INSTITUTIONEN FÖR 
KULTURVETENSKAPER 
 
 
 
 
 
 
 
#GIRLDINNER  
En kvalitativ studie om tjejers kultur på sociala medier genom 
exemplet #girldinner   
 
 Alva Nilsson  
 
 
 
 
 
Uppsats: 15 hp 
Kurs: Genusvetenskap, fördjupningskurs: Självständigt arbete 
Nivå: Grundnivå 
Termin/år: HT 2023 
Handledare: Elin Abrahamsson 
Examinator: Eva Zetterman  
 
 
1 
 
English title: #GIRLDINNER. A Qualitative Study on Girl´s Culture on Social Media 
Through the Example of #girldinner.  
Abstract  
Under 2023 fanns det många tjejtrender och under sommaren 2023 blev 
#girldinner ett fenomen. #Girldinner är en TikTok trend som huvudsakligen syftar till att tjejer 
visar sina måltider de kallar för #girldinner. #Girldinner kan vara några slumpmässiga varor en 
hade i kylskåpet, en tallrik med pasta och smör, en vackert prydd snacksbricka med dessertostar 
eller fem saker en var sugen på. Genom #girldinner visade tjejer deras, ibland, ovanliga 
matvanor men trenden fångar även upp olika uttryck av tjejlighet. Syftet med uppsatsen är att, 
med hjälp av exemplet #girldinner, undersöka hur digital tjejlig kultur både reproducerar och 
utmanar normativ femininitet. Denna uppsats använder Judith Butlers performativitetsteori och 
Julianne Adams meta-performance begrepp för att undersöka hur iscensättningar görs 
oavsiktligt och avsiktligt på internet. Uppsatsen använder även olika teorier om görande av 
femininitet som Kristina Öhmans ”att tjeja sig” och Fanny Ambjörnssons teorier om normativ 
femininitet som till stor del utgår från Beverley Skeggs tankeverk kring respektabel femininitet. 
Postfeministiska förhållningssätt nyttjads som ett teoretiskt verktyg genom uppsatsen. 
Uppsatsen använder närläsning och bildanalys som metod där inre och yttre kontext av 
materialet har analyserats. Materialet består av 22 TikTok videos kopplade till #girldinner. 
Genom denna undersökning kom uppsatsen fram till att #girldinner kan förstås som en 
reproducerande och utmanande trend av normativ femininitet. De #girldinner TikToks som 
presenterade fina snacksbrickor med dyra varor kan förstås som reproducerande av 
postfeministiska ideal samt normer om en ordningsam, tillrättavisad och medelklass 
femininitet. I de #girldinner videos som presenterade stökig, sunkig, skräpmat samt de som 
visade teman kopplade till fest kan förstås som utmanande av normativa femininitets ideal. 
Studien visar även på att idén om hur en tjej bör bete sig kan breddas med #girldinner videos 
som har element av överdrift, humor, ironi, barnslighet och camp.  
 
 
Nyckelord: girldinner, TikTok, tjejerskultur, tjejkultur, tjejforskning, postfeminism, girlhood, 
femininitet, tjejlighet, socialmedia  
 
2 
 
Innehållsförteckning 
KAPITEL 1. INLEDNING  _________________________________________________________________________ 4 
1.1. BAKGRUND TILL VAL AV ÄMNE. _____________________________________________________________ 4 
1.2. BAKGRUND: TIKTOK OCH #GIRLDINNER ______________________________________________________ 4 
1.3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR. ____________________________________________________________ 6 
1.4. AVGRÄNSNINGAR. _________________________________________________________________________ 6 
1.5. FORSKNINGSFÄLT. ____________________________________________________________________________ 7 
1.5.1. Postfeminism. ____________________________________________________________________________ 7 
1.5.1. Tjejforskning. ____________________________________________________________________________ 8 
1.6. TEORETISKA PERSPEKTIV. _____________________________________________________________________ 10 
1.6.2. Performativitet och meta-performance. _____________________________________________________ 10 
1.6.1. Att tjeja sig. _____________________________________________________________________________ 12 
1.7. METOD OCH MATERIAL._______________________________________________________________________ 13 
1.8. REFLEXIVITET OCH KÄLLKRITIK. _______________________________________________________________ 15 
KAPITEL 2. ATT TJEJA SIG GENOM #GIRLDINNER.  ___________________________________________ 17 
2.1. ”GIRL” I EN POPULÄRKULTURELL KONTEXT. _____________________________________________________ 17 
2.2. MESSY GIRL DINNER. _________________________________________________________________________ 18 
2.3. PARTY GIRL DINNER. _________________________________________________________________________ 21 
2.4. LITEN ELLER INGEN GIRL DINNER, SKÄMT ELLER ÄTSTÖRNING?_____________________________________ 23 
2.5. FINA, MYSIGA OCH RIKA GIRL DINNERS__________________________________________________________ 26 
2.6. ÅTERTAGANDET AV ”GIRL” OCH ”TJEJ”. _________________________________________________________ 31 
SLUTDISKUSSION ______________________________________________________________________________ 34 
REFERENSLISTA _______________________________________________________________________________ 37 
LITTERATUR ____________________________________________________________________________________ 37 
ÖVRIGA REFERENSER_____________________________________________________________________________ 38 
TIKTOK LÄNKAR I ORDNINGEN DE NÄMNS ___________________________________________________________ 39 
 
 
 
 
 
 
 
 
3 
 
Kapitel 1. Inledning 
 
1.1. Bakgrund till val av ämne.  
Givet min tidigare kunskap och erfarenhet inom tjejers kultur på internet, jag är uppväxt som 
tonårstjej på sociala medier, har jag en bred kunskap inom sociala medier, internetforum, 
memes och internettrender. Det har varit ett av mina största intressen i cirka 12 år. Jag har en 
stor kärlek och förståelse för tjejers kultur då det är tjejers kultur som delvis gjort mig till den 
icke-binära tjejen jag är idag. Givet min erfarenhet kan jag läsa inlägg på sociala medier på ett 
annat vis än någon som är oerfaren med formatet. För mig är det viktigt att göra den kunskap 
jag får fram förstådd för alla som vill läsa denna uppsats, alla från de som älskar sociala medier 
till de som aldrig använt sociala medier.  
Under sommaren 2023 blev jag fascinerad av #girldinner när varannan video i 
mitt TikTok-flöde handlade om trenden. #Girldinner är mat som kräver ingen eller lite 
förberedelse exempelvis kan en ta fem slumpmässiga varor från kylskåp och skafferi, lägga de 
på samma tallrik och kalla det för #girldinner. Det blev ett skämt bland mig och mina vänner 
att säga #girldinner till allt möjligt. Jag började fundera över varför det kallades just #girldinner 
och vad det var som lockade så många tjejer till det. Det kändes roligt att skriva en uppsats om 
detta fenomen, så jag beslutade mig för att studera det närmare. När jag berättade om min 
uppsatsidé för människor i min omgivning fick jag en otroligt fin respons. Vissa blev exalterade 
eftersom de själva hade sett #girldinner-videor och tyckte att de var roliga, medan andra blev 
nyfikna eftersom de inte riktigt förstått vad #girldinner är. Människornas reaktioner bekräftade 
för mig att detta är ett relevant och intressant ämne att skriva om, och att det kan skapa kunskap 
om tjejers kultur och internetkultur. 
 
1.2. Bakgrund: TikTok och #girldinner 
 
TikTok lanserades i Kina september 2016 under namnet Douyin och lanserades globalt som 
TikTok 2017 (Iqbal, 2023). Från början var TikTok formatet främst läppsynk-och dansvideos 
och idag har applikationen vuxit till en utav världens populäraste video-tjänster med innehåll 
för alla sorters användare (Iqbal, 2023). Applikationen nådde 1,5 miljarder användare under 
2023 varav majoriteten av användarna är under 30 år. 34,9 procent av TikTok användare 2022 
4 
 
var mellan 18-24 år, 28,2 procent var 25-35 år och 14,4 procent var 13-17 år (Iqbal, 2023). 
Kvinnor har utgjort majoriteten av TikToks användare. Utvecklingen av TikTok innehåll, som 
gått från en dans och läppsynk-applikation till ett bredare innehåll, lockar idag fler män än 
tidigare. 2022 var det 55 procent kvinnor, 43 procent män och 2 procent övriga (Iqbal, 2023). 
TikTok algoritmen skapar specifika subkulturer eller subgemenskaper baserat på innehållet en 
användare mest interagerar med i sitt flöde på applikationen. Innehållet på ”alt TikTok” består 
av mer alternativt, konstnärligt och queert innehåll och skiljer sig från ”straight TikTok” som 
innehåller mer mainstream och influencer innehåll (Pierce, 2022, 203). Subkategorierna inom 
TikToks ramar är otroligt breda och tillåter användaren att använda sig utav ytterst specifika 
sökord och hashtags t.ex. ”frogtiktok”, ”cottagecoretiktok”, ”whimsigothtiktok”, 
”coquettetiktok”, ”bimbotiktok” eller ”girldinnertiktok”. Resultatet på användarens sökning 
baseras på tidigare integrering i TikToks algoritm.  
Den 12 maj 2023 laddar @liviemaher (Olivia Maher) upp en video på 15 sekunder 
på sociala media applikationen TikTok. Hon vet det inte ännu men genom den videon har hon 
myntat ett nytt begrepp och startat ett viralt fenomen. I Mahers video berättar hon hur hon 
tidigare sett en annan video på TikTok där någon pratat om hur hemskt det var på medeltiden 
då bönder kanske bara kunde äta ost och bröd till middag. Mahers respons på den tanken är 
”that´s my ideal meal”. Hon vänder kameran till sitt matbord och visar ett paket vindruvor, bröd 
med ost, en burk med oliver och ett glas rött vin samtidigt säger hon ”this is my dinner I call it 
girl dinner or medival peasant”. 
Denna uppsats kommer inte handla om Olivia Maher, utan fenomenet hon 
skapade genom att mynta begreppet #girldinner. Under sommaren 2023 kunde nätanvändare på 
sociala medier se videos och bilder på en ny mat-trend kallad #girldinner. Videos som visar en 
tallrik med blandad mat som kan liknas med hur en chark och ostbricka presenteras. En 
#girldinner kan bestå av chark och ost eller en smörgås, en burk oliver, några kex och frukt eller 
chicken nuggets och dipp. Storlekarna på #girldinner kan variera från en liten ”snack tallrik” 
till en stor bricka fylld med allt möjligt eller kanske de tre sista sakerna en hade i kylen sista 
dagen innan löning.  
Hashtaggen ”#girldinner” på TikTok har i skrivande stund 2,5 miljarder visningar 
och det populäraste #girldinner ljudet gjort av användaren @karmapilled har 436,8 tusen inlägg 
där andra TikTok användare har använt ljudet för att visa sin #girldinner. Tidningar som bland 
annat The Guardian, Cosmopolitan, Washington Post och Vogue har skrivit artiklar om 
5 
 
#girldinner. Om en söker ”girl dinner” på Google får en upp 1 510 000 000 resultat. Så, detta 
stora virala internetfenomen har spridit sig över internets alla hörn från TikTok till Instagram, 
Facebook, Reddit och traditionell media.  
 
1.3. Syfte och frågeställningar.  
 
Denna uppsats undersöker TikTok-fenomenet #girldinner. Syftet med uppsatsen är att, med 
hjälp av exemplet #girldinner, undersöka hur digital tjejlig kultur både reproducerar och 
utmanar normativ femininitet. Detta görs med hjälp av följande frågeställningar: 
• Hur upprätthålls normativ femininitet genom girl dinner?  
• Hur utmanas normativ femininitet genom girl dinner? 
• Hur används girl dinner för att bredda idén om hur och vem en kan vara som tjej? 
 
1.4. Avgränsningar. 
 
Denna uppsats kommer fokusera på görandet av #girldinner genom att analysera och diskutera 
20 TikTok videos från olika TikTok användare. Jag kommer använda performativitetsteori, 
begreppet meta-performance samt teoretiska perspektiv om ”görande” processer av femininitet 
för att nyansera och problematisera #girldinner trenden. Jag kommer inte analysera #girldinner 
i förhållande till tidigare forskning om TikToks algoritmer eller hur sociala medier påverkar 
unga nätanvändare.  
#Girldinner trenden fokuserar på mat och en möjlig ingång till analys är därmed 
tjejers och kvinnors relation till mat specifikt i förhållande till ätstörningar och disciplinering 
av kroppen. Detta var ett område jag i början av uppsatsprocessen ville diskutera men under 
tiden jag läste mig in på ämnet kändes det mer komplext än vad jag hade förväntat mig. Jag har 
bland annat läst Ätstört. En antologi om ätstörningar, fett, mat och makt. (Ahlsdotter, 2011), 
Den slanka kroppens budskap (Bordo, 1993) och Unbearable Weight: feminism, the western 
culture and the body (Bordo, 1993). Därmed är jag väl medveten om de teorier som finns kring 
ätstörningar, dieter, kropp och makt men jag väljer i denna uppsats att inte studera det djupare. 
För jag anser detta område som stort och komplext som förtjänar att beröras med respekt och 
nyanser. Vilket jag inte kan av utrymmets skäl göra i denna studie. Jag har valt att inte 
6 
 
undersöka samband mellan #girldinner och ätstörningar och disciplinering av kroppen, denna 
uppsats syftar till att undersöka görandet av #girldinner och hur det påverkar upprätthållning 
och utmaning av normativ femininitet. Jag ser denna ingång som ett intressant bidrag till vidare 
forskning inom området #girldinner och vidare tjejlig digital kultur. 
 
