Avskaffande av revisionsplikten Har regeländringen uppnått sitt mål? Kandidatuppsats i företagsekonomi Externredovisning HT-2011 Författare: Denis Osmanlic & Leila Saeidi Handledare: Andreas Hagberg Förord Vi vill börja med att tacka vår handledare Andreas Hagberg som har visat ett starkt stöd och engagemang för vår uppsats. Att ha en sådan handledare som är tillgänglig och tillmötesgående har underlättat skrivandet av denna uppsats enormt mycket. Vi vill även rikta ett stort tack till alla de respondenter som deltagit i vår enkätundersökning, och hjälpt oss med vår uppsats. Vi vill även passa på och tacka alla i vår opponeringsgrupp som har gett oss bra synpunkter och tips som har förbättrat vår uppsats. Handelshögskolan Göteborg 2012-01-10 __________________ __________________ Denis Osmanlic Leila Saeidi Sammanfattning Författare – Denis Osmanlic och Leila Saeidi Uppsatsens titel – Avskaffade revisionsplikt – Har lagändringen uppnått sitt mål? Bakgrund och problem – Sverige har följt i samma fotspår som bl.a. England och avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Anledningen till detta har varit att minska den administrativa bördan samt göra företagen mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Detta har medfört en stor debatt i media där olika organisationer som bl.a. Skatteverket har varit kritiska till lagändringen. De menar att många små företag har ont om tid för sin administration vilket leder till att det lätt blir oavsiktliga fel i redovisningen. Syfte - Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur denna regeländring har påverkat de olika småföretagen i Sverige. Uppfattar småföretagen att regeländringen underlättat deras arbete eller är situationen oförändrad? Metod – Uppsatsen är skriven utifrån en kvantitativ ansats med inslag av kvalitativ då vi eftersträvar åtskilda åsikter från flera småföretag samt en djupgående förståelse till varför man anamma den nya lagändringen. Teorin har anskaffats från primärdata som har insamlats av forskarna själva för den aktuella studien samt från det sekundärdata som insamlats av andra människor än författaren själv. Resultat och slutsats - Avskaffandet av revisionsplikten skapades för att minska den administrativa bördan för små företagen samt göra de mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. De företag som har antagit lagändringen idag är små företag som inte har någon större verksamhet på den internationella marknaden, detta resulterar i att avskaffandet av revisionsplikten inte har uppnått sitt mål helt. Dock har de lyckats minska den administrativa bördan för småföretagen vilket är en bra början eftersom företagen får mer tid att arbeta på sina kärnområden vilket i sin tur kan resultera i ökad tillväxt för företaget. Summary Authors – Denis Osmanlic and Leila Saeidi Title of the thesis - Abolishment of the statutory audit - Has the rule change met its goals Background and problem - Sweden has followed in the same footsteps as England and abolished the statutory audit for small companies in Sweden. The reason for the abolishment of the statutory audit has been to reduce the administrative burden and to make small businesses a more competitive force on the international market. This has resulted in a major debate in the media in which various organizations such as “Skatteverket” has been critical of the legal change. They believe that many small businesses has too little amount of time for their administration which leads to accidental mistakes in their accounting. Purpose – The purpose of this work is to gain an insight into how this change of rule has affected the small businesses in Sweden. Do small businesses perceive that the rule change facilitated their work or is the situation unchanged? Method – The essay is written based on a quantitative approach whit element of quality. The theory has been obtained from the primary data collected by the researchers for this study and from the secondary data collected by people other than the authors. Results and conclusion – The abolition of the audit requirement was created to reduce the administrative burden for small businesses and to improve their competitive force on the international market. The companies that have adopted legislative amendment today are small businesses that do not have any significant activities on the international market, resulting that the abolishing of the audit requirement has not reached its goals. However, they have managed to reduce the administrative burden on small businesses, which is a good start because firms now have more time to work on their core areas, which in turn can result in growth for the company. Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 1 1.2 Problemdiskussion ......................................................................................................................... 2 1.2.1 Problemfrågor ......................................................................................................................... 3 1.3 Syfte .............................................................................................................................................. 4 1.4 Avgränsningar ............................................................................................................................... 4 1.5 Disposition..................................................................................................................................... 4 2. Metod .................................................................................................................................................. 5 2.1 Val av ämne ................................................................................................................................... 5 2.2 Val av metod ................................................................................................................................. 5 2.3 Enkätkonstruktion ......................................................................................................................... 6 2.4 Informationsinsamling ................................................................................................................... 7 2.5 Urval .............................................................................................................................................. 8 2.6 Källkritik ...................................................................................................................................... 9 2.7 Validitet och reliabilitet ............................................................................................................... 10 3. Teoretisk Referensram ...................................................................................................................... 11 3.1 Revisionen Historia ..................................................................................................................... 11 3.2 Revision och Revisionens funktion ............................................................................................. 11 3.3 Redovisningskonsult ................................................................................................................... 13 3.4 Intressentmodellen ....................................................................................................................... 13 3.5 Remissvar .................................................................................................................................... 16 3.5.1 Skatteverket .......................................................................................................................... 17 3.5.2 Svenskt Näringsliv............................................................................................................... 17 3.5.3 BRÅ ..................................................................................................................................... 18 3.5.4 Bankernas syn på lagändring ................................................................................................ 18 3.6 England ........................................................................................................................................ 19 3.6.1 England avskaffar revisionsplikten ...................................................................................... 19 3.6.2 Effekterna av slopad revisionsplikt ...................................................................................... 19 4. Empiri ................................................................................................................................................ 21 4.1 Administrationskostnader ............................................................................................................ 21 4.2 Administrationsbördan ................................................................................................................ 23 5. Analys ................................................................................................................................................ 26 5.1 Avskaffandet av revisionsplikten ............................................................................................... 26 5.2 Överväger nyttan kostnaden ....................................................................................................... 26 5.3 England ..................................................................................................................................... 27 5. 3.1 jämförelse mellan England och Sverige ................................................................................. 27 5.4 Skatteverket VS Svenskt Näringsliv .......................................................................................... 28 5.5 BRÅ Syn på revisionsplikten ..................................................................................................... 29 5.6 Bankernas syn på lagändring ...................................................................................................... 29 5.7 Egna Åsikter ................................................................................................................................ 30 6 .Slutsats .............................................................................................................................................. 31 6.1 Slutdiskussion .............................................................................................................................. 31 6.1.1 Hur upplever småföretagen att den administrativa bördan förändrats i samband med den avskaffande revisionsplikten? ....................................................................................................... 31 6.1.2 Hur upplever småföretagen att de administrativa kostnaderna har förändrats p.g.a. den avskaffade revisionsplikten? ......................................................................................................... 