Blockchain-teknik som ett verktyg för
företags hållbarhetskommunikation
En fallstudie av livsmedelsföretaget Unilever
Kandidatuppsats i företagsekonomi
Redovisning
FEK335
Höstterminen 2023
Handledare: Lana Sabelfeld
Författare: Ahmad Alabdullah och Alexandra Dinc
1
Förord
Författarna av uppsatsen vill börja med att rikta ett stort tack till alla som har varit med och
bidragit till genomförandet av studien. Vi vill tacka vår handledare Lana Sabelfeld som
handlett oss och bidragit med värdefull feedback, synpunkter och konstruktiv kritik under
hela uppsatsprocessen. Slutligen vill vi även tacka vår seminariegrupp och opponenter som
givit oss rekommendationer och synpunkter under seminarietillfällena värda att uppskatta.
Tack!
Göteborg, 14 januari 2024
_________________________ _________________________
Ahmad Alabdullah Alexandra Dinc
2
Sammanfattning
Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
Kandidatuppsats, Redovisning, HT 2023
Författare: Ahmad Alabdullah och Alexandra Dinc
Handledare: Lana Sabelfeld
Titel: Blockchain-teknik som ett verktyg för företags hållbarhetskommunikation.
Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverantörskedjor som sträcker sig över flera
länder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kräver integrering av ekologiska och
sociala överväganden. En viktig aspekt vid den integreringen är transparent kommunikation
av hållbarhetsinsatser och prestanda, vilket är avgörande för företags överlevnad.
Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella lösningar för
att förbättra spårbarhet och transparens i leverantörskedjor, vilket kan möta intressenternas
krav samt gynna företaget och samhället i stort.
Syfte: Studien undersöker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsföretags
leverantörskedja med fokus på spårbarhet och transparens för hållbarhetskommunikation.
Genom att identifiera och utvärdera dess potential syftar studien till att ge insikter om
blockchain-teknikens roll i hållbarhetskommunikation mellan olika aktörer, inklusive
konsumenter, i leverantörskedjan.
Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod är av kvalitativ karaktär. I denna studie har
empirisk data samlats in från årsrapporter, webbsidor och pressreleaser. En kvalitativ
textanalys användes sedan för att analysera insamlad data från företaget som studerades i
syfte att besvara frågeställningen i denna studie.
Resultat och slutsatser: Blockchain-tekniken spelar en avgörande roll i att främja
hållbarhetskommunikation inom leverantörskedjan. Tekniken utnyttjas för att effektivisera
hållbarhetskommunikation i leverantörskedjan genom att förbättra spårbarhet, öka
transparens, minimera riskerna för anklagelser för greenwashing, vilket bidrar till att förbättra
företagets hållbarhetsprestanda och bygga upp förtroende bland konsumenter.
Förslag till vidare forskning: Det hade varit intressant att undersöka blockchain-teknikens
roll i andra branscher som också har stor påverkan på miljön och människor. Några exempel
på undersökningsurval är modebranschen eller byggbranschen. Ett annat förslag för vidare
forskning är att undersöka möjligheterna att utvidga tillämpning av blockchain-tekniken till
andra områden inom livsmedelsbranschen som logistik, distribution eller marknadsföring.
Nyckelord: Supply Chain Management, hållbarhet, hållbarhetskommunikation, Triple
Bottom Line, blockchain, spårbarhet, transparens, effektivitet.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Bakgrund 5
1.2 Problembeskrivning 5
1.3 Syfte och frågeställning 6
1.4 Definition av centrala begrepp 7
1.5 Studiens disposition 8
2. Referensram 9
2.1 Supply Chain Management 9
2.2 Hållbarhet och Supply Chain Management 9
2.3 Intressentmodellen 10
2.4 Hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management 11
2.5 Spårbarhet och transparens 13
2.6 Blockchain-tekniken 14
2.7 Blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation 14
2.8 Studiens analysmodell 15
3. Metod och datainsamling 16
3.1 Val av metod 16
3.2 Urval 16
3.2.1 Val av bransch 16
3.2.2 Val av företag 17
3.3 Datainsamling 17
3.4 Dataanalys 20
3.5 Kritik mot metodansats 22
4. Empiri 23
4.1 Unilever 23
4.2 Supply Chain Management och hållbarhet 23
4.3 Hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management 24
4.4 Blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation 25
5. Resultat och diskussion 26
5.1 Supply Chain Management och hållbarhet 27
5.2 Hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management 28
5.3 Blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation 30
5.4 Studiens utvecklade analysmodell 33
6. Slutsats 34
6.1 Studiens slutsatser 34
6.2 Förslag till vidare forskning 35
Källförteckning 36
4
1. Inledning
I uppsatsens första avsnitt ges en inledning om ämnet samt en beskrivning av bakgrunden.
Det följer sedan av en problembeskrivning som förklarar de gap som finns i tidigare
forskning inom ämnet i uppsatsen. Problembeskrivningen tillfaller sedan i syftet med
uppsatsen och den frågeställning som ska undersökas. Avslutningsvis presenteras centrala
begrepp med en definition samt en översikt av studiens disposition. Avsnittet har som syfte
att skapa intresse för, definiera centrala begrepp samt beskriva och motivera studiens syfte.
1.1 Bakgrund
I takt med globaliseringen har nutida leverantörskedjor blivit längre och sträcker sig över
många olika länder och industrier. Med leverantörskedja innebär det alla aktiviteter och
processer som är involverade i produktionen, bearbetningen, distributionen, och
marknadsföringen av varor (Routroy & Behera, 2017). Denna utveckling har medfört en ökad
komplexitet vid styrning och hanteringen av globala leverantörskedjor. En ökande oro i
samhället för sociala och ekologiska frågor har komplicerat styrningen och hanteringen av
leverantörskedjor ytterligare. Företag står nu inför allt starkare efterfrågan från konsumenter,
investerare och andra intressenter att agera mer ansvarsfullt och hållbart. Företag bör
integrera ekologiska, sociala och ekonomiska överväganden i hela sin verksamhet, från
produktion och inköp av råmaterial, till distribution av slutprodukter och till konsumenter
(Mentzer, DeWitt, Keebler, Min, Nix, Smith, & Zacharia, 2001). I den globala och allt mer
sammankopplade världen spelar livsmedelsindustrin en avgörande roll i hanteringen av
ekologiska och sociala frågor. Denna sektor har även inflytande på folkhälsan i samhället i
stort (Mangla, Kazançoğlu, Yıldızbaşı, Öztürk & Çalık, 2022).
1.2 Problembeskrivning
I takt med den nödvändigheten av integreringen av sociala och ekologiska aspekter i
leverantörskedjor har den ökade medvetenheten för ekologiska och sociala effekter av
livsmedelsproduktion och konsumtion lett till en större efterfrågan från företagets intressenter
på en transparent kommunikation kring hållbarhetsinsatser och prestanda. Forskningen pekar
på att hållbarhetskommunikation har därmed blivit en nödvändig affärspraxis på dagens
marknad och övergått från att enkelt rapportera om implementering av hållbarhetsmål och
hållbarhetsinitiativ till att transparent demonstrera och visa upp ansträngningar som görs av
företag gällande hållbarhetsrelaterade frågor till företagets intressenter (Cao, Johnson &
Tulloch, 2023). Forskningen belyser att transparent kommunikation av hållbarhetsinstaster
och prestanda medför en rad fördelaktigheter och medför långsiktiga konkurrensfördelar för
företag (Kamble, Gunasekaran & Sharma, 2020)
Transparent hållbarhetskommunikation mot företagets intressenter ställer krav på
livsmedelsföretag att ha synlighet över sina leverantörskedjor och kapacitet att effektivt
5
kunna spåra och verifiera produktrelaterade aktiviteter och processer i leverantörskedjor.
Ineffektiv spårbarhet är tids- och resurskrävande och är en kritisk utmaning för företag vid
kartläggning och säkerställandet av hållbarhetsrelaterade insatser och prestationer i deras
egna leverantörskedjor. Forskningen visar därtill att livsmedelsföretags förmåga till effektiv
verifierbarhet och spårbarhet stödjer företag med att hantera hållbarhetsutmaningar och att ta
de lämpliga beslut som krävs, vilket gynnar både företag, miljön och samhället i stort (Bai,
Cordeiro & Sarkis, 2016).
Mot bakgrund av beskrivningen ovan framstår därmed teknologiska innovationer som
potentiella lösningar för att förbättra hållbarhetskommunikation i leverantörskedjor. I denna
studie utforskas potentialen med att utnyttja blockchain-tekniken för
hållbarhetskommunikation i leverantörskedjan.
1.3 Syfte och frågeställning
Studien undersöker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsföretags
leverantörskedja med fokus på spårbarhet och transparens för hållbarhetskommunikation.
Genom att identifiera och utvärdera dess potential syftar studien till att ge insikter om
blockchain-teknikens roll i hållbarhetskommunikation mellan olika aktörer, inklusive
konsumenter, i leverantörskedjan.
Studiens syfte tillfaller i följande frågeställning:
Hur utnyttjas blockchain-tekniken som ett verktyg för företags hållbarhetskommunikation?
6
1.4 Definition av centrala begrepp
Supply chain management (SCM): Eller hantering och styrning av leverantörskedjan på
svenska är processen att planera, styra och optimera flödet av varor, tjänster och information
längs hela leverantörskedjan från råvaruproduktion till distrubtion till slukunden. Syftet med
SCM är att effektivisera processer som är involverade inom hela leverantörskedjan och
minimera kostnader.
Hållbarhet: Det innebär att uppnå dagens behov utan att utmana framtida generationers
behov. Inom affärsmässiga sammanhang ligger fokus på hållbarhet genom att integrera
sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i mål att skapa hållbart och långsiktigt värde
och minimera negativa effekter på miljön och människor.
Hållbarhetskommunikation: Kommunicering av en organisations sociala och ekologiska
hållbarhetsmål, hållbarhetsinitiativ och hållbarhetsprestationer till intressenter, inklusive
investerare, leverantörer, konsumenter och andra intressenter i samhället.
Blockchain-tekniken: Det är ett decentraliserat och distribuerat databassystem som försäkrar
transaktioner av information. Tekniken kännetecknas av spårbarhet, säkerhet och transparens
och eliminerar risken att manipulera information.
Spårbarhet: Det refererar till kapacitet att kunna följa information som registreras på ett
databassystem. I leverantörskedjan sammanhang syftar detta till att ge insyn i information om
produktens resa och processer som är involverade i produktion längs med hela
leverantörskedjan.
Transparens: Inom leverantörskedjan innebär transparens att tillhandahålla tydlig och
tillförlitlig information om olika processer och aktörer. Det innebär öppenhet och
tillgänglighet av relevant data. Syftet med transparent information är att skapa förtroende för
information som lämnas ut avseende leverantörskedjan.
7
1.5 Studiens disposition
Avsnitt 1: Inledning
I uppsatsens inledande avsnitt presenteras bakgrund, problembeskrivning, syfte och
frågeställning. Vidare definieras centrala begrepp som kommer att ingå i uppsatsen följt av en
översikt över studiens disposition.
Avsnitt 2: Referensram
Det andra avsnittet i uppsatsen syftar till att ge en översikt över tidigare litteratur och ge en
förståelse för hur blockchain kan användas som ett verktyg vid hållbarhetskommunikation i
leverantörskedjan. Referensramen kommer att ligga till grund för analys.
Avsnitt 3: Metod
I det tredje avsnittet beskrivs den metod som använts i studien för att kunna besvara
frågeställningen. Vidare motiveras och diskuteras val av metod, urval, datainsamling,
dataanalys samt kritik.
Avsnitt 4: Empiri
I uppsatsens fjärde avsnitt presenteras det insamlade empiriska materialet om studieobjektet
som har hämtats från olika typer av digitala källor och webbsidor.
Avsnitt 5: Diskussion
I det femte avsnittet i uppsatsen analyseras och diskuteras studiens referensram tillsammans
med det empiriska materialet som hämtats.
Avsnitt 6: Slutsats
I uppsatsens sjätte avsnitt framförs de slutsatser som kan dras utifrån referensramen, empirin
och diskussionen. Avslutningsvis redogörs det för studiens bidrag samt förslag på vidare
forskning inom ämnet som studeras i uppsatsen.
8
2. Referensram
I uppsatsens andra avsnitt presenteras referensramen. Referensramen sammanfattar vad
tidigare forskning har framställt för det som ska studeras i uppsatsen. Detta avsnitt har som
syfte att introducera en referensram som kommer att ligga till grund för analysen i denna
uppsats. Målet med avsnittet är att ge en översikt över tidigare litteratur och hur tidigare
forskningsresultat hänger ihop.
