Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M N:o 8 LEKVATTENSJÖARNE, VÄRMLAND. — FOTO. G. REIMERS, GÄFLE. 20:DE ARG. 'S . ¿x'.... ■ »5^ PAULINE BRUNIUS. TILL PORTRÄTTET À FÖREGÅENDE SIDA. Svenska teaterns skattade och firade primadonna, fru Pauline Brunius, hör till dem, som i sitt konst- närsskap kunnat glädja sig ât en oafbruten utveck­ ling och framgång. Under sina första teaterår mindre bemärkt, har hon med tiden tvingat uppmärksamhe­ ten till sig. Hvarje ny roll har för henne varit ett tillfälle och ett medel att utveckla sin utan tvifvel stora naturbegåfning. Och hon har vuxit med sina uppgifter, vidgat och skärpt sin uttrycksförmåga, så att det nu icke råder mera än en mening om att hon står i främsta ledet af våra sceniska artister. I likhet med alla betydande konstnärer har hon en bestämd individualitet, gripbar i sina hufvuddrag. Den egenskap man kanske främst fäster sig vid hos henne, är hennes intelligens, som väl behärskar och beräk­ nar de uttrycksvärden, hon skall frambära. Hon har ett fast grepp och en klar uppfattning om de typer hon formar och genomarbetar också detaljerna med preciserad finhet Hon spelar mindre med sitt tem­ perament än med sin reflexion. Bäst passar henne därför på scenen sådana typer, som förete förständs- egenskaper af olika slag, klokhet, slughet, klipskhet, med hvilka hennes egen intelligens kan nå en natur­ lig samklang. En ypperlig tolkning har hon sålunda gifvit några kvinnofigurer tillhörande den klassiska komedien. Bland dem erinrar man sig särskildt Bea­ trice i “Mycket väsen för ingenting“ och Celimène i “Misantropen“, hvilken sistnämnda figur väl beteck­ nar hennes konstnärliga höjdpunkt hittills. Med denna figur beröra vi det rollfack, hvari hon förnämligast bril­ jerar, det som omfattar den lättsinniga, illfundiga kvin­ nan med hennes hufvudarter och variationer, koket­ ten och kokotten af olika bildningsgrad och samhälls­ ställning. På detta område har fru Brunius varit en framställarinna af rang. Kvinnolynnets ondska och tvetydighet med dess argan list och försåt, förrädiska inställsamhet och skenfagra koketteri har af henne lagts i dagen med verklighetstrogen och öfvertygande ka- raktäristik, Schönherrs Kvinnodjäfvulen kan stå som typ och symbol för hela gruppen, hvari ju också in­ gå mindre sataniska och mera alldagliga representanter tör könet. Den erotiskt betonade nutidsmänniskan, som med sina finter och ränker fångar männen som spindeln flugorna, har upprepade gånger i hennes tolkning tagit gestalt på scenen. Den medvetna öf- verlägsenheten hos de sålunda skildrade kvinnorna har därvid varit ett drag, som stuckit i ögonen. De spela dessa kvinnor en roll inom själfva pjäsen, de förställa sig med andra ord, och det är denna förställ­ ning, än ett verk af beräkning och reflexion, än en instinkt, som fru Brunius så utmärkt lyckats återgifva. Den kvinnliga natursidan, särskildt då den frambryter i nervositet och hysteri, belyses ypperligt af hennes spel. Hon håller nervositetens hela teknik med alla dess tries och konster i sin hand. Illustrativ för hen­ nes framställningsförmåga i detta hänseende var hen­ nes utförande af den kvinnliga hufvudrollen i den ungerska komedien “Riddaren af i går“. En stor konstnärlig seger vann hon med sin drottning Elisa­ beth i Brita von Horns skådespel, en i hvarje detalj målmedvetet och stilsäkert utarbetad figur. Den be­ dagade “jungfrudrottningens“ erotik och det motbju­ dande i hennes behagsjuka, hennes kattdjurslika grym­ het och råa njutningslystnad, men äfven hennes mäk­ tiga härskarvilja — allt slöt sig här samman till en högst expressiv bild. Femina feles — Kattkvinnan — det är tecknet och märket på hennes sceniska huf- vudgestalter. Sina roller utför skådespelerskan med en brio och bravur, som nästan visar teknisk suveränitet. Hen­ nes fara är visserligen därvid att spela virtuost, med ett öfverskott af formskicklighet, som väl kan väcka kall beundran, men som icke alltid fängslar med ome­ delbar lifsillusion. En smula betänkligt är också, att hon förefaller lika bedårande och bedårad i strunt- styckena som i mästerverken, så i den senaste tyska uselheten, “Min hustru hofskådespelerskan“. Från att förfalla till stela manér hindras hon åter af frisk­ heten och rörligheten i uppfattning och uppfinning. Främst bland hennes mimiska uttrycksmedel kommer blicken, som man minns såväl i dess tragiska stir­ rande som dess spefulla fladder. Rösten saknar skön­ het — kan vid anspänning t. o. m. låta hård och hes — men har sin egendomliga beslöjade, utdragna to- nalitet, ofta af fängslande verkan. Hvad hon däremot ibland missbrukar är sitt skratt, som vid vissa till­ fällen ges till för billigt pris. Med rapphet och le­ dighet, där så påfordras med ohejdad munvighet skö­ ter hon dialogen, som i hennes mun aldrig blir sud dig utan uppbäres af en sober och distinkt talkonst. Hur hoppade och stänkte t. ex. icke replikerna från hennes Beatrices mun! Hela fru Brunius’ lynne och talang hänvisar henne i främsta rummet till komedien. Blicken för det ko­ miska tillhör ju också intelligensen, en egenskap, som tillkommer denna skådespelerska mera än de flesta. Däremot saknar hon förutsättningar för att bli någon stor tragédienne. Den starka, rena, i viss mån enkla känsla, som därtill fordras, tyckes frångå henne; i hvarje fall har hon icke på scenen bevisat sig äga den. Om hon likväl icke utan framgång tolkat en Johanna d’Arcs naiva patos, ådagalägger detta mång­ sidigheten i hennes begåfning, som onekligen ibland