GÖTEB ORGS TJhl IVERS ITET
Institutionen för mat, hälsa och miljö
a
Matbloggar
- 
en ny väg för hälsobudskap
Frida Ekman
Linda Ljungskog
Kandidatuppsats, 15 hp
Kost- och friskvårdsprograrnmet, 180 hp
Handledare: Marianne Pipping Ekströrn
Examinator: Kerstin Bergström
Datum: Juni 2009
GOTEBORGS UNIVERSITET
Institr-rtionen för mat, hälsa och rniljö MHM
Box 320, SE 405 30 Göteborg
Titel: Matbloggar 
- 
en ny väg for hälsobudskap
Författare: Frida Ekman och Linda Ljungskog
Typ av arbete: Kandidatuppsats, 15hp
Handledare: Marianne Pipping Ekström
Examinator: Kerstin Bergström
Program: Kost- och friskvårdsprogrammet, 180 hp
Antal sidor: 32
Datum: Juni 2009
Sammanfattning
Bloggen kan beskrivas som en slags dagbok på Internet, där individer kan dela med sig av
sina liv till omvärlden. Bloggar har vanligtvis ett tydligt format. med inlägg. bilder och
kommentarer från läsarna. Man uppskattar att det idag finns uppemot 70 miljoner bloggar i
världen. Dessa behandlar många olika teman, exempelvis mat.
Innan bloggarna blev ett forum för förmedling av recept och hälsobudskap. spreds dessa
genom kokböcker. Även idag är kokböcker otroligt populära och i många. såväl gamla som
nya. kan man hitta hälsobudskap. Bloggarna har dock kommit att bli ett komplement till
receptböckerna varför det är viktigt att se vilka budskap som finns där.
Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur innehållet ser ut på matrelaterade bloggar. med
betoning på hälsa och hälsobudskap. Den metod vi använde var att under två veckor samla in
alla blogginlägg och kommentarer från tio rnatbloggar. Detta material analyserades sedan och
en sammanställning av olika faktorer gjordes i form av tabeller. Exempel på dessa faktorer
var antalet inlägg. kommentarer och recept. Genom en innehållsanalys granskades bloggarna
ytterligare med avseende på bloggförfattaren. bloggens profil samt bloggens utfbrmning och
innehål1.
De slr.rtsatser vår undersökning har resulterat i är att hälsa diskuteras i många inlägg och
kommentarer. såväl direkt som indirekt. Ofta diskuteras hälsa i bloggarna utan användning av
hälsorelaterade termer. Bloggarna förmedlar en enhetlig syn på mat där inläg-een genomsyras
av matglädje. Författarna har en helhetssyn på hälsa som innebär att for att må bra rnåste både
kroppen och själen fa näring.
Nyckelord: Blogg. mat. hälsa. hälsobudskap. Internet. kokböcker.
Innehållsförteckning
Httr har hloggarna
l'ilka ar det sot'tt bloggar och varfor'?.. ..................... i
HÄI-SA
Sjtr sorters kakor..
Tv-personligheters egncr kokbocker ........................ 13
MODELL F'ÖR ANALYS AV BLOCGAR.................. .......................... 16
Bloggarnas
F'ÖRSI,AC PA VIDARE FORSKNINC .......3O
BILAGA I. EXEMPEL PÅ EN BLOGG...... ...................I
Inledning
Idag är efterfrågan på kokböcker stor och i Sverige publiceras uppemot en kokbok om dagen
(Måltidsakademin, 2008). Detta är intressant med tanke på att Internet och dess näst intill
outtömliga tillgång till information står de flesta hushåll till buds. På senare tid har fenomenet
bloggar ökat lavinaftat, varvid även bloggar som behandlar ämnet mat har blivit allt fler.
Många av de stora tv-personligheterna inom matlagning har idag egna bloggar där de delger
läsarna sina olika tankar och åsikter beträffande mat. I och med att fler personer som är kända
för allmänheten har börjat blogga, har fler fått upp ögonen for bloggar. Detta har lett till att
allt fler privatpersoner med matintresse har starlat upp egna bloggar som ett sätt att
kommunicera med andra med samma intresse. Dessutom har olika typer ar,' utmärkelser börjat
dyka upp i bloggkulturen. bland annat Matbloggspriset som delas ut i samarbete med
Stockholmsmässan. Detta bidrar till att öka genomslagkraften i detta medium. vilket även gör
det till en mycket intressant arena att bedriva studier på.
Anledningen till att vi tycker att det är viktigt och relevant for oss som blivande kost- och
friskvårdspedagoger att undersöka bloggvärlden med inriktning på mat. är att bloggar idaghar
stor genomslagskraft. Det som skrivs på en blogg når en stor publik och alla som är
intresserade kan ta del av allt som skrivs. Då matbloggar ofta forrnedlar recept och tips på hur
man kan och bör äta, anser vi att det är av vikt att se vad som egentligen sägs på dessa bloggar
beträffande hälsa.
Kokböcker har sedan lång tid tillbaka varit ett av de vanligaste forumen för receptförmedling
och spridning av hälsobudskap relaterade till mat. Därfor upplever vi att det är befogat att se
på hur denna form av budskap förmedlas i matbloggar mot bakgrund av hur de har spridits
och fortfarande sprids i kokböcker. Även om kokboken i sig inte verkar vara pä väg att
försvinna så erbjuder bloggarna en snabbare metod att nå ut med såväl recept och
matdiskussioner som hälsobudskap gällande mat. Vi har båda länge varit intresserade av och
följt bloggar. och då med ett speciellt intresse mot vad bloggförfattarna förmedlar för syn på
hälsa i kombination med mat. Bloggarna lyfter fram frågor som är aktuella och som vi i vårt
kommande yrke som kost- och friskvårdspedagoger kommer att möta och diskutera. Detta gör
att det blir mycket värdefullt för oss att göra en analys av hur hälsa diskuteras i bloggvärlden.
Vi hoppas och tror att resultatet av denna analys även kommer att vara till nytta för andra
blivande hälsopedagoger och andra som arbetar med mat och hälsa.
Bakgrund
Här ges en inblick i bloggvärlden. samt i hur hälsobudskap förn-redlas genom kokböcker. För
att undvika otydligheter presenteras först definitior-rer av olika begrepp som används i detta
arbete. Därefter foljer en genomgång av vad bloggar är och hur de har uppkommit. Genom en
redogörelse a'n, innehållet i utvalda kokböcker. visas hur hälsobudskap har sett ut genom åren.
En modell för vilka aspekter man kan ta hänsyn till vid analys av bloggar kommer även att
läggas fram.
Definitioner
Vi har i detta arbete valt att definiera begreppet hälsa n-red hjälp av delar av WHO:s definition
från 1946"ett tillstand ay.filllstrindigtfusi,;kt, p.sykiskt och.sociult ralbe.finnantle oc'h inte blott
fi'anvaro av siukdom och hunclikapp" (WHO. 1999). Definitionen används dock inte isin
helhet. rrtan utvalda delar av den far här representera hälsa. Ordet "./illl.strindigl'' väljs i detta
arbete bort ftjr att få en mer uppnåbar och realistisk syn på begreppet hälsa. Aven ".fi'anvaro
oy handikapp" plockas bort då ett handikapp inte nödvändigtvis har någon inverkan på det
upplevda hälsotillståndet. Att hälsa är något subjektivt och självupplevt tas också vara på.
Dessa modifieringar resulterar i att hälsa definieras som "ett tillstånd av självupplevt frsiskt.
psykiskt och socialt välbefinnande. inte blott frånvaro av sjukdom."
I detta arbete kommer vi att diskutera ordet hälsobudskap i såväl kokböcker som matbloggar"
varför en definition av begreppet är på sin plats. Då ordet hälsobudskap kommer att behandlas
i relation till mat. har vi valt att anpassa definitionen efter detta. Vi kommer således inte att
inkludera termer som träning, stress. avkoppling eller liknande. Det vi själva betraktar som
hälsosam mat är sådan kost som framfor allt foljer de svenska näringsrekommendationerna
(Livsmedelsverket. 2005). De delar av rekommendationerna som vi upplever som ntest
centrala när det gäller hälsa och recept är användandet av ohälsosamma mängder socker. salt
och fett. Tillräckliga mängder frukt. grönsaker samt fullkornsprodukter är andra delar som vi
anser utgör viktiga delar av en hälsosam kost. Definitionen vi valt för hälsobudskap är
"budskap som förmedlas om mat" vilka följer vår linje om vad hälsosam kost är. eller mat
som bloggaren själv uttrycker som hälsosam."
De som skriver bloggarna kommer i denna uppsats att benämnas som de bloggande.
bloggförfattama. bloggskaparna. bloggskrivarna eller liknande. I vardagstal benämns de som
skriver bloggar som bloggare och i bestämd form som bloggarna. Då den bestänrda
pluralformen av en blogg också är bloggarna ansåg vi att detta skulle kunna bli förvirrande.
varför vi har valt denna lösning.
Bloggar
Då bloggvärlden är relativt ny kan det vara svår1 att få en tydlig bild av vad den består av och
hr,rr den fungerar. Detta kommer att presenteras tillsammans med beskrivningar av hur
bloggarna har r:ppkommit. vilka som skriver bloggar samt ett exempel på en utmärkelse i
bloggvärlden.
Vad är en blogg?
En blogg kan enklast beskrivas som en typ av öppen dagbok på Internet
(Nationalencykiopedin " 2009a). För att kunna kategoriseras soll.l en typisk blogg tlnns det
dock ett visst format som bör följas (Gill. 2004). I detta format ingår:
- inlägg från författarer.r. vilka står i en bakvänd kronologisk ordning. Det innebär att de
senaste inläggen ska stå först på sidan.
- att inläggen ska vara märkta med datum och även tid.
- att varje inlägg har en specifik länk så att det är enkelt för arrdra att länka till.iust detta
specifika inlägg och inte endast till huvudsidan.
- länkar invävda i texten.
- nlöjli-uhet att lämna kommentat'er till respektive inlägg.
- ett arkiv så att man kan läsa tidigare inlägg.
- länkar till andra. relaterade bloggar.
Utöver detta finns det ofia möjlighet att läsa mer om lörfättaren. sä sont ålder. kön och vrke
(Larsson. 2006). Det är även mycket r,anligt att en blogg inte begränsar sig till att endast bestå
av text: bilder är ofta förekommande. Små stycken nred musik och fiimer är ocksa vanligt.
Det är inte heller nödvändigt att det är en ensam bloggförlattare som stär bakont bloggen. utatl
det kan lika gäma vara en grupp av människor.
En blogg skapas oftast med hjälp utav speciella mallar som finns att tillgå via olika
bloggoperatörer. Dessa mallar gör att man inte behöver ha några speciella förkunskaper eller
kunna något om dataprogrammering för att kunna skapa sin egen blogg. Alla bloggförfattare
kan välja nyckelord för att beskriva sin blogg. Genom de valda nyckelorden kan bloggarna
sedan kategoriseras efter innehåll. Ofta är det helt kostnadsfritt för användaren att skaffa en
blogg, det operatören får i gengäld är reklamplats på den aktuella bloggen. Detta kan dock bli
lönsamt för operatören då en enda blogg kan få ganska höga besökssiffror. En av Sveriges
rnest besökta bloggar har drygt 240 000 besökare i veckan (Bloggtoppen. 2009).
En blogg är oftast en del av ett slags bloggsamhälle. där olika bloggar med liknande intressen
länkar till varandra och håller en konversation igång på de olika sidorna (O Baoill, 2004).
Hur har bloggarna uppkommit?
Bloggen som den ser ut i dag har framför allt utvecklats under det senaste decenniet. De första
bloggarna började uppkomma i slutet på 9O-talet, som en slags vidareutveckling av den
personliga hemsidan (O Baoill, 2004). Denna typ av sidor bestod oftast av en personlig
presentation och kanske en eller ett par bilder. Efterhand bör1ade folk uppdatera dessa sidor
allt oftare med viktiga livshändelser med mera. Detta tog vissa operatörer vara på och
vidareutvecklade. vilket i förlängningen har lett till att vi fått det bloggformat vi har idag.
Något som fick bloggarna att öka explosionsartat var terrordåden i USA den I I september
2001 (GiII.2004). Detta ledde till uppkomsten av krigsbloggarna, där man på ett mycket
direkt sätt kan rappoftera vad som händer runt om i världen. Även det efterföljande kriget i
Irak hade en mycket stor effekt. då det inte längre var nödvändigt att gå genom de
traditionella medierna för att få ut sitt budskap om vad som egentligen pågick. I bloggarna
blandades dessa budskap med inblandades egna åsikter. känslor och upplevelser. Detta
fångade den massmediala världens ögon, vilket ledde till att bioggarna fick en ökad
uppmärksamhet. Idag är bloggvärlden mycket stor och den anses idag vara ett starkt medium
tack vare den stora publik den når ut till.
Även reklamvärlden har börjat komma till insikt när det gäller den stora genomslagskraft som
bloggama kan ha (O Baoill. 2004). Det är idag inte ovanligt att företag utnyttjar detta genom
att skicka prover till stora bloggflorfattare. för att dessa då ska skriva om produkterna och på
så sätt ge företagen gratis reklam.
Vilka är det som bloggar och varför?
Att hitta någon tydlig stereotyp för vem det är som bloggar är svåft" för att inte säga omöjligt.
då antalet bloggar idag är otroligt stor1. Några säkra mätmetoder för att få fram exakta siffi'or
finns inte. men vissa uppskattnir-rgar visar på att det finr.rs över 70 miljoner bloggar (Larsson.
2006). Studier visar dock att man ändå kan hitta vissa mönster i bloggandet. Äldern på de som
bloggar varierar rnycket men man kan se att majoriteten är relativt unga. Siffrorna på hur unga
bloggftrfattarna är varierar mellan olika studier. exempel är en studie där 77 oÄ av a\la som
bloggar tros vara 16-24 är.
Ett starkt mönster när det gäller bloggforfattare är kön. Studier går lite isär när det gäller
vilket kön som bloggar mest. men ett flertal visar att kvinnor är mer aktiva än män. Siffrorna
skiljer sig dock inte jättemycket åt. runt 55 %o kvinnor och 45 oÄ män. Det som skiljer könen
mest åt är vad de bloggar om. samt motivationen till bloggandet. Kvinnor tenderar i större
utsträckning att blogga om personliga saker. det vill säga vad det är som händer i deras egna
liv. Män tenderar att skriva mer om samhälls- och livsstilsfrågor. Vad som motiverar män och
kvinnor verkar också skilja sig åt (Lu & Hsiao. 2009). Undersökningar har visat att män i
större utsträckning är motiverade av förväntad personlig vinning. att bloggandet ska kunna ge
dem någon typ av fordel i livet. Kvinnor är i större utsträckning motiverade av att fa dela med
sig av sig själva. då det har visat sig att kvinnor generellt sett har ett stort behov av att dela
med sig.
