Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation
En studie på Europeiska IT-företag
Relation between ESG-score and financial
performance
A study on European IT-companies
Handledare:
Magnus Willesson
Författare:
Erik Brechter | 000317
Philip Sjöberg | 000328
Förord
Detta arbete har genomförts under vårterminen 2024, vid Företagsekonomiska Institutionen,
Sektionen för Redovisning, på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Magnus Willesson som under arbetets gång varit
ytterst tillmötesgående och behjälplig. Vi vill även rikta ett stort tack till övriga opponenter i
seminariegruppen vars konstruktiva kritik hjälpt oss mycket under processen.
Göteborg, 27 Maj 2024
Sammanfattning
I en omvärld där hållbarhetsfrågor får större intresse är det av stor vikt för företag att lägga
ner resurser och tid på att utveckla sina verksamheter hållbart. ESG som står för ett företags
arbete gällande miljö-, social- och styrningsfrågor har växt under senare år. Det har genom
åren genomförts ett stort antal studier på koppling mellan företags ESG-prestationer och
deras finansiella prestationer som följd, men resultaten är skilda och det finns inget tydligt
konsensus inom ämnet.
I denna studie undersöks sambandet mellan europeiska IT-företags ESG-betyg och deras
finansiella prestationer. Metoden som används för att testa detta samband är en kvantitativ
sekundärstudie med en deduktiv ansats. Studiens resultat visar att det inte finns någon
statistiskt signifikant skillnad mellan företag med höga eller låga ESG-betyg förutom
omsättningstillväxt där det visar sig att företag med högre ESG-betyg än har sämre prestation
jämfört med företag med låga ESG-betyg. Resultaten tyder på att investeringar i
ESG-initiativ är kostsamma och bör ses som långsiktiga snarare än kortsiktiga.
Abstract
In a world where sustainability issues are gaining increasing attention, it is crucial for
companies to allocate resources and time to developing their operations sustainably. ESG,
which stands for a company's efforts regarding environmental, social, and governance issues,
has grown in prominence in recent years. Numerous studies have been conducted over the
years on the relationship between companies' ESG performance and their financial
performance, but the results are varied, and there is no clear consensus on the matter.
This study examines the relationship between the ESG ratings of European IT companies and
their financial performance. The method used to test this relationship is quantitative
secondary study with a deductive approach. The results of the study show that there is no
statistically significant difference between companies with high or low ESG ratings, except
for revenue growth. It was found that companies with higher ESG ratings performed worse in
terms of revenue growth compared to companies with lower ESG ratings. The results suggest
that investments in ESG initiatives are costly and should be viewed as long-term rather than
short-term endeavors.
Förkortningar
CFP - Corporate Financial Performance
CSR - Corporate Social Responsibility
EBITDA - Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization
ESG - Environmental, Social and Governance
FINP - Financial performance indicator
FN - Förenta Nationerna
IT - Information Technology
IoT - Internet of Things
LSEG - London Stock Exchange Group
PCA - Principal Component Analysis
ROA - Return on Assets
ROCE - Return on Capital Employed
ROE - Return on Equity
UNEP-FI - United Nations Environment Programme Finance Initiative
Innehållsförteckning
1. Inledning............................................................................................................................... 7
1.1 Bakgrund........................................................................................................................ 7
1.2 Problembeskrivning....................................................................................................... 9
1.3 Syfte & Frågeställning..................................................................................................11
1.4 Hypoteser................................................................................................................... 11
1.5 Rapportens disposition................................................................................................. 12
2. Referensram........................................................................................................................14
2.1 Tidigare forskning........................................................................................................ 14
2.1 Sammanfattning av tidigare forskning......................................................................... 16
3. Metod...................................................................................................................................18
3.1 Val av Metod................................................................................................................ 18
3.2 Kvantitativ Sekundärstudie.......................................................................................... 18
3.2.1 Svagheter med kvantitativ studie........................................................................ 19
3.3 Val av litteratur............................................................................................................. 20
3.4 Datainsamling...............................................................................................................20
3.4.1 Avgränsningar av data......................................................................................... 20
3.4.2 Urval av Bolag.................................................................................................... 21
3.5 Finansiella Nyckeltal....................................................................................................21
3.5.1 EBITDA-marginal...............................................................................................22
3.5.2 Omsättningstillväxt............................................................................................. 22
3.5.3 Räntabilitet på totalt kapital................................................................................ 23
3.5.4 Räntabilitet på eget kapital..................................................................................23
3.5.5 Räntabilitet på sysselsatt kapital......................................................................... 23
3.6 Val av statistiska test.................................................................................................... 23
3.7 Metodkritik...................................................................................................................25
4. Resultat................................................................................................................................26
4.1 EBITDA-marginal........................................................................................................26
4.2 Omsättningstillväxt...................................................................................................... 26
4.3 ROA............................................................................................................................. 27
4.4 ROE..............................................................................................................................27
4.5 ROCE........................................................................................................................... 28
5. Analys.................................................................................................................................. 29
6. Diskussion........................................................................................................................... 31
7. Slutsats och förslag på framtida studier.......................................................................... 33
8. Referenser........................................................................................................................... 34
9. Bilagor................................................................................................................................. 38
Bilaga A: Nyckeltal............................................................................................................38
Bilaga B: Q-Q Diagram......................................................................................................39
1. Inledning
I detta kapitel redogörs för rapportens inledning. Denna del ämnar för att ge läsaren en bild
av studiens bakgrund, syfte, frågeställningar, hypoteser samt disposition.
“...ESGP in total and the three components, the environmental, social and the governance
performance scores separately, have a positive impact on accounting-based FINP (ROA). -
Velte (2017)
“The empirical findings revealed a negative but insignificant association between the ESG
score and the firms’ CFP…” - Μakridou et al. (2023)
“Overall our findings suggest a trade-off between profitability and ESG...” - Pursiainen et al.
(2023)
Det har på de senaste åren genomförts ett stort antal studier kring sambandet mellan företags
ESG-betyg och finansiella prestationer. Trots den stora mängden forskning inom detta ämne
har resultaten visat sig variera markant. Denna variation gör ämnet aktuellt och relevant för
fortsatta studier och fördjupad analys, eftersom det finns en uppenbar diskrepans mellan olika
studiers slutsatser.
ESG-betyg används som en indikator på ett företags långsiktiga utsikter och dess förmåga att
hantera risker kopplade till miljö, socialt ansvar och styrning. Trots detta har tidigare studier
visat varierande resultat, från positiva till icke-signifikanta eller till och med negativa
samband mellan höga ESG-betyg och finansiell prestation.
Detta arbete syftar till att utforska dessa varierande resultat genom att använda en kvantitativ
sekundärstudie med en deduktiv ansats och analysera data från olika företag på den
europeiska IT-marknaden. Genom att granska tidigare studier och kombinera detta med ny
dataanalys, hoppas vi kunna erbjuda nya insikter i hur och i vilken utsträckning ESG-betyg
kan fungera som en indikator på finansiell prestation.
1.1 Bakgrund
I takt med den växande globala medvetenheten om hållbarhetsfrågor har konceptet av hållbar
utveckling blivit centralt inom företagsledning och ekonomistyrning. Att jobba med
hållbarhet inom företag är en stor del av framtida hållbara samhällen och det finns en ökande
syn att företag bör jobba hållbart då de spelar en viktig roll i den hållbara utvecklingen i stort.
Utmaningen att jobba hållbart är komplext och företag måste väga möjligheter, risker och
förpliktelser för att uppnå ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet (Baumgartner, 2013).
Begreppet "Corporate Social Responsibility" (CSR) har länge fungerat som ett ramverk för
företag att adressera sina sociala och miljömässiga påverkningar (Carroll, 1999). Det har
dock funnits kritik mot CSR för dess ibland ytliga tillämpning och brist på koppling till
företagens kärnverksamheter (Carroll, 1991). Mot denna bakgrund har en integrerad syn på
ekonomistyrning och hållbarhet börjat ta form, vilket reflekterar en djupare förståelse för hur
ekonomiska beslut påverkar och påverkas av miljömässiga och sociala faktorer.
Inom akademiska kretsar och i näringslivet har detta perspektiv resulterat i en mer holistisk
syn på företag, där traditionell finansiell rapportering kompletteras med rapportering om
miljö- och social prestanda (Eccles & Krzus, 2010). Denna integrerade rapportering syftar till
att ge en fullständig bild av företagets värdeskapande processer och hur dessa bidrar till eller
underminerar långsiktig hållbarhet (Hopwood & Unerman, 2010).
Ekonomistyrningspraktiker som tidigare fokuserade på kostnadsminimering och
vinstmaximering får nu en ny dimension där miljömässig problemhantering och socialt
ansvarstagande är lika viktiga för företagets långsiktiga framgång och överlevnad.
Denna utveckling mot en hållbar ekonomistyrning utmanar traditionella synsätt och kräver
nya metoder och mått som kan integrera hållbarhetsindikatorer i finansiell analys och
beslutsfattande. Detta skifte markerar en viktig utveckling i företagsstrategier och öppnar för
en diskussion om hur ekonomiskt tänkande kan och bör anpassas för att möta de utmaningar
och möjligheter som hållbarhetsfrågor medför.
Under de senaste decennierna har företagens roll i samhället och deras påverkan på miljön
och sociala strukturer förändrats dramatiskt. Tidigare inriktades företagens sociala ansvar
huvudsakligen på filantropi och frivilliga åtaganden för att förbättra samhällen där de verkar.
CSR-modellen betonade företagens etiska ansvar gentemot samhället och miljön, men
kritiserades ofta för dess brist på kvantifierbarhet och för att den tillämpades inkonsekvent
(Li et al., 2021).
För att hantera dessa brister dök termen ESG för första gången upp i FN:s rapport Who Cares
Wins: Connecting Financial Markets to a Changing World, där FN:s dåvarande sekreterare
uppmuntrade finansiella institutioner att börja jobba med riktlinjer och rekommendationer på
hur man mer effektivt kan hantera sociala, ekologiska och styrningsrelaterade frågor. Den
slutgiltiga rapporten godkändes av 20 stycken stora finansiella organisationer där stora
banker, ägare, kapitalförvaltare och andra intressenter ingick (Eccles et al., 2019).
