AKTUELLT gMAeGASIN FrånN NATIoNEuLLA SEKrETAsrIATET För GENUSForSKNING 3-4-2008 AKTUELLT MAGASIN FråN NATIoNELLA SEKrETArIATET För GENUSForSKNING JUbILEUM för genusforskningen KöN och MAKT i kommunalpolitiken hEMTJäNSTENS hierarkier cooL är lika med manlig rAGGNINGENS regler KoNST i offentliga rum MASKULINITET i svensk förort PATrIArKATET härskar i Tornedalen FALLoSEN ensam och trött TrANSvESTITEr avslöjar könsgränser genus Utges av: Nationella sekretariatet för genusforskning, Box 200, 405 30 Göteborg Tel: 031-786 56 00 Fax: 031-786 56 04 Webbsida: www.genus.se Redaktör: Inga-Bodil Hermansson Tel: 031-786 56 02 E-post: inga-bodil.hermansson@genus.se Ansvarig utgivare: Anne-Marie Morhed, fil. dr. i sociologi och sekretariatets föreståndare Grafisk form: Daniel Burkhalter, E & B Reklambyrå AB Tryckeri: Livréna Ab, Göteborg Sekretariatet firar 10 år! ISSN: 1403-8943Layout: Frida Lundberg och Jimmy Sand Medverkande i detta nummer: Nationella sekretariatet för genusforskning har funnits i en åttondels kvin- Frilansjournalister: Karin Alfredsson, Torbjörn nooliv. Om det är mycket eller litet kan förstås diskuteras. Det som är Bergström, Fatima Grönblad, Åsa Moberg, Siri viktigt är vad som hänt under en viss tidsrymd, vilken som är jubileets Reuterstrand, Sebastian Johans, Birgitta Weibull, firaranledning. Nu firas att ett forskningsfält vuxit fram med stor kraft och Christer Wigerfelt övertygelse under de senaste tre decennierna. övriga: Maud Eduards, professor i statsvetenskap, Genusforskning, som fältet i dag kallas, har producerat cirka tusen Stockholms universitet, Karin Henriksson-Larsén, genusavhandlingar, hundratusentals universitetskurser med genusperspek- professor i idrottsmedicin, Umeå universitet, Tora tiv, tiotusentals uppsatser på olika utbildningsnivåer, flera tusen forsk- Holmberg, fil.dr i sociologi, Uppsala universitet, ningsanslagsansökningar med genusinriktning samt rader av genuslektorat Barbro Wijma, professor i Genus och Medicin, och genusprofessurer. Ett kunskapsområde har vuxit fram i universitets- Linköpings universitet, Josefine Alvunger, informa- världen som kan liknas vid en rörelse som böljat fram som en vattenvåg. tör, Eva Borgström, forskningshandläggare, och Genusforskningen har spridit sig brett, långt utanför den akademiska värl- Jimmy Sand, informatör, Nationella sekretariatet för den. I dag fnyser man inte längre åt genusforskningen. Den har blivit hono- genusforskning. rerad med utmärkelser och excellenscentra. Referensgrupp: Sharareh Akhavan, universitetsad- junkt i folkhälsovetenskap, Skövde, Eva Borgström, Men det finns också en annan sida som vi inte i någon slags födelsedags- forskningshandläggare, Nationella sekretariatet hybris får blunda för. Genusforskningen visar vissa trötthetstecken. Det för genusforskning, Göteborg, Ewa Gunnarsson, verkar som de rena genuskurserna inte längre är lika eftersökta i grund- professor, människa-maskin, Luleå, Ulla Göransson, utbildningen. De nya kurserna om queer och intersektionalitet har större Vinnova, Stockholm, Katarina Hamberg, docent i popularitet. Kurser som problematiserar könsförhållandet mellan kvinnor medicin, Umeå, Arne Nilsson, docent i sociologi, och män förefaller omoderna. De ges så länge det finns intresserade studen- Göteborg, Claes Nyberg, kommunikationskonsult, ter, forskare, anslagsgivare och engagerade forskningspolitiker Stockholm, Anneli Tillberg, webbredaktör, JämO, Efterfrågan och ekonomiskt stöd är den krassa materiella existensgrun- David Tjeder, fil. dr i historia, Stockholm den och knappast den omständighet som en gång startade forskningsrörel- Annonser: inga-bodil.hermansson@genus.se sen, nämligen ett förtryckande könsförhållande med implikationer långt in i det akademiska livet. Denna materiella omständighet torde emellertid inte vara undanröjd, det avtagande intresset för genusforskning till trots. Det akademiska forskningsintresset står inte alltid i paritet med verklighetens behov av utforskning. I detta vakuum mellan studenternas/forskarnas intresse och verklighetens behov av forskning är det viktigt att politiken analyserar forskningsbe- PReNUMeReRA På GeNUS hoven med andra måttstockar än popularitetskurvor. Forskningspolitiken Kostnad: 150 kr/år (4 nr) borde i högre grad simma motströms. Teckna din prenumeration på: www.genus.se eller e-posta ekonomitjanst@natverkstan.net g. Postgiro: 182 08 53-8, Nätverkstan Ekonomitjänst Tel: 031-743 99 05 Anne-Marie Morhed Fax: 031-743 99 06 Föreståndare Lösnummerpris: 39 kronor Innehåll 3-4-2008 4 Utökat uppdrag till tioårsjubileet 6 Åtta forskare om framtidens utmaningar 9 Kön och makt i kommunalpolitiken 10 Kroppens villkor på catwalken 12 Genusforskning i Genus en resa i ord 14 Berättelser från gränsen om att vara transvestit 15 Patriarkatet härskar i Tornedalen 16 Förebilden: Simone de beauvoir 18 Porträtt: Johanna Schiratzki 22 “Åh, vad coolt!“ om pojkar och maskulinitet 24 Hemtjänstens hierarkier 25 Ragg på krogen: så funkar det 26 Motstridig maskulinitet i Förortssverige 28 2000-talets fallos ensam och trött 30 Genus på nordiska nätet 32 Kvinnors världar möttes i Madrid 34 Konsten på efterkälken i offentlighetens rum 35 Nyheter 39 Debatt 42 Aktuellt 44 Gästkrönika av Maud Eduards 10 28 16 14 30 Redaktionen har ordet Ett forskningsfält jubilerar och sekretariatet nummer av tidningen, med artiklar om fyller år. Åtta genusforskare ger i det här flera olika ämnen inom genusforskning. numret en bild av fältets aktuella läge och Kommunpolitik, transvestism, maskulinitet, vilka utmaningar som väntar genusforsk- mode och hemtjänst för att bara nämna ningen. De efterlyser bland annat en aktiv några. Nästa nummer kommer ut i mars solidaritetskamp, intersektionell analys, broar 2009. Skriv eller ring gärna till oss om du vill mellan akademi och samhälle, utveckling av kommentera tidningen, har frågor om genus- femininitetsstudier och genuscertifiering av forskning eller vill göra ett debattinlägg. universitetsutbildning. Vi firar jubileum med ett dubbel- Inga-Bodil Hermansson, redaktör  genus SEKrETArIATET 10 år Text och foto: Inga-bodil hermansson Utökat uppdrag till tioårsjubileet Nationella sekretariatet för genusforskning fyl- sekretariatet arbetat mer forskningspolitiskt, för att ler tio år i år och går in i sitt nästa decennium skapa förutsättningar och lyfta fram genusforskning- med ytterligare ett uppdrag. Sekretariatet ska ens villkor. fortsätta främja genusforskningen i Sverige, Det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genus- men också jämställdhetsintegrera statliga myn- perspektiv startades 200 och riktar sig till alla med digheter. inflytande över forskningspolitikens utformande. Flera utredningar om svensk genusforskning och Tio års konferenser, arrangemang, utbildningar, utred- dess fördelning inom olika discipliner och fakulteter ningar och analyser, med uppgift att överblicka, sprida har initierats av sekretariatet, för att analysera vilka och främja genusforskningen och öka medvetenheten främjandeinsatser som behövs. Tillsammans med om genusperspektivets betydelse. Nationella sekre- Högskoleverket ger sekretariatet ut en skriftserie om tariatet för genusforskning inrättades vid Göteborgs olika akademiska ämnesområden utifrån genusper- universitet 1998, efter utredningen Viljan att veta och spektiv. viljan att förstå: Kön, makt och den kvinnovetenskap- Sekretariatet har hittills arrangerat tre nationella liga utmaningen i högre utbildning (SOU 1995:110). konferenser för genusforskare och varit medarrangör Beslutet om ett genussekretariat, som fattats två år ett flertal. Utöver konferenser har sekretariatet ordnat tidigare, var inte politiskt kontroversiellt men väckte och samarrangerat riksdagsseminarier, föreläsningsse- starka reaktioner från akademiskt håll, berättar dåva- rier, kurser och debattsamtal. rande utbildningsministern Carl Tham. – Kritiken handlade om att genusforskning inte STöd FöR jäMSTäLLdheTSINTeGReRING skulle vara vetenskapligt underbyggd forskning, men Den 7 juli 2008 beslutade regeringen att ge Nationella det här var ingen stor politisk fråga. Tanken var ett sekretariatet för genusforskning i uppdrag att bygga centrum som inte skulle bedriva egen forskning, även upp ett stöd för statliga myndigheters arbete med jäm- om det var lite olika meningar om det. Framför allt ställdhetsintegrering. skulle det överblicka och ha en samordnande och – Regeringen tar i och med detta ytterligare steg informativ roll för genusforskande institutioner. Det för att stärka kunskapsbasen i arbetet med jämställd- skulle främja genusrelaterad forskning och i mån av hetsintegrering. Medborgare ska veta att den service resurser ordna forskarkonferenser, knyta nätverk och som samhället erbjuder svarar upp mot både kvinnors stimulera nya forskare att arbeta med genusfrågor, och mäns villkor och behov, sa jämställdhetsminister säger Carl Tham. Nyamko Sabuni när uppdraget offentliggjordes. Det nya uppdraget har påbörjats och en officiell TyNGdPUNkTeN hAR FöRSkjUTITS öveR TId invigning av programmet planeras till början av nästa Informationsspridning och arrangemang har hela år. Men först firas tioårsjubileum. Den 22 oktober i tiden varit en central del i sekretariatets verksamhet. Göteborg hålls en paneldebatt om sekretariatet, dess Tidningen Genus startades tidigt, först som gratistid- historia och framtid. ning, tills upplagan växte sig större än sin budget och tidningen blev prenumerationsbaserad för tre år sedan. FAKTA. Föreståndare för Nationella sekretariatet för genus- Tyngdpunkten för sekretariatets verksamhet har forskning har tidigare varit Eva Gothlin 1998 – 1999 och förskjutits genom åren. I och med att genusforskning Gunnel Karlsson 2000 – 2003. Nuvarande föreståndare är har utvecklats till ett allt starkare forskningsfält har Anne-Marie Morhed.  5 genus rEPorTAGE Sammanställning: Jimmy Sand åtta forskare om framtidens utmaningar Från kvinnoforskning inom sociologi och historia till ett tvärvetenskapligt fält med maskulinitets-, queer- och etnicitetsstudier under sitt paraply. Så kan genusforskningens utveckling under trettio år sammanfattas i korthet. Men hur ser framtiden ut? Genus har frågat några framstående forskare och ämnesföreträdare. Tiina Rosenberg, professor i genus- Jeff Hearn, professor i maskulinitet, Anita Göransson, professor i Genus, vetenskap, prefekt för Centrum för kultur och samhälle, Tema Genus vid ekonomisk förändring och organisa- genusvetenskap vid Lunds universitet: Linköpings universitet: tion vid Linköpings universitet och Göteborgs universitet: Genusvetenskapen har En första utmaning är att för- ”genomgått många faser. Den stå hur genusordningar fung- Det finns ett nytt internationellt fråga som hängt i luften erar i samhället, att veta hur klassamhälle, där nya sätt att under flera år nu är vad som genus tar sig olika uttryck i underordna och överordna kommer efter poststrukturalismen. Det olika samhällen och under olika his- människor uppkommit. Men som hänt är att solidaritet och gemen-”toriska skeenden. Intersektionalitet, det har länge varit ute att studera arbe- skap återvänt som nyckelbegrepp till det vill säga hur genus samverkar med ”tets utveckling och maktförhållandena i den feministiska teoretiska agendan. Det andra kategorier, är viktigt att belysa. samhället. Det gäller inte bara genusfors- innebär att vår genusvetarframtid stavas Här kan begreppet transpatriarkat, karna utan många andra forskare också. till solidarisk kunskap. eller transnationella patriarkat, vara Nu finns dock som väl är en interna- Richard Bennett skriver i Den nya användbart. tionell tendens att återupptäcka sociala kapitalismens kultur att 198-vänsterns Viktigt här är att se hur det mate- klyftor och klassbegreppet och att stu- statskritiska projekt och önskan att riella och det diskursiva samverkar. dera kombinationer av kategoritillhörig- nedmontera institutioner gick ut på att Grunden är att göra en materialistisk heter och hur de värderas och fungerar i ”skapa nya gemenskaper: personliga genusanalys, men på ett väldigt öppet olika kontexter. Jag tror att den tenden- relationer byggda på tillit, relationer sätt som inkluderar kropp, det virtuella, sen är på väg hit också. som hela tiden skapades och förnyades, texter och diskurser. En näraliggande Den innebär samtidigt att den hit- en gemensam sfär i vilken människor utmaning är kunskapsproduktionen i tills så populära diskursanalysen allt var lyhörda för varandras behov”. Så akademin, tvärs över alla disciplingrän- mer kommer att kombineras med en blev det inte. Vi har i stället fått en ser, en diskussion som måste inkludera materialistisk analys, att teori utvecklas offentlighet som resignerat accepterar naturvetenskap, teknikvetenskap och i dialog med empiri och att både kvanti- de strukturella förändringarna, som om medicin. tativa och kvalitativa metoder används. försämringarna av tryggheten i arbete En mer specifik utmaning är att Det är förmodligen den dominans i och välfärd varit oundvikliga. Men dekonstruera komplexiteten i (mäns) genusforskningen som funnits på senare dessa förändringar har inte gjort män- sexualitet och (mäns) våld, att decentra- år av humanistiska kulturstudier, som niskor friare. Tvärtom. Det som krävs lisera politiskt teoretiska ”centra”, samt har gjort att maktanalyser blivit mer nu är att återuppliva en aktiv solidari- att avskaffa ”män” som en maktkate- sällsynta och även att kvalitativa meto- tetskamp. gori. der ofta dominerat totalt – åtminstone i delar av genusforskningen.  Tiina rosenberg Jeff hearn Anita Göransson Cristina Grenholm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, vetenskap- lig ledare för Centrum för genusforsk- ning vid Karlstads universitet: Nu efterfrågar samhället till- ”lämpad genusforskning. Såväl offentlig förvaltning som fack-liga organisationer och regionens kom-petenscentra inom traditionella näringar frågar efter analyser och verktyg. Vi har en gemensam övertygelse om att ökad jämställdhet är en framtidsväg. Ett kon- kret exempel är projektet Jämställd håll- bar tillväxt, finansierat bland annat av EU:s strukturfonder, som forskare från Karlstads universitet jobbat med. Ulrika Dahl cristina Grenholm När genusforskningen integreras i tillväxtprogram utmanas vår kritiska grundhållning. Samtidigt ges vi möj- lighet till konkret förändringsarbete. Ulrika Dahl, kulturantropolog och ningsfält, men behöver alltjämt förfina Genom vår förankring i den genusve- ämnesansvarig för Genusvetenskap, våra feministiska analyser av kunskap tenskapliga forskningsfronten har vi Södertörns högskola: och makt, det vill säga av villkor och potential till ett kvalificerat jämställd- ramar för vårt arbete och av institutio- hetsarbete i regionen. Genusforskare har Det är en paradoxal tid. Å nalisering, finansiering och politisering kunskaper om hur makt och kön bidrar ”ena sidan utvecklas vårt fält av vårt fält. till att förstärka rådande strukturer, snabbt – nya forskarutbild- Att genusforskningens subjekt inte men också hur vanor och traditioner ningar, professurer och ”starka” miljöer är ”kvinnan” vet vi – men medan mas- kan brytas. Vi behöver den mångfald gör genusforskning till ett internationellt kulinitetsforskningen växer saknar vi av teorier och metoder som även fort-och väletablerat område. Å andra sidan kritiska och intersektionella feminini- sättningsvis kommer att karakterisera präglas arbetet alltmer av nyliberala tetsstudier och analyser av det fortsatta genusforskningen. Men detta kräver att metaforer, villkor och antaganden – av femininitetsföraktet – både inom vårt vi även återför erfarenheter och kun- en excellens- och innovationsretorik och fält och i världen i stort. Därtill behövs skaper från den tillämpade forskningen krav på ”relevans” för en senkapitalis- kritiska studier av vithetsprivilegier, till våra inomvetenskapliga seminarier. tisk marknad. nykolonialism, heteronormativitet och Detta hjälper i sin tur teoriutvecklingen Vi har ett starkt och brokigt forsk- klassklyftor. vidare. 