I n s t i t u t i o n e n f ö r Ku l t u r vå rd ADMINISTRATIVA INDELNINGAR OCH OMRÅDESNAMN I GÖTEBORG 
 Frida Corneliusson Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen med huvudområdet kulturvård med inriktning mot bebyggelseantikvarisk verksamhet
 2018, 180 hp Grundnivå 2018:4 2 ADMINISTRATIVA INDELNIGNAR OCH OMRÅDESNAMN 
 I GÖTEBORG Frida Corneliusson Handledare: Ulrich Lange Examensarbete 15 hp 
 Bebyggelseantikvariskt program, 180 hp GÖTEBORGS UNIVERSITET ISSN 1101-3303 
 Institutionen för kulturvård ISRN GU/KUV—18/4-SE 
 3 4 UNIVERSITY OF GOTHENBURG http://www.conservation.gu.se Department of Conservation Fax +46 31 786 4703 P.O. Box 130 Tel +46 31 786 0000 SE-405 30 Göteborg, Sweden Program in Integrated Conservation of Built Environments Graduating thesis, BA/Sc, 2018 By: Frida Corneliusson Mentor: Ulrich Lange A B S T R A K T Uppsatsen handlar om olika typer av indelningar som funnits och finns i Göteborg. I huvudsak handlar detta om territoriella, administrativa indelningar men också områdens namn, som är en typ av indelning. Syftet är att förstå och sammanställa vilka typer av indelningar (och därmed namn) som funnits, hur de har fungerat och varför de funnits, försvunnit eller förändrats. Målet är också att ge en bredare bild av både Göteborgs- och indelningarnas historia, samt att förstå i vilket sammanhang dagens indelningar finns och förändras. Uppsatsens metod är delvis induktiv och består i att sammanställa olika typer av källmater- ial och litteratur om indelningar för att därifrån försöka förstå, förklara och sammanställa dess samman- hang. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av litteratur om Göteborgs stadsplanemässiga och administrativa historia samt ortnamnsforskning. I uppsatsen behandlas indelningar som stadens gränser, landerier, rotar, församlingar, kvarter och kvartersnamn, gatuadresser, fastighetsbeteckningar, stadsdelar, stadsdelsnämnsområden, primärområden med flera. Uppsatsens resultat visar på, och diskuterar, att in- delningar uppstått och förändrats efter olika syften. I början av 1900-talet samordnades flera indelning- styper men fortfarande finns det många olika, vars betydelse och användande varierar mellan personer och sammanhang. Även ett områdesnamns innebörd kan förändras mer eller mindre medvetet, till exem- pel av nya behov eller av ”mäklarspråk”. Namn försvinner om de inte används och namn på indelningar kan tänkas vara mer lättföränderliga då de lättare kan ersättas av nya indelningar, än det som vanligtvis betraktas som ortnamn. Title in original language: Administrativa indelningar och områdesnamn i Göteborg Language of text: Svenska Number of pages: 61 + 7 Keywords: Göteborg, indelningar, ortnamn ISSN 1101-3303 ISRN GU/KUV—18/4—SE 
 5 6 1. Inledning 9 1.1 Bakgrund 9 1.2 Syfte och mål 9 1.3 Frågeställningar 10 1.4 Metod och material 10 1.5 Avgränsningar 11 1.6 Tidigare forskning och teoretisk referensram 11 1.7 Disposition 14 1.8 Begreppsdefinitioner 15 2. Bakgrunder till administrativa indelningar 16 2.1 Bakgrund till Göteborgs historia och stadsplaner 16 2.2 Indelningarnas bakgrund: Hur och av vem staden indelats 17 2.3 Om hur administrativa namn ges 18 3. Typer av indelningar 20 3.1 Indelningar med äldre ursprung 20 3.1.1 Göteborgs stad och inkorporeringarna 20 3.1.2 Municipalsamhällen 21 3.1.3 Landerier 22 3.1.4 Rotar 23 3.1.5 Socknar och församlingar 25 3.1.6 Stadsdelar 29 3.1.7 Kvarter och kvartal 32 3.1.8 Kvartersnamn och lägenhetsnamn 32 3.1.9 Gatunamn 35 3.1.10 Fastighetsbeteckningar och traktnamn 37 3.1.11 Distrikt 37 3.2 Nyare typer av områdesindelningar 38 3.2.1 Stadsdelsnämndsområden 38 3.2.2 Primärområden 38 3.2.3 Basområden 38 3.2.4 Mellanområden 38 4. Exempel på indelningars uppkomst och förändring 39 4.1 Indelningar med förändrade namn 39 4.1.1 Bagaregården - Härlanda 39 4.1.2 Hagas delar och gator 40 4.2 Områdesnamn som försvann 41 4.2.1 Sydstaden 41 4.2.2 Anneberg och Albostaden 42 4.2.3 Christinedalshöjden 43 4.3 Idéer om bergsnamn 43 4.4 Hur namn skrivs i olika tider 44 4.5 Hur komplicerade adresser kan uppstå 45 5. Nya områdesnamn 47 6. Resultat och diskussion 51 6.1 Idéer om indelningarnas sammanhang och förändring 51 6.2 Om indelningsnamnens förändringar 52 6.3 Indelningar idag 53 7. Sammanfattning 54 8. Referenslista 57 8.1 Otryckta källor 57 8.1.1 Arkiv 57 8.1.2 Informanter 57 8.1.3 Internetkällor 58 8.2 Tryckta källor och litteratur 59 8.3 Figur- och tabellförteckning 61 Bilagor 1 Bilaga 1: Hur man hittar information om indelningar 1 Bilaga 2: Distriktsexempel 2 Bilaga 3: Karta över stadsdelsnämndsområden & primärområden 3 Bilaga 4: Karta 1855 4 Bilaga 5: Karta 1809 5 Bilaga 6: Landerierna 6 7 8 1 . I N L E D N I N G 
 1.1 Bakg rund behov av att benämna platser. Men dessa olika typer av indelningar hänger ihop, då de uppstår Den här uppsatsen handlar om indelningar i och och förändras genom varandra, som att även de av Göteborg. Bakgrunden till ämnet beror på att i administrativa indelningarna måste gå att fysiskt källor och litteratur om Göteborg, från olika tider, hitta. Därför har alla indelningar någon typ av finns många olika typer av indelningar och benämning, så även om ett rotenummer inte är ett benämningar på områden. Ofta nämns de bara typiskt namn, så blir det ett namn på en indelning som självklarheter i sitt sammanhang, vilket inte som används för att identifiera ett område. Jag alltid är lika lätt att förstå i efterhand, även om använder därför områdesnamn som begrepp för alla man ofta av sammanhanget förstår ungefär vad typer av benämningar på indelningar, både ad- det innebär. Tanken med uppsatsen är att genom ministrativt och folkligt uppstådda, och även om att sammanställa och förtydliga olika typer av in- de endast består av siffror. delningar, varför de uppstått och hur de har förändrats, både för att ge mer förståelse för Dessa två typer av indelningar har också fått ge Göteborgs historia i sig, men också för att göra det namn till uppsatsen Administrativa indelningar och lättare att i framtiden ta till sig annan information, områdesnamn i Göteborg, eftersom även om bara In- om historia, om Göteborg eller om nutida indel- delningar i Göteborg hade innefattat båda delarna ger ningar. det ett mer beskrivande namn för vad det handlar om. Indelningar handlar om ett ordnande. Indelning betyder enligt Svensk ordbok ”upprättande av natur- Skriven historia är ofta som en som linjär berät- liga delar eller undergrupper”.1 I detta sammanhang telse bakåt. Vi utgår ofta vad som idag finns, handlar det alltså om olika sätt att dela in Göte- backar och berättar om allt som kan kopplas till borgs territoriella yta efter olika syften. I huvudsak platsen/byggnadens förflutna och kallar det gam- skulle de kunna skiljas på indelningar som görs av malt och historiskt. Men vad som finns idag är ett mer administrativa orsaker och de som snarare resultat av mer eller mindre medvetna beslut, man görs för att kunna orientera sig.. har låtit något vara kvar, skapat eller förändrat något. Det som finns i staden idag som är ”histor- De administrativa indelningarna handlar fram- iskt” har inte bara gått igenom tiden utan ofta förallt om att koppla olika samhälleliga idéer om också genom politiska beslut, som både fysiskt och hur staden (eller något i staden) ska fungera, till innehållsmässigt format dem eller det. Men det är den territoriella ytan som staden utgör. Det kan inte bara det som idag finns som är Göteborgs ibland ses som ett mellanting mellan politik och historia, genom besluten som skapat det som vi ser stadsplaner, eftersom indelningen inte i sig skapar som Göteborg idag har också andra delar i Göte- fysiska förändringar i staden men ändå kan vara borgs berättelse försvunnit. Jag vill ta reda på en en del i stadsbyggandet. De olika idéerna är då bredare berättelse om Göteborg, vad som är uppkomna på olika sätt och av olika anledningar, Göteborg idag, vad som lett fram till det men ock- till exempel för att alla ska få plats i kyrkorna eller så se till delar av Göteborg som har försvunnit. för att kräva in skatt, vilket gör att indelningarna Hur har de administrativa indelningarna av är utformade på olika sätt och av olika personer Göteborg beslutats, varför och vad har de resul- eller institutioner. De olika indelningarna kan ock- terat i? så koppla samman människor genom till exempel gemensamma skolor, och de kan också skapa ge- 1 .2 Sy f te och mål mensamma idéer om vad staden, områden eller indelningar innebär. Albert Lilienberg skriver i inledningen till sin bok Stadsbildningar och stadsplaner i Göta älvs mynningsom- Den andra typen av ovannämnda indelningar ut- råde från 1928: ”Studier av gamla stadsplaner i sam- görs snarare av namn som uppstår ”folkligt”, det band med studiet av civilisationens och kulturens skiftningar vill säga att de är skapade av ett mer vardagligt under olika tider äro därför ägnade att stärka den känsla för kulturens utveckling och skärpa den förmåga av insyn i 1 Svensk ordbok, Indelning, 2009, hämtad 2018-05-22 9 framtiden, vilka äro nödvändiga egenskaper hos dem, som Arbetets metod handlar stor del om att identifiera ha att upprätta eller bedöma förslag till nya stadsplaner”.2 uppgifter kring Göteborgs förflutna som kan Mitt syfte till denna uppsatsen kan till stor del härledas till olika typer av indelningar, och att förklaras genom att byta ut Lilienbergs ”stad- kartlägga detta. Att ge uppgifterna ett samman- splaner” till ”indelningar”. För att få en bredare hang både i tid och hur de använts. Det finns syn på olika namn, områden och indelningar och säkert fler typer av indelningar som hade kunnat hur de har skiftat historiskt kan man också få en vara relevanta än de jag tar upp. förståelse för vad de innebär idag. På sätt och vis är indelningar och dess namn än mer allmänt an- Materialet består av skriftliga källor, till stor del geläget att få kunskap om eftersom de upprätthålls från litteratur om Göteborgs historia men också av genom användande (se kapitel 1.6). andra typer av källor. Framförallt används äldre källmaterial eftersom indelningar ofta varit självk- Uppsatsen huvudsakliga syfte handlar om att ge lara i sin egen tid, och sällan intressanta i efter- en överblick över indelningar i Göteborg histor- hand. Därför är tidningsarkiv, adresskalendrar, iskt. Syftet kan delas in i två kategorier: statistiska årsböcker, kommunala protokoll och handlingar, kyrkoarkiv och kartor bra som tidsen- 1. Begreppen namn och indelningar, bara i Göte- liga källor. Vissa uppgifter är sammanställda i lit- borg är ett enormt område. Med bakgrund av att teratur, hembygds- och släktforskningssamman- det är viktigt för förståelsen för Göteborg och hang. Men ofta är då syftet att beskriva något an- Göteborgs historia vill jag lyfta vilka indelningar nat eller till exempel att sammanfatta försam- som har funnits och försöka förstå hur man har lingarnas tillkomster för att kunna följa personer tänkt i olika tider. Syftet är både att skapa för- genom kyrkoarkiven, vilket i sig inte alltid ger en ståelse för indelningarna i sig men också för at det helhetlig bild till i vilket sammanhang indelningar ska kunna vara en utgångspunkt för information i funnits. Genom att sammanställa dessa olika typer andra sammanhang. av källor skapas en bredare förståelse för stadens historia, att se sammanhang, processer och mön- 2. Skapa förståelse för områdesnamnen. Både om ster, men också för att den typen av sammanhang de som finns idag, dess ursprung och värde men också ger en bättre förståelse för enstaka uppgifter. också om hur de ändras. Eftersom namn finns Till skillnad från ortnamnsforskning är det inte det kvar genom att de används och eftersom de lätt etymologiska och språkliga i områdesnamnen förändras, behöver vi veta mer om hur de har och som ska vara i fokus i denna uppsats, utan snarare kan ändra s , de l v i s e f t e r som de an se s hur gränserna och den fysiska innebörden, samt i bevarandevärda enligt lag (se kapitel 1.6). delvis den allmänna uppfattningen av vad områ- det innebär, har förändrats. 1 .3 Fråges tä l ln ingar Ett problem är att indelningarna eller dess 1. Vilka typer av indelningar har funnits i Göte- förändringar relativt sällan diskuteras eller förk- borg, och hur och varför har de uppstått och laras vilket innebär att det krävs egna slutsatser för ändrats över tid? Vilka har varit viktiga i olika att förstå de olika indelningarnas samband, vilket tider? behövs för att svara på ”varför”-frågorna i frågeställningarna. Metoden kan därför sägas 2. Hur och varför har olika områdesnamn delvis vara induktiv,3 då det baseras på de olika tillkommit, förändrats och försvunnit? Vad har källorna och uppgifterna som jag funnit, och däri- blivit kvar och vad har försvunnit? från försöker jag skapa förklaringar och slutsatser till hur de hänger ihop. Detta innebär att jag 3. I vilket sammanhang är dagens etablerade in- löpande genom hela uppsatsen diskuterar och delningar och namn uppkomna? Hur tillkommer, förklarar hur jag tolkar uppgifterna och deras förändras och försvinner namn idag? sammanhang. Eftersom det finns fler källor och 1 .4 Metod och mater ia l litteratur än det jag har hittat så är mina förk-laringar inte några enda sanningar, utan endast För att besvara frågeställningarna krävs gen- möjliga förklaringar, utifrån materialet som jag omgång och sammanställande av mycket material. har samlat. 2 Lilienberg, Albert, Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde, Göteborgs jubileumspublikationer, Göteborg, 1928 3 Patel, Runa, & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 25 10 Uppsatsen är ingen heltäckande beskrivning av evanta och intressanta och är inte menade att vara alla områden, indelningar eller områdesnamn i representativa för varken Göteborg eller indel- Göteborg utan är en övergripande ingång i att ningshistorien. försöka förstå hur Göteborg sett ut och fungerat. För att förstå olika typer av indelningar djupare En annan avgränsning handlar om hur djupt som behövs först en översikt kring vad de innebär och är rimligt att leta efter detaljer som skulle kunna hur de förändrats över tid. Jag vill både vara över- vara viktiga. Till exempel har jag valt att avgränsa gripande, genom att förklara strukturen för hur mig till att inte leta i fysiska tidningsarkiv utan en- Göteborg administrativt fungerat och skillnaderna dast använda mig av det som finns digitaliserat, mellan olika indelningssystem, men också beskriva även om det kanske inte är representativt för hela det på en detaljerad nivå med exempel. I Bilaga 1 perioden. Jag har också försökt leta bland stads- beskrivs kortfattat hur källmaterialet kan användas fullmäktigehandlingar för att ta reda på hur man för att hitta mer detaljerade uppgifter rörande in- tänkt kring stadsdelsnamnen men eftersom dessa delningar. inte finns digitaliserade och de inte är lätta att hitta i har det blivit en nödvändig avgränsning att 1 .5 Avg ränsn ingar inte leta allt för mycket i. En stor del av indelningarna som vi känner till Det är övergripande förklaringar till begreppen, idag tillkom från slutet av 1800-talet och början av både historiskt och det vi ser idag som är uppsat- 1900-talet, och samtidigt försvann flera äldre in- sens huvudsakliga syfte. Därför är också uppgifter delningstyper, detta gör att den tiden ett naturligt om små förändringar av exakta gränser i olika fokus i uppsatsen. Men också tidigare och senare tider utelämnade. typer av indelningar tas upp för att ge en berät- telse om indelningshistorien. Som avgränsning 1.6 Tidigare forskning och teoretisk referensram tidsmässigt har jag istället valt att till stor del utesluta många av 1900-talets förändringar. Ex- Eftersom uppsatsen utgår från olika typer av in- empelvis såg stadsdelarna annorlunda ut under delningar och inledningsvis handlar om att förk- mitten av 1900-talet, hur och varför den indelnin- lara dessa, så bygger uppsatsen vidare på uppgifter gen fanns vore intressant att ta reda på, men det från många olika typer av källor, både forskning, skulle