Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M Rapport R28:1989 Skatter och transfereringar till hushållen En utvärderingsmodell med tillämpningsexempel från bostadssektorn Brita Schwarz Kjell Nyman Accnr R28:1989 SKATTER OCH TRANSFERERINGAR TILL HUSHALLEN En utvärderingsmodell med tillämpningsexempel från bostadssektorn Brita Schwarz Kjell Nyman Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 870476-4 från Statens råd för byggnadsforskning till Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handels­ högskolan i Stockholm. REFERAT En simuleringsmodell, BEST, har utvecklats för bl a studier av hushåll sekonomi ska, statsfinansiella och fördelningsmäs- siga effekter av skatte- och bidragsregler. Modellen kan karakteriseras som en beslutsstödsmodel1 och är utformad för persondator med menystyrning så att den enkelt skall kunna användas av en bred krets olika användare för analyser av såväl under olika år gällande skatte- och bidragsregler som av tänkbara förändringar av dessa regler. Modellen utgör en vidareutveckling av en tidigare modellversion och ger bl a förbättrade möjligheter att analysera effekter på makronivå, t ex totala budgeteffekter och fördelningseffekter, och sam­ banden mellan bostadssektorns transfereringar, bostadskost­ naderna och andra transfereringar, t ex skatterna. I rappor­ ten ges en utförlig beskrivning av modellen. Vidare redovi­ sas ett antal tillämpningsexempel, bl a en utvärdering av bostadsbidragssystemet och analyser av effekter av föränd­ ringar i reglerna för bostadsbidrag och underskottsavdrag. I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slutsatser och resultat. Denna skrift är tryckt på miljövänligt, oblekt papper. R28:1989 ISBN 91-540-5018-9 Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Svenskt Tryck Stockholm 1989 vii INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. INLEDNING 1 2. MODELLBESKRIVNING 6 2.1 Allmänt 6 2.2 Hushållen — typhushåll och modellhushåll 7 2.3 Transfereringar mm 9 2.4 Resultatvariabler och standardmått 13 2.5 Resultatbearbetning och utskrifter 15 3. EN STUDIE AV BOSTADSBIDRAGSSYSTEMET 19 3.1 Inledning 19 3.2 Bostadsbidragen och hushållens ekonomiska standard 24 3.3 Bidragsberättigade och bidragshushåll 39 3.4 Marginaleffekter från skatte- och bidragssystemet 50 3.5 Möjligheter att minska marginal­ effekterna 57 4. UNDERSKOTTSAVDRAG OCH BOSTADSKOSTNADER 63 4.1 Minskad marginalskatt 63 4.2 Minskat värde av underskottsavdragen 70 5. KONSTRUKTION AV MODELLHUSHÅLL 74 5.1 Simuleringar för policy-analys 75 5.2 Konstruktion av modellhushåll 76 5.3 Användning av modellhushåll 80 Referenser 82 BILAGA 1. Programbeskrivning BILAGA 2. Exempel på användning av BEST-programmet BILAGA 3. Indata mm BILAGA 4. Referensstandarden i BEST 1FÖRORD Inom projektet "Utvärderingsmetoder för skatte- och bidragssystem" har en datormodell (BEST) utvecklats för bl a studier av hushållsekonomiska, statsfinansiella och fördelningsmässiga effekter av förändringar av skatte- och bidragsregler. Projektet bedrivs vid Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm och finansierades 1984/86 av BFR och HSFR och 1986/88 av BFR. I rapporten ges en utförlig beskrivning av den se­ naste versionen av BEST-modellen. Den är utformad för persondator och menystyrd så att den enkelt skall kunna användas av en bred krets olika användare för analyser av såväl under olika år gällande skatte- och bidragsreg­ ler som av tänkbara framtida förändringar av dessa reg­ ler. Modellbeskrivningen syftar bl a till att klargöra vilka typer av problem som kan analyseras med modellen och till att underlätta för användare att utnyttja den. I rapporten redovisas också ett antal tillämpningsexem­ pel, bl a en utvärdering av bostadsbidragssystemet och analyser av effekter av förändringar i reglerna för bostadsbidrag och underskottsavdrag. iii SAMMANFATTNING Under senare år har intresset för datoriserade utvärderings­ modeller för skatte- och bidragssystem kommit att öka. In­ ternationellt har utvecklingen av simuleringsmodeller med hushållet som grundenhet, sk mikrosimuleringsmodeller, sedan länge varit inriktad mot modeller för stordatorer som ford­ rat specialister som användare. Under de senaste åren har dock även persondatorbaserade policyanalysmodeller som an­ passats för bredare användarkategorier börjat utvecklats (Atkinson & Sutherland, 1988). Den modell, betecknad BEST, som beskrivs i föreliggande rapport, är av den senare typen och utgör en vidareutveckling av en tidigare version (Heder- stierna & Schwarz, 1987). De kompletteringar som gjorts ger bl a förbättrade möjligheter att studera sambanden mellan bostadssektorns transfereringar, bostadskostnaderna och an­ dra transfereringar, t ex skatterna. Vidare kan t ex fördel­ ningseffekter och olika transfereringars fördelningsprofiler studeras mer ingående. Ett syfte med modellutvecklingen har bl a varit att, med en och samma modell, ge möjlighet till analyser av hur trans- fereringssystemen för olika år fungerar och vilka effekterna blir vid olika tänkbara förändringar av skatte- och bidrags­ reglerna. Metodmässigt har detta problem lösts så att olika delar av regelsystemet (t ex skatter, bostadsbidrag, dag- hemstaxor etc) avbildas i modellen i form av en generell struktur i kombination med regeldata. Dessa regeldata lagras i speciella databaser som användaren enkelt kan nå och modi­ fiera genom menystyrda val. Databaser för regeldata har byggts upp för perioden 1982-1988. Simuleringar med BEST-modellen kan utföras dels med hushåll vilkas egenskaper specificeras av användaren och dels med sk modellhushåll, dvs uppsättningar hushåll som kan användas som ett representativt urval av verkliga hushåll. En spe­ ciell metod har utvecklats för att konstruera modellhushåll och metodens grundprinciper redovisas i rapporten. iv De olika typerna av hushållsbeskrivningar ger användaren möjlighet att studera effekterna av olika transfererings- system både på hushållsnivå och makronivå. Effekter för oli­ ka typer av hushåll kan t ex avse inverkan på deras skatter, bidrag, disponibla inkomst och marginaleffekter. Som resul­ tat erhålls också andelen hushåll för vilka de vid simule­ ringarna erhållna värdena understiger olika nivåer, budget­ konsekvenser och fördelningseffekter. Beskrivningar av in­ komstfördelningar kan erhållas utifrån alternativa inkomst­ definitioner. De aggregerade fördelningseffekterna uttrycks i flera olika vanligt förekommande fördelningsmått. I rapporten redovisas två studier som genomförts med använd­ ning av BEST-modellen. Den ena utgör en utvärdering av bo- stadsbidragssystemet. Den andra behandlar förändringar i skattesystemet, t ex ändrade regler för underskottsavdrag, och belyser inverkan på inkomstfördelning, bostadskostnader etc. Studien av bostadsbidragen har inriktats mot de principiella för- och nackdelar som brukar vara förknippade med bidrag som är selektiva (behovsprövade). Fördelen med behovsprövade bidrag är att de kan nå dem som bäst behöver bidragen till en lägre kostnad än generella bidrag. Genom BEST-simule- ringar har bostadsbidragens fördelning studerats med avse­ ende på dels hushållens inkomster och dels deras ekonomiska standard (dvs tillgång på ekonomiska resurser med beaktande av hushållsstorleken). Härvid visas bl a att systemet fram­ står som betydligt mer effektivt ur fördelningssynpunkt om fördelningssyftet förutsätts vara att stödja hushåll med låg ekonomisk standard snarare än hushåll med låga disponibla inkomster. Andelen barnfamiljer som får bostadsbidrag, speciellt bland makar/samboende med barn, har minskat kraftigt sedan mitten av 1970-talet. Konsekvenserna av bostadsbidragsreglernas förändring under perioden 1982-1988 har studerats och stu­ dien visar att minskningen knappast kan förklaras av att Vreglerna för att erhålla bostadsbidrag blivit mer restrik­ tiva. Förändringarna har t ex inte inneburit att den nivå på hushållens ekonomiska standard upp till vilken bidrag utgår har sänkts. Olika förklaringar till den minskande andelen barnfamiljer som får bostadsbidrag har undersökts. Välkända problem med inkomstprövade bidrag är att de inte med säkerhet når alla som är berättigade till bidrag och att de på grund av reduceringen av bidraget med ökande inkomster kan ge höga marginaleffekter vilket minskar möjligheten att genom ökat arbete förbättra den ekonomiska situationen. I vad mån hushåll som enligt reglerna är berättigade till bi­ drag ändå inte får bidrag har undersökts genom BEST-simuler- ingar och analyser av jämförbarheten mellan simuleringarna och riksstatistiken. Resultatet ger en klar indikation på att det finns ett "bortfall" av hushåll, dvs hushåll som är berättigade till bidrag men ej söker bidrag. Bortfallets storlek för olika hushållskategorier har också uppskattats. Även omfattningen av de problem som följer av att bostadsbi­ dragen i kombination med skattesystemet och inkomstberoende barnomsorgstaxor kan ge upphov till höga marginaleffekter har undersökts. Studien visar att marginaleffekterna för bi- dragshushållen i regel blivit klart lägre under 1980-talet, t ex ca 10-15% lägre för hushåll med genomsnittliga bostads­ bidrag. För vissa hushållskategorier, t ex hemmamakehushåll med tre eller fler barn, kunde dock marginaleffekterna vid 1980-talets början uppgå till över 100 % och marginaleffek­ ter på över 90 % förekommer fortfarande. Av BEST-simuleringarna framgår dels vilka kombinationer av inkomstförhållanden, hushållssammansättningar och bostads­ kostnader som ger höga marginaleffekter och dels hur vanligt förekommande dessa kombinationer är. Med utgångspunkt från dessa simuleringar diskuteras i rapporten olika principiella möjligheter att minska marginaleffekterna. Ett konkret exem­ pel ges också på hur problemets omfattning skulle kunna re­ duceras genom en marginellt förändrad avvägning mellan det vi generella familjepolitiska stödet och bostadsbidragen. Det alternativ som undersökts innebär en förstärkning av barnbi­ dragets flerbarnstillägg i kombination med minskade bostads­ bidrag till hushåll med tre eller fler barn. Härvid visas att en sådan förändring redan vid mycket begränsade dyna­ miska effekter varken ger upphov till negativa fördelnings­ effekter eller till ytterligare belastning på statsbudgeten. Två olika förändringar av skattesystemet har undersökts. Det ena fallet avser en mindre förändring av 1988 års inkomst­ skatteskala som ungefär motsvarar 1989 års skattesystem. Det andra innebär mer långtgående förändringar som karakterise­ ras av en kraftig reducering av underskottsavdragens skatte- mässiga värde (från 50 till ca 35 %). I det första fallet minskade skatten för de studerade mo­ dellhushållen med i genomsnitt 500 kr. Ca en tredjedel av hushållen fick höjd skatt. För hushållen i eget hem ökade bostadskostnaden med i genomsnitt drygt 500 kr och skatte­ effekten av underskottsavdragen (skattesubventionerna) mins­ kade med drygt 5 %. Fördelningseffekten visade sig bli svagt negativ. Detta gällde om reallönen förutsattes oförändrad. Med ett antagande om löneökningar med en viss låginkomstpro­ fil erhölls dock samma fördelningsmått som för år 1988 för den undersökta uppsättningen hushåll. Några olika metoder att reducera underskottsavdragens skat- temässiga värde har undersökts. De olika metoderna påverkar bostadskostnaderna på ungefär samma sätt men ger betydande skillnader i vad avser t ex de totala skatteintäkterna, hus­ hållens disponibla inkomster och effekterna på bostads­ marknaden. Detta illustreras med några olika exempel varvid också möjligheterna att begränsa ökningarna av bostadskost­ naderna diskuteras. 1SKATTER OCH TRANSFERERINGAR TILL HUSHÅLLEN - EN UTVÄRDERINGS­ MODELL MED TILLÄMPNINGSEXEMPEL FRÅN BOSTADSSEKTORN 1. INLEDNING Olika överföringar till hushållen har under senare decennier successivt fått en ökad betydelse för hushållens ekonomi och ett ökat utrymme i den statliga budgeten. När nya problem uppmärksammats har lösningar ofta sökts i form av någon ny typ av transferering. Denna utveckling har gällt inte bara Sverige utan också övriga västliga industriländer. Den lägre ekonomiska tillväxten och det stora underskottet på statsbudgeten under 1980-talets början begränsade möjlig­ heterna att införa nya transfereringar vilket torde ha bi­ dragit till det under senare år ökade intresset för utvärde­ ringar av existerande transfereringar. En kartläggning av behov och metoder för utvärderingar av hushållstransfere­ ringar har genomförts av RRV (RRV, 1983a). Vidare har model­ ler, ofta i form av datormodeller, börjat utvecklas i syfte att förbättra möjligheterna att analysera effekterna av för­ slag till förändringar av bidragsregler, sk ex ante utvärde­ ringar. Ett syfte har också varit att kunna studera de kom­ binerade effekterna av olika transfereringar, t ex konse­ kvenserna för hushållens standard och fördelningseffekter (jfr t ex RRV,1983b; ESO,1982; DsFi 1983:8) Utvärderingar ex post avser studier av redan inträffade effekter av det gällande transfereringssystemet. Denna typ av analyser har en lång tradition. I Sverige genomför t ex SCB regelbundet statistiska bearbetningar av hushållens in­ komster och mottagna och utbetalade transfereringar, bl a på grundval av årliga urvalsundersökningar (HINK). Vidare har också mer ingående analyser av transfereringssystemets för­ delningseffekter och internationella jämförelser gjorts (jfr t ex Gustafsson, 1984; Gustafsson & Uuisitalo, 1988; Ringen, 1986) . 2I Sverige finns datorbaserade modeller för ex ante analyser som utvecklats direkt av respektive användare, men dessa är i regel inte allmänt tillgängliga. SCB startade emellertid 1982/83 ett "fördelningsmodellprojekt" som avser utveckling av modeller som också skall göras tillgängliga för externa användare. Först utvecklades en modell (STATUS) som, för ett hushåll i taget, beräknar hushållets disponibla inkomst uti­ från data om förvärvsinkomster och hushållssammansättning. Sedan 1987 pågår vid SCB också utveckling av en större mo­ dell (PROTOTYP) med fler och mer detaljerat beskrivna hus­ håll (ett statistiskt representativt urval av hushåll) och konstruerad för användning på stordator. Den modell, BEST, som beskrivs i föreliggande rapport, ingår som en del i ett metodprojekt som avser utvärderingar av skatte- och bidragssystem. Den utvecklades i en första ver­ sion 1982, men har sedan i olika etapper vidareutvecklats .^ BEST-modellen är en simuleringsmodell som primärt är avsedd för ex ante analyser av olika effekter av förändringar i skatter och bidragsregler. Den kan t ex användas som en pla- neringsmodell ör att samordna förändringar inom olika delar av transfereringssystemet. Bland internationella utvecklingar inom detta område kan nämnas de amerikanska dynamiska mikrosimuleringsmodellerna som började utvecklas på 1960-talet och som bygger på stor­ datorlösningar (jfr avsn 5.1). På senare år har man dock också börjat utveckla persondatormodeller som vänder sig till bredare användarekategorier (jfr Atkinson & Sutherland, 1988). Den nuvarande versionen av BEST-modellen ansluter närmast till denna senare utvecklingslinje. 1. En tidig version har beskrivits i rapporten "BEST - En modell for studier av hushallens ekonomiska standard" (Schwarz, 1984). BEST är akronym för "Barnfamiljernas ekono­ miska standard". Beteckningen sammanhanger med att modellen forst arWändes för studier av sambandet mellan barnfamiljer­ nas ekonomiska standard och den kommunala barnomsorgen (He- derstierna & Schwarz, 1983). 3För BEST-modellen gäller följande huvudinriktning: * Avsedd för analyser av medelstora regelförändringar. Förändringarna kan t ex avse bostadsbidragsregler, skatte­ skalor, underskottsavdrag för egna hem, räntebidrag, barn­ anknutna bidrag etc. * Tonvikt på val av relevant utvärderingskriterium. Vid jämförelser mellan olika system är det ofta inverkan på hushållens disponibla inkomst eller standard man vill studera. Det finns emellertid en mängd olika sätt att de­ finiera disponibel inkomst och standard, och olika typer av fördelningsproblem och fördelningsmått. Modellen ger möjlighet att tillämpa alternativa definitioner. * Fokusering på samband mellan olika transfereringar. Exempelvis kan den sammanlagda marginaleffekten vid in­ komstökningar beräknas, dvs såväl den effekt som härrör från marginalskattesatsen som effekten av reduceringen av bostadsbidrag och ökningen av inkomstberoende daghemsav- gifter. Som ett annat exempel på samband kan nämnas inver­ kan på bostadsbidragen av ändrade regler för underskotts­ avdrag eller av höjda bostadskostnader. * såväl hushållsekonomiska som statsfinansiella effekter. I modellen kan två olika slag av hushållsbeskrivningar an­ vändas; typhushåll (teoretiska hushåll) och modellhushåll (en uppsättning statistiskt representativa hushåll). Typ­ hushållen kan t ex användas vid studier av effekten av förändringar på olika hushålls ekonomi och modellhushallen för uppskattningar av totala budgeteffekter och fördel­ ningseffekter . * Inlärningsmodell Modellen innehåller beskrivningar av t ex skattesystemet, bostadsbidragsreglerna etc, varför den också kan användas som en "inlärningsmodell" (learning model) av den som vill sätta sig in i hur olika delar av transfereringssystemet fungerar. 4* Användarvänlig menystyrd modell Modellen, som är konstruerad för persondator, presenterar snabbt efterfrågade resultat. Den är utformad för interak­ tiv användning med menystyrning och i stor utsträckning självinstruerande så att den skall vara enkel att använda, även av icke datorkunniga användare. * Jämförelser mellan olika transfereringssystem Modellen har utformats så att den, genom val av olika transfereringssystem i en meny, kan användas för olika år. Direkta jämförelser kan också göras mellan olika transfe- reringssystem genom att förändringen i olika resultatvari­ abler beräknas. Ett syfte med modellen är bl a att den skall kunna utnyttjas av departement och myndigheter som vill utvärdera effekterna av "sin" del av transfereringssystemet och av eventuella förändringar, t ex av skatteregler och bostadsbidragsregler. Härvid skall också sambandet med andra delar av regelsyste­ met kunna studeras utan att användaren behöver ha specia­ listkunskaper om dessa delar. Den skall också kunna användas av organisationer och enskilda som vill utvärdera existeran­ de transfereringssystem och effekterna av egna eller andras förslag till förändringar. Modellen kan karakteriseras som en "beslutsstödmodell" (DSS, Decision Support System, jfr t ex Parker & Al-Utaibi, 1986), dvs den är avsedd att ge be­ slutsrelevant information, men den genomför t ex ingen opti­ mering som bestämmer vilken utformning av transfereringssys­ temet som i någon mening är "optimal" (jfr Schwarz, 1988). En tidigare version av BEST-modellen finns beskriven i en EFI-rapport från 1987 (Hederstierna & Schwarz, 1987). Under våren 1988 har BEST-modellen vidareutvecklats i ett antal avseenden, t ex * bostadssektorns transfereringar beskrivs med ökad preci­ sion, bl a i vad avser bostadsbidrag, bostadskostnader och fastighetsskatt 5* möjligheterna har förbättrats att studera inte enbart hus­ hållsekonomiska utan också statsfinansiella och fördel- ningsmässiga konsekvenser av regelförändringar, bl a genom att metoden för konstruktion av modellhushåll vidareutveck­ lats och genom att hushållsbeskrivningen omfattar fler va­ riabler. Den allmänna modellbeskrivning som ges i det följande i ka­ pitel 2 har delvis hämtats från ovan nämnd rapport. Mer de­ taljerade uppgifter om modellen ingår i programbeskrivningen i bilaga 1 (som kan användas som manual) och några illustra­ tioner av programanvändningen ges i bilaga 2. I kapitel 3 redovisas en studie av bostadsbidragssystemet som bl a bely­ ser följande frågeställningar: * I vilken utsträckning går bostadsbidragen till hushåll med låg inkomst eller låg ekonomisk standard? * Finns det hushåll som är berättigade till bostadsbidrag men ej söker bidrag? * Hur har förändringarna i bostadsbidragsreglerna och skatte­ systemet under senare år påverkat den sk marginaleffekten, dvs den del av en inkomstökning som går bort i skatt och minskade bidrag? Hur kan man genom förändringar i transfe- reringssystemet minska marginaleffekten? I kapitel 4 illustreras användningen av BEST-modellen genom en studie av hur ändrade regler för underskottsavdrag påver­ kar bostadsbidrag och bostadskostnader. I kapitel 5 redovi­ sas metoden för konstruktion av databasen för modellhushåll. Metoden innebär i princip att hushållsbeskrivningar erhålls genom medelvärdesbildning över likartade hushåll i en indi­ viddatabas så att en uppsättning hushåll erhålls som, fastän den utgörs av konstruerade hushåll, ändå kan användas på samma sätt som ett statistiskt representativt urval av verk­ liga hushåll. 62. MODELLBESKRIVNING 2.1 Allmänt I BEST-modellen ingår beskrivningar av den allmänna struktu­ ren av ett antal transfereringar, t ex skatter och avdrag bostadsbidrag barnbidrag och vårdnadsbidrag daghemstaxor Reglerna för varje transferering bestäms i modellen av den allmänna strukturbeskrivningen i kombination med ett antal parametrar, regeldata, som kan varieras. Dessa data kan väl­ jas så att modellen avbildar ett hypotetiskt regelsystem el­ ler t ex de hittills under olika år gällande reglerna. Re­ geldata lagras i speciella databaser som användaren enkelt kan nå och modifiera genom menystyrda val (jfr bilaga 1). Databaser för regeldata har byggts upp för perioden 1982- 1988. Vilka typer av regeldata som ingår bestämmer i princip vilka transfereringssystem som direkt kan avbildas i model­ len genom dataval. Även andra system kan dock enkelt beskri­ vas i modellen om de fungerar på ungefär samma sätt som sys­ tem som erhålls med de befintliga typerna av regeldata. Ett hushåll beskrivs i modellen av ett antal hushållsvariab- ler, bl a uppgifter om hushållets sammansättning (antal vux­ na, antal barn under resp. över 7 år), inkomster, arbetstid och underskottsavdrag. För varje hushåll beräknas ett antal resultatvariabler, t ex skatter, bidrag, barnomsorgskostna- der, disponibel inkomst, ekonomisk standard (enligt några olika definitioner) och olika typer av marginaleffekter. Resultat från modellen kan erhållas i form av uppgifter om resultatvariablerna för de enskilda hushållen varvid resul­ taten erhålls i tabellform för en uppsättning hushåll. Genom statistisk bearbetning av resultatvariablerna beräknas bl a medelvärden, frekvensfunktioner, totalbelopp och fördel- ningsmått. 72.2 Hushållen — typhushåll och modellhushåll Modellen kan utnyttjas för att genomföra simuleringar för endast ett hushåll, men normalt torde det vara ett antal hushåll man vill studera. Detta kan göras enligt två olika alternativ, betecknade typhushåll respektive modellhushåll. Typhushåll En uppsättning typhushåll konstrueras så att variationerna i hushållsdata är regelbundna. Ett exempel kan vara hushåll där den ena makens heltidsinkomst är 60000, 80000, 100000 respektive 120000 kr, men där hushållens egenskaper i övrigt är lika. Hushållen karakteriseras av följande egenskaper: - Antal vuxna - Antal småbarn och skolbarn (barn under 7 år resp äldre) - Arbetsinkomst vid heltidsarbete för vardera maken - Förvärvsintensitet (andel av heltid) för vardera maken - Underskottsavdrag för vardera maken - Kommunalskattekvot Uppsättningen typhushåll beskrivs med uppgifter om antalet vuxna och en undre och en övre intervallgräns för övriga va­ riabler (för inkomst mm också steglängd). Hushållsuppsätt- ningen utgörs av alla kombinationer av olika alternativ, vil­ ket medför att resultaten kan presenteras i tabellform. Vid modellsimuleringarna tilldelas hushållen boendekostnader och barnomsorgskostnader efter principer som beskrivs i avsn 2.3. Typhushåll kan t ex användas för att undersöka * hur olika typer av hushåll berörs av en förändring i trans­ ferer ingssys temet * vid vilka inkomstförhållanden och hushållssammansättningar som ett hushåll får en standard under existensminimum * vilka typer av hushåll som har höga marginaleffekter etc 8Modellhushåll En uppsättning modellhushåll är hushåll som har tilldelats en "vikt" (uppräkningsfaktor). I princip bör de utgöra en grupp hushåll som, efter viktning, utgör ett representativt urval av alla svenska hushåll eller av någon delmängd, t ex alla barnfamiljer eller alla ensamstående utan barn. I nuva­ rande BEST-version ingår en databas med ett antal sådana grupper modellhushåll. Dessa har konstruerats enligt den me­ tod som redovisas i kapitel 5. Modellhushållen beskrivs med ytterligare ett antal variabler utöver de som gäller för typhushåll, t ex * taxerad inkomst * bostadskostnad (för egnahemsägare beräknad enligt princip­ erna i bostadsbidragsreglerna) * underskott, räntekostnad och räntebidrag för boende i eget hem * bostadsbidragsgrundande inkomst * åldersgrupp * yrkesverksamhet Då en BEST-simulering genomförs med modellhushåll sker en framskrivning av variabelvärdena till det år som valts (jfr kap. 5). Eventuella barnomsorgskostnader tilldelas dock hus­ hållen efter samma principer som gäller för typhushåll. Modellhushållen kan t ex användas för beräkningar av * andel hushåll med viss egenskap, t ex disponibel inkomst eller ekonomisk standard under olika nivåer * medelvärden och totalbelopp * fördelningseffekter och budgeteffekter av förändringar i transfereringssystèmet 92.3 Transfereringar mm I BEST-modellen beräknas med användning av regelsystembe­ skrivningen skatter och avdrag, barnbidrag (ev vårdnadsbi- drag), bostadsbidrag, barnomsorgskostnader för barn under 7 år samt existensminimum och normerna för socialbidrag. Transfereringar som ej beräknas i modellen ingår i mode11- hushållsbeskrivningen som en summapost. Skatter I modellen förutsätts skattereglerna kunna beskrivas i en­ lighet med den år 1982 beslutade skatteomläggningen, dvs skatten beräknas som summan av ett grundbelopp och ett till- läggsbelopp och med beaktande av ev marginalskattetak. Inda­ ta som kan varieras är t ex basenhet, skattesatser i olika basenhetsintervall och procentsatsen för fastighetsskatt för eget hem. Modellen har bl a använts i en studie av skattere­ formen 1983-1985 (Nyman, 1988). I modellen ingår också regler för existensminimum. Indata är, förutom normalbeloppet (för en och två vuxna och för barn), uppgift om ifall den skatt som beräknas skall reduce­ ras eller ej för hushåll med disponibel inkomst under exi­ stensminimum. En sådan reduktion förekommer i praktiken myc­ ket sällan, vilket beror på de restriktiva tillämpningsbe- stämmelserna^ ^ . Avdrag och skattereduktioner I modellen ingår förvärvsavdrag för barnfamiljer (=0 från och med 1985), allmänt schablonavdrag, skattereduktion för ensamstående med barn och skattereduktion för hemmamake. Även andra typer av avdrag och skattereduktioner än de som f n ingår i skattesystemet kan studeras, t ex en skattere­ duktion per barn eller ett extra grundavdrag per barn. 1. Jfr RRV's revisionsrapport 1984-09-12, Dnr 1982:1008 och "Socialbidragen i bidragssystemet" (Schwarz,1986, avsn 2.1). 