S O M s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Morgondagens publik April 2007 Rudolf Antoni Attityder och vanor kring film och bio på 2000-talet Innehåll Om SOM-undersökningen s. 1 Förord s. 3 Biografen, filmen och samhället s. 5 Biobesök 2006 s. 7 Ny teknik s.12 Filmens skilda fönster s.14 Vad som är viktigt då man går på bio s.19 Olika typer av film s.21 Attityder till film och bio s.24 Nedladdning av film s.27 Nedladdningens betydelse s.29 Nedladdarnas attityder s.32 Fildelningsopinionen s.36 Perspektiv på film och bio på 2000-talet s.38 Referenser s.40 Bilaga – Tabeller 1OM SOM-UNDERSÖKNINGEN Underlaget för föreliggande rapport är frå gor som sedan 1988 har ställts inom ramen för SOM-institutets nationella frågeundersökning. SOM-institutet vid Göteborgs universitet är en forsknings- och utbildningsorganisation som bildats gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation, St atsvetenskapliga institutionen och Förvaltningshögskolan i syfte att genomföra representativa frågeundersökningar. Den första nationella frågeundersökningen (Riks-SOM) gjordes 1986. Den första regionala studien (Väst-SOM) gjordes 1992. Utöver dessa två årliga undersökningar genomförs med jämna mellanrum dessutom en rad andra undersökningar med jämförbart material som exempelvis de västsvenska kommunundersökningarna och storstadsundersökningarna, samt de regionala Skåneundersökningarna 2004 och 2006 (Syd-SOM). Den undersökning som denna rapport bygger på är den årliga nationella undersökningen Riks- SOM under perioden 1988-2006. SOM-undersökningarna genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt antal personer boende i Sverige. Unders ökningen omfattade i flera år åldersintervallet 15-80 år, men utökades fr o m 2000 till att inkludera även åldersgruppen 81- 85 år. Andelen svarande har genom åren hållit sig kring 65 - 70 procent. Urvalsstorleken var 1996 till 1997 2800 personer. 1998 och 1999 dubblades undersökningen och blev 2x2800 personer men är från och med år 2000 2x3000 personer. Föreliggande rapport avser att dels redovisa resultaten från de rikstäckande SOM- undersökningarna från 1988-2006 avseende biografbesökens utveckling respektive biografpublikens sammansättning och dels redovisa resultaten från biograffrågorna som ställts inom ramen för 2005 och 2006 års undersökningar. För konstruktion av frågor har SOM-institutets ledningsgrupp, professor Sören Holmberg, docent Lennart Nilsson och professor Lennart We ibull samt forskare Rudolf Antoni svarat. Rudolf Antoni har dessutom stått för databearbetning och analys. 2 3Förord År 1995 fick SOM-institutet i uppdrag av Svenska Filminstitutet att dels belysa biografbesökens utveckling respektive biografpublikens sammansättning över tid på grundval av frågor ställda i de nationella SOM-undersökningarna. Tio år senare förnyades detta uppdrag med en betydande satsning på frågor inom ramen för 2005 års undersökning. Huvudsyftet med medverkan i undersökningen var följande övergripande frågeställning: • Varför minskar biografbesöken i Sverige? • Hur kan man vända denna trend? Med utgångspunkt i dessa allmänna frågor formulerades en rad konkreta problemområden som skulle utredas inom ramen för 2005 års nationella SOM-undersökning. Dessa avrapporterades under 2006, dels i rapporten Kampen om publiken och dels i artikeln ”Biografen i den digitala medieåldern” i boken Du stora nya värld. I 2006 års undersökning har resultaten av 2005 års undersökning följts upp och i viss mån kompletterats med andra frågor. Föreliggande rapport avser att redovisa resultaten från de rikstäckande SOM- undersökningarna från 1988-2006 avseende biografbesökens utveckling respektive biografpublikens sammansättning och mer specifikt resultaten från biograffrågorna som ställdes inom ramen för 2006 års undersökning. För konstruktion av frågor har SOM-institutets ledningsgrupp, professor Sören Holmberg, docent Lennart Nilsson och professor Le nnart Weibull samt undertecknad svarat. Göteborg i april 2007 Rudolf Antoni 4 5Biografen, filmen och samhället Det finns många åsikter om filmens- och inte minst biografens framtid. En del dömer ut den som ett förlegat eko från det förflutna medan andra snarare ser tekniska och innehållsliga utvecklingsmöjligheter. Filmskaparen George Lu cas uppgav nyligen i en intervju att han tror att filmbranschen står inför en revolution där individualitet och flexibilitet styr medievalet mer än gammal vana. När nya kommunikationsformat erbjuds innebär det att människor får nya förväntningar. Därför måste filmen göras mer tillgänglig och bättre anpassas efter individen och den individuella smaken. Enlig t Lucas handlar det alltså om att satsa på kvantitet – det vill säga många filmer istället för stora filmer. (www.variety.com ) Och detta kommer från mannen som en gång i tiden revolutionerade filmbranschen genom att skapa den första filmen som också blev något av en franchise – Star Wars. Huruvida han har rätt i detta uttalande, om filmbranschen står inför stora förändringar och om kvantitet är vägen att gå är några av de frågor som denna rapport avser att besvara. Biograffilmen kom till i en tid av stora samhälleliga förändringar. Den blomstrande industrialismen innebar en geografisk koncentration av befolkningen och i förlängningen att helt nya samhällsklasser växte fram i städerna . Med detta följde nya levnadsvanor, ändrade ekonomiska förutsättningar och ett allt större behov av fritidsnöjen. I denna kontext fann den förhållandevis billiga massproducerade biofilmen snabbt sin publik i den växande industriarbetarklassen. (Gherse tti 1996) Under det senaste seklet har dock denna klass såväl som samhället i stort genomgått många omvälvande förändringar och det finns mycket som tyder på att vi idag befinner oss mitt inne i en förändring vars magnitud på många sätt motsvarar den ursprungliga övergången från bondesamhälle till industrisamhälle. (Florida 2005) Om vi kommer att kalla det nya framväxande samhället för kunskapssamhälle, it- samhälle eller någonting annat återstår att se. Det är dock troligt att denna förändring kommer att få stora konsekvenser för biografbranschen specifikt och i ett vidare perspektiv hela underhållningsindustrin. Den långsiktiga utvecklingen för biografbransch en har utmärkts av förändring. Från sin absoluta höjdpunkt 1956 då man noterade 80 miljoner biobesök i Sverige skedde ett drastiskt fall till omkring 16-17 miljoner under 80-talet – en minskning med nära 80 procentenheter på 30 år. De senaste åren har medierna turats om att dödförklara biobranschen och under 2005 såg prognosen minst sagt dyster ut. Helårsresultatet på 14,6 miljoner biobesök var det lägsta som uppmätts i Sverige och det innebar en minskning på 2 miljoner biobe sök från året innan och en minskning på 3,6 miljoner jämfört med 2003 års resultat. Men den som då sade sig se en klar tendens – slutet för vanan att gå på bio – uttalade sig förhastat. Faktum är att biograferna sett ur ett mer långsiktigt perspektiv uppvisar stor stabilitet när det gäller antalet besökare under senare år. Sedan början på 1990-t alet har antalet besök per helår varierat från som lägst 14,6 miljoner år 2005 till som högs t 18,3 miljoner år 2002 och genomsnittet under de senaste 17 åren ligger på 16,1 miljoner be sök, det vill säga endast strax över 2006 års resultat.(www.sfi.se) Visserligen visade statistiken från helåret 2005 det lägsta antalet biobesök sedan dessa började mätas i Sverige, men 2006 pekar kurvan uppåt igen och antalet biobesök ligger på samma nivå som säsongen 1995/1996. 6Figur 1 Antal biobesök per helår i Sverige (miljoner besök) Källa : Svenska Filminstitutet En möjlig tolkning av besökssiffrorna är med andra ord att antalet biobesök 2005 och 2006 ligger på en förhållandevis normal nivå medan de närmast föregående åren var ovanligt framgångsrika för branschen. Detta tydliggörs i figur 4 nedan. Den mest framgångsrika filmen 2006 var Pirates of the Caribbean 2 med drygt 1,1 miljoner biobesökare. Därefter kom Bondfilmen Casino Royale och DaVinci koden, båda med drygt 650 000 besökare. Detta kan jämföras med Sagan om ringen där vardera del i trilogin lockade nära 2 miljoner besökare till biograferna. De enda andra storsäljare som ka n mäta sig med dessa under de senaste 20 åren är Lejonkungen som sågs på bio av nära 2 miljoner besökare samt rekordfilmen Titanic som genererade totalt sett 2 168 000 biobesök. Populäraste svenska film under 2006 var Heartbreak Hotel med 462 000 besökare. Detta ka n dock jämföras med succéerna Änglagård från 1994 och Grabben i graven bredvid från 2002 som båda hade dubbelt så stor publik som Heartbreak Hotel. (SFI) Figur 2 Antal biobesök per helår i Sverige 1996-2006 (miljoner besök) Källa : Svenska Filminstitutet 16,4 15,9 16,6 15,9 15,215,4 15,3 14,6 18,218,318,1 17 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 Genomsnitt 1996-2006 Biobesök 16,6 14,6 15,3 18,2 18,3 18,1 17 15,9 15,9 15,2 15,4 15,2 15,5 16,6 14,9 15,7 15,7 17,5 23,1 39,6 23,7 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 19 63 19 65 19 67 19 69 19 71 19 73 19 75 /7 6 19 77 /7 8 19 79 /8 0 19 81 /8 2 19 83 /8 4 19 85 /8 6 19 87 /8 8 19 89 /9 0 19 91 /9 2 19 93 /9 4 19 95 /9 6 19 97 19 99 20 01 20 03 20 05 7Även om biografbranschen inte tycks stå infö r sin ommedelbara undergång är det mycket som tyder på att dagens publik är mer känslig för utbudet och ställer högre krav än tidigare. Eller som en representant för New Line Cinema ut ryckte det ”In previous years you could still count on enough people to come whether you failed at entertaining them or not, out of habit, or boredom, or a desire to get out of the house.” (The New York Times 2005) Så är inte fallet idag. Filmen har alltid stått central i det svenska samhället. Trots kraftigt minskad biopublik under 1960-talet behöll filmen ändå sin position eftersom nedgången hos biograferna åtminstone delvis kompenserades av att filmen spillde över i andra medier som TV och hyrd videofilm. (Ghersetti 1996) Idag är det självklart att andelen som ser f ilm på TV, video eller DVD en genomsnittlig vecka är betydligt större än andelen som ser film på biograf. (Mediebarometern 2005) Men det har inte alltid varit så. Under sextio- sjuttio- och åttiotalet förlorade biografen successivt monopolet som filmmedium när allt fler skaffade TV samtidigt som kanalutbudet breddades. Idag håller biografen med den teknologiska utvecklingen på att förlora monopolet på den högkvalitativa filmupplevelsen. Med hjälp av hemmabioanläggningar med surroundljud och projektorer eller storbilds-TV-a pparater kan man idag skapa en intensiv tittarupplevelse i hemmet. Dessutom står biografen idag konfronterad av en massiv konkurrens om publikens uppmärksamhet. Datorer, TV-spel, internet, fildel ning, filmkanaler och så vidare stjäl allt mer av vår vakna tid. Det är alltså eg entligen inte så att filmen eller filmbranschen som helhet har svårt att finna sin publik – snarare är det biografen som medium och filmvisningsformat som står inför en rad utmaningar. Hur skall man kunna nå publiken i dagens mediekonkurrens och med vilka medel skall man locka publiken till salongerna då de lika gärna kan få en högkvalitativ filmupplevelse hemma och till en lägre kostnad? Biobesök 2006 Om man i SOM-undersökningen ser till andelen biobesökare i Sverige har dessa dock inte minskat de senaste 19 åren. Det vill säga at t andelen som överhuvudtaget går på bio under ett år stadigt ligger omkring 60 procent. Faktum är att andelen biobesökare de senaste åren ligger över genomsnittet för hela tidsperioden 1988-2006 och årets resultat på 67 procent är en av de högsta noteringarna. För att finna en nedåtgående trend i biobesöken måste man istället se till besöksfrekvens. Det vill säga hur stor andel so m inte bara går på bio utan som gör det ofta. Här sker det vissa förändringar över tid. Från slut et på åttiotalet har andelen som går på bio minst en gång i månaden minskat från omkring 16 procent till omkring 10 procent de senaste åren. Trots att 2002 besöksmässigt var ett rekordår för biograferna jämfört med hela 1990- talet så ökade inte andelen som ofta gick på bio. Tvärtom är det vid flera tillfällen under de senaste 19 åren betydligt fler som ofta går på bio än det var 2002. Detta tyder på att tröskeln för att gå på bio har höjts. (se figur 3) När repertoaren lockar en bred publik, som den gjorde 2002, tycks den med andra ord inte vara tillräckligt bred för att locka till många besök. 8Figur 3 Biobesök i Sverige 1988-2006 (procent) Källa : SOM-undersökningen 1988-2006 De yngsta som ingår i SOM-undersökningens urval, 15-19-åringar, är också de som går mest på bio. Nära en tredjedel av dem går på bi o minst en gång i månaden. I åldersgruppen 20-29 år är det omkring en fjärdedel som går på bio så ofta. Upp till fyrtioårsåldern går minst 10 procent på bio minst en gång i månaden, men därefter är det färre som går så ofta. Om man istället sätter gränsen vid minst fyra biobesök om året är det drygt 50 procent av de under trettio år som går på bio så ofta. Samtidigt är det här man kan se förändringar över tid. I slutet av åttiotalet var det omkring 70 procent i denna åldersgrupp som gick på bio minst fyra gånger om året (se figur 4). Vilka som går mest på bio av män och kvinnor varierar från år till år. Detta går troligen att relatera till va d som varit på repertoaren respektive år. Figur 4 Biobesök minst 4 gånger/år i olika åldersgrupper 1988-2006 (procent) Källa : SOM-undersökningen 1988-2006 67 59 29 28 11 15 0 10 20 30 40 50 60 70 80 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 Minst någon gång/år Minst 4 gånger/år Minst 1 gång/ månad 54 71 29 23 22 5 15 30 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 15-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 9Ett problem i det långa loppet inte bara fö r biobranschen utan för många av de mer traditionella medierna är de generationsskillnader som kan uppmätas. När 60-talisterna var i 20-årsåldern var det 40 procent av dem som gick på bio minst en gång i månaden. När 70- talisterna var i 20-årsålderna var det 35 procent som gick på bio så ofta och nu när 80- talisterna är i 20-årsåldern är det endast drygt 20 procent av dem som går på bio minst en gång i månaden. Detta är en snabb utveckli ng och en brant nedåtgående trend. Liknande långsiktiga mönster återfinns när det gäller morgontidningsläsning, lyssnande på Sveriges Radios olika kanaler och tittande på SVT. De tr aditionella trovärdiga medierna förlorar här mark till nya medier och i många fall mer lättsmält innehåll. Exempel på medier som enligt denna analys har framtiden för sig är Kanal 5, Metro och nyheter på internet. (opublicerade resultat redovisade av Åsa Nilsson vid SOM-seminariet den 6 april 2006) Ytterligare en viktig aspekt när det gäller va nan att gå på bio är förstås huruvida man har möjlighet att gå på bio, hur till gänglig biografen är, samt vilket utbud den lokala biografen har. Här är det givetvis stor skillnad mellan storstad och landsbygd och det är någonting som återspeglas i människors beteende. Genomgående, år efter år, är det så att de som bor i storstäderna går mest på bio. Därefter kommer de som bor i stad/större tätort, mindre tätort och slutligen är det de som bor på ren landsbygd som går på bio mest sällan. Bland dem är det fem procent som går på bio mins en gång i månaden 2006 vilket kan jämföras med storstadsborna där fyra gånger så många går ofta på bio. Inga större förändringar i dessa relationer syns över tid. (För en mer utförlig analys av skillnaderna mellan kommuner med stora biografkomplex och kommuner som endast har någon eller några mindre biografer se Antoni 2006 Figur 5 Biobesök minst en gång i månaden i stad och på landsbygd 1991-2006 (procent) Källa : SOM-undersökningen 1991-2006 20 23 12 16 7 13 5 9 0 5 10 15 20 25 30 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 Storstad Stad/störr e tätort Mindre tätort Ren landsbygd 10 En huvudsakligen metodologisk fråga uppstår när man jämför svaren på frågan om hur ofta människor går på bio med hur de själva ser på sitt eventuellt förändrade beteende. Det är nämligen så att människor tenderar att överdriva sin egen förändring om man frågar efter förändrat beteende. Med andra ord; som man frågar får man svar . Detta betyder dock inte att det är helt fruktlöst att fråga om förändring. Sj älva förändringens riktning är intressant och kan sättas i relation till svaren på andra frågor. I figur 6 redovisas svaren på frågan ”Om du jämför med för fem år sedan, går du oftare e ller mer sällan på bio idag?”. Mer än hälften svarar här att de går mer sällan på bio idag än tidigare, en tredjedel att deras biobesök är oförändrade och endast 13 procent att deras biobesök har ökat de senaste fem åren. Figur 6 Uppfattning om förändrade biovanor 2006 (procent) Fråga: ”Om du jämför med för fem år sedan, går du oftare eller mer sällan på bio idag?” Källa: Riks-SOM 2006 Men det är flera effekter som verkar här. Med frågan mäter man inte enbart ett förändrat beteende från en tidpunkt till en annan. Man mäter dessutom ett förändrat beteende från en punkt i livet till en annan. En närmare analys visar att den största spännvidden i svaren finns då man ställer frågan i relation till ålder. Figur 6 visar att det endast är i gruppen 15-19 år som det är fler som anser sig ha ökat biobesöken än det är som anser sig ha minskat sina biobesök de senaste fem åren. Därefter blir det succe ssivt fler som har minskat sina biobesök med högre ålder. Detta följer i hög grad den fakt iska utvecklingen av biobesök om man ser relationen till ålder ur ett livscykelperspektiv. De yngsta går mest på bio och därefter minskar det gradvis upp till 85 års ålder (se figur 8). 2 11 33 17 36 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Mycket oftare Något oftare Lika ofta/lika sällan Något mer sällan Mycket mer sällan 11 Figur 7 Uppfattning om förändrade biovanor i olika åldrar 2006 (procentbalans) Källa: Riks-SOM 2006 Fråga: ”Om du jämför med för fem år sedan, går du oftare eller mer sällan på bio idag?” Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som anser sina biobesök ha minskat subtraheras från andelen som anser sina biobesök ha ökat. Figur 8 Biobesök minst 1 gång/månad i olika åldrar (procent) Källa: Riks-SOM 2006 Men problematiken med att analysera denna fråga stannar inte där, för vad betyder det egentligen att man går oftare eller mer sällan på bio? Oftare än vad då? Om utgångsläget är att man går på bio tre gånger i månaden så innebär ett oförändrat beteende att man går på bio mycket ofta medan det betyder något helt annat för en person som går på bio max en gång om året. Egentligen är ju det of örändrade beteendet minst lika intressant som det förändrade. Därför är det viktigt att inte bara rusa förbi i ivern att mäta förändring. 