INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER Tidsrumsliga mönster i klimatanpassning En metodologisk ansats för identifiering och analys av översvämningar och åtgärder i Göteborgsområdet Jessica Koontz Tilde Lizell Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet geografi 2025, 180 hp Grundnivå Sammanfattning Klimatförändringar medför nya hot vilket kräver att samhället anpassar sig genom att minska sårbarheter och stärka resiliens för att begränsa framtida skador. I Göteborg utgör översvämningar en av de mest kritiska utmaningarna inom klimatanpassningsarbetet. Denna studie har utvecklat ett verktyg för att analysera tidsrumsliga mönster mellan översvämningar och åtgärder i Göteborgsområdet. Med begreppen smygande kris samt precursor events som teoretisk utgångspunkt och geografiska informationssystem (GIS) möjliggör verktyget en systematisk analys av var och när översvämningar inträffar, samt hur dessa relaterar till genomförda fysiska åtgärder. Verktyget baseras på fyra övergripande steg; insamling av data, bearbetning av data, analys av data samt visualisering av resultat, detta används för att analysera och visualisera spridningen av översvämningar och åtgärder inom studieområdet och för att analysera samband mellan dem. Resultaten visar att översvämningar har förekommit spritt över hela studieområdet under hela tidsperioden. Tidsrumslig analys av översvämningar och åtgärder har dels identifierat olika kluster som anger områden som varit extra utsatta. Två exempel på åtgärder har valts ut för djupare analys, ett där det anses finnas en stark koppling mellan översvämningar i området och åtgärden samt ett exempel där det inte funnits närliggande översvämningar som kan kopplas till åtgärden. Studien belyser ett behov av en samlad och detaljerad databas som kan ligga till grund för effektiv klimatanpassning baserad på tidigare erfarenheter. Det utvecklade verktyget har potential att kontinuerligt synliggöra mönster i översvämningar och åtgärder vilket i sin tur kan främja effektiv klimatanpassning i praktiken samt öka samhällets förmåga att agera i tid och undvika akuta samhällskriser. Nyckelord: klimatanpassning, översvämningar, smygande kris, precursor events, GIS-analys Abstract Title: Spatiotemporal Patterns in Climate Adaptation: A Methodological Approach to the Identification and Analysis of Floods and Measures in the Gothenburg Area Climate change introduces new threats, requiring societies to adapt by reducing vulnerabilities and strengthening resilience to limit future damage. In Gothenburg, flooding represents one of the most critical challenges in climate adaptation. This study presents the development of a tool for analyzing the spatiotemporal patterns of floods and adaptation measures in the Gothenburg region. Grounded in the theoretical concepts of creeping crisis and precursor events, and utilizing Geographic Information Systems (GIS), the tool enables systematic analysis of where and when floods occur, and how these relate to implemented, physical measures. The tool is structured around four main steps: data collection, data processing, data analysis, and visualization of results. It is used to examine the distribution of floods and measures across the study area and to analyze possible connections. The results show that floods have occurred throughout the study area and over the entire studied time period. The spatiotemporal analysis identified clusters that highlight particularly vulnerable areas. Two measures were selected for in-depth analysis: one where a strong link to local flooding was evident, and one where no nearby flood events could be identified within the study period. The study highlights the need for a comprehensive and detailed database to support more effective climate adaptation based on previous experiences. The developed tool holds potential for continuously revealing patterns in floods and measures, thereby promoting effective practices in climate adaptation and improving society’s ability to act in time and avoid acute societal crises. Keywords: climate adaptation, floods, creeping crisis, precursor events, GIS analysis Förord Under vår studietid på Kandidatprogrammet i Geografi vid Göteborgs Universitet har vi fått kunskap om vilka utmaningar vårt samhälle står inför i ett förändrat klimat. Med denna kunskap som grund ville vi i vår kandidatuppsats bidra till klimatomställning och anpassning genom att utveckla ett verktyg som kan stärka samhällets förmåga att möta klimatrelaterade risker. Vi vill rikta ett varmt tack till vår handledare Anders Larsson, universitetslektor vid avdelningen för kulturgeografi, för värdefulla råd, inspiration och uppmuntran. Ett särskilt tack riktas även till kursansvarig Jonas Lindberg, universitetslektor vid avdelningen för kulturgeografi, för hjälpsam feedback och stöd. Slutligen vill vi tacka Per Jarring på Räddningstjänsten Storgöteborg, som generöst delade med sig av både data och expertkunskap, ett bidrag som varit av stor betydelse för vårt arbete. Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 1.1. Syfte 3 1.2. Frågeställningar 3 1.3. Avgränsningar 3 2. Tidigare forskning och centrala begrepp 4 2.1. Tidigare forskning 4 2.1.1. Klimatanpassning och översvämningar i Sverige 4 2.1.2. Riskbedömning och komplexa samhällshot 6 2.2. Centrala begrepp 7 2.2.1. Krisbegreppet 7 2.2.2. Smygande kris och precursor events 8 2.3. Sammanfattning av tidigare forskning och centrala begrepp 10 3. Studieområde 11 4. Metod 15 4.1. Forskningsdesign 15 4.2. Insamling av data 16 4.3. Bearbetning av data 17 4.4. Dataanalys 18 4.5. Metodreflektion och källkritik 19 5. Resultat 21 5.1. Metodutveckling 21 5.1.1. Steg 1: insamling av data 22 5.1.2. Steg 2: bearbetning av data 22 5.1.3. Steg 3: analys av data 22 5.1.4. Steg 4: visualisering av resultat 24 5.2. Applicering av verktyget på Göteborgsområdet 24 5.2.1. Visualisering av den tidsrumsliga spridningen av översvämningar och åtgärder 24 5.2.2. Density based cluster analysis 27 5.2.3. Översvämningar och åtgärder inom avrinningsområden 29 5.2.4. Exempel på åtgärder med starkt och svagt samband med översvämningar 32 5.3. Sammanfattning av resultat 34 6. Diskussion 36 6.1. Koppling till precursor events och smygande kris 36 6.2. Begränsningar och trovärdighet 37 6.3. Framtida forskning 39 7. Slutsatser 40 Referenser 41 Figurförteckning Figur 1. Översiktskarta över studieområdet 13 Figur 2. Karta över BARO-avrinningsområden 14 Figur 3. Flödesschema över verktyg 21 Figur 4. Tidsseriekarta 2016-2024 26 Figur 5. Animation över översvämningar och åtgärder 27 Figur 6. Klusteranalys av översvämningar 29 Figur 7. Översvämningar och åtgärder inom avrinningsområden 30 Figur 8. Tidslinje över översvämningar och åtgärder inom BARO-område 31 Figur 9. Fjärdingsparken och Packhuskajen 34 1. Introduktion Rådande klimatförändringar medför nya hot för både människor, samhällen och ekosystem vilket innebär att samhället står inför stora utmaningar i både omställning och anpassning. Ökad nederbörd, havsnivåhöjning samt högre frekvens och magnitud av extremväder såsom stormar och skyfall är några exempel på händelser som ställer nya krav på hur vi utformar vårt samhälle. Klimatanpassning innebär att förebygga negativa konsekvenser genom att minska sårbarheter och göra våra samhällen mer motståndskraftiga och resilienta. Skador är oundvikliga men omfattningen av dem bestäms till stor del av förmågan att anpassa våra samhällen till det förändrade klimatet. (Hennlock m.fl., 2023). Klimatförändringar utgör en särskild typ av problematik, vissa benämner till och med detta som en klimatkris. Den typ av problem vi normalt associerar till begreppet kris är ofta akuta, såsom bränder, explosioner eller jordbävningar. Alla kriser passar dock inte in i den traditionella krisdefinitionen. Vissa typer av kriser karaktäriseras av en långsam utvecklingsfas, mindre men hanterliga utbrott (precursor events), samt otillräckliga eller icke-existerande åtgärder. Vad som ytterligare utmärker denna typ av kriser är att gott om kunskap om hotet finns, men trots detta adresseras det inte tillräckligt. Boin m.fl. (2020) har benämnt denna typ av långsamt utvecklande hot som smygande kriser. (Boin m.fl., 2020; Boin m.fl., 2021). Klimatförändringar är inte längre bara ett problem för framtiden, Sverige har redan blivit varmare och fått förändrade nederbördsmönster. I Sverige väntas medeltemperaturen stiga mer än det globala genomsnittet. Klimatet kommer fortsätta förändras, den extrema nederbörden väntas öka, det väntas bli vanligare med höga flöden i Götaland, och havsnivåhöjningen kommer att bidra till att högvattenhändelser blir allt vanligare. (Sjökvist m.fl., 2025, s.8). Sannolikheten för och konsekvenserna av en översvämning uppskattas genom välutvecklade riskbedömningar, ofta grundade på historiska återkomsttider för extremvädret i samband med modellsimuleringar av ovädret. Riskbedömningar är mycket betydelsefulla för beslut om vilka klimatanpassningsåtgärder som behövs och genomförs. Det är däremot svårt att få till helt korrekta konsekvensbedömningar på framtida översvämningar, framför allt är de indirekta konsekvenserna mycket svåra att uppskatta. (Arvidsson & Johansson, 2024). Även 1 Klimatanpassningsrådet lyfter svårigheterna med att bedöma konsekvenser som kan ske till följd av översvämningar i ett förändrat klimat. Dessutom skiljer sig denna typ av problem från mer akuta problem, då klimatförändringarnas långsamma utveckling och ojämna utbrott försvårar riskbedömningen ytterligare. (Klimatanpassningsrådet, 2022, s.607). Göteborg är en stad som är särskilt utsatt för klimatförändringar och är beläget i ett av Sveriges mest utsatta områden för ras, skred, erosion och översvämning (Statens geotekniska institut, 2021). Detta ställer stora krav på att översvämningshotade städer som Göteborg klimatanpassas i den takt som behövs för att skydda dess värden och skapa en hållbar och resilient stad. Linda Ekholm, projektingenjör på Göteborgs stad, betonar vikten av klimatanpassning; “Vår stad är inte rustad för att klara av ett skyfall. Vi har delar där det är risk för människors liv och hälsa. Vi har byggt på fel platser och vi har förtätat staden så områden där vattnet tidigare kunde samlas utan att göra någon större skada, har försvunnit” (Göteborgs stad, 2025, första stycket) För att klimatanpassningen ska vara effektiv och proaktiv krävs förståelse för var och hur ofta översvämningar sker och hur genomförda åtgärder förhåller sig till dessa händelser. Idag finns inte en övergripande, systematisk insamling och utvärdering av tidigare översvämningar i Sverige, och det lyfts att en insamling av denna typ av data skulle kunna bidra till bättre kunskap och nya insikter om översvämningars orsaker och påverkan (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2025b; Klimatanpassningsrådet, 2022, s.49). Inom forskningen har man tagit initiativ till att utveckla systematiska datainsamlingsmetoder av detta slag. Vissa organisationer och länder använder redan dessa typer av metoder i arbetet med hantera översvämningar (Molinari m.fl., 2019, s.446). Mot denna bakgrund finns det ett behov av nya verktyg som kan identifiera, analysera och visualisera mönster i väderrelaterade översvämningshändelser och åtgärder. Genom att närma oss översvämningar som precursor events i en smygande kris, är vår ambition att bidra till en mer systematisk och behovsstyrd klimatanpassning. 