öfverraska med drag, som man icke väntat. Den spända heroiska viljan, ja äfven den brusande passionen hos storvulna kvinnokaraktärer — t. ex. Hjördis i “Hær- mændene på Helgoland“ — har hon, dock utan att fullt nå den höga stilen, sökt skildra. Strängar, som af- gjort fattas på hennes instrument, äro ömhetens, in­ nerlighetens, det själiska behagets, den lyriska fin­ hetens. Vissa historiska monumentalfigurer mäk­ tar hon däremot förläna hållning och glans — jämte de redan nämnda kunde här många andra uppräk­ nas. Ett i allt: en skådespeleiska, som, i likhet med hvarje personlig begåfning har sin begränsning — personligheten betyder ju alltid lika mycket en gräns som en förmåga — men som nått den fulla myndig­ heten och mognaden, som i detta fall kommer mäs- tareskapet nära, inom sitt konstområde och sin konst- utöfning. Fru Pauline Brunius hör till dem, som äro en heder och prydnad för hvarje teater. Fru Brunius, hvars flicknamn är Lindstedt, började sin konstnärsbana i Operans balettelevskola, hvarefter hennes dramatiska anlag utbildades under fru L. Dor- sells förfarna ledning. Debuten ägde år 1903 rum på Olympiateatern (sedan omdöpt till Östermalms- teatern). Här spelade hon bl. a. Birgit i det populära sagospelet “Ljungby horn och pipa“. Efter ett par år anställdes hon vid Dramatiska teatern och öfvergick sedan till Svenska teatern (1906). Bland hennes ti­ digare roller märkas Regina i “Gengangere“, Sigrid i “Bröllopet på Ulfåsa“ och Kristina i “Mäster Olof." 1910—11 tillhörde hon det Fröbergska landsortssäll- skapet och spelade därvid Cyprienne i “Vi skiljas“. Sedan har hon varit oafbrutet fäst vid Svenska te­ atern, hvars annaler hon på ett så ärofullt sätt varit med om att skrifva. Vid denna teater befinner hon sig i ett fruktbart samarbete med sin man, den utmärkte komikern, broder till författaren och kritikern Au­ gust Brunius. En treklang af namn i Sveriges konst­ närliga lif. Olof Rabenius. — 114 — HVAR 8 DAÜ /■'■'n. .lewer, htnvrn. FRU PAULINE BRUNIUS. PJter porträtt. Klinkt : Mengt .-iln>«r»purn> T. v. SOM KATARINA II, en a. hennes glansroller; t h. ETT KARAKTÄRISTISKT PRIVATPOR­ TRÄTT, TAGET SISTLIDNE SOMMAR. Skulptören Adolf Jonsson har i dagarna fullbordat en bröstbild i marmor af Konung Gustaf, iklädd generalsuniform. Bysten, som donerats till Stora lands- logen af konsul Wilhelm Djurling och direktör Hilmer Djurling, kommer nografi, var den fullbordad 1812 och tillhörde friherre Carl de Geer på Leufsta. Genom aif kom den sedermera till grefvinnan Wacht­ meister och har nu, som nämts g^nom hennes frikostighet fått sin slutgiltiga plats i Nationalmuseums sjuttonhundratalshelgedom.. att ^fUsr fotografié .. • NY PORTRATTBYST I MARMOR AF KONUNG GUSTAF V, utfärd af skulptören ADOLF JONSSON. aftäckas vid dess näst­ kommande sammanträ­ de. Äfven konungen har för sin personliga del beställt ett exemplar af skulpturverket. * Den föregående vin­ ter aflidna statsfrun hos änkedrottning Sophia, grefvinnan Elisabeth Wachtmeister har i sitt testamente som gåfva till Nationalmuseum öf- verlämnat Sergels mar­ morgrupp “Mars och Venus“, en synnerligen värdefull tillökning till museets redan förut dyr­ bara 1700-talssfi ruling. Redan under Sergels vis­ telse i Rom beställdes grup­ pen i marmor i kolossala mått af en engelsman, hvilkens död koit därefter kom beställnin­ gen att förfalla. Först i Stock­ holm återupptog konstnären arbetet med dess utformande i ädelt material, denna gång i modellens storlek och enligt en uppgift af Kristian Mol- beck, citerad af doktor Georg Göthe i hans stora Sergelmo- “VENUb OCH MARS“ AF SERGEL. Marmorgrupp, testamenterad till Nationalmusenm af den nyligen aflidna f. d. statsfrun, grefvinna Elisabeth Wacht­ meister å Kulla-Gunnarstorp, — Foto. Modin, Sthlm,. - 115 REGERANDE FURSTAR SOM ABDIKERAT. 1 ■ i 'W-. F’ r . MF t|| i y F j TYSKA RIKET: 1-4. KEJSAR WILHELM II, e/Zir ett senaste porträtt taget detta år. 2. KEJSARINNAN AUGUSTE VIK­ TORIA. 6. KONUNG LUDVIG III AF BAYERN. B. KONUNG FRIEDRICH AUGUST III AF SACHSEN. 7. KONUNG WILHELM II OCH DROTTNING CHARLOTTE AF WURTEMBERG. 9. STORHERTIG AUGUST AF OLDENBURG. 3. KRONPRINS WILHELM. 4. KRONPRINSESSAN CECILIE. 5. HERTIGPARET AF BRAUN­ SCHWEIG, ERNST AUGUST OCH VIKTORIA LUISE. RICH FRANZ IV AF MECK­ LENBURG-SCHWERIN. EFTER ORIGINALFOTOS. 10. STORHERTIG FRIED- 116 TYSKLANDS LEDARE. — 117 — 1. EBERT, Rikskanslär. — 2. SCHEIDEMANN, Chef för finansväsendet. — 3. ARBETARE- OCH SOLDATRÅDET HÅLLER PLENUM I RIKSDAGSHUSET. - 4. RÂDSMEDLEMMARNE ANKOMMA TILL RIKSDAGSHUSET. - Efter originalfotos. f fl Ia.- .■ l'-Wi«tóíj »» t y ’...i'--' s wr ' , i r & ’ ■ FCfcf " l. . HVAR 8 DAQ : 'f-, H? ■■i ÉiihMil M c 1 < h. • NÄR SVENSKA ARBETARE DEMONSTRERA. Stockholms arbetarekommun tågar genom staden såsom demonstration i lifs medelsfrågan. En vald deputation uppvaktade stats-, finans- och jordbruksministrarne. Text å sid. 127. <>to. Norbert), Sfhlm. DEN NYA STORA TORKNINGSCYLINDERN för grönsaker, rotfrukter och säd i Göteborgs Lifsmedelsnämnds förrådscentral, f. d. Bryggeriet “Kronan“. — Öfverst t. v. DIR. KARL ACHSNER, chef för affärs- och ransoneringsafdelningen. Foto., Jothcusww, Gb& Göteborgs lifsmedelsnämnds sedan en lång tid tillbaka inom dess stora förrådscentral Kronan planerade anläggning för grönsaks torkn!ng i stor skala har i dagarne blifvit färdig att tagas i bruk. Den storartade anläggningen består af två a’delningar, hvaraf en omfattande 3 beredningsmaskiner för sköljning, skalning och sönder- skärning och en andra den