2 67 7 99 23 31 0 5 10 15 20 25 30 35 15-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80-85 år 23 -19 -51 -35 -38 -52 -70 -82 -100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100 15-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80-85 år 12 Totalt sett är det 46 procent som antingen går oftare eller lika ofta på bio idag jämfört med för fem år sedan. Av de som aldrig går på bio är det 25 procent som uppger att detta är ett oförändrat tillstånd vilket innebär att tre fjärdelar av de som idag aldrig går på bio anser att de gick oftare på bio för fem år sedan. Samtidigt är det drygt hälften av de som går ofta på bio, det vill säga minst en gång i månaden, som uppger att de har ökat sina biobesök och 22 procent av dem som säger att deras biobesök är oförändrade. Detta inne bär att en fjärdedel av de som idag går på bio minst en gång i månaden gick oftare för fem år sedan. Detta bekräftar trenden som vi tidigare såg i figur 3, att det inte är biobesöken generellt som minskar utan andelen som går på bio riktigt ofta. Däremot fi nns det ingenting som tyder på att vanan att spela data-/TV-spel, tekniktillg ången i hushållet eller huruvida man har laddat ner film eller ej skulle påverka hur vanan att gå på bio har förändrats under de senaste fem åren (se figur 9). Figur 9 Uppfattning om förändrade biovanor i olika grupper 2006 (procentbalans) Källa: Riks-SOM 2006 Fråga: ”Om du jämför med för fem år sedan, går du oftare eller mer sällan på bio idag?” Ny teknik Det svenska medielandskapet har under de sena ste femton åren mer än fördubblats om man ser till antalet vägar medieinnehållet kan nå ut till publiken med. (Bergström 2005) Vi har ny 25 41 22 33 36 34 37 35 38 30 12 53 8 18 20 19 16 14 24 33 1 13 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Samtliga Går aldrig på bio Går sporadiskt på bio Går ofta på bio Spelar aldrig dataspel Spelar sporadiskt Spelar minst 1 gång/månad Har storbilds-TV/ hemmabio Har bredband Laddar aldrig ner film Laddar ner film Går lika ofta/lika sällan Går oftare 13 teknologi som exempelvis internet, bredband suppkopplingar, mobiltelefoni och digital-TV som var och en för sig innebär en mängd olika användningsområden. Nya medier och nya underhållningsformat har dykt upp i hög takt. En del har kommit och gått, men de flesta har kommit för att stanna och det totala utbudet på internet är idag i stort sett outtömligt. I figur 9 nedan redovisas ett antal relevanta medier som på olika sätt kan tänkas konkurrera med biograferna om uppmärksamheten – framförallt när det gäller det mest tekniktrendkänsliga skiktet i dagens samhälle – unga och högutbildade män i storstadsregionerna. Figur 10 Medieinnehav i hushållet i Sverige 1988-2006 (procent) 88 32 80 14 78 9 77 42 75 11 16 12 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 Text-TV Persondator Internet- anslutning Video DVD- spelare Storbilds- TV/ hemmabio Källa : Bergström 2005 och Riks-SOM 2006. TV:n är idag ett i stort sett heltäckande medi um och även om man begränsar det till text-TV så är det omkring 90 procent av befolkningen som uppger sig ha tillgång till detta. Men andelen som har tillgång till en persondator och en internetuppkoppling ökar snabbt och 2006 Är det 80 procent som har tillgå ng till detta. Även etableringen av DVD-spelaren i de svenska hemmen har gått mycket fort. För sex år sedan var det en av tio svenskar som hade en DVD- spelare. Idag, när man diskuterar övergången til l nya format, är det åtta av tio som har en DVD-spelare. Samtidigt ser vi nu hur videon so m förväntat börjar ta ppa mark. Totalt sett är det 16 procent som har storbilds-TV/hemmabi o i sitt hushåll 2006. Det är en ganska svag ökning med några procentenheter från 2005. Troligtvis kommer etableringen av denna utrustning i de svenska hemmen att öka ganska kraftigt under de kommande åren. Detta i takt med att utrustningen blir mer standardiserad och priserna pressas ner. Idag handlar det ändå om en ganska stor investering om man vill utrusta sitt hem med en salong för högkvalitativa filmupplevelser. Någonting man skall komma ihåg är att ovanstående diagram visar genomsnittet för hela befolkningen mellan 15-85 år som har tillgång till olika sorters medieteknologi i sina hushåll. Om dessa fördelas ytterligare efter kön, ålder, och utbildning framträder betydande skillnader 14 i teknikinnehav där generellt sett män, unga och högutbildade idag lever betydligt mer tekniknära än övriga. Om man skall relatera teknikinnehavet till biobesök och filmintresse så finns här ett tydligt positivt samband. Det vill säga att människor som har mycket teknologi också har ett större filmintresse än andra, eller rättare sagt mer frekventa film- och biovanor. Man kunde kanske trott att tillgången till mycket ny teknologi skulle stjäla uppmärksamhet från andra medier och att gamla vanor skulle bli lidande. När det gäller filmen är så inte fallet, åtminstone inte i dagsläget. De som huvudsakligen har skaffat hemmabio och/eller storbilds-TV är män, medellågt utbildade, de som är under 40 år och människor som går ofta på bio. Huruvida man har bredbandsuppkoppling är i stor utsträckning en åldersfråga, men det är också stor skillnad mellan arbetare och akademiker, lågutbildade och högutbildade samt boende på ren landsbygd och i storstad. Här finns det dessutom ett mycket tydligt samband med biobesök. I samtliga dessa grupper är det näst intill exakt lika stor andel som ha r bredbandsuppkoppling som det är som går på bio minst någon gång om året (se figur 11). Figur 11 Bredbandsinnehav och biobesökare i olika grupper 2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2006. Kommentar: Bredbandsinnehav avser bredband i hushållet. Andel biobesökare anger de som gått på bio minst någon gång under de senaste 12 månaderna. Filmens skilda fönster 2006 var ett bättre filmår än 2005 oavsett vilket medium det handlar om (se figur 11). Även om det i frågan om hur ofta man ser på film i olika visningsfönster inte skiljer någonting för bio mellan åren så finns denna skillnad uppmätt i den generella frågan om biobesök som tidigare har redovisats. För film på allmänna TV-kanaler, filmkanaler, dvd/video och film via internet sker en liten ökning med några procentenheter mellan 2005 och 2006. Drygt hälften av befolkningen mellan 15-85 år ser minst en gång i veckan på film på allmänna TV-kanaler. En dryg fjärdedel tittar lika ofta på film på någon filmkanal och en fjärdedel ser film på dvd/video så ofta. Totalt 10 pro cent uppger att de ser film på bio minst någon gång i månaden 37 76 54 81 45 73 42 81 60 84 55 77 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Lå gu tbi lda d Hö gu tbi lda d Ar be tar fam ilj Ak ad em ike rfa mi lj Re n l an ds by gd Sto rst ad Bredbands- innehav Andel biobesökare per år 15 och 16 procent uppger att de någon gång om året ser på film via internet. Det senare svaret bör huvudsakligen tolkas som att de har laddat ner film från internet. Visserligen kan man tolka formuleringen ”sett film på internet” som att man har sett en filmsnutt på exempelvis YouTube, men då borde antalet istä llet vara klart över 16 procent. Figur 12 Andel som ser film via olika visningsfönster (procent) Källa : Riks-SOM 2006 Kommentar: För tittande på TV-kanaler, Filmkanaler och video/dvd avses minst 1 gång/vecka. För bio avses minst 1 gång/månad och för internet avses minst 1 gång/år. För samtliga visningsfönster gäller att ungdomar mellan 15-19 år ser mer på film än andra. Lågutbildade tittar mer på film på filmkanale r medan arbetare och företagare tittar mer på filmkanaler och dvd/video än andra. De med invandrarbakgrund ser betydligt mer film på dvd/video än de med helsvensk bakgrund. Värt att notera är också att de som ofta går på bio överlag tittar mer på film än andra oavsett filmens format/visningsfönster (se tabell 20). En fråga som aktualiseras allt mer när filmen sp rider sig till olika medieformat är vad de olika formaten har att erbjuda. Vilka fördelar oc h nackdelar har ett filmfönster jämfört med samtliga andra? I de nationella SOM-undersökningarna 2005 och 2006 ställdes frågan om vilket filmmedium som var bäst i olika avseenden. Det filmmedium som utan tvekan ger den bästa filmupplevelsen är enligt det svenska folket biografen. Drygt 70 procent väljer detta medium för filmupplevelsens skull 2006 och det finns inget annat medium som tycks kunna konkurrera på denna punkt. Från 15-årsåldern och upp till 50-årsåldern är det omkring 80 procent som anser att biografen erbjuder bäst filmupplevelse. Därefter sjunker andelen som föredrar biografen till fördel för allmänna TV-kanaler. I 2005 års mätning var det bland de under trettio över 10 procent som ansåg att dvd´n var det bästa filmmediet. 2006 har dock denna siffra sjunkit och det syns ingen egentlig åldersskillnad från 15-59 år (se tabell 22). 52 25 25 10 14 57 28 26 10 16 0 10 20 30 40 50 60 Allmänna TV- kanaler Filmkanaler DVD/video På bio På internet 2005 2006 16 Figur 13 Bäst filmmedium – bäst filmupplevelse 2005-2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2005-2006 Figur 14 Bäst filmmedium – mest prisvärt 2005-2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2005-2006 Det filmmedium som man anser vara mest prisvä rt är, inte oväntat, allmänna TV-kanaler (se figur 13). Eftersom tillgången till dessa i stort sett är total över landet och kostnaden regleras av den obligatoriska TV-avgiften så har de flesta ändå tillgång till kanalerna och filmerna kan 3 2 7 70 0 7 3 1 6 72 0 911 9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 A llm än na TV -k an al er Fi lm ka na le r Vi de o D VD B io gr af In te rn et Ve t e j 2005 2006 7 5 16 7 3 16 6 3 21 7 4 17 45 40 0 10 20 30 40 50 60 70 80 A llm än na TV -k an al er Fi lm ka na le r Vi de o D VD B io gr af In te rn et Ve t e j 2005 2006 17 ses som en bonus – någonting man får på köpet. Det filmmedium som näst flest anser vara mest prisvärt är dvd´n. Drygt 20 procent anser detta vara det mest prisvärda filmmediet. De som i störst utsträckning anser att biografen är det bästa filmmediet med avseende på hur prisvärt det är, är biografernas storkonsumenter. Det är ungdomar och de som går ofta på bio. Men även i dessa grupper är det inte mer än drygt 10 procent som anser att biobiljetten är riktigt prisvärd. Överlag bedöms som sagt de a llmänna TV-kanalerna som mest prisvärda och detta ökar med stigande ålder, men bland de under 40 år är det 30-40 procent som anser att dvd´n är mest prisvärd. Fler män än kvinnor anser att internet är det bästa filmmediet i detta avseende men skillnaden är ganska liten. Däremo t är det några grupper som sticker ut när det gäller synen på hur prisvärt internet är som filmmedium. I åldersgruppen 20-29 är det så mycket som 16 procent som tycker att internet är det mest prisvärda filmmediet och bland studerande, arbetslösa och andra generationens invandrare rör det sig om omkring 10 procent. (se tabell 23b) När det gäller vilket filmmedium som erbjuder bäst kvalitet på bild och ljud är det ännu en gång biografen som står som självklar segrare om man ser till svenska folket överlag. Sex av tio tycker att det är bäst kvalitet på bild och ljud på biografen men det är också i stor utsträckning vanan som styr attityden. Bland de under 40 år är det omkring 30 procent som anser att dvd´n erbjuder bäst kvalitet på bild och ljud men bland de som ofta går på bio är det omkring 80 procent som anser att biografen är bäst avseende kvalitet på bild och ljud. Figur 15 Bäst filmmedium – bäst kvalitet på bild och ljud 2005-2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2005-2006 När det avser bekvämlighet är det möjligheten att se film i hemmet som de flesta tänker på. Omkring en tredjedel tycker att allmänna TV-kan aler är det bekvämaste sättet att se på film medan ytterligare en tredjedel ty cker att dvd är det bekvämaste sättet att se på film. En av tio anser att det är bekvämast att se på film på bio och något färre tycker det är bekvämast att se film på filmkanaler. De som i störst utsträckni ng anser att det är bekvämast att se på film på bio är de som går på bio ofta. Men inte ens i dessa grupper når denna andel över 17 procent. 1 1 19 57 0 15 2 0 16 60 0 15 6 6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 A llm än na TV -k an al er Fi lm ka na le r Vi de o D VD B io gr af In te rn et Ve t e j 2005 2006 18 Lite förenklat kan man säga att de under 40 år anser att det är bekvämast att titta på dvd och de över 50 anser att det är bekvämast att titta på allmänna TV-kanaler (se tabell 25b). Detta kan och bör sättas i relation till tillgången till dvd-spelare i olika åldrar. Från 50-årsåldern sjunker andelen som har tillgång till dvd-spelare i sitt hushåll snabbt (se tabell 8) och egentligen är det bara i åldersgrupperna under 50 år som man ofta tittar på dvd-filmer. (se tabell 20) Värt att notera är att det är över 40 procent av de som ofta går på bio som tycker att dvd´n är det mest bekväma sättet att se på film (se tabell 25b). Figur 16 Bäst filmmedium – bekvämast 2005-2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2005-2006 Film är bäst att se tillsammans med andra när man ser den på bio eller på dvd. Omkring 30 procent anser respektive filmmedium vara bäst för filmupplevelsens sociala funktion. Från 15-79 år är det i stort sett ingen skillnad alls när det gäller attityden till biografen i detta avseende. Däremot är det stor variation bero ende på ålder när det gäller dvd och allmänna TV-kanaler. Bland de mellan 15-29 år anser omkring två tredjedelar att dvd är det bästa filmformatet när man skall se på film tillsammans med andra. I 30-39-årsåldern är det förhållandevis jämnt fördelat mellan dvd´n och biografen. Därefter ökar andelen som tycker det är bäst att titta på allmänna TV-kanaler tillsammans med andra och bland de över 70 år är det istället detta format som flest föredrar. Bland de som ofta går på bio är det hälften som tycker att biografen är bäst filmformat och en tredjedel som tycker att dvd´n är bäst filmformat då man ser på film tillsammans med andra. (se tabell 26b) 7 7 31 9 1 97 4 32 10 1 10 36 36 0 10 20 30 40 50 60 70 80 A llm än na TV -k an al er Fi lm ka na le r Vi de o D VD B io gr af In te rn et Ve t e j 2005 2006 19 Figur 17 Bäst filmmedium – bäst att se tillsammans med andra 2005-2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2005-2006 Vad som är viktigt då man går på bio Det klart viktigaste när man välje r att gå på bio är filmens handling. Omkring åtta av tio anser att detta är mycket viktigt. Därefter prior iteras egenskaper hos biografen. Omkring hälften tycker att det är mycket viktigt med bekväma stolar, bra ljud och bild och en lugn och städad publik. Även vilka skådespelare som är me d, biografmiljön överlag, biljettpriset och att biografen har en stor bioduk är det många som anser är viktigt. Strax under en på fem tycker dessutom att det är mycket viktigt med rekommendationer från vänner och bekanta och att man har nära till biografen och lika många lyssnar i första hand till stundens ingivelse. Det som de flesta inte bedömer som särskilt viktigt är filmens regissör, rabatter/klubbar/ bonussystem, att filmen är ny och vilka recensioner den har fått (se figur 18). Både priset och rabatter/klubbar/bonussystem bedöms som klart viktigare av kvinnor, unga, arbetarklass, studerande och arbetslösa. Däremot så är priset varken mer eller mindre viktigt beroende på hur ofta man går på bio. De t är däremot rabatter/klubbar/bonussystem som prioriteras betydligt mer av de frekventa biobesökarna. (se tabell 14) Bra ljud och bild och bekväma stolar är viktigast bland de yngsta. En lugn och städad publik prioriteras dock högre bland de över 60 år. Bland de som går ofta på bio är det klart fler som prioriterar den generella biografmiljön. I denna grupp är det de ssutom 40 procent som tycker det är mycket viktigt med en stor bioduk då de går på bio och så mycket som två tredjedelar tycker det är mycket viktigt med bra ljud och bild och bekvä ma stolar. Detta kan jämföras med att mindre än hälften av de som ofta går på bio tycker att skådespelarna är mycket viktiga och endast en på sju tycker att regissö ren är mycket viktig. Med andra ord är bekvämlighet och tittarkvalitet oerhört viktiga delar av bioupplevelsen för de som ofta går på bio. 3 8 31 28 0 14 4 4 30 31 0 1416 16 0 10 20 30 40 50 60 70 80 A llm än na TV -k an al er Fi lm ka na le r Vi de o D VD B io gr af In te rn et Ve t e j 2005 2006 20 Figur 18 Andel som anser det är viktigt med olika saker då de går på bio 2006 (Procent) Kommentar: I frågan ingick möjligheten att svara att man aldrig går på bio. 13 procent valde detta svarsalternativ. Resultaten baseras på samtliga som besvarat frågan, 1233 personer. Källa : Riks-SOM 2006 Genom en explorativ faktoranalys kan man fi nna underliggande dimensioner. I figur 18 nedan tydliggörs vilka dimensioner som kan urskiljas i svarsmönstren när det gäller hur viktiga olika saker bedöms vara då man går på bio. Med andra ord visar denna bild i vilken utsträckning olika svar hänger ihop med varandra. I denna analys faller svaren ut i fyra olika faktordimensioner som tillsammans förklarar 57 procent av variansen i svarsmönstret. Den första dimensionen handlar om biografmiljön oc h samlar alla aspekter som relaterar till lokalen och tekniken. Man vill ha bra teknisk kvalitet på biografen, man vill sitta bra och man vill ha lugn och ro under biobesöket. I den andra dimensionen ligger fokus istället på biljettpriset och biografens tillgänglighet. A tt även rekommendationer från vänner/bekanta är viktigt i denna dimension kan tolkas som att man gärna går på filmer som man i förväg vet att man kommer att tycka om. Filmens innehåll utgör en egen dimension där de som prioriterar filmens handling, skådespelarna och regissören landar. Den fjärde och sista dimensionen kallas här Aktuellt på biofronten eftersom dess utmärkande drag är att det är viktigt att det är en ny film och att det är viktigt vad som har skrivits om filmen i recensionerna. 