I I È rm'j____-_ jjpj|i 1H 1M jBI ̂ a^ktu ellt magasin IH #M ’ H H Nationella H K ^ sekretariatet för K ^ Genusforskning fli U Skam - ditt namn är kvinna! ■Sift Olika liv för lesbiska och högar Låga kvinnolöner! Psykologistudenter efterlyser könsperspektiv J Genusforskningen står för kritiska perspektiv... Nationella sekretariatet för genus genusforskning slog upp sina portar den 2 september 1998. Det hade då en gedigen förbe­ Redaktör: Lena Olson redelsehistoria. I utredningen Tel: 031-773 56 02 Viljan att veta och viljan att E-post: lena.olson@genus.gu.se förstå: Kön, makt och den Ansvarig utgivare: Eva Gothlin kvinnovetenskapliga utmaning­ Tel: 031-773 56 03 en i högre utbildning (SOU E-post: eva.gothlin@genus.gu.se 1995:110) föreslogs inrättandet Grafisk form: Daniel Burkhalter, av ett sekretariat med syftet att verka för och informera om kvinno- och genus­ E & B Reklambyrå AB Tryckeri: Dalsjöfors Tryckeri AB forskning. Detta hade varit ett önskemål bland kvinnoforskare som sett det som ISSN: 1403-8943 en brist att Sverige, till skillnad från de övriga nordiska länderna, varken haft ett Medverkande i detta nummer: sekretariat eller en nationell lcoordinator. Till all lycka hade Sverige då en utbild­ Maud Eduards (professor, statsvetenskap) ningsminister med ett starkt intresse för jämställdhet och genusforskning - Carl Eva Gothlin (fil dr, idé- och lärdomshistoria) Tham. Med hans och riksdagskvinnornas stöd till kvinno- och genusforskningen Jenny Gustavsson (frilansjournalist) kunde sekretariatet förverkligas. Johan Hedenström (fotograf) Den tidning, vars första nummer ni nu håller i er hand, är ett led i konkre­ Maria Jacobson (frilansjournalist) tiserandet av sekretariatets uppgifter. Vi hoppas att den inte bara ska sprida kun­ Hillevi Nagel (fotograf) Ulrika Stahre (frilansjournalist) skap om genusforskning och vara ett forum för diskussioner inom fältet, utan Tommy Ringart (frilansjournalist) också verka opinionsbildande. Ulla Sundén (fotograf), Behövs det ett sekretariat för genusforskning? På den frågan vill jag defini­ Marie Swartz (fotograf) tivt svara ja. Genusforskning är en tvärvetenskaplig teoribildning och ett per­ Redigering: Lena Olson spektiv som bör tillämpas inom alla vetenskapsområden. Hitintills har denna Omslagsbild: Hillevi Nagel forskning och detta perspektiv till stor del utvecklats inom humaniora och sam­ Adress: Nationella sekretariatet för genus­ hällsvetenskap. Inom naturvetenskap och teknik finns det bara i mycket liten forskning, Göteborgs universitet, Box 200, omfattning. Men även där ett könsperspektiv kan tyckas vara självklart, som SE 405 30 Göteborg inom psykologi, lyser det ofta med sin frånvaro. Dessutom är det sällan integre­ Tel: 031-773 56 00 E-post: sekretariat@genus.gu.se rat i den ordinarie forskningen och undervisningen. Sekretariatets slutliga mål är Hemsida: www.genus.gu.se att ett könsperspektiv verkligen blir integrerat i vetenskapssamhället. Prenumeration: Kajsa Ruuth Genusforskningen står för kritiska perspektiv som bidrar till utvecklandet av ny Tel: 031-773 56 00 kunskap. Inte minst därför är sekretariatets tillkomst viktig. E-post: kajsa.ruuth@genus.gu.se Genus är gratis och kommer ut 4 ggr/år. 2 INNEHÅLL Nr 1 Februari 1999 4 SKAM- DITT NAMN ÄR KVINNA! Doktorsavhandling i teoretisk filosofi 8 OLIKA LIV FÖR BÖGAR OCH LESBISKA Nytt forskningsprojekt i Göteborg 12 NÄTGUIDE FÖR GENUSFORSKNINGEN Matnyttiga databaser 16 KVINNORS VÄRK TAS INTE PÅ ALLVAR De två första feministiska medicinavhandlingarna 18 PORTRÄTTET Drude Dahlerup, genusprofessor i statsvetenskap, Stockholm 22 70-TALETS SVENSKA KVINNORÖRELSE Vad uppnådde den? \ 23 OJÄMLIKA LÖNER! Om Kvinnomaktutredningen 24 MANSFORSKNINGEN ÖKAR Nordisk kartläggning 25 VITA MÄN TAR STÖRRE RISKER Amerikansk riskforskare talade på FRN-konferens 26 STUDENTER KRÄVER KÖNSPERSPEKTIV Demonstration på psykologiska institutionen i Göteborg 28 TEKNIK OCH NATURVETENSKAP PRIORITERAS Forskningspolitiken inför 2000-talet * P 32 DEBATT 34 KALENDARIUM 36 GÄSTKRÖNIKÖREN Maud Eduards, professor i statsvetenskap, Stockholm Du håller det första numret av den nystartade tidningen Genus i din hand! Genus ska fortsättningsvis komma ut fyra gånger om året och spegla den köns-/genusforskning som pågår över hela landet - från Luleå i norr till Lund i söder. Redaktionen Ordet genus - urspungligen en grammatisk term för att beteteckna maskulinum, femininum, neutrum osv - började användas bland kvinnoforskarna på 70-talet. Det var ett resultat av insikterna om att det sociala har ordet könet (genus) inte kan härledas direkt från det biologiska könet. Vad som anses “typiskt" kvinnligt eller man­ligt är snarare socialt och kulturellt betingat. “Man föds inte till kvinna, man blir det” var ju en insikt som redan Simone de Beauvoir förmedlade i Det andra könet 1949. ! dag används termen genusforskning för att betona att det inte bara är kvinnor som står i fokus utan rela­ tionen mellan kvinnor och män - inte minst maktstrukturer i familj och arbetsliv. Det innebär att också man­ nen och manligheten problematiseras - till skillnad från traditionella forskningstraditioner där mannen utgjort “normen” och kvinnan betraktats som “avvikande”. I det här numret lyfter vi fram ett urval av aktuell genusforskning i Sverige. Det handlar bland annat om kvinnor och skam, bogars och lesbiskas livsvillkor och bemötandet av kvinnliga värkpatienter. LENA OLSON 3 ”Håll dig du till pojkarna, de är mer rejäla. Flickor är inte att lita på.” Så sa mamman till en god vän. En till synes vardaglig och kanske välmenande kommentar. Den är också ett exempel på vad filosofen Ullaliina Lehtinen kallar ”underdog shame”, den skam som den socialt ned­ värderade känner. Mamman skäms över det egna könet och hon försöker också att föra över skammen till dottern. I november disputerade Ullaliina Lehtinen i teoretisk filosofi vid Göteborg universitet. Hennes arbete heter just Underdog Shame, Philosophical Essays on Women’s Internalization of Inferiority. Endast tiotalet kvinnor har disputerat i filosofi i Sverige. Ullaliina räknar sig själv till en ”underdog”, detta begrepp som inte har någon riktigt bra svensk motsva­ righet. I Prismas ordböcker finns översättningarna: strykpojke, fattig, förtryckt människa, människa i underläge, svagare part, förlorare. I ungefär tio år arbetade hon som sjuksköterska på Östra sjukhuset och på en långvårdsavdelning i Göteborg, en underdog-upplevelse utöver den att vara kvinna. -Förutom att vara leg. sjuksköterska brukar jag också skämtsamt säga att jag är leg. feminist. 1984 bör­ jade jag läsa kvinnostudier och läste alla kvinnokurser som då gavs vid det som senare blev kvinnovetenskapli­ ga institutionen i Göteborg. Ett delmoment var filosofi och jag blev snart förförd av det här sättet att tänka systematiskt. DOMINERAT AV MÄN Hon beskriver förtjust det sköna med filosofi, grund­ känslan av förundran och att man kan ställa allt på ända genom förutsättningslösa frågor. Logiken, redig­ heten, klarheten. En disciplin som är grymt dominerad SKAM - ditt namn är kvinna! AV MARIA JACOBSON FOTO HILLEVI NAGEL av män. Men de feministiska filosoferna är på gång, motsatser och ofta har kvinna-känsla och man-förnuft Ullaliina Lehtinen är Sveriges andra disputerade femi- kopplats ihop. I själva verket är förnuft och insikt ofta nistfilosof, då är de närbesläktade ämnena idéhistoria nödvändiga förutsättningar för en känsla. Man måste och vetenskapsteori borträknade. Ulla Holm var num­ veta, eller hålla ett antal saker för sanna, för att kunna mer ett 1993 med Modrande och praxis. En feministfilo- reagera känslomässigt. sofisk undersökning, också i Göteborg. I världen är Också, eller alldeles särskilt, skamkänslor styrs av feministfilosoferna långt fler; på senaste världskonferen­ förnuftsmässiga insikter och uppstår i socialt samspel. sen uppåt 400. Ullaliina Lehtinen fokuserar i sin avhandling på den - När jag började märkte jag att det fanns vissa för­ offentliga skammen; den ständigt närvarande skammen väntningar på vad jag skulle ägna mig åt inom filosofin. över sig själv som offentlig, social och politisk varelse Vård och omsorg ansågs som mina givna intressen. hos de socialt nedvärderade. - Det är en skam som färgar hela livet, en alla kvin­ UPPFYLLDE FÖRVÄNTNINGARNA nors skam. En del av förnedringen och underordningen Ullaliina Lehtinen beskriver sådana här förväntningar är att kvinnor till stor del införlivat mäns förakt och som färdiga platser för kvinnor och underordnade, ett nedvärdering av kvinnor. Att inse det är smärtsamt. Jag utrymme med gränser som varken är enkla eller själv­ kan förstå att många kvinnor inte vill veta, inte vill ha, klara att bryta för underdogen. de insikter som feminismen ger om hur förtrycket ser ut - Liknande erfarenheter har afroamerikaner beskri­ och hur vi absorberat underordning som en del av dess vit i USA. ”Man vet ju” vad de vill ägna sig åt, nämli­ mekanismer. Ullaliina Lehtinen. gen ”black studies”. Man betraktas som en symbol eller representant för sin grupp. Eliten däremot anses göra BRYTA STEREOTYPEN individuella val. När man vet känner man en uppfordran att göra något Ullaliina Lehtinen uppfyllde till en början förvänt­ åt det, och det innebär i regel att bryta normen, eller ningarna och skrev arbetet Vad kan en sjuksyster veta?, stereotypen för det kvinnliga. Det kan vara psykolo­ som behandlade hur empati är ett sammansatt växel­ giskt plågsamt och socialt kostsamt att gå över gränser, spel mellan känsla, kognition och handlingar. ta plats, skapa sig ett större handlingsutrymme, höja - Känsla och förnuft beskrevs länge som varandras rösten, ha anspråk. 5 Den underordnades skam har kommit i skymundan för det som Ullaliina Lehtinen kallar den aristokratiska skammen; den socialt överordnades upplevelse av skam. Den är mer episodisk och uppstår när man moraliskt burit sig i dumt åt. I Underdog Shame tar Ullaliina Lehtinen Jane Austens roman Emma till hjälp för att att beskriva den aristokratiska skammen: Emma Woodhouse förlöjligar offentligt den fattiga medelålders ungmön Miss Bates. Emmas blivande make Mr Knightley kritiserar henne skarpt och Emma fylls av skam inför det hon gjort. SKAMMEN FÖRSVINNER INTE Först kan man tro, skriver Ullaliina Lehtinen, att Austens roman enbart ger en beskrivning av skam. Vid underordningsritualer. Inte minst genom massmedierna närmare läsning framtonar också en andra skambe­ får vi dagliga exempel. Skammen förblir inte en privat skrivning nämligen den underordnade Miss Bates skam. känsla när dess verkan märks på alla samhällsnivåer. Miss Bates förlöjligar sig själv offentligt och ber om Det är en struktur, en livshållning som påverkar det ursäkt för hela sin person. Hennes skam försvinner dagliga uppträdandet liksom mer långsiktiga livsval. inte, som Emmas, efter ett dygn utan genomsyrar karaktären. Läsaren ringaktar Miss Bates redan innan KVINNORS LEGITIMA MAKTANSPRÅK Emma Woodhouse öppet visar sitt förakt. När Ulrika Messing blev jämställdhetsminister efter Misshandels- och våldtäktsoffer känner ofta skam, valet 1994 fick hon frågan av en reporter hur hon skulle likaså är kvinnors kroppsskam väl dokumenterad. kunna kombinera sitt arbete med moderskapet. Ullaliina Lehtinen beskriver det som den synliga ”top­ - Hon svarade genom att gå in på förklaringar på pen på isberget”. Nio tiondelar av ”skammassivet” är hur det skulle gå till med bra barnomsorg bland annat. dock i stort sett osynliga och outforskade. I avhandling­ Det var viktigt för henne att både framstå som en god en lyfter hon fram denna odramatiska vardagsskam till mor men också en kompetent minister. granskning. - Tänk om hon sagt: vad har du med den saken att På alla plan i samhället ser Ullaliina Lehtinen den göra? till reportern. En sådan motfråga hade i ifråga­ offentliga skammen och hur den upprätthålls genom satt standard-insinuationen om motsättning mellan att vara kvinna och ha offentlig makt och därför i sig varit ett uttryck för kvinnors legitima maktanspråk. Det förekommer också att kvinnor i offentligheten deklarerar att de ”verkligen inte är feminister”,, eller berättar att ”de är förtjusta i män”, påståenden som sällan följs upp med frågor som ”Vad får dig att säga det?” Deklarationerna fungerar som markörer och ritu­ aler för underordning, som ett sätt att göra sig ofarlig. I Underdog