Rapport R8:1982 Energibesparing vid tidstyrning av temperaturen i gruppbyggda småhus Erik Björk Sören Wiklund 0 R8:1982 ENERGIBESPARING VID TIDSTYRNING AV TEMPERATUREN I GRUPPBYGGDA SMÅHUS Erik Björk Sören Wiklund Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 780017-0 från Statens råd för byggnadsforskning till AB Skånska Cementgjuteriet, Stockholm. I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slutsatser och resultat. R8:1982 ISBN 91-540-3619-4 Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm LiberTryck Stockholm 1981 138909 INNEHÅLL SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 1 INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 1.1 Bakgrund och avgränsning .. . . . . . . . 8 1.2 Syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 1.3 Uppläggning och organisation ... . . . 8 1.4 Beskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2 FÖRSTUDIE. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2.1 Mätningar och mätdata. . . . . . . . . . . . 11 2.2 Delresultat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2.3 Rekommenderad programmering av tiduren 11 3 ENKÄT OCH INFORMATION . . . . . . . . . . . . 13 3.1 Enkätens utformning och syfte . . . . . . 13 3.2 Några resultat av enkäten . . . . . . . . . 13 3.3 Information i anslutning till enkäten . 15 4 DATAINSAMLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 4.1 Elförbrukning. . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 4.2 Vattenförbrukning . . . . . . . . . . . . . . . 16 4.3 övriga data. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 5 BEARBETNINGSMETODER . . . . . . . . . . . . . . 17 5.1 Kombinerad bearbetning . . . . . . . . . . . 17 5.2 Databearbetning. . . . . . . . . . . . . . . . . 17 6 RESULTAT AV BEARBETNINGEN . . . . . . . . . 19 6.1 Elförbrukning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 6.2 Vattenförbrukning . . . . . . . . . . . . . . . 23 6.3 Samband mellan el- och vattenförbrukning 24 6.4 Samband mellan elförbrukning och husens isolering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 6.5 Korrigering av mätdata med hänsyn till skillnader i husens isolering 26 7 UTVÄRDERING OCH KOMMENTARER . . . . . . . . 28 7.1 Teoretisk beräkning av energibesparing genom tidstyrning av rumstemperaturen . 28 7.2 Teoretisk beräkning av avsvalnings- och uppvärmningst i c(er. . . . . . . . . . . . . . . 29 7.3 Energiförbrukning för olika ändamål . . 30 7.4 Kommentarer till resultaten . . . . . . . . 31 7.5 Lönsamhet med tidstyrning. . . . . . j . 32 7.6 Rekommendation. . . . . . . . . . . . . . . . . 33 BILAGA 1 Förstudie. . . . . . . . . . . . . . . 35 BILAGA 2 Planlösning, hustyp B . . . . . . . . . 51 BILAGA 3 Enkät. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 BILAGA 4 Information till alla husägare ... 57 BILAGA 5 Information till husägare med Elektro Standards energi sparsystem. . . . . . 58 BILAGA 6 Elmätaravläsnngar....................... 61 BILAGA 7 Variabler..................................... 62 BILAGA 8 Samband el-/vattenförbrukning samtliga hus ................................ för 64 BILAGA 9 Samband el-/vattenförbrukning hustyp A ......................................... för 65 BILAGA 10 Samband el-/vattenförbrukning hustyp B ......................................... för 66 BILAGA 11 Samband el-/vattenförbrukning hustyp C ......................................... för 67 LITTERATUR 68 SAMMANFATTNING Ett sätt för husägaren att styra sin energikonsumtion är att an­ vända ett automatiskt tidstyrsystem för inomhustemperaturen. I en grupp på 327 småhus i Eneby Gård inom Danderyds kommun lät Skånska Cementgjuteriet installera Elektro Standards energispar­ system 392 i 80 stycken hus. Systemet är avsett för direktver- kande elvärme och kunde här testas i större skala. Syftet med projektet har varit att i första hand redovisa den praktiska energibesparingen med tidstyrning av rumstemperatu­ ren. Energibesparingen sätts sedan i relation till den investe­ ring som den enskilde husägaren gör. Under projektets gång lät 98 husägare utan styrsystem installera ett styrsystem av annan typ (94 st Etermo IK och 4 st andra). Dessa gjordes till en egen grupp i projektet. Resten av husen (149 st utan styrsystem) utgjorde referensgrupp. Projektet startade med en förstudie i 2 hus för att bl a få kun­ skaper om utrustningens funktion och hur programmeringen av tid­ uren bör ske. Erfarenheterna från denna förstudie överfördes på husägarna genom en skriftlig information som bifogades en enkät som utsändes. Bl a lämnades en rekommendation till framförhåll­ ning vid programmering av tiduren. Rekommendationen var: 1 timmes framförhållning vid övergång till lågtempera­ tur (3°C lägre). 3 timmars framförhållning vid återgång till normaltem­ peratur. Några resultat från enkäten är att 48% av husen uppger sig ha en inomhustemperatur av ca 20°C medan 37% har lägre och 15% har högre temperatur. 25% sänker temperaturen bara nattetid medan 75% sänker både dag och natt. Av de som sänker temperaturen enbart nattetid har 50% sänkning i 8 timmar och 44% kortare tid. Av de som sänker temperaturen både dag och natt har 32% sänkning 15 tim per dygn, 51% kortare tid och 17% längre tid. Av alla husen sänker 48% temperaturen under mer än 14 tim/dygn. Genom framtagna plot-diagram kan man se att relativt klara sam­ band finns mellan el- och vattenförbrukningen. Korrelationen är bättre för de mindre husen. Energiförbrukningen var för alla hus i medeltal 24.736 kWh/år och uppdelat på hustyp och grupp (styrsystem) enligt nedanståen- de tabell. Genomsnittlig elförbrukning i kWh/år Grupp Hustyp A B C 1 Elektro Standard 2 Annat styrsystem 3 Utan styrsystem 19.562 19.966 20.913 24.128 23.729 24.393 29.351 27.073 30.511 Medelvärde/hustyp 20.168 24.083 29.473 Elförbrukningen under de 5 perioderna mellan avläsningstidpunk- terna visar bl a att tidstyrningen har störst effekt under vinterperioden dvs när värmebehov föreligger för hela perioden. elförbrukningen i allmänhet är lägst i hus med tid- styrning. gruppen "Annat styrsystem" (Etermo) har genomgående lägsta förbrukningen under uppvärmningssäsongen. Av nedanstående tabell framgår hur mycket lägre elförbrukningen är (%) för hus med styrsystem än för hus utan styrsystem. Ta- bellvärdena är korrigerade för skillnader i husens isolering. Grupp Hustyp A B C Elektro Standard 7,0 1,1 3,9 Annat styrsystem 4,7 2,8 12,7 En teoretisk beräkning av B-husens besparingsmöjlighet gav ca 5% och stämmer alltså realtivt väl med flertalet av ovanstående värden. De högre procentsatserna för C-husen med "annat styrsys­ tem" (och lägre för B-hus) kan bero på helt andra orsaker (san­ nolikt boendevanor). Vi gjorde även teoretiska beräkningar av avsvalnings- och upp- värmningstiderna i samband med temperatursänkning och fann att man bör kunna öka framförhållningen vid sänkning till förslags­ vis 2 tim och därigenom öka besparingen ytterligare. Skillnaden i besparing mellan de 2 systemen (enligt tabellen ovan) beror antagligen på att i husen med "Annat styrsystem" har husägarna själva låtit installera systemen vilket betyder att de är speciellt intresserade av att spara energi. Denna utrustning är dessutom något enklare att sköta. Som mått på lönsamheten med tidstyrning har pay-off-tiden^för de 2 systemen beräknats varvid vi utgått från en besparing pa 5% och en energikostnad av 0,20 kronor/kWh. Pay-off-tiderna blir då ca 8 och 4 år för Elektro Standards respektive Etermo system. En rekommendation till husägarna (användarna) är att använda dagsänkning om huset står tomt en del av dagen. Speciellt är detta viktigt i kommuner med olika dag- och nattaxor. Man kan då också öka sin besparing kraftigt genom att avstå från tempe­ raturhöjningen på morgonen. En rekommendation till leverantörer av tidstyrsystem är att de noga bör informera om behovet av framförhållning och rekommende ra bestämda tider (några olika varianter). De bör också förenkl programmeringssättet för tiduren och att ta fram ännu bättre in struktioner. 81 INLEDNING 1.1 Bakgrund och avgränsning Enligt gjorda utredningar är det svårt att få energisnåla system lönsamma för husägaren på grund av de höga investeringskostna­ der, som i regel belastar systemen. Dessutom arbetar de flesta system med antingen energiåtervinning eller energibesparing med hjälp av byggnadsteknik, medan det enklaste och snabbaste sättet att spara energi är att försöka påverka boendevanorna. För att hjälpa husägaren att styra sin energikonsumtion kan man använda automatiska tidstyrsystem för temperaturen inomhus. Ett sådant system har utvecklats av Elektro Standard AB i Katrineholm och benämnes Elektro Standards energisparsystem 392. Det är avsett för direktverkande elvärme och kunde här testas i större skala genom det stora antalet hus i området. 