1.5. Forskningsfält. 
 
1.5.1. Postfeminism.   
 
Rosalind Gill och Angela McRobbie introducerade analyser av postfeminism inom akademin. 
McRobbies artikel ”Post‐feminism and popular culture” (2004) och Gills artikel ”Postfeminist 
media culture: elements of sensibility” (2007) betraktas som grundläggande för fortsatt 
forskning inom området. Sedan dessa artiklar publicerades har både McRobbie och Gill 
publicerat flertal artiklar och böcker om postfeminism. Gill menar att postfeminism inte är en 
form av feminism, utan ett förhållningssätt till feminismen och hon är en feministisk analytiker 
av detta postfeministiska förhållningssätt (Gill, 2016, 621). När jag använder postfeminism i 
denna uppsats intar jag samma position och analyserar postfeministiska förhållningssätt.  
McRobbie (2004, 255) hävdar att postfeminism aktivt upplöser feminismen 
genom processer inom samtida populärkultur. Enligt postfeministiska värderingar bör unga 
kvinnor fokusera på att vara sexuellt fria samtidigt som de ska fantisera om traditionella 
värderingar, såsom att gifta sig med en perfekt man och skaffa barn (McRobbie, 2004). Gill 
utvecklar och problematiserar postfeminism ytterligare. Hon analyserar hur postfeminism 
reproducerar och förstärker nyliberala normer för femininitet, som betonar självförbättring, 
självstyrning och självoptimering (Gill, 2011, 2016). Enligt Gill (2016) används nyliberala 
ideal för att kommersialisera feminism utan att faktiskt främja feministiskt förändringsarbete. 
Cathrine Rottenberg introducerar begreppet ”nyliberal feminism” i förhållande 
till studier av postfeminism (2020, 8). Nyliberalism beskrivs som en ekonomisk och 
dominerande politisk rationalitet som omvandlar individer till mänskligt kapital (Rottenberg, 
2020, 8). Rottenberg (2020, 8) har observerat hur en idealiserad arbete-familj balans blir central 
inom den nyliberala diskursen och legitimerar feminism, vilket underlättat spridningen av 
feminism inom det angloamerikanska traditionella landskapet. Sarah Banet- Weiser har också 
7 
 
forskat om postfeminism och introducerat begreppet ”populärfeminism”. Hon definierar 
populärfeminism som metoder och förhållanden som är tillgängliga för en bred allmänhet, 
såsom organisering av marscher, hashtag-aktivism och produkter som t-shirts med ordet 
”feminism” (2020, 9).  
Jag uppfattar postfeminism, nyliberal feminism och populär feminism som olika 
aspekter av samma fenomen nämligen kapitaliseringen av feminism via populärkulturen och en 
förenklad form av feminism som fokuserar mer på yta än faktiska aktioner för 
samhällsförändring. I denna uppsats kommer jag huvudsakligen att hänvisa till postfeminism 
som ett samlingsbegrepp för detta.  
När det gäller #girldinner funderar jag över om det kan ses som en form av 
postfeminism med uppmaningar till självförbättrande och kommersialisering på TikTok eller 
om det kan leda till förändringar i hur tjejer ser på sig själva i relation till matlagning och 
hushållsarbete. Studier om postfeminism pekar ofta på att denna förenkling och 
kommersialisering av feminismen påverkar tjejer negativt. Å andra sidan menar studier om 
post-postfeminism, som Pierce (2022), att kvinnor kan skapa en kultur som motstår 
kommersialiseringen av feminism samtidigt som den förblir feministisk, intersektionell och 
feminin. Populärfeminismen, som Banet-Weiser nämner, har också lett till förändringar, som 
MeToo-rörelsen. Både postfeminism och post-postfeminism anses vara relevanta 
forskningsområden för min studie, och jag kommer använda båda begreppen i min analys.  
 
1.5.1. Tjejforskning. 
 
Flickforskning är ett brett etablerat forskningsområde som berör alla de komplexa aspekterna 
av att vara flicka, tjej och kvinna samt femininitet. Min uppsats är ett vidare bidrag till 
tjejforskningen som är en del av flickforskningen. Kristina Öhman skriver i Ett tjejligt rum. 
Tidningen Starlet 1966-1996 (2023) att forskningsfältet ”girl studies” ofta översätts till 
”flickforskning” på svenska och begreppet ”flicka” har en annan koppling än vad ”tjej” har 
(2023, 20). Begreppet tjej konnoterar förutom en genusposition även en ålder och livsfas- 
tonårstiden, ungdomsperioden och den unga kvinnan (Öhman, 2023, 20). Begreppet flicka 
konnoterar även en genusposition och en annan livsfas- barndomsperioden. Dessutom kan 
flicka begreppet anknyta till en infantilisering av tonårstjejer och unga kvinnor (Ambjörnsson, 
8 
 
2004, 29). Därutav använder jag mig av begreppet tjej genom denna uppsats då #girldinner på 
TikTok är något som görs av tonåringar och unga vuxna inte av barn.  
Fanny Ambjörnsson har gjort viktiga bidrag till tjejforskningen som I en klass för 
sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer (2004), samt Rosa- den farliga färgen 
(2011). Både Öhman (2023) och Ambjörnsson (2004, 2011) har gjort viktiga bidrag till 
flickforskningen generellt men även tjejforskningen specifikt. Genom deras böcker har de 
beskrivit hur tjejers kultur görs i samspelet mellan tjejer och detta ämne kommer denna uppsats 
bli ett vidare bidrag på.  
Ambjörnssons I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer 
(2004) följer två gymnasieklasser, barn och fritidsklassen och samhällsvetenskapsklassen. 
Ambjörnssons (2004, 11) syfte med boken är att undersöka hur dessa två grupper tonårstjejer, 
med olika klassbakgrunder, feminina genuspositioner skapas i förhållande till ramarna av en 
heteronormativ ordning. Tjejerna själva i klasserna beskriver hur det är en stor skillnad mellan 
BF- (barn och fritid) och S-(samhälle)tjejerna. S-tjej beskriver BF-tjejerna som att de har 
attityd, är lössläppta och söker uppmärksamhet (Ambjörnsson, 2004, 54). Medan några BF-
tjejer beskriver S-tjejerna bland annat som fina i kanten, förnäma och strikta (Ambjörnsson, 
2004, 55). Genom boken studerar Ambjörnsson gymnasietjejerna i förhållande till normativ 
femininitet, klass, heteronormer, kropp, skam, homosexualitet, etnicitet och över lag 
identitetsskapande. Ambjörnssons tankar kring normativ femininitet använder denna uppsats i 
relation till det empiriska materialet. Rosa- den farliga färgen (2011) är en kulturvetenskaplig 
studie som undersöker vad färgen rosa står för, hur den har använts och vilka betydelser den 
har i samtiden (Ambjörnsson, 2011, 8).  Genom boken undersöker Ambjörnsson hur 
småbarnsföräldrar tänker och agerar angående genus i relation till färgen rosa, det rosa 
flickrummet, manlighet i relation till rosa och hur rosa används av queera aktivister. Den rosa 
queer aktivismen och rosa som motstånd diskuteras senare i denna uppsats analys.  
Öhmans Ett tjejligt rum. Tidningen Starlet 1966-1996 (2023) huvudsyfte är att 
utforska tidningen Starlet som en tjejlig produkt och upplevelse. I Öhmans bok intervjuas 
tidigare läsare samt redaktörer av Starlet. En ambition Öhman har med sin undersökning är att 
diskutera hur tidningens innehåll skapades för, av och med tjejer. Öhman (2023,26) visar en 
skillnad mellan tjejkultur som skapas av vuxna för tjejer och ofta handlar om vuxnas 
föreställningar om tjejer och tjejers kultur som är när tjejer själva skapar kultur. Öhman 
undersöker vad tjejer gör med och i Starlet tidningarna. Genom denna uppsats refererar jag ofta 
9 
 
till begreppet tjejers kultur då jag anser #girldinner vara en tjejkulturell produkt skapad av tjejer 
för tjejer. Öhman diskuterar flera teoretiska perspektiv som Sara Ahmeds teori om lyckoarbete, 
den plastiska populärkulturen, prosumption och deltagarkultur samt teorier om tjejbegreppet 
som jag kommer beskriva mer i följande del om mina teoretiska perspektiv.  
 
1.6. Teoretiska perspektiv.  
 
1.6.2. Performativitet och meta-performance. 
 
Denna uppsats använder det queerteoretiska begreppet performativitet, jag har inte för avsikt 
att redogöra det breda område som queerteorin byggt fram. Jag kommer beskriva 
performativitet relativt enkelt eftersom min analys främst tar avstamp i meta-performativitet 
och teorier om hur femininitet ”görs”. Performativitetsteorin förstår jag som bakgrund till mina 
teorier. En kan förstå uppkomsten av queerteorin med Judith Butlers Gender Trouble 
(1990/2007). Michel Foucaults Sexualitetens Historia (1976-84) är även ett bärande bidrag för 
vidare studier inom området. I Gender Trouble utvecklar Butler på Foucaults sexualitetsteorier. 
Bland annat menar Butler (1990) att kön och sexualitet är konstruerat utifrån normer och 
maktordningar, de konstrueras gemensamt i ”den heterosexuella matrisen”. Den heterosexuella 
matrisen avser att en persons identitet upplevs ”begriplig” när den upprätthåller en enighet 
mellan kön, genus, begär och sexuella beteende (Butler, 1990, 68). Utifrån normerande idéer 
blir människor enbart begripliga när de tilldelas genus i enighet med igenkännliga mönster för 
genusbegriplighet (Butler, 1990, 67-68).  
Butler (2004, 43) menar att genus inte är något en person “är” eller “har” utan är 
något som ”görs” och produceras utifrån idéen om den heterosexuella matrisen. Hen menar på 
att performativitet görs både med språket och med kroppsliga handlingar detta görs rutinmässigt 
och utan avsikt eller eftertanke (2004). Till exempel en ”kvinnlig kropp” ska höra samman med 
en ”kvinnlig identitet” och även begära ”maskulina män” därmed vara heterosexuell, då har 
personen följt den heterosexuella matrisen och upplevs begriplig. Den heterosexuella matrisen 
upprepar sig konstant: en ny bebis med två x-kromosomer föds och doktorn säger ”det är en 
flicka”, barnet växer upp och lär sig följa normer om hur en flicka ska vara till hur en tjej ska 
vara till hur en kvinna ska vara. Människan följer detta och kanske gifter sig med en man och 
skaffar barn doktorn säger ”det är en flicka” och processen upprepas. Således är praktiken att 
10 
 
performera kön fortsatt och det är en effekt av upprätthållandet av konstruktionen för hur ett 
visst kön ska te sig. Genom att människor performativt rutinmässigt upprepar kön kan en se hur 
könsnormer i verkligheten är producerade och konstruerade (Butler, 2004, 218).  
Min uppfattning är att genus, kön och sexualitet är flytande konstruktioner och 
kan för vissa individer alltid vara i förändring. Men även om det är en social konstruktion 
betyder inte att det inte görs äkta och implementeras i vår verklighet konstant eftersom 
konstruktionen repeteras. Kön är mekanismen där föreställningar om maskulint och feminint 
produceras och neutraliseras, men kön kan mycket väl även vara apparaten som dekonstruerar 
och deneutraliserar dessa termer (Butler, 2004, 43). Denna idé tar jag med i min analys då jag 
diskuterar hur normativ femininitet både kan upprätthållas och dekonstrueras av #girldinner. 
Jag förstår #girldinner som en performativ handling som görs både i linje med och utanför vad 
som förväntas av tjejer.  
Vidare kommer jag diskutera begreppet meta-performance som Julianne Adams 
beskriver i Relatable Oddities: The Quirky Intimacy of Mental Health Memes (2019). Adams 
(2019) analyserar memekonton på Instagram som uttrycker femininitet genom skämt om bland 
annat mental ohälsa, kapitalism och existentiell ångest. Skapandet av memes, som representerar 
skaparens självkänsla i den digitala världen, är ett meta-performance menar Adams (2019, 15). 
Med performance menar Adams (2019, 9) generellt poserande som görs både medvetet och 
omedvetet. Jag ser kopplingar mellan uttrycket i dessa memekonton och hur #girldinner 
används som ett vis att iscensätta sig själva, både medvetet och omedvetet. Min uppfattning är 
att vissa nätanvändare har någon form av medvetenhet om Butlers performativitetsbegrepp och 
väljer då att iscensätta kön, genus och digitala identitet.  
Internet är ett mellanrum mellan det privata och offentliga där en kan skapa ett 
offentligt jag (Harris citerad i Adams 2019). Skapandet av ens offentliga jag kan förstås som 
ett avsiktligt eller oavsiktligt görande av ens identitet. Om ens identitet kan göras på sociala 
medier kan en därmed oavsiktligt följa normer om hur en ska representera sig digitalt men en 
kan även avsiktligt välja att iscensätta en annan version eller en specifik del av sin identitet. Det 
sistnämna kallar jag i denna uppsats för meta-performativitet.  
           
