Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M Rlliiî C - * . ■ SL r. . b^»,.ifeWS * ■ MARS 1957 ARGÅNG 6 PRIS 75 ÖRE UTGIVEN AV: GÖTE BORGSUNGDOM ENS SAMARBETSORGANISATION OCH BARNAVÅRDSNÄMNDENS UNGDOMSDELEGATION / detta nummer: Författaren Karl-Axel Häglund ger några synpunkter på problemet ungdomsgår­ darna och kulturen. Nytt från ungdomsgårdarna. Ar Järnbrott en bitter erfarenhet, frågar en ungdomsledare. Motion om ungdomsstyrelse Praktiskt samarbete i Kortedala mellan skola och ungdomsråd. Ungdomsledarens fyra sidor. Nyårskravallerna contra "Sodom och Gomorra” Notiser m. m. Bästa Fru Persson Tack för telefonsamtalet! Påringningen gjorde mej både glad och ledsen. .Jag tycker det är riktigt, att fru Persson ringde upp den myndighet, som sysslar med barn- och ungdomsfrågor, och ventilerade problemen. Vi här på ungdomsbyrån är till för att hjälpa så långt vi förmår. Ni förstår nog också varför jag är ledsen. Er besvikelse över ungdomarnas uppförande gjorde kanske Ert omdöme om ung­ domen överlag onödigt hårt och onyanserat. Borde vi inte då och då dra oss till minnes vår egen tonårstid, vilka rackartyg vi var med om, hur vi många gånger handlade oöverlagt och förhastat? Ni säger, att ungdomarna trilskas med Er efter det att Ni sagt till dem vid ett tillfälle att hålla tyst med motorknattret ute på gatan vid det hus Ni bor i. Ni har en känsla av att motorbullret ökat efter tillsägelsen. Ja, Ert antagande ver­ kar mycket sannolikt. Ungdomarna saknar tyvärr ofta gemenskapskänsla med de vuxna och därmed också förmågan att ta hänsyn till omgivningen. Det är frap­ perande hur den motorungdom, som jag talat med, har en antivuxen inställning'. ”Vi känner oss inte hemma någonstans”, säger man ofta. Jag tror att det skulle löna sig, om vi äldre kunde närma oss våra unga medborgare på ett bättre sätt än tidigare, bli vänner med dem och umgås med dem. Tror inte fru Persson, att Ni skulle göra ett försök att bli vän med ungdomarna i det hus Ni bor i? Får man dem till ”kompanjoner”, så får man också värde­ fulla stöttepelare kring sig, man får vänner för livet och en behaglig atmosfär av kontakt-stämning i sin omgivning'. Tyvärr är barnavårdsnämndens möjligheter att hjälpa till relativt små. Vi har planerat en ungdomsgård i Er stadsdel, men det är för närvarande ytterst svårt att få medel för uppförandet av en sådan. Ungdomsföreningarna ”suger upp’ en del ungdomar, men kan inte nå alla. Jag, tror det vore ytterst värdefullt att de vildvuxna hade någonstans att ta vägen om kvällarna. En plats där de kunde råkas utan alltför mycket inblandning från de vuxnas sida. I den åldern behöver man nog ganska ofta ett eget forum. Det skulle vara mycket värdefullt om fru Persson ville diskutera med vice­ värden om den där källarlokalen vi talade om senast. Den kunde ungdomarna själva få inreda, där kunde man plocka med sina motorer och må gott. Det är felaktigt tro, att våra ungdomar skall ha allt xifat och färdigt. Vi skall låta dem själva få känna ansvar genom att ge dem chanser att göra detta. Och glöm sedan inte, fru Persson, att hälsa på dem. Varför inte realisera tankegången om den där ”donationen” av ett gammalt bord, som Ni har på Er vind. Det kan bli lyckokastet. Lycka till! Er Karl-Axel Häglund: KULTUR OCH UNGDOMSGÅRDAR Låt oss från början slå fast att den kommunala giv som berör ungdomsverk­ samhet här i stan, på många punkter är föredömligt skött. När det gäller ung­ domsgårdarnas verksamhet har den präg­ lats av friska och raska grepp direkt ute på fältet. Utan några rigoröst restriktiva utredningar har den ena gården efter den andra vuxit fram, mer eller mindre organiskt, ur stadsdelarnas olika och i många fall vitt skilda behov. På senare år har det gått raskt framåt och för en halvt om halvt outsider verkar arbetet naturligt nog imponerande. Målsättningen har varit att snabbt skaf­ fa fram lokaler och det administrativa arbete som detta krävt har naturligtvis gjort att diskussioner av mer djuplodande karaktär fått anstå så länge. Man har ut­ gått från att täcka de mer elementära behoven tillsvidare och man har inte ägnat någon längre tid åt att diskutera målen närmare. Det där är en svaghet som häftar vid en hel rad av arrange­ mang inom samhällets sociala sektor idag och som främst har sin orsak i den ex­ plosionsartade utvecklingen som gör att resurserna måste ansträngas och helt ställas i den direkta aktionens tjänst. Det är inte lätt att överblicka och se de stora linjerna, när telefonen ringer sig varm och ärendena spolas in på arbets­ bordet. Vad som ovan sagts, gör att det kan­ ske kan vara på sin plats med en gransk­ ning av en viss sektor av ungdomsgår­ darnas verksamhet. .Ju högre man siktar, desto högre träf­ far man. Siktar man tillräckligt högt, så träffar man sig själv i huvudet, skrev Lars Gyllensten härom året och det är kanske en sats man bör hålla i minnet till att börja med. Om man nöjer sig med att sikta i höjd med horisonten, så kan man hävda att Karl-Axel Haglund ■V K är [ödd 1927. Debuterade 19i8 med ungdoms­ skildringen ’'Regnet och Skymningen” på Bonniers. Startade 1952 tillsammans med någ­ ra andra unga konstnärer Studio Paravan, en organisation som ofta samarbetat med Barnavårdsnämnden vid speciella kulturarran­ gemang på ungdomsgårdarna. Publicerade 1954 romanen ”Varandra” på Paravan förlag. 1956 kom romanen ”Situa­ tion’” på Norstedts. det viktigaste målet inom ungdomsvården redan är nått. Det finns lokaler och väl­ utrustade sådana. Låt ungdomen hålla till där på fritiden och servera dom vissa möjligheter till själv verksamhet, det är i alla fall bättre nu än förr, när dom klungade sig i gathörnen, brukar det heta, när man talade med de nästan nöjda. Sådant kan man naturligtvis hålla med om och låta all vidare diskussion an­ stå, men om man rids av den minsta ambition att förvalta de anförtrodda medlen så att de ger resultat utöver de vanliga, reagerar man kanske annorlun­ da. Den verksamhet som bedrivs i an­ slutning till de handfasta sysselsättning­ arna (slöjd, bordtennis, boxning, motor­ vård etc.) är väl i allmänhet byggd ef­ ter det mönster som idrotten och skolan en gång för alla fixerat. Annorlunda blir det, när man kommer in på ämnesom­ råden av mer abstrakt karaktär, där en 3 viss tvekan om vägar och arbetsmöjlig­ heter ofta gör sig gällande. Man kan naturligtvis genast säga alt ungdomsgårdarna främst riktar sig till en rätt utåtriktad ungdom. Skinnknutten och spättan (som man gärna i pressen frånkänner all seriös inriktning) har bli­ vit prototyper för besökarna på gårdarna och visst är dom i majoritet, åtminstone dominerar deras uniform i vissa stads­ delar. Det är under sådana förhållanden lätt att glömma en annan ungdom, kanske mer lågmäld, lite vekare och utåt an­ språkslösare. Killen som av ren opposi- tionshista mot äldre motorfrälsta bröder börjat läsa böcker. Han som köpt en färglåda och som redan målar på pannå hemma i källaren, eller flickan som skri­ ver modernistisk dikt om hur äckligt och