1.2 Syfte Projektets syfte har varit att redovisa den praktiska energibe­ sparingen med tidstyrning av rumstemperaturen samt eventuellt hur de boende upplever dessa temperaturförändringar under dyg­ net. Energibesparingen sätts sedan i relation till den investe­ ring som den enskilde husägaren gör. 1.3 Uppläggning och organisation Projektet startade 1978 med en "förstudie" omfattande 2 enfa­ miljshus belägna i Bålsta, 5 mil väster om Stockholm. Man ville genom denna förstudie få kunskaper för detaljuppläggning av det efterföljande större projektet. Mera om förstudien i kap 2 ne­ dan. Det efterföljande större projektet omfattar 327 enfamiljshus be­ lägna i Eneby Gård inom Danderyds kommun. Där har avläsningar av värme- och vattenförbrukning pågått under ca 1 1/4 år (juni 1979 - september 1980). Projektet har genomförts av Sören Wiklund, projektledare Erik Björk, forskningsingenjör Christer Jansson, forskningsingenjör (under förstudien) Samtliga personer är från Skånska Cementgjuteriet i Stockholm. Förutom avläsningarna direkt i husen erhölls vissa uppgifter (vattenförbrukning och kompletterande elförbrukning) via Dande­ ryds Elverk. Under projektets gång installerade flera husägare ett styrsystem av annan typ (Etermo). Uppgifter om instal1ationstidpunkter för dessa erhölls fortlöpande från leverantören - installatören (Estex Villaservice AB). Det stora siffermaterialet har databearbetats vid Stockholms da- tamaskincentral (QZ) under medverkan av civilingenjör Erik Lund- 9Lundström vid KTH. I september 1979 utsändes en enkät och en.skriftlig information till samtliga husägare. Mer om detta i kap 3 nedan! 1.4 Beskrivning De 327 husen i Eneby Gård består av 1 1/2-plans kedjehus förde­ lade på 3 typer (storlekar) A, B och C. De olika typerna förde­ lar sig på följande sätt: 77 st A-hus, boyta 94,2 m2 153 st B-hus, boyta 137,6 m2 97 st C-hus, boyta 172,4 m2 Hur planlösningen ser ut i den mest förekommande hustypen (B) framgår av bilaga 2. I de senast byggda husen (hus nr 1-121 och 288-327 = 161 st) ökades isoleringen i bjälklag och väggar så att de ungefär uppfyller kraven i SBN 75. De senast byggda 80 husen (hus nr 59-98 och 288-327) försågs med utrustning för tidstyrning av temperaturen. Denna utrustning ut­ gjordes av Elektro Standards energi sparsystem, Typ 392, och det var från början endast denna utrustning som vi ville utvärdera effekten av och lönsamheten med. Under projektets gång lät emel­ lertid ett stort antal (94 st) husägare i referensgruppen installera ett annat något enklare system med benämningen Etermo 1K. Dessutom fanns 4 hus med styrsystem av andra fabrikat. Dessa (98 st) som finns utspridda över de olika hustyperna samlades i en egen grupp i vår undersökning. Elektro Standards energi sparsystem, Typ 392-1, består av en (el­ ler flera) centralenheter innehållande klocka och en program- och temperaturväljare. I vårt fall användes 2 centralenheter i A- och B-husen samt 3 centralenheter i C-husen. Varje centralen­ het är kopplad till och styr en elgrupp. I systemet ingår också speciella termostatkassetter i elvärmepanelerna med separat bry- tare för temperatursänkningen. Vid temperatursänkning "lurar" man dessa termostater med inbyggda förvärmningsmotstånd, som värms olika mycket beroende på vilken temperatursänkning man ställt in. Detta kräver tråddragning från centralenheten till varje värmepanel (radiator). Systemet fungerar så att man på el­ värmepanelernas termostater ställer in den "normaltemperatur" man vill ha i respektive rum och på tiduret starttider för låg­ temperatur och återgångstid till normaltemperatur. Man kan t ex ställa in lågtemperatur under såväl natt som del av dagen om ingen är hemma. Klockan har veckocykel. Med temperaturväljaren kan man välja temperatursänkning med 3° eller 6° eller ingen sänkning alls. Systemet Etermo 1K består av en centralenhet med klocka och en separat rumstermostat som är centralt placerad i hallen i dessa hus. Klockan har veckocykel och programmmeras på i princip samma sätt som system 392 ovan dvs med flyttbara ryttare. Den största skillnaden mellan de 2 systemen är förutom priset att man med Elektro Standards system kan sänka temperaturen i varje rum lika många grader från den individuellt inställda nor- maltemperaturen. Detta är inte möjligt med Etermo-systemet som bara har en_ central termostat och där en kontaktor bryter ström­ men för hela uppvärmningssystemet. Detta kan ha betydelse t ex när det b 1Sser eller om förhällandet radiatoreffekt och rummets effektbehov inte är lika i hela huset. Resultatet kan då bli att man får olika temperaturer i rummen. Avgörande här är även hur husets otätheter är fördelade. 2 FORSTUDIE Som ovan nämnts under punkt 1.3 gjordes en förstudie i 2 hus för att bl a få kunskaper om hur Elektro Standards system funqerar och hur programmering av tiduret bör ske 2.1 Mätningar och mätdata Energiförbrukningen i de båda husen erhölls genom avläsningar i elmatarskåpen. Temperaturer såväl ute som inne registrerades kontinurligt under ca 2 månaders tid med hjälp av termohygroqra- fer. Ventilationsflödet uppmättes stickprovsvis med lufthastig- hetsmatare och mätstos. Mera om mätningarna och bearbetningen av matdata kan läsas i bilaga 1, som är en delrapport om denna för­ studie. Dar kan man även se temperaturförloppen grafiskt åskåd­ liggjorda. 2.2 Delresultat Av de delresultat, som kan utläsas ur bilaga 1 kan nämnas föl­ jande som ar av principiell betydelse: Om full normaltemperatur absolut krävs både vid över­ gången till lågtemperatur (t ex 3° rägre temperatur) och vid återgången till normaltemperatur (dvs att det råder normaltemperatur just vid de klockslag då för­ ändringen skall påbörjas respektive avslutas), blir energibesparingen relativt liten. Detta gäller spe­ ciellt om lågtemperatur skall råda endast under kort tid och beror på att temperaturförändringarna sker så långsamt. Energibesparingen kan göras större, om man accepterar en lagre "övergångstemperatur" än normaltemperaturen vid ovan nämnda klockslag. Vid programmeringen av tid­ uren sker detta dels genom en framförhållning vid sänkning, till lågtemperatur, dels genom en minskninq av framförhållningen vid återgång till normaltempera- 2.3 Rekommenderad programmering av tiduren Den rekommendation vi kom fram till för programmering av tiduren var följande: 1 timmes framförhållninq vid övergång till låqtemnera- jtur (ex: vill man ha lagre temperatur frän kl 22.00 satter man den blå ryttaren på kl 21.00). Temperaturen kl 22.00 blir då ca 0,9°C lägre än nor­ maltemperaturen vilket bör vara acceptabelt. 3 timmars framförhål lninq vid återgång till normaltem­ peratur (ex: vill man ha normaltemppratiir kl Ö7T55 satter man den röda ryttaren på kl 04.00). 12 Temperaturen kl 07.00 blir då ca 0,6°C lägre än nor­ maltemperatur. Ytterligare uppgifter återfinnes i bilaga 1. 3 ENKAT OCH INFORMATION 3.1 Enkätens utformning och syfte Som nämndes i kap 1 sände vi i september 1979 ut en enkät till samtliga 327 husägare. Syftet var att få in diverse uppgifter av typen fami1jesammansättning, boendevanor och kompletterande in­ stallationer eller åtgärder i huset samt hur man programmerat tiduren (de husägare som har sådana). En del av dessa uppgifter kom sedan, vid bearbetningen av totala materialet, inte till an­ vändning. Mer om detta i kap 5. Enkätens utformning framgår av bilaga 3. 