59 55 49 34 37 23 22 16 16 17 10 10 10 50 46 58 52 55 50 42 31 30 22 4 78 45 4137 29 20 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Fi lm en s ha nd lin g B ek vä m a st ol ar B ra lj ud o ch b ild En lu gn o ch s tä da d pu bl ik En s to r b io du k Sk åd es pe la rn a B io gr af m ilj ön B ilj et tp ris er R ek om m en da tio ne r f rå n vä nn er /b ek an ta A tt bi og ra fe n lig ge r n är a dä r ja g bo r St un de n in gi ve ls e A tt fil m en ä r n y R eg is sö re n R ec en si on er R ab at te r/k lu bb ar /b on us sy st em Mycket viktigt Ganska viktigt 21 Figur 19 Dimensioner i viktighetsbedömningen av vad som är viktigt då man går på bio 2006 (faktorladdningar) Miljö, komfort och teknik Pris och till- gänglighet Innehåll Aktuellt på biofronten Bra ljud och bild ,84 ,07 ,18 ,03 Bekväma stolar ,80 ,17 ,15 -,05 En stor bioduk ,79 ,15 ,06 ,19 Biografmiljön ,73 ,15 ,05 ,24 En lugn och städad publik ,61 ,26 ,26 -,11 Rabatter/klubbar/bonussystem ,07 ,76 ,03 ,09 Biljettpriser ,23 ,68 ,07 -,13 Att biografen ligger nära där jag bor ,15 ,58 ,12 ,09 Stunden ingivelse ,15 ,53 -,07 ,11 Rekommendationer från vänner/bekanta -,03 ,52 ,35 ,31 Skådespelarna ,20 ,05 ,75 ,14 Regissören ,11 -,01 ,63 ,43 Filmens handling ,24 ,14 ,61 -,19 Recensioner -,02 ,05 ,35 ,73 Att filmen är ny ,24 ,25 -,17 ,67 Andel förklarad varians (%) 29 11 10 7 Kommentar: Antal faktorer har fastställt genom Kaisers kriterium Källa : Riks-SOM 2006 Genom en sambandsanalys med dessa dimensi oner och en rad andra variabler kan man även få en bild av de människor som finns bakom de olika dimensionerna. (tabell 11b) Miljö, komfort och teknik utgörs huvudsakligen av unga och människor som har laddat ner film. Dimensionen Pris och tillgänglighet består huvudsakligen av kvinnor, unga och lågutbildade. I denna grupp har man inte särskilt mycket filmteknik i hushållet men har laddat ner film i viss utsträckning. De som bryr sig om filmens Innehåll är huvudsakligen kvinnor, äldre, högutbildade och storstadsbor. Denna grupp har en del filmteknik i hushållen men har inte laddat ner film från internet. Den sista dimensionen Aktuellt på biofronten är i viss utsträckning närmare kopplad till män, unga, högutbildade och storstadsbor. Man har inte så mycket filmteknik i hemmet men har laddat ner film från internet. Olika typer av film I 2005 års SOM-undersökning efterfrågades hur gärn a man ser olika sorters film. Då visade det sig att de mest populära filmkategorierna var komedier och dokumentärer. I 2006 års undersökning har frågan specificerats så att man skiljer på film man ser hemma och film man ser på bio. Då visar det sig, inte oväntat, att dokumentärer visserligen är det man helst ser när man tittar på film hemma, men inte då man ser film på bio. Omkring 40 procent ser mycket gärna dokumentärer hemma medan endast 12 procent vill se dokumentärer på bio. Där är det fortfarande komedier som flest vill se. Drygt 40 procent ser mycket gärna komedier på bio. Därefter följer thrillers, dram a och action som vardera mycket gärna ses av omkring 30 procent. Var fjärde svensk se r dessutom mycket gärna romantik på bio och var sjunde ser mycket gärna barn-/familjefilm. Skräckfilm oc h science fiction/fantasy är lika populärt som dokumentärer på bio (12 procent) medan endast en på hundra mycket gärna ser 22 erotik/pornografi på bio. I figur 20 redovisas procentbalansen för dessa frågor, det vill säga andelen som gillar respektive genre minus andelen som ogillar den. Enligt detta mått är det stor skillnad mellan vad man vill se hemma och vad man vill se på bio. Framförallt gäller det dokumentärer, men även barn-/familjefilm är en genre som man betydligt hellre ser hemma än på biograf. Ett generellt resultat är just att ma n tycker bättre om att se det mesta hemma än på bio. De övriga genrer som hamnar på minussida n är science fiction/fantasy, skräckfilm och erotik/pornografi. Detta innebär alltså att det är färre som gillar än ogillar dessa genrer. Men märk väl att det är färre som ogillar skräckfilm och erotik/pornografi nä r det gäller att titta hemma än när det gäller att se dem på bio. Figur 20 Genrepreferenser när man ser på film hemma och på bio 2006 (procentbalans) Kommentar: Procentbalansen visar andelen som mycket eller ganska gärna ser olika filmgenrer minus andelen som inte särskilt gärna eller ogärna ser dem. Källa : Riks-SOM 2006 Genrepreferensen eller smaken när det gäller f ilm är i många avseenden en fråga om kön och ålder. Den genre där smaken är som mest köns differentierad är romantik där det skiljer 75 balansmåttsenheter mellan kvinnor och män när det gäller film på bio. Med detta menas att balansmåttet för kvinnor är +44 och för män är det -31. Övriga genrer som kvinnor tycker bättre om än män är drama, barn-/familjefilm och i viss mån även komedier. De genrer som män gillar betydligt mer än kvinnor är action, science fiction/fantasy och thrillers. Åldersdifferentieringen ser lite annorlunda ut. För det första så gillar de över 50 år överlag alla sorters film bättre hemma än på bio. Gamla tycker dessutom betydligt sämre om actionfilmer och thrillers än andra åldersgrupper. Dessutom sjunker intresset för barn- /familjefilm snabbt efter de egna barnen ha r vuxit upp. Med ökad ålder minskar även intresset 42 74 51 26 5 65 -50 -74 -51 -16 -39 -51 13 9 26 49 24 -56 -95 7 -100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100 Action Thrillers Komedi Drama Romantik Barn/familjefilm Dokumentär Skräckfilm Erotik/pornografi Sci-fi/ fantasy Hemma På bio 23 för science fiction/fantasy och skräckfilm. Men intresset för dokumentärfilmer är istället lägst bland de yngsta och ökar upp till 30-årsåldern. Dä refter är det ganska jämnt och högt när det gäller att se dokumentärer hemma, men när det gäller att se dokumentärer på bio så ökar faktiskt intresset gradvis från de yngsta och ända upp till de äldsta (se tabell 15-17d) Figur 21 Genrepreferenser bland kvinnor och män när man ser på film på bio 2006 (procentbalans) Kommentar: Procentbalansen visar andelen som mycket eller ganska gärna ser olika filmgenrer minus andelen som inte särskilt gärna eller ogärna ser dem. Källa : Riks-SOM 2006 I frågor om smak, typer eller innehåll kate goriseras dessa ofta som manliga och kvinnliga eller hårda och mjuka ämnen efter teoretiskt formulerade tankar om hur olika saker hänger ihop med varandra. Genom en explorativ faktoran alys av svaren på frågan om hur gärna man ser olika sorters film kan man se hur dessa samband faktiskt ser ut. I figur 22 nedan redovisas hur svaren har fallit ut i tre dimensioner i analysen – en ”kvinnlig” dimension, en ”manlig” dimension och intresset för dokumentärfilm bildar här en helt egen smakdimension. I en sambandsanalys återfinns de starkaste sambanden mellan de två förstnämnda dimensionerna och just kön medan den dokumentära dimensione n är mer svårtydd. I vis utsträckning handlar det dock om högutbildade och äldre. Den kvi nnliga dimensionen kännetecknas främst av romantik och drama, men även mer allmän familjeunderhållning som barn- och familjefilm och komedier laddar högst i denna dimension. I den manliga dimensionen är det action, thrillers och skräck som är mest kännetecknande. Science fiction/fantasy och pornografi/erotik har betydlig t lägre värden men laddar ändå klart högst i den manliga dimensionen. 56 45 44 4 -62 -64 37 -31 -39 -38 13 -98 -13 4 42 -37 -91 -49 -41 28 -100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100 Action Thrillers Komedi Drama Romantik Barn/familjefilm Dokumentär Skräckfilm Erotik/pornografi Sci-fi/fantasy Kvinnor Män 24 Figur 22 Smakdimensioner för olika filmgenrer på bio (faktorladdningar) Kvinnlig dimension Manlig dimension Dokumentär- dimension Romantik ,86 -,01 ,01 Drama ,81 ,08 ,11 Barn-/familjefilm ,68 ,08 ,07 Komedi ,42 ,04 -,30 Action ,21 ,78 -,07 Thrillers ,31 ,77 ,01 Skräck ,04 ,74 ,09 Sci-fi/fantasy -,11 ,40 -,14 Pornografi/erotik -,06 ,36 ,24 Dokumentär ,11 -,02 ,90 Andel förklarad procent 22 % 20 % 10 % Kommentar: Antal faktorer har fastställt genom Kaisers kriterium Källa : SOM-undersökningen 2006 Attityder till film och bio Det finns en mängd olika attityder och åsikter man kan ha om film och bio. I SOM- undersökningarna 2006 utkristalliserades åtta attityder som på olika sätt kan vara relevanta för film- och biografbranschen. Dessa formulerades som åtta olika påståenden som de svarande fick ta ställning till. Riktigt bra filmer vill jag se på bio - De flesta instämmer i påståendet, framförallt bland ungdomar, högutbildade, högre tjänstemän/akademi ker och boende i storstad. Med andra ord de som går ofta på bio. (se tabell 27) Film är bäst på bio – Även detta påstående instämmer de fl esta i. Något färre är det bland lågutbildade, pensionärer, de under 30 år och de över 70 år samt förstås bland de som aldrig går på bio. Starkast stöd har detta påstående bland de mellan 30-60 år, högutbildade, tjänstemän och akademiker. (se tabell 32) Att gå på bio är ett sätt att umgås – Betydligt färre instämmer i detta påstående. Inte mer än 15 procent anser att det stämmer helt och hållet medan 27 procent anser att det inte stämmer särskilt väl eller inte stämmer alls. De som främst instämmer är ungdomarna mellan 15-19 år men därefter sjunker andelen som instämmer i på ståendet. Övriga grupper där man anser att bio är ett sätt att umgås är framförallt bland studerande och de som går ofta på bio. (se tabell 31) Det är för mycket amerikansk film på bio – Kring detta påstående råde r minst sagt en kluven inställning. En tredjedel instäm mer och 40 procent motsätter sig. De som absolut inte tycker det är för mycket amerikansk film på bio är ungdomar i åldern 15-19. Andra grupper där fler motsätter sig påståendet än instämmer är medellågt utbildade, arbetare och företagare, studerande och boende på landsbygd. De som framförallt anser att det är för mycket amerikans film på bio är äldre, högutbildade, högre tjänstemän/akademiker, ålderspensionärer och boende i storstad. (se tabell 33) 25 Figur 23 Attityder till bio 2006 (procent) Det går för få bra filmer på bio – De flesta anser inte att det är något fel på repertoaren på Sveriges biografer. Minst övertygade om detta är dock de som sällan går på bio, det vill säga äldre och pensionärer. Men det finns även andra grupper där man inte är så värst övertygad om att det inte kunde ha gått bättre filmer på bio. Det är bl and unga 15-29 år och studerande omkring hälften som anser att detta påstående stämmer åtminstone ganska väl. Denna kritik bör tas på allvar då den kommer från biografernas starkaste kundkrets. (se tabell 30) Moderna biografer är för små – De allra flesta anser inte at t moderna biografer är för små och de som gör det är huvudsakligen äldre. Bland studerande och de under 30 år är det två tredjedelar som motsätter sig påståendet att biogr aferna är för små. De grupper i övrigt där en större andel tycker att biograferna är för små är främst storstadsbor, invandrare och de som aldrig går på bio. (se tabell 29) Det är för stökigt på biograferna – Även när det gäller detta påst ående är det främst de som inte går på bio och de äldre grupperna som instämmer. I övrigt är det egentligen bara gruppen storstadsbor som särskiljer sig med en betydligt större andel som tycker det är för stökigt på biograferna. (se tabell 28) En biobiljett är väl värd sitt pris – Här är svenska folket mer kritiska. Totalt sett är det nära hälften som inte instämmer i detta påstående och endast en tredjedel som instämmer. Framförallt är det de under 50 år, arbetarklass, studerande och arbetslösa som inte tycker att en biobiljett är väl värd sitt pris. Men det är även intressant att notera att det bland de som ofta går på bio är många som instämmer delvis men endast 7 procent som instämmer helt i påståendet. Om man ser till de som går på bio men endast sporadiskt är det mer än hälften 40 15 10 31 39 22 28 23 19 17 47 4 7 6 7 27 0 10 20 30 40 50 60 70 80 R ik tig t b ra fil m er v ill ja g se på b io Fi lm ä r b äs t p å bi o A tt gå p å bi o är et t s ät t a tt um gå s D et ä r f ör m yc ke t am er ik an sk fil m p å bi o En b io bi lje tt är vä l v är d si tt pr is D et g år fö r f å br a fil m er p å bi o M od er na bi og ra fe r ä r f ör sm å D et ä r s tö ki gt på b io gr af er na Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 26 som tycker biobiljetterna är för dyra. Bland de som aldrig går på bio är det hälften som inte säger sig ha någon uppfattning. Detta innebär att det inte är på grund av priset som de inte går på bio. Bland de som aldrig går på bio men ändå har en uppfattning om priset är det ungefär två tredjedelar som inte tycker att en bi obiljett är väl värd sitt pris. (se tabell 34) I figur 24 redovisas procentbalansen fö r de olika påståendena i 2005 och 2006 års undersökningar, det vill säga andelen som instämmer minus andelen som motsätter sig påståendet respektive år. Detta ger en bra öve rsiktlig bild av opinionsläget och eventuella förändringar. Generellt sett kan man säga att det svenska folket instämmer i de påståenden som utrycker någonting positivt om bio och motsätter sig de påståenden som uttrycker någonting negativt om bio och att det är mycket små variationer mellan 2005 och 2006. Det enda undantaget är när det gäller priset på en biobiljett. Påståendet syftar till någonting positivt kring biograferna men de svarande reagerar negativt. Frågan ställdes ej i denna form 2005 så någon direkt jämförelse kan inte göras (se tabell 35). Figur 24 Attityder till bio 2006 (procentbalans) Kommentar: Procentbalansen visar andelen som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska väl minus andelen som anser att påståendet inte stämmer särskilt väl eller inte stämmer alls. I frågan ingår även svarsalternativet ”Ingen uppfattning”. De som har angi vit detta svar ingår i procentbasen. * Påståendet ”En biobiljett är väl värd sitt pris” inkluderades i frågan först 2006. Källa : Riks-SOM 2005-2006 53 28 -1 -23 -26 -34 55 27 -8 -17 -13 -24 -33 62 61 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 Riktigt bra filmer vill jag se på bio Film är bäst på bio Att gå på bio är ett sätt att umgås Det är för mycket amerikansk film på bio En biobiljett är väl värd sitt pris * Det går för få bra filmer på bio Moderna biografer är för små Det är stökigt på biograferna 2005 2006 27 Nedladdning av film Åtta av tio svenskar använder idag internet i varierande utsträckning. Vissa är on-line flera timmar om dagen medan andra endast använder internet för att betala räkningar en gång i månaden. (Bergström 2005) Mest intressant för filmbranschen är förstås hur många som via internet laddar ner filmer, en aktivitet där det för närvarande inte finns mer än ett fåtal lagliga alternativ med ett än så länge begränsat utbud. Den totala andelen av befolkningen som svarar att de har laddat ner film är 18 procent. Eftersom det i många fall handlar om en olaglig aktivitet bör man dock räkna med att det finns ett förhållandevis stort mörkertal som inte vill eller vågar svara att de har laddat ner film från internet. I denna siffra ingår dessutom de som inte alls använder sig av internet. Om man istället utgår ifrån internetanvändare är det 20 procent som uppger att de någon gång under det senaste året har laddat ner en film. Mer än hälften av dem laddar ner film så ofta som minst en gång i månaden och totalt sett åtta procent laddar ner film minst en gång i veckan. Detta kanske först inte låter som särs kilt mycket, men det är en fördubbling jämfört med 2005. Åtta procent av den internetanvända nde befolkningen mellan 15-85 år i Sverige är ungefär 470 000 människor. (www.ssd.scb.se/ databa ser) Med endast en nedladdad film per person och vecka under ett år blir det över 24 milj oner nedladdade filmer, vilket är 60 procent mer än det totala antalet biobesök i Sverige under 2006 (15,3 miljoner). Om man till detta betänker att det troligtvis finns ett mörkertal som inte har svarat sanningsenligt på frågan, att fem procent uppger att de laddar ner mer än en film per vecka och att ovanstående beräkning inte inkluderar de som visserligen laddar ner film men gör mer sällan än en gång per vecka så blir det tydligt att nedladdning av film vida överstiger biobesöken i Sverige. Detta är med andra ord en utveckling av enorma proportioner. Figur 25 Nedladdning av film 2006 bland samtliga 15-85 år 2006 (procent) Så vilka är det som laddar ner film från internet? Svaret är ganska enkelt. Huvudsakligen är det unga män. Män laddar ner film i betydligt högre utsträckning än kvinnor och unga laddar ner betydligt mer än äldre. Dessutom finns det en klar skillnad mellan högutbildade och medellågt och medelhögt utbildade. De senare är betydligt mer benägna att ladda ner film. Att gruppen lågutbildade laddar ner förhållandevis lite är troligtvis beroende på att denna grupp består huvudsakligen av äldre. Ideologiskt finns det ingen tyd lig vänster-höger dimension när det gäller nedladdning av film. Det enda par ti som sticker ut är kd med mycket låg andel 10 7 18 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Minst någon gång under de senaste 12 månaderna Minst någon gång i månaden Minst någon gång i veckan 28 nedladdare. Detta kan troligtvis härledas till en högre genomsnittsålder bland partiets sympatisörer. Figur 26 Nedladdning av film bland internetanvändare i olika grupper (procent) Källa : Riks-SOM 2005-2006 Kommentar: Nedladdning innebär minst någon gång Figur 27 Nedladdning av film bland internetanvändare med olika partisympati (procent) Källa : Riks-SOM 2005-2006 Kommentar: Nedladdning innebär minst någon gång 9 23 37 15 3 2 11 20 18 10 14 27 48 16 7 3 18 25 20 13 16 20 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Sa m tli ga K vi nn a M an 15 -2 9 år 30 -4 9 år 50 -6 4 år 65 -8 5 år Lå gu tb ild ad M ed el lå g M ed el hö g H ög ut bi ld ad 2005 2006 19 17 15 12 17 7 19 17 19 21 20 6 16 23 0 5 10 15 20 25 30 35 v m p s c fp m kd 2005 2006 29 Eftersom ålder och kön båda är viktiga faktor er för nedladdningen är det rimligt att också analysera dem samtidigt. Om man då utkristalliserar gruppen unga internetanvändande män mellan 15-29 år är det över 70 procent av dem som laddar ner film åtminstone någon gång. Bland kvinnor i samma ålder är det betydligt färre, omkring en tredjedel, som laddar ner film från internet. Även i åldersgruppen 30-49 år är det bland män så mycket som två tredjedelar av internetanvändarna som åtminstone då och då laddar ner en film. Bland kvinnor i den åldersgruppen är det mindre än hälften så många som laddar ner film. Det är även viktigt att notera utvecklingen fr ån 2005 till 2006. På ett år har nämligen andelen män i 15-19 årsåldern som laddar ner film ökat med över tjugo procentenheter. Vi ser också att nedladdningen ökar i stort sett genomgående i samtliga grupper. Enda undantaget är i åldersgruppen 40-49 år. En möjlig tolkning av detta är att det är den enda åldersgrupp där man har rättat sig efter lagen som gjorde nedladdningen olaglig. Figur 28 Nedladdning av film bland internetanvändare fördelat på kön och ålder 2005-2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2005-2006 Kommentar: Nedladdning innebär minst någon gång Nedladdningens betydelse Den stora frågan är dock inte egentligen hur må nga som gör vad på internet utan vad detta har för effekter på andra medier. I detta fall är det givetvis förhållandet mellan nedladdning av film och besök på biografer som är mest intressant, men även nedladdningens effekter på attityden till film och bio samt betalningsviljan när det gäller biografbesök. Om man är van att få filmer hemlevererade gratis till datorn – är man då mindre villig att betala för film på bio? 24 20 8 6 1 0 34 30 14 5 4 4 49 61 31 22 6 2 73 66 34 12 8 11 0 10 20 30 40 50 60 70 80 15-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år Kvinnor 2005 Kvinnor 2006 Män 2005 Män 2006 30 Generellt sett kan konstateras att de som laddar ne r film är betydligt mer intresserade av film än de som inte gör det. Oberoende av vilket visningsfönster man ser till så är det en större andel av nedladdarna som tittar på film via detta fönster än det är bland de som inte laddar ner film. Störst skillnad är det givetvis när det gäller att titta på film på internet. Här kan man också se att så mycket som 9 procent av de som i ett annat sammanhang har sagt att de inte laddar ner film från internet ändå uppger att de någon gång ibland tittar på film via internet. Detta bekräftar uppfattningen at t det troligtvis finns ett mörkertal gällande denna fråga. Nedladdarna tittar också betydligt mer på dvd/vide o än de som inte laddar ner. När det gäller att se film på bio så är det mer än dubbelt så stor andel av nedladdarna som gör det ofta än det är bland övriga. Även när det gä ller att se film på olika typer av TV-kanaler är det en viss skillnad men den är mindre än för övriga visningsfönster. Figur 29 Andel som ofta tittar på film i olika visningsfönster bland de som laddar ner film och de som inte gör det (procent) Källa : Riks-SOM 2006 Kommentar: För tittande på TV-kanaler, Filmkanaler och video/dvd avses minst 1 gång/vecka. För bio avses minst 1 gång/månad och för internet avses minst 1 gång/år. Att de som laddar ner film går mer på bio än andra är inte särskilt förvånande. Dels så är de som har laddar ner film från internet uppenbarligen intresserade av film och dels är de som grupp betecknat klart yngre än övriga. Faktum är att i stort sett samtliga skillnader mellan de som laddar ner film och de som inte gör det som kan uppmätas i attityder och preferenser kan härledas till skillnader mellan unga och gamla samt män och kvinnor. Därför är det rimligt att också studera biovanor bland nedladdare och andra i olika åldrar. Det övergripande resultatet är att de som laddar ner film från internet också går mer på bio. Men det finns ett undantag från detta och det är i åldersgruppen 15-19 år. Här är det någo t färre som går på bio ofta i gruppen som laddar ner film. Men resultaten är inte entydig. Det är nämligen dessutom så att de som laddar ner film ofta går på bio mer än genomsnittet medan de som laddar ner film, men gör det sällan, går mindre på bio än genomsnittet. 