2.1 Supply Chain Management
En leverantörskedja kan definieras som en uppsättning av organisationer och individer som är
involverade i flöden av produkter, tjänster, ekonomiska medel och information. Med andra
ord omfattar processen alla steg från råvaruproduktion till distribution av färdiga produkter till
slutkunder. Under den senaste tiden har förändrade marknadsförhållanden och den
teknologiska utvecklingen påverkat leverantörskedjan. Den har därmed börjat inkludera även
hållbarhetsaspekter samt strategisk och systemisk affärspraxis som involverar samarbete,
kommunikation och teknologisk integration över hela leverantörskedjan (Mentzer et al.,
2001).
Supply Chain Management (SCM) är ett samlingsbegrepp för planering och styrning av olika
verksamheter, dvs. aktiviteter och processer, inom en leverantörskedja. SCM berör olika
sorters affärsenheter såsom produktionsutveckling, marknadsföring, logistik, finansiering och
distribution till slutkunder. Detta innebär att olika aktiviteter och processer inom en
leverantörskedja kan vara kopplade till olika aktörer. Exempelvis kan en produktion av
komponenter tas hand om av ett företag medan distribution av slutprodukten kan skötas av ett
annat företag. SCM beaktas därmed vara ett komplext uppdrag eftersom hänsyn måste tas till
de olika aktörer som är involverade i och till olika processer som krävs inom
leverantörskedjan (Mentzer et al., 2001). Routroy & Behera (2017) pekar på att
globaliseringen har komplicerat hanteringen och styrningen av leverantörskedjor eftersom
olika affärsenheter kan sträcka sig över många olika länder och industrier. Syftet med SCM är
säkerställandet att flöden av varor, tjänster och information hanteras effektivt. Effektiv SCM
främjar långsiktigt värdeskapande både för de enskilda aktörerna och för leverantörskedjan
som helhet (Mentzer et al., 2001). Effektiv SCM kan dessutom utveckla både leverantörs- och
kundrelationer, vilket medför konkurrensfördelar för företag gentemot sina konkurrenter
(Lambert & Enz, 2017).
2.2 Hållbarhet och Supply Chain Management
Hållbarhetsaspekter inom supply chain management handlar om att integrera sociala,
ekologiska och ekonomiska faktorer i styrning och hantering av leverantörskedjor. Det
innebär att företag måste ta hänsyn till hur deras verksamhet påverkar samhället och miljö
samtidigt som de skapar ekonomiska vinster (Carter & Easton, 2011). Khan, Mubarik,
9
Kusi-Sarpong, Gupta, Zaman & Mubarik. (2022) beskriver ett välkänt ramverk som används
inom leverantörskedjan för att främja hållbarhet, det så kallade Triple Bottom Line-framework
(TBL). Ramverket består av tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Khan et al. (2022) belyser vidare att hållbarhet vid styrning av leverantörskedjor syftar till att
integrera TBL-principer, med alla dess tre dimensioner, inom hela leverantörskedjan, från
råvaruproduktion till produktleverans till slutkunder. Skärningspunkten mellan dessa tre
dimensioner ses som ett sätt att uppnå långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärspraxis
(Carter & Easton, 2011). De tre dimensionerna inom leverantörskedjan definieras enligt
Kamble, Gunasekaran & Gawankar (2020); Carter & Easton (2011) enligt följande:
Ekologisk hållbarhet handlar om att minska miljöpåverkan av processer och
aktiviteter i leverantörskedjan. Detta utgörs huvudsakligen av koldioxidutsläpp,
avskogning, matavfall och livsmedelskvalitet och säkerhet.
Social hållbarhet handlar om att olika parter engageras i leverantörskedjan. Det
innebär även att företag arbetar för att säkerställa efterlevnad av mänskliga och
sociala rättigheter via hela leverantörskedjan. Detta berör bland annat bra
arbetsförhållanden, goda arbetsmiljöer och rättvisa löner.
Ekonomisk hållbarhet innebär att skapa ekonomiska värden på ett sätt som är hållbart
på lång sikt. Detta kan ske genom att minska kostnader och hållbart effektivisera
produktionsrelaterade aktiviteter. Det kan inkludera att främja lokal ekonomisk
utveckling och säkra långsiktiga partnerskap med hållbara leverantörer.
2.3 Intressentmodellen
Enligt Hartmann et al. (2020) beskrivs det att en organisations intressenter består av individer
och organisationer som på ett eller annat sätt bidrar till och drar nytta av den aktuella
organisationen. Författarna illustrerar detta med en modell som kallas intressentmodellen.
Hartmann et al. (2020) menar på att intressentmodellen innebär att organisationer inte enbart
är till för att uppfylla de krav och behov som ägarna har, utan organisationer bör även
uppfylla de krav och behov som finns från alla olika intressentgrupper. En intressent är
nödvändigtvis inte viktigare än de andra, dock utesluter detta inte möjligheten att vissa
intressenter för tillfället kan vara viktigare för organisationen än andra. En organisation är
inte bara beroende av ägarna för att uppnå framgång och överlevnad, utan av alla olika
intressentgrupper. Att därmed ta hänsyn till flera intressenter i sin verksamhet är en långsiktig
syn och därmed mer hållbar. I denna studie kommer fokuset att ligga på
konsumentperspektivet inom intressentmodellen. Intressentmodellen illustreras enligt
följande, se Figur 1.
10
Figur 1. Illustration av intressentmodellen (Hartmann et al., 2020).
2.4 Hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management
Enligt Cao, Johnson & Tulloch (2023) innebär hållbarhetskommunikation inom
leverantörskedjan kommunicering av en organisations sociala och ekologiska hållbarhetsmål,
hållbarhetsinitiativ och hållbarhetsprestationer till intressenter, inklusive investerare,
leverantörer, konsumenter och samhället i stort. Carter & Easton (2011) beskriver att
hållbarhetskommunikation inom SCM är av stor betydelse för att integrera och främja
ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter i hela leverantörskedjan samt uppnå företagets
hållbarhetsmål. Cao, Johnson & Tulloch (2023) belyser att hållbarhetskommunikation har
blivit en nödvändig affärspraxis på dagens marknad på grund av ökande oro för
hållbarhetsfrågor. Hållbarhetskommunikation har dock övergått från att enkelt rapportera om
implementering av hållbarhetsmål och hållbarhetsinitiativ, såsom olika certifieringssystem,
till att transparent demonstrera och visa upp ansträngningar som görs av företag gällande
hållbarhetsrelaterade frågor. Det innebär att information av både hållbarhetsmål och initiativ
samt hållbarhetsprestation ska vara transparent och tillgänglig för olika intressenter. Cao, Xu
& Bryceson (2023) beskriver att denna information utsätts för manipulation och ändring och
kan öppna dörrar till greenwashing, vilket kan försämra företagets konkurrenskraft och skada
konsumentens förtroende för företaget. Externa intressenter förväntar sig nu att företag aktivt
och transparent visar sina hållbarhetsåtaganden och prestationer i ekologiska och sociala
frågor. Det föreligger därmed behov av att implementera olika mekanismer och strategier för
att säkerställa att sådan information uppfyller kraven om transparens och tillgänglighet.
Genom effektiv och transparent hållbarhetskommunikation kan företag stimulera pro-hållbara
köp, skapa en konkurrensfördel och differentiera företags varumärke från konkurrenter, samt
bygga förtroende och trovärdighet kring sitt hållbarhetsarbete (Carter & Easton, 2011).
Lahme & Klenk (2015) bekräftar vikten av att effektivt och transparent kommunicera
företagets hållbarhetsåtaganden och prestationer i globala leverantörskedjor till olika
intressenter. Detta är i syfte att bygga förtroende, skydda företagets rykte och säkerställa
11
starka och långsiktiga relationer med intressenter. Företag som sätter igång med att skapa
transparens om sina hållbarhetsmål, initiativ och prestationer inser snart att processen blir
positivt belönad på olika sätt.
När konsumenter har tillgång till mer detaljerad information om produktens ursprung och
tillverkningsprocess, kan de bli villiga att stödja företag som delar deras värderingar om
sociala och miljömässiga hållbarhetsfrågor. Konsumenter uppmuntras därmed att välja
produkter från det företag som transparent kommunicerar om sina hållbarhetsinsatser samt
vara villiga att betala ett premium för dessa produkter, vilket skapar finansiellt värde för
företaget. Genom att företag kommunicerar transparent om sina hållbarhetsinsatster kan det
även skapa socialt värde. Detta sker genom att företaget kan förbättra sin image och bygga
upp förtroende med konsumenter genom minskningen av informationsasymmetrin. Detta
förtroende kan leda till starkare kundrelationer, ökad lojalitet och en mer positiv
varumärkesuppfattning. Transparent hållbarhetskommunikation bidrar även till att stärka
företagets konkurrenskraft genom att skilja sig från konkurrenterna och locka till sig
konsumenter som värderar hållbarhet högt. Detta i sin tur inspirerar fler företag att anta
transparent hållbarhetskommunikation vilket kan leda till positiva sociala och miljömässiga
förändringar (He, Liu, Liu & Fu, 2023).
En effektiv och transparent hållbarhetskommunikation kräver dock att företag har synlighet
över information om olika aktiviteter och processer inom sina leverantörskedjor, en utmaning
som företag med komplexa/globala leverantörskedjor står inför. Synligheten över information
om olika aktiviteter och aktörer inom leverantörskedjor försvåras parallellt med ökande
komplexitet i leverantörskedjor som beror i sin tur på allt mer geografiskt utspridda
affärsenheter som tillhör en och samma leverantörskedja. Synlighet är avgörande för företag
för att effektivt kunna spåra information relaterad till olika processer och aktiviteter inom
leverantörskedjan, särskilt i produktion och lower-tier delar av leverantörskedjan. Med
lower-tier delar av leverantörskedjan menas de leverantörer som befinner sig längre ned i en
företags leverantörskedja (Busse, Schleper, Weilenmann, & Wagner, 2017). Sociala och
ekologiska skador kan dock uppstå i olika stadier inom leverantörskedjan. Det är företag som
styr leverantörskedjan som är ansvarigt för hållbarhetsfrågor och arbete. Företag ska se till att
leverantörer och parter uppfyller hållbarhetskriterier samt utveckla hållbarhetsåtgärder inom
hela leverantörskedjan (Fahimnia, Sarkis, & Davarzani, 2015).
Brist på transparent hållbarhetskommunikation och effektiv informationsflöde, som orsakas
av minskad synlighet, kan därmed medföra hållbarhetsrisker. Det handlar om att säkerställa
att olika aktiviteter, processer och varor inom en leverantörskedja uppfyller TBL kriterier och
krav, det vill säga kontrollproblem. Detta gäller på både lokal och global nivå. Brist på
effektiv kommunikation och informationsflöde leder dessutom till oförmåga av realtid
kartläggning. Detta orsakar svårighet med att tillräckligt effektivt identifiera hållbarhetsrisker
och bidra till att ta lämpliga åtgärder och beslut. Som nämnts ovan förhindrar begränsat
informationsflöde och icke-transparent hållbarhetskommunikation även företag att vara
transparenta mot sina konsumenter angående deras hållbarhetsinsatser inom
12
leverantörskedjor. Detta leder till strategiska och anseende problem för företag med
globala/komplexa leverantörskedjor (Khan et al., 2022).
2.5 Spårbarhet och transparens
Spårbarhet och transparens är två olika begrepp inom leverantörskedjor. Spårbarhet är den
egenskap som möjliggör transparens. Spårbarhet innebär förmågan att ha synlighet över
produktrelaterad information i olika stadier av leverantörskedjan. Det kan handla om olika
processer och parter inom leverantörskedjan såsom återförsäljare eller produktens
geografiska ursprung (Sunny, Undrallla & Pillai, 2020). Som nämnts ovan försvåras
spårningen i komplexa leverantörskedjor på grund av att olika affärsenheter sträcker ut sig
över många olika länder och industrier. Därmed försämrar komplexa leverantörskedjor
företags förmåga att ha fullständig tillgång till information om deras leverantörer, särskilt
lower-tier leverantörer (Busse et al., 2017). När det gäller social och ekologisk hållbarhet
syftar spårbarhet till att säkerställa och verifiera att produkter, aktörer och aktiviteter
uppfyller TBL-principer (Carter & Easton 2011; Khan et al., 2022). Låg grad av spårbarhet
har under senaste tiden lett till en rad hållbarhetskriser och skandaler, vilket ställer krav på att
förbättra spårbarhet inom leverantörskedjor. Det belyses att spårning av hållbarhetsaktiviteter
är beroende av samarbete och harmonisering av TBL-principer, hållbarhetsinitiativ och
hållbarhetsmål mellan aktörer inom leverantörskedjan. Forskningen pekar dessutom på vikten
av utnyttjandet av olika teknologiska lösningar, såsom Internet of things (IoT), RFID och
blockchain för att förbättra spårbarhet inom leverantörskedjor (Garcia-Torres, Albareda,
Rey-Garcia, & Seuring, 2019; Mol, 2015). Förbättrad spårbarhet möjliggör insamling av
hållbarhetsrelaterad information i syfte att identifiera brister samt ta lämpliga beslut som
krävs, vilket utveckla hållbarhetsprestanda och leder till bättre hållbarhetsresultat (Marconi,
Marilungo, Papetti & Germani, 2017). Inom livsmedelsbranschen är effektiv spårbarhet extra
avgörande eftersom det möjliggör säkerställande av matkvalitet och säkerhet samt förebygga
spridning av potentiellt dåligt tillverkade produkter genom att effektiviserar
livsmedelelåterkallase (Wang, Li & O'Brien, 2009).
