RAPPORT DELUNDERSÖKNING AV NEOLITISK BOPLATS 2005 KARLEBY 194, FALKÖPINGS KOMMUN, VÄSTERGÖTLAND Fredrik Fahlander och Karl-Göran Sjögren GOTARC SERIE D ARKEOLOGISKA RAPPORTER NR 56 Institutionen för arkeologi Göteborgs universitet Innehåll Bakgrund ................................................................................................................. 2 Boplatsen Karleby 194 ............................................................................................ 4 Målsättning.............................................................................................................. 5 Undersökningens uppläggning................................................................................ 6 Topografi och lager ................................................................................................. 8 Fyndens utbredning ............................................................................................... 13 Fyndmaterialet....................................................................................................... 16 Sammanfattning .................................................................................................... 18 Litteratur................................................................................................................ 19 Appendix: 1. Administrativa uppgifter 2. Provgropsbeskrivningar 3. Fyndtabell 1 Bakgrund I denna rapport redovisas en delundersökning av en neolitisk boplats på Klövagården i Karleby socken på Falbygden. Undersökningen utfördes i form av en fältkurs för studenter i arkeologi vid arkeologiska institutionen, Göteborgs universitet, i slutet av maj 2005. Undersökningen ingår som en del i pågående arbeten kring megalitgravarna och det neolitiska landskapet på Falbygden. De monumentala stenkammargravarna på Falbygden har tilldragit sig forskningens uppmärksamhet under lång tid. I Karleby socken finns sammanlagt 14 gånggrifter, varav flera hör till de mest imponerande och monumentala inom hela det skandinaviska megalitgravsområdet. Några av dessa gravar undersöktes vid 1880-talets slut av Oscar Montelius och Gustaf Retzius. 1872 undersöktes Klövagårdens gånggrift, Karleby 57 (Montelius 1874), varvid välbevarade människoben och en hel del konstruktionsdetaljer, t ex nischer i kammaren, framkom. Undersökningen, liksom andra undersökningar vid denna tid, berörde endast kammaren och gången, medan de rika depositionerna framför mynningen ännu inte var kända. Ett stort problem i förståelsen av megalitgravarna och deras landskap har dock varit svårigheten att identifiera de samtida boplatserna. Först 1933 framkom den första troliga trattbägarboplatsen på Falbygden, i form av ytplockat material från Lillegården (Karleby 10, Cullberg 1960, 1975, Persson 1991). Boplatser samtida med gånggrifterna får dock sägas ha varit i det närmaste okända fram till 1980-talet, då systematiska inventeringar påbörjades inom gånggriftsprojektets ram. Genom dessa inventeringar kunde ett flertal boplatser med material av trattbägarkaraktär påvisas (Sjögren 1995, 2003). Området vid Logården och Klövagården uppmärksammades vid inventering 1988, då det visade sig att det i de plöjda åkrarna fanns rikligt med neolitisk slagen flinta, keramik och ben. Undersökningar av dessa fyndplatser utfördes därför åren 1989-1992 samt 2004 (Englund & Sjögren 1994, Fahlander & Sjögren 2004). Dessa undersökningar kunde påvisa tre olika fyndområden, motsvarande Raä nr 62 och 197, 63 och 148. På alla tre platserna förekom bevarade kulturlager med keramik, flinta och brända ben. På Raä 63 fanns även ett omfattande material av obrända djurben, huvudsakligen från husdjur, samt några konstruktioner i form av gropar och stolphål. Dessa undersökningar hade dock en begränsad omfattning, och den största insatsen kom att göras på raä 62 och 63 (i rapporten kallade åker A resp åker B/C). På raä 148 (åker E) gjordes endast en mindre provundersökning, omfattande 4 meterrutor och 4 provgropar. Denna undersökning kompletterades 2004 i samband med en fältkurs. Undersökningarna kunde påvisa förekomsten av ett kulturlager med keramik, flinta och ben från MN A (Fahlander & Sjögren 2004). Trots dessa insatser får det sägas att kunskapen om boplatser samtida med Falbygdens gånggrifter är mycket fragmentarisk. Större kunskaper behövs om en rad frågor, som boplatsernas inbördes läge, deras rumsliga förhållande till gravarna, deras inre rumsliga organisation, deras ekonomiska bakgrund med mera. Det var därför angeläget att utföra fler fältundersökningar av boplatserna i Karleby. Den här redovisade undersökningen ska ses som en fortsättning på de arbeten som utförts inom ”Gånggriftsprojektets” ram (Persson & Sjögren 2001). 2 Figur 1. Gånggrifter och trattbägarboplatser i Karleby (Sjögren 2003 figur 13.3). 