10 Barnbidrag och vårdnadsbidrag Utöver nuvarande typ av barnbidrag, som utgår med ett all­ mänt grundbelopp per barn plus flerbarnstillägg från och med tredje barnet, kan följande typer av bidrag studeras: * Flerbarnstillägg som på olika sätt varierar med barnanta­ let och som även kan utgå från och med andra barnet * Barnbidrag som kan vara olika för barn under respektive över 7 år * Ett skattepliktigt vårdnadsbidrag som utgår per barn under 7 år eller per familj med barn under 7 år. Bidraget till­ faller den make som har den lägsta inkomsten. Bostadsbidrag Bostadsbidraget förutsätts bestå av två komponenter, en som är beroende av antalet barn och hushållsinkomsten och en som också beror på bostadskostnaderna. Fullt bidrag utgår till hushåll för vilka den sammanlagda hushållsinkomsten understiger vissa gränser, 53000 kr år 1987 och 59000 kr 1988 för makar/samboende med barn. Vid hög­ re inkomster reducerades bidraget 1983-1987 med 15 % av in­ komsten upp till en övre gräns över vilken avtrappningspro- centen uppgick till 22 %. Det oreducerade bostadskostnadsbe- roende bidraget beräknas som en procentandel (80 %) av bo­ stadskostnaden mellan en undre och en övre gräns. BEST-modellen kan beskriva bostadsbidragssystem med varieran­ de värden för t ex hyresgränser, andel av bostadskostnaden som ersätts, inkomstgränser, avtrappningsprocenter etc. Mo­ dellen kan också beskriva system av den typ som infördes 1988, där bidraget också omfattar en viss procentandel av bostadskostnader som är högre än den "övre" hyresgränsen men under en högsta bostadskostnadsgräns. 11 Den bostadsbidragsgrundande inkomsten utgör i princip makar­ nas sammanräknade inkomst för inkomståret 2 år före bostads­ bidragsåret. Denna inkomst har under senare år brukat mot­ svara 85-90 % av inkomsten under bostadsbidragsåret. Denna procentandel ingår i modellen bland övriga data för bostads- bidragsreglerna och används vid beräkning av den bidrags- grundande inkomsten för typhushåll. För modellhushåll beräknas den bidragsgrundande inkomsten med utgångspunkt från inkomst- och förmögenhetsförhållandena två år före bidragsåret. Härvid adderas till den sammanräk­ nade inkomsten viss andel av ev förmögenhet (över viss gräns och exkl. förmögenhetsvärde av eget hem) och 50 % av ev stu­ diemedel . Vid större förändring av förvärvsinkomsten under tvåårsperi­ oden före bidragsåret skall den bidragsgrundande inkomsten beräknas utifrån årets inkomst (med viss korrektion). Dessa sk spärr-regler finns representerade i modellen och motsva­ rande data ingår i den befintliga databasen för 1982-1988. BEST-modellen har tidigare bl a använts för studier av effekterna av olika bostadsbidragssystem och för jämförelser mellan bostadsbidragsgränser, existensminimum och socialbi- dragsnivåer1'. Bostadsbidragsstudien i kapitel 3 belyser bl a några konsekvenser av förändringarna i bostadsbidrags- reglerna 1982-1988. Bostadskostnader För modellhushåll ingår uppgifter om bostadskostnaderna i hushållsbeskrivningen. I befintlig databas har bostadskost­ naden för boende i eget hem beräknats enligt bostadsbidrags- 1. Jfr'"Bostadskostnader i inkomstfördelningsstudier och för- delningsperspektiv på bostadsbidragen" (Schwarz, 1985), samt kap 2 i (Schwarz, 1986). 12 reglernas kostnadsdefinition, dvs som en summa av dels scha- blonberäknade kostnader för uppvärmning och övriga kostnader och dels hushållens verkliga räntekostnader (minus ev ränte­ bidrag) . Reduktion av bostadskostnaden med den sk skatteef­ fekten av räntekostnaderna (skatteminskning p gr av under­ skott av eget hem) sker vid användning av BEST-modellen. Bo­ stadskostnaden används bl a vid beräkning av bostadsbidra­ get, existensminimum och en "socialbidragsgräns". För typhushåll används bostadskostnader från en separat da­ tabas. Kostnaderna antages här bero av antalet hushållsmed- lemmar. De kan också variera med hushållets bruttoinkomst. Befintlig databas för bostadskostnader för typhushåll har erhållits genom en bearbetning av data från BHU (Bostads- och hyresundersökningen) och beskrivs närmare bilaga 3. Barnomsorgskostnader I modellen ingår tre olika alternativ för barnomsorgskostna­ der för barn under 7 år: * En avgift per månad (för heltid, ev. reduktion vid deltid anges) som beror på hushållsinkomst och antalet barn (in­ komstberoende kommunal daghemstaxa). * En inkomstoberoende avgift per månad (för heltid, ev. re­ duktion vid deltid anges) som beror på antalet barn (kom­ munal enhetstaxa eller privat barnomsorg). * En inkomstoberoende avgift per timme som beror på antalet barn (privat dagmamma). Timantalet beräknas i modellen ur uppgifterna om förvärvsin- tensitet (andel av heltid) för båda makarna. System som in­ nebär att barnomsorgsavgiften är avdragsgill för den make som har den lägsta inkomsten (upp tom ett visst belopp per barn) kan också studeras. Befintlig databas för barnomsorgs­ kostnader beskrivs i bilaga 3. 13 Socialbidrag Socialbidrag kan erhållas efter särskild ansökan och utred­ ning av ett hushålls ekonomi. Kommunerna fastställer vägle­ dande normer för beräkning av socialbidragens nivå. Normerna brukar avse det belopp som ett hushåll anses behöva dispone­ ra för vanliga hushållsutgifter. Bidrag kan således utgå till hushåll som, efter betalning av bostadskostnad, arbets­ resor och eventuella barnomsorgskostnader, disponerar ett belopp som understiger normen. Normnivån beror på antalet vuxna och barn i hushållet, ofta också på barnens ålder. So­ cialbidrag utgår dock inte till alla som för hushållsutgif- terna disponerar ett belopp som är lägre än normen eftersom det finns ett antal olika kriterier som avgör vilka som är bidragsberättigade. Studier har visat att det finns många med låga inkomster som inte har socialbidrag (Schwarz,1986, kap4; Schwarz,1987). I BEST-modellen kan olika normer för socialbidrag studeras och hushållens disponibla inkomst jämföras med "socialbi- dragsgränsen", dvs den disponibla inkomst som normerna mot­ svarar. Man kan också ange att hushåll som har disponibla inkomster under denna gräns skall förutsättas få socialbi­ drag i vilket fall modellen beräknar bidragsbelopp, andel hushåll med bidrag, etc. 2.4 Resultatvariabler och standardmått I modellen beräknas för varje hushåll storleken på ett antal resultatvariabler, t ex skatter, bidrag och marginaleffekter (jfr bil. 1). Bland resultatvariablerna ingår också disponi­ bel inkomst och ekonomisk standard enligt några olika defi­ nitioner. Ett mått på hushållets ekonomiska standard avser att spegla den standard som vore ekonomiskt möjlig att välja oavsett hur hushållet faktiskt har eller skulle vilja utnyttja detta utrymme för olika typer av konsumtion (eller sparande). 14 Disponibel inkomst avser de ekonomiska resurser som hushål­ let fritt kan disponera och brukar beräknas genom att till hushållets inkomst addera positiva transfereringar och sub­ trahera negativa transfereringar och nödvändiga kostnader för inkomsternas förvärvande. I modellen beräknas den dispo­ nibla inkomsten, enligt ett alternativ (betecknat disponibel inkomst brutto), på detta sätt, dvs till hushållets brutto­ inkomst adderas ev bidrag varefter skatter och barnomsorgs- kostnader subtraheras. Nu är emellertid en på detta sätt beräknad disponibel in­ komst inte nödvändigtvis i sin helhet fritt disponibel, utan kan t ex bero på bostadsval, dvs på vald konsumtion. Detta gäller t ex om skatten blivit mindre på grund av avdrag för räntekostnader för eget hem. En enligt ovan beräknad dispo­ nibel inkomst kan därför ge missvisande resultat vid analys av effekten av regelförändringar. Minskas t ex räntebidragen får hushållen givetvis sämre ekonomi (allt annat oföränd­ rat), men den beräknade disponibla inkomsten ökar eftersom högre underskottsavdrag ger lägre skatt! Denna typ av missvisande effekter kan undvikas genom att be­ handla skatteminskningen av underskottsavdrag för eget hem, den sk skatteeffekten, som ett bostadsstöd, på samma sätt som räntebidragen till hyreshus, och reducera inkomsten med skatteeffekten. En på detta sätt beräknad disponibel inkomst ingår bland BEST-modellens resultatvariabler. Den disponibla inkomsten kan t ex användas vid standardjäm­ förelser mellan hushåll som har samma sammansättning. I öv­ riga fall behöver emellertid hänsyn tas till hushållets sam­ mansättning. Två vanliga metoder att göra detta är att kon­ struera standardmått genom att dividera den disponibla in­ komsten med antingen antalet hushållsmedlemmar eller antalet "konsumtionsenheter". Två vuxna brukar anses motsvara mindre än två konsumtionsenheter på grund av möjligheterna till "stordriftsfördelar". Vanliga värden är 1,6-1,8 konsumtions- 15 enheter för två vuxna. Hur många konsumtionsenheter ett barn kan anses motsvara är bl a beroende av barnets ålder. I det­ ta sammanhang bör observeras att det kan finnas skäl att välja konsumtionsenhetstalen efter något annorlunda princi­ per om det inte är den ekonomiska standarden utan hushållens "välfärd" i mer generell betydelse som man vill studera (jfr Hederstierna & Schwarz, 1986) Bland BEST-modellens resultatvariabler ingår förutom ovan angivna standardmått även mått som bygger på att den dispo­ nibla inkomsten jämförs med en "referensstandard" som beror på hushållets sammansättning. Referensstandarden kan t ex konstrueras som en standard som förutsätter bostadskostnader motsvarande hyreskostnaderna vid viss ytstandard och som be­ aktar utgifternas beroende av förvärvsarbetets omfattning. I befintlig databas för referensstandarden har bostadskostna­ den satts till den för riket genomsnittliga hyran i en lä­ genhet motsvarande ytnorm 2 (1 rum per vuxen + 1/2 rum per barn). Kostnaden för övriga hushållsutgifter motsvarar nor­ malbeloppet i skattelagstiftningens existensminimum), dvs denna referensstandard är en låg jämförelsestandard (jfr bil. 4). Referensstandarden (och konsumtionsenhetskalan) kan väljas på annat sätt genom ändring av indata (jfr bil. 4). Detta innebär bl a att känslighetsanalyser för olika stan­ dardmått kan genomföras. 2.5 Resultatbearbetninq och utskrifter Bearbetning och utskrift av resultaten görs på två olika sätt beroende på om det är typhushåll eller modellhushåll som studerats. Typhushåll Utskrift kan erhållas av varje beräknad resultatvariabel och för varje hushåll. Genom att uppsättningen typhushåll kon­ struerats som samtliga kombinationer av de hushållsegenska- 16 per som varierats kan resultaten presenteras i tabellform, en tabell för varje resultatvariabel. Ifall två olika trans- fereringssystem jämförts, erhålls utskrift av skillnaden el­ ler kvoten mellan resultatvariablernas storlek för de två systemen. Nedan visas ett exempel på resultatutskrift för resultatvariabeln disponibel inkomst. Uppsättningen typhus­ håll utgörs av hushåll där den ena maken har en heltidsin- komst mellan 80 000 och 150 000 kr, och den andra maken har en heltidsinkomst på 100 000 kr och arbetar halvtid. Även underskottsavdragen har varierats. System:1988 Typhushåll:Två makar - Heltidsinkomst Arbetstid Underskottsavdrag en heltid och en halvtid Vuxen 1: 80000 - 150000 Vuxen 1: 1 Vuxen 1: 0 - 50000 Vuxen Vuxen Vuxen 2: 100000 2: . 5 2: 0 Variabel: 18 Disponibe] inkomst (DI) {red. med "skatteeffekt"} Rad:Hush bruttoinkomst \ Kolumn : Hush underskott 0 10000 20000 30000 40000 50000 130000 93400 93400 93400 93400 93400 93400 140000 98850 98850 98850 98850 98850 98850 150000 103850 103850 103850 103850 103850 103850 160000 108850 108850 108850 108850 108850 108850 170000 113850 113850 113850 113850 113850 113850 180000 118850 118850 118850 118850 118850 118850 190000 123850 123850 123850 123850 123850 123850 200000 128850 128850 128850 128850 128850 128850 Modellhushåll För den uppsättning modellhushåll som använts görs en sta­ tistik bearbetning av beräknade resultatvariabelvärden, och för varje resultatvariabel erhålls utskrift av 17 * totalsumma och medelvärde * uppräknat antal hushåll * andelen hushåll med resultatvariabelns värde under olika gränser (tabell) * frekvensfunktionen (diagram) * olika fördelningsmått, bl a Ginikoefficienten * funktionsvärdena för Lorentzkurvan Liksom för typhushåll kan också motsvarande resultat erhål­ las för skillnaden (eller kvoten) mellan resultatvariablerna för två olika transfereringssystem. Nedan visas ett exempel på resultatutskrift i diagramform för barnfamiljernas ekonomiska standard. System:1988 Modellhushåll:Alla med barn Variabel: 21 Ekonomisk standard 3 (=DI/REF) a= -2 -1 0 1 2 Entropi: .031 .028 .027 .026 .026 Gini: .126 — ii — Det finns ett antal olika mått som brukar användas för att beskriva fördelningen (spridningen) av hushållens ekonomiska standard. Många mått kan dock visas inte uppfylla vissa rim­ liga krav på hur ett sådant mått bör fungera (Cowell, 1977) och om en förändring synes medföra en positiv eller negativ fördelningseffekt kan bero på val av mått (Hederstierna, 18 1986). I modellen används därför flera mått, Ginikoeffiden­ ten och ett antal s k Entropi-mått* 1). 2.6 Modellens användning Modellen består av ett programsystem med ett antal ihopkopp- lade delprogram. Programmen är menystyrda, dvs användaren bestämmer vad som skall göras genom att välja bland angivna alternativ. Före starten av beräkningarna väljs * en uppsättning hushåll * ett transfereringssystem * några resultatvariabler Programsystemet består av två versioner - BEST och BESTA - vilka har en viktig funktionsmässig skillnad. I den avance­ rade versionen, BESTA, kan man skapa nya transfereringssys­ tem. I den andra, BEST, kan man endast använda transfere­ ringssystem för vilka färdiga datafiler finns. Nya transfe­ reringssystem för användning i BEST kan konstrueras med an­ vändning av BESTA. Båda versionerna är i stor utsträckning självinstruerande; dels genom menytexter och dels genom möj­ ligheten att vid behov begära information. Programsystemet beskrivs i bilaga 1 och några enkla tillämpningsexempel ges i bilaga 2. Programmet har utformats så att simuleringstiderna ska bli korta. Vanliga tillämpningar kräver i regel mindre än någon minut, vilket bl a beror på att metoden för konstruktion av modellhushåll möjliggjort en reducering av antalet hushåll (jfr kap. 5). Vidare har en speciellt snabb metod för sorte­ ring av data utvecklats, vilket förkortar tiden för beräk­ ning av fördelningsmått och funktionsvärden för Lorentzdia- gram. 1. Principiella problem vid fördelningsanalyser, t ex val av analysvariabel, analysenhet och fördelningsmått, diskuteras i kap 5 och bil 1 i (Hederstierna & Schwarz, 1987). 19 3. BOSTADSBIDRAGSSYSTEMET OCH DESS EFFEKTER 3.1 Inledning Bostadsbidragen skiljer sig i flera principiellt viktiga hän­ seenden från flertalet andra transfereringar varför bidrags­ reglernas konstruktion och effekter är av mer generellt in­ tresse. Den allmänna utvecklingen har gått mot att tillgodose olika trygghetsbehov genom generella transfereringar, t ex sjukförsäkring, pensioner, arbetslöshetsförsäkring etc. Till skillnad från dessa är bostadsbidragen inkomstprövade, dvs de utgår bara till hushåll med inkomster under viss nivå. Det vanligaste är också att transfereringar till hushållen utgår som ett kontant bidrag som mottagaren kan använda till valfri konsumtion. Även i detta avseende intar bostadsbidragen en särställning genom att ett syfte med bidragen är att styra konsumtionen mot ökad bostadskonsumtion, dvs att stimulera till en ökad bostadsstandard. Syftet med inkomstprövade bidrag är i princip fördelningspo- litiskt. Tidigare studier av bostadsbidragens fördelning har i regel utgått från hushållsinkomsten och inte från hushål­ lens ekonomiska standard som också beror på antalet personer i hushållet (jfr kap 2.4). I avsnitt 3.2 studeras, med an­ vändning av BEST-modellen, bostadsbidragssystemets utveckling 1982-1988 och konsekvenserna av systemets konstruktion för sambandet mellan bidragsstorlek och olika hushålls ekonomiska standard. Vi finner här bl a att bidragssystemet är mer ef­ fektivt som fördelningsinstrument än som framgår om endast sambandet med hushållsinkomsten studeras, men att effektivi­ teten reduceras av vissa mindre inkonsekvenser i systemet. Vi finner också att bostadsbidragen till barnfamiljerna inte blivit mindre generösa under denna period trots att antalet bidragshushåll minskat. Fördelen med inkomstprövade bostadsbidrag är att de kan nå dem som mest behöver bidragen till en lägre kostnad än vid 20 generella bidrag. En ofrånkomlig nackdel är att bidraget mås­ te reduceras med ökande inkomst vilket ger marginaleffekter som minskar möjligheten att genom ökat arbete förbättra den ekonomiska situationen. Vad som också brukar anföras som en nackdel med inkomstprövade bidrag är att de normalt fordrar en särskild ansökan och uppgifter om personliga förhållanden. Detta medför risk för att en del går miste om bidragen genom att de är otillräckligt informerade eller finner ansöknings- förfarandet integritetskränkande eller alltför komplicerat. Det är därför av principiellt intresse att se i vad mån bo- stadsbidragssystemet kunnat utformas så att dessa problem med inkomstprövade bidrag kunnat bemästras. I avsnitt 3.3 jämförs riksstatistik för bidragshushållen med resultat från BEST-modellen i vad avser bidragsberättigade hushall. Skillnaden i antalet bidragshushåll synes väsentli­ gen kunna förklaras av att det finns bidragsberättigade hus­ hall som ej söker bidrag. Andelen torde dock ej vara större än ca 15 %. Bostadsbidragen "avtrappas" f n med inkomsten så att bidraget reduceras med 20 % av en inkomstökning. Vid en marginalskatt på 50 % innebär detta att marginaleffekten blir 70 %, dvs 70 % av en inkomstökning går bort genom ökad skatt och mins­ kat bidrag. Marginaleffekten kan emellertid i vissa fall bli högre. Den är i princip beroende av de kombinerade effekterna av skattesystemet och inkomstberoende bidrag och avgifter. I avsnitt 3.4 analyseras utvecklingen av marginaleffekterna un­ der perioden 1982-1988. BEST-modellen har här bl a använts med en uppsättning typhushåll för att belysa de sammanlagda effekterna av de olika delarna av regelsystemet. Vidare har representativa modellhushåll använts för att studera den fak­ tiska förekomsten av höga marginaleffekter. Vi finner här att marginaleffekterna minskat icke oväsentligt sedan 1982. Höga marginaleffekter förekommer emellertid fortfarande för vissa hushålIskategorier och inkomstförhållanden. Detta pro- 21 blem behandlas i avsnitt 3.5 där också vissa möjligheter att minska de högsta marginaleffekterna studeras. Olika motiv har präglat de reformer av bostadsbidragssystemet som successivt genomförts. Systemet introducerades på 1930- talet och motivet var då främst produktionspolitiskt, dvs att med stöd till efterfrågan hålla uppe den ekonomiska aktivite­ ten inom byggnadssektorn. Senare kom stödet att inriktas mot att stärka de ekonomiskt svaga hushållens möjligheter att ef­ terfråga bostäder av god standard och man ställde klart defi­ nierade villkor beträffande utrustningsstandard och utrymmes- standard. Under 60-talets senare del och under 1970-talet kom intresset att riktas mer mot barnfamiljernas allmänna ekono­ miska situation och bidragens bostadsanknytning minskade. Den statliga delen gjordes om till ett renodlat inkomstprövat konsumtionsstöd som ökade med antalet barn i familjen och lämnades utan bostadsvillkor. Bostadsbidragen har under 80-talet behandlats av två utred­ ningar, bostadsbidragskommittén (SOU 1982:58) och bostadskom- mittén (SOU 1986:4-6). Den förstnämnda analyserar ingående behovet av ett allmänt konsumtionsstöd och föreslår föränd­ ringar av bostadsbidragssystemet främst mot denna bakgrund. Den behandlar även de bostadspolitiska målen för stödet. Hit hör målen att minska trångboddheten, att allmänt förbättra ekonomiskt svaga gruppers bostadsstandard och att utjämna kostnadsskillnaderna mellan likvärdiga bostäder av olika ål­ der. Bostadskommittén föreslår att bidragssystemet ges en starkare bostadspolitisk inriktning och att bidrag därför ska utgå upp till högre bostadskostnadsgränser. Studien i avsnitt 3.2 av bostadsbidragens fördelningseffekter avser hushållens ekonomiska standard, dvs den är relaterad till bidragens allmänt konsumtionsstödjande uppgift. I vilken utsträckning bostadsbidragen bidrar till att minska trång­ boddheten kan inte direkt studeras utifrån tillgängliga sta­ tistiska data eftersom det inte går att avgöra i vad mån 22 minskad trångboddhet beror på bostadsbidragen eller har andra förklaringar. Enligt bostadsbidragskommittén minskade trång­ boddheten väsentligt under 1960- och 70-talen. Med en defini­ tion av trångboddhet som lägre utrymmesstandard än den sk norm 2 (högst två boende per rum, vardagsrum och kök oräkna­ de) minskade andelen trångbodda barnfamiljer från 27 % år 1970 till 8-9 % år 1980. Andelen trångbodda hushåll bland barnfamiljer med bostadsbidrag var år 1980 13 % men hade en­ ligt riksstatistiken för maj 1988 då minskat till 10 %. I den hushållsdatabas för BEST-modellen som erhållits genom statistisk bearbetning av HINK-data ingår inte uppgifter om utrymmesstandard, men däremot finns uppgifter om hyreskostna­ derna. I tabellen nedan redovisas för olika hushållskategori- er den genomsnittliga månadshyran för dels samtliga hushåll och dels bidragshushållen. För de senare ges två uppgifter där den ena avser bidragshushåll i HINK-urvalet och den andra riksstatistiken för maj 1987 (Bst). Genom att HINK är ett ur­ val är medelhyrorna från HINK osäkrare, men av tabellen fram­ går att avvikelserna är små. Av tabellen framgår att, kanske något förvånande, medelhyran för bidragstagarna knappast av­ viker från medelhyran för samtliga hushåll. Härav synes den slutsatsen kunna dras att hushåll med låga inkomster i sitt boende inte väsentligt skiljer sig från övriga hushålls. Tabell 3:1. Månadshyra i hyresrätt/bostadsrätt (okt 1986). Samtliga hushåll och hushåll med bostadsbidrag. Samtliga Bidragshushåll hushåll HINK Bst Makar/samb. 1 barn 2015 1992 2089 2 barn 2127 2141 2239 3+ barn 2451 2398 2539 Ensamstående 1 barn 2014 1993 2019 2 barn 2113 2126 2216 3+ barn 2518 2513 2475 23 I det följande behandlas bostadsbidragssystemets ekonomiska effekter och enbart de bidrag som utgår till barnfamiljer. De kommunala bostadstilläggen som utgår till pensionärer in­ går således inte och ej heller det i år (1988) införda bi­ draget till ungdomar. År 1975 hade hälften av alla barnfamiljer bostadsbidrag, men andelen har sedan dess successivt minskat. I tabell 3:2 re­ dovisas utvecklingen 1975-1988 för familjer med varierande antal barn. Vi ser att andelen minskat kraftigt för alla ka­ tegorier utom för hushåll med fyra eller fler barn. Det är emellertid bland gifta/samboende med barn som minskningen skett, från ca 440 000 bidragshushåll 1975 till ca 110 000 hushåll år 1988. Antalet ensamstående med barn som haft bo­ stadsbidrag har varit ungefär konstant sedan 1975, drygt 130 000 hushåll. Av de ensamstående (ensamboende) med barn hade 2/3 bostadsbidrag år 1988. Tabell 3:1. Barnfamiljer. Andel med bostadsbidrag 1975-1988. Antal barn 19751* 19811) 19882) 1 40% 24% 18% 2 55% 30% 19% 3 67% 51% 41% 4+ 72% 72% 76% Källor: 1. Nov 1975 och dec 1981, SOU 1982:58, Tabell 2. Bst, maj 1988 och Befolkningsstatistiken Kan den kraftiga minskningen av andelen barnfamiljer med bo­ stadsbidrag förklaras av förändringarna av bostadsbidrags- reglerna? Bl a denna fråga behandlas i avsnitt 3.2. 24 3.2 Bostadsbidragen och hushållens ekonomiska standard Är bostadsbidragsreglerna utformade så att bidraget i första hand går till hushåll med låg inkomst eller till hushåll med låg ekonomisk standard? Hur stora bidrag utgår vid varierande nivåer på hushållets ekonomiska standard och vilka fördel­ ningseffekter har bostadsbidragssystemet? Detta är exempel på några av de frågor som vi i det följande skall försöka besvara utifrån simuleringar som utförts med BEST-modellen. Syftet är att belysa dels hur det nuvarande systemet fungerar och dels vad de senaste årens förändringar av bidragsreglerna inneburit ur fördelningssynpunkt. Bostadsbidragssystemet består i princip av två delar. Ett be­ lopp per barn som de senaste fem åren varit 3180 kr per år. Antalet barn i familjen för vilka beloppet utgår begränsades till maximalt tre i samband med att barnbidragets flerbarns­ tillägg höjdes 1988. Den andra delen består av ett bostadskostnadsberoende bidrag, som utgör 80 % av boendekostnaden i ett intervall mellan en nedre gräns (900 kr/mån 1988) och en övre gräns som varierar beroende på antalet barn. Från och med 1988 ersätts här utöver även 60 % av eventuella boendekostnader i ett intervall över­ stigande den övre boendekostnadsgränsen. Fullt bostadsbidrag enligt ovan utgår vid hushållsinkomster (summan av makarnas inkomster) under en viss nivå. 1988 går gränsen vid 59 000 kr per år. För familjer med högre inkomster reduceras bidraget med en viss andel (20 % år 1988) av den överskjutande inkomsten. Reglernas konstruktion innebär att det oreducerade bidraget kan uppgå till över 30 000 kr för hushåll med många barn och medelhöga eller höga bostadskostnader. För dessa hushåll är bostadsbidraget inte slutavtrappat förrän vid inkomster på 25 över 200 000 kr. Som tidigare visats (jfr tabell 3:2) är det också vanligt att hushåll med många barn har bostadsbidrag. Trots att bostadsbidragen är inkomstprövande utgår de således inte enbart till hushåll med låga inkomster. Det framgår emellertid inte direkt av regelkonstruktionen hur stora bostadsbidragen är vid varierande nivåer på hushållets ekonomiska standard eller om de är slutavtrappande vid samma ekonomiska standard för hushåll med olika antal barn. Med hus­ hållets ekonomiska standard avser vi den standard som är möj­ lig med hänsyn till inkomster och hushållsstorlek. I BEST-modellen ingår ett antal alternativa mått på ekonomisk standard. Vi har här valt ett mått som innebär att hushållens disponibla inkomster relateras till en referensstandard. Denna varierar beroende på antalet vuxna och barn i hushållet och motsvarar ungefär existensminimum i skattelagstiftningen och en bostadkostnad enligt norm 2 (jfr avsn. 2.4 och bilaga 4:1). I det följande studeras först, utifrån regelsystemets kon­ struktion, sambandet mellan bidragsbeloppens storlek och hus­ hållens ekonomiska standard. Därefter undersöks, utifrån hus­ hållens faktiska inkomstförhållanden, hur bostadsbidragen på­ verkar inkomst- och standardfördelningen. 