7 genus rEPorTAGE Sammanställning: Jimmy Sand Eva Lundgren, professor i sociologi, sär- Margaretha Fahlgren, professor i lit- Ewa Gunnarsson, professor i genus, skilt kvinnoforskning, forskningsledare teraturvetenskap, forskningsledare människa och maskin, Luleå universitet: för avdelningen för samhällsvetenskaplig vid Centrum för genusvetenskap, med genusforskning, Uppsala universitet: excellensprogrammet GenNa, Nature/ Att bygga broar mellan Culture Boundaries and Transgressive akademin och samhälleliga Efter att ha insett potentia- Encounters, Uppsala universitet: aktörer utan att förlora ”len och begränsningarna hos sig själv. Så vill jag sammanfatta den ’genus’, ’etnicitet’ och ’klass’ Genusforskningen idag är stark största utmaningen vi har framför som analytiska begrepp under inter- ”främst inom humaniora och ”oss. Hur hanterar vi utmaningen om sektionalitetens flagg efterlyser jag en samhällsvetenskap men det en starkare policydriven forskning, ny forskningsvåg: Kontextualiseringens pågår en breddning mot naturvetenskap- en utveckling av Mode II, som i dag våg. Med preciserade – nära och fjärr- liga och medicinska fält. Nya tvärveten- är styrande hos forskningsfonderna? ran – ’kontexter’ som tolkningsraster skapliga frågeställningar och samarbete Den ställer genomgripande krav på ges möjlighet både för större tolknings- mellan forskare från olika ämnen ökar förändring i forskarpraxis på såväl mångfald och för sammanhållna analy- genusforskningens relevans i samhäl- kunskapsprocesser som forskare. ser. Detta kan motverka den fragmente- let. Det krävs utveckling av teorier och En lika stor utmaning är, lite para- ring som felaktigt blandas samman med begrepp som kan utforska genus bety- doxalt, samtidigt frågan om hur den och framstår som ’queera’ analyser. När delse i intersektionella möten mellan flera genus- och jämställdhetsvetenskapliga forskaren kan stoppa forskningspro- dimensioner. Det krävs också konkret för- forskningen kommer att lyckas med blemen in i redan färdiga, kontextlösa ankrad genusforskning för att förstå till att hantera elitismen inom så kallade kategorier, behöver hon inte vrida och exempel kroppens betydelse i produktio- excellensmiljöer där inte minst den vända på dem, och heller inte ifråga- nen av begrepp, strukturer och kunskap. kvalitativa forskningen är i farozonen sätta sig själv. Förbindelserna mellan forskning och genom omfattande nedvärderande ran- Det är frestande, särskilt i perioder utbildning måste stärkas och genuskom- kingsystem. med kulturell oro och ekonomisk ned- petens öka bland lärare och forskare. Hur hanterar vi dessa krafter som gång att göra om samhällsvetenskapliga Alla studenter ska få kunskap om genus. styr mot skapandet av ett ”excellent forskningsproblem till naturvetenskap- Att genus fortfarande inte är integrerat skråväsen” utan att förlora genus- och liga och medicinska sådana, med påstå- i traditionella discipliner, utan i hög jämställdhetsvetenskapens radikala enden om ’individuella’ lösningar i form utsträckning är avhängigt individuella potentialer? En storlagen potential lig- av genuppsättningar, medicinska diag- insatser på enskilda institutioner, signa- ger i dessa utmaningar för genus- och noser – där mer eller mindre tillfälliga lerar tydligt behov av ökad genuskom- jämställdhetsvetenskap att bli såväl en korrelationer tolkas som orsaksbärande petens. Projekt som genuscertifiering av föregångare inom akademin som att i ett kontextlöst universum. Låt köns- universitetsutbildning är en förutsättning bidra till en frigörande samhällskraft. våldsproblemet och regeringens allmän- för att kunna utveckla genusforskningen Hur ska vi gemensamt hantera detta na forskningsplan tjäna som exempel. i framtiden. äventyr? 8 genus rEPorTAGE Text: christer Wigerfelt Foto: Scanpix Kön och makt i kommunalpolitiken har det någon betydelse för den politik som går samman för att flytta fram frågeställningar som bedrivs, om politikerna är män eller kvinnor? främst attraherar kvinnor. är kön en närvarande dimension inom politi- ken? I Sverige, som vi ofta kallar världens mest TRe FRåGeSTäLLNINGAR jämställda, borde frågor som dessa redan för Avhandlingen kretsar kring tre frågor om politik och länge sedan vara utredda. Men det tycks ha kön. Den första frågeställningen handlar om och varit en blind fläck i vårt självmedvetande. hur politikernas könstillhörighet påverkar politikens innehåll. Den andra frågan handlar om hur könsrela- Anette Gustafson på Förvaltningshögskolan i tioner politiseras. Den tredje reflekterar över i vilken Göteborg har i sin doktorsavhandling Könsmakt utsträckning kvinnors politiska handlingsutrymme och könsbaserade intressen – Om könspolitisk begränsas av könsmaktsförhållanden. representation i svensk kommunalpolitik gjort en I undersökningen visar Anette Gustafsson att det närmare undersökning av hur frågeställningarna finns könsmässiga variationer om hur maktfördelning- ska besvaras på den kommunala nivån. Anette en uppfattas. Det är främst män som upplever att det Gustafson blev intresserad av frågan efter att ha egna inflytandet har minskat genom kvinnornas poli- skrivit en d-uppsats om tillkomsten av den nya jäm- tiska närvaro. En väsentlig del tolkar samtidigt den ställdhetslagen. Hon ville studera könsmaktsord- systematiska obalansen som individuella variationer. ningen mer på djupet. Kvinnorna däremot upplever oberoende av partitillhö- – Tvärtemot vad man skulle kunna tro har det righet att männen har behållit sitt maktövertag. inte gjorts någon liknande undersökning tidigare. – Partipolitiseringen förhindrar dock att kvin- Det finns undersökningar i vissa kommuner och i nor från olika läger går samman för att bekämpa mer specifika frågor. Så jag ville göra en bredare mansdominansen i den kommunala politiken genom studie och skanna av hela landet. Jag skickade ut en kvotering. Mest positiva till den tanken är kvinnor på enkät till alla kommunpolitiker i 28 kommuner och vänsterkanten, mest negativa är män i högerblocket. utifrån svaren har jag försökt fånga könsmässiga – Bland folkpartister och moderater är kvinnorna skillnader och svårigheter i samband med det poli- mer aktiva än sina manliga partikollegor, men de har tiska uppdraget. samtidigt mindre inflytande. Män upplever att de har mer inflytande än kvinnor i alla partier utom i vänster- 40 PRoceNT kvINNoR På koMMUNAL NIvå partiet. Det betyder att kvinnor måste vara mer aktiva En tanke som kan ligga nära till hands är att köns- än män för att uppleva samma grad av inflytande. fördelningen blir jämnare ju längre ner i det poli- tiska systemet man kommer, men så är det inte alls. Representationen av kvinnor är drygt 0 procent på kommunal nivå medan den är närmare hälften i riks- ”Partipolitiseringen förhindrar att dagen. Har det då någon betydelse om våra politiker kvinnor från olika läger går samman är män eller kvinnor? Absolut, är Anette Gustafssons för att bekämpa mansdominansen slutsats. – Män och kvinnor har olika uppfattningar om i den kommunala politiken genom könsrelaterade frågor och kvinnor politiserar i högre kvotering. Mest positiva till den grad frågor som handlar om jämställdhet. Men när tanken är kvinnor på vänsterkanten, det kommer till klassintressen har könsbaserade intressen väjningsplikt för både män och kvinnor. mest negativa är män i högerblocket.” Det förhindrar att kvinnor från olika politiska läger 9 genus rEPorTAGE Text: Karin Alfredsson Illustration: Eva-Lena hedvall Kroppens villkor på catwalken I ett och ett halvt år följde antropologen Ann livet med fester, drinkar och kändisar. Dessutom Frisell ellburg femton modeller i Stockholm. krävs naturligtvis att man har ett exhibitionistiskt hon satt intill den ”catwalk” där model- drag. lerna svänger fram, frös tillsammans med – Men det är ytterst få som tjänar mycket pengar en modell i svart negligé i ett utkylt garage och resorna går ofta till modellhotell i Milano och och intervjuade bokare, moderedaktörer Paris där man bara får sitta och vänta för att – i vär- och andra i branschen. Resultatet har blivit sta fall – bli ratad. avhandlingen Ett fåfängt arbete som lades fram i vintras. Glamouren då? – Tja. Vissa tycker nog att det är spännande. Varför just modeller? Alkohol och droger finns det gott om, liksom sexu- – Jag har länge intresserat mig för de föreställ- ella trakasserier. Det är värst för de mycket unga ningar som finns om genus, sexualitet och skönhets- modellerna, de som är under 15 år. Vissa av dem ideal. Att få studera den industri som är med och kan fara mycket illa. Men många klarar sig bra och skapar dessa föreställningar var lockande. Men det skaffar sig en tuffhet som de kan ha nytta av senare var svårare än jag trodde att komma in. Jag möttes i livet. ofta av misstänksamhet. – Det finns massor av fördomar om modeller och Vad förvånade dig minst? Vilka av dina resultat modebranschen. De som ställde upp och lät mig följa stämmer med stereotypen? dem ville visa på verkligheten. Och min avhandling – Matfixeringen. Alla pratar om mat samtidigt fokuserar på arbetet som modell, inte på resultatet, som de bantar. De som går upp något kilo straffas till exempel genom att analysera de bilder som publi- genom att tappa jobb. Det gäller både kvinnliga och ceras. Jag är en socialantropo- log som gör fältarbete. ”Alla pratar om mat samtidigt som de bantar. Vad förvånade dig mest? de som går upp något kilo straffas genom – Att det förekom så myck- att tappa jobb. det gäller både kvinnliga och et gratisarbete. Och att även etablerade beställare, som de manliga modeller, även om de talar om det stora internationella mode- på olika sätt.” tidningarna, betalar så dåligt. Men bilderna är inträdesbiljet- ten till yrket. Att ha en välfylld portfolio med bra manliga modeller, även om de talar om det på olika bilder, gärna tagna av en känd fotograf, är enda sätt. Kvinnorna erkänner att branschen har problem chansen att komma vidare. Ibland betalar modellerna med till exempel ätstörningar medan männen sna- till och med en fotograf för att få bilder. rare beskriver sin vardag som ett rockstjärneliv där man går upp sent, hoppar över lunchen, röker och Varför vill man bli modell? dricker många koppar svart kaffe. – Det finns tre skäl som återkommer: chansen att – Skönhetsidealet är också traditionellt. En modell tjäna mycket pengar, resorna och det glamourösa ska vara lång, smal och vit. Hon/han får gärna ha 10 ett personligt drag, som fräknar eller utstående öron, men inte avvika för mycket. Vilka skillnader finns mellan manliga och kvinnliga modeller? – Stora skillnader. För det första är detta ett yrke där kvinnor tjänar mer än män. Fortfarande är det kvinnornas kroppar som drar in mest pengar till modetidningar, par- fymmärken och agenturer. Männen distan- serar sig också mer. De presenterar sig som modell OCH sångare/student/skådespelare. Modellarbetet är något som de kan tjäna lite pengar på vid sidan om. Så säger många kvinnor också, men för dem är det mer av ett yrke. Eller åtminstone för- hoppningen om ett framtida yrke. – En annan skillnad är hur man ser på sexualiteten i bilderna och framträ- dandet. Alla inser att sex är en viktig ingrediens som säljer, men det finns HM:s postor- gränser för hur sexig man får vara. derkataloger. Hur ”porrig” säger man när det gäller Och statusste- kvinnorna, hur ”bögig” när det gäller gen ska bestigas i männen. Det betyder inte att det är rätt riktning. Den förbjudet att vara homosexuell man- som ”gjort Hugo Boss” kan lig modell, men det ska inte synas på inte börja sälja tubsockor. Då bild. Det finns homofoba tendenser i förstör man sitt varumärke. den svenska modebranschen. – Respektabiliteten måste behållas. Hur länge kan man arbeta som Därför är herrtidningar som Café och modell? Slitz riskabla för kvinnorna. Där finns – För de flesta kvinnliga model- en risk att få ett rykte om sig att vara ”slampig”. Att ler är karriären slut i 25-årsåldern. kvinnorna skulle vara lesbiska finns inte ens på dag- Männen kan hålla lite längre. Men ordningen. erfarenheten behöver inte bara bort- kastad. De som klarar modellåren får Vilka är de ”finaste” modelljobben? ett rejält lager skinn på näsan. Många – Parfymreklam. Det är dessutom välbetalt. Sedan före detta modeller har gått vidare i kommer de stora internationella modetidningarna, branschen, eller gjort andra karriärer. Se men det betalar sig bättre att arbeta för Ellos eller bara på Efva Attling eller Emma Sjöberg. 11 genus- genus JUbILEUM forskningText: Eva borgström Illustration: Frida Lundberg inistisk fem ing forskn maskulinitets- forskning jämställdhets- kvinno- forskning forsknin g könsrolls- forskn inin tg ersek- tionalitet Queer Genusforskning i Genus – en resa i ord Postkolonial I år fyller svensk genusforskning trettio år empiriskt som teoretiskt. Dess fokus har kommit att ar av hela fältet. Låt mig ta tre, som kritik at fram en omprövning av företeelser och och det firas på olika platser runt om i landet. förskjutas genom att nya kunskapsområden, nya frå- jag tycker, belysande exempel. antaganden, som tidigare hade tagits för Under trettio år har nya teorier och begrepp geställningar och nya teoribildningar har tillkommit givna, samtidigt som den har formulerat nya genusforskning utvecklats, andra har kanske försvunnit. medan andra har övergetts eller blivit mer perifera. QUeeRA ANSATSeR SATTe FokUS På SexUALITeT frågor och uppmärksammat problemområden som denna förändringsprocess speglas i snart tio Men namnskiftena är också kopplade till för- Det genusvetenskapliga forskningsfältet vidgades tidigare inte har blivit tillräckligt uppmärksam- årgångar av tidningen Genus. ändringar i forskningens institutionella villkor, till rejält och den genusvetenskapliga teoribildningen made. att nya aktörer och nya målgrupper har tillkommit skärptes genom att olika queerteoretiska ansatser Egentligen är det bara genusforskningens moderna och till att forskningsfinansiärernas riktlinjer har växte fram. Queerteorin beskriver inte bara köns- INTeRSekTIoNALITeT – oM koMPLex MAkTkoNSTRUkTIoN organisering och institutionalisering som jubilerar, förändrats. kategorierna utan även sexualiteten som formad av Det tredje exemplet, som jag skulle vilja nämna här, för själva forskningstraditionen är mycket, mycket sociala och kulturella maktmekanismer. För att kunna är diskussionen om intersektionalitet. Detta begrepp äldre än så. Den har sina rötter i en lång historia av FoRSkNINGeN SPeGLAd I GeNUS beskriva samhälleliga företeelser som tidigare inte har inkluderar de båda andra, genom att det sätter sökar- sökande efter kunskap om kvinnors liv och villkor, Språkutvecklingen har gått än snabbare om vi ser studerats vetenskapligt har den myntat termer som till ljuset på hur olika maktrelationer samverkar, motver- som till stor del har ägt rum utanför universiteten, på de termer som refererar till forskningsområdets exempel ”heteronormativ” och ”den heterosexuella kar och påverkar varandra. eftersom akademin varit så senfärdig med att accepte- delområden, till olika teoretiska riktningar inom matrisen”. Intersektionalitet är ett brett tvärvetenskapligt ra kvinnliga studenter, lärare och forskare och än mer fältet eller till grundläggande analytiska begrepp. Queerbegreppet lanserades i USA i början av begrepp som studerar skärningspunkten mellan olika senfärdig med att utveckla och acceptera ny kunskap Också under den tid som Nationella sekretariatet 1990-talet och nådde Sverige ett par år senare. Genus samhälleliga maktordningar baserade på kön, etnici- om den sociala betydelsen av kön. för genusforskning har varit en aktör på fältet, alltså uppmärksammade denna forskning i så gott som varje tet, sexualitet, klass, ras, nationalitet, funktionalitet, ”Genusforskning” är idag den vanligaste beteck- de senaste tio åren, har vissa ord seglat upp medan nummer och var därmed tidigt ute med att sprida religion och annat. Det handlar om något annat och ningen för detta kunskapsområde, som ju numera andra blivit mindre frekventa. information om ett nytt och expansivt forskningsom- mer än att lägga den ena maktordningen till den självklart även inkluderar könsteoretisk forskning Att genusforskning är ett område under stark råde. andra. Poängen är att man utgår från att olika makt- om män och manlighet. Men det har genom åren utveckling och förändring kan avläsas om man ordningar ömsesidigt konstruerar varandra. De kan funnits många ord som betytt ungefär samma sak bläddrar i de snart tio årgångar av Genus, som hit- PoSTkoLoNIAL TeoRI STäLLeR NyA FRåGoR försvaga eller förstärka varandra, komplettera eller som ”genusforskning” gör idag, till exempel ”kvin- tills har utkommit. Lena Olson, den som skapade och En annan mycket viktig inriktning, som under dessa år konkurrera med varandra i ett komplext och dyna- noforskning”, ”jämställdhetsforskning”, lanserade Genus och som under många år var tid- har vuxit sig stark, är den postkoloniala teoribildning- miskt sampel. ”könsrollsforskning”, ”feministisk skriftens redaktör, tänkte sig en tidskrift som en. Den undersöker de livsvillkor och maktrelationer Genus har hittills bara funnits med under en rela- forskning” och ”könsforskning”, för till sin form skulle vara journalistisk men till som har skapats i skuggan av kolonialism, imperia- tivt kort tid i genusforskningens historia, men ändå att nämna några av de viktigaste. köns- sitt innehåll skulle ligga nära forskarna och lism, nationalism, etnocentrism och rasism. hunnit med att spegla väsentliga förändringar. Det De många namnbytena har givetvis forskning den aktuella forskningen. Genus har på så Olika företrädare för denna inriktning har skarpt finns all anledning att tro att diskussionen kommer att haft att göra med att forskningsinrikt- sätt speglat de många små förändringar som kritiserat genusforskningen för att vara alltför europe- fortsätta och att morgondagens genusvetenskap kom- ningen genom åren har utvecklats såväl med tiden har inneburit väsentliga förändring- isk, kristen, vit och medelklassbetonad. Den har tving- mer att vara annorlunda än dagens. 