1                       Bankernas  Kreditbedömning  av  etablerade  företag  –  En  studie  om  vilken  information  och  vilka  faktorer  som  påverkar  kreditbedömarens  beslut                      Kandidatuppsats  i  Externredovisning  HT  2013  Handelshögskolan  vid  Göteborgs  Universitet  Författare:  Sanna  Namvar  Handledare:  Thomas  Polesie             2     FÖRORD     Jag  vill  tacka  min  handledare  Thomas  Polesie  som  under  arbetes  gång  kommit  med  bra  synpunkter  och  reflektioner  vilka  har  varit  värdefulla  för  uppsatsen.  Jag  vill  även  rikta  stort  tack  till  bankerna  och  respondenterna  som  har  medverkat.  De  har  med  sin  kompetens  bidragit  till  att  studien  har  kunnat  genomföras.       Göteborg  2014-­‐01-­‐10       Sanna  Namvar                                                       3     Sammanfattning  Kandidatuppsats  i  Företagsekonomi,  Handelshögskolan  vid  Göteborgs  Universitet,  Ekonomistyrning,  HT  2013.   Författare:  Sanna  Namvar       Handledare:  Thomas  Polesie   Titel:  Bankerna  kreditbedömning  av  etablerade  företag  -­‐  En  studie  om  vilken  information  och  vilka  faktorer  som  påverkar  kreditbedömarens  beslut   Bakgrund  och  problem:  Under  1980-­‐  talet  avskaffades  ränteregleringen  och  utlåningstaket  i  Sverige  vilket  skapade  goda  förutsättningar  för  bankerna  att  expandera  sin  utlåning.    Avregleringen  innebar  en  explosion  på  kreditmarknaden  vilket  kom  att  påverka  bankerna  med  enorma  kreditförluster.  Att  förstå  hur  kreditbedömningen  och  beslutsfattandet  i  banker  går  till  är  viktig,  då  dessa  inte  bara  har  konsekvenser  för  banken  utan  även  för  företagen.  Då  bankerna  har  en  central  roll  vid  företagsfinansiering  är  det  väsentligt  att  bankerna  använder  sig  av  information  och  faktorer  som  minskar  osäkerheter  vid  kreditgivning.  Problemet  med  kreditbedömning  är  utmaningen  att  samla  in  och  tolka  korrekt  och  relevant  information  om  företaget.     Syfte:  Syftet  med  uppsatsen  är  att  undersöka  vilken  information  bankerna  utgår  ifrån  vid  kreditbedömning  samt  undersöka  vilka  faktorer  som  anses  vara  avgörande  för  kreditbeslutet.   Metod:  Uppsatsen  bygger  på  en  kvalitativ  metodundersökning  och  avgränsar  sig  till  fyra  banker  i  Göteborgsområdet.  Studien  är  genomförd  utifrån  ett  deduktivt  angreppssätt  med  insamling  av  teoretisk  referensram  först,  följt  av  empiri.   Resultat  och  slutsatser:  Överlag  så  utgår  bankerna  i  sin  kreditbedömning  av  motsvarande  information  och  faktorer  i  enlighet  med  det  referensramen  förespråkar.  Dock  förekommer  det  skillnader  i  hur  dessa  faktorer  ställs  i  förhållande  till  varandra   Förslag  till  vidare  forskning:  Att  studera  bankernas  hantering  av  prissättning  vid  kreditgivning  av  företag,  samt  undersöka  huruvida  prissättningen  står  i  paritet  med  hur  riskprofilen  ser  ut.                       4     Abstract  Bachelor  Thesis  in  Business  Administration,  University  of  Gothenburg,  School  of  Economics  and  Law,  Financial  Management,  Autumn  2013.   Author:  Sanna  Namvar       Supervisor:  Thomas  Polesie   Title:  Banks  credit  granting  of  established  firms  -­‐  A  study  of  information  and  factors  affecting  the  credit  assessor's  decision    Background  and  problem:  During  the  1980s,  the  interest  controls  and  lending  ceiling  in  Sweden  were  abolished,  which  created  beneficial  conditions  for  banks  to  expand  their  lending.  This  meant  an  explosion  in  the  credit  market,  which  came  to  affect  banks  with  huge  credit  losses.  Understanding  how  credits  assessment  and  the  decision  making  in  banks  is  important,  as  these  not  only  have  consequences  for  the  bank  but  also  for  corporations  and  businesses.  Since  banks  have  a  central  role  in  corporate  finance,  it  is  essential  that  banks  use  information  and  factors  that  reduce  uncertainties  in  lending.  The  problem  with  credit  is  the  challenge  of  collecting  and  interpreting  accurate  and  relevant  information  about  the  company.    Purpose:  The  aim  of  the  paper  is  to  examine  what  information  the  banks  use  in  credit  assessment  decisions  and  examine  the  factors  that  are  considered  to  be  crucial.    Method:  The  essay  is  based  on  a  qualitative  case  study  and  is  delimitated  to  four  banks  in  Gothenburg.  The  study  has  a  deductive  approach  whereby  the  empirical  findings  are  analyzed  by  means  of  a  theoretical  framework.    Results  and  Conclusions:  Overall  the  banks  credit  assessment  is  similar  to  what  the  theoretical  framework  describes,  with  regards  to  required  information  and  factors.  However  there  are  some  small  differences  between  the  banks  in  the  credit  assessment.    Suggestions  for  further  research:  Review  the  management  of  banks'  pricing  in  lending  to  companies  and  examine  whether  the  pricing  really  commensurate  with  the  risk  profile.                       5     Innehållsförteckning  Kapitel  1  -­‐  Inledning  .......................................................................................................................................................................  7  1.1  Bakgrundsbeskrivning  ......................................................................................................................................................  7  1.2  Problemdiskussion  .............................................................................................................................................................  7  1.3  Syfte  och  Problemformulering  .......................................................................................................................................  7  1.4  Avgränsningar  .......................................................................................................................................................................  8  1.5  Definitioner  ............................................................................................................................................................................  8  Kapitel  2  -­‐  Referensram  ................................................................................................................................................................  9  2.1  Kreditbedömning  .................................................................................................................................................................  9  2.3  Finansiella  faktorer  ..........................................................................................................................................................  10  2.4  Icke  finansiella  faktorer  .................................................................................................................................................  10  2.5  Personbedömning  ............................................................................................................................................................  11  Kapitel  3  -­‐  Metod  ...........................................................................................................................................................................  12  3.1  Val  av  vetenskaplig  ansats  ............................................................................................................................................  12  3.2  Metodval  ...............................................................................................................................................................................  12  3.3  Tillvägagångssätt  ..............................................................................................................................................................  12  3.3.1  Datainsamling  ............................................................................................................................................................  12  3.3.2  Urval  ..............................................................................................................................................................................  13  3.3.3  Intervjuer  .....................................................................................................................................................................  13  3.4  Källkritik  ...............................................................................................................................................................................  14  4.1  SEB  ..........................................................................................................................................................................................  15  4.1.1  Kreditbedömning  .....................................................................................................................................................  15  4.1.2  Finansiella  faktorer  .................................................................................................................................................  16  4.1.3  Icke  finansiella  faktorer  ........................................................................................................................................  16  4.1.4  Personbedömning  ....................................................................................................................................................  17  4.2  Nordea  ...................................................................................................................................................................................  17  4.2.1  Kreditbedömning  .....................................................................................................................................................  18  4.2.2  Finansiella  faktorer  .................................................................................................................................................  18  4.2.3  Icke  finansiella  faktorer  ........................................................................................................................................  19  4.2.4  Personbedömning  ....................................................................................................................................................  19  4.3  Handelsbanken  ..................................................................................................................................................................  20  4.3.1  Kreditbedömning  .....................................................................................................................................................  20  4.3.2  Finansiella  faktorer  .................................................................................................................................................  21  4.3.3  Icke-­‐finansiella  faktorer  ........................................................................................................................................  22  4.3.4  Personbedömning  ....................................................................................................................................................  22  4.4  Almi  .........................................................................................................................................................................................  23     6     4.4.1  Kreditbedömning  .....................................................................................................................................................  23  4.4.2  Finansiella  faktorer  .................................................................................................................................................  23  4.4.3  Icke  finansiella  faktorer  ........................................................................................................................................  24  4.4.4.  