Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. 
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och 
kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att 
OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör 
man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. 
This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books 
are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always 
visually compare it with the images to determine what is correct.
0 CM 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
MISSIONSFORBUNDET
N:r 26 B | Den 30 juni 1921 | 39 årg.
TEXTÜTREDN1NGAR FÖR SÖNDAGSSKOLAN.
Guds ords härlighet. David talar om Guds ord som Herrens rätter. Lär. anför Matt. 4:4 och Ps. 23:5. Vad står det i v. 8 
Text för den 3 juli 1921: Ps. 19: 8—15. om Herrens lag? Den vederkvicker själen. En god 
I söndags läste vi om att Gud ger oss mat och klä­ måltid ger ny kraft åt kroppen. Guds ord ger styrka 
der. Därmed fyller han kroppens behov. Men vi behöva åt den inre människan. Jämf. Jesu seger i frestelsen. 
något för själen också, och det ha vi fått i Guds ord. Guds ord var hans kraft.
Om detta ord och dess egenskaper få vi läsa i dag. David talar om Guds ord såsom något gott och ljuv­
Läraren läser texten. ligt. V. 11 b. Den som lärt känna Guds ord älskar det, längtar därefter. Hur beskrives dess stora värde? 
1. En lovsång om Guds ord. V. 11 a. Många ha ägt mycket guld men förlorat allt. De kunde ej ha det kvar. Ingen behöver förlora Guds 
Psalmen är skriven av David. V. 1—7 tala högstämt ord. Om vi ägde hela världen men ej ett ord om vår 
om Guds uppenbarelse i naturen. Säg något därutur, Fader i himmelen, vore vi utfattiga.
som vittnar för er om Gud. Våra ord röja, hurudana 
vi äro. Guds ord lär oss känna Gud. 2. Bön om förlåtelse och hjälp.
Framstående människors ord studera vi noga och Guds ord är ock ett varningens ord. Men ibland 
gömma dem. Ex.: framstående konungars ord, som vi glömma vi varningsorden och fela. Vad står det om 
gömt. Tillämpning. David gladdes över Guds ord. Vi våra fel i v. 13? Hur lyder bönen i samma vers? 
ha mycket mer än han. Angiv något i bibeln, som vi Synden har förmåga att tjusa och förblinda oss, så att 
äga, men som David saknade. vi ej alltid känna igen den. Men vi behöva förlåtelse 
Guds ord är rikt; det har många och underbara egen­ för all synd, även för den som vi ej genast kände igen.
skaper. Därför ger ock David många olika namn däråt. Det är stort, att vi . få förlåtelse, men det finns en 
Vilket är det första? Hur lyda de som angivas i v. 9? ännu högre väg —- att bli bevarade, så att vi ej synda. 
Vad säges det om Guds lag? Våra lagar äro goda, Därom beder David enl. v. 14. Vilka fruktar han för 
men de måste ändras undan för undan. Om fastheten enl. orden där? Varför vill han undkomma dem? De 
i Guds ord se Luk. 21: 33. Lär. ger exempel på de lag­ förleda till synd. Ex. Josef.
bud vi fått genom Jesus. Matt. 5—7. Det gagnar oss Hur lyder slutbönen? Vi få glädjas över Guds ord. 
och det hedrar oss att känna lagen och lyda den. An­ Ack, att våra ord alltid vore sådana, att Gud kunde 
giv egenskaperna hos Guds bud. (V. 9). Människors glädjas över dem.
bud och befallningar äro ibland rätt dunkla, och tvist Minnesvers: Ps. 119: 105.
uppstår om deras mening. Vi behöva lagtolkare. Guds Sam. Larsson.
befallningar äro klara och tydliga. Ex. Luk 10: 27, 
Matt. 7: 12, 5:44, 6 : 33 m. fl. Var och en, som vill 
göra Guds vilja, förstår den. Bild: Far och mor ge 
en befallning. Den förefaller oss svår, men vi lyda. 
När vi utfört befallningen, förstå vi den så mycket Nya himlar och en ny jord.
bättre, och nästa gång vi få den, är allt ljust och klart. 
Budet hade upplyst våra ögon. Text för söndagen den 10 juli: Upp. 21: 1—6.
Upprepa ännu en gång befallningens egenskaper ! Förklarande anmärkningar.
Petrus och Johannes fingo en befallning, som de trot­ Uppenbarelseboken är av allt att döma skriven av 
sade. Texten för den 12 juni. Varför trotsade de be­ aposteln Johannes under slutet av år 68 eller början av 
fallningen? Om de lytt rådets befallning, hade de fått år 69. Var den skrivits, vet man ej, men antagligen 
ont samvete. En skicklig läkare ger rätt medicin, och var det i Mindre Asien. Under den förföljelse, som 
en god härskare ger rätta befallningar. Vad få vi ge­ anställdes mot de kristna under kejsar Neros tid, hade 
nom Guds befallningar? V. 9 b. Om vi ta emot Guds han blivit förvisad till ön Patmos men hade nu sluppit 
ord med glädje, ökar det vår glädje. Jämför detta gläd­ därifrån (se 1:9).
jeämne med andra sådana. Vi få ibland befallningar I Uppenbarelseboken finnes mycket, som ej är lätt att 
av far och mor eller av andra, vilka vi anse det vara förstå. Detta faktum har framkallat en hel del mer 
en stor heder att få utföra. Säg något om Guds be­ eller mindre fantastiska förklaringar, som i många 
fallningar i detta avseende. fall äro fördunklingar. Men det finns också ställen, 
Texten har även två andra benämningar på Guds som på ett levande sätt skildra den härlighet, som 
ord. V. 8 b och 10 b. Vittnesbörd kalla vi det, som väntar Guds barn. Ett sådant ställe är dagens text.
springer fram direkt ur hjärtat. Lär. ger exempel. I det föregående kapitlet har Johannes skildrat, hur 
Guds ord kommer till oss direkt från Guds Faders den sista striden ändas med satans nederlag. Vidare 
rika, varma hjärta. Angiv, vad David här säger om skildras domen och de ogudaktigas straff. I dagens text 
Herrens vittnesbörd. Det finnes människor, som hånle skildras de rättfärdigas liv i det fullkomnade gudsri­
åt Herrens ord. Men deras smädelser tystna, och de ket. Detta rike symboliseras här av det nya Jerusalem. 
själva gå bort. Herrens ord står fast. Gud har givit De judiska rabbinerna lärde, att i himmelen fanns ett 
oss många och stora löften. Angiv ett Guds löfte ! Alla Jerusalem, som skulle sänka sig ned till jorden, då 
Guds löften förbliva. Lär. anför Jes. 54: 10. Messias kom för att upprätta sitt rike. Johannes an-
2 MISSIONSFÖRBUNDET.
vänder nu denna framställning som en bild. Därmed 1. Målet.
har han velat säga, att gudsriket har himmelskt ur­
sprung. a) Herrens berg — hans helgedom (v. 3). Sions berg 
Följderna av syndafallet hade sträckt sig ända till i Jerusalem. Förbundsarken fördes dit. Salomos tem­
den livlösa materien. Se Rom. 8: 21, 22. Genom domen pel. Israeliternas heliga plats, där de i templet fingo 
har emellertid synden blivit utrotad från jorden och tillbedja Gud, dröja inför hans ansikte (v. 6). Till Her­
de onda andarna fördrivna från de himmelska rymder­ rens berg längtade därför varje sann israelit. De stora 
na. (Ef. 6: 12.) Därigenom ha vi fått nya himlar och pilgrimstågen dit vid de förnämsta högtiderna. När 
en ny jord, i vilka rättfärdighet bor. Se Jes. 65: 17, 2 Jesus vid 12 års ålder för första gången fick gå med 
Petr. 3: 13. upp till Jerusalem.
b) Vårt mål? Ja, vad gå vi ut att söka. Vi skola ut­
Lektionsutkast. bilda oss, så att vi kunna, komma fram i livet och bliva 
Inledning. till nytta för oss själva och för andra. Det är rätt 
Den sista striden mellan Gud och satan, rättfärdig­ tänkt. Men vi ha satt målet för lågt, om vi ej har nå­
het och orättfärdighet, är avslutad med Guds seger. got mer än detta. Det stora målet: söka Guds ansikte 
Gud har hållit dom, och de orättfärdiga ha fått sitt (v. 6).
straff. Så har Jesus lärt oss: »Söken först Guds rike och 
Dagens text talar om den glädje, som väntar Guds hans rättfärdighet. Det är livets mål. Vad menas med 
barn. att söka Guds ansikte, att'söka Guds rike?. Det är att 
Texten läses. leva sitt liv i gemenskap med Gud -— ej borta från honom, att i allt vilja söka vara Gud till behag. Det 
1. Nya himlar och en ny jord. skall vara livets hela strävan — målet för hela ens liv.c) Ha vi det som vårt mål, då gå vi rätt, men eljest 
Sedan Gud hållit dom, utrotas synden ur världen. gå vi vilse i livet. Vad hjälper det en människa, om 
Jorden och himlen (= himlarymderna) hade besmit- hon vinner hela världen men tar skada till sin själ. 
tats av synd och måste därför bort (tänk på hur kläder Hela hennes liv är förfelat — bortkastat. Men om det 
etc., som begagnats av en person, som lidit av en smit- varit ens mål i livet att söka Guds ansikte, kommer 
tosam sjukdom, måste desinficeras eller förstöras.) Nya man fram till sist till det himmelska Jerusalem, till 
himlar och en ny jord trädde i stället. Guds helgedom.
2. Gudsriket upprättas i sin fullkomning. 2. Vägen.
Med den gamla jorden försvunno också de gamla a) Det är inte alla, som söka Guds ansikte. De tycka, 
rikena. De inneslöto så mycken synd och orättfärdig­ att vägen är så besvärlig. Det bjuder dem emot att gå 
het, att de omöjligt kunde bestå på den nya jorden. densamma. Vägen går också uppåt, och det kostar all­
Ett nytt rike, som förkunnats av Jesus, träder i dessas tid på att gå uppåt. Nedåt är bekvämt att gå. Det 
ställe. Detta rike kallas Guds rike eller himmelriket. lutar med. Men vägen nedåt är här vägen till döden. 
I texten kallas det »det nya Jerusalem.» Vägen uppåt är vägen till Gud och till livet. Vägen 
uppåt är kungsvägen.
3. Konungen i Gudsriket. b) Vägen till Gud är renhetens väg (v. 4). Handla 
Gud är konungen. Bor bland sitt folk. Kan aldrig rätt — oskyldiga händer. Huru äro våra gärningar? 
avsättas. Han är A och O. Tänka rätt •— rent hjärta. Tänka vi rena tankar? El­
Ehas. *32 ler ha vi smutsiga fantasibilder i vår inre värld? Tala 
4. Guds omsorg om himlens innevånare. rätt — ej använda sin själ till lögn eller svära falskt. Hur göra vi? Är vårt tal rent? Bruka vi fula ord, 
Gud gör allting nytt. I stället för synd kommer orena ord? Narras vi?
rättfärdighet, i stället för sjukdom, nöd, tårar och död c) Sådan är vägen. Den stiger uppåt, och den män­
kommer evig glädje. I stället för längtan och trånad niska som går densamma, kommer högre och högre blir 
fullkomlig tillfredsställelse. »Jag skall giva— — — allt ädlare och ädlare. Vägen bär uppåt, ej nedåt.
livets vattukälla för intet.» 
Minnesvers: Upp. 21:7. G. Vallinder. Avslutning.
Men hur kunna gå den vägen? Ville nog, men förmår 
ej. Kan ej handla rätt, tänka rätt eller tala rätt. Hur 
Vem får gå upp på Herrens berg? då kunna gå denna väg? Ej i egen kraft. Men Gud är frälsningens Gud (v. 5). Han frälser, Han hjälper, han 
Text den 17 juli. Ps. 24: 3—6. leder hela vägen. Skola vi ej lägga våra svaga händer 
V. 3. Psalmen är författad av David. Möjligen hade i hans starka hand och gå Guds väg igenom livet?
den avfattats för att sjungas, när förbundsarken flyt­ Minnesvers: Uppb. 7: 14 b.
tades från Obed-Edoms hus för att få sin plats i tältet Gustav Blomberg.
på Sions berg. Läs därom i 2 Sam. 6: 12—18.