12 genus- genus JUbILEUM forskningText: Eva borgström Illustration: Frida Lundberg inistisk fem ing forskn maskulinitets- forskning jämställdhets- kvinno- forskning forsknin g könsrolls- forskn inin tg ersek- tionalitet Queer Genusforskning i Genus – en resa i ord Postkolonial I år fyller svensk genusforskning trettio år empiriskt som teoretiskt. Dess fokus har kommit att ar av hela fältet. Låt mig ta tre, som kritik at fram en omprövning av företeelser och och det firas på olika platser runt om i landet. förskjutas genom att nya kunskapsområden, nya frå- jag tycker, belysande exempel. antaganden, som tidigare hade tagits för Under trettio år har nya teorier och begrepp geställningar och nya teoribildningar har tillkommit givna, samtidigt som den har formulerat nya genusforskning utvecklats, andra har kanske försvunnit. medan andra har övergetts eller blivit mer perifera. QUeeRA ANSATSeR SATTe FokUS På SexUALITeT frågor och uppmärksammat problemområden som denna förändringsprocess speglas i snart tio Men namnskiftena är också kopplade till för- Det genusvetenskapliga forskningsfältet vidgades tidigare inte har blivit tillräckligt uppmärksam- årgångar av tidningen Genus. ändringar i forskningens institutionella villkor, till rejält och den genusvetenskapliga teoribildningen made. att nya aktörer och nya målgrupper har tillkommit skärptes genom att olika queerteoretiska ansatser Egentligen är det bara genusforskningens moderna och till att forskningsfinansiärernas riktlinjer har växte fram. Queerteorin beskriver inte bara köns- INTeRSekTIoNALITeT – oM koMPLex MAkTkoNSTRUkTIoN organisering och institutionalisering som jubilerar, förändrats. kategorierna utan även sexualiteten som formad av Det tredje exemplet, som jag skulle vilja nämna här, för själva forskningstraditionen är mycket, mycket sociala och kulturella maktmekanismer. För att kunna är diskussionen om intersektionalitet. Detta begrepp äldre än så. Den har sina rötter i en lång historia av FoRSkNINGeN SPeGLAd I GeNUS beskriva samhälleliga företeelser som tidigare inte har inkluderar de båda andra, genom att det sätter sökar- sökande efter kunskap om kvinnors liv och villkor, Språkutvecklingen har gått än snabbare om vi ser studerats vetenskapligt har den myntat termer som till ljuset på hur olika maktrelationer samverkar, motver- som till stor del har ägt rum utanför universiteten, på de termer som refererar till forskningsområdets exempel ”heteronormativ” och ”den heterosexuella kar och påverkar varandra. eftersom akademin varit så senfärdig med att accepte- delområden, till olika teoretiska riktningar inom matrisen”. Intersektionalitet är ett brett tvärvetenskapligt ra kvinnliga studenter, lärare och forskare och än mer fältet eller till grundläggande analytiska begrepp. Queerbegreppet lanserades i USA i början av begrepp som studerar skärningspunkten mellan olika senfärdig med att utveckla och acceptera ny kunskap Också under den tid som Nationella sekretariatet 1990-talet och nådde Sverige ett par år senare. Genus samhälleliga maktordningar baserade på kön, etnici- om den sociala betydelsen av kön. för genusforskning har varit en aktör på fältet, alltså uppmärksammade denna forskning i så gott som varje tet, sexualitet, klass, ras, nationalitet, funktionalitet, ”Genusforskning” är idag den vanligaste beteck- de senaste tio åren, har vissa ord seglat upp medan nummer och var därmed tidigt ute med att sprida religion och annat. Det handlar om något annat och ningen för detta kunskapsområde, som ju numera andra blivit mindre frekventa. information om ett nytt och expansivt forskningsom- mer än att lägga den ena maktordningen till den självklart även inkluderar könsteoretisk forskning Att genusforskning är ett område under stark råde. andra. Poängen är att man utgår från att olika makt- om män och manlighet. Men det har genom åren utveckling och förändring kan avläsas om man ordningar ömsesidigt konstruerar varandra. De kan funnits många ord som betytt ungefär samma sak bläddrar i de snart tio årgångar av Genus, som hit- PoSTkoLoNIAL TeoRI STäLLeR NyA FRåGoR försvaga eller förstärka varandra, komplettera eller som ”genusforskning” gör idag, till exempel ”kvin- tills har utkommit. Lena Olson, den som skapade och En annan mycket viktig inriktning, som under dessa år konkurrera med varandra i ett komplext och dyna- noforskning”, ”jämställdhetsforskning”, lanserade Genus och som under många år var tid- har vuxit sig stark, är den postkoloniala teoribildning- miskt sampel. ”könsrollsforskning”, ”feministisk skriftens redaktör, tänkte sig en tidskrift som en. Den undersöker de livsvillkor och maktrelationer Genus har hittills bara funnits med under en rela- forskning” och ”könsforskning”, för till sin form skulle vara journalistisk men till som har skapats i skuggan av kolonialism, imperia- tivt kort tid i genusforskningens historia, men ändå att nämna några av de viktigaste. köns- sitt innehåll skulle ligga nära forskarna och lism, nationalism, etnocentrism och rasism. hunnit med att spegla väsentliga förändringar. Det De många namnbytena har givetvis forskning den aktuella forskningen. Genus har på så Olika företrädare för denna inriktning har skarpt finns all anledning att tro att diskussionen kommer att haft att göra med att forskningsinrikt- sätt speglat de många små förändringar som kritiserat genusforskningen för att vara alltför europe- fortsätta och att morgondagens genusvetenskap kom- ningen genom åren har utvecklats såväl med tiden har inneburit väsentliga förändring- isk, kristen, vit och medelklassbetonad. Den har tving- mer att vara annorlunda än dagens. 1 genus rEPorTAGE Text: Fatima Grönblad Foto: Scanpix berättelser från gränsen När transvestiter gör om sig hand- Berg. Bland de studerade transaktörerna med avhandlingen är att korsbefrukta lar det om mycket mer än kläder. finns många som mestadels skapar queerteori och socialpsykologi, med de förhåller sig också till spelregler genus ensamma hemma. Där utövar fokus på teoretikerna Judith Butler och kring genus i en bredare bemär- de en sorts självkommunikation George Herbert Mead. Bland annat kelse. Genom att studera hur genom att exempelvis analyserar han transves- transvestiter beskriver sig själva raka benen eller titernas genusgö- ringar sociologen Martin Berg in sminka sig, rande med normer som berör oss alla. betrakta sitt hjälp av Martin Berg vid sociologiska insti- Meads teo- tutionen, Lunds universitet, har länge rier om nödvän- varit intresserad av queerteori men sak- omklädda digheten av att ingå nade den sociala dimensionen: Hur görs jag i spegeln i ett socialt sammanhang genus tillsammans med andra? eller utföra för att bli till som män- – Queerteori har till stor del behand- sysslor de betrak- niska. lat genus på ett filosofiskt och språkve- tar som kvinn- tenskapligt plan. Jag ville undersöka det liga. åTeRSkAPAR NoRMeR som en social praktik. Samtidigt är I samspelet med andra Inom ramen för sin doktorsavhand- målet för många måste transvestiterna hela ling valde Martin Berg att studera 1 att vara kvinna tiden förhålla sig till spelreg- självpresentationer och 55 dagböcker ute bland andra ler kring kropp, genus och på nätgemenskapen Qruiser, samtliga människor, begär för att bli begripliga skrivna av man-till-kvinna transvestiter. konstaterar som kvinnor. På så sätt bidrar En av iakttagelserna är att personerna Martin Berg. de till att återskapa sterotypa beskriver genus på ett ganska stereotypt ”Har tills nu normer, menar Martin Berg. sätt och att gränsdragningar mellan två varit hem- Men samtidigt omdefinierar separata kön är centrala. matransa och de reglerna genom att kombi- – För att skapa ett genus verkar det trivts med det, men skulle nera kropp, genus och begär som att man måste göra ett annat genus nu vilja komma vidare” på nya sätt. Exempelvis är det ogjort. som en person skriver. inte ovanligt att transaktörer Många transaktörer beskriver uttrycker att de inte attraheras maskuliniteten som rå och tråkig och övAR I eNSAMheT av män, men gärna har sex med förknippar den med en ordinär Med önskan om att ”tjejer med snopp”. vardag. Femininiteten beskrivs uppfattas som kvinna i en Även om avhandlingen handlar däremot som en möjligheternas social kontext följer också om transvestiter menar Martin Berg spelplan, som ger utrymme för att kravet att visa upp en viss typ att resultaten är giltiga även i bredare smycka sig och leva ut. av femininitet. Genusgörandet bemärkelse. i ensamhet blir då en övning i – Genom att studera de regler som SkAPAR GeNUS I heMMeT att bygga upp en femininitet de som korsar genusgränser förhåller sig Genusgörande handlar till stor del som man hoppas ska få erkän- till, kan vi också få syn på hur andra, om kommunikation, både med nande av andra. icke-transpersoner, agerar för att stanna sig själv och andra, menar Martin Martin Bergs huvudsyfte kvar inom gränserna. 1 genus rEPorTAGE Text: Torbjörn bergström Foto: Scanpix Patriarkatet härskar i Tornedalen Männen jagar och fiskar. vill ha det så egentligen, säger Ann- Flera av de intervjuade berättar att kvinnorna tar hand om hem och Kristin Juntti Henriksson som hört de ibland känner en längtan till staden barn. det låter som en schablon- många berättelser om den ”riktiga kvin- och det anonyma livet. Den sociala kon- bild av förhållandena i glesbygd. nan”. En kvinna som syr gardiner, lagar trollen är väldigt stark i de små orterna Genusforskaren Ann-kristin juntti god mat, bakar kakor efter eget recept i Tornedalen och tillåter inte att någon henrikssons avhandling visar att och som ändå yrkesarbetar. revolterar. Resultatet av avhandlingen det är krass verklighet för kvin- Bilden av den ”riktige mannen” är borde bekymra fler än de kvinnor som norna i Tornedalen. lika levande och påminner mycket om intervjuats. Många som flyttar från de karaktärer vi läst om i Mikael Niemis Tornedalen är unga kvinnor som, enligt Fostrad i ett arbetarhem i Tornedalen romaner som utspelar sig i Tornedalen. Ann-Kristin Juntti Henriksson, ledsnat har forskaren Ann-Kristin Juntti En man som bestämmer hemma, kör på att leva ojämställt. Henriksson med egna ögon sett hur snöskoter, jagar och fiskar och deltar – Jag tror inte det här är ett typiskt könsrollsmönstren förts vidare från mycket sparsamt i hushållarbetet. problem för just Tornedalen. Det hand- generation till generation. Som genus- lar mycket om relationen mellan stad forskare vid institutionen för arbetsve- våGAR INTe BRyTA MöNSTeR och land. Många kvinnor på andra plat- tenskap vid Luleå tekniska universitet I avhandlingen framgår det att de flesta ser i Sverige har nog liknande erfarenhe- har hon under ett par år under 1990- kvinnor inte är tillfreds med den patri- ter, tror Juntti Henriksson som hoppas talet djupintervjuat 10 kvinnor som arkala traditionen. Många skulle vilja få möjlighet att forska vidare och göra bor i Tornedalen. Resultatet presentera- bryta mönstret men vågar inte. djupintervjuer med kvinnor i storstäder. des i avhandlingen Women narratives – Många kvinnor försvarar omedve- from Tornedalen, northernmost Sweden: tet könsrollsmönstren genom det grupp- hoTBRev och IGeNkäNNANde gender and culture in perspective. tryck som de utövar mot varandra. Det Hennes forskning kring Tornedals-kvin- finns inte plats för den som avviker norna har väckt intresse, även interna- LITe hAR häNT På 50 åR mot den osynliga normen. Det finns en tionellt. Men det är inte alla som tycker Kvinnornas berättelser berör tiden mel- rädsla att bryta sig loss, att bli utanför om att hon ger offentlighet åt det tuffa lan tidigt 1950-tal fram till slutet av den Tornedalska kulturen, säger Ann- livet för kvinnorna. En del män har rea- 1990-talet. Resultatet är nedslående Kristin Juntti Henriksson, som mitt i all gerat kraftigt. Hon har till och med fått beträffande jämställdhetsarbetet. Det ilska över den bristande jämställdheten hotbrev där hon i skarpa ordalag ankla- verkar inte ha hänt mycket under 50 år funnit att kärleken till Tornedalen gör gats för att baktala tornedalingarna i Tornedalen. att många blir kvar. – Däremot har jag fått nästan enbart – Jag blev förvånad över att köns- – Många av de här kvinnorna älskar positiva omdömen från kvinnor som rollsmönstren sitter så djupt. De flesta verkligen sitt Tornedalen trots att de känner igen sig i det jag beskriver i min kvinnor är mycket medvetna om hur känner sig mindre jämställda än andra avhandling, säger Ann-Kristin Juntti ojämställt de lever och säger att de inte kvinnor. Henriksson. 15 ggeennuuss F FöörrEEbbILILDDEErN Text: åsa Moberg Foto: Scanpix Simone de beauvoir Simone de Beauvoir föddes 1908 och dog 1986. hon visste tidigt att hon och arbetade på caféer, där det fanns ville bli en berömd författare. denna längtan delade hon med jean-Paul värme de kalla krigsvintrarna. Sartre, den man som skulle bli hennes livskamrat. Berömd var lika Sartre flyttade så småningom hem viktigt som författare, det är viktigt att minnas idag, när många till sin mamma. Han hade många av förfasar sig över ungdomens längtan efter kändisskap. den klassiska mansgrisens kännetecken, bland annat en besatthet av att erövra nya unga kvinnor. Hans varma sätt att Historien om Beauvoir och Sartre och Sartre kunde nog hantera öppenheten, lyssna och visa dem intresse tycks ha deras ”pakt” är välkänd: de möttes när men den som blev indragen som tredje gjort detta lätt. Simone de Beauvoir var båda studerade filosofi på Sorbonne. part fick lida. Hösten 2009 utkommer bisexuell, även om hon förnekade det Sartre som var äldre hade missat sin äntligen hennes debutroman L’Invitée, när hon blev tillfrågad. examen och behövde hjälp. Det fick Den inbjudna, på svenska (i översätt- han av Beauvoir. Han gick ut som ning av Cecilia Franklin och Suzanne ALLT hoN SkRev SPARAdeS etta, hon som tvåa. Båda hade därmed Skeppström, på Norstedts förlag). Att vi vet något om sådana privata säkrat sig jobb som läroverkslärare i Där skildras ingående den svartsjuka detaljer beror på att Beauvoir själv filosofi, men de fick inte välja var. De som Beauvoir annars förnekade, inte såg till att allt hon skrev sparades för hamnade i varsin landsända. minst i sina memoarer. Boken utkom eftervärlden. Adoptivdottern Sylvie Le När Sartre trodde att han kunde få 19, men 2008 känns den skräm- Bon de Beauvoir sköter utgivningen jobb i Japan kom han med förslaget mande aktuell, inte minst i porträttet av de efterlämnade skrifterna, i sam- om pakten: de två skulle vara varan- av Xavière, en ung kvinna utan verklig- arbete med Beauvoir-forskare från dras nödvändiga kärlekar, i ett öppet hetskontakt. Här framgår att triangeln olika länder. I Frankrike har intresset förhållande som också skulle lämna var plågsam för båda kvinnorna, som för Beauvoirs verk först nu, i samband utrymme för andra, tillfälliga kärlekar. läsare lider man med dem. med hundraårsfirandet, vaknat på all- Det blev inget utlandsjobb, men det var. Ironiskt nog var den kvinna som öppna förhållandet gick till litteratur- TRäFFAdeS vARje dAG skrev Det andra könet illa sedd i vida historien. Många for illa i den drama- Paret Beauvoir-Sartre bodde aldrig till- kretsar av 190- och 70-talets franska tik som uppstod, inte minst när krigets sammans, men träffades varje dag för kvinnorörelse. uppskruvade känsloklimat gjorde att att gå igenom vad de tänkt och skrivit. Kanske var Frankrikes svala intresse alla bokstavligen levde under dödshot. Sartre sa själv som gammal att han för Simone de Beauvoir ett logiskt svar Senare var Simone de Beauvoir noga aldrig publicerat någonting som inte le på hennes eget glupska intresse för med att hon i detta avseende inte såg Castor, bävern Beauvoir, hade godkänt. världen utanför hemlandet? Hon var en sig som någon förebild. Hon själv och I början bodde de på enkla hotellrum av de ivrigaste franska resenärer som 1 nofrågan på samma övergripande vis som den svenska professorn Gunnar Myrdal behandlar ”negerfrågan” i sitt stora verk An American Dilemma. ”jAG TyckeR Så MyckeT oM ATT LevA” I ett brev till Nelson Algren den  juli 197 sammanfattar den nyförälskade Beauvoir sig själv och sin syn på livet: ”För mig är existensen ingen själv- klarhet, även om jag alltid är mycket lycklig – kanske för att jag så gärna vill vara lycklig. Jag tycker så mycket om att leva och jag hatar tanken att jag måste dö en dag. Och så är jag fruktansvärt girig: jag vill ha allt av livet, jag vill vara kvinna och man, ha många vänner och vara ensam, arbeta mycket och skriva bra böcker, resa och roa mig, vara självisk och osjälvisk … du ser, det är svårt att få allt jag vill Simone de beauvoir 1971. ha. Och när jag inte lyckas blir jag galen av ilska …” funnits. Hon såg mer av sitt hemland för en fin dansk roman, Smertefælden Av Nelson Algren fick Simone de än de flesta, men hon ville också se (Gyldendals Bogklubber, 2007) av Beauvoir en ring som hon bar resten resten av världen. Hon besökte Afrika, Anastassia Arnold. av livet. Hon har den med sig i gra- Kina, Sovjetunionen, Latinamerika, ven, där hon ligger vid Sartres sida på USA, Kanada och de flesta av Europas BeTRAkTAde SIG INTe SoM FeMINIST Montparnassekyrkogården i Paris. länder, inklusive Sverige. Kärleken till Algren och upplevelsen Under en föreläsningsresa i USA av kvinnoförtrycket i det amerikanska 197 träffade Beauvoir sin stora samhället präglar på många sätt Det åsa Moberg boije är författare, frilansjourna- list, föreläsare och översättare. hon har bland kärlek, författaren Nelson Algren i andra könet. Beauvoir betraktade sig annat tillsammans med Chicago. Deras kärlekshistoria utgjor- inte som feminist, det började hon Adam Inczèdy-Gombos de bakgrunden till Beauvoirs roman kalla sig först i början av 70-talet. översatt Mandarinerna (Norstedts, 1992) och Det Mandarinerna 195, något som Algren Hon ansåg inte att hon stött på kvin- andra könet av Simone de hade svårt att tåla. Hennes brev till noförtryck i Frankrike, även om Sartre beauvoir, den första kom- honom under 17 år finns utgivna i påpekade att de båda bemöttes på pletta utgåvan på svenska (Norstedts, 2002), i sam- boken A Transatlantic Love Affair, olika sätt. Mötet med den amerikanska arbete med Eva Gothlin, där engelska alltså är originalspråket. kulturen öppnade hennes ögon. Hon 1996 kom Simone och jag Algrens brev får, enligt hans vilja, inte skriver till Algren att hennes dröm är – tankar om Simone de Beauvoir (Norstedts), en av hennes mest upp- publiceras, men de har utgjort underlag att skriva en bok som behandlar kvin- märksammade böcker. 