Personbedömning  ...................................................................................................................................................  25  Kapitel  5  -­‐  Analys  ..........................................................................................................................................................................  26  5.1  Kreditbedömning  ..............................................................................................................................................................  26  5.2  Finansiella  faktorer  ..........................................................................................................................................................  26  5.3  Icke-­‐Finansiella  faktorer  ...............................................................................................................................................  27  5.4  Personbedömning  ............................................................................................................................................................  28  Kapitel  -­‐  6  Slutsats  ........................................................................................................................................................................  29  6.1  Slutsats  .......................................................................................................................................................................................  29  6.2  Slutdiskussion  .........................................................................................................................................................................  30  6.3  Förslag  på  fortsatt  forskning  ............................................................................................................................................  30  Referenslista  ...................................................................................................................................................................................  31  Bilaga  1.  .............................................................................................................................................................................................  34           7     Kapitel  1  -­‐  Inledning  Detta  kapitel  inleds  med  en  kort  bakgrundsbeskrivning.  Därefter  förs  en  problemdiskussion  samt  problemformulering  som  mynnar  ut  i  en  förklaring  av  uppsatsens  syfte.  Kapitlet  avslutas  med  en  redogörelse  av  rådande  avgränsningar.  1.1  Bakgrundsbeskrivning  I  september  2008  när  kollapsen  med  Lehman  Brothers  bröt  ut,  bevittnade  världen  en  av  de  mest  allvarliga  ekonomiska  kriserna.  Denna  kris  nådde  sin  höjdpunkt  2008,  men  det  som  föranledde  dess  utbrott  sträcker  sig  betydligt  längre  bak  i  tiden.  När  flera  banker  i  USA  blev  instabila,  tillkallades  regeringen  för  att  lösa  bankerna  finansiella  problem.  Detta  ledde  till  en  skakig  marknad  där  förtroendet  för  bankerna  minskade  (Lybeck,  2011).  Ett  liknande  scenario  uppstod  i  Sverige,  där  bankkrisen  1990  fick  stora  konsekvenser  för  kommande  år.  År  1983  avskaffades  ränteregleringen  där  Riksbanken  tidigare  hade  påverkan  på  in-­‐  och  utlåningsräntorna.  Två  år  senare  avskaffades  även  utlåningstaket  vilket  skapade  goda  förutsättningar  för  bankerna  att  expandera  sin  utlåning.    Avregleringen  innebar  en  explosion  på  kreditmarknaden  och  med  goda  räntemarginaler  kunde  bankerna  öka  sin  lönsamhet  och  slutföra  lukrativa  affärer.  Vid  högkonjunktur  blev  effekterna  inte  lika  påtagliga,  men  det  fick  sina  konsekvenser  senare.  Expansionen  av  kreditgivningen  ledde  till  konsekvenser  för  företag  som  fick  ökade  ekonomiska  problem,  vilket  kom  att  påverka  bankerna  med  enorma  kreditförluster  (Nutek,  1993).  Resultatet  av  bankernas  ökade  kreditförluster  har  idag  lett  till  att  bankerna  numera  tillämpar  restriktivare  kreditgivning  till  företag  (Svensson  Kling,  1999).    1.2  Problemdiskussion  Att  förstå  hur  kreditbedömningen  och  beslutsfattandet  i  banker  går  till  är  viktig,  då  dessa  inte  bara  har  konsekvenser  för  banken  utan  även  för  företagen.  Utifrån  ett  samhällsvetenskapligt  perspektiv  är  företag  en  förutsättning  för  ekonomisk  tillväxt  och  för  att  motverka  arbetslöshet.  Då  bankerna  har  en  central  roll  vid  företagsfinansiering  är  det  väsentligt  att  de  använder  sig  av  information  och  faktorer  som  minskar  osäkerheter  vid  kreditgivning.  Svårigheter  att  avgöra  relevanta  faktorer  för  kreditbedömningen,  medför  att  bankerna  kan  bli  restriktiva  i  sin  kreditgivning  även  till  företag  med  goda  framtidsutsikter  (Nutek,  1993).  Problemet  med  kreditbedömning  är  bristen  på  korrekt  och  relevant  information  om  företaget.  Således  är  det  en  komplex  utmaning  för  kreditbedömare  att  samla  in  och  tolka  relevant  information  om  företaget  och  omvärlden  (Svensson  Kling,  1999).  Tillvägagångssätt  för  att  bearbeta  information  kan  variera  mycket,  där  även  intryck  och  intuition  kan  vara  avgörande  faktorer  i  kreditbedömningen  (Green,  1997).    1.3  Syfte  och  Problemformulering  Avsikten  med  föreliggande  uppsats  är  att  undersöka  följande  frågeställningar;    -­‐  Vilken  information  utgår  bankerna  ifrån  vid  kreditbedömning  gentemot  etablerade  företag?  -­‐ Vilka  faktorer  är  mest  avgörande  vid  kreditbedömningen  avseende  finansiella,  icke-­‐finansiella  faktorerna  samt  personbedömning?       8     Syftet  med  uppsatsen  är  att  undersöka  vilken  information  bankerna  utgår  från  vid  kreditbedömning  samt  vilka  faktorer  som  kan  anses  vara  avgörande.  Genom  att  undersöka  olika  banker,  avser  uppsatsen  att  öka  förståelse  för  vad  som  påverkar  kreditbedömningen  och  därigenom  se  om  eventuella  likheter  och  skillnader  förekommer.      1.4  Avgränsningar  Uppsatsen  avgränsar  sig  till  de  tre  storbankerna  i  Sverige,  SEB,  Nordea,  Handelsbanken  samt  intresseorganisationen   Almi   Företagspartner   (Almi).   Jag   har   valt   att   begränsa   mig   till  kreditbedömning   gentemot   företag   där   intervjuerna   är   genomförda   i   Göteborgsområdet.  Uppsatsen  utgår  från  kreditbedömning  av  etablerade  företag  som  redan  existerar  och  bedriver  sin   verksamhet   på  marknaden.   I   denna   uppsats   utgörs   kreditbedömaren   av   en   person   som  antingen   är   kundansvarig,   företagsrådgivare   eller   finansieringsrådgivare.   För   att   avgränsa  innehållet  i  uppsatsen  kommer  detaljer  av  kreditbedömningsprocessen  utelämnas  och  istället  fokusera  på  bankernas  allomfattande  beskrivning  av  kreditbedömningen.  1.5  Definitioner    Kreditbedömare  -­‐  Den  part  i  avtalet  som  ger  kredit    Kreditrisk  -­‐  Den  risk  en  långivare  löper  som  innebär  att  låntagaren  går  i  konkurs  eller  inte  kan  fullfölja  åtagandet.    UC  -­‐  UC  är  en  upplysningscentral  som  utför  kreditupplysningar  vilket  innehåller  ekonomisk  information  om  ett  företag  eller  privatperson.                           9     Kapitel  2  -­‐  Referensram  I  detta  kapitel  presenteras  de  teorier  som  har  använts  i  denna  studie.  Kapitlet  inleds  med  en  redogörelse  av  bankernas  kreditbedömning.  Kapitlet  avslutas  med  en  beskrivning  av  faktorer  och  information  som  påverkar  kreditbedömningen.  Teorierna  som  tas  upp  ligger  till  grund  för  framtagning  av  empirin.      2.1  Kreditbedömning  Kreditbedömning  har  en  kritisk  funktion  i  banken  då  majoriteten  av  bankernas  tillgångar  är  krediter.  Huvudfrågan  vid  all  kreditgivning  är  huruvida  kunden  har  förmåga  att  återbetala  krediten  (Green,  1997).  Det  innebär  att  det  grundläggande  kriteriet  i  kreditprocessen  är  att  analysera  sannolikheten  att  låntagaren  har  möjlighet  att  återbetala  sin  kredit  samt  ränta.  Kreditgivaren  bör  ta  ställning  till  hur  stor  risken  är  för  företaget  att  gå  i  konkurs,  varpå  det  ligger  i  bankernas  intresse  att  se  över  företagets  ekonomiska  situation,  risk  samt  lönsamhet  som  krediten  kan  medföra  (Svedin,  1992).  Bankernas  förmåga  att  hantera  risk  är  vidare  väsentlig  ur  ett  finansiellt  stabiliseringsperspektiv  (Riksbanken,  2001).      ”Kreditinstitutet  får  bevilja  en  kredit  bara  om  förpliktelserna  på  goda  grunder  kan  förväntas  bli  fullgjorda”  (SFS  nr:  2004:297).      Lagen  har  inga  detaljerade  anvisningar  för  kreditgivning  till  företag,  men  banken  bör  ha  en  klar  bild  om  möjligheterna  för  företaget  att  fullfölja  kreditens  slutliga  återbetalning.  För  att  kunna  bedöma  företagets  återbetalningsförmåga  och  dess  kreditvärdighet  skall  banken  utföra  en  finansiell  analys  av  företaget.  Ett  sätt  för  banken  att  underlätta  riskbedömningen  är  att  använda  sig  av  UC  som  ger  ett  kreditråd  och  omdöme  av  företaget.  Omdömet  baseras  på  företagets  riskklass  och  företagen  tilldelas  en  rating  (Broomé,  Elmér,  &  Nylén).  I  en  kreditbedömning  ingår  även  en  utvärdering  av  företagets  affärsidé,  lednings-­‐kapacitet,  produkter  och  omvärldssituationer  (Svedin,  1992).    Bankernas  egna  interna  kapital  har  stor  betydelse  vid  kreditgivning,  då  det  måste  finnas  tillräckligt  stor  kapitalbas  som  den  specifika  krediten  medför  (Funered,  1994).  En  kreditbedömning  sker  generellt  på  ett  likartat  sätt  i  de  svenska  storbankerna.  Beroende  på  hur  stor  kreditvolymen  är  och  hur  komplicerat  ärendena  är,  kan  ett  beslutsunderlag  utarbetas  till  en  kreditkommitté  där  beslutet  tas  (Riksbanken,  2001).    ).    Det  finns  betryggande  säkerheter  för  banker  vid  kreditgivning  som  enligt  lagtexten  avser  värdet  på  säkerheten  som  bör  värderas  vid  kreditgivningstillfället.  Det  kan  dock  finnas  undantag  där  krav  på  säkerheter  inte  finns,  till  fall  där  det  föreligger  goda  eller  särskilda  skäl  att  avstå  från  dessa  (Broomé,  1998).  De  vanligaste  säkerheterna  vid  kreditgivning  till  företag  är  borgen,  pantbrev  i  fast  egendom  samt  företagshypotek  (Nutek,  1993).           10     2.3  Finansiella  faktorer  En  bedömning  av  den  ekonomiska  ställningen  för  redan  etablerade  företaget  är  relevant  då  den  ger  en  bild  utav  företagets  finansiella  situation  (Broomé,  Elmér,  &  Nylén,  1998).    Ett  årsbokslut  tillsammans  med  information  från  UC  kan  tydligt  visa  företagets  finansiella  ställning.  Redovisningsinformationen  som  presenteras  i  UC  är  bland  annat  rörelseintäkter,  eget  kapital,  balansomslutning,  soliditet,  konsolideringsgrad,  kassalikviditet,  avkastning  på  totalt  kapital  samt  kassaflöde  i  förhållande  till  totala  skulder.    Uppgifterna  jämförs  sedan  med  ett  medianvärde  som  representerar  branschen  företaget  befinner  sig  i,  även  kallad  branschtal.  Kreditomdömet  i  UC  avser  även  bolagets  betalningsförmåga  och  betalningshistorik  samt  uppgifter  om  betalningsanmärkningar  (Svensson,  2003).    Vid  kreditbedömning  anses  soliditet  och  kassalikviditet  vara  de  överlägset  mest  använda  nyckeltalen  (Balans  nr  8-­‐9,  2001).  Redovisningsinformationens  betydelse  kan  variera  om  det  jämförs  med  andra  bedömningsfaktorer,  men  med  ökad  osäkerhet  och  risk  så  läggs  oftast  stor  vikt  på  den  finansiella  informationen  i  bedömningen.  Även  om  UC  anses  vara  ett  smidigt  och  enkelt  verktyg  för  kreditinstituten  så  kräver  kreditbedömare  oftast  in  kompletterande  handlingar  såsom  företagets  interna  rapporter,  budgetar,  prognoser  och  olika  kalkyler.  Hur  mycket  finansiell  information  som  ska  hämtas  in  av  kreditsökande  kan  variera  och  avgörs  utifrån  varje  enskilt  fall  (Svensson,  2003).    2.4  Icke  finansiella  faktorer  Att  beakta  icke-­‐finansiella  faktorer  är  grundläggande  och  anses  vara  en  viktig  del  i  kreditbedömningen  (Balans  nr  8-­‐9,  2001).  