troligtvis bli ytterligare en uppsats. Däremot sammanställningar och kartor, som jag i sin tur kopplar jag delvis de äldre indelningarna till hur försöker sammanställa och förklara. olika indelningar ser ut idag, dock utan att i någon större utsträckning undersöka den exakta pro- Till stor del bygger det på litteratur om Göteborgs cessen till dagens administrativa indelningar. historia, där äldre böcker som Helge Almquists Göteborgs historia, Albert Lilienbergs Stadsbildningar Den huvudsakliga avgränsningen utgörs av Göte- och stadsplaner i Göta Älvs mynningsområde, och Arvid borgs gränser. Men eftersom gränserna sett ut Bæckströms Göteborgs byggnadshistoria har stått både olika i olika tider blir inte det en självklar avgräns- för både bakgrund och fakta. Det är genom dessa ning. Exempelvis växte Majorna fram som förstad böcker idag avlägsna indelningsbegrepp och om- till Göteborg, inkorporerades tidigt och påverkade rådesnamn på olika sätt nämns, både som histor- Göteborgs hantering av indelningarna, vilket gör iska men också som då, på 1920-talet, fortfarande att Majornas historia även innan inkorporeringen existerande. Det var exempelvis i Bæckströms bok till viss del blir relevant. Det tidsmässiga fokuset på jag först hittade namnet Sydstaden, som sedan varit 1900-talets sekelskifte gör att områden som en utgångspunkt till en undran kring hur det går därefter inkorporerades inordnades i Göteborgs till när namn och ändringar tillkommer och förs- indelningssystem, vilket gör att de områdena i vinner. Som komplement till äldre litteratur är princip inte blir relevanta för uppsatsen. också äldre sammanställningar som adress- och industrikalendrarna och statistiska årsböcker Eftersom stadens centrala, sydöstra och västra viktiga källor för att förstå hur adresser, namn och delar har skilda indelningshistorier, bland annat indelningar användes och fungerade. då de västra uppstått spontant, oreglerat och inkorporerats medan sydöstra delar hela tiden Utöver dessa finns det flera som på senare tid tillhört Göteborg, så använder jag exempel på skrivit om Göteborg som utgör en grund för arb- olika sätt från dessa delar. I övrigt är exemplen etet, Hans Bjur som skrivit om Göteborgs stadsplaner- bara nedslag utifrån uppgifter som jag funnit rel- ing kring 1900 och om stadsingenjör Lilienbergs 11 Figur 1: Karta över stadsdelar från Hansson, Einar, Att bygga Göteborg, 2003, s. 27. stadsplanering under 1900-talets första årtionden. stadsdelsgränser går (se Figur 1), och ställer frågan Det är kring denna tid som många olika nya om- ”Stämmer din bild med den tolkning som kartan visar?”, råden tillkommer och förändras och därmed ock- och även om jag till stor del håller med så finns det så nya indelningar och namn. Olga Dahls arbete områden jag knappt hört talas om innan jag första med att förstå och kartlägga stadens äldsta rotesys- gången såg kartan. Detta har lett till skapandet av tem är ett enormt arbete som har fått mig att bli frågeställningarna om vilka indelningar (som intressera av rotesystem och indelningar, också stadsdelar) som har funnits och vad en stadsdel utanför vallgraven. Om Göteborgs stadsdelar har egentligen är. Det skapar också frågorna om hur bland annat Einar Hansson skrivit, han beskriver snabbt indelningar/namnen kan förändras, hur de Göteborgs utbyggnadsperioder och olika försvinner och vad namnen innebär idag. Bland stadsdelars tillkomster, och kallar Göteborg De små annat delar bokens karta upp området som jag stadsdelarnas stad. Han skriver också om hur skulle kalla Linnéstaden i Vegagatan, Olivedals- stadsdelsgränser upplevs, att de kan ha mer eller gatan, Linnégatan och Kommendantsängen, mindre tydliga gränser och ”identiteter” som kan vilket resulterar i uppsatsens sjätte kapitel tolkas olika av invånare. Han avslutar ett kapitel diskuterar indelningarna Linnéstaden och Kom- med ”Vad har stadsdelarnas identitet, namn och skiftande mendantsängen, och vad de allt större stadsdels- avgränsningar för betydelse för stadsbyggnadet? nämnsdsområdena kan ha för inverkan på om- Stadsdelarna är inte bara fysiska enheter. De har rötter i rådesnamnen. kulturer och skapar samhörighet mellan göteborgarna. Alla stadsdelar har en roll i helheten - men hur kan denna dy- I ämnet för indelningar, deras i historia och sam- namik växa?”4 Och medan han vill ta reda på hur manhang, blir deras namn en viktig del. Det är det fysiska gränserna påvekar kulturer och helhet- genom indelningarnas benämningar som de blir er vill jag förstå hur de de olika gränserna uppstår till olika delar som går att identifiera och känna och finns. igen, oavsett hur de tillkommit eller allmänt kända indelningarna är så har de alltid en benämning. I boken Att bygga Göteborg från 2003 av Hansson Detta gör att arbetets diskussioner kring indel- har det tagits fram en karta med tolkningar av hur ningarnas namn till stor del utgår från ortnamns- 4 Hansson, Einar, Att bygga vidare, ur Att bygga Göteborg, Göteborg: Göteborgs stadsbyggnadskontor, 2003, s. 80 12 forskningen. Ortnamnsforskningen är ett stort giska utveckling och på så sätt ett viktigt verktyg i kulturhis- forskningsområde som till stor del handlar om det torisk forskning”.8 Ortnamn har funnits lika länge etymologiska som namnens ursprung, förändring som språket har funnits, eftersom man alltid har och betydelser. Men det handlar också om hur behövt förklara platser för att orientera sig. Namn namnen skapas, förändras och ändrar syftningar i som uppstått efter hur en plats tidigare sett ut eller olika tider på ett mer övergripande sätt, vilket blir använts kan ha precis samma funktion och up- relevant i detta sammanhang. Inom ortnamnsfor- pfylla sitt syfte lika bra idag trots att platsen ser skningen finns några olika grundbegrepp. Dels helt annorlunda ut. Namn ger platser kontinuitet finns begreppet ortnamn som beskrivs innefatta alla och kan fortsätta fylla sin funktion genom tiden, namn på geografiska lokaliteter, som namn på tillskillnad från många andra kulturhistoriska städer, gator, sjöar, kommuner, kvarter, torg med lämningar som ofta mer medvetet måste bevaras. mera.5 Men huruvida till exempel sifferbeteck- Men ett ortnamn måste användas för att det ska ningar av namn kan sägas vara ortnamn är inte finnas kvar, och hur namn används och förändras självklart. I litteratur kring ortnamn som jag har finns det olika idéer kring. läst nämns inte sådana beteckningar. Vid kontakt med Institutet för språk och folkminnen, menar de att De som använder ett ortnamn kallas namn- det traditionella fokuset på ortnamn handlar om brukarkrets. Samma namn på gator och platser kan etymologi och att sifferbeteckningar därför åtmin- finnas på många ställen, men de som menar stone inte självklart ingår. Men de menar också att samma plats med ett visst namn bildar en namn- det skulle kunna bero på hur man betraktar brukarkrets kring det namnet. Till exempel om språket och begreppet ortnamn.6 För att undvika personer i Göteborg pratar om ”älven” är det up- sammanblandning med ortnamnsforskningens penbart för alla att man menar Göta älv. Men ett fokus väljer jag alltså att kalla namnen på om- ortnamn kan ha olika så kallade denotationer, vilket rådena jag diskuterar för områdesnamn. Var innebär att namnet kan syfta på olika saker, som i gränsen för var ortnamnsforskningen kan sägas gå olika tider eller av olika människor, även om det att applicera på områdesnamnen blir därför en handlar om samma geografiska plats, samma senare fråga, men majoriteten av namn som namn och samma ursprung. Riksantikvarieäm- diskuteras i texten har också en etymologisk as- betet använder ortnamnet Stenkullen som exem- pekt. Att jag inte kallar det indelningsnamn beror på pel på detta. Att namnet ursprungligen syftade på att det begreppet snarare ska handla om hur om- en kulle, där kullen då blir den ursprungliga det- råden benämns, än indelningstyp. onationen. Senare byggdes en gård vid kullen och det blev då den man syftade på med namnet Ortnamn skyddas av en egen paragraf i kulturmil- Stenkullen, och när det därefter anlades en järn- jölagen och räknas som immateriellt kulturarv. I vägsstation i närheten så fick den samma namn, paragrafen står bland annat: och senare även ett samhälle som byggdes kring stationen. Över tid har alltså Stenkullen haft fyra "Vid statlig och kommunal verksamhet ska god ortnamnssed olika detonationen, en kulle, en gård, en järn- iakttas. Det innebär att 
 vägsstation och ett samhälle. Samma namn kan - hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl, 
 alltså ha flera namnbrukarkretsar, till exempel de - ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för som bara åker tåg förbi järnvägsstationen tänker språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för troligtvis inte på den ursprungliga kullen. annat,
 - påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av Den äldsta formen av ortnamn kallas naturnamn, ortnamn”7 vilket är namn som är skapade genom att de be- skriver särdrag i topografin eller olika typer av 1993 gav Riksantikvarieämbetet ut en bok om lokaliteter som finns just på platsen, så som namn ortnamn skriven av Jan Paul Strid som menar att som innehåller till exempel Dalen, Skogen eller Sjön. ortnamn är en del av det kulturhistoriska sam- Sammansättningar av olika typer av beskrivningar manhanget och skriver att "ortnamnen utgör en trogen ger än mer specifika namn och är ofta ursprung spegel av ett samhälles socialekonomiska och humanekolo- till ortnamn. Det kan som tidigare nämns vara 5 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God Ortnamnssed, Ortnamnsrådets handledning i namnvård, Gävle: Lantmäteriet, 2016, s.10 6 Informant 1: Löfdahl, Maria, Institutet för språk och folkminnen, mailkonversation 25-28 maj 2018 7 Kulturmiljölagen 1kap. §4 God ortnamnssed 8 Strid, Jan Paul, Kulturlandskapets språkliga dimension Ortnamnen, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 1993, s. 10 1 3 Stenkullen, kullen med mycket sten, eller vara 1 .7 Di spos i t ion skapade av en viss händelse. Strid ger exempel på Björnkärr som fått sitt namn efter kärret där man Uppsatsens andra kapitel ger olika typer av bak- sett en björn. Där naturnamn idag finns kvar är grunden till ämnet. Där 2.1 kortfattat beskriver ofta den ursprungliga detonationen bortglömd.9 Göteborgs historia utifrån bland annat olika stad- Andra typer av namn som dyker upp i ortnamns- splaneskeenden som relateras till stadens forskningen är till exempel kategorinamn (eller bebyggelse och därmed indelning. 2.2 handlar om gruppnamn). Kategorinamn innebär att man ger till att ge en bakgrund och förklaring till varifrån de exempel alla gator eller kvarter inom ett visst om- olika indelningsbesluten kommer. Eftersom upp- råde en typ av namn, till exempel namngivna efter gifter i de nästkommande kapitlen nämner beslut växter, djur, kungar, stjärnbilder eller fornnordiska från olika organ, och uppsatsens syfte är att ge en gudar. Dessa blev vanliga under slutet av 1800- förståelse till Göteborgs historia, indelningarna talet, men har funnits även tidigare och är fort- och dess sammanhang över tid är det också relev- farande ett sätt att namnge gator i nya områden ant att beskriva varifrån de besluten kommer. bland annat i Göteborg. Lindstam som skrivit Framförallt eftersom de byter roller och namn böcker om Göteborgs gatunamn kallar också en över tid, och för att göra källhänvisningarna mer typ av namn för fantasinamn med vilket han menar förståeliga. 2.3 ger en bakgrund till hur namn ges i namn utan koppling till platsen, vilket dessa kat- Göteborg. egorinamn ofta är. Det finns dock exempel på hur man vid namngivning av nya gator ibland utgått Uppsatsens tredje kapitel beskriver de olika typer- från temat på en befintlig gata för att ge nya namn na av indelningar i Göteborg. De första rub- i liknande kategori.10 Redan på 1600-talet an- rikerna, under 3.1, är indelningar som funnits i vände man kategori- och fantasinamn, i till exem- äldre tider, varav vissa fortfarande finns kvar. pel Köpenhamn namngavs då gator i ett område Detta är uppsatsens kanske viktigaste och längsta efter olika djur.11 del. I kapitel 3.1 beskrivs olika typer av nutida, kommunala, administrativa indelningar, dessa Det finns också en hel del skrivet om hur gat- delar rubrik eftersom de är skapade för att sam- unamn ges, bland annat av Catarina Röjder som verka på ett sätt som inte de äldre indelningarna menar att de antingen uppstår genom myn- är. dighetsbeslut eller folkligt. Där folkliga namn uppstår spontant av personer börjar använda en Kapitel 4 tar upp några olika exempel på hur in- beteckning på en plats som blir till ett namn när delningar sett ut och fungerat i olika tider och på många börjar kalla det samma sak (detta kallas olika platser i staden. Kapitel 4.1 som beskriver ibland också spontana namn). Dessa namnges ofta hur indelningars namn förändrats. 4.2 tar upp efter hur något ser ut eller efter vad som finns på exempel på områdesnamn som försvunnit, i tre platsen, eller efter någon som bor där.12 De olika delar. I kapitel 4 diskuterar jag olika typer av uppstår genom strävan efter att lättare kunna ori- namn som finns och försvunnit i olika tider, bland entera sig eller förklara en plats.13 Den stora annat namn på berg. Kapitel 4.4 diskuterar hur skillnaden, menar Röjder, är att folkliga namn namn har skrivits i olika tider, och kapitel 4.5 tar uppstår efter hur något är just då, medan officiella upp orsaker till hur komplicerade adresser kan ha namn som är namngivna efter någon eller något uppstått, som en del i förklaringen om varför ett specifikt ges nästan alltid i efterhand, till exempel ordnade behövdes och indelningar förändrades. för att hedra någon känd person som varit verksam där tidigare eller en speciell händelse. Det Kapitel 5 diskuterar hur indelningar och namn händer också att folkliga namn blir officiella gen- idag uppstår och förändras, bland annat för att om beslut som befäster dem, men det finns också förstå vad som utgör områdensnamnens ”hot". exempel på hur etablerade folkliga namn ersätts med nya påhittade.14 Kapitel 6 består av resultat och diskussion som försöker förklara och delvis sammanfatta arbetets 9 Strid, J. P., Kulturlandskapets språkliga dimension Ortnamnen, 1993, s. 9-16 10 Lindstam, Carl Sigfrid, Göteborgs Gatunamn, Göteborgs gatunamnsberedning 2:a upplagan, 1962 11 Lindstam, C. S., Göteborgs Gatunamn, 1962, s. 29-30 12 Röjder, Catarina, Vision och verklighet - staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen, ur Humanist-dagboken nr 17, Göteborgs universitet, 2004 13 Stahre, N-G., Fogelström, P A., Ferenius, J., , Lundqvist, G. & Nyström, S., Stockholms gatunamn, Stockholmia förlag, 2005, s. 14 14 Röjder, C., Vision och verklighet - staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen, 2004 1 4 delar. De tre delarna inom kapitlet kan delvis härledas till de tre frågeställningarna, men efter- som både frågeställningarna och dess svar är breda och inte är självklara kan alla uppsatsens delar ses som frågeställningars svar. Som bilagor finns vissa kartor som nämns i uppsatsen bifogade. Läsare som inte känner till Göteborg särskilt väl kan använda dessa eller an- dra kartor för att lättare förstå områdena som beskrivs. 1 .8 Beg reppsde f in i t ioner Vissa namn och begrepp har ändrats mer än an- dra över tid. Inom vallgraven kan både betyda om- rådet söder om Stora Hamnkanalen, inom vallgraven, som under 1900-talet haft det som stadsdelsnamn (även kallat Sydstaden), men det kan också innebära hela området som tidigare varit omgärdat av vallgrav (Nordstaden och Sydstaden). I uppsatsen använder jag därför Nordstaden och Sydstaden som namn när områdena beskrivs spe- cifikt, och inom vallgraven när hela området inkluderas (om det inte tydligt framgår att det är stadsdelsnamnet som avses). Med kvarter menar jag dagens betydelse av kvarter, det vill säga ett byggnadsblock avgränsat av till exempel vägar, och inte den äldre definitionen som beskrivs under kapitlet Kvarter och kvartal.