 
11 
 
1.6.1. Att tjeja sig.  
 
I sin avhandling introducerar Öhman (2023, 21) begreppet ”tjejlig”, som en variation av den 
mer vanliga termen ”tjejig”. ”Tjejig” menar Öhman (2023, 21) definierar stereotypt feminina 
beteenden och egenskaper och därav är ett för smalt begrepp i beskrivningen av tjejkulturella 
produkter, praktiker och sammanhang. Öhman (2023, 21) menar att ”tjejlig” i stället refererar 
till tillhörigheten i en grupp, ett sammanhang eller en gemenskap och jämför begreppet med 
”kvinnlig representant” eller ”facklig organisation”. Jag kommer i denna uppsats även använda 
begreppet ”tjejlig” då jag anser det ger en större bredd och kan nyansera tjejliga uttryck och 
praktiker mer än enbart som något stereotypiskt feminint. Öhman skiljer även på tjejkultur och 
ungdomskultur och hon skriver ”feminint kodad populärkultur tenderar att värderas lägre än 
genusneutral eller maskulint kodad dito, och kategoriseras som banal och irrelevant” (Öhman, 
2023, 21). Feministisk forskning visar hur kultur som kopplas till tjejer och kvinnor ofta 
betraktas som en sämre form av kultur (Abrahamsson, 2016, 75). Som en tjej som har deltagit 
och deltar i tjejkulturen har jag även sett detta i media och på sociala medier. Populärkultur 
associerad med kvinnor och tjejer nedvärderas och förlöjligas därför vill jag med denna uppsats 
diskutera tjejers kultur på sociala medier och internet specifikt. #Girldinner som en del av tjejers 
kultur har både nedvärderats och uppvärderats, jag kommer diskutera detta vidare i uppsatsens 
senare delar.  
Ytterligare ett begrepp jag tar med mig till denna uppsats från Öhman (2023) är 
”att tjeja sig”. Att tjeja sig beskrivs som en performativ akt ” där tjejskap konstrueras och 
omförhandlas i relation till samtidens förståelse av genus” (Öhman, 2023, 25). Att tjeja sig är 
något som förändras över tid där genus, klass, sexualitet och etnicitet är faktorer som samverkar. 
Praktiken att tjeja sig är att performativt skapa olika former av tjejliga uttryck som kan 
upprätthålla såväl som utmanar traditionella idéer om att vara en tjej (Öhman, 2023, 25).  
Normer skapas och upprätthålls genom utpekandet av avvikelser (Ambjörnsson, 
2004, 57) och Ambjörnsson (2004, 29) skriver att normer är beroende av sammanhang, tid och 
plats och vissa normsystem har högre status än andra och menar att det en form av femininitet 
som är normativ. Ambjörnsson undersöker hur iscensättandet, förhandlingen och 
ifrågasättandet av dessa femininitets normer görs av tjejer i olika positioner med olika 
erfarenheter (Ambjörnsson, 2004, 29). Det finns många olika vis att ”vara tjej” och olika vis en 
kan förhålla sig till en specifik kontext kan betraktas som en normativ femininitet. 
12 
 
Iscensättandet och ifrågasättandet av normativ femininitet är en central del för denna uppsats 
och genom min analys använder jag dessa begrepp för att tolka hur detta görs i digitala rum. 
Ambjörnsson (2004) diskuterar görandet av femininitet och tjejers gemenskap kopplat till olika 
områden som genus, klass och sexualitet men även disidentifikation, kropp, etnicitet, förtyck 
och identitet. Det ämnar även denna uppsats att göra.   
Vidare på Ambjörnssons diskussioner kring normativ femininitet kan en tillägga 
Beverley Skeggs begrepp respektabilitet. Skeggs beskriver i sin bok Att bli respektabel (1999) 
hur arbetarklasskvinnor skapar genus där den vita medelklasskvinnan är tecknet för femininitet 
(Skeggs i Ambjörnsson, 2004, 32). Femininitet blev en egendom som medelklasskvinnor kunde 
komma över ifall de lyckades bevisa sig respektabla genom utseendet och beteendet. Detta var 
inte tillgängligt på samma vis för arbetarklass-, svarta-, rasifierade- och queera kvinnor. I stället 
sågs dessa kvinnor som okontrollerade och avvikande Andra, gentemot vilka den normativa 
femininiteten definierades (Skeggs i Ambjörnsson, 2004, 78). Denna uppdelning mellan 
respektabel femininitet och avvikande Andra undersöker jag genom analysen av denna uppsats 
då vissa föremål som visas i olika #girldinner videos kan vara symboler för en ren, ordentlig 
och respektabel femininitet medan andra föremål kan vara symboler för en avvikande och 
okontrollerad tjej.  
Jag förstår normativ femininitet, ”att tjeja sig” och respektabilitet som teorier om 
”görande” processer av femininitet. Öhman liknar praktiken ”att tjeja sig” och utöva tjejskap 
med Skeggs femininitet. ”Skeggs menar att femininitet är, blir, utövas och skapas på olika sätt 
inom olika klasser, etniciteter, åldrar och nationaliteter (…)” (Öhman, 2023, 25). Det är just 
skapandet, återupprepandet, förhandlandet och ifrågasättandet av dessa normerande 
femininitets processer som denna uppsats undersöker.  
 
1.7. Metod och material. 
 
Hur en analyserar stillbilder och rörlig bild är olika (Eriksson & Göthlund, 2012, 16). Även om 
rörlig bild ingår i en bildtradition som är besläktat med olika bildgenrer som t.ex. reklambilder, 
konstbilder, medicinska bilder eller instruktionsbilder av olika slag (Eriksson & Göthlund, 
2012, 15). #Girldinner videos är generellt några få sekunder korta och innehåller oftast inte så 
många bilder per sekund. Jag anser att närläsning och bildanalys som Eriksson och Göthlund 
13 
 
(2012) beskriver är passande grund för min metod då jag analyserar rörlig bild i kontexten av 
en specifik trend, #girldinner, och en specifik social media, TikTok. Eriksson och Göthlund 
(2012, 29) beskriver att de arbetar med bildanalysen som en tolkningsprocess och inte använder 
en strikt modell. Jag hanterar mitt material på ett liknande vis, då jag arbetar med materialets 
kontext samt tar mig närmare specifika delar av materialet. Eriksson och Göthlund (2012, 29) 
skriver att denna tolkningsprocess sker genom att ställa fler och fler frågor till materialet och 
på så vis närmar de sig det. Samtidigt kliver de bakåt och ser på materialet i helheten och dess 
sammanhang. De tittar på den inre och yttre kontexten vilket jag gör med mitt material också. 
Öhman (2023, 50) beskriver liknande metod när hon beskriver närläsning, hon läser om 
materialet och ställer nya frågor och är öppen för nya ingångar. Samtidigt som hon beskriver 
att hon går mellan del och helhet och ser hur de förhåller sig till varandra (Öhman, 2023, 51).  
Mitt material består av 22 TikTok videos som är några sekunder långa. Materialet 
inhämtades genom TikToks sökfunktion. Jag sökte på ”girl dinner” och gick igenom de mest 
tittade och gillade inläggen; sedan sökte jag på ”#girldinner” och gick igenom det material som 
kom upp då. Sedan gick jag även in på två olika #girldinner ljud och valde ut videos under det 
ljudet. Jag gick igenom runt 1000 TikTok videos kopplade till #girldinner för att göra mitt urval. 
Jag började välja videos som var mest gillade, sedda och kommenterade för det anser jag 
indikerar att det finns en stor igenkänning i dessa videos som andra har interagerat mycket med. 
Jag ville även välja videos som visade på bredden av trenden, memen, skämtet, genom att både 
ta med videos som är väldigt estetiskt tilltalande, mer proffsigt filmade och genomtänkta samt 
de videos som känns mer filmade i stunden och det är mer stökigt och maten är inte lika estetisk. 
Detta för att visa på bredden inom #girldinner fenomenet. Jag har även valt med några videos 
som är skämt om eller kan kopplas till dieter och ätstörningar på olika vis, detta för att det är en 
aspekt som går att se med vissa delar av trenden. Enbart en användare (@nilssonvendelas) är 
svensk övriga TikTok videos är på engelska men var användarna specifikt kommer ifrån är 
svårt att veta. Det finns flera svenska TikTok användare som har gjort #girldinner videos men 
@nilssonvendelas diskuterar jag för hon är en av de svenska TikTok användarna med mest 
visningar, 196,5 tusen visningar på en video.  
Under sommaren 2023 växte #girldinner med att TikTok användaren 
@karmapilled (Karma Carr) skapade en video med ett ljud som kunde användas av andra 
TikTok användare. I videon ses @karmapilled hålla i en pinnglass som hon filmar som hennes 
#girldinner. #Girldinner sången som @karmapilled skapade är först hon som säger ”this is my 
meal. I call this girl dinner” följt av en kaotisk samling med henne som sjunger ”girl dinner” 
14 
 
upprepat med olika toner, när musiken försvinner hörs hon säga ”tuddilio you silly goo” och ett 
smask ljud när hon äter upp sin glass. Ljudet av @karmapilled har i skrivande stund 436,8 tusen 
inlägg där andra TikTok användare har använd ljudet för att visa sin #girldinner. Användaren 
@karmapilled gjorde en annan sång med temat #girldinner där ljudet på låten är mer inspirerad 
av trendens ursprung kopplat till medeltiden. I videon är @karmapilled även utklädd till en 
drottning med krona och badrock hon sjunger ”girl dinner feast for a winner”. 
Det finns även ett annat lite mindre populärt, bara 5273 inlägg på TikTok, 
#girldinner- ljud som är av @tishannahrose (hanana) på TikTok. Detta ljud är en så kallad 
”stitch” med @liviemaher där @tishannahrose har använt @liviemhahers mening ”this is my 
dinner I call this girl dinner” men sedan har @tishannahrose lagt till egen sång efteråt där hon 
sjunger ”girl dinner” med en ljus tonart och musiken är mer barnslig som om det instrumentala 
kommer från ett barnprogram. 
I en del inlägg kopplat till #girldinner kan en även se referenser eller skämt om 
ätstörningar på olika vis. Som tidigare nämnt är detta inte en större del jag kommer ägna min 
studie till. Men jag anser att det finns en relevans i att nämna att denna del av trenden finns. Till 
exempel i @monopurp0.2 video visas ett glas vitt vin och en cigarett som en #girldinner, eller 
användaren @linxr_ som visar sin #girldinner som är Coca Cola zero. @linxr_ skriver i texten 
till videon ”just kidding i eat actual food 24/7”. Det finns många fler exempel på denna form 
av videos och i analysen kommer jag nämna de kort men inte gå djupare in på teorier kring 
denna form av fenomen. Min analys fokuserar främst på görandet av femininet och tjejlighet 
på sociala medier. Med dessa begrepp analyserar jag andra aspekter av trenden som valet av 
mat, klass och videografi.  
 
1.8. Reflexivitet och källkritik. 
 
Genom denna uppsats diskuteras tjejlighet och femininitet. Jag vill uttrycka att jag ser kön och 
genus som flytande konstruktioner och därmed kallar mig själv för en icke-binär tjej då jag har 
en tjejlig erfarenhet och ofta uttrycker mig feminint. Jag uppfattas som en tjej och omfamnar 
min tjejlighet samtidigt som jag inte tror på den binära könskonstruktion som samhället har 
skapat. Olika individer ser på sin könsidentitet på olika vis. Detta är min utgångspunkt i denna 
uppsats där jag försöker nyansera och bredda tjej begreppet.  
15 
 
En viktig ansats med denna uppsats är tillämpningen av tillgängligt språk. 
Traditionellt akademiskt språk anser jag kan vara elitistiskt. Jag anser att en inte ska behöva en 
akademisk bakgrund för att ta del av akademiska texter och kunskapsproduktion. Denna studie 
är till andra som har ett intresse av digital kultur, populärkultur och tjejers kultur. Därmed 
försöker denna uppsats använda ett mer tillgängligt språk.  
Ett etiskt övervägande jag har ställts inför är hänsynen till kunskapsproduktionen 
denna uppsats medför samt hur jag kan respektera TikTok användarnas integritet. Min studie 
kan på ett vis kallas för en netnografisk studie eftersom jag studerar fenomen på internet. Dock 
anser jag inte det som en intressant metod i förhållande till mitt material då jag är mer 
intresserad av att göra en närläsning av materialet än de tekniska processer som sker på internet 
och i internetforum.  
Mitt material är TikTok videos och jag kommer nämna användarens namn i syftet 
med att vara transparent hur mitt material kommit till mig. I denna uppsats diskuteras och 
analyseras offentliga videos som har publicerats på TikTok. Jag har inga intentioner att utlämna 
eller döma någon individ och dennes privatliv utan vill enbart fokusera på innehållet de har 
publicerat i samband med trenden #girldinner och möjliga vis dessa videor kan tolkas. Jag tror 
många andra teorier kan appliceras på detta material och det skulle leda till olika slutsatser, och 
jag har valt mina teorier i förhållande till denna studies syfte. Hela denna uppsatsprocess 
handlar mycket för mig om att gå utifrån mitt intresse och min lust. Annars skulle jag ha svårt 
att skriva en så här lång text. Detsamma gäller syfte, en kan titta på samma material med olika 
syfte och frågeställningar och få fram andra resultat. Men jag har valt att formulera mitt syfte 
utifrån vad med #girldinner som intresserar mig. Jag har haft svårt att avgränsa mig i denna 
process då jag ser många aspekter kopplat till #girldinner som väldigt intressanta men av 
utrymmets och tidens skäl har jag behövt göra avgränsningar för att skapa en utförlig studie.  
 