En  analys  av  företagets  kostnadsstruktur,  konkurrenskraft,  branschkonjunktur  samt  ledningskompetens  görs  med  syfte  att  erhålla  en  uppfattning  av  företagets  fortsatta  utveckling.  Den  finansiella  informationen  syftar  till  företagets  historiska  prestation  medan  den  icke-­‐finansiella  fokuserar  mer  på  företagets  framtida  utsikter.  Institutionella  sektorer  betonar  allt  mer  vikten  av  icke-­‐finansiella  faktorer  såsom  struktur  och  funktion  av  organisationer.  Den  riktade  uppmärksamheten  på  icke-­‐finansiella  faktorer  har  skapat  en  ökad  press  hos  företagen  att  beakta  dessa  (Hussain  &  Gudaskara,  2002).  Att  granska  företagsledningen  och  styrelse  är  väsentligt  för  kreditbedömare  då  den  har  betydelse  företagets  överlevande  och  framsteg.    Däremot  kan  det  vara  svårt  att  värdera  och  beskriva  en  företagsledning.  Svårigheterna  är  värderingens  syfte  men  också  att  finna  en  enhetlig  grund  för  vad  gott  ledarskap  faktisk  är  för  något.  Det  finns  dock  en  del  egenskaper  som  karakteriserar  gott  ledarskap  såsom  initiativtagande,  kompetens  och  kreativitet  (Broomé,  Elmér,  &  Nylén,  1998).    Kreditbedömare  bör  utföra  en  omvärldsanalys  som  ser  till  marknad,  bransch,  kunder  och  konkurrenter.  Att  analysera  kundsegment  och  marknadssituation  ska  vara  en  del  i  företagsanalysen.  Konkurrensstationen  är  en  viktig  del  i  omvärldsanalysen  och  innefattar  vilken  marknadsandel  företaget  har  i  jämförelse  med  sina  konkurrenter.  Förändringar  i  omvärlden  är  också  en  bakomliggande  faktor  som  kan  påverka  kreditbedömningen  (Svedin,  1992).     11      2.5  Personbedömning    Idag  tar  kreditbedömningen  till  stor  del  hänsyn  till  relationen  mellan  kredittagaren  och  kreditgivaren.  Forskning  om  intuition  började  inte  förrän  under  senare  delen  av  1980-­‐talet,  sedan  dess  har  dock  intuition  visats  ha  en  signifikant  del  i  beslutsfattande  (Trönnberg,  2012).  Det  är  inte  så  vanligt  för  ekonomer  att  behandla  intuitionens  betydelse.  Den  neoklassiska  teorin  antar  förenklat  att  ekonomiska  val  och  beslut  kan  fattas  rationellt.  Detta  antagande  kan  då  utgå  ifrån  att  en  kreditbedömning  endast  betraktas  som  rationellt  beslutsfattande.  En  kreditbedömare  kan  ofta,  baserat  på  dennes  erfarenhet,  uppleva  en  känsla  när  ett  förslag  överensstämmer  med  deras  föreställningsram.  En  effekt  av  detta  är  att  intuitiva  intrycket  ökar  effektiviteten  i  processen  jämfört  med  en  liknande  situation  utan  intuition.  Att  utvärdera  intuitionen,  ökar  möjligheterna  att  mer  ingående  förstå  kreditbedömningen  (Green,  1997).      ”Med  intuitionens  hjälp  kan  personer  foga  samman  delar  till  helheter,  utan  att  vare  sig  kunna  redogöra  för  alla  delar  eller  på  vilket  sätt  de  blir  till  ett  helt”  (Green,  1997).        Det  första  intrycket  i  samband  med  första  mötet  och  kontakten  är  väldigt  viktigt  och  enligt  många  kreditbedömare,  ofta  avgörande  för  beslutet.  Detta  intryck  kan  vara  svåra  att  verbalisera  men  har  beskrivits  som  en  känsla  av  individens  möjligheter  att  faktiskt  lyckas.  Intryck  och  intuition  har  många  kreditbedömare  ansetts  vara  viktigt,  medan  andra  hävdat  att  det  är  en  irrationell  faktor  som  kan  leda  till  felaktiga  beslut.  Kreditbedömare  som  anser  att  intuitionen  har  stor  betydelse  och  som  litar  till  den  vid  beslut,  anser  att  intuitionen  grundas  på  deras  långa  erfarenhet  av      kreditbedömningen.  Ett  konstaterande  är  att,  desto  längre  erfarenhet  bankmannen  har  desto  mer  kan  denne  förlita  sig  på  personbedömning.  Personen  som  företräder  företaget  och  bedömningen  av  denne,  kan  påverka  kreditbedömarens  beslut  i  stor  grad  (Nutek,  1993).    Det  ömsesidiga  förtroendet  mellan  låntagaren  och  banken  är  minst  lika  viktiga  som  de  övriga,  men  det  är  ett  område  som  är  svårt  att  konkretisera  och  förändra.  En  viktig  del  i  förtroendet  är  att  företaget  kontinuerligt  lämnar  klar  och  riktig  information  om  utvecklingen  i  företaget,  och  underrättar  om  framgångar  såväl  som  motgångar  och  svårigheter  (Balans  nr  8,  1982).      Ett  problem  som  kan  uppstå  vid  personbedömning  är  att  den  är  starkt  kopplad  till  personkemi  som  människor  har  för  varandra.  Personkemi  är  ifråga  om  affektiva  processer  som  inte  kan  underbyggas  av  rationella  bedömningar  (Green,  1997).           12     Kapitel  3  -­‐  Metod  Metoddelen  visar  tillvägagångssättet  för  undersökningen.  Kapitlet  beskriver  vilka  metoder  som  har  använts  för  att  samla  in  och  selektera  material  samt  vilka  metoder  som  ligger  till  grund  för  tolkningen  och  analysen  av  materialet.  Kapitlet  berättar  om  hur  valet  av  studieobjekt  har  skett  samt  hur  själva  data  har  insamlats.  Avslutningsvis  redogörs  genomförandet  av  intervjuer  samt  källkritik.    3.1  Val  av  vetenskaplig  ansats  Den  föreliggande  studien  är  genomförd  utifrån  ett  deduktivt  angreppssätt.  Således  började  jag  med  att  ta  fram  den  teoretiska  referensramen  först  och  därefter  samla  in  empiri  i  syfte  att  se  om  befintlig  teori  överensstämmer  med  verkligheten.  Utgångspunkten  för  den  deduktiva  principen  är  att  man  baserar  sin  analys  på  att  jämföra  det  empiriska  materialet  med  det  teoretiska  underlaget  (Andersen,  1994).      3.2  Metodval  En  kvalitativ  metod  i  form  av  personliga  intervjuer  och  telefonintervju  använts  eftersom  intervjuer  ger  en  mer  djupgående  kontakt  med  respondenterna.  En  kvalitativ  metod  kännetecknas  av  närhet  till  den  källa  som  man  hämtar  informationen  ifrån.  Vidare  är  den  kvalitativa  metoden  att  föredra  i  detta  sammanhang,  eftersom  möjligheten  att  föra  en  dialog  är  av  vikt  för  att  kunna  förklara  syftet  med  uppsatsen  och  besvara  eventuella  funderingar  som  uppkommer  i  samband  med  undersökningen.  Nackdelen  med  en  kvalitativ  datainsamlingsmetod  är  att  färre  kan  tillfrågas  i  jämförelse  med  en  kvantitativ  metod.  Då  man  i  kvalitativ  metod  även  har  färre  respondenter  att  utgå  ifrån,  kan  det  bli  svårt  att  generalisera  resultaten  då  de  utvalda  intervjuobjekten  inte  med  säkerhet  representerar  majoriteten  av  kreditbedömare  i  de  utvalda  bankerna  (Holme  &  Solvang,  1991).      3.3  Tillvägagångssätt   3.3.1  Datainsamling      I  inledningsfasen  försökte  jag  hitta  fakta  om  kreditbedömning  för  att  se  om  det  fanns  mycket  tidigare  forskning  kring  ämnet.  Sökmotorer  användes  för  att  söka  på  relevanta  ord  såsom  kreditgivning,  kreditbedömning,  kreditprövning,  kredit  samt  kreditförluster.  Därefter  letade  vi  efter  användbara  böcker  som  hade  kunnat  vara  relevanta  för  studien.  Jag  tog  även  hjälp  utav  olika  databaser,  och  sökte  främst  i  Libris  och  FAR.  Dessa  har  hjälpt  mig  att  hitta  samtliga  böcker,  artiklar  samt  avhandlingar  som  den  teoretiska  referensramen  utgått  ifrån.  Far  Komplett  användes  för  att  finna  artiklar  i  tidskriften  Balans.  Utöver  detta  har  Sverige  Riksbanks  webbsida  använts  samt  deras  rapport  i  Finansiell  Stabilitet.  För  att  hämta  information  om  vad  som  är  lagstadgat  beträffande  bankverksamhet  och  kreditgivning,  har  sökning  även  gjorts  i  lagtexter.  Litteratur  avseende  metoden  i  denna  uppsats  har  valts  ut  med  ekonomiska  bibliotekets  egna  rekommendationer.    Information  har  utgått  ifrån  både  sekundärdata  och  primärdata.  Jag  har  i  denna  studie  först  utgått  från  sekundär  källa  och  senare  kombinerat  med  primärkällor.  Sekundärdata  som  jag  har  använt  mig  av  är  främst     13     litteratur  och  artiklar.  Fördelen  med  sekundär  data  är  att  informationen  är  lättillgänglig  via  Internet  och  bibliotek  vilket  ökar  möjligheterna  som  informationssökare  att  prova  olika  angreppssätt.  Den  primära  källan  i  denna  uppsats  är  det  material  som  inhämtats  genom  telefonkontakt,  mejl  och  via  personliga  intervjuer  (Thurén,  2005).      3.3.2  Urval  För  att  begränsa  studien  föll  valet  på  att  endast  behandla  banker  som  erbjuder  företagsfinansiering  och  utifrån  detta  sållades  de  banker  som  enbart  vänder  sig  till  privatkunder  bort.  En  geografisk  avgränsning  fanns  också  då  endast  banker  i  Göteborgsområdet  var  önskvärda  för  undersökningen.  Målet  var  även  att  intervjua  personer  på  både  stora  och  små  kontor  samt  med  olika  befattningar  för  att  få  en  intressant  spridning  bland  intervjupersonerna  och  öka  tillförlitligheten.  Det  skickades  ut  ett  mejl  till  de  banker  jag  önskade  skulle  medverka  studien,  som  innehåll  en  kort  presentation  av  mig  själv  och  studiens  syfte.    Det  positiva  gensvaret  resulterade  i  att  intervjuer  kom  att  ske  med  personer  från  SEB,    Nordea,  Handelsbanken  och  Almi.  Tanken  från  början  var  att  empirin  enbart  skulle  utgå  från  storbankerna  SEB,  Nordea  och  Handelsbanken.    Då  Almi  kom  att  nämnas  av  de  banker  jag  intervjuade  först,  var  det  av  intresse  att  även  ta  med  dem  trots  att  de  inte  är  en  affärsbank  i  samma  bemärkelse  som  de  övriga.      3.3.3  Intervjuer      Syftet   med   en   kvalitativ   forskningsintervju   är   att   förstå   ämnet   från   den   verkliga  vardagsvärlden   ur   den   intervjuades   egna   perspektiv.   En   kvalitativ   intervju   har   en   unik  möjlighet  att  komma  åt  och  beskriva  det  som  sker  i  praktiken.  En  kvalitativ  forskningsintervju  riktar   fokus   mot   forskningsämnet   genom   öppna   frågor,   vilket   tar   fram   respondentens  dimensioner   som  denne   anser   är   viktiga   inom  undersökningsområdet   (Kvale  &  Brinkmann,  2009).      Jag  har  valt  att  använda  mig  av  intervjuer  för  att  få  en  mer  djupgående  och  förstående  inblick  i  kreditbedömningen.  Intervjufrågorna  har  haft  en  speciell  struktur  med  olika  delar  som  jag  har  önskat  täcka  under  intervjuns  gång  och  har  gjorts  med  ett  kvalitativt  anslag  då  jag  velat  få  en  djupare  förståelse  för  problemet.    Personerna  jag  valde  att  intervjua  har  alla  arbetat  med  kreditbedömning  och  har  många  års  erfarenhet  inom  området.  Gällande  deras  befattning  så  var  samtliga  respondenter  företags  -­‐och  finansieringsrådgivare,  förutom  Nordea  där  personen  var  kreditchef.  Intervjuerna  kom  att  äga  rum  via  telefon  för  SEB,  Nordea  och  Almi  men  på  bankkontor  med  Handelsbanken.  Varje  intervju  tog  tidsmässigt  mellan  60-­‐  90  minuter.  Samma  frågor  har  ställts  till  alla  respondenter  och  jag  har  intervjuat  en  person  per  bank.  Ytterligare  kompletterande  frågor  har  ställts  via  mejl,  till  samtliga  respondenter  efter  att  intervjun  ägt  rum.           14     3.4  Källkritik  Källkritikens  uppgift  är  att  värdera  källor  samt  bedöma  deras  trovärdighet  (Thurén,  2005).  Jag  har  inhämtat  information  och  data  från  olika  källor,  framförallt  utgörs  materialet  av  litteratur,  artiklar  och  intervjuer.  Risken  med  att  använda  icke-­‐vetenskapliga  artiklar  är  avsaknaden  av  vetenskapligt  underlag,  varpå  litteratur  och  vetenskapliga  artiklar  också  använts.      Gällande  muntliga  källor  som  utgörs  av  respondenterna  individuell  uppfattning  kan  reliabiliteten  vara  något  lägre  då  subjektiva  tolkningar  kan  uppstå.  Jag  anser  att  samtliga  respondenter  varit  lämpliga  för  studien  då  dessa  har  varit  verksamma  inom  respektive  bank  i  ett  flertal  år  samt  har  långvarig  erfarenhet  utav  kreditbedömning.  För  att  öka  reliabiliteten  i  studien  så  skickades  intervjufrågorna  ut  innan  intervjun  skulle  äga  rum,  varpå  respondenten  fick  möjlighet  att  sätta  sig  in  i  ämnet  och  förbereda  sig.  Jag  ställde  kritiska  frågor  för  att  öka  tillförlitligheten  i  det  som  bankrepresentanterna  berättat  samt  bad  dem  utveckla  diverse  uttalanden.  