vidrigt det är att vara vuxen. Dom har alla den känslan gemensam med knutten och spättan att det är djäv- ligt att vara ung, samtidigt som dom i många fall äger en större sårbarhet och ett rörligare intellekt. För dom är det verkligt svårt att orientera sig in mot något tryggt och väsentligt i den robusta miljö som en ungdomsgård ofta repre­ senterar. Det finns för all del vissa möj­ ligheter att odla mer avancerade intres­ sen där, men förhållandena kan knap­ past kallas ideala och det är förresten troligt att den ungdom jag syftar på över­ huvudtaget aldrig kommer i kontakt med dessa möjligheter eftersom dom i allmän­ het saknar den framfusighet som fordras. Vad man saknar just nu är kanske några centrala riktlinjer för hur man skall kun­ na engagera även denna ungdom. Här nedan följer därför några förslag som ur min synpunkt verkar vettiga. Man kan välja fler vägar. Dels att ge­ nom upplysning slussa in de kulturin- tresserade i något av samhällets mer per­ manenta kultursammanhang. Det finns bara så förtvivlat få av dessa som är av­ passade för ungdom. Då verkar det naturligare att rusta upp gårdarnas egna resurser. Stencilap- parater, bandspelare och filmprojektorer ingår i utrustningen på ett flertal ung­ domsgårdar, men det är förbluffande få som utnyttjar dessa till medvetet konst­ närligt arbete. Teaterverksamheten bör kunna inten­ sifieras. Varför finns det inga riktiga tea­ tergrupper igång ute i stadsdelarna? Det borde inte vara svårt att lancera en ny teaterform som passar de unga. För när- OMSLAGSBILDEN Tidningens omslagsbild i [öregåen­ de nummer har väckt berättigad upp­ märksamhet och vi skall nu visa upp de båda bildskaparna för vederbörlig beundran. Till vänster har vi Gunnar Mattsson och till höger Björn Döbeln. Båda är folkskollärare. Den sistnämn­ de är det kanske en del som känner igen . . . Den unge man som pryder tidnin­ gen detta nummer heter Kalle. Ja, titta pä honom, han är en livs levan­ de, äkta representant för ungdomen av i dag. 4 Ungdomsgårdarna har åtskilligt intressant att förtälja för läsekretsen denna gång, eller vad sägs om Högsbo Ungdomsgård, som i februari tillbringade en härlig vinterlovsvecka uppe i Norge, vari­ från basen, Jan Cederlöf, kunde be­ rätta om underbart lägerliv under härliga avkopplingsdagar. Minst lika skönt hade säkerligen Kålltorps Ungdomsgård, där det blivit tradition att Rune Os- karssons gäng ställer sin kos mot Mora och Vasaloppet, när den tiden är inne. Förutom idrottsevenemangen finns det ju som bekant mycket annat att titta på och få vara med om i Dalarna-metropolen. Ett annat sätt som är bra praktiseras av den yngsta av Hisings-ungdomsgårdarna, nämli­ gen varande arbetas det kanske ibland med lite revy av konventionell typ, men jag är ganska säker på att det går att finna en form för mer avancerad estradunder- hållning. Varför inte en respektlös kaba­ réstil för ungdom av ungdom. Sådant saknar vi för övrigt helt här i landet. Idrott su t by t et mellan ungdomsgårdarna är föredömligt organiserat efter vad jag kan förstå. Tävlingar ordnas och klub­ bar bildas, serier spelas och arbetet or­ ganiseras av en speciell idrottskonsulent. Men var finns den engagerade kultur­ organisatören? Han som ordnar litterära pristävling­ ar, startar duplicerade tidskrifter eller ordnar mer eller mindre improviserade konstutställningar ute på gårdarna. Vill man vara verkligt radikal (och det vill man väl nästan alltid) kan man sikta så högt att kulan nuddar tinningen, och börja tala om att öppna en speciell ung­ domsgård med en rent kulturell inrikt­ ning. Ett centralt beläget ställe där knut- forts. d sid. 18 Jättestens Ungdomsgård där föreståndaren Sture Soneryd och hans ungdomar gillar hajkar och fri­ luftsliv, varför vinterlovet utnyttjades för dylika övningar. Ungdomsgården har fått tillökning f. ö. med lokaler och etablerar snart både fotoklubbar och eftermiddagshem. Trångt har där­ emot Mossebergs Ungdomsgård enligt Kalle Mattsson, föreståndaren. Ungdomsgården hoppas nu på bättre lokalmöjligheter vid ett kommande planerande av området bakom Doktor Fries Torg. Tyvärr har ungdomarnas lokalbehov för motorsport, bl. a. en mopedövningsbana, icke kunnat för­ verkligas genom att sjukhusdirektio­ nen och läkarna lade sig emot pro­ jektet. Även Mossebergs ungdomsgård har haft lägervecka liksom Burås Ungdomsgård som i år disponerade Härsjönäs för lovveckan. Maj-Lis Niclason har egentligen endast en öm punkt för närvarande och det är när man frå­ gar om vilken dag, som den förebå­ dade restaureringen av ungdomsgår­ den skall komma till stånd. Repare­ rats hade även Majornas Ungdomsgård behövts, men tyvärr lägger stadspla- nearbetet ined åtföljande rivningspro- jekt hinder i vägen. En hel del Ma- jornaungdomar befann sig under vin­ terlövet i Mölnlycke och idkade fri­ luftsliv, uppger föreståndaren Edvin Olsson. Detta var bara en liten snabb snabb­ skiss från det sjudande livet på ungdoms­ gårdarna. Även från alla de övriga går­ darna skulle vara mycket att berätta. Utrymmet tillåter inte mera denna gång. Vi alla ber att få återkomma. 5 Motion väckt om ungd om styrelse Vid stadsfullmäktiges februarisamman- träde inlämnade ledamoten herr Bruno Nordenhäll en motion om tillsättande av en beredning för utredning om ungdoms­ styrelse i staden. Vi alla har bett motio­ nären om ett uttalande. Bland dem som ägnat /rågan något intresse lär det väl numera inte råda några delade meningar om att samhället på ett eller annat sätt måste engagera sig för att hjälpa ung­ domen att anpassa sig i det moderna sam­ hällslivet. Och att denna anpassning många gånger kan vara nog så besvärlig, särskilt i storstäderna, därom torde också de flesta vara eniga. Men när det gäller på vilket sätt samhället skall hjälpa går meningarna starkt isär. När det gäller ungdomens fritidsverksam­ het menar somliga, att samhället skall be­ gränsa sig till att tillhandahålla lokaler, som ungdomen får disponera. Andra vill att sam­ hället därtill skall organisera och genom egna funktionärer leda fritidssysselsättningen i be­ tydande utsträckning. Ytterligare andra öns- ar ett utvidgat stöd åt ungdomens egna or­ ganisationer. Även andra alternativ har sina förespråkare, liksom det naturligtvis är många som vill ha ett både-och. 1 fråga om organisationen av den sam­ hälleliga verksamheten har jag i min motion Motionären Bruno Nordenhäll i stadsfullmäktige anfört vissa skäl, som en­ ligt min uppfattning talar för att dessa frå­ gor flyttas från barnavårdsnämnden till en särskild ungdomsstyrelse. Antalet ungdomar kommer att öka och detta kommer givetvis att ställa ökade krav på insatser inom detta område. Men barnavårdsnämnden är redan nu mycket arbetstyngd och dess uppgifter torde inte minska under kommande är. Kan en del av arbetet överföras på annat organ bör det vara en vinning för alla parter. Sär­ skilt om man samtidigt kan uppnå andra fördelar. Detta är i korta drag anledningen till att jag ansett en utredning vara önskvärd. Kan den dessutom