Shame ställer Ullaliina Lehtinen provokativt frågan hur det skulle se ut om en politiker sa att han eller hon ”verkligen inte är demokrat”. Kvinnor tjänar generellt mindre pengar än män. Det förklaras ofta med att kvinnor väljer låglöneyrken eller deltidsarbeten, i stället för att ses som ett strukturellt jP V problem. Ett annat stötande retoriskt exempel enligt Ullaliina Lehtinen är när kvinnliga fackliga företrädare Ullaliina Lehtinen fokuserar i sin avhandling på säger att det behövs mer män i kvinnodominerade yrken för att få upp lönerna och statusen på yrket. offentliga skammen; den ständigt närvarande skam - Det är att gå förbi huvudfrågan hur det kommer sig att sjuksköterskor och andra kvinnodominerade men över sig själv som offentlig, social och politisk yrken är så lågt värderade och det är samtidigt att ge varelse hos de socialt nedvärderade män ett högre värde. - Det kan vara en undermedveten eller halvmedveten strategi av kvinnor att anpassa sig till det manöverut­ rymme som är givet och som verkar så svårt och kost­ samt att vidga. Men smidigheten har ett pris männen har fått kvinnorna indragna i själva den dagliga admi­ nistrationen av mansväldet. LOJALITET FORVÄNTAS Det är känsligt att beskriva hur kvinnor kritiserar och nedvärderar kvinnor. I kvinnorörelsen förväntas lojalitet med andra kvinnor. dygnsarbetsbörda är mätbara, utan också proportionell - Vi har ett förståeligt behov av hjältinnor, att kunna representation i politiken, näringslivet, kulturen och i se och visa på kvinnors intelligens, kompetens och mod. medierna. Här gäller den enkla principen att när under­ Det har varit viktigt att lyfta fram och synliggöra. dogs får mer verklig makt så minskar de privilegierades Ibland talas också om en särskild kvinnokultur där makt. kvinnor betraktas som godare än män och medfött Ett beslut som verkligen skulle innebära en struktu­ bättre på känslor än män. De tankarna ingår i mytkata­ rell förändring vore om barnmorskors löner kom i pari­ logen om kvinnor, menar Ullaliina Lehtinen, och de tet med sjukhusteknikers. Då skulle fler liknande beslut hjälper till att begränsa det specifika handlingsutrymme kunna följa. Alla landsting och kommuner skulle bli kvinnor får ha. Att hålla liv i myterna håller liv också i tvungna att omförhandla lönerna, det skulle få stora skammen. ekonomiska konsekvenser. - En mening jag skulle vilja ha inskriven i definitio­ - På det personliga planet beskrivs ofta framgång nen av människa är: Skillnaden mellan könen är mini­ som en hjälp att häva sig ur skammen. Där finns inslag mal. Vi människor, kvinnor och män, är inte vår biolo­ av revanschism, man drömmer ”visa dem”. Folie som gis fångar. gör en klassresa, till exempel, vittnar ibland om det. - Själv känner jag mig glad och stolt i all stillhet över BITA HUVUDET AV SKAMMEN att ha förvärvat något ingen kan ta ifrån mig: kunska­ Hur ska man då göra för att bita huvudet av skammen? per. Att ta sig hela vägen fram till avhandlingen betyder Samhälleligt måste politiska beslut tas som ger rättvisa både att avdramatisera och utmana svårigheterna. Jag åt underordnade grupper. Inte bara kvinnor är under­ har jobbat hårt och stundtals har jag varit skräckslagen. dogs, också etniska minoriteter, färgade, homo­ Det kostar på att kräva och ta sig utrymme. sexuella och underklass. Kampen för politisk och eko Det är dags att ta farväl efter vårt cafésamtal. nomisk makt bör ses och hållas fram som ett nollsum- Ullaliina Lehtinen sveper den lila halsduken kring sig i mespel. Det innebär att man måste lyfta fram maktens senvinterdagern. många kvantitativa dimensioner. Inte bara löner och Lila, skamlöshetens färg. 7 AV ULRIKA STAHRE FOTO ULLA SUNDÉN OCH KAMERAREPORTAGE Olika liv för bögar och lesbiska “Livssfärer och identiteter. Lesbiska och bögar i Göteborg 1950-1980". Så kallas den studie där ovanligt nog en kvinno- och en mansforskare driver ett projekt ihop, Margareta Lindholm och Arne Nilsson. Sedan februari 1998 arbetar de två tillsammans. M ycket är dubbelt, säger Arne Nilsson. till exempel om man överhuvudtaget kan tala om en När vi talar om femtiotalet som epok gemensam homosexualitet.talar vi om det konservativa: det var Liksom i mycken forskning är begrepp och teori hemmafruns decennium, roller och för­ minst lika mycket hinder som verktyg. Synen på homo­väntningar var fasta. Samtidigt pratar sexuella som kategori behövs för att en studie ska bli av, bogarna om hur kul de hade. Men det kan ju också samtidigt som den inte får bli för tydligt definierad, för bero på att det är ungdomsåren de talar om. hämmande. - Fast där skiljer det sig, förtydligar Margareta - Det är inte vårt syfte att framställa lesbiska och Lindholm. Kvinnorna hade inte alls roligt. De berättar bögar som homogen grupp. Vi vill visa på komplexite­ mycket om att de inte passade in. ten, säger Margareta. Margareta Lindholm och Arne Nilsson pratar under hela intervjun lika mycket med varandra som med mig. DELVIS OLIKA BAKGRUND Det märks att projektet är förhållandevis nytt och trå­ De två forskarna har delvis olika bakgrund. Margareta darna många. disputerade 1991 i sociologi med avhandlingen Talet om Homoforskningen är fortfarande ganska oetablerad det kvinnliga,om Alva Myrdal och Elin Wägner, ett i Sverige. Antalet utgivna verk är få och de som finns möte mellan så kallad särarts- och likhetsfeminism. diskuteras måttligt i media. Det unika med "Livssfärer Efter avhandlingen har hon bland annat debuterat skön­ och identiteter" är också att kvinnor och män, som les­ litterärt (1997 med romanen Assar) och bidragit till den biska och bögar, behandlas i samma studie. Tidigare feministiska forskningen. Hennes arbete inom homo- forskning har antingen behandlat gruppen homosexuel­ forskning har bland annat resulterat i artikeln "Kan les­ la, utan att ta någon hänsyn till kön, eller lesbiska för biska vara kvinnor?" i antologin Janus och Genus sig och bögar för sig. (1994). Arne Nilsson har sedan disputationen 1988, också i ABSTRAKT KARAKTÄR sociologi, i stort sett arbetat med homoforskning. I hös­ Det intressanta med en forskning som analyserar båda tas utkom hans Såna & riktiga karlar. Om manlig grupperna är att det öppnar för jämförelser. Arne och homosexualitet i Göteborg decennierna kring andra Margareta frågar sig till exempel hur lesbiska och världskriget. Han är nu verksam på Universitetet i bögar uppfattade sig själva och varandra, hur de even­ Karlstad som vetenskaplig ledare på enheten Jämställd- tuellt möttes och samarbetade i föreningar etc. Till slut hetscentrum, med mål att få igång mansforskningen kommer förstås frågor av mer abstrakt karaktär. Som där. "Livssfärer och identiteter" är historiskt upplagd : ■FK*Ç/» och utgår från de decennier där homosexualitet för­ knippades med dubbelliv och kommer fram till 1970- talets ökade öppenhet. De två årtal som är viktiga här är 1944, då homosexuella handlingar avkriminaliseras, och 1979, då sjukdomsstämpeln togs bort. Steget till sommarens och höstens utdragna och stundom aggres­ siva debatt med anledning av Elisabeth Ohlsons Ecce Homo-utställning är både stort och litet: synliggörande och integrering har gått oerhört fort på 1980- och 90- talen medan de åsikter och ideologier som kommit fram i debatten onekligen känns en smula ovädrade, rigida och konservativa. SNABBT OCH ANONYMT SEX Undersökningen handlar om de historiska förutsätt­ ningarna för dessa de senaste decenniernas stora förän­ dringar. Förutsättningar och förändringar som ser olika ut för lesbiska och bögar. I Såna & riktiga karlar var, något förenklat, "såna" de som såg sig och sågs som homosexuella, och "riktiga karlar" de som hade snabbt och anonym sex med män men som i övrigt levde i heterosexuella äktenskap. Undan för undan runt och efter kriget försvinner de "riktiga karlarna" och uppdel­ ningen mellan homo- och heterosexuellt förstärks. Här finns också en viktig skillnad mellan könen, påpekar Arne: - Samma process som fick bort "de riktiga karlarna" fick också fram kvinnorna. Alltså urbanisering och kvinnors arbete i offentligheten, deras emancipation, Demonstration med högar och lesbiska deras frigörelse, som bland annat också gav nöjesin- i Göteborg. V Det är inte vårt syfte att framställa lesbiska och bogar som homogen grupp. Vi vill visa på komplexiteten dustri och dansbanor. Kvinnor blev mer tillgängliga - tidigt att säga något om dem. Mer än schablonbilden både för män och för andra kvinnor. De kunde röra sig förstås: den att bögar har mer anonymt sex. Som Arne ute vilket var en förutsättning för ett ökat lesbiskt ute­ också kommenterar: liv. Så bryts gång på gång genus- och sexualitetsord- - Som bög gör man saker som en bög men också ningarna mot varandra. som en man. Och det frikopplade sexet är mer typiskt De teoretiska förutsättningarna och grundvalarna för både bögar och män. för undersökningen är de socialt konstruerade kategori­ - Man kan också fundera över hur skillnaderna ver­ erna kön och sexualitet. I detta sammanhang är ord­ kar, säger Margareta. ningar och konstruktioner att uppfatta som böjliga Alltså skillnaderna mellan identiteten som kvinna mönster. För att förstå kategorierna kön och sexualitet, och man, lesbisk och bög. Till exempel skiljer sig livet mellan heterosexuella och lesbiska på ett sådant till synes enkelt sätt som att lesbiska oftast varit ekonomiskt oberoende, självständi­ ga. De har haft bil, till exempel. Bögar och lesbiska har samarbetat i fram­ för allt RFSL, Riks­ förbundet för sexuellt likaberättigande, även det har varit ett samar­ bete som löpt långt­ ifrån friktionsfritt. Margareta Lindholm och Kontaktytorna är gan­ och varken hamna i relativismens eller den fasta posi­ ska små, vad lesbiska och bögar egentligen har gemen­ Arne Nilsson tionens fälla, krävs detaljstudier och analyser. samt frågas oupphörligen. Historiskt har kontakten varit ännu mindre, men intressanta exempel finns. EKONOMISKT OBEROENDE - Det fanns bland annat en kontaktyta mellan lesbis­ Projektet löper över tre år, och i inledningsskedet har ka och bögar på trettiotalet i form av en lesbisk kvinna material samlats in och intervjuer gjorts med trettio som var med på bodybuildinguppvisningar, säger Arne. personer, 15 bögar och 15 lesbiska. En del faktiskt Det går alltså att hitta även om det var ovanligt. De funna av en slump. Problemet med att finna personer hade ett gemensamt intresse fast av olika skäl. att intervjua är förstås öppenheten, eller snarare bristen - Det gemensamma, säger Margareta, började inte på sådan. Sökandet efter speciella skillnader mellan som politisk kamp utan med klubbarna. En gemensam bögar och lesbiska har knappt påbörjats och det är för kamp kom senare. 