Verkligt värde, resultatmanipulation &
kostnad av lånat kapital
En studie om verkligt värdes effekt på resultatmanipulation och dess påverkan på kostnad av
lånat kapital.
Magisteruppsats i företagsekonomi
Avancerad externredovisning
Vårterminen 2022
Författare:
Tilda Sandin
Olivia Nyberg Bermudez
Handledare:
Marita Blomkvist
Sammanfattning
Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborg Universitet,
Magisteruppsats, Avancerad externredovisning, Våren 2022
Författare: Tilda Sandin & Olivia Nyberg Bermudez
Handledare: Marita Blomkvist
Titel: Verkligt värde, resultatmanipulation & kostnad av lånat kapital - En studie om verkligt
värdes effekt på resultatmanipulation och dess påverkan på kostnad av lånat kapital.
Bakgrund och problem: Bolag med förvaltningsfastigheter är i hög grad beroende av att
låna kapital från kreditinstitut och kostnad av lånat kapital är därför en viktig post för dem.
Förvaltningsfastigheter värderas i praktiken till verkligt värde, vilken är en värderingsmetod
som fått kritik för att vara subjektiv och att den riskerar att leda till opportunistiska
värderingar. Det är därför av intresse att undersöka om det föreligger ett problem med
fastighetsbolagsens värdering till verkligt värde och om detta leder till opportunistiska
värderingar och därmed påverkar sina kostnader av lånat kapital genom resultatmanipulation.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad i resultatmanipulation
mellan bolag som tillämpar verkligt värde respektive anskaffningsvärde samt huruvida
resultatmanipulation påverkar kostnad av lånat kapital.
Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med två modeller för beräkning
av resultatmanipulation respektive kostnad av lånat kapital. Genom statistiska analyser har
studiens två hypoteser testats. Dessa tester har genomförts på ett urval bestående av 1372
observationer från bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.
Resultat och slutsatser: Genom de statistiska testerna har studiens två hypoteser accepterats.
Resultatet vittnar om ett positivt signifikant samband mellan såväl verkligt värde och
resultatmanipulation som resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital. Med andra ord
bekräftar resultatet att värdering till verkligt värde leder till högre resultatmanipulation och att
resultatmanipulation leder till ökad kostnad av lånat kapital.
Förslag till fortsatt forskning: En fördjupad studie med fokus på hur faktorer som
incitamentsprogram och lånekontrakt påverkar resultatmanipulation och i längden kostnad av
lånat kapital. En motsvarande studie men med kontroll för hur bland annat
incitamentsprogram och/eller lånekontrakt påverkar resultatmanipulation kan ge en bredare
förståelse för fenomenet. Vidare är det av betydelse att undersöka huruvida kostnad av lånat
kapital skiljer sig beroende värderingsmetod, grundat i den uppvisade skillnaden i
resultatmanipulation.
1
Nyckelord: Resultatmanipulation, verkligt värde, anskaffningsvärde, kostnad av lånat
kapital, förvaltningsfastighet
2
Abstract
Degree in Business Administration, School of Business, Accounting and Law, University
of Gothenburg, Masters Thesis in Advanced accounting, Spring of  2022
Authors: Tilda Sandin & Olivia Nyberg Bermudez
Advisor: Marita Blomkvist
Title: Fair value, earnings management & cost of debt - A study regarding the effect of fair
value accounting on earnings management and its effect on cost of debt.
Background and problem discussion: Companies with investment properties are, to a large
extent, dependent on borrowed capital from credit institutes and cost of debt is therefore an
important line item in the financial statements. Fair value accounting is the most common
valuation method for investment properties, but has received criticism for being subjective
and having a tendency of being opportunistic. Due to this, it is of interest to research if there
is a problem with fair value accounting applied to real estate companies and if it leads to
opportunism and hence affects the cost of debt through earnings management.
Purpose: The purpose of this study is to examine if there is a difference in earnings
management between companies that value their assets according to fair value or historical
cost and if earnings management affects cost of debt.
Method: To fulfill the purpose a quantitative method has been implemented, using two
separate models for calculating earnings management and cost of debt. The two hypotheses
of the study have been tested through several statistical analyses. The study was based on a
selection of 1372 observations from Nasdaq OMX Stockholm.
Result and conclusions: The result of this study shows there is a statistical positive
relationship between both earnings management and fair value as well as earnings
management and cost of debt. It concludes that fair value accounting leads to a higher degree
of earnings management and that earnings management leads to higher cost of debt. Both
hypotheses have been accepted.
Suggestions for further research: Further research containing factors like incentive
programs and debt contracts influence on earnings management and in the long run cost of
debt is considered important. A corresponding study that also takes incentive programs
and/or debt contracts into account in relation to the impact on earnings management would
bring further knowledge to the area. Moreover, it is of importance to further study whether
cost of debt differs due to valuation method, based on the results showing differences in
earnings management.
3
Keywords: Earnings management, fair value, historical cost, cost of debt, investment
property
4
Förord
Vi skulle vilja rikta ett stort tack till vår handledare Marita Blomkvist som alltid funnits
tillgänglig för stöd och vägledning. Vidare skulle vi även vilja tacka Emmeli Runesson som
bidragit med vägledning vid genomförandet av de statistiska analyserna. Till sist vill vi även
tacka våra opponenter för goda diskussioner som fört studien framåt.
Tilda Sandin Olivia Nyberg Bermudez
Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
Våren 2022
5
Innehållsförteckning
Inledning 9
1.1 Bakgrund 9
1.2 Problemdiskussion 10
1.3 Syfte och frågeställningar 12
Teoretisk referensram 13
2.1 Redovisningens syfte 13
2.2 Regelverk & värdering 14
2.3 Agentteori 15
2.4 Resultatmanipulation 16
2.5 Tidigare forskning och hypotesformulering 17
2.5.1 Resultatmanipulation & verkligt värde 17
2.5.2 Kostnad av lånat kapital 18
Metod 19
3.1 Litteraturgenomgång & källkritik 19
3.2 Datainsamling, urval & avgränsning 20
3.3 Operationalisering 21
3.3.1 Beräkning av resultatmanipulation 21
3.3.2 Beräkning av kostnad av lånat kapital 22
3.4 Statistisk analysmetod 23
3.4.1 Variabler 23
3.4.2 Statistiskt tillvägagångssätt 25
3.5 Reliabilitet & validitet 26
Resultat och analys 27
4.1 Resultatmanipulation & verkligt värde 27
4.1.1 Medelvärdesanalyser 28
4.1.2 Korrelationsanalys 29
4.1.3 Regressionsanalys 29
4.2 Kostnad av lånat kapital 31
4.2.1 Korrelationsanalys 32
4.2.2 Regressionsanalys 33
4.3 Analys 34
4.1.1 Resultatmanipulation och verkligt värde 34
4.1.2 Kostnad av lånat kapital 36
Slutsats 38
5.1 Studiens begränsningar och förslag till fortsatt forskning 39
Referenser 40
Appendix 46
6
Modifierad Jones modell 46
Kostnad av lånat kapital 47
7
Tabellförteckning
Tabell 1: Sammanställning av observationer och bolag 20
Tabell 2: Förklaring av variabler för beräkning av resultatmanipulation 23
Tabell 3: Förklaring av variabler vid beräkning av kostnad av lånat kapital 24
Tabell 4: Deskriptiv statistik avseende resultatmanipulation 27
Tabell 5: Medelvärdesanalys för variabler 28
 Tabell 6: Korrelationsanalys för undersökta variabler 29
Tabell 7: Regressionsanalys för undersökta variabler 29
Tabell 8: Variance Inflation Factor test (VIF-test) 30
Tabell 9: Deskriptiv statistik avseende kostnad av lånat kapital 31
Tabell 10: Korrelationsanalys för undersökta variabler 32
Tabell 11: Regressionsanalys för undersökta variabler 33
Tabell 12: Variance Inflation Factor test (VIF-test) 34
Appendix:
Tabell 13: Beskrivning av variabel för beräkning av Jones modell 46
Tabell 14: Sammanställning av finansiell data för beräkning av resultatmanipulation 47
Tabell 15: Beräkning av resultatmanipulation 48
Tabell 16: Beskrivning av variabel för beräkning av kostnad av lånat kapital 48
Tabell 17: Sammanställning av finansiell data för beräkning av resultatmanipulation 49
Tabell 18: Beräkning av kostnad av lånat kapital 49
Figurförteckning
Figur 1: Modifierad Jones modell:
Beräkning av icke-godtyckliga periodiseringar för bolag i, år t 22
Figur 2: Ekvation för beräkning av kostnad av lånat kapital 22 (48)
Appendix:
Figur 3: Steg 1: Beräkning av total mängd periodiseringar för bolag i, år t 46
Figur 4: Steg 2: Beräkning av icke-godtyckliga periodiseringar för bolag i, år t 46
Figur 5: Steg 3: Beräkning av godtyckliga periodiseringar för bolag i, år t 47
Figur 6: Förklaring  av variabeln resultatmanipulation 47
8
1. Inledning
Det inledande kapitlet förklarar varför studien är intressant att genomföra genom att
presentera grundläggande bakgrund samt en diskussion för att problematisera området. I
inledningen presenteras även studiens syfte och bidrag till litteraturen.
1.1 Bakgrund
Att investera i fastighetsbolag har av många ansetts som en säker investering de senaste åren
då de löpande får intäkter från hyra och därmed har ett stadigt inkomstflöde, även i
lågkonjunkturer (Finansinspektionen, 2019). Fastigheter är kapitalkrävande på grund av sin
höga efterfrågan samt inbyggda möjligheter och fastighetsbolag är såväl som privatpersoner
väldigt beroende av finansiering av kreditinstitut för investeringar (Christensen & Nikolaev,
2013).
Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller
värdestegringar (IAS 40). År 2005 antogs International Financial Reporting Standard (IFRS) i
EU och det blev därmed obligatoriskt för börsnoterade bolag att följa standarden.
Implementeringen har resulterat i att bolag med förvaltningsfastigheter (IAS 40) i praktiken
värderar sina tillgångar till verkligt värde till skillnad från tidigare historiskt
anskaffningsvärde (PwC, 2016). Vid värdering till verkligt värde görs en uppskattning av
tillgångens marknadsvärde på balansdagen, vilket i IFRS 13 uttrycks som “...det pris som vid
värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång… genom en ordnad
transaktion mellan marknadsaktörer” (IFRS 13: p 2).
Trots att globaliseringen bidrar med mindre kredit- och större aktiemarknadsfinansiering
(Barlev & Haddad, 2003) är fastighetsbolag ännu till stor del finansierade och beroende av
kreditmarknaden (Christensen & Nikolaev, 2013). Kostnad för lånat kapital blir alltså en
viktig post för fastighetsbolag som generellt sett har stora lån. Detta bestäms bland annat av
riskpremier och räntevillkor, vilka i sin tur baseras på bolagets ställning och säkerhet
(Spiceland et. al., 2016). Att då redovisa till verkligt värde kan enligt vissa öppna upp för
subjektiva och opportunistiska beteenden (Laux & Leuz, 2009; Lind & Nordlund, 2019;
Muller et al., 2011). Dessa beteenden kan mynna ut i något som kallas resultatmanipulation
vilket direkt syftar på sätt som företagsledningar påverkar sina resultat och avviker från
redovisningens grundläggande kvalitativa egenskaper: relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet
och begriplighet (Barlev & Haddad, 2003; SKV, 2022; IFRS Foundation, 2018).
Redovisningens grundläggande kvalitativa egenskaper hjälper intressenter att ta informerade
beslut gällande bolagsinvesteringar och de finansiella rapporterna är därmed bolagets främsta
kommunikationsverktyg till omvärlden (Barlev & Haddad, 2003). IFRS infördes i EU som ett
9
krav för bolag på reglerade marknader för att öka jämförbarheten mellan bolagen och
säkerställa att den information som ges ut är korrekt samt tillgänglig för alla som vill ta del av
den. Syftet med införandet var alltså att öka kvaliteten och tillförlitligheten till intressenternas
fördel (SKV, 2022; IFRS Foundation, 2018; Barlev & Haddad, 2003). Men om värdering till
verkligt värde, en direkt konsekvens av användandet av IFRS, underlättar
resultatmanipulation går det att ifrågasätta om syftet med redovisningen faktiskt uppfylls.
1.2 Problemdiskussion
Det främsta syftet med finansiell redovisning är att fungera som ett verktyg för
beslutsfattande. I och med detta blir de finansiella rapporterna avgörande för marknadens
resurs- och kapitalallokering. För att detta ska kunna göras på ett effektivt sätt krävs det att de
finansiella rapporterna upprätthåller en hög kvalitet i form av en korrekt återspegling av
bolagets finansiella händelser (Barlev & Haddad, 2003). Enligt Soderstrom & Sun (2007)
finns det ett flertal faktorer som kan påverka kvaliteten på informationen. Dessa är bland
annat förknippade med redovisningsstandarder, legala och politiska system samt vilka
incitament som kan ligga till grund för upprättandet av de finansiella rapporterna.
