Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M Rapport R104:1985 Generalplanering i Gällivare En utvärdering av aktivt medborgardeltagande Lars Dahlgren Margareta Sundqvist INSTITUTET FÖR BYGGDOKUMENTAÏ.ÜN Accnr RI 04:1985 GENERALPLANERING I GÄLLIVARE En utvärdering av aktivt medborgardeltagande Lars Dahlgren Margareta Sundqvist Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 801186-2 från Statens råd för byggnadsforskning till Sociologiska institutionen, Umeå universitet. I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slutsatser och resultat. R104:1985 ISBN 91-540-4427-8 Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Liber Tryck AB Stockholm 1985 FÖRORD Jag vill rikta ett varmt tack till följande personer, som bi­ stått mig under fyra års utvärderingsarbete. I första hand till min medarbetare under en stor del av pro­ jekttiden - Margareta Sundqvist, som inte bara författat mer­ parten av texten i kapitel:4 (i detta kapitel används pronomenet vi för att markera att det är en gemensam produkt), utan även i övrigt utgjort projektets fasta klippa under en stor del av data- insamlingsperioden. Ett tack också till Elisabet Carlsson, Roland Lundberg och Ivar Söderlind vilka fungerat som konsulter under kortare perioder. Slutligen ett tack till själva generalplaneprojektet som varit roligt att utvärdera även om det dragit ut på tiden. Ett tack alltså till "eldsjälarna" i projektets arbetsgrupp - samt dess konsult Curt BLilund vid Norrbottens arkitektbyrå. Inte minst för Er skull hoppas jag att den nya generalplanen kommer att ge (åt­ minstone en del av) vad den lovar. Umeå i mars 1985. Lars Dahlgren INNEHÅLL SID 1 BAKGRUND, SYFTE OCH METOD.................................. I 1.1 Inledning ...................................................................... 1 1.2 Syfte .............................................................................. 2 1.3 Metod .............................................................................. 3 1.4 Utvärderingens disposition .................................... 5 2 GENERALPLANEPROJEKTETS UPPLÄGGNING .................... 7 2.1 Inledning ...................................................................... 7 2.2 Generalplaneprojektets syfte ................................ 8 2.3 Generalplaneprojektets organisation .................. 9 2.4 Generalplaneprojektet som planeringsprocess .. 10 3 VÄRDERANDE BESKRIVNING AV GENERALPLANEPROJEK­ TET UTIFRÅN DE OLIKA AKTÖRERNAS PERSPEKTIV ... 16 3.1 Inledning ............................... 16 3.2 Vem tog initiativet? ................................................. 16 3.3 Vilka förväntningar hade man på projektet? ... 18 3.4 Generalplaneprojektet som kunskapskälla .......... 21 3.5 Generalplaneprojektet som en kommunikations­ process .......................................................................... 24 3.6 Synpunkter på generalplaneprojektets organisa­ tion ................................................................................ 27 3.7 Generalplanen som produkt ...................................... 30 3.8 Demokrati problematiken ............................................ 32 3.9 Effekti vitetsproblematikens två sidor .............. 34 3.10 Det slutgiltiga förslaget till generalplan och vad det förväntas innebära .................................... 35 4 VAD UTMÄRKER STUDIECIRKELDELTAGARNA .................. 40 4.1 Inledning ...................................................................... 40 4.2 Allmänna attityder till planering samt till deltagande/ej deltagande i studiecirkelverk- samheten ........................................................................ 41 4.3 Politiska resurser i undersökningsgrupperna .. 43 4.4 Den socio-ekonomiska situationens betydelse för de politiska resurserna .................................. 50 4.5 Könets betydelse för de politiska resurserna . 58 4.6 Politiska attityder .................................................. 65 4.7 De tydligaste skillnaderna mellan medlems- och referensgrupp .............................................................. 73 5 STUDIECIRKLAR SOM NU KANAL FÖR POLITISKT IN­ FLYTANDE ......................................................... 75 5.1 Inledning ...................................................................... 75 5.2 Nya politiska värderingar? .................................... 75 5.3 Vad utmärker decentraliseringsanhängarna i studiecirkelgrupperna respektive bland övriga Gäl 1ivarebor? .............................................................. 78 5.4 Några slutsatser och hypoteser ............................ 80 6 GENERALPLANEPROJEKTET I ETT MER GENERELLT PERSPEKTIV .................................................................... 81 6.1 Inledning ................. 81 6.2 Generalplaneprojektet som planeringsideologi . 82 6.3 Generalplaneprojetket i skenet av Jürgen Habermas kristeori .................................................... 83 7 SAMMANFATTNING o. BILAGA 1 Beskrivning av Gällivare kommun............... 89 BILAGA 2 Exempel på marknadsföring av general - planeprojektet (upprop:l hösten 1980)... 94 BILAGA 3 Social problemprofil..................................... 98 BILAGA 4 Affischer och informationsblad från general pl aneproj ektets kampanj er.............. 102 BILAGA 5 Enkätformulär.................... 104 BILAGA 6 Exempel på beskrivningar - remissom­ gång 1.................................. 128 BILAGA 7 Exempel på delområdesplanering.................. 132 BILAGA 8 Genomförandedirektiv i generalplanen.... 136 LITTERATURFÖRTECKNING...................................... ................ 139 1 BAKGRUND, SYFTE OCH METOD 1.1 Inledning Hösten 1979 bestämde man sig i Gällivare kommun för att utar­ beta en ny generalplan för centralorten. Den gamla var från 1965 (upprättades av Eglers stadsplanebyrå AB i Sthlm) och myc­ ket inaktuell. Av flera skäl beslöt man sig för att inte gå den enkla och vanliga vägen att beställa planförslaget från en lämplig konsult för konventionell behandling i den kommunala beslutsprocessen. Istället valde man att förankra generalplane- arbetet lokalt genom att låta ett stort antal Gällivarebor del­ ta i dess konkreta utformning. Arbetet fick därigenom en bred social prägel både genom själva arbetssättet och genom det in­ nehåll som det framväxande materialet kom att få. Produkten blev något annat och långt mer än en traditionell markanvänd- ningsplan. Den kom att bli en månghundrasidig kartläggning av Gällivares fysiska och sociala miljö, med åtminstone potentiel­ la användningsmöjligheter inom i stort sett samtliga sektorer av den kommunala förvaltningen. I bakgrunden till generalplanearbetet finns både materiella och ideella motiv. När det gäller de förstnämnda är Gällivares si­ tuation knappast unik. Liksom i de flesta större tätorter i Sverige har man sedan 60-talet blivit varse att många sociala problem frodas och växer i välfärdssamhällets skugga. Tillväxt- samhället hade sitt speciella förhållningssätt till detta fak­ tum. Pengar flöt in som kunde användas för en expansiv reform­ politik. Kommunen hade råd att låta såväl nybyggnation som bo­ stadssubventioner öka. Hoppet var starkt att allt fler sociala problem skulle kunna lösas på samma sätt som trångboddhet och omodernt boende hade "lösts". Under senare hälften av 70-talet börjar så resursbrist bli en plågsam realitet i många kommuner. Makarna Inghe's (1968) m fl's varningsklockor hade på många håll klingat för döva öron. Det mest påtagliga i problembilden var polariseringstendenserna. Dessa var särskilt tydliga kring boendet. Vissa områden prägla­ des av en allt svårare problembelastning, samtidigt som kommu­ nernas resursprioriteringar snarast tenderade gå till redan problemfria bostadsområden. Dessa segregeringstendenser finns redovisade i många källor. En sådan är Socialstyrelsens rapport: Stadsförnyelse - för vem? (Socialstyrelsen redovisar 1981:3), som mycket slående lyckas beskriva segregeringens konsekven­ ser för olika grupper av människor, samt det faktum att mer­ parten boendesubventioner går till de ekonomiskt resursstarka hushållen i de resursstarkaste bostadsområdena. I Norrbotten har såväl välfärdsutvecklingen som olika sociala problem be­ skrivits ingående i ett regionalt utvecklingsprojekt (Social utvecklingsplanering i Norrbottens län - SUP). Där påvisas i flera rapporter det faktum att välfärden varierar kraftigt (1979, 1980, 1982) mellan och inom länets kommuner, samt att sociala aspekter ges en mycket underordnad roll jämfört med ekonomiska och tekniska aspekter när det gäller fysisk planering I Gällivare finns också ett mycket levande och tydligt exempel på detta förhållande. Hela centrât i ett av centralortens del­ områden (Malmberget) har flyttats p g a att en malmkropp visade sig ligga under centrumbebyggelsen. I dag ligger en jättelik krater på den plats där Malmbergets centrum tidigare var beläget 2 I bakgrunden till generalplanearbetet finns också andra och kanske mer ideella motiv av politisk natur. Under 70-talet la­ des grunden för en ny lagstiftning; först på det sociala områ­ det, därefter för häl so- och sjukvården och slutligen för den fysiska miljön. Andemeningen i dessa lagrum (ex vis i Social­ tjänstlagens inledande paragrafer) är likartad och ålägger eller i vart fall rekommenderar kommunerna att: - Ta större hänsyn till sociala konsekvenser i sin planering. - Arbeta mer förebyggande genom att effektivisera sin planering. t Arbeta helhetsinriktat genom att bl a göra planeringen mer sektorsövergripande. Under denna period initierades också en rad försöksprojekt, av vilka ett, som nämnts, förlädes till Norrbotten. Dessa pilot­ projekt inspirerade många kommuner till förändringsarbete av olika slag. När det gäller den fysiska planeringen restes i slutet av 70- talet frågor kring hur man skulle kunna åstadkomma en stadsför­ nyelse i syfte att förbättra människors levnadsförhållanden. Framför allt då förbättra boendesituationen för de grupper av människor som drabbats i segregationsprocessen. Detta arbete kon­ kretiserades i samband med förberedelsearbetet inför Europarådets stadsförnyelsekampanj, vilken för Gällivares del innebar att man blev en av de fem kommuner som de svenska stadsförnyelsekommitte- erna valde ut som exempel på pågående förändringsprojekt för kam­ panjen, Dessa fem pilotprojekt bedömdes intressanta både för att de planerade för stadsförnyelse utifrån sociala aspekter och för att metoderna baserades på kommuninnevånarnas aktiva medverkan. I Gällivare kom detta arbete att äga rum inom ramen för ansträng­ ningarna att ta fram en ny generalplan, men åtminstone implicit var ambitionen betydligt mer vidsträckt. Man ville helt enkelt hitta en ny form för en effektivare samhällsplanering - effektiv då i den meningen att den skulle bli innehållsrikare, mer analy­ tisk och helt enkelt bättre, samtidigt som planeringssättet skul­ le innebära ett ökat medborgarinflytande, (se Källtorp, 1983) 1.2 Syfte Mitt syfte i föreliggande arbete är att utvärdera det general - planearbete som pågått i Gällivare mellan åren 1979 och 1984. Den viktigaste avgränsningen i denna ambition är det faktum att jag bara har möjlighet att bedöma processen fram till den dag då den färdiga generalplanen tas i Gällivare kommunfullmäktige (18/6 1984). Detta innebär att de konkreta resultaten (i form av byggnationer, omprioriteringar m m) ligger i framtiden på samma sätt som svaret på frågan om erfarenheterna från generalplane- projektet kommer att bli avstampet för ett nytt planeringstän­ kande och en ny planeringsmetodi k i kommunen. Vad jag här bedömer är m a o första steget i en pågående process utan angiven slut­ punkt. Syftet med utvärderingen av generalplaneprojektet i Gällivare kan sammanfattas i följande punkter: 31. Ambitionen är att söka besvara i vad mån projektet fungerat som planerat, dvs: a) I vad mån generalplaneprojektets syfte har uppnåtts (de formella målen återfinns i avsnitt: 2.2). b) I vad mån olika inblandade aktörer upplever att deras för­ väntningar på projektet har tillfredsställts. 2. Ambitionen är också att söka bedöma i vad mån projektet gett avsett resultat, dvs: a) I vad mån man med hjälp av kommunmedborgare och tjänstemän lyckats skapa "bättre" beslutsunderlag och målformulerin­ gar. b) I vad mån man via de processer som projektet genererat lyc­ kats aktivera människor kring planerings- och beslutsprob­ lem i den egna närmiljön. c) I vad mån man lyckats tillföra den kommunala planeringspro­ cessen ett socialt innehåll. 3. Jag försöker också beskriva generalplaneprojektet på ett av- nämarinriktat sätt, d v s ge en relativt uttömmande beskriv­ ning av hur man konkret gått till väga med speciell betoning på "nya" och generellt användbara metoder. 4. Slutligen försöker jag (i slutkapitlet) byta betraktelsepers­ pektiv. Se på projektet mer "utifrån", kritiskt och med hjälp av generell teoribildning på området. Bl a kommer jag i detta avsnitt att ifrågasätta projektets målsättningar (både de for­ mella och de informella), komma åt de samhälleliga motiv som eventuellt ligger "under ytan" när det gäller försöksverksam­ heter av generalplaneprojektets typ (jfr. Scriven.l971). 1.3 Metod Mitt utvärderingsarbete har syftat till att bedöma om generalpla­ neprojektet nått de mål som satts upp. Ändå är den metod (modell) jag arbetat med ingen utpräglad måluppfyllelsemodell (jfr. Bell, 1975), Mitt fokus i utvärderingen har lika mycket legat på hur arbetet med generalplanen fungerat (resursutnyttjande, samordning och pedagogik) som på hur effektivt resultatet blivit i förhållande till den uttalade målsättningen och de olika aktörernas mer infor­ mella förväntningar. Utvärderingsmodell en har därför snarast varit av systemkaraktär. Min ambition har varit att spegla processen och se till helheten (jfr. Svensson, 1973). Mer konkret präglas utvärderingsarbetet av att jag och mina medarbe­ tare på så nära håll som möjligt försökt följa general planepro­ jektet genom alla dess faser. Vårt samspel med den ansvarige kon­ sulten (Curt Bülund) har varit mycket fruktbart och kännetecknats av ett givande och ett tagande där vårt utbyte har varit full ir- syn i allt vad som hänt och vårt givande inneburit att vi konti - nuerligt och öppet redovisat de intryck vi löpande erhållit. Detta kan måhända kritiseras i termer av bristande objektivitet, men har fungerat på ett för båda parter praktiskt fördelaktigt sätt. 4Datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer, enkäter och utnyttjande av sekundärdata. Enkätundersökningarna har riktat sig till deltagare i studiecirkelverksamheterna samt till ett matchat stickprov Gällivarebor som jämförelsegrupp. Intervjuerna har rik­ tats till ett urval tjänstemän och politiker som varit direkt in­ volverade i generalplanearbetet. De har utförts med hjälp av band­ spelare och de citat som återfinns i rapporten fr o m nästa kapi­ tel är direkta återgivningar från dessa intervjuer. Intervjuerna har strukturerats utifrån Alkin's (1978) modell för analys av projektarbeten (Modellen beskrivs översiktligt i min ansökan till BfR om utvärderingsmedel, Dahlgren, 1981), men haft en öppen ka­ raktär där intervjupersonerna beretts tillfälle att framföra syn­ punkter vid sidan av mina frågeområden. Vid sidan av dessa huvudformer för datainsamling har jag utnytt­ jat konsulter i frågor som rört generalplaneprojektet som pedago­ gisk process samt tekniska bedömningar av de åtgärdsförslag som tagits fram. I viss mån har också deltagande observation av olika verksamheter utnyttjats. UTVÄRDERINGSDESIGN OBJEKTIVT BETRAKTELSESÄTT SUBJEKTIVT BETRAKTELSESÄTT 2. BEDÖMA PRODUKTEN (jämföra den med "konventionella" generalplaner) 1. BESKRIVA PROCESSEN (i sina konkreta huvuddrag) 3. BEDÖMA PROCESSEN (Vilka deltog? Hur? och varför?) 4. UR ETT GENERELLT PERSPEKTIV (teoretiskt/kri­ tiskt) 5. UR OLIKA AKTÖRERS PERSPEKTIV (pol i tiker»tjänste­ män, remi ssinstanser och medborgare) Fi g : 1 Olika betraktelsesätt i min utvärderingsdesign. Utvärderingen har därmed, som framgår av fi g : 1, en objektiv och en subjektiv sida. Den syftar till att bedöma vad som har hänt med hjälp av fem olika betraktelsesätt: 1, Det första präglas av min ambition att så korrekt som möjligt redovisa arbetsgången i projektet. Huvudsyftet har varit att po­ tentiella efterföljare till projektet skall få en korrekt (objek­ tiv) bild av vad som ägt rum. Att de skall kunna utnyttja pro­ jektets erfarenheter när de ställs inför analoga uppgifter och problem. Självfallet har jag här tvingats göra en avvägning mel­ lan kraven på full ständighet och överskådlighet. Jag har valt att vara utförligast när det gäller nya och (åtminstone på det hela taget) lyckosamma grepp. Min allmänna beskrivning av händel- sseförloppet återfinns i kap:2. De läsare som önskar ta del av konkreta exemplifieringar hänvisas till bilageförteckningen, som är så upplagd att den illustrerar de olika stegen i projektets arbetsprocess. 2. Även det andra betraktelsesättet är objektivt. Jag försöker jäm­ föra den faktiska generalplanen (som produkt) med en tänkt (kont- rafaktisk), dvs hur generalplanen kunde förväntats ha blivit vid en konventionell handläggning. Givetvis är en sådan jämfö­ relse svår att åstadkomma eftersom även konventionella plan­ dokument varierar till form och innehåll av olika anledningar. Vad jag gjort är en grov skattning av generalplanens merkostnad och satt den i relation till dess mervärde. Detta betraktelse­ sätt har inte getts så hög prioritet i denna utvärdering och om­ fattar få sidor. Perspektivet diskuteras företrädesvis i av­ snitten 3.7 och 3.10, 3. Det tredje betraktelsesättet har getts stor vikt. Det baseras till övervägande delen på information om och av de medborgare i Gällivare som deltagit i studiecirkel verksamheten. De data som ligger till grund för denna bedömning presenteras i huvudsak i kapitlen: 4 och 5. 4. Det fjärde betraktelsesättet är både objektivt och subjektivt. Det motiveras av att jag velat anknyta till en mer generell/ teoretisk diskussion som på senare år förts i Sverige kring effektivitets- och legitimitetsproblem i samband med samhälls­ planering (se ex vis Miller m fl, 1982 ) - en problematisering med rötter i Max Webers teoribildning kring rationell samhälls- styrning, samt i den s k kritiska teorin (närmast då företrädd av Claus Offe och Jürgen Habermas). Det här betraktelsesättet är subjektivt i så måtto att det ger mig möjlighet att anlägga ett mer personligt och kritiskt perspektiv på utvidgat med- borgardeltagande i samhällsplaneringen som generell företeelse. Detta betraktelsesätt tillämpas framför allt i kap:6. 5. Det sista betraktelsesättet baseras på en lång rad intervjuer, som under generalplanearbetets gång genomförts med aktörer på olika nivåer (politiker, tjänstemän inom olika sektorer samt medborgare) samt på en genomgång av svaren i remissomgångarna. Detta perspektiv har getts stor vikt i utvärderingen och presen­ teras i kap:3 och 4. 1.4 Utvärderingens disposition. Jag kommer (som delvis framgått) att disponera min framställning så att jag i nästa kapitel (kap:2) beskriver Generalplaneprojektets syfte, organisation och arbetssätt. Uppgifterna i detta avsnitt ba­ seras på följande rapporter i projektets serie, där Curt Bülund ge­ nomgående hållit i pennan: - "Leva i Gällivare, Malmberget och Koskull skulle". Program till generalplan för Gällivare, Malmberget och Koskullskulle 1980 - 09-01. - "Leva i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle". Beskrivning, nov 1981, reviderad juni 1983. 6- "Leva i Gällivare, Malmberget och Koskull skulle". Analys, maj 1982, kompletterad juni 1983. - "Leva i Gällivare, Malmberget och Koskull skulle". Remiss, hösten 1982. - "Leva i Gällivare, Malmberget och Koskul1 skulle". Förslag till Generalplan, juni 1983. I det därefter följande kapitlet (kap:3) beskriver jag general- planeprojektet utifrån de inblandade aktörernas perspektiv. Poli­ tiker och tjänstemän får komma till tals via direkta citat, medan medborgarnas synpunkter refereras med hjälp av data från enkät­ undersökningarna. Kap: 4 och 5 baseras på våra enkäter till deltagarna i de studie­ cirklar som generalplaneprojektet initierat, samt till en matchad kontrollgrupp av Gällivarebor, I kap: 6 slutligen försöker jag som nämnts betrakta generalplane­ projektet lite mer "från ovan". Se det specifika som förevarit i ett mer generellt perspektiv - framför allt med hjälp av Jürgen Habermas senare arbeten (1976 och 1981). 2 GENERALPLANEPROJEKTETS UPPLÄGGNING 2.1 Inledning Gällivare, Malmberget och Koskull skulle tätorter har tillsammans ca 19400 innevånare, vilket är ungefär fyra femtedelar av hela kommunens befolkning. Vid årskiftet 82/83 hade Gällivare och Malm berget lika många invånare (drygt 9000) medan Koskullskulle hade 1100. Avståndet mellan Gällivare och Malmbergets centrala delar är 5 km. Koskullskulle ligger 2 km utanför Malmberget. Malmberget har en minskande befolkning medan befolkningen i Gäll i vare och Koskullskulle har varit relativt konstant. Befolknings- minskningen i Malmberget har sin grund i omfattande rivningar be­ roende på rasriskområdets utökning. Detta var också den största orsaken till att området mellan Gällivare och Malmberget - det s k Mellanområdet - byggdes ut under 70-talet. På nedanstående karta är dessutom inritade de 16 delområden som ex vis beskrivs och analyseras i den slutgiltiga generalplanen. Gällivare är det administrativa centrât i kommunen. Där finns nästan alla offentliga inrättningar. Till Gällivare tenderar ock­ så en allt större del av den kommersiella servicen att samlas. De flesta arbetsplatserna finns där, något som förstärks av att gruv- hanteringen i Malmberget sysselsätter ett minskande antal männis­ kor (för en utförligare beskrivning av kommunen; se bilaga:!). 2.2 Generalplaneprojektets syfte Några egentliga planeringsmål för generalplanearbetet ställdes inte upp då det inleddes 1979. Som nämnts var utgångspunkten att man behövde en ny plan eftersom den gamla var inaktuell. Däremot satte man upp mål för hur arbetet skulle gå till. Dessa mål kan sammanfattas på följande sätt: - Man ville utveckla en välfärdsinriktad planering i stället för en prognosbestämd. - Man ville utveckla en planering utifrån en helhetssyn, som utgår ifrån den enskilda människans behov och ifrån de hin­ der och resurser i omgivningen som bestämmer hennes liv. - Man ville medverka till en process där invånarna deltar i planerinqen bl a qenom att beskriva sin situation och fram­ tidsbild. - Man ville skapa underlag för en diskussion bland människorna utanför planerings- och beslutskretsen om målen för general­ planearbetet. - Man ville diskutera åtgärder och genomförande på ett vidare sätt än i traditionell fysisk planering. Som framgår av dessa målformuleringar tog man avstånd från att i förväg sätta upp bestämda planmål, I stället ville man att de skulle komma fram i en dialog med kommuninvånarna. I en läges­ rapport från generalplanearbetet i jan 1981 anges utöver de mål som nämnts ovan även att generalplanearbetet skall: - Tillföra en social och humanistisk syn på människan och sam­ hället som komplement till en renodlad teknisk/ekonomisk ra­ tional itetssyn som tidigare dominerat. - Vara en samordnad planering med basen generalplan från vilken mål och åtgärder förmedlas till andra organ. - På ett klarare sätt binda samman den planering som bedrivs på lokal och regional nivå och säkrare ta ställning till vilka väl färdsaspekter som bör inrymmas i samhällsplaneringen; planeringens handlingsutrymme bör härigenom klarläggas tyd- 1 i ga re. - Granska effekterna av tidigare planering. Har den skapat extrema obalanser? - Ta fram nya och fördjupade kunskaper för att ge en säkrare och djupare bild av utsatta människors och områdens situation. - öka olika människors deltagande och mobilisering i syfte att göra dem medvetna om och få dem att göra något åt orsakerna och de större sammanhangen bakom sina livssituationer. Ge in­ spiration till förändringsarbete. 9 Härtill har senare även tillagts att planeringen skall kunna lyf­ ta fram och visa på konflikter. Generalplanearbetet ses således inte bara som ett försök att ska­ pa en övergripande och allsidig planerarprodukt, utan även som ett medel att åstadkomma ett genomgripande förändringsarbete bland kommuninnevånarna. Det ses m a o som inledningen i en kollek­ tiv självtillitsprocess (se Dahlgren,L, Mårtensson,B, 1983). 2.3 Generalplaneprojektets organisation Ansvaret för generalplanearbetet har legat och ligger på en ge­ neral planekommitte - en parlamentariskt sammansatt grupp med fem ledamöter och med kommunalrådet Ulf Sundberg (S) som ord­ förande. Som adjungerade medlemmar ingår ordförandena i socialnämnden, skolstyrelsen, fritidsnämnden, kulturnämnden, byggnadsnämnden, hälsovårdsnämnden och trafiknämnden. Den mer praktiska handläggningen av projektet ligger på en ar­ betsgrupp under planeringschefen Jurrien Schuitema. I gruppen ingår förutom kommunala tjänstemän NAB Konsult i Luleå med ar­ kitekt Curt BU1und som ansvarig. Generalplaneprojektets organisatoriska profil framgår av f i g : 2. Allmänhet Studiecirklar Skol­ klasser Arbetsgruppen Allmänna möten Kommunstyrelsen Fältarbets- grupper General p lanekommi tten Fackföreningar Organisationer Partigrupper Företag Kommunala nämnder: Byggnadsnämnden Socialnämnden Skolstyrelsen Kulturnämnden Fritidsnämnden Trafiknämnden Hälsovårdsnämnden Fi g : 2 Generalplaneprojektets organisation (Källa: Kall torp,1983) 2.4 Generalplaneprojektet som planeringsprocess Generalplanearbetet kan delas in i fyra principiella faser: 1 Program 2 Beskrivning 3 Analys 4 Förslag I tid räknat har som framgår av fig: 3 analysfasen varit längst, men här är att märka att de olika faserna löper i va­ randra betydligt mer än vad som framgår av figuren. Det kan ock­ så redan här noteras att projektet dragit ut ungefär ett år läng­ re i tiden än vad som ursprungligen förväntades. Orsaken är främst att den politiska handläggningen i slutfasen förlängts, samt att vissa arbetsmoment tillkommit och/eller utvidgats. <*"»■' /'/ / GENOM­ FÖRANDE FÖRSLAG 1984 ANALYS .BESKRIVNING, PROGRAM .1980 PLANERINGSPROCESSEN Fig:3 Olika faser i planeringsprocessen. De olika faserna kan beskrivas enligt följande: 1. Programfasen Kommunens generalplanekommitté gav 1979 NAB Konsult i upp­ drag att upprätta en ny generalplan för centralorten. Under hösten 1979 utarbetades ett program för arbetet i sam­ arbete med Social Utvecklingsplanering (SUP), Socialmedicinska forskningsenheten i Luleå, socialnämnden, Kommunförbundet samt Landstingen. Programmet innehöll, förutom en redovisning av mål och organisation för arbetet samt ett underlag för beskrivnings­ arbetet, en kortfattad historisk beskrivning av samhällutveck- lingen i kommunen från 1600-talet och framåt. 2. Beskrivningsfasen Målsättningen i denna arbetsfas var att samla in en beskrivning av innevånarnas levnadsvillkor; att ta reda på hur samhällets olika geografiska områden fungerar för olika grupper av männis­ kor samt att spåra olyckliga tendenser i samhället. För att göra detta krävdes en stor arbetsinsats. Man valde att göra det på följande sätt: a) Upprop 1 Beskrivningsskedet inleddes egentligen redan i början av prog­ ramskedet genom att arbetsgruppen i maj 1979 gick ut med ett upprop till olika kommunala och statliga organ, samt till föreningar och större företag i kommunen. I detta sades att kommunen ämnade upprätta en ny generalplan för centralorten med omnejd. Då tänkte man sig endast en traditionell plan som "översiktligt skulle ange markanvändningen". Man begärde svar redan i juli 1979 rörande brister, markanspråk och framtids- planer. b) Studiecirklar och möten Programarbetet ändrade helt på förutsättningarna för det fortsatta arbetet. Beskrivningsarbetet utvidgades avsevärt. Under hösten 1980 utgick ett nytt upprop, nu till allmänheten. Affischer med uppmaningen att anmäla sig till studiecirklar, som arrangerades av fyra olika studieförbund, sattes upp: "Nu när vi skall planera vårt samhälle och Du skall vara med måste Du anmäla Dig till en studiecirkel!" (se bilaga:2). Notiser infördes i tidningarna, flygblad delades ut m m. Trots en massiv kampanj hade inte tillräckligt många an­ mält sig när anmälningstiden hade gått ut. För att aktivera folk begärdedå generalplanekommittén hjälp av tätortens 230 politiker. Arbetsgruppen ordnade också informationsmöten på 13 olika stäl­ len i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle (de områden som upp­ levdes som "svårmobiliserade") för att ytterligare stimulera till deltagande. Vid dessa möten deltog ca 500 personer eller 10% av be­ folkningen i områdena. Vid mötena antecknades också alla förslag till förbättringar som framkom. Därefter kunde 17 studiecirklar an­ ordnas. 