kolossala torkningsapparat vår bild visar. I densamma kunna torkas grönsaker, rotfrukter och säd, och detta i sådan utsträckning att därur på en enda dag kan utvinnas 1,000 kg. torra grönsaker. Den utomordentliga anordningen har anlagts under kontroll af chefen för Göteborgs lifsmedelsnämnds affärs- och ran- soneringsafdelning, direktör Karl Achsner, hvilken sedan ungefär ett år tillbaka bekläder denna post och därunder tillvunnit sig stora sympatier och förtroende för ovanlig duglighet inom sitt fack. — 118 — HVAR & DAG VfUr .. Zic/le ‘‘’■«Awvawv DANSK-TYSKA GRÄNSEN BEVAKAS. På danska sidan synas två danska dragoner till häst, på den tyska sidan två tyska soldater med revolutionsmärket på uniformen. & ABDIKERADE FURSTAR. Världskrigets ofrånkomliga slutakt — störtandet af den regering som ledt Tyskland fram mot dess ödes­ timma — har under världens tystnad och intensiva spänning spelats ut, och i detta ögonblick står det mäktiga tyska riket utan käjsare och utan en enda säker furstetron inom sina gränser. När ett stort och mäktigt' monarköde härmed af- slutats kan det äga sitt stora intresse att kasta en blick tillbaka öfver dess förlopp. Käjsar Wilhelm II, son af prins Friedrich, sedermera käjsar Friedrich III samt sonson till den store Wilhelm, (Der Siegesgreis) föddes i Berlin 1859. Hans barnaår förflöto under en historiskt märklig och för hans land betydelsefull tid — en tid fylld ai örlog och stora händelser. När han som 29 årig mottog detta en­ hetliga Tyskland, som Bismarck sammansvetsat med hjälp af sin käjsare och von Moltke, den tyska hä­ rens organisatör, stod han äfven inför den väldiga och kräfvande uppgiften att i alla afseenden göra Tyskland värdigt den plats i solen, det eftersträfvade. Mycket bevisar att i den unge suveränens bröst slumrade ett frisinnets frö, som i det feodala Preussen ej fann sin lämpliga jordmån. Hela hans uppfostran inriktades först och främst på militära ting, och fram­ stod han bevisligen med åren snarare som militärstatens högste ledare än som den “Tysklands förste tjänare" han vid sin tronbestigning uttryckte sin önskan att bli. Härmed är dock icke mer än en sida vidrörd i hans mångsidiga natur. Redan som ung prins väckte han främmande diplomaters utomordentliga intresse ge­ nom sin bländande personlighet, sin osedvanliga om­ dömesförmåga och sin snabba snillrika konversation. Han var ingen vanlig människa. Att regera fram­ stod för honom som att lysa upp, imponera, men äfven som ett heligt och kräfvande kall. Det var sannolikt med uppsåt att under fredens hägn föra sitt älskade tyska folk fram mot stora och lyckliga tider käjsar Wilhelm vid sin tronbestig­ ning 1888 fattade Tysk­ lands krona och spira. Hans regering bär bästa vittnes­ bördet om ärligheten i hans uppsåt. Det världs­ krig, som efter 71 ständigt hängde i luften, kom icke, och det skall måhända vi­ sas senare hur det just va­ rit käjsar Wilhelms stora fredskärlek som ända intill det europeiska olycksåret 1914 lyckades bevara fre­ den för Europa. Hans omsorg om Tysk­ land har varit mer än det officiella gillandet eller klandret. Med den för ho­ nom utmärkande german­ ska grundligheten och sin med åren ända till nervo­ sitet urartade verksam­ hetslust liksom äfven hans despotiska anlag att i allt först och sist vara den bestämmande har han med mera aktivitet än nå­ gon annan monark i sam­ tiden ingripit på kort sagdt hvarje område — kon­ stens, vetenskapens, lag­ stiftningens, industriens, näringens. Han har gjort halfva, men endast också halfva och af hans omgif- ning sannolikt hårdt motarbetade försök att genom förbättringar i den sociala lagstiftningen närma sig det socialdemokratiska partiet. Men den verkliga demo­ kratien torde han aldrig ha förstått. Uppfostran, om- gifning, allt göra detta förklarligt. Som ett led i hans fredspolitik ingå hans resor till snart sagdt Europas alla hof och länder — Frankrike dock undantaget. Med de nordiska länderna, med Ryssland och icke minst med England har han sökt skapa ett godt förhållande. Hans väsens charme, det bestämda intrycket af en betydande, upplyst och upp­ buren personlighet har icke minst utåt förstärkt Tysk­ lands glans och ära. Själfva rikets förkofran under käjsar Wilhelms 30- åriga regering har varit häpnadsväckande och utan motstycke i någon annan samtida stat i världen. Till stor del skall denna förkofran kunna räknas kejsaren till godo. Han har ständigt främjat och inspirerat — aldrig hämmat och förstämt. När Rhurområdet gick till mötes en uppblomstring som pä några år af en f. d. ödebygd genom sina rika koldistrikt skapade en industri för millioner människor var käjsaren en af de första som insåg nödvändigheten af tyska handels­ flottans ökning för produkternas exportering. Tysklands framtid ligger på hafven är ett af de många bevingade ord frän denne “Atlantens amiral“. Tysklands såväl som det öfriga Europas olycka har bottnat i kapprustningen. Hur grundligt den bedrif- vits, hvilka enorma förmögenheter i material och män- niskosnille som lagts ned på densamma har detta världskrig visat. Om hvad som var dess orsaker och hvilka dess upphofsmän skall en bättre underrättad tid än vår klarare döma i. Visst är dock redan nu att ansvaret för att damat utvecklades så blodigt och förfärande som skett får delas ut på flera händer. Mot käjsar Wilhelms mål ledde det dock icke detta Tyskland han så varmt älskade, och som han drömde om att föra fram mot en härlig framtid. Med en öf- 119 BERLIN VID TYSKLANDS POLITISKA OMDANING. C ■ t■ 1 —? T w- '"‘r *^r * f - - ' ■■ ■■¿Kfr g f ■i''‘ v~L ? *L fe v» ,^1 W - ’ ■’x -’ : : BÄ1% u i ' ® * II IIHi rart» é . 