Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M Rapport TEKNISKA HOGSKOiANII IUJ® SEKTIONEN TOK VÄG-OCH VATTBR 8S8UOTEKET R7 :1990 Fläktförstärkt och styrd självdragsventilation En förstudie Bengt-Olof Hecktor V-HUSETS BIBLIOTEK, LTH 1 5000 400135412 1 R7 :1990 FLÄKTFÖRSTÄRKT OCH STYRD SJÄLVDRAGSVENTILATION En förstudie Bengt-Olof Hecktor Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 870402-5 från Statens råd för byggnadsforskning till Knaggen Energikonsult AB, Kalmar. REFERAT Med bistånd från BFR har tidigare det sk FSS-systemet (Förstärkt Styrt Självdrag) utvecklats och långtidsprovats. Systemet har visat sig fun­ gera väl vid ombyggnad av befintliga självdragssystem i flerbostadshus. Rapporten redovisar en förstudie av möjligheten till att anpassa FSS- systemet för småhus. Studien har omfattat bla. bedömning av antalet tänkbara installationer, klarläggande av specifika problem vid småhus samt granskning av gällande normer. En analys av hustyper har gjorts, som resulterat i närmare studium av tre ”typhus" från olika perioder. För dessa hus har installationens tekniska omfattning redovisats och en ekonomisk jämförelse gjorts mellan olika ventilationssystem. Några större tekniska problem att anpassa systemet till småhus tycks ej finnas. Vissa modifieringar erfordras dock med hänsyn till befintlig köksventilation och eventuell öppen spis eller kakelugn. Systemet är i sitt grundutförande konkurrenskraftigt med övriga typer i hus byggda fram till omkring 1976. I nybyggda hus ger andra system bättre ekonomi. Kostnadsskillnaden är dock liten varför man även bör beakta övriga för- och nackdelar för de olika systemen. FSS-systemet med värmeåtervinning ger högre årskostnad än andra med återvinning. Kostnadsbilden vid nya hus kan bli mera positiv om redovisade utveck- 1ingsideer håller. En fördel med systemet år att det kan kompletteras med återvinning i efterhand utan extra kostnad. I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slutsatser och resultat. Denna skrift är tryckt på miljövänligt, oblekt papper. R7:1990 ISBN 91-540-5145-2 Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Svenskt Tryck Stockholm 1990 INNEHALL SAMMANFATTNING................................. 6 1 BAKGRUND........................................ 8 2 POTENTIAL FÖR INSTALLATION AV FSS-SYSTEMET I SMÅHUS......................... 10 3 FSS-SYSTEMETS UPPBYGGNAD OCH FUNKTION........ 13 3.1 Självdragsventilation - funktion - fördelar - brister............................ 13 3.2 Fukt och mögel.................................14 3.3 FSS-systemets uppbyggnad...................... 17 3.4 Teknisk jämförelse med andra system...........20 3.4.1 Mekaniska system.............................. 20 3.4.2 FSS-systemet................ 21 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OCH PROBLEM MED ATT ÖVERFÖRA FSS-SYSTEMET FRAN FLERBOSTADSHUS TILL SMÅHUS....................................22 4.1 Myndighetsanvisningar......................... 22 4.1.1 Svensk byggnorm SBN 80........................ 22 4.1.2 Nybyggnadregler NBR 88........................ 22 4.2 Grundförutsättningar.......................... 23 4.3 Störningar.....................................23 4.3.1 Temperatur- och vindp&verkan.................. 23 4.3.2 Ejektorverkan och vindturbulens vid skorstenstoppen................................23 4.3.3 Störningar genom öppna fönster och dörrar.....24 4.3.4 Bakdrag och störningar frän punktutsug- ningsf läktar...................................24 4.4 Grundutförande.................................24 4.4.1 Speciella faktorer att beakta vid småhus......25 4.5 Konstruktiva förutsättningar.................. 27 4.5.1 Flera separata skorstenar - blandade kanaler..27 5 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, ANALYS AV HUSTYPER..28 5.1 Gamla hus......................................28 5.2 Ny-gamla hus...................................28 5.3 Nya hus........................................ 28 5.4 Nybyggnation...................................28 6 KOSTNADSBERÄKNINGAR OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSER ..32 6.1 Studerade hustyper och ventilationssystem.....32 6.2 Anläggnings-, drift- och underhållskostnad .... 33 6.2.1 Anläggningskostnad............................ 33 6.2.2 Driftkostnad...................................33 6.2.3 Underhållskostnad............................. 34 6.3 Arlig kostnad - analys........................ 37 6.3.1 Gamla hus byggda före 1961.................... 37 6.3.2 Ny-gamla hus byggda 1961-75................... 39 6.3.3 Nya hus byggda efter 1975..................... 41 6.3.4 Hus i nyproduktion............................ 43 6.4 Sammanfattande synpunkter..................... 43 7 FÖRSLAG TILL DEMONSTRATIONS- OCH EXPERIMENTBYGGNADSPROJEKT.....................4 4 7.1 Ny-gammalt och gammalt hus.................... 4 4 7.1.1 Förslag 1. Installation i ny-gammalt hus i småhusområde östra Norrliden, Kalmar........44 7.1.2 Förslag 2. Installation i gammalt småhus­ område i Bergavik,Kalmar .. . ...................46 7.2 Nyproduktion...................................48 8 FRAMTIDA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR FSS-SYSTEMET.......................•......... .50 8.1 Återvinning av värme ur husets avloppsvatten..50 8.2 Återvinning av värme ur rökgaser.............. 51 9 REFERENSLITTERATUR.................. 52 FÖRFATTARENS FÖRORD. Föreliggande rapport har utarbetats i samarbete med Lennart Eriksson Iderikson Innovation AB, Stefan Westblom Joel österbergs Ingenjörsbyrå AB samt Kent Petersson K-Konsult alla i Kalmar. Jag vill härmed tacka samtliga för deras konstruktiva medverkan. 