11 2-X5 Studiematerialet var det tidigare nämnda programmet för general - planearbetet, samt ett inventeringsmaterial för tätorten och var je delområde. Totalt deltog nära 180 personer i studiecirkel verk samheten. c) Skolarbete Under hösten 1980 gick ett upprop också ut till skolorna i tät­ orten för att få en medverkan från eleverna. Samtliga rektorer godkände att en viss del av höstterminens skolarbete ägnades åt generalplanearbetet, Alla berörda lärare informerades vid möten och man vädjade om deras medverkan. Tanken med skolarbetet var att inspirera eleverna till att del­ ge sin kunskap om den egna miljön, samt att lära sig iakttaga, analysera och föreslå förändringar i den omgivande miljön. Totalt deltog 17 lågstadieklasser, 14 mellanstadieklasser samt 1 gymnasieklass - inalles ca 800 elever. Jcxcj !oe'fcer i J&C} Vill att \j c~fC\ cj rc\ s Oc K Sl<°l gä-fcJen. det v/o iTlyC 1 G'g.J. myckC I c, n s tro. d pc. VlH G>tt b GR-Å5 oc.h IL d) Stadsspår Att så få elever på högstadiet deltog har angetts bero på den rådande ämnesuppdelningen. Där genomfördes i stället en tema­ dag samt en temavecka om planering. Under två dagar deltog 18 högstadieklasser från Sjöparksskolan i "Stadsvandringar - Stadsspår". Detta motsvarar ca 540 elever. De olika spåren behandlade: Gamla Gällivare, bostäder, verksam­ heter, vård etc. e) Fältarbetare Under vintern 1980/81 bildades två fältarbetargrupper; en för Malmberget och en för Gäl 1ivare/Koskul1 skulle. I dessa ingick personal från kommun och landsting: socialsekreterare, utred- ningsbiträden, barnomsorgsassistenter, bibliotekarier, fritids­ ledare, fritidspedagoger, lärare, skolkuratorer och skolskö­ terskor. Dessa två grupper delade in sig i mindre grupper, vilka i huvudsak baserades på socialsekreterarnas distrikt. Av­ sikten med dessa grupper var att de skulle beskriva sina res­ pektive geografiska områden med särskild hänsyn till de sociala problem som de fått kännedom om genom sina kontakter med klien­ ter och resurssvaga personer. f) Upprop 2 Under försommaren 1981 gick ett andra upprop ut till kommunala nämnder med begäran om kompletterande planeringsunderlag till det som nämnderna hade lämnat tidigare. Med detta samlade material som grund sammanställdes under hösten 1981 en rapport ("Leva i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle, nov, 1981). Under november och de­ cember kommer hundrataJs folkrörelser med flera tusen medlemmar att få tillfälle att säga sin mening om för­ slaget till generalplan för tätorterna. Under vintem 1981 arbetade 17 studiecirklar med ca 200 deltagare med att ta fram en beskrivning av deras områden. De gjorde syneförrättning i sin egen närmiljö. Studiecirkeln - bra metod Vi har inte strukit i för­ slagen eftersom det är väsen­ tligt art få medborgarnas åsikter om förslagen. Det finns alltså stort utrymme att tycka till om generalplanen. slagen går enkelt att lösa, medan andra förslag innebär stora ekonomiska insatser. Under vintern 1980 star­ tades arbetet med att få fram en ny generalplan för Malm­ berget, Gällivare och Kos­ kullskulle. Vi valde ett helt nytt sätt att få fram en generalplan. Det var lokal­ befolkningen som själva skulle deltaga i detta arbete. Deras synpunkter finns nu med till stor del i förslaget till ny generalplan. De lokala frågorna engagerar männi­ skorna och genom den lilla studiegruppen kan alla fram­ föra sina åsikter. Bättre beslutsunderlag Nu lämnar vi ut general­ planen till en intensiv diskus^ sion i hundratals föreningar inom tätorterna. Det är väsent­ ligt att Du deltar i denna diskus­ sion på möten och studie­ cirklar. Väl mött till en diskussion som skall utmynna i att vi får ett bättre samhälle! Tidigare har ett fåtal per­ soner engagerats i planeringen, men den här gången ville vi få med ung som gammal i planeringen av det framtida samhället. Det här arbetssättet innebär att medborgarnas in­ flytande över samhällspla­ neringen utökas och fördjupas. De politiska organen - kom­ munfullmäktige och kommu­ nala nämnder och styrelser - får genom denna planering en ingående beskrivning av män­ niskornas vardag i vårt sam­ hälle. De förtroendevalda får ett bra beslutsunderlag för fram­ tida beslut. Kunskapen om vån samhälle ökar hos förtroende­ valda, men även hos deltagar­ na i studiecirklar och på möten. 2 000 personer har hittills engagerats i beskrivningen av sitt samhälle. Skolelever har i teckningar visat hur de vill ha sitt samhälle. Studiecirklar har studerat och lagt fram förslag för sina områden. Fältarbetar­ na inom bl a socialtjänsten har beskrivit sina erfarenheter av dagens samhälle. Vi har nu skrivit ihop alla synpunkter till ett förslag till generalplan. Många av för- Vad händer nu? 3. Analysfasen a) Kompletterande frågor till socialarbetarna Analysfasen inleddes med att arbetsgruppen ställde ett an­ tal frågor till socialarbetarna för att få en utförligare beskrivning av de sociala förhållandena. b) Social problemprofil Under våren 1982 samlades socialbyråns fältarbetare till två studiedagar. Först definerade man tillsammans de allvarligaste sociala problemen och därefter diskuterade man sig fram till var dessa problem var störst respektive minst, Eller m a o var behovet av resursförstärkning var störst resp minst. Den sistnämnda diskussionen föregick i grupper och det visade sig att de olika grupperna kom fram till i huvudsak samma rangordning, dvs hade en gemensam problemuppfattning. Under andra dagen analyserades orsakerna till de olika prob­ lemen (se bilaga:3 för en beskrivning av resultatet av detta arbete), c) Tjänstemannaskrivelser Tjänstemännen i de kommunala nämnderna och styrelserna ombads lämna ett material som de ansåg viktigt vid den följande po­ litiska måldiskussionen, d) Statistik Arbetsgruppen samlade in ett statistiskt material som visar på skillnader mellan de olika delområdena med avseende på: be- folkningssammansättning, hushåll sstruktur, outhyrda lägen­ heter, antal personer/hushål 1, lägenhetsstandard, flyttnings- rörelser m m, Analysfasen finns dokumenterad i en rapport benämnd: "Leva i Gällivare, Malmberget och Koskul1 skulle, maj, 1982, Därefter skickades materialet ut på en första remissomgång, vilken inne­ höll följande delar: - En utvecklingsplan, där övergripande synsätt och målsättningar inom en rad planeringsområden presenterades (befolkning, arbete, boende, utbildning m m), - Planer och åtgärder, där den förslagna markanvändningen beskrevs dels för centralorten i stort, dels för olika delområden. Vidare presenterades inkomna förslag till åtgärder i olika delområden. - Ett program för fortsatta utredningar och arbeten, däribland program för ökade satsningar på ungdom, förebyggande socialt arbete, arbetstillfällen, bostadskomplettering och upprust­ ning, äldreboende etc. Detta remissmaterial skickades ut till ca 180 remissorgan, studie­ cirklarna, skolorna och fältarbetarna, 75 remissvar inlämnades. De finns samlade i rapporten: Leva i Gällivare, Malmberget och 15 Koskull skulle, juni, 1983, Därefter gick arbetet in i 4. Förslagsfasen, en fas där kon­ kreta förslag till ny generalplan successivt manglas i den po­ litiska processen. I denna fas inryms även en ny remissomgång samt utställningar och informationsmöten. Fasen innefattar ock­ så den slutgiltiga behandlingen i generalplanekommittén, bygg­ nadsnämnden och kommunstyrelsen. Den kan betraktas som avslu­ tad i och med beslutat att ta generalplanen i Gällivare kommun­ fullmäktige, juni 1984, Därefter går projektet in i en genomförandefas, vilken ligger utanför den period som denna utvärdering omfattar. P g a en formell lapsus i beslutsprotokollet saknades ordet "antas". Detta har föranlett att beslutet f n prövas i kammarrätten efter ett överklagande. I praktiken har dock generalplanen fungerat som om den varit formellt antagen sedan juni 1984. 3 VÄRDERANDE BESKRIVNING AV GENERALPLANEPROJEKTET UTIFRÅN DE OLIKA AKTÖRERNAS PERSPEKTIV 3.1 Inledning I detta avsnitt skall jag låta olika aktörers värderingar av och attityder till generalplaneprojektet komma till uttryck. När det gäller aktörerna i offentligheten - d v s politiker och tjänste­ män - kommer framställningssättet att ges formen av direkt kommu­ nikation till läsaren. Jag kommar att använda mig av direkta ci­ tat från bandinspelade intervjuer. När det däremot gäller "van­ ligt folk", d v s de människor som frivilligt deltagit i general- planeprojektets studiecirklar, samt andra Gällivarebor (min refe­ rensgrupp) kommer presentationen att baseras på två enkätunder­ sökningar som genomfördes 1981. I viss mån kommer jag också att utnyttja indirekt uppgiftslämnande, speciellt när det gäller skol­ barnens reaktioner på projektet. Presentationen kommer i huvudsak att följa projektets utveckling i tid. Jag startar med att diskutera initialskedet; Vem tog ini­ tiativ och varför? Med vilka förväntningar gick man in i projek­ tet? Därefter låter jag de olika aktörerna beskriva hur general- planearbetet har fungerat politiskt och organisatoriskt för att därefter låta dem analysera och värdera olika metoder, hinder, misstag m m som framträtt under arbetets gång. Slutligen disku­ terar jag följderna av projektet. Vad kan förväntas hända? Samt hur man går vidare. 3.2 Vem tog initiativet? Det finns många modeller för hur ett ökat medborgarinflytande i samhällsplaneringen skall organiseras. Vid ett seminarium om med­ borgarinflytandefrågor i Sigtuna 1979 beskrevs två extremer (Wik- forss, Fridell, 1980) där den första (fig:4a) innebar att med­ borgarna ges mycket stort inflytande inledningsvis, medan poli­ tikernas inflytande successivt förstärks ju närmare de politiska besluten man kommer. Den andra extremmodellen (fig : 4b) är den motsatta. Där tar politikerna initiativet inledningsvis, medan medborgarna successivt låter sig involveras för att slutligen överta initiativet. Vilken av dessa två modeller liknar då mest generalplaneprojek- tets konkreta utveckling? Ja, det beror på vilket tidsperspektiv man applicerar. I ett begränsat tidsperspektiv - d v s där enbart projekttiden 1979 - 1984 bedöms - tycks den förra modellen ligga närmast verkligheten. Politikerna har successivt tagit över mate­ rialet och ansvaret, vilket medfört att projketet förlängts jäm­ fört med vad som planerades. I ett längre tidsperspektiv, dvs INFLYTANDE INFLYTANDE Fig: 4 Ansvarsfördelning mellan politiker och allmänhet a) Extremmodell: 1 b) Extremmodell:2 17 om den planeringsprocess som projektet initierat fortsätter är det däremot fullt möjligt att demokratin i Gällivare intensi­ fieras och att medborgarna successivt får mer inflytande i pla­ nerings- och beslutsprocessen. Politikernas övertagande i detta konkreta fall skulle då bara ses som en vågtopp i en kontinuer­ lig process med successivt ökat medborgarinflytande och allmän politisk vitalisering (se fig:5). Jag skall dock komplicera bilden något och samtidigt göra den mer verklighetsanpassad genom att urskilja ytterligare en aktör; planerare och tjänstemän inom socialsektorn. Det är nämligen på­ tagligt hur central deras roll varit och då speciellt i initial­ skedet. "Initiativet togs nog ursprungligen från tjänste­ mannahåll.... Man tog upp det här sättet att pla­ nera när vi ändå skulle se över den nu gällande generalplanen och det ställde sig då politikerna bakom"(S) *) Konkret beror detta på det som jag nämnde i inledningskapitlet. Både planerarna och tjänstemän på ex vis socialförvaltningen i Gällivare samt konsultet (på NAB) var väl införsatta i och sti­ mulerade av den idéutveckling som ägde rum under 70-talet när det gällde att förändra planeringsarbetet. I Norrbotten hade man deltagit i det regionala försöket med social utvecklingsplanering och man såg nu i Gällivare en möjlighet att skrida till handling. (Av allt att döma är Gällivare, vid sidan av Piteå, den kommun i Norr­ botten som mest anammat SUP-projektets intentioner. Det tycks också helt klart att ideén med social utvecklingsplanering slagit mer rot på den kommunala än den regionala nivån. Såväl regionalpolitiken som den inomregionala fördelningspolitiken har hittills endast i mycket be­ gränsad omfattning börjat tillämpa de "nya instrument som en social sektorsövergripande planering erbjuder). Samtliga parter som vi intervjuat i Gällivare är också eniga om att initiativet kommit från tjänstemannahåll. De beskrivs som "eldsjälar" utan vars entusiasm arbetet vare sig hade startat eller förmodligen kunnat hållas igång. "Hela det här projektet är ju kollosalt beroende av att dom som jobbar med det känner för det" (S) Någon egentlig kritik mot dessa "eldsjälar" stötte vi inte på i våra intervjuer - åtminstone inte mot deras vilja, engagemang och ambitioner. Progressiva och kompetenta tjänstemän var för­ modligen en nödvändig men knappast tillräcklig betingelse för att generalplaneprojektet skulle komma till stånd. Frön gror inte i vilken jord som helst. Arbetssättet krävde politiska be­ slut och därigenom ett politiskt klimat präglat av vilja till för­ nyelse. I Gällivare är den politiska strukturen sådan att det so­ cialdemokratiska partiet ensamt kunnat ta detta ansvar, men i realiteten rådde stor enighet om den principiella handläggningen av generalplanearbetet. Frågan var m a o inte partiskiljande, men däremot menade många politiker att förnyelseambitionerna speg­ lade ett politiskt generationsskifte i kommunstyret. "Kanske kan det också bero på att vi har fått en generationsväxling i det politiska livet" (S) K-) Fortsättningsvis anges politisk hemvist efter citaten när de är hämtade från intervjuer med officiella partipolitiker i Gällivare kommun. 18 Sammanfattningsvis kan man därför beskriva initiativet i general - planearbetet över tid som i f i g : 6. POLITIKER MEDBORGARE TJÄNSTEMÄN MEDBORGARE POLITIKER Fi g :5 Ansvarsfördelning mellan politiker och medborgare i ett långt tidsperspek­ tiv. Fi g : 6 Ansvarsfördelning mellan politiker, medborgare och tjänstemän i General - planeprojektet. 3.3 Vilka förväntningar hade man på projektet? Det visade sig som framgått vara lätt att förankra generalplane- projektets intentioner politiskt i Gällivare. Någon egentlig oe­ nighet uppstod aldrig och förväntningarna var stora kring vad arbetet skulle leda fram till. Allmäntsett var förväntningarna på en effektivisering av planeringsprocessen av två slag: 1. Man hoppades få en bättre och innehål 1srikare generalplan (och i förlängningen ett bättre gemensamt beslutsunderlag i stort). "Förväntningarna är naturligtvis att vi genom det här sättet att jobba med generalplanen ska kunna undvika en del misstag som man kanske har gjort tidigare i det traditionella sättet att jobba med generalplaner: Att man planerar och bygger och se­ dan konstaterar att det fick dom här konsekvenser­ na" (S) 2. Man hoppades också uppnå en vitalisering av den politiska pro­ cessen. "Jag tror att det är väldigt viktigt att få kommun­ innevånarna aktiva, att tycka till om saker och ting och inte göra det lätt för sig och säga att det där får väl politikerna fatta beslut om" (S) Ambitionerna från generalplanekommittens sida var här väldigt ambitiösa - snarast romantiska. Helst skulle alla vara med.^ Alla skulle åtminstone ha möjlighet - veta vad som var på gång genom en massiv informationskampanj. "Det här går ju demokratiskt tillväga. Det är ingen som blir spolad." Denna målsättning uppnåddes dock inte. Nära nog var fjärde Gäl 1 i - varebo nåddes inte av informationen om studiecirkelverksamheten och ännu fler förhindrades p g a att studiecirklarna organise­ rades på ett sådant sätt att arbete och andra praktiska saker ställde hinder i vägen (Ändå är det svårt att i efterhand se vilka "fel" som begicks vid marknadsföringen av studiecirkelverksamheten. Helt klart är ex vis att Gällivare p g a sin arbetsmarknadsstruktur (bl a mycket OB-arbete) är "svårbearbetad"). Den vanligaste farhågan i projektets inledningsfas var att föi väntningarna skulle ställas för högt. Många politiker och tjänste­ män kände sig lite kluvna. Man ville göra så mycket PR som möj­ ligt för projektet för att få med så många som möjligt. Samtidigt var man rädda för att göra människor besvikna. "Jag ser generalplaneprojektet som en oerhörd möj­ lighet och en potentiell fara. Jag var lite rädd att vi skulle dra igång ett pro­ jekt som vi skulle ha svårt att föra i hamn utifrån de förväntningar som det här projektet kan skapa ute bland kommuninnevånarna" (S) Framför allt var man här rädda för att projektet skulle dra ut för långt i tiden. Att folk skulle börja tröttna när "ingenting" hände. Dessa farhågor var störst bland skolfolket, som menade att barnen var mycket beroende av en snabb feed-back för att kän­ na att det arbete man lagt ner verkligen togs på allvar. "Det är ett riktigt sätt att arbeta på. Tankemäs­ sigt är det riktigt, men det liknar väldigt mycket andra grejor man gör tillsammans med barn. Jag tror alltså att det här sättet att jobba - om man inte påvisar något konkret för barnen - t o m är farligt, eftersom det blir någon form av skendemokrati.... Jag tror inte barnen har fått något enda konkret bevis på att det dom gjorde på något sätt har be.-t aktats, Jag tror att det hade varit väldigt viktigt att man på varje skola, på varje ställe hade väldigt konkret berättat för barnen att det här och det här har Ni tyckt. Det här och det här har vi inte pengar till. Det här kan vi inte göra p g a det och det, men det här Ni har sagt - det skall vi göra och vi skall börja då och då och det skall vara klart då och då. Jag tror att även om det hade varit den allra enklaste sak - en liten gunga eller ett om­ ordnad övergångsställe eller vad det än varda mån­ de, så tror jag att barnen hade upptäckt att: Vi tyckte till. Det gav någonting. Dom hade kunnat gå förbi den här gungan och säga att: Det var våran skola. Vi tyckte det här och dom har satt upp den." Trots att "ana" var eniga om att projektets målsättning primärt var att fördjupa och utvidga demokratin så upplevde rätt många en risk för att effekten skulle bli den motsatta. Att människor skulle bli besvikna oçh desillusionerade och att deras politiska intresse därför på sikt skulle minska. Kanske också resultera i missnöje och/eller politikerförakt. "Själv är jag oroad över det här tyckandet utan förankring. Det tror jag är en av huvudorsakerna till att människor börjar tappa tron på ett demok­ ratiskt samhälle," Några menade att politikerna borde ha markerat inom vilka gränser 20 förslagen skulle beaktas. Att man borde ha markerat att man inte var intresserade av orealistiska "önskelistor". Att politikerna snarast borde ha agerat som i fig : 4b ovan. Styrt upp det hela rätt hårt från början för att successivt släppa ifrån sig ini­ tiativet. "Man bör vända på processen. Politikerna talar om exakt vilka ramar och resurser som gäller. Punkt slut. Alla förslag som ligger utanför kommer inte att beaktas. Då får man ett renare spel. Så ser jag det." Denna typ av farhågor var dock ovanliga. Mer representativt är följande citat, som speglar åsikten att man inte skapat några orealistiska förväntningar hos människor - att folks "sunda för­ nuft" skulle definera såväl nivån på deras önskelistor, som för­ väntningar på hur produkten av deras insatser skulle handläggas i den politiska processen. "Jag tror inte att man haft så höga förväntningar i studiecirklarna. Det verkar som om man har haft båda fotterna på jorden och förstått att inte kan man genomföra allt det här i morgon" (C) Av vår enkät till studiecirkeldeltagarna framkom att förvänt­ ningarna var höga, men knappast orealistiska. En majoritet (54%) ansåg att cirklarnas målsättning (att bidra till att skapa en planering som tar sin utgångspunkt i människors behov) förverk­ ligats i hög eller ganska hög grad. 56% upplevde att deras del­ tagande varit en viktig politisk handling, medan de övriga upp­ gav mer personliga motiv för sitt deltagande. Allt för uppskruvade förväntningar tycks m a o inte ha varit något stort problem. Demokrati problematiken har dock också en annan och allvarligare sida. I ambitionen att vitalisera den de­ mokratiska processen finns i botten förhoppningar att nya och politiskt resurssvaga grupper skall lockas till att göra sin stämma hörd. Med ett sådant breddat inflytande ville man uppnå att: "Generalplanen skall se ut så att den passar alla människor i samhället." Vad man velat uppnå - åtminstone implicit - är ingenting mindre än en politisk maktutjämning, "Där sitter några pampar och bestämmer och så tyc­ ker då alla att låt dom bestämma som kan det här. Jag tror att det mönstret måste vi bryta och det här projetket ser jag som ett led i detta" (C) samt i förlängningen en jämnare fördelning av medborgarnas väl­ färd (i första hand då tillgång till kollektiva resurser i när­ miljön ). Ser man till vilka människor som aktiverats tycks denna ambition inte ha uppnåtts. Som framgår av fi g : 10 kännetecknas ex- vis studiecirkeldeltagarna av att de är politiskt resursstarkare än den genomsnittlige Gäl 1 ivarebon, samt resursstarkare också i socioekonomisk mening. Några sociala problemgrupper finns inte representerade i studiecirkelverksamheten. Det utvidgade remiss­ förfarandet och stormötesverksamheten förändrar inte denna bild. En icke-önskvärd effekt av utvidgat medborgardelitagande ar m a o att redan resursstarka grupper förstärker sitt inflytande. Risken finns att de utnyttjar processen till att gynna sina egna eller sin grupps intressen odelat (Denna problematik har ex vis uppmärk sammats av Miller och Burell, 1978 i deras utvärdering av det s k Hedemorasamrådet). Nu finns det dock en annan och förmodligen mer realistisk för­ hoppning knuten till demokratiaspekten - nämligen den att de människor som aktiveras lyckas förmedla kunskap om problemgrup­ pernas behov. Denna indirekta förstärkning av demokratin är kans­ ke mest påtaglig när det gäller tjänstemännens roll i processen (och då speciellt socialförvaltningens s k fältexperter). Den representativa demokratin förstärks i detta perspektiv genom att planeringen blir bättre. Politikerna får bredare och mer kvali­ tativa beslutsunderlag genom att fler människor och därigenom mer kunskaper kommer med i planeringsprocessen. Det torde i själva verket vara detta övervägande som fått miljö- ansvariga myndigheter i åtminstone de nordiska länderna att sti­ mulera nya och breddade former för datainsamling kring männis­ kors levnadsförhållanden (se ex vis miljöministeriets konference i KgTpenhavn, juni, 1981). 3.4 Generalplaneprojektet som kunskapskälla. När det gäller attityderna till i vad mån projektet varit effek­ tivt i den meningen att det tillfört ny och bättre kunskap om hur det är i samhället - om människors behov och orsaker till problemen - är de genomgående mycket positiva. "Då tror jag att man får fram mycket synpunkter av folk på andra nivåer, som kanske är klokare än mån­ ga av oss. Som har ideér som vi kanske kan utnytt­ ja," "Tanken bakom projektet är suverän. Att politikerna ställde upp och köpte det här. En fullständig be­ skrivning av hur det är i samhället och att man också är beredd att formulera målen efter det." Det tycks inte vara någon tvekan om att mycken ny kunskap om hur det är i samhället kommit i dagen (se Johansson,1978, som disku­ terar detta). Beskrivningarna av Gällivare är både av materiell natur och nor­ mativ, eftersom de också uttrycker önskemål om åtgärder kring framför allt den fysiska miljön. "Det var ju meningen att det skulle vara en jätte­ lik 'brainstorm' hela projektet," I båda fallen är resultatet utan tvekan imponerande. Produkten består m a o både av en fysisk och en social kartläggning av Gällivare, samt av en mycket omfattande lista på förslag till åtgärder. Till skillnad från vad som ex vis var fallet i Hede- mora dominerar inte önskemålen och kraven helt över beskriv­ ningarna om lokala förhållanden utan balansen är god (se Miller m fl, 1982). 22 Förslagen är små och stora, kortsiktiga och långsiktiga samt ofta direkt relaterade till de problembeskrivningar som in­ går i kartläggningen. Denna "analys" är av två slag: 1. Den ger möjlighet att härleda orsaker till de problem som beskrivs. "Man har sett nackdelarna av att vi har byggt som vi har gjort nu. Vi har fått problem med servi­ cen. Vi har folket på ett ställe och servicen på ett annat. " 2. Man erhåller ett instrument med vars hjälp man kan skatta konsekvenserna av framtida åtgärder. "Vad vi hoppas med det här är egentligen att här kommer vi att få fram ett underlag som visar att om vi inte gör någonting i det här området va, så kommer det att få konsekvenser. Då får vi alltså ta politisk ställning till: Är vi beredda att ta dom konsekvenserna eller är vi beredda att satsa på området så att inte det här in­ träffar" (S) Framför allt kommer man att använda den geografiska variabeln som analysinstrument. Förvaltningarna och politikerna får bättre beslutsunderlag när det gäller att prioritera och för­ dela de gemensamma resurserna mellan olika delar av tätorten. Man får också bättre möjligheter att omfördela re­ surser mellan olika förvaltningar och sektorer. Redan detta innebär en smått fantastisk skärpning av den kommunala plane­ ringens analytiska potential och fortsätter man med att inom varje bostadsområde specificera orsaksmönstren bakom områdets sociala problem, blir utvecklingen remarkabel. Den vanligaste invändningen mot produktiviteten i generalplane- projektet är som nämnts att det tagit så lång tid. Denna kritik framkom redan i projektets planeringsskede och torde vara en anledning till att man bestämde sig för så snäva tidsmarginaler. Denna överambition eller optimism riskerar naturligtvis få en bomerangeffekt, när tidsplanen spricker - särskilt när det händer flera gånger. "Medborgarna upplever att tidsrymden varit lite för lång. Jag har träffat på folk som sa att det vi satt och jobbade med......................... Det blev ju ingenting av det!" "Dom grejor ^ som vi hade, dom skickades ju iväg då och sedan så kom statsarkitekten och berättade om hur man hade tagit del av det här. Vi tyckte väl kanske att det tog lite lång tid och så vidare. Vad händer med det där? Tog man något? Försvann det bara?" Kartiäggningsarbetet har som framgått utförts på olika nivåer. När det gäller skolbarnens insatser är man genomgående mycket entusiastiska över det material som tagits fram. "Det som förvånar mig mest är det som skolungdomar­ na har gjort. Det är helt fantastiskt. Jag trodde inte mina ögon när jag läste det. Allt fanns med!" En förklaring till entusiasmen torde vara att förväntningarna på barnens och ungdomarnas insatser var rätt låga, vilket nog måste betraktas som obefogat. Tvärtom har det i många undersökningar visat sig att det är just yngre människor som vistas i sin när­ miljö - känner till den bäst och därigenom också har lättast att notera problem och förelså förbättringar (se Bulund, 1984, för en analys av skolelevers roll i samhällsplaneringen). När det gäller studiecirklarnas insatser uttrycker många besvi­ kelse över att alltför få kommit med och framför allt att både problemgrupper och vanligt folk är underrepresenterade. Man upp­ lever därigenom en risk för att beskrivningarna inte är objektiva och att vissa perspektiv saknas. "Projektet som sådant har motsvarat förväntningar­ na. Det jag är besviken över är att man inte har fått tag i Svensson, men jag tycker ändå att det är viktigt att man har sådana här projekt där man försöker få tag i den vanliga människan" (C) Även när det gäller bedömningarna av studiecirklarnas resultat är dock de allra flesta mycket positiva. Några oralistiska öns­ kelistor kom inte ut av arbetet och farhågorna kring detta kom därmed på skam, Tvärtom ansåg några att man kunde ha varit mer kritiska och provokativa - att man i onödigt hög grad rättade mun efter matsäcken. Att man varit lite för begränsade till sin egen lilla bit av verkligheten. "Det kanske är lite grand för mycket av dom här små hörnen alltså. Att praktiskt taget titta på sin egen gårdsplan alltså. Att inte se längre." "Jag tror att folk är på en ganska realistisk nivå. Jag tycker att man nästan är lite för försynta. Att man skulle kunna ha en lite högre ambitions­ nivå" (VPK) När det gäller den tredje typen av kunskapskällor skall jag vara lite mer utförlig. Här gäller det fältarbetarna som "sak- kunskapare". Som nämnts var deras roll att ta fram kunskap som eljest riskerade försummas. De skulle m a o fungera som ställ­ företrädare för grupper som inte deltog i studiecirkelmöten och som överhuvudtaget har svårt att göra sin stämma hörd i poli­ tiska sammanhang. Detta arbete ansåg många gick trögt - åtmins­ tone i initialskedet. "Jag blev lite besviken när jag fick se alstren från fältarbetargruppen. I och för sig stod all­ ting där som jag visste skulle stå, men det stod så underförstått och vagt....................... Men jag visste ju att dom tyckte nåt annat egent­ ligen ............................................ Men det har rättat till sig och nu är jag full av förtröstan inför framtiden," 24 Det är en väldokumenterad erfarenhet att socialarbetare har svårt att fungera som uppgiftslämnare i samhällsplaneringen (se ex vis Dahlgren, 1984). Hindren är många. Ett problem är att tiden helt enkelt inte räcker till - andra och mer akuta arbetsuppgifter får företräde. Ett annat hinder är organisatoriskt. Många socialarbe­ tare saknar helt enkelt kunskap om fältet (den sociala miljön), eftersom man jobbar med födelsenummerbaserad klientservice inom förvaltningshusets trygga väggar. Slutligen föreligger ett hinder av mer psykologisk karaktär, som jag tror är det som dominerat i Gällivare - nämligen att man känner sig osäkra på tillförlitlig­ heten i sina observationer (Min erfarenhet från SUP-projektet är den att ex vis fysiska planerare tycks ha lättare att yttra sig cm olika sociala problems omfattning i en kommun än socialarbetare och psykologer, till trots att de förra i stort sett saknar både kompetens och konkret fältkunskap). Sammantaget leder detta till att socialtjänstlagens §5, som hand­ lar om socialtjänstens förebyggande insatser inom ramen för sam­ hällsplaneringen är svår att tillämpa. I syfte att "lösa" detta problem anordnades några kursdagar för socialarbetare i' Gällivare där syftet var att träna mjukdata- orienterade sätt att beskriva och analysera sociala problem i olika bostadsområden i kommunen (se bilaga:3 för en presentation av resultaten), Delvis som en frukt av denna insats förbättrades också successivt socialarbetarnas bidrag till kartläggningen. När det gäller produktivitetsperspektivet är de olika aktörerna överlag nöjda med resultatet. Den slutgiltiga generalplanens ut­ formning kanske inte ensamt hade motiverat ansträngningarna i tid och pengar räknat, men sidomaterialet är imponerande och åt­ minstone potentiell t användbart. både i kommunens gemensamma pla­ neringsförutsättningar och för enskilda sektorer och förvalt­ ningar. Dess främsta värde ligger dock enligt de flestas upp­ fattning i att det är början till ett nytt planeringstänkande och en ny metodik, "Det finns ju två bitar. Dels så kostar det mer att jobba fram generalplanen på det här sättet än om man hade gått den traditionella vägen, men vad man får igen i slutändan det är svårt att veta. Kan vi undvika missar genom att jobba på det här sättet, då måste det vara ett billigt sätt att gobba" (S) "Jag börjar tro att det kan bli nåt bra utav det här i slutändan" (C) 3.5 Generalplanearbetet som en kommunikationsprocess. Informations- och kommunikationsproblematiken är mycket central i verksamheter som generalplaneprojektets och den är det på flera olika nivåer. På en överordnad (generel1/abstrakt) nivå kan den beskrivas som en kunskapsteoretisk problematik, som rör relationen mellan verkligheten i all sin komplexitet och människors försök att förenkla (begreppsliggöra), förstå och i slutändan påverka denna verklighet. Samhällsplanering innebär mer eller mindre med­ vetna ansträngningar i denna riktning. Vad man i generalplane- projektet strävat efter är i detta perspektiv flera saker: 1. Man har velat tillföra planeringsprocessen ny och bättre kuns- kap genom att aktivera fler aktörer. 2. Man har velat åstadkomma en vitalisering av den politiska processen när det gäller kommunens fysiska planering. Detta försök kan ses som ett komplement till den representativa de­ mokratin. 3. Man har velat popularisera den fysiska planeringen genom ett mer avnämarvänligt framställningssätt, där tekniska och kvan­ titativa beskrivningar kompletterats med eller ersatts av mer vardagliga och kvalitativa. På en mer konkret nivå är det ingen lätt sak att förverkliga dessa ambitioner och detta avsnitt syftar till att konkretisera hur man gått till väga och vilka reaktioner man mött i kommunen. I projektets inledningsskede handlade det primärt om att nå de aktörer som man villa mobilisera. Denna problematik är relativt enkel då det gäller den personal som kommunen själv avlönar. Spe­ ciellt enkelt har det varit att engagera personal inom socialför­ valtningen, där det sedan lång tid varit ett uttalat krav om vid­ gat tillträde till planeringsarenan, Med en ny socialtjänstlag i ryggen har de flesta kommuner idag trycket på sig att låta social­ arbetare komma till tals i planeringssammanhang som ett led i de­ ras förebyggande arbete. Här kom generalplaneprojektet helt enkelt mycket lägligt. Inom ramen för det bereddes socialarbetare möjlig­ het att visa vad dom gick för när det gällde att kartlägga och ana­ lysera olika sociala problem i kommunen. När det gällde att aktivera "vanligt folk" var problemet större. Även om människors missnöje och vanmakt mot såväl marknadsmekanis­ mer som offentlig sektor tenderat öka (se ex vis Dahlgren,L, Lind­ gren,G, Lundström,I, 1984) så existerar samtidigt en djupt rotad ovilja mot att engagera sig i offentligt samhällsarbete. Många tycks mena att man i ett samhälle präglat av hårt arbetstempo och högt skattetryck köpt sig fria från personligt engagemang (sam­ hällsarbete) på fritiden. Erfarenheterna från en mängd försök vi­ sar (ex vis Miller m fl, 1982) att det är svårt att mobilisera mer än ca 5% av medborgarna i aktivt samhällsarbete av typ studie­ cirklar inom ramen för samhällsplaneringen. Erfarenheterna från Gällivare följer samma mönster. Ca V/ av be­ folkningen har aktivt deltagit i studiecirkelverksamheten. Nu har emellertid långt fler människor än så involverats om än i mer be­ gränsad omfattning. Min bedömning är att ungefär 10%av befolk­ ningen deltagit. Dels har ett betydande antal kommit till de in­ formations- och diskussionsmöten som kommunen anordnat. Dels har en stor mängd människor aktiverats i skolans regi. Slutligen har ett okänt antal aktiverats i samband med det utvidgade remissför­ farande som generalplanearbetet medfört. Kommunens marknadsföring av projektet kan beskrivas som mer prof- fessionell än vad som varit vanlig i analoga projekt i Sverige och man har också åtagit sig ett större direkt ansvar. När det gäller studiecirkel verksamheten gick man vid flera tillfällen ut med affischeringskampanjer (se bilaga:2) och material delades dess­ utom ut direkt i brevlådorna. Även massmedia utnyttjades, men framför allt försökte man mobilisera människor genom att anordna områdesbaserade informationsmöten. Man valde att organisera studiecirklarna med hjälp av studieför- bunden, men kommunen kom i praktiken att stå för det mesta ar­ betet. Man lade upp studiecirklarna områdesvis och tillhanda­ höll instruktioner och material. Alla studiecirklar kom att bli ABF-cirklar, trots att ae flesta studieförbund inbjöds delta. Or­ saken var helt enkelt den att endast ABF fick in tillräckligt mån­ ga anmälningar i de olika områdena. De fick därför överta även de människor som anmält intresse till andra studieförbund. Detta för­ faringssätt har rönt en del kritik och förmodligen tappade man ett antal deltagare av politiska skäl. "Kommunen gick ut på ett byråkratiskt sätt för att rekrytera cirkeldeltagare. Det hade varit bättre att studiecirklarna själva fått sköta rekryterin­ gen" (C) "Där skulle jag vilja komma med en ganska allvarlig kritik och det är att man utelämnade ett av studie­ förbunden. Det var studieförbundet Vuxenskolan .... Om det är ett misstag eller vad, men vi fanns inte med på affischmaterialet som gick ut. Det tycker jag var en stor brist" (FP) Totalt kom 18 cirklar igång (av vilka en sedermera sprack) vilka som mest bestod av 176 deltagare. Det är med tanke på den massiva informationen och direktkontakten med hushållen förvånande att no­ tera att 22% av befolkningen inte visade sig känna till studie­ cirkelverksamheten vid igångsättandet. Det är också intressant att notera att det är svårt att organisera studiecirklar så att alla kan vara med. 30% uppgav här att man inte varit med p g a att man saknade praktisk möjlighet. Mindre än hälften av befolk- nignen uppgav bristande intresse eller tilltro till verksamheten som motiv för sitt beslut att inte delta. Detta visar att det po­ tentiella intresset är långt större än det faktiska deltagandet. De flesta som vi intervjuat var dock nöjda med kommunens sätt att marknadsföra och organisera projektet och "la skulden till" det låga deltagandet på människornas egen passivitet, dåliga intresse eller okunnighet. "Det är som med allt idag att det är vissa männis­ kor som ställer upp, medan vissa menar att det gör Svensson i stället." "Alla borde ha nåtts av informationen. Om den gick in - det är ju en annan sak. Om man verkligen för­ stod vad det rörde sig om" (C) "Jag tror att det är näst intill omöjligt idag att sätta människor in i saker innan dom börjar hända. Jag tror inte att dom flesta som fick det här in­ formationen upplevde nån gigantisk möjlighet att påverka sin situation. Det tror jag inte. Några kritiker hävdar dock att uppläggningen haft vissa tekniska brister - varit för krånglig, abstrakt och oengagerande. "Det var ju en lite knepig uppläggning. Man skulle anmäla sig på ett papper eller ringa till ett tele­ fonnummer och det tror jag ju att för en politiskt resurssvag person så bara prestationen att skicka 27 in ett papper eller slå ett telefonnummer........ Jag tror att det är svårt att nå fram på det viset. Man kanske skulle ha haft något av typ dörrknack­ ning i stället" (C) "Alla nåddes nog av informationen, men man borde ha försökt väcka intresset på ett intensivare sätt än man gjorde - kanske? (C) Det har också, om än i begränsad omfattning, förekommit kritik mot den uppåtriktade informationen. Den går ut på att general- planekommittén agerat alltför självständigt och inte tillräck­ ligt bemödat sig om att hålla kommunstyrelsen informerad. "Kanske borde generalplanekommittén oftare ha in­ formerat kommunstyrelsen. Mer fortlöpande" (VPK) Redan i sina direktiv fick dock generalplanekommittén en själv­ ständig roll och denna typ av kritik har minskat i takt med de politiska partiernas ökade engagemang i projektets senare skede. När det gäller skolan som uppgifts!ämnare tycker, som framgått de flesta att man lyckats bra med undantag av att feed-back-pro- cessen kunde ha gått snabbare. "Dom som har varit med i stor utsträckning det har ju varit skolorna. Man har lagt ner ett jättejobb alltså. Det är ju i och för sig ungdomarna som skall föra det här samhället vidare" (C) I skolarbetet deltog ca 800 elever - de flesta i de lägre års­ klasserna - medan högstadieelevernas (ca 540 ungdomar) insats inskränkte sig till deltagande i temadagar och stadsspår. Många menar här att insatsen i skolorna bäddade för många föräldrars engagemang. "Via skolorna så nådde man dels elever, dels nådde man barnens föräldrar. Där nådde man många som annars inte tar åt sig information." Denna strategi har senare utvecklats betydligt längre på andra håll i Norden, där man låtit skolelever aktivt marknadsföra pro­ jekt av denna typ (se ex vis Självtillitsprojektet i Hedemora; Dahlgren, Lindgren, Lundström, 1984). 3.6 Synpunkter på generalplaneprojektets organisation. Lite förenklat kan projektets uppläggning liknas vid en induktiv forskningsprocess - åtminstone inledningsvis. Man var i förstone mer intresserade av frågorna än av svaren. "Vi menade att det skulle vara lite styrning, vi skulle egentligen inte be folk besvara några frå­ gor, eftersom vi menade att formulerar man frågor så har man intuitivt också ett svar och det som vi ville komma åt var sånt som vi inte visste," Utgångspunkten var den konkreta verkligheten i kommunens olika delområden och premisserna var att denna verklighet var otill­ räckligt känd av planerare och politiker, samt att den nödvän­ diga kunskapen fanns hos vanligt folk (bäst) och/eller bland 3-X5 28 fältexperter av olika slag (som befinner sig närmare gräsrots- nivån än planerare och politiker). "Jag tycker överhuvudtaget inte om att en massa okunniga politiker skall sitta och tycka till i sådana här saker, utan det måste ske på en nivå där man är utbildad. Som det nu är så har ju inte dom som sitter där och tycker någon större kunskap om det utan dom tycker hit och dom tycker dit och dom tycker lite blandat" (M) Uppläggningen präglades m a o av en mycket optimistisk människo­ syn, där gräsrotsnivån antogs vara de bästa experterna på sin egen närmiljö och sina egna problem. Man omdefinerade alltså expertrollen och försökte medvetet tona ner såväl politikernas roll som den rent tekniska kompetensen i planeringsapparaten. Detta var speciellt tydligt i den inledande beskrivningsfasen. Fick man då ut de beskrivningar som man hoppades på? Var de till­ räckligt omfattande, kvalitativa och perspektivfyllda? Frågorna är naturligtvis omöjliga att helt objektivt besvara - det finns ingen kontrafaktisk beskrivning att jämföra det konkreta resul­ tatet mot, men konstateras kan att de sammantaget ger en impo­ nerande bredd och tillför mängder av kunskap som aldrig hade kommit med i ett konventionellt planarbete. Ingen i kommunan har heller egentligen ifrågasatt detta - åtminstone inte när det gäller studiecirkel verksamheten eller arbetet i skolorna på låg- och mellanstadiet. När det däremot gäller fältarbetarrollen så kan en viss besvikelse noteras. Dels kan konstateras att alla typer av fältarbetare inte deltagit. Den enda grupp som mer systematiskt utnyttjats är socialarbetarna och även när det gäller denna grupp har förväntningarna inte uppfyl11,ful 11 ut. "En del (socialarbetare, min anm) som varit med i projektet har inte haft fullständig kunskap över områdena. Idealet hade ju varit att man jobbat som socialassistent i 20 år. Men det går ju inte att uppnå. Socialassistenter byter jobb normalt...... Ja, här har väl passerat revy nästan 20 st/år." "Arbetet för fältarbetarna blev lite av en flopp. Först och främst var det svårt att få ihop alla samtidigt och sen när man kom och äntligen träffa­ des så visade det sig att man hade olika synpunkter på vissa områden. Det fanns åtminstone tre olika synpunkter och i stället för att då skriva ner alla tre synpunkterna, så försökte man ena sig om en kompromiss.......................................... Därför blev det första resultetet lite utslätat. Alla problem fick man utläsa mellan raderna." Det sista citatet speglar en generell problematik kring ambitioner att minska expertinflytandet genom olika typer av samverkan. För att nå en god stämmning i gruppen och nå fram till en gemensam produkt så tonar deltagarna medvetet ner sin specialkompetens och lägger sig på en onödigt låg kunskapsnivå. Denna problematik blir större ju mer disparata och stora de grupper är som skall samverka. Nu kan man knappast säga att dessa problem varit speciellt uttalade i Gällivare. Tvärtom fungerar ex vis socialförvaltningen utåtriktat i större omfattning än vad som är vanligt i dagens Sverige och ovanligt mycket tid anslogs till deltagande i samhällsplanerin­ gen. Efter "misslyckandet" i den första fasen av beskrivningsar­ betet samlade man sig som nämnts efter två studiedagar till att producera en beskrivning av de sociala problemen i de olika bos­ tadsområdena som blev betydligt fylligare och mer analytisk (se bi 1 aga : 3 ). De proffessionella aktörerna har fått sina roller förändrade - i vissa fall rätt drastiskt. Mest tydligt är detta för planerarna i kommunen och konsulten som arbetat på ett helt nytt sätt. "Planeraren av idag han försöker att lyssna så mycket som möjligt på medborgarna. Försöker göra sin roll så betydelselös som möjligt." Detta är dock en sanning med betydande modifikation. Som fram­ gått har hela projektet varit synnerligen beroende av planerarna. Förutom att initiativet kom från dom så har deras roll hela ti­ den varit central. Som pedagoger, inspiratörer, förmedlare mellan olika nivåer och sektorer och slutligen som skrivare av en synner­ ligen omfångs- och versionsrik planprodukt. Deras roll kommer heller inte att minska utan även fortsättningsvis kommer pla- neringskontoret att ha ansvar för att processen fortsätter - att materialet utnyttjas i olika sammanhang och att olika kom­ munala beslut avstämms mot generalplanens intentioner. Förvisso finns här, som antytts, kritiker som menar att planerarna här komplicerar sitt arbete i onödan - att de på en krånglig väg får fram vad man i stort sett redan visste - att de borde agerat mer proffessionellt, "Eftersom vi utbildar arkitekter och samhällspla­ nerare, så bör dom få ta hand om ett sånt här pro­ jekt. Dom bör få lägga fram några olika alternativ och sedan skall vi som politiker få säga ja eller nej. Men jag tror inte att man skall låta lekmän sitta och jobba med sådana här planer" (M) Planerarnas attityd till denna typ av kritik är snarast den att man vill "utbilda" politiker - låta dom lära sig hur en plan växer fram - lära sig lite, både av processens mer tekniska si­ da och om den verklighet som utgör planeringsprocessens förut­ sättningar. Man ser också som sin uppgift att förmedla denna in­ formation neråt i systemet. "Genom generalplanearbetet har man ju fått en väl­ digt fin information. Dels fattar man lite mer vad det rör sig om. Dels förstår man mer varför det är som det är. Man ser att det är många hänsyn som måste tas som man inte har tänkt på. Det är inte bara ens eget lilla område." För fältarbetarna innebär rollförändringen ett första steg i en process som egentligen redan är lagstadgad. Man skall arbeta mer förebyggande och ett sätt (det mest strukturella långsiktiga) är ett konkret deltagande i samhällsplaneringen. Även här handlar det i mycket om ett pedagogiskt/organisatoriskt problemkomplex. Hur gör man? Hur får man tid att göra det? "Det är ju så att om man sitter som socialassistent på ett distrikt med en djävla skit omkring sig så är inte generalplaneprojektet något som kommer först. Om man har ett omhändertagande på gång så släpper man inte det och går på sammanträde med samhällsplanerargruppen." Däremot saknas inte amitioner - åtminstone inte på de flesta händer, "Fältexperterna bör vara en resurs. De ska utnytt­ jas för att ge medborgarna information och 'kött pä benen' när man kör fast i konkreta sakfrågor." Samma inställning redovisar skolfolket. Han har länge strävat efter att närma skolan till samhället och ser här sin chans. Aven här är dock rent organisatoriska- och "know-how"-problem framträdande. Hur blir man mer flexibel? Hur klämmer man in allt detta nya i studieplanerna? Hur samordnar man verksamheten? "Jag går inte omkring och känner mig så har att jag har spelat någon konstig roll eller att det vart löjligt. Man känner sig inte utnyttjad av några jippomakare - av någon ny idioti som sko­ lan ständigt är överfallen av, Jag tycker att det här är något som man kanske bör fortsätta med. Det är en möjlighet." Mänga aktörer med disparata hand Iingssituationer och erfaren­ heter har varit inblandade och detta spegiar naturligtvis be­ skrivningsarbetet. "Arbetssättet är lite tungrott. Det kan vara kom­ plicerat pä så sätt att var och en bevakar sin del kanske för mycket i stället för att se till hel­ heten . När projektet gick in i sin andra fas (analysfasen) handlade det just om detta. Om att samordna materialet. Om att ta fram bakomliggande mönster och att söka sig fram till de priorite­ ringar och målsättningar som den slutliga generalplanen skulle innehålla. Detta arbete innebar en mycket komplicerad transport­ sträcka från så objektiva beskrivningar av verkligheten som möj­ ligt via hypoteser om orsak och verkan till allt mer renodlat politiska värderingar om vilka vägar som borde beträdas för att lösa de problem som detinerats i underlagsmaterialet till den nya generalplanen. 3.7 Generalplanen som produkt. Som redan nämnts blev den gemensamma produkten i beskrivnings- fasen synnerligen omfångsrik och arbetet med att systematisera den inför remissomgångar, information och slutgiltigt förslag har varit mycket arbetskrävande. Det är också här som den mer politiska delen av projektet börjar ta vid och det är här som projektet börjar tappa tid i förhållande till sin optimistiska planering. Även om åsikten är ovanlig existerar kritik också mot de gemensamma beskrivningarna som kunskapskälla. "Jag har kunskap inte fattat att dom har projektet alls. Kanske fått fram någon då att dom fått som hållits, men även i cirkelarbetet har det ju varit dåligt intresse"(M) De allra flesta uttrycker dock stor tillfredsställelse med vad som åstadkommits - är imponerande. "Det har ju kommit in en jäkla massa synpunkter, om allt, precis om allt. Det blev så mycket infor­ mation man fick in kring det som man aldrig någon­ sin tänkt på att det kunde vara ett problem...... Jag har en känsla av att man fått allt vad man ville ha men 100% till." Farhågorna att beskrivningarna skulle innehålla orealistiska önskelistor kom också på skam. "Mycket av det som kommer fram är enkla grejor som det går att förverkliga utan några större bekymmer." Man menar, inte minst från den politiska oppositionens sida, att man fått fram ett beslutsunderlag som är synnerligen uppfodrande till sin karaktär - ett material som det kommer att bli svårt att gå förbi i den löpande politiska beslutsprocessen. "Det vore ju fantastiskt om man inte tog vara på det här materialet. Snudd på katastrof"(FP) Under hösten 1982 skickas resultatet av beskrivningsfasen ut på remiss. Det är mycket måttligt redigerat och omfångsrikt och i bi 1 aga : 6 presenteras ett kortare avsnitt som exempel. Remissen är utvidgad och ca 180 institutioner uppmanas yttra sig (statliga, kommunala och lokala organ samt politiska, fackliga och andra intresseorganisationer). Nära hälften tar också chansen och mycket markerat är att remissen tycks "ha tagits på allvar" av de som svarat och att kritiken är mycket nyanserad. De principiellt in­ vändningarna kommer främst från de politiska partier som är mot­ ståndare till statlig och kommunal planering i största allmänhet, Gunnar Lindgren (M) menar ex vis i sitt remissvar att: "Genom (S) genomregierade samhälle har många människor idag inte möjlighet att fritt välja lägenhet". Han tycker dessutom att de planer som ändå upprättas inte blir bättre av att lekmän blandas in. Plane­ ring bör vara en proffessionelT verksamhet. "Det skall vara kun­ niga och yrkesstolta arkitekter som ska vara med och sätta sin prägel på stadsplanearbetet." I remissvaren kan också utläsas en viss oro för att förslagen inte kommer att anammas i praktiken i tillräckligt stor omfatt­ ning. I sitt mycket positiva remissvar trycker ex vis Länssty­ relsen i Norrbottens län på att: "Detta ambitiösa dokument kom­ mer till användning i berörda sektorsförvaltningar och vid ge­ nomförandet av åtgärder som fullföljer intentionerna i general­ planen." Man rekommenderar kommunen att säkerställa att så kom­ mer att ske genom vissa organisatoriska uppbindningar: "Kom­ munen bör i samband med antagandet av planen även ta ställ­ ning till de organisatoriska formerna för genomförandet av pla­ nen." Dessutom bör planen löpande ses över och föras fram till förnyad kommunal prövning, samt vidtagna åtgärder systematiskt utvärderas och avstämmas mot generalplanens intentioner. Dessa synpunkter har också beaktats i det slutgiltiga förslag som antas i juni 1984. På samma sätt förhåller det sig med övrig kritik (eller snarare kompletterande synpunkter) som framförs i de båda remissomgångarna. De nya förslagen kan utan konflikt in- lämmas i generalplanens underlagsmaterial. Även om kritiken är ovanlig finns här företrädare för åsikten: "att alltför många blommor fått blomma". Att arbetsgruppen i sin strävan att låta alla komma till tals, har varit lite för liberal och demokra­ tisk . "Dom här planförfattarna, dom skulle ha varit lite tuffare. Lite mer självständiga och lite mer på- stridiga och.............. ....................... Dom har vikit undan och kanske varit lite för ly­ hörda" (VPK) 3.8 Demokrati problematiken Den politiska värderingen av generalplaneprojektet är mångfa­ cetterad och nyansrik. I den praktiska hanteringen tycks dock värdegemenskapen mellan olika politiska aktörer och partier ha varit stor genom hela processen och generalplanekommitténs ar­ bete präglas av att varje litet steg har kunnat tas utan några större konflikter. Många politiker menar att deras inflytande varit litet, åtminstone inledningsvis, och att projektet präg­ lats av att tjänstemän och medborgare fått ökat inflytande på politikernas bekostnad. I princip ser man också positivt på det­ ta och menar att i slutändan så kommer ju ända de avgörande be­ sluten att tas i normala politiska beslutsfora. "Tidigare har det ju varit så att politikerna har varit här uppe och folket har varit vid sidan om." "Tidigare har det ju varit så att t ex projektören och ordföranden för en nämnd har gjort alltihop och de övriga människorna har aldrig vidtalats." När det gäller "det nya" med generalplaneprojektet; dvs med­ borgarnas och tjänstemännens vidgade uppgifter är de olika ak­ törernas reaktioner genomgående positiva. "Ja, mycket mer demokratisk än så här kan man ju inte vara," "Politikerrollen har varit mycket blygsam. Jag vill påstå att medborgarnas inflytande varit myc­ ket starkt," Vad man har gjort är att man skapat en ny kanal för politiskt in­ flytande, vilket uppfattas som en demokratiseringsprocess. En väsentlig fråga blir då vem som utnyttjar denna nya kanal (jag kommer att analysera denna problematik lite mer ingående i kap:5). Jag har redan konstaterat att tjänstemän gör det vilket också var avsikten. Detta behöver inte leda fram till någon ökad makt åt byråkratin - men kan lätt göra det. Visserligen fattar politiker fortfarande de formella besluten, men givet är att planerarnas och förvaltningschefernas möjligheter att påverka besluten ökar i takt med att deras inflytande över de beslutsunderlag som tas fram blir större. Några farhågor för att projektet skulle medföra att makt överförs från politiker till byråkrater har emellertid inte framkommit i våra intervjuer. I praktiken handlar det dock inte bara om relationen mellan po­ litiska och byråkratiska institutioner betraktade som kollektiv. Lika mycket rör det sig om maktförskjutningar inom respektive block. När förvaltningspersonal som socialarbetare får ökade möj­ ligheter att delta i samhällsplaneringen innebär detta inte auto­ matiskt att socialchefens makt ökar. När olika förvaltningsche­ fer får komma till tals i frågor som rör gemensamma planerings­ förutsättningar så innebär detta inte automatiskt att planerings­ chefens makt ökar. Däremot borde det innebära att planeringen blir substantiellt bättre och perspektivrikare. På samma sätt förhåller det sig på den politiska arenan. "Risken" finns natur­ ligtvis att en studiecirkel verksamhet ute i ett delområde med gräsrotspolitiker utan säte och stämma i kommunens styrande för­ samlingar föder krav på en decentralisering av politiska verksam­ heter av typ kommundel snämnder. Några "farhågor" kring detta har emellertid inte heller de uttryckts. Inte heller har några sådana krav ställts under projektets gång, Däremot menar flera politiker i kommunfullmäktige att man borde varit mer aktiv i studiecirkel verksamheten. Hjälpt till mera. "Det är klart att en sak är väl kanske lite synd. Att vi inte var med då på de här mötena som hölls överallt i samhället. Där tycker jag kanske att vi politiker skulle ha varit med"(C) Det missnöje som framförts från politiskt håll är oftast knutet till det tidsperspektiv som jag diskuterade ovan. Nämligen att man kom in för sent i processen. Detta gäller både frågan om ge­ neral planekommitténs styrfunktion och projektets förankring i fullmäktige. "Vi Mr ju en styrelse och som sån skall ju styrel­ sen delta i arbetet och det har alltså inte sty­ relsen gjort i det här fallet"(M) Vi upplever från vårt partis sida att det har brus­ tit i den politiska debatten överhuvudtaget. Den har varit rätt obefintlig när det gäller general- planearbetet. Även inom generalplanekommittén har diskussionen varit rätt ljummen. Det har inte fun­ nits några större motsättningar"(VPK) "Jag känner mig rätt missnöjd med politikerrollen. Man har inte kunnat få tillräckligt med kunskaper om det här jobbet och man har inte kunnat föra ut dom här kundkaperna till andra"(VPK) Aven om politisk kritik av projektet förekommer är, som framgått, det helt dominerande intrycket detta att debatten varit mycket måttlig och nyanserad. Värdegemenskapen tycks ha varit ovanligt stor, men frågan kvarstår om detta beror på att projektet defi- nerats som politiskt ofarligt - att man upplevt generalplanen som en teknisk och rätt opolitisk produkt, eller om alla poli­ tiska krafter verkligen verkat åt samma håll i detta fall. Några menade här att politikernas relativa ointresse speglar en låg medvetenhet om vad man egentligen givit sig in på. 34 "Är detta demokrati eller inte demokrati? Jag tror alltså att all sån här verksamhet är mycket vikti­ gare än vad dom som sysslar med den egentligen har fattat. För den handlar om huruvida människor skall kunna behålla sin tro på det demokratiska systemet." Viss kritik har också framförts vars andemening varit att kommun­ styrelsen löpande fattat viktiga beslut under generalplanearbetets gång. Detta har av kritikerna upplevts som att man inte tagit ge­ neralplanen tillräckligt mycket på allvar - att man borde ha vän­ tat ut den i större utsträckning. "Man har ju undan för undan brutit ut en del bitar och fattat beslut om bostäder och industriområden innan ett slutgiltigt förslag finns.......... . Vi menade att man måste ha en bild över hela Gälle- vare/Malmbergets tätorter innan man binder fast sig för så pass stora projekt eller program"(VPK) Även om denna typ av kritik varit måttlig så har den väckt^en viss irritation inom den dominerande partiet (S), vilket får anses naturligt mot bakgrund av att en ökad kunskap om samhällets styrinstrument och beslut ju snarast kan förväntas gynna opposi­ tionella krafter i kommunen. "Här har jag ju märkt lite grann att - jag höll på säga; gör man nåt så har man ju alltid chansen att få kritik. Det är fråga om att välja vilken väg man skall jobba efter. När vi gick ut med det här gene- ralplaneprojektet och informerade massmedia omkring det då tycktes reaktionen bli ganska positiv, men sen så hade dom tydligen fått för sig att nu när vi hade startat det här projektet så skulle allting ligga still i avvaktan på att det blev färdigt. Så kan ju inte en kommunal verksamhet fungera. Vi är ju tvungna att fatta löpande beslut. Då började det komma artiklar om att ahal......................... Dom väntade inte på vad kommunmedborgarna tycker"(S) 3.9 Effektivitetsproblematikens två sidor. I denna rapport har1 jag försökt bedöma hur effektivt generalplane- projektet varit i sina ambitioner att nå de mål som ställts upp. Jag har betraktat denna effektivitetsproblematik utifrån två perspektiv: 1. Det första perspektivet har betraktat generalplaneprojektets produktivitet, dvs hur bra generalplanen faktiskt blivit. Om resultatet motiverat de kostnader i tid och pengar som lagts ner i arbetet. Om metoderna varit rationella. 