SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA SJUKSKÖTERSKANS HANTERING AV PERIFER VENKATETER En litteraturöversikt Författare: Lovisa Fuxin och Marie Nyström Gustavsson Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och kurs: Sjuksköterskeprogrammet, OM5250 Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2024 Handledare: Nina Ekman Examinator: Sara Alsén Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Förord Tack till vår handledare Nina Ekman, som på ett förtjänstfullt sätt hjälpt oss genom uppsatsens olika faser. Vi vill också rikta ett tack till Göteborgs universitet och Sahlgrenska akademin för en väl planerad utbildning, full med insiktsfulla moment och samtal. Vi kommer ta med oss all träning från praktiska moment samt det öppna frågeklimat som råder på utbildningen. Ett sista tack vill vi rikta till alla som varit behjälpliga att ge sina synpunkter på uppsatsen. Tack Anna, Carolina, Johan och Jakob för inspirerande kommentarer som hjälpt oss framåt i arbetet. Tack alla studenter som alltid varit tillgängliga för reflektion. Sammanfattning Introduktion: Varje år förbrukas cirka fem miljoner perifera intravenösa katetrar (PVK) bara i Sverige. PVK är en av de mest använda invasiva metoderna i sjukvård. Samtidigt kan PVK orsaka komplikationer, så som flebit, tromboflebit, ödem och smärta. Trots tillgång till riktlinjer i sjukvården, brister hanteringen av PVK på flera sätt. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga faktorer som påverkar sjuksköterskors hantering av perifer venkateter. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att besvara uppsatsens syfte. Artiklar hämtades från tre vetenskapliga databaser, med fokus på de faktorer som påverkar sjuksköterskors hantering av PVK. Resultat: Litteraturöversikten kartlade flera faktorer som påverkar hanteringen av PVK, inklusive tillämpning av riktlinjer, kunskapsläge och att omsätta av teori till praktik. Ett betydande kunskapsgap påträffades bland sjuksköterskor, där många behöver ytterligare utbildning för att förbättra sin praktik och kunskap, vilket förebygger komplikationer. PVK- hantering uppfattas dock ofta som en lågprioriterad uppgift, vilket leder till otillräcklig uppmärksamhet, bristfällig dokumentation och potentiella säkerhetsrisker. Klinisk erfarenhet identifierades som en viktig faktor, där mer erfarna sjuksköterskor visade bättre bedömningsförmåga och uppnådde mer gynnsamma resultat vid insättning och underhåll av katetrar. Slutsatser: Uppsatsen belyser centrala faktorer som påverkar hanteringen av PVK, inklusive tillämpning av riktlinjer, kunskapsläge och att omsätta av teori till praktik. Bristen på en tydligt definierad roll för sjuksköterskor vid hantering av PVK kan äventyra patientsäkerheten och i vissa fall leda till vårdrelaterade skador. Resultaten tyder på att personcentrerad vård kan hjälpa till att överbrygga klyftan mellan standardiserade rutiner och individuellt anpassad vård, vilket därigenom minskar patientens lidande. Vidare visar resultaten att utbildningsinsatser riktade till all sjuksköterskepersonal, oavsett erfarenhetsnivå, kan förbättra kunskapsnivån och förbättra den övergripande hanteringen. Nyckelord: Kunskap, Patientsäkerhet, Perifer venös kateter, Riktlinjer, Sjuksköterska Abstract Introduction: Each year, approximately five million peripheral intravenous catheters (PIVCs) are used in Sweden. PIVCs are one of the most commonly used invasive methods in healthcare. PIVCs can cause complications such as phlebitis, thrombophlebitis, edema, and pain. Despite the availability of guidelines in healthcare to prevent complications, the management of PIVCs is lacking in several ways. Aim: The aim of this thesis is to map factors that affect nurses' handling of peripheral venous catheters. Method: A literature review was conducted to address the thesis aim. Articles were sourced from three scientific databases, focusing on the factors impacting PIVC management by nurses. Result: The literature review identified several factors that affect the PIVC management, including the application of guidelines, knowledge levels, and the translation of theory into practice. A significant knowledge gap was found among nurses, with many requiring additional trainings to improve their knowledge and therefore prevent complications. However, PIVC management is often perceived as a low-priority task, leading to insufficient attention, inadequate documentation, and potential safety risks. Clinical experience was identified as an important factor, with more experienced nurses demonstrating better assessment skills and achieving more favorable outcomes in the insertion and maintenance of catheters. Conclusions: The thesis highlights key factors that affect the management of PIVCs, including the application of guidelines, knowledge levels, and the translation of theory into practice. The lack of a clearly defined role for nurses in the management of PIVCs may jeopardize patient safety and, potentially, lead to healthcare-related injuries. The findings suggest that person- centered care helps bridge the gap between standardized procedures and individualized care, thereby reducing patient suffering. Furthermore, the results indicate that educational interventions targeted at all nursing staff, regardless of experience level, can improve knowledge levels and enhance overall management. Keywords: Knowledge, Patient Safety, Peripheral Venous Catheter, Guidelines, Nurse Innehållsförteckning 1. Bakgrund .................................................................................................................1 1.1 Inledning.............................................................................................................1 1.1.1. Vårdskada .........................................................................................................1 1.1.2. Perifer venkateter ..............................................................................................2 1.1.3. Sjuksköterskans ansvarsområde för PVK .........................................................2 1.2. Omvårdnadsbegrepp som teoretisk utgångspunkt ...........................................3 1.2.1. Lidande..............................................................................................................3 1.2.2. Sjuksköterskans kärnkompetenser ...................................................................4 1.2.2.1. Patientsäkerhet ..............................................................................................4 1.2.2.2. Evidensbaserad vård......................................................................................4 1.2.2.3. Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling....................................................5 1.2.2.4 Personcentrerad vård......................................................................................5 1.3. Problemformulering...........................................................................................6 1.3.1. Syfte ..................................................................................................................6 2. Metod ......................................................................................................................7 2.1. Metodologiskt tillvägagångssätt ........................................................................7 2.2. Studiedesign .....................................................................................................7 2.2.1. Syfte ..................................................................................................................7 2.2.2. Urval ..................................................................................................................8 2.2.3. Sökord och söktekniker .....................................................................................8 2.2.4. Kvalitetsgranskning ...........................................................................................9 2.3. Etik ..................................................................................................................10 3. Resultat .................................................................................................................11 3.1. Tillämpning av riktlinjer....................................................................................11 3.1.1. Fragmentering av ansvar ................................................................................11 3.1.2. Användning av riktlinjer ...................................................................................11 3.2. Kunskapsläge..................................................................................................12 3.2.1. Bristande kunskap...........................................................................................12 3.2.2. Klinisk erfarenhet.............................................................................................12 3.3. Att omsätta teori i praktik.................................................................................13 3.3.1. Vikt av teoretisk förankring ..............................................................................13 3.3.2. Tidsbrist ...........................................................................................................14 4. Diskussion .............................................................................................................15 4.1. Metoddisskussion............................................................................................15 4.1.1. Metodologiskt alternativa tillvägagångsätt.......................................................15 4.1.2. Studiedesign....................................................................................................15 4.1.2.1. Syfte .............................................................................................................15 4.1.2.2. Urval .............................................................................................................16 4.1.2.3. Sökord och söktekniker ................................................................................16 4.1.3. Kvalitetsgranskning .........................................................................................18 4.1.4 Begränsningar ..................................................................................................18 4.1.5. Etik ..................................................................................................................19 4.2. Resultatdiskussion ..........................................................................................20 4.2.1. Tillämpning av riktlinjer ....................................................................................20 4.2.2. Kunskapsläge..................................................................................................21 4.2.3. Att omsätta teori till praktik ..............................................................................21 4.3. Slutsatser ........................................................................................................22 4.3.1. Kliniska implikationer.......................................................................................23 4.4 Vidare forskning ...............................................................................................23 Referenser.................................................................................................................24 Bilaga 1 .....................................................................................................................33 Bilaga 2 .....................................................................................................................34 Bilaga 3 .....................................................................................................................38 Bilaga 4 .....................................................................................................................40 Bilaga 5 .....................................................................................................................42 Bilaga 6 .....................................................................................................................44 Bilaga 7 .....................................................................................................................45 Bilaga 8 .....................................................................................................................55 1. Bakgrund 1.1 Inledning I Sverige förbrukas årligen cirka fem miljoner perifera venkatetrar (PVK). Genomsnittspriset på en PVK varierar mellan åtta och 18 kronor styck (Li m.fl., 2024). PVK är en av de vanligaste invasiva metoderna inom vården. En PVK består av en tunn flexibel plastslang som förs in i ett venöst blodkärl och möjliggör administrering av läkemedel och vätskor in i blodbanan. Trots dess utbredda användning misslyckas införandet av PVK i 36,4 procent av alla försök (Marsh m.fl., 2024). En metaanalys av 76 977 PVK visade det sig att 23,8 procent av alla patienter drabbades av flebit, 13,7 procent av infiltration, 8 procent av ocklusion, 7,3 procent av läckage och 6,4 procent av smärta (Marsh m.fl., 2020). Övervakning och hantering av PVK ingår i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, vilket gör att deras kompetens och tillämpning av riktlinjer är avgörande för att minimera komplikationer (Boman & Wikström, 2019). Sjuksköterskor genomför 71 procent av alla PVK-inläggningar och har således en central roll vid PVK-hanteringen (Alexandrou m.fl., 2023). Enligt Socialstyrelsens handlingsplan för ökad patientsäkerhet 2020–2024, drabbas årligen cirka 100 000 patienter av vårdskador inom den somatiska vården. Vårdskador leder till förlängda vårdtider där ungefär 50 000 patienter får en ökad vårdtid, 2 000 drabbas av bestående skador och 1 200 avlider (Socialstyrelsen, 2021a). Sveriges kommuner och regioners (SKR) rapport visar att medelvårdtiden för patienter med vårdskador är 13,5 dygn, mer än dubbelt så lång som för patienter utan vårdskada. Därtill är frekvensen av vårdskador högre för patienter (9,1 procent) som inte vårdas på den avdelning de egentligen tillhör, jämfört med patienter (5,6 procent) som vårdas på avdelning som möter patientens vårdbehov (SKR, 2024). Det är således av intresse för både omvårdnadsforskningen i stort, men även för den kliniska verksamheten att undersöka sjuksköterskans roll för säker PVK-hantering. Intresset för att skriva om vårdskador väcktes under de inledande studierna av sjuksköterskeprogrammet då uppsatsförfattarna under kliniskt verksamhetsförlagd utbildning uppmärksammade en varierande kunskap hos sjuksköterskor. 1.1.1. Vårdskada Enligt patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) 1 kap 5§ definieras vårdskada som “lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagit vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården” (SFS 2010:659, 1 kap 5§). Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) 3 kap 2§ beskriver dessutom att det ska ske ett förebyggande arbete för att patienter inte drabbas av vårdskador. En vårdskada är allvarlig om den orsakar bestående men, ett ökat vårdbehov eller död (SFS 2010:659). Exempel på vårdskada är vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI definieras enligt Malmquist och Lundh (2023) som “sammanfattande benämning på infektioner som kan uppstå i samband med medicinsk vård av olika slag.” (Malmqvist & Lundh, 2023 s. 489). VRI kan uppstå på grund av patientens egna bakterier eller på grund av vårdpersonalens handlande. Författarna kategoriserar vårdrelaterde infektioner enligt: ingreppsrelaterade, antibiotikautlösta diarréer, virusorsakade diarréer eller smittöverföring med blodkomponenter (Malmquist & Lundh, 2023). 1 1.1.2. Perifer venkateter PVK är en plastkateter som förs in i ett venöst blodkärl. PVK finns i olika storlekar (mäts i gauge) och syftet avgör kateterns grovlek. En PVK innebär en direktåtkomst till blodbanan och säkerställer en intravenös åtkomst som möjliggör tillförsel av vätska, näring, elektrolyter, transfusion av blodkomponenter samt infusion eller injektion av andra läkemedel. PVK är förenade med vissa risker för patienten, såsom: infektion, tromboflebit, luftemboli, tromboemboli, infiltration (Boman & Wikström, 2019) och flebit (Marsh m.fl. 2020). Johansson m.fl. (2008) beskriver sjuksköterskans tillämpningen av riktlinjer för PVK-storlek, tid, placering och dokumentation på förbandet är bristfällig och menar att tillämpningen av riktlinjer varierar mellan sjuksköterskor och olika specialiteter. Vårdhandboken (2024a) presenterar en bedömningsskala för skattningen av tromboflebit utifrån en definition på tromboflebit av Eiman Johansson m.fl. (2007), som grundar sig på Lundgren och Wahren (1999), (se bilaga 1). Placering ska ske så distalt som möjligt och ej i armvecket om möjligt (Boman & Wikström, 2019). Ahlqvist m.fl. (2006) skriver att riktlinjer för hantering av PVK minskar riskerna för komplikationer, förbättrar dokumentationen och resulterar i att sjuksköterskor väljer en tunnare kateter. Ytterligare studier pekar på att användningen av riktlinjer för insättning och kontroll av PVK leder till minskad förekomst av komplikationer (Buetti m.fl., 2021; Blanco-Mavillard m.fl., 2020; Couzigou m.fl., 2005; Frigerio m.fl., 2012). Nickel m.fl. (2024) presenterar Infusion nursing standard of practice (ISP) som var femte år publicerar uppdaterade rekommendationer med syfte att fungera som referenspunkt för säker hantering av PVK. Riktlinjer mellan regioner varierar, men de fungerar som komplement till vårdhandbokens instruktioner för säker PVK-hantering (Regions Skåne, 2023; Karolinska institutet, 2024a; Vårdhandboken, 2024b). Enligt Gemensamma författningssamlingen avseende hälso-och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa mm (HSLF-FS) (Socialstyrelse, 2021c) 2 kap, 2§ så ska varje vårdgivare fastställa rutiner kring användningen av medicintekniska produkter. Enligt HSLF-FS är det vårdgivarens ansvar att tillhandahålla information och rutiner som möjliggör säker hantering av medicintekniska produkter (Socialstyrelsen, 2021c). Socialstyrelsen (2021b) anger att det inte finns några särskilda bestämmelser kring insättning av PVK, utan det är upp till vårdchefen eller vårdgivaren att bestämma. Dock finns det bestämmelser om PVK-insättningen sker i samband med läkemedelsadministrationen (Socialstyrelsen, 2021b). 