3.2 Några resultat av enkäten Av de 327 utsända enkäterna fick vi tillbaka 285 st, dvs 87%, vilket får anses vara bra. Dessa var ungefär jämt fördelade mel­ lan hus med respektive utan tidstyrsystem. Vi återger här några av enkätresultaten. Egen installation av tidstyrning Vi fick här reda på vilka som redan låtit installera tidstyr­ system av annat fabrikat (i regel Etermo). Rumstemperatur Eftersom man enligt enkäten ofta har olika temperaturer i sovrum och övriga rum har vi här gjort en uppskattning av medelinomhus- temperaturen per hus. Hur denna fördelar sig framgår av fig 3.1 uppdelat på hus med respektive utan tidstyrsystem. Antal Hus utan tidstyrsystem FIG 3.1 Medelinomhustemperatu Medel = 19,9°C Antal BO Hus med tidstyrsystem i husen 14 48% av husen har en inomhustemperatur av ca 20°C medan 37% har lägre och 15% högre temperatur. Som framgår av fi g 3.1 har husen utan styrsystem lägre temperatur än husen med styrsystem enl igt enkäten. Dessutom kan man enligt nedanstående uppställning konstatera att installation av tidsstyrning och ökad isolering delvis sammanfaller. Detta beror på att SCG installerade styrsystem i de sist byggda husen vilka även har ökad isolering. Antal "klockhus" med ökad isolering = 120 st 68% Antal "klockhus" med normal isolering = 55 st 32% Antal hus utan "klockor" med ökad isolering = 38 st 26% Antal hus utan "klockor" med normal isolering = 107 st 74% Kopplingen tidsstyrning - temperatur kommenteras i kap 7! Användning av motor- och/eller kupévärmare till bilen Av enkäten framgår att 17,1% av husägarna använder motorvärmare med effekter mellan 400 och 1000 W och att 15,9% använder kupé­ värmare med effekter mellan 400 och 2000 W. I de flesta fall är det samma husägare som har båda typerna till sin bil. Programmering av tiduren till Elektro Standards system Hur man programmerar tiduren är givetvis beroende av ett flertal faktorer bl a om någon är hemma på dagen samt vilka arbetstider de som förvärvsarbetar har. Därför visar enkätsvaren en stor spridning av de valda tidpunkterna för såväl temperatursänkning som återgång till normaltemperatur. Vi har därför grupperat materialet i antal timmar per dygn med temperatursänkning. Av 63 husägare som enligt enkäten använder sina styrsystem sänker 25% temperaturen endast nattetid, medan 75% sänker temperaturen såväl natt- som dagtid. Fördelningen framgår av nedanstående tabell. Temperatur- sänkning Nattetid Natt- o dagtid Totalt Antal % Antal % Antal % 4 - 5 tim 3 19 3 5 7 II 4 25 4 6 8 II 8 50 8 13 9 II 1 6 1 1 25 10 II 3 6 3 5 12 II 5 11 5 8 13 II 9 19 9 14 14 II 7 15 7 11 15 15 32 15 24 16 II 8 17 8 13 75 16 100 47 100 63 100 15 Av tabellen framgår bl a att vid enbart nattsänkning har 50% temperatursänkning 8 timmar/dygn. vid både natt- och dagsänkning har 32% temperatursänk­ ning 15 tim/dygn. av alla har 48% temperatursänkning mer än 14 tim/dygn. Av de 68 enkätsvaren från hus med Elektro Standards system kunde dessutom konstateras att endast en husägare programmerade sina 2 klockor olika, 2 husägare använde inte styrsystemet och 3 hus­ ägare hade inte besvarat frågan om hur de programmerade tiduren. 3.3 Information i anslutning till enkäten Samtidigt som enkäten sändes även en skriftlig information till husägarna. Dels en allmän information till alla husägare (bilaga 4) där vi bl a bad om lov att få göra avläsningar i elmätarskåp- en, dels en speciell information till de 80 husägare som hade Elektro Standards energi sparsystem (bilaga 5). Den sistnämnda informationen omfattade i huvudsak rekommenationer för program­ mering av tiduren enligt erfarenheterna från förstudien samt synpunkter på hur man i övrigt lämpligast använder systemet. 16 4 DATAINSAMLING 4.1 Elförbrukning Elförbrukningen i varje hus erhölls genom avläsning av mätar- ställningen i elskåpet. Detta gjordes vid följande 5 tidpunkter: 79-06-06, 79-09-05, 79-12-15, 80-03-29 och 80-05-31. Senare fick vi ytterligare en avläsning på elmätarställningen vid Elverkets ordinarie avläsning 80-09-05. Mätarställningarna noterades i för ändamålet speciella blanket­ ter. Exempel i bilaga 6. Dessa utgjorde sedan underlag för data­ bearbetning. 4.2 Vattenförbrukning Vattenförbrukningen fick vi genom Elverkets årliga avläsningar av mätarställningarna (79-09-07 respektive 80-09-05). Dessa no­ terades på blanketter av samma typ som bilaga 6 för senare data­ bearbetning. 4.3 övriga data Data av typen husisolering och hustyp fick vi genom SCGs husbe­ skrivningar och byggnadsplaner. Husen numrerades löpande från nr 1 till 327 med början i kvarter 1. Vilka hus som hade Elektro Standards energi sparsystem fick vi på samma sätt (husen i kvar­ ter 3, 6, 12 och 13). Vilka som låtit installera andra system fick vi veta, dels genom enkäten, dels från installatören av systemen (Estex villaservice AB). Inomhustemperaturer m m fick vi genom enkäten. 17 5 BEARBETNINGSMETODER 5.1 Kombinerad bearbetning Från början var tanken att göra en manuell bearbetning av mate­ rialet. Vi fann emellertid att materialet blev för omfattande för detta och undersökte därför en metod att kombinera databear­ betning och manuell bearbetning. Detta skulle ske genom att ett antal variabler kodifierades och korrigeringstal eller -faktorer beräknades för vissa av dessa variabler. Med datamaskinens hjälp skulle vi så kunna sortera t ex hustyp i kombination med styrsystem, familjesammansättning, husens isolering osv och få elförbrukningen för varje hus beräk­ nad med nämnda korrigeringstal och -faktorer inkluderade. Man skulle även kunna köra fram okorrigerade förbrukningsvärden. Exempel på variabler och kod återfinnes i bilaga 7. Under arbetets gång kom vi via BFR i kontakt med civilingenjör Erik Lundström vid institutionen för byggnadsekonomi och -orga­ nisation på KTH. Hans erfarenhet från ett likartat projekt gav vid handen att vår tilltänkta bearbetningsmetod (bl a med sa många variabler) inte skulle ge avsett resultat. Vi övergav där­ för denna metodik och satsade på en databearbetning med färre antal variabler. 5.2 Databearbetning Som ovan nämnts fick vi hjälp med databehandlingen av civil­ ingenjör Erik Lundström vid KTH. Materialet kördes på Stockholms datamaskincentral (QZ) med ett amerikanskt program "Statistical Analysis System". Härvid kunde vissa delar av vår ursprungliga indelning använ­ das. Således angavs Husnummer Hustyp A = Hustyp B = Hustyp C = Hustyp D = kod 1 kod 2 kod 3 kod 4 (Var en kontrollgrupp, som erhölls genom delning av B-hus-gruppen) Olika styrsystem Gruppen "styrsystem Gruppen "egenins" Gruppen "ej styrsys Elektro Standards Etermo m fl Utan styrsystem 5 olika perioder med elförbrukning under sammanlagt 1 1/4 år (6 olika avläsningsti1lfällen). En period (1 år) med vattenförbrukning. Utetemperaturen (Bromma) som genomsnitt för varje pe­ riod. 18 Programmet gav oss möjlighet att beräkna en mängd olika värden som t ex elförbrukning per hus, period, styrgrupp och hustyp. Dessutom medel-, max- och min.värden, förbrukning per period i procent av respektive medelvärde, stapeldiagram, kurvor över sambandet för el- och vattenförbrukningen samt effekten av ökad isolering. Resultaten av dessa körningar återkommer vi till i kap 6. 6 RESULTAT AV BEARBETNINGEN 6.1 Elförbrukning Som nämnts i kap 4.1 avlästes mätarställningarna vid 6 olika tidpunkter och vi fick därigenom 5 mätperioder. Dessa återfinns i tabellen nedan. Av dessa perioder har vi använt perioderna 2-5 som helårsvärde då denna tid sammanfaller med helåret för vat- tenavläsningarna. Av tabellen framgår vidare antal dagar i perioden samt medeltemperaturen för respektive period vid Bromma flygplats (enligt SMHI). Tabell 6.1.1 Mätperioder och utetemperaturer Period Datum Dagar Medeltemperatur oc 1 6 juni - 5 sept 1979 91 15,9 2 6 sept - 15 dec 1979 101 5,3 3 16 dec - 29 mars 1980 105 -4,1 4 30 mars - 31 maj 63 6,8 5 1 juni - 5 sept 97 16,5 Den genomsnittliga elförbrukningen för hela mätåret (period 2-5) uppdelat på hustyp och styrsystem (grupp) framgår av tabell 6.1.2. Ett fatal hus som inte lämnat uppgift om huruvida de har "annat styrsystem" eller är "utan styrsystem" har vid bearbet­ ningen hänförts till "utan styrsystem" då vi bedömt detta såsom mest sannolikt. Tabell 6.1.2 Genomsnittlig elförbrukning i kWh/år Grupp Hustyp A B C 1 Elektro Standard 2 Annat styrsystem 3 Utan styrsystem 19.562 19.966 20.913 24.128 23.729 24.393 29.351 27.073 30.511 Medelvärde/hustyp 20.168 24.083 29.473 Som framgår av tabellen ovan så har grupp 2 ("Annat styrsystem" = Etermo) nästan genomgående lägsta elförbrukningen av grupperna och hustyp A (minsta huset) lägst av hustyperna. F i g 6.1.1 ger en grafisk bild av samma värden. Här har vi även lagt in stan­ dardavvikelsen. Medelförbrukningen för alla hus oberoende av styrsystem eller inte är 24.736 kWh/år. 20 kWh/â r 32 000 30000 28000 26 000 24000 22 000 20 000 18 000 HUSTYP t-ySSi = Elektro Standard fg/sd = Annat styrsystem llllill = Utan styrsystem ----- - = Medelvärde per hustyp = Standardavvikelse FIG 6.1.1 Genomsnittlig elförbrukning i kWh/år Om vi dessutom tittar på elförbrukningen per period för de olika hustyperna och grupperna som framgår av fig 6.1.2 kan vi bl a se att ju större elförbrukningen är per period desto större är skillnaden mellan hustyperna. tidstyrningen har störst effekt under period 3 (vin­ ter) när förbrukningen är störst dvs när värmebehov föreligger under hela perioden. elförbrukningen i allmänhet är lägst i hus med tid­ styrning. I period 5 är dock skillnaden marginell be­ roende på den lilla förbrukningen sommartid. Under denna period utgörs elförbrukningen dessutom i huvud­ sak av varmvatten och hushål 1 sel. gruppen "annat styrsystem" har genomgående lägsta för­ brukningen under uppvärmm'ngssäsong. 