2 1.1. Syfte Syftet med denna studie är att ta fram ett verktyg för att kunna undersöka tidsrumsliga samband mellan översvämningshändelser och genomförda åtgärder. Verktyget ska kunna användas för att följa och analysera klimatanpassningsarbete över tid och rum. 1.2. Frågeställningar - Hur kan tidsrumsliga samband mellan precursor events och åtgärder analyseras? - Hur kan detta verktyg vara användbart för klimatanpassningsarbetet? 1.3. Avgränsningar Den geografiska avgränsningen för studien är satt till Göteborgsområdet. Analysen av översvämningarna är avgränsad till de som skett inom Göteborgs stad. Översvämningar följer dock inte administrativa gränser utan snarare avrinningsområden, på så sätt kan åtgärder som genomförts utanför kommungränsen påverka översvämningar inom kommunen. Utifrån detta har vi valt att inkludera åtgärder som genomförts längre upp i de avrinningsområden som Göteborgs stad ingår i och därmed kan påverka översvämningar inom kommunen. På grund av detta används ingen absolut geografisk gränsdragning utan detta anpassas till den data som insamlats. Den tidsmässiga avgränsningen (2016-2024) är gjord utifrån den data som fanns tillgänglig. Begreppet smygande kris används som ett teoretiskt ramverk med fokus på identifiering och kartläggning av krisens utveckling. Vi undersöker inte varför platser har svämmats över eller varför åtgärder har eller inte har genomförts. Det vi undersöker är endast var och när översvämningar har skett och åtgärder genomförts, samt det tidsrumsliga sambandet mellan dessa. Definitionen av precursor events i denna studie innebär en avgränsning i sig, genom att ett urval görs för vilka översvämningar som tas med i studien. Utgångspunkten är att översvämningarna ska vara väderrelaterade, till exempel kraftiga regn, skyfall, havsnivåhöjning, storm eller höga flöden. Översvämningar till följd av rör som brister eller liknande är alltså ej relevanta. Vad gäller åtgärderna görs även ett urval av dessa, där endast genomförda, fysiska åtgärder ingår i studien. Planerade åtgärder samt åtgärder av informations- eller utbildningskaraktär har ej inkluderats. 3 2. Tidigare forskning och centrala begrepp Under tidigare forskning ges en sammanfattad beskrivning av vad klimatanpassning innebär och om klimatanpassningsarbetet i Sverige. Vidare beskrivs hanteringen av översvämningsrisker i Sverige idag, samt behovet av ett verktyg för att förbättra hanteringen av dessa. Under centrala begrepp redogör vi först för den traditionella definitionen av begreppet kris, följt av en beskrivning av begreppen smygande kris och precursor events, samt dess relevans för klimatanpassning mot översvämningar. 2.1. Tidigare forskning 2.1.1. Klimatanpassning och översvämningar i Sverige Enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) innebär klimatanpassning “åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden” (SMHI, 2023). Dessa förändringar i klimatet påverkar redan svenska kommuner i olika stor utsträckning vilket innebär att de redan måste genomföra olika åtgärder för att skydda individer, samhällen och infrastruktur mot översvämningar, torka, erosion, ras eller skred. Hur utsatta de olika kommunerna är utgörs av deras geografiska lägen och åtgärderna behöver anpassas till de geografiska förutsättningarna på platsen. Faktorer som påverkar hur utsatt ett samhälle är inkluderar om det är kustnära, har vattendrag som rinner genom staden, en instabil jordtyp eller ett lokalt klimat som ökar risken för översvämningar. (Hennlock m.fl., 2023). Det finns främst två kategorier av fysiska åtgärder mot översvämningar, grå infrastruktur och grön infrastruktur. Tidigare har det varit vanligt att förhindra översvämningar genom att använda tekniska lösningar som vallar, dammar, dagvattenbrunnar och översvämningsytor – dessa lösningar kallas för grå infrastruktur (Sveriges Lantbruksuniversitet, 2023). Naturbaserade lösningar eller grön infrastruktur är en typ av åtgärd som blir allt vanligare och som tillvaratar naturens egen förmåga att hantera större vattenmängder. Detta sker ofta genom att anlägga våtmarker eller restaurera vattendrag som fördröjer och hjälper till att reglera vattenflöden i landskapet. Andra exempel på grön infrastruktur är dammar, parker eller vegetation. En stor fördel med naturbaserade lösningar är att de inte bara är ett kraftfullt verktyg för klimatanpassning, utan att de även stärker biologisk mångfald, förbättrar 4 luftkvaliteten och minskar buller (Naturvårdsverket, 2021; Sveriges Lantbruksuniversitet, 2023). Sverige har sedan 2018 nationella mål i klimatanpassning med syfte att bland annat “… utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter” (Matschke Ekholm m.fl., 2020, s.8). Pågående klimatanpassningsarbete i Sverige sker dels strategiskt och systematiskt, dels genom lokala åtgärder. Matschke Ekholm m.fl. (2020) har kartlagt detta arbete och uppdelningen av ansvar mellan olika myndigheter och andra aktörer. I deras screening av Sveriges arbete med klimatanpassning framhåller de att klimatanpassning pågår men att svårigheter finns eftersom frågan berör många olika aktörer med olika ansvarsområden. I så kallade stuprörsorganisationer, där organisatoriska enheter verkar separat med begränsad horisontell samverkan, kan det vara utmanande att identifiera och förstå den egna organisationens funktion i ett systemövergripande klimatanpassningsarbete. Detta kan i sin tur leda till riskförskjutning eller otillräckliga anpassningsåtgärder. Vidare lyfts även att klimatanpassningsfrågan inte har en självklar plats organisatoriskt (Matschke Ekholm m.fl., 2020). Detta belyser hur klimatförändringar och klimatanpassning är komplexa, gränsöverskridande problem som samhället idag har svårigheter att systematiskt tackla. Svenska Miljöinstitutet (IVL) har kontinuerligt kartlagt svenska kommuners klimatanpassningsarbete med hjälp av ett klimatanpassningsindex. Syftet med indexet är att få en överblick över hur klimatanpassningsarbetet ser ut på kommunal nivå samt identifiera utmaningar och framgångsfaktorer. Resultatet från indexet visar att kommunerna har ökat klimatanpassningstakten för varje undersökning fram till 2021, sedan dess har ökningstakten avtagit. I rapporten framhålls det att kommunernas klimatanpassningsarbete behöver gå från reaktivt till mer proaktivt, samt att samordning och uppföljning av detta arbete bör ske från länsstyrelsens håll. I avsaknaden av tydlig samordning finns risken för mer reaktivt arbete när man slås av klimatförändringarnas effekter. Enligt en statistisk analys gjord i denna undersökning är den största drivkraften till att genomföra klimatanpassningsåtgärder att själv bli drabbad av extremväder eller naturskador – utsatta kommuner rankas nämligen högre i klimatanpassningsindexet. (Hennlock m.fl., 2023). 5 Sveriges arbete med att hantera översvämningsrisker regleras i huvudsak av EU:s översvämningsdirektiv vilket i svensk kontext har implementerats genom den nationella översvämningsförordningen. Direktivet omfattar identifiering av områden med betydande översvämningsrisk, skapande av hot- och riskkartor samt planer för åtgärder. Detta arbete samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i samverkan med länsstyrelserna som ansvarar för det regionala genomförandet. (Arvidsson & Johansson, 2024; MSB, 2024b). 2.1.2. Riskbedömning och komplexa samhällshot Bedömningen av översvämningsrisk görs oftast med hjälp av väletablerade, validerade modellsimuleringar av översvämningar. Vidare kartläggs områdets sårbarhet, hur hög sannolikheten för området att drabbas av översvämning är, samt hur stora konsekvenserna skulle bli. Bedömningar av de direkta, men framförallt de indirekta, konsekvenserna av översvämningar är däremot mindre utvecklade och mindre validerade än vad flödesmodellerna är. (Arvidsson & Johansson, 2024). Klimatanpassningsrådet framhåller i sin rapport svårigheterna med att uppskatta konsekvenserna från översvämningar (Klimatanpassningsrådet, 2022, s.607). Vidare lyfter de olika exempel på forskningsbehov inom vattenförvaltningen, bland annat visualiseringar i form av kartor och bilder som stöd. (Klimatanpassningsrådet, 2022, s.621). Molinari m.fl. (2019) presenterar i sin artikel behovet av insamling av högkvalitativ data från varje översvämningshändelse – med information om översvämningens tidpunkt, plats och påverkan – samt en tillhörande plattform från vilken denna data kan laddas upp och delas. Detta är något som forskningen tidigare tagit initiativ till att utveckla och det finns länder som har liknande system på plats. De lyfter detta som ett viktigt första steg för förbättring och utvärdering av nuvarande riskbedömningsmodeller. En plattform eller databas av detta slag skulle snabbt kunna tillföra en stor mängd data att använda i vidare modellutveckling. (Molinari m.fl., 2019). Även MSB (2025b) tar upp att en databas av detta slag saknas i Sverige men skulle vara värdefull. Det skulle kunna klargöra kostnader, underlätta samverkan och identifiering av långsiktiga trender. De framhåller även att en utförlig uppföljning kan förbättra hanteringen av naturolyckor. Med förbättrad hantering menas då att riskerna och konsekvenserna av 6 framtida naturolyckor kan minskas (MSB, 2025b, s.32). Klimatanpassningsrådet belyser även detta behov av databaser över tidigare väder- och klimathändelser (Klimatanpassningsrådet, 2022, s.49). Det finns pågående forskningsprojekt hos MSB om denna typ av långsamt utvecklande kriser som klimatförändringar. Projektet syftar till att förstå varför denna typ av kris hanteras inom vissa myndigheter och organisationer medan den får fortgå i andra (MSB, 2024a). Dessa kriser kallas smygande kriser och presenteras närmare i avsnitt 2.2.2. Men innan vi avslutar detta avsnitt presenterar vi först kort hur geografin kan bidra till förståelsen av kriser. Brinks & Ibert (2020, s.279-285) framhåller att krisforskning mest haft fokus på tidsaspekten vid analys av krisens utveckling, men att den rumsliga aspekten inte utvecklats i lika hög grad. Studien lyfter några särskilda bidrag som en geografisk analys av en kris kan ge. En geografisk analys kan bidra till bättre anpassade åtgärder med hänsyn till platsens specifika förutsättningar och behov. Rurala och urbana områden kan ha väldigt olika behov, detsamma gäller även för områden med olika socioekonomi eller grad av tillgänglighet. När geografins kriser angrips systematiskt kan detta bidra i frågan om skala gällande krisen. Svårigheter med att definiera skalan av en kris kan försvåra åtgärdsarbetet. Klimatförändringar och översvämningar följer inga administrativa gränser, och kan påverka olika nivåer av myndigheter och ansvariga aktörer över flera olika skalor. En kris av detta slag – som inte låter sig definieras av en skala – kan röra sig över gränser och få utbrott på skilda platser, vid olika tillfällen och med olika allvarsgrad. Här kan geografin bidra till att förstå helhetsbilden och att kunna ta sig an krisens komplexitet. (Brinks & Ibert, 2020, s.279-285). 