Ett ämne som är vanligt att blogga om är hälsa. En undersökning har visat att hälften av alla
amerikanska bloggförfattare någon gång skriver hälsorelaterade inlägg (Merett. 2008). En
annan sak som visade sig i undersökningen var att tre femtedelar av alla rena hälsobloggar
skrivs av kvinnor. samt att hälften av alla som bloggar om hälsa fu 18-24 är.
Matbloggspriset
Sedan 2005 har Matbloggspriset delats ut till den bästa svenska matbloggen varje år
(Ander-ton-Blomqvist, 2008). Initiativtagarna till priset var Christopher Anderton och Mikael
Björk-Blomqvist. personerna bakom hemsidan Matblogg.se. Tanken med priset var att
uppmärksamma de bästa svenska mat- och dryckesbloggarna i Sverige, samt att lyfta upp
statusen for svenska matbloggar och öka intresset for matbloggandet hos såväl press som
allmänheten. Enligt grundarna av priset har vinnarna fått stor uppmärksamhet och fått stalla
upp i intervjuer på TV och i tidningar, samtidigt som trafiken till vinnarbloggarna har ökat.
Priset delas ut i kategorierna "bästa matblogg" samt "bästa dryckesblogg". En jury bestående
av fem deltagare som arbetar med webb och mat. bland annat en av grundama till
Matblogg.se och chefredaktören för tidningen "Allt om mat webb", nominerar 9 bloggar som
granskas närmare. En tionde blogg som deltar i tävlingen röstas fram av besökare på
Matblogg.se som får nominera en blogg från Bloggtoppen.se. De regler som har satts upp för
att en blogg ska kunna vinna priset är att bloggen måste ha varit aktiv i minst ett halvår, vara
kontinuerligt uppdaterad. finnas med på Bloggtoppen.se och vara inliktad på mat eller dryck.
Det finns inget krav på att bloggförfattaren måste vara bosatt i Sverige men det krävs att
bloggen är skriven på svenska för att den ska kunna bli nominerad. Sedan senaste utdelningen
2008 presenteras vinnaren av priset i november månad under mässan "Det Goda Köket" på
Stockholmsmässan.
Hcilscr och kokböcker
Innan datorer och Internet blev tillgängligt for den stora massan var det vanligt att man
diskuterade mat och delade med sig av sina recept. eftersom mat och matlagning alltid har
varit en viktig del av livet. I många fall skedde matdiskussioner och receptutby'ten i hemmen
och det var ofta genom äldre släktingar dåtidens unga kvinnor lärde sig laga matr. Samtidigt
har kokboken sedan den för första gången gavs ut i Sverige 1650'varit en källa for inspiration
och en hjälp i vardagen för många husmödrar. Genom att skriva kokböcker kunde man nå ut
med inte bara matinspiration utan även hälsobudskap i de svenska hemmen. I samband med
exempelvis nationella recepttävlingar har människor dessutom haft mojlighet att sprida sina
recept till större grupper då tävlingsbidragen har publicerats i kokböcker. Dessa kokböcker
kan man se som en slags foregångare till dagens matbloggar. och därför är det av stort intresse
att se på vilka hälsobudskap som har förmedlats och for-tfarande förmedlas genom kokböcker.
Granskningen av de utvalda kokböckerna ska sedan ligga till gn-rnd för vår analys av
rnatbloggar. Det är således tänkt att den ska ge en fdrförståelse för hälsobudskapsförmedling.
I Sanrtal med Hildur L-jungskog (född 1926) den 2009-04-10.
r Den första kokboken på svenska hette "Een li.lten Kockebook" av lgnatius Meurer och kom Lrt 1650
De kokböcker som kommer att redogöras fcjr är valda med tanken att visa ett urval av olika
typer av kokböcker. Eftersom matbloggar är olika, framför allt beträffande innehållet. är det
av relevans att granska flera typer av kokböcker för att kunna ge en rättvis bakgrundsbild av
bloggarnas fciregångare. För att fa en så bred bakgrund som mojligt har vi valt att se på hälsa i
kokböcker med olika perspektiv i åtanke. Ett historiskt perspektiv lyfts fram genom att titta på
olika upplagor av den klassiska baskokb oken Vär kokbok. Även .S7a s'orter,s kakor och böcker
om husmanskost granskas ur detta perspektiv. Olika varianter av de rutiga kokböckerna
undersöks ur ett hälsoperspektiv för att se hur hälsa presenteras när samma utgivare ger ut
böcker med olika profil.
Då ovanstående kokböcker är mer traditionellt inriktade har vi även valt att presentera böcker
med mer moderna inslag. Dessa har vi delat in i två kategorier; en kategori kokböcker skrivna
av tv-kockar och en kategori som behandlar dieter och hälsa. För att få ett visst internationellt
inslag. valde vi att granska Den nakna kocken författad av den brittiske tv-kocken Jamie
Oliver. Även kokb oken Leilas middagstrps skriven av den svenska tv-kocken Leila Lindholm
presenteras, då hon blandar svensk mat med internationella influenser i sin matlagning. I
kategorin som behandlar diet- och hälsokokböcker kommer vi atI fokusera på en
bantningsbok om Atkinsdieten. då detta är en diet som har diskuterats i media under senare år.
Även en kokbok som vänder sig till allergiker och andra med födoämnesintolerans,
Matspecial. tas upp. Två andra kokböcker som har skrivits på temat hälsa är Kcirlek, oliver
och timjan samt Mat.ftr liv och lust, vilka också kommer att granskas under denna kategori.
Vår kokbok
Den fdrsta upplagan av Var kokbok gavs ut 1951 (Kooperativa förbundets provkök, 1967).
Under åren som foljde kompletterades kokboken med fler recept så aII den bitvis
moderniserades vid varje ny upplaga. Först 1967 ftckVar kokbok en uttalad hälsoprägel. och
av den anledningen börjar vår presentation av kokboken med denna upplaga. Andra utgåvor
som kommer att presenteras är en från 1978. dä de bitar som behandlar hälsa i boken hade
utökats ytterligare. Även hälsoinnehållet i den senaste utgåvan från 2005 kommer att
presenteras för att visa prov på kokbokens utveckling över tid.
1967 publicerades den åttonde upplagan av Var kokbok, den fcirsta helt omarbetade sedan
första utgåvan kom ut 16 år tidigare. Omarbetningen innebar att kokboken kom att innehålla
inledningskapitel med nya näringsfl'siologiska rön. Även recepten modemiserades och
anpassades efter det kaloribehov som nutidsmänniskan hade, vilket innebar att fettmängden i
recepten hölls låg. Näringsriktighet präglar kokbokens recept och tanken bakom recepten och
de tillbehör som anges passa" bygger på kostcirkeln. Kokboken inleds med ett kapitel om att
äta rätt och må bra. Rubriker som tas upp handlar om att man ska äta mindre fett ocl-r socker.
äta lagom mycket och motionera. Kapitlet innehåller även en kaloritabell. De råd som ges är i
stotl inte särskilt annorlunda mot dagens svenska näringsrekommendationer
(Livsmedelsverket. 2005). vilket är intressant rned tanke på att boken skrevs för drygt 40 år
sedan.
I L'at' kokbok frän 1978 (Kooperativa förbundets provkök) kan man läsa att hälsan.
tillsammans med ekonomin. är viktiga aspekter att ta hänsyn till när man ska välja mat. Att
tänka på vad man äter är viktigt for att kunna ha en god hälsa. Bokens första kapitel har en
tydlig inriktning på detta tema. Det beskrivs redan här att det är ett problem att många har en
dålig kosthållning. och att de stora f-elen människor gör är att de äter for mycket fett och
socker. Övervikt tas upp som ett problemområde. men fokus ligger snarare på att vi måste få i
oss alla de näringsämnen som är nödvändiga för vår hälsa. Exempel på detta är att det
poängteras att man måste tänka på järnintaget och likaså att C-vitaminerna är mycket viktiga.
Det tas upp att r,issa grupper. framför allt fertila kvinnor. tillhör riskgruppen när det gäller
brister. r,arför dessa bör tänka extra på att få i sig en tillräcklig mängd av vissa vitaminer och
rurineraler.
För att illustrera det som sägs om hur man bör äta används matpyramiden och matcirkeln.
rned tydliga bilder och ingående örklaringar. Någon tallriksmodell beskrivs inte, men vid en
närrnare granskning av bokens bilder kan man se att det är den som rekommenderas. Det är
intressant att dessa tankar fanns redan då, eftersom den så kallade tallriksmodellen
introducerades först 1992 av statens livsmedelsverk (Palmblad & Eriksson, 1995). De
rc'komnrendationer som finns med gällande vad vi bör äIa är inte speciellt olika de som finns
idag (Livsrredelsverket, 2005), även om rekommendationerna frän Var kokbok från 1978 har
ett lite annat fokus. Här ges mycket tydliga rekommendationer om hur vi ska fördela vårt
intag ar basmaten. och lite mindre specifikt hur mycket vi behöver få i oss av frukt oclt
grönsaker. och även olika fettsorler och fisk.
Även stress tas i denna bok upp som en faktor man måste ta hänsyn till. Man bör inte stressa
när man äter. utan måltiden ska vara en trivselstund med avkoppling. Om man är stressad vid
en måltid leder det till att man inte kan tillgodogöra sig måltiden fullt ut. I resten av boken är
de1 sr'årare att se denna hälsomedvetenhet. Inga speciella kapitel finns for hälsosam mat eller
hälsosam bakning. och inte heller i recepten kan man utläsa något hälsotänk.
I'u' kokbok från 2005 (Coop Provkök) har liksom sin föregångare från 1978 ett
hälsoperspektiv på mat då även denna utgåva innehåller ett kapitel om hur man bör tänka
kring vad man äter. Kapitlet är dock mindre omfattande i den nya versionen av Vår kokbok
och problernet att många människor idag äter för mycket fett och socker och behöver lära sig
att äta bättre. diskuteras inte alls. Övervikt nämns inte och även om det talas om betydelsen av
att få i sig vitaminer och mineraler och vilka som finns i olika livsmedel, påtalas det inte vilka
grupper son.r behöver vara extra noggranna med sitt intag. I kapitlet tas det ekonomiska
perspektivet upp som ett argument för vilken mat man bör välja. och det beskrivs vilka
lir snedel sont innehåller många viktiga näringsämnen och som samtidigt är relativt billiga.
Matplrarriden finns med i fura olika versioner i den senaste omarbetade utgåvan av Vår
kokbok. Vilken av de olika pyramiderna man bör äta efter beror på hur mycket man rör på sig.
Beskrivningarna av vad varje ftilt i matpyramiden innehåller. samt vilka näringsämnen som
llnns i olika rlatvaror, är tydliga. Det är därför lätt att se hur man bör äta och varför. Till
skillnad fiån sin föregångare innehåller den nyare versionen av Var kokbok både text om och
cn bild a\ tailriksmodellen. De rekommendationer som anges foljer de svenska
när'ingsrekomnrendationerna så som de ser ut idag (LivsmeCelsverket. 2005).
I kapitlct ont hur man bör välja mat diskuteras att det inte bara är viktigt vad vi äter utan
ocksa Itr.rr och när (Coop Provkök. 2005). Vikten av atI fördela rnåltiderna jämt över dagen
och åita pa bestänrda tider tas upp, och även betydelsen av att låta måltiderna vara en stund för
lusrr. sanrr aro och avkoppling. Det påpekas att många människor idag ser måltiderna som
ltagot sont snabbt ska klaras av. ofta i en stressande måltidsmiljö. och att det endast är på
hclgerna sout l-nan hinner samlas runt matbordet tillsammans. Det anses vara ett problem att
nraltiderna blir ltterligare en källa till stress i våra liv när de borde vara en stund för
ncclr an nir.rg och avkoppling. Att måltiderna inte bara har betydelse för vår hälsa utan även för
r art sociala lir patalas också.
I sista avsnittet av kapitlet om matval anges att det till nästan alla recept i kokboken finns
förslag på tillbehör som anses passa bra smak- och näringsmässigt. När man granskar de olika
recepten finner man att det endast är tillbehören i kombination med rätterna som påvisar att
det finns en bakomliggande tanke att maten ska bli näringsriktig och hälsosam. Det står
ingenting om varför en maträtt ärbra eller nyttig i recepten. varfor det kan vara svårt att se att
hälsobudskap förmedlas i boken då recepten utgör större delen av den.
I slutet av kokboken finns det ett kapitel vid namn "Fakta om livsmedel". Detta kapitel inleds
med tre sidor som behandlar näringslära och energibehov. Det beskrivs vad protein, fett,
kolhydrater. vitaminer. mineraler och antioxidanter ar- var man kan hitta dem samt hur de
fungerar i kroppen. Det finns även ett kortare stycke om varför vi behöver dricka vatten samt
en beskrivning av vad som menas med energi. joule och kalorier och hur man mäter och
räknar dessa. Efter sidorna om näringslära och energibehov följer ett avsnitt om
symbolmärkning, vilket består av en beskrivning av innebörden av olika symboler som man
kan stöta pä när man läser på livsmedelsförpackningar. Symboler som tas upp är nyckelhålet
och KRAV.
ICA:s rutiga
ICA Provkök har gett ut ett fler1al kokböcker och störst av dessa är de så kallade rutiga
kokböckerna. Dessa har delats in efter sammanlagt åtta olika teman for att kunna bemöta
skilda behov (Forma publishing group, 2009). De olika varianter som finns är Rutiga
kokboken, Bakboken, Fiskkokboken, Glutenfria kokboken, Kokboken.ftn'dig sont har diabetes,
Sju sorters kakor, Vegetariska kokboken och Viltkokboken. Då de här böckerna medvetet har
fått olika inriktningar, kan det vara intressant att titta på några av dem för att se hur de
eventuella hälsobudskapen skiljer sig åt. Tre av dessa böcker kommer att granskas närmare
för att illustrera hur de rutiga böckerna och deras budskap kan se ut, med ett urval baselat på
att belysa just olika inriktningar. De varianter som komrner att presenteras närmare är Rfiiga
kokboken, Vegeturiska kokboken och Bakboken. Sju sorters kakor kommer att behandlas
separat nedan då den skiljer sig något från de övriga böckerna när det gäller dess
häl somässiga hi storik.
