Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. This work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 CM 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Nr 20. 22222 MEDDELANDEN:// Ss ° 5 oi 31 Okt GOTEBORG. GÖTEBORGS HANDELSTIDNINGS AKTIEBOLAGS TRYCKERI. 1896, oye & ‘Thoresens &l Lktiebolag G Ö T E E O Fl G. = Affären grundlagd 1889. * Alla slags elektriska anläggningar, a Elektrisk materiel. & Begär ostnadsförslag ! - - JLax Sieverts Fabriks 2boldc B C 1 19 STOCKHOLM. | Fabrik för Elektrisk Ledningstråd, * * * x Kablar & Snören. Priskurant på begäran. Garlskrona Nya Galvaniseringsfabrik. Slät och korrugerad, galvaniserad takplåt, Transportflaskor med ventilationslock. Skromberga Stenkols- och Lerindustri-Aktiebolag, Ekeby. Post, telegraf- och telefonadress: Skrombergabolag, Ekeby. Saltglaserade lerrör och brunnar till kloak- och vattenledningar. Hlist-, ko- och svinkrubbor till stallar och Runda ladugårdar m. m. Golfplattor, trottoarsten och trottoarklinker till trottoarer, gårdar, körbanor, magasiner, verkstäder, källrar, stailar m. m. angskorstenar. Klinkertegel till beklädnad af kaj-, dock och slussväggar, grundmurar, källrar, kanal- och Tillverkar och försäljer gula och bruna syre­ vattenbyggnader m. m fasta radiala formtegel (klinker) till runda Klinkerformsten till sulfilkokare och andra kem.-tekn. ändamål. skorstenar. Façadklinker och byggnadsornamenter i gu. och brun nälurfärg, engoberade eller gla­ serade i alla färger. Skrombergafabrikater äro de bästa ; Uppför runda skorstenar handeln förekommande, garanteras syre­ under 5-årig garanti för stabilitet och vä­ fasta och väderbeständiga, hårdhetsgraden = smergel, största hållfasthet samt vatten­ derbeständighet. uppsugning endast 2 à 3 %. Ombud i Göteborg: _E_m_il __C_o_l_li_n „& Co, Öfver 70 skorstenar af ända till 65 meters i Stockholm: C. Gottfr. Bystedt. höjd hafva af oss uppförts inom landet. i Gefle: J*. "E m. -D e“lin. i Norrköping: E. F. Appeltofft. = Skorstenstegel hållas alltid på lager och in­ i Malmö: Bönnelycke & Thuröe. gående uppdrag kunna genast utföras. Jern- och Ståltrådslinor —PTT af yppersta qvalitet i Malmö tillverkas och försäljas meddelar Brand-, Lif-, Lifränte- af och Kapitalförsäkringar. — Bofors Bruk, Bofors. — GJUTGODS akeo af BOFORS STAL. Order insändas till Brukskontoret, Bofors, eller till Varu-märke Herr ERNST A. DAHLGREN, Göteborg. Munkedals Väggpapp, Gust. Bolander & C:o, Ledig arkitektsbefatting. vattentät, luktfri förhydningspapp för inre förhy dning, vägg- och tak­ Göteborg. Sedan Stadsfullmäktiges i Göteborg spänning och golftätning. byggnadskomité för stadens nya sjuk- | husbyggnad å Änggården till öfver- Munkedals Tjärpapp och kontrollant vid byggnadsarbetet antagit høfintendenten, arkitekten Axel Kum- Munkedals Asfaltpapp, lien i Stockholm samt beslutit att vid impregnerad förhydningspapp sagda arbete skall jemväl anställas en för yttre förhyrning och golftätning. underlcontrdllant mot, ett årligt ar­ vode af 4,500 kronor, varda sökande Munkedals Spännpapper, till denna underkontrollantsbefattning hvitt och gult, tjockt och starkt. härmed anmodade att inom den 10 nästa November till Komiténs sekre- terare, vice häradshöfdingen Fredr. | Munkedals Omslagspapper, Hegardt, adress Stadsfullmäktiges kan­ makulatur- och karduspapper, - sli, Göteborg, inlemna sina, till konnten hvitt, rosa, och havanna. i ställda, af meritförteckningar åtföljda Silkemakulatur, butelj omslag m. m. ■ ansökningar till befattningen. Endast en arkitekt, som tillika är fullt för­ trogen med större byggnadsföretag, kan Munkedals Fiberpapper, antagas till befattningen, hvilkens in- | cellulosa-pergament, nehafvare hufvudsakligen åligger: att starkt, vackert, glatt. dagligen och ständigt öfvervaka bygg­ nadsarbetet ifråga, kontrollera alla Munkedals Smörpapper, materialers beskaffenhet, utstaka alla ogenomträngligt för feta saker. byggnaders mått och lägen på byggnads- Försälja från lager platsen, afsätta och uppmäta alla mått Profver och prisuppgift sändes oljor, trassel, remmar, pum­ inom de resp, byggnaderna, utföra alla afvägningar såväl beträffande byggna- | kostnadsfritt på begäran. par, rör, armatur, maskinför­ dernas lägen i horisontalplanet, som ock den omgifvande markens, öfvervaka nödenheter, verktyg, maskiner och tillse, att såväl ritningarne som byggnad skontraktet jemte de bestäm­ unkedals Aktiebolag, m. m. melser, detta och till detsamma hörande Munkedal, Uddevalla. i arbetsbeskrifningar m. m. innehålla, blifva -vid byggnadsarbetets utförande Brand- och Lilförsäkrings-Aktiebolaget noggrannt iakttagna, samt i öfrigt öf­ SVEA vervaka arbetets tekniska utförande äfvensom ställa sig till efterrättelse de Liebmann, Bralin å Co.af öfverkontrollanten gifna, af komitén Göteborg. godkända föreskrifter. i Göteborg den 9 Oktober 1896. Fartygs-, Verkstads- och Byggnadskomitén. Göteborg. (Nord. A.-B. ‘9494) Maskin-Förnödenheter. JOHANNES GEERK, HAMBURG Generaldepot för Sverige, Norge, Danmark och Finland af den öfver hela verlden utbredda Dropp -Olje -Renings -Apparaten af Koellners Patent jemte Koellners ihåliga kompress-packning för packdosor. Ny Dropp-Olje-Renings-Apparat, Koellners patent, Koellners Dropp-Olje-Renings-Apparat med förut­ med betydligt förbättrad konstruktion, häraf äro redan varande konstruktion. ett stort antal sålda och efterbeställda. 2. ■HB I ! Dropp - Olje - Renings - Appara |g||ll!MM af Koellners patent. Johannes Geerk Hamburg. 4. 0 d e A 0 1b b a) Påfyllningseistern. b) Afloppskran för smuts och vatten. c) Afloppskran för den renade oljan. 1 d) Änginloppskran. e) Angutloppskran. Konkurrensens apparater kunna fintet hänseende jemföras Öfver 15,000 af dessa apparater hafva redan såldts. med denna. Genomskärning visanda det inre af Genomskärning visande det inre af apparaten apparaten enligt nya konstruktionen. enligt gamla konstruktionen. “== . 1IIIIN C z) Öppningfördensmutsiga oljans påfyllande. c) Afloppskran för den renade oljan. \ i Mina ärade kunder såvälsom alla Herrar maskinegare gör jag numera särskildt i deras eget intresse upp- märksammna på mina nya apparater (Koellners patent). Dessa apparater hafva på grund af praktisk erfarenhet försetts med nya, storartade förbättringar, såsom dubbel förstoring af filtrerytorna m. m., och derigenom, uppdrifvits till höjden af fullkomlighet. Helt och hållet sjelfständig funktion, neka aldrig göra tjenst, behöfva ingen tillsyn. Tillfölje utvidgning af Filterlagren, garanterad fullständig rening af det använda smörjmaterialet af smutsigare beskaffenhet under garanti, att detsamma städse åter kan användas. Animaliska, vegetabiliska och mineral-oljar, glycerin m, fl. befrias genom denna apparat från smuts, vatten, syror, kreosot samt alla kemiska beståndsdelar. Derigenom förorsakas dock ej någon minskning af fetthalten. Då ända till 99°/ af den uppsamlade droppoljan genom briljant rening åter göras fullkomligt användbara, så medföra dessa apparater en så enorm besparing, att kostnaderna för apparatens anskaffande redan inom några veckor äro fullständigt betäckta. Inom hela industrien erkännas derför mina apparater med rätt såsomvarande de bästa och i längden de billigaste. — Slitning eller reparatur äro uteslutna. Apparaterna No. 00 och 0 erhålla nedtill en fastgjuten förlängning såsom fotställning. Dropp-Olje-Renings-Apparaten af Koellners Patent. Arbetskraft och priser. No. 00 dagligen 11/2—2 kg renad olja. Pris Mark 50.00 so 2 » 0 »9 3-4 „ » » » „ 70.00 C. O. » 1 »9 6—8 „ » » » ,, 120.00 •9 (B » 2 »9 16—18 „ » » » 185.00 BO O9 » 3 » 30—35 „ » »9 » „ 250.00 o 4 » 60—70 „ o » „ 350.00 JOQ Konditioner : 2 månader mot accept eller per kontant med 11/2 % sconto. la. trassel för påfyllning à Ä 1.25 per kg finnes äfven att tillgå.. Bruksanvisning. Den smutsiga oljan hälles i den behållare, som är Vid förnyande af filtrérmaterialet (trassel) bör akt- försedd med locket z, tränger derifrån, såsom pilarne gifvas på att detsamma stoppas jemnt i alla hörn och utvisa, medifrån och uppåt genom filtrérlagret s, löper kanter, på det filtrérmaterialet ej må blifva lösare på ett genom röret h, droppar med i rännan d, ledes derifrån ställe än på ett annat, ty i så full skulle den smutsiga till midten af filtrérlagret g, genomtränger det senare oljan genomtränga för fort vid de lösare ställena och uppifrån och nedåt och samlar sig i det under filtrér­ skulle då icke blifva tillräckligt renad. Apparaten bör lagret befintliga rummet, hvarifrån den fullständigt renad fyllas minst tre gånger dagligen, helst morgon, middag kan aftappas genom kranen c. Filtrérlagret s bör regleras och afton, och minst lika ofta måste den renade oljan med den ofvanför detsamma befintliga tryckskrufven såv aflägsnas ur densamma, på det att den alltjemt fram­ att det dagligen (24 timmar) endast låter ungefär så kommande oljan må finna plats i uppsamlingsbehållaren. mycken olja tränga igenom, som motsvarar den angifna Skulle jemte droppoljan vatten komma i apparaten, så arbetskraften hos den beträffande apparaten, och filtrér- kan detta efter några minuters förlopp aflägsnas genom lagret g bör samman-pressas så hårdt, att det icke genast, kranen x, medan de å botten. aflagrade smutsdelarne och utan endast så småningom låter den uppifrån droppande syrorna endast behöfva aflägsnas b varje vecka. Rännan oljan genomtränga. Deremot måste tryckskrufven för invid locket d, i hvilken oljan neddroppar från den öfre detta filtrérlager lossas så mycket, som erfordras, ifall behållaren, befordrar oljan till midten af fiiltrérlagret g, oljan skulle samla, resp, lagra sig högt öfver detsamma. och kan man i rännan lätt se om den uppifrån droppande Det är ändamåls-enligt att uppsätta apparaten i ett oljan är tillräckligt renad. Ar densamma oren, så måste varmt rum, maskinhus eller ång - pannehus, invid en det öfre filtrérlagret hårdare sammanpressas eller också varm mur eller i närheten af en ugn eller dylikt, på det måste filtrérmaterialet förnyas, i fall detta begagnats att oljans värme, i synnerhet under vintren ej minskas länge. Filtrérmaterialets förnyande sker, allt efter den lör mycket, utan bibehåller, en temperatur af 15 à 30" C., oljas beskaffenhet, som skall renas efter 2 à G månader. alldenstund värme inverkar fördelaktigt på oljans filtrering. Apparat för Motorer. Denna Apparat renar hvarje För närvarande förfärdiges apparaten Droppolja med 2 Filtrérlådor, äfven den smutsigaste och kan i följd derutaf rekommenderas åt hvarje maskinegare, samt i 3 storlekar: A, B, C, och renar dag­ isynnerhet för ligen, vid vandig värme i maskinrummet Gasmotorer uppgifvet quantum olja, och vid större värme, och, om oljan ej är ovanligt Dynamo-Maskiner. smutsig mer än qvantumet. Densamma är i förhållande till sin dug- lighet, den billigaste, af alla för samma Storleken A ändamål afsedda, offererade apparater. renar dagligen 1 Ko. olja. Pris Ä 60.— Storleken B Apparaten levereras fullt färdig och so funktionerar s.j e 1 f s t ä n d i g t och till­ renar dagligen 2 Ko. olja. Pris Ä 80.— g förlitligt. Storleken C o renar dagligen 3 Ko. olja. Pris Ä 100.— Filtrérmateriel, som apparaten innehåller kostar Ä 1.25 Konditioner: pr. Ko. • 2 månader mot accept eller pr. kontant med Förnyandet af filtrérlagren måste göras alla 11/2 % sconto. 