2.2. Centrala begrepp 2.2.1. Krisbegreppet Krisbegreppet har genomgått en betydande utveckling och idag samexisterar både subjektiva och objektiva perspektiv. En inflytelserik krisdefinition är formulerad av Rosenthal m.fl. (2001, s.6-7) och beskriver kriser som situationer där beslutsfattare och samhällsbärande institutioner uppfattar ett akut hot mot samhällets grundläggande värden under förhållanden av stor osäkerhet. Denna definition betonar krisens sociala och perceptuella karaktär utifrån att kriser inte existerar oberoende av människors tolkningar utan snarare uppstår när en grupp 7 människor (allmänheten, media eller beslutsfattare) kollektivt upplever hotet som allvarligt och brådskande. Parallellt med detta finns det ett empiriskt inriktat perspektiv i vilket kriser förstås som observerbara fenomen som utgör reella hot mot kritiska samhällsfunktioner. (Boin m.fl., 2020). Komplexa problem som innebär hot mot samhällsviktiga värden brukar traditionellt angripas genom att identifiera hot, sårbarhet och bedöma risker. Genom olika metoder bedöms hotets sannolikhet och konsekvens. Sannolikheten och konsekvensen tillsammans bedömer hur hög risk hotet utgör och därmed även hur hotet ska hanteras. En hög risk förmedlar ett mer akut behov av åtgärder, medan en låg risk kan tolkas som att problemet inte har lika stort behov av åtgärder. Denna riskbedömningsmetod är väletablerad och mycket användbar för att hantera vad Boin m.fl. (2020) kallar fast burning crises, alltså kriser som har ett akut utbrott och kräver direkta åtgärder. Exempel på fast burning crises kan vara explosioner, jordbävningar eller bränder. Det är ofta denna typ av händelse vi associerar till begreppet kris. Vissa kriser överensstämmer dock inte med denna definition, vissa är snarare slow-burning crises. Dessa verkar vara svårare att hantera genom begrepp som hot, risk och sårbarhet. Dessa kriser har inte en tydlig start eller ett tydligt slut. De kan ha en långsam utvecklingsfas, små utbrott (precursor events) och bemöts inte av åtgärder som är tillräckliga som är tillräckliga för att avvärja krisen. De adresseras alltså inte tillräckligt, detta trots att mycket kunskap om problemet finns. (Boin m.fl., 2020; Boin m.fl., 2021). 2.2.2. Smygande kris och precursor events Boin m.fl. (2021) introducerar ett koncept för att förklara komplexa problem som präglats av otillräckliga åtgärder under lång tid, där hotet från problemet utvecklas och ökar över tid och rum. Denna typ av långsamt fortskridande problem kallas smygande kriser (eng: creeping crisis). De definieras genom hotets relativt långa tidsutveckling, förebådande händelser (eng: precursor events), varierande uppmärksamhet gentemot hotet, samt otillräckliga eller obefintliga åtgärder. Detta trots att stor kunskap ofta finns gällande problemet. Exempel på smygande kriser är bland annat klimatförändringar, antibiotikaresistenta bakterier, pandemier och cyberhot. 8 Traditionell riskhantering har inte ägnat mycket uppmärksamhet till denna typ av kriser (Boin & Lodge, 2019). Smygande kriser har ännu inte brutit ut i en akut fas, något som traditionellt behöver ske för att en kris ska kunna uppfattas som just en kris. Smygande kriser är svårdefinierade på grund av sin otydliga början, olinjära utveckling och otydliga slut. Tid och rum är utmärkande för smygande kriser jämfört med akuta kriser. Smygande kriser kan utvecklas över administrativa gränser och föregås av mindre utbrott på olika platser vid olika tillfällen. Dessa utbrott är ofta hanterliga – dock inte utan konsekvenser – men framför allt är de ett tecken på ett tidigare känt, ohanterat problem som gör sig påmint. Dessa utbrott har fått benämningen precursor events. Åtgärder tenderar att hantera dessa precursor events men inte det riktiga problemet, den smygande krisen. Uppmärksamheten som en smygande kris får varierar, men i samband med precursor events ges ofta mer uppmärksamhet av både beslutsfattare och i media. (Boin. m.fl., 2021, s.3-5). Boin m.fl. (2021) sammanfattar sin definition: “A creeping crisis is a threat to widely shared societal values or life-sustaining systems that evolves over time and space, is foreshadowed by precursor events, subject to varying degrees of political and/or societal attention, and impartially or insufficiently addressed by authorities” (Boin m.fl., 2021, s.3) Precursor events kan ses som signaler eller “förlarm” i ett komplext system och dessa händelser visar då tecken på ett större problem (Boin. m.fl., 2021 s.7-8). Eftersom extremväder kan vara ett tecken på ett förändrat klimat kan översvämningar ses som precursor events utifrån att de ofta är en konsekvens av extremväder i form av exempelvis skyfall eller stormar. Dessa precursor events är då mindre, hanterbara översvämningar som visar sig som varningssignaler inför större, mer akuta, kriser. Enligt Boin m.fl. (2021) är precursor events mildare än den större kris de varnar för och är inte sällan svåra att identifiera eftersom de kan döljas av komplexiteten i systemet de får utbrott i (Boin. m.fl., 2021, s.8). Att identifiera precursor events är alltså utmanande eftersom det är svårt att veta vad man ska leta efter i ett system som är väldigt komplext. Krisens utveckling i både tid och rum är av särskilt intresse och viktigt att uppmärksamma, alltså hur snabbt hotet växer och på vilka platser. Den smygande krisens utveckling kan flytta mellan områden och dyka upp på olika platser vid olika tillfällen (Boin m. fl., 2020, p. 123). 9 Översvämningar i ett förändrat klimat utgör ett intressant fenomen att studera för att förstå precursor events i en smygande kris som klimatkrisen. Det kan vara svårt för människor att föreställa sig utvecklingen och det växande hotet från en smygande kris. Att kartlägga översvämningshändelser samt med hjälp av digitala kartor visualisera utvecklingen av problemet över tid och rum, lyfts av MSB som en strategi som kan bidra till att stärka vår föreställningsförmåga av krisens utveckling. Ambitionen är då att skapa starkare incitament för tidiga åtgärder och hindra krisen från att bryta ut i en akut kris. (MSB, 2024c, s.8). 2.3. Sammanfattning av tidigare forskning och centrala begrepp Detta kapitel redogör för att arbetet med klimatanpassning är både komplext och utmanande, särskilt i ljuset av stuprörsorganisationer och bristande samordning. Samtidigt finns en växande insikt om behovet av förbättrade metoder för konsekvensbedömning. Särskild uppmärksamhet ges åt smygande kriser, långsamt utvecklande hot som ofta förbises i traditionell krishantering. Genom att införa begrepp som precursor events och betona geografins roll i krisförståelsen lyfts behovet av nya verktyg för att identifiera och hantera dessa komplexa kriser i tid. 10 3. Studieområde I detta avsnitt beskrivs Göteborgsområdet, samt hur dess geografi och klimat gör staden till ett relevant studieområde för klimatanpassning och översvämningar. Studieområdet i denna studie utgörs huvudsakligen av Göteborgs stad som ligger i Västra Götaland och är Sveriges andra största kommun sett till befolkning med drygt 600 000 invånare. Stadsbilden är bestämd av topografin i området och präglas av berg i dagen som reser sig mellan dalgångar med mjuka lermarker (se topografin i figur 1). De centrala delarna av staden är belägen på denna leriga sankmark i Göta älvs dalgång. Genom den centrala stadskärnan rinner vatten i en vallgrav. (Nationalencyklopedin, 2025). Göteborgsområdet har ett tempererat kustklimat enligt Köppens klimatklassificering (Cfb) som präglas av milda vintrar och en relativt jämn nederbörd under hela året. Klimatet påverkas starkt av närheten till havet och präglas av dominerande västvindar och hög luftfuktighet (National Oceanic and Atmospheric Administration, 2023). Enligt SMHI (2025) förväntas Göteborgs klimat förändras under det kommande seklet. Ökade nederbördsmängder, speciellt under vinterhalvåret, i kombination med mildare vintrar leder till att flöden som idag har en återkomsttid på 10 till 50 år kommer att inträffa betydligt oftare. Dessa förändringar ökar risken för översvämningar i regionen. De dominerande västliga vindarna som påverkar västsverige för även med sig mer nederbörd till västkusten än till östra Sverige. Sedan 1970-talet har årsmedelnederbörden i landet ökat från 600 mm till nära 700 mm och i Göteborgsregionen kan antalet dygn med extrem nederbörd fördubblas till slutet av seklet enligt IPCC:s (International Panel on Climate Change) scenario RCP 8.5 (Representative Concentration Pathway 8.5), i vilket växthusgasutsläppen fortsätter öka kraftigt. Även mängden skyfallsliknande regn förväntas öka fram till slutet av seklet. Medelvattenståndet i södra Sverige förväntas bli högre än tidigare vilket skapar ett högre utgångsläge. Detta gör att tillfälliga högvattenhändelser kommer att nå högre upp på land än de gör idag samt att högvattenhändelser i sig blir vanligare på grund av en högre utgångspunkt. (SMHI, 2025). Göteborgs stad befinner sig i ett extra utsatt läge med komplexa förutsättningar för klimatanpassning. Staden exponeras för översvämningsrisker på grund av dess geografiska 11 läge vid Västerhavet och vid utloppet av Göta älv, Mölndalsån och Säveån, se figur 1. I stora delar av Göteborgsområdet består marken av finkornig lera som begränsar infiltrationen och ökar ytavrinningen. En betydande del av stadens bebyggelse är belägen inom översvämningskänsliga områden (Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, 2019). Stigande havsnivåer och ökade flöden i vattendragen leder till högre översvämningsrisker vid kusten, men även områden längre upp i avrinningsområdet kan få en förhöjd översvämningsrisk då utrinningen från vattendragen till havet hämmas på grund av den stigande havsnivån. (Vattenmyndigheterna, 2025). De dominerande västliga vindarna kan även trycka in vattenmassor från havet in mot västkusten som gör att vattenståndet längs kusten kan stiga, detta fenomen kallas vinduppstuvning (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), 2025b). Figur 1: Översiktskarta över studieområdet. Data från ©Lantmäteriet. Figure 1: Overview map of the study area. Data from ©Lantmäteriet. 