bidra till ett ytterligare ökat intresse för ungdomsfrågorna, så är det ju så mycket bättre. Programtips stod det på en broschyr i djärvt röda färger, som ungdomsbyrån fick sig tillhanda för några dagar sedan. Det är FOLKRÖRELSERNAS SAMORGANISATION MOT ALKOHOLMISSBRUK, som med sin ener­ giska programtjänst lämnat ett värdefullt tillskott åt organisations- livet i Göteborg, när det gäller program av olika slag. Broschyren innehåller en förteckning över både artister, talare och film och flera kända namn förekommer bland dessa. De medverkande ställs till för­ fogande utan kostnad. Det går an att beställa programmen genom särskild beställningssedel — i god tid — eller också genom att ringa. telefoner 16 99 10 — 20 79 97 exp.tider 9—12, 16—19 Folkrörelsernas samorganisation mot alkoholmissbruk Gyllenkrooksgatan 3, Göteborg S G Till Stadsfullmäktige i Göteborg Den förebyggande ungdomsvård, som i skilda former bedrivs av olika kommunala organ i Göteborg, kan väntas få en allt större omfattning och betydelse. Härför talar inte minst det förhållandet att antalet ungdomar i relation till den totala befolkningen kominer att växa under de närmaste åren. Det är därför angeläget att hit­ hörande frågor ägnas ökad uppmärksamhet. Genom motion vid stadsfullmäktiges sammanträde den 11 oktober 1951 togs initiativ till tillsättandet av en särskild ungdomsdelegation under barnavårdsnämnden. Ur ungdomsverksamhetens synpunkt in­ nebar detta otvivelaktigt ett värdefullt framsteg. Men jag ifrågasätter, om icke tiden nu är mogen att ta steget fullt ut och låta en själv­ ständig ungdomsstyrelse överta den förebyggande verksamhet bland ungdom, som nu bedrives av barnavårdsnämnden. Till förmån för en skidan organisation talar bl. a. att den skulle lätta barnavårdsnämn­ dens arbetsbörda, stärka kontakten mellan stadsfullmäktige och ung- domsvårdsarbetet samt sannolikt förbättra möjligheterna för det kom­ munala organet att nå ut till ungdomen i staden, såväl den förenings- lösa som den organiserade. Såsom antyddes inledningsvis bedriver staden ju viss ungdomsn vårdande verksamhet även genom andra organ än barnavårdsnämn­ den. Det synes lämpligt att i detta sammanhang ägna uppmärksamhet även åt det på grund härav aktuella samarbetet mellan berörda sty­ relser och nämnder samt åt formerna för stadens stöd åt ungdoms­ verksamheten i och utom de frivilliga organisationerna. Med stöd av ovanstående hemställer jag att Stadsfullmäktige måtte tillsätta en beredning med uppdrag att närmare utreda organisationen och formerna för stadens före­ byggande verksamhet bland ungdomen. Göteborg den 14 februari 1957 Bruno Nordenhäll UNGDOMSBYRÅN Flyttar - Flyttar inte - Flyttar vart? I förra numret av Vi alla berättade en annons om att ungdomsbyrån skulle flyt­ ta till Mässhuset. Så har också varit av­ sikten sedan länge tillbaka, men genom nya direktiv de senaste dagarna har bar­ navårdsnämnden meddelat vissa ändrin­ gar i fråga om dispositionen av lokaler­ na vid Skånegatan. Enligt dessa kommer ungdomsbyrån med all sannolikhet icke att flytta med, utan skall beredas nya ut­ rymmen. I pressläggningsögonblicket lu­ tar det närmast åt en förflyttning av ungdomsbyrån till Föreningsgatan 13, där vattenverket tidigare haft tjänsterum. Om de anslagsbeviljande myndigheterna så beslutar kommer omflyttningen att ske under senare delen av mars. Ring först och kolla adressen innan Du besö­ ker ungdomsbyrån inom den närmaste tiden. 7 Är Järnbrott en bitter erfarenhet? Det har den sista tiden skrivits och talats ganska mycket om Kortedala i ungdomssammanhang. Vngdomsdelega- tionen behandlar nu så gott som vid varje sammanträde ansökningar om igdngsättningsbidrag och utrustnings- bidrag frän ungdomsföreningar som startar i denna stadsdel. Men Järnbrott då? Där händer inte så mycket i ungdomshänseende. Fö- reningsbildningen går trögt. Flera or­ ganisationer har måst inställa sin verk­ samhet. Skillnaden dessa nya stads­ delar emellan är förbryllande. Pä frivilligt initiativ bildades för ett par år sedan en kommitté som skulle arbeta på att fä fram en ungdoms­ gård. En av kommittéledamöterna re­ dovisar i denna artikel en del av de erfarenheter som vunnits. Det var en gån en kommitté som kal­ lade sig för UngdomsgårdsKommittén i V. Frölunda. Man hade inspirerande mö­ ten, väldiga diskussioner om den ung­ domsgård man ville skulle växa upp i stadsdelen. Planerna var stora och man var så övertygad om sin sak att man un­ derstundom detaljplanerade luftslottet. Alla utgick ifrån att föräldrar och ung­ dom var positivt inställda till en ung­ domsgård, d.v.s. till ytterligare ungdoms­ verksamhet. För att ha underlag för kom­ mande diskussioner med berörda myn­ digheter gjorde man en del ganska in­ gående undersökningar, varom mer skall sägas senare. Vid undersökningen kom man snarl underfund med att man kunde dela be­ folkningen i en mera rotfast sådan, bo­ ende i Kave Rös, småstugorna och rad­ husbebyggelsen samt en mera rotlös öv­ rig befolkning. Av denna senare befolk­ ning uppfattas ofta vistelsen i Järnbrott endast som ett nödtvunget ont. Man slår inte ”rot” där, ty snart skall befrielsens timma slå och man får lägenhet i ett mera acceptabelt bostadsområde. Vidare fann man att stadsdelens iso­ lation från det övriga Göteborg, i sam­ band med ovanstående, medfört bety­ dande svårigheter för föreningar. För- eningsledaren har ofta stora svårigheter att lägga upp framtidsperspektiv på sin förening. Befolkningen vill inte gärna bli verksam i en förening på en ort, som de snart tänker lämna. I vilket fall som helst är man inte villig att vara med och binda sig för en framtida planering, som förpliktigar arbete en längre tid. En mycket stor del av befolkningen består av tämligen nybildade familjer. Ofta är båda makarna yrkesverksamma. Res- och hyreskostnader är ganska höga. Där inte båda makarna arbetar är eko­ nomien ofta rätt svag. Föreningarna mär­ ker detta, då de skall finansiera sina kostnader genom bazarer, fester o. d. Lokalfrågan synes vara tämligen svår­ löst för flertalet föreningar. Orsaken till detta kan man dels söka i den brist på hänsyn stadsplaneringen visade lokalfrå­ gan för ungdomsverksamhet när stads­ delen planlades, dels kan man söka den i den allmänna uppfattning att detta första bostadsområdet i Järnbrott täm­ ligen omedelbart skulle efterföljas av yt­ terligare ett med hänsyn tagna till alla de ting man för närvarande saknar i stadsdelen. Alla ovanstående synpunkter synes ha framskapat en tendens hos denna s. k. ”rotlösa” befolkning att betrakta sin stadsdel som något man endast använ­ der för att sova i. Söker man nöje eller avkoppling måste detta ske i ”stan”. In­ tresset för stadsdelens problem är alltså minimalt. Bland den mera ”rotfasta” befolkning­ en däremot synes ”småstadsvanor” med ganska intimt familjeumgänge, kvarters- eller gatuvis, vara rådande. Här är man också mycket vaken över stadsdelens alla Forts, på sid. 13 8 Ungdom sledarens fyra sidor 2-57 Varför inte en orienteringskurs Vi hade nyligen nöjet att besöka IK O Sterns nybörjarkurs i orientering som på­ gått sedan den 18 januari i år. Ett 60—70- tal ungdomar är med och har ”jättekul” enligt egen utsago och det förstår man sä väl, när man varit tillsammans med ”stenarna” en stund. Så här hade man lagt upp nybörjar­ kursen : O Dag 18/1 Tid kl. 19 Lokal Progam Jättestens 1. Evert Wadenstein kåserar om orientering och Ungdomsgård visar färgbilder. 