58 26 23 9 9 65 41 54 24 60 0 10 20 30 40 50 60 70 Allmänna TV- kanaler Filmkanaler DVD/video På bio På internet Laddar aldrig ner film Laddar ner film 31 Figur 30 Andel som ofta går på bio i olika åldrar beroende på om man har laddat ner film eller inte 2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2006 Kommentar: Går ofta på bio innebär minst en gång i månaden. Figur 31 Andel som ofta hyr dvd/video i olika åldrar beroende på om man har laddat ner film eller inte 2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2006 Kommentar: Hyr ofta dvd/video innebär minst en gång i månaden. 36 17 9 8 7 31 25 14 13 33 0 10 20 30 40 50 60 15-19 år 20-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Laddar aldrig ner film Har laddat ner film 58 49 35 7 6 51 52 42 5 33 0 10 20 30 40 50 60 15-19 år 20-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Laddar aldrig ner film Har laddat ner film 32 I stort sett samma mönster återfinns då ma n ser till andelen som ofta hyr dvd/video i förhållande till nedladdning. I den yngsta ålde rsgruppen är det något fler som hyr dvd/video bland de som aldrig laddar ner film (se figur 31). Varken för bio eller dvd/video är det någon stor skillnad och det är alldeles för tidigt för att uttala sig om en trend, men om detta är början på ett förändrat beteende hos dagens ungdomar kan det förstås innebära problem för filmbranschen längre fram. Om man frågar nedladdarna hur prisvärda de tycker att en biobiljett är blir det desto större skillnader (se figur 32). Bland nedladdarna är de t två tredjedelar och bland de som inte laddar ner film är det omkring hälften som inte tycker att en biobiljett är väl värd sitt pris. I film- och biovanor skiljer det alltså inte mycket mellan de som laddar ner film och de som inte gör det. Men det finns tydliga skillnader i attityderna Frågan som i detta skede är och förblir obesvarad är om de som nu laddar ner film hade varit betydligt mer frekventa biobesökare än andra i sin åldersgrupp om de inte hade kunnat ladda ner film. Figur 32 Inställning till påstående ”En biobiljett är väl värd sitt pris” beroende på om man har laddat ner film eller inte 2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2006 Nedladdarnas attityder För att ytterligare belysa attityden till fildelning har en av hundratals diskussioner på internet om detta ämne subjektivt valts ut ( www.dvdforum.nu) . En så kallad tråd på ämnet nedladdning och dess effekter för biografen följdes under ett par vec kor i januari 2007 och totalt sett har 298 inlägg i debatten kodats. I dessa inlägg identifierades drygt 600 orsaker till varför man laddar ner film som därefter har grupperats i nio olika kategorier. 3 30 32 19 16 3 25 35 31 7 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Ingen uppfattning Har inte laddat ner film Har laddat ner film 33 Figur 33 Orsaker till att man inte går på bio angivna av nedladdare i ett diskussionsforum på internet i januari 2007 (procent) 55 49 41 34 12 9 7 4 3 0 10 20 30 40 50 60 St ök ig t p å bi og ra fe rn a Ti tta rk va lit et (d ål ig t på b io /b ra h em m a) D yr t m ed b io bi lje tt B re tt ut bu d En ke lt/ lä tti llg än gl ig t Sn ab bh et /fä rs kh et Lä gg er p en ga r p å an na t Se r h el lre p å D VD Vi ll sk ad a st or bo la ge n Kommentar: I de 298 inlägg som kodats identifierades totalt sett 614 orsaker Källa : Bearbetning av innehåll på www.dvdforum.nu i januari 2007 Den orsak som anges av flest nedladdare är a tt det är stökigt på biograferna. Man blir helt enkelt störd av andra biobesökare och framförallt är det ungdomar som stör. En del vittnar till och med om bråk som utbrutit i salongen för att någon har sagt ifrån. Totalt sett är detta en anledning som figurerar i hälften av inläggen i debatten. En nästan lika vanligt angiven orsak till a tt man laddar ner istället för att gå på bio är tittarkvaliteten och det i två olika avseenden. Den ena är att man har mycket bra hemmabiosystem och tycker att man lika gärna kan ladda ner filmen och se den hemma. Den andra är att man tycker att det är dålig bild och dåligt ljud på biograferna. Detta är det främst nedladdare som bor mer lantligt som klagar på, men de är desto mer upprörda. Flera filmentusiaster i forumet uppger att de hellre ser filmen hemma eftersom de på bio regelbundet blir tvungna att gå ifrån filmen för att till exempe l be personalen att ställa in skärpan. Fyra av tio nedladdare uppger att priset på biobiljetten är för högt och att detta är en av anledningarna till att de laddar ner film. Detta är dock oftast i kombination med någon av de två föregående anledningarna. Med andra ord tycker man att det är för stökigt eller för dålig tittarkvalitet på biograferna och i relation till detta är priset för högt. Det mesta tyder dock på att man är villig att betala fullpris för en bra bioupplevelse, med bra ljud och bild och en lugn och städad publik. 34 En tredjedel av nedladdarna i forumet säger att de laddar ner film för att internet har ett utbud som biograferna inte kan konkurrera med. Många laddar ner filmer som de annars inte kan få tag på, filmer med mindre budget och utan stor distribution. Men det är inte bara små independent-filmer man laddar ner utan även hela TV-serier för att slippa vänta på nästa avsnitt eller på att de skall komma till Sverige. Nedladdarna vittnar överlag om ett brett filmintresse och i många fall frustration över att inte få sina behov tillgodosedda på biograferna. Övriga anledningar som anges är betydligt mer split trade. Det vill säga att det är färre som har angivit respektive orsak som en anledning till att de inte går på bio. Drygt en a tio säger sig ladda ner film för att det är det klart enklaste sättet att få tag på en film, eller helt enkelt för att filmerna finns där. Något färre säger att de laddar ner film för att det är det snabbaste sättet att få tag på en film. Många som bor mer lantligt är frustrerade över att behöva vänta länge på att filmer skall komma till den lokala biografen och laddar ner dem istället. 7 procent säger att de hellre lägger pengar på annat, som ex empelvis krogbesök, hobbyer eller TV-spel och 4 procent av nedladdarna säger att de inte går på bio för att de hellre ser filmer på DVD. Endast några enstaka (3 procent) utrycker ett slags ideologiskt ställningstagande emot filmindustrin och ofta underhållningsindustrin som helhet. De sä ger att de laddar ner film för att de vill skada de stora bolagen som de anser länge har tjänat alldel es för stora pengar på publikens bekostnad. Trots att det är ett fåtal som här har uttryckt denna åsikt i debatten kommer den fram betydligt starkare i andra mätningar. Till exem pel visar studier att de flesta nedladdare är villiga att betala en fast avgift för att få ladda ner musik från internet förutsett att pengarna går till upphovsmannen. Idag är må nga frustrerade över att det är skivbolagen som tjänar stora pengar på konsumtionen. (Halvarsson 2007) I de knappt trehundra inläggen identifierades dessutom 106 fall av något som här har kallats för konsekvenser. Det är huvudsakligen bedömningar av vart man tror att biografbranschen är på väg och hur man själv tror att nedladdningen av film i förlängningen kommer att påverka detta. Det allra tydligaste svaret är att många tror att den teknikutveckling som sker idag kommer att innebära slutet för biograferna. Hälften av de som i forumet har utryckt sig om biografens framtid tror att man idag har sett början till slutet. Drygt en tredjedel är dock av precis motsatt åsikt och anser att deras filmintresse har ökat tack vare nedladdningen och att detta även gynnar biograferna. Resterande 14 procent tycker att biobesök och nedladdad film är två helt olika saker och att nedladdningen av film inte påverkar deras biovanor varken i positiv eller negativ riktning. Många av fildelningens förespråkare hävdar att det andra eller tredje av dessa svar är sant och att filmbran schens farhågor är obefogade. Det tycker alltså inte majoriteten av de som faktiskt laddar ner. Oavsett om de tycker att det är rätt eller fel så laddar de ner film från internet och hälften av dem tror att det i det långa loppet innebär slutet för biografen. 35 Figur 34 Uppfattning om konsekvenserna av nedladdningen bland nedladdare 2007 (procent) Kommentar: Procenten är beräknad på de 106 inlägg där man spontant har uttryckt sig om branschens framtid. Om man sätter dessa åsikter i relation till svaren på attitydfrågan i SOM-enkäten så framträder dock ett mönster som inte är helt enkelt att tolka. Bland de 15-29-åringar som laddar ner film skiljer sig nämligen inte attityderna stort if rån de som inte laddar ner film. Nedladdarna är något mindre övertygade om påståendena ”riktigt br a filmer vill jag se på bio”, ”film är bäst på bio” och ”att gå på bio är ett sätt att umgås”. Det är även något färre bland nedladdarna som anser att en biobiljett är väl värd sitt pr is samt något färre som motsätter sig påståendet ”moderna biografer är för små”. Men överlag handlar detta om så små skillnader att de ligger inom felmarginalen. Den enda skillnad som är större än tio balansmåttsenheter är när det gäller påståendet ”det går för få bra filmer på bio”. Här är det fler bland nedladdarna som instämmer. Figur 35 Andel som anser att olika påståenden om bio stämmer mycket bra bland 15-29-åringar som har respektive inte har laddat ner film (procentbalans) 86 59 50 -2 -30 -44 -37 -48 80 53 46 9 -29 -38 -45 -47 -100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100 R ik tig t b ra fil m er v ill ja g se p å bi o Fi lm ä r b äs t på b io A tt gå p å bi o är e tt sä tt at t um gå s D et g år fö r f å br a fil m er p å bi o D et g år fö r m yc ke t am er ik an sk fil m p å bi o M od er na bi og ra fe r ä r fö r s m å En b io bi lje tt är vä l v är d si tt pr is D et ä r s tö ki gt på b io gr af er na Har inte laddat ner film Har laddat ner film Källa : Riks-SOM 2006. Kommentar: Svarsskalan omfattar följande alternativ: Stämme r mycket bra, ganska bra, inte särskilt bra, stämmer inte alls, samt ingen uppfattning. Procentbalansen beräknas genom att de som inte instämmer subtraheras från andelen som instämmer i påståendet. Samtliga som har besvarat frågan ingår i procentbasen. 14 35 51 0 10 20 30 40 50 60 Dödar biografen Ökar intresset Går på bio ändå 36 Fildelningsopinionen För att även fånga upp en mer allmän inställning till upphovsrätt och fildelning har den frågan ställts till allmänheten i SOM-undersökningen 2006. När man frågar om attityder gäller det att gå fram varsamt med frågans formulering, dess svarsalternativ och dess sammanhang eftersom de avväganden man gör kring dessa faktorer kan bli avgörande för hur människor tolkar och svarar på frågan. När man sedan tolkar resultaten bör dessa avväganden vägas in i tolkningen. Frågan som ställdes i 2006 års undersökning löd ”Vilken är din inst ällning till följande förslag i den allmänna debatten: Tillåt all fildelni ng (gratis nedladdning av film och musik) från internet?” Den ställdes med andra ord i ett sa manhang av andra politiska frågor och förslag, inte film eller internetfrågor och den hade en balanserad skala med fem svarsalternativ (se figur 36). Placeringen av frågan tillsammans med en rad andra politiska frågor ger det en förhållandevis neutral kontext. Om man i fr ågan före hade frågat om upphovsrätt eller nedladdningsvanor hade detta antagligen påverkat svaren. Formuleringen är så neutral och så exakt som omständigheterna tillåter. En mer ex akt beskrivning av hur fildelning fungerar hade blivit för teknisk. Genom att markera att det ha ndlar om all fildelning och gratis nedladdning finns det ingen risk att man tror att det handlar om det material man betalar för på internet. Uttrycket ”Tillåt all fildelning” är förhålland evis neutralt och bör rimligen vara korrekt i förhållande till nuvarande lagstiftning kring upphovsrätt. Att istället till exempel fråga om upphovsmän borde få betalt för sitt arbete när det laddas ner från internet är betydligt mindre neutralt eftersom formuleringen skapar starka personsympatier. Figur 36 Inställning till förslaget ”Tillåt all fildelning” 2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2006 Med den undersökningstekniska diskussionen i minnet är det intressant att notera hur opinionsläget ser ut i fildelningsfrågan. Totalt sett är det drygt 40 procent som tycker att det är ett bra förslag att tillåta all fildelning, en tredjedel är neutra l och en fjärdedel tycker att det är 20 22 32 14 11 0 5 10 15 20 25 30 35 Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Ganska dåligt förslag Mycket dåligt förslag 37 ett dåligt förslag. Dessutom är det nästan dubbelt så många som tycker att det är ett mycket bra förslag som det är som tycker att det är ett mycket dåligt förslag. Resultaten kan både bekräftas och belysas av en annan undersökning som MMS gjorde under 2007 där omkring 60 procent av ungdomarna ansåg att det inte finns några bra lagliga alternativ till nedladdning. (MMS Rörliga bilder 2007) Attityden i denna fråga är starkt kopplad till ålder. I SOM-undersökningen är det bland de yngsta uppemot 80 procent som tycker att det är ett bra förslag. Sedan sjunker denna andel med åldern och bland de äldsta är det bara några få procentandelar som tycker att det är ett bra förslag. Här är det dock viktigt att notera att det ända upp till åldersgruppen 50-59 är fler som är för fildelning än det är som är emot. I figur 37 illustreras detta genom att enbart se till ytterligheterna ”mycket bra förslag” respektive ”mycket dåligt förslag” i relation till ålder. Samtidigt stiger andelen som inte tar ställning i frågan med ålder och ökar från 13 procent bland de yngsta till omkring 35-40 procent bland de över 60 år. Figur 37 Mycket positiv respektive mycket negativ till förslaget ”Tillåt all fildelning” i förhållande till ålder 2006 (procent) Källa : Riks-SOM 2006 Även om frågans starkaste korrelation är med ålde r så spelar också andra faktorer in. Arbetare är betydligt mer positiva till fildelning än akademiker, tjänstemän och företagare. I relation till utbildning är de lågutbildade mest negativa till förslaget och de medellågt utbildade mest positiva. Detta som kan tyckas vara ett något fö rbryllande resultat har sin förklaring i ålder och generation. Gruppen lågutbildade består i stor utsträckning av äldre, som är mer negativa till fildelning medan gruppen medellågt utbildade kan sägas vara de yngre lågutbildade. Andra grupper som är mer positiva till förslaget at tillåta all fildelning är studenter, arbetslösa, människor med invandrarbakgrund och de som går ofta på bio. I dessa grupper är det ungefär 50-70 procent som är för fri fildelning. Även människor med högre tekniktillgång är mer positiva till fildelning och mest positiva är de som har storbilds-TV/hemmabio. Däremot finns 2 39 59 00 10 20 30 40 50 60 70 15-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80-85 år Mycket dåligt förslag Mycket bra förslag 38 det ingen direkt ideologisk koppling till denna attityd. Att exempelvis vänsterpartister är mer positiva än andra förklaras snarast av att de som grupp är yngre. Perspektiv på film och bio på 2000-talet Dagens mediekonsumenter, vana vid mobiltelefoni, gratistidningar och internet, ställer höga krav på mediers tillgänglighet och anpassningsförmåga. Som kunder betraktat blir de dessutom allt mindre trogna. Den utbredda intern etanvändningen leder ofrånkomligen till att fler människor vänjer sig vi d att ha större kontroll över det medieinnehåll man konsumerar och de förväntar sig att de olika mediekanalerna och medieprodukterna nischar sig allt smalare för att möta de behov som skapas. Chris Anderson, före detta chefredaktör på Wired Magazine, talar om ett fenomen som han kallar The Long Tail. Denna teori innebär enkelt uttryckt att megasuccéernas tid är förbi inom medierna. Allteftersom publiken blir mer fragmentiserad, utbudet mer digitaliserat och distributionsmöjligheterna mer flexibla så kommer de många små titlarna tillsammans få större publik än de stora satsningarna. (Andersson 2006) När exempelvis en nätbutik, som inte behöver ha ett kostsamt lager, kan erbjuda 350 000 titlar istället för butikens 10 000 titlar så blir den obskyra titeln som endast några hundra personer konsumerar lika tillgänglig som den stora succén. De stora hitsen blir därför inte längre lika stora, vare sig det gäller musik, film, TV-serier eller tidskrifter, medan nischmarknaderna växer. Den långa svansen me d smalare produkter blir med andra ord allt längre och ett attraktivt koncept att satsa på. De senaste åren har filmbranschens aktörer va rit ansatta av hård konkurrens. Denna står dock inte enbart mellan olika filmbolag, distributörer eller ens olika filmformat utan konkurrensen har även ökat från andra medier. Man kan tala om hyperkonkurrens – en situation där medieföretagen hela tiden måste skapa nya konkurrensfördelar, där motståndet kommer från nya och oväntade håll, där produktutvecklingen går allt fortare och produkterna får allt kortare livslängd. (D'Aveni 1994) Biografen konkurrera r idag inte enbart med de uppenbara konkurrenterna på TV- och