21 kWh per period o dygn 10000- Period 2 (Höst) 101 dygn kWh per period o dygn 15000 10000- Period 3 (Vinter) 105 dygn kWh per period o dygn kWh per period o dygn = Elektro Standard = Annat styrsystem = Utan styrsystem FIG 6.1.2 Elförbrukning per period I nedanstående tabell 6.1.3 visas hur mycket lägre elförbruk­ ningen i genomsnitt varit (dvs energibesparingen) i kWh/år för hus med styrsystem i förhållande till hus utan styrsystem. Tabell 6.1.3 Genomsnittlig energibesparing (kWh/år) för hus med styrsystem Grupp Hustyp A B C Elektro Standard 1.351 265 1.160 Annat styrsystem 947 664 3.438 Oen procentuella skillnaden i elförbrukning (lägre förbrukning) för hus med styrsystem i förhållande till hus utan styrsystem framgår av tabell 6.1.4 nedan. Tabell 6.1.4 Lägre elförbrukning för hus med styrsystem (i % av medelförbrukningen i hus utan styr­ system) Grupp Hustyp A B C Elektro Standard 6,5 1,1 3,8 Annat styrsystem 4,5 2,7 11,3 Av tabell 6.1.5 nedan framgår energibesparingen i % av energiåt gången för uppvärmning som visas i tabell 7.3.1. Energiförbruk­ ningen finns där redovisad per hustyp. Tabell 6.1.5 Energibesparing i hus med styrsystem i % av energiåtgången för uppvärmning Grupp Hustyp A B C Elektro Standard 10,0 1,6 5,8 Annat styrsystem 7,0 4,0 17,1 Som synes är besparingen minst i B-husen. I övrigt är variatio­ nen ganska stor inom såväl grupp som hustyp. Vid beräkning av uppvärmningsenergin har vi som framgår av kap 7.3, utgått från variationen i förbrukning av hushål 1 sel och varmvatten under pe riod 5. Givetvis kan denna approximation medföra vissa fel som påverkar ovanstående procentsatser. Olikheter i boendevanorna torde dock ha en större inverkan på värdena. 6.2 Vattenförbrukning Som tidigare nämnts så har vattenförbrukningen registrerats för enbart ett helt år omfattande perioderna 2-5 (6 sept 1979 - 5 sept 1980). Medelförbrukningen för de 314 husen (13 hus saknar uppgifter) framgår av tabell 6.2.1. Som synes är medelvärdet ca 180 m3/år eller 490 l/dygn. Hur stor medelförbrukningen per hustyp är framgår av tabell 6.2.2. Tabell 6.2.1 Vattenförbrukning i m3/år och l/dygn Enhet Medelvärde Standard- Minimi- Maximi- avvikelse värde värde m3/år 179 64 21 382 1/dygn 491 175 57 1.048 Tabell 6.2 2 Vattenförbrukning per hustyp m3/år Hus Antal Medelvärde Standard- Minimi- Maximi - typ hus avvikelse värde värde A 77 146 58 54 338 B 145 181 69 21 382 C 92 204 60 72 364 Ovanstående tabell visas grafiskt i figur 6.2.1 nedan. m3/är Standardavv i kel se HUSTYP FIG 6.2.1 Vattenförbrukning per hustyp 6.3 Samband mellan el- och vattenförbrukning I diagrammet i bilaga 8 finns samtliga hus inlagda liksom den framräknade medellinjen. Linjens ekvation finns nedtill i dia­ grammet. R-kvadratvärdet (korrelationsfaktor) för denna kurva är 0,282. Detta är ett mått på samstämmigheten och bör ligga så nä­ ra 1 som möjligt. Av bilaga 9-11 framgår sambandet el- och vattenförbrukning för A-, B- respektive C-hus. Minsta spridningen kring medellinjen har A-husen medan C-husen har största spridningen. Vi kan kon­ statera att medellinjernas lutning skiljer sig ganska lite för de 3 hustyperna (från 26,17 till 28,97 kWh/m3). Av ovan nämnda bilagor framgår också att kurvlutningen i bila­ ga 8 (35,28 kWh/m3) som gäller för alla hus är större än i bila­ ga 9-11 som gäller de olika hustyperna för sig. Detta beror på att kurvans lutning för alla hus (bilaga 8) är oberoende av de olika hustypernas "interna" kurvlutningar. R-kvadratvärdet är för bilaga 9-11 0,334, 0,335 respektive 0,180. Det betyder att korrelationen för sambandet el-/vattenförbrukning är ungefär li­ ka bra för A- och B-husen men sämre för C-husen. 6.4 Samband mellan elförbrukning och husens isolering Som nämndes i kap 1.4 så är de senast byggda husen bättre isole­ rade än de tidigare byggda. De tidigare byggda uppfyller gott och väl kraven i SBN 67 och de senare byggda ungefär SBN 75. Den ökade isoleringen bör rimligen något påverka den del av elför­ brukningen som åtgår för värmeproduktion. Av tabell 6.4.1 fram­ går medelförbrukningen för hus isolerade enligt SBN 67 (166 st) dels för hus isolerade enligt SBN 75 (161 st) Dessutom framgår max- och minvärde i vardera gruppen samt stan­ dardavvikelsen. Tabell 6.4.1 Elförbrukning i kWh/år Isolering Elförbrukning Min Max Standard­ avvikelse SBN 67 SBN 75 25.002 24.464 14.183 10.860 39.100 40.589 4.592 5.068 Som framgår av tabellen har hus med den ökade isoleringen i ge­ nomsnitt 538 kWh \2.,2%) lägre förbrukning än övriga hus. I de 2 grupperna är det en mycket likartad fördelning av husty­ per som framgår av tabell 6.4.2 nedan. Värden från 320 hus har bearbetats. 25 Tabell 6.4.2 Antal hus per hustyp och isolering Hustyp SBN 67 SBN 75 A 38 st 38 st B 76 st 74 st C 48 st 46 st Summa 162 st 158 st Elförbrukningen per hustyp och isolering framgår av tabell 6.4.3 nedan. Av denna kan vi se att för hustyperna A och B innebär den ökade isoleringen (SBN 75) sänkt förbrukning medan för hustyp C har förbrukningen ökat något. Denna marginella ökning (ca 300 kWh) kan bero på helt andra faktorer. Tabell 6.4.3 Elförbrukning per hustyp och isolering i kWh/år Isolering Hustyp A B C SBN 67 SBN 75 20.808 19.526 24.376 23.782 29.313 29.641 Delar vi dessutom in elförbrukningen per styrsystem (grupp) får vi tabell 6.4.4 nedan. Tabell 6.4.4 Elförbrukning per hustyp, isolering och styrsystem i kWh/år Grupp A SBN 67 SBN 75 B SBN 67 SBN 75 C SBN 67 SBN 75 Elektro Standard Annat styrsystem Utan styrsystem 20.398 20.976 19.561 19.174 20.054 23.790 24.802 24.128 23.644 23.010 26.086 30.388 29.350 27.983 30.703 Om vi sätter förbrukningsvärdena för isolering enligt SBN 67 och "Utan styrsystem" i tabell 6.4.4 till 100% och räknar om övriga värden till procent får vi tabell 6.4.5 nedan. Tabell 6.4.5 Procentuell jämförelse av elförbrukningen vid olika isolering och styrsystem Grupp A SBN 67 SBN 75 B SBN 67 SBN 75 C SBN 67 SBN 75 Elektro Standard Annat styrsystem Utan styrsystem 97,2 100,0 93.3 91.4 95,6 95,9 100,0 97.3 95.3 92,8 85,8 100,0 96,6 92,1 101,0 I ovanstående tabell framgår att för hustyp A och B är förbruk­ ningen lägre för alla hus med den ökade isoleringen. För hustyp C varierar detta något (Jämför även med tabell 6.4.3). 6.5 Korrigering av mätdata med hänsyn till skillnader i husens isolering I tabell 6.1.4 visades hur mycket lägre elförbrukningen var för hus med styrsystem jämfört med hus utan styrsystem. Nu ska vi korrigera dessa procentsatser för skillnader i husens isole­ ring. Därvid behöver vi en uppställning över antal hus med olika isolering per hustyp och styrsystem (grupp). Detta framgår av tabell 6.5.1. Tabell 6.5.1 Antal hus med olika isolering per hustyp och grupp Grupp A SBN 67 SBN 75 SBN 67 SBN 75 SBN 67 SBN 75 Elektro Standard 30 38 10 Annat styrsystem 11 6 32 23 12 13 Utan styrsystem 27 2 44 13 36 23 Summa 38 38 76 74 48 46 Om vi sa beräknar ett vägt medelvärde för procenttalen i tabell 6.1.4 med hjälp av grocenttalen i tabell 6.4.5 och antalet hus i tabell 6.5.1 ovan så får vi resultatet enligt tabell 6.5.2 ne­ dan. Tabell 6.5.2 Lägre elförbrukning för hus med styrsystem (%) korrigerad för skillnader i husens iso­ lering Grupp A B C Elektro Standard Annat styrsystem 7,0 4,7 1,1 2,8 3,9 12,7 Ovanstående värden är de besparingar i elförbrukning som vi an­ vänder i jämförelsen med en teoretiskt beräknad besparingsmöj­ lighet i kap 7 och som kommenteras i kap 7.4. 