2. Servering. 3. Genomgång av våra viktigaste karttecken, Gun­ nar Persson, Rune Mattiasson. 1/2 kl. 19 Jättestens 1. Repetition av karttecknen, Gunnar Persson, Ungdomsgård Rune Mattiasson. 2. Kompassen och dess användning, Erod Staberg, Olle Danielssoon. 3. Kartteckentävling, Gunnar Persson, Rune Mat- tiassoon. 8/2 kl. 19 Jättestens ”Vi gå över daggstänkta berg”, Elof Jägerström Ungdomsgård tar oss med ut i naturen med hjälp av karta och kompass. 0 o 15/2 kl. 19 Jättestens 1. På vandring med ”Moss-Erik” Johansson i trak- Ungdomsgård terna kring Idala-Helsjön, där Svenska Mäster­ skapet i orientering år 1956 hölls. 2. Servering. 3. Tävling i orientering inomhus, Gunnar Persson, Rune Mattiasson. 22/2 kl. 19 Jättestens ”Vad gör Du på din fritid?”, lite prat om vanor Ungdomsgård och ovanor. Underhållning, sång och musik. Medverkan av ungdomskonsulent Kjell Anders­ son m. fl. Kursen avslutades med ett par lätta De här Ungdomsledarens fyra sidor är träningsorienteringar kring föreningens avsedda att tas ut av läsaren och sättas klubbstuga ”Sterntorpet”, där unga och i en pärm eller dylikt för att de lätt skall gamla i klubben har sin speciella träff- vara till hands. punkt och idkar härligt friluftsliv. 9 Ungdomsorganisationerna använder sig alltmer av film. Därför kan vi kanske frå­ ga: Vilken av följande filmbredder existe­ rar inte? 1 16 mm x 19 mm 2 35 mm □ Bosättningslån kan ju som bekant erhållas vid giftemål. Vilket är det högsta belopp som utlämnas? 1 1.000 kronor x 2.000 kronor 2 3.000 kronor En redovisning av antalet medlemmar i de politiska ungdomsorganisationerna FPU, HUF, SLU och SSU vid årsskiftet 1955/56 redovisas i 1955 års ungdomsut- redning. Den största av organisationerna hade 99.000 medlemmar. Var det 1 FPU x SSU 2 SLU Den statliga kungörelsen 575/1954 talar om bestämmelserna angående statsbidrag1 till ungdomens föreningsliv- och fritids­ verksamhet, Då bör Du veta hur många medlemmar det minst skall vara i en fritidsgrupp vid varje tillfälle för att grup­ pen skall vara bidragsberättigad. Är det 1 5 x 10 2 12 Vilken ungdomsgård i Göteborg är nu­ mera sommartid inredd såsom vandrarhem 1 Kålltorps ungdomsgård x Ungdomsgården St. Katrinelund 2 Krokängsgården I vilken av följande städer finns det inte socialinstitut? 1 Göteborg x Gävle 2 Lund Att Wendelsberg's folkhögskola ligger i Mölnlycke och Nordiska Folkhögskolan i Kungälv, det vet vi. Men — var ligger Marieborgs folkhögskola? 1 Norrköping x Mariestad 2 Mariefred Ordet t e o s o f i träffar vi inte på varje dag. Vad betyder måntro detta ord? 1 Saven ur en tebuske (camellia sinen­ sis) x Geometrisk term 2 Benämning på olika religiösa ----- och filosofiska läror, ofta av mystisk art. SSUH bildades 1896. Vad betyder initia­ lerna? 1 Svenska Seglarförbundets Ungdoms Hclnykterhetssällskap x Sydsvenska Ungdomens Högerförbund 2 Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund Svenska Röda Korset har vi alla hört talas om, icke minst när det gäller insatserna för nödlidande under krigs- och efterkrigs- åren. När startades organisationen? 1 1865 x 1899 2 1909 Vi har som bekant fyra statssekreterare i Göteborg. Vem av dem handlägger i all­ mänhet ärenden som kommer från ung- domsdelegationen? 1 Stadssekreteraren för kulturavd. x Stadssekreteraren för socialavd. 2 Stadssekreteraren för , Stadsbyggnadsavdelningcn u På redaktionens skrivbord ligger en tjock lunta, på vilken det står: ”Bilaga 10 till statsverkspropositionen år 1957. ÅT­ TONDE HUVUDTITELN.” Vilka ärenden handlägges inom åttonde huvutiteln? 1 Socialärenden ----- x Finansärenden 2 Ecklesiastikärenden Rätt lösning återfinnes på sidan 12. 10 Vi gör ett bildkryss Om man snabbt vill ha kontakt med en publik gäller att inan söker få en utgångs­ punkt som alla eller åtminstone de flesta känner till. Eftersom man numera knap­ past kan slå upp en tidning utan att finna någon form av bildkorsord kan ett sådant vara lämpligt som kontaktpunkt. Gör ett korsord av exempelvis följande utseende: «t // Duplicera korsordet och dela ut detsam­ ma till publiken innan programmet börjar. (Givetsvis utan lösningen ifylld.) Tänk på att anskaffa pennor. Publikens uppgift blir att med hjälp av de efterföljande programinslagen ifylla korsordet. För varje programpunkt anges på något sätt om det gäller våg- eller lodrätt samt vilket nummer som avses. Ett program till ovanstående korsord kan få följande sammansättning: Vågrätt: 1. Uppläsning: ”Gillet pä vinden” av Dan Andersson. 4. Åka på isen hala (växelsång). ti. Läs siffran 1 på några främman­ de språk (gärna poetiskt). 7. Allsång: Tre trallande jäntor. Lodrätt: 2. En sång ur operetten Öken- sången. 3. Läs ett citat ur ”Pelle Svanslös”. 5. En SJ-film. Nytt om filmprojektorer Ungdomsbyrån har för att kunna till­ fredsställa föreningslivets efterfrågan på tekniska hjälpmedel gjort en upprustning av sitt lånelager (se nedan vad som finns). Den som skall låna filmprojekto­ rer och bandspelare skall ha genomgått några av våra kurser. Film projektorer 1 st. 16 mm Ampro Premier Ijudfihnpro- jektor. *J st. 16 mm Ampro Stylist Ijudfilmpro- jektor. 1 st. 16 mm Bell & Howell Ijudfilmpro- jektor. 1 st. 16 mm Bell & Howell stumfilmpro­ jektor. 1 st. 8 mm Kodak stumfilmprojektor. Bandspelare 1 st. Grundig bandspelare TK 15, hastig­ heter: 9,5 och 19 cm. Småbildsprojektorer 3 st. småbildsprojektorer för bildstorlek 5x5 cm eller bildband. 1 st. småbildsprojektor för bildstorlek, 7x7 cm. Forts, på nästa sid. ----------------- 7------------------------------------'IFilm-rutan Till danska ambassaden i Stockholm kan man vända sig om man vill låna en liten film om nordiskt samarbete. Filmen, som är i färg, är skojigt teck­ nad av den unge danske konstnären Bent Barfod efter en idé av den i filmkretsar icke alldeles obekante Carl Th. Dreyer. Titeln på filmen är Noget om Norden och den tar 10 minuter att visa. Gör ett försök med den. * I tidningens åttonde nummer förra året talades om Danny Kayes insatser för Internationella barnhjälpsfonden, vilka nu senast resulterat i en ny film. Och barnen 1er igen är titeln. Även denna film är i färg med en speltid av 20 minuter. Förenings filmo har den i sin katalog och tar 20 kronor i hyra för den. * På annat ställe i tidningen omtalas att ungdomsbyrån skaffat sig några nya filmprojektorer, varav en är av­ sedd för visning av 8 mm:s film. 11 När-Var-Hur om fritidsgrupper Gruppens sysselsättning: Varje form av planlagd ideell, interlek- tuell, konstnärlig, praktisk eller sportslig ungdomsverksamhet kan ifrågakomma för statsbidrag. Gruppens sysselsättning