Ett år senare publicerades Freshfields-rapporten av FN:s miljöprograms finansinitiativ
(UNEP-FI), vilken gav de första bevisen på den finansiella relevansen av ESG-frågor och
diskuterade omfattande förvaltarnas skyldigheter att inkludera ESG-information i
investeringsbeslut. Dessa två rapporter utgör grunden för de FN-stödda principerna för
ansvarsfulla investeringar, som lanserades 2006 och har attraherat globala finansiella
institutioner med sammanlagda tillgångar överstigande 89 miljarder amerikanska dollar.
Tillväxten i antalet undertecknare av dessa principer indikerar en ökande medvetenhet om
ESG-frågor bland investerare och deras integrering i investeringsbeslut (Eccles et al., 2019).
ESG, som är ett samlingsnamn för Environmental, Social och Government, används ofta i
syfte att ranka och betygsätta företags prestation inom de tre kategorierna ovan (Polley,
2024). Tillsammans formar de en struktur som används för att mäta långsiktig hållbar
prestation. ESG är en kvantitativ mätning som för det mesta presenteras som ett betyg från
0-100 (Atkins et al., 2022). Det miljömässiga elementet (E) tar hänsyn till hur ett företag
påverkar miljön, inklusive dess klimatpåverkan och resurshantering. Den sociala
komponenten (S) granskar hur företaget hanterar relationer med anställda, leverantörer,
kunder och de samhällen där det verkar. Styrningsaspekten (G) fokuserar på ett företags
ledning och ledarskapsstrukturer, affärsetik och interna kontroller. ESG-betyg erbjuder
investerare och andra intressenter en klar indikation på ett företags hållbarhetspraxis och
riskhantering. Ett högt ESG-score kan indikera att ett företag är bättre rustat att hantera
framtida utmaningar och är mer attraktivt för hållbarhetsmedvetna investerare, vilket kan leda
till långsiktiga fördelar och en robust affärsmodell (Khan et al., 2016).
Som det beskrivs ovan är ESG-betyg ett värderingsinstrument som bedömer ett företags
hantering av miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade frågor. ESG-betyget utvärderar
icke-finansiella aspekter, vilket gör dem användbara för att bedöma framtida risker och
möjligheter kopplade till investeringar. Dessa risker, ofta refererade till som ESG-risker,
innefattar potentialen för incidenter som kan skada företagets anseende eller ekonomi, såsom
människorättskränkningar, bedrägerier eller miljöskador (Emerick, 2021). Enligt Gloßner
(2017) kan sådana incidenter leda till ekonomiska förluster antingen genom direkt skadestånd
eller genom en försämrad offentlig bild av företaget, vilket negativt påverkar dess
marknadsvärde.
1.2 Problembeskrivning
I nutidens affärsvärld spelar hållbarhet och teknologiska innovationer en central roll.
Företagens ökade fokus på miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) frågor
reflekterar en bredare förståelse för vikten av hållbarhet inte bara som en förpliktelse utan en
stor del av företags långsiktiga strategiska arbete för att säkerställa framgång. Kopplingen
mellan teknisk innovation och ett förbättrat hållbart arbete är viktigare än någonsin och utan
dessa två pelare finns inte möjligheten för tillväxt. Företag som engagerar sig i gröna
innovationer kan stärka sin konkurrenskraft och skapa långsiktigt värde för aktieägare och
andra intressenter (Dicuonzo et al., 2022).
Parallellt har integrationen av avancerade teknologier som artificiell intelligens och Internet
of Things (IoT) blivit avgörande för att effektivt hantera och förbättra företagens
ESG-prestanda (Saxena et al., 2022). Teknologier möjliggör förbättrad datainsamling, vilket
inte bara optimerar övervakningen av hållbarhetsmål utan även ökar objektiviteten i
utvärderingen av hållbara investeringar. Denna tekniska framsteg bidrar till ökad transparens
och spårbarhet, vilket är essentiellt för företag som strävar efter att minska sin miljöpåverkan
och förbättra sitt sociala ansvar.
Dessa utvecklingar har visat sig vara avgörande för företag som vill inte bara överleva utan
blomstra i en alltmer komplex global marknad där hållbarhetsprestanda blir alltmer kopplad
till finansiell framgång. Därmed ligger fokus i denna studie på hur ESG-framsteg inte bara
bidrar till bättre miljömässiga och sociala utfall, utan också till förbättrad ekonomisk
prestanda.
Europa är i framkant vad gäller ESG-regleringar (Alamillos & De Mariz, 2022) vilket inte
bara talar för europas ledarskap i drivandet av globala hållbara arbetssätt utan även för att
detta är ett perfekt område för att se hur väl företag integrerar dessa åtgärder i sitt arbete.
Dessa reglerings-drivna miljöer är unika för Europa och erbjuder därför möjligheten att se
hur väl företag integrerar ESG i dina verksamheter och hur detta påverkar deras finansiella
prestation. Alamillos och De Mariz (2022) menar även att Europas proaktiva
ESG-implementationer påverkar globala affärsstrategier speciellt i teknologisektorn där
integrationen av ESG-principer är av stor vikt för långsiktig konkurrenskraft. De Lucia et al.
(2020) undersöker relationen mellan ESG-prestation och finansiell prestation och menar att
robusta ESG-ramverk kan stärka lönsamhet och innovation inom teknologisektorn.
Teknologisektorn som är känd för sin innovation och snabba tillväxt möter också höga krav
på kapital och resurser. IT-företag stöter på unika miljö- och sociala utmaningar såsom etisk
dataanvändning och energiförbrukning vilket gör dem till spännande ämnen för att studera
hur hållbarhetsmål kan integreras i affärsstrategier samtidigt som ekonomisk tillväxt främjas.
I rapporten Relationship between ESG and corporate financial performance in the energy
sector: empirical evidence from European companies skriven av Μakridou et al. (2023)
nämns att eftersom framtiden kommer ha ett stort beroende av hållbart arbete så är företag i
dagens läge tvungna att inkludera ESG i deras strategiska beslut. Detta väcker frågan om
företags prestationer i detta mycket viktiga område skapar finansiella fördelar eller det
snarare är ett måste för att inte tappa finansiell prestation. Friede et al. (2015) skriver i sin
rapport ESG and financial performance: aggregated evidence from more than 2000 empirical
studies att denna fråga om att ESG och finansiella prestationer har varit en central debatt
bland praktiker och akademiker sedan 70-talet. De menar även att många studier har gjorts
inom ämnet sedan dess men att resultaten skiljer sig åt och att många anser resultaten vara
tvetydiga, ofullständiga eller motsägelsefulla.
Μakridou et al. (2023) undersökte 85 energiföretag i Europa och jämförde deras ESG
prestation med finansiella prestationer. Studien kom fram till att det inte fanns någon
signifikant koppling mellan ett företags prestationer gällande ESG och deras finansiella
prestation. De menar att även om företagens hållbara arbete är ett måste så skapas ingen
direkt finansiell vinst till följd av detta arbete. Ray and Goel (2022) undersökte i sin rapport
Impact of ESG score on financial performance of Indian firms: static and dynamic panel
regression analyses 48 Indiska företag och jämförde deras ESG prestation med ett antal
finansiella indikatorer. Studien kom fram till att det gick att hitta en positiv korrelation mellan
ESG-betyg och ett antal finansiella nyckeltal. Syaputra (2022) undersöker i sin rapport How
Does ESG Score and Board Structure Affect Financial Performance?Evidence from ESG
Sector Leaders IDX Kehati undersöker 26 företag på den indonesiska marknaden och jämför
bland annat företags prestation inom ESG och deras finansiella prestation. I denna studie blev
slutsatsen att ESG har en negativ koppling till finansiell prestation. Velte (2017) undersöker i
sin rapport Does ESG performance have an impact on financial performance? Evidence from
Germany 110 företag på den tyska marknaden över 5 år och jämför deras ESGP prestation
med deras finansiella prestation ett år senare. Studien landar i att det finns en positiv
korrelation mellan företags ESG prestationer och deras redovisningsbaserade finansiella
resultat. Däremot upptäcktes ingen korrelation mellan ESG prestation och marknadsbaserade
finansiella resultat.
Dessa studier har alla utgått från liknande syften och frågeställningar där metodiken skiljer
sig genom olika marknader, varierande variabler och val av ESG-betygsättning. De
varierande och osäkra resultaten i studierna antyder att ytterligare forskning behövs för att
utforska sambanden mellan dessa två avgörande koncept, vilket är essentiellt för företag som
strävar efter att utvecklas och överleva i en intensivt konkurrensutsatt marknad.
1.3 Syfte & Frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan företags ESG-betyg och finansiell
prestation. Med fokus på europeiska IT-bolag ämnar studien undersöka ifall det finns någon
skillnad i finansiell prestation mellan företag med höga ESG-score kontra låga.
Frågeställning:
- Presterar företag med höga ESG-score bättre än företag med låga, med avseende på
ett antal finansiella nyckeltal?
1.4 Hypoteser
Enligt Velte (2017) finns det anledningar till varför ett bättre ESG arbete skulle generera
finansiella prestationer. Han menar att eftersom intressenter till företaget är intresserade av
hållbarhet så genererar bättre ESG rapportering bättre CSR resultat vilket i sin tur genererar
finansiella resultat. Även Ademi and Klungseth (2022) nämner hur sambandet mellan ESG
och finansiella resultat kan ses som att att socialt och ekologiskt hållbarhetsarbete inte är
särskilt kostsamt samtidigt som företag kan tjäna finansiella vinster av att prestera väl inom
social och ekologisk hållbarhet. Att prestera väl utifrån ESG kan enligt dessa studier ge
intressenter en bättre bild av företaget och höja marknadsvärdet. Det nämns även hur bra
ESG prestationer kan leda till konkurrensmässiga fördelar som i sin tur leder till finansiella
resultat. Även Amosh et al. (2022) skriver hur förbättrat ESG arbete kan leda till en bättre syn
på företag från intressenter och på så sätt generera finansiella fördelar. Att intressenters syn
på ett företag kan gynna företaget finansiellt är något som enligt Neville et al. (2005) beror på
att intressenters syn på företag spelar en roll i hur de placerar sina tillgångar gentemot
företaget.
Alltså utgår denna studie utifrån hypotesen att högt ESG-betyg genererar finansiella resultat.
Detta eftersom ett långsiktigt hållbarhetsarbete inom ekologiska, sociala och
styrningsrelaterade frågor skapar en bättre bild hos aktieägare, samt kan ge
konkurrensmässiga fördelar, och detta i sin tur genererar finansiella resultat.