Transparens handlar om den övergripande synligheten i leverantörskedjan. Transparens inom
en leveranskedja avser alltså i vilken utsträckning olika intressenter har tillgång till den
leverantörskedjarelaterad information de begär. Aspekter som informationsförlust, störningar,
fördröjningar och förvrängningar är centrala för transaprens och utgör hållbarhetsrisker
(Sunny et al., 2020). På grund av ökad medvetenhet avseende sociala och ekologiska faktorer
från olika aktörer i samhället agerar nu företag med hållbarhet som en strategisk affärsmodell
samt samordna transparent hållbarhetsinformation öppet till slutkunden (Carter & Easton,
2011). Fokuset på sociala och ekologiska faktorer inom leverantörskedjan i kombination med
ett transparent informationsflöde är ett stort steg för att skapa konkurrensfördel för företag
gentemot dess konkurrenter (Gold et al., 2009). Hållbart agerande upprätthåller och utvecklar
även relationer mellan olika aktörer i leverantörskedjan (Tsai, Bui, Tseng, Ali, Lim & Chiu,
2021).
13
2.6 Blockchain-tekniken
Blockchain-tekniken (BT) definieras som en digital databas eller ett register där alla
genomförda transaktioner mellan användare lagras i så kallade block. Varje block innehåller
en mängd information om flera transaktioner. När blocket färdigt bildats, dvs. blir fullt med
information, börjar information lagras på ett nytt block som länkas till det tidigare blocket via
kedja. BT är, i motsats till traditionella databaser, en decentraliserad databas som distribueras
över ett nätverk av datorer, så kallade noder. Samtliga noder som är anslutna till ett visst
blockchain-nätverk har kopior av hela transaktionshistoriken. Med andra ord innebär det att
det finns identiska kopior av all transaktionsrelaterad information på alla noder som är
anslutna till blockchain-nätverket. Detta gör det svårt för någon enskild användare att
manipulera eller ändra transaktionshistoriken (Nakamoto 2008; Kamble, Gunasekaran &
Sharma, 2020).
En viktig egenskap i ett blockchain-nätverk är omutlighet. Det innebär att information om
nya transaktioner, eller potentiella ändringar av tidigare transaktioner, behöver verifieras av
noder innan de kan läggas till som ett nytt block med information i kedjan. En metod som
kallas peer-to-peer. Verifieringsprocessen sker där noder samarbetar för att validera och
godkänna nya transaktionsrelaterade information. Potential ändring eller skapandet av ny
information raderar inte tidigare information. Det gör att hela transaktionshistoriken i ett
blockchain-nätverk är synlig. Mot bakgrund av beskrivningen ovan skapas full spårbarhet och
därmed transparens i hela transaktionshistoriken inom blockchain-nätverket (Nakamoto 2008;
Lemieux 2016; Kamble, Gunasekaran & Sharma, 2020). Detta ökar i sin tur tillförlitlighet för
lagrad information (Kamble, Gunasekaran & Sharma, 2020). Tillvägagångssättet har skapat
möjligheten för två oberoende parter, som inte delar ömsesidig tillit, att genomföra
transaktioner av värde samt att kunna tro på transaktionsrelaterade information utan att en
tredje part behöver vara involverad (Abeyratne & Monfared, 2016).
2.7 Blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation
I jämförelse med traditionella databassystem bidrar blockchain-tekniken till ökad nivå av
transparens inom leverantörskedjan (Bai et al., 2022). Detta är på grund av att
blockchain-tekniken bidrar med omutlig, spårbar och transparent information (Sunny et al.,
2020). När information om produkter och produktion återspeglas på blockchain-databasen
möjliggör detta realtid spårning av denna information. Även information om olika processer
och aktiviteter inom leverantörskedjan kan återspeglas och därmed spåras effektivt. All
information som registreras på blockchain-databasen kan vara synlig av alla intressenter för
leverantörskedjan, såsom involverade producenter och konsumenter. Därmed kan information
om produkter följas längs hela leverantörskedjan från råvaruursprung till distributörer. Detta
ger konsumenter tillgång till den information som de begär avseende produkter och processer
inom leverantörskedjan. Några exempel på efterfrågad information av konsumenter är
råvaruursprung och matkvalitet (Kamble, Gunasekaran & Sharma 2020). Eftersom lagrad
information på blockchain-databasen är omutlig, säker och spårbar bidrar detta till ökad
transparens mellan aktörer för processer och aktiviteter inom leverantörskedjan (Bai et al.,
14
2022). Blockchain-tekniken kan i sin tur uppfylla intressenternas krav, såsom konsumenter,
på transparent information avseende ekologiska och sociala hållbarhetsfrågor (Carter &
Easton, 2011).
Eftersom blockchain-tekniken möjliggör realtidsspårning av information samt omutlighet
medför detta en positiv påverkan på att effektivisera informationsutbyte mellan olika parter
och därmed kommunikation inom leverantörskedjan. En test genomförd av Walmart visar att
spårningen av en mango produkt genom användning av blockchain-tekniken tog endast 2,2
sekunder från återförsäljare till produktens ursprung. Utan användningen av
blockchain-tekniken tog det sju dagar och krävdes kontakt med alla involverade aktörer inom
produktens leverantörskedja för att få den nödvändiga informationen, en process som kunde
elimineras med blockchain-tekniken (Singh & Vishwakarma, 2023). Ökad effektivitet
avseende informationsutbyte möjliggör därmed transparent kommunikation mellan parter
längs hela leverantörskedjan (Kshetri, 2018).
2.8 Studiens analysmodell
Baserat på den angivna referensramen har studiens analysmodell utvecklats och presenteras i
figur 2. Studiens analysmodell är avsedd att undersöka hur blockchain-tekniken kan utnyttjas
i företags hållbarhetskommunikation. Detta undersöks genom att analysera SCM som
tillämpningsområde i företaget. Innehållet i studien kommer att behandla kommunikation av
hållbarhetsaspekter, social, ekologiska och ekonomiska. Därefter studeras intressenterna i
företaget av hållbarhetskommunikation enligt intressentmodellen. Med utgångspunkt i denna
analysmodell och utifrån studiens referensram görs denna studie för att undersöka huruvida
blockchain-tekniken kan fungera som ett effektivt verktyg för företags
hållbarhetskommunikation.
Figur 2. Studiens analysmodell. Författarnas egen illustration.
15
3. Metod och datainsamling
I uppsatsen tredje avsnitt presenteras en beskrivning av studiens genomförande samt en
motivering av de val som gjorts. Här framförs den forskningsmetod och design som valts
samt urval av studieobjekt. Vidare beskrivs även den process för datainsamling och slutligen
diskuteras dataanalys och kritik. Avsnittet har som syfte att presentera den metod som
använts för insamling och bearbetning av information för att kunna studera, samt besvara
frågeställningen. Målet med detta avsnitt är att tydligt, reflexivt och transparent beskriva vad
som har gjorts, hur det har gjorts och varför.
3.1 Val av metod
En kvalitativ undersökningsmetodologisk ansats har tillämpats i denna uppsats för att uppnå
det övergripande syftet med studien samt besvara frågeställningen. Motivet bakom det valet
är att studiens ämne ansågs vara komplext och besvarande av studiens frågeställning kräver
djupgående förståelse för SCM, hållbarhet i SCM hållbarhetskommunikation i SCM, samt
utnyttjandet av blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation i SCM. Kvalitativa
metoder fungerar väl för att generera detaljer och få djupare förståelse samt flera nyanser om
studiens frågeställning av företaget som studeras (Patel & Davidson, 2011). Det beskrivs att
kvalitativ forskning baseras på ett öppet synsätt, som gör att ny kunskap genereras utifrån den
data som samlats in och samtidigt utvecklas och tolkas utifrån existerande kunskap och
teorier (Bryman & Bell, 2013).
För undersökningen har en fallstudie valts (Yin, 2009). Detta eftersom en fallstudie är särskilt
lämplig för att analysera en begränsad grupp, vare sig det handlar om en individ, specifik
situation eller organisation. En fallstudie ger forskare möjlighet att få en helhetsbild av det
som ska undersökas och kan därmed vara användbart för att kunna samla in omfattande
information. Av denna anledning valdes en fallstudie för att besvara frågeställningen i denna
undersökning. Det ger även en bättre förståelse för ämnet som valts att studera (Patel &
Davidson, 2011).
3.2 Urval
3.2.1 Val av bransch
För att möjliggöra en väl avgränsad studie av uppsatsens frågeställning genomfördes en
noggrann urvalsprocess. Urvalet har gjorts till livsmedelsbranschen. Motivet bakom valet är
den stora påverkan som processer inom matproduktionen har på miljön och människor (FAO,
u.å). Dessutom motiveras valet av den ökande medvetenheten från olika aktörer i samhället
kring sociala och ekologiska effekter av livsmedelsbranschen (Carter & Easton, 2011). De
olika intressenterna i livsmedelsbranschen kräver mer transparent hållbarhetskommunikation
av olika matprodukter och de processer som är involverade i matproduktion (Gold et al.,
16
2009). Detta gör det därmed aktuellt att studera hur företag inom livsmedelsbranschen
utnyttjar blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation i SCM.
3.2.2 Val av företag
Baserat på ovan nämnda beskrivningar genomfördes urvalet till ett företag inom
livsmedelsbranschen. Företaget skulle verka internationellt och driva globala och komplexa
leverantörskedjor. Dessutom skulle de driva hållbarhetsarbete och har, direkt eller indirekt,
implementerat ekologiska och sociala mål vid styrning och hantering av leverantörskedjan.
Samtidigt skulle företaget ha tillämpat blockchain-tekniken som ett verktyg för
hållbarhetskommunikation i SCM.
Tillgänglighet av relevant information som behövdes för att genomföra studien är ett till
kriterium vid val av företag. Antalet företag som uppfyller ovannämnda kriterier har varit
begränsat. Detta beror framför allt på att blockchain-tekniken fortfarande finns i tidiga faser
av tillämpning. Det innebär att det endast är ett få antal företag som har implementerat
tekniken som ett verktyg för hållbarhetskommunikation i SCM och som publicerat
information om det.
Företaget som därmed valdes att undersöka är Unilever. Detta eftersom företaget uppfyllde
kriterierna som nämnts ovan samt byggde på tillgänglighet av relevant data för uppsatsen.
Målet var att företaget skulle kunna ge en helhetsbild kring användning av
blockchain-tekniken i leverantörskedjor samt potentiella möjligheter som tekniken kan
erbjuda. Däremot kan det finnas en risk att urvalet inte är representativt för hela populationen.
Anledningen till det är att livsmedelsföretag som verkar inom livsmedelsbranschen skiljer sig
åt i storlek (nettoomsättning, antal anställda, balansomslutning), strategier (styrning av
leverantörskedjor) och processer (hållbarhetskommunikation). Detta innebär enligt Yin
(2009) att även om generaliserbarheten är begränsad kan en fallstudie generaliseras till andra
företag som har liknande kriterier. Exempelvis liknande bransch, företagsstorlek, strategier
och processer.
3.3 Datainsamling
I en kvalitativ studie baseras ofta datainsamling på ord och inte på kvantifiering. Det finns
flera sätt att samla in kvalitativa data, bland annat genom intervjuer eller dokument.
Datainsamlingen görs för att undersöka uppsatsens ämne och skapa kunskap inom området.
Detta i mål att uppfylla uppsatsens syfte och besvara studiens frågeställning (Bryman & Bell,
2013). I denna studie har empiriska data samlats från Unilevers hållbarhetsrapporter, supply
chain-rapporter samt pressreleaser som berör hållbarhetskommunikation och användningen
av blockchain-tekniken. Motivet bakom sättet för datainsamling var tillgänglighet av relevant
information som publicerades av företaget på sin hemsida. Dessutom ansågs det vara svårt
och tidskrävande att samla in data på ett annat sätt, exempelvis genom intervjuer. Detta är på
grund av tidsbegränsningen och svårigheten med att få tag i intervjupersoner som
representerar Unilever.