6SAMMANFATTNING. Under senare år har fukt- och mögelskador ökat kraftig i våra bostäder. Orsaken är dåligt fungerande ventila­ tionssystem i kombination med okritisk tätning av kli­ matskärmen, och därtill kraftigt ökad våtrumsbelastning genom ökad frekvens av bad och dusch. Ventilation med självdrag är det vanligaste sättet för bostadsventilation. Vid självdragssystem är luftflödet proportionellt mot temperaturskillnaden mellan inne- och uteluften. Då temperaturskillnaden sommartid är nära noll medför detta att luftflödet blir mycket lågt under denna årstid. Ett beräkningsexempel visar att den rela­ tiva fuktigheten i våtrummen sommartid är av storleks­ ordningen 85 - 95 % långa tider, vilket innebär en mycket gynnsam miljö för mögel- och rötsvampar. BFR har tidigare ställt medel till förfogande för ut­ veckling och långtidsprovning av ett ventilationssystem för ombyggnad av självdragsventilerade f1erbostadshus. Systemet, som benämnes FSS-systemet (Förstärkt Styrt Självdrag), har visat sig väl uppfylla ställda förvänt­ ningar. En naturlig fortsättning har därför varit att genom en förstudie klarlägga förutsättningarna för att anpassa systemet till en- och tvåbostadshus. Genomgång av tillgänglig statistik visar att av landets ca 3,9 miljoner lägenheter finns ca 1.8 miljoner i små­ hus. Av småhusen ventileras drygt 1,5 miljoner med självdrag. Potentialen för förbättring av ventilationen i småhus är således oerhört stor. Samtidigt kan man dock konstatera att intresset för att förbättra ventilationen ej är speciellt stort. Orsaken härtill är sannolikt främst bristande kunskap om möjligheten till och värdet av en bättre ventilation. De tekniska förutsättningar för att överföra systemet från flerbostadshus till småhus har studerats. Först och främst har en genomgång gjorts av gällande normer. Något problem att innehålla föreskrifterna i såväl SBN 80 som i NBR 88 har bedömts ej föreligga. Systemet ger även en enkel möjlighet att sommartid - då fuktproblemet normalt är störst - kraftigt öka luftflödet utöver det som anges i normerna. Kostnaderna härför är marginella. Andra tekniska faktorer som studerats är ejektorverkan vid skorstenmynningar, störningar genom öppna fönster, bakdrag och störningar från punktutsugningsfläktar mm. Några problem i dessa avseenden har ej konstaterats utöver vad som gäller för systemet i flerbostadshus. Speciella faktorer som bör beaktas är emellertid öppen spis (kakelugn) samt att köksfläkten i många fall har en egen frånluftskanal placerad på stort avstånd från övriga vertikala kanaler. En öppen spis (kakelugn) har en ofta omvittnad störande inverkan på ventilationen. I vissa fall har störningarna minskats genom att spisen försetts med en separat till- luftskanal. I de flesta installationer är en sådan 7separat tllluftskanal troligtvis tillräcklig för att lösa eventuella problem. I vissa fall kan det dock vara nödvändigt att installera en separat luft- eller rökgas- fläkt. Vid köksfläkt med separat kanal kan det vara nödvändigt att bibehålla den befintliga fläkten. Den inkopplas då så, att vid start av köksfläkten går FSS-systemets hjälpfläkt automatiskt upp på högvarv. Detta kräver sannolikt en noggrann instrypning av flödet genom spis- fläkten. Ett annat, kanske enklare alternativ, är att byta den befintliga spisfläkten till en varvtalsreglerad och låsa denna på ett utprovat varvtal. Småhus har byggts i alla tider och med varierande plan­ lösning och storlek. Många varianter finns för dragning och placering av ventilationskanaler. För att göra det möjligt att närmare studera olika alternativ vad gäller installation och kostnader har en schablonindelning av hustyper gjorts enligt följande. - Gamla hus uppförda tom. 1960. Ventilationskanalerna är väl samlade 1 en murad tegelskorsten. - Ny-gamla hus byggda 1961-75. Ventilationskanalerna samlade i en eller flera separata plåtskorstenar. - Nya hus byggda efter 1975. Ventilationskanalerna väl samlade i plåtskorsten, öppen spis (kakelugn) ej ovanlig. - Nybyggnation. Husen i stort sett lika nya hus men mindre bostadsyta. För dessa typhus har en ekonomisk jämförelse gjorts med andra typer av ventilationssystem. Totalt har 6 system­ typer jämförts, nämligen F-, FSS-, FA-, FSSÂ-, FTX-, och FTX-, LV-. Principen för dessa system förklaras i avsnitt 6.1. Beräkningarna visar att FSS-systemet ger den lägsta årskostnaden av samtliga system vid småhus byggda före omkring 1976, förutsatt att energiprisökningen håller sig totalt inom 60-70 % under överskådlig tid. Om ener­ gipriset snabbt stiger över detta värde och kostnaden för kapital är låg ger FA-systemet på lång sikt lägre kostnad. Man kan dock med ett enkelt räkneexempel visa att vid en kontinuerlig årlig prisökning på energin med 10 % så ger FSS-systemet den lägsta ackumulerade kostna­ den under ca 15 år. FSSA-systemet, dvs FSS- med värme- återvinning, ger högre årskostnad än övriga system. En utbyggnad av FSS-systemet med återvinning år dock möjlig i efterhand utan extra kostnad. FSS-systemet ger därmed en behaglig gardering om energipriset oplanerat skulle skena iväg. För nya hus och nybyggnation ger andra system lägre årlig kostnad. I rapporten redovisas även förslag till demonstrations- objekt i såväl nyproduktion som nygamla och gamla hus. Avslutningsvis nämns också ett par tänkbara utvecklings- steg för att öka återvunnen värmemängd vid FSSA- syste­ met som i viss mån kan ändra kostnadsbilden vid nybygg­ nation . 1 BAKGRUND. 8 Byggforskningsrådet har tidigare beviljat medel för ut­ veckling av ett ventilationssystem lämpat för installa­ tion i befintliga flerbostadshus med självdragsventila- tion. Projektet har redovisats i BFR-rapport R67:1986 "Flerbostadshus med styrd självdragsvent ilat i on och värmeåtervinning"(ref 1). Vidare har Byggforskningsrådet ställt medel till för­ fogande för experimentbyggande och utvärdering av systemet i ett fullskaleprojekt i en fastighet med 50 lägenheter fördelade på 3 separata byggnader. Resultatet av såväl byggande som funktion och ekonomi blev i hög grad positivt och har redovisats i BFR-rapport R66 :1988 "Kontrollerad naturlig ventilation med värmeåtervinning - Utvärdering av ett experimentbyggnadsprojekt" (ref 2). (Systemet benämnes genomgående FSS-systemet i förelig­ gande rapport.) Allvarliga problem med dålig ventilation och åtföljande fukt- och mögelproblem har påvisats i flera utredningar. Som exempel härpå kan nämnas SIB:s meddelande M85:9 "Vent ilat ionstekniska lösningar i ombyggda flerbostads­ hus" samt BFR-rapport R5:198 5 "Mögel i våtrum", (ref 3 och 4). Den dåliga, dvs vanligtvis otillräckliga, ventilationen som påvisats för flerbostadshus i ovannämnda utredningar synes vara minst lika vanlig 1 småhus som ventileras med självdrag. Detta påstående verifieras av arbeten av Ake Blomsterberg mfl. vilka refereras i WS & Energi nr 4 1987 (ref 5). Ur denna artikel har figur 1.1 hämtats. SvaneMm: Ett småhus byggt under tidigt 70-tal. Huset är ett pnvåningshus på 135 m’ bostadsyta med hel källare. Ytterväggarna är av prefabricerade byggnadselement (bredd 0,3 x 1,2 m, höjd 2,4 m) fyllda med cellullosafiber. Denna typ av konstruktion uppvisar ett stort antal vertikala sammanfogningar. Fasaden är av tegel med en fuktspärr