28 7 UTVÄRDERING OCH KOMMENTARER 7.1 Teoretisk beräkning av energibesparing genom tidstyr- nirig av rumstemperaturen För att få en kontroll av de erhållna resultaten ska vi göra en approximativ teoretisk beräkning av besparingsmöjligheterna. Vi behöver då veta utetemperaturen i genomsnitt under uppvärm- ni ngssäsongen och tiden i genomsnitt per dygn som man sänker temperaturen (3°C) i husen. Genomsnittlig utetemperatur under uppvärmningssäsongen Av tabell 6.1.1 framgår medeltemperaturen för de olika mätperio­ derna vid Bromma flygplats liksom även periodlängd i dagar. Om vi sammanväger värdena för perioderna 2-4 så får vi en medeltem­ peratur för tiden 6 september - 31 maj av 2,0°C. (Utetemperatu­ ren för uppvärmningssäsongen under ett "normalår" brukar sättas = 2,1°C för Stockholmsområdet.) Genomsnittlig tid per dygn med sänkt rumstemperatur Av uppställningen på sidan 14 framgår den procentuella fördel­ ningen vid såväl enbart nattsänkning som både natt- och dagsänk­ ning. Dessutom framgår av texten att 25% av husen sänker tempe­ raturen bara nattetid medan 75% sänker både dag och natt. Genomsnittlig nattsänkning blir 7 tim/dygn. Med rekommenderad framförhållning innebär detta 10 tim från sänkningens början tills normaltemperaturen åter uppnåtts. Genomsnittlig dag- och nattsänkning blir 14 tim/dygn, varav 7 tim dag- och 7 tim nattsänkning. Med hänsyn tagen till framför­ hållningen innebär detta 20 tim/dygn (2 x 10) i sänkt tempera­ tur. Vägt medelvärde: 0,75 x 20 + 0,25 x 10 = 17,5 tim Den genomsnittliga tiden för sänkt temperatur är således 17,5 tim/dygn. Beräkning av besparingsmöjligheterna Enligt Dafgård (1979) kan vi få ett approximativt resultat genom formeln: Q = 9° ' 9|tliri- x (XkA + qCp) x T x IO"3 kWh där e0 är normal rumstemperatur (vårt fall 20°C) 0 min är den uttrycket X fekten eller sankta rumstemperaturen U' w A + qCp är den för huset gällande specifika ef- pffpktnphnvpt 29 T är tiden med sänkt temperatur (från det värmen slås av tills temperaturen är uppe i normaltemperatur igen) Husets specifika effekt har beräknats till 183 W/°C med ledning av det databearbetade materialet. Vi har här gjort beräkningen för vår hustyp B utan styrsystem. Vi får då att besparingen Q = x 183 x 17,5 x 1CT3 = 4,8 kWh/dygn För att få den procentuella besparingen kan husets "normalför­ brukning" beräknas. Med ledning av vårt datamaterial kan följan­ de formel för normalförbrukningen per dygn ställas upp: W = 90.888 - 4.386 t där t är utetemperaturen som sätts till 2,0oc (enligt tidigare) 90.888 - 4.386 x 2,0 = 82,1 kWh/dygn 4,8 x 100 82,1 = 5,8% Således bör man genom tidstyrning av värmen för hustyp B kunna spara 5-6% per dygn under uppvärmningssäsong. Utslaget på hela året blir den teoretiska energibesparingen (vid ca 240 dygns eldningssäsong) 4,8 x 240 24.083 x 100 = 4,8% (Kommenteras under kapitel 7.4) 7.2 Teoretisk beräkning av avsvalnings- och uppvärmnings- tider Det kan vara av intresse att beräkna de avsvalnings- och upp- värmningstider som man får i samband med temperaturstyrningen och på så vis kontrollera temperaturförloppet. Vi utgår därvid från vårt B-hus med isolering enligt SBN 67 som vi ger en tidskonstant av 30 h enligt K A Andersson (1981) och N Dafgård (1979). Specifika effekten är enligt tidigare satt till 183 W/°C. Beräkning enligt Dafgård. Avsvalningstid t - -so åg - tuteTa 30 ln j * _ v Lnorm Lute 11åg = 17°C tnorm = 20°C tute = 2,0oc (enligt kap 7.1) 30 Ta - - 30 In -gq _ ■ g’yj " 5,5 tirn Som jämförelse har vi även beräknat avsvalningstiden vid en ute­ temperatur av -5°C. Den blir då 3,8 tim. Uppvärmningst id Tu = - 30 ln Pt ~ P x 9(_tJ_ Pt - p x e(o) P = 183 W/oc (= 0,183 kW/0C) Pt = tillförd effekt under uppvärmningstiden. Eftersom vår installerade effekt (10,3 kW) stämmer väl överens med effekten i K A Anderssons hus använder vi oss av hans formel Pt = 6,1 - 0,24 tute 6,1 - 0,24 x 2 = 5,6 kW 9(t) = 20 - 2,0 = 18°C 9(o) = 17 - 2,0 = 15°C T u = - 30 ln 5,6 - 0,183 x 18 5,6 - 0,183 x 15 7,0 tim Som jämförelse har vi även beräknat uppvärmningstiden vid ute­ temperaturen -5°C. Den blir då 5,5 tim. (Kommenteras under kapitel 7.4) 7.3 Energiförbrukning för olika ändamål Vi vill även ta reda på hur mycket energi som åtgått för upp­ värmning respektive för hushållsel och varmvatten. Vi kan då utgå från våra värden för period 5 (97 dagar) som i stort endast är förbrukning för hushållsel och varmvatten. Vi genomför beräkningen för hustyp A. Total energiförbrukning (A-hus) enligt tab 6.1.2 är 20.168 kWh/år. Hushållsel och varmvatten Medelförbrukning under period 5 (97 dygn) för hustyp A är 1.774 kWh. Perioden (1 juni - 5 september) får anses vara enbart hushållsel och varmvattenfö'rbrukning. Om vi antar att dessa värden är rep­ resentativa för hela året blir A-husens årliga elförbrukning för hushål 1 sel och varmvatten 1.774gX 365 = 6_675 kwh/|r Energi för uppvärmning 20.168 - 6.675 = 13.493 kWh/år På samma sätt kan beräkningarna utföras för B- och C-hus. En sammanställning har gjorts i tabell 7.3.1. Tabell 7.3.1 Hustypernas olika energiförbrukning i kWh/år Hustyp Uppvärmning Hush o varmv Totalt A 13.493 6.675 20.168 B 16.605 7.478 24.083 C 20.074 9.399 29.473 7.4 Kommenterar till resultaten Tabellen 6.5.2 gav oss den procentuella energibespa­ ringen med styrsystem efter korrigering för olika iso­ lering hos husen. Någon enkel förklaring till det låga värdet (1,1%) för B-hus med Elektro Standards system kan vi inte få fram. Sannolikt är det boendevanor och tillfälligheter som kan ligga bakom. Naturligtvis spe­ lar andelen hus med bättre isolering (SBN 75) en viss roll. Jämför vi med den teoretiskt framräknade procentuella besparingen för B-hus (ca 5%) så torde denna procent­ sats ganska väl representera ett genomsnitt för alla 3 hustyperna även om B-husen ligger lite lägre i mätre­ sultaten. Att C-hus med "annat styrsystem" ligger nå­ got högre (12,7%) beror på andra faktorer, troligen sparintresset hos husägarna. Givetvis spelar sådana faktorer som olika familjestor- lekar och boendevanor en roll. Speciellt kan vädrings- vanor och användning av torkskåp och motor- respektive kupévärmare spela en relativt stor roll. Dessa fakto­ rer har vi dock inte kunnat bearbeta inom ramen för detta projekt. Förbrukningen av energi för hushållsel och varmvatten kan nog betraktas som relativt låg, vilket antagligen beror på att sommarförbrukningen inte är representativ för hela året. Under sommaren är rimligen användnings- frekvensen av torkskåp och belysning mycket lägre, samt frånvaron större pga semestrar och sommarstuge- 32 vistelse. Totala energiförbrukningen kan betraktas som normal. Av detta följer att den framräknade förbruk­ ningen för uppvärmning är något för hög. Om vi så granskar de i kapitel 7.2 de beräknade av- svalnings- och uppvärmningstiderna så finner vi att o avsvalningstiden (5,5 tim) rimmar bra med mätresultatet (6 tim) i förstudien (bilaga o uppvärmningstiden 7 tim vid 2°C utetempera­ tur är längre än vad resultatet i bilaga 1 anger (5 tim). Vid beräkning efter -5°C ute­ temperatur erhålles 5,5 tim uppvärmnings- tid. Att uppvärmingstiden blir kortare vid lägre utomhustemperatur kan synas något överraskande. K A Andersson erhöll likartat resultat i sin undersökning. o man skulle kunna öka energibesparingen genom att öka framförhållningen vid temperatur­ sänkning till förslagsvis 2,0 tim. Detta be­ roende på att avsvalningstiden är så lång som 5-6 tim. o man vid en utetemperatur av omkring 0°C-5°C ur komfortsynpunkt, eventuellt kan behöva öka framförhållningen vid återgång till normaltemperatur till förslagsvis 4 tim. Hus med Elektro Standards styrsystem har enligt tabell 6.5.2 1,1-7,0% lägre energiförbrukning än hus utan styrsystem medan hus med "Annat styrsystem" har 2,8- 12,7% lägre förbrukning än hus utan styrsystem. Denna skillnad mellan systemen beror sannolikt på att i hu­ sen med "Annat styrsystem" så har husägarna själva lå- tit installera systemen vilket tyder på att dessa män- niskor är speciellt intresserade av att spara energi för att minska boendekostnaderna. Man engagerar sig därigenom på ett helt annat sätt såväl när det gäller programmering av tidstyrningen som att anpassa boende- vanorna till låg energiförbrukning. Den utrustning som de låtit installera är dessutom enkel att förstå och att sköta. Den av SCG installerade utrustningen (Elek- tro Standards) ger dock den fördelen som nämnts i ka­ pitel 1.4 nämligen möjligheten att hålla samma tempe­ ratur i alla rum oberoende var i huset de ligger samt möjlighet till nattsänkning enbart i vissa rum om så önskas. Detta ställer givetvis större krav på använda­ ren - husägaren. Det ställer även större krav på leve­ rantören när det gäller utformningen av instruktioner och skötselanvisningar. 7.5 Lönsamhet med tidstyrning Vi utgår från följande kostnader: Rörlig energikostnad = 0,20 kronor/kWh för elström Investeringskostnad för Elektro Standards styrsystem Varierar med antalet centralenheter (2-3.000 kronor). Vi utgår från B-husen med 2 centralenheter och räknar med 2.000 kronor/hus inklusive installation. Investeringskostnad fö'r Etermo styrsystem Priset varierar med antalet samtidigt installerade ut­ rustningar (antal hus). Vi räknar med 900 kronor/hus inklusive installation. Vid en besparing på 5% av B-husens totala energiförbrukning (24.083 kWh i genomsnitt) får vi en besparing av ca 1.200 kWh/ år. Besparingen blir i pengar 1.200 x 0,20 = 240 kronor/år Pay-off-tiden blir för: Elektro Standards system 2.000 240 = ca 8 år Etermo system 900 240 = ca 4 år 0m vi utgår från att energipriset fortsätter att stiga under överskådlig tid så bör man i varje fall kunna anse det vara lön­ samt att installera utrustningar med pay-off-tider under 5 år. Vill man dessutom satsa lite pengar på sin komfort kan man gi­ vetvis sträcka sig ännu längre. 