10 I > ft Böq i ? •;•*►- -, ■ - Under sjuttiotalet kom kvinnorörelsen. För en del i ett offentligt rum, man blandade olika former av soci­ lesbiska betydde det något för synligheten i offentlighe­ al aktivitet på samma plats. ten. Lesbisk Front bildades och man gick med plakat på Projektet beräknas vara avslutat år 2001. Ett gam­ avenyn. Det hade inte hänt innan. malt klassiskt framtidsårtal (från en film typiskt nog - Vad kvinnorörelsen också förde med sig var alla skapad året 1968, Stanley Kubricks 2001: A Space kvinnofester och de kontaktytor dessa gav. Även om Odyssey). Det är då rymdresan säkert är lika uttjatad många lesbiska inte var feminister gick de dit. RFSL som den amoklöpande datorn och det vi uppnått inte framstod som för liberalt och mansdominerat, lesbiska är psykedeliska drömmar utan troligare ökad förståelse kvinnor sökte sig till egna föreningar och metoder. för en långt ifrån ointressant del av vår nutidshistoria. Perioden, alltså 1950-80, innebar att lesbiska synliggjor- des. Frågan är på vilket sätt? ÖKAT INTRESSE FÖR RUMMET Ett av de teman de två ville undersöka från början var identitetsbegreppet. Det har sakta börjat vika för ett ökat intresse för rummet. - Identitetsbegreppet känns inte så centralt längre, menar Margareta. Det gemensamma rummet är inte grundat i en gemensam identitet. Begreppet livssfärer handlar mer om kontaktnät och kontaktytor. - När det gäller identitet blir det en skillnad mellan det "lilla" och det "stora" livet. Många lever i par och öppet i en liten krets men sätter gränsen för öppenhet 99 i offentlighet. Det blir en identitetsförändring, utåt. Som bög gör man saker som en bög men också som I Såna & riktiga karlar analyserade Arne Nilsson den sexualiserade kulturen kring offentliga toaletter en man. Och det frikopplade sexet är mer typiskt för och pissoarer i termer av rumslighet, stadens rum. I denna studie finns också ett stort intresse för det rums­ både bögar och män. liga. Arne: - Visst har vi ett intresse för rum. Hemmet och sta­ 99 den. Det är svårt och intressant med olika innebörder av rum. Till exempel är det svårt att dra gränsen mellan offentligt och privat. I pissoarkulturen möts dessa värl­ dar: man hade sex, som vi uppfattar som mycket privat, 11 Iâ r • ' AV LENA OLSON FOTO JOHAN HEDENSTRÖM Nätguide till genusforskningen Letar du efter en feministisk föreläsare i Femdok och KVINNSAM är tvä svenska databaser som vänder sig till alla - forskare, studenter, lärare, journa­ medicin? Vill du veta om det finns någon lister - som av olika anledningar intresserar sig för mansforskare i Luleå? Eller undrar vilket forskning med kön-/genusperspektiv.Mest omfattande är KVINNSAM - en tvärveten­ år Backlash utgavs för första gången på skaplig litteraturdatabas vid Göteborgs universitetsbib­ lioteks Kvinnohistoriska samlingar. Det är ett special­ svenska? bibliotek för kvinno- och genusforskning som grunda­ des 1958 och som 1997 utnämndes till nationellt Svaren finns på nätet. ansvarsbibliotek. Förutom böcker och tidskrifter har Kvinnohistoriska samlingarna också en omfattande referenssamling med bibliografier, uppslagsverk, bio­ grafiska lexikon över författare, konstnärer och andra pionjärkvinnor. Sedan 1971 har en bibliografi över ny­ utkommen, kvinnohistoriskt relevant litteratur utgivits med titeln Ny litteratur om kvinnor. Den utkommer med fyra nummer per år. Till avdelningen hör även en omfattande samling handskrifter och annat källmaterial, framför allt från tidigt 1900-tal då rösträttskampen var som hetast. Det rör sig om brevsamlingar, dagböcker och manuskript skänkta av kända kvinnor som Elin Wägner, Barbro Alving och Sonja Åkesson. En förteckning över detta arkivmaterial finns på Kvinnohistoriska samlingarnas hemsida: http://www.ub.gu.se/kvinny/hem.htm SVENSK OCH UTLÄNDSK LITTERATUR Dessutom finns alltså databasen KVINNSAM med uppgifter om svensk och utländsk litteratur - men även tidskrifter, artiklar i tidskrifter, kapitel i böcker, uppsat­ ser, broschyrer, forskningsrapporter osv. Basen innehål­ ler 62 000 poster, inmatade från 1982 och framåt. 13 u»nk,narkN t«»«™ Netscape Manilla nätverket - Index $ 1 Security H*rt»e Search M»**Forward Reload Hetsrte /v sv '*f rb m m Manliganätverket MfaUlIOfe MÄTVEM'-IX tvnri-r! v*r*.v tor ri»/«*» ** wrrr •SÏSXSfZ**'***' f**"** *marinens ejvn stoff ?noor»A Vito)wint«o*>i,«’w*t t___ » >nnfi man Yl md .. n^,ifu .sXfca 1’8 I AMuesoHRM'-EÜ » Ott hSbeÆr me«^‘ iY.tr WW**1 0,1 t-m— as J»^fS " U« » P* ïÆ^SS?t »aw* « v a.T.i VIOOR du ^j^gJIlPuO. CK„vs.ti Vi behovet ou l:* ‘ yr.MTAK.TCE tv)HAI DlgJ ,. .uwnW!,‘^‘ 1>,8ciSSS Ungefär 5 000 nya tillkommer varje âr. Adressen till - Hit kan den vända sig som t ex letar efter föreläsa­ databasen är: http://www.ub.gu.se/kvinny/omkvinn.htm re eller vill komma i kontakt med någon annan forskare #KVINNSAM som sysslar med samma sak, berättar bibliotekarie - Indexeringen sker ur ett konsekvent genusperspek­ Catarina Carlsson. Många journalister hör av sig till tiv och ämnesordet kvinnor är alltid underförstått, oss men också företag och organisationer som letar säger Inger Eriksson, chef för Kvinnohistoriska sam­ föreläsare till temadagar och personalutvecklingskurser. lingarna. Ämnesordet författare avser författarinnor I dag är cirka 500 forskare registrerade i FEMDOK, och ämnesordet poliser innebär förstås kvinnliga poli­ varav de flesta kommer från Lund och Stockholm. ser. Det finns också en engelsk version av Kvinnsam. Därför uppmanar Catarina Carlsson fler att höra av sig för att registret blir så heltäckande som möjligt. VIRTUELL BIBLIOTEKARIE Sedan en tid tillbaka finns också en ”virtuell biblioteka­ ETT GLOBALT NÄTVERK rie” eller ”elektronisk frågelåda” att anlita. Med hjälp Men också utanför universitetsmiljöerna finns databa­ av ett speciellt frågeformulär går det att ställa fakta- ser som informerar om seminarier, debatter, böcker och ämnesfrågor om kvinno-, mans- och genusforsk­ som rör genusforskning. Ett exempel är Q Web Sweden ning direkt till Kvinnohistoriska samlingarna. (http://www.qweb.kvinnoforum.se/). Q Web Sweden - - Vi får alla möjliga frågor och gör vad vi kan för att A Women’s Empowerment Base är ett globalt nätverk hinna svara så fort som möjligt. Så fort vi tagit emot en och en resursbas för organisationer och forskare som fråga skickar vi en bekräftelse. Sedan besvarar vi frågan arbetar med kvinnors hälsa och jämställdhetsfrågor så snabbt vi kan med e-post, berättar Inger Eriksson runt om i världen. Q Web är ett samarbetsprojekt mel­ som varit med om att utveckla projektet. lan Stiftelsen Kvinnoforum, RFSU och kvinnliga läkare. Vid Kvinnovetenskapligt Forum på Lunds universitet - Syftet med Q Web är att underlätta kommunikatio­ finns en annan databas: FEMDOK (http://www.kvf.lu. nen mellan forskare och praktiker samt mellan Nord, se/FEMDOK.html). Hit får landets genusforskare själva Syd, Öst och Väst, berättar Nina Strandberg. Q Web är anmäla sig med uppgifter om både pågående och avslu­ på samma gång en ansats till att föra diskussionen tade forskningsprojekt, avhandlingar och D-uppsatser. kring kvinnors hälsa i relation till kvinnors situation i Registret täcker åren 1990 och framåt. samhället, familjen och arbetslivet. De frågor vi intres- 14 » Syftet med Q Web är att underlätta kommunikationen mellan forskare och praktiker samt mellan Nord, Syd, Ost och serar oss för rör alltså ett brett område kring kvinnors franska och serbokroatiska och fick stor uppmärksam­ hälsa, våld mot kvinnor, sexuell och reproduktiva rät­ het över världen. 1 dag har nätverket cirka 2000 med­ tigheter, “empowerment”, ungdo­ lemmar. En tidning ges ut regelbun­ mars sexualitet, HIV och AIDS. det (4 nr/år). På hemsidan finns På Q Web:s hemsida presenteras information om Manliga nätverkets 500 medlemmar från 55 olika län­ verksamhet. Där finns också tips på der, tips på ny litteratur, artiklar tidskrifter, artiklar, debatter osv som man kan läsa on-line samt ett samt uppgifter om projekt, seminari­ globalt och ett nordiskt kalendari- er och diskussioner om mans- och um. papparollen. - Sektionen med on-line artiklar kommer att utvecklas under det HÖG NORDISK PROFIL kommande året genom en elektro­ För den som är intresserad av vad nisk konferens som bl a ska produ­ som händer utanför Sveriges gränser cera bra artiklar om “the girl child”, finns en annan hemsida att tillgå: säger Nina Strandberg. Vi skickar http://wwworg.uio.no/www- även ut riktad information via e-post other/nikk/ Den webbadressen leder till våra medlemmar utifrån vad de till NIKK eller Nordiska institutet anmält sig intresserade av. Vi besva­ för kvinno- och könsforskning som rar flera förfrågningar i veckan från forskare och är en tvärvetenskaplig nordisk forskningsinstitution NGO:s (Non Governmental Organizations) från hela finansierad av Nordiska ministerrådet. NIKK är också världen rörande våra intresseområden. samarbetsorgan för feministisk, kvinno, mans-, köns- och jämställdhetsforskning i Norden och ska främja, MANLIGA NÄTVERKET initiera samt koordinera kvinno- och könsforskning Den som är speciellt intresserad av mansforskning kan inom och utanför Norden. Syftet är också att skapa en gå till Manliga nätverkets hemsida (http://www.rb.se/ hög nordisk profil som bl a kan göra den nordiska man/naetverk/faktamn.htm) Manliga nätverket ”verkar kvinno- och könsforskningen ännu mer synlig i interna­ för den goda manligheten, mot mäns våld och över­ tionella sammanhang. grepp. För barnens, kvinnornas och männens egen På NIKK:s hemsida finns bl a ett internationellt skull.” Initiativet togs i februari 1993 av männen i kalendarium med konferenser osv. samt länkar till kvin- Rädda Barnens styrelse och nätverket bildades i april noforskningsinstitutioner i Europa, USA och resten av efter ett upprop i Svenska Dagbladet: ”Nu får det vara världen. Två databaser är också under utveckling: nog”. I maj samma år skrev 28 kända män från alla EDITH som registrerar kvinnoorganisationer i Norden samhällssektorer under ett upprop som vände sig till och dess närområden och EMILJA som informerar om män i Europa. Uppropet översattes till engelska, tyska, kvinnoforskning i Baltikum och Nordvästryssland. 15 WSi §m§m. - ; MM Ez/a Johanssons och Katarina Hambergs arbete bör­ Forskningsarbetet tog fart och genom hela processen utgick de från ett genusperspektiv med maktförhållan­ jade när de mötte kvinnliga patienter med värk som dena mellan könen och kvinnans situation i centrum. I höstas disputerade både Eva Johansson och Katarina det inte fanns någon medicinsk förklaring till. Hamberg vid Umeå universitet. Deras avhandlingar Genom att använda genusperspektiv upptäckte de heter: Beyond frustration: Understanding women with undefined musculoskeletal pain who consult primary att kvinnornas livsvillkor påverkade hälsan. De två care och Begränsade möjligheter - anpassade strategier: En studie i primärvården av kvinnor med värk. första feministiska avhandlingarna i medicin i - Värken har många nivåer, hävdar de. Det finns inte Sverige är resultatet av deras forskning. bara ett svar på frågan om vad värken beror på. Flera faktorer samverkar. Hur maktförhållandena i kvinnans tillvaro ser ut kan till exempel till viss del förklara de problem de har. Eva Johansson och Katarina Hamberg arbetar som läkare i Umeå. De träffades 1989 och deras gemensam­ STÖRRE KRAV PÅ KVINNOR ma forskningsarbete började som en följd av den frus­ Eva och Katarina intervjuade 20 kvinnor. När de analy­ tration de kände när de mötte kvinnliga patienter med serade materialet såg de att kraven i hemmet .var större värk men inte kunde hitta någon sjukdom. på kvinnorna än på männen. De visade sig även att över - Vi hade båda fördjupat oss i den här problemati­ hälften av kvinnorna i studien hade erfarenheter av ken på var sitt håll och kände att vi borde göra något våld. Ofta var det en före detta sambo eller en nuvaran­ av det, berättar Eva Johansson. de man som utövade våldet. Genom att forska ville de öka sin kunskap och för­ - Våldet säger mycket om de villkor som kvinnorna ståelse för kvinnliga patienter med värk. lever under, poängterar Katarina Hamberg. - Vi tänkte att om vi följer kvinnorna under ett par De kvinnor som sökte hjälp för värk visade sig år och låter dem beskriva sin vardag så kanske vi kan komma från arbetarklassen. För många var arbetet hitta några nya trådändar att nysta i och lär oss förstå tungt och monotont och de hade få möjligheter att orsakerna till värken, säger Katarina Hamberg. kontrollera sin arbetssituation. 