3 Boplatsen Karleby 194 Boplatsen ligger på Klövagårdens mark, ca 250 m öster om gånggriften vid Klövagården (raä 57). Till skillnad från de flesta övriga boplatser, som ligger på en terrass i östsluttningen mot Åsle mosse, ligger denna boplats högre upp i sluttningen. Avståndet till boplatsen raä 148 är ca 250 m. Invid boplatsen finns en källa, Korpakällan, från vilken vatten rinner ner mot öster från boplatsytan. Från platsen finns en del ytplockade fynd, förvarade i Falbygdens museum (FM 1584). Enligt museikatalogen härrör de från ”en åker strax nedom knappt 100 m Ö om Klövagården”. Fynden består av drygt 100 flintavslag, några spån, spånkärnor, flintskrapor och retuscherade flintor, samt två fragment av flintyxor. Det ena yxfragmentet kan ev. härröra från en tunnackig yxa, och fynden skulle i så fall härröra från trattbägartid. De övriga flintorna är inte närmare daterbara. Till skillnad från övriga boplatser ligger raä 194 i betesmark, medan andra hittills undersökta boplatser ligger i åkermark. Det tycks också som så varit fallet under större delen av 1800- och 1900-talen, att döma av tillgängliga lantmäterikartor (figur 3). Den uppodling som ledde till att fynden kunde plockas måste därför ha varit mycket kortvarig. Detta innebär att boplatsen i stort sett legat skyddad från påverkan av odling. Ingen sådan boplats har hittills blivit undersökt i området, och den var därför av särskilt intresse. Figur 2. Fornlämningar i centrala Karleby, med boplatserna vid Logården och Klövagården. 4 Målsättning Undersökningens huvudsakliga syfte var att lokalisera och avgränsa bevarade kulturlager på boplatsen, samt att få en uppfattning om fynd- och bevarandeförhållanden i detta, främst med avsikt att påträffa ytor med bevarat djurbensmaterial. Hittills utförda undersökningar tyder på att trattbägarsamhällena på Falbygden varit i det närmaste fullneolitiska (Sjögren 2003). Dock bygger denna bild på ett litet material, och det vore av stort värde att få fram fler lokaler med välbevarat djurbensmaterial. En vidare målsättning var att få fram ett daterbart material, för att bättre kunna bedöma när boplatsen etableras och över hur lång tid den används. Av särskilt intresse är boplatsens kronologiska relation till gånggrifterna och till de övriga boplatserna i närheten. Flera hypoteser kan framställas, antingen kan boplatserna ha fungerat samtidigt eller också kan man ha använt dem efter varandra över en längre tid. Figur 3. Fornlämningar i centrala Karleby plottade på häradskartan från 1880. Området kring Karleby 194 är här inte uppodlat. 5 Undersökningens uppläggning Undersökningen hade karaktär av provundersökning och utfördes med hjälp av handgrävda provgropar och meterrutor. Inledningsvis lades en rad av 0,5x0,5 m stora gropar med 5 m intervall i ca öst-västlig riktning (pg 1-24). Groparna lades nedför sluttningen nära stengärdsgården i åkerns södra del. Den övre, västra delen av raden, pg 15-20, täckte in en platå som bedömdes som ett möjligt boplatsläge (figur 4). Den nedre, östra halvan av gropraden, pg 1- 14, täckte en mindre svacka nedanför platån, samt en jämn sluttning nedanför denna. Här bedömdes vara möjliga lägen för lager som blivit skyddade genom jordflytning, men en möjlighet var också att här kunde påträffas ett avfallsområde, om den egentliga boplatsen legat på platån ovanför. Figur 4. Grävningsenheter vid undersökningen 2005. Nivåkurvor med 0,5 m ekvidistans, konstruerade utifrån GPS-inmätta punkter. Vinkelrätt mot den första raden provgropar på platån lades en rad av gropar, även dessa med 5m intervall, pg 25-28. Ytterligare gropar grävdes på platån för att bättre täcka in denna. Även i åkerns nedre del grävdes ytterligare provgropar för att täcka i en möjlig boplatsyta, pg 39-36, 40-46. Alla de grävda groparna upptogs i åkerns södra halva. Åkerns norra del bedömdes som mindre intressant som boplatsläge, då den var mycket sank på grund av nersilande vatten från den s.k. Korpakällan. En testgrop som grävdes i detta område visade sig vara helt fyndtom. Några av provgroparna utvidgades till meterrutor. Rutorna M1-M4 bildade ett 2x2 m stort schakt. Detta upptogs i anslutning till pg 3, som visade sig fyndrik framförallt vad gäller obrända djurben. Pg 4 strax nedanför denna utvidgades även den till en meterruta, M5, av samma anledning. Invid denna upptogs senare ytterligare en ruta, M9. Strax norr om M1-M4 upptogs en 6 ruta, M6, för att se om det fyndrika området sträckte sig upp mot det något högre impedimentet på åkerns mitt. I dessa rutor grävdes ploglagret och den övre kalken bort med spade ner till den intressanta nivån, 35-40 cm under markytan. Därefter vidtog fingrävning med skärslev. Jorden kunde tyvärr inte sållas på grund av den fuktiga konsistensen. Däremot togs ett jordprov in för vattensållning från det mörka lagret i ruta M4. M7 upptogs i anslutning till pg 26 för att närmare undersöka en ev. stenkonstruktion som misstänktes kunna vara ett stolphål. M8 upptogs i anslutning till pg 21 för att undersöka den stenpackning som täckte botten av gropen. I båda fallen visade sig dock stensamlingarna vara naturliga. Provgroparna numrerades löpande från Pg 1 till Pg 46. Meterrutorna numrerades från M1 till M9. M1-M4 utgjorde ett gemensamt schakt, Schakt 1. För varje grop och meterruta upprättades en beskrivning (appendix 2). Inmätning av gropar och meterrutor gjordes digitalt med GPS. Denna användes även för att mäta in en digital terrängmodell över den undersökta ytan. Alla koordinater mättes i RT 90 2,5 gon V. Mätvärdena konverterades till Arcview shape-filer. Foton togs med digitalkamera. Dessutom upprättades handritade detaljplaner och profiler. Fynden registrerades i en databas i MS Access-format. Figur 5. Från första dagens grävning. Pg 1 är närmast kameran och pg 14 längst bort. Bild från NV. 7 Topografi och lager Boplatsområdet ligger i en östsluttning som idag utgörs av betesmark (figur 4 och 6). Strax öster om Klövagården sluttar marken brant, detta markerar gränsen för kalkstensplatån. Därefter vidtar ett svagare sluttande parti intill ca 100 m från ladugårdsbyggnaderna. Den södra delen av detta parti utgör närmast en platå och visar tecken på att en gång ha varit uppodlad. Marken