Enligt  min  mening  har  jag  inte  dragit  några  andra  slutsatser  utan  förhållit  mig  till  det  som  materialet  påvisar.  När  sammanställningen  av  intervjuerna  var  färdig  skickades  en  kopia  till  var  och  en  av  respondenterna.  Detta  för  att  undvika  felaktig  information  eller  eventuella  missförstånd.  Respondenterna  fick  möjligheten  att  korrigera  och  ändra  den  information  som  de  ansågs  vara  felaktig,  onödig  och  som  enligt  dem  stred  mot  banksekretessen.    Kritik  kan  riktas  mot  att  endast  en  person  inom  respektive  bank  har  intervjuats  vilket  leder  till  att  det  är  svårare  att  generalisera  resultatet.  I  de  fall  som  telefonintervju  ägt  rum  kan  det  även  där  riktas  kritik  då  det  kan  vara  svårt  att  få  med  alla  detaljer  över  telefon.  Jag  har  tagit  hänsyn  till  banksekretessen  vilket  har  lett  att  jag  inte  fått  möjlighet  att  få  konkreta  typfall  som  bankerna  stött  på.  Däremot  har  de  generellt  fått  berätta  om  kreditbedömningen,  utan  att  gå  in  på  vidare  detaljer  om  företagen.  Det  faktum  att  bankerna  inte  är  anonyma  kan  ha  lett  till  att  respondenterna  ville  vara  affärsmässigt  korrekta  och  därmed  inte  ge  en  sanningsenlig  bild  av  hur  denne  faktiskt  går  tillväga  vid  kreditbedömningen.  Slutsatser  som  dras  bör  därför  beaktas  med  försiktighet  och  med  medvetenhet  om  att  underlaget  bygger  på  ett  fåtal  personers  berättelser  kring  vilka  faktorer  respektive  bank  bygger  sin  kreditbedömning  på.                       15     Kapitel  4  -­‐  Empiri  I  empirikapitlet  presenteras  information  som  jag  erhöll  av  respektive  bank.  Kapitlet  visar  den  information  som  de  olika  intervjuerna  genererade.  Varje  banks  information  hålls  separat  för  att  läsaren  enkelt  ska  kunna  urskilja  respektive  banks  ståndpunkt.  Först  presenteras  SEB  sedan  följt  av  Nordea,  Handelsbanken  och  avslutningsvis  Almi.    4.1  SEB    SEB  är  en  nordeuropeisk  finanskoncern  som  grundades  år  1856  som  biträder  företag,  institutioner  och  privatpersoner  med  finansieringslösningar.  SEB  har  idag  cirka  402  700  företagskunder  och  redovisade  år  2012,  ett  rörelseresultat  på  14  235  mkr  kronor  (SEB,  2013).        SEB:s  respondent  arbetar  idag  som  företagsrådgivare  på  ett  SEB  kontor  i  Göteborgsområdet  och  har  arbetat  med  kreditbedömningar  i  14  år.  Respondenten  har  varit  verksam  inom  banken  i  27  år,  med  god  kunskap  om  SEB:s  allmänna  kreditbedömning.  Vidare  arbetar  respondenten  med  alla  typ  av  företag  såsom  nystartade,  redan  etablerade  samt  med  företag  som  är  verksamma  inom  olika  branscher.        4.1.1  Kreditbedömning  SEB:s  kreditbedömningsprocess  gentemot  företag  görs  för  att  kunna  bedöma  återbetalningsförmågan.  Tidsaspekt  och  kommunikation  innan  och  under  kreditbedömningen  kan  variera  väldigt  mycket.  Kreditbedömningsprocessen  inleds  ofta  med  ett  möte  mellan  banken  och  företaget  som  ansöker  om  kredit.  SEB  inhämtar  sedan  den  information  som  anses  vara  nödvändig  för  den  specifika  ansökningen.  Respondenten  bedömer  generellt  sin  kreditgivning  utifrån  två  aspekter,  kreditrisk  samt  kassaflöde.  Det  grundläggande  kriteriet  som  en  företagsrådgivare  utgår  ifrån  är  förtroende  för  kunden,  samt  förståelse  för  företagets  verksamhet  och  syftet  med  krediten.  Är  det  en  investering  i  en  ny  maskin  så  blir  syftet  direkt  väldigt  konkretiserat  och  tydligt,  men  ibland  kan  det  röra  sig  om  att  företaget  vill  ha  ökat  rörelsekapital  och  då  är  det  viktigt  för  banken  att  veta  varför  de  binder  rörelsekapital.  Som  företagsrådgivare  bör  man  se  över  om  krediten  efterfrågas  för  att  det  går  dåligt  för  verksamheten  eller  om  det  kan  bero  på  andra  faktorer.  Återbetalningsförmågan  är  ett  väldigt  viktigt  kriterium  vid  kreditgivning,  utgångspunkten  är  att  den  ska  kunna  dokumenteras.  För  att  försäkra  sig  om  en  återbetalningsförmåga  bör  man,  enligt  respondenten,  som  bank  primärt  se  hur  nuvarande  situation  ser  ut,  men  även  ta  fram  en  framåtriktad  prognos.  Vid  exempelvis  en  investering  måste  SEB  se  så  att  företaget  kan  klara  kostnaden  för  den  i  längden  samt  att  det  finns  buffert  i  bolaget  och  i  det  egna  kapitalet.  Vidare  nämner  respondenten  att  säkerheter  förekommer  vid  deras  kreditgivning  men  det  är  inte  avgörande  för  kreditbedömningen.    För  att  utvärdera  företaget  tar  SEB  en  upplysning  via  UC.  Upplysningen  visar  ett  kreditråd  och  ger  en  scoring  som  fungerar  som  ett  slags  betyg  på  företaget.  SEB  använder  det  som  visas  i  kreditrådet  som  ett  underlag,  tillsammans  med  övrig  information  från  företaget.  Företagskrediter  innebär  att  man  som  kreditinstitut  behöver  göra  en  grundligare  genomsyn,     16     en  sämre  scoring  i  kreditrådet  behöver  nödvändigtvis  inte  ge  avslag  direkt.  Större  kreditvolymer  kräver  enligt  respondenten  i  vissa  fall  mer  tid  då  oftast  mer  underlag  och  information  inhämtas  och  analyseras.  SEB  har  ofta  mycket  information  om  en  redan  känd  kund  men  kräver  alltid  delårsrapporter  som  visar  företagets  ställning  vid  den  tiden  som  de  ansöker  krediten.    Enligt  respondenten  är  det  olika  parametrar  såsom  företagsledningens  kompetens,  marknadsförutsättningar  och  bransch  som  påverkar  kreditrisken  samt  risken  att  kredittagare  inte  kan  fullgöra  sina  åtaganden.  I  de  fall  när  ägarna  inte  kan  tillskjuta  tillräckligt  med  eget  kapital,  finns  möjlighet  att  söka  del  av  finansiering  hos  ALMI.  Banken  arbetar  gärna  tillsammans  med  Almi  vid  situationer  där  SEB,  utöver  ägarna,  inte  kan  finansiera  fullt  ut.    ”Som  företagsrådgivare  är  det  viktigt  att  genomlysa  det  material  som  vi  tilldelas  av  kund  samt  förstå  företagets  verksamhet  och  syftet  med  krediten”.      För  att  SEB  skall  kunna  bevilja  en  kreditansökan,  krävs  det  alltid  minst  två  medarbetare  vid  beslutet.  Vid  större  kreditbelopp  samt  vid  mer  komplexa  ärenden  med  högre  risk,  tas  ärendet  vidare  för  beslut  i  kreditkommitté.  Vid  fråga  om  vad  som  upplevs  vara  svårast  vid  kreditbedömning  så  är  det  vid  situationer  där  det  finns  avsaknad  av  förståelse  för  syftet.  SEB:s  inställning  är  att  utgå  från  att  vara  positivt  inställd  och  hjälpa  till  om  de  kan,  även  om  det  kan  innebära  att  ägaren  själv  får  låna  upp  pengar  privat  och  låna  in  i  företaget  (SEB:s  respondent,  2013).    4.1.2  Finansiella  faktorer  Information  om  företagets  ekonomiska  situation  krävs  för  att  bedöma  kreditvärdigheten  samt  företagets  framtida  utveckling.  SEB  hämtar  information  från  UC.  Utöver  det  tar  SEB  med  företagets  ekonomiska  ställning  i  bedömningen  med  hjälp  av  underlag  som  bokslut,  delårsrapporter,  prognoser  beroende  på  vad  krediten  avser.  En  UC  tas  även  i  syfte  att  uppmärksamma  ifall  bolaget  eller  bolagets  ägare  har  några  betalningsanmärkningar  som  kan  påverka  kreditbeslutet.  Dock  för  SEB  alltid  en  diskussion  kring  anledningen  till  betalningsanmärkningen  vilket  betyder  att  den  per  automatik  inte  behöver  betyda  avslag  på  ansökan  om  kredit.  Kreditbedömningen  upplevs  vara  enklare  med  en  befintlig  kund  då  banken  redan  känner  till  bakgrunden  och  vet  hur  de  har  skött  sina  tidigare  åtaganden.  I  fråga  om  vilka  nyckeltal  som  används  för  att  styrka  företagets  förmåga  att  klara  framtida  förluster,  anser  respondenten  att  soliditet,  eget  kapital  samt  konsolideringsgraden  är  avgörande.    En  hög  konsolideringsgrad  innebär  att  bolaget  har  större  möjligheter  att  klara  ”sämre  år”,  det  finns  en  buffert.  SEB  analyserar  även  kassaflödet  och  beaktar  ifall  bolaget  binder  upp  kapitalet  i  något  lager.  Kassaflödet  anses  vara  viktigt  då  det  visar  företagets  förmåga  att  kunna  betala  löpande  kostnader,  såsom  amorteringar  och  ränta  på  krediten.  Fokusen  på  framtida  kassaflöden  och  likviditet  ger  banken  en  uppfattning  om  vilken  försäljning  och  kostnadsutveckling  företaget  bör  ha  för  att  kunna  återbetala  krediten  (SEB:s  respondent,  2013).      4.1.3  Icke  finansiella  faktorer  Den  icke-­‐finansiella  faktorn  som  påverkar  kreditbedömningen  är  enligt  SEB  främst  företagsledningen  samt  ägarna.  SEB  bedömer  om  företagets  ledning  har  rätt  kunskap,  erfarenhet  och  kompetens.  Här  betonas  även  hur  viktig  relationen  är  mellan  personerna  som     17     företräder  företaget  och  banken.  Ifall  relationen  mellan  bank  och  företag  inte  är  sund  kan  det  vid  svåra  tider  för  företag  innebära  ännu  mera  problem,  då  företag  tillsammans  med  banken  måste  agera  för  åtgärder.  Respondenten  menar  att  det  förekommer  situationer  där  företaget  själva  inte  vet  vad  syftet  med  krediten  är.  Ett  företag  kan  exempelvis  ha  dålig  likviditet,  vilket  gör  att  de  efterfrågar  likvida  medel  utav  banken.  Vid  en  sådan  situation  så  skulle  det  inte  hjälpa  företaget  att  ge  kredit,  företaget  bör  istället  se  över  verksamheten  på  annat  sätt,  och  analysera  vad  som  kan  förbättras.      ”Att  förstå  syftet  med  krediten  kan  enklare  kartlägga  vad  som  är  bäst  lämpat  för  företaget,  vilket  gör  att  vi  enklare  kan  hjälpa  till  med  att  tillgodose  företagets  behov”.      Omvärldssituationer  kan  påverka  bedömningen  av  redan  etablerade  företag  beroende  på  vilken  bransch  företaget  befinner  sig  i,  men  inte  nödvändigtvis.    Under  finanskrisen  upplevdes  en  del  banker  ha  kreditstopp,  men  det  var  inget  som  enligt  respondenten  direkt  påverkade  SEB:s  kreditbedömning.  Är  det  ett  välmående  företag  så  ska  det  gå  bra  ändå.  SEB  nekade  inte  krediter  till  sina  kunder  år  2008  generellt,  utan  jobbade  istället  med  kreditbedömningen  som  de  alltid  gjort.      4.1.4  Personbedömning  Personbedömningen  påverkar  enligt  respondenten  i  stor  grad  den  allomfattande  bedömningen  av  företaget.  En  magkänsla  kan  dock  vara  svårdefinierbar.  När  ett  företag  söker  kredit  är  första  intryck  viktigt  och  kan  påverka  kreditbedömarens  uppfattning  av  kredittagaren.  Respondenten  menar  att  en  kreditbedömare  bör  ta  hänsyn  till  att  en  person  kan  vara  nervös  eller  obekväm  vid  samtal  med  banken,  men  om  kreditbedömaren  får  en  uppfattning  av  att  något  inte  stämmer  kan  detta  medföra  negativa  utfall  för  den  kreditsökande.  Ifall  en  person  som  ansöker  om  kredit  verkar  kunnig  och  brinner  för  sin  idé  kan  detta  ge  ett  trovärdigt  intryck  och  kan  underlätta  kreditbedömningen  och  leda  till  positiva  effekter  för  beslutet.  Respondenten  menar  även  att  det  vid  dålig  magkänsla  eller  intuition  ofta  ligger  något  mer  bakom.  Det  läggs  däremot  inte  allt  för  mycket  tid  på  att  definiera  känslan  utan  kreditbedömare  brukar  oftast  avstyra  det  hela  direkt  istället  för  att  avsätta  tid  för  att  undersöka  vad  känslan  kommer  ifrån.  Det  som  är  mest  avvägande  utifrån  de  finansiella  faktorerna,  icke-­‐finansiella  faktorerna  eller  personbedömningen  vid  kreditbeslut,  är  enligt  respondenten  personbedömningen.  Den  finansiella  biten  må  ibland  vara  lite  oklar  men  råder  det  stort  förtroende  för  ledningen  och  ägaren  så  kan  det  underlätta  beslutet.      ”Finns  det  ett  tydligt  syfte  och  ett  gott  förtroende  så  kan  dessa  väga  upp  de  finansiella  faktorerna,  men  återbetalningsförmågan  är  alltid  det  mest  centrala”  (SEB:s  respondent,  2013).    4.2  Nordea  Nordea  grundades  år  1820  och  är  idag  en  nordisk  bank-­‐  och  finanskoncern.  Nordea  har  genomgått  en  del  reformer  under  åren  och  2001  bildades  ny  bankkoncern  bestående  utav  fyra     18     banker.  