4>.- I ‘ -M ila:I» i r, • ,. B 4vfU‘._ Efter käjsardömets fall ha Tysklands mindre troner slag i slag störtat samman, och fordom inom sitt herradöme betydande dynastier ha där­ med upphört att finnas till. H. 8. D. är härmed i tillfälle att återgifva några af de mest betydande bland de abdikerade monarkerna med Efter originalfotografier, verblick af hans gärning får hans slut något tragiskt och vemodsfullt. Han var i ordets egentliga mening född att vara imperator och hvarje plats på jorden utom Tyskland, där den abdikerade skall söka finna ro, måste bli detta stora, sällsamma käjsarödes dystra S:t Helena. Till tronafsägelsens bitterhet sällade sig för käjsar Wilhelm dessutom medvetandet att detsamma äiven gällde tronarfvingen inom hans ätt, kronprins Wilhelm. Denne unge tronföljare, som så plötsligt fått en mäktig och lysande framtid grusad, är född den 6 maj 1882. I likhet med alla prinsar af hans hus har han erhållit en sorgfällig militär och civil uppfostran. Under världskriget har han fungerat som nominell le­ dare för den armégrupp vid västfronten, som opererat vid Verdun. . / ........... . hvilkas fall framstående furstehus utplånats bland de regerandes antal. Konung Ludwig III af Bayern är född den 7 januari 1845. Regent den 12 december 1912 proklamerades han till konung den 5 november 1913 och förmäldes den 20 februari 1868 med Maria Theresia, ärkeher- tiginna af Österrike. i^-’.ung Wilhelm II 9 af Wiirtemberg är född den 25 febr. 1848, till­ trädde regeringen den 6 oktober 1891 samt för­ mäldes andra gången med Charlotte, prinsessa af Schaumburg-Lippe. Konung Friedrich Au­ gust III af Sachsen är född den 25 maj 1865 och tiLträdde regeringen den 15 oktober 1904. Storhertig Friedrich Franz IV af Mecklenburg-Schwe­ rin är född den 9 april 1882. Sedan han 1897 efter- trädt sin fader, öfvertog tan regeringen den 9 april 1901; förmäldes den 7 juni 1904 med Alexandra, prinsessa af Storbritannien och Irland. Storhertig Friedrich August af Oldenburg är född den 16 november 1852 och tillträdde regeringen den 13 juni 1900; förmäld andra gången den 24 oktober 1896 med Elisabeth, prinsessa af Mecklenburg-Schwerin. Hertig Ernst August af Braunschweig, prins af Stora Britannien och Irland, är tödd den 17 november 1887 och tillträdde regeringen den 1 november ¡913; förmäld den 24 maj 1913 med Victoria Luise, prinsessa af Preus­ sen och käjsarparets dotter. Emellertid äro härmed endast nämnda några af de mest betydande tronafsägelserna inom Tyska rikets 22 monar­ kier, af hvilka i detta ögonblick blott någon enstaka tron ännu trotsar revolutionens väldiga utjämningsvåg. 1. VID BRANDENBURGER TOR: En bild med beväp­ nade arbetare, soldater och matroser med röd fana bland den lugnt promenerande allmänheten. 2. NÄR TYSKLAND FÖR­ KLARADES SOM REPU­ BLIK GENOM SCHEIDE­ MANN FRAMFÖR RIKS­ DAGSHUSET. 3. HÖGVAKTEN VID UN­ TER DEN LINDEN. 4. UNTER DEN LINDEN. Den beklämmande känsla af ovisshet öfver hvad som närmast skulle hända efter vapenstilleståndets inträdande dämpade fullkomligt: hvarjeytt­ ring af glädje när man erfor att detta fasans krig afslutats. — Och hvad som kunnat ske, det hade kanske icke sä osannolikt också kommit att ske, därest andra länder än Tyskland drabbats af så tragiska motgångar. Ty ingen den mest öfvertygade motståndare till militarismen skall kunna förneka att det dock varit just denna hela tyska folket genomsyrande disciplinanda som i hvarje fall hittills räddat landet undan den oöfver- skådliga fara som ett sammanstörtande inneburit för hela världen. — Ännu återstår att se om ens de segrande länderna skola vara mäktiga en lika beundransvärd själftukt, när äfven deras folk, som tvifvelsutan blir fallet, komma att fordra omläggningar inom det politiska maktom­ rådet. — Mer än ord tala våra bilder om den behärskning Berlins in­ vånare ålagt sig och som mer och mer tar sig påtagliga uttryck i de ledandes gärningar under dessa hotfyllda dagar. — HVAR 8 DAG Pressfoto. K Licht: Benin Silñ'ertparrt TYSK TORPEDJAGARE, W. 71 SKADAD I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD och intagen i torrdocka i och för undersökning och reparation. En tysktorpedjagare W.71, befälhafvare kaptenlöjtnant Schmundt, råkade fredagen den 8 november under rekognoscering utanför Landsort i Stockholms skärgård få grundkänning och skadades så svårt att den måste söka sig in till Stockholm för reparation. Den passerade först Dalarö men hejdades utanför fästningen H'n/n. Johanson, Gfhff. “licht.- Benyl “PEKING“, Östasiatiska Kompaniets ångare, som intagen i Gö­ teborgs flytdocka i och för reparation efter de svåra brandska­ dor som drabbade ångaren i januari 1917 i Port Saids hamn. Oscar Fredriksborg och blef sedan hela fredagen liggande ute på Tiälhafvet i afvaktan på tillåtelse att gå in till Stockholm. Lör­ dagens morgon anlände också denna, och redan samma dag gick den förolyckade jagaren in till Finnbodavarfvet vid Beckholmen och blef omedelbart intagen i torrdocka förundersökning och reparation. TILLFÖLJE PÅGÅENDE TUNNELARBETE FÖR DEN BLIFVANDE UNDERJORDISKA SPÅRVÄGEN I KRISTIANIA ha en del hus underminerats och svårt ramponerats och måst utrymmas. — Amatörfotos. Ostasiatiska kom­ paniets stora ång­ are Peking har i dagarna anländt till Göteborg i ett synnerligen sorg ligt och skamfiladt tillstånd eiter att under sin senaste resa ha undergått en fruktansvärd brand i Port Saids hamn. Det vackra