1177 Att majoriteten föräldrar bestämmer att barnen ska bo mest hos mamman är något som bara blir. De fortsätter göra kön med auto- piloten på, menar Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap. 18 genus PorTräTT Text: Ulrika Lorentzi Foto: Marie Swartz Professor Schiratzki om rätten att vårda vem som har tagit mest ansvar i vårdnaden Mamma och pappa inför rätta i höst, placerar henne i av sina barn innan skilsmässan är avgörande en egen position i debatten om vårdnadslagarna. Hon i vårdnadstvister. oavsett om det är mamman tycker att debatten haft en överdriven fokusering på eller pappan. det menar johanna Schiratzki, genus. som tycker att debatten har överdriven fokus Å ena sidan finns internationella och svenska på föräldrars rätt till umgänge och för lite på genusforskare som pekar på att rättsystemet ställer barnets välfärd. högre krav på mammor än på pappor. Å andra sidan hävdar pappadebattörer att domstolar alltid dömer – Jag tycker om hantverket att skriva juridik, säger till mammors fördel. Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap vid – Det är inte kön som spelar roll i hovrättsdomar- Stockholms universitet. Det finns en logik och en na, utan vad föräldern har gjort. struktur samtidigt som det handlar om levande män- I vårdnadslagen från 1998 blev gemensam vård- niskor. nad och nära kontakt med båda föräldrarna norm. Om Johanna Schiratzki inte blivit forskare hade Domstolen fick rätt att döma till gemensam vårdnad hon nog jobbat med hantverk. Nu är arbetet med även om den ena föräldern motsatte sig det. År 200 händerna hennes största fritidsintresse. Flera saker gjordes två förändringar i lagen. Den första är att bidrog till att hon började forska. Hennes examens- domstolen ska beakta risker för barnet först. Barnets arbete om muslimsk familjerätt blev uppskattat och rätt till trygghet och säkerhet går före rätten till kon- publicerades. De frågor som intresserade henne, barn takt med båda föräldrarna. Den andra förändringen och vårdnad, hade ingen forskat om. Dessutom var är att domstolen inte ska döma till gemensam vård- hon ensamförälder. nad om föräldrarna helt saknar samarbetsförmåga. – Det var också ett sätt att få ihop det lilla livet. Johanna Schiratzki menar att den nya lagen är bättre Det hade inte fungerat att sitta ting eller börja på än den tidigare. advokatbyrå. – Den är mer verklighetsförankrad. 1998 års lag Avhandlingen handlade om vårdnadstvister. Den var en ideologisk lag som nästan gick över barnalik ledde vidare till frågor om barns bästa och barnrät- för att införa tvåföräldraprincipen. Nu finns verktyg tens grunder, bland annat i böckerna Rättvist under- för att ge barn en fungerande barndom. hållsbidrag till barn och Barns bästa i ett mångkultu- rellt perspektiv. GöR köN Med AUToPILoTeN På – Invandrade barn hamnar ofta mellan olika rätts- Hon betonar att de fall som kommer till domstol ofta system och då blir frågan om barns bästa akut. är extrema. Av 0 000 separationer med barn om året leder ungefär 2 500 fall till stämningar och 500 öveRdRIveT FokUS På GeNUS till domar i tingsrätt. I sitt senaste projekt har Johanna Schiratzki studerat – I de fall där föräldrarna når en överenskommelse hovrättsdomar om vårdnad, boende och umgänge kan 1998 års lag ha varit ett steg på vägen att göra 200 och 2007. Resultatet, som publiceras i boken gemensam vårdnad till huvudregel. Att majoriteten 19 Forts från föregående uppslag kvinnohistoriska samlingarna Genusvetenskap vid institutionen för kultur, estetik och medier Göteborgs universitetsbibliotek Göteborgs universitet www.ub.gu.se/kvinn hum.gu.se/institutioner/kultur-estetik-medier/ ”de pappor som är boende- föräldrar utsätts för samma detaljgranskning om Forum för Forum för hämtningar på förskola och genusvetenskap genusvetenskap förmåga att göra matsäck Mittuniversitetet Växjö universitet som boendemammor.” www.miun.se/genus www.vxu.se/forskning/genusforskning/ föräldrar sedan kommer överens om att barnen ska bo mest hos mamman tror jag är något som bara blir. De centrum för centrum för fortsätter göra kön med autopiloten på. genusstudier genusforskning Johanna Schiratzki menar att domstolarna inte gör kön utan det har föräldrarna själva gjort i en mängd Stockholms universitet Karlstads universitet små beslut som har lett till att det oftast är mamman som har huvudansvaret. Johanna Schiratzki fann att www.erg.su.se/genusstudier www.kau.se/jamvaxt i hovrättsdomarna ställdes samma krav på mammor och pappor, men olika krav på boendeförälder och umgängesförälder. – Boendeföräldrar har ett annat ansvar och det centrum för ställs helt andra krav. De pappor som är boendeföräld- Umeå centrum för rar utsätts för samma detaljgranskning om hämtningar genusvetenskap genusstudier (UcGS) på förskola och förmåga att göra matsäck som boen- Lunds universitet demammor. Umeå universitet www.genus.lu.se www.ucgs.umu.se FöR LITe FokUS På ANSvARSFRåGAN Debatten handlar för mycket om föräldrars rättighet till vårdnaden och för lite om det ansvar som följer tion. Hon drev frågan om risk för barnet efter 1998 med vårdnaden, tycker Johanna Schiratzki. års vårdnadslag. I boken om underhållsstöd formu- Institutet för tematisk genusvetenskap – Barns bästa vid en vårdnadstvist är stabilitet, en lerar hon ett eget förslag på hur orättvisor i systemet Ett samarbete mellan Tema Genus hyfsad trygg och stabil tillvaro med hyfsad tillgång till kan rättas till. Idag är det svårare att peka vad som Linköpings universitet bägge föräldrarna. Det handlar inte om millimeter- bör förändras. Bättre utredningar och mer skriftligt & rättvisa. underlag, särskilt för att barnets vilja ska komma fram centrum för genusvetenskap Centrum för feministiska samhällstudier För föräldrar som absolut inte kan samarbeta, bättre, vore bra. I övrigt menar hon att behandlingen Uppsala universitet Örebro universitet och vill ha en nära kontakt med barnet, är det av vårdnadstvister i hovrätten är det bästa vi har i en www.gender.uu.se bättre att den ena föräldern har vårdnaden och den svår och utsatt situation. www.genderexcel.org andra ett omfattande umgänge, menar Johanna – Nu är min drivkraft främst att förstå. Jag har bli- Schiratzki. vit mer ödmjuk inför hur komplexa frågorna är. – En umgängesförälder kan fokusera på relationen Till hösten kommer Johanna Schiratzkis institution med barnet och nära nog strunta i den andra föräld- bland annat att starta en barnrättsportal. Vad hon Globala genusfrågor ern. Umgängesföräldern har inte makt över till exem- själv ska forska om är inte klart. pel barnets skolgång och hälsovård, men slipper också – Mitt drömprojekt vore ett tvärvetenskapligt pro- Fristående kurs, 15 + 15 hp. ”våra lagar hjälper oss till en ansvar. jekt som studerar hur umgänge och växelvis boende Läs mer på www.museion.gu.se/utbildning När Johanna Schiratzki började forska hade hon påverkar barn och samhälle, allt från infrastruktur till miniminivå och ur den aspekten en stark vilja att påverka, även utifrån sin egen situa- barnkultur. blir den politiska korrektheten ett skydd för oss.” 20 kvinnohistoriska samlingarna Genusvetenskap vid institutionen för kultur, estetik och medier Göteborgs universitetsbibliotek Göteborgs universitet www.ub.gu.se/kvinn hum.gu.se/institutioner/kultur-estetik-medier/ Forum för Forum för genusvetenskap genusvetenskap Mittuniversitetet Växjö universitet www.miun.se/genus www.vxu.se/forskning/genusforskning/ centrum för centrum för genusstudier genusforskning Stockholms universitet Karlstads universitet www.erg.su.se/genusstudier www.kau.se/jamvaxt centrum för Umeå centrum för genusvetenskap genusstudier (UcGS) Lunds universitet Umeå universitet www.genus.lu.se www.ucgs.umu.se Institutet för tematisk genusvetenskap Ett samarbete mellan Tema Genus Linköpings universitet & centrum för genusvetenskap Centrum för feministiska samhällstudier Uppsala universitet Örebro universitet www.gender.uu.se www.genderexcel.org Globala genusfrågor Fristående kurs, 15 + 15 hp. Läs mer på www.museion.gu.se/utbildning Text: Inga-bodil hermansson Foto: Scanpix genus rEPorTAGE ”Pojkar distanserar sig ofta till skolarbetet, men presterar bra och gör oftast det läraren frågar efter. dessa pojkar beskriver sig som coola på rätt sätt, vilket också är en klassmässig distinktion.” våldsutövande och slagsmål. Motsatsen till cool är Diskussionen om pojkars betyg är överdriven, anser flickor och yngre pojkar som flyr, gråter och är rädda. Marie Nordberg. Hierarkier, där den modige och starke pojken över- – Det går bra för elever i Sverige. Man kan ju ordnas, formas på rasterna men också i stor utsträck- också se det som att flickor överpresterar i skolan. ning på idrottslektionen. Flickor och invandrarkillar är de som har bäst betyg. Uppdelning i olika aktiviteter på fritiden skapar Det kanske är ett större problem att de måste kämpa dessutom pojk- och flickgrupper som förstärker upp- så hårt för att ha en chans på arbetsmarknaden. delningen i skolan. Den understödjer att könen hålls Jämställdhetsarbete har breddat flickors spelrum, isär och normaliserar vissa sätt att ”vara” pojke, men snäva förväntningar på pojkar diskuteras inte menar Marie Nordberg. lika ofta. Barn ägnar sig åt en mängd icke könsste- – Pojkars fritidsaktiviteter ger till skillnad från tra- reotypa sysslor och handlingar under en dag och de ditionella flicksysselsättningar ofta status och kan till flesta pojkar uppfattas varken som särskilt coola eller viss del kompensera att inte vara bra i skolan. bråkiga, men vuxna uppmärksammar mest det norm- typiska, menar Marie Nordberg. vIkTIGT LevA UPP TILL kRoPPSIdeALeT – Det är några pojkar i varje klass som ständigt En ”riktig pojke” är stark, snabb och smidig och diskuteras; de som gör stereotyp maskulinitet. De pojkar som lever upp till det kroppsidealet och är lär sig och tränar upp sånt som belönas i skolan och duktiga på sport får ofta uppmärksamhet och en soci- senare både i arbetslivet och privat. alt hög position i skolan. Bland både yngre och äldre barn förekommer också en uppdelning mellan att vara hoMoFoBIN STäNdIGT NäRvARANde cool på ”rätt” och ”fel” sätt. Görandet av heterosexualitet hävdar två olika kön, – Med cool på rätt sätt menas den som kan för- och redan de små barnen markerar gränsen för mas- flytta sig mellan olika beteenden, har humor, vet när kulinitet med ord som fjolligt, och genom att visa på måttet är rågat, är en god kamrat, kan uttrycka våld vad som inte är coolt, menar Marie Nordberg, som och auktoritet när det behövs, är duktig i sport, kan ofta möter förskolepersonals och föräldragruppers oro föra ordet och stå upp och försvara sig själv och inför pojkars avsteg från en maskulin norm. ”åh vad coolt!” andra elever mot lärare. – Även om vuxna vet att det är viktigt för pojkar Den som inte kan kontrollera sig, är oberäknelig att göra en mängd erfarenheter finns rädslan att de och våldsam, som inte är en god kamrat eller trycker ska bli retade. Och så finns homofobin. Det finns en ned andra ses som cool på ”fel sätt”. I skoldebatten utbredd föreställning om att pojkar som prövar och diskuteras cool som en attityd som försvårar pojkars föredrar det som anses feminint kan bli homosexuella Saker kan vara coola, killar kan vara det, tjejer sig åt ”tjejgrejer”. Istället eftersträvas risktagande, att betygsprestationer. Men enligt Marie Nordberg måste som vuxna, vilket visar hur stark den heterosexuella inför varandra men nästan aldrig i killarnas ta plats, att utöva auktoritet. Att vara cool. inte dåliga betyg ha med coolhet att göra. normen fortfarande är. ögon. vad som är coolt varierar, men hänger Baserat på observationer och intervjuer med för- – Pojkar distanserar sig ofta till skolarbetet, men En utmaning för genuspedagogik och jämställd- ihop med statusfylld manlighet, menar Marie skole- och skolbarn upp till gymnasienivå forskar presterar bra och gör oftast det läraren frågar efter. hetsprojekt i förskola och skola är att sluta polarisera Nordberg, karlstads universitet. Marie Nordberg om pojkars maskuliniseringspro- Dessa pojkar beskriver sig som coola på rätt sätt, kön som två motsatta, med helt olika intresseom- cesser och hur maskulinitetshierarkier skapas. Med vilket också är en klassmässig distinktion; intel- råden, och istället fokusera mer på mångfald och – Trots budskapet att flickor och pojkar är lika värda Tomas Saar och Anette Hellman har hon nyss avslutat lektuella pojkar behöver inte agera ut coolhet som variation, anser Marie Nordberg, som nu forskar om och kan göra samma saker är barn väldigt medvetna ett forskningsprojekt som bland annat resulterat i aggression. pojkar på gymnasiets manligt kodade yrkesprogram. om att feminint värderas lägre, framför allt för pojkar, boken Maskulinitet på schemat, ett samarbete med – Maktrelationen mellan, men även inom köns- säger hon. fem andra skolforskare. öveRdRIveN BeTyGSdISkUSSIoN kategorierna, som ofta ses som två klart avgränsade Barn förhandlar ständigt med varandra om köns- Ett av bokens ämnen är begreppet cool som sta- Flickor har generellt bättre skolbetyg än pojkar motsatser med skilda intressen och egenskaper, behö- identitet. Men flickor som beter sig ”pojkaktigt” tusmarkör för manlighet. Pojkar i en förskoleklass idag, men skillnaden är enbart tio procent och gäl- ver problematiseras. Man måste se hur normer skapas anses coola, medan killar kan bli retade om de ägnar förknippar coolhet främst med styrkemätningar, ler framför allt ämnena svenska och hemkunskap. och vad som görs till norm och till avvikelser. 22 Text: Inga-bodil hermansson Foto: Scanpix genus rEPorTAGE ”Pojkar distanserar sig ofta till skolarbetet, men presterar bra och gör oftast det läraren frågar efter. dessa pojkar beskriver sig som coola på rätt sätt, vilket också är en klassmässig distinktion.” våldsutövande och slagsmål. Motsatsen till cool är Diskussionen om pojkars betyg är överdriven, anser flickor och yngre pojkar som flyr, gråter och är rädda. Marie Nordberg. Hierarkier, där den modige och starke pojken över- – Det går bra för elever i Sverige. Man kan ju ordnas, formas på rasterna men också i stor utsträck- också se det som att flickor överpresterar i skolan. ning på idrottslektionen. Flickor och invandrarkillar är de som har bäst betyg. Uppdelning i olika aktiviteter på fritiden skapar Det kanske är ett större problem att de måste kämpa dessutom pojk- och flickgrupper som förstärker upp- så hårt för att ha en chans på arbetsmarknaden. delningen i skolan. Den understödjer att könen hålls Jämställdhetsarbete har breddat flickors spelrum, isär och normaliserar vissa sätt att ”vara” pojke, men snäva förväntningar på pojkar diskuteras inte menar Marie Nordberg. lika ofta. Barn ägnar sig åt en mängd icke könsste- – Pojkars fritidsaktiviteter ger till skillnad från tra- reotypa sysslor och handlingar under en dag och de ditionella flicksysselsättningar ofta status och kan till flesta pojkar uppfattas varken som särskilt coola eller viss del kompensera att inte vara bra i skolan. bråkiga, men vuxna uppmärksammar mest det norm- typiska, menar Marie Nordberg. vIkTIGT LevA UPP TILL kRoPPSIdeALeT – Det är några pojkar i varje klass som ständigt En ”riktig pojke” är stark, snabb och smidig och diskuteras; de som gör stereotyp maskulinitet. De pojkar som lever upp till det kroppsidealet och är lär sig och tränar upp sånt som belönas i skolan och duktiga på sport får ofta uppmärksamhet och en soci- senare både i arbetslivet och privat. alt hög position i skolan. Bland både yngre och äldre barn förekommer också en uppdelning mellan att vara hoMoFoBIN STäNdIGT NäRvARANde cool på ”rätt” och ”fel” sätt. Görandet av heterosexualitet hävdar två olika kön, – Med cool på rätt sätt menas den som kan för- och redan de små barnen markerar gränsen för mas- flytta sig mellan olika beteenden, har humor, vet när kulinitet med ord som fjolligt, och genom att visa på måttet är rågat, är en god kamrat, kan uttrycka våld vad som inte är coolt, menar Marie Nordberg, som och auktoritet när det behövs, är duktig i sport, kan ofta möter förskolepersonals och föräldragruppers oro föra ordet och stå upp och försvara sig själv och inför pojkars avsteg från en maskulin norm. ”åh vad coolt!” andra elever mot lärare. – Även om vuxna vet att det är viktigt för pojkar Den som inte kan kontrollera sig, är oberäknelig att göra en mängd erfarenheter finns rädslan att de och våldsam, som inte är en god kamrat eller trycker ska bli retade. Och så finns homofobin. Det finns en ned andra ses som cool på ”fel sätt”. I skoldebatten utbredd föreställning om att pojkar som prövar och diskuteras cool som en attityd som försvårar pojkars föredrar det som anses feminint kan bli homosexuella Saker kan vara coola, killar kan vara det, tjejer sig åt ”tjejgrejer”. Istället eftersträvas risktagande, att betygsprestationer. Men enligt Marie Nordberg måste som vuxna, vilket visar hur stark den heterosexuella inför varandra men nästan aldrig i killarnas ta plats, att utöva auktoritet. Att vara cool. inte dåliga betyg ha med coolhet att göra. normen fortfarande är. ögon. vad som är coolt varierar, men hänger Baserat på observationer och intervjuer med för- – Pojkar distanserar sig ofta till skolarbetet, men En utmaning för genuspedagogik och jämställd- ihop med statusfylld manlighet, menar Marie skole- och skolbarn upp till gymnasienivå forskar presterar bra och gör oftast det läraren frågar efter. hetsprojekt i förskola och skola är att sluta polarisera Nordberg, karlstads universitet. Marie Nordberg om pojkars maskuliniseringspro- Dessa pojkar beskriver sig som coola på rätt sätt, kön som två motsatta, med helt olika intresseom- cesser och hur maskulinitetshierarkier skapas. Med vilket också är en klassmässig distinktion; intel- råden, och istället fokusera mer på mångfald och – Trots budskapet att flickor och pojkar är lika värda Tomas Saar och Anette Hellman har hon nyss avslutat lektuella pojkar behöver inte agera ut coolhet som variation, anser Marie Nordberg, som nu forskar om och kan göra samma saker är barn väldigt medvetna ett forskningsprojekt som bland annat resulterat i aggression. pojkar på gymnasiets manligt kodade yrkesprogram. om att feminint värderas lägre, framför allt för pojkar, boken Maskulinitet på schemat, ett samarbete med – Maktrelationen mellan, men även inom köns- säger hon. fem andra skolforskare. öveRdRIveN BeTyGSdISkUSSIoN kategorierna, som ofta ses som två klart avgränsade Barn förhandlar ständigt med varandra om köns- Ett av bokens ämnen är begreppet cool som sta- Flickor har generellt bättre skolbetyg än pojkar motsatser med skilda intressen och egenskaper, behö- identitet. Men flickor som beter sig ”pojkaktigt” tusmarkör för manlighet. Pojkar i en förskoleklass idag, men skillnaden är enbart tio procent och gäl- ver problematiseras. Man måste se hur normer skapas anses coola, medan killar kan bli retade om de ägnar förknippar coolhet främst med styrkemätningar, ler framför allt ämnena svenska och hemkunskap. och vad som görs till norm och till avvikelser. 