1.1.3. Sjuksköterskans ansvarsområde för PVK En studie av Alhumaid m.fl. (2021) visade på bristande kunskap i vårdpersonals kunskap avseende prevention och kontroll av infektioner (IPC) (2021). Detta överensstämmer med en översiktsartikel av Huang m.fl. (2022) som rapportera bristande kunskap vid hantering av urinkatetrar som ledde till komplikation i form av infektion. Studien visade även på bristande kunskap avseende sjuksköterskans hantering av PVK.Lundgren och Wahren (1999) menar att om sjuksköterskor får undervisning i hantering av perifera venkatetrar reducerar risken för komplikationer. Lundgren och Ek (1996) visar på att kunskap, erfarenhet och rutiner är avgörande för hur PVK hanterades på vårdavdelningar. Lundgren och Wahren (1999) uppmärksammade särskilt sjuksköterskornas inställning till kring hur länge en PVK kan vara inneliggande, vilket sjuksköterskorna menade var längre än rekommenderade 72 timmar. Mickan m.fl. (2011) berättar att tillämpning av riktlinjer generellt i den kliniska verkligheten är 34 procent. Cicolini m.fl. (2014) visar att brister i kunskap om kliniska riktlinjer är ett 2 problem. Dorniak-Wall m.fl. (2007) beskriver att bristande vetskap om att det finns riktlinjer på enheten, eller till att PVK är införd på en annan enhet på sjukhuset kan vara en bidragande faktor till att riktlinjerna ej följs. Fakih m.fl. (2013) beskriver att insatser för att öka kunskap hos sjuksköterskor resulterade i mätbara förbättringar avseende dokumentation och kunskap för placering av PVK. McGuire och Corondo (2020) menar att sjuksköterskans bedömning är viktigt och att avlägsnade av en PVK ska göras utifrån en klinisk bedömning. Detta för att minska kostnaderna för sjukvården och minska antalet gånger patienten blir utsatt för ingreppet att lägga in en ny PVK på akutenheter. 1.2. Omvårdnadsbegrepp som teoretisk utgångspunkt I följande stycke diskuteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter som grundar sig på omvårdnadsbegrepp. Mot bakgrund av uppsatsens syfte beskrivs säker vård, evidensbaserad vård, förbättringsarbete för kvalitetsutveckling samt personcentrerad vård. Tillsammans med begreppet lidande utgör de uppsatsens valda omvårdnadsbegrepp. 1.2.1. Lidande Ordet lida härleds från det latinska ’pati’ (Hedman, 2020). Lidandet är kopplat till den mänskliga existensen och sjuksköterskan möter lidande i varierad form. Lidande manifesterar sig på flera sätt, kroppsligt såväl som psykiskt och själsligt. Lidande förekommer inom den enskilda människan och kan beskrivas i teoretiska termer. Lidande har i omvårdnadsforskning beskrivits som ett tillstånd med syfte att övervinnas, till ett tillstånd beskaffat med mening (Wiklund Gustin, 2019). Birkler (2007) beskriver att lidande är en subjektiv negativ upplevelse av sin livsvärld utifrån patientens verklighet. Birkler (2007) beskriver att vården grundar sig på en humanistisk människosyn, det vill säga att patienten uppfattas som en helhet. Sjuksköterskan och patienten har olika perspektiv. Lidandets relativitet avser att sjukdom och upplevelsen av sjukdom skiljer sig mellan patienter och inte kan generaliseras, vilket innebär att lidandet ej är detsamma för alla patienter. Langius-Eklöf och Sundberg (2019) menar att sjuksköterskan behöver vara lyhörd och inte blint arbeta efter standardiserade modeller eller kriterier. Beskrivningen knyter an till kärnkompetensen och omvårdnadsteorin personcentrerad vård. En del av sjuksköterskans kompetensbeskrivning innebär att driva en patientsäker vård för att minska dennes lidande och därmed förbättra livskvaliteten. Eriksson (2015) har beskrivit tre former av lidande; sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Livslidande avser lidande relaterat till patientens unika livssituation, som innefattar patientens känsla av att vilja ge upp. Sjukdomslidande relaterar till sjukdom eller behandling. Sjukdomslidandet beskrivs dels som fysisk smärta men även som själsligt och andligt lidande. Det kan exempelvis vara smärta efter en behandling eller av sjukdom, eller psykisk smärta relaterat till sjukdom eller behandling. Vårdlidande relaterar till lidande i vårdsituationen. Vårdlidandet kommer i många skepnader. Eriksson (2015) framhåller “1. Kränkning av patientens värdighet, 2. fördömelse och straff, 3. maktutövning samt 4. utebliven vård” (Eriksson, 2015 s. 82). Kränkning av patients värdighet menar Eriksson (2015) är den vanligaste formen av vårdlidande. Exempel på detta lidande är oaktsamhet vid given vård. När Eriksson (2015) beskriver värdighet avses såväl likvärdighet och trovärdighet som det värde varje enskild individ tillräknar sig själv. Straff och fördömelse hör ofta samman, exempelvis negligering av patienterna. Utebliven vård fokuserar på bristande förmåga att se ett vårdbehov 3 eller nonchalans. Slutligen, maktutövande kan ske i ett spektrum, från tvingande åtgärder till att inte lyssna på patienten eller ta patienten på allvar. 1.2.2. Sjuksköterskans kärnkompetenser Den svenska kompetensbeskrivningen inkluderar sjuksköterskans arbete efter International council of nurses som finns översatt till svenska (ICNs) etiska kod (ICN, 2021). ICN finns återspeglad i kompetensbeskrivningen genom “Arbetet ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, andra styrdokument för hälso- och sjukvården och i överensstämmelse med sjuksköterskans etiska kod.” (Svensk sjuksköterskeförening, 2024 s. 4). Omvårdnadsbegreppen utgår från kompetensbeskrivning för sjuksköterskor vilken innehåller åtta kärnkompetenser; omvårdnadsprocessen, personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringsarbete för kvalitetsutveckling, informatik, ledarskap och pedagogik. Sammantaget ska kärnkompetenserna garantera säker vård och patientsäkerhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2024). 1.2.2.1. Patientsäkerhet Patientsäkerhet uppnås genom att praktisera tillgänglig, evidensbaserad forskning och arbete för systematiserad, jämlik vård genom omvårdnadsprocessen (Svensk sjuksköterskeförening, 2024). Kompetensbeskrivningen motiveras av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). I Patientsäkerhetslagen 3 kap 1§ uppmärksammas vårdgivarens skyldighet att kontrollera vården som ges (SFS 2010:659). Därtill beskrivs i Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 1§ att god vård ska ges samt i 4§ att verksamheten ska utvecklas systematiskt och kontinuerligt (SFS 2017:30). Patientsäkerhet lyfts ur ett teoretiskt tvärvetenskapligt perspektiv. Ödegård (2019) definierar patientsäkerhet som “förutsättningar för personalen att utföra sitt arbete på ett säkert sätt, det vill säga utan att oönskade konsekvenser uppstår.” (Ödegård, 2019, s. 31). Ödegård (2019) beskriver flera aktörer som viktiga i arbetet med patientsäkerhet, dels ett övergripande arbete genom myndigheter och lagstiftning. Men även vikten av att lyfta det patientnära arbetet. Patientsäkerhet beskrivs av Cook (2013) ur ett systematiskt perspektiv där primärt fyra problem för patientsäkerheten framhålls. För det första, faktumet att patientsäkerheten skapas som en interaktion mellan flera individer. För det andra, flera aktörer bidrar till en betydande komplexitet. För det tredje, magnituden på hälso-och sjukvårdens organisation. Slutligen det fjärde problemet, olikheter inom hälso- och sjukvårdens organisation, det vill säga frånvaron av ett gemensamt problem eller några gemensamma grundprinciper. 1.2.2.2. Evidensbaserad vård Evidensbaserad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser (Svensk sjuksköterske- förening, 2024). Willman m.fl. (2016) beskriver att evidens är resultatet av forskning. Evidensen omsätts sedan i kunskap då den inkorporeras i sitt sammanhang (Tingström, 2019). Därtill definierar Lundgren och Wahren (1999) kunskap som en effekt av tillskansad information. Fernler (2011) beskriver att evidens i praktiken innebär en kunskapsstyrning som är integrerad i verksamheten. På liknande sätt beskriver Socialtjänsten (2020) hur den professionella expertisen integrerar evidens genom bästa tillgängliga kunskap. Denna kunskap är anpassad till patientens situation, erfarenheter och önskemål. Willman (2019) använder samma uppdelning för att beskriva evidensbaserad omvårdnad, vilket innebär att sjuksköterskans erfarenhet av patienten samverkar med evidensbaserad kunskap, utifrån rådande omständigheter. 4 1.2.2.3. Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling Elg och Olsson (2019) delar upp förbättringskunskap för kvalitetsutveckling i två kategorier: Det professionella och det strukturella. Sjuksköterskan medverkar i båda kategorier. Syftet är att verka för en säker vård. Förbättringskunskap är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och handlar om det strukturella och det individuella utvärderingsarbetet. Syfte är att identifiera nya riskfaktorer eller redan befintliga brister i vården (Svensk sjuksköteförening, 2024). I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för ett systematisk kvalitetsarbete 2 kap 1§ benämns utvärderingsarbetet som egenkontroll (SOSFS 2011:9). Utvärderingen är en del av Socialstyrelsens arbete med förbättringsarbetet som utgår från fyra aspekter: utvärdering, planering, genomförande och förbättring (5 kap. 8§; 5 kap 7§; SOSFS 2011:9). Carlström (2013) menar att förändringsarbete möter motstånd i kliniken. Inarbetade mönster, tradition och ekonomi framhålls som anledningar. Elg och Olssons (2019) resonemang kring förbättringsarbete lyfter samma aspekter. Samtidigt betonar Svensk sjuksköterskeförening (2024) sjuksköterskans ansvar för att verka för förbättring. Förbättringen grundar sig i att integrera nyutkommen evidens och patientens och sjuksköterskans återkoppling i praktiken för att uppnå kvalitet, det vill säga en adekvat vård som förhåller sig till ett föränderligt behov (Carlström, 2023; Elg & Olsson, 2019). 1.2.2.4 Personcentrerad vård Birkler (2007) beskriver att vårdfilosofin personcentrerad vård utgår från den humanistiska filosofin som ser personens hälsa som en helhet bestående av emotionell, fysisk, psykisk, existentiell och social hälsa. Langius-Eklöf och Sundberg (2019) presenterar begreppet välmående, som används för att beskriva den subjektiva upplevelsen av när hälsa uppstår inom flera perspektiv samtidigt. Välmående skattas genom World Health Organization - five well- being- index (WHO-5) (Topp m.fl., 2015). Patientcentrerad vård beskrivs av Ekman m.fl. (2011) som ett reduktionistiskt tankesätt utifrån patienten som objekt. Ekman m.fl. (2011) beskriver den dynamiska patienten, vilket är en person med behov, preferenser och värderingar i ett vårdsammanhang. Den personcentrerade vården sker i en process: initierande, integrerande samt tryggande av partnerskap. Initiering av partnerskapet sker genom aktivt lyssnande, vilket kräver att sjuksköterskan tar in och tolkar kroppsspråk, blickar och patientberättelsen med alla sinnen. Partnerskapet grundas på patientens berättelse som vid behov kan kompletteras av objektiva data som exempelvis mätvärden som vikt och längd. Sjuksköterskans förmåga att lyssna, skapa ett partnerskap och att dokumentera är avgörande för den personcentrerade vården. Berättelsen uppstår i integreringsfasen genom aktivt lyssnande. Tryggandet sedimenteras då beslutsfattandet är delat. Den ömsesidiga processen av datainsamling, bedömning och planering dokumenteras. Det andra steget i processen, utvecklandet av partnerskapet sker genom samtal mellan sjuksköterska och patient (Ekman m.fl., 2020). Patientberättelsen är en central del i personcentrerad vård, patienten och dennes berättelse är i centrum. Fler samtal kan fördjupa förståelsen för patienten och skapa relation. Personens behov, önskningar och kapacitet omhändertas således genom sjuksköterskans aktiva lyssnande. Därtill beskriver Kristensson Uggla (2020) att detta steg i processen manifesteras när personen sätts i centrum, inte sjukdomen. I skapandet av partnerskap delar patienten med sig av sina kunskaper, resurser och 5 erfarenheter, samtidigt som sjuksköterskan delar med sig av sin professionella kunskap. Patienten är sin egen person som är expert på sin egen vardag och hälsa. Säkerställande av partnerskapet sker genom dokumentation av överenskommen hälsoplan. Dokumentationen skapar legitimitet för det etablerade partnerskapet (Kristensson Uggla, 2020). Kristensson Uggla (2020) beskriver att patienter befinner sig i ett trefaldigt underläge: institutionellt, existentiellt och kognitivt. Institutionellt underläge innebär att patienten befinner sig långt ned i sjukvårdshierarkin, medan existentiellt underläge åsyftar den ohälsa patienten upplever. Kognitivt underläge avser det kunskapsunderläge patient befinner sig i. Vidare menar Kristersson Uggla (2020) att fokus på ordet vem, skapar en kontext där en person för tillfället har en patientroll. 1.3. Problemformulering PVK är en av de mest använda invasiva metoderna i dagens sjukvård. PVK orsaka komplikationer och tidigare forskning visar att detta beror på brister i riktlinjer och brisande i hantering av PVK. Detta äventyrar patientsäkerheten då det kan leda till vårdskada. I sköterskans kärnkompetenser ingår, bland annat, att främja patientsäker vård, att praktisera evidensbaserad och personcentrerad vård. Då sjuksköterskor genomför majoriteten av alla PVK-inläggningar och således har en central roll vid PVK-hanteringen är det av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkar sköterskans hantering av PVK. 1.3.1. Syfte Uppsatsens syfte är att kartlägga faktorer som påverkar sjuksköterskors hantering av perifer venkateter. 6 2. Metod I följande kapitel beskrivs uppsatsens metod och etiska överväganden. Under metodologiskt tillvägagångssätt beskrivs litteraturöversikt och under studiedesign beskrivs uppsatsens metodologiska förfarande. 2.1. Metodologiskt tillvägagångssätt Uppsatsens metod grundar sig på Fribergs (2017) beskrivning av litteraturöversikt. Även Rosén (2023) och Willman m.fl. (2016) beskriver innehållet för en litteraturöversikt men benämner det systematisk litteraturöversikt. Friberg (2017) beskriver att litteraturstudier lämpar sig för kartläggning av ett problemområde som uppdagats under genomläsning av forskningslitteratur. Två faktorer utan tydligt samband framträdde vid inledande sökningar vilka var utbud av riktlinjer för säker hantering av PVK och antal uppkomna komplikationer. För att förklara differensen behövdes forskning kring ämnet sammanställas. Detta är bakgrunden till valet av litteraturöversikt som metodologiskt tillvägagångssätt. Först identifieras ett avgränsat problemområde och sedan eftersöks vetenskapliga artiklar och rapporter (Friberg, 2017). Ett översiktligt perspektiv beskrivs och därefter analyseras ett avgränsat urvalstudium. Analysen innebär en kvalitetsgranskning och genomläsning av vetenskapliga artiklar. Skillnader och likheter mellan valda studier undersöks. Därefter kartläggs övergripande teman, se bilaga 8 (Friberg, 2017 s. 183). Vid en litteraturöversikt finns behov användning av olika databaser och söktekniker. Östlundh (2017) beskriver trunkering, boolersk söklogik, sökhistorik och sökblock. Trunkering används i syfte att bredda sökningen. Boolersk söklogik används för att binda samman sökord till sökblock, antingen genom att binda ihop sökblock till en bred sökning eller exkludera sökblock från sökningen. Östlundh (2017) beskriver sökord. Då engelska är det språk som majoriteten av vetenskapliga artiklar skrivs på, krävs en översättning till engelska av de begrepp som används i databaserna. 