32 6.2 Förslag till vidare studie ......................................................................................................... 32 7. Källförteckning .................................................................................................................................. 33 Bilagor ................................................................................................................................................... 39 Frågeformulär .................................................................................................................................... 39 1 1 Inledning I det inledande kapitlet kommer ni bli introducerade till ämnet. Ni kommer få en inblick i vad denna uppsats handlar om samt en förståelse varför denna regeländring har uppstått. 1.1 Bakgrund Sverige införde revisionsplikten för nystartade företag den 1 januari 1983. 1988 utvidgas reglerna till att också äldre bolag måste ha en revisor. Detta gjordes för att minska den ekonomiska brottsligheten som hade fått ett starkt fotfäste inom de olika företagen i Sverige samt stärka statens kontroll över företagen. Revisorerna fick i uppgift att granska företagen och se till att redovisningen uppfyller de krav som ställs samt rapportera misstanke om brott. De fick även en roll som konsulter där de hjälper företaget med frågor som rör redovisning och skatt1. Revisionen har dock ett antal nackdelar vilket har stått till grund för den nya regeländringen. Enligt en undersökning av Marginalen Bank där 1000 slumpvis utvalda småföretag telefonundersöktes kunde man konstatera att småföretagen i Sverige lägger ner ca 44 timmar i månaden på administration och ekonomi. Nästan 50 % av småföretagarna i tillväxtfasen känner att administrationen förhindrar deras tillväxt och utveckling. Det är tydligt att administrativbördan kostar i form av ökad arbetstid och mindre fokus på kärnverksamheten vilket försvårar tillväxtfasen för ett företag2 . I och med denna problematik har regeringen beslutat att avskaffa revisionsplikten. Ett förslag om slopad revisionsplikt kom redan under 90-talet från EU i ett försök att minska administrativa kostnader för småföretagen 3. Inom EU pågår det ett omfattande arbete med en regelförenkling för europeiska företag. Stärks de europeiska företagen runt om i världen kommer det att leda till att Europas välfärd och ekonomi stimuleras vilket också är det stora målet för EU 4 . Den Europeiska kommissionen har satt upp som mål att minska de administrativa kostnaderna med 25 % för småföretagen samt medelstora företag fram till 2012. I Sverige beslutade den dåvarande regeringen den 7 september 2006 att det skulle ske en särskild utredning för att se över frågor som rör revisorer och revision. Utredningen fick namnet ”Utredningen om revisorer och revision” 5. 1 Ryberg, T. 2 Karlström, A & Strandberg, C. (2011) 3 Broberg, A. (2008) 4 SOU 2008:32 5 SOU 2008:32 2 Två år senare resulterade denna utredning till ett betänkande som kom ut 2008 vid namn Avskaffande av revisionsplikten för små företag som föreslog att nästan alla svenska aktiebolag, ca 310 000 bolag skulle slippa kravet på revision. Kvar blir ca 4 % av aktiebolagen med en revisionsplikt. De gränsvärden som propositionen föreslog var om företaget uppnår två av dessa tre nivåer skulle revisionsplikten vara bindande6:  Omsättning över 83 000 000 kr.  Över 50 anställda.  Balansomslutning över 41 500 000 kr. Dessa gränsvärden har dock ännu inte trätt i kraft efter en hel del kritik från bland annat skatteverket. Regeringen kom därför med ett nytt förslag som heter Regeringens Proposition 2009/10:204 där det tillkom ett förslag om att revisionsplikten ska vara frivillig för småföretagen. I deras förslag har de även sänkt gränsvärdet och menar att om företaget uppnår två av dessa tre nivåer skall de ha en revisionsplikt 7.  Medelantal anställda på fler än 3 personer.  Balansomslutning på mer än 1,5 miljoner kronor.  Nettoomsättning på mer än 3 miljoner kronor. Detta förslag trädde i kraft den 1 november 2010. 1.2 Problemdiskussion Enligt statens offentliga utredning har de svenska företagen konkurrensmässigt halkat efter länder som Tyskland och England. En av de stora anledningarna verkar vara de komplicerade revisionsreglerna som enligt undersökningen försvårar företagens arbete. SOU:s menar att om man slopar revisionsplikten ökar chansen till att företagen får en bättre konkurrenskraft i Europa. Risken finns annars att om man inte gör något åt revisionsplikten att de svenska företagen antingen går i konkurs eller flyttar utomlands där de slipper revisionsplikten8. En viktig faktor som inte har argumenterats i SOU är att regeringen diskuterat att skatte höja fastighetsskatten för vattenkraftverk från 1,7 procent till 2,8 procent och att höja stämpelskatten för de flesta juridiska personer från 3 procent till 4,25 procent. Detta för att bidra till finansieringen av regeringens förslag om slopad revisionsplikt för de minsta företagen. Regeringen hävdar att slopad revisionsplikt skulle ge upphov till minskade 6 Broberg, A. (2008) 7 Bolagsverket a) 8 SOU 2008:32 3 skatteintäkter i form av framtida skattefusk9, vilket är märkligt då det är regeringen som avskaffade revisionsplikten. Denna regeländring har dock påverkat nya entreprenörer på ett positiv sätt i form av att fler aktiebolag har startat. Enligt bolagsverkets statistik har det startats fler aktiebolag mellan den första januari 2010 och den första oktober 2011 då siffran har ökat från att vara 353 165 (2010) till 395 705 (2011), det är en total ökning av 42 537 aktiebolag, vilket är över den normala siffran för nystartade aktiebolag jämfört med tidigare år10. Det ska dock nämnas att det finns andra faktorer än slopad revisionsplikt som kan påverka dessa siffror, exempelvis att aktiekapitalet för att starta ett aktiebolag har sjunkit från att ha varit 100 000kr till att vara 50 000kr idag11. I och med regeländringen har ca 70 % av aktiebolagen valmöjligheten att påverka sina val genom att behålla eller avskaffa sin revisor. Det är dock inte helt säkert att regeländringen kommer ge någon effekt eftersom många företag kan bli tvungna att ha en revisor, detta eftersom banker eller leverantörer kräver en revisor för att säkerställa de siffror företaget redovisar är korrekta, vilket förstärks med en revisor12. Avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag kommer att generera ett sparande på 914 miljoner kronor åt Sveriges småföretagare 2012. Detta kommer att leda till att skatteverket kommer att särskilt granska de aktiebolag som i sin deklaration anger att de inte använder sig av en revisor. Man får räkna med att skatteverket kommer att prioritera sådana företag i framtiden då skatteverket har begränsade resurser. Det här kan medföra att de aktiebolag som har en revisor inte kommer att kunna granskas lika hårt som tidigare13 . 1.2.1 Problemfrågor Med det sagt så ställs följande problemfrågor:  Hur upplever småföretagen att de administrativa kostnaderna har förändrats p.g.a. den avskaffade revisionsplikten?  Hur upplever småföretagen att den administrativa bördan har förändrats i samband med den avskaffade revisionsplikten? 9 Ydstedt, A. (2010) 10 Bolagsverket b) 11 SFS 2010:89 12 SOU 2008:32 13 Ramert, C. (2012) 4 1.3 Syfte Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur denna regeländring har påverkat de olika småföretagen i Sverige. På vilket sätt har regeländringen gett upphov till minskandet av den administrativa bördan för småföretag samt hur har företaget reflekterat kring valet att avskaffa eller behålla sin revisor. 1.4 Avgränsningar Författarna kommer bara att använda sig av små aktiebolag eftersom det är denna företagsform som påverkas utav regeländringen. 1.5 Disposition Kap 1 Inledning: I det inledande kapitlet kommer ni bli introducerade till ämnet. Ni kommer få en inblick i vad denna uppsats handlar om samt en förståelse varför denna regeländring har uppstått. Kap 2 Metod: I detta kapitel redogörs vilka metoder och tillvägagångssätt författarna använts sig av. En kort motivering av det valda ämnet kommer att tillfogas. Kap 3 Teoretisk Referensram: Den teoretiska referensramen kommer presentera den teoretiska delen av uppsatser med stöd av artiklar, böcker samt olika webbartiklar. Kap 4 Empiri: Kapitlet om Empirin kommer gå igenom de empiriska utredningarna som kommer främst bestå av en enkätundersökning. En kort analys kommer att presenteras efter varje fråga Kap 5 Analys: Här presenteras en analys av de tidigare kapitlen. Fokusen kommer främst ligga på Empirin och den Teoretiska referensramen. Kap 6 Slutsats: Slutsatsen kommer ge ett resultat på de frågeställningar som beskrivs i det inledande kapitlet. Förslag på vidare forskning inom ämnet kommer att föreslås. 5 2. Metod I detta kapitel redogörs vilka metoder och tillvägagångssätt författarna används sig av. En kort motivering av det valda ämnet kommer att tillfogas. 2.1 Val av ämne Avskaffandet av revisionsplikten har varit en hetsig debatt bl.a. i media den senaste tiden. Svenskt Näringsliv tycker att det är en självklarhet att slopa revisionsplikten, medan Skatteverket inte alls håller med. Dessa debatter har varit intressanta och har påverkat vårt val av ämne. Tidigare studier har kunnat ge oss kvalificerade gissningar, nu ett år efter avskaffandet av revisionsplikten kan man dock göra en mer konkret analys genom att undersöka och intervjua de berörda i ämnet. 