2 genus rEPorTAGE Text: Jimmy Sand Foto: Scanpix Hemtjänstensierarkier Socialantropologen Renita Sörensdotter har – Det hade varit enklare att hålla sig till den mer studerat hemtjänsten på en bruksort i dalarna homogena bruksortsgruppen, men det blev en bättre och i Stockholms innerstad. och hon ser att allt analys att också ta med den blandade storstadsgrup- inte blir bättre med fler män. pen. – Män inom hemtjänsten får mer makt, men Bruksorten, där Renita Sörensdotter gjorde sitt de drar inte upp statusen för yrket. fältarbete vintern 2002/200, ligger i Dalarna och har en befolkning på cirka 1 800 invånare. Ortens kvin- Personal inom hemtjänsten är en yrkesgrupp som har nor jobbar inom hemtjänsten, medan männen job- dålig lön och sliter mycket. Den erfarenhetskunskap bar inom verkstadsindustrin. De kvinnor som jobbar som krävs betalas det inte för. I första hand är det inom hemtjänsten kan inte tänka sig att jobba inom kvinnor som jobbar inom hemtjänsten. På arbetsplat- industrin, även om det finns kvinnor som gör det. ser med blandad personal är hierar- Kvinnlighetsnormen är snävare kin tydlig. där än i storstaden. – I gruppen kan män få hög – Det finns en kvinna i grup- status genom att vara män, säger pen som inte har barn, och hon Renita Sörensdotter. Det märks vill heller inte ha det. Henne särskilt på hur de kan skämta om skämtas det med eftersom det kvinnorna. Ett exempel kommer är en kvinnlig norm att ha barn. från när det skulle ordnas personal- Annars skämtas det mycket om fest. Med skämtsam ton frågade en män, på ett ibland ganska grovt man i personalen enhetschefen om sexuellt sätt. Det är en frizon det kommer att finnas några ”bru- med stark kvinnlig homosociali- dar” där. En annan man svarade tet. I den blandade storstadsgrup- att det i så fall inte skulle vara pen skämtar männen om kvin- något ”lammkött”. Detta kunde norna. Det blir tydligt att de har pågå medan de kvinnor som var makt inom gruppen.. föremål för skämten var närva- rande. Skämtet visar på att äldre MäN BeTRAkTAS SoM PRoBLeM kvinnor är avsexualiserade. Att män ses som ett problem inom hemtjänsten fick Renita ovANLIG STUdIe Sörensdotter erfara när hon Renita Sörensdotters avhandling Omsorgsarbete gjorde sin fältstudie i Stockholms i omvandling: Genus, klass och etnicitet inom innerstad vintern 200/200. Men att etnicitet har stor hemtjänsten är ovanlig som studie av hemtjäns- betydelse märktes också. tens personal. Vanligare är att studera relatio- – Män är inte betrodda om att klara av att sköta nen mellan vårdgivare och vårdtagare. Renita duschning, intimhygien eller städning. Ändå är det Sörensdotter fick idén när hon i en tidigare mycket enklare för de vita svenska männen. De med studie undersökte hur äldre människor som invandrarbakgrund, och särskilt om hudfärgen är bor kvar hemma upplever hemmaboendet och mörk, har det svårare att bli betrodda. De får jobba hjälpen från hemtjänsten. Hon såg att om det fungerar mycket hårdare med att övertyga vårdtagarna. De för personalen så fungerar det för vårdtagarna. I sin äldre vårdtagarna ringer och klagar hos enhetschefen. avhandling jämför hon hemtjänsten på en mindre ort De vill inte ha ”svarta män” som kommer och duschar med hemtjänsten i storstaden. dem. 2 2 genus rEPorTAGE Text: Josefine Alvunger Foto: Scanpix ragg på krogen: Så funkar det krogen är en plats dit både män Hans Andersson har särskilt intres- – Men många kvinnor går ut för att och kvinnor går för att träffa vän- serat sig för maskulinitet och mäns ragga, bara för natten, men de pratar ner, dansa och kanske framför upplevelser i krogmiljön. Han menar att inte om det. Den stora skillnaden är att allt, upprätta intima relationer. många studier fokuserar på kvinnors för männen är det en stor grej att sitta och män förväntas fortfarande ta situation, men krogen är ett utmärkt och prata om raggning, om de får napp första steget till kontakt, visar en exempel på hur män kan uppleva brist anses det som en bedrift. Det är också avhandling av hans Andersson, på kontroll. Där slår normerna om den nåt man kan använda rent homosocialt. Umeå universitet. aktiva initiativtagande mannen tillbaka Män sinsemellan kan prata och dunka på männen. Det förväntas fortfarande varandra i ryggen. ”Olle han fick napp, Hans Anderssons avhandling Spelets att mannen skall ta initiativ till kontakt ojojoj, fan va bra han har det.” regler: raggning och flirt på krogen och vara sexuellt drivande, något som baserar sig på cirka 250 timmars obser- inte passar alla män. MåNGA MISSLyckAde FöRSök vationer, intervjuer och eget deltagande – Majoriteten män, vill jag hävda, är Men alla män är inte så framåt. Hans i Umeås krogmiljöer. blyga och vågar inte gå fram till kvinnor. Andersson menar att det inte rag- Vid tillfälle har han nämligen själv De blyga männen känner sig personligt gas så mycket på krogen som vi tror. deltagit i flirtandet och tagit med sina avvisade. Många har sagt ”jag är så Det handlar snarare om misslyckade reflektioner och egna erfarenheter i blyg, hur ska jag prata med kvinnor”. raggförsök. Men det är inte denna bild materialet. Hans Andersson resonerar som män har. De ser en framgångsrik huruvida det är etiskt tvivelaktigt att oLIkA FöRväNTNINGAR På köNeN kille som pratar med många tjejer och flirta med personer som inte vet om att Men för kvinnor ser bilden annorlunda känner sig själva besvikna och miss- de är med i ett forskningsprojekt. ut. Där förväntningarna på män är att lyckade för att de inte vågar ta kontakt. – Jag är både forskare och privatper- vara framåt, är det för kvinnor att upp- Samtidigt skapar alla kontaktförsök en son. På krogen kan jag inte stå utanför, visa självkontroll. Kvinnlig strategi går besvärande situation för kvinnorna. jag blev indragen, och såg mig själv som ut på att vara selektivt tillgänglig. Även – Jag har upptäckt att för kvinnor en bricka i spelet. När kvinnor kom om ordet slampa nästan aldrig yttrades, handlar utekvällen mycket om att upp- fram och flirtade så var det en möjlighet upptäckte Hans Andersson att det fanns leva oönskad uppmärksamhet. De går att ta läsarna med i hur en raggsituation någonstans i bakgrunden. ut för att dansa och träffa vänner, men kan utspelas. Jag ville, tack vare att jag Att undvika att vara en slampa och på krogen finns en allmän norm att är tillbakadragen, lyfta fram en erfaren- uppvisa självkontroll handlar framfö- man får förvänta sig det kommer fram het som kanske saknas. Det saknas en rallt om att välja bort, inte om att välja. män och vill prata. Det är den största stor bit av kakan, när man bara ser de Att se igenom dåliga raggförsök och nackdelen med att vara kvinna på kro- framåtdrivna männen. inte vara den lättlurade kvinnan. gen, att inte få vara ifred. 25 25 genus rEPorTAGE Text: Siri reuterstrand Foto: Scanpix Motstridig maskulinitet i Förortssverige I såväl forskning som i andra försök att fånga pappalediga om de någon gång skulle bilda familj. vad manlighet är, kanske framför allt i media, Ett annat sätt att markera motstånd mot de vanliga så framställs den ofta som ett problem. Särskilt schablonerna var att placera problemen någon annan- om det gäller den manlighet som representeras stans, utanför den egna gruppen. Att säga att ”visst av unga män och alldeles särskilt då det gäller kan det vara så i förorterna, men jag och mina kompi- unga män i förortsmiljö. sar är inte sådana”. – Det är ett sätt att slippa underordningen. Att åter- Nils Hammarén har i sin avhandling, Förorten i ta makten. För det här handlar ju mycket om makt. huvudet. Unga män om kön och sexualitet i det nya Både om makten att få skapa sin egen identitet, men Sverige, intervjuat ett fyrtiotal representanter för också om makt i mer traditionell, vidare bemärkelse. denna grupp; unga män bosatta i det man brukar kalla Att ställa sig själva i relation till andra kan också mångkulturella stadsdelar i Göteborg. Han har bett vara ett sätt att så att säga definiera upp sig. När de dem berätta om sin syn på manlighet, sexualitet och här killarna får höra att de är sexister så lyfter de identiteten som ”invandrare”. gärna fram sin respekt för kvinnor och pekar istället – Det var uppenbart att de här killarna var väldigt ut de svenska killarnas brist på sådan respekt. ”De medvetna om hur andra definierade dem. Men det behandlar kvinnorna som horor, det gör inte vi”. innebar inte att de alltid försökte bete sig så som de förväntades göra. Man kan säga att de både befäster MoTSäGeLSeFULL BILd och utmanar bilden av sig själva som grupp, säger han. Det är en bitvis mycket motsägelsefull bild av förorts/invandrarkillen som Nils Hammarén visar MöjLIGheT ATT GöRA MoTSTåNd upp i sin avhandling. Men identitet är, menar han, en Medvetenheten om hur andra ser dem ger möjligheter mycket komplex sak. att göra motstånd. Till exempel var de intervjuade – Den består av så många olika pusselbitar för alla väldigt noga med att poängtera att de tycker att det är och de här förortskillarna har många och ibland mot- viktigt med jämställdhet både ekonomiskt och sexu- stridiga influenser att bli påverkade av. Jag har, för att ellt. Flera av dem berättade att de självklart ville vara fånga in det i min avhandling, valt att inte bara titta 2 på genusaspekter utan att även ta hänsyn till sådant ”det är klart att de dessutom hade någon som plats, klass, etnicitet, sexualitet … Att ingen agerar likadant under olika förutsättning- sorts bild av vad jag förväntade mig av ar blev också tydligt i intervjusituationerna. När killar- dem. Att de ibland försökte leva upp till na intervjuades i grupp hade de en tendens att bete sig mer macho; grupptrycket och själva dynamiken under den. där kom jag och var akademiker intervjun gjorde att de kanske sa saker som ingen av och skulle studera dem.” dem står för enskilt – men situationen kan också ge ett visst skydd, en trygghet där det kan bli lättare att vara ärlig och ge uttryck även för obekväma eller opassande dra av den är framförallt att schabloner har en tendens ståndpunkter. I individuella intervjuer kom andra sidor att återskapas i verkligheten. Att beskrivningen av ett fram. Det var ofta där jämställdhet betonades. Där var fenomen gärna befäster själva fenomenet. Beskriver vi det också lättare att ta upp känsliga frågor runt sexu- förortskillen på ett speciellt sätt så skapar vi en grund alitet, familj och andra mer personliga erfarenheter. för att göra honom till vår egen beskrivning, alter- – Det är klart att de dessutom hade någon sorts nativt att han gör motstånd mot den. På något sätt bild av vad jag förväntade mig av dem. Att de ibland tvingar vi honom i alla fall att förhålla sig till den. försökte leva upp till den. Där kom jag och var aka- Författaren menar att det visst ibland kan vara demiker och skulle studera dem. Självklart påverkades nödvändigt med kategoriseringar, men att de ofta blir situationen också av att jag själv var man, säger Nils problematiska eftersom de kan utgöra grund för olika Hammarén. typer av förtryck. Det gör det viktigt att bryta ner dem och få dem mer otydliga, mindre svart-vita. INGA eNkLA SvAR – Det är inte mitt syfte att hitta lösningar. Jag vill Den som letar efter enkla svar och lösningar på de snarare framhålla komplexiteten i identitetsskapandet problem som ofta förknippas med de här förortskil- och visa att det är viktigt att slå hål på schablonen. larna letar förgäves i hans avhandling. Flera har redan Mer hjälpa till att formulera frågor än att ge svar, hunnit kritisera den för det, men den lärdom man kan avslutar Nils Hammarén. 27 genus rEPorTAGE Text: birgitta Weibull Foto: Scanpix 2000-talets fallos ensam och trött Manlig sexualitet är normen och den är så självklar att den inte syns. därför har också maskulinitet sluppit den närgångna granskning som femininitet alltid har utsatts för, menar Anja hirdman som är forskare i journalistik och författare till boken Den ensamma fallosen. Det finns gott om forskning om vad bilder betyder för våra föreställningar om det kvinnliga. Men Anja Hirdman byter i sin bok perspektiv och undersöker hur maskulinitet och sexualitet formas i pornografiska bilder och i ungdomars självporträtt på internet. Hon menar att bilder blir allt viktigare för hur vi uppfattar omvärlden och oss själva. De spelar dessutom en vik- tig roll i kommersiella och sexuella budskap. Det är istället kvinnans blick som är vänd mot kame- – Vi lever i en bildtät medial kultur, konstaterar ran och det är hon som får uttrycka bägges lust. Anja Hirdman och tillägger att den diskurs som förs Anja Hirdman menar att den maskulina sexualite- med bilder ofta bär betydligt mer reaktionära drag än ten framställs som både självklar, potent och auktori- den som förs med texter. tär. En maskulinitet som inte är så fungerande. – Den flämtar efter luft, även om den hela tiden MASkULINITeT I PoRNoGRAFIN försöker försäkra sig själv och omvärlden med sin I Den ensamma fallosen beskriver hon hur myten om omnipotenta look. en viss typ av maskulinitet gestaltas i såväl mjukpor- nografins kvinnokroppar som hårdpornografins pre- PojkARNA BRyR SIG INTe oM BeTRAkTAReN sterande fallos. Även bilderna på webbsajten Snyggast.se följer tradi- – Hårdpornografin är intressant att studera därför tionella mönster för hur kvinnor och män visar upp att den verkligen hyllar myten om den hyperfalliska sig på bild. Där lägger tonåringar ut självporträtt Undrar du vad genusforskning egentligen är? maskuliniteten, säger Anja Hirdman. tagna med webbkamera för att visa upp sig och bli Letar du efter genuslitteratur i ett visst ämne? Eller de senaste doktorsav- I bägge dessa genrer är mannen ständigt närva- bedömda av andra. Flickornas poser med framhävd handlingarna med genusinriktning? rande. I mjukpornografin som den stirrande betrakta- byst och inbjudande blick påminner om dem som ren av erotiserade bilder på högbystade kvinnor med finns i mjukpornografiska bilder medan pojkarnas Tänker du läsa genusvetenskap nästa termin och vill veta vilka kurser som finns? inbjudande blickar och i hårdpornografin som den bilder visar ansikten som verkar oengagerade och Vill du prenumerera på tidningen Genus eller nyhetsbrevet Genusperspektiv? aktiva penetreraren. frånvarande. Men samtidigt är han frånvarande, som osynlig Medan flickorna verkar ha en föreställning om Undrar du vilka seminarier och konferenser som är på gång? betraktare utanför mjukpornografins bilder och ensam vad det är pojkarna vill se och ber om att få bilderna Alla dessa frågor kan du få svaret på via trött fallos i hårdpornografin. Det är just den frånvaron bedömda verkar pojkarna inte bry sig om att flickor- som är maskulinitetens kärna, menar Anja Hirdman. na tittar på deras bilder och vad de ger för omdömen. I hårdpornografin är det mannens könsorgan som Anja Hirdman konstaterar att inte bara pojkarnas, är huvudpersonen och utlösningen som är målet, men utan också flickornas bilder skapar maskulinitet. Och hans ansikte är osynligt och hans känslouttryck kon- de gör det på ett sätt som är ganska likt mjukporno- www.genus.se trollerade. Han möter inte heller betraktarens blick. grafins bilder på ensamma kvinnor. 