Verksamheten  har  sedan  dess  bedrivits  under  varumärket  Nordea  (Nordea,  3012).  Koncernen  har  idag  cirka  600  000  företagskunder  och  redovisade  år  2012  ett  rörelseresultat  på  4117  000  euro  (Nordea  Årsredovisning,  2012).    Nordeas  respondent  arbetar  idag  som  kredit-­‐  och  gruppchef  på  ett  utav  kontoren  i  Göteborg.  Respondenten  har  30  års  erfarenhet  inom  bank  och  finansbranschen  där  25  år  av  dessa  inneburit  arbete  med  kreditbedömningar.  Kontoret  som  respondenten  befinner  sig  på,  riktar  sig  främst  mot  medelstora  företag  som  redan  är  etablerade  på  marknaden  inom  olika  branscher.  4.2.1  Kreditbedömning  När  ett  företag  ansöker  om  kredit  så  inhämtar  Nordea  den  information  som  krävs  samt  utför  en  analys  av  det  insamlade  materialet.  Kreditbedömningen  anses  vara  lite  mer  komplicerad  mot  företag  än  privatpersoner.  Ett  av  de  viktigaste  kriterierna  i  en  kreditbedömning  är  att  se  över  företagets  återbetalningsförmåga.  Det  ska  finnas  goda  underlag  som  påvisar  en  återbetalningsförmåga  samt  att  affären  ska  generera  en  rimlig  lönsamhet  för  banken.  Vid  kreditbedömning  finns  det  enligt  respondenten  en  arbetsprocess  med  ett  antal  punkter  som  man  ska  förhålla  sig  till.  Att  veta  vilka  handlingar  som  måste  samlas  är  inte  standardiserat.  Generellt  utgår  banken  från  en  intern  scoring  på  deras  kunder  som  utgörs  av  finansiella  och  icke-­‐finansiell  faktorer.  Respondenten  menar  att  de  bedömer  sin  kreditrisk  genom  denna  scoring  men  vid  större  krediter  sker  en  mer  avancerad  analys.  Scoringen  består  utav  olika  historiska  parametrar  och  utmynnar  i  en  skala  där  ett  högt  värde  indikerar  hög  kreditvärdighet.  Utöver  det  används  även  information  från  kreditupplysningen.  Nordea  tar  alltid  en  UC  på  företaget  och  ibland  även  på  bolagets  ägare.  Genom  att  Nordea  undersöker  ägarens  historik  kan  banken  se  hur  denne  tidigare  har  hanterat  bolagets  utveckling.    För  riskspridning  av  en  kredit  kan  Nordea  ibland  ta  hjälp  utav  Almi.  Respondenten  menar  att  svenska  banker  inte  tillhandahåller  riskkapital.  Almi  antas  ha  en  annan  affärsprofil  än  vad  en  vanlig  affärsbank  har  vilket  gör  det  möjligt  för  Nordea  att  ta  hjälp  av  dem.  Det  anses  inte  vara  lika  tidskrävande  med  redan  befintlig  kund  då  det  oftast  finns  information  att  hämta  sedan  tidigare,  däremot  krävs  det  vid  redan  etablerade  och  befintliga  kunder  alltid  uppdaterad  information  som  delårsrapporter  och  prognoser.  Det  finns  enligt  respondenten  ingen  generell  gång  i  arbetsflödet,  utan  en  kreditbedömare  måste  alltid  anpassa  sig  till  det  enskilda  ärendet.  Nordea  påpekar  att  banker  är  vinstdrivande  och  måste  kunna  räkna  och  se  över  lönsamhet  i  paritet  med  risken  som  banken  tar.  Vidare  betraktas  användandet  av  säkerheter  som  en  del  i  att  minimera  de  risker  som  föreligger  då  de  utgör  en  ökad  trygghet  för  kreditgivare  (Nordeas  respondent,  2013).    4.2.2  Finansiella  faktorer  Respondenten  anser  att  de  behöver  få  en  uppdatering  på  finansiell  status  som  inkluderar  allt  från  delårsrapporter,  likviditetssituation  till  uppgifter  på  orderläge  beroende  på  vad  krediten  avser.    När  de  utför  en  rating  så  gör  de  en  bedömning  på  kunden.  Denna  bedömning  är  till  stor  del  baserad  på  ren  finansiell  information.  Den  finansiella  informationen  kan  hämtas  i  UC,  bokslut  och  delårsrapporter.  Vid  kreditbedömning  är  det  främst  omsättning,  lönsamhet  och     19     avkastningstalen  som  är  relevanta.  Respondenten  anser  att  de  kollar  på  resultat  efter  finansiella  poster  samt  eget  kapital  och  soliditet.  Utöver  detta  vill  Nordea  ha  en  likviditetsbudget  samt  en  kassaflödesanalys  som  indikerar  det  framtida  kassaflödet.  Av  erfarenhet  menar  respondenten,  att  en  kund  sällan  går  i  konkurs  på  grund  av  att  de  har  litet  eget  kapital,  utan  snarare  för  att  de  har  dåligt  kassaflöde.  Respondenten  påpekar  dock  att  ett  nyckeltal  inte  indikerar  så  mycket  om  det  inte  ställs  i  relation  till  något.  Nyckeltalen  jämförs  därför  med  den  specifika  branschens  nivå  samt  med  bolagets  nyckeltal  tidigare  år,  för  att  se  deras  utveckling.  Skulle  nyckeltalen  ligga  under  branchsnittet  så  kan  de  i  flera  fall  ha  överseende,  så  till  vida  att  företaget  utvecklats  åt  rätt  håll.  Respondenten  menar  att  kundansvariga  på  Nordea  har  ett  stort  internt  stöd.  De  har  egna  branschanalytiker  i  banken  som  kundansvariga  kan  diskutera  svårare  nyckeltal  med.    ”Nyckeltal  är  en  viktig  parameter  men  det  är  inte  allt  och  man  bör  ha  i  åtanke  att  bolagets  utveckling  är  minst  lika  viktig”.      Vissa  situationer  kräver  även  hänsyn  till  flera  lagar  och  det  kan  vid  komplicerade  ärenden  uppkomma  juridiska  aspekter,  där  kreditbedömaren  tar  hjälp  av  bankens  egna  jurister  för  att  bedöma  om  krediten  ska  beviljas  eller  avslås  (Nordeas  respondent,  2013).      4.2.3  Icke  finansiella  faktorer  Vid  kreditbedömning  av  etablerade  företag  anser  Nordea  att  man  bör  känna  sig  bekväm  och  trygg  med  de  som  äger  och  driver  verksamheten.  Tillika  bör  kreditbedömaren  ha  förståelse  för  den  konkreta  affären  som  föranleder  ansökan  om  kredit  hos  banken.  För  att  förstå  syftet  bör  en  kreditbedömare  ställa  rätt  frågor  från  början.  Om  en  kund  exempelvis  vill  investera  i  ny  maskin  kräver  de  in  en  investeringskalkyl  som  ska  visa  hur  företaget  har  räknat  på  denna  kalkyl.  Kunden  kan  hävda  att  maskinen  ska  generera  till  ökad  försäljning,  men  skulle  banken  bevilja  finansieringen  och  i  efterhand  upptäcka  att  det  inte  fungerar  så  är  det  försent  att  agera.  Därför  bör  kreditbedömaren  innan  beslut  fattats,  ifrågasätta  syftet  och  bilda  en  uppfattning  om  varför  finansiering  behövs.  Det  är    även  avgörande  för  Nordea  att  ha  god  kännedom  om  företagets  ägare,  styrelse  och  ledning  samt  att  de  känner  stort  förtroende  för  dessa.      ”Vi  som  bank  måste  ha  god  förståelse  i  hur  företaget  tänker  och  hur  de  bedriver  deras  business”  (Nordeas  respondent,  2013).    Nordea  ändrade  generellt  inte  deras  kreditgivning  under  finanskrisen  men  respondenten  upplevde  en  allmänt  stor  osäkerhet  på  marknaden  där  företag  blev  mer  varsamma  och  mer  avvaktande  med  investeringar  Nordeas  respondent,  2013).    4.2.4  Personbedömning  Som  nämnt  tidigare  anses  förtroende  för  personerna  bakom  företaget  vara  bland  den  viktigaste  faktorn  vid  kreditbedömning.  Personbedömning  kan  påverka  kreditbedömningen  väldigt  mycket  och  bygger  enligt  respondenten  på  kreditbedömarens  erfarenhet.  Den  personliga  personkemi  som  kan  uppstå  mellan  två  individer  är  en  faktor  som  bör  bortses  från     20     bedömningen.  En  dålig  magkänsla  av  att  något  inte  stämmer  kan  dock  leda  till  en  ohållbar  situation  för  både  banken  och  företaget.  Respondenten  menar  att  de  som  driver  bolaget  oftast  kan  branschen  betydligt  bättre  än  banken,  så  skulle  kreditbedömaren  få  en  dålig  känsla  av  de  som  driver  företaget,  så  dras  oftast  slutsatsen  att  den  subjektiva  känslan  är  korrekt.    Personbedömning  anses  således  vara  ett  subtilt  och  svårare  område  än  finansiell  information  som  upplevs  mer  konkret.  En  magkänsla  och  intuition  bör  inte  förringas  fastän  den  upplevs  som  irrationell.  Får  kreditbedömaren  en  dålig  känsla  av  personen  i  fråga  brukar  detta  inte  nonchaleras  utan  det  räcker  som  incitament  för  att  undersöka  vidare  eller  för  att  ge  avslag  direkt.  Eftersom  att  banken  eventuellt  skapar  en  långsiktig  relation  med  kunden  i  många  år,  är  det  viktigt  att  känna  sig  bekväm  med  personen  innan  man  väljer  att  slutföra  affären.      ”Alla  case  och  projekt  har  likheter  men  mycket  berör  det  specifika  ärendet.  Du  kan  inte  måla  för  breda  linjer  med  penseln  och  bli  för  standardiserad  i  tänkandet,  du  måste  som  kreditbedömare  anpassa  dig  avsevärt  mycket  till  den  enskilda  affären  och  företaget”  (Nordeas  respondent,  2013).    4.3  Handelsbanken  Handelsbanken  är  en  universalbank  som  grundades  år  1871  som  erbjuder  finansiella  tjänster,  för  såväl  företag  som  privatpersoner.    Handelsbanken  redovisade  år  2012  ett  rörelseresultat  på  17  564  mkr  (Handelsbanken  Årsredovisning,  2012).  Respondenten  på  Handelsbanken  arbetar  idag  som  företagsrådgivare  i  centrala  Göteborg  och  har  gedigen  erfarenhet  inom  området  då  han  arbetat  med  kreditbedömning  i  över  25  år.  Kontoret  arbetar  med  alla  typ  av  företag,  allt  från  mindre  till  de  som  har  över  en  miljard  i  balansomslutning  men  respondentens  arbete  sker  främst  mot  större  bolag.      4.3.1  Kreditbedömning  Respondenten  hävdar  att  Handelsbanken  inte  arbetar  efter  några  färdiga  score-­‐modeller  vid  kreditbedömning,  utan  att  det  snarare  rör  sig  om  mycket  sunt  förnuft  utifrån  upparbetade  relationer.  Det  primära  är  att  kontrollera  återbetalningsförmågan  och  för  att  kunna  fullfölja  åtaganden  så  krävs  goda  resultat  hos  företagen  som  ansöker  om  kredit.  Allra  först  och  främst  bör  kreditbedömaren  se  vem  det  är  som  söker  krediten.  Är  det  en  redan  befintlig  kund  eller  ny  och  vem  är  det  som  ska  låna  pengarna?  Vad  ska  pengarna  användas  till?  Är  det  inte  en  känd  kund  hos  banken  sedan  tidigare  kan  det  bli  svårare  att  bli  beviljad  lån.  Utgångspunkten  är  att  bolaget  redan  ska  vara  etablerat  på  marknaden.  För  etablerade  bolag  så  granskas  bokslutet  och  man  kollar  alla  underlag  som  kunden  presenterar.  Dessa  underlag  kan  vara  allt  från  prognoser,  kalkyler,  affärsidé  till  delårsrapporter  beroende  på  det  specifika  ärendet.  När  allt  material  som  de  krävt  in  är  samlat  granskas  allting,  vilket  sedan  kan  leda  till  ett  kreditbeslut.  Skulle  kunden  ha  problem  med  att  få  fram  underlag  så  hänvisar  banken  kunden  att  ta  hjälp  av  revisor  eller  redovisningsrådgivare,  för  utan  underlag  tas  inga  beslut.  Med  etablerade  bolag  gör  handelsbanken  varje  år  en  analys  av  företagets  bokslut  för  att  se  hur  verksamheten  har  utvecklats  och  sätter  därefter  en  rating  utifrån  det.  Faktorer  som     21     sammanvägs  med  detta  är  hur  verksamheten  står  sig  utifrån  finansiell  risk  och  finansiell  motståndskraft.  Denna  rating  som  Handelsbanken  sätter  har  stor  betydelse  i  kreditbedömningen  och  påverkar  allt  i  från  prissättning,  upplåningskostnader  samt  bankens  vilja  att  vara  med  vid  nya  affärer.  Respondenten  nämner  även  att  säkerheter  är  en  förutsättning  vid  kreditgivningen  då  de  motverkar  risken  för  eventuella  kreditförluster.  Handelsbanken  har  inte  ändrat  sin  organisation  på  40  år  och  heller  inte  ändrat  hur  man  bedömer  krediter.  Banken  har  alltid  pengar  att  låna  ut  om  de  bedömer  att  det  är  en  bra  affär.      Respondenten  menar  att  Handelsbanken  har  högt  beslutstak  vid  kreditbedömning.  Kontoret  som  rådgivaren  arbetar  på  har  en  beslutnivå  som  ligger  på  30  miljoner  kronor  där  banken  litar  på  att  varje  medarbetare  självständigt  ska  klara  av  att  hantera  kreditbedömningar.  Större  kreditvolymer  skickas  vidare  till  kreditavdelning  i  Göteborg,  och  de  största  krediterna  beslutas  om  i  Stockholm.    ”Att  hantera  kreditbeslut  är  inget  man  kan  lär  sig  på  universitet,  det  kommer  med  erfarenhet  och  efter  många  år  lär  man  sig  att  bedöma  huruvida  ett  företag  bör  beviljas  en  kredit  eller  inte.”  (Handelsbankens,  respondent,  2013).    