 15 2 . B A K G R U N D E R T I L L A D M I N I S T R A T I V A I N D E L N I N G A R 
 2.1 Bakg rund t i l l Göteborgs h i s tor ia Därefter har olika stadsplaneideal följt. I samband och s tadsp laner med ett stadens territoriella område blev allt större med inkorporeringarna (se kapitel 3.1.1 Göteborgs Göteborg fick sina stadsprivilegier 1621 i samband stad och inkorporeringarna) och antalet invånare med att staden grundades på dess nuvarande ökade, gjordes nya planer för nya områden. I plats. Föregångare till dagens Göteborg har fun- huvudsak bestod de områdena av regelbundna nits på flera platser så som Lödöse, Nya Lödöse rutnätskvarter som exempelvis i Vasastaden19, och och Hisingska Göteborg. Holländare hade stort även planerades, men i princip inte genomfördes, inflytande av byggandet av Göteborg men in- för Majorna 1878.20 Allt eftersom staden byggdes nehade också andra typer av befattningar kring ut gjordes nya planer, och början av 1900-talet stadens styre och administration, så som stadsin- präglades av stadsingenjör Albert Lilienbergs mer genjör och rådmanskap. Det är också troligtvis oregelbundna, topografiskt följande stadsplaner från holländarna systemet med landerier kom.15 som återfinns i bland annat Kungsladugård, Göteborg bestod under lång tid i huvudsak av den Bagaregården och Johanneberg. befästa staden, dvs området inom vallgraven, Nord- och Sydstaden. Utöver det fanns förstaden Många av de olika typer indelningarna som finns Haga och marken, landerierna, runt staden som eller har funnits försvann, förändrades eller be- ägdes av Göteborg (se kapitel 3.1.3 Landerier). fästes kring 1900-talets början. Men hade då sedan slutet av 1800-talet försökt ordna staden på Åren kring 1800 drabbades Göteborg av flera olika, och nya, sätt. Hans Bjur skriver att under stora bränder vilket påverkade staden på flera sätt. hela 1800-talet var principen för stadsbyggande Eftersom staden ofta bestod av träbebyggelse för- ”zonering” vilket innebar att områden uppstod i sökte man få invånarna att bygga i sten. Olika närheten av till exempel industrier vilket i sin tur ordningar togs fram för att skapa regler för byg- gjorde att man skapade infrastruktur med mera gande, men i och med bränderna fördröjdes byg- dit, som gjorde att staden bestod av olika zoner. gandet utanför vallgraven och tomtindelningarna Men dessa olika utspridda områdena hade staden förändrades. Under 1700-talet, och framförallt inte kontroll över och man började försöka skapa under 1800-talet, började allt fler ansöka om att få ett ordnande. I Göteborg skapade man en gener- bygga på landerimarken. Tidigt var det flera som alplan 1901, och tilltron till kvantitativa metoder ville använda marken vid stadens tegelbruk som istället för kvalitativa tog över, även om man fort- låg öster om vallgraven, men man menade att farande planerade i zoner. Man började skapa marken borde användes att odla på och att det i statistik över bland annat bostadssituationerna i och med bränderna fortfarande fanns viss plats staden, vilket de statistiska årsböckerna som bör- inom vallgraven.16 jades ge ut för år 1900 visar på. Bjur skriver "Stad- splanerarna började ersätta egna undersökningar av den 1807 beslutades det om rivning av befästningarna uppenbara verkligheten med färdiga föreställningar, teorier kring staden eftersom de inte längre fyllde sin och abstraktioner”.21 Det är alltså tillstor del 1800- funktion då de ansågs förfallna och staden be- talets expansion, och resultatet av dess uppord- hövde bli större.17 Det gjordes 1808 en ny stad- nande, som utgör grunden för de olika indel- splan, av Göteborgs första stadsarkitekt Carl Wil- ningarna som tas upp i kapitel tre. helm Carlberg, som innefattande både bebyg- gande på det tidigare befästningsområdet inom vallgraven och nya områden utanför.18 15 Bæckström, Arvid, Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814, Stockholm: Svensk Byggnadskultur II Nordiska museet, 1923 , s. 13-14 16 ibid., s. 153-154 17 ibid., s. 164-165 18 Lilienberg, A., Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde, s. 294-298 19 Bjur, Hans, Stadsplanering kring 1900 - med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet, Doktorsavhandling vid Chalmers nr 7 1984, Göte- borg: Chalmers tekniska högskola, 1984 20 Bjur, Hans., Lilienbergs stad, Balkong Förlag, 2018 21 Bjur, H., Stadsplanering kring 1900 - med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet, 1984, s. 261-266 1 6 2.2 Inde ln ingar nas bakg rund: Hur 1863 infördes kommunlagarna som innebar att och av vem s taden inde lat s Göteborg bildade en stadskommun.28 Kommun- lagarna förändrade den administrativa strukturen Som en bakgrund för att förstå de olika indel- i hela Sverige där områden blev uppdelade i stad- ningar och vilka som har fattat beslut om dem skommuner, köpingar eller landskommuner.29 beskrivs här på vilket sätt staden styrts i olika tider, Lagarnas syfte var bland annat att ”staden själv eftersom de olika indelningarna ofta är relaterat skulle vårda sina gemensamma ordning- och hushållning- till den kommunala politiken. Det är ofta i de olika sangelägneheter”30, och för att i lagen skilja på vilka kommunala dokumenten som uppgifter om indel- krav som skulle gälla för exempelvis bebyggelse ningarna går att hitta. Det finns dock många fler och ordning då man ansåg att det behövdes reg- typer av institutioner och styrande än de som leringar i städerna. Detta resulterade i att det un- nämns här. der slutet av 1800-talet kom olika stadgor och ordningar som gällde i alla landets städer, som Sedan 1600-talet styrdes Göteborg lokalt av ma- brandstadgan, hälsovårdsstadgan, byggnadsord- gistraten som både fungerade som beslutande och ning och ordningsstadga.31 I Göteborg hade det verkställande organ, och var stadens styrelse.22 dock funnits olika regleringar tidigare, redan 1746 Magistratens ledamöter hade utsetts av Kungl. bestämde Kungl. Maj:t att endast stenbyggnader Maj:t, efter rekommendation av landshövdingen. fick uppföras i Göteborg på grund av brandrisk, Det gjorde att magistraten i Göteborg var statliga dock följdes det i princip inte förrän under början tjänstemän vars utnämnande baserade på kronans av 1800-talet.32 bedömningen av lämplighet23. Magistraten var de som styrde i Göteborg och var ursprungligen ock- I och med kommunallagarna gjordes drätselkom- så rådmän vid rådhusrätten. Stadens borgare ville missionen om till drätselkammare som blev st- ha mer inflytande och skapade Borgerskapets äldste adens förvaltande och verkställande organ, samti- som bestod av 24 köpmän och hantverkare som digt som stadsfullmäktige infördes som ansvar för allteftersom fick mer inflytande24. De såg bland det beslutande.33 Magistraten fanns fortfarande annat till att det inrättades en "Drätselkommission för kvar men dess uppgifter minskade med tiden, där förvaltning av stadens medel” 1819, där borgerskapet drätselkammaren tog över dess uppgifter även om fick lika många ledamöter som magistraten.25 de fortfarande formellt sett hade roll som över- inseende, och som stadens styrelse. Stadsfullmäk- Kungl. Maj:t står för Kunglig majestät som mellan tige bestod ursprungligen av 50 fullmäktige, som 1809-1974 användes som begrepp på de statliga med åren ökade fram till 1971 då de var 81. Un- organ som beslutade i kungens namn, trots att der 1800-talet var stadsfullmäktige inte framröstad kungen inte behövde ha någon egentligen med- efter partipolitik utan bestod i huvudsak av väl- verkan.26 Det fanns också en myndighet kallad bärgade invånare, men sedan slutet av 1800-talet Konungens befallningshavande som från 1918 var och framförallt vid 1908 års val blev stadsfullmäk- namnet på den högsta statliga myndigheten i ett tige ett mer partipolitiskt organ.34 Genom en ny län, motsvarar dagens länsstyrelse. Innan 1918 lag inrättades 1932 ett stadskollegium som genom hette samma myndighet Kungl. Maj:ts befallning- de nya kommunallagarna 1955 helt tog över rollen shavande.27 som stadens styrelse och "överinseende över stadens administration och förvaltning”.35 22 Attman, Artur, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1:1 1863-1912, Göteborg, 1963, s. 327 23 Almquist, Helge, Göteborgs historia, Grundläggningen och de första hundra åren, senare delen, Göteborgs jubileumspublikationer, 1935, s. 52-62 24 Fredberg, C. R. A., Det gamla Göteborg, 1919, s. 532 25 Attman, A., Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1:1, 1963, s. 327-330 !26 Nationalencyklopedin, Kunglig Majestät, hämtad 2018-05-09 27 Nationalencyklopedin, Konungens befallningshavande, hämtad 2018-05-09 28 Attman, A., Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1:1, 1963, s. 327 29 Svensson, Mariette, Municipalsamhällets förskjutning - två fallstudier om förändringsprocessen i landsbygdens tätorter, kandidatuppsats, Göteborg: Institu- tionen för kulturvård, Göteborgs universitet, 2017, s. 20 30 Attman, A., Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1:1, 1963, s. 327 31 Svensson, M., Municipalsamhällets förskjutning - två fallstudier om förändringsprocessen i landsbygdens tätorter, kandidatuppsats, 2017, s. 20 32 Lilienberg, A., Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde, 1928, s. 284-289 33 Attman, A., Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1:1, 1963, s. 327-330 34 Göteborgs stadskansli, Göteborgs Kommunal Kalender 1989, 1989, s. 22 35 Attman A., Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1:1, 1963, s. 245 1 7 1952 gjordes en kommunreform i Sverige som nande av adresser/namn, vilket ofta handlar om framförallt påverkade landsbygden genom att man att effektivisera. Ibland ger detta problem vid skapade storkommuner, och antalet kommuner namnsättning, och god ortnamnssed handlar både minskade från 2500 till 1037. Därefter har fler om att använda ”hävdvunna” namn, fortsätta med reformer gjorts, och idag finns 290 kommuner. I gamla etablerade namn, samtidigt som det ska gå kommunreformen från 1971 försvann begreppen att hitta dit, inte heta samma som andra platser, städer, landskommuner, municipalsamhälle och vara sökbart, och undvika att ha gamla stavningar köpingar, och alla dessa kallades därefter för eller meningslånga beskrivande namn, så som an- kommuner. Men vissa kommuner, som Göteborg, vänts förr. kallar sin kommun för Göteborgs stad. Det som tidigare hette stadsfullmäktige fick 1971 istället Lantmäteriet och kommunen har ansvar för olika namnet kommunfullmäktige,36 och är kommunens typer av ortnamngivning. Lantmäteriet har ansvar högsta beslutande organ. Den tidigare drät- för fastighetsregistret, och i förordningen för selkammarn fick istället namnet kommunstyrelsen fastighetsregistret beskriver man att kvartersnamn och består av 13 kommunalråd utsedda av kom- får beslutats av kommunen, men ska samråda med munfullmäktige. Kommunfullmäktige och kom- lantmäteriet innan de fattar beslut, och även munstyrelse kan jämföras med Sveriges riksdag traktnamn beslutas av lantmäteriet. I praktiken är och regering.37 det kommunerna som har stort inflytande över olika typ av namngivning, men på vilket sätt skiljer 2 .3 Om hur admini s t rat iva namn ges sig mellan kommuner.39 I Göteborg finns en namnberedning med politiskt tillsatta ledamöter I Sverige är det Lantmäteriet som har ansvar för som lägger fram förslag som kulturnämnden fattar ortnamnen, som ”nationell ortnamnsmyndighet”. Det beslut om.40 är de som ska fastställa ortnamnen, de ska sam- ordna den statliga ortnamnsverksamheten och ”ge Namnberedningen fanns i Göteborg första gången råd och rekommendationer på ortnamnsområdet”. 1985 1879 då stadsfullmäktige begärde ett yttrande av skapade man också ett ortnamnsråd som idag be- gatu- och vägförvaltningen på drätselkammarens står av ledamöter från Riksantikvarieämbetet, namnförslag för nya gator. Därefter sammankal- Sametinget, Lantmäteriet, Institutionen för språk lades en namnberedning vid behov när flera nya och folkminnen, SKL, Trafikverket och uni- gatunamn skulle skapas, fram till 1919 då en offi- versiteten.38 Ortnamnsrådet har gjort en skriftserie ciell, permanent beredning bildades.41 Gat- om ortnamn, där en handlar om god ortnamnssed, unamnsberedningen från 1919 bestod av fyra som beskriver ortnamnens betydelse och hur de medlemmar och en suppleant, och utsågs av drät- ska hanteras. selkammaren. 1954 blev gatunamnsberedningen ett rådgivande organ till fastighetsnämnden, efter Ortnamnsrådet skriver att ortnamn är viktigt för att drätselkammarens andra avdelning hade up- att det hänger samman med vår koppling till plat- phört. 1958 beslutade stadsfullmäktige att gat- ser. Att människor ofta har olika platser som är unamnsberedningen skulle organiseras om till en viktiga för dem, ofta kopplade till olika upp- beredning av sju personer som skulle stå direkt levelser. Ortnamnsrådet menar att platsen, under stadsfullmäktige, istället för att tidigare varit namnet och meningsinnehållet samspelar och till- under fastighetsnämnden. Uppdraget beskrevs sammans skapar betydelse för oss, att det ger oss 1958 som för att ”uppgöra och till stadsfullmäktige "förankring i tillvaron”. De menar också att namnet inkomna med förslag till namn å stadsdelar, gator, vägar, skapar en rumsuppfattning och identitet för plat- öppna platser, hamnar och broar, som ännu ej av stadsfull- sen, men också att det har en praktiskt viktig funk- mäktige åsatts namn, och att i övrigt fullgöra de uppdrag tion som för att man ska hitta till platser, i synner- som stadsfullmäktige lämnar beredningen”.42 het för räddningstjänst och liknande. Orientering- saspekten är en orsak till olika typer av uppord- 36 Nationalencyklopedin, Kommun, hämtad 2018-05-15 37 Göteborg stad, Om kommunstyrelsen, hämtad 2018-05-15 38 Lantmäteriet, Ortnamnsrådet, hämtad 2018-05-25 39 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, 2016 40 Göteborgs stad, Namnsättning av gator, Kommunfakta, hämtad 2018-05-22 41 Höglund, Hugo, Till stadsfullmäktige i Göteborg, 27 mars 1958, Hugo Höglunds arkiv, Regionarkivet, 42 Höglund, Hugo, Förslag till reglemente för Göteborgs gatunamnsberedning § 1 & §2, 27 mars 1958, Hugo Höglundsarkiv, Regionarkivet, 1 8 Sedan 1998 finns namnberedningen under kul- turnämnden, som fastställer namnberedningens förslag.43 Namnberedningen bestod tidigare alltid av stadsingenjören och olika språkexperter,44 men idag består den av politiskt tillsatta ledamöter som kan få förslag och hjälp från allmänheten, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborgs stadsmuseum, hembygdsföreningar med flera. Hos Göteborgs stadsmuseum finns också handläggare för namn- beredningen anställd, utsedd av kulturnämnden.45 
 43 Brodin, Louise, Göteborgs parker får nygamla namn, Vårt Göteborg, 2003-09-06 44 Lindstam, C. S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 98-99 45 Göteborgs stadsmuseum, Om museet Göteborgs namnberedning, hämtad 2018-04-29 19 3 . T Y P E R A V I N D E L N I N G A R 
 3.1 Inde ln ingar med ä ldre ur sprung har vissa regler som inte gäller i landskommu- nerna som kringliggande områden tillhör. 3.1.1 Göteborgs stad och inkorporeringarna Göteborg fick, som ovan nämnt, sina stadsprivile- Eftersom staden växer börjar man inkorporera gier 1621 och bestod då i princip av området områdena runt staden, på olika sätt och av olika inom vallgraven och stadens donationsjord (se anledningar. Den kanske största och mest bety- kapitel 3.1.3 Landerierna). Haga som varit bebott dande inkorporationen var den av Majorna som sedan åtminstone 1640-tal har alltid tillhört Göte- blev en del av Göteborg 1868. Det kan kallas vara borg46, och även Masthugget var tidigt bebyggt. en förstadinkorporering precis som Landala 1883,50 Det uppstod behov av att vidga staden vilket resul- där bebyggelsen var framvuxen spontant och terade i stadsplanen från 1809 och behovet att oreglerat. Majornas bebyggelse hade växt mycket i mer mark fortsatte att öka i och med industrialis- samband med industrialismen. Att inkorporera men. Majorna krävde stora förändringar för staden då det krävde mycket ordnande, både administrativt 1810 kom beslut om rätten till enskilt ägande, av som med ordnande av indelningar, men också gäl- jord och egendom, som en konsekvens av liberal- lande infrastruktur och samhälleligt ansvar. Det ismens krav på individuell frihet. Detta ledde till var först Carl Johans församling som ansökte om diskussioner om vem som hade rätt till donations- att Majorna skulle bilda en egen stad för att jorden. 1836 och 1856 beslöts att bebyggda tomter kyrkans ansvar skulle minska (se kapitel 3.1.5 Sock- på stadens mark i området utanför vallgraven, dvs nar & församlingar) men ansökan avslogs och man Haga, Masthugget och donationsjordarna fick menade att Majorna istället borde ingå i Göte- upplåtas och säljas. Även mark som inte var borg. Göteborg betalade redan sedan 1843 ett bebyggd fick säljas och bebyggas, efter upp- bidrag till Carl Johans församling eftersom de görande av stadsplan och tomtindelning som hade så stor kostnad för befolkningen ”till största godkänts av Kungl. Maj:t. Därefter började dona- delen arbetsfolk”, samtidigt som företagsägarna till tionsjordarna bebyggas och stadsplanerna följde företagen där arbetarna arbetade på bodde i oftast en enkel typ med regelbundna tomtrader Göteborg. Borgerskapet, magistraten, rådhusrät- och rutnätskvarter. 47 ten och drätselkommissionen motsatte sig inkor- porationen av Majorna eftersom det ansågs för Donationsjordarnas mark har alltid varit relativt dyrt. Men efter långa processer och förhandlingar ordnade. I samband med industrialiseringen, när gick Göteborg med på inkorporering mot vissa en stor del av stadens invånare var arbetare och villkor, bland annat att för att Slottskogen, som det skedde en stor inflyttning, så bosatte sig många tillhörde Majorna, skulle fortsätta vara en parkan- istället i områden utanför staden där samma reg- läggning. I och med inkorporeringen ökade Göte- leringar inte fanns. Framförallt blev Majorna en borgs befolkning med cirka 11 5000 invånare till viktig förstad där bebyggelsen uppstod spontant totalt cirka 53 500 invånare.51 och okontrollerat, bland annat eftersom det där fanns varv och sjöfartsrelaterade arbetsuppgifter, En annan typ av inkorporering har kallats Kolon- och därmed mindre samhällen. Men även på an- isatoriska inkorporeringar vilket Lundby 1906 och Ör- dra platser kring staden uppstod sådana samhäl- gryte 1922 är exempel på och har i litteratur kal- len, ibland kallad kåkstadsbebyggelse, exempelvis i lats ”den riktiga och önskvärda” typen av inkorporer- Landala och Lunden.48 En orsak till att det kan ing. Det innebär att det inkorporerade området uppstå utanför städerna är att man i lagen sedan består av både stadsbebyggelse och landsbygds- kommunreformen 1863 skiljer på stads- och land- bebyggelse vilket ansågs skapa en mer naturlig skommuner,49 där Göteborg som stadskommun stadsutveckling, där staden kan expandera samti- 46 Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II Ortnamnen på Göteborgs stads områden (och i Tuve socken) jämte gårds och kulturhistoriska anteckningar, Göteborg, 1929, s. XII 47 Bjur, H., Stadsplanering kring 1900 - med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet,1984, s. 40-43 48 ibid. 49 Svensson, M., Municipalsamhällets förskjutning - två fallstudier om förändringsprocessen i landsbygdens tätorter, 2017 50 Bjur, H., Stadsplanering kring 1900 - med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet, 1984, s 43-45 51 Carlsson, Gösta, Majorna - en resa i fem sekel, Göteborg: Tulkan förlag, 2014, s. 88-90, 2 0 Figur 2: Karta från Hansson, E., Att bygga Göteborg, 2003, s. 19. Kartan visar stadsgränsen i olika tider där småprickiga området och siffran 1 visar landerimarken. 2. Visar förstäder utanför Göteborgs äldre stadsgräns. 2A: Majorna, 2B: Hisingen, 2C: Gårda och Krokslätt. 3 visar inkorporerade områden, 3A Majorna 1868, Lundby 1906, Örgryte 1922. digt som landsbygdsmark tillhörande staden kan 1930 Delar av Angered, delar av Kortedala och Bergs- fungera som en buffert mellan stad och land och jön.
 inför framtida expansion. Detta var alltså en mer 1931 Nya varvet. 
 planerad och strategisk expansion av staden 1945 Västra Frölunda. Tidigare kallades Kungsten Stadsgränsen eftersom det var ett ställe där staden tog snarare än förstadsinkorporeringarna som mer slut och övergick till Västra Frölunda. 
 handlade om uppordning. Det finns också en typ 1948 Backa. 
 av inkorporering som kallats förvaltningsinkorporering 1974 Askim, Styrsö och Rödbo.53 dit bland annat Kålltorp, räknas som köptes från Örgryte 1908. 3.1.2 Municipalsamhällen 52 Municipalsamhällen kunde samhällen som inte Under 1900-talet har stadens områden växt i flera var tillräckligt stora för att vara en egen kommun omgångar, bland annat genom inkorporeringar av bilda.54 Det var samhällen som inte var stora nog följande områden: att vara städer men där olika stadgor som annars gällde i städerna kunde gälla. Municipalsamhällen 1868 Majorna. 
 fanns fram till kommunreformen 1971.55 1872 Annedalsområdet. 
 1883 Tingstadsvass. 
 I samband med inkorporeringarna i Göteborg 1883 Landala och Gibraltar från Örgryte. 
 inkorporerades flera municipalsamhällen till att 1904 Delar av Änggården från Örgryte. 
 istället bli en del av Göteborgs stadskommun. 1906 Lundby.
 1908 Kålltorp, från Örgryte. 
 Krokslätt, Lunden och Gårda var alla municipal- 1918 Delar av Änggården från Örgryte. 
 samhälle i Örgryte socken innan de blev en del av 1922 Örgryte, resterande delar. 
 Göteborg 1922.56 1928 Delar av Utby/Utbynäs från Partille socken. 