12 Figur 2 visar de olika biflödesavrinningsområden (BARO-områden) som ingår i studieområdet; Västergötlands län kustområde, Göta älv, Säveån, Mölndalsån och Kungsbackaån. Avrinningsområdena är namngivna efter de vattendrag som de omfattar och som syns i figur 1. Ett BARO-område är ett avrinningsområde som tar hänsyn till vattnets flöde och utloppspunkter. Hydrologer har gjort en sammanslagning av olika små delavrinningsområden för att skapa BARO-områdena, dessa är mer detaljerade än de större huvudavrinningsområdena. (SMHI, 2024). Figur 2: Karta över BARO-avrinningsområdena inom studieområdet. Data från ©Lantmäteriet och SMHI. Figure 2: Map of catchment areas within the study area. Data from ©Lantmäteriet and SMHI. 13 4. Metod I detta avsnitt kommer tillvägagångssätten vi använt för att uppnå syftet i denna studie beskrivas. Först kommer vi att beskriva tillvägagångssätten samt argumentera för våra val. Sedan kommer insamlingen och bearbetningen av data beskrivas. Därefter beskrivs analysen av data samt ett avsnitt om metodreflektion och källkritik. 4.1. Forskningsdesign Studien ämnar att kartlägga och analysera översvämningar och åtgärder i Göteborgsområdet. Vi vill undersöka när och var översvämningar tidigare inträffat, samt när och var fysiska åtgärder mot översvämningar har genomförts. En tvärsnittsdesign har främst använts som strategi för att kartlägga översvämningar och genomförda åtgärder i Göteborgsområdet. En tvärsnittsdesign syftar till ett arbetssätt där data samlas in från flera olika fall, under en specifik tidsperiod och ger kvantifierbara data. Denna design lämpar sig för att identifiera mönster och analysera samband mellan olika variabler (Bryman, 2016, s.87-88). Denna studie bygger på en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Syftet skall uppnås genom att samla in data över väderrelaterade översvämningar och genomförda, fysiska åtgärder i Göteborgsområdet. Datan analyseras och visualiseras med hjälp av ArcGIS Pro. Detta utgör den kvantitativa delen av studien. Utöver detta görs även en kvalitativ tolkning av resultatet genom att analysera eventuella tidsrumsliga samband mellan översvämningar och åtgärder samt hur verktyget kan vara användbart i klimatanpassningsarbetet. En del av analysen görs inom enskilda BARO avrinningsområden från SMHI. Dessa är framtagna av hydrologer och är en sammanslagning av de mindre delavrinningsområdena, där varje delavrinningsområde uppströms ingår fram till nästa utloppspunkt (SMHI, 2024). Denna indelning används i vår analys eftersom de utgör ett område stort nog för att undersöka samband mellan översvämningar och åtgärder, samt att de tar hänsyn till vattenflödet mellan de olika delavrinningsområdena uppströms och nedströms. De BARO-områden som ingår i studien är Göta älvs avrinningsområde, Säveåns avrinningsområde, Mölndalsåns avrinningsområde, Kungsbackaåns avrinningsområde samt Västergötlands län kustområde. 14 Syftet med denna studie är att utveckla ett verktyg som ska kunna användas på olika platser för att kontinuerligt kunna kartlägga och undersöka ett mönster på just denna plats. All data som är tillgänglig för det aktuella studieområdet är relevant och viktig att inkludera i studien. Eftersom detta är ett metodutvecklande arbete för ett kontinuerligt datainsamlings- och analysverktyg görs egentligen inte något riktigt urval. När vi har samlat in data för att testa och applicera detta verktyg på Göteborgsområdet kan man se det som att vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval, vi har alltså använt den data som gick att få tag på inom den tidsram som detta arbete begränsas av (Bryman, 2016, s.244). Detta förklaras mer ingående under avsnitt 4.2. Fokuset i denna studie har varit att utveckla verktyget så att det blir användbart för att analysera klimatanpassning på olika platser, den som sedan använder verktyget kommer alltid behöva samla in data för det aktuella studieområdet. 4.2. Insamling av data I arbetet med att kartlägga tidigare väderrelaterade översvämningar i Göteborg började vi först söka efter en samlad plats eller databas för översvämningar, i sökningen återfanns dock ingen sådan databas eller samling, något som även bekräftades i rapporter från MSB och Expertrådet för Klimatanpassning (Klimatanpassningsrådet, 2022, s.49; MSB, 2025b, s. 32). Vidare sökte vi i MSB:s statistikdatabas om olyckor, skador och räddningsinsatser, i denna databas hittade vi: Räddningstjänstens insatser utifrån övergripande händelsetyp: Översvämning av vattendrag (från 2005) i Göteborgs stad (MSB, 2025a). Detta var ytterst relevant data men det saknades koordinater eller en närmare platsangivelse för att kunna visualisera den rumsliga fördelningen av översvämningarna inom kommunen. Efter vidare kontakt med MSB och räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) fick vi mer detaljerad data inklusive adresser och anteckningar från räddningsinsatsen. Denna data mottogs i excelformat. Vi hade ett digitalt möte med Per Jarring, verksamhetsstrateg för Olycksutredning & Analys på RSG, i vilket vi fick mer information om hur datan samlats in samt hur den skulle kunna tolkas. Vi undersökte Svensk försäkrings databas där de har samlad data från alla försäkringsbolag i Sverige och har data över anmälda vattenrelaterade naturskador (Svensk Försäkring, u.å.). Tyvärr hade de inte tillgång till en närmare platsangivelse för deras data än kommunnivå vilket gör att vi ej kan använda detta, annars hade vi kunnat komplettera räddningstjänstens 15 utryckningar med antal anmälda skador. Inte heller SMHI hade någon data över översvämningar som var användbara. För att samla in data över genomförda, fysiska åtgärder sökte vi i databasen Vatteninformation Sverige (VISS), i offentliga dokument och på kommunernas hemsidor. VISS är en databas som arbetats fram av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och havs- och vattenmyndigheten (Havs och vattenmyndigheten m.fl., u.å.). I databasen finns ett särskilt åtgärdsbibliotek, där vi använt sökparametrarna åtgärdskategori: dagvattenhantering samt åtgärdsfas: genomförd. Vi har sökt under samtliga förvaltningscyklar, i Göteborg, Mölndal, Partille och Härryda kommun. Efter mailkontakt mottogs data över genomförda åtgärder mot skyfall i Göteborg. På kommunernas hemsidor hämtades ytterligare data över genomförda åtgärder. 4.3. Bearbetning av data Dataunderlaget för översvämningar består av 85 stycken utryckningar från räddningstjänsten Storgöteborg (RSG). Underlaget för dessa är hämtade från RSGs händelserapporter, som befäl fyller i information och anteckningar i, under och efter utryckningarna. Denna data innehåller: - Tidpunkt (baserad på när samtalet kommer in till SOS Alarm) - Händelsekategori (Översvämning av dagvatten- eller avloppssystem eller översvämning av vattendrag var de som var aktuella i vårt fall) - Adress (ett gatunamn) - Ett stationsområde (vilken station som ryckte ut till platsen) - Om det förekommit egendomsskada eller inte - En fritext med beskrivning av situationen före ankomst samt efter ankomst Vi har bearbetat datan genom att sålla bort de översvämningar som inte verkar vara väderrelaterade utan snarare orsakats av stopp i ett avlopp eller ett brustet rör, detta har baserats på händelsekategorin samt fritexten. Vi har även valt ut koordinater för alla händelser för att kunna analysera dem rumsligt. För att göra detta har vi letat upp gatunamnet i Lantmäteriets Min Karta, jämfört med stationsområdet och Google maps för att undvika stavfel och förvirring om det finns flera olika vägar med samma namn. Sedan har vi valt ut en 16 punkt längs gatan och fört in de koordinaterna i ett kalkylark med alla översvämningar. I de allra flesta fall gjordes detta genom en uppskattning av gatans mittpunkt. Om det stod något i fritexten kring den specifika platsen hade vi detta till grund. Till exempel om en specifik byggnad eller vattendrag nämns, satte vi markeringen vid den del av gatan som låg närmast. Vi antecknade hur placeringen gjordes i kalkylarket. Vissa gator är riktigt långa vilket medför att placeringen av översvämningen inte blir så exakt. Andra vägar hade en konstig form, exempelvis att de var formade som en cirkel, detta kunde även försvåra placeringen. Dessa försvårande omständigheter antecknades. Vid två eller fler utryckningar inom 1-2 timmar till samma gata har vi antagit att det är samma översvämningshändelse som orsakat utryckningarna och därför har endast en av dessa sparats, i regel den som kom in först. Dataunderlaget för åtgärderna är hämtat från databasen VISS, via mailkontakt med offentliga förvaltningar samt från kommunala hemsidor. Vissa koordinater var angivna i datakällan men i andra fall har vi använt oss av samma metod som för översvämningarna – använt Min Karta och markerat platsen utifrån beskrivningen av åtgärden. Även här har anteckningar förts för placeringen av koordinater. 4.4. Dataanalys Analysen av data genomförs i programmet ArcGIS Pro. Flera olika analysverktyg i programmet utforskade för att testa och se vilket som lämpar sig bäst för att analysera översvämningar och åtgärder över tid och rum. Verktygen som testades var find space-time matches, optimized hot spot analysis samt density-based clustering. Det första verktyget find space-time matches är egentligen ett verktyg för brottsanalys, men eftersom det hade funktioner för att undersöka mönster i tid och rum kunde det även passa vårt syfte. Det andra verktyget optimized hot spot analysis är ett verktyg som identifierar statistiskt signifikanta hot spots i datan. Fördelen med detta verktyget var flexibiliteten i valet av analysenhet, man kan välja att söka efter hot spots inom ett visst område (polygoner) eller låta verktyget skapa ett hexagon- eller rutnätverk där hot spots söks efter inom varje cell i nätet. Det tredje verktyget density-based clustering används för klusteranalys men har även en tidsfunktion. Verktyget letar alltså kluster av händelser i både tid och rum. Alla tre verktyg skulle kunna vara användbara för denna typ av analys, men vi landade i det sistnämnda verktyget density-based 17 clustering, eftersom det gav ett resultat som var visuellt tydligt att tolka och förstå i förhållande till de andra verktygen. 