2.2 Val av metod Det finns två olika metodiska angreppssätt inom samhällsvetenskapen, kvalitativ metod och kvantitativ metod. Med kvalitativa metoder menas när syftet är att beskriva hur något är eller uppfattas14 och används främst då man behöver en djupare förståelse för den målgrupp man forskar om. Kvantitativa metoder används "när forskaren ska stå på avstånd och observera och inte vara en del av det han/hon studerar"15. Kännetecknas ofta av datainsamling och statistisk bearbetning. Metoden vi har valt i vår uppsats är av kvantitativ karaktär med inslag av kvalitativ. Den kvantitativa undersökningen handlar till stor del om jämförelse. Då vi eftersträvar en jämförelse om olika respondenters syn på avskaffandet av revisionsplikten har denna metod hjälpt oss att lägga fokus på objekt som går att fastställa kvantiteten av, såsom antal, frekvens och mängd. Vi har därmed kunnat se ett samband mellan olika variabler genom att upptäcka, fastställa och mäta de svar vi fått från småföretagen, vilket har varit den stora fördelen med metoden16. Den kvantitativa ansatsen har även kunnat hjälpa oss att få en bredd i arbetet genom att bl.a. hitta samband, alternativt avsaknad mellan olika val som respondenterna gjort. De faktorer som har påverkats är exempelvis vilka respondenter som valt respektive avstått från att använda sig av en revisor, eller hur kostnaden skiljer sig mellan att ha en revisor eller inte. Dessa är några av de faktorer som vi studerat vilket har hjälpt oss att dra en mer allmän 14 Patel ,R & Davidson ,O (2003) 15 Holme, I,M & Solvang ,B ,K (1997) s 151 16 Christensen, (2010) 6 slutsats, vilket är svårt att göra med en helt kvalitativ studie då man oftast brukar ha ett fåtal respondenter i arbetet. Nackdelen med den kvantitativa metoden är att den inte är genomförbar under en längre tidsperiod då arbetet utförs vid ett tillfälle17, samt att resultatet av kvantitativa arbeten blir mer av antaganden än ett verkligt resultat18. Då vi utförde vår enkätundersökning via telefonintervjuer använde vi oss av den kvalitativa metoden. De kvalitativa intervjuer har hjälpt oss att få en mer djupgående förståelse av de resonemang våra respondenter angett samt skapa en diskussion kring ämnet, vilket i sin tur har hjälpt oss att se de skilda syner som uppkommer vid ämnet. Den Kvalitativa metoden har även hjälpt oss att svara på de problemfrågor och syften som vi har, genom att på ett djupgående sätt få fram förklaringar kring de problem som uppstår vid ämnet. Den kvalitativa intervjun har även bidragit att vi kunnat ställa följdfrågor till respondenterna och även få respons, vilket hade varit svårt ifall vi enbart skickade iväg vår enkät via mejl. Det mest positiva med metoden har varit att vi personligen har fått ett intryck utav de respondenter vi intervjuade vilket har hjälpt oss att tolka de synpunkter våra respondenter angett samt eliminerar dolda meningar som kan uppstå i intervjun. Detta har medfört att vi fått en bättre helhetsuppfattning av det vi undersökt. Nackdelen med den kvalitativa metoden är att resultatet man får fram kan vara svåra att generalisera och applicera under andra omständigheter då kvalitativa studier inriktar sig på mindre studier som är detaljrika på få enheter. 2.3 Enkätkonstruktion För att samla in primärdata vi är ute efter har vi använt oss av en enkätundersökning. Enkäten är utformad på ett sådant sätt att alla frågor är konstruerade lika för alla respondenter. De frågor vi ställt har varit så korta som möjligt, detta för att en omfattande enkät sannolikt ökar risken för bortfall och svaren tenderar att bli mindre genomtänkta. Vår enkätundersökning består av 11 frågor där revisionskostnader för småföretagen samt den administrativa bördan ligger i fokus. Frågorna är konstruerade på ett enkelt sätt där respondenterna har några val att välja samt några öppna frågor. 17 Jacobsen, 2002, 18 Jacobsen, 2002 7 De fem första frågorna är koncentrerade på administrationskostnader företaget utsätts för pga. en revisor. De övriga frågorna behandlar den administrativa bördan som kan uppstå i och med att ett företag inskaffar en revisor. Respondenterna samt bolagets namn kommer inte att presenteras, detta för att de ska kunna svara så ärligt som möjligt utan att känna sig utpekade. Enkäten återfinns i bilaga 1. 2.4 Informationsinsamling Det finns olika tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av information. Den ena kategorin består av Primärdata som har insamlats av forskare själv för den aktuella studien genom till exempel intervjuer och enkäter19 . Nackdelen med primärdata har varit att det tagit lång tid att samla in den behövda informationen. De primärdata som ligger till grund för uppsatsen är det material som samlats in från enkätundersökningen. Enkätundersökningen har hållits via telefon vilket har bidragit till att man kunnat mana företagen att delta i undersökningen på ett mer effektivt sätt samt förklara för de vad undersökningen går ut på. Detta har lett till att svaren av våra enkätfrågor har blivit mer genomtänkta. En annan fördel med att göra en enkätundersökning via telefon är att man får en större inblick i hur företagets revision fungerar. Den andra kategorin är sekundärdata som insamlats av andra människor än forskare själv till exempel Statistisk årsbok från centralbyrån, arkivdata och anteckningar 20. Fördelen med sekundärdata är att man sparar betydligt mer tid än om man t ex använder sig av primärdata. Det finns ett stort urval av olika användbara källor som dessutom har en låg kostnad. Nackdelen med denna metod är att informationen kan vara otidsenlig. Sekundärdata innebär att det är data som redan finns tillgänglig. Sekundärdata i denna studie har samlats in via olika databaser där Bolagsverket har varit den källan som använts till största del. En del av källorna har hittats via sökmotorn Google på fraser och ord som bl. a. ”avskaffandet av revisionsplikt” och ”revision”. 19 Befring, E (1992) 20 Befring, E (1992) 8 2.5 Urval Det finns två olika sätt att genomföra en enkätundersökning, den första är totalundersökning vilket innebär att samtliga individer i populationen ingår i undersökningen. Den andra är en urvalsundersökning där man använder sig av en liten del av populationen. Man använder sig av ett så kallat stickprov för att få fram de variabler som skall användas för undersökningen. 250 000 företag har påverkats av den nya lagändringen vilket gör en totalundersökning praktiskt taget ogenomförbar under de aktuella förutsättningarna. Därför använder vi oss av urvalsundersökning. I vår empiri har vi gjort en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning genom ett slumpmässigt urval av 20st företag. Författarna har genomfört denna undersökning genom att använda sig av telefonintervjuer då det annars var svårt att få en tid med respondenterna. Dessa företag valdes slumpmässigt ut ur bolagsverkets datasystem. Bolagsverkets sökfunktion fungerade bra, men det fanns dock några brister i systemet som gjorde det svårt för oss att göra en urvalsundersökning för hela Sverige. Systemet tillät enbart sökningar efter län dvs. vi kunde enbart söka efter t ex ”Skånes län”, ”Stockholms län” osv. Då författarna är bosatta och studerar i Västra Götalands län blev det en självklarhet att göra en undersökning i Västra Götalands län. Vidare kunde vi sortera ut de företag som uppfyller de krav som ställs för avskaffandet av revisionsplikten, dvs. medelantalet anställda skall vara 3, balansomslutningen skall vara max 1.5 miljoner kr och Nettoomsättningen skall vara max 3 miljoner kr. All information inte fanns på bolagsverkets databas som t.ex. hur många anställda företagen hade, då blev vi tvungna att använda oss av ytterligare en hemsida som heter ”www.121.nu” för att komplettera och säkerställa att de företag vi skulle ta kontakt med uppfyller de krav som lagändringen ställt. När förberedelserna var klara och vi visste vilka företag vi skulle kontakta ringde vi upp de och gjorde en enkätundersökning via telefon dvs. vi hade enkäten framför oss och ställde frågorna till företagen där de fick välja vilket alternativ som passar in på de och vi kryssade in deras svar. Efter varje fråga diskuterade vi även varför de angav just de svaren vilket medförde en djupare kunskap om varför företagen behöll/avskaffa sin revisor. 9 2.6 Källkritik Vid en källkritisk bedömning är det brukligt att tillämpa fyra olika kriterier, tendensfrihet, tidssamband, oberoende och äkthet. Det fösta kriteriet, tendensfrihet innebär att källor som används inte ska vara vinklat på grund av någons personliga, ekonomiska eller politiska åsikt. Med det andra kriteriet, tidssamband, menas en nyare källa är mer relevant än en äldre. Oberoende bedömning handlar om att materialet ska stå för sig själv. Äkthetskravet innebär att källor som används inte ska vara förfalskade21. Statens offentliga utredning som vi har använt oss av, anser vi är några av de mer tillförlitliga källorna eftersom de är offentligt tryckta samt godkända av regeringen. Andra typer av källor som vi anser vara relativt trovärdiga och som vi tagit till hjälp i vår uppsats är tidigare studier och forskning då vi anser att denna typ av källa är relativt trovärdig på grund av att även den innan publicering granskats av bland annat handledare och examinatorer. I denna studie används vetenskapliga artiklar vilka är presenterade i ett utländskt språk. Dessa källor finns till för att styrka egna resonemang vilket gör det viktigt att de tolkas på ett korrekt sätt. Risken för feltolkning av dessa källor ökar i och med att de är presenterade i ett annat språk. Vid användning av dessa artiklar i denna studie har de lästs samt diskuterats ett flertal gånger för att eliminera risken för feltolkning. Det kan finnas risker med att låta en person svara på en enkätundersökning, exempelvis kan denne vilja få undersökningen avklarad så snabbt som möjligt vilket kan leda till mindre genomtänkta svar och en sämre kvalité på undersökningen. Vi har använt oss av anteckningar under våra intervjuer för att säkerställa de svar respondenterna angav vilket har bidragit till en mer trovärdig primärdata. Publicerat material från Balans har använts, vi är medvetna om att material från tidningen kan vara vinklat eftersom tidningen ges ut av FAR som är en branschorganisation för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare vilket kan ge fördel åt revisor vilket är något vi har tagit i beaktning. 21 Thurén, T (2003), 10 2.7 Validitet och reliabilitet Det är viktigt med god validitet och reliabilitet d.v.s. det är viktigt att mätningen är relevant i sammanhanget samt att den är tillförlitlig. Vi har försökt att sträva efter en hög Validitet och reliabilitet genom hela forskningsprocessen22. Reliabilitet innebär att resultaten blir lika varje gång undersökningen genomförs på nytt och det oavsett vilken mätmetod som används. Studien kan inte göra anspråk på reliabilitet eftersom det inte är säkert att respondenterna kommer svara likadant vid ett annat tillfälle. Med validitet menas att frågan skall mäta det den är avsedd att mäta23. För att öka validiteten i studien är det viktigt att vara noga med att undersöka och ställa frågor som berör det forskarna vill ha svar på och undvika onödiga frågor. Dessutom är det viktigt att resultatet uppfyller frågeställningen och syftet med studien. Då vi har under vår enkätundersökning ställt de frågor som har direkt anknytning till det problemområde för avskaffandet av revisionsplikten anser vi att validiteten är hög. 22 Gunnar,P & Starrin,B (1996), 23 Trost, J (2005) sid 113 11 3. Teoretisk Referensram Den teoretiska referensramen kommer presentera den teoretiska delen av uppsatsen med stöd av artiklar, böcker samt olika webbartiklar. 