För att åstadkomma en mer korrekt återspegling infördes IFRS 13 som övergripande reglerar
värdering till verkligt värde. Med den nya standarden förtydligas värdering till verkligt värde
för vissa tillgångar, såsom förvaltningsfastigheter (IAS 40) . Företagen får möjlighet att välja
om de vill värdera till anskaffningsvärde eller verkligt värde utifrån vad som ger bolagen den
bästa återspeglingen (Marra, 2016). I praktiken har detta resulterat i att en majoritet av
bolagen redovisar till verkligt värde (Lind & Nordlund, 2019; Christensen & Nikolaev,
2013). Huruvida värdering till verkligt värde ger en korrekt återspegling finns det delade
meningar kring. Vissa påstår att värdering till verkligt värde öppnar upp för opportunistiskt
beteende, vilket i förlängningen inte alltid återspeglar verkligheten, (Laux & Leuz, 2009;
Lind & Nordlund, 2019; Muller et al., 2011; Danbolt & Rees, 2008; Fargher & Zhang, 2014,
Argiles et al., 2012; Herbohn & Herbohn, 2006) och andra menar att värdering till verkligt
värde inte möjliggör ett opportunistiskt beteende (Barlev & Haddad, 2003; Beiruth et al.,
2021).
Healy & Wahlen (1999) beskriver resultatmanipulation som ett samlingsbegrepp vilket
innefattar sätt för företagsledningen i ett bolag att genom opportunistiskt handlande på olika
sätt manipulera dess redovisning. Detta görs antingen för att vilseleda intressenter genom att
snedvrida företagets ekonomiska prestation eller för att påverka avtalsmässiga utfall som är
beroende av de redovisade nyckeltalen. Resultatmanipulering sker framförallt på två olika
sätt, antingen genom godtyckliga periodiseringar som påverkar resultatet (s.k.
redovisningsrelaterad) eller genom aktiviteter som påverkar den operationella verksamheten
(kassaflödesrelaterad) (Dechow et al., 1995; Peasnell, 2000; Roychowdhury, 2006). Hong
(2016) argumenterar även för att resultatmanipulation ofta uppstår i bolag som är i behov av
nyanskaffning av kapital, vilket Christensen & Nikolaev (2013) menar att fastighetsbolag
10
ofta är. De beskriver att detta är en bakomliggande orsak till att fastighetsbolag ofta redovisar
till verkligt värde.
Resultatmanipulation leder till ökad informationsasymmetri, vilket är den effekt som de
finansiella rapporterna förväntas motverka (Jasman et. al, 2017). Detta kan förklaras genom
agentteori och positiv redovisningsteori, PAT. Agentteorins förklaring på resultatmanipulation
grundar sig i en intressekonflikt mellan företagsledningen (agenten) och företagets
investerare (principalen), där företagsledningen agerar utifrån ett egenintresse som inte alltid
är samma som principalens (Eisenhardt, 1989). PAT menar att individer alltid handlar utifrån
egenintresse (Collin et. al., 2009) vilket gör att resultatmanipulation är ett utfall av detta.
Utifrån PAT gör företagsledningen alltså olika redovisningsval beroende på vad som
finansiellt gynnar dem mest.
Eftersom de finansiella rapporterna ligger till grund för intressenters beslut (Barlev &
Haddad, 2003) påverkar detta i sin tur företagens lånevillkor och därtill kopplade kostnader.
Utifrån PAT kan företagsledningen då exempelvis välja att göra vissa redovisningsval för att
förbättra sina lånevillkor, vilket tyder på opportunistiskt beteende och därmed eventuell
resultatmanipulation (Hasan et. al., 2018). Nardi & Nakao (2009) samt Beiruth et. al., (2021)
undersökte privatägda bolag och om det fanns en koppling mellan dessa och såg att
resultatmanipulation påverkar kostnad av lånat kapital, men inte tvärtom. De såg även att
graden av resultatmanipulation inte var linjär med kostnaden av lånat kapital.
Den kunskapslucka som finns i litteraturen gäller delvis hur kostnad för lånat kapital
påverkas av resultatmanipulation på den svenska marknaden i stort, men även specifikt på en
reglerad marknad. Det saknas även en bredd av studier på hur värdering till verkligt värde
alternativt anskaffningsvärde påverkar kvaliteten på redovisningen, mätt i graden av
resultatmanipulation på den svenska, reglerade marknaden. En tidigare studie som studerat
detta fann ingen skillnad mellan värderingsmetoderna men undersökte ett mindre urval (large
CAP) på Nasdaq OMX (Gustafsson, 2019). Dock finns det andra studier som ser kopplingar
mellan verkligt värde och risker för subjektiva bedömningar vilket gör att det är intressant att
fortsatt studera fenomenet (Fargher & Zhang, 2014, Argiles et al., 2012; Herbohn &
Herbohn, 2006). Studien av Gustafsson (2019) fann dessutom att resultatmanipulation
förekom i viss utsträckning för bolag generellt, vilket även det motiverar vidare forskning.
Att resultatmanipulering verkar förekomma, samt att tidigare forskning stödjer ett samband
till kostnad av lånat kapital argumenterar även för att det är intressant att studera sambandet
vidare (Beiruth et. al., 2021). Genom detta kan studien bidra med ökad förståelse för
värderingsmetoders påverkan på resultatmanipulation och i förlängningen redovisningens
kvalitet, samt dess koppling till kostnad för kapital. Det kan även ge ökad förståelse för
företagsledningars ageranden i olika situationer. Utöver litterära bidrag gällande förhållandet
mellan värdering till verkligt värde, resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital kan
även informationen vara av intresse för kreditinstitut och andra finansiärer såväl som
revisorer.
11
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad i resultatmanipulation mellan
bolag som tillämpar verkligt värde respektive anskaffningsvärde samt huruvida
resultatmanipulation påverkar kostnad av lånat kapital. Syftet har mynnat ut i följande
frågeställningar:
- Förekommer det mer resultatmanipulation i bolag som tillämpar värdering till verkligt
värde istället för anskaffningsvärde?
- Ökar kostnad av lånat kapital vid förekomst av resultatmanipulation?
12
2. Teoretisk referensram
I följande kapitel presenteras inledningsvis teori om redovisningens syfte, regelverken som är
aktuella för syftet och teori om värdering. Därefter redogörs det för aktuella
redovisningsteorier såsom agentteorin och positiv redovisningsteori. Vidare presenteras även
teori kring resultatmanipulation. Till sist redogörs det för tidigare forskning på områdena
resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital som ligger till grund för studiens två
hypoteser.
2.1 Redovisningens syfte
Enligt Barlev & Haddad (2003) är det främsta syftet med redovisningen att fungera som ett
verktyg för beslutsfattande. Informationen i de finansiella rapporterna bör uppfylla de
kvalitativa egenskaperna (relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet) för att på ett
så korrekt sätt som möjligt återspegla finansiella händelser. De kvalitativa egenskapernas
relevans och tillförlitlighet anses ofta vara av extra stor betydelse för intressenter. Relevans
innebär att rapporterna ska innehålla information som på något sätt kan påverka intressenters
beslut vilket innebär att informationen i många fall även behöver vara tidsrelevant.
Tillförlitlighet å andra sidan handlar om att de finansiella rapporterna ska återspegla vad som
faktiskt skett på ett korrekt sätt. Relevans och tillförlitlighet är de två kvalitativa
egenskaperna som tenderar att bli mest motstridiga, där relevans kräver en effektiv marknad
med snabb och aktuell information medan tillförlitlighet uppnås genom noggrant insamlad
och fastställd information (Barlev & Haddad, 2003). Det krävs en noggrann avvägning
mellan de två, där båda behöver uppfyllas för att åstadkomma redovisning med hög kvalitet.
Information kan vara relevant men samtidigt vara osäker och vilseledande, och därmed inte
tillförlitlig. Likväl bör informationen vara aktuell och information som dröjer kan riskera att
vilseleda på andra sätt (SKV, 2022; IFRS Foundation, 2018).
Jämförbarhet innebär att de finansiella rapporterna upprättas på ett sätt som gör det möjligt att
göra jämförelser med såväl tidigare räkenskapsår som andra bolag. Detta kan exempelvis
uppnås genom att redovisningsprinciper och metoder tillämpas på ett konsekvent sätt över
tid, på liknande tillgångar eller transaktioner både internt inom bolag men även bolag
emellan. Vidare innebär begriplighet att de finansiella rapporterna ska upprättas på ett sätt
som intressenterna kan förstå (SKV, 2022; IFRS Foundation, 2018). För att alla dessa
egenskaper ska harmoniseras och bli användbara är det nödvändigt med fortsatt kritisk
forskning inom redovisning. Att finansiell information går att lita på och är tillgänglig är en
vital del för hälsosamma relationer mellan marknadens parter samt för en god ekonomisk
samhällsutveckling.
13
2.2 Regelverk & värdering
IFRS 13 som reglerar värdering till verkligt värde infördes 2012 (IFRS 13) med syfte att “...
öka konsistens och jämförbarhet…” (IFRS 13: p 72). Det ämnar även att fungera som ett
stödjande ramverk för standarder som erbjuder värdering till verkligt värde, såsom IAS 40.
Genom tydligare riktlinjer med IFRS 13 var syftet att underlätta för företag att uppfylla
kvalitativa egenskaper i sina finansiella rapporter (Marra, 2016). Det verkliga värdet utgörs
av det marknadsvärde som skulle erhållas på en aktiv marknad, det vill säga att det ska
reflektera en marknadsmässig försäljning av tillgången (IFRS 13: p 9). För att kunna göra
denna bedömning utan att försäljning sker erbjuder IFRS 13 en så kallad värderingshierarki i
tre nivåer för fastställande av det verkliga värdet. Indata på Nivå 1 utgörs av noterade priser
på identiska tillgångar på aktiva marknader (IFRS 13: p 76). Nivå 2 omfattas av direkt eller
indirekt observerbar indata gällande noterade priser på liknande tillgångar, noterade priser på
liknande eller identiska tillgångar på inaktiva marknader eller annan observerbar data än
noterade priser för tillgången (IFRS 13: p 81, 82). Vidare innebär Nivå 3 att indata består av
icke observerbar indata för tillgången (IFRS 13: p 86). Nivå 3 används när en tillgång har
liten eller ingen marknadsaktivitet och värderingen består då av diskonterade
kassaflödesvärderingar (IFRS 13: p 87). Vid värdering av nivå tre är det alltså svårare att
direkt reflektera en marknadsmässig försäljning enligt IFRS 13: p 9, och värderingen baseras
därför i högre grad på uppskattningar.
Trots att syftet med införandet av IFRS 13 var att öka kvaliteten på värderingarna och i
förlängningen de finansiella rapporterna hävdar vissa att motsatsen skett (Laux & Leuz,
2009; Lind & Nordlund, 2019; Muller et al., 2011; Danbolt & Rees, 2008). Laux & Leuz
(2009) menar även att det finns ett utrymme för opportunistiskt beteende med risk för
resultatmanipulering vilket inte är förenligt med de kvalitativa egenskaperna och således hög
redovisningskvalitet. Lind & Nordlund (2019) menar att användningen av Nivå 1 och Nivå 2
för förvaltningsfastigheter är ytterst liten då marknaden för den sortens tillgångar är
heterogen och således mindre aktiv, med avsaknad av transparenta priser. Med andra ord
värderas förvaltningsfastigheter i praktiken utifrån Nivå 3, vilket då indikerar att värderingen
av förvaltningsfastigheter i högre grad baseras på uppskattningar. Vidare menar de likt Laux
& Leuz (2009), att detta bidrar till inneboende tillförlitlighetsproblem, vilket även styrks av
Muller et al. (2011). Andra argumenterar dock för att tillgångar inte kan värderas på osäkra
antaganden och att det inte finns tillräckliga belägg för att verkligt värde verkligen öppnar
upp för resultatmanipulering (Barlev & Haddad, 2003; Beiruth et al., 2021). Det råder alltså
inte konsensus kring om värdering till verkligt värde faktiskt öppnar upp för subjektiva och
eventuellt opportunistiska värderingar.
14
2.3 Agentteori
Agentteori förklarar förhållandet mellan agenten (uppdragstagaren) och principalen
(uppdragsgivaren). Enligt teorin agerar agenten utifrån egenintresse som inte alltid följer
principalens intressen, och där uppstår således en problematik. Agenten bör alltid agera på
uppdrag av principalen och principalen har därmed i teorin makten, men i praktiken stämmer
inte alltid detta. Principalen försöker därmed kontrollera agenten genom kontroller och
uppföljningar, exempelvis genom redovisningsreglering (Shapiro, 2005). Enligt Barlev &
Haddad (2003) samt Herbohn & Herbohn (2006) finns det två förhållningssätt till värdering
till verkligt värde i förhållande till agenten och principalen. Det ena förhållningssättet
argumenterar att värdering till verkligt värde ökar möjligheterna för opportunism hos agenten
eftersom det ger denne mer frihet att påverka värderingen löpande (Fargher & Zhang, 2014;
Argiles et al., 2012; Herbohn & Herbohn, 2006). Det andra förhållningssättet argumenterar
istället för att värdering till verkligt värde inte skapar utrymme för ett opportunistiskt
agerande av agenten då värdering till verkligt värde snarare ger en mer rättvisande bild av
vissa resurser som följer principalens intressen (Argiles et al., 2012; Herbohn & Herbohn,
2006; Da Silva et al., 2015; Danbolt & Rees, 2008).