3 à 6 månader. Köp- och uppgjörelseort: Hamburg. Apparaten egnar sig utmärkt för Oljefabriker och står jag gerna till tjenst ined specialofferter. Bruksanvisning. Den smutsiga oljan gjutes i behållaren K, tränger högst, ty ju långsammare filtreringen försigår, ju renare genom filtrérlagret S till kanalen 0, flyter genom hålen i, blifver oljan. på vinkeln n, till behållaren R, genomtränger filtrérlagret Vid förnyandet af filtrérlagren, måste man noga X och samlar sig fullkomligt renad i behållaren P, hva- tillse, att desamma stoppas jämt och tätt intill väggar rifrån den aftappas genom kranen t och hörn. Filtrérrum met S fylles ungefär til 1/2 del Filtrérmaterielets porösitet modereras genom lös- med filtrérmatérial (trassel) och tillplattas- med en trä­ eller tillskrufvandet af kilapparaten z, och kan man på platta, eller dyligt, hvarefter återigen påfylles och tillplattas, vinkeln n (af hvittbleck) lätt bedömma huruvida oljan, tills rummen äro fyllda. Härpå inläggas spännkilarne genom genomträngandet af filtrérlåden S, blifvit tillräckligt och filtrérmaterialet pressas så sillsamman, att ej mer olja renad och huruvida filtrérmaterielet bör tillskrufvas, eller kan genomtränga, än som ofvan är nämdt. mera lossas. Till at börja med, innan trasseln är mättad, tränger oljan rikligt igenom, men inom 2 dagar måste man lossa Filtrérn X, uppsammlar den smuts etc. som eventuell på kilarne, för att låta bestämdt och önskadt quantum tränger igenom filtrérn S. Smuts, vatten etc. lagrar sig tränga igenom. på botten af behållaren K, så. att filtrérmaterielet ej i Vid första användandet af apparaten, om densamma förtid förorenas, eller blifver obrukbart. är nyfylld med trassel, är det fördelaktigt, att först fylla Oljan skall tränga mycket långsamt genom trassel­ apparaten med ren olja, på det att fyllningen af trassel, lagren, det är tillräckligt, om den inom en minut flyter på som ny och ren begärligt uppsuger oljan, först mättas blecket a. genom apparat: A 20, B 40, C 60 droppar med ren olja. Några referenser öfver Dropp -Olje- Renings -Apparaten af Koellners Patent Borregaard per Sarpsberg, den 20. Angust 95. Lübeck, den 6. April 1895. I besiddelse Deres meget ärade of 15. ds. er det os en fornöielse Auf das gefällige Schreiben vom 23. März erwidern wir er- at kunne bevidne, et det fra Dem modtagne Olierenseapparat hidindtil gebenst, dass der im Februar 1884 bezogene Oelreinigungs - Apparat har vist sig at funktionere til vor fulde tifredshed (Patent Koellner) in unserer hiesigen Werkstatt zum Reinigen des aus Ærbtidigst den Untertheilen der Achsenlagerkasten entnommenen schmutzigen for the Kellner-Partington Paper-Pulp-Company-Ltd. Schmieröls verwendet wird. Derselbe reinigt das Qel in dem Maasse, for 0. Pedersen, L. Sanne. dass es zum Schmieren wieder vollkommen zu verwenden ist. Wir haben mit dem qu. Apparat bisher eine bedeutende Ersparniss an Oel erzielt und können denselben daher auf das beste empfehlen. Helsingfors, den 6. Juni 95. Die Direction der Lübeck-Büchener Eisenbahn. Till svar å Eder ärade skrifvelse af den 22. Mai, meddela vi Eder, att vi äro mycket nöjda med den oss levererade Oljerenings- Apparaten „Patent Koellner" och bedja med första ångaro tillsända Braunschweig, den 7. Juli 1885 oss ännu en likadan apparat. No. 3. Auf Ihre Zuschrift vom 24. v. M. —. einen Oelreinigungs. Högaktningsfullt apparat (Patent Koellner) betreffend ■— erwidern wir Ihnen, das Terwakosky Aktie Bolag, ein solcher Apparat, welcher seit October 1884 in unseren Werk­ A. F. Wasesius. stätten zum Reinigen des aus den Wagenachsenbüchsen genommenen alten Oeles benutzt wird, sich bisher gut bewährt hat. Kjobenhavn, den 21. October 87, Viklers Plads. Königliche Direction der Braunschweigischen Eisenbahn. Jeg har herved Fornøjelsen at meddele, at jeg er særdeles godt tilfreds med Præstationerne af det Olierensningsapparat, som Altenhunden, dnn 5. März 1885. De har leveret, mig. Jeg filtrerer al Slags skiden Olie deri og Olien . . . Der Apparat functionirt ausgezeichnet und liefert ein kommer fuldstænding ren ud af Apparatet, saa at den kan bruges fast zu jedem Zwecke brauchbares Oel. Hochachtungsvoll lige saa godt som ny Olie. Apparatet er let at betjene, og holde Bergbau- und Hütten-Actien-Gesellschaft i Orden. Med megen Agtelse Lenne-Rnhr. pr. L. Jacobsen, John Jacobsen. Berlin, den 3. Mai 1885. Mit dem Koellner’schen Oelreinigungsapparat sind wir sehr Kjobenhavn, den 22. Juli 87. zufrieden. Durch die ausserordentliche Ausnutzung des Schmier­materials haben wir wesentliche Ersparnisse erzielt. Die Anschaffung Det er os en Fornøjelse at meddele Dem, at. wi efter 1/2 Aars des Apparates können wir daher bestens empfehlen. Brug er vel tilfreds med det os leverede Koellners Patent Olie- Hochachtungsvoll rensningsapparat, der præsterer det af Dem lovede, er let at betjene Böhmisches Brauhaus, Commandit-Ges. auf Actien. og holde i Orden. Med Agtelse A N. Hansen & Co. Braunschweig, den 2. April 1885. .... dass der Oelreinigungs-Apparat, Patent Koellner, seit He 1 s in g Ø rs g ades Suk ker -Raffinaderi, den 25. Juli 87 einem Jahre zu unserer Zufriedenheit bei uns functionirt. Achtungsvoll Efter i nogen Tid at have arbejdet med det af Dem til Carl Wolter & Co., Herzogi. Brauhaus. Helsingørsgades Raffinaderi leverede Olierensningsapparat, Koellners Patent, er det mig en Fornøjelse at bevidne, at det i alle Maader Berlin, den 6. Mai 1885. svarer til mine Forventninger, idet det fjærner alle mekaniske .... dass der bezogene Koellner Patent - Oelreinigungs- Urenheder af den skidne Olie Apparat sehr gut functionirt und dass ich durch diesen Apparat De danske Sukkerfabrikker. viel Oel erspare. Hochachtungsvoll Max Bading, Buchdruckerei. Kjobenhavn, den 14. Mai 88. Det er mig herved en Fornøjelse at meddele, at det fra Dem Zell i. W., den 9. October 1885. modtagne Olierensningsapparat i enhver Henseende har vist sig Wir haben seit Frühjahr 1885 einen Oelreinigungs-Apparat tilfredsstillende. Ærbødigst (Patent Koellner) im Gebrauche und bestätigen gerne, dass derselbe Carl Aller, unsere Erwartungen vollständig erfüllt hat. Die Oelersparniss ist so bedeutend, dass die Anschaffungskosten des Apparates in kurzer Zeit gedeckt sind; die Besorgung desselben geschieht nebenbei durch Christiania, den 19. April 88. den Maschinenführer bezw. Heizer und erfordert täglich nur wenige Paa Foranledning er det os en Fornøjelse at kunne erklære, Minuten. Der Verbrauch an Filtermaterial kommt kaum in Betracht. at paa det af Dem leverede Koellners Patent Olierensningsapparat Gebrüder Vogel, Cellulose-Fabrik. Nr. 1, kan renses indtil 15 Liter tyk Affaldsolig pr. Dag, af tynd Olie antagelig 25 Liter, og at vi ere særdeles vel tilfreds med Apparatet. Amöneburg bei Biebrich, den 3. Mai 1885. Ærbødigst .... theilen wir Ihnen mit, dass wir mit den Leistungen pr. Christiania Hesteskosømfabrik, unseres Oelreinigungs-Apparates vollkommen zufrieden sind. Der­ Ltz. Andersen. selbe reinigt sämmtliches Tropföl aus unserer ganzen Fabrik, so dass dasselbe wieder wie frisches Oel zu verwenden ist. Hjula pr. Christiania, den 2. Mai 88. Achtungsvoll Det er mig en Fornøjelse herved at meddele Dem, at jeg er Dyckerhoff & Söhne, Portland-Cement. vel tilfreds med det leverede Koellners Patent Olierensningsapparat, der præsterer det af Dem lovede, er let at betjene og holde i Orden. Ludwigshafen, den 7. März 1885. pr. Halvor Schou, .............. theilen wir Ihnen gerne mit, dass wir zwei der bei Eug Schou. züglichen Oelreinigungs-Apparate im Gebrauch haben und mit deren Leistungen ganz zufrieden sind. Mit aller Achtung Badische Anilin- und Sodafabrik. Jönköping, den 28. April 88. Med anledning af ärade skrifvelsen den 24. dens, få meddela Nürnberg, den 18. März 1885. att den oljerensningsapparat, som under förra året hit levererades, .... freut es mich, Ihnen mittheilen zu können, dass der bei har efter användning visat sig lämplig för det afsedda ändamålet. mir thätige Oelreinigungs-Apparat (Patent Koellner) nur zu meiner Högaktningsfullt Zufriedenheit functionirt. Hochachtend Jönköpings Tändsticksfabriks Aktie Bolag. S. Schuckert, Fabrik dynamo-electrischer Maschinen. Statsinstitutioner, Jernbanor etc. Grufvor och Jernindustri. Verein Chemischer Fabriken, Mannhen... Höchster Farbwerke, Höchst a. Main. Direction der Artillerie-Werkstatt, Deutz. Friedr. Krupp. Essen. „Rhenania" Vaselinefabrik, Beuel b. Bonn. Verwaltungs-Abtheilung der Kaiserl. Werft, Königliche Bergfactorei St. Johann a. S. Teutelow, Chem. Fabrik, St. Petersburg. Kiel. Königliche Berginspection IX, Grube Fried- Dr. Wege, Ultramarinfabrik, St. Petersburg. Königl. Gewehrfabrik, Spandau. richsthal. Königl. Geschützgiesserei, Spandau. Gelsenkirchener Bergwerks Act.-Ges., Gelsen­ K. K. Post- n. Telegraphen-Direction, Wien. kirchen. Cernent-, Thonvarurfabriker etc. Artillerie-Etablissement, La Péré i. Frankr. Berginspection der Kaiser Ferdinands Nord­ Artillerie-Etablissement, Vincennes i. Frankr. bahn, Mähr.-Ostrau. ADen’sche Portland-Cement-Fabriken, Filiale Itzehoe. Königl. Eisenbahndirection, linksrh., Köln. Oesterreichische Alpine-Montan-Gesellschaft, Andritz i. Oesterr. Würtemb. Portland-Cement-Werk, Lauffen. Direction der Lübeck - Buchener Eisenbahn, Lübeck. Stettiner Portland-Cement-Fabrik, Bredow.Société anonyme de la nouvelle Montagne, Heidelberger Strassen- und Bergbahn. St. Engis i. Belgien. i Portland - Cement Fabrik, Actiengesellschaft Vorwohl. Königl. Belgische Eisenbahndirection, Brüssel. Gruson Werke, Magdeburg. Portland-Cement-Fabrik, Gösnitz i. S. Eisenbahn-Direction (Bahnhof), Hamburg. A. Borsig, Eisenwerk, Berlin. Neue Wiener Tramway, Wien i. Oesterreich. Portland Cement-Fabrik, Mariaschein i. Oesterr. Actien-Ges. für Stahlindustrie, Bochum. Bndapester Stadtbahn, Budapest i. Ungarn. Villeroy & Boch, Thonwaarenfabrik, Mettlach Braunschweiger Maschinenbauanstalt, Braun­ a. d. Saar. K. K. Oesterreichische Staatsbahnen, Wien schweig. i. Oesterreich. Untere Ziegelei, Reutlingen.Erste Brünner Maschinenfabrik, Brünn in Oesterreich. Franz Ant. Mehlem, Porcellanfabrik, Bonn. Marin och Ångfartygsbolager. Soc. franc, des construct. Mécaniq., Paris | Ad. Deidesheimer, Mosaikfabrik, Neustadt a d.D. i. Frankreich. Kaiserlich Deutsche Marine, Kiel. Pappersfabriker, Boktryckerier etc. Ungar. Seeschifffahrts-Gesellschaft „Adria“, Bryggerier, Malt och Isfabriker. Fiume. Dresdener Papierfabrik, Dresden. Donau-Dampfschifffahrts-Gesellschaft, Wien. Hofbräuhaus, München. Winter'sche Papierfabriken, Altkloster bei Oesterr. Ungar. Lloyd, Triest. Spatenbrauerei, München. Buxtehude. Oesterr. Nordwestdampfschifffahrts - Gesell­ Hackerbräu, München. Dalbker Papierfabrik, Dalbke in Westf. schaft, Dresden. Tivoli-Brauerei, Berlin. Patentpapierfabrik zu Penig, Penig. Central-Actien-Gesellschaft für Tauerei und Union-Brauerei, Dortmund. Königl. Niedert Papierfabrik, Mastricht. Schleppdampfschifffahrt, Ruhrort. Holsten-Brauerei, Act.-Ges., Altona. K. K. priv. Papierfabrik, Actien-Gesellsch., Schlöglmühl i. Oesterr. R. C. Rickmers Dampfschiffs - Rhederei, W. Wolf, Brauerei Wilhelmsthal, Rendsburg. Bremerhaven. Anton Dreher. Brauerei, Schwechat b. Wien. Holzstoff- und Papierfabrik, Albbruk i. Baden. Depevee, Leis & Smitt, Schiffswerft bei Rotter­ Actienges. für Maschinenfabrikation (Mainz), Cellulosefabrik, Kunnersdorf b. Kirchberg in damm. Nierenstein. Schlesien. Bautzener Malzfabrik und Brauerei, Bautzen. Cellulosefabrik Gebr. Dietrich, Merseburg. Halle'sche Malzfabrik Reinicke & Cie., Halle Cellulosefabrik Wieder & Cie .Hof i. Bayern. Elektriska Belysningsanläggningar, a. d. Saale. Darblay & Sohn, Wörgel i. Oesterr. Gas- och Vattenverk etc. Gottfr. Thelen Sohn, Köln. Petersburger Celluloidfabrik, Petersburg. Balth. Gerber, Mühlheim a. Rhein. Kölnische Zeitung, Druck und Verlag, Köln. Stadt-Theater, Köln. Hatt frères, Strassburg i. Els. Kölner Tageblatt, Druck und Verlag, Act.- Central-Hotel, Berlin. R. Ahrens, Eiswerke Moabit, Berlin. Gss., Köln. Hoftheater, Schwerin. Kristalleis-Actien-Gesellschaft, Berlin. Exportzeitschrift „Union“, Verlag, Berlin. Vossische Zeitung, Verlag, Berlin, Stadttheater, Halle a. d. Saale. Deutsch-Be’gische Kristalleis-Fabrik, Köln. Opernhaus, Frankfurt a d. Oder. Gebr. Lammert, Kristalleis-Fabrik, Köln. Brei* köpf & Härtel, Buchdruckerei, Leipzig. Vereinsbank, Hamburg. Gebr. Dietrich, Kristalleis-Fabrik, Düsseldorf. König & Ebhard, Hannover. K. K. Hof-Staatsdruckerei, Wien. Hôtel de l’Europe, Bremen. Flsässer Eiswerke, Schiltigheim i. Els. K. K. Hofburgtheater, Wien i. Oesterreich. Stuttgarter Eisfabrik, Stuttgart. Journal La France, Paris. Banque de france, Paris i. Frankreich. Vereinigte Münchener Eisworke, München. Städt. Gas- und Wasserwerke, Magdeburg. Wiener Krystalleis-Fabrik, Wien. Chocolade-, Sockerfabriker och Städt. Gas- und Wasserwerke, Halle a. d. S Städtische Wasserwerke, Berlin. Raffinaderier. Städtisches Wasserwerk, Dortmund. Kvarnverk, Textilindustri. Gebr. Stollwerk, Chocoladenfabrik, Köln. Schlachthof-Verwaltung, Stendal. Baltische Mühlen - Gesellschaft, Neumühlen b. Kiel. P. W- Gaedtke, Bisquit- und Chocoladenfabrik, Lagerhausgesellschaft, Mannheim. Hamburg. Hannoversche Gasanstalt, Hannover. R. C. Rickmers Reisdampfmühle, Bremen. Russ-Suchard & Cie., Chocoladenfabrik, Neu­ Schlachthof-Verwaltung, Dortmund. G. Stucky, Molino à Cylinder,Venedig i. Italien. châtel i. Schweiz. Städtische Verwaltung, Prag. Wurzener Kunstmühle, Wurzen. Joh. Gotti. Hauswaldt, Chocoladenfabrik. Barmer Badeanstalt, Barmen. Tarnower Dampfmühle. Tarnow, Oesterr. Hartwig & Vogel, Chocoladenfabrik, Dresden. Deutzer Gasmotoren-Fabrik, Köln-Deutz. Gerrit van Delilen & Cie., Spinnerei, Gronau. E. de Backelaer & Co., Antwerpen. Gebr. Körting, Hannover. Spinnerei Vorwärts in Gadderbaum b. Biele­ S. G. Metzger, Nürnberg. Dürrkopp & Cie., Bielefeld. feld. Act.-Ges. Zuckerraffinerie, Hildesheim. Fr. Beyermann, Hagen i. Westf. C. A. Preibisch, Reichenau b. Zittau. Actien-Zuckerfabrik, Peine. Fratelli Körting, Mailand. Dessauer Wollgarnspinnerei, Dessau. Verein mähr. Zuckert Hullein i. Oesterr. Deutsche Edison-Gesellschaft, Berlin. Kratz & Burk, Meeh. Weberei, Glauchau i. S. Zuckerfabrik Brix, Brix in Oesterr. Berl. Electr. Beleuchtungs-Actien-Gesellsch., Actien-Kammgarnspinnerei, Düsseldorf. Raffinerie St. Louis, Marseille i. Frankreich. Berlin. Industriegesellschaft für Chappe, Basel. De danske Sukkerfabriker, Helsingörsgades Siemens & Halske, Electr. Anlage-Fabrik, in Dänemark. Berlin. Zuckerfabrik Laita, St.