I arbetet används fem hypoteser relaterade till nyckeltalen som mäts. Nedan, i Tabell 1,
presenteras samtliga hypoteser. Dessa undersöks sedan i den resultatdelen av arbetet.
Tabell 1: Hypoteser för utvalda nyckeltal
H0 H1
Det finns ingen skillnad i EBITDA-marginal Det finns skillnad i EBITDA-marginal
EBITDA-marginal mellan företag med ett högt ESG-betyg mellan företag med ett högt ESG-betyg
kontra ett lågt ESG-betyg. kontra ett lågt ESG-betyg.
Det finns ingen skillnad i Omsättningstillväxt Det finns skillnad i Omsättningstillväxt
Omsättningstillväxt mellan företag med ett högt ESG-betyg mellan företag med ett högt ESG-betyg
kontra ett lågt ESG-betyg. kontra ett lågt ESG-betyg.
Det finns ingen skillnad i ROA mellan Det finns skillnad i ROA mellan företag med
ROA företag med ett högt ESG-betyg kontra ett ett högt ESG-betyg kontra ett lågt
lågt ESG-betyg. ESG-betyg.
Det finns ingen skillnad i ROE mellan Det finns skillnad i ROE mellan företag med
ROE företag med ett högt ESG-betyg kontra ett ett högt ESG-betyg kontra ett lågt
lågt ESG-betyg. ESG-betyg.
Det finns ingen skillnad i ROCE mellan Det finns skillnad i ROCE mellan företag
ROCE företag med ett högt ESG-betyg kontra ett med ett högt ESG-betyg kontra ett lågt
lågt ESG-betyg. ESG-betyg.
1.5 Rapportens disposition
Kapitel 1: Inledning
I rapportens första del och inledning ges läsaren en genomgång av ämnet där bakgrunden och
problembeskrivningen leder till studiens syfte och frågeställning samt studiens hypoteser.
Kapitel 2: Referensram
I andra delen av rapporten ges en genomgång av referensramen som arbetet är skrivet utifrån.
Här kommer tidigare litteratur som studien formats från gås igenom för att skapa en grund för
rapportens slutgiltiga diskussion och slutsats.
Kapitel 3: Metod
I den tredje delen av rapporten beskrivs arbetets tillvägagångssätt. Här beskrivs arbetets olika
delmoment detaljerat för att ge läsaren en inblick i hur en liknande studie skulle kunna
genomföras.
Kapitel 4: Resultat
I den fjärde delen av rapporten redovisas insamlade data på ett strukturerat vis för att ge
läsaren en bild av studiens resultat. Här undersöks även studiens hypoteser för att kunna
besvara frågeställningen.
Kapitel 5: Analys och diskussion
I den femte delen redovisas rapportens analys och diskussion kring resultaten där eventuella
fallgropar och problem diskuteras.
Kapitel 6: Slutsats och förslag på framtida forskning
I den sjätte delen presenteras rapportens slutsatser och förslag till vidare forskning behandlas.
Kapitel 7: Referenser
I den sjunde delen presenteras de källor som använts i rapporten.
Kapitel 8: Bilagor
I den åttonde delen redovisas rapportens bilagor.
2. Referensram
I detta kapitel redogörs för rapportens referensram. Referensramen ämnar att ge grund till
analys och diskussion av studiens resultat.
2.1 Tidigare forskning
I detta avsnitt beskrivs ett antal tidigare studier som undersökt sambandet mellan företags
ESG-prestationer och finansiella prestationer.
Impact of ESG score on financial performance of Indian firms: static and dynamic panel
regression analyses (Ray & Goel, 2022)
Ray och Goel (2022) undersöker i sin rapport kopplingen mellan ESG-betyg och finansiella
prestationer på den Indiska marknaden. De menar att långsiktigt hållbarhetsarbete kan visas
till företags intressenter genom ett hängivet ESG arbete. Detta kan i sin tur minska
kunskapsgapet mellan företag och dess intressenter, skapa större förtroende hos intressenter
och som följd av detta även ge företaget finansiella resultat i form av höjt aktiepris. De vill
utifrån de skilda resultat från tidigare studier samt en snabbt föränderlig ESG marknad i
Indien undersöka hur företags ESG-prestation påverkar deras finansiella prestation
långsiktigt. Studien genomfördes genom att undersöka de 48 högst listade företagen under
BSE-100-indexet i Indien under åren 2011-2019. Studien jämförde företagens ESG-betyg
med ett antal finansiella nyckeltal som till exempel ROA och ROE. Efter att ha analyserat
resultaten från deras studie finner de en statistiskt signifikant positiv korrelation mellan
ESG-betyg och finansiella nyckeltal som ROA och aktiepris. Däremot upptäcktes en negativ
korrelation mellan ESG-betyg och vissa finansiella nyckeltal, bland annat ROE, med en
fördröjning på två år. Detta menar de skulle kunna förklaras av höga investeringar i
hållbarhetspraktiker som i sin tur gett högre ESG-betyg samtidigt som det tynger företagens
ekonomi.
Does ESG performance have an impact on financial performance? Evidence from
Germany (Velte, 2017)
Velte (2022) undersöker i sin rapport kopplingen mellan ESG-prestationer och finansiella
prestationer för tyska börsnoterade företag under perioden 2010–2014. Studien ämnar att
undersöka företags ESG-prestation i jämförelse med finansiell prestation utifrån både
marknadsbaserade och redovisningsbaserade nyckeltal. Han menar även att studien bidrar till
den befintliga litteraturen genom att inte bara undersöka totalt ESG-betyg koppling till
finansiell prestation utan även kopplingen mellan de tre separata delarna av ESG (miljö,
social och styrning) och finansiell prestation. Studien utgår från synvinkeln att ett hållbart
arbete ger en bättre bild hos intressenter och kan ge finansiella fördelar tack vare detta.
Studien finner att ESG-prestationer har en positiv inverkan på ROA, men ingen inverkan på
Tobin’s Q. Studiens resultat visar att ESGP, inklusive dess tre komponenter (miljö, social och
styrning), har en positiv inverkan på redovisningsbaserade finansiella prestationer (ROA).
Det visar sig även att styrningsprestationen av ESG har den starkaste positiva effekten på
finansiella resultat jämfört med miljö och sociala aspekter. Detta tros bero på den längre
traditionen av bolagsstyrningsrapportering i Tyskland. Studien finner däremot att det inte
finns något signifikant påverkan av ESG-betyg på marknadsbaserade finansiella prestationer
(Tobin’s Q).
Investigating the marginal impact of ESG results on corporate financial performance
(Bruna et al., 2022)
Bruna et al. (2022) undersöker i sin rapport kopplingen mellan ESG-prestationer och
finansiella prestationer för 350 europeiska börsnoterade företag under perioden 2014–2019.
De vill undersöka kopplingen mellan ESG och finansiell prestation på grund av dess växande
relevans och varierande tidigare resultat av forskningsstudier. Studien är kritisk till tidigare
forskning inom ämnet och menar att dessa har haft svag metodologi och oklarheter i hur ESG
och finansiella prestationer mäts. Studien använder en PCA-modell för att göra en omfattande
bedömning av både ESG- och finansiell-prestation samt en tidsfördröjd
panelregressionsmodell för att uppskatta den marginella effekten av ESG-prestationer på
finansiella prestationer, givet olika nivåer av ESG-poäng och företagsstorlek. Studiens
resultat visar att det finns ett icke-linjärt samband mellan ESG och finansiell prestation, vilket
påverkas av företagsstorlek och ESG-nivåer. Däremot visar resultaten att obligatorisk
icke-finansiell rapportering, införd genom EU-direktivet 2014/95, kan ha lett till att företag
har fokuserat mer på de finansiella konsekvenserna av sina ESG-praktiker, vilket positivt
påverkar deras finansiella prestation.
Relationship between ESG and corporate financial performance in the energy sector:
empirical evidence from European companies (Makridou et al. 2023)
Makridou et al. (2023) undersöker i sin rapport kopplingen mellan ESG-betyg och finansiella
prestationer inom energisektorn på den europeiska marknaden. Studien undersökte 85
europeiska energibolag under perioden 1995 till 2020. De menar att hållbarhetsarbete kan ge
företag konkurrensfördelar genom ökad produktivitet och minskad riskexponering. Studien
syftar till att klargöra hur ESG påverkar finansiella prestationer och använder en
panelregressionsmodell med ROA som beroende variabel. Studiens resultat visar en negativ
men icke-signifikant koppling mellan ESG och finansiella prestationer. Detta menar
författarna kan bero på att hållbarhetsinitiativ kräver långsiktiga investeringar som initialt
påverkar lönsamheten negativt. Studien delade även upp ESG i dess tre delar och fann att
miljöarbete har en signifikant negativ inverkan på lönsamheten, medan socialt och
styrningsarbete har positiva men obetydliga effekter. Studien betonar vikten av att
energibolag prioriterar miljöansvar för att uppnå långsiktig lönsamhet och att ESG-åtgärder
bör ses som långsiktiga investeringar i hållbarhet.
Environmental, Social and Governance (ESG) Scores and Financial Performance of
Multilatinas: Moderating Effects of Geographic International Diversification and
Financial Slack (Duque-Grisales & Aguilera-Caracuel, 2019)
Duque-Grisales and Aguilera-Caracuel (2019) undersöker i sin rapport kopplingen mellan
ESG-poäng och finansiella prestationer för multilatinas (latinamerikanska företag som arbetar
på en multinationell nivå) på växande marknader. De utgår från sin tro att höga ESG-poäng
har en negativ koppling till finansiell prestation. Detta eftersom de menar att multilatinas inte
har fått tillräckligt stort förtroende från intressenter på grund av en historia med korruption
och affärsskandaler i Latinamerika. De menar även att vissa multilatinas använder föråldrad
teknik och att då investeringar och försök till till exempel minskade utsläpp blir kostsamma
och påverkar finansiella prestationer negativt. Studien genomfördes genom att analysera data
från 104 multilatinas över perioden 2011 till 2015 och undersökte ESG-poäng och dess
koppling finansiella prestation mätt i nyckeltalet ROA. Studiens resultat visar att högre
ESG-poäng ofta är associerade med lägre finansiell prestation. Detta menar författarna skulle
kunna bero på att att investeringar i ESG initiativ inte är genomförda på ett korrekt sätt eller
att det inte finns nog med institutionellt stöd för att göra dessa synliga och på så sätt skapa
tilltro hos intressenter. En annan anledning skulle kunna vara att stora investeringar i ESG
kan leda till ett sämre kassaflöde och minska resurser som krävs för deras operationella arbete
vilket i sin tur minskar deras finansiella prestation.