17
För att samla in data och relevant information som är kopplat till frågeställningen blev det
första steget att söka sig till företaget Unilevers officiella webbsida. Detta gjordes genom
Googles webbläsare “Google Chrome”. På företagets webbsida fanns det en egen sökmotor
längst upp i höger hörn “Sök sida”. Med hjälp av företagets sökmotor som finns på
webbsidan hittades därefter relevant data genom att söka på nyckelord som är kopplade till
uppsatsens frågeställning och referensram. Följande nyckelord användes i sökningen efter
relevant data på företagets webbsida: Supply Chain, Supply Chain Management, Social
Sustainability, Environmental Sustainability, Sustainability Communication, Traceability,
Transparency & Blockchain.
Inhämtade data har berört information om definitionen och strukturen av företagets
leverantörskedja samt en bild av deras ekologiska och sociala hållbarhetsmål och
hållbarhetsengagemang i leverantörskedjan. När det gäller företagets sociala och ekologiska
hållbarhetsmål, strategier och prestationer har information hämtats från Delivering
sustainable business performance - Unilever Annual Report and Accounts 2022, Sustainable
Sourcing Forest Footprint Report 2021 samt webbsidan “Respect human rights Strategy and
Goals". Data som har hämtats från dessa källor har avgränsats till Unilevers övergripande
ekologiska och sociala hållbarhetsmål, strategier och prestationer. Dessutom har information
om företagets hållbarhetskommunikation hämtats från dessa källor. Ytterligare information
om företagets hållbarhetskommunikation samt utnyttjandet av blockchain-tekniken i
leverantörskedjan i företaget har hämtats från tre olika pressreleaser: How we’re using tech
for more transparent, traceable Supply Chains, år 2022, Meet the Leader: Reginaldo
Ecclissato år 2023 & SAP, Unilever pilot blockchain technology supporting
deforestation-free palm oil år 2022.
Därefter har dokumenten som hämtats valts att kategoriseras i en tabell, se Tabell 1. Detta i
syfte för att öka transparens i studien och underlätta för läsaren varifrån olika information har
hämtats. I tabellen nedan hittas koderna för källorna samt namn, år och länkar till olika källor
som använts i studien. Koderna har placerats i texten vid källhänvisning till Unilever.
18
Tabell 1. Kodningsschema
Kod Namn År Länk Inhämtningsdatum
Unilever We are Unilever (u.å.) https://www.unilever.com/our-comp [2024-01-14]
1a any/
Unilever Our approach (u.å.) https://www.unilever.com/our-comp [2024-01-14]
1b any/our-approach/
Unilever Our Strategy (u.å.) https://www.unilever.com/our-comp [2024-01-14]
1c any/strategy/
Unilever Unilever's supply 2023 https://www.unilever.com/files/8c65 [2023-12-06]
2 chain. 2127-8ea5-4db0-bedb-f03a3763728
5/unilever-s-supply-chain.pdf
Unilever Partner with purpose (u.å.) https://www.unilever.com/suppliers/ [2023-12-06]
3 partner-with-purpose/
Unilever Delivering sustainable 2022 https://www.unilever.com/files/92ui [2023-12-06]
4 business performance- 5egz/production/257f12db9c95ffa2e
Unilever Annual d12d6f2e2b3ff67db49fd60.pdf
Report and Accounts
2022
Unilever Respect human rights (u.å.) https://www.unilever.com/planet-and [2023-12-06]
5 Strategy and goals. -society/respect-human-rights/strate
gy-and-goals/
Unilever SUSTAINABLE 2021 https://assets.unilever.com/files/92ui [2023-12-29]
6 SOURCING | 2021 5egz/production/63176e78298ab5de
Forest Footprint Report 677cd52c036918aea01d1382.pdf/U
nilever-Forest-Footprint-Report-Ace
h.pdf
Unilever Meet the Leader: 2023 https://www.unilever.com/news/new [2023-12-06]
7 Reginaldo Ecclissato s-search/2023/meet-the-leader-regin
aldo-ecclissato/
Unilever SAP, Unilever pilot 2022 https://www.unilever.com/news/pres [2023-12-06]
8 blockchain technology s-and-media/press-releases/2022/sap
supporting -unilever-pilot-blockchain-technolog
deforestation-free palm y-supporting-deforestationfree-palm
oil. -oil/
Unilever How we’re using tech 2022 https://www.unilever.com/news/new [2023-12-06]
9 for more transparent, s-search/2022/how-were-using-tech-
traceable supply chains. for-more-transparent-traceable-suppl
y-chains/
19
3.4 Dataanalys
En kvalitativ textanalys användes för att analysera insamlade data från företaget som
studerades i mål att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningen i denna studie. Vid
en kvalitativ textanalys kodas och analyseras insamlade data utifrån en systematiskt
checklista som består av olika huvud- och underkategorier. Syftet är att försöka förstå och
djupdyka i det valda studieobjektet (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud,
2017).
Efter insamlingen och noggrann granskning av relevanta dokument organiserades dessa till
studiens specifika frågeställning som fokuserar på Unilevers användning av
blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation i SCM. För att organisera dessa
dokument implementerades en systematiskt kategorisering i form av en checklista, se Tabell
2. Denna checklista fungerar som en strukturell grund för den empiriska analysen.
Checklistan innehåller de huvudkategorier som är relevanta för undersökningen, tillsammans
med relaterade underkategorier för en mer finjusterad granskning. Huvudkategorierna i
checklistan består av Supply Chain Management kopplat till hållbarhet,
hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management samt Blockchain-tekniken för
hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management. Checklistan kommer dessutom att
utgöra strukturen för analysen. Kolumnen längst till höger på checklistan visar de kodar som
tillhör den källan som använts och som kopplas till de berörda kategorierna i checklistan.
Motivet bakom att skapa en systematisk checklista ansågs viktigt eftersom metoden är
tolkande och det är två författare med olika erfarenheter och kunskaper som är involverade i
denna studie. Målet med checklistan var att förstå de undersökta fenomenen som finns i
materialet och fånga den delen som inte är direkt uppenbar. Genom att tillämpa detta
tillvägagångssätt för att analysera utnyttjandet av blockchain-tekniken vid
hållbarhetskommunikation i SCM kan både helheten av samt underliggande faktorer fångas
upp (Esaiasson et al., 2017).
Kategorin Supply Chain Management kopplat till hållbarhet adresserar vad som är i fokus för
studien - SCM och dess koppling till hållbarhet. Denna kategori syftar till att strukturera data
efter hur företag definierar och strukturerar SCM samt hur det integrerar och implementerar
hållbara principer inom leverantörskedjan. Denna kategorin inriktas på att hitta information
om definition och struktur av SCM, hållbarhetsaspekter i SCM, specifika exempel på hållbara
initiativ och program. Kategorin hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management
adresserar hållbarhetskommunikation i SCM med fokus på de aktörer som berörs i
hållbarhetskommunikation. Denna kategori fokuserar på information om vikten av
hållbarhetskommunikation, hållbarhetsinsatser och hållbarhetsprestanda inom och utanför
företaget, inklusive konsumenter. Information om betydelsen av transparens, synlighet och
spårbarhet i kommunikationsprocessen var huvudaspekter i denna kategori. Kategorin
blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management adresserar
hur olika metoder och tekniker kan utnyttjas för hållbarhetskommunikation i SCM. Denna
kategorin var grunden för att svara på frågan om hur blockchain-tekniken kan fungera som ett
verktyg för att kommunicera hållbarhetsinsatser och hållbarhetsprestanda inom och utanför
20
företaget. Denna kategorin lade fokus på data om hur blockchain-tekniken möjligen kan
utveckla transparens, spårbarhet och synlighet och därmed främja hållbarhetskommunikation
i SCM. Checklistan visar även koppling till referensramen till den berörda kategorin.
Tabell 2. Checklista
Huvudkategori Underkategori Koppling till referensram Berörda
källor
(Kod)
Supply Chain Management Definitionen av SCM Supply Chain Management Unilever
och Hållbarhet 1
Strukturen av SCM Hållbarhet och Supply Chain Unilever
Management 2
Utvecklingen av SCM och Unilever
den teknologiska 3
integrationen Unilever
4
Sociala och ekologiska Unilever
hållbarhetsmål, initiativ och 5
prestation i SCM Unilever
6
Unilever
7
Unilever
8
Hållbarhetskommunikation i Transparent Intressentmodellen Unilever
Supply Chain Management hållbarhetskommunikation 3
mot företagets intressenter: Unilever
syfte, risker och effekter Hållbarhetskommunikation i 4
Supply Chain Management Unilever
Spårbarhet och synlighet 5
aspekter för Unilever
hållbarhetskommunikation i Spårbarhet och transparens 6
SCM: syfte, risker och Unilever
effekter. 7
Unilever
8
Blockchain-tekniken för Utnyttjandet av Blockchain-tekniken (BT) Unilever
hållbarhetskommunikation i blockchain-tekniken för att 6
Supply Chain Management potentiellt förbättra synlighet Blockchain-tekniken för Unilever
och därmed spårbarhet för hållbarhetskommunikation i 7
hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management Unilever
Supply Chain Management 8
Utnyttjandet av
blockchain-tekniken för att
potentiellt förbättra
transparens mellan
intressenterna vid
hållbarhetskommunikation i
Supply Chain Management
21
3.5 Kritik mot metodansats
Kvalitativa metoder förknippas med risk till subjektivitet. Det beror på att val av det som är
relevant att undersöka inom forskningsområdet kan baseras på författarens omdöme. Det kan
handla om urval av studieobjekt, val av insamlade data och insamlingsmetod eller val av
analysmetod. För att minska risken för subjektivitet krävs det väl utformad och tillförlitlig
referensram (Bryman & Bell, 2013). Det har därför satsats stort vid utformning av
referensram som baserats på granskade och tillförlitliga databaser. Insamling och
undersökning av empiriska data baseras både på referensramen och en systematisk checklista.
En annan nackdel med kvalitativ metod är att forskningsresultat ofta är svårt att generalisera
utöver den situation och miljö där studiens empiri genererades från. Detta kan alltså medföra
svårighet att replikera forskningen i en annan kontext (Bryman & Bell, 2017).
Vid utförandet av textanalys finns det en risk att datan som analyseras kan tolkas i enlighet
med forskarens egen erfarenhet och kunskaper, vilket kan leda till misstolkning av data. För
att undvika misstolkningar har båda författarna varit engagerade i tolkningen och analys av
data. Data som erhålls för textanalys kan dessutom ha skrivits till ett annat syfte än syftet för
denna studie. Det innebär att texten som analyseras kan ha producerats för att uppfylla andra
syften än det forskaren har i åtanke. Detta understryker vikten av att vara medveten om den
kontext från vilken data härstammar och att tolka resultat med hänsynstagandet till detta. En
till negativ aspekt med textanalyser är att det inte finns möjlighet att ställa följdfrågor vid
brist på förståelse eller information om ett specifikt område (Esaiasson et al., 2017).
Validitet och reliabilitet är centrala inom forskning, och är starkt sammanflätade. Validitet är
avgörande för att säkerställa att forskningen ger pålitliga och meningsfulla resultat. Validitet
innebär alltså hur relevant en forskningsmetod mäter eller utvärderar det den är avsedd att
mäta (Patel & Davidson, 2011). För att minska risken av låg validitet används väletablerade
metoder och begrepp och definieras klart och tydligt. Forskningspublikationer som
refererades till är skrivna av olika forskare i olika vetenskapliga journaler och tidskrifter.
Sökning och inhämtning av forskningspublikationer skedde dessutom via databaser på
Göteborgs Universitetsbibliotek som är granskade och tillförlitliga.
Det är även viktigt att säkerställa att forskningen är pålitlig genom att den inte påverkas av
slumpmässiga variationer. Reliabilitet handlar därmed om hur konsekvent ett
forskningsresultat är när forskningen tillämpas upprepade gånger vid liknande förutsättningar
och omständigheter (Patel & Davidson, 2011). Blockchain-tekniken och dess implementering
befinner sig fortfarande i tidiga faser. Detta medför problematik vid säkerställandet av
huruvida slutsatserna av denna studie är pålitliga över tid. Empiri-data som hämtats för denna
studie kan dessutom inte betraktas som helt sakliga och pålitliga. Detta eftersom det kan
förekomma incitament att genom pressreleaser, webbsidor och rapporter presentera företaget
där de framstår som bättre än vad de egentligen är. En medvetenhet om de ovan nämnda
brister i metodansatsen ledde till att författarna i forskningsprocessen diskuterade resultatet
och tog ett kritiskt avstånd från positiva beskrivningar i företagsrapporter och andra källor.
22
4. Empiri
I uppsatsens fjärde avsnitt presenteras det insamlade empiriska materialet för uppsatsen. Här
har information om studieobjektet hämtats som är relevant i förhållande till referensramen.
Empirin kommer sedan att ligga till grund för analysen i denna studie och diskuteras
tillsammans med referensramen.