 
 
 
16 
 
Kapitel 2. Att tjeja sig genom #girldinner. 
 
2.1. ”Girl” i en populärkulturell kontext.  
 
Jag vill börja denna studie med att placera mina läsare i girl diskursen. Vidare kommer en kort 
genomgång av några former girl begreppet tagit i populärkulturen dock finns det många fler 
exempel på hur begreppet har använts, uppvärderats och förlöjligats. Jag tolkar historien av 
användningen av dessa former av girl begreppet som en bidragande faktor till att #girldinner 
kallas just ”girl” dinner och inte t.ex. woman dinner eller female dinner.  
Om en undersöker girl power kan en se hur det kommer från riot grrl rörelsen på 
tidigt på 1990-talet men det var med popgruppen Spice Girls som debuterade 1996 som 
begreppet verkligen tog plats i mainstream kulturen (Oxford English Dictonary, u.å).  Punk 
bandet Bikini Kill använde begreppet girl power som titeln på deras andra fanzine som kom ut 
1991. Detta fanzine innehöll även ”the riot grrl manifesto” som var ett feministiskt och anti-
kapitalistiskt manifest (The Take, 2021). Genom Spice Girls kapitaliserades begreppet och dess 
anti-kapitalistiska ursprung raderades. Men det var även genom Spice Girls som många tjejer 
lärde sig om grunden till feminism och kunde sedan gå vidare och lära sig mer om feminism 
från att deras favoritband introducerade dem till det vaga begreppet girl power (The Take, 
2021). Vissa anser att det är ett viktigt begrepp, andra kan anse begreppet vara exkluderande då 
feminism inte enbart handlar om tjejer och kvinnor. Medan en tredje grupp kan mena att det är 
ett pinsamt utdaterat begrepp som inte har någon djupare mening utan används främst för 
kommersialisering.  
Att vara en girl boss blev även en stor trend under 2010 talet. Att vara en girl boss 
kan definieras som en ung kvinna som är ambitiös och framgångsrik i sin karriär (Dictionary, 
u.å). Begreppet blev populärt 2014 med affärskvinnan Sophia Amorusos bok Girlboss 
(Dictionary, u.å). Pierce (2022, 204) beskriver ”girlboss” feminism som att den främst berör 
vita medelklasskvinnor och de problem som de ställs inför. En kan förstå ”girl boss feminism” 
som en ättling till Spice Girls ”girl power”. Jag vill påstå att ”girlboss feminism” är detsamma 
som den postfeminismen Rosalind Gill (2007) och Angela McRobbie (2004) beskriver. Pierce 
(2022, 205) menar att den yngre generationen ”gen z”, som den ofta kallas, inte vill reproducera 
”girlboss” logiken. De drar sig hellre åt andra feministiska grenar som t.ex. ”bimbo feminism” 
17 
 
som vägrar distansera sig från femininitet och uppmärksammar intersektionella strukturer av 
förtryck. Begreppet ”girlboss” har fått sig en omgång av memefiering till exempel med memen 
”gaslight, gatekeep, girlboss” som anspelar på att ”girlboss” tjejerna gaslightar och gatekeepar 
sig till toppen av företagsvärlden.  
Vidare kan en se idag hur girl appliceras på en mängd olika ord. Till exempel ”girl 
math” eller #girldinner något som tjejer gör. Men även sätt att beskriva en estetik och därmed 
sin personlighet som t.ex. ”clean girl”, ”rat girl”, ”sad girl”, ”coquette girl”, ”tomato girl”, ”that 
girl”, ”hot girl”, ”cool girl” och så vidare. Dessa senare begrepp används alltså främst för att 
beskriva en specifik estetik och en kan söka både på TikTok, pinterest och Instagram för att 
hitta inspirations kollages för hur en t.ex. ”clean girl” ska klä sig, sminka sig och inreda sitt 
rum. Medan de först nämna ”girl math” eller #girldinner är mer en akt som görs av tjejer på 
olika vis.  
Ett vis jag förstår dessa olika begrepp på är följande: när ”tjej” sätts före ett ord 
blir det ett verb t.ex. #girldinner är något som görs. Medan när ”tjej” sätts efter ett annat ord 
blir ett adjektiv t.ex. dinner girl: en tjej som gillar att laga mat och ha middagsbjudningar. Det 
är även en skillnad på att göra #girldinner själv och att göra #girldinner i grupp. I grupp blir det 
en mysig tjejmiddag, ensam kan det vara fem slumpmässiga saker en har i sin kyl.  
 
2.2. Messy girl dinner. 
 
Om en söker ”girl dinner” på TikTok visas en video av användaren @gracestamariaa (2023) 
som den mest gillade videon. Med 2,3 miljoner gilla-markeringar och 21,3 miljoner visningar 
är denna TikTok den populäraste #girldinner videon jag har hittat. Videon är först på 
@gracestamariaa som läppsynkar till “this is my meal I call this girl dinner” från @karmapilleds 
ljud. Sedan vänder kameran mot en köksbänk och @gracestamariaa häller upp nykokt pasta i 
en skål, på pastan hälls olja, riven ost och salt. Användarna @tingting_laii (2023) och 
@mykenna (2023) har publicerat liknande #girldinner videos fast med smör i stället för olja på 
pastan. Alla dessa tre TikToks är till @karmapilled ljud och jag kategoriserar dem som ”messy” 
eller ”stökiga” videos. I dessa tre exempel får tittaren se skaparen av videon i någon sekund 
men främst visas tillagningen av denna #girldinner. Kameran är handhållen och den andra 
handen ”kastar ihop” ingredienserna. Detta stökiga sätt att laga mat på kan tolkas som ett 
18 
 
utmanande av hur en kvinna ”ska” laga mat enligt normativ femininitet. Skeggs (1999) menar 
att feminina konstruktioner är främst styrda av tid och plats. Ambjörnsson (2004, 204) 
förtydligar Skeggs teori genom att beskriva hur mycket smink kan anses opassande i skolan 
men det är ”rätt” att lägga ned mycket tid på smink inför en fest eller liknande. Jag tänker att 
detta går att se i normer om matlagning också. Som en respektabel kvinna bör en lägga tid på 
att äta ”ordentlig” och ”rätt” mat. När en tillagar en pasta med smör och ost bryter en mot denna 
narrativitet och avvisar idealet.  
Användaren @avocadale (2023) visar upp sin #girldinner som består av bagel 
chips, pickles, salami, guacamole och jordgubbar allt i sina originalförpackningar. Det har inte 
lagts upp snyggt och fint utan ser mest ut som att @avocadale har gått till sitt kylskåp, tagit sina 
fem sista matrester och sagt “girl dinner”. Detta exempel visar även på en #girldinner som tar 
lite tid och energi att skapa. Jag har sett många #girldinner videos som har ett liknande innehåll 
med cirka fem olika saker kvar i sina originalförpackningar och jag tolkar denna form av 
#girldinner som en vanlig måltid för många TikTok användare.  
Utifrån att @gracestamariaas TikTok är den mest populära #girldinner videon och 
många andra användare publicerat liknande måltider förstår jag denna form av #girldinner som 
en väldigt vanlig måltid. Många interagerar med innehåll på TikTok som de känner igen sig i 
och har säkert lagat den måltiden flera gånger. Pasta eller fem saker i sina originalförpackningar 
är enligt TikTok en vanlig #girldinner och det tolkar jag beror på att det är enkla måltider som 
bara kräver få ingredienser och väldigt lite energi. Jag förstår dessa #girldinners som enkla, 
stökiga och billiga. Konceptet verkar vara att göra en måltid av något som redan finns hemma. 
Att laga mat som är billig och kräver lite energi för vidare på min tanke om att dessa #girldinners 
utmanar idealet om en respektabel kvinna som lagar ”rätt mat”. Dessa tjejer kanske inte vill 
vara respektabla?  
Den som bryr sig om respektabilitet är ofta den som inte anses respektabel 
(Öhman, 2023, 26). Men dessa tjejer verkar inte bry sig om att ses som respektabla och det kan 
antingen bero på att de anses respektabla i andra sammanhang och därav inte behöver oroa sig 
över sin respektabilitet på TikTok. Om arbetarklassen inte oavbrutet beskrevs som farlig, 
hotande och respektlös skulle inte respektabiliteten vara något att bry sig om i detta 
sammanhang (Öhman, 2023, 26). Eller så tillhör dessa tjejer arbetarklassen och har gett upp på 
idén att nå en normativ femininitet. Ifall det sistnämnda är fallet kan det vara så att de skamlöst 
visar upp sina enkla och billiga måltider för att de har tröttnat på hur de borde vara som tjejer 
19 
 
för att förstås som feminina. De har tröttnat på den normativa femininiteten och vill visa att de 
krav som sätts på kvinnors matlagning inte är något för dem. De gör en egen tjejlighet genom 
att placera sig som avvikande. En uppfattning är att dessa tjejer tar de negativa ord som satts på 
arbetarklassen och bär de med stolthet. De kanske vill vara farliga, hotande och respektlösa 
tjejer?  
En #girldinner video jag anser intressant är skapad av @swagatonforever2.0 
(2023). I TikTok videon pratar användaren om #girldinner samtidigt som den visar sin egen 
#girldinner. @swagatonforever2.0 börjar med att säga “I´m gonna show you guys a real girl 
dinner, because one fucking piece of popcorn for dinner is not a girl dinner. That is an eating 
disorder”. Här kommenterar @swagatonforever2.0 på den delen av #girldinner trenden som 
hon anser fel vilket är de TikTok videos som visar väldigt små portioner. Användaren 
@swagatonforever2.0 anser inte det vara en riktig #girldinner och menar att det är en ätstörning. 
Vidare visar @swagatonforever2.0 sin #girldinner vilket är en tallrik som innehåller mac and 
cheese och fläsk med bönor, en skål salladsblad med vinäger, en snack tallrik med en mini slim 
jim, hot fries, en stor picklad gurka och två plommon som dricka har hon en coca cola zero med 
vaniljsmak. Hon avslutar med att säga “see girl dinner is not beautiful it’s disgusting but we 
actually eat. Yay real girl dinner”. @swagatonforever2.0 vill placera denna form av måltid som 
en riktig #girldinner, den är stökig med olika matvaror som inte riktigt går ihop, det är en stor 
variation av saker som användaren tycker är gott och hon verkar tycka det är viktigt att en 
#girldinner gör en mätt trots att det inte är en ”ordentlig” tillagad måltid. Att tjeja sig är inte 
nödvändigtvis att praktisera en traditionell kvinnoroll utan kan även vara att upprätta ett nytt 
slags tjejskap (Öhman, 2023, 25). Det tolkar jag @swagatonforever2.0 gör när hon vill placera 
stora blandade #girldinners som att tjeja sig genom att säga ”we actually eat. Yay real girl 
dinner” hyllar hon sin och liknande måltider som något tjejer gör trots att det inte är vackert 
utan äckligt. @swagatonforever2.0 tillreder sin #girldinner i sitt kök och i bakgrunden på 
köksskåpen kan en se sex flaskor med vodka. Bilden användaren skapar genom valet av 
matvaror, alkoholen i bakgrunden och sin avslutande mening om att #girldinner inte är vackert 
utan äckligt kan förstås som en meta-performativitet om “messy girls” som äter mycket 
#girldinner som inte går ihop samt kanske är en partytjej som dricker alkohol. Partytjejer 
kommer jag diskutera vidare i en senare del. Med dessa symboler konstruerar 
@swagatonforever2.0 en iscensättning av vad hon anser vara tjejligt vilket är att äta mycket, 
blandad och ”äcklig” mat. Det nya tjejskapet @swagatonforever2.0 framhäver utmanar 
20 
 
konventionella idéer att tjejer äter lite, fint och ordentligt och därmed utmanas den normativa 
femininiteten som Ambjörnsson (2004) diskuterar.  
Dessa messy girls tjejlighet går inte ihop med normativ femininitet, därav anses 
den inte som en respektabel femininitet (Skeggs, 1999). Messy girls bryter mot idén att tjejer 
ska vara sköra, tysta och fina och därav anses de som en motpol till denna norm. Ambjörnsson 
(2004, 218) diskuterar detta fenomen och hänvisar även till Skeggs (1999) som påpekar att den 
lösaktiga kvinnan och lesbiska fungerat som en motpol till den normativa femininiteten. 
Dessa positioner placeras i en kategori som farliga, våldsamma och avvikande Andra 
(Ambjörnsson, 2004, 218). Messy girls och party girls kan förstås som avvikande Andra.  
 