2.2 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattning av tidigare forskning visar att sambandet mellan ESG-prestationer och
finansiell prestation varierar beroende på marknad, sektor och företagsstorlek. Ray och Goel
(2022) fann en positiv korrelation mellan ESG-betyg och finansiella nyckeltal som ROA och
aktiepris i indiska företag men noterade en negativ korrelation med ROE på lång sikt vilket
kan bero på höga initiala kostnader för hållbarhetsåtgärder. Velte (2017) visade att
ESG-prestationer förbättrade redovisningsbaserade nyckeltal som ROA för tyska företag,
medan marknadsbaserade nyckeltal som Tobin's Q inte påverkades signifikant. Bruna et al.
(2022) upptäckte ett icke-linjärt samband mellan ESG och finansiell prestation i europeiska
företag där effekterna påverkades av företagsstorlek och ESG-nivåer. De noterade även att
EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering bidrog till ökat fokus på de finansiella
konsekvenserna av ESG. Makridou et al. (2023) fann i sin studie av europeiska energibolag
en negativ men icke-signifikant koppling mellan ESG och finansiell prestation där de fann att
miljöaspekten av ESG hade en signifikant negativ inverkan på lönsamheten medan de
sociala- och styrnings-relaterade aspekterna visade obetydliga positiva effekter.
Duque-Grisales och Aguilera-Caracuel (2019) visade att högre ESG-poäng ofta associerades
med lägre finansiell prestation för multilatinas vilket kan bero på bristande institutionellt stöd
och höga kostnader för ESG-initiativ. Sammantaget indikerar dessa studier att medan
ESG-initiativ kan leda till förbättrade finansiella resultat, särskilt redovisningsbaserade
nyckeltal, kan de initiala kostnaderna och den institutionella kontexten påverka de
övergripande resultaten.
3. Metod
I detta kapitel redogörs för rapportens metod som utgår från konceptet av en kvantitativ
sekundärstudie. Metodavsnittet innefattar tillvägagångssätt och genomförande för en
kvantitativ studie.
3.1 Val av Metod
Studien utgår från ett deduktivt resonemang, där forskningsfrågor och hypoteser formuleras
utifrån teorier från tidigare forskning. Denna metod bygger på Bryman och Bells (2015)
beskrivning av den deduktiva processen, som innefattar sex steg, teori, hypotes,
datainsamling, fynd, bekräftelse eller förkastning av hypotes och revision av teori. Deduktiv
metod är kopplad till kvantitativa undersökningsmetoder, positivism och objektivism
(Bryman & Bell, 2015).
Eftersom studien undersöker sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation, vilket
innebär mätning och analys av kvantitativ data, är en kvantitativ forskningsstrategi mest
lämplig. Den kvantitativa metoden möjliggör insamling och analys av kvantifierbar data och
fokuserar på teoriprövning, vilket är en central del av den deduktiva ansatsen enligt Bryman
och Bell (2015). Detta gör den kvantitativa metoden särskilt passande för denna studie
(Håkansson, 2013; Bryman & Bell, 2015).
Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativ metod kan studien effektivt besvara
forskningsfrågorna och testa hypoteserna. Denna metodik tillåter en systematisk och objektiv
analys av det insamlade datamaterialet, vilket är nödvändigt för att utforska sambandet
mellan ESG-betyg och finansiell prestation på ett tillförlitligt sätt.
3.2 Kvantitativ Sekundärstudie
Denna studie som är en kvantitativ sekundärstudie består av finansiell data i form av
nyckeltal. Den primära databasen som används är S&P Capital IQ, hädanefter refererad till
som enbart Capital IQ. Valet av databas gjordes med avseende på Capital IQ:s lättillgängliga
och stora mängd information om företag från hela världen. Verktyget innehåller funktioner
som företagsscreening, jämförelseverktyg, branschklassificeringar med mera och underlättar
vid urvalet av passande företag till datainsamlingen. Som komplement till Capital IQ
använder studien databasen LSEG. Denna databas tillhandahåller ESG-betyg som studien
använder vid urvalet av företag och jämförelseföretag. Capital IQ användes till den initiala
sållningen och de resulterande företagen sållades och sorterades med hjälp av LSEG med
avseende på deras ESG-betyg. Företag med ESG-betyg större eller lika med 75 placerades i
Urvalsgrupp 1 och företag med ESG-betyg lägre eller lika med 50 i Urvalsgrupp 2.
Tabell 2: ESG-Betyg och deras respektive beskrivningar (Financial Markets Infrastructure
and Data, 2024).
Betygsintervall Beskrivning
Betyg inom detta intervall indikerar ett dåligt ESG arbete samt
0 till 25
otillräcklig nivå av transparens i redovisad ESG data.
Betyg inom detta intervall indikerar ett tillfredsställande ESG arbete
> 25 till 50
samt medelmåttig nivå av transparens i redovisad ESG data.
Betyg inom detta intervall indikerar ett bra ESG arbete samt
> 50 till 75
genomsnittlig nivå av transparens i redovisad ESG data.
Betyg inom detta intervall indikerar ett utmärkt ESG arbete samt hög
> 75 till 100
nivå av transparens i redovisad ESG data.
Valet av att dela in företagen i grupper om lägre eller lika med 50 och högre eller lika med 75
gjordes på grund av att studien ämnar undersöka företag med låga respektive höga
ESG-betyg som visat i Figur 1. Vid datainsamlingen gjordes upptäckten att mängden bolag
med ett ESG-betyg på 25 eller mindre var väldigt liten. Med detta i beaktning gjordes
omvärderingen att i denna urvalsgrupp även inkludera företag med ett betyg på upp till 50.
Detta gjordes för att säkerställa att mängden data skulle vara tillräcklig för att genomföra de
statistiska tester som ska ingå. Detta resonemang stöds av att enbart cirka 2-3% av företag
noterade på S&P 500 har ett ESG-betyg under eller lika med 25 (Cfa, 2021). Det antogs
därför rimligt att göra denna justering även för denna studie för att garantera en tillräcklig
mängd företag till urvalsgrupperna. Slutligen ansågs denna justering vara rimlig då det finns
en generell regel att för ett urval om fler än 30 datapunkter följer det att datan är
normalfördelad. Detta följer från den centrala gränsvärdessatsen. Då datan behöver vara
normalfördelad för de statistiska testerna ansågs det rimligt att inkludera företag med ett
ESG-betyg på upp till 50 för att öka mängden data.
Företagen i de två grupperna jämförs i resultatet med avseende på utvalda nyckeltal. Denna
jämförelse utförs med hjälp av ett t-test. De statistiska testerna genomfördes med en
signifikansnivå på 95%, vilket syftar till att resultat ska kunna verifieras på 95%
signifikansnivå. De statistiska testerna beskrivs utförligare i avsnitt 3.6.
3.2.1 Svagheter med kvantitativ studie
En viktig aspekt för att en kvantitativ studie ska vara valid är att säkerställa att den insamlade
datan är pålitlig (Heale & Twycross, 2015). Detta för att säkerställa ett resultat som går att lita
på. Det är därför viktigt att välja databaser som tillhandahåller pålitlig och korrekt data.
Denna studie innehåller insamlad data från Capital IQ och LSEG. Capital IQ, som är en
databas för finansiell data och nyckeltal, används frekvent av tidigare studier och anses
innehålla pålitlig data. Capital IQ täcker även 99% av den globala kapitalmarknaden och
tillhandahåller företagsrapporter (New York Public Library, 2023). ESG-betygen samlades in
från databasen LSEG. LSEG är en av de mest omfattande databaserna när det kommer till
ESG-betyg och täcker 90% av den globala kapitalmarknaden (Financial Markets
Infrastructure and Data, 2024). Databasen tar hänsyn till 630 ESG-faktorer och har
tillgänglig data från 2002 och framåt. Med detta i åtanke ansågs databasen lämplig för denna
studie.
Det finns också en svaghet gällande den potentiella bristen på data. Med avseende på detta
begränsas studien till noterade bolag på den europeiska aktiemarknaden. Detta eftersom
noterade företag i Europa enligt lag måste publicera finansiella rapporter (Direktiv 2004/109).
3.3 Val av litteratur
Litteraturen som användes bestod av vetenskapliga publikationer men även andra trovärdiga
källor som söktes fram via Google Scholar, Semantic Scholar och Scopus. Sökord som
användes var bland annat “ESG and financial performance", “ESG” och “ESG and financial
performance indicators”. Genom att först läsa rubriker och avgöra om studierna var i linje
med det vi skriver om så kunde ett första urval göras. Sedan lästes studiernas sammanfattning
för att få en bild av bakgrund, metodik och slutsats. De studier som valdes ut som relevanta
lästes sedan för att förstå vad studiens utgångspunkt och hypotes var, hur de testade
hypotesen och det slutgiltiga resultatet.
3.4 Datainsamling
Den kvantitativa datan är i sin helhet hämtad från Capital IQ och LSEG. För att underlätta vid
sållningen och för att säkerställa att relevanta företag valdes ut i linje med studiens syfte
begränsades datan. Valda avgränsningar presenteras och förklaras i nästa avsnitt.
Avgränsningarna är översatta till sållningskriterier på Capital IQ och LSEG. Sållningen
utfördes i flera steg som noggrannare presenteras i avsnitt 3.4.2.
3.4.1 Avgränsningar av data
Avgränsningar som rör den kvantitativa datan presenteras nedan. Avgränsningarna berör
geografi, börsvärde, bransch, ESG-betyg och tidpunkt för datainsamling.
Fokuset för studien ligger i bolag som är verksamma inom Europa. Studien har avgränsats till
“European developed markets”, för att säkerställa att utvalda bolag verkar inom etablerade
och mogna ekonomier. Detta skapar en tydligare bild över bolagens prestation och minimerar
mängden extra variabler förknippade med emerging markets som kan tänkas påverka
resultatet. Europa var också den kontinent med bäst generellt ESG-betyg i världen år 2022
(Global Risk Profile, 2022). Detta bidrog vid valet av marknad då europeiska bolag kan
tänkas ha ett större fokus på ESG.