Vanligast bland de rutiga är den som heter jusl Rutiga kokboken (lCA Provkök, 2004), vilken
är en allsidig kokbok som behandlar alla de vanligaste tillvägagångssätten vid matlagning.
Boken är mycket vanlig i de svenska hemmen då den sålts i över 800 000 exemplar (Forma
publishing group. 2009). Rutiga kokhoken inleds med ett kapitel där man berättar om hur man
ska äta en väl sammansatt och näringsriktig kost. Det frarngår tydligt att denna bok är gjord
med ett hälsoperspektiv i åtanke. samt med inslag av ekonomi. Detta visar sig klarl då boken
inleds med en förklaring av vad som i boken rnenas med bra mat. vilket är mat som ger
mycket näring för pengarna. För attvara tydlig använder man sig av både tallriksmodellen och
matcirkeln.
Det som tas upp som bra och hälsosamt i denna bok stämmer väl överens med de svenska
näringsrekommendationerna (Livsmedelsverket, 2005). Boken tar upp 'u'ikten av en väl
sammansatt kost. samt hur viktiga de olika näringsämnena är. Man rekommenderar i boken
atL äLa fisk och mycket grönsaker. Det poängteras även hur viktigt det är för hälsan att man
drar ner på fett och socker och att man forsöker få i sig mycket fibrer. Även nyckelhålet
rekommenderas. Dessa hälsobudskap är mycket tydliga ocl.r enkla att hitta. Detta gäller i
inledningen men även till viss del i resten av boken. Varje nyt kapitel inleds med en kort text.
där det bland annat kan nämnas om det finns några speciella för- eller nackdelar för hälsan i
det som kommer. Det uppges även att bokens alla recept är näringsriktigt sammansatta.
Ett annat exempel på en rutig kokbok är den L'egelurisku kokboken (Sundqvist. 2004). Den
utkom första gången 1 984 och den senaste reviderade upplaga utgavs 2004. Denna bok har en
mycket tydlig hälsoinriktning och redan i ftjrordet tar man upp hälsa och vegetarianism. Även
i resten av boken är det tvdlist att den har ett starkt hälsotema. med flera kapitel som belvser
ämnet på olika sätt.
De hälsobudskap som ges i denna bok dr i stort sett desamma som de svenska
närningsrekommendationerna. men översatta till en vegetarisk kost. Författarna är mycket
noga med att poängtera vad man måste tänka extra på när man är vegetarian för att få i sig alla
nödvändisa närinssämnen och för att fa en allsidie kost.
Alla de rutiga kokböckerna har dock inte någon form av hälsobudskap. Ser man till den
Rtttiga bakboken (lCA Provkök, 2003) upptäcker man att hälsa inte alls tas upp. Denna bok är
helt inriktad på själva bakandet, hur man ska göra och hur man får det att smaka som bäst.
Det finns inga kapitel eller omnämningar av hälsosam bakning eller speciella bröd som
benämns som hälsosamma. Ser man till recepten är de traditionella och inte heller där kan
man hitta något som tyder på att det funnits ett hälsotänk när boken sammanställdes.
Sju sorters kakor
Sedan 1945 dä Sju sorters' kakor publicerades för första gången har den idag klassiska
svenska kakboken kommit ut i nitton utgåvor och sålts i över 3.5 miljoner exemplar' (lCA
Provkök. 2005). Med tiden har Sju sorters kukor kommit att genomgå stora förändringar då
gamla recept tagits bort och nya har tillkommit. Boken har omarbetats helt vid fyra tillf;illen:
1 965. 1 975. 1985 och 2005.
Historien bakom Sjt,r s(n"tet's kakctr tar sin bcirjan 1945. då ICA-kuriren utlyste en
kakpristävling hos befolkningen. på jakt efter "'lättfattliga. goda och billiga" recept på kakor
(Holmgren, Ekegårdh & Billvall. 1945. s. 3). Intresset för tävlingen var enormt och hela 8000
recept strömmade in. Tävlingen resulterade i första upplagan ar.' STir .vorters kukor och
innehöll 500 recept på olika slags kakor. tårtor. bakelser. kaffebröd och godsaker. Till
godsaker räknades knäck. fudge" polkagrisar och andra sorters godis.
Vid en granskning av denna bakbok fimer man inga hälsobudskap. vilket är föga
överraskande med tanke på vilken sorts kokbok det rör sig om. Flera recept i boken innehåller
dock potatis. havregryn. råg eller liknande grövre sädesslag. Detta beror antagligen framför
allt på att den tidens befolkning hade vant sig vid att baka på de råvaror som fanns till hands
och som man hade råd med på grund av ransonering och liknande. Råvaror solr var dyra oclr
som det var ont om. som exempelvis vetemjöl. smör och socker. flck darfor drygas ut med
andra billigare och mer lättillgängliga alternatir,. I många recept används grädde. ibland sur
sådan. och i flera lall tvcks srädderr ersätta en del av matfettet.
i965 moderniserades S.ju srtrters kukot'.300 recept samlades idet som av lrushållslärarna på
ICA Provkök sammanställdes tlll Nyu Sju .s'ot'ter,s kukot'(1965). Enligt nyare utgåvor ar' ,\)ir
.\'a'ler.\' kakor genomsyrades recepten i ,N.rzr ,Sju .sorter,s' kukor ar de rekommetrdatiouer son-t
dåvarande Folkhälsan stod bakom om "mindre fett och socker j kosten" (lCA Provkök. 2005.
s. 10). Detta är dock inget som nämns iutgåvan från 1965. Vid en närmare granskning ar
recepten finner man inte heller någon större förändring i kaklecepten mot magrare och nrindre
sockerstinna bakverk. Undantag finns. sorn när ett recept fl'ån 194-r ars,STzr ,\'ot'lcr.\ kukrtr tinns
rned i 1965 års bok och innehåller något mindre socker. Vid omarbetningen ar ,Sllr .\ot'tars
l0
kakor har ett kapitel om "Kakbaket genom tiderna" lagts til1. medan kapitlet om godsaker som
funnits med sedan 1945 har tagits bort helt. Detta kan tyda på ett försök att skapa en mindre
ohälsosam bakbok. Det står dock ingenstans varför kapitlet har tagits bort.
Redan 1975 gjordes Nya S.ju sorters kakor om helt igen. Dennagäng lades fokus päatI ta med
recept på bakverk som passade in under rubrikerna "Dietbröd" och "Baka hälsobröd" (lCA
Provkök, 2005). Även ett kapitel med axplock ur gamla Sju sorters kakor finns med. Kapitlet
med namnet "Dietbröd" riktar sig framför allt till individer med diabetes eller glutenintolerans
(lCA Provkök, 1975). Det nämns att det finns fler recept för denna målgrupp även iandra
delar av boken, men att "kakor och bakverk måste avnjutas mycket måttfullt av den som har
diabetes."(s. 149). Något annat som sägs är att kakor och bakverk knappast alls hör hemma i
en välbalanserad kost for diabetiker, som utöver intaget av socker måste vara ftirsiktiga med
sin konsumtion av stärkelse och fett. i många av recepten som finns i detta kapitel har sockret
byts ut mot fruktsocker och margarinet mot olja där det har passat. I vissa sällsynta fall har
sockret ersatts med sötningsmedel, men det påtalas att kakor bakade med sötningsmedel får
en annan konsistens än kakor bakade med socker.
I kapitlet "Baka hälsobröd", har man samlat recept på bakverk innehållande exempelvis grovt
miöl, morötter, frukt, honung och brun farin. Dessa recept sägs vara avsedda for tillfiillen när
en "hälsokostare vill ha något extra gott" (s. 155). I många recept är mängden socker relativt
låg och smör och margarin bortbytt mot olja eller flyande matfett. Kapitlet där man samlat
recept från gamla Sju sorters kakor innehåller bland annat recept på bakverk med potatis och
mindre fett än senare tiders kakrecept. Det kan också ses som ett steg mot att göra boken mer
hälsosam.
Även i övriga kapitel kan det anas att författarna har försökt att förmedla hälsobudskap genom
att hjälpa läsaren att se vilka recept som är mer eller mindre nyttiga. Som exempel kan
nämnas att Sandkaka beskrivs som en "fet kaka" (s. 58). Ett annat exempel är ett recept på
Mellanmålsbullar som innehåller keso eller kvarg och en mindre mängd smör och socker.
Dessa bullar beskrivs med orden "Goda. extra proteinrika och inte så söta bullar. utmärkta att
servera till skolbarnen som mellanmåI." (s. 35).
I Sjtr sorters kakor från 1975 finns en genomgång av olika råvaror som används vid bakning
samt hur de ska/kan användas. Här förklaras det utförligt när det är lämpligt och hur man kan
gå tillväga för att byta ut fast matfett mot olja eller flytande margarin i olika bakverk.
Beskrivningar av vad sötningsmedel är. samt när och hur man kan använda det istället för
vanligt socker i kakor finns också. Man hittar även en kort redogörelse för när man kan ersätta
socker eller sirap med honung.
Den nya utgåvan av 
^S7a sorter.\ kakor var son.] synes betydligt mer hälsoinriktad än tidigare
utgåvor. Samtidigt saknas matcirklar. matpyran-rider och tallriksmodeller i denna liksom i
övriga utgåvor. Detta är i sig inte förvånande då dessa modeller visar hur man bör äta för att
äta häisosamt. och i en hälsosam kost finns det ytterst liten plats för kakor. tår1or och bullar.
Den hälsoinformation som finns verkar framför allt förespräka att man bör äta enligt de
nuvarande svenska näringsrekommendationerna med begränsad mängd mättat fett. mindre
socker. mer grönsaker och grövre mjölsorler (Livsrnedelsverket. 2005).
1985 omarbetades ,S.ju .sorter,s kakor (lCA Provkök) återigen och vid en jämförelse av bokens
1öregångare är det tydligt att boken har förnyats ordentligt. Avsnittet om ''Kakbaket genom
tiderna" som fanns med iutgåvorna från såväl 1965 som 1975har försvunnit. liksom kapitlet
som beskrev olika råvaror. hur dessa fungerade att baka med samt vilka man kunde ersätta
il
med mer hälsosamma alternativ. Ännr,r mer förvånande är att de kapitel som behandlade diet-
och hälsobröd helt har tagits bort. Recept som vänder sig till diabetiker och personer med
glutenintolerans finns fortfarande kvar. men de är nu blandade med övriga recept såväl i
registret som i receptdelen av boken. Den nyare versionen av kakboken är således mindre
hälsoinriktad än sin föregångare.
Den senaste omarbetade och förnyade utgåvan av Sju sorters kakor kom 2005. när boken
firade 60 år (lCA Provkök. 2005).2005 års kakbok inleds med ett längre förord än i utgåvan
från 1985, vilket utgörs av en historisk beskrivning av Sju sorters kakor. Det finns också ett
nytt avsnitt om praktiska råd vid bakning. Denna del liknar kapitlet om vad man kan tänka på
vid bakning gällande val av råvaror från 1975 ärs Siu sorter.\ kakor.l den senaste utgåvan av
boken nämns dock inget om sötningsmedel eller att man kan ersätta socker och sirap med
honung. Men det påtalas att man kan använda flytande margarin eller olja i vetebröd och att
kesella gör vetebrödet saftigare. Det nämns också att man kan minska eller utesluta matfett i
bakverk med kesella. Detta kan ses som en form av hälsobudskap dä kesella är en mager och
proteinrik produkt.
Även $a sorters kakor från 2005 innehåller recept på glutenfria bakverk och kakor för
diabetiker. Till skillnad från den närmast föregående utgåvan har dock dessa recept
uppmärksammats genom att både finnas med i bokens totala register och ha ett eget register
för glutenfritt och lättsockrat. Detta register föregås av en korl text om vad det innebär att
vara glutenintolerant eller att ha diabetes. samt vad man kan välja och hur man kan baka goda
kakor trots sin intolerans eller sjukdom. Registret över glutenfria kakor och kakor för
diabetiker har även kommit att innefatta recept på kakor utan ägg. vilket är positivt för
äggallergiker.
I boken finns ett och annat recept som är något mer hälsoinriktat än genomsnittet. Som
exempel kan nämnas Kesotårta som beskrivs som "en tårta med latt syrlig, frisk fullning för
den som inte tycker om sött" (s. 1 57). och Petit-chouer som presenteras som "en bakelse. som
kan göras helt sockerfri och kalorisnåI" (s. 146). I övrigt är det svårt att se att det finns någon
tanke på hälsa bakom boken och dess recept.
Sammanfattningsvis kan man se att .S7a sorlers kokor har genomgått stora forändringar under
sina 60 år. Dessväne har dock de delar av boken som periodvis har innehållit mer
hälsoinriktade recept och tips försvunnit. Boken är dock ändå intressant att granska ur ett
hälsoperspektiv. eftersom det trots allt har ftirekommit hälsobudskap i den; något som kan
tyckas oväntat för en kakbok.
Husmanskost
Husmanskost är en viktig del av den svenska kulturen historiskt sett. ocl.r den r"rtgör än idag ett
populärt inslag i den svenska matkultllren. För att belysa utvecklingen av husmanskost i
förhållande till hälsa kommer två böcker relaterade till husmanskost att presenteras. en av de
riktigt tidiga från slutet av 1800-talet och en nyutgiven som publicerades 2008.
Redan 1896 utkom en kokbok med husmanskost som även tog upp ämnet näringslära
(Hagdahl. 1896). Kokboken hette Kok-konslen.som velenskap och kon.sl och skrevs av Doktor
Cliarles Emil Hagdahl. I boken finns ett helt kapitel om 10 sidor vid namn ''Matsmältning och
näring". I kapitlet diskuteras bland annat skillnaden mellan födoämnen och näringsämnen.
vilka uäringsämnen som finns. hur man bör äta samt vad som sker i kroppen när man går ner i
vikt. Hagdahi beskriver även vad olika livsmedel. exempelvis mjölk. består av för
12
näringsämnen samt resonerar kring hälsa och välbefinnande. Trots att boken publicerades for
mer än 100 år sedan beskrivs det att många människor äter utan attvara hungriga och att det
är vanligt att ungdomar lär in dåliga matvanor vilka följer med dem upp i vuxen ålder.