skall främja medlemmarnas självverksamhet. Politisk eller reeligiös propaganda får ej förekomma vid gruppens sammankomster. Verksamhet, som innehåller spel, vari in­ går något moment av hasard, t. ex. kort­ spel, berättigar ej till statsbidrag. Gruppens deltagare: En fritidsgrupp får bestå av minst 5 och högst 25 deltagare. Minst fem av delta­ garna skall vara i åldern 12 till och med 24 år. Minst 5 bidragsberättigade deltagare skall vara närvarande vid varje samman­ komst. Gruppens ledare: Varje fritidsgrupp skall förestås av god­ känd ledare. Godkännande av ledare sker i samband med gruppens förrapportering till huvudmannen. (Huvudman är studie­ förbund eller kommunal myndighet, som i Göteborg är ungdomsbyrån.) Gruppens sammankomster: Fritidsgrupp skall för verksamhet samlas minst 10 gånger omfattande minst 20 tim­ mar. Alt. I Kostnad för lärare 150: — Kostnad för material 20: — Summa kostnader 170: — Bidrag : För handled, och material 8X4:50 = 36 För lokal 8x2 :—= 16 Summa bidag 52 Gruppens rapportering: Varje fritidsgrupp skall anmälas till kom­ munalt organ — i Göteborg till barna­ vårdsnämndens ungdomsbyrå. Grupp som skall slutrapportera genom studieförbund skall dessutom förrapportera till det­ ta förbund (för idrottsföreningar tillhö­ rande Riksidrottsförbundet till RF). När gruppen fullföljt den planlagda verksam­ heten skall den slutrapporteräs på blan­ ketter, som huvudmannen tillhandahåller. Gruppens bidrag: Bidrag erhålles endast för deltagarna i åldern 12 till och med 24 år. Bidraget be­ räknas på de bidragsberättigade deltagar­ nas genomsnittliga närvaro de 10 bäst be­ sökta sammankomsterna. Bidrag erhålles med hälften av de redovisade och god­ kända kostnaderna för handledning (le- dararvode etc.) och material — dock högst 4:50 per bidragsberättigad medlem. Dess­ utom erhålles generellt ett lokalbidrag av 2 kronor per bidragsberättigad medlem. Exempel (3 olika alternativ): Varje grupp består av 12 deltagare, var­ av 2 är under 12 år .Vid de 10 bäst be­ sökta sammankomsterna har samman­ lagt gjorts 81 besök av de 10 deltagar­ na i åldern 12—24 år (81 besök = 8 bidragsberättigade deltagare). Alt. II Alt. III 20:— — 20: — 40:— — - 8 x 2:50 = 20: — - 8x2: —=16:— 8x2: —= 16: — 36:— 16: — Grammofon 1 st. grammofon med högtalare för an­ slutning till el.-nätet. Högtalare 1 st. batteridriven portabel högtalare. Kinokamera 1 st. Paillard kinokamera för 16 mm film. 16 mm:s filmprojektorer finnes även att låna på följande ungdomsgårdar: Bjur­ slätt, Burås, Högsbotorp, Jättesten, Kåll- torp, Lundby, Majorna, Mosseberg, Ny- löse, Stora Katrinelund och Vidkärr. Rätt lösning: x22 Ixx 12 2 1x2 12 forts, frän sid. 8 brister och snar att bisträcka om man ser att detta gagnar stadsdelen och i synner­ het dä deras egna små områden. Med ovanstående för ögonen beslöt ungdomsgårdskommittén, som nämnts att göra en rundfråga bland föräldrar och målsmän om ungdomens föreningsvanor, ev. befintligt behov av ytterligare verk­ samhet samt föräldrarnas syn på ekono- miseringen av fritidsverksamheten. Sedan denna undersökning bland för­ äldrarna var gjord skulle man rådfråga föreningar om deras nuvarande och framtida verksamhet för att på detta sätt få fram behovet och tillgången på ung­ domsverksamhet. Från den första rundfrågan kan kan­ ske följande siffror vara av intresse för läsaren. I stadsdelen Järnbrott bodde vid undersökningstillfället (inklusive Kave Rös) 2.828 familjer samt ett antal ensam­ stående personer. Omkring 2.000 familjer hade barn under 20 år. Föreningsaktiviteten. Vid undersökning av 500 7—15-åring- ars fritidssysselsättning befanns ca 32 % vara föreningsanshitna och därutöver gick ca 10 % sporadiskt på samman­ komster eller möten anordnade av före­ ningar eller kommunala myndigheter. Av de föreningsanshitna va ca 49 % anslutna till mera än en förening. Av 200 15—20-åringars föräldrar och målsmän fick man i uppgift att ca 12 % var föreningsanshitna och ytterligare ca 12 % gick sporadiskt på möten och sam­ mankomster. I åldersgruppen 20—25 år undersöktes 150 ungdomars föreningsvanor och här befanns att endast ca 5 % var förenings- anslutna men ca 15 % sporadiskt gick på möten och sammankomster, företrädesvis då på sådana som hade dans. Hänsyn har ej tagits till anslutning till fackföreningar o. d. Vid rundfråga bland ca 1.000 föräldrar om dessa kunde tänkas hjälpa till med aktivt ledaransvar utan kontant ersättning, svarade ca 75 % nej, eller jag har inte tid. 15 %, vi får se då det blir aktuellt, 4 % ville ej svara, 4 % ja, fast ej i den eller den föreningen, och 2 % ja. Behövs mer ungdomsverksamhet? Vid samma tillfälle frågade man även föräldrarna om de ansåg att det behövdes mera ungdomsverksamhet. Av 400 föräldrar till barn upp till 11 år ansåg ca 80 % att verksamheten var relativt bra, 17 % ansåg att verksamheten var för liten och ca 3 % ansåg att för mycket verksamhet redan fanns. Bland 340 föräldrar till barn i åldern 11—15 år ansåg ca 50 % att verksamheten var för liten, 40 % ansåg att verksamheten som fanns var för stor för att barnen skulle hinna med läxorna och 10% an­ såg att verksamheten var tillfredsstäl­ lande. Ca 200 föräldrar och målsmän till ung­ dom i åldern 15—20 år besvarade frågor­ na och av dem ansåg ca 82 % att verk­ samheten var för liten medan ca 16 % ansåg den tillfredsställande och ca 2 % ansåg den för stor. Föreningsliv eller inte? På fråga om föräldrarna ansåg att före- ningsstyrd eller kommunal verksamhet vore att föredraga svarade ca 52 % att de ej hade erfarenhet nog att besvara frågan, 28 % svarade att de föredrog föreningsstyrd och ca 20 %ansåg kom­ munal verksamhet vara bäst. Vad skall det kosta? Slutligen besvarade ca 1.000 föräldrar frågan vad de ansåg sig ha råd att be­ tala i terminsavgift om deras barn fick bli medlemmar i fritidsgrupp med syssel­ sättning en kväll per vecka. Av des­ sa ansåg ca 2 % att de ej hade råd att betala något alls, ca 28 % ansåg att 1—2 kronor per termin kunde räcka, 25 % ansåg 2—3 kronor vara lagom ter­ minsavgift, 20 % ville betala 3—4 kronor, ca 18 % betalade vad det än kostade och ca 7 % ville inte svara på den frågan. Hur arbetar fritidsverksamheten? Undersökningen bland föreningarna gav resultatet att det i Järnbrott före­ kommer dels sporadisk ungdomsverk- forts. pä sid 16 13 Praktiskt samarbete i Kortedala I mitten av februari presenterade skol- nämnden och ungdomsrådet i Kortedala alla invånare därute en liten folder i praktiskt fickformat: ”Till hemmen i Kortedala”. Bakom initiativet ligger väl först och främst Vi allas f. redaktör, överläraren i Kortedala, Anders Sundvall, som också hållit i pennan. Han har kvar de friska takterna från sina tidigare år i ungdoms- och idrottsarbetet. Vi tar oss friheten saxa några av de praktiska levnadsregler, som broschyren vill förmedla till föräld­ rarna i deras fostringsarbete därute i den vackra stadsdelen : Vi vänder oss till målsmännen i Kortedala, ty allt mera omfattas den meningen, att hemmets fostran av de unga