Styrning från linjär till Cirkulär Ekonomi (CE) En kvalitativ analys av övergången till CE inom ett svenskt biltillverkningsföretag Kandidatuppsats i Företagsekonomi FEK335 HT 24, Kandidatkurs Författare: Alice Alm 000826 Nellie Sundenhammar 000523 Handledare: Lana Sabelfeld Förord Kandidatarbetet är skrivet av Alice Alm och Nellie Sundenhammar, höstterminen 2024 inom området ekonomistyrning och omfattar 15 högskolepoäng. Vi vill först rikta ett stort tack till vår handledare Lana Sabelfeld som bidragit med värdefull kunskap, input och feedback längs uppsatsens skrivande. Vi vill även tacka vår respondent som ställt upp på en intervju och kompletterat samt bidragit med givande information till studien. Slutligen vill vi också tacka vår seminariegrupp som hjälpt oss med feedback och rekommendationer som har varit till stor hjälp under arbetets gång. Stort tack! Alice Alm Nellie Sundenhammar ________________________ _______________________ Alice Alm Nellie Sundenhammar Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 19 januari 2025 1 Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Kandidatuppsats, Ekonomistyrning HT 2024 Författare: Alice Alm och Nellie Sundenhammar Handledare: Lana Sabelfeld Titel: Styrning från linjär till Cirkulär Ekonomi (CE) - En kvalitativ analys av övergången till CE inom ett svenskt biltillverkningsföretag. Bakgrund och problemdiskussion: CE har fått ett ökat intresse bland företag till följd av utmaningar i långsiktig hållbarhet kopplat till linjär ekonomi. Med EU:s handlingsplan för att uppnå CE till 2050 och införandet av CSRD-direktiv har omställningen blivit allt mer central. Svenska företag har höga ambitioner att leda förändringen, men de ställs inför utmaningar, särskilt inom bilindustrin, där nya cirkulära affärsmodeller behövs för att kunna leverera både lönsamhet och minska miljöpåverkan. Samtidigt finns det barriärer i form av bristande incitament och kunskap, vilket gör denna övergång komplex och intressant. Trots det ökade intresset för CE är det, enligt vår kännedom, ett outforskat område inom svenska biltillverkningsföretag, vilket gör behovet av vidare forskning särskilt relevant. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur ett svenskt företag inom tillverkningsbranschen presenterar implementering av konceptet CE i olika styrmedel. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod genom dels dokumentstudier i form av studier av fallföretagets tio senaste årsrapporter samt en intervju med en ansvarig för CE på bolaget. Resultat och slutsatser: Studien visar att CE är ett komplext ämne som kräver långsiktigt arbete och engagemang hos företag. Fallföretaget arbetar aktivt med att implementera CE via olika affärsmodeller såsom exempelvis Life Cycle Assessment (LCA). Trots detta möts företaget av barriärer som försvårar deras arbete för att kunna uppnå cirkularitet i praktiken. Slutsatsen dras att företaget gjort framsteg för att uppnå CE, men att det krävs fortsatt omställning, inte bara för företaget i sig utan för samhället i stort. Trots detta är företaget ett exempel på bolag som försöker att uppnå CE och studien kan således ge bidrag till insikter för andra företag som vill arbeta mot CE. Nyckelord: Cirkulär ekonomi (CE), implementering, barriärer, styrning 2 Förkortningslista CSRD Corporate Sustainability Reporting Directive ESRS European Sustainability Reporting Standards LCA Life Cycle Assessment LOC Levers of Control NFRD Non Financial Reporting Directive MCS Management Control Systems SCS Sustainability Control Systems SDG Sustainable Development Goals ÅR Årsredovisning ÅRL Årsredovisningslagen Tabell 1. Förkortningslista 3 Innehållsförteckning 1. Inledning............................................................................................................................................. 5 1.1 Bakgrund........................................................................................................................................................................ 5 1.2 Problemdiskussion..........................................................................................................................................................6 1.3 Syfte och frågeställning..................................................................................................................................................8 2. Referensram........................................................................................................................................9 2.1 Introduktion av begreppet Cirkulär Ekonomi (CE)........................................................................................................9 2.1.1 Ellen MacArthur och fjärilsmodellen..................................................................................................................9 2.1.2 Life Cycle Assessment (LCA)...........................................................................................................................11 2.2 Implementeringsstrategier för styrning mot cirkulär ekonomi.....................................................................................12 2.3 Styrningens utmaningar vid implementeringen av cirkulär ekonomi.......................................................................... 13 2.4 Analysmodell................................................................................................................................................................15 3. Metod.................................................................................................................................................16 3.1 Metodval.......................................................................................................................................................................16 3.2 Urval............................................................................................................................................................................. 16 3.2.1 Val av bransch och företag................................................................................................................................ 16 3.2.2 Val av dokument................................................................................................................................................ 17 3.2.3 Val av respondent till intervjun..........................................................................................................................18 3.3 Datainsamling...............................................................................................................................................................18 3.3.1 Dokument.......................................................................................................................................................... 18 3.3.2 Intervju.............................................................................................................................................................. 19 3.3.3 Analys av data................................................................................................................................................... 20 3.4 Metoddiskussion...........................................................................................................................................................21 4. Empiri och analys.............................................................................................................................23 4.1 Modeller för Cirkulär Ekonomi i styrningen................................................................................................................23 4.1.1 Fjärilsmodellen och LCA.................................................................................................................................. 23 4.2 Implementeringsstrategier för styrning mot Cirkulär Ekonomi................................................................................... 24 4.2.1 Styrsystem för värderingar: Volvo Cars värderingar och visioner.................................................................... 24 4.2.2 Begränsningssystem: Policyer för Cirkulär Ekonomi....................................................................................... 25 4.2.3 Diagnostiska kontrollsystem: Nyckeltal för Cirkulär Ekonomi........................................................................ 26 4.2.4 Interaktiva kontrollsystem: Engagemang och samverkan.................................................................................26 4.3 Upplevda barriärer........................................................................................................................................................27 4.3.1 Kostnader vid styrning mot cirkulär ekonomi...................................................................................................27 4.3.2 Marknadens roll vid styrningen mot cirkulär ekonomi..................................................................................... 28 4.3.3 Utmaningar som blir framgångar...................................................................................................................... 28 4.4 En kontextualiserad analysmodell................................................................................................................................30 5. Diskussion......................................................................................................................................... 31 5.1 Integrering av cirkulära processer och livscykelanalyser............................................................................................31 5.2 Implementering av cirkulär ekonomi........................................................................................................................... 32 5.3 Barriärer vid CE implementeringen............................................................................................................................. 33 6. Slutsats.............................................................................................................................................. 35 6.1 Studiens syfte och frågeställningar...............................................................................................................................35 6.2 Studiens bidrag............................................................................................................................................................. 36 6.2.1 Bidrag till tidigare studier..................................................................................................................................36 6.2.2 Samhällsbidrag.................................................................................................................................................. 36 6.3 Förslag till vidare forskning......................................................................................................................................... 36 7. Källförteckning.................................................................................................................................38 8.1 Bilaga 1 - Intervjuguide................................................................................................................................................48 4 1. Inledning I detta avsnitt presenteras bakgrunden till rapporten, dess problematisering samt syfte och frågeställning. 1.1 Bakgrund Begreppet hållbar utveckling introducerades i Brundtlandrapporten 1987 och definierades som ett sätt för samhället att fungera så resurserna räcker även för framtida generationer. Detta innebär att man inte ska överutnyttja naturens resurser, utan fördela tillgångar på ett rättvist sätt. Hållbarhet delas in i ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Ekonomisk hållbarhet innebär att använda resurser på ett effektivt och rättvist sätt. Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där människors grundläggande behov, såsom hälsa, säkerhet och demokratiska rättigheter, uppfylls. Miljömässig hållbarhet fokuserar på att minimera förbrukningen av jordens resurser (Nationalencyklopedin, 2023). I takt med att hållbarhet blivit av allt större intresse för företag och samhället i stort ökar frågan om hur hållbarhet ska integreras i bolagen (Gond et al., 2012; Arena et al., 2013; Geissdoerfer et al., 2018; Beusch et al., 2022). Idag är ekonomin utformad som en linjär ekonomi, där produkter produceras, används och förbrukas. Med samhällets växande behov av hållbarhet, och med tanke på att jordens resurser är begränsade och håller på att utarmas, ökar kraven på att ställa om till en cirkulär ekonomi, CE (Naturskyddsföreningen, 2021). Idag står många företag inför betydande utmaningar när det gäller att övergå till CE, där produkters livscykler förlängs genom återanvändning och återvinning (Sakao el al., 2024). EU har en handlingsplan för att nå CE till år 2050, vilket ökar trycket på företag att anpassa sin organisation till hållbar resursanvändning (Europaparlamentet, 2024). I början av januari år 2023 införde dessutom EU att stora och börsnoterade bolag måste upprätta hållbarhetsredovisning enligt CSRD-direktivet, där man bland annat ska redovisa om företagets resursanvändning och cirkulära affärsmodeller (European Commission, u.