-Ostrowy i. Russland. Cie. Continentale Edison, Paris i. Frankreich. Kemiska Fabriken Newcastle Electr. Light Co., Newcastle in Bad. Anilin und Sodafabriken. Ludwigshafen. England. Dr. C. Leverkus & Söhne, Ultramarin- und Trävaru-Industri. Schuckeft & Co., Electr. Ani., Düsseldorf. Alizarinfabrik, Leverkusen b. Köln. Rud. Ibach Sohn, Pianofortefabrik, Barmen. Epstein Electr. Accumulator & Co., London. Sodafabrik Union, Plön i. Holstein. Jöngköpings Tändsticksfabrik Actie-Bolag, Felten & Guilleaume, Carlswerk, Mühlheim a. R. Actiengesellschaft für Chemische Industrie, Jöngköping i. Schweden. Siemens & Halske, Kabelfabrik, St. Petersburg. Rheinau. Rupping’s Sägewerke,’ Schirmeck i. Elsass. Dessutom star jag gerna, om så önskas, till tjeust med referenser öfver „Koellner’s Oljerenings-Apparat", från England, Italien, Spanien. Portugal, Orienten etc. etc. — NYTT! 2- NYTT! Goellners ihåliga hompresspachning för packdosor för ång-, vatten-, gas- och lufttryck öfverträfar alla hittills af Faserstoff och gummi tillverkade packningar med månader i hållbarhet vid fullständig förtätning. (Inregistrerad.) Fördelar. Den Koellnerska packningen kan, inlagd i packdoserummet, såväl (så småningom) samman­ pressas med hälften resp, två tredjedelar af sin volym, som afnötas med hälften resp, två tredjedalar af sin diameter. C. En följd häraf är ätt denna blifver betydligt längre användbar än alla hittills i mark­ naden framkomna packningar för packdosor af liknande material, men hvilka, såsom bekant, o endast kunna sammanpressa sig med 1/s resp, högst 1/4 af sin volym och slitas i samma förhållande. Vid användande af min packning erfordras för en fullständig förtätning endast en temligen lös tillskrufning af packdosan, hvadan också blott en ytterst ringa friktion eger rum, och afslitning af packdoseskrufvarne eller packdoseflanschen är fullkomligt utesluten. Denna packning kan äfven användas ifall dess diameter är mindre, än packdoserummet erfordrar, då den vid motsvarande tillskrufning helt ocli hållet fyller och förtätar detsamma. De många olika sorters packningsmaterial i olika dimensioner och diametrar, som förr måste finnas på lager, förminskas betydligt i antal genom införande af min packning, utan att en förr lätt inträdande kalamitet (brist på förråd af noga passande packning) kan förekomma. —.=—:” Äfven vid sådana kolfvar och skjutstänger, som icke nötas runda eller nötas ensidigt, erbjuder min packning ensam en fullständig förtätning. 11. Med min dospacknings utomordentliga brukbarhet vid ång-, gas-, vatten- och luft-tryck egnar sig densamma äfven särskildt såsom förtätnings-beläggning vid metallpackning. Direkt oersättlig blifver den vid vatten- och pumpverk. Min dospackning levererar jag i tjocklekar om 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 16, 18, 20, 22, 24, 26, 29 32, 35, 38, 42. 46, 50, 55, 60, 66, 72 och 80 m/m. Pris Mk. 5.— per kg ab Hamburg. Till verk som arbeta med mera än 5 och 6 atm. ångtryk levererar jag för tätning af ång - packdosor denna packning tillverkad af Asbest. Pris Mk. 7.50 per kg ab Hamburg. Konditioner: 2 månader mot accept eller per kontant med 11/2 % sconto. Det är fördelaktigt att vid beställningar välja den möjligast passande tjockleken och detta så, att packningen beqvämt kann inläggas i packdoserummet. Prof-uppdrag emottagas gerna. Den Koellnerska inhåliga kompress-packningen för packdosor före och under användningen. Ny, före användningen. Inlagd i packdoserummet Circa 21/» månad i Circa 5 månader i Circa 6 månader i med tätt pressad packdosa. oafbrutet bruk. oafbrutet bruk. oafbrutet bruk. Några intyg och. referenser. --------- 20+€--------- Neumühlen bei Kiel, 34. Januar 1895. Ryswyk (Holland), den 20. Januar 1895. Till svar på Edert Ärade af 10. ds. få wi meddela, att vi Den oss under 24. October a. p. levererade kompress-packning med den upprepade gånger at rEder köpta ihåliga kompress pack­ har utfallit mycket bra, och sparas genom dess större hållbarhet ning för packdosor hafva ernått ett godt resultat. Densamma kan mycket pengar. Vi bedja Eder derför snarast åter sända oss — kg tillfölje sin form användas länge, håller väl tätt och har i synnerhet 26 m/m tjock per post. visat sig fördelaktig vid vattenpumpar. 3 efterbeställningar. Högaktningsfullt Hittills 6 efterbeställningar. Aktningsfullt Baltiska Kvarn-Aktiebolaget. Stoom-Verffabrik Kraayenburg. Hamelingen bei Bremen, den 19. December 1894. Aachen, 5. November 1894. Wi äro i besittning af Edert Ärade af 17. ds. och meddela Vi äro i besitting af Edert Ärade af 3. ds. och bekräfta Eder att packningen är god, och tillfredställer alla anspråk man gerna, att den oss leverade Koellnerska kompress-packning för kan hafva på en god packning och visat sig vara bättre än hvarje packdosor särskildt hvad hällbärhet och brukbarhet beträffa finner annan. vårt fulla erkännande. I jemförelse med de af oss förut använda 6 efterbeställningar. Högaktningsfullt packningar konstatera vi hos den Koellnerska en mer ån dubbelt Direktionen för Aluminium- och Magnesium-Fabriken. bättre verkan. Aktningsfullast (sign.) Schmitz & Deckers. Ehrang bei Trier, den 31. Juli 1894. Efter det oss tillsända prof å Eder packning bedja vi om tillsändande af etc. 6 efterbeställninger. Lamberty, Servais & Cie. lieber dingen, am Rhein, 10. September 1894. Härmed beställa vi såsom prof — kg af Koellners ihåliga kompress-packning 20 m/m tjock. Betzingen in Württemb., den 30. October 1894. 4 efterbeställningar. Högaktningsfullt Besvarande Edert Ärade af 29. ds. bekräfta vi gerna. att vi Rheinische Dampfkessel-Fabrik. hittills ära mycket belåtna med den från Eder reqvirerade Koellnerska ihåliga kompress-packning. Densamma har visat sig god vid ånga och vatten och hafva vi derför redan gjort en efterbeställing. 3 efterbes, tällningar. Högaktningsfullt „ Ingolstadt, den 16. November 1894. (sign.) Carl Schickhardt & Co. Haf godheten sänd oss — kg of Koellners ihåliga kompress- packning för packdosor. 3 efterbeställningar. Högaktningsfullt Aachen, den 6. November 1894. Krutfabrikens förvaltningskommision. Till svar på Edert Ärade af gårdagen meddela vi Eder gerna att den leverade Koellnerska ihåliga kompress-packningen har visat sig vara synnerligen god, och är jag nöjd med densamma. 2 efterbeställningar. ,, 2) Landsberg a. d. W., een 1. Mars 1895.Aktningsfullt Erkännande mottagandet af Eder w. skrifvelse kunna vi (sign.) W. J. Maassen. meddela Eder, att vi äro mycket nöjda med den erhållna Koellners ihåliga kompress-packning. Densamma har varat mer än 2 gånger så länge som den vi hittills användt. Var god sänd oss åter deraf etc. 3 efterbeställningaMr.‘Zwickau, den 29. August 1894. ed Högaktning För att göra ett försök med Eder Koellners kompress- (sign) Ferdinand Bendix Söhne. packningi bedja vi Eder sända oss — kg deraf med 14 m/m tjocklek. 4 efterbeställningar. .Högakt n.in gsfullt (sign.) Fr. Chr. Fikentscher. Schaderstadt bei Zwickau (Sachsen), 22. Mars 1895. Hermed beordra vi — kg Koellners ihåliga kompress-packning- lOm/m, 14 m/m, 18 m/m och 24 m/m tjock. Zwickau, den 9. Oktober 1894. 2 efterbeställningar. Eder tätning tyckes visa sig vara mycket god och anhålla Högaktningsfullt om tillsändande af etc. 4 efterbeställningar. Högaktningsfullt Direction des Oberhohndorfer-Schader Steinkohlenbauvereins. (sign.) Fr. Chr. Fikentscher. (sign.) Neukirch. | Från samtliga ‘ här nämnda och många andra firmor har jag redan erhållit talrika efterbeställningar. ------- ————=-=-==--------- - INDUSTRIEN. N:r 20. Lindholmens Oerk- # » ft CALVERT*C? s s ft stads Aktiebolag. GÖTEBORG --------------- Rikstelefmi 309. = leverera billgast Ångmaskiner och Ångpannor, Tillverkar: Skeppsdocka, 330 Eng Calverts Patent Obs.! Ingen större kolför- Ångfartyg fot lång, n . brukare bör vara utan Ångmaskiner 2:ne Patent-Slipar Circulations Economiser, denna apparat. Matarepumpar och Injektorer, Förvärmare för Ångpannor | Ångkran om afloppsånga, passande för mindre ångverk.50 tons lyftkraft m. m. t m. m. Dynamomaskiner och Motorer. 8. cl. Moenqiens riksbergs Mekaniska Kassaskåpsfabrik, Göteborg. & öteborg^^ V e rks tad. Brand- och dyrkfria Kassaskåp, tillverkar Kassa hvalfdörrar. jernångfartyg, ångmaskiner, ångpannor, ång- |immiiinniuiinnnniirniiinu' vinchar, ankarspel, gjutgods och smiden, Kassakistor, alla slag, m. m., m. m. Depositionsfack Reparationsverkstad för ångbåtar för bankinrättningar m fl. med Patent-Upphainingsslip. Illustrerad priskurant på begäran. JIMTIOTIHAINIUILINI Rikstelefon 181. Allm. telefon 122. Byggnadsmateriel, Spécialité Hissar och Transportverk Person-, Varu-, Mat-, Ved- och Pappers- Jernbalkar. Räls. hissar för elektrisk-, mekanisk- och handkraft. Galvaniserad korrugerad plåt. Svartplåt. Patenterade Elektriska @08* Tel. 30 98. Personhissar, skö­ Galvaniserad slät plåt. Zinkplåt. tas utan kon­ Uppgör ritningar duktör. Asfalttakpapp. Kopparplåt. och kostnadsförslag samt bygger Villor och Försäljes billigast från lager af Fabriker etc. etc - * * * * Andersson & Lindberg, Automatiska Kollossnings-apparater, Göteborg och Stockholm. 50 ton kol lossas och lagras pr timme. En treprenad-anb u d å schaktnings-, pålnings-, cement- och grundläggnings- arbetena för Allmänna och Sahlgrenska sjukhusets nya byggnader å Änggården skola, jemte borgensförbindelse en­ ligt stadgadt formulär, sist före klockan XII Lördagen den 14 nästa November förseglade inlemnas till Stadsfullmäktiges i Göteborg komité för byggnadsföretaget; kommande de för nu ifrågavarande arbeten antagna entreprenadbestämmelser, arbets- devis, borgensformulär och ritningar att för ändamålet hållas tillgängliga å stadsfullmäktiges kansli i börsbyggnaden bärslädes. Göteborg den 17 Oktober 1896. Byggnadskomitén. (Nord. A.-B. 9555) INDUSTRIEN. N:r 20. Aktiebolaget De Lavals Ångturbin, —— STOCKHOLM. -> Spécialité : Ång turbiner, Turbinsprutor, Turbindynamos, Turbinpumpar. Hufvudagenter: Boye & Thoresens Elektriska Aktiebolag, Göteborg. —------ Pris och öfriga upplysningar lemnas omgående pr post. --------- Söderbloms Gjuteri-Aktiebolag, Eskilstuna, Gjuteri och Mekanisk Verkstad Tillverka: Ångmaskiner, Ångpannor, Lokomobiler, Turbiner, Transmissioner, Exenterpressar, Borrmaskiner, Fjederhammare, Biåsmaskiner, Smidesässjor, Blocksågverk, Vedklyfnings- maskiner, Patenterade ”Skandia” Pumpar, Ånggrytor, Mjölk-Hissar och Räfskammar. För trämassefabrikationen: Rotationspump ar, Kranar och Plåtarbeten m. m. Hästvandringar, Qvarnverk, Flyttbar Qvarn ”Skandia”, Pumpverk, Tegelpressar. Ångkaminer, Värmenecessairer, Värme-, Vattenledningar, Gjutgods och Smide. Mejerimaskiner och Redskaper Specialtillverkning. — Hedersdiplom med Guldmedalj 1894. - Horisontel Ångmaskin 8—20 nom. hkr. Speciela Cirkulär sändas på begäran: Söderbloms Bolag, Eskilstuna. 8miC\kollin 6 (0. GÖTEBORG. Försälja från Lager och från Fabrikerna T rävaro r, alla slag, hyflade och ohyflade. Lomma och Hellekis Portland Cement. Bjufs Eldfasta Sten och Leror. FILAR och RASPAR Skromberga Glaserade Stenrör. Trottoir- och Skorstens-klinker samt facadsten. * alla slag. Reveteringsmattan FILAR, behandlade med sandbläster, för väggar och tak. Mursten, Taktegel, Kalk, Murbruk, Asfalt-Takpapp, af öfverlägsen styrka och uthållighet. Fönsterglas, Gips, Takskiffer, Golfplattor, ——— Förslitna filar omhuggas____ — Drainrör, Gipsrör m. m. --------- Rikstelefon 10 33.______ C. 0. ÖBERG & Co., Eskilstuna. 