16 99 Många läkare har väldigt svårt att se helheten och prata om både kropp och sjäi Kvinnor med värk tas inte på allvar AV JENNY GUSTAVSSON FOTO ULLA SUNDÉN -1 konflikten mellan arbetslivet och familjens krav svårt att bemöta dem på ett schysst sätt, berättar Eva. får de här kvinnorna bära dubbla bördor, säger Eva Som de första svenska forskare som lagt fram femi- Johansson. nistiska avhandlingar i medicin har Eva Johansson och Katarina Hamberg fått mycket uppmärksamhet. Varför LÄKARENS MAKT är det så ovanligt med genusforskning inom medicinen? När Katarina och Eva träffade sina patienter hade de - Det har inte ansetts rumsrent att överhuvudtaget svårt att förstå värken som de beskrev. De menar att det ha ett tolkande perspektiv inom medicinen, säger beror på att mötet mellan läkaren och patienten styrs Katarina. Man ska vara objektiv och neutral och att då av förväntningar och den maktposition doktorn har. ha ett genusperspektiv anses förkastligt. Det har länge Läkaren har status, är expert och har alla möjligheter påståtts att medicinen är könsneutral. att skriva ut recept. - Patienten kommer för att prata om kroppen, men POSITIVA REAKTIONER den är också beroende av hur man har det socialt. De båda forskarna har fått mest positiva reaktioner Många läkare har väldigt svårt att se helheten och från forskarsamhället, men också en del negativa. prata om både kropp och själ, säger Eva Johansson. - Det finns alltid kritiker som säger att "Det här är Eva och Katarina tittade närmare på hur kvinnorna inte vetenskap. Var är kontrollgruppen? Det här är väl bemöttes och såg att de utsattes för klassiska härskar­ inte forskning det liknar mer konst?". strategier. När kvinnorna beskrev sina symptom förlöj­ Men Eva och Katarina upplever att den stora majo­ ligades de eller avvisades som ointressanta. riteten är intresserade av genusperspektivet. - Det var tydligt att kvinnorna kände sig väldigt - Vi kom kanske i rätt tid. Det är inte säkert att det misstrodda av läkarna och att de själva också misstrod­ hade gått lika bra om vi hade gjort det fem år tidigare. de doktorerna. När vi startade hade ju ändå en medvetenhet om köns­ perspektiv börjat komma. INTE ANSETTS RUMSRENT - Hela tiden har vi haft en känsla av att det här bara Eva och Katarina kunde även se liknande tendenser hos är sunt förnuft, men även om vi vet det, så banne mig sig själva. om det är vedertagen kunskap inom medicinen, säger - Trots att man som kvinnlig läkare kanske vill ge Katarina med eftertryck. sina kvinnliga patienter lite extra förståelse var det - Det är det som har drivit oss. 17 Porträtt ■ - Det skulle vara intressant att jämföra kvinnorörelsen i nu finns på Kvindehistoriskt arkiv i Aarhus. En student alla de nordiska länderna under samma tid. Det ser ut åkte runt i hela landet och besökte gamla aktivister som om feministerna i Sverige och Norge var mer som sparat flygblad, plakat, stenciler, tidskrifter, mötes- benägna att gå in i maktens korridorer medan det var referat, sånghäften, pamfletter osv. Men mycket var mer gräsrotsrörelse och ”flower power” över de danska redan borta. rödstrumporna. Drude Dahlerups bok Rodstromperne. Den danske DYNAMISK PERIOD R0dstrumpebevaegelses udvikling, nytaenkning og gen- Hennes egen bok är en drygt 1000 sidor lång genom­ nemslag 1970-1985 publicerades förra året i Danmark. gång av en dynamisk period i dansk nutidshistoria. I Norge skrev forskaren Runa Haukaa boken Bak ”Rödstrumperörelsen var den tredje höjdpunkten eller slagordene. Den nye kvinnebevegelsen i Norge redan 'vågen' i den danska kvinnorörelsens mer än 100-åriga 1982. Och nu är det många kvinnoforskare som väntar historia”, skriver hon inledningsvis. Den representerade på det svenska bidraget. Drude Dahlerup har emellertid en helt ny typ av feminism, kvinnofrigörelse-feminism, ”stort hopp” om att något kommer att ske också i som utmärktes av en vänsterorienterad samhällskritik i Sverige inom en snar framtid. kombination med en radikal feministisk hållning. - Det börjar bli bråttom. Ju längre tid som går ju ”Ingen klasskamp utan kvinnokamp, ingen kvinno­ större är risken att intressant material slängs eller för­ kamp utan klasskamp” var en av de mest kända parol­ svinner. När jag dokumenterade rödstrumperörelsen lerna, liksom ”Det privata är politiskt”. Rödstrumpe­ fick vi forskningspengar för att samla in material, som rörelsen ville stå utanför etablissemanget och strävade 18 Porträtt Det är hög tid att skriva den moderna svenska kvinnorörelsens historia. Det anser Drude Dahlerup, ny genusprofessor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Själv väckte hon stor uppmärksamhet i Danmark förra året med sin bok om 70-talets danska rödstrumperörelse. i AV LENA OLSON FOTO MARIE SWARTZ klart och tydligt efter ett annat samhällssystem. Men - De typiska rödstrumporna var kvinnor i 20-årsål- det primära målet var inte att påverka de politiska insti­ dern som höll på med sin utbildning. Efter hand steg tutionerna utan att verka i ett mycket bredare socialt genomsnittsåldern eftersom få nya aktivister tillkom. och kulturellt rum. Rödstrumporna klarade helt enkelt inte generations­ Rödstrumporna blev också kända för sin platta skiftet. Många aktivister gick efter ett tag in i nya, mer organisation och sina fristående basgrupper. Bakom specialiserade projekt som t ex kvinnoforskningen, denna strategi fanns en vilja att undvika hierarkiska Kvindehojskolen och Kvindemuseet. strukturer med en ledargrupp i toppen och en passiv medlemsskara i botten. Samtidigt blev bristen på ledare REVOLUTIONÄR RETORIK en av orsakerna till rörelsens upplösning. - 70-talets aktioner och revolutionära retorik övergick - Utan valda ledare finns ingen som har ett person­ så småningom till en mer reformorienterad hållning. ligt intresse av att upprätthålla organisationen, menar Fast de grundläggande principerna och visionerna om Drude Dahlerup. ett annat samhälle levde kvar genom alla tre faserna. Rörelsen startade 1970 och hann under sin livstid Men i slutet av 80-talet fanns inte längre något vänste- genomgå tre olika faser: 1970-74 var aktionernas och rorienterat kvinnofrigörelseprojekt. demonstrationernas tid, 1974-80 spreds budskapet och Sammanfattningsvis fick rörelsen ett betydande en feministisk motkultur tog fart (projekt, festivaler genomslag i det danska samhället under 70- och 80- osv) medan åren 1980-85 kan karakteriseras som speci­ talen. Däremot är det vanskligare att urskilja den aliseringens fas. mer långsiktiga betydelsen, menar Drude Dahlerup. 19 »Porträtt Det är spännande att börja på ett universitet med så många genusprofessorer. Här har Stockholm en chans att profilera sig internationellt. en missräkning och det blev mycket omdiskuterat i Danmark. Danmark har ett annat system än Sverige, m \ med två examensnivåer: en PhD för yngre forskare (motsvarande svensk doktorsexamen) samt en doktors­ grad för etablerade forskare - något som tidigare fanns även i Sverige. Inte långt därefter utsågs hon dock till genusprofessor i statsvetenskap vid Stockholms univer­ sitet. VÄLKÄND PROFIL I DANMARK I Danmark räknas Drude Dahlerup sedan länge till de mest framstående kvinnoforskarna. Hon är också väl­ känd utanför det egna landets gränser för sina forsk­ ningsinsatser inom området ”kön och politik”. Böcker När kommer dä den fjärde vågen? hon själv skrivit eller medverkat i upptar en dryg hyll­ - Det är naturligtvis svårt att förutsäga. Men för­ meter i hennes anspråkslösa arbetsrum på statsveten­ modligen efter sekelskiftet och då kommer det att vara skapliga institutionen. Flera är översatta till andra en ny, ung generation kvinnor som är aktiva, säger hon. språk. Genom sitt starka engagemang i den danska Var det problematiskt att granska en rörelse som du anti- EU-röreisen har hon även blivit en välkänd profil själv var del av och som ligger så nära i tiden? utanför universitets- och forskarkretsar. - Det förutsätter ett medvetet förhållningssätt. För­ Flyttlasset från Danmark till Sverige gick i somras delen var att jag hade ett kontaktnät och förståelse för och hösten har hon ägnat åt att planera kommande rörelsens sätt att fungera. Sedan är det nödvändigt att projekt. Samtidigt är hon tillsammans med fem andra inte enbart lita till egna minnesbilder och hågkomster danska forskare involverad i ett stort projekt - Gender, utan att dokumentera allt. Givetvis har jag en egen empowerment and politics, som tilldelats sex miljoner tolkning av materialet men det gäller ju för alla forska­ kronor av danska forskningsrådet - och pendlar fram re och all forskning. och tillbaka mellan länderna. I korridoren utanför hen­ nes arbetsrum står kartongerna fortfarande på rad och ENORMT GENOMSLAG innanför dörren väntar nästan lika många på att bli Drude Dahlerups bok om rödstrumporna fick ett uppackade. enormt genomslag i media när den hamnade på bok­ handelsdiskarna förra året. Under flera veckors tid blev FEMINISTISK FAMILJ hon den mest omtalade personen i Danmark. Alla stora - Det är spännande att börja på ett universitet med så tidningar hade recensioner samma dag och under en många genusprofessorer och professorer med genus- hektisk tid var hon intervjuad i de flesta medier. inriktning, säger Drude Dahlerup. Bara på statsveten­ Att boken inte blev godkänd för den danska dok­ skapliga institutionen är vi ju tre kvinnliga professorer: torsgraden - eftersom bedömningsgruppen inte ansåg Maud Eduards,Diane Sainsbury, som är biträdande pro­ att den uppfyllde de vetenskapliga kraven - var förstås fessor, och jag. I hela Danmark finns bara en eller två 20 professorer - lite beroende på hur man definierar det - med liknande inriktning. Här har Stockholms universi­ tet verkligen en chans att profilera sig internationellt! Drude Dahlerup var själv en av de första kvinnofors- karna i Danmark. 1973 skrev hon Socialisme og kvinde- frigorelse i det 19. århundrade. En idéhistorisk analyse af ideerne om kvindernes emancipation hos franske utopiske socialister og tyske marxister i det 19. årh. Hon var också med och startade rödstrumperörelsen i Aarhus strax efter att hon fått sitt första barn. Men det rörde sig inte om något plötsligt ”uppvaknande” utan var snarare en naturlig följd av hennes uppväxt i en feministisk familj. - Min mor Elin Appel, som jag har tillägnat röd- strumpeboken, var aktiv i det liberala Venstre-partiet och valdes in i folketinget 1945. Då var det ovanligt med kvinnor i politiken, bara åtta stycken satt i folketinget. Med åren blev hon mer och mer radikalfeministisk - mycket mer än jag någonsin har varit... Också Drude Dahlerups systrar: litteraturforskaren Pil och journalisten och författaren Ulla är kända femi­ nister i Danmark. - När jag kom in på universitetet hade jag mina erfa­ renheter från kvinnorörelsen med i bagaget. Jag var i både med om att utveckla kvinnoforskningen inom statsvetenskapen och vid Center for kvindeforskning i Aarhus, där jag varit föreståndare i två omgångar. TUFFT FÖR KVINNLIGA STUDENTER På den tiden var det tufft att vara kvinnlig student med intresse för könsaspekter, berättar hon. Kvinnor var totalt osynliga i ämnet och när Drude och hennes kvinnliga studentkamrater försökte uppmärksamma detta faktum fick de fnysningar till svar. - Men sedan dess har kvinnoforskningen utvecklats till en internationell disciplin. I dag finns kvinnofors- kningscentra över hela världen. Det finns massvis med tidskrifter och ett helt annat utbud över huvud taget. Dessutom har kvinnoforskningen mer och mer utveck­ lats till köns- eller genusforskning samtidigt som mans­ forskningen tillkommit. Det är positivt att också män börjar studeras som ”kön”. Tidigare betraktades ju män som ”människor” och kvinnor som ”avvikande”. Förutom det stora danska forskningssamarbetet har Drude Dahlerup flera projekt på gång den närmaste mm framtiden. Rödstrumpeboken ska översättas till engel­ v jgpJtr*'. ska. Ett annat projekt är att undersöka vad personvalet fått för konsekvenser för kvinnorna i Sverige. Själv kommer hon ju från ett land där personvalröstning före­ kommit länge. Hon vill också jämföra jämställdhetsde- batterna i Sverige och Danmark - Det är väldigt spännande att jämföra två politiska system. Jag har ju erfarenheter från båda länderna och tycker att debatten är mer levande i Sverige på många områden, både när det gäller jämställdhet och sociala frågor som exempelvis pornografi och prostitution. 