Sions berg är beläget inom Jerusalems murar i sta­
dens sydöstra del. Som Jerusalem befinner sig högst Ett lyckligt hem.
uppe på Judéens bergskam — 800 m. över Medelhavet — 
   Text 24 juli 1921: Luk. 2:51—52.har man att vandra uppåt, från vilket håll man än 
nalkas staden. På Sions berg byggde sedan Salomo Texten talar ej mycket om detta ämne. Men som 
templet. ämnet är synnerligen viktigt, må de lärare, som ha 
söndagsskola på sommaren, ändå ta upp det. I det föl­
Lektionsutkast. jande vill jag därför lämna några vinkar rörande äm­
Inledning. nets behandling.
Man brukar ofta tala om vårt liv under ibilden av en Bäst är att då inledningsvis utgå från det hem bar­
vandring. När man är ute och vandrar, har man i re­ nen bäst känna till, nämligen deras eget. Hemmet bil­
gel ett mål, mot vilket man går, och man följer den das av far och mor, syster och bror, om sådana finnas. 
väg, som leder fram till målet. I dagens text talas det Till hemmet hör ju också i viss mening rummen och 
också om en vandring. möblerna, trädgården och allt, som far rår om. Låt 
Avhandling. barnen räkna upp allt detta!
MISSIONSFÖRBUNDET. 3
Så komma vi då över till ämnet: ett lyckligt hem. 
Vad hör då dit? En lycklig släkt.
a) Att alla älska varandra. Far tycker om mor och Text den 31 juli 1921: Jer. 35: 12—19.
mor om far. Föräldrarna om barnen och tvärtom. Hur (Nykterhetstext.)
det visar sig: de tycka om att vara i hemmet, äro vän­ Inledning.
liga mot varandra, förlåta så gärna felen och annat.
b) Att alla arbeta för hemmets lycka. Hur lyder förra söndagens minnesvers? Det är ju 
Fars arbete. Vanligen utanför hemmet för att tjäna en tydlig förmaning till lydnad och klart besked om, 
pengar till mat, kläder, hyra m. m. Mors gärning: hur Herren Gud tycker om dem som lyda sina för­
Helst inom hemmet. Barnen få räkna upp sådant, som äldrar. Det är ju ett lyckligt hem, där var och en är 
mor gör. Låt dem sedan fälla ett omdöme om fars och snäll och lydig. Den text, vi skola behandla i dag, 
mors arbete. gäller även lydnad — och olydnad — emot Gud och 
Nå, men barnen då? Skola de hjälpa till? Natur­ fäder. Redan i textens överskrift kunna vi spåra hur 
ligtvis. Både pojkar och flickor. Hur de kunna hjälpa det går dem som äro lydiga. De bli lyckliga.
till. Inget lyckligt hem, där mor får slita ut sig, un­ Texten läses.
der det barnen roa sig. Samtal.
c) Att barnen lyda sina föräldrar.
Här först passar det att tala om texten. Några ord . 1. Lydnad mot fädrens bud.
om Jesu hem: föräldrar, syskon oeh var det var. Ett En fader har flere söner. Han talar om för dem det 
fattigt hem. rätta, men ser, hur blott en gör som han önskar — de 
Tempelresan och hur rolig den måste ha varit. Hur andra äro olydiga. Då blir far ledsen och måste för­
han glömde sig kvar i templet. Att han följde den mana sina ohörsamma barn.
och var underdånig, d.v.s. lydig och hade vördnad för Vad kalla vi Jeremias? (En profet.) Vad hade en 
den. Annars stod han ju över dem. »I det men Fadern sådan att göra? Som en far får ge förmaningar, bud, 
tillhör dessa ord visa ju, att han visste vem han var. uppdrag o. s. v. får även profeten göra så. Av texten 
Jesus ett vackert föredöme i lydnad. Svårt att lyda se vi hur Gud sänder denne profet i ett uppdrag. Vart? 
ibland. Giv barnen exempel från deras vardagsliv ! Och i vilket ärende? Det var alltså till de olydiga bar­
Olydnad jagar bort lyckan från hemmen'. Olydiga nen, kunna vi säga. Vad skulle profeten säga?
barn ett plågoris för far och mor. Rekabiterna, som släkten, vilken omtalas i v. 14, kal­
d) Att man i hemmen läser Gads ord. las, har givit prov på, hur man bör göra emot fädrens 
Textens ord: »Men Maria gömde allt detta i sitt bud. Vad gällde detta? Och detta hade de städse iakt­
hjärta,» kan tjäna som utgångspunkt. Maria lyssnade tagit.
till Guds röst och gömde Guds ord i sitt hjärta. Men Gud hade önskat detsamma av judafolket, att 
Små andaktsstunder i hemmen göra dem mera lyck­ det skulle vandra som fäderna: göra rätt, leva rätt och 
liga och goda. Far läser ett stycke ur bibeln eller alltid minnas Guds bud. Och de hade ej hörsammat, 
ur en annan god bok, och så beder han och alla knäppa varit lydiga!
sina händer. Kanske man också sjunger en sång. En far upprepar sina önskningar, tills de bli följda. 
e) Att man utvecklas = växer till i det gott är. Och hur gör Gud? Vad säges därom i v. 15? Vad sade 
Vers 52 lämnar utgångspunkt. Alla barn bli äldre. profeterna till de ohörsamma? Giv akt på önskan, som 
Jesus var oss lika däri. Vishet = levnadsvishet, lär uttalas — giv akt på löftet. Tillåter tiden giv ex. på 
man sig ej alltid i böcker. Nej, genom att giva akt på några, som vandrat ond väg och vart det burit och på 
de goda rösterna. Genom att ständigt sträva efter att dyrkan av andra gudar.
bli bättre. Detta är viktigare än att få fina betyg i Hur lyssnade människorna på profeterna och Gud? 
Skolan, fastän det också är bra. Vad skulle därför ske folket? (v. 16, 17). Det synes 
Om vishet mera yttrar sig i klokhet, så kan nåd in­ hårt och är hårt, men ingen kan säga det vara orätt­
för människor betyda, att man växer till barmhärtig­ vist. Det var lång tid de fingo på sig till bättring, 
het. Att utvecklas till en hjärtegod människa är vik­ men det hjälpte ej. Och på brott följer straff.
tigt. Kärleksfulla,, medlidsamma människor skapa Så ledsamt det är att tala om judafolkets olydnad, 
lyckliga hem. så uppmuntrande är det att stanna vid rekabiternas. 
Som avslutning av samtalet med barnen kan man sä­ Herrens budbärare har ett ord även om dem. Vad sä­
ga några ord om att ett lyckligt hem är något att ger han? (v. 18, 19). Det är avgjord skillnad. Vilka 
vara tacksam för. Kanske också peka på, huru synd av dessa folk vilja ni lika?
det är om sådana barn, som ha ett dåligt hem. Här­
vidlag må vi vara mycket försiktiga och noga tänka 2. Flyn de onda vägarna.
på, att vi ej ha något barn i klassen just från ett så­
dant hem. I så fall tala ej om annat än goda hem. V ha nu talat om dessa människors förhållande till 
Ovanstående torde vara lämpligt för lektion med fädernas bud och sett huru deras vägar gått åt skilda 
barn över 8 år. För yngre barn är texten och det sam­ håll. Vad var det Jonadab sagt till sina efterkomman­
manhang ur vilket den är tagen inte så lätt. Att Je­ de enligt v. 14? Det gällde alltså vindrickandet.
sus stannade kvar i templet, kan ju av dem tas som I vår var det en arbetarfamilj, som fick taga emot 
bevis på olydnad. sin son som nybliven student. Glädjen var stor. För- 
Emellertid är ämnet här ovan mycket bra även för äldararna hade f. ö. alltid haft glädje av sonen, som 
de mindre barnen. varit mån om att lyda dem. — Det är natten efter stu­
Tala då först rätt utförligt om vilka som bilda hem­ dentexamen och kamratfesten. Mor står nere vid vä­
met och så om ovanstående villkor för ett lyckligt hem. gen och spanar efter sin son. Han synes ej. Hon går 
a), b) och c) här ovan kunna räcka. in. En timme senare. Hon står på utkik igen. Nu 
Bäst torde då vara att glida lätt förbi det. att han kommer sonen, men han går ostadigt. Han raglar. 
stannade kvar i Jerusalem. Han glömde sig kvar, och Vad tror ni sonen varit med om? Med sorg leder mor 
alltid brukade han vara på sin plats, d. v. s. lyda, det sin son till hemmet. Lyckan och glädjen var som flydd. 
kan man nog ta med. Varför?
Skildra sedan huru han följde med dem och var fars Sådan syn ville Jonadab ej veta av — att få se 
och mors glädje i hemmet. De två sista punkterna kun­ sina barn berusade och i ett tillstånd, då de ej veta 
na utelämnas. V. Wikholm. vad de göra, då den ena handlingen blir mera orätt än den andra. Och lycklig den fadern, som fick se sina 
söner följa budet, oeh lyckligt det folk, som höll fä-
4 MISSIONSFÖRBUNDET.
dernas bud! Medger tiden bör förra delen av kap. 35 Hur detta liv blir till. Genom sanningens ord, d. v. s. 
berättas för att påvisa vilka frestelser rekabiterna varit evangelium om Jesus. För att vi skulle vara en först­
utsatta för men haft mod att stå emot. ling av det skapade, d. v. s. det förnämsta.
Poängtera vilken oerhörd skada rusdryckerna göra: Avslutning.
a) Hälsan undergraves; Vi böra denna dag tacka Gud och med sång prisa 
b) Familjen får lida, där någon medlem är drinkare; honom.
e) Rusdryckerna förorsaka fattigdom. Anml. Ovanstående kan lämpligen användas vid sam­
d) De äro till fördärv för person, familjen och släktet. tal med läskunniga barn. Frågorna bör ju läraren 
Följ även ni budet: Drick aldrig starka drycker! själv hitta på. Sök att med exempel och bilder göra 
Minnesvers: Ef. 5: 18. lektionen åskådlig! Låt ditt hjärta tala och dina ögon 
Sigurd TIeedman. stråla, när du talar om det goda från Gud.
Lektion med mindre barn.
Allt vårt goda från Gud. (Åskådningsmaterial: ett sädesax, några bär och några rotfrukter.)
Text den 7 aug. 1921: Jak. 1: 16—19 a. Läraren visar sädesaxet. Vad är detta? Varifrån har 
Inledning. det kommit? Ja, det har växt på en åker. Det kan 
Innan texten läses, bör man med tanke på, att vi ni väl se allesamman. Strå vid strå så många ha växt 
fira en skördefest, tala med barnen om skörd. Låt bar­ på åkern tillsamman. Nu ska vi se på det här. (Lär. 
nen tala om, vad som växer på åker och äng och i visar på axet.) Vet ni, vad det kallas? Jo, ett ax. 
trädgårdarna. Även de vilda bären. Visa betydelsen (Lär. gnuggar sönder ett ax). Se här i min hand! Vad 
av en god skörd ! Varifrån har då allt detta goda kom­ ligger här? Många korn. Kanske ni smakat sådana 
mit? Därpå ger texten svaret. här små korn! (Lär. berättar). Ser ni, alla kornen 
Texten läses (helst en gång först av läraren, sedan malas sönder till mjöl. Av mjölet blir det bullar och 
en gång av ett eller två barn). kakor. Varifrån komma alltså bullarna? Ja, tänk att de komma från åkern !
Samtal. Ja, men hur kan det växa ax på åkern? (Barnen från landet veta nog, att bonden sår korn.) Vad blir 
1. Vad människor kunna göra, för att det skall bli det då av kornet i jorden? Jo, det blir ett strå med 
en god skörd. ax. Vi äro väl bra duktiga som kunna så korn, och sen blir det många. Vet ni, ibland händer det, att det 
Visa då först i samtalet, att ett flitigt och väl gjort inte blir några ax fastän man sådde bra korn. Vad 
arbete ger bättre skördar än den late får. Alltså beror kunde det bero på, tänker ni nog. Om de där drop­
skörden till en viss del av oss. Men barnen kunna parna från himmelen ej falla, så växer det ej. Vad 
också säga, vad som behöves mera än arbete, nämligen kalla vi dropparna? Men vem är det då, som sänder 
sol och regn. Vem som reglerar och bestämmer där­ regnet? Ja, det är Gud, som sänder regnet.