2008 utgav ICA bokförlag en modern bok om husmanskost vid namn Hela Sveriges Husman
(Wallin. 2008). Genom sin hemsida, ICA-butiker. TV-reklam och tidningen "Buffö'' utlyste
ICA en tävling om vem som lagade Sveriges bästa husman. l0 000 recept kom in och de bästa
recepten sammanställdes i en kokbok med modern husmanskost. Målet med tävlingen var just
att skriva en bok om modem husmanskost, med vilket man avsåg recept på husmanskost som
var lite enklare, lättare och "grönare" än motsvarande traditionella, utan att maten for den
sakens skull tappade i smak mot originalrätterna. Till alla de tävlingsrecept som valdes ut att
vara med i boken har upphovsmännen till recepten fått skriva en liten kommentar om rätten.
Många av deltagarna har beskrivit sina rätter som nlttigare. grönare och magrare versioner av
gamla recept. Vid en granskning av recepten ser man också att magra mejeriprodukter och
olja används flitigt istället för grädde och smör. Det finns bevisligen en medvetenhet hos
tävlingsdeltagarna gällande vad som är hälsosam mat och många verkar, kanske medvetet,
kanske omedvetet, ftlja de svenska näringsrekommendationerna (Livsmedelsverket, 2005)
med avseende på mindre mättat fett, mindre socker och mer frukt och grönsaker.
Boken innehåller till skillnad från Hagdahls kokbok inget avsnitt som behandlar näring och
hälsa utan fokuserar framfor allt på att formedla recept. Samtidigt hittar man i Hela Sveriges
Husntan ett avsnitt med gröna tillbehör, vilket kan ses som en uppmuntran att äta mer
grönsaker. Detta kan anses vara ett hälsobudskap, även om det i nämnda avsnitt inte står
något om att vi bör äta mer grönt. De många recepten med en hälsomedvetenhet förmedlar
också ett budskap om hur vi bör äta för att vara nl.ttiga och må bättre. Samtidigt finns det
inget enskilt avsnitt, eller ens någon koftare text, som behandlar hur man bör äta om man vill
leva hälsosamt. eller som tar upp näringslära. Boken innehåller varken matpyramider.
kostcirklar eller tallriksmodeller" utan är främst ett bevis för att svensk husmanskost lever och
att den med tiden har utvecklats och blivit mer hälsosam med mer grönsaker än den
traditionellt sett har haft.
Tv-personligheters egna kokböcker
Den engelska tv-kocken Jamie Oliver gav 1999 ut sin första kokbok Den nakna kocken.
Jamie Oliver är idag känd, inte bara för sin passion för mat, utan även for sitt arbete med att
infora hälsosammare matvanor hos det engelska folket. Hans kamp for att ftirbättra den
engelska skolmaten har fätt stor uppmärksamhet, då han jobbar med att utbilda
skolkökspersonal i hur man lagar god och hälsosam mat (Nationalencyklopedin. 2009b). Det
gör hans kokbok intressant att presentera i detta sammanhang.
Trots det hälsoarbete Jarnie Oliver har genomför1 finns det inga direkta hälsobudskap i boken.
Han forklarar i inledningen att hans fokus ligger på att hjälpa folk att känna sig säkra i köket
och att laga god mat, men nämner nästan inte alls hälsoaspekten" med något litet undantag.
Även om han inte öppet går ut med några hälsobudskap. kan man ana att han ändå har ett
hälsosamt perspektiv när det gäller hans mat. Han poängterar många gånger hur viktigt det är
att hitta de bästa råvarorna och förespråkar att man ska äta ekologiskt då man har möjlighet.
Man ska även undvika alla hel- och halvfabrikat och laga allt från grunden.
Även om författaren inte uppger att det finns något hälsotänk i boken" kan man ändå se i hans
recept att han uppmanar till hälsosam matlagning" i alla fall med svenska mått mätt. Hans
recept följer till stor del de rekommendationer Livsmedelsverket går ut med (2005). då de
laIJ
inneliåller m1'cket grönsaker, flyande matfett och endast små mängder feta mejeriprodukter. I
recepten anr'änder Jamie Oliver mycket mageft kött och fisk. och han rekommenderar även
läsaren att anl'ärda mvcket baliväxter i maten.
En svensk tr'-kock som har blivit mycket framgångsrik är Leila Lindholm. Hon utsågs till
årets kvinnliga kock 1999, och gav 2004 ut sin första kokbok Leilas middagstips. Denna bok
är en samling av Leilas egna favoritrecept på middagar. och dessa har hon delat in i olika
kategorier.
Inledningsvis är det svårt att hitta något direkt hälsobudskap i denna bok. Förordet åir en text
sonr uppmuntrar alla till aII väga testa alla bokens olika recept, och hälsa nämns inte
ör'erhuvudtaget. I de olika kapitlen kan man dock upptäcka en viss inriktning mot hälsa. Ett
ar bokens kapitel väljer författaren att kalla "hurtigt * ny'ttigare och godare än a|l banta."
Detta kapitel inleds med en kort liten text där författaren klargör att all mat hon lagar har en
hälsomedvetenhet. men att de recept som finns i just detta kapitel är lite extra inriktade på att
vara nr.,ttiga.
Det författaren framställer som hälsosamt i denna bok är att dra ner på kolhydraterna och det
ntättade fettet. samt att äta mycket frukt och grönt. Det är ganska tydligt att hon utgår ifrån det
sor.n hon själv anser vara nyttigt för just henne själv och hon gör inget försök att hävda att
detta är det som är fttI for alla. Det finns inga hänvisningar till de svenska
näringsrekommendationerna och det framgår inte hur ftirfattaren forhåller sig till dessa. Hon
tar dock ställning till att ftirdigmat är något man ska undvika om man värnar om sin hälsa.
Hah,fabrikat är dock något som Leila Lindholm rekommenderar för den som inte har så
mvcket tid for matlagning. Om man väljer att använda halvfabrikat nämns det dock att man
bör komplettera med fräscha råvaror för att åstadkomma en bra måltid.
Recepten i boken är inte så traditionellt svenska, utan har en mer internationell prägel. I det
här fallet innebär det att hon använder mycket grönsaker i maten, men även att hon har en hel
del inslag av frukt i sin matlagning. Det är även mycket kryddor i recepten. vilket författaren
uppger är bra för matsmältningen.
H älsoinriktade kokböcker
Pa senare år l.rar det dykt upp allt fler kokböcker som vill hjälpa oss att må bättre och bli mer
hälsosamma med hjälp av recept på nytig mat. I vissa fall är böckerna tänkta som hjalp for
ntänniskor som vill gå ner i vikt. Som exempel kan nämnas böcker skrivna av Viktväktarna
och kokböcker om Gl-kost. Isodieten" LCHF (Low Carb High Fat) och Atkinsdieten.
.-ltkinstlictuts kokhok (Atkins. 2005) tar upp hälsa i ett viktminskningsperspektiv.
Viktneclgang och hälsa går hand i hand och är något som uppnås parallellt. I bokens inledande
kapitel kan rtran läsa om de tankar och idder som Atkinsdieten bygger på" och det är även där
nran hitlar dietskaparens hälsobudskap. Det är mycket tydligt att författaren forsöker sälja in
sirt budskap och sitt sätt att se på hälsa och viktminskning. samt att budskapet skiljer sig från
nrcr traditione lla synsätt.
De lad soll ges ser inte ut som de svenska näringsrekommendationerna (Livsmedelsverket.
1005 ). Förlättaren uppger tydligt att han tar avstånd från denna typ av rekommendationer och
anscr att dct är på grund av dessa som övervikt ar så utspridd i samhället. Boken är dock
skrircn i L'S.A och syftar till de amerikanska rekommendationer som finns. vilka inte
tr(iclrlincliglris Zir desamma som i Sverige. Trots detta är det enkelt att se att dessa råd går
14
emot vad Livsmedelsverket säger då man läser hur dieten ska se ut och vilka argument man
använder sig av. Den största boven. enligt Atkins. är kolhydrater och dessa bör man vara
mycket försiktig med. Man kan läsa en tydlig förklaring om varfor det är på detta sätt. och
varfor vi klarar oss bra utan kolhydrater.
För att formedla halsobudskapen använder denna författare inga typer av illustrationer
gällande hur en portion ska se ut och fordelas, utan alla rekommendationer uppges i gram.
Detta gör att det blir lite svårt att få en tydlig bild av hur maten egentligen ska se ut. Värt att
tänka på i denna dietkokbok, när det gäller den hälsomässiga aspekten. är att det uppges att
om man ska följa denna diet så är det ett måste att man tar vitamintillskott for att undvika
närings- och vitaminbrist.
Huruvida de hälsobudskap som förmedlas i denna typ av kokböcker är hälsosamma eller ej
kan diskuteras i oändlighet, och olika grupper kommer atthävda olika saker beroende på vad
man väljer att tro på. Samtidigt går det inte att förneka att dessa böcker förmedlar budskap om
hälsa och hälsosam mat då upphovsmännen till dem själva anser att deras böcker kan hjälpa
människor att mä bättre.
Idag har många människor, såväl barn som vuxna, någon form av matallergi eller
fodoämnesintolerans. Med anledning av detta har kokböcker med recept för just allergiker
dykt upp. Ett exempel på en sådan bok som vänder sig till människor med överkänslighet och
allergi mot mat är boken Matspecial (Lindeberg & Wesslen, 2002). Kokboken innehåller
recept på såväl grönsaker, potatis, ris, pasta, fisk, kyckling. kött och såser som recept på bröd,
kakor, bullar och godis. Författarna är dietister och även om de formedlar hälsosamma recept
ligger fokus på att visa hur man kan b1'ta ut livsmedel och ändra i vanliga recept så att de ska
passa även dem med allergi. Mat.specialär således i egentlig mening ingen hälsokokbok men
ändå intressant då fodoämnesallergier och intoleranser är en del av många människors vardag
och påverkar deras hälsa.
Samtidigt som det har utgivits många kokböcker med recept för allergiker och lor den som
bantar. har det även publicerats kokböcker vars avsikt har varit att formedla hälsosamma
vardags- och festrecept. Dessa vänder sig till den som vill må bra eller leva mer hälsosamt
utan att nödvändigtvis ha en önskan om att gå ner i vikt. Två exempel på denna sorls böcker
är Kcirlek, oliver och tim.jan (Bergenström & Bergenström. 2001) och Mat for liv och lust
(Eliasson & Lindeberg,2004). Dessa böcker har en genomgående hälsoprofil då de innehåller
gedigna kapitel som behandlar ämnet näringslära och hur man bör äta för atI mä bra. Den
sistnämnda beskriver även olika folksjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdom och
diabetes och vad man bör tänka extra på beträffande kosten om man lider av någon av dessa
sjukdomar. Dessutom innehåller båda kokböckerna många recept och ledorden för dem är mat
som är bra för vår hälsa. Böckema förmedlar således hälsobudskap både rent teoretiskt genom
infonnationsfyllda kapitel. och praktiskt då boken ger konkreta tips, råd ocl-r recept som alla
kan använda sig av om man vill äta bättre.
15
Modell för anulys uv bloggar
Sorn hjälp för att studera just bloggar har en specifik modell tagits fram (Lu & Hsiao.2009). I
detta arbete kommer vi att referera till denna modell som Blogg Analys Modellen (BAM).
Denna har utarbetats med syfte att undersöka vad det är som ligger bakom en individs
intention att blogga. BAM är en kombination av andra modeller. och den tar hänsyn till både
omgivningsfaktorer och personliga faktorer. samt genus som här ställs som en egen faktor.
Etn irlnuenlul
Intentron lo
frequentll'
publish on bbgs
Omgivningsfaktorer sammanfattas med hjälp av den subjektiva normen. det vill säga den
påverkan som samhället och människorna runt en individ har på denna. Det kan innebära allt
från indirekta budskap och moraliska värderingar. till personliga uppmaningar och
påtryckningar. De personliga faktorer som tas upp är den forväntade vinsten av ens handlande
och behovet av att dela med sig. Den förväntade vinsten innebär inte nödvändigtvis
ekonomiska vinster. även om de också ingår här. Vinsterna kan även vara hälsovinster. utökat
socialt nätverk och arbetsmöjligheter. Behovet att dela med sig kan komma till uttryck genom
både envägskommunikation (kommunikation utan respons) och tvåvägskommr-rnikation
(kommunikation med respons och dialog). Anledningen till att genus ställs som en separat
faktor i BAM är att den anses ha en direkt påverkan på alla de övriga faktorerna. samt på
utfallet.
Sammonfottning
Bloggvärlden är mycket stor och bred. så det kan vara svår-t att 1ä en tydlig bild av den. En
blogg kan dock enkelt beskrivas som en öppen dagbok på Internet sorn följer vissa specifika
riktlinjer. Många bloggar har en stor märgd läsare. vilket gör att detta blir ett intressant
medium för spridning av budskap och reklam. Det ar svår1 att definiera en t1'pisk
bloggförfattare och vad denne skriver or.n. Ett visst mönster kan dock urskilias när det gäller
genr-rsaspekten. då män och kvinnor tenderar att skriva om olika saker.
Kokböcker har använts för att sprida recept till Sveriges befolkning ända sedan den första
svenska kokboken utkont år 1650. Genom åren har många kokböcker konrmit att inneirålla
mer än bara recept. och redan i slr-rtet av 180O-talet inkluderades i vissa av denr diskussioner
om hälsa och nyttig kost. Hälsobudskap har förmedlats i olika typer av kokböcker och kan
lrittas i såväl baskokböcker som lTr' kokhok och Rutigu kokhoken. som i kakböcker och
böcker forfattade ar, TV-personligheter. Det har idag blivit vanligt nred kokböcker sont cnbarl
förmedlar olika hälsobudskap och hälsorelaterade recept. Många författare har dock olika s1n
på hälsa. r'arför det nunrera finns en stor bredd på hälsorelaterade kokbijcker.
Selt"cxpression
Figur L Modell anpassad for blogganalys (Lu & Hsiao. 2009).
l6
Syfte
Hur ser innehållet ut på matrelaterade bloggar. med betoning på hälsa och hälsobudskap?
Frågesteillningar
- Diskuteras hälsa i blogginläggen respektive i kommentarerna? Om ja. i så fall hur?