3.2.1. Bidragsbeloppens storlek vid olika ekonomisk standard En analys av sambandet mellan bostadsbidragens storlek och hushållens ekonomiska standard utifrån 1985-års transfere- ringssystem har redan tidigare genomförts med BEST-modellen (Schwarz, 1985). För att vidga tidsperspektivet och därigenom möjliggöra en studie av vad de förändringar av bidragsreglerna som genomförts de senaste åren inneburit, har vi gjort kom­ pletterande beräkningar avseende förhållandena 1982 och 1988. Förutom att dagens system därigenom kunnat studeras på samma sätt som tidigare gjorts med 1985 års system har det också blivit möjligt att urskilja en del intressanta utvecklingsten­ denser under den aktuella tidsperioden. 26 Bostadsbidragen beräknas på grundval av föregående års taxe­ ring, dvs inkomstförhållanderna två år bakåt i tiden. Hushål­ lens förvärvsinkomster de aktuella åren har antagits vara 15 procent högre än inkomsterna två år tidigare, vilket ungefär motsvarar den genomsnittliga löneutvecklingen. Hushållen har dessutom antagits ha för respektive hushållsstorlek och aktu­ ellt år genomsnittliga boendekostnader i hyreslägenhet (jfr bilaga 3). Storleken av bostadsbidraget och hushållets ekonomiska stan­ dard har erhållits genom BEST-simuleringar med typhushåll, dvs ett antal olika hushållssammansättningar och inkomstförhållan­ den. Diagrammen 3:1-3:3 illustrerar resultatet för olika år och hushållskategorier. Diagrammen har byggts upp genom att sambandet mellan förvärvsinkomst under bidragsåret och bi­ dragsbeloppet först ritats ut. Ovanpå detta har sedan nivån på hushållens ekonomiska standard vid olika kombinationer av för­ värvsinkomst och bostadsbidrag ritats in. För makar/samboende är den ekonomiska standarden inte entydigt bestämd av hushållsinkomsten eftersom skatten beror på hur in­ komsten är fördelad mellan makarna. Diagrammen 3:1 och 3:2 vi­ sar de två extremfallen enbart en inkomst och lika inkomst. I huvuddelen av hushållen arbetar båda föräldrarna men har olika stor inkomst. Den ekonomiska standarden vid vilken hushållen får bostadsbidrag ligger därför normalt någonstans emellan vad som anges i diagrammen för dessa två hushållskategorier. Vi ser i diagrammen att för samtliga hushållskategorier och år gäller att fullt bostadsbidrag endast utgår till hushåll med låg ekonomisk standard, i regel under referensstandarden. För makar/samboende är bostadsbidraget slutavtrappat vid en ekono­ misk standard på 1,1-1,2, dvs 10-20 % över referensstandarden och således rätt obetydligt över skattelagstiftningens exis­ tensminimum. Hushåll med många barn kan i 1988 års system vara berättigade till bostadsbidrag även vid förvärvsinkomster up­ pemot 250 000 kr, men de har inte högre ekonomisk standard än bidragsberättigade hushåll med lägre inkomst och färre barn 27 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Förvärvs­ inkomst Förvärvs­ inkomst Diagram 3:1. Bidragsstorlek och ekonomisk standard. Makar/samboende med 1-5 barn och en hemmamake. 28 kan ha. Bostadsbidragsreglernas konstruktion innebär således att bidrag endast utgår till hushåll med relativt låg ekono­ misk standard, och detta fastän bidrag kan utgå till hushåll med höga inkomster. Om vi nu jämför hushåll med varierande barnantal ser vi i dia­ grammen att bidragen med rätt god precision utgår till hushåll efter ekonomisk standard. Detta framgår bl a av att bidragen slutavtrappas vid ungefär samma ekonomiska standard oavsett antalet barn. Precisionen har dessutom ökat något under tids­ perioden 1982 till 1988. 1982 var skillnaden i ekonomisk stan­ dard bland de hushåll som befann sig i närheten av den gräns vid vilken bidraget slutavtrappats betydligt större än 1988. Såsom framgick av studien från 1985 var bidragen ofördelaktig­ are för tvåbarnsf amil jer än för familjer med ett eller tre barn (jfr det nedgående jacket i linjen för lika standard i diagrammen). Detta berodde på att den övre bostadsgränsen för familjer med två barn inte var högre än för hushåll med ett barn fastän tvåbarnsfamiljer ofta har högre bostadskostnader än enbarnsf amil jer. De diagram som avser förhållandena 1988 visar att denna inkonsistens i bidragsreglerna minskat. För­ klaringen ligger i att en ny högre boendekostnadsgräns införts som är högre för tvåbarns- än för enbarnsfamiljer. Sammanfattningsvis gäller således att, för var och en av de studerade hushållskategorierna, bostadsbidragen vid varierande antal barn rätt konsekvent utgår efter ekonomisk standard (med här använt standardmått). Av diagrammen framgår emellertid att det finns systematiska skillnader mellan de tre här studerade hushållskategorierna, makar/samboende med en inkomsttagare (3:1), med lika inkomst (3:2) och ensamstående med barn (3:3). Vid samma nivå på den ekonomiska standarden blir bostadsbidragen lägre för familjer med en hemmamake än om båda förvärvsarbetar, vilket beror på att hemmamakefamiljen betalar en större andel av sin inkomst i 29 Bostadsbidrag 30000 25000 20000 15000 10000 5000 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Diagram 3:2. Bidragsstorlek och ekonomisk standard. Makar/samboende med 1-5 barn, två förvärvs­ arbetande med lika inkomst. 30 Bostadsbidrag 25000 20000 15000 10000 5000 1982 3 barn ES = 1.32 barn Förvärvs­ inkomst 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 30000 :s= i,i 25000 - 1985 ES = 1,320000 - 2 barn 15000 - 1 barn 10000 - 5000 250 000200 000100 000 150 00050 000 Förvärvs­ inkomst 30000- 3 barn 198825000 - 20000 I barn 15000 10000 - 5000 - 150 000 200 000 250 00050 000 100 000 Förvärvs­ inkomst Diagram 3:3. Bidragsstorlek och ekonomisk standard. Ensamstående med 1-5 barn. 31 skatt. Bostadsbidragen slutavtrappas därigenom också vid en lägre standardnivå i hemmamakefallet. Ensamstående med barn är den grupp för vilken regelsystemet är fördelaktigast. Bostadsbidragen slutavtrappas först vid en ni­ vå på den ekonomiska standarden motsvarande 1,5 - 1,6, vilket är väsentligt högre än motsvarande nivåer för makar/samboende. Speciella skäl för ett bättre ekonomiskt stöd till ensamståen­ de med barn har diskuterats av bostadsbidragskommittén (SOU 1982:58). Det bör också påpekas att den observerade skillnaden i ekonomisk standard mellan ensamstående och makar blir min­ dre om boendekostnaden i referensstandarden beräknas enligt en högre utrymmesnorm (norm 3). I diagrammen kan vi också studera hur bostadsbidragen föränd­ rats under perioden 1982-1988. För samtliga hushållskategorier syns här en klar utvecklingstendens - bostadsbidragen har bli­ vit något fördelaktigare. Vid given ekonomisk standard är bo­ stadsbidragen högre (i regel även realt) och de slutavtrappas vid en högre standardnivå. Denna utveckling är en kombinerad effekt av förändringarna av bostadsbidragsreglerna, skatterna och barnbidragen. Såsom tidigare nämnts (avsnitt 3.1) har andelen barnfamiljer med bostadsbidrag successivt minskat sedan mitten av 1970-ta- let. Det är speciellt bland makar/samboende som andelen mins­ kat. Denna utveckling brukar förklaras dels med att bostadsbi­ dragen "urholkats" (Frykman,1985; SOU 1986:5) och dels med att förvärvsfrekvensen bland kvinnor ökat (SOU 1984:36). Eftersom vi här inte funnit någon indikation på att bostadsbidragen försämrats under perioden 1982-1988 måste minskningen av an­ talet bidragshushåll bero på förändringar inom andra områden. Vi har undersökt tre möjliga förklaringar: * ökad förvärvsfrekvens * minskat antal hushåll med många barn * minskat antal inkomsttagare med låg inkomst 32 Utvecklingen av förvärvsarbetets omfattning bland makar/sam­ boende med barn belyses i tabell 3:3 som anger andelen hushåll med hög sysselsättningsgrad, vilket här definierats som minst heltid + halvtid. Tabell 3:3. Andelen hushåll med hög sysselsättningsgrad. Makar/samboende med barn. Antal barn 1978 År 1981 1984 1 58 % 66 % 74 % 2 50 % 61 % 72 % 3 41 % 51 % 62 % Källa: Från SCB beställd bearbetning av HINK-data. Som vi kan se har andelen hushåll med hög sysselsättningsgrad ökat kraftigt mellan 1978 och 1984. Det förefaller därför tro­ ligt att en betydande del av minskningen av antalet bidrags- hushall kan förklaras av de ökade inkomster för hushållen som följer av den högre sysselsättningsgraden. Andelen hushåll med bostadsbidrag ökar med antalet barn. An­ talet hushåll med många barn har emellertid minskat. Antalet makar/samboende med fyra eller fler barn har under perioden 1975-1984 enligt HINK-data minskat från c:a 40 000 till c:a 20 000. Även antalet makar/samboende med tre barn har minskat, fran c:a 124 000 till c:a 114 000. Att det blivit ovanligare att ha tre eller fler barn är således en bidragande förklaring till att antalet bidragshushåll minskat. Genom att inkomstprövningen i bostadsbidragssystemet sker mot makarnas sammanlagda inkomst blir antalet bidragsberättigade hushall beroende av utvecklingen av dels förvärvsintensiteten och dels heltidslönernas utveckling. Den genomsnittliga hel- tidsinkomsten har förändrats relativt obetydligt under senare år. Inkomsterna har emellertid, relativt sett, ökat mest för låginkomstgrupperna. Detta framgår av en rapport från 1980 års levnadsnivåprojekt som visar att under perioden 1973-1980 öka- 33 de den relativa lönen för låglöneyrkena (Åberg, Selén & Tham, 1984). Sammanfattningsvis finns det således tydliga indikatio­ ner på att samtliga här undersökta hypoteser bidragit till minskningen efter 1975 av antalet bostadsbidragshushåll. 3.2.2. Bostadsbidragens fördelningseffekter. Som vi kunnat se kommer, till skillnad från mera generella system typ barnbidragen, inga hushåll med hög ekonomisk stan­ dard i åtnjutande av bostadsbidrag. Man kan därför förvänta sig att systemet till en relativt låg kostnad ger upphov till klart positiva fördelningseffekter. Vi har använt modellhushållen i BEST för att studera bostads­ bidragens fördelningsprofil och fördelningseffekter. Modell­ hushållen ger i princip samma resultat som ett representativt urval av verkliga hushåll (jfr kap. 5). Såsom framgått ovan är makar/samboende med barn i regel berät­ tigade till bostadsbidrag vid en ekonomisk standard under 1,1- 1,2 och bostadsbidragsbeloppet ökar med minskande standard. I beräkningarna förutsattes då att hushållen inte hade andra in­ komster än förvärvsinkomster, att de inte hade några barnom- sorgskostnader och att de hade för respektive hushållstyp ge­ nomsnittliga bostadskostnader. I verkligheten är standardgränsen för rätt till bostadsbidrag mindre skarp. Hushåll kan t ex ha lägre standard än 1,1-1,2 (med här använd definition på disponibel inkomst och ekonomisk standard) utan att vara berättigade till bostadsbidrag, t ex om de har barnomsorgskostnader, låga bostadskostnader eller förmögenhet (20 % av förmögenhet över viss gräns räknas in i den bidragsgrundande inkomsten). De kan också få bostadbidrag vid något högre standard, t ex vid hög bostadskostnad eller om de har inkomster eller bidrag som räknas in i den disponibla inkomsten men inte alls eller endast delvis ingår i den bo- stadsbidragsgrundande inkomsten (socialbidrag, studiemedel, barns inkomster etc). BEST-simuleringar med modellhushåll ger 34 därför en fullständigare bild av bostadsbidragens fördelnings­ profil än vad som erhålls då man använder typhushåll. I BEST kan hushållen rangordnas efter valfri resultatvariabel. I diagram 3:4 visas, för makar/samboende med barn, resultatet av en BEST-simulering där hushållen, längs den horisontella axeln, rangordnats efter dels stigande disponibel inkomst och dels stigande ekonomisk standard. Upp till 10 procentsmarke­ ringen återfinns de 10 % av hushållen med de lägsta disponibla inkomsterna respektive ekonomisk standard, och motsvarande för övriga markeringar. Den vertikala axeln visar hushållens an­ delar av de totala bostadsbidragen till makar/samboende. Dia­ grammets båda kurvor illustrerar ackumulerade andelar av den totala summan av bostadsbidragen. Följer vi de båda kurvorna från vänster till höger kan vi på så sätt utläsa att till de 10 % av hushållen med de lägsta disponibla inkomsterna respek­ tive lägsta ekonomiska standarden utgår 38 respektive 52 % av bostadsbidragen. För de 20 % av hushållen som har de lägsta disponibla inkomsterna respektive lägst ekonomisk standard ut­ går 55 respektive 83 % av totalsumman. Om alla hushåll vore berättigade till lika stort bostadsbidrag skulle kurvorna följa en diagonal linje från diagrammets nedre vänstra hörn till dess övre högra hörn. Att de båda kurvorna i diagram 3:4 till sin helhet går ovanför diagonalen illustrerar att största delen av bostadsbidragen utgår till de hushåll som har låg disponibel inkomst respektive ekonomisk standard. Ju större ytan är mellan kurvan och diagonalen desto mer markerad är den positiva fördelningsprofilen. Som synes framstår systemet som betydligt mer effektivt ur fördelningssynpunkt när bidragen relateras till hushållens ekonomiska standard i stället för den disponibla inkomsten. Mindre än 70 % av bostadsbidragen går till de 30 % av hushål­ len som har de lägsta disponibla inkomsterna. Ser vi däremot till hushållens ekonomiska standard framgår det att över 90 % går till de 30 % som har den lägsta ekonomiska standarden. Räknar vi från andra hållet kan vi se att 7 % av bostadsbidra- 35 Andel av bostadsbidragen (%) Hushållen sorterade efter stigande disponibel Inkomst. 100% Andel av bostadsbidragen (%) Hushållen sorterade eller stigande eko­ nomisk standard. Diagram 3:4. Bostadsbidragens fördelningsprofil 1988 Makar/samboende med barn. 36 gen går till de 35. % av hushållen som har de högsta disponibla inkomsterna, men att inga bostadsbidrag utbetalas till de 35 % av hushållen som har den högsta ekonomiska standarden. Av diagrammet framgår också att bilden av bostadsbidragen som ett system vilket på ett effektivt sätt fördelar resurser till de hushåll som har den lägsta ekonomiska standarden (jfr avsn 3.2.1) står sig även när studien utsträcks till att gälla en representativ uppsättning hushåll med varierande bostadskost­ nader och olika slag av inkomster. Det kan därför förmodas att bostadsbidragen fyller en viktig funktion när det gäller att åstadkomma en jämnare fördelning av den ekonomiska standarden mellan olika hushåll. Vi har undersökt bostadsbidragssystemets effekter på fördel­ ningen av hushållens ekonomiska standard genom att jämföra standardspridningen bland barnfamiljer i dagens system med ett hypotetiskt transfereringssystem där bostadsbidragen lyfts bort men där skatter och övriga bidrag förutsätts oförändrade. I BEST-mode lien beräknas flera spridningsmått ( f ördelnings- mått), Gini-koefficienten och olika entropimått. Gini-koeffi- cienten utgör ett normerat medelvärde av skillnaderna (i t ex standard) och är högst lika med 1. BEST-simuleringarna visar att bostadsbidragssystemet har en, om inte stor, ändå klart påvisbar positiv effekt på fördel­ ningen av den ekonomisk standarden. Gini-koefficienten för barnfamiljerna ökade från 0,126 till 0,139 när bostadsbidragen exkluderades, vilket innebär en ökad spridning i ekonomisk standard mellan olika hushåll. Fördelningseffekten blir störst när man som fördelningsmått använder de entropimått som star­ kare fokuserar de hushåll som har den lägsta ekonomiska stan­ darden, dvs entropimått med låga alfavärden. Entropimåttet ökade med 0,055 vid alfavärdet -2, men endast med 0,006 vid alfavärdet +1 och +2, vilket innebär att den positiva fördel­ ningseffekten är mest påtaglig bland hushåll med låg ekonomisk standard. 37 Eftersom den ekonomiska standarden för barnfamiljerna genom­ snittligt sett ligger något lägre än motsvarande genomsnitt för samtliga hushåll (1,61 mot 1,67) bör bostadsbidragen även ha en positiv fördelningseffekt sett över alla kategorier hus­ håll. Skillnaden i Gini-koefficient blir här något mindre be­ roende på att bostadsbidragshushållen utgör en mindre andel av denna grupp. En svaghet med ovan använd analysmetod är att den endast ger en statisk bild av hur transfereringssystemet fungerar. De indirekta effekter som följer av att hushållen i viss mån an­ passar sitt beteende efter de regler som gäller kommer sålunda inte med i beräkningarna. Det är framför allt två olika anpassningsmekanismer som bör beaktas. Den första är anpassningen vad gäller hushållens val av bostadskonsumtion. Ett hypotetiskt slopande av bostadsbi­ dragen skulle troligen ge upphov till att bostadsefterfrågan i högre utsträckning försköts mot mindre och billigare lägen­ heter. I en perfekt fungerande marknadsekonomi skulle detta på kort sikt tendera att pressa upp boendekostnaderna för dessa typer av bostäder, samtidigt som boendekostnaderna för större och mera välutrustade lägenheter skulle tendera att sjunka. Förskjutningen av efterfrågans inriktning skulle dock på läng­ re sikt få effekter också på nyproduktionen. Produktionen av mindre bostadsenheter skulle därmed tendera att öka, vilket på sikt skulle motverka de initiala priseffekterna. Det faktum att mindre än 10 % av hushållen erhåller bostadsbi­ drag och att dessa i genomsnitt står för ungefär 1/3 av dessa hushålls totala boendekostnad talar dock för att bostadsbidra­ gens totala effekt på prisbildningen ändå är relativt liten. Om vi i detta sammanhang bortser från fördelningseffekterna av anpassningen på bostadsmarknaden resulterar detta därför knap­ past i några stora felbedömningar av bostadsbidragens totala fördelningseffekt. 38 Den andra anpassningseffekten som bör beaktas gäller hushål­ lens arbetsutbud. På grund av marginaleffekterna från bostads- bidragssystemet kan hushållens arbetsutbud förväntas bli stör­ re vid ett hypotetiskt slopande av bostadsbidragen eftersom utbytet av ökade arbetsinsatser skulle bli större (substitu- tionseffekten). En nyligen genomförd empirisk studie indikerar att lägre marginalskatter kan medföra en icke obetydlig ökning av arbetsutbudet (Blomguist, 1988). Då det gäller bostadsbi­ dragen stärks den teoretiska grunden för ett antagande om ett ökat arbetsutbud av att inkomsteffekten i detta fall verkar i samma riktning som substitutionseffekten. I ett transfere- ringssystem där bostadsbidraget lyfts bort skulle med andra ord hushållen komma att öka sitt arbetsutbud dels för att söka kompensera sig för de minskade inkomsterna och dels för att utbytet av ökade arbetsinsatser skulle bli större. Eftersom effekten av ett ökat arbetsutbud till skillnad mot effekten på bostadsmarknaden i huvudsak skulle påverka ekono­ min för de hushåll som med dagens system uppbär bostadsbidrag dvs hushåll med låg ekonomisk standard, blir effekten av den­ na anpassningsmekanism mera entydig. Det finns därför anled­ ning att tro att bostadsbidragens inverkan på hushållens val av arbetsutbud påverkar fördelningen av ekonomisk standard i negativ riktning. Detta innebär att bidragets positiva fördel­ ningseffekter med största sannolikhet överskattas något i en statisk analys. Graden av överskattning beror på storleken av de marginaleffekter som systemet ger upphov till. Lägre margi­ naleffekter minskar anpassningseffekterna vilket innebär att också överskattningen av fördelningseffekterna blir mindre. Sänkta marginaleffekter från bidragssystemet kan följdaktligen i sig ge upphov till positiva fördelningseffekter. Strävandena att söka minska de i vissa fall mycket höga marginaleffekterna från skatte- och bidragssystemet har därför en vidare betydel­ se än den vanligtvis diskuterade stimulanseffekten vad gäller ekonomisk tillväxt. Förutom att de lägre marginaleffekterna kan leda till högre ekonomisk tillväxt och därigenom bl a rent allmänt skapar bättre förutsättningar att bedriva fördelnings- 39 politik innebär de också att de enskilda hushållens möjlig­ heter att själv påverka sin ekonomiska situation ökar. Margi­ naleffekterna och möjligheterna att reducera de högsta margi­ naleffekterna behandlas närmare i avsnitt 3.4-3.5. 3.3. Bidragsberättigade och bidraqshushåll. Systemets effektivitet ur fördelningssynpunkt förutsätter att de hushåll som enligt reglerna är berättigade till bostadsbi­ drag också erhåller bidrag. Många faktorer kan spela in som gör att en del hushåll inte söker bostadsbidrag. Det kan där­ för inte utan vidare förutsättas att alla som är berättigade till bidrag också får bidrag. Vi har undersökt om vi med hjälp av BEST-modellen kan finna några indikationer på att det finns hushåll som av olika an­ ledningar inte nås av systemet genom att jämföra de enligt BEST-simuleringarna bidragsberättigade barnfamiljerna med be­ fintlig riksstatistik för bidragshushållen. Ingen mer detaljerad riksstatistik finns för hela kalenderår men varje år insamlas och bearbetas data för alla som under maj månad fått bostadsbidrag. Bostadsstyrelsens sammanställ- ningstabeller från majundersökningarna innehåller uppgifter, för olika hushållskategorier och boendeformer, om antalet bi- dragstagare samt medelvärden för mottaget bidragsbelopp, bo­ stadskostnader och bidragsgrundande inkomst. Även mer dis- aggregerade uppgifter finns som belyser förhållanden inom oli­ ka inkomstintervall och bostadskostnadsintervall. Av väsentlig betydelse för vår jämförelse är emellertid att det föreligger en definitionsmässig skillnad mellan månadsdata och årsdata. Majundersökningarna anger antalet bidragshushåll under maj månad och genomsnittligt bostadsbidrag för dessa. Dessa uppgifter används ibland som årsdata. Antalet hushåll som någon gång under året mottagit bostadsbidrag kan dock för­ väntas vara högre än antalet under en månad eftersom en del 40 hushåll endast får bidrag under en del av året. Genomsnittligt bidrag räknat per år bör därför också vara lägre än tolv gång­ er medelvärdet för maj månad. Skillnaden mellan årsdata och månadsdata kan belysas med en jämförelse mellan majundersökningen och SCB's totalräknade inkomststatistik (IoF) för 1983, jfr tabell 3:4. Tabell 3:4. Bostadsbidrag och antal bidragshushåll 1983. Antal Bostadsbidrag hushåll per hushåll totalt (1000-tal) (kr/år) ( Mkr ) IoF Bst* IoF Bst* IoF Bst** Ensamstående med barn 152 134 7852 9293 1193 1236 Makar/samb.(samtax.) 208 198 7238 7571 1508 1499 Alla barnfamiljer 360 332 7474 8232 2701 2735 Bostadsstyrelsens sammanställning av majundersökningen 1983. ** Bidragsbeloppet för maj * 12. Vi ser att överensstämmelsen är god då det gäller det totalt utbetalda bidragsbeloppet till barnfamiljer, 2,7 Md kr. Vissa avvikelser för de olika hushållskategorierna kan bero på skillnader mellan hushållsbegreppen - IoF avser samtaxerade medan majundersökningen samboende enligt bostadsbidragsregler- na. Genomgående är emellertid, som väntat, antalet bidragshus­ håll högre (ca 10 %) och det genomsnittliga bidraget lägre enligt IoF. Om alla hushåll erhåller det bidrag de är berät­ tigade till bör en jämförelse mellan resultaten från BEST- modellen och majundersökningen ge samma resultat i vad avser det totalt utbetalda bidragsbeloppet. Eftersom BEST-modellen utgår från årsdata kan dock antalet enligt BEST bidrags- berättigade hushåll bli högre än antalet bidragshushåll i maj månad. BEST-simuleringarna har genomförts med modellhushåll som er­ hållits genom en statistisk bearbetning av HINK och BHU-data 41 från år 1985 (jfr kapitel 5). Eftersom bidragsgrundande in­ komst i regel fastställs utifrån hushållens inkomst- och för­ mögenhetsförhållanden två år bakåt i tiden bör bästa möjliga överensstämmelse med majundersökningarna erhållas om jämförel­ sen görs för år 1987. Tabell 3:5 visar resultaten från BEST för olika kategorier barnfamiljer och motsvarande uppgifter om antal hushåll och totalt bidragsbelopp från Bostadsstyrelsens sammanställning från majundersökningen 1987. I båda fallen ingår det statliga och det statskommunala bostadsbidraget men däremot ej det extra kommunala bostadstillägget. Tabell 3:5. Bidragshushåll och bidragsberättigade hushåll Antal och totalt bidragsbelopp år 1987. Antal (1000-tal) Totalbelopp (mkr/år) Familjer med BEST Bst BEST Bst 1 barn 130 87 1039 720 2 barn 108 80 1000 798 3+ barn 81 76 972 985 Makar/samb med barn 157 114 1358 1112 Ensamst. med barn 162 129 1652 1390 Alla i lägenhet 192 156 1934 1699 Alla i eget hem 127 87 1076 804 Samtliga barnfamiljer 319 243 3010 2503 Enligt tabellen är det totalt utbetalda bidragsbeloppet enligt BEST (3,0 Md kr) ca 20 % högre än enligt majdata (2,5 Md kr). Antalet hushåll är ca 30 % större enligt BEST. Ungefär samma procentuella skillnad gäller också för makar/samboende respek­ tive ensamstående med barn. Man kan emellertid inte av denna jämförelse dra slutsatsen att det är så mycket som 30 % av alla bidragsberättigade hushåll 42 som inte söker bostadsbidrag. Som framgått ovan ger maj-data en underskattning på c:a 10 % av antalet hushåll som någon gång under året fått bostadsbidrag. Det skulle således kunna vara ca 20 % av de bidragsberättigade hushållen som inte söker bostadsbidrag, förutsatt att det inte finns andra bidragande förklaringar till att BEST-simuleringarna ger ett högre bi­ dragsbelopp. Vi har undersökt ett antal alternativa hypotetiska förklaring­ ar till skillnaden mellan BEST-resultatet och maj-data. I princip kan BEST ge en överskattning av antalet bidragsberät­ tigade hushåll om en eller flera av följande förhållanden skulle gälla: - HINK urvalet är inte tillräckligt representativt utan inne­ håller, relativt sett, för många bidragsberättigade hushåll. - Gjorda antaganden om inkomstutvecklingen 1985-1987 innebär en underskattning av den bidragsgrundande inkomsten. - De boendekostnadsuppgifter som använts vid beräkningar av bostadsbidragen är för höga. - Representationen av bostadsbidragsreglerna i BEST-modellen innebär en förenkling som systematiskt överskattar antalet bidragshushåll. - Metoden för konstruktionen av modellhushåll ur HINK-data leder till en överrepresentation av bidragsberättigade hushåll. Vi har emellertid inte kunnat finna att ovan förtecknade al­ ternativ kan förklara den stora skillnaden i antalet bidrags­ hushåll även om en viss påverkan i några av fallen inte kan uteslutas. De olika alternativen diskuteras separat i det följ ande. 43 HINK-urvalets representativitet Eftersom antalet barnfamiljer i HINK-urvalet är jämförelsevis stort bör skillnaden i förhållande till riksstatistik normalt inte bli särskilt stor. Bostadsbidragsberättigade hushåll kan dock, av en slump, ha råkat bli överrepresenterade. Eftersom här använda HINK-data innehåller uppgifter