31 Okt GÖTEBORG. GÖTEBORGS HANDELSTIDNINGS AKTIEBOLAGS TRYCKERI 1896 INDUSTRIEN, tidning för tekniska meddelanden och annonser, organ för tramasse- och pappersindustri, för ingeniörer, arkitekter och byggmästare, fabriks- och industriidkare, maskinagenter, järnhandlare, handtverkare m. fl., utkommer den 15 och den siste i hvarje månad. , utg.if vare: Prenumerationspris: 3 kr. för helt år, 1 kr. 75 öre Redaktionsbyrå och kontor: Redaktör och ansvarig för halft år och 1 kr. för fjärdedels år. postarvodet Dr-TAirniM inberäknadt. Annonspris: 60 öre per centimeter Drottninggatan N:r 11, Göteborg. X. —AUR-N. spalthöjd med 25 proc, förhöjning för plats & om­ slagets yttersidor. Distributörer : Wettergren & Kerber, Göteborg. Innehåll: Ålderdomshemmet i Göteborg. Skum-kristallisation i socker-fyllmassa. Thomasslagg och dess framställning. Om tillgodogörande af luftens kväfve. Öfversikt af tidskriftslitteraturen. Om diamantborrningar. Tekniska Samfundet. Notiser. Patenter. ====================================== o Ålderdomshemmet i Göteborg. il oInn i/TB t I den dalgång, där Vegagatorna inmynna i Slottskogen, platsen enades man slutligen om att för hufvudbyggnaden anvisades år 1892 en med litt. Ä betecknad byggnads­ öfvergifva pålningsgrund och i stället uppsöka fast botten, tomt inom Majornas 6:te rote för uppförande därå af ny­ som, efter hvad värkställda jordborrningar gåfvo vid han­ byggnad för institutionen Göteborgs Fattighus, hvilken in­ den, förefanns på mycket växlande djup ända till 15 à stitution hittills haft sitt hem i en komplex äldre träbygg­ 16 meter. Jordschaktning företogs öfver hela byggnads- nader vid Stampgatan nära det s. k. Dämmet. platsen för att bereda nödigt utrymme vid uppförandet af Efter många undersökningar å den särdeles vackert be­ de synnerligen höga grundmurarne, men måste detta för­ lägna, men i byggnadstekniskt hänseende svåra byggnads- faringssätt efter upprepade jordskred och missöden öfver- 192 INDUSTRIEN. N:r 20 t, “« 20/0,1. y: 1! e , 154 EUhCls - : tt,Y NP5*. gifvas. Byggnadsplanen indelades nu i ett system rutor Göteborg. Värmeledningen är konstruerad och levererad med c:a 3 meters sida, och i begränsningslinierna tätpå- af Gegerfeldt & Weijdling, gas- och vattenledningen af lades ända ned till berget, hvarefter jordmassan medelst G. E. Peterson. Målning har värkställts af målarebolaget hissinrättning uppfordrades. Arbetet kunde emellertid till­ S. A. Wahlström. följd af jordtrycket ej pågå samtidigt i två invid hvar­ andra belägna rutor och tog därför ganska lång tid i an­ språk. Grundmurarne äro ända nedifrån berget uppförda af gråsten i grofva block, hvarvid murarnes öfversta del är Skum-kristallisation i socker-fyllmassa. till 6 meters höjd murad i cementbruk. --- ---- Byggnaden är till sitt yttre utförd af Börringe fasad- tegel och kalksten. Taklister, gaflar och aftäckningar på Vid det gamla sättet för kristallisering af sockret, näm­ konterforer m. m. äro utförda af kalksten, där måtten så ligen blankkokning och fyllmassans kristallisering, sjunka tillåtit, eljest af sandsten och granit. Sockeln är af fin­ de förut bildade kristallerna, allt efter massans beskaffen­ huggen granit, och yttertaket är täckt med Grythytte tak­ het, hastigare eller långsammare till bottnen. De passera skiffer med undantag af kyrkans torn, som är täckt med därvid oupphörligt nya lager öfvermättad lösning och växa koppar. Bjelklagen i byggnaden äro af beton på valsade därunder, tills de, komna till kärlets botten, lagra järnbalkar. Byggnadens form är, som vidstående figur sig bredvid och öfver hvarandra. Det beror därvid på, angifver, i det närmaste symmetrisk med en i söder och om kristallen börjat växa strax under ytan eller strax ofvan norr gående hufvudaxel. Byggnadsplatsen är åt söder bottnen, huru lång väg han har att tillryggalägga eller, afslutad med en halfcirkelformad terrass, å hvars midt hvilket är detsamma, huru stor han blir. Hafva kristallerna hufvudingången med en öfverhvälfd portal är belägen. en gång kommit till botten, där de äro omgifna af för­ I tomtens östra gräns är vid den ingång, som mest hållandevis ringa mängd kristall-närande lösning, så upp­ kommer att trafikeras, portvaktstugan uppförd,’ och på hör deras tillväxt ganska snart, oaktadt strax ofvan finnes östra sidan om midtelflygeln inrymmes i en hvälfd terrass öfvermättad sockerlösning. På detta sätt erhålles alltså särskildt obduktionsrum och ett mindre kapell för jord­ socker med ojämnt korn, och ganska lång tid går åt innan fästning. sockret hunnit kristallisera. I öfrigt innehåller byggnaden, som omfattar tre vånin­ Men genom behandling af fyllmassan med luft blir gar och källare, 72 bostadsrum, fyra mindre och två syrupen uppblandad med en mängd små luftblåsor. Dessa större sjuksalar, apotek, sköterskerum, läsrum, bostad för blåsor hålla de nybildade kristallerna sväfvande i hela syssloman, kök, matsal och kapell, det senare rymmande massan, så att de hvar för sig hafva en viss atmosfer af 200 åhörare, samt i byggnadens källare rum för värme­ syrup att upptaga socker ifrån. Hvarje kristallindivid apparater, värkstadsrum, tvätt- och mangelrum m. m. växer sålunda obehindrad af sin granne och lika fort som Byggnaden togs innevarande års sommar i besittning för denne, tills ej mer socker finnes att upptaga. Sålunda sitt ändamål, och den 11 sistlidne Oktober invigdes in­ fortgår på kort tid en jämn kristallisering genom hela rättningens kapell. massan, och hvarje kristall blir jämnt så stor som alla de Ritningarne till den i sitt slag storartade byggnads- öfriga Genom denna skum-kristallisering erhålles således komplexen äro uppgjorda af arkitekten Carl Fahlström. en vara med jämnt korn. Byggnadsarbetet har under hr Fahlströms öfverinseende på entreprenad utförts af byggmästarefirman J. Dähn i N:r 20 INDUSTRIEN. 193 Thomasslagg och dess framställning. grus, hvaremot den andra delen håller sig kompakt och stundom ganska hård. För att han må kunna användas ----- —+------ som gödningsämne för jorden, är det nödvändigt att gifva Vid smältning af järn ur dess malmer blandas uti honom en sådan form, att han af växtrötterna och atmos­ masugnen flera olika ämnen såsom kalk, träkol eller koks, fären så snart som möjligt må kunna angripas och för­ kvarts m. m. samt järnmalm. Uti dessa råämnen finnas ändras, så att hans fosforsyra kan assimileras af växterna. vissa föroreningar, som vid reduktionen och smältningen Detta sker genom att krossa och mala den till ett mycket ingå uti järnet till skada för dess beskaffenhet. Det är fint pulver. isynnerhet två ämnen som meddela åt järnet vissa oför­ Först måste den sorteras, hvarvid alla järnstycken, som delaktiga egenskaper nämligen svafvel och fosfor. Om det följt med slaggen i flytande tillstånd, urplockas, därefter förra förefinnes blir järnet rödbräckt, oeh skulle fosfor krossas den dels med släggor, dels på maskin. Sålunda finnas (0,15 %) blir det kallbräckt. Kallbräckt järn går förberedd kommer varan på s. k. kollergång, där den nog att bearbeta vid rödglödning men i kallt tillstånd blir ytterligare krossad, samt sedan på maskiner af olika brister det lätt sönder, hvilket isynnerhet är förhållandet beskaffenhet, såsom kulkvarnar, centrifugalkvarnar eller med stål. Det är förnämligast engelskt puddeljärn med andra, där godset pulvriseras mycket fint. Det packas ända till 0,6 % fosfor som är i hög grad kallbräckt. därpå i säckar och är färdigt till försäljning. Tyska malmer hålla i genomsnitt 0,23 % fosforsyra eller Finheten hos den malda slaggon är enligt regeln sådan, O,io % fosfor. Det svenska smidesjärnet innehåller blott att 80—90 % däraf går genom en messingduk-sikt, O,o5 % och stundom blott 0,01 % fosfor. Att få ännu hvilken på en engelsk löpande tum håller 100 maskor renare järn är knappt tänkbart, ty blotta askan af trä­ eller per engelsk kvadrattum 10,000 maskor (Amandus kolet, hvilket fordras för smältningen, innehåller fosfor, Kahls normalsikt). som ingår i järnet. Annat kol eller koks håller mera fosfor, Det dröjde länge nog efter sedan thomasprocessen hvarjämte tillsatserna kalk eller kvarts äfven innehålla blifvit tillämpad i praktiken, innan man kunde göra sig fosforsyra såsom förorening. Håller då malmen fosfor- i slaggen till nytta. Den hopades därför vid järnbruken i syra i högre grad, är det lätt att förutse, att denna för- i oerhörda varp, till hvars topp man hade svårt nog att orening koncentreras uti det erhållna järnet, isynnerhet frakta de nya mängder, som alltjämt hopade sig. Man som ingen fosforsyra ingår i masugnsslaggen. (Se Indu­ funderade på att förarbeta slaggen på kemisk väg, och strien 1896 sid. 137). För att erhålla fosforfritt råjärn patenter uttogos, men resultaten blefvo ej uppmuntrande. måste man alltså välja sådant kol och sådan malm, som Under tiden gjordes odlingsförsök med olika kulturväxter innehålla möjligast litet fosfor. 1 detta afseende är Sve­ i krukor och på fältet, hvarvid den finmalda slaggen rige synnerligen lyckligt lottadt med dess billiga träkol (thomasfosfat) användes som gödning parallelt med andra och rena malmer. Men för utlandet, isynnerhet England, ämnen. Det befanns då, att thomasfosfatet under de 2 var det icke så. Där funnos visserligen kol och malmer eller 3 första åren efter gödningen lämnade hälften så i riklig mängd i hvarandras omedelbara närhet, men dessa | mycket fosforsyra till växterna, som superfosfat kan göra råämnen höllo fosfor i hög grad och lämnade tillföljd under i öfrigt lika förhållanden. Det vill säga, att något däraf en dålig produkt. mindre än 2 kg fosforsyra i thomasfosfat i värde mot­ Men nöden gör uppfinningsrik. Efter många försök ut­ svarar 1 kg fosforsyra i superfosfat. Sålunda var im­ tog Thomas år 1878 i England patent på en uppfinning, pulsen gifven att använda omhandlade biprodukt som som till stor del undanröjt de olägenheter, fosforn föror- gödningsämne till jordbrukets fromma. Till en början sakar i järntillverkningen. Det var den s. k. basiska såldes af de stora slaggupplagen till ett ringa pris. Men processen. detta steg ganska raskt och har nu ej så litet öfverstigit I masugnen uppsättes jämte malmen endast så mycket hälften af det värde fosforsyran betingar uti superfosfat. kalk, att denne jämte malmens eller, om så behöfves, Slaggen, som man sålunda erhållit, är icke alltigenom tillsatt kvarts bildar en på kiselsyra rik slagg, hvilken homogen. Utom bitar af kalk innehåller den en del metal­ alltså är hvad man kallar sur. Äfven då tackjärnet sedan | liskt järn från mycket små korn till oregelbundet forma­ behandlas i bessemer-konvertern, afskiljes en del kisel i i de stycken af ett par kilograms vikt. På de sista åren form af kiselsyra, och den bildade slaggen är äfven här har den blifvit mera jämn, och järnet utgör ej mer än af sådan beskaffenhet, att den icke på något sätt hindrar 1 eller 2 procent. Enligt medeltal af flera analyser har den vid järnet bundna fosforn att låta oxidera sig och bortgå thomasslaggen följande sammansättning: med slaggen. fosforsyra.................................................... 17,5 % Uti den efter uppfinnaren uppkallade thomasprocessen kalk............................................................. 49,6 » behandlas järnet, som kommit från masugnen, först efter magnesia..................................................... 4,7 » gamla bessemerprocessen och befrias sålunda från kol, järnoxidul................................................... 9,3 » kisel m. m. Men omedelbart därefter hälles det flytande järnoxid ...................................................... 4,1 » järnet uti en annan konverter. Denna är, i olikhet med lerjord.......................................................... 2,o » den förra, icke utfordrad med kiselhaltigt utan med kalk- manganoxidul............................................. 4,o » haltigt (basiskt) foder. Därjämte har man fyllt apparaten svafvel.......................................................... 0,5 » med så mycket kalk, söm är lämpligt för det järn, med svafvelsyra.................................................. 0,2 » hvilket man opererar. Järnmängden i konvertern utgör kiselsyra ..................................................... 