2.2. Studiedesign 2.2.1. Syfte Uppsatsens syfte är formulerat efter SPICE-modellen, som statens beredning för medicinsk beredning och social utvärdering har formulerat (SBU, 2023):  S - (Setting) - Primär- och slutenvård vuxen  P - (Perspektiv) - Legitimerade sjuksköterskor  I - (Insats/Intresse) - Hantering av PVK  C - (Comparison) - Ej aktuellt  E - (Evaluation) -Faktorer som påverkar hantering av perifer venkateter 7 2.2.2. Urval Uppsatsens kriterier för inklusion och exklusion utgår från aspekterna sammanhang, studiedesign, språk, publikationsformat och deltagarantal (SBU, 2023). Legitimerade sjuksköterskor i somatisk vuxenvård och primärvård inkluderas medan psykiatrisk och prehospital vård exkluderas. Vilket motiveras då det potentiellt kan förekomma akuta och turbulenta situationer som kan bridrar till att basala hygienrutiner inte hinns med. Artiklar som är peer reviewed, publicerade i vetenskapliga tidskrifter och presenterar tydliga etiska överväganden inkluderas medan artiklar med vaga etiska överväganden exkluderas. Uppsatsen språkliga inklusionskriterier är engelska, svenska, norska och danska. Tidsspannet uppsatsen täcker är 2014–2024 eftersom litteraturöversikten ämnar sammanställa aktuell forskning. Katetrar som inte är PVK eller katetrar vars hantering inkluderar ultraljud exkluderas. Urvalet av slutgiltiga artiklar gjordes i ett första steg på titel- och abstractnivå. Artiklar där titel och abstract inte låg i linje med uppsatsens syfte exkluderades. Därefter gjordes en andra genomläsning av kvarvarande artiklar i fulltext (Tricco m.fl., 2018) och dubbletter togs bort med hjälp av Zotero. Vid första fulltextgenomläsning, det vill säga analys, användes Olsson och Sörensens (2021) kvalitetsgranskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar, se bilaga 7. Andra fulltextgenomläsningen gjordes i linje med Friberg (2017), det vill säga reduktion av de vetenskapliga artiklarna, utformning av en översiktstabell och analys av likheter och skillnader. Syfte, metodologiskt tillvägagångssätt och resultat presenterades i enlighet med. Översikt av artiklarna presenteras utifrån Fribergs (2017) mall, med tillägg av etiska aspekter, kvalitetsgranskningpoäng enligt Olsson och Sörensen (2021) samt geografisk härkomst. 2.2.3. Sökord och söktekniker För det inledande arbetet och informationsinsamlingen till bakgrundskapitlet användes databaserna Chinal, PubMed och Scopus i syfte att identifiera relevant litteratur. Motivet för att välja litteraturstudier som studiedesign härleds till uppsatsens syfte (Friberg, 2017). Den kartläggande ansatsen har skapats genom sammanställning av forskningsområdet utifrån de senaste tio årens litteratur. För slutgiltig litteratursökning användes sökteknikerna trunkering, boolesk söklogik och sökhistorik (Östlundh, 2017). De metodologiska vägvalen utgick från Friberg (2017) och Östlundh (2017). Trunkering användes för att bredda sökningen, boolesk söklogik användes för att binda samman sökblocken. Sökhistorik användes för att kontrollera antalet träffar för respektive sökblock individuellt samt vid en sökning med samtliga sökblock (Östlundh, 2017). För att erhålla engelska översättningar till svenska begrepp användes Svensk MeSH av Karolinska institutet som ämnesordlista. Utifrån Svensk MeSH inkluderades synonymer till respektive sökord (Karolinska institutet, 2024b). Synonymer som valdes bort, gjorde det mot bakgrund av irrelevans för uppsatsens syfte, exempelvis Nurse Audit (Karoniska institutet, u.åb), se bilaga 2. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och Scopus. Sökningarna ägde rum 22-10-2024. Sökningarna genomfördes av båda uppsatsförfattarna oberoende av varandra för att kontrollera sökträffarna. Det gjordes först separata sökningar för respektive sökblock i databasen Pubmed, se bilaga 3, innan de kombinerades till en sökning. I linje med de söktekniker som Östlundh (2017) beskriver gjordes ämnesorden till fraser genom citationstecken och sökblocken kombinerades sedan med parenteser. Booleska operatorn “OR” har använts inom sökblocken 8 där orden har samma innebörd och därför är utbytbara mot varandra. Boolerska operatorn AND har använts för att binda ihop sökblocken. Därtill trunkerades flertalet sökord då det finns många grammatiska böjningsformer (Östlundh, 2017). För synonymer och slutgiltigt urval av sökord, se bilaga 2, tabell 1–3. Vid sökning så applicerad följande kriterier: I Pubmed användes All fields, Cinahl select a field (optional), och Scopus Article titel, abstract, keywords. Uppsatsens tre sökblock har tagits fram utifrån syftet. Sökblocken har konstruerats utifrån Medical subject headings (MeSH), som är standardiserade ämnesord integrerade i databaserna. Cinahl-headings innehåller utöver MeSH-termer omvårdnadsbegrepp, MeSH-termerna kontrollerades mot. Tillkommer till sökblockens utformning gör MeSH-synonymer och fritextord. Sökblock ett (1) utgår ifrån perifer venkateter som ämnesord. PVK finns med i Svenska MeSH och översätts till “Catheterization, Peripheral” (Karolinska institutet, u.åd). Därtill används ämnesordet venkateter som finns i svenska MeSH och översätts till “Vascular access devices” (Karolinska institutet, u.åc). Sökorden Catheter* och device* trunkerades för att inkludera samtliga grammatiska former. Sökblock två (2) avser sjuksköterskan. Till sjuksköterska användes MeSH-termerna “Nurses” (Karolinska instituttet, u.åe) och “Nurse´s role” (Karolinska institutet, u.åf). Sökordet Nurs* trunkerades för att inkludera samtliga grammatiska former. För sökblock tre (3) avses begreppet kunskap. Kunskap översätts i svenska MeSH-termer som knowledge (Karolinska institutet, u.åg). Fritextordet understand* inkluderades som sökord i sökblocket (Svenska Akademien, 2024). Fritextordet inkluderas för att bredda sökningen. 2.2.4. Kvalitetsgranskning Artiklarna som inkluderats för fulltextgenomläsning lästes av uppsatsens båda författare individuellt för att sedan diskuteras gemensamt. Det skedde såldes en dubbelgranskning, vilket även gjordes av bakgrundsmaterialet. Dubbelgranskning framhålls av SBU (2023). Vid den individuella genomläsningen lästes samtliga artiklar av uppsatsens båda författare individuellt samtidigt som Olsson och Sörensen (2021) granskningsmall fylldes i. Därefter jämfördes granskningsmallarna och artiklarnas respektive poängsättning, se bilaga 7 tabell 6–8. De artiklar som uppsatsens författar inte delade uppfattning om eller var svårkategoriserade diskuterades och ett gemensamt beslut togs (Olsson & Sörensens, 2021). I linje med SBU:s metodbok (2023) gjordes en granskning av tredje person om oenighet existerade mellan uppsatsförfattarna. I den fortsatta analysen av artiklarna diskuterades trovärdighet i linje med SBU (2023) innan beslut om inkludering eller exkludering fattades. Uppsatsens resultat presenteras i form av teman som framkommer efter genomläsning och kvalitetsgranskning av urvalet av vetenskapliga artiklar, sammanställning i översiktstabeller och likheter samt skillnader. Det slutgiltiga urvalet av artiklar beskrivs med hjälp av PRISMA, se bilaga 6. PRISMA är riktlinjer med syfte att översiktligt men strukturerat och transparent presentera urvalsprocessen (Tricco m.fl., 2018). Olsson och Sörensens (2021) mallar för kvantitativa respektive kvalitativa studier användes vid granskning (se bilaga 7). För bedömning av artiklar med studiedesignen mixed method applicerades båda mallarna på respektive kvalitativa och kvantitativa inslag. Mallarna inkluderar bedömning av kvaliteten av forskningsprocessens olika steg. Poängsättning sker mellan 0 och 3, där 0 är exempelvis “ej angivet” och 3 exempelvis är “tydligt”. Helheten bedöms sedan i grader, där grad 3 är 60 procent, grad 2 är 70 procent och grad 3 är 80 procent. 9 100 procent indikerar att forskningsprocessen gått korrekt till och att uppgifterna därför är trovärdiga. 2.3. Etik Uppsatsens etiska överväganden har utgångspunkt i Helsingforsdeklarationen framtagen av World Medical Association (WMA) och Etiska aspekter på insatser inom hälso- och sjukvården framtagen av SBU (2021). Helsingforsdeklarationen avser etiska överväganden och principer att beakta vid medicinsk forskning som involverar människor. Deklarationen berör samtycke för deltagande, information om möjligheter av tillbakadragande av samtycke under studiernas gång. Vidare deltagarnas rätt till information om samtliga delar i forskningsprocessen (WMA, 2022). SBU:s (2021) vägledningsmaterial avser etiska aspekter under forskningsprocessen. Kjellström (2023) argumenterar för att litteraturöversikt i grunden är en etisk metod. Då litteraturstudien sker teoretiskt behöver inga deltagare engageras och riskerna är därför få. Kjellström (2023) menar att rättviseprincipen, göra-gott principen samt respekt för personen ska genomsyra en studie. Respekt uppnås genom samtycke och omtanke om personens privatliv. Göra-gott principen uppnås genom nytta kontra risk-kalkyl samt skydd av sekretess. Rättviseprincipen avser beskydd av utsatta grupper samt likabehandling. Inget etiskt godkännande har begärts då data extraherats från databaser. Etiska övervägande i linje med Helsingforsdeklarationen (WMA, 2022) och principer beskrivna av Kjellström (2023) har gjorts vid respektive vetenskaplig artikel ingående i det slutgiltiga urvalet, se bilaga 4. Etiskt ställningstagande gjordes innan uppsatsens början angående att ej nyttja AI. Konsekvent under uppsatsen har det därför undvikits att använda AI för att minimera risken för att detta används på ett icke korrekt vis. 10 3. Resultat Nedan presenteras resultatet som framkommit vid analys av de elva artiklar som ingår i uppsatsens slutgiltiga urval. Tre huvudteman har framkommit vid analys: 1) tillämpning av riktlinjer, 2) kunskapsläget och 3) att omsätta teori till praktik. Till respektive huvudtema har det genom analys framkommit två underordnade subteman. För urval och kvalitetsgranskning av artiklar, se bilaga 7 och 8. 3.1. Tillämpning av riktlinjer Det första huvudtemat som identifierats är tillämpning av riktlinjer. Till huvudtemat är det underordnat två subteman; användningen av riktlinjer och fragmentering av ansvar. Användandet av riktlinjer avser aspekter som låg användning av riktlinjer, otydliga riktlinjer och misstänksamhet mot riktlinjer. Medan fragmentering av ansvar avser en brist på en organiserad PVK-hantering mellan olika yrkesgrupper. 3.1.1. Fragmentering av ansvar En faktor som diskuteras i flertalet artiklar är att patientsäkerheten hotas då det finns en osäkerhet kring ansvarsfördelningen mellan läkare och sjuksköterskor, något som beskrivs som en fragmentering av ansvar (Castro-Sánches m.fl., 2014; Blanco-Mavillard m.fl., 2022). Det framkommer att sjuksköterskor upplever att olika läkare har olika uppfattning om PVK- hantering och ansvarsfördelningen mellan sjuksköterska kontra läkare. Detta skapar oklarheter kring rätt och fel vid hantering, vilket leder till att sjuksköterskan agerar efter vad hen tror att den enskilda läkaren vill (Blanco-Mavillard m.fl., 2022; Xu m.fl., 2023a). Xu m.fl. (2023a) beskriver att en fragmenterad ansvarsfördelning resulterar i att PVK sätts på rutin trots att de inte används samt att kvarvarande PVK relaterar till en försäkring om adekvat och effektiv åtgärd kan sättas in om patientens tillstånd plötsligt förvärras. För att möta läkarens förväntan om inneliggande PVK, avlägsnar sjuksköterskan PVK först vid utskrivning. Fragmenteringen av ansvar innebar även, exempelvis då PVK-hantering sker på rutin snarare än individuell bedömning, vilket beskrivs i flera artiklar (Bayoumi m.fl., 2021; Osti m.fl., 2019; Blanco-Mavillard m.fl., 2022; Xu m.fl., 2023a). Rutinmässig PVK-hantering beskrivs exempelvis av Høvik m.fl., (2024), Xu m.fl. (2023b) och Osti m.fl. (2019). Høvik m.fl., (2024) framhåller att PVK sätts utan tydlig indikation och att 21,1 procent av innerligande PVK på sjukhus i Norge är inaktiva. Xu m.fl. (2023b) påvisar samtidigt att 67 procent av vårdpersonal på akutmottagningen inte vet att inaktiva PVK ska avlägsnas. Osti m.fl. (2019) presenterar att 68 procent av sjuksköterskor byter PVK efter 72 timmar trots att infektionstecken saknas. 3.1.2. Användning av riktlinjer Ytterligare en faktor som påverkar sjuksköterskans hantering av PVK är användningen av riktlinjer. Det finns en misstänksamhet mot evidensbaserade riktlinjer bland sjuksköterskor, vilket resulterar i en bristande användning av dem (Høvik m.fl., 2024; Castro-Sánchez m.fl., 2014; Blanco-Mavillard m.fl., 2022; Xu m.fl., 2023a; Xu m.fl., 2023b). Olika anledningar anges som orsak till den noterat bristande användningen av riktlinjerna, bristande tillämpning och låg tillskansning av riktlinjer i klinisk verksamhet kombinerat med hög tilltro till praktiskt genererad kunskap (Høvik m.fl., 2024), en önskan om bättre studier, omedvetenhet om uppdaterade riktlinjer och bristande fokus på riktlinjer (Castro-Sánchez m.fl., 2019), inaktuella riktlinjer (Blanco-Mavillard m.fl., 2022; Piredda m.fl., 2019) och icke kännedom om 11 standarder och opraktisk standarder (Xu m.fl., 2023b; Xu m.fl., 2023a). Synen på riktlinjer som inaktuella framkommer av Piredda m.fl., (2019) studie. Blanco-Mavillard m.fl., (2022) resultat framhåller att sjuksköterskor har en föreställning om att en PVK alltid ska sitta. 3.2. Kunskapsläge Det andra huvudtemat som identifierats är kunskapsläge. Till huvudtemat är det underordnat två subteman; bristande kunskap och klinisk erfarenhet. Bristande kunskap avser aspekter som behov av utbildningsinsatser och sjuksköterskors bristande kunskap avseende riskfaktorer identifierade i forskning. Medan klinisk erfarenhet avser den kunskap sjuksköterskor erhåller genom det kliniska patientarbetet. 3.2.1. Bristande kunskap Bristande kunskap framkommer som en faktor som påverkar sjuksköterskans hantering av perifer venkateter (Høvik m.fl., 2024; Xu m.fl., 2023a; Xu m.fl., 2023b; Atay m.fl., 2021; Osti m.fl., 2019; Piredda m.fl., 2019; Keleekai m.fl., 2016). Høvik m.fl. (2024) redogör för en syn på utbildning om PVK som oviktig. Samtidigt beskrivs kunskap om PVK-hantering vara otillräcklig, där kännedom om förfaranden och bedömning saknas (Xu m.fl., 2023a; Xu m.fl., 2023b; Atay m.fl., 2021; Osti m.fl., 2019; Piredda m.fl., 2019; Keleekai m.fl., 2016). Varierad grad av kunskap om olika moment vid PVK-hanteringen framkommer som ytterligare en faktor (Xu m.fl., 2023b; Piredda m.fl., 2019). Høvik m.fl. (2024) lyfter att fokuset under utbildning ligger på insättning snarare än PVK-hantering. Xu m.fl. (2023b) pekar på att uppfattning om vilka uppgifter som ska dokumenteras varierar mellan 31 och 96 procent, samtidigt som 92 procent har kännedom om när inspektion ska utföras. Xu m.fl. (2023a) lyfter rakning, dokumentation och lufttorkning av desinfektionsmedel i undersökning inte görs av merparten av sjuksköterskor. Behov av träning för att öka kunskap kring PVK-hantering identifieras i flera studier (Blanco- Mavillard m.fl 2022; Xu m.fl. 2023a; Høvik m.fl. 2024). Atay m.fl. (2021) pekar på flertalet aspekter kring sjuksköterskans kunskap avseende PVK-hantering av komplikationer (specificerat som extravasion). I studien framkommer det att extravasation endast diskuterats av en fjärdedel av studiedeltagarna. Vidare finns det förbättringspotential relaterat till specifika läkemedelskunskaper som orsakar PVK-komplikationer. 3.2.2. Klinisk erfarenhet Resulatet visar att sjuksköterskans kliniska erfarenhet är en faktor som spelar roll för PVK- hanteringen (Sandström & Forsberg, 2018; Piredda m.fl., 2019; Xu m.fl., 2023b). Sandström och Forsberg m.fl. (2018) beskriver att sjuksköterskor med mindre än tre års erfarenhet möter fler problem vid insättning av PVK än sjuksköterskor med fler än tre års erfarenhet. Exempelvis menar 45,7 procent av sjuksköterskor med mindre än tre års erfarenhet att saknad blodretur trots inneliggande PVK är ett problem i jämförelse med 21,6 procent av de med mer än tre års erfarenhet. Exempelvis beskriver Piredda m.fl. (2019) att sjuksköterskans kunskaper om bedömning av riskfaktorer för svår venaccess vara delvis inadekvata med forskning. Det vill säga att Piedda m.fl. (2019) argumenterar för att sjuksköterskor har en stundtals avvikande uppfattning gentemot aktuell forskning om vad som är riskfaktorer som gör patienter svårstuckna. 12 Xu m.fl. (2023b) pekar på vikten av sjuksköterskans erfarenhet. Xu m.fl. (2023b) framhåller att 61 procent av all kliniskt anställd vårdpersonal verksam på akutvårdsavdelningar i Australien uppgav att de inte kände till den nationella standarden, men ändå svarade korrekt vid undersökning av praktiskt PVK-hantering. Svar på frågor angående adekvat hantering pekade mot att en större andel kände till korrekta förfaranden. Exempelvis svarade majoriteten att PVK-insättning ej är aktuellt mot bakgrund av endast blodprovtagning. 3.3. Att omsätta teori i praktik Det tredje huvudtemat som identifierats är att omsätta teori i praktik. Till huvudtemat är det underordnat två subteman; vikt av teoretisk förankring och tidsbrist. Att omsätta teori i praktik avser risker med patientsäkerheten då sjuksköterskans kunskapsgrund inte alltid speglas i praktiken. Tidsbrist avser den brist på tid sjuksköterskor upplever, både i relation till arbetsbelastning samt specifika situationer. 