 52 Bjur, H., Stadsplanering kring 1900 - med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet, 1984, bl a s. 43-45 53 Uppgifter om inkorporeringar kommer från: Bjur, H., Stadsplanering kring 1900 - med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet, 1984, s. 43-35, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II Ortnamnen på Göteborgs stads områ- den (och i Tuve socken) jämte gårds och kulturhistoriska anteckningar, 1929, s. XII, Clemensson, P., Att släktforska i Göteborgs del 3, och Statistiska årsböcker 54 Nationalencyklopedin, Municipalsamhälle 55 Svensson, Mariette, Municipalsamhällets förskjutning - två fallstudier om förändringsprocessen i landsbygdens tätorter, 2017 56 Bjur, H., Lilienbergs stad, 2018, s. 238 21 3.1.3 Landerier bevarande som Katrinelund, Johanneberg och Donationsjorden var donerad till staden av Kron- Liseberg. an i samband med grundandet vilket var en del i 1600-talets idé om stadsbyggnade, då donations- Många landerier har gett namn åt områden, men jorden skulle omgärda staden, stärka stadens han- hur de namnen uppstått har olika historier. Vissa del och försvar,57 och odlas på för att försörja st- namn som Härlanda är känt för platsen sedan aden med livsmedel. Större delen av marken som innan staden grundades (se kapitel 4.1.1 tillhörde Göteborg, utanför vallgraven var lander- Bagaregården - Härlanda), namnet på landeriet La fin imark, utöver Haga och Masthugget, och mark (=slutet) kommer från att det var beläget vid st- som användes av militären, hospitalet eller som adens norra stadsgräns, Bagaregården efter en hamn. Donationsjordarna arrenderades ut och arrendator som var bagare och andra som fått var ibland bebyggda. Ursprungligen uppläts namn efter boende som Liseberg efter ägaren marken till holländska bönder som skulle lära Elisabeth Lamberg, Carlsberg efter handlaren Göteborgs borgare att bruka marken.58 Det var Carl Hedman som hade landeriet från 1803. magistraten som beslutade om vem som skulle få Carlsberg har i sin tur gett namn till Carlanderska arrendera markerna och ofta blev det till borger- vars park finns kvar, Anneberg ledde troligtvis till skapets eller magistratens egna ledamöter.59 Annedal, och Lorensberg fick sitt namn efter Kraven för att arrendera var att man betalade en ägaren Lorentz Petersén som drev värdhus.60 årlig avgift och följde vissa villkor som kunde till- höra marken, så som vad marken skulle användas Landeriernas namn förändrades ofta i samband till. Landeriernas betydelse för stadens livsmedels- med ägarbyten. Många av namnen som är döpta försörjning minskade, och landerierna blev ofta till efter personer/ägare kommer från 1700-1800- värdshus, industrier och tobaksplantager. Bygg- talet, de har alltså ofta haft andra namn innan naderna blev också bostäder, eller som- eller styckats av. Namnen har troligtvis blivit mer marbostäder, till arrendatorerna och ofta anlades etablerade i samband med att vallgravarna revs i fina parker och alléer som ibland fortfarande finns början av 1800-talet och områdena utanför plan- kvar. Under slutet av 1800-talet i samband med lades, bebyggdes och blev en viktigare del av att staden utvidgades inlöste staden allteftersom Göteborg. Detta innebär att landeriernas in- landeriernas mark, ibland bevarandes bygg- flytande på vad områden i Göteborg kallats och naderna, ibland revs dem. De olika landerierna, kallas är stort. dess gränser och antal har varierat över tid men innebär alltså de olika markdelarna som staden Vissa landerinamn har man mer medvetet bevar- utarrenderat, men syftar idag ofta på större her- ats genom gatunamngivning som Götabergsgatan rgårdslika byggnader. Men de egentligen (namngavs 1872), Kristinelundsgatan (namngavs landeribyggnaderna är endast de byggnader som 1882, innan huvudbyggnaden revs på 1890-talet) fanns på stadens ursprungliga mark, vilket innebär och Hedåsgatan (från 1890).61 Flera av de mer att det inte funnits några landerier i till exempel försvunna landerinamnen är från området söder Majorna eller Örgryte. Det är också en i huvudsak om vallgraven där många landerier fanns, kring Göteborgsk företeelse med landerier. dagens Vasastaden och Lorensberg. Med så många närliggande namn är det förståeligt att alla Göteborgs stadsmuseum har skrivit en rapport om inte etablerats som områdesnamn eftersom det landerierna i Göteborg där de listar 40 landerier skulle bli väldigt små områden. Med tanke på hur som haft ”större herrgårdslika manbyggnader”, varav 13 Göteborgs gatunamnsberedning påpekade att idag har bevarande delar så som byggnader eller namn inte ska vara lättförväxlade (se kapitel 2.3) är delar av trädgårdar. Härlanda landeri har exem- det också rimligt att inte alla namnen Katrines- pelvis endast kvar sin allé, Kvibergsnäs den enda tröm, Stora Katrinelund, Lilla Katrinelund, med ekonomibyggnader, och enstaka mer Kristinelund och Kristineberg finns kvar. 57 Bjur, H., Stadsplanering kring 1900 - med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet, 1984,, s.41 58 Göteborgs Stadsmuseum, Göteborg förstärkt: Landerierna, Kulturmiljörapport 2018:01, Göteborg: Göteborgs Stadsmuseum Stadsutvecklingsenheten, 2018 59 Almquist, H., Göteborgs Historia, första delen, 1929, s. 514 60 Göteborgs Stadsmuseum, Göteborg förstärkt: Landerierna, 2018 61 Baum, Greta, Göteborgs gatunamn, Göteborg: Tre böcker förlag, 2001 22 I kyrkoarkiv och register är ofta landerinamnet Rotarnas exakt uppgifter har varierat genom att skrivet i samband med rotenummer, och utan att staden har beslutat om dess uppgifter. Många ha studerat antalet grundsittare (boende på olika typer av administrativa uppgifter som kräver landerimark) på samtliga landerier kan man tänka indelning på lägre nivå än hela staden har rotarna sig att en förklaring till hur väl landerinamnet be- ansvarat för. Exempelvis beskrivs det i Almquists står kan vara kopplat till hur många som använde bok Göteborgs historia, om hur man på 1600-talet namnet som adress, genom att det skapar en hade problem med rån, våld och inbrott på nät- större ”folklighet” i namnet än om det endast är terna och att det därför anställdes då knektar som en mangårdsbyggnad få använder eller pratar om. fick ansvar att vakta olika rotar.65 Till exempel uppstod mycket bebyggelse kring Nyfikeliden, dagens Ånäsvägen, på både Ånäs och I Göteborg har det utöver rotarna funnits andra Bagaregårdens marker under slutet av 1800-talet typer av indelningar som har kunnat bestå av innan området var särskilt bebyggt i övrigt, vilket delar- eller sammanslagningar av rotar, som kallats skulle kunna kunna vara en orsak till dessa distrikt, till exempel läkaredistrikt. Hur distrikts- namnens bevarande. gränser går förklaras exempelvis utefter rotarnas indelning. Det är genom rotarna staden var ord- Landerierna skapade områdesindelningar av det nad och rotarna fungerade i många sammanhang ursprungliga Göteborg utanför vallgraven som som adress, varigenom man kunde hitta till exakta idag fortfarande har spår i form av namn, hur st- tomter. aden kartmässigt ser ut samt genom byggnader och bebyggelsemönster. Till exempel går flera Rotesystemet har sett olika ut i olika tider. Det var gatusträckningar i Göteborg längs landeriernas ursprungligen mycket förknippat med olika typer gränser, vissa av praktiska skäl, exempelvis längs av skatter, och de är i olika mantals-, tull- och skat- landeriernas gränser innan de inlöstes, eller som telängder man nu kan finna uppgifter om de äld- de av Lillienberg planerade områdena där han sta indelningarna. Under mitten av 1600-talet ofta valde att bevara de äldre gränserna när han fanns det 28 rotar vilka 1657 reducerades till 16. skapade nya områden (exempelvis i Bagaregården, Olga Dahl, som forskat mycket kring Göteborgs se kapitel 4.1.1 ). En stor del av landeriernas olika rotar, har ”dechiffrerat” dessa system och lyckats historier kommer från att arrendatorernas in- förstå hur de var lokaliserade. Hon har för varje flytande ökade. De är ofta de själva som namngivit tomt inom vallgraven (fram till början av 1800- landerierna, som etablerat industrier, parker eller talet) skrivit vilka rotar de tidigare tillhört. År 1671 verksamheter, eller som upplåtit mark till reducerade man antalet rotar ytterligare, till tio, bebyggelse. 62 vilket man i resolutionen förklarar med att man ”hafwer funnit rådsamt och beqwemligare att reducera Se karta över landerier i Bilaga 6 och kapitel 4.2.2 roterne från sexton till tio”.66 Områdesnamn som försvann för ytterligare beskrivning om namnet Anneberg. Tiorotarsystemet från 1600-talet är det som man senare har byggt vidare på, det har utgjort 3.1.4 Rotar grunden till rotesystemet som fortfarande fanns Rotar är en typ av indelning som har funnits inom kvar under 1900-talet. Tiorotarsystemet består av många olika områden, på olika nivåer i stora delar horisontella rader av bebyggelse längs olika gator. av landet. Bland annat fanns Indelningsverket från Där den första roten är belägen längst i söder, 1600-talet som skapade rotar genom att ett visst inom befästningsstaden, kring dagens Vallgatan, antal gårdar skulle ansvara för att till exempel ett och den andra roten var norr därom, längs dagens torp till en soldat skulle finnas i området.63 Men Kungsgatan, och så vidare. Stora Hamnkanalen det fanns också många andra typer av rotar, fram- delade den femte roten, där byggnaderna på båda förallt sådana som hade gemensamt ansvar för sidorna tillhörde samma rote. Rote 1-4 fanns alltså skatter och för att se till att vissa samhälleliga funk- i Sydstaden, och rote 6-10 i Nordstaden. Tomter tioner var ordnade. Rotarna kunde ha ansvar för längs vertikala gator tillhörde roten som fanns brandskydd, post, skolor, fattigvård med mera.64 söder om tomten. 62 Göteborgs Stadsmuseum, Göteborg förstärkt: Landerierna, 2018 63 Nationalencyklopedin, Indelningsverket, hämtad 2018-05-05 64 Nationalencyklopedin, Rote, hämtad 2018-05-05 65 Almquist, H., Göteborgs historia , första delen, 1929, s. 98-99 66 Dahl, Olga, Det äldsta Göteborgs roteindelning, hämtad 2018-05-14 23 Figur 3: Karta från Clemensson, Per, Att släktforska i Göteborg Del 1, där jag färglagt de tio rotarna och angett rotenummer längst Östra hamnkanalen. Färgerna visar vilka tomter som tillhör vilka rotar, där varje rote har en färg. Den ursprungliga indelningsstrukturen med tio namn, och exakt hur gränsdragningarna gått har rotar, skapade utefter gatorna, verkar ha fungerat ofta ändrats. Det första området utanför sämre när tomter alltmer slogs ihop, innefattade vallgraven som fick en rotebeteckning, rote 11, flera tomtnummer och kvarter, och inte längre i var området kring Pustervik och Masthugget (om- samma utsträckning bestod av dubbla tomtrader. rådet kring dagens Masthuggskajen, Långgatorna) Eftersom hörntomter och de vertikala tomterna som redan hade börjat bli bebyggt. Resterande ofta tillhör roten söder om den horisontella gatan områden tillhörande Göteborg, landerierna, fick de är närmast, så kan de olika rotarna kan vara rotenummer 12. När fler områden senare bebygg- olika stora trots att gatorna är lika mycket bebygg- des fick även dessa rotenummer och det har fun- da (se karta Fig. 3). I och med befästningarnas nits upp till 20 rotar. De kan beskrivas var de rasering blev inte systemet heller lika logiskt, bland ungefär var belägna med hjälp av vilken stadsdel annat eftersom nya områden bebyggdes söder om de kom att tillhöra i samband med reformen den första roten. Dessa fick istäl let en 1923; trettonde roten Lorensberg, fjortonde roten kvartersindelning (se kapitlet 3.1.7 Kvarter & Vasastaden, femtonde roten Heden, sextonde kvartal). Stampen, sjuttonde Gullbergsvass, artonde Olsk- roken, nittonde Bagaregården (och Kålltorp när När staden sedan bebyggdes allt mer utanför det blev inkorporerat år 1909), och tjugonde vallgravens område fick vissa områden ett ro- Gamlestaden.67 (se figur 8 i kapitel 3.1.6) tenummer medan andra fick ett namn. Haga har till exempel aldrig haft ett rotenummer trots att Tolfte roten blev en icketerritoriell rote genom att det alltid tillhört Göteborg. På andra områden har landerierna fortsatte tillhöra rote tolv, även om de det med tiden varierat mellan om områden i territoriellt var belägna mitt i en annan rote. All- huvudsak har ordnats efter rotenummer eller teftersom verkar man ha börjat övergå till 67 Statistisk årsbok 1920 & 1923 24 Figur 4: Karta från Statistisk årsbok 1930. Visar stadens äldre rote- & kvartersrindelning. Min färgmarkering. 1. Stadens 1-4e rotar samt 5:e roten nr 1-52. 2. Stadens 5:e rote nr 53-slut. 3. Stadens 11:e rote. 4. Stadens 13:e rote. 5. Stadens 14:e rote. 6. Stadens 15:e rote. 7. Stadens 16:e rote. 8. Stadens 17:e rote.9. Stadens 18:e rote. 10. Stadens 19:e rote a) Bagaregården b) Kålltorp. 11. Stadens 20:e rote. 12. Magasinskvarteret. 13. 6:e kvarteret. 14. 7:e kvarteret. 15. 8:e kvarteret. 16. 9:e kvarteret- 17. 10:e kvarteret. 18. Västra Haga. 19. Östra Haga. 20. Nya Haga. 21. Annedal med Änggården a) Annedal b) Änggården. 22. Landala och Gibraltar 23. Major- nas 1:a rote. 24. Majornas 2:a rote. 25. Majornas 3:e rote. 26.Majornas 4:e rote 27. Majornas 5:e rote 28. Majornas 6:e rote. 29. Ma- jornas 7:e rote. 30. Lundby (Lundbys västra del syns ej på kartan). Det vita området i sydost är Örgryte som i princip i samband med att rotar och kvarter försvann, och därav aldrig riktigt varit en del av Göteborg rote- & kvartersindelning. Färgerna har ingen ytterli- gare betydelse än att visa gränserna. stadsdelar och stadsdelsnamn för vissa områden. I nan övergången till stadsdelar 1923. Eftersom de samband med den övergången, och när landeri- olika benämningarna på områdena är både ro- erna under slutet av 1800-talet och början av tenummer och längre namn har de i boken gett 1900-talet inlöstes av staden, blev även landeri- alla områden en siffra och en förklaring istället för erna delar av omkringliggande stadsdelar/rotar. I att få plats. Då kartan i boken är ganska liten och samband med detta blev Kviberg den återstående otydlig har jag förstorat den och färglagt de olika delen av den tolfte roten. delarna för att tydliggöra gränserna och förtydligat siffrorna. Eftersom Majorna inte tillhörde Göteborg hade de ett eget rotesystem som man behöll i samband I samband med att stadsdelarna blev officiellt med inkorporeringen. Därmed fanns det både en antagna i magistraten 1923 upphörde i princip ”Majornas 1:a rote” och en 1:a rote inom rotarna. Fem av Majornas rotar blev till stadsdelar vallgraven. Majorna hade upp till sju rotar, vars och fick stadsdelsnamn, och de skriver att ro- indelning ändrades mycket över tid, liksom de teindelningen Inom Vallgraven och Nordstaden olika rotarnas församlingstillhörighet.68 ska fortsätta finnas som indelning, medan kvartersindelningen ska upphöra och inkluderas i Eftersom de olika tillhörigheterna ändrades i takt närliggande rotar.69 med att bebyggelsen förändrades är det med kar- tor svårt att visa exakt hur roteindelningen sett ut. 3.1.5 Socknar och församlingar Figur 4 visar en karta, hämtad från statistisk års- Socknar och församlingar är kyrkliga indelningar. bok 1930, över "Stadens äldre indelning i rotar och Socknar tillkom på olika sätt och vid olika tid- kvarter” som illustrerar hur indelningen såg ut in- punkter, men uppstod under medeltiden. Socknen 68 bl a Statistisk årsbok för Göteborg utgiven af Kommittén för Göteborgs stads kommunalsatistik Sjette årgången 1905, Göteborg, 1906 69 Statistisk årsbok för Göteborg 1923 2 5 Figur 5: Karta över Göteborg, av Simon, Ludvig, 1888, tryckt av regionarkivet. Visar 1883 års territoriella församlingsindelning på karta från 1888. Min färgmarkering. Gult: Karl Johan församling, rosa: Masthugg församling, orange: Haga församling, blå: Gustavi dom- kyrkoförsamling, grönt: Kristine församling, lila: Gamlestad församling. Församlingarna har samma färger som i figur 6. är en territoriell indelning av personers kyrkliga lingen från 1680 för garnisonens och regementets tillhörighet, där sockenkyrkan också var en eko- personal och Fattighusförsamligen från 1727 för nomisk och administrativ enhet.70 Socknen hade försörjningstagare vid fattighuset. Det fanns också ett samhälleligt ansvar och det var på socken- fem församlingar för främmande trosbekännelser stämman besluten fattades. Det var till socknen och dessa kunde man ibland tillhöra utöver den man betalade ”tionde", det var de som hade sam- vanliga församlingsindelningen. Dessa var Brittish hälleligt ansvaret inom socknen, och det var på Factory från 1699 som 1747 övergick till den En- sockenstämman som besluten fattades.71 Men det gelska församlingen, det fanns en Göteborgs fanns också redan tidigt församlingar som inte var Evangeliska Brödraförsamlingen från 1740-talet, kopplade till en territoriell indelning, som inte var en katolsk församling från 1862 och en mosaisk socknar. Socknarna var församlingar och enheter från 1810.73 ordnade under stiftet, medan exempelvis Tyska kyrkan inte var det.72 När nya områden inkorporerades i staden var de delar av, eller hela, socknar. Områdenas tidigare När Göteborg grundades var de olika försam- administration, skött av deras socken, övergick då lingarna som tillhörde Göteborg inte territoriella, till någon av Göteborgs församlingar om inte ock- utan vilken församling man tillhörde berodde till så kyrkan införlivades. 