- Vad lormedlar bloggen for syn pä mat?
- Vilken syn förmedlar bloggforfattaren på hälsa?
Metod
Mot bakgrund av hur hälsobudskap har fönnedlats i klassiska kokböcker de senaste 50 åren
valde vi att analysera vära utvalda bloggar exploratir,'t. Med detta menas att undersöka ett
ämne så allsidigt som mojligt (Patel & Davidsson, 2003). Eftersom bloggvärlden som sådan
är tämligen ny, har ingen omfattande forskning ännu publicerats. och därför behövs denna typ
av grundläggande forskningsmetodik. Ur ett kost- och hälsoperspektiv är denna arena hittills
relativt outforskad. Vi valde därfor medvetet ett öppet syfte och relativt vida frågeställningar
for att ge plats för nya tankar och tolkningar under arbetets gång. Detta ansåg vi var av
yttersta vikt för att inte bli låsta i specifika tankemönster som kunde ha gjort oss blinda för
oväntade infall som kunde få stor relevans för vårt resultat.
Urvul
Vårt urval av bloggar grundade sig först och främst på hur bloggskaparna har valt att definiera
sina bloggar, det vill säga om de har valt att beskriva sin blogg genom att använda
nyckelordet "mat". Vår1 andra kriterium var att bloggarna skulle ha många läsare" vilket vi har
undersökt med hjälp av den svenska bloggtopplistan, Bloggtoppen.se, där man kan se exakt
hur många läsare olika bloggar har. De tio matbloggar som valdes ut fanns alltså med på
topplistan över svenska matbloggar och hade ordet mat i sin beskrivning av bloggen.
Ytterligare ett kriterium var att bloggen måste vara skriven på svenska. Vissa bloggar som
stämde in på dessa kriterier valde vi dock bort då de vid en närmare granskning visade sig
handla om andra saker mer än om mat. Då det var matbloggar vi ville ha avgjorde vi att
bloggar där en stor del av innehållet utgjordes av dagboksinlägg. inredningstips, personliga
bilder och liknande inte var relevanta för detta arbete. Detta har inneburit att även om alla
våra valda bloggar fanns med på topplistan, är det inte nödvändigtvis de som hade de högsta
placeringarna som har fatt vara med. Anledningen till att vi valde just tio matbloggar var att vi
bedömde att detta skulle kunna ge en viss spridning och därmed en fingervisning om hur
matbloggar ser ut idag. snarare än ett fullt generaliserbart resultat över alla bloggar.
Insumling
Själva insamiingen av materialet baserades på att läsa alla nya blogginlägg" med starl på ett
specifikt datum. och spara ner dem tillsammans med de kommentarer inlägget fått i ett Word-
dokument. Detta för att senare kunna ha tillgång till allt material. vilket underlättade vidare
analys. Till hjälp hade vi i detta steg en internettjänst som heter Blogglovin.se. där man kan
registrera olika bloggar och få ett meddelande när någon av de valda bloggarna uppdateras.
Insamlingen pågick under två veckor. och därefter utvärderades storleken på det insamlade
materialet för att utröna om insamlingsperioden skulle förlängas. Vi avgiorde dock att det
material vi hade samlat in under dessa två veckor var mer än tillräckligt för vår analys. då det
uppgick till totalt 182 inlägg och 864 kommentarer trots ett visst bor1fall. Borlfallet berodde
11tt
på att en av de utvalda bloggarna av okänd anledning inte hade uppdaterat sin blogg alls under
den valda tidsperioden.
För att få en hanterlig mängd kommentarer till varje inlägg" togs beslutet att samla in
kommentarer från dagen då inlägget skrevs samt efterföljande dag. Motiveringen till att även
efterföljande dags kommentarer räknades med var att vissa av inläggen skrevs sent på kvällen.
vilket lämnade lite tid för kommentarer samma dag. Genom att ta med de kommentarer som
lämnades dagen därpå, kunde vi fa en mer komplett bild av dialogen mellan de bloggande och
deras läsare. Vidare upptäckte vi att majoriteten av de kommentarer som lämnades på
inläggen fanns under dessa två dagar. Endast vid enstaka tillfiillen kunde man finna
kommentarer som lämnats senare än dagen efter.
Analysmetod
Till hjälp vid analysen av de blogginlägg vi samlade in användes modellen BAM som
utarbetats specifikt i studerandet av bloggar.
I detta arbete har BAM inte använts i sin helhet, utan fokus läg pä vissa aspekter. De
personliga faktorerna var en del av analysen. på så sätt att bloggforfattarnas bakgrund till viss
del undersöktes. Genom att undersöka detta kunde vi även få reda på en del av motivationen
som 1åg bakom författarnas bloggande. Vilket kön bloggskaparna tillhörde togs upp som en
del i analysen, och även vilken påverkan detta kunde ha på bloggandet. Den subjektiva
normen analyserades inte i någon större utsträckning, då denna aspekt kom att koncentreras
till analysen av kommentarema.
I samband med analys av blogginläggen. gjordes även en granskning 3v grundläggande fakta
om varje blogg. Dessa bestod i:
- Bloggarnasstartdatum
- Vilka som står bakom bloggarna
- Antal läsare totalt sedan starten samt under en vecka
Anledningen till denna granskning var att vi ville fä en bakgrundsbild av såväl bloggarna som
deras skapare för att få en så bred bild av bloggarna som möjligt.
De blogginlägg som samlades in under insamlingsperioden analyserades i flera steg:
- Alla insamlade blogginlägg lästes och räknades. varpå antalet inlägg per vecka och
antalet inlägg per dag fastslogs för varje blogg. Anledningen till detta var att vi ville
kunna göra jämförelser mellan antalet läsare under en vecka i förhållande till hur
många inlägg som publicerades under samma vecka. För att se hur antalet
kommentarer forhöll sig till mängden inlägg valde vi att även presentera hur många
inlägg som lades Lrt på bloggarna per dag. Aven mängden inlägg i genomsnitt räknades
Llt.
- Kommentarerna till blogginläggen räknades samman totalt och omräknades sedan till
kommentarer per dag for att kunna jämföra med antalet inlägg per dag. Vi valde även
att räkna ut antalet kommentarer per inlägg på respektive blogg. Orsaken till det var att
vi ville se hur antalet kommentarer stämde överens med antalet inlägg och om man
kunde se några samband mellan dessa. samt för att underlätta vidare jämforelser.
- Antalet bilder och recept i bloggarna räknades. För att få en siffr'a på detta som enkelt
kunde järnföras med antalet inlägg räknades antal bilder och recept ut per vecka. De
bilder sonl togs med vid räkningen var sådana som publicerats tillsamntans nted
18
inlägg. Bilder som exempelvis profilbilder och bakgrundsbilder som var en del av
bloggens layout räknade vi inte med i detta skede av analysen. När vi granskade hur
många recept som publicerades i bloggarna per vecka räknades de recept som
förmedlades via länkar bort. endast de recent som var fullständist utskrivna räknades
in.
- När vi letade efter hälsobudskap i bloggama valde vi att dela in dessa budskap i två
undergrupper efter olika kriterier. I den ena gruppen placerades inlägg som med
tydlighet förmedlade hälsobudskap genom att innehålla ord som hälsa, hälsosam.
sund, nyttig och ny'ttigheter. Denna grupp utgforde alltså de direkta hälsobudskapen.
Till den andra gruppen räknades istället inlägg vars hälsobudskap var mindre tydliga
då de inte innehöll denna typ av ord. Exempel på inlägg som tillhörde denna grupp av
indirekta hälsobudskap vat ett som beskrev att olika livsmedel innehöll många viktiga
näringsämnen samt ett som påtalade vikten av atllägga till goda vanor i livet.
Efter genomförd analys valde vi att presentera våra resultat med hjälp av statistik och tabeller.
I dessa tabeller valde vi att skriva ut bloggarnas namn då vi inte ansåg att det förelåg någon
anledning att hemlighålla dessa uppgifter (se Etiska regler). Genom att skriva ut namnen
visade vi även den variation som förekommer när det gäller bloggnamn.
Nästa steg i analysprocessen blev att gå in djupare i de olika inläggen, samt bloggskaparnas
presentationer. Det vi tittade pä var vem bloggskaparen var, gällande bakgrundsfaktorer så
som ålder, kön och utbildning, samt motivationen bakom bloggandet. I nästa steg tittade vi på
vilken profil bloggarna hade. Här analyserades faktorer som inriktning på bloggen, synen på
mat och hälsa, samt bloggens tänkta målgrupp. I det avslutande skedet tittade vi närmare på
hur bloggarna var utformade och strukturerade. Det vi särskilt lade fokus på när det gällde
bloggarnas utseende var om de följde det upplägg som karaktäriserar en blogg enligt
litteraturen.
Vi valde i denna andra del av analysen att inte skriva ut exakt vilken blogglorfattare det var
som skrivit vad, då vi ansåg att det inte hade någon relevans för resultatet. Det var av större
vikt att se till de mer övergipande resultat och tendenser man kunde utläsa i gruppen av
bloggare.
När resultatet presenterats. skrev vi en diskussion om den valda metoden. där vi analyserade
och utvärderade huruvida vårt sätt att arbeta hade fungerat i praktiken. Fördelar och nackdelar
med den metod vi utgått från togs upp. Diskussionen fortsatte med en genomgång av det vi
hade kommit frarn till vid analysen av bloggarna. Här fokuserade vi på de delar av resultatet
som vi fann anmärkningsvärda, samt faktorer som kan ha påverkat vår undersökning. Vi
diskuterade även resultatet i förhållande till baksrundslitteraturen.
Avslutninssvis valde vi att sammanfalta det viktieaste i vårt arbete i nåsra slutsatser.
t9
Etiska regler
I detta arbete har vi tagit ställning till de etiska regler som finns gällande information.
samtycke. konfidentialitet och nyttjande (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
tHSFRl. 200U. Att ta hänsyn till denna form av forskningsprinciper har dock sina svårigheter
då det inte finns några specifika regler för hur man ska hantera publicerad information på
Internet. ännr,r mindre gällande just bloggar. Då bloggförfattare väljer att lägga upp och
publicera sina inlägg för allmänheten, kan man se detta som att de tillåter andra att använda
sig av deras material så som vid användning av tryckta publikationer. Detta har fått till följd
att inga specifika åtgärder har vidtagits för att uppfylla kraven.
Resultat
För att redovisa resultatet så tydligt som möjligt är det uppdelat i två separata delar. I den
första ar.' dessa ligger fokus pä att presentera bloggarna översiktligt, för att ge läsaren en
inblick i det analyserade materialet. Detta kommer att redovisas med hjälp av tabeller och
f-örklaringar till dessa. Den andra delen av resultatet utgörs dels av en redogörelse av relevanta
bakgrundsfäktorer gällande bloggforfattarna, dels av en analys av innehållet på bloggarna för
att ge en 1ördjupad bild av vilka budskap som förmedlas. I denna analys kommer de tydliga
hälsobudskap som finns att presenteras. Det som formedlas om hälsa på ett mindre tydligt
sätt. lite mer indirekt, kommer dock också att räknas in. Dessa budskap är av stott intresse då
de kan påverka en bloggläsare minst lika mycket som när det är tydlig utskrivet. Även
bloggförfattarnas syn på hälsa och mat kommer att lyftas fram.
Bloggar i sffior
Efter insamlandet av blogginläggen har dessa
bloggarna ur-rdersöktes antalet läsare, såväl
startdatLlm for bloggarna dokumenterades.
analyserats i flera steg. För att få en översikt av
sedan bloggens start som per vecka. Även
Tttbell l. Sarnrnanställning över datum for ftirsta inlägget på bloggen, bloggens totala antal läsare och läsare per
vecka
Bloee Startdatum Totalt antal läsare* Läsare per vecka**
Fett bra mat
Kr.t'ddburken
Linneas skafferi
Mat.såklart.
Matplatsen
Min lilla gröno
Rebecca's Kitchen
Tre tjejer i köket
Vecksns middag
l'egunvruk
Genomsnitt
2007-12-3r
2007-03-08
2007-0t-27
2007-09-23
2006-03-04
2008-04-1 1
2008-04-04
2004-10-19
2007-tt-25
2006-11-12
156 261
683 s8s
24t 151
277 3t9
381 394
113 397
r03 062
1 165 732
68 121
76 792
326 681
2783
t0 125
2 585
2 846
3 059
815
I s76
6 356
1 784
2 020
3 395
+ Franr till och med den 23 april 2009.
+*Baserat pa antalet läsare under vecka 13.
Hältien ar de anall'serade bloggarna starlades är2007 och endast tre bloggar staftades tidigare
(sc Iabell l). Den forsta bloggen bland dessa började publicera inlägg 2004. De två nyaste
bloggarna i santlingen hade varit aktiva i ungeftir ett år när analysen påböriades. Bloggarna
hal scclan starten i genomsnitt haft 326 681 läsare. Den blogg som har funnits längst har även
20
det största antalet läsare totalt sett" medan de två nyaste bloggarna har haft fler läsare totalt än
en av de äldre bloggarna som starlades 2006. Antalet läsare per vecka är i genomsnitt nästan
3 400. men den exakta siffian för varje blogg varierar mycket, från omkring 800 läsare och
upp över 10 000 läsare. Sifforna över antalet läsare per vecka ger en indikation på vilka
bloggar som är populära just nu. Bloggarnas popularitet just nu kan vara svår att utläsa enbart
genom att se till det totala antalet läsare på grund av de varierande staftdatumen.
Bloggarna har under undersökningsperioden haft varierande antal inlägg och kommentarer,
vilka visas i tabellen nedan (Tabell 2). För att få en bred översikt redovisas både antalet inlägg
per vecka och per dag, samt antalet kommentarer per dag och per inlägg.
Tabell 2. Översikt över bloqgarnas inläggsantal respektive antalet kommentarer
Blogg Inlägg per Inlägg per dag Kommentarer Kommentarer
vecka per dag per inlägg
Fett bru mat
Kryddburken
Linneus skafferi
Mut.såklart.