De utvalda bolagen har ett marknadsvärde på minst två miljarder USD. Sådana bolag klassas
som mid till large-cap bolag enligt Market Cap Explained (2022), och denna gräns sattes för
att större bolag har tydligare ESG-betyg och mer tillgänglig finansiell information (Ross,
2024).
Utvalda bolag är alla verksamma inom IT-industrin vilket är branschen studien ämnar
undersöka. Denna avgränsning gjordes för att följa studiens inriktning samt branschens
relevans i dagens samhälle.
ESG-betygen som hämtades från LSEG avgränsades till de senaste tillgängliga betygen.
Beroende på vilket års information betyget är baserat på valdes samma år vid inhämtning av
finansiella nyckeltal från Capital IQ. Detta för att säkerställa en rättvis koppling mellan
ESG-betyget och nyckeltalen, och bibehålla studiens validitet.
3.4.2 Urval av Bolag
Med hänsyn till studiens avgränsningar togs kriterier för sållningen fram. Den initiala
sållningen genomfördes med Capital IQ:s screeningverktyg och avgränsningar översattes till
följande kriterier:
- Market Capitalization [Latest] ($USDmm, Historical rate): is greater than 2000
- Industry Classifications: Information Technology
- Geographic Locations: European Developed Markets (Primary)
Denna initiala sållningen resulterade i 220 företag. Med hjälp av LSEG har sedan företagens
ESG-betyg manuellt tagits fram genom att granska företagen på LSEG:s hemsida. Företagen
sorterades sedan in i två urvalsgrupper. Urvalsgrupp 1 där företag med ESG-betyg högre eller
lika med 75 placerades, och Urvalsgrupp 2 där företag med ESG-betyg lägre eller lika med
50 placerades. Företag med ett ESG-betyg mellan 50 och 75 sållades bort och användes inte i
studien. Denna sortering resulterade i 61 företag i Urvalsgrupp 1 och 33 företag i
Urvalsgrupp 2.
3.5 Finansiella Nyckeltal
För att kunna mäta den finansiella prestationen hos de utvalda företagen valdes ett antal
nyckeltal ut. Detta urval baserades på tidigare forskning och denna forskning agerade som ett
ramverk för de utvalda nyckeltalen i denna studie. Nyckeltal som denna studie behandlar är
hämtade från boken valuation av Koller et al. (2020), artikeln Relationship between ESG and
corporate financial performance in the energy sector: empirical evidence from European
companies skriven av Μakridou et al. (2023) samt artikeln The effect of management buyouts
on operating performance and value skriven av Kaplan (1989).
De nyckeltal som valdes ut är EBITDA-marginal, Omsättningstillväxt, Räntabilitet på totalt
kapital (ROA), Räntabilitet på eget kapital (ROE) och räntabilitet på sysselsatt kapital
(ROCE).
EBITDA-marginal som Kaplan använder i sin studie från 1989 är ett nyckeltal som är
relevant för att mäta ett företags prestation och samtidigt bortse från hur företaget är
finansierat (PwC, 2018). Kaplan (1989) menar även att nyckeltalet fångar en bredare bild av
företaget. Nyckeltalen omsättningstillväxt och ROCE är tagna från Koller et al. (2020).
Koller et al. (2020) menar att dessa nyckeltal är mått som ger en mer rättvisande bild av
finansiell prestation än de redovisningsmässiga resultaten. Detta då båda är drivande
nyckeltal för ett företags kassaflöde. ROA är ett nyckeltal som både Μakridou et al. (2023)
och Syaputra (2022) använde i sina studier för att undersöka korrelationen mellan ESG-betyg
och företags finansiella prestation. Det är ett nyckeltal på lönsamhet som har använts i stor
omfattning av tidigare studier som behandlar ESG (Μakridou et al. 2023). Av samma
anledning valdes även nyckeltalet ROE som Syaputra (2022) behandlar i sin studie om ESG.
Dessa nyckeltal erbjuder således en heltäckande bild av ett företags finansiella prestation
genom att täcka olika aspekter av deras finansiella resultat. EBITDA-marginalen, som
Kaplan (1989) använder möjliggör en bedömning av ett företags operativa effektivitet
oberoende av dess finansieringsstruktur vilket ger en klar bild av dess underliggande
prestation. Omsättningstillväxt och ROCE som förespråkas av Koller et al. (2020) fokuserar
på att visa företagets tillväxt och kapitalavkastning vilket är avgörande för att förstå
kassaflödet. Nyckeltalen ROA och ROE som Makridou et al. (2023) och Syaputra (2022)
undersöker ger en inblick i företagets lönsamhet och hur väl det utnyttjar sina resurser.
Genom att använda dessa nyckeltal i kombination kan en omfattande och rättvisande
bedömning av företagets finansiella prestation göras.
3.5.1 EBITDA-marginal
EBITDA-marginal definieras enligt följande formel:
𝐸𝐵𝐼𝑇𝐷𝐴 − 𝑚𝑎𝑟𝑔𝑖𝑛𝑎𝑙 = 𝐸𝐵𝐼𝑇𝐷𝐴𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔
EBITDA marginal beskriver hur stor del av omsättningen som utgörs av EBITDA. Det står
för “Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization” och är ett mått på
företags operativa vinst (Fortnox, 2024). EBITDA-marginalen visar den operativa
verksamhetens vinstmarginal hos ett företag. En hög EBITDA-marginal indikerar att
företaget är bra på att generera vinst från sina kärnverksamheter.
3.5.2 Omsättningstillväxt
Omsättningstillväxt definieras enligt följande formel:
𝑁𝑒𝑡𝑡𝑜𝑜𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔 − 𝑁𝑒𝑡𝑡𝑜𝑜𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔
𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑖𝑙𝑙𝑣ä𝑥𝑡 = 1 0𝑁𝑒𝑡𝑡𝑜𝑜𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔
0
Omsättningstillväxt beskriver förändringen i ett företags omsättning mellan två tidsperioder.
Det är nyckeltal som är avgörande vid bedömningen av ett företags förmåga att växa över tid.
Vid beräkning tar man skillnaden mellan omsättning i nuvarande och föregående period, delat
med omsättningen från föregående period. Hög omsättningstillväxt kan tyda på starka
affärsstrategier och potential för framtida lönsamhet och marknadsandelar.
3.5.3 Räntabilitet på totalt kapital
Räntabilitet på totalt kapital (ROA) definieras enligt följande formel:
𝑅𝑂𝐴 = 𝑅ö𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 + 𝐹𝑖𝑛𝑎𝑛𝑠𝑖𝑒𝑙𝑙𝑎 𝑖𝑛𝑡ä𝑘𝑡𝑒𝑟𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
ROA är ett nyckeltal som syftar till att bedöma företags lönsamhet utifrån dess totala
tillgångar. Det kollar på avkastningen utan hänsyn till företagets kapitalstruktur och
finansiering och är därför ett bra nyckeltal vid jämförelse av bolag verksamma inom samma
bransch (PwC, 2018). En hög ROA innebär att företaget effektivt använder sina resurser och
har goda operativa resultat.
3.5.4 Räntabilitet på eget kapital
Räntabilitet på eget kapital (ROE) definieras enligt följande formel:
𝑅𝑂𝐸 = Å𝑟𝑒𝑡𝑠 𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
ROE mäter ett företags lönsamhet i avseende på den avkastning investerare får på sitt satsade
kapital. Det är ett lättöverskådligt nyckeltal som lägger grunden för analyser både internt och
externt (PwC, 2018). En hög ROE indikerar att företaget ger god avkastning till sina
aktieägare och kan vara attraktivt för investerare.
3.5.5 Räntabilitet på sysselsatt kapital
Räntabiltet på sysselsatt kapital (ROCE) definieras enligt följande formel:
𝑅𝑂𝐶𝐸 = 𝑅ö𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 + 𝐹𝑖𝑛𝑎𝑛𝑠𝑖𝑒𝑙𝑙𝑎 𝑖𝑛𝑡ä𝑘𝑡𝑒𝑟𝑆𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠𝑎𝑡𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
ROCE är ett nyckeltal som indikerar hur väl ett företags lånade och egna kapital genererar
avkastning (Koller et al., 2020). Det visar hur effektivt kapital blir allokerade till
investeringar som genererar vinst. Ett högt ROCE indikerar möjligheten till långsiktig hög
avkastning, både över tid och konjunkturförändringar (Koller et al., 2020).
3.6 Val av statistiska test
Denna studie består av två oberoende stickprov, företag med höga ESG-betyg och företag
med låga ESG-betyg, där båda urvalen är verksamma inom IT-branschen. I studien användes
ett oberoende tvåsidigt t-test för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan de
båda urvalens utvalda nyckeltal. Ett oberoende tvåsidigt t-test används för att jämföra två
stickprovs medelvärden för att dra slutsatsen ifall det finns en signifikant skillnad mellan
dem, vilket gjorde det lämpligt att använda detta test i denna studie (Salomão, 2024). För att
ett sådant test ska ge ett signifikant resultat behöver observationerna i stickproven vara
normalfördelade. Detta gjordes genom att upprätta en “Quantile-Quantile plot” (Q-Q plot) för
varje enskilt nyckeltal och sedan bedöma ifall datan är normalfördelad. Q-Q plotsen, som kan
ses i Bilaga B, visade att datan utan större undantag är normalfördelad. Det förekom ett fåtal
outliers i datan, för att säkerställa att datan följde en normalfördelning genomfördes mindre
justeringar. Detta är avgörande för att garantera att t-testet är relevant och kan tillförlitligt
tillämpas. För studier vars data inte är normalfördelad kan Wilcoxons ickeparametiska test
vara lämpligt istället för t-test (Körner och Wahlgren, 2006). Detta då Wilcoxons
ickeparametiska test är ett starkare test för icke-normalfördelad data än t-test (Körner och
Wahlgren, 2006).
Studiens genomförda t-test och statistiska hypotesprövning syftar till att validera
trovärdigheten hos antaganden för en population (Körner och Wahlgren, 2006).