1883 bestämdes att försam- exempel på ursprung, yrke eller ekonomi. I lingarna i Göteborg skulle bli territoriellt knutna huvudsak fanns två församlingar i Göteborg, dels vilket innebar att man kunde tillhöra en närlig- Svenska församlingen (som sedan blev Gustavi gande kyrka (se figur 5). På grund av de stora ant- Domkyrkoförsamling) och dels Tyska församlin- alet runtflyttande invånare i Göteborg så hade gen (senare Christine församling). Till den svenska man förutom att kyrkorna skötte folkbokföringen, församlingen tillhörde svenska medborgare och till en civil folkbokföring som inrättades i samband den tyska församlingen hörde de som inte var med församlingsreformen. Under magistraten svenska medborgare. Tyska församlingen delades inrättades då ett mantalskontor och en mantal- senare i två delar, där även svenska medborgare skommisarie med huvudansvar, samt man- ingick från 1700-talet. Utöver dessa tillkom för- talsskrivare med ansvar för olika territoriala för- samlingar med olika syften, så som Kronohospital- samlingar. Mantalskontoret samordnade olika sförsamlingen från 1627 dit hospitalets och typer av folkbokföringsuppgifter genom mantals- landeriernas anställda tillhörde, Garnisonsförsam- böcker, vilket bland annat innebar att invånare 70 Franzén, Katarina, Kyrkolandskapets förändringar ur Sockenkyrkorna, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2008, s. 73 71 Franzén, Katarina, Kyrkomiljöerna i dag, ur Sockenkyrkorna, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2008, s. 107 72 Franzén,K., Kyrkolandskapets förändringar ur Sockenkyrkorna, 2008 s. 73 73 Clemensson, Att släktforska i Göteborg del 2, Västanbladet nr 1 2007, GRS, 2007 se vidare om exakta år för församlingar . 26 Figur 6: Karta över 1908 års församlingar, hämtad från Statistisk årsbok 1923, s. 6. Min färgmarkering. Mörkgrön: Lundby försam- ling, grön: Kristine församling, lila: Gamlestad församling, gul: Carl Johan församling, rosa: Masthugg församling, turkos: Oscar Fredriks församling, blå: Gustavi domkyrkoförsamling, orange: Haga församling, brun: Annedal församling, röd: Vasa församling, ljusblå: Örgryte. rapporterade flyttningar till mantalskontoret som År 1974 gick Domkyrkoförsamlingen och fördes vidare till församlingarna.74 I samband Christine församling samman. Församlingarnas med detta bildades också flera nya församlingar i betydelse som administrativ indelning och ansvar områdena utanför vallgraven där en stor del av har minskat allteftersom, i Göteborg tog den Göteborgs befolkning bodde, som Haga- och lokala skattemyndigheten över ansvaret för folk- Oscar Fredriks församling. bokföringen från och med 1967, och 1991 tog Skatteverket över hela Sveriges folkbokföring. För- År 1908 gjordes en förändring av den territoriella samlingsindelningen finns dock fortfarande och är församlingsindelningen, då ytterligare kyrkor och i huvudsak territoriell, där Tyska kyrkan är den områden tillkommit. Församlingarna Vasa, enda icketerritoriella (en av fem icketerritoriella i Annedal och Masthugg bildades alla 1908 (se figur hela landet)75. 6). Utöver dessa stora förändringar har det också gjorts många mindre förändringar av försam- Inom området som idag tillhör Göteborg har det lingstillhörighet för enskilda tomter och områden. också funnits andra församlingar, så som Amiral- Under 1900-talet har många nya församlingar itetsvarvsförsamlingen dit personer anställda vid tillkommit, ibland har hela (eller resterande delar) amiralitetet vid Kungsladugård (Älvsborgs slott) av socknar inkorporerades (till exempel Lundby och även närboende (egentligen olovligen) till- 1906, Örgryte 1922, Västra Frölunda 1945, Backa hörde. Amiralitetsvarvsförsamlingen, och Mar- 1948) och ibland har nya församlingar bildats (Jo- iebergs församling, blev 1828 en del av Karl Jo- hanneberg 1929, Härlanda 1951, Högsbo 1963). hans församling.76 Ibland har också nya församlingar bildats genom utbrytningar av befintliga (ur Gamlestad bildades I samband med kommunreformen 1862 skapades Kortedala 1960, S:t Pauli och Nylöse 1969, och ur nya begrepp, den vanliga sockenindelningen bör- Lundby Biskopsgården och Brämaregården 1961). jade kallas kyrksocken samtidigt som man också 74 Andersson, Karl-Gustaf, Folkbokföringen - Historia och reform, Uppsala: Landsarkivet i Uppsala, 2006 75 Andersson, K-G., Folkbokföringen- Historia och reform, 2006 76 Clemensson, P., Att släktforska i Göteborg del 3, Västanbladet nr 2 2007, GRS, 2007 27 skapade en jordebokssocken. Med jordebokssock- eller hur Majornas tredje rote delas längs en menade man den territoriella indelningen som Bangatan för att tillhöra Masthugg- eller Carl Jo- socken utgjorde i beskattningssammanhang, att de han församling. hemman och lägenheter som delade sockennamn i jordeboken kallades jordebokssocken. I samband Tabell 1: Centrala stadens församlingstillhörighet77 med kommunreformen 1952 försvann sockenbe- Rote & nr el. kvarter Församling 1883 Församling 1908 greppet stegvis och begreppet församling (och I-IV Gustavi Domkyrko Gustavi Domkyrko pastorat, vilket flera församlingar kan bilda) an- V:1-52 Gustavi Domkyrko Gustavi Domkyrko vänds därefter för den kyrkliga indelningen och V: 53-75 Kristine Kristine tillhörigheten.78 VI-X Kristine Kristine XI: 1-12 Masthugg Oskar Fredrik Eftersom församlingarnas administrativa ansvar XI: 24-44 Masthugg Masthugg gällande invånarna var stort är det genom de olika XI: 51-73 Masthugg Oskar Fredrik kyrkoarkiven man kan hitta information om de XI: 74-76 Masthugg Masthugg boende och till viss del även om bebyggelsen. Om XI: 1/4-11/4 Masthugg Oskar Fredrik de olika församlingarnas exakta tillkomst och XI: 12/4-16/4 Masthugg Masthugg förändringar är mycket skrivet, bland annat av Per Clemensson79 och olika släktforskare. De tydli- XI: 17/4-23/4 Masthugg Oskar Fredrik gaste förklaringar till hur dessa förändringar över- XII: 1-19 Gamlestad Gamlestad siktligt ändras finns infogade i några av hus- XII: 19-67 Kristine Kristine förhörslängderna från 1883. Eftersom dessa, vad XII: 68-103 Gustavi Domkyrko Vasa jag vet, inte finns tydligt sammanställda någon- XIII: 1-80 Gustavi Domkyrko Gustavi Domkyrko stans i nutid och inte tycks vara självklara, så bifo- XIII: 81-269 Gustavi Domkyrko Vasa gas de här med en förklaring. XIV: 1-55 Gustavi Domkyrko Gustavi Domkyrko XIV: 56-128 Gustavi Domkyrko Vasa Den första tabellen visar de områden i staden med XIV: 1/4-25/4 Gustavi Domkyrko Vasa rote- eller (enbart) kvartersbeteckning. Den andra XV Gustavi Domkyrko Vasa tabellen visar de med huvudsakligt namn snarare XVI-XVII Kristine Kristine än rotenummer. Och den tredje visar de olika XVIII-XX Gamlestad Gamlestad delarna av Majornas församlingstillhörigheter. 6/4 Kristine Kristine Romerska siffror visar rotenumret. De med endast 7/4-9/4 Gustavi Domkyrko Gustavi Domkyrko siffror är tomtnummer. De siffror som innefattar 10/4 Masthugg Gustavi Domkyrko ”/4” betyder kvarter, exempelvis ”1/4-11/4” utläses som ”första till 11:e kvarteret”. De tre sista Tabell 2: Områden i Göteborgs församlingstillhörighet raderna i den första tabellen är alltså de områden (hämtat från Haga församling husförhörslängd 1883) som endast hade kvartersindelning, vilket an- Område Församling 1883 Församling 1908 vändes på de nya områdena i samband med Annedal Haga Annedal vallgravsraseringen (se kapitel 3.1.7 Kvarter och Brantdala, Västra Gustavi Domkyrko Vasa kvartal). Gibraltar Gustavi Domkyrko Vasa Haga, Nya Haga Haga De två första raderna i den första tabellen visar Haga, Västra Masthugg Haga S y d s t a d e n , o m r å d e t s ö d e r o m S t o r a Haga, Östra nr 1-2 Haga Haga Hamnkanalen, inom vallgraven, och femte roten Haga, Östra nr 3 Masthugg Haga med tomtnummer från och med 53 upp till 19:e Haga, Östra nr 4-97 Haga Haga roten är området norr om Stora Hamnkanalen, Kungsladugård Karl Johan Karl Johan Nordstaden. Sydstaden kom alltså att tillhöra Landala Gustavi Domkyrko Vasa Domkyrkoförsamlingen medan Nordstaden till- Magasinskvarteret Kristine Kristine hörde Christine. I flera av fallen där olika tomt- Tingstadsvassen Kristine Kristine nummer inom samma rote delas mellan försam- Trädgårdsföreningen - Vasa lingar handlar det om att församlingsgränsen dras Änggården, Stora & - Annedal längs en gata, till exempel Stora Hamnkanalen, Lilla 77 Franzén, K., Kyrkolandskapets förändringar ur Sockenkyrkorna, 2008, s. 73 78 Dahlberg, Markus & Franzén, Katarina (red.), Sockenkyrkorna, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2008 79 Clemensson, P., Att släktforska i Göteborg del 3, 2007 2 8 Tabell 3: Majornas församlingstillhörighet För att få förståelse för hur rote- och stadelsnamn användes kan man exempelvis läsa en tidning- Rote & nr el. kvarter Församling 1883 Församling 1908 sartikel från 1890 som beskriver dödsstatistik i I Karl Johan Karl Johan olika områden: II: 1-82 Karl Johan Karl Johan II: 89-91 Karl Johan Masthugg ”… Emellertid är dödligheten i Göteborg högst olika inom II: 1/4 - 16/4 (1-16:e Karl Johan Karl Johan skilda stadsdelar. Lägst är den i allmänhet i sydstaden kIIvI:a 1rt-e1r0e4t) Karl Johan Karl Johan (utom Otterhällan), i Majornas 2:a rote, i 13:e och 14:e rotarne med Hagaheden samt därefter i egentliga Masthug- III: 105 A Masthugg Masthugg get. Högst är den nästan ständigt i Landala, Masthuggs- III: 105 C Masthugg Karl Johan bärgen, Stampen och Redbergslid. Differenserna äro så III: 106-115 Masthugg Masthugg brytande att t. ex. För 1890 i sydstaden dog 12 och i 13:e III116-144 Karl Johan Karl Johan och 14:e rotarna 13 personer på tusendet, men i III: 144 A Masthugg Masthugg Masthuggsbärgen 22 och i Landala (med Västra Brant- III: 145 Karl Johan Karl Johan dala) 25. Det är gifvet , att denna olikhet är betingad af III: 146-153 Masthugg Masthugg olika hygieniska villkor, uti vilka ekonomiska förhållande ha III: 1/4- 21/4 Masthugg Karl Johan störst andelen…” .80 IV Karl Johan Masthugg V Masthugg Masthugg Begreppet stadsdelar används alltså för både VI: 1-59 Masthugg Oskar Fredrik namn på olika områden men också för vissa rotar. Det verkade inte ha funnits något givet system för VI: 60-63 Masthugg - vad de olika stadsdelarna innebar och hur de VI: 64-72 Masthugg Annedal skulle beskrivas, att något heter ”egentliga VI: 73-94 Haga Annedal Masthugget” säger också något om att VI: 95-102 Haga - stadsdelsnamnets innebörd inte är självklart. VI: 103-106 Masthugg - VI: 107-114 Masthugg Oskar Fredrik Stadsdelarna som en officiell administrativ indel- VI: 1/4-15/4 Masthugg Oskar Fredrik ning verkar ha uppstått i samband med att man VI: 16/4-32/4 - Oskar Fredrik ville skapa statistiskt jämförbara områden, som en VII Masthugg Annedal del i sekelskiftets strävan efter uppordnade. Själva indelningen verkar ha skapats genom att i stat- 3.1.6 Stadsdelar istiska sammanhang lägga samman olika områden Så som jag förstår begreppet stadsdelar, så är det utan att de hade någon egentlig praktisk funktion. ursprungligen ett folkligt begrepp som en Till exempel var en rote inom vallgraven betydligt benämning på en del av staden. Att ett område mindre än till exempel 11:e roten vid Masthugget, kallas något utefter till exempel en gata eller som var stor och med många invånare. landeri (som Vasastaden av Vasagatan eller Bagaregården efter ett landeri). Det var ofta en I de äldsta statistiska årsböckerna delar man in spontant benämning utan juridiska eller adminis- staden i stadsdelar och avdelningar. Till exempel trativa syften, även om den kan ha uppstått genom skapade man 1905 43 avdelningar, ”vilka i allmän- att man till exempel såg en rote eller församling het sammanfalla med stadens rotar”, som man sedan som en naturlig avgränsning. Man skulle kunna delade in i nio stadsdelar för att de olika säga att det alltid funnits stadsdelar i just den be- stadsdelarna så bra som möjligt skulle få en ”en- märkelsen, ursprungligen troligtvis tillstor del hetlig prägel”. Syftet var att de skulle vara unge- kopplad landerierna, som då gett namn till olika fär lika stora för att vara jämförbara i bostadsstat- avgränsade delar av staden. Även de olika äldre istiska sammanhang. Stadsdelarna hade då hade formerna av kvarter som fanns inom vallgraven är inga namn utan en siffra som förklarade vilka om- en sorts stadsdelsindelning. När olika områden råden, rotar eller kvarter som ingick i varje num- bebyggdes, och fick olika både folkliga och offici- mer. Dessa var 1905: 
 ella namn, så bildade också de stadsdelar utan att 
 det fanns någon officiell indelning. 1. Nordstaden (5:e roten vom no 53, 6-10 rotarna, Ma- gasinskvarteret, 6:te kvarteret, Tingstadsvassen). 
 2.Sydstaden (1-4rotarna, 5:te roten no 1-52, 7-9 kvarter- 80 Göteborgs Handels- och sjöfartstidning, Studier till Göteborgs historia. IV Sjukdoms- och Dödsstatistik B., 9/5-1890 29 Figur 7: Karta över stadsdelsindelningen från 1923. Karta hämtad från Statistisk årsbok 1923, s. 4. Min färgmarkering och förtydli- gande av siffror. Färgerna är utan betydelse. Siffrorna innebär: 1. Inom Vallgraven, 2. Nordstaden, 3. Gullbergsvass, 4. Stampen, 5. Heden, 6. Lorensberg, 7. Johanneberg, 8. Krokslätt, 9. Landala, 10. Vasastaden, 11. Pustervik, 12. Masthugget, 13. Stigberget, 14., Olivedal, 15. Haga, 16. Kommendantsängen., 17. Annedal, 18. Änggården, 19. Slottskogen, 20. Majornas 1:sta rote, 21. Majornas 2:dra rote, 22. Majornas 3:dje rote, 23. Majornas 4:de rote, 24. Kungsladugård, 25. Sandarna, 26. Nya Varvet, 27. Rödjan, 28. Färje- staden, 29. Bräckö, 30. Biskopsgården, 31. Tolered, 32, Kyrkbyn, 33. Rambergsstade, 34. Sannegården, 35. Lindholmen, 36. Lundby- vassen, 37. Brämaregården, 38, Kvillebäcken, 39. Tingstadsvassen, 40. Gamlestaden, 41. Kviberg, 42. Bagaregården, 43. Olskroken, 44. Gårda, 45. Lunden, 46. Kålltorp, 47. Sävenäs, 48- Delsjön, 49. Torp, 50. Bö, 51. Skår, 52. Kallebäck. en). 
 och 6:te rote utom 8-15 kvarteren) b) Majorna (Majornas 3.Masthugget, Pustervik och Kommendantsängen 11:te 1-4 rotar).” 81 roten, 10de kvarteret, Majornas 6e rote kvarteren 8-15, Majornas 7:de rote.) 
 Dessa olika delar har sedan fått ett namn som är 4. Haga, Annedal Änggården (Västra, Östra och Nya beskrivande för området. Annedal innefattar då Haga, Annedal och Änggården). 
 Ä n g g å rd e n , o ch O l s k ro k e n i n n e f a t t a r 5. Landala och Gibraltar. 
 Bagaregården och Gamlestaden: 6. 13:de och 14de rotarna
 7. 15e rotarna. 
 ”I min redogörelse för … i följande stadsdelar: 1. Nordst- 8. Stampen, Gullbergsvass, Olskroken, Redberget, Ånäs, aden. 2 Sydstaden. 3 Masthugget. 4. Haga. 5. Annedal. 6 Bagaregården och Gamlestaden (16-20rotarna). 
 Landala mm. 7. 13-14 rotarna. 8. 15 roten. 9 Stampen. 9. Majorna (Majornas 1-5e rote samt 8:te roten utom 10. Gullbergsvass. 11, Olskroken mm. 12. Masthuggsber- kvarteren 8.15). gen 13 Majorna.”82 I boken skriver man också att dessa indelningar Detta verkar utgöra grunden till den mer officiella inte var tillräckliga, de var inte ”nog homogena” och stadsdelsindelningen som egentligen utvecklades att de i resterande delen av kartläggningen under hela början av 1900-talet. Idéen om skapades en ny uppdelning där vissa områden de- stadsdelar verkade också få ytterligare syften gen- lades: om att de olika distrikten, med olika uppgifter och indelningar, ansågs opraktiska (se kapitel 3.1.11 ”4:e stadsdelen i a) Haga, b) Annedal med Änggården. 
 Distrikt). 27 april 1916 fattade stadsfullmäktige be- 8:de stadsdelen i a) Stampen (16:reoten) b) Gullbergsvass slut om att man skulle skapa mer praktiska och (17:de roten) c) Olskroken mm (18, 19, 20rotarna samt liknande indelningar av staden, vilket ledde fram vissa delar af 12:te roten). 