Matplatsen
Min lillu gröna
Rebecca's Kitchen
Tre tjejer i köket
Veckans middag
Veganvrak
Genomsnitt
3,;
5
16,5
6,5
12,5
28
6\
8,5
4
ql
't'
05
0,7
1ALta
0,9
1,8
4
0,9
1,2
0,6
7,3
7,4
10,4
10,9
8,4
9,4
4.1
a1/l
6,2
74,7
14,6
4,6
9
3,8)A
4,4
1,9
3,8
5,9
Som man kan se i ovanstående tabell (Tabell 2) är det en stor variation mellan hur många
inlägg de olika bloggarna skriver per vecka, från 0 inlägg till 28 blogginlägg. En av de
bloggar som analyserades skrev inga inlägg under undersökningsperioden. varför denna blogg
även saknade kommentarer. Fortsättningsvis kommer därför denna blogg att räknas bort vid
redogörelsen av analysen. Genomsnittet av alla de inlägg som skrevs i bloggarna blir 9,1
inlägg per vecka. Omräknat i antal blogginlägg per dag blir genomsnittssiffran 1,3 inlägg.
Olika bloggar och blogginlägg har haft vitt skilda antal kommentarer, och ett högt antal inlägg
betyder inte nödvändigtvis många kommentarer. Som exempel kan nämnas att den blogg med
flest inlägg. 4 inlägg per dag. endast hade 2.4 kommentarer per inlägg. Detta kan jämföras
med den blogg med flest antal kommentarer per inlägg. 14.7 stycken. för den blogg med lägst
antal blogginlägg, vilken hade 0.5 inlägg per dag.
För att förstå hur bloggförfattarna valt att lägga upp sina bloggar redovisas nedan en
sammanställning av framträdande drag i bloggarna. De drag som står i fokus är bilder invävda
i texten som visar något bloggaren skriver om. fullständigt utskrivna recept. användning av
hälsorelaterade ord och fraser samt hälsobudskap som formedlas utan användande av ord med
hälsoanknl'tning. Med "implicita hälsobudskap" menas sådant som formedlas till läsaren om
hälsa utan att bloggforfattaren väljer att utrycka dessa budskap med hjälp av ord som "ny'ttig".
"hälsosamt" och liknande ord. Alla budskap som rör hälsa och som finns i de analyserade
bloggarna redovisas således i Tabell 3. Baserat på om hälsobudskapen uttrycks tydligt med
hjälp av hälsorelaterade ord eller mindre tydligt utan dessa ord redovisas dessa i separata
kolumner.
./l
Tabell 3. Blogsarnas innehåll
Blogg Antal bilder
per vecka
Antal recept
per vecka
Användning av
ordet hälsa*
Inlägg med
implicit
hälsobudskap
Fett bra mat
Kryddburken
Linneas skafferi
Mst.såklart.
Matplatsen
Min lilla gröna
Rebecca's Kitchen
Tre tjejer i köket
Veckans middag
Veganvrok
Genomsniff
14
5
16
14
11
45,5
10
6
aJ
12,5
*Aven liknande ord så som nyltig, hcilsosam, .sund.
Liksom i fallet med antalet inlägg varierar antalet bilder i bloggarna mycket. Utöver den
blogg som saknade inlägg helt och således varken innehöll bilder. recept eller hälsobudskap.
hade den blogg med minst antal bilder endast 3 bilder under en vecka. Den blogg som hade
flest bilder hade 45.5 bilder per vecka. vilket är högt över genomsnittssiffran fcir bilder per
vecka som hamnar pä 12,5. Vid en granskning av antalet recept i bloggarna visade det sig att
4.2 recept publicerades i genomsnitt per vecka. Beträffande antalet recept var inte
skillnadema i antal lika stora som gällande antalet bilder. Samma blogg som hade det största
antalet bilder hade även flest recept. samtidigt som en av de bloggar med minst recept var
densamma som den med minst antal bilder. Endast två bloggar förmedlade direkta
hälsobudskap. medan tre gånger så många bloggförfattare uttryckte budskap gällande hälsa på
mer indirekta sätt.
Utöver de samband man kan se i de ovanstående tre tabellerna. kan man hitta samband mellan
de olika tabellerna.
- Den blogg som hade flest inlägg innehöll även störst antal bilder och recept. trots att
denna inte hade flest läsare.
- Ett visst samband kan ses mellan antalet läsare och mängden kommentarer.
- Flest läsare kan man se hos de bloggar som har få eller inga hälsobudskap.
- De bloggar med flest inlägg är också de som har flest liälsobudskap. såväl direkta som
implicita.
Innehållssnal),s
I denna del av blogganalysen har fokus legat på att se vilka bioggförfattarna är. r'ilka profiler
bloggarna har. samt bloggarnas utformning och innehål1. Bloggforfattarna beskrir.'s med
avseende på bland annat kön. ålder och utbildning. Den bakomliggande anledningen till
varför bloggskaparna skriver analyseras också. Bloggarnas profil fastställs genom att se till
vad författarna själva beskriver att bloggen handlar om. samt vad de skriver om i inläggen. De
olika bloggförfattarnas syn på mat och hälsa studeras. liksom vilken t)'p av kost dc
förespråkar och vilker.r målgrupp bloggen r'ärder sig till. Analvsen fokuseras sltrtligen pa
bloggarnas la-vout. inlägg. kor-nnrentarcr samt hur den sLrb-iektiva norntcn kan utläsas i
blosgarna.
;
2
7
0
J
4
I
2
0
1,9
;
0
0
0
7
3
0
0
0
1
1.5
15
55
" )-
l1
n+)5
-)-
15
A'
)1
Bloggförfattaren
Övergripande kan man i alla de undersökta bloggarna se vissa gemensamma nämnare. En av
dessa är att alla de bloggande är kvinnor. Majoriteten skriver sin blogg på egen hand. endast
en av bloggarna har fler än en författare, i detta fall är de tre som tillsammans står bakom
bloggen. Ingen av bloggarna har några s.k. gästbloggare utan den/de som står bakom bloggen
skriver alla inlägg på egen hand. Författarna bakom de utvalda bloggarna är av varierande
ålder. Fyra av de totalt tolv bloggförfattarna är 20-30 år gamla. fira är 30-40 år och resterande
fyra har valt att inte uppge sin ålder.
En övervägande majoritet av forfattama till bloggarna har ingen formell utbildning när det
gäller mat och hälsa, med något undantag. De flesta arbelar inom andra områden än just mat
och hälsa och de bloggar om mat på sin fritid som en slags hobby'
Orsakerna till att de olika bloggförfattarna skriver sina bloggar varierar. Man kan dock
urskilja vissa huvudskäl till varför de skriver. Dessa är:
- Personlig vinning. För att nämna ett exempel så finns det en bloggskapare som passar
på att göra reklam för sig själv och det företag hon bedriver i sin presentation på
bloggen.
- Att hjälpa. En av bloggförfattarna skriver exempelvis i sin presentation att hon i grund
och botten är skeptisk mot att vara så självutlämnande som hon blir genom sin blogg.
Hon konstaterar dock att "Om mina erfarenheter så hjälper en enda människa är det
vär1 självutlämnandet.". Detta intresse av att hjälpa kan man även se i kommentarema
på flera av bloggarna. Författarna svarar på frågor och hjälper till när någon av läsama
har funderingar.
- Att inspirera. Flera av de som bloggar anger att de tycker om att inspirera sina läsare.
Detta kan man se i såväl presentationer och inlägg" som i kommentarer och i samband
rned bilder. Bloggskapare som vill inspirera dr ofta aktiva när det gäller att besvara
kommentarer som lämnas. oavsett om det rör sig om frågor eller ej. Dialogen mellan
forfattare och läsare är en viktig del i bloggandet'
- Att dela med sig. I vissa fall är huvudorsaken till bloggandet helt enkelt att dela med
sig av till exempel vilken mat man äter och sina tankar kring mat. De som enbart
bloggar för att få dela med sig tenderar att inte svara på de kommentarer som lämnas
av läsarna. Dessa bloggförfattare är således inte intresserade av dialogen.
Många av bloggförfattarna skriver dock inte av en enstaka anledning. då en kombination av
ett par eller fler av ovanstående orsaker är vanligast.
Profil på bloggen
Två av de r,rtvalda bloggarna skrivs av personer som välier att äta enligt LCHF. vilket innebär
att de förespråkar att man bör äta mycket fett och protein på bekostnad av kolhydratintaget.
Den ena av dessa var dock den blogg som under undersökningsperioden av okänd anledning
inte skrev något. En av de analyserade bloggarna skriver övervägande om vegetarisk mat och
det är även denna blogg som i undersökningen förmedlar flest hälsobudskap. totalt 10 stycken
(se hälsobudskap iTabell 3). Vegankost står ifokus ien av de tio bloggarna. vilken helt
saknade halsobudskap under undersökningsperioden. Två bloggar förespråkar att man bör äta
enligt de svenska näringsrekommendationerna (Livsmedelsverket. 2005). Den ena av dessa
skrivs av en legitimerad dietist medan den andra författas av en tjej sorn klargör att hon inte
har någon forrnell utbildning i ämnet men har läst rnycket på egen hand. bland annat på
iivsmedelsverkets hen-rsida. De här två bloggarna kommer på er.r delad andraplats gällande
23
högst innehåll av hälsobudskap med totalt 7 hälsobudskap vardera. Resterande fyra bloggar
har ingen sådan uttalad profil utan skriver om den mat som de själva äter och tycker om.
Ett visst samband kan ses mellan bloggarnas profil och antalet läsare. Generellt så kan man se
att ju mindre specificerad inriktning bloggen har desto fler läsare har den. Bloggar om vanlig
mat utan hälsotänk eller påverkan i form av någon diet är således mest populära. De bloggar
som har en tydlig profil. exempelvis den av bloggarna som handlade om vegankost. har
relativt få läsare.
Det finns en genomgående matglädje i bloggarna. även om den mat som det skrivs om i de
olika bloggarna varierar mycket såväl gällande ingredienser och smak som beträffande
utseendet. Synen på mat är mycket positiv då bloggforfatlarna är av åsikten att mat är något
som skall avnjutas och inte enbart ses som bränsle eller något nödvändigt ont. De som står
bakom bloggarna vill att matlagning ska vara roligt och inte ses som något svårt eller
tidskrävande. I många av bloggarna ges fdrslag och recept på enkla vardagsrätter. Alla
bloggarna blandar matrecept med tips och tillagningsanvisningar på desserter och annat smått
och gott. Det skiljer sig dock ganska mycket mellan olika bloggar hur ofta denna typ av recept
förekommer. I vissa bloggar ligger tyngdpunkten snarare på kak- och bakrecept än på
matrecept.
I fyra av tio bloggar presenteras inget om bloggförfattarens syn på hälsa. Resterande sex
bloggar visar vilken syn de har på hälsa. antingen i sina inlägg eller i sina presentationer. Vad
de olika bloggförfattarna ser som hälsosamt varierar dock en hel del. De bloggskapare som
skriver om LCHF anser att det är hälsosamt att äIa mycket fett och protein och att hålla nere
kolhydratsintaget. Resterande f,ra som ger uttryck för sin syn på hälsa anser att det är viktigt
atI äLa näringsrika livsmedel. mycket grönsaker och fullkornsprodukter. Ingen av bloggarna
skriver något om icke matrelaterad häisa. som till exempel träning eller stress.
Att hitta någon specifik målgrupp som bloggarna vänder sig till är svårt. det finns inga direkt
tydliga restriktioner gällande läsarna. Språket som används är genomgående enkelt och skrivs
for att vanliga människor utan någon speciell utbildning eller förkunskap ska kunna förstå.
Detta ses tydligast i de recept som publiceras, då dessa är strukturerade. detaljerade och enkla
att följa. När det någon gång används mer komplicerade begrepp kan man ofta hitta
förklaringar på dessa. Ett exempel på detta kan ses då en av forfattarna använder begreppet
''paltkoma" och med hjälp av en asterisk ger förklaringen att det innebär "... något som
infaller när du ätit förmycket. När du är sådär mätt att du inte vet vart du skall ta vägen.".
Bloggarnas utformning och innehåll
Alla de utvalda bloggarna har individuella layouter även om de har liknande bloggtypisk
grundstruktur (för exempel. se Bilaga 1). Högst Llpp på bloggarna finns en eller flera bilder
som oftast belyser vad bloggen handlar om. samt bloggens namn. Som exempel kan nämnas
den blogg som övervägande skriver om vegetarisk mat. som har en bild nted blåbär högst upp
i bloggen. Som avdelare i bloggen använder sig forfattaren av en bild på en morot och bilder
på gröna löv kan hittas på flera ställen i bloggen. Majoriteten av bloggarna. alla utom en.
innehåller en presentation av bloggförfattaren och bloggens innehåll i högra eller vänstra
marginalen. Denna preser.rtation kallas ofta "Om mig". "Min profil" eller liknande och kan
vara helt utskriven i marginalen eller bestå av en länk som man kan klicka på för att få upp
den sida där presentationen finns. I åtta av de tio bloggarna finns det även en bild av
b lo gg författaren/författarna v i d denna pre sent at i on.
1 /'lL+
Blogginläggen publiceras efter varandra så att det senaste inlägget ligger högst upp på
bloggen. Inläggens längd varierar en hel del såväl inorn bloggen som mellan de olika
bloggarna. De inlägg som utgörs av recept och/eller innehåller bilder tar oftast stöme plats än
inlägg av annan typ.
Vad blogginläggen handlar om varierar en hel del, även om de utvalda bloggarna framför allt
har inlägg med tips på maträtter och recept. Majoriteten av recepten är vardagsrecept på mat,
men även recept på kakor och bröd förekommer. En av bloggförfattama väver in ett visst
bantningstänk i sina inlägg, vilket inte finns med i någon av de andra bloggarna. Det som
skrivs om bantning innehåller inga direkta tips eller specifika recept. utan är snarare
beskrivningar av hur författaren forändrar sin kost för att gå ner i vikt.
Utöver detta skriver bloggförfaltarna inlägg där de recenserar exempelvis kokböcker och
nyöppnade restauranger eller cafeer. Det är även vanligt forekommande med produkttester.
Bloggförfattarnafär produkter skickade till sig från olika ftiretag, alternativt köper själva, som
de sedan skriver om och betygsätter på sina bloggar. Exempel på produkter som testades
under den aktuella perioden var bröd och glass. Även aktuella händelser, som radio- och tv-
program, samt nyheter som berör mat- och hälsoområdet tas ibland upp på bloggarna.
Ett annat populär1 inslag på bloggarna är tävlingar. Dessa kan se ut på olika sätt, men ett
exempel är att bloggförfattaren har fått varor skickade till sig från något företag som vill
marknadsfora sig och att dessa varor får vara priset. Själva tävlingen kan vara en enkel
lottning eller något mer avancerat som att läsarna som vill delta i tävlingen får lämna en
kommentar om ett av bloggförfattaren bestämt ämne. En del av bloggskapamatipsar även om
tävlingar som finns på andra bloggar och hemsidor.