4.5. Metodreflektion och källkritik Datan för översvämningar är byggd på utryckningar från räddningstjänsten, dessa kan dock inte antas omfatta alla översvämningar som skett utan bara de översvämningshändelser där någon har larmat räddningstjänsten, vilket ofta innebär att översvämningen påverkar fastigheter eller privatpersoner. Denna begränsning lyfts av Bryman (2016, s.394-395 ) som ett möjligt problem med offentlig data, att det kan finnas stora mörkertal för de händelser som inte rapporterats in. En annan aspekt som kan påverka datan från RSG är att den baseras på de olika befälens egna anteckningar och kategorisering av utryckningen vilket gör att bedömningarna kan skilja sig åt mellan olika befäl. Dataunderlaget hade klart förbättrats av mer information från försäkringsbolag, men eftersom detta inte fanns samlat på den detaljnivå vi eftersökte återstod att ta kontakt med varje enskilt försäkringsbolag, vilket tyvärr gick utanför tidsramen för denna studie. Enstaka myndigheter eller förvaltningar skulle även kunna ha information om översvämningshändelser. Lokal media, exempelvis Göteborgsposten, Sveriges Radio och SVT Väst har också information om översvämningar som nödvändigtvis inte har rapporterats in till RSG eller olika försäkringsbolag. Dessa har dock inte använts i denna studie på grund av att tidsramen för studien inte rymmer en så pass systematisk genomgång av olika mediearkiv. Dataunderlaget för översvämningar skulle även kunna förstärkas genom att analysera satellitbilder, eller genom andra metoder samla in data på lokal kunskap och erfarenhet av översvämningar som i regel inte loggförs. Datan över åtgärder kan inte heller antas omfatta samtliga genomförda, fysiska åtgärder mot översvämningar i Göteborg, det kan finnas fler åtgärder som vi inte fått in i vårt dataunderlag. Alla åtgärder mot översvämningar finns inte samlade på ett ställe eftersom de utförs av många olika aktörer, både offentliga och privata samt i både stor och liten skala. Detta märktes av genom de olika källorna som åtgärdsdatan hämtats från. De olika källorna (Databasen VISS och kommuner) hade information om olika genomförda åtgärder som många gånger inte återfanns hos en annan. 18 Bearbetningen av både översvämningsdata och åtgärdsdata har genomförts manuellt baserat på våra egna bedömningar. Det hade varit bättre med ett mer automatiserat sätt att organisera och bearbeta data för att minska risken för mänskliga misstag. Eftersom den data vi använt oss av är sekundär kan svårigheter uppstå när man inte är bekant med materialet. Sekundär data kan både vara komplex att navigera i och förstå samtidigt som man inte har kontroll över kvaliteten på datainsamlingen (Bryman, 2016, s.388). För vår del var framför allt databasen VISS komplex att navigera men vi hade även funderingar kring hur datan från MSB och RSG var insamlad och kategoriserad. Vi fick ta del av information från sakkunniga från både MSB, RSG samt VISS vilket har gett oss en bättre förståelse för hur deras data kan användas. Vad gäller reliabiliteten kan den diskuteras främst gällande interbedömarreliabiliteten. Eftersom det i RSGs data gjorts subjektiva bedömningar från de olika befälen på översvämningarnas orsaker (skyfall, brustet rör) kan dessa skilja sig åt i bedömning, textmängd och detaljbeskrivning. Bryman (2016, s.208) framhåller att detta kan resultera i att tolkningarna skiljer sig för mycket åt och detta kan påverka studiens reliabilitet (Bryman, 2016, s.208). Den interna validiteten i en tvärsnittsdesign är ofta låg, detta beror på att tvärsnittsdesigner tar fram olika samband och mönster och inte kausalitet (Bryman, 2016, s.89). Detta kan anses vara tillräckligt för vår studie eftersom syftet är just att undersöka samband och mönster och inte dra kausala slutsatser. 19 5. Resultat För att kunna identifiera en smygande kris i tid innan den bryter ut i en akut samhällskris behöver tidsrumsliga samband mellan precursor events (i detta fall översvämningar) och åtgärder analyseras. För att svara på den första frågeställningen som handlar om hur tidsrumsliga samband mellan precursor events och åtgärder kan analyseras kommer vi i avsnitt 5.1. presentera det verktyg som i denna studie tagits fram för detta ändamål. För att svara på den andra frågeställningen om verktygets användbarhet för klimatanpassningsarbetet presenterar vi en applicering av verktyget på Göteborgsområdet i avsnitt 5.2. samt hur resultaten kan tolkas. 5.1. Metodutveckling Det verktyg som tagits fram för att underlätta klimatanpassningsarbetet presenteras i det här avsnittet. Texten förklarar de fyra olika stegen som beskriver arbetsflödet som illustreras i figur 3; insamling av data, bearbetning av data, analys av data och visualisering av data. Figur 3: Flödesschema med översikt över det verktyg studien tagit fram för att genomföra tidsrumsliga analyser av översvämningar och genomförda åtgärder. Figure 3: Flow chart of the tool for the spatiotemporal analysis of floods and measures. 20 5.1.1. Steg 1: insamling av data Det första steget i denna metod är insamling av data över både översvämningar och åtgärder inom det valda studieområdet. Denna data behöver ha en tidsangivelse samt koordinater för att det ska vara möjligt att genomföra analysen. Det vore optimalt om datan över översvämningar skulle kunna hämtas från en samlad databas men om det inte finns går det att samla in data från olika aktörer. En del data kan finnas öppet, om det inte är fallet bör olika aktörer kontaktas med en förfrågan om data. Detta kan baseras på utryckningar från räddningstjänsten, data från försäkringsbolag, nyhetsartiklar eller liknande. Data kan med fördel hämtas från flera av dessa källor. Insamlingen av genomförda fysiska åtgärder kan göras genom att söka information hos kommun och länsstyrelse. Om dessa inte har information om åtgärder publicerade kan de eventuellt lämna ut listor eller information vid personlig kontakt, de kan även ge tips om andra aktörer som kan ha aktuell information. 5.1.2. Steg 2: bearbetning av data Steg nummer två i det här verktyget är bearbetning av data. I det här steget sker en sortering och bearbetning av den data som samlats in. Till exempel behöver alla översvämningar som inte är väderrelaterade sorteras bort eftersom de inte är relevanta för analysen. All data över översvämningar skall sammanställas i ett och samma kalkylark. De skall sorteras efter datum. I detta steg är det viktigt att det sker en genomgång av all data så att till exempel fler olika utryckningar inte går till samma översvämningshändelse eller så att olika källor inte benämner samma händelse fler gånger. I detta fall skall vissa datakällor sorteras bort så att det endast kvarstår en rad i kalkylarket för den aktuella översvämningshändelsen. Alla översvämningar ges ett unikt ID för att möjliggöra senare analys. Alla åtgärder behöver även de sammanställas i ett annat kalkylark, även dessa behöver ses över för att se till att de har tidsangivelse samt koordinater. Även åtgärderna sorteras efter tidsangivelsen samt ges ett unikt ID. De båda kalkylarken sparas till sist som csv-filer för att möjliggöra importering till en GIS-programvara. 5.1.3. Steg 3: analys av data Det tredje steget är analys av data. För att börja analysen behöver man skapa en baskarta över studieområdet för att göra det möjligt att ta till sig analysen. Detta kan innebära 21 topografi, hydrografi, bebyggelse och eventuellt annat som är aktuellt för att spegla det aktuella studieområdet. För att få en första överblick över sin data i både tid och rum är ett alternativ att skapa en animering över hur översvämningarna och åtgärderna utvecklats. För att göra detta behöver tidsdatan kontrolleras så att den är i rätt dataformat (date), om inte ska den konverteras med hjälp av ArcGIS Pros verktyg convert temporal data. Sedan behöver respektive lager tidsaktiveras. När tidsdatan är aktiverad i varje lager kan man gå vidare med skapandet av animering, här finns också många olika vägar framåt och det finns guider att följa på ArcGIS Pros hemsida. Ett annat alternativ är att skapa en tidsseriekarta som visar utvecklingen över tid i stilllbilder. Animeringen och tidsseriekartan ger inget tydligt resultat i sig utan fyller snarare en funktion av visuell karaktär för att ge betraktaren en översikt av utvecklingen av översvämningar och åtgärder i området. Gällande vilken analysmetod som lämpar sig bäst beror detta på egenskaperna i den data som har samlats in. Programmet ArcGIS Pro har många olika analysverktyg och information om vilka verktyg som lämpar sig bäst för olika ändamål. I denna studie användes verktyget density-based clustering. Det används för att analysera lagret med översvämningar och identifiera kluster. Dessa kluster representerar översvämningar som skett nära varandra rumsligt och tidsmässigt. Det finns olika klustermetoder att välja mellan, i denna studie används multi-scale (OPTICS). Density-based clustering och multi-scale (OPTICS) är ett bra verktyg för att identifiera kluster av olika densiteter samt har en tidsinställning för att identifiera kluster i både tid och rum, det ska även lämpa sig väl för stora dataset. Det är en unsupervised machine learning algorithm, den kräver alltså ingen träningsdata för att kunna identifiera kluster. (ArcGIS Pro, u.å.). I denna studie är tidsspannet för vilka som kan tillhöra samma kluster satt till 10 år och search distance för punkterna är satt till 1 km. Det går att ställa in hur många punkter som behöver ingå för att det ska räknas som ett kluster och i detta fall har vi satt det till 2 st. Med dessa inställningar visar klustren alltså områden som återkommande drabbats av minst två översvämningar inom en period på 10 år. 22 För de flesta verktyg som analyserar tidsrumsliga samband behöver en analysenhet väljas ut. Det är inom denna enhet som verktyget kommer att söka efter samband. Här finns ett antal olika alternativ att välja mellan och det är viktigt att noga fundera på vilken enhet som lämpar sig bäst utifrån data man har. För hydrologiska data är avrinningsområde en bra analysenhet. Detta förutsätter dock att datamängden är tillräcklig inom varje avrinningsområde för att det ska vara hjälpsamt att använda dessa som analysenhet. Är detta inte fallet finns det flera analysverktyg som tillåter skapandet av ett rut- eller hexagonnät där analysen utgår från varje cell i nätet. Det kan dock vara positivt att använda sig av flera olika analysenheter, istället för att begränsa sig till en, eftersom detta kan möjliggöra analys på flera geografiska skalor. Verktyget overlay layers i ArcGIS Pro användes för att se vilka översvämningar och åtgärder som skett inom olika avrinningsområden, dessa användes sedan för att skapa en tidslinje över översvämningar och åtgärder inom respektive avrinningsområde. 5.1.4. Steg 4: visualisering av resultat Det fjärde och sista steget av den här metoden är visualisering av resultat. Det här är det steg som gör att andra kan ta till sig resultatet av analysen. Beroende på vilken analys som genomförts kommer olika visualiseringar vara lämpliga för att effektivt förmedla resultatet. Målet med visualiseringen är att läsaren ska kunna uttyda vilka platser som har varit översvämningsdrabbade samt vilka platser som är i behov av åtgärder för att förhindra återkommande översvämningar i framtiden. 5.2. Applicering av verktyget på Göteborgsområdet 5.2.1. Visualisering av den tidsrumsliga spridningen av översvämningar och åtgärder För att få en översikt över de översvämningar och åtgärder som skett i Göteborgsområdet över tidsperioden 2016-2024 visualiseras de här genom en tidsseriekarta (figur 4). (a) visar den rumsliga spridningen av de översvämningar som inträffat under 2016 och 2017, (b) visar både de översvämningar som inträffat samt att fem stycken åtgärder tillkommit till år 2020. (c) visar ytterligare översvämningar och åtgärder fram till år 2022 och (d) visar alla händelser fram till år 2024. Från år 2020 till år 2022 har det tillkommit många åtgärder, framför allt i Mölndal. Från 2022 till 2024 har det både skett fler översvämningar, framför allt på Hisingen, samt tillkommit fler åtgärder. 