över. Att bara lita på sig själv är att fara vilse (se Men det är inte bra, om det blir för mycket regn. 
texten !) Det är något annat, som måste komma uppifrån. Kan 
någon säga, vad det är? De små solstrålarna äro så 
2. Varifrån all lekamlig välsignelse kominer. bra för.allt, som växer på åkern. Men vem är det som 
Fastslå sålunda, att den kommer från Gud ! Men låter solen lysa? Ja, Gud ger sol och regn, och då kan 
utom regn och sol få vi hälsa och arbetslust. Barnen det växa bra.
ha ej gjort någonting för att få det goda hemmet, som Vad bruka ni göra, när ni ha fått någonting av 
är en stor rikedom. Tänk, att få gå i en bra skola, bo mamma? Jo, tacka. Nu få vi varje år sådana här 
i ett vackert och gott land m. m. De lekamliga väl­ ax med med många korn. Vem få vi dem av? Av Gud. 
signelserna betyda mycket för vår trevnad. Hur ska vi göra mot Gud? Vi kan då säga så här: Tack, Gud, för alla kornen, som det blir goda bullar av!
Sedan kan läraren på liknande sätt behandla bären 
3. Varför Gud ger goda gåvor. och någon rotfrukt. På detta sätt skapas i barnets själ 
Utgå då från fars och mors gåvor ! De givas av kär­ föreställningar om den gode Guden. Textens ord kun­
lek till barnen. De känna ansvar för dem. Gud är vår na ej förstås av dessa små annat än genom åskådliga 
himmelske fader. Han älskar, har omsorg o. s. v. Han exempel. Men textens mening, att gåvorna komma från 
vill också genom gåvorna framkalla kärlek i våra hjär­ en kärleksfull fader, den få de förnimmelse av genom 
tan — och tacksamhet. de åskådliga exemplen.
Med de större barnen kan man samtalsvis framhålla, Minnesvers: Ps. 104: 28. V. Wikholm.
att Gud liksom ger oss bygglapparna, materialet, men 
att vi få, allt efter vårt förstånd och kunskaper, ordna 
allt till vår nytta. Gud lagar ej maten åt oss, ej heller 
syr han kläderna eller bygger husen.
Allt vad Gud skapat är gåvor, som kunna bli till Alla lika inför Gud.
nytta för ej bara kroppen utan även för själen, om de 
nämligen brukas på rätta sättet och med tacksamhet Text för den 14 aug. 1921: Jak. 2: 1—5.
till Gud. T. Allmänna erinringar.
4. Den största gåvan. Många antaga, att Jakob, Herrens broder, är för­
Den största gåvan är livet. Utan det lekamliga livet fattaren till Jakobs brev. Flera skäl tala därför. Han 
äro de rikaste gåvor ingenting. Güd ger livet. Men var ledare för församlingen i Jerusalem, Apg. 15: 13; 
man kan leva och dock vara död för Gud. Då ser man Gal. 1: 19, 2: 9. Brevet tros vara skrivet från Jerusa­
ej Guds välgärningar och gåvor. Hör ej, vad Gud säger lem före år 70.
i ordet och samvetet. Man känner ej tacksamhet eller Om mottagarne se kap. 1: 1. Jämf. 1 Petr. 1: 1. Det 
ansvar. Men Gud kan ge oss liv, så att vi se, höra avser de kristna församlingar, som bestodo uteslutande 
eller på annat sätt förnimma hans godhet. av judar.
MISSIONSFÖRBUNDET. 5
I Jerusalem hade de troende genomfört egendoms- Gud ger de fattiga av sina rikedomar. Vilken skatt 
gemenskap. Utomlandsjudarna däremot levde under de kunna de äga redan nu? Tag svaret ur v. 5. Hur sva­
gamla förhållandena i ekonomiskt avseende, och åt­ rade Petrus tiggaren vid tempelporten? Apg. 3:6? 
skillnaden blev stor. Allvarliga missförhållanden före- Petrus kunde ej ge honom en slant, men han gav ho­
kommo ock. Förf, bestraffar dessa med skärpa. nom en oanad stor rikedom. Jämf. 2 kor. 6: 10 b. De 
Lär. bör läsa hela Jakobs brev, innan denna text fattiga äro ofta mest rika på tro och helig visdom. Om 
behandlas och noga märka k. 1:27, 2: 6—16 samt de rika äro fattiga på tro och kärlek, så ligger orsaken 
5: 1—6. hos dem själva.
Den andra åtskillnad, som beivras i v. 2, 3, kan Texten talar om ett arv. Vari består det?
göras med hänsyn till tillfälliga gudstjänstbesökare, Vilka få det? Ej fattigdom ger arvsrätt utan kärle­
men den kan ock förekomma de troende emellan. ken till Gud.
»I strid med eder själva», v. 4. Kristendomens grund­ Texten sammanfattas i v. 1. Läs den! Den som älskar 
princip är: Alla lika inför Gud.» Gal. 3:28. Till v. Jesus måste ock älska sina medmänniskor, även de fat- 
5 jämf. 1 Kor. 1: 26—29. tiga.
*
II. För samtalet med barnen.
Inledning. För de små berättar läraren om hur Jesus var god 
Vi få allt vårt goda från Gud, läste vi i söndags. mot alla fattiga och lidande. Även de små känna nå­
Gud gör ingen åtskillnad på oss. Vi få ej heller göra gon, som är mindre och svagare än de själva. Mot 
någon ond åtskillnad, när vi möta varandra. Bibeln dessa ha de att visa godhet och kärlek.
lär oss hur vi skola bemöta de fattiga och ringa och Sam. Larsson.
Jesus själv har även däri givit oss ett högt föredöme.
1. Jesus och de fattiga. (Kortfattad översikt.) Tungans synder.
Jesus var fattig själv. Matt. 8: 20; 2 Kor. 8: 9. Text den 21 augusti 1921: Jak. 3:2—10.
Jakob själv hade (om han var Jesu broder) sett ho­
nom arbeta som timmerman. Mark. 6: 3. Jesus värde­ Disposition.
rade ingen för penningarnas eller rikedomens skull. Inledning.
Han straffade de rika för deras fel. Ex.: Simon, Luk. Huru värdefullt det är att kunna tala. Svårt att 
7:44 följ., 6:24—26. Han försakade en glad fest i använda gåvan rätt.
Jerusalem för att hjälpa en fattig sjuk man, Joh. 5, och Samtal.
han lärde oss att bjuda de fattiga till våra fester. Luk. 
14: 12—14. Det stora budet i Matt. 7: 12 böra vi lära I. Huru vi kunna synda med ord.
utantill. Jesus har ock sagt, att det vi göra mot de 
fattiga, det göra vi mot honom själv. Matt. 25: 35—40. a) Häftiga ord. b) Förtal och skvaller, c) Förban­
nelser, svordomar, d) Fula och simpla ord.
2. Vårt förhållande till rika och fattiga.
II. Huru vi böra använda talets gåva.
a) Det finnes både rika och fattiga. Vi kunna inte 
skaffa bort all fattigdom, så gärna vi än ville det, men a) Till milda och vänliga ord. b) Till sanna och kär­
vi kunna hjälpa dem som äro i nöd. leksfulla ord. c) Till välsignelser, goda önskningar, d) 
Det är ej säkert, att de rika äro lyckliga och de fat­ Rena och värdiga ord.
tiga behöva ej vara olyckliga. Läraren utvecklar i 
korthet begreppet lycka. III. HurU vi skola bli herrar över tungan.
b) Vi få ej ge otillbörlig heder åt de rika. Se v. 2. a) Vi skola tänka oss för, innan vi tala om andra.
b) Vi skola låta kärleken styra vår tunga.
3. Vad hos den rike skaffade honom den särskilda äran? c) Vi skola tänka på det goda, rena och ädla.
(Guldringen och kläderna.) Alltså ej en egenskap hos d) Vi skola bedja Gud om kraft.
honom själv. Avslutning.
Det är ingen särskild heder att bli rik genom arv Vi skola inför Gud ansvara för vårt sätt att tala.
eller gåva. Det är vanheder och synd att göra sig rik Anm. Ovanstående disposition hänför sig till ämnet 
genom bedrägeri. Den som arbetat och sparat skall hed­ men ej till texten. Denna framhåller med synnerligen 
ras för sitt arbete, ej för sina penningar. stor åskådlighet egentligen blott en tanke, nämligen 
Penningar kunna förloras. Med dem förloras ock huru svårt det är att använda talets gåva. Men andan 
den ära de gåvo. i Jesu lära är sådan, att man även måste för barnen 
c) Förakta ej de fattiga. Gud är deras beskyddare. framhålla, vad punkterna II och III här ovan innehål­
Se därom Ps. 12: 6, 69: 34, 109: 31. I Mose lag och la. Naturligtvis ligger ej orsaken till syndigt tal i 
profeternas skrifter värnas den fattiges rätt. 2 Mos. tungan utan i hjärtat, vilket bör framhållas. I meto­
23:6, 11; Jes. 58: 6—8; Amos 5:6—13. Läraren an­ diskt avseende ville jag alltså råda till följande:
för något av dessa ställen. a) Genomgång av ämnet enligt dispositionen. (Åskåd­
Förakta ej gamla fattiga föräldrar eller vänner. Vi liga exempel böra tas till varje punkt.)
få skörda, vad vi så. Förakta ej de fattiga, som få ar­ b) Därefter genomläsning av texten med den inle­
beta tungt. Hela riken ha vacklat och vackla just nu dande anmärkningen, att texten för dagen talar om 
därför att man varit orättvis mot de fattiga som måste denna sak. Men ingen genomgång av texten ; dock kan 
gå »i smutsiga kläder.» man tänka sig två genomläsningar och några förkla­
Förakta ej en fattig skolkamrat. Ingen vet, vad han rande ord vid en del svårare uttryck.
eller hon kan bli. Linné var en gång så fattig, att han c) Föregående lämpar sig för lektion med läskunniga 
ej hade råd att låta halvsula sina skor. Den som skrat­ barn.
tade åt honom då fick blygas sedan. Peter Fjellstedt, d) För lektion med de mindre barnen kan måhända 
»den svenska hednamissionens fader», vallade kreatur följande tjäna till hjälp och ledning. Även här ta vi 
och svalt och frös, när han var gosse. De som läta ho­ ämnet, ej texten, till behandling.
nom svälta skämdes nog sedan. Inledning.
Giv den fattige ett gott rum i kamratkretsen. Gör ej I vår mun ha vi någonting, som rör sig så kvickt. 
fattigdoméns börda tyngre än den är. Vad kan det vara? Nu skola vi först tänka på vad vi
6 MISSIONSFÖRBUNDET.
använda den lilla tungan till. Säg det! När vi tala Lektionsutkast.
rör tungan sig. Om ni har en karamell i munnen också. Inledning.
När ni äter. Ja, tungan gör mycken nytta. Ni tala Alla vilja vara modiga, ej fega och rädda. I dagens 
väl alltid snälla och vackra ord ! Inte det. Vad är det text få vi läsa om ett slag av mod, som ej är det minst 
i munnen, som hjälper till att göra de stygga orden? viktiga att äga, nämligen tålamod.
Ja, kan man tänka sig, att den lilla tungan även kan 
göra fula och stygga ord. Vem kan det bero på? Ja, Avhandling.
det beror nog på oss själva. 1. Tålamod.