7.6 Rekommendation Utöver vad som sagts under kapital 7.5 beträffande lönsamhet vill vi framhålla betydelsen av att leverantörer av tidstyrsys­ tem informerar om behovet av framförhållning och rekommenderar bestämda tider (ett fåtal varianter). Därigenom kan husägaren välja en för hans familj lämplig variant samtidigt som han har möjlighet att nå något större besparing än här nämnda procent­ satser. Det minskar också risken för att husägarna skall höja allmäntemperaturen vilket mycket väl kan bli fallet om framför­ hål lningstiderna vid temphöjningen är för korta eller obefintli­ ga. Man bör även observera att i de kommuner som har olika dag- och nattaxor för elströmmen så kan man ekonomiskt spara betydligt mer genom att sänka temperaturen dagtid än att sänka den natte­ tid. Man bör således inte försumma att ta hänsyn till detta om huset står tomt en del av dagen. Ett annat sätt att kraftigt öka besparingen för dem som är borta på dagen är att avstå från tem­ peraturhöjningen på morgonen. En rekommendation till leverantörer av styrutrustning bör också vara att dels söka förenkla programmeringssättet för tiduren (det får inte vara för “pillrigt") dels bör man ta fram program- meringsinstruktioner som är lättare att förstå. BILAGA 1 Förstudie ENERGIBESPARING VID BEHOVSANPASSAD INOMHUSTEMPERATUR I GRUPP- BYGGDA SMÄHUS Delrapport av Christer Jansson och Sören Wiklund Denna delrapport hänför sig till programanslag nr 780017-0 från Statens råd för byggnadsforskning till Skånska Cementgjuteriet. 36 1 FÖRORD För eluppvärmda småhus finns det idag ett flertal system, som mer eller mindre väl förmår anpassa inomhustemperaturen till aktuellt behov. Vi har studerat hus där Elektro-Standards energi sparsystem 392 varit installerat. Oavsett system är temperaturförloppen vid höjning och sänkning likartade, varför de erfarenheter vi gjort och kommer att göra, gäller även för andra system. De två hus som studerats är de två första husen som försetts med detta system. Avsikten med detta försök var att ge kunska­ per om hur systemet fungerar med höjnings- och sänkningsför- loppet för temperaturen och hur systemet bör användas. Dessa kunskaper och erfarenheter kommer att ligga till grund vid detaljplaneringen av det fortsatta arbetet, där huvudsyftet blir att bestämma den praktiska energibesparing som systemet ger. God samarbetsvilja från husägarnas sida har gjort försöket möj­ ligt att genomföra. 2 MÄTNINGAR Vid försöken har vi gjort avläsningar för att bestämma energi­ besparing och registreringar för att bestämma temperatur­ skillnaden mellan ute och inne. Detta gör det möjligt att un­ dersöka om energibesparingen står i rimlig proportion till "sparade gradtimmar". Uppläggning av mätningarna 78-02-13 - - 78-04-10 78-Q4-10 - - "våren 80" Energibesparing avläsning avläsning 2 ggr/vecka 1 gång/mån Temperaturförlopp kontinuerlig registrering 2.1 Energibesparing Energiförbrukningen i de båda husen skall jämföras med förbruk­ ningen i referenshus. Detta kan på grund av det statistiskt tunna materialet endast ge en fingervisning om hur stor energi­ besparing systemet kan ge. Det definitiva svaret på energibe­ sparingens storlek, skall de just påbörjade mätningarna i Eneby Gård ge. Det totala energiförbrukningen har avlästs direkt i elmätarskå- pet. En värmemängsmätare, monterad på varmvattenberedaren, ger besked om hur stor del av energiförbrukningen som åtgår till varm­ vatten. 2.2 Temperaturförloppet För att energi sparsystemet skall kunna användas på ett riktigt sätt, är det väsentligt att veta hur snabbt temperaturen ändras vid övergång till lågtemperatur respektive återgång till normal- temperatur (tn). Därför var kontinuerlig registrering av tempera­ turen i de olika zonerna huvudmätningen i detta förförsök. De faktorer som påverkar temperaturförloppet kunde inte varieras i någon större grad. Därför måste de, vid den här speciella mät­ ningen erhållna värdena, göras så representativa som möjligt. De båda husen är lVplans kedjehus med trästomme. Husens värme­ isolering och lufttäthet uppfyller de i SBN-75 ställda kraven. Ventilationen är av typ mekanisk frånluft och "riktigt" injuste­ rad. Vidare konstateras att uppvärmningsanläggningen är "nor­ malt" dimensionerad. De boende kan med sina boendevanor påverka temperaturförloppet. Den "möbelmängd" man har ger en viss värmemagasinering. Venti­ lationsanläggningen kan användas mer eller mindre intensivt. Personvärme och hushål 1 sutrustning ger ett visst värmetillskott. Utomhustemperaturens inverkan på temperaturförloppet har under­ sökts. Tiden för mätningen valdes så att ett stort temperatur- intervall skulle kunna studeras. Mätutrustning för kontinuerlig temperaturregistrering utgjordes av termohygrografer. Detta var naturligt eftersom mätningen skulle ske på totalt 16 punkter under en relativt kort tids­ period. Vidare krävde husägarna att "inga trådar fick dras i rummen". Placeringen av termohygrograferna i de olika zonerna måste göras så att representativ inomhustemperatur registrerades. Samtidigt fick de inte "stå i vägen" eller påverka de boendes vanor. Vid stickprovsmätningar av ventilationflödet användes en luft- hastighetsmätare (varmtrådsanemometer) kopplad till en mätstos. 3 BEARBETNING AV MÄTDATA 3.1 Energibesparing 39 Data från avlästa energiförbrukningar kommer att bearbetas då dessa mätningar avslutats. 3.2 Temperaturförloppet Bearbetningen av de data som erhållits ur den kontinuerliga tem­ peraturregistreringen ger svar på om det finns skillnader mellan de båda husen och de olika zonerna samt hur utomhustemperaturen (tu) inverkar. För att kunna göra dessa jämförelser tolkas temperaturkurvorna matematiskt. Sänknings- och höjningsförloppet kan då beskrivas med följande 5 parametrar. Vid övergång till lågtempe- Vid återgång till normal- ratur (tn - 3°C): temperatur (tn): tn—1 C tn—3 C 0 1 2 3 4 5 6 7 TID (h) TI: Tidsgradienten i start­ ögonblicket (kurvans lutning, i timmar per 3ÖC). T2: Tid (timmar) för övergång till lågtemperatur (tempe­ ratur (temperatursänkning med 3°C). T3: Tidsgradienten i start­ ögonblicket (kurvans lutning i timmar per 3°C) T4: "Mellantid" (timmar) vid tn-l°C (temperatur­ höjning med 2°C). T5: Tid (timmar) för åter­ gång till normal tempe­ ratur (temgeraturhöj- ning med 3°C). Dessa parametrar har plockats ur termohygrografdiagrammen och förändringarna vid olika förutsättningar har studerats. Därefter har en återcheckning gjorts mot diagrammen för att få en rim­ lighetskontroll. Då höjning och sänkning av temperaturen i dag- och nattdel sker samtidigt, kan man inte se någon påtaglig skillnad hos tempera­ turförloppet mellan de båda husen eller de olika zonerna. Där­ emot visar det sig svårt att sänka temperaturen enbart i en­ staka rum. Det beror antagligen på att mellanväggarna är oiso­ lerade och att dörrar mellan de olika rummen ej hålls stängda hela tiden. Utomhustemperaturens inverkan på temperaturförloppet har stude­ rats noga. För varje parameter (T1-T3) har medelvärdet av de olika zoner­ nas värde satts i relation till skillnaden mellan ute- och inneluftens normal temperatur. Se bilaga 1.1-5. Det undersökta temperaturintervallet för utetemperaturen är re­ lativt kort, varför det finns en viss osäkerhet i temperaturbe­ roendet. Men beroendet är knappast så stort att det kan vara mo tiverat att ändra programmeringen av tiduren då utetemperaturen ändras. Däremot kan man med relativt stor säkerhet bestämma de olika parametrarnas värde vid 0UC, som bör ligga till grund vid programmeringen av tiduren. Temperaturförloppets utseende vid 0°C ute har legat till grund för en bedömning av sparade gradtimmar. Besparingen vid olika avstånd mellan ryttarna (som bestämmer när sänkning respektive höjning av temperaturen skall börja) framgår av bilaga 1.6. Vill man ha normal temperatur vid avslutad temperatursänkning, måste övergången till normal temperatur ske med viss framför­ hål 1 ning. Om normal temperatur både vid övergången till lågtemperatur och vid återgången till normal temperatur är ett absolut krav, blir energibesparingen relativt liten. Detta gäller speciellt om sänkningen sker under en kort tid. Förklaringen är att tempe­ raturförändringarna sker så långsamt. Energibesparingen kan göras större, om man accepterar en lägre "övergångstemperatur" än normaltemperaturen både vid övergången till lågtemperatur och återgången till normal temperatur. Vid programmeringen av tiduren sker det genom en framförhållning även vid övergång till lågtemperatur, och att framförhållningen vid återgång till normal temperatur göres mindre. Framförhållningar med tillhörande överångstemperaturer vid över gång till lågtemperatur respektive återgång till normal tempera­ tur framgår av programmeringsnomogram (bilaga 1.7).Med hjälp av detta monogram bör man kunna komma fram till en lämplig program mering av tiduren. Vår rekommendation efter denna undersökning blir: 1 timmes framförhål 1 ning vid övergång till lågtemperatur (ex: Vill man ha temperatursänkning kl 22.00, sätter man den blå ryttaren på kl 21.00) Övergångstemperaturen blir ca tn-0,9°C, vilket bör vara acceptabelt. Yttemperaturerna i rummet, som också har be­ tydelse, är nu något högre än lufttemperaturen. 