dvd-marknaden utan med allt som fyller människors dagar. Det handlar om en samlad mediekonsumtion där bland annat mobiltelefoner, livsstilsmagasin och TV-spel konsumerar både tid och pengar som annars kunde spenderats på film. Över allt detta råder dessutom konkurrensen från internet som i varierande grad hotar samtliga andra medieformat genom att själv erbjuda i princip allt i en burk. Att branschgränser överskrids är vanligt idag och de nya medieformat som dyker upp kräver sin plats. Detta är verkligheten för den svenska film- och biomarknaden idag, en utveckling där man ovilligt men ofrånkomligen måsta förhålla sig till den tekniska frontlinjen och inte minst vad som händer på internet. Att de flesta ungdomar idag anser att man borde tillåta all fildelning eller att man borde finna andra former för att finansiera det man laddar ner från internet pekar på att dagens system inte fungerar i ett längre perspektiv. Den första september 2007 lanserar The Pirate Bay den nya sidan Playble. Där kommer man att kunna ladda ner musik lagligt samtidigt som upphovsmännen får betalt med hjälp av reklampengar. (ww.playble.com) Kanske är detta en väg att möta den illegala nedladdningen även för filmbranschen? Om inte annat så borde det vara uppenbart att det system som råder idag, med en fysisk distributionsbegränsning av filminnehåll i form av dvd-skivor, kommer att verka helt absurdt om 15-20 år. 39 För biografen finns det dock gott hopp om att kunna leva vidare och utvecklas med samhället och tekniken i övrigt. Men då måste man göra sig till vän av den tekniska utvecklingen och se till att erbjuda någonting utöver det man kan få någon annanstans. Ett rimligt antagande är att biografen i förlängningen måste bli en upplevelsesalong fylld med andra värden än enbart en bra filmupplevelse för att kunna fylla en funktion i framtiden. En bra filmupplevelse kommer de flesta nämligen lika gärna kunna få i det egna hemmets bekväma lugn. Till detta finns två möjliga vägar. Den ena är att bli bäst på att uppfylla publikens sinnen med filmens innehåll. Det vill säga att man använder sig av fler sinne n än syn och hörsel då man förmedlar en film. Exempelvis finns det stora möjligheter att j obba med doft och känsel. Eventuellt kunde man också experimentera med virtual reality och interaktiva filmer. Den andra vägen är att utveckla biografens sociala funktion, vidareutveckla sällskapssalongen med servering, vuxenbiografen där stökiga ungdomar utesluts oc h filmklubbar där genuint filmintresserade kan odla sitt intresse. Genom båda dessa vä gar kan biografen även i fortsättningen kunna locka omkring 15 miljoner besök om året. Det är i denna kontext man skall se George Lucas uttalande som fick inleda denna rapport. Att satsa på en jätteproduktion och lansera den på bi o är att lägga alla sina ägg i en korg och hoppas att publiken är sugen på ägg. Många satsar idag hellre på mindre produktioner och TV-serier där kostnaderna är lägre, där man sprider riskerna och där genomslaget idag kan vara minst lika stort som för en storfilm. Att vilja satsa på kvantitet skall dock inte ses som motsatsen till att satsa på kvalitet. Snarare handlar det om att skapa mycket kvalitativt medieinnehåll som kan passa många olika smaker vid många olika tillfällen. Det är med andra ord en variant av den långa svansen med nischprodukter. Nej, är det någonting filmbranschen bör satsa på så är det just kvalitet – bra f ilmer och inte minst bra filmupplevelser. Detta genomsyrar resultaten i denna rapport. Människor vill ha bra handling och bra skådespelare men minst lika viktigt är det att de har bra ljud och bild, att stolarna är bekväma och att ingen stör deras filmupplevelse. Om biobranschen kommer förbi problemen på dessa områden så är det här biografen har sin starkaste sida och i dagsläget sin främsta konkurrensfördel. Film är fortfarande bäst på bio vare sig man är fildelare eller inte. 40 Referenser Andersson, Chris (2006) The Long Tail – Why the Future of Business is Selling Less of More. Hyperion, New York, NY, USA Antoni, Rudolf (2004) ”Läsa och bläddra – resultat kring bokläsning från SOM- undersökningen 1988-2003” i Bokläsning i den digitala tidsåldern – Aktuella undersökningar från Nordicom och SOM-institutet. MedieNotiser Nr. 3, 2004, Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet Antoni, Rudolf (2006) Biopublik i hela landet – bortom biokomplexen. Arbetsrapport från SOM-institutet, Göteborgs universitet Bergström, Annika (2005) ”Den fjärde vågen” i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Lyckan kommer, lyckan går. SOM-institutet, Göteborgs universitet D'Aveni, Richard A (1994) Hypercompetition – Managing the dynamics of Strategic Maneuvering. The Free Press, New York, NY, USA Florida, Richard (2005) The Flight of the Creative Class – The new Global Competition for Talent. Harper Business, New York Ghersetti, Marina (1996) Jakten på den försvinnande publiken – Om besök och besökare på svenska biografer. Arbetsrapport Nr. 56. Institut ionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Halvarsson, Jimmy (2007) ännu opublicerad artik el av Jimmy Halvarsson, KTH refererad i Svenska Dagbladet 2007-04-20 Weibull, Lennart (1996) Bio, film och samhälle – En analys av svenskarnas biografbesök, filmpreferenser och syn på film och samhälle. Arbetsrapport Nr. 58. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Mediebarometer 2005 (2005) Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet Mediesverige 2004 (2004) Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet MMS Rörliga bilder (2007) ännu ej publicerade resultat refererade i Svenska Dagbladet 2007- 04-25 www.playble.com www.sfi.se www.ssd.scb.se/databaser www.variety.com Bilaga - tabeller Tabell 1 Biobesök i Sverige 1988-2006 (procent) 1 9 8 8 1 9 8 9 1 9 9 0 1 9 9 1 1 9 9 2 1 9 9 3 1 9 9 4 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 Ofta 15 17 15 14 13 13 13 13 11 13 11 13 11 9 11 11 8 9 11 Sporadiskt 44 45 43 47 48 45 46 47 47 48 51 49 50 51 56 55 56 54 56 Aldrig 41 38 42 38 39 42 41 40 42 39 37 38 39 40 33 35 36 37 33 Kommentar: Ofta innebär minst en gång per månad. Sporadiskt innebär mer sällan än så men minst en gång per år. Tabell 2 Andel biobesökare i Sverige 1988-2006 (procent) 1 9 8 8 1 9 8 9 1 9 9 0 1 9 9 1 1 9 9 2 1 9 9 3 1 9 9 4 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 Aldrig 41 38 42 38 39 42 41 40 42 39 37 38 39 39 33 35 36 37 33 Mer sällan än en gång per månad 45 45 43 47 48 45 46 47 47 48 51 49 51 51 56 54 56 54 56 En gång per månad 13 15 12 12 12 11 12 11 9 12 11 11 9 8 10 10 7 9 10 Minst en gång per vecka 2 2 2 2 2 1 2 2 2 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal svar 1530 1507 1534 1515 1852 1814 1646 1715 1695 1650 3427 3314 3343 3443 3418 3523 3454 3395 3207 Total andel biobesökare 59 62 58 62 61 58 59 60 58 61 63 62 61 61 67 65 64 63 67 Tabell 3 Andel som ofta går på bio bland kvinnor och män i olika åldrar 1988-2006 (procent) Män 1 9 8 8 1 9 8 9 1 9 9 0 1 9 9 1 1 9 9 2 1 9 9 3 1 9 9 4 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 15-19 år 56 59 54 59 29 36 27 29 32 39 36 36 34 29 33 39 22 22 30 20-29 år 40 39 36 35 40 37 30 30 25 36 29 39 27 29 31 27 20 18 21 30-39 år 6 11 14 11 14 13 11 14 10 14 10 10 10 11 12 13 11 11 10 40-49 år 6 6 5 5 7 6 7 4 6 6 3 6 7 6 7 6 3 5 8 50-59 år 1 7 3 3 4 1 10 3 5 3 4 9 5 4 5 3 3 5 7 60-69 år 2 1 0 2 1 2 3 3 3 4 2 1 3 4 2 1 4 5 4 70-79 år 0 0 3 3 0 0 3 2 1 1 3 2 1 1 3 1 3 2 4 80-85 år x x x x 0 0 0 0 0 0 0 0 5 0 2 0 4 5 2 Kvinnor 1 9 8 8 1 9 8 9 1 9 9 0 1 9 9 1 1 9 9 2 1 9 9 3 1 9 9 4 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 15-19 år 48 70 52 56 50 35 34 34 25 45 35 35 29 26 33 36 25 27 32 20-29 år 34 41 28 28 28 31 32 37 28 30 33 30 27 24 28 27 18 26 25 30-39 år 7 7 5 7 10 10 8 10 8 13 7 13 12 9 13 9 5 10 8 40-49 år 5 8 8 6 6 6 12 8 8 6 8 6 7 5 7 7 6 6 10 50-59 år 1 4 9 4 6 8 9 5 5 6 7 7 6 5 4 6 9 8 8 60-69 år 0 0 2 1 2 0 5 8 4 5 3 5 4 4 4 4 4 7 10 70-79 år 0 0 6 0 3 0 5 6 1 5 3 3 1 0 3 3 2 5 9 80-85 år x x x x 0 0 0 0 0 0 0 0 4 0 0 0 0 0 2 Kommentar: Ofta innebär minst en gång per månad. Tabell 4 Andel som ofta går på bio i olika generationer 1988-2006 (procent) 1 9 8 8 1 9 8 9 1 9 9 0 1 9 9 1 1 9 9 2 1 9 9 3 1 9 9 4 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 90-talister 31 80-talister 30 19 43 37 35 34 31 34 37 21 24 28 70-talister 50 64 53 57 44 42 35 35 33 38 32 34 24 20 22 20 13 16 12 60-talister 40 40 29 24 24 19 18 20 11 15 10 12 10 10 10 7 5 5 8 50-talister 9 9 9 7 8 10 10 5 6 6 5 6 7 5 7 7 5 7 8 40-talister 5 7 6 5 7 7 8 6 7 5 6 8 5 5 4 4 5 6 7 30-talister 0 5 6 2 3 2 6 4 3 4 3 3 4 2 3 2 4 4 7 20-talister 2 1 1 2 2 0 5 4 3 3 2 3 1 0 3 2 2 3 3 Kommentar: Ofta innebär minst en gång per månad. Tabell 5 Andel mycket frekventa biobesökare bland unga kvinnor och män (15-19 år) 1988-2006 (procent) 1 9 8 8 1 9 8 9 1 9 9 0 1 9 9 1 1 9 9 2 1 9 9 3 1 9 9 4 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 G e n o m s n i t t 1 9 8 8 - 2 0 0 6 Män 8 6 6 7 4 4 4 4 6 7 2 5 4 3 2 4 2 1 3 4 Kvinnor 5 7 5 4 2 4 5 5 4 3 3 4 3 2 3 3 2 2 5 4 Kommentar: Tabellen visar andelen som går på bio minst en gång per vecka. Tabell 6 Andel som ofta går på bio i olika grupper 1988-2006 (procent) 1 9 8 8 1 9 8 9 1 9 9 0 1 9 9 1 1 9 9 2 1 9 9 3 1 9 9 4 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 Samtliga 15 17 15 14 13 13 13 13 11 13 11 13 11 9 11 11 8 9 11 Män 16 17 15 15 13 14 13 12 11 13 10 13 10 10 11 10 8 8 10 Kvinnor 14 17 14 14 14 12 14 14 11 14 12 13 11 9 11 11 8 11 12 15-19 år 52 64 53 58 40 35 31 31 29 42 35 35 32 27 33 38 24 25 31 20-29 år 37 40 32 31 34 34 31 33 27 33 31 34 27 27 29 27 18 23 23 30-39 år 7 9 9 9 12 12 10 12 9 14 9 12 11 10 12 11 8 10 9 40-49 år 5 7 6 6 6 6 10 6 7 6 5 6 7 6 7 7 5 5 9 50-59 år 1 5 6 4 5 5 10 4 5 5 6 8 6 4 5 5 6 7 7 60-69 år 1 1 1 1 1 1 4 5 4 4 2 3 4 4 3 3 4 6 7 70-79 år 0 0 5 2 2 0 3 4 1 3 3 3 1 0 3 2 3 4 6 80-85 år x x x x 0 0 0 0 0 0 0 0 4 0 1 0 2 2 2 Ren landsbygd x x x 9 6 10 7 13 4 8 5 8 8 4 5 6 3 4 5 Mindre tätort x x x 13 14 12 12 10 10 12 7 9 7 7 8 8 5 6 7 Stad/större tätort x x x 16 12 13 14 14 12 17 12 14 11 10 13 10 8 10 12 Storstad x x x 23 25 21 23 20 25 19 24 21 21 17 18 22 17 20 20 Lågutbildad x x x x x x x x 4 5 3 5 3 2 3 5 4 6 6 Medellågt utbildad x x x x x x x x 7 8 7 9 7 5 6 14 8 10 12 Medelhögt utbildad x x x x x x x x 16 21 18 20 16 14 17 12 9 11 13 Högutbildad x x x x x x x x 19 19 17 17 15 14 16 14 13 12 14 Arbetarfamilj 14 16 11 12 13 11 10 10 8 10 9 11 8 7 9 9 7 8 10 Tjänstemannafamilj 16 14 15 12 10 12 14 12 11 11 10 10 10 7 11 10 7 7 9 Högre tjänstemanna- /akademikerfamilj 20 24 23 20 18 24 22 21 25 25 23 23 18 18 18 16 13 15 18 Företagarfamilj 11 21 15 12 10 7 15 17 8 18 10 12 12 12 11 13 8 10 12 Förvärvsarbetande 12 15 13 11 13 11 12 12 11 10 10 11 10 9 11 10 7 9 9 Arbetslös 31 14 37 25 18 15 18 14 11 11 14 16 12 9 13 13 11 19 11 Ålderspensionär 0 0 2 2 2 0 4 4 3 4 2 3 2 1 2 1 3 3 5 Förtidspensionär/sjukpensionär 3 0 2 2 0 1 2 3 5 6 4 4 4 2 4 2 4 2 10 Studerande 48 54 40 49 41 38 32 31 29 40 34 35 30 26 28 32 23 23 28 Helsvensk x x x x x x x x 11 13 11 12 10 9 11 10 7 9 11 1.a gen. Invandrare x x x x x x x x 13 17 16 16 13 13 15 15 11 15 14 2:a gen. Invandrare x x x x x x x x 17 26 24 21 17 16 21 21 12 18 16 Kommentar: Ofta innebär minst en gång per månad. Tabell 7 Biobesök idag jämfört med för fem år sedan 2006 (procent och balansmått) Mycket oftare Något oftare Lika ofta/lika sällan Något mer sällan Mycket mer sällan Antal svar Procent- balans Samtliga 2 11 33 17 36 1649 -40 Kvinna 3 13 33 17 35 864 -37 Man 2 9 34 18 38 785 -44 15-19 år 17 31 26 16 10 122 23 20-29 år 3 17 41 23 16 182 -19 30-39 år 2 8 29 23 38 247 -51 40-49 år 0 12 40 21 26 269 -35 50-59 år 1 9 40 17 32 318 -38 60-69 år 0 6 37 12 46 289 -52 70-79 år 1 7 14 14 65 162 -70 80-85 år 0 5 8 5 82 60 -82 Lågutbildad 1 7 26 9 57 399 -58 Medellåg 4 12 35 18 30 547 -33 Medelhög 1 14 35 22 28 336 -35 Högutbildad 2 12 37 21 29 342 -36 Ren landsbygd 2 6 39 13 40 256 -46 Mindre tätort 2 11 32 15 41 400 -44 Stad eller större tätort 2 12 34 18 33 744 -37 Storstad 4 14 26 22 34 239 -38 Arbetare 3 9 34 15 39 717 -42 Tjänsteman 1 11 33 19 35 433 -42 Högre tjänsteman/akademiker 3 15 38 22 21 238 -26 Företagare 1 10 25 17 47 124 -52 Går aldrig på bio 0 1 25 7 67 528 -73 Går sporadiskt på bio 1 11 41 23 23 899 -34 Går ofta på bio 14 39 22 19 5 178 29 Spelar aldrig dataspel 0 8 33 16 43 841 -50 Sporadiskt 3 15 36 24 23 283 -29 Minst 1 gång/månad 6 14 34 16 30 476 -28 Har storbilds-TV/ hemmabio 3 16 37 14 30 256 -27 Har bredband 3 13 35 20 29 1001 -32 Laddar aldrig ner film 2 12 38 18 30 1066 -35 Laddar ner film 7 17 30 22 24 232 -23 Tabell 8 Tillgång till utrustning i hushållet 2006 (procent) TV Storbilds-TV/ hemmabio Video Dvd- spelare Bredband Samtliga 95 16 77 75 62 KÖN Kvinna 95 13 78 73 61 Man 95 18 77 76 62 ÅLDER 15-19 år 96 29 91 97 84 20-29 år 91 21 65 89 76 30-39 år 92 24 79 92 76 40-49 år 95 19 87 91 77 50-59 år 97 14 83 77 63 60-69 år 98 9 81 60 45 70-79 år 94 3 62 31 26 80-85 år 92 2 32 21 14 UTBILDNING Lågutbildad 95 8 69 54 37 Medellåg 96 21 82 81 66 Medelhög 93 14 76 80 69 Högutbildad 96 17 82 83 76 FAMILJEKLASS Arbetarhem 93 15 75 72 54 Tjänstemannahem 98 15 81 74 64 Högre tjänstemanna-/akademikerhem 99 20 81 86 81 Företagarhem 97 23 86 79 69 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 97 20 85 86 72 Arbetslös 82 13 65 73 59 Ålderspensionär/ avtalspensionär 96 4 62 38 29 Förtidspensionär/ sjukpensionär 93 12 78 67 41 Studerande 96 20 82 94 83 STAD/LAND Ren landsbygd 96 14 78 70 45 Mindre tätort 96 15 77 74 54 Stad eller större tätort 95 17 79 76 68 Storstad 93 15 73 74 73 URSPRUNG Helsvensk 97 16 78 74 61 1 gen. invandrare 86 16 74 78 65 2 gen. Invandrare 95 22 80 86 72 BIOVANA Går aldrig 95 12 71 58 44 Går sporadiskt 96 17 81 83 69 Går ofta 95 23 82 88 79 Tabell 9 Gruppsammansättning bland de som går på bio i olika utsträckning 2006 (procent) Aldrig Sällan 1 gång/ månad Minst 1 gång/ vecka KÖN Kvinna 46 54 59 50 Man 54 46 41 50 ÅLDER 15-19 år 1 8 19 32 20-29 år 3 14 24 14 30-39 år 10 19 13 11 40-49 år 14 19 14 11 50-59 år 20 19 12 14 60-69 år 26 14 11 14 70-79 år 17 6 6 4 80-85 år 8 1 1 0 UTBILDNING Lågutbildad 41 15 11 26 Medellåg 30 35 34 41 Medelhög 15 22 24 19 Högutbildad 14 28 32 15 FAMILJEKLASS Arbetarhem 54 40 37 58 Tjänstemannahem 28 29 23 15 Högre tjänstemanna-/akademikerhem 9 21 29 15 Företagarhem 8 9 9 8 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 44 65 48 36 Arbetslös 5 5 4 12 Ålderspensionär/ avtalspensionär 40 13 10 12 Förtidspensionär/ sjukpensionär 6 2 3 8 Studerande 2 12 26 28 STAD/LAND Ren landsbygd 20 13 7 4 Mindre tätort 29 24 16 18 Stad eller större tätort 41 48 50 54 Storstad 10 15 27 25 URSPRUNG Helsvensk 86 86 83 67 1 gen. invandrare 8 6 8 15 2 gen. Invandrare 5 7 10 19 TEKNIKINNEHAV Har inte storbilds-TV/hemmabio 88 83 77 73 Har storbilds-TV/hemmabio 12 17 23 27 Har inte DVD-spelare 42 17 12 14 Har DVD-spelare 58 83 88 86 Har inte bredband 56 31 21 25 Har bredband 44 69 79 75 Kommentar: Sällan innebär minst en gång per år men mer sällan än en gång per månad. Tabell 10a Vad som är viktigt då man går på bio 2005 (procent och balansmått) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Antal svar Procent- balans Filmens handling 78 21 1 1 1297 97 Bekväma stolar 60 36 3 1 1290 92 Bra ljud och bild 56 40 3 1 1289 92 En lugn och städad publik 48 45 6 1 1284 86 Skådespelarna 38 47 12 2 1287 71 En stor bioduk 31 51 15 2 1284 65 Biljettpriset 27 46 24 3 1288 46 Biografmiljön 22 60 15 3 1281 64 Stundens ingivelse 18 40 30 13 1280 15 Rekommendationer från vänner/bekanta 16 54 24 6 1281 40 Att biografen ligger nära där jag bor 16 46 31 6 1285 25 Regissören 12 29 46 13 1274 -18 Rabatter/klubbar/bonussystem 11 18 48 23 1276 -42 Att filmen är ny 9 24 47 19 1284 -33 Recensioner 5 28 45 22 1273 -34 Tabell 10b Vad som är viktigt då man går på bio 2006 (procent och balansmått) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Antal svar Procent- balans Filmens handling 78 20 1 1 1233 96 Bekväma stolar 59 37 3 1 1231 92 Bra ljud och bild 55 41 3 1 1230 92 En lugn och städad publik 49 45 5 1 1228 88 En stor bioduk 34 50 13 2 1226 68 Skådespelarna 37 46 14 3 1229 67 Biografmiljön 23 58 15 3 1223 64 Biljettpriset 22 52 23 3 1227 49 Rekommendationer från vänner/bekanta 16 55 23 6 1229 41 Att biografen ligger nära där jag bor 16 50 28 6 1230 31 Stundens ingivelse 17 42 30 11 1219 18 Att filmen är ny 10 31 43 17 1227 -19 Regissören 10 30 46 14 1221 -21 Recensioner 4 29 47 20 1223 -33 Rabatter/klubbar/bonussystem 10 22 46 22 1217 -36 Tabell 11a Vad som är viktigt då man går på bio 2006 (faktorladdningar) Miljö, komfort och teknik Pris och till- gänglighet Innehåll På biofronten Bra ljud och bild ,84 ,07 ,18 ,03 Bekväma stolar ,80 ,17 ,15 -,05 En stor bioduk ,79 ,15 ,06 ,19 Biografmiljön ,73 ,15 ,05 ,24 En lugn och städad publik ,61 ,26 ,26 -,11 Rabatter/klubbar/bonussystem ,07 ,76 ,03 ,09 Biljettpriser ,23 ,68 ,07 -,13 Att biografen ligger nära där jag bor ,15 ,58 ,12 ,09 Stunden ingivelse ,15 ,53 -,07 ,11 Rekommendationer från vänner/bekanta -,03 ,52 ,35 ,31 Skådespelarna ,20 ,05 ,75 ,14 Regissören ,11 -,01 ,63 ,43 Filmens handling ,24 ,14 ,61 -,19 Recensioner -,02 ,05 ,35 ,73 Att filmen är ny ,24 ,25 -,17 ,67 Andel förklarad varians (%) 29 11 10 7 Kommentar: Antal faktorer har fastställt genom Kaisers kriterium Tabell 11b Samband mellan faktordimensionerna och andra variabler 2006 (produktmomentkorrelation) Miljö, komfort och teknik Pris och till- gänglighet Innehåll På biofronten Demografi: (-) Kvinna/man (+) -,01 -,12 -,15 +,05 (-) Ung/gammal (+) -,12 -,22 +,12 -,06 (-) Lågutbildad/högutbildad (+) -,01 -,12 +,11 +,09 (-) Landsbygd/storstad (+) +,01 -,02 +,10 +,07 Teknik: Storbilds-TV/hemmabio (+) +,01 -,03 +,01 -,02 DVD (+) +,01 -,02 +,01 -,02 Bredband (+) +,01 -,02 +,02 -,02 Har laddat ner film (+) +,10 +,08 -,06 +,10 Kommentar: Plusvärden för teknik innebär att man har tillgång till tekniken i hushållet respektive at man har laddat ner film från internet. Tabell 12 Mycket viktigt när man går på bio - Filmens egenskaper, 2005-2006 (procent) Filmens handling Skåde- spelarna Regissören Recensioner Att filmen är ny 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Samtliga 78 78 38 37 12 10 5 4 9 10 KÖN Kvinna 83 83 43 42 13 9 6 6 9 9 Man 72 73 32 31 10 10 4 3 10 11 ÅLDER 15-19 år 74 74 29 39 8 8 3 8 11 16 20-29 år 84 76 41 33 14 9 6 3 9 15 30-39 år 73 80 33 35 9 10 6 5 11 10 40-49 år 78 80 38 36 9 6 4 1 9 9 50-59 år 77 80 38 32 10 10 5 4 10 8 60-69 år 81 79 44 43 15 10 3 4 7 4 70-79 år 83 79 56 51 22 21 6 10 8 9 80-85 år 63 63 36 40 23 13 15 7 0 0 UTBILDNING Lågutbildad 74 79 38 41 10 9 7 2 15 9 Medellåg 76 74 36 36 11 9 4 5 8 12 Medelhög 80 84 40 38 10 11 4 5 8 8 Högutbildad 81 80 40 35 15 9 5 4 8 8 FAMILJEKLASS Arbetarhem 75 75 37 37 10 9 5 3 12 13 Tjänstemannahem 82 81 40 33 12 10 4 4 8 8 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 81 85 43 42 13 10 5 6 7 6 Företagarhem 77 82 38 46 18 13 7 6 7 6 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 