Kommentarerna som lämnas till blogginläggen innehåller oftare indirekta hälsobudskap än
direkta. Majoriteten av dessa indirekta budskap förmedlas via funderingar och tankar i den
dialog som uppstår mellan bloggskaparen och läsaren. Det finns dock exempel på mer direkta
hälsobudskap än de som tillkommit genom dialog. I en kommentar ifrågasatte en läsare att
bloggskaparen i en av bloggarna skrev ett inlägg med ett recept innehållande kaffe. Läsaren
menade att det inte var lämpligt att förmedla recept med kaffe som ingrediens då han tyckte
att kaffe är ett gift som inte hör hemma i en hälsosam kost.
Vissa av bloggskaparna ser ut attlägga stor vikt vid att besvara de kommentarer som lämnas
på inläggen. En av bloggförfattarna besvarar alla kommentarer. oavsett om hon har frågat
efter läsarnas synpunkter eller ej. Det finns dock ett par bloggskapare som inte svarar på
någon kommentar, trots att de har efterfrågat läsarnas åsikter. Dessa bloggförfattare for
således inte någon egentlig dialog med sina läsare.
Flera av bloggförfattarna visar tydligt hur viktig de tycker att dialogen med läsarna är. Ett
exempel på det var när en av dessa bloggskapare fick en förfrågan om hon inte kunde göra
glass som var fri från både laktos och mjölkprotein. och sedan publicera receptet på bloggen.
Svaret författaren skrev var att det skulle komma inom kor1. vilket det också gjorde. Att
forfattaren upplever dialogen med läsarna som viktig blir äruru tydligare då hon i samband
med svaret frågar om personen som efterfrågat receptet har andra allergier att ta hänsyn till.
Genom att granska kommentarerna kan man utläsa den påverkan som den subjektiva normen
har på bloggarna. Ovanstående exenlpel visar hur en av bloggskapama låter innehållet på sin
blogg påverkas av en läsares personliga önskernåI. Ett annat tydligt exempel var
världsnaturfondens Earth Hour. där jordens befolkning uppmanades att släcka alla lampor i en
25
timme. Detta var en intemationell händelse som ägde rum under insamlingsperioden. Dagarna
innan Earlh Hour kan man i flera av kommentarerna se hur läsama informerar bloggskaparna
om detta. vilket sedan har resulterat i inlägg med en uppmaning om att uppmärksamma
evenemanget. Exempel på önskad påverkan från läsarna är dä en av författarna upplever
problem med motivationen och delger att hon känner sig osäker på vad hon ska blogga om.
Kommentarerna som följer på detta inlägg är omfattande. där alla innehåller åsikter om vad
och hur författaren borde blogga. Man kan även se att dessa uppmanade kommentarer hade
effekt på bloggskaparen, då hon koft efter detta anammar de förändringar som föreslagits.
Den subjektiva normen kan även ses på mindre direkta sätt. Många av bloggförfattarna får
stor bekräftelse på att det de skriver om och visar på bloggarna är uppskattat av läsarna. I en
majoritet av kommentarerna skriver läsarna att recept låter goda" att maträtter som tillagats ser
fina ut och att de tycker att bloggförfattaren är duktig. Emellanåt far läsarna även bekräftelse
på att personen som skriver bloggen uppskattar denna positiva feedback. Detta framkommer
genom att bloggskaparen skriver svar på kommentarerna. och ibland även hela inlägg" där hon
tackar sina läsare för att de läser och lämnar så fina kommentarer på bloggen.
Våffeldagen är ett exempel på vilken påverkan y'ttre händelser kan ha på bloggar. Denna dag
uppmärksammas inte bara i den vanliga almanackan utan exploateras även av
livsmedelsforetagen. då de gör mycket reklam frir att öka ftirsäljningen av våffelrelaterade
produkter. I det här fallet är det ingen individ som direkt påverkar bloggskaparna. Trots detta
blir våffeldagen omskriven i ett fler1al av bloggarna.
Detta visar hur stor effekt omgivningen har på bloggskaparna. oavsett om det är media eller
personer i deras närhet som påverkar.
Diskussion
I följande diskussion utvärderas hur väl den valda metoden har fungerat gällande såväl urval
och insamling som analys. De resultat som framkommit vid analysen diskuteras i forhållande
till bakgrundslitteratur och resultat som vi har funnit anmärkningsvärda lyfts fram. Eventuella
felkällor i studien och förslag till vidare forskning belyses. Slutsatser fiån denna undersökning
lår avsl uta diskussionsavsni ttet.
Metod
Urvalet i denna studie blev bra med tanke på det valda syftet. Att använda sig av Bloggtoppen
underlättade urvalsprocessen en hel del. Utan en topplista av något slag hade det blivit
betydligt mer komplicerat att få fram ett relevant urval. Tack r,'are denna lista kr"rnde r,'i snabbt
och enkelt få en överblick av de olika bloggarna och se vilka bloggar folk väljer att läsa. Det
var ju trots allt dessa bloggar vi var ute efier att analysera clå det är de som faktiskt når ut till
en relativt stor målgrupp.
Något vi är nöjda med är att vi l'id beslutandet av vilka bloggar sorn skulle undersökas var
mycket kritiska. Eftersom vi valde att gå in och granska innehållet på alla de matbloggar son.)
fanns med bland de 30 översta på Bloggtoppen kunde vi välja bofi sådana bloggar sont
beskrevs som matbloggar men sorn handlade om mycket annat. Detta kritiska förhållningssätt
ledde till att vi endast fick bloggar i vår r-rndersökning som hade reler,'ant innehåll.
Antalet bloggar iurvalet bler också bra. Då bloggar kan variera så otroligt ntlckel sa var det
srrår1 att från början avgöra hur mvcket matelial bloggarna skLrlle generera. l)et rar rled
26
anledning av det som vi valde att lämna insamlingstiden lite öppen till en början. Redan efter
de två första veckorna visade det sig dock att vi hade fått ihop ett gediget material att arbeta
med. Detta kan ses som en bekräftelse på att de utsedda bloggarna var lyckade val då
författarna är mycket aktiva bloggare. Något som vi redan från början var medvetna om var
risken för ett visst bortfall. vilket även blev fallet. En av bloggarna som valts ut och som
veckan innan vårt insamlande tog sin början hade skrivit regelbundet. visade sig helt sakna
inlägg under vära tvä undersökningsveckor. Hur detta kommer sig vet vi ej då inga
förklaringar finns på bloggen.
Att använda sig av Blogglovin underlättade till viss del insamlingsprocessen. Viss
problematik uppstod dock, då tjänsten inte fungerade helt felfritt. I den initiala granskningen
av materialet efter de två veckornas slut, upptäcktes okaraktäristiska glipor i uppdaterandet
hos vissa bloggar, vilka vid en närmre granskning visade sig vara felaktiga. Blogglovin hade
under en specifik period missat allanya inlägg på vissa av bloggarna, vilket ledde till att en ny
granskning av alla bloggar behövde göras för att säkerställa att alla inlägg kommit med i vårt
material. Detta gav förvisso extra mycket jobb. men det var samtidigt lärorikt i den meningen
att vi har forstått att man måste vara noga med att inte sätta all sin tillit till denna typ av
tjänster. Vi har insett vikten av att hålla oss kritiska och att kontrollera att allt faktiskt
kommer med under insamlandets gång.
Det är viktigt att man inte låser sig vid sina lorutbestämda planer, utan kan anpassa sig till
situationer som uppstår. Detta fick vi erfara då vi i planeringsstadiet bestämde oss ftjr att
endast samla in de kommentarer till blogginläggen som lämnats samma dag som inlägget
skrevs. När vi kom fram till att det var intressant att ta med även efterföljande dags
kommentarer, innebar det att vi fick gå tillbaka till bloggarnas alla inlägg och komplettera
vårt insamlade material. Det medforde en hel del merarbete att gå igenom alla bloggarnas
inlägg och kommentarer på n1'tt. Vi avgjorde dock att det var det bästa att göra flor att fa ett så
rättvisande resultat av kommentarerna som möjligt.
Att inte jobba strikt efter någon modell eller någon teori har haft både ftir- och nackdelar. Det
har försvårat arbetet i den meningen att vi har fättlägga ner mer tid på att strukturera, planera
och lägga upp arbetet. Vi har även varit tvungna att pä egen hand försöka se vilka aspekter
som är mest väsentliga att undersöka beträffande hälsobudskap i bloggar. Det här är något
som flitigt har diskuterats oss författare emellan då vi ansåg det vara av I'ttersta vikt att inte
begränsa oss för mycket for att inte gå miste om viktiga detaljer. I ett arbete som det här
överväger dock fördelarna. då det har givit oss en möjlighet att titta på bloggama med ett
öppet sinne. Därigenom har vi kunnat upptäcka saker som vi kanske annars hade missat.
Eftersom vi I'alde att inte jobba helt fritt. utan att använda BAM som en slags ramstruktur för
arbetet. har vi kunnat dra paralleller mellan våra resultat och tidigare forskningsresultat. Just
för att det inte finns speciellt mycket forskning gord i vårt valda ämne känns det viktigt för
oss att kunna kn1'ta samman våra resultat med det som finns sedan tidigare. Anledningen till
detta är att vi vill ge en bredare grund till dem som förhoppningsvis kommer att forska vidare
inom området efter oss.
27
Resultut
Språket i bloggarna är genomgående enkelt och det som skrivs såväl om mat som om hälsa är
lättförståeligt. Bloggförfattama använder inga avancerade fackuttryck. vilket kan bero på att
nästan alla skriver om mat och hälsa som en hobby. Det är möjligt att de inte använder sig av
ett svår1 språk när de skriver om mat för att de inte sjalva ar vana vid fackuttryck då de har
utbildning och arbetar inom andra områden än mat och hälsa.
Baserat på antalet bilder bloggförfattaren har valt att lägga upp på sin blogg kan man utläsa
huruvida bloggskaparen tycker att bilder är en viktig del av bloggarna. De bloggar som
förmedlar flest recept har även många bilder. vilket tyder på att dessa bloggförfattare anser att
bilder är viktiga. Det är dock svårt att veta om dessa bloggar hade innehållit lika många bilder
om de hade haft ftirre recept.
Många människor har idag någon form av allergi, och att vara allergisk eller intolerant mot ett
eller flera födoämnen är långtifrån ovanligt (Lindeberg & Wessldn,2002). Kokböcker för
allergiker är relativt enkla att hitta, och även vissa av bloggarna formedlade tips och recept för
personer med allergi och födoämnesintolerans. Anledningen till att en av bloggförfattarna
skrev om recept som lämpar sig för allergiker berodde på att hon själv hade intolerans mot
vissa födoämnen. Att det var samma bloggförfattare som på begäran skapade ett recept på
mjölk- och laktosfri glass visar att hon tycker att det är viktigt att även de som inte kan äta allt
ska ha möjlighet atläta gott. Detta kan bero päatt hon av egen erfarenhet vet hur det är att
inte kunna äta samma saker som majoriteten av befolkningen, men även på att hon är mån om
sina läsare och gärna vill hjälpa dem.
Vi har under arbetets gång tvingats inse att vi har haft en del förutfattade meningar när det
gäller bloggar och bloggforfattare. En av dessa var att mat och hälsa oftast var tätt
sammankopplade på dessa sidor och att det skulle vara ganska enkelt att hitta tydliga budskap.
Här har vi dock fått tanka om då det inte alls forhåller sig på detta sätt. Visst kan man hitta
hälsobudskap, men de är inte lika tydligt utskrivna som vi hade foreställt oss att de skulle
vara. Det har därför varit extra intressant att se boftom det skrivna ordet och se de budskap
som trots allt finns där.
När hälsa diskuteras i media inkluderas ofta bantningstips och bantningsrecept (Sandberg.
2004). I bloggarna syntes dock inte denna tendens. Endast en av bloggskaparna skrev om
bantning i samband med atr hon berättade att hon ville gå ner lite i vikt. Övriga
bloggforfattare skriver om mat på ett lustflzllt sätt och verkar ha en sund inställning till kost då
deras bloggar innehåller en blandning av recept på mat och godsaker. Även de bloggar som
har en mer hälsosam profil innehåller recept på exempelvis glass" vilket visar att det finns
plats for sådant även om man vill äta ny.ttigt.
Att det bara var kvinnliga författare till våra bloggar fann vi överraskande. Äver-r om tidigare
studier visat på att majoriteten av de som bloggar om mat. och framför allt i relation till hälsa.
är kvinnor. så hade vi väntat oss att i alla fall hittat någon manlig författare. Anledningen till
att vi trodde att det skulle finnas män bland bloggförfattama var att både kvinnor och män
skriver hälsoinriktade kokböcker. Den ensidiga könsfördelningen för bloggarna anser vi kan
ha haft stor effekt på resultatet. delvis på grund av egna förutfattade meningar och delvis på
grund av att tidigare fbrskning visar på att det finns skillnader i hur män och kvinnor tenderar
att blogga. Här hade vi en förutfattad mening om att män i större utsträckning skulle ha
blandat in träningsrelaterade kostråd och hälsobudskap. en fördom som vi ej har kunnat
bekräfta eller förkasta. Att kvinnor tenderar att skriva om personliga saker. med bakgrund av
28
en \il.ia att dela med sig, är något vi tydligt ser ivår undersökning. Då endast en av bloggarna
har personlig vinning som en del av sin motivation stämmer detta bra rned vad forskningen
tidigare visat. då detta har visat sig vara en mer manlig tendens (Lu & Hsiao. 2009).
I och med detta påstår vi inte att dessa bloggar enbart innehar kvinnliga drag och därmed
endast vänder sig till kvinnor. Bland de kommentarer som följer på inläggen finns det flera
sont är skrivna av män, vilket visar på att dessa bloggar kan vara tilltalande för alla oavsett
kön. Att avgöra vilka det är som läser de specifika bloggarna är svårt, då man endast har
konrnrentarema att utgå ifrån. Problemet med detta är att alla inte lämnar kommentarer, det
verkar snarare vara så att det är en viss specifik grupp som kommenterar på varje blogg. Detta
gör att man missar alla de läsare som håller sig till att endast vara läsare och som väljer att
inte föra en dialog med bloggförfattaren. Ser man på forhållandet mellan antal besökare och
antal kommentarer på bloggama kan man enkelt se att majoriteten av alla som är inne på
bloggen hör ti11 gruppen som inte lämnar kommentarer.