bestående av tjärimpregnerad porös skiva. Uppvärmningssystemet är vattenburen värme med en oljeekJad panna. Pannrummet tätades under provningarna. Huset ventileras utan fläktar med s k självdragsventilation genom vertikala självdragskanaler. BmUknaé ventilation för Svarmholmshuset (oavsiktlig ventilation + sjålvdragsventilation). Figur 1.1 Exempel på luftflödets variation vid siälvdragsventilerat småhus. Figuren redovisar beräkning av den totala ventilationen (oavsiktlig + självdrag) över året för ett traditionellt småhus byggt under tidigt 70-tal. Av figuren framgår att luftomsättningen var lägst under juli - augusti med ca 0,14 oms/h och högst, under november - januari, med ca 0,26 oms/h. Huset har inga tilluftsventiler. Mätning­ arna påvisade dessutom stora variationer i luftomsätt­ ningen mellan olika rum. Dessa och andra erfarenheter, inte minst mängden rappor­ ter om fukt- och mögelskador, visar, att det finns ett starkt behov av att förbättra ventilationen i småhus, och speciellt de som ventileras med självdrag. De positiva resultat som erhållits med FSS-systemet i flerbostadshus har nu gett impuls till vidarutveckling av systemet för installation i befintliga småhus. Då systemet är mycket enkelt och lättskött är det även av intresse att klarlägga om det finns förutsättningar att använda systemet också vid nybyggnad av småhus. Föreliggande arbete utgör en förstudie för att klarlägga möjligheterna för att FSS-systemet skall kunna användas som ett enkelt fungerande ventilationssystem, lämpligt att installera vid såväl renovering som nybyggnad av småhus. 10 2. POTENTIAL FÖR INSTALLATION AV FSS-SYSTEMET I SMÅHUS. Genom bearbetning av uppgifter frAn SCB-statistik har en bedömning gjorts av hur vAra bostäder ventileras och dA med huvudinriktning pA smAhus. LAGENHETSFOHJONING 1988 Figur 2.1 L&genhetsfördelnlng mellan smAhus och flerbostadshus. I figur 2.1 redovisas fördelningen av lägenheter pA flerbostadshus repektive smAhus. Som smAhus räknas hus med en eller tvA lägenheter. Av figuren framgAr, att det enligt tillgänglig statistik, redovisad 1988, fanns 1 794 000 lägenheter i smAhus och 2 104 000 lägenheter i flerbostadshus. Detta kan även uttryckas som att 46 % av lägenheterna finns i smAhus. VENTILATIONSSYSTEM I SMÅHUS 1988 4 X UPPGIFT SAKNAS 74.000 st Figur 2.2 Fördelningen mellan självdrag och mekanisk ventilation vid smAhus. Den totala fördelningen mellan självdragsventilation och mekanisk ventilation i smAhus framgAr av figur 2.2. Av figuren framgår att drygt 1,4 miljoner lägenheter i Sverige eller ca 80 % av småhuslägenheterna ventileras med självdrag. 11 VENTILATIONSSYSTEM VID OLIKA TIDSPERIODER ■ UPPGIFT SAKNAS FLÅKTVENTILATION m SJÄLVDRAG ANTAL SMÅHUS koooo-- 11-20 '21-30 '31-40 ' 41-50 ' 51-55 ' 55-CO' 61-65 ' B6-70 ' 71-75 ' 7M0 ' 81-B5 ' B6-8B TIDSPERIOD Figur 2.3 Ventilationssystem 1 småhus under olika tidsperioder. Som figur 2.3 visas den statistiska fördelningen mellan byggda småhus och typ av ventilationsystem som installe­ rats i småhus under olika tidsperioder. Observera att staplarna ej visar lika långa tidsperioder. Sålunda redovisas i vänstra stapeln hus byggda före år 1911, varefter kommer 4 staplar var och en omfattande 10 år. Därefter omfattar staplarna perioder om 5 år, frånsett den sista, som omfattar 3 år. Prognosen för 1989 är att ca 20 000 småhus kommer att byggas. Med de erfarenheter som finns gällande självdragsventi- lationens svagheter, kan man påstå, att de flesta av de 1,4 miljoner självdragsventilerade småhuslägenheter som finns har ett uppenbart behov av förbättrad ventilation. Även om ventilationen var acceptabel när husen i de äld­ re åldersgrupperna byggdes, så har nyttjandemönstret kraftigt förändrats under senare år med en betydande ökning av våtrumsbelastningen. De delvis huvudlösa tät- ningsåtgärder som genomfördes under senare hälften av 70-talet har medfört ytterligare problem med kraftigt ökad frekvens av fukt och mögelskador. Till detta kommer att många ytmaterial som använts i våtutrymmen under senare år har varit ett bra fäste för mögelsvampar, och därmed är mycket olämpliga för sitt ändamål. Man kan också våga påstå, att de punktutsugande fläktar som installerats, i många fall har skapat större problem än de löst. Att en betydande del av husen ur miljö- och byggnadsteknisk synpunkt borde förses med en förbättrad ventilation betyder emellertid inte att ägarna är intresserade av att utan vidare vidta åtgärder i den riktningen. Det torde snarare vara så, att förbättring av ventilationen kommer långt ner på listanav åtgärder man är beredd att satsa pengar på. Orsaken ar sannolikt till stor del bristande kunskap om möjligheten, och vär­ det av, att förbättra ventilation. Bristande tekniskt kunnande hos husägarna gör det dessutom svårt, for att inte säga omöjligt för dem, att bedöma de alternativa system som finns på marknaden. Att mot denna bakgrund göra i stort sett omöjligt utan och analys en bedömning av marknaden är ingående marknadsundersökning Låt oss därför konstatera att om ägarna till 1 % av små­ husbeståndet beslutar sig for att forbattra ventilatio nen så innebär detta ca 15 000 installationer P“ å*/ till en ombyggnadskostnad av storleksordningen 200 Mkr per år. 3. FSS-SYSTEMETS UPPBYGGNAD OCH FUNKTION. För att förstå FSS-systemet erinrar vi först kortfattat om det konventionella sjålvdragssystemets funktion, för­ delar och brister. En annan viktig faktor att äga kun­ skap om är luftens förmåga att uppta fuktighet under olika förhållanden. 