2.3. Party girl dinner.  
 
Med @swagatonforver2.0 introduceras idén om en partygirl som äter och dricker mycket. En 
kan hitta många liknande videos på TikTok, till exempel användaren @_mull (2023) som visar 
en tallrik med äggröra, cheddar slices, kex och en skål med sallad och oliver. I videon står det 
“I present my *girl dinner* The random assortment of food I have before going out on a friday 
night”.  
I min genomgång av tjejforskningsfältet beskrevs Ambjörnssons studie om 
gymnasietjejer. Jag finner det utmärkande hur en tjej från samhällsvetarprogrammet beskriver 
tjejerna på yrkesprogrammet barn och fritid. S-tjejen beskriver BF-jejerna som stökiga, kickers 
med attityd, otrygga, festande, runtknullande och att de skaffar barn. Ambjörnsson (2004, 55) 
kommenterar beskrivningen genom att skriva ”den beskrivning (…) om än ovanligt rättfram 
och tydlig, relativt allmänt omfattad av övriga elever på skolan”.  
BF-tjejerna, förklarar Ambjörnsson (2004, 54), placeras som avvikande Andra som inte följer 
den normativa femininiteten medan S-tjejerna mer verkar bry sig om att upprätthålla en 
normativ femininitet. Ifall utmanandet eller upprätthållandet görs avsiktligt går att vidare 
diskutera. Men jag kopplar synen på BF-tjejerna som slampiga, festande och stökiga till denna 
form av #girldinner, den stökiga festande tjejens middag. @_mulls tallrik med äggröra, kex, ost 
och lite sallad kan jag tänka mig flera festande tjejer äta innan en festkväll, bara för att kasta i 
sig något innan festandet börjar. Och lika som BF-tjejernas placering som avvikande kan fest 
tjejens och messy #girldinner också ses som avvikande.  
21 
 
Användaren @nervous_wreck4 (2023) postar en #girldinner video med 554,5 
tusen visningar. I TikTok videon filmar @nervous_wreck4 sitt bord med en tallrik innehållande 
fyra pizzabitar och två dip såser. Vid tallriken står en flaska vin, som ser billigt ut, en p-piller 
karta och en blå-röd vape. På videon står det ”the realest girl dinner”. Kommentarsfältet är fullt 
av användare som taggar sina vänner och skriver saker som ”this describes me” eller “reminded 
me of us”. I denna TikTok har verkligen ”messy girl” och ”party girl” estetikens essens fångats. 
Tittaren kan få idén om att @nervous_wreck4 är en partytjej som kanske äter detta innan den 
ska ut och festa, eller som en frukost dagen efter en festkväll. Det är associationer jag drar till 
videon främst med vin flaskan, e-ciggen och p-piller kartan. @nervous_wreck4 framställer sig 
som en person som festar och har slumpmässigt sex. Vilket åter kan kopplas till de tidigare 
nämnda BF-tjejerna som ses slampiga. Det kan ses som en slampig akt att visa på sitt TikTok 
konto att en tar p-piller. Det utmanar den normativa femininitetens idé om att tjejer inte ska 
”ligga runt”. Men att ha ett aktivt sexliv är inte mindre tjejligt än att aldrig ha haft sex.  
En liknande video är av @yeah.leanna (2023) som visar ett bord med två drinkar 
i plastglas vid en tallrik som är fylld med fyra shot glas och två e-cigg. Låten till är den mer 
”barnsliga” #girldinner låten av @tishannahrose. Det blir en kontrast i video med det glada 
ljudet och den ”messy” #girldinner som framställs. Det absurda gör det hela till ett skämt många 
kan relatera till vilket en kan se i även detta kommentarsfält som är fyllt av kompisar som taggar 
varandra och skrattar tillsammans. Kanske någon gång hände detta dem, och att det händer en 
gång är ingen fara det ses bara som en kul grej och kanske ett minne kompisarna har. ”Party 
girl” estetiken som denna form av videos skapar genererar en igenkänning och kanske skapar 
en idé om att det inte är så fel att göra ”fel” ibland. 
I många #girldinner videos ser jag en vape, e-cigg eller cigarettpaket vara en del 
av #girldinner videon. När användare placerar sina tobak/nikotin produkter vid sin tallrik som 
en del av deras #girldinner så skapar de här en upprepning av idéen att tjejer använder dessa 
produkter. Dessa användare tolkar jag vill placera sig som ”cool girls” som använder 
produkterna eller för att passa ”messy girl” estetiken. ”Cool girl” är en annan figur som används 
media och kan kort beskrivas som en tjej som ”beter sig som en kille” men är supersnygg (se 
t.ex.: Larsson Säberg (2022) för mer). @nervous_wreck4 beskriver sin #girldinner som den 
mest äkta det gjorde även @swagatonforver2.0. Dessa användare som vill vara coola, festande, 
stökiga tjejer kan förstås som iscensättare av sina personligheter på internet. De meta-
performerar sina identiteter genom att medvetet välja vad de visar upp och hur de uttrycker sig. 
Jag tolkar det som att de kallar sin #girldinners för äkta för de vill placera sig som ”inte andra 
22 
 
tjejer” som äter lite eller inget. Därmed kan det förstås som att de vill placera stökiga måltider 
kopplade till festande som vad ”riktiga tjejer” gör och att andra #girldinners inte är ”riktiga 
#girldinners”. Avsändarens positionering av “äkthet” och som ”det riktiga” blir ett meta-
performance (Adams, 2019, 12). De meme-skapare och dess läsare som Adams (2019,12) 
studerar visar att de har en medvetenhet om detta meta-performance eftersom det ofta kan 
förstås tydligt genom ordval inom den digitala världen. På ett liknande vis kan en förstå dessa 
#girldinner användare som medvetna om att allt i den digitala världen är konstruerat och därmed 
är egentligen ingenting ”äkta” eller en ”riktig” #girldinner. Eftersom det ”bara” är en meme, ett 
internetskämt.   
 
2.4. Liten eller ingen girl dinner, skämt eller ätstörning?  
Som jag tidigare nämnt är diskursen kring ätstörningar stor och snårig. Jag vill inte lägga större 
fokus på detta mer än att nämna att denna sida av #girldinner även finns, oavsett vad avsändarna 
menat med sina TikTok videos så kommer innehållet mottages på olika vis av olika TikTok 
användare. Jag vill ändå ta denna del här för att starta en diskussion om hur denna typ av 
innehåll kan uppfattas. 
Användaren @parisfrenchy18 (2023) skapar en video till ljudet gjort av 
@karmapilled. Videon är filmad i en bil och @parisfrenchy18 har kameran riktad mot sitt 
ansikte och gråter, hen sträcker ut tungan för att fånga upp tårarna med den. Videon är avsedd 
som ett skämt tolkar jag och den har 9,1 miljoner visningar. Min uppfattning är att den fått så 
många visningar för många kan relatera till detta beteende, när en gråter så slickar en på tårarna 
för det smakar lite salt. Att slicka sina tårar är ett tjejligt beteende eftersom ledsamhet har 
kommit att kopplas mycket till tjejlighet. Detta kan en se i ”sad girls” rörelsen, som bland annat 
kopplas till artisten Lana Del Rey. Flera av Lana Del Reys album har melankoliska teman och 
”sad girls” rörelsen inspireras av melankolin och omfamnar ledsamheten. Bland annat har 
Melanie Hurwitz (2023) skrivit om de ledsna tjejerna. Hurwitz placerar “sad girls” som en 
motpol till “girl boss”, eftersom “sad girls” glamoriserar smärta och “girl boss” raderar smärtan 
(Hurwitz, 2023).  
Men att tjejer är känslosamma och hysteriska är också en typisk sexistisk idé. Här 
är inte skämtet gjort på tjejers bekostnad utan det är tjejer som håller i narrativet och därmed 
skapar skämtet tillsammans. En kan tolka det som att @parisfrenchy18 och de som relaterar i 
23 
 
kommentarsfältet tillsammans säger ”ja vi är ledsna ganska ofta och ja det är ganska nice att 
slicka på sina tårar när en gråter, men det är väl inget fel med det”. Jag förstår det som att 
skämtet inte är att tjejer inte äter eller att de gråter i stället för att äta utan det är tjejer kan vara 
ledsna. Men en kan även uppfatta videon som att @parisfrenchy18 antyder att tjejer gråter i 
stället för att äta.  
Användaren @danielle.fewings (2023) #girldinner video har 3,1 miljoner 
visningar. Videon visar en tallrik som @daneille.fewings placerar fem jordgubbar två ägg och 
en cheese stick på. I texten till videon står det ”girl dinner to the extreme”. Kommentarsfältet 
är fyllt med kommentarer som ”that’s ana dinner” (ana refererar till anorexi), “this is something 
else” och “bestie baby this dinner is familiarrrr and it’s not what you think”. Jag fann detta 
kommentarsfält intressant och stannade upp i det längre. Då majoriteten av kommentarerna 
påvisade på olika vis att detta inte var en riktig #girldinner och att detta är en ätstörd middag så 
menade andra kommentarer att detta inte var något konstigt och att de själva ofta äter liknande. 
Gömt i en kommentarstråd skriver @danielle.fewings ”This video is satire” efter att i flera 
kommentarer avfärda kommentarerna om att denna måltid skulle vara något en ätstörd person 
äter. Jag finner det intressant att @danielle.fewings skriver att videon är satir så sent i 
diskussionen i kommentarerna. Flera har ifrågasatt videon och verkar tycka den framhäver fel 
bild av vad #girldinner är, enligt dem. Det är först vid en konversation mellan två personer som 
uttalar sig om sina ätstörningar som skaparen säger att videon är satir. Men videotexten säger 
”girl dinner too the extreme” och det kan ju insinuera att användaren gör en parodi på 
#girldinner med sin video. Åter går det inte för avsändaren att bestämma hur mottagaren ska 
tolka innehållet och speciellt på sociala medier är det svårt att få sina skämt att bli mottagna 
rätt. Jag funderar på ifall videon verkligen är satir eller inte och det kan jag omöjligen veta. Men 
jag tolkar det som att @danielle.fewings säger att det är satir för att andra TikTok användare 
ska sluta kommentera att det är en ätstörd måltid. En TikTok användare som bara snabbt kollar 
genom sitt flöde och ser @danielle.fewings video utan kontext kanske tänker att en normativ 
femininitet hyllar denna form av ätande. En annan användare kan bli upprörd och skriva något 
som redan finns i kommentarsfältet om att det inte är hälsosamt att äta så lite till middag medan 
en annan skrattar åt skämtet.  
Användaren @ash.whatcott (2023) publicerar en TikTok till @karmapilleds ljud 
som uppenbart är en #girldinner parodi. I videon ses en kokande kastrull med vatten vilket det 
ligger en menskopp i. Menskoppen rörs runt i kastrullen med en träslev. @ash.whatcott lyckas 
till skillnad från @danielle.fewing med att få sitt skämt att landa på #girldinner TikTok. Många 
24 
 
som har mens kan relatera till att koka sin menskopp, vilket är något som ska göras innan och 
efter den används. Kommentarsfältet är fyllt med kommentarer som skrattar tillsammans med 
skaparen för att de kan relatera. Igenkänningen som många #girldinner TikToks innehar skapar 
en gemenskap där TikTok användare relaterar till innehållet. Vilket i sin tur bidrar till en tjejlig 
kultur där tjejer som relaterar till varandras innehåll, håller med varandra, skrattar tillsammans 
och skapar en form av internskämt. Kommentarsfältet till @parisfrenchy18 video har 
kommentarer som ”the most realistic girl dinner yet” och “I’m having that girl dinner right 
now!!! Cheers to us bestie” och ”we love a hydrated girly”. Kommentarerna insinuerar att de 
är med på skämtet och användningen av orden ”bestie” och ”girly” är även en del av det tjejliga 
internetspråk som tjejers kultur har skapat. I @danielle.fewings kommentarfält kan en även se 
dessa begrepp men där används de med en ton av att skaparen äter fel form av #girldinner. 
Dessa begrepp går ofta nära queera camp-begrepp eller kommer därifrån. Det är 
ett internetspråk som utformas kring begrepp som girl, girly, the girls, the gurls och 
girlyfication. Dessa begrepp kan förstås som ett uttryck för camp, som bygger på ironi, humor 
och överdrift och ”innebär något förenklat att sätta världen inom citationstecken” 
(Ambjörnsson, 2011, 262). Camp har länge varit en central del i homosexuell subkultur. 
Ambjörnsson (2011, 263) menar att camp kan förstås som en slags misslyckandets estetik där 
det överdrivna och kitschiga hyllas framför den goda, rena smaken. Jag förstår parodierna på 
#girldinner på samma vis. Det är ett skämt tjejer i mellan. Det är överdrivet och leker med vad 
som anses normativt feminint och vad som anses respektabelt av en tjej. Men #girldinner 
TikTok användarna sätter en gräns vid skämt om ätstörningar eller extremt små måltider verkar 
det som. Orden ”girly” och ”bestie” antyder en närhet och familjaritet, TikTok användarna 
skapar egna internskämt.  
@ash.whatcott och @parisfrenchy18 använder #girldinner för att iscensätta ett 
specifikt scenario. Det kan förstås som en form av meta-performance då de iscensätter sina 
nischade skämt. Det meta-performance som finns i de memes Adams (2019) studerar är 
avgörande för hur läsaren ska identifiera sig med meddelandet memen skickar. Det skapar en 
intimitet mellan mottagaren och avsändaren genom memen där de båda kan relatera till skämtet, 
iscensättningen och en form av dissonans som uttrycks (Adams, 2019, 15). På ett liknande vis 
förstår jag @ash.whatcott och @parisfrenchy18 skämt. Det är skämtsamma iscensättningar av 
normativa idéer om femininitet. När mottagaren av dessa videos känner igen sig skapas en 
intimitet mellan avsändare och mottagare. På detta vis kan en även förstå hela #girldinner 
25 
 
trenden, det är en produkt från tjejers kultur som är ett internskämt tjejer på TikTok mellan. En 
gemenskap skapas av #girldinner i de digitala rummen och i verkligheten.  
En video som visar på denna gemenskap tydligt är av @arianaszh (2023). I videon 
står användaren med två tjejkompisar på gatan och de sjunger på #girldinner-låten plötsligt går 
två andra tjejer förbi som sjunger med i sången. De två grupperna ekar ”girldinner” fram och 
tillbaka till varandra. @arianaszh skriver i sin videotext “most wholesome peak girlhood 
experience”.  Genom denna form av möten kan en förstå hur internettrender tar sig uttryck i 
verkligheten samt hur det är ett sätt för tjejer att skapa gemenskap och närhet.  
 