Hypotesprövningen består av en nollhypotes (H0) och en mothypotes (H1), för studiens
utvalda nyckeltal, som presenterades i avsnitt 1.4. Med t-testen kunde nollhypotesen antingen
accepteras eller förkastas (Körner och Wahlgren, 2006). För att minimera risken att en giltig
nollhypotes förkastas etablerades en lämplig signifikansnivå. Den vanligaste signifikansnivån
som används inom vetenskaplig forskning är 95% och det är den nivån denna studie använder
(Salomão, 2024). Om ett t-tests signifikans överstiger den valda signifikansnivån accepteras
nollhypotesen och om den understiger så förkastas nollhypotesen (Körner och Wahlgren,
2006). Vid utförandet av hypotesprövningar är det viktigt att ha i beaktning de möjliga fel
som kan uppkomma. För hypotesprövningar finns det två typer av fel, typ I och typ II
(Salomão, 2024). Fel av typ I syftar till att nollhypotesen förkastas trots att den är sann, ett
falskt positivt resultat. Fel av typ II är då nollhypotesen inte förkastas trots att den är falsk, ett
falskt negativt resultat. Det är därför viktigt, vid tolkning och diskussion av de statistiska
testerna, att man inte försummar dessa möjliga fel.
Både Q-Q plotsen och de statistiska testerna utfördes med verktyget Excel:s inbyggda
funktioner. Detta underlättade vid hanteringen av data då finansiell information hämtad från
Capital IQ laddades ner i Excelformat.
Tidigare studier inom ämnet har använts sig av linjära regressionsanalyser för att undersöka
korrelationen mellan ESG-betyg och finansiell prestation. Denna studie använder sig av en
annan metodik där skribenterna valt att undersöka sambandet mellan ESG-betyg och
finansiell prestation med hjälp av oberoende tvåsidiga t-test. Mer exakt för att undersöka om
det föreligger någon skillnad mellan företag med höga respektive låga ESG-betyg och hur de
presterar för att på så vis besvara studiens frågeställning. Studiens metodik valdes för att
särskilja sig från tidigare studier och på så vis försöka bredda det nuvarande
forskningsområdet och undersöka problemet från andra infallsvinklar.
3.7 Metodkritik
Studiens genomförande kan även ha haft en påverkan på resultatet på flera olika sätt. En
svaghet skulle kunna vara att hämta sekundärdata från databaser som Capital IQ och LSEG.
Även om dessa databaser är pålitliga, finns det alltid en risk att data är ofullständig eller
felaktig, vilket kan påverka resultatens tillförlitlighet. Dessutom kan ESG-betyg variera
beroende på metodik och kriterier som används av olika företag som ger ut ESG-betyg, vilket
kan skapa inkonsekvenser i jämförelsen. Det ska även nämnas att fler datapunkter och en
bredare urvalsbas skulle kunnat förbättra tillförlitligheten i resultaten.
Även den valda statistiska metoden kan också ha sina begränsningar. Trots att t-tester och
Q-Q plots är standardmetoder för att analysera normalfördelade data, kan förekomsten av
outliers och icke-normalfördelad data påverka resultaten. Användning av kompletterande
icke-parametriska tester som Wilcoxon-Mann-Whitney U test kan bidra till en mer robust
analys, men de är inte alltid heltäckande.
Det kan även uppstå viss problematik kring ESG som en betygsättning. Detta då ESG-betyg
kan vara ett statistiskt oklart mått. Olika ESG-betygsättare använder olika kriterier och
metoder för att bedöma företagens prestationer. Detta leder till stora variationer i betyg
mellan olika ESG-leverantörer. Ett företag kan få höga betyg från en leverantör och låga från
en annan. Många av de faktorer som används för att bedöma ESG-prestationer är subjektiva.
Till exempel kan ett företags engagemang för hållbarhet bedömas på olika sätt beroende på
vilka aspekter bedömaren anser vara viktigast. Detta gör det svårt att skapa en objektiv och
konsekvent bedömningsram. Olika ESG-aspekter kan väga olika tungt i olika
bedömningssystem. Till exempel kan en betygssättare ge större vikt åt miljöfaktorer medan
en annan fokuserar mer på sociala eller styrningsfrågor. Detta kan leda till olika betyg för
samma företag beroende på vilka faktorer som anses vara viktigast.
4. Resultat
I detta kapitel redogörs för rapportens resultat. Denna del ämnar att visa upp den
kvantitativa studiens resultat.
I detta kapitel redogörs resultatet från datainsamlingen som utförts i studien. Resultatet
redovisas ett nyckeltal i taget.
4.1 EBITDA-marginal
I detta avsnitt presenteras de datainsamlingens resultat och resultaten från t-testerna för
följande nollhypoteser:
H0 = Det finns ingen skillnad i EBITDA-marginal mellan företag med ett högt ESG-betyg
kontra ett lågt ESG-betyg.
Tabell 3 nedan presenterar resultat för nyckeltalet EBITDA-marginal. Urvalsgrupp 1,
bestående av företag med höga ESG-betyg, uppvisar ett medelvärde på 18,8%. Urvalsgrupp
2, bestående av företag med låga ESG-betyg, uppvisar ett medelvärde på 20,1%.
Tabell 3: Medelvärdet av EBITDA-marginal för urvalsgrupp 1 och 2
Urvalsgrupp 1 Urvalsgrupp 2
Medelvärde 18,8% 20,1%
Det genomförda t-testet, som finns bifogat i Bilaga A, visade att det inte går att uppvisa
någon signifikant skillnad i EBITDA-marginal mellan urvalsgrupperna. T-testet gav ett
p-värde på 0,669 vilket är över gränsen för den valda signifikansnivån på 0,05. Det finns med
detta inte tillräckliga statistiska bevis för att utesluta att resultatet inte beror på slump. Med
detta kan inte nollhypotesen förkastas, utan den accepteras istället.
4.2 Omsättningstillväxt
I detta avsnitt presenteras de datainsamlingens resultat och resultaten från t-testerna för
följande nollhypoteser:
H0 = Det finns ingen skillnad i Omsättningstillväxt mellan företag med ett högt ESG-betyg
kontra ett lågt ESG-betyg.
Tabell 4 nedan presenterar resultat för nyckeltalet Omsättningstillväxt. Urvalsgrupp 1,
bestående av företag med höga ESG-betyg, uppvisar ett medelvärde på 2,6%. Urvalsgrupp 2,
bestående av företag med låga ESG-betyg, uppvisar ett medelvärde på 9,6%.
Tabell 4: Jämförelse av omsättningstillväxt mellan urvalsgrupp 1 och 2
Urvalsgrupp 1 Urvalsgrupp 2
Medelvärde 2,6% 9,8%
Det genomförda t-testet, som finns bifogat i Bilaga A, visade att det går att uppvisa en
signifikant skillnad i Omsättningstillväxt mellan urvalsgrupperna. T-testet gav ett p-värde på
0,025 vilket är under gränsen för den valda signifikansnivån på 0,05. Det finns med detta
tillräckliga statistiska bevis för att utesluta att resultatet beror på slump. Med detta kan
nollhypotesen förkastas.
4.3 ROA
I detta avsnitt presenteras de datainsamlingens resultat och resultaten från t-testerna för
följande nollhypoteser:
H0 = Det finns ingen skillnad i ROA mellan företag med ett högt ESG-betyg kontra ett lågt
ESG-betyg.
Tabell 5 nedan presenterar resultat för nyckeltalet ROA. Urvalsgrupp 1, bestående av företag
med höga ESG-betyg, uppvisar ett medelvärde på 5,4%. Urvalsgrupp 2, bestående av företag
med låga ESG-betyg, uppvisar ett medelvärde på 6,3%.
Tabell 5: Jämförelse av ROA mellan urvalsgrupp 1 och 2
Urvalsgrupp 1 Urvalsgrupp 2
Medelvärde 5,4% 6,3%
Det genomförda t-testet, som finns bifogat i Bilaga A, visade att det inte går att uppvisa
någon signifikant skillnad i ROA mellan urvalsgrupperna. T-testet gav ett p-värde på 0,365
vilket är över gränsen för den valda signifikansnivån på 0,05. Det finns med detta inte
tillräckliga statistiska bevis för att utesluta att resultatet inte beror på slump. Med detta kan
inte nollhypotesen förkastas, utan den accepteras istället.
4.4 ROE
I detta avsnitt presenteras de datainsamlingens resultat och resultaten från t-testerna för
följande nollhypoteser:
H0 = Det finns ingen skillnad i ROE mellan företag med ett högt ESG-betyg kontra ett lågt
ESG-betyg.
Tabell 6 nedan presenterar resultat för nyckeltalet ROE. Urvalsgrupp 1, bestående av företag
med höga ESG-betyg, uppvisar ett medelvärde på 14,8%. Urvalsgrupp 2, bestående av
företag med låga ESG-betyg, uppvisar ett medelvärde på 14,1%.
Tabell 6: Jämförelse av ROE mellan urvalsgrupp 1 och 2
Urvalsgrupp 1 Urvalsgrupp 2
Medelvärde 14,8% 14,1%
Det genomförda t-testet, som finns bifogat i Bilaga A, visade att det inte går att uppvisa
någon signifikant skillnad i ROE mellan urvalsgrupperna. T-testet gav ett p-värde på 0,887
vilket är över gränsen för den valda signifikansnivån på 0,05. Det finns med detta inte
tillräckliga statistiska bevis för att utesluta att resultatet inte beror på slump. Med detta kan
inte nollhypotesen förkastas, utan den accepteras istället.
4.5 ROCE
I detta avsnitt presenteras de datainsamlingens resultat och resultaten från t-testerna för
följande nollhypoteser:
H0 = Det finns ingen skillnad i ROCE mellan företag med ett högt ESG-betyg kontra ett lågt
ESG-betyg.
Tabell 7 nedan presenterar resultat för nyckeltalet ROCE. Urvalsgrupp 1, bestående av
företag med höga ESG-betyg, uppvisar ett medelvärde på 8,5%. Urvalsgrupp 2, bestående av
företag med låga ESG-betyg, uppvisar ett medelvärde på 10,2%.
Tabell 7: Jämförelse av ROCE mellan urvalsgrupp 1 och 2
Urvalsgrupp 1 Urvalsgrupp 2
Medelvärde 8,5% 10,2%
Det genomförda t-testet, som finns bifogat i Bilaga A, visade att det inte går att uppvisa
någon signifikant skillnad i ROCE mellan urvalsgrupperna. T-testet gav ett p-värde på 0,191
vilket är över gränsen för den valda signifikansnivån på 0,05. Det finns med detta inte
tillräckliga statistiska bevis för att utesluta att resultatet inte beror på slump. Med detta kan
inte nollhypotesen förkastas, utan den accepteras istället.