3.1 Självdragsventilation - funktion - fördelar - - brister. Drivkraften för ventilationen vid självdrag åstadkommes av skillnaden i densitet mellan ute- och inneluft. Driv­ trycket för ventilationsflödet varier->r således och är vid vindstilla proportionellt mot te _>eraturskillnaden mellan inne- och uteluften. Vid ett 5-våningshus är drivtrycket vid utetemperatur -20 oC av storleksord­ ningen 30 Pa vid bottenplanét och 10 Pa vid övre planet. Tillgängliga drivtryck är således små, varför tillufts- öppningar och frånluftskanaler måste ha stora areor med lågt tryckfall. Under den kalla årstiden är temperaturskillnaden till­ räcklig för att upprätthålla fullgod ventilation. Förut­ sättningen är självfallet, att tilluftsdonen är rätt dimensionerade, och att över luftsöppningar finns mellan de olika rummen, öppningarna skall vara rätt placerade, och kanalerna skall ha tillräcklig tvärsnittsarea. Vår och höst är skillnaden i temperatur mellan ute- och in­ neluft mindre. Drivtrycket minskar då, och ventilations­ flödet blir lätt otillräckligt. Sommartid minskar flödet ytterligare och blir vid vindstilla teoretiskt noll när temperaturskillnaden blir noll. Genom det låga drivtrycket och den låga lufthastigheten i frånluftskanalerna är systemet känsligt för störningar främst på frånluftssidan. Sådana störningar är exempel­ vis blåsig väderlek. En horisontell vind över toppen av ventilatlonsskorstenen ger genom ejektorverkan upphov till ett kraftigt undertryck i kanalsystemet. Det däri­ genom starkt ökade undertrycket ger en kraftig ej önskad ökning av luftflödet. Blåst kan även orsaka virvelbild­ ning vid skorstenarnas mynning. Virvelbildningen kan ge upphov till såväl extra över- som undertryck i från- luftskanalerna. Turbulensen kan därmed, vid övertryck, vända frånluftströmmen, så att uteluft strömmar in i lågenheten genom frånluftskanalen. Alternativt kan ett undertryck ge ytterligare ökat frånluftflöde. Omvänd strömningsriktning kallas vanligtvis bakdrag, och upplevs som kallras. Bakdrag förekommer ofta vid själv­ dragsventilation. Det kan även ha andra orsaker än tur­ bulens vid skorstenstoppen. En frånluftsfläkt som är an­ sluten till frånluftskanalen i våtrum och/eller kök kan tex. ha så stor kapacitet, att den ger ett stort under­ tryck i köket. Trycket i bostaden kan således bli lägre än vid skorstenstoppen. Luftströmmen vänder då vanligt­ vis i en eller flera frånluftskanaler och kanalerna ifråga tjänstgör som oönskade tilluftskanaler. 14 Det är vanligtvis mycket svårt att återställa rätt strömningsriktning när frånluftsfläkten stängts av. Orsaken är främst att kanalväggarna då är nerkylda och luften i kanalen har samma temperatur som uteluften och ej genererar någon drivkraft. Samma fenomen uppstår i kanaler som tillfälligt stängts av, tex i badrum. Där önskar man kanske vid kall och blåsig väderlek höja tem­ peraturen och stänger därför frånluftsventilen. Resulta­ tet blir vanligtvis att kanalen fylls med kalluft, som ger bakdrag när spjället åter öppnas. Problemen ned bakdrag, dvs kallras, accentueras om klimatskä^men ar mycket tät (ref 6). Självdragssystemets fördelar är bla. dess enkelhet med frånvaro av mekaniska fläktar och annan komplicerande utrustning. Dessa komponenter är fördyrande vid instal­ lationen, och kräver också relativt omfattande service och underhåll. Självdragsystemet är dessutom i stort sett ljudlöst och luftflödet påverkas endast obetydligt av fönstervädring och öppna ytterdörrar i motsats till de flesta konventionella mekaniska system. 3.2 Fukt och mögel. I en bostad frigörs betydande mängder vatten som van­ ligtvis skall förångas och transporteras bort med venti- lationsluften. Fukten kommer främst från aktiviteter i våtrum och kök, samt från utandningsluften. Även bevatt­ ning av bostadens prydnadsväxter ger ett visst bidrag till luftens fuktighet. Flertalet bostäder med själv­ drags vent Ilat i on saknar speciella tilluftsöppningar. De tätningsåtgärder som genomförts som energibesparande åtgärder har i många fall medfört så låg luftomsättning att fukt vintertid kondenserar på fönsterytorna. Detta gäller speciellt nattetid i sovrummen eftersom varje människa avger ca 40 gram vattenånga per timme med utandningsluften. I samband med matlagning, som innebär kokning och i viss mån stekning, förekommer motsvarande problem om köksven- tilationen ej är fullgod. Ett ungefärligt mått på för­ ångad vattenmängd vid matlagning är att vid kokning med effekten 1 kW förångas ca 1,3 kg vatten per timme. En annan ej ovanlig laktagelse som visar på otillräckligt luftflöde är kondens på köksfönstret vid diskmaskinens torkmoment. Den stora och mest koncentrerade fuktmängden frigörs dock i bostadens våtutrymmen främst vid dusch, bad och torkning av tvätt. Fuktmängden som ventilationsluften skall ta hand om i samband med ca 5 minuters dusch kan uppskattas till ca 1 kg. Vattnet utgörs dels av fukt som förångas genom luftens inblandning i duschstrålen, dels av vatten som blir kvar på golv och väggytor, samt av fukt som absorberats i handdukar. Vattenavdunstningen från en fuktig yta kan beskrivas med formeln : M = —- * A * (XI - X2) <3.1> CP Där M = avdunstad vattenmängd (kg/s) oc = värmeövergångskoefficient (W/m2 K) cp = luftens specifika värmekapacitet (J/kg K) A = vattenyta (m2) XI = vatteninnehåll för mättad luft av vattnets temperatur (kg/kg torr luft) X2 = Vatteninnehåll i rumsluften (kg/kg torr luft) Formeln är likformig med formeln för den konvektiva värmeövergången mellan luft och en yta: Q=OC*A* (t, - t2) <3.2> där Q = Överförd värmeeffekt (W) ti= ytans temperatur (K) t2= luftens temperatur på stort avstånd (K) I båda formlerna ingår oC~ värdet. Logiken häri är att 06 - värdets storlek främst beror på lufthastigheten nära ytan. Hög lufthastighet för snabbt bort luftskiktet närmast ytan, dvs det luftskikt som snabbt "mättas" med fukt repektive temperatur i förhållande till luften längre bort från ytan. Den hastighet varmed avdunstning- en sker är således till stor del en fråga om att snabbt fördela den avdunstade vattenmängden på den större luftmassan i rummet. Därefter skall luften med förhöjt fuktinnehåll ventileras ut från rummet och ersättas med torrare . Sambandet mellan lufttemperatur, relativ luftfuktighet och luftens fuktinnehåll mfl. parametrar framgår av mollierdiagrammet för fuktig luft, figur 3.1. Luftens fuktinnehåll, X, i formeln 3.1 tas ur diagrammet. 