Bild om besvärliga läsare och tidningar med kontrollbehov Moa Andersson David Skansholm Martin Stensrud Journalistprogrammet JMG: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet Tredje terminen, HT 2009 3500 röster på nätet Bild: Moa Andersson 3500 röster på nätet 2 Ledare: Vad tycker svenska folket ­ egentligen? 3 Teori: Yttrandefrihet: Artikelkommentarer ett känsligt område i yttrandefriheten 4 Teori: Teknik: Från insändare till nyhetstips 6 Exempel: Best of the Artikelkommentarer 7 Resultatredovisning: Så ser läsarnas kommentarer ut: Vi redovisar tidning för tidning 8 Intervju: Kommentator: Anton, 27, tar debatten mot Sverigedemokraterna 13 Intervju: Kommentator: Inger står för vad hon tycker 14 Intervju: IS: Här modereras läsarnas kommentarer 15 Enkätundersökning: Vad tycker tidningarna? 16 Krönika: Vem vaktar väktaren? 22 Intervju Moderator: Sydsvenskan modererar själva 23 Intervju GP: Främlingsfriheten känns inte igen 24 Intervju SvD: "V förbehåller oss rätten att ta bort vad vi vill" 25 Exempel: Vem varé som kommentera? 26 Teori: Yttrandefrihet: Är det rätt av tidningarna att begränsa läsarnas yttrandefrihet? 28 Intervju: Forskare: "Nästan allt som kommit från internet attraherar unga" 30 Slutdiskussion: Sista tankarna och slutdiskussionen 31 Debatt: Främlingsfientliga kommentarer undanbeds ­ till vilket pris som helst? 33 3500 röster på nätet xx 3 JAG HAR OFTA följt debatterna bland  läsarkommentarerna på framförallt Ex­ pressen och Aftonbladet,  speciellt  när  de  handlar  om  ämnen  jag  bryr  mig  om.  Ibland  känner  jag  att  jag  kanske  borde  låta  bli,  debatten  är  ofta  hätsk  med åsikter  långt ute på högerkanten. DET VAR DETTA vi kom att tänka  på när  vi  spånade om ämnen  för ma­ gasinet. Artikelkommentarerna med de  polariserade  åsikterna.  Ett  ämne  som  väckt mycket starka känslor är invand­ ring och mångkultur. Vi bestämde oss  för  att  granska  kommentarerna  runt  detta ämne, dels för att ha en avgräns­ ning och dels för att det är just ett så­ dant ämne som väcker starka känslor.  Vi ville undersöka hur diskussionerna  såg ut och hur stort stödet respektive  motståndet  var  till  invandring  bland  de som kommenterar tidningsartiklar.  När man läser känns det som att mot­ ståndet är större där än vad jag märker  av  i min  egen vardag – hur  kommer  det sig? En fråga som kom när jag läs­ te igenom min del på strax över tusen  kommentarer var om detta var repre­ sentativt eller om personer på höger­ kanten oftare kommenterar artiklar än  andra. Det kändes viktigt att kolla om  artikelkommentarerna  ger  en  miss­ visande  bild  av  svenskarnas  syn  på  invandring,  bland  annat  eftersom det  då och då kommer kommentarer i stil  med ”om det ser ut såhär på Expres­ sens forum, hur kommer riksdagen då  att se ut efter valet 2010?”. Är artikel­ kommentarerna  hela  svenska  folkets  röst, eller är det Sverigedemokraternas  röst? Varför är det i så fall just de som  kommenterar och inte lika många som  röstar på riksdagspartierna? Dessutom  undersökte  vi  hur  sansad  tonen  var  i  kommentarerna, om det var argument  för eller emot invandring som framför­ des på ett  sansat  sätt eller om det var  svordomar  och  rena  påhopp.  När  det  gäller  det  senare  får man  inte  en  helt  klar bild över antalet ”aggressiva”  in­ komna kommentarer då moderatorerna  tar bort inlägg som bland annat bryter  mot  lagen  eller  inte  håller  god  ton. ARTIKELKOMMENTARER  ™? ␥┣ ☧? ⠤∦? ⤡┥? ☥┣ ⨫Ⱜ☣ ⴢ☮⴯∦? folkets  röst  i  Internetvärlden,  ett  an­ nat  sätt  är  bloggar.  Om  åsikterna  va­ rit  representativa  för  svenskarna hade  politiker kunnat  få en bra bild av vad  folket  tycker  och  tänker, men  om det  till stor del är Sverigedemokrater som  kommenterar blir det ganska missvis­ ande. En  klar  fördel med  artikelkom­ mentarer jämfört med insändare är att  〤┱㈳㐵┣ ⠤∣ ⨦Ⱓ ⴶ? ⴢ☮? ⤴Ⱖ? 㘩㐪 ­ ter  i  kommentarerna  –  man  kan  inte  fylla  en  hel  tidning  med  insändare. NÄR  JAG HAR  läst  kommentarer  till artiklar utanför vårt undersöknings­ område,  som  alltså  inte  rör  invand­ ring och mångkultur, så märker jag att  samma åsikter kommer fram där också  trots  att det  inte  alls har med artikeln  att  göra.  Invandrarna  blir  på  något  vis skyldiga  till att 80­åringar  inte får  färdtjänst  och  att  21­åringar  vräks  på  grund av utebliven a­kassa. ”Vi har ju  råd  att  ta  hit massa  ensamkommande  ⠱⨥㐬㔰☢Ⱓ ⤷⸣ ㌤✤∣ 㠶? ✶∦? ⤪☥ ­ tepengar” och ”det här är mass­ invandringens  fel”  heter  det. F r å g e s t ä l l n i n g a r 1. Hur ser diskussionen ut på  olika nyhetssidor i kommenta­ rerna? 2. Vilka åsikter kommer till  tals? 3. Hur kommenteras det? 4. Skiljer sig nyhetssidor åt? 5. Hur ser tidningarna på  kommentatorerna? 6. Hur ser tidningarna på  kommentarsfunktionen? 7. Hur reglerar tidningarna  kommentarerna? Ledare Moa Andersson Vad tycker svenska folket ­ egentligen? 3500 röster på nätet 4 Kristian Lindquist: Artikelkom­ mentarer Kristian  Lindquist,  nyhetschef  på  SvD. se,  skriver  en  bok  om  webbjournalistik  som  släpps  i  början  av  2010  och  kapit­ let  om  läsarmedverkan  har  publicerats  i  förväg.  Lindquist  skriver  att  artikel­ kommentarer  är  en  känsloladdad  fråga  inom  journalistkåren.  Skribenterna  kän­ ner  sig kränkta över påhopp  i kommen­ tarerna,  tycker  att  kommentatorerna  får  en  oförtjänt  trovärdighet  när  de  publiceras  tillsammans  med  journalis­ ters  texter  och  en  del  har  inställningen  ”vem  bryr  sig  om  vad  läsarna  tycker”.  Anonyma  kommentarer  är  speciellt  känsliga  och  registrering  för  de  som  vill kommentera är ett sätt att höja kva­ liteten  på  diskussionerna  och  slippa  personliga  påhopp  mot  skribenter  och  läsare.  Det  är  däremot  krångligare  och  sajter  med  registrering  har  färre  kommentarer  än  de  utan  registrering. Lindquist nämner några ämnen som säl­ lan  har  kommentarsfunktion  på  grund  av  att  debatterna  lätt  spårar  ur:  invand­ ring,  homosexuellas  rättigheter,  ra­ ⤴⤮? 㜹㨣 㬩∦␳㰽☳␩┴Ⱖ㰪㜬⠴⨥␬? 㼷⸣ 䀷⬢Ⱖ㌴⤥? 䄬Ⱙ? ㈡∤⸷┣ ␬? ㈤㌣ fördelar  med  kommentarsfunktionen.  Faktafel  påpekas  snabbt  bland  kom­ mentarerna,  om  man  inte  ger  cred  till  andra  källor  avslöjas  det  snabbt  och  man  kan  ofta  få  tips  på  nyheter. Modereringen  av  kommentarerna  sköts  på  två  olika  sätt:  förhandsmo­ derering  eller  efterhandsmoderering. Vid  förhandsmoderering  granskas  kommentarerna  innan  de  publice­ ras.  Då  är  det  den  ansvarige  utgivaren  som  ansvarar  för  innehållet  som  fal­ ler  under  yttrandefrihetsgrundlagen. Vid  efterhandsmoderering  granskas  kommentarerna  efter  publicering  och  då är ansvarig utgivare inte ansvarig för  innehållet.  Då  går  inte  innehållet  under  yttrandefrihetsgrundlagen  utan  under  lagen  om  elektroniska  anslagstavlor. Annika Bergström: Användare i  webbjournalistiken Antologin Svensk höst (2009) bygger på  SOM­institutets  årliga  frågeundersök­ ningar och Annika Bergström på Institu­ tionen för  journalistik och masskommu­ nikation på Göteborgs universitet har med  hjälp av SOM­undersökningen från 2008  undersökt användare i webbjournalistiken. Vi  tittar  främst  på  sifforna  på  de  som  bidragit  med  innehåll  på  nyhetssajter  och  synen  på  artikelkommentarer.  1%  av  de  tillfrågade  brukade  någon  gång  i  veckan  kommentera  en  nyhetsartikel,  krönika  eller  journalistblogg  och  8%  har  gjort  det  någon  gång  överhuvudta­ get. Drygt 10% läser andras kommenta­ rer  till  artiklar minst  en  gång  i  veckan.  När  det  gäller  könsuppdelningen  så  har  6%  av  de  tillfrågade  kvinnorna  och  10%  av  de  tillfrågade  männen  någon  gång  kommenterat  en  artikel,  krönika  eller  journalistblogg. Det  är mest  yngre  som  kommenterar,  av  15­29­åringarna  är det 17% som kommenterat medan det  är  7­8%  av  vuxna  30­64  år  och  endast  2%  av  de  tillfrågade  som  är  65­85  år. Av de som läser artikelkommentarer tyck­ er 54% att kommentarerna är mycket eller  ganska viktiga och 42% tycker att de inte är  viktiga (kolla upp siffrorna med Annika). Karin Bergstrand: DET TYCKS Karin  Bergstrand  på  Institutionen  för  journalistik  och masskommunikation  på  Göteborgs  universitet  gjorde  under  hös­ ┤Ⱓ 䉃䍄? ⤥⬲㐤Ⱓ 䕆䝈? 䡉䩋㼣 䄬Ⱖ⤣ en  del  att  tycka  till  om”,  en  kvantitativ  innehållsanalys  av  läsarkommentarer  i  fem  nättidningar:  Aftonbladet,  Da­ gens  Industri,  Svenska  Dagbladet,  Väs­ terbottensKuriren  och  Borås  Tidning.  Hon skriver att de ämnen som kommente­ ras mest är Ekonomi, Lokalt, Kultur och  ett känsligt område i yttrandefriheten Det har tidigare gjorts ett mindre antal studier av artikelkommentarer.  Frågan är känslig för ansvariga utgivare, funktionen ses som nödvändig för moderna  Ⱑ┥㐲ⰴⰵ☢⌮␬〈☮┴㈴㔥⍁Ⱜ⤣␬⌷∷⌭⼢⌸␢⤷ⰳ㐵☣㠶㨷㠸⌷㤺⌳℩☢Ⱖ⤣〢㐩┦ⰲ␣ kunskaper om de etiska kraven som ställs på dem när de medverkar i tidningen. Artikelkommentarer 3500 röster på nätet xx 5 Nöje. Diskussion förekommer bland 44%  av  kommentarerna.  83%  av  kommenta­ rerna knyter till ämnet i artikeln och när  de saknar koppling till artikeln är det ofta  diskussion mellan användare. Vissa kom­ menterar  även  debatten  som går mellan  ☬✡ⰲ☢␣ 㜹㨣 ㈤? ⠤⤥☣ ⤷⸣ 㔯∣ ㈤┣ ™? missnöjda med den. Det är oftast debatter  mellan personer som tycker sig ha goda  kunskaper  i  ämnet  och  inte  håller  med  varandra. Bergstrand skriver att det före­ kommer interaktiva åsiktsutbyten, det vill  säga att personer väljer ut det som förstär­ ker deras egna åsikter och ändrar inte sina  värderingar.  Ovanligt  många  anmärker  på stavfel – både journalisters och andra  kommentatorers. Ibland talar de också di­ rekt till företag och makthavare men för­ väntar sig inte att få svar och Bergstrand  ser det  som ett  sätt  att  få ut  sin  frustra­ tion. Kommentarsfälten är också en möj­ lighet för politiker att se vad folk tycker. Ulrika Hedman: Lönande logiskt  lockbete Ulrika Hedman på Institutionen för jour­ nalistik och masskommunikation på Gö­ teborgs universitet gjorde under årsskiftet  2008/2009 en studie om läsarmedverkan  i  rapporten  ”Läsarmedverkan:  Lönande  logiskt  lockbete”  från 2009. Hon  skriver  att nättidningar vill erbjuda läsare möjlig­ ????????????????????????????????????????⤣ stor oro hos ansvariga utgivare över inne­ hållet i kommentarerna. 8 av 10 ansvariga  utgivare menar att läsare saknar tillräcklig  kunskap om de  juridiska och etiska krav  som kan ställas på dem när de medverkar  i  tidningen. Det mesta modereras av den  egna redaktionen, annars  litar man på att  läsare  anmäler  olämpliga  kommentarer.  ????? ???? ???? ?????? ????????????????????㔣 och Hedman skriver att det tyder på att an­ svarig utgivare inte litar på att redaktionen  har tillräcklig juridisk kunskap att hantera  det användarskapade innehållet på rätt sätt. Läsarbidrag ses som viktigt för att kunna  erbjuda en  relevant produkt, men arbetet  med kommentarerna stjäl tid från mer tra­ ditionellt  redaktionellt  arbete  och många  har uppfattningen att  läsarnas medverkar  uppfattas  som  något  negativt  av  övriga  redaktionsmedlemmar. Däremot är det en  förutsättning för framgångsrika nättidning­ ar att man låter läsarna bidra med innehåll  och Hedman drar slutsatsen att det använ­ darskapade innehållet är har för att stanna. Ulrika  Hedman  gjorde  studien  genom  en  webbenkät,  samt  frågor  till  webban­ svariga  och  ansvariga  utgivare.  83%  av  de  tillfrågade  tidningarna hade möjlighet  till  artikelkommentering  och  på  frågan  vad  som  var  viktigast  av  läsarmaterialet  hamnade  kommentarerna  på  andra  plats.  Ungefär  hälften  av  tidningarna  hade  nå­ gon  gång  i  veckan  en  artikel  som bygg­ de  på  läsarkommentarer.  När  det  gäller  modereringen  var  det  76%  som  förmo­ dererade  och  20%  som  inte  förmodere­ rade  (4% visste  inte). Två  tredjedelar  av  tidningarna  ansåg  inte  att  lagstiftningen  är  anpassade  efter  rådande  verklighet  vid  användarskapat  innehåll  när  det  gäl­ ler  etiska  regler  och  ansvarighetsfrågan. Svenskarna och Internet I  undersökningen  Svenskarna  och  In­ ternet  från  2009  konstateras  det  att  det  är  framför  allt  är  den  yngre  delen  av  befolkningen  tycker  att  internet  är  den  viktigaste källan för information om och  från  samhället.  Äldre  åldersgrupper  an­ ser  att  TV  och  dagspress  fortfarande  är  de  viktigaste  källorna  för  information.  På  senare  år  har  dock  internet  blivit  en  allt viktigare kanal för information även  för  denna grupp och  idag  är  den nästan  lika viktig som de traditionella medierna. I  undersökningen  konstateras  det  ock­ så  att  svenskarna  faktiskt  inte  har  så  stort  förtroende  för  Internets  politiska  betydelse.  Även  här  använder  yngre  åldersgrupper  i  större  utsträckning  än  äldre  internet  för  politiska  syften.  När  kontakterna  mellan  männis­ kor  ökat  på  andra  områden  med  In­ ternets  hjälp,  exempelvis  inom  yrke  och  sociala  kontakter,  är  kontakterna  på  det  politiska  området  oförändrat.  Sedan  Internets  uppkomst  har  männis­ kors användande av nätet för att ta del av  politisk  information  ökat,  men  den  lig­ ger  fortfarande  på  en  anmärkningsvärd  låg  nivå.  I  undersökningen  uppges  det  att 33 % av  svenskarna någon gång har  tagit del av politisk information på inter­ net, men bara 8 % gör det på  regelbun­ den basis, en gång i veckan eller oftare.  Moa Andersson ett känsligt område i yttrandefriheten Artikelkommentarer 3500 röster på nätet 6 Forskningen  på  artikelkommentarer  är  oftast väldigt tunn, vilket förstås är begrip­ ligt eftersom det rör sig om ett så ”modernt”  ??????????????? ??????????????????????????∣ att hjälpa oss att förstå vad artikelkommen­ tarer egentligen är för något. Deborah S. Chung analyserar i sin artikel  Interactive Features of Online Newspapers:  Identifying Patterns and Predicting Use of  Engaged Readers interaktiva funktioner på  tidningarnas hemsidor och kommer fram till  en del intressanta slutsatser. Flera Kategorier Chung  ställer  frågorna  vilka  kategorier  ??????????????????????????????????????????????­ na använder sig av den och vilka läsare som  använder de olika typerna av interaktivitet. Chung kommer tidigt fram till att perso­ ner som länge använt Internet oftast använ­ der de interaktiva funktionerna. Hur skick­ lig  personen  tror  sig  vara  och  hur  pålitlig  personen tycker att nyhetskällan är påverkar  också  användandet  positivt.  Politiskt  och  samhälleligt  engagemang  är  också  viktiga  faktorer. Genom att analysera de typer av interak­ tivitet  som  förekommer  på  nyhetssidor  så  lyckas Chung sammanställa fyra kategorier  ??????????????????? ????????????????????????­ ter vad som det interageras med, eller mel­ ???????????????????????????????????????????㘣 envägsinterakton (användare kan interagera  med andra användare utan att beröra själva  mediet) och tvåvägskommunikation (inter­ aktion mellan användare och medium med  olika variationer):   ­  interakton  med  medium  (exempelvis  kontrollen eller valet av nyheter) ­  interaktion mellan medium  och män­ niska  (anpassade  nyhetssidor,  sökfunktio­ ner.etc.) ­ interakton mellan människa och medi­ um (insändare, skicka nyhetstips, etc.) ­ interaktion med människa (chatfunktio­ ner, forum, etc.) Det  är  i  den  senare  kategorin,  interak­ tion  med  människa,  som  artikelkommen­ tarer kan ordnas in då det oftast rör sig om  diskussioner  mellan  användarna.  Chung  kom  fram  till  att  medium/människa­  och  medium­  kategorierna  är  populärast  bland  medierna  själva  och  används mest  av  ny­ hetssidorna.  Människa­  och  människa/ medium­kategorierna, däremot, var mindre  populära bland medierna men mest popu­ lära bland användarna. Nå, vilka är det då som använder de inter­ aktiva funktionerna? Olika användare Chung kom fram till att olika funktioner  attraherade olika typer av användare. Män  som ser sig själva som skickliga med Inter­ net och nyhetskällan som pålitlig använder  oftast  interaktivitet  inom  medium­katego­ rin,  exempelvis.  Politiskt  engagerade  an­ vänder  oftast  medium/människa­kategorin  medan  unga  som  är  politiskt  engagerade  och ser nyhetskällan som pålitlig oftast an­ vänder människa/medium­kategorin. Män­ niska­kategorin används oftast  av politiskt  intresserade män som ser nyhetskällan som  pålitlig.   Utifrån Chungs arbete så kan vi se en hel  del  intressanta  slutsatser  som  är  relevanta  för vår egen analys av artikelkommentarer.  Till att börja med så är tidningarna mindre  intresserade  av  den  typen  av  interaktivitet  än vad användarna är. Vi kan också se att vår  typiske  kommentator,  baserad  på  Chungs  teorier, är man. Han är politiskt intresserad  och ser redan nyhetskällan som pålitlig. Annan  viktig  forskning  är  Neil  Thur­ mans artikel Forums for citizen journalists?  Adoption of user generated content initiati­ ves by online news media där han undersö­ ker i vilken grad som tidningarna använder  sig av användargenererat innehåll, exempel­ vis bloggar, forum eller artikelkommentarer. Thurmans studie är baserad på intervjuer  med redigerare och nyhetschefer bland brit­ tiska tidningar. Den kom fram en del intres­ santa fakta. Mer uppslag Till att böra med så har mängden använ­ dargenererat innehåll stadigt ökat och börjar  få mer och mer utrymme bland traditionella  medier.  Vidare så är kostnaden viktig för många  av de intervjuade. Sedan är det tvivelaktigt  exakt hur mycket läsarna faktiskt vill delta.  Användargenererat innehåll har inte lett till  någon  rusning  från  användarnas  sida,  och  läsarna är inte alla gånger lika intresserade  av att delta som medierna är att göra det till­ gängligt.  En annan intressant sak är att tidningarna  i  större utsträckning har börjat hämta arti­ keluppslag  från  exempelvis  kommentarer  på sina forum. Användargenererat innehåll  har alltså visat sig vara ytterligare en kanal  för medierna att inhämta nyheter från.  Både  journalister  och  redigerare  visade  sig också vara oroliga för kvaliteten på inne­ hållet, från utgivarnas sida så har man varit  mest orolig för de lagliga frågorna.  En intressant detalj är att man i begränsad  skala också har börjat med användarmode­ rering, det vill säga att användare modererar  kommentatorsfält, bloggar, forum, etc.  BBC har på sin hemsida användarmode­ rerat innehåll men undviker det i ”känsliga  frågor” utan sköter där modereringen själva.  Det råder dock delade meningar från bran­ schen om den typen av moderering är effek­ tiv eller inte. David Skansholm Vad är egentligen artikelkommentarer? Och hur påverkar de tidningarna? Enkla frågor med komplicerade svar, artikelkommentarer är ju trots allt en rätt modern företeelse. Så exakt hur fungerar det? Från insändare till nyhetstips 3500 röster på nätet xx 7 Best of the Artikelkommentarer Bland artikelkommentarerna finns det flera användare som är utmärkta debattörer, personer som kan argumentera väl för sin ståndpunkt. Det finns också motsatsen, folk som på rent idiotiska sätt försöker övertala läsarna om diverse konspirationsteorier. Här följer ett axplock ur den senare gruppen. Denna fråga om invandrarna står över all politik och miljöfrågor!SD får INTE börja traggla om skatter o skit sånt löser sig, men Sveriges etnicitet står på spel. En etnisk rensning på ur­svenskar! ­ Zionist, Expressen JAG LOVAR OM JAG E POLITI­ KER OCH HAR MAKT SKULLE JAG KASTA UT ALLA OTROGNA OCH ATEISTER TILL NORD­ POLEN DÄR KAN VI RÄDDA IS­ BJÖRNEN. ­ SALAM, Göteborgs­Posten Muslimer är per definition folkmör­ dare Ja, kommunister är ju så otroligt to­ leranta gentemot oliktänkande. Men tydligen är folkmord i islams eller kommunismens namn helt i sin ord­ ning enligt Jan Hjärpe. Och förresten Jan, räkna nu upp ala pågående folk­ mord som sker i islams namn. ­ Britt, Svenska Dagbladet Det kvittar fullständigt om inte SD­ toppen har en fullständig politik idag. Bara att de som enda parti står upp mot samhällets underkastelse mot våra invandrares krav gör de värda att rösta på. ­ Skogstokig, Expressen Den muslimska kulturen har ockupe­ rat storstadsförorterna. Det är knap­ past svenskar som eldar bilar i Kor­ tedala eller rosengård. Sverige och det svenska försvaret ska försvara riket mot utländskt hot, om det så är religiösa fundamentalister från mellanöstern eller politiska fun­ damentalister från öst så ska Sveriges befolkning försvaras! Det är dags att ställa ut stridsvagnar i Kortedala, Rosengård och Bergsjön. Sverige är för tillfället under ockupation från islamistiska fundamentalister. Man ska inte dra en kultur eller en folkgrupp över en kant. Men just nu agerar merparten av muslimerna mer som Svea rikes fiender än vänner, och vi måste försvara oss. Jag är rädd på kvällarna när jag går hem. Rädd i mitt eget land. I fredens Sverige. Jag tackar SD som skapar debatt i alla fall. ­ Rädd förortsbo, Göteborgs­ Pos­ ten Vi bör börja diskutera förbud av is­ lam i västvärlden. Islam är farligt för Sverige, och bör därför kunna vara en doktrin som måste förbjudas. ­ Markus Valiant, Dagens Nyheter Polisens reaktioner ger bara uttryck för vad den största delen av allmånheten redan tycker och tänker, om detta är rasism och om vi skåningar tycker så ­ är det upp till oss. En skåning är inget man kan bli, det är något man föds till och skånska värderingar och levnadsätt är något som tar generationer att ut­ veckla och anamma ­ svenskhet likaså. ­ Skåne Göran, Sydsvenskan Om vaenstern vinner, riskerar jag som svensk heterosexuell man boeter eller faengelse foer att jag aer emot islami­ seringen av Sverige? ­ Kublai, Expressen Låt det brinna! Låt de där områdena brinna ner så är vi av med ett stort problem. ­ Kapten Grötskägg, Svenska Dag­ bladet 3500 röster på nätet 8 Hur ser kommentarerna faktiskt ut på ny­ hetssajterna? Man kan lätt få en felaktig  uppfattning; ofta minns man de mest ex­ trema kommentarerna, eller de som stick­ er  ut  från  mängden,  och  drar  slutsatser  därefter. Alla  som  kommenterar  artiklar  om mångkultur  är  rasister.  Eller  kanske  är  alla  kommentarer  anti­sverigedemo­ kratiska, som förespråkar fri invandring.  Allt beroende på vilka ögon man ser ge­ nom. Vår  undersökning  visar  att  så  förstås  㐬┤?™?⴦㌳␥㸣䘤Ⱓ✴⤦∣㜹⨩㘣☥┣㈤┣䄬Ⱙ? stora  skillnader  i  kommentatorsklimatet  tidningarna emellan. ™⌤┣☧⠩〉┤☫Ⱝ⸨⼧⴩⬬⸰ Det mest iögonfallande resultatet av un­ dersökningen  är  den  stora  skillnaden  mellan  tidningarnas  kommentatorer  när  det  kommer  till  inställning  till  invand­ ring, mångkultur och invandrare.  När vi har klumpat ihop alla liknande  åsikter om ämnet till en variabel märker  ✴? ☥┣ ☬㈤㌤Ⱓ ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵☣ ⨷? ­ mentarer är tre gånger så hög på GP som  har högst andel, jämfört med DN som har  lägst.  De  båda  kvällstidningarna  ligger  också jämförelsevis högt.  Samtidigt är kommentatorer som skri­ ver i positiva ordalag om invandrare väl­ digt få på alla nyhetssidor. Men eftersom  artiklar, insändare och ledare i undersök­ ningen sällan behandlade något positivt i  ämnet, skulle det snarast vara förvånande  om  läsarnas  åsikter  skulle  ha  skiljt  sig  från de artiklar de kommenterade. Något  som också är värt att notera att DN bara  har hälften så hög andel invandrarpositi­ va kommentarer jämfört med GP. Vi kan  konstatera att DN har ett anmärkningsvärt  neutralt klimat i debatten om invandring  om man jämför med de andra sajterna Orsaken  till  dessa  skillnader  kan  för­ stås bero på en mängd olika faktorer.  Ungefär samma regler En  kan  vara  hur  reglerna  för  kommen­ tatorsfunktionerna  är  utformade.  I  stora  drag  skiljer  sig  dock  reglerna  inte  åt  nämnvärt  mellan  tidningarna.  Men  det  䄬Ⱙ? ⴦⨥㐩⨥? ⰶ㔢☣ ⤪㐳㌬☲␢? ⤷⸣ ™? värda  att  påpeka.  Aftonbladet  och  Ex­ pressen har  ett  liberalare  synsätt  på vad  och  hur  man  får  kommentera,  eftersom  deras  begränsningar  går  vid  vad  lagbo­ ken säger. De andra tidningarna har lagt  till regler av mer etisk karaktär som fal­ ler  utanför  lagboken.  Det  kan  vara  for­ muleringar  som  är  rasistiska,  sexistiska  ␳㌤∣ 㠷∬㜵∦䄩⨦㸣 䬷⸮␬┦∤∣ 㜮? kön,  sexualitet,  etnicitet  etc.  som  inte  har  med  ämnet  att  göra  är  inte  tillåtna.  