är här jämn och stenfri. I norra kanten av denna platå finns ett impediment, en mindre förhöjning med flera uppstickande stora stenblock. Över denna löper en markväg, delvis nedschaktad i förhöjningen. Öster om förhöjningen tycks schaktmaterialet ha lagts ut som en vägbank över ett sankt parti. Den norra delen av området visar däremot inga spår efter odling. Här finns en mindre svacka i markytan, och marken är påtagligt sank och vattensjuk. I detta område ligger den s.k. Korpakällan. På den angränsande åkern mot norr, omedelbart norr om åkergränsen, leder en mindre bäck nerför sluttningen. Inom det nu undersökta området flödar dock vattnet inte öppet utan silar ner över sluttningen. Öster om den nämnda platån vidtar en något starkare sluttning igen, som tycks bilda ett odlingshak. Nedanför detta finns en svagt markerad svacka i marken, varefter den sluttar jämnt mot öster. Även detta område kan mycket väl ha varit odlat, dock syns inte någon tydlig terrassering här. Figur 6. Terrängmodell över boplatsen, baserad på punkter inmätta med GPS. Vy från SÖ. Nivåkurvor med 0,5 m ekvidistans, höjdskalan förstärkt 5x. 8 Figur 7. Översikt över boplatsytan. Bilden tagen mot ÖSÖ från Klövagårdens tomt. Till höger i bilden platån med en gammal odlingsyta. Vid stenarna i bildens mitt är en förhöjning med ett impediment, och till vänster om detta vidtar den sanka delen av åkern. Jordarten i området utgjordes av finkorning morän. Den bestod av mer eller mindre sandig mjäla, med inblandning av stenar. Detta material utgjorde bottenmaterialet i groparna. På detta hade emellertid ganska tjocka lager avsatts, huvudsakligen bestående av finkornig, humusblandad mjäla av mörkbrun till svartbrun färg. Lagerföljden i den centrala delen av området framgår av figur 8-11. Ploglagret var, i de gropar detta kunde iakttas, 20-25 cm tjockt. Under detta följde, främst i de centrala delarna av det undersökta området, ett 5-20 cm tjockt lager med kalkutfällningar. Lagret var grått till gråbrunt till färgen och bestod av humös mjäla, till större eller mindre grad genomsatt med kalk. I många fall kunde rikligt med snäckskal och rörliknande formationer ses i kalken, vilken troligen bildats kring olika växtdelar. Lagret var som starkast utbildat i platåns nedre del samt i den svaga svackan strax nedanför, dvs M1-M2, M5-M9 samt pg 6. Detta lager kallas i det följande ”övre kalklagret”. Under ploglagret, eller i förekommande fall under det övre kalklagret, följde ett mörkt, humöst lager. Lagret kallades under grävningen för ”matjordslagret”, men kallas i det följande för ”mörka lagret”. Det bestod av mörkbrun-svartbrun humös mjäla med enstaka stenar. I några rutor förekom enstaka kolfragment, men inget sot. I detta lager framkom merparten av fynden. Mörka lagret var som tjockast i den centrala delen av undersökningsområdet och uppnådde här ca 60 cm tjocklek. Högre upp och längre ner i sluttningen blev det gradvis tunnare. Flera av groparna på platån uppvisade dock betydande tjocklek för detta lager. 9 Under det mörka lagret kom i några gropar ett undre kalkskikt, intill 5 cm tjockt. Det var vitt-ljusgrått till färgen och bestod nästan helt av kritliknande kalk Detta lager påträffades endast i de djupaste rutorna, dvs. Pg 6 samt M1-M2. Det bör även ha funnits i M5-M9, kanske också i Pg 38, dessa rutor grävdes dock ej helt i botten. Lagret var i stort sett fyndtomt. I botten, under mörka lagret eller i förekommande fall under det undre kalklagret, följde morän, jfr ovan. Figur 8. Profiler i schakt 1. Överst M1-M2, västra väggen, underst M2-M4, norra väggen. 10 Figur 9. Foto mot V av profilen i schakt 1, ruta M1-M2. Det övre kalklagret syns tydligt i ruta M1 och något svagare i ruta M2. Därunder följer det mörka lagret. Det undre kalklagret syns fläckvis i gränsen mot den ljusare moränen i botten. Figur 10. Profil i östra väggen av ruta M5-M9. Lager: 1) Ploglager, 2) övre kalklager, 3) mörka lagret, 4) morän. 11 Figur 11. Foto mot Ö av profilen i ruta M5-M9, jfr figur 10. Det övre kalklagret syns tydligt, under detta följer det mörka lagret med ett par större stenar. Bildningssättet för de olika lagren ovanpå moränen är oklart. Avsättningarna av kalk kan troligen sättas i samband med att kalkhaltigt vatten silat nedför sluttningen. Det undre kalklagret var ställvis kritliknande och bestod av nästan ren kalk. Det gjorde intryck av att ha avsatts i öppet vatten, något som dock blir svårt att förena med de topografiska förhållandena på platsen. Det mörka lagret var mer eller mindre kulturpåverkat och innehöll fynd och i det centrala fyndområdet även enstaka kolfragment. Det är dock svårt att beteckna det som ett egentligt kulturlager. I huvudsak bestod det av finkornig humös mjäla. En möjlighet är att lagret bildats genom jordflytning nedför sluttningen i samband med att ytan odlats. Den sentida odlingen på platsen har dock, att döma av äldre kartor, varit begränsad och kortvarig. Om lagret ska sättas i samband med odling, bör denna ha ägt rum i mycket gammal tid. Detta styrks också av utbildningen av det övre kalkskiktet, som bör ha krävt en avsevärd tid. Det kunde således vara möjligt att vi här står inför en förhistorisk odlingsyta. En annan möjlighet kan vara att det mörka lagret ska ses som en form av våtmarksbildning, som kan ha förekommit under perioder med fuktigare klimat. Kalkutfällningarna i det övre lagret kunde då tyda på en torrare period, där det kalkhaltiga vattnet efterhand avdunstat och efterlämnat mineraler i jorden. Tyvärr kan vi f.n. inte ge ett klart svar på hur dessa lager bildats. Vid eventuella fortsatta undersökningar på platsen måste detta dock undersökas närmare i samarbete med geologer. 