15 FUKT I LUFT Figur 3.1 Molllerdlaqram för fuktig luft. Möjligheten att avdunsta fukt under olika årstider bely­ ses nedan i ett räkneexempel med hjälp av formel och diagram. Räkneexempel. Exemplet avser borttransport av fukt i ett badrum efter dusch. Den fuktiga ytan på väggar och golv och handdukar antas vara 3 m2. Temperaturen i badrummet antas dessutom ha utjämnats till den normala rumstemperaturen 20 oC. Värmeövergångskoefflcienten antas ha värdet 1,5 W/m2 oC. Vi antar också förenklat att X- värdet för luften är samma som X- värdet för tillförd luft. Enbostadshusets yta är 125 m2. Vid luftomsättningen 0,5 oms/h motsvarar detta ventilationsflödet 150 m3/h. Om 35 % av luftflödet passerar ut genom frånluftsventilen i badrummet så blir luftflödet där 54 m3/h dvs 65 kg/h. Detta är även det flöde som accepteras enligt Nybyggnadsnormen. Vinterfallet. Utomhustemperaturen antas vara -10 oC och luftens rela­ tiva fuktighet 90 %. Vid inträdet i bostaden värms luf­ ten till +20 oC. Relativa fuktigheten sjunker då till ca 10 %. Fuktinnehållet är oförändrat dvs X = 0,0015 kg/kg torr luft. Omedelbart ovanför vattenytan är luften mättad med fukt och således X = 0,0147 kg/kg torr luft. Med formel 3.1 beräknas avdunstningen på 3 m2 yta till 210 gram vatten per timme. Luftomsättningen vintertid antas kunna hållas vid den normerade 0,5 oms/h, varför ovan angivet luftflöde 54 m3/h (15 l/s) innehålles. Vid luftomsättningen 15 l/s (65 kg/h) i badrummet kommer luftens fuktinnehåll att öka med 3 g/kg torr luft. Vid 20 oC kommer då den relativa luftfuktigheten att höjas till ca 30 % i idealfallet. Upptorkningen av 1 kg vatten kommer att ta omkring 5 timmar. Sommarfallet. Utomhustemperaturen antas vara +18 oC och luftens rela­ tiva fuktighet 80 %. Vid inträdet i bostaden värms luf­ ten till +20 oC. Relativa fuktigheten sjunker då till ca 70 %. Fuktinnehållet är oförändrat dvs X = 0,0103 kg/kg torrluft. Omedelbart ovanför vattenytan råder samma för­ hållande som i vinter fallet, dvs X = 0,0147 kg/kg torr luft. Avdunstningen kan därmed beräknas till ca 72 gram per timme under de angivna förutsättningarna. Upptorkningen tar därmed 3 gånger så lång tid som på vintern dvs en­ ligt räkneexemplet ca 15 timmar förutsatt att ventila­ tionsflödet är tillräckligt och vattnet jämnt fördelat. I sommarfallet är dock ventilationsflödet mera obestämt. Vid självdragsventilation sjunker luftflödet proportio­ nellt mot temperatursk 1llnaden mellan inne och uteluf­ ten . Enligt Blomsterbergs mätningar (ref 1) har sommar­ tid uppmätts 0,14 oms/h vid självdragsventilation, vil­ ket omräknat till antagna förutsättningar blir 4,2 l/s. Ett annat ytter 1ighetsfall antas vara 1 oms/h dvs 30 l/s, vilket kan vara möjligt att nå med FSS-systemet under forcering. Med några olika värden på luftomsättningen fås följande för sommarfallet : Luftoms. Luftflöde Fukt till luft Rel. fuktighet oms/h kg/h g/kg torr luft frånluft % 0,14 18,2 4,0 97 0,25 32,5 2,2 85 0,50 65,0 1,1 78 0,75 97,5 0,8 75 1,00 130 0,6 73 Av beräkningsexemplet framgår således att relativa fuk­ tigheten hos frånluften blir mycket hög sommartid, och då speciellt vid lågt ventilationsflöde. Vintertid fås enligt beräkningarna acceptabel relativ fuktighet och uttorkning. Som Mats Sandberg har redovisat i WS & Energi nr 1 1988, (ref 7), är problemen dock mera komplicerade än att enbart sörja för hög luftväxling i badrummet. Det gäller framför allt att se till att luften tillförs och fördelas på rätt sätt så att möjlighet finns att ta upp fukten. I många fall tillförs luften till badrummet genom en springa ovan dörren och med frånluftsöppningen placerad några decimeter därifrån. Risken för "kortslut­ ning" är uppenbar. Sådana förhållanden medför hög rela­ tiv fuktighet i stora delar av badrummet även vintertid. Med dagens nyttjandemönster med daglig dusch och brist­ fälligt ventilationsflöde får man således aldrig, åtmin­ stone inte sommartid, någon ordentlig uttorkning. Sporer av vissa mögelsvampar kan gro inom området 70 - 100 % relativ luftfuktighet. De flesta kräver dock lägst ca 90 % relativ fuktighet. Nedre temperaturgränsen för mögelsvamparnas tillväxt är ca 5 oC. Optimal tillväxt ligger normalt inom området 20 - 28 oC. Av beräkningsexemplet i kombination med Mats Sandbergs redovisning framgår därför att det är naturligt med mögel i våra badrum. Enda sättet att lösa detta problem är att ordna ett rejält varaktigt och riktningsstyrt ventilationsflöde, framför allt sommartid. 3.3 FSS-systemets uppbyggnad. Målsättningen med FSS-systemet är att bibehålla själv- dragssystemets fördelar men eliminera dess nackdelar. Systemet har följande grundläggande egenskaper; - tilluftsflödet styrs av utetemperatur och vindkännande don. - vindens ejektorverkan elimineras. - bakdrag elimineras. - luftflödet hålls jämnt och lägst normenligt över hela året. - luftflödet kan forceras vid behov. - återvinning av värme ur frånluft är möjlig. 18 Systemets huvudkomponenter är termiskt sjålvverkande tilluftsdon i erforderligt antal, samt tryckutjämnande och vinddämpande huvar monterade på samtliga ventila- tionsskorstenar. En viktig komponent i huven är en hjälpfläkt som säkerställer luftflödet under perioder med vikande självdrag. Dessa komponenter har beskrivits ingående i tidigare rapporter R67:1986 och R66 :1988 och kommenteras därför endast i korthet nedan. friskluff vtnHMjff Flaur 3.2 SPAR-VEN tilluftsdon. Det termiskt sjävverkande tilluftsdonets funktion fram­ går av figur 3.2. Bimetallfjädern omges av inströmmande uteluft med en viss inblandning av rumsluft. Vid varm väderlek är ventilen helt öppen. Av kyla och vind kyls bimetallfjädern av den blandade luften. Ventilöppningen stryps automatiskt i pr oport i on till rådande kyla och vind. Därvid erhålles en automatisk justering av tryck­ fallet över tilluftsdonet och en kompensering för det temperaturberoende drivtrycket. värmeväxlare frånluft hjälpfläkt samlingslädavärme- återvinn.- befintlig skorsten Flaur 3.3 SPAR-VEN bur. Samiingslådan i FSS-buren, figur 3.3. garanterar att samma tryck råder ovanför samtliga kanaler som är anslutna till buren. Därigenom kan bakdrag ej uppstå i någon kanal. Vinddämparen vid utloppet från samlings- lådan eliminerar de tryckvariationer i kanalutloppen, som annars skulle uppstå genom vindens turbulens och ejektorverkan. Det vid hög utetemperatur vikande självdragstrycket kom­ penseras med hjälpfläkten. Denna ger erforderligt tryck­ tillskott genom att varvtalet styrs av utetemperaturen. Behovet av forcerat ventilationsflöde utöver normflödet, främst under den varma årstiden, tillgodoses genom att fläktens varvtal ökas ytterligare. Kostnaden för att åstadkomma den ökade luftmängden utgörs endast av en marginell ökning av fläktarbetet eftersom strömnlngsmot- ståndet är lågt. Eventuellt kan fläktens storlek behöva ökas något. Eftersom forceringen normalt endast sker sommartid åtgår ingen energi för luftens uppvärmning. Tack vare den låga strömningshastigheten i frånlufts- kanalerna finns ej heller risk för att störande ljud uppstår vid forceringen. Vinddämparen vid frånluftsutloppet utgörs av flänsade rör. FSS-buren innehåller därmed en färdig värmeväxlare för återvinning av värme ur frånluften. Genom att cirku­ lera en brine-lösning genom värmeväxlaren kan frånluften kylas till ca +3 oC. återvunnen värmeenergi höjs till användbar temperatur medelst värmepump. Enligt tidigare erfarenheter bedöms ca 25 - 35 kWh/m2 och år kunna åter­ vinnas ur frånluften. Ett flerbostadshus har vanligtvis flera ventilations- skorstenar, var och en med 8-12 frånluftskanaler. Varje lägenhet ventileras vanligen via två eller flera skorstenar. Var och en av skorstenarna innehåller kana­ ler från samtliga våningsplan, se figur 3.4. Zlawr 9.4 rss-system vid flerboatadshus. 