å). Detta innebär att intressenter på marknaden får tillgång till information om företagets påverkan på miljön och därmed kan bedöma risker men även möjligheter som kan kopplas till bland annat CE med fokus på resurs- och materialflöde och cirkulära affärsmodeller (PwC, 2023). De företag som omfattas av kraven från CSRD behöver rapportera i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) (European Commission, u.å). Inom ESRS finns standarden ESRS E5 som tar sin utgångspunkt i resursanvändning och CE (FAR Online, u.å). Dessa initiativ är något som ligger i linje med FN:s hållbarhetsmål (SDG). Särskilt mål 12 “Hållbar konsumtion och produktion” kan kopplas till CE, som syftar till att förändra hur vi konsumerar och producerar varor för att minska vårt ekologiska fotavtryck (Globala Målen, 2024). 5 Det krävs en förändring i både konsumtions- och produktionsmönster för att skapa CE. Detta kan uppnås genom att minska konsumtion av nya varor, designa produkter och förpackningar med längre hållbarhet samt att öka återanvändning av material (Naturskyddsföreningen, 2021). Hållbarhetsmodeller såsom fjärilsmodellen kan fungera som vägledning för att optimera återanvändning och återvinning (Ellen MacArthur Foundation, 2021). Samtidigt hjälper livscykelanalyser till att identifiera och minska miljöpåverkan under produktens hela livscykel (Nationalencyklopedin, 2023). För att implementera hållbarhetsmönster i organisationer kan strategiska ramverk som Simons Levers of Control och Sustainability Control Systems användas. Dessa ramverk bidrar till att strukturera styrningen och uppföljning av hållbarhetsmål, vilket kan underlätta integreringen av hållbarhetsprinciper i företags verksamheter (Beusch et al., 2022). Svenska företag anses ha höga ambitioner att lyckas och vara i framkant i övergången mot CE (RISE, 2024; Svenskt Näringsliv, u.å). Om svenska företag lyckas väl med omställningen kan det innebära en betydande konkurrensfördel gentemot utländska bolag (Svenskt Näringsliv, u.å). Å andra sidan innebär övergången till CE en stor utmaning, inte minst på grund av de komplexiteter som finns kring implementering och förändring av affärsmodeller. Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari har påpekat att okunskap är en av de största barriärerna för en smidig övergång till CE (Svenskt Näringsliv, 2024). Trots barriärer kan en styrning med fokus på CE leda till både positiva och negativa utfall för företag, både för företagets ekonomi och miljö (Gillai et al., 2022), vilket gör det till ett relevant och intressant område att studera. Speciellt inom biltillverkningsindustrin, där kravet på hållbar produktion blivit allt mer central (Arena et al., 2013). Bilindustrin är en bransch där övergången till CE är särskilt viktig på grund av dess stora resursförbrukning, koldioxidutsläpp och påverkan på miljön (Cision News, 2021). Dessutom kan bolag inom bilindustrin som implementerar cirkulära affärsmodeller, såsom återanvändning av material, bilpooler och leasing, minska sina koldioxidutsläpp. På sikt kan dessa modeller leda till ökad lönsamhet som kan tänkas generera betydligt högre intäkter i jämförelse med traditionella linjära modeller (Accenture, 2022). Vidare har svensk media framfört att företag inom bilindustrin som inte anpassar sig till cirkulära affärsmodeller riskerar att inte kunna överleva på lång sikt inom branschen (Dagens Industri, 2022). 1.2 Problemdiskussion Att övergå till en styrning som kopplas till hållbarhet är idag svårt för bolag då det finns begränsat intresse och incitament hos företag och dess intressenter (Beusch et al., 2022). Enligt studien i artikeln prioriterar många kunder lägre kostnader före miljöhänsyn. Även brist på ekonomiska incitament i form av avsaknad av statliga styrmedel har gjort att integrering av hållbarhet försvårats. Studien visar också att chefer kan ha viss begränsad syn på hållbarhet och ser det snarare som en kostnad än framtida fördel. Bolag inom 6 tillverkningsindustrin som övergår till CE upplever vissa barriärer i form av teknologiska utmaningar, bristande incitament på marknaden, otillräckliga politiska styrmedel och låg konsumentmedvetenhet som försvårar övergången till en hållbar ekonomi (Sakao el al., 2024). Dessa barriärer kan till viss del bero på att det finns bristande kunskap och kompetens hos bolag och dess intressenter (Velenturf et al., 2019; Grafström & Aasma, 2021). Övergången från linjär ekonomi till CE medför en betydande förändring för processer inom företag och deras verksamhet som helhet (Geissdoerfer et al., 2018; Sakao el al., 2024). Många företagsledare upplever förändringar som utmanande, till följd av att ledarskap ofta präglas av motstånd mot avsevärda förändringar. Motstånd grundar sig bland annat i avsaknad av kontroll och ovisshet av dess konsekvenser vid förändringar, vilket kan medföra att det anses tryggare om förändringar inte genomförs (Kanter, 2012). En övergång till CE kan vara utmanande att implementera i en organisation, eftersom effekterna kan vara osäkra och konsekvenserna för företaget svåra att förutse (Grafström & Aasma, 2021; Sakao et al., 2024) . En engagerad kommunikation med intressenter är avgörande för att framgångsrikt implementera CE. Företag måste aktivt samarbeta med sina intressenter och skapa värdenätverk för att öka förståelse och främja hållbara värdekedjor. Detta inkluderar att involvera konsumenterna och öka medvetenheten om cirkulära principer (Sakao et al., 2024). I takt med att CE blir en viktig förutsättning för samhällets hållbara utveckling, framstår övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi som alltmer central i styrningsprocesserna (Arena et al., 2013; Geissdoerfer et al., 2018; Velenturf et al., 2019; Sakao et al., 2024). Den befintliga forskningen kring CE belyser att omställningen till en cirkulär affärsmodell innebär en del utmaningar (Battaglia et al., 2016; Geissdoerfer et al., 2018; Velenturf et al., 2019; Grafström & Aasma, 2021). Trots den omfattande forskningen kring CE i allmänhet, är den praktiska tillämpningen av denna inom den svenska biltillverkningsbranschen, enligt vår kännedom, fortfarande begränsad. Detta skapar ett behov av vidare studier för att förstå de specifika utmaningar och möjligheter som branschen står inför. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka och analysera vilka strategier ett svenskt tillverkningsföretag inom bilindustrin, mer specifikt Volvo Cars, använder för att integrera cirkulära ekonomiska principer i sin styrning och bemöta omställningens eventuella barriärer. Detta är särskilt relevant för företagsledningar, ekonomichefer och hållbarhetsansvariga som vill utveckla sina strategier för att implementera en styrning mot CE i sina verksamheter. 7 1.3 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att analysera hur ett svenskt företag inom tillverkningsbranschen presenterar implementering av konceptet cirkulär ekonomi i olika styrmedel. Frågeställningar: Hur implementeras cirkulär ekonomi i ett biltillverkningsföretag? Vilka barriärer upplever ett biltillverkningsföretag vid styrningen till en cirkulär ekonomi? 8 2. Referensram I det följande avsnittet presenteras centrala ramverk och begrepp relaterade till implementeringen av cirkulär ekonomi samt de utmaningar som kan uppstå i samband med denna process. 2.1 Introduktion av begreppet Cirkulär Ekonomi (CE) CE har ännu inte fått en enhetlig definition utan utgör ett subjekt för studier och flertalet olika definitioner, vilket ger risk för felanvändning och greenwashing (Nobre & Travres, 2021). Enligt Nobre och Travres (2021) har bolag även en tendens att utveckla en egen definition av CE. Författarna genomförde en studie i syfte att få en slutlig definition av CE genom att tillfråga 44 experter inom området “Using your own words, please describe what you understand by "Circular Economy"”. Studien utmynnade i följande definition: Circular Economy is an economic system that targets zero waste and pollution throughout materials lifecycles, from environment extraction to industrial transformation, and to final consumers, applying to all involved ecosystems. Upon its lifetime end, materials return to either an industrial process or, in case of a treated organic residual, safely back to the environment as in a natural regenerating cycle. It operates creating value at the macro, meso and micro levels and exploits to the fullest the sustainability nested concept. Used energy sources are clean and renewable. Resources use and consumption are efficient. Government agencies and responsible consumers play an active role ensuring correct system long- term operation. (Nobre & Travres, 2021) Det finns specifika modeller som tillämpas vid implementeringen av CE i organisationer, och som presenteras nedan. 2.1.1 Ellen MacArthur och fjärilsmodellen Ellen MacArthur Foundation är en ideell organisation som arbetar för omställning till CE (Ellen MacArthur Foundation, u.å.) och lyfts frekvent fram i litteratur inom ämnet (Grafström & Aasma, 2021; Sakao et al., 2024). Genom att engagera intressenter och vägleda hur CE kan implementeras, stödjer Ellen MacArthur Foundation samhällets omställning. De utvecklar resurser och skapar förutsättningar för att underlätta omställningen för företag till en mer hållbar ekonomi på lång sikt (Ellen MacArthur Foundation, u.å.). Fjärilsmodellen illustrerar hur material cirkulerar i en CE och är framtagen av Ellen MacArthur Foundation. Modellen visualiserar två cykler, en biologisk och en teknisk. Den 9 biologiska cykeln består av att de biologiska produkterna återförs till naturen. Den tekniska cykeln består av olika strategier för hur produkter och material kan återanvändas, där man i första taget ska dela mellan användare, följt av underhåll, återanvändning, återtillverkning och slutligen återvinning. Syftet med modellen är att maximera värdet av resurserna genom att använda dem så effektivt och länge som möjligt (Ellen MacArthur Foundation, 2021). Figur 1. The Butterfly Diagram (Ellen Macarthur Foundation, 2021) Eftersom vår fallstudie baseras på ett företag inom bilindustrin fokuserar vi fortsättningsvis på cykeln för produkter och material. Enligt modellen skapas störst värde i de inre cyklerna och bör prioriteras före de yttre cyklerna där värdet från produkten förloras och återgår till material. Vidare förutsätter modellen att det är viktigt att produkterna tillverkas på ett sätt som möjliggör att de kan följa dessa cykler så resursutnyttjandet kan maximeras (Ellen MacArthur Foundation, 2022). Nyttjandet av produkterna ökar mest genom att de delas. Ett exempel på detta är bilpooler, där fler användare delar på samma produkt istället för att varje konsument köper en ny. Underhåll avser att förlänga livstiden på produkterna genom reparation, medan återanvändning handlar om att tillvarata resurser i sin ursprungliga form och använda igen. När detta inte längre är möjligt kan återtillverkning förlänga materialets livslängd genom att hantera produkter som inte längre kan användas i sin tidigare form eller funktion. Slutligen syftar återvinning till att bevara materialets värde även när produktens värde gått förlorat (Ellen MacArthur Foundation, 2022). 10 2.1.2 Life Cycle Assessment (LCA) I takt med det växande behovet av hållbara processer i vår produktion har det blivit ökad press från både lagstiftare och konsumenter att man ska minska sin miljöpåverkan, speciellt inom fordonsindustrin (Arena et al., 2013). Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg som används för att beräkna miljöpåverkan av en produkt under hela dess livslängd. Ofta består analysen av tre steg: identifiera vad som släpps ut, sedan hur mycket energiförbrukning som går åt eller andra relevanta faktorer och slutligen en bedömning av den totala miljöpåverkan. En aspekt att uppmärksamma är att LCA inte är en enhetlig modell, eftersom faktorer kan skilja sig mellan olika länder och industrier. Exempelvis kan energikällor, återvinning och avfallshantering variera. Dessutom har vår förståelse för miljöproblem förändrats över tid, vilket gör att LCA har behövts anpassas (Nationalencyklopedin, 2023). LCA kan användas för att stödja implementeringen av CE (Sakao, et al. 2024). I en studie menar man att bilpooler kan vara en strategi för att främja CE inom bilbranschen. Studien argumenterar för att en kombination av LCA med bildelning kan vara ett effektivt verktyg för att nå målet (Chapman et al., 2024). Dessutom kan LCA vara ett bra komplement för att underlätta processen när man ska mäta resultat kopplat till CE (Jerome, et al., 2022; Sakao et al., 2024). LCA kan även hjälpa företag att utvärdera faktiska miljöpåverkan av deras aktiviteter, vilket är avgörande för en framgångsrik övergång till CE (Ryberg et al., 2018; Hjalsted et al., 2021; Geels, 2022; Sakao et al., 2024). I början av en produkts livscykel, särskilt under designfasen, föreslås att man fokuserar på den hållbara cykeln (Kurilova-Palisaitiene et al., 2023; Sakao et al., 2024). LCA har dock kritiserats för att ibland vara för komplex och tidskrävande, särskilt i de tidiga faserna av produktutvecklingen och branscher som bilindustrin (Agostino & Arnaboldi., 2012; Arena et al., 2013). För att hantera denna utmaning har flera biltillverkare, såsom BMW, Toyota, Ford och Renault, utvecklat egna varianter av LCA. Dessa interna modeller har dock kritiserats för att anses vara ofullständiga och missar viktiga faktorer, som exempelvis utsläpp från elproduktion i samband med elbilars användning (DeCicco & Thomas., 1999; Arena et al., 2013). För att underlätta bedömningen av miljöpåverkan redan i de tidiga designstadierna föreslås en förenklad version av LCA. Modellen bygger på att identifiera vilka faser av en bils livscykel som ska ingå i analysen, välja ut de mest relevanta miljömässiga faktorerna för bilindustrin med stöd av internationella ramverk inom hållbarhetsrapportering, samt avgöra vilka miljöpåverkningar som är betydelsefulla för varje steg i livscykeln. Genom att använda en förenklad LCA-modell menar man på att bilindustrin kan få en bättre förståelse för miljöpåverkan redan i de tidiga faserna, vilket gör det lättare att integrera hållbarhet i designen och förbättra produktens livscykel (Arena et al., 2013). Detta eftersom forskare tidigare ansett att den klassiska modellen av LCA är för komplex att använda inom bilindustrin (Millet et al., 2007; Telenko et al., 2016). 