Det  gäller  även  trakasserier,  skvaller,  Tidningssajternas kommentarer skiljer sig avsevärt åt, beroende på vilken sida de skrivs på. GP:s läsare skriver oftare negativt om invandrare och mångkultur. Sydsvenskans kommentatorer tar ställning mot sverigedemokrater och rasister, och DN sticker ut med att kommentarerna där är mindre negativa till invandrare än på andra sajter. Det visar vår undersök­ ning av Sveriges största internetdagstidningar. Så ser läsarnas kommentarer ut: Vi redovisar tidning för tidning Fakta: Undersökningen Undersökningen genomfördes i slutet av oktober 2009, och analyserade cirka 3500 kommentarer på Sveriges sex största tidningshemsidor, DI.se borträknad. Artiklarna som kommenterades berörde på något sätt invandring och mångkultur, exempelvis nyhetsartiklar om nattliga bil­ bränder i förorter eller Jimmy Åkessons debattartikel i Aftonbladet. Ingen av kommentarerna var äldre än ett år för att få så aktuell kunskap som möjligt om ämnet. 3500 röster på nätet xx 9 nonsens, lögner och obsceniteter. Anmärkningsvärt är att det bara är Sydsvenskan  ⤷⸣⬥┢ㄹ⨳㐵␬?㐬┤?┴㌳㘥␢?ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵☣ㄥ? ­ randen eller budskap  i  sina kommentarer, oavsett  relevans till artikeln. ㄧ⌲✨⤰⌳㐫⬧┣⠬⸣ⴧ㔩┰⬰ Vad  som  antagligen  spelar mest  roll  är  dock  hur  reglerna faktiskt tillämpas; med andra ord vilka in­ lägg som tas bort och vilka som får stå kvar efter de  har granskats. Till exempel tillåter inte varken Af­ tonbladet eller Expressen vulgära personangrepp i  praktiken, trots att det faktiskt inte är lagbrott. En annan viktig  faktor  är  självklart också vem  som kommenterar. De olika  tidningarna har olika  läsare;  t.ex.  har GP  och  Sydsvenskan,  och  i  viss  mån även DN och SvD, en regional läsarkrets som  kan ge utslag. Tidningarna skiljer sig även i poli­ tisk  tillhörighet,  vilket  skulle kunna  locka  till  sig  olika läsare.  Man  får  inte  heller  glömma  en  viktig  aspekt  som  framkommit  av  undersökningen;  faktumet  att  en  stor  majoritet  av  kommentarerna  faktiskt  är mer  eller mindre  neutrala  när  det  kommer  till  mångkultur, invandrare och invandring. Mellan två  tredjedelar av kommentarerna  i GP:s  fall och nio  tiondelar i DN:s är neutrala. Så även om det mest  uppseendeväckande  resultatet  i  undersökningen  är  skillnaderna  mellan  kommentatorernas  åsikter  på olika sajter, kan vi också konstatera att de allra  ⠤⤥☣㌡⤦∤?⤷⸣⨷⸮␬┤∦∣ⰱ㨤┤∣⴦⨥㐩⨥?㐬┤? uttalar sig värderande om ämnet alls. Sverigedemokrater vanligast En intressant aspekt att titta på är hur vanligt det är  med uttalade partisympatier i kommentarerna. En  hypotes vi hade var att kommentarsfunktionen drar  till sig marginaliserade grupper och partier som har  svårt att komma till tals i andra sammanhang. När  det gäller kommentarer på artiklar om invandring  och liknande visade det sig att det  framför allt är  sverigedemokrater som uppger sina partisympatier.  Värt att notera är att lite över hälften av de runt 300  uttalade  sverigedemokratiska  kommentarerna  är  negativa till mångkultur och invandring. Detta kan  jämföras med de 15 kommentarer som har någon  Invandrarfientlig kommentar Ni som inte levt i muslimska länder kan inte ens föreställa er hur många hundra år det skiljer mellan sverige och Mellan­ östern! Ytan ser ju ok ut. men skrapa på på deras ålderdom­ liga hedersstyrda klansamhälle! Ni får en chock! Rasismen är total, svart längst ner, sen stiger värdet med hudfärgens nyans!Islam är dagens ur alla synvinklar sämsta rättesnöre, Klanvälde utan demo­ krati eller rättvisa. Hederskultur med mord och kvinno­ förtryck. Islam och sharia är INTE kom­ patibelt med svensk frihetskultur! Inse det ni noviser! Sapere Aude! på GP.se 313741634382 702 755 3500 röster på nätet 10 annan partisympati,  där  en  är  positiv  och  resten  neutrala.  Tittar man på hur  sverigedemokratiska  inlägg  är  fördelade  över  tidningarna  ser  man  att  Syd­ svenskan sticker ut, med bara fyra procent av alla  tidningens  kommentarer.  Anmärkningsvärt  lågt  kan tyckas, eftersom Sverigedemokraterna har sitt  starkaste fäste i Skåne. Mellan de andra sajterna  är andelen sverigedemokratiska kommentarer un­ gefär lika stor, mellan åtta och tretton procent. 䘤┣ ⸶⤥␣ ㈷㤪? 㠶㠤⨦⤣ ☥┣ ㈤┣ 䄬Ⱙ? ␥┣ ⤥㜢┣ mörkertal här; det är bara uttalade partisympatier  ⤷⸣ ⸡┩㸣 䘤┣ 䄬Ⱙ? ⸶ⰵ☣ ⨷⸮␬┦┷∤∣ ⤷⸣ kan misstänkas hysa sverigedemokratiska sympa­ ┴␢䰣 ㌴⨧ℳ? ⤷⸣ ㈤┣ 䄬Ⱙ? ⸶ⰵ☣ ⤷⸣ ⴯∩┶⤣ 㨦∣ andra partisympatier. Men det är omöjligt att till­ skriva  kommentarer  politiska  sympatier  baserat  㠶? ∤Ⱓ ⤸␪⬳☥㐷ⱌ? ㈤┣ 䄬Ⱙ? ␬? ☳㌥? ⴯∣ ⤥㜢? 㜩? ­ kerhet.  Det bör tilläggas att det här även gäller för de  andra undersökta läsaråsikterna i kommentarerna,  om än i något mindre grad. Det är t.ex. alltså bara  när vi anser oss vara helt säkra på att en kommen­ tar är negativt  inställd till  invandrare som vi be­ handlar den så, i annat fall behandlar vi den som  neutral. Hellre fria än fälla kan man säga. Det här  innebär att vi mäter en lägstanivå för varje åsikt  som  inte  är  neutral. Med  andra  ord  är  t.ex.  inte  andelen kommentarer som är negativa till invand­ rare på GP lägre än 31 %. 㘵┣☴⴮〣⤰┣⼮㌩✭? Den sista jämförelsen mellan tidningarna vi väljer  att  titta närmre på är  i vilken mån det argumen­ teras emot sverigedemokrater och rasister. Det är  viktigt att undersöka om kommentarerna är  från  〶㈦? ㌡㔤∣ ␳㌤∣ 㜮? ㈤┣ 䄬Ⱙ? ㈦㔩┴㈬㐬㔩⤴㈷∣ där bara den ena sidan i debatten kommer till tals.  Här kan vi återknyta till Petäjäs forskning, där han  menar att det är viktigt för demokratin att många  olika åsikter kommer  till  tals, att  inte diskussio­ nen  blir  likriktad. Då  ökar  risken  för  ytterligare  polarisering, fragmentisering och i värsta fall ex­ tremism. Vi ser att  två undersökningsresultat sticker ut.  För det första ser vi att GP ligger näst lägst, bara  en procentenhet ifrån SvD som är lägst på 10 %.  Sverigedemokra­ tisk kommentar Klart att man förstår ironin i detta. Då ska alla politiker som kladdat till det med invandringen och segregeringen också avsättas för det har kostat onödiga pengar av något. Många invandrare fick massor med bidra på 90­talet sen steg priserna på de­ ras fastigheter i deras f.d hemländer och hux flux är dom miljonä­ rer. Nästa på tur är irakierna. Vi som inte haft dessa förutsätt­ ningar är de ständiga förlorarna i den stora bidragsmaskinen. Jag röstar på SD för vi behöver öppenhet! Daniel på Sydsvenskan.se 313741634382 702 755 3500 röster på nätet xx 11 Det innebär att GP har allra störst skillnad mellan  ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵☣ ⨷⸮␬┦∤∣ 㜹㨣 ⨷⸮␬┦∤∣ som  argumenterar  emot  dessa;  GP  har  alltså  en  ⤥㜢⌯✤∧㐪┣ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵☣⨷⸮␬┦∤?㸣 Hos  Sydsvenskan  är  förhållandet  precis  tvärt  om,  här  är  det  istället  övervikt  för  de  som argu­ ⸤Ⱕ␢☢? ␮㜥? ㈤? ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵☾? 䴬㈤㌤Ⱓ antirasister är mycket högre på Sydsvenskan är än  på andra sidor. Det kan förklaras med urvalet av  undersökta  artiklar  som kommentarerna  är  lagda  㠶伣 㼱㈩✤Ⱙ⨦Ⱓ 㨦∣ ␬? ㈤㌣ ☢┴⨳☢? ⤷⸣ ⤸␹㑁⨥? behandlar högerextremism, vilket andra tidningar  inte  har. Om man  undantar  dessa  artiklar,  ser  vi  istället  att  andelen  anti­SD  ökar  medan  andelen  antirasister minskar. Slår man  samman dessa  två  värden  blir  det  dock  inte  någon  större  skillnad  i  ㈤Ⱓ┷┦㌦⌦ⰲ␳␬⍅☬┴㰭∡⸳㐬㔩䄤Ⱕ㌴㔦䔾⌣ Debattörer väljer Expressen En  intressant detalj  är  att Expressen både har en  㨯㔣 ☬㈤㌣ ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵☣ 㜹㨣 ☬┴㰭∡⸳㐬㔩 ­ 䄤Ⱕ㌴㔦? 㐬㌡㔵㸣 ?㐥┦∣ ⸦Ⱓ 㠶? ㈴⤪⬩⤴㜬⤵∦㈤Ⱓ bland  inläggen,  alltså  i  vilken  utsträckning  in­ läggsförfattarna  diskuterar  med  varandra  när  de  kommenterar, ser man att den är mycket högre på  Expressen än på andra undersökta tidningar, 55 %  av kommentarerna diskuterar med andra kommen­ tatorer, jämfört med resten av sajterna, som ligger  mellan 25 % och 35 %.  Om man är ute efter att  debattera i mångkulturfrågor verkar det alltså vara  Expressen.se man ska besöka.  Jämför man med en tidigare studie av kommen­ ┦∤∣ ⴢ㘬? 䉃䍄䰣 ⑐☮␬⤫㠸⤦┩␬? 䘤┣ ┱㤪⤣ 䄬 ­ nas en del att tycka om av media­ och kognitions­ vetaren Karin Bergstrand, kan man konstatera att  ㈤┣䄬Ⱙ?⤪㐳㌬☲␢?〳☬㈣⨷⸮␬┦∤∣㠶?䔮㘬? ­ kulturartiklar” jämfört med kommentarer på artik­ lar  av mer  blandad karaktär.  I  uppsatsen  konsta­ teras  att  diskussionsgraden  för  de mer  allmänna  artiklarna är 45 %, medans kommentarerna  i vår  undersökning snittar på 32 %. Vi tolkar det som att  de som kommenterar verkar vara mindre benägna  att diskutera med varandra när det kommer till in­ vandrare, mångkultur och invandring. Martin Stensrud Anti­SD­ kommentar De verkliga bovarna är nazzarna som de­ monstrerar sin politik att vissa människor har lägre människo­ värde och därför ska utsättas för mobbing och förföljelser. Det är inte konstigt att de blir utsatta för våld när de med terroristernas ideologi angriper vårt demokratiska samhälle. Stoppa dem innan det är för sent. Vi vill inte ha förintelse på musli­ mer som är följden av den nazistiska politiken som drivs av dessa ”natiomalister” (läs sverigedemokrater). Helmut på Sydsvenskan.se 313741634382 702 755 3500 röster på nätet 12 Korta fakta Aftonbladet.se: Har den näst högsta andelen främlings­ fientliga kommentarer av alla tidningar, 23,6 %. Detta uppvägs till viss del av att de har en relativt hög andel kommenta­ rer som argumenterar emot, 21 %, vilket gör att fördelningen mellan de båda lägren blir jämn. Man har även näst lägst andel SD­sympatisörer av alla tidningar, 7,8 %. Korta fakta SvD.se: Har 18,8 % främlingsfientliga kommen­ tarer. De har lägst andel kommentarer som argumenterar emot främlingsfient­ lighet, 10,2 %. Tonen i kommentarerna är mycket mer negativ än på de andra undersökta nyhetssidorna. 44,7 % av SvD:s kommentarer har en negativ ton, jämfört med närmsta tidning, Expressen, som har 36,1 % negativa kommentarer. Medelvärdet för alla negativa kommen­ tarer ligger på 28,9 %. Korta fakta Sydsvenskan.se: Har en låg andel främlingsfientliga kom­ mentarer, 12,5 %, samtidigt som man har en mycket hög andel som argumen­ terar emot, 24,7 %, vilket är högst i undersökningen. Fördelningen mellan lägren är ojämn, de ”anti­främlingsfient­ liga” är nästan dubbelt så många som de främlingsfientliga, vilket är den största övervikten för den förstnämnda sidan i hela undersökningen. Korta fakta Expressen.se: Ligger strax efter Aftonbladet när det kommer till andel främlingsfientliga kommentarer, 23 %. Man har näst högst andel kommentarer som argumenterar emot, 24,3 %. Andelen sverigedemokrater är mycket högre än på Aftonbladet, 12,6 %, vilket är den högsta siffran i undersökningen. Utmärkande för Expressen är även att det diskuteras mellan kommentatorerna i mycket högre utsträckning än på andra sidor. Korta fakta GP.se: Har den tveksamma äran att ta för­ staplatsen när det kommer till andel främlingsfientliga kommentarer, 31,4 %, samtidigt som de har näst lägst andel som argumenterar emot, 11,3 %. Detta gör att förhållandet mellan de två lägren är överlägset skevast till de främlings­ fientligas favör på GP. Tonen på GP är dock minst negativ av alla tidningar, bara 19,9 % av kommentarerna har en negativ ton. Korta fakta DN.se: Har lägst andel främlingsfientliga kommentarer av alla tidningar, 9,6 %, samtidigt som man har 17,3 % som är uttalat emot dem. DN har alltså ett ganska skevt förhållande mellan de olika lägren; en övervikt för de som är emot främlingsfientlighet som endast över­ träffas av Sydsvenskan. Grafik: Martin Stensrud 3500 röster på nätet xx 13 Anton studerar pedagogik, men nu funde­ rar han mycket på att satsa på politiken.  Han  är  medlem  i  Socialdemokraterna,  men  röstar  på  Miljöpartiet.  Han  tycker  att Socialdemokraterna har gått lite långt  åt höger de senaste åren och skulle helst  vilja styra om partiet, men känner att det  skulle  vara  ganska  svårt.  Debatterna  på  Expressen.se är bra som övning inför ett  politiskt  engagemang.  Bland  kommen­ ┦∤∬☣ 䄬Ⱙ? ⸶ⰵ☣ 㼧␢㐵␲␮㜪∦┤∣ och Anton tycker inte att de ska vara oe­ motsagda. –  Det  skulle  kunna  vara  konspirato­ riskt, men det känns som att Sd driver en  kampanj på forumet, säger han. När man  följer diskussionerna ser man att samma  person  är  registrerad  under  olika  namn.  䘤┣䄬Ⱙ?㜹⨩㘣␬?∴⤪?☥┣ⰶ㔷Ⱓ⤷⸣㌡⤤∣ diskussionerna kan  tro att högerextrema  partier har ett väldigt stort stöd i Sverige  eftersom de har stort stöd på Expressens  kommentarsforum, men  jag har studerat  sådana ämnen och  ser  att  det  inte  är  ett  representativt urval av befolkningen. Han tycker att hans eget debatterande  kan ta upp för mycket tid.  – Om jag jobbar sitter jag inte där lika  mycket, men nu pluggar  jag och då blir  det mycket  tid  framför datorn. Det hän­ der att man sitter och skriver där istället  för att skriva på en tenta. Det är ungefär  som att folk fastnar i bloggande. Anton säger däremot att det skulle vara  värt det om man  lyckas övertyga en del  av  dem  som  är  Sverigedemokrater  eller  har andra högerextrema åsikter. –  Jag  chattade  ett  tag  med  en  16­ årig  tjej  i  Norrland  som  var  nazist  och  var  med  och  övertygade  henne  så  hon  ändrade  sina  värderingar,  berättar  han.  Det  låter  väl  lite  hybris,  det  fanns  säkert annat som gjorde att hon ändrade  sig men jag hade nog en viss effekt i alla  fall. Anton  tycker  att  kommentarsfunktio­ nen på artiklar har en poäng men inte är  nödvändig. – De som debatterar där skulle kunna  vara  någon  annanstans  också.  Jag  var  med  i  ett  fotbollsforum  tidigare  och  vi  var  en  grupp  som  satt  och  diskuterade  politik,  i  slutet  var  jag med  bara  för  de  politiska diskussionerna.   Expressens moderering  av  kommen­ tarerna är  lite ologisk,  säger Anton, och  det  verkar  vara  någon  teknisk  brist  när  okontroversiella inlägg försvinner medan  inlägg med påhopp står kvar. Det är spe­ ciellt vanligt på nätterna och beror kan­ ske på att någon anmäler ett inlägg som  tas  bort  tillfälligt  för  att  sedan  komma  tillbaka när  en moderator kollat  igenom  det. På Expressen behöver man vara regist­ rerad användare för att debattera. – Om jag var Sd­sympatisör hade jag  nog varit negativ till det och varit orolig  för  till  exempel  åsiktsregistrering,  säger  han. Jag tycker det blir renare diskussio­ ner på Expressen,  folk orkar  inte regist­ rera  sig  för  att bara  skriva något blajin­ lägg. Debatterandet har blivit  lite av en so­ cial grej för Anton. När det är reklam på  tv kan han sätta sig och kolla diskussio­ nerna och skriva något inlägg. – Jag kan själv känna att det är en lo­ sergrej  att  sitta  och kommentera på Ex­ pressen,  men  samtidigt  känner  jag  att  alla andra också är losers, säger han och  skrattar. Om jag inte suttit där så mycket  hade  det  säkert  blivit mer  tv  eller  face­ book istället… Anton heter egentligen något annat. Moa Andersson Anton, 27, tar debatten mot Sverigedemokraterna – Det har blivit lite av ett beroende, ungefär som när folk fastnar i bloggande. 27­årige Anton kommenterar dagligen på Expressen.se:s artiklar och deltar i debatterna under namnet Pi­ rog. Han är orolig för Sverigedemokraternas tillväxt och vill dra sitt strå till stacken genom att debattera med deras sympatisörer på Internet. En av Antons kommentarer på expressen.se Skärmdump från expressen.se 3500 röster på nätet 14 Bakom  pseudonymen  döljer  sig  Inger  Nyberg,  64,  bosatt  ett  litet  samhälle  i  Norrland. Nästa år går hon i pension, en  mycket dålig sådan är hon snabb att till­ lägga. – Jag har ställt upp med marktjänst och  representation i hemmet på grund av min  man,  förklarar  hon.  Samtidigt  får  nyan­ lända invandrare mer pengar i bidrag än  vad jag kommer att få ut i pension. Inger  Nyberg  var  tidigare  moderat,  men vid EU–valet i år valde hon att börja  rösta  på  Sverigedemokraterna.  Hon  är  inte politiskt engagerad; när hon blev till­ frågad  av  Sverigedemokraterna  tackade  hon nej. Istället väljer hon att agitera på  internet.  –  Jag brinner för det här. Det är skräm­ mande att islam håller på att ta över Sve­ rige. Jag förstår inte att svenskarna  inte  reagerar, de tror att vi sitter säkra här. Inte bara nätkommentarer Hon har även en blogg på Expressen med  titeln Journalisterna mörklägger sanning­ en, där hon lägger upp invandrings­ och  islamkritiska texter, hämtade från svensk  media.  Med  sina  kommentarer  och  sitt  bloggande vill hon försöka förändra jour­ nalisterna. Försöka få dem att våga. – De får inte skriva sanningen, den ska  ⴯≁Ⱖ⥌? ⤡㔤∣ 㨷ⰾ? 䘤┣ 〳㐢? 䀫? ␬? ⴦㌩⨣ bild av allting. Man får smutskasta politi­ ker, och allt annat, men man får inte skri­ va  negativt  om  muslimer  eller  invand­ rare. Men de får  ju föra hetspropaganda  mot oss svenskar. Att  hon  skriver  sin  blogg  och  sina  kommentarer på internet är ingen tillfäl­ lighet. – Jag vet inte hur man ska nå ut annars,  skriva  insändare  i  tidningar  går  ju  inte.  Där är det så hård censur. Innan Inger Nyberg började skriva på  Expressen  bloggade  hon  ett  kort  tag  på  Aftonbladet.  – Där  får man  inte  skriva  någonting.  Absolut inte om invandrare, gör man det  tas det bort direkt. Hon misstänker  att Aftonbladets  hår­ dare linje mot hennes bloggande beror på  tidningens partifärg.  –  Det är ju en socialistisk tidning och  därmed  har  de  väl  sina  regler. Men  jag  tycker  att  Expressen  är  ganska  liberala,  där jag får skriva i princip vad jag tycker.  De är bra på det sättet. Inlägg som försvinner Men det händer ändå att hon fortfarande  blir modererad. Även om hon lärt sig var  ⸦Ⱓ ⤪☣ ㌡㔵☣ ㈴⤪⬩⤴㜬⤬㐧㘬䰣 䄬Ⱙ? det  vissa  laddade ord som ofta stöter på  patrull.  – Men hur ska man bete sig då! säger  hon uppgivet. Jag skriver inga hat– eller  hetsinlägg.  Jag  skriver  egentligen  bara  fakta. Hur ska man uttrycka sig om man  inte få säga muslimer eller islam?   Inger  Nyberg  märker  att  att  hennes  åsiktsvänner  också  blir  bortmodererade  ibland, och att  det ofta dyker upp kom­ mentarer där folk skriver hur de blir ned­ tystade. 儣 䘤┣ 䄬Ⱙ? 䀫? ⨬ℸ㠩⨦㌳☢? ⤷⸣ ⬥ ­ trycker  sig  hemskt  och  är  otrevliga  och  hatar. De ska man  ta bort. Men    inte de  som sköter sig. Man måste få reagera och  tycka. Annars är det ingen demokrati och  yttrandefrihet. Inget konstigt med SD På frågan om Inger Nyberg uttrycker sig  annorlunda på nätet än vad hon gör i var­ dagen svarar hon bestämt. – Jag är inte rädd för att säga vad jag  tycker!  Folk  blir  förvånade  att  jag  törs  säga  att  jag  röstar  på  Sverigedemokra­ terna. Törs! Är det här Ryssland eller?  Hon hänvisar till den senaste opinions­ undersökningen,  och  påpekar  att  SD nu  är större än både centern och vänsterpar­ tiet.  –  Det  är  skrämmande  att  man  vågar  säga  saker  på  internet  men  inte  i  verk­ ligheten, säger hon. Vi är ju jättemånga.  Men  ju mer  vi  blir  nedtystade,  på  nätet  eller i vardagen, desto mer röster får sve­ rigedemokraterna. Martin Stensrud Ladycobra räds inte att säga vad hon tycker om invandring och islam. På Expressen.se kommenterar hon ofta artiklar för att ge sin syn på saken och för att uttrycka sitt stöd till Sverigedemokraterna. – Jag sympatiserar med vad de säger. Islam är farligt. Inger står för vad hon tycker En av Inger Nybergs många kommentarer på Expressen.se Bild: Skärmdump från Expressen.se 3500 röster på nätet xx 15 Vilka direktiven är vill han dock inte av­ slöja  och  hänvisar  till  sekretessen  som  䄬Ⱙ?㐣☧┦㌤Ⱓ ⸤㈣ ┴㈬㐬㔦∬☾?判Ⱓ 㨦Ⱓ ⤡㔤∣ 㜹⨩㘣 ☥┣ ㈤┣ 䄬Ⱙ? ␬?㔢ℬ⤣ ⴯∣ ✦㈣ de skulle kunna tänka sig att moderera. – Vi ställer inte upp på vad som helst.  Vi skulle inte ta en sajt som snyggast.se  till exempel. Sådana sajter som har ett cy­ niskt innehåll. Det är inget som vi skulle  ta i ens med tång. Överlägset störst i Sverige Interaktiv Säkerhet ligger i Varberg i ena  hörnet  av  stadens  torg.  Det  är  Sveriges  ㈤䄬㐥㐧┣ ⤥⼢⤥☣ 㜹㨣 ⨦Ⱙ⨤?␬㈦?⴯∤┦㔣 som modererar artikelkommentarer. Mel­ lan  07.00  och  24.00  övervakas  här  alla  inlägg  som  dyker  upp  i  nyhetssajternas  kommentarsfält,  och  efter  nyår  planerar  man att utöka bevakningen till hela dyg­ net. Företaget modererar i dagsläget fem  av  sex  undersökta  tidningar.  Fram  tills  för  ett  halvår  sedan  hade  de  även  hand  om den sjätte, Sydsvenskan, som av eko­ nomiska skäl sa upp kontraktet. Dessutom har Interaktiv Säkerhet även  hand  om  moderering  av  bloggar,  com­ munitys och forum. Allt detta görs av 30  anställda. – Det har gått bättre än vad vi kunnat  tro. Vi har många av de större medieaktö­ rerna idag, säger Klas Karlsson. Företaget  jobbar med sajter  från Sve­ rige och Norge och har även små uppdrag  i Danmark och Finland. 儣 判Ⱓ ㈤┣ 䄬Ⱙ? 㐬┤? ⤶? ⸱㤪␥? ⬥∱? ­ me att växa mer på den svenska markna­ den. I oktober 2009 var Jimmie Åkesson ak­ tuell i Aftonbladet, med sin debattartikel  om Sverigedemokraternas syn på islam. När det dyker upp stora och kontrover­ ⤴␳㌦?㨡ⰲ␳⤤∣㐣ⰱ㨤┩⠯㈤┣⴯∣㬬┤∦ ­ tiv Säkerhet ofta en dialog med tidning­ arna för att klarlägga var man ska lägga  diskussionsnivån.  儣 䘤┣ 䄬Ⱙ? ⬸㠲∦㔩㔴✦∤? ⤷⸣ ✴㌳? ta  SD  lite  hårdare  än  andra,  säger Klas  Karlsson. Vissa tidningar tillåter lite tuf­ fare  debatt,  både  innehållsmässigt  och  språkmässigt. – En erfarenhet vi har är att sverigede­ mokrater  är  fantastiskt  skickliga  på  att  lägga sig på en nivå som inte är olaglig,  som man inte kan ta bort. Modereringsreglerna kommer från be­ ställaren. Alla  tidningar  idag har  interna  regler,  som  Klas  Karlsson  menar  utgår  ifrån pressetiska  regler och pressjuridik.  匥⼧␢? ㈤┣ 䄬Ⱙ? ㈤┣ ℧␬? ␬? 㜩⨢㐧␬? branschstandard;  grova  personangrepp  på  andra  kommentatorer  tas  t.ex.  alltid  bort. Status quo bland kommentarerna Skillnaden på kommentarerna hos de un­ dersökta  tidningarna menar  Klas  Karls­ son inte bara beror på deras moderering. ­ Det är klart att det skulle kunna bero  på det, men andra  saker kan  förstås på­ verka med. Det hade vart konstigt om det  inte skiljt sig mellan tidningar. Interaktiv  säkerhet  har  funnits  i  tre  år, men på den tiden har man inte märkt  några  tendenser  att  kommentarerna  har  förändrats, blivit hårdare eller mer rasis­ tiska. ­ Det är  ingen här som har märkt nå­ gonting,  säger Klas Karlsson Det  skulle  överraska mig om det var så. Martin Stensrud Begränsar moderatorerna och tidningarna internetanvändarnas yttrandefrihet? – Det vill jag inte kommentera, säger Klas Karlsson, VD på modereringsföretaget Interaktiv Säkerhet. Han menar att de bara följer de direktiv som tidningarna har gett företaget. Här modereras läsarnas inlägg Bild: Martin StensrudPå andra våningen, inhysta i en i lägenhet vid hörnet av torget i Varberg ligger modereringsföretaget Interaktiv Säkerhet. Här övervakas dagligen enorma mängder kommentarer; undantaget Sydsvenskan modererar IS alla tidningar. i vår undersökning. 3500 röster på nätet 16 GP Sydsvenskan Teresa Lindstedt Interaktivitetsredaktör digitala medier Aftonbladet Varför har ni en  kommentarsfunk­ tion? Av olika orsaker. Mor­ gontidningarna har en  traditionell debattroll och  det är kommentarerna en  ™⌤┦✤?⤤☩⌣␡⨩☥␫⨥Ⱝ? mellan tidning och webb,  mäta läsarnas lust och  vilja att medverka. Dess­ utom vill vi synpunkter  på redaktionsarbetet. Den höjer kvaliteten på  den totala upplevelsen  på Sydsvenskan.se. Vi får  uppslag till nya artiklar,  kontakt till intervjuperso­ ner och fakta. För att låta läsa enga­ gera sig kring vår jour­ nalistik. Kommentera,  korrigera och ge oss nya  vinklar. Vilka artiklar får kom­ menteras? Hur resone­ rar ni när ni gör   kommentarsfunktionen  tillgänglig? Generellt lokala frågor  men också andra typer av  aktuella eller heta äm­ nen. Bedömningen görs  av redaktörerna vilka  frågor som kan vara in­ tressanta för läsarna att  tycka till om. Initiativet kan komma  från reportern, webb­ redaktören eller någon  annan. Vi har inga regler,  men öppnar funktionen  till exempel när   något är extra hett, alltså  sådant som ligger nära  läsarna eller som vi tror  är debattämnen. De artiklar som i princip  aldrig får kommentarer  är knäck om brott och  knäck där privatperso­ ner är med. Vissa andra  känsligare knäck har  kommentarer under en  begränsad tid. Ser ni någon problema­ tik kring funktionen? Man kan få diskussio­ ner som man inte vill  ha kopplade till GP. De  sänker syftet med kom­ mentarfunktionen och  urholkar seriositeten i  diskussionen. Vi önskar ofta att nivån  på diskussionerna var  högre. Vi pratar om hur  vi ska åstadkomma detta  och diskuterar inlogg­ ning (till exempel via  Facebook så att det man  skrivit syns även på ens  konto). Finns en ständig abuse­ problematik. Aftonbladet  är en oerhört stor webb­ plats och drar därför till  sig små extrema grupper  som vill nå ut med sina  åsikter via oss. Vi vet att  ™⬤Ⱞⸯ␰∱⌣⤯⬲⨤㈳㐤 bloggar där extrema  grupper uppmanar var­ andra att gå in på Afton­ bladet och uttrycka sina  åsikter i t ex kommenta­ rer och snabbfrågor. Andreas Aspengren Chef Läsarmedverkan aftonbladet.se Cecilia Krönlein Redaktionschef gp.se Vad tycker tidningarna? 