Avhandling. a) Tänk på åkermannen (v. 7). Sår sin säd och får sedan vänta i månader, innan han får skörda. Eller 
I. En liten flicka tog en dag en boll för sin syster han planterar ett päronträd och får vänta ett par år, 
Karin. Och ni kunna inte tro, huru ond Karin då blev. innan han får någon frukt. Vilket tålamod! Vad vi 
Hon sade också ett fult ord till Karin. Ni vet, huru. kunna lära av åkermannen i detta avseende: arbeta och 
lätt det är att så där säga ett öknamn eller ett fult ord. göra vårt bästa, även om vi ej med detsamma kunna 
Är det rätt? Hur är det då? Ja, det är fult. Och detta se någon frukt av vårt arbete. Tänk på det i skol­
fick lilla tungan säga, bara för man blev så där ond arbetet: det är så svårt i välskrivningen, ej lönt att 
och häftig. försöka, ledsen på alltsammans. Ej missmod — utan 
Några barn stodo en dag och pratade så livligt. »Jo, tålamod var det. Andra exempel från skolarbetet. Det 
det har Pelle gjort, han är så elak», sade en. »Ja, han gäller överallt: ej sjunka ned i missmod utan arbeta 
är den elakaste pojke som finns», sade en annan. Så med tålamod.
höll man på en lång stund och talade illa om den stac­ Likaså i vårt förhållande till våra syskon. Vi hjälpa 
kars Pelle. Jag kände ju Pelle. Inte var han så elak. våra yngre syskon med deras läxor. De ha lite svårt 
Inte värre än Kalle och Nisse och Lisa. att fatta med detsamma, vad vi lära av dem. Lätt för 
Ilar ni varit med om något sådant? Berätta det för store bror eller syster att då bli vresig och otålig. 
oss! Kanske någon talat om er så där styggt. Hur har Tålamod.
det känts då i det lilla hjärtat? Vet ni, det är mycket Tålamod behöva vi även, då det gäller vår egen fost­
illa att tala elakt om andra. Det skola vi bestämt låta ran till att bliva goda och präktiga gossar och flickor. 
bli. Huru många vill vara med om att låta bli? Ja, Ej lätt att bli snälla, som vi ville vara. Man förgår 
det var roligt, att alla vill det! sig den ena gången efter den andra. Är det lönt att 
Ibland får jag höra, särskilt från stora gossars och försöka vidare? Det går i alla fall inte, etc. Ej miss­
från karlars mun, några mycket fula ord. De svärja. mod utan tålamod var det. En stad bygges ej upp på 
Ni har förstås hört sådant också. Men jag hoppas, att en dag. En fullkomlig människa blir man ej på endag 
ni ej sagt eller vilja säga sådana ord! Ni skola inte tro, heller, »öva dig själv till gudaktighet.» Övning — 
att riktiga karlar svärja! Nej då! Hurudana ord säga tålamod.
snälla människor? b) Men vi behöva ej tålamod blott i vårt arbete utan 
II. Nu skola vi riktigt tänka efter hur vi skola tala. även och kanske ej minst i vårt lidande. Det är ej 
Hur talar mamma till er, när ni äro sjuka? (Milt och lätt att vara tålig, när man lider. Varför skall man 
vänligt.) Hur känns det, när mamma talar milt och ha det så svårt, då andra ha det så bra? Så börjar 
vänligt? Ja, tänk så skönt det känns. Hur många av man att »sucka mot varandra» (v. 9). Då gäller det 
er vill likna mamma? Alla, det var roligt. Hur ska ni att lära sig att vara tålig. Föredömena: profeterna och 
då tala till varandra? Milt och vänligt. Job (v. 10—11). Berätta något om profeternas lidande 
Anm. Ungefär så här enkelt och barnsligt måste och deras tålamod, se t. ex. ovan om Jeremias. Berätta 
man ta det med de minsta barnen i söndagsskolan. Ut­ eller utfråga något om Jobs lidande och tålamod. Vad 
gå alltid från exempel, som barnen förstå! Endast då mycket vi ha att lära av dessa. Ej ge oss utöver. Ej 
når man fram till barnahjärtat. Ur dispositionen här missmod — men tålamod var det. Låt oss försöka.
ovan tar man vidare ur momentet II, vad som passar.
Minnesvers: 1 Petr. 3: 10. 2. Tålamodets lön.
w. WiJcholm. Lönar det sig att vara tålig, att ha tålamod? Kom­mer man då längre med otålighet och missmod? Hjäl­
per det att sucka och knorra? Nej, då förlorar man 
sin kraft och ävenledes frukten av det arbete, som man 
utfört. Om åkermannen förlorade sitt tålamod i arbe­
tet, brydde han sig ej längre om att plöja och så. Men 
Tålamodets lön. han arbetar i tålamod och får i sinom tid skörda, vad 
han sått. Job var ståndaktig i sitt lidande, och i sinom 
Text den 28 augusti 1921: Jak. 5: 7—11. tid erhöll även han tålamodets lön. Ju mer vi öva oss 
i tålamod, desto mer få även vi se, att det lönar sig att 
V. 7. Aposteln har i det föregående av kapitlet rik­ hava tålamod.
tat några allvarsord till icke-troende rika judar. Han Avslutning.
vänder sig nu med några tröstens ord till sina bröder Men hur skola vi kunna bli riktigt tåliga? Hur kun­
i tron. na komma ifrån missmod och bliva starka i tålamod? 
Från slutet av april till oktober faller intet regn i Då skola vi städse komma ihåg en sak: Kristus kom­
Palestina. Marken blir hård och spricker sönder. Åker­ mer snart (v. 7, 8). Han står såsom vid dörren, v. 9. 
mannen längtar under den långa heta sommartiden Och när han kommer, blir allting väl. Varför skulle vi 
efter det första regnet, ariaregnet eller höstregnet, att då vara missmodiga? Ju mer vi tänka på detta, desto 
det må komma och luckra upp jorden, så att han kan mera tåliga bliva vi.
få börja att plöja och så. Jfr Ps. 84: 7. Lika ivrigt Minnesvers: Ebr. 10: 36.
väntar han på att serlaregnet, vårregnet, skall fortsätta 
och falla, så att ej torrtiden må komma för snart. Um Text för småbarnsklassen: Job. 1:13—22.
der maj månad är det Skördens tid. 1 Berätta först något om Job. En gammal farbror 
V. 8. Jfr Hos. 6: 3.
V. 10. Jfr Matt. 5: 12. Jer. 20: 1—10, 29: 26, 37: 15, — ägde många rikedomar, många, många får och oxar och andra husdjur — och så hade han sju gossar och 
38: 6. tre flickor — deras mamma levde också — och Job var
V. 11. Läs Job 1 samt 42: 10.
MISSIONSFÖRBUNDET. 7
så glad och nöjd — och det bästa av allt var, att han Jesus och hans lärjungar m. fl. bota sjuka. Vad var 
älskade Gud. det, som drev de sjuka till hjälparen ? (Tanken på att 
En dag satt Job utanför sitt tält och njöt av allt möjligen bliva hjälpta.) Under aposteln Jakobs tid 
det vackra som han såg och kände sig glad, när han voro församlingarna väl ordnade och de äldste i dessa, 
tänkte på allt det myckna goda, han ägde. vad hade de bl. a. fått i uppdrag? (Se Apg. 20: 28!) 
2. Som han sitter där i godan ro, ser han en man, Den sjuke beder, de äldsta bedja och smörja i Herrens 
som kommer springande borta på vägen. Ilans an­ namn den sjuke med olja. Allt av tvivel försvinner. 
komst — svettig och andtruten. Vad han har att be­ De, som bedjande luta sig över den sjuke, känna kraft 
rätta: om arbetet på åkern, och huru elaka människor ovanifrån, och den sjuke känner detsamma. Och hur 
kommo — dödade alla — han ensam blev räddad. Vad går det med honom? När det är Herrens vilja att 
Job kände, när detta berättades för honom. göra någon frisk, då gör han det.
3. Men — där kommer ju ännu en springande. Vad I en familj med tre barn blev det äldsta, en tio- 
vill då han, som har så bråttom? Hans berättelse: huru åring, sjukt och måste gå till sängs. En elakartad 
de gingo och vallade Jobs får — himmelen mörknade — feber inställde sig. De båda andra barnen fördes till 
det regnade och så började det att mullra — åskan ett angränsande rum. Mor pysslar med sitt och far 
började att gå — det började att blixtra — och rätt är i arbete. Just som han kommer hem, öppnar sju­
som det var slog blixten ned — alla fåren dödades och åringen på dörren till sjukrummet och säger: »Nu 
även de, som vallade dem, blevo dödade. ska jag be Gud göra Allan frisk!» Och inkommen 
4. Men nu kommer ännu en springande. Vad vill faller den lille på knä vid den sjukes bädd och beder: 
då han? Han måtte väl icke ha något sådant här led­ — Nästa dag var Allan frisk och både han och hans 
samt att berätta. Men det hade han: kamelerna, som anhöriga tro fullt och fast att det var trons bön som 
gingo och betåde — elaka människor, som kommo och gjort detta.
tog alla kamelerna. Hur kände väl sig Job när han Ex. på hur Jesus under sin verksamhet botar den 
lyssnat till allt detta? sjuke och förlåter hans synder! Ej endast den kropps­
5. Men ännu mera ledsamt skulle Job få höra. Den liga sjukdomen häves.
fjärde budbäraren: alla barnen hade suttit inne i ett 
hus och ätit och haft det så trevligt — men det började 4. Bekännen synderna!
att blåsa — det blev allt värre — så stormade det all­
deles förfärligt — och hela huset blåste till sist omkull Gossar och flickor, som gjort något ont: blicken 
— och alla barnen blevo dödade. skygg, gå omvägar för att slippa möta den, de behand­
6. Berätta huru Job sörjde. Stanna inför de båda lat orätt o. s. v. Så bör ej förhållandet vara männi­
uttrycken: Herren gav och Herren tog. Huru vi skola skorna emellan. Man bör ha allt klart. Vad säger 
tacka och lova Herren. aposteln Jakob härom? Det är så kraftgivande att 
G. Blomberg. ha hjälp i bönen och det får man, när vännerna veta om ens trångmål. Så blir det bön om att bli botad, 
och hur går det med bönhörelsen? Med all rätt kan 
man säga som det heter i sista delen av v. 16: Myc­
ket förmår en rättfärdig mans bön när den bedes med 
Trons bön. kraft. Det böra vi lägga på minnet. Om också ej allt 
Text den 4 sept. 1921: Jak. 5: 13—18. blir uträttat genom en rättfärdigs bön så dock mycket.
Inledning. 5. Bönen — en stor kraft.
Alla ha vi varit i trångmål av ett eller annat slag. Vi människor kunna alltså uträtta mycket genom 
Men slutligen ha vi — tack vare lärdomar från hem vår bön. Ex. härpå ur bibeln! Berätta med ledning 
och söndagsskola — funnit på råd: vi ha bedit. Det 
    av 1 Kon. 17 o. 18.är just ytterligare en uppmaning härtill vi få i dagens Herren lyssnar till människornas bön och på en i 
text. tro, stark förtröstan bedd bön blir det svar.
Teinten läses. Av vad vi sett och hört förstå vi nu alla, vilken 
stor gåva som givits oss genom bönen och att vi ge­
Samtal. nom trons bön, att bedja och tro på bönhörelse, hå 
1. Trons bön vid lidande. hjälp dag från dag.
Har ni gått vilse någon gång? Man går och går och 
kommer till samma punkt men hittar ej vägen. — Be­ För småbarnsklassen: 1 Kon. 18: 36—46.
rätta innehållet av eller läs Wirséns Kyrkklockorna! 
— Just när det synes som svårast, sänder Gud hjälpen. När vi gå till bords, knäppa vi våra händer och bedja. Vad bedja vi om? Bedja vi någön mer gång? 
Plocka fram flera ex. på hur barnen fått vara med När då? Nämn något ni bruka bedja om på kvällen! 
om lidande och svårigheter: brist på kläder och mat, En del av er bedja nog även andra gånger. Så där: 
svårigheter i skolan, anförvanter sjuka ö. s. v. att mor skall bli frisk, lillebror skall komma tillrätta, 
Vad ha vi att göra i alla dessa fall? när han sprungit bort, och Gud skall skicka mat, när 
den börjar tryta o. s. v. I vår bibel omtalas många 
2. Lovsång. berättelser om människor, som bedit, och hur Gud hört 
När lidandet, svårigheten, är över, känner man sig bönen och hjälpt.
så lätt om hjärtat. Texten berättas: allt, som ej behöver medtagas för 
Israels barn voro förföljda av egyptierna därborta att livfullt skildra och på bästa sätt belysa, vad bön 
emot Röda havet. De sågo ingen utväg till räddning. förmår, uteslutes.
De bådo. Gud visade väg, och folket blev räddat. Då Flera bibliska, berättelser om bön och bönhörelse 
sjöngs lovsång med kraft. Gud prisades. Må vi följa skildras, om tiden medger, likaså berättelser hämtade 
exemplet. från barnens område. Bed, ty bönen är till mycket 
stor hjälp för oss !
3. Trons bön vid sjukdom. Minnesvers: Joh. 15: 7.
Sigurd Heedman.
Är det någon av er som aldrig varit sjuk? Ni ha 
alltså alla prövat på hur svårt det är att vara sjuk. Ilär 
se vi råd i sådana fall. Hur lyder det? Ex. hur Elisa,
8 M I S S 1 O N S F Ö R B U N D E T.
Jakobs möte med Gud. 2. Antagligen på tredje dagens kväll kom han till Betel. Han hade hoppats att hinna fram till något här­
Text för söndagen den 11 sept. 1921: 1 Mos. 28:10—22. bärge, innan solen gick ned men fann att natten kom 
hastigare än han beräknat. I Palestina har man hel­
För lärarna. ler ingen lång skymning som hos oss, utan mörkret 
1. Denna text, den enda berättelsen om Jakob, som faller hastigt på. Vad var att göra? Jo, intet annat 
ingår i serien, inleder höstterminens texter, valda ur än att övernatta ute.