1 Danmark har debatten helt gått i stå. H :Æ‘ Reportage B SIK! pjfl 70-talets svenska kvinnorörelse! Vad hände? ■ ; Nu ska också 70-talets svenska kvinnorörelse kartläg­ gas! Syftet är att undersöka vad rörelsen egentligen uppnådde när det gäller makt och jämställdhet. - Redan för många år sedan började jag skissa på ett När den nya kvinnorörelsen trädde fram på den poli­ projekt om den nya svenska kvinnorörelsen. Därför har tiska arenan i slutet av 60-talet och början på 70-talet jag också sparat mycket av det interna material som försökte man på ett helt nytt sätt utmana det rådande kvinnorörelsen gav ut. När nu Drude Dahlerup har etablissemanget (den politiska makten och manssam­ kommit ut med sin studie om den danska rödstrumpe- hället). rörelsen så blir det ännu viktigare att genomföra De krav som ställdes (“Bra barnomsorg åt alla”, projektet. “Rätten att bestämma över sin egen kropp” osv) var Det berättar Eva Schmitz, doktorand vid Sociolog­ samma krav som organiserade kvinnor tidigare ställt. iska institutionen i Lund, som själv var aktiv i kvinno­ Men denna gång hittade man nya former för att orga­ rörelsen på 70-talet. Hon hann både engagera sig i nisera sig och nya sätt att uppnå målen. Kvinnoligan i Lund, Arbetets kvinnor i Malmö och Grupp 8:s kvinnohusgrupp innan rörelsen tynade bort i KVINNOFRIGÖRELSE OCH SYSTERSKAP början på 80-talet. Tidigare hade man också främst talat om kvinnors rättigheter - inte om kvinnofrigörelse och systerskap. MYTER OCH VANFÖRESTÄLLNINGAR Gemensamt för den nya kvinnorörelsen i hela västvärl­ Tillsammans med historikern Elisabet Elgån, som dis­ den var att nya ord och begrepp konstruerades: syster­ puterade 1994 vid Uppsala universitet, och Kjell Öst­ solidaritet, kvinnokultur, kvinnoförtryck, mansdomi- berg, docent i historia vid Södertörns högskola, ska hon nans, patriarkat, manschauvinism, sexism, självhjälp nu påbörja ett forskningsprojekt om den svenska kvin­ osv. Den nya kvinnorörelsen etablerade också nya, icke­ norörelsen mellan 1960-90. De har fått 820 000 kronor i hierarkiska organisationsformer som byggde på bas­ forskningsbidrag från Forskningsrådsnämndens pro­ grupper. Man utgick från en kritik både av den parla­ gram “Genus, makt och institutionella förändringar”. mentariska politiken och den radikala vänsterns sätt - Vi vill undersöka vad kvinnorörelsen haft för bety­ att organisera sig. delse för samhällsutvecklingen, berättar Eva Schmitz. - Den nya kvinnorörelsen fick igång en debatt om En annan anledning är att det inte finns någon större, jämlikhet mellan könen och om det könssegregerade seriös studie av den ”nya” svenska kvinnorörelsen från samhället. Kvinnornas position i samhället flyttades 1960-talet och framåt . fram och det utvecklades en större medvetenhet om Dessutom finns ett stort intresse från den yngre ojämlikheten, säger Eva Schmitz. generationen att få veta mer om den omtalade och pro­ För att genomföra projektet kommer forskarna att vocerande kvinnorörelsen, anser de tre forskarna. I brist samla in material från tidsperioden: affischer, plakat, på kunskap florerar åtskilliga myter och vanföreställ­ banderoller, tidningar osv. Insamlingen kommer att ningar. ske i samarbete med Samtidshistoriska institutet vid - Precis som det började forskas om kvinnornas Södertörns högskola och Kvinnohistoriska samlingarna osynliga historia under kvinnorörelsens första tid är det vid Göteborgs universitetsbibliotek. nu dags att studera och dokumentera denna kvinnorö­ relse, säger Eva Schmitz. LENA OLSON 22 Reportage Oiämlika Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende Arata Nyberg I 'Kvinnor; män och inkomster: jämställd­ kvinnorna och 8 procent av männen arbetar i jämställ­ da yrken, medan över 70 procent av kvinnorna finns i het och oberoende' au Anita Nyberg kvinnodominerade yrken och mer än 75 procent av behandlas den ekonomiska jämställdheten männen i mansdominerade yrken. Kvinnodominerade yrken är yrken med 60-100 procent kvinnor och mans­ : t«fl8«nå^«nomfe!d«nk>aon ov tfcovtrm itom : «*-. ftfawmMW) lottirser meftm» liviniw och m&n SOU 1997:87 mellan kvinnor och män. dominerade yrken har 0-40 procent kvinnor. De unga är de mest jämställda ekonomiskt sett. 1 'Kvinnor; män och åldrarna 18-24 år är kvinnornas löneinkomster 82 pro­ inkomster. Jämställd­ En sådan "föreligger när inkomster fördelas i lika hög het och oberoende ' är cent av männens, men då handlar det också om låga den andra i raden av grad till kvinnor som till män och när kvinnors inkoms­ löner som det knappt går att försörja sig på. I ålders­ de skrifter som publi­ ter är lika stora som mäns". Att så inte är fallet visar gruppen 45-54 är kvinnors löneinkomster 69 procent av cerades inom ramen Kvinnomaktutredningen med all tydlighet. Där konsta­ männens. Den minsta skillnaden uppvisas för ensamstå­ för Kvinnomakt­ teras att det grundläggande för inkomstskillnaderna ende utan barn. utredningen. mellan könen är könsarbetsdelningen, det faktum att Författare är Anita kvinnor fortfarande har huvudansvaret för hushållsar­ STÖRRE DISPONIBEL INKOMST Nyberg, universitets­ betet och för vård av barn, oavsett lönearbete. Kvinnor Genom att kvinnorna lönearbetar kortare tid och lektor i nationaleko­ utför därmed mer obetalt arbete än män och de har har lägre löneinkomster än män, återskapas detta i väl­ nomi och docent vid Tema teknik och soci­ dessutom lägre lön per timme för det betalda arbetet. färdssystemet eftersom sjukpenning, föräldrapenning, al förändring vid Lin­ Aven om den ekonomiska jämställdheten har ökat, pension etc. är knutna till löneinkomster. I utredningen köpings universitet. har kvinnor fortfarande bara cirka 2/3 av mäns medel­ hänvisar man till att forskare brukar tala om välfärds­ I kommande nummer lön. Huvudskälet är att de lönearbetar kortare tid, att statens dubbla karaktär för kvinnor: att den dels har en av Genus presenteras de har lägre lön i samma yrkeskategori och att kvinnor frigörande potential men att den också reproducerar övriga skrifter och oftare än män befinner sig inom yrken med låg lön. De maktförhållandena mellan könen på nya sätt. Kvinnor rapporter som ingår i flesta män arbetar heltid, men bara cirka 60 procent av är mer beroende av välfärdsstaten i det att de får större Kvinnomaktutred­ kvinnorna. andel av sina inkomster därifrån, vilket i sin tur beror ningen. Den könssegregerade arbetsmarknaden är den vikti­ på att de får lägre inkomster från marknaden. Inkomst­ gaste orsaken till löneskillnaderna - inte direkt lönedis- erna från välfärdsstaten gör dem dock mindre beroende kriminering - eftersom lönerna och befattningarna är av enskilda män. låga där kvinnor arbetar. Av de yrkesarbetande kvin­ Utredningen visar att om man räknar samman norna arbetar 56 procent inom offentlig sektor och 44 inkomsterna från marknaden, dvs löner och förmåner, procent inom privata näringslivet, medan motsvarande med inkomster från staten såsom bidrag och pensioner siffror för män är 78 respektive 22 procent. En förkla­ och tar bort skatt, återbetalning av studiemedel etc. så ring till det sägs vara att det är lättare att kombinera går 45 procent av den disponibla inkomsten till kvinnor yrkesarbete med barn inom den offentliga sektorn, att och 55 procent till män. Män har därmed större dispo­ det inte inverkar så på lön och karriär. nibel inkomst. Kvinnornas andel av den disponibla Kvinnor och män finns idag på arbetsmarknaden i inkomsten har dock ökat från 31 procent på 70-talet till ungefär lika hög utsträckning. Endast 10 procent av 40 procent i dag. II 23 Nyheter Genus- satsnsng på Handels Lärarna på Handelshög­ skolan i Göteborg ska - Vt ska hjälpa folk att definiera sina problem när vi är färdig- göras medvetna om könets betydelse i kunskapen! utbildade. Då behöver vi olika perspektiv för att möta mång­ Hela hösten och våren falden i samhället, säger Lotta Wahl, elev på psykologpro­ pågår både en föreläsnings­serie och arbetsseminarier grammet i Göteborg. på varje institution eller avdelning. För finansiering­ Strax innan jul demonstrerade hon och andra studenter för att en svarar Utbildnings­ departementet som tilldelat uppmärksamma bristen på könsperspektiv i utbildningen. Handels 200 000 kronor. - Medvetenheten om att Psykologistudenter kön spelar roll vid kun­skapsbildning är låg bland vissa lärare, säger Eva Maria Svensson, jäm- kräver könsperspektiv ställdhetsombud. Syftet med det här projektet är att starta en förändrings­ process där man inser att AV MARIA JACOBSON FOTO HILLEVI NAGEL kön är en relevant faktor i undervisningen. Jämlikhetsgruppen på psy­ kommer alltför fä kursböcker och artiklar kologiska institutionen i med könsperspektiv eller feministiskt per­ Göteborg består av 16 stu­ spektiv, anser studenterna. Kvinno- och mans- SFS planerar denter på psykologprogram­ rollen som sociala och kulturella konstruktio­ databas med met. Gruppen har i ett år ner problematiseras sällan. kämpat för att få in genus­ - Det fanns en enstaka kurs i kvinnopsyko­ kurslitteratur perspektivet i undervisning­ logi men den har tagits bort. I stället finns nu en. Lotta Wahl, Mikael en kurs i neuropsykologi. Seminarier om Allt fler studenter i landet Färnkvist och Malin Hedin feminism prioriteras också lågt, säger Malin. kräver nu mer kurslitteratur är tre av dem och när Genus träffar dem i slu­ - Mest arg är jag över att det överlåts på med genusperspektiv. tet av terminen 1998 har de demonstrerat på oss studenter att till exempel ta fram littera­ - Vi planerar att bygga institutionen. På ett av plakaten stod: tur och föreläsare, säger Lotta Wahl. Det är upp en nationella databas “Institutionens syn på kvinnor och män: inte vårt ansvar. med genuslitteratur för att Kvinnor: inåtvänt kön = passiv, mottagande, möta den stora efterfrågan inåtriktad bäst lämpad till privata sfären. STORMÖTEN OCH TEATER från studenterna, säger Män: utåtvänt kön = aktiv, penetrerande, Studenterna i jämlikhetsgruppen har på olika Magnus Mörck, vice ordfö­ utåtriktad, bäst lämpad till offentliga sfären. sätt försökt få institutionen intresserad av rande i Sveriges Förenade Stoppa reduceringen av kvinnor och män.” problemet. Stormöten och forumteater där Studentkårer, Stockholm. - Det lilla vi kommer i kontakt med genus prefekt och lärare bjudits har varit verknings­ - Det ser ganska illa ut överhuvudtaget känns förlegat, säger Mikael lösa. I december arrangerades en fest till för­ på de flesta studieorter även Färnkvist. Det bygger på särartsteorier om mån för litteratur och föreläsare med köns­ om vissa universitet och hur könsorganen ser ut. perspektiv. Omkring 12 000 kr samlades in. vissa institutioner är bättre - Det verkar mest vara upp till den enskil­ - Vi ska göra en sammanställning av alter­ än andra. En nationell da läraren att ta upp olika perspektiv och det nativ litteratur och ge till alla studenter. databas skulle hjälpa till att förekommer sällan att någon gör det. När vi Dessutom ska vi ta fram en lista på föreläsare utjämna skillnaderna. Det påpekar bristen på genusperspektiv tas vi inte som vi kan sticka under näsan på ledningen är viktigt att alla studenter på allvar, säger Malin Hedin på termin fem. när de säger att det inte finns folk som kan erbjuds samma bredd i På den fyra år långa utbildningen före- ämnet, säger Lotta Wahl. utbildningen. 24 sm fA Ÿ X Ö- 9 Lotta Wahl, Malin Hedin d-jassa^£N'AV och Mikael Färnkvist protesterade mot bristen på könsperspektiv. Jämlikhetsgruppen har också tagit reda på - Jag vill påstå att det finns könsperspektiv hur det ser ut på andra psykologprogram. 1 i kurser i socialpsykologi, utvecklingspsykolo­ kursplanen för Linköpings universitet till gi och socialisation. Det kan var sämre ställt Ironi som exempel är genusperspektivet klart uttalat i när det gäller metodkurser. Att till exempelvis olika delmoment på utbildningen. Där finns Linköpings universitet tycks vara radikalare strategi för också mer litteratur som behandlar könsroller, kan bero på att utbildningen där är ny, säger genus, kvinnopsykologi och feminism. Erland Hjelmquist. Utbildningen i Göteborg förändring är mer tyngd av traditioner. KRITISKA MOT TRÖGHETEN Eleverna kritiserar institutionen för att ett Kvinnor utsätts TT U HOl.CER Studenterna är också kritiska mot trögheten i särartspräglat synsätt på könsroller dominerar ofta för diskrimi­ jämställdhetsarbetet på psykologen i i undervisningen. Hjelmquist tycker inte att nering i arbetsliv Göteborg. Jämställdhetsombuden har avlöst det stämmer. Det särartsbiologiska finns men och organisatio­ varandra sedan det första 1994. Det finns också mer samhälleliga diskussioner kring ner. Men att pro­ ingen kvinna som professor och den manliga manligt, kvinnligt och könsroller. testera öppet är dominansen i kommittéer och nämnder är - Men som så många andra discipliner är inte alltid möjligt överväldigande. Av studenterna är en majori­ också psykologin manscentrerad till hela sin - av olika skäl. tet kvinnor men en minoritet kvinnor finns i konstruktion. Det talas om tre stora upplys- Då kan ironi fun­ ledningsfunktioner. Gunilla Hollander är jäm- ningsprojekt: sociala klasser, kön och det vi gera som överlev- ställdshetshandläggare på universitetet. Hon kallar ras. Könsperspektivet är viktigt och nadsstrategi. håller med om att det går långsamt. arbetas också med. Klassperspektivet är ju i Det anser Anna Wahl, - Det jag kan göra är att utöva påtryck­ jämförelse heldött i psykologin. docent på Handelshögskolan ningar på institutionen när det gäller jäm­ i Stockholm och en av förfat­ ställdhet. I mars ska jag kräva utvärdering av UPPMANA KVINNOR ATT SÖKA tarna till boken honi och alla jämställdhetsplaner, då får vi ser om det Kursen i kvinnopsykologi har enligt Erland sexualitet - om ledarskap och gjorts några framsteg. Hjelmquist inte lagts ned. Den ansvarige lära­ kön.’ Däremot är det upp till institutionen att ren har bytt arbetsplats och det fanns ingen - Jag tror det är en strategi ansvara för att få könsperspektiv i forskning­ självklar ersättare. Han säger dock att kursen som många feminister använ­ en och undervisningen. I institutionens jäm- ska fortsätta så snart man har fått tag på lära­ der för att överleva i vårt ställdhetsplan står skrivet under rubriken re. Bristen på kompetens när det gäller genus samhälle och överbrygga den Grundutbildning: "...Tillämpliga delar av inom psykologin är ett generellt problem, ibland ganska absurda verk­ genusforskningens rön ska integreras i under­ säger han. Föreläsare och bra litteratur saknas lighet vi lever i. visningen. Vid behov ska kompetens för detta i många fall. Däremot är det enbart en tids­ - Fast det är inget som går tillföras utifrån." fråga innan institutionen får sin första kvinn­ att planera. Det gäller att Erland Hjelmquist är prefekt på psykolo­ lig professor. gripa tillfället. Syftet är att få gen i Göteborg och professor i handikapp­ - Vi utlyser snart en professur i åldrande- omgivningen med sig och forskning. Han menar att det sker ett kontinu­ forskning och då kommer vi aktivt att uppma­ åstadkomma en förändring, erligt utvecklingsarbete i ämnesgrupperna. na kvinnor att söka. säger Anna Wahl. 25 Nyheter Ny nordisk Sedan 70-talet har mansforskningen vuxit kraftigt i hela koordinator Norden. Det konstaterar Per Folkesson vid Oystein Gullvåg Holter har Jämställdhetscentrum i Karlstad som gjort en kartläggning utsetts till koordinator för nordisk mansforskning vid på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet. NIKK (Nordisk institutt for kvinne- og kjonnsforsk- ning) i Oslo, som finansie­ ras av Nordiska Minister­ Mansforskningen ökar rådet.Tjänsten är den första av sitt slag i världen, Gullvåg Holter, som är 46 år, är sociolog och dr AV LENA OLSON FOTO ULLA SUNDÉN philos vid universitet i Oslo. I sitt nya jobb ska & Jonas Frykman och Det farlige kj0n.net han bl a främja nordisk (1991) av 0ystein Gullväg Holter, Jorgen mansforskning, öka kon­ Lorentzen och Knut Oftung. takten mellan mans- och kvinnoforskningen, integre­ PROCESSEN TAR SIN BÖRJAN ra mansforskningen i rele­ - Eftersom danskarna var först ut på området vanta delar av norsk valde jag en tidig text därifrån. Den speglar kvinno- och könsforskning männens reflexioner i förhållande till 70-talets samt bidra till samarbete i kvinnorörelse. Här tar processen sin början i Norden. Norden, säger han. Danmark behöll sin tätposition ända fram till början av 80-talet. Då fick mansforskning­ en fart i Sverige som en följd av utbyggnaden av barnomsorgen och den förda jämställdhets- mm politiken, t ex pappaledigheten. - Mycket av den tidiga svenska mansforsk­ ningen var fokuserad just på papparollen, 80-talets mansforskning var fokuserad på mäns relationer till barn. faderskapet och familjen. Sedan dess har EU stöder andra inriktningar tillkommit, som exempel­ manligt Per Folkesson är universitetsadjunkt i psyko­ vis homosexualitetsforskningen och historisk logi och knuten till forskningsprogrammet mansforskning. Ingen annan enskild disciplin nätverk ”Maskuliniteter i rörelse” vid Jämställdhets­ har visat upp sig som de svenska historikerna Ett europeiskt profeminis- centrum på Karlstads universitet. 1997 fick har gjort. tiskt nätverk för mansfrå- Jämställdhetscentrum i uppdraget att kart­ gor bildades i höstas med lägga den nordiska mansforskningen. REJÄL FART I NORGE ekonomiskt stöd från EU. - Mitt syfte har varit att göra en övergri­ I slutet på 80-talet fick mansforskningen rejäl Syftet med nätverket är att pande orientering och svara på frågorna: Vad fart även i Norge. det ska vara ”ett stöd i är nordisk mansforskning? Vilka är de mest - Norrmännen har kommit långt. Nettverk arbetet mot patriarkatet framträdande frågeställningarna? Vilka är de for forskning om menn har varit mycket akti­ och manlig dominans”. centrala texterna? va under en 10-årsperiod. De har arrangerat Planerna är att bygga Undersökningen består av flera olika delar. seminarier, bjudit in studenter och bidragit upp en resursbas på Per Folkesson har intervjuat en eller två mans- mer eller mindre till att 166 magisterexamen­ Internet för att sprida kän­ forskare från varje nordiskt land, han har suppsatser producerats inom området. De nedom om existerande nät­ också skickat ut en enkät till drygt 200 mans- norska mansforskarna har dessutom lyckats verk och organisationer, forskare i Norden. Dessutom har han läst och utveckla en process som inte hamnat i avgö­ publikationer, forskning jämfört tre olika texter: den danska antologin rande konflikter med kvinnoforskningen. I och insatser som görs när Mannen i manssamhället (1974) av Claus dag har utvecklingen i Norge bl a lett fram till det gäller män och jäm­ Clausen & Erik Tygesen, Maskulinitet som den nytillsatta koordinatorstjänsten för mans­ ställdhet. Hemsida: forskningsprojekt (1987) av Margot Bengtsson forskning vid NIKK i Oslo. www.menprofeminist.org 26 Nyheter AV TOMMY RINGART FOTO ULLA SUNDÉN Stipendium Vita m till ny- disputerade kvinnor tar stö 52 kvinnor fick förra året pengar från Knut och Alice Wallenbergs stiftelses sär­ skilda stipendieprogram för risker nydisputerade kvinnliga for­skare.Tanken är att stipendiet ska underlätta för kvinnor att utveckla sin forskarkom­ petens åren efter doktorsex­ amen. Vita män bedömer risker på ett ker, dels hur de såg på olika samhällsfrågor. Många kvinnor avbryter De fick också svara på vilken etnisk grupp de forskarkarriären av familje- annat sätt än vita kvinnor och tillhörde. Bland de risker de fick bedöma far­ skäl redan efter disputatio- icke-vita kvinnor och män. ligheten av fanns: blodtransfusioner, motor­ nen. Ett avbrott så tidigt i fordon, växtgifter, förvaring av utbränt kärn­ en forskares karriär gör det Detta fenomen kallas för ”The bränsle, antibiotika i mat och fet mat. svårt - i många fall omöjligt Intervjuarna ställde frågor som: Behöver - att senare konkurrera om white male effect” och har blivit en världen en mer rättvis fördelning av välstån­ högre forskartjänster. Det det? Har jämställdhetsfrågorna gått för långt? kan vara en anledning till allt mer etablerad term inom risk­ Bör människor som bor nära ett kärnkraftverk att det finns så få kvinnliga forskningen i USA. kunna rösta om och stänga anläggningen om professorer. de inte litar på säkerheten? Stipendiet är på 200 000 kronor. Hittills har cirka I mitten av december föreläste Melissa OJÄMLIKA ATTITYDER 150 kvinnliga forskare fått Finuance - psykolog och forskare frän forsk­ Av svare* framgår att vita män genomgående detta bidrag. ningsinstitutet Decision Research i Oregon — 8 bedömer, riskerna som lägre. Deras syn på vid Forskningsrådsnämnden i Stockholm^] samhällsfrågorna uj^bvisar lockså ett annat Hon talade om ”The white male effect” och mönster än de andra grupperna: Kurs om kön de nya forskningsrön som försöker besvara - Vita män känner m*sympati för hierar­ frågan varför vita män bedömer olika slags kiska syfesätt och fler uttryckte stöd för indivi- och hälsa risker annorlunda än exempelvis kvinnoroch dualistiskSoch ojämlika attityder. Dessutom afroamerikaner. visade de eh större tillit till teknologi men Den första kursen i Genus­ Att män gör andra riskbedömningar än mindre till samhällsinsatser, berättar Melissa perspektiv på hälsa genom­ kvinnor är sedan länge ett känt faktum inom Finucane. HB fördes i höstas vid Nordiska riskforskningen. Mindre känt är hur männis­ Men vad drar hon för slutsats av detta? Hälsovårdshögskolan i kors bedömning av risker är beroende av - Det är kanske så att vita män upplever Göteborg. andra faktorer, till exempel ras. Men enligt de riskerna som mindre eftersom de är mer invol­ Kursen var på fyra veck­ amerikanska forskarna finns klara sRiljelinjer verade i att skapa, styra och kontrollera de ris­ or och behandlade de roller mellan vita män och andra etniska grupper. ker vi har i vårt samhälle - till skillnad från kvinnor och män uppfostras Denna skillnad har alltså fått ett eget begif§||ffljj kvinnor och andra grupper som afroamerika- till att axla och vad det ”the white male effect”, som introducerades mer, spansktalande och asiater. betyder för hälsoutveckling­ 1994. Fast det har saknats mer genomgripan­ Vad tror hon då om oss här i Sverige? en - både för individer i de kunskaper om hur dessa vita män ser pä - Den här typen av könsskillnader är myck­ Norden och globalt. omvärlden och samhället. et svårare att hitta i Sverige - förutom när det Enligt kursutvärderingen I Finucanes undersökning telefoninter- gäller kärnkraft. I kärnkraftsfrågan bedömer ansåg deltagarna att den vjuades drygt 1200 personer över hela USA män och kvinnor riskerna mycket olika. kunskap som kursen för­ hösten 1997 till våren 1998. Intervjupersoner Kvinnorna upplever att kärnkraften är mycket medlat är viktig i folkhälso­ tillfrågades dels om hur de bedömde olika ris­ mer riskabel än vad männen gör. arbetet på lokal nivå. 27 20001 sk*, i?.* 2000 “Genusforskningen står för kritiska perspektiv som bidrar till ny kunskap inom alla vetenskapsområden. Denna utveckling bör stödjas genom en fortsatt satsning på såväl ämnesspecifik som tvärvetenskaplig genusforskning. Dessutom är en sådan satsning säkert lönsam om man vill öka andelen kvinnor inom områden som naturvetenskap och teknik”, skriver Eva Gothlin ■I■BÜH I1 'ui Forskning 2000 Teknik och naturvetenskap prioriteras Forskningspolitiken inför 2000-talet AV EVA GOTHLIN FOTO JOHAN HEDENSTRÖM I maj 1997 beslutade regeringen att tillsätta en kommit­ och utvecklingsarbete, FoU. Detta har inte minst berott té för översyn av den svenska forskningspolitiken. på att näringslivet och försvaret gjort stora insatser. Kommitténs uppdrag bestod i att analysera de statliga Med tanke på att försvarets FoU-insatser nu minskar, forskningsinsatserna och att föreslå den övergripande när JAS-projektet är färdigt, hävdas att staten bör ta ett inriktning dessa borde ha i framtiden, särskilt inför den större ansvar, framförallt för grundforskningen. Utred­ planeringsperiod som inleds år 2000. Man skulle också ningen anser att den tillämpade forskningen har fått för lämna förslag rörande utformningen av den statliga stort utrymme, särskilt som undersökningar visar att forskningsorganisationen. Kommittén, vars namn blev grundforskning är det som i längden ger störst utdel­ Forskning 2000, bestod av riksdagsledamöter, ordföran­ ning. I utredningen konstateras att det är ”den fria de var universitetskansler Stig Hagström och huvudse­ forskningen, som historiskt sett bidragit med de allra kreterare Sonja Dahl. mest nyttiga resultaten.” Resurserna måste därför öka Den 6 november 1998 lade Forskning 2000 fram sitt till grundforskning och forskarutbildning är slutsatsen. slutbetänkande Forskningspolitik SOU 1998:128. Utredningen bygger vidare på en rad forskningsutred- ÖKADE ANSLAG ningar från senare år och gör, som man säger, en ”sam­ Det är dock inte all forskning Forskning 2000 vill satsa manfattande analys” av dessa. Vad Forskning 2000 på i samma utsträckning. Det är framförallt på teknik kommit fram till är betydelsefullt. En principproposi­ och naturvetenskap resurserna ska läggas. Dessa veten­ tion ska läggas fram våren 1999 grundad på utredning­ skapsområden bör få ökade anslag. Humaniora och en och remissvaren, och den ska i sin tur utgöra grun­ medicin ska erhålla oförändrade anslag, medan resur­ den för en forskningspolitisk proposition våren 2000. stilldelningen till samhällsvetenskap bör minska. Den samhällsvetenskapliga forskningsorganisationen bör GRANSKA KRITISKT omprövas och utredningen ser pensionsavgångar som Utredningen kan således komma att prägla inriktningen ett sätt att minska detta vetenskapsområdes omfatt­ på den svenska forskningspolitiken och forskningsorga­ ning. nisation efter år 2000 och är därmed ett dokument som Vad gäller forskarutbildningen menar utredningen är viktigt att kritiskt granska, inte minst ur ett könsper­ att forskarutbildningen bör öka inom teknik och natur­ spektiv. vetenskap och minska inom humaniora och samhällsve­ Betänkandet understryker Sveriges, i förhållande till tenskap. bruttonationalprodukten, stora satsning på