3500 röster på nätet xx 17 Expressen SvD DN För Expressen och Expres­ sen.se har läsarna alltid  varit viktiga. Man ser det  i papperstidningen genom  att ”Läsarnas Expressen”  ligger tidigt, före de första  nyhetsuppslagen. Vi tror på  interaktivitet och debatt och  öppnade redan 2005 upp för  kommentarer och bloggar på  Expressen.se.   Det är viktigt att läsarna  kommer till tals och att  redaktionen får veta vad  läsarna tycker. Det skapar  en närmare relation mellan  oss och ger redaktionen bra  tips. DN har tyvärr inte svarat  trots upprepade påminnelser  och att de sagt att de ska  svara ⠵⨤⬥⸭∤㘪␥⬫␡∤㜢⼫┤ artiklar ska kunna kommente­ ras. Expressen är för debatt.  När det gäller raka nyhets­ händelser om till exempel tra­ Ⱝ㈣㠳ⴲ⨤∣⌢⨤〲?ℤ㤪㨭┪? vi dock inte ha kommentars­ funktionen öppen. Debattartiklar, näringsliv  och sport får alltid kom­ menteras, i övriga fall tar  vi ställning till om det är  intressant med kommentarer  eller inte. I grunden inte. Givetvis måste  vara aktsam på ”fällor” men  vi har alltid använt oss av  aktiv realtidsmoderering.  Något annat är omöjligt för  en sådan här stor sajt. 㬪㘰〈⸼⼬∮⬣⤼㐢⬤㘪␢⬫? 㴪㈹⌢〲〪㔡∾␡∫␬⸮⼤ 㜢⨥␥⸡⨥㸤⼲〤㴢⨯㈮〈㰥? påhopp eller namngiv­ ningar. Vi försöker jobba på  det genom registrering och  bättre ton bland kommenta­ rerna. Alexandra Forslund Editionschef expressen.se Jonas Elgh Nyhetschef svd.se Vad tycker tidningarna? 3500 röster på nätet 18 GP Sydsvenskan Teresa Lindstedt, Interaktivitetsredaktör, digitala medier Aftonbladet Hur länge får man  kommentera en  artikel? Hur länge  ligger kommenta­ rerna kvar? Sju dagar får man kom­ mentera. Kommentarerna  är synliga i trettio dagar. I princip alla artiklar  öppnas för 72 timmar.  Kommentarerna ligger  kvar för alltid. Ligger generellt kvar i ett  år. Vad har ni för all­ män policy när det  gäller borttagning  av inlägg? Är det  bara misstänkta  lagbrott som tas  bort eller modere­ ras det bort annat? Alla inlägg ska vara  sakliga och präglas av  respekt och inte kränka  folk. Sedan ska de följa  våra regler för kommen­ tering. Vi tar bort artiklar som  inte följer våra regler.  I praktiken handlar det  mest om personliga  påhopp, otrevliga inlägg  med en massa svordomar  och sådant som inte alls  håller sig till ämnet. Vi modererar inte bara  bort uppenbara lagbrott  utan även kommentarer  som strider mot god ton.  Nivån kan skifta bero­ ende på vilken ämne det  handlar om. Personkritik  i kommentarer ska stå i  relation till hur mycket  makt personen det hand­ lar om har, dvs: mer makt  – mer kritik, mindre makt  – mindre kritik. Hur modererar  ni rent praktiskt?   Vem bestämmer  ™?␥☦␧⠥⤪⬬☤ inlägg ska tas bort  och vem modererar  det? Hur ofta gås  kommentarerna  igenom? Vi köper tjänsten av  Interaktiv Säkerhet och  har tät kontakt med dem.  IS följer GP’s regler och  är de tveksama så hör de  av sig. 7­15 har en person som  sin huvudsakliga uppgift  att moderera Därefter  delas uppgiften av webb­ redaktörerna. Klockan  00­06 är funktionen   avstängd. Redaktören fat­ tar beslut om att ta bort  själv. Vår moderering sköts i en  nära dialog med Interak­ tiv Säkerhet på uppdrag  av mig. Vid tveksamheter  väljer vi oftast att fälla  istället för att fria. Kom­ mentarerna gås igenom  löpande och – från och  med årsskiftet ­ dygnet  runt, året runt. Expressen SvD DN Vi kan välja tidsintervall. Kommen­ tarerna ligger kvar. I tre dygn kan det kom­ menteras. Kommentarerna  ligger kvar permanent. Vi tillåter självklart inte lagbrott,  men kräver också god ton. Vår po­ 〈㌸␬⸮⼤㴺㤣⤳∪┡␽㔤⼥ㄫ∮? Man måsta ta del av reg­ lerna innan man kommen­ terar, de innefattar att visa  respekt för andra personer.   Vi är hårdare än lagen och  förbehåller oss rätten att ta  bort vad vi vill. Våra kommenterar modereras av  företaget Interaktiv säkerhet som är  specialiserade på moderering och  〲™?∪┪␷∪┤⼫㈪┤⼥ㄫ∪✤㼣⌥? inlägg läses löpande. Vi kan välja  att förmoderera eller eftermoderera.  Förmodererat innebär att man mo­ dererar i realtid. Kommentarer som  bryter mot vår policy tas bort inom  rimlig tid. Eftermodererat innebär  att kommentaren aldrig når sajten  utan att någon tryckt på godkänn­ knappen. Det används på diskussio­ ner som vi vet kräver extra aktsam­ het för att de ska hålla en god ton. Interaktiv Säkerhet går ige­ nom kommentarerna cirka  en gång i timmen. De har  ett plingsystem så att de ser  när kommentarer anmäls. De grövsta sakerna märker  de rätt snabbt. Cecilia Krönlein Redaktionschef gp.se Andreas Aspengren Chef Läsarmedverkan 3500 röster på nätet xx 19 Expressen SvD DN Vi kan välja tidsintervall. Kommen­ tarerna ligger kvar. I tre dygn kan det kom­ menteras. Kommentarerna  ligger kvar permanent. Vi tillåter självklart inte lagbrott,  men kräver också god ton. Vår po­ 〈㌸␬⸮⼤㴺㤣⤳∪┡␽㔤⼥ㄫ∮? Man måsta ta del av reg­ lerna innan man kommen­ terar, de innefattar att visa  respekt för andra personer.   Vi är hårdare än lagen och  förbehåller oss rätten att ta  bort vad vi vill. Våra kommenterar modereras av  företaget Interaktiv säkerhet som är  specialiserade på moderering och  〲™?∪┪␷∪┤⼫㈪┤⼥ㄫ∪✤㼣⌥? inlägg läses löpande. Vi kan välja  att förmoderera eller eftermoderera.  Förmodererat innebär att man mo­ dererar i realtid. Kommentarer som  bryter mot vår policy tas bort inom  rimlig tid. Eftermodererat innebär  att kommentaren aldrig når sajten  utan att någon tryckt på godkänn­ knappen. Det används på diskussio­ ner som vi vet kräver extra aktsam­ het för att de ska hålla en god ton. Interaktiv Säkerhet går ige­ nom kommentarerna cirka  en gång i timmen. De har  ett plingsystem så att de ser  när kommentarer anmäls. De grövsta sakerna märker  de rätt snabbt. Alexandra Forslund Editionschef expressen.se Jonas Elgh Nyhetschef svd.se 3500 röster på nätet 20 GP Sydsvenskan Teresa Lindstedt, Interaktivitetsredaktör, digitala medier Aftonbladet När stänger man  av funktionen? Hur  mycket får kommenta­ rerna spåra ur innan  den stängs av? Bara några få gånger  har debatten stoppats ,  senast i en debatt runt  Backa där det inte var  någon trevlig ton bland  kommentarerna. Det är ju en bedömning.  Det kan vara när nyhets­ 㝀™⬤⤤䀦⨩㰫␶⨤≁⬪∰⬤ så att man inte hinner  moderera. Men oftast är  det när ”det har spårat  ur”, alltså regelbrotten  blir för många och stora. Svårt att ge något gene­ rellt svar här. Men börjar  vi ta bort mer än kanske  25% av kommentarerna  ligger det nära till hands  att stänga av. Har ni några kommen­ tarer på vårt analysre­ sultat? Kan ni förklara  varför det ser ut om  det gör? Resultaten känns inte  igen alls. Jag tror  inte att det skulle bli  samma resultat om det  gjorts över en längre  tid. Det låter som en  tillfällighet. GP har  inte normalt den typen  av frågor där främ­ 〈⸼⼬∮⬣⤼㐢⬤䉀?? ­ kommer.  Och det är subjektivt  vad som är främlings­ Ⱒ⸫〈㰫␢⌣∪␩⸫∧ Resultatet överraskar  även mig. Men SD:s  starkaste fäste i Skåne är  väl Landskrona och Mel­ lanskåne. I Landskrona  läser man ju i stor ut­ sträckning Helsingborgs  dagblad och i Mellan­ skåne tror jag att det är  Skånska Dagbladet och  andra lokaltidningar som  är starka. Sydsvenskan är  starkast i Malmö, Lund  och kranskommunerna  (som också är våra be­ vakningsområden). Min erfarenhet är at vi  har en högre andel Sveri­ gedemokrater än de 8 %  som ni redogör för. Or­ saken till är nog det som  jag tidigare nämnde: att  Sverigedemokraterna är  en av de små grupperna  som aktivt och uttalat för­ söker utnyttja vår storlek  till att sprida sina extrema  åsikter.  Att vi skulle ha hela 20 %  antirasistiska kommenta­ rer låter ju mycket hopp­ fullt, men tyvärr tror jag  inte det är korrekt. Cecilia Krönlein Redaktionschef gp.se Andreas Aspengren Chef Läsarmedverkan 3500 röster på nätet xx 21 Expressen SvD DN Om en debatt inte kan hålla god ton och  moderatorerna larmar om att de enbart får  ta bort kommentarer kan vi välja att stänga  diskussionen. Detta händer dock inte ofta. Ibland spårar en diskussion  ur helt och då stänger vi och  tar bort alla kommentarer,  men ibland går den efter  fel håll efter ett tag och då  stänger vi men tar bara bort  de felaktiga kommentarerna.  Resten ligger kvar. Det hän­ der dock inte särskilt ofta att  vi måste stänga ned. 䍁㴪∯⼢⸧⼢␴┪␫?㈣⤼∮␷∯⬤┪⬩ⴢ⌭㈰ ­ mentarer per dygn i mediesverige. Vi vill  ha debatt och vi vill ha interaktivitet. Vi vill  att man ska kunna diskutera också så kall­ lade ”känsliga” ämnen. Andelen icke främ­ 〈⸼⼬∮⬣⤼┤ⴲ〰∮⬥?∪␶⨤ㄺ␲㌭⼵␴䀼⼫? bland alla undersökta tidningar vilket visar  att vi på riktigt har en debatt mellan kom­ mentatorerna – och det vill vi ha. Vi har högt  i tak men kräver god ton i debatten. Bryter  kommentarerna mot våra regler ska de inte  Ⱞ⸥⼤㴵␦㔪␯┱⬧⑄⨤〥⸤⴪⤫⤯ⴤ⬩⌣␩⸦┮? ­ ring men argumenterar sakligt i god ton  bryter man inte mot våra regler. En stor sajt  med intensiv debatt lockar givetvis många  debattörer med olika åsikter. Det visar också  siffran 24 procent som är mot de ”främ­ 〈⸼⼬∮⬣⤼╅␯㈰␶⨤㤵™␴䀼?∤㘮␡∤ 䕂⨶〣⤮㰯Ⱒ⸫〈㰥䔤㈳㐤㑀㰪∤㘮␡∤┮K┤ tidningarnas. Expressen har en anti­nazistisk  historia men det betyder inte att vi tiger ihjäl  ett parti med tydlig inriktning i invandrings­ frågan som Sverigedemokraterna, som i dag  balanserar på gränsen till att komma in i  Riksdagen. Expressen är en ”liberal” tidning  och ser därför ett särskilt värde i att publi­ cera åsiktsyttringar som vi själva inte delar. Det låter rimligt. Vi har  ingen kommentar till varför  det skulle vara så många  negativa inlägg. Vi har ingen  teori varför det skulle vara  så. Alexandra Forslund Editionschef expressen.se Jonas Elgh Nyhetschef svd.se 3500 röster på nätet 22 Krönika Vem är det som vaktar väktaren? DEBATTEN  UTVECKLAS  ständigt,  ???????????????????????????????????? ?????㸣 Nu mer än någonsin så verkar det vara  lättare  än  på  länge  att  slänga  sig  in  i  en  diskussion. Gå bara in på Aftonbladet el­ ler Expressens hemsida så är debatten bara  ett par musklick bort.  Att  sanera  en  sådan  debatt  är  vettigt,  det ska förstås vara möjligt för tidningarna  att redigera bort kommentarer som direkt  bryter mot lagen.  Men när man aktivt går in och ”sanerar”  i  en  diskussion  så  är  det  desto  viktigare  att användarna vet vad som tas bort och,  framför allt, varför. Den romerske diktaren Juvenalis ska ha  myntat  ordspråket Quis  custodiet  ipsos  custodes?,  vilket  översatt  betyder ungefär ”Vem vaktar väk­ taren?”. Vad Juvenalis menade var  att det behövdes kontrollmekanis­ mer  även  för personerna  som ska  sköta  kontrollerandet. Man kunde  inte  förlita sig på att väktaren var  så  moralisk  att  han  inte  skulle  kunna göra fel eller missbruka sin  makt.  Därför  behövde  även  väk­ tarna  vakter.  Den moderna  fråge­ ställningen skulle snarare bli: vem  vaktar moderatorerna? NÄR  DET  GÄLLER  mode­ reringen  av  artikelkommenta­ rer  är  det  här  en  väldigt  relevant  frågeställning.  Varenda  tidning  i  våra  undersökningar  utom  Syd­ svenska  Dagbladet  sköter  mo­ dereringen  externt  via  Interaktiv  Säkerhet  i Varberg. Men all  insyn  i  hur  Interaktiv  Säkerhet  arbetar  och  efter  vilka  riktlinjer  saknas.  På  grund  av  sekretessen  var  det  omöjligt  för  oss  att  få  ut  nå­ gon  information  om  företagets  arbetsmetoder  under  vår  intervju  med dess VD.    Redan här så är det ett problem, men det  är inte allt. Tidningarna ger Interaktiv Sä­ kerhet direktiv att arbeta efter men oftast  så måste man gräva på tidningarnas hem­ sidor för att hitta dem.  Oftast är också reglerna av det subjek­ tiva  slaget  som  "visa  respekt  gentemot  andra",  "inte  länka  till  olämpliga  webb­ platser"  eller  "visa  god  ton".  Sådant  kan  lätt bli subjektiv och upp till moderatorn.  För vad är egentligen "respekt" eller "god  ton"? Jag är säker på att olika människor  skulle ha olika svar på den frågan. Kontentan  är  att  användarna  ofta  inte  har  någon  aning  om  vilka  reg­ ler  de  egentligen  har  att  rätta  sig  efter.  Se  bara  på  aftonbladet  och  expressen,  ofta dyker det upp kommentarer av typen  "Aftonbladet censurerade bort min åsikt!".  Det visar ju, om inte annat, att det inte är  100%  glasklart  vilka  regler  man  har  att  rätta sig efter. Det här kan ge upphov till  lite besvärande frågor.   Är  det  bara  lagbrott  som  redige­ ras  bort?  Vad  är  okej  att  skriva?  Och,  framför  allt,  hur  vet  man  att  inte  ”obe­ hagliga  sanningar”  redigeras  bort?  Hade  det  funnits  insyn  i  hur  Interaktiv  Säkerhet  jobbar så hade det  inte varit ett  ????????? ?????????????????????????????㨣 då blir det ett problem. AVSAKNADEN  AV  INSYN  gör  att  många användare säkert ser modereringen  som  en  form  av  censur  och  varför  inte? Ingen har någon aning om efter  vilka direktiv som Interaktiv Säkerhet  arbetar. Man vet inte om kommenta­ ren man postade togs bort för att den  bröt mot  svensk  lag eller  för att  tid­ ningen tyckte att åsikten var opassan­ ??????????????????????????????????­ derering och censur, mellan regler för  debatt och åsiktskontroll och när man  inte vet spelreglerna så vet man inte  om gränsen har passerats eller inte. I  den  nya  tidens  debatt  så  är  det  viktigt att sanera bort inlägg som bry­ ter mot  lagen, men det är minst  lika  viktigt  att  spelreglerna  blir  klara  för  alla så att  inte artikelkommentarerna  blir ett pynt där bara för tidningen be­ kväma åsikter ventileras.  ?????????? ?????? ?????? ?? ??????­ deratorerna  arbetar,  för hur  ska man  annars kunna vakta väktaren? David Skansholm 3500 röster på nätet xx 23 Han är  en av många  journalister på  tid­ ningen  som  håller  läsarkommentarerna  på en acceptabel nivå. – Det  är viktigt  att  vi  som sitter med  artiklarna  gör  det  hands  on,  säger  han.  Vi har  erfarenhet och vet vad det hand­ lar om. Man kan hänga med i debattens  svängningar och olika vinklar Tidigare  sköttes  Sydsvenskans mode­ rering  av  Interaktiv  säkerhet,  men  tid­ ningen  har  nyligen  valt  att  ta  hand  om  den biten själva. Teresa Lindstedt, inter­ aktivitetsredaktör  på  Sydsvenskan  säger  att även om huvudanledningen till att tid­ ningen valde att moderera  själva var att  kostnaden var för hög, fanns det även an­ dra faktorer som spelade in. Man missade  de möjligheter att hämta tips på nyheter  och tips på felaktigheter i artiklarna som  kommentarerna  erbjöd,  samtidigt  som  alla på tidningen inte var nöjda med kva­ liteten på Interaktiv Säkerhets arbete. – Det ger väldigt mycket att ha många  kommentarer, säger Niklas Lundell. Men  beroende på ämnet kan det springa iväg,  det kan ta mycket tid att moderera. Allt måste kollas igenom och det krä­ ver en stor arbetsinsats. På det stora hela  menar han dock att man inte drar sig för  att  låta  läsare  kommentera  kontroversi­ ella  ämnen  som  invandring  och  mång­ kultur,  trots  att  de  vet  att  ämnet  kräver  stor  uppmärksamhet.  Läser  man  bland  ⨷⸮␬┦∤∣ 㠶? 㼱㈩✤Ⱙ⨦Ⱓ 䄬Ⱙ? ㈤┣ ändå  läsare  som  anklagar  tidningen  för  att vara fega som inte låter dem kommen­ tera känsliga artiklar. Men Niklas Lundell  håller inte med. – Det tycker jag inte att vi är faktiskt,  snarare tvärt om.  Han pekar på debatten kring Vellinge  㜹㨣⠱⨥㐬㔰☢ⱌ?㈡∣┴㈬㐬㔤Ⱓ㕀㜢㈤?㈤┣ möjligt för läsarna att kommentera artik­ larna. – Vi vet att ju mer vi öppnar, desto mer  får vi  att  göra. Men det  är  en  styrka att  vi vågar. Det är reglerna som gäller På Sydsvenskan är det de  regler  läsaren  går med på att följa när han eller hon skri­ ver  en  kommentar  som  avgör  om  deras  inlägg får stå kvar. Redaktionen har inga  interna riktlinjer för moderering. –Reglerna är i stort sett samma som de  pressetiska  reglerna,  säger  Niklas  Lun­ dell. De styr debatten och hur vi mode­ rerar. Fokus  ligger  på  att  skydda  den  en­ skilda  individen  från  påhopp.  Det  kan  vara personen  som artikeln handlar  om,  eller enskilda läsare som får osakliga el­ ler kränkande påhopp i diskussionen. När  det  kommer  till  grupper  av  individer  är  det förstås också viktigt att hejda kränk­ ningar, men  utrymmet  för  vad man kan  säga om dessa är större. –  Det  beror  på  hur  det  formuleras,  säger  Niklas  Lundell.  Tar  man  en  enda  kommentar  ur  sitt  sammanhang  är  det  svårt  att  moderera.  Det  beror  på  andra  kommentarer i diskussionen. Dessutom  menar  han  att  man  aldrig  kan  behandla  kommentarerna  helt  lika,  eftersom det många olika människor som  modererar dem. –  Man  kommer  aldrig  ifrån  det  per­ sonliga, vi är ju inga maskiner som sitter  där. Överlag är vi ganska ense om vad vi  tycker är okej eller inte. Är det så att vi  är osäkra på någonting pratar vi oss sam­ man. På Interaktiv Säkerhet sa man att vissa  tidningar  hade  en  hårdare  modererings­ policy  mot  sverigedemokratiska  inlägg  än  mot  andra  läsarkommentarer.  Niklas  Lundell menar bestämt att så inte är fallet  på Sydsvenskan.  – Vi är inte hårdare mot en sverigede­ mokrat än en vänsterpartist. Det handlar  om innehållet. Är det en kränkande kom­ mentar så är det, oavsett partitillhörighet. Niklas Lundell säger att han med gläd­ je läser igenom läsarnas kommentarer så  länge de håller sig inom de utsatta grän­ serna. – Fast ibland kan man bli trött om de  upprepar  samma  formulering  hela  tiden  och  skickar  in  tiotals  kommentarer,  när  man  ändå  inte  släpper  igenom dem,  sä­ ger han. Och när man  får  en kränkande  kommentar att ta bort är det klar man blir  upprörd, man är ju ändå människa. Men  får man en bra kommentar kan det vända  på en femöring. Martin Stensrud Det råder ingen tvekan om vilket ämne som drar till sig mest oönskade kommentarer. Artiklar som berör invandrare och mångkultur är alltid heta, menar Niklas Lundell, webbredaktör på Sydsvenskan.se – Det skrivs ofta väldigt kränkande attacker på vissa grupper. Sydsvenskan modererar själva Bild: Skärmdump från Sydsvenskan.se 3500 röster på nätet 24 Göteborgs­Postens hemsida står ut bland  de  andra  tidningarna  i  undersökningarna,  och dessvärre inte på ett positivt sätt. Hela  31,4%  av  de  analyserade  kommentarerna  från Göteborgs­Posten uttryckte främlings­ ??????????????????????????????????????????????␣ Sverigedemokrater. Cecilia Krönelein är  redaktionschef  för  gp.se och säger sig inte förstå varför statis­ tiken ser ut som den gör. ¬¬Det  känns  inte  igen  alls,  det  måste  vara  en  tillfällighet.  Jag  tror  att  resultatet  hade blivit annorlunda om undersökningen  gjorts över en längre tid, säger hon. Traditionell Debattroll Från GP’s sida så är man annars positiv  till artikelkommentarer på hemsidan. Orsa­ kerna till att man tillåter kommentarerna är  många, menar Cecilia Krönelein: ­ Morgontidningarna har traditionell de­ battroll  och  kommentarerna  är  nästan  lite  som moderna insändare.  Cecilia Krönelein  säger  att  kommenta­ ??????????????????????????????? ?????????­ perstidningen och nättidningen.  Ibland,  exempelvis,  så  inbjuds man  till  diskussion på hemsidan via papperstidning­ en eller inbjuds att läsa mer om en diskussion  som pågår på webben  i papperstidningen.  ­ Det är också ett bra sätt att mäta läsarnas  lust och vilja att medverka, och är en bra  input på redaktionens arbete, säger Cecilia  Krönelein. ???????????????????????????????????㈣ funktionen, menar hon. ­  Ibland  kan  man  få  diskussioner  som  vi inte vill ha kopplade till GP. För mycket  diskussioner  av  den  typen  sänker  syftet  med kommentarerna och urholkar tidning­ ens seriositet. Oftast lokala frågor Det är dock inte alla artiklar som det går  att kommentera på, och det är ett medvetet  val från GP’s sida. Valet görs av redaktörer­ na och det handlar om mellan fyra och fem  artiklar om dagen som får ha kommentars­ funktion.  Oftast  är  det  lokala  frågor men  även andra aktuella ämnen kan komma på  fråga. Artiklar får kommenteras i sju dagar  och efter 30 dagar så tas alla kommentarer  bort. Några  få  gånger  så  har  man  dock  fått  stoppa funktionen helt och hållet. ­ Det var senast i en debatt runt proble­ men i Backa, den debatten spårade ur så vi  ?????????????????????????????????????????㔣 ton bland kommentarerna.  När  det  gäller  borttagning  av  kom­ mentarer  så  tas  ungefär  5%  av  de  bort  för  att  de  är  olämpliga.  Bara  någon  pro­ mille  av  dem  är  lagbrott,  resten  bry­ ter  mot  GP’s  regler  för  kommentarer.  Reglerna  säger,  bland  annat,  att  inläggen  måste vara sakliga och präglas av respekt. Täta kontakter Själva modereringen av kommentarerna  sköter man dock inte från GP’s sida. I lik­ ?????????????????????????????????????????┣ Interaktiv Säkerhet i Varberg som tar hand  om  den  saken.  Men  man  håller  ändå  tät  kontakt, enligt Cecilia Krönelein. ­ Vi har täta telefonsamtal med Interak­ tiv Säkerhet. De följer reglerna som vi har  gjort upp  för hemsidan, men är det några  tveksamheter så hör de av sig och diskute­ rar med oss. Men trots modereringen och valet av ar­ tiklar så visar statistiken ett så negativt re­ sultat för GP. Cecilia Krönelein tycker inte  att statistiken känns igen. ­ Andra  tidningssidor har ungefär  sam­ ma regler för kommentarer som vi, så jag  förstår inte varför resultatet blev så annor­ lunda. Enda skillnaden är att vissa tidningar  tillåter länkar och andra gör det. Vi har ju  normalt  inte  den  typen  av  artiklar  öppna  ??????????????????????????????????????∣ på  och  har  en  restriktivitet  när  det  gäller  invandrarfrågor. Det blir  ju subjektivt vad  ??????????????????????????????????????????☣ ????????????????????????????????????????????␣ resultatet stämmer med verkligheten. David Skansholm Bland de andra tidningarna så sticker Göteborgs­Posten ut i statistiken. Men Cecilia Krönelein tycker att webbkommentarerna är viktiga för debatten och håller inte med om främlingsfientligheten. Främlingsfientligheten känns inte igen Cecilia Krönelein på GP.se tror inte på statistiken om främlingsfientlighet, tvärtom så tror hon att resultatet borde vara lägre Bild: Wikipedia Commons 3500 röster på nätet xx 25 Varken  positivt  eller  negativt,  det  är  intrycket man får när man läser Svenska  Dagbladets  position  i  statistiken.  Både  ✦㈣ 㔡㌳␢? ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵㨤╌? ☬┴∦ ­ sism och uttalad partisympati  för Sveri­ gedemokraterna så  ligger SvD mitt  i  ta­ bellen, varken högst eller lägst. Det  enda  som  sticker  ut  är  att  SvD’s  kommentatörer är betydligt mer negativa  än bland de andra  tidningarna. Hela 44,  7%  av  kommentarerna  utmärktes  av  en  negativ ton, att jämföra med Aftonbladets  26,8% som var tvåa i tabellen. Det är nå­ gonting som Jonas Elgh, som är nyhets­ chef på SvD.se, inte riktigt kan förklara. ­ Resten av statistiken låter rimlig men  den negativa tonen är inget som jag kan  förklara,  jag  har  ingen  teori  varför  det  kan vara så, säger han. Första Tidningen Svenska Dagbladet var den första tid­ ningen som införde kommentarsfunktion  på webben och det är något man ser som  viktigt, menar Jonas Elgh.  ­ Det är viktigt att läsarna kommer till  tals men också att vi få veta vad läsarna  tycker.  Det  skapar  en  närmare  relation  mellan  läsarna och  redaktionen och kan  också ge nyhetstips. Men  funktionen  kan  också  ha  sina  mörka sidor, erkänner Jonas Elgh. 㰣 唢℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵㨤┣ ™? ␥┣ 㠢㜰㌤? ­ 㜮∶㈤? ⸤Ⱓ ㈤┣ 䄬Ⱙ? ⠤∦? ㈤㌸∷〳␮㸣 䝐␮㠤㌧㐩? 䄬Ⱙ? ㈤┣ 㠤∩㜬㌴㔦? 㠶㨷㠸䰣 namngivningar  eller  påhopp  på  perso­ nen  det  skrivs  om  i  harmlösa  ämnen.  Det är dock saker som vi försöker jobba  på, exempelvis genom registrering för att  kommentera. Inte allt får kommenteras När en artikel skapats så är det inte allt  som får kommenteras. Debattartiklar, nä­ ringsliv och sport får alltid kommenteras.  