2.5. Fina, mysiga och rika girl dinners 
 
Användaren @nilssonvendelas har en sparad spellista på sitt konto där hon gör #girldinner 
videos. I sina videos visar hon hela sin process av tillagningen av sin #girldinner och den färdiga 
produkten. I majoriteten av dessa videos har hon även ansiktsmask eller ögonpads under 
ögonen. Spellistan innehåller 13 videos alla med denna form av innehåll. @nilssonvendelas 
(2023) mest visade #girldinner video har 196,5 tusen visningar. I denna video visar 
@nilssonvendelas hur hon tillagar sin #girldinner. Hon lägger upp mangodruvor och mango 
bitar i rosa skålar med små hjärtan på. Sen lägger hon upp kex med brieost och ingefära 
marmelad. Vidare placerar hon senapssill, kikärtor och chilimarinerad ost i respektive skålar. 
Skär upp mozzarella och tomat som hon fäster på tandpetare. Hon hackar upp morotssticks som 
hon tänker doppa i hummus. Sen lägger hon upp dadlar som hon fyller med mandelsmör. Till 
slut steker hon halloumi i honung. Användarens vis att tilltala kameran gör att en känner sig 
delaktig i hennes matlagning, som i ett matlagningsprogram. Hon skrattar lite åt vissa saker 
som hennes sill och när hon steker halloumi, det tolkar jag beror på just denna slumpmässiga 
kombination av matvaror. Det blir en form av stor snacksbricka eller tapas med en blandning 
av smårätter som hon tycker om. Hon uttrycker genom videon hur taggad hon är på att äta maten 
och hur gott hon tycker olika saker är. Hennes tonläge genom hela videon är inbjudande och en 
som tittare kan känna sig delaktig i hennes förberedelser och även inspirerad till att testa äta 
samma saker.   
Till videon har @nilssonvendelas lagt till avslappnande gitarr musik som skapar 
en mysig och lugn stämning i videon. Detta uttrycks ännu mer genom att @nilssonvendelas har 
26 
 
en ansiktsmask smord över ansiktet vilket associeras till lugn, mys, skönhet och 
självförbättrande. Musiken och ansiktsmasken kan även kopplas till stämningen på ett spa. Att 
@nilssonvendelas väljer att ha ansiktsmask eller ögonpads på majoriteten av hennes #girldinner 
videos kan förstås som att hon skapar en femininitet på sitt TikTok konto. 
En kan placera denna form av innehåll i en större kontext vilket är 
kommersialiserad ”self-care” som är en typisk praktik som relaterar till skönhet och 
självförbättrande, alltså typiska postfeministiska idéer. Self-care innehållet på TikTok och 
andra sociala medier är vida spritt men har just en grund i idén om att en kan optimera sig själv 
och sina möjligheter genom att använda en sju-stegs hudvårdsrutin eller genom att gå upp 
klockan fem varje morgon för att träna en timme på gymmet. Det är tjejer och kvinnor som 
främst deltar i den kommersialiserade self-care ritualen och att det just främjas som något 
självförbättrande och därmed feministiskt ses problematiskt.  
Nyliberal feminism har en extraordinär synlighet i media inte minst genom dess 
psykologiserande diskurs som fokuserar på att främja kvinnligt självförtroende, självkärlek och 
självkänsla som lösningar på sexism (Gill, 2016, 617). Self-care är ett ytterligare begrepp för 
detta främjande av kvinnors självförtroende. Men dessa begrepp är inte lösningar på sexism i 
världen och att postfeminism samt nyliberal feminism påstår att en ansiktsmask kan göra så en 
tjej slutar hata sin kropp är löjlig och förminskande av tjejers och kvinnors liv. I tidningar, på 
sociala medier och i reklam kan en se spridningen av appar utformande för att hjälpa kvinnor 
öka sin självkänsla och självförtroende i sitt dagliga liv (Gill, 2016, 617). För postfeministiska 
ideal är lösningen på orättvisor att arbeta på sig själv i stället för att arbeta med andra för social 
och politisk förändring (Gill, 2016, 617). Self love och self care förminskar kvinnor och tjejer 
som inkapabla till att lösa världsproblem men de kan lösa sina egna problem genom att ladda 
ned en ”mindfullness” app.  
Användaren @anyanutr #girldinner video är en tallrik som fylls med tomatskivor, 
en vit ost, gurkstavar, något kött i bitar och en frukt jag tror är äpple. Videon har 
@tishannahroses ljud tillagt. Anya som användaren heter har nutrition student som en del av 
sitt namn, alltså studerar hon till att bli dietist. Till videon skriver hon bland annat adresserat 
till sina tittare där hon förklarar att detta enbart är en måltid som människor ser henne äta och 
därav undanbedes kommentarer om diagnoser och att tittare kan se hennes ”what I eat in a day 
video” för att få en helhetsbild om att #girldinner kan ingå i en balanserad diet. Hon skriver 
27 
 
även “l find it amusing that people who smoke, drink and skip meals without concern are the 
ones criticizing me. But before pointing fingers, let’s start taking care of ourselves, thank you”.  
Här skapar @anyanutr ett eget narrativ genom en lång text till sin video. 
Användaren skapar en bild av sig själv som kunnig inom området då det står ”nutrition student” 
bredvid användarens namn, detta kan vara för att skapa en validering kring sitt innehåll 
användaren publicerar för att ses som en pålitlig person som vet hur en äter balanserat och 
hälsosamt. Detta narrativ går åter att koppla till self-care idealet om att äta hälsosamt för att må 
bra, för att ta hand om sig och därmed självförbättring.  
Användaren @thatcheeseplate publicerar mycket innehåll med just ostbrickor och 
liknande snacks brickor. I @thatcheeseplates #girldinner video är det klipp på åtta olika 
snackbrickor som användaren har gjort. Innehållet på brickorna varierar lite det är chips, kex, 
ostar, frukt, grönsaker och chark ofta även med blommor som dekoration. Jag har sett flera 
andra liknande #girldinner videos exempelvis @alanalavv. @thatcheeseplate skriver på videon 
”when you realize your entire brand is just a girl dinner”. Och till sin videotext skriver 
användaren ”I have two cookbooks full of more #girldinner ideas.” Här tar @thatcheeseplate 
tillfället i akt när #girldinner trendar på TikTok att kapitalisera på det för att få fler följare samt 
försäljningar av sina kokböcker som är recept på ostbrickor och snacks brickor.  
En kan koppla @thatcheeseplates kapitalisering på #girldinner till hur ett 
postfeministiskt förhållningssätt till kapitalism sker på ett liknande vis. Nyliberal kapitalism har 
framgångsrika kvinnliga entreprenörer i spetsen som uppmanar tjejer och kvinnor att 
överkomma ”imposter syndrome” och ”luta sig in” i kapitalismen för att bli ekonomiskt 
framgångsrika (Banet-Weiser, 2020, 11). Företag tjänar pengar på att skriva ”feministiska 
slagord” som “girl power”, ”krossa patriarkatet” eller ”This is what a feminist looks like” på 
olika varor (Banet-Weister, 2020, 11). Det är lika lätt att stämpla #girldinner som en feministisk 
trend och därmed kapitalisera på den feministiska ton som ordet associeras med. Olivia Maher, 
som myntade girl dinner begreppet, säljer #girldinner varor via sina sociala medier. Att 
kapitalisera på sin korta tid som trendande på TikTok eller andra sociala medier är inte ovanligt, 
skapare av olika memes gör det hela tiden. Ingen av dessa TikTok användare har hävdat sig 
vara feministiska på något vis men ändå drar jag dessa kopplingar. Tjejkulturens yttringar kan 
förstås kopplas till postfeministiska idéer som Spice Girls ”girl power” och Sophia Amorusos 
”girl boss”.  
28 
 
Alla dessa fina #girldinner tallrikar är estetiskt tilltalande då de är färgglada och 
har många olika texturer och former av matvaror. Jag kopplar de fina tallrikarna till ett 
upprätthållande av normativ femininet med de fina, nyttiga och färgglada elementen som finns 
på tallrikarna. Det är normativt feminina då de är ordentligt upplagda med blommor och mycket 
färger vilket associeras till femininitet. Ambjörnsson (2004, 63) beskriver bland annat den 
normativa femininitet hon studerar med kodord som måttfullhet, kontroll, försiktighet, 
omhändertagande, empati och inlevelseförmåga. Skeggs (1999) menar att feminina 
konstruktioner är beroende på tid och jag ser hur flera av dessa kodord kan användas i relation 
till #girldinner också, trots att det är en annan tid och plats. Det är en måttfullhet i dessa fina 
#girldinners, de är inte överdrivna och ofta med saker som faktiskt går ihop som en typisk 
snacks-bricka ofta gör. Det är kontrollerat och försiktigt placerat på tallrikarna med 
dekorationer som blommor och andra färgglada element. I detta sammanhang blir de blommiga, 
färgglada #girldinner tallrikarna feminina måltider som upprätthåller en idé om att en tjej ska 
äta måttfull, hälsosam och fin mat.  
Jag upplever att @nilssonvendelas tjejar sig mycket genom #girldinner videon. 
Hon visar delvis upp feminina skålar, som den rosa med hjärtan och de andra som är väldigt 
små. Hon uttrycker sin extas över vissa av varorna på ett tjejligt vis genom att säga saker som 
att mango är hennes ”nya last i livet” och tillägga ”asså jag är besatt av mango”. Och det är just 
sättet hon säger dessa ord som kan tolkas som det tjejliga språkbruk som jag diskuterade tidigare 
(se sida 25). Det är överdrift och skämtsamhet i denna #girldinner, den tillagas med noggrannhet 
och humor. Att säga ”asså jag är besatt av (vad som helst)” tolkar jag som en tjejlig sak att 
uttrycka för en ger sig hän till känslor och skäms inte över det.  Besatthet och konsumerandet 
kan kopplas till hur superfans av sin idol är besatta och redo att konsumera allt deras idol släpper 
ut i världen. Att vara ett superfan kopplas ofta till ”fangirls” som ses hysteriska och överdrivna 
i sin idoldyrkan. Som en före detta fan girl kan jag intyga att vi är hysteriska och överdrivna 
men det finns mycket fint i det och en stark gemenskap fans emellan. Detta fan girl beteende 
kopplar jag till att tjeja sig, då det ofta är tjejer som gör det tillsammans i grupp. Och 
@nilssonvendelas kan beskrivas som en fan girl av #girldinner.  
Det anses inte som god smak att vara fan girl och därmed gilla ”skräpkultur”. Det 
anses inte heller i god smak att blanda dessa olika varor till samma måltid och där gör 
@nilssonvendelas något med den tjejlighet hon har. Videon kan förstås som ”messy girls” som 
blandar många slumpmässiga matvaror. Men jag reagerar på att nästan alla matvaror 
@nilssonvendelas visar upp är relativt dyra matvaror. Detta märker jag även med @anyanutr 
29 
 