 till stadsdelarna mer officiellt skapades. Syftet var 9:de stadsdelen i a) Masthuggsbergen (Majornas 5:te rote delvis att ”sammanföra ifrågavarande förvaltningsom- råden, där så lämpligen kunnat ske, på ett ur statistisk syn- 81 Statistisk årsbok för Göteborg 1905 82 Statistisk årsbok för Göteborg 1905, s. 410 3 0 1:a roten Inom Vallgraven 2:a roten Nordstaden 3:e roten Gullbergsvass Stampen 4:e roten Heden 5:e roten nr 1-52 Lorensberg 5:e roten nr 52-slut Johanneberg Krokslätt 6:e roten Landala 7:e roten Vasastaden 8:e roten Pustervik Masthugget 9:e roten Stigberget 10:e roten Olivedal 11:e roten Haga Kommendantsängen 12:e roten Annedal 13:e roten Änggården 14:e roten Slottskogen Majornas 1:a rote 15:e roten Majornas 2:a rote 16:e roten Majornas 3:e rote 17:e roten Majornas 4:e rote Kungsladugård 18:e roten Sandarna 19:e roten Nya Varvet 20:e roten Rödjan Färjestaden Magasinskvarteret & Tingstadsvassen Bräckö 6:e kvarteret Biskopsgården 7:e kvarteret Tolered Kyrkbyn 8:e kvarteret Rambergsstaden 9:e kvarteret Sannegården 10:e kvarteret Lindholmen Lundbyvassen Västra Haga Brämaregården Östra Haga Kvillebäcken Nya Haga Tingstadsvassen Gamlestaden Annedal & Änggården Kviberg Landala & Gibraltar Bagaregården Majornas 1:a rote Olskroken Gårda Majornas 2:a eote Lunden Majornas 3:e rote Kålltorp Majornas 4:e rote Sävenäs Delsjön Majornas 5:e rote Torp Majornas 6.e rote Bö Majornas 7:e rote Skår Kallebäck Lundby Figur 8: Figuren visar illustrativt hur indelningen från äldre rotar & kvarter (t v) blev till stadsdelar 1923 (t h). Turkosa streck visar hur tidigare benämningar slås samman, medan lila visar hur ett tidigare område delas upp. Svarta streck är områden som i princip blir oförändrade, utöver ev namnbyte. Den 12:e rotens landerimark delades upp på landeriernas kringliggande stadsdelar, men den kvarvarande delen blev till Kviberg, därav egen, rosa färg. De till höger grönmarkerade stadsdelsnamnen är områden som precis blivit eller snart skulle bli införlivade i staden. punkt lämpligt sätt”, och dels att man ansåg att in- I juni 1923 fattar magistraten beslut om det som delningen i rotar och kvarter ”hava av ålder plägat”, kom att bli de officiella stadsdelarna, vilka byggde man ansåg de alltså gammaldags, uppstådda i vidare på flera av de äldre indelningarna. I försla- olika tider och svåra att jämföra. get från 1920 hade hela området inom vallgraven (Nord- och Sydstaden) bildat ”Äldre staden” men År 1920 skapade man den första mer officiella ebba delades 1923 igen upp till Nordstaden och indelningen av stadsdelar som blev föregångare till Inom Vallgraven (som 1922 också kallade ”Staden det man 1923 beslutade om. Indelningen togs inom Vallgraven"). Dessutom delades Lundby upp fram av Stadsingenjörskontoret och beskrivs som på flera stadsdelar och ”Sandarne” blev ”tillsvidare fastställt följande (delvis nya) benämningar å ”Sandarna” och ”Böö” blev till ”Bö”.83 ifrågavarande stadsdelar”. I Statistisk årsbok 1920 skriver man också att den nya indelningen är Under 1900-talet förändrades stadsdelsindel- ”ännu relativt ny, knappast genomförd i praktiken” men ningarna flera gånger, fler tillkom, ändrades och bestod av 31 stadsdelar, uppdelade på norr om namnen gjordes om. Men namnen från 1923 finns älven (två stadsdelar) och söder om älven (29 idag ofta kvar, och är också de som till stor del stadsdelar). Men stadsdelar verkar ändå inte ett ha utgör dagens traktnamn och primärområdesnamn varit ett exakt begrepp, då man skriver att (se kapitel 3.1.10 & 3.2.2). stadsdelen Lundby också delades upp i ytterligare stadsdelar. Vad en stadsdel egentligen är, är alltså inte enty- digt. Huruvida det är en officiell indelning eller bara hur vi vardaglig uppfattar och delar in ett 83 Statistisk årsbok för Göteborg 1919-1923 31 område har varierat med tiden. Idag har stadsdelarna ingen administrativ betydelse men anses finnas kvar som ”identitetsmarkörer” och till stor del sammanfaller med primärområdena.84 Begreppet återfinns också i de större stadsdels- nämndsområdena (se rubrik Stadsdelsnämnsområden). Svensk ordbok definierar stadsdel som ”avgränsat, (mer eller mindre) enhetligt delområde i stad karaktäriserat av sitt läge, sin byggnadsstil el. sina invånare; även med viss administrativ betydelse”.85 Det som skiljer en stadsdel och stadsdelsnämnsområde är kanske att vi i vår vardag uppfattar en stadsdel som just ett enhetlig delområde med någon typ av karaktär medan en stadsdelsnämndsområdet uppfattas som större än så. Figur 9: Kartan är hämtad från SBK:s historiska kartor, 1815 Plan af Götheborg ritad av Löwegren. Kartan är beskuren och jag har med rött markerat ut de olika kvarteren, baserat på 3.1.7 Kvarter och kvartal uppgifter från Bæckström. De vita områdena visar planerad Begreppet kvarter kommer från ”fjärdigar”, att bebyggelse på de tidigare befästningsområdet som 1807 beslu- man delade in tätorter i mindre delar, ofta i fyra tats om att rasera. delar.86 Men Göteborg Inom vallgraven delade man in i fem delar, fem kvarter, avdelade av tonde rote och ett åttonde kvarter. Dessa hamnkanalerna. Tre i Sydstaden, två i Nordst- kvartersindelningarna användes på ett liknande aden. Det vi brukar kalla ett kvarter idag, ett sätt som roteindelningen, och kvartersnumren byggnadsblock avdelat av till exempel gator, kal- fungerade troligtvis allteftersom snarare som en lades tidigare kvartal, det vill säga en del av ett benämning än att man såg det som kvarter. Denna kvarter. Och ett kvarter bestod då av flera kvartal, typ av användning av kvartsbegreppet fanns kvar flera byggnadsblock. Bæckström skriver 1923 att fram till 1923, när man beslutade att kvarteren man i Göteborg ”långt in på 1800-talet” använde skulle börja tillhöra närliggande rotar, i samband kvarter som ”stadsdel i allmänhet, distrikt, trakt och med att stadsdelarna infördes och rotarnas bety- alldeles särskilt de stadskvarter, i vilka stadsplan så natur- delse minskade. ligt sönderföll”.87 3.1.8 Kvartersnamn och lägenhetsnamn Det var denna innebörden av kvartersbegreppet Att ge kvarteren (som i dagens betydelse av som man byggde vidare på i samband med be- kvarter) namn är framförallt en svensk företeelse. fästningsraseringarna som möjliggjorde bebyg- Det finns delvis i Finland men i övrigt används gande på nya platser inom vallgraven. De nya om- inte kvartersnamn i andra länder. Stockholm var 88 rådena, längs dagens Packhuskajen, Skeppsbroka- först med kvartersnamn på 1630-talet . Men vad jen, Rosenlund, Grönsakstorget, Kungstorget och exakt som är ett kvartersnamn är inte självklart, Drottningtorget passade inte in i den tidigare ro- då de verkar ha haft ett liknande roll som tomt- teindelningen och fick istället kvartersbeteck- namn och växt fram över tid. Varken då eller nu ningar, som då började med det sjätte kvarteret. är kvartersnamnen i allmänhet särskilt kända, Även dessa kvarter innehöll alltså fler än en bygg- men ger ibland namn till verksamheter i kvarteret, nad, exempelvis tillhörde alla byggnader längs så som bostadsrättsföreningar, affärer och försko- vallgraven från Rosenlund via bland annat dagens lor. De spelar också ofta stor roll administrativt i Pedagogen och Kungstorget fram till Kungsports- stadsplanering och fastighetsregistrering, då olika platsen det åttonde kvarteret. Dessa kvarters- typer av register är ofta sorterade efter kvarter-89 beteckningarna skrevs ofta med romerska siffror snamn. Vad jag kan hitta har ingen skrivit någon och förkortningen qv. Detta innebar att inom övergripande text om kvartersnamn i Göteborg, så vallgraven fanns det då exempelvis både en åt- som det finns om vissa andra städer som Gävle, 84 Informant 2: Sjölin, Mats, Namnberedningens handläggare, mailkonversation maj 2018 85 Svensk ordbok, Stadsdel, 2009, hämtad 2018-05-08 86 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, 2016 s. 29 87 Bæckström, A., Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814, 1923, s. 16- 21 88 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, 2016, s. 29 89 ibid., s. 29 3 2 Växjö och Falun. Men det finns mycket skrivet om Masthugget. I Mariebergs församlings man- enskilda kvarter, stadsdelar och byggnader där det talslängd från 1786 återfinns över 330 lägenhet- ibland ingår om varifrån kvartersnamnen kom- snamn varav en del senare blivit de officiella mer, bland annat av Maja Kjellin. kvartersnamnen. Lägenhetsnamnen ofta fantasin- amn, som baserade på utländska orter, fornnord- 1917 infördes en ny fastighetsbildningslag som iska eller bibliska namn, djurnamn eller ”abstrakta gällde inom städerna, och innebar att städerna egenskaper”. Några exempel på lägenhetsnamn skulle skapa en tomtindelningslängd som skulle som funnits är Libanon, Palestina, Arabien, Normandie, bestå av kvartersnamn och tomtnummer, och vara Pyramiden, Luftslottet, Hjärtelig, Omväxlar, Allmoge, ”administrativt bindande”. Detta innebar att alla Gubben Noak, Kamelen, Enhörningen, Älskad, Friheten, tomter skulle uppmätas och bilda fastigheter. Up- Minnet, Slumpen, Uselheten, Signalen, Luftmaskinen, pgifterna fördes sedan i en tomtbok som innefatt- Oraklet, Ankaret och Parlamentet. ade samtliga fastigheter i en stad.90 Man vet inte mycket om varför de fått dessa namn I Göteborg hade tomtnummer införts 1714 vilket men de verkar ofta vara utan koppling till de som framgår av tomtöreslängderna. Tomtnumren innehar lägenheten, till skillnad från Landerierna, kombinerades då antingen med en beskrivande som ofta fick namn efter ägarna. I boken Ortnamn i adress så kallad topografisk adress, en personad- Göteborgs och bohus län från 1929 förklarar man det ress (en persons namn, innehavare eller när- med att de ”i allmänhet innehafts av personer i anspråk- boendes) eller ett namn på en närliggande mer släs ställning, vilka ej satt några djupare spår i ortens his- känd byggnad.91 toria”. Bokens författare, Lindroth, menar att dessa namn är utan ”betydelse” för ortnamnsforsknin- I juni 1923 beslöt magistraten om de nya kvarter- gen då namnen är påhittade som en ”tom etikett". snamnen (samtidigt som de nya stadsdelarna), Han skriver också att många av namnen troligtvis vilka består än idag, om inga större ombyggna- aldrig blivit folkliga utan har varit ett officiellt tioner skett. Flera av områdena som planerades namn på lägenheterna, och att inkorporeringen i under början av 1900-talet hade redan fått Göteborg troligtvis bidrog till dess försvinnande då kvartersnamn, till exempel i Gamlestadens plan man mer använde sig av tomtnummer, liksom i som fastställdes 1915 hade kvarter namn som resten av Göteborg, vilket också var det som skrevs Koljan, Laken och Vittlingen.92 Majoriteten av som adressuppgift i adresskalendrarna från slutet kvartersnamnen är kategorinamn, både de som av 1800-talet. Fredberg skriver 1919 att namnen skapades 1923 men också de som tillkommit sen- ”ännu” bibehållits i fastighetshandlingarna, vilket are. Men kvartersnamnen inom vallgraven, som ändå tyder på att de under lång tid haft en officiell också tillkom 1923, är relativ olika varandra och roll som tomt -, och senare, kvartersnamn. Kanske har en varierande koppling till kvarterets historia. var det namnen som var mer folkliga som fick bli Kjellin skriver att man inte ska tro att kvarteren kvar som kvartersnamn, eller där byggnaderna hade så olika, speciella karaktärer som kvarter- fanns kvar. snamnen får det att låta, som att det i kvarteret Köpmannen mest bodde hantverkare, snarare än På en karta över Masthugget från 1789 finns flera handelsmän.93 Medan andra kvartersnamn är namn på tomter utsatta, som Pyramiden, Nunnan baserade på vedertagna namn på kvarteren sedan och Abotten, vilka är namn som återfinns som tidigare, baserat på verksamheterna, till exempel kvarternamn 1923. Exakt hur de har förändrats finns Kronobageriet utsatt på kartan för Göteborg däremellan är svårt att säga utan att göra djupare 1855, vilket 1923 blev ett officiellt kvartersnamn.94 efterforskningar men namnen har åtminstone inte På andra platser användes ibland namn som tid- flyttat långt. Se Figur 10, där röd ring visar Pyram- igare varit officiella lägenhetsnamn, som i Major- iden, grön visar Abotten och blå Nunnan. Kartan na. till vänster är från 1789, den mittersta från 1923 och den högra från 2018 visar att området idag är Vissa av kvartersnamnen härstammar från äldre väldigt ombyggt. lägenhetsnamn, framförallt i Majorna och 90 Palmgren, Georg, Kvartersnamn i Luleå, Föreningen Norrbottens Lantmäterimuseum och Lantmäterimuseet Luleå, 2004, s. 5 91 Bæckström, A., Studier i Göteborgs byggnadshistoria för 1814, 1923 s. 21-22 92 Bjur, H., Lilienbergs stad, 2018, s. 18 93 Kjellin, M., Östra Nordstaden i Göteborg, 1973, s. 18 94 Karta öfver Staden Göteborg med dess omgifvningar och alla underlydande egot 1855, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv 3 3 Figur 10: Kartor som visar delar av området Stigberget-Masthugget. Från vänster karta från Lantmäteriet, Charta öfver den intagna delen af Masthugs Bergen…, 1789, kartan i mitten kommer från boken Förteckning över av Magistraten 15 juni 1923 fastställda beteckningar…, 1923, och kartan till höger är från Eniros nutida kartor, hämtad 2018-05-20. Till vänster är lägenhetsnamn inringade, på kartan i mitten kvartersnamn. Röd är Pyramiden, grön Abotten, och blå Nunnan. Hur lägenhetsnamnen ursprungligen skapats kanske aldrig skriftligt avfattad) förordning. Därigenom verkar ha skett på lite olika sätt. Bland annat ska förklaras namnen ofta mer eller mindre godtyckliga karaktär. namnet Svanen finnas nämnd på 1650-talet.95 Det Detta blir ännu förklarligare i den mån myndigheterna finns också namn döpta efter olika händelser, så själva tjänstgjort som namngivare”.98 Men även kat- som att Jægerdorff, som idag känns igenom genom egorinamnen verkar ibland kunna ha en koppling Jægerdorffsplatsen, ursprungligen var en lägenhet till ägarna, bland annat skriver Lindroth att som man tror är namngiven efter ett slag i den många namn är samma som skepp som fanns re- tyska byn Jägerdorf under sjuårskriget 1757 där gistrerade i Göteborg för tiden och att ägarna tro- Sverige deltog96. Eller att kvarteret ”Den 19 au- ligtvis ibland var desamma. Det finns också lägen- gusti" skulle vara uppkallat efter ”dagen för Gustav hetsnamn som ibland har mer eller mindre kop- III:s oblodiga revolution 1772”.97 Men många av pling till ägarnas namn eller yrke (för tiden när namnen verkar ha uppstått efter att man i namnen först uppstod), så som Råbergs lägenhet Kungsladugårds jordebok 1785 skapade en ny fick namnet Rådjuret, Doktor Wastenius tomt fick numrering som sedan användes i mantalslängden namnet Chirurgus, Jöns Björnssons lägenhet hette 1786, och i samband med det skapade fler lägen- Vita Björnen, och en smeds lägenhet fick namnet hetsnamn. Ofta har namn i ett område utgått från Tubal Kan, vilket enligt Bibeln ska ha varit den några befintliga namn, för att sedan skapa nya förste smeden.99 namn i liknande kategorier till fler tomter eller kvarter ska namnges. Fredberg har dock en lite annan förklaring till hur lägenhetsnamnen uppstod under 1700-talet. Han Hur stort inflytande lägenhetsinnehavaren haft på menar att det har sin bakgrund i att de många sitt lägenhetsnamn är oklart. Lindroth skriver att tomterna i Majorna kommer från att området för namngivningen 1786 ”då troligt skett genom Kungsladugårds mark (som i princip var hela Ma- ”massdop”, säkerligen i enlighet med någon (nu ej känd och jorna från Stigbergstorget till Älvsborg, vilket till- 95 Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II Ortnamnen på Göteborgs stads områden (och i Tuve socken) jämte gårds och kulturhistoriska anteckningar, 1929, s. 56 96 Lindstam, C. S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 184-186 97 Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II Ortnamnen på Göteborgs stads områden (och i Tuve socken) jämte gårds och kulturhistoriska anteckningar, 1929, s. 56 98 ibid. s. 56 99 Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II Ortnamnen på Göteborgs stads områden (och i Tuve socken) jämte gårds och kulturhistoriska anteckningar, 1929, s. 58 34 hörde Kronan), tillhört Älvsborgs slott som revs i och då inte baserat på att gatan har någon kop- samband med Göteborgs grundande. Kronan ville pling till kungen utanför att man gav den största upplåta kungsladugården till bebyggande och up- och bredaste gatan det namnet, i Göteborg var plät små tomter till en billig grundlega, så kallad Kungsgatan den längsta gatan och sträckte sig ladugårdsskatt. När man betalat legan i tre år genom hela Sydstaden. På sätt och vis kan flera av samt en avgift till Vadstena krigmanshuskassa dessa äldsta namnen kallas fantasi- och kategorin- kunde man friköpa tomterna hos kammarkollegi- amn eftersom de ofta inte tycks ha någon koppling um. När tomten friköptes fick man ett upplå- till gatan i sig, flera gator var till exempel uppkal- telsebrev och i samband med det fick tomten ock- lade efter helgon. Röjder skriver att gatorna längs så sitt lägenhetsnamn. Fredberg beskriver kanalerna, de så kallade hamngatorna, tidigare namngivandet som ”var och en ville ha ett så betecknade inte räknades som gator. Det eftersom ordet gata och klingande namn som möjlig och man får säga att bebyg- kommer från att betyda en ”inhängad fäväg”, och att garna lyckades bra”.100 Troligtvis finns förklaringen i gator utan hus på båda sidorna därmed inte var båda dessa, kanske att man fick välja ett namn när gator. På äldre kartor har inte gatorna vid man friköpte sin tomt men de som inte hade ett hamnkanalerna några namn utan det är endast tomtnamn fick ett av tjänstemännen i liknande stil kanalerna som är namngivna.102 I Göteborg, 1786? liksom i övriga Europa, började gatunamnsskyltar användas på 1700-talet.103 3.1.9 Gatunamn Gatunamn är en typ av indelning, något att ori- Under 1800-talet blev behovet av gatunamn entera sig efter och för att skapa ”platser”. Gatu- större, eftersom man byggde många nya stora om- adresser kan vara mer eller mindre kända, och i råden. Det var också då som man började ge gat- olika grad fungera som en indelningen. Jag tänker unamn efter kända personer och händelser, som att Kungsportsavenyn fungerar som ett område dit kategorinamn och fantasinamn. Då tillkom namn alla kan härleda något, till exempel händelser, per- som K arl Johansg atan , Vik to r i ag atan , soner eller affärer, medan en gata för enbart lä- Aschebergsgatan, Erik Dahlbergsgatan, och Vas- genhetshus fungerar som en indelning för/över de agatan. Namn som som Odingatan och Frig- boende och en kort återvändsgata utan byggnader gagatan kommer från en idé om att alla gatunamn kanske i lägre grad används som en indelning. i det området skulle ha en fornnordisk koppling. Mycket har skrivits om Göteborgs gatunamn, År 1880 lades ett förslag i Göteborgs stadsfullmäk- bland annat genom böcker om namnen som ut- tige av den sammankallade beredningen gällande givits i olika upplagor sedan 1911. De böckerna namngivning i den trettonde och fjortonde roten beskriver i huvudsak de olika gatunamnens en- (Vasastaden och Lorensberg). Vissa gator hade där skilda ursprung, varför jag här istället snarare redan fått namn och man ville byta ut dessa efter- tänkte försöka förklara olika tendenser kring gat- som dessa "ännu ej så att säga vunnit häfvd" och att unamn över tid, och hur de förhåller sig till andra namnen bör följa en viss princip för "trafikanters typer av indelningar. båtnad". Man ville att dessa skulle ha namn efter betydande personer ur Göteborgs- och Sveriges Man vet inte säkert, men troligtvis fick staden sina historia. Bland annat ville de att Kungs- första gatunamn i samband med grundläggandet portsavenyn skulle byta namn till Gustaf Adolfs- av staden, men åtminstone 1644 fanns vissa gat- gatan,104 men stadsfullmäktige tyckte inte att unamn. Av dessa är det i princip Köpmansgatan, namnändringen var ett bra förslag och tillsatte Kyrkogatan och Kungsgatan som har kvar sina därför en ny namnberedning. Den nya gat- namn (då kallade Kiopmansgatun, Kyrkiogatun unamnsberedningen var mer kritisk till att ge och Konungzgatun).101 I och med att många påhittade namn och menade att framvuxna gat- holländare var med och planerade staden som fick unamn som vunnit hävd skulle bibehållas om det många likheter med Amsterdam, så fick Göteborg inte är allt för likt ett annat gatunamn eller är också många gatunamn som fanns i Amsterdam. ”särledes fult”. De menade också att stadens gat- Exempelvis ska de också ha haft en Kungsgatan, unamn inte skulle bestå av kategorinamn i ett om- 100 Fredberg, Det Gamla Göteborg, 1919, fr. s. 69 101 Lindstam, C. S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 11 102 Röjder, C., Vision och verklighet - staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen, 2004 103 Lindstam, C. S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 10 104 Röjder, C., Vision och verklighet - staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen, 2004 & Stadsfullmäktige handling 1880 nr 31 3 5 råde eftersom det lätt skulle leda till förväxling att man skriver "Drottningtorget, i dagligt tal numera mellan de olika gatorna.105 Den nya namnbered- kallat Jernvägstorget,..”