11 2.2 Implementeringsstrategier för styrning mot cirkulär ekonomi För att kunna implementera modeller för CE, behöver företag utveckla strategier för styrningen mot CE. Gond et al. (2012) betonar vikten av att interagera hållbarhetsstrategier i sin styrning för att skapa nya affärsstrategier och konkurrensfördelar. Man argumenterar för att traditionella styrsystem, så kallade Management Control Systems (MCS), bör kombineras med hållbarhetsstyrningssystem, Sustainability Control Systems (SCS), för att uppnå detta syfte. För att analysera en interaktion av MSC med SCS i organisationer föreslår tidigare studier att använda ramverket Simons 4 Levers of Control, som identifierar fyra typer av kontrollsystem: Belief Systems, Boundary Systems, Diagnostic Control Systems och Interactive Control Systems (Simons, 1994; Gond et al., 2012; Beusch et al., 2022). Gond et al. (2012) och senare Beusch et al. (2022) föreslår att man kombinerar ramverket Simons 4 Levers of Control ihop med tre integrationsdimensioner: teknisk, organisatorisk och kognitiv. Vidare framhåller Beusch et al. (2022) att en samverkan mellan MCS och SCS inte bara stärker organisationens styrning och strategi, utan även främjar skapandet av långsiktiga värden, både för företaget och dess intressenter. Belief Systems används i styrningen för att kommunicera och stärka organisationens grundläggande värderingar och dess riktning. Systemet kan uttryckas i formella dokument med arbetsbeskrivningar och mål (Simons, 1994). Via kognitiv integration skapar man en gemensam uppfattning för vad hållbarhet är inom organisationen (Arjaliès & Mundy, 2013; Rodrigue et al., 2013), genom att tydligt kommunicera ut företagets värderingar och visioner kring hållbarhet i organisationen (Beusch et al., 2022). Den organisatoriska integrationen innebär att man ska fördela hållbarhetsansvaret till hela organisationen och inte bara en specifik avdelning. Detta genom att exempelvis ta med hållbarhetsaspekter i organisationens uppförandekoder och dokument för att signalera att alla medarbetare ska ta del av det (Arjaliès & Mundy., 2013; Rodrigue et al., 2013; Beusch et al., 2022). Enligt Beusch et al. (2022) används Boundary Systems, såsom uppförandekoder och policys, för att definiera och kommunicera viktiga gränser inom hållbarhetsarbetet. I studien framhåller man hur dessa uppförandekoder skapade en gemensam förståelse för hållbarhet och integrerade dessa värderingar i hela leverantörskedjan (Beusch et al., 2022). Begreppet kognitiv integration, används för att beskriva processer där gränser och förväntningar för hållbarhet tydligt kommuniceras till både interna och externa aktörer. Denna process bidrar också till en typ av organisatorisk integration av hållbarhet där alla delar av verksamheten arbetar mot gemensamma hållbarhetsmål och agerar inom de uppsatta gränserna (Arjaliès & Mundy, 2013; Rodrigue et al., 2013; Beusch et al., 2022). Diagnostic Control Systems finns för att mäta finansiella mått, i form av nyckeltal (Simons, 1994). Beusch et al. (2022) beskriver i sin studie hur en organisation integrerade 12 hållbarhetsmått i sina diagnostiska system. Tidigare fanns separata mått för hållbarhet, men dessa integrerades nu istället i de traditionella systemen. Genom teknisk integrationen, implementerade fallföretaget sammanlänkade system för att hantera både ekonomiska och hållbarhetsrelaterade data (Arjaliès & Mundy, 2013; Rodrigue et al., 2013; Beusch et al., 2022). Även om tekniska system för ekonomi och hållbarhet är integrerade, kan hållbarhet däremot fortfarande hamna i skymundan, om man inte också har ett bra samarbete och en gemensam förståelse för hållbarhet på alla nivåer i organisationen (Battaglia et al., 2016). Den sista typen av kontrollsystem, den så kallade Interactive Control Systems, fokuserar på att skapa en dialog mellan högsta ledningen och dess underordnade medarbetare. Syftet är att underlätta för ledningen att få tillgång till lokal kunskap för att bättre kunna anpassa sina strategiska planer, och samtidigt göra de underordnade i organisationen mer medvetna om ledningens intentioner (Simons, 1994). Interactive Control Systems används för att bland annat främja organisatorisk interaktion mellan olika nivåer genom kontinuerliga dialoger och säkerställa att hållbarhetsansvaret genomsyrar hela organisationen (Gond et al., 2012; Rodrigue et al., 2013; Battaglia et al., 2016; Johnstone, 2019; Beusch et al., 2022). Detta system stärker även den kognitiva interaktionen mellan bolagets olika hierarkier, där det annars finns en tendens att mellan avdelningarna inneha olika syn på hållbarhet (Sharma & Jaiswal, 2018; Joseph et al., 2020). Högre ledning tenderar exempelvis att se hållbarhet som en långsiktig del av bolagets strategi, medan chefer på lägre nivåer ofta fokuserar på kortsiktiga mål. Genom den ständiga dialogen mellan nivåerna har detta underlättat hållbarhetsarbetet (Beusch et al., 2022). Dessutom har den tekniska integrationen underlättats då olika nivåer i bolaget har involverats och integrerats för att se till att den data som används är relevant och användbar i hållbarhetsarbetet (Beusch et al., 2022). 2.3 Styrningens utmaningar vid implementeringen av cirkulär ekonomi Övergången till en CE kan försvåras inte endast av omfattande barriärer, utan även av mindre betydande utmaningar för implementeringen (Grafström & Aasma, 2021; Sakao et al., 2024). De specifika barriärer som ett företag ställs inför är lokala och kan bero på organisationens verksamhet och specifika interna och externa förutsättningar (Sakao et al., 2024). Grafström och Aasma (2021) kategoriserar de olika utmaningarna i fyra typer av barriärer: teknologiska, marknadsrelaterade, institutionella samt sociala. De teknologiska barriärerna avser bland annat dagens produktdesign och hur den inte är till fördel för att skapa produkter som behövs i en CE (Masi et al., 2018; Grafström & Aasma 2021). Det beskrivs att den befintliga infrastrukturen inte möjliggör effektiv hantering av avfall på alla platser, och att hantering av material som ska återvinnas inte alltid genomförs på korrekt sätt (Ranta et al., 2018; Grafström & Aasma, 2021). Dessutom identifieras brister i datasystem för att kunna mäta effekterna av CE, där ett exempel är avfallshantering. Trots att avfallssystem finns idag återfinns det ännu inte inom alla företag och verksamheter. Detta kan orsaka att företag tvekar inför att investera och implementera CE (Kirchherr et al., 2018; Grafström & Aasma, 2021). 13 Flera studier beskriver även att finansiering av cirkulära affärsmodeller anses som en betydande utmaning för företag och att det är höga investeringskostnader som krävs (Masi et al., 2018; Grafström & Aasma, 2021). Institutionella barriärer avser främst inkonsekventa policys. För företag verksamma över landsgränser kan nationella policyer variera och skapa komplexitet, samtidigt som samhällets policy i stort är i linje med den linjära ekonomin, vilket försvårar implementeringen av CE (Grafström & Aasma, 2021). De sociala barriärerna är kopplade till motstånd inom företagskulturen, begränsad konsumentmedvetenhet samt svårigheter i samarbetet inom företags leverantörskedja. Företagskultur anses vara en utmaning för implementering av CE från flera perspektiv. Detta inkluderar motstånd från medarbetare, bristande engagemang för cirkulära strategier och även en avsaknad av integration mellan initiativ för CE och företagets faktiska verksamhet (Mangla et al., 2018; Agyemang et al., 2019; Grafström & Aasma, 2021). Motstånd från medarbetarna kan uppstå av diverse anledningar. Kanter (2012) beskriver hur ledare kan hantera motstånd inom organisationen och identifierar orsaker till varför individer motsätter sig förändringar. Dessa reaktioner kan grunda sig i en upplevd förlust av kontroll över situationen, ovisshet för utfallet av förändringar samt brist på förberedelse, där förändringen upplevs som plötslig och utan möjlighet för anpassning. Vidare kan det bero på att förändringen uppfattas som alltför omfattande, eller att medarbetare som varit delaktiga i att forma den befintliga verksamheten kan anse den nya förändringen som kritik av deras arbete. Det kan också vara så att medarbetare anser att de saknar den kompetens som krävs och att förändringen medför en ökad arbetsbelastning. Det beskrivs även att tidigare negativa förändringar eller händelser i organisationen kan påverka motstånd mot nya förändringar och att detta motstånd kan sprida sig till andra aktörer som påverkas eller influeras av det interna motståndet. Slutligen beskrivs att förändringar i vissa fall kan uppfattas som hot mot medarbetarna, genom till exempel risk för uppsägningar (Kanter, 2012). Brist på kunskap och intresse för CE bland konsumenter utgör ett stort hinder för implementeringen (Rizos et al., 2015; Kirchherr et al., 2018; Grafström & Aasma, 2021). Konsumenter är idag inte alltid villiga att betala extra för hållbara produkter (Beusch et al., 2022), vilket indikerar att de även kan vara ovilliga att betala mer för cirkulära produkter eller se värdet i sådana initiativ. Generellt prioriterar konsumenter kostnadsbesparingar framför hållbarhetsfördelar, med undantag när det leder till framtida ekonomiska fördelar, som till exempel bränslebesparingar. I studien poängteras även brist på ekonomiska incitament och reglering för att främja hållbar produktion, liknande de skatteförmåner och regleringar som utvecklat den vindkraftsindustri vi har idag (Beusch et al., 2022). 14 2.4 Analysmodell Utifrån ovanstående referensram har en analysmodell tagits fram (Figur 2), vilket utgör en grund för att analysera det empiriska materialet och besvara studiens frågeställningar. Modellen används som stöd för att undersöka fallföretagets implementering av CE i styrmedel, med fokus på tillämpade modeller, strategier och de barriärer som kan uppstå i processen. Analysmodellen består av flera delar: fjärilsmodellen och livscykelanalys (LCA) som fungerar som grundläggande ramverk. Följt av kompletterande implementeringsstrategier baserade på Simons 4 Levers of Control i kombination med de tre integrationsdimensionerna, för att konkretisera hur hållbarhetstänket kan integreras i företagets styrning för att stödja implementeringen av CE. Vid implementeringen kan barriärer uppstå, enligt tidigare nämnd forskning. Denna övergripande modell ligger därför till grund för analysen av hur ett svenskt biltillverkningsföretag presenterar implementeringen av CE i olika styrmedel och vilka barriärer som upplevs i samband med implementeringen. Figur 2. Studiens analysmodell utifrån referensramen. Illustration av rapportens författare. 15 3. Metod I detta avsnitt presenteras tillvägagångssättet för studien och redogörelse för de val som genomförts. Inledningsvis presenteras val av metod, följt av en genomgång av urval samt dataanalysens genomförande. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och kvalitetssäkring. 3.1 Metodval Undersökningen i denna studie har genomförts med en fallstudie, där vi har valt att fokusera på en specifik organisation inom bilindustrin i tillverkningsbranschen. Fallstudier är en vanlig metod för att studera processer och förändringar inom organisationer, vilket gör den särskilt lämplig för vårt syfte. Fallstudien ger ett helhetsperspektiv, vilket möjliggör en djupgående förståelse av det studerade fenomenet genom att samla in data från olika källor och perspektiv (Patel & Davidsson, 2019). För att skapa en bild av organisationens hållbarhetsarbete samt dess utveckling inom CE över tid har vi studerat fallföretagets årsredovisningar för de senaste 10 åren. Utöver detta har vi genomfört en intervju med en person som bland annat är ansvarig för implementeringen av CE i bolaget för att komplettera och fördjupa vår insamlade data. Genom att använda denna metod, där flera källor och typer av data integreras, stärks analysens validitet (Patel & Davidsson, 2019). 3.2 Urval 3.2.1 Val av bransch och företag Valet av bransch baserades på att tillverkningsindustrin är en orsak till den ohållbara konsumtion vi har idag (Naturvårdsverket, u.å.). I syfte att undersöka hur cirkulära principer kan implementeras i verksamheter och barriärer som företag möter, ansågs tillverkningsindustrin som en lämplig bransch för att besvara studiens frågeställning. Vidare ansågs att bilindustrin var av relevans då denna inom Sverige är en viktig faktor för den svenska industrin (Industriutveckling, u.å.), vilket gör den ytterst intressant att studera för studiens syfte. Studieobjektet valdes till följd av företagets aktiva verksamhet inom den svenska bilindustrin samt dess engagemang för CE och integrering av dessa principer i verksamheten. Bolaget har även utformat specifika verksamhetsmål som stödjer omställning mot en CE (Volvo Cars, u.