4.3.2  Finansiella  faktorer  Det  allra  viktigaste  som  respondenten  belyser  är  att  det  inte  bör  visas  något  som  ligger  till  företagets  nackdel  i  UC:n.  En  UC  på  ett  företag  visar  en  hel  del  information  som  är  nödvändig,  dels  betalningsanmärkningar,  vilka  som  sitter  i  styrelsen  för  bolaget  och  UC:s  syn  på  kreditvärdigheten.  Informationen  som  visas  i  företagets  bokslut  är  väsentlig  i  bedömningen,  som  banken  föredrar  ska  vara  underskriven  av  auktoriserad  revisor.  Bokslutet  visar  tydligt  hur  företagets  finansiella  ställning  är  och  siffrorna  visar  kreditvärdigheten  hos  bolaget.  Bokslutet  visar  även  företagets  utveckling.  Det  är  viktigt  att  det  finns  historik  som  visar  företagets  återbetalningsförmåga,  det  är  det  som  är  mest  relevant  för  en  kreditbedömare.  Bankens  mål  är  att  ge  krediter  till  företag  som  har  starka  resultat  och  samtidigt  skapa  långsiktiga  relationer.  Respondenten  påpekar  att  ett  företag  kan  vara  kreativ  vid  upprättande  av  bokslut  men  att  banken  ofta  kan  uppdaga  huruvida  det  som  kunden  presenterar  i  form  av  rapporter  och  planer  överensstämmer  med  det  bokslutet  visat.  Kunden  kan  alltså  få  det  svårt  att  hävda  att  de  ska  prestera  en  viss  försäljningsnivå  om  inte  tidigare  bokslutet  indikerar  det.    Den  finansiella  motståndskraften  är  som  nämnt  tidigare  en  viktig  faktor  i  Handelsbankens  kreditbedömning  och  rör  mer  balansräkning.  Den  handlar  om  vilken  motståndskraft  bolaget  har  att  möta  förändringar  på  Resultatsidan  som  bedöms  med  hjälp  av  exempelvis  soliditet,  eget  kapital,  möjligheterna  till  nytt  kapital  från  ägare  eller  marknaden.  Den  redovisningsinformation  som  är  väsentligt  vid  kreditbedömning  kan  dock  variera  väldigt  mycket  beroende  på  vilken  bransch  företaget  befinner  sig  i.  Olika  branscher  och  verksamheter  har  olika  nivåer  som  de  bör  ligga  på,  därför  jämförs  siffrorna  i  bokslutet  med  den  nivån  som  branschen  bör  befinna  sig  på.  Ett  nyckeltal  blir  enligt  respondenten  lättare  att  bedöma  om  det  sätts  i  förhållande  till  något.  Ett  nyckeltal  som  jämförs  över  åren  indikerar  hur  ett  företag  har  utvecklats  samt  om  företaget  går  i  rätt  riktning.  Respondenten  betonar  även  att  en  kreditbedömare  vet  vad  företagets  nyckeltal  indikerar  för  något,  baserat  på  erfarenhet.     22        ”Att  lära  sig  att  hantera  siffror  och  tolka  bokslut  är  inget  som  man  enkelt  kan  lära  sig  i  skolan.  Det  är  erfarenheten  inom  yrket  som  skapar  förståelse  om  hur  ett  bokslut  hänger  ihop  och  vilka  delar  det  är  som  är  viktiga  i  en  bedömning  för  det  specifika  ärendet”  (Handelsbankens  respondent,  2013).    4.3.3  Icke-­‐finansiella  faktorer  De  icke  finansiella  faktorerna  är  enligt  respondenten  minst  lika  viktiga  som  de  finansiella.  Syftet  med  vad  krediten  avser  är  också  en  väsentlig  del  i  bedömningen.  I  bedömning  finns  givetvis  ägarna  och  styrelsen  med  där  de  ser  hur  hanteringen  av  verksamheten  gjorts  under  åren.  Ägare  och  ledning  är  i  mindre  bolag  ofta  samma  personer,  det  är  väsentligt  för  banken  är  att  veta  vilka  de  är.  Banken  undersöker  även  om  ledningen  har  följt  de  kreditramar  och  planer  som  har  avtalats.      ”Vi  vill  veta  att  ägarna  kan  hantera  olika  situationer  som  kan  uppstå,  att  de  kan  vidta  åtgärder  för  att  bolaget  skall  kunna  fortsätta  att  tjäna  pengar  och  klara  åtagandet  mot  banken”.      Omvärldssituationer  kan  enligt  respondenten  definitivt  påverka  kreditbesluten.  Ett  exempel  är  krisen  2008  som  påverkade  hela  marknaden.  Under  finanskrisen  blev  alla  dessvärre  inblandade,  utlåningen  mellan  bankerna  tog  helt  stopp  vilket  enligt  respondenten  fick  förödande  konsekvenser  för  många  företag  (Handelsbankens  respondent,  2013).    4.3.4  Personbedömning  Att  tala  om  magkänsla  är  inget  nytt  enligt  respondenten  på  Handelsbanken.  Finansiella  faktorer  kan  stå  rätt  till  vid  en  bedömning  men  ett  dåligt  intryck  eller  känsla  efter  ett  möte  kan  ha  stor  avgörande  roll  i  den  övergripande  bedömningen.  Tanken  med  att  låna  ut  kapital  till  företag  är  att  ge  dem  möjlighet  att  expandera  och  växa,  samtidigt  skapas  långsiktiga  relationer,  så  skulle  kreditbedömaren  få  en  dålig  känsla  av  personen  i  fråga  så  kan  de  ha  betydelse  i  kreditbeslutet.  Det  anses  inte  vara  enskilda  faktorer  som  avgör  utfallet  på  kreditbeslutet,  utan  det  är  ofta  sammanvägningen  av  helheten  som  spelar  roll.  Det  kan  vara  svårt  att  säga  exakt  vilken  del  som  är  mest  avvägande  enligt  respondenten  i  en  kreditbedömning,  det  beror  helt  på  vilken  del  som  kreditbedömaren  är  osäker  på.  Alla  parametrar  ska  hänga  samman.      ”Om  man  inte  har  erfarenhet  eller  kunskap  inom  ett  område,  hur  rätt  blir  magkänslan  då?  Kreditbedömningen  bygger  ofta  på  en  magkänsla  hos  kreditbedömaren,  men  den  magkänslan  är  baserad  på  erfarenhet”.    Vid  osäkerheter  och  vid  dålig  magkänsla  är  det  viktigt  att  inte  förhasta  några  beslut  menar  respondenten.  Är  en  kreditbedömare  osäker  vid  en  kreditbedömning  så  bör  man  fundera  några  dagar  och  se  hur  denne  känner  inför  beslutet  senare.  De  svåraste  situationerna  anser  respondenten  vara  när  det  rör  sig  om  gränsfall,  när  den  sammantagna  bilden  av  företaget     23     varken  är  bra  eller  dåligt.  Respondenten  på  Handelsbanken  menar  att  det  inte  finns  enskilda  faktorer  som  avgör  huruvida  den  sökande  beviljas  krediten  eller  inte.  Det  skapas  en  uppfattning,  en  helhetsbild  utav  företaget  som  ska  visa  att  de  kan  fullfölja  sina  åtaganden.  Personbedömningen  kan  ha  en  väldigt  avgörande  roll.  Hur  stark  den  finansiella  ställningen  än  må  vara,  så  kan  en  kredit  få  avslag  om  inte  personen  bakom  företaget  känns  rätt  och  ger  bra  intryck  (Handelsbankens  respondent,  2013).      4.4  Almi    Almi  startade  år  1994  och  är  ett  statligt  ägt  bolag  vars  syfte  är  att  främja  företagande  i  svenskt  näringsliv.  Almis  verksamhet  omfattar  lån,  riskkapital  och  rådgivning  (Almi,  2013).  Koncernen  redovisade  år  2012  ett  rörelseresultat  på  27  953  703  kronor  (Almi  Årsredovisning,  2012).     Respondenten  på  Almi  arbetar  idag  som  finansieringsrådgivare  och  har  över  23  års  erfarenhet  utav  kreditbedömningar.  Respondenten  har  tidigare  arbetat  på  bank  med  både  privat-­‐  och  företagsärenden.  Almi  riktar  sig  till  nystartade  och  etablerade  bolag  inom  alla  branscher.      4.4.1  Kreditbedömning  När  affärsbankerna  anser  att  risken  är  för  hög  eller  vid  situationer  där  de  vill  sprida  risken,  kan  Almi  gå  in  i  en  del  av  finansieringen.  En  finansieringsrådgivare  har  oftast  inledningsvis  ett  gemensamt  möte  med  kund  och  banken.  Efter  mötet  meddelas  kunden  om  vilka  handlingar  som  krävs  in,  vilket  brukar  vara  ekonomiska  underlag  som  affärsplan  eller  en  beskrivning  av  projektet  som  de  har.  Respondenten  menar  att  Almi  gör  en  helhetsbedömning  av  hela  bolaget  kombinerat  med  den  investeringen  de  ska  göra.  Vidare  förklaras  att  det  finns  en  generell  mall  som  Almi  utgår  ifrån  vid  kreditbedömning  som  består  utav  bland  annat  bakgrund,  affärsidé,  syfte  samt  ekonomisk  ställning.  För  att  minimera  risken,  bör  kreditbedömaren  på  Almi  på  något  sätt  kunna  försäkra  återbetalningsförmågan  samt  förmågan  att  betala  tillbaka  lånet  inom  en  rimlig  tid.  Detta  kräver  en  solid  helhetsbedömning  av  bolaget  samt  att  samarbetet  med  entreprenören  fungerar  bra.  På  Almi  tas  aldrig  ett  kreditbeslut  individuellt  utan  tas  alltid,  beroende  på  kreditvolym,  av  två  finansieringsrådgivare  eller  en  kreditdelegation.  Beträffande  säkerheter  nämner  Almi  att  det  förekommer  men  det  är  inte  den  främsta  faktorn  för  kreditbedömningen  (Almis  respondent,  2013).    4.4.2  Finansiella  faktorer  Det  är  enligt  respondenten  stort  fokus  kring  kassaflöde  och  likviditet.  Almi  fokuserar  på  återbetalningsförmågan  och  vilket  kassaflöde  bolaget  genererar.  De  utgår  även  från  olika  nyckeltal  som  bland  annat  soliditet,  eget  kapital  och  skuldsättningsgrad.  Vid  analys  av  företagets  nyckeltal,  utgår  Almi  utifrån  branschtal.  Det  förekommer  att  företagen  befinner  sig  i  ovanliga  branscher  som  kan  försvåra  kreditbedömningen  men  respondenten  hävdar  att  en  finansieringsrådgivare  sällan  går  igenom  komplicerade  ärenden  själv  utan  får  oftast  hjälp  av  en  kollega  med  längre  erfarenhet  eller  kreditchef.  När  Almi  ser  över  företagets  ställning  så  spelar  historiken  som  visar  vad  företaget  har  presterat  tidigare,  en  markant  roll  i  bedömningen.  Denna  information  erhålls  genom  bankernas  egen  information  om  företaget,     24     och  via  UC.  Informationen  från  bankerna  och  UC  kompletteras  oftast  med  företagets  egna  delårsrapporter,  med  syfte  att  erhålla  färsk  och  uppdaterad  information.  Almi  tar  i  vissa  fall  även  UC  på  bolagets  ägare  och  skulle  ägaren  ha  betalningsanmärkningar  kan  detta  komma  att  påverka  bedömningen  negativt.  För  ytterligare  finansiella  uppgifter  eller  frågetecken  kring  finansiella  underlag  förekommer  det  att  Almi  tar  kontakt  med  företagets  revisor.  Respondenten  understryker  att  revisionsplikten  har  avskaffats  men  påpekar  att  det  ligger  till  företagets  fördel  att  ha  en  auktoriserad  revisor  i  bedömningen.  Almi  bör  känna  sig  trygga  med  underlaget  som  presenteras  av  kund,  skulle  de  anse  att  underlaget  inte  är  tillförlitligt,  kan  de  i  vissa  fall  avstå  kreditgivning  (Almis  respondent,  2013).    4.4.3  Icke  finansiella  faktorer  Kommunikationen  mellan  entreprenören  och  kreditgivaren  är  som  tidigare  nämnt  oerhört  viktig.  Enligt  respondenten  tar  Almi  även  med  faktorer  som  ledningen,  ägarskapet,  styrelse,  organisationsstrukturen  samt  vilka  nyckelpersoner  det  är  som  driver  företaget  i  bedömningen.      ”Vi  är  väldigt  fokuserade  på  ledningsfunktionen,  entreprenören  och  de  som  ska  driva  företaget.  I  och  med  att  vi  tar  högre  risk  än  affärsbankerna,  så  är  detta  en  oerhört  viktig  del  för  oss”.      Den  största  risken  i  en  kreditgivning  är  enligt  respondenten  att  företaget  inte  kan  fullfölja  sitt  åtagande.  Respondenten  menar  att  denna  risk  blir  större  när  ägarna  inte  uppfyller  de  krav  som  förväntas  av  dem.  Det  finns  en  förståelse  för  att  företag  hamnar  i  kris  men  är  man  en  duktig  entreprenör  som  tidigt  kan  upptäcka  varningssignaler  och  ha  kontroll  över  bolagets  ekonomi,  så  ökar  företaget  möjlighet  att  göra  de  åtgärder  som  krävs  i  god  tid.      ”En  bra  ekonomistyrning  kombinerat  med  en  bra  entreprenör  säkerställer  i  alla  fall  på  kort  sikt  att  man  kan  känna  sig  hyfsat  trygg  med  krediten.  Det  kan  självklart  uppstå  oförutsägbara  händelser  på  resan,  men  känner  man  sig  trygg  med  entreprenören  och  bedömer  att  denne  har  god  kontroll,  kan  risken  minska  avsevärt  för  oss  kreditgivare”.    Enligt  respondenten  så  ser  Almi  även  till  vilken  bransch  kunden  befinner  sig  i,  vilka  produkter  och  tjänster  som  erbjuds  samt  hur  marknad-­‐  och  konkurrenssituationen  ser  ut.  En  faktor  som  enligt  respondenten  alltmer  blir  viktig  i  bedömningen,  är  hållbarhet.  Hållbarhetsutveckling  och  miljöfrågor  anses  vara  en  viktig  parameter  i  samhället  och  på  marknaden,  och  blir  därmed  viktig  i  kreditbedömningen  av  verksamheten.      Under  finanskrisen  2008  hade  Almi  inte  brist  på  likviditet  då  deras  utlåning  sker  från  en  fond.  Detta  ledde  till  att  de  dubblerade  kreditvolymer  under  krisåren  och  fick  mandat  att  ta  större  andelar  på  marknaden.  