7,6 » mellan 10,000 och 30,000 kg och kalken 1/6 däraf. Sedan Från sådan genomsnittslagg finnas emellertid betydliga järnet är ifylldt, blåses på samma sätt som förut. Der- afvikelser. Man har erhållit slagg med 20 % fosforsyra, vid förbrinner fosforn d. v. s. lämnar föreningen med liksom äfven sådan med 12 % förekommit. Äfven de järnet, oxideras till fosforsyra samt förenar sig med den öfriga beståndsdelarnes mängd variera ej obetydligt. Så tillstädesvarande kalken, bildande fosforsyrad kalk. Detta är t. ex. halten af kiselsyra ganska olika i fabrikat från ämne jämte kiselsyrad kalk och ett visst öfverskott af olika håll. Med denna olika halt sammanhänga vissa kaustik kalk skiljes vid urtappningen från järnet och ut­ kemiska egenskaper hos thomasslaggen såväl gentemot gör den s. k. basiska slaggen eller thomasslagg. Den kemiska agentier som uti åkerjorden. Man har funnit, innehåller tackjärnets fosfor på en obetydlighet när. att citronsyrad ammoniak löser fosforsyra, då den med Då slaggen kallnat får den ofta ligga i upplag någon kalk har bildat bikalciumfosfat, samt i vissa andra för­ tid. Därunder sönderfaller en del till gröfre eller finare eningar. Låter man samma lösningsmedel inverka på 194 INDUSTRIEN. N:r 20 thomasfosfat, som den fint pulvriserade slaggen benämnes Om tillgodogörande af luftens kväfve. i marknaden, så befinnes det, att fosforsyra löses. Flera forskare hafva vidare funnit, att ju högre halt af i citrat --- — --- löslig fosforsyra som finnes, ju högre halt lättlöslig kisel- Kväfvet, som man påstår en tid utgjorde ensam be­ syra innehåller samma vara, samt att mängden citratlös- ståndsdel af den luftkrets som omgaf jorden, befinnes nu lig fosforsyra varierar inom vissa gränser, proportionelt utgöra 4/5 af densamma. Men det är där inaktivt och med den större eller mindre mängd kiselsyra, som samma så godt som utan värde för industri och näringar, äfven thomasfosfat innehåller. Detta tyder på ett visst samman­ om det inte kan frånkännas en viss betydelse för lifvet hang, och P. Wagner har funnit, att mot 100 delar på jorden. Det kväfve däremot, som förekommer i ke­ fosforsyra svara ungefär 42 delar löslig kiselsyra. Det miska föreningar, har ett ganska högt värde. Uti vissa vill säga, att fosforsyra och kiselsyra hafva förenat sig organiska affallsämnen skattas kväfvet till 50 öre pr kg, med kalk till ett dubbelsalt, kalk-silikatfosfat, och att i chili-salpeter till 1 krona och i andra ämnen t. ex. detta skulle möjliggöra fosforsyrans löslighet i ammonium­ cyankalium mångdubbelt mera. Tillgången är alltså gan­ citrat. Långt tidigare än detta sammanhang mellan fos­ ska ringa i förhållande till efterfrågan. Därtill kommer forsyra och kiselsyra utröntes, hade Hilgenstock funnit att ämnet ganska lätt frigöres ur de kemiska föreningarne kristaller af tetrakalciumfosfat uti thomasslaggen, men när­ för att ånyo såsom fritt ovärksamt kväfve samla sig i varon af det ena af dessa ämnen behöfver ej utesluta lufthafvet. Till att täcka det deficit, som sålunda upp­ det andras förefintlighet. står, finnes för närvarande endast två eller tre utvägar. P. Wagner har äfven genom kulturförsök utrönt, Af det under årtusenden i stenkolslagren samlade förrå­ att thomasfosfatet har så mycket större effekt, ju högre det nyttiggöres en ringa del därigenom, att det vid kolets halt af eitratlöslig fosforsyra, det innehåller. Förklaringen destillation i gasverken tillvaratagits i form af ammoniak på detta förhållande skulle då vara, att växternas rötter och cyanföreningar. En del kväfve upptages också ur lättare upptaga den närande fosforsyran ur kalk-silikat- luften af vissa växter (t. ex. ärtväxterna) och kommer så­ fosfatet, än ur andra föreningar, i hvilka fosforsyra ingår. lunda att spela en värksam roll, tills det inom en jäm­ I sammanhang därmed har man i Tyskland börjat vär­ förelsevis kort tid åter frigöres. dera thomasfosfatet, ej efter dess totala halt af fosforsyra En kväfvekälla förefinnes i de lager af nitrater, som jemte en viss finhetsgrad såsom förut skett, utan efter uppgräfvas ur jorden. Behofvet af kväfve stegras emel­ halten af eitratlöslig sådan, och då lämna i fabrikantens lertid oupphörligt, och bristen blir med tiden alltmer märk­ val, huru fint han vill göra sitt fabrikat. bar, så vida ej något sätt kan utrönas att på ett billigt Huru den använda järnmalmen kan inverka på den er­ sätt göra luftens kväfve tillgänglig för jordbruket och in­ hållna slaggens större eller mindre löslighet i eitronsyrad dustrien. ammoniak, kan man se därpå, att vissa trakter i Tysk­ Gifvetvis har det därför legat nära till hands att söka land lämna en slagg rik på eitratlöslig fosforsyra, och att på något sätt tillgodogöra sig detta outtömliga förråd. i andra trakter slaggen är jämförelsevis fattig därpå. En­ Men det har varit ett bland de svåra problemen. Nu­ gelska järnverk lemna en slagg med hög halt af citrat- mera pågår dock en liflig värksamhet för att lösa upp­ löslig fosforsyra. giften. När man erfarit, att en stegrad halt af kiselsyra höjer Man har föreslagit att i en med kol och kalk beskic­ mängden eitratlöslig fosforsyra, låg den tanken nära att kad schaktugn inleda från dess syre befriad luft, så att genom en tillsats af kiselsyra uti den smälta 2,0000 dessa tre ämnen sammanträffa strax ofvan »stället». Där varma slaggen höja halten lättlöslig fosforsyra. Så har upphettas de starkt (2,500°) medelst en elektrisk ljusbåge, ock skett, i det Hagerrnann på verket i Peine, sedan hvaraf följden blir, att cyankalcium bildas. Detta flyter slaggen var tömd, inrörde en viss mängd kiselsand. Före i en jämn ström ur ugnen och uppsamlas. sandtillsatsen innehöll slaggen Genom att medelst luft oxidera den erhållna produk­ 11 % kalk, ten bildas kalciumcyanat, som direkt kan användas till 2 till 3 % kiselsyra och gödning af jorden och är rikare på kväfve, än salpetern 58 % eitratlöslig fosforsyra. är. Det sönderdelas lätt af vatten till kolsyrad kalk och Men efter tillsatsen bl ef resultatet följande: kolsyrad ammoniak. Man kan sålunda ytterst lätt ur 0,7 % kalk, cyanatet erhålla de kväfveföreningar, som kunna erhållas 12 % kiselsyra och ur ammoniak. 84 % i citrat löslig fosforsyra. En mängd andra förslag och patenter föreligga, hvilka Fastän man sålunda kan genom tillsatser gifva slaggens alla afse att binda det fria kväfvet, så att det blir kemiskt specifika beståndsdel ett högre värde, kan dock ifråga­ värksamt och sålunda på särskildt sätt nyttigt ej blott sättas, om det under alla förhållanden vore klokt, ty till­ för att ur jorden frambringa rikare skördar, utan äfven satsen sänker slaggens totala halt af fosforsyra. fylla industriens och därigenom äfven många andra af kulturmänniskans behof. Göteborgs export af Trämassa, slipad och kemiskt beredd, uppgår inalles för årets 9 månader Jan.—Sep­ tember till 56,010,045 kg; och af Papper till 13,682,972 Öfversikt af tidskriftslitteraturen. kg, hvilket visar en betydlig ökning mot föregående år. Maskinlära, Mekanik, Mekanisk Teknologi. Delegarne i the Westinghouse Air-Brake Company Valskoarnen i Ludwigshafen, af R. Giessler; Zeit­ hade nyligen sin sedvanliga årliga bolagstämma, hvarvid schrift des Vereins deutscher Ingenieure, N:o 38, 1896. presidenten, Mr George Westinghouse upplyste, att det Afrostningsförsök med järn- och stålplåt, af H. Otto; gångna året hade varit det bästa under bolagets hela till­ samma tidskr., N:o 38. varo. Totala omsättningen hade varit $ 5,947,600, och Rörpannor för ångfartyg, af C. Busleg; samma tid­ vinsten $ 2,607,936. skr., N:o 38, 39, 40, 41." Om valsning och valsvårk; Dinglers polyt. Journal, 4 Sept., 11 Sept., 18 Sept., 1896. N:r 20 INDUSTRIEN. 195 Nyare loliomotio, af Fr. Freytag; samma tidskr., 11 om lerslam och dylikt afsatt sig i dem, så kunde de ej Sept., 18 Sept, 2 Okt., 9 Okt., 1896. fullt sluta sig vid utvidgningen utan en förskjutning af Vattenmätare för servieeledningar, af Dr. L. Sell; berglagret måste ske. Härtill har naturligtvis åtgått årtu­ samma tidskr., 11 Sept., 18 Sept., 25 Sept., 2 Okt., 9 Okt., senden eller hundratusentals år. 1896. Emellertid hafva genom dylika förskjutningar uppkom­ Om tillvårkning af härdade stålkulor till kullager mit horisontala sprickor, hvilka kunna sträcka sig öfver (Rikt illustrerad); American Machinist, 1 Okt., 1886. stora områden. I fall nu vatten på något sätt kan komma ned till dessa sprickor, så borde de vara vattenfyllda. Under min vistelse i skärgården kom jag att tänka på detta förhållande, och på rent mekaniska grunder kom Om diamantborrningar. jag till den slutsatsen, att man genom att göra ett borr­ Föredrag af professor A. E. Nordenskiöld i Tekniska Samfundet hål till en sådan spricka borde kunna få vatten. Så- i Göteborg. medelst skulle det vara en möjlighet att förse skärgår­ ----- 1.----- den med vatten. Men att få någon att borra i urber­ Som diamantborrningarne pågått ett par års tid, hvar- j get efter vatten var ingalunda lätt. För att emellertid få under ett 30-tal borrningar utförts, torde det vara på sin förhållandet experimentell fastställdt, måste borrningen ske, plats att lämna en redogörelse öfver de resultat, som vun­ och försöken helst göras i skärgården, där det rådde brist nits, samt se till, om man ieke genom de vunna resul­ på dricksvatten. taten, redan verkligen lyckats lösa den frågan, att nästan Men då blef frågan, icke huruvida sådana sprickor öfverallt få vatten genom borrningar i våra granit- och | funnos, det tviflade jag icke på, men huruvida vattnet i gneisklippor. När jag därföre af nämnden för Tekniska dem var sött eller salt. Det låg närmast till hands att Samfundet anmodades att lämna en redogörelse för diamant­ tro det vara salt, icke sött. Jag för min del hade dock borrningarne, mottog jag anbudet med tacksamhet, och mina skäl att se saken på ett annat sätt. Min far var jag anhåller att nu för några ögonblick få taga herrarnes en synnerligen skicklig bergsman, chef för bergstaten i uppmärksamhet i anspråk. Finland, och med honom hade jag som ung rest till de Till att börja med vill jag dock nämna, att det här få grufvor, man hade i Finland. Han fäste min upp­ icke är fråga om att göra mer eller mindre lyckade borr- märksamhet på det förhållandet, att de grufvor, som funnos ningsförsök efter vatten, utan att det, åtminstone för mig, i skärgården på öarne och vid kusten liksom grufvorna är fråga om en ny, viktig geologisk princip rörande be­ inne i landet voro vattensjuka, fast i mindre mån. Men skaffenheten af våra urberg. Det måste naturligtvis för vattnet, som de innehöllo, var icke salt, icke sjövatten, en teoretisk geolog vara stor skillnad mellan ett urberg, utan färskvatten. För att ytterligare få reda på, hur det i hvilket all bildning sedan lång tid tillbaka är afslutad, förhöll sig med denna sak, skref jag sedermera cirkulär och ett urberg, i hvars inre en större vattencirkulation till åtskilliga personer, hvilka jag kunde förmoda ha gjort fortfarande äger rum. iakttagelser i denna riktning, och fick svar från olika håll, I ett urberg, som daterar sig sedan millioner år till­ af hvilka jag här skall lämna redogörelse för några. På baka, hafva alla nybildningar upphört, i ett annat där­ ett bref, som jag skref till den numera aflidne synnerligen emot äger fortfarande den dag i dag är lif och utveckling skicklige och erfarne bergmästaren Sjögren af den 30/9 rum. 1885, sålunda för 11 år sedan, erhöll jag som svar på Första anledningen till dessa borrningsarbeten var den, min fråga om vattenförhållandena i grufvor i Sverige, att jag under vistelsen på mitt landställe i skärgården hvilka gingo under hafsytan, den upplysningen, att vore fick erfara, att där rådde vattenbrist. Jag kom i berö­ det fråga om, huruvida sådana salter, som förekomma i ring med fiskarbefolkningen, hvilken klagade öfver svårig­ hafsvattnet, funnes i grufvattnet, så ansåg sig Sjögren heten att få vatten. Samma klagan förspordes äfven all­ kunna svara nej. mänt från loststationerna. Jag kom då att tala med Följande grufvor ha uppnått nedanstående ungefärliga lotsstyrelsen om saken. Där upprepades samma klagan djup under hafsytan: Finnmossen 15 m, Taberg i Värm­ öfver svårigheterna att förse lotsstationerna med vatten, land 90 m, Nordmarks grufvor 15 m, Utö 120 m, samt att det vatten, som erhölls, ofta var i hygieniskt Dannemora mellanfälts 192 m, Dannemora södra fälts afseende dåligt. Jag kom nu att erinra mig en iakttagelse, 180 m, Bersbo grufva 390 m, Falugrufvan 222 m, som jag för öfver 30 år sedan gjort under mina resor i Sala 290 m o. s. v. Vi se af detta, att åtskilliga af höga norden. Där äro klipporna mera blottade än här, våra grufvor ha ett temligen stort djup under hafsytan, hvarföre det är lättare att studera deras geologiska bygg­ t. o. m. en sådan grufva som Utö, en ö utanför Stock­ nad. Till min förvåning, fann jag, att de yngsta lagren holm. voro starkt veckade, under det att de äldre, underliggan­ Landshöfding Nordenfalk i Hallands län, lämnar redo­ de lagren voro horisontala. Denna oordning hos de öfre görelse för åtskilliga brunnar vid hafskusten, hvilka gingo lagren kunde ej bero på vulkaniska verkningar, enär inga under hafvets nivå. Samtlige af dessa brunnar gåfvo salt- vulkaniska bergarter här finnas, utan jag antog, att för­ haltigt vatten. Bland de senare var brunnen på torget i klaringen härtill vore att söka i de temperaturförändringar, Kungsbacka. Somliga af brunnarne vore emellertid icke som de öfre klipplagren varit utsatta för. Detta anta­ nedsänkta i urberget utan i lösa jordlager. gande framkastade jag i en skrift, som trycktes 1883 (?). De upplysningar, jag sålunda vunnit, tycktes bekräfta Jag erinrar däri om det förhållandet, att de yngre lagren min förmodan, att det vatten, som man möjligen kunde voro så starkt veckade, under det de äldre voro horison­ anträffa vid borrning på kusten, icke borde vara salt, tala, och jag förklarar saken på följande sätt. utan drickbart färskvatten. Jag vände mig därför med Till följd af temperaturvexlingarna vid jordytan, måste en promemoria till lotsstyrelsen och föreslog den att före­ de öfre klipplagren ömsevis utvidga och sammandraga taga borrningar för att afgöra saken. Den tog genast sig. I fall nu klipplagren skulle förblifva kontinuerliga, itu därmed, och år 