28 föreställningar om kroPPen – från hermafroditism till transsexualism Panelsamtal på Bokmässans forskartorg lördag 29 september, kl 17.05-17.35 Föreställningarna om kroppen har förändrats genom århundradena. Detta gäller inte minst de kroppar som på ett eller annat sätt avviker från köns- och sexualitetsnormerna, till exempel hermafroditer och transsexuella. Lyssna på två unga idéhistori- ker som forskar om dessa frågor. Medverkande: Erika Alm, Lektor i idéhistoria och vetenskapsteori, Göteborgs universitet och Maja Larsson, fil. dr vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet Samtalsledare: Ulrika Knutsson, journalist och författare Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning Välkommen till sekretariatets Mässmonter B05:66! Vill du veta mer om – genusforskning? – avhandlingar med genusinriktning? – aktuella boktips? U–n adrrarra dnug veamd agenngu ssformskn äinrg peåge gntålinggen? är? L–e tvaar rd um efatner kgeannu slläittsear agtuern iu esttv veitsestn äsmknaep? ?Eller de senaste doktorsav- h–a nvdiliknaga drnaat mabeda sgern uösivnerirk tlniitntge?ratur, länkar Toäcnhke gr ednu ulässfao gresnkuasvret esnoskmap f ninäsntas ?termin och vill veta vilka kurser som finns? Vill du prenumerera på tidningen Genus eller nyhetsbrevet Genusperspektiv? USnvdarar edun v ilfkian senmsin pariåer och konferenser som är på gång? Alla dessa frågor kan du få svaret på via www.genus.se genus rEPorTAGE Text: Inga-bodil hermansson På www.genus.se hittar du information om genusforskning i Sverige. Men varför inte också söka nordiska perspektiv? Massor med spännande och intressant information om genus och jämställdhet finns på de nordiska ländernas webbplatser. Genus ger här en överblick. Genus på nordiska nätet olika former av informationscen- en utanför forskarvärlden, säger han. även fungerar som ett nationellt center. ter för genusforskning finns På Island, som är en i jämförelse Deras webbplats har information om i samtliga nordiska länder, men liten nation, finns Centrum för genus- centret på svenska och engelska, men är förutsättningarna ser olika ut. forskning, vid Islands universitet, som i övrigt på isländska. Medan Danmark, Norge och Sverige har relativt stora resurser för att kommuni- Norden: www.nikk.uio.no cera genusforskning finns inte samma möjligheter i Finland eller på Island. Den På Nikks webbplats presenteras nordiska koordinationen Nikk, Nordiskt forskningsnyheter från de nordiska institut för kunskap om kön, är placerad länderna och länkar till nationella vid Oslos universitet och informerar om sidor. Till hösten lanseras en ny ver- genusforskning på nordisk nivå och gör sion av Nikks webbplats. jämförelser mellan nordiska länder. Hur mycket staten satsar på genus- – Den nya webbplatsen är uppbyggd forskning och jämställdhetspolitik är det kring olika forskningsteman, som till som avgör, menar Bosse Parbring, infor- exempel skola, prostitution, kön och På Nikks webbplats finns även matör och redaktör för Nikk magasin. makt, ledarskap, teman som vi tidigare Nordkalender med information om kurser – I framför allt Sverige och Norge har jobbat med i Nikk magasin. Det och konferenser. Nikk har engelska sidor, finns en stark koppling mellan genus- kommer också att finnas länkar till samt information på finska och isländska. forskning och jämställdhet och då finns arrangemang och publikationer som rör Det går också att teckna gratisprenumera- det också behov av att föra ut forskning- dessa teman, säger Bosse Parbring. tion på Nikk magasin. Norge: www.kilden.forskningsradet.no I Norge finns kilden informasjons- senter for kjønnsforskning, med Norway, som invigdes i våras. Där finns uppdrag av Norges forskningsråd bland annat nyheter, information om att sprida information och främja genusforskning utifrån olika teman och dokumentation av resurser och akti- genusblogg. I september startas ett nytt viteter inom norsk genusforskning. engelskt nyhetsbrev. Utifrån programmet Kjønnsforsk- ning, kunnskap, grenser, endring, 2001- På Kildens sida kan man läsa nyheter, 2007 har Kilden även skapat portalen ställa frågor, hitta publikationer om kjonnsforskning.no. norsk könsforskning, söka forskare, – Den är vi fortfarande väldigt kommer den tredje nätutställningen, teckna prenumeration på Tidskrift for stolta över, den omtalas av Nikk som men livshistorier av kvinnor som är i kjønnsforskning, med mera. Kilden har unik i Norden. I augusti lanserade Norge på grund av människohandel, en kortare engelsk version, men är också vi del två av portalen, som handlar säger Maria Grönroos, föreståndare koordinator för webbplatsen Gender in om tvångsäktenskap. Senare i höst för Kilden. 0 Danmark: www.kvinfo.dk kvinfo är danmarks informa- tionförmedling om genusforsk- ning, ett självständigt institut finansierat av kulturdeparte- mentet, som riktar sig till en bred allmänhet. Förutom ett dokumentations- och kulturcenter med bibliotek har Kvinfo webbplatsen kvinfo.dk där man bland annat finner Danskt kvinnobiografiskt lexikon, Kvinfos expertdatabas, mentornätverk, frå- gelåda och Forum, webtidsskrift for køn og kultur. I år har Kvinfo lanserat flera nya sidor. – Bland satsningarna vill jag sär- skilt framhålla projektet ”Nya män i Danmark”. Vi firar även dansk röst- www.sociology.ku.dk/koordinationen rätt 100 år med en ny sajt. Och innan sommaren presenterade vi Kvinfos koordinationen for kønsforskning mellanöstern-satsning ”Women in stöttar, förmedlar och initierar Dialogue”, säger Anita Frank Goth, genusforskning i danmark. redaktör för kvinfo.dk och forum. kvinfo.dk Vid Köpenhamns universitet huserar Just nu pågår förändringar för ökad Koordinationen for Kønsforskning. användarvänlighet. Senare i höst är två Den inrättades som självständigt insti- teman i fokus på kvinfo.dk, kvinnor tut 198 och finansierades tidigare av och ledarskap samt kön och pedagogik, regeringen. På institutets webbplats och vid årets slut återlanseras ”Dansk finns tidskriften Kvinder, Køn og kvinnohistoria och kvinnorörelse”, Forskning, och information om koordi- ”Transgen – Gender Mainstreaming 1850-1920 samt 190-1985, i ny nationens projekt och arrangemang, till European Transport Research and webbdesign. exempel det Eu-finansierade projektet Policy utbildning”. Finland: www.minna.fi Webbportalen för kvinnostudier Minna har en expertdatabas som även och jämställdhet i Finland, Minna, är översatt till engelska och svenska. finansieras av social- och hälso- Just nu är Minnas framtid osäker departementet och finns vid eftersom det ännu inte är beslutat om helsingfors universitet. fortsatt finansiering. – I regeringens jämställdhetsplan Portalen Minna har en relativt liten för 2008-2011 beskrivs Minna som verksamhet som riktas till en bred, ett användbart verktyg. Samtidigt nationell publik. Information om sidan pågår en politisk diskussion om att på engelska är begränsad till några öppna ett informationscenter för säger Annukka Jamisto, koordinator artiklar och en kort introduktion. Men genusforskning och jämställdhet, för Minna. 1 genus KoNFErENS Text: Inga-bodil hermansson och Jimmy Sand Foto: Inga-bodil hermansson Kvinnors världar möttes i Madrid Spanien var i somras värd för konferensen tiga liv, menar Harding, samtidigt som hushålls- och Women´s worlds. en massiv manifestation av omvårdnadsarbete är lågt värderat och i dag utförs kvinnors livserfarenheter och genusforskning främst av kvinnor och invandrare. från hela världen. – Majoriteten av världen har betalat en stor del av kostnaden för moderniteten, framför allt världens Universidad Complutense i Madrid anordnade den kvinnor. tionde Women´s worlds –9 juli. Den internationella Den västerländska moderniteten är tätt sam- och tvärvetenskapliga konferensen arrangeras var manvävd med maskulinitet. Kris i västvärlden är det tredje år, förra gången i Sydkorea. Årets tema var samma som manlighetens kris, menar Harding som ”jämlikhet är ingen utopi”. Drygt 2 500 forskare, ställer frågan om hur modernitet skulle se ut formad studenter, jämställdhetsarbetare, politiker, konstnä- utifrån kvinnors liv. Hon efterlyser ett samhälle där rer, journalister med flera samlades under en mängd kvinnors kroppar och arbete, som har förknippats teman i ett digert föreläsningsprogram. med ”den kvinnliga sfären”, värderas efter sitt bidrag En av huvudtalarna var Sandra Harding, professor till samhället. i samhällsvetenskap och jämförande pedagogik vid University of California, Los Angeles, UCLA. Hon INTeRSekTIoNeLLT oSyNLIGGöRANde föreläste utifrån sin senaste bok Sciences from Below: Flera av konferensens föreläsare talade om intersek- Feminisms, Postcolonialities, and Modernities under tionalitet, hur olika maktordningar – kön, klass, etni- rubriken ”Kan kvinnor bli helt moderna?”. Harding citet, sexualitet, funktionalitet, etcetera – berör och svarade själv nej på sin fråga och menade att en för- förstärker varandra. ändrad syn på modernitet måste till för att samhället Kimberlé Crenshaw, idag juridikprofessor vid ska fungera bra för både kvinnor och män. UCLA och Columbia university, var tidigt ute med att Modernitet, eller moderniteter, som innefattar en tala om intersektionalitet. I sin föreläsning lyfte hon mängd variationer och tankekonstruktioner världen fram vad hon kallar intersektionellt osynliggörande: över, får näring till sin existens genom att ständigt Generellt är representanter för gruppen kvinnor i USA profilera sig mot det traditionella, menar Harding och alltid vita, och representanterna för gruppen svarta kritiserar modernitetens mansideal. alltid män. De svarta kvinnorna glöms på så sätt bort. Med moderniteten växte idén fram att ett ”lyckat” Hon drog en historisk parallell till hur första vågens mansliv innebär att frigöra sig från traditionen och feminister i USA, som Susan B Anthony och Elisabeth ”naturen”, och därmed lämna och frånsäga sig ansva- Cady Stanton, motsatte sig rösträtt för svarta och ret för hushåll, barn, gamla, sjuka, närmiljö med hur de använde sig av rasistiska argument för att vita mera. Denna mansroll tvingar män in i karga, fut- kvinnor skulle få rösträtt före svarta män. 2 – Det sågs inte ens som ett demokratiskt misslyck- ”Majoriteten av världen har betalat ande att inte kvinnor fick rösträtt samtidigt som svar- ta, utan det var snarare en förolämpning. Kvinnor en stor del av kostnaden för borde få rösträtt först, ”negrer” sist av alla. moderniteten, framför allt världens Kimberlé Crenshaw ställde den retoriska frågan om vilken kategori svarta kvinnor i så fall ansågs kvinnor.” tillhöra. kategori för kvinnorörelsen att jämföra med. FöReSPRåkAR eN dyNAMISk FöRSTåeLSe – Kvinnor och etniska minoriteter har i egen- Myra Marx Ferree, sociologiprofessor vid University skap av sin grupptillhörighet inte setts som indivi- of Wisconsin, USA, visade på att ordet intersek- der. Det har därför varit viktigt att visa att kvinnor tionalitet har använts och förståtts på delvis olika och svarta, liksom vita män, är individer med rät- sätt. Själv förespråkar hon en dynamisk förståelse tigheter. framför en som fokuserar på fasta kategorier, såsom Myra Marx Ferree menade att det i Tyskland, kön, klass, etnicitet. med en aktiv välfärdsstat med brett stöd från såväl – Istället går ett dynamiskt angreppssätt ut på kristdemokrater som socialdemokrater, snarare har att i varje situation undersöka vilka specifika kraf- relaterat genus till klass. ter som verkar just där för att skapa ojämlikheter. – Det har varit viktigt för den tyska kvinnorö- Fokus ligger på interaktionen mellan olika proces- relsen att definiera kön som en social grupp. Men ser. En fördel med detta sätt är att det öppnar upp amerikanska feminister har uppfattat det som essen- för förändring. Nackdelen är att mycket av det vi tialism och inte sett relevansen i till exempel den vet om kapitalism, patriarkat och nationalism är europeiska slöjdebatten. För dem har det viktiga svårt att använda. varit att få in kvinnor på så många platser i samhäl- Hon jämförde genusordningar i USA respek- let som möjligt, medan de inte vill lägga sig i kvin- tive Tyskland. I USA finns ett ramverk av liberal nors rätt som individer att bära slöja. individualism, och ”ras” har varit en användbar LäS MEr. www.mmww08.org  genus rEPorTAGE Text: Sebastian Johans Foto: Scanpix Konsten på efterkälken hur fungerar konsten i vårt gemensamma offentliga rum? Genusforskare från Uppsala har närmat sig den urbana konsten ur ett genusperspektiv. Är den offentliga konsten en norm- brytande kil som tar samhället ett steg mot större jämlikhet eller fungerar den konst som fått utrymme i det offentliga bara som en reflektion av sin samtid? Eller kan det rent av vara så att konst- verken främst fungerar som minnes- märken över en svunnen tid och repro- ducerar normer som samhället lämnat bakom sig? Det ovanstående är några av de frå- gor som står i centrum för forsknings- rapporten Spegel, gravsten eller spjut- passiv. Dessa teman upprepas över hela arbetande mannen genomgående är spets som publicerats av Centrum för perioden. Motsvarande teman för man- vanliga. Gravsten och i viss mån spegel, Genusvetenskap, Uppsala universitet. ligheten är den arbetande, den kände men få eller inga spjutspetsar. Resultatet I rapporten har Gärd Folkesdotter, arki- och den idrottande mannen. Bilden av kan inte beskrivas som annat än nedslå- tekt och fil. dr i samhällsplanering och mannen är med andra ord mångfaset- ende. Anna-Karin Malmström-Ehrling, docent terad, medan bilden av kvinnan snarast – Vi hade nog förväntat oss att det i filosofi närmat sig den offentliga kon- är statisk. skulle vara en lite annorlunda genus- sten från ett genusperspektiv. Ett annat resultat är att mannen syn- prägling av konsten efter övergångspe- Undersökningsområdet utgörs av liggörs i betydligt högre grad än kvin- rioden på 0-talet. Att det skulle finnas sju urbana orter i Gävleborgs län, och nan, en tendens som dessutom förstärks fler spjutspetsar. Till och med när det totalt ingår 175 konstverk, placerade under perioden. handlar om kvinnodominerade områ- utomhus mellan 1920–2000, i studien. den som vård och skola undviker kon- – Vi har undersökt i vilken mån man- MANLIG GeNUSPRäGLING BeSTåR sten att ge representationer av kvinnan nen och kvinnan synliggörs i konsten Den manliga genuspräglingen av den relaterade till yrket. Jag tror att det och hur manlighet respektive kvinnlighet offentliga konsten består under hela finns ett stort mått av omedvetenhet framställs. Att vi har valt Gävleborgs län har arbetsekonomiska skäl, men regionen ”Till och med när det handlar om kvinno- speglar Sverige ganska väl. Tidsperioden är vald dels för att det finns väldigt få dominerade områden som vård och skola verk som tillkommit före 1920, dels för undviker konsten att ge representationer av att vi ville relatera konsten till samhäl- leliga förändringar av könsrelationer och kvinnan relaterade till yrket.” tänkande om kön och då passar 1920 bra som utgångspunkt, säger Anna-Karin undersökningsperioden, trots att bakom detta, konstaterar Anna-Karin Malmström-Ehrling. samhället genomgår en betydande Malmström-Ehrling, som hoppas att förändring. Motiv från arbetslivet är den unga konstnärsgeneration som ska RedUceRANde BILd Av kvINNAN exempelvis framträdande under hela motta framtida beställningar på konst Analysen visar att bilden av kvinnan perioden, men det syns knappt ett spår till det offentliga kommer att skapa i stort sett är reducerad till antingen av att andelen kvinnor i förvärvsarbete från en mer genusmedveten utgångs- moderlig och vårdande eller naken och har ökat markant, medan bilder av den punkt.  genus NyhETEr Ny SKrIFT oM GENUSPErSPEKTIv På STATSvETENSKAP Lena ”Genus” olson Frågor som ”vad betyder ökad kvinnorepresen- tation i politiken?” och Som redaktör för tidningen Genus har "vilken slags säkerhet Lena olson väckt intresse för genus- skapar säkerhetspoliti- frågor och gjort en stor insats för ken?” handlar om makt kunskapsspridning. Nu på nytt arbete och synen på makt. lämnar hon en produkt som det känns oerhört angeläget att förvalta väl. Skriften Genusperspektiv på statsvetenskap är skriven av Det kom ett brev till Nationella sekretaria- Malin Rönnblom (fil. dr och tet för genusforskning adresserat till Lena forskarassistent vid Umeå Genus Olson. Adresseringen blixtbelyste centrum för genusstudier på det som blivit uppenbart: Lena Olson, tid- Umeå universitet) och Maud ningen Genus idégivare och redaktör för Eduards (professor vid stats- sju årgångar, hade inte bara gett identitet åt vetenskapliga institutionen sekretariatets uppgift att sprida genusforsk- på Stockholms universitet). ning utan också lånat ut sin egen identitet De behandlar bland annat till tidningen Genus. centrala diskussioner inom För Genus läsare var Lena Olson ett feministisk politisk teori. begrepp som inte kunde skiljas från genus- Boken avslutas med lästips forskningen. Hennes vinnande koncept var och webblänkar för fortsatt att genusforskning skulle kunna begripas av kunskapsinhämtning. alla. Krångliga teorier och begrepp förklara- Lena olson Detta är den trettonde des på ett elegant och pedagogiskt sätt, eller titeln i serien om genusper- lämnades helt och hållet åt forskarvärlden spektiv som Högskoleverket att jobba vidare med. Det som inte kunde det av genusforskning. Dels tilltalades andra ger ut i samarbete med förstås av vanliga jämställdhetspraktiker, journalister – tidningen citerades ofta i andra Nationella sekretariatet för politiker, journalister eller studenter hade tidningar – dels fångades unga människor av genusforskning. ingenting i tidningen Genus att göra. intresset för genusvetenskap – Genus stimule- Läs mer på www.genus. I backspegeln kan vi emellertid se att rade ungas sug efter genuskunskap. se/p ublikationer/ det egentligen inte fanns så mycket som Lena Olsons idé lever vidare på utelämnades. Sällan värjde tidningen Genus Nationella sekretariatet för genusforskning, för teoretiskt komplicerade sammanhang. trots att Lena Olson har gått till andra Genus var ofta först vid forskningsfronten arbetsuppgifter inom Göteborgs univer- och kunde lansera de mest ”heta” forsk- sitet. Vi gläder oss åt att kunna fortsätta FyrA oMbUDSMäN ningsnyheterna. spridningen av begriplig genusforskning i bILDAr Ny MyNDIGhET Lena Olsons genuint journalistiska tidningen Genus. angreppssätt gjorde tidningen Genus till en Den 1 januari 2009 ersätts betydande ”socialisationsagent” för spridan- ANNE-MARIE MORHED Jämo, Homo, DO samt Handikappsombudsmannen av Diskrimineringsombuds- Wendela hebbe 200 år mannen. Dess uppdrag är att se till att den nya diskrimi- neringslagen följs. den 8 september var det 200 år sedan sättare och författare. Till 200-årsminnet Myndighetens första chef Wendela hebbe föddes. hon brukar anses har antologin Empati och engagemang. En blir Katri Linna, nuvarande vara Sveriges första kvinnliga journalist. kvinnolinje i svensk journalistik, red. Ami Ombudsman mot etnisk dis- Som anställd vid Aftonbladet i tio år införde Lönnroth (Tusculum) givits ut. kriminering (DO). Den nya Wendela Hebbe socialreportaget och skrev Läs mer om Wendela Hebbe i nästa lagen är följd av EG-direktiv. om teater och musik. Hon var även över- Genus, nr 1 2009.  