fartyget, som tidi­ gare utgjorde en prydnad för Göte­ borgs hamn är nu till oigenkännlig­ het förbrändt med rostiga bucklade sidor, förstörd kommandobrygga, spolierad inred­ ning. Trots de yt­ terligt provisoriska anordningarna har resan gått lyckligt till hemlandet, där fartyget troligen snart kommer att återfå sitt forna välkända utseende. Text till vidsåen- de bild å sid. 127. — 122 — HVAR 8 DAG X ' 1 ( JB I Naturhistoriska riksmuseets offent­ liga samlingar ha tillkommit ett par nya grupper, af hvilka den intres­ santaste och vikti­ gaste utgöres af fyra bergsgorillor — en gåfva till museet af kapten Elias Arrhenius. Gorillorna ha uppställts längst fram till vänster i salen för uppstop­ pade däggdjur och utgöra en ny form — Gorilla Berin- gei Mikenensis — af den art central­ afrikanska gorillor, som vanligen kallas bergsgorillor eme­ dan de hålla till på vissa berg. Nu ifrågavarande ex­ emplar härstamma från toppen af ett slocknadt vulkan­ berg, Mikeno, norr om Kivusjön. På grund af sina tjocka svarta pälsar och ett rikligt skägg äro de till utseen­ det tämligen olika andra kända goril­ latyper från det tropiskaVästafrikas Efter fotografíe ' MÄRKLIG NYHET I RIKSMUSEUM: GRUPP AF BERGSGORILLOR (Gorilla beringei mikenensis). KÄNNBAR FÖRLUST FÖR STRÖMSHOLMS HINGST­ DEPÅ: HINGSTEN MINOS, som nyligen störtade i hjärt- förlamning. (Amotörföto. G. Nilsson, Hallstahammar.) urskogar. Tillfälle till jämförelse finnes för öfrigt nu i riks- muséet i det nykomlingarna placerats bredvid den gamla gruppen gorillor från Sydkamerun, hvilka sistnämnda vid en jämförelse se helt kortraggiga och kala ut. Stf ömsholms hingstdepå har nyligen gjort en svår och kännbar förlust inom sitt hästmaterial, i det att hingsten Minos efter S:t Frusquin och Cretan Belle stöttade i hjärt- förlamning. Minos föddes 1903 i England hos mr I. T. Wood och im­ porterades till Sverige år 1907. På Liciums textilateljé i Stockholm har sedan någon tid varit utställd en synnerligen unik och dyrbar spets, en knypplad Milanospets från slutet af 1600-talet. Den är ytterst väl utförd i karaktäristisk Milanoteknik och är fram­ förallt märklig genom sitt ståtliga mönster, bestående af rikt blom- och rankverk, i hvilket äfven familjen Carraras vapen med stor fyndighet inpassats. Spetsen torde alltså med största sannolikhet ha utförts för och tillhört denna berömda familj. — Det dyrbara arbetet har nu förvärfvats för Natio­ nalmuseum att införlifvas med dess konsthistoriska samlingar. Nedanstående bild. ANTIK MILANOSPETS, utställd å Licium i Stockholm. — 123 - A,-B, Bengt Styt/srirarri, StKhx—fiiÿ. HVAR 8 DAQ Foto Bahn, Stockholm t B»»* M A.-H. SUJlmpam, SlMm-rOb, FRÁNSKA REPUBLIKENS NYA BESKICKNING VID SVENSKA HOFVET. DEN NYE MINISTERN. MONSIEUR LOUIS DÉLAVAUD, I SPETSEN FÖR FRANSKA LEGATIONEN. I ■K 1 SI ï r IL ? > 4. nr ■WO Frankrikes nyutnämnde envoyé vid svenska hofvet, Louis Délavaiid mottogs den 14 nov. i högtidlig audiens hos konung Gustaf och fick därvid öfverlämna sina kre- ditivbref. Frankrikes nye minister i Stockholm är född 1860. Efter att under sin dip’omatiska bana ha varit sitt lands sändebud i Kristiania, Konstantinopel, Wien och Berlin, har D. senast tjänstgjort som blockadminister i Paris. W Efter portratt.. KlicM : Bengt SHfversparrtk Bild t. v.: PROFESSOR ALEXANDER TCHOUPROFF, en världsberömd statistisk forska­ re, föreläser f. n. i Stockholm in­ för Svenska aktu- arieföreningen. Text å sid. 127. Bild t. h.: KOSACKÖF- VERSTEN MO- HAMED-BECK HADJETLACHÉ med sina sekre­ terare. Öfversten som i Ryssland utgaf en anti bolsche- wikisk tidning men nödgades lämna sitt land ämnar nu öfver- flytta utgifningen till värt land. Foto. Heurlin, Sthlm. 8 T t — 124 — C. M. HERMELIN. Frih. God se gare — Thor sv i 90 år 3 nov.* K. A. HJELMSTRÖM. F. d. Tullförvaltare. — Sthlm. 70 år 20 nov* S. ULRICH. Fröken. — Stockholm. 60 år 12 nov.* T. F. GRANBOM. Postexpeditör. — Helsingborg 50 år 1 nov* O. F. APPELBERG. F. d. Häradshöfding. — Kalix. 80 år 19 nov.* H. L. MALMBERG. Sterbhusnotarie. — Stockholm. 70 år 7 nov.* C. A. A. RIDDERSTAD. F. d Kapten. Skriftställare. Sthlm. — 70 år 13 nov.* A. ERIKSON. Nyutn. direktör v. Stockholms läns landsting. H. BERWALD. Ingenjör. — Stockholm. 70 år 6 n>v.* O. R. J. NORDENSTAM. Lät overks adjunkt. — Jönkö­ ping. — 60 år 8. nov* a J. T. FOLCKE. Ingeniör. Arkitekt. — Sthlm. 60 år 9 nov.* C. A. L. FAHLSTE DT. F. d. Professor. — Stockholm. 55 år 19 nov.* N. P. MATHIASSON. Direktör. — Stockholm. 50 år 24 nov.* E. HEDLUND. Ingeniör — Stockholm. 50 år 13 nov.* K. J. LJUNGBERG. Professor. — Stockholm. 50 år 22 nov,* R. P. WESfLING. Professor. — Stockholm. 50 år 14 nov.* Data à nåsfa sida. — 125 - M. F. SJÖGREN. F. d. Kamrer v. Norrk. sparb. Norrköping. — 75 år 18 nov. C. S. FLEETWOOD. Friherre. F.d. Helsovårdsass. Stockholm. 75 år 12 nov.* P. ZADIG. F ab riks idkar e. — Malmö. 70 år 22 nov* C. F. ENGBLAD. Fabriksidkare. — Göteborg. 60 år 19 nov.* L. F. SJÖBOHM f. J. P. FAGERLUND f. V. Häradshöfding. — Borg Sjömanshusombudsman, holm — F. 40. j- 3 nov* Limhamn. — F. 40. D. 1 nov.* * Data här CARL HERMELIN. Uljtn v. A. lifgren.-reg. 50, löjtn. 55, afsk 56; egde Traneryd i Jönk. 1.56—60, eger Thorsvi i Upl. 1.63—17. Intresseradf. komm, angelägenheter KARL HJELMSTRÖM. Stud. 70. e. o. kont. skr. i Postv. 68, e. o. kam- marskr. 1 Tullv. 70, kammarskr. i Söderhamn 77, tullförvalt. i Linköp 92, i Hernösand 96, i Gefle 07—15. Pä sin tid sekr. i Söderh. stadsfullm. 79—92; led. af styr. o. kassaförv. f. Hernös. srifts bibelsällsk. 