SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA ENDOMETRIOS Kvinnors upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal En litteraturöversikt Linn Synnergren Nasseri, Amanda Helldal, Evelina Karlsson Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: HT 2025 Handledare: Catarina Wallengren Examinator: Sonia Sunny Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Förord Vi vill tacka vår handledare Catarina Wallengren, som har engagerat sig i vårt arbete och bidragit med många värdefulla tankar och idéer som tagit oss framåt. Sammanfattning Bakgrund: Endometrios är en kronisk, godartad sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Sjukdomen medför ofta svåra smärtor och symptom vilket påverkar flera aspekter av en kvinnas liv. Sjuksköterskans ansvarsområde omvårdnad bygger på ett personcentrerat förhållningssätt som grundar sig i att försöka förstå patienten och skapa delaktighet i hälso- och sjukvården. Ett personcentrerat förhållningssätt beskriver vikten av att lyssna och se personen bortom sjukdomen. För sjuksköterskan är det centralt att ha en medvetenhet om lidandets komplexitet och dess betydelse för att kunna omsätta det i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal inom primär- och slutenvård. Metod: Litteraturöversikten har sin utgångspunkt i kvalitativ forskning och är baserad på åtta artiklar hämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier följt av subkategorier. 1) Att känna sig ifrågasatt och misstrodd. Subkategorier: att få sina symptom trivialiserade och att mötas med oförståelse. 2) Att sakna inflytande. Subkategorier: att känna maktlöshet, att mötas av personalens okunskap och att sakna information. 3) Att bli tagen på allvar. Subkategori: att bli bekräftad. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar på att det råder bristande kunskap om endometrios inom hälso- och sjukvården vilket bidrar till att sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal har svårt att förstå och bemöta kvinnor utifrån deras symptom. Det framkommer ett behov av att öka kunskapen kring endometrios och tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt för att kvinnor med endometrios ska bli sedda och hörda. Nyckelord: Bemötande, Endometrios, Lidande, Personcentrerad vård, Upplevelser 2 Abstract Background: Endometriosis is a chronic and benign disease that affects one in ten women. The disease is often associated with severe pain and symptoms, which impact various aspects of a woman’s life. The professional responsibility of the nurse is based on a person-centered approach that emphasizes understanding the patient and promoting participation in health care. A person-centered approach highlights the importance of listening to and seeing the person beyond the disease. For nurses, it is essential to be aware of the complexity of suffering and its significance for patient care. The purpose: The aim of this study is to describe how women with endometriosis experience encounters with healthcare professionals in primary and inpatient care. Method: The literature review is based on eight studies with a qualitative approach from the databases PubMed and CINAHL. Results: The results are presented in three main categories with different subcategories. 1) To feel questioned and misunderstood. Subcategories: Having your symptoms trivialized and to be met with a lack of understanding. 2) To lack influence. Subcategories: To feel powerless, to be met with a lack of knowledge and to lack information. 3) To be taken seriously. Subcategory: To be acknowledged. Conclusion: The literature review indicates that there is insufficient knowledge regarding endometriosis among health care professionals. Lack of knowledge is a primary cause of them not being able to understand or address women with endometriosis and their symptoms. The findings highlight the need to increase knowledge about endometriosis and to establish a person-centered approach that ensures women feel acknowledged and seen. Key words: Encounters, Endometriosis, Experience, Person-centered care, Suffering 3 Innehållsförteckning Introduktion .............................................................................................................................................1 Bakgrund..................................................................................................................................................1 Endometrios .........................................................................................................................................1 Livskvalitet och hälsa vid diagnostiserad endometrios .......................................................................1 Sjuksköterskans ansvar och kompetensområde...................................................................................2 Lidande som ramverk ..........................................................................................................................2 Personcentrerad vård............................................................................................................................3 Problemformulering.............................................................................................................................4 Syfte .....................................................................................................................................................4 Metod .......................................................................................................................................................4 Design ..................................................................................................................................................4 Urval ....................................................................................................................................................4 Datainsamling ......................................................................................................................................6 Kvalitetsgranskning .............................................................................................................................8 Dataanalys............................................................................................................................................9 Forskningsetik......................................................................................................................................9 Resultat ..................................................................................................................................................10 Att känna sig ifrågasatt och misstrodd...............................................................................................10 Att få sina symptom trivialiserade .................................................................................................10 Att mötas med oförståelse..............................................................................................................11 Att sakna inflytande ...........................................................................................................................11 Att känna maktlöshet .....................................................................................................................11 Att mötas med hälso-och sjukvårdspersonalens okunskap............................................................12 Att sakna information ....................................................................................................................12 Att bli tagen på allvar.........................................................................................................................13 Att bli bekräftad .............................................................................................................................13 Diskussion..............................................................................................................................................14 Metoddisskussion...............................................................................................................................14 Design ............................................................................................................................................14 Urval ..............................................................................................................................................14 Datainsamling ................................................................................................................................14 Kvalitetsgranskning .......................................................................................................................15 Dataanalys......................................................................................................................................15 Forskningsetik................................................................................................................................15 4 Användning av AI-verktyg ............................................................................................................16 Resultatdiskussion .............................................................................................................................16 Att känna sig ifrågasatt och misstrodd...........................................................................................16 Otillräcklig kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal.................................................................17 Att bli bekräftad .............................................................................................................................17 Slutsatser ............................................................................................................................................18 Kliniska implikationer .......................................................................................................................18 Framtida forskning.............................................................................................................................18 Referenser ..............................................................................................................................................20 Bilagor .....................................................................................................................................................1 5 Introduktion Under försommaren 2025 uppmärksammades endometrios i svenska medier, en kronisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder efter menstruationsdebut. Sjukdomen kännetecknas av vävnadsliknande endometrieslemhinna utanför livmodern, vilket kan medföra smärta och påverka livskvaliteten. Trots att endometrios är relativt vanlig är den ofta underdiagnostiserad och omgiven av bristande förståelse i samhället och inom hälso- och sjukvården. I samband med P3 Nyheters dokumentär Kampen mot endometrios: Systrarna som opereras i Rumänien (Warden Werding & Gad, 2025) väcktes ett ökat intresse för kvinnors upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. En fördjupad förståelse av dessa upplevelser kan bidra till att utveckla sjuksköterskans kunskap och stödja en mer personcentrerad vård. Bakgrund Endometrios Endometrios är en kronisk, godartad sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ålder (Georgsson & Stenström Bohlin, 2022). Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan börjar växa utanför livmodern. Det kan resultera i inflammation, sammanväxningar och fibrosbildning som i sin tur kan orsaka svåra smärttillstånd. Det finns ännu ingen klarlagd vetskap om varför kvinnor drabbas av endometrios. Den främsta teorin är retrograd menstruation, vilket innebär att mensblod backar bakåt genom äggledarna och ut i bukhålan. Det leder till att endometrieceller sprider sig och kan fästa sig på peritoneala ytor och bäckenorgan, och skapa endometriosvävnad. De mest utmärkande symptomen för endometrios är kroniska buksmärtor, svår mensvärk och samlagssmärta. Endometrios kan även ge upphov till infertilitet och svåra blödningar vid menstruation (Georgsson & Stenström Bohlin, 2022; Czubak et al., 2025). Laparoskopi tillsammans med biopsi är det vanligaste tillvägagångsättet för att fastställa en diagnos (Czubak et al., 2025). Petterson och Berterö (2020) konstaterar att det kan ta flera år innan kvinnan får en diagnos. För tillfället finns det inget definitivt botemedel mot endometrios utan det som hälso- och sjukvården kan hjälpa till med är att minska progression och hantering av symptom. Behandlingen är beroende av hur omfattande endometriosen är, kvinnans ålder och önskemål om graviditet. Då smärta är ett av de mest framträdande symptomen vid endometrios är smärtbehandling vanligt, där NSAID-preparat är den främsta behandlingen för att reducera smärta. Hormonpreparat som exempelvis preventivmedel kan användas för att reglera och stoppa menstruationsblödningar. Kirurgisk behandling blir mer aktuellt om kvinnan har kvarstående smärtor trots farmakologisk behandling (Czubak et al., 2025). Livskvalitet och hälsa vid diagnostiserad endometrios Maulenkul et al. (2024) och Czubak et al. (2025) har identifierat ett samband mellan endometrios och en försämrad livskvalitet. Smärta framträder som den mest betydande faktorn bakom denna försämring och utgör en central kontrollerande variabel i de drabbade kvinnornas vardag. Maulenkul et al. (2024) beskriver att flera kvinnor upplever att de själva tvingas lära sig hantera och anpassa sina symptom till vardagen, vilket kan leda till frustration, social isolering och en försämrad livskvalitet. Oro över smärtans varaktighet och oförutsägbarhet är också vanligt förekommande vilket bidrar till en ökad psykologisk 1 belastning såsom depression och ångest. Andysz et al. (2018) uppger att kvinnor med endometrios upplever att deras diagnos påverkar deras arbetsproduktivitet negativt. De presterar sämre på arbetsplatsen och sjukfrånvaro är vanligt till följd av smärtproblematiken som sjukdomen medför. Många kvinnor väljer att inte berätta om sin diagnos på arbetsplatsen med risk för att bli misstrodda eller särbehandlade, vilket kan skapa ytterligare psykisk påfrestning i form av stress och skuldkänslor (Maulenkul et al., 2024). Smärta vid samlag är ett annat vanligt symptom bland kvinnor med endometrios, och flera studier visar att detta har en negativ inverkan på livskvaliteten (Maulenkul et al., 2024; Czubak et al., 2025). Smärtsamma samlag kan leda till minskad sexlust, nedsatt upphetsning, psykiskt lidande och undvikande av sexuellt umgänge (Maulenkul et al., 2024). Infertilitet och ofrivillig barnlöshet kan leda till kronisk stress (Czubak et al., 2025). I kombination med smärtsamma samlag kan detta skapa en emotionell belastning inom parrelationer och bidra till känslor av otillräcklighet och sänkt självkänsla hos kvinnan (Maulenkul et al., 2024). Sjuksköterskans ansvar och kompetensområde Sjuksköterskans huvudsakliga ansvar och kompetensområde är omvårdnad, vilket innebär att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera vårdinsatser utifrån patientens individuella behov och resurser (Björkman & Bång, 2025). Omvårdnaden grundas enligt Björkman och Bång (2025) i en humanistisk människosyn där varje individ har rätt till värdighet, integritet och självbestämmande. Ett professionellt bemötande som präglas av respekt, empati, lyhördhet och omsorg utgör därmed en central del av sjuksköterskans kompetens och är förenligt med principerna för personcentrerad vård (Öhlén & Friberg, 2019). Utöver den omvårdnadsspecifika kompetensen besitter sjuksköterskan även medicinsk och etisk kunskap, vilket möjliggör ett helhetsperspektiv på patientens hälsa (Björkman & Bång, 2025). ICN:s etiska kod betonar att sjuksköterskans arbete ska “främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa, lindra lidande och främja en värdig död” (Svensk sjuksköterskeförening, 2021, s.5). Inom hälso- och sjukvården innebär detta att se människan bortom diagnosen, att ge individualiserad och tydlig information samt främja kontinuitet och delaktighet i vårdprocessen. Detta är i enlighet med patientlagen (2014:821) och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som båda fastslår att vården ska bedrivas på lika villkor och med respekt för patientens integritet och rätt till delaktighet. Genom att tillämpa dessa principer i omvårdnadsarbetet kan sjuksköterskan bidra till att stärka kvinnors livskvalitet samt förebygga onödigt lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2024). Lidande som ramverk Wiklund Gustin (2019) beskriver att lidande kan förstås som ett mångdimensionellt begrepp. Att uppleva lidande behöver således inte enbart innebära fysisk smärta, utan kan även omfatta subjektiva och emotionella upplevelser såsom oro och ångest. För sjuksköterskan blir det därför centralt att ha en medvetenhet om lidandets komplexitet och dess betydelse för den enskilda individen. I Den lidande människan framhåller Eriksson (2015) att vårdandets innebörd har förändrats över tid. Hon menar att vårdens ursprungliga syfte var att lindra lidande, men att vården idag i vissa fall även kan bidra till att orsaka lidande. Eriksson (2015) identifierar tre huvudkategorier av lidande som är sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Sjukdomslidande är ett lidande som uppstår till följd av sjukdom eller behandling. Enligt Eriksson (2015) är det sällsynt att detta lidande enbart är kroppsligt, det 2 berör snarare hela människan. Känslor av skuld, skam och förnedring kan förstärka upplevelsen av sjukdomslidande, vilket påverkas av både patientens egen självbild och av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Livslidande berör människans hela existens och livssituation. Eriksson (2015) beskriver detta lidande som ett resultat av att livet plötsligt förändras på ett sätt som gör det omöjligt att leva som tidigare, och betonar att det kan ta tid för människan att finna ett nytt meningssammanhang i en förändrad livssituation. Vårdlidande uppstår till följd av vårdens handlingar eller bristande handlingar. Eriksson (2015) förklarar att vårdlidande kan yttra sig genom kränkningar av patientens värdighet, fördömelse och straff, maktutövning eller utebliven vård. Direkta kränkningar kan exempelvis innebära att patienten inte blir lyssnad på, bemöts med arrogans, får sin integritet åsidosatt eller inte erhåller tillräcklig vård. Även mer subtila uttryck som bristande bekräftelse eller tidsbrist i mötet kan bidra till att patienten känner sig osedd, maktlös och utan värde. Vårdlidande blir särskilt tydligt när patienter upplever att de inte tas på allvar. När sjuksköterskan inte lyssnar, visar lyhördhet eller ser patienten som en hel människa finns en risk att vården orsakar mer lidande än den lindrar (Eriksson, 2015). Personcentrerad vård Personcentrering utgör en central grundpelare i sjuksköterskans kompetens och ligger i linje med ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2021). Ett personcentrerat förhållningssätt innebär att patienten betraktas som en unik person med egna erfarenheter, resurser, behov och förmågor snarare än enbart som bärare av en sjukdom eller diagnos (Öhlén & Friberg, 2019). Ekman et al. (2011) beskriver hur personcentrerad vård kan tillämpas som centrala komponenter i den personcentrerade vårdprocessen, vilka kan fungera som vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal vid implementering av ett personcentrerat förhållningssätt. Hälso- och sjukvårdspersonal innefattar alla vårdprofessioner, både legitimerade och icke legitimerade (Socialstyrelsen, 2021). Den första komponenten i den personcentrerade vårdprocessen betonar att patientens egen uppfattning om sin situation är central. När patienten ges möjlighet att dela sina erfarenheter erkänns personens upplevelser och känslor som betydelsefulla. Den andra komponenten handlar om att etablera ett partnerskap mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal, där en gemensam förståelse för patientens sjukdomsupplevelse utgör grunden för delaktighet. Den tredje komponenten lyfter vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal dokumenterar patientens deltagande och engagemang i sin