4.1 Unilever
Unilever är ett globalt företag inom livsmedelsbranschen med verksamhet i 190 olika länder
och har 3,4 miljarder konsumenter världen över. Företaget har som huvudsyfte och
drivkraften att göra hållbart liv till något självklart (Unilever 1a, u.å). För att skapa en
bestående positiv inverkan på världen och på verksamheten i företaget, utnyttjar Unilever
sina varumärken, medarbetare och partners för att öka sin tillväxt. För att kunna tillgodose
behoven hos dagens och morgondagens konsumenter utnyttjar företaget de senaste analyserna
för att snabbt kunna reagera på föränderliga konsumenttrender. Företagets team inom
forskning och utveckling använder konsumentinsikter samt de bästa ideerna och tankarna
från specialister utanför företaget för att skapa överlägsna varumärken och produkter.
Unilever beskriver att de spenderar cirka 900 miljoner euro varje år på forskning och
utveckling (Unilever 1b, u.å).
“Vi anser att de företag som kommer att ha störst framgång är de som drar nytta av
kraften i data och bioteknik, anpassar sig till de förändrade konsumentbehov och
bidrar till att ta itu med de dubbla utmaningarna i klimatförändringar och sociala
ojämlikhet.”
- (Unilever 1c, u.å).
4.2 Supply Chain Management och hållbarhet
Företagets leverantörskedja sysselsätter 127 000 individer och innehåller 52 000 leverantörer
som sträcker sig ut över hela världen. Det omfattar råvaruproduktion, finansiering,
kommunikations- och samarbetssystem, tillverkning, logistik, förpackning samt
marknadsföring. Unilever (1a, u.å) beskriver sig själva som ett globalt företag inom
livsmedelsbranschen. Företaget belyser att de är verksamma i 190 länder och har 3,4
miljarder konsumenter runt om i hela världen.
År 2021 införde företaget Unilever Partner Promises programme som syftar till att utvecklar
partnerskapsekosystem som drivs av att främja branschledande innovationer samtidigt som
att skydda naturen och människor för att uppnå en hållbar vardag. Företaget beskriver att
detta sker genom att bland annat skapa innovativa lösningar och uppmuntra leverantörer till
att uppfylla företagets sociala och ekologiska hållbara mål samt etablera partnerskap som
delar företagets hållbarhets värderingar om att skydda natur och människor. Den sociala
23
hållbarheten enligt företaget handlar om att främja en inkluderande och jämställd
leverantörskedja, goda arbetsmiljöer och förutsättningar samt rättvisa löner (Unilever 3, u.å).
Företaget beskriver dessutom att de arbetar aktivt för att motverka trakasserier och
köndiskrimiering genom lansering av olika program och initiativ samt partnerskap med
humanitära organisationer (Unilever 5, u.å). Den ekologiska hållbarheten enligt företaget
handlar om att uppnå net-zero koldioxidutsläpp längs med hela leverantörskedjan vid 2039
genom att uppmuntra leverantörer att mäta, rapportera och minska koldioxidutsläpp i deras
verksamheter. Dessutom belyser företaget sitt mål med att uppnå avskogningsfri produktion
och minska påverkan på miljön överlag. Unilever menar på att efterlevnad av sociala och
ekologiska hållbarhetsmål uppfyller konsumenternas krav samt skapar ömsesidigt värde för
både företaget och dess leverantörer (Unilever 3, u.å).
4.3 Hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management
Unilever belyser vidare i sitt program UPWP att datasystem som främjar informationsutbyte
samt teknologiska utvecklingar utnyttjas längst med hela leverantörskedjan i mål om att
uppnå företagets hållbarhetsmål samt skapa en hållbar och konkurrenskraftig fördel (Unilever
2, 2023). Företaget beskriver att detta uppnås genom bland annat användning av
samarbetsplattformar och informationssystem i realtid, vilket även utvecklar tillförlitlighet
och utökar transparent kommunikation mellan olika parter i leverantörskedjan. Företaget
menar att ökad tillförlitlighet och transparent kommunikation stödjer med att säkerställa att
produkter och olika processer relaterade till matproduktion uppfyller hållbarhetskriterier och
därmed främja och uppnå företagets uppsatta hållbarhetsmål (Unilever 3, u.å).
Climate Transition Action Plan CTAP är ytterligare ett program som företaget införde och
som också består av en rad ekologiska och sociala hållbarhetsmål. Programmet enligt
företaget syftar även till att utveckla transparent kommunikation och förbättra
informationsflödet gällande exempelvis varuursprung och produktavtryck längs med hela
leverantörskedjan. Företaget anser att detta stödjer integreringen och främjandet av deras
uppsatta hållbarhetsmål. Företaget belyser att förbättrad kommunikation och
informationsflödet längs med hela leverantörskedjan möjliggör även transparent
kommunikation gällande hållbarhetsarbete mot företagets konsumenter. Enligt Unilever är
ökande efterfrågan på transparent kommunikation och information gällande varuursprung och
produktavtryck är av stor vikt att ta hänsyn till. Företaget beskriver att påtryckningar om
transparent kommunikation kommer från myndigheter, konsumenter och investerare.
Företaget belyser vikten med att kunna leverera den nivå av transparent kommunikation
gällande hållbarhetsarbete som efterfrågas från olika intressenter, vilket även gynnar både
företaget, företagets partner, människor och planeten (Unilever 4, 2022).
Unilever belyser även vikten med att spåra ursprunget av sina råvaror och produktion, såsom
palmolja, längs med hela leverantörskedjan. Hantering och styrning av leverantörskedjan för
produkter såsom palmolja anses vara ett komplext uppdrag enligt företaget. Komplexitet
beror på de geografiskt utspridda leverantörer som företaget jobbar med samt på de svåra
involverade processer som företaget måste hantera och styra (Unilever 6, 2021). Företaget
24
belyser att risken uppstår när exempelvis fysiskt identiska råvaror som kommer från olika
källor, både verifierade och icke-verifierade källor, blandas ihop. Detta leder till att
ursprungsinformation antingen förloras eller döljs. Därmed anser företaget att det blir svårt
att säkerställa att råvaror kommer från hållbara källor och uppfyller företagets uppsatta
hållbarhetsmål, både socialt och ekologiskt. Enligt företaget innebär detta en risk att spåra
produkten samt kommunicera transparent med företagets konsumenter (Unilever 4, 2022).
4.4 Blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation
Företaget definierar blockchain-tekniken som ett digitalt register, där information om
produktens resa längs med hela leverantörskedjan, lagras permanent. Enligt företaget handlar
denna information om olika aktörer och fabriker som produkter tillverkas genom samt
hållbarhetskriterierna som är förknippade med produktionen. Företaget beskriver att idén
bakom användningen av blockchain-tekniken är att uppnå spårbar och icke-manipulerad
hållbarhetsrelaterad information (Unilever 9, 2023).
Företaget belyser goda möjligheter förknippade med utnyttjandet av blockchain-tekniken när
det gäller spårning av information om olika aktiviteter, varor och processer inom
leverantörskedjan. BT möjliggör, enligt företaget, för ansvariga i företaget att kunna spåra
huruvida hållbarhetskriterierna för råvaror är uppfyllda. Detta trots att fysiskt identiska
råvaror kan blandas ihop. Tekniken eliminerar även risken att information om råvaror
manipuleras. Unilever beskriver att detta stödjer företaget med sitt arbete om ökad
transparent kommunikation internt längs med hela leverantörskedjan och externt mot sina
konsumenter (Unilever 9, 2022).
Unilever har tillämpat blockchain-teknik i syfte att spåra produkter, såsom oljepalmsfrukter.
Lösningen som tekniken erbjuder innebär att leverantörer kan skapa digitala identiteter,
kallade för tokens, som återspeglar information om produktens resa, såsom palmolja, genom
hela leverantörskedjan (Unilever 7, 2023). Detta enligt företaget erbjuder möjlighet att spåra
information om produkter och produktionsprocesser. För produkter såsom palmolja innebär
detta att kunna spåra produktens ursprung och identifiera den procentandel av palmolja som
uppfyller hållbarhetskriterier. Blockchain-tekniken spelar en viktig roll i företagets arbete mot
förbättrad kommunikation gällande hållbarhetsarbete. Detta sker genom förbättrad synlighet,
och därmed spårbarhet och transparens i leverantörskedjan. Vidare beskriver företaget att
lösningen visar sig vara effektiv när det gäller överföring av information mellan olika aktörer
inom leverantörskedjan. Blockchain-lösningen har hjälpt företaget att spåra, verifiera och
rapportera i realtid produktursprung samt produktflöde genom hela den komplexa
leverantörskedjan. Dessa fördelar stödjer företaget med sin strategi att förbättra
hållbarhetskommunikation och därmed sitt aktiva hållbarhetsarbete inom leverantörskedjor.
Detta sker genom ökad möjlighet att säkerställa att varor som köps uppfyller sociala och
ekologiska hållbarhetskriterier. Ökad spårbarhet möjliggör företagets arbete för transparent
hållbarhetskommunikation mot sina konsumenter. Detta sker genom att konsumenten kan få
ta del av produktens relevanta information genom att skanna en QR-kod som finns på
förpackningen (Unilever 8, 2022).
25
5. Resultat och diskussion: Hur utnyttjas blockchain-tekniken
som ett verktyg för företags hållbarhetskommunikation?
Uppsatsens femte avsnitt inleds med en sammanfattning av resultatet med koppling till
perspektiv från tidigare litteratur och till studiens metod. Därefter följer en analys och
tolkning av det insamlade empiriska materialet ställt mot referensramen. Avsnittet syftar till
att ge förutsättningar för att kunna dra välgrundade slutsatser och besvara frågeställningen.
Tabell 3. Sammanfattning av resultat med koppling till referensram och metod
Huvudkategori Underkategori Koppling till Empiriskt resultat Berörda
referensram källor
(Kod)
Supply Chain Definitionen av SCM Supply Chain Resultatet visar att SCM berör hanteringen och Unilever
Management och Management styrningen av olika organisationer, individer och 1
Hållbarhet Strukturen av SCM processer som är involverade i flödet av produkter, Unilever
Hållbarhet och tjänster, ekonomiska medel och information längs 2
Utvecklingen av SCM och den Supply Chain med hela leverantörskedjan, från råvara till Unilever
teknologiska integrationen Management slutkunden. Leverantörskedjor för globala 3
livsmedelsföretag såsom Unilever sträcker sig över Unilever
Sociala och ekologiska hållbarhetsmål, många olika länder och industrier och omfattar stora 4
initiativ och prestation i SCM antal aktörer och individer vilket gör SCM till ett Unilever
komplext uppdrag. På grund av förändrade 5
marknadsförhållande integrerar SCM nu sociala, Unilever
ekologiska och ekonomiska aspekter i form av olika 6
program, mål och initiativ samt teknologiska Unilever
lösningar för att främja effektiv och hållbar SCM. 7
Unilever
8
Hållbarhetskommuni Transparent hållbarhetskommunikation mot Intressentmodellen Resultatet visar att transparent Unilever
kation i Supply företagets intressenter: syfte, risker och hållbarhetskommunikation syftar till att möta 3
Chain Management effekter intressenternas krav gällande produktavtryck och Unilever
Hållbarhetskommun varuursprung. Transparent hållbarhetskommunikation 4
Spårbarhet och synlighet aspekter för ikation i Supply gynnar företag genom att stimulera hållbara köp, Unilever
hållbarhetskommunikation i SCM: syfte, Chain Management skapa en konkurrensfördel, förbättrad varumärke och 5
risker och effekter. kundrelationer samt bygga förtroende kring företagets Unilever
hållbarhetsarbete. Brist på transparent 6
Spårbarhet och hållbarhetskommunikation ökar risker för förtroende Unilever
transparens skador samt för anklagelser för greenwashing. 7
Resultatet visar att transparent Unilever
hållbarhetskommunikation kräver förbättrad 8
spårbarhet och synlighet, vilket möjliggör för företag
att följa produktens resa längs med hela
leverantörskedjan. Detta stödjer företag med att
övervaka hållbarhetsarbete samt identifiera och ta
lämpliga beslut vid potentiella hållbarhetsrisker, vilket
utvecklar företagets hållbarhetsprestanda. Att
upprätthålla spårbarhet och synlighet i globala
leverantörskedjor är ett komplext uppdrag. Bristen på
det kan leda till allvarliga hållbarhetsrisker såsom
försämrade arbetsvillkor, barnarbete eller
avskoggnoing.
Blockchain-tekniken Utnyttjandet av blockchain-tekniken för att Blockchain-tekniken Resultatet visar att utnyttjandet av Unilever
för potentiellt förbättra synlighet och därmed (BT) blockchain-tekniken förbättrar 6
hållbarhetskommuni spårbarhet för hållbarhetskommunikation i hållbarhetskommunikation mellan olika intressenter i Unilever
kation i Supply Supply Chain Management Blockchain-tekniken leverantörskedjan. Tekniken effektiviserar spårbarhet 7för och transparens vid kommunicering av Unilever
Chain Management Utnyttjandet av blockchain-tekniken för att hållbarhetskommuni hållbarhetsinformation till och från olika intressenter 8
potentiellt förbättra transparens mellan kation i Supply genom att erbjuda en decentraliserad, säker,
intressenterna vid Chain Management icke-manipulerad och realtid lagring av data gällande
hållbarhetskommunikation i Supply Chain produkt och produktion.