3.1 Revisionens Historia Revisionens framväxt i Sverige har varit en lång process. De första bevisen för regelbunden revision av de svenska företagen ägde rum omkring år 1650 i de svenska handelskompanierna. Mot slutet av 1700-talet blev det allt vanligare att formulera revisionsuppdragen med hänsyn till styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper. Denna formulering övertogs sedan av aktiebolagslagen 1895. Något revisorsyrke fanns dock inte under 1700- talet utan det var oftast bruksbokföraren, förvaltaren eller inspektorn som utförde granskningen av företag. Det var inte förrän slutet av 1800-talet som yrket revisor var en heltidssysselsättning24. År 1944 tillkom det ett krav på de aktiebolag som hade ett kapital på över två miljoner kronor eller om deras värdepapper var börsnoterade att använda sig av en auktoriserad revisor. Anledningen till att alla aktiebolag vid denna tid inte fick revisionsplikt var för att det inte fanns tillräckligt med revisorer, dessutom ansåg man att det skulle uppstå en massa onödiga kostnader för småföretagen då de kunde använda sig av ”lekmansrevisorer”, därför prioriterade man de större aktiebolagen samt börsnoterade bolagen. Den allmänna revisionsplikten inträdde dock ca 40 år senare, den första januari 1983, då Sverige genomgick en svår period med ekonomisk brottslighet. Regeringen beslutade då att införa en allmän revisionsplikt för aktiebolagen, detta för att minska de ekonomiska brottsligheterna samt öka nyttan för ägarna. Ägarna är dock inte de enda som gynnas av en revisor, många olika intressenter som banker och olika leverantörer får en mycket säkrare bild av de siffror och uttalanden som deras kunder gör med hjälp av en revisor25. 3.2 Revision och Revisionens funktion Revision är en viktig del i vårt samhälle och vi måste betona dess betydelse då den finansiella rapporteringen som blir anskaffad av revisor är viktig inte bara för företagen men också för skatteverket och samhället i stort26. ”Revision är att kritiskt granska, bedöma och uttala sig om ett företags redovisning och förvaltning”27. För att kritiskt kunna granska, bedöma och uttala sig måste revisorn ha en 24 Wallerstedt, E. (2009) 25 Thorell,P,Norberg C. (2005) 26 Wyatt, Arthur R, Mars (2004) , Accounting Professionalism-They Just Don't Get It, Accounting Horizons. 12 omfattande kunskap inom redovisning, juridik och beskattning. Dessutom ändras dessa lagar och regler ständigt vilket gör att revisorn ständigt måste hålla sig uppdaterad inom ämnet28. Enligt en studie som erhöll totalt 246 svar visade att en revision är utformad för att ge en rimlig försäkran om att väsentliga fel, oegentligheter och felaktigheter i redovisningen kommer att upptäckas29. I ett revisionsuppdrag ingår ofta att hjälpa företaget med att förbättra sin redovisning och sina rutiner, detta genom att föreslå olika rekommendationer efter att man har gjort en granskning av företaget. Dessa rekommendationer samlas ihop i något som kallas Revision-PM som informerar kunden både skriftligt och muntligt. Anledning till att man gör på detta vis är för att goda rutiner minskar risken för såväl oavsiktliga som avsiktliga fel i redovisningen30. En lyckad revision sker oftast i ett samarbete mellan revisor och kund. En allmän uppfattning om revision är att revisorn sitter i ett kontor och granskar siffror. Detta är långt ifrån sanning. Har revisorn ingen god relation till företaget kan det bli svårt att få fram all information som behövs för att ge en rättvisande bild av företaget. Därför är det viktigt att revisorn har en hög social kompetens där han även ger ett tillitsfullt intryck med de han jobbar. Revision utförs ofta hos företaget, men om man reviderar små företag brukar revisorn hålla sig på sitt kontor och låta kunden komma och lämna sitt material31. Revision kan delas in i ett antal faser som tillsammans bildar den process som årligen genomförs för varje revisionskund. Dessa faser är:  Planering av uppdraget  Löpande granskning/Internkontrollgranskning  Bokslutsgranskning  Granskning av årsredovisning Revision utförs för att skänka mer trovärdighet åt den redovisning som företaget lämnar ifrån sig. Syftet med revision är inte att ta fram ytterligare information. Revisorns huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra årsredovisning åt användarna så att de utnyttjar ett tillförlitligt beslutsunderlag. Användarna kan inte förvänta sig att revisorns uttalanden ska innehålla åsikter om framtida utveckling eller huruvida företaget når de uppsatta målen32. 27 Aktiebolagslag 9kap 3§ 28 www.e-conomic.se 29 Epstein, Marc J., Geiger, Marshall A, January 1994, Journal of Accountancy, investor views of Audit assurance 30 www.alltomrevision.wordpress.com 31 www.alltomrevision.wordpress.com 32 Svenska Revisor Samfunder, 1995 , s 9 13 3.3 Redovisningskonsult Redovisningskonsult och revisor är två olika yrkesroller som ofta blandas ihop. Många kallar båda för ”revisorn”. Yrkesrollerna har dock två helt olika ändamål och arbetsuppgifter. En redovisningskonsults arbetsområde är bredd och utför ett beroende arbete. Det kan vara budget, kalkylering, fakturering, bokslut, bokföring och årsredovisning33. När en konsult antar ett redovisningsuppdrag avses det ett uppdrag där en redovisningskonsult biträder en uppdragsgivare med att sammanställa affärshändelser till en samlad ekonomisk information om företaget 34 . De redovisningsuppdrag konsulten antar skall utföras med integritet och neutralitet. Det är viktigt för redovisningskonsulten att tillgodose uppdragsgivarens intresse utan att förlora sin integritet och neutralitet35. Det förekommer att en revisor och en redovisningskonsult samverkar på samma företag och utför redovisningsuppdrag åt samma klient. Detta kan verka bra eftersom de kan samarbeta mellan varandra då redovisningskonsulten kan underlätta revisorns jobb genom att bidra med de sammanställda fakta som konsulten arbetat fram. Revisorn kan då fokusera på avstämningar, analyser och kontroller. Problemet som kan uppstå är att ett kombiuppdrag kan förekomma vilket är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Eftersom en revisors viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företag och dess intressenter är det viktigt att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende kan dock hotas av kombiuppdrag36. 3.4 Intressentmodellen Intressentmodellen behandlar vilka personer och grupper som är intressenter utav ett företag samt vilken relation de har till varandra. En ”intressent” är alltså någon, eller möjligtvis något, som påverkas av ett företags verksamhet. De traditionella intressenterna är ägarna, anställda, kunder, leverantörer, stat & kommun, kreditgivare och företagsledningen37. 33 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF), 2012 34 Far & SRF, Svensk standard för redovisningstjänster, REKO 2kap 6P 35 Far & SRF, Svensk standard för redovisningstjänster, REKO 2kap 4P 36 Far & SRF, REKO Kap 7 37 Hill & Jones (1992) 14 Företaget och dess intressenter – intressentmodellen Revisionen är ett verktyg som används för att skapa trovärdighet och tillit för ett företag. Då ett företag har intressenter är redovisningens huvudsyfte att förse de med information om verksamhetens ekonomiska situation, beslutsfattande, kontroll och budgetering38. Relationen mellan företaget och dess intressenter är en viktig aspekt för skapar en legitimitet för företaget. Det är därför viktigt att företaget skapar goda relationer gentemot sina intressenter. Beroende på vilken inflytande intressenterna har i företaget skiljer de sig åt hur mycket de kan påverka företaget. Desto större inflytande över företaget skapar förutsättningar att företaget följer intressenternas riktlinjer. Detta betyder dock inte att företaget saknar några skyldigheter mot de mindre intressenter, utan snarare har de skyldighet gentemot alla sina intressenter39. I vissa fall kan intressenterna ha en så pass central roll att de kan till en viss del kontrollera företagets resurser. De grupper som har större inverkan på företaget är ägare, banker och investerare40. Skulle företaget inte uppfylla intressenternas krav utifrån normer och strategiska mål, kan intressenterna välja att avsluta samarbetet med företaget. Därför är det viktigt för företaget att skapa och sträva efter en god relation med sina intressenter. Relationen mellan företaget och 38 Andriof, J (2005) 39 Andriof,J (2005) 40 Mitchell, et al, (1997) 15 dess intressenter skapar informationsasymmetri vilket leder till att intressenter behöver och upplyser företagen om redovisningsinformationen41. Redovisningen innehåller en bra mängd kvalitativ information. Det är egenskaper som hjälper intressenterna vid viktiga beslut som t.ex. när bankerna ska låna ut pengar till företaget. För att intressenterna ska ha någon nytta av redovisningsinformationen måste följande egenskaper uppfyllas42: Förståelse För att redovisningsinformationen skall vara väsentlig måste den vara användarvänlig. Det förutsätter dock att användaren har ”rimliga” kunskaper i redovisning för att tolka informationen. I praktiken krävs det dessutom ganska omfattande kunskaper för att i dagsläget förstå en redovisning, därför är fokusen på redovisningen oftast på professionella användare än för privatpersoner43. Informationsekonomi Förutom att redovisningsinformationen ska vara användbar måste informationens fördelar överväga kostnaderna för att ta fram informationen. Småföretagen har varit kritiska att redovisningen är allt för komplicerad och är därför för dyr i förhållandet till nyttan. Här uppstår det dock ett dilemma för företaget eftersom det är de som står för kostnaden, medan nyttan sprids till ekonomin som helhet. Det är alltså möjligt att kostnaden överstiger nyttan hos småföretagen medan redovisningens totala nytta överstiger dess kostnad44. Väsentlighet Väsentlighet diskuterar ifall en transaktion är av tillräckligt stor betydelse för att särredovisas och pga. detta inverka på ett beslutsfattande. Det kan dessutom vara kostsamt att särredovisa samtliga transaktioner vilket inte heller ökar nyttan för intressenterna då det skulle vara svårare att bilda sig en uppfattning om redovisningsinformationen ifall detaljerna är allt för höga45. 41 Hill & Jones (1992) 42 Marton, J. et al. (2008) 43 Marton, J. et al. (2008) 44 Marton, J. et al. (2008) 45 Marton, J. et al. (2008) 16 Relevans Information som är relevant är sådan som gör det möjligt för intressenter att bättre uppfylla sina mål. Detta innebär att redovisningsinformationen minskar osäkerheten för framtida antaganden om företaget. Tanke med redovisningen är att den ska stödja förståelse och ge erfarenhet av företagets utveckling genom åren. Informationen måste även presenteras i rätt tidpunkt om den ska vara relevant för intressenterna46. Tillförlitlighet Med tillförlitlig information menas huruvida informationen på ett tillförlitligt sätt beskriver det den är ämnad att beskriva. Tillförlitlighet används huvudsakligen när något ska mätas. Ett sätt att säkerställa tillförlitligheten är att informationen är verifierbar47. Jämförbarhet Det finns två former av jämförbarhet som skall uppfyllas. Dels ska informationen man redovisar kunna jämföras mellan företag dels ska den kunna jämföras i redovisningen för samma företag mellan olika år. För att uppnå detta måste företaget använda sig av samma redovisningsmetod år efter år. Dessa egenskaper är vad redovisningen måste uppfylla för att redovisningsinformationen ska ha någon nytta vilket är svårt att garantera utan en revisor. Revision kostar men man måste beakta alla de rättelser som sker pga. revision48. Åtskilliga fel rättas årligen av revisorer där kunder och redovisningskonsulter missat. Kvaliteten på den ekonomiska informationen och årsredovisningarna blir också högre. Revisorn ser också till att det under året blir högre kvalitet på löpande resultatrapportering (som många gånger brister) vilket ger ett bättre beslutsunderlag för intressenter. De som framöver inte vill ha någon revision riskerar däremot överföra kostnaden på samhället49. 