12 Fyndens utbredning Spridningen av fynd av keramik, flinta, brända och obrända ben visas i figur 12-15. Alla fyndkategorier visar en koncentration av fynd i ett ca 30x40 m stort område, dock med vissa skillnader. Framförallt har fynden av obrända ben en betydligt vidare spridning än övriga kategorier. Platån i åkerns övre, östra del har genomgående få fynd av alla kategorier. Här fanns endast enstaka fynd, trots relativt djupa lager under plogdjup. De ben som påträffades i ett par av de västligaste groparna låg ytligt och är troligen recenta. Fynden av keramik har den mest begränsade utbredningen (figur 12). Endast en skärva påträffades på platån, de övriga framkom främst i meterrutorna M1-M4 och M5/M9, samt i några näraliggande provgropar. Fynd av flinta och brända ben uppvisar båda en något vidare spridning (figur 13, 14). De har båda en koncentration till samma område som keramiken, men finns också i mindre antal på platån, samt vad gäller de brända benen även längre ner mot öster i sluttningen. Detta gäller i än högre grad för de obrända benen (figur 15). Dessa fanns endast sparsamt på platån, men förekom relativt jämnt i groparna i sluttningen nedanför, dock med en koncentration till samma område som övriga fynd. Det kan noteras att de fyndrikaste rutorna var de som hade tjockast lager, dock kan detta inte förklara spridningsbilden, då många gropar var fyndfattiga trots tjocka lager. Fyndområdet tycks väl avgränsat framförallt mot väster och norr, medan avgränsningen mot öster är mer otydlig. Dock tenderar fynden att minska i antal även i denna riktning. Mot söder finns ingen begränsning, och fyndområdet kan mycket väl sträcka sig in på den angränsande åkern i denna riktning. Figur 12. Utbredning av keramik, gram/kvm. 13 Figur 13. Utbredning av flinta, antal/kvm. Figur 14. Utbredning av brända ben, antal/kvm. 14 Figur15. Utbredning av obrända ben, gram/kvm. 15 Fyndmaterialet Keramik Den keramik som framkom var starkt fragmenterad och till större delen oornerad. Fuktigheten i det mörka lagret hade gjort keramiken mjuk och nästan upplöst, varför det i många fall var mycket svårt att ta upp den utan att den föll sönder. Endast två säkert ornerade fragment hittades. Det ena utgjordes av en mynningsskärva med svagt utböjd mynning (F 25). Strax under kanten fanns ett par grunda, oregelbundna intryck. Troligen har de ingått i en horisontell rad under mynningen. Den andra skärvan var endast dekorerad med en dragen linje (F 54). Ytterligare en mynning påträffades (F 42). Denna härrörde från ett tunnväggigt kärl med en utvikt kant. På utsidan kunde möjligen ett par sneda linjer ses. Skärvan företer en viss likhet med stridsyxekeramik, dock är bestämningen osäker. Det är svårt att ge keramiken någon närmare datering. De få dekorerade skärvorna kan inte dateras närmare än till neolitikum allmänt. Ett yngre inslag från t ex järnålder är dock inte uteslutet. Den oornerade keramiken är av allmän förhistorisk karaktär. Endast några få bitar visade den för TRB-keramiken karaktäristiska N-tekniken. Sten och flinta Fynden av flinta var även de ganska sparsamma. Flera avslag med slipytor påträffades, de flesta av dem dock för små för att kunna bestämma vilken typ av yxa de slagits från. Ett avslag var något större (F 71) och uppvisade en påfallande plan slipad yta. Sannolikt kommer detta avslag från en tjocknackig yxa. Av redskap hittades några avslag med retusch, ett avslag med inhak samt en fragmentarisk spånskrapa. Kärnor var endast företrädda i form av mycket små bipolära kärnor. Detta är typiskt för neolitiska boplatser i området och hör samman med att all flinta måste importeras. Det var därför ett material man försökte hushålla med. De påträffade kärnorna representerar endast slutstadiet av bearbetningen av ett råämne (råflinta eller återanvänd yxa). Tidigare stadier finns representerade i form av dels spån och mikrospån, dels i form av plattformsavslag och sidofragment av kärnor. Ett troligt plattformsavslag visade facetterad plattform, något som är typiskt för cylinderkärnor (F 47). Detta, tillsammans med spånfragment och den fragmentariska spånskrapan, tyder på att spånteknik använts vid flintslagningen på platsen. Detta är ovanligt på TRB-boplatserna i Västsverige och kan tyda på att den påträffade flintan hör till en något yngre period, dvs yngre mellanneolitikum (MN B). Ett ovanligt inslag var också förekomsten av mikrospån. Möjligen kan dessa tyda på en mesolitisk vistelse på platsen. Enstaka inslag av mesolitiska föremål har tidigare påträffats på neolitiska boplatser. Exempelvis påträffades en triangelmikrolit vid Karleby Lillegården (Persson 1992). Enstaka lösfynd av mesolitisk karaktär har också gjorts vid inventeringarna i området. Strax norr om boplatserna vid Logården påträffades t ex en mikrospånkärna av kvarts. Majoriteten av flintorna bestod av avslag, splitter och övrig slagen flinta. De flesta av dem var mycket små. En mindre andel av dem, ca 10 %, var brända. Huvuddelen av flintorna utgjordes av sydskandinavisk flinta av god kvalitet. Dock fanns också inslag av andra bergarter. Två av mikrospånfragmenten var tillverkade av kambrisk flinta från Kinnekulle. Dessutom fanns ett tiotal avslag av kvarts och andra bergarter. En bit av sandsten uppvisade ett par plana ytor, som troligen är slipade. 