Gamla Testamentet. Jakobs själs utveckling är ganska 3. I Betel hade en gång Abraham. Jakobs farfar, • 
intressant att studera men inte alltid så lätt att be­ bott. Jakob kom kanhända att tänka på Guds löfte 
handla i söndagsskolan. till Abraham och hur Abraham hade väntat på att 
Jakob är typen för en jude — klarsynt, listig och Gud själv skulle låta löftet gå i uppfyllelse i stället 
skicklig att bedöma en situation. Men genom honom för att som Jakob ta välsignelsen med list.
gick också en underström av religiositet (1 Mos. 25:27), 3. Jakob såg upp mot bergväggen med dess kalk­
ehuru ofta dold av en mindre tilltalande yta. Han klippor, som påminde om trappor. Snart hade han in­
hade säkerligen av sin moder hört, att han skulle få somnat, och under sömnen drömde han, att klipp­
förstfödslorätten med alla dess plikter och förmåner. trapporna växte och snart nådde himlen. (Låt något 
(1 Mos. 25: 23.) Den innebar att han skulle få dubbel av barnen berätta om drömmen!) Jakob behövde lutt­
arvsrätt och bliva familjens överhuvud och präst. I ras, därför hade Gud sänt honom i landsflykt. Gud 
detta fall innebar den även att han skulle få Abra­ såg att det i Jakob fanns något att göra en Guds tjä­
hams välsignelse. Men i stället för att stilla bida Her­ nare utav, men slagget måste först bort. Det tog lång 
rens tid, använde han sin list och förslagenhet för att tid ännu, och många svårigheter skulle möta Jakob. 
så snart som möjligt komma i besittning av välsig­ Men för att Jakob skulle vara viss om, att han skulle 
nelsen. Därför köpte han förstfödslorätten av sin ma­ ha välsignelsen — Kanske han börjat tvivla därpå, 
terialistiske broder och bedrog sin gamle fader. Isak när samvetet vaknat — och att Gud ledde honom i 
visste säkerligen, att Gud ämnat välsignelsen åt Ja­ kärlek, uppenbarade Gud sig för honom. Eljes hade 
kob men hade på grund av sin ålderdomssvaghet glömt kanhända straffdomen ej haft den verkan Gud åsyftat.
det. Då han finner sig ha utdelat välsignelsen åt 4. Den känsla som bemäktigade sig Jakob vid upp­
Jakob, säger han ju: Välsignad skall han dock för­ vaknandet var rädsla. Vi tycka kanhända, att han 
bliva. I stället för att på detta sätt handla svikligt hade bort glädja sig åt Guds löften. Men syndens 
(»klokt» kallade säkerligen både Rebecka och Jakob börda tryckte honom ännu, och därför bävade han vid 
sitt handlingssätt) borde Rebecka ha påmint Isak om tanken på Guds närhet. Att Gud var överallt hade 
Herrens ord. Isak hade säkerligen då välsignat Jakob ännu ej blivit klart för Jakob, ty han säger: »—: — — 
utan att denne behövt bedraga sin fader. Nu fick han jag visste det icke.» Kanske Jakob handlat annorlunda, 
uppskära, vad han utsått. Så går det för var och en, om det varit klart för honom, att Gud är överallt!
som går Herren i förväg. Jakob ville höra Gud till, men det tycks, som om han 
2. Betel är en plats, som ofta möter oss i den bib­ ännu ej är riktigt säker på Guds löfte. Därför ger 
liska historien. Se t. ex. 1 Mos. 12: 8; 35: 14 f.; Jos. han själv Gud ett löfte. Han ville tro men han kunde 
12: 16; Dom. 20: 27, 1 Kon. 12 m. fl. Det ligger 20 likt Tomas icke tro- utan att se.
km. norr om Jerusalem och 95 km. från Berseba, fågel­ Gud höll sitt löfte till Jakob, men Jakob tycktes 
vägen räknat. glömma sitt. Så går det ofta för oss. Men Gud glömde 
3. Jakobs historia är berättelsen om, hur en Guds inte heller Jakobs löfte utan påminde honom därom. 
kämpe danas. Dagens text talar till barnen om hur Först då infriade Jakob sitt löfte till Herren.
straffet följer på synden med osviklig säkerhet men G. Vallindcr.
hur Gud är med i straffdomen och vill leda på rätta 
vägar.
För barnen.
Inledning. Josef säljes av sina bröder.
Vi skola nu under denna termin tillsamman studera 
berättelserna om några av Guds tjänare i Gamla Testa­ Text den 18 september 1921: 1 Mos. 37:23—36
mentet. Vi börja i dag med Jakob, Israels barns stam­
fader. (Berätta nu kort om hur Jakob narråde till sig V. 23. Josef hade fått i uppdrag av sin fader att gå till 
välsignelsen ! Betona, att Gud ämnat den åt honom sina bröder och höra efter om allt stod väl till (v. 14). 
och att Jakobs synd således bestod däri, att han gick Han lämnade Hebrons dal, vilken är belägen 3 mil 
Gud i förväg och därför använde list och svek! Esau söder om Jeruslem, och begav sig åstad till Dotan, 
hade inte mycket frågat efter förstfödslorätten, men där bröderna vallade sin faders hjord (v. 14 och 17). 
då han såg sig lurad av sin broder, började hatet upp­ Som Dotan är beläget 7 mil norr om Jerusalem uti 
stiga i hans hjärta. Han lät förstå, att han ämnade Samarien', hade Josef att tillryggalägga omkring 10 
döda sin broder. Då Rebecka fick höra talas därom, mil, innan han träffade på sina bröder.
uppmanade hon Jakob att fly till sin morbror i Haran, Dotan: profeten Elisa i Dotan (2 Kon. 6: 13—17).
och Jakob lydde hennes råd. V. 24. Under sommaren faller ej en enda droppe 
Vi få nu i dag läsa om hur Jakob flyr från sitt Vatten i Palestina. Under denna torrtid, som varar 
hem men hur Herren är med honom och vill leda honom. från slutet av april till mitten av oktober, sina helt 
Texten läses. naturligt en mängd källor, och brunnarna bliva tomma.
1. Säkerligen var det inga glada tankar, som upp- V. 25. Dotan ligger på en slätt, som fått sitt namn 
stego i Jakobs hjärna, då han vandrade norrut för att efter staden. De hade därför möjlighet att på långt 
fly för sin broder. Han ångrade nog, att han bedragit håll upptäcka den annalkande handelskaravanen samt 
sin fader. Tänk, om han eller hans moder i stället tid på sig att diskutera frågan, om de skulle sälja 
hade påmint fadern om Herrens ord, att Jakob skulle Josef till dessa handelsmän.
ha välsignelsen! Nu kanske han aldrig skulle få återse Gilead är landet öster om Jordan mellan Moabs hög­
hemmet. Och vad kunde möta honom under resan? Det slätt i söder och floden Jarmuk i norr (jfr Jos. 12:2,5). 
var en lång väg, full av faror, som låg framför honom. Gilead är ett skogbevuxet bergland. Avståndet från 
Men mer än av tanken på farorna pågades han av Gileads västgräns — Jordan — till Dotan är omkring 
samvetet och av tanken på sin broders hat. 3 mil. Från Gilead var t. ex. profeten Elia.
MISSIONSFÖRBUNDET. 9
Lektionsutkast. Därest skildringen i kap. 39 om Potifars hustru vid- 
Inledning. röres, må det ske med varsam hand.
En kort återblick på vad vi förut läst i söndags­ Josefs fängelse torde ha varit hårt i början. Det 
skolan om Josef. Vad dagens text handlar om. blev lättare sedan. Se Ps. 105: 17, 18. Om hans läng­
tan efter friheten se kap. 40: 14, 15. Såsom befäl­
Avhandling. havare för livvakten var Potifar även »fängelsedirek­
1. Josefs uppdrag. tör». Det var han, som förde Josef i förbindelse med 
a) Varför Josef gick till sina bröder. Uppdraget han munskänken och bagaren, k. 40: 1—4.
hade fått av sin fader. Den långa vägen han hade att Munskänken var en betydelsefull person vid det ös­
gå. En lydig gosse. Sin faders glädje. terländska hovet. Han skulle bl. a. vaka över att ko­
b) Även vi få uppdrag att utföra. Av vilka vi bruka nungen ej blev förgiftad.
få uppdragen? Exempel på sådana uppdrag som vi fä. Egyptierna voro mycket intresserade av drömmar och 
Vad vi i dylika fall ha att lära av Josef i dagens text: drömtydning. Man har kallat Egypten drömmarnas 
lydnad. Men om det är svåra uppdrag, en lång väg land. Faraos dröm är förlagd till Nilstranden. Nilens 
o. s. v. Lära av Josef: lydnad i alla fall. Lydiga barn: översvämning i slutet av september gav nildeltat en 
en glädje för far och mor och andra. Det Fjärde budet. mycket rik fruktbarhet. På denna fruktbarhet syftar 
Med trohet fullgöra även de minsta uppdrag. »Den k. 40: 22. östanvinden, kap. 40: 23, 27, kom från ök­
som är trogen i det minsta» etc. Vilja vi komma nå- nen och var torr och förhärjande.
gonstädes i livet, måste vi tidigt lära oss att med tro­ Egyptierna hade särskilda spådomsböcker, och två 
het fullgöra de uppdrag som man anförtror åt oss. klasser av lärda män, spåmän och visa, hade till upp­
Ej slarva, ej söka slingra oss undan, ej se surmulna gift att tolka dem.
ut etc. Josefs utnämning och upphöjelse förefaller oss nästan 
Äro vi trogna i de små uppdrag som vi få att ut­ otrolig, men dylika upphöjelser förekommo i öster­
rätta, anförtror man oss mera. Gud vill också att vi landet. Jämför valet av Saul och David till konungar.
skola utföra uppdrag åt honom. Exempel på uppdrag Josef lät raka sig, k. 41: 14. Hebreerna läto skäg­
som Gud kan giva åt en gosse eller flicka att utföra. get växa, men inför Farao fick ingen visa sig med 
Här gäller det även att med trohet gå Guds ärenden. skäggbevuxet ansikte.
c) Om tiden tillåter det kan man också ge sig in på Hingen, k. 41: 42, var egentligen konungens sigill. 
en jämförelse mellan Jesus och Josef i detta samman­ Den bar konungens namn. »Abrek» var ett hyllnings- 
hang. ord. Det anses betyda: »Fall på knä!» Josefs nya namn översattes med »världens frälsare», »livets uppe- 
2. Josefs bröder. hållare» m. fl.
a) Deras antal. Deras sysselsättning. Deras avund­ IT. Före samtalet med barnen.
sjuka på Josef. Deras samtal, när de fingo syn på Inledning.
Josef. Deras beslut. Huru de behandlade sin broder. Vi sågo i söndags, hur Josef fick gå lidandets väg. 
Huru de sedan även bedrogo sin fader. I dag få vi se, hur Herren Gud förde honom ut ur 
b) Huru den ena synden föder den andra. Avund­ lidandet, sedan han blivit ännu mera prövad.
sjuka -— vilken farlig sjukdom det är. Ha vi varit ute 
för den sjukdomen någon gång? Akta sig för att om­ 1. Josefs lidande i Egypten.
hulda den sjukdomen. Den drager med sig en hel mängd 
andra farliga åkommor: elakhet, hårdhet, obarmhär­ a) Erinra kort om förnedringen för en rik och fri 
tighet o. s. v. Farligt att leka med elden. Ännu far­ hebreeryngling att bli såld som slav i ett främmande 
ligare att leka med synden. Den som syndar tillfogar land och om hans känsla av ensamhet och övergiven­
sig själv och andra skada. het. Det var avundens och brodershatets frukt. Lär. 
c) Bättre om så måste vara att lida ont — såsom anför 1 Joh. 4:20, 21.
Josef fick — än att göra ont. »Ett gott samvete är b) Josefs förhållande i Potifars hus.
ett ständigt gästabud.» Barnen få berätta, vad de veta. Trohet, flit och ett 
d) Även här kan, om tiden det medgiver, lämpligen rent, heligt sinne äro framträdande egenskaper hos 
göras en jämförelse mellan den behandling som Josef Josef. Matt. 5: 8 må inläras. Märk huru man spann 
erhöll, då han kom till sina bröder, och det bemötande, ett nät av osanning kring Josef. Bröderna talade 
som Jesus fick av sina egna. osanning; Potifars hustru likaså. Erinra om Ps. 19: 14 a.