om mottagna bo­ stadsbidrag under år 1985 har vi kunnat undersöka detta genom att jämföra HINK-hushållens bostadsbidrag med 1985 års majun­ dersökning. I tabell 3:6 anges antalet bidragshushåll respek­ tive totalt erhållet bidragsbelopp för olika hushållskategori- er. Tabell 3:6 Barnfamiljer med bostadsbidrag. Antal och totalt bidragsbelopp år 1985. (1000-tal) (milj. kr T HINK Familjer med Bst HINK Bst 1 barn 117 99 810 758 2 barn 121 106 996 919 3+ barn 86 91 1043 1151 Gifta/samb med barn 185 161 1483 1448 Ensamst. med barn 139 135 1336 1380 Alla i lägenhet 186 173 1671 1741 Alla i eget hem 137 122 1142 1085 Samtliga barnfamiljer 324 296 2819 2828 Vi ser i tabellen att HINK ger ungefär samma totalsumma bidragsbeloppet, 2,8 Md kr. Antalet bidragshushåll är ca högre, dvs samma skillnad som vid jämförelsen med IoF och som beror på skillnaden mellan årsdata och månadsdata. För de oli­ ka delgrupperna gäller att skillnaden mellan de totalt utbe­ talda bidragsbeloppen tenderar att öka vid mindre antal hus­ håll i gruppen, dvs det är här fråga om skillnader som är nor­ mala för urvalsundersökningar. Bidragshushållen är något överrepresenterade bland familjer med ett eller två barn (5-8 %) men i motsvarande grad under- 44 representerade bland familjer med tre eller fler barn. Denna skillnad får en något förstärkt effekt för vår jämförelse för 1987 (tabell 3:5) genom att det totala antalet tvåbarnsfamil- jer minskade och antalet familjer med tre eller fler barn öka­ de något 1985-1987. Som framgår av tabell 3:6 finns det emel­ lertid ingen indikation på att bidragshushållen, totalt sett, skulle vara överrepresenterade i HINK-data. Vi har således här inte funnit någon förklaring till att antalet enligt BEST bi- dragsberättigade barnfamiljer år 1987 var väsentligt högre än det antal som fick bostadsbidrag. Att HINK-hushållen för år 1985 vid en indelning i olika del­ grupper inte är helt representativa kan emellertid förklara vissa oregelbundenheter i skillnaden mellan BEST och maj-data 1987 (tabell 3:5). Att vi inte fann fler bidragsberättigade hushåll bland familjer med tre eller fler barn beror således sannolikt på att dessa familjer är underrepresenterade i HINK- urvalet. Och att antalet enligt BEST bidragsberättigade hus­ håll med 1-2 barn är mer än genomsnittligt högre än maj-data kan till viss del förklaras av att bidragshushåll med 1-2 barn är överrepresenterade i HINK-urvalet. Vidare kan den något mindre procentuella skillnaden för boende i lägenhet bero på att bidragshushållen som bor i lägenhet är något underrepre­ senterade i HINK. För låg bidragsgrundande inkomst? Vid framskrivningen av modellhushållsdata från 1985 till 1987 har inkomsterna för alla hushåll antagits öka med 16 %, vilket är lika med den genomsnittliga löneutvecklingen under denna period. Förvärvsintensiteten ökade dock något och den genom­ snittliga ökningen av förvärvsinkomsterna var därför något högre, ca 19 %. Enligt bidragsreglerna uppräknas inte den bi- dragsgrundade inkomsten vid inkomstökningar som är mindre än 20 000 kr varför antagandet avseende den genomsnittliga löne­ utvecklingen för många hushåll inte alls påverkar resultatet. Bidragsreglernas konstruktion medför emellertid att använd­ ningen av ett medelvärde utan beaktande av spridningen kring 45 medelvärdet ibland kan ge en underskattning av den bidrags- grundande inkomsten. Om förvärvsinkomsten ökar mer än 20000 kr adderas det överskjutande beloppet till den bidragsgrundande inkomsten. För en del hushåll som ökat sin inkomst över genom­ snittet 1985-1987 kan därför den bidragsgrundande inkomsten ha underskattats så att hushållen felaktigt räknats som bidrags- berättigade. Detta uppvägs endast delvis av att en del hushåll har en lägre inkomstökning än genomsnittet, eller en inkomst­ minskning, eftersom den bidragsgrundande inkomsten endast re­ duceras om inkomsten minskat med mer än 10 000 kr. Vi har undersökt hur mycket resultatet kan påverkas av varia­ tioner i inkomstutvecklingen och då antagit att samtliga hus­ håll ökat sin inkomst med 25 % 1985-1987. För ensamstående med barn blir skillnaden obetydlig. För makar/samboende minskar antalet bidragshushåll och totalt bidragsbelopp mer påtagligt, dock med mindre än halva skillnaden mellan BEST-resultaten och maj-data. Eftersom endast en mindre del av hushållen kan ha ökat sin inkomst klart över genomsnittet bör dock effekten av antagandet om en likformig löneutveckling vara jämförelsevis obetydlig. Att så sannolikt är fallet styrks också av den jäm­ förelse vi gjort för 1988. Denna gav ungefär samma procentuel­ la skillnad mellan BEST-simuleringarna och maj-undersökningen som år 1987 trots att spärreglerna ändrades 1988 så att endast inkomstökningar över 50 000 för ensamstående och 80 000 kr för makar/samboende påverkar den bidragsgrundande inkomsten. År 1988 kan inkomstutvecklingen därför endast i undantagsfall ha påverkat bostadsbidraget. Vi har också jämfört den bidragsgrundande inkomsten för de enligt BEST-simuleringarna bidragsberättigade hushållen med motsvarande uppgifter från majundersökningarna 1987, se tabell 3:7. Vi ser här att den genomsnittliga bidragsgrundande in­ komsten för BEST-hushållen ligger nära maj-data för såväl samtliga bidragshushåll som för olika delgrupper. Den obetyd­ liga skillnad som finns indikerar att den bidragsgrundande in­ komsten för BEST-hushållen snarare överskattats än underskat­ tats . 46 Tabell 3:7. Bidragshushåll och bidragsberättigade hushåll. Medelvärden för bidragsgrundande inkomst och boendekostnad år 1987. Bidragsgrundande Boendekostnad inkomst (1000-tal) (kr/man) Familjer med BEST Bst BEST Bst 1 barn 73 72 2062 2077 2 barn 90 84 2388 2337 3+ barn 119 113 2766 2673 Makar/samb med barn 112 111 2586 2516 Ensamst. med barn 69 68 2123 2203 Alla i lägenhet 77 76 2142 2190 Alla i eget hem 111 112 2669 2637 Samtliga barnfamiljer 90 89 2350 2350 För hög boendekostnad? Enligt bidragsreglerna bestäms bidraget på grundval av bo stadskostnaden i oktober året före bidragsåret. Modellhushål­ lens boendekostnader har därför räknats fram till prisläget i oktober 1986. Framräkningskoefficenterna grundar sig på Bo­ stads- och hyresundersökningarna 1985 och 1986 samt de delin­ dex i konsumentprisindex som avser boendekostnadsutvecklingen månad för månad 1986. Som framgår av tabell 3:7 är överens­ stämmelsen god mellan medelvärdena för boendekostnaden för de enligt BEST bidragsberättigade hushållen och maj undersökning­ ens bidragshushåll. Även vid en god överensstämmelse mellan medelvärdena kan ändå boendekostnaderna ge en överskattning av antalet bidragsberät­ tigade hushåll om spridningen i boendekostnaden underskat­ tats. För boende i lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt bör dock modellhushållens boendekostnader väl svara mot den faktiska spridningen eftersom uppgifterna hämtats från de i HINK-data för 1985 ingående hyresuppgifterna. Bortfallet av 47 hyresuppgifterna i enkätsvaren har kompletterats så att såväl medelvärden som spridningen kring medelvärdena överensstämmer med vad som gällt för motsvarande grupper som besvarat enkäten (jfr avsn. 5.2). För boende i eget hem återger boendekostnaderna den faktiska spridningen i räntekostnaderna. För uppvärmningskostnaderna och övriga kostnader kan dock spridningen ha underskattats något genom att ett medelvärde för lägenhetsstorleken använts för respektive hushållsstorlek. Flertalet bidragshushåll bor emellertid i lägenhet och bostadskostnaden för boende i eget hem är oftast högre än den övre gränsen i bostadsbidragsreg- lerna. En överskattning av bostadskostnaderna för en mindre andel av hushållen i eget hem kan därför endast marginellt på­ verka det beräknade antalet bidragsberättigade hushåll. Representationen av bostadsbidragsreglerna Som framgått av modellbeskrivningen i avsnitt 2.3 återger BEST-modellen utan approximationer de väsentligaste bostads­ bidragsreglerna. Avvikelser kan emellertid uppstå på grund av vissa specialregler, t ex då hushållsbeskrivningarna inte in­ nehåller alla de uppgifter som erfordras för att tillämpa reg­ lerna. Exempel på fall då skillnader kan föreligga gäller bl a hushållets sammansättning och klassificeringen av bostaden som egen bostad. Enligt bostadsbidragsreglerna inräknas i hushållet barn under 17 år som helt eller delvis försörjs innom familjen samt barn som fyllt 17 år och som får förlängt barnbidrag eller studie­ hjälp. I modellhushållen inräknas samtliga barn under 18 år vilket kan innebära en viss överskattning av antalet bidrags­ berättigade barn i åldern 17-18 år. Detta bör dock motverkas av att antalet barn i övrigt av flera skäl underskattas. Exem­ pelvis ingår inte ungdomar som är 19-20 år och går i gymnasie­ skola och ej heller barn som på grund av delad vårdnad i vissa fall räknas som bidragsberättigade. Vidare underskattas i HINK-data antalet barn under 1 år på grund av att hushållsupp- gifterna i vissa fall inte är helt aktuella. 48 Kravet på egen bostad i bestämmelserna för det bostadskost- nadsberoende bidraget utesluter inte bostadsbidrag vid andra- handskontrakt, men däremot fall då hushållet hyr del av annans bostad. På grund av svårigheterna att ur HINK-data särskilja de fall då hushållet inte har egen bostad i bidragsbestämmel- sernas mening har samtliga modellhushåll med barn förutsatts ha egen bostad vilket något överskattar antalet bidragsberät- tigade. Sammanfattningsvis innehåller modellens representation av bi­ dragsreglerna vissa approximationer som innebär både över­ skattningar och underskattningar av antalet bidragshushåll. Sammantaget bör de därför knappast kunna påverka resultatet i någon väsentlig utsträckning. Modellhushållkonstruktionen Metoden för konstruktion av modellhushåll innebär att nya hus­ håll konstrueras genom att medelvärden bildas över likartade hushåll (jfr avsn 5.2). Vi har undersökt om detta kan ge sys­ tematiska fel och då jämfört resultaten från BEST-simuleringar för två olika uppsättningar modellhushåll. Den ena uppsätt­ ningen hade konstruerats så att hushåll endast hopgrupperats till ett hushåll då de hade i huvusak samma värden på alla de variabler som är av betydelse för beräkningen av bostadsbi­ drag. Skillnaden mellan det genomsnittliga bostadsbidragsbe- 1oppet till barnfamiljerna i de två fallen blev mindre än 1 % och det totala bidragsbeloppet blev lägre och inte högre vid minskade precisionskrav på modellhushållen. Användningen av modellhushåll kan således inte ge någon bidragande förklaring till att BEST-simuleringarna ger ett väsentligt högre antal bidragsberättigade hushåll än det faktiska antalet bidragshus­ håll. Några slutsatser synes kunna dras av diskussionen ovan av tänkbara förklaringar till skillnaden mellan resultatet av BEST-simuleringarna och riksstatistiken. Till väsentlig del är det fråga om ett "bortfall" av bidragshushåll, dvs bidragsbe­ rättigade hushåll som ej söker bidrag. Om man korrigerar re- 49 sultaten för olika delgrupper i tabell 3:5 för HINK-hushållens bristande representativitet enligt tabell 3:6 framträder föl­ jande bild: - Bortfallet är störst bland hushåll med ett barn och minskar successivt med ökande barnantal. - Bortfallet är procentuellt störst för ensamstående med ett barn som bor i lägenhet även om man beaktar att BEST-simule- garna här överskattar antalet något på grund av att en del inte har egen bostad. - Bortfallet bland boende i lägenhet är sannolikt inte mindre än 10-15 %. - För boende i eget hem är den beräknade skillnaden större, men eftersom andelen hushåll med mycket låg boendekostnad kan ha underskattats något torde bortfallet vara ungefär lika stort som för boende i lägenhet. - Bortfallets hushåll följer samma mönster som bidragshushål- len då det gäller bidragsgrundande inkomst, bostadskostnad och bidragets storlek eftersom överensstämmelsen är god mellan riksstatistiken och de medelvärden som erhållits för olika delgrupper. Det är således inte bara hushåll som är berättigade till låga bidrag som inte söker bidrag. Orsaken till att en del bidragsberättigade hushåll inte söker bidrag framgår inte av här bearbetat datamaterial. Eftersom bortfallet synes vara störst bland hushåll med ett barn skulle man dock kunna förmoda att hushållets första ansökan om bidrag ibland sker med viss fördröjning. Bortfallet bland hushållen i eget hem kan ha samband med att det för dessa är komplicerat att beräkna bostadskostnaden och således svårt att bedöma om de är bidragsberättigade. Tilläggas kan att slutsatsen här i vad avser bortfallets storlek i huvudsak överensstämmer med en indikation i en studie avseende 1980 års bidragshushåll (Fryk- man, 1984). I denna görs dock endast en allmän bedömning uti- 50 från hushållens sammanräknade inkomst och inte en direkt be­ räkning av om hushållen är bidragsberättigade. 3.4. Marginaleffekter från skatte- och bidragssystemet. Alla inkomstberoende transfereringar ger upphov till marginal­ effekter av olika slag. När olika fördelningspolitiska åtgär­ der kombineras finns därför risken att de totala marginalef­ fekterna för en del hushåll blir extremt höga. För dessa hus­ håll begränsas därigenom möjligheten att genom ett ökat ar­ betsutbud på egen hand ta sig ur en besvärlig ekonomisk situa­ tion. Bostadsbidragshushållens marginaleffekter beror på hur snabbt bidraget avtrappas vid stigande inkomst och på marginalskat­ terna i de inkomstlägen vid vilka bostadsbidrag kan utgå. Vi ska här först belysa hur marginaleffekterna förändrats under senare år och sedan undersöka hur vanligt förekommande höga marginaleffekter är. 3.4.1. Marginaleffekternas utveckling under 80-talet. Barnfamiljernas marginaleffekter påverkas inte bara av skatter och bidrag utan också av barnomsorgskostnader. Inkomstberoende daghemstaxor kan öka marginaleffekterna med 5-10 %, i vissa fall med mer om t ex inkomsten ökas genom ökad arbetstid som medför övergång från deltidstaxa till heltidstaxa. För att enklare ge en överblick över marginaleffekternas förändring över åren studerar vi dock här i första hand endast hushåll utan barnomsorgskostnader. Genom att den bostadsbidragsgrundande inkomsten i regel fast­ ställs utifrån den senaste inkomsttaxeringen, dvs inkomsten två år bakåt i tiden, blir den omedelbara effekten av en in­ komstökning inte densamma som effekten sett på två års sikt. Det är därför väsentligt att en åtskillnad görs mellan omedel­ bara och fördröjda marginaleffekter. De omedelbara marginal­ effekterna är i allmänhet lägre än de fördröjda beroende på 51 att den bidragsgrundande inkomsten endast höjs med den del av inkomstökningen som överstiger ett visst belopp. Genom att gränsen 1988 höjdes för inkomstökningar som påverkar bostads­ bidragen från 20 000 kr till 50 000 kr för ensamstående och 80 000 kr för samboende har de omedelbara effekterna på kort sikt kraftigt begränsats för hushåll med normal inkomstutveck­ ling. För flertalet hushåll torde dock ett tidsperspektiv begränsat till ett år förefalla alltför snävt. Vad som troligen är mera intressant ur hushållens synpunkt är hur den ekonomiska situa­ tionen påverkas sett över fler än ett år. Vi kommer därför i fortsättningen att koncentrera vårt intresse till de fördröjda marginaleffekterna. Med begreppet marginaleffekter avses där­ vid i det följande den andel av en inkomstökning som bortfal­ ler till följd av ökad skatt och minskade bidrag sett på två års sikt. Även denna andel har under 80-talet sänkts beroende på en rad förändringar av skatte- och bidragsreglerna. Det är framför­ allt tre förändringar som bidragit till att marginaleffekterna för många hushåll minskat. För det första har marginalskatter­ na sänkts genom skattereformen 1983-1985. För det andra föll marginaleffekterna från bostadsbidragen bort för många av de hushåll, som hade de högsta marginaleffekterna genom att en del av bostadsbidragen för familjer med fler än tre barn 1988 ersattes av ett ökat flerbarnstillägg. Och för det tredje har avtrappningsprocenten sänkts från som högst 24 % till 20 %. I början av 80-talet kunde de samlade effekterna från skatte- och bostadsbidragssystemet för en del hushållstyper resultera i marginaleffekter på över 100 %. Trots de förändringar som genomförts finns det dock fortfarande hushåll med marginalef­ fekter över 95 %. För att ge en bild av hur marginaleffekterna förändrats under perioden 1982-1988 för "vanliga" bidragshushåll har vi valt 52 att studera hushåll med inkomster som berättigar till ett bo­ stadsbidrag på för respektive år genomsnittlig nivå. BEST-simuleringar har genomförts för åren 1982, 1985 och 1988 för typhushåll med olika inkomster och sammansättning. För barnfamiljer som dessa år hade bostadsbidrag utgjorde det ge­ nomsnittliga bidraget enligt majundersökningarna 7 200, 9 600 respektive 10 700 kr. Hushållens bostadskostnad har förutsatts vara lika med för respektive hushållsstorlek och år genom­ snittlig hyra. Kommunalskatten har för enkelhets skull satts lika med 3 0 % för samtliga år. Den genomsnittliga kommunal­ skatten var 1982 ca 30 % men 1985 och 1988 närmare 30,5 %. I tabell 3:8 anges marginaleffekterna för hushåll med genom­ snittliga bostadsbidrag. För makar/samboende är det den i hus­ hållet som har den högsta inkomsten som förutsatts öka sin inkomst. Eftersom marginaleffekten här beror på hur inkomsten är fördelad inom hushållet anges ett intervall. Det högsta Tabell 3:8 Marginaleffekter från skatte- och bidragssystemet. Hushåll med för barnfamiljer genomsnittligt bo­ stadsbidrag. 1982 1985 1988 Ensamstående med 1 barn 59 49 70 2 barn 80 72 70 3 barn 92 72 70 4 barn 99 87 84 5 barn 102 87 84 Makar/samb med 1 barn 49-71 56-67 55-70 2 barn 58-83 56-72 55-70 3 barn 63-98 56-77 70-84 4 barn 68-102 67-86 70-84 5 barn 80-104 72-92 70-84 53 värdet gäller fallet då endast en i hushållet förvärvsarbetar oeh det lägsta värdet erhålls då makarna har lika inkomst. Vi ser av tabellen att marginaleffekterna för vanliga bidrags- hushåll, speciellt hushåll med tre eller fler barn, var påtag­ ligt höga 1982, men också att de blivit klart lägre 1988. Den övre intervallgränsen för makar/samboende avser hemmamakefal- let som dock genom kvinnornas ökade förvärvsarbete blivit en mer ovanlig hushållstyp. I tabell 3:9 visas andelen hushåll med hemmamake för hushåll med respektive utan bostadsbidrag. Andelen har erhållits genom BEST-simuleringar för år 1985. Det framgår här att andelen hemmamakehushåll är låg även bland flerbarnsfamiljerna. Som väntat är dock hemmamakefallet van­ ligare bland hushåll med bostadsbidrag. Den genomsnittliga arbetstiden bland bidragshushållen, uttryckt i andel av hel­ tid, är 1,2 vilket kan jämföras med 1,65 för makar/samboende utan bostadsbidrag. Tabell 3:9. Andel (%) hemmamakehushåll år 1985. Hushåll med Hushåll utan bostadsbidrag bostadsbidrag Gifta/samboende 1 barn 17 2 2 barn 15 1 3+ barn 21 3 3.4.2 De högsta marginaleffekterna Vi har ovan belyst utvecklingen av marginaleffekterna från skatte- och bidragssystemet för "vanliga" bidragshushåll, dvs hushåll med ungefär genomsnittliga bostadsbidrag och boende­ kostnader. De högsta marginaleffekterna återfinns hos de bi­ dragshushåll som har de högsta inkomsterna, dvs hushåll med nästan slutavtrappade bostadsbidrag, många barn och en bo­ stadskostnad som uppgår till eller överstiger den högsta grän­ sen i bidragsreglerna. För makar blir som ovan nämnts margi­ naleffekterna högst då den ena maken svarar för hela inkoms­ ten. 54 I tabell 3:10 återges den teoretiskt högsta möjliga marginal­ effekten 1982-1988 för hemmamakefallet. Utöver den "fördröjda" marginaleffekten anges här också den inledningsvis berörda "omedelbara" marginaleffekten som beror på spärreglerna. Som exempel har här valts det fall att inkomsten ökar med 10 % ut­ över den för den föregående tvåårsperioden antagna inkomstök­ ningen på 15 % (en av resultatvariablerna i BEST, jfr bil 1). Liksom i det föregående har kommunalskatten satts lika med 30 %. Vi ser i tabellen att även de högsta möjliga marginalef­ fekterna blivit lägre under perioden men att mycket höga mar­ ginaleffekter fortfarande är teoretiskt möjliga. Att den "för­ dröjda" marginaleffekten är något högre 1988 än 1985 för fa­ miljer med 1-4 barn beror bl a på att de högsta bostadskost- nadsgränserna höjts. Genom ändringar av spärregeln för väsent­ liga inkomstökningar har dock den omedelbara marginaleffekten av en inkomstökning på 10 % sänkts. Tabell 3:10 Högsta möjliga marginaleffekter (%). Makar/samboende med en inkomst. (Fördröjd) Omedelbar marginaleffekt marginaleffekt 1982 1985 1988 1982 1985 1988 1 barn 92 77 84 82 67 64 2 barn 99 81 84 89 73 65 3 barn 104 87 95 97 88 75 4 barn 104 92 95 100 91 75 5 barn 104 97 95 105 97 75 Det är emellertid knappast sannolikt att de teoretiskt högsta marginaleffekterna är särskilt vanliga. De förutsätter mycket speciella kombinationer av inkomstförhållanden, hushållssam- mansättningar och bostadskostnader. Genom BEST-simuleringar med modellhushåll har vi undersökt hur vanligt förekommande höga marginaleffekter är i 1988 års sys­ tem. Tabell 3:11 anger dels andelen bidragshushåll med margi- 55 naleffekter över 72 och 84 % och dels den bland dessa modell­ hushåll högsta förekommande marginaleffekten. Modellhushållen har varierande kommunalskatt, men i de fall då hushållen har kommunal barnomsorg har genomgående en inkomstoberoende dag- hemstaxa förutsatts. Marginaleffekten avser således här den procentandel av en inkomstökning som går bort på grund av ökad skatt och minskade bostadsbidrag. För makar/samb. är det den som har den högsta inkomsten som förutsatts öka sin inkomst. Eftersom siffrorna i tabellen härrör från ett urval bidrags- hushåll kan de avvika från förhållandena på riksnivå. Det framgår dock klart att problemet med höga marginaleffekter från skatte- och bidragssystemet är mest påtagligt för makar/ samboende med tre eller fler barn. Att de högsta marginalef­ fekterna är något mer ovanliga bland ensamstående med barn* beror på att de sällan har inkomster som ger höga marginal­ skatter . Tabell 3:11 Andel bidragshushåll(%) med höga marginaleffek­ ter 1988 samt högsta marginaleffekt bland mo­ dellhushållen. Inkomstoberoende daghemstaxa. Makar/samb. med 1 barn Andel över 72% Andel Högsta över 84% m. effekt 3 0 73 2 barn 8 2 86 3+ barn 20 12 96 Ensamstående med 1 barn 4 2 barn 5 0 73 0 86 3+ barn 3 2 86 Samtliga 8,4 3,1 96 I det föregående har barnomsorgskostnadernas inverkan på mar­ ginaleffekterna inte beaktats. De högsta marginaleffekterna återfinns emellertid i störst utsträckning bland makar/sambo­ ende med hemmamake, vilka inte har barnomsorgskostnader. Det 56 är därför inte säkert att antalet bidragshushåll med mycket höga marginaleffekter mer påtagligt ökar om även effekten av inkomstberoende barnomsorgstaxor räknas med. Ensamstående med barn har dock ofta både bostadsbidrag och barnomsorgsskostnader. Vidare kan även icke inkomstberoende daghemstaxor ge upphov till marginaleffekter om inkomsten ökas genom ökad omfattning av förvärvsarbetet så att deltidstaxa ersätts av heltidstaxa. Barnomsorgskostnadernas inverkan på bidragshushållens marginaleffekter illustreras därför i tabell 3:12 med två fall. Det ena avser som tidigare att den i hus­ hållet som har högst inkomst ökar inkomsten marginellt utan att arbetstiden ökas. I det andra fallet har arbetstiden an­ tagits öka med en halvtid, dock högst upp till heltid, och i detta fall är det den omedelbara marginaleffekten som beräk­ nats. För makar är det den som haft lägst inkomst som förut­ satts öka sin arbetstid. BEST-simuleringarna har genomförts för den inkomstberoende daghemstaxa som redovisas i bilaga 3. Tabell 3:12. Andel bidragshushåll (%) med höga marginal­ effekter år 1988. Inkomstberoende daghemstaxa. Ml=Marginaleffekt vid en marginell inkomstökning. M2=0medelbar marginaleffekt då arbetstiden ökas med halvtid. Andel med Andel med Andel med Ml över 72% Ml över 84% M2 över 1. Gifta/samboende med 1 barn 12 0 0 2 barn 21 2 2 3+ barn 45 13 3 Ensamstående med 1 barn 10 0 5 2 barn 19 0 9 3+ barn 10 3 15 Samtliga barnfamiljer 21,4 3,3 4,4 57 Av tabell 3:12 framgår att andelen hushåll med en marginalef­ fekt på över 72 % ökar till över 20 % (ca 70 000 hushåll) vid inkomstberoende daghemstaxa. De högsta marginaleffekterna blir dock endast obetydligt vanligare. Att inte fler hushåll får en hög (omedelbar) marginaleffekt vid en ökning av arbetstiden med en halvtid beror på 1988 års nya spärregler som medför att bostadsbidraget för flertalet hushåll inte reduceras förrän efter 2 år. 3.5. Möjligheter att minska marginaleffekterna För att minska de totala marginaleffekterna kan i princip an­ tingen bostadsbidragens avtrappning med inkomsten reduceras eller också kan en annan avvägning göras mellan inkomst- och icke inkomstberoende stödformer. Det första alternativet in­ nebär en förändrad avvägning inom bostadsbidragssystemet och det andra en förändrad avvägning mellan detta system och andra system, vilket t ex kan ske genom förändringar av skattesystemet det familjepolitiska stödet, t ex barnbidragen - andra bostadspolitiska stödreformer Det är närmast de två första av dessa alternativ som kan tän­ kas ge åtminstone delvis likartade inkomstfördelningseffekter som bostadsbidragssystemet. Vi ska här först diskutera bo­ stadsbidragssystemet och avvägningar mellan detta och skatte­ systemet och sedan undersöka ett alternativ som innebär en marginellt förändrad avvägning mellan det generella familje­ politiska stödet och bostadsbidragen. 3.5.1 Bostadsbidragssystemet Möjligheterna att minska marginaleffekterna från ett bostads- bidragssystem som har ungefär samma omfattning och inriktning som dagens system är emellertid begränsade. En lägre avtrapp- ningsprocent kan för en del hushåll ge motsatt effekt genom 58 att bostadsbidraget då inte är slutavtrappat i de inkomstlagen där marginalskatterna är höga. Bostadsbidragskommittén skisserade ett förslag med en lägre avtrappningsprocent för hushåll med fler barn. Detta kan ge en något lägre marginaleffekt från bostadsbidragssystemet för hushåll med höga marginalskatter. En liknande effekt erhålls om nettoinkomsten läggs till grund för beräkningen av bo­ stadsbidraget, ett alternativ som diskuteras i Bostadskommit- téns betänkande, men som anges bl a ha den nackdelen att det blir så komplicerat att bidragstagarna inte själva kan beräkna bidragets storlek (SOU 1986:5, sid 190-192). Sammanfattningsvis finns det sådeles vissa möjligheter att genom mindre justeringar av nuvarande bostadsbidragsregler något minska marginaleffekterna. Den nuvarande avtrappningen på 20 % kan dock knappast minskas mer än enstaka procentenhe­ ter om man vill undvika att det blir vissa hushåll som får en ökning av de totala marginaleffekterna. 