5. Analys
I detta kapitel redogörs för rapportens analys. Analysen ämnar att gå igenom kopplingar
mellan studiens resultat och tidigare forskning.
Våra resultat visade att endast ett nyckeltal gav en statistiskt signifikant skillnad medan de
andra inte visade någon signifikant skillnad mellan företag med höga och låga ESG-betyg. I
våra resultat får de tre nyckeltalen EBITDA-marginal, ROA och ROCE en negativ men icke
statistiskt signifikant koppling till ESG-betyg medan nyckeltalet ROE visade på ett positivt
men icke statistiskt signifikant resultat. Endast omsättningstillväxt visade på ett samband där
det visade sig att företag med höga ESG-betyg presterade sämre än företag med låga.
Velte (2017) fann i sin studie en positiv korrelation mellan ESG-prestationer och
redovisningsbaserade nyckeltalet ROA. Däremot fann han ingen signifikant påverkan på det
marknadsbaserade nyckeltalet Tobin’s Q. Även Ray and Goel (2022) fann i sin studie en
positiv korrelation mellan ESG-betyg och ROA. I vår studie fann vi däremot ingen positiv
koppling mellan ESG-betyg och ROA.
Makridou et al. (2023) fann i deras studie en negativ men statistiskt insignifikant koppling
mellan ESG-prestationer och ROA. Detta är i linje med vår studie och Makridou et al. (2023)
menar att detta resultat kan bero på att hållbarhetsinitiativ kräver långsiktiga investeringar
som initialt påverkar företagens lönsamhet negativt. De poängterar även att miljömässig
prestation försämrar finansiella prestationer mest av de tre ESG-delarna. Duque-Grisales and
Aguilera-Caracuel (2019) uppvisade i sin studie ett resultat som påvisade en negativ koppling
mellan ESG-betyg och ROA där företag med högre ESG-poäng uppvisade sämre finansiella
resultat. De menar att detta resultat kan bero på att investeringar kopplade till ESG inte är
införda på rätt sätt eller att det finns tillräckligt med institutionellt stöd för att göra dessa
investeringar synliga för intressenter och på så sätt förbättra företagets bild utåt. Även detta
kan vara en förklaring till varför företag med högre ESG-betyg inte uppvisar en bättre
finansiell prestation i vår studie.
Ray och Goel (2022) upptäckte i sin studie ett negativt samband mellan ESG-prestation och
det finansiella nyckeltalet ROE sett med två års fördröjning. Detta är inte i linje med våra
resultat som visade en positiv men icke signifikant samband mellan dessa två mätpunkter.
I studiens resultat finner man endast ett nyckeltal med statistiskt signifikant koppling mellan
ESG-betyg och finansiell prestation och detta är när man kollar på nyckeltalet
omsättningstillväxt. Detta visade sig vara sämre för IT-företag på den europeiska marknaden
som nådde en högre nivå av ESG betyg. Detta går hand i hand med Duque-Grisales and
Aguilera-Caracuel (2019), vars resultat uppvisade sämre finansiell prestation för företag med
högre ESG-betyg. Däremot kollade denna studie som tidigare nämnt på ROA och inte
omsättningstillväxt. Dessa sämre finansiella resultat kan antagligen förklaras av hur företag
väljer att placera sina pengar. Genom att satsa pengar på ESG-initiativ så väljer företaget att
inte investera pengar på andra delar av verksamheten såsom reklamkampanjer, R&D och
verksamhetsutveckling vilket kan påverka företaget finansiellt.
6. Diskussion
I detta kapitel redogörs för rapportens diskussion. Diskussionen ämnar att belysa eventuella
svagheter med rapportens genomförande samt behandla resultatets utfall.
Det är tydligt i analysen av våra resultat att de skiljer sig från tidigare forskning på ett antal
punkter. Detta kan bero på flera olika saker. Dels så undersöker Velte (2017), Ray och Goel
(2022) och Duque-Grisales och Aguilera-Caracuel (2019) företag på andra marknader än vad
vår studie undersökte. Detta kan antyda att företag på den tyska, indiska och latinamerikanska
marknaden påverkas annorlunda av ESG-prestationer än den breda europeiska marknaden vi
kollat på. En möjlig skillnad mellan den marknad vi kollat på och de marknader tidigare
forskning kollat på är den ekonomiska och regulatoriska miljön. Regler och incitament till att
införa hållbarhet i organisationerna såsom miljölagar är möjliga drivkrafter som kan variera
mellan olika marknader. Exempelvis kan hårdare miljölagar leda till att företag tjänar mer på
att genomföra miljömässig hållbarhet i deras verksamhet. Även kulturella skillnader mellan
de marknader som undersökts kan spela in. I vissa kulturer kan det anses viktigare att arbeta
hållbart och detta skulle kunna påverka hur intressenter ser på företagens ESG-arbete och i
följd av detta skulle företagens finansiella prestationer kunna påverkas.
Även att Ray och Goel (2022) ser en negativ påverkan på finansiella nyckeltalet ROA två år
efter är en markant skillnad till denna studiens metodologi som måste tas hänsyn till. Denna
studie jämför bara ESG-betyg med finansiella nyckeltal uppvisade samma år. Det går därför
inte att avgöra hur ESG-betyg på den europeiska marknaden hade påverkat finansiella
nyckeltal två år framåt. Att denna studie kollar på ESG-betyg och nyckeltal samma år är ett
metodologiskt val som måste tas hänsyn till när man analyserar alla resultat. Det är viktigt att
ha i åtanke att ett företag kan göra stora investeringar i hållbarhetsarbete som gynnar
ESG-betyget kommande år utan att ge direkta resultat samtidigt som det tynger företagets
finansiella resultat direkt eller vice versa. Vår metodologi utgick från att ESG-betyg i stort är
något som tar tid att bygga upp och att investeringar som inte längre tynger företagens
finansiella resultat har successivt höjt företagets ESG-betyg genom åren.
Det ska tilläggas att företagens storlek antagligen har en avgörande roll i resultaten.
Företagets initiala omsättning och dess omsättningstillväxt under tidigare år påverkar
troligtvis vilken utsträckning omsättningstillväxten förändras under det år vi har studerat.
Detta hade kunnat vara en förklaring till att studiens företag med höga ESG-betyg uppvisade
en lägre omsättningstillväxt än företagen med låga ESG-betyg. Då större företag ofta har mer
incitament och kapital till att förbättra sitt ESG-betyg samtidigt som de skulle kunna ha sämre
möjlighet för tillväxt i omsättning. Detta nämner även Bruna et al. (2022) som menar att
företagsstorlek har en påverkan på sambandet mellan ESG-betyg och finansiella prestationer.
Denna studie har dock inte tagit storleken på urvalsbolagen i beaktning men det hade varit
intressant för vidare forskning att även tillägga detta som en kontrollvariabel.
En annan intressant diskussionspunkt är tidsaspekten av ESG-investeringar.
Hållbarhetsinitiativ kan kräva betydande initiala investeringar som påverkar kortsiktig
lönsamhet negativt medan det potentiellt ger långsiktiga fördelar. Vår studie fokuserade på ett
års data men det skulle vara intressant att undersöka effekterna av ESG-investeringar över
längre perioder för att bättre förstå deras långsiktiga inverkan.
Vår studie jämförde ESG-betyg och finansiella nyckeltal under 2020-talet jämfört med den
tidigare forskningen som främst undersökte korrelationen på tidigt 2010-tal. Detta är en
potentiellt påverkande faktor då ESG som koncept växt mer och mer på senare år. Detta
skulle ha kunnat göra så att företag är bättre rustade ur ett ESG-perspektiv och att detta
påverkat våra resultat annorlunda än tidigare studier.
Utifrån denna diskussion framgår det att sambandet mellan ESG-betyg och finansiell
prestation är komplext och påverkas av flera faktorer En viktig aspekt är metodologin där
tidigare studier har använt flera olika tillvägagångssätt och fokuserat på olika marknader,
vilket kan förklara de varierande resultaten.
Det ska nämnas att fler datapunkter och en bredare urvalsbas skulle kunnat förbättra
tillförlitligheten i resultaten. Genom att undersöka fler företag och analysera data över flera år
kan framtida studier få en bättre förståelse för effekterna av ESG-betyg på finansiell
prestation.
7. Slutsats och förslag på framtida studier
Slutsatsen syftar till att ge en sammanfattning av de viktigaste resultaten samt deras betydelse
för forskningsområdet. Kapitlet ämnar även att öppna upp för vidare forskning på ämnet
genom att ge förslag på eventuella forskningsområden.
Denna studie undersökte om företag med höga ESG-betyg presterar bättre finansiellt utifrån
fem stycken finansiella nyckeltal. Vår studie visar att det inte går att finna statistiskt
signifikanta samband mellan ESG-betyg och fyra av de fem finansiella nyckeltalen och där
endast omsättningstillväxt visade på en signifikant skillnad. Studiens frågeställning visade sig
således vara svår att svara på. Studiens utgångspunkt i att sambandet mellan företags
ESG-betyg och finansiella prestationer är komplext kvarstår alltså men det går att ta med sig
några viktiga slutsatser från studiens resultat . Att företag med högre ESG-betyg uppvisade
sämre omsättningstillväxt än företag med sämre motbevisade vår hypotes och belyser
svårigheterna med att koppla ihop ESG-betyg med finansiell prestation. Att resultaten
motbevisades eller inte föll i linje med våra hypoteser förklaras troligtvis av att investeringar i
ESG-initiativ är kostsamma och bör ses som långsiktiga investeringar som syftar att gynna
företaget många år framåt och inte kortsiktiga medel att höja lönsamhet eller tillväxt. Detta
betyder att företag på den europeiska IT-marknaden bör fortsätta att arbeta med sitt
ESG-arbete men att det inte går att förvänta sig direkta finansiella resultat. Studien bidrar till
den befintliga forskningen genom att framhäva de svårigheter och nyanser som finns i att
koppla ESG-betyg till finansiella prestationer genom att undersöka en ny marknad med en ny
metodologi.