Respondenten  upplevde  att  bankerna  blev  lite  mer  försiktiga  med  sin  utlåning  under  krisåren  vilket  ansågs  vara  naturligt,  då  många  företag  hamnade  i  ekonomisk  kris  Almis  respondent,  2013).       25     4.4.4.  Personbedömning  Personbedömning  anses  vara  baserat  på  erfarenhet  och  handlar  mycket  om  vilken  magkänsla  kreditbedömaren  har  vid  kreditgivning.  Personbedömningen  anses  vara  svår  att  motivera  men  bör  ändå  inte  nonchaleras.        ”Fakta  kan  man  alltid  får  fram  med  hjälp  av  olika  underlag  men  mötet  med  kunden  som  genererar  en  känsla  av  entreprenören  säger  oftast  en  hel  del  som  man  inte  ska  bortse  ifrån”.      En  finansieringsrådgivare  på  Almi  får  en  certifiering  som  bland  annat  innebär  en  utbildning  i  personbedömning.  I  utbildningen  får  finansieringsrådgivarna  lära  sig  om  olika  varningssignaler  som  kan  uppkomma  i  en  kreditbedömning.  Det  är  svårt  att  precisera  vad  dessa  varningssignaler  kan  vara,  men  ett  resonemang  som  inte  hänger  ihop  samt  personens  brist  på  fokus,  kan  vara  varningssignaler  som  kan  påverka  kreditbedömarens  helhetsuppfattning.  Personbedömningen  har  en  betydande  roll  i  kreditbedömningen.  Däremot  bör  en  kreditbedömare  ta  hänsyn  till  att  meningsskiljaktigheter  kan  uppstå.  Syftet  är  i  slutändan  att  bolaget  ska  utvecklas  på  så  bra  sätt  som  möjligt  (Almis  respondent,  2013).       26     Kapitel  5  -­‐  Analys  Kapitlet  redogör  en  analys  utifrån  referensramen  samt  empirin.  5.1  Kreditbedömning  Enligt  Green  (1997)  är  den  viktigaste  faktorn  i  kreditbedömningen  för  bankerna,  att  kunden  har  förmåga  att  fullfölja  sina  åtaganden.  Lagboken  hänvisar  till  att  en  kredit  endast  får  blir  beviljad  på  goda  grunder  att  förpliktelserna  kan  förväntas  bli  fullgjorda  (SFS  nr:  2004:297).  Enligt  samtliga  respondenter,  stämmer  detta  överens  med  referensramen.  Respondenterna  nämner  att  återbetalningsförmågan  är  ett  viktigt  kriterium  vid  kreditgivning  och  att  det  bör  finnas  goda  underlag  som  kan  påvisa  denna.  Ett  sätt  för  banken  att  underlätta  riskbedömningen  är  enligt  Svedin  (1992),  att  använda  sig  av  ratingsystem.    SEB  tar  en  upplysning  via  UC  som  visar  ett  kreditråd  och  ger  en  scoring  som  fungerar  som  ett  slags  betyg  på  företaget.  Nordea  använder  sig  också  av  modeller  som  kallas  scoringsystem.  Nordea  bedömer  sin  kreditrisk  genom  denna  scoring  men  vid  större  krediter  sker  en  mer  avancerad  analys.  Handelsbanken  arbetar  inte  efter  några  färdiga  score-­‐modeller  men  gör  däremot  en  analys  av  företagets  bokslut  för  att  se  hur  verksamheten  har  utvecklats  och  sätter  därefter  en  rating  utifrån  det.  Denna  rating  har  stor  betydelse  i  kreditbedömningen  och  påverkar  bland  annat  bankens  att  ingå  nya  affärer  med  företaget.  Almi  nämner  inte  något  särskilt  scoringssystem  men  har  en  mall  som  utgångspunkt  i  bedömningen.  Vid  ansökan  om  större  krediter  eller  ett  komplicerat  ärende  utarbetas  ett  beslutsunderlag  som  kan  läggas  fram  till  en  så  kallad  kreditkommitté  (Riksbanken,  2001).  SEB  kräver  alltid  minst  två  medarbetare  vid  ett  kreditbeslutet.  Vid  större  kreditbelopp  samt  vid  mer  komplexa  ärenden,  tas  ärendet  vidare  för  beslut  i  kreditkommitté.  Samma  sak  gäller  för  Almi.  Det  tas  aldrig  ett  kreditbeslutindividuellt  utan  alltid  av  två  finansieringsrådgivare  eller  en  kreditdelegation  beroende  på  kreditvolym  och  ärende.  Handelsbanken  anser  att  de  har  högt  beslutstak  vid  kreditbedömning  där  banken  litar  på  att  varje  medarbetare  självständigt  ska  klara  av  att  hantera  självständiga  kreditbedömningar.  Större  kreditvolymer  skickas  dock  vidare  till  en  kreditavdelning  i  Göteborg,  och  de  största  krediterna  beslutas  i  Stockholm.    5.2  Finansiella  faktorer  En  bedömning  av  den  ekonomiska  ställningen  för  redan  etablerade  företaget  är  relevant  då  den  ger  en  bild  utav  företagets  finansiella  och  situation  (Broomé,  Elmér,  &  Nylén,  1998).  Ett  årsbokslut  kan  tydligt  visa  företagets  finansiella  ställning  samt  redovisningsinformationen  som  presenteras  i  UC.  Enligt  artikeln  i  Balans  (nr  8-­‐9,  2001)  anses  soliditet  och  kassalikviditet  vara  de  överlägset  mest  använda  nyckeltalen.  Detta  överensstämmer  med  det  bankerna  utgår  ifrån.  SEB  anser  att  nyckeltal  som  främst  används  för  att  styrka  företagets  förmåga  att  klara  framtida  förluster,  är  soliditet,  eget  kapital  samt  konsolideringsgraden.  SEB  analyserar  även  kassaflödet  då  den  indikerar  företagets  förmåga  att  kunna  betala  löpande  kostnader,  och  beaktar  ifall  bolaget  binder  upp  kapitalet  i  något  lager.  För  Nordea  är  det  främst  omsättning,  lönsamhet  och  avkastningstalen  som  är  relevanta.  Nordea  kollar  även  på  resultatet  efter  finansiella  poster  samt  eget  kapital  och  soliditet.  Samtliga  banker  utgår  även  från  en     27     likviditetsbudget  och  kassaflödesanalys.  Almi  nämner  även  att  de  riktar  fokus  på  olika  marginaler,  soliditet,  eget  kapital  och  skuldsättningsgrad.  Svensson  (2003)  menar  att  företagets  nyckeltal  jämförs  med  ett  medianvärde  som  representerar  branschen  företaget  befinner  sig  i,  även  kallad  branschtal.  Så  gott  som  alla  respondenter  menar  att  företagets  nyckeltal  sätts  i  förhållande  till  ett  branschtal.  Respondenten  på  Nordea  hävdar  att  ett  nyckeltal  inte  indikerar  så  att  mycket  om  det  inte  ställs  i  relation  till  något.  Nyckeltalen  jämförs  därför  med  den  specifika  branschens  nivå.  Respondenten  på  Handelsbanken  och  Almi  nämner  att  kreditbedömning  kan  variera  beroende  på  vilken  bransch  företaget  befinner  sig  i.  Med  detta  så  jämförs  företagets  nyckeltal  med  branschnyckeltal.  Samtliga  banker  hävdar  även  att  det  vid  branschspecifika  frågor,  finns  ett  internt  stöd  hos  bankernas  som  kreditbedömare  kan  rådfråga  med.  Vid  inhämtning  av  finansiell  information  anses  UC  vara  ett  smidigt  och  enkelt  verktyg  för  banker  och  kreditinstitutioner  (Svensson,  2003).  Utöver  information  från  upplysningen  så  kräver  kreditbedömare  oftast  in  kompletterande  handlingar  såsom  företagets  interna  rapporter,  budgetar,  prognoser  och  olika  kalkyler.  Kreditomdömet  i  UC  avser  även  bolagets  betalningsförmåga  och  betalningshistorik  samt  uppgifter  om  betalningsanmärkningar.  SEB  hämtar  information  från  UC  och  utgår  utöver  det  från  bland  annat  företagets  bokslut,  delårsrapporter  och  prognoser  beroende  på  vad  krediten  avser.  Nordea  och  Handelsbanken  hämtar  information  från  UC  men  vill  utöver  detta  erhålla  bokslut  och  delårsrapporter  i  kreditbedömningen.    När  Almi  ser  över  företagets  ställning  så  spelar  historiken  en  markant  roll  i  bedömningen.  Denna  historik  erhålls  genom  bankernas  egen  information  om  företaget  samt  via  UC.  Informationen  från  UC  kompletteras  oftast  med  bolagets  delårsrapporter,  med  syfte  att  erhålla  på  färsk  och  uppdaterad  information  som  möjligt.    SEB,  Handelsbanken  och  Almi  hävdar  att  betalningsanmärkningar  i  UC  beaktas  och  kan  påverka  kreditbedömningen.    5.3  Icke-­‐Finansiella  faktorer  Att  granska  företagsledningen  och  styrelse  är  väsentligt  för  kreditbedömare  då  den  har  betydelse  för  företagets  överlevande  och  framsteg  (Broomé,  Elmér,  &  Nylén,  1998).  Samtliga  banker  anser  att  företagsledningen  och  ägare  i  stor  grad  påverkar  deras  kreditbedömning.  Det  kan  däremot  vara  svårt  att  värdera  och  beskriva  en  företagsledning  samt  finna  en  enhetlig  grund  för  vad  gott  ledarskap  faktisk  är  för  något  (Broomé,  Elmér,  &  Nylén,  1998).  Handelsbanken  vill  kunna  säkerställa  att  ägare  och  företagsledning  kan  hantera  olika  situationer  som  kan  uppstå  samt  ha  förmågan  att  vidta  åtgärder  för  att  bolaget  skall  kunna  fortsätta  klara  åtagandet  mot  banken.    Almi  beskriver  en  duktig  entreprenör  och  ledare  med  egenskapen  att  tidigt  kunna  upptäcka  varningssignaler  och  ha  kontroll  över  bolagets  ekonomi.  En  duktig  ledare  ökar  företaget  möjlighet  att  göra  de  åtgärder  som  krävs  i  god  tid  vilket  minskar  bankernas  risk  vid  kreditgivning.      Enligt  Svedin  (1992)  bör  marknad,  bransch,  kunder  och  konkurrenter  analyseras.  SEB  anser  att  omvärldssituationer  kan  påverka  bedömningen  beroende  på  vilken  bransch  företaget  befinner  sig  i,  men  inte  nödvändigtvis.  De  omvärldsfaktorer  som  Almi  nämner  är  vilken  bransch  kunden  befinner  sig  i  samt  hur  marknad-­‐  och  konkurrenssituationen  ser  ut.  En  faktor  som     28     enbart  Almi  belyser  som  viktig  i  kreditbedömningen,  är  företagets  hållbarhetsutveckling  och  miljöfrågor.    5.4  Personbedömning  Referensramen  visar  att  intuition  och  känslor  har  en  signifikant  del  i  beslutsfattande  och  kan  utifrån  kreditbedömarens  erfarenhet,  bilda  en  känsla  och  intuition  vilket  empirin  också  påvisar.  Green  (1997)  hävdar  att  intryck  och  intuition  enligt  en  del  kreditbedömare  ansetts  vara  viktigt,  medan  andra  hävdat  att  det  är  en  irrationell  faktor  som  kan  leda  till  felaktiga  beslut.    Samtliga  respondenter  i  denna  studie  anser  att  personbedömningen  har  en  betydande  roll  för  kreditbedömningen.  Den  upplevs  således  som  ett  svårare  och  mer  diffust  område  som  kan  vara  svår  att  motivera.  Personbedömning  anses  enligt  samtliga  banker  vara  baserat  på  erfarenhet  och  handlar  mycket  om  vilken  magkänsla  och  intuition  kreditbedömaren  har  vid  kreditgivning.    Förtroendet  för  företaget  och  personerna,  är  för  banken  minst  lika  viktig  som  övriga  faktorer  (Balans  nr  8,  1982).  Respondenterna  på  SEB  och  Nordea  instämmer  med  referensramen  och  nämner  att  förtroende  för  personerna  bakom  företaget,  är  av  väsentlig  faktor  i  kreditbedömningen      Ett  problem  som  kan  uppstå  vid  personbedömning  är  att  den  är  starkt  kopplad  till  personkemi  som  människor  har  för  varandra  (Green,  1997).    Respondenten  på  Nordea  menar  att  en  dålig  känsla  av  personerna  som  driver  företaget  inte  ska  nonchaleras  då  den  subjektiva  känslan  oftast  är  korrekt.  Däremot  nämner  respondenten  att  personkemi,  bör  i  den  mån  som  är  möjligt,  sorteras  bort  i  bedömningen.       29     Kapitel  -­‐  6  Slutsats  I  detta  kapitel  presenteras  min  slutsats  och  diskussion  som  utgår  ifrån  analysen  och  besvarar  den  frågeställning  som  återfinns  i  kapitel  1.   6.1  Slutsats    I  analysen  framgår  det  tydligt  att  kreditbedömning  gentemot  företag,  sker  på  ett  likartat  sätt  i  de  undersökta  bankerna.  Dock  finns  det  ett  fåtal  skillnader  i  hur  dessa  faktorer  ställs  i  förhållande  till  varandra.  Samtliga  banker  hävdar  att  fastställandet  av  återbetalningsförmågan  är  den  viktigaste  faktorn  i  kreditbedömningen.  Denna  förmåga  kan  enligt  referensramen  fastställas  med  hjälp  av  finansiell  analys,  dock  visar  delar  i  empirin  att  icke-­‐finansiella  faktorer  också  kan  påverka  risken  och  företagets  möjligheter  att  fullfölja  sitt  åtagande.  Har  kunden  tidigare  visat  att  de  klarar  sina  åtagande  gentemot  banken  leder  det  ofta  till  en  positiv  bedömning.  En  sådan  bedömning  baseras  dock  inte  enbart  på  finansiell  information  utan  även  på  relationen  och  personen  bakom  företaget.  Samtliga  respondenter  belyser  företagets  historiska  prestation  som  en  avgörande  faktor  men  utgår  även  i  vissa  fall,  enligt  merparten  av  bankerna,  även  från  prognoser.  Särskilt  SEB  understryker  vikten  av  framåtriktade  prognoser,  jämfört  med  resterande  banker  som  främst  betonar  historiska  prestationer  som  avgörande  för  kreditbedömningen.      