Ett antagande vi gör efter att ha analyserat bloggama är alt kommentarerna spelar en mycket
viktigare roll än vad vi hade förväntat oss. I dessa kommentarer hittar man den subjektiva
normen. r,ilken är en mycket viktig faktor om man ser till motivation. I och med dessa
kommentarer kan man tydligt se den positiva uppmuntran som bloggförfattama fär genom sitt
bloggande. Denna form av bekräftelse försäkrar författarna om att det de gör är något bra,
vilket far dem att fortsätta med detta positiva beteende. Här kan det nog finnas en stor skillnad
när det gäller författare av bloggar och författare av kokböcker. Väljer man att skriva en bok
fär man inte denna typ av direkt uppmuntran. En kokboksförfattare lägger ner mycket arbete
på sina verk och får inte veta vad den tänkta läsaren tycker och tänker om det han/hon har
skrivit förrän efter publicering. Inte ens då är det säkert att författaren får veta vad enskilda
läsare tycker utan får forlita sig på försäljningssiffror som uppmuntran. Detta kan jämföras
nted bloggforfattaren som flår direkt respons från sina läsare kort efter varje inlägg.
Något man inte bör bortse från är den påverkan på resultatet som det tidigare nämnda
bortfallet kan ha haft. Även icke-publicerade kommentarer och borttagna inlägg kan räknas
som bortfall. Denna typ av bortfall är dock svårare att upptäcka. Då bloggförfattaren i många
fall bestämnter vilka kommentarer som ska publiceras är det troligt att det finns kommentarer
sont valts bon. När det gäller inlägg råder också en viss osäkerhet då författaren kan välja att
ra bort redan publicerade inlägg. På grund av detta kan vissa inlägg saknas i vår undersökning
ont de tagits bort innan vi hunnit registrera dem. Det är även värt att ta med i beräkningen att
de slLrtsatser vi har dragit utifrån kommentarerna kunde ha sett annorlunda ut om alla
kontnrcntarer som skrivits hade publicerats. Samtidigt är detta bortlall en naturlig del av
bloggr ärlden då bloggforfattarna hålls ansvariga för det som skrivs såväl i inläggen som i
koptntenlarerna. Vissa saker som skrivs kanske inte är av en sådan natur att bloggskaparen
r ill kännas r id det. varför hon tar bort dessa kommentarer.
L:tr problenr sont r.rppstår vid analys av budskapsspridning på bloggar, är att det idag inte finns
nagot clirekr sätt att avläsa hur många sorn faktiskt läser blogginläggen. De siffror som visar
pa bloggarnas läsarantal talar endast om hur många som har varit inne och tittat på bloggen.
l)erra behör er inte nödvändigtvis betyda att alla besökare faktiskt har läst alla blogginlägg.
r ilket kan leda till att budskapen inte når ut.
29
Förslug på vidare forskning
Denna undersökning har fört med sig många frågor som vore intressanta att få svar på. En av
de undersökningar som vore spännande att göra rör den faktiska påverkan bloggarna har på
sina läsare. Något annat vi har funderat på är om matbloggar är ett bra medium att sprida
hälsobudskap genom, och hur det står sig i jämförelse med andra mer traditionella medier, så
som tidningar och TV. Eftersom många idag, i synnerhet ungdomar, tillbringar mycket tid
framfor datorn och surfandes på Internet kan bloggar vara ett bra forum att nå ut med olika
budskap till denna målgrupp.
Vidare forskning på vilka budskap som förmedlas och vilken typ av budskap som är vanligast
i matbloggar är andra områden som vore intressanta att se närmare pä. Det vore också lärorikt
att studera vilken betydelse utbildningen har för vad man bloggar om och hur innehållet i en
blogg forändras över tid genom att följa bloggar under en längre period. En av de
bloggförfattare vars blogg vi granskade var nyutexaminerad dietist, och detta väckte tankar
kring hur hennes blogg har förändrats i och med att hon har fått okade kunskaper om kost och
hälsa. Det hade även varit spännande att se om en matbloggskapare som läser till dietist,
hälsopedagog eller liknande delar med sig mindre av sina kostkunskaper på bloggen ju
närmare examen han/hon kommer eftersom personen då vill tjäna pengar på sina kunskaper.
Då studenter ofta har det relatir,t dåligt ställt ekonomiskt skulle det också vara roligt att
undersöka hur den ekonomiska faktorn påverkar vilka råvaror som används i recepten på
bloggarna.
Slutsntser
Denna undersökning av matbloggar har resulterat i foljande slutsatser:
- Hälsa är något som diskuteras både i många blogginlägg och i kommentarerna. Det är
inte alltid en öppen del av diskussionen men finns ofta med på ett mer indirekt vis.
- När hälsa diskuteras i bloggarna sker det ofta utan användning av hälsorelaterade
termer, det är inte orden i sig som beskriver hälsa utan innehållet i inläggen.
- Bloggarna formedlar övergripande en relativt enhetlig syn på mat, där inläggen
genomsyras av matglädje. Vilken mat som presenteras som lustfflld varierar dock, då
bloggförfattarna har olika preferenser beträffande mat.
- Bloggforfattarna formedlar en helhetssyn på hälsa; att må bra innefattar både kroppen
och själen. Utöver vanlig vardagsmat behövs efterrätter och godsaker som kan sätta en
guldkant på tillvaron.
30
Referenser
Anderton-Blomqvist. C. (2008). Matbloggspriset 2008. Hämtat 2009-04-23 frän:
http ://www.matbloggspriset. se/
Atkins. C. R. (2005). Atkinsdieten kokbokerz. Stockholm: Forum.
Bergenström. A. & Bergenström, F. (2001). Kcirlek, oliver och timjan. Stockholm: Albert
Bonniers Förlag AB.
Bloggtoppen (2009). Detaljerad inforntation; blondinbella. HämLad 2009-05-04 från:
http :/iwww. bloggtoppen. se/blogg/ 17 889 I
Coop Provkök (2005). Vår kokbok Bokförlaget Prisma: Stockholm.
Eliasson, M, & Lindeberg, G. (2004). Mat.för liv och /asr. Stockholm: Alberl Bonniers Förlag
AB.
Forma publishing group (2009). Rutiga kokboken. Hämtad 2009-04-15 från:
http ://www. formapg. se/include/modules/bok/uno. asp?id:797
Gill. K. E. (2004). Hoy,cany)e measure the influence of the hlogosphere? HämIad 2009-04-
23 frän: http://faculty.washington.edu/kegillipub/www2004_blogosphere-gill.pdf
Hagdahl. C. E. (1 896). Kok-konsten son't vetenskap och konst. Stockholm: Bonniers Förlag.
Holmgren. M.. Ekegårdh. E. & Billvall. G. (1945). Siu stn'ters kukor. Västerås: ICA-förlaget.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) (2002). Forskningseti.skcr
principer inom huntcrnistisk-santhcillsvetenskaplig forskning. Hämtat 2009-05-04 från:
http:/iwww.vr.se/download/18.7f7bb63al1eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_
tf 2002.pdf
ICA Provkök ( 1965). l,lya Sju sorters kukor. Västerås: ICA-förlaget AB.
ICA Provkök (1975). Siu srn'ters kukor. Västerås: ICA-förlaget AB.
ICA Provkök (1985). Siu ,sorter,s kukot'. Västerås: ICA-forlaget AB.
ICA Provkök (2003). Rutigu bakboken. Västerås: ICA Bokförlag.
ICA Provkök (2004). Rutigct kokboken. Västerås: ICA Bokförlag.
ICA Provkök (2005). Sju sorters kukor. Västerås: ICA Bokförlag.
Kooperativa f'örblrndets provkök (1967). I'ur kokbok Stockhohl: Rabdn & Sjögren.
Kooperativa förbundets provkök (1978). I'ur kokhok Stockholrl: Raben & Sjögren.
Larssorr. A. (2006). Blogging..sc. D-uppsats. Uppsala: lJppsala lJnir ersitet. InstitLttionen lijr
i nfbrniationsvetenskap.
3t
Lindeberg. G. & Wesslen. A. (2002). MatspeciaL Stockholm: Alberl Bonniers Förlag AB.
Lindholm. L. (2004). Leilas middagstips. Stockholm: Natur och kultur.
Livsmedelsverket (2005). Svenska Nciringsrekommendationer.Hämtad 2009-03-10 från:
http ://www. slv. se/upload/dokume nIl matl rad 
_rek/SNR2005.pdf
Lu, H-P. & Hsiao, K-L. (2009). Gender differences in reasons for frequent blog posting.
Online Informcrtion Retdev',33 (1), 135-156.
Merett, A. (2008). Research; One in three American bloggers v,rites speci/ically abottt
health. Hämtad 2009-04-15 från: http://www.blogherald .coml2008l09l05lresearch-one-in-
three-american-blo ggers-writes-spec ifi cal ly-about-health/
Måltidsakademin (2008). Pressrelease 18 OKT 2008. Hämtat2009-04-23 frän:
http://www.hellefors.se/kommun/booktown/maltid/PRESSRELEASEl8OKT2008.pdf
Nationalencyklopedin (2009 a). Bl o gg. Hämtad 2009 -04-24 frän:
http ://www. ne. se.ezproxy.ub. gu. se llangAlogg
Nationalencyklopedin (2009b). Jantie Oliver. Hämtad 2009-04-20 frän:
http ://www.ne. se.ezproxy.ub. gu. se llangl jamie-oliver
O Baoill, A. (2004). Conceptualizing The Weblog; t-Jnderstanding Wat It Is In Order To
Imagine What It Can Be. Hämtad 2009-04-15 från:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi:1 0.1 . I .85. 1250&rep:rep 1&type:pdf
Oliver. J. (1999). Den nakna kocken. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB.
Palmblad. E. & Eriksson, B. E. (1995). Kropp och Politik. Stockholm: Carlsson Förlag.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, H. (2004). Medier &.fetma: En analys av vikt. Doktorsavhandling. Lund: Lunds
Universitet. Sociologiska institutionen.
Sundqvist. I-B. (2004). I"egetariska kokbokerz. Västerås: ICA Förlaget AB.
Wallin. T. (red.) (2008). Hela Sveriges Husman Västerås: ICA Bokforlag.
WHO (1999). Health2I. Hämtad 2009-03-10 från:
http ://www. euro.who. int/documentlhealth2l I w a5 40 gal99heeng.pdf
32
Bilaga 1. Exempel på en blogg
w.L
l,*.,*"ii1,"'"S}}
.,ö
i) i\i)illrliailiirfdl 1/t/
Anncirsera hår
\i; \i\il\rN'$$$)
Bloggens Startsida
l,iirrii lut.
I nspi ra tion
a
a
a
a
a
a
a
a
a
\ lrrir,:irtlllii]rii!i I
! a:ttnrr,
i:llrrubu r.)
\iiiiil i\\ ili ll
: ,ili:'l
i.l.s-rtu-il.r,!LL
i!!!]
\\ lti:ir' i r'.,ti. \1lrri.l:
r' iiri'!il,
den 7 maj 2009
Snlinlrr-lrll'q::sir Ite I
Eft erll'ser adressuppgifier f rån \ i,rll-.!r'!ri Maria J & Annika Skånel Maila dessa
snarast till mig (iiir:.;ii:;ilit;rtt': ,i) r/ !tir!':rJirJr'r.i.i.1iri). annars måstc.iag t)'värr dra
två nva vinnare.
Upplagd av lina kl
lliiridni*g i r lll:rgcn
. .,.,. ,
,-', ,
Li\\\'iliilrlli:iii"'
ri:,j:-t\,,
llll:r 
"
..
:s$r
.\NN
Nr
l,,,i*-!\,.'t\li w
Vår Kokbok kan tl,ckas vara tråkig. men den är mänga gånger min räddning. Sorrr
i rcckan till exempel. da tiden är knapp nrcn dock vill vi äta 
-qott lörstas. Recepten
i \/ar Kokbok kan man lita pa. Väldi,et enkla dessutom med ingredienser som
ofiast linns hemnra. Fungcrar dessutom bra som uppslagsvcrkl
Dagens middag är hämtad ll'an or,annärnda bok. Rlssa//acl med ton]isk. lnnehaller
rclatirt fir ingredienser. och har riktigt mumsi,ea smakkombinationcr a\ bla syrJigt
iipple och tonlisk. Passal pert'ekl att servcra tillsammans rned en kallgräddfilssas
smaksatt med senap och curr1.
Rissallad med tonfisk
-1 portioner
2 dl langkornigt ris
\ attcn. salt
I l/2 msk l.ius r inäger
l-2 krm salt
I knn slanpeppar
I rnsk r attsn
Gratis bilder
a i ]i-iiiir iriirir r :irrtl ii'1,)ili.lrirri \-
I tti'ti1i
{-rll/\ l-iS l,Äl ilfll|.Ol L
l lär kan dLr gratis prova att registrera en
dags nrältrdcr och aktiviteter i
Kostclataprogranr.
2 msk olja
2 burkar tonfisk (eller I burk a 425 g musslor)
I sl rligt äpple
l/2-l dl klippt dill
I röd paprika (eller 2 tomater)
Koka riset. Blanda vinäger. salt. peppar. r'atten och olia. Häll vinägersasen över
det varma kokta riset och låt det kallna. Häll av spadet från tonfisken. Dela den i
bitar. Skär äpplet och paprikan i små tärningar. Blanda riset med tonfisk. äpple.
dill och paprika. Servera gärna med kokt ägg och ,eräddfilssås smaksatt med senap
och curry'.
Uppla-ed av lina kl ) iil :(]itv lli:--<j:iili cilt ,*i i'Ottlillciiilttci (r'
E,tiketter: it r:i. Siriiinie i
lina
Matgalen tjei med brinnande intresse för det
mesta som har med mat att göra. Har en lll
kand i kostvetenskap och har precis tagit
dietistexamen. Arbetarjust nu som
kommundietist och funderar samtidigl pä
hur jag ska upphlla min dröm att pa nägot
safi fä syssla med mat på heltid!l!
Yisa hcla nrirr ilrof_il
Kontakt
Frågor och synpunkter mailas till:
I ina.abrahamsson{r'umeaenergi.conr
II