För att minimera intressekonflikter mellan agenten och principalen kan så kallade
incitamentsprogram införas. Även så kallade lånekontrakt (lending contracts) är vanligt
förekommande för att förhindra att företagsledningen tar beslut som gynnar aktieägare till
nackdel för kreditgivare (Healy & Wahlen, 1999). Watts & Zimmerman (1978) argumenterar
för att den sortens program och kontrakt tenderar att skapa incitament för
resultatmanipulering då det är kostsamt för kreditgivarna att återställa resultatmanipulationen.
Förhållandet principalen och agenten emellan kan i sin tur leda till informationsasymmetri.
Begreppet beskriver hur en part (agenten) besitter samt kontrollerar mer information än den
andra (principalen). Det gör att principalen utsätts för osäkerhet och därmed risk i olika
frågor, exempelvis hur dess tillgångar hanteras. Dock påvisar Muller et. al (2011) att
värdering till verkligt värde för förvaltningsfastigheter faktiskt har minskat
informationsasymmetrin mellan företag och investerare. Enligt Ghosh et. al (2020) beror
detta på att marknaden får mer tillförlitlig information och Sundgren et. al. (2018) menar att
detta i sin tur beror på att bolagen efter införandet måste redovisa mer information om hur
värderingen går till i sina finansiella rapporter. Informationsasymmetri kan dock även uppstå
mellan parter som inte har ett agent- och principalförhållande, exempelvis då en låntagare
undanhåller information som kan påverka lånevillkoren hos ett kreditinstitut.
Ytterligare en teori som bygger på informationsasymmetri mellan parterna är positiv
redovisningsteori, PAT. Teorin syftar till att förklara de bakomliggande orsakerna till
företagsledningens redovisningsval likt agentteorin, samt att kunna förutse företags val. Ett
viktigt antagande inom PAT är att individen handlar utifrån egenintresse (Collin et. al., 2009)
Med utgångspunkt i effektivitet och nyttomaximering lyfter Watts & Zimmerman (1990) två
vanliga ageranden för företagsledningen. Antingen tillämpar de redovisningsprinciper som
15
gynnar företaget och således återspeglar företagets händelser på ett effektivt och objektivt
sätt, eller så väljer företagsledningen att maximera sin egennytta. Detta görs genom att
organisera sig själva, snarare än företaget, på effektivt sätt.
Effektiviteten och nyttomaximeringen i den positiva redovisningsteorin grundar sig i
kostnader såsom entreprenadkostnader, kostnader för bonussystem eller politiska kostnader,
etc. Företagsledningen kan alltså genom att minimera dessa kostnader, antingen på ett
objektivt sätt eller genom opportunistiskt beteende, påverka bolagets ställning.
Entreprenadkostnader uppstår vid marknadstransaktioner och kan exempelvis bestå av
kostnad för upptagande av lån och i sin tur kostnad för lånat kapital (Watts & Zimmerman,
1990). Christensen & Nikolaev (2013) menar att anledningen till att fastighetsbolag väljer att
redovisa till verkligt värde är framförallt för att de i stora drag är beroende av belåning via
kreditmarknaden. Det därför mer fördelaktigt med en marknadsmässig, och därmed ofta
högre värdering, vilket värdering till verkligt värde erbjuder. Till följd av detta är det inte ett
omöjligt antagande att detta kan ge olika val utifrån PAT.
2.4 Resultatmanipulation
Healy & Wahlen (1999) förklarar resultatmanipulation som ett sätt för en företagsledning att
påverka resultatet i önskade riktningar. Antingen görs detta för att vilseleda intressenter
genom att snedvrida företagets ekonomiska prestation eller för att påverka avtalsmässiga
utfall som är beroende av de redovisade nyckeltalen. Det behöver inte enbart vara i positiv
riktning (ökande av resultatet) utan även i negativ (minskade av resultatet), till exempel om
bolaget i fråga har gjort för hög vinst året innan (Mohanram, 2003). Det finns framförallt två
sorters resultatmanipulation där det första, så kallad redovisningsrelaterad
resultatmanipulation, avser justeringar genom godtyckliga periodiseringar vilket påverkar
redovisat resultat (Dechow et al., 1995; Peasnell, 2000). Det andra alternativet,
kassaflödesrelaterad resultatmanipulation, sker genom företagsaktiviteter som påverkar den
operationella verksamheten (Roychowdhury, 2006). Redovisningsrelaterad
resultatmanipulation genom godtyckliga periodiseringar är det vanligast förekommande sättet
enligt Young (1999) då det är mindre kostsamt samt att det är svårare för externa aktörer att
identifiera och justera. Resultatmanipulation i form av godtyckliga periodiseringar kan mätas
och beräknas genom modifierad Jones modell. Enligt Dechow et. al. (1995) har denna modell
uppvisat mest tillförlitligt resultat. Dock finns det även kritik mot modellen, exempelvis att
utfallet är känsligt för den marknad man undersöker. Den modellen kräver enligt Islam et. al.
(2011) välutvecklade marknader.
Agentteorin och positiv redovisningsteori spelar här en viktig roll för att förklara hur
resultatmanipulationen kan uppstå. Det är av ledningens (agentens) intresse att visa upp
bolaget i god dager, och då kan manipulation av resultatet bidra till detta (Harahap, 2017).
Det leder i sin tur till att informationsasymmetri uppstår vilket enligt Jasman et. al (2017) är
tätt förknippat med resultatmanipulation. Då positiv redovisningsteori förutsätter att individer
16
handlar i egenintresse öppnar även detta upp för resultatmanipulation beroende på vad det
önskade utfallet är (Collin et. al., 2009). Hong (2016) argumenterar även att
resultatmanipulation kan öka då bolag behöver mer kapital. Han förklarar vidare att en
ökning av bolagets kapital ofta görs då ett bolag ska genomföra en större investering eller är i
behov av ökat rörelsekapital, vilket Christiansen & Nikolaev (2013) menar att fastighetsbolag
ofta är. Det har visat sig att företag som tillämpar resultatmanipulation har en kortsiktigt god
finansiell utveckling (Bhojraj et al., 2009), och att det då kan vara ett framgångsrikt sätt att
skapa en mer fördelaktig finansiell ställning likt Hongs (2016) argument. Däremot har företag
som tillämpar resultatmanipulation generellt sett en negativt långsiktig utveckling och en
negativ påverkan på kapitalkostnader, aktievärdering och färre lönsamma investeringar
(Bhojraj et al., 2009). Frågan som här uppstår är då huruvida resultatmanipulation är
användbart för bolag med kapitalbehov såsom fastighetsbolag, exempelvis från
kreditmarknaden.
2.5 Tidigare forskning och hypotesformulering
I detta kapitel presenteras tidigare forskning kopplat till studiens två forskningsfrågor vilket
även ligger till grund för formuleringen av studiens två hypoteser.
2.5.1 Resultatmanipulation & verkligt värde
I forskningen kring resultatmanipulation inom fastighetsbranschen finns det delade meningar
om det finns ett samband till värderingsmetoden. Vissa studier visar på att det i branschen
finns tecken på att det finns resultatmanipulation men i så liten skala att det inte anses
påverka trovärdigheten i värderingen (Da Silva et al., 2015; Danbolt & Rees, 2008). Det finns
även studier som visar att värdering till verkligt värde inte påverkar företagsledningens
opportunism (Gonçalves et al. 2017; Hadiyanto et al. 2018). Andra forskare på området
beskriver dock att resultatmanipulation underlättas av värdering till verkligt värde då
värderingsmetoden skapar utrymme för subjektiva bedömningar (Fargher & Zhang, 2014,
Argiles et al., 2012; Herbohn & Herbohn, 2006). Forskningen är alltså inte enig kring om
värdering till verkligt värde faktiskt skapar problematik vad gäller resultatmanipulation.
Tidigare forskning pekar alltså på att det finns stöd för att värdering till verkligt värde inte
påverkar resultatmanpiulation i större utsträckning än vad värdering till anskaffningsvärde
gör (Da Silva et al., 2015; Danbolt & Rees, 2008; Gustafsson, 2019). Samtidigt finns det
också stöd för att värdering till verkligt värde ökar opportunistiska beteenden vilket ger ett
starkt teoretiskt stöd för att verkligt värde ger större möjligheter att påverka resultet (Fargher
& Zhang, 2014; Argiles et al., 2012; Herbohn & Herbohn, 2006). Utifrån den tidigare
forskningen bör bolag som värderar till verkligt värde ha högre grad av resultatmanipulation.
Med andra ord bör det finnas ett positivt samband mellan verkligt värde och
resultatmanipulation, varför vi formulerar följande hypotes:
17
Hypotes 1: Det finns ett positivt samband mellan värdering till verkligt värde och
resultatmanipulation
2.5.2 Kostnad av lånat kapital
Långivare lånar ut kapital till låntagare (företag) i utbyte mot ränta och lämnar kontrollen av
företagen till aktieägare och företagsledningen så länge de upprätthåller de åtaganden de
antagit genom skuldförbindelsen. Som resultat av detta granskar långivare finansiella
rapporter för information som kan ligga till grund för räntenivåer och andra villkor, och till
följd av detta blir även kvaliteten på redovisningen (som påverkas av resultatmanipulation) en
faktor (Spiceland et. al., 2016). Enligt Hasan et. al., (2018) kan ett incitament för
resultatmanipulation i förhållande till kostnad av lånat kapital beskrivas genom PAT. Där
incitamentet är att dölja bolagets prestation för att förbättra sina lånevillkor.
Beiruth et. al. (2021) undersökte resultatmanipulation i förhållande till kostnad av lånat
kapital för ett urval av Brasilianska privata företag. De såg ett samband mellan hög
resultatmanipulation och ökad kostnad av lånat kapital, vilket går emot Hasans et. al. (2018)
teori. De drar därför slutsatserna att redovisningskvalitet, mätt genom resultatmanipulation, är
av hög relevans för Brasilianska privata företag. Tidigare forskning menar att då finansiella
institut upptäcker att ett företag har använts sig av resultatmanipulation tenderar de att höja
riskpremier vilket påverkar kostnad av lånat kapital negativt (Nardi & Nakao, 2009; Francis
et. al., 2005). På liknande spår lyfter Carmo et. al. (2016), Lima (2009) och Orazalin &
Akhmetzhanov (2018) att företag som har hög kvalitet på sina finansiella rapporter, dvs låg
eller ingen resultatmanipulation i sin tur har lägre kostnad av lånat kapital.
Då tidigare studier visar på ett samband mellan resultatmanipulation och kostnad av lånat
kapital kan vi anta att ökad resultatmanipulation ger en ökad kostnad av lånat kapital. Utifrån
detta antas det att det finns ett positivt samband mellan resultatmanipulation och kostnad av
lånat kapital enligt nedan hypotes:
Hypotes 2: Det finns ett positivt samband mellan resultatmanipulation och kostnad av lånat
kapital
18
3. Metod
I detta kapitel redogörs det för det tillvägagångssätt som tillämpats under studien. Detta
inkluderar diskussion kring den litteratur som presenteras och källkritik gällande den. Vidare
redogörs det för studiens datainsamling och urval, operationalisering genom uppbyggnad och
presentation av valda modeller samt förklaring av de statistiska tester som gjorts. Till sist
diskuteras även studiens reliabilitet och validitet.
3.1 Litteraturgenomgång & källkritik
Studien föranleddes av en litteraturgenomgång för att dels identifiera kunskapsluckor i
tidigare forskning, dels för att få en överblick över liknande studiers metod och resultat för att
kunna ha som grund för att bygga denna studie. Litteraturen har främst insamlats via
databasen Business Source Premier där vetenskapligt granskade artiklar har legat i fokus.
Sökorden som använts är investment property, fair value, fair value accounting, earnings
management, audit quality, cost of debt, IAS 40 och IFRS 13, agency theory, positive
accounting theory. Genom kedjesökning har vi hittat ytterligare litteratur som har varit
relevant för ämnet. Vidare har artiklarna som användes i vår studie i första hand haft
kvantitativ ansats vilket har ökat jämförbarheten mellan resultaten. Det har varit en viktig
egenskap för att själva kunna ta inspiration för att kunna vidareutveckla ideér och fylla den
kunskapslucka vi identifierat.