3 timmars framförhållning vid återgång till normal tempe­ ratur (ex: Stiger man upp kl 07.00, sätter man den röda ryttaren på kl 04.00.) Övergångstemperaturen blir ca tn-0,6°C. Med tanke på att yttemperaturerna nu är lägre än luftens, bör framförhåll­ ningen vara så här pass stor. Sparade gradtimmar vid de olika programmeringsalternativen, samt hur de olika alternativen ser ut vid 10 timmars önskad sänkningstid, framgår av bilaga 1.8. Om man upplever "övergångstemperaturen" som för låg, är det viktigt att man åtgärdar detta genom att flytta ryttarna till ett lämpligare läge istället för att "bara vrida upp värmen". När det är extremt kallt ute (kallare än ca -10°C) kan följande faktorer bli kännbara: Övergångstemperaturerna blir förmodligen lägre än ovan an­ givna. (De boende har upplevt "drag och kalla golv". Även de registrerade temperaturkurvorna är mera oregelbundna och svårtolkade.) Regierpunktsförskjutningen hos radiatortermostaten börjar bli kännbar. Man får koncentrerade toppbelastningar på ett redan högt belastat elnät. Dessa faktorer kan bidra till att man höjer normal temperaturen. Detta skulle innebära att en stor del av den energibesparing systemet ger går förlorad. Vi anser därför att man inte bör användaQsig av temperatursänk­ ning vid lägre utetemperaturer än ca -10°C. Temperaturförloppen vid den större temperatursänkningen på 6°C har ej studerats närmare. Den bör förmodligen endast användas vid längre tidsperioder när inte någon är hemma (t ex om man reser bort på semester eller över en helg) och torde medföra en tidsfördröjning vid återgång till normal temperatur på ca 6-10 timmar. 4 FRÅGESTÄLLNINGAR I ansökan till huvudprojektet i Eneby Gård anges en rad fråge­ ställningar, som vi där hoppas få svar på. Efter försöken i Bål sta har ett par nya frågeställningar till­ kommit. Effektuttagets fördelning under dygnet påverkas av systemet. Hur påverkar det t ex elnätet? Har eldistributören synpunkter? Vilken betydelse har en tyngre stomme i huset? I Eneby Gård finns det även hus med lättbetongstomme. Bör man programmera tiduren med större framförhållning i dessa hus? Kan det påverka energibesparingen? Vilket värde har information till de boende? Av de som får systemet kommer ungefär hälften att få del av erfarenheterna från Bål sta. Ger detta någon extra energibesparing eller mindre bieffekter? 43 TEMPERATURBEROENDE HOS T1 T1, (h/3°c) tn-tu^C) tn - 2"C tn -3°C 44 TEMPERATURB€ROENDE HOS T2 T2,(h) A 6 - I 5 _ 4 _ 3 _ 2 _ 1 _ 0 10 20 30 40 0 1 2 3 4 5 b tn - 1*C____ —I----- > tn-tu,(°C) 50 TID,(h) 45 TEMPERATURBEROENDE HOS T3 T3,(h/3°c) 0 1 2 3 4 5 b TID,(h) 46 TEMPERATURBEROENDE HOS T4 T4,(h) 0 1 2 3 4 5 6 47 TEMPERATURBEROENDE HOS T5 T5,(h) 0 1 2 3 4 5 6 TID,(h) 48 TEMPERATURFÖRLOPP OCH SPARADE GRADTIMMAR L VID SÄNKNING MER ÄN 6h GER VARJE YTTERLIGARE TIMME 3°h 49 PROGRAMMERINGS NOMOGRAM ( FRAMFÖRHÅLLNINGAR MED TILLHÖRANDE ÖVERGÅNGSTEMPERATURER ) SÄNKNING (BLÅ RYTTARE) HÖJNING (RÖD RYTTARE) ÖNSKAD TID FÖR SÄNKNING (h) SPARADE GRADTIMMAR 50 SPARADE GRADTIMMAR ÖNSKAD TID FÖR SÄNKNING SPARADE GRADTIMMAR VID OLIKA PROGRAMMERING AV TIDUREN \--- o “ / __ _ /■X x'' x-wv -f—-------------------- 10h ------------- --------- DE OLIKA PROGRAMMERINGSALTENATIVEN VID 10h ÖNSKAD SÄNKNINGSTID BILAGA 2 Planlösning, hustyp B I ____ i BOTTEN PLAN _.J_____ •SOvT^UM, 7. HUSTYP B Ytor Bostadsyta — bottenplan 79,9 m2 — övre plan 57,7 m2 Summa boy 137,6 m2 Biutrymmesyta 37,9 m2 Bs betecknar spegel­ vändning av B pi_AN 2HWS,5FSIP BILAGA 3 Enkät ENKÄT 1979-09-04 För att få lite baskunskaper till vår undersökning av energi­ besparingen med Elektro-Standards energisparsystem måste vi be om Er hjälp med att besvara följande enkät. Vi behöver dessa svar för att kunna bedöma eventuella variatio­ ner i mätresultaten. 1 Personuppgifter Namn .......................................................................... Gatuadress ............................................................... Tel bostad .......................... arbetet .................. 2 Familjesammansättning Den består av .......... vuxna och .......... barn i åldrarna........................, •••> 3 Boendevanor (gäller främst uppvärmningssäsongen, dvs oktober - apnll Vilken rumstemperatur brukar Ni hålla? I övervåningen, ........ °C i sovrum .................°C i övriga rum I bottenvåningen, ........ °C i sovrum .............°C i övriga rum I garaget °C Använder Ni motorvärmare och/eller kupévärmare till bilen? Motorvärmare? □ Ja Kupévärmare? [ I Nej □ Ja Q Nej Effekt ..........W Antal dygn/år = Effekt..........W Antal dygn/år = ENKÄT 2 1979-09-04 Hur många timmar/dygn brukar Ni ha kupévärmaren på? Motorvärmaren Under 2 tim 2-4 tim 4-8 tim □□□□ motorvärmaren och/eller Kupévärmaren Under 2 tim 2-4 tim 4-8 tim □□□□ Hur användes torkskåpet? | | 4-7 ggr/vecka | [ 1-3 ggr/vecka | | 1-3 ggr/månad | | Mycket sällan Värme på? Tid per gång? | | 6 tim| 14 tim | ,|. Hur anser Ni att Er varmvattenförbrukning är? | | Normal | | Mindre än normal || Större än normal Hur brukar Ni ha fläkten inställd? [ | På lägsta hastighet | | På "sparläge" (om Er fläkt har sådant) | | Fläkthastigheten lägre än reglagets mittenläge j_ | " högre " " " Brukar Ni sova med öppet fönster □ Ja Vilka årstider? ................................. | | Nej Om Ni svarat ja, stänger Ni då av radiatorn? □ Ja Q Nej ENKÄT 3 1979-09-04 Brukar Ni använda korsdrag vid fönstervädring? | Ja Hur ofta? Någon gång/vecka [ | En gång/dygn Nej Flera ggr/dygn Om Ni svarat ja, hur lång tid brukar Ni ha öppet per gång? I I Under 5 min I I 5-15 min | | 15-30 min 4 Kompletterad värmeinstallation Har Ni kompletterat med el-värme i något utrymme efter in­ flyttningen? I I Ja I så fall var? ........................................................ .... I [ Nej ................................................................................................... 5 Andra kompletteringar eller åtgärder Har Ni i övrigt gjort några kompletteringar efter inflytt­ ning t ex satt in tidstyming på värmen, öppen spis (ved­ kamin) eller liknande eller utfört åtgärder som kan påverka energiförbrukningen? Gäller även av SCG beställd tilläggs- isol er ing!nu °a I I Nej I så fall vad? ......................................................................................... 