3.5 Remissvar Denna regeländring har fått många olika verksamheter att reagera både på gott och ont. Några av de som har uttalat sig om denna regeländring är bl.a. Skatteverket, Svenskt Näringsliv, Banker och Brottsförebyggande rådet. 46 Marton, J. et al. (2008) 47 Marton, J. et al. (2008) 48 Marton, J. et al. (2008) 49 Balans nr 5 (2008) 17 3.5.1 Skatteverket Skatteverket skriver på sin hemsida att den 1 november 2010 avskaffas revisionsplikten för små privata aktiebolag. För att företagen ska ha rätt till att avgöra ifall de vill behålla sin revisor eller inte krävs det att man uppfyller minst två av tre gränsvärden. De gränsvärdena är:  Medelantal anställda på högst 3 personer  Balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor  Nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor Detta innebär att 250 000 företagare omfattas av den nya lagändringen 50 . I ett pressmeddelande ansåg skatteverket att deras erfarenhet visar att många småföretag har ont om tid för sin administration vilket leder till att det lätt blir oavsiktliga fel. För att undantaget från revision inte ska leda till ökat skattefel har riksdagen beslutat att Skatteverket kommer att göra löpande kontroller av bokföringen samt kräva uppgifter av företag under året. I samband med detta har skatteverket i ett presseminarium om deras insatser och kontroller under 2011 meddelat att de ska kontakta 25 procent av alla nya företag med anledning av den avskaffade revisionsplikten51. 3.5.2 Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är en intresseorganisation som på olika sätt försöker att arbeta för att öka tillväxten och underlätta för svenska företag. Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 stora, medelstora och små företag52 Svenskt Näringsliv utgör i vår uppsats en motpart till andra intressenten som är mer kritisk inställda till frivillig revision. Svenskt Näringsliv anser att förslaget om avskaffad revisionsplikt för de minsta företagen var ett steg i rätt riktning. Detta eftersom revision kostar miljarder för de svenska företagen enligt den före detta näringsminister Maud Olofsson och justitieminister Beatrice Ask. Kompromissen med denna lagändring kommer att leda till besparingar på 2,5 miljarder kronor53 Svenskt Näringslivs uppfattning är att slopad revisionsplikt inte leder till något skattebortfall men förslagen till utökade kontrollåtgärder och skattehöjningar är oacceptabla. De ansåg att förlaget för utökade kontrollåtgärd riskerar att hota företag i allmänhet vilket kan leda till att 50 Skatteverket b) 51 skatteverket c) 52 SvensktNäringsliv a) 53 SvensktNäringsliv b) 18 företaget skräms till att behålla revisionen och med det minska effekterna med frivillig revision54. 3.5.3 BRÅ Revisorerna har alltid betraktats som ett praktiskt verktyg av ekobrottsmyndigheterna där revisorerna på ett tillförlitligt sätt granskar och kontrollerar att företaget inte gör några oavsiktliga eller avsiktliga fel som kan missgynna ägare och intressenter. Sedan 10 år tillbaka har även revisorerna en lagstadgad anmälningsskyldighet för misstanke om brott under ett revisionsuppdrag55 . BRÅ är inte positivt inställda till en slopning av revisionsplikten. De menar att det är ett steg tillbaka och är oroliga att ekonomisk brottslighet kan öka, samtidigt pekar de på att man bör göra något åt de administrativa bördorna som småföretagen har. BRÅ förklarar också att en slopad revisionsplikt inte nödvändigtvis betyder att efterfrågan på revisorer kommer sjunka utan det kommer fortfarande finnas många olika intressenter och aktieägare som kommer kräva att man har en revisor som kan skydda deras intressen56. BRÅ:s utredning har även föreslagit ”kompensatoriska åtgärder” som ska upplysa skatteverket om hur bokföringen ser ut. Skatteverket ska ha rätt att gå till företagen och kontrollera om bokföringen stämmer. 3.5.4 Bankernas syn på lagändring I branschtidningen Balans går det att läsa om bankernas åsikter om den avskaffade revisionsplikten för små företag. En oro var inför beskedet om slopad revisionsplikt att de trodde att företag utan revisorer kunde få det svårare med lån. Stefan Andersson på SEB anser inte att avskaffandet av revisionsplikten påverkar besluten för kredit men att redovisningen måste vara ordnad för att det ska gå att lita på gällande betalningsförmåga. Jonny Belchatowski, kreditchef för Retail på Swedbank, menar att de för funderingar kring företag som väljer bort revisorn när det gäller att säkerställa redovisning och att det gäller att ge kunderna råd angående valet57. Flera vetenskapliga undersökningar indikerar att reviderad redovisning är en viktig faktor för bankerna vid beslut om lån58. 54 SvensktNäringsliv c) 55 BRÅ b) 56 BRÅ b) 57 Balans Nr 5 (2010) 58 Thorell & Norberg, 2005 19 3.6 England England har varit ett väldigt intressant undersökningsobjekt eftersom de redan 1993 avskaffat revisionsplikten och ökat gränsvärdena år 1997, 2000 och 2004. Idag har de det maximalt tillåtna gränsvärde enligt EU59. Genom att undersöka England kan författarna se möjliga scenarier som Sverige kan genomgå vilket också kan hjälpa de svenska företagen att utvecklas och förbättras i framtiden samt hindra den ekonomiska brottsligheten som kan uppstå vid en sådan lagändring. Då syftet med studien är att se ifall lagändringen uppnår de mål de utlovar kan England vara bra jämförelseobjekt eftersom Englands lagändring anses vara ett lyckat projekt då nästan 60 % av småföretagen utnyttjat lagändringen samt bekräftar att de sparar kostnader och minskar administrationsbördan. 3.6.1 England avskaffar revisionsplikten England införde revisionsplikt för alla aktiebolag 1967. Detta i samband med att man satte som krav att obligatoriskt offentliggöra årsredovisningen. 1993 bestämde man sig för att avskaffa revisionsplikten för de minsta företagen. Det kvarstod dock en förenklad revisionsberättelse som inte var lika omfattande som den ursprungliga, detta försvann 1997 eftersom det ansågs onödig. Gränsvärdarna har ändrats flera gånger i England och ligger i dag på det maximalt tillåtna gränsvärdet enligt EU60. Reglerings filosofin som avskaffandet bygger på är att om inte nyttan av en tvingande regel kan visas vara större än de kostnader regeln medför kan man avskaffa regeln. Engelsmännen kallar det för cost-benefit-analys 61. 3.6.2 Effekterna av slopad revisionsplikt Författarna har avgränsat vår forskning i England till Collis studie detta för att Collis studie har en omfattande empirisk data som författarna anser gynnar vår undersökning62. Collis undersökning bygger på ett frågeformulär som sänts till 2633 onoterade aktiva aktiebolag. Svar erhölls från 790 aktiebolag, vilket gav en svarsfrekvens på 30 %. Undersökningsfrågor som Collis ville ha svar på var bl.a.  I vilken grad lagändringen utnyttjades?  Kunde företaget minska några kostnader? 59 Thorell & Norberg, 2005 60 Thorell & Norberg, 2005 61 Svensson SOU 32:2008 62 Jill Collis October 2003 20  Vilka faktorer som påverkade valen av att ha kvar sin revisor ifall gränsvärden ökar? (undersökningen gjordes 2003 gränsvärdet ökade 2004 till maximalt tillåtna enligt EU:s rekommendationer) Vilken grad lagändringen utnyttjades? Enligt Collis studie kunde vi se att 58 % av företagen som undersöktes valde att utnyttja undantaget medan de resterande 42 % valde att lämna reviderade årsredovisning63. Kunde företaget minska några kostnader? Collis undersökning visar att den största anledningen till att man avskaffade revisionsplikten var de kostnadsbesparingar regeländringen medförde. Det var få som rapporterade särskilda summor. Av de som lämnade uppgifter om belopp var den genomsnittliga besparingen ca 1000 pund ca 10690 SEK64 för ett företag. Anledningen till att Collis inte fick in många belopp kan vara att revisionskostnader var svåra att skilja från andra kostnader65. Vilka faktorer som påverkade valen av att ha kvar sin revisor ifall gränsvärdarna ökar? Den största anledningen till att inte använda sig av en revisor var att företagen tvekade på fördelarna med revision samt att företaget skulle spara kostnader. Fördelarna med att ha en revision var bl.a. att redovisningen blir bättre samt att trovärdigheten på redovisningen förbättras. Revisorn ansågs också som ett skydd mot bedrägeri66. 63 Jill Collis October 2003 64 Kursvärde 1 Pund = 10,69 den 2012-01-07 65 Jill Collis October 2003 66 Jill Collis October 2003 21 4. Empiri Kapitlet om Empirin kommer att gå igenom den empiriska utredningen som kommer främst bestå av en enkätundersökning med olika småföretag. En kort analys kommer att ske efter varje enkätfråga. Vi kommer sammanställa vår enkätundersökning fråga för fråga, detta för att underlätta för läsaren. Svaren kommer att presenteras procentuellt. 4.1 Administrationskostnader De första fyra frågorna koncentrerar sig mycket på företagets administrationskostnader där fokusen ligger i att jämföra de företag som har kvar sin revisor och de som valt att inte ha en revisor. Fråga 1 Har ni en revisor i företaget? 13 av de 20 företag som svarade på fråga ett, hade sin revisor kvar i företaget. 6 av 20 företagen hade valt att använda sig av en redovisningskonsult, det fanns bara ett företag som hade både en revisor och en redovisningskonsult. I vår intervju framkom det att ett av de företag som hade en revisor planerade på att avskaffa revisionen fram tills nästa år, detta för att minska de administrativa kostnaderna eftersom de ansåg att det var betungande för ett litet företag med omsättning på 1-2 miljoner kronor. De menar att de företag som hade lite större omsättning borde ha en revisor eftersom större företag har fler ägare som kräver en reviderad årsredovisning. Företaget som hade både revisor och redovisnings konsult planerade att avskaffa sin revisor till årsskiftet eftersom konsulten gjorde hela jobbet. Avskaffandet skulle leda till att spara kostnader samt föra med sig mer tid i den administrativa delen av deras verksamhet vilket skulle betyda att de kan fokusera mer på det viktiga d.v.s. deras kärnområden i verksamheten Procentuellt: Ja 65 % Nej 30 % Både en konsult och en revisor 5 % Fråga 2 Hur stora revisionskostnader har ni varje år? De flesta av företagen som vi lät göra en enkät på hade en revisionskostnad mellan 10 000kr och 20 000 kr per år. Det fanns dock ett företag med revisionskostnader på 30 000 kr per år detta p.g.a. att de hade både revisionskostnad och konsultkostnad. Företaget betalade revisionskostnader på 10 000 kr samt 20 000 kr i konsult kostnad. Anledningen till att vissa företag hade lite högre revisionskostnad var för att de hade en högre omsättning än andra företag. 