och @thatcheeseplate visar alla liknande former av fina, mysiga, feminina och dyra 
#girldinners. Att de har råd med så mycket frukt, grönt, mejeriprodukter och chark kan kopplas 
till deras klass. Det skapas således en klassad tjejlighet som dessa användare gör och bjuder in 
sina följare till att delta i. Det tjejliga @nilssonvendelas gör när hon säger att hon är besatt av 
mango, brieost och marmelad är att upprätthålla en normativ respektabel femininitet som 
kopplas till vit medelklass. Detsamma gör @anyanutr när hon i texten till videon skriver “I 
would rather call this dinner “I need to finish everything that’s left in the frigde and can’t be 
frozen”, but “girl dinner” is fine too.” Här visar @anyanutr att de relativt dyra matvaror som 
hon fint lägger upp på sin tallrik är ”saker som är kvar i kylskåpet”. Således har hon denna form 
av matvaror i sin kyl ofta. Att äta hälsosamt och balanserat är viktigt för @anyanutr att framhäva 
och det handlar även om klass. Det är dyrt att äta en perfekt hälsosam och balanserad kost. Det 
är personer med mer pengar som har råd att äta frukt och grönt varje dag.  
Dessa videos kan uppfattas som att de upprätthåller den här idén och det här 
idealet om att världsproblem kan lösas genom att laga en mysig liten #girldinner och sätta på 
sin ansiktsmask. Å andra sidan kan en påstå att dessa videos bara ses som en slags förminskning 
av tjejers kapacitet är ett förminskande av tjejkultur. Bara för att det är en praktik eller trend 
som tjejer deltar i behöver det inte ha ett feministiskt budskap. Gill (2020, 619) menar att det 
är problematiskt att göra anspråk på en feministisk identitet, utan att specificera vad det betyder 
i förhållande till någon form av politik. Det är denna form av feminism en kan förstå #girldinner 
stämplas med, en tom feminism som menar att allt kvinnor gör är feministiskt. I mainstream 
media idag kan vad som helst beteckna feminism, feminism som ett positivt värdeord, men ändå 
på ett sätt så det inte utgör någon utmaning mot sociala relationer (Gill, 2020, 619). Som 
”slagordet” Girl Power. Det utmanar ingenting men ses som något positivt. En kan se detta som 
en upprepad händelse på sociala medier där en tjejlig praktik ses som något feministiskt bara 
för att tjejer gör det i en slags girl power anda. Postfeministisk media hyllar val som ”friheten 
att springa i klackskor” och ”rättigheten att ha rött läppstift” (Gill, 2020, 624). Och därmed 
kanske valfriheten att äta vad en vill. Trots att valen diskuteras i kommentarsfälten.  
Tidigare nämnde jag den överdrivna tjejligheten och jag vill här återkoppla till 
den med användaren @kawaiimlm som exempel. I @kawaiimlm TikTok ses en McDonalds 
hämtmatpåse packas upp på ett skrivbord som är dekorerat med rosa inredning, Hello Kitty och 
My Melody saker och en låda smink. McDonalds varorna läggs upp en och en på rosa Hello 
Kitty och My Melody tallrikar. Slutligen visas allt tillsammans en cheeseburgare på en rosa 
tallrik, pommes i en rosa skål, en wrap och några chicken nuggets med dippsås i en rosa tallrik 
30 
 
och en rosa dryck i ett rosa glas. Ljudet till videon är Puppet Show av tjejgruppen XG. Videon 
verkar även ha ett filter som gör allt ännu mer rosa. Det hela är en hyperfeminin rosa estetik 
och uppenbarligen är användarens stil kawaii utifrån dennes namn @kawaiimlm. Kawaii är en 
japansk klädstil som associeras till rosa och söta saker. Kawaii betyder gullig på japanska 
(Dictionary, u.å).  
Ambjörnsson (2011) intervjuar en queer aktivist som har ett rosa rum fyllt med 
barnsliga leksaker och saker från dens aktivistiska aktioner. Aktivisten använder rosa barnsaker 
för att uppvärdera och hylla det barnsliga ”inte minst handlar det om att synliggöra den 
kulturella kopplingen mellan, barn, femininitet och låg status” skriver Ambjörnsson (2011, 
255). Jag tolkar att @kawaiimlm gör detsamma med användandet av barnsliga Hello Kitty 
figurer och ett heltäckt rosa rum. @kawaiimlm bryter de respektabla medelklassnormer, som 
tidigare nämnda ”fina” #girldinners upprätthåller, både genom barnsligheten och femininiteten 
samt genom att det som äts är skräpmat. De andra fina feminina #girldinners har en 
framträdande god smak med dessert-ostar och dylikt men @kawaiimlm vänder på det feminina 
med överdrift, barnslighet och skräpmat. Jag förstår det som ett tjejligt uttryck med den rosa 
explosionen och de barnsliga figurerna, @kawaiimlm äter McDonalds vilket även kan förstås 
som barnsligt, att köpa snabbmat, men bara videons existens visar på att @kawaiimlm inte 
skäms över sin femininitet, barnslighet eller tjejlighet. 
Innehållet i @kawaiimlm TikTok kan tolkas som infantilt. Femininitet är ofta 
infantilt och det infantila är underordnat i vårt samhälle (Ambjörnsson, 2011, 255). Kawaii 
estetiken kan tolkas som en feminin och infantil stil. För om något kopplas till femininitet och 
tjejkultur anses det vara sämre kultur. Jag anser det vara en fantasifull kultur. En av aktivisterna 
Ambjörnsson (2011, 259) pratar med beskriver rosa och barnsligheten som en befrielse och så 
kanske även @kawaiimlm och andra liknande användare resonerar. Varför inte inreda sitt hem 
täckt i sin favoritfärg med barnleksaker och äta skräpmat?  
 
2.6. Återtagandet av ”girl” och ”tjej”.  
 
Som aktiv nätanvändare har jag och andra nätanvändare sett användningen av girl utvecklas 
över tid på internet ett tag användes ”gurls”, ”gwarls” och ”the girlys” tidigare användes ”gal”. 
#Girldinner är en fortsättning på dessa begrepp och en del av ett tjejligt camp internetspråk. En 
31 
 
kan förstå detta ”tjejspråk” som en reaktion på patriarkaltspråk som är centrerat kring män. 
Begreppet girl i #girldinner kan ha många innebörder. Att använda girl (tjej) i stället för woman 
(kvinna) kan förstås som en akt att göra denna måltid mer barnslig, infantil eller kanske 
tonårings lik. Det är främst unga kvinnor och tjejer som äter denna mat och inte vuxna kvinnor 
eller småflickor. Här sätts alltså #girldinner i relation till en specifik åldersgrupp.  
En kan förstå detta på liknande vis som hur andra ord återtas. Ambjörnsson (2011) 
skriver i Rosa den farliga färgen om aktivister som återtar färgen rosa. En aktivist berättar att 
den reclaimar rosa – en färg som oftare förknippas med småflickor och upplevs som mjuk, 
insmickrande och ofarlig – och gör det till något hårt och coolt, som en motståndsstrategi 
(Ambjörnsson, 2011, 251). Ambjörnsson (2011, 250) menar att återupprepa, förskjuta och 
förändra ords innebörd kan förstås som en queer motståndsstrategi och det är kanske det som 
#girldinner också gör. #Girldinner TikToks visar på en bredd bland tjejer och tjejliga uttryck, 
de förskjuter därmed en normativ idé om att det enbart finns en form av tjejlighet. #Girldinner 
kan förstås som en rolig meme som kan bidra till en förändring av hur ord som girl används för 
tjejerna tar tillbaka makten över hur de vill att ordet ska användas. Butler (1993) menar att 
stigmatiserande beteckningar kan upprepas och prövas och en möjlig väg till förändring kan 
därmed bli att själv använda och omvärdera ord som historiskt används för att stigmatisera, 
förtrycka eller förminska. Feminin kultur och tjejers kultur har historiskt nedvärderats en typisk 
förminskade fras är ”du kastar som en tjej”. Men när girl och tjej omfamnas av tjejer och de 
säger ”ja vi lagar #girldinner för vi är girls” då kan ordet tappa den negativa kraft det tidigare 
besatt och konnotationerna kan ändras.  
#Girldinner är som jag tidigare nämnt en form av måltid som är slumpmässiga 
matvaror och som kräver lite eller ingen ansträngning. Detta är en form av mat som många har 
ätit jämnt, de dagar en helt enkelt inte orkar laga mat. Jag tror många kan ha ätit #girldinner lite 
i sin ensamhet tidigare för de har skämts över att de inte lagar en ordentlig måltid eller att de 
kanske är dåliga på att laga mat. Det #girldinner gör är att normalisera denna form av måltid 
genom att publicera tillsammans att ibland äter en inte perfekt mat. #Girldinner kan förstås som 
ett direkt förkastande av idén att kvinnor ska laga ordentlig, hälsosam mat. Eftersom en stor del 
av #girldinner är oorganiserad och odisciplinerad matlagning och form av ätande. En 
uppfattning kan vara att när tjejer och kvinnor tillsammans delar på internet offentligt vad de 
förväntas skämmas för i sin ensamhet så bryter de ned en form av makt som har indoktrinerats 
i dem.  
32 
 
Historiskt, samt i samtiden, har idén om att kvinnor förväntas kunna laga mat 
funnits hos många. Forskning har visat på denna obalans i hemmet med det obetalda hem-och 
omsorgsarbetet där kvinnor ägnar mer tid, än män, åt att laga mat, städa och tvätta (Statistiska 
centralbyrån, 2022). Öhman (2023, 20) menar att begreppet tjej konnoterar en genusposition 
och en ålder och livsfas. Det ”oansvariga” ätandet som #girldinner för fram kan förstås som 
enbart okej för tjejer eftersom dem är i livsfasen ungdom och där ansvarar du oftast bara för dig 
själv. Medan begreppet kvinna konnoterar livsfasen vuxen och som till exempel hustru eller 
moder kan en se andra former av krav på vuxna kvinnor än unga kvinnor. En #girldinner anses 
förmodligen inte acceptabelt som en familjemiddag. En motståndsstrategi mot detta 
hushållsarbete kan då vara att använda den förminskningen och förnedringen girl begreppet fått 
och säga ”ja, ni vill kalla mig tjej, förminska mig och sätta mig i hushållsarbete. Okej, men nu 
lagar vi bara #girldinner. Det är det som serveras”. Män som tar avstånd från femininitet, på 
grund av sexism, men ändå vill ha sin middag serverad av sina fruar, på grund av sexism, skulle 
då sättas i en obekväm position där de skulle behöva möta sin sexism. Och kvinnan som lagar 
middag varje dag till sin familj kanske inte behöver göra mer än koka pasta och värma upp lite 
korv, utan att känna skam över att hon inte orkar laga en mer avancerad måltid.  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
33 
 
Slutdiskussion  
 
Sammanfattningsvis finner jag i denna uppsats att #girldinner både upprätthåller och utmanar 
normativ femininitet och det beror på kontext. Det finns element av båda dessa sidor och andra 
förhållningssätt till trenden och jag ser det främst bero på hur en tolkar, vem en tolkar och vilka 
uppfattningar tittaren har. Avsändare och mottagare har alltid olika motiv, tidigare erfarenheter 
och förståelser därmed går det inte att rakt av säga att ett internetfenomen som #girldinner rakt 
av gör en sak eller en annan.  
Vi kan se hur normativ och respektabel femininitet utmanas med messy girls, 
party girls och de som skämtar om girl dinner. De tjejer som bara kokar pasta och slänger lite 
smör och ost på kan förstås som utmanande mot det ideal att kvinnor ska laga ordentlig och 
hälsosam mat. Användaren @swagatonforever2.0 gör en poäng av att girl dinner ska vara 
äckligt men att tjejer faktiskt äter och placerar sig i opposition till traditionell femininitet och 
skapar en egen tjejlighet. Enligt användaren är det tjejlighet att äta stora, äckliga, varierade girl 
dinners utan att skämmas.  
Party girlsen visar också en motreaktion till normativ femininitet genom att visa 
hur de är tjejer som tar p-piller (associeras till att de har sex ofta= inte respektabelt), dricker 
alkohol och använder nikotin och tobaksprodukter (inte hälsosamt= inte respektabelt). Jag 
kommer fram till att stökiga, festande och skämtande tjejer förmodligen inte bryr sig om 
traditionell femininitet. Det är i alla fall det som iscensätts på deras TikTok videos. Det kan 
vara så att de inte bryr sig för de behöver inte vara rädda för att anses avvikande. De kanske 
redan upprätthåller femininitet t.ex. genom sitt utseende. Många av tjejerna jag ser kan anses 
normativt snygga och är normsmala. Det ger tjejerna privilegiet att inte bry sig om normativa 
feminina beteenden för de är inte normbrytande på andra vis.  
Denna lättsinnighet kan även komma från att tjejerna ”gett upp” på orimliga normativa 
femininitets ideal och därmed utmanar de idealen i stället.  
Parodierna på #girldinner jag studerat skapar en tjejlig gemenskap kopplad till det 
tjejliga internetspråk som används. En närhet mellan avsändare och mottagare skapas när alla 
är med på skämtet och kan skratta tillsammans åt överdriften. På detta vis förstår jag att tjejlig 
gemenskap skapas på #girldinner TikTok. Och om en gör skämtet ”fel” som @danielle.fewings 
gör så anses videon inte passa in på #girldinner TikTok.  
34 
 