23 Figur 4 (d) visar många åtgärder runt Mölndal men inte några översvämningar, detta kan förklaras av att vi endast har använt data över översvämningarna från räddningstjänstens utryckningar i Göteborgs stad och inte i Mölndals kommun. Detsamma gäller Partille kommun, där det från år 2020 (figur 4b) finns åtgärder utan några översvämningar i området. 24 Figur 4: Tidsseriekarta över den rumsliga spridningen av inträffade översvämningar och genomförda åtgärder från 2016 till 2024: (a) 2016-2018; (b) 2016-2020; (c) 2016-2022; (d) 2016-2024. De röda punkterna visar översvämningar och de gula markörerna visar åtgärder. Figure 3: Time series map of floods and measures from 2016 to 2024: (a) 2016-2018; (b) 2016-2020; (c) 2016-2022; (d) 2016-2024. The red dots represent floods and the yellow markers represent measures. Den tidsrumsliga spridningen av översvämningar och åtgärder i Göteborgsområdet illustreras även genom en animering (figur 5) som kan visas genom länken i figurtexten. Denna baseras på samma data som figur 4. 25 Figur 5: Animation över översvämningar och åtgärder från 2016 till 2024 (eget arbete). Klicka på denna länk för att se klippet med animationen: Länk till animation. Figure 5: Animation of floods and measures from 2016 to 2024 (own work). Use this link to view the animation: Link to animation. Tidsseriekartan och animationen i figur 4 och 5 kan ge en bild av att problemet förvärras och breder ut sig under åren 2016 till 2024. Det skulle kunna vara så att oavsett vilken startpunkt man hade valt hade detta mönster kunnat framträda eftersom översvämningar som inträffat åren innan 2016 inte representeras. Detta är dock svårt att veta eftersom vi inte har data för tidigare perioder. Dessa visualiseringar och analyser skulle bli mest verklighetstrogna om de kunde inkludera längre tidsspann. Det är däremot tydligt att översvämningar har skett under hela tidsperioden utspritt över stora delar av studieområdet. 5.2.2. Density based cluster analysis Figur 6 visar resultatet av en klusteranalys av översvämningar gjord med verktyget density-based clustering i ArcGIS Pro. Varje identifierat kluster har tilldelats ett kluster ID och varje punkt är en översvämning. Kluster med liknande färger men olika kantmarkeringar har inget gemensamt, detta är endast till för att visuellt kunna åtskilja de 17 olika klustren på kartan. Översvämningar som inte ingår i ett kluster har märkts som noise. 26 Klusteranalysen visar på hur detta verktyget kan användas för att identifiera översvämningsdrabbade områden i Göteborg. Verktyget kan alltså bidra genom att identifiera områden som drabbas av återkommande översvämningar och är i behov av åtgärder för att problematiken inte ska fortsätta. Det mest framträdande klustret har kluster ID 5 som är markerat i orange färg. Klustret består av 12 översvämningar som inträffat i ett område på centrala Hisingen. Området består av låglänt bebyggelse med högre bergsområden i nordväst, öst och delvis sydväst. Kvillebäcken rinner genom området där kluster 5 ligger. Kvillebäcken mynnar ut i Göta älv nära den mest sydliga översvämningen i kluster 5. En annan plats som väcker intresse från figur 6 är de fyra översvämningar som skett inne i centrala Göteborg vid Gullbergsvass och är märkta som noise. Vid första anblick ser dessa ut som ett kluster men verktyget density based clustering har inte identifierat detta som ett. Översvämningarna på den här platsen ligger dock nära varandra både i tid och rum, trots detta så har de märkts som noise, kanske på grund av lägre precision. Trots att verktyget märkt dessa punkter som noise, utgör de i vår mening ett kluster. Som nämndes under 5.1.3 ska denna metod passa för att identifiera kluster av olika densiteter och därmed passa för vårt varierande studieområde som innehåller både tätbebyggda innerstadsområden och gles landsbygd. Problemet med det missade klustret skulle därför behöva undersökas närmare och utvärderas. 27 Figur 6: Klusteranalys av översvämningar inom Göteborgs stad mellan 2016 och 2024. Noise avser de översvämningar som inte ingår i ett kluster. Figure 6: Cluster analysis of floods in Gothenburg from 2016 to 2024. Floods not included in a cluster are labelled as noise. 5.2.3. Översvämningar och åtgärder inom avrinningsområden Avrinningsområden kan vara en bra analysenhet eftersom det kan tydligare visa samband mellan översvämningar och åtgärder än att bara analysera avståndet mellan dem. Genom att avgränsa analysen till de händelser som skett inom ett avrinningsområde kan vi jämföra dessa med åtgärder som genomförts längre uppströms inom samma område och som därmed kan ha en inverkan på de översvämningsdrabbade områdena. Figur 7 visar översvämningar och åtgärder inom respektive BARO-område. Denna karta är främst till för att ge en bild av vilka översvämningar och åtgärder som ligger inom vilket BARO-område. 28 Figur 7: Översvämningar och åtgärder från 2016 till 2024 inom avrinningsområden. Översvämningar är markerade som röda punkter och åtgärder är markerade som gula markörer. Figure 7: Flooding and measures from 2016 to 2024 visualized within catchment areas. Floods are marked as red dots and measures are marked as yellow points. Figur 8 visar en tidslinje över översvämningar och åtgärder för tidsperioden 2016-2024. På x-axeln visas tiden, på y-axeln visas vilket avrinningsområden de tillhör. Tidslinjen visualiserar inom varje avrinningsområde när översvämningar och åtgärder skett i förhållande till varandra. 29 Figur 8: Tidslinje över översvämningar och åtgärder uppdelat per BARO avrinningsområde; Kungsbackaån, Säveån, Göta älv, Mölndalsån och (Västergötlands läns) kustområde. Avrinningsområdena visas på y-axeln och tiden visas på x-axeln uppdelat i år från 2017 till 2024. Översvämningarna visas som punkter och åtgärderna som X. Figure 8: Timeline of floods and measures divided up by BARO catchment areas; Kungsbackaån, Säveån, Göta älv, Mölndalsån, (Västergötlands läns) kustområde. The catchment areas are shown on the y-axis. Floods are shown as dots and measures are shown as X’s. Datainsamlingen av översvämningar till denna studie avgränsades till Göteborgs stad, utifrån detta har vi ej inkluderat översvämningar som skett utanför kommunen och därmed visas få, om några, översvämningar inom avrinningsområdena Säveån, Mölndalsån och Kungsbackaån i figur 8. Dessa avrinningsområden ligger till stor del utanför kommunen, de översvämningar som inkluderats har skett längre ner i avrinningsområdet, inom gränsen för Göteborgs stad. I sökandet efter åtgärder i VISS-databasen inkluderades även åtgärder som genomförts utanför kommungränserna om de ansågs påverka områden inom de aktuella kommunerna i sökområdet (Göteborg, Mölndal, Partille och Härryda). Inom Kungsbackaåns avrinningsområde syns av detta skäl enbart en åtgärd. Inom Säveåns avrinningsområde visar figur 8 att det skett några få översvämningar mellan 2017 och 2023 samt tre stycken åtgärder under 2019 och 2020. Mölndalsåns avrinningsområde visar många åtgärder, många så pass nära varandra i tid att de inte framträder på tidslinjen. Genom att följa tidslinjen för Göta älvs avrinningsområde kan vi se hur området haft översvämningar under hela tidsperioden, och att 30 åtgärder genomförts mellan åren 2021-2023. Vi kan även se att Göta älvs avrinningsområde fortsatt har haft översvämningar efter 2023. Dataunderlaget i denna studie är som tidigare nämnt inte tillräcklig för att kunna dra en slutsats om dessa åtgärder haft effekt eller inte på översvämningarna som skett efteråt. Däremot visar detta på hur verktyget skulle kunna användas med bättre dataunderlag. I Göta älvs avrinningsområde skulle vi först behöva kontrollera om åtgärderna ligger uppströms översvämningarna som skett före och efter åtgärdens genomförande. Om åtgärderna ligger uppströms kan detta tolkas som att åtgärderna inte hindrat översvämningar tillräckligt, eftersom översvämningar fortsatt ske nedströms åtgärden i samma avrinningsområde. På samma sätt skulle verktyget kunna användas om datan visade att det inte skedde några översvämningar i Göta älvs avrinningsområde efter 2023. Ligger åtgärderna uppströms de tidigare översvämningarna, och inga översvämningar skett efter åtgärdernas genomförande, skulle detta kunna tolkas som att åtgärderna har förebyggt översvämningar och (hittills) varit tillräckliga. Detta visar på hur verktyget kan vara användbart för att undersöka sambandet mellan översvämningar och åtgärder med hänsyn till avrinningsområde. 5.2.4. Exempel på åtgärder med starkt och svagt samband med översvämningar I detta avsnitt väljs två stickprov ut av översvämning och åtgärd för tolkning och analys av möjliga samband, ett av dem med ett tydligt samband samt ett utan tydligt samband. En åtgärd har valts ut baserat på dess starka koppling till tidigare översvämningsproblematik i området. Fjärdingsparken är utformad som en så kallad skyfallspark, som kombinerar rekreativa funktioner såsom utegym och hundrastgård med en lösning för dagvattenhantering. Parken kan temporärt magasinera upp till 1000 m3 vatten vid skyfall eller kraftig nederbörd. Syftet med skyfallsytan är att minska risken för översvämningar i angränsande byggnader och vägar genom att temporärt fördröja avrinningen. Detta möjliggörs genom att regnvattnet tillfälligt samlas i parkens sänka tills det omgivande ledningsnätet har kapacitet att avleda vattnet. Under normala väderförhållanden fungerar parken främst som ett stadsrum med mötesplatser och promenadstråk. (Göteborgs stad, u.å.-a; Göteborgs stad, Kretslopp och vatten, personlig kommunikation, 24 april 2025). Anläggningen uppvisade god funktion under stormen Hans i augusti 2023. Parkens fördröjningsvolym var tillräcklig och ytan blev inte helt vattenfylld, vilket låg i linje med förväntningarna eftersom stormen Hans inte 31 klassificerades som ett skyfall. (Göteborgs stad, Kretslopp och vatten, personlig kommunikation, 24 april 2025). Denna skyfallspark är belägen i Kvillebäcken, mitt i det största klustret från klusteranalysen, kluster nummer 5 (se figur 9). Totalt består det här klustret av 12 stycken översvämningar som skett mellan 2016 och 2024. Skyfallsparken färdigställdes år 2023. Detta visar att åtgärden genomfördes efter att flera översvämningar drabbat området. Det här kan tolkas som att åtgärden har satts in till följd av de tidigare översvämningarna. Däremot inträffade tre av översvämningarna i kluster 5 efter att åtgärden var på plats. Detta innebär dock inte med säkerhet att åtgärden varit verkningslös, men det visar att området fortfarande drabbas av översvämningar. En annan åtgärd som istället vid första anblick inte ser ut att ha lika stark koppling till specifika översvämningar är högvattenskyddet vid Packhuskajen. Detta är en del av högvattenskyddsprogrammet i Göteborgs stad som omfattar planering och genomförande av olika skyddsåtgärder längs bland annat Göta älv och stadens inre vattenvägar (Göteborgs stad, u.