vård. Dokumentationen bidrar dels till att synliggöra patientens perspektiv, dels till att möjliggöra en kontinuerlig och sammanhållen vård (Ekman et al., 2011). I en senare studie framhåller Ekman och Swedberg (2022) att hälso- och sjukvårdspersonal ofta fokuserar på patienten ur en medicinsk synvinkel, och de betonar vikten av att även inkludera andra dimensioner för att kunna bedriva personcentrad vård. De bekräftar personcentreringens positiva effekter och understryker betydelsen av att lyssna till patienten för att förstå dennes behov och resurser. Detta kan bidra till att personen känner sig sedd och bekräftad. Ekman och Swedberg (2022) lyfter även det etiska perspektivet, där varje person betraktas som unik med individuella behov och önskningar. Genom ett sådant synsätt kan vården och behandlingen anpassas till den enskilda patienten. Ett personcentrerat förhållningssätt bygger på respekt för autonomi, integritet, värdighet och sårbarhet och om patientens behov förbises riskerar detta att leda till ett lidande (Santamäki Fischer, 2019). Att uppleva lidande och sårbarhet är en del av det mänskliga livet men det innebär inte att personen inte är kapabel, därför är det sjuksköterskans ansvar att möta varje patient med 3 lyhördhet och att stödja patientens möjlighet att vara delaktig och aktiv i sin egen vård (Öhlén & Friberg, 2019). Problemformulering Kvinnor med endometrios upplever ofta att de inte tas på allvar när de söker vård för sina symptom. Brister i hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande har visat sig vara förknippat med en försämrad livskvalitet och leder till att kvinnor känner sig varken lyssnade till eller delaktiga i sin vård. Sjuksköterskan är ofta den första vårdkontakten för dessa patienter, och ett respektfullt bemötande och bekräftelse av kvinnors lidande är en central del i omvårdnaden och bemötandet. För att kunna erbjuda en trygg, personcentrerad och adekvat omvårdnad behövs en fördjupad förståelse för hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. En sådan kunskap kan bidra till att stärka sjuksköterskans förmåga att lindra lidande och förbättra vårdupplevelsen hos denna patientgrupp. Syfte Att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal inom primär- och slutenvård. Metod Design Denna litteraturöversikt har sin utgångspunkt i kvalitativ forskning, med inspiration av Fribergs (2022a) beskrivning av metasyntes. Kvalitativ forskning har för avsikt att öka förståelsen för ett fenomen genom att undersöka upplevelser, vilket bäst besvarar uppsatsens syfte. Urval För att säkerställa att samtliga artiklar som inkluderades i litteratursökningen var publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes peer reviewed som ett inklusionskriterium. I databasen PubMed ingår denna avgränsning automatiskt, medan sökningen i CINAHL behövde filtreras till peer reviewed. Enligt Östlundh (2022) utgör dock peer reviewed i sig ingen garanti för vetenskaplig kvalitet, vilket innebär att ytterligare kvalitetsgranskning var nödvändig. Eftersom studiens syfte är att förstå och beskriva kvinnors upplevelser utformades ett inklusionskriterium som innebar att samtliga artiklar skulle ha en kvalitativ ansats. Som urvalskriterium användes även studier med mixad metod, under förutsättning att den kvalitativa datan tydligt kunde urskiljas. Ytterligare inklusionskriterier var att deltagarna i studierna skulle vara kvinnor med diagnostiserad endometrios samt att artiklarna skulle belysa deras upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal inom primär- och slutenvård. Ingen tidsmässig avgränsning tillämpades eftersom forskningen kring bemötande vid endometrios är begränsad. Inte heller användes några geografiska begränsningar, då syftet var att få en så bred och nyanserad förståelse som möjligt av kvinnors erfarenheter. 4 Exklusionskriterierna formulerades för att utesluta studier som fokuserade på fel utfall, exempelvis andra gynekologiska diagnoser såsom polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), premenstruellt syndrom (PMS) samt prolaps eller cancer. Artiklar som utgick från andra perspektiv än patientens, exempelvis sjuksköterskans eller läkarens, exkluderades också. Vidare uteslöts studier som saknade etiskt godkännande. Enligt Östlundh (2022) är språk en relevant avgränsning för att säkerställa att endast material som kan förstås och analyseras korrekt inkluderas i studien. Därför exkluderades artiklar skrivna på andra språk än engelska, denna språkavgränsning genomfördes manuellt i samband med artikelurvalet (tabell 1). Tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier. Inklusionskriterier Exklusionskriterier Peer reviewed Studier som fokuserade på andra diagnoser än endometrios (t.ex. Bekräftad endometriosdiagnos PCOS, PMS, prolaps eller cancer) hos deltagare Studier som utgick från vårdpersonalens perspektiv snarare än patienternas Fokus på upplevelser Artiklar som inte var skrivna på engelska Ej etiskt godkänd Litteratursökningen resulterade i totalt 455 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. För att identifiera och avlägsna dubbletter användes referenshanteringsprogrammet Zotero, vilket resulterade i att 46 dubbletter exkluderades. Efter denna rensning återstod 409 artiklar, vilka granskades på titel- och abstrakt nivå utifrån studiens syfte och inklusion- och exklusionskriterier. Av 409 bedömdes 23 artiklar vara relevanta och lästes därför i fulltext. Under den fortsatta granskningen exkluderades tio artiklar på grund av felaktigt utfall och två artiklar på grund av fel metod. Totalt elva artiklar kvalitetsgranskades med stöd av SBU:s granskningsmall. Av dessa exkluderades tre artiklar på grund av omfattande metodologiska brister. Den slutliga litteraturgenomgången baseras således på åtta artiklar som bedömdes hålla god kvalitet och som inkluderades i det slutliga resultatet (bilaga 1). 5 Bilaga 1. Urvalsprocessen, (PRISMA-flödesschema). Datainsamling Litteratursökningen genomfördes i de två vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL. CINAHL erhåller forskning inom omvårdnadsvetenskap, medan PubMed har ett bredare fokus på medicin (Östlundh, 2022). Enligt Östlundh (2022) är en kombination av en eller flera databaser lämpligt för att få ett brett och evidensbaserat litteraturval. Initialt genomfördes enklare litteratursökningar i databaserna med fokus på sjukdomen endometrios, som enligt Östlundh (2022) effektiviserar tillvägagångssättet att identifiera relevanta artiklar och breddar förståelsen för forskningsområdet. Friberg (2022b) poängterar hur det underlättar att använda en struktur vid formulering av en forskningsfråga. I denna uppsats valdes PECO- strukturen som stöd i enlighet med Statens Beredning för Medicinsk och Social utvärderings (SBU) metodbok. Eftersom uppsatsen inte innefattar någon jämförelsegrupp uteslöts C- komponenten i PECO-modellen och PEO-strukturen användes istället. PEO-strukturen består av tre delar: population (population), exposure (exponering) och outcome (utfall) (SBU, 2024), (Tabell 2). Tabell 2. PEO strukturen. Population (population) Exposure (exponering) Outcome (utfall) 6 Kvinnor med endometrios Mötet i hälso- och Upplevelse av bemötandet sjukvården Genom PEO-strukturen identifierades relevanta sökord med hjälp av Svensk MeSH, vilka därefter översattes till engelska. Sökorden kombinerades med de booleska operatorerna “AND” och “OR” för att skapa en mer precis och avgränsad söksträng (Östlundh, 2022). Sökorden som användes i den slutgiltiga sökningen var identiska i databaserna PubMed och CINAHL. Den slutgiltiga söksträngen bestod av följande termer: life change events OR experience OR encounter AND endometriosis OR endometrioma OR endometriomas OR endometrioses AND health Personnel OR health care OR health Care professional. Söksträngen delades in i tre sökblock (tabell 3). Tabell 3. Sökblock med MeSH-termer och synonymer. Sökblock Sökord/MeSH-termer Syfte Upplevelser Life change events Att identifiera studier som belyser kvinnors (MeSH) OR upplevelser i relation till endometrios. experience OR Kombinationen av MeSH-term och sökord breddar encounter sökningen och fångar in fler relevanta artiklar. MeSH-term kombinerades med sökorden “experience” och “encounter” eftersom dessa återfanns frekvent i titlar och abstrakt, vilket bidrog till ett bredare och mer omfattande resultat. Diagnos Endometriosis Att identifiera studier som handlar om kvinnor med (MeSH) OR endometrios. Termerna woman eller female endometrioma OR exkluderades eftersom sjukdomen endast drabbar endometriomas OR kvinnor. Att fånga upp så många studier som endometrioses möjligt med olika benämningar av endometrios utöver MeSH-termen. Hälso- och Health personnel Att avgränsa sökningen till forskning som berör sjukvård (MeSH) OR health hälso- och sjukvårdspersonal och deras bemötande care OR health care i hälso- och sjukvården. Termer relaterade till professional specifika yrkesgrupper, såsom sjuksköterskor, uteslöts då dessa inte gav fler relevanta träffar. En söktabell utformades för att skapa en överblick över vilka begränsningar, datum för genomförd sökning samt antal träffar på söksträngarna (tabell 4). Tabell 4. Söktabell. Datum Databas Sökning Begränsningar Antal träffar 7 2025- PubMed ((((life change event) OR (experience)) 369 09-09 OR (encounter)) AND ((((endometriosis) OR (endometrioma)) OR (endometriomas)) OR (endometrioses))) AND (((health personnel) OR (health care)) OR (health care professional)) 2025- CINAHL S1: Life change events OR experience Peer reviewed 494360 09-09 OR encounter 2025- CINAHL S2: Endometriosis OR endometrioma Peer reviewed 9854 09-09 OR endometriomas OR endometrioses 2025- CINAHL S3: Health Personnel OR health care Peer reviewed 777924 09-09 OR health care professional 2025- CINAHL S1 + S2 + S3 Peer reviewed 86 09-09 Life change event OR experience OR encounter AND endometriosis OR endometrioma OR endometriomas OR endometrioses AND health personnel OR health care OR health care professional Kvalitetsgranskning Elva artiklar uppfyllde kriterierna och lästes i fulltext samt genomgick en kvalitetsgranskning med stöd av granskningsmallen utförd