1900—07, kyrkoråd (kyrkovärd) s. å. Ordf, i He. nös. hamnstyr. 01—05; diakoni- kretsråd i Gefle 08—75. T. f. teckningslär. v. allm. lärov. SIGRID ULRICH. Styr.-led. i Fredr. Brémerförb. sdn 94. dess sekr. 93 —08; styr.-led. i Sv. Kvin, nationalförb., sekr. sdn dess stift. 99; styr.-led. i Fören. f. sjukv. i fatt, hem i Östermalm sdn dess stift. 04; sekr. i Sv. sjuksköt. allm. pens-fören.; ordf, i styr. f. Fredr. Bremerförb. sjukv.- komm. till hvilken hon var en af initiativtag. 96 Hed.-led. af Sv sjuk- sköt-fören. Nyligen tilldelad Illis quorum meruere labores i guld af 5 storl. TAGE GRANBOM. E. o. postexp 90, postexped. i Helsingborg sdn 01. Åtnjuter såsom kvartett- o. Bellmanssångare samt såsom föreläsare stor popularitet; en af stift, af Malmö sångarförb. FREDRIK APPELBERG. Stud. 58. hofr.-ex. 63, v. hfd 67. häradshöfd. i Kalix doms. 76-16. Led. af Riksd. A. K- 80-81. HARALD MALMBERG. Stud. 69, fil. dr. 75, hofr. ex. 77, v. hfd 79; stads- not. i Stockh. rådhr. 87, sterbhusnot. i rådstr. o. Förmynd. kamm. 96. ANTON. RIDDERSTAD. Uljtn. v. F. lifgren. reg. 71, kapt. 89-97. Ska­ pare af Östergötl. museum i Linköping 84. Hist, o kulturhist. forskare och skriftställare. På sin tid ordf, i styr. f. Östergötl. mus., v. ordf, i styr. f. Östergötl. fornminnesfören. 03—08. Led. af Vitt., hist. o. ant. akad. HJALMAR BERWALD. Afg.-ex. fr. Teknol. inst. 70, lär. i svenska v. Tyska lyceum i Stockh. 71—86; assist, i matem. v. Teknol. inst. (Tekn. högsk.) sdn 72; lär. i matem. v. tekn. skolan i Stockh. 79—82, 1 fysik v. Österm. h. allm. lärov. f. fl. 82, i tyska v. borgaresk. 85—90, i kemi v. Beskowska sk. 85. Kompositör o. läroo.-förf. TEODOR FOLCKE. Efter utg. ex. fr. Tekn, högsk. arb. ledare v. större byggen i Stockkolm, senare kontroll, o. arb. chef i fångvården samt där­ efter arkitekt..o. kontroll, v. ensk. järnvägar. Husbyggn. kontrollant v. Statsbanorna Östersund—Strömsund, Järna—Norrköping m. fl. samt från d. å. v. bangårdsombyggn. i Malmö. NILS MATHIASSON. Kont.-volontär i Malmö 83, bokh. o. exped.-chef i hand.-hus i Kansas, Amerika 86 samt senare statist, i jernv.-kontor der; anst. h. Sv. spritförädl. a.-b. filial i Malmö 92, v, verkst. dir. i Helsingb. spritförädl. a.-b. i Ödåkra 99, verkst. dir. der 03; då bol. uppgick i det då på M:s initiativ bild. Reymersholms gamla spritförädl. a.-b. blef M. dess verkst. dir. 10—17, då det sistn. bol. spritförädl. verksamhet öfvertogs af A.-b. Vin- o. spritcentralen, medan bol., numera under namn af Reymers­ holms gamla industri a.-b. i år öfvertagit aktiemajor, i Skån. superfosfat- o. svafvelsyrefabr. a.-b., Helsingb. kopparv. a.-b. o. Sulitelma a.-b.; de två förstnämnda bol. ha införlifvats m. Reymersh. bol. som alltjemt ledes af M. Led. af styr. f. a.-b. Industribankens centr.-styr. i Göteb. o. lokal styr, i Stockh.; led. af styr. f. a.-b. Värdeförvaltn. i Göteb., ordf, i styr. f. Im­ port a.-b. John Jakobsson, Helsingb., v. ordf, i styr. f. a.-b. Hagermans & Malmgren, Malmö, led. af styr. f. a.-b. Vin- o. spritcentr., Höganäs—Bil- lesholms a.-b., ordf, i styr. f. Erik Ohlssons träv. a-b., styr.-led. o. verkst. dir. i Karlshamns olje- o. kraftfodersfabr. a.-b., styr.-led. o. ordf, i Suli­ telma a.-b. m. fl. Medl. o. stift af O. Fellowlogen Fraternitas 1 Heising j borg o. på sin tid dess ordf. P. GULLANDER f. S. M C, CARLBERG t- Professor. — Göteborg, Postexp. Styr.-l. i Post-tj-m. F. 61. y- 13 novy fören.—Sthlm. — F.81. f24okt. nedan. ERIK HEDLUND. Afg. ex. fr. Tekn. högsk. 90, grund, efter anst. h Stat, järnv. maskinafd. o. i maskinaffär egen firma m. maskin- o. auto- mobilagentur; senare generalagent f. Scania—Vabis tillv. samt 15 verkst dir. f. Scania—Vabis försäljn. a-b. ROLAND NORDENSTAM. Stud. 79. adj. 1 mat., fys, o. kemi i Jönk. sdr. 90. På sin tid stadsfullm. o. skolråd. CARL FAHLSTEDT. Stud. 82, fil. kand. 86, efter lär. verksamhet i Sve­ rige lär. i franska, tyska, eng. o. spanska v. lärov. i Italien 91—93, prof, i franska spr. o. litt. v. gyman. i Ital. 93—96; lär. i mod. spr. v. Beskowska sk. i Stockh. sdn 99 samt senare jemv. lär. v. flera läroanst. i Stockh. Förestånd. f. Sv. bokhandelssk. sdn 05. Utg. ordb. KARL LJUNGBERG. Stud. 87, afg.-ex. fr. Tekn. högsk. 90, ass. i teoret mekan, der 90—09; doc. i hållfasthetslära sdn 97; vik. lekt, i byggn-stat 04—13, allt v. Tekn. högsk.; professors n. h. o. v. 14; öfverlär. sdn 98. Nu­ mera uteslut, konsult, ingeniör; bl. arb. erinras om de 210 m. höga mas­ terna v. Karlsborgs radiostation. Styr.-led. i Tekn. högsk. sdn 08; led. ar styr. f. K. S. S. S. 02, K. Automobilkl. 08, K. Motorbåtkl. 16, Sv. Seglarförb. 06, Skand. Seglarförb. 15, Assoc, internat, de vachting automob. 11. Utg. fiera arb. inom sitt fack. RICKARD WESTLING. Siua 88, apUu-ex. 97, fil. kand. 07, fil. d:r 11. assist, i botan, o. farmakogndsi v. Farmaceut inst 97, labor, der 12; lär i s. ämnen v. lärokursen f. farm. kand. Tf. professor i s. ämnen 18. Kam­ rer o. bibi. v. Farm, inst., sekr. i Inst. lär.-koll. Red. f. Farm, tidskr. SIXTEN FLEETWOOD. Efter studier v. landtm.-skola förvalt, å egend.: senare égaré t. olika egendomar; inneh. under denna tid en del kommu­ nala uppdrag. Öppnade 83 komissionskontor i Norrköping; öfverlemnade samma 88 o. öfvertog då agentur f. brand- o. lifförsäkr. a.-b. Svea; biel samtidigt sundhetsinspektör. Lemnade befattn. o. flyttade t. Stockholm 14 PHILIPP ZADIG. F. i Altona, inflytt, t. Sverige 63; alltsedan den be­ kanta stora parfymerifirman M. Zadig grundades 65 verksam inom den­ samma såsom dess energiske ledare. Mångårig led. af fattigv. styr.; sdn 90-talet förestånd. f. Mos. förs, i Malmö. CARL FREDRIK ENGBLAD. Grundl. 