å.-b). Den första deletappen vid Packhuskajen färdigställdes år 2022 (SVT Nyheter, 2022). Vår data visar inte på någon översvämning i området runt Packhuskajen under tidsperioden 2016-2024 (se figur 9), men det är möjligt att området drabbats tidigare än så. Kluster nummer 1 är det som är närmast beläget till Packhuskajen, dessa ligger dock längre bort jämfört med översvämningarna kring Fjärdingsparken. Detta tyder på att det inte funnits specifika översvämningar som lett till denna åtgärd, utan snarare att åtgärden i fråga är en del av ett förebyggande arbete för att göra staden mer robust. 32 Figur 9: Karta över två utvalda åtgärder samt närliggande översvämningskluster; Fjärdingsparken med en stark koppling till tidigare översvämningar och Packhuskajen utan en koppling till tidigare översvämningar. Figure 9: Map of two selected measures and nearby flood clusters; Fjärdingsparken with a strong connection to previous floods and Packhuskajen without connection to previous floods. 5.3. Sammanfattning av resultat Denna studie har utvecklat ett verktyg för att identifiera och analysera översvämningar och åtgärder över tid i Göteborgsområdet. Avsnitt 5.1. beskriver hur verktyget utvecklats i fyra steg – insamling, bearbetning, analys och visualisering av data för att identifiera mönster mellan översvämningar och åtgärder över tid och rum. Resultatet som presenterats i detta avsnitt har bland annat visat på svårigheten att få tag på data för tidigare översvämningar och genomförda, fysiska åtgärder. Datan finns till stor del 33 redan, men utspritt hos olika aktörer vilket resulterade i en komplicerad och tidskrävande datainsamling. Klusteranalysen identifierade ett stort, utmärkande kluster av översvämningar i området Kvillebäcken på Hisingen. Resultatet visar även att visualisering över tid och rum genom animering och tidslinje ger en bra överblick över översvämningarna och åtgärdernas utveckling. Tillsammans visade detta att området med det stora klustret i Kvillebäcken även fått en genomförd åtgärd vilket ledde till en fördjupad analys av sambandet mellan översvämningarna och åtgärden i området. Resultatet visade att översvämningar inträffade både före och efter åtgärdens genomförande. Sambandet mellan dessa tolkas som att åtgärden kan ha satts in till följd av områdets översvämningsproblematik. Tre stycken översvämningar har dock inträffat i området efter åtgärdens genomförande, detta behöver dock inte innebära att åtgärden varit verkningslös. Vidare gjordes även en djupare analys av ett till synes svagare samband mellan översvämning och åtgärd, nämligen området Packhuskajen i centrala Göteborg. I området visar vår data inga översvämningar i området under studieperioden, därav tolkar vi detta som en åtgärd av förebyggande karaktär eftersom vi inte kan koppla den till några tidigare översvämningar. Resultatet visar på svårigheter med att samla in data, men när datainsamlingen väl är gjord fungerar verktyget väl för att få en överblick över översvämningar och åtgärders utveckling över tid och rum. Appliceringen av verktyget på Göteborgsområdet visar att översvämningar skett över stora delar av studieområdet under hela tidsperioden. Klusteranalysen identifierade översvämningsdrabbade områden, men klustret vid Gullbergsvass identifierades inte och detta skulle behöva modifieras och utvärderas. De olika visualiseringarna (kartor, animering, tidslinje) gör det möjligt att analysera samband mellan översvämningar och åtgärder. Detta visar på hur verktyget kan användas för att analysera när och var översvämningar inträffat och när och var åtgärder genomförts i förhållande till varandra. 34 6. Diskussion I detta kapitel diskuteras kopplingen mellan resultatet och begreppen smygande kris och precursor events samt hur verktyget praktiskt kan bidra till och komplettera dagens klimatanpassningsarbete. Studiens begränsningar och trovärdighet diskuteras sedan. Kapitlet avslutas med rekommendationer för vidare forskning. 6.1. Koppling till precursor events och smygande kris Vi har i denna studie haft utgångspunkt i begreppen smygande kris och precursor events, vilka förklarar att precursor events är utbrott och tecken på den smygande krisen. Kartläggningen av översvämningar över tid och rum i Göteborgsområdet visar att översvämningar är ett problem som funnits under hela studieperioden (2016-2024) och varit utspritt inom stora delar av studieområdet. Mönstret som framträtt går i linje med det vi tidigare beskrivit om precursor events (mindre, hanterliga utbrott på olika platser vid olika tillfällen) och om smygande kris (olinjär utveckling, välkänt problem, ej brutit ut i akut fas) i avsnitt 2.2.2. Det vi tar med oss från detta är att inte se översvämningarna som isolerade händelser, utan se dem som varningssignaler i ett större system. Översvämningarna i Göteborgsområdet är, likt precursor events, tecken på ett större problem som fortsätter att utvecklas utan att hittills ha brutit ut i en stor akut samhällskris. Boin m.fl. (2021), som tagit fram definitionen av begreppen vi använt oss utav framhåller att risken med att se precursor events som isolerade händelser är att man då missar möjligheten att se dessa mönster över tid och rum, eller “the big picture”. Det är lätt hänt att händelsen snabbt blir “yesterday’s news” innan vi hunnit utvärdera vad som faktiskt hände och vad som orsakade det. Boin m.fl. (2021) associerar detta till effektiviseringssamhället, att processer ständigt behöver snabbas på och effektiviseras. Det moderna samhällets höga tempo och jäkt behöver snabbt hantera och gå vidare från störningarna från dessa händelser. Det som idag saknas är det tålamod som krävs för att grundligt utvärdera händelsen och ta reda på dess orsaker. (Boin m.fl., 2021). Verktyget som utvecklats i denna studie kan bidra till att följa utvecklingen av översvämningar och åtgärder över tid och rum samt möjliggöra identifiering av mönster och samband. Detta skulle kunna hindra att översvämningarna ses som isolerade händelser, att de blir “yesterday’s news”, varpå värdefull data och kunskap riskerar förbli outnyttjad i 35 klimatanpassningsarbetet. Tillvaratagande av sådan data kan bidra till att belysa behovet av åtgärder i olika områden. Detta är särskilt viktigt för att översvämningsdrabbade områden inte ska bli utan åtgärder under längre tid. Boin m.fl. (2020, s.118-119) framhåller att en smygande kris som bryter ut i akut kris, trots att problematiken varit känd sen innan, riskerar att “... underminera legitimiteten hos offentliga institutioner.” (Boin m.fl., 2020, s. 118, egen översättning). Varför åtgärdades inte problemet trots att kunskap och tid fanns? Vid ett akut utbrott av en smygande kris kommer vissa aktörer att skuldbeläggas även om orsaker och ansvar inte är självklara. Skuldbelagda aktörers försvar kan upplevas tvivelaktigt om problemet varit känt sedan innan och tid har funnits till att åtgärda det. Att inte lyckas avvärja den smygande krisen i tid kan alltså i längden skada tilltron till offentliga institutioner (Boin m.fl., 2020, s.118-119). Med hjälp av verktyget och begreppet precursor events kan vi kartlägga signalerna som kan vara tecken på utveckling av en större problematik. Kontinuerlig kartläggning och användning av verktyget kan bidra till att följa och förstå lokala förändringar i sårbarhet över tid och främja ett effektivt men flexibelt arbete med klimatanpassning i nutidens och framtidens oberäkneliga klimat. 6.2. Begränsningar och trovärdighet En begränsning med verktyget kan vara att de grönområden som redan idag bidrar till att mildra effekterna av översvämningar inte identifieras. För att existerande grönområden som i praktiken redan idag fungerar som naturbaserade lösningar inte ska byggas bort, bör kanske dessa också kunna registreras med hjälp av verktyget. Detta är en eventuell stor brist med vårt verktyg som skulle behövas ses över. Nya klimatanpassningsåtgärder riskerar annars att vara förgäves om nuvarande grönområden, som idag fångar mycket vatten, samtidigt byggs bort. Ett problem som upptäcktes tidigt under arbetets gång var svårigheten med att få tag på data. Det har bland annat berott på att datan inte fanns samlad på ett ställe utan var spridd hos olika aktörer eller att det saknades tillräcklig detaljnivå. Svårigheten med att få tag på data belyser ett behov av att skapa plattformar eller databaser för tidigare översvämningar och genomförda åtgärder. Bättre data skulle möjliggöra att användningen av verktyget kan mynna ut i ett resultat med högre tillförlitlighet och därmed även praktisk användbarhet för 36 klimatanpassningsarbetet. För att det ska gå att skapa denna typ av databas behöver datainsamling ske systematiskt genom att exempelvis räddningstjänst, försäkringsbolag och andra aktörer rapporterar tid, koordinater och svårighetsgrad för översvämningen. En samlad databas av översvämningar och åtgärder hade minskat tidsåtgången för både datainsamling och bearbetning. En samlad databas är en förutsättning för att effektivt kunna utnyttja information om tidigare översvämningar för att kunna komplettera dagens hotkartor och riskanalyser. Ett område som är eller har varit översvämningsdrabbat behöver nödvändigtvis inte vara identifierat som ett högriskområde för översvämningar i en riskbedömning. Information om tidigare och befintliga översvämningsdrabbade områden och genomförda, fysiska, åtgärder kan identifiera områden med behov av klimatanpassningsåtgärder som inte utmärkts i en riskbedömning, men även utvärdera åtgärder efter genomförande. Vidare kan data över tidigare översvämningar bidra med empirisk data som kan förbättra modelleringar av framtida extremväder. Både MSB och det nationella rådet för klimatanpassning har, liksom vi, identifierat ett behov av att spara och samla denna typ av information för att förbättra riskanalyser samt förstå och hantera naturolyckor på ett bättre sätt i framtiden. (MSB, 2025b; Klimatanpassningsrådet, 2022, s.49). Båda dessa användningsområden är relevanta men genom denna studie vill vi belysa hur denna typ av databas (samt resten av det verktyg som presenteras i resultatet) även kan bidra med en till dimension genom att angripa problemet kring översvämningar ur ett historiskt perspektiv. Om man lyckas inkludera samtliga (eller stor andel av) alla översvämningar och åtgärder, stora som små, i en samlad databas är det möjligt att få en helhetsbild genom vilken nya mönster kan framträda även genom de små händelser som annars kanske inte utreds. Denna studie har inte haft som syfte att förklara vad som orsakar översvämningarna, till exempel om de beror på klimatförändringar eller inte. Om de kan tillskrivas klimatförändringar eller inte är däremot inte det centrala. Enstaka väderrelaterade översvämningar beror nödvändigtvis inte alltid på klimatförändringar. Clarke m.fl. (2022) visar att den forskning som undersöker sambandet mellan extremväder och klimatförändringar fortfarande är ganska osäker och underutvecklad. Det vi däremot vet är att extrem nederbörd har ökat i frekvens och magnitud sedan 1950-talet och att detta kan tillskrivas antropogena klimatförändringar (Clarke m.fl., 2022, s.7). Samtidigt så framhåller 37 de i slutsatsen att fokus inte bör ligga på om extremvädret beror på klimatförändringar eller inte, utan snarare på klimatanpassning oavsett vilken orsak som lett till översvämningen. Att tillskriva en översvämning till klimatförändringar är bara nyttig om det framhålls på ett sätt som också inkluderar andra möjliga orsaker till översvämningen (stadsplanering, markanvändning, osv). Ensidigt fokus på att tillskriva översvämningar till klimatförändringar riskerar annars att förbise andra viktiga bidragande orsaker. Alla möjliga orsaker till en översvämning är viktig information ur ett planeringsperspektiv och för arbetet med klimatanpassning. (Clarke m.fl., 2022). 