forskning Forskningspolitik avvisar således ett snävt nyttotän- 29 Forskning 2000 V Mindre resurser till humaniora och samhällsvetenskap och mer till teknik och naturvetenskap betyder mer resurser till män och mindre till kvinnor. kande vad gäller relationen mellan grundforskning och följa dessa vetenskapsområden och de ska också utgöra tillämpad forskning och talar för den fria grundforsk­ grunden för forskningsrådsorganisationen. De nuvaran­ ningens sak. Däremot tillämpar utredarna själva ett de forskningsråden och sektorsforskningsorganen ska nyttotänkande vad gäller förhållandet mellan naturve­ slopas och ersättas av fyra stora forskningsråd, vart och tenskap-teknik och humaniora-samhällsvetenskap. Det ett för de fyra vetenskapsområdena. Utredarna vill där­ sistnämnda vetenskapsområdet ska minska i omfatt­ med inte gå så långt som i Norge där man slagit sam­ ning vilket förefaller vara grundat i en syn på naturve- man alla forskningsråd till ett enda. t tenskap-teknik som samhälleligt nyttiga områden till Förändringen skulle innebära att dessa fyra forsk­ skillnad från humaniora-samhällsvetenskap. ningsråd får större ansvarsområden. Forskningsråden Utredningen talar visserligen för vikten av samarbete ska också ta ett ansvar för tvärvetenskaplig forskning mellan humaniora och teknik, men tycks inte inse att inom vetenskapsområdets ramar. Utredningen under­ ett sådant samarbete också kräver en satsning på huma­ stryker att tvärvetenskaplig forskning ska vila på en niora-samhällsvetenskap. stark inomvetenskaplig grund. FYRA VETENSKAPSOMRÅDEN KRITISKA PERSPEKTIV De förändringar som föreslås av forskningsorganisatio­ Kvinno/genusforskning är både en tvärvetenskaplig teo­ nen är genomgripande. Utredningen understödjer den ribildning och perspektiv som bör tillämpas inom alla redan beslutade indelningen av forskarvärlden i fyra vetenskapsområden. Hittills har denna forskning och huvudsakliga vetenskapsområden: Humaniora-sam­ dessa perspektiv till stor del utvecklats inom humaniora hällsvetenskap, Medicin, Naturvetenskap och Teknik. och samhällsvetenskap. Inom medicin, naturvetenskap Resurstilldelningen till universitet och högskolor ska och teknik har det funnits i mindre omfattning. 30 F o rskning 2000 Genusforskningen står för kritiska perspektiv som bidrar till ny kunskap inom alla vetenskapsområden. Denna utveckling bör stödjas genom en fortsatt sats­ ning på såväl ämnesspecifik som tvärvetenskaplig genusforskning. Dessutom är en sådan satsning säkert maM L lönsam om man vill öka andelen kvinnor inom områ­ IPAiW i den som naturvetenskap och teknik. BESTÄLLARSTYRD FORSKNING ■•tAljl man/ ; M-r, \ woman JW Dessutom tänker sig Forskning 2000 något man kallat Forskningsrådens samverkansnämnd som ska syssla I'JÆwBI TI! ROM' WfM I med forskningsinformation, jämställdhet, samt initiera H TU! onii'R j 1 och stödja tvärvetenskaplig forskning som inte ligger JR \V( 0NI inom något enskilt forskningsråds ansvarsområde. Till , i - ..bn t mtR den tvärvetenskapliga forskning man särskilt ska stödja t in ‘"l'! X hör genusforskningen. Det krävs ”fortsatt särskilt stöd till insatser inom genusforskning”. Det framgår inte riktigt om utredningen menar att denna Samverkansnämnd ska vara ett forskningsråd ration för jämställdhetsarbetet. som FRN, eller om den ska vara något liknande den nu Forskning 2000 vill decentralisera allt mer makt till befintliga Samverkansgruppen. Samverkansgruppens universiteten, där män är i majoritet på de beslutande uppdrag är bland annat att arbeta med integreringen av posterna. Detta är ur jämställdhetssynpunkt inte helt genusforskning och genusperspektiv i alla forsknings­ oproblematiskt. Inte heller att ansvaret för att skapa råd. Att ett sådant arbete fortsätter och utvecklas är jämställdhet på universiteten i framtiden framförallt ska viktigt anser Nationella sekretariatet för genusforsk­ ligga på universiteten och deras anställda. ning. Centra/Fora för kvinnoforskning och Nationella Forskningspolitik vill inte bara öka den fria grund­ sekretariatet för genusforskning har tillkommit genom forskningen, den som sägs vara forskarstyrd, utan också öronmärkta statliga medel. Öronmärkning är en viktig det man kallar beställarstyrd forskning. Det senare markering. Om inte staten tydligt markerar att genus­ anses vara modellen i näringslivets FoU. Sådan bestäl­ forskningen ska stödjas, så finns en risk att den drabbas larstyrd forskning bör också ske i statens tjänst. Alla när enskilda universitet och högskolor måste göra statliga myndigheter ska därmed ansvara för FoU inom besparingar. sina områden och medel till det ska tas från de ordina­ Ur ett könsperspektiv är det intressant att notera att rie verksamhetsanslagen. Forskning 2000 kan också de vetenskapsområden som är tänkta att få ökade tänka sig särskilda forskningsinstitut. Det som utred­ resurser också är de som domineras av män. Mindre ningen däremot avvisar är vad man kallar ”ställföreträ- resurser till humaniora och samhällsvetenskap och mer darstyrd” forskning och som man menar funnits inom ill teknik och naturvetenskap betyder mer resurser till sektorsforskningen. män och mindre till kvinnor. En annan reflektion är att MÖJLIGHET ATT FORSKA den indelning av forskarvärlden i traditionella veten­ skapsområden Forskning 2000 understödjer, är en som Att alla behöriga universitets- och högskolelärare också vuxit fram i ett universitetssystem som dominerats av ska ha möjlighet att forska, är något Forskning 2000 män. Frågan är hur det påverkar den tvärvetenskapliga anser är viktigt. Universiteten ska själva ta ansvar för genusforskningen? det, men utan att få ökade anslag för att förverkliga detta. Forskningspolitik saknar genomgående könspers­ pektiv och/eller jämställdhetsperspektiv. Utredningen tar upp jämställdhet och genusforskning, men det ägnas ett mycket begränsat utrymme. Positivt är att utredarna markerar att särskilt stöd bör gå till genusforskningen och till Centra/fora för kvinnliga forskare. A andra Positivt är att utredarna markerar att särskilt stöd bör gå till sidan sägs inte särskilt mycket om hur detta särskilda genusforskningen och till centra!fora för kvinnliga forskare. stöd ska utformas. Det är viktigt att utredningen skiljer mellan jäm­ ställdhet och genusforskning. Medel för jämställdhet är inte lika med medel till genusforskning, men medel till denna forskning innebär oftast ett stöd till och en inspi- 31 Debatt Är det så att begreppen skulle nor och män. Genus är ett vara utbytbara eller har de var begrepp som innefattar en sam­ för sig en meningsbärande hällelig maktordning där före­ betydelse? Jag vill hävda att ställningar om kön visserligen bruket är avhängigt vilken nivå Kön eller genus har en grundläggande betydelse som analysen eller diskussio­ men där begreppet kön skulle nen befinner sig på. Det rör sig förminska eller till och med alltså inte om antingen eller eller kön dölja att det handlar om för­ utan om både och, om ett med­ hållanden som har en relevans vetet val knutet till forsknings­ även utanför den explicita uppgiftens frågeställningar. kopplingen till de sociala reali­ Kön refererar till kvinnor och genusf teterna kvinna och man. Genus och män som sociala och ger oss därför möjligheter att kroppsliga realiteter. Det refe­ gå ett steg längre, att gå från de rerar även till de föreställningar direkta kopplingarna till kön som omgärdar oss som varande och istället förlägga analysen just kvinna respektive man. Vilket begrepp skall vi använda, kön eller genus? till förhållanden som rör histo­ Kön är ett begrepp som har en Det är en diskussion som böljat fram och tillba­ risk förändring på en samhälle­ fast förankring i vårt sätt att lig nivå. uppfatta och göra en åtskillnad ka under lång tid och som lett till polariserade mellan ‘hon’ och ‘han’. Därför Olika uppfattningar lämpar sig begreppet kön ståndpunktstaganden för det ena eller det andra om relevanta objekt utmärkt för att diskutera och på ett sätt som antyder en bakomliggande, och Den antydda intressemotsätt­ analysera den sociala och kul­ ningen skulle alltså röra sig om turella relationen mellan kvin­ kanske även en mera grundläggande, intresse­ olika uppfattningar om vad nor och män. Det är ett som är de relevanta objekten begrepp som liksom genus tar motsättning mellan de olika företrädarna. för forskningen. Jag vill hävda fasta på det relationella förhål­ att det även måste vara de sam­ landet mellan könen, vilket hälleliga strukturerna och den naturligtvis är ett förhållande betydelse för oss som individer som måste tydas utifrån en ständig korrespondens med ga organisering som äger rum som dessa har. Och då är genus symbolisk nivå där föreställ­ reella kvinnor och män. Kön på basis av de föreställningar ett begrepp som passar ningarna om vad det innebär som begrepp får sin dynamiska om kön som dominerar i den utmärkt. Det betyder inte att att vara kvinna respektive man och analytiska betydelse när specifika samhälleliga kontex­ fokus har flyttats från sociala väger tungt. det relateras till sina konkreta ten. Mot bakgrund av föreställ­ realiteter men att förklaringar­ uttolkningar: kvinnor och män ningar om kön kan vi tala om na knyts till samhällsförän­ Dualt tänkande och till deras inbördes positio­ en genusordning på en dringar och inte ‘bara’ till kön. och stereotypa ideer ner i förhållande till varandra. samhällsnivå som har betydligt Det handlar om föreställningar Genus har en vidare räck­ mera vittgående konsekvenser. om kön som påvisar det duala vidd och begreppet lämpar sig Genusordningen gäller inte BIRGITTA JORDANSSON tänkandet och de stereotypa för att användas i analyser och endast förhållanden som har Fil dr, historia idéerna men som gör detta i en diskussioner av den samhälleli­ explicita kopplingar till kvin­ Göteborg 32 Debatt “Gör som jag - titta på porr”! "Pornografi är återigen på agendan. De som är för de människor som arbetar i bransch och förändra vårt industrin. norm- och regelsystem - vilket porr ser förekomsten av detsamma som ett lustfyllt budskap sänder vi till de myck­ uttryck för tryckfriheten och anser samtliga porr- Människors fysiska et unga som tvingas arbeta och psykiska hälsa med sexhandel i Tredje värl­ motståndare som sexual fientliga förbudsmaskiner. Under detta sekel har fack- och den? Tror någon att deras arbetarrörelsen kämpat för att arbetsförhållanden förbättras skapa lagar som ska reglera av att vi här skapar positiva Många feminister och männis­ inte lägga över det på de kvin­ under vilka omständigheter attityder till den inhemska por­ kor på vänsterkanten svara på nor (och män) som arbetar i arbetsgivaren ska få utnyttja rindustrin? defensiven - och försöker ta sig branschen. Eftersom arbetet och använda arbetstagarens ur hörnet de motats in i - är illa ansett är de en utsatt kropp. Även om dessa gränser Porrdebatten är genom att tala om vad de inte grupp. De kan därför inte gå i inte är absoluta och även om de västerländskt lokal är. Allt medan porrfilm kablas frontlinjen för att uppvärdera tänjs på finns det ändå några Porrdebatten, liksom gentek­ ut via satellit och in i TV-appa- verksamheten. Det måste slags minimikrav på hur krop­ nikdebatten, liksom debatten raterna. komma uppifrån. pen får nyttjas och exploateras om konstgjord befruktning, Porrdiskussioner urartar i lönearbetet. Det känns märk­ är västerländskt lokal och lätt till vulgärdebatter där ”En duktig strippa ligt att vi i slutet av samma medelklass. Men världen är ”superliberaler” ställs mot förbättrar samarbetet” sekel diskuterar hur könet ska större än den egna sänghalmen. ”förbudsivrare”. På det viset Tänker man sig att näringsmi­ kunna säljas och exploateras på Det handlar inte om porrens undviker man de svåra frågor­ nister Björn Rosengren tillsam­ bästa möjliga sätt. Borde det vara eller inte vara. Den hand­ na, t ex vilken typ av samhälle mans med manliga kommun­ inte i stället handla om hur vi lar om vilket samhälle vi vill vi vill ha. Nedan följer några politiker och näringslivsrepre- ska kunna skydda alla männis­ ha. Och jag personligen vill saker som bör diskuteras. sentanter ska ställa upp i en kors fysiska och psykiska inte ha ett samhälle som utvid­ annonskampanj med bildtexter hälsa? gar försäljningen av männis­ Ett arbete som ”Gör som jag - titta på Jag tror dessutom inte att kors kroppar - oavsett