.111 En förklaring till både ningen tyckte istället att de nya namnen skulle järnvägstorget och chausséen skulle kunna vara att "fästa tanken vid sådana namn, som härledas från och namnen dog ut när det inte var lika nytt och mod- erinra om stadens och dess närmaste grannskaps topo- ernt med till exempel järnvägar längre, eftersom grafiska förhållanden, tidigare historia, och mera fram- det inte var ett officiellt namn. Alternativt att de stående män".106 som skrev kalendern bara ville använda fina om- skrivningar. Dessa idéer om gatunamngivning tycks ha följts en tid därefter. Exempelvis genom en stadsfullmäkti- Under 1900-talet har dock kategorinamn blivit gehandling från 1923, i samband med inkorpora- vanligt även i Göteborg, vilket delvis beror på att tionen av Örgryte, kan man läsa motiveringar till nya områden utan spår av folkliga namn bebyg- namngivning, och namnförändringar som fram- gts112. Man skapade också ibland kategorinamn förallt skedde för att undvika förväxlingar. Staden med en sorts lokal förankring, till platsen eller ska dock ha haft samarbeten med förstäderna och Göteborg, ett mellanting mellan fantasinamn och närliggande platser redan innan inkorporeringar, namnberedningens äldre idé. Till exempel fick f ö r a t t u n d v i k a f ö r v ä x l i n g a r v i d gator i Majorna namn som kan kopplas till sjöfart, gatunamngivning,107 men förändringar ansågs eller att gatunamn i området inspirerade av redan ändå behövas i vissa fall. Bland annat fick Nobel- befintliga gatunamn, till exempel att Hökegatan platsen vid Lunden ändra sitt namn från att tid- redan fanns i Olskroken vilket gjorde att man gav igare ha hetat Viktor Rydbergsplatsen, för att un- nya gator i området namn efter fåglar.113 dvika sammanblandning med Viktor Rydbergs- gatan. Nya namn gavs ofta efter äldre lägenheter, På olika platser i staden har gatunamnen skapats till exempel Rosenhillsgatan och Sollidsgatan, an- och växt fram på olika sätt. Inom vallgraven är dra efter hur det såg ut, Pilgårdsgatan ficks sitt namnen påhittade och beslutade innan de eta- namn "efter gatans form", andra efter kända per- bleras, till skillnad från många andra städer och soner, så som Mäster Palmsgatan ”efter den bekante platser där namnen har växt fram efterhand och banbrytaren för socialismen” och andra efter för plat- ofta har ett folkligt ursprung innan de antas offici- sen kända verksamheter eller personer.108 ellt. I Majorna och Masthugget har till exempel många namn skapats efter gatans verksamheter Lindstam menar att Göteborg särskiljer sig från eller personer.114 Majorna fick gatunamn först i andra svenska städer som i större utsträckning slutet av 1700-talet, där Koopmansgatan, Slott- använt kategorinamn tidigt. Han menar också att skogsgatan och Majebergsgatan är bland de äld- detta gjort att Göteborg, med undantag för (Kung- sta. Allmänna vägen fanns redan då men det sports)avenyn, inte har namn som promenader, verkar inte ha varit ett etablerat namn utan chausséer, esplanader och boulevarder.109 Dock fungerade snarare enbart som en beskrivning på beror kanske den typen av benämning av gator vägen, samtidigt skrevs ”allmänna landswägen” och också på i vilken tid och sammanhang de ”store landswägen”. benämns. Exempelvis skriver man i Adress- och industrikalendern 1879: ”Masthugget förbindes med Hur namn har getts har också varierat över tid. Majorna genom en icke längesedan anlagd bred chaussée Röjder skriver att efter att gatunamn inom uppför stigbergsåsen”.110 Kanske fanns de typerna av vallgraven gavs på 1600-talet uppstod gatunamn benämningar även i Göteborg bara att de inte var mestadels folkligt i tvåhundra år innan man un- de officiella namnen och därmed med tiden förs- der slutet av 1800-talet började ge mer officiella vann. Ett annat exempel från samma kalender är 105 Röjder, C., Vision och verklighet - staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen, 2004 106 Höglund, Hugo, Till stadsfullmäktige i Göteborg, 27 mars 1958, dokument ur Hugo Höglunds arkiv, Regionarkivet 107 ibid., s. 92 108 Namnberedningens arkiv, Stadsfullmäktiges handlingar 1923 no 463, Kulturförvaltningen Göteborg 109 Lindstam, C., S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 32 110 Göteborgs adress- och industrikalender 1879, s. 15 111 ibid., s. 15 112 Lindstam, C., S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 31-33 113Röjder, C., Vision och verklighet - staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen, 2004 114 Lindstam, C., S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 7 36 namn igen, framförallt i samband med att staden är individuell för varje fastighet per block. I det växte.115 nationella fastighetsregistret ingår också kommun- ens namn.121 Sedan 2006 finns det en lag om att alla kommuner måste se till att det finns så kallade belägenhetsad- 3.1.11 Distrikt resser i kommunen. Vilket innebär att varje lägen- Tidigare har det finnits många olika typer av dis- het eller ”belägenhet” ska ha en för hela landet trikt som under 1800-talet redogjordes i de olika unik adress. En belägenhetsadress ska inte bestå adress- och industrikalendrarna. Indelningar för av bara siffror, koordinater eller ”statistikom- de olika typerna av distrikten är väldigt olika och råden” utan alltid innehålla ortnamn och "vara varierar både över tid, med typ av benämning kända för de som bor och verkar på platsen”. I städer in- eller hur indelningarna är gjorda. Det fanns olika nebär det här i princip endast att gatuadresser- distrikt för alla typer av samhälleliga ordnanden, och gatunumren kompletteras med lägenhets- som för taxor för bärare, olika typer av transport, nummer. Lagen har uppstått som ett resultat av, läkare, skatter och för till exempel ”fattigvård och och reaktion mot, 1900-talets administrativa ord- milda stiftelser samt föreningar för välgörande ändamål”. nade med exempelvis postboxar eller Olika distrikt från samma år kunde vara helt olika massnamngivning av gator utan historisk eller indelade, dels efter mer beskrivande, som ”Vester folklig förankring vilket lett till förvirring. Lagen om bäcken från Djupedalen” eller efter rotar.122 Se Bil- blir då också ett sätt att bevara ortnamnen och aga 2 för exempel på hur några olika distrikt dess kulturhistoriska värden.116 samma år, 1875, kunde se ut. 3.1.10 Fastighetsbeteckningar och traktnamn De olika distrikten var indelade och beslutade på Fastighetsindelningen är den minska adminis- olika sätt. Som att Konungens befallningshavande trativa indelningen och (i princip) all mark i beslutade om pensionsdistrikten, distriktläkaredis- Sverige är indelad i fastigheter, som alla har en trikt bestämdes av stadsfullmäktige, överläraredis- fastighetsbeteckning. Sedan början av 1900-talet trikt av den allmänna folkskolestyrelsen, och skat- har det funnits lagar om fastighetsregister, och i en teexekutorsdistrikten av magistraten. Dessa lyck- lag från 1968 beslutades det om ett nytt fastighet- a d e s i p r i n c i p s a m o rd n a s i o ch m e d sregister, skapat av Lantmäteriet, som innefattade stadsdelsindelningen, och mellan de statistiska nya typer av begrepp, så som traktnamn som idag årsböckerna från 1921 till 1923 har antalet distrikt används.117 Det är fortfarande Lantmäteriet som minskat från nitton till ett, endast valdistriktet är ansvarar för dessa. Hur fastighetsbeteckningar ser kvar (utöver församlingar och stadsdelar).123 ut varierar mellan kommuner då kommunerna själva kan välja om fastighetsbeteckningens trakt- Valdistrikt finns fortfarande kvar eftersom de en- namn ska bestå av stadsdelsnamn, bynamn eller ligt vallagen ska bestå av mellan 1000 och 2000 kvartersnamn.118 Traktnamnen i Göteborg är invånare och görs om kontinuerligt. Enligt ett baserade på den äldre stadsdelsindelningen. Tid- tjänsteutlåtande från 2017 beskrivs hur igare fanns även kvartersnamnen med i fastighets- namnsättning av valdistrikten görs, och där be- beteckningarna i Göteborg, men sedan beteck- skrivs att alla ska ha ett namn så att ”en person med ningsreformen 1984119 består nu fastighetsbeteck- lokalkännedom skall kunna förstå vilket område som avses ningen bara av av ett traktnamn, blocksiffra och bara genom att läsa namnet på distriktet”. Det är en enhetsiffra.120 Där blocksiffra kan stå för ett valkansliet som ger förslag till namnen vilka be- kvarter eller en mer eller mindre sammanhängde skrivs skapas genom hänsyn till ”de av hävd veder- bebyggelse (exempelvis kan flera radhuslängor ha tagna traktnamnen och till gällande stadsdelsnämndsindel- samma blocksiffra), och därefter enhetssiffran som ning”, och om det behövs annan särskiljning ska 115 Röjder, C., Vision och verklighet - staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen, 2004 116 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, 2016, s. 35-36 117 Ringstam, Hans, Fastighetsbeteckningsreformen, Ortnamn och namnvård 4, Gävle: Lantmäteriet 1995, s.5 118 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, 2016 119 Göteborg stad, Områdesindelningar i Göteborg, Statistik, hämtad 2018-04.10 120 Göteborgs stad, Om att söka bygglovshandlingar - Vad är en fastighetsbeteckning?, hämtad 2018-04-16 121 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, 2016 122 Göteborgs adress- och industrikalendrar 123 Statistiska årsböcker för Göteborg 37 väderstreckshänvisning läggas till traktnamnen, primärområde. Totalt finns drygt 900 basområden och inte siffror som 1, 2 och 3.124 i staden. Ett basområde kan bestå av några kvarter eller ett mindre bebyggelseområde, som är 3.2 Nyare typer av områdesindelningar relativt homogent och delas av gator, vatten eller andra gränser, det vill säga att gränserna exem- 3.2.1 Stadsdelsnämndsområden pelvis inte delar kvarter.130 Stadsdelsnämndsområdena är de olika områdena som stadsdelsnämnderna har ansvar över, och är 3.2.4 Mellanområden en del av kommunen. I andra kommuner än Sedan 2017 har Göteborg stad delat in primärom- Göteborg och Stockholm heter detta kommun- råden i så kallade mellanområden. Områdena delsnämnd och är skapade för att vissa beslut beskrivs som ”framtagna i samarbete med stadsdelsför - inom kommunen ska fattas närmre invånarna, så valtningarna för att skapa områden som  fungerar bra ihop som frågor som rör skolor, bibliotek och med stadsdelarnas verksamheter”.131 Mellanområdena äldrevård.125 används bland annat för redovisa statistik, så som om invånarnas hälsa i olika delar av staden.132 Stadsdelsnämndsområdena är alltså större om- råden än de äldre stadsdelarna, och det är kom- munfullmäktige som beslutar om dess gränser. 1990 gjordes en stor stadsdelsnämndsreform i Göteborg som skapade 21 stadsdelsnämndsom- råden (som senare blev 20). År 2011 gjordes in- delningarna om och idag har Göteborg 10 stadsdelsnämndsområden, som alla består av mel- lan 6-13 primärområden.126 Idag är stadsdels- nämndsområdena; Angered, Askim, Frölunda-Högsbo, Centrum, Lundby, Majorna-Linné, Norra Hisingen, Västra Göteborg, Västra Hisingen, Örgryte-Härlanda och Östra Göteborg (se karta i Bilaga 3). 3.2.2 Primärområden I Göteborg finns nu 96 primärområden127. Dessa kallas ibland också för delområden.128 Primärom- råde har i princip ersatt stadsdelsbegreppet i Göteborg. En del av primärområdesnamnen kommer från stadsdelsindelningen 1923, men många har också förändrats och tillkommit. Jäm- för man med Stockholms stad, så finns där fort- farande begreppet stadsdelar (motsvarande primärområde), och de större områdena som stadsdelsnämnderna ansvarar för kallas där för stadsdelsområde (motsvarande stadsdelsnämndsom- råde).129 Se Bilaga 3. 3.2.3 Basområden Basområden är den minsta områdesuppdelningen i Göteborg, och ett antal basområden bildar ett 124 Göteborg stad Valnämnden, Revidering av Revidering av valdistrikten och fastställande av valkretsar inför de Allmänna valen 2018 och valet till EU-parla- mentet 2019, Diarienummer 006/172017, 2017-06-08, hämtad 2018-05-18 125 Nationalencyklopedin, Kommunaldelsnämnd, hämtad 2018-05-18 126 Göteborg stad, Geografiska indelningar, Statistik och analys, hämtad 2018-03-30 127 ibid. 128 Göteborg stad, Stadsdelsnämnder, hämtad 2018-04-16 129 Stockholm stad, Stadsdelsförvaltningar, 2018, hämtad 2018-05-17 130 Göteborg stad, Geografiska indelningar, Statistik och analys, hämtad 2018-03-30 131 Göteborgs stad, Göteborgs geografiska områdesindelningar, hämtad 2018-05-18 132 Göteborgs stad, Hälsobladet, hämtad 2018-05-18 3 8 4 . E X E M P E L P Å I N D E L N I N G A R S U P P K O M S T O C H F Ö R Ä N D R I N G 
 4 . 1 I n d e l n i n g a r m e d f ö r ä n d r a d e s o m f a n n s i n ä r h e t e n a v d a g e n s namn Redbergskyrkan.138 4.1.1 Bagaregården - Härlanda Men de två olika landerierna hade tydliga gränser Bagaregården är idag ett primärområde inom även om de ibland förändrades. Förutom att stadsdelsnämndsområdet Örgryte-Härlanda. Om- Strömmensberg, som tillhörde ett tredje landeri, rådet för Bagaregården tillhörde tidigare den 19:e Christinedal, så avgränsades Bagaregården och roten och blev 1923 en egen stadsdel. Området Stora Härlanda till exempel av vägar och gränser har fått sitt namn från landeriet Bagaregården vars sträckningar till stor del fortfarande finns kvar vars huvudbyggnad fortfarande finns kvar. 1899 genom gator. Korsningen vid Redbergsplatsen beslutade stadsfullmäktige att lösa in landeriet för finns redan på kartan från 1696 och skapar det 100 000 kronor av Emma Wærn som fortsatte som är Ånäsvägen och Härlandavägen. Till utarrendera gården till bönder.133 1921 byggs det Bagaregårdens landeri, då kallat Härlanda, hör om till läkarebostad med mottagningsrum, och marken på båda sidor ”Härlandavägen”. lokal för skatteexekutorn i första distriktet.134 Därefter har byggnaden också bland annat inhyst Sveriges första kommunala ungdomsgård från 1936, och varit bibliotek under större delen av 1900-talet.135 Namnet Bagaregården kommer troligtvis från att landeriet under 1600-talet arrenderades av en bagare. Den äldsta skriftliga källan till namnet kommer från 1671.136 Men landeriet kallades tid- igare Härlanda eftersom det var byggt på en del av ett större markområdet kallat Härlanda. Härlanda var ursprungligen namnet på en Figur 11: Karta 1696, Lantmäteristyrelsens arkiv, Lantmäteri- medeltida by, med namn som åtminstone fanns et. Mina rödmarkeringar. Röd ring visar Bagaregårdens lande- 1474, och vars kyrka idag är en framgrävd ribyggnad. Texten visar dagens namn för samma platser. kyrkoruin137. Härlanda by fick då ge namn för ett större område donationsjord. När marken bebyg- gdes fick det alltså först namnet Härlanda, men Bagaregårdens södra marker löstes in 1860 för att senare byggdes ytterligare ett landeri på Härlan- bli Östra Kyrkogården. Formen för Östra Kyrko- damark, där den nuvarande kyrkan idag finns. Det gården är till stor del ett resultat av äldre väg- nya Härlanda kom att kallas Stora Härlanda. På sträckningar och landeriets ägoområde. Förutom jubileumskartorna kallas ibland Bagaregården Danska vägen och Härlandavägen är också Kåll- därefter för Lilla Härlanda men det är troligtvis torpsgatans sträckning sig lik sedan kartan från felaktigt eftersom Lilla Härlanda verkar vara 1697.139 Men också Bagaregårdens område namnet på mindre byggnader som fanns längs avgränsades av sträckningar som finns bevarande Härlandavägen, vid den dåvarande sandtäkten genom gator som Landerigatan. Att anpassa stad- splaner efter äldre sträckningar och natur ingick i 133 Bagaregårdens Historia Landeriet mm, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum 134 Göteborgs tidningen, Landeriet Bagaregården blir läkarebostad, 23/2-1921, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum 135 Göteborgsposten, Nytt kulturhus med gamla anor, 24/10-1987, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum 136 Göteborg rådhusrätt och magistrat konceptprotokoll 18 april 1671, som kopia i Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum 137 Baum, G., Göteborgs gatunamn, 2001s. 140 138 T ex 1812 och 1855 heter det Lilla Härlanda, se Karta öfver alla ägorna till Landeriet n12 Chirstinedal uti tolfte roten vid Götebrogs stad, av Brandel 1873, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv, och Kartha över staden Götheborg med dess omgifningar och alla underlydande egor 1855, av Ljunggren Gustaf. Jämför med Jubileumskartorna. 