1891 företogs den första borrningen så finge ej utvidgningen och sammandragningen öfverstiga på den lilla ön Svangen söder om Kosterfjorden. Man berglagrets elasticitetsgräns. Men så fort elasticitetsgränsen hade varit mycket villig att tillmötesgå min önskan, men öfverskreds, så uppkommo sprickor, hvilka blefvo större ingen sakkunnig person hade utsett stället för borrhålet, ju mera berglagret sammandrog sig. När därefter utvidg­ och borrningen leddes icke af någon, som trodde på möj- ning af berglagret ägde rum, slöto sig sprickorna. Men I ligheten af framgång, hvilket senare är ett dåligt auspi- 196 INDUSTRIEN. N:r 20 cium vid hvarje företag. Det inträffade oek, att sedan den, Täcka Udden, Linköping, Trollhättan, Smögen, Mar­ man borrat sig ned till 20 m, uppgafs företaget, om strand, Stenungsön, Koön, Hangö i Finland, Dannemora, med rätt eller orätt, är icke afgjordt. Man trodde sig ha Bokdalen, Hufvudskär, Liljeholmen, Öregrund. A samt­ funnit, att från borrhålet en spricka ledde till hafvet, och liga ställen, med undantag af Koön, erhölls vatten på, öfvergaf därför borrningen. Jag har anledning tro, att som jag förmodar, samma djup, eller ungefär 32 meter. det gjordes förhastadt. Att saltvattnet ieke intränger i gruf- Vattenkvantiteten har i allmänhet varit riklig, ja, så rik­ vor vid kusten har sin grund däri, att alla de sprickor, som lig, att den uppumpade vattenmängden mest berodde på finnas mellan grufvan och hafsbottnen, äro fyllda af lera, pumpens beskaffenhet. Undantag finnas dock t. ex. på hvilken saltvattnet icke förmår genomtränga. Nu finnes Hufvudskär, långt ute i Östersjön, och Stenungsön, där på somliga ställen vid hafvet en botten, icke af lera, utan vattenmängden dock är tillräcklig för dricksbehof för den af sand, och på sådana platser är det fara, att saltvatt­ närmast brunnen boende befolkningen. På en stor del net tränger in i sprickorna. Huru förhållandet är med ställen har vattnet redan omedelbart efter borrningens Svangen, vet jag ej. — Oaktadt företaget således öfver- afslutande visat sig synnerligen förträffligt, t. ex. vid Troll­ gafs, lämnade jag dock icke saken ur sikte, fast jag lät hättan. Trollhättan vid Göta Älf hade intet godt dricks­ den hvila några år. vatten, men en kraftig kommunal ledning, som snart be- Så uppstälde jag frågan till diskussion i geologiska stälde en borrbrunn, hvilken borrades på torget. Denna föreningen, där jag fann ett visst understöd så till vida, brunn gaf ett utmärkt vatten, hvilket också begagnades att ingen uttalade sig synnerligen energiskt mot saken. af apotekaren för hans helsovattenfabrik till sådan mängd, Därpå vände jag mig åter till lotsstyrelsen, som omfat­ att det snart kom klagomål, att han tog för mycket. Då tade frågan med stort intresse. Det fanns en lotsstation beslöt apotekaren att borra en brunn för egen räkning, på Arkö utanför Bråviken, hvars vatten till följd af dess och denna gaf äfven rikligt och godt vatten. Dessutom dåliga egenskaper åstadkom sjuklighet bland befolkningen, lär också — för enskildheterna härvidlag kan jag icke som gifvit det det betetecknande namnet «lungsotsvatten». garantera — en bryggare, som också gjorde helsovatten, Lotsverkets chef, baron Ruth, beslöt att där låta göra ha beställt en brunn, hvilken också borrades endast om­ försök med sådan borrning jag föreslagit. Denna gång kring 40 fot från apotekarens, men gaf dock rikligt med blef borrningsplatsen utsedd af sakkunnige. Jag reste ut vatten. Nu lär den fjärde brunnen skola borras i Troll­ jämte några yngre ledamöter af geologiska föreningen, och hättan. Vid de i Stockholm på Söder nära hvarandra vi utsågo till borrningsplats en flat berghäll vid själfva liggande jäst- och stearinfabrikerna har borrats, men brun- lotsstationen, några få meter öfver hafsytan och omkring name lämna i allmänhet icke tillräckligt vatten för fabri­ 60 å 70 meter från stranden. Det fanns ingen, som kernas stora behof. Det är endast undantagsvis, som så ville tro, att vi skulle få något vatten genom borr­ sker. De flesta lämna en kvantitet af 500 till 1,000 ningen i berghällen, och en af mina följeslagare var liter i timmen, hvilket ju är ganska rikligt för dricksvat- till och med nog oförskräckt att säga, att han skulle tensbrunnar, men som icke förslår till fabriksbehof. Där­ dricka allt vattnet, som den brunnen gaf. Men då vi för gjorde man vid de ofvannämnda fabrikerna större borrat till ett djup af 30 m, gaf brunnen verkligen vat­ diameter på borrhålen, och brunnarne lämna därigenom ten, till att börja med 450 liter pr timme, således en för 2, 3 â 4,000 liter i timmen. Å båda dessa ställen lik­ själfva lotsstationen fullt tillräcklig kvantitet. Sedermera som på de allra flesta andra, var vattnet utmärkt. Dock har vattenkvantiteten ökats ganska betydligt. Det vatten, ha klagomål ingått, att vattnet ofta är gult, lerblandadt som erhölls i början, var icke synnerligen aptitligt. En och täckt med olja på ytan, en anmärkning, som så till­ oljehinna täckte ytan, och detta förskräckte mycket in­ vida fägnar mig, emedan den är ett bevis på, att ifråga­ födingarna på ön och kom dem att tro vattnet vara varande brunnar icke ordentligt renpumpats. Äfven kla­ odugligt. Men denna olja kom från oljan i borrmaskinen gas öfver att vattnet vid kusten har saltsmak, men detta och aflägsnades snart efter någon pumpning. Men vatt­ beror på att det inpumpade saltvattnet icke ordentligt net höll sig länge leraktig och grumligt. Detta härledde blifvit utpumpadt igen. När brunnarne blifvit väl renpum- sig dels af borrmjölet, som måste pumpas upp, dels af pade, är jag säker på, att alla komma att gifva ett full- en betydlig kvantitet ytterligt fin, gul lera, som fanns i godt vatten. Härvidlag finnes dock ett sorgebarn nämli­ horisontalsprickan. gen brunnen vid Smögen, som har salthaltigt vatten. Borrningarne skedde med diamant; hålen voro 40—65 Denna är borrad ett godt stycke från hafvet, och platsen mm i diameter. För att få ut borrmjölet inpumpas vatten tyckes så till vida vara väl vald. Vid mitt besök på med stor våldsamhet. Det vatten som inpumpas måste natur­ stället underrättade jag mig närmare om, hur det förhöll ligtvis vid kusten vara saltvatten, och därigenom att detta sig med en sänka nära brunnen, och. fick då den upp­ blandar sig med färskvattnet i sprickan, ger det åt det­ lysningen, att hafvet i mannaminne gått in i denna sänka, samma en salt smak, hvilken aflägsnas först sedan man och i så fall har brunnen borrats ett mycket litet pumpat mycket länge. Den ytterligt fina leran, som ibland stycke från en hafsstrand i mannaminne, hvilken också förekommer i sprickan och gör vattnet grumligt, är berg­ tycks vara fyld med sand. Det kan mycket väl hända, mjöl, hvilket har bildats genom den under århundratu- att den spricka, som går till borrhålet, och hvilken icke senden försiggående ständiga nötningen och gnidningen är lerfyld, står genom sanden i förbindelse med hafsvatt- mellan berglagren vid 30 m djup. När vattnet slutligen net. Emellertid har vattnet i brunnen redan nu betyd­ pumpats klart, händer det plötsligen ibland till stor för­ ligt förbättrats, så att brunnen har en icke så ringa an­ skräckelse för dem, som äga brunnen, att vattnet åter vändning. blir grumligt och leraktigt, men detta betecknar endast Koön är det enda ställe där man icke fått vatten. att en ny ådra öppnat sig i bergets inre, och att vatten­ Men ingenstädes har heller med borret gåtts igenom en tillgången ytterligare ökats. Efter någon pumpning blir så mäktig horizontalspricka som där. Men då det antag­ vattnet snart åter klart. Efter en tid blefvo de på Arkö ligen är leran i sprickan som hindrar vattnet att tränga synnerligen belåtna med brunnen, prisade företaget hög- fram, borde de, som jag rådde dem till, med en kraftig ligen och skattade sig lyckliga, att ha fått godt, helso- ångpump länspumpa brunnen under någon vecka, hvari- samt dricksvatten, fullt tillräckligt för dem själfva och genom antagligen på (leran) bergmjölet skulle brytas hål dessutom så rikligt, att smärre fartyg, som lade till vid och rikligt med vatten strömma upp. Men detta är blott ön kunde förses. Efter borrningen på Arkö har det bor­ ett antagande. rats på omkring 30 andra ställen, bland dem Saltsjöba­ Vidare har det klagats öfver, att vattnet innehåller N:r 20 INDUSTRIEN. 197 järn. Huru det därmed förhåller sig, vågar jag icke all­ Genom de undersökningar, som hittills gjorts, tror jag deles säkert afgöra. Någon betydande kvantitet finnes det vara bevisadt, att man öfverallt, där man borrar på icke, som kan hindra dess användning till dricksvatten. ett något så när klokt valdt ställe i våra urberg, (en Man kan kanske med mycken skarp smak märka det, jämn, flat, sprickfri berghäll) skall få vatten och på de men det torde vara ovisst, om den smaken kommer från flesta ställen en ganska riklig mängd. På de allra flesta de långa järnrören (nära 30 m), genom hvilka vattnet ställena har man fått ett utmärkt godt dricksvatten, och uppumpas. Det vatten, som tillsändts mig under klagan, jag tror, att därigenom i hygieniskt afseende en mycket att det vore järnhaltigt, har vid undersökning på labora­ vigtig fråga blifvit löst. toriet icke innehållit ringaste spår till järn. Men det Men existera förhållandena hos oss äfven i andra trak­ vore möjligt, att det järn, som kanske ingår i vattnet, är ter af jorden? Säkerligen i land med lika geologiska tvefaldigt järn-karbonat, — kolsyrad järnoxidul — och förhållanden och på ungefär samma breddgrad som vårt. i så fall kan det ha sönderdelat sig under transporten, Men i södern? Kan man i söderns solförtorkade länder och järnet utfallit. Men tilldels tycks fruktan för järn hoppas att genom borrning i den hårda berghällen få ha berott på, att man trott det gulaktiga lerslammet vara vatten? Frågan bör så till vida besvaras jakande, om järnockra (rost), som utfallit ur vattnet. man antar brunnen borras på samma djup som här, om­ Temperaturen hos vattnet varierar något, men icke kring 30 m, då det i dessa trakter regnar någon tid på mycket. I mellersta Sverige tycks temperaturen vara om­ året eller finnes större sötvattensamlingar, från hvilka kring 8°, någon gång 6,9°, ibland något öfver 8°, när vattnet kan rinna ned till bergets inre. man pumpat så länge, att den långa rörledningen fått Jag har icke haft tid att utsträcka undersökningarna samma temperatur som vattnet. Vid Gellivare är tem­ till utlandet, men det har varit min mening att tillse, om peraturen ungefär — 3°. 1 allmänhet är temperaturen ieke genom borrningar vatten kunde framskaffas i en hos vattnet ett par grader högre än medeltemperaturen mängd vattenfattiga trakter i Europa samt norra och södra på stället, ett synnerligen märkligt förhållande, som tycks Afrika. visa, att det fortfarande existerar en ringa kemisk om­ Emellertid ha borrningsförsöken nu råkat ut för en sättning i dessa vattenådror i urbergen, bestående af ut- stor svårighet. De svarta diamanterna, som användas kristallisering af fältspat eller kvartsit, och hvarvid någon vid borrningen, ha stigit otroligt i pris. För två år se­ värmeutveckling eger rum. De analyser, som gjorts öfver dan var det omkring 40 kr. pr karat (1/4 gm); nu är vattnet, ha för öfrigt visat, att vattnet i allmänhet har det betydligt öfver 100 kr. Detta pris är så dyrt, att källvattens sammansättning, d. v. s. håller något mer kol­ borrning till rimligt pris knappast kan företagas. I stället syrad kalk än flod- och sjövatten, och därför är något har man gjort försök att borra med stöt; så nyligen hårdt, samt det vatten, som erhålles vid kusten, något vid Svenska Högarna i Östersjön och Haparanda. Någon klornatrium (koksalt). Men äfven vattnet inne i landet fullständig rapport härom har ännu icke inkommit, men innehåller klornatrium ehuru i mindre grad, en bestånds­ vatten tycks man ha fått. Men äfven med stöt är del, som icke det ringaste skadar, då vi ju salta all borrningen mycket långsam och besvärlig. Denna svå­ mat, och kvantiteten i vattnet är så ringa, att den är righet är dock att hoppas snart skola bli häfd med den omärkbar för smaken och i så fall naturligtvis icke skad­ utveckling, som kemien på senare tider fått. Och när lig. Dessutom innehåller vattnet kolsyrad kalk, något man för ett tekniskt ändamål behöfver ett ämne med tvefaldt kolsyrad kalk (kalk bikarbonat) och något kolsy- vissa bestämda egenskaper, dröjer det icke länge, förrän radt natron. Det reagerar mycket svagt alkaliskt. En man lyckas framställa det. Det fanns en tid, då man person, som hade låtit borra en brunn och efter skedd icke kunde framställa ett ämne så hårdt som diamant. analys fått den uppgiften, att vattnet innehöll svafvelsyra Detta kan man nu utan svårighet