har den allra största betydelsen för samhällsutvecklingen. Och det fordras inga trollkonster eller revo­ lutionerande uppfostringsmetoder för att åstadkomma ett gott resultat. Vi skulle komma långt på vägen med enighet, ihärdighet och god vilja. Enighet namnes först. Alla vet, att det inte går bra, när far och mor uppfostrar på var sitt sätt. Utan ihärdighet kommer vi inte att lyckas. Barn glömmer, inte sant? Och vi glömmer själva. Därför måste vi ideligen börja på nytt. Och all tillsägelse och vägledning måste göras med god vilja, inte surt anklagande eller överlägset föroläm­ pande, utan positivt uppmuntrande. Vad skall då göras? Ja, det måste vi ena oss om. Vi vill här nämna några saker som kan betyda mycket för samlivet i dag och de ungas personliga utveckling: att bidraga till att äldre människor, mammor och småbarn och lytta får sitta under buss- och spår- vagnsresor, att inympa respekt för andras egen­ dom, såsom kamraternas cyklar och mopeder samt småbarns lek­ saker, att inpränta förståelse för allt vac­ kert, och lära barnen aktsamhet i fråga om planteringar, gatube­ lysning, byggnader samt det vil­ da växt- och djurlivet, att motarbeta rökning bland de unga, att aldrig bjuda ungdomar på sprit, att verka för vänlig och tyst trafik, att hålla barnen inne om kvällarna. Tiderna måste skifta efter olika årstider och efter familjens ar­ betsförhållanden. Men under den mörka årstiden bör skolbarn inte vistas ute för lek efter kl. 19. att i den mån det låter sig göras öppna våra hem för barnen, dvs. låta barnen ta in sina kamrater för sällskapsliv. att verka för ungdomens aktiva del­ tagande i organisations- och fö­ reningsliv samt att ungdomen rik­ ligen utnyttjar och väl vårdar Kortedala nya fritidsgård. Tycker ni inte, att detta är riktigt? Hjälp oss då att tillämpa det! Ungdomsorganisationerna möter upp i Kortedala Fredagen den 8 mars hade ungdomsrå­ det i Kortedala, ungdomsbyrån och fri­ tidsgården inbjudit till ett välbesökt in­ formationsmöte på den (nästan) färdiga gården. Ungdomskonsulenten hälsade välkommen, Ture Söderberg visade loka­ lerna och rådets ordförande, fru Greta Lindström, presiderade vid kaffebordet och under det livliga samtalet. Det var många uppslag och frågor som ventilera­ des om fritidsgårdens framtida verksam­ het och samarbetet föreningarna emel­ lan. Nu hoppas vi på och håller tummar­ na för att fortsättningen håller vad in­ ledningen lovar: friska tag från organi­ sationerna i Kortedala. 14 SA TYCKER JAG Nyårskravallerna contra När stockholmsungdomen på nyårsnat­ ten ställer till kravaller, förstör bilar och hötorgsständ samt utsätter medmän­ niskor för livsfara med sina upptåg, så säger den psykologiska expertisen att detta beteende till en del kan förklaras med pubertetsårens reaktion mot de gam­ la auktoriteterna. Detta fenomen är ju inte alls okänt tidigare ehuru det är be­ klämmande när det får en sådan här utpräglat destruktiv utformning. Allmän­ hetens reaktion mot pöbelupptågen är förståelig. Stora värden ödelädes genom kravallerna. Nu är det väl emellertid så, att livet också inrymmer andra värden än bilar, hötorgsständ och butiksrutor men som i minst lika hög grad som dessa äro ut­ satta för förstöring och vandalism. Och inte bara en gång på året och belönade med den stora allmänhetens fy-rop. Jag tänker därvid på de religiösa, etiska och moraliska värdena. Det är väl obestridligt att kristendo­ men tillfört den västerländska kulturen så mycket värdefullt, att den person knappast kan bli beskylld för osanning, som påstår att vår kultur och samhälls­ ordning vilar på kristen grundval. En kristen livsåskådning ger en känsla av trygghet åt såväl ung som gammal. Att vara kristen är att för sin livsföring äga en auktoritet, förankrad utanför de fluk­ tuerande mänskliga strömningarna men ändå representerande människovänlig­ heten i dess högsta potens. Men den ”moderna” och ”frigjorda” människan accepterar ingen annan auk­ toritet för sin livsföring än sig själv. Var och en sin egen auktoritet, det är i vida kretsar dagens lösen. Men dessför­ innan måste ju de gamla auktoriteterna bespottas, förlöjligas och krossas. Och här är vandalerna i full gång med sin destruktiva verksamhet och här kommer också parallellen med nyårsnattens bråk- makare med sitt auktoritetstrots in i bil­ “ Sodom och Gomorra“ den. Det är bara den skillnaden, att den, som vandaliserar mänskliga och eviga värden inte kallas vandal utan i all vän­ lighet ”livsbejakare” och ”kulturknutte”. Anledningen till den här lilla betrak­ telsen och jämförelsen mellan olika slags vandaler är en nyligen stiftad bekant­ skap med Ulf Peder Olrogs ”Sodom och Gomorra”. Och för att ingen skall undgå alt upptäcka hur rolig intelligensian kan vara, skall vi be att få citera första delen av första strofen: Bröder och systrar i Sodom och Gomorra jay är den saltaste bönan i sta’n. Lot är min man men han räknas till de torra och honom bedrar jag varenda dag. Ja, så rolig kan man vara och Radio­ tjänst har verifierat lustigheterna genom att plocka in dem i radioprogrammet. Det är att göra Olrog för stor heder att säga att han är ensam i sin verksamhet. Det skall som bekant även på andra håll vara ”Vanvördiga Visor”, om det skall slå. Och Radiotjänst villighet till medverkan i sammanhanget är ingen engångsförete­ else. ”Pappa Pekka” kan få vara så här rolig i en kuplett, vars melodi säkert kan gissas: ”Blott ett slag, ett ögonlock gick sönder. . Samtidigt låter bolaget hedersmannen Sven Jerring Iran sitt fönster på Kungs­ gatan med av sorg och harm fylld röst delge landets radiolyssnare ungdomens nyårsnattsupptåg. Eller är det möjligen så, att Jerring i sin egenskap av pro­ gramdirektör accepterar den ”frigjorda” radion utan att se sambandet mellan de destruktiva krafter, som löper amok bland livsåskådningar och livsnormer och de, som härja på Kungsgatan och Hötorget nyårsnatten? Nu kan man — och det med en viss rätt — säga att kristendomen inte står och faller med den ”vanvördiga” behand- 15 lingen och att Lot och hans hustru i Sodom och Gomorra inte representera det mest centrala och huvudpunkterna i en kristen livsåskådning. Men man kan nog inte acceptera och uppskatta en del av Den Heliga Skrift och låta den bli norm för sin livsföring och samtidigt lämna ut en annan del till åtlöje och be- spottelse. Vem är det förresten, som skall avgöra vad som av gudsordet skall hål­ las heligt och vad som skall vandali- seras? Evert Taube berättar, att han under en hotellvistelse här hemma i Sverige hos städerskan efterlyste Bibeln och psalmboken och möttes av en generad fnissning och frågan: ”Ä herrn religiös, hi, hi?”