventuella problem?
12. Har ni upplevt problem kring olika produktstorlekar?
a. Hur påverkar eventuella problem med olika produkt storlekar verksamheten?
b. Hur hanterar ni detta eventuella problem?
Efterfrågevariationer
13. Har ni stor eller liten variation i efterfrågan?
a. Vad blir effekten av oförutsedda efterfrågevariationer?
14. Klarar ert automatiserade lager av plötsliga efterfrågevariationer?
a. Hur arbetar ni för att kunna täcka behovet med lagerkapaciteten?
15. Hur flexibla är era automatiserade lagerhanteringssystem när det gäller att anpassa sig till
snabba förändringar i efterfrågan?
16. Hur har ni hanterat situationer där era prognoser för efterfrågan inte matchade den verkliga
efterfrågan?
17. Skiljer sig prognostiseringen av efterfrågan beroende på om varorna lagerhålls åt butik eller åt
privatkund?
a. Om inte, har det fungerat att aggregera efterfrågan?
18. Vilka justeringar krävs för att optimera era system för att hantera perioder med hög
efterfrågan jämfört med perioder med låg efterfrågan?
Framtiden
19. Hur ser era framtidsplaner ut för utveckling och expansion?
20. Vilket resultat förväntar ni er av ert nya lager?
Avslutande frågor
21. Har du några ytterligare tankar eller något som du vill ta upp som kan vara av värde för vår
forskning?
61