20 Varje lågenhet ventileras via minst 2 skorstenar varför det krävs en god injustering av luftflödet. Det är även viktigt att att man avlägsnar kanalanslutna utsugnings- fläktar om sådana finns tex. i badrum och kök. Det finns annars en mycket stor risk att sådana fläktar genom stor tryckuppsättning och stort flöde orsakar bakdrag i någon kanal trots huven på skorstenstoppen. Likaså kan enskil­ da frånluftfläktar i vissa lågenheter ge överströmning till andra lägenheter med bl.a besvärande överlukt som följd. Kanalanslutna köksfläktar skall därför bytas ut mot icke kanalanslutna kolfilter fläktar som då blir ett komplement till det kontinuerliga imkanalflödet. 3.4 Teknisk jämförelse med andra system. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för väsentliga tekniska och driftmässiga för- och nackdelar hos olika system som är aktuella,(ref 9). 3.4.1 Mekaniska system. Det vanligast typen av ventilation efter självdrag år fläktstyrt frånluftsystem, benämnt F. Systemet inne­ håller en centralt sugande fläkt som är kopplad till samtliga frånluftskanaler. Kanalerna utgår normalt från bad- och toalettrum samt kök. Luften tas in i bostaden genom tilluftsdon, vanligtvis placerade i sov- och vardagsrum. Fläktstyrt från- och tilluftssystem, FT, kallas även balanserad ventilation. Systemet har börjat användas först under senare år. Det är centraliserat för tran­ sport av såväl till- som frånluft. Uteluften kan hämtas på önskad sida av byggnaden. Luften kan därefter filtre­ ras, kylas, värmas, befuktas mm innan den fördelas ut i byggnadens olika lokaler. De mekaniska systemens för- och nackdelar jämfört med FSS-systemet kan i huvudsak specificeras enligt följande : FÖRDELAR. + Små kanaldimensioner. + I FT-systemen kan luften förbehandlas. + I FT-systemen kan luften användas för byggnadens uppvärmning. NACKDELAR. - Kräver omsorgsfull inreglering. - Känsligt för nedsmutsning. - Risk för luktproblem vid forcering (kök/badrum). - Risk för störande ljud. - Kräver god kunskap för rätt användning och skötsel. - Kräver regelbunden service och underhåll. 21 3.4.2 FSS-systemet. Systemet har tidigare beskrivits ingående. För- och nackdelar jämfört med de mekaniska systemen kan beskrivas som följer: FÖRDELAR. + Enkelt och välbekant. Upplevs som ett moderniserat självdragssystem. + Ringa behov av service och underhåll. + Låga lufthastigheter, inga punktutsugande fläktar, inga ljudstörningar. + Okänsligt för vädringsvanor. NACKDELAR. - Förbehandling av tilluft som vid FT-system är ej möjlig. - Tilluften kan ej användas som värmebärare för bygg­ nadens uppvärmning som vid FT-system. 22 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OCH PROBLEM MED ATT ÖVERFÖRA FSS-SYSTEMET FRAN FLERBOSTADSHUS TILL SMÅHUS. I det följande diskuteras de problemställningar som är aktuella vid överförande av ventilationssystemet från flerbostadshus till småhus. Därvid behandlas myndighets­ föreskrifter, tekniska grundförutsättning, störningar som kan befaras ge problem, samt skillnader i utformning av systemet mellan flerbostadshus och småhus. 4.1 Myndighetsanvisningar. Svensk Byggnorm SBN 80 och Nybyggnadsreglerna NBR 88 anger följande aktuella anvisningar för om- respektive nybyggnad av småhus. 4.1.1 Svensk byggnorm SBN 80. I våtutrymme skall kontinuerligt ventilationsflöde med 10 l/s upprätthållas. Vid våtrum som saknar fönster skall flödet via timer kunna forceras till 30 l/s. Dispens till forcering kan lämnas, men flödet skall då kontinuerligt uppgå till 15 l/s. Horisontell dragning av kanal är tillåten med högst 1/5 av kanalens totala höjd. Sneddragna kanaler som lutar mer än 45 grader mot verti­ kalplanet skall vara försedda med rensluckor. Luftflödet skall vara lägst 0,35 l/s och m2 lägenhets- yta. 4.1.2 Nybyggnadsregler NBR 88. Luftväxlingen skall kontinuerligt vara lägs 0,35 l/m2 lägenhetsyta. Sovrum skall ha kontinuerlig luftväxling med luftflödet 4 l/s och sovplats. För våtutrymmen gäller samma som i SBN 80. I kök skall luftväxlingen vara 10 l/s och flödet skall kunna forceras så att 75 % uppfångningsgrad av förore­ ningar erhålles. Vårmeåtervinning av vent ilationsluftens värme skall anordnas om skillnaden i energi innehåll mellan frånluft och uteluft under uppvärmningsperi oden är större än 2 MWh. Detta innebär att värmeåtervinning normalt erford­ ras vid småhus. Utöver detta noteras följande: Vid ombyggnad av småhus är självdragsventilation även tillåten efter ombyggnaden. Vid nybyggnad är själv- dragsventilation däremot ej tillåten eftersom flödet ej är kontinuerligt och kravet på värmeåtervinning ej är uppfyllt. 4.2 Grundförutsättningar. Drivkraften vid självdragssystem åstadkommes, som tidi­ gare redovisats, i första hand genom höjdskillnaden mel­ lan skorstenstopp och tllluftsöppnlng samt genom tempe­ raturskillnaden mellan frånluft och tilluft. Ett småhus har vanligtvis 1 eller 2 våningsplan, eventuellt även källarvåning. Grundförutsättningen för att självdrags- systemet (och FSS-systemet) skall fungera vid småhus är därför samma som vid de översta våningsplanen i ett flerbostadshus. Då något problem med bristande funktion ej har noterats vid flerbostadshus i detta avseende är denna grundförutsättning uppfylld. Även Nybyggnadsreg­ lerna bedöms i detta avseende vara uppfyllda eftersom hjälpfläkten startar automatiskt vid ikande självdrag. 4.3 Störningar. De typer av störningar som studerats vid utvecklingen av FSS-systemet för flerbostadshus är; - temperatur- och vindpåverkan. - ejektorverkan och vindturbulens vid skorstens­ toppen . - störningar genom öppna fönster och dörrar. - bakdrag på grund av punktutsugningsfläktar o.dyl. Dessa typer av störningar återfinns i större eller mindre omfattning även vid småhus och diskuteras i det följande. 4.3.1 Temperatur- och vindpåverkan. Ett småhus ligger i allmänhet mera skyddat än de övre våningarna i ett flerbostadshus. Störningar orsakade av väder och vind bedöms därför normalt ej vara större vid småhus än vid flerbostadshus. 