Urvalet av artiklar har differentieras genom geografisk spridning på studierna. Detta har
gjorts för att undvika regional påverkan på studierna som används som underlag i arbetet och
bör således ha påverkat bakgrundens neutralitet positivt. De forskningsartiklar som gäller
värderingsmetoder och undersökningar av resultatmanipulation har i så stor utsträckning som
möjligt tagits från de senaste 10-15 åren. Detta på grund av införandet av IFRS 13 som till
stor del påverkar hur bolag nu värderar sina tillgångar, men också för att öka jämförbarheten
mellan studier. Av de artiklar som beskriver teorier är många äldre, men vi har uppskattat att
dess teoretiska relevans är oförändrad. Dessa artiklar beskriver tankemodeller som i sin tur
används i de mer kontemporära statistiska artiklar vi har använt som jämförelse och det är
därför fortsatt relevanta även i denna studie.
19
3.2 Datainsamling, urval & avgränsning
Vid utformningen av studiens modeller har tidigare litteratur legat som grund. Bland annat
har studien av Beiruth et. al. (2021) som undersöker relationen mellan resultatmanipulation
och kostnad av lånat kapital varit en källa till inspiration och dess beräkningsmodell och
statistiska analysmetod har återspeglats i vår studie. Även tidigare studier som använt den
modifierade Jones modellen har väglett studiens utformning (Dechow et. al., 1995; Beiruth
et. al., 2021; Gustafsson, 2019; Nardi & Nakao, 2009; Da Silva et al., 2015; Danbolt & Rees,
2008).
Totala observationer Totala bolag Procent
Anskaffningsvärde 1213 st 222 st 88%
Verkligt värde 159 st 30 st 12%
Totalt 1372 st 252 st 100%
Tabell 1: Sammanställning av observationer och bolag
Studiens urval har bestått av bolag listade på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen. OMXS valdes
då det är en reglerad marknad som omfattas av kravet på IFRS. Urvalet bestod till en del av
bolag inom fastighets- och skogsbranschen där majoriteten av tillgångarna värderas till
verkligt värde och en del av resterande bolag på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen som
värderar majoriteten av sina tillgångar till anskaffningsvärde. Vid datainsamlingen hittades
dock inga bolag med skogstillgångar som värderar till verkligt värde och därmed utgörs den
del som motsvarar verkligt värde endast av fastighetsbolag. Anledningen till urvalet är för att
vi valt att jämföra bolag med verkligt värde-värdering och värdering till anskaffningsvärde då
det finns studier som visar på att verkligt värde som värderingsmetod påverkar risken för
resultatmanipulation (Fargher & Zhang, 2014, Argiles et al., 2012; Herbohn & Herbohn,
2006) samtidigt som det finns andra som påstår att det inte gör det (Gonçalves et al. 2017;
Hadiyanto et al. 2018). Finansiella institut har exkluderats ur urvalet då de inte följer
Årsredovisningslagen (1995:1 554), utan lag (1995:1 559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag. Urvalet bestod initialt av 2107 observationer och 301 bolag. 735
observationer och 49 bolag exkluderades då det saknades data om dessa bolag, men även på
grund av hur modellerna utformades. Eftersom beräkningarna för den modifierade Jones
modellen baseras på data från år t-1 behövdes även år 2013 exkluderas, och år 2014 blir
därför år t. Det slutgiltiga urvalet bestod av 252 bolag motsvarande 1372 observationer.
Sekundärdata i form av finansiella rapporter har insamlats från databasen Retriever Business
tillgänglig via Göteborgs Universitet. De finansiella rapporterna omfattar åren 2013-2019.
Anledningen till att vi valt startåret 2013 är för att IFRS 13 då var fullt implementerat. Vi
hade kunnat inkludera 2020 års rapporter då de finns tillgängliga, men detta år har valts bort
för att undvika risken för covid-19 pandemins påverkan på studiens resultat. Argumentet för
användningen av sekundärdata är framförallt att resultatmanipulation är ett känsligt ämne
20
vilket försvårar att få tillförlitlig information genom intervjuer, vilket även ligger till grund
för valet av kvantitativ metod. Genom insamling av sekundärdata möjliggjordes det för större
urval och fler observationer vilket gör studien mer generaliserbar (Bryman & Bell, 2017).
Den data som insamlades från de finansiella rapporterna var koncerndata från balans- och
resultaträkning samt noter. Från balans- och resultaträkning hämtades information om diverse
tillgångar, skulder, omsättning och eget kapital och från noter hämtades information om
huruvida tillgångarna värderades till verkligt värde eller anskaffningsvärde. Information om
företagets ålder och om de revideras av Big Four eller inte hämtades direkt från Retriever
Business.
För att undvika ett snedvridet resultat så har extremvärden tagits bort från samtliga variabler.
Detta har gjorts genom winsorizing vilken omvandlar extremvärdena till maximalt tillåtna
värden. Detta ska enligt Reifman & Keyton (2012) ge ett datamaterial med bättre statistiska
egenskaper än exempelvis trimning där extremvärden istället tas bort. Extremvärdena skalas
istället utefter vår valda procentsats (1%) vilket förändrar dataunderlaget (Yang et al., 2009).
Metoden har använts på samtliga variabler förutom dummyvariablerna BIGFOUR, CAP och
VMET, samt ÅLDER. Även variabeln STRL som avser storlek har exkluderats från de
variabler som winzoriseats då den istället hanterats som en logaritm av totala tillgångar. För
vidare förklaring av variablerna se kapitel 3.4.1 Variabler.
3.3 Operationalisering
Studien har utgått ifrån två tidigare utformade modeller (Jämför Beiruth et al., 2021). Den
första modellen är en modifierad Jones modell för beräkning av resultatmanipulation och
därmed resultatmanipulation (Jones, 1991). Sedan används resultatet, variabeln
resultatmanipulation, för beräkning av kostnad av lånat kapital.
3.3.1 Beräkning av resultatmanipulation
Modellen för att beräkna resultatmanipulation är modifierad Jones modell. Då denna modell
är vanligt förekommande i tidigare studier föreföll det sig som ett naturlig val av metod
(Beiruth et. al., 2021; Gustafsson, 2019; Nardi & Nakao, 2009; Da Silva et al., 2015; Danbolt
& Rees, 2008). Modellen beräknar resultatmanipulering genom godtyckliga och inte tillåtna
periodiseringar (Jones, 1991). De godtyckliga periodiseringarna är enligt Jones (1991) något
som uppstår när en företagsledning agerar opportunistiskt och påverkar därmed
resultatmanipulationen. Enligt Young (1999) så finns det två former av resultatmanipulation,
redovisningsrelaterad och kassaflödesrelatedad. Då redovisningsrelaterad
resultatmanipulation är vanligast förekommande enligt Young (1999) kommer enbart den
inkluderas i studien.
21
Den modifierade Jones modellen är en utveckling av Jones modell och togs fram av Dechow
et. al (1995). Den är som namnet lyder en modifikation av Jones modellen som togs fram av
Jones (1991). Denna undersöker residualen av en regression av förändring i omsättning,
totala intäkter och totala materiella tillgångar. Den modifierade modellen skiljer sig från
Jones modellen genom att totala intäkter justeras för förändring av fordringar under
tidsperioden. Detta ska göra modellen mer effektiv än dess föregångare. Företagsspecifika
koefficienter förekommer också i modellen, men dessa har exkluderats ur själva beräkningen
då McNichols (2000) menar att dessa kan vara missvisande för själva resultatet. Den kritik
som riktats mot modellen gällande känslighet för marknaden som lyftes i den teoretiska
referensramen anses inte påverka vår studie i så stor utsträckning då kritiken riktas på mindre
välutvecklade marknader. Beräkningen av resultatmanipulationen har gjorts i excel. Se
appendix för utförlig beräkning samt exempel.
𝐼𝐺𝑃 ⎡ ( 1 ) (∆𝑁𝑂 − ∆𝐾𝐹 𝑀𝐴𝑇𝑖, 𝑡 = α + α 𝑖, 𝑡 𝑖, 𝑡) 𝑖, 𝑡 ⎤𝑇𝑇 ⎣⎢ 1 𝑇𝑇 2 𝑇𝑇 + α𝑡−1 𝑖, 𝑡−1 𝑖, 𝑡−1 3 𝑇𝑇 ⎥𝑖,𝑡−1 ⎦
Figur 1: Modifierad Jones modell: Beräkning av icke-godtyckliga periodiseringar för bolag i, år t
IGP, t = Icke-godtyckliga periodiseringar för bolag i, i år t
TT, t = Totala tillgångar bolag i, år t
∆NO, t = Förändring i nettoomsättning bolag i, år t
∆KFi, t = Förändring i kortfristiga fordringar för bolag i, år t
MAT, t = Materiella anläggningstillgångar för bolag i, år t
α1, α2, α3 = Företags-/branschspecifika koefficienter (exkluderas)
3.3.2 Beräkning av kostnad av lånat kapital
För att beräkna kostnad av lånat kapital har samma modell som Beiruth et al. (2021) tagit
fram använts. Denna ekvation använder resultatmanipulation från den modifierade Jones
modellen som just behandlades. Eftersom kostnad av lånat kapital inte redovisas direkt i
finansiella rapporter så används följande ekvation för beräkning. Se appendix för utförlig
beräkning samt exempel.
𝐹𝐾
𝐾𝐿𝐾 = 𝑖, 𝑡
𝑖, 𝑡 (𝑇𝑆 + 𝑇𝑆 )/2𝑖, 𝑡 𝑖, 𝑡−1
Figur 2: Ekvation för beräkning av kostnad av lånat kapital
KLK, t = Kostnad av lånat kapital, genom ekvation ovan
TS, t = Totala skulder bolag i, år t
FK, t = Räntekostnader plus övriga finansiella kostnader bolag i, år t
22
3.4 Statistisk analysmetod
Nedan presenteras studiens variabler samt varför de är relevanta för studien. Vidare
presenteras även de statistiska analyser som genomförts för att pröva studiens hypoteser för
att besvara forskningsfrågorna.
3.4.1 Variabler
Variabel Beskrivning
Beroende variabel
RM,t-1 Resultatmanipulation år t-1, genom ekvation (Figur 1)
Oberoende variabler
VMET Värderingsmetod: 1 om verkligt värde, 0 om anskaffningsvärde
Kontrollvariabler
OMS Omsättning
ÅLDER, t Ålder på bolag per December 31 år t
BIG4i, t 1 om reviderad av Big Four, 0 annars
STRL, t-1 Storlek: Logaritm av totala tillgångar år t-1
CAP 3 = large cap, 2 = mid cap och 1 = small cap
Tabell 2: Förklaring av variabler för beräkning av resultatmanipulation
Innan den statistiska analysen har data samlats in. En del av datan har bearbetats enligt 3.3
operationalisering för att kunna utgöra variabler och en del härrör direkt från rådatan varefter
statistikprogrammet STATA användes för att analysera. Nedan presenteras samtliga variabler.
Kontrollvariabeln OMS är inkluderad då Dechow et al. (1998) menar att det är en faktor som
kan påverka resultatmanipulationen. AGE, SIZE och BIG4 har även valts som
kontrollvariabler så detta är faktorer som skiljer sig mellan de bolag som inkluderats i vårt
urval. Exempelvis skiljer sig storleken (i form av börsvärde) mellan large cap, mid cap och
small cap vilket gör det intressant om det skiljer sig mellan bolagskategorierna.
23
Variabel Beskrivning
Beroende variabel
KLK, t Kostnad av lånat kapital, genom ekvation (figur 2)
Oberoende variabler
RM,t-1 resultatmanipulation år t-1
Kontrollvariabler
STRL, t-1 Storlek: Logaritm av totala tillgångar år t-1
ÅLDER, t Ålder på bolag per December 31 år t
MAT/TTi, t-1 Materiella anläggningstillgångar delat med totala tillgångar, år t-1
T/S, t Tillgångar delat med skulder, år t-1
HÄV, t-1 Hävstångseffekt beräknat genom 1 - (eget kapital / totalt kapital), år
t-1
BIG4i, t 1 om reviderad av Big Four, annars 0
VMET Värderingsmetod: 1 om verkligt värde, 0 om anskaffningsvärde
Tabell 3: Förklaring av variabler vid beräkning av kostnad av lånat kapital
Vi har valt dessa kontrollvariabler då tidigare studier har påvisat att de kan påverka företags
kostnad av lånat kapital (Jämför Carmo et al. 2016; Nardi & Nakao, 2009; Sincerre et al.
(2016); Minnis, 2011; Almeida & Almeida, 2009; Francis et al., 2005; Beiruth et al., 2021).
Nedan argumenterar vi för valen utifrån hur den tidigare forskningen beskriver dess påverkan
på kostnad av lånat kapital.
STRL,t-1: Då större bolag har större tillgång till kapitalmarknaden, ofta är mer mångsidiga och
har fler säkerställda tillgångar erbjuds de lägre lånekostnader. Därav förväntar vi oss ett
negativt samband mellan storlek och kostnad av lånat kapital.