2. Det andra perspektivet har betraktat demokratiproblematiken, d v s i vad mån projektet ökat demokratin i den fysiska pla­ neringen - gjort den mer legitim i medborgarnas ökon, ökat deras politiska resurser. Jag har så här långt betraktat dessa perspektiv sida vid sida - som två relativt autonoma problemkomplex. Detta är dock att för­ enkla verkligheten. I själva verket är produktivitets- och demok­ ratiaspekterna intimt relaterade till varandra. I fig : 7 beskriver jag den hypotes om denna relation som präglat generalplaneprojektets målsättningar. Vad man hoppats på är att kunna skapa en bättre produkt (generalplan), samtidigt som det sker under mer demokratiska former, vilket förväntas göra den fysiska planeringen mer legitim. Som framgått anser de flesta in­ blandade aktörer att man lyckats (åtminstone i någon mån), medan meningarna är mer delade när det gäller hur effektiva man varit och hur mycket längre man kan gå på den inslagna vägen. Vad det här handlar om är ett val, där man i projektet försökt "slå två flugor i en smäll", dvs effektivisera planeringen både i teknisk/rationell och demokratisk mening. Nu finns det ett alternativt sätt att definera sambandet mellan produktivitet och legitimitet. Att som i fi g : 8 se valet som ett "antingen eller" i stället för ett "både och". Särskilt i ett kort tidsperspektiv verkar detta synsätt rimligt. Ansvariga po­ litiker upplever naturligtvis ett val mellan att snabbt och ele­ gant producera en plan eller att låta folk få en chans att via nya kanaler göra sin stämma hörd. LEGITIMITETLEGITIMITET Fig:7 Effektivitetsproblemet Fi g :8 Effektivitetsproblemet som som ett "både-och" val ett "antingen-eller" val Det synsätt som präglat inspiratörerna bakom generalplaneprojek- tet och med tiden allt fler politiker är att det som i ett kort­ siktigt perspektiv kan upplevas som ett antingen-eller val, sna­ rast är ett skensamband i det långa loppet. Att den effektivitets kris som allt fler upplever att samhällsplaneringen befinner sig i (se ex vis Miller m fl, 1982, för en diskussion kring detta) har sin lösning i en långsiktig ansvarsfördelning präglad av mins kat avstånd mellan de aktörer som fått komma till tals i detta kapitel; nämligen tjänstemän och politiker i offentligheten samt vanligt folk i vardagslivet. 3,10 Det slutgiltiga förslaget till generalplan och vad det förväntas innebära När det slutgiltiga förslaget till generalplan föreläggs kommun- fullmäktigt består det, förutom av en markanvändningsplan för tät orten med omgivningar, av ett 190 sidigt dokument som anger rikt­ linjer för den fysiska planeringen i tätorten. Generalplanen är uppdelad på ett sådant sätt att den beskriver, analyserar och an­ ger målsättningar för 15 delområden (ett exempel på delområdes- planering ges i bilaga:7), Förutom planer och åtgärdsförslag inne håller generalplanen riktlinjer för genomförandet (se bilaga:8). Detta är ett unikt steg i svensk markanvändningsplanering. Här tas beslut om hur generalplanen skall förverkligas och hur dess målsättningar och arbetssätt skall föras vidare i annan planering. Beslutet fattas utan principiell debatt i fullmäktige och de re­ servationer som förs till protokollet är endast av formell karak­ tär. De viktigaste punkterna i genomförandedirektiven är följande: - Att generalplanen inlämmas i kommunens handlingsprogram, både de enskilda nämndernas och kommunens gemensamma. - Att förvaltningarna måste samarbeta över förvaltningsgränserna. - Att ansvaret för det fortsatta arbetet läggs på kommunstyrelsen "via" en tjänstemannagrupp där olika förvaltningar är represen­ terade (i praktiken innebär detta att arbetsgruppen och general- planekommittén fortsätter att fungera och att huvudansvaret som väckarklocka och kontrollör läggs på planeringskontoret). - Att arbetet kontinuerligt avrapporteras till kommunstyrelsen (ungefär halvårsvis). - Att en social grundsyn appliceras på alla genomförandediskus­ sioner. - Att dialogen med kommuninnevånarna permanentas. I genomförandeanvisningarna slås också fast (vilket också det är unikt) det generella resultatet av analysfasen; nämligen vilka so­ ciala problemkomplex som bör prioriteras, samt var (i vilka områ­ den) åtgärderna i första hand bör sättas in (bygger på den analys som redovisas i bi laga: 3).*) Vid sidan av dessa generella prioriteringar har de olika beskriv­ ningarna, målen och förslagen som ingår i generalplanen inte rang­ ordnats. Detta arbete återstår och det är därför man fäst så stor vikt vid ovanstående genomförandeanvisningar att de till och med tagits med i det formella beslutsprotokollet. Den fara man upp­ lever är att generalplaneprojektet i och med det formella beslutet skall betraktas som avslutat och att utvecklingen skall innebära en återgång till det "slentriantänkande" som man anser präglat den förutvarande handläggningen. Man vill undvika att generalpla­ nen, med allt dess underlagsmaterial, hamnar i ett politiskt och/ eller organisatoriskt vakum. "Risken med ett sådant här projekt är att det blir som det blev i Östersund - att man beställer men sen förnekar verkligheten när man får den på papper. "Blir det bara så att man säger att det här var int­ ressant. Det här skall vi spara. Då blir det snarast en fara för demokratin." "Man hoppas ju att den här typen av arbete skall fortsätta. Att man skall kunna förbättra det här sättet att arbeta - ex vis vid områdesbeskrivnin- gar på landsbygden"(C) *) Här kan noteras att jag lät en fristående teknisk konsult kost- nadsvärdera de åtgärdsförslag som tagits fram för de olika del­ områdena. Det visade sig finnas en nära nog perfekt korrelation mellan kostnadsprofil och problemprofil, d v s; i de områden där problemen skattades vara störst var också åtgärdsförslagen flest och dyrast! Det tycks dock idag vara så att de flesta förvaltningarna är be­ redda att både inarbeta generalplanematerialet i sin egen speci­ fika planering och samverka med andra i gemensamma frågor. "Sedan har vi gått vidare just inom GPF'n (kommunens gemensamma planeringsförutsättningar, min anm). I GPF'n har vi områdesbeskrivningar där vi då försöker beskriva hur det ser ut ute på landsbygden i form av service osv. Där har vi också startat studiecirk­ lar" (S) Från planeringsavdelningens sida blir handläggningen fortsättnings­ vis den att man tillsänder resp förvaltningar "skräddarsydda" ver­ sioner av generalplanen med önskemål att man skall föreslå priori­ teringar, ange tidplaner, äska medel och beskriva resursanvändningen. I några fall har också genomförandeprojekt påbörjats. Ex vis kring projekteringen av ett nytt folkets hus i Koskullskulle, samt i ett projekt om förbättrad skolmiljö vid en av kommunens skolor där en landskapsarkitekt (eva Wenngren) utnyttjat materialet. Dess­ utom har man redan kunnat notera att lokala grupper börjat utnyttja materialet som stöd för sina krav på åtgärder (ex vis har en "perma­ nent" grupp bildats i det mest problembelastade området; Malmberget). Detta var ju också avsikten - att åstadkomma en politisk vitalisering. "Generalplanen kan bli utgångspunkten för varje liten grupps beslut om den skulle bli väldigt bra Sammanfattningsvis tycks den absoluta majoriteten av de som vi intervjuat vara av den uppfattningen att de flesta farorna med projektet kunnat undvikas - åtminstone så här långt. Risken att projektet skulle fastna i eländighetsbeskrivningar har ex vis inte besannats. "En fara med arbetet är att man fastnar i sociala mönster och politiska klurigheter. Att det blir en ideologisk rapport om orättvisor mer än om möjlig­ heter . " Visserligen har en del områden klassificerats som sämre än andra som boendemiljöer, med detta betraktas trots allt som ett nöd­ vändigt steg i arbetet att lösa problemen. "Det är vissa områden som får en stämpel och den stämpeln skall vi ha bort alltså." En annan upplevd risk var att generalplanen skulle bli för all­ män/abstrakt och därför inte användbar. "Risken är att man får en plan som man inte kan arbeta med." Även denna risk uppfattas nu som eliminerad. Många upplevde också en risk för att enskilda ägarintressen skul­ le kunna växa sig breda i hägnet av generalplanearbetet - men även här tycks oron ha varit obefogad. "Det kan ju hända så att vissa enskilda markägare tjänar på det för att markpriserna trissas upp i ett visst område. När mark skall exploateras fram så kan det gynna en del"(VPK) De farhågor som kvarstår har som framgått med demokratiproblema­ tiken att göra. Att fel människor tagit aktiv del i arbetet och att människors politiska resurser polariserats ytterligare (mer till de redan resursstarka - mindre till de resurssvaga, relativt sett). "Det finns väl kanske en viss fara i det att det har varit proffstyckare som varit med i studiecirklarna. Att man inte riktigt har fått fram vad de vanliga människorna tycker"(C) De flesta tycks dock mena att dessa farhågor minskat under pro­ jektets gång och att inte minst remissbehandlingen medfört "re­ presentativt demokratiska" korrigeringar. Jag tror att följande citat i dag är tämligen representativt för de direkt inblandades attityder, "Ju fler som deltar i projektet. Ju fler människors synpunkter som kommer med kan aldrig vara till skada. Tvärtom så måste det vara till nytta oavsett vad dom hade för syften"(VPK) Även om många fortfarande har sina dubier kring hur demokratiskt projektet egentligen varit och vems politiska resurser som egent­ ligen höjts, så är det ingen tvekan om att man anser att general­ planen - i den utsträckning dess intentioner verkligen konkret ge­ nomförs - kommer att gynna de resurssvaga i kommunen och främst dem. "De utslagna kommer att tjäna på projektet. Ja, det kanske var fel begrepp - de minst bemedlade." Farhågorna i nuläget rör egentligen bara projektets möjligheter att överleva som idé och konkretiseras i det löpande arbetet - när den grå vardagen smyger sig på planerare och politiker. När massmedias nyfikenhet och vaksamhet slocknar. När konsulten som inspiratör försvinner från kommunen och länet och när vanligt folk i värsta fall glömmer det material som de själva varit med om att ta fram och utforma. "Att stoppa en sådan process det tycker jag skulle vara rent kriminellt. Den måste vidare nu. Framför allt tycker jag då splittras upp till små konkreta Om dessa farhågor har fog för sig kan bara framtiden utvisa. Som framgått är skillnaderna mellan den nya generalplanens ut­ formning och förväntade funktionssätt betydande jämfört med kon­ ventionella generalplaner. Förutom allt som tillkommit saknas mycket av det som brukar ingå; antalet kartor har minskat avsevärt, plane­ ringsförutsättningarna är mindre tekniska och kvantitativa, "prof- fessionaliteten" är mindre iögonfallande och framställningssättet mer lättillgängligt. Enligt min mening utmärks den nya generalplanens utformning av de riktlinjer som uttryckts av lagstiftarna från SOU 1981:100 och framåt. Den är mer lättfattlig, mer konsekvens- och brukarinriktad samt mer politisk i så motto att den uppfordrar till en rullande pla­ nering i begreppets egentliga bemärkelse. Den speglar därmed också 39 den tendens till decentralisering av beslutsfattande som börjat låta sig märka under det senaste decenniet. 40 4 VAD UTMÄRKER STUDIECIRKELDELNINGARNA? 4.1 Inledning I föregående kapitel diskuterade vi bl a motiven bakom generalpla- neprojektets syfte och metoder. Studiecirkel verksamheten presente­ rades där som en metod att effektivisera kommunens fysiska och so­ ciala planering genom att på en gång göra den bättre och mer legi­ tim för medborgarna. Utan tvekan har studiecirkel verksamheten ock­ så varit den viktigaste metoden, åtminstone i så måtto att den sysselsatt flest människor och att den producerat de flesta be­ skrivningarna, analyserna och förslagen. I detta kapitel skall vi beskriva utfallet av studiecirkel verksam­ heten med hjälp av svaren från två enkäter som vi skickade ut till människor i Gällivare under våren 1981. Enkäterna tillställdes dels den grupp människor som deltog i studiecirkelarbetet (totalurval) dels en matchande kontrollgrupp (efter ålder och kön) slumpmässigt utvalda gällivarebor. Bortfallet av svarande var besvärande. Trots att flera påminnelser skickats ut kvarstod vid datainsamlingens slut ett icke-förklarat bortfall på 21 % i deltagargruppen och 23% i kontrollgruppen (som vi fortsättningsvis kommer att kalla medlems- resp referensgrupp). I endast några procent av fallen rörde det sig om en direkt vägran att svara. Till detta kommer ett relativt stort internt bortfall på frågor som tydligen upplevts som känsliga eller mindre meningsfulla. Även om ingenting tyder på att bortfal­ let skulle ha varit systematiskt (statistiskt sett) så innebär bortfall sproblematiken att de statistiska skillnader som vi i ne­ danstående tabeller redovisar mellan deltagar- och referensgruppen bör tolkas med stor försiktighet. Som tumregel kan anges att skill­ nader i utfall mellan grupperna bör vara större än 10 procentenhe­ ter för att några statistiska slutsatser skall kunna dras. I de fall där den statistiska osäkerheten är ännu större p g a intern­ bortfall eller alltför få observationer i enskilda celler markeras detta med en stjärna efter observationen. På grund av den statis­ tiska osäkerheten har slutligen avrundade procentsiffror använts i resultatredovisningen. I den resultatredovisning som följer tar vi först upp de respekti­ ve gruppernas allmänna inställning till samhällsplaneringen och motiven till deltagande/ej deltagande i studiecirkel verksamheten. Därefter beskriver vi utförligt studiecirkeldeltagarna och refe­ rensgruppens tillgång till politiska resurser, i huvudsak med hjälp av de operationella definitionerna som används av institutet för social forskning och SCB (Ulf-undersökningarna). Gruppernas tillgång till politiska resurser diskuteras därefter: 1. med hjälp av en enkel klassanalys där intervjupersonerna delats upp i mellanskikt och arbetarklass med hjälp av SEI-koden för yrkesklassificering. 2. med avseende på könstillhörighet. Kapitlet avslutas med en ana­ lys av gruppernas attityder till "konventionella" politiska ak­ törer samt mer okonventionell t politiskt agerande i trakterna av den representativa demokratins utmarker. 4.2 Allmänna attityder till planering samt till deltagande/ej deltagande i studiecirkel verksamheten Vi skall börja med att titta lite närmare på inställningen till och omkring den form av deltagande i samhällsplaneringen som man i Gällivare har försökt åstadkomma. Deltagandet i cirklarna, som enkäten bygger på, är ju på helt fri­ villig basis. Man kan därför anta att den grupp som deltagit har varit väl motiverade till deltagandet och till idén som sådan. Först skall vi dock titta på om man i grupperna anser att man har en tillräcklig insyn i planeringsärenden när det t ex gäller den fysiska planeringens utformning. Tab 1 Har man tillräcklig insyn i planeringsärenden, andel i pro­ cent. Insyn i planering Medlemsgruppen Referensgruppen JA 16 26 NEJ 84 74 SUMMA % 100.0 100.0 Av siffrorna framgår att den grupp som deltagit i cirklarna i läg re grad anser att man har tillräcklig insyn i planeringsärenden. Referensgruppen är alltså i högre grad nöjd med den grad av insyn som finns för tillfället. För dem som svarat nej på den här frågan ställde vi en följdfråga om vad man trodde att detta berodde på. Tab 2 Om nej, varför? Andel i procent. Orsak Medlemsgruppen Referensgruppen P g a bristande intresse hos människorna själva 41 43 P g a bristande information från kommunen 15 29 P g a oförmåga hos folk att tillgodogöra sig planerings- problematiken 22 17 P g a medvetet undanhållande av information från politiker 13 6* och planerare Annan orsak 9* 3* Summa {%) 100.0 98.0 Båda grupperna anser att den främsta orsaken är att det råder ett bristande intresse hos människorna själva att sätta sig in i frå­ gorna. Men ett bristande intresse kan också ha och göra med de två andra punkter som grupperna pekar ut som orsaker. Medlemsgruppen vill mena att det finns en oförmåga hos människor att tillgodogöra sig planeringsproblematiken. Man kan inte greppa problemen och man kanske inte förstår det språk, varmed planeringen åskådliggörs. Referensgruppen anger å sin sida som andra orsak, att det beror på bristande information från kommunens sida, detta kan också hänga ihop med den förra orsaken. Kommunen använder sig i sin informa­ tion av kartor med förklarande text, som gjorts av planerarna, ex­ perterna. Informationen kan därför uppfattas som bristfällig. Man kan inte använda sig av den information som finns. Vad var det då som motiverade de människor som gick med i cirklar­ na, och vad var det som gjorde att de övriga valde att inte delta­ ga? I enkäten ställdes frågan varför man valde att gå med i studiecir­ kel verksamheten. 42 Tab 3 Varför gick du med i cirkeln? Andel i procent. Varför ett deltagande Medlemsgruppen Intresse 38 Politiskt viktig handling 56 Nytta av det i mitt arbete 2* Sociala orsaker 3* Summa (%) 99 Det visar sig att de flesta har ansett det vara en viktig politisk handling att medverka. Dessutom anger många att man varit intres­ serade av frågan. Man tyckte att det var ett bra sätt att skaffa sig kunskaper på. Därefter ställde vi frågan om man trodde att studiecirkel verksam­ heten skulle komma att bidra till verksamhetens målsättning. Tab 4 Förverkligande av målsättning. Andel i procent. Förverkligande av målsättning Medlemsgruppen I hög grad 15 I ganska hög grad 39 I ganska låg grad 32 I mycket låg grad 14 Summa {%) 100.0 Av tabellen kan dras den slutsatsen, att de som har deltagit i cirkel verksamheten tror, att deras arbete kommer att ge utslag i planeringen. Man är ganska optimistiska, vilket i sig kan bero på, som det senare kommer att visa sig, att man är en resursstark grupp, med en som vi tidigare konstaterat relativt hög tro på att man kan påverka. 43 Lika intressant som det är att fråga om varför folk har deltagit, är det att fråga varför man inte deltog. Referensgruppen ombads därför att ange de huvudsakliga orsakerna till att de inte med­ verkat. Tab 5 Huvudsaklig orsak till icke-deltagande. Andel i procent. Orsak till icke-deltagande Referensgruppen Kände inte till det 22 Kunde inte p g a mitt arbete 20 Kunde inte p g a praktiska problem 10* Bristande intresse 32 Trodde inte att studiecirkel verksam­ heten skulle tjäna något till 16* Summa (%) 100.0 Av siffrorna framgår att de flesta angivit bristande intresse som huvudsaklig orsak till icke-deltagande. Sammanfattning Den grupp som deltagit i studiecirklarna har ansett att man i läg­ re grad har insyn i planeringsärenden. Referensgruppen har i högre grad varit nöjd med den grad av insyn som finns. Båda grupperna angav att det bristande intresset i huvudsak berod­ de på dem själva. Referensgruppen angav också att det berodde på bristande informa­ tion från kommunen, medan medlemsgruppen i högre grad ansåg att det berodde på en bristande oförmåga hos människorna att tillgodo­ göra sig planeringsproblematiken. Den främsta orsaken till varför man gick med i cirklarna har upp- givits vara, att det är en viktig politisk handling. Dessutom har alternativet intresse ofta förekommit. Man kan alltså anta att mo­ tivationen har legat på en hög nivå hos deltagarna, vilket också märks på svaren på frågan om man anser att syftet med verksamheten kommer att förverkligas. Man kan säga att förväntningarna ligger ganska högt. Den huvudsakliga anledningen till att man inte har deltagit har varit ett bristande intresse. 4.3 Politiska resurser i undersökningsgrupperna Detta avsnitt syftar till att presentera grupperna och deras poli­ tiska resurser. I Sverige hålls fria val med konkurrerande eliter. Detta förhållan­ de är en av de grundläggande byggstenarna i vår typ av demokrati. Låt oss börja med att se på den resurs som är så viktig, men som kanske kräver det minsta "engagemanget"; nämligen valhandlingen. 4-X5 44 Den här frågan delades upp i två delar; om man hade röstat i det senaste valet och om man tänkte rösta i nästa val. På den första frågan, om man hade röstat i det senaste valet var svaren nästan identiska. Valdeltagandet i grupperna har legat så högt som man kan vänta sig, mellan 96 och 98 %>. På den andra frågan skiljer sig grupperna dock åt lite grann. Det visar sig (se tabellen nedan) att referensgruppen är mer osäker på om de tänker utnyttja sin rätt att rösta eller inte. Tab 6 Röstning i nästa val. Andel i procent. Röstning i nästa val Medlemsgruppen Referensgruppen Ja, säkert 96 86 Ja, kanske 4* 13* Nej 1* Summa (%) 100.0 100.0 Vad denna större tveksamhet skulle bero på, kan man bara spekulera i. En möjlig anledning skulle kunna vara att man i referensgruppen i högre grad är osäker på vilket parti man tänkt rösta på. Det vi­ sar sig nämligen att man i referensgruppen i högre grad anger att man inte har något bestämt parti (se tabell 68). Hur är det då med den fackliga och politiska anslutningsgraden? Tab 7 Är du eller har du varit medlem i någon facklig organisa­ tion? Andel i procent. Medlem i fack Medlemsgruppen Referensgruppen Jcl 85 67 Nej 15 33 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 8 Är du eller tion? Andel har du varit medlem i någon i procent. politisk organisa Medlem i politisk organisation Medlemsgruppen Referensgruppen Jcl 58 18 Nej 42 82 Summa (%) 100.0 100.0 Som framgår a\ ‘"bell 7 är de som deltagit i projektet i högre grad fackligt anslu\...a än referensgruppen. Skillnaden måste anses som hög. Samma förhållande gäller den politiska Organisationsgraden. Den är mycket högre hos medlemsgruppen än hos referensgruppen. Att den är så pass hög hos båda grupperna kan delvis förklaras av det "poli­ tiska klimat" som råder i norrbottenskommunerna. En politisk organisering skiljer sig naturligtvis åt från en fack­ lig organisering på så sätt, att den fackliga organiseringen i be­ tydligt högre utsträckning är "ett måste" eller "en självklarhet". Låt oss gå vidare och se hur det är med förtroendeuppdragen och mötesfrekvensen i de båda grupperna. Tab 9 Har du eller har du haft fackligt förtroendeuppdrag? Andel i procent. Fackligt förtroendeuppdrag Medlemsgruppen Referensgruppen Ja 65 23 Nej 44 77 Summa [%) 100.0 100.0 Tab 10 Har du eller har du del i procent. haft politiskt förtroendeuppdrag? An- Politiskt förtroendeuppdrag Medlemsgruppen Referensgruppen Ja 48 6 Nej 52 94 Summa (%) 100.0 100.0 Som vi ser i tabell 9 hittar vi stora skillnader. Även när det gäller de politiska förtroendeuppdragen intar medlems­ gruppen en särställning. Detta är i och för sig inget att förvånas över eftersom den gruppens medlemssiffror var mycket högre än re­ ferensgruppens. Vi kan konstatera att det inte rör sig om passiva partimedlemmar, utan en aktiv grupp där inte mindre än 48 t har eller har haft politiskt förtroendeuppdrag. Detta måste anses vara en väldigt hög siffra. Hur ofta deltar man då i fackliga och politiska möten? Tab 11 Facklig mötesfrekvens under det senaste året. Andel i pro­ cent. Fackligt möte Medlemsgruppen Referensgruppen Ingen gång 36 49 1-2 ggr 26 31 Mer än 2 ggr 38 20* Summa (I) 100.0 100.0 46 Tab 12 Politisk mötesfrekvens under det senaste året. Andel i pro­ cent. Politiskt möte Medlemsgruppen Referensgruppen Ingen gång 32 88 1-2 ggr 20 8* Mer än 2 ggr 46 4* Summa (%) 98.0 100.0 Som vi ser av ovanstående tabeller går medlemsgruppen oftare på fackliga och politiska möten. Vi kan alltså konstatera att medlemsgruppen är en väldigt aktiv grupp inom facket och de politiska partierna. När det gäller de mer "punktvisa" sätt på varmed man kan ge uttryck för sina åsikter inom ramen för den representativa demokratin, räk­ nar vi hit muntlig/skriftlig argumentation, personlig kontakt, de­ monstration och aktionsgruppsdeltagande. Anledningen till varför vi kallar dessa kanaler "punktvisa" är att man inte behöver binda upp sig på samma sätt som i politiska/fack­ liga organisationer. Man kan, om man så önskar, bara yttra sig i en speciell sakfråga. Tab 13 Skrivit insändare och/eller artikel i någon tidning och/el­ ler tidskrift. Andel i procent. Insändare/arti kel Medlemsgruppen Referensgruppen Jcl 47 8 Nej 53 92 Summa (%) 100.0 100.0 Skillnaderna är stora. 47 t i medlemsgruppen hade någon gång an­ vänt sig av möjligheten att skriftligen, genom tidning eller tid­ skrift, framföra sina åsikter, mot 8 % i referensgruppen. Siffror na är talande och ligger återigen till medlemsgruppens "fördel". Tab 14 Talat inför möte procent. i förening eller organisation. Andel i Muntlig argumentation Medlemsgruppen Referensgruppen Ja 74 39 Nej 26 61 Summa [%) 100.0 100.0 Även när det gäller den muntliga argumentationen är skillnaderna, som framgår av tabell 14, påtagliga. Man kan alltså påstå, att även när det gäller att föra fram sina åsikter muntligen, så har medlemsgruppen en betydligt högre vana och följaktligen större politiska resurser. En annan möjlighet att påverka är att personligen ta kontakt med någon i ansvarig ställning i syfte att påverka denna att handla på önskvärt sätt i någon samhällsfråga. Utgångspunkten för frågan var att hålla den på en realistisk nivå; dvs frågor som snöröjning, bussförbindelser etc, allt som kan tän­ kas beröra kommuninvånarna nära. Tab 15 Tagit kontakt med personer i ansvarig ställning i syfte att påverka. Andel i procent. Personlig kontakt Medlemsgruppen Referensgruppen JcL 62 29 Nej 38 71 Summa (%) 100.0 100.0 Det visar sig att skillnaden återigen är stor, och till medlems­ gruppens "fördel". 