vilken bland andra porr” och ”Vi har alltid lite arbetsmiljön kommer att för­ slags industri vi syftar på och Petra Östergren sade i ett radi­ fitta på konferensen” eller bättras för dem som arbetar i oavsett var på klotet de befin­ oprogram att kvinnor som gör ”En duktig strippa förbättrar porrindustrin om vi bestämmer ner sig. porrfilm eller prostituerar sig samarbetet”. Och förväntas oss för att förhålla oss samhäl­ Porr kan inte reduceras till mår dåligt enbart på grund av Anna Lindh i jämställdhetens leligt positiva till företeelsen. moralism kontra en liberal sex­ samhällets syn på dessa verk­ namn göra detsamma? Dessutom är det väl en tvivel­ ualuppfattning. Det handlar samheter. Med andra ord skul­ Det låter grovt men är i rea­ aktig seger om yrkesinspektio­ om realpolitik. Att påstå något le de må mycket bättre om liteten vad det handlar om. nen utfärdar anvisningar för annat är ideologiska dimridåer. ”sexarbete” blir ett arbete Prominenta personers öppna hur porrarbetet ska utföras bland and ra.En sådan förän­ ställningstaganden och en utta­ ergonomiskt riktigt. CARIN HOLMBERG dring kräver en enorm omvand­ lat positiv lagstiftning är vad Om vi kastar in handduken Fil dr och feminist ling av samhälleliga normer som påbörjar en förändring av och understödjer porr och Norrköping och värderingar. Men ingenting de normer och värderingar som annan kroppsnära handel och hindrar oss från att påbörja en i dag kringgärdar porren och arbetar för att lyfta fram denna sådan utveckling. Vi kan, till viss del, besluta vilket norm­ system vi vill ha. Men jag undrar vem och vilka som ska gå i bräschen för denna utveckling? Man kan 33 Yvonne Hirdman: Med kluven tunga LO och genusordningen Atlas förlag, 1998 Den kluvna tungan avser LOs På gång! motstridiga tal om kvinnors plats i samhället. Yvonne Hirdman skriver om perioden 1976-86. Hirdman blev professor i kvinnohistoria 1988, är numera verksam vid Stockholms univer­ Över hela landet pågår föreläsningar, seminarier, temadagar, sitet. Hon har skrivit om svensk arbetarrörelse i flera böcker. workshops och andra aktiviteter om köns-/genusforskning. Några av vårens större arrangemang är konferensen “Dolly and the Med kluven tunga Bean” i Luleå den 19-21 februari och en workshop om “Hegemoni och mansforskning i Karlstad” den 19-21 mars. GÖTEBORG ra en serie litteraturseminarier kring temat män och manligheter. Vi läser och samtalar Nationella sekretariatet för genusforskning: om böcker som diskuterar detta tema. Populärvetenskaplig föreläsningsserie: Könet i Elisabeth Hultcrantz (red): 15.3 Slow Motion. Lynne Segal. Läkare, doktor, kvinna fokus. 12.4 When Men Meet. Henning Bech. Studentlitteratur, 1998 16.3 Mansrörelser - på ont eller gott? 3.5 Theorizing Masculinities. Harrt Brod & Skriven av nätverket för kvinnli­ Lars Jalmert, docent i pedagogik, Stockholms Michael Kaufman(red). ga universitetslektorer vid med universitet. 31.5 Queer Theory. Annamarie Jagose. fak i Sverige. Boken vänder sig 20.4 Det kallas manshat. Om feminism och Tid: 13.15-16.00, plats: seminarierummet, särskilt till dem som intresserar annat suspekt. sig för frågan om det gör någon Kvinnovetenskap, BengtLidnersgatan 7.Carin Holmberg, fil dr i sociologi, Ersta skillnad om läkaren är kvinna Sköndal Högskola, Stockholm. eller man. 24 läkare och lärare KARLSTAD4.5 En hälsosam manlighet. Moderna män vid landets medicinska fakulteter berättar om sina varierande erfa­ och deras hälsa ur ett genusperspektiv. Jämställdhetscentrum: renheter. Claes Ekenstam, fil dr i idé- och lärdomshisto­ Öppen föreläsningsserie: Ty makten är din... ria, Göteborgs universitet. 9.3 Om makt och kön - i spåren av offentliga Plats: Pusterviksteatern. organisationers omvandling. Anne Scott Sorensen (red): Tid: 19-21 Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi, Nordisk salonkultur Linköpings universitet. En studie i nordiske Handelshögskolan: 12.4 Kön, makt, organisation och ekonomi i skonånder og salonmil- Föreläsningsserie: Genus i utbildningen svenska kommuner. joer 1780-1850 22. 4 Ninni Hagman, jämställdhetsexpert: Gun Hedlund, universitetslektor i statsveten­ 11 nordiska forskare Förälskelse? Missförstånd? Maktmissbruk? skap, Örebro universitet. (Eva Ohrström, Ingrid Om trakasserier p.g.a. kön. 27.4 Kvinnor, män, makt och ledarskap. Holmqvist och Elisabeth Tid: 14-16 Christina Franzén, VD Stiftelsen Näringslivets Mansén från Sverige) Plats: ej fastställd Ledarskapsak ademi. bidrar med texter om salongskulturens utveck­ Info: Eva-Maria Svensson, tel. 773 12 98, Plats: Lagerlöfssalen på Karlstads universitet. ling i Norden. Läsaren får möta E- post: eva-maria.svensson@law.gu.se Tid: 10-11.30 salongsvärdinnor som Malla Samarrangemang: Länsstyrelsen i Värmlands Silfverstolpe och Charlotte Institutionen för kvinnovetenskap: län, Karlstads Universitet, Landstinget i Schimmelman. Våren 1999 kommer institutionen att arrange­ Värmland, Kommunförbundet i Värmland Aktuellt och Länsarbetsnämnden i Värmlands län. professor i arbetsmarknadspolitik vid Kontaktperson: Goldina Smirthwaite, tfn Stockholms universitet. 054/197506 eller 054/885039, e-postadress: Samarrangemang med Jämställdhetsgruppen goldina@s.lst.se eller goldina@kau.se vid Linköpings universitet. Öppen föreläsning: Tid: 13.15-16.15 20.3 Rädd att falla. Plats: Sal C4, Hus Caesar, Linköpings univer­ Gråten och mansbildens sammanflätade histo sitet tera- Claes Ekenstam, fil dr i idehistoria, Göteborgs LULEÅ universitet. Lokal: Karlstads Universitet, Frödingsalen IB 19-21.2 Dolly and the Bean: Understanding Kontaktperson: Berit Sundgren-Grinups, tfn Biotechnology in Broader Contexts tur 054/7001538, e-postadress: The conference serves to widen and intensify Berit.Grinups@kau.se. the public debate on biotechnology in Sweden and other Nordic countries. It will present Temadagar: both critical voices as well as more positive 10-12.5 Kultur och kön. ones, and will provide a forum for dialogue Flerdagsarrangemang med öppna föreläsning­ between the participants. Drude von der Fehr, Anna G Jônasdôttir and Bente ar, utställning m m. Location: The conference will take place at Rösenbeck (editors): Kontaktperson: Berit Sundgren-Grinups, tfn Hotel Nordkalotten Conference Centre, Luleå Is there a Nordic 054/7001538, e-postadress: Language: English Feminism? Berit.Grinups@kau.s Conference secretariat: Dolly and the Bean, Nordic feminist Div. of Gender and Technology, Luleå thought on culture 1s t fare aNordic Feminism? Workshop: University of Technology, SE-971 87 Luleå and society UCL Press, 1998 19-21 mars 1999 Hegemoni och mansforsk­ Telephone: +46 (0)920-721 36 Går det att identifiera ning. Telefax: +46(0)920-918 66 en specifikt nordisk Målet för denna workshop är att problemati- E-mail: Dolly@arb.luth.se feministisk tradition? sera begreppet hegemoni och dess användbar­ http://www.luth.se/depts/arb/genus_tekn/ Det är frågan som het inom mansforskningen. Den är en uppfölj­ ställs i den här boken ning av tidigare workshopar i Hemsedal och UPPSALA skriven av feministis- Lysebu. ka forskare från Centrum för kvinnoforskning: Anmälan skickas till Högskolan i Karlstad Danmark, Sverige,Tisdagsluncher: Norge, Finland och senast den 13 november. 16.3 Gunilla Strömholm, jur kand och fil Island som har sin utgångs­ Plats: Stadshotellet i Karlstad kand: 1800-talets kvinnliga doktorer i punkt i olika ämnen: politik, Uppsala/Sverige. sociologi, historia, litteratur. LINKÖPING 23.3 Irene Molina, fil dr, kulturgeografiska Forum för kvinnliga forskare och kvinno­ institutionen:Kategoriseringar inom akademin Lars Naumburg: forskning: - kön och etnicitet. Over gränsen. Om männen och kvinnomisshandeln 8.3 Kvinnor och makt. 13.4 Paulina de los Reyes, fil dr, institutionen Utbildningsförlaget Brevskolan, Marie Berglund, utbildningskonsult för ROKS för ekonomisk historia: Kvinnor och/eller 1998 och Barbro Wijma, professor i kvinnomedicin invandrare. Boken söker vetenskapliga vid Linköpings universitet. 20.4 Maria Liljas, doktorand, teologiska insti­ svar på de aktuella frågorna Samarrangemang med Länstyrelsen och tutionen: Psykisk hälsa - definitioner med om männens våld och Landstinget i Östergötlands län. makt. maktutövning: Varför miss­ Tid: 14.00-17.00 11.5 Birgitta Hellmark Lindgren, doktorand, handlar så många män de Plats: Wallenbergssalen, Länsmuseet i institutionen för kulturantropologi: Den gra­ kvinnor som står dem när­ '/ver mast? Boken presenterar Linköping vida kvinnokroppen som arena för sociala analys och teori i aktuell 10.3 Högre utbildning för kvinnor - bortkas­ sanningar och motstridiga perspektiv. forskning. Genomgående tade pengar? Tid: 12.00-13.00 tema är manlighet som förän­ Mona Sahlin, statsråd, och Eskil Wadensjö, Plats: S:t Johannesgat 21, seminarierummet derlig social konstruktion. 35 Posttidning B Avs: Nationella sekretariatet för genusforskning Göteborgs universitet Box 200 SE 405 30 Göteborg Ojämlikhet är en fråga om makt... Forskning om kvinnors villkor, könsrelationer, genus, valtas på ett fruktbart sätt. Det betyder i bästa fall att konstruktioner av kvinnligt och manligt, sexualitet och fler kommer att inse värdet av denna typ av forskning, Gäst- identitet är ett kreativt och expanderande fält inom både som intellektuell och politisk utmaning. Samtidigt akademin. Utvecklingen har också gått mot alltmer vill jag varna för en alltför stor tilltro till att grundläg­ abstrakta teorier. Kanske måste vi i det läget påminnas gande samhälleliga motsättningar kan lösas genom kröni­ om att feminismen ursprungligen är en rörelse som syf­ instituti onalisering.tar till att upphäva kvinnors underordning. Det finns, Ojämlikhet mellan kvinnor och män är egentligen om man blickar tillbaka i historien, ett nära samband inte ett kunskaps- eller informationsproblem. Det är en kören mellan feministisk teori fråga om makt.och kvinnors praktiker. Som den franske filoso­ Feminismen avviker från fen Bruno Latour skriver Maud Eduards är ord­ andra teorier om samhället om Le Pen, att hans politis­ förande i styrelsen för i det att den både analyse­ ka vilja måste bemötas med Nationella sekretaria­ rar kvinnors underordning annan politisk vilja, inte tet för genusforskning och tillmäter kvinnor för­ med lag. Latours poäng är och professor i stats­ mågan att förändra den att politik handlar om vil­ vetenskap vid Stock­ rådande könsmaktordning- jeyttringar, inte om att för­ holms universitet. Hon disputerade 1985 en. Den pekar ut en struk­ medla kunskap. "Politiken och hennes doktorsav­ tur där kvinnor har sämre är inget klassrum", konsta­ handling heter Sam­ socioekonomiska villkor än terar han (Le Monde 4 okt arbete i Maghreb - män, mindre politiskt infly­ 1996). Tanken är att det Om regionalt samar­ tande samt löper större risk politiska handlandet har ett- bete mellan Marocko, att utsättas för sexualiserat värde i sig som inte kan Algeriet, Tunisien och våld. I samma andetag ersättas - vare sig med Libyen 1962 - 1984. säger feminismen att kvin­ administrativa rutiner, eta­ Maud Eduards har även skrivit Kvinnor nor (självklart) besitter blerad kunskap eller ny lag­ och politik (1977), handlingskraft och att stiftning. Frestelsen att Kön, makt, medbor­ kvinnors gemensamma skapa ordning genom att garskap (red; 1983) handlande utgör förändringens motor. Kvinnor har ju hitta olika slags substitut för det gemensamma - och samt senast medverkat också sedan lång tid, i praktiken, visat att de inte oförutsägbara - handlandet är både gammal och stark, i Towards a New accepterar underordningen. De protesterar, organiserar skriver den tyska filosofen Hannah Arendt i Männi­ Democratic Order? sig, kräver åtgärder, och tar därmed plats som politiska skans villkor. Men makt kan varken delas ut eller tas, Women’s Organizing aktörer. den uppstår bara "där människor samlas och handlar in Sweden in the Nationella sekretariatet för genusforskning kan ses tillsammans". 1990s (1997). som ett resultat av kvinnors krav på mer resurser till I detta perspektiv skulle jag vilja se sekretariatet information och opinionsbildning om kvinno-, genus- utvecklas, som en samlingsplats för människor, idéer och feministisk forskning. Som ordförande i sekretaria­ och verksamheter och som en aktiv förmedlare av sam- tets styrelse kommer jag arbeta för att uppdraget för­ hällsrelevanta kunskaper om kön/genus. 36