77 80 37 35 9 8 4 3 8 9 Arbetslös 81 73 44 43 17 7 6 3 13 3 Ålderspensionär/ avtalspensionär 79 79 46 47 18 17 3 8 8 8 Förtidspensionär/ sjukpensionär 82 85 55 54 10 15 7 4 13 12 Studerande 77 74 31 32 10 6 4 7 11 15 STAD/LAND Ren landsbygd 78 79 38 32 12 6 5 3 10 12 Mindre tätort 78 75 34 37 10 7 4 2 11 11 Stad eller större tätort 78 79 39 37 11 11 5 5 9 10 Storstad 77 80 41 41 15 13 6 6 7 5 URSPRUNG Helsvensk 78 79 39 36 11 9 4 4 8 9 1 gen. invandrare 78 89 37 41 11 15 7 11 15 7 2 gen. Invandrare 81 71 30 39 10 16 6 14 12 13 BIOVANA Går aldrig 79 79 41 38 11 10 6 5 9 7 Går sporadiskt 77 78 36 35 11 8 4 3 9 10 Går ofta 80 82 48 46 18 15 7 8 12 11 Tabell 13 Mycket viktigt när man går på bio - Biografens egenskaper, 2005-2006 (procent) Biograf- miljön En stor bioduk Bra ljud och bild Bekväma stolar En lugn och städad publik 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Samtliga 22 24 31 34 56 55 60 59 48 49 KÖN Kvinna 24 26 34 33 60 56 64 64 49 53 Man 19 21 29 35 51 54 56 53 46 44 ÅLDER 15-19 år 23 29 28 39 66 70 73 68 49 50 20-29 år 29 30 41 40 59 64 63 64 49 53 30-39 år 23 27 32 40 54 56 64 63 45 49 40-49 år 24 25 34 36 55 54 58 59 50 44 50-59 år 15 16 27 29 51 48 53 51 39 42 60-69 år 20 20 28 26 55 48 59 55 53 51 70-79 år 19 18 20 23 55 53 53 61 59 63 80-85 år 13 21 36 33 63 59 57 50 67 53 UTBILDNING Lågutbildad 21 21 33 30 60 52 63 59 54 50 Medellåg 22 26 33 37 59 57 66 63 50 51 Medelhög 23 23 31 34 56 56 56 59 45 50 Högutbildad 20 23 28 33 47 54 52 53 43 42 FAMILJEKLASS Arbetarhem 22 27 34 34 59 55 63 63 50 50 Tjänstemannahem 21 20 28 34 50 54 57 55 46 46 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 20 25 27 36 55 56 54 54 45 46 Företagarhem 29 16 43 28 66 62 66 63 55 55 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 20 24 31 34 54 55 58 58 45 47 Arbetslös 31 25 44 41 70 55 62 63 62 53 Ålderspensionär/ avtalspensionär 19 18 21 28 52 52 54 57 57 60 Förtidspensionär/ sjukpensionär 22 19 34 19 53 50 66 54 39 46 Studerande 27 29 32 39 60 67 69 69 46 51 STAD/LAND Ren landsbygd 25 20 35 31 62 49 65 59 46 45 Mindre tätort 23 20 30 32 57 56 60 62 51 47 Stad eller större tätort 21 26 32 37 55 59 59 60 46 51 Storstad 21 24 30 31 53 51 59 53 50 46 URSPRUNG Helsvensk 21 23 31 34 56 55 59 59 48 48 1 gen. invandrare 28 19 36 41 58 59 62 63 50 48 2 gen. Invandrare 33 35 37 32 60 61 72 62 49 48 BIOVANA Går aldrig 21 18 32 29 58 46 62 57 53 44 Går sporadiskt 21 23 30 34 55 55 59 59 47 49 Går ofta 26 31 38 40 59 66 61 63 49 52 Tabell 14 Mycket viktigt när man går på bio - Annat 2005-2006 (procent) Biljettpriset Rabatter/ klubbar/ bonus- system Rekommen- dationer från vänner/ bekanta Att biografen ligger nära där jag bor Stundens ingivelse 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Samtliga 27 22 11 10 16 16 16 16 18 17 KÖN Kvinna 30 25 13 10 19 18 18 16 20 17 Man 22 19 8 9 14 13 14 15 15 18 ÅLDER 15-19 år 39 36 17 23 21 23 15 20 26 29 20-29 år 37 37 16 13 21 18 18 15 33 25 30-39 år 24 25 10 13 17 19 17 20 19 22 40-49 år 28 18 10 6 15 15 17 12 14 15 50-59 år 21 16 8 5 16 13 12 12 14 12 60-69 år 19 16 7 9 11 12 12 13 9 12 70-79 år 20 12 10 4 15 13 32 29 8 7 80-85 år 13 7 0 7 8 7 13 18 0 8 UTBILDNING Lågutbildad 25 24 11 11 13 14 25 20 18 21 Medellåg 33 26 12 13 15 15 15 15 20 20 Medelhög 24 23 9 9 20 19 15 16 20 16 Högutbildad 20 13 10 5 17 15 13 13 13 12 FAMILJEKLASS Arbetarhem 33 29 14 14 17 15 21 18 24 22 Tjänstemannahem 24 19 8 5 16 14 13 14 13 14 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 19 14 8 6 15 18 12 13 11 12 Företagarhem 19 14 10 7 18 20 23 12 15 16 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 24 20 8 7 16 16 14 15 15 17 Arbetslös 35 32 17 19 15 17 15 13 23 13 Ålderspensionär/ avtalspensionär 22 11 8 6 12 15 24 23 9 8 Förtidspensionär/ sjukpensionär 22 23 9 12 13 12 22 19 16 15 Studerande 40 38 18 21 23 18 18 16 29 28 STAD/LAND Ren landsbygd 29 21 9 9 14 16 19 18 16 22 Mindre tätort 25 22 10 9 15 13 19 16 20 16 Stad eller större tätort 27 22 12 10 17 15 16 16 18 16 Storstad 26 23 11 9 20 23 11 12 14 17 URSPRUNG Helsvensk 26 22 9 9 16 16 16 15 18 17 1 gen. invandrare 31 29 17 15 18 19 20 23 17 19 2 gen. Invandrare 34 39 14 22 22 25 20 26 17 23 BIOVANA Går aldrig 25 21 8 7 13 15 22 16 18 15 Går sporadiskt 27 23 10 9 16 15 15 15 16 17 Går ofta 27 21 15 14 23 22 17 18 25 21 Tabell 15Genrepreferenser när man ser på film hemma och på bio 2006 (procent och balansmått) Hemma Action Thrillers Komedi Drama Romantik Barn/familjefilm Dokumentär Skräckfilm Erotik/pornografi Sci-fi/ fantasy Ser mycket gärna 27 34 46 34 27 17 38 11 3 10 Ser ganska gärna 30 37 40 42 36 36 44 14 10 14 Ser inte särskilt gärna 22 15 10 17 26 30 12 23 20 22 Ser ogärna 21 14 3 7 11 18 5 52 67 54 Summa procent 100 100 99 100 100 101 99 100 100 100 Procentbalans 13 42 74 51 26 5 65 -50 -74 -51 På bio Action Thrillers Komedi Drama Romantik Barn/familjefilm Dokumentär Skräckfilm Erotik/pornografi Sci-fi/ fantasy Ser mycket gärna 29 31 41 30 24 16 12 12 1 12 Ser ganska gärna 24 31 34 33 31 26 19 10 2 12 Ser inte särskilt gärna 19 15 13 17 24 25 27 19 10 16 Ser ogärna 28 23 12 20 22 33 42 59 88 60 Summa procent 100 100 100 100 101 100 100 100 101 100 Procentbalans 7 24 49 26 9 -16 -39 -56 -95 -51 Kommentar: Antal svar 1575 Tabell 16Genrepreferenser när man ser på film hemma och på bio fördelat på kön 2006 (procent och balansmått) Hemma På bio S e r m y c k e t g ä r n a S e r g a n s k a g ä r n a S e r i n t e s ä r s k i l t g ä r n a S e r o g ä r n a P r o c e n t - b a l a n s S e r m y c k e t g ä r n a S e r g a n s k a g ä r n a S e r i n t e s ä r s k i l t g ä r n a S e r o g ä r n a P r o c e n t - b a l a n s Action Kvinnor 19 26 27 29 -12 Action Kvinnor 21 23 23 33 -13 Män 36 34 17 13 41 Män 38 26 14 22 28 Thrillers Kvinnor 29 35 18 18 29 Thrillers Kvinnor 28 28 17 27 13 Män 38 40 13 9 56 Män 34 34 13 19 37 Komedi Kvinnor 48 40 9 3 76 Komedi Kvinnor 44 34 13 9 56 Män 45 41 10 4 71 Män 37 34 14 15 42 Drama Kvinnor 44 40 10 5 69 Drama Kvinnor 40 32 13 14 45 Män 22 43 24 10 32 Män 18 34 22 26 4 Romantik Kvinnor 41 40 13 5 63 Romantik Kvinnor 38 34 14 14 44 Män 10 31 41 17 -17 Män 9 26 34 31 -31 Barn/ familjefilm Kvinnor 24 39 24 12 27 Barn/ familjefilm Kvinnor 23 30 23 25 4 Män 8 32 36 24 -20 Män 8 23 28 41 -39 Dokumentär Kvinnor 41 42 12 5 66 Dokumentär Kvinnor 13 18 26 43 -38 Män 36 45 13 6 63 Män 10 20 29 42 -41 Skräckfilm Kvinnor 11 11 20 58 -56 Skräckfilm Kvinnor 11 8 15 66 -62 Män 12 16 28 44 -43 Män 13 13 22 52 -49 Erotik/ pornografi Kvinnor 1 4 14 81 -90 Erotik/ pornografi Kvinnor 0 0 4 95 -98 Män 5 16 27 52 -57 Män 1 3 16 80 -91 Sci-fi/fantasy Kvinnor 6 10 21 63 -67 Sci-fi/fantasy Kvinnor 8 9 14 68 -64 Män 14 19 24 43 -34 Män 16 16 18 51 -37 Antal svar: 1561 Antal svar:1368 Tabell 17a Ser gärna olika typer av filmer hemma och på bio 2006 (procent) Action Thrillers Komedi På bio Hemma På bio Hemma På bio Hemma Samtliga 53 57 62 71 75 87 KÖN Kvinna 44 44 57 65 78 88 Man 64 70 68 78 71 86 ÅLDER 15-19 år 74 68 74 76 88 94 20-29 år 68 70 73 77 85 96 30-39 år 74 79 72 76 80 89 40-49 år 64 68 70 77 76 89 50-59 år 43 52 57 71 70 83 60-69 år 29 36 47 62 68 82 70-79 år 19 30 39 59 58 80 80-85 år 22 26 36 63 43 86 UTBILDNING Lågutbildad 41 47 49 65 60 81 Medellåg 63 66 69 75 82 90 Medelhög 52 54 64 72 77 86 Högutbildad 50 54 62 71 74 89 FAMILJEKLASS Arbetarhem 60 64 64 73 76 87 Tjänstemannahem 47 48 59 70 75 85 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 48 55 65 73 75 87 Företagarhem 56 57 65 72 75 87 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande 59 64 66 74 78 88 Arbetslös 56 64 72 73 69 82 Ålderspensionär/ avtalspensionär 19 28 39 60 58 81 Förtidspensionär/ sjukpensionär 22 42 28 59 49 87 Studerande 72 70 74 76 85 93 STAD/LAND Ren landsbygd 54 58 57 68 71 87 Mindre tätort 54 55 59 69 71 86 Stad eller större tätort 54 57 65 73 78 87 Storstad 50 57 63 72 77 88 BIOVANA Går aldrig 40 51 48 66 54 81 Går sporadiskt 59 60 66 73 81 89 Går ofta 61 58 78 77 87 91 TEKNIKINNEHAV Storbilds-TV/ hemmabio 74 76 77 84 82 91 DVD 60 63 67 75 79 88 Bredband 59 63 67 75 78 89 Kommentar: Tabellen visar andelen som svarat att de mycket eller ganska gärna ser olika typer av filmer. Tabell 17b Ser gärna olika typer av filmer hemma och på bio 2006 (procent) Drama Romantik Barn-/familjefilm På bio Hemma På bio Hemma På bio Hemma Samtliga 63 76 55 63 42 53 KÖN Kvinna 72 85 72 82 52 64 Man 52 66 35 42 31 40 ÅLDER 15-19 år 60 63 55 56 45 47 20-29 år 65 75 60 64 37 49 30-39 år 69 78 58 63 58 67 40-49 år 68 84 59 73 53 60 50-59 år 64 78 54 61 35 49 60-69 år 60 73 53 61 35 47 70-79 år 44 69 38 55 24 45 80-85 år 44 80 26 72 13 41 UTBILDNING Lågutbildad 42 65 41 57 37 51 Medellåg 63 73 56 62 50 58 Medelhög 68 80 59 66 35 48 Högutbildad 76 88 60 68 40 50 FAMILJEKLASS Arbetarhem 58 71 54 62 46 55 Tjänstemannahem 65 78 53 62 37 52 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 78 87 59 64 38 45 Företagarhem 62 78 47 60 39 48 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande 68 79 58 64 45 55 Arbetslös 57 71 56 63 41 55 Ålderspensionär/ avtalspensionär 47 73 44 62 29 47 Förtidspensionär/ sjukpensionär 38 69 38 61 35 54 Studerande 64 69 57 59 45 49 STAD/LAND Ren landsbygd 52 68 54 64 40 57 Mindre tätort 56 70 51 61 48 56 Stad eller större tätort 66 79 56 64 42 52 Storstad 76 83 56 59 35 45 BIOVANA Går aldrig 42 69 38 56 29 48 Går sporadiskt 69 78 60 66 47 56 Går ofta 81 86 66 65 44 44 TEKNIKINNEHAV Storbilds-TV/ hemmabio 62 73 56 65 45 54 DVD 65 76 57 63 44 54 Bredband 67 77 56 62 42 52 Kommentar: Tabellen visar andelen som svarat att de mycket eller ganska gärna ser olika typer av filmer. Tabell 17c Ser gärna olika typer av filmer hemma och på bio 2006 (procent) Skräckfilm Sci-fi/fantasy Erotik/pornografi På bio Hemma På bio Hemma På bio Hemma Samtliga 22 25 24 24 3 13 KÖN Kvinna 19 22 18 16 1 5 Man 25 28 32 33 5 21 ÅLDER 15-19 år 68 76 47 48 4 15 20-29 år 47 49 47 42 2 20 30-39 år 21 26 38 37 3 19 40-49 år 15 19 24 26 2 14 50-59 år 11 14 12 15 3 9 60-69 år 8 13 8 9 2 8 70-79 år 7 13 5 11 2 7 80-85 år 8 9 4 7 8 10 UTBILDNING Lågutbildad 23 25 14 18 3 10 Medellåg 26 31 29 28 3 15 Medelhög 21 22 26 25 2 13 Högutbildad 15 18 26 25 3 12 FAMILJEKLASS Arbetarhem 28 31 29 29 3 15 Tjänstemannahem 17 19 18 17 2 10 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 13 18 25 26 3 11 Företagarhem 18 22 19 19 2 15 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande 18 21 23 23 3 14 Arbetslös 33 38 34 38 0 15 Ålderspensionär/ avtalspensionär 6 10 7 9 2 7 Förtidspensionär/ sjukpensionär 5 16 11 21 0 8 Studerande 58 61 51 50 4 15 STAD/LAND Ren landsbygd 21 28 25 26 2 15 Mindre tätort 22 24 19 20 3 12 Stad eller större tätort 23 25 24 25 3 13 Storstad 20 22 31 27 2 12 BIOVANA Går aldrig 13 17 11 16 2 11 Går sporadiskt 24 28 28 28 3 13 Går ofta 33 37 37 33 2 16 TEKNIKINNEHAV Storbilds-TV/ hemmabio 35 40 35 36 2 18 DVD 25 28 28 28 2 15 Bredband 25 29 28 28 2 14 Kommentar: Tabellen visar andelen som svarat att de mycket eller ganska gärna ser olika typer av filmer. Tabell 17d Ser gärna dokumentärfilm hemma och på bio 2006 (procent) Dokumentärfilm På bio Hemma Samtliga 30 82 KÖN Kvinna 31 83 Man 30 81 ÅLDER 15-19 år 22 61 20-29 år 25 72 30-39 år 29 84 40-49 år 29 85 50-59 år 32 81 60-69 år 36 93 70-79 år 32 85 80-85 år 45 88 UTBILDNING Lågutbildad 31 80 Medellåg 27 78 Medelhög 31 85 Högutbildad 34 90 FAMILJEKLASS Arbetarhem 29 78 Tjänstemannahem 30 87 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 35 88 Företagarhem 26 87 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande 30 83 Arbetslös 32 75 Ålderspensionär/ avtalspensionär 35 89 Förtidspensionär/ sjukpensionär 17 85 Studerande 25 70 STAD/LAND Ren landsbygd 27 76 Mindre tätort 26 79 Stad eller större tätort 34 86 Storstad 30 84 BIOVANA Går aldrig 27 80 Går sporadiskt 31 84 Går ofta 34 81 TEKNIKINNEHAV Storbilds-TV/ hemmabio 23 76 DVD 30 82 Bredband 29 83 Kommentar: Tabellen visar andelen som svarat att de mycket eller ganska gärna ser dokumentärfilm. Tabell 18 Genrepreferenser 2006 Hemma Manlig dimension Kvinnlig dimension Dokumentär- dimension Sci-fi/fantasy ,74 -,02 -,06 Action ,73 ,10 -,03 Skräck ,71 ,03 ,00 Pornografi/erotik ,57 -,07 ,05 Thrillers ,38 ,15 ,23 Romantik -,09 ,84 ,08 Drama -,04 ,71 ,29 Barn-/familjefilm ,03 ,71 -,06 Komedi ,30 ,61 -,16 Dokumentär ,03 ,02 ,93 Andel förklarad procent 22 % 21 % 10 % På bio Kvinnlig dimension Manlig dimension Dokumentär- dimension Romantik ,86 -,01 ,01 Drama ,81 ,08 ,11 Barn-/familjefilm ,68 ,08 ,07 Komedi ,42 ,04 -,30 Action ,21 ,78 -,07 Thrillers ,31 ,77 ,01 Skräck ,04 ,74 ,09 Sci-fi/fantasy -,11 ,40 -,14 Pornografi/erotik -,06 ,36 ,24 Dokumentär ,11 -,02 ,90 Andel förklarad procent 22 % 20 % 10 % Tabell 19 Andel som ser film via olika visningsfönster 2005-2006 (procent) Aldrig Sporadiskt Ofta 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Definition av ofta Allmänna TV-kanaler 4 3 44 40 52 57 (minst 1gång/vecka) Filmkanaler 47 42 28 30 25 28 (minst 1gång/vecka) DVD/video 20 18 55 56 25 26 (minst 1gång/vecka) På bio 34 31 56 59 10 10 (minst 1gång/månad) På internet 86 84 X x 14 16 (minst 1gång/år) Tabell 20 Andel som ofta ser på film via olika visningsfönster i olika grupper 2005-2006 (procent) Allmänna TV-kanaler Filmkanaler DVD/video Biograf Internet 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Samtliga 52 57 25 29 25 26 10 11 14 16 KÖN Kvinna 52 56 22 25 25 26 11 12 11 14 Man 52 59 28 33 26 26 8 9 17 18 ÅLDER 15-19 år 62 73 37 54 52 63 22 32 46 52 20-29 år 55 50 25 22 51 52 20 23 35 39 30-39 år 56 59 24 24 31 33 10 9 13 17 40-49 år 58 69 27 31 20 30 7 8 8 10 50-59 år 47 56 25 27 16 11 5 5 7 8 60-69 år 51 51 22 27 16 9 8 7 4 7 70-79 år 45 50 22 24 9 10 4 5 3 3 80-85 år 30 46 9 22 6 10 4 2 2 3 UTBILDNING Lågutbildad 49 53 28 29 21 1 8 6 7 9 10 Medellåg 56 62 30 35 34 32 9 11 17 21 Medelhög 49 53 21 24 21 25 11 11 14 17 Högutbildad 53 59 16 21 19 24 13 12 12 12 FAMILJEKLASS Arbetarhem 56 58 30 32 30 29 8 11 15 19 Tjänstemannahem 49 55 19 21 19 16 7 7 9 11 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 49 57 17 24 21 29 15 14 17 14 Företagarhem 51 64 34 30 26 26 8 9 14 17 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 52 58 24 27 24 27 8 8 10 12 Arbetslös 71 52 39 23 45 28 18 11 24 23 Ålderspensionär/ avtalspensionär 44 50 21 25 9 9 3 5 2 6 Förtidspensionär/ sjukpensionär 57 65 33 33 38 8 7 6 5 10 Studerande 62 68 28 38 45 50 21 26 42 44 STAD/LAND Ren landsbygd 50 56 30 35 22 22 3 6 7 14 Mindre tätort 49 58 26 33 24 25 7 6 14 14 Stad eller större tätort 53 57 25 26 26 26 10 11 14 17 Storstad 56 59 18 24 30 29 18 20 18 17 URSPRUNG Helsvensk 52 58 24 28 24 26 9 10 13 15 1 gen. invandrare 56 56 32 31 35 27 12 15 18 23 2 gen. Invandrare 57 58 27 26 39 33 14 13 22 25 BIOVANA Går aldrig 49 51 28 29 19 15 2 1 6 7 Går sporadiskt 52 59 22 27 25 27 4 4 16 16 Går ofta 66 74 30 34 46 50 64 69 27 37 Kommentar: Ofta betyder för de olika visningsfönstren olika saker. För allmänna TV-kanaler, filmkanaler och DVD/video innebär det minst en gång per vecka, för bio minst en gång per månad och för internet någon gång under de senaste 12 månaderna. Tabell 21 Bäst filmmedium 2005-2006 Bäst filmupplevelse Mest prisvärt Bäst kvalitet på bild/ljud Bekvämast Bäst att se tillsammans med andra Allmänna TV-kanaler 2005 11 45 6 36 16 2006 9 40 6 36 16 Filmkanaler 2005 3 7 1 7 3 2006 3 6 2 7 4 Video 2005 2 5 1 7 8 2006 1 3 0 4 4 DVD 2005 7 16 19 31 31 2006 6 21 16 32 30 Biograf 2005 70 7 57 9 28 2006 72 7 60 10 31 Internet 2005 0 3 0 1 0 2006 0 4 0 1 0 Vet ej 2005 7 16 15 9 14 2006 9 17 15 10 14 Antal svar 2006: 1608 Tabell 22a Bäst filmmedium - Bäst filmupplevelse 2005 (procent) Allmänna TV- kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Summa procent Samtliga 11 3 2 7 70 0,2 7 100 KÖN Kvinna 11 2 2 6 71 0,1 8 100 Man 11 4 1 9 68 0,2 7 100 ÅLDER 15-19 år 2 1 0 14 79 0,0 4 100 20-29 år 0 1 0 13 83 0,0 3 100 30-39 år 2 1 0 7 86 0,4 3 100 40-49 år 4 4 1 8 80 0,0 4 100 50-59 år 9 4 3 9 67 0,3 8 100 60-69 år 19 5 3 2 61 0,4 10 100 70-79 år 38 5 2 3 38 0,0 15 100 80-85 år 40 2 0 0 23 0,0 36 100 UTBILDNING Lågutbildad 26 4 3 6 47 0,2 13 100 Medellåg 7 3 1 11 72 0,2 5 100 Medelhög 6 1 1 6 79 0,0 6 100 Högutbildad 3 3 1 4 85 0,3 4 100 FAMILJEKLASS Arbetarhem 15 3 2 9 63 0,1 8 100 Tjänstemannahem 11 2 1 6 73 0,0 7 100 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 2 2 1 2 89 0,4 4 100 Företagarhem 8 8 2 10 64 0,0 8 100 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 4 3 1 8 79 0,3 4 100 Arbetslös 6 3 1 10 73 0,0 6 100 Ålderspensionär/ avtalspensionär 35 3 2 2 43 0,0 16 100 Förtidspensionär/ sjukpensionär 16 3 3 10 53 0,0 14 100 Studerande 2 2 2 11 79 0,0 4 100 STAD/LAND Ren landsbygd 12 5 2 8 62 0,0 12 100 Mindre tätort 12 3 0 8 70 0,5 6 100 Stad eller större tätort 11 3 2 7 70 0,1 7 100 Storstad 8 2 2 6 77 0,0 6 100 URSPRUNG Helsvensk 11 3 2 7 70 0,2 7 100 1 gen. invandrare 10 3 2 10 70 0,0 6 100 2 gen. Invandrare 5 0 2 11 80 0,0 3 100 BIOVANA Går aldrig 24 6 3 8 42 0,2 16 100 Går sporadiskt 4 1 1 7 84 0,1 3 100 Går ofta 2 3 1 4 88 0,6 1 100 Tabell 22b Bäst filmmedium - Bäst filmupplevelse 2006 (procent) Allmänna TV- kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Summa procent Samtliga 9 3 1 6 72 0,0 9 100 KÖN Kvinna 8 2 1 5 73 0,0 10 100 Man 10 3 1 6 70 0,0 9 100 ÅLDER 15-19 år 0 2 2 7 82 2,0 5 100 20-29 år 0 0 1 6 91 0,0 3 100 30-39 år 3 2 0 7 85 0,0 2 100 40-49 år 3 2 1 6 83 0,0 5 100 50-59 år 8 3 1 6 71 0,0 10 99 60-69 år 15 4 2 5 60 0,0 14 100 70-79 år 26 7 2 1 40 0,0 24 99 80-85 år 43 4 2 0 21 0,0 30 100 UTBILDNING Lågutbildad 20 4 2 4 49 0,0 20 99 Medellåg 7 3 1 7 75 0,0 6 100 Medelhög 5 2 1 4 81 0,0 8 100 Högutbildad 4 1 1 6 85 0,0 3 100 FAMILJEKLASS Arbetarhem 10 3 2 6 69 0,0 10 100 Tjänstemannahem 8 1 1 4 76 0,0 10 100 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 6 1 0 5 83 0,0 5 100 Företagarhem 10 4 0 7 71 0,0 7 99 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 4 2 1 6 82 0,0 5 100 Arbetslös 8 3 3 8 73 0,0 6 100 Ålderspensionär/ avtalspensionär 25 5 2 2 43 0,0 22 100 Förtidspensionär/ sjukpensionär 22 6 4 2 47 0,0 20 100 Studerande 1 1 1 6 87 1,0 4 100 STAD/LAND Ren landsbygd 8 2 1 6 69 0,0 13 100 Mindre tätort 9 4 2 5 68 0,0 11 99 Stad eller större tätort 9 3 1 6 73 0,0 9 100 Storstad 11 1 2 4 76 0,0 6 100 URSPRUNG Helsvensk 9 2 1 5 74 0,0 9 100 1 gen. invandrare 12 6 4 7 61 0,0 10 99 2 gen. Invandrare 4 3 2 6 79 1,0 6 100 BIOVANA Går aldrig 20 5 2 8 44 0,0 21 99 Går sporadiskt 4 2 1 5 84 0,0 4 100 Går ofta 1 1 0 2 93 1,0 2 100 Tabell 23a Bäst filmmedium – Mest prisvärt 2005 (procent) Allmänna TV- kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Summa procent Samtliga 45 7 5 16 7 3 16 100 KÖN Kvinna 46 6 7 16 6 1,3 17 100 Man 44 9 3 17 8 5,8 14 100 ÅLDER 15-19 år 24 12 7 26 11 10,6 9 100 20-29 år 35 3 4 36 4 14,3 4 100 30-39 år 44 5 6 30 3 4,5 7 100 40-49 år 53 10 8 14 6 0,4 8 100 50-59 år 47 12 4 10 10 0,3 16 100 60-69 år 55 5 5 5 7 0,4 24 100 70-79 år 46 5 4 2 6 0,0 37 100 80-85 år 36 2 2 0 4 0,0 55 100 UTBILDNING Lågutbildad 42 6 4 11 7 1,0 29 100 Medellåg 41 10 5 21 7 