Avslutning. c) Josef i fängelset. Sällskapet med brottslingarna 
Josefs öde i Egypten. Till sist blev han där upp­ var ett nytt lidande för Josef. Jämför Jesus i säll­
höjd och ärad. Bröderna skulle göra Josef riktigt illa skap med rövarna. Josefs lycka i fängelset var ett 
och Gud vände det till något riktigt storslaget för gott samvetes vittnesbörd.
honom. Alltid bäst att frukta Gud — hur svårt det Även i fängelset visade Josef ett heligt sinnelag. 
än kan förefalla stundom. Jesus blev korsfäst — men Han var ej bitter och hård utan mild, god och hjälp­
Gud uppväckte, honom på den tredje dagen. sam.
Gustav Blomherg. Munskänken glömde i sin egen lycka en nödställd 
kamrat. Tillämpning.
2. Josefs upphöjelse.
Josefs upphöjelse. a) Guds öga vakar alltid. Hans vägar äro underliga men rätta. Ps. 23: 3 b.
Text för den 25 sept. 1921:1 Mos. 41:25—43. Små händelser fogade till varandra bilda de stora 
händelserna i våra liv.
I. Allmänna erinringar. b) Josef tyder Faraos drömmar.
Vid behandlingen av texterna om Josef gäller det Hans ödmjuket, k. 41: 16. Gud får äran för allt. 
ej så mycket att behandla själva den text;, som före­ Hans tro på Gud. Spåmännen hade ej kunnat tyda 
ligger i varje särskilt fall, utan fastmer att ge barnen drömmarna. Den som tror vinner seger.
en samlad bild av Josefs person och att framdraga de Farao förstår, att Guds Ande bor i Josef. Gud äras 
lärdomar, hans historia som sådan erbjuder. Lektionen genom Josefs lycka.
för dagen må röra sig om innehållet i kap. 39—41. c) Josef som statsman. En god plats i livet är ock
10 MISSIONSFÖRBUNDET.
Guds gåva. Trohet, ödmjukhet och arbetsamhet leda 5:—, »En ungdomsvännens läsare i Nårunga» 7:—, 
till lycka. Ej alla få höga platser, men alla få en upp­ E. Johansson, Kolsva, 5:—; Anna och Greta, östan- 
gift. bäck, Hudiksvall, 3: 50; Albin Pettersson, Ljusdal, 
Josef samlade och förvarade det Gud lät växa. Det 7:—, Onämnd, Örbyhus, 10: 50; Onämnd, Dannemora, 
Gud ger skall vårdas. Många komma i nöd genom 4:—, »Syster Karin», Stockholm II, 5:—, Märta Ver­
slöseri och slarv. ner, Hallabra, 3:50; Onämnd, Hedemora, 11:—, Mis­
Sammanfattning: »Herren var med Josef», k. 39: 21. sionskyrkans ungdomsförening, Uppsala, gen. Lilly 
Därför blev Josef bevarad från att falla, när han fres­ Mattsson, 15: —, Beda Forslund, Kågbo, Hedesunda, 
tades, från att förtvivla i nöden och från högmod, när 12: —, gm G.- Gunnar Karlskoga, 5: —.
han blev upphöjd. På samma gång som ett hjärtligt tack härmed hem- 
* bäres till alla givare, vill jag nämna, att i denna re­
Ovanstående erinringar äro avsedda för mellanklas­ dovisning är även intagen 42 kr., som influtit för pre­
serna och de större barnen. För de små berättar lär. numeration å Norrlandsbladet.
om Josefs avsky för all synd, om hur han var god och De poststationer, å vilka jag för ovan redovisade 
hjälpsam, fast han själv var i nöd. Vidare kan man medel prenumererat å Missionsförbundet och Ungdoms­
betona hur Gud hörde hans suckan i fängelset och vännen, äro följande: Gunnarn, Åskilje, Stensele, 
hjälpte honom ut till frihet och glädje. Skarvsjöby, Blaiken, Slussfors, Umnäs och Tresund. 
Minnesvers: Ps. 91:15 b. Men då medel influtit så rikligt, har jag dessutom gra­
Sam. Larsson. tis kunnat utdela några goda böcker samt har ändå 
omkring 60 kr. i kassan, vilka slantar skola användas 
för sitt ändamål.
Redovisning. Må Herren välsigna alla sina trogna skaf fare! 
Gunnarn d. 29 april 1921.
Härmed lämnas redovisning över gåvomedel, som in­ J. Ö ni an.
kommit i och för prenumeration å Ungdomsvännen och 
Missionsförbundet för lapplänningar.
Alma Jonsson, Tunsäter, Västerljung, 3: 50; fru 
Alderin, Amål, 20:—; P. Sjöberg, Blidö, 5:—; H. Redovisning
Myrbäck, Gävle, 7:50; C. G. Persson, Krylbo, 10:—; för insamling av medel till missionshusbygget i Hall- 
Berta Håkansson, Bredstorp, Nitta, 10: 50; H. Svens­ viken.
son, Växjö, 3: 50; D. Magnusson, Alingsås 5: —; And. I slutet av februari var en turlista införd i Mis­
Gabrielsson, Högsveden, 21:—; Frida Fransson, Gran- sionsförbundet för undertecknad att få göra en pre­
bergsdal, 15: 50; N Vinther, Järnboås, 10: 50; Joh. E. dikoresa ut i landet och därunder söka samla något 
Acrantz, Aby, Kumla, 7:—; B. Melin, Gnesta, 5:—; pengar för vårt missionshus här uppe. Denna resa har 
J. A., Finspång 7:—; Johanna Esbjörnsson, Ljungby- jag nu gjort och får lämna följande redovisning:
hed, 3: 50 ; M, B. Samuelsson, Lenaåsen, Ovanmyra, Insamling genom kollekter: Ange 30: —, Järbo 
5 kr.; Tora Brohlin, Ysätervägen, Djursholm 3:50; 41: 80, Ockelbo 88: 75, Ulvsta gm Pettersson 15, As- 
Alma Eriksson, Avesta, 7: —, Anna Lindblom, Stock­ hammar 61: 61, Torsåker 63: 74, Valbo 38: 18, Ströms­
holm, 5 kr., Sigrid Hörnström, Strömsbro, 10: 50, bro 54:25, Lingbo 29, Kilafors 15:42, Söderhamn 
Ossian Nilsson, Blankaholm 10: —; Hanna Persson, 115: 81, Bergvik 24: 06, Vallsta 34: 76, Ljusdal 19: —, 
Västansjö, Västanberg, 7 : —, Elsa Strisell, Svanå, Östavall 25: 85, Erikslund 53: 08, Boda (fest) 65:—, 
3:50; H. M., Nyby bruk, 5:—; Bertha Johansson, Sundsvall 98, Skönvik 20, Vivstavarv 25:27, Alnö 
Brodda, Gnesta, 3: 50, K. Larsson Marieberg, Sundsvall, 17:52, Skäggsta 30:75, Berge 15, Örngård 21:81, 
7: —; K. E Alsén, Gripenberg, kr. 3: 50; É. J. Ljung Härnösand 102: 39, Ranwik 86: 23, Kramfors 30: 85, 
3:50; Signe Ehrling, Götgatan 7, Uppsala, kr. 3:50; Bollstabruk 22: 13, Sandslån 40: —, Nyhamn gm Alb. 
E. B—n, Söderhamn, 3:50; Anna Sandin, Asheda, Karlsson 50:—, Sollefteå 65:07, Bispgården 16:56, 
3:50; L S—n, Gävle, 3:50, G. Eriksson, Stockholm, Brunflo 11:—, Östersund 162:41. Insamling genom 
10: 50; Antonia Holm, Grusträsk, 3: 50; Gustava besök i hemmen: John Lundgren Ockelbo, 10: —, 
Johnsson, Göteborg, 10: 50; gen. S. Öhman, Arboga, Onämnd, Järbo, 2:—, P. O. Persson 2:—, P. Persson 
25:—, Anna Andersson, Växjö, 3:50; fru G. Nilsson, 5: —, fabrikör Sjödin, Äshammar, 10: —, H. Shön 
Malmö, 5:—; Olov Persson, Svedja, Landfors, 3:50; 3: —, E. Jönsson 5: —, J. E. E. 1:—, Andrea Anders­
N. Simonsson, Nässjö, 10: 50; Emelia Faijent, Svartå, son 1:—, A. Lindblom 2:—, G. E. Johansson 5:—, C. 
10:50; Marta Karlsson, Lucksta, 7:—, Ungdomsför­ Äsblom 2:—, J. Johansson 2:—, Anna Jonsson 2:—, 
eningen Korsblomman, Tived, 8:25; fr. R. Johansson, Martin Åslund 2:— C. A. Zetterberg 3:—, P. O. Persson, 
Göteborg, 7:—, Ruth Leide, Hälsingborg, 20:50; J. Torsåker, 10:—, Lars Persson 5:—, Arv. Larsson 30:—, 
E. Bäckman, 3: 50, Märta Nyström, Amots bruk, 16:—, A. . Olsson 10:—, Joh. Larsson 10:—, Johan Jönsson 
Anna Andersson, Norra Fjöle, 3:50; C. Bergenhem, 5:—, Gottfr. Lindeberg, Valbo, 2;—, Joh. Vennström 
Sjöändan, 3:50, O. Nordfelt, Harg, Nyköping 5:—; 5:—, J. Sundin, 100:—, L. P. Löfgren 10:—, A. Sundin 
gen. Frida Lindholm, Everöd, 19: 50; gen. Joel Ohls­ 15: —, J. A. Söderlund 5: —, Karin Lindberg, Ströms­
son »från vänner i Vessland» 52:50; Therese Crenky, bro, 2 : -—, M. Bergström 5 : —, A. N—n Lingbo, 5 : —, 
Glava gl. 3: 50, Maria Jonsson, Ramdala, 14: —, Mina S. Ä—æ 3: —, P. L. 3: —, P. Lindén, 5: —, Krist Hed­
Eriksson, Bäsinge, Krylbo, 18: 50; T. Andersson, Aha­ man 5:—, P. O. H. 5:—, J. A. 10:—, J. W. 5:—, I. S. 
gen, Stråknäs, 3: 50; Ester, Alice, Emma och Nils Jo- 5:—, E. A. 2:—, G. D. 2:—, J. A. Söderlind 1:—, A. Ang- 
hansson, Hökegatan 17, Göteborg, 14: —, fr. M. Matts­ er 5:—, J. A. Wallin 5:—, E. Finné 2:—, vid Marma 
son, Styrmansgatan 11, Stockholm, 4:—, E. Johans­ på tåget : Erik Bengtsson 5 : —, L. F. Larsson 1 : —, 
son, Fallersta 5:—; gen. C. J. Almström, Hudiksvall, S. A. Blomkvist 5 : —, L. Nylander 2 : —, skoll. Lokan- 
17:—; »En som vill vara med», 10:50; Edit Validén, der, Söderhamn, 5:—, J. A. Forslund 10:—, Sofia 
Laxå, 10: 50; H. J., Enköping, 10: 50; Elias E. Jo­ Jansson 50: —, P. A.—n 10: —, A. Gille 10: —, A. G. 
hansson, Västerås, 7:—; Hugo Andersson, Eskilstuna, Johansson, Arbrå, 10:—, J. II. 3:—, A. D. 10:—, 
10:—, »S. M. U:are» 3: 50; G. M. (Lidingö) 1'0:—; A. Sigrid Valdin 10:—, H. Hanssons eftr. 20:—, Märta 
Grell, Vrigstad, 3: 50; G. E., Motala, 10: — ; Karl Algo, Olsson 5 : —, resande 2 : -—, Ljusdal N. O. 5 : —, B. Fri- 
Värtan, 5:—, Anna Lindroth, Forsbacka bruk, 3:50, sendahl 4:—, Hj. Ulander 2:—, J. Byström, östa­
Alma Englund, Dalagat. 35, Stockholm, 10: —; »Ung vall 100:—, O. A. Andersson 4:—, F. G. Eriksson, 
Skånska», Lund, 3: 50; Onämnd, Gävle, 10:—, Brita 2: —, L. N. 2: —, M. K. 1: —, P. A. S—k 4: —, Nils 
Gaffin, Regna, 15:—; Emelie Johansson, Halmstad, Engström 3:—, A. Hedin Boda 5:-—, grossh. Jönsson,
MISSIONSFÖRBUNDET. 11
Sundsvall, 10: —, J. Röst 50: —, handelsresande Lind­
ström 5:—, stationsförest. 5:—, J. Norman, Skön­ Kristendomsundervisningen.
vik, 10:—, J. Holmström, Fagervik, 10:—, F. Ljung­
berg, Alnö, 10: —, Th. L—m 2:—, A. S. 2: —, A. M. Det behöver icke sägas, att barnens och ung­
Söderberg 5:—, H 1:—, Anna Nilsson 4:—, M. G. M. domens kristendomsundervisning även är en 
2: —, Carl Stilæ 5: —, I. N. Arnkvist, 3: —, II. L. L., 
Bollstabruk, 5 : —, S. L. Sollefteå, 5 : —, L. N. 25 : —, utomordentligt betydelsefull missionsangelä- 
X. X. 2: —, L. L—m 4: —, Ida Eriksson Brunflo, 1: —, genhet. Men det väsentliga därvid särskilt för 
E. Andersson, insamlat i Ugglebo, Ockelbo, 100: —, från 
Mörtebo, Ockelbo, gm O. Vikström 26: 50, K. Vedums vårt vidkommande är icke, huruvida antalet 
mfg gm F. G. Dahlberg 20: —, Limhamns mfg 10: —, kristendomstimmar ekall vara två eller flera 
J. Carlsson, Älvsby 10: —, Örtensta mfg gm Nilsson 
10: —, Brunskogs mfg gm J. Forslund 10: —, Sölvesb. i veckan i etatens skolor eller huruvida kate­
friförsanil. gm J. A. Nilsson 10: —, Gärds Ljungby kesen skall där användas eller icke. Frågan 
friförsaml. gm Adéne Svensson 20: —, Löa friförsaml. 
gm K. F. Bergström 11:50, Jonas Wikström, Nästan­ är av en annan och mera omfattande och man 
sjö 15:—, s:a kr. 2,627:30, transport 4, 523:68. må även säga av en principiell innebörd. Den 
Summa summarum kr. 7,150: 98.