81 Göteborgs tapetfabr. å Gårda» en af de äldsta fabr. i detta v. Göteborgs gräns belägna fabr.- o. muni- cip.-samhälle; inneh. dessutom fabr. i Göteb o. Norrk. Led., sekr. o. ordf, i komm.-styr. inom Gårda municip.-samh,; led. o. ordf, i fattigv.-distr. o. tax.-nmd i Göteb., led. af kyrkoråd, nmd o fullm. i Göteb. Led. af styr, f. Göteb. stadshypot.-fören. Ordf, i styr. f. Sv. tapetfabr.-fören. LUDVIG SJÖBOHM f. Stud. 61, hofr. ex. 64, v. hfd 68; kassör v. Kalmar e. banks afd. kontor i Borgholm 72—76, kamrer 86; mångårig syssloman v. lasarettet. Ordf, i stadsstyr. 75—.7. Landstingsman. PETTER FAGERLUND f. Sjökapt. ex. 61, förde under många år fartyg f. Malmörederi; sjömanshus-omb. man i Malmö 88—15. Mångårig led. af hamndir., kyrkoråd, pens, styr.; led. af k. komm. f. revid. af sjölagen 1900—03. Stift, af Malmö sjöfartsfören. o. under många år dess ordf. PER GULLANDER f. Afg.-ex. fr. Tekn. högsk. V. 87, anst. v. jernv. un- dersökn. f. norra stambanan 86—87, bitr. ing. v. Göteb. stads allm. arb. 88—98; lär. i teoret. mek. byggn. statik o. geodosi v. Chalm. tekn. läro­ anst. 91—05; konstruktör v. Göteb. hamnstyr. 98; lektor i väg- o. vat.- byggn -konst v. Chalm. tekn. läroanst 05, proiessor där i s. ämne 12. Synnerligen framstående inom byggn.-tekniken, sersk. brobyggn. På sin tid led. af styr. 1. K. F. U. M. 126 — HVAR 8 DAG MOT FREDEN. Världskriget är förbi. Sedan världen i mer än fyra är fyllts af dess dån och rassel inträder plötsligt tystnaden, lugnet. Det var på morgonen klockan 6 måndagen den 11 novem­ ber — en historisk minnesdag som med eldskrift skall inpräntas i en eftervärlds medvetande — Tysklands parlamentärer undertecknade de hårda vapenstille­ ståndsvillkor som ententen framlagt för dem genom marskalk Foch. Fem timmar senare eller klockan 11 på förmiddagen inställdes utefter hela den väldiga västra frontlinjen och på öfriga fronter alla fientlig- heter. Hvarje anledning som inför världen kunnat rättfär­ diga en fortsatt kamp från ententens sida var borta. Tysklands militära motstånd var slutligen brutet, militärismens högsta symbol, dess käjsare hade abdike- kerat, landets inre stcd hotadt af full revolution. För att förstå de stora händelser som slag i slag under de senaste dagarna timat i Tyskland måste man se dem ej blott mot bakgrunden af de närmaste fyra årens pröfningar utan mot allt som skapar och sär skiljer den tyska nationalkaraktären från alla andra nationer. Den starkaste förebråelse utifrån som häfts mot Tyskland har varit denna den utpräglade militär statens nästan mekaniserade disciplin. Att denna dis­ ciplin haft sitt goda inflytande på folkkaraktären har uthållighetskriget i eminent grad visat — och mer än kriget den sans och det lugn hvarmed nu den tyska, i historien enastående revolutionen genomförts. Här liksom tidigare i Ryssland hade densamma före­ gåtts af ett långvarigt väl genomtänkt organisations­ arbete. Krigets olyckor och det hat den tyska natio­ nen genom krigsledningens hårda medel, främst U- båtskriget, ådragit sig från snart sagdt hela världen bidrogo att tillspetsa spänningen mellan regering och folk. När så det katastrofartade sammanstörtandet på den tyska västfronten kom blef detta signalen till utbrottet. Revolten skedde den 9 november — samma dag Europas siste Cæsar nedlade sin krona. Den man, som inkallats för ögonblicket för att beröfva Tysk­ lands käjsare hans myndighet innan folket beröfvade honom hans krona, prins Max af Baden, hade i och med revelutionens utbrott spelat ut sin roll, och hans tillfälliga rikskanslärsämbete öfverflyttades på den po­ litiska personlighet som vid sidan af Scheidemann åtnjuter tyska folkets odelade förtroende, socialdemo- kiaten Ebert. Rörelsen utgick från Tysklands hela socialdemokrati­ ska parti samt från det oafhängiga socialdemokratiska partiet, hvilkas arbetare- och soldatråd — i motsats mot hvad som skedde i det kaotiserade Ryssland — i lugn förhandlade med de redan bestående myndigheterna och fortfarande, ehuru under kontroll, läto dessa inne- hafva den administrativa verksamheten. Att hela Tyskland var beredt på denna omhvälfning visar de inom ilera stater inom riket själfständigt genomförda revolutionerna, som i detta ögonblick af det nyligen enhetliga käjsardömet skapat en ännu om sin fram­ tida författning oviss stat af republiker. Det är möjligt att i denna omhvälfning äfven inne­ slutits ett hopp att kunna rädda Tyskland från alltför hårda villkor vid en stundande fredsuppgörelse. Va­ penstilleståndsvillkoren tala dock ej härför. De äro de hårdast tänkbara. Genom dem reduceras Tysk­ lands militära makt till ett minimum, som sätter landet ur stånd att uppträda i fält, medan den tyska flottan, sedan en god del öfverlämnats till ententen och den öfriga desarmerats, praktiskt taget efter den 11 november upphört att finnas till. Ej mindre betungande voro bestämmelserna om öfverlämnande af järnvägsmaterial — 5,000 loko­ motiv och 150,000 vagnar — samt i förplägnadsskyl- digheterna till de allierades ockupationstrupper sam­ tidigt som blockaden skulle upprätthållas. Isynner- net ligger i denna senaste punkt ett tydligt bevis för att de allierade ej tillräckligt förstålt uppskatta Tysk­ lands oerhörda nödläge etter mer än fyra års syste­ matiskt utsvältningskrig. Uppfyllandet af dessa sista bestämmelser skulle helt enkelt blifvit liktydigt med millioner tyskars hungerdöd. Genom senare