Management
26
5.1 Supply Chain Management och hållbarhet
Mentzer et al. (2001) definierar leverantörskedjan som en uppsättning av organisationer och
individer som är involverade i flöden av produkter, tjänster, ekonomiska medel och
information. Med andra ord omfattar processen alla steg från råvaruproduktion till
distribution av färdiga produkter till slutkunder. Denna definition stämmer överens med
Unilevers leverantörskedja som innehåller 52 000 leverantörer och sysselsätter 127 000
individer samt omfattar råvaruproduktion, finansiering, kommunikations- och
samarbetssystem, tillverkning, logistik, förpackning och marknadsföring (Unilever 2, 2023).
Routroy & Behera (2017) beskriver att hanteringen och styrningen av globala företags
leverantörskedjor är ett komplext uppdrag. Detta på grund av att de sträcker sig över många
olika länder och industrier. Unilever (1a, u.å) beskriver sig själva som ett globalt företag inom
livsmedelsbranschen. Företaget belyser att de är verksamma i 190 länder och har 3,4
miljarder konsumenter runt om i hela världen. Som nämnts ovan sysselsätter företagets
leverantörskedja 127 000 individer och innehåller 52 000 leverantörer som sträcker sig över
hela världen Det omfattar bland annat råvaruproduktion, finansiering, kommunikations- och
samarbetssystem, tillverkning, logistik, förpackning och marknadsföring (Unilever 2, 2023).
Enligt Mentzer et al. (2001) bekräftar att planeringen och styrningen av denna typ av
leverantörskedja som ett komplext uppdrag. Detta eftersom hänsyn måste tas till de olika
aktörer som är involverade samt till de olika processerna i leverantörskedjan. Detta kan
kopplas till Unilevers leverantörskedja som kan betraktas som komplex, i och med att
företagets leverantörskedja sträcker sig över många delar runt om i världen, kopplade till
olika aktörer och omfattar flera olika områden och processer (Unilever 2, 2023).
Mentzer et al. (2001) beskriver vidare att under den senaste tiden har förändrade
marknadsförhållanden och den teknologiska utvecklingen påverkat leverantörskedjan. Den
har därmed börjat inkludera även strategisk och systemisk affärspraxis som involverar
hållbarhetsaspekter samt samarbete, kommunikation och teknologisk integration över hela
leverantörskedjan. Detta återspeglas i Unilever genom införandet av programmet Unilever’s
Partner with Purpose (UPWP). Enligt företaget är syftet med programmet utveckling av
partnerskapsekosystem som drivs av att främja branschledande innovationer samtidigt som
att skydda naturen och människor och uppnå en hållbar vardag. Unilever belyser vidare i sitt
program UPWP att datasystem som främjar informationsutbyte samt teknologiska
utvecklingar utnyttjas längst med hela leverantörskedjan i mål om att skapa en hållbar och
konkurrenskraftig fördel (Unilever 2, 2023).
Hållbarhetsaspekter inom supply chain management handlar om att integrera sociala,
ekologiska och ekonomiska faktorer i beslutsfattande och hantering av leverantörskedjor. Det
innebär att företag måste ta hänsyn till hur deras verksamhet påverkar samhället och miljö
samtidigt som de skapar ekonomiska vinster (Carter & Easton, 2011). Khan et al. (2022)
beskriver ett välkänt ramverk som används inom leverantörskedjan för att främja hållbarhet,
det så kallade Triple Bottom Line-framework (TBL). Ramverket består av tre dimensioner:
social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Khan et al. (2022) belyser vidare att hållbarhet
27
vid styrning av leverantörskedjor syftar till att integrera TBL-principer, med alla dess tre
dimensioner, inom hela leverantörskedjan, från råvaruproduktion till produktleverans till
slutkunder. Skärningspunkten mellan dessa tre dimensioner ses som ett sätt att uppnå
långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärspraxis (Carter & Easton, 2011). Unilever skriver i
sin senaste hållbarhetsrapport att de har ambitioner att uppfylla en rad olika sociala och
ekologiska. Detta uttrycks även i deras olika hållbarhetsprogram som införts, exempelvis
Unilever Partner Promises programme, som enligt företaget syftar bland annat till att
uppmuntra leverantörer till att uppfylla företagets sociala och ekologiskt hållbara mål
(Unilever 3, u.å; Unilever 4, 2022), vilket reflekteras till TBL-ramverket.
Enligt Kamble et al. (2020); Carter & Easton (2011) beskrivs den sociala hållbarheten på så
sätt att den innebär att företag arbetar för att säkerställa efterlevnad av mänskliga och sociala
rättigheter via hela leverantörskedjan. Det handlar om bland annat bra arbetsförhållanden,
goda arbetsmiljöer samt rättvisa löner. Unilever påstås arbeta aktivt för att förbättra
arbetsförhållanden samt motverka barnarbete, trakasserier och könsdirkiminering genom
lansering av olika program och initiativ samt partnerskap med humanitära organisationer.
Baserat på företagets hållbarhetsrapport främjar företaget en inkluderande och jämställd
leverantörskedja samt rättvisa löner (Unilever 5, u.å).
Vidare beskriver Kamble et al. (2020); Carter & Easton (2011) den ekologiska hållbarheten
som så att den handlar om att minska miljöpåverkan av processer och aktiviteter i
leverantörskedjan. Detta innefattar bland annat minskning av koldioxidutsläpp,
avskogningsfri produktion, minskning av matavfall och högre livsmedelskvalitet och
säkerhet. Utifrån Unilevers hållbarhetsrapport har företaget som mål att uppnå net-zero
koldioxidutsläpp år 2039. Företaget skriver även att de arbetar med att uppmuntra
leverantörer till att mäta, minska och rapportera sina koldioxidutsläpp kontinuerligt. Företaget
belyser vidare deras mål om en avskogningsfri produktion (Unilever 4, 2022).
5.2 Hållbarhetskommunikation i Supply Chain Management
Unilever belyser vikten av transparent kommunikation och utvecklad informationsflöde
gällande varuursprung och produktavtryck längs med hela leverantörskedjan i syfte att uppnå
företagets sociala och ekologiska mål. Detta återspeglas i deras informerande av programmet
Climate Transition Action Plan (Unilever 4, 2022). Vikten av hållbarhetskommunikation i
leverantörskedjan bekräftas av Carter & Easton (2011) som belyser dess betydelse för att
integrera och främja ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter i hela leverantörskedjan.
Företaget identifierar vidare att förbättrad informationsflöde och transparent
hållbarhetskommunikation möter påtryckningar från konsumenter gällande varuursprung och
produktavtryck. Enligt Cao, Johnson & Tulloch (2023) är det inte längre tillräckligt med att
endast rapportera om implementering av hållbarhetsåtgärder och hållbarhetsinitiativ på
dagens marknad. Författarna beskriver att det nu är avgörande för företag att transparent
demonstrera och visa upp sina ansträngningar för hållbarhetsrelaterade frågor för
konsumenter. Övergången från enkel rapportering till att transparent visa upp företagets
28
hållbarhetsinstanser och prestationer förklaras av Cao, Xu & Bryceson (2023). De menar att
denna information utsätts för manipulation och ändring och kan öppna dörrar till
greenwashing, vilket kan försämra företagets konkurrenskraft och skada konsumentens
förtroende för företaget. Detta ställer krav på att säkerställa att sådan information uppfyller
kraven om transparens och tillgänglighet.
Företaget Unilever belyser vikten med att kunna leverera den nivå av transparent
kommunikation gällande hållbarhetsarbete som efterfrågas från olika intressenter, inklusive
konsumenter, vilket kan gynna både företaget och företagets partners (Unilever 4, 2022).
Carter & Easton (2011); Lahme & klenk (2015) beskriver att effektiv och transparent
hållbarhetskommunikation i leverantörskedjan kan gynna företag genom att stimulera
hållbara köp, skapa en konkurrensfördel och differentiera företags varumärke från
konkurrenter, samt bygga förtroende och trovärdighet kring företagets hållbarhetsarbete. När
konsumenter har tillgång till mer detaljerad information om produktens ursprung och
tillverkningsprocess, kan de bli villiga att stödja företag som delar deras värderingar om
sociala och miljömässiga hållbarhetsfrågor. Konsumenter uppmuntras därmed att välja
produkter från det företag som transparent kommunicerar om sina hållbarhetsinsatser samt bli
villiga till att betala ett premium för dessa produkter, vilket skapar finansiellt värde för
företaget.
Enligt Unilever kan transparent kommunikation som efterfrågas kring företagets
hållbarhetsinsatser och prestationer även gynna människor och planeten (Unilever 4, 2022).
He et al., (2023) förklarar att företags transparenta kommunikation om sina
hållbarhetsinsatster kan skapa socialt värde. Detta sker genom att företaget kan förbättra sin
image och bygga upp förtroende med konsumenter genom minskningen av
informationsasymmetrin. Detta förtroende kan leda till starkare kundrelationer, ökad lojalitet
och en mer positiv varumärkesuppfattning. Författarna beskriver vidare att transparent
hållbarhetskommunikation även bidrar till att stärka företagets konkurrenskraft genom att
skilja sig från konkurrenterna och locka till sig konsumenter som värderar hållbarhet högt.
Detta i sin tur inspirerar fler företag att anta transparent hållbarhetskommunikation vilket kan
leda till positiva sociala och miljömässiga förändringar.
En effektiv och transparent hållbarhetskommunikation kräver att företag har synlighet över
information om olika aktiviteter och processer inom sina leverantörskedjor (Busse et al.,
2017). Spårbarhet innebär kapacitet att ha synlighet över produktrelaterad information i olika
stadier av leverantörskedjan. Det kan handla om olika processer och parter inom
leverantörskedjan såsom återförsäljare eller produktens geografiska ursprung (Kamble,
Gunasekaran & Sharma 2020). Utmaningarna med att upprätthålla spårbarhet och synlighet i
globala leverantörskedjor är en central fråga för företag som strävar efter att uppfylla
hållbarhetsmål (Busse et al., 2017). Unilever uttrycker den kampen med att säkerställa att
deras ekologiska och sociala hållbarhetsmål för råvaror, såsom palmolja, uppfylls. Enligt
företaget är detta uppdrag försvårat ytterligare av att produkter och råvaror som kommer från
olika källor, både hållbara och icke-hållbara, ofta blandas. Detta leder till att information om
ursprung och produktion antingen förloras eller döljs. Detta skapar en utmaning för Unilever
29
att verifiera att deras produkter uppfyller både ekologiska och sociala hållbarhetskriterier
(Unilever 4, 2022; Unilever 6, 2021). Busse et al. (2017) och Fahimnia et al. (2015) pekar på
de svårigheter med att upprätthålla insyn över aktiviteter och processer i komplexa och
geografiskt utspridda leverantörskedjor. Khan et al. (2022) understryker ytterligare att brister
i informationsflödet och minskad synlighet kan leda till allvarliga hållbarhetsrisker. Det kan
handla om försämrade arbetsvillkor, barnarbete eller avskogning. Utöver det faktum att dessa
risker kan skada människor och planeten kan det dessutom leda till strategiska och anseende
problem för företag med globala/komplexa leverantörskedjor. Forskarna framhåller vikten av
ett effektivt informationsflöde för att identifiera och hantera dessa risker på både lokal och
global nivå.
Unilever belyser vidare att datasystem och teknologiska lösningar utnyttjas längst med hela
leverantörskedjan i mål om att uppnå företagets hållbarhetsmål (Unilever 3, u.å).
Forskningen pekar på att utnyttjandet av teknologiska lösningar, såsom Internet of thing
(IoT), RFID och blockchain är av stor betydelse för att utveckla spårbarhet och därmed
förbättra hållbarhetsprestanda och resultat inom leverantörskedjor (Garcia-Torres, Albareda,
Rey-Garcia, & Seuring, 2019; Mol, 2015).