16 Typ Material Br/obr Antal Vikt, gr Keramik Keramik 79 125.0 Spånskrapa Flinta obr 1 3.1 Avslag m inhak Flinta obr 1 2.0 Avslag m retusch Flinta obr 4 8.3 Avslag m slipyta Flinta br 1 1.0 Avslag m slipyta Flinta obr 6 14.6 Kärna bipolär Flinta obr 5 6.2 Sidofr av kärna Flinta obr 1 3.4 Plattformsavslag Flinta obr 1 2.2 Mikrospån Flinta obr 2 0.5 Spån Flinta obr 1 2.8 Avslag Flinta br 6 5.5 Avslag Flinta obr 51 74.9 Splitter Flinta br 3 0.4 Splitter Flinta obr 27 3.3 Övrig slagen Flinta br 3 13.3 Övrig slagen Flinta obr 12 17.2 Mikrospån Flinta kambr obr 2 0.7 Avslag Kvarts obr 3 4.7 Avslag Bergart obr 9 68.7 Ben slipat Ben obr 1 0.2 Benspets Ben obr 1 1.1 Ben Ben br 294 126.8 Ben Ben obr 737 1113.6 Tand Ben obr 14 94.9 Tandfragment Ben obr 7 13.8 Ben? Ben? obr 1 0.4 Järnfragment Järn 8 35.0 Sandsten slipad? Sandsten obr 1 4.7 Snäckskal Skal 3 6.1 Tabell 1. Sammanfattning av 2005 års fynd från Karleby 194. Ben Den stora mängden fynd från platsen består av ben. Totalt ett drygt 1000-tal benfragment tillvaratogs, varav drygt 700 obrända. Några av benen påträffades ytligt, i ploglagret, och kan misstänkas vara recenta. Det gäller bl a tre stora ben från ruta M8 (F 70) och en käke från ruta M5 (F 57). De flesta ben kom dock relativt djupt ner i lagren, mot botten av det mörka lagret. Speciellt intressant var den stora benmängden i meterrutorna M1-2, M5 och M9. Dessa ben påträffades i det mörka lagret, under det övre kalklagret. Allt tyder på att dessa ben bör vara förhistoriska och hör samman med de fynd som påträffades. Någon entydig datering av fynden har tyvärr inte kunnat ges. Vissa drag i flintmaterialet tyder på att fynden är mellanneolitiska, kanske från senare delen av perioden, se ovan. De flesta av benen var i mycket god kondition, till följd av de fuktiga och extremt kalkrika förhållandena på platsen. Benen har ännu inte artbestämts. De torde dock främst utgöras av djurben från större däggdjur. Benen var genomgående spjälkade, dvs. de hade brutits sönder redan i förhistorisk tid. Endast få ben visar recenta brott. 17 Ett par benfragment kan vara delar av redskap. Ett fynd (F 60) härrör troligen från en benspets, tillverkad av ett rörben. Ytterligare en liten benbit (F 71) har en polerad yta. Biten är dock för liten för att avgöra vilken typ av föremål den kommer från. Övrigt Av övriga fynd kan noteras några ev. järnfragment (F 37). Dessa kom i ploglagret, i utkanten av det undersökta området. Trots närheten till Klövagården var mängden recenta fynd i övrigt liten. Inget tyder således på att någon sentida bebyggelse funnits på platsen. I många gropar, särskilt i det mest kalkrika området i den centrala delen av grävningsområdet, fanns gott om snäckskal efter landmollusker i marken. Detta är en god indikator på markens höga kalkhalt. Snäckskalsfragment fanns också ner genom lagren, både i kalklagren och i det mörka lagret. Två nästan hela snäckor påträffades i det undre kalklagret i ruta M2 (F 55). Sammanfattning Undersökningens främsta resultat är att ett fyndområde med väl bevarat djurbensmaterial har lokaliserats. I samma område förekommer fynd av flinta, keramik och brända ben. Dateringen av materialet är än så länge inte helt säker. Keramiken och flintmaterialet tyder främst på neolitisk tid, dock finns möjlighet för ett mesolitiskt inslag, då även några mikrospån påträffades. Förekomsten av spån och cylinderteknik kan peka på ett inslag från senare delen av mellanneolitikum. Inslag från yngre perioder kan än så länge inte uteslutas. Det välbevarade djurbensmaterialet är resultatet av de starkt kalkhaltiga förhållandena i marken. I de djupaste rutorna påträffades två olika lager med kalkutfällningar, mellan vilka ett mörkt, fyndförande lager fanns. I detta mörka lager fanns huvuddelen av de obrända benen. Kalklagren bör höra samman med att kalkhaltigt vatten silat nedför sluttningen och avdunstat. Bildningssättet för det mörka lagret är dock oklart. En möjlighet är att det hör samman med en äldre odling på platsen, en annan att det rör sig om en form av våtmarksbildning. Fynden kan sannolikt tolkas som hörande till en eller flera bosättningar på platsen. Fyndområdet är dock inte klart avgränsat, och kan mycket väl sträcka sig söderut från den undersökta ytan, in på angränsande åker. Det är också oklart hur det fyndrika området ska tolkas i detalj; är det frågan om ett område där avfall från en näraliggande boplats deponerats, eller om en egentlig boplatsyta? Osteologiska analyser kommer att utföras av Torbjörn Ahlström, Lunds universitet, och en del av djurbenen kommer även att C14-dateras. När resultaten från dessa analyser föreligger, kan vi förhoppningsvis bättre ta ställning till några av dessa frågor. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen har påvisat en plats som tycks mycket lovande för fortsatta undersökningar, bl a med inriktning på undersökningar av djurhållning och ekonomi under neolitikum. 18 Litteratur Cullberg, Carl 1960 Keramikfyndet från Lillegården, Karleby sn. Falbygden 15, sid 223-232. 1975 Stenåldersboplatser i Västergötland. Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift VI:9, sid 41-84. Englund, Eva & Sjögren, Karl-Göran 1994 Karleby Logården, undersökning av neolitiska boplatser i Västergötland. Rapport från projektet ”Gånggrifterna i centrala Västergötland och deras bakgrund”. GOTARC Ser D nr 26. Göteborg. Fahlander, Fredrik och Karl-Göran Sjögren 2004 Rapport. Delundersökning av neolitisk boplats 2004. Karleby 148, Falköpings kommun, Västergötland. GOTARC serie D nr 55. Persson, Per 1992 Lillegården. Rapport, undersökning av neolitisk boplats. Karleby, Raä nr 10, Västergötland. GOTARC Ser D nr 21. Göteborg. Persson, Per & Sjögren, Karl-Göran 2001 Falbygdens gånggrifter. Undersökningar 1985-1998. GOTARC Serie C nr 34. Sjögren, Karl-Göran 1995 Bebyggelsen under yngre stenålder - exemplet Karleby. Forntid på Falbygden, sid 28-35. 