När det gäller inrikes och utrikes tar man  ställning från fall till fall. ­ När vi väljer så resonerar vi om det  är en intressant fråga och vad det kan bli  för  diskussion,  exempelvis  i  politiska  frågor. Men i många brotts­ och invand­ ringsartiklar har vi funktionen avstängd.  Ibland hinner vi dock inte gå igenom en  inrikes­ eller utrikesartikel och då förblir  kommentarerna avstängda. När  väl  kommentarerna  är  tillåtna  så  kan  en  artikel  kommenteras  i  tre  dygn,  efter  det  stängs  funktionen  ned.  Själva  kommentarerna ligger dock kvar perma­ nent. ­  Jag  skulle  inte  gå  så  långt  som  att  säga att kommentarerna är kvar för evigt.  Det händer förstås att vi uppgraderar el­ ler strukturerar om hemsidan och då har  det  inträffat  att  gamla  kommentarer  har  försvunnit. Men i princip så är kommen­ tarerna kvar permanent. Hårda regler I likhet med många andra nyhetssidor  så  är  det  Interaktiv  Säkerhet  i  Varberg  som  sköter  den  praktiska modereringen  av kommentarerna. De arbetar dock efter  Svenska Dagbladets regler. ­  Vi  har  regler  som  folk  måste  föl­ ja  för  att  kommentera,  bland  annat  att  visa  respekt  för  andra  personer.  Reglerna är hårdare än lagen så vi förbe­ håller oss rätten att ta bort vad vi vill. Moderatorerna  arbetar  enligt  ett  ”plingsystem” dom innebär att använda­ re själva anmäler kommentarer de tycker  är  olämpliga. Man går  igenom  sidan  en  gång per timme, vilket Jonas Elgh erkän­ ner låter som rätt lite. Men om ett inlägg  anmäls  så  ser moderatorerna  det  direkt.  De  grövsta  sakerna  märks  och  tas  bort  rätt snabbt. Men trots det så händer det att en dis­ ⨫⤩㐷Ⱓ ⤸㘢☢? ⬢䰣 ㈶? 䄬Ⱙ? ㈤┣ ⠤∦? ⤦⨤∣ att göra, menar Jonas Elgh. ­  Ibland  spårar  en  diskussion  ur  helt  från början, då tar vi bort alla kommen­ tarer  och  stänger  ner  funktionen.  Men  ibland  så  pågår  diskussionen  normalt  först innan den spårar ur, då tar vi bort de  urspårade  kommentarerna  men  behåller  resten innan vi stänger ned diskussionen.  Det händer dock  inte särskilt ofta att en  diskussion spårar ur.     David Skansholm Svenska dagbladet var den första tidningen som införde en kommentatorsfunktion på sin webbplats och det är något man ser positivt på. Men på hemsidan är det tuffa tag, inte bara misstänkta lag­ brott riskerar att redigeras bort. "Vi förbehåller oss rätten att ta bort vad vi vill" Bild: Svenska Dagbladet Jonas Elgh, nyhetschef för SvD.se 3500 röster på nätet 26 VEM VARÉ SOM KOMMENTERA? 3500 röster på nätet xx 27 Moa Andersson Vilka kommenterar? Vad skrivs det om? Vad tycker folket? Skärmdumpar från aftonbladet.se och expressen.se 3500 röster på nätet 28 Men  för  att  kunna  svara  på  den  frågan  måste man först förstå varför yttrandefri­ heten faktiskt är viktig i ett demokratiskt  samhälle. Ulf Petäjä säger i sin doktors­ avhandling att det är meningslöst att sätta  ut begränsningar för yttrandefriheten om  man  först  inte  tar  reda på varför  den  är  viktig.  Han utgår från fem olika tänkare ur den  demokratiska  idétraditionen  för  att  hop­ jämka deras argument och komma fram  till en enhetlig normativ teori om varför  vi  behöver  yttrandefrihet.  Mycket  för­ enklat kan man sammanfatta hans arbete  med att yttrandefriheten främst motiveras  genom att individen ska ha rätt till att få  ta  del  av  och  bli  utsatt  för  information,  fakta och åsikter från samhället och andra  individer. Yttrandefriheten  är  någonting  kollektivt gott, den är viktig eftersom den  är  samhället  och  den  demokratiska  sta­ ten till gagn. Det är förstås också viktigt,  men  dock  sekundärt,  att  individen  själv  har rätt att uttrycka sig.  Pålitlig kommunikationsprocess Petäjä  tar  fram  ett  centralt  värde  som  motiverar yttrandefrihet; en pålitlig kom­ munikationsprocess. Processen är pålitlig  om den innehåller informationsmångfald.  Denna mångfald är viktig i båda ändarna;  alltså att individen fritt kan uttrycka sig,  men också att individen utsätts för åsik­ ter,  information  och  fakta  som  den  inte  själv hade valt om den fått bestämma. Han  menar  också  att  om  man  bara  motiverar yttrandefrihet ur ett individua­ listiskt perspektiv, och inte ett kollektivt  ⤦⸺ℳ㌩㠤∩㠤⨥㐧䰣䄬Ⱙ?∴⤪␬?⴯∣㠷㌦ ­ risering och extremism. Om slutna grup­ per bara utbyter åsikter med varandra och  inte  får  in någon ny  information utifrån  bidrar det till informationsinavel. Det här  innebär  i  förlängningen  att  demokratin  blir  lidande  när  olika  grupper  inte  kan  kommunicera,  eftersom  de  inte  har  för­ ståelse  för  varandras  argument  och  vär­ deringar.  För  att  återknyta  till  vårt  ämne,  så  är  just Internet, med dess diskussionsforum  och  framför  allt  kommentarsfunktioner,  ett  ypperligt  instrument  för  att  få  både  tidningsredaktioner  och  läsare  att  ta  del  av ny information och nya åsikter. Må det  vara  av  Sverigedemokrater,  antirasister  eller invandringsförespråkare.  Informationsprocessen  i  ett  samhälle  är  pålitlig  om  medborgarna  utsätts  för  information som går utanför deras snäva  egenintresse, och kommentarsfunktionen  är  ett  redskap  som breddar denna  infor­ mationsprocess. När vi i vårt fall under­ ⤯⨤∣ ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵㨤┣ ⴶ∣ 〶㈦? ⤴㈷∣ i diskussionen ta del av varandras infor­ mation.  ?〥⌨㤰⌮┤⴨✭⌺┰⠷ Det stora problemet här är självklart mo­ derering. Var går gränsen för när man kan  ta bort ett inlägg, och är den motiverad?  Över lag kan man konstatera att modere­ ring i vårt undersökta ämne främst drab­ bar de som inte kan hålla acceptabel ton,  de som inte håller sig till ämnet samt de  kommentatorerna  med  för  radikala  (läs  ⴯∣ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵♖⌶⤴⨥␢? Petäjä  säger  även  något  om  när  man  kan begränsa yttrandefriheten. Det är när  kommunikationsprocessen inte längre är  pålitlig, när den är frånvarande eller ska­ dad. Att  kräva  en  god  ton  i  diskussionen  blir  enligt  Petäjä  inget  större  ingrepp  i  yttrandefriheten, eftersom han utgår ifrån  vad som sägs, inte hur man säger det. Det  går att omformulera.  Att moderera  inlägg  som  inte  hör  till  ämnet  är  också  acceptabelt med Petäjäs  begränsningar. Visserligen förutsätter en  pålitlig  kommunikationsprocess  en  in­ formationsmångfald, men man kan ändå  anse  att  processen  störs  när  det  skrivs  kommentarer som inte håller sig till äm­ Ⱔ┾? 㼶? ㌡ⰵ␣ ㈤┣ 䄬Ⱙ? ⸯ䀳㐵㨤┣ ⴯∣ ㈤? kommentarer som inte hör  till ämnet att  skrivas  på  en  annan,  relevant  artikel  är  det  inte  allvarligt  att moderera  osakliga  inlägg. Direkta hot är aldrig OK Det är när det kommer till moderation av  extrem information, extrema åsikter och  värdeladdade yttringar som det blir pro­ blematiskt. Petäjä argumenterar utifrån de fem de­ mokratiska  traditionerna  att man  förstör  kommunikationsprocessen  med  starkt  hotande yttranden.  Det  går  att  motivera  moderation  av  ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵㨤┣ ⸤㈣ 㩀ℳ㠣 ☧? ㈤⤩☣ hotande yttranden; man kan hänvisa  till  ”Mitt inlägg togs bort av tidningscensuren!” Läser man kommentarer på kontroversiella artiklar tar det inte lång tid innan man hittar ett inlägg av sla­ get ovan. Det är helt uppenbart att en hel del läsarkommentarer modereras bort, och att de faktiskt påver­ kar läsarnas möjlighet att fritt säga sin åsikt. Den stora frågan är om tidningarna gör rätt som begränsar läsarnas yttrandefrihet. Är det rätt av tidningarna att begränsa läsarnas yttrandefrihet? 3500 röster på nätet xx 29 ☥┣ ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵㨤┣ 㐣 ⴯∳ℬ㔬㐬㔤Ⱓ kan  leda  till  ett  hotfullt  samhällsklimat  där  invandrare  riskerar  att  utsättas  för  våld. Tidningarna rör sig här i ett gräns­ land, där det är svårt att uttala sig om de  gör  rätt eller  fel. Vad man kan säga är  i  alla  fall  att  det  är  rätt  att  ta  bort  inlägg  som är direkt hotfulla; hets mot folkgrupp  kan säkerligen räknas in här. Hellre fria än fälla Om  man  väljer  att  dra  Ulf  Petäjäs  in­ skränkning till sin spets borde det också  innebära  att  det  inte  gör  något  om  en  kommentarstråd modereras  så  länge  det  bara är den ena sidan som kommit till tals  㐣 ㈤ⰾ? 唶∣ ⑐␮㠤㌧㐩? ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵☣ kommentatorer  stå  oemotsagda  gör  det  inget  att  de  tas  bort,  eftersom  kommu­ nikationsprocessen  inte  är  pålitlig.  Om  ㈤┣ ㈡∤⸷┣ ⴯∤⨷⸮␢? ␥┣ ⠤∥☳? 㜳㐪☣ åsikter  är  det  inte  längre  motiverat  att  moderera dem.  Om yttrandefriheten främst hade motive­ rats ur en individualistisk synvinkel, kan  man resonera att de hade varit en större  inskränkning  i  den  när  man  modererar  kommentarer på nyhetssajterna.  Noterbart är att Petäjäs argumentation  utifrån de fem tänkarna slutar tre för kol­ lektivet, det demokratiska samhället, mot  två för individen. Det här innebär att det  fortfarande är problematiskt att begränsa  den  enskilde  individens  yttrandefrihet,  eftersom den  fortfarande borde väga  re­ lativt tungt. Med andra ord så borde det vara något  exceptionellt  när  man  ska  begränsa  en  individs  yttrandefrihet.  Bara  för  att  den  pålitliga  kommunikationsprocessen  är  skadad eller frånvarande behöver det inte  betyda att man har  rätt att begränsa den  hur som helst. Martin Stensrud Vart tog kommentarern vägen? Höll du dig till spelets regler? För du tror väl inte att du får skriva vad du vill? Bild: Mourgefile, http://mrg.bz/fy78XM Montage: Martin Stensrud Korta fakta Yttrandefrihet Yttrandefrihet är rätten att föra fram åsikter utan censur, begränsning eller bestraffning. FN:s deklaration om de mänslkliga rät­ tigheterna säger: " Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycks­ medel och utan hänsyn till gränser." Även om yttrandefrihet anses vara en av förutsättningarna för ett demokratist samhälle och statsskick, finns det be­ gränsningar av den i alla rättsstater. Många länder har förbjudit yttringar som uppmanar till våld eller hot om våld, samt avslöjanden om millitära hemligheter. Källa: Wikipedia 3500 röster på nätet 30 "Nästan allt som kommit från Internet attraherar unga" Skillnaderna mellan könen är däremot inte  ??? ??????????? ??? ???????????????????????䰣 men ingen stor övervikt. – Det är även unga som oftast läser ar­ tikelkommentarer,  fortsätter Annika. Och  ?????????????????????????????????????????­ rade  i  SOM­undersökningen  2008  hade  läst kommentarer till artiklar medan bara  8% hade skrivit. En utländsk forskare har  sagt att ”det är en väldigt liten andel som  bidrar  med  det  största  användarskapade  innehållet”. Artikelkommentarerna  är  trots  det  ett  viktigt  område  för  läsarmedverkan,  drygt  ett  fjärdedel  tycker  att  kommentarerna  är mycket  eller  ganska viktiga. Att  det  är  främst  unga  som  kommenterar  är  inte  så  oväntat eftersom det är en ny applikation. – Nästan allt som kommit från Internet  generellt,  som  olika  internetapplikatio­ ner, attraherar unga, säger Annika. Sedan  ökar spridningen till äldre. Exakt när tidningar började med möj­ ligheten att kommentera artiklar på Inter­ net vet hon inte. –  Jag  skulle  kunna  tänka mig  att  det  ✦∣ ∫Ⱕ? 䉃䍙㱂䍃娾? 嬳㜵㔤Ⱓ 䄹⨣ ⴯∩┣ lite  större  spridning,  sen  kom kommen­ tarerna. – Diskussionerna  urartar  lätt,  berättar  hon.  Första  kommentarerna  handlar  om  artikeln, sedan kan det utveckla sig till en  diskussion som inte alls har med artikeln  att göra och bland annat påhopp mot både  journalister och andra som kommenterar. – Jag har inte kollat på journalisternas  syn  på  kommentarfunktionen,  men  vad  䀦㔣㨦∣⴯∩┶┥?⤶?䄬Ⱙ?㈤┣␬?✴⤩?㠢㜰㌤ ­ matik kring modereringen. Det har inte gjorts speciellt många stu­ dier  på  artikelkommentarer,  och Annika  har inte kollat på politiska tendenser och  om det  är  en överrepresentation  av per­ soner från till exempel Sverigedemokra­ terna. – Frågan är om någon läser kommen­ tarerna när många av de som skriver har  extrema  åsikter,  säger  hon. Det  är  ju  så  med webben, att många kan skrika men  alla lyssnar inte. Moa Andersson   – Det är betydligt fler unga som kommenterar artiklar, säger Annika Bergström, studierektor för medie­ och kommunikationsvetenskap på JMG på Göteborgs universitet. Annika forskar om nya mediers publik med fokus på nyhetsvanor och användargenererat material. Annika Bergström forskar om nya mediers publik, med fokus på nyhetsvanor och användargenererat material Bild: Moa Andersson 3500 röster på nätet xx 31 Skillnader mellan tidningarna Ett huvudproblem vi stötte på var att  tidningarna skilde sig åt i statistiken, en  del drastiskt, utan någon egentligen för­ klaring.  Ibland  kunde  det  förklaras  på  ?????? ??? ????????? ???? ???????????䰣 medan vissa  tidningar  i  samma geogra­ ????? ???????? ???? ??????? ???????? ??㨣 Svenska Dagbladet, uppvisade helt olika  resultat. Skillnaden kan alltså inte avfär­ ???? ?????? ?????? ????????? ???????????Ⱓ måste  reglerna  och  modereringen  vara  det som skiljer.  Här  råder det också vissa problem,  å  ena  sidan  hävdar  GP  att  det  enda  som  skiljer  reglerna  åt  är  att  vissa  tidningar  tillåter länkar. Å andra sidan så får man  lätt  intrycket  att  GP  försöker  förneka  och  tiga  ihjäl  att de  faktiskt har en  stor  ?????? ?????????????????? ??????????∣ på sin webbplats, så det kanske man bör  ta med en nypa salt.  Kommentatorn  LadyCobra  hävdar  ju  däremot  att  det  är  lättare  för  SD­sym­ patisörer  att  kommentera  på  Expressen  än  på Aftonbladet,  vilket  pekar mot  att  regelverket  faktiskt  skiljer  sig  åt.  När  det gäller moderering så har Sydsvenska  Dagbladet sina egna moderatorer medan  resten av tidningarna modereras av Inter­ aktiv Säkerhet. Följaktligen så borde inte  den  praktiska  modereringen  skilja  sig  särskilt mycket  åt  eftersom det  är  sam­ ma personer som modererar Göteborgs­ Posten som modererar Aftonbladet eller  Expressen.  Däremot har de olika  regler att  följa,  vilket  kanske  kan  förklara  skillnaden  mellan  tidningarna  i  statistiken  till  viss  grad. Regler och moderering är, kan man  spekulera, några av anledningarna till att  resultaten skiljer sig åt, men den krassa  sanningen är tyvärr att vi själva inte vet  med total säkerhet att det är de faktiska  anledningarna, så det är spekulationer. ???????????????㜣 Enligt SOM­undersökningen som pu­ bliceras  av Annika Bergström  i  Svensk  Höst  så  är  andelen  svenskar  som  kom­ menterar  låg,  bara  8%.  När  det  gäller  könsfördelningen  så  ingår  inte  den  va­ riabeln i vår undersökning, men Annika  ???????????????????????????????????? ????Ⱓ kvinnor som kommenterar artiklar. Skill­ naderna är dock små. När det gäller ålder  är det övervikt av yngre, främst under 30  år  enligt  SOM­undersökningen. Annika  Bergström  tror  att  det  har  att  göra med  att det är en såpass ny applikation, nästan  allt  som  kommit  från  Internet  generellt  har i första hand attraherat unga och se­ dan ökar spridningen till äldre.  Till viss del går det här i linje med De­ borah S. Chungs studie om interaktivitet,  där hon konstaterar att de som använder  den typen av interaktivitet mest är poli­ tiskt intresserade män som ser nyhetskäl­ lan som pålitlig. Det senare stämmer inte  riktigt  in,  många  kommentatorer  miss­ tror  direkt  tidningen  vars  hemsida man  kommenterar på. Så hur sammanfattar man en undersökning? Vi har under arbetets gång kommit fram till en del mycket intressanta slutsatser. De mest intressanta slutsatserna var dock att det fanns ämnesområden som vi inte kunde förklara. Sista tankarna och slutdiskussionen Bild: Morguefile (http://www.morguefile.com/archive/display/231957) 3500 röster på nätet 32 Vi har kodat partisympati  i kommen­ ????????????????????????????????????????┣ det i 8% av kommentarerna uttrycktes att  personen i fråga var Sverigedemokrat el­ ler skulle rösta på Sverigedemokraterna.  Denna siffra är troligen högre då många  uttryckte  Sverigedemokratiska  åsikter  utan att skriva att han/hon var Sverigede­ mokrat. Dessutom bör det nämnas att det  är i 8% av kommentarerna som stöd för  Sd uttrycks – inte av 8% av kommenta­ torerna. Bland de som röstade på andra  partier var det inte lika vanligt att skriva  vilket parti personen i fråga tänkte rösta  på, därför är siffrorna  för  riksdagsparti­ erna  och  t.ex.  piratpartiet  väldigt  små  i  vår undersökning. Aftonbladets  webbredaktör  skrev  i  enkäten att man i extrema grupper upp­ muntrar varandra att gå  in på  Aftonbladet  och  skriva  kommenta­ rer  då  det  är  en  hemsida  som  når  stor  del  av  befolkningen. Den  kommentator  vi  intervjuade som var emot Sverigede­ mokraterna och skrev på Expressens fo­ rum hade en  teori om att Sverigedemo­ kraterna driver  en kampanj  på  forumet.  Sverigedemokraten  som  intervjuades  uttryckte  sina  åsikter  på  sin  blogg  och  Expressens  kommentarsforum.  Hon  sa  att  hon  inte  visste  hur  hon  skulle  nå  ut  annars,  att  censuren  för  insändare  i  tid­ ningar var hård. Slutsatsen: Viss problematik men  på det stora hela bra för alla  Tidningarna verkar i mångt och myck­ et ha samma syn på hela kommentators­ funktionen.  Intervjuerna  och  enkäten  med tidningarna visar tydligt att tidning­ arna  ser  ett  problem  med  funktionen.  ????????????????????? ???????????? ??㨣 obekväma  diskussioner  är  några  exem­ pel.  Intervjun med Sydsvenska Dagbla­ dets  moderator  visar  samma  tendenser,  ???? ????? ?????????? ????????? ????? ?㘣 verkar  tidningarna,  trots  funktionens  problematik,  se den  som en  fördel. Det  är  viktigt  för  diskussionen  och  är  en  tillgång,  menar  man.  Här  kan  man  dra  paralleller  till  Lindquists  teorier  om  att  journalisterna  är  skeptiska  till  vissa  sa­ ker men positiva till annat. Ulrika Hed­ mans  teorier är också relevanta här, om  att läsare och redaktion är osäkra på den  juridiska biten. Det är också, enligt Neil  Thurman, en av de frågor som oroar re­ daktion  mest,  just  den  juridiska  frågan  om vad man får respektive inte får skri­ va.  Sverigedemokraterna  verkar  dock  nöjda, om man ska gå på intervjun med  LadyCobra, eftersom de får ett forum ett  nå ut på. I slutändan är utvecklingen po­ sitiv för demokratin och bra för yttrande­ friheten.  Också  Sverigedemokrater  har  rätt att uttrycka sina åsikter och det är bra  om folk utsätts för dem. ?????????????????????????????????????㔣 stå oemotsagda Det påpekade även Nik­ las  Lundell,  journalist  och  moderator  på  Sydsvenskan.  Han  menar  att  kom­ mentarer  måste  bedömas  i  relation  till  de andra  inläggen  i diskussionen. Finns  det många  olika  röster  och  åsikter  i  en  diskussion behövs det heller inte mode­ reras i samma utsträckning som när kon­ versationen blir ensidig. I det avseendet  följer  han  Ulf  Petäjäs  resonemang  om  begränsningar av yttrandefriheten nästan  till punkt och pricka. Vi kan alltså konstatera att trots att det  ????????????????????????????????????­ funktionen  uppvägs  detta  av  de  många  fördelarna: ? ? ? ? ??????????? ?????? ?????????? ???∣ journalistiken i och med att de kan ge di­ rekt feedback.         *  Journalisternas möjlighet  att  få  tips, korrigeringar och ökad kunskap om  ämnen. Och framför allt en viktig fördel som  glöms  bort  av  både  journalister  och  lä­ sare;  det  demokratiska  samhället  stärks  när människor utsätts för eller tar del av  andra  människors  åsikter.  Med  stöd  av  Ulf  Petäjäs  teori  om  varför  yttrandefri­ heten är viktig menar vi att kommentars­ funktionen  är  ett  fantastiskt  hjälpmedel  för att sprida sina åsikter till en stor del  av samhället.  Sverigedemokraterna,  oavsett  vad  man tycker om dem, har fortfarande rätt  att argumentera och diskutera sina åsik­ ter. Att  försöka begränsa  eller  föra  krig  mot åsikter som man som journalist eller  läsare ogillar är  inte  rätt väg att gå, det  stärker knappast det demokratiska  sam­ hället när vissa åsiktsyttringar förhindras  från att yttra sig. Det spelar ingen roll om  ????????????????????????????????????????⬣ inte  åsikten  är  det  bara  att  argumentera  emot. Och det är precis vad folk gör.  David Skansholm 3500 röster på nätet xx 33 JOURNALISTERNA HAR  genom  läsarkommentarer  fått  en  fantastisk möjlighet att få direkt respons från sina läsare. Men för att  ta vara på möjligheten måste man ge utrymme åt  oönskade röster och åsikter, och det är uppenbart att det är en  obekväm situation för många tidningar. Den ena stora frågan  är  om man i sitt arbete med att hantera problemet med moderering  glömmer bort möjligheterna med kommentarsfunktionen.  I VÅR ENKÄTUNDERSÖKNING  uppger  alla  svarande  tid­ ningar  att man  är  intresserade  av  vad  läsarna  har  att  erbjuda  dem; tips på nyheter, rätting och åsikter om artiklar. Men Syd­ svenskan, den enda tidning som modererade själva, menar att de  gick miste av en stor del av detta när de la ut  sin moderering på  entrepenad till Interaktiv Säkerhet. Och det säger ju sig självt att  om journalisterna på tidningen läser varenda inlägg från läsarna  får de en närmre relation till dem än om IS ska rapportera i andra  hand till tidningarna.  Det är förstås lika självklart att det är ett jättejobb för stora  tidningar på webben att läsa igenom och hålla koll på alla kom­ mentarer, speciellt om man har som ambition att göra kommen­ tarsfunktionen tillgänglig på så många artiklar som möjligt. Ar­ betsinsatsen måste ställas i relation till vad man får ut av den.  På den punkten är dock Sydsvenskan glasklara ­ det är  värt besväret. ARTIKLARNA  SOM  kommentarerna  hämtades  ifrån valdes med baktanke; tittar man närmre på ett  så  pass  kontroversiellt  ämne  som  invandring  och  mångkultur får man många pressetiskt  tveksamma  kommentarer.  När  vi  undersöker  det  kanske  mest  problematiska ämnesområdet kan vi med stör­ re säkerhet säga något om kommentarer på  alla  ämnen.  Om  kommentatorsfunktio­ nen och diskussionen står pall för kom­ mentarer  på  invandringsartiklar  hål­ ler den för i stort sett alla artiklar. Så fungerar den då? Svaret på den  frågan blir  ja, men den hade kunnat  fungera ännu bättre.  DEN  ANDRA  stora  frågan  är  om  journalisterna gör sig själva en björn­ ╀ℬ⤥?Ⱑ∣⸦Ⱓ┦∣〷∥?ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬? ­ liga inlägg. 制ⰵ☣ ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵☣ ㌡⤦∤? ⤷⸣ ⨷⸮␬┤∦∣ ☢┴⨳☢? 㜮? invadring och mångkultur har minimalt förtroende för tidning­ arna. Anledningen att de ändå kommenterar är att tyck­till­funk­ tionen är en av de få kanaler som marginaliserade grupper kan  använda för att få ut sitt budskap till den stora allmänheten. Om  ┴㈬㐬㔦∬☣ ┦∣ 〷∥? ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵☣ 㐬㌡㔵? ⨷⸮␢? ㈤┣ ⴯? ­ stås på sikt resultera i att de som skriver dem kommer att sluta.  Jämför med Ladycobras erfarenheter av Aftonbladet t.ex.  Är inte det här bra då? Problemet löst! Nej, jag tycker inte det. Möjligtvis är problemet löst för tid­ ningarna och den ansvariga utgivaren. Men absout inte för jour­ nalisten och hela det demokratiska samhället. DE FRÄMLINGSFIENTLIGA försvinner så klart inte. De går  vidare till nästa forum där de fortsätter agitera. Med största sä­ kerhet ett mindre, där färre folk läser och tar del av deras åsikter,  㜹㨣 ㈡∣ ⴡ∢␣ ⴷ㌪? ☢㔫⸤Ⱕ␢☢? ␮㜥? ㈤⸾? 䘤? 㐬✦ⰲ∦≁␬? ­ ligas åsikter blir mer extrema när de inte får in nya tankar och  idéer,  och  meningsmotståndarnas  kunskap  om  dem  minskar.  Klyftan mellan dem ökar, vilket på sikt skadar det demokratiska  samhället. Här vill jag peka på Expressen som ett föredömme. Genom att  ha  högt  i  tak  bland  kommentarerna  har man  stimulerat  till  en debatt som få tidningshemsidor kan mäta sig med. Där  blandas högt och lågt, sverigedemokrater och antirasister,  fakta och åsikter. De har en uttalad ambition att  främja  debatt och  interaktivitet vilket betalar  sig genom att de  㨦∣⠤⤥〉㜮⸤Ⱕ☢␢⌸␢⌲ㄵⰣ㐣㨤㌦⌿✤∴㔤? ALLA  RÖSTER  ÄR  VIKTIGA.  Även  obekväma  och  oönskade. Det  behöver  inte  betyda  att  sverigede­ ⸷⨢☥␢? 㜹㨣 ⴢ℮㌴ⰵ⥁␬┳㐵☣ 㨦∣ ∡┥㸣 判Ⱓ jag kan lova att också journalister tjänar på  att  ta  del  av  deras  åsikter  och  argument.  Hur kan man lösa ett problem om man  inte förstår det?  Vill man lösa problemet över huvud  taget? Att sticka huvudet i sanden gör i alla  fall inte att problemet försvinner. Martin Stensrud Främlingsfientliga kommentarer undabeds ­ till vilket pris som helst? Debatt 
1