av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2022). Enligt SBU (2022) kan artiklarnas kvalitet bedömas utifrån graden av metodologiska brister: obetydliga eller mindre brister, måttliga brister eller stora brister. Granskningsmallen möjliggör identifiering av risk för bias, något som kan påverka studiernas trovärdighet. Ett av exklusionskriterierna var att artiklar med låg kvalitet skulle uteslutas, eftersom detta enligt SBU (2022) indikerar stora metodologiska brister. Tre artiklar 8 exkluderades av den anledningen. Eftersom SBU:s (2022) granskningsmall inte omfattar bedömning av etiska aspekter, genomfördes en separat granskning av forskningsetiken. Efter avslutad kvalitet- och etikgranskning kvarstod åtta artiklar. Dessa bedömdes hålla god kvalitet med ”obetydliga eller mindre brister” vilket är den lägsta klassificeringen av brister enligt SBU (2022) och inkluderades till det slutliga resultatet. En bilaga med samtliga artiklar utformades vars syfte är att redovisa artiklarnas kvalitet utifrån granskningsmallen samt ge en metodologisk översikt av respektive studiers syfte, metod, urval och huvudsakliga resultat (Bilaga 2). Dataanalys För att analysera resultaten användes Fribergs (2022a) modell för metasyntes, som är särskilt lämpad för sammanställning av kvalitativa studier. Modellen fungerar enligt Friberg (2022a) som en rörelse, där resultatet från artiklar bryts ner i delar och sammanfogas sedan till en ny helhet. Analysen genomfördes i fem steg: Steg ett och två: Artiklarnas resultat lästes i helhet flera gånger med syftet att identifiera upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Fokus låg på att förstå och analysera varje artikels huvudsakliga resultat. Eftersom samtliga artiklars resultat utformades i teman eller kategorier, bearbetades dessa med utgångspunkt i att tolka kärnan bakom varje tema och kategori. Även citat analyserades och inkluderades i resultatet. Steg tre och fyra: Respektive tema och kategori från artiklarnas resultat skrevs ned och genom programmet Zotero kunde relevant information markeras och likheter grupperas. Den sammanställda informationen jämfördes sedan mellan författarna för att identifiera likheter och skillnader av de teman och kategorier som framkommit. Utifrån detta utvecklades idéer kring kategorier och underkategorier som kunde användas till resultatet. Steg fem: Resultatet sammanställdes med viss tolkning för att återge studiernas resultat, i enlighet med Fribergs (2022a) modell för beskrivande sammanställning av kvalitativa artiklar. Resultatet formulerades och en tabell skapades för att illustrera kategoriernas struktur på ett tydligt och läsbart sätt (Friberg, 2022a), (tabell 5). Forskningsetik Eftersom denna uppsats är en litteraturöversikt krävs inget etiskt godkännande. Dock är det av vikt att de inkluderade artiklarna har ett etiskt godkännande och att forskarna har ett etiskt beaktande. Helsingforsdeklarationen rekommenderar att etik granskas av oberoende kommittéer för att säkerställa att studien utförts enligt etiska riktlinjer (Kjellström, 2017). Samtliga åtta artiklar som inkluderats till resultatet deklarerar ett etiskt godkännande från en eller flera etiska kommittéer. Kjellström (2017) belyser den etiska principen “respekt för personen” som bör beaktas vid forskning vilket innefattar krav på samtycke, att deltagare i forskning själva ska fatta beslut om sitt deltagande och att de får ta del av information innan beslut om medverkande tas. I samtliga artiklar framkommer det samtycke till intervjuer och visad hänsyn för deltagarnas medverkan. 9 Resultat Resultatet utgörs av två huvudkategorier och sex underkategorier (tabell 5). Länder som artiklarna är hämtade från är Irland, Australien, England, USA, Kanada, Tyskland och Sverige. Tabell 5. Huvudkategorier och subkategorier. Huvudkategori Subkategori Att känna sig ifrågasatt och misstrodd Att få sina symptom trivialiserade Att mötas med oförståelse Att sakna inflytande Att känna maktlöshet Att mötas av personalens okunskap Att sakna information Att bli tagen på allvar Att bli bekräftad Att känna sig ifrågasatt och misstrodd Att få sina symptom trivialiserade Forskning visar att kvinnor med endometrios upplever att deras symptom inte tas på allvar av hälso- och sjukvårdspersonal vilka också ibland kommunicerar på ett sätt som antyder att symptomen skulle vara psykiskt betingade, inbillade eller påhittade (Grundström et al., 2018; Requadt et al., 2024; Brauer et al., 2025; Denny & Mann, 2008). Brauer et al. (2025) förmedlar att kvinnor i vårdmöten inte ges tillräckligt utrymme att berätta om sina symptom innan de tonas ned eller avfärdas. En återkommande upplevelse är att smärta inte erkänns som legitim, då kvinnor vittnar om att deras smärtupplevelser ofta ifrågasätts eller förminskas (Requadt et al., 2024; Roman Emanuel et al., 2024; Denny & Mann, 2008). Requadt et al. (2024) beskriver att kvinnor inte känner sig hörda när deras symptom trivialiseras. Kvinnorna upplever även att deras menstruationssmärtor inte erkänns som sjukdomsrelaterade, utan snarare normaliseras som en naturlig del av att vara kvinna (Valihora, 2025; Grundström et al., 2018; Requadt et al., 2024; Brauer et al., 2025; Lightbourne et al., 2024; Denny & Mann, 2008). Några kvinnor lyfter också att deras läkare uteslutit endometrios utifrån olika stereotypiska föreställningar som kopplas till kvinnors karaktär såsom utseende, ålder eller personlighet (Requadt et al., 2024; Denny & Mann, 2008). Denna normalisering och trivialisering av symptom leder till att kvinnor tappar förtroendet för hälso- och sjukvården, vilket i sin tur försämrar relationen mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen (Requadt et al., 2024). Flera kvinnor uppger också att de anklagats för att överdriva sin smärtproblematik i syfte att få tillgång till läkemedel, specifikt narkotikaklassade preparat (Requadt et al., 2024; Young et al., 2020). Att bli bemött med ignorans, inte bli trodd på samt få sin smärta avfärdad kan bidra till en känsla av att inte bli sedd eller respekterad i vårdmötet (Grundström et al., 2018). Läkare har i vissa fall föreslagit generella behandlingar som p- piller eller smärtstillande läkemedel utan vidare utredning av symptomen (Brauer et al., 10 2025). Några kvinnor beskriver även att endometrios jämförts med terminala sjukdomar som cancer, där läkare uttryckt att de borde vara tacksamma över att endometrios inte är livshotande. Denna typ av jämförelse upplevs som djupt trivialiserande och förminskande av den svåra smärta och påverkan som sjukdomen medför (Valihora, 2025). Att mötas med oförståelse Grundström et al. (2018) beskriver hur kvinnor med endometrios ofta bemöts med oförståelse och bristande empati i kontakt med hälso- och sjukvårdspersonalen. Kvinnor upplever att de känner sig osynliga och ensamma i sin sjukdomsupplevelse när de inte tas på allvar (Grundström et al., 2018). De gynekologiska undersökningar som utgör en del av den rutinmässiga utredningen beskrivs som särskilt påfrestande och präglas av bristande förståelse för hur det är att ha endometrios. Dessa tillfällen upplevs som extra utsatta då undersökningarna ofta orsakar smärta och väcker känslor av att bli exponerad och blottad (Grundström et al., 2018; Young et al., 2020). Om hälso- och sjukvårdspersonal dessutom använder fackliga och medicinska termer som är svåra att förstå skapar det ytterligare distans och exkludering (Grundström et al., 2018). En avfärdande och nonchalant attityd från hälso- och sjukvårdspersonal leder till frustration, osäkerhet och i vissa fall till försenade eller uteblivna diagnoser (Brauer et al., 2025; Lightbourne et al., 2024; Denny & Mann, 2008). I andra fall har kvinnor fått rådet att acceptera sitt mående och minska på stressen, vilket ytterligare förmedlar en brist på förståelse (Lightbourne et al., 2024). Utöver det verbala bemötandet beskriver kvinnor även subtila uttryck av oförståelse, i form av nonchalans, såsom undvikande ögonkontakt, att hälso- och sjukvårdspersonalen knackar med fingrarna på bordet eller talar med en nedlåtande ton, vilket tolkas som tecken på bristande intresse och respekt (Grundström et al., 2018). Young et al. (2020) beskriver även att när kvinnor själva kommer med förslag på behandlingar för att minska symptomen, såsom livsstilsförändringar, förlöjligas detta och tillrättavisats med att evidens för påståendet saknas. Grundström et al. (2018) beskriver hur hälso- och sjukvårdspersonalen i flera fall uppfattas som ointresserad av att bemöta kvinnors oro kring vardagliga aspekter, såsom rädslor för infertilitet, djup samlagssmärta och svårigheter att ingå i eller upprätthålla nära relationer. Att sakna inflytande Att känna maktlöshet Young et al. (2020) lyfter att kvinnor med endometrios beskriver hur läkare ofta uppfattas besitta en tydlig auktoritet och makt över kvinnors liv och livskvalitet. Läkarens expertis placerar dem i en maktposition, vilket ger dem inflytande över kvinnors kunskap och förståelse för endometrios. Efter genomgången operation eller behandling, där symptomen har återkommit, beskriver kvinnor hur deras egen kunskap och erfarenhet kring sin egen kropp ofta förbises. I stället för att bli lyssnade till, upplever de att läkaren sätter sin professionella kunskap i första hand och avfärdar upplevelserna (Young et al., 2020). Lightbourne et al. (2024) beskriver att kvinnor tvingas återge sin sjukdomshistoria upprepade gånger för olika vårdgivare innan de blir tagna på allvar, något som skapat både frustration och känslor av otillräcklighet. Upplevelsen av att inte bli tagen på allvar bidrar också till en känsla av maktlöshet (Young et al., 2020; Brauer et al., 2025; Valihora, 2025). Flera kvinnor beskriver hur de upplever ett behov av att ständigt behöva övertyga hälso- och sjukvårdspersonal om sin egen kunskap och förståelse av kroppen för att tas på allvar (Valihora, 2025; Young et al., 2020; Lightbourne et al., 2024). Samtidigt finns en påtaglig rädsla för att konfrontera sin läkare och en oro att bli betraktad som hypokondriker eller “galen” (Young et al., 2020). I de fall där hälso- och sjukvården orsakat fysisk eller psykisk 11 skada uppger flera