. Samma beteende mötte han hos personalen i en svensk bokhandel när han där förhörde sig om de ifrågavaran­ de böckerna. Beteendemönstret är typiskt svenskt, garanterar Taube och man tror honom. Och ändå äger väl i alla fall de båda böckerna såpass litterärt skönhets- värde att de bara av den orsaken för­ tjänade mer än att fnissas åt. Eller spe­ lar sådana värden heller ingen roll, bara de intellektuella auktoritetstrotsarna få fortsätta i sin vandalism? Skall det mån­ ne inte gå upp för någon, att man håller på att såga av den gren man själv sitter på? Och så till den fråga, som berättigar denna artikels existens i ”Vi alla”: Hur beter sig ungdomsledaren av idag inför denna vandalism av mänskliga och eviga värden? Den, som under någon längre tid varit engagerad i ungdomsverksam­ het har nog ganska snart kunnat konsta­ tera, att man i ungdomens fostran inte kan klara sig utan en idealbildning och en livsåskådning att knyta an till. En programverksamhet, hur förnäm som helst, men bara för underhållningens egen skull löser inga problem. Många ungdomsledare ha också tagit konsekven­ sen av en sådan syn på sin verksamhet genom att låta den vara direkt konstruk­ tiv. Därmed vare inte sagt, att de okri­ tiskt annamma varje uppdykande fräls- ningslära. Men så ha vi också dessa ung- Forts. frän siil. 13 domsledarc, som — åtminstone i början samhet bedriven av ett flertal föreningar och studiecirklar, dels kontinuerlig verk­ samhet, bedriven av ett fåtal föreningar samt arbetsstugor och övriga kommunala organ. Den sporadiska ungdomsverksamheten är merendels förlagd till samlingslokaler­ na vid Badiotorget, som väl synes täcka detta lokalbehov. Den övriga verksamheten bedrives of­ tast i olämpliga källarlokaler. Totalt rap­ porterades ca 60.000 besök av ungdomar under höstterminen 1955 och vårterminen 1956. Dessa siffror måste anses ungefär­ liga eftersom ej alla föreningar rappor­ terat besöksfrekvensen utan endast an­ tal medlemmar och kommittén i dessa fall räknat fram besöksfrekvensen med normen 1 besök per vecka i 9 månader av året. Man kan lockas att göra djupgående analyser av ovanstående siffror men då får man givetvis komma ihåg att det inte är dagens siffror man handskas med, utan sådana som var aktuella för ett år sedan. Tydligt framgår dock alt såväl be­ folkningsunderlaget som befolkningens inställning måste förändras, om man utan biverkningar för föreningarna skall bygga en ungdomsgård i kommunal regi. av sin verksamhet — lagt sig till med Mummin-trollens beteendemönster genom alt acceptera ”profetens” lära om ”det fria livet”, bildlikt talat dricker "Man­ hattan-Dynamit” för det skall man göra i de fria, auktoritetstrotsande kretsarna även om drinken smakar rena döden o. s. v. Eller — hemska tanke — har kan­ ske Mummin-trollen hämtat sitt beteende­ mönster hos människorna? Hur som helst, slutfrågan står där ändå lika all­ varlig: Har dagens ungdomsledare rät­ tighet att i sin verksamhet tillämpa detta auktoritetstrotsande och destruktiva be­ teendemönster och det i en tid då ”allt flyter” och en tid, som inte bara är de kvaddade bilarnas utan också de kvadda­ de hjärtans? Lars-Eric Ericson. 16 I år hålles 7:e ungdomsrådskonferensen Enligt vad Vi alla erfarit genom UNG­ DOMSRÅDENS SAMARBETSKOMMITTÉ föreligger nu programmet för vårens ungdomsrådskonferens, som hålles den 26—30 maj i Kvarnsvedens Folkets Hus med Tunabygdens ungdomsråd och Bor­ länge stads ungdomsdelegation som vär­ dar. Den 26 maj, d. v. s. ankomstdagen, öpp­ nas konferensen och efter hälsningsan- föranden och val av presidium bjuder Borlänge stad på middag för konferensdel­ tagarna. Senare på kvällen blir det un­ derhållning med film, musik, lek och dans i regi av Tunabygdens U R. Den 27 maj föreläser byråchefen Gösta Givet är att en ungdomsgård, bestående av flera enheter, där olika föreningar kunde få sitt lokalbehov tillfredsställt och där de bjöds all den service ung­ domsgårdar bjuder anslutna föreningar, skulle vara ytterst välkommen, men tomtfrågor o. d. lägger väl hinder i vä­ gen för realiserandet av en sådan utveck­ ling. Kommittén diskuterade härvid möj­ ligheten att tillbygga redan befintlig be­ byggelse s. k. ’’garagebyggnader’” som se­ dan kunde användas av en förening om denna fyller lokalen med sin verksam­ het eller med flera likartade föreningar, som gemensamt fyller lokalen med sin verksamhet. Föreståndaren skulle då va­ ra kommunalt anställd som något slags ”flygande reporter”, villig, att i den mån han hann, bisträcka föreningarna. Ungefär ovanstående kommer man fram till om man läser om den kommit­ tén, som en gång startade med den fasta föresatsen, att nu skall det byggas ung­ domsgård i .Järnbrott. Skulle man som slutvinjett våga sig på att besvara överskriftens fråga om Järn­ brott är en bitter erfarenhet svarar jag: ”Nej”. Järnbrott är som namnet anger inte så värst lättarbetat men namnet an­ ger också att det finns värdefullt materi­ al i det ”brottet”. Material väl värt att arbeta med och för. Rosén över ämnet: ”Samhällets social­ vårdande organ och deras möjlighet att biträda i den förebyggande ungdomsvår­ den”. Konsulent Lars Gråby talar om ”Föreningslivets fostrande och fortbil­ dande betydelse och principerna för det statliga stödet”. Vidare kommer någon föreningsman att lämna sin syn på sam­ hällets stödåtgärder. Eftermiddagen denna dag är ägnad åt grupparbete kring de frågor som aktua­ liserats i ovannämnda föredrag och på kvällen far deltagarna till Stora Tuna och Fornby folkhögskola. Den 28 maj medverkar pastor Curt No­ rell och talar om ”Det aktuella behovet av ungdomsledare” och ”Hur vill vi ha ledarna och varifrån skall vi få dem”. Inköpschef Karl Wennersten fortsätter med ”Ungdomsrådens ungdomsledarkur- ser”. Samma dag blir det även estrad- samtal över ämnet: ”Vad bör ungdoms­ råden göra för ungdomsledarutbildning- enl”. Grupparbetet under eftermiddagen berör ”Ledarfostran på alla fronter”. Kvällen ägnas åt studium och besök i Kvarnsvedens pappersbruk och samkväm i Folkets Hus. Den 29 maj börjar med estradsamtal med Curt Norell, Hans Jensen och Arne Lööf under rubriken ”Den föreningslösa ungdomen — hur nå den? Ungdomsgår­ darnas roll”. På eftermiddagen samma dag talar ånyo Curt Norell över ämnet: ”Hemgården — arbetscentral”. Kvällen behärskas av ungdomsorganisationerna i Borlänge, som bjuder på ett offentligt samkväm med ”ungdom och nykterhet” som röd tråd i programmet. Sista dagen, den 30 maj, bjuds på en extra läckerbit genom att deltagarna får lära känna en del av Dalarna genom bussfärden Siljan runt (omkring 215 km.). Frukost i Leksand, kaffe i Mora, mitt på dagen i Rättvik, middag i Tällberg och aftonen i Leksand ... Vi gissar på att ungdomsrådskonferen­ sen i Kvarnsveden kommer att bli myc­ ket välbesökt. LOKE. 17 Unga Örnar lär kooperation Unga Örnars Riksförbund tog i sam­ band med sitt jubiléumsläger i somras ett intressant initiativ för att lära sina medlemmar samhällskunskap. Den här gången gällde det att visa hur koopera­ tionen arbetar. Man resonerade tydligen så att reklam och propaganda är nog bra men inget går upp emot att själv få upp­ leva. I ett läger har man ju alltid något ställe som säljer förnödenheter av olika slag. Hur skulle det vara om lägerdelta­ garna själva fick sköta om försäljningen. Ja, och så gjorde man det. I tidningen örnledaren (nr 6/56) finns