och i stor mängd, men och klor, blef synnerligen förskräckt till följd af en obe­ detta ämne har den beklagliga egenskapen, att vara myc­ kantskap med kemien, som man icke borde kunna vänta ket sprödt. Det är däremot den svarta diamnten minst i våra dagar. Vattnet håller ytterligt ringa spår af gips, af alla mineral och därför den enda, som kan användas som alls icke är skadlig, och ömkligt ringa spår af klor- till borning i våra granitmassor. Som sagdt, jag hoppas natrium. denna svårighet snart skall häfvas, och diamantborrning Vid somliga brunnar utvecklas mycket gaser, öfver åter i stor skala påbörjas såväl inom som utom Sverige. hvilka en fullständig analys vore mycket intressant. Men det har icke medhunnits. Intresset härvidlag är följande. För något öfver ett år sedan gjordes en ny stor upptäckt i kemien, i det man fann två nya ämnen, ett i luften, Tekniska Samfundet hade ordinarie sammanträde argon, och det andra, som man förut funnit i solen, he­ | Måndagen den 26 dennes. Aftonens program utfylldes lium, i ett af mig för många år se’n upptäckt mineral, helt och hållet af ett intressant föredrag om »arkitekto­ cleveit. De kemister, som skrefvo därom, talade om huru­ niska sevärdheter i Athen» af lektor Axel Söderblom. som cleveiten förekom i Norges pegmatitgångar, och det Föredraget illustrerades af en mängd scioptikonbilder, var icke utan, att man hängaf sig åt onödiga spekulatio­ visande såväl det forntida som det nutida Athen, bland ner och kombinationer med anledning af heliums före­ annat äfven de resultat, som vunnits af under senare åren komst i ett, som de trodde, rent vulkaniskt eller pluto- företagna gräfningar i den minnesrika staden. niskt mineral. För den, som studerat pegmatitgångar så mycket som jag, är dock klart, att de ingalunda kunna Vattenbehållaren vid Kungsportsplatsen i Göte- vara en rent eruptiv bergart. För min del är jag fullt borg. Till svar å förfrågan, som ingått till redaktionen, öfvertygad om, att de äro nybildningar, som tillkommit om huru undertecknad tänkt sig ordnandet af platsen ganska nyss och som fortfarande tillkomma i urberget. kring vattenreservoiren efter restaureringen får jag med­ På detta har jag fått bekräftelse genom brunnsborrnin- dela, att man tänker sig: game. Det skulle vara intressant att få gaserna i brun- l:o) gatan norr om reservoiren — efter norra utbygg­ name analyserade, ty det skulle icke förvåna mig, om nadens borttagande — i ett jämnare fall ned mot Östra man i dem komme att finna detta helium, som först upp­ Hamngatan ; täcktes i solen genom spektralanalys, och som sedermera 2:o) det gamla brohvalfvet öster om byggnaden (even­ träffats i cleveit och några andra mineral i skandineviska tuelt frambygdt intill nordöstra hörnet af fastigheten N:o pegmatitgångar. 46 i 7:de kv., ifall sådant kan anses nödigt för den ökade 198 INDUSTRIEN. N:r 20 trafiken) bibehållet, möjligen i förening med en mindre N:o 1412/95. Anordningar vid smörältningsmaskiner. (Tillägg till sänkning af nuvarande högsta punkterna i backen ; patentet N:o 7167.) T. T:sen Sabroe, Aarhus, Danmark. Från 3:0) ett jämnare fallande af terrängen från hjesspunk- den 20 december 1895.N:o 25/94. Sätt att framställa fosfor. R- W. Strehlenert, Stock­ ten af brohvalfvet mot nordost och sydvest i samband holm. Från den 11 januari 1896. med utbyte af kullerstensbeläggningen mot tuktad sten. N:o 29/96. Tillslutningsanordning för buteljer och dylika kärl. Högaktningsfullt W. C. Sherman, Orlando, Florida, Nordamerikas Förenta Stater. Y. R— n. Från den 13 januari 1896.N:o 202/,8. Elektrisk stenhuggningsmaskin. O. G. Ohlsson, Sköfde. Från den 21 februari 1896. N:o 234/96. Cigarettmaskin. Bolaget Société Anonyme des Usines Kungl. Patent- och Registreringsverket A. E. Decouflé, Paris, Frankrike. Från den 28 februari 1896.N:o 451/96. Sätt och apparat för framställning af torra gaser för gör veterligt: Med stöd af Kungl. Förordningen angående patent belysnings-, värme- och andra ändamål. J. Mücke och R. Gesell, den 16 maj 1884 och under förbehåll af den i samma förordnings Berlin, Tyskland. Från den 11 april 1896. 18 § omförmälda klanderrätt, har Kungl. Patent- och Registrerings- N:o 454/96. Automatiskt, äfven från sidan ställbart koppel för verket denna dag å nedannämnda uppfinningar meddelat patent, jernvägsvagnar. J. Wagner, Aschersleben, Tyskland. Från den 11 räknadt från den dag, som i hvarje särskildt fall är vordet angifvet, april 1896. och hafva dessa patent i patentregistret antecknats under här nedan N:o 46%/,. Kombinerad tistelknif och harf. C. A. Skoog, Hedensö. angifna registernummer : Från den 15 april 1896. N:o 7226. Sätt att framställa polyazofärgämnen. Firman Leopold N:o 510/g. Anordningar för att fästa skaft af trä eller dylikt Cassella & Co., Frankfurt a/M., Tyskland. Från den 2 april 1895. ämne på redskap. W. Genenger och R. Sanders, Crefeld, Tysk­ N:o 7227. Sätt att skilja magnetiska och omagnetiska ämnen land. Från den 22 april 1896. från hvarandra jämte därför afsedd anordning. W. Heberle, Sala. N:o 566/24. Sätt att framställa cyanföreningar. A. Frank, Char- Från den 15 maj 1895. lottenburg, och N. Caro, Berlin, Tyskland. Från den 20 januari N:o 7228. Apparat för att elektrolytiskt utfälla zink och andra 1896. metaller på små metallföremål. W. S. Kawson, London, England. N;0 690/,.. Anordning för spänning af tältduken till hopfällbara Från den 20 maj 1895. tält. C. G. Wisén, Östersund. Från den 30 maj 1896. N:o 7229. Afstämplings- och beräkningsapparat för totalisatorer. N:o 738/24. Anordning för att förekomma falsk-signalering vid S. Wistoft, Köpenhamn, Danmark. Från den 29 augusti 1895. brandsignalapparater. A. G. R. Ringström, Hernösand. Från den N:o 7230. Kombinerad hövändare och hästräfsa. G. M. Anders­ 8 juni 1896. son, Borensberg. Från den 23 september 1895. N.o 933/,0. Maskin för damfri sopning. J. Ivarzon, Sidensjö. N:o 7231. Anordningar vid symaskiner med nålar försedda med Från den 22 juli 1896. öppet öga. The Self Treading Sewing Machine Company, New N:o 1000/28. Anordning för att öka drifhjulens adhesion hos York, Nordamerikas Förenta Stater. Från den 24 september 1895. motorvagnar för järnvägar med hängande vagnar. W. Feldmann, N:o 7232. Jernvägssemafor jämte säkerhetsinrättning för dess Nürnberg, Tyskland. Från den 10 augusti 1896. inställande i riktigt läge. J. E. Sandelin, Stockholm. Från den N:o 567/,,. Antiseptiskt och konserverande medel, benämndt 2 oktober 1895. Stomatol. A Lenhardtson, Stockholm. Från den 29 april 1895. N:o 7233. Brännare för fotogen och andra kolväten. J. V. N:o 754/,3. Elektrisk dubbel-ledare med luftrums-isolering äfven- Svenson, Stockholm. Från den 3 oktober 1895. som sätt att framställa densamma och därför afsedd vikningsapparat. N:o 7234. Trumma för att vid pappersbruk och trämassefabriker T. Guilleaume, Mülheim a/Rh., Tyskland. Från den 9 juli 1895. tillvarataga tvättvattnet medföljande fibrer. A. J. V. Lundgren, N.o 127%/,5. Apparat för upptagande af rotfrukter. N. P. Hallin, Vikmanshyttan. Från den 26 februari 1896. Vestra Karaby, Dösjöbro. Från den 25 november 1895. N:o 7235. Sätt att framställa färglagda bilder med metalliskt N.o 458/,4. Anordningar vid velocipedsadlar. S. Pattisson, Lon­ glänsande färger. Firman E. G. May Söhne, Frankfurt a/M., don, England. Från den 13 april 1896 Tyskland. Från den 21 januari 1896. Under två manader, hvarje manad till trettio dagar räknad, från N:o 7236. Anordning vid vågar. A. F. Broman, Stensholm, den dag, då denna kungörelse varit i Post- och Inrikes Tidningar Husqvarna. Från den 3 mars 1896. införd, står det enhvar öppet att till Kungl. Patent- och Registre­ N:o 7237. Anordningar vid matningsmekanismen för hyfvel- ringsverket ingifva eller i betaldt bref insända skriftliga invändningar maskiner. A. A. Westman, Stockholm. Från den 24 mars 1896. (i två exemplar) mot ofvan berörda ansökningar; och hållas ansök­ N:o 7238. Vagn afsedd att underlätta arbetet vid stackning af ningshandlingarna under nämnda tid hvarje söknedag emellan kl. hö. O. E. Adolph, Bodal, Sjelland, Danmark. Från den 23 maj 11 f. m. och kl. 3 e. m. i Kungl. Patent- och Registreringsverkets 1896. förevisningsrum tillgängliga för en hvar, som önskar deraf taga Patentbrefven kunna hos Kungl. Patent- och Registreringsverkets kännedom. registrator utbekommas mot erläggande af föreskrifven stämpelafgift Stockholm den 8 oktober 1896. tio kronor. HUGO E. G. HAMILTON. De till patenten hörande beskrifningar och ritningar hållas till salu hos Kungl. Patent- och Registreringsverket och Svensk Författ­ Arvid Kuylenstjema. ningssamlings expedition i Stockholm samt kunna omedelbart deri- från eller genom bokhandlarne i riket reqvireras, hvarvid patentets registernummer alltid tydligt bör angifvas. Priset är bestämdt till Kungl. Patent- och Registreringsverket 50 öre för hvarje patentbeskrifning. gör veterligt: Ansökningar om patent å nedan omförmälda uppfin­ Stockholm den 8 oktober 1896. ningar hafva till Patentmyndigheten inkommit och äro i diariet för HUGO E. G. HAMILTON. patentansökningar antecknade under det vid hvarje särskild upp­ Arvid Kuylcnstjerna. finning angifna nummer:N:o 394 ,5. Drifanordning för mekaniska mjölkningsapparater. C. G. P. de Laval, Stockholm. Från den 3 april 1895. Kungl. Patent- och Registreringsverket N:o 593/,5. Sätt och anordningar för framställning af elastisk beklädnad för hjulringar. R. E. Cuny-Pierron och I. Klein, Wien, gör veterligt: Ansökningar om patent å nedan omförmälda uppfin­ Österrike. Från den 20 juni 1895. ningar hafva till Patentmyndigheten inkommit och äro i diariet för N:o 72%5- Sätt att tillverka smyrnamattor. P. Kottlors, Krap- Patentansökningar antecknade under det vid hvarje särskild uppfin­ pitz, Tyskland. Från den 28 juni 1895. ning angifna nummer: N.o 881/,,. Sätt att framställa cyanföreningar. A. Frank, Char­ N:o 806/,4. Anordningar vid mekanismer för att automatiskt lottenburg, och N. Caro, Berlin, Tyskland. Från den 10 augusti stanna jernvägståg. J. M. Laffas, Paris, Frankrike. Från den 1 1895. augusti 1894. N:o 1147/5. Maskin för afbarkning afträkubb. A. Wiede, Bockwa, N:o 291/95. Jorduppluckringsredskap. G. K. Spitzenberg, Briesen, Zwickau, Tyskland. Från den 23 oktober 1895. Tyskland. Från den 12 mars 1895.. N:o 1203/25. Elektriskt ledningssystem för signalering. W. Har­ N:o 652/55 Anordning vid apparater för till- och frånkoppling rison Clewley, Providence, Rhode Island, Nordamerikas förenta af linor. J. Pohlig, Köln a/Rh., Tyskland. Från den 8 juni 1895. stater. Från den 5 november 1895. N:o 962/,5. Tryckreduktionsinrättning för gaser, ångor och vätskor. N:o 1338/28. Sätt att framställa fotografiska eller tryckta öfverfö- F. Kaeferle, Hannover, Tyskland. Från den 5 september 1895. ringsbilder. P. B. L. Hansen, Odense, Danmark. Från den 7 de­ N;o 1158/,,. Anordning vid maskiner för rengöring af m ölk- cember 1895. flaskor och dyhkt. J. Andersson, Rimbo. Från den 25 oktober No 104/20. Anordning vid sjelfströende klosettlock. J. E. Dahl- 1895. stedt, Örebro. Från den 20 februari 1896. N:o 1408/,,. Anordning vid luftbanor med ballonger. E. Bock, Nio 200/24. Torfmullsklosett H. E. Åkerman, Elmhult. Från Bangkok, Siam. Från den 19 december 1895. den 4 mars 1896. N:r 20 INDUSTRIEN. 199 N:o 374/96. Anordning vid tegelugnar. A. Holm, Hillersjö, Svart- streringsverket ingifva eller i betaldt bref insända skriftliga invänd­ sjö. Från den 26 mars 1896. ningar (i två exemplar) mot ofvan berörda ansökningar; och hållas N:o 398/96. Plog för jemnande af landsvägar. P.. Wikström, ansökningshandlingarna under nämnda tid hvarje söknedag emellan Mårdsjön. Från den 31 mars 1896. kl. 11 f. m. och kl. 3 e. m. i Kungl. Patent- och Registrerings­ N:o 399/96 Maskin för skyllande af trädgårdsgångar och dylikt. verkets förevisningsrum tillgängliga för en hvar, som önskar deraf P. Wikström, Mårdsjön. Från den 31 Mars 1896. taga kännedom. N-o 48/96. Antändningskropp för. automatisk antändning af gas­ Stockholm den 15 oktober 1896. lågor jemte sätt att framställa, densamma. Deutsche Gas-Selbst- HUGO E. G. HAMILTON. Zünder Gesellschaft, Berlin, Tyskland. Från den 13 april 1896. N;o 937/96. Remsor till förbindning af hörnen i askar. Firman Arvid Kxiylenstjena. Berliner Kunstdruck- und Verlags Anstalt vormals A. & C. Kauf­ mann, Berlin, Tyskland. Från den 30 april 1895. . Nto 1093/96. Skyddsanordning, vid hejare och andra stansmaski­ ner. P. Eriksson, Eskilstuna. Från den 3 september 1896. Kungl. Patent- och Registreringsverket N:o 111/,,. Anordningar vid. regenerativgasugnar. A. Müller, gör veterligt: Méd stöd af Kungl. Förordningen angående patent Berlin, Tyskland. Från den 14 oktober 1895. . den 16 maj 1884 och under förbehåll af den i samma förordnings N:o 138%/9g. Anordning af luftringar för velocipeder. Firman H. 18 § omförmälda klanderrätt, har Kungl. Patent- och Registrerings­ W. Brüning, Neumünster, Tyskland. Från den 7 september 1895. verket denna dag å nedannämnda uppfinningar meddelat patent, Under två månader, hvarje månad till trettio dagar räknad, från räknadt från den dag, som i hvarje särskildt fall är vordet angifvet, den dag, då denna kungörelse varit i Post- och Inrikes Tidningar och hafva dessa patent i patentregistret antecknats under här nedan införd, står det en hvar öppet att till Kungl. Patent- och Regi­ angifna registernummer: STOCKHOLMS 7 a cco & HB r u II 11, Ingeniörer.I Paient er. Varum ii rkenm. m. ombestyras, Etabl. 