kvinnor att de avstått från att anmäla eller klaga då de är rädda att inte bli trodda eller lyssnade på, vilket förstärker upplevelsen av att läkaren besitter mer makt och inflytande (Young et al., 2020). Maktlösheten som många kvinnor beskriver kan innebära både förlust av handlingsutrymme samt förlust av bestämmanderätt över sin egen kropp. Tydliga exempel är när kvinnor är bestämda över sina upplevda symptom och vilken behandling de önskar få, men ignoreras då läkaren ansett att kvinnan själv har otillräcklig kunskap (Valihora, 2025). Kvinnor som söker sig till den gynekologiska akutmottagningen vid kraftig smärtproblematik, uppger enligt Roman Emanuel et al. (2024) att hjälpen de får med sin smärthantering beror på vilken hälso- och sjukvårdspersonal som är tillgänglig. Det påvisas att besök på akutmottagningar inte säkerställer adekvat hjälp, snarare att det även inom slutenvården förekommer att hälso- och sjukvårdspersonalen misstror kvinnorna, vilket resulterar i en känsla av nedvärdering och sämre behandling (Roman Emanuel et al., 2024). Att mötas med hälso-och sjukvårdspersonalens okunskap Kvinnor beskriver hur de kände sig beroende av hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens då denna i hög grad påverkar deras livskvalitet och tillgång till adekvat vård (Grundström et al., 2018). Dock upplever många kvinnor att hälso- och sjukvårdspersonal saknar grundläggande kompetens om sjukdomen, vilket ofta leder till försenad diagnostik och otillräcklig behandling (Denny & Mann, 2008). Flera studier visar att kvinnor ofta blir feldiagnostiserade med tillstånd som depression, Irritabel tarm (IBS), kraftfulla menstruationssmärtor eller stress och att de ibland får felaktiga råd om behandling (Denny & Mann, 2008; Lightbourne et al., 2024; Brauer et al., 2025; Grundström et al., 2018; Valihora, 2025). Enligt Young et al. (2020) och Denny och Mann (2008) har kvinnor fått höra att graviditet kan bota både sjukdom och smärta. Denny och Mann (2008) framför att läkare i vissa fall varit ovilliga att remittera kvinnor vidare till specialistvården, eftersom de inte kunnat avgöra om smärtan berott på menstruationsbesvär eller andra tillstånd, som exempelvis appendicit. I flera fall har kvinnor fått beskedet att diagnos eller vidare utredning blir aktuellt först om problemen kvarstår när de försöker bli gravida (Young et al., 2020; Brauer et al., 2025). Dock beskriver kvinnor att det även inom specialistvården förekommer bristande kunskap om endometrios, vilket i vissa fall resulterat i ofullständiga kirurgiska ingrepp och otillräcklig uppföljning (Denny & Mann, 2008). Grundström et al. (2018) och Denny och Mann (2008) belyser hur kvinnors symptom avfärdas med hänvisning till att smärta vid menstruation är något normalt, och att mer uttalad smärta ses som ett uttryck för “otur” snarare än tecken på sjukdom. Brauer et al. (2025) lyfter att många kvinnor upplever att hälso- och sjukvårdspersonal inte erkänner sina kunskapsluckor om sjukdomen, vilket skapar misstro och osäkerhet i vårdmötet. Flera kvinnor uttrycker en stor besvikelse över läkarnas medicinska kompetens som de tidigare haft stort förtroende till, men som de senare upplever inte alltid motsvarar deras förväntningar, vilket lett till att de tvingats byta vårdinstans flera gånger innan de fått adekvat hjälp (Young et al., 2020). Kvinnor efterfrågar därför större öppenhet och ärlighet från hälso- och sjukvårdspersonal när kunskapen är begränsad och konstaterar att ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till större trygghet och tillit till hälso- och sjukvården (Brauer et al., 2025) Enligt Brauer et al. (2025) har utvecklingen av nationella riktlinjer för endometriosvård haft en viktig roll i att förbättra kunskapsnivån och för att främja en mer jämlik och evidensbaserad vård. Att sakna information Artiklarna visar att kvinnor med endometrios ofta får begränsad eller ingen information om sjukdomen, dess symptom eller behandlingsalternativ (Lightbourne et al., 2024; Brauer et al., 2025; Young et al., 2020). Denna brist på information leder till en osäkerhet som gör det 12 svårare för kvinnor att navigera i hälso- och sjukvården. Felaktig eller ofullständig information upplevs dessutom förvärra symptomen eller leda till felbehandling. För att kompensera för den uteblivna informationen söker kvinnorna information på egen hand, ofta från osäkra källor som internet och sociala medier, och ibland utifrån självhjälpsgrupper eller andra patienter utan medicinsk utbildning (Brauer et al., 2025). Enligt Lightbourne et al. (2024) tycker kvinnor att det är otydligt vad som var hälso- och sjukvårdspersonalens respektive patientens ansvar gällande information om endometrios, men att ansvaret för att känna igen symptom och säkerställa korrekt diagnos bör ligga hos utbildad hälso- och sjukvårdspersonal. Många kvinnor beskriver att självutbildning och förmågan att föra sin egen talan är avgörande för att kunna driva sin vård framåt (Brauer et al., 2025; Lightbourne et al., 2024). Kvinnorna efterfrågar mer individualiserad rådgivning samt undervisning om både generella symptom på endometrios och tillgängliga behandlingsalternativ (Brauer et al., 2025; Young et al., 2020; Lightbourne et al., 2024). Att bli tagen på allvar Att bli bekräftad Många kvinnor med endometrios upplever att de har en dålig relation till sin allmänläkare, men de som uppger sig ha en stödjande vårdkontakt understryker känslan av att deras symptom tas på allvar (Denny & Mann, 2008). Vidare beskrivs att kvinnorna oftast träffade minst en person ur hälso- och sjukvårdspersonalen som fungerade som ett stöd (Brauer et al., 2025). Det finns en tydlig samstämmighet hos kvinnor gällande den tacksamhet de känner inför positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonal, och dessa situationer kännetecknas ofta av att bli lyssnad och trodd på (Requadt et al., 2024; Denny & Mann, 2008; Grundström et al., 2018; Roman Emanuel et al., 2024). När hälso- och sjukvårdspersonal erkänner kvinnors upplevelser känner de sig bekräftade och sedda, vilket minskar behovet av att behöva övertyga om sina symptom samt oron över att bli dömda (Grundström et al., 2018). Hälso- och sjukvårdspersonal som skapar trygghet beskrivs som empatiska, öppensinnade och bekräftande, vilket får kvinnor att känna sig väl omhändertagna (Brauer et al., 2025). Kvinnor beskriver dessutom hur de upplever en stor tacksamhet när de möter hälso- och sjukvårdspersonal som är påläst och kunnig. Tydlig information och rekommendationer kan hjälpa patienterna i deras vardag, samt ge en bättre bild av den egna situationen och vad som kan förväntas av sjukdomen. Detta beskrivs som en av de viktigaste delarna för många patienter (Roman Emanuel et al., 2024; Grundström et al., 2018; Brauer et al., 2025). Kvinnor upplever att hela processen från första vårdkontakt till diagnos och behandling går snabbare när hälso- och sjukvårdspersonalen visar intresse, är samarbetsvilliga och litar på kvinnorna, samt har en bred expertis och kunskap (Brauer et al., 2025). Hälso- och sjukvårdspersonal som misstänker endometrios i ett tidigt skede ger en känsla av trygghet (Brauer et al., 2025). I akuta situationer, ofta på gynekologiska akutmottagningar till följd av extrem smärta, rapporteras att bemötandet från sjuksköterskor oftast upplevs positivt när läkarna är upptagna. Patienterna möts med respekt och blir bekräftade i sin smärta. Detta gör att kvinnorna känner sig mindre stressade vilket leder till ökad trygghet och tillit (Roman Emanuel et al., 2024). 13 Diskussion Metoddisskussion Design Denna uppsats är en litteraturöversikt av kvalitativ forskning vars syfte är att beskriva kvinnor med endometrios upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt Friberg (2022a) har kvalitativ forskning som mål att bidra med ökad förståelse för patientens upplevelser och erfarenheter, vilket överensstämmer med uppsatsens syfte. En kvantitativ metod hade lämpat sig bättre ifall uppsatsen ville jämföra grupper eller kvantifiera resultat. Däremot är det värt att lyfta att inkludering av artiklar med kvantitativ metod hade kunnat tillföra information från självskattade enkäter som belyser bemötande. Urval Ett inklusionskriterium i denna uppsats var att samtliga artiklar skulle vara peer reviewed, vilket innebär att forskningen har granskats av experter innan publicering i en vetenskaplig tidskrift (Östlundh, 2022). Henricson (2017) framhåller att trovärdigheten ökar när en vetenskapligt bedömd artikel är peer reviewed. För personer med begränsad erfarenhet av vetenskaplig litteratur kan det vara svårt att bedöma kvaliteten av artiklar, men genom systematisk kvalitetsgranskning med stöd av SBU (2022) kunde artiklar som upprätthåller en god kvalitet identifieras. Uppsatsen inkluderade endast kvinnor med en bekräftad endometriosdiagnos, då detta ansågs nödvändigt för att säkerställa att upplevelserna var representativa för personer med diagnosen endometrios. Erfarenheter före diagnos inkluderades då dessa kunde ge värdefulla insikter i de hinder och fördomar som kvinnor möter innan diagnosen fastställs. Eftersom forskningen om endometrios fortfarande är begränsad, gjordes ingen strikt avgränsning avseende publiceringsår. Syftet var att inkludera så mycket relevant forskning som möjligt. För att säkerställa att materialet representerar modern forskning inkluderades i efterhand enbart studier publicerade från 2000-talet och framåt, vilket ansågs spegla en mer modern syn på sjukdomen. En av de inkluderade artiklarna publicerades 2008, vilket indikerar att en tydligare tidsmässig avgränsning eventuellt hade kunnat användas för att underlätta urvalsprocessen. Ingen geografisk avgränsning tillämpades och de inkluderade studierna kommer från olika västländer. Beslutet grundades i antagandet att kvinnors upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården inte nödvändigtvis påverkas av geografiska faktorer, utan snarare av hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap, attityder och förståelse för patientens behov. Att samtliga studier kom från västvärlden påverkar dock studiens överförbarhet, vilket Henricson (2017) lyfter