3.3.1. Vikt av teoretisk förankring Sjuksköterskans förmåga att omvandla teoretisk kunskap till praktiskt handlande framhålls av flera artiklar som en faktor, vilken också påverkar sjuksköterskans hantering av PVK. Vidare beskrivs att en bristande teoretisk förankring potentiellt ger upphov till patientsäkerhetsrisker (Xu m.fl., 2023b; Castro-Sánches m.fl., 2014; Blanco-Mavillard m.fl., 2022). Olika aspekter framhålls vara risker för patientsäkerheten. Castro-Sánchez m.fl. (2014) pekar på att PVK ej ses som risk. Xu m.fl. (2023b) framhåller riskerna med att avstå från PVK-inläggning på en akutmottagning samt att PVK inte framhålls som en viktig uppgift. Blanco-Mavillard m.fl. (2022) identifierar en diskrepans mellan sjuksköterskans teoretiska kunskap och praktiska agerande och menar att det finns kunskap om patientsäker hantering, men i praktiken ej genomförs. En form av den praktiska PVK-hanteringen är dokumentationen. Det framkommer olika bilder kring dokumentation (Høvik m.fl., 2024; Xu m.fl., 2023a; Atay m.fl., 2021; Bayoumi m.fl., 2021). Høvik m.fl. (2024) pekar på att bristfällig rapportering om komplikationer som hinder för en god PVK-hantering. I sitt resultat presenterar Høvik m.fl. (2024) att 36,2 procent av alla PVK:er saknar dokumentation helt och 79,8 procent ej har dokumenterade förband, något som strider mot lokala riktlinjer. Atay m.fl. (2021) framhåller att 85,5 procent av sjuksköterskor inte dokumenterar när extravasion sker. Bayoumi m.fl. (2021) framhåller att efter interventioner på utvalda avdelningar uppmättes signifikanta förbättringar avseende hanteringen av PVK. Därtill en ökad individualisering av hanteringen, exempelvis dokumentation av rapportering till avlösande sjuksköterskekollega. Intervention i form av teoretisk och praktisk utbildning tenderar att öka kunskapen hos sjuksköterskor (Bayoumi m.fl., 2021; Keleekai m.fl., 2016). Keleekai m.fl. (2016) undersöker vilka effekter fördjupad teoretisk kunskap och simuleringsträning har på sjuksköterskans praktiska hanteringen av PVK. Två månader efter teoretisk intervention och simuleringstekniska övningar observeras en kunskapsökning med 13 procentenheter jämfört med före interventionen. Bayoumi m.fl. (2021) observerar signifikanta resultat efter kunskapsinterventioner avseende teoretisk kunskap, klinisk praktik och användandet av standardiserade skalor för identifiering av problem, samt färre borttagande av PVK efter standardiserad inläggningstid. Vidare observerades tydliga resultat av kunskapsinhämtning genom en förändrad praktik av aseptisk teknik. Där 78,1 procent utförde aseptisk hantering 13 innan teoretisk- och praktisk utbildningsintervention, 100 procent utförde aseptisk hantering två till tre veckor efter intervention (Bayoumi m.fl., 2021). 3.3.2. Tidsbrist Tidsbrist framkommer i flera studier vara en påverkande faktor för hur PVK-hanteringen sker (Høvik m.fl, 2024; Sandström & Forsberg, 2018; Blanco-Mavillard m.fl., 2022; Xu m.fl., 2023a). Tidsbrist beskrivs grunda sig i fler uppgifter än det egentligen finns tid till, bristande uppdatering om evidens samt nya riktlinjer (Høvik m.fl., 2024; Blanco-Mavillard m.fl., 2022). Xu m.fl. (2023a) pekar på flera steg i PVK-hanteringen som påverkas på grund av tidsbrist exempelvis; val av insticksställe, dokumentation och reevaluering. Xu m.fl. (2023a) menar att tidsbrist och syn på dokumentation av PVK-insättning och hantering anses vara lågt prioriterat, vilket leder till att dokumentation uteblir. Sandström och Forsberg (2018) lyfter de etiska aspekter sjuksköterskor ställs inför vid misslyckade försök att lägga in PVK exempelvis på palliativa eller förlamande patienter. Sandström och Forsberg (2018) att drygt 52,2 procent av sjuksköterskor med mindre än tre års erfarenhet rapporterar en upplevd tidsbrist, jämfört med 24,3 procent av sjuksköterskor med mer än tre års erfarenhet. 14 4. Diskussion 4.1. Metoddisskussion I metoddiskussionen diskuteras metodens olika tillvägagångssätt. Dessutom diskuteras validitet, reliabilitet, generaliserbarhet, överförbarhet samt etiska aspekter. Styrkorna med en litteraturöversikt som metod är att litteraturöversikten problematiserar befintlig forskning och arbetar systematiskt med att tillhandahålla evidens där luckor finns. När forskningen bearbetas utkristalliseras olika forskares förförståelse och därmed kan bias identifieras. Å andra sidan kan metodens krav på avsmalnad frågeställning innebära bias i sig självt då intresseområde kan styra frågan snarare än behovet av utveckling i forskningen. Samtidigt är metoden avsedd för en ämnesfördjupning och ska kompletteras med andra forskares unika frågeställningar (Friberg, 2017). Metoden kan användas som ett verktyg för att sammanställa material som senare används i praktiken. Exempelvis är skattningsskalan för tromboflebittecken exempel på det, se bilaga 1 (Vårdhandboken, 2024a). 4.1.1. Metodologiskt alternativa tillvägagångsätt Alternativa metoder hade inneburit en systematiskt litteraturstudie, metaanalys eller Scoping Review som inkluderar gråzonslitteratur och andra informationskällor (Friberg, 2017). Mot bakgrund av uppsatsens syfte inkluderades inte gråzonslitteratur. Uppsatsen syftar inte till att vara en grund för riktlinjer eller omvårdnadsåtgärder. Enligt Friberg (2017) innebär analysmetoden att identifiera likheter och skillnader i litteraturen och knyter an till vald metod som ämnar presentera aktuell forskning. En kvantitativ ansats hade varit intressant att anlägga om exempelvis uppsatsen ämnat undersöka sjuksköterskors kunskaper om riktlinjer. En kvantitativ ansats hade även varit gynnsam om en jämförelse mellan riktlinjer och avdelningar undersökt (Billhult, 2023a). Vidare hade ett diskursanalytiskt perspektiv varit intressant om uppsatsens syfte varit att undersöka exempelvis hur arbetskulturen verkar hämmande eller främjande i patientsäkerhetsarbetet (Lövenmark & Blomberg, 2023). 4.1.2. Studiedesign 4.1.2.1. Syfte SBU (2023) beskriver olika strukturerade format för att utforma en frågeställning och syfte. Som strukturerat format användes SPICE-modellen. SPICE-modellen är en akronym för: setting, perspective, intervention/exposure of interest, comparison och evaluation. Metoden är passande att använda då uppsatsens syfte knyter an till omvårdnadsforskningen men också eftersöker erfarenheter. Vidare undersöker uppsatsen ett fenomen snarare än en intervention, något SPICE-modellen skapar förutsättning för. SBU (2023) beskriver att man kan bortse från den jämförande komponenten, något som gjorts i uppsatsen. För att skapa transparens kring uppsatsens problemområde, redovisas de inledande sökningarna till bakgrundsmaterialet, se bilaga 3. Sökningarna gav ett stort antal träffar, därför användes sökteknikerna presenterade av Östlundh (2022). Sökträffarna är gjorda på respektive sökblock, vilket påvisar en stor mängd material inom respektive sökblock. 15 SBU (2023) presenterar även andra modeller för att strukturera frågeställningar och syfte, exempelvis PICO: Population, Insats, Jämförelse, Comparison och Outcome eller PECO: Population, Exponering, Jämförelse, Comparison och Outcome. Dessa modeller förutsätter intervention och har en jämförande komponent. Ingen av dessa aspekter undersöks i uppsatsen och dessa modeller har därför valts bort (SBU, 2023). 4.1.2.2. Urval Urvalet, inklutions- och exklutionskriterier, bidrar till att uppsatsen avgränsas och ett och samma problemområde kan undersökas på djupet. Avgränsningarna bidrar samtidigt till att en del perspektiv utesluts som potentiellt hade kunnat leda till en mer nyanserad analys. Uppsatsens problemformulering och syfte har fungerat vägledande i valet av avgränsningar. Andra avgränsningar hade inneburit en annorlunda konstruktion av uppsatsens sökblock och givit ett annat resultat. Det hade varit möjligt att göra fler avgränsningar, exempelvis ett visst moment i hanteringen eller endast på akutmottagningar. Den slutgiltiga sökningen resulterade i ett tillfredställande antal artiklar (Östlundh, 2017). Urvalet är begränsat till de språk som uppsatsförfattarna behärskar. Om ytterligare språk inkluderats hade detta breddat urvalet och sannolikt riskerat felaktiga resultat. Med samma motivering kring turbulenta situationer och bristen på möjligheter att följa basala hygienrutiner avgränsas även uppsatsen urval till att inte gälla prehospital miljö. Ytterligare avgränsning avser att uppsatsen endast undersöker vuxna. Detta motiveras genom att vård av barn kräver en annan handläggning, exempelvis hur man förbereder barn kontra vuxen inför PVK- insättning. Uppsatsen inkluderar artiklar över en 10-årsperiod (2014–2024), vilket innebär att uppsatsens resultat bygger på ny forskning. Denna avgränsning har gjorts då forskningen om exempelvis tidsaspekten, hur länge en PVK får vara kvarliggande, har förändrats löpande. Vidare inkluderar uppsatsen den somatiska vuxen-vården, vilket innebär en bredd av medicinska diagnoser och patienters åldrar. Detta innebär att sköra äldre som vårdas på somatiska avdelningar inkluderas, vilket skapar ytterligare bredd i urvalet. Vidare har artiklar från flera spridda geografiska regioner valts. Med tanke på den internationella standarden för sjuksköterskor (ICN) och internationella riktlinjer (Nickel m.fl., 2024) har artiklar från olika geografiska områden använts i urvalet. 4.1.2.3. Sökord och söktekniker Uppsatsen omfattas av tre sökblock som baseras på uppsatsens syfte. Sökblocken omfattar områdena PVK, sjuksköterska och kunskap. Dessa begrepp har beskrivits i uppsatsens inledande avsnitt och begreppen presenteras med synonymer och fritextord i bilaga 2. Samma söksträng användes i samtliga databaser, uppdelad enligt de tre sökblocken med begränsningen 2014–2024. I Cinahl användes även “peer reviewed” som begränsning. Anledningen till att den inte användes i Pubmed och Scopus är för att funktionen där saknas. Avgränsningen “peer reviewed” gjordes därför manuellt vid genomläsning i Pubmed och Scopus. Databasen PubMed är knuten till amerikanska staten genom U.S. Department of Health and Human Services (HSS). Den avser presentera en bred variation av medicinsk forskning från tidskrifter och andra publikationer. Medical subject headings (MeSH) är standardiserade ämnesord och är integrerade i databasen. Svenska MeSH är en svensk översättning av MeSH, som drivs av Karolinska institutet (Karolinska institutet, u.åa). Då forskare använder sig av dessa ämnesord som undergrupper inom olika discipliner är användningen av MeSH-termer ett 16 sätt att precisera sökningen. MeSH kompletterades med fritextsökord då alla ord inte finns på engelska. Databasen CHINAL, Cumulative Index To Nursing and Allied Health Literature, genom Virtual Health Library (VHL) presenterar utöver medicinsk forskning och även omvårdnadsforskning. Cinahl Headings har använts som system för ett kontrollerat vokabulär. Cinahl headings innefattar MeSH-termer med tillägg för omvårdnadsbegrepp. Databasen Sciverse Scopus (SCOPUS) är en ämnesövergripande databas. MeSH-termer och Cinahl headings användes även som sökord på Scopus (Karlsson & Hellberg, 2023). Östlundh (2017) beskriver hur etablerade söktekniker fungerar och hur standardiserade sökord kan sökas upp och användas. Genom att använda de tekniker och verktyg som Östlundh (2017) presenterar, erhåller uppsatsen ett standardiserat språk samt ett standardiserat informationssökningsförfarande och skapar därmed reliabilitet och validitet. Uppsatsens validitet förstärks då databasökingarna gjordes av båda uppsatsförfattarna. Uppsatsens transparens och generaliserbarhet ökar när sökord, synonymer och fritextord presenteras i tabellform i bilaga 2. Östlundh (2017) beskriver vidare att MeSH-termer innefattar även Cinahl headings och finns i tesaurus- eller ämneslistor som bygger på ett standardiserat system av begrepp som syftar till att ordna forskning inom kategorier. Därtill bidrar användandet av MeSH-termer till ett strukturerat arbetssätt. Före den slutgiltiga sökningen gjordes även sökningar utan synonymer för att se om adderade synonymer till söksträngen gav ett ökat antal träffar, se bilaga 3. En inledande sökning i databasen ("Catheterization, Peripheral" OR "Vascular access devices") AND (Nurs* OR "nurs* role") AND (Knowledge*)" med 134 träffar, vilket kan jämföras med den slutgiltiga söksträngen med ett urval av synonymer och fritextsökord som resulterade i 174 artiklar (Östlundh, 2017). Sökblock 1 konstruerades utifrån begreppet “Perifer venkateter” som översatts till “Catheterization, Peripheral” genom svensk MeSH (Karolinska institutet, u.åd). Även termen “venkateteter” översattes i svensk MeSH. Venkateter översätts till “Vascular Access Devices” (Karolinska institutet, u.åc). Fritextsynonymer noterades och antecknades under inläsning av bakgrundsmaterialet. Fritextsökorden användes i sökningen för att skapa bredd. För att få med alla grammatiska böjningsformer av ordet Catheterization användes trunkering (Östlundh, 2017). Till begreppen PVK och venkateter återfinns en rad synonymer, se bilaga 2, tabell 1. Synonymer som avser andra katetrar än perifera togs bort. Termerna söktes i Cinahl headings och gav inga ytterligare relevanta synonymer. Sökblock 2 avser sjuksköterskan som översätts till “nurses” i svensk MeSH (Karolinska institutet, u.åe). Synonymerna som beskriver yrket som sjuksköterskepersonal och legitimerad sjuksköterska inkluderas i sökningen, se bilaga 2, tabell 2. MeSH-termen “Nurs*, registred” hittades inte vid sökningen på Pubmed, vilket inte ansågs begränsa sökbredden. MeSH-termen "nurse audit” översätts enligt svensk MeSH till omvårdnadsrevision och avser sjuksköterskans kvalitetsgranskande arbete med utgångspunkt i patientjournaler (Östlundh, 2017; Karolinska institutet, u.åb). Detta omfattar organisationen i stort och är inte relevant för uppsatsen. Söktermerna som slutligen valdes motiveras genom att det är sjuksköterskans egen kunskap som uppsatsen undersöker, inte systemet i vilket sjuksköterskan ingår. Termerna söktes i Cinahl-headings och gav inga ytterligare relevanta synonymer. Sökblock 3 avser kunskap och MeSH-termen “knowledge” användes, se bilaga 2 tabell 3 (Karolinska institutet, u.åg). Anledningen till detta beror på definitionen av ordet kunskap, vilket återges i bakgrundsavsnittet. Där beskrivs hur utövningen av teknikerna ser ut beroende 17 på hur evidensen omsätts i praktiken. Det utgjorde ett motstånd att hitta passande synonymer då ekvivalent term inte finns. Synonym enligt MeSH är “epistemology” vilket översätts till epistemologi på svenska. Den svenska innebörden av epistemologi enligt svenska akademins ordlista (SAOL) är kunskapsteori (SAOL, 2024). Andra synonymer enligt Cambridge dictionary som exkluderats är exempelvis “awareness” och “learning”, vilka beskriver medvetenhet och lärande. Antonymer presenterade av Cambridge dictionary är bland annat “ignorance” och “inexperience”. Antonymerna exkluderades då de inte breddade sökningen vid testsökningar med och utan antonymer (Cambridge dictionary, 2024). Fritextsökningen “understand*” inkluderades som synonym då det översattes från det svenska ordet “kännedom”, det vill säga att ha kunskap om något (Svenska Akadmiens ordbok, 2024). Samtidigt exkluderades Cinahl-headings “nursing knowledge” och “professional knowledge” då dessa sökord resulterade i färre träffar, trots att den booleska operatorn “OR” användes. En möjlig anledning kan vara att tillkomna ämnesord successivt integreras i forskningen över tid innan de etableras fullständigt (Hellberg & Karlsson, 2023). 4.1.3. Kvalitetsgranskning Olsson och Sörensens (2021) kvalitetsgranskningsmallar har använts i uppsatsen vid den individuella fulltextgenomläsningen. Efter jämförelse av poäng sammanställdes bedömningen i en tabell, se bilaga 7. Vid olika givna poäng gjordes en genomläsning av berörd artikel och en diskussion kring artikeln fördes. Andra alternativ hade varit att använda exempelvis SBU:s (2023) och Fribergs (2017) granskningsmallar. Olsson och Sörensens (2021) mallar valdes då de i tabellform tydligt listar alla innehållskriterier medan exempelvis Fribergs (2017) mallar består av frågor. Genom att mallarna bifogas som bilaga ökar uppsatsens transparens och generaliserbarhet (SBU, 2023). Urvalet av artiklar presenteras i PRISMA, se bilaga 6. Tricco m.fl. (2018) beskriver tillämpning av PRISMA utifrån perspektivet av en Scoping review, vilket dock inte är uppsatsens studiedesign. Efter genomläsning av artikeln gjordes bedömningen att innehållet är adekvat och fungerar även för denna litteraturstudie. I flertalet av de valda artiklarna är bortfallsanalysen sparsam. Detta är en brist som tagits hänsyn till vid kvalitetsgranskning av artiklarna (Billhult 2023b; Billhult, 2023c). En medvetenhet om bortfallsanalysen har varit närvarande under resultatets framväxt och i resultatdiskussionen. Ytterligare hänsyn har tagits till att forskare ur samma forskargrupp förekommer i två av artiklarna, nämligen Xu m.fl. (2023a) och Xu m.fl. (2023b). I dessa två artiklar skiljer sig metod, syfte och frågeställning åt. Samma gäller även Castro-Sánchez i två andra artiklar. För att bedöma uppsatsens kvalitet har SBU:s (2020) kvalitetsmall “Mall för bedömning av systematiska litteratursökningar i systematiska översikter” använts, se bilaga 5. Mallen riktar in sig särskilt på uppsatsens metod. Denna granskning gjordes av uppsatsens författare och utomstående som redan har avlagt uppsatser på minst kandidatnivå. 4.1.4 Begränsningar Metodologiska, teoretiska men även etiska begränsningar förekommer i uppsatsen. Det finns generella och specifika begränsningar i uppsatsen. Metodologiska begränsningar relaterar till informationssökning samt urval. Med avseende på informationssökningen, beskriver Östlundh (2017) sökteknikernas påverkan på antalet artikelträffar och SBU (2023) beskriver att publikationsbias påverkar resultatet. 18 Publikationsbias beskrivs i relation till en metaanalys och därför har inga vidare åtgärder gjorts i uppsatsen. I urvalet noterades svårigheter med att få fram artiklar helt i linje med exklusion och inklusionskriterier. Det framkom ett stort antal artiklar med medicinskt fokus gällande PVK-hanteringen samt artiklar om sjuksköterskans tillvägagångssätt. Detta resulterade i bortfall efter granskning på abstract och titelnivå. Granskningen gjordes enligt SBU:s beskrivning av PRISMA (2023), se metodkapitel. Teoretiska begränsningar i studien beror på författarnas förförståelse av teorin (SBU, 2023; Kjellström, 2023). Vidare finns det en geografisk spridning av artiklarna som använts, vilket motiveras genom att det finns en internationell standard (ICN, 2021). Samtidigt finns organisatoriska skillnader i hur vården organiseras, men då uppsatsens syfte är att kartlägga faktorer som påverkar sjuksköterskans hantering av PVK, är en diskussion om övergripande organisatoriska frågor inte relevant. Den belyser snarare hur evidensbaserad kunskap använts för en jämlik vård (ICN, 2021). 