5.3 Blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation
Unilever definierar blockchain som ett digitalt register där information om olika transaktioner
lagras permanent (Unilever 9, 2022). Den definitionen bekräftas av Nakamoto (2008);
Kamble, Gunasekaran & Sharma (2020) som beskriver blockchain som en digital databas där
all information om genomförda transaktioner mellan användare lagras permanent i så kallade
block. Varje block innehåller en mängd information om flera transaktioner. När blocket
bildats färdigt, det vill säga blir fullt med information, börjar information lagras på ett nytt
block som länkas till det tidigare blocket via en kedja. Nakamoto (2008); Lemieux (2016);
Kamble, Gunasekaran & Sharma (2020) betonar att potentiell förändring eller skapandet av
ny information raderar inte tidigare information. Det gör att hela transaktionshistoriken i ett
blockchain-nätverk är pålitlig och synlig för alla nätverkmedlemmar. Tillämpningen av
blockchain i leverantörskedjan möjliggör därmed effektivisering av spårbarhet som enligt
Sunny et., (2020) innebär kapaciteten att ha insyn över produktrelaterad information i olika
stadier av leverantörskedjan. Det kan handla om olika processer och aktörer såsom
återförsäljare eller produktens geografiska ursprung. Företaget beskriver att denna egenskap
som blockchain-tekniken medför möjliggör effektiv spårning av produktens resa och
relaterade processer längs hela leverantörskedjan, utan att information manipuleras eller
döljs (Unilever 9, 2022).
Unilever beskriver att användningen av blockchain-tekniken bidrar till ett effektivt
informationsutbyte mellan olika aktörer inom leverantörskedjan (Unilever 8, (2022).
Företaget anser att blockchain-tekniken har hjälpt företaget att i realtid spåra, verifiera och
rapportera produktursprung samt produktflöde, såsom palmolja, genom hela dess komplexa
leverantörskedjan. Enligt Kshetri (2018) minskar effektivisering av informationsflöde inom
leverantörskedjan kostnader, vilket skapar positivt finansiellt värde för företag och dess
30
partner. Ett test genomfört av företaget Walmart visar att spårningen av en mango produkt
genom användning av blockchain-tekniken tog endast 2,2 sekunder från återförsäljare till
produktens ursprung. Utan användningen av blockchain-tekniken tog det sju dagar och
krävdes kontakt med alla involverade aktörer inom produktens leverantörskedja för att få den
nödvändiga informationen, en process som kunde elimineras med blockchain-tekniken (Singh
& Vishwakarma, 2023).
Cao, Xu & Bryceson (2023) belyser att hållbarhetsinformation utsätts för manipulation och
ändring och kan öppna dörrar till greenwashing, vilket kan försämra företagets
konkurrenskraft och skada konsumentens förtroende för företaget. Unilever beskriver att
blockchain-tekniken eliminerar även risken för att information om råvarorna och hållbarhet
kan manipuleras (Unilever 9, 2022). Som nämnts ovan är blockchain, i motsats till
traditionella databaser, en decentraliserad databas som distribueras över ett nätverk av
datorer, så kallade noder. Samtliga noder som är anslutna till ett visst blockchain-nätverk har
kopior av hela transaktionshistoriken. Med andra ord innebär det att det finns identiska kopior
av all transaktionsrelaterad information på alla noder som är anslutna till
blockchain-nätverket. Information om nya transaktioner, eller potentiella ändringar av
tidigare transaktioner, behöver verifieras av noder innan de kan läggas till som ett nytt block
med information i kedjan. En metod som kallas peer-to-peer. Verifieringsprocessen sker där
noder samarbetar för att validera och godkänna nya transaktionsrelaterade information.
Potential ändring eller skapandet av ny information raderar inte tidigare information. Detta
förhindrar någon enskild användare att manipulera eller ändra transaktionshistoriken, vilket
utökar tillförlitligheten för lagrad information (Nakamoto 2008; Kamble, Gunasekaran &
Sharma 2020).
Kamble, Gunasekaran & Sharma (2020) beskriver den metod som används för att spåra
produkter och råvaror längs med leverantörskedjan enligt följande; information om produkter
och produktion tokeniseras, det vill säga återspeglas virtuellt på blockchain-databasen. Detta
möjliggör realtid spårning av denna information om produkter och produktion. Även
information om olika processer och aktiviteter inom leverantörskedjan kan återspeglas och
därmed spåras effektivt. Information som tokiniseras och registreras på
blockchain-databasen, som nämnts ovan, kan vara synlig av alla intressenter för
leverantörskedjan, såsom involverade producenter och konsumenter. Därmed kan information
om produkter följas av olika intressenter längs med hela leverantörskedjan, från
råvaruursprung till distributörer. Den egenskapen underlättar hanteringen av olika risker i
leverantörskedjan samt stödjer beslutfattandet. Dessutom ges det konsumenter tillgång till
den information som de begär angående produkter och processer inom leverantörskedjan.
Tokinersingsmetod används av Unilever för råvaror, såsom palmolja. Företaget skapar alltså
virtuella tokens för råvaror, såsom palmolja, som innehåller information om varuursprung och
processer som utförs samt om olika leverantörer som är involverade (Unilever 7, 2023).
När det gäller social och ekologisk hållbarhet syftar spårbarhet till att säkerställa och verifiera
att produkter, aktörer och aktiviteter uppfyller TBL-principer och företagets uppsatta
hållbarhetsmål (Carter & Easton 2011; Khan et al., 2022). Unilever anser att förbättrad
31
spårbarhet och därmed synlighet, som blockchain-tekniken erbjuder via tokeniseringsmetod,
stödjer företaget med sitt arbete för social och ekologisk hållbarhet inom sina komplexa
leverantörskedjor. Detta sker genom att säkerställa att produktion och processer inom
leverantörskedjan uppfyller företagets sociala och ekologiska mål. Detta gäller t.ex
råvaruprodukter såsom palmolja där företaget strävar efter avskogningsfri produktion
(Unilever 8, 2022) Eftersom tillämpningen av blockchain-tekniken effektiviserar spårbarhet
och eliminerar risken för informations manipulation underlättas insamling av
hållbarhetsrelaterad information. Företaget får därmed förbättrad förmåga att effektivt
identifiera och hantera hållbarhetsrisker, förebygga hållbarhetsskandaler samt ta
informationsbaserade beslut som krävs för att förbättra företagets hållbarhetsarbete och uppnå
uppsatta sociala och ekologiska hållbarhetsmål (Khan et al., 2022; Marconi, et al., 2017).
Inom livsmedelsbranschen är effektiv spårbarhet möjliggörande även för säkerställandet av
matkvalitet och säkerhet samt förebyggande mot spridning av potentiellt dåligt tillverkade
produkter genom att effektivisera livsmedelelåterkallase (Wang, et al., 2009).
Sunny et al. (2020) definierar transparens som den övergripande synligheten i
leverantörskedjan och avser i vilken utsträckning olika aktörer och intressenter har tillgång
till den leverantörskedjerelaterad information som begärs utan förlust, störningar,
fördröjningar och förvrängningar. Synligheten, omutlighet och spårbarhet som blockchain
erbjuder är grundläggande faktorer för en effektiv och transparent hållbarhetskommunikation
mellan olika aktörer i leverantörskedjan, inklusive konsumenter. I Unilevers fall beskriver de
att utnyttjandet av blockchain förbättrar synlighet och spårbarhet över information om
produktens resa samt olika fabriker och leverantörer som är involverade. De uttrycker det
som en viktig faktor till vägen mot ökad transparens mellan olika parter i leverantörskedjan
(Unilever 7, 2023). Blockchain-tekniken kan i sin tur uppfylla intressenternas krav, såsom
konsumenter, på transparent information avseende ekologiska och sociala hållbarhetsfrågor.
Forskning pekar på att genom effektiv och transparent hållbarhetskommunikation kan företag
stimulera pro-hållbara köp, skapa en konkurrensfördel och differentiera företags varumärke
från konkurrenter, samt bygga förtroende och trovärdighet kring sitt hållbarhetsarbete (Carter
& Easton, 2011; Lahme & Klenk 2015). He et al. (2023) förklarar att när konsumenter har
tillgång till mer detaljerad information om produktens ursprung och tillverkningsprocess, kan
de bli villiga att köpa från det företag som transparent kommunicerar om sina
hållbarhetsinsatster och prestanda. Konsumenter uppmuntras även att betala ett premium för
produkter från företag som delar deras värderingar om sociala och ekologiska
hållbarhetsfrågor. Ökad efterfrågan och premiumpriser skapar därmed finansiellt värde för
företaget. Genom att företag kommunicerar transparent om sina hållbarhetsinsatster kan det
även skapa socialt värde. Detta sker genom att företaget kan förbättra sin image och bygga
upp förtroende med konsumenter genom minskningen av informationsasymmetrin. Detta
förtroende kan leda till starkare kundrelationer, ökad lojalitet och en mer positiv
varumärkesuppfattning. Transparent hållbarhetskommunikation bidrar även till att stärka
företagets konkurrenskraft genom att skilja sig från konkurrenterna och locka till sig
konsumenter som värderar hållbarhet. Detta i sin tur inspirerar fler företag att anta transparent
hållbarhetskommunikation vilket kan leda till positiva sociala och miljömässiga förändringar.
För Unilever utförs detta i praktiken genom att konsumenten kan få ta del av transparent
32
information om olika produkter, såsom palmolja, genom att skanna en QR-kod som finns på
förpackningen (Unilever 8, 2022).
5.4 Studiens utvecklade analysmodell
Studiens utvecklade analysmodell presenteras i figur 3. Figuren visar hur företaget utnyttjar
blockchain-tekniken för att stödja hållbarhetskommunikation med fokus på transparens och
spårbarhet längs med hela leverantörskedjan. Detta har undersökts genom att analysera
företagets Supply Chain Management som tillämpningsområde, hållbarhetskommunikation
som den affärsverksamhet som har undersökts och intressenter där framför allt konsumenter
är den målgrupp studien är riktad till.
Studiens analysmodell har utvecklats genom att först definiera Supply Chain Management
som tillämpningsområde samt identifiera integreringen av sociala, ekologiska och
ekonomiska hållbarhetsaspekter inom SCM. Detta presenteras i rutan längst till vänster. För
att integrera och främja hållbarhetsaspekter i Supply Chain Management betonar studiens
utvecklade analysmodell vikten av hållbarhetskommunikation som affärsverksamhet, med
fokus på transparens och spårbarhet, längs med hela leverantörskedjan. Detta presenteras i
rutan i mitten. Studiens utvecklade analysmodell berör konsumenter som är den målgrupp
som har intresse av företagets hållbarhetsarbete och som ställer krav på transparent
hållbarhetskommunikation, vilket i sin tur tillför både finansiellt och socialt värde för
företaget. Detta presenteras i rutan längst till höger. Den utvecklade analysmodellen besvarar
studiens frågeställning enligt beskrivningen ovan. Resultatet på studiens frågeställning, som
presenteras i rutan längst upp, visar att blockchain-tekniken effektiviserar spårning av
hållbarhetsrelaterad information och därmed möjliggör transparent
hållbarhetskommunikation mot företagets intressenter.
Figur 3. Studiens utvecklade analysmodell. Författarnas egen illustration.
33
6. Slutsats
I uppsatsens sjätte avsnitt presenteras studiens slutsatser genom att besvara frågeställningen
som formulerats utifrån tidigare forskning inom ämnesområdet. Slutligen presenteras även
förslag till framtida forskning vidare inom ämnet. Avsnittet har som mål att slutsatserna som
dras ska visa en kort och precis sammanfattning av studiens syfte, resultat, bidrag och
relevans.
6.1 Studiens slutsatser
I denna studie har det utforskats om hur blockchain-tekniken kan utnyttjas som ett verktyg för
företags hållbarhetskommunikation i leverantörskedjan, med ett specifikt fokus på företaget
Unilever och deras implementering och användning av denna teknik. Genom att analysera
empirisk data och ställa den mot studiens referensram har det kunnat identifieras flera
nyckelaspekter och effekter av blockchain-tekniken på hållbarhetskommunikation i SCM.
Det har visat sig att blockchain-tekniken används för att erbjuda höga nivåer av spårbarhet
och transparens i globala leverantörskedjor där hantering av informationsflöden blir allt mer
komplex. Tekniken erbjuder en decentraliserad, säker och icke-manipulerbar lagring av data
för varje transaktion och produktflöde, från ursprung till slutkonsument. Detta underlättar
spårbarheten och förbättrar synligheten och därmed främjar en transparent kommunikation av
hållbarhetsinformation till och från alla intressenter. Studien visar att företag använder
blockchain-teknik för att kunna kommunicera transparent hållbarhetsinformation och därmed
differentiera sig från konkurrenterna och locka till sig kunder som värderar öppenhet och
ansvarsfullhet. Detta i sin tur bidrar till ökade marknadsandelar för företag. Transparent
hållbarhetskommunikation bidrar även till ökat förtroende och stärker varumärkeslojaliteten.
Genom att utnyttja denna blockchain-teknik kan konsumenter fatta välgrundade köpbeslut
baserade på faktiska data snarare än marknadsföringsbudskap. Detta ökade förtroende och
den förbättrade varumärkeslojaliteten driver konsumenters villighet att stödja företag som är
transparenta om sina hållbarhetsinsatser. Studien visar dessutom att konsumenter i allt större
utsträckning söker produkter från företag som kan demonstrera ett genuint engagemang för
hållbarhet och de är ofta villiga att betala en premium för hållbara produkter. Skapandet av
dessa värden kan locka fler företag att agera hållbart och börja kommunicera transparent,
vilket i sin tur kan leda till ännu större positiv påverkan på miljön och människor.