22 De företag som hade avskaffat revisionsplikten menade att revisionskostnad kunde undvikas även om de låg på 10 000 kr och 20 000 kr. Företagen ansåg att det är värt att spara kostnader eftersom varje krona spelar roll för ett litet företag. De företag som hade kvar sin revisor ansåg dock att man inte bör lägga en för stor fokus på revisionskostnader då det lätt kan bli fel i redovisningen utan en revisor vilket skulle kunna leda till dryga böter för företaget i framtiden. Procentuellt 5000-10 000kr 7 % 10 000-15 000 29 % 15 000-20 000 57 % 20 000 eller mer 7 % Fråga 3 Har ni en redovisningskonsult i ert företag Här svarade sju företag att de hade en redovisningskonsult som hjälpte de med sin redovisning. De ansåg att en revisor är en för dyr utgift som kan undvikas med hjälp av den nya regeländringen. Många av de företag som svarade på vår enkätundersökning ansåg att det var en kvalitetsstämpel om man hade en revisor i företaget. De menade att redovisningen blir säkrare. Det fanns dock vissa företag som ansåg att det hindrade de att utvecklas p.g.a. de höga kostnader som kan uppstå samt att företaget hela tiden måste förse revisorn med ny information som tar upp mycket tid. De tyckte även att en redovisningskonsult kan hjälpa förtaget mer effektivt än vad en revisor kan då revisorns jobb enbart är att granska företaget, medan en redovisningskonsult har kunnat bidra med administrativt arbete genom att hjälpa till med företagets hela eller delar av ekonomi, bl.a. bokföring, lönekörning, deklarationer samt bokslut. Procentuellt: Ja 30 % Nej 70 % Fråga 4. Hur stora konsultkostnader har ni varje år? Majoriteten av de småföretag som använde sig av en redovisningskonsult hade en årskostnad mellan 10 000 kr och 15 000 kr vilket indikerar att konsulttjänster är billigare än revisionstjänster. Våra respondenter kunde inte ange någon anledning till varför redovisningskonsulten var billigare, men de kunde tillägga att de har anställt konsulter från revisionsbolagen vilket kan tyda på att de stora revisionsbolagen kommer övergå mer till konsultarbete ifall gränsvärden för slopad revisionsplikt ökar. Procentuellt: 5 000-10 000 0 % 10 000-15 000kr 58 % 15 000-20 000kr 28 % 20 000 eller mer 14 % 23 4.2 Administrationsbördan Frågorna 5-11 koncentrerar sig främst på den administrativa bördan företagen upplevs få utav revision. Fråga 5 Har slopad revisionsplikt inneburit att administrationsbördan förändrats för ert företag? I denna fråga ansåg de företag som hade avskaffat revisionsplikten att administrationsbördan hade minskat i och med att kostnaderna minskat, men även för att dem inte längre hade en för stor press på att få fram all information revisorn krävde så snabbt som möjligt. De företag som hade kvar sin revisor tyckte dock att det var oförändrat till de tidigare åren. De hade varken fått mer eller mindre att göra. Företagen som hade en revisor tyckte att det är viktigt med en revisor eftersom kvalitativ redovisning ger en ökad förtroende för företaget. Procentuellt: Ja 35 % Oförändrat 65 % Fråga 6 Känner ni att ni klarar er bättre utan en revisor eller med en revisor? Många av de småföretagen som hade avskaffat sin revisor tyckte inte att de klarade sig bättre men inte sämre, de ansåg att allt är som förut. Vissa av dessa företag ansåg dock att en redovisningskonsult gjorde ett minst lika bra jobb som en revisor. De företag som har kvar sin revisor menar att de inte alls skulle klara sig utan sin revisor. De tycker att en revisor gör mycket mer än bara ta hand om deras redovisning t ex upptäcker revisorn väsentliga fel som kan uppstår hos småföretaget vilket kan stödja till företagsutveckling, vidare anser de att en reviderade redovisningar ökar trovärdigheten för de finansiella rapporter de lämnar vilket påverkar företaget på ett positivt sätt då de får en större tillit för sin redovisning vilket kan göra det lättare att få lån och andra fördelar. Procentuellt: Med en revisor 55 % Utan en revisor 15 % Oförändrat 30 % 7. Kräver era intressenter att ni ha en revisor? Alla våra respondenter ansåg att deras intressenter inte ställt några som helst krav på företagen att de måste använda sig utav en revisor. Företagen som inte har en revisor menar att deras redovisning är så pass god att deras intressenter inte behöver vara oroliga. Resultaten på denna fråga var lite utav en chock för oss eftersom det har varit väldigt mycket diskussion kring ifall företagets intressenter kommer acceptera att företaget avskaffar sin revisionsplikt. 24 Enligt vår studie kan vi dock konstatera att intressenterna inte ställer några krav på företaget angående revisionsplikten Procentuellt Ja 0 % Nej 100 % 8. Vad anser ni angående skatteverkets förslag om oanmälda besök för att kontrollera bokföringen istället för en revisor? Eftersom skatteverkets förslag om oanmäld kontroll av redovisning är en viktig åtgärd för att minska de avsiktliga och oavsiktliga fel i redovisningen ville vi ta reda på hur företaget ställer sig i denna fråga eftersom det är en fråga som påverkar deras administration. Alla de småföretag som vi ställde frågan till var positiva inriktade till förslaget. De ansåg att det är bra att skatteverket försöker göra något åt de problem som kan uppstå efter regeländringen av revisionsplikten. Våra respondenter hade en förståelse för skatteverkets oro om att de kan uppstå fel i redovisningen utan en revisor. Deras förslag var att ifall ett företag kände sig tveksamma till att inte kunna lämna en god redovisning skulle de helt enkelt behålla sin revisor för att säkerställa att deras finansiella rapporter är tillförlitliga. Procentuellt: Mycket Dåligt 0 % Dåligt 0 % Bra 40 % Mycket Bra 60 % Vet inte 0 % 9. Har slopad revisionsplikt underlättat eller försvårat arbetet för er? I denna fråga fick vi reda på att de företag som har valt att ha kvar en revisor tyckte att det var oförändrat sedan tidigare år medan de företag som har valt att avskaffa sin revisor tyckte att det hade underlättat arbetet, mest på grund av att de nu kan minska de administrativa kostnaderna och öka det egna resultatet. En del företag tyckte även att det var ”skönt” att slippa ta fram en massa information som revisorn ständigt var i behov av. Procentuellt: Underlättat 35 % Försvårat 0 % Oförändrat 65 % 10. Ser ni revisionen som en kvalitetsstämpel? I denna fråga var alla företag överens om att revisionen är en kvalitetsstämpel för ett företag, detta eftersom en revisor kvalitetssäkrar företagets ekonomiska information vilket ger en trygghet och säkerhet för företaget. De företag som hade kvar sin revisor tillkännagav att revisorn hjälpte de upptäcker eventuella problem och att därefter hittar rätt lösningar vilket uppskattades av företaget. De respondenter 25 som hade avskaffat revisionsplikten ansåg att det är bra att ha en revisor men inte under gränsvärden de befinner sig i. Procentuellt: Ja 100 % Nej 0 % 11. Hur insatta är ni i de nya reglerna för slopad revisionsplikt? Det var få respondenter som hade en låg kunskap om avskaffad revisionsplikt. Denna fråga är viktig för vår studie, detta för att se ifall de som svarat i enkäten är insatta i ämnet. 85 % ansåg att de hade god kunskap i ämnet medan de resterande hade något sämre kunskap. Procentuellt: Mycket Dåligt 0 % Dåligt 15 % Bra 55 % Mycket Bra 30 % 26 5 Analys Här presenteras en analys av Empirin och den Teoretiska referensramen. 5.1 Avskaffandet av revisionsplikten Avskaffandet av revisionsplikten har inneburit möjligheter för företaget i form av lättad administrationskostnad. Flera företag i vår undersökning har valt att avskaffa sig från revisionsplikten vilket har gjort att de kunnat spara kostnader. Det har dock inte varit några stora besparingar då alla företag som valt att inte ha en revisor använder sig av en redovisningskonsult som också vill ha betalt. Det är några få tusenlappar som företagen lyckas spara dock är det ändå en besparing som många företag tycker är värt eftersom varje krona spelar roll för ett litet företag. Utav de företag som valt att ha kvar sin revisor har den stora anledningen varit att företaget inte kunnat klara sig utan en revisor. De menar också att revisorn är en faktor som hjälper företaget att utvecklas i form av att han/hon hittar de fel som företaget har och framhäver de. En viktig upptäck i vår uppsats har varit att de olika intressenterna inte påtvingat företagen att använda sig utav en revisor. Utav de 20 företag vi talat med hade ingen av företagen blivit tvungna att använda sig av en revisor ifall de inte ville. De företag som har valt att inte använda sig utav en revisor menar att deras redovisning är så pass god att deras intressenter inte behöver vara oroliga. Skatteverket har kommit med olika förslag där man t ex ska uppta oanmälda besök hos företagen för att granska deras redovisning i hopp om att minska några avsiktliga eller oavsiktliga fel i redovisning. Detta har våra respondenter varit positivt inställda till där de menar att det är bra att skatteverket försöker göra något åt de problem som kan uppstå efter regeländringen av revisionsplikten. Revision anses av alla våra respondenter som en kvalitetsstämpel även från de företag som valt att inte ha kvar en revisor i sitt företag. De tycker att det är bra att ha en revisor men inte under dessa gränsvärden. Denna inställning från företagen tyder på att en revisor är en bra kontrollfunktion för redovisningen dock inte för de minsta småföretagen då kostnaderna blir outhärdliga i längden. 5.2 Överväger nyttan kostnaden Överväger nyttan kostnaden? Detta beror på ifall företaget har en eller fler ägare. Ifall ett företag har en ägare kan det vara värt att utnyttja undantaget ifrån revisionsplikten då ägaren 27 oftast brukar vara involverad i företaget. Har företaget flera ägare blir revisorn ett sorts verktyg som garanterar redovisningens trovärdighet. I vår undersökning framgick det att intressenterna inte satte några krav på företagen att anställa en revisor vilket tyder på att t ex leverantörer och andra intressenter har starkt förtroende för företagen och deras kapacitet att klara av revisionen utan en revisor. Skatteverket har i sitt remissvar förklarat sin oro för medvetna samt omedvetna fel i redovisningen. Deras erfarenhet visar att många små företag har ont om tid för sin administration och det leder till att det blir lätt oavsiktliga fel67. Med en revisor i bilden kan man undvika dessa 5.3 England Analyserar vi England som har avskaffat sin revisionsplikt sedan 1993 kan vi se att det är fler som utnyttjar undantaget ifrån revisionsplikten. 