62 % i medlemsgruppen hade någon gång tagit kontakt med person i ansvarig ställning i syfte att påverka denne i någon samhällsfrå­ ga. Detta skall då jämföras med referensgruppens 29 %. En annan intressant fråga är om man deltagit i någon demonstra­ tion eller inte. Demonstrationer är ingen olaga handling, men har inte alltid setts som en "riktig väg" att föra fram sina åsikter på. Numera har de dock "antagits" av samhället som ett av de al­ ternativ varpå man kan ge uttryck för sina åsikter. En opinion- skapande handling som syftar till att påverka frågor som är eller inte är inne i samhällets beslutsprocess. Tab 16 Deltagit i demonstration. Andel i procent. Deltagit i demonstration Medlemsgruppen Referensgruppen Ja 75 24 Nej 25 76 Summa (%) 100.0 100.0 Vi ser att man i medlemsgruppen i betydligt högre grad är med i demonstrationer jämfört med referensgruppen. Intressant är här de som svarat nej på den här frågan. I medlemsgruppen utgör de cirka 25 l och i referensgruppen cirka 76 %. Låt oss titta lite närmare på vad man har angett som orsaker till att man inte har deltagit i demonstrationer. Tab .17 Huvudsaklig orsak till varför man inte demonstrerat. Andei i procent. Orsak Medlemsgruppen Referensgruppen P g a att jag kände mig för oinsatt i frågan 30 32 P q a att jag inte vill be- fatta mig med den sortens aktiviteter 10* P g a att jag inte tycker om att visa mina åsikter offentligt 10* 11* P q a att det inte har gällt någon fråga som intresserat mig 10* 26* P q a att jag hellre väljer andra metoder, vänder mig till mitt parti/fack 30 1/* P q a att de som redan går i tåget tar upp frågan, det räcker 4* 9* P g a att jag känner mig dum 3* 3* Jag törs inte p g a mitt arbete 3* Summa (*) 100.0 100.0 Majoriteten i båda grupperna angav som främsta orsak att de känt sig för oinsatta i frågan det gäl 11 (att ta ställning offentligt) men sedan skiljer sig grupperna åt. Referensgruppen anger som and­ ra orsak att frågan inte intresserat dem, medan medlemsgruppen hellre väljer andra vägar att gå. Man kan diskutera om aktionsgrupper skall placeras in i samma sam­ manhang som de mer "konventionella" vägarna, att nå inflytande. Skall man se fenomenet aktionsgrupper som en obruten mark, eller har samhället även här anammat ett nytt sätt att föra åsikter till torgs på. Vi tar med aktionsgrupper här, därför att vi ser dessa som ett sätt bland andra att föra fram sina åsikter på. Tab 18 Medlem i aktionsgrupp . Andel i procent. Medlem i aktionsgrupp IMedlemsgruppen Referensgruppen Ja 17 Nej 83 100 Summa (%) 100.0 100.0 Skillnaden är mycket markerad . Vi återfinner inga medlemmar i ak- tionsgrupper i referensgruppen. Sammanfattning Då det gäller de politiska resurserna utgick vi ifrån gängse defi­ nitioner i institutionaliserade svenska väl färdsmätningar (Sofi och SCB): a) valhandlingen, som innebär val av alternativ, b) "deltagande i den liberala demokratins opinionsbildningspro- cesser, som avgör medborgarens möjligheter att påverka de al­ ternativ som ställs i valen och de valda representanternas handlande mellan valen". När det gäller själva valhandlingen i det förra valet skilde inte grupperna sig åt. Men på frågan, om man tänkt rösta i nästa val eller inte, framkom en viss skillnad. Referensgruppen är mer osä­ ker på om man tänker rösta eller inte. Detta skulle kunna förkla­ ras av att man i referensgruppen mindre ofta tagit partipolitisk ställning. När det gäller de mest konventionella och institutionaliserade vä­ garna att föra fram sina politiska åsikter (i fack- och politiska organ) finner vi att medlemsgruppen i högre grad än referensgrup­ pen är fackligt och politiskt organiserade. De största skillnaderna erhålls när det gäller partianslutningen. Medlemsgruppen har i allt högre grad haft/har fackliga/politiska förtroendemannaposter. Man går också oftare på möten än referens­ gruppen. Dessa förhållanden gäller särskilt poster i politiska or­ gan. Då det gäller de mer "punktvisa" sätten att föra fram åsikter, räk­ nar vi hit muntlig/skriftlig argumentation, kontakt med person i ansvarig ställning i syfte att påverka ett beslut, demonstration och aktionsgruppsdeltagande. Den skriftliga argumentationen ger ett klart utslag: medlemsgrup­ pen har oftare använt sig av denna möjlighet till påverkan. Också då det gäller den muntliga argumentationen håller sig medlemsgrup­ pen mer framme. Även när det gäller den personliga kontakten är skillnaden mellan grupperna stor, till medlemsgruppens "fördel". Medlemsgruppen går också med i demonstrationer i betydligt högre omfattning än refe­ rensgruppen. Även när det gäller aktionsgruppsdeltagande är skillnaden stor. Vi återfann inga aktionsgruppsmedlemmar i referensgruppen, men däre­ mot i medlemsgruppen. Skillnaderna mellan grupperna är slående. Vi har en resursstark grupp, medlemsgruppen,kring generalplaneprojektet och en resurs­ svag, referensgruppen, som representerar den vanliga medborgaren. Utifrån dessa siffror kan konstateras att det är de politiskt re­ sursstarka som utnyttjar den nya handen för medborgarinflytande. 50 4.4 Den socio -ekonomiska situationens betydelse för de poli­ tiska resurserna Detta avsnitt syftar till att klarlägga sambandet mellan grupper­ nas socialekonomiska situation och deras politiska resurser. Det skall sägas, att mellanskiktet i referensgruppen har ett väl­ digt lågt bastal, och att alla slutsater i detta avsnitt drabbas av statistisk osäkerhet. Vår klassindelning baseras på SEI-koden enligt följande: Tab 19 Fördelning efter SEI-kod. Andel i procent. Kod Medlemsgruppen Referensgruppen 1 29 43 2 15 12* 3 15 20* 4 5* 5 25 14* 6 10 3* 7 -| * 8 5* 9 10 3* Summa {%) 100.0 100.0 Som vi ser av tabellen ligger en hög procent av medlemsgruppen i kod 5, tjänstemän. Referensgruppen utmärks främst av höga procent­ tal i kodgrupperna 1 och 3. Vi har därmed en högre andel arbetare i referensgruppen. I fortsättningen delar vi in materialet mycket grovt i en arbetarklass (kod 1 till 4) och en övrig grupp som vi kallar mellanskikt (kod 5 till 10). När det gäller röstningen i det senaste valet fann vi inga skill­ nader mellan mellanskikt och arbetarklass i våra grupper. Däremot hittar vi skillnader när det gäller om man tänker rösta eller inte i nästa val. Tab 20 Röstning i nästa val efter social klass, medlemsgruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Ja, säkert 100 95 Ja, kanske 2* Nej 2* Summa [%) 100.0 99.0 Tab 21 Röstning i nästa val Andel i procent. efter social klass, referensgruppen Mellanskikt Arbetarklass Ja, säkert 78 88 Ja, kanske 22 12 Summa (%) 100.0 100.0 Vi ser av tabellerna att i medlemsgruppen är det arbetarklassen som är mer osäker på om man tänker rösta, medan det i referens­ gruppen är mellanskiktet. Som nämndes ovan fanns en stor skillnad mellan grupperna vad gäl­ ler facklig anslutning. Tab 22 Fackligt medlemskap efter social klass, medlemsgruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Fackmedlem 90 100 Ej fackmedlem 9 Summa {%) 99.0 100.0 Tab 23 Fackligt medlemskap efter social klass, referensgruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Fackmedlem 89 73 Ej fackmedlem 11 27 Summa [t) 100.0 100.0 Som vi ser av tabellerna är arbetarklassen i medlemsgruppen i högre grad fackligt ansluten än mellanskiktet. I referensgruppen däremot finner vi en skillnad till mellanskiktets "fördel". Samma förhållande gäller huruvida man har/har haft fackliga för­ troendeuppdrag. Tab 24 Har/har haft fackligt uppdrag efter social klass, medlems­ gruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Har/har haft fackligt uppdrag 56 68 Har ej haft fackligt uppdrag 44 32 Summa {%) 100.0 100.0 52 Tab 25 Har/har haft fackligt uppdrag efter social klass, refe­ rensgruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Har/har haft fackligt uppdrag 67 19 Har ej haft fackligt uppdrag 33 81 Summa (%) 100.0 100.0 I medlemsgruppen är det arbetarklassen som i högre grad än mel­ lanskiktet har/har haft fackliga förtroendeuppdrag, medan motsat­ sen gäller i referensgruppen. Följdriktigt så ser vi av tabellerna nedan att i medlemsgruppen så är det arbetarklassen som i högre grad går på fackliga möten, medan det i referensgruppen är tvärtom. Tab 26 Facklig mötesfrekvens Andel i procent. efter social klass, medlemsgruppen. Mellanskikt Arbetarklass Ingen gång 34 14 1-2 ggr 31 32 Mer än 2 ggr 34 55 Summa (%) 99.0 101.0 Tab 27 Facklig mötesfrekvens Andel i procent. efter social klass, referensgruppen Mellanskikt Arbetarklass Ingen gång 33 31 1-2 ggr 22 46 Mer än 2 ggr 44 23 Summa [%) 99.0 100.0 När det gäller politiskt partimedlemskap var skillnaderna stora mellan de båda grupperna. Medlemsgruppen hade en betydligt högre andel partimedlemmar än referensgruppen. Tab 28 Partimedlemskap efter social klass, medlemsgruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Partimedlem 66 48 Ej partimedlem 34 52 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 29 Partimedlemskap efter social klass, del i procent. referensgruppen. A Mellanskikt Arbetarklass Partimedlem 22 15 Ej partimedlem 78 85 Summa {%) 100.0 100.0 Som vi ser av tabellerna så är det från mellanskiktet som de flesta partimedlemmarna kommer. Förhållandet är mer markant i medlemsgruppen. Tab 30 Har/har haft politiskt förtroendeuppdrag efter social klass, medlemsgruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Har/har haft politiskt för­ troendeuppdrag 53 43 Har ej haft politiskt för­ troendeuppdrag 47 57 Summa {%) 100.0 100.0 Tab 31 Har/har haft politiskt förtroendeuppdrag efter social klass, referensgruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Har/har haft politiskt för- treondeuppdrag 4 Har ej haft politiskt för­ troendeuppdrag 100 96 Summa (%) 100.0 100.0 När vi ser på politiskt förtroendeuppdrag, så vet vi som framgått redan att skillnaderna mellan grupperna är stora. I medlemsgruppen ser vi att det är mellanskiktet som främst har/ har haft politiskt förtroendeuppdrag. Vad gäller referensgruppen 54 återfinns de som har haft eller har politiskt förtreondeuppdrag i arbetarklassen. Tendenserna är dock mycket svaga. När det gäller mötesfrekvensen så är det mellanskiktet som i hög re grad går på politiska möten. Detta förhållande gäller i båda grupperna. Tab 32 Politisk mötesfrekvens efter social pen. Andel i procent. klass, medlemsgrup- Mellanskikt Arbetarklass Ingen gång 31 32 1-2 ggr 16 27* Mer än 2 ggr 53 36 Summa (%) 100.0 95.0 Tab 33 Politisk mötesfrekvens efter social pen. Andel i procent. klass, referensgrup- Mellanskikt Arbetarklass Ingen gång 89 80 1-2 ggr 15* Mer än 2 ggr 11 4* Summa {%) 100.0 99.0 Då det gäller skriftlig och muntlig argumentation är den som fram­ gått oftare förekommande hos medlemsgruppen än hos referensgrup­ pen. Tab 34 Muntlig argumentation efter social klass, medlemsgruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Ja, diskussionsinlägg 47 46 Ja, anförande 9* 9* Ja, både anförande och diskussionsinlägg 34 18* Nej 9* 27 Summa {%) 99.0 100.0 Tab 35 Muntlig argumentation efter social klass, referensgrup­ pen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Ja, diskussionsinlägg 33 11* Ja, anförande 19* Ja, både anförande och diskussionsinlägg 22 12* Nej 44 58 Summa {%) 99.0 100.0 Vi ser av tabellerna ovan att det är i mellanskiktet som man of­ tare utövar muntlig argumentation. Tab 36 Skriftlig argumentation efter social pen. Andel i procent. klass, medlemsgrup- Mellanskikt Arbetarklass Ja, insändare 19 27 Ja, artikel 16 2* Ja, både artikel och insändare 23 14* Nej 42 57 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 37 Skriftlig argumentation efter social pen. Andel i procent. klass, referensgrup- Mellanskikt Arbetarklass Ja, insändare Ja, artikel 11 4* Ja, både artikel och insändare 4* Nej 89 92 Summa (%) 100.0 100.0 Vi finner även när det gäller den skriftliga argumentationen att det är mellanskiktet som främst utnyttjar denna möjlighet. Vi finner alltså sammantaget att man i mellanskiktet i högre grad än i arbetarklassen har använt sig av både skriftlig och/eller muntlig argumentation. Tab 38 Tagit personlig kontakt med person i ansvarig ställning, i syfte att påverka, efter social klass, medlemsgruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Har tagit personlig kontakt 78 59 Ej tagit personlig kontakt 22 41 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 39 Tagit personlig kontakt med person i ansvarig ställning, i syfte att påverka, efter social klass, referensgruppen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Har tagit personlig kontakt 44 35 Ej tagit personlig kontakt 56 65 Summa (%) 100.0 100.0 Även här ser vi att mellanskiktet i högre grad än arbetarklassen bättre utnyttjar en möjlighet till att påverka. De har i högre grad tagit kontakt med person i ansvarig ställning, i syfte att_ påverka ett beslut i någon samhällsfråga. Skillnaderna är särskilt markanta i medlemsgruppen. När det gäller demonstrationer konstaterade vi ovan att medlems­ gruppen oftare deltagit än referensgruppen. Tab 40 Demonstrationsdeltagande efter social klass, medlemsgrup­ pen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Ja, i Första Maj 25 17* Ja, i annan typ av demonst­ ration 3* 5* Ja, i både Första Maj och annan typ av demonstration 44 52 Nej 28 26 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 41 Demonstrationsdeltagande efter social klass, referensgrup­ pen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Ja, i Första Maj 11 8* Ja, i annan typ av demonst­ ration 12* Ja, i både Första Maj och annan typ av demonstration 15* Nej 89 65 Summa {%) 100.0 100.0 Som vi ser är skillnaderna större i referensgruppen än i medlems­ gruppen mellan arbetarklass och mellanskikt. Arbetarklassen del­ tar oftare i demonstrationer än mellanskiktet. Då det gäller aktionsgrupper, ser vi av tabellen nedan att det är mellanskiktet som oftare deltar i aktionsgrupper än arbetarklas­ sen. Tab 42 Aktionsgruppsdeltagande efter social klass, medlemsgrup­ pen. Andel i procent. Mellanskikt Arbetarklass Är/har varit aktionsgrupps- medlem 22 14 Ej medlem 78 86 Summa {%) 100.0 100.0 Sammanfattning När det gäller valhandlingen och röstningen i det senaste valet, återfinns inga skillnader mellan mellanskikt och arbetarklass. Då det däremot gäller röstningen i nästa val visar det sig, att ar­ betarklassen i medlemsgruppen var mer osäker. Motsatsen gällde i referensgruppen. När vi tittade på facket, visade det sig att i medlemsgruppen var det arbetarklassen som i högre grad var fackligt ansluten, medan det i referensgruppen var mellanskiktet. Samma förhållande gällde den fackliga aktiviteten. När vi tittade på partierna, såg vi att mellanskiktet oftare är partimedlemmar än arbetarklassen, detta förhållande gällde sär­ skilt i medlemsgruppen. Detta förhållande gäller också då vi ser till de som har/har haft politiska förtroendeuppdrag. Återigen är det mellanskiktet som oftare och mer regelbundet går på politiska möten. Också då det gäller muntlig/skriftlig argumentation är det mel­ lanskiktet som utnyttjar en väg till påverkan. Detta förhållande gäller också när vi såg till vilka som tagit kontakt med person i ansvarig ställning, i syfte att påverka i någon samhällsfråga. När det gäller demonstrationer är det oftare arbetarklassen som deltar, detta förhållande gäller särskilt i referensgruppen. Men när det gäller aktionsgruppsdeltagande återkommer samma möns­ ter igen, där är det återigen mellanskiktet som oftare deltar. Mellanskiktet har därmed visat högre värden på alla kanaler till påverkan, utom då det gäller röstning i nästa val, facket och de­ mons trat i onsdel tagande. 4.5 Könets betydelse för de politiska resurserna När det gäller könen så är det en omdiskuterad fråga. Kvinnor har länge varit en åsidosatt grupp och har varit/är ofta en svår mål­ grupp att nå och föra in i de mansdominerande kanaler som finns att föra fram politiska krav på, och givetvis än svårare att få in i beslutsprocesserna. Ofta diskuteras kvinnors och mäns olika synsätt i olika frågor och därmed också svårigheten att som kvinna försöka låta bli att inlemmas i de av männen uppbyggda och därmed med deras synsätt överensstämmande idéerna och föreställningsvärlden. Vi skall inte här ta upp någon djupare diskussion om detta. Ett rimligt utgångsantagande är dock, att det är männen som besitter de starkare politiska resurserna. Kvinnorna är en eftersatt grupp i fackliga sammanhang. Det är svårare att få kvinnor att gå med och engagera sig än männen. Också på rent kvinnodominerande arbetsplatser. Vi minns från de enkla frekvenstabellerna att medlemsgruppen i högre grad var fackligt ansluten än referensgruppen. Tab 43 Fackligt medlemskap efter kön, medlemsgruppen. Andel i procent. 58 Man Kvinna Fackmedlem 95 75 Ej fackmedlem 5 25 Summa [%) 100.0 100.0 Tab 44 Fackligt medlemskap efter kön, referensgruppen. Andel i procent. Man Kvinna Fackmedlem 88 50 Ej fackmedlem 12 50 Summa (%) 100.0 100.0 Vi ser av tabellerna att det är männen som är fackligt anslutna i betydande högre grad än kvinnorna, detta gäller främst i refe- rensgruppen. Men vi ser också att kvinnorna i medlemsgruppen har en högre anslutningsgrad än kvinnorna i referensgruppen. 59 Tab 45 Har/har haft fackligt förtroendeuppdrag efter kön, med­ lemsgruppen. Andel i procent. Man Kvinna Har/har haft fackligt förtroendeuppdrag 70 42 Har ej fackuppdrag 30 58 Summa {%) 100.0 100.0 Tab 46 Har/har haft fackligt förtroendeuppdrag rensgruppen. Andel i procent. efter kön Man Kvinna Har/har haft fackligt förtroendeuppdrag 38 11 Har ej fackuppdrag 62 89 Summa {%) 100.0 100.0 När vi ser till de fackliga förtroendeuppdragen, så ser vi att det är männen som i betydligt högre grad har/har haft fackliga förtroendeuppdrag. Men vi noterar samtidigt den "höga" siffra som kvinnorna i med­ lemsgruppen har. Vi ser också i tabellerna nedan att då det gäller den angivna fackliga mötesfrekvensen, är det männen som går oftare och mer regelbundet. Skillnaden är särskilt markant då det gäller refe­ rensgruppen. Tab 47 Facklig mötesfrekvens procent. efter kön, medlemsgruppen. Man Kvinna Ingen gång 29 43 1-2 ggr 27 26 Mer än 2 ggr 45 30 Summa {%) 101.0 99.0 5-X5 60 Tab 48 Facklig mötesfrekvens efter kön, referensgruppen. Andel i procent. Man Kvinna Ingen gång 33 63 1-2 ggr 29 33 Mer än 2 ggr 38 4* Summa {%) 100.0 100.0 När det gäller skillnaderna mellan grupperna slås vi främst av de höga procentsiffrorna som kvinnorna i medlemsgruppen uppvisar. De har relativt sett höga siffror både på fackliga uppdrag och på den mer regelbundna fackliga mötesfrekvensen. Antagandet att männen oftare skulle vara fackligt anslutna än kvinnorna stämmer också. Männen är också mer engagerade än vad kvinnorna är. När det gäller politisk anslutningsgrad finner vi ett delvis an­ norlunda mönster. När det gäller medlemsgruppen är männen oftare partimedlemmar än kvinnorna. Men vi noterar ändå en hög siffra hos kvinnorna. När det däremot gäller referensgruppen framträder inga könsskill­ nader på denna punkt. Samma förhållande gäller, som framgår av tabellerna 51 och 52 på frågan om man har/har haft politiska upp­ drag. Tab 49 Politiska partimedlemmar efter kön, medlemsgruppen. Andel i procent. Man Kvinna Politisk partimedlem 68 48 Ej partimedlem 32 52 Summa {%) 100.0 100.0 Tab 50 Politiska partimedlemmar efter kön, del i procent. referensgrup Man Kvinna Politisk partimedlem 17 19 Ej partimedlem 83 81 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 51 Har/har haft politiskt uppdrag efter kön, medlemsgruppen. Andel i procent. Man Kvinna Har/har haft politiskt uppdrag 59 37 Har ej politiskt uppdrag 41 63 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 52 Har/har haft politiskt uppdrag efter kön, referensgruppen Andel i procent. Man Kvinna Har/har haft politiskt uppdrag 4 7 Har ej politiskt uppdrag 96 93 Summa {%>) 100.0 100.0 Helt i konsekvens med ovanstående tabeller, är det också männen som oftare går på politiska möten. Tab 53 Politisk mötesfrekvens efter i procent. kön, medlemsgruppen. Andel Man Kvinna Ingen gång 24 42 1-2 ggr 24 16* Mer än 2 ggr 52 42 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 54 Politisk mötesfrekvens efter i procent. kön, referensgruppen. Andel Man Kvinna Ingen gång 79 96 1-2 ggr 17 Mer än 2 ggr 4 4 Summa (%) 100.0 100.0 Det är alltså, precis som vi antog i början, männen som i högre grad än kvinnorna engagerar sig i de politiska partierna. Men vi har som nämnts också funnit en ganska hög procent kvinnor som är med i partierna och som engagerar sig. Detta förhållande präglar speciellt medlemsgruppen. 62 När vi tittar på den muntliga argumentationen, så finner vi att männen och kvinnorna skiljer sig lite åt mellan grupperna, men att det är männen som främst använder sig även av muntlig argumenta­ tion. Tab 55 Muntlig argumentation efter kön, medlemsgruppen. Andel i procent. Man Kvinna Ja, diskussionsinlägg 42 39 Ja, anförande 16* 5* Ja, både anförande och diskussionsinlägg 25 21* Nej 17 34 Summa (%) 100.0 99.0 Tab 56 Muntlig argumentatior i procent. i efter kön, referensgruppen. Andel Man Kvinna Ja, diskussionsinlägg 17 15* Ja, anförande 8* 15* Ja, både anförande och diskussionsinlägg 17 7* Nej 58 63 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 57 Skriftlig argumentation efter kön i procent. , medlemsgruppen. Andel Man Kvinna Ja, insändare 28 17* Ja, artikel 12* 5* Ja, både artikel och insändare 14* 19 Nej 47 59 Summa {%) 101.0 100.0 Tab 58 Skriftlig argumentation efter kön, referensgruppen. Andel i procent. Man Kvinna Ja, insändare Ja, artikel 4* 7* Ja, både artikel och insändare 4* Nej 96 89 Summa {%) 100.0 100.0 När det gäller den skriftliga argumentationen finner vi att i med lemsgruppen är det männen som oftare skriver insändare och/eller artiklar, medan det i referensgruppen är kvinnorna. Det är också kvinnorna som oftare både skrivit insändare och artiklar. Samban­ den är dock statistiskt sett mycket svaga, Det visar sig dock att här håller sig kvinnorna mycket mer framme än då det gäller engagemang i parti/fack. Det visar sig också att männen oftare tagit personlig kontakt med person i ansvarig ställning i syfte att påverka någon samhällsfrå ga. Förhållandet gäller i synnerhet i medlemsgruppen. Tab 59 Tagit personlig i procent. kontakt efter kön, medlemsgruppen. Andel Man Kvinna Har tagit personlig kontakt 75 48 Ej tagit personlig kontakt 25 52 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 60 Tagit personlig i procent. kontakt efter kön, referensgruppen. Andel Man Kvinna Har tagit personlig kontakt 33 26 Ej tagit personlig kontakt 67 74 Summa (%) 100.0 100.0 Slutligen visar sig en skillnad mellan könen då det gäller benä­ genhet att demonstrera. Den är dock svag. Männen har något högre procent än kvinnorna. Tab 61 Demonstrationsdeltagande efter kön, medlemsgruppen. Andel i procent. Man Kvinna Ja, i Första Maj 28 22 Ja, i annan typ av de­ monstration 7* 4* Ja, i både Första Maj och i annan typ av de­ monstration 47 44 Nej 19 31 Summa {%) 101.0 101.0 Tab 62 Demonstrationsdeltagande efter kön, referensgruppen. Andel i procent. Man Kvinna Ja, i Första Maj 4* 7* Ja, i annan typ av de­ monstration 8* 7* Ja, i både Första Maj och i annan typ av de­ monstration 13* 7* Nej 75 78 Summa [%) 100.0 99.0 Däremot bör skillnaderna mellan grupperna påpekas nansvärt stor och återigen till medlemsgruppens " . Den är förvå- fördel11. Tab 63 Medlemskap i aktionsgrupp efter kön, medlemsgruppen. Andel i procent. Man Kvinna Är/har varit medlem i aktionsgrupp 18 17 Ej medlem 82 83 Summa {%>) 100.0 100.0 Samma förhållande som vi fann när vi såg till demonstrationsdelta­ gande, återfinns då vi ser till deltagande i aktionsgrupper. För­ delningen mellan könen är jämn. Sammanfattning När det gäller könets betydelse för de politiska resurserna, har vi sammantaget funnit att männen har starkare politiska resurser. Fler män är fackligt anslutna men vi finner en högre grad anslutna kvinnor i medlemsgruppen än i referensgruppen. Det är männen som oftare har/har haft fackliga förtroendeuppdrag, men även här noterar vi höga siffror för medlemsgruppens kvinnor. Helt enligt vad man kan anta, är det också männen som oftare går på fackliga möten och mer regelbundet, detta förhållande gäller särskilt i referensgruppen. När vi såg till politiken fann vi att det även här var männen som oftare är politiska partimedlemmar. Skillnaden mellan grupperna är hög. Då det gäller den politiska aktiviteten fann vi att det var männen som oftare hade politiska uppdrag, de gick också oftare på poli­ tiska möten, och mer regelbundet. När det gäller de mer "punktvisa" sätten att föra fram sina åsik­ ter på, fann vi att både då det gäller den muntliga/skriftliga ar­ gumentationen och personlig kontakt, så var det männen som oftare använde sig av dessa kanaler. Då det gäller demonstration, var skillnaden liten mellan könen i referensgruppen. I medlemsgruppen var skillnaden tydligare, och till männens "fördel". Till sist belyste vi aktionsgrupper och fann att det inte fanns någon skillnad mellan könen i anslutningsgrad. Vi har slutligen kunnat konstatera att kvinnorna i medlemsgruppen har högre politiska resurser än kvinnorna i referensgruppen. 4.6 Politiska attityder I detta avsnitt skall vi gå in i materialet och försöka se hur våra grupper skiljer sig åt vad gäller attityder/inställningar till politiker och planerare, facken och till olika sätt att föra fram sina politiska krav på. När det gäller facket måste vi särskilt poängtera osäkerheten i tabellerna, dels på grund av den låga svarsfrekvensen och dels på grund av att det inte rör sig om så många frågor. De slutsatser som dras i diskussionen och som rör sig kring dessa frågor får ses utifrån den anmärkningen. I medlemsgruppen är de som har/har haft fackligt uppdrag mer nega­ tivt inställda, medan i referensgruppen är det de som inte har haft fackligt förtroendeuppdrag som är mer negativt inställda till facken. Vilka skillnader kan man då finna mellan könen och de sociala klasserna? Låt oss först titta på könen. Tab 64 Facklig attityd efter kön, medlemsgruppen. Andel i procent Man Kvinna Negativ attityd 69 75 Positiv attityd 31 25 Summa (%) 100.0 100.0 Tab 65 Facklig attityd efter kön, referensgruppen. Andel i procent Man Kvinna Negativ attityd 73 84 Positiv attityd 27 16 Summa {%) 100.0 100.0 Vi finner att det är facken. Detta gäller kvinnorna som är mer negativt inställda till särskilt i referensgruppen. Tab 66 Facklig attityd efter social klass i procent. , medlemsgruppen. Andel Arbetarklass Mellanskikt Negativ attityd 67 82 Positiv attityd 33 18 Summa [%) 100.0 100.0 Tab 67 Facklig attityd efter social klass i procent. , referensgruppen. Andel Arbetarklass Mellanskikt Negativ attityd 74 57 Positiv attityd 26 43 Summa {%) 100.0 100.0 Som vi ser av tabellerna har medlemsgruppens mellanskikt en mer negativ attityd till facket än arbetarklassen, medan det i refe­ rensgruppen är tvärtom, skillnaden är rätt stor och intressant! Tab 68 Hur man upplever att man står i relation till sitt parti. Andel i procent. Relation till partiet Medlemsgruppen Referensgruppen Jag står väldigt nära mitt parti 48 15* Jag står ganska nära mitt parti 28 44 Jag står ej nära mitt parti 10* 12* Jag har inget bestämt parti 14 29 Summa (%) 100.0 100.0 Av tabellen framgår att medlemsgruppen, som väntat, upplever att de står närmare sitt parti än vad referensgruppen gör. Det är ock­ så intressant att notera att cirka 29 l i referensgruppen uppger att de inte har något bestämt parti, mot 14 % i medlemsgruppen. Man har alltså oftare tagit partipolitisk ställning i medlemsgrup­ pen än vad man gjort i referensgruppen. En mycket omdiskuterad fråga är vilken tilltro man sätter till de förtroendevalda. Hur stort är "politikerföraktet"? Här tas politiker upp i allmänhet. Det görs alltså ingen åtskill­ nad mellan kommun- och regeringspolitiker, vilket i sig hade varit intressant. Tab 69 Politiker tillvaratager sina väljares intressen. Andel i procent. Politiker tillvaratar medborgarnas intressen Medlemsgruppen Referensgruppen I mycket hög utsträckning 8* 2* I ganska hög utsträckning 34 26* I ganska låg utsträckning 30 36 I mycket liten utsträckning 16 17* Ingen uppfattning 12 19* Summa (%) 100.0 100.0 När det gäller tron på huruvida politikerna tillvaratager sina väl­ jares intressen, tycks meningarna i båda grupperna vara delade. Medlemsgruppen sätter dock en något högre tilltro till politikerna än referensgruppen. Möjligt är att detta kan förklaras av att de själva är så pass involverade i politiken. Låt oss då titta på de politiska resursernas betydelse för de politiska attityderna. 68 Tab 70 Politisk attityd efter politiska resurser, medlemsgruppen. Andel i procent. Svaga resurser Starka resurser Hög tilltro 36 49 Låg tilltro 64 51 Summa {%) 100.0 100.0 Tab 71 Politisk attityd efter politiska resurser■, referensgrup- pen. Andel i procent. Svaga resurser Starka resurser Hög tilltro 55 36 Låg tilltro 45 64 Summa (%) 100.0 100.0 Av tabellerna framgår att det i medlemsgruppen är de med starka­ re politiska resurser, medan det i referensgruppen är gruppen med svagare politiska resurser, som har en hög tilltro till politi­ kerna . Om vi går vidare och ser till kön finner vi följande små skillna­ der. Tab 72 Politisk attityd efter kön, medlemsgruppen. Andel i pro­ cent. Man Kvinna Hög tilltro 47 40 Låg tilltro 53 60 Summa {%) 100.0 100.0 Tab 73 Politisk attityd efter kön, referensgruppen. Andel i pro­ cent. Man Kvinna Hög tilltro 46 56 Låg tilltro 54 44 Summa {%) 100.0 100.0 Ser vi däremot till den sociala klasstillhörighetens betydelse finner vi (i referensgruppen) att mellanskikten har större till­ tro till politiker än arbetarklassen. Tab 74 Politisk attityd efter social klass, medlemsgruppen. An­ del i procent. Arbetarklass Mellanskikt Hög tilltro 39 43 Låg tilltro 61 57 Summa {%) 100.0 100.0 Tab 75 Politisk attityd efter social klass, del i procent. referensgruppen Arbetarklass Mellanskikt Hög tilltro 38 56 Låg tilltro 62 44 Summa {%) 100.0 100.0 En av de frågor som ställdes i enkäten var om man ansåg att det var mödan värt att engagera sig politiskt i dagens samhälle. Tab 76 Är det mödan i procent. värt att engagera sig politiskt idag? Andel Värt ett politiskt engagemang Medelmsgruppen Referensgruppen Ja 69 27 Nej 31 73 Summa {%) 100.0 100.0 Som vi ser av tabellen är skillnaderna som väntat till medlemsgrup pens "fördel". Det är betydligt färre i referensgruppen som anser att det är mödan värt att engagera sig politiskt i dagens samhäll På den här frågan följde också en följdfråga till dem som svarat nej. Det frågades efter varför man inte ansåg att ett politiskt engagemang var mödan värt. Grupperna besvarade frågan enligt ne­ dan: 70 Tab 77 Om nej, varför? Andel i procent. Om nej, varför? Medlemsgruppen Referensgruppen Pga att de politiker som väljs sköter sina jobb på bästa sätt 10* 6* Pga att jag har viktigare saker för mig på min fritid 16* 12* Pga att de politiska fråge­ ställningarna har blivit för komplicerade 10* 31* Pga att jag inte vet hur jag skall bli politiskt aktiv 3* 3* Pga att jag inte törs 3* Pga att jag inte tror att min insats kommer att få någon som helst betydelse 45 36* Pga att politik är ett "smutsigt byk", som jag inte vill befatta mig med 13* 12* Summa (%) 100.0 100.0 Vi har så här långt i detta avsnitt tittat på attityder kring "kon­ ventionella" vägar att föra fram politiska krav. Vi skall nu titta lite närmare på den mer okonventionella vägen att påverka. I enkäten frågades inte efter vilken attityd man intog mot aktions­ grupper, utan varför man trodde att de uppstod. Låt oss samtidigt erinra oss fördelningen av aktionsgruppsmedlemmarna. Tab 78 Varför bildas aktionsgrupper? Andel i procent. Orsak till bildande Medlemsgruppen Referensgruppen Pga att existerande kanaler inte kan/vill ta upp vissa frågor 28 25* Pga att det är vänster­ grupper som ligger bakom deras metoder 38 3* Pga karaktären på frågorna, snabbt handlingssätt 13 28 Pga att etablerade partier/ fack inte tar ställning i vissa frågor 18 36 Pga att det är helt/delvis nya frågor som ställs 3* 8* Summa {%) 100.0 100.0 71 Här anger medlemsgruppen som främsta orsak att det är vänstergrup­ per som ligger bakom. Annars är grupperna ganska överens om att det beror på, att de ka­ naler som finns att föra fram åsikter genom, inte tar upp vissa frågor, och gör man det så tar man inte ställning till dem. Om man ser till de politiska resurserna hos de som har varit/är medlemmar i aktionsgrupper finner vi följande: Tab 79 Medlemskap i aktionsgrupper efter politiska resurser. An­ del i procent. Svaga resurser Starka resurser Medlem 12 21 Ej medlem 88 79 Summa {%) 100.0 100.0 Som vi ser av tabellen är det som oftare varit/är medlemmar 1 i ti ska resurser. de som har starka politiska resurser i aktionsgrupper än de med svaga po- Vi ville också se på, vilken inställning medlemmar i aktionsgrup­ per hade till politiker. Vilken tilltro de sätter till dem, och om detta kan tänkas påverka deras medlemskap i aktionsgrupper. Tab 80 Aktionsgruppsmedlemskap efter tilltro del i procent. till politiker. An- Hög tilltro Låg tilltro Aktionsgruppsmedlemmar 2 28 Ej medlem 98 72 Summa (%) 100.0 100.0 Vi tittade förut på hela grupperna och vad de ansåg vara orsak till att aktionsgrupper bildas. Låt oss slutligen titta på vad aktions- gruppsmedlemmarna själva anser. 