å). Vidare är Volvo Cars ett relevant studieobjekt eftersom de tidigare erhållit högsta betyg för sitt arbete med hållbarhet av EcoVadis, en ledande organisation inom hållbarhetsrankning för företag globalt (EcoVadis, 2020; Aktuell Hållbarhet, 2021). Detta gör dem särskilt 16 intressanta som en källa för kunskap och insikter kring deras erfarenheter och strategier för att implementera CE. 3.2.2 Val av dokument För studien valdes att analysera årsredovisningar från år 2014 fram till och med årsredovisningen för år 2023, vilket framgår i Tabell 2. Syftet var att analysera hur företaget i sina årsredovisningar kommunicerar arbetet med CE och hur det implementeras i verksamheten, med särskilt fokus på när det börjar diskuteras i dokumenten. I fallföretagets årsredovisningar finns beskrivningar för hur Volvo Cars arbetar med sin styrning för att lyckas med implementering och hantera de barriärer som företaget ställs inför vid denna process. Dessa bidrar till att besvara studiens frågeställningar. Fram till och med år 2020 redovisades årsredovisningen och hållbarhetsrapporten separat, åren därefter gjordes det istället gemensamt. Med hänsyn till svårigheter att få ut respektive separat hållbarhetsrapport för perioden 2014 till 2020 har endast årsrapporterna studerats. Det ska däremot poängteras att hållbarhet diskuteras i årsrapporterna även för denna period och att detta innebär att datainsamlingen blir enhetlig eftersom årsredovisningar används genomgående i studien. Årtal Volvo Cars AB 2014 Årsredovisning 2015 Årsredovisning 2016 Årsredovisning 2017 Årsredovisning 2018 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2020 Årsredovisning 2021 Årsredovisning inklusive hållbarhetsrapport 2022 Årsredovisning inklusive hållbarhetsrapport 2023 Årsredovisning inklusive hållbarhetsrapport Tabell 2. Sammanställning studiens urval av årsredovisningar i kronologisk ordning. 17 Valet att studera årsrapporter från 2014 baserades på att skapa en bred bild över tid på hur arbetet med hållbarhet förändrats, vilket är i linje med det målstyrda urvalet för att besvara frågeställningarna som studien forskar på (Bryman & Bell, 2017). Denna tidsperiod är av relevans då den avser de senaste tio årens rapportering, en period med betydande förändringar kring hur rapporteringen av och arbetet med hållbarhet ska gå till. År 2014 infördes NFRD vilket inkluderade krav på hållbarhetsrapportering (FAR, u.å). Från och med räkenskapsåret 2017 integrerades NFRD i ÅRL (FAR, u.å) och nu står vi inför ett nytt och mer krävande EU direktiv CSRD som gäller i Sverige från och med juli 2024 (FAR, u.å). 3.2.3 Val av respondent till intervjun Respondenten valdes genom ett ändamålstyrt urval, vilket innebär att respondenterna inte väljs slumpmässigt utan för att denne är av relevans för forskningen av studien (Bryman & Bell, 2017). Eftersom det valda företaget arbetar aktivt med CE hade troligtvis flertalet respondenter kunnat inkluderas i denna studie. Däremot avsåg författarna att diskutera dessa frågor med den som ansvarar för arbetet med CE på företaget och därmed sannolikt kunde bidra med erfarenhet och kunskap. Den utvalda respondenten har arbetat på företaget i tre och ett halvt år, samt har en ledande position inom företaget med arbetet kring CE och hållbarhetsfrågor. Kontakten togs via mejl, där respondenten blev tillfrågad om att delta i studien. 3.3 Datainsamling 3.3.1 Dokument Arbetet med att bearbeta dokumenten innebar först att övergripande gå igenom årsrapporterna från år till år, med start 2014. Genom att studera övergripande hur Volvo Cars presenterar arbetet med hållbarhet och CE i årsrapporten kunde vi skapa oss en bild inför nästa steg i bearbetningen. Därefter använde vi specifika sökord, kopplade till studiens analysmodell, för att identifiera relevanta delar av årsrapporten. De använda sökorden framgår i Tabell 3. Genom denna metod fann man relevant text i rapporterna att studera och analysera vidare kopplat till studiens syfte och frågeställningar. 18 Sökkategorier och sökord Beskrivning och teoretisk koppling Miljömässig hållbarhet Hållbarhet i allmänhet, ur ett Sustainability, sustain*, environment*, miljöperspektiv, i syfte att analysera hur renewable*, energy, waste, carbon, recycle fallföretaget arbetat med hållbarhet över tid. Kopplas till avsnitt 2.1.1, 2.1.2, 2.2 och 2.3. Cirkulär Ekonomi och modeller Cirkulär ekonomi och tillhörande modeller Circular economy, cirkulär, circular för området. I syfte att analysera hur företaget beskriver dess arbete med cirkulär ekonomi och hur det implementeras i verksamheten. Kopplas till avsnitt 2.1.1, 2.1.2, 2.2 och 2.3. Life Cycle Assessment Livscykelanalys och fallföretagets arbete LCA, lifecycle, livslängd, livscykel med att interagera denna modell för att främja arbetet kring cirkulär ekonomi. Avsnittet kopplas till 2.1.2. Implementeringsstrategier för styrning Strategier för implementering av området, i mot cirkulär ekonomi syfte att identifiera och analysera strategier Program, values, värden, goals, mål, policy, som kan användas i processen. Avsnittet corporation, samarbete, strategy, strategi, kopplas till 2.2. risk * = avser alla de ord som börjar på dessa. Exempelvis sustain* = sustainable, sustainability etc. Tabell 3. Sökord som användes i studien i syfte att finna kunskap för att genomföra analys utifrån vår analysmodell. Egenupprättad av författarna. 3.3.2 Intervju I syfte att identifiera personer inom fallföretaget som kunde bidra med kunskap om CE, initierades en inledande kontakt med Volvo Cars. Denna kontakt inkluderade information kring studien och dess syfte, i linje med informationskravet (Patel & Davidsson, 2019). Författarna beslutade även att låta respondenten förbli anonym, i enlighet med konfidentialitets- och anonymitetskravet (Bryman & Bell, 2017). Vidare är intervjun även i enlighet med nyttjandekravet då uppgifterna som uppkommit enbart används till forskningen som bedrivs i studien (Patel & Davidsson, 2019). Inför genomförandet av intervjun utformades en intervjuguide som fungerade som en strukturerad mall. Guiden innehöll initialt tjugo frågor med syfte att skapa en grund för en informativ och flexibel diskussion. Inom kvalitativ forskning används semistrukturerade intervjuer, vilket kännetecknas av att en grund för intervjun utformats men att respondenten ges utrymme att självständigt besvara frågorna (Patel & Davidsson, 2019; Tucker 2020). Frågorna formulerades med målsättning att besvara studiens frågeställningar, med fokus att undersöka fallföretagets implementeringsarbete samt barriärer kopplade till CE. Guiden 19 delades in i tre teman i syfte att relatera intervjun till studiens analysmodell. Dessa teman avsåg analysmodellens tre grundpelare för implementeringen av CE. Intervjuguiden återfinns i Bilaga 8.1. För att ge respondenten möjlighet till förberedelse och därmed mer genomtänkta och utförliga svar skickades frågorna ut några dagar innan intervjun. Styrkan med den kvalitativa intervjustudien är att diskussionen med respondenterna kan utvecklas i olika riktningar, och att nya värdefulla insikter kan framkomma i processen, vilket inte är möjligt med en kvantitativ ansats (Bryman & Bell, 2017). Innan intervjun godkände respondenten att tillfället spelades in, vilket underlättade transkriberingen av intervjun efteråt och säkerställde att samtyckeskravet uppfylldes (Patel & Davidsson, 2019). Transkriberingen behövdes för att inte missa några detaljer eller viktiga punkter som kommit upp under samtalet. Enligt Bryman och Bell (2017) är inspelning av stor vikt för att möjliggöra en väl genomförd intervju utan omedvetna tolkningar eller distraktioner som kan uppstå vid försök att fånga allt i anteckningar. Dessutom bestämdes en fördelning mellan författarna om att ena ansvarade för att genomföra intervjun och ställa relevanta följdfrågor, medan den andra fokuserade på att föra anteckningar. Intervjun genomfördes digitalt utefter respondentens önskemål. Enligt metodlitteraturen fungerar online intervjuer nästan lika bra som personliga intervjuer, förutsatt tekniken fungerar väl och att forskaren inte avser att diskutera alltför känsliga ämnen med respondenten (Thunberg & Arnell, 2022). Ingen av studiens intervjufrågor upplevdes som känsliga av respondenten, och tekniken fungerade väl. Detta innebär att förutsättningarna för en välfungerande online intervju var uppfyllda. 3.3.3 Analys av data Den data som samlats in från dokumentstudierna och intervjun analyserades dels genom att jämföra mellan år för dokumentstudierna, dels genom att noggrant beakta vad respondenten på Volvo Cars beskrivit om dess arbete. Detta gjordes för att identifiera likheter mellan åren i dokumentstudierna och undersöka hur man idag ser på den cirkulära ekonomin samt hur det på en mer organisatorisk nivå implementeras inom företaget. Detta gav en bred helhetsbild av Volvo Cars arbete med CE, och en bra grund för att koppla den insamlade empirin till den tidigare teorin. Under genomgången av varje årsrapport fördes noggranna anteckningar över skillnader från tidigare år, särskilt när något specifikt inträffat i deras arbete med hållbarhet och när begreppet CE började användas och implementeras i organisationen. Utöver detta fördes noggranna anteckningar över hur träffarna på sökorden i Tabell 3 utvecklades över det urval av årsrapporter som valts. Den övergripande analysen gav en helhetsbild och första indikation om hur Volvo arbetar med hållbarhet och CE, medan kodningen gjorde att vi på ett effektivt sätt kunde arbeta oss igenom årsrapporterna och de delar som var relevanta för studien. När varje årsrapport studerats genomfördes ännu en genomgång av respektive årsrapport i samband med att empirin började bearbetas och de tidigare anteckningarna analyserats och kunde kompletteras. 20 Processen att analysera intervjun påbörjades kort efter att den genomförts. Detta gjordes för att så tidigt som möjligt samla den information som vi skulle använda oss av i analysen. Den inspelade intervjun transkriberades ordagrant, vilket enligt Bryman och Bell (2017) beskrivs som viktigt för att få ut det yttersta av intervjun. Genomgående under hela denna process analyserades hur det som respondenten tagit upp kan kopplas till teori och även dokument. 3.4 Metoddiskussion Från början avsågs studien att utgöra enbart intervjuer, men till följd av låg svarsfrekvens beslutades det att komplettera dokumentstudier med en intervju. Att ställa om från enbart intervjuer till dokumentstudier har både sina för- och nackdelar. Å ena sidan får vi under en lång period ta del av hur Volvo Cars presenterat information kring hur de använt styrning och arbetat för hållbarhet samtidigt som vi tar del av hur en medarbetare på Volvo Cars arbetar med frågorna idag. Det ger en bredare bild av verksamheten över tid än vad vi kanske erhållit om vi enbart använde oss av intervjuer med de som arbetar där idag. Samtidigt avser dessa alternativ att det enbart är Volvo Cars som kommunicerar informationen som vi baserar studien på, vilket kan innebära att det blir en förfinad bild av hur verksamheten arbetar med dessa frågor. Ett sätt att öka validiteten i studien skulle möjligtvis avse att exempelvis inkludera externa intressenter eller revisorer i analysen (Bryman & Bell, 2017). Kritik mot kvalitativ forskning består dels av problem med möjligheten till att generalisera, att forskningen är subjektiv samt svårigheter att replikera. Ytterligare en kritik baseras på bristande transparens. Samtidigt kritiseras även den kvantitativa metoden (Bryman & Bell, 2017). Något som hade kunnat förbättra möjligheten att generalisera är att studera fler företag inom bilindustrin eller tillverkningsindustrin i Sverige. En sådan studie skulle kunna ge en mer representativ bild av branschen och dess arbete med CE och hållbarhet. Det hade även varit av fördel att genomföra fler intervjuer för att få ytterligare insikter och perspektiv på frågan från fallföretaget och inte enbart basera detta på en respondent, även om respondenten i fråga är den som främst ansvarar för arbetet med cirkularitet. En annan aspekt är insamlingen av data i form av dokumentstudierna. Eftersom detta arbete gjorts manuellt utan något datasystem eller annat hjälpmedel ges utrymme för att material kan ha missats i årsrapporterna som kunde varit till grund för arbetet med empiri och diskussion. Det är också viktigt att understryka att avgränsningar har gjorts med hänsyn till den begränsade tidsramen för arbetet, vilket innebär att vissa alternativ och möjligheter inte har undersökts. Vidare är det relevant att notera att tids- och resursbegränsningar har påverkat urvalet av både dokument och intervjuer. Detta kan i sin tur begränsa möjligheten att generalisera resultaten och applicera dem på andra företag eller branscher än fallföretaget för studien. Det är dock viktigt att påpeka att fallstudier, förutsatt att de genomförs på ett systematiskt sätt och med tillräckligt djup, kan vara generaliserbara till andra organisationer och kontexter (Flyvberg, 2011). 21 I denna uppsats har författarna genom hela processen diskuterat olika perspektiv och bearbetat varandras arbete, vilket innebär att texten representerar reflektioner som utvecklats utifrån flera idéer och perspektiv. Förhoppningsvis har detta möjliggjort en mer nyanserad och bredare bild av ämnet CE och dess implementering i ett svenskt biltillverkningsföretag. 