3.5.2 Skattesystemet Eftersom bostadsbidragen främst går till hushåll med låg eko­ nomisk standard kan lägre skatter för dessa hushåll, i stället för bostadsbidrag, vara en möjlighet att minska marginaleffek­ terna utan att detta får negativa fördelningseffekter. För makar/samboende går emellertid bostadsbidragen främst till hushåll där den ena är hemmamake eller arbetar kort deltid. Detta beror på att bidraget grundas på makarnas sammanlagda inkomst och sådeles har en likartad konstruktion som den tidi­ gare sambeskattningen. Det går således inte att nå precis sam­ ma hushåll som får bostadsbidrag via skattesystemet utan att återinföra en sambeskattning som då i stället ger höga margi­ naleffekter då en hemmamake börjar förvärvsarbeta. I viss ut­ sträckning likartade fördelningseffekter skulle dock kunna nås genom en kombination av reducerade bostadbidrag och en skatte­ reduktion som ökas med antalet barn eller endast utgår till flerbarnsfamiljer. 59 För ensamstående med barn bortfaller dock sambeskattningspro- blemet. Som framgått av avsnitt 3.2 utgår bostadsbidrag upp till en högre ekonomisk standard för ensamstående än för ma­ kar. De skäl som getts för detta avser det större behovet av ekonomiskt stöd men inte ett större behov av ett bostadsan- knutet stöd. En tänkbar möjlighet att reducera marginaleffek­ terna för ensamstående med barn är därför en förändrad avväg­ ning mellan skatte- och bostadsbidragssystemet, t ex genom en större skattereduktion för ensamstående med fler barn. 3.5.3 Det familjepolitiska stödet Som vi tidigare konstaterat är höga marginaleffekter vanligast bland hushåll med många barn. Genom att för dessa hushåll göra en annan avvägning mellan bostadsbidragen och annat familje­ politiskt stöd kan antalet bidragshushåll med inkomster som ger upphov till höga marginalskatter minskas. Ett steg i denna riktning har redan tagits i och med att bo­ stadsbidragen från och med 1988 reducerats för hushåll med fyra eller fler barn samtidigt som flerbarnstillägget till dessa familjer höjts. Som framgått ovan (avsn 3.4) finns det dock fortfarande många hushåll med höga marginaleffekter. Ett sätt att gå vidare på den redan inslagna vägen skulle kun­ na vara att redan från och med det tredje barnet ersätta den bostadskostnadsoberoende delen av bostadsbidraget med ett höjt flerbarnstillägg. Vi har genom BEST-simuleringar med modell­ hushåll undersökt konsekvenserna av en sådan förändring, och då bl a inverkan på antalet hushåll med mycket höga marginal­ effekter och också eventuella effekter på fördelningen av den ekonomiska standarden. Marginaleffektkonsekvenser Omläggningen av bostads- och barnbidragen skulle innebära att bostadsbidraget för familjer med tre och fler barn sänktes med 3 180 kr per år. Minskningen av de totala bostadsbidragen blir då ungefär 200 milj kr. Denna summa räcker till en höj­ ning av flerbarnstillägget för tredje barnet med drygt 100 kr 60 per månad. Flerbarnstillägget som idag utgår med ett halvt extra barnbidrag skulle därmed i stället komma att motsvara inemot 3/4 av det normala barnbidragsbeloppet. I princip medför en reducering av bostadsbidraget att margi­ naleffekten blir oförändrad för de hushåll som fortfarande er­ håller bidrag. Det är för de hushåll som inte längre får bo­ stadsbidrag som marginaleffekten blir väsentligt lägre. Efter­ som det är dessa hushåll som har de högsta inkomsterna och därmed också i många fall de högsta marginalskatterna, bör an­ delen hushåll med höga marginaleffekter minska. Enligt BEST-simuleringarna finns det i dagens system bidrags- hushåll med en marginalskatt motsvarande den högsta av de fyra inkomstskattesaterna, dvs 75 % vid en kommunalskatt på 30 %. Med det nya systemet upphör bostadsbidraget för dessa hushåll. Den högsta bland modellhushållen förekommande marginaleffekten reduceras från 96 % till 87 % (vid en inkomstoberoende dag- hemstaxa). Den studerade förändringen kan sådeles sägas inne­ bära en förbättrad samordning mellan skatte- och bostads- bidragssystemet. För den studerade uppsättningen modellhushåll skedde ingen förändring av antalet hushåll med höga marginaleffekter bland ensamstående med barn. För makar/samboende med tre eller fler barn däremot minskade antalet hushåll med de högsta marginal­ effekterna (större än 84 %) till ca hälften. Fördelningseffekter I princip kan en omläggning från inkomstprövade bidrag till inkomstoberoende bidrag väntas få negativa fördelningseffek­ ter. Dessa effekter kan dock i detta fall förväntas bli små eftersom de som får en förbättring, hushåll med tre eller fler barn utan bostadsbidrag, i många fall har en standard som är lägre än den genomsnittliga standarden för hushåll med färre barn. Härtill kommer att det ökade barnbidraget också når de bidragsberättigade hushåll som inte söker bidrag (jfr avsn. 3.3) . 61 Vi har undersökt spridningen i ekonomisk standard (DI/REF) inom gruppen alla hushåll med barn dels med nuvarande system och dels med det alternativa systemet och då antagit att 10 % av de bidragsberättigade med tre eller fler barn inte nås av bostadsbidragssystemet. I båda fallen blev Gini-koefficienten 0,127, dock att en skillnad i Gini-koefficienten var märkbar i fjärde decimalen. Att den uppmätta negativa fördelningseffekten var så låg beror emellertid delvis på den jämförelsevis obetydliga omfattningen av den studerade förändringen. Den principiellt intressanta frågan är därför under vilka förutsättningar en omläggning kan göras från ett selektivt bidragssystem till ett generellt sys­ tem utan att detta får negativa fördelningseffekter. Om flerbarnstillägget ökas med samma belopp som bostadsbidra­ get reduceras, och om kostnadsskillnaden finansieras på ett ur fördelningssynpunkt neutralt sätt, måste fördelningseffek­ ten bli positiv under förutsättningen att den genomsnittliga standarden för hushåll med tre eller fler barn är lägre än för övriga hushåll. Om omläggningen i stället förutsätts självfi­ nansierad blir fördelningseffekten svagt negativ om det inte finns andra kompenserande effekter som inte tagits med i exem­ plet ovan. Som diskuterats i det föregående kan man förvänta sig ett ökat arbetsutbud hos de hushåll vars marginaleffekter sänks. Efter­ som minskningen är så mycket som 20 % kan denna effekt ha be­ tydelse. Vi har undersökt hur mycket arbetsutbudet bland dessa hushåll behöver öka för att en självfinansierad omläggning inte ska ge en negativ fördelningseffekt. I BEST-simulering- arna antogs härvid att det bland makar/samboende var den make som hade den lägsta inkomsten som ökade sitt arbetsutbud. De ökade skatteintäkterna har förutsatts utnyttjas till en ökning av flerbarnstillägget för tredje barnet. Enligt BEST-simuleringarna inträffade omslaget vid ett ökat arbetsutbud motsvarande 2,5 % av heltid, dvs en jämförelsevis 62 begränsad ökning (ungefär en timme per vecka). Det förefaller således möjligt att omläggningen skulle kunna genomföras utan att fördelningen av den ekonomiska standarden påverkas nega­ tivt. Härtill kommer de fördelar som brukar anföras för gene­ rella bidrag vid jämförelse med selektiva bidrag, t ex lägre administrationskostnader, mindre risk för att bidragsberätti- gade inte får bidrag och lägre marginaleffekter. 63 4. SKATTER OCH BOSTADSKOSTNADER Förändringar i skattesystemet kan bl a påverka bostadskost­ naderna. För t ex boende i eget hem, som har avdrag för rän­ tekostnader, ökar bostadskostnaderna vid minskat skattemäs- sigt värde av underskottsavdragen. Högre bostadskostnader kan i sin tur medföra ökade bostadsbidrag. Vi skall här undersöka effekterna av några hypotetiska för­ ändringar av skattesystemet. Det första alternativet, vilket behandlas i avsnitt 4.1, avser en mindre förändring av 1988 års inkomstskatteskala. Det svarar ungefär mot de preliminä­ ra uppgifterna om 1989 års skatter som förelåg i maj 1988. I aysnitt 4.2 analyseras alternativ som innebär mer långtgåen­ de förändringar och karakteriseras av att underskottsavdra- gens värde reduceras till 35-36 %. Hur en förändring av skattereglerna påverkar inkomsten efter skatt kan givetvis beräknas direkt från uppgifter om skatte­ skalor och avdragsregler. Vid användning av BEST-modellen med typhushåll underlättas denna typ av beräkningar bl a av att inflationen enkelt kan beaktas och resultatet kan erhål­ las för en uppsättning olika fall i vad avser inkomstkombi­ nationer i hushållet och storleken på underskottsavdragen. Vi vill emellertid här studera hur skatteförändringar påver­ kar hushållens bostadskostnader, deras ekonomiska resurser för att efterfråga bostäder, inkomstfördelningen etc. Detta kräver uppgifter om hushållens faktiska förhållanden och vi har därför genomfört BEST-simuleringar med modellhushåll. 4.1 Minskad marginalskatt Sedan skatteomläggningen 1983-1985 är den statliga inkomst­ skatten uppdelad i ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp där underskott på grund av räntor endast är avdragsgilla vid 64 beräkningen av grundbeloppet. Det undersökta alternativet, här betecknat 1989A, avser en sänkning av skattesatsen för grundbeloppet för inkomster över 9 basenheter från 20 till 17 %. Vid en kommunalskatt på 30 % innebär detta en margi­ nalskatt på 47 % för inkomster mellan 9 och 15 basenheter. Basenheten, som är 10 000 kr, inflationsjusteras inte. Totalt sett blir skatteförändringarna för flertalet hushåll inte särskilt stora eftersom de nominella skattesänkningarna delvis uppvägs av de skatteskärpningar som inflationen med­ för. Kombinationen av marginalskattesänkningar och minskat värde av underskottsavdragen innebär emellertid en utveck­ ling i samma riktning som skattereformen 1983-1985. Det kan därför vara av principiellt intresse att studera olika typer av effekter och då inte endast de direkta skatteeffekterna på individnivå. Exempel på frågeställningar är: - Hur stor andel av hushållen påverkas påtagligt eller en­ dast obetydligt och vilka blir fördelningseffekterna? - Hur mycket ökar bostadsbidragen genom ökningen av bostads­ kostnaden för egnahemsägare med underskottsavdrag? - Vad innebär högre bostadskostnader och lägre skatt för hushållens efterfrågan på bostäder? - Hur påverkas neutralitetsmålet för bostadssubventionerna till hyresrätt respektive ägd bostad av att det skattemäs- siga värdet av underskottsavdragen minskar? Vi ska här söka belysa dessa frågor med några resultat från simuleringar med BEST som genomförts för en grupp modellhus­ håll som representerar samtliga hushåll utom pensionärshus- hållen. Vid beräkningarna har 1989 års skatteskala räknats om till 1988 års penningvärde genom en omräkning av basenhe­ ten, varvid inflationen antagits bli 6 %. 65 Effekter på hushållsnivå Skatten sänks i alternativ 1989A utom vid en kombination av inkomster över 150 000 kr och höga underskottsavdrag samt vid inkomster under 80 000 kr, vilket beror på att brytpunk­ ten, basenheten och schablonavdraget inte inflationsjuste­ rats. Skatten minskar mer vid inkomster mellan 130 000 och 140 000 kr än vid t ex inkomster mellan 150 000 och 170 000 kr. Vid högre inkomster är skattesänkningen större ju lägre underskottsavdragen är. Dessa oregelbundna effekter på indi­ vidnivå utjämnas i viss utsträckning på hushållsnivå på grund av varierande inkomster i hushållet. För de studerade modellhushållen minskade skatten med i ge­ nomsnitt 500 kr. Ca en tredjedel av hushållen fick höjd skatt, dock i regel med mindre än 300 kr. För 50 % av hus­ hållen minskade skatten med mellan 0 och 1 200 kr och 16 % fick en skatteminskning på mer än 1 200 kr. Den allmänna standardfördelningen påverkades relativt obetyd­ ligt (Gini-koefficienten ökade från 0,183 till 0,186) och för vissa hushållstyper, t ex gifta med 2 barn, påverkades Gini-koefficienten inte alls. Vi har då här antagit att alla löner ökat i takt med inflationen, dvs med 6 %. Reellt blir naturligtvis fördelningseffekterna av denna typ av skatteförändringar beroende på i vilken utsträckning lö­ neökningarna anpassas efter skatterna. Vi har därför också studerat effekterna av löneökningar som ges en viss lågin­ komstprofil för att motverka en negativ fördelningseffekt av marginalskattesänkningarna. BEST-simuleringarna har då ge­ nomförts för en grupp modellhushåll som representerar de hushåll som har åtminstone en hushållsmedlem som arbetar heltid. Härvid antogs en reallöneökning på 1,5 % plus ett fast tillägg. Det visade sig att samma standardardfördelning (samma Gini-koefficient och samma entropimått) som i 1988 års system erhölls med ett tillägg på 600 kr på alla hel- tidslöner. 66 Bostadskostnader och bostadsbidrag Lägre marginalskatt minskar underskottsavdragens skattemäs- siga värde, dvs den sk skatteeffekten minskar och bostads­ kostnaderna för eget hem ökar, vilket kan medföra högre bo­ stadsbidrag för barnfamiljerna. I tabell 4:1 anges den ge­ nomsnittliga bostadskostnaden för hushåll i eget hem år 1988, respektive i alternativ 1989A. Ökningen är i genom­ snitt endast ca 1 %, men uppgår till över 2 % för 15 % av hushållen (hushåll med stora underskottsavdrag). Tabell 4:1. Hushåll i eget hem. 1988 1989A Förändring Bostadskostnad (kr) 35850 36300 1,3% Bostadsbidrag (Mdkr) 1,103 1,108 0,1% Skatteeffekt Totalt (Mdkr) 11,38 10,74 Medel (kr) 8600 8100 I % av underskott 49,5 46,7 Bostadsbidragen till barnfamiljerna i eget hem uppgår totalt till drygt 1 miljard kr. Trots den högre bostadskostnaden ökar bostadsbidragen obetydligt, vilket beror på att bo­ stadskostnaden för flertalet barnfamiljer med underskottsav- drag i regel redan överstiger den övre kostnadsgräns som be­ aktas vid beräkningen av bostadsbidragen. Endast drygt 10 % av hushållen som bor i eget hem och har bostadsbidrag får ökade bostadsbidrag, och för dessa uppgår ökningen till i medeltal 250 kr. Skatteeffekten har beräknats enligt reglerna i bostadsbi- dragsbestämmelserna, dvs den avser den skatteminskning som erhålls om underskottet dras från den högsta inkomsten i hushållet och vid den för landet genomsnittliga kommunal­ skatten. Skatteeffekten i % av underskottet är därför, med nuvarande skattesatser, ca 50,5 % vid genomsnittliga eller höga inkomster men lägre vid låga inkomster. Som framgår av 67 tabell 4:1 minskar den genomsnittliga procentandelen från ca 50 % till ca 47 %, och den totala skatteeffekten från 11,4 till 10,7 miljarder kronor, dvs en minskning med ca 700 mil­ joner kr (5,6%). Bostadsefterfrågan Bostadsefterfrågan beror dels på bostadskostnaderna och dels på hushållens ekonomiska resurser för att efterfråga bostä­ der. Vi har beräknat den inkomst som hushållen disponerar för annat än bostadsutgifter för olika hushållkategorier och boendeformer. I tabell 4:2 anges medelvärdet och dess föränd­ ring. Vi ser att ökningen är större för boende i hyresrätt än för egnahemsägare. Resultatet varierar mellan olika hus­ håll beroende dels på kombinationen av olika inkomstlägen i hushållet och dels på storleken av ev. underskottsavdrag. Tabell 4:2. Disponibel inkomst minus bostadskostnader år 1988 resp förändring i alternativ 1989A. Hyreslägenhet Eget hem 1988 1989A 1988 1989A Gifta/samb. utan barn 120600 1,0% 120100 0,7% 1 barn 115250 0,6% 120250 0,5% 2 barn 124400 0,6% 123250 0,3% Ensamstående utan barn 47800 0,9% 49850 0,4% 1 barn 70600 0,2% 83750 0,2% Samtliqa 73800 0,8% 103750 0,4% Av tabellen framgår att medelvärdet av här beräknad inkomst för samtliga hushåll är betydligt högre för boende i eget hem än för boende i hyreslägenhet. Ser vi på de olika hus- hållskategorierna är dock skillnaderna inte så stora. Skill­ naden i det aggregerade medelvärdet beror således till stor del på att en större andel ensamstående bor i hyreslägenhet. 68 För samtliga hushållskategorier ökar emellertid den dispo­ nibla inkomsten i alt. 1989A. Det är således inte säkert att den ökade bostadskostnaden leder till att efterfrågan på bostäder sjunker. Närmare hur efterfrågan påverkas beror på i vilken utsträckning kostnadseffekten vägs upp av inkomst­ effekten. Vid beräkningen av förändringen av den disponibla inkomsten, fördelningseffekterna etc har här i det föregående finansie­ ringen av marginalskattesänkningen inte beaktats och ej hel­ ler indirekta effekter såsom påverkan på arbetsutbud och ränteläge. Marginalskattesänkningen syftar till att stimule­ ra ökat arbetsutbud, vilket i sin tur kan bidra till att fi­ nansiera skattesänkningen. Enligt en nyligen genomförd stu­ die kan en marginalskattesänkning under vissa förutsättning­ ar t o m leda till ökade skatteintäkter (Blomqvist, 1988). På vilket sätt skattesänkningen finansieras, eller använd­ ningen av ev. ökade skatteintäkter, påverkar givetvis för­ delningseffekterna liksom också hushållens bostadsefterfrå­ gan. Vidare kan en minskning av det skattemässiga värdet av underskottsavdragen, i kombination med förbättringar av villkoren för hushållssparandet, stimulera sparandet och få en återhållande effekt på inflationen och ränteläget, vilket kan minska bostadskostnaderna. Denna effekt torde vara tvek­ sam i detta fall, men effekten kan givetvis bli av betydelse vid större förändringar av underskottsavdragens värde och vid ändringar i kapitalbeskattningen. Neutralitetsmålet för bostadssubventionerna Olika regler gäller för räntebidragen till hyresrätt resp. eget hem med anledning av neutralitetsmålet som innebär att man eftersträvar att lika bostäder skall ha samma kapital­ kostnad, oavsätt upplåtelseform. På grund av underskotts­ avdragen har detta lett till att räntebidragsreglerna gjorts förmånligare för hyresrätt (lägre garanterad ränta) än för eget hem. Skatteeffekten brukar i detta sammanhang betecknas 69 skattesubvention och adderas till räntebidragen i redovis­ ningar av de totala subventionerna till bostadssektorn (jfr. prop. 1987/88:100, bilaga 13). Innebär den här studerade minskningen av skatteeffekten för boende i eget hem att subventionerna till bostadssektorn minskar i motsvarande grad? Detta är tveksamt av flera skäl. Den minskning av skatteeffekten som följer av minskad margi­ nalskatt gäller t ex inte bara underskott på eget hem utan också på fritidshus. Vidare råder det i litteraturen delade meningar om vilken metod som bör användas för att beräkna storleken av skattesubventionerna vilket bl a diskuterats av Frykman (1985). Problemet är vilket jämförelsealternativ som bör väljas. Den nu vanligaste metoden är att jämföra med en tänkt situation där avdragsrätt inte förekommer men där un­ derskotten ändå skulle vara lika stora. Man kan också jäm­ föra med fallet att egnahemsägaren hyr ut villan och beräkna intäkten som marknadshyran minus kostnaderna. Ett exempel kan illustrera jämförelsealternativets avgörande betydelse. Antag att ett hushåll köper ett hus och väljer mellan att investera alla sina pengar i husköpet, alterna­ tivt att låta 100 000 kr stå kvar på banken och belåna huset med 100 000 kr. Om bankräntan och låneräntan är densamma och hushållet har 50 % i marginalskatt blir vid nuvarande regler för underskottsavdrag alternativen likvärdiga ur skattesyn- punkt. Men lånefallet registreras som en ökad skattesubven­ tion . Behöver en minskning av skatteeffekten kombineras med mot­ svarande ökning av räntebidragen till eget hem, alternativt motsvarande sänkning av räntebidragen till hyresrätt, för att neutralitetsmålet ska nås? För den här studerade jämfö­ relsevis begränsade förändringen är detta osäkert, eftersom det är tveksamt om neutralitetsmålet är uppnått i dagens lä­ ge. På grund av varierande inflation och stigande byggkost- 70 nader har det varit svårt att uppnå paritetsmålet, dvs lika kostnader för likvärdiga bostäder i olika årgångar. Detta medför att om man tillämpar neutralitetsmålet för t ex ny­ produktion blir det inte utan vidare uppfyllt för äldre år­ gångar . Med nuvarande version av BEST-modellen kan man få uppskatt­ ningar av hur t ex förändrade skatteregler påverkar hushål­ lets ekonomi, skatter och bostadskostnader etc. Men slutsat­ ser beträffande t ex konsekvenser för räntebidragen av änd­ rat skattemässigt värde av underskottsavdragen blir beroende av vilken tolkning som görs av neutralitetsmålet. 4.2 Minskat värde av underskottsavdrag Skattereformen 1983-1985, liksom senare förändringar av in­ komstbeskattningen,. syftade bl a till att genom lägre margi­ nalskatter stimulera arbetsutbudet och öka effektiviteten i samhällsekonomin. Vidare gjordes avdragens skattemässiga värde i större utsträckning oberoende av inkomstnivå och skatteeffekten sänktes till maximalt ca 50 % av ränteutgif­ terna. Ytterligare förändringar i samma riktning har disku­ terats. Vi skall här med användning av BEST-modellen skiss­ artat belysa några alternativa möjligheter. Hushållens nettosparande har under senare år varit negativt. För att stimulera sparandet kan t.ex en minskning av under- skottsavdragens värde kombineras med en homogenare kapital­ beskattning, vilket bl.a torde kräva en minskad beskattning av bankräntor. Ett ökat sparande bör få en positiv inverkan på räntenivån och därmed också på bostadskostnaderna. Med hänsyn till neutralitetsmålet för bostadssubventionerna till hyreslägenheter respektive egnahem kan en minskning av un- derskottsavdragens värde också behöva kombineras med ökade räntebidrag eller lägre skatt för eget hem, alternativt med lägre räntebidrag till hyreslägenheter. Det är således ett 71 antal olika mål och faktorer som behöver beaktas vid en kon­ struktion av intressanta skattereformsalternativ. Underskottsavdragens värde kan begränsas med olika metoder. Exempelvis kan avdragsrätten begränsas till viss andel av underskotten (kvotmetoden). Alternativt kan marginalskatten för grundskatten reduceras. En minskning av grundskatten kan eventuellt kombineras med ökad skatt på underlaget för till- läggsbeloppet. Dessa olika metoder skall här illustreras med följande alternativ: 1989 B Samma skatteskala som i avsn. 4.1 alt. 1989 A. Endast 75% av underskotten avdragsgilla. 1989 C Marginalskatten på grundbeloppet sänks från 17 till 10 % för inkomster över 9 basenheter (90000 kr) vil­ ket ger en marginalskatt på 40 % mellan 90000 och 150000 kr om kommunalskatten är 30 % . 90 % av under skotten avdragsgilla. 1989 D Marginalskatten på grundbeloppet sänks från 17 till 5 % för inkomster över 9 basenheter. Skattesatsen för tilläggsbelopp ökas med 5 procentenheter. Samtliga alternativ innebär att skatteeffekten av under- skottsavdrag reduceras från 47 till 35-36 %. Bostadskostna­ den och bostadsbidragen påverkas således på ungefär samma sätt i de tre fallen. Däremot är skillnaderna stora i vad avser alternativens konsekvenser för hushållens disponibla inkomst och därmed också på efterfrågan av bostäder och prisbildningen på villamarknaden. I tabell 4:3 anges resul­ tat från BEST-simuleringar som genomförts för modellhushåll (HF<65 år) som representerar boende i eget hem. 72 Tabell 4:3. Hushåll med eget hem. Jämförelse med alternativ 1989A. 1989A 1989B 1989C 1989D Bostadskostnad (kr) 36300 + 2000 +1800 +1900 Inkomstskatt (Mdkr) Disponibel inkomst 170 +3,8 -3,6 -6,8 -bostadskostnad (kr) 103750 -2900 + 2700 + 5200 Skatteeffekt (Mdkr) 10,7 -2,6 -2,4 -2,6 Som framgår av tabellen är den genomsnittliga ökningen av bo­ stadskostnaderna ca 2 000 kr. Ökningen varierar mellan olika hushåll men är för flertalet hushåll mindre än 6 000 kr, jfr tabell 4:4. Ca 30 % får oförändrad bostadskostnad. Den beräk­ nade bostadskostnadsökningen avser enbart den direkta effek­ ten av skatteförändringarna och t ex inte inverkan på ränte­ nivån eller förluster på grund av sänkta villapriser. Tabell 4:4. Hushåll i eget hem. Procentuell fördelning av bostadskostnadsökningen. Ökning (kr) 1989B 1989C 1989D 0 29% 29% 31% 0-2000 26% 31% 26% 2000-4000 29% 30% 26% 4000-6000 13% 9% 14% 6000-8000 2% 1,5% 2% > 8000 1% 0,5% 1% De olika alternativen kan inte direkt jämföras eftersom de skiljer sig åt beträffande bl a de totala skatteintäkterna. Alternativ B innebär en skattehöjning på flera miljarder kr. I alternativ C och D är skatteintäkterna lägre, och även om skattebortfallet kan reduceras av ett ökat arbetsutbud kan de till viss del behöva finansieras, t ex av ökade indirekta skatter. 73 Om ett syfte är att stimulera sparandet kan värdet på under- skottsavdragen sänkas utan att bostadskostnaderna behöver öka. I princip kan hushållen kompenseras genom höjda ränte­ bidrag, minskad fastighetsskatt eller minskad schablonintäkt för eget hem. Fastighetsskatten är emellertid betydligt mindre än här studerade ökningar av bostadskostnaden. Ränte­ bidragen når endast delvis samma hushåll som får ökade bo­ stadskostnader eftersom många hushåll, speciellt hushåll i äldre hus, har underskottsavdrag men ej räntebidrag. Genom minskad schablonintäkt kan skatten reduceras för samt­ liga som får ökade bostadskostnader och reglerna kan i prin­ cip konstrueras så att bostadskostnadsökningen, i genom­ snitt, kompenseras. Hushåll med höga underskottsavdrag får dock då inte full kompensation utan fortfarande en ökning av sina bostadskostnader och hushåll utan underskottsavdrag får sänkta bostadskostnader. Här skisserade exempel illustrerar hur BEST-modellen kan an­ vändas till att snabbt ge överblick över olika typer av kon­ sekvenser av skilda reformalternativ. För närmare studier av hushållsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser, för­ delningseffekter etc behöver alternativen först preciseras i vad avser finansiering mm. 74 5. MODELLHUSHÅLL - KONSTRUKTION OCH ANVÄNDNING En databas med modellhus har konstruerats för BEST för att göra det möjligt att snabbt och med en enkel persondator kun­ na studera såväl hushållsekonomiska som statsfinansiella ef­ fekter av skatter och transfereringar till hushållen samt konsekvenser av regelförändringar. Såsom redovisats i kapitel 2 beskrivs modellhushåll (eller statistiska hushåll) dels med ett antal uppgifter om hushållssammansättning, inkomstförhål­ landen mm och dels med en "vikt" (uppräkningsfaktor). Modell­ hushållen har erhållits genom olika bearbetningar och kom­ pletteringar av SCB's HINK-data, en urvalsundersökning som genomförs årligen. Det är dock möjligt att utgå från andra hushållsdatabaser, såväl totalundersökningar som urvalsundersökningar, för kon­ struktion av en uppsättning modellhushåll, förutsatt att da­ tabasen innehåller uppgifter om alla de hushållskarakteristi- ka som används i BEST. Modellhushåll kan då konstrueras genom att man sorterar fram de variabler som behövs och anpassar definitioner och ordningsföljd till förutsättningarna i BEST- programmet, dvs vad som erfordras är i princip endast en "formatanpassning". Metoden för konstruktion av modellhushåll till BEST innefat­ tar emellertid, utöver en formatanpassning, ett antal andra bearbetningsmoment, t ex kontroll av konsistensen i data, komplettering från andra datakällor (BHU, bostads- och hyres- undersökningen) av data som saknas i HINK och beräkning av bostadskostnaderna för småhus. Vidare så konstrueras modell­ hushållen genom en medelvärdesbildning över likartade hus­ håll, dvs hushåll med variabelvärden som nära överensstämmer. Härigenom kan det ursprungliga antalet hushåll i HINK, ca 10000, reduceras, vilket bl a har den fördelen att modellsi­ muleringarna blir betydligt snabbare. 