6.3. Framtida forskning En prioritet för framtida forskning bör vara att vidare undersöka möjligheterna för att skapa en översvämnings- och åtgärdsdatabas eller plattform för att möjliggöra denna typ av analys. En sådan plattform med kontinuerlig insamling av data skulle skapa möjlighet att titta på tidigare översvämningshändelser och att se dessa som signaler i ett större system. Verktyget behöver vidare testas och utvärderas. Vi tror även att hydrologisk expertkunskap skulle behöva ingå i vidareutvecklingen av verktyget, ambitionen är dock att verktyget ska kunna användas utan hydrologisk expertkunskap. Vidare hade det varit intressant att utforska möjligheterna till att inkorporera olika crowdsourcing-metoder i verktyget för mer omfattande insamling av översvämningar och dess konsekvenser. En frågeställning här skulle kunna vara om crowdsourcing-metoder kan underlätta kommunikationen om översvämningsproblematik och behovet av åtgärder mellan myndigheter, privata aktörer och medborgare. En annan fråga att utforska kan vara om detta verktyg kan appliceras på andra områden inom klimatanpassning (såsom värmeböljor eller luftföroreningar), eller om det vore bättre med en helomfattande “klimatanpassningsdatabas” eller plattform där samtliga områden kan ingå. 38 7. Slutsatser Studiens resultat visar att vårt verktyg och arbetssätt kan komplettera dagens riskbedömningsmetoder genom att identifiera tidigare och befintliga översvämningsdrabbade områden och samband med genomförda åtgärder. Operationaliseringen av begreppen smygande kris och precursor events kan synliggöra olika platsers översvämningshistorik och hanteringen av dem. En nyckel till tillämpning av detta verktyg är tillgång till samlad och detaljerad data över både översvämningar och åtgärder, förslagsvis i en övergripande databas eller plattform. Med dessa förutsättningar gör verktyget det möjligt att identifiera mönster av precursor events och kontinuerligt följa utvecklingen av en smygande kris. Detta kan bidra till ett mer transparent och behovsstyrt klimatanpassningsarbete samt sätta översvämningar och åtgärder i ett större sammanhang. Avslutningsvis bidrar vårt verktyg med ett nytt sätt att kontinuerligt synliggöra mönster i översvämningar och åtgärder och därigenom främja effektiv klimatanpassning i praktiken samt öka samhällets förmåga att agera i tid och undvika akuta samhällskriser. 39 Referenser ArcGIS Pro. (u.å.). How Density-based Clustering works. Pro.arcgis.com. Hämtad 2025-05-21 från https://pro.arcgis.com/en/pro-app/latest/tool-reference/spatial-statistics/how-density-b ased-clustering-works.htm Arvidsson, B., & Johansson, J. (2024). Flood risk assessments—Exploring maturity and challenges in Sweden. Journal of Flood Risk Management, 17(2). https://doi.org/10.1111/jfr3.12973 Boin, A., Ekengren, M., & Rhinard, M. (2020). Hiding in Plain Sight: Conceptualizing the Creeping Crisis. Risk, Hazards & Crisis in Public Policy, 11(2), 116–138. https://doi.org/10.1002/rhc3.12193 Boin, A., & Lodge, M. (2019). The Twilight Zone between crisis and risk management: Why government needs to pay attention to creeping crises. Encompass. https://encompass-europe.com/comment/the-twilight-zone-between-crisis-and-risk-m anagement-why-government-needs-to-pay-attention-to-creeping-crises Boin, A., Magnus Ekengren, & Rhinard, M. (2021). Understanding Creeping Crises: Revisiting the Puzzle. Springer EBooks, 165–177. https://doi.org/10.1007/978-3-030-70692-0_10 Brinks, V., & Ibert, O. (2020). From Corona Virus to Corona Crisis: The Value of An Analytical and Geographical Understanding of Crisis. Tijdschrift Voor Economische En Sociale Geografie, 111(3), 275–287. https://doi.org/10.1111/tesg.12428 Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Tredje upplagan). Liber. 40 Clarke, B., Otto, F., Stuart-Smith, R., & Harrington, L. (2022). Extreme weather impacts of climate change: an attribution perspective. Environmental Research: Climate, 1(1). https://doi.org/10.1088/2752-5295/ac6e7d Göteborgs stad. (u.å.-a). Fjärdingsparken. Goteborg.se. Hämtad 2025-05-27 från https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dag vatten-och-skyfall/hitta-skyfallsparker?id=7364 Göteborgs stad. (u.å.-b). Högvattenskyddsprogrammet. Goteborg.se. Hämtad 2025-05-27 från https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveck ling/miljo-och-klimat-i-stadsutvecklingen/hogvattenskyddsprogrammet Göteborgs stad. (19 maj 2025). Skyfallsråd till ägare av flerbostadshus: Ta reda på riskerna för att din fastighet skadas. Goteborg.se. https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/f83a6a74-9f40-488b-acc6-000fc 43a680f?link_id=1a051b18-ddb1-499e-a40b-4af4c899074b Havs och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna, & Vattenmyndigheterna. (u.å.). VISS-Vatteninformationssystem Sverige. Viss.lansstyrelsen.se. Hämtad 2025-04-27 från: https://viss.lansstyrelsen.se/ Hennlock, M., Matschke Ekholm, H., Karlsson, A., & Nilsson, Å. (2023). Klimatanpassning 2023 - Så långt har Sveriges kommuner kommit. Svenska Miljöinstitutet. Klimatanpassningsrådet. (2022). Första rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning — SMHI - Klimatanpassningsrådet. Klimatanpassningsradet.se. https://klimatanpassningsradet.se/publikationer/forsta-rapporten-fran-nationella-exper tradet-for-klimatanpassning Matschke Ekholm, H., Hwargård, L., & André, H. (2020). Screening av nationellt arbete med klimatanpassning utifrån tillgängliga strategier och handlingsplaner På uppdrag av 41 Nationella expertrådet för klimatanpassning. https://ivl.diva-portal.org/smash/get/diva2:1549485/FULLTEXT01.pdf Molinari, D., De Bruijn, K. M., Castillo-Rodríguez, J. T., Aronica, G. T., & Bouwer, L. M. (2019). Validation of flood risk models: Current practice and possible improvements. International Journal of Disaster Risk Reduction, 33, 441–448. https://doi.org/10.1016/j.ijdrr.2018.10.022 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2024a). Hemligheten bakom tidig upptäckt av kriser. Forskning.msb.se. https://forskning.msb.se/sok-i-forskningsbanken/2024/unravelling-the-secrets-of-crisi s-detection-and-decisive-action/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2024b). Översvämningsdirektivet. Www.msb.se. https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturol yckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsdirektivet/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2024c). Så stoppas smygande kriser från att explodera i akuta samhällskriser. https://rib.msb.se/filer/pdf/30853.pdf Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2025a). MSB:s statistikdatabas. Www.statistik.msb.se. https://statistik.msb.se/PxWeb/PxWeb/sv/PxData Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2025b). Uppföljning av inträffade naturolyckor. https://www.msb.se/sv/publikationer/uppfoljning-av-intraffade-naturolyckor/ National Oceanic and Atmospheric Administration. (14 april 2023). JetStream Max: Addition Köppen-Geiger Climate Subdivisions | National Oceanic and Atmospheric Administration. Www.noaa.gov. 42 https://www.noaa.gov/jetstream/global/climate-zones/jetstream-max-addition-k-ppen- geiger-climate-subdivisions Nationalencyklopedin. (2025). Göteborg. Www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/g%C3%B6teborg-(t%C3%A4tort- g%C3%B6teborg-kommun) Naturvårdsverket. (2021). Naturbaserade lösningar - ett verktyg för klimatanpassning och andra samhällsutmaningar. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/4ac248/globalassets/media/publikationer-pdf/7000/9 78-91-620-7016-2.pdf Rosenthal, U., Boin, R. A., & Comfort, L. K. (2001). Managing crises: threats, dilemmas, opportunities (p. 372). Charles C Thomas - Publisher, LTD. Sjökvist, E., Andersson, M., Eklund, A., Karlsson, E., & Norman, M. (2025). Klimatunderlag för klimat- och sårbarhetsanalyser . Klimatologi, 74. Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad. (2019). Stadsbyggnadskontoret Översiktsplan för Göteborg Tematiskt tillägg för översvämningsrisker. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/505ba586-d99d-4abc-8bc8-3473dd28002a/Tem atisk+till%C3%A4gg+%C3%96P+%C3%B6versv%C3%A4mningsrisk.pdf?MOD=A JPERES Statens geotekniska institut. (6 juni 2021). Här är Sveriges största riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. Press.sgi.se; Statens geotekniska institut. https://press.sgi.se/posts/pressreleases/har-ar-sveriges-storsta-riskomraden-for-ras-s Svensk Försäkring. (u.å.). Statistikdatabas. Svenskforsakring.se. Hämtad 2025-04-18 från https://www.svenskforsakring.se/statistik/statistikdatabas/ 43 Sveriges Lantbruksuniversitet. (21 december 2023). Vattnet svämmar över - vad händer? | slu.se. SLU.se; Sveriges Lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/vattnet-svammar-over---vad-hande r2/ Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). (2023). Anpassa för ett klimat i förändring – Hur och varför? SMHI. https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassning Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). (11 juli 2024). BARO-områden (SVAR2022). SMHI. https://www.smhi.se/data/sok-oppna-data-i-utforskaren/baro-omraden-svar2022 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). (2025a). Klimatunderlag för klimat-och sårbarhetsanalyser (Klimatologi, nr.74). https://klimatanpassningsradet.se/download/18.53cdce23194f389da05422f/17405605 11813/Klimatologi_74%20Klimatunderlag%20f%C3%B6r%20klimat-%20och%20s %C3%A5rbarhetsanalyser.pdf Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). (2025b). Vind och vattenstånd. Www.SMHI.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/vattenstand-i-havet/vind-och-vatten stand SVT Nyheter. (3 januari 2022). Första etappen av högvattenskydd klar i centrala Göteborg. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/forsta-etappen-av-hogvattensskydd-klar-i-goteb org 44 Vattenmyndigheterna. (2025). Utmaningar i Västerhavet. Vattenmyndigheterna.se. https://www.vattenmyndigheterna.se/vattendistrikt/vasterhavet/om-vasterhavet/utmani ngar-i-vasterhavet.html 45