Hur skapar kvinnor och män gemenskap i dagens samhälle?
 
Lena Martinssons avhandling Gemensamma liv handlar om hur gemenskap, identitet, kön, kärlek och sexualitet
definieras och ges mening. Hur subjektivitet blir till problematiseras också. I avhandlingen intervjuas tio
heterosexuella par. De intervjuade, som alla har minst ett barn under sex år, lever på olika sätt, har skilda sociala och
utbildningsmässiga bakgrunder. Några av dem har också immigrerat till Sverige.
 
I de intervjuades tolkningar av sig själva och sin relation upprepas och trängs inte sällan motsägelsefulla normer. Det
pågår exempelvis en kamp om hur kön och sexualitet ska förstås. Kön kan både uppfattas som något föränderligt
och som något av naturen givet. De intervjuade kan se sig själva såväl som föränderliga som en gång för alla
bestämda av sitt kön, sin klass eller sin etniska bakgrund. När motsägelsefulla normer möts i de intervjuades
självförståelser kan också de många principerna komma att omvandlas på ett oförutsägbartsätt. I denna
oförutsägbarhet ryms såväl möjligheter som hot.
 
Att återkommande problematisera normer om kön och sexualitet ses i texten som en viktig feministisk uppgift. Bl a
är det betydelsefullt att visa att kön och sexualitetskategorier är tillfälliga och bräckliga. Vad som betraktas som likt
och var gränsen till det olika dras är en tolkning, en tillfällig förståelse och inte en representation av en given ordning.
 
Avhandlingens titel är Gemensamma liv. Om kön, kärlek och längtan.
Disputationen äger rum fredagen den 28 november 1997 kl 10.00.
Sal L 100, Etnologiska institutionen, Lennart Torstenssonsgatan 8.