75 Den metod som utvecklats för konstruktion av modellhushåll redovisas närmare i avsnitt 5.2. Trots att metoden innebär en viss grad av aggregering avviker dock BEST-simuleringar med modellhushåll inte från de allmänna principerna för mikrosi­ muleringar. Vi skall därför här inledningsvis i avsnitt 5.1 beröra utvecklingen och erfarenheterna inom mikrosimulerings- området. 5.1 Simuleringar för policy-analys Att simulera, avbilda, ett system eller en process med en mo­ dell som programmerats för dator är en metod som, i takt med datorutvecklingen, fått ökad användning inom alltfler sam­ hällsområden. Ett tidigt exempel på en stor simuleringsmodell var den som utvecklades för flygvapnets lagerhållningsproblem vid RAND Corporation i USA på 1950-talet. Många olika typer av simuleringsmodeller har utvecklats sedan dess, t ex för studier av försvarssystem, företagens produktions- och tran- sportproblem, köproblem, brandskydd, regional planering och olika sociala och socioekonomiska system. Inom det ekonomiska området har simuleringsmodeller, som har som komponenter de primära "beslutsenheterna" (hushåll, före­ tag etc), kommit att betecknas mikrosimuleringsmodeller för att särskilja dem från aggregerade makroekonomiska modeller. I USA började Orcutt redan på 50-talet en utveckling av mik­ rosimuleringsmodeller med användning av data på hushållsnivå, och i mitten av 1960-talet började man intressera sig för si­ muleringsmodeller inom skatte- och transfereringsområdet (jfr t ex Havemann & Hollenbeck, 1980; Greenberger m fl s 107-115, 1976; Orcutt m fl, 1986). Ett flertal stora amerikanska simuleringsmodeller har utveck­ lats för utvärdering av reformförslag avseende skatter och hushållstransfereringar. En del har avsett simuleringar av de direkta effekterna, utan att innefatta beteendekonsekvenser. 76 t ex inverkan på arbetsutbudet. De finns dock också exempel på modeller med beteendevariabler, bl a i vad avser familje­ bildning/f amil jede lning. Som fördelar med simuleringsmodeller brukar anföras deras flexibilitet och möjligheterna att simulera komplexa förlopp och ge policy-relevant information på detaljnivå. Inom t ex skatte- och transfereringsområdet kan man bl a studera för­ delningseffekter av reformförslag samt även hur enskilda hus­ håll och grupper av hushåll berörs, vilket inte är möjligt med aggregerade modeller. Vanliga nackdelar med simulerings­ modeller är att det ofta är tids- och kostnadskrävande att bygga upp databaser och modeller. Det brukar även vara kost­ nadskrävande att genomföra simuleringar. Detta gäller speci­ ellt dynamiska simuleringar med Monte-Carlo teknik och modeller som innehåller beteendevariabler (Greenberger m fl, 1976; Taussig, 1980). 5.2 Konstruktion av modellhushåll Utgångsmaterialet för konstruktion av modellhushållen i BEST är en avkodifierad hushållsdatabas som innehåller ett urval av de uppgifter som ingår i SCB's HINK-data. Bearbetningen sker i flera steg med speciella datorprogram som omfattar * kontroller mm * bostadskostnadsberäkningar * konstruktion av nya hushåll * sortering på grupper av modellhushåll Kontroller mm I ett första steg görs vissa kontroller av data i vad avser rimlighet och konsistens samt omsortering och i vissa fall omräkningar av data för anpassning till andra definitioner. Kontrollerna gäller bl a uppgifterna om arbetstid och in­ komster som ibland är inkonsistenta beroende på tjänstledig­ het eller arbete utomlands utan registrerad inkomst. 77 Bostadskostnader Bostadskostnader (brutto) för boende i eget hem beräknas i enlighet med principerna i bostadsbidragsbestämmelserna. Här­ vid utnyttjas de uppgifter som finns i HINK-data om ränte­ kostnader, räntebidrag, taxeringsvärden mm i kombination med BHU-data för boendeyta för olika hushållskategorier och de schabloner för uppvärmningskostnader, övriga driftskostnader mm, som ingår i bostadsbidragsbestämmelserna. Då det gäller hyresuppgifter finns i HINK-materialet ett rätt stort bortfall. Detta har kompletterats genom att hushållen i bortfallet tilldelats hyror i enlighet med de medelvärden och spridningar som beräknats för motsvarande hushållsgrupper i olika inkomstlägen och regioner. För såväl boende i hyresrätt och eget hem har beräknade boen­ dekostnader jämförts med data från BHU för motsvarande grup­ per varvid överensstämmelsen visade sig förvånansvärt god. Konstruktion av nya hushåll Nya hushåll konstrueras genom att bilda medelvärden för de olika variablerna för "likartade" hushåll. Varje nytt hushåll tilldelas en vikt som utgör summan av vikterna för den grupp likartade hushåll som det konstruerats från. Kravet på att hushållen skall vara likartade specificeras se­ parat för varje hushållsvariabel och kan anges på några olika sätt. Följande alternativ finns: 1) Full överensstämmelse. Detta alternativ kan t ex användas för sådana variabler som antal vuxna i hushållet, ålders­ grupp, socioekonomisk kod etc. 2) Variabelvärdena skiljer sig åt med mindre än en viss angi­ ven procentsats. Detta är det alternativ som är lämpligast för flertalet variabler. 78 3) Hushåll definieras som likartade om variabelvärdet genom­ gående är 0 eller genomgående skilt från 0. 4) Inget krav på överensstämmelse. Används för variabler som endast behöver vara medelvärdesriktiga, dvs spridningen kring medelvärdet är ointressant. Konstruktionen av nya hushåll kan också styras genom att man först delar upp vad man definitivt anser vara "olikartade" hushåll på ett antal separata grupper (datafiler) och sedan konstruerar nya hushåll för varje grupp för sig med använd­ ning av specifikationskrav enligt 1-4 ovan. Reduceringen av antalet hushåll med ovan beskrivna metod in­ nebär att de olika variablernas medelvärden inte förändras. Spridningen i variablerna kan emellertid påverkas. Specifika- tionskraven bör därför väljas på ett sätt som innebär att större krav ställs på överensstämmelse för de variabler för vilka en noggrann bild av spridningen erfordras. Om höga krav på överensstämmelse ställs för flertalet varia­ belvärden blir antalet modellhushåll relativt stort. Detta har den nackdelen att genomförandet av simuleringarna blir mer tidskrävande. För att hålla antalet modellhushåll nere kan olika uppsättningar modellhushåll konstrueras för olika problemområden. Man kan således anpassa kraven på noggrannhet efter vad som erfordras i skilda typer av tillämpningar. För att identifiera grupper av likartade hushåll jämförs var­ je hushåll med alla övriga hushåll. Härvid kan det visa sig, speciellt vid höga krav på överensstämmelse mellan variabel­ värdena, att det blir hushåll över som inte kan passas ihop med något annat hushåll. För dessa hushåll görs en ny jämfö­ relse med minskade krav på överensstämmelse och nya hushåll konstrueras genom medelvärdesbildning och genom att variabel­ värdena med hjälp av en slumpfaktor påläggs en spridning som bestäms utifrån specificerade noggrannhetskrav. På detta sätt 79 kommer en uppsättning modellhushåll att alltid utgöras av helt nya hushåll som kan karakteriseras som statistiska eller "syntetiska" hushåll (fiktiva hushåll som innehåller en syntes av information från verkliga hushåll). Detta är således hushåll som inte finns i verkligheten, men som ändå, precis som ett representativt urval av verkliga hushåll, med hjälp av uppräkningsfaktörerna kan användas i simuleringar och härvid ge en bild av förhållandena på riksnivå både då det gäller totalbelopp och spridningar. Den noggrannhet som användning av modellhushåll kan ge har i några fall jämförts med riksstatistik och med hushållsdata från HINK. Möjligheterna att göra jämförelser begränsas av att olika statistikkällor använder olika definitioner, bl a av vilka personer som räknas till ett och samma hushåll. Det förefaller dock som om modellhushållen inte ger sämre nog­ grannhet än användning av ursprungsdata från HINK, vilket torde bero på den konsistenskontroll som görs av data. Nog­ grannheten avses ytterligare förbättras genom att kombinera data från flera årgångar av HINK. Representativa modellhushåll (Hf<65) 1 Ensamstående utan barn 2 Ensamstående med småbarn 3 Ensamstående med barn 4 Gifta/sambo utan barn 5 Gifta/sambo med småbarn 6 Gifta/sambo med barn 7 Alla utan barn 8 Alla med småbarn 9 Alla med barn 10 Alla 11 Alla någon heltid Sortering av modellhushåll Efter det att nya hushåll konstruerats används ett speciellt program för uppsortering av hushållen på olika grupper, t ex 80 efter hushållssammansättning eller sysselsättningsgrad, jfr menyn ovan från BEST. Hushållen kan också sorteras efter and­ ra principer, t ex efter boendeform, socioekonomisk grupp etc. Vid användningen av modellhushållen i BEST kan man också ange om man från den valda modellhushållsuppsättningen vill exkludera någon delgrupp, t ex boende i eget hem eller den lägsta åldersgruppen (18-19 år), jfr bilaga 1, avsn 2.4. 5.3 Användning av modellhushåll Data för en uppsättning modellhushåll gäller i princip för det år för vilket grunddata samlats in. En direkt simulering av utvecklingen över åren skulle i princip behöva innefatta förändringar inom en rad olika områden såsom t ex ålders­ struktur, hushållssammansättning, förvärvsarbetets omfattning etc. Erfarenheterna av denna typ av mer komplexa simulerings- modeller indikerar emellertid att de kan bli mer kostnadskrä­ vande än som kan vara motiverat med hänsyn till de resultat som kan nås (jfr avsn. 5.1). Den förenkling som valts i BEST innebär att simuleringarna endast genomförs för ett specificerat år, och att data för modellhushållen uppdateras till aktuellt simuleringsår genom en speciell prognosdatabas som för varje hushållsvariabel och år anger en framskrivningskoefficient. Befintlig databas har erhållits genom bearbetningar av allmän statistik avseende förhållandena 1985-1988. Så t ex har hyreskostnadsutveckling- en och förändringen av genomsnittlig kommunalskatt hämtats från SCB's Statistiska meddelanden. Uppgifter om sammanräknad och taxerad inkomst samt underskottsavdrag för de olika åren har erhållits från RRV, hushållens räntekostnader och för­ värvsinkomster från Kl och räntebidragsutvecklingen från Bo- stadsstyrelsen. Prognosdata för 1989 och framåt kan läsas in av användaren och förändringsförslag kan därigenom analyseras utan att nya modellhushållsdatabaser behöver konstrueras. 81 I BEST beräknas bl a resultatvariabler som kan ge ekonomiska incitament till beteendeförändringar, t ex marginalskatter och olika typer av marginaleffekter. Vissa beteendeföränd­ ringar kan därför beaktas i efterhand genom ändringar i prog­ nosdatabasen. I den fortsatta utvecklingen av BEST-modellen avses bl a möjligheterna förbättras att beakta sådana anpass- ningseffekter som marginaleffekternas inverkan på arbetsutbu­ det . REFERENSER Atkinson, A. B. och H. Sutherland (1988), "Taxmod", Discussion Paper No. TIDI/112, ST/ICERD, London School of Economies and Political Science, Febr 1988, London. Blomquist, N.S. (1988), "Beskattningens effekt på arbets­ utbudet", PM till Inkomstbeskattningsutredningen, 1988-08-22, Stockholm. Cowell, F.A. (1977), Measuring Inequality, Philip Allan Publ. Ltd. Oxford. Cowell, F.A. (1984), "The Structure of American Income Inequality, Review of Income and Wealth, sid 351-375. Cowell, F.A. (1987), "Analysis of Income Distributions Using Microcomputer Technology", ST/ICERD, London School of Economics and Political Science, aug 1987, London. Danziger, S & M. K. Taussig (1979), "The Income Unit and the Anatomy of Income Distribution", Review of Income and Wealth, 25, s 365-375. Ds Fi 1983:8, "Fördelningsstudier som underlag för regerings­ beslut - Beskrivning av analysmodell med tillämpning på förslagen i två propositioner", PM utarbetad inom finans­ departementet, Stockholm. ESO (1982), "Fördelningseffekter mm av skatter och trans­ fereringar" PM 1982-02-22, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Finansdepartementet, Stockholm. Frykman, T. (1984), Bostadssubventionernas fördelning år 1980. Redovisning av ett uppdrag för bostadskommittén, DS Bo 1984:8, Liber, Stockholm. Frykman, T. (1985) "Bostadssubventioner och jämlikhet i boendet", Forskare om bostadspolitik och bostadsmarknad, s 63-85, Statens råd för byggforskning, Gävle. Greenberger, M., Crenson, M. & B. Crissey (1976), Models in the Policy Process - Public Decision Making in the Com­ puter Era, Russell Sage Foundation, New York. Gustafsson, B. (1984), "Transfereringar och inkomstskatt samt hushållens materiella standard", Rapport till ESO, Ds Fi 1984:17, Stockholm. Gustafsson, B. and H. Uusitalo (1988), "Income Distribution and Redistribution during Two Decades -- Experiences from Finland and Sweden", Paper prepared for the symposium in Helsingör, Nov 1988. 83 Haveman, R. and K. Hollenbeck (eds) (1980), Microeconomic Simulation Models for Public Policy Analysis, Vol 1, Distributional Impacts, Academic Press, London. Hederstierna, A. (1986), "Om att beskriva transfereringarnas utjämning av hushållens inkomster", EFI Research Paper Nr 6307, Stockholm. Hederstierna A. och B. Schwarz (1983), Fördelningseffekter av kommunal barnomsorg. Rapport till ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds Fi 1983:30, Stockholm. Hederstierna A. och B. Schwarz (1986), "Barnfamiljernas för­ sörjningsbörda -- Replik till Bengt Assarsson", Ekonomisk Debatt, Årgång 14, Nr 7. Hederstierna, A. och B. Schwarz (1987), Skatter och transfe­ reringar till hushållen - En utvärderingsmodell, EFI Research Report, dec 1987, Stockholm. Nicholson, J. L. & A. J. C. Britton (1976), "The Redistribu­ tion of Income" i A. B. Atkinson (ed): "The Personal Distribution of Incomes", George Allen & Unwin LTD, London. Nyman, K. (1988), "Fördelningseffekter av 1983-85 års skatte­ reform", (C-betygsuppsats) Nationalekonomiska institu­ tionen, Stockholms Universitet. Orcutt, G. H., J. Merz & H. Quinke (eds) (1986), Micro- analytic Simulation Models to Support Social and Financial Policy, North Holland. Parker, B. & G. Al-Utaibi (1986), "Decision Support Systems: The Reality that Seems Hard to Accept?", Omega. Ringen, S. (1986), Svensk inkomstfördelning i internationell jämförelse, Rapport till ESO, Ds Fi 1986:12, Stockholm. RRV (1983a), Uppföljning och utvärdering av hushållstrans­ fereringar - nagra metodansatsers Riksrevisionsverket, Stockholm. RRV (1983b), Samlade effekter av skatter, avdrag, bidrag och avgifter, RRV rapport-1983-06-15 (dnr 1982:155), Stockholm. RRV (1984), Systemet för ekonomisk minimistandard, RRV rapport 1984-09-12 (dnr 1982:1008), Stockholm. Schwarz, B. (1984), "BEST - En modell för studier av hus­ hållens ekonomiska standard", EFI Research Paper 6282, Stockholm. 84 Schwarz, B. (1985), "Bostadskostnader i inkomstfördelnings- studier och fördelningsperspektiv på bostadsbidragen", EFI Research Paper 6298, Stockholm. Schwarz, B. (1986), Socialbidragen i bidragssystemet. Rapport till ESO, Ds Fi 1986:16, Stockholm. Schwarz, B. (1987), "Myter om socialbidrag". Ekonomisk Debatt Nr 2. Schwarz, B. (1988), "Income redistribution policies and decision support systems -- Problems and potentials", European Journal of Operations Research. Vol 34, No 2, March 1988. SOU 1982:58, Bostadsbidragen. Betänkande av bostadsbidrags- kommittén, Stockholm. SOU 1984:36, Bostadskommitténs delbetänkande, del 2, Stockholm"! SOU 1986:4-6, Bostadskommitténs slutbetänkande, del 1-2, Stockholm. Taussig, M. K. (1980), Discussion of "Microanalytic Modeling of the Analysis of Public Transfer Policies", Kap 3 i Haveman & Hollenbeck (eds), London. Åberg, R., J. Selen & H. Tham (1984), "Ekonomiska resurser", Välfärd i förändring. Rapport nr 5 från levnadsnivåpro­ jektet, s 140-178. Institutet för social forskning, Stockholm. BILAGA 1:1 PROGRAMBESKRIVNING Modellbeskrivningen i huvudtexten (kap 2) ger en allmän bild av BEST-modellens användningsområden. I denna bilaga ges en närmare beskrivning av programsystemet och dess användning. Ett syfte är att ge en mer konkret bild av hur BEST-modellen kan användas för olika problemställningar. Beskrivningen kan i princip användas som manual. Systemet är dock i stor ut­ sträckning självinstruerande; dels genom meny-texter och dels genom möjligheten att vid behov begära närmare in­ formation. Avsikten är således att programsystemet, efter en första användning, väsentligen skall kunna användas utan manual. I första avsnittet nedan beskrivs installation och start av programmen mm. Programsystemet finns i två olika versioner, BEST och BESTA, som beskrivs i avsnitt 2 och 3. Hur skatte- och bidragsregler avbildas och vilka förändringar som kan studeras framgår av avsnitt 4 om regeldata. Olika möjlighe­ ter till utskrift och bearbetning av resultat vid användning av modellhushåll, t ex funktionsvärden för Lorentzkurvor be­ handlas i avsnitt 5. Avsnitt 6 behandlar principer för val av filnamn. 1. INSTALLATION OCH PROGRAMSYSTEM Programsystemet är i nuvarande version utformat för person­ datorer med minst 256 kB internminne och med IBM's (eller IBM-kompatibelt) operativsystem (MSDOS version 2.11 eller högre )■*■/. Programmet kan användas på persondatorer med två diskettstationer eller hårddisk. Programsystemet finns även i en Macintosh-version. Installation och start beskrivningen nedan avseer IBM- versionen. BILAGA 1:2 Installation och start Hela programsystemet inryms på två disketter (360 kb). På datorer med två diskettstationer kan det användas direkt och del 1 placeras då i a: stationen varifrån programmet också startas. I datafilen "disk.txt" finns en installationspara- meter som i detta fall skall vara b:. För att starta programmet skrivs endera BEST eller BESTA be­ roende på vilken av de två versionerna som skall användas. Vid installation på hårddisk skapas lämpligen ett speciellt bibliotek till vilket den första disketten kopieras. Under detta bibliotek skapas ett underbibliotek, som betecknas b, till vilket programmen på den andra disketten kopieras. In­ stallationsparametern i datafilen "disk.txt" skall i detta fall vara b\ {samma som underbibliotekets namn följt av en backslash (\)}. Programsystem Programsystemet består av ett antal hopkopplade delprogram varav flertalet är gemensamma för de två versionerna BEST och BESTA. Systemet kan användas utan att man behöver känna till programnamnen eller hur delprogrammen interagerar. BEST är den version som är enklast att använda. Nya transfe- reringssystem kan dock endast skapas i BESTA. De nya trans­ ferer ingssystemen kan sedan även användas i BEST. Vid simu­ leringar med modellhushåll bör företrädesvis BEST användas eftersom modellhushållsdata då uppdateras till valt år. Programsystemet kan köras i olika ordning men ett typiskt exempel på ordningsföljd är: 1) val av en uppsättning hushåll 2) val av ett transfereringssystem 3) val av några resultatvariabler 4) start av simuleringen för vald kombination 1-3 5) utskrift av resultat BILAGA 1:3 Programsystemet innehåller olika delprogram för att: i) inspektera och skapa nya uppsättningar typhushåll ii) inspektera och skapa nya transfereringssystem iii) beräkna resultat iv) bearbeta och sammanställa resultaten. Till programsystemet hör färdiga uppsättningar modellhushåll (jfr kap 5), typhushåll och transfereringssystem. Beträffan­ de namn på datafiler se avsnitt 6. När en simulering genomförs sparas resultaten på en datafil på diskett nr 2 eller i hårddiskalternativet i underbiblio­ teket. Resultatfilerna särskiljs från övriga datafiler genom att de alla erhåller suffixet .res. Dessa filer kan vid be­ hov raderas med vanliga DOS-kommandon (t ex erase *.res). 2 VERSION BEST 2.1 BEST1s huvudmeny När BEST startats visas följande meny med instruktioner: Skriv den siffra (1-4) som står framför det alternativ som skall bestämmas. Välj antingen typhushåll (2) eller modellhushåll (3). b=beräkna nya resultat. v=visa gamla resultat. q=avsluta ?=info Val: 1 Skatte- och bidragssystem 2 Systematiska typhushåll 3 Representativa modellhushåll (Hf<65) 4 Resultatvariabler BILAGA 1:4 Här bestämmer man det transfereringssystem, den uppsättning hushåll och de resultatvariabler som man vill använda. När dessa val gjorts kan beräkningarna startas med ett b (beräk­ na nya resultat). Beräkningarna kan genomföras för typhus­ håll eller för modellhushåll, men inte båda samtidigt. För att se på resultat från tidigare genomförda beräkningar anges det transfereringssystem och den uppsättning hushåll som den gamla körningen avsåg, varefter v (visa gamla resul­ tat) skrivs in. Det går också att direkt jämföra resultaten från tidigare beräkningar under förutsättning att de utförts på en och samma uppsättning hushåll. Hushållsuppsättningen och de båda transfereringssystemen som använts skrivs då in. Utskrift erhålls av resultatvariabelvärdena under det första transfereringssystemet minskade med motsvarande värden under det andra systemet. Programkörningen kan endast avslutas från huvudmenyn. Detta görs genom att skriva q (quit). 2.2 Val av transfereringssystem i BEST Efter val av 1 (skatte- och bidragssystem) i huvudmenyn vi­ sas en ny meny med en lista över upplagda transfererings­ system, t ex: Skriv siffran framför det alternativ som skall tas med (eller tas bort). v=visa (data som beskriver skatte- och bidragssystemet) Val: Skatte- och bidragssystem 1 1982 2 1983 3 1984 4 1985 5 1986 6 1987 7 1988 8 1988ny (Ny skatteskala) Det val som görs markeras på skärmen med ett "x". Väljer man t ex 1985 (i exemplet ovan genom att skriva 4) genomförs be- BILAGA 1:5 räkningarna med de uppsättningar data för skatter, bostads­ bidrag, etc som getts systemnamnet 1985. 2.3 Val av typhushåll i BEST Ifall simuleringen skall utföras för typhushåll (och inte modellhushåll), väljs alternativ 2 i huvudmenyn. En lista visas då över befintliga uppsättningar typhushåll, t ex: Skriv siffran framför det alternativ som skall tas med (eller tas bort). t=nya typhushåll v=visa s=sudda (för att visa och sudda måste hushåll anges först) ?=info Val: Systematiska typhushåll 1 Ensamstående med småbarn heltid 2 Ensamstående med skolbarn heltid 3 Ensamstående med småbarn halvtid 4 Ensamstående med skolbarn halvtid 5 Gifta/sambo med småbarn båda heltid 6 Gifta/sambo med skolbarn båda heltid 7 Gifta/sambo med småbarn heltid resp halvtid 8 Gifta/sambo med skolbarn heltid resp halvtid 9 Gifta/sambo med småbarn båda halvtid 10 Gifta/sambo med skolbarn båda halvtid 11 Gifta/sambo med småbarn heltid resp hemma 12 Gifta/sambo med skolbarn heltid resp hemma Nya typhushåll kan också definieras (genom att skriva t). Följande bild visas då på skärmen: Sid: 1(1) TYPHUSHÅLL Fil: NY Från Till Steglängd 1 Antal vuxna - _ 2 Antal barn i daghemsåldern - 3 Antal barn över daghemsåldern - 4 Heltidsinkomst - vuxen 1 5 Heltidsinkomst - vuxen 2 6 Arbetstid - vuxen 1 7 Arbetstid - vuxen 2 8 Underskottsavdrag - vuxen 1 9 Underskottsavdrag - vuxen 2 10: Kommunalskatt (%) BILAGA 1:6 När hela sidan har fyllts i kan ändringar göras genom att ange aktuell rad och skriva in rättade värden. För att få en lättöverskådlig resultatutskrift är det lämpligt att be­ gränsa antalet egenskaper som varieras till två. Då hus- hålIsbeskrivningen avslutats kommer en fråga om "Hushålls- namn". Om denna besvaras med någon text (högst en rad) så kommer den nya uppsättningen av typhushåll att adderas till listan över befintliga och valbara typhushåll. 