4.1.5. Etik Utgångspunkten för etiska överväganden under forskningsprocessen är en förståelse för egen bias. Kjellström (2023) beskriver att förförståelse som tillskansats genom varje persons miljö är en felkälla som behöver beaktas. SBU (2023) menar att forskarens egen förförståelse och hur hen förhåller sig till denna (prospektiv reflexivet) påverkar studien. Vidare beskriver SBU (2023) hur forskarens förförståelse kan förändras och påverkas under studien (retrospektiv reflexivet). Ett aktivt reflektionsarbete har utförts för att förhindra att uppsatsförfattarnas egen förförståelse färgar uppsatsen. I linje med SBU (2023) har uppsatsförfattarna i syfte att öka objektiviteten granskat artiklarna individuellt för att sedan diskutera dessa. Dessutom ökar objektiviteten genom användningen av en standardiserad granskningsmall av Olsson och Sörensen (2021). Efter fulltextgenomläsning exkluderades fem artiklar mot bakgrund av språk (spanska och tjeckiska). Fyra artiklar exkluderades mot bakgrund av etiska brister. I linje med SBU:s (2021) artikel Etiska aspekter på insatser inom hälso- och sjukvården exkluderades artiklar där etiskt godkännande saknades för studien eller studiens urval snedvrider resultatet, exempelvis Parreira m.fl. (2020) exkluderades då urvalet bestod av de som var positivt inställda till artikelns undersökta syfte. Vid fulltextgenomläsningen av artiklarna valde uppsatsförfattarna att inkludera två artiklar trots mindre avsteg från exkluderingskriterierna. Høvik (2023) inkluderar 5,09 procent PVK:er satta i ambulans. Efter noggrann genomläsning av uppsatsens båda författare oberoende av varandra togs beslutet att inkludera artikeln, då majoriteten av PVK:erna inte avser de som hanteras prehospitalt. Castro-Sánchez m.fl. (2014) inkluderade 18 sjuksköterskor, varav två sjuksköterskor arbetade på avdelningar som egentligen exkluderades. En av dessa 18 sjuksköterskor arbetade på anestesiavdelning för kvinnor och barn och den andra sjuksköterskan arbetade på intensivvårdsavdelning för barn. Artikeln inkluderades mot bakgrund av att dessa sjuksköterskor har erfarenhet från både barn och vuxna respektive 19 års arbetslivserfarenhet. Om etiska perspektiv varit otydliga eller frånvarande har vetenskapliga artiklar uteslutits från resultatet. Saknat etiskt godkännande, samtycke till att delta, artiklar som innehöll ogrundade slutsatser eller ett urval vilket snedvrider resultatet exkluderades (Willman m.fl., 2018). Fyra studier exkluderades på grund av otydliga etiska aspekter; Evison m.fl. (2022), Masamoto och Yano (2021), Parriera m.fl. (2020) och Dessalegn m.fl. (2024) 19 4.2. Resultatdiskussion En analys av litteratur har gjorts utifrån uppsatsens syfte “att kartlägga faktorer som påverkar sjuksköterskors hanteringen av perifera venkateter”. Huvudfynden är tillämpning av riktlinjer, kunskapsläge och att omsätta teori till praktik. Under rubrik Omvårdnadsbegrepp som teoretisk utgångspunkt lyfts begrepp relevanta för uppsatsens syfte, som sammantaget beskrivs som grund för en säker vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2024). Nedan kommer fynd från uppsatsens resultat presenteras, jämföras med andra litteraturstudier och sättas i relation till uppsatsens omvårdnads-teoretiska begrepp. 4.2.1. Tillämpning av riktlinjer Uppsatsens resultat påvisar bristande tillämpning av riktlinjer, vilket härleds till faktorerna fragmentering av ansvar och användningen av riktlinjer. Vidare framkommer en misstänksamhet mot riktlinjer, syn på riktlinjer som förlegade och bristande kännedom om riktlinjer. Bristande tillämpning framhålls även i andra litteraturöversikter och metaanalyser; Dorniak-Wall m.fl. (2007), Mickan m.fl. (2011), Mimoz m.fl. (2024) och Zingg m.fl. (2024). Cicolini m.fl. (2014) menar att kunskapen om att riktlinjer finns, men generellt sett är låg. Mimoz m.fl. (2024) samlar en expertpanel (fyra läkare, en sjuksköterska), vilka utför en metastudie som sammanställer evidens. Konsensusbegrepp formuleras med syfte att ligga till grund för klinisk hantering. Zingg m.fl (2024) använder sig av samma metod för att presentera tillgängliga evidens om PVK-hantering, och tillsammans med Mimoz m.fl. (2024) understryks att aktuella, evidensbaserade riktlinjer ska finnas. Riktlinjerna ska enligt Zingg m.fl, (2024) innehålla instruktioner om: Indikation och reevaluering om behov föreligger, material, hur insättning och borttagning ska gå till, vad som ska dokumenteras, tecken på komplikationer, definition av aseptisk teknik, iordningställande och administration av intravenösa läkemedel, daglig monitorering innefattande instruktioner om när förband och PVK ska bytas. Dessa är således evidensbaserade riktlinjer. Att dessa finns möjliggör den evidensbaserade vården som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser med syfte att verka för en säker vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2024). PVK-hantering är, som presenteras i uppsatsens resultat, en interaktion mellan olika yrkeskompetenser vilket gör att ansvaret fragmenteras. Fragmentering av ansvar bidrar till att omvårdnadsprocessen inte använts som teoretisk grund, då bedömningen sker i relation till vilken läkare sjuksköterskan samarbetar med. Behovet av tydligare ansvarsfördelning och minskad fragmentering avseende PVK-hantering är ett viktigt fynd i uppsatsens resultat. En tydligare ansvarsfördelning som resulterar i att PVK-hantering faller inom omvårdnadsansvaret hade möjliggjort användande av omvårdnadsprocessen i klinisk verksamhet och således en potentiell minskad risk för vårdskador. Det skulle utgöra ett viktigt led i patientsäkerhetsarbetet (Svensk sjuksköterskeförening, 2024). Även Cook (2013) lyfter behovet av gemensamma grundprinciper. Dessa har noterats leda till färre komplikationer (Boman & Wikström, 2019). HSLF-FS (2021) och Socialstyrelsen (2021b) poängterar vårdgivarens skyldighet till implementering av riktlinjer, generera förståelse för vikten av säker hantering, kontrollera tillämpning och praktiskt nyttjande av riktlinjer med syfte att förebygga komplikationer och lindra lidande för patienten (HSLF-FS, 2021; Mimoz m.fl., 2023; Socialstyrelsen, 2021b). 20 4.2.2. Kunskapsläge Vårt resultat visar på att kunskap är en faktor av betydelse i sjuksköterskans hantering av PVK vilket även tidigare forskning beskriver. Lundgren och Ek (1996) pekar på att kunskap, erfarenhet och rutiner är avgörande för PVK-hanteringen på vårdavdelningar. Osti m.fl. (2019) utför en studie där 50 procent av de som arbetar inom intensivvården framhåller sjuksköterskans kunskap som central och argumenterar för att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap. Detta resonemang (Osti m.fl., 2019) ska dock ställas i motljus till övrig litteratur i uppsatsens resultat, där istället kunskapsbrist om PVK-hantering framkommer. Kunskapsbrist framhålls också av Cicolini m.fl. (2014), Mimoz m.fl. (2024) och Zingg m.fl. (2023). Resultatet av denna litteraturstudie pekar även på att risken för komplikationer reduceras efter utbildning av sjuksköterskor, vilket även underbyggs av Lundgren och Wahren (1999) och Huang m.fl. (2021). I tillägg visar Fakih m.fl. (2013), Buetti m.fl. (2021), Couzigou m.fl (2005), Elg och Olsson (2019) och Frigerio m.fl. (2012) att konsekvenserna av implementeringen av riktlinjer bland annat är minskad förekomst av komplikationer. Medan infektionstecken beskrivs som generella (Boman & Wikström, 2019) lyfts komplikationstecken som individuella (McGuire & Corondo, 2020). Detta är ett exempel på när den evidensbaserade vården i form av utbildning om tecken behöver integreras i den personcentrerade vården Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet och Dietisternas Riksförbund (2019). Birkler (2007) utgår från människan som en helhet och vårdmötet som en process snarare än ett reduktionistiskt synsätt på medicintekniska göromål. I vårt resultat framkommer det att sjuksköterskans kliniska erfarenhet är en viktig faktor för en korrekt bedömning, något som även Ekman m.fl. (2011) stödjer. De betonar vikten av en individualiserad bedömning, med hänsyn till patientens unika attribut, där anpassade evidensbaserade riktlinjer och teoretisk kunskap utgör grunden för att minska lidande. Genom initierande och konsoliderande av partnerskapet för att skapa en tillitsfull relation, kan den individuella aspekten appliceras. Genom tillämpning av kärnkompetenserna personcentrerad och evidensbaserad vård kan säker vård garanteras (Svensk sjuksköterskeförening, 2024; Willman m.fl., 2019). Vidare kan det minska patienters lidande (Eriksson, 2015). 4.2.3. Att omsätta teori till praktik Att förena teori och praktik är svårt, då sjuksköterskeyrket kräver både teoretisk kunskap och praktisk förmåga (Svenska sjuksköterskeföreningen 2024; ICN 2021). I uppsatsens resultat framkommer det att tillämpning av riktlinjer utformade från forskning omsätter teori till praktik. Samtidigt påvisar uppsatsens resultat att det finns hinder för tillämpningen av riktlinjer, vilket i sin tur leder till att den kliniska praxisen inte möjliggör omsättning av sjuksköterskans kärnkompetenser som lyfts av svensk sjuksköterskeförening (2024). I uppsatsens resultat belyses att hinder för tillämpning av riktlinjer är låg kännedom och misstänksamhet. Resultatet lyfter därtill en varierande vårdkvalitet, i och med olika god PVK- hantering mellan sjuksköterskor, vilket kan spåras till olika utbildning och olika tillgång till arbetsintegrerad utbildning. Det vill säga att sjuksköterskor har olika teoretisk grund. Uppsatsens resultat belyser att en förbättrad teoretisk kompetens också leder till en bättre praktik. Den jämlikhet som systematiserade och implementerade rutiner innebär, brister således. Detta för att kunskapsläget skiljer sig åt mellan olika sjuksköterskor som har olika förutsättningar att ge patienter evidensbaserad vård (Socialstyrelsen, 2019). I en studie av Mimoz m.fl. (2024) framkommer det att korrelationen mellan VRI och PVK- hantering inte ses som betydelsefull vilket stryker uppsatsens resultat. Ytterligare underbyggs 21 uppsatsens resultat av Marsh m.fl. (2020) genom att bara flebit uppstår vid 23,8 procent av alla PVK-insättningar. Även Boman och Wikström lyfter även problemet med att komplikationer sker (2019). Mimoz m.fl. (2024) menar att komplikationer inte ska ses som en självklar konsekvens, utan på grund av otillräcklig PVK-hantering, något som är möjlig att åtgärda. Denna brist på framkommer även i vårt resultat. En skada som hade kunnat undvikas är en vårdskada (SFS 2010:659). Att reagera på skador är en del av att utvärdera, planera, genomföra och förbättra vården, vilket är sjuksköterskans ansvar som del av kärnkompetensen förbättringskunskap för kvalitetsutveckling (SFS 2010:659, 5 kap. 8§; SFS 2010:659, 5 kap 7§; SOSFS 2011:9; Svensk sjuksköterskeförening, 2024; Elg & Olsson, 2019). Våra fynd med svårigheter med omsättning av teori till praktik bekräftas härmed av tidigare forskningvilket visar på vikten av förståelse av teoretisk kunskap tydliggörs när patientsäkerheten är hotad, som vid exempelvis en vårdskada. Arbetet för att kvalitetsutveckla vården genom förbättringskunskap möter motstånd menar Carlström (2013). Motståndet beror bland annat på organisatoriska aspekter som hög arbetsbelastning, vilket hindrar det professionella förbättringsarbetet. Organisatoriska förändringar för att minimera tidsbrist måste ske för att garantera en säker vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2024; Zingg m.fl., 2023; Elg & Olsson, 2019). Grund för förbättringskunskap för kvalitetsutveckling är dokumentation som grund för utvärdering, vilket är ett moment som nedprioriteras vid tidsbrist (Zingg m.fl., 2023). I ICN:s (2021) etiska kod beskrivs att nationella sjuksköterskeföreningar ska arbeta för säkra rapporteringsrutiner med syfte att säkra hälsa. Den personcentrerade processen fungerar som verktyg för att integrera dokumentationen i arbetsprocessen, då personcentrerad vård legitimeras genom fortlöpande dokumentation (Ekman, 2020; Svensk sjuksköterskeförening, 2024). Genom ett personcentrerat arbetssätt kan alltså dokumentation integreras med förutsättning att organisatoriska förändringar sker för att minimera tidsbrist. Eriksson (2015) beskriver lidande som tredimensionellt: livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Uppsatsens resultat kan tydligt sättas i relation till vårdlidande. Vårdlidande är patientens upplevelse av sitt lidande i vårdsituationen där patientens värdighet har kränkts, vilket inkluderar oaktsamt given vård (Mimoz m.fl., 2024). Uppsatsens resultat pekar på det faktum att komplikationer ökar vid underbemanning vilket beror på ökad arbetsbelastning och därav tidsbrist som leder till minskad tillämpning av riktlinjer och individuell bedömning av PVK (Mimoz m.fl., 2024). Tid framhåller Ödegård (2019) som centralt för möjligheten att arbeta patientsäkert, vilket styrker uppsatsens resultat. Samtidigt beskrivs lidande, liksom välmående, som en subjektiv upplevelse (Langius-Eklöf & Sundberg, 2019). Här möts åter igen patientsäkerhetslagens standardiserad definition om “lidande, kroppslig eller psykisk skada” (SFS 2010:659, 1 kap 5§,) som behöver förklaras utifrån den enskilde patientens livsvärld. Genom initierande, integrerande samt tryggande av partnerskap kan patienten inkluderas i omvårdnadsarbetet med syfte att undersöka patientens lidande och på så sätt lindra det (Svensk sjuksköterskeförening, 2024). Vårt resultat pekar på att lidande är det som händer när vården inte fungerar, när faktorerna som påverkar sjuksköterskans PVK-hantering brister. Det vill säga när sjuksköterskan inte har möjlighet att arbeta utefter sina kärnkompetenser, när det uppstår tidsbrist eller kunskapsbrist och när ansvarsfördelningen är fragmenterad. 4.3. Slutsatser Sjuksköterskans hantering av PVK påverkas av hur sjuksköterskor tillämpar riktlinjer och aktuellt kunskapsläge samt hur de omsätter teori till praktik. Vidare påverkas sjuksköterskan av tidsbrist samt en oklar ansvarsfördelning. Alla dessa faktorer leder till att sjuksköterskor 22 hanterar PVK på olika sätt vilket skapar en ojämlik vård för patienterna och kan leda till patientskada. För att motverka dessa faktorer behövs utbildningsinterventioner för att höja sjuksköterskors kunskap om PVK- hantering och det visar sig även att utbildningsinsatser lyfter samtliga sjuksköterskors kunskap, oavsett tidigare erfarenhet. Negativa faktorer som påverkar sjuksköterskors hantering av PVK kan, bland annat, motverkas genom personcentrerad vård som kan avhjälpa gapet mellan standardiserade rutiner samt individualiserad vård och således minska patienters lidande. 4.3.1. Kliniska implikationer Vårdgivarens har ett ansvar för att sjuksköterskors tillämpar riktlinjer och bör stödja sjuksköterskor att tillgodose sig kunskap samt få möjlighet att omsätta teori i praktik. Att kontinuerligt erbjuda kunskapshöjande insatser på arbetsplatsen avseende säker PVK- hantering med utgångspunkt i riktlinjer ökar både sjuksköterskors kompetens men även i vilken utsträckning sjuksköterskor följer riktlinjer. Vidare är det av vikt att det finns tydlig ansvarfördelning mellan professioner som bidrar till en tydlig och ökad ansvarskänsla hos sjuksköterskor. Organisatoriskt betingad tidsbrist påverkar sjuksköterskans upplevda möjligheter att tillämpa riktlinjer. Att skapa tidsmässigt utrymme för sjuksköterskor att hinna bibehålla, fördjupa och uppdatera sina kunskaper kring aktuella riktlinjer för säker PVK- hantering är således viktigt. Att använda personcentrerad vård ökar möjligheterna för individuella bedömningar utförda i enlighet med evidens och riktlinjer. Dessa insatser kan bidra till att förhindra vårdskador och patientlidande. 4.4 Vidare forskning Flera intressanta frågor uppstår vid granskning av litteratur och reflektion kring resultatet. Exempelvis hade det varit intressant att undersöka PVK-hantering i psykiatrisk, pediatrisk och prehospital vård då förutsättningarna, som tidigare beskrivits, skiljer sig. Vidare kan en jämförande studie av PVK-hantering där sjuksköterskan självständigt hanterar PVK:n genom en omvårdnadsplan jämfört med ett delat ansvar varit intressant för att bedöma effekten av en tillämpad omvårdnadsprocess. Då kunskapsbedömning med grund i evidens och kunskapsförhöjande insatser kring PVK- hantering finns hade det varit intressant att undersöka hur de hade kunnat integreras i en svensk kontext. Förslagsvis både på sjuksköterskeutbildningar för att garantera en jämlik vård såväl som i praktiken. Avslutningsvis hade det varit intressant att utföra en undersökning av hyrsjuksköterskors betydelse för PVK-hantering då hyrpersonal är en integrerad del av vården men inte representeras i befintlig uppsatsens vetenskapliga artiklar. 23 Referenser Ahlqvist, M., Bogren, A., Hagman, S., Nazar, I., Nilsson, K., Nordin, K., Valfridsson, B. S., Söderlund, M., & Nordström, G. (2006). Handling of peripheral intravenous cannulae: effects of evidence-based clinical guidelines. Journal of Clinical Nursing, 15(11), 1354–1361. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2006.01403.x https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17038095/ Alexandrou, E., Ray-Barruel, G., Carr, P., Frost, S., Inwood, S., Higgins, N., Lin, F., Alberto, L., Mermel, L., & Rickard, C. (2018). Use of short peripheral intravenous catheters: Characteristics, management, and outcomes worldwide. Journal of Hospital Medicine, 13(5), https://doi.org/10.12788/jhm.3039 Alhumaid, S., Al Mutair, A., Al Alawi, Z., Alsuliman, M., Ahmed, GY., Rabaan, AA., Al- Tawfiq, JA & Al-Omari A. (2021). Knowledge of infection prevention and control among healthcare workers and factors influencing compliance: a systematic review. Antimicrob Resist Infect Control.10(1):86. https://doi.org/10.1186/s13756-021-00957- 0 Atay, S., Üzen Cura, Ş., & Efil, S. (2023). Nurses' knowledge and experience related to short peripheral venous catheter extravasation. The journal of vascular access, 24(4), 848– 853. https://doi.org/10.1177/11297298211045589 Bayoumi, M. M. M., Khonji, L. M. A., & Gabr, W. F. M. (2022). Changes in nurses' knowledge and clinical practice in managing local IV complications following an education intervention. British journal of nursing (Mark Allen Publishing), 31(8), 24– 30. https://doi.org/10.12968/bjon.2022.31.8.S24 Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: Etik och människosyn. Liber. Blanco-Mavillard, I., Parra-García, G., Fernández-Fernández, I., Rodríguez-Calero, M. Á., Personat-Labrador, C., & Castro-Sánchez, E. (2020). Care of peripheral intravenous catheters in three hospitals in Spain: Mapping clinical outcomes and implementation of clinical practice guidelines. PloS one, 15(10). Doi: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0240086 Blanco-Mavillard, I., Castro-Sánchez, E., Parra-García, G., Rodríguez-Calero, M. Á., Bennasar-Veny, M., Fernández-Fernández, I., Lorente-Neches, H., & de Pedro- Gómez, J. (2022). What fuels suboptimal care of peripheral intravenous catheter- related infections in hospitals? A qualitative study of decision-making among Spanish nurses. Antimicrobial resistance and infection control, 11(1), 105. https://doi.org/10.1186/s13756-022-01144-5 Billhult, A. (2023a). Kvantitativ metod och stickprov. I Henricsson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 103–114). Studentlitteratur. Billhult, A. (2023b). Analytisk statistik. I Henricsson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 285–294). Studentlitteratur. 24 Billhult, A. (2023c). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I Henricsson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad (s. 275–283). Studentlitteratur. Boman, L. & Wikström, C. (2019). Medicinsk teknik: teori, planering och genomförande. (2 uppl). Studentlitteratur. Buetti, N., Abbas, M., Pittet, D., de Kraker, M. E. A., Teixeira, D., Chraiti, M. N., Sauvan, V., Sauser, J., Harbarth, S., & Zingg, W. (2021). Comparison of Routine Replacement With Clinically Indicated Replacement of Peripheral Intravenous Catheters. JAMA internal medicine, 181(11), 1471–1478. https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2021.5345 Cambridge dictionary (2024). Knowledge. I Cambridge dictionary. Hämtad: 2024, 23 oktober från https://dictionary.cambridge.org/sv/thesaurus/knowledge Carlström, E. (2013). Förändringsarbete i hälso- och sjukvård. (1. uppl.). Studentlitteratur. Castro-Sánchez, E., Charani, E., Drumright, L. N., Sevdalis, N., Shah, N., & Holmes, A. H. (2014). Fragmentation of care threatens patient safety in peripheral vascular catheter management in acute care--a qualitative study. PloS one, 9(1), e86167. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0086167 Cicolini, G., Simonetti, V., Comparcini, D., Labeau, S., Blot, S., Pelusi, G., & Di Giovanni, P. (2014). Nurses' knowledge of evidence-based guidelines on the prevention of peripheral venous catheter-related infections: a multicentre survey. Journal of clinical nursing, 23(17-18), 2578–2588. https://doi.org/10.1111/jocn.12474 Cook, R. (2013). Systemperspektivet på säkerhet. I Ödegård, S. (red.) Patientsäkerhet - Teori och praktik (s. 142-147). 1 uppl. Stockholm Couzigou, C., Lamory, J., Salmon-Ceron, D., Figard, J., & Vidal-Trecan, G. M. (2005). Short peripheral venous catheters: effect of evidence-based guidelines on insertion, maintenance and outcomes in a university hospital. The Journal of hospital infection, 59(3), 197–204. https://doi.org/10.1016/j.jhin.2004.09.013 Dessalegn, A., Ali, M. S., Yohannes, S., Tamir, Y., Mulatu, S., & Zewdie, A. (2024). Knowledge, practice and associated factors towards intravenous cannula-related infection prevention among nurses working at Northwest Amhara Regional State Comprehensive Specialized Hospitals, Ethiopia. BMC nursing, 23(1), 168. https://doi.org/10.1186/s12912-024-01737-y Dorniak-Wall, T., Rudaks, L., Solanki, N. S., & Greenwood, J. (2013). Safe and correct use of peripheral intravenous devices. ANZ journal of surgery, 83(10), 764–768. https://doi.org/10.1111/j.1445-2197.2012.06281.x Eiman Johansson, M. (2007). Sjuksköterskors kliniska beslutsfattande med fokus på perifera venkatetrar (PVK) (ISBN 978-91-7104-208-8). FoU-rapport 2007. Malmö högskola, fakulteten för hälsa och samhälle. URL: FULLTEXT01.pdf. Hämtad: 2024-11-20 25 Ekman, I. Lundberg, M. Lood, Q. Swedberg, K. Nordberg, A. (2020). Personcentrering – en etik i praktiken. I. Ekman, I (Red.) Personcentrering inom hälso-och sjukvården. Från filosofi till praktik (s. 27–57). 2 uppl. Stockholm. Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin- Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L-E., Rosén, H., Rydmark, M & Sunnerhagen, K-S. (2011) Person-centered care--ready for prime time. Eur J Cardiovasc Nurs. 10(4), 248-51. 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008 Elg, M. & Olsson, J. (2019). Organisera för ständiga förbättringar i hälso- och sjukvården. I Leksell, J. & Lepp, M. (red.). Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. ) (2 uppl). Liber. Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. 2 uppl. Liber. Evison, H., Carrington, M., Keijzers, G., Marsh, N. M., Sweeny, A. L., Byrnes, J., Rickard, C. M., Carr, P. J., & Ranse, J. (2022). Peripheral intravenous cannulation decision- making in emergency settings: a qualitative descriptive study. BMJ open, 12(3). https://doi.org/10.1136/bmjopen-2021-054927 Fakih, M. G., Jones, K., Rey, J. E., Takla, R., Szpunar, S., Brown, K., Boelstler, A., & Saravolatz, L. (2013). Peripheral venous catheter care in the emergency department: education and feedback lead to marked improvements. American journal of infection control, 41(6), 531–536. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2012.07.010 Fernler, K. (2011). Kunskapsstyrningens raktik- kunskaper, verksamhetsrationalitet och vikten av organisation. I. Bohlin, I & Sager, M., (red). Evidensens många ansikten (s. 131–162). Arkiv: Lund Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). 4 uppl. Studentlitteratur. Frigerio, S., Di Giulio, P., Gregori, D., Gavetti, D., Ballali, S., Bagnato, S., Guidi, G., Foltran, F., & Renga, G. (2012). Managing peripheral venous catheters: an investigation on the efficacy of a strategy for the implementation of evidence-based guidelines. Journal of evaluation in clinical practice, 18(2), 414–419. https://doi.org/10.1111/j.1365-2753.2010.01590.x Høvik LH, Gjeilo KH, Ray-Barruel G, Lydersen S, Børseth AW, Gustad LT. (2023). Aligning peripheral intravenous catheter quality with nursing culture-A mixed method study. J Clin Nurs, 33(7):2593-2608. doi: 10.1111/jocn.17179. Hedman, H. (2020). Patientens –personens röst. I Ekman, I (Red.) Personcentrering inom hälso-och sjukvården. Från filosofi till praktik (s. 11–26). 2 uppl. Liber Huang A, Hong W, Zhao B, Lin J, Xi R & Wang Y. (2023). Knowledge, attitudes and practices concerning catheter-associated urinary tract infection amongst healthcare workers: a mixed methods systematic review. Nurs Open 10(3), 1281-1304. 10.1002/nop2.1384 26 Johansson, M. E., Pilhammar, E., Khalaf, A., & Willman, A. (2008). Registered nurses' adherence to clinical guidelines regarding peripheral venous catheters: a structured observational study. Worldviews on evidence-based nursing, 5(3), 148–159. https://doi.org/10.1111/j.1741-6787.2008.00105.x Karolinska institutet. (u.åa). Om webbplatsen. URL: https://mesh.kib.ki.se/info/om- webbplatsen. Hämtad: 2024-11-15 Karolinska institutet, (u.åb). Nursing Audit. I svensk MeSH. Hämtad: 2024, 23 oktober från https://mesh.kib.ki.se/term/D009731/nursing-audit Karolinska institutet, (u.åc). Vascular access device. I svensk MeSH. Hämtad: 2024, 28 November från https://mesh.kib.ki.se/term/D062666/vascular-access-devices Karolinska institutet, (u.åd). Catherization, Peripheral. I svensk MeSH. Hämtad: 2024, 28 November från https://mesh.kib.ki.se/term/D002406/catheterization-peripheral Karolinska institutet, (u.åe). Nurses. I svensk MeSH. Hämtad: 2024, 28 November från https://mesh.kib.ki.se/term/D009726/nurses Karolinska institutet, (u.åf). Nurse’s Role. I svensk MeSH. Hämtad: 2024, 28 November från https://mesh.kib.ki.se/term/D019359/knowledge Karolinska institutet, (u.åg). Nurse’s Role. I svensk MeSH. Hämtad: 2024, 28 November från https://mesh.kib.ki.se/term/D024802/nurses-role Karolinska institutet, (2024a, 1 februari). Perifera venkatetrar. URL: https://utbildning.ki.se/media/111250/download. Hämtad: 2024-11-05 Karolinska institutet (2024b), Svensk Mesh, URL: https://mesh.kib.ki.se/. Hämtad: 2024-11- 12 Karlsson, E., & Hellberg, S. (2023). Informationssökning. I Henricsson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 85-102) Studentlitteratur. Keleekai, N. L., Schuster, C. A., Murray, C. L., King, M. A., Stahl, B. R., Labrozzi, L. J., Gallucci, S., LeClair, M. W., & Glover, K. R. (2016). Improving Nurses' Peripheral Intravenous Catheter Insertion Knowledge, Confidence, and Skills Using a Simulation-Based Blended Learning Program: A Randomized Trial. Simulation in healthcare: journal of the Society for Simulation in Healthcare, 11(6), 376–384. https://doi.org/10.1097/SIH.0000000000000186 Kjellström, S. (2023). Forskningsetik. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 61–84). Studentlitteratur. Kristensson Uggla, B. (2020). Personfilosofi – filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård. I. Ekman, I (red.) Personcentrering inom hälso-och sjukvården. Från filosofi till praktik (s. 58–105). 2 uppl. Liber. 27 Langius-Eklöf, A & Sundberg, K. (2019). Känsla av sammanhang. I Edberg, A & Wijk, H. (red.), Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa (s. 49–66). Studentlitteratur. Li, M., Czajkowski, M., Klang, R., Ahlzén, R & Olsson, L. En systematisk översikt om infektionsrisk vid perifera venkatetrar med och utan port samt upphandlingsdata för fem regioner i Mellansverige år 2017 och 2022 Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro. (HTA-rapport 2024: 65). HTA-enheten Camtö. URL: https://www.regionorebrolan.se/siteassets/media/forskning/hta- camto/rapporter/rapporter-2024/2024.65-en-systematisk-oversikt-om-infektionsrisk- vid-perifera-venkatetrar-med-och-utan-port-samt-upphandlingsdata-for-fem-regioner- i-mellansverige-ar-2017-och-2022.pdf. Hämtad: 2024-11-15 Lundgren, A. & Ek A. (1996). Factors influencing nurses’ handling and control of peripheral intravenous lines -- an interview study. International Journal of Nursing Studies, 33(2), 131–142. 10.1016/0020-7489(95)00051-8 Lundgren A. & Wahren L-K. (1999). Effect of ecducation on evidens-based care and handling of peripheral intravenous lines. Journal of Clinical nursing, 8, 577-585. 10.1046/j.1365-2702.1999.00299.x Lövenmark, A. & Blomberg, H. (2023). Systematisk litteraturöversikt. I Henricsson, M. (red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 423–433). Studentlitteratur. Malmquist, J., & Lundh, B. (2023). Medicinska Ord - En biomedicinsk uppslagsbok (8 uppl.). Studentlitteratur. Marsh N, Webster J, Ullman AJ, Mihala G, Cooke M, Chopra V & Rickard CM. (2020). Peripheral intravenous catheter non-infectious complications in adults: A systematic review and meta-analysis. J Adv Nurs 76(12), 3346–3362. https://doi.org/10.1111/jan.14565 Marsh, N., Larsen, E-N., Ullman, A-J., Mihala, G., Cooke, M., Chopra, V., Ray-Barruel, G, & Rickard, CM. (2024). Peripheral intravenous catheter infection and failure: A systematic review and meta-analysis. Int J Nurs Stud. 151. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2023.104673 Masamoto, T., & Yano, R. (2021). Characteristics of expert nurses' assessment of insertion sites for peripheral venous catheters in elderly adults with hard-to-find veins. Japan journal of nursing science: JJNS, 18(1). https://doi.org/10.1111/jjns.12379 McGuire, R., & Coronado, A. (2020). Evaluation of clinically indicated removal versus routine replacement of peripheral vascular catheters. British journal of nursing (Mark Allen Publishing), 29(2), 10–16. https://doi.org/10.12968/bjon.2020.29.2.S10 Mickan, S., Burls, A., Glasziou, P. (2011). Patterns of ´leakage´ in the utilization of clinical guidelines; a systematic review. Postgrad Medical Journal. 87(1032), 670-9. 10.1136/pgmj.2010.116012 28 Mimoz, O., Debonne, A., Glanard, A., Keita Perse, O., & Lucet, J. C. (2024). Best practice in the use of peripheral venous catheters: A consensus from French experts. Infectious diseases now, 54(5), 104923. https://doi.org/10.1016/j.idnow.2024.104923 Nickel, B., Gorski, L., Kleidon, T., Kyes, A., DeVries, M., Keogh, S., Meyer, B., Sarver, M. J., Crickman, R., Ong, J., Clare, S., & Hagle, M. E. (2024). Infusion Therapy Standards of Practice, 9th Edition. Journal of infusion nursing : the official publication of the Infusion Nurses Society, 47(1S Suppl 1), S1–S285. https://doi.org/10.1097/NAN.0000000000000532 Olsson, H., Sörensen, S. (2021). Forskningsprocessen. Liber. Osti, C., Khadka, M., Wosti, D., Gurung, G., & Zhao, Q. (2019). Knowledge and practice towards care and maintenance of peripheral intravenous cannula among nurses in Chitwan Medical College Teaching Hospital, Nepal. Nursing open, 6(3), 1006–1012. https://doi.org/10.1002/nop2.288 Parreira, P., Vicente, R., Bernardes, R. A., Sousa, L. B., Serambeque, B., Costa, P., Braga, L. M., Mónico, L., & Salgueiro-Oliveira, A. (2020). The flushing procedure in nursing practices: A cross-sectional study with Portuguese and Brazilian nurses. Heliyon, 6(8). https://doi.org/10.1016/j.heliyon.2020.e04579 Piredda, M., Fiorini, J., Facchinetti, G., Biagioli, V., Marchetti, A., Conti, F., Iacorossi, L., Giannarelli, D., Matarese, M., & De Marinis, M. G. (2019). Risk factors for a difficult intravenous access: A multicentre study comparing nurses' beliefs to evidence. Journal of clinical nursing, 28(19-20), 3492–3504. https://doi.org/10.1111/jocn.14941 Region Skåne, (2023). Regionala riktlinjer. URL: Regional riktlinje för hantering av perifer venkateter (PVK) för vuxna, fastställd 2023-03-01. Hämtad: 2024-11-05 Rosén, M. (2023). Systematisk litteraturöversikt. Henricsson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 435-448). Studentlitteratur. Sandström, L., & Forsberg, A. (2018). Problems associated with performance of peripheral intravenous catheterization in relation to working experience. Journal of vascular nursing: official publication of the Society for Peripheral Vascular Nursing, 36(4), 196–202. https://doi.org/10.1016/j.jvn.2018.06.002 SBU. (2021) Etiska aspekter inom hälso-och sjukvården: En vägledning för att identifiera relevanta etiska aspekter. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). URL: Etiska aspekter på insatser inom hälso- och sjukvården SBU. (2023). Utvärdering av insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten: En metodbok. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). URL: https://www.sbu.se/metodbok SBU, (2020). Mall för bedömning av litteratursökningar i systematiska översikter. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). URL: 29 https://www.sbu.se/globalassets/ebm/granskning_litteratursokningar_systematiska_ov ersikter.pdf SFS 2017:30, Hälso- och sjukvårdslagen. URL: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-och-sjukvardslag-201730_sfs- 2017-30/. Hämtad: 2024-10-08 SFS 2010:659, Patientsäkerhetslag. URL: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010- 659/. Hämtad: 2024-10-08 Socialstyrelsen. (2021a). Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet. URL: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-1-6564.pdf. Hämtad: 2024-11-20 Socialstyrelsen (2021b). Vem får sätta venkateter? För hälso- och sjukvården. - Socialstyrelsen. URL: Vem får sätta venkateter? För hälso- och sjukvården. - Socialstyrelsen. Hämtad: 2021-11-05 Socialstyrelsen (2021c). Gemensam författningssamling avseende hälso-och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa mm. URL: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2023-6-8667.pdf. Hämtad: 2024-11-20 Socialstyrelsen (2019). Arbetssätt för jämlik vård - Redovisning av metodutveckingsprojekt på Socialstyrelsen. URL: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-2-6636.pdf. Hämtad: 2024-11-20 Socialtjänsten. (2020). Att arbeta evidensbaserat - Ett stöd för praktiskt arbete. URL: Att arbeta evidensbaserat - Ett stöd för praktiskt arbete, hämtat: 2024-11-20 SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för ett systematisk kvalitetsarbete. Socialstyrelsen. URL: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker--juridisk-handbok/2012-6-53.pdf. Hämtad 2024- 10-21 Svenska akademins ordbok (2024). Kännedom. I Svenska akademins ordbok. Hämtad 2024, 23 oktober från URL: https://svenska.se/saob/?sok=k%C3%A4nnedom&pz=1. SAOL. (2024). Epistemologi. I Svenska akademins ordlista. Hämtad 2024, 23 oktober från URL: https://svenska.se/saol/?sok=Epistemologi&pz=1. Svensk sjuksköterskeförening. (2021). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. URL: A4 ICN Etiska kod utskrift.pdf, hämtat: 2024-11-20 Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet och Dietisternas Riksförbund (2019). Personcentrerad vård – en kärnkompetens för god och säker vår. URL: 30 https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062310d6/1583937715986/personc entrerad%252520v%2525C3%2525A5rd%2525202019.pdf. Hämtat: 2024-11-20 Svensk sjuksköterskeförening. (2024). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. URL: Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska 2024.pdf (swenurse.se), Hämtat: 2024-11-20 SKR. (2024). Skador i Somatisk vård - Resultat från markörbaserad journalgranskning 2013–2023, (ISBN: 978-91-8047-293-7), Sveriges kommuner och regioner. URL: https://skr.se/download/18.7ede1ad0191974c6ad6203e/1724844445923/MJG- somatik-2023.pdf. Hämtad: 2024-11-12 Tingström, I. (2019). Patientutbildning. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.). Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt (s. 651-678). 3 uppl. Studentlitteratur. Tricco, A. C., Lillie, E., Zarin, W., O'Brien, K. K., Colquhoun, H., Levac, D., Moher, D., Peters, M. D. J., Horsley, T., Weeks, L., Hempel, S., Akl, E. A., Chang, C., McGowan, J., Stewart, L., Hartling, L., Aldcroft, A., Wilson, M. G., Garritty, C., Lewin, S., … Straus, S. E. (2018). PRISMA Extension for Scoping Reviews (PRISMA-ScR): Checklist and Explanation. Annals of internal medicine, 169(7), 467–473. https://doi.org/10.7326/M18-0850 Topp CW, Østergaard SD, Søndergaard S, & Bech P. (2015). The WHO-5 Well-Being Index: a systematic review of the literature. Psychother Psychosom. 84(3):167-76. 10.1159/000376585 Vårdhandboken, (2024a). Komplikationer och bedömning. URL: Komplikationer och bedömning - Vårdhandboken. Hämtad: 2024-10-16 Vårdhandboken, (2024b). Perifer venkateter - översikt. URL: Översikt - Vårdhandboken. Hämtad: 2024-11-06 WMA, 2022. WMA DECLARATION OF HELSINKI – ETHICAL PRINCIPLES FOR MEDICAL RESEARCH INVOLVING HUMAN SUBJECTS, World medical accociation. URL: WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Participants – WMA – The World Medical Association. Hämtad: 2024-11-20 Wiklund Gustin, L. (2019). Lidande. I F. Friberg & J. Öhlén, (red). Omvårdandes grunder - Perspektiv och förhållningssätt (s. 409-440). Studentlitteratur. Willman, A., Bahtsevani, C., Nilssom, R, & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4 uppl). Studentlitteratur. Xu, H. G., Ullman, A. J., Rickard, C. M., & Johnston, A. (2023a). Factors impacting emergency department clinicians' peripheral intravenous catheter practice: A qualitative analysis. International emergency nursing 71, https://doi.org/10.1016/j.ienj.2023.101366 31 Xu, H. G., Rickard, C. M., Takashima, M., Butterfield, M., Pink, E., & Ullman, A. J. (2023b). Exploring Australian emergency department clinicians' knowledge, attitudes and adherence to the national peripheral intravenous catheter clinical care standard: A cross-sectional national survey. Emergency medicine Australasia: EMA, 35(5), 759– 770. https://doi.org/10.1111/1742-6723.14214 Zingg, W., Barton, A., Bitmead, J., Eggimann, P., Pujol, M., Simon, A., & Tatzel, J. (2023). Best practice in the use of peripheral venous catheters: A scoping review and expert consensus. Infection prevention in practice, 5(2), https://doi.org/10.1016/j.infpip.2023.100271 Ödegård, S. (2019). Från straff till prevention - en tillbakablick. I Ödegård, Synnöve (Red.), Säker vård - nya perspektiv på patientsäkerhet, (s. 30-65). (1 uppl) Liber. Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152) (4 uppl). Studentlitteratur. 32 Bilaga 1 Bildbeskrivning Skattningsskala presenterad av Vårdhandboken. Skalan beskriver de olika graderna av tromboflebit och är baserad på Lundgren och Wahren (1999) och Eiman Johansson (2007). Antal mm avser storleken på rodnande runt insticksstället (Vårdhandboken, 2024a). 33 Bilaga 2 Tabell 1. Beskriver sökblock 1 och åsyftar begreppet perifer venkateter. Tabellen har fyra kolumner som visar MeSH-termen, återfinns även som CHINAL- headings, MeSH-termens synonymer och de fritextsökord som har valts ut. Slutligen visas sökorden som valts. Sammanställningen av synonymer bygger på Svensk MeSH (Karolinska institutet, 2024a). MeSH-term & Cinahl headnings Synonymer Fritext sökord Valda sökord catheterization, Peripheral Peripheral Catheterization Peripheral venous line “Peripheral Catheter*” Catheterizations, Peripheral Venous access catheter “Peripheral Venous Catheter*” Peripheral Catheterizations Peripheral intravenous catheter “Catheter*, Peripheral Venous” Catheterization, Bronchial Peripheral venous cannulation “Venous Catheter*, Peripheral” Bronchial Catheterization Peripheral venous line “Peripheral venous line” Bronchial Catheterizations Peripheral intravenous cannulation “Venous access catheter*” Catheterizations, Bronchial Peripheral intravenous line “Peripheral intravenous catheter*” Peripherally Inserted Central Catheter Line “Peripheral venous cannulation*” Insertion “Peripheral venous line*” PICC Placement “Peripheral intravenous cannulation” PICC Placements “Peripheral intravenous line*” Placement, PICC Placements, PICC PICC Line Placement PICC Line Placements Placement, PICC Line Placements, PICC Line PICC Line Catheterization Catheterization, PICC Line Catheterizations, PICC Line PICC Line Catheterizations Catheterization, Peripheral Arterial Peripheral Arterial Catheterization Arterial Catheterizations, Peripheral Catheterizations, Peripheral Arterial Peripheral Arterial Catheterizations Arterial Catheterization Peripheral Peripheral Venous Catheterization Catheterizations, Peripheral Venous 34 Peripheral Venous Catheterizations Venous Catheterizations, Peripheral Venous Catheterization, Peripheral Catheterization, Peripheral Venous Vascular access devices Device, Vascular Access Inga identifierade “Device*, vascular access” Devices, Vascular Access “Vascular catheter*” Vascular Access Device “Catheter*, vascular” Port Catheters Catheter, Port Port Catheter Venous Reservoirs Reservoir, Venous Reservoir Venous Vascular Access Ports Port, Vascular Access Ports, Vascular Access Vascular Access Port Port, Vascular Access Ports, Vascular Access Vascular Access Port Vascular Catheters Catheter, Vascular Catheters, Vascular Vascular Catheter Intra-Arterial Lines Intra Arterial Lines Intra-Arterial Line Line, Intra-Arterial Lines, Intra-Arterial Arterial Lines Arterial Line Line, Arterial Lines, Arterial Port-A-Cath Port A Cath PortACath 35 Tabell 2. Beskriver sökblock 2 och åsyftar sjuksköterskan. Tabellen har fyra kolumner som visar MeSH-termen, återfinns även som CHINAL-headings, MeSH-termens synonymer och de fritextsökord som har valts ut. Slutligen visas de sökord som har valts. Sammanställningen av synonymer bygger på Svensk MeSH (Karolinska institutet, 2024a). MeSH-term & Cinahl Synonymer Fritext Valda sökord heading Nurses Nurse Ej aktuellt för uppsatsen. Nurs*, Registred Personnel, Nursing Personnel, Nurs* Nursing Personnel Nurs* Registered Nurses Nurse, Registered Nurses, Registered Registered Nurse Nurse’s Role Nurse's Roles Inga identifierade Inga identifierade Role, Nurse's Roles, Nurse's Nurses Role Nurses Roles Role, Nurses Roles, Nurses Nurse's Scope of Practice Nurse Scope, Practice Nurses Scope, Practice Practice Nurse's Scope Nursing Nursings Inga identifierade Nurs* Nursing audit Audit, Nursing Ej aktuellt för uppsatsen. Ej aktuellt för uppsatsen. Audits, Nursing Nursing Audits 36 Tabell 3. Beskriver sökblock 3 och åsyftar kunskapsaspekten i uppsatsens syfte. Tabellen har fyra kolumner som visar MeSH-termen, återfinns även som CHINAL-headings, MeSH-termens synonymer samt de fritextsökord som har valts ut. Slutligen visar de sökord som har valts. Slutligen visas de sökord som har valts. Sammanställningen av synonymer bygger på Svensk MeSH (Karolinska institutet, 2024a). MeSH-term & Cinahl Synonym Fritext Valda sökord heading Knowledge Epistemology Understand “Knowledge*” “understanding*” 37 Bilaga 3 Tabell 4 Tabellen visar antal sökträffar på respektive sökord vid de inledande sökningar i databasen Pubmed. Datum Databas Sökningar Begränsnignar Antal träffar 16/10–24 Pubmed "Catheterization, Peripheral" OR 2014–2024 13 800 "Vascular access devices" 16/10–24 Pubmed Nurs* OR “nurs* role” 2014–2024 1 207 831 16/10–24 Pubmed Knowledge* 2014–2024 1 116 525 16/10–24 Pubmed ("Catheterization, Peripheral" OR 2014–2024 134 "Vascular access devices") AND (Nurs* OR "nurs* role") AND (Knowledge*) 18/10–24 Pubmed "Peripheral Catheter*" OR 2014–2024 5957 "Peripheral Venous Catheter*" OR "Catheter*, Peripheral Venous" OR "Venous Catheter*, Peripheral" OR "Peripheral venous catheter*" OR "Peripheral venous line" OR "Venous access catheter*" OR "Peripheral intravenous catheter*" OR "Peripheral venous cannulation" OR "Peripheral venous line" OR "Peripheral intravenous cannulation" OR "Peripheral intravenous catheter*" OR "Peripheral intravenous line" OR “Device*, vascular access” OR “Vascular catheter*” OR “Catheter*, vascular” 38 18/10–24 Pubmed "nurs*" OR "nurs*, registred" OR 2014–2024 488 210 "personnel, nurs*" 18/10–24 Pubmed "knowledge*" OR “Understand*” 2014–2024 1 709 959 39 Bilaga 4 Tabell 5. Slutgiltig söktabell. Nedan tabell visar slutgiltig söksträng och begräsningarna på respektive databas. Vidare visas antalet träffar, granskade artiklar på abstract och titelnivå. Slutligen visas även valda artiklar utifrån fulltextgranskning. Datum Databas Söksträng Begränsning Antal Granskade Valda träffar artiklar på artiklar abstract och titelnivå 22/10– Cinahl ("Peripheral Catheter*" OR "Peripheral Venous Catheter*" OR "Catheter*, Peripheral Peer Review 55 5 0 2024 1, 2 & 3 Venous" OR "Venous Catheter*, Peripheral" OR "Peripheral venous catheter*" OR "Peripheral venous line" OR "Venous access catheter*" OR "Peripheral intravenous 2014–2024 catheter*" OR "Peripheral venous cannulation" OR "Peripheral venous line" OR "Peripheral intravenous cannulation" OR "Peripheral intravenous catheter*" OR "Peripheral intravenous line" OR “Device*, vascular access” OR “Vascular catheter*” OR “Catheter*, vascular”) AND ("nurs*" OR "nurs*, registred" OR "personnel, nurs*") AND ("knowledge*" OR “Understand*”) 22/10– Cinahl ("Peripheral Catheter*" OR "Peripheral Venous Catheter*" OR "Catheter*, Peripheral Peer Review 604 2024 S1 Venous" OR "Venous Catheter*, Peripheral" OR "Peripheral venous catheter*" OR "Peripheral venous line" OR "Venous access catheter*" OR "Peripheral intravenous 2014–2024 catheter*" OR "Peripheral venous cannulation" OR "Peripheral venous line" OR "Peripheral intravenous cannulation" OR "Peripheral intravenous catheter*" OR "Peripheral intravenous line" OR “Device*, vascular access” OR “Vascular catheter*” OR “Catheter*, vascular”) 22/10– Cinahl ("nurs*" OR "nurs*, registred" OR "personnel, nurs*") Peer Review 61,671 2024 S2 2014–2024 40 22/10– Cinahl ("knowledge*" OR “Understand*”) Peer Review 107,792 2024 S3 2014–2024 22/10– Scopus ("Peripheral Catheter*" OR "Peripheral Venous Catheter*" OR "Catheter*, Peripheral 2014–2024 123 11 1 2024 Venous" OR "Venous Catheter*, Peripheral" OR "Peripheral venous catheter*" OR "Peripheral venous line" OR "Venous access catheter*" OR "Peripheral intravenous catheter*" OR "Peripheral venous cannulation" OR "Peripheral venous line" OR "Peripheral intravenous cannulation" OR "Peripheral intravenous catheter*" OR "Peripheral intravenous line" OR “Device*, vascular access” OR “Vascular catheter*” OR “Catheter*, vascular”) AND ("nurs*" OR "nurs*, registred" OR "personnel, nurs*") AND ("knowledge*" OR “Understand*”) 22/10– Pubmed ("Peripheral Catheter*" OR "Peripheral Venous Catheter*" OR "Catheter*, Peripheral 2014–2024 174 20 10 2024 Venous" OR "Venous Catheter*, Peripheral" OR "Peripheral venous catheter*" OR "Peripheral venous line" OR "Venous access catheter*" OR "Peripheral intravenous catheter*" OR "Peripheral venous cannulation" OR "Peripheral venous line" OR "Peripheral intravenous cannulation" OR "Peripheral intravenous catheter*" OR "Peripheral intravenous line" OR “Device*, vascular access” OR “Vascular catheter*” OR “Catheter*, vascular”) AND ("nurs*" OR "nurs*, registred" OR "personnel, nurs*") AND ("knowledge*" OR “Understand*”) 41 Bilaga 5 Granskningsmallen är hämtad från SBU och avser granskningen som gjorts av andra studenter på kandidatnivå av uppsatsen (SBU, 2020). 42 43 Bilaga 6 Bildbeskrivning Prisma som flödesschema beskrivs av Tricco m.fl. (2018). Nedan visas antalet sökträffar i databaserna som använts i uppsatsen. 44 Bilaga 7 Tabell 6 Tabellen innehåller resultat av kvalitetsbedömning gjord med Olsson & Sörensens (2021) bedömningsmall för kvantitativ metod. Bedömningsmall för studier med kvantitativ metod (Olsson & Sörensen, 2021) Möjliga poäng Exploring Improving Knowledge and Changes in Risk factors for Problems Nurses’ Australian Nurses' practice towards nurses' a difficult associated with knowledge and emergency Peripheral care and knowledge and intravenous performance of experience department Intravenous maintenance of clinical practice access: A peripheral related to short clinicians’ Catheter peripheral in managing local multicentrestudy intravenous peripheral knowledge, Insertion intravenous IV complications comparing catheterization in venous catheter attitudes and Knowledge, cannula among following an nurses' beliefs to relation to extravasation adherence to the Confidence, and nurses in Chitwan education evidence working national Skills Using a Medical College intervention peripheral Simulation- Teaching experience intravenous Based Blended Hospital, Nepal catheter clinical Learning care standard: A Program cross-sectional national survey Abstract (syfte, 0-3 3 2 3 3 3 3 3 metod, resultat=3p) Introduktion 0-3 3 3 3 3 3 3 3 Syfte 0-3 3 3 3 3 3 3 3 Metod 45 Metodval 0-2 2 2 2 2 2 2 2 adekvat till frågan Metodbeskrivn 0-3 3 3 3 3 3 3 2 ing (repeterbarhet möjlig) Urval (antal, 0-3 2 2 3 2 2 3 2 beskrivning, representativite t) Patienter med 0-3 3 0 1 0 1 0 1 t.ex. lungcancerdiag nos Bortfall 0-3 2 0 0 0 0 1 0 Bortfall med 0-1 0 0 0 0 1 0 0 betydelse för resultatet Etiska aspekter 0-1 1 1 1 1 1 1 1 Resultat Frågeställning 0-1 1 1 1 1 1 1 1 besvarad Resultatbeskriv 0-3 3 3 3 3 3 3 3 ning (redovisning, tabeller, etc.) 46 Statistisk 0-2 2 2 3 2 2 2 2 analys (beräkningar, metoder, signifikans) Confunders 0-1 0 0 0 0 0 0 0 Tolkning av 0-3 3 3 3 3 3 3 3 resultatet Diskussion Problemanknyt 0-3 3 3 3 3 3 3 3 ning Diskussion av 0-2 2 2 2 0 2 2 1 egenkritik och felkällor Anknytning till 0-3 3 3 3 3 3 3 3 tidigare forskning Slutsatser Överensstämm 0-3 3 3 3 3 3 3 3 else med resultatet Ogrundade 0-1 1 1 1 1 1 1 1 slutsatser Totala poäng Max 47 43 37 40 36 40 40 37 Procent 100% 91% 79% 85% 77% 85% 85% 79% 47 Grad I= 80% I II I II I I II II= 70% III= 60% 48 Tabell 7. Tabellen innehåller resultat av kvalitetsbedömning gjord med Olsson & Sörensens (2021) bedömningsmall för kvalitativ metod. Bedömningsmall för studier med kvalitativ metod Artikel Möjliga poäng Peripheral intravenous What fuels suboptimal care of Fragmentation of Care cannulation decision-making in peripheral intravenous Threatens Patient Safety in emergency settings: a catheter‑related infections in Peripheral Vascular Catheter qualitative descriptive study hospitals? A qualitative study of Management in Acute Care– A Qualitative Study decision‑making among Spanish nurses Abstract (syfte, metod, 0-3 3 3 2 resultat=3p) Introduktion 0-3 3 3 3 Syfte 0-3 3 3 3 Metod Metodval adekvat till frågan 0-2 2 2 2 Metodebeskrivning 0-3 3 3 3 (repeterbarhet möjlig) Triangulering 0-1 1 1 1 Urval (antal, beskrivning, 0-3 3 3 2 representativitet) Patienter med t.ex. 0-3 3 0 0 lungcancerdiagnos Bortfall 0-3 0 0 0 Bortfall med betydelse för 0-1 0 0 0 resultatet 49 Kvalitet på analysmetod 0-3 3 3 2 Etiska aspekter 0-1 1 1 1 Resultat Frågeställning besvarad 0-1 1 1 1 Resultatbeskrivning 0-3 3 3 3 (redovisning, tabeller, etc.) Tolkning av resultatet (citat, 0-3 3 3 2 kod, teorier, etc.) Diskussion Problemanknytning 0-3 3 3 3 Diskussion av egenkritik och 0-3 1 2 2 felkällor Anknytning till tidigare 0-3 3 2 3 forskning Slutsatser Överensstämmelse med 0-3 3 3 3 resultatet Ogrundade slutsatser 0-1 1 1 1 Totala poäng Max 48 43 40 37 Procent 100% 90% 83% 77% Grad I=80% I I II II=70% III=60% 50 Tabell 8. Tabellen innehåller resultat av kvalitetsbedömning av en artikel med mixed-method gjord med Olsson & Sörensens (2021) bedömningsmall för kvalitativ och kvantitativ metod. Bedömningsmall kombinerad kvantitativ och kvalitativ för mixed-method (Olsson & Sörensen, 2021) Bedömningsmall för studier Bedömningsmall för Möjliga poäng Aligning peripheral intravenous med kvalitativ metod studier med kvantitativ catheter quality with metod nursingculture—A mixed method study