 Abstract Title: 3500 voices on the web – about troublesome readers and newspaper with need of control Authors: Moa Andersson, David Skansholm, Martin Stensrud Program: Journalism Master Programme Term: Fall -09 Aim: To find out how reader comments on news articles about immigrants, multi-culture and immigration differ from each other on Sweden’s six biggest newspaper websites. And further, if there is a difference, try to understand why this is the case. We also wanted to survey if there were any xenophobic tendencies among the commenters. The hypothesis was that by choosing the multi-culti subject on the articles, we would get a lot of racist comments, which are interesting because of the recent success of Sverigedemokraterna, a Swedish xenophobic nationalistic party. Main questions: What does the comments look like in different news sites? Which opinions are expressed? In which manner are the comments expressed? How do news sites differ from each other? Secondary Interview Questions: How do the newspapers view the commentators? How do the newspapers view the commentary function? How do the newspapers regulate the comments? Method/Material: A quantitative content analysis on 3500 reader comments from the web newspapers Aftonbladet, Expressen, DN, SvD, Sydsvenskan and GP. The articles which were commented were not older than one year, to get as recent data as possible. After the analysis, in-depth interviews with commenters, moderators, scientists and newspapers were carried out to try to explain the results of our study. Important scientific references: • Petäjä,U., 2006, Varför Yttrandefrihet, Växjö University Press • Bergstrand, K.,2008, DET TYCKS, Göteborgs Universitet • Findahl, O., 2009, Svenskarna och internet, World Internet Institute • Thurman, N., 2008, Forums for citizen journalists? Adoption of user generated content initiatives by online news media, New Media Society Result: Our survey showed that there were significant differences between the investigated web newspapers. The newspaper which had the highest share of commenters negative towards immigrants was GP with roughly 30 %; lowest was DN with just below 10 %. Among other things, the survey also showed that Expressen stood out for its high level of discussion among the comment submitters and that GP had the highest difference between “negative towards immigrants”-commenters and “people arguing against them”-commenters making GP:s commenters the most polarized in the xenophobic direction by far. Conclusions: There are several possible factors which can explain the differences in the commenters attitudes towards multi-culti issues. One very important aspect is what we can’t see; i.e. what get erased by moderators. Unfortunately, all investigated newspapers except one uses the same separate firm, Interaktiv Säkerhet, which does the moderation for them. This firm refuses to talk specifically about their customers, leaving us without answers. The conclusion is that we can’t make more than a good guess why the comments look what they look like. The guess is that the specific rules of the websites in combination with moderation, and regional differences, make up for the varying survey results. A second conclusion is about how the newspapers use the commentary function and a normative suggestion how they should use it. By outsourcing the moderation, the newspapers loose important feedback from the readers, including feedback and experience about how to handle the increasing xenophobic comments. They should instead follow the example of Sydsvenskan, the only newspaper in the survey that does their own moderation. 
2