2.4 Val av modellhushåll i BEST Om 3 (representativa modellhushåll) valts i huvudmenyn visas en lista över valbara uppsättningar modellhushåll, t ex Val: Representativa modellhushåll (Hf<65) 1 Ensamstående utan barn 2 Ensamstående med småbarn 3 Ensamstående med barn 4 Gifta/sambo utan barn 5 Gifta/sambo med småbarn 6 Gifta/sambo med barn 7 Alla utan barn 8 Alla med småbarn 9 Alla med barn 10 Alla 11 Alla någon heltid Efter bestämning av modellhushållsalternativ väljs från föl- jande två menyer det år som simuleringen skall avse och om någon delgrupp av hushållen inte skall tas med: Representativa modellhushåll (Hf<65) 1 1985 2 1986 3 1987 4 x 1988 BILAGA 1:7 Ange vilken av följande hushåll som EJ skall ingå i beräkningarna. (Observera att alternativen 3 och 4 inte kan väljas samtidigt eftersom de tillsammans utesluter hela befolkningen). Val: Representativa modellhushåll (Hf<65) 1 Hf under 20 år 2 Ingen i hushållet arbetar heltid 3 Boende i eget hem 4 Boende i hyreslägenhet 2.5 Val av resultatvariabler i BEST Skall nya beräkningar göras måste också resultatvariabler anges. Då alternativ 4 i huvudmenyn valts visas en special­ meny (på flera sidor) över möjliga resultatvariabler, se ne­ dan. Bland dessa ingår bl a skatter och bidrag, standard­ gränser, standardmått och olika typer av marginaleffekter. Vissa resultatvariabler är i regel enbart av intresse vid simuleringar med modellhushåll, t ex arbetstider och under- skottsavdrag. Skriv siffran framför det alternativ som skall tas med (eller tas bort). Högst fem variabler kan beräknas samtidigt. Tryck på enter-(vagnretur-)tangenten för nästa sida med resultatvariabler Val: Resultatvariabler 1 Statlig inkomstskatt 2 Kommunal inkomstskatt 3 Summa inkomstskatt 4 Barnomsorgsutgift 5 Barnbidrag mm 6 Fastighetsskatt typ 1 (eget hem mm) 7 Bostadsutgift (red. med "skatteeffekt") 8 Statligt bostadsbidrag 9 Statskommunalt bostadsbidrag 10 Summa bostadsbidrag 11 Socialbidrag 12 Skattered. p gr a exminregel 13 Summa bidrag 14 Socialbidragsgräns 15 Existensmin. inkl (del av) barnbidrag (EX) 16 Referensstandard (REF) BILAGA 1:8 17 Disponibel inkomst brutto 18 Disponibel inkomst (DI) {red. med "skatteeffekt”) 19 Ekonomisk standard 1 (=DI/Antal pers.) 20 Ekonomisk standard 2 (=DI/Antal k.e.) 21 Ekonomisk standard 3 (=DI/REF) 22 DI/socialbidragsgräns 23 Disponibelt överskott (DI-EX) 24 Disponibel inkomst - bostadsutgift 25 Bruttoinkomst make 1 26 Bruttoinkomst make 2 27 Bruttoinkomst hushållet 28 Underskottsavdrag make 1 29 Underskottsavdrag make 2 30 Underskottsavdrag hushållet 31 Arbetstid make 1 32 Arbetstid make 2 33 Marginalskatt (make 1) 34 Marginaleffekt fr. bostadsbidrag 35 Marginaleffekt fr barnomsorgstaxa 36 Marginaleffekt från regelsystemet (make 1) 37 Utbyteskvot (1%) 38 Effekt make 1 och 2:s inkomster +5% 39 Effekt make l:s inkomst +1000 Kr 40 Effekt make l:s inkomst +10000 Kr 41 Effekt make 2:s inkomst +1000 Kr 42 Effekt make 2:s inkomst +10000 Kr 43 Effekt vardera makes inkomst +1000 Kr 44 Effekt vardera makes inkomst +10000 Kr 45 Effekt make l:s arbetstid +10% 46 Effekt make l:s arbetstid +50% 47 Effekt make 2:s arbetstid +10% 48 Effekt make 2:s arbetstid +50% 2.6 Förteckning över valda alternativ Allteftersom valen av hushållstyp mm görs, förs de valda al­ ternativen automatiskt in i BEST'S huvudmeny, se nedan Val: 1 Skatte- och bidragssystem 1988 2 Systematiska typhushåll Gifta/sambo med småbarn heltid resp hemma 3 Representativa modellhushåll (Hf<65) 4 Resultatvariabler Summa bostadsbidrag Disponibel inkomst brutto BILAGA 1:9 Förbereder man en beräkningsomgång genom att välja hushåll, transfereringssystem och resultatvariabler kan man vilja ändra något val innan beräkningarna startas. Man kan då på de olika specialmenyerna ta bort tidigare valt alternativ (markerat med ett kryss) genom att skriva samma siffra en gång till. 2.7 Resultatutskrift i BEST Resultatutskrifterna skiljer sig åt beroende på om simule­ ringen utförts med modell- eller typhushåll. För typhushall kan t ex följande bilder visas om man som re­ sultatvariabler valt bostadsbidrag och disponibel inkomst. System:1988 Typhushåll:Gifta/sambo med småbarn heltid resp Heltidsinkomst Vuxen 1: 80000 - 200000 Arbetstid Vuxen 1: 1 Underskottsavdrag Vuxen 1: 0 hemma Vuxen Vuxen Vuxen 2: 2: 2: 0 0 0 Variabel: 10 Summa bostadsbidrag Rad:Hush bruttoinkomst \ Kolumn Antal barn 0 i 2 3 80000 0 15130 19822 25630 100000 0 11650 16342 22150 120000 0 8170 12862 18670 140000 0 4690 9382 15190 160000 0 1210 5902 11710 180000 0 0 2422 8230 200000 0 0 0 4750 Systert:1988 Typhushåll: Gifta/sambo med småbarn heltid resp hemma Heltidsinkomst Vuxen 1: 80000 - 200000 Vuxen 2: 0 Arbetstid Vuxen 1: 1 Vuxen 2: 0 Underskottsavdrag Vuxen 1: 0 Vuxen 2: 0 Variabel: 17 Disponibel inkomst brutto Rad:Hush bruttoinkomst \ Kolumn:Antal barn 0 12 3 80000 58250 79200 89712 104256 100000 68700 86170 96682 111226 120000 78700 92690 103202 117746 M0000 88700 99210 109722 124266 160000 97720 104750 115262 129806 180000 104920 110740 118982 133526 200000 112120 117940 123760 137246 BILAGA 1:10 För modellhushåll erhålls för respektive resultatvariabel dels en tabell och dels ett diagram, se nedan. Tabellen an­ ger andelen hushåll med resultatvariabelns värde under olika intervallgränser (ackumulerad andel i procent). Diagrammet är avsett att ge överblick över hur antalet hushåll fördelar sig på olika intervall. Ovanför diagrammet anges beräknade värden på olika fördelningsmått. Ytterligare möjligheter då det gäller fördelningsmått och fördelningsbeskrivningar re­ dovisas i avsnitt 5. System:1988 Modellhushåll : Ensamstående med småbarn Variabel: 17 Disponibel inkomst brutto Totalt variabel: 7167 mkr Totalt antal hush: 68968 Medelvärde : 103923 Totalt Hush bruttoinkomst: 5159 mkr Min: 38542 Max: 235405 Medel Hush arbetstid: .62 Upp tom Andel Upp tom Andel Upp tom Andel 30000 .0 130000 84.2 40000 .2 140000 90.6 50000 1.3 150000 93.8 60000 3.0 160000 95.3 70000 6.1 170000 95.5 80000 14.7 180000 98.0 90000 24.9 190000 98.5 100000 56.4 200000 99.5 110000 67.2 > 200000 100.0 120000 78.1 System:1988 Modellhushåll: Ensamstående med småbarn Variabel: 17 Disponibel inkomst brutto a= -2 -1 0 1 2 Entropi: .035 .033 .032 .033 .035 Gini: .14 30000 80000 180000130000 BILAGA 1:11 2.8 Indata till BEST Man kan se efter vilka data som används i BEST via special- menyerna för hushåll och transfereringssystem (genom att an­ ge alternativets siffra och sedan skriva v=visa). Vill man studera nya transfereringssystem måste data för dessa först läsas in genom användning av BESTA. Nya uppsättningar typ­ hushåll kan däremot direkt skapas i BEST (jfr 3_.3). På specialmenyn för typhushåll kan man också helt "sudda bort" en befintlig hushållsuppsättning (genom att skriva s). Såväl hushållsnamnet som motsvarande data raderas då bort. Hushållsuppsättningen ingår därmed inte längre i listan över valbara alternativ. På samma sätt kan systemnamn i special­ menyn för transfereringssystem suddas bort. I detta fall finns dock systemdata kvar och systemet kan då fortfarande användas i BESTA. 3 VERSION BESTA 3.1 BESTA’s huvudmeny När BESTA startats upp visas följande bild: 0=avsluta Val(siffra): Välj ? för info 1.Typhus- 2.Regel- 3.Beräkna 4.Utskrift hållsdata data resultat resultat 21.Skatter och ex.min 22.Skattereduktion 23. Bostadsbidrag 24. Barnbidrag 25.Socialbidrag 26. Referensstandard 27. Barnomsorg 28. Boendeutgif ter Beräkningar med befintliga data för hushåll och transfere­ ringssystem kan genomföras direkt genom att välja 3 (beräkna resultat) och sedan ange hushållsgrupp, transfereringssystem mm enligt beskrivningen i avsnitt 3.3. För ändringar i data BILAGA 1:12 eller inläsning av helt nya data väljs 1 för typhushållsdata och 21 - 28 för regeldata. Inläsning av nya typhushållsdata sker på samma sätt som i BEST (jr avsnitt 2.3). Vilka regel­ data som ingår beskrivs i avsnitt 4 liksom också principerna för ändring av data. För att få en utskrift av resultat från tidigare genomförda beräkningar väljs 4. 3.2 Nya transfereringssystem i BESTA Nya transfereringssystem kan skapas i BESTA genom att be­ fintliga datafiler för olika delar av transfereringssystemet kombineras på lämpligt sätt. I detta fall går man direkt in på punkt 3 i huvudmenyn. Nya data kan också definieras för en eller flera delar av transfereringssystemet (punkterna 21-28) och sparas under nya filnamn (se avsn 4). Man väljer sedan, som i fallet ovan, alternativ 3 i huvudmenyn varvid följande bild visas: Val(siffra): 0. Avbryt Använd följande filer •1. Hushåll 2. Skatter och ex.min. 3. Skattereduktion 4. Bostadsbidrag 5. Barnbidrag 6. Socialbidrag 7. Referensstandard 8. Barnomsorg 9. Bostad 10. Hämta system 11. Spara system ■12. Resultat 99. Starta beräkningar Det nya transfereringssystemet definieras genom att filnam­ nen för de olika delarna av systemet skrivs på sina respek­ tive platser. Information om vilka datafiler som finns upp­ lagda erhålls genom att skriva siffran för respektive del av systemet och sedan ett frågetecken. BILAGA 1:13 Transfereringssystemet spars genom att man går in på punkt 11 (Spara system) och anger ett nytt filnamn (högst 5 tec­ ken). Därefter besvaras frågan "Systemnamn:" med valfri text (högst en rad). Om man inte skriver in någon text så kommer det nya transfereringssystemet inte att ingå i listan över valbara system i BEST. Nya transfereringssystem kan också skapas utifrån ett redan befintligt system (vilket brukar vara det enklaste sättet). Man går då in på siffran 10 (hämta system) och skriver fil­ namnet på detta transfereringssystem. Filnamnen på de del­ system som ingår skrivs då automatiskt ut på sina respektive platser. En eller flera av delsystemen kan sedan bytas ut. 3.3 Start av beräkningar i BESTA Efter att ha valt 3 (Beräkna resultat) på huvudmenyn väljs det transfereringssystem som skall studeras genom att man skriver siffran 10 för "Hämta system" och sedan namnet på ett befintligt system, t ex 88, jfr bilden nedan. Alterna­ tivt kan namnen på de olika delsystemen som skall ingå anges var för sig på respektive punkter. Val(siffra): 0. Avbryt •1. Hushåll Använd följande filer 2. Skatter och ex.min 88skt 3. Skattereduktion 88red 4. Bostadsbidrag 88bobi 5. Barnbidrag 88bab 6. Socialbidrag 88soc 7. Referensstandard 88ref 8. Barnomsorg dagv 9. Bostad 88bos 10. Hämta system 88 11. Spara system •12. Resultat 99. Starta beräkningar Vidare anges under 1 filnamnet för den uppsättning hushåll man vill studera och under 12 något filnamn för resultaten. BILAGA 1:14 Sedan alla filnamn angetts skriver man 99 och väljer vilka resultatvariabler (listan omfattar flera sidor) som skall beräknas (högst fem åt gången). Sedan man avslutat sista sidan (genom "vagnretur") startar beräkningarna. 3.4 Resultatutskrift i BESTA Vid användning av BESTA erhålls resultatutskrifter på samma sätt som i BEST direkt efter det beräkningarna genomförts. För att få en utskrift av resultat från tidigare utförda be­ räkningar väljer man siffran 4 i huvudmenyn. Jämförelse mel­ lan två tidigare beräkningar kan då också göras. Utskriften bestäms därefter på följande sätt: Frågan "Resultatfil:" besvaras med namnet på den resul­ tatfil som skall skrivas ut. Programmet skriver därefter "och". Man anger då namnet på den resultatfil som den första eventuellt skall jäm­ föras med. Om inte någon sådan jämförelse skall göras trycker man i stället på tangenten för vagnretur. Om man har angivit två resultatfiler som skall jämföras ställs frågan "Operator (- el /): ", vilken besvaras med ett minustecken om resultaten från den första filen skall minskas med resultatet från den andra filen eller med ett divisionstecken om man vill beräkna kvoten mellan den första och den andra resultatfilen. 4. RegeIsystemdata För att göra ändringar i regelsystemdata eller läsa in helt nya data startar man i huvudmenyn i BESTA och väljer siffran framför aktuell regelkomponent (21-28). Ändringar och nyin­ läsning av data görs sedan enligt samma principer för samt­ liga delar av transfereringssystemet, jfr avsnitt 4.9. BILAGA 1:15 Vilka typer av data som ingår, och som således kan ändras, illustreras i det följande i flertalet fall med data för år 1988. Vidare kommenteras hur dessa data används i modellen. 4.1 Skatter och existensminimum Data för beräkningen av den statliga inkomstskatten utgörs av den s k basenheten, skatteprocenten i olika basenhetsin- tervall, intervallgränser, eventuella marginalskattetak, samt normalbeloppet i existensminimum i skattelagstiftning­ en. Beträffande olika typer av skattereduktioner och avdrag, se avsnitt 4.2. Den statliga inkomstskatten beräknas som summan av ett grundbelopp, som beräknas på den individuella inkomsten ef­ ter underskottsavdrag, och ett tilläggsbelopp. Tilläggsbe­ loppet beräknas, till skillnad från grundbeloppet, på den individuella inkomsten före underskottsavdrag. För inkomster över 46 basenheter beräknas skatten utifrån den skattesats som angivits för det översta basenhetsintervallet. GRUNDBELOPP - Marginalskatt i % Sid: 1(4) i olika inkomstintervall angivna i antal basenheter. Fil: 88skt Basenhetsintervall Skatteprocent Undre gräns Övre gräns 0 1 0 1 8 5 8 46 20 Basenhet = 10000 l=Ändring, 0=Avslutning och Enter=Fortsättning: BILAGA 1:16 TILLÄGGSBELOPP - Marginalskatt i % Sid: 2(4) i olika inkomstintervall angivna i antal basenheter. Fil: 88skt Basenhetsintervall Skatteprocent Undre Övre gräns gräns 14 15 0 15 20 14 20 46 25 l=Xndring, 0=Avsiutning och Enter=Fortsättning: Under vissa år har det funnits regler som begränsar den to­ tala skatteprocenten. Dessa marginalskattetakregler kan med­ föra en nedjustering av skattesatserna i en del inkomstlagen i kommuner med hög kommunalskatt. Marginalskattetakdata kan varieras (0 markerar att ingen begränsning finns), se bilden nedan. Sid: 3(4) MARGINALSKATTETAKDATA Fil: 84skt Högsta värde för grundbelopp+kommunalskatt (%) 1. <=30 Basenheter 63 2. <=45 Basenheter 65 3. >45 Basenheter 62 4. Högsta värde för tilläggsbelopp+kommunalskatt (%) 100 Efter särskild prövning kan skatten reduceras om hushållets disponibla inkomst (efter betalning av bostadskostnaden) in­ te uppgår till det s k normalbeloppet i existensminimum. Nu­ mera (1988) ingår i normalbeloppet för barn även barnbidra­ get, dock ej flerbarnstillägg. (Tidigare gjorde man i stäl­ let så att barnbidraget ej räknades med då den disponibla inkomsten beräknades). BILAGA 1:17 Vid beräkningarna i modellen förutsätts att barnbidraget räknats in i normalbeloppet för barn. Som framgår av bilden nedan kan existensminimum beräknas i modellen (som en slags referensstandard) utan att detta innebär att skatten fak­ tiskt reduceras. Sid: 4(4) EXMIN DATA mm Fil: 88skt 1 Exmin hushållsutg. 1 vuxen 25100 2 Exmin hushållsutg. 2 vuxna 43500 3 Exmin hushållsutg. 1 barn, inkl del av barnbidrag 16000 4 Bidragsförskott per barn för ensamstående 10320 5 Skatten reduceras enl RSVs exminnorm (ja=l/nej=0) 0 6 Fastighetsskatt, % av underlaget (för eget hem mm) 1.4 7 Kommunalskattesats; riksgenomsnitt skatteåret % 30.57 8 Kommunalskattesats; riksgenomsnitt föregående år % 30.44 Storleken av bidragsförskottet till ensamstående med barn läses in på samma datafil som normalbeloppsdata. Storleken av bidragsförskottet (som är skattefritt) brukar, liksom normalbeloppet, bestämmas som en viss procentandel (40-41%) av basbeloppet i socialförsäkringssystemet. I modellberäk­ ningarna görs det schablonantagandet att alla ensamstående med barn får ett underhållsbidrag (per barn) av samma stor­ lek som bidragsförskottet. Som framgår av bilden ovan ingår också data om genomsnittlig kommunalskattesats. Dessa data används i modellen endast för beräkningen av skatteeffekten av underskottsavdrag. Den fak­ tiska kommunalskatten beräknas utifrån angiven skattesats i hushållsdatafilerna. Data för fastighetsskatten används endast vid simuleringar med modellhushåll och således ej för typhushåll. BILAGA 1:18 4.2 Avdrag och skattereduktioner Av bilden nedan framgår vilka olika typer av avdrag och skattereduktioner (utöver underskottsavdragen) som kan beak­ tas i modellberäkningarna. Förvärvsavdraget (som slopats fr o m 1985) gäller enbart barnfamiljer och dras för makar från den lägsta inkomsten. Vid beräkningarna förutsätts av­ draget överensstämma med inläst värde utom för mycket låga inkomster då det är maximerat till 25 % av inkomsten. Sid: 1(1) FÖRVÄRVSAVDRAG - SCHABLONAVDRAG - SKATTEREDUKTIONER Fil: 88red 1: Förvärvsavdrag 0 2: Skattereduktion för ensamstående med barn 1800 3: Extra skattereduktion per barn, f n = 0 0 4: Skattereduktion för hemmamake (avtrappas med inkomsten) 1800 5: Avtrappning i % av inkomsten 30 6: Kommunalt grundavdrag för inkomsttagare utan barn 10000 7: Extra grundavdrag per barn, f n = 0 0 8: Allmänt schablonavdrag 3000 9: Schablonavdragets max. andel av inkomst av tjänst (%) 10 Skattereduktionen för hemmamake förutsätts utgå både till hushåll med och utan barn när den ena maken har ingen eller mycket låg inkomst (i enlighet med nuvarande regler). Som framgår av bilden kan även andra typer av avdrag och skatte­ reduktioner än som f n ingår i skattesystemet studeras; en extra skattereduktion per barn och ett extra kommunalt grundavdrag per barn. 4.3 Bostadsbidrag Bostadsbidraget förutsätts bestå av en del som är oberoende av hushållets boendekostnad och en del som är beroende av hushållets boendekostnad. Bidragen reduceras med ökande hus- hållsinkomst. Vilka typer av data som bestämmer de oreduce­ rade bidragens storlek framgår av bilderna på nästa sida. Reduceringen av bidraget bestäms för makar på grundval av deras sammanlagda inkomst. BILAGA 1:19 Sid: 1(4) KOMPONENT OBEROENDE AV BOENDEKOSTNAD Fil: 88bobi 1 Oreducerat bidrag, 1 vuxna + 0 barn (kr/år) 0 2 Oreducerat bidrag, 1 vuxna + 1 barn (kr/år) 3180 3 Oreducerat bidrag. 1 vuxna + 2 barn (kr/år) 6360 4 Oreducerat bidrag. 1 vuxna + 3 barn (kr/år) 9540 5 Oreducerat bidrag, 1 vuxna + 4 barn (kr/år) 9540 6 Oreducerat bidrag, 1 vuxna + 5 barn (kr/år) 9540 7 Oreducerat bidrag, 2 vuxna + 0 barn (kr/år) 0 8 Oreducerat bidrag, 2 vuxna + 1 barn (kr/år) 3180 9 Oreducerat bidrag. 2 vuxna + 2 barn (kr/år) 6360 10 Oreducerat bidrag, 2 vuxna + 3 barn (kr/år) 9540 11 Oreducerat bidrag, 2 vuxna + 4 barn (kr/år) 9540 12 Oreducerat bidrag. 2 vuxna 5 barn (kr/år) 9540 Sid: 2(4) KOMPONENT BEROENDE AV BOSTADSKOSTNAD Fil: 88bobi 1 Bidrag ges för boendekostnad över (kr/mån) 925 2 Ovre hyresgräns, 1 vuxna + 0 barn (kr/mån) 900 900 3 Övre hyresgräns, 1 vuxna + 1 barn (kr/mån) 2075 2400 4 övre hyresgräns, 1 vuxna + 2 barn (kr/mån) 2075 2600 5 övre hyresgräns, 1 vuxna + 3 barn (kr/mån) 2600 2800 6 Övre hyresgräns, 1 vuxna + 4 barn (kr/mån) 2600 3000 7 Övre hyresgräns, 1 vuxna + 5 barn (kr/mån) 3125 3300 8 Övre hyresgräns, 2 vuxna + 0 barn (kr/mån) 900 900 9 Övre hyresgräns, 2 vuxna + 1 barn (kr/mån) 2075 2400 10 Övre hyresgräns, 2 vuxna + 2 barn (kr/mån) 2075 2600 11 Övre hyresgräns, 2 vuxna + 3 barn (kr/mån) 2600 2800 12 Övre hyresgräns, 2 vuxna + 4 barn (kr/mån) 2600 3000 13 övre hyresgräns, 2 vuxna + 5 barn (kr/mån) 3125 3300 14 Av hyreskostnad över (1)— 25 ersätts (%) 80 15 Av hyreskostnad mellan intervallen ersätts (%) 60 Den bostadskostnadsberoende delen av bostadsbidraget bestäms som en andel av den del av hushållets faktiska boendekostnad som överstiger en undre hyresgräns, dock enbart upp till en övre gräns. Inläsning av data och bidragsberäkningar kan dock också göras för system som motsvarar principerna för 1988 års system, vilket innebär att ett tillägg görs med en viss procentandel av den bostadskostnad som överstiger den övre hyresgränsen (upp tom en högsta bostadskostnads- gräns). Bilden som följer visar de typer av data som bestäm­ mer hur bostadsbidraget reduceras med ökande hushållsin- komst. BILAGA 1:20 Sid: 3(4) AVTRAPPNINGSREGLER och lägsta bidragsbelopp Fil: 88bobi Inkomstgräns för fullt bidrag (kr/år) Red-% 1 1 vuxna + 0 barn 0 100 2 1 vuxna + 1 barn 49360 20 3 1 vuxna + 2 barn 49360 20 4 1 vuxna + 3 barn 49360 20 5 1 vuxna + 4 barn 49360 20 6 1 vuxna + 5 barn 49360 20 7 2 vuxna + 0 barn 0 100 8 2 vuxna + 1 barn 59000 20 9 2 vuxna + 2 barn 59000 20 10 2 vuxna + 3 barn 59000 20 11 2 vuxna + 4 barn 59000 20 12 2 vuxna + 5 barn 59000 20 13 : Xndrad avtrappning (inkomstgräns, red-%) 200000 20 14: Lägsta belopp som utbetalas (kr/mån) 100 Bidragsgrundande inkomst bestäms normalt utifrån inkomst- och förmögenhetsförhållanden två år bakåt i tiden. Dessa beräknas för modellhushållen utifrån data i modellhushålls- beskrivningen i kombination med en omräkningskoefficient som beror på valt simuleringsår (jfr kap 5.3). För typhushåll beräknas däremot bidragsgrundande inkomst utifrån den pro­ centsats som väljs vid punkt 1 i menyn nedan. Denna procent­ sats tillämpas också för modellhushållen ifall koefficienter för aktuell tvåårsperiod saknas i prognosdatabasen. Sid: 4(4) BIDRAGSGRUNDANDE INKOMST Fil: 88bobi 1 : Bidragsgrundande ink andel av årets inkomst (%) 87 Vid väsentligt ökad eller minskad inkomst 2 : För ensamstående med inkomstökning > (kr/år) 50000 3 : För sammanboende med inkomstökning > (kr/år) 80000 4 : utgörs bidragsgrundande ink av årets ink minus (kr/år) 20000 5 : Spärregler vid inkomstminskning i procent (1) eller kr (2)? 1 6 : Vid inkomstminskning > (%) 25 7 : Vid inkomstminskning > (kr/år) 8 : utgörs bidragsgrundandeinkomst av årets ink plus (kr/år) 0 Tillägg vid förmögenhet överstigande 9 : för ensamstående (kr/år) 90000 10 : för sammanboende (kr/år) 180000 11 : Tilläggets storlek i procent av överskjutande belopp (%) 20 Vid väsentligt ökad eller minskad inkomst utgörs bidrags­ grundande inkomst i stället av årets inkomst justerad med vissa belopp. Spärreglerna för ökad eller minskad inkomst anges vid punkt 2 till 8 i menyn. BILAGA 1:21 Viss andel av förmögenhet över vissa gränser räknas in i den bidragsgrundande inkomsten, jfr punkt 9-11. 4.4 Barnbidrag och vårdnadsbidrag Nuvarande typ av barnbidrag utgår med ett grundbelopp per barn plus flerbarnstillägg från och med det tredje barnet. Som framgar av bilden nedan kan också andra typer av bidrag beskrivas, t ex barnbidrag som är olika för barn under res­ pektive över 7 år och skattepliktiga vårdnadsbidrag. Sid: 1(1) Data för barnbidrag och vårdnadsbidrag Fil: 88bab 1 : Grundbelopp per barn 5820 2 : Tilläggsbelopp barn 2 0 3 : Tilläggsbelopp barn 3 2916 4 : Tilläggsbelopp barn 4 9312 5 : Tilläggsbelopp barn 5 9312 6 : Tilläggsbelopp barn 6 9312 7 : Tilläggsbelopp barn 7 9312 8 : Ev tillägg (skattefritt) för barn < 7 år o 9 : Ev vårdnadsbidrag (skattepliktigt) per familj med barn < 7 år 0 10 : Ev vårdnadsbidrag (skattepliktigt) per barn < 7 år 0 4.5 Socialbidrag Normer för socialbidrag kan bestämmas enligt nedan. Här framgår att socialbidragsgränser kan beräknas utan att man medger transferering av bidraget. Socialbidragsdata redovi­ sas närmare i bilaga 3. Sid: 1(1) SOCIALBIDRAG Fils 88soc 1 Basbelopp 25800 2 Norm 1 vuxen (%) 100 3 Norm 2 vuxna (%) 175 4 Norm för barn > 7 år (%) 65 5 Bidrag ges för barnomsorgsavgifter (0=nej, l=ja) 1 6 Norm för barn < 7 år med daghemsplats (%) 40 7 Norm for barn < 7 år vid egen vård (%) 50 8 Ev ersättning för resor mm, ej förvärvsarbetande 2200 9 Ev ersättning för resor mm, förvärvsarbetande 2200 10 Socialbidrag ges till hushåll under socialbidragsgränsen (l=nej 2=ja) i BILAGA 1:22 4.6 Referensstandard. Indata för referensstandarden utgörs av bostadskostnader och schabloner för hushållets konsumtionsbehov enligt de två bil­ derna nedan. Hur referensstandarden beräknas i modellen och befintliga datafiler beskrivs närmare i bilaga 4. Referens­ standarden används i modellen för beräkning av resultatvari­ abeln DI/REF, dvs hushållets disponibla inkomst divideras med referensstandarden. Konsumtionsandelarna används även i resultatvariabeln Dl/Antal ke. Sid: 1(2) Bostadskostnad por månad i referensstandarden Fil: 88ref 1 : 1 vuxna + 0 barn 1186 2 : 1 vuxna + 1 barn 1707 3 :: 1 vuxna + 2 barn 1941 4 :: 1 vuxna + 3 barn 2174 5 :: 1 vuxna + 4 barn 2435 6 :: 1 vuxna + 5 barn 2695 7 :: 1 vuxna + 6 barn 2959 8 :: 2 vuxna 4- 0 barn 1707 9 :: 2 vuxna + 1 barn 1941 10 :: 2 vuxna + 2 barn 2174 11 :: 2 vuxna + 3 barn 2435 12 :: 2 vuxna + 4 barn 2695 13 :: 2 vuxna + 5 barn 2959 14 :: 2 vuxna + 6 barn 3223 Sid: 2(2) REFERENSSTANDARDDATA Fil: 88ref 1: HushålIskostnader 1 vuxen 25100 2: 1. ökning av (1) vid heltids förvärvsarbete 15 3: HushålIskostnader 2 vuxna 43500 4: Max tillägg/person ocli mån vid tidsbrist 142 5: Ronsumtionsandel (hushållskostnader) för barn < 7 år .5 6: Konsumtionsandel (hushållskostnader) för barn -> 7 år .6 7: Minskning för barn som är heltid på daghem (kr/år) 3580 4.7 Barnomsorqskostnader Barnomsorgskostnaderna kan beskrivas enligt tre alternativa avgiftsstrukturer; en inkomstoberoende timtaxa (privat barn­ omsorg) eller en inkomstoberoende eller inkomstberoende må- nadstaxa. Behovet av barnomsorg beräknas i modellen ur upp- BILAGA 1:23 gifterna om hushållets arbetstider (med tillägg av en timme för restid). Om t ex de vuxna i hushållet (eller en ensamstå­ ende förälder) arbetar heltid så förutsätts barnomsorg er­ fordras på heltid, men om två vuxna i hushållet arbetar halv­ tid så antages hushållet inte ha några barnomsorgskostnader alls osv. Som framgår av bilden nedan kan månadsavgiften re­ duceras vid deltid. Möjlighet finns också att studera system som medger avdrag vid inkomstbeskattningen för barnomsorgs- kostnaderna (upp t o m en övre gräns). Sid: 1(2) DATA FÖR DAGHEMSTAXOR Fil: dagv 1: (P)rivat eller (k)ommunalt K 2: (F)ast eller inkomst(v)arierande avgift V 3: Antal avgiftsmånader per år ii 4: Dagsgräns (tim) för reducerad avgift 5 5: Andel av full taxa efter reduktion .6 6: Månadstaxa för 1,2,3 barn 7: Omräkningsfaktor 8: Timtaxa för 1,2,3 barn 9: Avgiften avdragsgill under kr (per barn) 0 En inkomstberoende månadstaxa beskrivs genom att man anger de övre gränserna för hushållets sammanlagda månatliga bruttoinkomst under vilka de olika månadsavgifterna gäller, se nedan. Befintliga datafiler redovisas i bilaga 3. Övre inkomstgräns - månadstaxa för 1 2,3 barn Sid: Fil: 2(2) dagv 1 : 2499 _ 180 315 385 16 14999 - 1090 1345 1470 2 : 2999 - 240 375 445 17 15999 - 1150 1425 1565 3 : 3499 - 300 435 505 18 16999 - 1210 1485 1625 4 : 3999 - 360 495 565 19 17999 - 1270 1570 1720 5 : 4499 - 420 555 625 20 18999 - 1330 1630 1780 6 : 4999 - 480 615 685 21 19999 - 1390 1705 1860 7 : 5999 - 540 675 745 22 20999 - 1450 1765 1920 8 : 6999 - 600 735 805 9 : 7999 - 670 825 905 10: 8999 - 730 885 965 11 : 9999 - 790 970 1060 12: 10999 - 850 1045 1140 13: 11999 - 910 1135 1245 14: 12999 - 970 1210 1330 15: 13999 1030 1285 1425 BILAGA 1:24 4.8 Bostadskostnader Bostadskostnaderna kan beskrivas som beroende respektive oberoende av hushållets sammanlagda bruttoinkomst. Bilderna nedan visar exempel på dessa två alternativ. Angivna data avser boende i hyreslägenhet. Dataunderlaget redovisas när­ mare i bilaga 3. Vid inkomster över den högsta angivna gränsen förutsätts vid beräkningarna bostadskostnaderna överensstämma med de som angivits för det högsta inkomst- intervallet. Inkomstberoende bostadskostnad per månad för 1-8 personer Sid: 1(1) (Inkomst=hushållets sammanlagda bruttoinkomst) Fil: 88bos övre in- komstgräns 1 2 3 4 5 6 7 8 - 999999: 1700 2140 2390 2605 2790 3000 3205 3415 * Övre inkomstgräns avser den övre gräns under vilken bostadskostnaden utgör de belopp som följer på raden Inkomstberoende bostadskostnad per månad för 1-8 personer Sid: 1(1) (Inkomst=hushållets sammanlagda bruttoinkomst) Fil: 88bosi övre in- komstgräns 1 2 3 4 5 6 7 8 1 - 115000: 1637 1947 2204 2550 2718 2926 3134 3343 2 - 190000: 1785 2131 2380 2550 2813 3021 3230 3438 3 - 250000: 1854 2252 2587 2678 2879 3087 3295 3503 4 - 945000: 1854 2657 2724 3236 2938 3146 3350 3622 * övre inkomstgräns avser den övre gräns under vilken bostadskostnaden utgör de belopp som följer på raden De bostadskostnadsdata som läses in enligt menyn ovan an­ vänds vid modellsimuleringarna endast för typhushåll. Typ­ hushåll med underskottsavdrag förutsätts bo i eget hem och deras bostadskostnader beräknas som summan av inlästa bo­ stadskostnadsdata och räntekostnaden netto (underskottsav- dragen minus skatteeffekten). BILAGA 1:25 För modellhushållen ingår hushållsspecifika bostadskostnader i hushållsbeskrivningen (jfr kapitel 5.2 i huvudtexten). Bo­ stadsbidragen beräknas för modellhushållen på grundval av fö­ regående års bostadskostnad. 4.9 Principer för ändring av data På datorskärmen lämnas ledande information i de fall sådan kan tänkas behövas för att förklara transfereringssystemets regler. Denna information förväntas inte kräva något svar annat än en tryckning på enter(vagnretur)-tangenten. Nya regeldata och ändringar i gamla sker i följande steg: Steg 1: På BESTA's huvudmeny väljs aktuell del av regelsys­ temet (21-28, se avsn 3.1). Steg 2: Frågan om man vill läsa in en helt ny datafil, eller se på eller ändra en gammal datafil, besvaras. Steg 3: BESTA frågar om man vill ändra på den aktuella si­ dan, gå vidare till nästa sida eller avsluta. Om man vill ändra så följer nästa två steg. Steg 4: BESTA frågar vad man vill ändra. Svaret skall ges i form av en siffra, som motsvarar den radsiffra som står framför den punkt, som skall ändras. I några fall kan ändringen bestå av t ex en index-uppräkning, och i så fall ges svaret i form av en förklarad kodsiffra. Steg 5: BESTA skriver ut en pil framför det som skall änd­ ras, skriver ut det värde som var tidigare och frågar vad det nya värdet skall vara. Man svarar med det nya värdet, som efter det man tryckt på vagnretur-tangenten förs upp i tabellen. BILAGA 1:26 Steg 6: Sedan ändringarna införts och man skrivit 0 (=avslu~ ta) kommer frågan "Samma filnamn (S) eller nytt filnamn (N)". Om man vill ha kvar den gamla datafilen måste man här svara "N" och ange nytt filnamn, annars förstörs den gamla datafilen. 