4,5 12 100 Medelhög 50 6 4 17 6 5,9 10 100 Högutbildad 53 7 8 15 6 2,0 10 100 FAMILJEKLASS Arbetarhem 39 9 5 20 7 3,2 17 100 Tjänstemannahem 53 6 4 14 7 2,6 14 100 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 53 4 7 15 6 5,8 10 100 Företagarhem 42 10 7 15 6 4,2 16 100 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 47 8 5 20 7 2,3 11 100 Arbetslös 37 7 7 25 4 6,0 12 100 Ålderspensionär/ avtalspensionär 51 4 4 2 5 0,3 35 100 Förtidspensionär/ sjukpensionär 47 11 5 11 7 0,0 19 100 Studerande 34 9 6 25 8 13,0 6 100 STAD/LAND Ren landsbygd 40 11 5 16 5 1,9 22 100 Mindre tätort 45 7 4 17 8 3,0 17 100 Stad eller större tätort 47 7 6 16 7 3,3 14 100 Storstad 46 5 6 19 6 5,8 12 100 URSPRUNG Helsvensk 47 7 5 16 6 2,9 16 100 1 gen. invandrare 39 6 7 19 11 7,1 12 100 2 gen. Invandrare 34 8 7 23 11 11,9 5 100 BIOVANA Går aldrig 44 9 4 10 3 0,9 30 100 Går sporadiskt 48 6 6 20 8 4,3 8 100 Går ofta 38 8 8 20 13 6,5 8 100 Tabell 23b Bäst filmmedium – Mest prisvärt 2006 (procent) Allmänna TV- kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Summa procent Samtliga 40 6 3 21 7 4,0 17 100 KÖN Kvinna 41 7 4 20 6 2,0 19 100 Man 39 6 2 23 9 5,0 15 100 ÅLDER 15-19 år 20 9 4 39 11 8,0 9 100 20-29 år 30 6 2 36 6 16,0 4 100 30-39 år 41 7 2 35 6 6,0 4 100 40-49 år 44 7 4 25 4 2,0 13 100 50-59 år 44 6 4 16 10 0,0 20 100 60-69 år 51 7 4 7 8 0,0 23 100 70-79 år 39 5 3 5 9 1,0 37 99 80-85 år 31 2 4 4 2 0,0 56 100 UTBILDNING Lågutbildad 37 8 3 12 8 1,0 31 100 Medellåg 36 7 3 27 7 6,0 13 100 Medelhög 39 5 3 24 10 5,0 14 100 Högutbildad 54 5 4 20 3 3,0 10 100 FAMILJEKLASS Arbetarhem 35 9 3 24 7 5,0 18 100 Tjänstemannahem 46 5 5 18 8 1,0 17 100 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 54 3 2 21 7 5,0 8 100 Företagarhem 41 8 3 22 7 4,0 15 100 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 43 6 3 26 7 3,0 12 100 Arbetslös 37 7 4 21 9 9,0 12 100 Ålderspensionär/ avtalspensionär 45 6 4 5 7 0,0 33 100 Förtidspensionär/ sjukpensionär 29 10 4 14 10 0,0 33 100 Studerande 26 10 3 37 7 9,0 8 100 STAD/LAND Ren landsbygd 37 9 5 18 7 2,0 23 100 Mindre tätort 41 7 3 21 8 4,0 17 100 Stad eller större tätort 40 6 3 23 7 5,0 17 100 Storstad 45 4 4 24 7 5,0 11 100 URSPRUNG Helsvensk 42 6 3 22 7 3,0 17 100 1 gen. invandrare 33 8 4 21 8 6,0 20 100 2 gen. Invandrare 32 8 5 28 8 8,0 11 100 BIOVANA Går aldrig 37 6 2 16 5 2,0 33 100 Går sporadiskt 44 7 4 23 8 4,0 9 100 Går ofta 34 5 4 29 13 6,0 8 100 Tabell 24a Bäst filmmedium – Bäst kvalitet på bild och ljud 2005 (procent) Allmänna TV- kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Summa procent Samtliga 6 1 1 19 57 0,1 15 100 KÖN Kvinna 6 1 0 17 57 0,0 18 100 Man 6 2 1 22 56 0,2 12 100 ÅLDER 15-19 år 1 2 0 34 60 0,0 4 100 20-29 år 1 0 0 34 60 0,0 5 100 30-39 år 0 0 0 28 65 0,4 6 100 40-49 år 3 1 0 18 68 0,0 9 100 50-59 år 5 2 1 18 58 0,3 16 100 60-69 år 13 1 2 4 55 0,0 24 100 70-79 år 21 3 1 7 34 0,0 35 100 80-85 år 22 4 0 0 16 0,0 57 100 UTBILDNING Lågutbildad 14 2 2 13 39 0,3 29 100 Medellåg 5 2 0 25 57 0,2 10 100 Medelhög 3 1 0 19 65 0,0 12 100 Högutbildad 3 0 0 16 69 0,0 11 100 FAMILJEKLASS Arbetarhem 8 2 1 24 48 0,1 16 100 Tjänstemannahem 6 1 0 15 63 0,0 15 100 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 4 0 0 16 71 0,0 9 100 Företagarhem 6 2 0 22 54 0,0 16 100 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 2 1 0 22 63 0,2 11 100 Arbetslös 2 5 0 15 70 0,0 9 100 Ålderspensionär/ avtalspensionär 21 3 1 5 37 0,0 34 100 Förtidspensionär/ sjukpensionär 7 2 4 14 53 0,0 21 100 Studerande 2 1 1 31 60 0,0 5 100 STAD/LAND Ren landsbygd 6 3 1 21 50 0,0 20 100 Mindre tätort 6 2 1 24 56 0,3 11 100 Stad eller större tätort 7 1 1 18 57 0,0 16 100 Storstad 7 2 1 13 65 0,4 13 100 URSPRUNG Helsvensk 6 2 1 19 57 0,1 16 100 1 gen. invandrare 8 1 0 22 60 0,0 9 100 2 gen. Invandrare 4 1 1 23 67 0,0 5 100 BIOVANA Går aldrig 13 2 1 16 36 0,0 31 100 Går sporadiskt 4 1 0 21 67 0,0 7 100 Går ofta 1 2 1 19 72 1,2 4 100 Tabell 24b Bäst filmmedium – Bäst kvalitet på bild och ljud 2006 (procent) Allmänna TV- kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Summa procent Samtliga 6 2 0 16 60 0,2 15 100 KÖN Kvinna 6 2 1 14 58 0,1 18 100 Man 6 1 0 19 62 0,3 12 100 ÅLDER 15-19 år 0 3 1 27 61 0,0 8 100 20-29 år 0 1 0 26 68 0,0 5 100 30-39 år 1 1 0 25 65 0,4 7 100 40-49 år 2 2 0 22 66 0,0 8 100 50-59 år 6 1 1 13 64 0,3 16 100 60-69 år 13 2 1 6 59 0,0 18 100 70-79 år 16 3 0 5 37 0,7 40 100 80-85 år 20 4 0 2 18 0,0 55 100 UTBILDNING Lågutbildad 13 3 1 10 45 0,3 28 100 Medellåg 4 2 1 22 60 0,0 11 100 Medelhög 4 1 0 17 63 0,0 15 100 Högutbildad 3 1 0 13 76 0,3 7 100 FAMILJEKLASS Arbetarhem 7 3 1 18 57 0,0 14 100 Tjänstemannahem 7 1 0 14 61 0,0 18 100 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 3 0 0 15 73 0,0 8 100 Företagarhem 4 2 0 14 62 1,7 15 99 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 3 2 0 19 67 0,1 9 100 Arbetslös 5 1 1 17 59 0,0 16 100 Ålderspensionär/ avtalspensionär 17 2 1 5 42 0,0 33 100 Förtidspensionär/ sjukpensionär 16 0 2 12 45 2,0 24 100 Studerande 0 1 1 24 66 0,0 7 99 STAD/LAND Ren landsbygd 6 2 1 18 56 0,0 16 100 Mindre tätort 6 3 1 16 59 0,3 15 100 Stad eller större tätort 7 1 0 16 60 0,3 16 100 Storstad 6 0 0 16 67 0,0 12 100 URSPRUNG Helsvensk 6 1 0 16 61 0,1 15 100 1 gen. invandrare 8 3 1 16 55 0,4 16 100 2 gen. Invandrare 2 3 0 16 67 0,0 11 99 BIOVANA Går aldrig 12 4 1 13 40 0,2 29 100 Går sporadiskt 3 1 0 19 68 0,1 9 100 Går ofta 2 1 0 11 79 0,6 6 99 Tabell 25a Bäst filmmedium – Bekvämast 2005 (procent) Allmänna TV- kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Summa procent Samtliga 36 7 7 31 9 1,1 9 100 KÖN Kvinna 38 6 8 30 8 0,5 10 100 Man 34 9 5 32 9 1,9 9 100 ÅLDER 15-19 år 15 6 3 57 14 0,0 6 100 20-29 år 15 5 4 59 7 7,1 3 100 30-39 år 23 5 9 49 8 1,1 5 100 40-49 år 32 12 6 34 11 0,0 5 100 50-59 år 39 11 6 21 12 0,3 11 100 60-69 år 55 6 11 9 8 0,0 11 100 70-79 år 62 5 7 4 3 0,0 19 100 80-85 år 58 2 0 0 0 0,0 40 100 UTBILDNING Lågutbildad 46 7 7 17 8 0,3 16 100 Medellåg 30 9 7 37 9 1,2 7 100 Medelhög 33 6 6 38 8 1,8 7 100 Högutbildad 39 6 7 30 11 1,2 5 100 FAMILJEKLASS Arbetarhem 32 9 8 32 8 1,2 10 100 Tjänstemannahem 45 5 6 27 9 0,2 8 100 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 34 7 6 34 10 2,3 6 100 Företagarhem 33 10 3 34 11 0,8 8 100 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 31 10 6 35 10 0,9 6 100 Arbetslös 27 3 6 52 6 0,0 6 100 Ålderspensionär/ avtalspensionär 63 4 7 5 3 0,0 19 100 Förtidspensionär/ sjukpensionär 43 7 12 17 10 0,0 10 100 Studerande 15 5 4 54 11 4,4 7 100 STAD/LAND Ren landsbygd 33 11 7 27 8 0,0 13 100 Mindre tätort 36 7 8 32 10 1,0 7 100 Stad eller större tätort 38 6 6 31 9 1,1 9 100 Storstad 33 7 7 35 7 2,3 8 100 URSPRUNG Helsvensk 37 7 7 31 9 1,0 9 100 1 gen. invandrare 32 7 8 34 9 1,8 8 100 2 gen. Invandrare 29 7 7 39 8 3,7 6 100 BIOVANA Går aldrig 44 9 7 19 4 0,2 18 100 Går sporadiskt 33 8 7 37 10 1,3 5 100 Går ofta 28 4 4 39 20 2,4 4 100 Tabell 25b Bäst filmmedium – Bekvämast 2006 (procent) Allmänna TV- kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Summa procent Samtliga 36 7 4 32 10 1,1 10 100 KÖN Kvinna 39 6 5 32 7 0,7 10 100 Man 33 8 2 32 13 1,4 10 100 ÅLDER 15-19 år 3 8 4 64 13 1,7 6 100 20-29 år 11 2 5 64 11 4,4 3 100 30-39 år 23 7 2 57 6 2,0 3 100 40-49 år 30 9 5 33 14 0,4 8 100 50-59 år 43 10 4 19 12 0,3 11 100 60-69 år 58 6 4 8 10 0,0 14 100 70-79 år 57 4 3 6 7 0,0 23 100 80-85 år 63 2 0 6 2 0,0 27 100 UTBILDNING Lågutbildad 43 6 5 15 11 0,3 19 100 Medellåg 30 9 4 41 8 1,5 6 100 Medelhög 37 7 3 32 11 1,5 8 100 Högutbildad 35 4 3 38 13 0,6 6 100 FAMILJEKLASS Arbetarhem 31 8 5 34 10 1,3 10 99 Tjänstemannahem 44 5 4 28 9 0,5 9 100 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 38 7 2 34 13 0,4 5 99 Företagarhem 35 13 2 31 10 1,7 8 100 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 33 8 4 37 11 0,8 6 99 Arbetslös 35 3 4 35 9 2,7 12 100 Ålderspensionär/ avtalspensionär 60 4 3 6 6 0,0 19 99 Förtidspensionär/ sjukpensionär 35 15 6 11 11 1,9 20 100 Studerande 8 7 4 60 14 2,5 6 100 STAD/LAND Ren landsbygd 36 11 2 26 9 0,8 15 100 Mindre tätort 33 9 6 31 11 0,8 8 99 Stad eller större tätort 35 6 3 34 10 1,1 10 99 Storstad 41 3 5 35 9 1,7 5 100 URSPRUNG Helsvensk 36 7 4 32 10 0,7 9 99 1 gen. invandrare 32 8 4 33 9 2,9 11 100 2 gen. Invandrare 28 7 5 43 7 3,0 7 100 BIOVANA Går aldrig 42 7 4 20 6 0,6 20 99 Går sporadiskt 34 8 4 37 12 1,1 4 100 Går ofta 23 5 3 44 17 2,3 6 100 Tabell 26a Bäst filmmedium – Bäst att se tillsammans med andra 2005 (procent) Allmänna TV- kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Summa procent Samtliga 16 3 8 31 28 0,1 14 100 KÖN Kvinna 16 3 9 30 29 0,0 13 100 Man 16 3 6 32 27 0,2 15 100 ÅLDER 15-19 år 2 2 4 63 26 0,0 2 100 20-29 år 3 0 7 64 23 0,5 3 100 30-39 år 6 3 7 46 32 0,0 6 100 40-49 år 11 5 7 34 35 0,0 8 100 50-59 år 19 5 7 18 31 0,3 19 100 60-69 år 31 4 12 8 25 0,0 21 100 70-79 år 33 1 9 5 21 0,0 32 100 80-85 år 29 0 8 0 13 0,0 50 100 UTBILDNING Lågutbildad 24 3 11 19 20 0,3 23 100 Medellåg 12 4 7 36 30 0,0 11 100 Medelhög 15 2 7 36 28 0,0 12 100 Högutbildad 15 3 7 31 33 0,0 10 100 FAMILJEKLASS Arbetarhem 15 4 9 33 24 0,0 14 100 Tjänstemannahem 20 3 7 26 29 0,0 15 100 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 13 3 6 34 34 0,0 9 100 Företagarhem 17 3 8 27 33 0,0 13 100 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 12 4 7 35 31 0,1 11 100 Arbetslös 12 3 6 47 24 0,0 8 100 Ålderspensionär/ avtalspensionär 34 1 9 4 20 0,0 30 100 Förtidspensionär/ sjukpensionär 24 0 15 20 20 0,0 20 100 Studerande 3 1 7 60 26 0,0 3 100 STAD/LAND Ren landsbygd 15 5 5 26 30 0,0 20 100 Mindre tätort 17 2 9 33 27 0,3 12 100 Stad eller större tätort 17 3 7 32 26 0,0 15 100 Storstad 14 3 11 29 32 0,0 10 100 URSPRUNG Helsvensk 16 3 8 31 27 0,1 15 100 1 gen. invandrare 17 2 7 33 33 0,0 8 100 2 gen. Invandrare 11 2 6 39 39 0,0 3 100 BIOVANA Går aldrig 25 4 10 19 14 0,0 28 100 Går sporadiskt 12 2 7 37 34 0,0 8 100 Går ofta 6 3 6 39 42 0,6 4 100 Tabell 26b Bäst filmmedium – Bäst att se tillsammans med andra 2006 (procent) Allmänna TV- kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Summa procent Samtliga 16 4 4 30 31 0,2 14 100 KÖN Kvinna 14 3 6 31 31 0,0 16 100 Man 17 5 2 30 32 0,4 13 100 ÅLDER 15-19 år 3 4 0 58 30 0,0 5 100 20-29 år 4 1 7 59 25 1,6 2 100 30-39 år 7 2 3 53 30 0,0 4 100 40-49 år 12 5 4 34 35 0,0 10 100 50-59 år 19 6 3 19 35 0,0 17 100 60-69 år 26 5 7 8 33 0,0 22 100 70-79 år 27 6 2 5 24 0,0 36 100 80-85 år 34 2 2 2 16 0,0 44 100 UTBILDNING Lågutbildad 23 7 4 16 25 0,0 25 100 Medellåg 13 4 4 39 28 0,6 11 100 Medelhög 12 3 6 30 36 0,0 13 100 Högutbildad 16 2 3 34 37 0,0 8 100 FAMILJEKLASS Arbetarhem 15 5 5 31 29 0,4 14 100 Tjänstemannahem 18 2 5 27 33 0,0 16 100 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 18 2 2 34 35 0,0 9 100 Företagarhem 10 8 2 32 28 0,0 20 100 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 13 3 4 36 34 0,1 10 100 Arbetslös 12 4 7 38 26 1,4 12 100 Ålderspensionär/ avtalspensionär 30 5 4 5 25 0,0 31 100 Förtidspensionär/ sjukpensionär 19 8 10 13 23 0,0 27 100 Studerande 3 4 2 53 33 0,0 5 100 STAD/LAND Ren landsbygd 16 5 3 27 30 0,4 18 100 Mindre tätort 16 7 6 30 26 0,0 14 100 Stad eller större tätort 16 3 3 33 32 0,1 14 100 Storstad 15 2 4 28 37 0,4 13 100 URSPRUNG Helsvensk 15 4 4 31 31 0,1 15 100 1 gen. invandrare 16 6 4 29 29 0,4 16 100 2 gen. Invandrare 10 4 5 38 33 0,0 10 100 BIOVANA Går aldrig 22 5 4 20 18 0,0 31 100 Går sporadiskt 14 4 4 36 35 0,2 7 100 Går ofta 5 1 3 33 49 0,6 9 100 Tabell 27 Riktigt bra filmer vill jag se på bio, 2006 (procent) St äm m er m yc ke t v äl St äm m er ga ns ka v äl St äm m er in te sä rs ki lt vä l St äm m er in te al ls In ge n up pf at tn in g Su m m a pr oc en t Pr oc en t- ba la ns 2 00 6 Pr oc en t- ba la ns 2 00 5 Samtliga 47 27 7 5 14 100 61 62 KÖN Kvinna 48 27 9 4 12 100 62 64 Man 46 26 6 6 15 100 60 59 ÅLDER 15-19 år 60 30 6 2 3 100 83 83 20-29 år 60 32 4 3 2 100 84 70 30-39 år 55 27 9 4 5 100 70 72 40-49 år 50 29 8 5 8 100 66 73 50-59 år 47 24 10 5 13 100 57 62 60-69 år 37 24 7 9 22 100 45 45 70-79 år 27 28 6 8 31 100 40 38 80-85 år 26 13 2 2 57 100 35 31 UTBILDNING Lågutbildad 34 20 7 6 32 100 41 43 Medellåg 49 30 8 4 9 100 67 66 Medelhög 53 28 7 5 7 100 69 67 Högutbildad 53 28 8 6 5 100 66 73 FAMILJEKLASS Arbetarhem 45 27 7 4 17 100 60 56 Tjänstemannahem 47 28 9 5 11 100 61 63 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 55 26 6 8 5 100 68 76 Företagarhem 51 21 8 8 11 100 56 51 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 52 27 8 5 8 100 66 70 Arbetslös 47 27 7 8 12 100 59 57 Ålderspensionär/ avtalspensionär 30 24 5 7 33 100 42 41 Förtidspensionär/ sjukpensionär 28 22 15 7 28 100 28 18 Studerande 61 29 6 1 2 100 83 76 STAD/LAND Ren landsbygd 47 23 6 7 16 100 57 54 Mindre tätort 40 29 10 7 15 100 52 63 Stad eller större tätort 47 29 7 4 13 100 64 61 Storstad 59 21 6 4 10 100 69 71 URSPRUNG Helsvensk 47 27 7 5 13 100 62 62 1 gen. invandrare 45 26 10 5 15 100 55 63 2 gen. Invandrare 50 26 10 5 9 100 62 66 BIOVANA Går aldrig 23 22 10 11 34 100 23 25 Går sporadiskt 54 32 7 3 4 100 76 78 Går ofta 81 15 4 0 0 100 92 95 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som säger att påståendet inte stämmer särskilt väl eller inte alls stämmer subtraheras från andelen som anser att det stämmer mycket eller ganska väl. Tabell 28 Det är stökigt på biograferna, 2006 (procent) St äm m er m yc ke t v äl St äm m er ga ns ka v äl St äm m er in te sä rs ki lt vä l St äm m er in te al ls In ge n up pf at tn in g Su m m a pr oc en t Pr oc en t- ba la ns 2 00 6 Pr oc en t- ba la ns 2 00 5 Samtliga 7 17 34 23 20 100 -33 -34 KÖN Kvinna 7 17 35 24 18 100 -35 -35 Man 6 18 33 21 21 100 -31 -33 ÅLDER 15-19 år 3 13 41 37 7 100 -63 -56 20-29 år 8 21 48 19 4 100 -38 -23 30-39 år 7 24 41 22 7 100 -32 -51 40-49 år 4 19 35 32 11 100 -44 -46 50-59 år 6 13 33 28 19 100 -42 -50 60-69 år 10 16 29 15 30 100 -18 -17 70-79 år 9 15 18 8 49 99 -3 3 80-85 år 4 6 15 9 66 100 -13 8 UTBILDNING Lågutbildad 6 12 25 17 40 100 -24 -20 Medellåg 6 19 36 24 14 100 -35 -38 Medelhög 7 20 37 23 13 100 -33 -41 Högutbildad 8 17 39 26 10 100 -40 -40 FAMILJEKLASS Arbetarhem 4 18 33 22 23 100 -33 -33 Tjänstemannahem 8 17 37 22 16 100 -33 -29 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 10 20 34 26 10 100 -30 -39 Företagarhem 8 15 39 18 20 99 -34 -38 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 6 18 38 26 11 100 -40 -48 Arbetslös 8 19 39 17 17 100 -29 -24 Ålderspensionär/ avtalspensionär 10 15 19 11 46 100 -4 -1 Förtidspensionär/ sjukpensionär 7 15 29 16 33 100 -24 -20 Studerande 2 16 44 31 6 100 -57 -48 STAD/LAND Ren landsbygd 4 15 34 26 22 100 -41 -38 Mindre tätort 4 17 30 25 23 100 -34 -34 Stad eller större tätort 7 18 36 21 18 100 -32 -37 Storstad 11 18 35 22 15 100 -27 -23 URSPRUNG Helsvensk 7 16 35 23 19 100 -35 -36 1 gen. invandrare 7 22 30 20 20 100 -20 -30 2 gen. Invandrare 9 22 35 22 13 100 -26 -41 BIOVANA Går aldrig 8 16 19 12 45 100 -7 -7 Går sporadiskt 6 18 40 28 7 100 -44 -47 Går ofta 6 18 46 26 5 100 -48 -54 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som säger att påståendet inte stämmer särskilt väl eller inte alls stämmer subtraheras från andelen som anser att det stämmer mycket eller ganska väl. Tabell 29 Moderna biografer är för små, 2006 (procent) St äm m er m yc ke t v äl St äm m er ga ns ka v äl St äm m er in te sä rs ki lt vä l St äm m er in te al ls In ge n up pf at tn in g Su m m a pr oc en t Pr oc en t- ba la ns 2 00 6 Pr oc en t- ba la ns 2 00 5 Samtliga 6 19 30 18 26 100 -24 -26 KÖN Kvinna 6 19 29 19 27 100 -24 -31 Man 6 19 32 17 26 100 -24 -21 ÅLDER 15-19 år 3 19 40 26 13 100 -45 -50 20-29 år 5 18 40 22 14 100 -40 -50 30-39 år 8 21 42 16 12 100 -29 -31 40-49 år 7 26 33 21 13 100 -21 -18 50-59 år 5 18 29 22 27 100 -28 -31 60-69 år 8 17 20 15 40 100 -9 -16 70-79 år 6 12 17 6 57 100 -5 1 80-85 år 0 7 7 16 71 100 -16 -4 UTBILDNING Lågutbildad 5 12 20 14 48 100 -17 -12 Medellåg 5 19 36 19 22 100 -31 -28 Medelhög 8 19 34 16 22 100 -23 -37 Högutbildad 7 26 30 25 12 100 -21 -28 FAMILJEKLASS Arbetarhem 5 17 30 18 29 100 -26 -28 Tjänstemannahem 7 19 31 19 25 100 -25 -21 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 11 25 32 19 13 100 -14 -26 Företagarhem 4 21 31 17 27 100 -23 -30 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 6 22 34 21 17 100 -27 -29 Arbetslös 7 20 32 19 23 100 -24 -33 Ålderspensionär/ avtalspensionär 9 11 16 9 55 100 -5 -4 Förtidspensionär/ sjukpensionär 4 13 16 16 51 100 -16 -2 Studerande 3 17 44 24 12 100 -48 -51 STAD/LAND Ren landsbygd 5 14 31 16 34 100 -28 -27 Mindre tätort 4 17 30 19 29 100 -28 -29 Stad eller större tätort 6 18 32 18 25 100 -25 -29 Storstad 10 28 26 20 16 100 -8 -13 URSPRUNG Helsvensk 6 18 30 18 27 100 -24 -28 1 gen. invandrare 6 21 32 18 23 100 -23 -13 2 gen. Invandrare 6 25 35 21 14 100 -25 -11 BIOVANA Går aldrig 4 13 17 11 55 100 -11 -9 Går sporadiskt 7 22 35 21 14 100 -27 -34 Går ofta 6 19 45 26 4 100 -46 -41 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som säger att påståendet inte stämmer särskilt väl eller inte alls stämmer subtraheras från andelen som anser att det stämmer mycket eller ganska väl. Tabell 30 Det går för få bra filmer på bio (procent) St äm m er m yc ke t v äl St äm m er ga ns ka v äl St äm m er in te sä rs ki lt vä l St äm m er in te al ls In ge n up pf at tn in g Su m m a pr oc en t Pr oc en t- ba la ns 2 00 6 Pr oc en t- ba la ns 2 00 5 Samtliga 7 23 28 14 28 100 -13 -23 KÖN Kvinna 7 24 30 14 26 100 -13 -22 Man 8 22 27 14 30 100 -12 -25 ÅLDER 15-19 år 16 34 37 11 3 100 2 -15 20-29 år 13 36 31 11 10 99 7 -9 30-39 år 7 21 39 16 17 100 -27 -34 40-49 år 6 25 35 15 19 100 -19 -37 50-59 år 4 17 29 19 30 100 -27 -32 60-69 år 6 18 20 15 40 100 -11 -23 70-79 år 6 21 10 5 58 100 11 -1 80-85 år 4 7 7 4 78 100 0 8 UTBILDNING Lågutbildad 6 13 22 11 49 100 -14 -17 Medellåg 7 26 30 13 24 100 -10 -24 Medelhög 8 29 26 17 21 100 -7 -27 Högutbildad 9 22 36 17 16 100 -23 -26 FAMILJEKLASS Arbetarhem 7 22 28 13 30 100 -11 -19 Tjänstemannahem 6 19 30 15 30 100 -19 -32 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 10 30 33 13 14 100 -6 -21 Företagarhem 7 18 25 22 28 100 -22 -38 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 5 22 34 17 21 100 -24 -33 Arbetslös 13 20 29 9 28 99 -5 -11 Ålderspensionär/ avtalspensionär 7 18 13 7 55 100 5 -4 Förtidspensionär/ sjukpensionär 5 15 16 15 49 100 -11 -35 Studerande 12 34 35 13 5 100 -3 -8 STAD/LAND Ren landsbygd 7 19 25 14 36 100 -14 -28 Mindre tätort 5 20 28 13 33 100 -17 -24 Stad eller större tätort 8 24 29 14 25 100 -10 -19 Storstad 9 25 31 16 18 100 -13 -29 URSPRUNG Helsvensk 7 22 29 15 28 100 -15 -25 1 gen. invandrare 9 29 27 9 25 100 2 -15 2 gen. Invandrare 5 30 34 14 18 100 -13 -21 BIOVANA Går aldrig 4 13 14 11 57 100 -8 -12 Går sporadiskt 8 28 35 14 15 100 -13 -30 Går ofta 11 25 38 22 5 100 -24 -24 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som säger att påståendet inte stämmer särskilt väl eller inte alls stämmer subtraheras från andelen som anser att det stämmer mycket eller ganska väl. Tabell 31 Att gå på bio är ett sätt