hemstäl- lelser ha äfven det ursprungliga fördraget i några punkter mildrats. Sålunda ha de allierade i förbund med Förenta staterna tagit i öfvervägande den för hela Europa brännande frågan om Tysklands för­ seende med lifsmedel under vapenstilleståndet. Den rättsfred världen väntat på, och som nu kun­ nat finna ett ögonblick som måhända aldrig återkom­ mer att skapa ett enigt och samladt Europa, har hit­ tills uteblffvit. Man har åsett ett stort rikes fall och förödmjukelser. Men sedan krigets låga släckts har en annan flamma tändts i Tyskland, och det beror mycket af hur ireden gestaltar sig, om denna flamma skall bli Europas upplysning eller om den förödande skall sprida sig och bli dess Ragnarök. Text till bild å std. 118. Stockholms arbetarekommun hade söndagen den 10 november anordnat en demonstration i den alltjämt lika brännande lifsme- delsfrågan. Samtliga Stockholms fackföreningar hade inbjudits att deltaga, och när tåget ordnades på Norra Bantorget räknade det också inemot 10,000 deltagare, hvarjämte ett mångdubbelt större­ antal i egenskap af åskådare kantade den väg det drog tram. Vägen togs genom Tunnel- och Drottninggatorna, örver Gustaf Adolfs torg och Norrbro förbi Kanslihuset och till Riddarhustorget där tåget, hvilket som alla af Stockholms arbetarekommun an­ ordnade demonstrationer hela tiden försiggått lugnt och värdigt, upplöstes i bästa ordning. Omedelbart efter att de sista demonstranterna passerat kansli­ hustrappan, mottogs en af dem förut utsedd deputation, bestående af fru Ellen Lindley, herr Fritiof Ekman, ordförande, redaktör Per Albin Hanson och herrar Axel Svensson, David Berg och Ernst Magnusson af regeringen, representerad af stats- samt finans- och jordbruksministrarna. Därvid framlades en före af- marschen från Norra Bantorget uppläst och af arbetareskarorna antagen resolution, i hvilken en hel del väsentliga ändringar i nuvarande lifsmedelspolitik yrkades. I sitt svar påpekade stats­ minister Edén att han gifvetvis inte omedelbart kunde afge de­ taljerad! svar men hänvisade till att ett flertal af önskade åtgärder redan voro under riksdagsbehandling efter framställningar från socialdemokratiska partiet. Sedermera under meningsutbytet lämnades af statsministern den intressanta upplysningen att 1000 ton hafregryn inköpts i Amerika och redan voro på väg därifrån med ångaren Stockholm samt skülle komma att utdelas till julen. Därmed var uppvaktningen till sin väsentliga del afsluiad. Text till portr. å sid. 124. En af samtidens förnämsta statistiska forskare, professor Alex- der Tchouproff. gästar för närvarande Stockholm för att inför Svenska aktuarieföieningen lämna nya bidrag till den statistiska teoriens utveckling. Prof. Tchouproff, som är född 1874 i guvernementet Kaluga och efter studier vid universitetet i Moskva vistades sex år i Ber­ lin och Strassburg, i hvilken sistnämnda stad han år 1902 promo­ verades, kallades först till den samhällsvetenskapliga fakulteten vid det upprättade polytekniska institutet i Petersburg och blef sedermera, 1909, doktor i folkhushållslära och statistik i Moskva. Hans afhandlingar innehålla en fullständig sammanfattning af re­ sultaten af Lexis’ och dennes efterföljares arbeten i olika land. Professor T, räknas äfven vara den moderna vetenskapliga stati­ stikens grundläggare i Ryssland och dess förnämsta nu lefvande statistiker. Till illustr. å sid. 122. Ett sällsyntare tillbud till byggnadsras har på sistone tilldragit sig en viss uppmärksamhet i Kristiania. På grund af att tunneln för den nya underjordiska spårvägen under den senaste tidens. ihållande rägnperiod verkat som en dräneringskanal ha nämligen några i linjens närhet liggande byggnader underminerats så svårt att de hotat att störta in och måst öfvergifvas af sina respektive- hyresgäster. För medarbetare att beakta! Insända manuskript returneras endast om re- turpoto bifogas. För manuskript utan returporto ansvarar redaktionen icke. — 127 — SENASTE FINSKA BILDER. HELSINGFORS GARNISON AFLÄGGER KRIGSMANNAEDEN. kfler fotografi V 1 ■ .»A«__ . L„Áí. 1 - L Ä «• Si ' ■> Foto. Bahmn, Sthim. Gliche: Bengt M. roer,pa~* 11 FINLANDS ENVOYÉ EXTRAORDI­ NAIRE OCH MINISTRE PLENIPO­ TENTIAIRE VID SVENSKA HOF- VET, STATSRÅDET GRIPENBERG, HITTILLS T. F. MINISTER. Ofvanstående bild är tagen den 8 november, då statsrådet Gripenberg unoer solenna former mottogs i högtid­ lig audiens hos konung Gustaf å K. Slottet och därvid till H. M. fick öf- verlämna sina kredi ivbref som Finlands nyutnämnde envoyé extraordinarie ocn ministre plénipotentiaire. Härmed har den vederbörliga introduktionen ägt rum och det otficiella erkännandet lämnats åt hr Gripenrerg såsom Finlands sände­ bud och repiesentant i Sverige. INNEHÅLL. Skådespelerskan fru Pauline B unius (Biografi och hel­ sidesporträtt.) — Tysklands abdike­ rade furstar. — Senaste bilder från Berlin. — Bilder jrån Finland. — Porträtt och bilder till dagskrönikan. — Mot freden. — Veckans porträtt­ galleri. Vidst. bild: HÖGSTE BEFÄL- HAFVAREN ÖFVER TRUPPERNA, GENE­ RAL VICKMAN (7) OCH KRIGSMINI­ STERN, GENERAL THESLEFF (2) vid ed ens af lä g g an de : Auditören friherre Wrede (3) uppläser edsformuläret. När­ mast framför honom står garnisonens offi­ cerskår, hvaraf en del synes. il.Ti w ’W ■ ■ Ib n > f r ■ gli 1 ' i? ot l • 1 i X/V I JT Lflertrycb af text eller illustrationer i HVAR 8 DAQ utan angifvande af källan förbjades vid laga påföljd. För Berättelser och Historletter gäller ovilkorligt förbud. F. A. B, HVAR 8 DAGS TRYCKERI. GÖTEBORG,