22 4. Empiri och analys I detta avsnitt presenteras empirisk data baserat på Volvo Cars årsredovisningar från 2014 till 2023, tillsammans med en intervju från en företagsrepresentant om bolagets aktuella arbete med cirkulär ekonomi. Avsnittet följer den analysmodell som definieras i referensramen, och inleds med modeller relaterade till cirkulär ekonomi, följt av implementeringsstrategier och avslutas med de barriärer som uppstår vid styrning mot en cirkulär ekonomi. 4.1 Modeller för Cirkulär Ekonomi i styrningen 4.1.1 Fjärilsmodellen och LCA Volvo Cars har interagerat ett "circular economy mindset" som en del av deras hållbarhetsprogram Omtanke, med fokus på mål för design av bilar där material kan återanvändas och återvinnas (Volvo Cars, 2018 s.29). I modellen avser FN:s hållbarhetsmål vara en guide för hur Omtankesmodellen ska utformas (Volvo Cars, 2018 s.28). Detta återspeglar fjärilsmodellens idé om att resurser går tillbaka in i systemet snarare än att bli avfall. Ett tydligt exempel på detta är företagets medlemskap i Ellen MacArthur Foundation, som Volvo Cars beskriver som en nyckel i övergången till CE: “Volvo Cars recently became a Member of the Ellen MacArthur Foundation (EMF), the world’s leading organisation driving the transition to a circular economy. This will help both drive our internal adoption of the circular economy, as well as promote wider adoption within industry.” (Volvo Cars ÅR, 2020 s.133) I företagets operativa verksamhet togs cirkulära processer in på en mer omfattande nivå, exempelvis genom återtillverkning, återvunnet material och effektivitet av resurser. Företaget uppskattar att genom cirkulära processer få ekonomiska fördelar, såsom årliga besparingar på 1 miljard kronor och minska koldioxidutsläppen med 2,5 miljoner ton till år 2025 (Volvo Cars ÅR, 2020 s.133). Ett annat initiativ är målet från 2018 där man vill inkludera 25% återvunnet plast i varje ny bil (Volvo Cars ÅR, 2018 s.29). Detta ligger i linje med en del av fjärilsmodellen, att man skall återanvända. Vidare arbetar Volvo Cars även med cirkulära lösningar genom att de använder sig av en trestegsmodell i linje med deras modell Omtanke. Denna avser hantering av elbilsbatterier och fokuserar på att återanvända batterier och säkerställa att de inte blir avfall (Volvo Cars ÅR, 2018 s.55). Konkreta exempel som kan kopplas till den tekniska cykeln i fjärillsmodellen är Volvo Cars etablering av en sluten cirkulär process för aluminium i samarbete med en leverantör (Volvo 23 Cars ÅR, 2019 s.40), vilket stärker företagets arbete med att minska avfall och optimera resurser. Företagets bilpoolstjänst, Volvo On Demand, är ett annat exempel. Enligt en studie från Volvo Cars kan en bil som används i detta syfte komma att ersätta elva privatägda bilar (Volvo Cars ÅR, 2022 s.162). Detta knyter an till den tekniska cykelns principer om att optimera användningen av befintliga resurser genom delningsekonomi och återanvändning. Utifrån ett livscykelperspektiv kan Volvo On Demand också bidra till att reducera bilens totala miljöpåverkan. Genom att dela fordon mellan flera användare kan antalet i samhället minska, vilket leder till lägre resursutvinning och energiförbrukning under tillverkningsfasen. Volvo Cars arbetar med LCA för att analysera miljöpåverkan i alla sina modeller och har sedan 2019 redovisat CO2-avtrycket för sina nya elbilar (Volvo Cars ÅR, 2019 s.44; 2020 s.129; 2021 s.24; 2022 s.159; 2023 s.155). I samarbete med ett svenskt forskningscentrum förbättrar de kontinuerligt sina LCA-metoder (Volvo Cars ÅR, 2018 s.53). Resultat från Volvo Cars livscykelanalyser visar att produktionen av elbilar, särskilt framtagningen av batterier, orsakar högre koldioxidutsläpp än produktionen av bensinbilar. Under hela livscykeln kan dock elbilar ha ett betydligt lägre koldioxidavtryck om de laddas med klimatneutral energi (Volvo Cars ÅR, 2021 s.24 & s.161). Detta understryker hur LCA kan ge en helhetsbild av en produkts miljöpåverkan under dess livstid. Slutligen använder Volvo Cars ett Sustainability Scorecard, som kartlägger företagets miljöavtryck och engagemang för hållbarhet genom nyckeltal och miljöavtryck (Volvo Cars ÅR, 2016 s.140; 2017 s.178; 2018 s.156; 2019 s.138; 2020 s.139). Under de senaste åren redovisas detta istället som hållbarhetsresultat i årsredovisningen (Volvo Cars ÅR, 2021 s.156; 2022 s.154; 2023 s.151). Detta arbete kan tolkas till att stärka företagets styrning kopplat till CE. 4.2 Implementeringsstrategier för styrning mot Cirkulär Ekonomi 4.2.1 Styrsystem för värderingar: Volvo Cars värderingar och visioner Under en lång tid har Volvo Cars haft ett tydligt fokus på hållbarhet i deras styrning i verksamheten (Volvo Cars ÅR, 2014 s.38). Sedan 1972 har de integrerat miljö som en av sina kärnvärderingar, ihop med säkerhet och kvalitet (Volvo Cars ÅR, 2015 s.112). Deras tidiga engagemang för hållbarhet har lagt grunden för företagets långsiktiga arbete inom området. Denna inriktning återspeglar Volvo Cars ambitioner och betonar en tydlig värdegrund där miljöfrågor spelar en central roll i deras strategiska beslut. Lanseringen av hållbarhetsprogrammet Omtanke markerade ett tydligt steg mot att operationalisera företagets värdegrund: 24 “Sustainability is a central part of our strategy and thereby key to our future success. This was reflected in the launch of the Sustain- ability Programme, Omtanke…” (Volvo Cars ÅR, 2016 s.4). I programmet kopplade de sina mål till FN:s globala mål för hållbar utveckling, särskilt mål 12 (Hållbar konsumtion och produktion) och mål 17 (Partnerskap för att uppnå målen) (Volvo Cars ÅR, 2016 s.21). Att Volvo Cars kommunicerar dessa kopplingar offentligt i årsrapporter förmedlar de därigenom sina visioner på ett konkret sätt, både internt till medarbetare och externt till kunder och leverantörer. Under 2017 skiftades däremot hållbarhetsprogrammets fokus till att istället prioritera FN:s mål 13 (Bekämpa klimatförändringarna) och mål 17 (Partnerskap för att uppnå målen) (Volvo Cars ÅR, 2017 s.28). Det visar på att de kan vara dynamiska och anpassa sina mål utifrån nya omvärldsförutsättningar, samtidigt som deras kärnvärdering kring miljöfrågan behålls. Införandet av begreppet "cirkulär ekonomi" i årsredovisningen för 2018, markerar ytterligare företagets visioner mot en styrning till CE. Genom att de även introducerade ett "Circular economy mindset" (Volvo Cars, 2018 s29), kan det tolkas i att deras värderingar inte bara handlar om uttalanden, utan också om att driva konkret förändring mot CE. Under 2019 tillkännagav de sina långsiktiga hållbarhetsambitioner: att bli ett klimatneutralt och cirkulärt företag senast 2040. Volvo Cars menar här på att de vill gå ifrån den linjära ekonomi som finns idag och övergå till en mer CE i sin styrning. Målet att bli en CE delas in i två etapper: (1) ett kortsiktigt mål att minska koldioxidutsläpp så mycket som möjligt till 2025, och (2) ett långsiktigt mål att bli fullt cirkulära till 2040 (Volvo Cars ÅR, 2019 s.24-26). Företagets har därmed en långsiktiga vision av processen av implementeringen av CE. “We need to move away from a linear economy and apply circular economic principles in order to meet our climate ambitions, secure future availability of materials, ensure efficient raw material usage and waste management practices…” (Volvo Cars ÅR, 2019 s.26) 4.2.2 Begränsningssystem: Policyer för Cirkulär Ekonomi Volvo Cars har utvecklat policyer och riktlinjer som styr verksamhetens arbete mot hållbarhet. Ett exempel är deras Sustainability Audit Program, som utvärderar leverantörer och deras arbete med CE (Volvo Cars ÅR, 2018 s.50). Detta program kan ses som ett styrmedel där Volvo Cars får kontroll och definierar tydliga krav och förväntningar på externa samarbetspartners. 25 “The purpose of Volvo Cars Sustainability Audit Program is to make comprehensive on-site evaluations of suppliers' sus- tainability performance that is based on the Code of Conduct for Business Partners.” (Volvo Cars ÅR, 2018 s.50) Inom den interna verksamheten har Volvo Cars etablerat ramar för hanteringen av elbilsbatterier, där trestegsmodellen är ett konkret exempel (Volvo Cars ÅR, 2018 s.55). Företaget har också avlägsnat engångsplast från kontoren (Volvo Cars ÅR, 2018 s.77), vilket visar på praktiska åtgärder för att främja cirkularitet i styrningen. Vidare identifierar de aktivt risker relaterade till övergången till CE och har implementerat strategier och policys för att hantera dessa utmaningar (Volvo Cars ÅR, 2023 s.56). Detta kan tolkas som ett sätt att införa tydliga ramar och begränsningar för att minimera risker och säkerställa att verksamheten hålls inom definierade riktlinjer. 4.2.3 Diagnostiska kontrollsystem: Nyckeltal för Cirkulär Ekonomi Volvo Cars implementerar olika verktyg för att mäta och följa upp sina hållbarhetsinitiativ, vilket möjliggör en systematisk utvärdering av framsteg inom CE. Företaget använder nyckeltal som både indikatorer på hållbarhetsprestationer och som vägledning för strategiska beslut. Dessa nyckeltal kan därför tolkas som centrala för att övervaka och styra mot företagets cirkulära mål. Bland nyckeltalen ingår bland annat total energianvändning per producerad bil, koldioxidutsläpp vid produktionen, vattenanvändning per producerad bil, samt totala koldioxidavtrycket genom hela leveranskedjan. Detta inkluderar allt från produktionen, till tjänsteresor relaterade till bilen, samt utsläpp och avfall under produktion (Volvo Cars ÅR, 2016 s.140; 2017 s.178; 2018 s.156; 2019 s.138; 2020 s.139; 2021 s.156; 2022 s.154; 2023 s.151). Livscykelanalyser integreras i dessa mätningar för cirkularitet i företaget. Genom att kartlägga och utvärdera bilars miljöpåverkan under hela deras livscykel, kan Volvo Cars diagnostisera och förbättra sin miljöprestanda (Volvo Cars ÅR, 2018 s.153). Ett exempel på ett verktyg som stödjer Volvo Cars strategi för styrning mot CE är deras gröna obligation som lanserades 2020. Obligationen syftade till att finansiera deras tillverkning av elbilar, framtida design och grön utveckling (Volvo Cars ÅR, 2020 s.7). Denna finansieringsmodell kan inte enbart tolkas som en ekonomisk satsning utan också som ett strategiskt verktyg för att förstärka företagets långsiktiga styrning mot CE. 4.2.4 Interaktiva kontrollsystem: Engagemang och samverkan För att skapa engagemang och samordning i styrningen mot CE genomför Volvo Cars regelbundna möten med nyckelintressenter, anordnar hållbarhetsdagar och utbildningsprogram (Volvo Cars ÅR, 2018 s.51; 2023 s.163; Respondent 2024). Företaget erbjuder hållbarhetsutbildningar och ledarskapsprogram med fokus på att stärka ledarskapet och hantera företagets transformationsmål. Även inköpare och leverantörer har utbildas med särskilt fokus på batterilevernatörskedjan (Volvo Cars ÅR, 2023 s.163 & s.171), vilket kan 26 ses som ett sätt för företaget att bidra till att skapa engagemang både bland medarbetare och externa intressenter. Intervjurespondentens roll i företaget är att driva utvecklingen av CE inom bolagets styrning och att främja samverkan mellan olika avdelningar. Enligt respondenten har rollen utvecklats från att hantera kortsiktiga mål för 2025 till att fokusera på att skala upp cirkulära initiativ över hela företaget. Intervjurespondentens betonar vikten av att engagera medarbetare genom att hjälpa dem förstå syftet bakom sina arbetsuppgifter, vilket är avgörande för att skapa långsiktig förändring. "Engagera människor och hjälpa dem att förstå varför de gör det de gör". - Intervjurespondent från Volvo Cars Volvo Cars stärker också sitt engagemang genom externa samarbeten och innovation. Företagets Tech Fund, investerar i nya företag för att skapa nya samarbeten och framtida möjligheter som kan driva innovation inom cirkulära lösningar (Volvo Cars ÅR, 2022 s.34). Det finns också ett samspel med företagets Sustainability Audit Program (Volvo Cars ÅR, 2018 s.50 & s.55), där man således engagerar sina olika intressenter för arbete mot hållbarhet. Därutöver kommunicerar Volvo Cars sina framsteg både internt och externt genom pressreleaser och hållbarhetsuppdateringar, berättar respondenten i intervjun. Det anses som något som förbättrar deras transparens och gör deras hållbarhetsarbete ännu mer synligt. Även interna initiativ, såsom hållbarhetsdagar med fokus på CE, samt konkreta åtgärder som avlägsnandet av plast på kontoret (Volvo Cars ÅR, 2018 s.77), är något som bidrar till att förstärka företagets hållbarhetstkultur och synliggöra deras åtagande för CE. 4.3 Upplevda barriärer 4.3.1 Kostnader vid styrning mot cirkulär ekonomi Att implementera CE innebär både fördelar i form av miljövinster och konkurrensfördelar samt nackdelar i form av ökade kostnader, berättar respondenten, där företaget har ställts inför nya och höga omställningskostnader. Detta har i många fall försenat de ekonomiska vinsterna på kort sikt. Bland annat beskriver respondenten att det förekommit visst motstånd internt från medarbetare och avdelningar, som varit tveksamma till att ta på sig nya kostnader eller förändra sina arbetsmetoder i samband med övergången till en CE. Vissa avdelningar kan dessutom få bära höga kostnader, medan de ekonomiska fördelarna främst gynnar andra delar av verksamheten. Även externt har svårigheter uppstått, där respondenten menar på att det ibland kan förekomma utmaningar. Bland annat i samarbete med leverantörer, där skillnader i prioriteringar och kostnadsfrågor kan skapa svårigheter. Även ett specifikt exempel som lyfts är beslutet att vid årsskiftet avveckla Volvo On Demand. Tjänsten har varit en viktig komponent i Volvo Cars arbete mot CE, men till följd av bristande efterfrågan på marknaden 27 och otillräcklig infrastruktur är konceptet inte möjligt att driva vidare. Respondenten menar att tjänsten i dagsläget är för kostsam i förhållande till dess lönsamhet. 