ÅLDER, t: Äldre bolag har lägre kostnad av lånat kapital då de kan uppvisa historisk data som
kan användas för analys och bevakning av kreditgivare. Ett negativt samband förväntas.
MAT/TT, t-1: Tillgångar som kan ställas som säkerhet för lån och därmed verka som säkerhet
för kreditgivare minskar kostnad av lånat kapital. Ett negativt samband till kostnad av lånad
kapital förväntas.
T/S, t: Variabeln handlar om den nuvarande likviditeten i bolag, vilket utgör risken för att ett
bolag inte kan återbetala sina lån. Högre risk och därmed lägre likviditetskvot är faktorer som
påverkar kostnad för lånat kapital negativt. Ett negativt samband till kostnad av lånad kapital
förväntas.
HÄV, t-1: Kreditgivare ser företag med högre skulder som mer riskabla vilket ökar kostnaden
av lånat kapital. Ett positivt samband mellan LEV och kostnad av lånat kapital förväntas.
24
BIG4: Kreditgivare förlitar på finansiella rapporter reviderade av Big Four-revisorer i större
utsträckning och erbjuder därför lägre kostnad av lånat kapital för de bolagen. Därav
förväntas bolag reviderade av Big Four ha lägre kostnad av lånat kapital.
3.4.2 Statistiskt tillvägagångssätt
Datan som insamlats sammanställdes som tidigare nämnt i en Excelfil där
resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital beräknas. Vissa värden vid beräkning av
resultatmanipulationen var negativa och dessa omvandlades till positiva siffror för att kunna
göra en korrekt medelvärdesanalys. Eftersom den modifierade Jones modellen visar
resultatmanipulation på en residual mellan -1 och 1 har det egentligen ingen inverkan om
residualen är positiv eller negativ vad gäller graden av resultatmanipulation. Men för själva
medelvärdesanalysen kan negativa värden bli missvisande, och därför multipliceras negativa
värden med -1 för att få motsvarande positiva siffra. Excelfilen har därefter exporterats till
statistikprogrammet STATA för statistiska analyser.
Det första steget var att ta fram statistiskt analysmaterial för hypoteserna. För att få en
överblick togs det fram deskriptiv statistik. Utifrån den utlästes variablernas medelvärde och
spridning. För den första hypotesen var nästa steg att göra en medelvärdesanalys för att
undersöka sambanden mellan resultatmanipulation och värderingsmetod. Detta gjordes
genom ett s.k. two sample t-test då datan består av två grupperingar. Medelvärdesanalysen
erbjöd även en överblick över observationerna likt den deskriptiva statistiken, men också med
en fördelning mellan värderingsmetoderna, samt signifikans gällande differansen. T-test
genomfördes inte för den andra hypotesen pga datans utformning.
Korrelationsanalyser gjordes för att få en överblick över sambanden mellan variablerna.
Genom korrelationskoefficienterna går det att utläsa huruvida variablerna korrelerar. De
viktigaste sambanden var korrelationen mellan värderingsmetod och resultatmanipulation
samt resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital. Men även kontrollvariablerna för att
se så att korrelationen inte är för stark till den beroende jämfört med den oberoende.
Korrelationsanalysen tar även fram ett p-värde som visar ifall sambandet är signifikant, detta
visas även i analysen genom asterisk vid signifikans.
Till sist gjordes multipla regressionsanalyser. Dessa syftar till att visa effekten av en
oberoende variabler på en beroende variabel (Uyanik & Güler, 2013). I
regressionsanalysenkontrollvariablerna. Detta är lämpligt för att se om det finns risk för att
andra faktorer kan bidra till regressionens utfall. En enkel regressionsanalys hade fått samma
utfall som en korrelationsanalys, men då kontrollvariabler inkluderas är det möjligt att
kontrollera och effektivt filtrera bort andra samband som kan påverka sambandet mellan den
oberoende och beroende variabeln. De variabler som användes för regressionsanalysen anges
i tabell 3. För att undersöka så att inte variablerna var för starkt beroende av varandra gjordes
även ett VIF-test (Salmerón et. al., 2018).
25
3.5 Reliabilitet & validitet
För att stärka validiteten valde vi att tillämpa etablerade metoder som är tillämpade i tidigare
studier (Dechow et. al., 1995; Beiruth et. al., 2021; Gustafsson, 2019; Nardi & Nakao, 2009;
Da Silva et al., 2015; Danbolt & Rees, 2008). I och med att de har testats tidigare kan vi anta
att måttet mäter det som avses, även fast det finns viss kritik mot framförallt den modifierade
Jones modellen (Islam et. al., 2011). Reliabiliteten har stärkts genom att förklara varje steg i
studiens tillvägagångssätt och metod så utförligt som möjligt för att skapa möjligheten för
andra att testa, återskapa och/eller vidareutveckla vår studie. Vidare har vi hämtat all data från
Retriever Business där alla finansiella rapporter publiceras direkt efter godkänd revision.
Datan har hämtats därifrån för att undvika att rapporter ändras eller på något sätt manipuleras
i efterhand, vilket blir extra viktigt då studien syftat till att undersöka manipulation av
finansiella rapporter. En del information, såsom huruvida företagen värderar till verkligt
värde eller anskaffningsvärde har analyserats och inhämtats manuellt vilket ger en viss risk
för felaktigheter till följd av den mänskliga faktorn. Sannolikheten för att enstaka
felaktigheter skulle påverka resultatet är således låg i och med ett stort antal observationer.
Studien har utförts parvis med löpande seminarium i grupp samt handledning av lärare. Detta
har gjort att vi löpande har diskuterat varandras tillvägagångssätt och fått kritik från
yrkesverksamma forskare samt andra studiekollegor genom arbetets gång. På grund av
coronapandemin som bröt ut i början av 2020 har endast år till och med 2019 inkluderats.
Detta har gjorts för att undvika jämförelser med år som påverkats av onormala
omständigheter.
26
4. Resultat och analys
Detta kapitel är uppdelat i flera delar. Först redogörs det för resultatet angående variablerna
resultatmanipulation och värderingsmetod som härrör till studiens första hypotes. I den andra
delen presenteras resultatet vad gäller resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital,
vilket kan kopplas till studiens andra hypotes. Slutligen presenteras en analys av studiens
resultat.
4.1 Resultatmanipulation & verkligt värde
Variabel Observationer Medelvärde Standardavvikelse Min Max
RM 1372 0,112 0,138 0,001 0,767
VMET 1372 0,116 0,320 0 1
OMS (mkr) 1372 12,591 34,100 0,001 230,000
ÅLDER 1372 33,577 29,808 0 122
BIG4 1372 0,935 0,247 0 1
STRL 1372 14,787 1,997 10,763 19,466
CAP 1372 1,939 0,782 1 3
Tabell 4: Deskriptiv statistik avseende resultatmanipulation
Inledningsvis redogörs det för deskriptiv statistik för hela urvalet för att ge en överblick över
i vilken utsträckning resultatmanipulation förekommer samt för att se urvalets spridning.
Tabell 1 visar att förekomsten av resultatmanipulation för de 1372 observationerna sträcker
sig mellan 0,001 och 0,767 med ett medelvärde på 0,112. Värdet 0 innebär att det inte
förekommer någon resultatmanipulation och med ökande värde ökar även förekomsten av
manipulering. Medelvärdet tyder på att det kan förekomma resultatmanipulation i någon
utsträckning men att den är  av mindre omfattning.
27
4.1.1 Medelvärdesanalyser
VMET Observationer Medelvärde Standardavvikelse
Anskaffningsvärde 1213 0,165 0,011
Verkligt värde 159 0,182 0,032
Totalt 1372 0,167 0,010
Differens -0,018 0,032
T-värde -0,548
Tabell 5: Medelvärdesanalys för variabler (* p < 0.05, ** p < 0.01, *** p < 0.001)
Tabell 5 visar medelvärdet av förekomsten av resultatmanipulation för de två grupperna
anskaffningsvärde och verkligt värde. Medelvärdet för de bolag som redovisade till
anskaffningsvärde är 0,165 och medelvärdet för verkligt värde är 0,182 vilket innebär att
medelvärdet skiljer sig något mellan grupperna. Det visar sig att resultatmanipulation
förekommer i något större utsträckning för bolag som redovisar till verkligt värde. Tabellen
visar även att standardavvikelsen är lite större för de bolag som redovisar till verkligt värde
vilket innebär att den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet är större. Det betyder att
inom gruppen verkligt värde finns det fler observationer med högre resultatmanipulation än
de i gruppen anskaffningsvärde. Eftersom att t-testet inte visade signifikans på någon nivå så
finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan värderingsmetoderna. Skillnaden som
syns kan alltså lika gärna utgöras av slumpen.
28
4.1.2 Korrelationsanalys
RM VMET ÅLDER BIG4 CAP OMS STRL
RM 1,000
VMET 0,015 1,000
ÅLDER -0,150* -0,007 1,000
BIG4 -0,041 0,096* 0,097* 1,000
CAP -0,016 0,254* 0,298* 0,216* 1,000
OMS -0,095* -0,103* 0,439* 0,088* 0,386* 1,000
STRL -0,191* 0,316* 0,444* 0,189* 0,728* 0,536* 1,00
Tabell 6: Korrelationsanalys för undersökta variabler (* p < 0,05)
I tabell 6 presenteras en korrelationsanalys gjord mellan de olika variablerna. Analysen visar
att den oberoende variabeln VMET och kontrollvariablerna BIG4 samt CAP inte har
statistiskt säkerställda samband med RM. Det går alltså inte att säkerställa att det finns något
linjärt samband mellan dessa. Kontrollvariablerna AGE, REV och SIZE har ett signifikant
negativt samband med den beroende variabeln RM.
4.1.3 Regressionsanalys
RM Koefficient t
VMET 0,101** 2,91
ÅLDER -0,001* -2,38
BIG4 -0,043 -1,05
CAP 0,126*** 6,80
OMS 7,080 1,87
STRL -0,076*** -8,93
constant 1,097*** 10,34
Adj. R2 0,076
Observationer 1372
Tabell 7: Regressionsanalys för undersökta variabler (* p < 0.05, ** p < 0.01, *** p < 0.001)
29
Analysen görs som en multipel OLS regression. Eftersom det är en multipel regression så
används kontrollvariabler för att se om dessa påverkar sambandet mellan VMET och RM.
Enligt analysen förklarar VMET med påverkan av kontrollvariabler 7,6% av variationen i
RM, vilket syns i fältet för adj. R2. I kolumnen koefficient avläses hur stor den genomsnittliga
förändringen blir i EM då en enhet ökas och resterande hålls konstanta. I vårt fall förändras
RM med 0,101 för varje steg som görs för VMET. Eftersom variabel VMET endast kan anta
värdet 1 eller 0 betyder det att ett bolag med 1 (värdering till verkligt värde) påverkar EM
med 0,101. Vi kan även se att sambandet är signifikant på 99%-nivå. Med andra ord finns det
ett positivt samband mellan verkligt värde och en högre grad av resultatmanipulation då
kontrollvariabler inkluderas i analysen.
Variabel VIF 1/VIF
STRL 3,02 0,331
CAP 2,16 0,463
OMS 1,67 0,600
ÅLDER 1,36 0,736
VMET 1,27 0,786
BIG4 1,05 0,949
Medelvärde VIF 1,76
Tabell 8: Variance Inflation Factor test (VIF-test)
Ett VIF test utfördes också för att se så att de utvalda variablerna inte är för starkt beroende
av varandra. Huvudregeln är att ett VIF över 10 och ett 1/VIF under 0,1 innebär ett för starkt
beroende (Salmerón et. al., 2018). Enligt vår beräkning så är samtliga variabler godkända
utifrån huvudregeln, dock kan detta variera beroende på vilken studie som görs och är enligt
Hair et. al. (2018) upp till författarna till studien att bedöma.
30
4.2 Kostnad av lånat kapital
Variabel Observationer Medelvärde Standardavvikelse Min Max
KLK 1372 0,028 0,038 0 0,277
RM 1372 0,167 0,379 0,001 2,978
STRL 1372 14,748 2,004 10,728 19,465
ÅLDER 1372 33,007 29,649 1 122
MAT/TT 1372 0,192 0,277 0,001 0,987
T/S 1372 2,987 40410 1,028 70,373
HÄV 1372 0,519 0,199 0,039 1
BIG4 1372 0,934 0,249 0 1
Tabell 9: Deskriptiv statistik avseende kostnad av lånat kapital
Det första stegen var att göra deskriptiv statistik över hela urvalet för att få en överblick och
se spridning. I tabell 9 ser vi att förekomsten av kostnad för lånat kapital för de 1372
observationerna sträcker sig mellan 0 och 0,277 med ett medelvärde på 0,28. Värdet 0
innebär att det inte finns några kostnader för lånat kapital och ökning visar på att det finns
kostnader för lånat kapital.