2003 ”Mångfalldige uhrminnes grafvar…” Megalitgravar och samhälle i Västsverige. GOTARC ser B no 27. Göteborg. 19 Appendix 1. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-17864-2005 Fornlämningsnr: Karleby sn nr 194 Ek kartblad: 7D9e Karleby Koordinater: X 6449700 Y 1372675 Fastighet: Klövatomten 2:1, Karleby sn, Falköpings kommun Markägare: Karin Gustavsson Klövagården, Karleby 521 00 Falköping Undersökningen genomfördes 23-27 maj 2005. Arbetet utfördes av studenter på B-kursen i arkeologi (distans) vid Göteborgs universitet. Fältarbetet leddes av Fredrik Fahlander och Karl- Göran Sjögren, arkeologiska institutionen, Göteborgs universitet, som också ansvarat för rapportarbetet. Deltagande studenter: Rassoul Afsharpour Henrik Alexandersson Birgitta Andersson Sven-Erik Davidsson Siv Davidsson Anneli Ekstrom Margareta Groth Diana Jarhl Charlotte Johannesdotter Linda Lundberg Robert Lundgren Berith Mark Astrid Sillerström Lotta Rydstern Sofie Wigren Birgitta Åslund 20 Appendix 2. Beskrivningar av provgropar och meterrutor Förkortningar PL Ploglager ÖKL Övre kalklagret ML Mörka lagret (matjordslagret) UKL Undre kalklagret PROVGROPAR Provgrop 1 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,68 m 0-20 PL 20-30 ÖKL. Brun humös jord med kalkutfällningar. 30-50 ML. Matjordslager, brunt. 50-68 Morän. Ljusbrun, sandig, mycket småsten. Fynd: Keramik, tandemalj, bränt ben samt flinta. Provgrop 2 Storlek 0,49x0,48 m, djup 0,89 m 0-27 PL 27-84 ÖKL+ML. Matjordslager, mörkbrun sandig mjäla. Inslag av sten och snäckor. 84-89 Morän, ljusgul sandig mjäla. Inslag av sten. Fynd: Benbitar och flinta. Provgrop 3 utvidgad till meterruta, se M4 Provgrop 4 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,4 m utvidgad till meterruta, se M5 Provgrop 5 Storlek 0,7x0,5 m, djup 0,7 m 0-20 PL 20-40 ÖKL. Grå humös.mjäla med kalkinslag. 40-50 ML. Mörkbrun, humös mjäla. 50-55 UKL. Vitt lager med kalk. 55-70 Morän, grå sand och sten.. Fynd: Ben. Provgrop 6 Storlek 0,55x0,55 m, djup 0,39 m 0-23 PL 23-35 ÖKL+ML. Matjordslager, mörkbrunt med ljust kalklager överst. 35-39 Morän. Grusblandad sand, gulbrun med inslag av kalk och sandsten. Fynd: Ben, flinta samt kolfläckar. Provgrop 7 Storlek 0,5x0,57 m, djup 0,59 m 0-20 PL 20-40 ML. Matjordslager, mörkbrunt/grått, sandig mjäla med sten, humusblandat. 40-59 Morän, gulbrun sandig mjäla med flera stora stenar. Fynd: Ben. Provgrop 8 Storlek 0,5x0,52 m, djup 0,52 m 0-20 PL 20-30 ML. Matjordslager, mörkbrun/grått, sandig mjäla med sten. 30-51 Morän, fläckig grå/gul/brun sandig mjäla med många stora stenar. Fynd: Ben. Provgrop 9 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,4 m 0-25 PL 25-35 ML. Matjordslager, mörkbrunt/grått, sandig mjäla med sten. Inslag av brun/gula fläckar. Humusblandat. 35-40 Morän, fläckig grå/gulbrun, sandig mjäla med sten. Fynd: ben och tand. Provgrop 10 Storlek 0,53x0,53 m, djup 0,38 m 0-20 PL 20-26 ML. Matjordslager, mörkbrunt/grått, sandig mjäla. Inslag av brungula fläckar. Humusblandat. 26-31 Morän med inslag av snäckskal i olika storlekar. 31-38 Morän, fläckig grå/gul/brun sandig mjäla med inslag av sten. Fynd: Ben. Provgrop 11 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,47 m 0-20 PL 20-31 ML. Matjordslager, mörkbrunt med fläckar av ljusbrun sand. Mycket sten. 31-47 Morän, ljusbrun sand. Fynd: Ben. Provgrop 12 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,45 m 0-20 PL 20-30 ML. Matjord, mörkbrunt med inslag av brungula fläckar och snäckor. 30-40 Morän, fläckigt gulbrun, inslag av snäckor och stora och små stenar. Fynd: Ben Provgrop 13 Storlek 0,51x0,65 m, djup 0,47 m. 0-23 PL 23-30 ML. Matjordslager, mörkbrun svart, humusblandat 30-47 Morän. Grågulaktigt sandigt lager med inslag av sten. Fynd: Inga Provgrop 14 Storlek 0,5x0,55 m, djup 0,39 m 0-20 PL 20-30 ML. Matjord, brun med gulbruna inslag. Enstaka träkol. 30-39 Morän, grå/brun/gul, sand Fynd: Ben. Provgrop 15 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,5 m 0-20 PL 20-30 ÖKL + ML. Matjordslager, mörkbrun med kalkinslag. Finkornig. 30-50 Morän, gul/bruna inslag samt stenar i varierande storlekar. Fynd: Ben samt flinta. Provgrop 16 Storlek 0,55x0,54 m, djup 0,62 m 0-20 PL 20-46 ÖKL + ML. Matjordslager, mörkbrun sandig mjäla med kalkinslag. 46-62 Morän, brun/gul sandig. Stenar. Fynd: Ben. Provgrop 17 Storlek 0,5x0,52 m, djup 0,65 m 0-24 PL 25-40 ÖKL+ML. Matjordslager, mörkbrun med kalkinslag. Sand. 40-65 Morän, mörkbrun, finkornig med inslag av stenar. Fynd: Ben. Provgrop 18 Storlek 0,6x0,54 m, djup 0,76 m 0-23 PL 23-32 ÖKL. Matjordslager med kalkinslag. 33-76 ML. mörkbrun, finkornig. 76- Morän Fynd: Flinta samt en tand. Provgrop 19 Storlek 0,5x0,57 m, djup 0,71 m 0-21 PL 22-29 ÖKL. Matjordslager med inslag av kalk. 29-67 ML. Matjordslager. 67-71 Morän, gul/brun sand med inslag av större och mindre sten. Fynd: Ben. Provgrop 20 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,7 m 0-20 PL. 20-50 ÖKL + ML. Matjordslager, mörkbrun sandig mjäla med kalkinslag. 