1879. Utfört öfver 8,000 patenter, t Adress: 5 Vasagatan 3, Stockholm. o Praktik utrikes & i Kungl. Patentbyrån PATENTBYRA Ä.J.G. Bissmarek & Co. TH.WAWRINSKY. Göteborg förut ingeniör i K. Patentbyrån Mek. Verkstad, ATENTAGENTUR Rörläggeri, C T.L Armaturfabrik, Förnicklingsverk. BIBLIOTEKSGATAN NI1A Rekommendera sig till utfö­ STOCKHOLM . Allm.telef 5150 Rikstelef. 394. a rande af allt hvad till yrket PATENT, IZRUJENRKENtilil hörer. (S.T. M. 11301.) I bokhandeln har utkommit: - Skötsel af maskiner, MOTALA Cementgjuteri och Stenhuggeri. med särskild hänsyn till elektriska # F. A. Påhlman. # belysningsanläggningar. Lättfattliga anvisningar för fabriksegare samt Tillverkar och försäljer alla slags deras eldare och maskinister. Be­ arbetning efter främmande förebild — Byggnadsdelar__— af Carl v. Malmborg, civilingeniør. af Cement och Sten, såsom golf, trap­por, ornament m. m. Spécialité: Ka­ Pris I kr. 25 öre. beltrummor för elektriska ledningar, Innehållsförteckning : Ångpan­ kloakrör och brunnar för stadsgator. nor, Ångmaskiner, Turbiner, Gas­ maskiner, Ångturbiner, Fotogen- Nyhet: (Petroleum-)motorer, Dynamo-ma- Källor, vattubrunnar, byggas obe­ skiner. Glödlampor, Båglampor, stridligen bäst af Cementrör, hvilka Accumulatorer, Årbetstransmissio- nedpressas efter som jorden genom ner och diverse bilagor. rören uppschaktas. Dessa brunnar äro rena, starka, betryggande mot fa­ Ingeniör JOHN TUNELD ror vid byggandet och erbjuda många och stora fördelar framför alla hit­ Berlin N. W. 23, tills brukliga brunnar. Från fabriken tillsändas reqvirenter duglig arbets­ Altonaerstr. 30. förman med passande redskap för förmedlar maskin­ brunnars byggande. Sänd reqvisition leveranser och mottager med adress: uppdrag på utlandet. Cementgjuteriet, Motala. 200 INDUSTRIEN. N:r 20 N:o 7239. Sätt att bereda metallplattor till elektrolytisk fram­ N:o 7251. Anordningar vid trähyfvelmaskiner med fasta stål ställning af metallpapper. C. Endruweit, Berlin, Tyskland. Från och öfver dem anbragta rullar för träets nedtryckande. A. A. West­ den 3 april 1895. man, Stockholm. Från den 17 mars 1896. N:o 7240. Anordningar vid maskiner för att öfver hörnen i N:o 7252. Anordning af rensstiftet vid petroleumgaslampor. C. askar fästa en pappers- eller tygremsa. F irman Berliner Kunstdruck- R. Nyberg, Sundbyberg. Från den 24 mars 1896. und Verlags-Anstalt vormals A. & C. Kaufmann. Berlin, Tyskland N:o 7253. Anordning vid elektriska gaständare. N. E. Fryk- Från den 30 April 1895. holm, Stockholm. Från den 16 april 1896. N:o 7241. Gasvåg. A. Custodis, Düsseldorf, Tyskland. Från N:o 7254. Bergborrningsmaskin. N. P. Östberg, Ryd. Från den 21 juni 1895. den 4 juni 1896. N:o 7242. Sugapparat för pappersmaskiner. H. Fairbanks, St. N:o 7255. Anordning för manövrering af elektriska stålkastare. Johnsbury, Vermont, Nordamerikas Förenta Stater. Från den 3 Aktiebolaget de Lavals ångturbin, Stockholm. Från den 18 no­ September 1895. vember 1895. N:o 7243. Sätt att tillverka hästskor jemte för ändamålet af- N:o 7256. Eldstad för förbränning af koldam. M. Seipp, Berlin, sedda maskiner. Hofors Aktiebolag, Hofors. Från den 13 febru­ Tyskland Från den 17 januari 1896. ari 1885. Patentbrefven kunna hos Kungl. Patent- och Registreringsverkets N:o 7244. Anordning vid tvättbräden. G. C. Marks, London, registrator utbekommas mot erläggande af föreskrifven stämpelafgift, England. Från den 23 september 1895. tio kronor. No 7245. Apparat, benämd veloskriptör, för skrifning med skrif- De till patenten hörande beskrifningar och ritningar hållas till salu maskin å en kontinuerlig pappersremsa. B. Hoftman, Paris, Frank­ hos Kungl. Patent- och Registreringsverket och Svensk Författnings­ rike. Från den 2 oktober 1895. samlings expedition i Stockholm samt kunna omedelbart därifrån N:o 7246. Anordning vid notvändare. F. Gustafsson, Jönkö­ eller genom bokhandlarne i riket rekvireras, hvarvid patentets regi­ ping. Från den 24 oktober 1895. sternummer alltid tydligt bör angifvas. Priset är bestämdt till 50 N:o 7247. Anordning vid tubklämmor. E. E R. Nordling, Al­ öre för hvarje patentbeskrifning. bano. Från den 9 december 1895. Stockholm den 15 oktober 1896. N:o 7248. Ofverhettningsanordning för eldrörsångpannor. W. HUGO E. G. HAMILTON. Schmidt, Ballenstedt a/Harz, Tyskland. Från den 21 januari 1896. N:o 7249. Anordning vid rörtänger. J. W. Björklind, Grillby. Arvid Kriylenstjcrna. Från den 4 februari 1896. N:o 7250. Kjorteluppdragare. O. Maserkopf, Berlin, Tyskland. Från den 15 mars 1896. X&. Metaller 0 Sverige, Norge, Danmark och FinlandShultz ”Sabie“ i tackor, plåt, rör och stänger. * * * * Råhuds- läderremmar Deglar, Grafit etc. etc. • Priskuranter franco på begäran. äro i styrka och kraftöfverföringsförmåga•Y- öfverläffBna, • — 1 o alla andra existerande maskinremmar. J. S. Hkerberg & Hellströms Eridir" • Prima 6 =====Engelska Läderremmar, • « • * Metall-Aktiebolag. Sydda och Väfda Bomullsremmar, Balataremmarf Kamelhàrsremmarf Syremmar Post- och telegrafadress: Metallbolaget, Stockholm. samt remutenailier, alla sla^. Tekniska Gummivaror, Maskinpackningar, Gummi- och Hampsl angar ->+ till billiga partipriser. — Sebastin- Aktiebolaget, Wilh. Sonesson & C:o. ==x Malmö, onmosn U d d n ä s. Elektriker. Post-, telegraf- och telefonadress: Kunffsänffen. En från Tekniska Högskolan utexami­nerad ingeniör, som varit med om belys­ Sprängämnet “Sebastin“. ningars och akkumulatorers uppsättning, söker anställning nu genast eller till våren. Salpetersyra, rå, renad och kemiskt ren af olika e. v. Fina betyg. Små löneanspråk. Saltsyra och Svafvelsyra. Sulfat, Glaubersalt och Natron-Vattengas. Svar till »22 år» adr. S Gumælii Annonsbyrå, Stockholm. (G. 8178) Tillverka och försälja 00ÖÜÜÖÖ*Ü*ÜÜ*ÜÜ*Ö*Ö0O Städernas Lösöreförsäkringsbolag i parti alla slags —= bildadt 1842 == Bindgarner, blekta, kulörta och grå | SCAR-ERICSONs CO meddelar på fördelaktiga villkor för­ Omslagsgarner, 4 RITBYRÅ-, MASKIN- * säkring mot skada genom brand, Packstrick, Säckband, explosion eller åska. Försäkring å Packningsgarn & SPEDITIONSAFFÄR landsbygden mottages äfven. för maskiner och rörläggningar. Allt uppstående öfverskott användes Renvaror i hvarje tjocklek. Prisupp­ gifter pä begäran till ökande af bolagets fonder, som Svenska Bindgarnsfabrikens Aktiebolag 00000/0/00000000000.0202000, den 1 Januari 1896 utgjorde öfver Lund. en million kronor. Munksjö luktfria Takpapp. Vid den konkurrens med underhaltiga fabrikater i takpapp, hvilka till låga priser öfversvämma marknaden, skulle man kunna tycka, att äfven vi gjorde klokast uti att nedsätta kvalitéen för att kunna täfla i pris, Då vi ej göra det, utan i stället framkomma med ett nytt fabrikat, som t. o. m, ställer sig dyrare, sker detta i don tanken, att det bland allmänheten ändock alltid finnes kvar en hel stam, som föredrager en god kvalité, äfven om den blir dyrare, framför en lägre och billigare, väl inseende, att den förra dock i längden blir billigast. Den luktfria takpappen, som för cirka 12 är sedan experimentvis tillverkades vid Munksjö, har visat sig under dessa år väl förtjäna det förtroende, vi redan då satte till densamma, men hvars riktighet endast en lång tids erfarenhet kunde bestyrka. Den ärade allmänheten behagade taga del af nedanstående intyg: »Undertecknad, som sedan elfva (11) år har taket å min villabyggnad härstädes täckt med Munksjö luktfria papp, kan sanningsenligt intyga, att detta taktäckningsämne på ett i alla afseenden utmärkt sätt under denna tid bestått sitt prof. Mitt tak har, sedan det lades, ännu icke tarfvat någon som helst reparation och har under hela tiden visat sig absolut tätt, så att det bokstafligen icke genomsläppt en vattendroppe med undantag för torntaket, som täcktes af byggmästa­ rens folk, under det att allt det öfriga är lagdt af fabrikens egen taktäckare. Densamme har ock bestyrt om smörjningen, som sedan icke repeterats mer än en enda gång. Kvarken pappen sjelf eller den dertill använda smörjan har någon nämnvärd Och framför allt icke, såsom asfalten, någon stark eller obehaglig lukt. Då jag för egen del haft all anledning till fullkomlig belåtenhet med taket å mitt hus, så erkänner jag mig också både kunna och böra ät andra rekommendera Munksjö luktfria papp såsom ett, enligt min erfarenhet, i alla afseenden utmärkt taktäckningsämne. Upsala den 22 Mars 1895. Frithiof Holmgren, Professor. » Denna papps företräden framför vår vanliga goda asfaltpapp är: att den saknar lukt, att den är impregnerad med en olja, som är både fetare och af större spec, vigt sa att densamma mindre afdunstar, hvarigenom pappen blir varaktigare och mera vattentät, att den är mindre beroende af temperaturväxlingar hvarigenom sprickor undvikas. Jönköping i Juli 1895. Munksjö Aktie-Bolag. Lager hos Munksjö Aktie-Bolags Filial i Göteborg: Norra Hamngatan 4. Gust. Engström, Rikstelefon 923. Forsviks Aktiebolag. Telegramadress: Postadress: Forsviks, Karlsborg. Forsvik. Mekaniska Verkstad rekommenderar: Ramsågar af olika slag samt Sågverksmaskiner; Trähyflar större och mindre samt Träarbetningsmaskiner; Kalkstenshyflar; Turbiner m. fl. maskiner för Qvarnar och Sågverk samt andra industriela Tillverka: Rörångpannor, Centrifugalpumpar, Maski­ „ anläggningar. , nerier för Trämassefabriker, Gurney-ugnar, Brandposter och Afstängningsluckor. Ivar jyiuntziiiff Jonsereds Fabrikers§ Aktiebolags y Nedre Foffelberffsffatan 3, GrÖtGl^OVff, B prisbelönta tillverkningar: »8 Maskiner för träförädling m. m. % Representant för s Segelduk, Tältduk, Pressenningsväf, 2. 42 Pressenningar. 0 BENTLEY & JACKSON Ltd välkända $ Buldan, Handduks-, Lakans-& Linne- mE väfnader. Pressduk m. na. Pappersmaskiner, Torkmaskiner, Holländare, o Buldanssäckar, skäftade & enkla. 3• Skogarn, Segelgarn, Linnemattvarp. E Marshall Holländare, Lumpmaskiner, 9 Sprutslangar af Lin & Hampa. F6 Bomullsväfnader & Bomullsgarn. 3 - .__ Rullmaskiner m. m. & Maskindrifremmar i olika tjocklek, gw Juteväf, Twills, Tarpaulins & Hes- 3 Försäljer och förmedlar köp af K sians.9 Golfmattor, Jutesäckar alla slag samt 7 Maskiner och Maskinförnödenheter. Mattvarp & Garn.Adress Göteborg eller Jonsered. Rikstelefon 31 88____ -== - ___ Telegrafadress: GNIZTNÜM. ' G. & H. HASSELBLAD FOTOGRAFISKT MAGASIN Östra Hamngatan 46. GÖTEBORG. Rikstelefon 1244. Stativkameror Handkameror I i största urval. Svenska: Express, Svea och Tessin. i Aristo papper: Utländska: Mars, Zeus, Excelsior, Excelsior, matt Frena, Kodaks, I och blankt, Bih- Anschütz. Delta Jer, Eastmans So- m. il. Fagersta Bruks Aktiebolag i lio m. fl. Plåtar:| Eastmans Bromid- Lumière, Mawson, papper. Ilford, Nys m. fl. tillverkar och försäljer: Kraftledninffslinor, Flottningslinor glll och Böjligt Tågvirke, Uppfor dring slinor, STentoswor Ormlinor för floitningar och fartygsförtöj- Svenska Handkameror ningar, Tatenterade hampklädda Block- linor, hampklädda Kraftledningslinor m. m, Alla slags Sågblad, såsom Cirkulär- sågar, Ramsågar, tunna Delnings- sägar och Justeringar af specialstål1 stocksågar m. m. Ä. G. Heinr. Trübenbach Obs,! Ramsågblad, äfven de tunna­ Gravör-Atelier, Xylografi ste som nu användas, tillverkas Priskuranter sändas gratis och franko. GÖTEBORG. Order upptagas af Stämplar, alla slags i Modeller lör gjuterier- Fagersta Brukskontor, Sigiller, Chabloner | Modellplåtar, Modell- Dörr- & Firmaplåtar, stilar, Gjutna firma- Postadress: Vestanfors, Telegraf- Stämpelmaskiner. plåtar, alla slags. & Rikstelefouadress: ”Fagersta, Norberg”, Träsnitt för illustrationer, klichéer i samt af Brukets Generalagenter: koppar, bly m. m. SÖDERBERG & HAAK i Stockholm. Ritningar, profver o. s. v. på begäran. N. Lundgren, Bultfabriks- > — Gefle. -Runda Aktiebolaget A Ångskorstenar Postadress: -=.y af radial-formtegel Hallstahammar. ees såsom specialitet utföras intill isen 100 meters höjd och därutöfver, .Telegraf & Rikstelefon: Kolbäck. med garanti för stadighet och Bolagets ombud i Stockholm: C. Gottfrid ^Rystedt; Jeg varaktighet; de hittills utförda i Göteborg : A. E. Nettelbladt. äro intill 60 meters draghöjd.