 Arbetsrapport Titel: 3500 röster på nätet – om besvärliga läsare och tidningar med kontrollbehov Författare: Moa Andersson, David Skansholm, Martin Stensrud Universitet: Göteborgs Universitet Instutution: Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Program: Journalistprogrammet, 180 hp. Termin: Hösten -09 Handledarens namn: Maria Edström Arbetsmetod och Urval: Vad vi har undersökt: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på 3500 kommentarer på Sveriges sex största tidningshemsidor (DI.se borträknad, för nischad). Anledningen till att dessa tidningar valdes var för att få tillgång till ett stort undersökningsmaterial för att enklare kunna dra slutsatser från det, samtidigt som vi faktiskt undersöker tidningarna där de flesta av Sveriges kommentarer skrivs. Just siffran 3500 beror på att vi hade en vecka på oss att koda in materialet, och då slutade vi på den siffran. Kommentarerna lades på artiklar som berörde ämnen som invandring, mångkultur och invandrare. Trots att det inte står med i våra frågeställningar var ett syfte med uppsatsen att ta reda på om det fanns främlingsfientliga tendenser bland kommentatorerna. En hypotes var att Sverigedemokrater och andra grupper av främlingsfientliga söker sig till kommentatorsforum för att sprida sina åsikter. Därför snävade vi ner undersökningen, för att undersöka detta problematiska område. Nyhetssajterna som undersöktes var Aftonbladet, Expressen, Sydsvenskan, DN, SvD och GP. Artiklarna som kommentarerna togs ifrån var inte äldre än ett år för att få så uppdaterad kunskap som möjligt om ämnet. Fanns det ett stort urval av kommentarer (som exempelvis på Expressen och Aftonbladet) prioriterades därför så nya artikelkommentarer som möjligt. På GP stötte vi på problem, eftersom de precis hade gjort om sin webbsida. Bekymret låg i att de raderat alla gamla artikelkommentarer, vilket gjorde att vi fick något färre kommentarer därifrån, alla inom en månads intervall. Trots det färre antalet fick vi tag i tillräckligt många för att kunna uttala oss med en viss säkerhet. Problematiken i GP:s fall är att kommentarerna bara kommer från fyra olika artiklar, vilket kan ge ett visst utslag i resultatet, dock anser vi det vara marginellt. På det hela taget har vi undersökt ett gediget material, och generaliserbarheten i vår material får anses vara bra. I och med att vi undersökt ett problemområde inom kommentarsfunktionen kan vi också uttala oss om funktionens möjligheter i framtiden; står den pall för rasistiska kommentarer borde den stå pall för det mesta. Hur vi har gått till väga: Vi började med att leta upp artiklar med kommentarer som hade med ämnet att göra. Detta gjordes med sökningar via tidningarnas sökfunktioner eller med Google. Sökord som användes var: mångkultur*, etnicitet*, SD*, sverigedemokrat*, invandr*, integration*, islam*, muslim*, moské*, religion*, rosengård*, "dansk folkeparti*", flykting*, slöj*, backa*, förort*, terror* Efter detta samlades artiklarnas kommentarer in, för att få en specifik tid för insamling. Kommentarer läggs hela tiden, så vi ville visa exakt när våra kommentarer hämtades. Två kodscheman konstruerades: ett för kommentarer och ett för artiklar. Artikelschemat uppstod för att vi ville kunna kartlägga i hur stor uträckning artiklarna påverkade kommentarerna. Variabler som togs fram var bl.a. ämne på artikel, tid för publicering och typ av artikel. Efter schemat konstrueradesdubbelkollade vi variablerna genom att koda in 10 st. artiklar var, för att sedan byta, koda in samma 10 och jämföra resultatet. Efter lite korrigering fungerade variablerna tillfredsställande. Samma tillvägagångssätt användes vid konstruktionen av schemat för kommentarerna, dock kodades 20 kommentarer var i en trippelkoll för att säkerställa kvaliteten på variablerna, så att vi gjorde likadant. De viktigaste variabler som användes för att kartlägga hur kommentarerna såg ut var: • Inställning till ämnet ”Invandrare, invandring och mångkultur” – tre värden, positiv, neutral och negativ - en bred variabel eftersom den innefattar så många olika mindre ämnen inom det stora sammanslagna. Det var dock en medveten sammanslagning, dels för att inte kodningen skulle dra ut på tiden, dels för att reliabiliteten skulle bli bättre. Vi bedömde att variabelns validitet var tillräcklig för vårt syfte. Det var i en del fall problematiskt att bedöma om kommentarer var invandringsnegativa eller inte, speciellt när det gällde kommentarer om att Sverige inte borde ta in så många invandrare utan istället försöka ta hand om de som har kommit hit. Detta var även en fråga som editionschefen på Expressen ställde när hon skulle kommentera våra resultat, då de hade en stor andel främlingsfientliga kommentarer. 
3