Till alla givare och alla bröder, som mötte mig vid faller helt enkelt tillbaka på spörsmålet, huru­
stationerna, och alla vänner jag hade förmånen att få vida de frikyrkliga och då förnämligast för 
gästa och bo hos under resan, ber jag härmed få sända 
en hjärtlig tacksägelse! Gud löne Eder! Resan var för sina egna barns vidkommande i längden kun­
mig både intressant, uppbygglig och lärorik; men den na åt staten överlämna kristendomsundervis­
var även ansträngande. Allt gick emellertid bra. Och 
jag önskar nu att få göra en liknande resa till hösten, ningen, så långt denna kan höra till skolans 
om Gud så vill, och jag får leva, ifall inte så mycket uppgift, eller om de själva skola arbeta på att 
pengar flyta in under våren och sommaren, så att 
jag därför kan inhibera den. Men än fattas mycket. helt och hållet få taga den i egna händer. 
Det är väl en tredjedel till hela kostnaden, vi lyckats Även om man kan peka på praktiska svårig­
få ihop , och det är vackert så. Men nu ämna vi bygga 
vår »missionsstation» färdig innan nästa vinter. Ty heter till och med av den beskaffenhet, att 
det är bäst smida, medan järnet är varmt. Därför ma­ vägen synes oframkomlig, torde dock ingen 
nar jag ännu en gång och beder : Sänd Edra bidrag till 
vårt bygge! frikyrklig och med förhållandena något för­
Hallviken (Box 10) den 11 april 1921. trogen vilja säga annat än detta: det rätta och 
J. F. Jonsson.
P. S.! För prenumeration å Missionsförbundet har riktiga är, att den fria missionens folk självt 
L. H., Jarlsgatan 12 Stockholm, sänt kr. 10:—. Tack! får hand om och ombesörjer sin kristendoms- 
D. S. undervisning. Och är det rätt, bör man ar­
beta på att nå detta mål, huru lång och be­
Ett ord som träffade. svärlig vägen än kan vara. Visst är också, att 
En mor satt med sin lilla dotter i kyrkan. 
Predikanten talade om att lydnaden mot Gud den fria missionens folk, om det annars är 
måste visa sig i att man fyller sina plikter i vaket, aldrig kommer att med någon tillfreds­
det dagliga livet. Han skildrade, hur många ställelse se på denna fråga, förrän den blivit 
föräldrar försumma både sina plikter, huru så ordnad. Varder det klart för medvetandet, 
de den ena kvällen efter den andra begiva sig att spörsmålet är en missionsangelägenhet, 
till vila utan att ha anbefallt sig och de sina 
i Guds vård och beskydd och hur de om mor­ skall det icke heller fela, att vi en dag få se 
gonen börja sitt arbete utan att tacka Gud saken såsom ett fullbordat faktum.
för den nya dagen och bedja om hans väl­ Det gick som av sig själv och var för övrigt 
signelse. Den lilla flickan hörde uppmärksamt en livsangelägenhet, att väckelsens folk upp­
på. Just så var det hemma hos dem. Och bäst tog evangelii predikan på sitt program. Ena­
hon satt där, såg hon upp till modern och sade : 
»Mamma, talar han om dig ?» Som en pil handa förhöll det sig med Nattvarden. Och det 
trängde dessa ord in i moderns hjärta. Hon föll detta folk aldrig in att rygga tillbaka för 
svarade intet. Men när kvällen kom, böjde de stora svårigheter och den fiendskap, som 
hon sina knän och bekände sin synd för Gud. därvid mötte. Ty frågan om Nattvarden och 
evangelisk predikan hade blivit en samvetssak, 
en missionsangelägenhet. Att den frikyrkliga 
Som marhögtid.
Östergötlands Ansgariiförening håller sin sedvanliga menigheten till mycket stor del hittills icke 
sommarfest i förening med kvartalsmöte i Mjölby (Hå­ tillämpat samma regel ifråga även om dopet, 
laskogen) söndagen den 26 juni med början kl. 11 f. m. 
och kl. 3 e. m. Talare: Redaktör J. Hellström och kina- bibelskoleundervisningen, vigsel och begrav­
missionär Fritz Rydgård m. fl. Allmänheten hälsas ning beror därpå att det för den icke blivit 
hjärtligt välkommen ! Kollekt upptages för Ansgarii- 
föreningen. J. E. Jansson. en samvetssak rörande dessa stycken. Våra
12 MISSIONSFÖRBUNDET.
fäder hade ifråga om predikan och Nattvarden Vems var skulden?
att möta och tillgodose ett ur mångtusende Fängelsedirektör U. Leander i Karlskrona 
hjärtan framsprunget behov; ifråga om de se­ har berättat följande ur sin rika erfarenhet 
nare styckena har det gällt att väcka menig­ från brottslingarnas värd:
heten, att väcka behovet. Det förra var en En ung man hade i berusat tillstånd deltagit i ett 
hjärtats sak och gick därför jämförelsevis både slagsmål, varvid en människa dödats. Nu satt han häktad för detta brott. Hans far hade rest in till 
fort och lätt att ordna och tillgodose; det se­ staden för att träffa den stackars sonen.
nare är svårare och ■ går långsamt och måste När de stodo mitt emot varandra inne i expeditions- 
utföras såsom med handkraft. Även om icke rummet, började den gamle att tillrättavisa sonen: 
alla dessa stycken äro av samma avgörande be­ Detta har du, för att du aldrig kunnat låta bli det 
tydelse för det kristliga livet, hava de dock farliga brännvinet. Hade du ej varit drucken, hade du aldrig kunnat göra, som du gjort, utlät sig fadern.
alla samma rätt att varda ombesörjda av den Sonen stod till en början alldeles stilla med nedböjt 
kristna församlingen rörande dess medlemmar. huvud. Men allteftersom den gamle fortsatte, lyfte den 
Det märkliga är dock emellertid, att man unge upp huvudet, rodnaden steg honom upp i ansiktet, 
vid sin strävan att kunna lägga här berörda och hans händer knötos krampaktigt. Det såg ut, som 
stycken i församlingens hand så gott som all­ om han vore färdig att kasta sig över fadern, och hans svar kom: Detta skall ni säga till mig, en sådan far, 
deles tappat bort frågan om kristendomsunder­ som ni är! Vem är det, som har lärt mig dricka! 
visningen. Jag säger med avsikt, att man Minns ni den gången, när jag var fyra år och ni satt 
tappat bort frågan. I början upprättade näm­ där med edra vänner och drack. Minns ni, hur ni 
ligen de frikyrklige skolor på en och annan tvingade den lille att dricka och hur edra vänner 
plats. Där så skedde, tycktes man redan då beundrade den lille duktige karlen ! Ni har gjort det­samma mot mig gång på gång. Och så kommer ni och 
vara på det klara med, att denna sak var en anklagar mig för mitt rus ! •— skrek han till sist fram 
av frikyrkofolkets uppgifter. Men huru man med hes röst.
sedermera kämpat för att den kristna försam­ Fängelsedirektören måste nu skilja de två åt, annars 
lingen måtte få ombesörja till exempel dop, hade det gått till handgripligheter dem emellan. Men 
vigsel och begravning, har man därvid nästan det var en djupt nedböjd fader, som lämnade fängelset, och en djupt nedböjd son, som fördes tillbaka till den 
alldeles gått förbi en så viktig sak som att dystra fängelsecellen. Och båda grubblade över frågan: 
omhändertaga sina egna barns undervisning i Vems är skulden, var ligger skulden till eländet?
kristendom. Och dock torde ingen vilja för­
neka, att denna sak är viktigare än mycket Nu är tiden att skaffa 
annat och torde för övrigt vara den säkraste 
om ock den indirekta vägen till att andra, här Missionsförbundet 
berörda ting komma att läggas i församlingens en ny prenumerant 
hand. Också må man få hoppas, att det i våra för halvåret.
kretsar nyvaknade intresset för såväl bibel­
skolan som kristendomsundervisningen i all­ FÖRFATTARENS FÖRLAG, HÖGANÄS. 
mänhet skall efter hand leda fram till målet: Herrens tillkommelse år nära. Av O. Gudmundson.
att den kristna församlingen själv får hand Andra, tillökade upplagan. Pris 3 kronor.
om och ombesörjer sin kristendomsundervis­ Med utgångspunkt från uppfattningen om Israels och församlingens åtskillnad i Guds riksplan behandlar 
ning. J. H. författaren de olika händelser, som samla sig omkring 
Kristi andra tillkommelse, därvid särskilt Uppenba­
relseboken göres till föremål för utläggning. Boken 
synes oss uppbäras av en sund grundåskådning, även 
Skaffa en prenumerant till på om vi i icke så få detaljfrågor äro av en annan mening än författaren. Givetvis dela vi icke författarens me­
ning, då han i den så benämnda pingströrelsen ser så 
Junioren! gott som det enda beviset på återupplivandet av den apostoliska tidens nådegåvor och dessas verksamhet i 
församlingen.
Alla nummer finnas ännu. För alla som intressera sig för hithörande ämnen bör denna bok ha sitt intresse.
MISSIONSFÖRBUNDET. 13
En predikan i gamla stilen. SVENSKA MISSIONSFÖRBUNDETS
För en tid sedan var jag i tillfälle att åhöra EXPEDITION
en mycket god predikan. Till innehåll och Barnhusgatan 10, Stockholm C.
framställning var den för övrigt som en röst Eikstolefon: Missionsföreständaren och sekrstererem 
från de stora andliga väckelsernas tid i vårt för yttre missionen 40 75.
land och var därför också, efter vad jag kunde Kamrern och kassaavdelningen 228 68.
iakttaga, som bästa vete särskilt för de äldre Bokförlaget, redaktionen och S. M. Ü. 86 26.
åhörarne. Det var därvid tvenne saker, som Allmänna telefon: 46 34 och 74 16.
jag fäste mig vid och som särskilt varit ut­ Obs.! Linjeväljare till alla avdelningar. Obs.l
märkande för svensk lekmannapredikan. Och Inregistrerad telegrafadr.: »förbundet Stockholm»
det är detta, som här må omnämnas.
Det första var: Expeditionen hålles öppen alla helgfria dagar från kl. 9 f. m. till 6 e. m.
predikantens bön gällde ordet. Lördagar och helgdagsaftnar «ting«» Expeditionen 
Det andra var: kl. tod (2) e. m.
predikan gav åhörarna ordet, ty den upp­
byggdes på ordet.