72 Tab 81 Varför aktionsgrupper bildas efter medlemskap i aktions­ grupp. Andel i procent. Medlem Ej medlem Pga att existerande kana­ ler inte vi 11/kan ta upp frågan 71 18* Det är vänstergrupper som ligger bakom deras metoder 6* 45 Det beror på frågans art, det gäller att handla snabbt 6* 15* Det beror på otagna be­ slut, existerande kanaler tar inte ställning i vissa frågor 18 18* Helt/delvis nya frågor/ krav som ställs 4* Summa [%) 101.0 100.0 Vi tycker att skillnaderna talar för sig själva! Sammanfattning När det gäller attitydfrågorna kring facket, vill vi ånyo reserve­ ra oss för slutsatserna, dels därför att svarsfrekvensen har varit så låg, dels för att det inte rör sig om så många frågor. Resultaten visar att referensgruppen är mer negativt inställd till facket än medlemsgruppen. Fackmedlemmarna i medlemsgruppen är mer negativt inställda än icke-medlemmarna, medan förhållandet är mot­ satt i referensgruppen. Då det gäller könen visade det sig att kvinnorna har en mer nega­ tiv attityd till facket än männen. Detta gäller särskilt i refe­ rensgruppen. Då vi ser till social klass är det arbetarklassen som är mer nega­ tivt inställd till facket i referensgruppen, medan det är mellan­ skiktet i medlemsgruppen. När vi såg till attityder till politiska partier fann vi att med­ lemsgruppen oftare hade tagit partipolitisk ställning än referens­ gruppen. Vi såg också att medlemsgruppen oftare än referensgruppen ansåg att politikerna tillvaratar sina väljares intressen, vilket kanske kan förklaras av att de själva är så pass involverade i po- 1 itiken. När vi såg vilken tilltro grupperna sätter till politikerna och vilken attityd de intar till dem, fann vi att referensgruppen ha­ de en högre tilltro än medlemsgruppen. I medlemsgruppen är det de med de starkare politiska resurserna som har en högre tilltro. I referensgruppen var det gruppen med svagare politiska resurser, som vi fann hade en högre tilltro. Ser vi tili könets betydelse finner vi att i medlemsgruppen är det männen som har en högre tilltro till politikerna, medan det i re­ ferensgruppen är kvinnorna. Ser vi till den sociala klassens betydelse finner vi att det är mellanskiktet som har en högre tilltro än arbetarklassen till po­ litikerna. Vi fann också att i medlemsgruppen ansåg majoriteten att det är mödan värt att engagera sig politiskt i dagens samhälle, medan referensgruppen i betydligt lägre grad ansåg detsamma. En rätt stor skillnad alltså, men inte oväntad efter de siffror vi stött på tidigare. Vi frågade också efter varför det inte skulle vara värt besväret. På det svarade man i båda grupperna att man inte trodde att ens insats skulle komma att få någon som helst betydelse. Referensgruppen svarade också att de tyckte att de politiska frå­ geställningarna hade blivit för komplicerade för den vanliga män­ niskan att förstå, något som inte visade sig i medlemsgruppen. När det gäller aktionsgrupper och frågor kring dem, angav majori­ teten i medlemsgruppen att de ansåg att dessa uppstod genom att det var vänstergrupper som låg bakom, och att detta var en av de­ ras metoder att föra fram politiska krav på. Annars var man i grupperna överens om att det berodde på att exis­ terande kanaler inte ville/kan ta upp vissa frågor, och gör man det så tar man inte ställning i dem. Vi ville också veta om det kunde stämma att människor i aktions­ grupper i huvudsak är folk med starka politiska resurser. På de som var/är aktionsgruppsmedlemmar får detta också anses stämma. Vi finner det också intressant att notera att alla, med undantag av någon, i materialet som var/är aktionsgruppsmedlem, hade låg tilltro till politiker. Vi fann också när vi tittade på endast aktionsgruppsmedlemmar, att de ansåg att orsaken till att aktionsgrupper uppstod, var att existerande kanaler inte vill/kan ta upp de frågor det gällde. 4,7 De tydligaste skillnaderna mellan medlems- och referens­ gruppen. Låt oss slutligen punktvis sammanfatta de tydligaste skillnader mellan medlems- och referensgrupp som diskuterats i detta kapitel. Medlemsgruppen kännetecknas av att den i förhållande till refe­ rensgruppen: - Har högre utbildning. - Har större politiska resurser. - Har större politiskt intresse. - Har större "självtillit" (definieras i nästa kapitel). 74 - Är yngre. - Är mer "partitrogna". - Mindre ofta tillhör arbetarklassen. - Oftare uttrycker "vänstersympatier" (utvecklas i nästa kapitel). - Oftare anser att man har dålig insyn i planeringsärenden. - Oftare anser det vara mödan värt att engagera sig politiskt. Vi skall nu gå vidare i vår analys och i nästa kapitel diskutera vissa politiska implikationer av erfarenheterna från studiecirkelverksamhe­ ten . 75 5 STUDIECIRKLAR SOM NY KANAL FÖR POLITISKT INFLYTANDE 5.1 Inledning I föregående kapitel har jag diskuterat motiven till genera l - planeprojektets syfte och metoder. Jag har bl a definerat för­ söken med studiecirklarna som ett sätt att effektivisera kom­ munens fysiska och sociala planering genom att göra den bättre och mer legitim för medborgarna. Det har m a o funnits en ambi­ tion i projektet att fördjupa demokratin - att komplettera den demokratiska processen genom att erbjuda en ny kanal för parti­ cipation i centrala planeringsfrågor. Jag har också konstaterat att deltagande i studiecirkelverksamheten medfört ett ökat in­ flytande, även om det är svårt att bestämma dess omfattning; och att det gjort det på två principiella sätt: - Man har fått möjlighet att göra sin stämma hörd när man till­ fört samhällsplaneringen sin kunskap och sina värderingar. - Man har erhållit kunskap om den politiska beslutsprocessen och därigenom ökat.sina politiska resurser, Ett huvudsyfte med generalplaneproj'ektet är decentralisering av makt och inflytande och man är inte ensam om denna ambition i da­ gens Sverige (se ex vis Dahlgren,1984 för en genomgång av denna tendens inom samhällsplaneringen). Den existerar och växer inom både förvaltningsapparaten och de politiska institutionerna (se Amnå, 1983). Jag skall här inte fördjupa mig i någon avancerad diskussion av de samhälleliga motiven till dessa utvecklingsten­ denser - de varierar naturligtvis också mellan olika aktörer och sektorer. Vad jag här tänker diskutera är i stället motiven på mikronivå, dvs varför människor utnyttjar nya kanaler för in­ flytande. Min utgångspunkt i denna analys är konstaterandet att nya värderingar har kommit till uttryck på den politiska arenan - värderingar som visat sig svåra att inplacera i den vänster/ högerdimension som kännetecknar svensk politik. 5.2 Nya politiska värderingar? Den traditionella skalan i svensk politik sträcker sig mellan po­ lerna vänster och höger. Merparten bedömare anser att denna skala fortfarande är tillräcklig för att definiera olika politiska par­ tier och rörelser i Sverige (se ex vis Korpi,1980). Under senare år har emellertid en rad statsvetare och sociologer försökt beskriva kompletterande dimensioner som komplicerar bilden något (se ex vis Holmberg m fl, 1977). Dessa nya deminsioner har definierats på oli­ ka sätt, där polerna på skalan beskrivits med hjälp av termer som ekologi - tillväxt, yttervärldsvärderingar - inrevärldsvärderingar (Zetterberg m fl, 1983) samt decentralisering - centralisering. Upp­ täckten av denna nya dimension får tillskrivas sådana empiriska konstateranden som att nya politiska värderingar och sociala rörel- el ser som kvinno- och mil jörörelsen visat sig svåra att placera in på höger/vänster skalan, Vad utmärker då de människor som utnyttjar den "nya kanal" mellan kommunens planeringsinstitutioner och medborgarna som generalplane- projektet initierade? 6-X5 76 Den objektiva grunden för höger/vänster - skalan i svensk politik är i mycket hög utsträckning baserad på människors klasstillhörig­ het, d v s på deras konkreta verksamheter på arbetsmarknaden. I en ort som Gällivare, präglad av gruvindustri, är det därför naturligt att återfinna en stor arbetarklass och därigenom också ett domine­ rande vänsterinflytande i politiska fora. Så är också fallet. Ex vis utgör den borgerliga representationen i kommunfullmäktige (1982) mindre än 25%. När man placerar in "genomsnittliga" Gällivarebor (min referens­ grupp) på en 10-gradig skala finner man därför att det helt domi­ nerande antalet placerar sig till vänster om mittlinjen. Ändå visar det sig (vid en delning av vänster/höger skalan vid första kvartilen på skalans vänstersida) att studiecirkeldeltagar- och referensgrup­ pen skiljer sig markant åt. Andel med "uttalade" vänster sympatier är nära dubbelt så stor i medlems- jämfört med referensgruppen (64% mot 33%) och detta trots att arbetarklassen var underrepre- senterad i studiecirklarna (se tabell : 19). Den nya politiska kana­ len har m a o betydligt större dragningskraft på denna grupp av män­ niskor (vänstermänniskor utanför arbetarklassen). När det gäller den nya politiska dimensionen definierar jag den med hjälp av en centraliserings/decentraliseringsskala. Människor som önskar en extrem centralisering av makt och inflytande place­ rade sig längst ute till vänster på skalan, medan motsatsen gällde för décentrai iseringsanhängarna. Utfallet blev en bastant övervikt för decentraliseringanhängarna (ca 3/4 delar av intervjupersonerna i båda grupperna placerade sig på décentraiiseringssidan av skalans mittpunkt). Det existerade m a o inga skillnader mellan de två grup­ perna i denna dimension. När man slår ihop de två politiska dimensionerna genom att skapa en egenskapsrymd med fyra fält finner man, som framgår av fi g : 9, att: - Medlemsgruppen kännetecknas av utpräglade "vänstermänniskor" med klara décentrai i seringsattityder. - Referensgruppen präglas av "svala vänster"- och/eller "högermän­ niskor" med decentraliseringsattityder. CENTRALISERING 0 VÄNSTER © HOGER 0 © DECENTRALISERING CENTRALISERING DECENTRALISERING Fig:9 Vänster/noger samt Central isering/decentraliseringsdimensio- nerna bland studiecirkeldeltagare (till vänster) respektive övriga Gällivarebor (till höger). 77 Vad ligger då bakom dessa mönster? Skiljer sig grupperna åt med av­ seende på människors bakgrund och resurser (objektiva förhållanden) och/eller värderingar? Jag skall försöka besvara dessa frågor med hjälp av en analys i två steg där medlemsgruppen och referensgruppen först jämförs med av­ seende på några objektiva och subjektiva karaktäri sti ka. Därefter skall jag titta lite närmare på värderingsstrukturen i respektive grupp. I fi g : 10 jämför jag medlems- och referensgruppen med hjälp av åtta variabler. Jämförelsen mellan grupperna baseras på konventionella sociala bakgrundsvariabler (kön, social status, ålder och utbild­ ningsbakgrund) samt på några mer komplexa index, vilka indikerar attityder till myndigheter och egna förutsättningar (självtillit), samt till politiskt agerande i vid mening. Här bör observeras att vissa procentsatser som anges i figuren är avhängiga indexkonstruk­ tionen. Deras funktion är att möjliggöra en jämförelse mellan grup­ perna - inte att ange några absoluta värden (indexkonstruktionerna framgår av bilaga : 5) MEDLEMSGRUPPEN » m REFERENSGRUPPEN * □ ANDEL ANDEL MED ANDEL UN- ANDEL M. ANDEL MED ANDEL MED ANDEL MED ARBETARE HÖGST DER 40 AR STORT STORT POL.STORA POL.WJG SJÄLV- ANDEL KVINNOR GRUNDSKOLA MYNDIG- INTRESSE RESURSER TILLIT HETSFÖRAKT Fi g : 10 Jämförelse mellan medlems- och referensgruppen med avseende på åtta variabler. Jämförelsen mellan medlems- och referensgruppen vad avser intervju­ personernas sociala bakgrund visar att andelen kvinnor i medlems­ gruppen är den statistiskt förväntade (eftersom kvinnor är underre- presenterade i de flesta politiska sammanhang måste ändå deras andel betraktas som förvånansvärt hög). I övrigt kännetecknas medlemsgruppen av att den är yngre, mer välutbildad och mindre arbetarklassdominerad än referensgruppen. Skillnaderna är statistiskt signifikanta men inte speciellt uttalade, När jag däremot jämför de båda grupperna med avseende på mina index­ konstruktioner indikeras större skillnader. Som framgår är visser­ ligen myndighetsföraktet (negativa attityder till och förväntningar på tjänstemän, politiker och andra offentliga aktörer) lika stort i båda grupperna, men när det gäller de övriga variablerna; själv­ tillit, politiskt intresse och framför allt politiska resurser är skillnaderna påtagliga. Den sammantagna bilden är därmed tydlig. Deltagargruppen är bety­ dligt resursstarkare än referensgruppen, Dess medlemmar uttrycker framför allt mer laddade värderingar till saker som flyttmotstånd, kamp för närmiljön, tilltron till egna krafter (självtillit) samt okonventionella politiska manifestationer och allmänt politiskt int­ resse, De visade sig också ha betydligt större erfarenheter av po­ litiskt agerande i vid mening. 5.3 Vad utmärker décentrai iseringsanhängarna i studiecirkel- grupperna respektive bland övriga Gällivarebor? Låt mig avsluta denna analys genom att gå in i respektive grupp och beskriva hur attityderna till den nya politiska dimension som här diskuteras (decentralisering - centralisering) hänger ihop med ovan­ stående indexkonstruktioner. Här framträder, som framgår av fi g : 11 a och b, ett intressant mönster. I referensgruppen präglas décentrai iseringsanhängarna av myndighets- förakt (koefficienten 0.53 är ganska hög och signifikant)'* och själv- POLITISKT INTRESSE linft DECENTRALISERING! Fi g : 11 a Förklaringsfaktorer till decentral i seringssympatier i medlemsgruppen. pijj MYNDIGHETS j |ji|r; FÖRAKT j 0i| POLITISKT pt Fi g : 11 b Förklaringsfaktorer till décentrai i seringssympatier i referensgruppen. ■^Modellen har testats med ECTA (Everyman's Contingency Table Analyses Knoke.D, Burke.P, 1980) som är en metod för sambandsanalys, vilken möjliggör kc Tationsberäkningar på nominalskalenivå. De sambands- mått som redovisas i modellerna kallas Lambda och är normerat mellan -1 och +1. Tecknet utvisar sambandets riktning och mätvärdets stor­ lek dess styrka. 79 tillit (koefficienten 0.48 är ganska hög och signifikant), medan de­ ras politiska intresse och politiska resurser snarast är genomsnitt­ liga. Detta indikerar att decentral iseringsanhängarna i Gällivare som helhet återfinns bland människor: - Som "inte" utnyttjar konventionella politiska kanaler för att ut­ öva inflytande, - Som uppvisar genomsnittliga attityder till politik. - Som hyser låg tilltro till myndigheter i vid mening, men däremot uppvisar stor tilltro till sina egna krafter när det gäller att stå emot kriser av olika slag. Medlemsgruppen uppvisar ett delvis annat mönster. Även här är myndig- hetsföraktet bland decentral iseringsanhängarna starkt (koefficienten 0.71 är hög och signifikant) medan självtilliten snarast är lägre än genomsnittligt. Deras politiska resurser är genomsnittliga, medan de­ ras politiska intresse är stort (koefficienten 0.55 är ganska hög och signifikant), Detta indikerar att decentraliseringsanhängarna i studiecirkelgrup­ perna i Gällivare återfinns bland människor: - Som är intresserade av politik, men har svårt att fullt ut få ut­ lopp för detta intresse inom ramen för konventionella politiska kanaler. - Som hyser mycket låg tilltro till myndigheter i vid mening, men också uppvisar låg tilltro till sina egna krafter när det gäller att stå emot kriser av olika slag. Det gemensamma för decentraliseringsanhängarna i båda grupperna är därmed att: - Deras "myndighetsförakt" är starkt. - Deras politiska resurser inte skiljer sig signifikant från centra- 1 iseringsanhängarnas. När det gäller sambandet mellan människornas politiska intresse och framför allt deras självti11 i t samt deras inställning till decentra­ lisering så skiljer sig däremot de två grupperna åt: - I medlemsgruppen indikeras ett rätt starkt samband mellan politiskt intresse och decentraliseringssympatier, medan motsvarande samband inte återfinns i referensgruppen i samma utsträckning. - I referensgruppen indikeras ett rätt starkt positivt samband mellan självti11 i t samt decentraliseringssympatier, medan sambandet (om än svagt) har motsatt riktning i medlemsgruppen. Framför allt den sistnämnda anomalin är intressant att notera. Den tycks peka mot en skillnad mellan grupperna när det gäller valet mel­ lan individuell kontra kollektiv krislösning. Décentraiiseringsanhän- garna bland "vanliga" Gällivarebor tycks kompensera sin låga tilltro till offentligheten med en relativt stor tilltro till sig själva (+ sina informella nätverk; familj, släkt m fl). Decentraliseringsan­ hängarna bland studiecirkeldeltagarna å andra sidan tycks sakna denna möjlighet. De griper därför efter "det nya halmstrået" - den nya kana­ len för kollektiv politisk participation. Det bör också observeras att polariseringen mellan studiecirkeldeltagarna var mycket hög med avseende 80 på deras självtillit. Totalt sett var,som framgått,självti11 i ten större i medlems- än i referensgruppen. Orsaken torde vara den att många deltagare var "proffessionella" politiker med hög tilltro till centralisering, medan återstoden alltså präglades av kombina­ tionen låg självtillit/decentraliseringssympatier. 5.4 Några slutsatser och hypoteser Med reservation för det vanskliga i att generalisera från begränsa­ de studier av människor i specifika orter anser jag att man kan ur­ skilja följande tendenser utifrån min analys: 1. Nya kanaler för participation i offentliga beslutsprocesser ten­ derar utnyttjas av resursstarka människor som står eller upple­ ver sig stå vid sidan av den befintliga beslutsprocessen. 2. Den nya dimensionen i svensk politik (här indikerad av decentra- liseringssympatier) är framträdande både genomsnittligt och bland de människor som utnyttjar nya politiska kanaler. Mönstret skiljer sig dock åt när det gäller anknytningen till vänster/höger dimen­ sionen. Här finner décentrai iseringsideérna fäste hos "höger"- falangen generellt sett, men hos "vänster"-falangen i de nya po­ litiska kanalerna. I den mån studiecirkeldeltagarna i Gällivare kan betraktas som ett avantgarde för nya politiska strömmningar så stödjer detta hypotesen om tendenser till en ny dimension i svensk politik. 3. Människor som utnyttjar nya kanaler för participation uppvisar ett delvis nytt mönster som grund för sina decentraliseringsvär- deringar. Décentrai iseringsanhängarna i studiecirklarna uppvisar, som nämnts, till skillnad från övriga ett stort politiskt intres­ se, men låg självtillit. Detta kan hypotetiskt tolkas.så att deras politiska värderingar ligger närmare befintliga politiska institu­ tioner än övriga decentral iseringsnhängares, som mer litar till fria marknadslösningar, autonoma nätverk (utanför offentligheten) eller sig själva. Är denna hypotes riktig skulle våra studiecir­ keldeltagare representera en "ny" oponion som tenderar betrakta participation i samhällsplaneringen som ett naturligt och kanske så småningom institutionaliserat komplement till den representa­ tiva demokratin på lokal nivå. 4. Slutligen tycks nya former för deltagande i samhällsplaneringen appellera mer till kvinnor än män (samma tendens återfann vi i bruksorten Långshyttan, Dahlgren,Lindgren,Lundström, ibid). Vis­ serligen var det kvinnliga deltagandet i studiecirkelverksamheten inte större än 50%, men även denna siffra är hög relativt delta­ gande i andra former för demokratiskt inflytande. Jag tror också att det höga kvinnliga deltagandet delvis förrycker min kanske alltför konventionella klassanalys eftersom de ofta blivit pla­ cerade i borgerliga skikt (en kutym som många gånger starkt kan ifrågasättas, se ex vis: Britten,N, Heath,A, 1983). 81 6 GENERALPLANEPROJEKTET I ETT MER GENERELLT PERSPEKTIV 6.1 Inledning Så här långt har jag bedömt generalplaneprojektet på två sätt. Jag har försökt skatta projektet utifrån dess egna uttalade målsätt­ ningar samt utifrån de förväntningar som olika aktörer (politiker, tjänstemän samt aktiva och passiva medborgare) gett uttryck för under projektets gång. I detta kapitel skall jag komplettera dessa bilder med en mer generell granskning där generalplaneprojektet kan betraktas som ett typfall bland ett otal försök att finna nya former för dialog mellan samhällsplanerande myndigheter och med­ borgare. Den mest auktoritativa svenska genomgången av senare års erfaren­ heter av lokalt inflytande i fysisk samhällsplanering torde vara Tom Miller m fl:s (1982). Författarna genomför en representativ genomgång av ett stort antal försök med utvidgat medborgardelta­ gande inom tre fält; bostadsförvaltning, grannskapsarbete och kom- munla planering, där generalplaneprojektet hör hemma i det tredje fältet, Man målar på det hela taget upp en mörk bild av de samlade erfaren­ heterna. Demokratiseringen har varit marginell och man har heller inte lyckats visa att planerna blivit särskilt mycket bättre. Det är dock väsentligt att notera att dessa "pessimistiska" konstate­ randen utgår från premissen att ökad effektivitet i bemärkelsen a) ökad produktivitet (nya kunskaper tillförs planeringsprocessen på ett rationellt sätt) och b) ökad måluppfyllelse (den politiska dialogen mellan medborgare och politiska institutioner förbättras) verkligen eftersträvas. Om det i stället är så, vilket antyds i rapporten, att det politiska systemets mål är att: 1. Oskadliggöra protester (jfr Mathiessen, 1980) 2. Institutionali sera konflikter (jfr Kaase och March, 1979) 3. Suga upp och exploatera idéer och sociala rörelser (jfr Habermas, 1981 ) så blir värderingen av försöken en annan och förmodligen mer "posi­ tiv" (ur "systemvärldens" perspektiv). Den förståelsemodell som Miller m fl (ibid) placerar in sina empi­ riska iakttagelser i är enkel och klar. Man utgår från strukturella samhällsförändringar under efterkrigstiden, karaktäriserade av cent­ ral iseringstendenser och snabbt ökat statligt engagemang. För van­ ligt folk (medborgare) känns detta av på åtminstone två sätt: a) Dels sker en snabb omflyttning (speciellt på 60-talet), vilket skapar avfolkningsproblem i vissa områden och växtvärk i andra. Sociala nätverk slås sönder, beroendet till offentligheten ökar och traditionella lösningar på sociala problem blir svårare att tillämpa. b) Dels politiseras problemen. Statens ökade intervenering som motor i ekonomin och som välfärdsgarant öppnar den för kritik. Nya krav börjar ställas. I takt med att dessa krav inte tillfredsställs ökar misstron till konventionella politiska lösningar inom ramen för den representativa demokratin. 82 Man anför en lång rad bestickande indikationer på denna utveckling och lyckas göra troligt att statsapparatens (på olika nivåer) int­ resse av försök med lokalt inflytande i samhällsplaneringen har si­ na rötter: a) I första hand (mest näraliggande) i upplevda problem att förankra politiska beslut hos medborgarna (politiska kristendenser). b) i andra hand (mer grundläggande) i strukturella motsättningar i vårt ekonomiska systems funktionssätt (ekonomiska kr i stendenser). 6.2 Generalplaneprojektet som planeringsideologi En bedömning av generalplaneprojektet ur detta mer teoretiska pers­ pektiv kan lämpligen ta sin utgångspunkt i det tidigare nämnda pro­ jektet; Social utvecklingsplanering i Norrbottens län (1982). Detta projekt utgjorde en klart uttalad inspirationskälla både för cent­ rala aktörer i Gällivare (politiker och tjänstemän) och för den ans­ varige konsulten vid NAB (Norrbottens arkitektbyrå). Kardinaltanken i detta projekt (SUP) var att tillföra den sektorsövergripande sam­ hällsplaneringen på olika nivåer (främst regional och kommunal) ett nytt perspektiv (socialt) med hjälp av en lång rad tämligen oprövade metoder och tekniker - ett perspektiv som syftade till att effekti­ visera välfärdspolitiken bl a genom att skapa bättre instrument för resursfördelning (mellan och inom kommuner). SUP-projektet utgick från två grundproblem i samhällsutvecklingen som tillsammans allt mer kommit att försvåra en rationell samhälls­ planering. Det första problemet definierades som ett sektoriserings- problem. Den samhälleliga arbetsdelningen hade bl a avsatt spår i form av en växande flora av sektorer och institutioner, vilket ska­ pat allt större samverkansproblem. Det andra problemet definierades som ett central iseringsproblem. Avståndet mellan styrande och styrda hade ökat trendmässigt (inte minst p g a storkommunreformerna), vil­ ket bl a skapat ett besvärande kunskapsproblem när det gäller att besvara frågor om hur medborgarna verkligen har det (och därigenom styra resurserna åt det häll som väl färdsmålsättningarna anger). Fig:l2 Modell över två principiella problem i planeringsprocessen. Denna dubbla problematik illustreras med hjälp av fig : 12 där det första problemet (sektoriseringsproblemet) rör relationen mellan den politiska beslutsarenan och en hårt sektoriserad planerings- apparat och det andra problemet rör relationen mellan dessa två arenor sammantagna och medborgararenan. 83 Generalplaneprojektets ambition kan i detta perspektiv sägas vara att på kommunal nivå försöka lösa dessa två problem: 1, När det gäller sektoriseringsproblemet (1) utnyttjade man gene- ralplanearbetet till att skapa ett sektorsövergripande kunskaps- material som inte bara syftade till att åstadkomma en mer helhets- orienterad generalplan utan också användbara planeringsunderlag för olika sektorer. Framför allt fick den sociala sektorn möj­ lighet att förmedla sina kunskaper till andra sektorer. 2, När det gäller centraliseringsproblemet (2) försökte man utnyttja generalplaneprocessen till att: a) skaffa sig bättre information om hur de sociala förhållandena var i kommunens delområden och b) sprida kunskap om planeringsförutsättningar och teknisk/poli­ tisk handläggning av planeringsfrågor. När det gäller den senare problematiken gick man i själva verket ett steg längre än SUP-projektet, Man uttnyttjade inte bara indirekta "sakkunskapare" som informatörer (av typ socialarbetare) om männis­ kors välfärd ute i olika bostadsområden, utan strävade efter att låta medborgarna själva formulera sina problem, krav och idéer. Visser­ ligen nådde man som framgått inte den "genomsnittliga Gällivarebon" och ännu mindre "problematikerna", men man nådde trots allt längre än SUP-projektet. Proffessionella aktörer kompletterades med lekmän som kunskapsbärare och dessutom erhöll man (åtminstone i studiecirk­ larna) en arena för ömsesidigt utbyte mellan offentligheten (be­ sluts- och planeringsarenan) och civilsamhället (medborgararenan). 