4.3.2 Marknadens roll vid styrningen mot cirkulär ekonomi Kundernas beteenden och attityder är en annan central faktor i omställningen. Enligt respondenten associerar de flesta hållbarhet med elbilar, medan begreppet CE fortfarande är relativt nytt och varierar i tolkning bland kunderna. Företagskunder är däremot ofta mer benägna att investera i bilar med hållbarhetslösningar, vilket är positivt då det kan avse större bilköp. Däremot påpekar respondenten att det inte finns några indikationer på att kunderna är villiga att betala ett högre pris för bilar tillverkade av återvunnet material, särskilt då elbilar i sig ofta är dyrare än traditionella bilar. Respondenten uttrycker hopp om att detta kan förändras på längre sikt, då konsumenter förväntas bli mer medvetna om värdet av återvunnet material. Man tror på ett förändrat beteende från kunderna i framtiden: "Konsumenter är inte villiga att betala mer för återvunnet material idag, men vi ser möjligheter att det kan ändras om 10 till 15 år". - Intervjurespondent från Volvo Cars Dessutom förklarar respondenten att återvunnet material förväntas bli effektivare ur ett användnings- och kostnadsperspektiv. 4.3.3 Utmaningar som blir framgångar Enligt respondenten är en av de största framgångarna för företagets cirkulära strategier införandet av återvunnet material i produktionen. "Vi har fått företagets olika avdelningar att förstå att återvunnet material kan vara både effektivt och kostnadsbesparande på sikt". - Intervjurespondent från Volvo Cars Respondenten förklarar att tidigare ansågs användning av återvunnet material som något som var riskfyllt och av lägre kvalitet, men att organisationen idag förstått fördelarna av det istället. Däremot har övergången till att använda återvunnet material inneburit en del utmaningar: "Att få människor att räkna annorlunda och arbeta mot något nytt är alltid svårt". - Intervjurespondent från Volvo Cars Volvo Cars försöker därför arbeta med tekniska manualer och råmateriallistor för att förbättra materialhanteringen och möjliggöra en mer effektiv användning av återvunnet material. 28 Bland annat har detta integrerats i designprocessen. Enligt respondenten ska designavdelningen alltid ha CE i åtanke, i allt från inköp till design. För att lyckas med styrning mot CE identifierar Volvo Cars potentiella risker, där eventuella misslyckanden skulle kunna få negativa konsekvenser för företagets marknadsposition och försäljning (Volvo Cars ÅR, 2023 s.56) anpassning till marknadens behov prioriteras. “Klimatförändringen är en global risk. Allmänheten förväntar sig därför att tempot i den hållbara omvandlingen ska öka. Det finns en risk att Volvo Cars kan misslyckas med att proaktivt anpassa sina affärsplaner och omvandlingen av affärsverksamheten, inklusive den komplexa värdekedjan. Det skulle kunna medföra att varumärket får ett dåligt anseende och att försäljningen minskar.“ (Volvo Cars ÅR, 2023 s.56) Avslutningsvis är en av de mest betydande utmaningarna brist på tydliga regleringar och riktlinjer för att mäta cirkularitet, vilket respondenten menar skapar barriärer för utvecklingen. Volvo Cars efterfrågar därför ett ökat stöd från regeringar och andra externa aktörer för att underlätta omställningen. Trots dessa utmaningar ser respondenten stora strategiska möjligheter för Volvo Cars i framtiden, förutsatt att rätt stöd och anpassningar finns på plats. 29 4.4 En kontextualiserad analysmodell Utifrån studiens empiriska resultat har vi vidareutvecklat studiens analysmodell. En sammanfattning av den egenutvecklade analysmodellen presenteras i Figur 3. Modellen kan även vara tillämpningsbar på andra företag inom bilindustrin och generaliseras till kontexten av hur konceptet CE implementeras i olika styrmedel inom andra svenska tillverkningsindustriföretag. Figur 3. En vidareutvecklad analysmodell utifrån empiriska materialet 30 5. Diskussion I detta avsnitt diskuteras det hur den empiriska datan kan sättas i relation till tidigare forskning som tagits fram i referensramen och i förhållande till rapportens analysmodell. 5.1 Integrering av cirkulära processer och livscykelanalyser Volvo Cars tillämpar fjärilsmodellen genom att integrera cirkulära processer, med fokus på att designa sina produkter för lång livslängd och användning av återvunnet material i produktionen. Detta är i linje med tidigare forskning som framhåller vikten av att designa för återvinning och att skapa system för att hantera avfall (Ellen MacArthur Foundation, 2021). Företaget har även satsat på bilpooler för att främja CE, vilket kopplas till fjärilsmodellens inre tekniska cykel “share” (Ellen MacArthur Foundation, 2022). Tidigare studier visar att kombinationen av bilpooler och LCA är effektiva för att uppnå cirkularitet (Chapman et al., 2024). Däremot har strategin att använda bilpooler inte varit helt framgångsrik på marknaden för Volvo Cars, med tanke på dess nedläggning. Huruvida det påverkat deras arbete med LCA är svårt att avgöra, och om bilpoolerna har bidragit till företagets hållbarhetsmål och cirkulära strategi. Vidare använder Volvo Cars LCA för att mäta och minska den miljöpåverkan som deras produkter orsakar, med särskilt fokus på elbilsbatterier, vilket går längre än många andra bilföretag som kritiserats för ofullständiga analyser (DeCicco & Thomas, 1999; Arena et al., 2013). Samtidigt ska det noteras att dessa tidigare studier är äldre och att praxis hos de andra aktörerna nu kan ha förändrats. Tidigare forskning föreslår även att man redan i designfasen ska fokusera på LCA, något som Volvo Cars gör genom att bland annat inkludera minst 25 % återvunnen plast i sina bilar (Kurilova-Palisaitiene et al., 2023; Sakao et al., 2024). I linje med tidigare forskning fokuserar Volvo Cars i sin LCA på relevanta aspekter som koldioxidutsläpp och elbilsbatteriers miljöpåverkan (Nationalencyklopedin, 2023). Företagets tillämpning av LCA stämmer även överens med den förenklade modell som Arena et al. (2013) förespråkar, där fokus ligger på att identifiera och analysera de mest betydelsefulla delarna. Arena et al. (2013) lyfter även fram att basera valet av relevanta områden på ramverk för hållbarhetsrapportering, något som man till viss del kan koppla till Volvo Cars arbete med FN:s hållbarhetsmål. Dessutom stärks deras arbete med att utveckla LCA-modeller genom företagets medlemskap i ett svenskt nätverk för utveckling av LCA, vilket kan ge möjlighet att skapa en mer förenklad och effektiv modell, i linje med rekommendationer från tidigare studier (Arena et al., 2013). 31 5.2 Implementering av cirkulär ekonomi Volvo Cars påstår att de har tydliga hållbarhetsvärderingar som sträcker sig tillbaka till 1972, där de interagerade miljö som en av deras kärnvärdering, detta kan kopplas till Belief Systems enligt Simons (1994). Genom hållbarhetsprogrammet Omtanke förstärks företagets visioner och skapar en gemensam förståelse inom organisationen, vilket ligger i linje med kognitiv integration (Arjaliès & Mundy, 2013; Rodrigue et al., 2013). Företagets långsiktiga mål om att bli klimatneutralt och cirkulärt till 2040, tillsammans med införandet av cirkulärt hållbarhetstänk, förstärker dessa visioner ytterligare (Beusch et al., 2022). För att hållbarhetsansvaret ska genomsyras i hela organisationen inkluderar Volvo Cars hållbarhetsaspekter i uppförandekoder och interna dokument. Detta signalerar att hållbarhet är en central del av företagskulturen och att alla medarbetare, inte bara en specifik avdelning, har ansvar för att bidra till företagets hållbarhetsmål, vilket är ett exempel på organisatorisk integration av hållbarhetsarbete (Arjaliès & Mundy., 2013; Rodrigue et al., 2013; Beusch et al., 2022). Via deras Sustainability Audit Program och elbilsbatteriernas trestegsprogram, skapar Volvo Cars riktlinjer kring att styra sitt hållbarhetsarbete, och övergång till CE, likt Boundary Systems. Dessa åtgärder gör att de sätter krav, förväntningar och gränser på både leverantörer men även andra externa aktörer. Detta är i linje med kognitiva integration, där man vill sätta tydliga förväntningar på både interna och externa aktörer (Arjaliès & Mund 2023;Rodrigue et al., 2013; Beusch et al., 2022). Praktiska åtgärder, som att avlägsna engångsplast från kontoret och identifiera risker vid övergången till CE, kan dessutom bidra till den organisatoriska integration genom att sprida hållbarhetsansvaret i hela organisationen (Arjaliès & Mundy, 2013; Rodrigue et al., 2013; Beusch et al., 2022). Detta förstärker företagets långsiktiga hållbarhetsmål. Frågan är däremot om dessa ramar är tillräckliga för övergången till CE eller om det skulle krävas mer. Volvo Cars tillämpar även nyckeltal och verktyg som livscykelanalyser och gröna obligationer för att koppla hållbarhetsmål till mätbara resultat, vilket följer Simons (1994) Diagnostic Control Systems. Detta liknar vad Beusch et al. (2022) fann, där teknisk integration av hållbarhetsdata förbättrade uppföljningen. En utmaning är dock att hållbarhet riskerar att hamna i skymundan av de finansiella måtten, något som Battaglia et al. (2016) lyfter fram. Däremot skulle Volvo Cars gröna obligation kunna ses som ett exempel på hur finansiella och hållbarhetsmässiga mål kan kombineras som strategiska verktyg för att driva både ekonomiska och miljömässiga framsteg. Utbildningar, hållbarhetsdagar och dialog med nyckelintressenter, visar hur Volvo Cars använder Interactive Control Systems för att skapa engagemang och samverkan (Simons, 1994). Dessa aktiviteter bidrar till att främja dialog mellan ledning och medarbetare, vilket är avgörande för att övervinna hierarkiska barriärer och skapa gemensam förståelse för CE på alla nivåer (Sharma & Jaiswal, 2018; Joseph et al., 2020; Beusch et al., 2022). Genom att 32 koppla strategiska mål till operativa uppgifter, hanteras utmaningar med att ledningen fokuserar på långsiktiga mål och lägre nivåer på kortsiktiga resultat (Beusch et al., 2022). Vilket är i linje med den arbetsroll som etablerades 2021 i företaget, som är ett exempel på hur de har arbetat med att motverka barriärer mellan olika avdelningar i företaget för att främja CE. Volvo Cars Sustainability Audit Program och investeringar via Tech Fund, stärker samarbetet med externa aktörer för att driva innovation och CE, i linje med kognitiv integration (Beusch et al., 2022). Företagets transparens och engagemang för CE återspeglas även i deras kommunikation, såsom pressreleaser och interna initiativ via hållbarhetsdagar. Detta visar hur Volvo Cars arbetar strategiskt för att skapa en gemensam förståelse för hållbarhet, vilket bekräftas av vad bland annat Beusch et al. (2022) betonar om både organisatorisk och kognitiv integration. 5.3 Barriärer vid CE implementeringen Resultatet från fallföretaget är i många situationer i linje med det som Grafström och Aasma (2021) beskriver om de barriärer som företag ställs inför utifrån teknologiska, marknadsmässiga, institutionella och sociala aspekter. Volvo Cars beskriver barriärer dels genom förutsättningarna för Volvo On Demand, där utmaningar i form av infrastruktur och ekonomiska aspekter gjort initiativet ogenomförbart. Detta resultat förvånade oss eftersom tidigare studier framhållit bilpooler som framgångsrika vid införandet av CE (Chapman et al., 2024). Samtidigt har Volvo Cars implementerat ett cirkulärt tänk igenom hela produktdesignen för att möjliggöra att deras produkter kan användas utifrån ett cirkulärt perspektiv i framtiden samt att organisationen aktivt arbetar för att fortsätta integrera detta i processens olika delar. Grafström och Aasma (2021) och Masi et al. (2018) beskrev att produktdesignen i nuläget är utformad för en linjär ekonomi, vilket studien på fallföretaget kan bekräfta även om de aktivt arbetar för att i framtiden ställa om. Höga omställningskostnader, beslutet om att lägga ner Volvo on Demand samt lågt intresse av att betala ytterligare för bilar tillverkade utifrån ett cirkulärt perspektiv är något som påminner om vad Beusch et al. (2022) och Grafström och Aasma (2021) beskriver om ekonomiska barriärer. Detta pekar på att ett större intresse från marknaden behövs för att utveckling av cirkulära principer ska fortsätta utvecklas och förbättras inför framtiden. Respondenten förklarar även att konsumenter inte har en enhetlig tolkning kring vad CE är, vilket överensstämmer med det Nobre & Traves (2021) nämner om att det idag inte finns en gemensam definition av CE. Något som däremot talar emot den tidigare forskningen är Volvo Cars arbete inom organisationen med policys för CE som ska vara genomgående i hela organisationen, vilket Grafström och Aasma (2021) beskrev som en institutionell barriär. Den tidigare forskningen pekar även på företagskultur, bristande engagemang och avsaknad av integration som 33 barriärer (Mangla et al., 2018; Agyemang et al., 2019; Grafström & Aasma, 2021), medans Volvo Cars beskriver att det främsta motståndet inom organisationen är kostnadsökningar och förändringar av arbetssätt. Detta bekräftar den tidigare forskningen till viss mån, samtidigt som företagskulturen och inställningen till CE uppfattas som positiv inom organisationen. Kanter (2012), som beskriver svårigheter med att genomföra förändringar, kan appliceras på fallföretaget på punkter som ovisshet och brist på kontroll utifrån förändrade arbetssätt. Samtidigt vidtar Volvo Cars åtgärder för att en omställning mot CE ska kunna möjliggöras på ett bra sätt för organisationen, genom till exempel utbildningar och regelbundna möten. Om initiativ som Volvo On Demand och dess nedläggning kommer ha en effekt på engagemanget för cirkulära initiativ återstår att se. Resultatet från fallföretaget överensstämmer med vad som beskrivs i den tidigare forskningen om konsumenters kunskap (Rizos et al., 2015; Kirchherr et al., 2018; Grafström & Aasma, 2021), där respondenten exempelvis har förklarat att CE varierar i tolkning. Detta var ett förväntat resultat, då många konsumenter idag inte förstår värdet av cirkularitet och därför inte efterfrågar detta på marknaden. Samtidigt ser Volvo positivt på detta inför framtiden. Något som respondenten lyfte som litteraturen även belyser är behovet av reglering och ekonomiska incitament för att utveckla arbetet (Beusch et al., 2022). 