50-69 Morän, brun/gul sandig med inslag av sten. Fynd: Flintavslag. Provgrop 21 utvidgad till meterruta, se M8. Provgrop 22 Storlek 0,5x0,60 m, djup 0,67 m 0-30 PL 30-60 ML. Matjordslager 60-67 Morän. Gult sandigt lager Svårt att dra skiljelinje mellan lager 1 och 2. Fynd: Inga Provgrop 23 Storlek 0,5x0,51 m, djup 0,69 m 0-28 PL 28-68 ML. Matjordslager med inslag av stora stenar. 68-69 Morän, gulbrun sand. Fynd: Ben. Provgrop 24 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,7 m 0-25 PL. 25-40 ML. Matjordslager. 40-70 Morän, sand och små stenar. Fynd: Ben. Provgrop 25 Storlek 0,55x0,58 m, djup 0,65 m 0-30 PL. 30-50 ÖKL + ML. Matjord med inslag av sand samt av kalk. 50-65 Morän med inslag av större och mindre stenar. Fynd: Inga Provgrop 26 utvidgad till meterruta, se M7 Provgrop 27 Storlek 0,65x0,75 m, djup 0,7 m 0-15 Ploglager 15-25 Lager med röd skiffer 25-48 ML. Matjordslager 48-70 Morän. Ljusbrunt lager. Fynd: Inga Provgrop 28 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,55 m 0-29 PL 29-41 ML, mörkbrun, sandig mjäla med sten, flytande övergång till moränen. 41-55 Morän, gulbrun, sandig med mycket småsten. Fynd: Flinta och keramik (mynningsbit med intryck). Provgrop 29 Storlek 0,6x0,58 m, djup 0,45 m 0-25 PL 25-35 ML. Matjordslager, mörkbrun humös mjäla med inslag av stenar. 35-45 Morän. Fynd: Inga Provgrop 30 Storlek 0,5x0,48 m, djup 0,72 m 0-22 PL 23-72 ML. Matjordslager, mörkbrun, finkornig, humus. Många stora stenar i botten. Fynd: Inga Provgrop 31 Storlek 0,55x0,45 m, djup 0,55 m 0-25 PL 25-? ML. Matjordslager. ?-55 Morän. Fynd: Inga Provgrop 32 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,4 m 0-20 PL 20-30 ML. Matjordslager, mörkbrunt med inslag av sand och kalk. 30-40 Morän, brun/gul sandig med starkt markerad vit rand samt stenar. Fynd: Ben. Provgrop 33 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,32 m 0-28 PL 28-32 ML. Matjordslager Mörkbrun sandig mjäla med stort skifferblock. Fynd: Ben och tand. Provgrop 34 Storlek 0,5x0,54 m, djup 0,38 m 0-20 PL 21-38 ML. Matjordslager, Mörkbrun humös mjäla. Inslag av sten. Fynd: Inga Provgrop 35 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,42 m 0-31 PL 32-42 Morän, gulbrun fin sand med ljusare fläckar. Fynd: Ben och flinta. Provgrop 36 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,5 m 0-24 PL 25-33 ML. Matjord. 33-50 Morän, gråaktig sandig mjäla. Fynd: Flinta, benbitar. Provgrop 37 Storlek 0,65x0,6 m, djup 0,7 m 0-29 PL. 30-33 ÖKL. Matjordslager med inslag av kalk. 33-70 ML. I botten stora stenar. Fynd: Keramik. Provgrop 38 Storlek 50x55, djup 77 cm 0-26 Ploglager 26-x ÖKL. Kalklager x-52 ML 52-77 Morän. Grågult lager med inslag av stenar Fynd: Flintbitar, bränt och obränt ben Provgrop 39 Storlek 0,55x0,5 m, djup 0,45 m 0-20 PL 20-37 ML. Matjordslager blandat med stenar. 37-45 Morän. Sandig mjäla, ljust gulbrun. Stenar. Fynd: Ben. Provgrop 40 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,45 m 0-20 PL 20-30 ML. Matjordslager, mörkbrun med stora stenar. 30-45 Morän, stenar och sand. Fynd: Ev järnfragment, kol samt ben. Provgrop 41 Storlek 0,56x0,52 m, djup 0,48 m 0-21 PL 22-48 ML. Matjordslager blandat med humus. Mörkbrun. Fynd: Keramik, tand, flinta samt ben. Provgrop 42 Storlek 0,55x0,55 m, djup 0,53 m 0-25 PL 25-53 ML. Matjordslager, mörkbrun. Inslag av större och mindre stenar. Sotfläckar och rester av kol. Fynd: Ben, flinta samt porslin. Provgrop 43 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,6 m 0-30 PL. 30-60 ML. Mörkbrun sandig mjäla med sten. Fynd: Ben (brända och obrända) samt flinta. Provgrop 44 Storlek 0,5x0,5 m, djup 0,57 m 0-26 PL. 25-54 ML. Matjordslager med inslag av sand. 55-57 Morän, grå/gul. Fynd: Ben, flinta, tand samt kol. Provgrop 45 Beskrivning saknas Provgrop 46 Storlek 0,5x0,52 m, djup 0,42 m 0-19 PL. 19-39 ML. Matjordslager. 39-42 Morän, ljus lera blandat med sand. Fynd: Ben, flinta samt mycket poröst ben som gick sönder. METERRUTOR Meterruta 1-4 bildade tillsammans en 2x2 m ruta, schakt 1. Endast M1 och M2 grävdes helt till botten. M 1 0-35 PL 35-50 ÖKL. Grå humös mjäla med kalkutfällningar. 50-60 ÖKL. Gråbrun humös mjäla med kalkutfällningar, något mörkare än lagren över och under. 60-67 ÖKL. Grå humös mjäla med kalkutfällningar. 67-85 ML. Matjordslager, Svartbrun humös mjäla med enstaka stenar. Lagret var fuktigt och kompakt. 85-89 UKL. Undre kalklager. Fläckvis förekomst av gråvit kalk. 89- Morän, gulbrun mjäla. Fynd: Ben (bränt och obränt), flinta M 2 0-42 PL 42-47 ÖKL. Kalklager Brungrå humös mjäla med kalkutfällningar. 47-86 ML. Matjordslager, Svartbrun humös mjäla med enstaka stenar. Lagret var fuktigt och kompakt. 86-90 UKL. Undre kalklager. Fläckvis förekomst av gråvit kalk. 90- Morän, gulbrun mjäla. Fynd: Ben (bränt och obränt), flinta, keramik M 3 0-35 PL + ÖKL (grävdes ej djupare) M 4/Pg 3 0-35 PL 35-38 ÖKL. Brungrå humös mjäla med kalkutfällningar. 38-65 cm ML. Matjordslager, svartbrun humös mjäla med enstaka stenar. Lagret var fuktigt och kompakt (grävdes ej djupare) Fynd: Ben (bränt och obränt), keramik M 5/Pg 4 0-40 PL 40-57 ÖKL. Grå humös mjäla med kalkutfällningar. 57- ML. Matjordslager, mörkbrun humös mjäla med inslag av kalksten, grus, sten samt små kolfragment Fynd: Ben (lite bränt och obränt), flinta, keramik, kvarts, bergart M 6 0-17 PL 17-72 ML. Matjordslager, mörkt brun mjäla med inslag av mjuka kalkklumpar och mindre och större sten (inslag av något som liknar sotfläckar, dock ej kol, på 68-70 cm) 72- Morän, stenrik, ljusbrun, smetig Fynd: Ben (bränt och obränt), flinta M 7/Pg 26 0-17 PL 17-45 ML. Matjordslager, mörkbrun humös mjäla, med 0,1-0,2 m stora stenar. Stenarna misstänktes först kunna höra till ett stolphål, men visade sig vara naturliga. 