 • Uttalad partitillhörighet – framför allt med värdet Sverigedemokrat – mättes för att kartlägga partitillhörigheter, intressant för att se om det finns politiska tendenser bland kommentarerna. I denna variable är det uppenbart att det bara är uttalade partisympatier som mäts. Vi kan inte, vågar inte tolka och gissa en kommentars partitillhörighet. Detta gällde för övrigt de flesta variabler – vi kodade bara en inställning positiv eller negativ om vi ansåg oss vara säkra på att kommentaren uttryckte det. Annars kodades variabeln som neutral. Hellre fria än fälla kan man sammanfatta det med, vilket innebär att våra mätningar alltså ligger i nederkant, en lägstanivå har uppmätts. • Uttalade antipatier – med värdena mot SD, mot Rasism eller neutral – för att kunna mäta meningsmotståndarna till de främlingsfientliga eftersom man kan vara mot SD t.ex. utan att vara positiv till den förstnämnda variabeln. Materialet kodades sedan in i SPSS, vilket tog lite mer än en vecka. Vi slängde ett öga på det kodade materialet och insåg att en variabel skilde väldigt mycket beroende på vem som kodat in den. Vi tog beslutet att inte använda den. Därefter genomfördes en kvantitativ innehållsanalys på materialet. Framför allt användes korstabeller för att hitta samband. Fokus i analysen låg på att jämföra tidningarna med varandra. Vi jämförde även vilken inverkan typen av artiklar hade på kommentarerna, och kom fram till att de inte påverkade i tillräckligt stor utsträckning för att analysen skulle bli lidande. Nästa steg i studien var att intervjua forskare, kommentatorer, journalister och moderatorer för att kunna förklara resultaten i vår undersökning. Här invänder åtminstone Martin mot att kalla detta för en vetenskaplig metod, han anser snarare att detta är journalistik. Dock är det tydligen accepterat att genomför forskning på detta sätt på JMG, så då får vi väl köra på det. Intervjuerna hjälper till att bredda ämnet rejält och få viss ny kunskap (men med vilken generaliserbarhet kan man fråga sig), men på bekostnad av en fördjupad kunskap om ett specifikt område i vår undersökning (kan vara vad som helst, varför kommentatorerna tycker som de gör, varför tidningarna skiljer sig åt o.s.v.). Problemet med detta förfarande är också att det blir svårt att begränsa sig. Det är klart att vi bör följa våra frågeställningar, men i efterhand insåg vi att dessa var breda så det räckte. Dessutom blir det lite problematiskt med en överentusiastisk handledare, som vill att vi ska göra ALLT och intervjua ALLA (men tack ändå Maria, vi hade inte lyckats genomföra uppsatsen utan din handledning, och den hade inte blivit lika omfattande och intressant). Det fanns en viss problematik med intervjuerna, i och med att de intervjuade ofta ville vara anonyma och inte vara med på bild. Förståeligt med kommentatorerna, men desto underligare att t.ex. inte moderatorn på Sydsvenskan ville ställa upp på bild. Ett annat problem som gjorde att vårt analysresultat blev lidande var att företaget som modererade fem av sex tidningar bara ville uttala sig generellt om sina uppdragsgivare. Detta gjorde att vi inte kunde kartlägga hur modereringen fungerade specifikt för de olika tidningarna. Tyvärr fick vi inget svar från DN i vår sammanställning om hur tidningarna använder kommentarsfunktioen. Först var nyhetschefen konstant "borta" eller "i möte" när vi försökte få tag på henne, när vi väl fick tag på henne så lovade hon att svara på enkäten så fort det gick. När vi en vecka efteråt påminde henne om enkäten och vår deadline så fick vi svaret att hon var tvungen att prata med ledningsgruppen på dn.se för att ge "ordentliga svar" på enkätfrågorna. Trots påminnelser om vår deadline så lyckades vi inte se röken av något svar från DN:s sida. Referenser och källor: Muntliga källor: • Annika Bergström, Göteborgs universitet: annika.bergstrom@jmg.gu.se • Niklas Lundell, webbredaktör Sydsvenskan.se: niklas.lundell@sydsvenskan.se • Cecilia Krönlein, Redaktionschef gp.se: Cecilia.Kronlein@gp.se • Jonas Elgh, Nyhetschef SvD.se: jonas.elgh@svd.se • ”Anton”/Pirog: Vill vara anonym men vi har mailadress • Inger Nyberg / Ladycobra: Vill inte skylta med sin mail • Klas Karlsson, VD Interaktiv Säkerhet: klas.karlsson@interaktivsakerhet.se Mailkällor: • Andreas Aspegren, chef läsarmedverkan på Aftonbladet: andreas.aspegren@aftonbladet.se • Alexandra Forslund, Editionschef, Expressen.se: alexandra.forslund@expressen.se
 