34 6. Slutsats Följande avsnitt redovisar studiens slutsatser, som besvarar de ställda forskningsfrågorna. Slutsatserna grundar sig i den diskussion som förts i rapportens diskussionskapitel. Vidare framförs det vilket bidrag studien tillfört och förslag till vidare forskning. 6.1 Studiens syfte och frågeställningar Denna studie har analyserat hur ett svenskt tillverkningsföretag arbetar med implementering av CE samt vilka barriärer som företaget möter under processen. Studien syftar till att besvara forskningsfrågorna: Hur implementeras cirkulär ekonomi i ett biltillverkningsföretag? Vilka barriärer upplever ett biltillverkningsföretag vid styrningen till en cirkulär ekonomi? Studien har resulterat i slutsatsen att CE är ett komplext ämne som kräver många års arbete och har omfattande påverkan på verksamheter. Detta innebär att ett stort engagemang krävs för att tillämpa CE i sin styrning. Studien visar att Volvo Cars vidtagit en mängd åtgärder för att implementera arbetet med CE och utvecklat affärsmodeller som bland annat livscykelanalyser och deras hållbarhetsmodell Omtanke. Fallföretaget har även implementerat interna åtgärder som utbildningar för att främja en positiv syn inom företaget i arbetet med CE. Även om företaget tydligt strävar efter att implementera CE i sin styrning, går det däremot inte att undgå att det finns avgörande barriärer längs vägen. Interna utmaningar såsom motstånd mot förändring, resursbrist och kostnadsaspekter är tydligt märkbara. Trots den positiva inställningen till CE kvarstår externa barriärer som gör det svårt för företaget att nå full cirkularitet. Extern påverkan i form av marknadens och konsumenternas motstånd att betala för cirkulära produkter, bristen på infrastruktur för återvinning och återanvändning, samt osäkerheter kring reglering och incitament är alla faktorer som begränsar företaget. Dessa barriärer gör att Volvo Cars ännu inte har lyckats fullt ut att implementera cirkulära principer i alla delar av sin verksamhet. Vidare kan således slutsatsen dras att Volvo Cars har gjort framsteg i att implementera CE i sin styrning utifrån genomgående utveckling av området i sina årsredovisningar och via respondentens arbetsroll. Däremot finns fortfarande de externa utmaningar som är oundvikliga. Företaget har en stark drivkraft för att implementera CE i hela bolaget, men för att uppnå en fullt cirkulär styrning krävs det en förändring i kundernas beteende och marknadens struktur. Utifrån denna studie kan slutsatsen även dras att det inte bara är Volvo Cars som behöver vidta åtgärder för omställning till CE, utan hela samhället i sig i form av 35 bland annat ändrat kundbeteende, utvecklad infrastruktur, samarbete med leverantörer och regleringar. 6.2 Studiens bidrag 6.2.1 Bidrag till tidigare studier Trots att Volvo Cars inte fullt uppnått cirkulär styrning är de ett exempel på hur tillverkningsföretag kan arbeta för att skapa en hållbar och cirkulär affärsmodell. Deras arbete med CE ger viktiga insikter om strategier, framgångar och utmaningar i deras omställning, vilket kan bidra till forskningen inom CE genom att belysa praktiska tillämpningar av cirkulära principer i organisationer. Resultat kompletterar och bygger vidare på tidigare studier inom CE såsom studier av Arena et al. (2013), som förespråkar att använda LCA för att stödja cirkulär omställning. Vidare bidrar vår studie även till Beusch et al. (2022), som undersöker hur företag kan integrera hållbarhet i sina affärsstrategier och implementera dessa i sina verksamheter. Genom att fokusera på Volvo Cars gör, bidrar vi med nya insikter som kompletterar den tidigare forskningen genom att visa hur hållbarhet kan integreras i praktiken, exempelvis via förändringar i leverantörskedjan och implementering av hållbarhetsprinciper i produktutvecklingen. Studien bidrar även till att öka förståelsen för vilka interna och externa faktorer som påverkar framgången med cirkulära initiativ. 6.2.2 Samhällsbidrag Resultatet av studien har även potential att bidra till samhället genom att visa konkreta exempel på hur cirkulära principer kan implementeras inom fordonsindustrin. Volvo Cars kan ses som en inspirationskälla till andra företag i deras affärsmodeller och omställning mot CE. Studien kan dessutom stödja policyutveckling och förbättring av styrmedel som främjar CE, exempelvis genom att lyfta fram de barriärer och möjligheter som företag ställs inför vid övergången. Dessutom kan studiens slutsatser bidra till att öka medvetenheten bland beslutsfattare, intressenter och allmänheten om vikten av att övergå till cirkulära affärsmodeller. Genom att sprida kunskap om framgångsfaktorer och utmaningar inom omställningen mot CE, kan studien stödja en bredare samhällsomställning mot ett mer hållbart näringsliv. 6.3 Förslag till vidare forskning Studien öppnar för vidare forskning till CE och hur företag inom andra branscher med andra förutsättningar arbetar med implementeringen av konceptet. Studien visar att trots ett stort engagemang för att utveckla arbetet med frågan behövs ständiga förbättringar för att lyckas med en fullständig omställning från linjär till cirkulär ekonomi. Framtida forskning bör därav studera om det istället finns andra företag som lyckats fullt ut att implementera CE. Detta skulle kunna ge Volvo Cars och andra företag som strävar efter att implementera CE värdefulla lärdomar som kan tillämpas i deras styrning. 36 En annan intressant aspekt för fortsatt forskning är att studera hur konsumenter kan bli mer villiga att betala för cirkulära produkter, då denna studie påvisar detta som en stor utmaning för utvecklingen av CE. Eftersom tidigare forskning talar för att bilpooler i kombination med LCA kan bidra till att nå cirkularitet, skulle det vara intressant att vidare undersöka hur detta har påverkat Volvo Cars efter nedläggningen av Volvo On Demand. Det skulle således vara givande att undersöka om bilpoolen faktiskt gynnade deras arbete mot CE och hur nedläggningen i så fall påverkat detta. Eftersom nuvarande studie endast genomförs ihop med en ansvarig inom området för CE samt genom granskning av årsrapporter, skulle det vara intressant att studera vidare hur övriga anställda och externa intressenter uppfattar området. Detta förslag togs även upp i metoddiskussionen och skulle kunna ge en mer nyanserad helhetsbild på företagets arbete med CE och till övriga samhället. 37 7. Källförteckning Accenture, Cirkularitet i bilbranschen kan öka lönsamheten i värdekedjor med 50 procent https://www.accenture.com/se-en/company-news-release-driving-ambitions (Hämtad 2024-12-09) Agostino, D., & Arnaboldi, M. (2012). Design issues in Balanced Scorecards: The “what” and “how” of control. European Management Journal, 30(4), 327-339. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0263237312000035?casa_token=obM5o2 E9pEMAAAAA:_X1H_b0N1e8yzGpQVjNM3G14LTlz60oneefwtvYE6omozhIP7bZ6bt0gB 2D7DT8fZiGXnJTy_Tk (Hämtad 2024-11-20) Agyemang, M., Kusi-Sarpong, S., Khan, S. A., Mani, V., Rehman, S. T., & Kusi-Sarpong, H. (2019). Drivers and barriers to circular economy implementation: An explorative study in Pakistan’s automobile industry. Management Decision, 57(4), 971-994. https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/md-11-2018-1178/full/html?casa_toke n=M29aTsf43fMAAAAA%3At8V0d71NVduBXfthWkYEdGgkiDdtYalP9YRMg-g1wHdjP AtqudYrN8CD3aJWlMFhk83gY-HS0UOq7bUe46RcL5pvFEMRMWfhbqxPDgZpFZwcZNr K8n4 (Hämtad 2024-11-22) Aktuell Hållbarhet, Volvo Cars får toppbetyg i hållbarhetsranking. https://www.aktuellhallbarhet.se/strategi/hallbarhetsredovisning/volvo-cars-far-toppbetyg-i-h allbarhetsrankning/ (Hämtad 2024-12-13) Arena, M., Azzone, G., & Conte, A. (2013). A streamlined LCA framework to support early decision making in vehicle development. Journal of Cleaner Production, 41, 105-113. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652612005021?via%3Dihub (Hämtad 2024-11-14) Arjaliès, D. L., & Mundy, J. (2013). The use of management control systems to manage CSR strategy: A levers of control perspective. Management Accounting Research, 24(4), 284-300. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1044500513000462 (Hämtad 2024-11-19) Battaglia, M., Passetti, E., Bianchi, L., & Frey, M. (2016). Managing for integration: a longitudinal analysis of management control for sustainability. Journal of Cleaner Production, 136, 213-225. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0959652616001992 Hämtad (2024-11-22) 38 Beusch, P., Frisk, J. E., Rosén, M., & Dilla, W. (2022). Management control for sustainability: Towards integrated systems. Management accounting research, 54, 100777. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1044500521000512 (Hämtad 2024-11-06) Brundtland G.H. et al. (1987). Our Common Future, World Commission on Environment and Development (WCED). https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/5987our-common-future.pdf, (Hämtad 2024-12-16) Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB Dagens Industri, Rapport: Bilindustrin kan öka intäkterna med 2.000 procent per fordon https://www.di.se/hallbart-naringsliv/rapport-bilindustrin-kan-oka-intakterna-med-2-000-proc ent-per-fordon/ (Hämtad 2024-12-09) Chapman, D. A., Eyckmans, J., & Van Acker, K. (2024). The impact of demand-side strategies to enable a more circular economy in private car mobility. Sustainable Production and Consumption, 49, 263-275. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352550924001891 (Hämtad 2024-11-22) Cision News, Cirkulär ekonomi kan bidra till att minska utsläppen från fordon med upp till 75 procent fram till 2030 https://news.cision.com/se/accenture/r/cirkular-ekonomi-kan-bidra-till-att-minska-utslappen-f ran-fordon-med-upp-till-75-procent-fram-till-2,c3363781 (Hämtad 2024-12-17) DeCicco, J. M., & Thomas, M. (1999). A method for green rating of automobiles. Journal of Industrial Ecology, 3(1), 55-75. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1162/108819899569395?casa_token=_5G4ODEm USMAAAAA%3Avf7n0ijFC5IepOAqPWS4PeUYvSfr9x6-xzPBZTHSRt7SgQ75XXVRlp3 UrGM4VhTeCMbLQXYZZ5ZTBWWW (Hämtad 2024-11-22) EcoVadis, EcoVadis: analysing supply chain sustainability. https://resources.ecovadis.com/news-press/ecovadis-analysing-supply-chain-sustainability (Hämtad 2024-12-13) 39 Ellen MacArthur Foundation, The Butterfly Diagram: Visualizing the Circular Economy https://www.ellenmacarthurfoundation.org/circular-economy-diagram (Hämtad 2024-11-14) Ellen MacArthur Foundation, The technical cycle of the butterfly diagram https://www.ellenmacarthurfoundation.org/articles/the-technical-cycle-of-the-butterfly-diagra m (Hämtad 2024-11-14) Ellen MacArthur Foundation, What we do https://www.ellenmacarthurfoundation.org/about-us/what-we-do (Hämtad 2024-11-14) Europaparlamentet, Hur vill EU uppnå en cirkulär ekonomi till senast år 2050? https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/article/20210128STO96607/hur-vill-eu-uppna-en-ci rkular-ekonomi-senast-till-ar-2050 (Hämtad 2024-11-06) European Commission, Corporate sustainability reporting https://finance.ec.europa.eu/capital-markets-union-and-financial-markets/company-reporting- and-auditing/company-reporting/corporate-sustainability-reporting_en?prefLang=sv (Hämtad 2024-11-25) FAR Online, Det här är CSRD - syfte & bakgrund https://www.far.se/kunskap/hallbarhet/csrd-bakgrund-och-syfte/?srsltid=AfmBOoopYg65Co myZiNCDh2BmOz5sjY-Mqd5AypPh3UIMb-vkOH4TXqv (Hämtad 2024-12-03) FAR Online, ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi. https://www-faronline-se.ezproxy.ub.gu.se/dokument/esrs/esrse005/?q=esrs (Hämtad 2024-11-25) FAR Online, Frågor och svar om NFRD https://www.far.se/kunskap/hallbarhet/fragor-och-svar-om-nfrd/ (Hämtad 2024-12-03) Flyvbjerg, B. (2011). Case study. The Sage handbook of qualitative research, 4, 301-316. https://books.google.fr/books?hl=sv&lr=&id=AIRpMHgBYqIC&oi=fnd&pg=PA301&dq=Fl yvbjerg,+B.+(2011).+Case+study.+The+Sage+handbook+of+qualitative+research,+4,+301-3 16.+&ots=kqCQEIlBnf&sig=N86mR0ehBKPZ9cORHW-EAFAAS_A&redir_esc=y#v=onep age&q&f=false (Hämtad 2025-01-14) 40 Geels, F. W. (2002). Technological transitions as evolutionary reconfiguration processes: a multi-level perspective and a case-study. Research policy, 31(8-9), 1257-1274. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733302000628 (Hämtad 2024-11-20) Globala Målen, Hållbar konsumtion och Produktion https://globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/ (Hämtad 2024-12-15) Gond, J. P., Grubnic, S., Herzig, C., & Moon, J. (2012). Configuring management control systems: Theorizing the integration of strategy and sustainability. Management accounting research, 23(3), 205-223. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1044500512000339 (Hämtad 2024-11-14) Grafström, J., & Aasma, S. (2021). Breaking circular economy barriers. Journal of cleaner production, 292, 126002. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652621002225 (Hämtad 2024-11-21) Hjalsted, A. W., Laurent, A., Andersen, M. M., Olsen, K. H., Ryberg, M., & Hauschild, M. (2021). Sharing the safe operating space: Exploring ethical allocation principles to operationalize the planetary boundaries and assess absolute sustainability at individual and industrial sector levels. Journal of Industrial Ecology, 25(1), 6-19. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/jiec.13050 (Hämtad 2024-11-20) Industriutveckling, Bilindustrin https://www.industriutveckling.nu/bilindustrin/ (Hämtad 2024-12-03) Jerome, A., Helander, H., Ljunggren, M., & Janssen, M. (2022). Mapping and testing circular economy product-level indicators: A critical review. Resources, Conservation and Recycling, 178, 106080. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921344921006881 (Hämtad 2024-11-20) 41 Johnstone, L. (2019). Theorising and conceptualising the sustainability control system for effective sustainability management. Journal of Management Control, 30(1), 25–64. https://www-scopus-com.ezproxy.ub.gu.se/record/display.uri?eid=2-s2.0-85071608875&origi n=resultslist&sort=plf-f&src=s&sid=ec7bc715e149af5af0c28b504a4408f9&sot=b&sdt=b&s =%28TITLE-ABS-KEY%28Theorising+and+conceptualising+the+sustainability+control+sy stem+for+effective+sustainability+management%29+AND+AUTH%28Johnstone%29%29& sl=80&sessionSearchId=ec7bc715e149af5af0c28b504a4408f9&relpos=0 (Hämtad 2024-11-25) Joseph, J., Borland, H., Orlitzky, M., & Lindgreen, A. (2020). Seeing versus doing: How businesses manage tensions in pursuit of sustainability. Journal of Business Ethics, 164(2), 349-370. https://link.springer.com/article/10.1007/s10551-018-4065-1 (Hämtad 2024-11-25) Kanter, R.M. (2012). Ten reasons people resist change. Harvard Business Review. https://hbr.org/2012/09/ten-reasons-people-resist-changhttps://hbr.org/2012/09/ten-reasons-pe ople-resist-chang (Hämtad 2024-11-06) Kirchherr, J., Piscicelli, L., Bour, R., Kostense-Smit, E., Muller, J., Huibrechtse-Truijens, A., & Hekkert, M. (2018). Barriers to the circular economy: Evidence from the European Union (EU). Ecological economics, 150, 264-272. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0921800917317573 (Hämtad 2024-11-22) Kurilova-Palisaitiene, J., Sundin, E., & Sakao, T. (2023). Orienting around circular strategies (Rs): How to reach the longest and highest ride on the Retained Value Hill?. Journal of Cleaner Production, 424, 138724. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652623028822 (Hämtad 2024-11-20) Mangla, S. K., Luthra, S., Mishra, N., Singh, A., Rana, N. P., Dora, M., & Dwivedi, Y. (2018). Barriers to effective circular supply chain management in a developing country context. Production Planning & Control, 29(6), 551-569. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09537287.2018.1449265?casa_token=HE0kSr NaqAgAAAAA%3AYNHCSlmvw1QmViYNXy0XM9gpahAmiqFoH0_8VlsZqWRNfitbuw IkGgnGSOTnPNHGATrhS3NSC-kB (Hämtad 2024-11-22) 42 Masi, D., Kumar, V., Garza-Reyes, J. A., & Godsell, J. (2018). Towards a more circular economy: exploring the awareness, practices, and barriers from a focal firm perspective. Production Planning & Control, 29(6), 539-550. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09537287.2018.1449246?casa_token=12KF_p uqQ-UAAAAA%3AUlivpyNJ4ZXMvzPIw-oTZRAl6sGGCDq3tYhdfD6mVy5YScvfI5Y7L JMtt1qIxfUy9OjlqktWnJkI (Hämtad 2024-11-22) Millet, D., Bistagnino, L., Lanzavecchia, C., Camous, R., & Poldma, T. (2007). Does the potential of the use of LCA match the design team needs?. Journal of cleaner production, 15(4), 335-346. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S095965260500185X¨ (Hämtad 2024-11-22) Nationalencyklopedin, Hållbar utveckling. http://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/hållbar-utveckling (Hämtad 2024-11-07) Nationalencyklopedin, Livscykelanalys. http://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/livscykelanalys (Hämtad 2024-11-14) Naturskyddsföreningen, Cirkulär ekonomi. https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/cirkular-ekonomi/ (Hämtad 2024-11-06) Naturvårdsverket, Hållbar konsumtion och produktion https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/cirkular-ekonomi/hallbar-konsumtion-och-pr oduktion/ (Hämtad 2024-12-03) Nobre, G. C., & Tavares, E. (2021). The quest for a circular economy final definition: A scientific perspective. Journal of Cleaner Production, 314, 127973. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652621021910?ref=cra_js_challenge &fr=RR-1 (Hämtad 2024-11-14) Patel, R och Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Femte upplagan. Lund: Studentlitteratur. 43 PwC, Så funkar cirkulär ekonomi. https://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/cirkular-ekonomi?utm_source=chatgpt.com (Hämtad 2024-12-18) Ranta, V., Aarikka-Stenroos, L., Ritala, P., & Mäkinen, S. J. (2018). Exploring institutional drivers and barriers of the circular economy: A cross-regional comparison of China, the US, and Europe. Resources, Conservation and Recycling, 135, 70-82. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921344917302653?casa_token=uZsue30 w_L8AAAAA:LKYQeZAF4kHJByRCMlWgd7JgCAzlsY523u9ucTwj0d-6305-ydDJU7CGo q5RO1a5oRQsc89Arw (Hämtad 2024-11-22) RISE, Högt engagemang för cirkulär ekonomi bland svenska företag https://www.ri.se/sv/nyheter/blogg/hogt-engagemang-for-cirkular-ekonomi-bland-svenska-for etag (Hämtad 2024-12-18) Rizos, V., Behrens, A., Kafyeke, T., Hirschnitz-Garbera, M., & Ioannou, A. (2015). The Circular Economy: Barriers and Opportunities for SMEs. CEPS Working Documents No. 412/September 2015. http://aei.pitt.edu/67297/ (Hämtad 2024-11-22) Rodrigue, M., Magnan, M., & Boulianne, E. (2013). Stakeholders’ influence on environmental strategy and performance indicators: A managerial perspective. Management Accounting Research, 24(4), 301-316. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1044500513000474 (Hämtad 2024-11-19) Ryberg, M. W., Owsianiak, M., Clavreul, J., Mueller, C., Sim, S., King, H., & Hauschild, M. Z. (2018). How to bring absolute sustainability into decision-making: an industry case study using a planetary boundary-based methodology. Science of the Total Environment, 634, 1406-1416. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969718312397 (Hämtad 2024-11-20) Sakao, T., Bocken, N., Nasr, N., & Umeda, Y. (2024). Implementing circular economy activities in manufacturing for environmental sustainability. CIRP annals, 73(2), 457-481. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0007850624001239 (Hämtad 2024-11-06) 44 Sharma, G., & Jaiswal, A. K. (2018). Unsustainability of sustainability: Cognitive frames and tensions in bottom of the pyramid projects. Journal of Business Ethics, 148, 291-307. https://link.springer.com/article/10.1007/s10551-017-3584-5 (Hämtad 2024-11-25) Simons, R. (1994). Levers of control: How managers use innovative control systems to drive strategic renewal. Harvard Business Press. https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=FWk_XQK3nxIC&oi=fnd&pg=PR1&dq=sim ons+levers+of+control&ots=m_0DGaEpLz&sig=jIiOwotCHPQ48mvlTNyKPCVQTyo&redi r_esc=y#v=onepage&q=beleif&f=false (Hämtad 2024-11-22) Svenskt Näringsliv, Cirkulär ekonomi. https://www.svensktnaringsliv.se/fraga/Cirkul%C3%A4r_ekonomi (Hämtad 2024-11-07) Svenskt Näringsliv, Näringslivet: Så sänker vi hindren för de cirkulära ekonomin https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/hallbarhet-miljo-och-energi/naringslivet-sa-san ker-vi-hindren-for-den-cirkulara-ekonomin_1207092.html (Hämtad 2024-11-07) Thunberg, S., & Arnell, L. (2022). Pioneering the use of technologies in qualitative research–A research review of the use of digital interviews. International journal of social research methodology, 25(6), 757-768. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13645579.2021.1935565 (Hämtad 2025-01-14) Telenko, C., O'Rourke, J. M., & Seepersad, C. C. (2016). A compilation of Design for Environment guidelines. Journal of Mechanical Design, 138(3), 031102. https://asmedigitalcollection.asme.org/mechanicaldesign/article-abstract/138/3/031102/38410 0/A-Compilation-of-Design-for-Environment-Guidelines?redirectedFrom=fulltext (Hämtad 2024-11-22) Tucker, B.P. (2020), "Jumping through hoops: publishing interview-based management accounting research", Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. ahead-of-print No. ahead-of-print. https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/aaaj-08-2020-4737/full/html?casa_tok en=XC5M0rpdN5oAAAAA%3AbfnMJwKvUhOn_kEb59E5HUYN_v9ZmrZD7Nj7cxzrQo m9I5SdCYK1jTU7g9OJna2illkV0rChTWY59KsfyJq81JZsmifzSXIqHHMukOPtCzzPn0aD dYE (Hämtad 2025-01-14) 45 Velenturf, A. P., Archer, S. A., Gomes, H. I., Christgen, B., Lag-Brotons, A. J., & Purnell, P. (2019). Circular economy and the matter of integrated resources. Science of the Total Environment, 689, 963-969. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969719330220 (Hämtad 2024-12-04) Gillai B., Ling C.Y. & Lee.H. (2022) The Road Toward A Circular Value Chain, Stanford Graduate Business Shool, Value Chain Innovation Initiative. https://www.gsb.stanford.edu/faculty-research/publications/road-toward-circular-value-chain, (Hämtad 2024-12-04) Volvo Cars, Cirkulär Ekonomi. https://www.volvocars.com/se/sustainability/circular-economy/ (Hämtad 2024-11-27) Volvo Cars, Årsredovisning 2014. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/volvocarsar2014eng.pdf (Hämtad 2024-11-28) Volvo Cars, Årsredovisning 2015. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/volvocargroupar2015eng.pdf (Hämtad 2024-11-28) Volvo Cars, Årsredovisning 2016. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/annualreport2016.pdf (Hämtad 2024-11-28) Volvo Cars, Årsredovisning 2017. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/volvoar2017report.pdf (Hämtad 2024-11-28) Volvo Cars, Årsredovisning 2018. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/volvoar2018report.pdf (Hämtad 2024-11-29) Volvo Cars, Årsredovisning 2019. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/volvocargroupannualreport2019.pdf (Hämtad 2024-11-29) Volvo Cars, Årsredovisning 2020. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/volvocargroupannualreport2020.pdf (Hämtad 2024-11-29) 46 Volvo Cars, Års- och hållbarhetsredovisning 2021. https://vp272.alertir.com/afw/files/press/volvocar/202204044873-1.pdf (Hämtad 2024-11-29) Volvo Cars, Års- och hållbarhetsredovisning 2022. https://vp272.alertir.com/afw/files/press/volvocar/202303076446-1.pdf (Hämtad 2024-12-02) Volvo Cars, Års- och hållbarhetsredovisning 2023. https://vp272.alertir.com/afw/files/press/volvocar/202403050373-1.pdf (Hämtad 2024-12-02) 47 8. Bilagor 8.1 Bilaga 1 - Intervjuguide Inledande frågor: Om dig och din roll 1. Kan du beskriva din roll och arbetsuppgifter på Volvo Cars? 2. Hur länge har du arbetat på Volvo Cars, och hur har ditt arbete förändrats med företagets satsningar på cirkulär ekonomi? Modeller för cirkulär ekonomi 3. Vilka operativa förändringar har ni genomfört för att möjliggöra cirkulära initiativ inom företaget? 4. Hur ser produktutvecklingen ut när det gäller att ta hänsyn till hållbarhet och cirkulär ekonomi? 5. Använder ni en specifik affärsmodell för att integrera hållbarhet och cirkulär ekonomi i produktutvecklingen? 6. Vad är organisationens övergripande mål och strategi för att bli cirkulära, särskilt målet för 2040? 7. Hur används LCA i er verksamhet? 8. Vad för roll har exempelvis Volvo On Demand (bilpool) spelat i er övergång till cirkulär ekonomi? Implementeringsstrategier 9. Hur sprider ni kunskap om cirkulär ekonomi inom organisationen, särskilt till lägre chefer och operativa nivåer? 10. Vilka metoder och verktyg använder ni för att öka medvetenheten och engagemanget kring cirkulär ekonomi bland alla anställda? 11. Hur upplever ni samarbetet med leverantörer och återförsäljare när det gäller att implementera cirkulära initiativ? Barriärer 12. Har ni sett några förändringar i kostnader eller behövt göra investeringar för att genomföra övergången till cirkulär ekonomi? 13. Hur ser ni på cirkulär ekonomi ur ett kostnadsperspektiv, både på kort och lång sikt? 14. Har ni upplevt några utmaningar eller barriärer när ni implementerat cirkulär ekonomi? Vilka har i så fall varit de största utmaningarna och hindren ni har stött på? 15. Hur har ni hanterat och överkommit dessa barriärer? 16. Har ni märkt någon påverkan hos era kunder till följd av övergång till cirkulär ekonomi? Hur har deras reaktioner varit? 48 17. Har ni märkt av några reaktioner från exempelvis kunder om ni gjort prisjusteringar till följd av införandet av cirkulär ekonomi? 18. Vilka framtida utmaningar ser ni när det gäller att vidareutveckla era cirkulära initiativ? 19. Ser ni några lagar eller regler idag som fortfarande försvårar för en omställning till cirkulär ekonomi? 20. Finns det specifika statliga eller externa stödåtgärder ni hade önskat för att underlätta övergången till en cirkulär ekonomi? 49