att umgås, 2006 (procent) St äm m er m yc ke t v äl St äm m er ga ns ka v äl St äm m er in te sä rs ki lt vä l St äm m er in te al ls In ge n up pf at tn in g Su m m a pr oc en t Pr oc en t- ba la ns 2 00 6 Pr oc en t- ba la ns 2 00 5 Samtliga 15 39 18 9 18 100 27 28 KÖN Kvinna 16 39 18 11 16 100 27 30 Man 14 40 19 8 20 100 26 26 ÅLDER 15-19 år 42 38 13 4 3 100 62 52 20-29 år 21 47 21 8 3 100 40 23 30-39 år 13 50 24 9 4 100 30 43 40-49 år 18 43 18 11 9 100 32 42 50-59 år 10 44 19 8 19 100 26 20 60-69 år 11 29 18 13 29 100 9 14 70-79 år 5 24 14 8 48 100 7 16 80-85 år 9 17 4 13 57 100 9 6 UTBILDNING Lågutbildad 14 26 12 9 39 100 20 20 Medellåg 16 43 19 9 14 100 31 31 Medelhög 16 42 22 9 11 100 26 29 Högutbildad 15 47 20 12 7 100 30 32 FAMILJEKLASS Arbetarhem 17 37 17 9 20 100 28 28 Tjänstemannahem 9 44 21 10 16 100 21 21 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 18 43 21 10 8 100 30 37 Företagarhem 14 36 19 12 20 100 19 32 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 14 47 20 9 10 100 31 30 Arbetslös 23 33 19 10 15 100 27 34 Ålderspensionär/ avtalspensionär 7 24 13 11 45 100 6 12 Förtidspensionär/ sjukpensionär 9 26 15 15 35 100 6 27 Studerande 36 39 16 6 3 100 53 44 STAD/LAND Ren landsbygd 15 39 13 11 22 100 30 26 Mindre tätort 15 38 15 10 21 100 28 31 Stad eller större tätort 16 38 21 9 16 100 24 25 Storstad 12 47 21 9 12 100 30 34 URSPRUNG Helsvensk 15 41 18 9 18 100 29 28 1 gen. invandrare 16 34 22 11 17 100 17 32 2 gen. Invandrare 14 44 19 12 12 100 27 33 BIOVANA Går aldrig 7 23 14 11 45 100 6 15 Går sporadiskt 17 48 20 10 5 100 35 31 Går ofta 29 43 22 4 2 100 45 53 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som säger att påståendet inte stämmer särskilt väl eller inte alls stämmer subtraheras från andelen som anser att det stämmer mycket eller ganska väl. Tabell 32 Film är bäst på bio, 2006 (procent) St äm m er m yc ke t v äl St äm m er ga ns ka v äl St äm m er in te sä rs ki lt vä l St äm m er in te al ls In ge n up pf at tn in g Su m m a pr oc en t Pr oc en t- ba la ns Pr oc en t- ba la ns Samtliga 40 31 9 6 15 100 55 53 KÖN Kvinna 39 30 11 6 14 100 53 53 Man 41 31 7 6 15 100 58 54 ÅLDER 15-19 år 46 29 17 6 3 100 52 44 20-29 år 36 42 12 7 3 100 59 48 30-39 år 44 35 12 6 4 100 62 69 40-49 år 46 31 9 7 6 100 61 63 50-59 år 46 26 8 6 14 100 58 56 60-69 år 36 27 6 5 25 100 52 50 70-79 år 23 29 5 6 37 100 40 36 80-85 år 17 19 2 2 60 100 32 16 UTBILDNING Lågutbildad 34 22 7 5 32 100 45 37 Medellåg 38 34 11 6 11 100 55 54 Medelhög 41 35 8 6 9 100 61 61 Högutbildad 47 31 9 7 6 100 62 63 FAMILJEKLASS Arbetarhem 39 31 8 6 16 100 55 49 Tjänstemannahem 39 33 11 5 12 100 57 54 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 47 30 9 8 5 100 61 71 Företagarhem 43 25 8 9 15 100 52 48 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 45 32 9 6 7 100 61 64 Arbetslös 39 29 10 8 14 100 50 58 Ålderspensionär/ avtalspensionär 25 28 5 5 37 100 43 38 Förtidspensionär/ sjukpensionär 33 20 7 5 35 100 40 25 Studerande 45 36 13 4 3 100 64 44 STAD/LAND Ren landsbygd 36 31 8 6 19 100 53 48 Mindre tätort 38 31 7 6 17 100 56 52 Stad eller större tätort 40 31 11 6 13 100 54 54 Storstad 45 29 7 8 11 100 60 59 URSPRUNG Helsvensk 40 31 9 6 14 100 56 55 1 gen. invandrare 38 31 8 8 15 100 53 45 2 gen. Invandrare 42 28 12 10 8 100 49 49 BIOVANA Går aldrig 24 24 7 8 38 100 33 27 Går sporadiskt 45 35 11 6 3 100 64 64 Går ofta 62 28 6 2 2 100 81 80 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som säger att påståendet inte stämmer särskilt väl eller inte alls stämmer subtraheras från andelen som anser att det stämmer mycket eller ganska väl. Tabell 33 Det är för mycket amerikansk film på bio, 2006 (procent) St äm m er m yc ke t v äl St äm m er ga ns ka v äl St äm m er in te sä rs ki lt vä l St äm m er in te al ls In ge n up pf at tn in g Su m m a pr oc en t Pr oc en t- ba la ns 2 00 6 Pr oc en t- ba la ns 2 00 5 Samtliga 10 22 26 14 28 100 -8 -1 KÖN Kvinna 9 22 26 13 30 100 -8 0 Man 10 23 26 15 26 100 -8 -2 ÅLDER 15-19 år 7 19 32 27 16 100 -33 -35 20-29 år 11 20 36 22 11 100 -27 -7 30-39 år 8 25 32 20 14 100 -20 -6 40-49 år 12 22 28 18 19 100 -12 -3 50-59 år 10 23 26 11 31 100 -4 0 60-69 år 9 23 19 6 43 100 8 13 70-79 år 11 23 14 3 50 100 17 14 80-85 år 4 17 6 2 70 100 13 11 UTBILDNING Lågutbildad 8 15 16 9 52 100 -2 -6 Medellåg 7 22 29 19 23 100 -19 -13 Medelhög 13 25 26 14 22 100 -2 10 Högutbildad 11 29 32 12 16 100 -4 16 FAMILJEKLASS Arbetarhem 8 19 25 16 31 100 -14 -9 Tjänstemannahem 10 26 22 14 27 100 -1 8 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 12 33 30 8 16 100 7 20 Företagarhem 11 15 34 12 28 100 -21 -19 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 9 25 30 16 21 100 -12 -4 Arbetslös 16 15 21 19 29 100 -9 7 Ålderspensionär/ avtalspensionär 9 21 13 4 54 100 12 16 Förtidspensionär/ sjukpensionär 11 11 20 11 47 100 -9 -17 Studerande 8 19 35 24 14 100 -32 -6 STAD/LAND Ren landsbygd 7 17 23 16 38 100 -15 -5 Mindre tätort 5 18 26 15 36 100 -18 -10 Stad eller större tätort 10 23 28 14 25 100 -8 3 Storstad 18 32 23 11 16 100 16 8 URSPRUNG Helsvensk 9 23 26 14 29 100 -9 -3 1 gen. invandrare 15 22 26 15 22 100 -4 16 2 gen. Invandrare 16 19 33 20 13 100 -19 9 BIOVANA Går aldrig 8 12 14 10 55 100 -4 -2 Går sporadiskt 9 27 32 15 17 100 -11 -2 Går ofta 15 31 32 16 6 100 -2 4 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som säger att påståendet inte stämmer särskilt väl eller inte alls stämmer subtraheras från andelen som anser att det stämmer mycket eller ganska väl. Tabell 34 En biobiljett är väl värd sitt pris 2006 (procent) St äm m er m yc ke t v äl St äm m er ga ns ka v äl St äm m er in te sä rs ki lt vä l St äm m er in te al ls In ge n up pf at tn in g Su m m a pr oc en t Pr oc en t- ba la ns 2 00 6 Samtliga 4 28 29 19 20 100 -17 KÖN Kvinna 5 26 29 21 19 100 -20 Man 3 30 29 17 21 100 -14 ÅLDER 15-19 år 7 27 34 26 7 100 -26 20-29 år 3 20 37 34 4 99 -48 30-39 år 2 24 39 29 6 100 -41 40-49 år 3 29 38 20 10 100 -26 50-59 år 5 35 27 13 20 100 0 60-69 år 2 31 18 13 35 100 3 70-79 år 3 24 17 10 46 100 -1 80-85 år 6 16 8 4 65 100 10 UTBILDNING Lågutbildad 3 24 18 15 41 100 -5 Medellåg 3 28 31 22 16 100 -22 Medelhög 5 29 33 21 12 100 -22 Högutbildad 4 32 35 20 10 100 -18 FAMILJEKLASS Arbetarhem 3 24 29 21 23 100 -24 Tjänstemannahem 4 29 29 20 17 100 -16 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 3 37 33 18 8 100 -10 Företagarhem 4 29 30 16 22 100 -12 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 4 31 33 22 11 100 -20 Arbetslös 4 15 35 27 19 100 -43 Ålderspensionär/ avtalspensionär 3 24 16 10 47 100 1 Förtidspensionär/ sjukpensionär 5 20 22 13 40 100 -9 Studerande 4 24 42 25 6 100 -39 STAD/LAND Ren landsbygd 7 28 23 15 27 100 -2 Mindre tätort 2 29 26 20 23 100 -15 Stad eller större tätort 4 27 30 20 19 100 -19 Storstad 2 27 38 21 12 100 -31 URSPRUNG Helsvensk 3 29 29 19 20 100 -16 1 gen. invandrare 5 23 30 23 19 100 -25 2 gen. Invandrare 5 24 35 27 10 100 -33 BIOVANA Går aldrig 3 14 17 17 49 100 -17 Går sporadiskt 3 32 37 21 7 100 -22 Går ofta 7 44 28 19 2 100 3 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som säger att påståendet inte stämmer särskilt väl eller inte alls stämmer subtraheras från andelen som anser att det stämmer mycket eller ganska väl. Tabell 35 Värd priset - En biobiljett 2005 (procent) Mycket väl värd priset Ganska väl värd priset Inte speciellt värd priset Inte alls värd priset Procentbalans Samtliga 8 53 29 9 22 KÖN Kvinna 10 53 29 7 27 Man 6 53 30 11 17 ÅLDER 15-19 år 12 51 33 3 27 20-29 år 5 48 36 10 7 30-39 år 7 55 30 8 24 40-49 år 11 58 23 8 38 50-59 år 9 55 28 9 27 60-69 år 9 55 26 10 28 70-79 år 2 44 36 16 -6 80-85 år 2 52 31 14 10 UTBILDNING Lågutbildad 5 46 34 15 2 Medellåg 8 53 32 7 21 Medelhög 9 57 28 7 30 Högutbildad 10 60 23 7 41 FAMILJEKLASS Arbetarhem 7 48 33 12 10 Tjänstemannahem 9 56 27 7 31 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 10 62 21 6 44 Företagarhem 6 58 31 5 29 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 8 58 27 7 33 Arbetslös 9 56 27 8 30 Ålderspensionär/ avtalspensionär 5 47 32 15 5 Förtidspensionär/ sjukpensionär 2 41 38 19 -14 Studerande 12 45 36 7 14 STAD/LAND Ren landsbygd 5 54 32 9 18 Mindre tätort 9 55 27 8 28 Stad eller större tätort 8 51 31 9 18 Storstad 10 56 25 9 32 URSPRUNG Helsvensk 8 54 29 9 24 1 gen. invandrare 8 48 33 12 11 2 gen. Invandrare 6 54 31 9 20 BIOVANA Går aldrig 4 41 36 19 -10 Går sporadiskt 8 59 28 4 35 Går ofta 17 62 17 4 57 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som säger att varan inte alls är värd priset eller inte är speciellt värd priset subtraheras från de som anser att den är mycket eller ganska väl värd priset. Tabell 36 Har laddat ner film från internet (procent) Minst någon gång de senaste 12 månaderna Samtliga 18 KÖN Kvinna 12 Man 24 ÅLDER 15-19 år 50 20-29 år 45 30-39 år 22 40-49 år 8 50-59 år 5 60-69 år 6 70-79 år 2 80-85 år 0 UTBILDNING Lågutbildad 12 Medellåg 23 Medelhög 19 Högutbildad 13 FAMILJEKLASS Arbetarhem 19 Tjänstemannahem 15 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 16 Företagarhem 16 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 14 Arbetslös 20 Ålderspensionär/ avtalspensionär 5 Förtidspensionär/ sjukpensionär 11 Studerande 42 STAD/LAND Ren landsbygd 14 Mindre tätort 15 Stad eller större tätort 20 Storstad 19 URSPRUNG Helsvensk 17 1 gen. invandrare 23 2 gen. Invandrare 27 BIOVANA Går aldrig 10 Går sporadiskt 19 Går ofta 31 Tabell 37 Andel som har laddat ner film från internet 2005-2006 (procent) Bland internetanvändare 2005 2006 Aldrig 84 80 Någon gång under det senaste året 16 20 Antal svar 1356 1130 Bland internetanvändare i olika grupper 2005 2006 KÖN Kvinna 9 14 Man 23 27 ÅLDER 15-29 år 37 48 30-49 år 15 16 50-64 år 3 7 65-85 år 2 3 UTBILDNING Lågutbildad 11 18 Medellåg 20 25 Medelhög 18 20 Högutbildad 10 13 PARTISYMPATI Vänsterpartiet 16 23 Socialdemokraterna 17 17 Centerpartiet 15 19 Folkpartiet 12 21 Moderaterna 17 20 Kristdemokraterna 7 6 Miljöpartiet 19 19 Kommentar: Har laddat ner film från internet innebär någon gång under de senaste 12 månaderna. Tabell 38 Andel kvinnor och män i olika åldrar som har laddat ner film från internet 2005-2006 (procent) 15-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Kvinna 22 31 7 9 1 4 0 0 Man 57 68 25 22 4 8 3 4 Tabell 39 Andel som ofta tittar på film i olika visningsfönster bland de som har och de som inte har laddat ner film från internet 2005-2006 (procent) Allmänna TV-kanaler Filmkanaler DVD/video På bio På internet 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Har inte laddat ner film 53 58 25 26 24 23 9 9 8 9 Har laddat ner film 60 65 32 41 49 54 18 24 61 60 Kommentar: Ofta betyder för de olika visningsfönstren olika saker. För allmänna TV-kanaler, filmkanaler och DVD/video innebär det minst en gång per vecka, för bio minst en gång per månad och för internet någon gång under de senaste 12 månaderna. Tabell 40 Biobesök samt andel som tittar på film i olika visningsfönster bland de som har och de som inte har laddat ner film från internet 2005-2006 (procent) 2005 2006 Har inte laddat ner film Har laddat ner film Har inte laddat ner film Har laddat ner film Biobesök Aldrig 28 14 28 14 Sporadiskt 61 69 61 64 Ofta 11 16 11 22 Allmänna TV-kanaler Aldrig 3 2 2 2 Sporadiskt 45 38 41 33 Ofta 53 60 58 65 Filmkanaler Aldrig 47 36 43 28 Sporadiskt 29 33 31 31 Ofta 25 32 26 41 DVD/video Aldrig 15 1 15 1 Sporadiskt 61 50 62 45 Ofta 24 49 23 54 På bio Aldrig 28 12 27 12 Sporadiskt 62 70 64 64 Ofta 9 18 9 24 På internet Aldrig 92 39 91 40 Ofta 8 61 9 60 Kommentar: Ofta betyder för de olika visningsfönstren olika saker. För allmänna TV-kanaler, filmkanaler och DVD/video innebär det minst en gång per vecka, för bio minst en gång per månad och för internet någon gång under de senaste 12 månaderna. Tabell 41 Inställning till hur prisvärd en biobiljett är bland de som har och de som inte har laddat ner film från internet 2005 (procent) Har inte laddat ner film Har laddat ner film Mycket väl värd priset 9 8 Ganska väl värd priset 57 49 Inte speciellt värd priset 28 33 Inte alls värd priset 7 10 Summa procent 100 100 Antal svar 1118 206 Tabell 42 Inställning till påståendet ”En biobiljett är väl värd sitt pris” bland de som har och de som inte har laddat ner film från internet 2006 (procent) Har inte laddat ner film Har laddat ner film Stämmer mycket bra 3 3 Stämmer ganska bra 30 25 Stämmer inte särskilt bra 32 35 Stämmer inte alls 19 31 Ingen uppfattning 16 7 Summa procent 100 100 Antal svar 1061 230 Tabell 43 Bäst filmmedium i olika avseenden bland de som har och de som inte har laddat ner film från internet 2005- 2006 (procent) 2005 Allmänna TV-kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Bäst filmupplevelse Har inte laddat ner film 6 3 1 8 77 0,2 5 Har laddat ner film 2 2 0 12 81 0,5 2 Mest prisvärt Har inte laddat ner film 49 8 6 18 7 0,8 12 Har laddat ner film 28 6 3 28 7 23,6 4 Bäst kvalitet på bild/ljud Har inte laddat ner film 4 2 0 20 63 0,1 11 Har laddat ner film 1 0 0 34 62 0,5 2 Bekvämast Har inte laddat ner film 35 9 7 32 10 0,2 7 Har laddat ner film 11 5 1 63 10 8,3 1 Bäst att se tillsammans med andra Har inte laddat ner film 15 4 7 32 30 0,1 12 Har laddat ner film 4 2 2 61 28 0,5 2 2006 Allmänna TV-kanaler Film- kanaler Video DVD Biograf Internet Vet ej Bäst filmupplevelse Har inte laddat ner film 6 2 1 6 79 0,0 7 Har laddat ner film 0 2 1 8 86 0,9 2 Mest prisvärt Har inte laddat ner film 46 7 4 21 7 1,5 14 Har laddat ner film 24 6 2 36 7 18,2 7 Bäst kvalitet på bild/ljud Har inte laddat ner film 4 1 0 17 65 0,1 12 Har laddat ner film 0 1 0 24 67 0,9 6 Bekvämast Har inte laddat ner film 37 7 4 34 10 0,2 7 Har laddat ner film 10 9 1 56 12 6,0 5 Bäst att se tillsammans med andra Har inte laddat ner film 15 3 4 31 34 0,0 12 Har laddat ner film 4 3 2 53 30 1,3 5 Tabell 44 Inställning till olika påståenden bland de som har och de som inte har laddat ner film från internet 2006 (procent) St äm m er m yc ke t v äl St äm m er ga ns ka v äl St äm m er in te sä rs ki lt vä l St äm m er in te a lls In ge n up pf at tn in g Pr oc en t- ba la ns 2 00 6 Pr oc en t- ba la ns 2 00 5 Riktigt bra filmer vill jag se på bio Har inte laddat ner film 49 29 8 5 9 66 68 Har laddat ner film 59 26 7 5 3 73 68 Det är stökigt på biograferna Har inte laddat ner film 7 17 37 25 14 -38 -41 Har laddat ner film 8 21 38 26 7 -35 -33 Moderna biografer är för små Har inte laddat ner film 6 21 32 21 21 -25 -29 Har laddat ner film 6 20 43 19 12 -36 -34 Det går för få bra filmer på bio Har inte laddat ner film 7 23 31 16 24 -17 -29 Har laddat ner film 12 30 37 13 9 -9 -20 Att gå på bio är ett sätt att umgås Har inte laddat ner film 15 42 20 10 13 27 30 Har laddat ner film 24 45 18 7 5 44 37 Film är bäst på bio Har inte laddat ner film 42 33 9 6 10 61 61 Har laddat ner film 45 31 12 9 4 55 45 Det är för mycket amerikansk film på bio Har inte laddat ner film 9 25 28 13 25 -7 -1 Har laddat ner film 11 19 33 26 11 -28 -17 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som instämmer i påståendena subtraheras från andelen som inte instämmer i påståendena Tabell 45 Inställning till förslaget ”Tillåt all fildelning” 2006 (procent) Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Ganska dåligt förslag Mycket dåligt förslag Summa procent Procent- balans Samtliga 20 22 32 14 11 99 17 KÖN Kvinna 20 25 31 14 9 100 22 Man 20 19 34 13 14 100 12 ÅLDER 15-19 år 59 18 13 8 2 100 68 20-29 år 39 24 23 8 5 100 49 30-39 år 24 27 31 13 4 100 34 40-49 år 19 31 31 15 4 100 30 50-59 år 15 21 40 12 11 100 14 60-69 år 8 19 37 17 18 100 -8 70-79 år 6 12 35 18 28 100 -28 80-85 år 0 7 39 16 39 100 -47 UTBILDNING Lågutbildad 17 16 35 11 21 100 0 Medellåg 27 24 30 12 7 100 32 Medelhög 23 21 32 13 11 100 20 Högutbildad 11 29 34 19 7 100 14 FAMILJEKLASS Arbetarhem 26 24 30 10 11 100 29 Tjänstemannahem 16 22 35 16 11 100 12 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 13 23 37 19 8 100 8 Företagarhem 17 19 34 13 16 100 7 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande (inkl. sjukskriven, föräldraledig) 19 27 34 14 7 100 26 Arbetslös 26 22 32 11 8 100 29 Ålderspensionär/ avtalspensionär 6 12 35 18 28 100 -29 Förtidspensionär/ sjukpensionär 19 28 28 9 15 98 22 Studerande 49 19 20 10 2 100 56 STAD/LAND Ren landsbygd 19 17 37 16 10 100 11 Mindre tätort 23 26 27 12 13 100 24 Stad eller större tätort 19 22 33 13 12 100 16 Storstad 21 22 34 14 9 100 20 URSPRUNG Helsvensk 19 21 34 14 12 100 15 1 gen. invandrare 27 26 26 13 9 100 31 2 gen. Invandrare 32 27 22 12 6 100 41 BIOVANA Går aldrig 16 18 35 15 17 100 2 Går sporadiskt 21 25 32 12 9 100 25 Går ofta 32 24 27 14 3 100 38 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som tycker det är ett dåligt förslag subtraheras från de som tycker det är ett bra förslag. Samtliga som besvarat frågan ingår i procentbasen. Tabell 46 Inställning till förslaget ”Tillåt all fildelning” mot teknikinnehav och ideologi 2006 (procent) Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Ganska dåligt förslag Mycket dåligt förslag Summa procent Procent- balans Samtliga 20 22 32 14 11 99 17 TEKNIKINNEHAV Storbilds-TV/hemmabio 32 26 27 9 6 100 42 DVD 23 24 30 12 10 100 25 Bredband 25 26 29 13 7 100 31 Har inte laddat ner film 18 24 34 15 9 100 18 Har laddat ner film 48 23 16 7 5 100 59 IDEOLOGI Klart till vänster 23 20 33 9 14 100 19 Något till vänster 17 26 33 15 9 100 19 Varken till vänster eller till höger 24 20 34 11 11 100 23 Något till höger 15 24 30 17 14 100 8 Klart till höger 25 19 33 14 8 100 21 PARTISYMPATI Vänsterpartiet 24 30 30 9 8 100 37 Socialdemokraterna 20 22 32 13 13 100 16 Centerpartiet 18 19 33 15 16 100 6 Folkpartiet 19 19 32 16 15 100 6 Moderaterna 19 23 33 14 11 100 18 Kristdemokraterna 11 21 33 18 18 100 -3 Miljöpartiet 18 25 36 18 2 100 24 Annat parti 44 19 20 6 11 100 46 Kommentar: Balansmåttet beräknas genom att andelen som tycker det är ett dåligt förslag subtraheras från de som tycker det är ett bra förslag. Samtliga som besvarat frågan ingår i procentbasen. Tabell 47 Bakgrundsdata – Sysselsättning i relation till ålder och subjektiv familjeklass 2006 (procent) Ålder F ör vä rv s- ar be ta nd e A rb et sl ös Åld er s- pe ns io nä r/ av ta ls pe ns io nä r Fö rt id s- pe ns io nä r/ sj uk pe ns io nä r St ud er an de Sa m tli ga 15-19 år 0 5 0 0 60 7 20-29 år 11 27 0 0 26 11 30-39 år 22 18 0 4 9 15 40-49 år 27 16 0 12 4 17 50-59 år 27 25 1 30 1 19 60-69 år 12 10 38 52 0 18 70-79 år 0 0 45 2 0 10 80-85 år 0 0 17 0 0 4 Summa procent 100 100 100 100 100 100 Arbetarhem 41 65 39 64 55 44 Jordbrukarhem 2 1 7 5 4 3 Tjänstemannahem 30 21 31 22 17 27 Högre tjänstemanna- /akademikerhem 21 8 14 4 15 17 Företagarhem 7 5 9 5 10 8 Summa procent 100 100 100 100 100 100 Kommentar: I övriga analyser i detta tabellmaterial ingår inte familjeklassen jordbrukarhem då antalet svarande är lågt i denna grupp. Subjektiv familjeklass F ör vä rv s- ar be ta nd e A rb et sl ös Åld er s- pe ns io nä r/ av ta ls pe ns io nä r Fö rt id s- pe ns io nä r/ sj uk pe ns io nä r St ud er an de Sa m tli ga