6.3 Generalplaneprojektet i skenet av Jürgen Habermas kristeori. Som framgått är min slutsats i denna utvärdering att generalplane- projektet lyckats väl utifrån sina egna målsättningar och sin egen planeringsideologi (en ideologi som det i allt väsentligt delar med andra projekt kring lokalt inflytande i samhällsplaneringen). Däremot är det som framgått en helt annan och svårare sak att bedöma om projektet lämnat något bidrag i statsapparatens strävan att bear­ beta de kristendenser som Miller m fl (ibid) uppmärksammat och som kanske tydligast har formulerats av Jürgen Habermas och andra före­ trädare för den s k kritiska teorin, Habermas ( 1934) urskiljer kri­ ser på två nivåer; systemnivån och den sociokulturella nivån. Han be­ tonar i sina senare arbeten (se ex vis 1981.) framför allt kris­ tendenser på den sistnämnda. Det är också i första hand dessa typer av kriser som Generalplaneprojektet har försökt bearbeta. Vilka typer av sociokulturella kriser beskriver då Habermas? Ja, grovt sett är det två typer; legitimationskriser och motivationskriser. De förstnämnda tar sig uttryck i att människor tenderar ta avstånd från samhällets sätt att fungera. Offentligheten (framför allt i sin poli­ tiskt/administrativa form) ställs till ansvar för upplevda problem. Masslojalitet inför kollektivt fattade beslut tenderar utebli. Sam­ hällets integrativa institutioner får allt svårare att lösa sina upp­ gifter, Motivationskriser å andra sidan framträder i förlängningen av legitimationskriser. Här handlar det om i vad mån samhället via sina socialisationsagenter lyckas förmå medborgarna att acceptera gällande normer, samt framför allt ta de roller som erbjuds - ex vis rollerna 84 som lönearbetare och väljare, Många indikationer på dessa kriser har också uppmärksammats på senare år; lågt politiskt intresse, politi­ ker- och byråkratiförakt, skatteomoral och bristande solidaritet/ lojalitet (legitimationskristendenser) samt sociala problem, psyko­ logiska flyktbeteenden och identitetsförluster (motivationskristen­ denser) . Allvarligast blir kriserna när utbytet mellan systemnivån och den sociokulturella nivån försämras över en viss smärtgräns. När ekono­ miskt "nödvändiga" beslut inte kan erhålla "nödvändig" folklig för­ ankring eller när människor förleds till att låta sig styras "uti­ från" - av pengar eller makt, förneka sig själva, samt vända sin aggressivitet inåt ( Habermas talar här om en alienationsprocess präglad av livsvärldens kolonialisering, 1981). Aktörer på de olika nivåerna (Politiker/planerare och medborgare) står m a o i en bytes­ relation till varandra som åtminstone på sikt måste vara balanserad. På ett eller annat sätt måste betingelser tillförsäkras för den kom- munikativa dialog som Habermas menar utgör den avgörande integrativa potentialen idet moderna samhället (mellan det offentliga samhället och människornas vardagsliv eller livsvärld). Hotet mot offentlig­ heten har dock också ett annat ansikte. Motivationskrisen kan resul­ tera i motstånd och revolt - i sociala rörelser som i en eller annan form utmanar den bestående ordningen. Generalplaneprojektets målsättningar och arbetssätt kan förstås i skenet av dessa hotblider. Man har strävat efter att öppna nya ka­ naler till människors livsvärld (studiecirklar, informationsträffar) samt efter att bättre utnyttja redan befintliga (skola, informatörer i skarven mellan offentlighet och livsvärld samt ett utvidgat remiss- och synpunktsförfarande), Däremot har man inte explicit problemati- serat effekterna av dessa nya kanaler eller för att tala med Haber­ mas; kommunikativa möjligheter. Dialogen har förvisso ökat men vem tjänar egentligen på detta förhållande? Det Habermas här befarar är som framgått att systemvärlden (trots i sig välvilliga motiv från konkreta aktörer) skall kolonisera nya delar av livsvärlden. I ett samhällsplaneringsperspektiv (se fi g : 14) inne­ bär de nya kanalerna att ny och bättre kunskap tillförs planerings­ processen, Detta är avsikten och eftersom kunskap är makt kan detta beskrivas som en utbytesrelation där medborgarna löser in information (tillför kunskap) i utbyte mot förväntad ersättning i form av förbätt­ rade boendemiljöer, ekonomiska resurser och kanske framför allt upple­ velser av mening och delaktighet. Detta är också som framgått det ut­ talade motivet till generalplaneprojektet från planerarnas sida. Man har ställt frågan till medborgarna: "Hjälp oss" och fått en general­ plan som enligt egen utsago ökat deras "makt" både mot medborgerliga påtryckningsgrupper och politiker. Från politikernas horisont tillkom­ mer legitimationsmotivet, dvs man upplever att projektet minskat ris­ ken för utomparlamentariska aktioner och krav på ex vis decentralise­ ring i formell mening (ex vis kommunklyvning, kommundel snämnder eller décentrai iserade förvaltningsfunktioner). I ett längre historiskt perspektiv skönjer man dessutom ett långt vik­ tigare drag i utbytesrelationen mellan systemvärld och levnadsvärld. Den långa trenden av överflyttningar av funktioner från levnadsvärld till systemvärld har i Sverige brutits under det senaste decenniet. 85 Produktion tycks snarast vara på väg tillbaka till familjesfären från det privata näringslivet och utflyttningen av reproduktiva uppgifter till den offentliga sektorn har åtminstone stagnerat (se ex vis Grahm, 1979, Kristensson,!981 och Ingel stam,1984). Â andra sidan tycks infor­ mella verksamheter och nätverk utanför offentligheten öka i styrka (Dahlgren, Lindgren, Lundström, 1985). En analog tendens som allt mer uppmärksammats är också tillväxten av en ny verksamhetssektor; sam- verkanssektorn - som befinner sig i skarven mellan offentlighet och in­ formell sektor (Dahlgren, Mårtensson,1983). I Habermas termer skulle denna sektor kunna ses som en ny kanal mellan systemvärld och levnads- värld. Den rymmer allt från produktiva/reproduktiva verksamheter av ex vis samhäll skooperativ natur till (Mårtensson, 0rrskog,1983) or­ ganiserandet av sysselsättning av ungdomar med hjälp av arbetsmarknads- resurser. Här inryms också mer "politiska" verksamheter av typ general- planeprojektets studiecirklar. Tillväxten av denna sektor kan (men behöver inte) ses som ett uttryck för systemvärldens koloniseringssträvanden. För det privata närings­ livet på en konkret ort som Gällivare framstår verksamheter i samver- kanssektorn ibland som en subventionerad konkurrent, men oftare som en "plantskola" för arbetskraft eller småföretagande. I Långshyttan (Hede- mora kommun) ex vis fann vi också att företrädare för den störste ai betsgivaren (stålverket Klosterverken) upplevde det "skönt" med en "reträttbastion" för övertaliga stålverksarbetare eller ungdomar i ti­ der av anställningsstopp, För den offentliga sektorn möjliggör samver- kanssektorn ett serviceutbud till reducerade kostnader, samt en ratio­ nellare resursanvändning (ex vis ungdomskooperativ verksamhet i stället för kontant arbetsmarknadsstöd). I båda fallen får man en konkret möj­ lighet att frånhävda sig delar av ansvaret för en sviktande arbetsmark­ nad. På längre sikt kan emellertid effekterna bli att verksamheter ånyo drä- neras ut från den informella sektorn. Risken är också påtaglig att den­ na process förstärker den klyvning av arbetsmarknaden i ett A- och ett B- lag som redan uppmärksammats i Sverige, men som framför allt visat sig i USA och Storbrittanien (Piore, 1975). När det däremot gäller de politiska organisationsformerna i samverkanssektorn torde hotbilden snarast vara den att de förstärker korporativistiska tendenser, samt bildar nya kanaler för maktutövning för redan resursstarka. Jag tycker slutligen att det också är värt att notera att försök med decentralisering, desektorisering, samverkansformer och som i detta fall; medborgardeltagande i samhällsplaneringen, företrädesvis sker i krisdrabbade delar av det svenska ekonomiska/politiska systemet. Det sker därigenom också oftast i landets perifiera områden. Det para­ doxala inträffar därmed att alla dessa nya tendenser först låter sig märka i nischer som brukar beskrivas som eftersläpande samhällsutveck­ lingen i stort'. Även om jag som framgått på det hela taget sett positivt på general- planeprojektets syfte, arbetssätt och samhällsfunktion, anser jag att de hotbilder som kort berörts i detta slutkapitel förtjänar tas på all­ var. Det är också min uppfattning att många av de planeringsansvariga aktörerna i Gällivare omfattar detta (själv)kritiska perspektiv och håller denna mer generella diskussion levande i sin vardagliga verksam­ het. 7 SAMMANFATTNING Föreliggande rapport är ett försök att utvärdera det s k gene­ ral planeprojektet i. Gällivare kommun - ett projekt som pågått mellan åren 1979 och. 1984 och som formellt avslutats i och med att generalplanen togs i kommunfullmäktige i juni 1984. Detta innebär att utvärderingen är begränsad i så måtto att den endast beskriver och kritiskt granskar projektet som pro­ cess, Därmed återstår granskningen av projektets mer materiella effekter på sikt. Utvärderingens syfte har varit följande: 1. Att söka besvara frågan om projektet fungerat som planerat. 2. Att söka bedöma i vad mån projektet gett avsett resultat. 3. Att försöka beskriva generalplaneprojektet på ett avnämarinrik tat sätt. 4. Att granska projektet ur ett mer generellt perspektiv. Utvärderingen har genomförts med hjälp av en datainsamling med inslag av intervjuer, enkäter och deltagande bïïs'e'rvatTon. Interv- juerna har riktats till aktörer i offentligheten, dvs politiker och tjänstemän, medan enkäterna har utgått till studiecirkeldel­ tagare, samt till en referensgrupp av Gäl 1ivarebor. Datainsamlingen har färgat framstäl1ningssättet så till vida att direkta citat från intervjuerna styrt génomgången. Olika aktörer har därigenom direkt kommit till tals med läsaren. Vad var då syftet med generalplaneprojektet? Under projektets gång har en rad målsättningar eller snarare rikt­ märken formulerats (se kap:2). Allmänt sett var förväntningarna på projektet att det skulle effektivisera planeringen och med det menade man två saker: 1, Man hoppades få en bättre och innehållsrikare generalplan (och i förlängningen ett bättre gemensamt beslutsunderlag i stort). 2. Man hoppades uppnå en vitalisering av den politiska processen. I min analys av projektet benämner jag den första målformuleringen produktivitetsperspektivet, och den andra; demokrati Perspektivet. I kap:2 beskrivs också tämligen utförligt generalplaneprojektets organisation och arbetssätt. I kap:3 genomför jag en kritisk granskning av projektet, där jag primärt lyfter fram de olika aktörernas egna värderingar. Jag diskuterar också förväntningar och farhågor inför framtiden, samt genomför en begränsad analys av den mer principiella rela­ tionen mellan de effektivitetskriterier som präglat projektets syfte. 87 I kap:4 och 5 genomförs en tämligen ingående analys av de nya kana­ ler för medborgarinflytande i samhällsplaneringen som studied rkel‘- verksamheten är exempel på. Analysen baseras på två enkäter till studiecirkeldeltagare respektive en kontrollgrupp Gäl 1ivarebor. I kap:6 slutligen tar jag upp en lite mer generell diskussion av den roll som försöksverksamheter av generalplaneprojektets typ spelar i samhäl1sutvecklingen, Rapporten avslutas med 8 bilagor som syftar till att ge en översikt­ lig bild över generalplaneprojektets metoder. Vad blev då resultatet av utvärderingen? Även om rätt mycket kritik framförts i rapporten är det genomgående intrycket att generalplaneprojektet fungerat bra. Utifrån projektets egna syften kan konstateras att: 1. Generalplanen är uttalat välfärdsinriktad med utgångspunkt i en helhetsorienterad beskrivningsmodell över medborgarnas behov, re­ surser och verksamheter. 2. Man lyckats skapa en process där en betydande mängd människor i varierande utsträckning medverkat med sina kunskaper och vilje­ inriktningar. 3. Man tagit åtminstone första steget mot att bryta den rådande sektori seringen inom samhällsplaneringen. 4. Man förbättrat informationen till medborgarna i planeringsfrågor. Ur de inblandade aktörernas perspektiv (politiker, planerare och med- b'org'a'r'e'J'up’pTeVer man" genomgående "att projektet fungerat väl. Detta gäller särskilt produktivitetsaspekten där de flesta är uttalat po­ sitiva. Generalplanen blev bra. Betydligt fylligare beskrivningar, fler och bättre analyser, mer specificerade områdesbeskrivningar, fler och mer preciserade åtgärdsförslag samt tydligare prioriterin­ gar (om än få). Man ansåg visserligen ofta att produkten kunnat bli ännu bättre och genomförts på kortare tid, men med tanke på att man agerat i en rätt okänd och främmande handlingssituation, bedömdes resultatet vara över förväntan. När det gäller den andra målsättningen - demokratiaspekten, var man osäkrare. Förvisso har fler getts möjlighet att delta men är det "rätt" personer som deltagit? och kan förväntningarna på ökat in­ flytande hos medborgarna (och ex vis socialarbetarna) vändas i be­ svikelse i framtiden om inte tillräckligt påtagliga resultat blir frukten av allt arbete? Ur ett mer generellt perspektiv har jag däremot hävdat att försöks­ verksamheter av generalpläneprbjektets typ öppnar sig för kritik. Det kan ex vis med visst fog hävdas att de fyller andra funktioner i samhället än de avsedda (av ex vis de som aktivt deltagit i pro­ jektet). De kan t ex fylla funktionerna att oskadliggöra protester eller institutionali sera konflikter. De kan också leda till att makt 88 kanaliseras uppåt i samhällssystemet (från medborgare till offent­ liga aktörer). Jag har slutligen granskat generalplaneprojektets effektivitet med hjälp av: 1. En begränsad produktivitetsanalys där generalplanen som produkt jämförs med en konventionell (kontrafaktisk) plan. 2. En analys av projektets demokratiseringsambitioner med hjälp av enkätsvar från deltagare i studiecirklar samt vanliga Gällivare- bor. I den första fallet (produktivitetsaspekten) konstaterade jag att generalplanens utformning väl harmonierar med lagstiftarnas inten­ tioner, att den är mer lättillgänglig men mindre teknisk än konven­ tionella plandokument, samt att brukarintressen i vid mening getts en framskjutande plats, I det andra fallet (demokratiaspekten) fann jag att projektet som nämnts visserligen kraftigt breddat medborgardeltagandet i sam­ hällsplaneringen, men att det inte är "genomsnittliga" Gällivare- bor som aktiverats. Deltagarna i studiecirklarna ex vis präglas av att de är resursstarkare än genomsnittligt, mer vänsterorienterade politiskt sett och mer politiskt intresserade. Jag fann också ett intressant mönster i att människor med decentraliseringsvärderingar i studiecirklarna präglades av låg självtil1 it relativt övriga Gä1 - 1 i varebor. Min sammanfattande slutsats slutligen är den att generalplanepro- jektet lyckats väl i sina strävanden. Trots att projektets ambitio­ ner varit större än utfallet så här långt och att arbetet dragit ut på tiden så bör resultatet i nuläget bedömas vara ett klart steg i rätt riktning, BILAGA 1 Beskrivning av Gällivare kommun. 90 Befolkning Under 1960-talet upplevde Gällivare kommun en kraftig befolk- ningsminskning, som främst orsakades av jord- och skogsbru­ kets rationaliseringar samt en kraftig personalreducering vid LKAB. Befolkningstalet stabiliserades emellertid i början på 1970-talet då även en uppgång skedde åren 1971—1973. Upp­ gången kan främst tillskrivas relativt omfattande nyinveste­ ringar vid LKAB, tillkomsten av ett nytt lasarett^samt en produktionsutöknmg vid Aitikgruvan. Under återstående år på 1970-talet minskade kommunens folkmängd med 150 personer per år. Även under de inledande åren på 1980-talet har den nega­ tiva befolkningsutvecklingen fortsatt. 1982 minskade kommu­ nens befolkning med 359 personer. De senaste årens befolk- mngsminskning beror till stor del på en fortsatt sysselsätt- ningsreducering vid LKAB. Antal inv invånare 30 000 BefolicningsutvecH ing i Gällivare kommun 1955 - 198229 000 28 000 27 000 26 000 25 000 24 000 23 000 75 7757 6959 61 Befolkningsutvecklingen kan sammanfattas i följande punkter: * Befolkningsutvecklingen hänger intimt samman med syssel­ sättningsutvecklingen. Totalt har folkmängden minskat med 3 688 personer eller 168 personer/år mellan åren 1961 —1982. Kommunen har alltså förlorat 13 % av sina invånare under tidsperioden. Befolkningen i kommunea uppgick 1982 till 29 203 perso­ ner. Kommunens folkmängd minskade mycket kraftigt 1982. Vi blev 359 personer färre i kommunen. Jämsides med en fortgående befolkningsminskning har en omfördelning inom kommunen ägt rum, som innebär att allt fler bor i centralorterna Gällivare, Malmberget och Koskullskulle och allt färre bor i glesbygdsområdena i kommunen. 91 Ar 1960 var 71 % av kommunens invånare bosatta i tätorter (orter med över 200 invånare). Idag bor 90 % i tätorter. 80 % av kommunens invånare bor i dag i centralorterna Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Analys Kommunens befolkning förändras dels genom födslar och döds­ fall i kommunen samt dels genom de flyttningsströmmar som äger rum till och från kommunen. Från att i mitten av 1960- talet ha haft ett högt födelsetal - 18 födda per 1 000 invå­ nare - antalet födda minskat till för närvarande 13 födda per 1 000 invånare. Flyttningarna till och från kommunen påverkas främst av utvecklingen och sammansättningen av kommunens ar­ betsmarknad. Folkmängdsförändringar i Gällivare kommun 1978—1982: 1978 1979 1980 1981 1982 Födda 261 289 319 293 289 Döda 212 211 222 230 229 Födelseöverskott + 49 4* 78 4- 97 h- 63 4- 60 Inflyttade 573 686 789 582 404 Utflyttade 910 885 837 795 813 Flyttningsnetto - 337 _ 199 . 48 - 213 - 409 Folkmängds för­ ändringar - 288 121 49 - 150 - 359 lotal folkmängd 24 783 24 661 24 711 24 562 24 203 * Kommunen har fortfarande ett förhållandevis betydande födelseöverskott. Antalet födda förväntas dock minska kraftigt den kommande 5-årsperioden. * I takt med en förskjutning mot en allt äldre befolkning kommer födelseöverskottet att minska de närmaste åren. + Den negativa befolkningsutvecklingen under senaste 5-års­ perioden kan främst förklaras av ett negativt flyttnings- netto. 1982 flyttade endast 404 personer till kommunen, vilket är den lägsta siffran de senaste 15-20 åren. * Den ökande flyttningsförlusten under de inledande åren på 80-talet beror inte på en ökad utflyttning utan i stället på en väsentligt lägre inflyttning till kommunen. Detta faktum visar entydigt att det är den lokala arbetsmarkna­ den som inte klarar av att ge kommuninvånarna arbete: * Flyttningsförlusten den senaste 5-årsperioden har uppgått till 1 205 personer eller 241 personer/ar. 7 — X5 92 * Flyttningsrörelserna är störst i åldrarna mellan 20-30 år, dvs ungdomar och barnfamiljer. Kommunens ensidiga arbetsmarknad ger en begränsad valmöjlighet. Nettoflytt- ningsförluster tyder på att kommunen har större tillgång än efterfrågan på arbetskraft. * Antalet utflyttade har varit relativt konstant under se­ nare år. Detta beror delvis på att lågkonjunkturen i lan­ det som helhet inte medfört någon större efterfrågan på arbetskraft. Noteras bör att det framför allt är den väl­ utbildade arbetskraften som i dag har möjlighet att kon­ kurrera om lediga jobb och som därmed utgör en stor andel av de som lämnar kommunen. * Kommunens negativa flyttningsnetto hänger samman med dels arbetsmarknadsutvecklmgen inom kommunen, dels utveck­ lingen i övriga delar av landet. Ett stort behov av ar­ betskraft på andra håll leder till en ökad utflyttning från kommunen. För att motverka en ökad utflyttning måste kraftfulla sysselsättningsinsatser vidtas, i annat fall kan vi förvänta oss betydande flyttningsförluster även kommande år. Åldersfördelning: Befolkningens ålderssammansättning är av vital betydelse för behovet av samhällelig service i olika former och därmed för de olika förvaltningarnas/nämndernas planering. För såväl di­ mensionering av service som bedömning av utbyggnadstakt för olika servicebehov är det nödvändigt att veta utvecklingsten­ denser för olika "serviceåldrar". Gällivare kommun har fortfarande en förhållandevis gynnsam ålderssammansättning - en "bred bas" (unga) och en "smal topp" (gamla). Vid en jämförelse med hela riket framgår att Gällivare kommun har större befolkningsandelar i åldersklas­ serna 10-30 år och 40-55 år och en lägre andel i åldrarna över 55 år. Den höga andelen i de yngre åldersklasserna beror på de tidigare höga födelsetalen i kommunen. Utvecklingen går dock mot en allt "äldre" befolkning. Pensio­ närernas andel blir allt större medan andelen barn och ungdo­ mar blir allt lägre. Detta förhållande är speciellt utmärkan­ de för kommunens glesbygdsområden. I nedanstående tabell vi­ sas förändringen i olika åldersgrupper mellan 1975- -1982. 93 Ålderssammansättningen i Gällivare kommun 1975—1982: 1975 1979 1982 Åldersgrupp Antal 0//O Antal 0/•0 Antal J' Förskoleålder- (0-6 år) 2 279 9,0 2 048 8,3 1 957 8,1 Skolpliktig ålder (7-15 år) 3 774 14,9 3 387 13,7 2 909 12,0 Yrkesverksam ålder (16-64 år) 16 529 65,3 16 232 65,8 16 210 67,0 Pensionsålder (65-w år) 2 697 10,8 2 994 12,1 3 127 12,9 Hela befolkningen 25 279 100,0 24 661 100,0 24 203 100,0 Mär det gäller planeringen för olika verksamheter ar det vis­ sa åldersgrupper som i första hand kräver uppmärksamhet, näm­ ligen: *■ Barnomsorgen i åldrarna upp till 7 år, planeringen för den obligatoriska skolan och fritidshem i gruppen 7-15 år, gymnasieåldern 16 år, vård och service för äldre, över 65 år. Befolkningen efter serviceåldrar i Gällivare kommun 1978— -1982 Berörd Ålder Antal personer 31 december år Förändr kommunal verksamhet 1978 1979 1980 1981 1982 1978- -1982 Daghem 0-6 2107 2048 2103 2016 1957 -150 Förskola 5-6 625 612 645 587 574 - 51 F ritidshem 7-12 2158 2086 1944 1920 1844 -314 Lågstadiet Mellansta- 7-9 992 995 940 945 879 -113 diet 10-12 1166 1091 1004 975 965 -201 Högstadiet 13-15 1312 1301 1216 1138 1065 -247 Gymnasiet 16 422 395 462 422 396 - 26 Yrkesverk- samhet 16-64 16279 16232 16381 16394 16210 - 69 Åldrings- vård 65-w 2927 2994 3067 3094 3127 +200 Hela be- folkningen 24783 24661 24711 24562 24203 -580 Den'befolkningsminskning som skett under perioden förkla­ ras främst av en nedgång i åldrarna 0-12 år, dvs kommu­ nens framtid krymper. De senaste fem åren har kommunen förlorat drygt 700 barn i åldrarna 0-15 år, vilket motsvarar två hela årsklasser. Den kraftigaste minskningen har skett i skolåldrarna och då främst i mellanstadie- och högstadieåldrarna 10-15 år. BILAGA 2 Exempel på marknadsföring av generalpla- neprojektet (upprop:1, hösten 1980). 95 Nu när vi ska planera vårt samhälle tillsammans är det viktigt att Du deltar genom att beskriva hur det är att bo och leva i DITT område. Beskrivningen genom de boende ska ske i områdesvisa STUDIECIRKLAR. I dessa studiecirklar ska DU vara med och förmedla din kunskap och er­ farenhet till politiker och planera­ re. 96 Arbetet med att planera vårt samhäl­ le ska börja med en beskrivning av hur det är idag. Denna beskrivning sker på tre sätt - genom alla boende i de olika områ­ dena (se kartan på baksidan) - genom eleverna i skolorna - genom fältarbetare från socialby­ rån, skolan, kulturnämnden, fri­ tidsnämnden och landstinget. STUDIECIRKLARNA - börjar i veckan 6-12 okto­ ber - pågår under åtta veckor un­ der hösten - träffas i någon lokal inom området - är gratis - är till för ALLA åldrar Alla som har möjlighet hoppas vi kommer att deltaga. Då får vi en beskrivning av vårt samhälle som alla känner igen och som politiker och planerare kan lita på i sitt arbete. 97 Studiefrämjandet - Fritidsrörelser- nas studieförbund Tingval Isgatan 10 971 00 Malmberget tel 22520 TBV - Tjänstemännens bildningsverk- samhet Hantverkargatan 7 972 00 Gällivare tel 13225 ABF - Arbetarnas bildningsförbund Köpmangatan 4 971 00 Malmberget tel 21050 Medborgarskolan Industrigatan 2 972 00 Gällivare tel 11840 __________-—"— Härmed dimilcrjy/n/jätt deJbp i W skiiturkU Omrtfcb nanw Till ftudief*ri*nd —< Frdhkfrtitj. Komuncn bcfo/ar. Nam ôwUm'mpadrtîS wdilmfäénss Orfiädrifi Odjzdrcss Si/drsförsändtlsv kontommir ZWf Tekfo^ 98 BILAGA 3 Social problemprofil. Social problemprofil Samarbetet mellan planerare och fältarbetare inom den sociala sektorn kommer med den nya aociallagen att bli allt vanligare och tanken är att det i socialarbetarens vardagsrutiner skall ingå planeringsarbete av förebyggande karaktär. Arbetet med att få fram en "social profil" genomfördes under våren 1982. Ett tjugotal fältarbetare arbetade gruppvis och de två dagar­ na avslutades med redovisning och diskussion. 5) Efter en gemensam diskussion preciserades de sociala problem som fältarbetarna anser vara störst. Dessa äro familjekon- flikter, ekonomiska bidrag, ungdomsproblem, missbruk och iso­ lering. Anmärkas bör att gränserna mellan problemområdena är flytande och att sysslolöshet kunde varit med. Därefter upprättades en "social profil" för varje geografiskt område, fördelen med sådana profiler är att de ger en samman­ fattande och enkel bild av områdets problemstruktur, samt möjliggör jämförelse mellan olika områden. De streckade staplarna anger det relativa behovet av resurs­ förstärkning i olika områden. De vita underliggande staplarna är étt mått på det sociala tillståndet i området (sid 179). (En hög vit stapel redovisar alltså ett gott socialt tillstånd.) En geografisk rangordning efter problemtyngd visar att västra och östra Malmberget har de största problemen, därefter kom­ mer "inflyttningsområdet" Mellanområdet. 100 SOCIAL PROBLEMPROFIL uppskattning 1982 S ££;vir,MR . ^ RESURSFGRS'ARkMMG RELATIVA BEHOV AV RESURSFÖRSTÄRKNING I OLIKA OMRADEN IA CENTRALA GAIUVAP.E 8 aJCRKVANSH6D6N * O/RE HEDEN ic folkets park lO OSTRa KARHAKKa ! F NEDRE STALLARNA 2 A NORA SIOAN 3 A SCDRA MSLLANOMRÅOET 4 A VAST RA MALMBERGET 4 3 ÖSTRA MALMBERGET 4C HERMELIN SA VASTRA KOSKULLSKULLE S3 OSTRA KOSKULLSKULLE STAPEL i * FAMILJEKONFUKTcR 3 * UNGOOMSPROBlEM 2ïEKONOMISKA 910RAG C- MISSBRUK 5* ISOLERING S* VAGO FROBlEmBilO IVARJE PROBLEM KAN 3aRa ses =OR SIG XH INTE JAMFORAS SINSEMELLAN! 101 RELATIVA BEHOV AV RESURSFÖRSTÄRKNING I OLIKA OMRÅDEN uppskattning 1982. CT STAPELN ANGER Nq 96HOV AV £3 RESURSFÖRSTÄRKNING 1 i— 1 1 1 1 i 1 1 — ... 1 1 i i 1 i 1 1 1 i i 1 1 11 i 1 1 - — i 1 1 i i1 1 1-1 1 & 1I 1 — 1 g 'x t i 1 j— GEN® ISj1 T_ _ _ 1 1 1 1 § i 1 1 I § NN 1 * ' j1 I i I 1 1 I r 1 i 1 I 1 1 I 1 ■ 1 I 1 k 1 ■ 1 i j 1 1 — 1 L .... i ■ r~ — iC z a o: Sr ►— r < u? O Gif t/s «ami asb oende Q Ogi £ t Q Frånskild Cl Kaka/änkling Kommentar: ..................... 4. Har Du hemmavarande barn. När är de födda? □ Har inga hemmavarande barn ... et hemmavarande barn födda 1981-1975 ... st hemmavarande bam födda 1974-1968 ... st hemmavarande bam födda 1967-1965 Kommentar: .......................... ....................................... 5. Vad har Du för skolutbildning? □ Folkskola, fortsättnings sko la eller delvis genom­ gången grund- eller enhetsskola □ Gått ut enhetsskola, grundskola, realskola, flick­ skola eller folkhögskola D Gått ut gymnasium eller fackskola, studerat vid universitet eller högskola men. ej avlagt examen □ Examen från universitet eller högskola Köameatar: ................. .................. ................................ ............. ............. .. 1-3: 4-5: 6: 7: 8: 9: 107 6. Har Du därutöver genomgått någon y rites utbildning på heltid? □ Nej Q Ja, under kortare tid än ett år Q Ja, under ett år-eller längre Kommentar: ................................................................................. J. Vilket var Bin fars yrke under Din uppväxttid! 11-13: Sömnen tar: 8. Vilken boendeform.har Du för närvarande? □ Villa (innefattar även gärd, stuga, kedjehus och radhus) D Hyresrätt □ Bostadsrätt Kommentar: ..................................................................... -.......................... 9. Ir Du uppvuxen i Gällivare komans»? □ ia Q Nej Kommentar: *...................................... .. 14: 15: CH NEJ på fråga 9 10, Var bodde Du längsta tiden under Din uppväxttf O PÄ landsbygden □ I samhälle med 200-10 000 innevånare O Ï småstad med 10 000-50 000 innevånare O I mellanstor stad med 50 000-100 000 innevånare Q I storstad (Stockholm, Malmö, Göteborg) Können tar: ........................................................................................ 8 —X5 16: 108 6. Har Du därutöver genomgått någon y ric.ee utbildning på heltid? □ Nej Q Ja, under kortare tid Mn ett år Q Ja, under ett år eller längre Können tar: ................................................... ................... ......... 10: 7. Vilket var Din fars yrke under Öirx uppväxttid? Koranen tar: 8. Vilken boendeform har Du för närvarande? O Villa (innefattar även gård, stuga, kedjehua od» radhus) ö Hyresrätt D Bostadsrätt Rotstiften, t«: .........................................,...........................o.......................... 9. Är Du «tpp varen i Gällivare koianta»? Q J® □ Nej Konsten tsrr: ........................................... 11-13: 16: 15: CM HEJ på fråga 9 10. Var bodde Du längsta tiden uadar Din uppväxt? □ Pä landsbygden Q I samhälle aed 200-10 000 innevånare Q 1 småstad med 10 000-50 GÛÛ innevånare D I mellanstor stad med 50 QQ0-1Ö0 000 innevånare □ 1 störst. J ('Stockholm, Halmö, Göteborg) Korasen tar: ........................................................ .......................... 16: 109 11. Hur länge har Du bott på orten? O Mindre ta 1 år □ 1-2 år ö 3~d år O 5-10 år O Msr ta 10 år Koaiaentar: ........................... ............... 12. På alata sida hittar Du an karta över Gällivare kommun. satt ett kryss i det område på kartaa där Du för när­ varande bor. Kommentar: ........................... ..................................... ............................... 13. Vad anser Du är positivt med Ditt bostadsområde? {Kryssa gärna för flera alternativ) □ Bra kontakt med grannar O Mära till arbetet O Goda möjligheter till fritidsaktiviteter D God tillgång till service D Lugnt område □ Annat................................................. ................................... Kommentar; .................................. ........................ ..................... 