med redogö­ relser för läget, eller rättare sagt lägren, för det var tre stycken. Vi saxar vad Åke Lundström, kooperativ expert, säger om idén med lägerkonsum. Lägren var ju uppdelade på tre platser: Farsta, Ågesta och Skrubba. På varje ställe bildades en konsumtionsförening som drevs av ungdomarna själva. Sam­ manlagda antalet lägerdeltagare var ca 1.800 och av dessa blev 1.030 medlemmar i lägerkonsum med ett insatskapital på 50 öre per medlem. Varje lägeer bestod av 13 byar som var och en genom val utsåg ett ombud i Lägerkonsums förvalt­ ningsråd. Detta utsåg en styrelse på 3 personer. Då det gällde att i så stor ut­ sträckning som möjligt ”undervisa” om praktisk kooperation avdelade Konsum Stockholm undertecknad för att på lägren vara kooperativ och ekonomisk rådgiva­ re. De folkvalda, som var i åldern 10—15 år, fick själva bestämma om prissättning och öppethållandetider. Regelbundna sammanträden med de förtroendevalda hölls, varvid rapporter lämnades om det ekonomiska resultatet och andra intres­ santa frågor. Sista lägerdagen redovisade respektive föreningar sina resultat, var­ vid framgick att de 3 lägren hade en sammanlagd försäljning på inte mindre än 18.287 kronor och att när alla kost­ nader var täckta ett överskott uppstått, vilket räckte till 5 % återbäring. Jag anser att detta försök gav mersmak och tror att dessa kooperativa lägerföre­ ningar kan medverka till att lära ung- Mera nordiskt idrottsutbyte vill ungdomsgårdarnas idrottsinstruktör, Lennart Englund, ha. Han berättar vid en pratstund med Vi alla, att inbjudan ut­ gick i slutet av februari månad till vän- ortsstäderna Bergen, Åbo och Århus om att skicka hit en trupp ungdomar för att träffa göteborgska kolleger i augusti må­ nad. I fjol kunde tyvärr endast åboung- domarna komma. Lennart hoppas i år på att fyrväpplingen skall vara fulltalig och har lovat ett intressant program för alla deltagarna. Vi alla ber att få återkomma med närmare detaljer så småningom, men vill redan nu salutera de energiska initia­ tivtagarna och håller tummarna för en stor uppslutning kring arrrangemangen. Forts, frän sid. 5 tar och spättor med skissblock och is- landströjor istället för bågar kan samlas kring gemensamma problem. Det är fort­ farande dåligt med svängrum för kultur­ arbetaren i dagens samhälle, men en avancerad giv från barnavårdsnämndens sida kunde kanske åtminstone grundlägga en respektfullare inställning till dessa hos nästa generation. Mycket skulle vara vunnet om man nådde resultatet bara pä den punkten. ”Ungdomar sniffade eter för att våga läsa upp egna dikter”, berättade en rub­ rik i dagspressen för ett halvt år sedan. Man kan naturligtvis avfärda den saken med ett skevt leende medan man strör ut några villkorliga domar och applicerar övervakning på dom mest utsatta, men man kommer inte ifrån att det ryms en ganska stor portion tragik i samman­ hanget. Samtidigt bekräftade den hän­ delsen att man inte når fram till dessa outsiders på de traditionella vägarna. Plats alltså för den som har tålamod, kraft, intresse, tid och pengar. domarna de viktigaste kooperativa prin­ ciperna och att de kan ge dem en liten inblick i förhållandet mellan kostnader och priser. 18 Siffror om onykterhet Nykterhetstillståndet har nu mer än någonsin blivit något som angår och in­ tresserar ungdomsledarna. Vi alla kan härmed presentera några sifferuppgifter, som kan vara av intresse. Uppgifterna är hämtade ur tidskriften Alkoholfrågan. Konsumtion av alkoholdrycker, lit./inv. Hela riket. 1/10 1955— 1/10 1954— För- 30/9 1956 30/9 1955 ändring Spritdrycker 8,1 6,2 +32 % Starkvin 0,7 1,2 —42 % Lätta viner 1,11 1,08 + 3% Omhändertaganden för fylleri i rikets städer. Ökning i % i jämförelse med året innan: 4:e kvartalet Totalt Kvinnor Ungd. under 21 år 1955 ......... 1/10 1955— . 100 48 122 30/9 1956 . . 110 73 112 Kvinno-fylleriet utgör omkring 2% och ungdomsfylleriet omkring 5% av det to­ tala fylleriet (ungdom under 21 år). Vidkärrs ungdomgård har lancerat en trivsam programserie, som startade den 14 februari. Vid den första av de fyra kvällarna medverkade bl. a. folkskollärare Tore Ekblad, som gav praktiska råd inför de stundande fjällfärderna i ett medryckande anföran­ de och dessutom visade film om fjäll och fjälläventyr. Därefter fick åhörarna stifta bekantskap med ingen mindre än olympiern och världsmästaren Olle An­ derberg, som chosefritt och applådkni­ pande berättade om sina härjningar pä brottarmattorna världen runt. Den 20 februari gick helt i korporationsidrottcns tecken, då bl. a. ombudsman Bror Blom­ kvist medverkade. Inbjudna till program­ kvällarna var såväl unga som vuxna i Torpa och dess omgivningar. Tyvärr måste man konstatera att flera åhörare kunde ha kommit till de intressanta pro­ gramkvällarna. Vi får emellertid hoppas på bättre lycka nästa gång för Ingvar Strandberg, Gillis Sjöberg och C:o. Fylleriförseelser, som begåtts under första halvåret 1956, fördelade efter före­ komsten av tidigare förseelser. Antal förseelser sedan Antal ytterligare förseelser under den senaste 5-årsperioden årets början 0 1 2 3 1. flera Summa 0 ............................ 8.807 3.630 2.019 5.085 19.541 1 ............................ 470 417 361 1.830 3.078 2 ................ 83 99 100 798 1.080 3 eller flera ........ 55 77 61 1.104 1.297 9.415 4.223 2.541 8.817 24.996 U n gdom sledarkurs Ungdomsbyrån arrangerar en ki- nokamerakurs den 2—3 och 9—10 maj 1957. Ett fåtal platser är kvar. Genomgången kurs berättigar till lån av ungdomsbyråns 16 mm:s ki- nokamera. Bing 17 09 20 för an­ mälan. Guldhedens VÄVSKOLA E. Kjellgren Raketgatan 5 — Tel. 16 74 77 Elever mottagas på kortare o. längre tid Individuell undervisning Bilaga medföljer TIDSKRIFT FÖR GÖTEBORGS UNGDOMSLEDARE Redaktör och ansvarig utgivare: KJELL ANDERSSON Redaktionssekreterare: BJÖRN BJÖRNSTRÖM Adress: UNGDOMSBYRÅN Södra vägen 1B ■ Göteborg ■ Tel. 17 09 20 Prenumerationspris kr. 5:— Postgiro 491 18 Utdelning av bidrag Barnavårdsnämndens ungdomsdelegation utdelar i likhet med föregående år LOKALBIDRAG UNGDOMSLEDARSTIPENDIER Lokalbidrag Förening, som bedriver barn- och ung­ domsverksamhet kan efter ansökan på särskild blankett erhålla bidrag till lo­ kalhyror i egna eller tillfälligt hyrda lokaler samt omkostnader för egna lo­ kaler. Ungdomsledarstipendium Ungdomsledare, som deltager i en för ungdomsledare speciellt upplagd kurs eller studieresa, som omfattar minst en vecka och kostar minst 100: — kr., kan efter ansökan erhålla stipendium härför. Ungdomsbyrån, tel. 17 09 20, lämnar närmare upplysningar om gäl­ lande utdelningsprinciper samt utlämnar blanketter för lokalbidragen. Ansökningstiden utgår 1 april. i.-------------------- --- ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------> » f JM] struvw/boktryckeri Jo?*— 1957 '— FOTOGRAFERAR OSS ALLA A3/I GRUPPFOTO SKOLFOTO STUDENTFOTO REPORTAGE _ ____ Affär: Dr Saléns g. 3. Studio: Dr Saléns g. 1. Telfif.an: 2010 65, 18 53 52, bostad 23 15 35. __________________________________________