Dessa båda ting äro för en sund och upp­ Svenska Missionsförbundets Ungdom. 
bygglig predikan lika väsentliga, som de va­ (S. M. U.)
rit för predikanterna ända från frikyrko­
dagens morgon kännetecknande. Ordet har Gemensam expedition med Sv. Missionsförbundet.
varit medelpunkten: predikan skall giva or­
det, och därför beder man Gud välsigna ordet. Alla meddelanden, som röra Svenska Missionsförbundet 
Det talas och bedes vid andliga samman­ och dess verksamhet, jämte gåvor till missionen och rek­
komster i våra dagar mycket om Guds Ande visitioner adresseras till Srenska Missionsförbundets Expedition. 
och uppfyllelse därav, om kraft och om hän­ / testamenten och gårobrer, som upprättas till förmän för Svenska Missionsförbundets verksamhet i allmänhet 
förelse. Men däremot höras mera sällan böner eller till någon särskild gren därav, torde noga angivas, 
uppstiga om välsignelse över ordet och dess att det är till Srenska Missionsförbundets mission. När 
framgång. Och det är nästan, som om man testamente t. ex. endast innehåller, att ett visst belopp 
därvid får samma förnimmelse, som när en skall tillfalla hednamissonen, så kan ju ovisshet uppstå, om det är Svenska Missionsförbundet eller något annat säll­
mycket stark maskin arbetar i tomhet. Ordet skap, som skall hava penningarna.
måste nämligen vara för handen, ty det är Sparbössor för insamlande av medel till Missionsför­
med och genom detta,,som den Helige Ande bundets yttre och inre mission utdelas gratis och kunna 
verkar. . rekvireras från Svenska Missionsförbundets Expedition.
Ej mindre viktigt är det, att predikan upp- 
bygges på skriften och giver dess ord åt åhö­
raren. Och det var detta, som den ifrågava­ Förslag till stadgar för församlingar och ungdomsföreningar erhållas på begäran gratis från Svenska Missionsförbundets 
rande predikanten gjorde. Hela'hans predi­ Expedition.
kan blev ett givande åt folket äv texten, och 
denna belyste och förklarade han med en hel 
mängd andra bibelord. Det var nästan, som att 
se en man vara i arbete att lyfta nödställda MISSIONSFÖRBUNDET
ur dyn och ställa dem på den fasta klippan. 
När han slutat sin predikan, kände man sig Utgiven av Svenska Missionsförbundet
verkligen hava fått ett ord från Gud. Utkommer varje torsdag
Mig synes det, som om man gör väl uti att 
icke avvika från detta predikosätt. Även om Redaktör: Joh. Hellström.
den så kallade ämnespredikan, rätt använd, Prenumerationspriset på tidningen är kr. 5:— för helår. 
nu och då kan hava sitt berättigande, finnes All prenumeration sker på posten. Till utlandet kostar 
vid denna en nära liggande fara att gå förbi tidningen kr. 9: — för helår.
ordet så tillvida, att den uppbyggliga predikan Prenumeranteamlare erhålla 26 öre för varje ex., då 
icke går tillbaka till och sålunda icke giver postkvitto å minst sex (6) ex, insändes till Expeditionen.
detta. Och vad annat man kan hava att säga: 
från predikstolen skall ordet utgå och ingen- Annonspris :
ting annat. J. H. Brutto 35 öre pr millimeter. Födelse-, förlovnings- 
och vigselannonser 3 kr. Dödsannons efter taxa.
På mötesannonser lämnas 60 % rabatt.
Offerdagen hålles den 10 juli.
14 MISSIONSFÖRBUNDET.
Gör något.
I anledning av den svåra tid som nu är, då Boknyhet!
många nog inte ha råd att skaffa sig någon 
missionstidning, må vi göra något, för att så­
dana skola få läsa sin så kärkomna tidning ? 
Vi tänka nog för litet på dettas så stora be­ En sjuksköterskas 
tydelse. Må vi bedja Gud om att mera än hit­
intills kunna tjäna honom ooh vara trogna med minnen
att förvalta de pund, vi var och en har fått. 
Gud ser med välbehag till att den som har fått Av Gerda Johansson.
mer av dessa jordiska ting skall i vad hans 
makt står hjälpa., Prenumerera därför på vår Med förord av med. d:r Henrik Berg.
missionstidning och giv åt den som inte har 
råd att själv skaffa sig någon. Om alla dem, Pris 2 kronor.
som har mer än en missionstidning och som 
kanske ej hinner med att läsa dem alla, är det Svenska Missionsförbundets Förlag,
säkert Guds vilja, att de skola giva tidningen 
till dem, som inte annars skaffar sig någon. Stockholm C.
Vi tänka kanske, att detta är mindre lönt. Men 
må vi ej tänka så. Jesus har ju själv sagt om Ghenenenenemenememenenen0-en0mem0memem0n0u0mem0m0m0m0m0m8m8m6men8n8n81110
sig: Jag har icke kommit för att kalla rätt­ o & 
färdiga utan syndare till bättring. Till alla Ny bok
som i många år haft missionstidningar, och 
nu kanske ha ett stort antal, som ligga till 
ingen nytta må jag få säga: Låt dem bli | BARNET I MITTEN
lästa av den stora mängden.G. P-
En vägvisare till nya söndags skolmetoder •
Q0000----- 00000 s 
O og o i Av Ernest H. Hayes.oO  
Svenska T 1 Varje söndagsskolarbetare och vän till sön-i dagsskolan bör läsa denna bok.1 Pris 3: 75.
aktiebolaget I 1 Svenska Missionsförbundets Förlag, 
1 : tal = - Stockholm C.
2
54 KLARABERGSGATAN 54
STOCKHOLM
RIKS TELEF. 21 23 ALLM. TELEF. 93 Nyhet!
s
IIIIIIIIHIUIIII | Körkompositioner
UTFÖR ALLT SLAGS
Originalkompositioner och Arrangemang 
BOK-, 1LLUSTRATIONS- för
OCH ACCIDENSTRYCK Soli och Körer till orgel och piano ävensom 
SAMT ' körer à Capella
av musikdirektörerna Axel Södersten och
B O K BINDERI ARBETEN J. Olof Lindberg. 1
Pris i klotband 6 kr.
■ SPÉCIALITÉ: KONTORSBÖCKER Varje sångförening bör köpa detta körverk!
Snabb leverans j Svenska Missionsförbundets Förlag, Faccila priser
o 
O
O00se -00008 Stockholm C.0 j i i..-o=o.=o=o==o==o==o=o=o=o==o=o=oeo moum t.
MISSIONSFÖRBUNDET. 15
Ny bok! • Missionslitteratur. •
: På obanade stigar. Ki ;
Missionsskolan •J Rikt illustrerad. Pris i vackert klotb. 8 kr. 2• Den är i varje avseende ett praktverk ••e  med över sina 300 illustrationer, ett välskrivet • arbete med kortfattade skildringar av arbetet • 
• bland Ost-Turkestans folk. Den ger de värdeful- J 
: IIIIIIIIIXIIIIIIIIIAAIIIIIIAIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII • laste inblickar i missionärernas arbete. — — • . Folkets levnadsförhållanden, dess kultur m. m. ? 
• åskådliggöres på ett livligt sätt.------- Boken är •
: Festskrift med anledning av • en missionsbok av rang.----------------------------------------•Norrlands-Bladet. ?
: skolans femtioårsjubileum. : Världen och evangeliet. :
; Av rektor G. Mosesson med bidrag • Av J. H. Oldham. Översättning från •
■ av flere författare. • engelskan av Herta Sommarström. Pris kr 8• 4: 50. ••
: Pris 4: 73. • Boken om Världen och Evangeliet är ett av 2
•8  de rikaste missionsstudier, som under senare tid •kommit ut i tryck. Medelpads Daqblad. 2
: Svenska Missionsförbundets Förlag, 2•  •Svenska Missionsförbundets Förlag, 2 
: Stockholm C. • Stockholm C. •
QiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiDiiiiniiMiniiiiiiiiiiiiiiiii •
I Söndagsskolor. Bibliska
liiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii Tankefrågor
Sommarsol Av Johannes Norborg.Pris i vackert klotband 2 kr.
8 En värdefull liten bok på 56 sidor. Frågorna äro 2 
I Ny tidning för söndagsskolans | a enkla men på samma gång tankeväckande. Syfte- • 
•8  målet med frågorna är att leda barnen in i bibeln • sommarfester. ochi göra dem förtrogna; med dess innehåll. För 2 
• lärare kunna de vara en fingervisning om, huru de • 
NU UTKOMMEN. •8  skola framställa frågor, som barnen bådek unna och •gärna vilja besvara. •
I Sommarsol är rikt illustrerad. 8 Förbundets Veckotidning (Amerika). • 
§ Sommarsol har flera bemärkta författare, 8 • 2 • Boken rekvireras hos •
bland vilka,må nämnas E. Melander, : 
Runa, Anna Öländer, G. Blomberg. 2 Svenska Missionsförbundets Förlag, 2 
I Sommarsol är mycket intressant. ° Stockholm C. 2
Ï Sommarsol kostar 40 öre pr ex.
Obs.! Vid rekvisition till söndagsskolor § 
§ 30 öre. Om likvid insändes med rekvisi- : Från 1 juli till årets slut 
§ tion erhålles tidningen fraktfritt.
: Svenska Missionsförbundets Förlag, kostar MISSIONSFÖRBUNDET 
Stockholm C.
Dus............■■l■■■■■■■■■■■■■■ll■ltl■llll■t■l■■lllllllllllllll■llllllllllllllllllll■■ll■l■■■llll■l■llQ endast 2; 75.
MISSIONSFÖRBUNDET.
Svenska Missionsförbundets Söndagsskolbibliotek
böcker för barn och ungdom.
Serien 1. Biografier.
James Chalmers. Bland vildarna på Söder- Samuel Crowther. Slavgossen som blev bi­
havsöarna. Av J. E. Lundahl. skop. Av J. E. Lundahl.
Alexander Mackay. Ugandas hjälte. Av J. E.
Lundahl. David Livingstone. Upptäcktsresanden och människovännen. Av J. E. Lundahl.
Greve Zinzendorf och missionen. J. E. Lundahl.
François Coillards underbara livsgärning. Av William Carey. Skomakaren som blev profes­sor. Av J. E.
J. E. Lundahl. Lundahl.
Booker Washington. Negerrasens Moses. Av David Zeisberger. Indianernas apostel. Av
J. E. Lundahl. J. E. Lundahl.
John Williams. Söderhavsöarnas apostel. Av Robert Morisson. Banbrytaren i Kina. Av
Ragnar Thomson. J. E. Lundahl.
Priset å alla dessa böcker är 25 öre pr exemplar.
Serien 2. Missionsberättelser.
Ruths besök i Ost-Turkestan. Av L. E. Kongobilder. Av Signe Walder. Pris 75 öre.
Högberg. Pris 75 öre.
Ur Kongos Barnavärld. Illustrerade berättel­ Bilongo. Av Signe Walder. Pris 75 öre.
ser för små missionsvänner. Av Signe Från Skilda Land. Av Anna Fredén. Pris 
Walder. Pris 75 öre. kr. 1: 25.
Serien 3. Berättelser.
Av C. Levot^ow:
Små berättelser. Pris häft. 0: 75. Lifsbilder. Pris häft. 1: 50, klotb. 2: —.
Framtidsplaner. Pris häft. 1: 50. klotb. o. guldsn. 2: 50.
Nya dagar. Pris häft. 1: 50, klotb. 2: —. Ett livsskede. Pris häft. 1: —, kart, 1: 50,klotb. 1: 25.
Agentens dotter och Berta Marie. Pris häft. Hörnhuset. Pris häft. 2: —, kart.
1: 50, klotb. 2: —. 2: 25,klotb. 2: 50.
Trädgårdsarbetaren. Pris häft. 1: 00, klotb. Fridhem. Pris häft, 0: 75, kart. 1: 00, klotb. 
1: 50. 1: 25.
I annat spår. Pris häft. 1: 50, klotb. 2:—. I prövningstider. Pris häft. 1: 50, kart. 1: 75, 
Hemliv. Pris häft. 1: 50, klotb. 2: 00, klotb. klotb. 2: 25.
o. guldsn. 2: 50. Bodil. Pris häft. 1: —, kart. 1: 50, klotb. 2: —.
Ellens hem. Pris häft. 1: 00. Klas Bruhn. Pris häft. 0: 40.
Solvik. Av Anna Preinitz. Pris häft. 1: 25, Convolvler. Av »Aster». Pris häft. 2: 00, 
kart. 1: 50, klotb. 2: —. kart. 2: 50.
Kalle på berget. »Ur Saga». Pris häft. 1: 25, Ungdomen vid livets skiljovägar. Av Aug.
kart. 1: 50. Pettersson. Pris häft. 0: 25.
Alla här ovan uppräknade böcker äro mycket intressanta och fint skrivna. De lämpa 
sig lika väl för gammal som för ung. Det är en verklig njutning att läsa dem.
SVENSKA MISSIONSFÖRBUNDETS FÖRLAG, Stockholm C.
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1921.