4

 • Teresa Lindstedt, Interaktivitetsredaktör digitala medier, Sydsvenskan: teresa.lindstedt@sydsvenskan.s Referenser: • Bergstrand, Karin, 2008, DET TYCKS - finnas en del att tycka till om , Göteborgs universitet • Chung, Deborah S., 2008, Interactive Features of Online Newspapers: Identifying Patterns and Predicting Use of Engaged Readers, Journal of Computer-Mediated communication • Ekström Mats, Larsson Larsåke (red), 2000, Metoder i kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur AB • Findahl, O., 2009, Svenskarna och internet, World Internet Institute • Gilljam Mikael, Esaiasson Peter, Oscarsson Henrik, 2007, Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad Nordstedts Juridik AB • Hedman, Ulrika, 2009, Lönande logiskt lockbete , Göteborgs universitet • Integrationsverket, 2006, Rasism och Främlingsfientlighet I Sverige – Antisemitism och Islamofobi • Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor –
hämtad
091210: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:112
 • Lindquist, Kristian, kommer ges ut 2010, Artikelkommentarer (kapitel i bok om webbjournalistik) • Mattson, Pontus, 2009, Sverigedemokraterna in på bara skinnet, Natur & Kultur • Petäjä,Ulf, 2006, Varför Yttrandefrihet, Växjö University Press • Sören Holmberg, Lennart Weibull red., Bergström, Annika, 2009, Användare i webbjournalistiken, kapitel i antologin Svensk höst – Trettiofyra kapitel om politik, medier och samhälle, Livréna AB • Thurman, Neil, 2008, Forums for citizen journalists? Adoption of user generated content initiatives by online news media, New Media Society Bildtillstånd: Diverse skärmdumpar från de undersökta sidorna. Behandlas som faximiler. Hämtade
091202 Bild på GP-huset – Wikimedia commons – fri användning - hämtad
091210 Bild på tidning och glasögon – Mourgefile – fri användning - hämtad
091210
‐
http://mrg.bz/qLZMfN Bild på SvD-redaktör – efter överenskommelse - hämtad
091210
http://www.svd.se/multimedia/archive/00508/Jonas_Elgh_byline_508867o.jpg
 Bild på man bakom dator – Mourgefile – fri användning -
hämtad
091210
‐
 http://mrg.bz/fy78XM Arbetsfördelning: Olika personer har fått olika ansvarsområden. Vid inläsning av litteratur ansvarade Martin för inläsning om rasism och SD samt teorier om yttrandefrihet, David om vad artikelkommentarer egentligen är och hur de påverkar tidningarna och Moa om studier som gjorts på artikelkommentarer tidigare. Martin ansvarade för Sydsvenskan och GP i insamling och kodning, Moa för Aftonbladet och Expressen, David för DN och SVD. Martin hjälpte dock till med insamling för SvD eftersom insamlingen för GP gick relativt fort. Den kvantitativa innehållsanalysen gjordes av Martin. Intervjuer raggades. Martin fixade intervju med SD-anhängare (som struntade i att komma), Ladycobra, Pirog, Interaktiv Säkerhet, Moderator på Sydsvenskan, redaktör på GP. Moa fixade forskare. David fixade SvD. Enkät skickades ut. Martin skickade till Sydsvenskan, Moa till Aftonbladet och Expressen, David till DN. David fixade enkäten för GP och SvD i och med sina intervjuer med dem. Intevjuer genomfördes. Martin gjorde med Ladycobra, Interaktiv säkerhet och Moderator. Moa med Pirog och och forskare. David gjorde med GP och SvD. Slutsatser snackades fram tillsammans. Slutdiskussionen skrevs delvis gemensamt. 
5

 Texter skrevs. Martin skrev resultatredovisningen, Interaktiv Säkerhet, teori om yttrandefrihet, moderatorintervju och debattartikel. Moa skrev ledare, teoriartikel, Pirog och forskarintervju, . David skrev forskning om teknisk utveckling, krönika, GP, SvD och skrev ihop slutdiskussionen. Redigering genomfördes. Författarna redigerade sina egna texter. Dessutom redigerade Martin Innehållsföreteckningen. Moa enkättabellen samt ”Vem var’e som kommentera”. David redigerade ”best-of-artikelkommentar”. Övrigt: Alla: Samlade in best-of kommentarer. Designade framsidan. Delvis framtagning av PM. Martin: PM-skrivning, abstract, Arbetsrapport, enkätkonstruktion till tidningarna, enkätsammanställning, diagramframtagning och indesignmall. Moa: Fotografering för framsida samt bildbylines. Målgrupp: Tänkt målgrupp är till journalister eller personer med intresse av journalistik. Magasinet kan sättas i samma kategori som journalisten (med lite god fantasi). 
6

 Bilagor: Bilaga 1. Kodnyckel kommentarer KODNYCKEL
kommentarschema
Variabel:

 
 artikel‐ID
Definition
av
variabel:

 Varje
artikel
som
kommentarerna
kommer
ifrån
får
ett
unikt
värde
för
att
kunna
binda
kommentarerna
till
en
specifik
artikel
Variabelvärden:
 1,
2,
3,
4
osv…
Definition
av
värden:
 Tja
…
bättre
än
2,3,5,7,11,13,17,19,23,29
osv…

Variabel:

 
 kommentator
Definition
av
variabel:

 Varje
kommentators
namn
registreras
för
att
se
om
det
finns
personer
som
kommenterar
oftare
än
andra
Variabelvärden:
 String
…
Åke,
Anna
osv…
Definition
av
värden:
 Hmm
…


Variabel:

 
 ordning
Definition
av
variabel:

 Vilket
inlägg
i
ordningen
i
kommentarerna.
För
att
kunna
leta
upp
en
specifik
kommentar.
Variabelvärden:
 1,
2,
3,
4
osv…
Definition
av
värden:
 ‐‐‐

Variabel:

 
 åsikt
Definition
av
variabel:

 Vilken
ställning
artikeln
tar
till
”invandrare”
och
mångkultur.
Variabelvärden
/definition:
 1‐
Invandrarfientlig
[Kommentaren
ger
en
negativ
bild
av
begreppen
ovan.

Med
hjälp
av
enskilda
värderande
ord
om
begreppen
eller
hela
kommentaren
sammantaget.]
2
–
Neutral
[Kommentaren
ger
en
neutral
bild
av
begreppen
ovan.

Inga
enskilda
värderande
ord
och
ingen
sammantagen
värdering.
Läsaren
får
själv
ta
ställning.]
3
–
Invandrarvänlig
[Kommentaren
ger
en
positiv
bild
av
begreppen
ovan.

Med
hjälp
av
enskilda
värderande
ord
om
begreppen
eller
hela
artikeln
sammantaget.]

Variabel:

 
 ton
Definition
av
variabel:

 I
vilken
ton
kommentaren
behandlar
ämnet
som
avhandlas.
Viktigt
att
titta
på
är
värdeladdade
ord,
adjektiv
framför
allt.

Variabelvärden\
definition:
 1
–
Positiv
[Förekomst
av
åtminstone
några
positivt
värdeladdade
ord]
2
–
Neutral
[Knappt
någon
förekomst
av
värdeladdade
ord.]

 
 3
–
Negativ
[Förekomst
av
åtminstone
några
negativt
värdeladdade
ord]

Variabel:

 
 karaktär
Definition
av
variabel:

 Om
kommentaren
är
av
diskussiontyp
eller
inläggstyp
för
att
se
i
vilken
utsträckning
det
förekommer
”konstruktiv”
diskussion
mellan
kommentatorerna.
Variabelvärden\
definition:
 1
–
Diskussion
[Kommentaren
hänvisar
tillbaka
till
en
tidigare
kommentar,
kan
t.ex.
vara
en
kommentar
på
en
kommentar,
en
fråga
på
en
kommentar
eller
ett
svar
på
tidigare
inlägg]
 
7

 2
–
Inlägg
[Fristående
kommentar
som
inte
kopplar
tillbaka
till
någon
kommentar
i
tråden]

Variabel:

 
 relevans
Definition
av
variabel:

 Relevans
på
kommentar
i
förhållande
till
artikeln.
För
att
undersöka
om
kommentarer
faktiskt
kommenterar
ämnet
i
artikeln
eller
om
funktionen
används
för
annan
åsiktsframställan.
Variabelvärden/
definition:
 1
–
Kopplar
till
ämnet
i
artikeln
[Kommentaren
berör
det
specifika

ämnet
i
artikeln
]
2
–
Kopplar
till
ämnet
i
artikeln
men
byter
ämne
[Kommentaren
berör
det
specifika
ämnet
i
artikeln
men
berör
i
huvudsak
ett
annat
ämne]
3
–
Saknar
koppling
till
ämnet
i
artikeln
[Kommentaren
berör
inte
det
specifika
ämnet
i
artikeln.

Om
kommentaren
hänvisar
tillbaka
till
en
annan
kommentar
av
värdet
2
och
forsätter
utanför
ämnet
kopplar
inte
kommentaren
till
ämnet.]



Variabel:

 
 partisympati
Definition
av
variabel:

 Uttalad
partisympati
i
kommentaren.
För
att
se
om
det
finns
något
parti
som
är
överrepresenterat
bland
kommentarer.
Variabelvärden:
 0
–
Ingen
1
–
Sverigedemokraterna

 
 2
–
Moderaterna

 
 3
–
Kristdemokraterna

 
 4
–
Folkpartiet

 
 5
–
Centerpartiet

 
 6
–
Socialdemokraterna

 
 7
–
Vänsterpartiet

 
 8
‐
Miljöpartiet

 
 9
–
Annan
Definition
av
värden:
 Måste
vara
utskriven
i
klartext
i
kommentaren,
annars
blir
det
för
mycket
utrymme
för
spekulation
 Variabel:

 
 antirasist
Definition
av
variabel:

 Uttalat
motstånd
mot
rasism
eller
Sverigedemokrater.
För
att
kunna
mäta
motståndet
mot
de
främlingsfientliga.
Man
kan
bli
kodad
neutral
eller
främlingspositiv,
men
då
kan
man
ändå
inte
mäta
om
man
är
motståndare
till
rasism
eller
SD.
Variabelvärden:
 1
–
Neutral
2
–
Antirasist
3
–
Anti‐SD
Definition
av
värden:
 SD
är
mer
specifikt
än
rasism,
därför
har
SD
företräde
om
båda
skulle
kunna
kodas
 
8

 Bilaga 2. Kodnyckel Artikel KODNYCKEL
artikelschema
 
Variabel:

 
 artikelID
Defenition
av
variabel:

 Varje
artikel
som
kommentarerna
kommer
ifrån
har
fått
ett
unikt
värde
för
att
kunna
binda
kommentarerna
till
en
specifik
artikel
och
därmed
även
sajt.
Variabelvärden:
 1,
2,
3,
4
osv…
Definition
av
värden:
 Tja
…
bättre
än
2,3,5,7,11,13,17,19,23,29
osv…

Variabel:

 
 sajt
Defenition
av
variabel:

 Vilken
sajt
artikeln
kommer
ifrån.

För
att
kunna
mäta
skillnader
mellan
tidningar.
Variabelvärden:
 1
–
Aftonbladet.se

 
 2
–
Expressen.se/GT.se

 
 3
–
Sydsvenskan.se

 
 4
–
Dn.se

 
 5
–
Svd.se

 
 6
–
Gp.se
Definition
av
värden:
 Inga
konstigheter.
De
undersökta
tidningarna…


Variabel:

 
 datum
Defenition
av
variabel:

 När
artikeln
senast
ändrades.
Eller
publicerades
om
inte
det
förra
finns
tillgängligt.
Variabelvärden:
 82/09/20,
87/03/19,
86/09/11
…
osv
Definition
av
värden:
 Datum
i
personnummerformatet.
Med
/
för
att
spss
vill
det.




Variabel:

 
 ämne
Defenition
av
variabel:

 Vilket
huvudämne
artikeln
kan
tänkas
behandla.
Variabelvärden
/
definition:
 1
–
Brott
–
Mikro
–[
Artiklar
om
enskilda
brott
av
enskilda
människor]
2
–
Brottslighet
–
Makro
–
[Artiklar
om
brottstyper
av
grupper
av
människor]
3
–
Förortskravall/bus
[Artiklar
om
fenomenet
”bilbränder
i
backa”
ungefär.
Kan
slås
samman
med
värdet
1.
Dock
mer
specifikt
än
brott
i
allmänhet,
så
detta
värde
kodas
före
1.]

 
 4
–
Apatiska
barn
[Artiklar
om
fenomenet
apatiska
flyktingbarn]
5
–
Sverigedemokrati
[Artiklar
som
berör
Sverigedemokrati.
Detta
berör
förstås
de
flesta
andra
värden,
men
har
företräde
om
inte
huvudämnet
i
artikeln
berör
något
annat]

 
9

 6
–
Invandraridentitet
[Luddigt
uttryck.
Men
artiklar
som
berör
hur
det
är
att
vara
”invandrare”/”annorlunda”.]

 
 7
–
Islam
[Brett
ämne.
Artiklar
som
fokuserar
på
ämnet
islam/muslimer]
8
‐
Burka/Niqab

[Artiklar
som
berör
burka/niqab.
Kan
slås
samman
med
7.

Dock
mer
specifikt
än
islam
i
allmänhet,
så
detta
värde
kodas
före
7.]
9
–
Segregation
[Artiklar
som
berör
ämnet
segregation.
Relaterat
till
integration,
eftersom
detta
kan
vara
en
lösning
på
problemet]
10
–
Integration
[Artiklar
som
berör
ämnet
integration.
Relaterat
till
segregation]
 
 
11
–
Fördomar
–
[Artiklar
som
specifikt
berör
ämnet
fördomar]

 
 12
–
Invandring
–
[Artiklar
som
specifikt
berör
ämnet
invandring]

Variabel:

 
 typ
Defenition
av
variabel:

 Vilken
sorts
artikel
som
kommenteras.
Variabelvärden
/
definition:
 1
–
Ledare
[Tyckande
artiklar
under
ledarrubriken.]

 
 2
–
Debattartikel
[Tyckande
artiklar
under
debatt/insändare]

 
 3
–
Nyhetsartikel
[Artiklar
som
presenteras
på
nyhetsplats]

 
 4
–
Reportage
[Mer
utförliga
artiklar
där
reportrar
varit
spå
plats
…
typ]

 
 5
–
Personporträtt
[Vi
fattar
…
]

 
 6
–
Annat
[övrigt?]

Variabel:

 
 region
Defenition
av
variabel:

 Vilket
geografiskt
område
som
behandlas
i
artikeln.
Vem
kan
det
vara
intressant
för?
Variabelvärden
/
definition:
 1
–
Lokalt
[Nära,
en
stadsdel,
ett
samhälle,
en
stad]

 
 2
–
Regionalt
[Lite
större.
Ett
landskap,
ett
storstadsområde
osv...]

 
 3
–
Nationellt
[Berör
landet
Sverige]

 
 4
–
Internationellt
[Resten.
Världen
alltså.]

Variabel:

 
 åsikt
Defenition
av
variabel:

 Vilken
ställning
artikeln
tar
till
”invandrare”
och
mångkultur.
Variabelvärden
/definition:
 1‐
Invandrarfientlig
[Artikeln
ger
en
negativ
bild
av
begreppen
ovan.

Med
hjälp
av
enskilda
värderande
ord
om
begreppen
eller
hela
artikeln
sammantaget.]
2
–
Neutral
[Artikeln
ger
en
neutral
bild
av
begreppen
ovan.

Inga
enskilda
värderande
ord
och
ingen
sammantagen
värdering.
Läsaren
får
själv
ta
ställning.]
3
–
Invandrarvänlig
[Artikeln
ger
en
positiv
bild
av
begreppen
ovan.

Med
hjälp
av
enskilda
värderande
ord
om
begreppen
eller
hela
artikeln
sammantaget.]

Variabel:

 
 ton
Defenition
av
variabel:

 I
vilken
ton
artikeln
behandlar
ämnet
som
avhandlas.
Viktigt
att
titta
på
är
värdeladdade
ord,
adjektiv
framför
allt.
Viktigast
är
vad
artikelförfattaren
skriver,
men
även
pratminus
sätter
en
viss
ton
i
en
text.
Variabelvärden:
 1
–
Positiv
[Förekomst
av
åtminstone
några
positivt
värdeladdade
ord.
Eller
ett
flertal
positiva
pratminus
som
inte
uppvägs
av
några
negativa]
2
–
Neutral
[Knappt
någon
förekomst
av
värdeladdade
ord.
Balans
mellan
positiva
och
negativa
pratminus]
 
10

 3
–
Negativ
[Förekomst
av
åtminstone
några
negativt
värdeladdade
ord.
Eller
ett
flertal
negativa
pratminus
som
inte
uppvägs
av
några
positiva]