6 övriga synpunkter: ENKÄT 4 1979-09-04 7 För hus med Elektro-Standards energisparsystem (tidstyrning av temperaturen) Hur har Ni programmerat eller hur kommer Ni att program­ mera systemet (klockorna)? Ange detta genom att fylla i bifogade scheman! (Orsaken till att flera klockor användes är av el teknisk natur. Vi rekommenderar att klockorna programmeras lika!) Exempel på i fyll ning av schema: OO 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Har Ni några speciella synpunkter på klockorna (tidstyr­ ningen) och deras användning? ........................................................... TACK FOR ER MEDVERKAN! Var vänlig sänd denna enkät till: Erik Björk AB Skånska Cementgjuteriet 182 25 Danderyd 56 Sä nk ni ng 3( BILAGA 4 Information till alla husägare INFORMATION TILL DE BOENDE 1979-09-06 INFORMATION OM EN UNDERSÖKNING ANG ENERGISPARANDE Inom bostadsområdet Eneby gård har ett 80-tal hus utrustats med Elektro-Standards energi sparsystem. Detta system består av en centralenhet för tidstyrning av temperaturen i olika delar av huset. Dessa hus ligger inom de senast byggda kvarteren. Skånska Cementgjuteriet gör med stöd av Byggforskningsrådet en utvärdering av systemet. Det vi främst hoppas få svar på är: Hur energi sparsystemet används Vilken den praktiska energibesparingen blir I Eneby gård kan vi jämföra ca 200 hus som byggdes innan systemet blev aktuellt med ca 80 hus som försetts med sy­ stemet. (Vi har för avsikt att göra avläsningar i Ert el- mätarskåp varje månad fram till hösten -80). Om temperatursänkningen ger några bieffekter (De som har systemet kommer att få besvara frågor beträf­ fande detta i ytterligare en enkät som sänds ut hösten -80). Vi hoppas att Ni "ställer upp" och tillåter att vi gör dessa avläs­ ningar och att nyttan vi alla kan få av utvärderingen skall uppväga de eventuella besvär det kan medföra. Vi hoppas även att Ni är villig besvara den enkät som bifogas denna skrift. Vill Ni av någon anledning inte medverka ber vi Er snarast meddela oss detta. Har Ni några frågor eller synpunkter, är vi tacksamma on Ni hör av Er. Er kontaktman Erik Björk Adress Skånska Cementgjuteriet 182 25 DANDERYD 08-753 84 03Telefon BILAGA 5 Information till husägare med Elektro Standards energisparsystem 58 INFORMATION TILL DE BOENDE 1979-08-09 HUR MAN ANPASSAR SIN INOMHUSTEMPERATUR EFTER OLIKA BEHOV Ni hör til] dem i Eneby gård som har fått Elektro-Standards energi­ sparsystem installerat i Ert hus. Skanska Cementgjuteri et gör med stöd av byggforskningsrådet en ut­ värdering av systemet. Det vi främst hoppas få svar på är: Hur energi sparsystemet används systemets funktion och hur man ställer in tiduren beskrives i till­ verkarens broschyr. Vilken den praktiska energibesparingen blir I Eneby gard kan man jämföra ca 200 hus som byggdes innan systemet blev aktuellt, med ca 80 hus som försetts med systemet. (Vi har för avsikt att göra avläsningar i Ert elmätarskåp varje månad fram till hösten -80) 0m temperatursänkningen ger några bieffekter (Ni kommer att få tillfälle att svara på en enkät) Vi hoppas att Ni "ställer upp" och att nyttan Ni får av utvärderingen skall uppväga de eventuella besvär den kan medföra. Vill Ni ändå inte medverka ber vi Er snarast meddela detta. Har Ni några frågor eller synpunkter, är vi tacksamma om Ni hör av Er. Er kontaktman: Erik Björk Adress: Skånska Cementgjuteriet 182 25 Danderyd Telefon: 08-753 84 03 Bifogad bilaga ger en kort sammanställning av erfarenheter från 2 st provhus i Bål sta. INFORMATION TILL DE BOENDE Bilaga HUR MAN ANPASSAR SIN INOMHUSTEMPERATUR EFTER OLIKA BEHOV Resultat från Bålsta (Komplettering till Elektro-Standards broschyr) Det energisparsystem som nu används bl a i Eneby gård, har sedan ca 1 års tid på försök varit installerat i två hus i Bålsta. Tem­ peraturvariationerna i husens alla rum har registrerats med skri­ vare. Energiförbrukning m m har noterats. Även husägarna har bidra­ git med värdefull information. Resultaten från Bålsta talar för att energi sparsystemet bör användas på följande sätt: 1 Stäng av temperatursänkningen (MAN/O) under en tid och pressa ned normal temperaturen så lågt som mojlTg~t --------------- Varje grads sänkning av rumstemperaturen ger en energibesparing av ca 5 %. - 2 Programmera tiduren med hänsyn till nedanstående fördröjning vid ändring av rumstemperaturen, (AUT/3°C). - 1 timmes framförhållning vid övergång till låg temperatur (ex: Vill ni ha temperatursänkning kl 22.00? Sätt då den blå ryttaren på kl 21.00) - 3 timmars framförhållning vid återgång till normal temperatur (ex: Stiger ni upp kl 07.00? Sätt då den röda ryttaren på kl 04.001) Den till synes stora framförhållningen motiveras delvis av att rummets yttemperaturer har lika stor betydelse som luftens, då det gäller "upplevd temperatur". 3 Avstå frän temperatursänkning (MAN/O) då det är kallare än ca -10°C ute Detta blir nödvändigt om man skall slippa obehag som t ex kalla golv efter återgång till normal temperatur. (Normalt är det i Stockholmstrakten kallare än -10°C ca 10 dygn/år) A Tempsänkning 6°C (MAN/6°C) skall endast användas vid längre tidsperioder när inte någon är hemma. T ex när man reser bort på semester eller över en helg. OBS.' Tidsfördröjningen vid återgång till normal temperatur kan bli ca 6-10 timmar. Punkterna 2-4 jnnebär att man inte utnyttjar systemet maximalt, men är ändå motiverade då dessa åtgärder gör det lättare att hålla en låg normal temperatur. Dock inte första året ber. på byggfukt.’ 60 INFORMATION TILL DE BOENDE Allmänna rekommendationer (speciellt första året p g a uttork- ninqsförloppet). - El-slingan bör vara påkopplad för att förhindra tjäTrisk och för att öka uttorkningen. - Se upp med temperatursänkning i garage! (Frysrisk för vattermätaren) - God ventilation.' (För att öka uttorkningen). Har ni några problem med programmering av tiduren eller något annat, hjälper vi gärna till. Bilaga BILAGA 6 Elmätaravläsningar /it* sr 1 f Si r~ ATiVos' ?w' — 7‘7. 3/ cé "? / àŸ.ûZ 77 /2 /r Sc 0 2-; ä1 tüT.3/ âk.1 y V >. yys^r' / ~7 77 V/7 p< t y t. ry 2 7 FinkiHgrind 29 >2 * XV 7 i 77c )?v^7 i'c t i >vr / 4 > 4'/ 2 S’ Finkålsgrind 31 J? 2/? i 7//*- W/V7- vVj / V i 77T7V / y y // <2 *7 Fink! 1 sgrind 33 / r V/P W7p j7/V'/ ?/ iy; ?ry/j /X c 47 tû Fankilsgrind 32 ■72 /W -7‘j/rï <^v jjc r C 7 r /c c r >v2 .) / FinkåIsgrind 30 a* <2; 12 J V/ i? c./-) ^Vr;'“ 7 j-/, /r? /*<> >/* J2 Fankilsgrind 28 ?*r 727 V'/S'/JL 7£. >:«U i / J-4/ 7 r . i J FankiIsgrind 26 i ry/f V?&'j 73 ',/■ r 2’ v y Ï/-U 7 77> 7cT ■ J'/ FankiIsgrand 24 V*-* P’JXSL 2C £*/ Vv>v4 * r//^ i c v: 7/ ■V?,W / > Fankilsgrind 22 -T2 ?/?- ? ! fr# ^yvr-. ait* t V y .f k.’' 2 i *Y v ï*.’ Fankilsgrind 20 ! / 7*2 1 ■7/ /vi ff-Pr'/ fV V- - . /»YV ifV/'-1 «J7 Finkilsgrind 16 4 v ? -V r/ fp/ £<: / -* / 7 ? /»> 7 -7 •• ^ Fink»Isgrand 12 ,j‘y îjr ? V / ;"7 > *‘7 FankiIsgrand 8 t'/ / > FkfU.11 sgrand 6 J f ' -jj_ Finfcn- 62 BILAGA 7 Variabler VARIABELFÖRTECKNING 1 1980-03-06 TIDSTYRD VÄRME ENEBY GÄRD För var.ie husnummer kan följande variabler finnas 1 Hystyp 4 olika 2 Styrsystem 4 " 3 Husens orientering 4 * 1 11 4 Husens isolering i grundutförande 2 11 5 Familjesammansättning 6 " 6 Utförd tilläggsisolering 10 " 7 Kompletterad värmeinstallation 3 11 8 Användning av kupé- och/eller motorvärmare 4 " 9 " torkskåpet 4 " 10 11 fläkten (inställning) 4 " 11 " korsdrag vid vädring 4 " 12 Inomhustemperatur 3 " 13 Vattenförbrukning 6 " 63 1980-03-06 2 Variabler och koduppbyqqnad Kod-exempel 288B1 S23 000 140 23 Vattenförbrukni ng Inomhustemp Anv av korsdrag vid vädring Anv av fläkten (inställning) Anv av torkskåpet Anv av kupé- och/eller motorvärmare Kompletterad värmeinstallation Utförd tilläggsisolering Fami1jesammansättning Husens isolering i grundutförande Husens orientering (entrén) Styrsystem Hustyp Husnummer 1 2 4 Hustyp 3 olika hustyper A, B och C samt en jämförelsegrupp D som erhålls genom att antalet B-hus delas i 2 grupper (76 + 77 hus) på så vis att vartannat B-hus i förteckningen blir B-hus och vartannat blir D. Styrsystem Grupp 1 = Elektro Standards energi sparsystem 392 " 2 = Annat styrsystem (i regel Etermo) 11 3 = Utan styrsystem 11 4 = Ej klarlagt (okorrigerade värden) Husens orientering Entrén mot söder = S " norr = N 11 öster = Ö " väster = V Husens isolering i grundutförandet Ursprunglig isolering = 1 Ökad isolering = 2 M ED EL VÄ RD EN . SUM M O R MM ÖVE R A LL A H US SORT^K W H 64 BILAGA 8 Samband e1-/vattenförbrukning för samtliga hus NO TE : 19 OO S H AD MIS SI NG VAL UE S OR WE RE OUT OF RA NG E 51 GBS HID DE N 65 BILAGA 9 Samband el-/vattenförbrukninq för hustyp A NO TE : 1 QO S HA D MI SS IN G VA LU ES O R W ER E OU T OF R A NG E 3 09 S HI DD EN M ED EL VÄ RD EN , SUM M O R MM ÖVE R A LL A H US SQRT=K W H 13 Î2 3 M O ND AY , MA Y 2 5, 19 81 BILAGA 10 Samband e1-/vattenförbrukning för hustyp B 66 no te : i o o bs had mis si ng va lu es or her e ou t o f r an g e 9 obs hidd en LITTERATUR Dafgård, N, 1979, Intermittent uppvärmning. Nattsänkning. Rapport 22 från institutionen fö'r uppvärmnings- och venti- 1ationsteknik, Kungl Tekniska Högskolan, Stockholm. Andersson, K Allan, Tidstyrda elradiatorer i småhus. Fält­ undersökning i Viksjö, Järfälla. (BFR R67:1981) Stockholm. Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 780017-0 från Statens råd för byggnadsforskning till AB Skånska Cementgjuteriet, Stockholm. R8:1982 ISBN 91-540-3619-4 Art.nr: 6700508 Abonnemangsgrupp: W. Installationer Distribution: Svensk Byggtjänst, Box 7853 103 99 Stockholm Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Cirkapris: 30 kr exkl moms