För framtida studier rekommenderas att kolla på företags finansiella prestationer under en
längre tid för att på så sätt minimera risken för tillfälligheter och outliers. Det skulle även
vara intressant att jämföra olika storlekar på företag och se hur detta påverkar sambandet
mellan ESG-betyg och finansiella prestationer då tidigare studier tyder på att det finns ett
samband.
8. Referenser
Ademi, B., & Klungseth, N. J. (2022). Does it pay to deliver superior ESG performance?
Evidence from US S&P 500 companies. Journal of Global Responsibility, 13(4),
421–449. https://doi.org/10.1108/jgr-01-2022-0006
Alamillos, R. R., & De Mariz, F. (2022). How can European regulation on ESG impact
business globally? Journal of Risk and Financial Management, 15(7), 291.
https://doi.org/10.3390/jrfm15070291
Amosh, H. A., Khatib, S. F. A., & Ananzeh, H. (2022). Environmental, social and
governance impact on financial performance: evidence from the Levant countries.
Corporate Governance, 23(3), 493–513. https://doi.org/10.1108/cg-03-2022-0105
Atkins, J., Doni, F., Gasperini, A., Artuso, S., La Torre, I., & Sorrentino, L. (2022). Exploring
the effectiveness of sustainability measurement: Which ESG metrics will survive
COVID-19? Journal of Business Ethics, 185(3), 629–646.
https://doi.org/10.1007/s10551-022-05183-1
Baumgartner, R. J. (2013). Managing Corporate Sustainability and CSR: a conceptual
framework combining values, strategies and instruments contributing to sustainable
development. Corporate Social-responsibility and Environmental Management,
21(5), 258–271. https://doi.org/10.1002/csr.1336
Bruna, M. G., Loprevite, S., Raucci, D., Ricca, B., & Rupo, D. (2022). Investigating the
marginal impact of ESG results on corporate financial performance. Finance
Research Letters, 47, 102828. https://doi.org/10.1016/j.frl.2022.102828
Bryman, A., & Bell, E. (2015). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber
AB.
Carroll, A. B. (1999). Corporate social responsibility. Business & Society, 38(3), 268–295.
https://doi.org/10.1177/000765039903800303
Carroll, A. B. (1991). The pyramid of corporate social responsibility: Toward the moral
management of organizational stakeholders. Business Horizons, 34(4), 39–48.
https://doi.org/10.1016/0007-6813(91)90005-g
Cfa, G. D. P. (2021, May 20). ESG Investing: Can you have your cake and eat it too? CFA
Institute Enterprising Investor.
https://blogs.cfainstitute.org/investor/2019/09/03/esg-investing-can-you-have-your-ca
ke-and-eat-it-too/
De Lucia, C., Pazienza, P., & Bartlett, M. (2020). Does good ESG lead to better financial
performances by firms? Machine learning and logistic regression models of public
enterprises in Europe. Sustainability, 12(13), 5317.
https://doi.org/10.3390/su12135317
Duque-Grisales, E., & Aguilera-Caracuel, J. (2019). Environmental, Social and Governance
(ESG) scores and financial performance of multilatinas: moderating effects of
geographic international diversification and financial slack. Journal of Business
Ethics, 168(2), 315–334. https://doi.org/10.1007/s10551-019-04177-w
Direktiv 2004/109. Directive 2004/109/EC of the European Parliament and of the Council of
15 December 2004 on the harmonisation of transparency requirements in relation to
information about issuers whose securities are admitted to trading on a regulated
market and amending Directive 2001/34/EC.
http://data.europa.eu/eli/dir/2004/109/2024-01-09
Dicuonzo, G., Donofrio, F., Ranaldo, S., & Dell’Atti, V. (2022). The effect of innovation on
environmental, social and governance (ESG) practices. Meditari Accountancy
Research, 30(4), 1191–1209. https://doi.org/10.1108/medar-12-2020-1120
Eccles, R. G., & Krzus, M. P. (2010). One report: Integrated Reporting for a Sustainable
Strategy. John Wiley & Sons.
Eccles, R. G., Lee, L., & Stroehle, J. C. (2019). The Social Origins of ESG: An analysis of
Innovest and KLD. Organization & Environment, 33(4), 575–596.
https://doi.org/10.1177/1086026619888994
Emerick, D. (2021). What is an ESG Score?. ESG The Report.
https://www.esgthereport.com/what-is-an-esg-score/#What-are-ESG-risks
Financial markets infrastructure and data. (2024, April 25). LSEG. https://lseg.com/
Fortnox. (2024). Vad är EBITDA? Definition och förklaring.
https://www.fortnox.se/fortnox-foretagsguide/ekonomisk-ordlista/ebitda
Friede, G., Busch, T., & Bassen, A. (2015). ESG and financial performance: aggregated
evidence from more than 2000 empirical studies. Journal of Sustainable Finance &
Investment, 5(4), 210–233. https://doi.org/10.1080/20430795.2015.1118917
Global Risk Profile. (2023). Due Diligence and Compliance Solutions - Global Risk Profile.
Globalriskprofile. https://globalriskprofile.com/
Gloßner, S. (2017). ESG risks and the Cross-Section of Stock Returns. Social Science
Research Network. https://doi.org/10.2139/ssrn.2980917
Heale, R., & Twycross, A. (2015). Validity and reliability in quantitative studies. Evidence
Based Nursing, 18(3), 66–67. https://doi.org/10.1136/eb-2015-102129
Hopwood, A. G., & Unerman, J. (2010). Accounting for sustainability: Practical Insights.
Earthscan.
Håkansson, A. (2013). Portal of Research Methods and Methodologies for Research Projects
and Degree Projects. Computer Science and Computer Engineering. FECS’13, pp.
67–73.
https://www.kth.se/social/files/55563b9df27654705999e3d6/Research%20Methods%
20 -%20Methodologies(1).pdf
Kaplan, S. (1989). The effects of management buyouts on operating performance and value.
Journal of financial economics , 24 (2), 217-254.
Khan, M., Serafeim, G., & Yoon, A. (2016). Corporate Sustainability: First evidence on
materiality. ˜the œAccounting Review/˜the œAccounting Review, 91(6), 1697–1724.
https://doi.org/10.2308/accr-51383
Koller, T., Inc, M. &. C., Goedhart, M., & Wessels, D. (2020). Valuation: Measuring and
Managing the Value of Companies, University Edition. John Wiley & Sons.
Körner, S. och Wahlgren, L. (2006). Statistisk Dataanalys, Studentlitteratur.
Li, T., Wang, K., Sueyoshi, T., & Wang, D.D. (2021). ESG: Research Progress and Future
Prospects. Sustainability.
Μakridou, G., Doumpos, M., & Lemonakis, C. (2023). Relationship between ESG and
corporate financial performance in the energy sector: empirical evidence from
European companies. International Journal of Energy Sector Management.
https://doi.org/10.1108/ijesm-01-2023-0012
Market Cap explained. (2022, September 30). FINRA.org.
https://www.finra.org/investors/insights/market-cap#:~:text=large%2Dcap%3A%20m
arket%20value%20between,of%20less%20than%20%24250%20million.
Neville, B. A., Bell, S. J., & Mengüç, B. (2005). Corporate reputation, stakeholders and the
social performance‐financial performance relationship. European Journal of
Marketing, 39(9/10), 1184–1198. https://doi.org/10.1108/03090560510610798
New York Public Library. (26 januari 2023). Research Guides: Standard & Poor’s Capital IQ:
About. Libguides.nypl.org. https://libguides.nypl.org/CapitalIQ. New York Public
Library. Hämtad 04-02-2024.
Polley, C. (2024, March 21). ESG vs. CSR: what’s the difference? The Sustainable Agency.
https://thesustainableagency.com/blog/esg-vs-csr/
Pursiainen, V., Sun, H., & Xiang, Y. (2023). Competitive pressure and ESG. Social Science
Research Network. https://doi.org/10.2139/ssrn.4546541
PwC. Så analyserar du resultaträkningen. (2018, February 1).
https://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/resultatrakning
Ray, R. S., & Goel, S. (2022). Impact of ESG score on financial performance of Indian firms:
static and dynamic panel regression analyses. Applied Economics, 55(15), 1742–1755.
https://doi.org/10.1080/00036846.2022.2101611
Ross, S. (2024, May 24). Small-Cap Stocks vs. Large-Cap Stocks: What's the Difference?
Investopedia.
https://www.investopedia.com/articles/markets/022316/small-cap-vs-mid-cap-vs-large
-cap-stocks-2016.asp
Salomão, A. (2024, May 15). Hypotesprövning: Principer och metoder. Mind the Graph.
https://mindthegraph.com/blog/sv_se/hypotesprovning/
Saxena, A., Singh, R., Gehlot, A., Akram, S. V., Twala, B., Singh, A., Montero, E. C., &
Priyadarshi, N. (2022). Technologies Empowered Environmental, Social, and
Governance (ESG): an Industry 4.0 landscape. Sustainability, 15(1), 309.
https://doi.org/10.3390/su15010309
Sustainability and impact: The role of technology. (n.d.). Global Law Firm | Norton Rose
Fulbright.
https://www.nortonrosefulbright.com/en/knowledge/publications/d3d8a060/sustainabi
lity-and-impact-the-role-of-technology
Syaputra, A. R. (2022). How Does ESG Score and Board Structure Affect Financial
Performance? Evidence from ESG Sector Leaders IDX Kehati. International Journal
of Current Science Research and Review, 05(05).
https://doi.org/10.47191/ijcsrr/v5-i5-33
Velte, P. (2017). Does ESG performance have an impact on financial performance? Evidence
from Germany. Journal of Global Responsibility, 8(2), 169–178.
https://doi.org/10.1108/jgr-11-2016-0029
9. Bilagor
Bilaga A: Nyckeltal
(Nyckeltal)
Urvalsgrupp 1 Urvalsgrupp 2
EBITDA-marginal Medelvärde 18,8% 20,1%
Omsättningstillväxt Medelvärde 2,6% 9,8%
ROA Medelvärde 5,4% 6,3%
ROE Medelvärde 14,8% 14,1%
ROCE Medelvärde 8,5% 10,2%
(Statistiska tester)
T-test
EBITDA-marginal P-värde 0,669
Omsättningstillväxt P-värde 0,025
ROA P-värde 0,365
ROE P-värde 0,887
ROCE P-värde 0,191
Bilaga B: Q-Q Diagram
(Urvalsgrupp 1)
(Urvalsgrupp 2)