52 % valde att inte ha någon revisor medan 48 % valde att lämna en reviderad årsredovisning68. Englands filosofi är att om inte nyttan av en tvingande regel kan visas vara större än de kostnader regeln medför kan man avskaffa regeln. Det har än idag inte kunnat bevisas att nyttan av revisionsplikten har varit större än de kostnader regeln medför. Detta behöver dock inte gälla Sverige eftersom utvecklingen kan gå till på ett annorlunda sätt här. Regeländringen har gällt i ett år vilket gör det svårt att bedöma ifall nyttan av revisionsplikten överstiger kostnaden i Sverige. 5. 3.1 jämförelse mellan England och Sverige Om vi ser till England har ökningen av gränsvärdarna ökat tre gånger. Idag har England det maximala gränsvärdet enligt EU:s rekommendationer. Vi tror att Sverige kan ha ett liknande utveckling ifall lagändringen gynnar företagen samt stärker deras konkurrenskraft internationellt. Fördelarna med att öka gränsvärdarna skulle bli att administrationsbördan skulle minska samt att flera företag som är etablerade på den internationella marknaden till skillnad från idag skulle gynnas i form av minskad administrationsbördan, å andra sidan är det just företag med högre omsättning som har passiva ägare och externa finansiärer som kan kräva att företaget har en revisor. Detta skulle med säkerhet bidra till en ökning av ekonomisk brottslighet då omsättningen är mycket större och risken för att begå ett brott skulle vara värt mödan69. 67 www.skatteverket.se 68 Collis 2003 69 Joseph T. Wells 28 Om Sverige skulle anta ett högre gränsvärde anser vi att man skulle underskatta nyttan av revision eftersom risken för bl.a. redovisnings fel skulle öka vilket skulle påverka både företagen och samhället på ett negativt sätt. 5.4 Skatteverket VS Svenskt Näringsliv Skatteverket har från dag ett kritiserat lagändringen då de anser att det är ett misstag att avskaffa revisionsplikten för småföretagen. Detta eftersom de anser att utan en revisor så kommer det att uppstå många redovisnings fel som både skulle påverka samhället på ett negativt sätt men också företaget ifall några allvarliga fel skulle inträffa. Skulle några stora fel upptäckas kan sanktioner och skattetillägg bli kostsamma för företaget. Skatteverket ansåg i ett pressmeddelande att deras erfarenhet visar att många småföretag har ont om tid för sin administration vilket leder till att det lätt blir oavsiktliga fel i redovisningen. De menar att revisionen är ett viktigt verktyg som används för att skapa trovärdighet och tillit för ett företag. Då ett företag har intressenter är redovisningens huvudsyfte att förse de med tillförlitlig information om verksamhetens ekonomiska situation. Detta för att intressenter, som t.ex. skatteverket, ska ha en bra och korrekt underlag för sitt beslutsfattande. Annars kan det bli skattebortfall vilket påverkar samhället i en negativ riktning. Svenskt Näringsliv som arbetar för att underlätta för företaget anser att avskaffandet av revisionsplikten för småföretagen är ett steg i rätt riktning men de skulle gärna vilja se ett avskaffande av revisionsplikten för medelstora företag, detta eftersom revisionskostnaderna kostar miljarder för företagen vilket är en stor börda att bära under en lång tid. Med den nuvarande lagändringen har småföretagen lyckats spara ca 2.5 miljarder kronor. Svenskt Näringsliv menar i sin tur att revisionsplikten inte alls leder till något skattebortfall, de anser också att förslagen till utökade kontrollåtgärder och skattehöjningar som bl.a. skatteverket yrkat för är oacceptabla. Förslaget för utökade kontrollåtgärder riskerar att hota företag i allmänhet vilket kan leda till att företaget skräms till att behålla revisionen och med det minska effekterna med frivillig revision. I dagsläget är det svårt att säga vilken av dessa organisationer som har rätt då det endast har gått 1 år sedan lagändringen, dock så har företagen enligt vår undersökning visat sig vara positivt inställda till den nya lagändringen. 29 5.5 BRÅ:s Syn på revisionsplikten För ca 40 år sedan införde den dåvarande regeringen en allmän revisionsplikt. Detta gjordes för att ta itu med den dåvarande ekonomiska brottsligheten som härjade i Sverige. År 2010 avskaffades denna revisionsplikt för mindre aktiebolag vilket har fått flera organisationer som BRÅ att yttra sig. De menar att Sverige med den nya lagändringen tar ett steg tillbaka i utvecklingen i frågan om ekonomisk brottslighet, detta eftersom avskaffandet av revisionsplikten skapar utrymme för fiffel. De är negativt inställda till lagändringen, men de påpekar dock att något måste göras för att underlätta administrationsbördan för småföretagen. BRÅ menar också att en slopad revisionsplikt inte nödvändigtvis betyder att efterfrågan på revisorer kommer sjunka utan det kommer fortfarande finnas många olika intressenter och aktieägare som kommer kräva att man har en revisor som kan skydda deras intressen, detta eftersom revision utförs för att skänka mer trovärdighet åt den redovisning som företaget lämnar ifrån sig. Revisorns huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra årsredovisning åt användarna så att de kan utnyttja ett tillförlitligt beslutsunderlag. Oron återstår dock kvar för BRÅ dels på grund av rädslan att ekonomisk brottslighet kommer att öka men också för att revisorer har en allmänt brottsförebyggande funktion som nu försvinner för ca 75 % av alla aktiebolag i Sverige. 5.6 Bankernas syn på lagändring Inför lagändringen fanns det en oro att företag som inte lämnade en reviderad redovisning skulle få det svårare att låna av de banker som finns i Sverige. Detta är dock inte helt sant enligt SEB som anser att avskaffandet av revisionsplikten inte alls påverkar besluten för kreditgivning, men redovisningen företaget lämnar måste vara pålitlig för att det ska gå att lita på företagets betalningsförmåga. Swedbank är dock något mindre entusiastiska angående den nya lagändringen. De menar att de för funderingar kring företag som väljer bort revisorn när det gäller att säkerställa redovisning och att det gäller att ge kunderna råd angående valet. Dessa uttalanden stämmer dock inte helt med verkligheten då flera vetenskapliga undersökningar indikerar att reviderad redovisning är en viktig faktor för bankerna vid beslut om lån. Detta betyder att företag som inte har en reviderat redovisning kan få det tuffare att låna pengar till nya investeringar och dylikt. 30 Konsekvenserna av detta kan bli att småföretagen får det svårt att investera och på så vis också utvecklas till ett större och mer konkurrenskraftigare företag som Sverige och EU eftersträvar. 5.7 Egna Åsikter Fördelar Det finns fördelar med att avskaffa revisionsplikten t.ex. att företagen får spara lite extra pengar speciellt om det är ett litet företag där varje krona spelar roll för företaget. Dessutom finns det många företagare där ute som är tillräckligt kunniga att sköta redovisningen själva utan att bli granskade av en revisor. Många av de respondenterna som var med i vår undersökning valde att inte ha kvar sin revisor eftersom de ansåg att kostnaden var för stora samt att det var tidskrävande att förse revisor med all information de behövde. De ansåg att en redovisningskonsult kunde göra ett dylikt jobb till ett lägre pris. Det ska dock tilläggas att alla redovisningskonsulter som jobbade för respondenterna var anställda av PWC (ett av Sveriges största revisionsbyrå)vilket betyder att revisionsbolagen i framtiden kanske kommer ha en mer konsult liknande arbete. Nackdelar Revision har även flera nackdelar som kan påverka samhället på ett negativt sätt. Revision har varit ett verktyg för att bekämpa ekonomisk brottslighet under en lång tid. Man får inte glömma att det var den stora anledningen till att man införde revisionsplikten från första början. I dags läget finns det inget som bevisar att den ekonomiska brottsligheten inte kommer att avta. Vi får hoppas på att girigheten minskar samt att det är rätt företag som slopar revisionsplikten. Skatteverket har planerat att inför en regel för oanmälda besök hos företagen för att granska deras redovisning i hopp om att minska avsiktliga och oavsiktliga fel i redovisningen. Vi tror dock att detta system verkar vara väldigt resurskrävande och tidskrävande vilket kommer ge svaga resultat. 31 6 Slutsats Slutsatsen kommer ge ett resultat på de frågeställningar som beskrivs i det inledande kapitlet. Förslag på vidare forskning inom ämnet kommer att presenteras. 6.1 Slutdiskussion Syftet med denna uppsats har varit att få en uppfattning om hur företagen påverkats av avskaffandet av revisionsplikten. Resultatet har varit blandat eftersom de flesta företag har valt att ha kvar sin revisor vilket betyder att situationen har varit oförändrat för de företagen. För de andra företagen som har valt att avskaffa revisionsplikten har situationen blivit mer positiv eftersom företagen nu får spara kostnader och tid i den administrativa delen av deras verksamhet vilket betyder att de kan fokusera mer på det viktiga d.v.s. deras kärnområden i verksamheten. Majoriteten av företagen har valt att ha kvar sin revisor detta kommer dock att ändras enligt vår undersökning då det var flera av våra respondenter som nämnde att de skulle bli av med sin revisor till årsskiftet 2012. Om så är fallet kan situationen utvecklas på ett sådant sätt att allt fler företag avskaffar sin revisionsplikt vilket medför att administrationsbördan minskar samtidigt som risken för redovisningsfel kan öka. 6.1.1 Hur upplever småföretagen att den administrativa bördan förändrats i samband med den avskaffande revisionsplikten? Avskaffandet av revisionsplikten skapades för att minska den administrativa bördan för små företagen samt göra de mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. De företag som har antagit lagändringen idag är små företag som inte har någon större verksamhet på den internationella marknaden, detta resulterar i att avskaffandet av revisionsplikten inte har uppnått sitt mål helt. De företag som avskaffat revisionsplikten hade dock minskat sin administrationsbörda i och med det fått mer tid till att utveckla företaget då de längre inte behöver samla in data som ska granskas av revisorn. Det är tydligt att den administrativa bördan kostar i form av ökad arbetstid och mindre fokus på kärnverksamheten vilket försvårar tillväxtfasen för ett företag. Detta har varit ett stort problem för vissa företag och har därför lett till att man avskaffat revisionsplikten för mindre företag. Avskaffandet av revisionsplikten har resulterat till att man sparat kostnader samt fått mer tid till att utveckla företaget mot de mål man eftersträvar. 