#Girldinner kan förstås som ett postfeministiskt uttryck. Genom de fina, mysiga 
och rika #girldinners jag studerat ser jag mönster av kommersialiserad self-care, hälsosamma 
matvanor, självförbättrande ideal och kapitalisering på internettrender. Alla begrepp som 
kopplas till postfeministiska uttryck. Jag ser även att normativ femininitet upprätthålls med att 
dessa videos är mer strukturerande, erbjuder hälsosamma alternativ och har en 
kommersialiserad self-care anda.  
Jag ser användare som @kawaiimlm där något annat än bara utmanande eller 
upprätthållande görs. Videon har element av hyperfemininitet, barnslighet, överdrift och 
skräpkultur som gör att den kan förstås som utmanande av normativ femininitet. @kawaiimlm 
kan förstås som en utövare av post-postfeminism där barnslighet, hyperfemininitet och 
intersektionell feminism omfamnas. Detta uppfattar jag som ett element som breddar idén om 
hur en tjej ska tjeja sig.  
#Girldinner kan tolkas som en slags rörelse som gör motstånd mot traditionella 
könsroller. En digitalplats där tjejkultur uppvärderas och skapar gemenskap. Trenden kan 
förstås som ett vis tjejer återtar ”girl” begreppet till något positivt. Trenden kan också tydas 
som ett postfeministiskt uttryck fyllt med tomma ord om self-care och gemenskap.  Trenden 
kan uppfattas som inkluderande för vissa men exkluderande för andra. Eller så är #girldinner 
något som lämnas i 2023. 
Genom denna uppsats har jag kategoriserat #girldinner innehåll olika begrepp 
som förstärker idén om att tjejer går att grupperas utifrån några få beskrivande ord. Detsamma 
gäller andra beskrivande kategorier jag använt som ”sad girls”, ”cool girls” och så vidare. Detta 
är troper som enbart beskriver stereotypa idéer om hur tjejer är. Syftet med detta är för att 
underlätta min analys. Jag anser dessa kategorier som skadliga och upprätthåller normer om 
femininitet. Kategorierna ska inte tas på ett för stort allvar och ses som en förklaring av världen, 
kvinnor eller tjejer utan används enbart här för att förklara ett internetfenomen. Normativ 
femininitet bryts ned genom att tjejer uttrycker sin tjejlighet på olika vis genom sociala medier. 
Tjejligheten kan vara både ren och fin samt stökig och ful. Att tjeja sig är i realiteten bredare 
än vad den normativa femininiteten tillåter tjejer vara. Detta kan vi se genom messy girls som 
är tjejer, som tjejar sig, som äter #girldinner men gör det på sitt vis. De gör fel enligt normativ 
femininitet men de är inte mindre tjejliga för det. Party girlsen tjejar sig på sitt vis. Humor 
tjejerna på sitt vis. Och de fina tjejerna på sitt vis. Jag anser egentligen inte någon form som rätt 
eller fel. Liksom låt en tjej leva och skapa det innehåll på sociala medier hon vill!? Men för att 
35 
 
detta ens skulle kunna bli en 30 sidors uppsats behövde jag ju problematisera och kategorisera 
fenomenet på något vis.  
Avslutande vill jag säga att tjejligheten är underbar och jag vill se ännu fler uttryck 
av tjejlighet i framtiden. Inte bara upprätthållande eller utmanande av normativ femininitet utan 
tjejer som fortsätter bredda vad tjejlighet kan innebära. Tack alla tjejer som deltagit i 
#girldinner.  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
36 
 
Referenslista  
 
Litteratur  
Adams, J. (2019). Relatable Oddities: The Quirky Intimacy of Mental Health Memes 
[Mastersavhandling, Vanderbilt University]. Gender Studies Database. 
https://core.ac.uk/download/pdf/232206263.pdf  
Ahlsdotter, M (red.). (2011). Ätstört. En antologi om ätstörningar, fett, mat och makt.  
Ambjörnsson, F. (2004) I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. 
Ordfront.  
Ambjörnsson, F. (2011). Rosa: den farliga färgen. Ordfront.  
Banet-Weiser, S., Rottenberg, C., & Gill, R. (2020). Postfeminism, popular feminism and 
neoliberal feminism? Sarah Banet-Weiser, Rosalind Gill and Catherine Rottenberg in 
conversation. Feminist Theory, (1), 3-24.  https://doi.org/10.1177/1464700119842555  
Bordo, S. (1993). Den slanka kroppens budskap, Tidskrift för genusvetenskap, (2), 3-18. 
https://doi.org/10.55870/tgv.v14i2.4972  
Bordo, S. (1993). Unbearable Weight: feminism, the western culture, and the body. 
University of California Press.  
Butler, J. (1990/2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Routledge.  
Butler, J. (1993). Bodies That Matter: On the Discursive Limits of Sex. Routledge.  
Butler, J. (2004). Undoing Gender. Routledge.  
Eriksson, Y., & Göthlund, A. (2004/ 2012). Möten med Bilder. Studentlitteratur.  
Gill, R. (2007). Postfeminist media culture: elements of sensibility, European Journal of 
Cultural Studies, (10), 147-166, DOI: 10.1177/ 1367549407075898.  
Gill, R., & Scharff, C. (2011). New Femininities: Postfeminism, Neoliberalism and 
Subjectivity. Palgrave MacMillan.  
Gill, R. (2016). Post-postfeminism?: new feminist visibilities in postfeminist times, Feminist 
Media Studies, (16:4), 610-630, https://doi.org/10.1080/14680777.2016.1193293  
Hurwitz, Madeleine. (2023). Pretty When You Cry:” Feminine Melancholia in the Age of 
Social Media [Masteravhandling, Oregon State University]. Google Scholar. 
https://ir.library.oregonstate.edu/concern/graduate_thesis_or_dissertations/p8418w618  
37 
 
Larsson Säberg, O. (2022). She's not like other girls; she is a cool girl. A qualitative study on 
the portrayal of female characters asthe cool girl in films [Kandidatuppsats]. Google Scholar. 
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1678352/FULLTEXT01.pdf  
McRobbie, A. (2004). Post‐feminism and popular culture, Feminist Media Studies, (4:3), 255-
264, https://doi.org/10.1080/1468077042000309937 
Pierce, AP. (2022). The rise of Bimbo TikTok: Digital Sociality, Postfeminism and 
Disidentificatory Subjects. I Krijnen. T, Nixon. P, Ravenscroft. M, Scarcelli. C.M (Red.), 
Identities and Intimacies on Social Media (s. 201-215). Routledge.  
Skeggs, Beverley. (1999). Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Sage 
Publications.  
Öhman, K. (2023). Ett tjejligt rum. Tidningen Starlet 1966-1996. Gidlunds förlag.  
 
Övriga referenser  
Dictionary. (u.å). Girl Boss. Hämtad: 2023, 29 november från: 
https://www.dictionary.com/browse/girlboss  
Dictionary. (u.å). Kawaii. Hämtad: 2023, 10 december från: 
https://www.dictionary.com/e/translations/kawaii/ 
Fargo, M. (2023, 9 augusti). Girl dinner is being co-opted to promote deeply unhealty body 
ideals. Cosmopolitan. https://www.cosmopolitan.com/uk/body/diet-nutrition/a44760818/girl-
dinner-tiktok-trend/  
Gorman, A & C Lam, Y.  (2023, 10 juli). Explain it to me quickly: What is a TikTok ‘girl 
dinner’ and should I eat one tonight? The Guardian. 
https://www.theguardian.com/culture/2023/jul/10/explain-it-to-me-quickly-what-is-a-tiktok-
girl-dinner-and-should-i-eat-one-tonight 
Heil, E. (2023, 4 augusti). Girl dinner is everything, so Girl Dinner is nothing. Washington 
Post. https://www.washingtonpost.com/food/2023/08/04/girl-dinner-trend-meaning/ 
Iqbal, M. (2023). TikTok Revenue and Usage Statistics. Hämtad: 2023, 4 december från: 
https://www.businessofapps.com/data/tik-tok-statistics/   
Oxford English Dictionary. (u.å). Girl Power. Hämtad: 2023, 29 november från:  
https://www.oed.com/dictionary/girl-power_n?tab=factsheet  
38 
 
Silver, J. (2023, juli 26). The Dionysian Freedom of The Girl Dinner. Vouge. 
https://www.vogue.co.uk/article/girl-dinner  
Statistiska centralbyrån. (2022). En fråga om tid. En studie av tidsanvändningen bland 
kvinnor och män 2021. 
https://www.scb.se/contentassets/4e98132b0b784a01b6e4762e909a6fa2/le0103_2021a01_br_
lebr2202.pdf  
@thetake. (2021, 6 november). The Problem with Girl Power- Its Capitalist Agenda. [video]. 
YouTube. URL: https://www.youtube.com/watch?v=Y6hUlUgicSE 
 
TikTok länkar i ordningen de nämns 
Maher, O. [@liviemaher]. (2023, Maj 12). #girldinner #medievaltiktok [Video]. 
https://vm.tiktok.com/ZGJoqXEuu/ 
Carr, K. [@karmapilled]. (2023, Juli 6). i CANT FIND THE GIRL DINNER PERSONS ACC 
BUT SHES MY HERO (alt: @karma(´◠ω◠`) ) [Video]. https://vm.tiktok.com/ZGJoqWKyG/ 
Hanana. [@tishannahrose]. 2023, Juni 19). #stitch with @ it’s #girldinner 6/7 nights of the 
week [Video]. https://vm.tiktok.com/ZGJoqWoJ8/ 
Ефремова, Юлия. [@monopurp0.2] (2023, Augusti 17). #girl #girls #girlpower #girldinner 
#dinner [Video].  https://vm.tiktok.com/ZGJoqc9mX/ 
Linxr. [@linxr_]. (2023, Augusti 16). just the most elite girl dinner and all i need ✨coke 
zero✨ … just kidding i eat actual food 24/7 • #girldinner [Video].  
https://vm.tiktok.com/ZGJoqpXSU/ 
Grace Staa Maria. [@gracestamariaa]. (2023, Juli 11). my girl dinner x [Video]. 
https://vm.tiktok.com/ZGeLrwcs1/  
TingTing. [@tingting_laii]. (2023, Augusti 23). butter pasta >>> [Video]. 
https://vm.tiktok.com/ZGeL4uvRg/  
MyKenna. [@mykenna]. (2023, Augusti 13). laughing because I thought I was the only 
person that did this before this was a trend 😅 #butterandcheese #pastarecipe #girldinner 
[Video]. https://vm.tiktok.com/ZGeL4Ms69/  
A.[@avocadale]. (2023, Juni 20]. Die hard snacker [Video].  
https://vm.tiktok.com/ZGeL4UCXK/  
Spam. [@swagatonforever2.0]. (2023, Augusti 21). Real girl dinner [Video]. 
https://vm.tiktok.com/ZGeL4fruA/  
39 
 
Mollie. [@_mull]. (2023, juni 24). Missing: Diet coke and sourdough bread w. butter 
#ratproverbs #girldinner #goingout #feralgirlsummer #fyp [Video]. 
https://vm.tiktok.com/ZGeL4fdtU/  
So nervous. [@nervous_wreck4]. (2023, september 10). #girldinner #fyp [Video].  
https://vm.tiktok.com/ZGeLrytrT/  
Yeahleanna. [@yeah.leanna]. (2023, juni 30). #girldinner #cosmoandwanda [Video].  
https://vm.tiktok.com/ZGe2eu8dK/  
Paz. [@parisfrenchy18]. (2023, september 29). taste even better in the car #girldinner 
#justagirl [Video]. https://vm.tiktok.com/ZGeLMpxJN/  
Fewings, D. [@danielle.fewings]. (2023, juli 18). Girl dinner to the extreme #girldinner 
#girldinners #girldinnersong [Video]. https://vm.tiktok.com/ZGeLroB4V/ 
Ash. [@ash.whatcott]. (2023, juli 15). ✨girl dinner✨ @The Honey Pot Co #newcup 
#ingredienthousehold ##girldinner##yummy##cups##fyp [Video]. 
https://vm.tiktok.com/ZGeL4uTQp/  
Ari. [@arianaszh]. (2023, oktober 25). most wholesome peak girlhood experience 🥰💖 
#girldinner #girlhood [Video]. https://vm.tiktok.com/ZGeL452Cr/  
Nilsson, V. [@nilssonvendelas]. (2023, augusti 30). Svarar @Malinl73 #girldinner [Video]. 
https://vm.tiktok.com/ZGeLr86SB/  
Anya/ Nutrittion Student. [@anyanutr]. (2023, juli 8). I would rather call this dinner "I need 
to finish everything that's left in the fridge and can't be frozen, (…) [Video]. 
https://vm.tiktok.com/ZGeLnYrYj/  
Mullen, M. [@thatcheeseplate]. (2023, juni 26). And I have two cookbooks full of more 
#girldinner ideas. I’ve found my people 🙌 #charcuterie #cheeseboard #thatcheeseplate 
[Video]. https://vm.tiktok.com/ZGeL4fD8q/  
Alana. [@alanalavv]. (2023, juni 27). Replying to @María GM thank you to everyone who 
commented ‘girl dinner’ on my snack plates and introduced me to (…) [Video]. 
https://vm.tiktok.com/ZGeL4BQHj/  
40 
 
kawaiimin🇰🇷🇨🇦. [@kawaiimln]. (2023, oktober 6). You’re invited😎 #girly #aesthetic #asmr 
#pink #routine #mcdonalds #girldinner #snack [Video]. https://vm.tiktok.com/ZGeL4akH7/  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
41