Finansiell  och  icke-­‐finansiell  information  har  stor  betydelse  för  kreditgivningen.  Stort  fokus  ligger  på  det  framtida  kassaflödet,  då  den  bäst  säkerställer  återbetalningsförmågan.  Det  som  framgår  i  referensramen  samt  av  samtliga  respondenter  är  att  företagsledningen  även  har  stor  betydelse  vid  kreditbedömningen.  Referensramen  samt  empirin  påvisar  att  en  god  ledare  samt  en  bra  relation  mellan  kreditgivaren  och  kredittagaren  är  oerhört  viktig,  detta  då  banken  tillsammans  med  företaget  i  god  tid  ska  kunna  vidta  nödvändiga  åtgärder.  Omvärldssituationer  som  konkurrens,  marknad  och  kunder  anses  också  enligt  referensramen  som  viktig  vid  bedömningen  men  denna  information  påtalas  bara  av  en  av  bankerna.  En  skillnad  mellan  bankerna  var  huruvida  deras  kreditbedömning  påverkades  under  finanskrisen  2008.  Respondenterna  från  SEB  och  Nordea  tycktes  inte  bli  särskilt  påverkade  under  denna  tid.  Respondenten  på  Nordea  såg  en  allmänt  osäkrare  marknad  men  upplevde  ingen  vidare  förändring  i  kreditbedömningen.  Almi  i  motsats  till  sina  branschkollegor,  ökade  snarare  sina  kreditvolymer  under  krisåren.  Detta  i  syfte  att  hjälpa  företag  med  goda  framtidsutsikter  i  de  fall  som  bankerna  valde  att  inte  gå  in  med  finansiering.  Anledningen  till  att  Almi  kunde  bära  större  risk  bottnar  i  att  dem  inte  har  någon  kapitalbas  att  ta  hänsyn  till  då  deras  kapital  utgörs  av  en  fond.  Personbedömningen  har  genom  uppsatsen  visat  sig  ha  stor  påverkan  och  betydande  effekt  vid  kreditbedömningen.  Samtliga  banker  betraktar  denna  del  som  central  och  anser  att  den  i  stor  grad  ska  avvägas  i  helhetsbedömningen.  Samtliga  respondenter  anser  att  en  intuition  och  en  känsla  inför  en  person  inte  ska  åsidosättas.  Får  en  kreditbedömare  en  bra  känsla  och  känner  stort  förtroende  för  personen  kan  det  underlätta  beslutet  och  i  flesta  fall  leda  till  positiva  utfall  för  det  kreditsökande  företagen.  Även  om  merparten  av  bankerna  ser  detta  område  som  en  svår  och  diffus  faktor,  är  det  ändå  något  som  ofrånkomligt  inkluderas  i  helhetsbedömningen.     30     6.2  Slutdiskussion    Sammanfattningsvis  visar  studien  på  hur  väsentliga  finansiella,  icke-­‐finansiella  faktorer  samt  personbedömningen  är  för  kreditbedömaren.  Kreditbedömningen  innebär  således  att  kunna  se  en  helhet  eftersom  att  många  aspekter  ska  vägas  in.  Kreditbedömning  handlar  om  sunt  förnuft  vilket  innebär  att  kreditbedömaren  tar  ställning  till  rimligheten  i  all  information  som  presenteras  för  dem.  Studien  tyder  på  att  kreditgivaren  inte  prioriterar  den  ena  faktorn  framför  den  andra,  då  samtliga  respondenter  betonar  vikten  av  en  helhetsbedömning  samt  att  varje  situation  är  unik.  Dock  är  min  uppfattning  att  finansiell  information  och  där  främst  kassaflödesanalys  har  hög  prioritet  och  en  betydande  inverkan  vid  bedömningen.  Troligtvis  för  att  den  visar  företagets  faktiska  in-­‐  och  utbetalningar  vilket  direkt  avspeglar  deras  förmåga  att  betala  tillbaka  kredit  såväl  som  ränta.  I  enlighet  med  studiens  bakgrundsbeskrivning  syftar  kreditbedömningen  i  grund  och  botten  till  att  minimera  kreditförluster,  därför  är  kredittagarens  återbetalningsförmåga  central  oavsett  invägande  av  andra  faktorer.  Samtliga  banker  nämner  att  säkerheter  har  en  riskminimerande  effekt,  dock  är  detta  inte  främsta  fokus.  Förmodligen  bottnar  det  i  att  bankerna  inte  betraktar  säkerheter  som  synonymt  med  återbetalningsförmåga.  Säkerheter  kan  fluktuera  i  värde  över  tid  och  indikerar  heller  inte  företagets  förmåga  att  på  sikt  generera  intäkter  som  i  längden  är  avgörande  för  företagets  fortlevnad  och  därigenom  förmåga  att  fullfölja  betalningsåtagandet  till  banken.  Därför  upplever  jag  att  säkerheter  vare  sig  kan  ersätta  eller  trygga  bankerna  vid  deras  bedömning  utan  att  beakta  de  faktorer  som  studien  främst  redogjort  för.      Studien  påvisar  att  personbedömningen  tillsammans  med  icke-­‐finansiella  faktorer  har  en  betydligt  större  inverkan  vid  kreditbedömning  för  företag,  än  vad  jag  hade  föreställt  mig.  Det  är  intressant  att  faktorer  som  utgörs  av  känslor  och  intuition  tycks  ha  så  stor  betydelse  för  kreditbedömning  i  jämförelse  med  den  finansiella  informationen  som  istället  är  mer  konkret  och  mätbar.  Således  räcker  det  inte  för  företag  att  endast  redogöra  för  en  god  ekonomisk  ställning  med  stark  återbetalningsförmåga,  utan  kredittagare  måste  även  se  till  att  göra  ett  gott  intryck  i  syfte  att  skapa  en  förtroendeingivande  relation  till  kreditbedömaren.  Dock  är  det  enligt  min  mening  inte  någon  bank  som  enbart  skulle  förlita  sig  på  personbedömning  eller  icke-­‐finansiella  faktorer  även  om  de  kan  ge  en  indikation  på  återbetalningsförmågan.  Det  förefaller  därmed  att  finansiella  faktorer  ytterst  påverkar  kreditbedömningen  då  dessa  kan  mätas  och  jämföras  över  tid  vilket  enklast  kan  återspegla  återbetalningsförmågan  som  är  grundkriteriet  och  mest  avgörande  vid  kreditbedömningen.   6.3  Förslag  på  fortsatt  forskning    Under  uppsatsen  gång  har  jag  stött  på  en  del  områden  som  tänkas  vara  intressanta  att  studera  noggrannare.  Ett  förslag  på  vidare  forskning  är  bankernas  hantering  av  prissättningen  vid  kreditgivning  av  företag.  Beroende  på  olika  parametrar  ser  riskprofilen  för  en  kredittagare  olika  ut,  vilket  kräver  en  differentierad  prissättning.  Det  hade  varit  intressant  att  se  över  bankernas  hantering  av  prissättning  vid  kreditgivning  till  företag  samt  undersöka  om  den  verkligen  står  i  paritet  med  hur  riskprofilen  egentligen  ser  ut.     31     Referenslista    Tryckta  Källor    Andersen,  Heine  (red.)  (1994).  Vetenskapsteori  och  metodlära:  introduktion.  Lund:  Studentlitteratur    Broomé,  Per,  Elmér,  Leif  &  Nylén,  Bertil  (1998).  Kreditgivning  till  företag.  5.,  [rev.]  uppl.  Lund:  Studentlitteratur    Funered,  Urban  E.  (1994).  Bankernas  risktagande.  Stockholm:  Nerenius  &  Santérus    Green,  Erling  (1997).  Kreditbedömning  och  intuition:  ett  tolkningsförslag.  Lund:  Lund  Univ.  Press    Holme,  Idar  Magne  &  Solvang,  Bernt  Krohn  (1991).  Forskningsmetodik:  om  kvalitativa  och  kvantitativa  metoder.  Lund:  Studentlitteratur    Kvale,  Steinar  &  Brinkmann,  Svend  (2009).  Den  kvalitativa  forskningsintervjun.  2.  uppl.  Lund:  Studentlitteratur    Lybeck,  Johan  A.  (2011).  A  global  history  of  the  financial  crash  of  2007-­‐2010.  Cambridge:  Cambridge  Univ.  Press    Riskbedömning:  bankers  riskbedömning  vid  kreditgivning  till  nystartade  företag  :  en  rapport  från  Riskbedömningsprojektet.  2.  tr.  (1993[1992]).  Stockholm:  NUTEK  (Närings-­‐  och  teknikutvecklingsverket)    SFS  2004:297,  Lag  (2004:297)  om  bank-­‐  och  finansieringsrörelse      Svedin,  Jenny  (1992).  Kreditgivning  och  kreditbedömning  av  företag.  1.  uppl.  Malmö:  Almqvist  &  Wiksell  ekonomiförl.    Svensson,  Birgitta  (2003).  Redovisningsinformation  för  bedömning  av  små  och  medelstora  företags  kreditvärdighet.  Diss.  Uppsala  :  Univ.,  2003    Svensson  Kling,  Katarina  (1999).  Credit  intelligence  in  banks:  managing  credit  relationships  with  small  firms.  Diss.  Lund  :  Univ.    Thurén,  Torsten  (2005).  Källkritik.  2.,  [rev.  och  utök.]  uppl.  Stockholm:  Liber    Trönnberg,  Carl-­‐Christian  (2012).  The  psychology  of  lending  decisions:  looking  back  and  moving  forth.  Licentiatavhandling  (sammanfattning)  Göteborg:  Göteborgs  universitet,  2012       32     Artiklar  FAR  online,  Balans  nr  8,  1982  [Online]      HYPERLINK  "http://www.faronline.se.ezproxy.ub.gu.se/Dokument/Balans/1982/BALANS_Nr_08_1982/BALANS_1982_N08_A0005/?query=icke+finansiell+kreditbedmning"  http://www.faronline.se.ezproxy.ub.gu.se/Dokument/Balans/1982/BALANS_Nr_08_1982/BALANS_1982_N08_A0005/?query=icke+finansiell+kreditbedömning  FAR  online,  Balans  nr  8-­‐9,  2001  [Online]      HYPERLINK  "http://www.faronline.se.ezproxy.ub.gu.se/Dokument/Balans/2001/BALANS_Nr_08-­‐09_2001/BALANS_2001_N08-­‐09_A0009/"  http://www.faronline.se.ezproxy.ub.gu.se/Dokument/Balans/2001/BALANS_Nr_08-­‐09_2001/BALANS_2001_N08-­‐09_A0009/  [Använd  13  December  2013].    Hussain,  M.,  &  Gudaskaran,  A.,  (2002).  An  institutional  perspective  of  non-­‐financial  management  accounting  mesaners:  a  review  of  the  finansiell  services  industry.  Managerial  auditing  journal,  vol.  17,  no  9,  s.  518-­‐536.    Sveriges  Riksbank  (2001).  Kreditgivning  och  kreditrisker.  Finansiell  Stabilitet,  vol.  2,  s.  65-­‐77        Internet:  Almi.    http://www.almi.se/Om-­‐Almi/[Använd  3  Januari  2014].    Almi  Årsredovisning,  2012  http://www.almi.se/Images/Huvudkontoret/Om%20Almi/AlmiIB_2012.pdf[Använd  2  Januari  2013].    Handelsbanken  Årsredovisning,  2012  https://www.handelsbanken.com/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_hb_12_bokslut/$file/hb_12_sv_bokslut.pdf[Använd  2  Januari  2013].    Nordea.    HYPERLINK  "http://www.nordea.com/Om+Nordea/Koncernen+i+"  http://www.nordea.com/Om+Nordea/Koncernen+i+översikt/Nordeas+historia/Nordeas+tillkomst/1503092.html  [Använd  3  Januari  2014].    Nordea  Årsredovisning,  2012    HYPERLINK  "http://www.nordea.com/sitemod/upload/root/www.nordea.com%20-­‐%20se/Investorrelations/nordea_annual_report_2012_se.pdf"     33     http://www.nordea.com/sitemod/upload/root/www.nordea.com%20-­‐%20se/Investorrelations/nordea_annual_report_2012_se.pdf  [Använd  28  December  2013].    SEB.    HYPERLINK  "http://www.sebgroup.com/sv/Om-­‐SEB/"  http://www.sebgroup.com/sv/Om-­‐SEB/  [Använd  27  December  2013].    Intervjuer    Almis  respondent,  Finansieringsrådgivare  Almi,  17  december  2013.  Telefonintervju      Handelsbankens  respondent,  Företagsrådgivare  Handelsbanken,  4  december  2013.  Besöksintervju    Nordeas  respondent,  Kreditchef  Nordea,  10  december  2013.  Telefonintervju      SEB:s  respondent,  Företagsrådgivare  SEB,  10  december  2013.  Telefonintervju                                                         34     Bilaga  1.  Intervjumall    1.  Kortfattat,  vem  är  du?  Bakgrund,  befattning    2.  Hur  länge  har  du  arbetat  med  kreditbedömningar?    3.  Vilken  typ  av  företag  arbetar  du  med?  Exempelvis  etablerade,  mindre,  inom  viss  bransch?    4.  Beskriv  hur  er  kreditbedömningsprocess  till  företag  går  till,  utgår  ni  från  någon  generell  modell  eller  mall?      5.  Vad  är  viktigast  för  er  att  säkerställa  innan  kreditbeslut?        6.  Hur  mycket  kontakt  har  ni  med  företaget  innan/under    kreditbedömningen?    7.  Vad  anser  du  vara  den  största  risken  med  kreditgivning,  vilka  krav  ställer  ni?      8.  Vilka  enskilda  faktorer  anser  ni  vara  viktigast  och  vilken  information  kan  enklast  hjälpa  er  att  fatta  beslut  i  en  kreditbedömning?    9.  Hur  kontrollerar  ni  att  företagets  kreditvärdighet  är  det  som  kunden  vill  framhäva,  dvs  att  de  inte  döljer  information  som  är  relevant  för  bedömningen?      10.  Vilken  typ  av  redovisnings  information  och  nyckeltal  utgår  ni  ifrån?      11.  Hur  mycket  väger  ni  in  den  icke  finansiella  informationen  såsom  exempelvis  affärsidé,  bransch,  ledning?      12.  Kan  omvärldssituationer  påverka  kreditbedömningen?      13.  I  hur  stor  grad  skulle  du  säga  att  den  personliga  bedömningen  såsom  personkemi,  intuition,  magkänsla,  kompetens  och  första  intryck  påverkar  kreditbedömningen?      14.  Utifrån  din  erfarenhet  som  kreditbedömare,  när  upplever  du  att  kreditbeslut  är  som  svårast,  i  vilken  typ  av  situation?      15.  Vad  är  enligt  dig  mest  avvägande  vid  svåra  beslut,  de  finansiella  faktorerna,  icke-­‐finansiella  faktorerna  eller  personbedömningen?