31
4.2.1 Korrelationsanalys
KLK RM STRL ÅLDER MAT/TT T/S HÄV BIG4
KLK 1,000
RM 0,118* 1,000
STRL -0,072* -0,191* 1,000
ÅLDER -0,145* -0,149* 0,444* 1,000
MAT/TT -0,039 -0,090* 0,374* 0,181* 1,000
T/S 0,074* 0,117* -0,253* -0,129* -0,152* 1,000
HÄV -0,019 -0,112* 0,324* 0,075* 0,172* -0,593* 1,000
BIG4 -0,018 -0,041 0,189* 0,967* 0,097* -0,075* 0,007 1,000
Tabell 10: Korrelationsanalys för undersökta variabler (* p < 0,05)
I tabell 10 visas en korrelationsanalys mellan de utvalda variablerna. Analysen visar att den
oberoende variabeln RM samt kontrollvariablerna STRL, ÅLDER och T/S har statistiskt
säkerställda samband med KLK. Den oberoende variabeln RM har alltså ett positivt
signifikativt linjärt samband med KLK. Däremot har kontrollvariablerna MAT/TT, HÄV och
BIG4 inte några signifikanta samband med KLK.
32
4.2.2 Regressionsanalys
KLK Koefficient t
RM 0,0096*** 3,53
STRL 0,0001 0,09
ÅLDER -0,0002*** -4,12
MAT/TT -0,0007 -0,17
T/S 0,0007* 2,38
HÄV 0,0099 1,54
BIG4 0,0004 0,09
constant 0,0234* 2,52
Adj. R-squared 0,029
Observationer 1372
Tabell 11: Regressionsanalys för undersökta variabler (* p < 0.05, ** p < 0.01, *** p < 0.001)
Även för dessa variabler görs en multipel OLS regression. Adj. R2 visar att då
kontrollvariabler inkluderas så förklarar RM 2,9% av variationen för KLK. KLK förändras
med 0,0096 för varje ökning av RM. Detta sambandet är signifikant på 99,9%-nivå. Det finns
alltså ett positivt samband mellan resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital även då
kontrollvariabler inkluderas. Sambandet är svagare än utfallet från korrelationsanalysen ovan
då kontrollvariabler inkluderas, men det är fortsatt signifikativt.
33
Variabel VIF 1/VIF
VMET 1,05 0,953
STRL 1,59 0,628
ÅLDER 1,27 0,787
MAT/TT 1,17 0,854
T/S 1,58 0,633
HÄV 1,67 0,599
BIG4 1,05 0,955
Medelvärde VIF 1,34
Tabell 12: Variance Inflation Factor test (VIF-test)
VIF-testet som syns i tabell 12 utfördes igen för att se så att variablerna inte är för starkt
beroende av varandra. Återigen är samtliga variabler godkända då de håller VIF under 10 och
1/VIF över 0,1.
4.3 Analys
I detta kapitel ställs resultatet i relation till studiens hypoteser och tidigare forskning. Vidare
analyseras de mot tidigare studier och teorier. Resultatmanipulation och verkligt värde
diskuteras först som beroende variabel i avsnitt 4.1.1 men utgör även en del av diskussionen i
avsnitt 4.1.2 eftersom variabeln då blir studiens oberoende variabel.
4.1.1 Resultatmanipulation och verkligt värde
Resultatet av den deskriptiva statistiken tyder på att det inte förekommer resultatmanipulation
i större utsträckning. Det visar även att graden av resultatmanipulation inte skiljer sig stort
mellan värderingsmetoderna. De genomförda statistiska testerna visar dock olika resultat.
Både t-testet och korrelationsanalysen visade att den oberoende variabeln värderingsmetod
inte har ett signifikant samband med resultatmanipulation. Däremot visade den multipla
regressionsanalysen att det finns ett svagt signifikant samband mellan värderingsmetoden
verkligt värde och resultatmanipulation.
Då regressionsanalysen inkluderar och tar hänsyn till kontrollvariablernas samband med den
oberoende variabeln, till skillnad från korrelationsanalysen som enbart testar korrelationen
mellan varje variabel, är det en mer robust analysmetod. Vi kan alltså dra slutsatsen att
värdering till verkligt värde har en svag positiv korrelation (0,101 på 99%-signifikansnivå)
34
med resultatmanipulation då kontrollvariabler inkluderas. Utifrån vår modell och urval kan
därmed den första hypotesen: Det finns ett positivt samband mellan värdering till verkligt
värde och resultatmanipulation accepteras och vi konstaterar att värdering till verkligt värde
påverkar resultatmanipulation.
Studiens utfall går i linje med studierna av Da Silva et. al. (2015) samt Danbolt & Rees
(2008) som båda uttryckte att värdering till verkligt värde påverkar resultatmanipulation, men
i liten skala. De ansåg dock att denna variation mellan värderingsmetoderna är så liten att det
inte bör påverka trovärdigheten i värderingen. Andra forskare stödjer deras tes och anser att
det finns en ökad subjektivitet vid värdering till verkligt värde som i sin tur kan skapa
utrymme för opportunistiska bedömningar (Fargher & Zhang, 2014, Argiles et al., 2012;
Herbohn & Herbohn, 2006;Lind & Nordlund, 2019; Muller et al., 2011). Utfallet på denna
studie är ett ytterligare bevis på detta med utgångspunkt i att resultatmanipulation är en
indikation på opportunism.
Vidare går studien i linje med Gustafsson (2019), som drog slutatsen att det finns en liten
skillnad mellan värderingsmetoderna baserat på en skillnad i medelvärde. Däremot visade
hennes resultat inte på någon signifikant skillnad i varken t-test eller korrelationsanalys.
Någon multipel regressionsanalys med kontrollvariabler genomfördes inte vilket gör det svårt
att göra en tillförlitlig jämförelse av resultaten. Hade vår studie inte genomfört någon
multipel regressionsanalys hade utfallet sannolikt varit likartat, men med hjälp av mer
komplexa analysmetoder så har denna studie bidragit till ökad kunskap om
resultatmanipulationens förhållande till värdering av verkligt värde hos börsnoterade svenska
bolag. Studiens utfall går däremot inte i linje med Muller et. al (2011), Ghosh et. al (2020),
Sundgren et. al. (2018), Gonçalves et al. (2017) och Hadiyanto et al. (2018) som menar att
verkligt värde minskar informationsasymmetrin och inte underlättar opportunism.
Resultatet av studien, likt mycket av den tidigare forskningen, visar på att företag som
värderar till verkligt värde (i denna studie fastighetsbolag) har högre grad av
resultatmanipulation. Det förklaras av Christiansen & Nikolaev (2013) och Watts &
Zimmerman (1990) som att de är i större behov av lånat kapital och därför utnyttjar
möjligheten till resultatmanipulation. Genom att de är i behov av kapital blir det viktigt att
dels få tillgång till så stora mängder kapital som behövs men att del minimera kostnaden för
detta kapital. Trots att tidigare studier (Beiruth et. al., 2021; Nardi & Nakao, 2009; Francis et.
al., 2005; Carmo et. al., 2016; Lima, 2009; Orazalin & Akhmetzhanov, 2018) samt vår egen
(diskuteras nedan) visar att kostnaden inte minskar genom resultatmanipulation kan detta
enligt Christiansen & Nikolaev (2013) och Hong (2016) ändå vara motivet.
Utifrån utfallet av denna studie är vi beredda att hålla med tidigare nämnda författare i frågan
om att skillnaden i resultatmanipulation mellan värderingsmetoderna skulle kunna vara för
liten för att utgöra ett kvalitetsproblem. I vår studie syns en signifikant men liten skillnad,
men frågan är om skillnaden i värderingsmetoder är tillräckligt stor för att utgöra något
faktiskt problem? Det är möjligt att införandet av IFRS 13 och värdering till verkligt värde
på det stora hela faktiskt bidrar till att uppfylla de grundläggande kvalitativa egenskaper som
35
redovisning syftar till att uppfylla (Barlev & Haddad, 2003; SKV, 2022; IFRS Foundation,
2018). Laux & Leuz (2009) menade att utrymme för opportunism inte är förenlig med
kvalitativa egenskaper och minskar redovisningskvaliteten överlag, men frågan är om en liten
ökning i resultatmanipulation är tillräckligt relevant för att förkasta standarden. Dock finns
det alltid en poäng att kritiskt granska standarder för att kunna utveckla redovisningen
långsiktigt.
4.1.2 Kostnad av lånat kapital
Både korrelations- och regressionsanalysen visar att det finns ett statistiskt signifikant positivt
samband mellan resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital. Detta innebär att den
andra hypotesen: Det finns ett positivt samband mellan resultatmanipulation och kostnad av
lånat kapital även den kan accepteras. Med andra ord innebär det att högre grad av
resultatmanipulation ger högre kostnad av lånat kapital. Detta går i linje med tidigare studiers
resultat (Beiruth et. al., 2021; Nardi & Nakao, 2009; Francis et. al., 2005; Carmo et. al., 2016;
Lima, 2009; Orazalin & Akhmetzhanov, 2018), som även de kom fram till att
resultatmanipulation påverkar kostnad av lånat kapital. Resultatet är ett tecken på den
informationsasymmetri som föreligger mellan företagsledning och kreditgivare och liknar
den relation som kan uppstå mellan agent och principal (Shapiro, 2005; Eisenhardt, 1989).
Högre kostnad av lånat kapital blir alltså en effekt av den osäkerhet som föreligger i och med
resultatmanipulationen.
Utifrån Hasans et. al. (2018) förklaring med utgångspunkt i PAT kan det tänkas att resultatet
borde ha varit det motsatta, då incitamentet för resultatmanipulering kan vara att förbättra
sina lånevillkor, vilket resultatet inte visar. Däremot går det inte att fastställa att incitamenten
inte var sådana, utan enbart att utfallet i sådana fall inte gav önskad effekt. PAT tar sin
utgångspunkt i att företag vill minimera sina kostnader (Collin et. al., 2009). Till skillnad från
Hasans et. al. (2018) motsatta synsätt skulle det även gå att, utifrån PAT, argumentera för att
informationsasymmetrin som ökar vid resultatmanipulation leder till en större risk för
kreditgivare, vilket i sin tur leder till högre kostnad av lånat kapital. Det skulle innebära att
företagsledningen bör sträva efter en så korrekt återspegling av verkligheten som möjligt, och
så tillika undvika resultatmanipulering. Å andra sidan spelar egenintresset stor roll, där denna
effekt eventuellt gynnar företaget snarare än företagsledningen om de exempelvis har
prestationsbaserade belöningssystem och incitamentsprogram (Healy & Wahlen, 1999; Watts
& Zimmerman, 1978). Återigen visar resultatet på effekten av resultatmanipulering och det är
således inte möjligt att dra slutsatser om orsakerna och incitamenten som ligger till grund.
För att återkoppla till resultatet för den första hypotesen så diskuterades det ifall den milda
graden av resultatmanipulation som kunde konstateras var ett faktiskt problem. Återigen
måste då definitionen av problem diskuteras, eftersom denna skiljer sig beroende på de
involverade parterna. Om aktieägarnas största intresse ligger i ett stigande aktievärde och
avkastning på sitt investerade kapital och resultatmanipulation åtminstone på kort sikt kan
åstadkomma detta kommer agentens och principalens intressen att tangera (Bhojraj et al.,
36
2009). I sådana fall elimineras eventuell informationsasymmetri och företagsledningen kan
agera på sin opportunism utan att den utifrån agentteori anses vara problematiskt.
Då agentteori används som förklaringsmodell för fenomenet resultatmanipulation uppstår
alltså inget “problem” om agenten och principalens intresse är lika. Däremot är det inte säkert
att denna opportunism kan ske utan konsekvenser på annat håll eftersom resultatmanipulation
ger högre kapitalkostnader, lägre aktievärdering och mindre lönsamma investeringar på lång
sikt (Nardi & Nakao, 2009; Francis et. al., 2005; Bhojraj et al., 2009). Då kostnad av lånat
kapital påverkas tyder detta på att kreditmarknaden, åtminstone på lång sikt reagerar negativt.
Utifrån ett aktiemarknadsperspektiv kan resultatmanipulation tyckas vara ett mindre problem
på kort sikt, men utifrån studiens kreditmarknadsperspektiv finns det en definitiv påverkan
och därmed problem. Att då applicera agentteori på fenomenet resultatmanipulation kanske
inte alltid är lämpligt eftersom den enbart baseras på principalens intresse, vilket vi
konstaterat inte nödvändigtvis behöver vara i linje med redovisningens grundläggande
kvalitativa egenskaper. Det går även att argumentera för att redovisningsreglering i grund och
botten är till för att skydda intressenter med hjälp av standardisering. Genom att då applicera
agentteori på förhållandet innebär redovisningsreglering en form av indirekt kontroll av
principalens intresse, och principalen förlorar därmed viss kontroll över sitt egenintresse.