5 genus NyhETEr UMEå UNIvErSITET TESTAr JäMSTäLLD- Nya nummer av nordiska hETScErTIFIErING Inom ramen för ett pilot- forskningstidskrifter projekt för jämställd- hetscertifiering ska en av Umeå universitets Tidsskrift for kjønnsforskning och institutioner nu ta fram Nora – Nordic Journal of Feminist underlag för certifiering and Gender Research är aktuella av en av sina kurser. med varsitt nytt nummer. Universitetets jämställdhets- Tidsskrift for kjønnsforskning är en tvär- råd finansierar ett pilotpro- vetenskaplig tidskrift som visar bredden jekt för jämställdhetscertifie- på könsforskningen i Norge. Den ges ut ring. Det baseras på rappor- med fyra nummer per år av KILDEN ten Jämställdhetscertifiering – Informasjonssenter for kjønnsforskning vid Umeå universitet. Vad, och innehåller artiklar av forskare som hur och varför? från 2007. granskats genom Peer Review. Denna finns tillgänglig i Det nu aktuella numret, nr 2/2008, pdf-format på universitetets innehåller bland annat tre artiklar med webbplats. Förslagen testas tema islam. Två av dessa tar upp homo- universitet i Finland, men redaktionen flyt- nu i praktiken av institutio- sexualitet och en diskuterar sharialagar. tar runt bland de nordiska länderna. nen för matematik och mate- Nora – Nordic Journal of Feminist Det nu aktuella numret, nr 2/2008, inne- matisk statistik. and Gender Research är en tidskrift håller artiklar om bland annat äktenskap Läs mer på www.pol. som samlar forskare från alla de nord- över nationsgränser, jämställdhet i hemmen umu.se/jamcert/ iska länderna. För närvarande ges den ut och misshandlade mödrars hantering av från Centre for Women’s Studies vid Turku sina barns situation. rEGErINGEN SATSAr MILJoNEr För JäM- STäLLDhET I SKoLAN Lärare hanterar konflikt Under åren 2008-2010 olika beroende på kön går 110 miljoner bland annat till fortbildning, fler manliga lärare och Agneta Lundström, Umeå universitet, och strategier som den om omsorg. en stärkt elevhälsa. visar i en studie av lärare att föreställ- Normen att visa omsorg om elever domi- ningar om kön får betydelse för kon- nerar både för manliga och kvinnliga lärare. Svensk skola brister i jäm- flikthantering i skolan. Lärarna förväntar sig att också elever visar ställdhet. Därför satsar omsorg om andra. regeringen totalt 110 miljo- Agneta Lundström är doktorand i peda- – Ett dilemma kan uppstå mellan att ner på olika åtgärder för att gogiskt arbete och tillhör den nationella de maskulint kodade föreställningar några bryta ”anti-pluggkulturen” genusforskarskolan vid Umeå universitet. elever styrs av inte är sammanfaller med bland pojkar och att mot- Hon har i könsåtskilda grupper, reflekte- förväntningar på att visa omsorg och sko- arbeta psykisk ohälsa bland rat över konfliktfyllda situationer i skolan lans norm om en god elev, säger Agneta stressade flickor. tillsammans med tio lärare. Lundström. Det inrättas också en jäm- – Kvinnliga lärare kan använda sig av Flickors konflikter är inte lika synbara ställdhetsdelegation som ska maskulina strategier som att ge regler och och grupperingsbara för lärarna. Särskilt analysera könsskillnader och bestämma liksom manliga lärare använ- de manliga lärare som ingick i studien hade föreslå lämpliga insatser. der sig av feminint kodade föreställningar svårigheter att identifiera flickors konflikter.  WorLD PrIDE år jämställt ansvar 2012 KAN KoMMA gynnar föräldrars hälsa TILL STocKhoLM Stockholm Pride ska ansö- ka om att få anordna den globala festivalen World en mer jämställd fördelning av kvin- män som var pappalediga i slutet av 1970- Pride år 2012. nors och mäns uttag av föräldraledig- talet jämfört med män som inte var det. het och tillfällig vård av barn är bra Samtliga analyser har justerats för ålder Stockholms stad stöder ansö- såväl ur folkhälsosynpunkt som ekono- och socioekonomiska faktorer. kan och hoppas att huvudsta- miskt. det visar Anna Månsdotter i en Ett entydigt resultat är att kvinnor den ska kunna visa upp sig avhandling från Umeå universitet. drabbas av ökad risk för dödlighet och som den mest öppna och till- sjukskrivning när de är jämställda med sina mötesgående staden i världen. Slutsatsen grundar sig på två register- män i arbetslivet men har fortsatt större Föreningen Stockholm Pride baserade studier. I den första studien ansvar för barnen. Ett annat är att män säger att hbt-frågorna skulle har alla svenska par som fick sitt första som tog pappaledighet har bättre hälsa lyftas fram i många olika gemensamma barn 1978 klassificerats än de män som inte var pappalediga, till sammanhang om staden får med avseende på jämställdhet i inkomst, exempel så var dödrisken 25 procent lägre lov att arrangera festivalen. arbetsmarknadsposition, föräldraledighet om männen var pappalediga 0-0 dagar. World Pride har tidigare och tillfällig vård av barn. Till detta har En tänkbar förklaring som förs fram arrangerats i Jerusalem år kopplats information om kvinnornas och är att män som tidigt tar konkret ansvar 200 och i Rom år 2000. männens dödlighet och sjukskrivning för sina barn utvecklar mer hälsosamma under följande två decennier. I den andra förhållningssätt till exempelvis alkohol och studien analyserades hälsomönster bland risktagande vid bilkörning. KvINNoFrIDS- hur talar tjejer och killar rEForMEN TIo år I år är det tio år sedan med varandra online? kvinnofridsreformen trädde i kraft. 1998 gavs myndigheter i uppgift att motverka våld mot Barns och ungas frågor om tjejer, killar, ungas kulturella ”nu”, det vill säga deras kvinnor, prostitution och känslor och sexualitet ligger till grund egna kulturella sammanhang där andra sexuella trakasserier. för en ny avhandling i pedagogik vid värderingar och normer än vuxensamhäl- Kvinnofridspropositionen Stockholms universitet. lets gör sig gällande. Detta i kombination utgick från ett betänkande av med samhälleliga normsystem och värde- den Kvinnovåldskommission I sin avhandling, Möjligheternas arena? ringar om hur barns och ungas handlings- som 199 tillsattes av dåva- Barns och ungas samtal om tjejer, killar, utrymme i relation till dessa fenomen bör rande socialminister Bengt känslor och sexualitet på en virtuell arena, se ut. Westerberg (fp). har Cecilia Löfberg studerat samtal om – I ett lekande samspel blir det centrala Propositionen föreslog tjejer, killar, känslor och sexualitet på tre att bekräfta varandras idéer och gemensamt en rad lagändringar, bland av sajten Lunarstorms diskussionsfora. skapa idéer om ett givet fenomen, i det här annat om upprepade straff- I samtalen uttrycker virtuella barn och fallet hur det är att vara tjej respektive kille bara kränkningar riktade unga i åldern 12-15 år olika idéer, frågor i relation till det andra könet. Här visar det mot nära anhöriga kvinnor, och påståenden i relation till hur könstill- sig till exempel hur förmågan att uttrycka om våldtäkt, sexköp och hörighet kan se ut och vad sexualitet kan känslor står i relation till könstillhörighet omskärelse. innebära. Detta uttrycks utifrån idéer, nor- och de konstruktioner av genus som hänger Läs mer på www.kvin- mer och värderingar som finns i barns och ihop med detta, säger Cecilia Löfberg. nofrid.se 7 kön inverkar på bedömning AKTUELLT om psykisk störning CITAT kvinnor dömda för våldsbrott bedöms Jenny Yourstone har också analyserat oftare än män som psykiskt störda. det skillnader mellan kvinnliga och manliga det är svårare för en visar jenny yourstone i en avhandling förövare ifråga om rättspsykiatrisk diagnos man att överträda ste- från psykologiska institutionen vid och beslut om allvarlig psykisk störning. reotypa könsgränser Stockholms universitet, Violent female Det visade sig att en avsevärt högre andel i politiken. kvinnor är offenders: Facts and preconceptions. psykiskt sjuka kvinnliga förövare fick diag- alltid tvungna att göra nosen personlighetsstörning medan det var det, bara att som kvinna Jenny Yourstone har studerat  kvinnliga vanligare att männen fick missbruks- eller engagera sig i politik är förövare och ett motsvarande slumpmässigt sexualrelaterade diagnoser. fortfarande könsöver- skridande. urval av manliga förövare dömda för död- I sin avhandling visar Jenny Yourstone ligt våld i Sverige åren 1995-2001. också att kön har en betydande påverkan Kerstin Alnebratt, doktorand – Generellt sett hade kvinnorna en större på beslut om allvarlig psykisk störning i genusvetenskap, Göteborgs psykosocial belastning under uppväxten än bland kliniker och domare. universitet, kommunalråd (s) männen, men vid tiden för brottet hade de – Den förhöjda förekomsten av beslut 1994-2002. mer ordnade sociala förhållanden. De hade om allvarlig psykisk störning när det gäller Göteborgs-Posten, dock i högre utsträckning varit utsatta för kvinnliga förövare kan åtminstone delvis 21 juli 2008 hot och våld och oftare sökt hjälp än man- förklaras av en könsrelaterad partiskhet i liga förövare. den rättsliga processen. DATAbASEN GrEDA LANSErAS I NovEMbEr Under år 2008 tas en Svårt att hitta ny databas fram av kvinnohistoriska sam- feministisk litteratur lingarna i samarbete med Nationella sekretari- atet för genusforskning. Feministiska texter osynliggörs i våra träffar eller nästan inga alls. Ofta får man biblioteks databaser, och lika illa är det både sökträffar på feministisk litteratur Genom databasen skall vid bibliotek som är specialiserade på och litteratur som på andra sätt handlar journalister, arrangörer av feministisk litteratur. det konstateras i om manlighet, kvinnlighet, jämställdhet konferenser, intresserad all- en ny avhandling i biblioteks- och infor- eller genus. I Sverige är Kvinnohistoriska mänhet, politiker med flera mationsvetenskap vid Umeå universitet. samlingarna med databaserna Kvinnsam på ett enkelt sätt finna infor- och Gena specialiserade på bland annat mation om genusforskare, Umeåforskaren Jenny Samuelsson har feministisk litteratur. på lägst doktorandnivå, och undersökt hur svårt det är att hitta texter Enligt Jenny Samuelsson har det sat- deras forskning. som kritiserar ojämlikhet mellan könen sats för lite resurser på kunskapsorga- Databasen kommer att i bibliotekens databaser. Hon menar att nisationssystem vid bibliotek som detta. erbjudas kostnadsfritt och ämnesordslistor och klassifikationssystem Hon anser att för att feministisk litteratur vara tillgänglig både på systematiskt marginaliserar feministisk litte- ska bli sökbar på biblioteken krävs en Nationella sekretariatet ratur, och framförallt feministisk forskning. kunskapsorganisation som möjliggör för genusforsknings och Enligt hennes resultat i avhandlingen indexering och klassifikation av feminis- Kvinnohistoriska sam- På väg från ingenstans. Kritik och eman- tiska perspektiv på kön och makt, inte lingarnas webbplatser. cipation av kunskapsorganisation för enbart breda, tematiska begrepp. Att Lanseringen sker i novem- feministisk forskning är det nästan omöj- feminismen inte bara är en socialpolitisk ber 2008, men redan idag ligt att söka och hitta igen litteratur om kvinnofråga, utan också ett kritiserande har databasen över 250 feminism och feministisk forskning vid och emanciperande perspektiv med fokus namn. både allmänna och specialiserade biblio- på ojämlika könsförhållanden måste Läs mer på www.genus.se. tek. Antingen får man alldeles för många också synliggöras. 8 genus DEbATT Djurstudiernas potential skyms av löjets skimmer det växande fältet djurstudier förändrade normer och föreställningar ga grepp som makt, etik, intersektiona- väcker vissa debattörers lust om djur och natur. litet, performativitet och identitet, kan att skämta till det. också inom Sociala rörelser, såsom djurrättsak- vi dekonstruera relationer och begrepp genusfältet vilar det ett löjets tivism och miljörörelsen, argumenterar som i dag ter sig självklara och skapa skimmer över denna forskning. för ett större ansvar för människans ett utrymme för ifrågasättanden av det är synd. Relationen mellan privilegierade position. Dessa rörelser invanda sanningar och diskurser. människan och andra djur är lånar argument från biologisk och psy- genusvetenskapligt intressant. kologisk forskning som hävdar andra öPPNA döRReN MoT deLAd LIvSväRLd djurs subjektivitet, kognition och kul- Vi fortsätter på detta spår inom ramen I augusti förra året anordnade Centrum tur, och från genetisk forskning om för forskningsprogrammet GenNa. för genusvetenskap i Uppsala, under människors släktskap med andra djur. För ett par månader sedan hade vi en ledning av Måns Andersson, den inter- Djurstudiefältet kan dock, trots dess nordisk workshop på temat, och vi har nationella konferensen Society, animals uppenbara applikationer, som bäst nu samlat en tvärvetenskaplig grupp and gender. Det var mig veterligt den beskrivas som ”växande”. En anledning om inte mindre än åtta post-docs som första i sitt slag och bjöd på många till varför samhällsvetenskapen inklu- i höst kommer att arbeta med olika intressanta inlägg om människa-djur sive genusvetenskap inte i någon större projekt på temat ”djur i forskning”. relationer och genus, till exempel om utsträckning köttätande och maskulinitet, tjejers intresserat sig ”en del av det humanistiskt feministiska ridsportande, djur och identitetsska- för människors pande, samt zoofili. Det handlade med relationer till projektet har varit att vidga den mänsk- andra ord om genusvetenskapligt intres- andra djur, är liga normen till att inkludera även santa och brännande frågor. den natur/kul- Men konferensen väckte vissa turdistinktion kvinnor, varvid avståndstagande till debattörers önskan att driva med som gått i arv ”djuret” ingått i processen.” ämnet. Vad är det då som är så roligt? alltsedan klas- Är det ”män är djur”-spöket som går sikerna skrevs. igen och chansen att skapa rubriker? Medan ”samhälle” består av människor Det finns en kritisk potential i djur- och deras interaktion, institutioner och studier, och jag är övertygad om att vi äR INTeRNATIoNeLLT eTABLeRAT kultur, antas andra djur stå utanför och kan bidra till nya genusvetenskapliga Dessvärre tror jag att det även inom därmed förpassas till “natur”. problem men också insikter, genom att samhällsvetenskap och humaniora, öppna dörren mot den livsvärld vi fak- inklusive genusvetenskap, finns lite av ”NATUR” hAR FöRkNIPPATS Med ”kvINNA” tiskt delar med andra djur. ett löjets skimmer över forskning om En specifik förklaring till genusveten- människa-djur relationer. Med tiden skapens minimala intresse för andra TORA HOLMBERG har forskningsfältet internationellt sett djur, ligger förstås i att ”kvinnan” som Skribenten är fil. dr i sociologi och pro- etablerats inom sociologi och andra kategori placerats i samma naturkate- gramkoordinator för excellensprogram- samhällsvetenskaper. Bland annat har gori, hon har historiskt setts som mer met GenNa (Nature/ den så kallade kulturella vändningen ”djurisk”. En del av det humanistiskt culture boundaries ökat intresset för vad icke-mänskliga feministiska projektet har varit att vidga and Transgressive djur betyder för den mänskliga kultu- den mänskliga normen till att inkludera Encounters) vid ren, till exempel en i väst tilltagande även kvinnor, varvid avståndstagande centrum för genusve- medvetenhet om miljö, köttätande och till ”djuret” ingått i processen. Men tenskap, Uppsala uni- djurhållning, som hänger samman med med hjälp av invanda genusvetenskapli- versitet. 