Studien visar vidare att blockchain-tekniken möjliggör en mer effektiv insamling och
rapportering av hållbarhetsrelaterad information. Genom automatisering och realtidsspårning
kan livsmedelsföretag med globala leverantörskedjor, som Unilever, minska de
administrativa kostnaderna och snabbt samla in, verifiera och rapportera
hållbarhetsinformation från och till relevanta intressenter. Detta bidrar till att minska
arbetsbördan för hållbarhetskommunikation och ökar noggrannhet och tillförlitlighet i
insamlade data. Dessutom kan den ökade effektiviteten stödja livsmedelsföretag med
34
snabbare beslutsfattande och förbättrad reaktivitet när det gäller att adressera sociala och
ekologiska hållbarhetsutmaningar samt matkvalitet och säkerhet. Genom ökad synlighet och
effektiv spårbarhet blir det lättare för livsmedelsföretag med globala leverantörskedjor att
identifiera och åtgärda ineffektiviteter, minska sin negativa miljö- och människopåverkan.
Detta kan i sin tur leda till snabbare förbättringar i hållbarhetsprestanda. Företag kan därmed
skapa socialt värde genom att bidra till en mer hållbar värld samt förbättra levnadsvillkoren
för de inblandade i leverantörskedjan och samhället i stort. Med transparent
hållbarhetskommunikation kan dessutom livsmedelsföretag med globala leverantörskedjor
effektivt motbevisa anklagelser om greenwashing genom att visa upp sina hållbarhetsinsatser
och hållbarhetsprestanda. Genom att erbjuda ett icke-manipulerbart bevis för
hållbarhetsåtgärder och deras effekter, kan företag säkerställa att deras kommunikation om
hållbarhet är trovärdig och baserad på verifierbar information.
Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att blockchain-tekniken spelar en avgörande roll i att
främja hållbarhetskommunikation inom leverantörskedjan. Genom att erbjuda effektiv
spårbarhet, ökad transparens och verifierbarhet, möjliggör blockchain-tekniken för
livsmedelsföretag som Unilever både effektivisering av sin hållbarhetskommunikation och
förbättring av sin övergripande hållbarhetsprestanda. Detta bidrar både till företagets egna
framgång och har positiva effekter på miljön och samhället i stort. I ljuset av vår analys och
diskussion kan svaret på forskningsfrågan sammanfattas som följer: Blockchain-tekniken
utnyttjas för att effektivisera hållbarhetskommunikation i leverantörskedjan genom att
förbättra spårbarhet, öka transparens, minimera riskerna för anklagelser om greenwashing,
vilket tillsammans bidrar till att förbättra företagets hållbarhetsprestanda och bygga upp
förtroende bland konsumenter.
6.2 Förslag till vidare forskning
Mot bakgrund av studiens kontextuella perspektiv vars fokus varit inriktat på blockchain-
rollen i ett multinationellt livsmedelsföretag, hade det varit intressant att undersöka
blockchain-teknikens roll i andra branscher som också har stor påverkan på miljön och
människor. Några exempel på undersökningsurval är modebranschen eller byggbranschen.
Ett annat förslag för vidare forskning är att undersöka möjligheterna att utvidga tillämpning
av blockchain-tekniken till andra områden inom livsmedelsbranschen. Det kan gälla områden
som logistik, distribution eller marknadsföring. Det hade även varit intressant att utforska
möjligheten av tekniken med att effektivisera finansiella transaktioner inom
leverantörskedjor.
Vidare är det av intresse att undersöka utmaningar som förknippas vid tillämpning och
användning av blockchain-tekniken för hållbarhetskommunikation inom komplexa
leverantörskedjor i livsmedelsbranschen. Det kan gälla utmaningar som brist på tekniska
kunskaper eller de kostnader som behöver läggas ut vid implementering och användning av
tekniken.
35
Källförteckning
Abeyratne, S. A., & Monfared, R. P. (2016). Blockchain ready manufacturing supply chain
using distributed ledger. International journal of research in engineering and technology,
5(9), 1-10. https://doi.org/10.15623/ijret.2016.0509001
Bai, C.A., Cordeiro, J. & Sarkis, J. (2022). Blockchain for the environmentally sustainable
enterprise. Business Strategy and the Environment, 31, s. 3689-3692.
https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1002/bse.3026
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. Uppl., Liber.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. Uppl., Liber.
Busse, C., Schleper, M. C., Weilenmann, J., & Wagner, S. M. (2017). Extending the supply
chain visibility boundary: Utilizing stakeholders for identifying supply chain sustainability
risks. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 47(1), 18-40.
https://doi.org/10.1108/IJPDLM-02-2015-0043
Carter, C. R., & Liane Easton, P. (2011). Sustainable supply chain management: evolution
and future directions. International journal of physical distribution & logistics management,
41(1), 46-62. https://doi.org/10.1108/09600031111101420
Cao, S., Johnson, H., & Tulloch, A. (2023). Exploring blockchain-based traceability for food
supply chain sustainability: Towards a better way of sustainability communication with
consumers. Procedia Computer Science, 217, 1437-1445.
https://doi.org/10.1016/j.procs.2022.12.342
Cao, S., Xu, H., & Bryceson, K. P. (2023). Blockchain Traceability for Sustainability
Communication in Food Supply Chains: An Architectural Framework, Design Pathway and
Considerations. Sustainability, 15(18), 13486. https://doi.org/10.3390/su151813486
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., Wängnerud, L. (2017),
Metodpraktikan. 5. Uppl., Wolters Kluwer
Fahimnia, B., Sarkis, J., & Davarzani, H. (2015). Green supply chain management: A review
and bibliometric analysis. International Journal of Production Economics, 162, 101-114.
https://doi.org/10.1016/j.ijpe.2015.01.003
Food and Agriculture Organisation of the United Nation (u,å). The world is at a critical
juncture. https://www.fao.org/state-of-food-security-nutrition/2021/en/ [2024-02-01]
Garcia-Torres, S., Albareda, L., Rey-Garcia, M., & Seuring, S. (2019). Traceability for
sustainability–literature review and conceptual framework. Supply Chain Management: An
International Journal, 24(1), 85-106. https://doi.org/10.1108/SCM-04-2018-0152
36
Gold, S., Seuring, S., & Beske, P. (2010). Sustainable supply chain management and
inter‐organizational resources: a literature review. Corporate social responsibility and
environmental management, 17(4), 230-245. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1002/csr.207
Hartmann, F.G.H., Kraus, K., Nilsson, G., Anthony, R.N. & Govindarajan, V. (2020).
Management Control Systems. 2 uppl., McGraw Hill.
He, S., Liu, L., Liu, Q., & Fu, S. (2023). Creating social value through operational supply
chain transparency. Corporate Social Responsibility and Environmental Management.
https://doi.org/10.1002/csr.2690
Kamble, S. S., Gunasekaran, A. & Gawankar, S. A. (2020). Achieving sustainable
performance in a data-driven agriculture supply chain: A review for research and
applications. International Journal of Production Economics, 219, s. 179-194.
https://doi.org/10.1016/j.ijpe.2019.05.022
Kamble, S.S., Gunasekaran, A. & Sharma, R. (2020). Modeling the blockchain enabled
traceability in agriculture supply chain. International Journal of Information Management,
52. https://doi.org/10.1016/j.ijinfomgt.2019.05.023.
Khan, S. A., Mubarik, M. S., Kusi-Sarpong, S., Gupta, H., Zaman, S. I., & Mubarik, M.
(2022). Blockchain technologies as enablers of supply chain mapping for sustainable supply
chains. Business Strategy and the Environment, 31(8), s. 3742–3756.
https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1002/bse.3029
Kshetri, N. (2018). 1 Blockchain’s roles in meeting key supply chain management objectives.
International Journal of information management, 39, 80-89.
https://doi.org/10.1016/j.ijinfomgt.2017.12.005
Lahme, G., & Klenk, V. (2015). Telling the backstory: transparency in global value chains.
Sustainable Value Chain Management: Delivering Sustainability Through the Core Business,
365-379. 10.1007/978-3-319-12142-0_17
Lambert, D. M., & Enz, M. G. (2017). Issues in supply chain management: Progress and
potential. Industrial marketing management, 62, 1-16.
https://doi.org/10.1016/j.indmarman.2016.12.002
Lemieux, V. L. (2016). . Records management journal, 26(2), 110-139.
https://doi.org/10.1108/RMJ-12-2015-0042
Mangla, S. K., Kazançoğlu, Y., Yıldızbaşı, A., Öztürk, C., & Çalık, A. (2022). A conceptual
framework for blockchain-based sustainable supply chain and evaluating implementation
barriers: A case of the tea supply chain. Business Strategy and the Environment, 31(8), s.
3693–3716. https://doi.org/10.1002/bse.3027
37
Marconi, M., Marilungo, E., Papetti, A., & Germani, M. (2017). Traceability as a means to
investigate supply chain sustainability: the real case of a leather shoe supply chain.
International Journal of Production Research, 55(22), 6638-6652.
https://doi.org/10.1080/00207543.2017.1332437
Mentzer, J. T., DeWitt, W., Keebler, J. S., Min, S., Nix, N. W., Smith, C. D., & Zacharia, Z.
G. (2001). Defining supply chain management. Journal of Business logistics, 22(2), 1-25.
https://doi.org/10.1002/j.2158-1592.2001.tb00001.x
Mol, A. P. (2015). Transparency and value chain sustainability. Journal of cleaner
production, 107, 154-161. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2013.11.012
Nakamoto, S. (2008). Bitcoin: A peer-to-peer electronic cash system. Decentralized business
review. https://bitcoin.org/bitcoin.pdf
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4 uppl., Studentlitteratur.
Routroy, S. & Behera, A. (2017). Agriculture supply chain: A systematic review of literature
and implications for future research. Journal of Agribusiness in Developing and Emerging
Economies, 7(3), s. 275-302. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1108/JADEE-06-2016-0039
Singh, R. K., & Vishwakarma, L. P. (2023). Application of Blockchain Technology in
agri-food supply chains: Opportunities and challenges. Blockchain in a
Volatile-Uncertain-Complex-Ambiguous World, 101-117.
https://doi.org/10.1016/B978-0-323-89963-5.00014-9
Sunny, J., Undralla, N. & Pillai, V. M. (2020). Supply chain transparency through
blockchain-based traceability: An overview with demonstration. Computers & Industrial
Engineering, 150. https://doi.org/10.1016/j.cie.2020.106895
Tsai, F. M., Bui, T. D., Tseng, M. L., Ali, M. H., Lim, M. K., & Chiu, A. S. (2021).
Sustainable supply chain management trends in world regions: A data-driven analysis.
Resources, Conservation and Recycling, 167, 105421.
https://doi.org/10.1016/j.resconrec.2021.105421
Unilever (u.å.). Unilever at a glance. https://www.unilever.com/our-company/at-a-glance/
[2023-12-06]
Unilever (2023). Unilever's supply chain.
https://www.unilever.com/files/8c652127-8ea5-4db0-bedb-f03a37637285/unilever-s-supply-c
hain.pdf [2023-12-06]
38
Unilever (2022). Delivering sustainable business performance.
https://www.unilever.com/files/92ui5egz/production/257f12db9c95ffa2ed12d6f2e2b3ff67db4
9fd60.pdf [2023-12-06]
Unilever (u.å.). Respect human rights Strategy and goals.
https://www.unilever.com/planet-and-society/respect-human-rights/strategy-and-goals/
[2023-12-06]
Unilever (2021) SUSTAINABLE SOURCING | 2021 Forest Footprint Report
https://assets.unilever.com/files/92ui5egz/production/63176e78298ab5de677cd52c036918aea
01d1382.pdf/Unilever-Forest-Footprint-Report-Aceh.pdf [2023-12-29]
Unilever (2023) Meet the Leader: Reginaldo Ecclissato.
https://www.unilever.com/news/news-search/2023/meet-the-leader-reginaldo-ecclissato/
[2023-12-06]
Unilever (2022). SAP, Unilever pilot blockchain technology supporting deforestation-free
palm oil.
https://www.unilever.com/news/press-and-media/press-releases/2022/sap-unilever-pilot-block
chain-technology-supporting-deforestationfree-palm-oil/ [2023-12-06]
Unilever (2022). How we’re using tech for more transparent, traceable supply chains.
https://www.unilever.com/news/news-search/2022/how-were-using-tech-for-more-transparent
-traceable-supply-chains/ [2023-12-06]
Wang, X., Li, D., & O’brien, C. (2009). Optimisation of traceability and operations planning:
an integrated model for perishable food production. International Journal of Production
Research, 47(11), 2865-2886. https://doi.org/10.1080/00207540701725075
Yin, R. K. (2009). Case study research: Design and methods (Vol. 5). sage.
39