14. Vad anser Du är negativt oed Ditt bostadsområde? (Kryssa gärna för flera alternativ) Q Dålig kontakt med grannarna □ Långt till arbetet □ Dåliga möjligheter till fritidsaktiviteter □ Långt till service D Stökigt/livligt områds O Annat................ .................................................................... Kommentar: .................. ............................................................. 18-19: 20-22: 23-25: 26-26- 29-31: 32-34: 35-37: no 15. Trivs Du used Ditt bostadsområde? □ Ja □ Hej Koaffientar: ........................... .................. 16. Finns det någon i Sitt bostadsområde a om Du brukar 38: utbyta satå tjänster med, t ex låna saker av? Q Ja O Nej Kensaantar: .................. .. ,*.„**« * * » 6 39: 17. Bar Du under de senaste två veckorna besökt eller haft besök avt Föräldrar Ja O Nej □ Har inga Q 40-42: Bans Ja □ Nej □ Har inga D Andra släktingar Ja □ Nej □ Grannar Ja □ Nej □ 43-45: Arbetskamrater Ja □ Nej □ Har inga Q Andra bekaafca Ja D Nej □ träffat bekanta utanför hans» t» t ex varit pl. dans Ja. D Nej O 46-47: Kesnaeatar: .................... 18. Diskuterar Du politik ned Dina: Ja ofta Bet händer Mycket sällan Åldrig Föräldrar □ □ □ □ 48-50: Barn □ O □ □ Andra släktingar □ □ □ 0 51-53: Grannar o □ □ □ Arbetskassrate r □ o □ □ 54: And», bekant» □ □ □ □ Koman cart ....................... t.»* o«»***»» ............ • • fe « » e a * * « a. « * * * v «»««•••»a*» 19• Kur många kvällar i veckan är Du i allmänhet upptagen av 5i rening* arbe te eller nöten/sammankomster? O Ingen □ En Q Två till fyra D Fyra eller fler Kommentar: .................. ».................................................................................. . FSlGOS OM DK SYSSELSÄTTNING OCH DIN ARBETSSITUATION .20. Vilket av följande alternativ passar bäst in på Din nuvarande situation? Q Förvärvs arbe tan de på heltid, dvs ser än 35 ti b/ve dt» O Fäwärvsarbetande på deltid, dvs 20-30 tia/ve eka □ Förvärvsarbetande med mindre än 20 tias/vecka Q Â rbe ta sök an de D Studerande D Arbetar i. det egna hushållet O Pensionär D Armat, ange vilket: .......................................................... ................. Kommentar: ............................................................................... .. m 55: 56: OM DU ARBETAR I DET EGNA HUSHÅLLET, FORTSÄTT TILL FRÅGA 28 OM DU EJ ÄR FÖRVÄRVSARBETANDE, FORTSÄTT TILL FRÅGA 30 FÖRVÄRVSARBETANDE FORTSÄTT MED FRÅGA 21. 21. Vad £3r slags huvudsakliga arbetsuppgifter bade Du i förra veckan (eller när Du senast var sysselsatt)? Kommentar: 57: 112 22. Till vilket yrke vill Du hänföra detta arbete? Können tar: 23. Arbetar Du: O Enbart dag tid □ Kvällstid, nattid eller morgontid Q Skiftgång Kommentar: ................ ............... 24. Är Din arbetssituation: Ofta Ibland Aldrig Stressig □ □ □ 62-64: Enformig □ □ □ Fysiskt ans trängande □ □ □ Psykiskt ansträngande □ □ □ 65-67: Lugn □ □ □ 25. Vilken grad av inflytande har Du på Din arbetsplats då det gäller: Stort Nigot Inget Ditt arbetstempo O D O Planeringen av Ditt arbete Q D Q Koffluaeiatar: ........................... ................ ...................... *........................ 58-60 61: 68-70: 113 26. Ear Du i Ditt arbete möjligheter att: Ja, stora Ja, vissa möjligheter möjligheter Nej Använda Bina kunskaper och Din yrkesskicklighet □ □ □ 71-73: Vidareutbilda Dig □ □ □ Diagås med trevliga. □ □ □ 74: människor Kommentar: 27. Har Du möjlighet att samtala, med Eina arbetskamrater ■uruier tiden Du utför Oina arbetsuppgifter? D Ja, stora möjligheter □ Ja, vissa möjligheter □ Nej Kosasentar: .................. .................................................................................. GÄLLER DIG SOK ARBETAR. 1 DET EGNA HULKÄIXET 75: 28. Vilken är den huvudsakliga anledningen till att Du för närvarande är hemarbetande? Kommentar: .. 29. X* Din arbetssituation: Ofta Ibland Aldrig Stressig □ □ □ Enformig □ O □ Fysiskt ansträngande □ □ □ Psykiskt ansträngande □ □ □ Lugn. Kommen tax: ............. □ □ □ 114 FBÂGOR OM DUT FACKLIGA OCH POLITISKA ENGAGEMANG 30. Är Du eller har Du varit medlem i någon facklig orga­ nisation? □ Ja □ Nej 77: 31. 37. Bar Du eller har Du haft något fackligt förtroendeuppdrag? □ Ja O Hej Koassöntarz • ♦•♦•»••i»»*«*»*»**'«#**»****»»*«»*»*'»*»»«»«** a ef**-»* » -i*«* «• «**«•**• Hur toånga gånger har Du under det senaste året varit på fackligt möte? Q Ingen gång Q 1-2 gånger P Mer än 2 gånger Kowaeatar: ............... ........... ........ . 79: *#••*•**•#«***•» * *#i**so«e**«#*« 33. Ät Du saedlem i något politiskt parti? O J» O Nej ■&.£ * *efc#*#«.aa.*#•»*****•*»***«®*•••*••"•••*•,*l*® S4# lar Du eller hax Du haft politiskt förtroendeuppdrag? Q Ja O Nej Kaansntax: .......................... ...... . 80: 1-3: 4: 115 35. Hur aånga ganger under âet senaste året har Du varit på politiskt Höte? O lagen ging □ 1-2 gånger □ Her än 2 gånger Kovmentar: .............. ................... .................................................. 36. Har Du någon gång talat inför ett möte i en. törening eller organisation! (Kryssa för flera alternativ om det är till- Ifcjpligt för Dig.) □ Ja, gjort diskussionsinlägg Q Ja, hållit aaforande O Kome&tar: ....... .............. ..... ....... . 3?. Har Ou någon gång skrivit en artikel eller insändare i ea tidning eller tidskrift? (Kryer« för flera alternativ ob det; Är tillämpligt för Dig.) Q Ja, skrivit insändare O Jin, skrivit artikel Q Se j taaramtar: ............................................................ ................................... 38. Har Du någon gång tagit kontakt x»<3 person i ansvarig • tlIlning, i syfte att påverka ett beslut i. någon sar WA1 Is fråga, t ex gällande snöröjning eller b ose förbin­ dels er. Ï D Ja □ Nej Kesaentar: ..................................................................................... 5: 6: ?; 6: 116 9: 10: 11! 12: 13: 117 44t Om Du Sr i röstberättigad ålder i nästa val, tänker Du rösta? □ Ja, säkert Q Ja, kanske □ Sej Kommentar: ................................................. ■ ........................... .. HÄGRA FRÅGOR OM HUR DU UPPLEVER SITUATIONEN I HALMFÄLIEN 45. Upplever Du det som om regeringen gör något för att rädda arbetena i Malmfälten? □ Ja, de arbetar hårt med problemet □ Ja, de försöker O Sej Kommentar: ................................................................................................ 46. Upplever Du det som att de styrande i Din konawa gör något för att rädda arbetena i Malmfälten? □ Ja, de arbetar hårt med problemet. □ Ja, de försöker ö Hej Kommentar: .................................... .............................. ............................ 15: 16: 47, Har Du engagerat Dig för att fl Malmfältens situation upp­ märksammad eller på annat sätt försökt förbättra den? □ äaj □ Ja, nämligen .................................... ............................ .. Kommentar: 17: 118 «8. Oa situationen i Malmfälten skulle förvärra®, och Bitt arbete skulle kotorna i farozonen, vad skulle öu dl göra? O l'a ett annat arbete, 2ver. om det innebar att flytta O Ta ett armat arbete, men inte om det innebar att flytta D Annat, nämligen „....»........ ................ . ***e******i,*a-o«».«.î.*a#*e.**»»a*aB«l*s«*40la*o****#,,#. Rööüffiant&r: ____________________________________ 18: 49, Om Du har några idler om hur Malmfiltens situation skulle kanna förbättras, skriv gärna ned dem häri 19: Koaaaeatar: HÄGRA FSÄG08 KS TNG POLITISKA NORMER OCH VÄRDERINGAR SO, lluf stiller Ou 3ig till föl jande påståenden: Be flesta statliga tjänste­ män är inte intresserade av Instäm­ mer helt Del* vis Instäm- me. t ej Vet ej 20-22 : den enskilda människan Üüfärtiden vet man inte □ □ □ □ riktigt vem man kan lita på BufSrtiden tviagas man leva. £Sr dagen, och. låta morgon­ □ □ □ O dagen ta hand obi sig själv Iven oa folk fått det mate™ tielit sett bättre, så har □ □ □ □ 23-25 : isusn inte blivit lyckligare Som världen. ser ut idag, tycker jag inte att det är rätt .att sätta barn till □ □ □ □ Världen Konaaentax: ........ ........... □ H □ ®*«**«»a □ 51. ÎXi ser en 12-åring pa gatan aom 3r redlöst berusad «v sprit, vad gör Du? O Följer med barnet heta O Går förbi O Ringer polisen och låter dera ta hane! om barnet D Tar med barnet hem och försöket få det nyktert Xomsnentar: ................................................................................................... 52. Har Ditt intresse för politiska frågor förändrats under eie senaste åren? [j Ja,, det bar okat Q Ja, det har minskat O Hej Kommentar: 53. 1 vilken utsträckning anser Du att politiker i dagens «jaahölle efter bästa förmåga tillvaratar sina väljares intresse? Q X mycket hög utsträckning □ X ganska hög utsträckning □ X ganska liten utsträckning □ Ï mycket liten utsträckning □ Har ingen uppfattning i frågan Kotnren tar: ............................................... ................................................... 54. Ansar Du det vara aödaa värt att engagera sig aktivt 'politiskt i dagens samhälle? D Ja D Hej ÖM ÎÎEJ, vilken är Dia huvudsakliga active ring till detta ställningstagande? j □ På grund av att de politiker som väljs sköter sitt arttete på bästa tänkbara sätt D På grund av att jag har viktigare saker för mig på min fritid (OBSi Frågan fortsätter på nästa sida ) i 120 54. Forte □ Fâ grund av att de politiska frågeställningarna blivit så komplicerade att ingen vanlig aiänniska förstår sig på dem På grund av att så få problem återstår att läsa att fet kärras oväsentligt □ □ På grund av att jag inte vet hur jag skall bäre mig åt för att bli politiskt aktiv Q Få. grund av att jag inte. törs Q På grund av att jag inte tror att roi c. insats kostaer att få någon so® liefst betydelse Q På grand av att politik är ett "smutsigt. byk" som jag inte vill befatta mig ined R Pi grund av annan orsak, vilken? ........... Kammen tar: 55. Itet her länge varit vanligt i svensk politik att gradera politiska partier och åsikter efter en höger-väns ter skala. Var skulle Du själv placera Dig på en sådan skala? (Sätt ett kryss på skalan) Långt till väns ter Varken vänster eller häger ilagt till höger K«n. Du också sätte ert kryss p>g en skala som uttrycker in- ställning till grad av centralisering av makt och beslut. Mycket mer centralisering sv æafct och bes lut Kuvarande grad av centralisering av makt och beslut Mycket mindre centralisering av makt och beslut XoBEBentar: 30; 31-32: 33-34: 121 56, Vilken är Din inställning till sambandet mellan ekonomick tillväxt och livskvalitet? D Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för livs­ kvalitet D Ekonomisk tillväxt motverkar snarast livskvalitet O Ekonomisk tillväxt och livskvalitet har ingenting med varandra att göra Q Jag har ingen uppfattning i frågan Kommentar: ........................ ............. ....... 57. Anser Bu att människor i kommunen har tilräcklig insyn i planeringen av exempelvis den fysiska jailjSns utform­ ning? □ J« □ Nej OM KBJ, Vad anser Du vara det/de viktigaste skälen till detta? O Bristande intresse hos människorna själva D Bristande information frår. komannen D Oförmåga hos människorna att tillgodogöra sig pla­ ne ringsprob lema tiken Q Medvetet undanhållande av information från politiker och planerare Q Annan orsak, vilken? ............................ 35: 36: 37-38: Kommentar: 58. Om Du aldrig deltagit i en offentlig demonstration (med undantag för FSrsta-Maj), vad är då den främsta orsaken till att Du inte gjort det? □ Har deltagit O Kände mig för oinaatt i frågan det gällde, aå därför ville jag inte ta ställning offentligt O Vill inte befatta mig med den sortens aktivitetar, det är bara långhåriga halvprofessionella demons t- ranter soas går med där O Jag tycker inte oas att visa vad jag tycker offentligt (OBSl Frågan fortsätter på nästa sida ..) 122 58. Forts EI Det har inte gällt någon fråga som intresserat mig ö Det finns bättre sätt att visa vad man tycker på. Vill jag ta upp frågan vänder jag mig till mitt fack/parti Q De som går i demonstrationståget tar ju upp frågan, det räcker O Känner mig. dum Q Törs inte p g a mitt arbete, även om frågan skulle intressera mig D tonart anledning, nämligen ...................................... .. • ♦•'»(»■•9lW»"***»fe*«,***#'*******®<‘* iLdcDMUjsntä'* • B#«*»t*e#»4S'»»«**»**'|s»®****'*«*®*®,*®<,’,#*-*‘***** 59. Med aktionsgrupper brukar man aen« tillfälliga organisa­ tioner aom uppstår kring en specifik fråga. Det är oftast 18äa organisationer och * • t • i « • »t . • ................................................. ... ..........................................................................................» , » , 66. FÄ vilket sätt hörde Du först talas om 3tudiecirkelverk- s ämbeten? Kommentar: ......................... ........................................................................ * ......................... .... • .................................. ..................................... ................................ .............................................. ............................ .... 67. Har Du tidigare deltagit i studiecirklar kring liknande probleaatäl Iningar? O J« □ Nej Koaaentari ................................................... ............... ............................ .. 68. Fick Du tillräcklig information o® studieeirfcelverka««- h* ten? □ Ja □ Nej OM KEJ, På vilket sätt var informationen otillräcklig? Kannan, tar:................ ....................................................... .......................... .. 69. Anaer Du att studiacirkelverksaabeten har varit organi­ serad på ett bra sätt? D Ja Q Nej ÖM NEJ, Hur skulle Du velat organisera den? Können tar: .................. ................................. 57: 58: 59: 60: 61: TO, Vilken Hr ßin inställning till att studiecirklarna organiserat« av studieförbund? O. Positiv D Negativ OM 8EGATÏV , Varför? ........... .................................................. Koassentar: 71, Hut mänga gånger var Du frånvarande vid cirkeltrfiffarna? Q Var aldrig frånvarande D Någon gång Q Flera gånger (I® Bu var frånvarande — Vilken var den huvudsakliga orsaken till Dia frånvaro? Q Mitt arbete □ Barnpassning O Annan mötes- och fö renin gsverks acfae t O Glömska D Bristande intresse O S j ukdom D Aanan, nämligen .....................«................. ............................ .. Kommentar: ................................................... ............. ................................. 72, X arbetsbeskrivningen till generalplaneprojektet heter dat bl a att planeringen skall ta sin utgångspunkt i människors behov. I vilken aån anser Du att studiecirkelverksasÄieten kommer att bidra till att förverkliga denna, målsättning? o I hög grad O I ganska hög grad Q I ganska låg grad O 1 mycket låg grad Komnentar: 127 NÅGBA FRÅGOR OM GENERALPLÄHEPEOJKKTE T 65. 1 Gällivare har sedan en tid pågått ett projekt kring den nya genralplanen för Gällivare» Malmberget och Koskuskulle. Bl a har projektet startat ett stort antal studiecirklar för att sied hjälp av studiecirkeldeltagarnas kunskaper om sitt bostadsområde och dess eventuella brister göra områ desbe­ skrivningar. Kände Du till dessa studiecirklar när de startade? □ Ja □ Hej ÖM JA» På vilket/vilka sätt har Du erhållit informationen? Q Direkt i brevlådan Q Affischer eller annonser O Någon privatperson □ Hört ryktas att: det var på gång □ Annat sätt» vilket? ................................................................................. 66. Vilken, är den huvudsakliga orsaken till att Du inte del­ tagit i scudiecirkelverksainheten? □ Kände inte till den □ Kunde inte p g a mitt arbete □ Kunde inte p g a bampassningsproblem O Kunde inte p g a andra, praktiska problem D Bristande intresse D Trodde inte att studied,rkelverksamheten akulle tjäna, någonting till Kommen t ar : ...................... ....................... ................................. ..................... ............. 67. Studiecirkelaxbetftt har nu. pågått en tid.: Har Din inställ­ ning till ett deltagande förändrats på denna tid? □ Ja □ Nej OM JA, Vad är orsaken till detta? ................... .. ................................ 66: 67: 68: 69: Kommentar: 70: 128 BILAGA 6 Ex på beskrivningar- remissomgång 1. östra Koskullskulle Allmänt Befolkningsmässigt har området ett underskott av personer i åldrarna 5-44 år och ett överskott i åldrarna 55-74 år. Allt sett i relation till tätortens genomsnitt. Hushåll sstrukturen visar ett underskott av hushåll med enbart personer i åldrarna 16-24 år. Rirvärvs intens i teten i området är låg. Bil tätheten är hög. De 225 bostäderna fördelas på 15 % i flerfamiljshus och 85 % i småhus. En allsidig befolkningssammansättning bör efter­ strävas. Detta innebär att de planerade flerfamiljshusen bör byggas så att bl a de äldre kan bo kvar när de inte orkar med sin villa. Servicen i Kullen bör kompletteras, t ex bensinsta­ tion och café. Längre öppethållande hos affärerna och posten så att de som jobbar i Gällivare och Malmberget kan utnyttja servicen bättre. Bostäder De planerade bostäderna skall byggas. Pensionärsbostäderna skall upprustas. De planerade flerfamiljshusen byggs (ca 60 lägenheter) Området norr om Kronotorpet och idrottsplatsen be­ byggs med ca 40 småhus. 130 Området söder om Ormkullen bebyggs med 60 småhus. Kommersiell service Servicen bör utökas. Offentlig service Biblioteket görs handikappvänligt Bibliotekets öppethållandetider utökas. Ett nytt Folkets Hus byggs eller det gamla rustas upp och byggs ti 11. Kollektivtrafik Åtgärder enl Västra Koskullskulle. Idrotts- och friluftsliv Det centrala grönområdet ses över. Fotbollsplanen spolas på vintern. Skogspartiet mellan järnvägen och Bangatan snyggas upp. Elljusspåren ses över. Ett nytt motionsspår/elljus- spår skapas centralt i samhället. Motorcrossbanan flyttas. Skjutbanan flyttas. V^sa aktiviteter t ex minigolf och kolonilotter föriäggs intill pensionärshemmet. Trafik Korsning for skolbarn över Kirunavägen förbättras. Ev flyttning av övergångsställe-så att sikten för­ bättras. Ev trafiksignal! Enl Trafikprognosen saknas motiv för nytt vägreser- vat till Tjautjasjaur och Tväråns såg. Mark och vegetation Stoftnedfallet elimineras. Miljön kring pensionärshemmet förbättras med en park och en damm. Den gamla jordbruksmarken får utgöra ett centralt grönområde i området. Här kan kolonilotter anläggas. Fotbollsplanen kompletteras med yta för idrott, lek och spel. I anslutning till pensionärshemmet anläggs en mera traditionell park. Markanvändning Områdets karaktär med stora tomter skall bibehållas. BILAGA 7 Ex på delområdesplanering. (obs! att den ej är komplett) 133 5B ÖSTRA KOSKULLSKULIE Området karakteriseras av äldre villor på stora tomter i ett rutnät. Ett modernt villaområde kompletterar'i söder. Här bor 607 människor fördelade i åldersgrupper på följande sätt. 'ZJZZZZjL 0-6 7-1S 16-19 20-29 (66) (72) (37) (76) ANTAL INV I OMR 58 : 607 (1982) 30-39 50- 6A 65-AR Oe 225 lägenheterna fördelas på 35 (15 %) i flerbostadshus och 190 (85 %) i småhus. Skolan har överkapacitet. Mål Att prioritera insatser som gynnar barnfamiljerna och de äld- r*0 Att ge området ett befolkningstillskott så att servicen kan behållas och utvecklas. Att förbättra-möjligheterna för äldre att bo kvar i området. 134 ÅTGÄRDER Arbete Industrimark behövs i Koskullskulle. Ett nytt område föreslås vid Lina älv. Boende De planerade bostäderna bör byggas i första hand flerbostads- husen. Pensionärsbostäderna bör upprustas och byggas om till ser­ vicehus. Det saknas hiss, vilket innebär att hyresgäster som drabbas av rörelsesvårigheter måste flytta. Föreslagen förtätning: De planerade flerfamiljshusen bör byggas (ca 40 lägenheter). Området norr om Kronotorpet och idrottsplatsen bebyggs med ca 40 småhus. Föreslagen ny bostadsbebyggelse i anslutning till nuvarande bebyggelse : Området söder om Östermalm kan bebyggas med ca 60 småhus. Kultur Nya tidsenliga samlingslokaler behövs. Dessa kan kombineras med andra lokalbehov såsom bibliotek, hobbylokaler, serve­ ring, förskola etc. Trygghet och service Samhällsservice och omsorg Ett daghem planeras i Koskullskulle. En träffpunkt bör ordnas i Koskullskulle. Kommersiell service Servicen bör utökas. Det behövs bl a bensinstation och café i Koskullskulle. Offentlig service Bibliotekets öppethållandetider bör utökas. 135 Kollektivtrafik De kollektiva kommunikationerna med Malmberget och Gällivare förbättras. Se Västra Koskullskulle. Fritid Det centrala grönområdet mellan Mossgatan och Hedgatan bör ses över. Fotbollsplanen bör spolas på vintern Skogspartiet mellan järnvägen och Bangatan bör snyggas upp. Elljusspåren bör ses över. Miljön kring pensionärshemmet bör förbättras med lekredskap, plantering, kolonilotter, dammar etc. Friområden Den största lekplatsen på Solbackenområdet bör förses med fler lekredskap, särskilt gungor. Nya lekplatser bör planeras vid korsningen Falkgatan - Östra Rundgatan och vid det nya småhusområdet i Östra Koskulls­ kulle . Parklek bör anordnas sommartid. De äldres villkor Pensionärshemmet bör upprustas och ev byggas till med ser­ vicehus. Lägenheterna bör göras större och förses med dusch. Vid förfrågan har samtliga pensionärer på det nuvarande pen­ sionärshemmet uttalat sig för att pensionärshem är den bästa boendeformen. Ingen önskar flytta till blandat flerfamiljs­ hus. Reserverade lägenheter för pensionärer och handikappade i flerbostadshusen ger alternativ till boende i pensionärs­ hemmet . Bebyggelse Områdets karaktär med stora tomter skall bibehållas. Trafik Enligt Trafikprognosen saknas motiv för nytt vägreservat till Tjautjasjaur och Tväråns såg. Linaälvsvägen får ny anslutning till Myrgatan. 136 BILAGA 8 Genomförandedirektiv i generalplanen. GENOMFÖRANDE 137 Kapitlet visar hur generalplanen skall förverkli­ gas och hur dess målsättningar och arbetssätt skall föras vidare i annan planering. Ett genom­ förande kan ske på två sätt dels genom att före­ slagna åtgärder genomförs direkt och dels genom att konstaterade problem blir föremål för ett fördjupat planeringsarbete varefter åtgärder kan vidtagas. För att ett genomförande skall vara möjligt och att generalpla- nearbetet skall bli inledningen till det genomgripande föränd­ rings- och förbättringsarbete som det är tänkt, krävs ett fort­ satt stort engagemang av kommunens politiker och tjänstemän. Generalplanen måste överföras till kommunens handlingsprogram, både de enskilda nämndernas och kommunens gemensamma., Förvaltningarna måste samarbeta över förvaltningsgränserna. De sektorsvisa åtgärderna måste sättas in i en helhet där ge- neralplanearbetets målsättningar utgör en gemensam referens­ ram. Det yttersta ansvaret för denna samordning har kommunstyrel­ sen men det är av största vikt att detta "helhetstänkande" också präglar nämndernas och förvaltningarnas arbete. Alla planeringsfrågor som griper in i människornas liv måste, så långt det är möjligt, diskuteras med dem det berör. Aven den tjänstemannaorganisation som ska leda genomförandet måste stå för den nämnda helhetssynen. Därför måste denna grupp ha representanter från planeringskontoret, arbetskonto- ret, socialbyrån, skolförvaltningen, fritidskontoret och kul­ turkanslist . Denna tjänstemannagrupp måste göra kontinuerliga avrapporte­ ringar till de politiker som styr genomförandeskedet. Det måste klargöras vem som bär huvudansvaret för att olika frågeställningar blir behandlade. Ansvarsfördelningen mellan förvaltningarna och samordningen av genomförandet i tid och rum är frågor som det är nödvändigt att klara ut. I generalplanearbetets tidigare skeden krävdes speciella in­ satser för att upprätthålla den sociala ambitionen. Så är också fallet i genomförandeskedet som därför kommer att kräva stora arbetsinsatser. Planeringsprocessen som började "nertill" hos kommuninvånarna slutar nu "upptill" i kommunfullmäktige. I genomförandet är kopplingen tillbaka nödvändig för att genomförandet ska kunna ske tillsammans med och med hjälp av invånarna i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Till grund för genomförandediskussionen måste ligga en re­ sursprioritering utifrån en social grundsyn. 133 Frågor som "Vad ska åtgärdas? - "Hur ska det åtgärdas?" och "När ska det åtgärdas?" måste besvaras utifrån sociala be­ hov, dvs vilka grupper av människor, vilka problemområden och vilka geografiska områden, som bäst behöver resurserna. Den sociala problemprofil som redovisas i "Analys" anger familjekonflikter, ekonomi, ungdomsproblem, missbruk och iso­ lering som de allvarligaste sociala problemen förutom sysslo­ löshet. Oe geografiska områden som har störst behov av resurs­ förstärkningar är av västra och östra Malmberget. Därefter kommer Mellanområdet och sedan centrala Gällivare. Genomförandet av planen baseras på traditionella styrmedel som kommunen förfogar över. Dessa är i vissa fall otillräck­ liga. Därför bör man analysera i vilka avseenden dessa är otillräckliga och när andra former av styrmedel cch beslut av andra myndigheter krävs. LITTERATURFÖRTECKNING Alkin,M, (1978), Evaluation Theory Development, in: Evaluation Action Program: Readings in Social Action and Education, NY. Amnå.E, (1983), Stadens förvaltning, i: Sociologisk forskning nr 8/84. Bell.R, (1975), Att utvärdera sociala program. Om olika sätt att studera socialpolitiska åtgärder och arbetsmetoder och bedöma deras verkningar, Sthlm. Britten,N, Heath,A, (1983) "Women, Men and Social Class", in: Gamarnikow,E, m fl (Eds), Gender, Class and Work, London, Bülund,C, (1984), Arkitekten i skolan, i: Arkitekttidningen nr:8/84 Dahlgren,L, Lindgren,G, Lundström,I, (1984), Fami1jekollektivet, RR:80, Soc inst Umeå Univ. Dahlgren,L, (1984), Samhällsplanering och lokalsamhälle, RR:79, Soc inst Umeå Univ. Dahlgren,L, Mårtensson,B, (1983), Sårbarhet och självti11i t. Tan­ kar om krisen och lokalsamhället, Nord- REFO, Oslo. Dahlgren,L, (1981), Utvärdering av stadsdel sarbete kring Gällivare Generalplan, Soc inst Umeå Univ, (stencil). Grahm,L, (1979), Arbetsfördelning, specialisering och teknikval som utgångspunkt för regionala analyser av strukturomvandlin­ gen, i: NordREFO 1979:2. Gällivare generalplan, Eglers stadsplanebyrå AB, Sthlm, 1965. Gällivare generalplan med underlagsmaterial, 1984. Habermas,J, (1984), Den rationella övertygelsen. En antologi om le­ gitimitet, kris och politik, Sthlm. Habermas,J, (1981), Theorie des Kommunikativen Handelns I och II, Frankfurt. Holmberg,S, Westerståhl,J, Branzén.K, (1977), Väljarna och kärnkraf ten, Sthlm. Ingelstam,L,(1984), öppningen. Om lönearbetets kris och den infor­ mella sektorn, Arbetsnotat 9 Tema-T, Linköpings univ. Kaase.M, March,A, (1979), Political Action, A Theoretical Perspec­ tive, in: Barnes,S, Kaase.M, et al, Political Action. Mass Participation in Five Western Demo­ cracies, Beverly Hills. Inghe.G, Inghe,M-B, (1968), Den ofärdiga välfärden, Sthlm. 140 Johansson,S, (1978), Regionala medborgarrapporter, R:5 Levnads­ nivåprojektet vid Sofi, Sthlni. Knoke.D, Burke,P, (1980), Log-linear Models, Beverly Hills/London. Kristensen,H, (1982), Det 10nnede och ol0nnede arbejdes betydning for regionalpolitikken, Oslo. Korpi,V, (1981), En ny dimension?, i: Sociologisk forskning nr:3. Källtorp.O, (1983), Stadsförnyelse - Mål, metoder och erfarenheter av planering, Statens institut för bygg forskning, M83:15, Milj0, samfundsplanlaeggning, borgernes hverdag, (1981), Miljö­ ministeriets planlaegnirigsrapport nr 6.3, K0penhavn. Miller,T, m fl, (1982), Lokalt inflytande i boende och planering. 70-talets erfarenheter, Byggforskningsrådet R82. Miller,T, Burell.U, (1978), Kunskaper och inflytande: Utvärdering av planeringssamråd i Hedemora 1975-77, Bygg­ forskningsrådet R82. Mårtensson,B, Orrskog.L, (1983), Samhällskooperativ. En organisa­ tion för lokal utveckling? Oslo. Offe.C, (1972), Strukturprobleme des kapitalistischen Staates, Frankfurt am Main. Piore, M, (1975), Notes for a Theory of Labor Market Stratification, in: Edwards,R, et al, Labor Market Segmentation, Lexington. Scriven.M, (1971), Evaluating Educational Programs, in: Caro,F, Readings in Evaluation Research, NY. Social utvecklingsplanering i Norrbottens län, Rapporterna R: 10 och R : 17, Levnadsnivåundersökning i Norrbottens län I och II, (1979,1980), Luleå. SOU 1981:100, Stadsförnyelse - kontinuitet, gemenskap, inflytande. Underlag för diskussion och fortsatt utrednings- Arbete. Publicerat av stadsförnyelsekommittén. Socialstyrelsen redovisar 1981:3, Stadsförnyelse för vem?. Svensson,C, (1973), Utvärdering - några arbetsmodeller, Företags­ ekonomiska inst Lunds univ, (stencil). Så gjorde vi. Arbetssätt och metoder i projektet Social utveck- 1ingsplanering i Norrbottens län, Socialstyrelsen redovisar 1982:9 Vedung.E, (1981), Tillväxt - ekologi igen, i: Sociologisk forskning nr:3. Wikforss.ö, Fridell,K, (1980), Medborgarinflytande i kommunal pla­ nering, Byggforskningsrådet, T:32. 141 Zetterberg,H, tu fl, (1983), Det osynliga kontraktet - en studie i 80-talets arbetsliv, Sifo, Sthlm. Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 801186-2 från Statens råd för byggnadsforskning till Sociologiska institutionen, Umeå universitet. R104:1985 ISBN 91-540-4427-8 Art.nr: 6705104 Abonnemangsgrupp: X. Samhällsplanering Distribution: Svensk Byggtjänst, Box 7853 103 99 Stockholm Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Cirkapris: 45 kr exkl moms