Resultatmanipulation är intressant utifrån ett teoretiskt perspektiv eftersom det kräver en
diskussion om incitament, intresse och maktfördelning. All reglering och begrepp baseras i
grund och botten på subjektivitet och definitioner med olika hierarki. Att kritiskt granska hur
en diskurs ser ut och vilka incitament den grundas i är förutsättningar för att långsiktigt
konstruera en fungerande marknad.
37
5. Slutsats
Syftet med den här studien var att undersöka huruvida det förelåg någon skillnad i graden av
resultatmanipulation mellan bolag som värderar majoriteten av sina tillgångar till verkligt
värde respektive anskaffningsvärde samt om resultatmanipulation påverkar kostnad av lånat
kapital. Studiens syfte har uppfyllts genom att besvara de två forskningsfrågorna
“Förekommer resultatmanipulation i större utsträckning i bolag som tillämpar verkligt
värde?” och “Finns det ett samband mellan resultatmanipulation och kostnad av lånat
kapital?”. Detta har gjorts genom en kvantitativ undersökning av finansiella rapporter för
bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm för åren 2014 till 2019.
Baserat på vår analys av resultat och hypotesprövning kunde hypotesen H1 accepteras då
resultatet visade ett positivt samband mellan värdering till verkligt värde och
resultatmanipulation. Svaret på den första forskningsfrågan blir således att
resultatmanipulation förekommer i större utsträckning i bolag som tillämpar verkligt värde.
Däremot är förekomsten relativt liten. Det finns en inneboende risk och möjlighet till ökad
resultatmanipulation vid användande av verkligt värde i jämförelse med anskaffningsvärde,
eftersom verkligt värde i högre grad bygger på subjektivitet. Detta innebär dock inte att en
viss grad av resultatmanipulation under verkligt värde innehar sämre redovisningskvalitet,
utifrån exempelvis rättvisande bild, jämfört med anskaffningsvärde eftersom den senare
metoden i sig har viss problematik gällande precision och riktighet kopplat till värdering av
tillgångar eller skulder.
Även den andra hypotesen H2 accepteras baserat på resultatet att resultatmanipulation
påverkar kostnad av lånat kapital. Därav är svaret på den andra forskningsfrågan att det finns
en koppling mellan resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital. Det står alltså klart att
kreditmarknaden reagerar negativt på redovisningens brister, vilket resultatmanipulation i
denna kontext kan anses vara. De incitament som ligger bakom företagsledningens agerande
och användande av resultatmanipulation kan inte fastställas genom denna studie. Det som kan
diskuteras är huruvida PATs kostnadsminimering verkligen är ett bakomliggande incitament,
och i sådana fall på vilken grund resultatmanipulation i detta fall kan minimera kostnader när
resultatet så tydligt tyder på motsatsen.
Studien bidrar i huvudsak med en förståelse kring hur resultatmanipulation skiljer sig mellan
företag som värderar majoriteten av sina tillgångar enligt olika metoder, värdering till verkligt
värde eller värdering till anskaffningsvärde. Genom att resultatet stämmer överens med
tidigare forskning om att verkligt värde leder till viss grad av opportunism och
resultatmanipulation (Fargher & Zhang, 2014, Argiles et al., 2012; Herbohn & Herbohn,
2006; Da Silva et. al., 2015; Danbolt & Rees, 2008; Lind & Nordlund, 2019; Muller et al.,
2011) bidrar även vår studie till den forskningen. Till följd av denna kunskap skapas en
förståelse för hur metoderna uppfattas av intressenter och det leder således till en utökad
38
diskussion kring värderingsmetodernas betydelse och funktion i ett redovisningsmässigt
sammanhang. Vidare finns en förhoppning om att denna kunskap kan bidra till en fortsatt
utveckling och diskussion kring standardsättande där kvalitet i relation till syfte, perspektiv
och part blir en kontext. Studien bidrar även till en förståelse för hur kreditmarknaden
reagerar på resultatmanipulation där resultatet tyder på ett svar med högre kostnader för lånat
kapital vid högre resultatmanipulation. Genom detta kan båda parter, dvs kreditgivare och
låntagande företag få en ökad kunskap kring konsekvenser för olika ageranden. Vidare kan
även detta ligga till grund för en fortsatt diskussion om regelverkens påverkan på marknadens
aktörer och standardsättningens fortsatta utveckling.
5.1 Studiens begränsningar och förslag till fortsatt forskning
Studien har kommit fram till att resultatmanipulation förvisso förekommer i liten utsträckning
och att det påverkar således kostnad av lånat kapital. Det vi inte vet från vår studie är om det
finns incitamentsprogram eller lånekontrakt för att förhindra opportunistiskt beteende till
nackdel för kreditgivarna (Healy & Wahlen, 1999; Watts & Zimmerman, 1978). Att vi inte
har kontrollerat mot detta i studien är en brist så tillvida att det inte går att dra någon slutsats
kring dess påverkan. Förslagsvis skulle detta kunna undersökas vidare i framtiden för att
skapa en bredare förståelse för de olika elementen som kan påverka resultatmanipulation och
i förlängningen kostnad av lånat kapital. Vidare är det av intresse att undersöka om och hur
kostnad av lånat kapital skiljer sig mellan värderingsmetoderna. Genom att
resultatmanipulation är högre för bolag som värderar till verkligt värde, och kostnad av lånat
kapital är högre för bolag med högre grad av resultatmanipulation skulle man kunna anta att
samma relation råder mellan resultatmanipulation och värdering till verkligt värde. Genom en
vidareutveckling av denna studie vore det intressant att eventuellt kunna fastställa denna
skillnad. Även detta är kunskap som hade bidragit till en bredare förståelse för
värderingsmetodernas betydelse och regelverkens påverkan på bolagens koppling till
kreditmarknaden.
Det är även relevant att poängtera att under studiens gång har ränteläget förändrats på den
svenska kreditmarknaden. För första gången på ett par år är inte reporäntan längre minus eller
noll på grund av ökad inflation, och enligt ett pressmeddelande beräknas den uppgå till cirka
2 procent inom 3 år (Sveriges Riksbank, 2022). Att fortsätta undersöka hur företags kostnad
av lånat kapital påverkas är därför ännu mer relevant nu och kommer fortsätta vara det
löpande. Det hade därför kunnat vara av intresse av replikera studien vid en senare tidpunkt
för att se om skillnader i företags resultatmanipulation har förändrats på grund av ökade
räntekostnader och återigen diskutera incitamenten bakom resultatmanipulationen.
39
Referenser
Almeida, J. E. F., & Almeida, J. C. G. d. (2009). Auditing and earnings management: An
empirical studies in publicly-traded companies audited by the big four and other auditing
firms. Revista Contabilidade & Finanças, 20(50), 62–75. DOI:
10.1590/S1519-70772009000200005
Argiles, J., Alberch, A., Blandon, J. (2012). A comparative study of difficulties in accounting
preparation and judgement in agriculture: using fair value and historical cost for biological
assets valuation. Revista de Contabilidad, 15(1), 109-142. DOI:
https://doi.org/10.1016/S1138-4891(12)70040-7
Barlev, B., & Haddah, J.R. (2003). Fair value accounting and the management of the firm.
Critical Perspectives on Accounting, 14(4), 383-415. DOI: 10.1016/S1045-2354(02)00139-9
Beiruth, A. X., Brugni, T. V., Lourdes Marinho, M., Moraes da Costa, F. (2021) Earnings
management and cost of debt of Brazilian privately held companies. Latin American Business
Review, 22(3). 215-234. DOI:10.1080/10978526.2020.1857649
Bhojraj, S., Hribar, P., Picconi, M., & McInnis, J. (2009). Making sense of cents: An
examination of firms that marginally miss or beat analyst forecasts. The Journal of
Finance, 64(5), 2361–2388. DOI: 10.1111/j.1540-6261.2009.01503.x
Bryman, A., & Bell, E. (2017), Företagsekonomiska forskningsmetoder (Upplaga 3). Liber.
Carmo, C. R., Moreira, J. A. C., & Miranda, M. C. S. (2016). Earnings quality and cost of
debt: Evidence from Portuguese private companies. Journal of Financial Reporting and
Accounting, 14(2), 178–197. DOI: 10.1108/JFRA-08-2014-0065
Christiansen, H.B., & Nikolaev, V.V. (2013). Does Fair Value Accounting for Non-Financial
Assets Pass the Market Test? Review of Accoutning Studies, 18(3). 734-775.
DOI:10.2139/ssrn.1269515
Collin, S-0. Y., Andersson, A., Tagesson, T., Hansson, K., & Cato, J., (2009). Explaining the
choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and
institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on
Accounting, 20(2), 141-174. DOI: 10.1016/j.cpa.2008.09.003
Danbolt, J., Rees, W. (2008). An experiment in fair value accounting: UK investment
vehicles. European Accounting Review, 17(2). 271-303. DOI: 10.1080/09638180701819865
40
Da Silva, R.L.M., Nardi, P.C.C., De Souza Ribeiro, M. (2015). Earnings management and
valuation of biological assets. Brazilian Business Review, 12(4), 1-26. DOI:
10.15728/bbr.2015.12.4.1
Dechow, P.M., Kothari, S.P., Watts, R.L. (1998). The relation between earnings and cash
flows. Journal of Accounting and Economics, 25(2), 133-168. DOI:
10.1016/S0165-4101(98)00020-2
Dechow, P.M., Sloan, R.G., Sweeney, A.P. (1995). Detecting earnings management. The
Accounting Review, 70(2), 193-225. DOI: 10.1016/S0165-4101(98)00020-2
Eisenhardt, K. (1989). Agency Theory: An Assessment and Review. The Academy of
Management Review, 14(1), 57-74. DOI: 10.2307/258191
Fargher, N., Zhang J.Z. (2014). Changes in the measurement of fair value: implications for
accounting earnings. Accounting Forum, 38(3), 184-199. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.accfor.2014.06.002
Finansinspektionen (2019). Den kommersiella fastighetsmarknaden och finansiell stabilitet.
(Rapport)
https://www.fi.se/contentassets/f0b2175448734d998679a33d8eaf8f6e/komm_fastighet_finsta
b.pdf
Francis, J., LaFond, R., Olsson, P. M., & Schipper, K. (2005). The market pricing of accruals
quality. Journal of Accounting and Economics, 39(2), 295–327. DOI:
10.1016/j.jacceco.2004.06.003
Ghosh, C. Liang, M. Petrova, M, T. (2020). The Effect of Fair Value Method Adoption:
Evidence from Real Estate Firms in the EU. Journal of Real Estate Finance and Economics,
60(1-2), 205-237. DOI: 10.1007/s11146-019-09721-z
Gonçalves, R., Lopes, P., Russell, C. (2017). Value relevance of biological assets under IFRS.
Journal of International Accounting, Auditing and Taxation, 29(1), 118- 126. DOI:
10.1016/j.accfor.2014.06.002
Gustafsson, Moa. (2019) Värdering till verkligt värde – en ökad risk för earnings
management? [Magisteruppsats, Mittuniversitetet]. Digitala Vetenskapliga Arkivet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1341614/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR337H
0CsVsJvlUFGPGDqorvwVWUZUNqwZQveF8gyFzo4vHToFbFZH6YngE
Hadiyanto, A., Puspitasari, E., Ghani, E.K. (2018). The effect of accounting methods on
financial reporting quality. International Journal of Law and Management, 60(6), 1401-1411.
DOI: 10.1177/2158244020927431
41
Hair, J. Black, H. Babin, L.Andersson, C. (2018). Multivariate Data Analysis. Cengage
Learning.