4.3.2 Ejektorverkan och vindturbulens vid skorstens­ toppen. Då småhusen oftast är lägre än flerbostadshusen, så är den horisontella vindhastigheten normalt lägre vid små­ hus än vid flerbostadshus. Vindens ejektorverkan torde därmed vara mindre vid småhusinstallationer. Tätt liggande småhus och småhus i närheten av större byggnader, höga träd eller småhus belägna i kuperad terräng kan vara utsatta för större vindturbulens än flerbostadshus. Man kan därför förvänta sig att tryck­ variationerna vid skortenstoppen generellt sett kan vara större vid småhus än vid flerbostadshus. Laboratorieförsöken som redovisas i rapport R67:1986 har visat att FSS-systemet ger en kraftig dämpning av dessa tryckvariationer. Vid långtidstestningen (ref 2) uppmät­ tes vindstötar över 25 m/s vilket normalt ger kraftig 24 turbulens och ejektorverkan. Någon störning i praktisk drift genom ejektorverkan och turbulens observerades dock ej. Det är emellertid lämpligt att testa dessa egenskaper i praktiken vid en småhusinstallatiton. 4.3.3 Störningar genom öppna fönster och dörrar. En av FSS-systemets fördelar är dess relativa okänslig­ het för öppna fönster och dörrar, vilket systemet delar med det konventionella självdragssystemet. Orsaken till okänsligheten är, att båda systemen arbetar med extremt låg tryckuppsättning och lågt tryckfall över tillufts- donen. Ett öppet fönster i en del av huset påverkar därför ventilationen i andra delar relativt obetydligt. Som nämnts är dessutom drivtrycket lägst vid översta våningen i f1erbostadshuset. Detta innebär att problemet bör vara försumbart vid installation i småhus. 4.3.4 Bakdrag och störningar från punktutsugnings- fläktar. Genom att FSS-systemet liksom det vanliga självdrags- systemet arbetar med lågt drivtryck är det följaktligen känsligt för störningar från kanalanslutna fläktar. Vid installation av systemet i flerbostadshus ingår som nämnts, såsom en väsentlig del, att demontera eventuella befintliga fläktar i våtutrymmen, kök och andra utrym­ men. För köket förutsätts dessutom att en ej kanalan- sluten kolfilterfläkt installeras ovanför spisen. Detta som komplement till den kontinuerliga avsugningen genom imkanalen nära tak. Motsvarande bör gälla även för småhus. 4.4 Grundutförande. Det övervägande antalet befintliga småhus saknar kompli­ kationer såsom tex. öppen spis. Därmed kan de ur venti- lationssynpunkt betraktas som lägenheter i flerbostads­ hus med frånluftskanaler fördelade på en eller oftare på 2 eller 3 ventilationsskorstenar. Eftersom FSS-systemet fungerar i flerbostadshus under samma förhållande finns inget skäl till varför det ej skulle fungera i småhus. Gällande SBN 80 har för våtutrymmen i befintliga hus inga anvisningar som vi bedömer behöver beaktas speci­ ellt vid FSS-system. Enligt gällande normer för nybyggnad skall vid våtutrym­ men som saknar fönster luftflödet vara 10 l/s och kunna forceras till 30 l/s. Alternativt kan ett kontinuerligt flöde av 15 l/s godtas. Luften får tas som överluft från andra rum, dock ej från kök. Luftflödet 15 l/s motsvarar normal ventilation av ca 43 m2 bostadsyta. I de flesta installationer är detta ej något större problem att arrangera. För kök i befintlig bebyggelse har SBN-80 som anvisning att imkanal ej får förenas med någon annan kanal utan 25 skall avslutas separat ovan tak. Avsikten med denna an­ visning förmodas i första hand vara att undvika köksos i lägenheterna genom bakdrag. I FSS-systemet samlas luften från kanalerna först uppe i samlingshuven på skorstenen, samtidigt som risken för bakdrag har eliminerats. Liksom vid flerbostadshus bedöms detta vara en godtagbar lös­ ning. Som en ytterligare försäkran om god köksventila- tion och god allmänventilation, kan det vara lämpligt att föreskriva att hjälpfläkten alltid skall starta automatiskt och går upp på fullvarv när kolfilterfläkten startas. Kravet på köksventilation vid nybyggnad är 10 l/s. Dess­ utom skall uppfångningsförmågan var minst 75 %. Luftflö­ det 10 l/s motsvarar överluft från ca 28 m2 bostadsyta inklusive kökets yta. Normalt kan det ej vara något pro­ blem att utforma systemet så att detta krav uppfylls. Föreskriven uppfångningskapacitet bör även kunna inne­ hållas genom lämpligt vald kolfilterfläkt, i kombination med att hjälpfläkten går upp på fullvarv vid start av kolfilterfläkten. Nybyggnadsnormens krav på luftflöde från tvättstuga och toalett med vardera 10 l/s inryms även vid ett normal- stort hus i grundventilationen 0,35 l/s och m2 golvyta. Om huset har bränsleeldad värmepanna som värmekälla, kan ett specialutförande av samlingslådan vara nödvändigt, i det fall då rökkanalen går i samma skorsten som ventila­ tionskanalerna. Rökgaskanalen skall självfallet ej mynna i samlingslådan på skorstenstoppen utan mynna fritt ovanför samlingslådan. Detta utförande bör kunna åstad­ kommas till rimlig kostnad. En bränsleeldad värmepanna för bostadsuppvärmningen är dock i övrigt ej någon komplikation eftersom pannan är placerad i en egen brandcell med lufttillförseln helt avskild från byggnaden i övrigt. Enligt gällande norm skall förbrännlngsluften sålunda tillföras pannrummet direkt utifrån och dörren mellan pannrum och övriga ut­ rymmen vara tät utan över luft. Om dessa förutsättningar uppfylls bedöms värmepannan ej ge någon störande inver­ kan på husets ventilation. Om frånluftskanalerna år fördelade på fler än en venti- lationsskorsten blir installationen en ekonomisk fråga eftersom uppdelning av luftflödet på 2 eller 3 FSS-burar blir avsevärt dyrare än 1 bur för hela luftflödet. Ett alternativ till uppdelning på flera burar, är att dra kanalerna i sidled och sammanföra kanalerna till en gemensam ventilationsskorsten. Man bör därvid pröva om FSS-systemet kan betraktas som ett system med kontrolle­ rat normenligt flöde. Om så år fallet bör samma regler gälla som vid mekaniska system vad gäller bla. kanaler­ nas dragning. 