9 genus DEbATT Idrottsmedicinen kräver en vidgad förståelse av genusforskning Myterna kring kvinnors och mäns fysiska kapacitet är många och ibland efter puberteten 50 procent och i de ligger de till grund för samhällets syn på kvinnor och män. kvinnor har skandinaviska länderna 0 procent. Så genom historien kallats det svagare könet, men vilka skillnader finns vad är det egentligen man studerar när och vad beror de egentligen på? man till exempel jämför mäns och kvin- nors kondition? Är det kön eller genus? Inom såväl idrotten som samhället i på tjejernas attityd och att de inte bryr övrigt råder en uppfattning att kvinnor sig om resultat. Biologiska skillnader SvåRT UTRedA FySIoLoGISkA SkILLNAdeR är annorlunda än män, och därmed omtolkas till psykosociala skillnader Inom området idrottsmedicin är det avvikande (fysiskt underlägsna). Detta eftersom betraktaren utgår från man- särskilt tydligt att det inte går att sär- leder till olika regler med till exempel nen som norm. skilja biologiskt kön från sociokultu- kortare distanser inom skidåkning, Obalans mellan träningsmängd, rellt kön (genus). Sambanden mellan lättare kula i kulstötning, mindre boll födointag och vila leder till samma biologi och kultur är så stora att det är i basket. Samtidigt finns synsättet att symptom hos män och kvinnor; vikt- svårt att utreda fysiologiska skillnader kvinnor och män är mer lika än olika, nedgång med påverkan på fortplan- då resultaten påverkas av det samhälle att det generellt mänskliga dominerar, tingsorganen (kvinnorna får mens- individen lever i. Fysiologiska skill- och därför är de flesta regler lika. Vad rubbningar och männen lägre spermie nader mellan kvinnor och män kan som verkligen skiljer mellan män och tal). Diagnosen för kvinnor blir oftast dessutom omtolkas till sociokulturella idrottsanorexi skillnader eller tvärt om. ”Sambanden mellan biologi och kul- och de erbjuds Idrottsprestationen beror också på behandling komponenter som kognitiv förmåga, tur är så stora att det är svårt att inom psykia- humör, peppningsnivå, smärttröskel, utreda fysiologiska skillnader då trin. Tillståndet reaktionstid, hand/öga koordination, har till och med med mera. Allt detta påverkas av kul- resultaten påverkas av det samhälle fått namnet tur, sociala förhållande, psykologi och individen lever i.” ”the female fysiologi. För att komma vidare måste athlete triad” vi ha en öppen syn på genus/kön. Vi som innebär får inte ta för givet att det antingen är kvinnor fysiskt överensstämmer dock låg vikt, menstruationsrubbningar biologi eller sociokulturella omstän- inte alltid med skillnader i regler. och benskörhet. Eftersom menstrua- digheter och villkor som präglar oss – tionsrubbningar ingår i den diagnosen utan ett samspel mellan dessa. Därför oLIkA MjöLkSyRePRodUkTIoN kan män inte få den. Män får istället måste också fysiologisk forskning om De fysiologiska skillnaderna mellan ”diagnosen” övertränad eller tränings- könsskillnader räknas till genusforsk- könen påverkar inte bara den fysiska beroende. Vem som får bäst behand- ning. prestationsförmågan. Det påverkar ling får vara osagt men det innebär också hur kvinnor och män betraktas. igen en psykologisering av fysiologiska KARIN HENRIKSSON-LARSÉN Ett exempel är att män lättare produ- förhållanden och symtom hos kvinnor. Skribenten är professor cerar mjölksyra än kvinnor. Det leder vid Idrottsmedicinska till att när killar gör maximala styrke- STUdeRAS köN eLLeR GeNUS? enheten, Norrlands aktiviteter så skriker och grimaserar de Skillnader mellan könen med avseende universitetssjukhus och och har svårt att gå efteråt, vilket inte på kondition varierar mellan olika Umeå universitet. alls är lika uttalat hos tjejer. länder, i USA är skillnaden i maximala Detta kan tolkas som att det är fel syreupptag mellan män och kvinnor 0 genus DEbATT Att vilja eller inte vilja är inte så enkelt Som gynekolog har jag ofta fun- ett orienterande samtal fråga alla kvin- dar också för felaktiga konklusioner, derat över hur vi i vården för- nor som kom på besök på kvinnokli- eftersom olika underordningar kan enklar när vi frågar en patient, nikens mottagning, om de ville att jag interagera och påverka vilka svar som nedan benämns hon; ”vill skulle undersöka dem. Det vanligaste som ges och hur de tolkas; patien- du, eller vill du inte, göra … till svaret var: ”Måste jag inte det?”. Att tens underordnade position gentemot exempel en viss operation?” ”inte måsta” är en förutsättning för att vårdgivaren, vissa invandrargruppers kunna välja ”vill/vill inte”. strukturella underordning i samhället, Är inte det hela i själva verket mer Hur hanteras kravet på informerat mäns strukturella överordning över komplext? När en patient svarar att samtycke från patienten? Förutsätts kvinnor. hon vill något är det ofta en blandning samtycke? När jag själv till exempel Att fråga patienter om de ”vill eller av två motsatta önskningar vägrat låta mitt prov ingå inte vill något” är lätt och svaret kan och betyder vill lite mer ”vad man vill i en vävnadsbank, har hanteras ordagrant och förenklat. Att än vill inte. Vad man vill personalen förvånat kom- tolka svaret korrekt kräver däremot är ofta ihopvävt med en är ofta ihop- menterat att ”det har ald- både lyhördhet och eftertanke, så att skattning av ens maktpo- vävt med en rig någon före dig vägrat” man inte omedvetet riskerar att miss- sition. Det är lätt för en och haft svårt att hitta en bruka sin maktposition. patient att uppfatta att det skattning av lämplig blankett för mig är nödvändigt att accep- ens maktposi- att skriva under. BARBRO WIJMA tera vissa åtgärder för att Förenkling av kom- Skribenten är professor överhuvudtaget få vård. tion.” plexa reaktioner är för- i Genus och Medicin, Beroendet skapar i sig modligen ”funktionell” hälsouniversitetet, underläge i en ”makttrappa”. i den meningen att patienters val kan Linköpings universitet. Under en period brukade jag efter hanteras snabbare. Men den bäd- vill du ha koll på genus och forskningspolitik? Prenumerera gratis på nyhetsbrevet Genusperspektiv. Anmäl dig på www.genus.se. 1 genus AKTUELLT Annika Olsson (red.): Thinking dedtteat thaä hnädnedr!er! with Beverly Skeggs Mer inFfleor marartainogne omchan fgle pr åa rwrawnwge.gmeannugs. s e Under våren 2007 hittar du på www.genus.se hade professor Beverly Skeggs Kerstin SToCKhoLM 07.02.2008 Exploring Gender Hesselgren-professuren GSeÖmTEinbaoriruGm daonmd iEnxatcieolnle:n Tceh ein s oTceicahl naonldo gpiocalilt i- på Centrum för genus- F1ör.e0l1ä.s2n0in0g8 Queer-seminariet: Om cRael siemaprclihcations of a harmful tra- studier på Stockholms 2o2r.g1a1s mF eomcihn idsjtuersneaxs usvr eekt:t Bgleunnudsa- r dLiitiisoan Hal upsrua,c ptiocle. darn.,d H Melusilntik-lie vel universitet. ”Thinking vpie fröspr eokrtsiavkerna till hedersvåldet? cChoallegniguems bfyo rI nAddiavnan pcreodf eSstsuiodnieasl,s with” är ett sätt att MDond eKrautloicrk: ,G Ceertnrtuedr fÅosrt rtöhme S. tIu dy tHo eUlsSin IkCiT U hneivgermsiotyn yföreläser på praktisera feministisk meto- poafn Geleend: eDr ialsnad D Semxuirabliatyg,- SNteenw, Centrum för genusvetenskap vid dologi och kan vara en modell för SYoolerkym Uanni vGerhsaitsye,m piraonfie,s Msora rii aso ci- 0Up.1p2sa Alap upnroivperrisaite tm. asculinity, nei- seminarier, workshops och akademiskt Jaalcaonbtrsopno, lAognin, ep-Mrataarri eo Mm oorrhgeads,m tThiedr: o1ld. 1n5o-r1 f5e.m00in ine, nor sexual arbete generellt. Toicihn ad Rjuorsexn bie ertgt genusperspektiv. (P?l)a atsn:d L Ounldcher ummemn eatn, dC aengetrinugm: gföenr - ASerrmainngaörrie: tN äärt öveprpkeett fmöro at lhlae dinertrseres- dGeerendu spveertfeonrsmkapn,c eT, hinutnebresergctsivoängaelnit y lsaetreardate .v Qåludeerseminariet är ett anHd, iUdepnptsitayla Universitet Eva Heggestad, Karin arbetande seminarium och för det Webb: www.gender.uu.se Johannisson, Kerstin Rydbeck hmAeLstMa SdTiAskduteras en text som delta- LUNd och Maria Ågren (red.): En ny Kgaornnfaer feönrsväntas ha läst i förväg. De Förreelläässniinggar sits. Humaniora i förvandling 1s5o.m10 g-å1r .m10in dJärme rsetäglelldbhuentednest kskaung - A2r1r.a0n2g.2ö0r:0 C8 eRnetrsueamrc fhö ra ngden puoslviectye n- gsokric ka efter texten från författaren. sokna pm, eLnu'sn dpsr aucnticvesr siinte at European Humaniora har de NTiadt:i o1n8e.l0l 0jä-2m0s.t0ä0lldhetskonferens 0p8e.r1s0p eQctuivee rkids, baby-butchar och senaste åren befunnit fPölra thsö: gCseknotlrourm o cfhö ru Gnievneursistteutdier lKesebitiahn Peri ngle, professor i sociologi, sig under debatt: utma- A(Hrruasn gBö, rP: lHanö gs)kolan i Halmstad. FManänlayr dAamlebnjsö hrnösgssokno,l aF,D A, alborg nats, ifrågasatts och Webb: http://www.kvinfo.su.se/ Sutnoicvkehrsoiltmets ( uDnainvmerasirtke)t opcrehs eWnaterrwairc k tvingats att förtydliga KArLSTAd pUångiåveenrdsiet ya r(UbeKte) föreläser på sina ambitioner och KUopnpfSeAreLnAs Centrum för genusvetenskap vid anspråk. Det har ökat 0Se.m10in-a0r8i.u1m0 Changing Gender 1U5p.1p0sa Tlah ue nHivaerrds iWteto. rk of möjligheterna att visa R2el.a0t1io.2n0s:0 8N oGrednicu sFveemteinsiksmap a nd HTiedte: r1on.o1r5m-1a5ti.v0i0ty ? förnyelseförmåga. I vän- G– eknodresrn iRnegsaera orcch 2k0o0a8li tioner IPrilnatas :S Lchumncithtr, uFmDm, peto, sCtdeonct rpuåm för boken till Margaretha Fahlgren, före- AI rdreacnegmöbr:e rC uentstårgusm C feönrt rguemnu fsöfor rs- CGeennturusvme tfeönrs kgaepn,u Tsvheutennbsekragpsvägen ståndare för Centrum för genusveten- kgneinnugs,v Ketaernlsktaadps auvn iVvetresnitsekta (pmsr. åfdl.e)t H, Uppsala Universitet skap vid Uppsala universitet, illustreras till en av landets excellenta genus- 1W0e.1b2b pFloartsk: awrwutwb.igldenidnegr .upuåg.såer denna förnyelse. LmiNilKjöÖepr igNeGnom forskningsprogram- Doktoranderna Mia Liinasson, Fmöerte lGäsenniNngaa. rI januari 2008 firar AGnÖnTaE ObolorvGsdotter Lööv och Maja ACrernatnrguömr: dTeesmsuat oGme n5u-ås,r sL jiunbkiölepuinmg s SFaögreerl äpsrneisnegnterar sin pågående for- Lisa Lindén: Det ui nsivne nrsyiate ftorm. Kom och möt s2k7n.0in2g.2. 008 Hiphop – inget för tjejer? dom inte sa: om 0g8e.n1u0s fSoarfsek aSreex ,i Utvnäsravfeet eIndseknatiptileigsa: Har hiphopen blivit en macho- hur jag blev Idnitaelrosgeecrti oknrisn og fg ’eRnaucsef’o, rGskenidnegre nasn d SkTuoltCuKr?h FoöLrMeläsare: Marta Cuesta, feminist Skeoxrusanlitnyg ianr S-w sepdriåshk ,H sIaVm/AhIäDllSe nP olcichy KCoenfterruemns f ör genusvetenskap vid kroppar - där en rad perspektiv 0L2u.n1d0s-0 un.1iv0e rDsiette tbegripliga ung- Om jämställdhet 1mö.1ts0. RSyemflepcotisoients a ovnsl uhteagse moedn iecn dToidm: s1v8ål.de0t- 20.00 och orättvisor. Om mpansceuldlinskituys sinio An forimca gne cnounsvteextet:n ska- MPleadtsv:e Vrkäarnlddsek:u bltl.u ram. Suusseaent Faludi. ilska som driv- Zpuenlus mkoaaslciutiloinietry oacnhd ksotilcliksfiiognhetri.ng AKrornantagkötr:: lAarLsoMloAf.Ekuarrolspsao.n@muse- kraft. Om att inte alltid orka Tid: 1.00-17.00 ion.gu.se leva så jämställt och självständigt som 2Pla.1ts0: NUnewiv eFrseimteitnsihsut sMeta, tSearli aIlXis,m Konferensserie man önskar. Lisa Lindén debuterar Uppsala. HNåollbrard jäimSsKtäTlldhet: Hur kan poli- med en personlig introduktion till 2A9n.1m0ä lTarna:n Ssespneacsite 2s/0tr jaannsugaernir teill tiker och chefer i kommuner och feministiska frågor. ester.lindsmyr@gender.uu.se. loanSdLosti, nNgo lerdGaE arbetet för hållbar 05.11 Animals in art and jKämonstfäerllednhse t? TSrkarnivs g”eannicm aänlaimn”a lso m ämnesrubrik. T1i0d.e0r1 o.2c0h0 p8l a–t s1e1r .01.2008 Power Webb: www.gender.uu.se 0a2n.d1 0re Sstisotcaknhcoe.l mW, hBaetr niss tShael oimngpearc t 19.11 Transgenderism and male 1of .g1e0n Mdear lcmoön,c Rerandinisgs ornel aStAioSn Hs boetet-l Föreläsning ween minorities and majorities? 2 2.10 Umeå, Umeå Folkets Hus Arrangör: GenNa, Uppsala universitet i Del Lagrace Volcano och Ulrika 11.11 Göteborg, Scandic Crown samarbete med Högskolan i Gävle. Dahl: Femmes of power Arrangör: Sveriges kommuner och landsting, SKL NordiSKT Vad är ’femme’? Franska för kvinna? Konferens Konferenser En feminin lesbisk? En 1.10-17.10 Resultaten från forsk- 2.10-25.10 København, Danmark queertjej i frack? Tänk ningsprojektet ”Prostitution i Norden” Den 7. Nordiske Konference om Sprog igen! Så uppmanar redovisas og Køn Del Lagrace Volcano Arrangör: Nikk (Nordiska institutet Arrangör: Köpenhamns universitet och Ulrika Dahl oss att för kunskap om kön) i samarbete med göra i sin bok Femmes Nordiska ministerrådet 1.11-15.11 Århus, Danmark of power. Boken är en fotografisk tri- The First International Conference on but till en mångfald av queera feminina Föreläsningar Survivors of Rape – A multi discipli- subjekt. Den innehåller förutom foto- Arrangör: ABF i Sundbyberg nary approach grafier också essäer om queera feminis- 22.10 Bitterfittan av Maria Sveland Arrangör: The Sexual Assault Centre, tikoner. Aarhus University Hospital 28.10 Kroppen och själen som brotts- plats 27.1-28.11 Stavanger, Norge Donna Haraway: Hur Relationsvåldscentrum vid STING 2008 – kjønn og estetikk i et Apor, cyborger och Västerortspolisen i Solna arbetar med flermedialt perspektiv kvinnor. Att åter- stöd under brottsutredningen. Arrangör: Nettverk for feministisk teori uppfinna naturen og kjønnsforskning ved Universitetet i 0.11 Härskarteknik med retorikkon- Stavanger Donna Haraways sult Elaine Bergqvist omtalade ”cyborg- 0.12-05.12 Oulu, Finland manifest” publice- 22.11 Äga rum From Violence to Caring – Gendered rades ursprungligen Johanna Palmström och Moa Elf- and Sexualized Violence as Challenge in 1985 och kommer nu i en svensk Karlén pratar om sin bok Life-span utgåva tillsammans med andra texter Arrangör: Faculty of education, i denna antologi. Konferens Department of Educational Sciences 0.02.2009-0.02.2009 Feminist and Teacher Education, Women’s and Research Methods Gender Studies, University of Oulu Boel Englund och Lena Kåreland: Arrangör: Centrum för genusstudier, Rätten till ordet. En kollek- Stockholms universitet 09.12 Oslo, Norge tivbiografi över skrivande Kilden 10 år – jubileumsseminarium Stockholmskvinnor 1880-1920 UMEÅ Arrangör: Kilden Konferens Tjugoen kvinnor 0.10-0.10 Emotioner och skandi- 10.12-12.12 Helsinki, Finland som ägnade sig åt naviskt genus 8th Annual Aleksanteri Conference on litteraturbedömning Arrangör: Temagruppen ”Challenging Welfare, Gender and agency in Russia i dagspress eller tid- emotions” i forskningsprogrammet and Eastern Europe skrifter vid sekelskif- ”Challenging gender” (Centre for gen- Arrangör: The Aleksanteri Institute, tet 1900 presenteras der excellence) University of Helsinki i denna bok. Bland dem finns Ellen 12.11-1.11 Political Women 1500- 28.01.2009-0.01.2009 Roskilde, Key och Elin Wägner 1900 Danmark som har blivit ikoner för kvinnosaken. Arrangör: Historiska studier, Umeå uni- Changing Men and Masculinities in Författarna undersöker de sociala för- versitet Gender Equal Societies? utsättningarna för kvinnornas vägar Arrangör: Bl. a. Interimföreningen för från det privata till det offentliga. Boel UppSALA Nordisk Maskulinitetsforskning, Nikk Englund är professor i pedagogik vid Seminarium (Nordiska institutet för kunskap om Stockholms universitet. Lena Kåreland 28.10 Genus och naturvetenskaplig kön), tidskriften Norma och Roskilde är litteraturvetare och professor em. vid undervisning Universitetscenter (RUC) Uppsala universitet.  Posttidning B Genus Nätverkstan ekonomitjänst Box 11 20 00 2 Göteborg Tre utmaningar för framtiden Genusforskningen firar. Olika miljöer bockar av att åren gått – och att mycket GäST- har hänt. Det är ett expansivt fält, utan tvekan, men också ett som karaktärise- KröNIKörEN ras av interna uppgörelser och externt motstånd. Här pågår ständiga – och naturligtvis nödvändiga - förhandlingar Maud Eduards är professor i statsve- om forskningens gränser. Vem är en god tenskap vid Stockholms universitet. genusforskare? Vilken forskning är mest Hon forskar sedan många år kring meriterande? Hur ska just vi få ökade kön och politik, för närvarande om resurser? kön och svensk säkerhetspolitik. Men hur ofta ställer vi frågan: Vad är Utifrån forskningen har hon skrivit syftet med min forskning? Vem talar jag flera böcker, varav de två senaste är med? Hur mycket (politisk) strid är jag Förbjuden handling (Liber 2002) beredd att ta? I ljuset av dessa frågor ser växer medan många genusforskare ute och Kroppspolitik (Atlas 2007). jag tre utmaningar för genusforskningen, på andra institutioner arbetar i motvind. eller vad jag kallar den feministiska Det saknas tjänster och resurser. I flera forskningen: en teoretisk, en strategisk fall är feminister utmanövrerade. Vart och en intellektuell. tog målet vägen om att man inte skulle kunna läsa ett ämne utan att också få deN TeoReTISkA UTMANINGeN ett köns/genusperspektiv? Hur bygger vi Den teoretiska utmaningen ligger i att framtida strategiska allianser kring inte- inte tappa kontakten med kvinnors greringen av feministisk forskning? olika praktiker och erfarenheter. Det utspelas så fruktansvärda saker i kvin- deN INTeLLekTUeLLA UTMANINGeN nors liv runt om i världen – våld och Den intellektuella utmaningen ligger, som våldtäkt, fattigdom, påtvingad migra- jag ser det, i att inte bli snäll och välar- tion, prostitution, objektifiering av kvin- tad. Det finns stor risk att ökad konkur- nokroppen och abortförbud. Men kvin- rens leder till likriktning. Vem vill inte nor gör också motstånd på olika sätt. I bli bedömd som excellent? Men vad gör dessa processer produceras avgörande denna strävan med vår kritik av makt- kunskap om kvinnors skilda villkor, ordningens olika uttryck? Leder den till som vi måste förhålla oss till – politiskt att obekväma röster tystas? och analytiskt. Om jag får önska vill jag se mer politisk diskussion, det vill säga att deN STRATeGISkA UTMANINGeN feminister tar tag i de stora frågorna Den strategiska utmaningen gäller hur vi om genusforskningens samhällsrelevans, ska hålla fast vid de två ben, som vi talat vilken institutionalisering som bär på om sedan 1970-talet: både att bygga störst förändringspotential och hur vi separata genusforskningsmiljöer och att bäst skapar ett öppet och kreativt sam- integrera feministiska perspektiv i de talsklimat. Att verka inom en institution traditionella ämnena. Nu har tankefigu- som man samtidigt vill förändra kräver ren blivit låghalt. Genusinstitutionerna sin feminism.