Abstract (syfte, metod, Abstract (syfte, metod, 0-3 3 resultat=3p) resultat=3p) Introduktion Introduktion 0-3 3 Syfte Syfte 0-3 3 Metod Metod Metodval adekvat till frågan Metodval adekvat till 0-2 2 frågan Metodebeskrivning Metodebeskrivning 0-3 3 (repeterbarhet möjlig) (repeterbarhet möjlig) Triangulering 0-1 1 Urval (antal, beskrivning, Urval (antal, beskrivning, 0-3 3 representativitet) representativitet) Patienter med t.ex. Patienter med t.ex. 0-3 0 lungcancerdiagnos lungcancerdiagnos Bortfall Bortfall 0-3 0 51 Bortfall med betydelse för Bortfall med betydelse för 0-1 0 resultatet resultatet Kvalitet på analysmetod 0-3 3 Etiska aspekter Etiska aspekter 0-1 1 Resultat Resultat Frågeställning besvarad Frågeställning besvarad 0-1 1 Resultatbeskrivning Resultatbeskrivning 0-3 3 (redovisning, tabeller, etc.) (redovisning, tabeller, etc.) Statistisk analys 0-2 2 (beräkningar, metoder, signifikans) Confunders 0-1 0 Tolkning av resultatet (citat, Tolkning av resultatet Kvant: 0-2 Kvant: 2 kod, teorier, etc.) Kval: 0-3 Kval: 3 Diskussion Diskussion Problemanknytning Problemanknytning 0-3 3 Diskussion av egenkritik och Diskussion av egenkritik 0-2 2 felkällor och felkällor Anknytning till tidigare Anknytning till tidigare 0-3 3 forskning forskning Slutsatser Slutsatser 3 52 Överensstämmelse med Överensstämmelse med 0-3 1 resultatet resultatet Ogrundade slutsatser Ogrundade slutsatser 0-1 Totala poäng Kvant: 47p Kvant: Kval: 48p Kval: 42p Procent 100% Kvant: 72% Kval: 89% Grad I=80% Kvant: II II=70% Kval:I III=60% 53 54 Bilaga 8 Tabell 9 Tabellbeskrivning: sammanfattning av artiklar använda i resultatet, enligt Friberg (2017), med tillägg “etiskt godkännande”,” land” och kvalitetsgranskning” som grund för analys. Översikt av analyserad litteratur (Friberg, 2017, s. 183) Titel Perspektiv Problem och Syfte Metod Resultat Diskussion Etiskt godkännande Författare Kvalitetsgranskning Tidskrift Land Årtal Titel: Nurses ’knowledge Omvårdnad Undersöka Studiedesign: Kvantitativ Majoriteten uppger att de Läkemedel, dos, Etik: and experience related to sjuksköterskans kunskap tvärsnittsstudie. inte fått instruktioner infusionstakt, tid, metod, Godkänd av etisk short peripheral venous och erfarenhet av kring hantering av PVK- lokalisation och utseende kommittéé. catheter extravasation extravasering avseende Urval: extravasation och ej kring instick ska Verbalt informerat PVK. Bekvämlighetsurval dokumenterar exempelvis dokumenteras. samtycke Författare: Atay, S., bestående av 145 symtom och läkemedel Üzen Cura, Ş., & Efil, S. sjuksköterskor på sjukhus som givits. Träning är viktigt. Kvalitetsgranskning: (2023). i Turkiet. Läkemedel uppger drygt Grad II 80 procent av Komplikationer relaterar Tidskrift: The journal of Datainsamling: sjuksköterskorna kunna till mekaniska, Land: vascular access Datainsamling genom leda till extravasation fysiologiska och Turkiet frågeformulär. farmakologiska faktorer. Årtal: 2023 Infusionen ska alltid Analys: Deskriptiv avbrytas vid uppdagad analys, SPSS och extravasation validering utförd. Titel: Changes in nurses' Omvårdnad Syftar till att applicera Studiedesign: Förbättrad kunskap efter Utbildning förbättrar Etik: knowledge and clinical sjuksköterskors teoretiska Kvantitativ, utbildning. kunskaper. Informerad ledning på practice in managing kunskap om prevention kvasiexperimentell Teoretisk kunskap: Bedömningsinstrument sjukhuset. local IV complications för komplikationer av (67,6% pre, 89% post), (ex. Klinisk visuell flebit- following an education intravenös terapi till Urval: Klinisk kunskap: (70,3% skala) ökar antal Informerat skriftligt intervention klinisk praktik. Bekvämlighetsurval, pre till 85% post). identifierade flebiter. samtycke till medverkan. 55 sjuksköterskor (64) på Exempel på kunskap som Rekommenderar Författare: Bayomui, kirurgiska och förbättrades var: bedömning av Kvalitetsgranskning: M.M.M., Khonji, L. M. medicinska avdelningar Individuell bedömning av sjuksköterskans Grad: II A., & Gabr, W. F. M. behov av PVK-byte och kunskaper och Datainsamling: flebit. implementering av Land: Tidskrift: British Journal Kontrollerad genom bedömningsinstrument Ej angivet land med att of nursing semistrukturerade och Exempel på hinder vid och träning utifrån studien är genomfört på standardiserade enkäter. insättning uppgavs vara: aktuella riktlinjer. ett universitetssjukhus Årtal: 2022 Brist på alternativ ven, medicinska och Analys: smärta, orolig och kirurgiska avdelningar. Statistisk analys utförd. stickrädd. Data kontrollerad av generella test. Titel: What fuels Omvårdnad Undersöka Studiedesign: Kvalitativ 1) Oklart ansvar, Fragmentering i Etik: suboptimal care of bestämningsfaktorer som studie med induktiv organisation kring PVK- Godkänd av etisk peripheral intravenous påverkar sjuksköterskor ansats. 2) Rutin av PVK- hantering. Diskuterar kommittéé. catheter‑related infections beslutsfattande kring hantering över individuell PVK-hantering på rutin Informerat, skriftligt in hospitals? A prevention av intravenösa Urval: Snöbollsurval insats, och individuell samtycke till medverkan. qualitative study of kateterrelaterade bestående av 14 bedömning, relaterar infektioner på sjukhus i sjuksköterskor från olika 3) PVK-vård ses som ej detta till en Kvalitetsgranskning: decision‑making among Spanien. avdelningar på tre betydelsefull problemfokuserad vård, Grad I Spanish nurses. sjukhus i Spanien. framför omvårdnad. 4) Faktorer till bristande Land: Författare: Blanco- Datainsamling: vård, exempelvis Lyfter låg förståelse för Spanien Mavillard, I., Castro- Datainsamling genom tidsbrist, ej beaktade betydelse PVK- Sánchez, E., Parra. intervjuer som organisatoriskt. hanteringens innebörd för García, G., Rodríguez- anonymiserades. atientsäkerhetsarbetet. Calero., M, À Bennasar- Analys: Tematisk analys Tydligare Veny, M., Fernándes- genom dubbelgranskning, arbetsfördelning kan Fernándes, I., Lorente- triangulering och möjliggöra ökad Neches, H., Pedro- COREQ-checklist. tillämpning av riktlinjer Gómez, J. för PVK-hantering. Tidsskrift: Antimicrobial Resistance and Infection Control Årtal: 2022 56 Titel: Fragmentation of Omvårdnad och medicin Undersöka attityder, Studiedesign: Fyra olika teman Patientsäkerhet Etik: Care Threatens Patient övertygelser, upplevda Kvalitativ framkom: Vem bär ansvaret för Godkänd av etisk Safety in Peripheral barriärer och faktorer PVK:n? kommitté Vascular Catheter som påverkar tillämpning Urval: 1) Fragmenterad Finns det Skriftligt samtycke innan Management in Acute av vårdpersonalens bästa Randomiserat, stratifierat hantering och vård evidensbaserade riktlinjer medverkan Care–A Qualitative rutiner gällande hantering urval. för alla givna scenarion. Study av perifera venkatetrar 2) Känslor av förbittring Det vill säga, luckor i Kvalitetsgranskning: Datainsamling: och frustration evidensen? Grad: II Författare: Castro- Anonymiserade Bristande insikt/kunskap Sánchez, E., Charani, E., intervjuer 3) Bortser från lokala om konsekvenser av Land: Drumright, L. N., riktlinjer-misstänksamhet osäker hantering Storbritannien Sevdalis, N., Shah, N., & Analys: mot evidens Holmes, A. H. Analyserades tematisk för en deduktiv ansats. 4) Låg förståelse för Tidsskrift: Plos One inverkan av PVK hos patienter Årtal: 2014 Titel: Aligning peripheral Omvårdnad Identifiera individuella Studiedesign: Kvantitativ del: Sjuksköterskor tror sig Etik: intravenous catheter och organisatoriska Mixed method Observationsstudie vara uppdaterade på Behövde ej godkännande quality with faktorer som bidrar till 1) Tvärsnittsstudie presenterar klinisk riktlinjer tills kännedom av etisk kommitté nursingculture—A mixed kvalitativ PVK-vård. 2) Kvantitativ med information om PVK om ny evidens method study semistrukturerad intervju (t.ex mest brukade presenteras. Har etisk reflektion (inspelade och storlek, aktiva/inte och Dokumentation hjälper Författare: Høvik, L. H., trankriberade) lokalisation). att identifiera Kvalitetsgranskning: Gjeilo, K. H., Ray- komplikationer och Kvalitativ: Grad I Barruel, G., Lydersen, S., Urval: Kvalitativ del: förbättra PVK-hantering. Kvantitativ: Grad II Børseth, A. W., & Snöbollsurval otillräcklig utbildning, Inaktiva eller onödiga Gustad, L. T. tillämpning av riktlinjer, PVK är vanliga. Land: Kvantitativ analys: uppföljning, Utbildning överbryggar Norge Tidsskrift: Journal of Dataanalys enligt Strata dokumentation. gapet mellan teori och Clinical Nursing praxis. Kvalitativ analys: Mixed method: Stöttande ledarskap Årtal: 2018 Tematisk analys Resultatet förhåller sig främjar god (validerat) till utbildning vilket beror riktlinjetillämpning. på avdelningskultur. Kvalité på PVK- hanteringen varierar med avdelningskulturen. 57 Titel: Improving Nurses' Omvårdnad och medicin Utvärdera effekt av Studiedesign: Grupp A, som genomgått Kunskap och “skill” ökar Etik: Peripheral Intravenous utbildningsprogram Kvantitativ utbildning, visar på en efter intervention. I grupp Godkänd av etisk Catheter Insertion genom antal PVK- interventionsstudie statistiskt signifikant B ökat självförtroende. kommittéé. Knowledge, Confidence, insättningsförsök och högre grad av kunskap Samtal till stickhjälp and Skills Using a antal samtal till Urval: och “skill”. minskar men författarna Kvalitetsgranskning: Simulation-Based stickhjälp. Randomiserat urval Observeras ingen menar att resultatet ska Grad: II Blended Learning bestående av signifikant skillnad tolkas med försiktighet på Program sjuksköterskor på sjukhus avseende tid för PVK- grund av confunders. Land: i USA. Urvalet delas in i sättning eller att lyckas på USA Författare: Keleekai, N. två grupper, A och B, första försöket. L., Schuster, C. A., vilka får Efter grupp B fått Murray, C. L., King, M. utbildningsintervention utbildning framkommer A., Stahl, B. R., Labrozzi, med olika tidsintervall. en signifikant högre L. J., Gallucci, S., Grupp A för 2 månader kunskap än grupp A. LeClair, M. W., & innan grupp B. Under studieperioden har Glover, K. R antalet samtal till “IV- Datainsamling: Anony therapy team” minskat. Tidskrift: Simulation in miserad datainsamling healthcare: journal of the Society for Analys: Simulation in Healthcare Analys genom SPSS och deskriptiv statistik. Årtal: 2016 Titel: Knowledge and Omvårdnad Undersöka Studiedesign: Kvantitativ Majoriteten hade mindre Bristande kunskap kan Etik: practice towards care and sjuksköterskans kunskap studie. än 1 års erfarenhet. leda till minskad Godkänd av etisk maintenance of peripheral och kliniska hantering av 82,4% hade adekvat tillämpning av riktlinjer. kommittéé. intravenous cannula PVK, hinder för korrekt Urval: kunskap samtidigt som Storlek och lokalisation Informerat, skriftligt among nurses in Chitwan hantering, bidragande 200 sjuksköterskor på 84,72% hade korrekt relaterar till infektion, samtycke. Medical College faktorer till Chitwan Medical Collage kliniskt handhavande. lyfter även aspekter kring Teaching Hospital, komplikationer och vad Teaching Hospital Utan tecken på infektion hygien som förebygger Kvalitetsgranskning: Nepal som behöver byter 68% PVK efter 72 dessa. Byte av PVK sker Grad I implementeras för Datainsamling: h. Siffror kring hantering enligt rutin över Författare: Osti, C., korrekt bruk. Datainsamling skedde förhöll sig till år indikation. Tidig Land: Khadka, M., Wosti, D., genom frågeformulär till erfarenhet. identifiering av flebit och Nepal Gurung, G., & Zhao, Q infektion leder till Analys: minskat lidande för Tidsskrift: Nursing open Data analyserades med patienten. hjälp av SPSS. 58 Årtal: 2019 Titel: Risk factors for a Omvårdnad Sammanställa Studiedesign: Kvantitativ Förutsägbara riskfaktorer: Förutsägbarhet för en Etik: difficult intravenous patientrelaterade tvärsnittsstudie enligt BMI, ödem, kemoterapi riskfaktor tycks Godkänd av etisk access: A riskfaktorer hos vuxna för STROBE. via PVK, drogmissbruk, sammanlänkad med kommittéé. multicentrestudy intravenös access. lymfresektion, sjuksköterskans comparing nurses' beliefs Sammanställa Urval: tromboflebit, erfarenhet. Kvalitetsgranskning: to evidence sjuksköterskans Bekvämlighetsurval: 450 hypovolemi, irriterande Resultat pekar på att Grad I föreställning och dess sjuksköterskor på 3 olika terapier, hudskador. klinisk kunskap och Författare: Piredda, M., överensstämmelse med sjukhus i Rom. Ei förutsägbara riktlinjer skapar grunden Land: Fiorini, J., Facchinetti, evidens. riskfaktorer: kön, för sjuksköterskors Italien G., Biagioli, V., Datainsamling: rökning, etnicitet, praktiska utövande. Marchetti, A., Conti, F., Datainsamling genom diabetes och cirros. Beslutsfattandeprocessen Iacorossi, L., Giannarelli, litteratursökning. Statistisk signifikant som sjuksköteskorg D., Matarese, M., & De Bedömdes av skillnad vid genomlever vid varje Marinis, M. G. expertpanel. sjuksköterskor som satte PVK-sättning bör guidas Analys: Deskriptiv fler än 10 PVK:er per av kliniskt förvärvad Tidskrift: Journal of analys, SPSS. vecka och de som satte kunskap, clinical nursing färre än 10 PVK:er per patientrelaterade faktorer vecka. och bäst tillgängliga Årtal: 2019 evidens Barriärer för sjuksköterskor att tillskansa sig kunskap är b.la. tidsbrist att studera nya evidens, bristande kunskap om statistik och en omfattande mängd forskning. 59 Titel: Problems Omvårdnad Undersöka legitimerade Studiedesign: 43 av 83 sjuksköterskor Sjuksköterskor med Etik: associated with sjuksköterskors Kvantitativ har mindre än 3 års mindre erfarenhet menar Godkänd av etisk performance of peripheral bedömning av problem erfarenhet, dessa att kommitté intravenous som uppstår vid Urval: 83 sjuksköterskor upplever också fler sjuksköterskeutbildninge catheterization in relation insättning av PVK efter bortfall. Delades problem vid PVK- n är inadekvat till behov Kvalitetsgranskning: to working experience relaterat till upp i sjuksköterskor med insättning. Fritextsvar av klinisk kunskap. Mer Grad I arbetslivserfarenhet. mer eller mindre än 3 års relaterat till träning behövs. Tidsbrist Författare: Sandström, erfarenhet. insättningssvårigheter; upplevs som ett problem Land: L., & Forsberg, A. karaktärsdrag hos hos sjuksköterskor vid Sverige Datainsamling: patienten, brist på insättning av PVK. Tidskrift: datainsamling genom erfarenhet och tidsbrist. Journal of enkäter. vascular nursing: Analys: official Deskriptiv analys, SPSS publication och fritextsvar of the Society konverterade till for Peripheral textenheter, därefter Vascular kondenserade. Nursing Årtal: 2018 60 Titel: Exploring Omvårdnad Fånga klinikers kunskap, Studiedesign: Kvantitativ Nästan hälften av Verktyg som utvecklats Etik: Australian emergency attityder och hörsamhet enligt STROBE. respondenterna svarar att för bedömning av Godkänd av etisk department clinicians ’ till Australiens nationella Tvärsnittlig online- de ej kände till nationella kunskapsläge om PVK kommitté. knowledge, attitudes and PVK-standard undersökning standarder. har hög grad av adherence to the national överförbarhet. Kvalitetsgranskning: peripheral intravenous Undersöka instrumentell Urval: Vid frågor om kunskap Bristande kännedom har Grad I catheter clinical care prestationsförmåga och Snöbollsurval, 20 273 framkommer att nästan framkommit vara den standard: A cross- kunskap sjuksköterskor, 1716 samtliga respondenter har största barriären mot Land: sectional national survey läkare på adekvat kunskap kring tillämpning av riktlinjer. Australien Undersöka behovet av akutmottagningar PVK. Dock framkom Okunskap om Författare: Xu H. G., utbildning och barriärer reducerat till 433 kliniker. brister i monitorering och rekommendationer kan Richard. M.C., för hörsamhet för Anonym datainsamling multipla försök för leda till patientskada. Takashima, M., Australiens nationella med enkäter intravenös access. Resultatet indikerar Butterfield M., Pink, E., PVK-standard Noterade barriärer för behov av undervisning & Ullman, J A. Analys: tillämpning av riktlinjer om riktlinjer. Frågor analyserade med var: Ovetskap om Riktlinjers funktion Tidskrift: 2023 item-analys. standarder och diskuteras. Kliniker kan rekommendationer. applicera riktlinjer de ej Årtal: 2023 Dataanalys enligt Stata. Därtill ansåg 61% av håller med om pga. (I uppsatsens löpande text respondenterna att sociala faktorer som 2023b) standarden är opraktisk grupptryck eller för kliniken. ekonomiska konsekvenser. 61 Titel: Factors impacting Medicin Undersöka klinikers Studiedesign: Resultatet som Diskuterar kategorierna Etik: emergency department attityder och erfarenheter Kvalitativ ansats framkommer vid analys som framkommit i Godkänd av etisk clinicians ’peripheral kring PVK-insättning och av frågeformuläret är resultatet och utreder kommitté. intravenous catheter hantering på Urval: följande kategorier: etiologin till dessa. De practice: A qualitative akutavdelningar Snöbollsrekrytering. 433 angående kunskap om relaterar kategorierna till Kvalitetsgranskning: analysis akutvårdspersonal (430 indikation/rutin, organisatoriska aspekter. Grad: II sjuksköterskor). patientdelaktighet, Författare: Xu H. G., insättningsrutiner, Land: Ullman, J A., Rickard M. Datainsamling: dokumentation, Australien C., & Johnston A. Frågeformulär (anonymt) utvärdering och hinder till med öppna frågor om tillämpningen av Tidskrift: International attityder, tillämpning och riktlinjer. emergency nursing kunskap om/av nationell standard. Årtal: 2023 (I uppsatsens löpande text Analys: 2023a) Deduktiv analys enligt COREQ. 62