32 En oväntad upptäckt i vår undersökning har varit att de olika intressenterna inte påtvingat företagen att använda sig utav en revisor eftersom de har starkt förtroende för företagen och deras kapacitet att klara av revisionen utan en revisor. Våra respondenter är dock inte förvånade över detta då anser att deras redovisning är så pass god att deras intressenter inte behöver vara oroliga. Utav de företag som valt att ha kvar sin revisor har den stora anledningen varit att företaget inte kunnat klara sig utan en revisor. De menar att revisorn är en faktor som hjälper företaget att utvecklas i form av att han/hon hittar de fel som företaget har. 6.1.2 Hur upplever småföretagen att de administrativa kostnaderna har förändrats p.g.a. den avskaffade revisionsplikten? För de företag som har utnyttjat undantaget från revisionsplikten uppfattar de flesta av företagen att regeländringen har hjälpt de att minska de administrativa kostnaderna, i synnerlighet sparandet av revisions kostnader. Även de företag som anställt en redovisningskonsult som substitut till en revisor har lyckats spara kostnader enligt vår undersökning då redovisningskonsulten varit förmånligare. Det är inte några större summor företagen sparar när de använder sig av en redovisningskonsult som substitut, det är dock en besparing företagen anser är av värde eftersom varje krona spelar roll för ett litet företag. 6.2 Förslag till vidare studie För vidare forskning föreslår vi hur den ekonomiska brottsligheten kan utvecklas i Sverige ifall gränsvärdarna för lagändringen ökar. Man kan även undersöka ifall den ekonomiska brottsligheten ökat, minskat eller om den är oförändrat i andra EU länder som har avskaffat revisionsplikten under en längre tid som t ex England. Vidare kan även en undersökning av de olika intressenterna och deras påverkanden göras. Vilka ställningsantaganden har de gjort och hur ser de på den nya regeln ifall gränsvärden ökar? 33 7 Källförteckning Adams, M. B. (1994) Agency Theory and the Internal Audit, Managerial Auditing Journal, Vol. 9, Issue 8, pp. 8-12. (Hämtad 2011-12-25) Administration kostnader, www.accountingcoach.com/terms/A/administrative-expenses (hämtad 2011-12-22). Andriof, J (2005). Unfolding stakeholders thinking. Relationships, Communication, Reporting and Performance. Sheffield: Greenleaf Allt om Revision, vad är en revision, http://alltomrevision.wordpress.com/about/ (Hämtad 2011-11-04) Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32); remiss 2008-06-23 Skatteverket.se http://www.skatteverket.se/rattsinformation/remissvar/2008/remissvar2008/13122266808112. 5.121b82f011a74172e5880005981.html (Hämtad 2011-10-26) Backman, J. 2010, Rapporter och Uppsatser, Lund: Studentlitteratur. Befring, E,1992, forskningsmetodik och statistik, utgiven: Det norska samlaget Oslo Bolagsverket b) Statistik angående nystartade aktiebolag http://www.bolagsverket.se/om_bolagsverket/statistik/index.asp (Hämtad 2011-11-01). Bolagsdirektiv, 1978-07-25 http://eur- lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:1978L0660:19950101:SV:PDF (Hämtad 2011-11-14). Bolagsdirektiv, fjärde och sjunde, för små och medelstora företag, 1996-04-03, http://eur- lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31996H0280:sv:HTML (Hämtad2012-01-03). 34 Broberg, A. 2008. Nya redovisningsregler för aktiebolag. Vällingby: Andra upplagan. Canow I, & Korsell L. Ekonomisk brottslighet www.bra.se a) http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Ekonomisk%20brottsligh et&url=/dynamaster/file_archive/041221/932258db8466c9078a32bfe7d2c2970f/ekobrott.pdf (Hämtad 2012-01-05). Christensen, L Engdahl, N Grääs, C & Haglund, L (2010). Marknadsundersökning – En handbok. Lund: Studentlitteratur. Danielsson C, reformen påverkar inte bankernas utlåning, 2010, balans, Nr 5. Epstein, Marc J., Geiger, Marshall A., Journal of Accountancy, investor views of Audit assurance, recent evidence of the expectation gap, 00218448, Jan94, Vol. 177, Issue 1( Hämtad 2011-11-23 ). www.Frivision.se 2012, Slopad revisionsplikt sparar nära en miljard kronor åt småföretag ,publicerad 17 /01-2012 hämtad från: http://www.frivision.se/slopad-revisionsplikt-sparar- nara-en-miljard-kronor-2012 Frivillig revision för de minsta bolagen,( 2010) www.skatteverket.se b) http://www.skatteverket.se/omskatteverket/press/pressmeddelanden/riks/2010/2010/frivilligre visionfordeminstabolagen.5.1a098b721295c544e1f800047828.html (hämtad 2011-11-16). Far & SRF, Svensk standard för redovisningstjänster REKO. 2012. FRIVISIONAB(2011) http://di.se/Default.aspx?pid=251NewsDeskPressReleasePageProvider&epslanguage=sv (Hämtad 2011-11-11). Gunnar, P & Starrin, B (1996), Kvalitativa studier i teori och praktik, studentlitteratur, lund Holme, I,M & Solvang ,B ,K (1997) forkningsametodik,om Kvantitativa och Kvalitativa metoder, andra upplagan, studentlitteratur , Lund 35 Hässler, D (2008) Aktiekapitalet ska tillbaka till 50.000 kronor http://www.realtid.se/articlepages/200805/14/20080514162055_realtid567/20080514162055_ realtid567.dbp.asp , ( Hämtad 2011-11-29) Jill Collis (2003). Directors’ Views on Exemption from the Statutory Audit A Research Report for the DTI http://www.bis.gov.uk/files/file25971.pdf (Hämtad 2012-01-02) Jacobsen, D. I, (2002). Vad, hur och varför? Om metodval I företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur. Jonathan L, Elizabeth A, (2009), Oxford Administration, A Dictionary of Law, http://www.oxfordreference.com.ezproxy.ub.gu.se/views/ENTRY.html?subview=Main&entr y=t49.e94. (Hämtad 2012-01-04) Joseph T. Wells, (2004), Audits and hotlines stack up as the best crime busters in a new ACFE study http://www.journalofaccountancy.com/issues/2004/dec/smallbusinessbiglosses.htm ( Hämtad 2011-11-09). Justin Y, J & Kiridaran K, Gerald J. Ability of accounting and audit quality variables to predict bank failure during the financial crisis. http://www.sciencedirect.com.ezproxy.ub.gu.se/science/article/pii/S0378426611001105 (2011-11-09) Karlström A & Strandberg C . (2011) Byråkrati och pappersarbete hindrar småföretag att växa, http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/marginalen/pressrelease/view/byraakrati-och- pappersarbete-hindrar-smaafoeretag-att-vaexa-695002 (Hämtad 2011-11-18). Karl-Johan Kjöllerström: Debatt: Revisorn är den som ger bäst råd! Balans nr 5 (2008) Marton, J. et al. (2008) IFRS- i teori och praktik. Första upplagan. Sundbyber: Bonniers Utbildning. 36 Nyheter i företagets deklaration, (2011) www.skatteverket.se c) 2011http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/deklarera/inkomstdeklaration20 11/nyheterforforetagare.4.616b78ca12d1247a4b2800035429.html (hämtad 2011-11-16). Om svenskt näringsliv, (2011) www.svensktnäringliv.se a) http://www.svensktnaringsliv.se/om_oss (Hämtad 2011-11-15). Patel, R & Davidson, O (2003) forskningsmetodikens grunder, att planerar, genomföra och rapportera en undersökning, tredje upplagan, studentlitteratur, Lund Regeringen föreslår frivillig revision, (2010) www.bolagverket.se a) http://www.bolagsverket.se/aktuellt/2010/100329_revision.html (Hämtad 2011-10-30) Revisor - Vad är en revisor, http://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/revisor (Hämtad 2011-11-08). Ramert, C. http://www.skatter.se/?q=node/2890 (Hämtad 2012-03-20) Ryberg T, Historien om när Sverige införde allmän revisionsplikt för aktiebolag http://www.foretagande.se/Historien-om-nar-Sverige-inforde-allman-revisionsplikt-for- aktiebolag.html (Hämtad 2011-10-28) SRS, Vägledning för revision, 1995. Svenska Revisorssamfundet, Falköping tryck Gummessons Tryckeri. SOU. (2008), Statens offentliga utredning. Svensson, B, http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/21/24/04afd0c4.pdf (hämtad 2011-10-27) Sviden, H (2010) Minsta företagen slipper revisionsplikten www.svensktnäringsliv.se b) http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/regelkrangel/minsta-foretagen-slipper- revisionsplikten_105968.html (Hämtad 20111–11-25) b 37 SRF, (2012) Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. Auktoriserad Redovisningskonsult (Hämtad 20 april-2012) från: http://www.srfkonsult.se/portal/pls/portal/docs/1/1264018.PDF Thorell, P & Claes ,N, (2005) Revisionsplikten i små aktiebolag, http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Revisionsplikten_i_sm__458a.pdf ( hämtad 2011-10-28). Thurén, T (2003), källkritik, Stockholm Liber AB Tobias B, Svensk författningssamling, (2010) ,http://www.lagboken.se/files/SFS/2010/100089.PDF (Hämtad 2011-11-10). Trost, J (2005), kvalitativa intervjuer, tredje upplagan, studentlitteratur, lund Uttalande om slopad revisionsplikt, (2008) www.bra.se b) http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=080716_revisionsplikt.pdf &url=/dynamaster/file_archive/080722/3792a40ba587b7664b30d81494d47e65/080716%255f revisionsplikt.pdf (Hämtad 2011-11-07). Uvell M, & Selberg A . 2005, Mikroföretag om revisionsplikten, http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00004/Demoskops_unders_knin_4497a. pdf (Hämtad 2011-10-29). Wahlgren,L, Körner,S. (2002), Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur. Wallerstedt, E. (2009), Revisorbranschen i Sverige under hundra år, Bromma: Första upplagan. Wyatt, Arthur R, Accounting Professionalism-They Just Don't Get It, Accounting Horizons; (2004) Vol. 18 Issue 1, p45-53, 9p 38 Ydstedt, A. (2010) Kritik mot utformningen av slopad revisionsplikt www.Svensktnäringsliv.se c) http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/regelkrangel/kritik- mot-utformningen-av-slopad-revisionsplikt_107007.html ( Hämtad 20111–11-25). 39 Bilagor Frågeformulär 1. Har ni en revisor idag? Ja □ Nej □ Om ni inte har en revisor behöver ni inte svara på frågan 2. 2. Hur stora revisionskostnader har ni varje år? Mellan 5000kr till 10 000 kr □ Mellan 10 till 15 000kr □ Mellan 15 000kr till 20 000kr □ Mellan 20 000 till 25 000kr □ 25 000kr och över □ 3. Har ni en redovisningskonsult idag? Ja □ Nej □ Om ni inte har redovisningskonsult behöver ni inte svara på frågan 4. 4. Hur mycket betalar ni för er redovisningskonsult varje år? Mellan 5000kr till 10 000 kr □ Mellan 10 000krtill 15 000kr □ Mellan 15 000kr till 20 000kr □ Mellan 20 000kr till 25 000 □ 25.000kr och över □ 5. Har slopad revisionsplikt inneburit att ni sparat några pengar i företaget? Ja□ Nej □ Vet inte □ 6 Klarar ni er bättre utan revisor? Ja □ Nej □ Vet inte□ 7. Kräver era intressenter att ni ha en revisor? Ja □ Nej □ Vet inte□ 40 8. Vad anser ni angående skatteverkets förslag om oanmälda besök för att kontrollera bokföringen istället för en revisor? Dåligt □ Mycket dåligt □ bra □ mycket bra □ vet inte □ 9. Har slopad revisionsplikt underlättat eller försvårat arbetet för er? Försvårat□ Underlättat □ Motivera ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _________ 10. Ser ni revisionen som en kvalitetsstämpel? Ja □ Nej □ Vet ej □ Motivera ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ________________________________________________________ 41 11. Hur insatta är ni i de nya reglerna för slopad revisionsplikt Dåligt □ Mycket dåligt □ bra □ mycket bra □ vet inte □