som en viktig aspekt att beakta då resultatet i detta fall inte kan generaliseras till kvinnor i andra kulturella eller geografiska kontexter. Datainsamling Litteratursökningen utfördes i PubMed och CINAHL vilket enligt Henricsson (2017) anses vara en styrka när fler än en databas tillämpas. Det har reflekterats av författarna att ytterligare databaser hade kunnat utforskats till denna uppsats, vilket hade kunnat generera ett bredare perspektiv. Då antalet sökträffar överträffade förväntningarna i databaserna och motsvarade uppsatsens syfte, gjordes inga ytterligare sökningar i andra databaser. En metodologisk styrka är användningen av booleska operatorer som enligt Östlundh (2022) passar sig bra för att få fram ett relevant och specifikt litteratururval, vilket ökar relevansen. I 14 uppsatsen tillämpades åtta artiklar varav sju erhöll kvalitativ ansats och en med mixad metod. Artikeln med mixad metod granskades med samma granskningsmall som för kvalitativ metod och enbart den kvalitativa delen inkluderades till resultatet. Söktabell (3) utformades för att möjliggöra reproducerbarhet, det vill säga att samma sökning ska kunna genomföras på nytt och generera motsvarande resultat samt för att öka transparensen i sökprocessen. Eftersom intresset för endometrios uppdagades efter rapportering i sociala medier där framförallt negativa bemötanden lyftes fram, utvecklades en viss förförståelse hos författarna till uppsatsen, något som kan föreligga som en risk för bias. Förförståelsen har hanterats genom att öppensinnat letat efter artiklar som belyser både negativa och positiva aspekter i bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att ha diskuterat och reflekterat kring hur förförståelsen kan ha påverkat uppsatsen, ökade medvetenheten hos författarna samt uppsatsens pålitlighet enligt Mårtensson och Fridlund (2017). Kvalitetsgranskning En kvalitetsgranskning är nödvändig för att säkerställa att de artiklar som inkluderas i resultatet bygger på empiriskt grundad forskning (Östlundh, 2022). Genom att använda SBU:s (2022) granskningsmall av kvalitativ metod kunde god kvalitet säkerställas av de artiklar som inkluderats till resultatet. De artiklar som bedömdes ha “måttliga” eller “stora” brister enligt kvalitetsgranskningen har exkluderats och inkluderade artiklar bedömdes ha “obetydliga eller mindre” brister, vilket stärker uppsatsens reliabilitet och trovärdighet enligt Henricson (2017). Att antalet artiklar i uppsatsen var något begränsad innebär att resultatet bör ses med viss försiktighet då överförbarheten kan påverkas (Henricsson, 2017) eftersom resultatet inte kan påstås vara representativt för hela populationen kvinnor med endometrios. Något som stärker reliabiliteten ytterligare är att kvalitetsgranskningen har utförts tillsammans av författarna genom att stegvis följa SBU:s (2022) kvalitetsgranskningsmall och genom diskussion kunnat konstatera en gemensam bedömning av kvaliteten på respektive artikel. Dataanalys Genom att bearbeta dataanalysen efter Fribergs (2022a) fem steg underlättades processen att ta fram ett resultat. Artiklarna lästes separat i flera omgångar av författarna för att sedan tillsammans diskutera och föra reflektion kring huvudsakliga fynd, vilket stärker trovärdigheten. Samtidigt finns en medvetenhet om att arbetet har delats upp och att information har kunnat misstolkats och snedvridas. Exempel är vid steg fem i Fribergs (2022a) dataanalys där text började produceras separat. För att minska risken för feltolkning av fynden har enbart nedskriven information tillämpats, samt att angivna källor även kontrollerats i omgångar. Eftersom tre författare har arbetat med denna uppsats, har bearbetning av varandras fynd varit en naturlig del i dataanalysen, vilket enligt Mårtensson och Fridlund (2017) ökar uppsatsens trovärdighet. Författarna anser att information som är tillämpad i resultatet motsvarar samtliga artiklars resultat. Enligt Henricson (2017) ökar både arbetets trovärdighet och pålitlighet när utomstående personer granskar studien. Under uppsatsens gång har arbetet granskats tre gånger av både en handledare och av andra studenter. Detta har hjälpt till att föra arbetsgången framåt samt stöttat identifiering av eventuella brister. Forskningsetik Som poängterat i metodavsnittet är det viktigt att tillse att samtliga artiklar har ett etisk godkännande. Uppsatsförfattarna ansåg att det var av vikt att den informationen som förs vidare är i enlighet med etiska riktlinjer vilket stärker kvaliteten på uppsatsen enligt 15 Mårtensson och Fridlund (2017). Det anses också vara en styrka att samtliga studier i denna uppsats har ett etiskt godkännande. Användning av AI-verktyg Open AI och Google translate har nyttjats för att översätta textavsnitt från engelska till svenska. Ingen generering av innehåll, bearbetning av forskningsdata eller analys av resultat har genomförts med hjälp av verktyget. Allt innehåll inklusive tolkningar, analys och slutsatser har utformats självständigt av uppsatsens författare. Användningen av AI bedöms därmed inte ha påverkat uppsatsens vetenskapliga kvalitet eller trovärdighet. Resultatdiskussion I resultatet framkommer det att kvinnor diagnostiserade med endometrios upplever många utmaningar i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet visar att kvinnor blir utsatta för misstro och respektlöst bemötande, både på vägen till diagnos och efter diagnos, vilket leder till inadekvat vård, kirurgi och uppföljning. Dessa upplevelser kan relateras till Katie Erikssons (2015) teori om vårdlidande, där lidandet uppstår när hälso- och sjukvårdspersonal brister i sitt etiska och professionella ansvar. Sjuksköterskan är ofta den första som patienten möter i hälso- och sjukvården och det är därför betydelsefullt att lyfta hur sjuksköterskan kan bemöta utmaningarna som kvinnor med endometrios upplever. Nedan kommer resultatet att diskuteras utifrån huvudkategorier och subkategorier: Att känna sig ifrågasatt och misstrodd I denna kategori presenteras erfarenheter av vårdmöten där huvudfynden visar att kvinnor blir bemötta med oförståelse och att symptom trivialiseras. Kvinnor med endometrios delar, i överrepresenterade fall, samma uppfattning kring hur hälso- och sjukvårdspersonal har en avfärdande och nonchalant attityd. I resultatet normaliseras menstruationssmärta som en naturlig del av att vara kvinna (Valihora, 2025; Grundström et al., 2018; Requadt et al., 2024; Brauer et al., 2025; Lightbourne et al., 2024; Denny & Mann, 2008). Det förekommer också ifrågasättande av symptom och antydan att dessa skulle vara psykiskt betingade, samt att kvinnor får höra att de överdriver (Grundström et al., 2018; Requadt et al., 2024; Brauer et al., 2025). Petterson och Berterö (2020) illustrerar detta likväl, genom att förmedla hur kvinnor med endometrios upplever att deras symptom trivialiseras och hur det råder ett bristande intresse hos hälso- och sjukvårdspersonal att förstå problem relaterat till endometrios. De negativa upplevelserna av bemötande tyder på en bristande implementering av personcentrerad vård, vilket går emot sjuksköterskans kompetensområde som vilar i ett personcentrerat arbetssätt (Öhlén & Friberg, 2019). Hälso- och sjukvården riskerar alltså att förstärka lidandet hos kvinnor med endometrios när deras symptom inte erkänns som legitima. Eriksson (2015) lyfter att vårdlidande är ett resultat av att människans värdighet kränks och orsakas genom en nonchalant attityd och att inte människan ges plats att uttrycka sig, vilket representerar kvinnornas upplevelser. Maulenkul et al. (2024) har i sin studie belyst hur kvinnor lämnas med känslor av osäkerhet, sänkt självkänsla och förlust av kontroll när hälso- och sjukvården brister, vilket också går att avläsa från uppsatsens resultat. Det bidrar till en sårbar vårdrelation och grunden för ett partnerskap mellan patient och sjuksköterska går förlorat. Ett personcentrerat arbetssätt kan ses som grundläggande i omvårdnaden för att inte vårdlidande ska uppstå, vilket Ekman et al. (2011) belyser genom att konstatera att patienten behöver bli lyssnad till för att bli erkänd och hörd. 16 Otillräcklig kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal Ett ytterligare vårdlidande kan uppstå när hälso- och sjukvårdspersonal saknar adekvat kunskap om patientens sjukdomstillstånd. Forskning visar att många kvinnor med endometrios upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen inte besitter tillräcklig kunskap om sjukdomen, att diagnosprocessen är utdragen samt att den behandling som erbjuds ibland är otillräcklig (Denny & Mann, 2008). Kvinnor beskriver även att deras symptom ofta förklaras som psykosomatiska tillstånd (Young et al., 2020), vilket kan tolkas som en medicinsk och strukturell okunskap kring endometrios. Detta är något som även Pettersson och Berterö (2020) lyfter fram som en central orsak till bristande bemötande inom hälso- och sjukvården. När kvinnor får felaktiga råd eller nekas vidare utredning kränks deras värdighet och integritet, samtidigt som de riskerar att stå utan adekvat vård. Exempel på felaktiga råd som ofta förekommer i resultatet är att kvinnor får rådet att graviditet botar endometrios (Denny & Mann, 2008; Lightbourne et al., 2024; Brauer et al., 2025; Grundström et al., 2018; Valihora, 2025; Young et al., 2020). Att ge en kvinna ett sådant råd indikerar en stor kunskapsbrist som påverkar både den fysiska och psykiska aspekten, vilket är problematiskt då kvinnor med endometrios har, enligt Maulenkul et al. (2024) större benägenhet att utveckla depression och ångest. Diagnosfördröjningar kan också kopplas till bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Om en sjuksköterska inte är kapabel att identifiera symptom på endometrios och därmed avvisar patienten utan vidare utredning, innebär det att kvinnan inte får rätt vård i rätt tid. En sådan fördröjning resulterar i ett onödigt lidande som är skapat av hälso- och sjukvården (Eriksson, 2015). En studie som styrker problematiken kring att hälso- och sjukvårdspersonalen inte har tillräcklig kunskap genomfördes i Frankrike, där 102 allmänläkare svarade på frågor om handläggning av endometrios, samt uppskattade sin egen kunskap kring sjukdomen (Roullier et al., 2021). Av 102 läkare uppgav 76 att de inte hade relevant kunskap för att diagnostisera endometrios och 20 läkare kände inte till att nationella riktlinjer för sjukdomen existerade. Detta tyder på ett begränsat intresse för kvinnohälsa, vilket kan kopplas till den fortsatt bristfälliga och delvis föråldrade synen på endometrios och dess behandling. Att inte erhålla korrekt eller adekvat vård från början kan leda till ineffektiva behandlingar, vilket är problematiskt både ur ett medicinskt och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Sjuksköterskans ansvar enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2024) är att göra en adekvat bedömning av patientens hälsotillstånd och genom det fånga upp symptom i ett tidigt skede. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan tillse att patienten får möjlighet till utredning och uppföljning. När sjuksköterskan inte har tillräcklig kunskap om symptom och tecken på endometrios kan det leda till att vårdsystemet belastas eftersom patienterna tvingas cirkulera mellan olika vårdinstanser (Young et al., 2020). I resultatet inkluderas två svenska studier (Grundström et al., 2018; Roman Emanuel et al., 2024), som visar på liknande resultat, att kvinnor inte får rätt eller adekvat vård i tid vilket sannolikt hänger samman med bristande utbildning och låg medvetenhet hos hälso- och sjukvårdspersonalen om sjukdomen. Att bli bekräftad I resultatet framkommer det även att kvinnor med endometrios beskriver positiva vårdmöten och vad det inneburit för dem. Det är tydligt i dessa vårdmöten att kvinnorna blir tagna på allvar, bekräftade och sedda. Det verifierar vikten av ett personcentrerat förhållningssätt, som Ekman et al. (2011) förmedlar genom tre komponenter som sjuksköterskan bör förhålla sig till. I det positiva bemötandet från uppsatsens resultat tycks två av komponenterna uppfyllas, att kvinnorna sätts i centrum och får sin röst hörd, samtidigt som de därmed får möjlighet att vara delaktiga i sin vård. Ett exempel är när hälso- och sjukvårdspersonal gett kvinnorna information och råd utifrån deras personliga upplevelse (Roman Emanuel et al., 2024; Grundström et al., 2018; Brauer et al., 2025). Ekman och Swedberg (2022) bekräftar i sin 17 studie vikten av att synliggöra och lyssna på patienten. De synliggör ett etiskt förhållningssätt, att varje patient ska ses som en unik individ och hur sjuksköterskor behöver anpassa sig efter patientens särskilda behov och egna resurser i omvårdnaden. Detta motsäger det vårdlidande som Eriksson (2015) indikerar på att hälso- och sjukvården kan skapa vid bristande etisk hållning, när sjuksköterskor inte ger patienter utrymme att uttrycka sig. Petterson och Berterö (2020) beskriver i sin studie de positiva erfarenheterna av ett personcentrerat förhållningssätt, alltså att de kvinnor med endometrios som varit nöjda med bemötandet också lyfter fram att hälso- och sjukvårdspersonalen har lyssnat och försökt förstå dem. Ekman et al. (2011) beskriver en tredje komponent som bygger på dokumentation, och om detta utförs framkommer inte i resultatet. Kvinnor vittnar om att uppföljningen många gånger är otillräcklig (Denny & Mann, 2008). Genom att hälso- och sjukvården journalförs ges möjlighet till en bättre uppföljning och en kontinuitet för kvinnan, då hennes perspektiv och önskemål finns dokumenterat och nästa vårdgivare kan ta vid. Med dessa tre komponenter som riktlinjer kan det personcentrerade förhållningssättet som sjuksköterskor ska förhålla sig till, ge kvinnorna en god upplevelse av bemötandet vilket i sin tur lindrar vårdlidandet. Slutsatser Denna litteraturöversikt visar att bristande kunskap om endometrios inom hälso- och sjukvården utgör en central orsak till att sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal har svårt att förstå och bemöta kvinnor utifrån deras symptom. Resultaten visar att kvinnors symptom ofta trivialiseras och normaliseras, vilket leder till frustration och minskat förtroende för hälso-och sjukvården. Det framkommer därför ett tydligt behov av att öka kunskapen om endometrios bland hälso- och sjukvårdspersonal i allmänhet, och sjuksköterskor i synnerhet. Dessutom betonas vikten av att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt för att kvinnor med endometrios ska känna sig sedda, hörda och bekräftade i vårdmötet. Kliniska implikationer Resultatet visar omfattande brister i bemötandet av kvinnor med endometrios samt betydande kunskapsluckor bland hälso- och sjukvårdspersonal. För att möjliggöra en trygg och evidensbaserad omvårdnad behöver personalen stärka sin kunskap om sjukdomen genom kontinuerlig utbildning. Arbetsgivare bör ta ansvar för detta genom strukturerade utbildningsinsatser som säkerställer att forskningsbaserad kunskap hålls aktuell. Endometrios behandlas i dagsläget inte i sjuksköterskeutbildningen vid Göteborgs universitet. Uppsatsen tydliggör behovet av att integrera kunskap om sjukdomen i utbildningen för att framtida sjuksköterskor ska kunna ge en säker och personcentrerad vård. Nya och tydligare riktlinjer för identifiering av symptom och tecken på endometrios krävs även inom hälso- och sjukvården. En sådan utveckling kan bidra till tidigare diagnos och mer ändamålsenlig behandling. Framtida forskning En fransk studie (Roullier et al., 2021) tar upp att franska allmänläkare endast får en fråga om gynekologi i sin läkarexamination och därför finns en stor okunskap om sjukdomen. Då det 18 är läkare som diagnostiserar kvinnor med endometrios hade det därför varit intressant att göra en studie på nivån av kunskapen i Sverige, inte bara hos läkare, utan även hos sjuksköterskor och andra professioner. Detta för att olika yrken enklare ska kunna samarbeta och fånga upp tecken på sjukdomen i ett tidigare skede. I stället för nationella riktlinjer, skulle internationella riktlinjer kunna utformas för att få en större samstämmighet internationellt då endometrios är en sjukdom som påträffas globalt. 19 Referenser Andysz, A., Jacukowicz, A., Merecz-Kot, D., & Najder, A. (2018). Endometriosis - The challenge for occupational life of diagnosed women: A review of quantitative studies. Endometriosis – The challenge for occupational life of diagnosed women: A review of quantitative studies. Medycyna pracy, 69(6), 663–671. https://doi.org/10.13075/mp.5893.00737 Björkman, I., & Bång, A. (2025). Sjuksköterskans kunskapsområde och profession. I A. Backman, K. Göransson, A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder; ansvar och utveckling (4 uppl., s. 19–37). Studentlitteratur. Brauer, L., de Cruppé, W., & Geraedts, M. (2025). "Take me seriously": A qualitative interview study exploring healthcare experiences of endometriosis patients. PloS one, 20(5), e0323883. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0323883 Czubak, P., Herda, K., Niewiadomska, I., Putowski, L., Łańcut, M., & Masłyk, M. (2025). Understanding Endometriosis: A Broad Review of Its Causes, Management, and Impact. International journal of molecular sciences, 26(18), 8878. https://doi.org/10.3390/ijms26188878 Denny, E., & Mann, C. H. (2008). Endometriosis and the primary care consultation. European journal of obstetrics, gynecology, and reproductive biology, 139(1), 111–115. https://doi.org/10.1016/j.ejogrb.2007.10.006 Ekman, I., & Swedberg, K. (2022). Person-Centred Care, Theory, Operationalisation and Effects. I D. Kriksciuniene & V. Sakalauskas (Red.), Intelligent Systems for Sustainable Person-Centered Healthcare (s. 23–33). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-030-79353- 1 Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin- Ivanoff, S., Johansson, I. L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L. E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care--ready for prime time. European journal of cardiovascular nursing, 10(4), 248–251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008 Eriksson, K. (2015). Den lidande människan (2 uppl.). Liber. (kap 11, sid 77–90) Friberg, F. (2022a). Att göra en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning - inspirerad av metasyntes. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (4 uppl., s. 169–181). Studentlitteratur. Friberg, F. (2022b). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (4 uppl., s. 46–47). Studentlitteratur Georgsson, S., & Stenström Bohlin, K. (2022). Gynekologi. I C. Kumlien & J. Rydstedt (Red.), Omvårdnad & Kirurgi (2 uppl., s. 485–487). Studentlitteratur. Grundström, H., Alehagen, S., Kjølhede, P., & Berterö, C. (2018). The double-edged experience of healthcare encounters among women with endometriosis: A qualitative study. Journal of clinical nursing, 27(1-2), 205–211. https://doi.org/10.1111/jocn.13872 Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2 uppl., s. 411–420). Studentlitteratur 20 Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso-och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30/#K3 Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2 uppl., s. 59–63). Studentlitteratur. Lightbourne, A., Foley, S., Dempsey, M., & Cronin, M. (2024). Living With Endometriosis: A Reflexive Thematic Analysis Examining Women's Experiences With the Irish Healthcare Services. Qualitative health research, 34(4), 311–322. https://doi.org/10.1177/10497323231214114 Maulenkul, T., Kuandyk, A., Makhadiyeva, D., Dautova, A., Terzic, M., Oshibayeva, A., Moldaliyev, I., Ayazbekov, A., Maimakov, T., Saruarov, Y., Foster, F., & Sarria-Santamera, A. (2024). Understanding the impact of endometriosis on women's life: an integrative review of systematic reviews. BMC women's health, 24(1), 524. https://doi.org/10.1186/s12905-024- 03369-5 Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2 uppl., s. 421–438). Studentlitteratur. Patientlag (SFS 2014:821). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821/#K1 Pettersson, A., & Berterö, C. M. (2020). How Women with Endometriosis Experience Health Care Encounters. Women's health reports (New Rochelle, N.Y.), 1(1), 529–542. https://doi.org/10.1089/whr.2020.0099 Requadt, E., Nahlik, A. J., Jacobsen, A., & Ross, W. T. (2024). Patient experiences of endometriosis diagnosis: A mixed methods approach. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology, 131(7), 941–951. https://doi.org/10.1111/1471-0528.17719 Roman Emanuel, C., Holter, H., Hansson, I. N., & Forslund, M. (2024). Endometriosis leading to frequent emergency department visits-women's experiences and perspectives. PloS one, 19(11), e0307680. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0307680 Roullier, C., Sanguin, S., Parent, C., Lombart, M., Sergent, F., & Foulon, A. (2021). General practitioners and endometriosis: Level of knowledge and the impact of training. Journal of gynecology obstetrics and human reproduction, 50(10), 102227. https://doi.org/10.1016/j.jogoh.2021.102227 Santamäki Fischer, R. (2019). Tröst och trygghet. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (3 uppl., s. 409–437). Studentlitteratur. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2022). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. (SBU). https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2024). Utvärdering av insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. (SBU:s metodbok). https://www.sbu.se/sv/metod/metodboken-2023/?pub=101442&lang=sv Socialstyrelsen. (1 september 2021). Hälso- och sjukvårdspersonal. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/vem-far-gora- vad/styrning-och-arbetsfordelning/halso-och-sjukvardspersonal/ 21 Svensk sjuksköterskeförening. (2021). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. https://swenurse.se/download/18.7104a0bd1817fce0092f0132/1656659417909/A4%20ICN% 20Etiska%20kod%20enkelsidor.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2024). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://swenurse.se/download/18.63d77b1e18bf5c2bfaa40841/1701244747726/Kompetensbe skrivning%20legitimerad%20sjuksko%CC%88terska%202024.pdf Valihora H. P. (2025). Experiences of disempowerment amongst endometriosis patients: Toward comprehensive care to address the psychosocial impact of chronic illness. Journal of health psychology, 13591053251331279. Advance online publication. https://doi.org/10.1177/13591053251331279 Warden Werning, N,. & Gad, V. (Programledare). (26 augusti 2025). Kampen mot endometrios: Systrarna som opereras i Rumänien [Poddavsnitt]. I P3 Nyheter Dokumentär. Sveriges Radio. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kampen-mot-endometrios-systrarna- som-opereras-i-rumanien-p3-nyheter-dokumentar Wiklund Gustin, L. (2019). Lidande. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållnigssätt (3 uppl., s. 409–437). Studentlitteratur. Young, K., Fisher, J., & Kirkman, M. (2020). Partners instead of patients: Women negotiating power and knowledge within medical encounters for endometriosis. Feminism & Psychology, 30(1), 22–41. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1177/0959353519826170 Öhlen, J., & Friberg, F. (2019). Person. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (3 uppl., s. 313–334). Studentlitteratur. Östlundh, L. (2022). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (4 uppl., s. 79–109). Studentlitteratur. 22 Bilagor Författare Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet Etiskt godkänd År Enligt SBU Land Ayisha Living With Syftet är att Kvalitativ ansats 20 kvinnor deltog Avfärdande attityder i vården. Obetydliga Ja Lightbourne, Endometrios undersöka Symptom och svår smärta eller Sarah Foley, is: A kvinnors Semistrukturerade, Självrapporterad normaliseras. mindre Maria Reflexive uppfattningar intervjuer via diagnos med brister Dempsey, Thematic och erfarenheter Microsoft Teams endometrios via Kvinnor upplever att det irländska and Mary Analysis gällande lapraskopi hälso- och sjukvårdssystemet sviker Induktiv reflexiv Cronin Examining diagnos, stöd dem. Får inte rätt stöd och tematisk analys Minst 18 år Women’s och möjligheter. 2024 Experiences behandlingsalter Konstruktivistiskt Erfarenhet av hälso- Försenad diagnostisering kan innebära Irland With the nativ som finns perspektiv och sjukvård i minskad livskvalitet. Irish tillgängliga i Irland Healthcare Irland Services Christine Endometrios Syftet är att öka Kvalitativ ansats 10 kvinnor deltog Att leva med smärta. Hur smärtan Obetydliga Ja Roman is leading to kunskapen om påverkar kvinnans dagliga liv, misstro i eller EmanuelI, frequent kvinnor med Intervjuer: på plats Diagnostiserad med vården och smärthantering. mindre Herborg emergency endometrios som eller digitalt endometrios brister Holter, Ida department återkommande Patienters behov vid besök på Tematisk Kvinnan måste ha Nygren visits– besöker gynekologisk akutmottagning. Att bli innehållsanalys besökt GED minst 4 Hansson, women’s gynekologiska lyssnad på, ett behov av förutsägbar gånger eller fler 1 Maria experiences akutmottagninge under en 12 vård av god kvalitet samt behov av fast Forslund and perspect n och att månaders period vårdkontakt. ives undersöka 2024 patienternas Kommunicera på Besök på akutmottagning kunde ses erfarenheter och svenska som ett “lotteri”. Kvinnor visste ej hur Sverige förväntningar de skulle bli bemötta. Lider ej av svåra psykiatriska diagnoser Elaine Endometrios Syftet är att Kvalitativ ansats 30 kvinnor Fördröjning i diagnostisering:Kvinnor Obetydliga Ja Denny a, is and the undersöka blir inte tagna på allvar. eller Christopher primary care kvinnors Semistrukturerade Diagnostiserad med mindre H. Mann consultation erfarenheter av intervjuer endometrios via Brist på kunskap kring endometrios brister endometrios i lapraskopi hos allmänläkare: ovilja att förstå sig 2008 Tematisk analys primärvården på endometrios. England Allmänläkares attityder: symptom trivialiseras. Elise Patient Syftet är att Mixad metod 2017 kvinnor deltog Normalisering av endometrios- Obetydliga Ja Requadt, experiences undersöka från 63 länder symptom uppgavs vara den vanligaste eller Andrew J. of patientbeskrivna Enkät med fyra upplevelsen hos kvinnor. mindre Nahlik, endometriosi upplevelser av frågor av kvalitativ Diagnostiserad med brister Anna s diagnosis: endometrios- ansats endometrios Avfärdande upplevdes bero på att Jacobsen, A mixed diagnostiseringe kvinnorna uttalades vara opålitliga, Tematisk analys Minst 18 år. Whitney methods n. eller på grund av deras utseende eller Trotter approach Engelsktalande och fysiska attribut. Ross i skrift 2024 USA 2 Hanna The double- Syftet med den Kvalitativ ansats 9 kvinnor deltog Kvinnor upplever okunskap, ignorans Obetydliga Ja Grundström, edged här studien är att och misstro i vårdmöten. Kvinnor eller Siw experience identifiera och Tolkande, Diagnostiserad med behöver övertyga sjukvården om att mindre Alehagen, of healthcare beskriva fenomenologisk endometrios via något är fel. Upprepade gynekologiska brister Preben encounters aerfarenheter av ansats lapraskopi undersökningar. Kjolhede, mong möten med 2 pilot intervjuer Minst 18 år Carina women with vårdpersonal hos Bli bekräftad och lyssnad till uppger genomfördes före Berterö endometriosi kvinnor med kvinnor som viktigt i vårdmöten. datainsamling för Svensktalande s: A endometrios 2018 att ge författarna Dubbelsidig erfarenhet av vårdmöten: qualitative chans att öva på vårdpersonal kan vara både destruktiva Sverige study intervjutekniken, och konstruktiva. en inkluderades. Intervjuer i deltagarnas hem eller på sjukhus Hannah Experiences Syftet är att Kvalitativ ansats 9 deltagare. Vården normaliserar symptom och Obetydliga Ja Paige of undersöka de avfärdar smärta. Kvinnor blir inte tagna eller Valihora disempower psykosociala Semistrukturerade Diagnostiserad med på allvar. mindre ment konsekvenserna intervjuer endometrios via brister 2025 amongst av en lapraskopi Upplevs maktlöshet i vårdmötet. Reflexiv tematisk endometriosi endometrios Kvinnor upplever att de inte får Kanada analys Minst 19 år s patients: diagnos och bestämma över sina kroppar. Toward behandling Kanadensiskt Krav på omfattande vård: kvinnor vi comprehensi medlemskap bli lyssnade till, och få individualiserad ve care to vård. address the psychosocial impact of 3 chronic illness Kate Young, Partners Syftet är att Kvalitativ ansats 26 deltagare Kvinnornas uppfattning av kunskap Obetydliga Ja Jane Fisher instead of undersöka och makt: läkare besitter makt, eller and Maggie patients: kvinnors Femisistisk Diagnostiserad med kvinnorna lyssnar till läkarens ord då mindre Kirkman Women erfarenheter av socialkonstruktioni endometrios via dem besitter mer kunskap och brister negotiating att navigera stisk lapraskopi auktoritet, rädda att konfrontera 2020 power and kunskap och Intervjuer via Minst 18 år läkare. Australien knowledge makt i det telefon eller within mediciniska Bosatta i Victoria, Kvinnornas uppfattning om deras egna person-till-person medical mötet vid Australien kunskap och makt: upplever att sin encounters hantering av kunskap om sin kropp tystas ner, läkare for deras är ovilliga att diagnostisera, behöver endometriosi endometrios byta läkare för att få rätt hjälp. s Vad kvinnan vill: bli lyssnad till och förstådd, samt bli bemött med omtanke. Lara Brauer, “Take me Syftet är att Explorativ 21 kvinnor deltog Vårdpersonal beskrivs att antingen Obetydliga Ja Werner de seriously”: beskriva kvalitativ ansats förbättra eller hämma deras vård och eller Cruppé, A qualitative erfarenheter av Diagnostiserad med behandling. Bli lyssnad till främjar mindre Max interview hälso- och Semistrukturerade endometrios via vårdmötet medan bristfällig brister Geraedts study sjukvård och intervjuer, både lapraskopi kommunikation bidrar till osäkerhet exploring dess personal virtuella och på Minst 18 år och frustration. 2025 healthcare hos kvinnor med plats Tyskland experiences endometrios Fenomenologisk Talar tyska Normalisering av symptom. of samt att Feldiagnostisering eller fördröjda Bosatt i den endometriosi identifiera diagnostiseringar. inkluderade s patients utmaningar och 4 resurser för regionen minst 6 Information och kunskap är makt. dessa patienter månader Kunskapsbrist hos vårdpersonal leder till symptomen inte togs på allvar. Minst en Kvinnor kunde få höra att deras vårdkontakt med symptom var påhittade. vårdsystemet i Hessen, Tyskland Bilaga (2) Artikelbilaga. 5