5. RESULTATUTSKRIFT FÖR MODELLHUSHÅLL Såsom redovisats i avsnitt 2.7 i det föregående erhålls i resultatutskriften för modellhushåll information om de valda resultatvariablernas fördelning dels i form av en tabell och dels i form av ett diagram, jfr nedan. Ordningsföljden blir, om man enbart trycker på retur-tangenten, tabellen för den första variabeln följt av diagrammet för denna variabel, därefter motsvarande för nästa variabel etc. Genom att i stället ange numret för en resultatvariabel kan man hoppa direkt till tabellen för denna variabel. Det går också att "bläddra" fram och tillbaka genom att ange ett högre eller lägre variabelnummer. Enter=framåt. Lägre var.nr=bakSt. q=avsluta. Val: System:1988 Modellhushåll: Gifta/sambo med barn Variabel: 18 Disponibel inkomst (DI) (red med 'skatteeffekt") Totalt variabel: 133480 mkr Totalt antal hush: 830824 Medelvärde: 160660 Min: 5615 Max: 597526 Totalt Hush bruttoinkomst: 187307 mkr Medel Hush arbetstid: 1.57 Upp tom Andel Upp tom Andel Upp tom Andel 0 .0 100000 4.9 200000 85.0 10000 .0 110000 7.4 210000 89.5 20000 .1 120000 12.9 220000 93.5 30000 .1 130000 19.8 230000 95.6 40000 .2 140000 29.2 240000 96.5 50000 .3 150000 41.7 250000 98.2 60000 .5 160000 53.6 260000 98.7 70000 1.0 170000 63.2 270000 99.0 80000 1.7 180000 73.5 280000 99.1 90000 2.6 190000 78.5 > 280000 100.0 BILAGA 1:27 Enter=framåt. Lägre var.nr=bakåt. LZ=Lorentzk. q=avsluta. Val: System:1988 Modellhushåll:Gifta/sambo med barn Variabel: 18 Disponibel inkomst (DI) (red. med "skatteeffekt"} Entropi: Gini: .14 Antal I ! ■ I I I 50000 100000 150000 200000 250000 Utöver dessa standardutskrifter finns andra utskriftsalter- nativ som ger ytterligare information om fördelning och för­ delningsprofiler, t ex koordinaterna för Lorentzkurvan. Des­ sa möjligheter redovisas nedan under rubrikerna analysenhet, Lorentzkurva, fördelningsmått och fördelningsprofil. Analysenhet I standardutskrifterna förutsätts hushållet vara analysen­ het, dvs hushållets storlek påverkar ej hushållets vikt. En invändning som kan riktas mot detta förfaringssätt är att individers ekonomiska standard knappast är av mindre bety­ delse för att de ingår i större hushåll (Nicholson & Button, 1976; Danziger & Taussig, 1979). Om t ex ett hushåll med två vuxna (utan barn) har en standard under existensminimum bör detta anses ekvivalent med att två (och inte ett) hushåll med en ensamstående (utan barn) har motsvarande låga stan­ dard. Fördelningsmått, medelvärde etc beräknade under förutsätt­ ningen att individen utgör analysenhet erhålls genom att (i stället för att trycka på retur-tangenten) skriva "IND". Vid beräkningarna förutsätts då att alla personer i ett hushåll BILAGA 1:28 har samma ekonomiska standard och alla i hushållet, inklusi­ ve barn, ges samma vikt. Som utskrift erhålls samma typ av tabell och diagram som för hushållet, men ett "I" efter "Medelvärde", "Gini" etc markerar att individen förutsatts vara analysenhet. För ett exempel på utskrift se bilaga 2, avsnitt 3. Lorentzkurva Möjlighet finns att få en utskrift av Lorentzkurvans funk­ tionsvärden (y-koordinater) genom att skriva "LZ" då dia­ grammet för aktuell resultatvariabel visas på skärmen. Pro­ grammet sorterar då hushållen efter storlek på resultatvari­ abeln, t ex disponibel inkomst. Därefter beräknas hur stor andel av hushållens sammanlagda disponibla inkomst som hus­ hållen med lägst inkomst har, och resultatet skrivs ut en­ ligt exemplet nedan, som avser makar/samboende med. barn. Enter=framåt. Variabelnr=Ny Lorenzk (y-axel) Val: System:1988 Modellhushåll:Gifta/sambo med barn Variabel(x): 18 Disponibel inkomst (DI) {red med skatteeffekt Vientil LZ grKns Vientil LZ grXns 1 0.026 100105 11 0.455 161540 2 0.06 116567 12 0.506 165984 3 0.097 123239 13 0.559 172394 4 0.136 130499 14 0.613 176316 5 0.178 135612 15 0.669 183787 6 0.221 140560 16 0.728 192742 7 0.265 144339 17 0.789 200007 8 0.311 148438 18 0.852 211028 9 0.358 152796 19 0.92 226117 10 0.406 156515 20 1.000 597526 LZ = Lorentzkurvans y-koordinat Gräns = Högsta värde i resp. vientil (för variabel x) Hushållen är indelade i vientiler, tjugondelar. Vientil 1 utgörs av de 5 % av hushållen som har lägst disponibel in­ komst, vientil 2 av de 10 % som har lägst inkomst etc. För varje vientil anges i utskriften den sammanlagda disponibla inkomsten som andel av den totala disponibla inkomsten för samtliga hushåll. Vidare anges också den övre gränsen, dvs den i vientilen högsta förekommande disponibla inkomsten. BILAGA 1:29 Lorentzkurvan brukar illustreras i ett Lorentzdiagram där diagonalen motsvarar det fall att alla hushållen har lika inkomst, jfr nedan. Andel av total disponibel inkomst (%) 60 - 40 - 20. 100 % Hushållen sorterade efter stigande disponibel inkomst. Fördelninqsmått För att standardutskrifterna skall kunna erhållas snabbt an­ vänds en approximativ metod för beräkning av Gini-koeffici- enten och Entropimåtten. I samband med att hushållen sorte­ ras efter resultatvariabelns storlek vid bestämningen av Lo­ rentzkurvan beräknas emellertid exakta värden för fördel- ningsmåtten. Gini-koeffficienten skrivs ut med 4 decimaler, se utskriften ovan. De beräknade värdena förs sedan också in i diagramutskriften. Tiden för sortering av tal, liksom också den exakta beräk­ ningen av Gini-koefficienten, är proportionell mot kvadraten på antalet tal vid användning av vanliga beräkningsmetoder. Detta medför att beräkningarna blir tidskrävande då antalet tal blir stort. För t ex 2000 tal krävs 400 gånger så lång tid som för 100 tal. För att få en snabb beräkning av Lo­ rentzkurvan har därför en ny metod utvecklats för vilken tidsåtgången är en linjär funktion av antalet tal. Då mo­ dellhushållen uppgår till mer än 500-1000 stycken ger detta väsentligt kortare beräkningstider. BILAGA 1:30 Ginikoefficienten utgör medelvärdet av det absoluta värdet av skillnaderna mellan variabelvärdena, dvs = XI lxi - xll i=l j=l där 3F är det genomsnittliga värdet på resultatvariabeln (t ex inkomst) över de n hushållen eller individerna och x^ är hushåll eller individ i's värde. Ginikoefficienten har emellertid också en geometrisk tolkning, nämligen två ggr ytan mellan diagonalen och Lorentzkurvan i ett Lorentz- diagram. Detta utnyttjas i programmet där ytan under Lorenz- kurvan beräknas i samband med att Lorentzkurvan bestäms, varefter Ginikoefficienten erhålls enligt sambandet: Gini = 2 * (0,5 - Yta) Entropimåtten bestäms enligt: Entropi (cx ) 1 i=l för fem olika värden på parametern d. Ju lägre (negativt) värde på parametern ct desto större vikt läggs vid skillnaden mellan hushåll med låga värden på resultatvariabeln (jfr Cowell, 1984). För tolkningen av fördelningsmåtten se kapi­ tel 5 och bilaga 1 i (Hederstierna & Schwarz, 1987). Fördelningsprofil Transfereringars "fördelningsprofil", dvs i vad mån de i störst utsträckning går till hushåll med låga eller höga inkomster, eller standard, kan beräknas efter det att man för aktuell inkomst- eller standardvariabel skrivit "LZ" och fått en utskrift av Lorentzkurvans funktionsvärden. En för­ utsättning är då att den transferering som man vill studera finns med bland resultatvariablerna. Genom att skriva trans­ fereringens variabelnummer erhålls utskrift av andelsvärden. BILAGA 1:31 I exemplet nedan beskrivs bostadsbidragens fördelningsprofil i relation till hushållens disponibla inkomst. Enter=framUt. Variabelnr=Ny Lorenzk (y-axel) Val: System:1988 Modellhushåll:Gifta/sambo med barn Variabel(x): 18 Disponibel inkomst (DI) {red. med "skatteeffekt”} Variabel(y): 10 Summa bostadsbidrag Vientil LZ GRäNS vientil LZ grXns 1 0.249 100105 11 0.871 161540 2 0.376 116567 12 0.887 165984 3 0.448 123239 13 0.928 172394 4 0.547 130499 14 0.945 176316 5 0.626 135612 15 0.972 183787 6 0.682 140560 16 0.976 192742 7 0.716 144339 17 0.976 200007 8 0.78 148438 18 0.985 211028 9 0.810 152796 19 0.999 226117 10 0.856 156515 20 1.000 597526 YTA= .756 LZ = Lorentzkurvans y-koordinat Gräns = Högsta värde i resp. vientil (för variabel x) ******** Hushållen sorterade efter stigande värde på variabel x ******** Andelen för vientil 1, 2 etc utgör den andel av de totala bostadsbidragen till barnfamiljerna som går till de 5 %, 10 % etc av hushållen som har den lägsta ekonomiska standar­ den. Resultatet kan illustreras i ett generaliserat Lorentz- diagram enligt nedan. Det värde på "Yta" som skrivs ut i ta­ bellen utgör ytan under kurvan. För bidrag till hushållen gäller att om ytan är större än 0,5 så har bidraget en posi­ tiv fördelningsprofil. Andel av bostadsbidragen (%) 60 - Hushållen sorterade efter stigande disponibel inkomst. 100 %80 BILAGA 1:32 6. FILNAMN Data för olika år, olika delar av skatte- och bidragssyste­ met och för olika uppsättningar hushåll finns lagrade på ett antal olika datafiler. Vid användning av version BEST behö­ ver användaren inte hålla reda på namnen på dessa datafiler eftersom systemnamn och namn på hushållsuppsättningar anges med vanlig text på menyerna. Vid användning av version BESTA behöver datafilnamnen anges. Detta gäller både befintliga datafiler och vid inläsning av nya data. BEST-programmen håller reda på olika typer av datafiler ge­ nom att de inne i programmen tilldelas speciella suffix. Detta ger användaren (nästan) fria händer att namnge nya da­ tafiler. Exempelvis har en hushållsdatafil suffixet .hus, en skattedatafil har suffixet .skt och en resultatdatafil .res. Dessa suffix används endast internt i programmet och ses in­ te av användaren som kan ange ett valfritt namn (på upp till 8 tecken), t ex samma namn på olika typer av datafiler inom samma transfereringssystem. Användaren kan t ex samtidigt kalla en skattedatafil för NY88, en barnomsorgstaxa NY88, ett transfereringssystem NY88, etc. En allmän begränsning är dock att två datafiler av samma typ (t ex skattedatafiler) inte kan ges samma namn (på samma diskett eller directory) för då kommer endast den sist namngivna datafilen att finnas kvar. Som huvudregel gäller att filnamnen inte får vara mer än 8 tecken långa (t ex NY88 är 4 tecken). Ett undantag utgör systemdatafiler som inte får ges mer än 5 tecken, men de kan samtidigt också ges ett långt systemnamn som visas i BEST- menyn (jfr avsn 3.2). Filnamnen får inte innehålla något punkttecken. En skattedatafil får således t ex inte kallas SKATT.88, men kan kallas SKATT88. Namnen på befintliga datafiler kan man t ex få reda på genom att i BESTA-menyn (se avsn 3.2 och 3.3) i stället för fil­ namn skriva ett frågetecken (?). Man kan också efter att ha BILAGA 1:33 valt 1 eller 21-28 i BESTA's huvudmeny besvara frågan om nytt (N) eller gammalt (G) filnamn med G och sedan skriva ett frågetecken. Filnamnen för hushållen i BEST'S typhushållsmeny och modell- hushållsmeny är Tl, T2 etc respektive Ml, M2 etc. Vid an­ vändning av BEST-versionen ges resultatfilerna automatiskt ett namn som är lika med systemfilnamnet + hushållsnamnet, t ex 88M1 om simuleringen avsett 1988 års system och den första uppsättningen modellhushåll. BILAGA 2:1 EXEMPEL PÅ ANVÄNDNING AV BEST-PROGRAMMET Användningen av BEST-systemet skall här konkret illustreras med några enkla exempel som närmast är avsedda som komple­ ment till programbeskrivningen i bilaga 1. De två första av­ ser typhushåll med version BEST respektive BESTA, och det tredje exemplet modellhushåll. 1. Typhushåll - BEST Bland makar med barn är det vanligt att en av makarna arbe­ tar deltid. Hushållets ekonomiska resurser bestäms inte enbart av inkomsten utan bidragsreglernas utformning, barn- omsorgstaxan och skattesatserna är också av betydelse. Vi skall här med hjälp av en uppsättning typhushåll belysa hur ekonomin för hushåll med olika antal barn påverkas när ar­ betstiden varieras. Efter start av BEST väljs i huvudmenyn "2" för typhushåll. I den specialmeny för typhushåll som då kommer fram väljs "t" för inläsning av en ny uppsättning typhushåll. För att stu­ dera situationen för makar i vanliga lönelägen kan vi t ex välja värden för de olika variablerna enligt nedan: Sid: 1(1) TYPHUSHÂLL Fil: NY 1 Från Till Steglängd Antal vuxna 2 - 2 Antal barn i daghemsåldern 0 4 _ 3 Antal barn över daghemsåldern 1 1 - 4 Heltidsinkomst - vuxen 1 120000 120000 _ 5 Heltidsinkomst - vuxen 2 110000 110000 _ 6 Arbetstid - vuxen 1 1 1 _ 7 Arbetstid - vuxen 2 0 1 .25 8 Underskottsavdrag - vuxen 1 0 0 _ 9 Underskottsavdrag - vuxen 2 0 0 - 10: Kommunalskatt (%) 30 30 Hushållsnamn: Makar 1-5 barn heltid resp varierad arbetstid Som framgår av bilden har vi här varierat antalet barn och make 2's arbetstid men hållit övriga variabler konstanta. BILAGA 2:2 Genom att välja hushåll med barn i förskoleåldern (antal 0-4) kan även effekterna av en inkomstberoende daghemstaxa och variationer i behovet av barnomsorg studeras. När alla variabelvärdena specificerats väljs "0" för avslut­ ning varefter frågan om hushållsnamn kommer upp. Här har vi angett "Makar 1-5 barn heltid resp varierad arbetstid". Detta hushållsnamn förs automatiskt in i BEST'S meny för valbara typhushåll och kryssas för på vanligt sätt genom val av motsvarande siffra. Därefter kan vi i huvudmenyn välja "1" för skatte- och bi­ dragssystem och i specialmenyn kryssa för exempelvis 1988. Efter återgång till huvudmenyn väljs "4" och sedan några re­ sultatvariabler, t ex 13 (Summa bidrag), 17 (Disponibel in­ komst brutto), 20 (Ekonomisk standard 2 = Dl/Antalet k. e.) och 40 (Effekt make l's inkomst + 10 000 kr). Samtliga val som görs i de olika specialmenyerna förs auto­ matiskt in i huvudmenyn, jfr bilden nedan. Om man vill ändra något val före start av beräkningarna kan detta göras genom att gå tillbaka till specialmenyerna. Skriv den siffra (1-4) som står framför det alternativ som skall bestämmas. Välj antingen typhushåll (2) eller modellhushåll (3). b=beräkna nya resultat. v=visa gamla resultat. q=avsluta ?=info Val: 1 Skatte- och bidragssystem 1988 2 Systematiska typhushåll Makar 1-5 barn heltid resp varierad arbetstid 3 Representativa modellhushåll (Hf<65) 4 Resultatvariabler Summa bidrag Disponibel inkomst brutto Ekonomisk standard 2 (=DI/Antal k.e.) Effekt make l:s inkomst +10000 Kr Beräkningarna startas genom att man skriver "b" och resulta­ ten för de olika hushållen erhålls sedan i tabellform, en BILAGA 2:3 tabell för varje resultatvariabel. Tabellerna består i detta fall av fem kolumner (varierande antal barn) och fem rader (varierande total arbetstid). Arbetstid 1 för hushållet sva­ rar här mot det fall att make 2 inte arbetar alls. I den första tabellen visas "Summa bidrag", som här utgörs av barnbidrag och bostadsbidrag och således ökar med ökande barnantal. Bostadsbidragens avtrappning med ökande inkomst medför att bidraget här minskar med ökande arbetstid. För enbarnsfamiljen är bidraget slutavtrappat vid arbetstid mindre än halvtid. System:1988 Typhushåll:Makar 1-5 barn heltid resp varierad arbetstid Heltidsinkomst Vuxen 1: 120000 Vuxen 2: 110000 Arbetstid Vuxen 1: 1 Vuxen 2: 0 - 1 Underskottsavdrag Vuxen 1: 0 Vuxen 2: 0 iabel: l : Hush : 13 Summa arbetstid bidrag \ Kolumn : Antal barn 1 2 3 4 5 1 13990 24502 39046 55690 73558 1.25 9684 20196 34740 51384 69252 1.5 5820 15454 29998 46642 64510 1.75 5820 11640 25213 41857 59725 2 5820 11640 20376 37072 54940 Följande två tabeller visar den disponibla inkomsten och den ekonomiska standarden. Den disponibla inkomsten, som utgör summan av inkomster och bidrag minus skatter och barnom- sorgsavgift, ökar både med ökande arbetstid och ökat barnan­ tal. Vid ökad arbetstid ökar dock den disponibla inkomsten mindre för hushåll med tre eller fler barn än för hushåll med färre barn. Vid beräkningen av den ekonomiska standarden har antalet konsumtionsenheter förutsatts vara 1,73 för två vuxna, 0,5 för barn under skolåldern och 0,6 för barn i skolåldern. Dessa data ingår i bestämningen av referensstandarden (jfr bilaga 1, avsn 4.6 och bilaga 4). De kan ändras genom an­ vändning av version BESTA. Som framgår av tabellen påverkar BILAGA 2:4 här barnantalet effekten av arbetstidsökningen på samma sätt som för resultatvariabeln disponibel inkomst, men skillnaden mellan familjer med olika antal barn är mer markerad. System:1988 Typhushåll:Makar 1-5 barn heltid resp varierad arbetstid Heltidsinkomst Vuxen 1: 120000 Vuxen 2: 110000 Arbetstid Vuxen 1: 1 Vuxen 2: 0 - 1 Underskottsavdrag Vuxen 1: 0 Vuxen 2: 0 Variabel: 17 Disponibel inkomst brutto Rad:Hush arbetstid \ Kolumn:Antal barn 1 2 3 4 5 1 92690 103202 117746 134390 152258 1.25 108821 112931 125891 141743 159611 1.5 122920 125360 138221 154040 171908 1.75 140795 133305 143853 158957 176825 2 154620 145150 150421 165412 183280 System:1988 Typhushåll: Makar 1-5 barn heltid resp varierad arbetstid Heltidsinkomst Vuxen 1: 120000 Vuxen 2: 110000 Arbetstid Vuxen 1: 1 Vuxen 2: 0 - 1 Underskottsavdrag Vuxen 1: 0 Vuxen 2: 0 Variabel: 20 Ekonomisk standard 2 (=DI/Antal k.e.) : Hush arbetstid \ Kolumn :Antal barn 1 2 3 4 5 1 39729 36428 35327 35061 35139 1.25 46643 39862 37770 36979 36836 1.5 52686 44249 41470 40187 39674 1.75 60348 47053 43159 41470 40808 2 66273 51234 45130 43154 42298 Nästa tabell utgör resultatutskriften för marginaleffekten då make 1 ökar sin inkomst med 10 000 kr. Att effekten här endast obetydligt påverkas av antalet barn beror på de nya spärreglerna i bostadsbidragsbestämmelserna som medför att bostadsbidraget inte reduceras innevarande år utan först efter två år. BILAGA 2:5 System:1988 Typhushåll:Makar 1- 5 barn heltid resp varierad arbetstid HeItidsinkomst Vuxen 1: 120000 Vuxen 2 : 110000 Arbetstid Vuxen 1: 1 Vuxen 2 : 0-1 Underskottsavdrag Vuxen 1: 0 Vuxen 2 : 0 Variabel: 40 Effekt make l:s inkomst +10000 Kr Rad:Hush arbetstid \ Kolumn: Antal barn 1 2 3 4 5 1 50 50 50 50 50 1.25 50 54 55 56.3 56.3 1.5 50 54 55.3 56.3 56.3 1.75 50 56.6 59.4 60.5 60.5 2 50 56.6 56.6 56.6 56.6 2. Typhushåll - BESTA Under perioden 1982-1986 förändrades transfereringssystemet i ett flertal olika avseenden, t ex i vad avser skatteskalor och avdragsregler, bostadsbidragsregler, barnbidrag, etc. Un­ der början av perioden ökade lönerna nominellt något långsam­ mare än den allmänna prisstegringstakten, men motsatsen gäll­ de under slutet av perioden. Löneökningstakten varierade nå­ got mellan olika branscher men vi räknar här med 35 % som ett ungefärligt genomsnitt för perioden 1982-1986. Konsument­ prisindex ökade med 31,7 %, dvs en nominell löneökning på 35 % för perioden i dess helhet innebar något ökade reallö­ ner (per timme, före skatt). Vi ska här illustrera användningen av BESTA genom att under­ söka den samlade effekten av ovan nämnda förändringar för hushåll som består av ensamstående med 1-3 barn. Barnen för­ utsätts vara i skolåldern så att t ex ändrade daghemstaxor ej påverkar resultatet. Vidare förutsätts hushållen bo i hy­ reshus med för respektive hushållsstorlek och inkomst genom­ snittlig hyra (jfr bilaga 3). Vi studerar således ej här ef­ fekten av de ändrade skattereglerna för underskottsavdrag. BILAGA 2:6 Först används valalternativen 1 (typhushåll) och 23 (bostads­ bidrag) i BESTA's huvudmeny (jfr bilaga 1, avsn 3). Två oli­ ka uppsättningar typhushåll läses in; en för 1982 och en för 1986. Den enda skillnaden mellan dem är att lönerna år 1986 är 35 % högre. Föräldern antages ha en inkomst på mellan 55 000 och 135 000 kr (år 1982) vid heltid, men arbeta 75 % av heltid. Då det gäller bostadsbidragsreglerna (val 23) sätts den bidragsgrundande inkomsten till den procentandel av årets inkomst som motsvarar löneläget 2 år tidigare (bo­ stadsbidragen beräknas i regel på 2 år gamla inkomstuppgif­ ter) . Efter val 3 i BESTA's huvudmeny får vi den meny där trans- fereringssystemet definieras. 1982 års system specificeras enligt följande figur (jfr bilaga 1, avsn 3). Val<«iffral>1 -»EnaamSS O. Avbryt Använd följande filer ■ i. Hushål 1 8. Skatter och ex.min 82skt 3. Skattereduktion 82red 7 år (% av basbeloppet) 65 Bidrag över norm ges för barnomsorgsutgifter (0=nej, l=ja) 1 Norm för barn < 7 år med barnomsorgsutgifter (% av basbeloppet) 40 Norm för barn < 7 år vid egen vård (% av basbeloppet) 50 Ev. ersättning över norm för resor mm, ej för­ värvsarbetande (kr) 2000 Ev. ersättning över norm för resor mm, förvärvs­ arbetande (kr) 2000 Socialbidragsreglerna varierar mellan olika kommuner i flera avseenden, t ex i vad avser normer, vilka typer av utgifter som ersätts över norm och skillnaden i ersättning vid kort­ varigt eller mer långvarigt socialbidragsbehov. Data i ta­ bell 3:16 är således ett exempel på regeldata. De utgör en ungefärlig tolkning av Socialstyrelsens allmänna råd från 1985. Befintliga datafiler för 1983-1986 och 1988 (SOC83 - SOC86, SOC88) innehåller samma data som tabell 3:16 utom vad gäller basbeloppen och ersättningen över norm för resor mm. BILAGA 4:1 REFERENSSTANDARDEN I BEST För att ge en uppfattning om vilken ekonomisk standard ett hushålls ekonomiska resurser ger möjlighet till ingår bland resultatvariablerna i BEST ett antal olika standardmått. En av dessa utgör kvoten mellan hushållets disponibla inkomst och en jämförelsestandard; här betecknad referensstandard. Referensstandarden varierar mellan hushåll av olika storlek och sammansättning och kan också göras beroende av förvärvs­ arbetets omfattning. Syftet med detta kvotmått är att ge möj­ lighet till något mer rättvisande standardjämförelser mellan olika typer av hushåll än som kan göras om enbart hushållets disponibla inkomster jämförs. Referensstandarden avses mot­ svara en jämförelsevis låg standard, men det är också möj­ ligt att välja indata så att referensstandarden blir högre. Referensstandarden är konstruerad som summan av ett hushålls boendekostnader och kostnaderna för övrig konsumtion, beräk­ nade enligt någon schablonmetod. I befintliga datafiler för referensstandarden har boende­ kostnaderna beräknats som ett medelvärde för hela landet av hyreskostnaderna i flerbostadshus vid en ytstandard enligt norm 2, dvs vardagsrum + kök + 1 rum per två personer i hus­ hållet. Uppgifter om hyran för olika lägenhetsstorlekar har hämtats från SCB's bostads- och hyresundersökningar (jfr bi­ laga 3, tabell 3:1), vilket ger boendekostnader enligt ta­ bell 4:1 för år 1985-1988. Övriga kostnader Schablonbelopp för andra kostnader än boendekostnaderna kan t ex bestämmas med utgångspunkt från de årligen fastställda normalbeloppen i existensminimum i skattelagstiftningen vil­ ka för år 1987 var 23 900 kr för en vuxen och 41 400 kr för två vuxna. BILAGA 4:2 Tabell 4:1 Bostadskostnader i referensstandarden (kr/månad) 1985 1986 1987 1988 1 vuxen + 0 barn 965 1032 1100 1188 1 vuxen + i barn 1384 1487 1589 1716 1 vuxen + 2 barn 1574 1685 1803 1947 1 vuxen + 3 barn 1764 1882 2016 2177 1 vuxen + 4 barn 1973 2098 2258 2439 1 vuxen + 5 barn 2181 2314 2500 2700 1 vuxen + 6 barn 2426 2572 2775 2998 2 vuxna + 0 barn 1384 1487 1589 1716 2 vuxna + 1 barn 1574 1685 1803 1947 2 vuxna + 2 barn 1764 1882 2016 2177 2 vuxna + 3 barn 1973 2098 2258 2439 2 vuxna + 4 barn 2181 2314 2500 2700 2 vuxna + 5 barn 2426 2572 2775 2998 2 vuxna + 6 barn 2670 2830 3050 3295 Vid prövning av rätt till nedsatt skatt vid låg inkomst görs jämförelse med hushållets taxerade inkomst och således ej med bruttoinkomsten. Nödvändiga kostnader för inkomstens förvärvande, t ex kostnader för arbetsresor, ingår således ej i normalbeloppen. Tillägg för sådana kostnader kan göras vid bestämningen av referensstandarden och uttrycks då för varje heltidsarbetande vuxen som en procentandel av schablon­ beloppet för en vuxen. Vid beräkningen av referensstandarden vid deltidsarbete förutsätts denna kostnad vara proportio­ nell mot förvärvsarbetets omfattning. Schablonbeloppet för hushållsutgifterna för barn uttrycks i indata för referensstandarden som en andel av beloppet för en vuxen. Olika andelar kan väljas för barn under 7 år, respektive 7 år och äldre. Vid extern barnomsorg kan hus­ hållsutgif terna för barn bli lägre, t ex genom att de får mat mm på daghem. Detta kan beaktas genom att i indata ange det avdrag som i detta fall bör göras för sådana kostnader. BILAGA 4:3 Exempel på referensstandarddata för andra kostnader än bo­ endekostnader ges i tabell 4:2. Tabell 4:2 Indata för beräkning av övriga kostnader i refe­ rensstandarden för år 1987. Hushållskostnader 1 vuxen 23 900 Ökning av (1) vid heltids förvärvsarbete (%) 10 Hushållskostander 2 vuxna 41 400 Max tillägg/person och mån vid tidsbrist 136 Konsumtionsandel (hushållskostnader) för barn <7 år .5 Konsumtionsandel (hushållskostnader) för barn =>7 år .6 Minskning för barn som är heltid på daghem (kr/år) 3410 Som framgår av tabellen ovan finns också möjlighet att genom ett "tidsbristtillägg" beakta hushållsutgifternas beroende av tillgång till tid som kan utnyttjas till "hemproduktion". Enligt Konsumentverket kan matkostnader mm för en familj med två vuxna och två barn bli omkring 600 kr högre per månad om halvfabrikat och färdigvaror utnyttjas jämfört med om man ut­ går från en "råvarukorg". Som indata anges maximalt tidsbristtillägg, T, per person och månad. Vid beräkningen av referensstandarden görs detta tillägg då de vuxna i hushållet arbetar heltid. Vid mindre omfattande förvärvsarbete reduceras tillägget så att det blir 0 för tvåbarnsfamiljer där den ena maken arbetar heltid och den andre halvtid. I programmet beräknas tidsbristtillägget för hushåll med en respektive två vuxna enligt följande uttryck: TB(1) = T * N * [1 - (1-K) * 8/N] (om högerledet är > 0) TB(2) = T * N * [1 - (2-K-L) * 8/N] (om högerledet är > 0) där N är antalet personer i hushållet och K och L är arbetad tid som andel av heltidsarbete för den ena respektive den andra maken. Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 870476-4 från Statens råd för byggnadsforskning till Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm. R28: 1989 ISBN 91-540-5018-9 Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Art.nr: 6709028 Abonnemangsgrupp : X. Samhällsplanering Distribution: Svensk Byggtjänst 171 88 Solna Cirkapris: 60 kr exkl moms