4.4.1 Speciella faktorer att beakta vid småhus. I småhus kan finnas vissa speciella faktorer som får beaktas från fall till fall. Sådana är öppen spis eller 26 kakelugn. Andra är separata ventilationsskorstenar från våtutrymmen, kök och källarutrymmen osv. Torkskåp och torktumlare är andra installationer som kan behöva beaktas. öppen spis (kakelugn) har i många fall en klart störande inverkan på ventilationen, dels genom att förbränningen kräver luft, dels genom att den höga rökgastemperaturen ger en betydande drivkraft som medför att extraluft kan sugas in i rökgaskanalen från rummet. I många fall har detta medfört bakdrag i befintliga frånluftskanaler med ett ej önskat kallras. Ett vanligt sätt att minska prob­ lemet har varit att tillgodose spisens luftbehov genom en separat tilluftskanal utifrån som mynnar direkt i eldstaden. I några konstruktioner förvårms tilluften genom ett värmeväxlarsystem i spisen (kakelugnen). Då kan tilluftskanalen mynna på annan plats i rummet utan att störande kalldrag uppstår. I de flesta installationer är det sannolikt tillräckligt med den nämnda separata luftkanalen. I speciella fall kan dock spisen behöva kompletteras med luft- eller rökgasfläkt. I det senare fallet bör sannolikt fläkten i FSS-buren starta automatiskt samtidigt som spisens fläkt går igång. Då drifttiden för den öppna spisen normalt endast är några timmar i veckan blir kostnaden för den ökade ventilationen måttlig och kan accepteras. Den öpp­ na spisen är dock sannolikt en betydande komplikation och systemet kan kräva betydande insats för inreglering av såväl hjälpflåkt som rökgasfläkt. Problemet vid öppen spis är dock knappast något specifikt problem för FSS- systemet utan det finns i lika stor utsträckning vid övriga frånluftsystem. Som vi tidigare redogjort för bör kanalansluten köks- fläkt liksom vid flerbostadshus ersättas med kolfilter- fläkt . Eftersom huset normalt endast innehåller en eller i undantagsfall två spisfläktar bör FSS-fläkten kopplas så att den automatiskt startar när kolfilterfläkten tas i drift. Den härigenom ökade energiförbrukningen på grund av ökad ventilation år normalt liten, eftersom tiden för matlagning är kort. åven övriga eventuella utsugningsfläktar demonteras eftersom deras funktion övertas av FSS-systemet. I många fall är frånluftskanalen från köket helt separat dragen utan samröre med andra kanaler. Den är också i många installationer belägen på så stort avstånd från övriga kanaler att de ej kan sammanföras. I det fallet har som en tänkbar lösning diskuterats att bibehålla den befintliga köksfläkten och koppla ihop hjälpflåkt och köksfläkt elektriskt så att hjälpfläkten automatiskt går upp på fullvarv när köksfläkten tas i drift. Det finns dock en uppenbar risk för obalans, beroende på att de båda fläktarna troligen har olika tryckuppsättning. Sannolikt har köksfläkten högre tryckuppsättning än hjälpfläkten. Ett sätt att lösa problemet kan vara, att köksfläkten förses med ett fast inställt spjäll eller en enkel tyristorstyrd varvtalsreglering, varvid varvtalet låses till ett utprovat varvtal. Detta problem klarläggs enklast genom praktiska experiment. 27 4.5 Konstruktiva förutsättningar. 4.5.1 Flera separata skorstenar - blandade kanaler. I flerbostadshus är ventilationskanaler och kanaler från eldstäder normalt ej placerade i samma skorsten. I många småhus, särskilt äldre, finns däremot frånluftkanaler och rökgaskanaler i samma skorsten. Ofta är kanalerna fördelade på 2, eventuellt 3 skorstenar. Vid tvåplans- hus är det ej heller ovanligt att exempelvis ett våt­ utrymme i övre planet har egen ventilationsskorsten. Att blanda frånluft med rökgaser i en FSS-bur är ej lämpligt. I de fall en skorsten innehåller en kanal från värmepanna eller öppen spis och dessutom ett antal från- luftskanaler måste samlingslådan utformas så att rökga­ serna passerar i en separat kanal genom lådan. Om rök­ gaskanalen tillåts mynna i anslutning till buren kommer kanalen att utsättas för motsvarande störningar som skorstenstoppen vid ett konventionellt självdragssystem. Störningar vid mynningen av rökkanalen från värmepannan ger som nämnts knappast några problem på ventilations- sidan eftersom pannan och dess luftsystem ingår i en separat brandcell. Störningar vid mynningen av rökkanalen från eventuell befintlig öppen spis (kakelugn) kan däremot ge störnin­ gar i ventilationsflödet. Risken för störningar från rökkanal från öppen eldstad bör därmed utredas vidare. Generellt kan sägas att FSS-burens mått skall anpassas till de förhållanden som råder vid normalstora småhus. Förväntade dimensioner framgår av figur 4.1. Flgm:4.1 Fss-bur för småhus, mättsklsa 28 5 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR - ANALYS AV HUSTYPER. Småhus har byggts under alla tider men med varierande planlösning. Därför förekommer ett otal varianter vad gäller dragning och placering av ventilations- och rök­ gaskanaler. Variationerna beror såväl av i vilken landsdel som huset finns, som av tidsperioden då det uppfördes. I det följande har gjorts en relativt grov schablonindelning av hustyper med hänsyn till deras byggnadsår. Hustyperna visas i skissform i figur 5.1-3 på följande sidor. 5.1 Gamla hus, byggda före 1961. Fram till början av 1960-talet var ett vanligt utförande att samtliga kanaler samlades i en murad tegelskorsten, figur 5.1. Såväl 1 plans- som 1 1/2 plans- och 2 plans­ hus förekommer. Husen har ofta källare som åtminstone ursprungligen ej inretts som bostadsutrymme. Husen är ganska stora men har normalt endast en lägenhet. I viss omfattning förekommer hus med två lägenheter. 5.2 Ny-gamla hus, byggda 1961-75. Under perioden ca 1961-75 byggdes så gott som utelutande småhus med en lägenhet. ''Standardutförandet" var 1-plans eller 1 1/2-plans såväl med som utan källare. Ventilati­ ons- och rökgaskanaler utfördes vanligtvis som separata plåtkanaler vilka mynnar över tak i form av enkla plåt­ skorstenar. Det är inte ovanligt med flera separata skorstenar, tex. en för kök, en för badrum och en för övrig ventilation. Ibland finns även en för värmepanna och öppen spis där sådan förekommer. Se figur 5.2. 5.3 Nya hus, byggda efter 1975. Under senare år har tendensen i allt större utsträckning gått mot att placera våtrum, kök och pannrum intill varandra för att minska kostnaden för WS-installation, se figur 5.3. Där igenom har kanalerna lätt kunnat sam­ manföras till en gemensam skorsten vilket medfört lägre anläggningskostnad. Antalet installerade braskaminer och kakelugnar har ökat under denna tidsperiod. Flertalet hus är 1-plans hus utan källare. 5.4 Nybyggnation. Småhus som tillverkas nu och inom de närmsta åren bedöms också till stor del bli utförda i princip enligt sist- nämnda alternativet. Det finns dock en klar tendens till minskad bostadsyta. Ovannämda hustyper anser vi vara relativt representativa för småhusbeståndet. Hustyperna visas som nämnts nedan i skissform. I anslutning till skisserna redovisas erfor­ der 1 iga åtgärder för ombyggnad till FSS- ventilation. 29 K