Harahap, H. (2017). The influence of information asymmetry on earnings management with
Good Corporate Governance (GCG) as the moderating variable. The Indonesian Accounting
Review, 7(1), 61-68. DOI: 10.14414/tiar.v7i1.685
Hasan, M. S., Omar, N., & Hassan, A. R. (2018b). Financial health and management
practices: a multi-year cross country analysis of PLCs. Journal of Financial Crime, 25(3),
646-657. DOI:10.1108/JFC-01-2017-0002
Healy, P.M., Wahlen, J.M. (1999). A review of the earnings management literature and its
implication for standard settings. Accounting Horizons, 13(4), 365-383. DOI:
10.2308/acch.1999.13.4.365
Herbohn, K., Herbohn, J. (2006). International accounting standard (IAS) 41: what are the
implications for reporting Forest assets?. Small-Scale Forest Economics, Management and
Policy, 5(2), 175-189. DOI: 10.1007/s11842-006-0009-1
Hong, S. (2016). Earnings Management By Financing Purposes. The Journal of Applied
Business Research, 32(6), 1851-1876. DOI: 10.19030/jabr.v32i6.9837
IFRS Foundation. (2018). Conceptual Framework for Financial Reporting. International
Accounting Standards Board.
https://www.ifrs.org/content/dam/ifrs/publications/pdf-standards/english/2021/issued/part-a/c
onceptual-framework-for-financial-reporting.pdf
International Financial Reporting Standards. (2021). IAS 40 Förvaltningsfastigheter.
https://www-faronline-se.ezproxy.ub.gu.se/dokument/ifrs/ias/ias0040/?q=ias%2040
International Financial Reporting Standards. (2021) IFRS 13 Värdering till verkligt värde.
https://www-faronline-se.ezproxy.ub.gu.se/dokument/ifrs/ifrs/ifrs0013/?q=ifrs%2013
Islam, A, Md. Ali, R. Ahmad, Z. (2011). Is Modified Jones Model Effective in Detecting
Earnings Management? Evidence from A Developing Economy. International Journal of
Economics and Finance, 3(2), 116. DOI:10.5539/ijef.v3n2p116
Jasman, J. Nuryatno Amin, M. (2017). Internal audit role on information asymmetry and real
earnings management. Jurnal Akuntansi dan Auditing Indonesia, 21(2), 95-104. DOI:
10.20885/jaai.vol21.iss2.art2
Jones, J.J. (1991). Earnings management during import relief investigations. Journal of
Accounting Research, 29(2), 193-228. DOI: 10.2307/2491047
42
Laux, C. & Leuz, C,. (2009). The crisis of fair-value accounting: Making sense of the recent
debate. Accounting, Organizations and Society. Accounting, Organizations and Society,
34(6-7), 826–834. DOI: 10.1016/j.aos.2009.04.003
Lima, G. A. S. F. D. (2009). Disclosure level × cost of debt of brazilian companies. Revista
Contabilidade & Finanças, 20(49), 95–108. DOI: 10.1590/S1519-70772009000100007
Lind, H. & Nordlund, B. The concept of market value in thin markets and its implications for
international accounting rules (IFRS). Journal of Property Investment & Finance, 37(3),
301-310. DOI: DOI 10.1108/JPIF-02-2019-0022
Marra, A. (2016). The Pros and Cons of Fair Value Accounting in a Globalized Economy: A
Never Ending Debate. Journal of Accoutning, Auditing and Finance, 31(4), 582-591. DOI:
10.1177/0148558X16667316
McNichols, M.F. (2000). Research design issues in earnings management. Journal of
Accounting and Public Policy, 19(4), 313-345. DOI: 10.1016/S0278-4254(00)00018-1
Minnis, M. (2011). The value of financial statement verification in debt financing: Evidence
from private US firms. Journal of Accounting Research, 49(2), 457–506. DOI:
10.1111/j.1475-679X.2011.00411.x
Mohanram, P. (2003). How to manage earnings management?. Accounting World, 10(1),
1-12..https://www.researchgate.net/publication/251563109_HOW_TO_MANAGE_EARNIN
GS_MANAGEMENT1.
Muller, I. K. A., Riedl, E. J. & Sellhorn, T. (2011). Mandatory Fair Value Accounting and
Information Asymmetry: Evidence from the European Real Estate Industry. Management
Science, 57(6), 1138–1153. DOI: 10.1287/mnsc.1110.1339.
Nardi, P. C. C., & Nakao, S. H. (2009). Earnings management and the relation with cost of
debt of Brazilian public companies. Revista Contabilidade & Finanças, 20(51), 77–100.
DOI: 10.15728/bbr.2013.10.4.1
Orazalin, N., & Akhmetzhanov, R. (2018). Earnings management, audit quality, and cost of
debt: evidence from a Central Asian economy. Managerial Auditing Journal, 34(6), 696-721.
DOI: 10.1108/MAJ-12-2017-1730
Peasnell, K., Pope, P. & Young, S. (2000). Detecting earnings management using
crosssectional abnormal accrual models. Accounting and Business Research, 30(4), 313.
DOI:10.1080/00014788.2000.9728949
PWC. (2016). In depth – a look at current financial reporting issues: IFRS 13 European real
estate survey. Report INT2014:12, PWC, London.
43
https://www.pwc.de/de/newsletter/kapitalmarkt/assets/in-depth-ifrs-13-european-realestate-su
rvey-update.pdf
Reifman, A. Keyton, K. (2012). Encyclopedia of Research Design. SAGE Publications, Inc,
Thousand Oaks. DOI: 10.4135/9781412961288.
Sveriges Riksbank (2022). Reporäntan höjd till 0,25 procent (Pressmeddelande)
https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddel
anden/2022/reporantan-hojs-till-025-procent/
Roychowdhury, S. (2006). Earnings management through real activities manipulation.
Journal of Accounting and Economics, 42(3), 335-370. DOI:10.1016/j.jacceco.2006.01.002
Salmerón, R. García, C. García, J. (2018). Variance Inflation Factor and Condition Number in
multiple linear regression. Journal of Statistical Computation and Simulation, 88(42),
2365-2384. DOI: 10.1080/00949655.2018.1463376
(SFS, 1995:1559)
SFS 1995:1559. Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Riksdagen
(SFS, 1995:1554)
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Riksdagen
Shapiro, S. (2005). Agency Theory. Annual Review of Sociology, 31, 263-284.
DOI: 10.1146/annurev.soc.31.041304.122159
Sincerre, B. P., Sampaio, J. O., Famá, R., & Santos, J. O. D. (2016). Debt issues and earnings
management. Revista Contabilidade & Finanças, 27(72), 291–305. DOI:
10.1590/1808-057x201601660
Skatteverket, (SKV). (2022). Kvalitativa egenskaper. Skatteverket.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2022.2/3242.html#h-Tillforlitlig
Soderstrom, N. S. & Sun, K. J. (2007). IFRS Adoption and Accounting Quality: A Review.
European Accounting Review, 16(4), 675-702.
DOI:https://doi.org/10.1080/09638180701706732
Spiceland, C.P., Yang, L.L. & Zhang, H.J. (2016) Accounting quality, debt covenant design,
and the cost of debt. Review of Quantitative Finance & Accounting, 47(4), 1271-1302. DOI:
10.1007/s11156-015-0538-9
Sundgren, S., Mäki, J. & Somoza-López, A. (2018). Analyst Coverage, Market Liquidity and
Disclosure Quality: A Study of Fair-value Disclosures by European Real Estate Companies
44
Under IAS 40 and IFRS 13. International Journal of Accounting (World Scientific Publishing
Company), 53(1), 54–75. DOI: 10.1016/j.intacc.2018.02.003.
Uyanik, G., Güler, N. (2013). A Study on Multiple Linear Regression Analysis. Procedia -
Social and Behavioral Sciences, 106, 234-240. DOI: 10.1016/j.sbspro.2013.12.027
Watts, R.L. & Zimmerman, L.J. (1990. Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective.
Accounting Review, 65(1), 131-156.
https://web-s-ebscohost-com.ezproxy.ub.gu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=5a362
e1b-f3f2-4670-8a82-df04fb9624dd%40redis
Watts, R.L. & Zimmerman, L.J. (1978). Towards a Positive Theory of the Determination of
Accounting Standards. Accounting Review, Vol(53)1, 112.
https://web-s-ebscohost-com.ezproxy.ub.gu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=7&sid=5a362
e1b-f3f2-4670-8a82-df04fb9624dd%40redis
Yang, J. Xie, M. Goh, T. (2009). Outlier identification and robust parameter estimation in a
zero-inflated Poisson model. Journal of Applied Statistics, 38(2), 421-430.
DOI: https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1080/02664760903456426
Young, S. (1999). Systematic Measurement Error in the Estimation of Discretionary
Accruals: An Evaluation of Alternative Modelling Procedures. Journal of Business Finance
& Accounting, 26(7/8), 833-862. DOI:10.1111/1468-5957.00277
45
Appendix
I följande appendix finns utförliga förklaringar och beräkningar av den modifierade Jones
modellen samt beräkningen av kostnad av lånat kapital.
Modifierad Jones modell
Variabel Beskrivning
RMi, t Resultatmanipulation, bolag i, år t
TPi, t Total mängd periodiseringar för bolag i, år t;
IGPi, t Icke-godtyckliga periodiseringar för bolag i, i år t
GPi, t Godtyckliga periodiseringar för bolag i, år t
TTi, t Totala tillgångar bolag i, år t
TSi, t Totala skulder bolag i, år t
∆KFi, t Förändring i kortfristiga fordringar för bolag i, år t
∆NOi, t Förändring i nettoomsättning bolag i, år t
MATi, t Fixed assets: Materiella anläggningstillgångar för bolag i, år t
α1, α2, α3 Företags-/branschspecifika koefficienter
Tabell 13: Beskrivning av variabel för beräkning av Jones modell
Beräkningen utförs i följande tre steg:
Steg 1: Beräkning av totala periodiseringar bolag i, år t
𝑇𝑃 =  (𝑇𝑇 −  𝑇𝑇 ) −  (𝑇𝑆 −  𝑇𝑆 )
𝑖, 𝑡 𝑖, 𝑡 𝑖, 𝑡 − 1 𝑖, 𝑡 𝑖, 𝑡 − 1
Figur 3: Steg 1: Beräkning av total mängd periodiseringar för bolag i, år t
Steg 2: Beräkning av icke-godtyckliga periodiseringar bolag i, år t (återfinns även i kapitel
4.3.1 “Beräkning av resultatmanipulation”.
𝐼𝐺𝑃 ⎡ ( 1 ) (∆𝑁𝑂 − ∆𝐾𝐹 𝑀𝐴𝑇𝑖, 𝑡 = α + α 𝑖, 𝑡 𝑖, 𝑡)𝑇𝑇 ⎢ 𝑇𝑇 𝑇𝑇 + α 𝑖, 𝑡 ⎤⎣ 1 2 3 𝑇𝑇 ⎥𝑡−1 𝑖, 𝑡−1 𝑖, 𝑡−1 𝑖,𝑡−1 ⎦
Figur 4: Steg 2: Beräkning av icke-godtyckliga periodiseringar för bolag i, år t
46
Steg 3: Beräkning av godtyckliga periodiseringar bolag i, år t
𝐺𝑃 𝑇𝑃 𝐼𝐺𝑃
𝑖, 𝑡 = 𝑖, 𝑡 − 𝑖, 𝑡𝑇𝑇 𝑇𝑇 𝑇𝑇
𝑖, 𝑡−1 𝑖, 𝑡−1 𝑖, 𝑡−1
Figur 5: Steg 3: Beräkning av godtyckliga periodiseringar för bolag i, år t
Förklaring av uttrycket resultatmanipulation bolag i, år t
𝐺𝑃
𝑅𝑀 = 𝑖, 𝑡
𝑖, 𝑡−1 𝑇𝑇𝑖, 𝑡−1
Figur 6: Förklaring  av variabeln resultatmanipulation
Exempel på beräkning, resultatmanipulation
Variabler År 0 År 1 Beräkning Förändring
Totala tillgångar 18 035 000 22 919 000 22 919 000-18 035 4 884 000
000
Totala skulder 8 731 000 11 644 000 11 644 000-8 731 2 913 000
000
Nettoomsättning 27 592 000 28 510 000 28 510 000-27 592 918 000
000
Kortfristiga fordringar 5 035 000 5 800 000 5 800 000-5 035 000 765 000
Materiella 6 034 000
anläggningstillgångar
Tabell 14: Sammanställning av finansiell data för beräkning av resultatmanipulation
47
Variabel Steg Svar
Steg 1: Beräkning av totala periodiseringar bolag i, år t
TPi, t = 4 884 000 - 2 913 000 = 1 971 000
Steg 2: Beräkning av icke-godtyckliga periodiseringar bolag i, år t
IGPi,t / ((1 / 18 035 000) + ((918 000 - 765 000) / 18 035 000) + (6 034 0,343
TTi, t-1 = 000 / 18 035 000) =
Steg 3: Beräkning av godtyckliga periodiseringar bolag i, år t
GPi t / (1 971 000 / 18 035 000) - (0,343 / 18 035 000) = 0,109
TTi, t-1 =
Tabell 15: Beräkning av resultatmanipulation
Kostnad av lånat kapital
Variabel Beskrivning
KLKi, t Kostnad av lånat kapital, genom ekvation
TSi, t Totala skulder bolag i, år t
FKi, t Räntekostnader plus övriga finansiella kostnader bolag i, år t
Tabell 16: Beskrivning av variabel för beräkning av kostnad av lånat kapital
𝐹𝐾
𝐾𝐿𝐾 = 𝑖, 𝑡
𝑖, 𝑡 (𝑇𝑆 + 𝑇𝑆 )/2𝑖, 𝑡 𝑖, 𝑡−1
Figur 2: Ekvation för beräkning av kostnad av lånat kapital
Exempel på beräkning, kostnad av lånat kapital
Variabler År 0 År 1 Beräkning Förändring
Totala skulder 8 731 000 11 644 000 11 644 000+8 731 20 375 000
000
Räntekostnader 133 000
Övriga finansiella 24 000
kostnader
Tabell 17: Sammanställning av finansiell data för beräkning av resultatmanipulation
48
Variabel Beräkning av kostnad av lånat kapital Svar
KLKi, t = (133 000 + 24 000) / (20 375 000/2) 0,0154
Tabell 18: Beräkning av kostnad av lånat kapital
49