45- Morän, gulbrun sandjord Fynd: Ben (bränt), flinta, keramik? M 8/Pg 21 0-22 PL 22-70 ML. Matjordslager, mörkbrun humös mjäla med stenpackning av 0,1-0,3 m stora stenar, ca 40 cm tjock. 70- Morän, gulbrun sand med inslag av skiffer Fynd: Ben M 9 0-40 PL 40-50 ÖKL. Grått kalklager med inslag av brun humös mjäla. 50-100 ML. Matjordslager, mörkbrun humös mjäla med enstaka stenar. 100- Morän Fynd: Ben (lite bränt och obränt), flinta, keramik, tänder Appendix 3. Fyndtabell FyndnrEnhet Lager Typ Material Br/obr Antal ViktNivå 1Pg 1 ML Avslag Flinta obr 1 0.3 Ben Ben br 3 0.8 Ben Ben obr 1 0.1 Keramik Keramik 6 3.3 Tandfragment Ben obr 1 0.2 2Pg 2 Avslag Flinta obr 2 12.4 Ben Ben br 2 0.9 Tandfragment Ben obr 1 0.2 3Pg 5 Ben Ben obr 1 0.4 4Pg 6 PL Ben Ben obr 2 7 5Pg 6 ML Ben Ben br 1 1.7 Ben Ben obr 1 0.3 6Pg 6 MORÄN Avslag Flinta obr 1 0.2 Avslag m slipyta Flinta obr 1 0.6 Ben Ben obr 4 2.2 7Pg 7 PL Ben Ben obr 1 0.9 8Pg 7 ML Ben Ben obr 7 4 9Pg 8 Ben Ben br 2 0.2 Ben Ben obr 8 12 10Pg 9 Ben Ben obr 4 5.7 11Pg 10 Ben Ben obr 2 0.3 12Pg 11 ML Ben Ben br 1 0.1 Ben Ben obr 3 1.4 13Pg 12 ML Ben Ben br 1 0.1 Ben Ben obr 1 0.3 Tandfragment Ben obr 1 0.6 14Pg 14 ML+MORÄN Ben Ben obr 72 6.5 15Pg 15 PL Ben Ben obr 3 0.115 16Pg 15 ML Ben Ben obr 3 0.140 Övrig slagen Flinta obr 1 1.740 17Pg 17 MORÄN Ben Ben br 1 1.1 18Pg 18 PL Avslag Flinta obr 1 0.6 Ben Ben obr 1 1.3 19Pg 18 ML Tand Ben obr 1 4.4 20Pg 19 ML Ben Ben br 2 0.460-65 21Pg 20 Avslag Flinta obr 1 0.7 22Pg 23 ML Tandfragment Ben obr 2 0.2 23Pg 24 PL Ben Ben obr 4 4.2 24Pg 28 PL Avslag Flinta obr 1 2 25Pg 28 ML Keramik orn Keramik 1 530 26Pg 32 ML Ben Ben br 1 0.4 27Pg 32 MORÄN Ben Ben obr 2 0.3 28Pg 33 Ben Ben obr 5 6.8 Tand Ben obr 1 14.1 29Pg 35 PL Ben Ben obr 1 10.2 den 17 juni 2005 Page 1 of 4 FyndnrEnhet Lager Typ Material Br/obr Antal ViktNivå 30Pg 35 Avslag Flinta obr 2 1.325 Kärna bipolär Flinta obr 1 0.825 Splitter Flinta obr 3 0.325 31Pg 35 Ben Ben br 5 3.425-30 Ben Ben obr 9 525-30 32Pg 36 Tand Ben obr 1 2.720 33Pg 36 Ben Ben obr 1 0.730 Övrig slagen Flinta obr 1 1.130 34Pg 36 Ben Ben br 1 0.450 35Pg 38 ML Avslag Flinta obr 1 1.1 Ben Ben br 37 5.5 Ben Ben obr 11 4.2 Keramik Keramik 1 2 Övrig slagen Flinta obr 1 0.4 36Pg 39 ML Ben Ben obr 1 10.120 37Pg 40 Järnfragment Järn 8 35 38Pg 41 PL Ben Ben br 5 16 Ben Ben obr 20 10 39Pg 41 ML Tand Ben obr 1 15.6 40Pg 41 Avslag Bergart obr 1 0.9 Keramik Keramik 4 1.9 Splitter Flinta br 1 0.2 Splitter Flinta obr 1 0.2 41Pg 42 Avslag Flinta obr 2 1.615 42Pg 42 Avslag m retusch Flinta obr 1 1.440 Ben Ben obr 6 1.440 Keramik Keramik 1 2.940 43Pg 42 Ben Ben obr 5 47.645 44Pg 42 Ben Ben obr 66 277.550 45Pg 42 Avslag Flinta br 1 0.6 Avslag Flinta obr 1 1.4 Ben Ben br 6 2.4 Ben Ben obr 1 0.6 Keramik Keramik 2 5 46Pg 43 Ben Ben br 2 125-30 Ben Ben obr 2 125-30 47Pg 43 Övrig slagen Flinta obr 1 0.430 Plattf. avslag Flinta obr 1 2.230 48Pg 44 Avslag m retusch Flinta obr 2 4.7 Ben Ben br 5 0.7 Ben Ben obr 5 1.2 Splitter Flinta obr 1 0.2 Tandfragment Ben obr 1 0.9 49Pg 46 Ben Ben br 3 0.735-40 50Pg 46 Ben Ben obr 2 0.1 51Mullv Avslag Flinta obr 2 1.8 Avslag Kvarts obr 1 2 Ben Ben br 1 0.2 Ben Ben obr 13 7.7 Tandfragment Ben obr 1 11.7 den 17 juni 2005 Page 2 of 4 FyndnrEnhet Lager Typ Material Br/obr Antal ViktNivå 52M1 ML Avslag Bergart obr 4 12.9 Avslag Flinta br 3 4.2 Avslag Flinta obr 14 11 Ben Ben br 100 57 Ben Ben obr 130 176 Kärna bipolär Flinta obr 1 1.5 Keramik Keramik 3 3.7 Mikrospån Flinta obr 2 0.5 Mikrospån Flinta ka obr 1 0.3 Övrig slagen Flinta br 2 7.8 Övrig slagen Flinta obr 3 2.1 Sandsten slipad? Sandste obr 1 4.7 Sidofr av kärna Flinta obr 1 3.4 Splitter Flinta br 2 0.2 Splitter Flinta obr 16 1.5 Tand Ben obr 6 52.3 53M1 U KALK Avslag Flinta obr 1 1 54M2 ML Avslag Flinta obr 1 0.5 Avslag m slipyta Flinta obr 1 0.7 Ben Ben br 22 6.7 Ben Ben obr 95 70 Kärna bipolär Flinta obr 1 1.9 Keramik Keramik 11 28 Keramik orn Keramik 1 1.3 Spån Flinta obr 1 2.8 Spånskrapa Flinta obr 1 3.1 55M2 U KALK Snäckskal Skal 2 6 56M4 Ben Ben br 10 1 Ben Ben obr 10 6.9 Keramik Keramik 4 2.5 57M5 PL Ben Ben obr 2 5.7 58M5 ML Keramik Keramik 12 20.8 59M5 ML Avslag Kvarts obr 1 0.860-70 Avslag m retusch Flinta obr 1 2.260-70 60M5 ML Benspets Ben obr 1 1.170 61M5 ML Ben Ben br 3 3.270-80 Ben? Ben? obr 1 0.470-80 62M5 ML Avslag Flinta br 1 0.1 Avslag Flinta obr 4 7.7 Avslag m slipyta Flinta obr 1 1.1 Ben Ben obr 42 64.2 63M6 ML Avslag Flinta obr 2 3.530-35 Ben Ben br 6 0.830-35 Splitter Flinta obr 1 0.430-35 64M6 ML Avslag Bergart obr 1 2.335-65 Avslag Flinta obr 4 535-65 Avslag Kvarts obr 1 1.935-65 Avslag m inhak Flinta obr 1 235-65 Avslag m slipyta Flinta br 1 135-65 Ben Ben br 59 14.435-65 Ben Ben obr 42 20.235-65 den 17 juni 2005 Page 3 of 4 FyndnrEnhet Lager Typ Material Br/obr Antal ViktNivå 64M6 ML Keramik orn Keramik 1 335-65 Mikrospån Flinta ka obr 1 0.435-65 Övrig slagen Flinta br 1 5.535-65 Splitter Flinta obr 2 0.535-65 65M6 ML Keramik Keramik 3 355-65 66M6 ML Avslag Flinta obr 1 1.165 Övrig slagen Flinta obr 1 365 67M7 Ben Ben br 1 0.115 68M7 Avslag Flinta obr 1 0.930 69M7 Ben Ben br 1 0.840 Snäckskal Skal 1 0.140 70M8 Ben Ben obr 4 153 71M9 ML Avslag Bergart obr 3 52.6 Avslag Flinta br 1 0.6 Avslag Flinta obr 8 20.8 Avslag m slipyta Flinta obr 3 12.2 Ben Ben br 13 6.8 Ben Ben obr 144 186.4 Ben slipat Ben obr 1 0.2 Kärna bipolär Flinta obr 2 2 Keramik Keramik 29 42.6 Övrig slagen Flinta obr 4 8.5 Splitter Flinta obr 3 0.2 Tand Ben obr 4 5.8 den 17 juni 2005 Page 4 of 4