139 Karta 1696, 14-GBG-2, Geometrisk avmätning, Lantmäterimyndigheternas arkiv, Lantmäteriets historiska kartor 39 Figur 12. Karta hämtad från Göteborgs Statistik & analys, Örgryte-Härlanda. Kartans blåa siffror är primärområdesnumret, och de röda basområdesnummer. Mina färgmarkeringar. Gult: Olskrokens primärområde, grönt visar Redbergslids primärområde, blått är Bagaregårdens primärområde, rött: Kålltorps primärområde, lila: Härlandas primärområde. De tre små cirklarna i olika färger har jag ritat och visar landerierna som gett namn till områdena, men är belägna utanför ”sina” områden. Redbergets landeri finns i Olskroken, Bagaregården i Redbergslid och Stora Härlanda i Kålltorp. Men namnen har förändrats flera gånger och ibland haft andra innebörder tidigare. Albert Lilienbergs stadsplaneringsidé, som senare folkliga och fastställda gränser och benämningar. planerade området.140 Och det är inte alltid varken de folkliga eller ad- ministrativa gränserna stämmer med den Det innebär alltså att Bagaregårdens landeribygg- ursprungliga benämningen. Man kan också anta nad byggdes på mark då kallad Härlanda, och att folks uppfattning om områdenas innebörd även landeriet kallades då Härlanda, men får sen- påverkas av det administrativa, som till exempel are namnet Bagaregården. När Stora Härlanda att biblioteket som fanns i Bagaregårdens byggdes, troligtvis slutet av 1700-talet,141 tar det landeribyggnad hette Redbergslids bibliotek. "över" namnet Härlanda. Namnet flyttas i princip tillbaka till ursprungsplatsen för Härlanda by. 4.1.2 Hagas delar och gator Namnet Bagaregården ger sedan namn till Haga är det äldsta området utanför vallgraven stadsdelen 1923, men dess indelning förändras tillhörande Göteborg, en så kallad förstad, och under 1900-talet och primärområdesindelningen blev indelat i regelbundna kvarter och tomter innebär att också Bagaregårdens namn flyttat redan 1647. År 1798 skapades en karta över österut. Själva landeribyggnaden tillhör idag Red- Haga, och magistraten beslutade då om gat- bergslids primärområde medan Redberget egent- unamn, vilka troligtvis uppstått folkligt då flera av ligen var ytterligare ett landeri från 1700-talet som dem påträffats i tidigare handlingar och kan fanns väster om Bagaregården, vid Ånäsvägen härledas till gatans specifika utformning eller till 6.142 Bagaregårdens primärområde innefattar personer (till exempel Långgatan eller Timmer- istället framförallt Christinedals gamla marker, mansgatan). Det är därmed tidiga exempel på att dagens Strömmensberg. folkliga namn officiellt använts. Flera av dessa namnen är sedan utbytta till 1852, när man gjorde Många av de gamla landeriernas namn lever en ny karta och en officiell fastställelse. Troligtvis därmed kvar genom områdesnamn. Men om- på grund av att gatornas verksamheter, boende rådesnamnen har varierat över tid, både genom eller utseende förändrats. Timmermansgatan blev 140 Göteborgs stadsmuseum, Göteborg förstärkt: Landerierna, 2018, s. 22 141 Göteborgs stadsmuseum, Göteborg förstärkt: Landerierna, 2018, s. 54 142 ibid. 40 till exempel Husargatan eftersom det där fanns en Arvid Bæckström använder Nord- och Sydstaden husarkasern. Namnen som besluts 1852 är de vi på ett självklart sätt sin bok från 1923. Exempelvis fortfarande känner igen.143 Det skulle kunna bero när han förklarar de fem ursprungliga kvarteren på att gatunamn blev mer betydande under 1800- så beskriver han deras belägenhet genom att säga talet, kanske i kombination med att gatunamnskyl- att de tre första låg i Sydstaden. Han använder tar började användas, vilket gjorde att de av st- dock enbart gemener i namnet, som om det är en aden fastställda namnen blev de allmänt gällande beskrivning snarare än ett namn.145 snarare än att man fortsatte skapa nya folkliga namn som ändrades efter gatans användning. I förslaget till stadsdelsnamn 1920 läggs både Nord- och Sydstaden ihop som Äldre staden. Men i Haga har fram till 1900-talet delats in i tre delar äldre statistiska årsböcker från början av 1900- Östra-, Västra- och Nya Haga. Nya Haga talet benämns områdena som Nordstaden och skapades 1811 när man bebyggde området mellan Sydstaden. I adress- och industrikalendrarna är Östra Skansgatan och Sprängkullsgatan. Öster om det i 1893 års kalender som Sydstaden dyker upp Haga, i nuvarande Vasastaden, kallades tidigare första gången, då nämns Sydstaden en gång, un- Hagaheden. Fredberg som kring 1920 skrev om- der rubriken ”Helsovårdstillsyningsmän" som ett rådets förflutna i bokserien Det gamla Göteborg be- distrikt tillhörande en viss tillsyningsman.146 I skrev det som en vanlig beteshage med stenar, gyt- samma sammanhang nämns även Nordstaden. tjepölar och ett och annat magert pilträd samt att Och de fortsätter finnas med under just den rub- ”Det var en otrevlig och motbjudande trakt, som man egent- riken under resten av 1890-talet, men de finns inte ligen blott besökte för att taga genväg till någon av Hagor- med som en adress eller liknande eftersom man då na. Ett par tre kojor var det enda som förrådde mänsklig i huvudsak använder gatunamn och rotar. tillvaro; annars var terrängen ett tillhåll för tjuvar och skäl- mar, vilka trotsade alla efterspaningar”.144 I äldre dok- Söker man i Kungliga bibliotekets digitala tidning- ument kallas Haga för Hagorna, och de tre sarkiv finns det flera artiklar som nämner Sydst- delarna av Haga syns som nummer 18, 19 och 20 aden, den äldsta från 1879 men framförallt från på på rotekartan, Figur 4, i kapitel 3.1.4. 1890-talet och början på 1900-talet. Det digital- iserade tidningsarkivet är dock långt ifrån 4 .2 Områdesnamn som för svann heltäckande och säger inte särskilt mycket om ex- akt när begreppet användes/inte användes, men 4.2.1 Sydstaden kan förklara på vilket sätt det användes. De flesta Sydstaden är ett namn som dyker i lite olika källor träffarna på Sydstaden är skrivna som bostadsan- som ett självklart namn, men som aldrig förklaras. nonser eller som olika typer av statistik, till exem- Med Sydstaden menas området söder om Stora pel bostadsstatistik eller om sjukdomars utbred- Hamnkanalen, inom vallgraven. Nordstaden, norr ning i olika områden. I bostadsstatistiksartikeln om Stora hamnkanalen är ett etablerat namn framår att Sydstaden är den minst trångbodda genom att de blev en stadsdel 1923. Men trots att stadsdelen med 7 rum per person 1898.147 I Nordstaden och Sydstaden verkar ha tillkommit artikeln från 1879 nämns som en stadsdel Sydst- som namn samtidigt, och troligtvis för att just sär- aden i sammanhang statistik kring dödlighet mel- skilja de två områdena inom vallgraven, så har lan olika stadsdelar.148 bara det ena bevarats. Sydstaden fick 1923 istället namnet Inom Vallgraven vilket är ett ganska om- En idé om hur Nordstaden och Sydstaden ständigt namn eftersom även Nordstaden bör uppstått är att de blev ett sätt att benämna dessa räknas som, åtminstone historiskt, inom områdena, av samma anledning som stadsdelsbe- vallgraven. Jag har inte kunnat finna någon riktig greppet kom till i hela staden, att man ville skapa förklaring till detta. Sydstaden nämns till exempel jämnstora beskrivande områden. Med Nordstaden inte i ortnamnsboken eller av Fredberg. och Sydstaden var det kanske extra nödvändigt att det tillkom genom att det i annat fall var 10 rotar plus ett antal kvarter som man skulle hålla reda 143 Lindstam, C. S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 19 144 Fredberg, C. R. A., Det gamla Göteborg,1919, s. 607 145 Bæckström, A., Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814, 1923, s. 16 146 Göteborgs adress- och industrikalender 1893, s. 46 147 Göteborgs aftonblad, Bostadsförhållandena i Göteborg, 1898-11-12 148 Göteborgs Handels- och sjöfartsidning, Sharlakansfebern, 29 november 1879 41 på. Troligtvis behövdes det en bättre benämning än att säga ”rote 1-4 och halva 5:e roten” om man På kartan över Göteborg från 1855 har området menade Sydstaden, som antagligen ansågs ha för Annedal inget namn, däremot finns det ett vissa gemensamheter, bland annat genom deras närliggande landeri, på ett litet berg som heter församlingstillhörighet. Framförallt verkar det allt- Anneberg (se Bilaga 4)152 Annedal ska först ha så ha använts i statistiska sammanhang för att varit namnet på en lägenhet, om den fått sitt skapa jämna indelningar tidigt. Men eftersom om- namn från att den var belägen som i en dal rådena benämns så i tidningar och i bostadsan- nedanför Anneberg eller om det kan vara från en nonser verkar det också varit allmänt kända och boende som ska ha hetat Anne Dahl vet man använda bland invånarna. inte.153 Några år senare, på kartan från 1888 är tvärtom endast Annedal utsatt, då landeriet hade Tyvärr har jag inte kunnat hitta någon förklaring lösts in 1877, och rivits 1878154. till varför Sydstaden försvann och Nordstaden behölls. Namnberedning bör ha varit inblandad, Detta blir ett exempel på att namn tillkommer och men de arkivhandlingar jag funnit har främst be- bevaras genom behov och användning. 1855 fanns handlat gatunamn. Kanske skulle en förklaring byggnader på berget, berget var det viktiga medan kunna vara att man ville använda namn som 1888 var området nedanför bebyggt med skulle erinra om stadens historia (så som gat- kvartersbebyggelse. I området fanns senare en unamnsberedningen under 1880-talet hade före- gata kallad Albogatan. Som Lindstam skriver var språkat, se kapitel 3.1.9 Gatunamn)149, och eftersom Albogatan antagligen namngiven efter läget i Al- vallgraven inte längre fanns öster om Nordstaden bostaden, som var en ”icke-officiell beteckning på det tyckte man att Inom Vallgraven var ett bra namn omgivande tidigast bebyggda området i stadsdelen”.155 En- för Sydstaden som både beskrev hur det såg ut och ligt adresskalendern var de i området boendes ad- påminde om historien. Däremot vore det konstigt ress ofta skriven som just Albostaden snarare än om man ansåg att Nordstaden inte hade något med gatunamn, medan det från och med 1878 förflutet att namnge efter. Kanske är förklaringen blev vanligare med Albogatan i adresskalendern. att stadsdelsindelningarna inte hade någon officiell Kanske är förklaringen av namnförändringen att roll innan 1923 vilket gjorde att man anammade det officiellt redan tidigt hette Annedal men att det det nya namnet Inom Vallgraven snabbt när det folkliga namnet var Albostaden, men när området tillkom. växte och det inte enbart var Alebönder som bodde där så behövdes tydligare adresser, och då 4.2.2 Anneberg och Albostaden blev Annedal en vanligare benämning för området Annedal kallades tidigare Albostaden. Troligtvis samtidigt som områdets ursprungliga del snarare uppkallat efter ”bondtimmermän” från Ale som kretsade kring en gata. I området fanns också en hade flyttat dit och byggt stora delar av områdets gata kallad Snickaregatan, eftersom många snick- (tidigare) landshövdingehus. Området tillhörde are bodde i området, inte endast från Ale. Al- tidigare Örgryte socken men köptes, och inkor- bonde blev ett öknamn på snickare, och boende porerades, av Göteborg 1868 för 15 000 kronor.150 kring gatan ansökte redan 1877 om att få byta I adress- och industri kalendern 1870 beskrivs var namnet till Föreningsgatan vilket stadsfullmäktige nya områden kan bebyggas och där står bland avslog (18/1 1877).156 Både Albogatan och Snick- annat "För arbetarebostäder öppnas vidsträckta och väl- aregatan försvann i samband med 1900-talets sa- belägna, sunda områden, företrädesvis å bergsluttningarna neringar,157 men området har senare ”kompenser- och i dalgångarne söder om Hagorna, hvilka trakten en del i ats” med Albotorget från 1974158 och Snickar- så fall borde med staden införlivas”.151 egången från 1998.159 149 Höglund, H., Till stadsfullmäktige i Göteborg, 27 mars 1958, 150 Fredberg, C. R. A., Det gamla Göteborg, 1919, s. 582, 151 Göteborgs adress- och industrikalender 1870, s. 20 152 Karta öfver Staden Göteborg med dess omgifvningar och alla underlydande egot 1855, Stadsbyggnadskontorets arkiv, Historiska kartor 153 Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II Ortnamnen på Göteborgs stads områden (och i Tuve socken) jämte gårds och kulturhistoriska anteckningar, 1929 154 Göteborgs Stadsmuseum, Göteborg förstärkt: Landerierna, 2018 155 Lindstam, C. S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 102 156 Baum, G., Göteborgs gatunamn, 2001, s. 27 157 ibid., s. 262 158 ibid., s. 27 159 ibid., s. 262 42 4.2.3 Christinedalshöjden från 1952 med rubriken ”Buss-bad- och hissbristen är Det som idag kallas Strömmensberg, som är ett Bagaregårdens skönhetsfläckar” nämns ”Strömmens berg i primärområdet Bagaregården, i stadsdels- berg” som Bagaregårdens ”något yngre filial”.164 nämndsområdet Örgryte-Härlanda, har inte alltid Det finns flera artiklar från den tiden som skriver hetat så. Berget var en del av donationsjorden och Strömmensberg, bland annat kallas det Ström- tillhörde landeriet Christinedal, och låg mitt emel- mensberg av två äldre personer som bott i områ- lan Bagaregårdens landeri och Härlandas landeri. det sedan innan det stadsplanebebyggdes (varav Berget var enbart bebyggt med enstaka bygg- den ena fly t tade f rån Redbergs l id t i l l nader fram till början av 1900-talet då man bör- Bagaregården).165 Det bör tyda på att namnet jade göra olika planer för området. Strömmensberg var etablerat åtminstone då, 1951. Under de första åren av 1900-talet gjordes flera planer och kartor av området för Strömmensberg Så berget hade ursprungligen namn av landeriet och Bagaregården. Området beskrivs då som det tillhörde men det ansågs inte passa när järnvä- landerierna Bagaregården och Christinedal.160 gen delade området och då användes andra namn Bland annat i plan av Lilienbergs från 1908 som fram till att Strömmensberg blev etablerat. heter ”Stadsplan över Landeriet Bagaregården samt del av Strömmensberg är dock ingen officiell, enhetlig, Christinedal”.161 Lilienbergs plan innefattade både administrativ indelning, utan är snarare ett dagens Strömmensberg och det idag land- vardagligt använt namn, men används bland an- shövdingehusbebyggda Bagaregården. Men av nat som valdistriktsnamn. hans plan blev inte mycket av Strömmensbergs- delen utförd. 4 .3 Idéer om bergsnamn 1938 publicerades en ny stadsplan och i en tid- De äldsta typerna av namn är de så kallade ningsartikel beskrivs planen som en ”originell stad- naturnamnen. Studerar man äldre kartor över splan för Bagaregården”, och ”modell av stadsplan för Göteborg är det ofta bergen som har namn, men höjdområdet i Bagaregården”. De verkar inte självk- också dalar och platser vid vatten. Men även vissa 162 lart vad området ska kallas och varken Ström- andra platser, då eftersom de på något sätt var mensberg eller Christinedalshöjden nämns. I de viktiga, som för att djur betar där, och då behövde olika artiklar börjar området kallas Bagaregård- ett namn. Kartan över Göteborg och dess om- shöjden, bland annat jämförs det i en artikel med givningar från 1809 visar detta tydligt (se Bilaga 5). Johanneberg, och området förklaras som en "out- Förutom naturnamn och samhällen finns det nyttjad reserv”. Man beskriver redan då, 1938, landerier, herrgårdar och kyrkor utsatta, och även problemet med namnet och vad som troligtvis är vissa andra platser som hade någon sorts orsaken till att det försvann: verksamhet som tegelbruk, varv och bryggeri. ”Namnet Bagaregårdshöjden är oegentligt så till vida, att Jag har en idé om att namn på platser i Göteborg området i fråga inte tillhört Bagaregården utan det nere vid som levt kvar länge ofta är där det funnits någon Säveån belägna landeriet Kristinedal. Genom Västra stam- kontinuerlig verksamhet till exempel kyrka, eller banans utläggning klövs emellertid Kristiendals mark så att det varit kontinuerligt bebyggt. De namn som effektivt i två hälfter, att ingen numera kan tänka sig någon tidigare funnits men som inte i lika hög grad lever samhörighet mellan höjdområdet och Niclas Sahlgrens på kvar verkar vara de som funnits på platser som andra sidan Järnvägen belägna landeri. Sedan kanske aldrig i så stor utsträckning använts i sig Bagaregården blev stadsdelsnamn har benämningen själv utan troligtvis mer som en beskrivning för att Kristinedalshöjden mer och mer kommit ur bruk”.163 orientera sig. Som att man tidigare sagt att man bott nedanför ett visst berg, men att platsen för Någon gång därefter, troligtvis i samband med att bostäderna senare blivit viktigare än själva berget, området allt mer bebyggdes blev Bagaregård- som att de boende eller deras verksamheter skapat shöjden till Strömmensberg. I en tidningsartikel nya namn som kanske i högre grad förts vidare än 160 Se tex Ludvig Simons karta från 1903 kallad Karta över Landeriet Bagaregården samt del af Landeriet Christinedal uti Nittonde Roten af Götheborgs stad., Regionarkivet, eller kartan av Blidberg från 1904, Bagaregården A6013, Regionarkivet. 161 Bjur, H., Lilienbergs stad, 2018, s. 75 162 GMP, Originell stadsplan för Bagaregården, 4/5 1938, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum 163 HT, Bagaregårdens höjdområde, 12/5 1938, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum 164 Ny tid, Buss-bad- och hissbristen är Bagaregårdens skönhetsfläckar. 12/2 -1952 , Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum 165 Ny tid, Bagaregårdsstaden fyller 40 år torpens arvtagare står sig gott, 13/5-1951, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum 43 bergsnamnen i närheten. Berg som kontinuerligt skapar förvirring, då det till exempel kan ge prob- varit bebodda som Masthugget, Stigberget, lem vid sökningar eller ordning i register som är Kvarnberget har kvar sina namn. Men det finns alfabetiska. Det finns också variationer kring hur- även andra berg som Ramberget och Änggårds- uvida namn ofta är sammanskriva eller i två ord. bergen som kanske inte varit en lika viktig del av Ytterligare en variation handlar om huruvida fler- staden men ändå har äldre namn. Namnen på ordiga namn ska skrivas med versal i varje nytt samma kartor som inte är berg eller lika geo- ord eller inte. grafiskt kopplade, är platser som användes eller beboddes tidigt, och dessa namn verkar också fin- 1 juni 1944 beslutade gatunamnsberedningen att nas kvar i högre utsträckning än till exempel gatunamn med flera ord ska skrivas med stor bok- bergsnamnen. stav i början på varje ord eftersom ”detta skrivsätt gör obestridligen ett mer tilltalande intryck än typen I samband med att staden växer, och områden och Drottning Blankas gata. Tidigare rådde här stor berg får nya funktioner, så får de också behov av osäkerhet”.168 Att inleda med versal i samtliga ord nya namn om de gamla varit bortglömda. Till är något som Ortnamnsrådet idag menar är felak- exempel är Medicinareberget ett namn jag antar tigt, de skriver att ”det är inte bra och heller förenligt uppstått folkligt som ett behov av att benämna med god ortnamnssed.”. De menar att detta är något verksamheterna på berget och kring Medicin- som görs i Göteborg och Stockholm ”sedan länge” aregatan som en helhet, utan att berget i sig själv men att man successivt bör övergå till att endast har det som namn. Berget hette tidigare, på en första ordet börjar med stor bokstav, eftersom det karta från 1735 Skiahle bergen166, men är namnlöst ska vara samma i hela landet och att det genom på många senare kartor (bland annat på den från god ortnamnssed ingår i kulturmiljölagen.169 Men 1809 som har många andra bergsnamn utsatta167). Göteborg menar ändå att det är en viktig tradition Det skulle alltså kunna vara ett exempel på hur att skriva exempelvis ”Gata” med stor bokstav, och bergen tidigare var viktiga men senare förlorade i hänvisar till beslutet från 1944. De menar att det betydelse men idag är en del av centrala Göteborg kan hänföras till att man i England skriver "Street" som blivit bebyggt och fått namn genom behov med stor bokstav, och att "det är en hävd som är viktig och efter dess verksamheter. att slå vakt om".170 Detta innebär att osäkerheten kring hur namn i Göteborg ska stavas försätter. 4 .4 Hur namn skr iv s i o l ika t ider Ser man hur det historiskt har skrivits är det vari- Hur indelningarnas benämningar skrivs har på erande. Den äldsta kartan med de äldsta gat- olika sätt ofta växlats i olika tider. Det verkar bero unamnen från 1644 skriver "gatan” med gemener, på olika orsaker som trender, beslut och osäkerhet. till exempel ”Konnungs gatan”, "Kyrkio gatan” En av de kanske mest uppenbara förändringarna ”Jacobs gatan”.171 På kartan från 1855 skrivs gat- är växlandet mellan ”C”/”Ch" och ”K”, vilket ju unamnen som en lista i hörnet, där skrivs samtliga gäller i många namn och sammanhang, men som gatunamn hopskrivna, gata står aldrig som ett eget i Göteborg kanske framförallt påverkar kyrkorna, ord, dock skriver de ”Gustaf Adolfs torg” men som Carl Johans kyrkan eller Karl Johans kyrkan ”Lilla Torget”.172 På en annan karta från 1869 av och Christine kyrka eller Kristine kyrka. Men ock- centrala staden skrivs namnen ofta ”särskrivna” så landeriernas namn som Christinedal eller och då med gemener i ”gatan”, som ”Rosenlunds Kristinedal. Eftersom det är typer av indelningar gatan”, ”Södra Stora Hamn gatan”. 173 Mycket är med med syfte att skapa någon sorts ordning är inkonsekvent i den karta, det står ”kungsports det motsägelsefullt att indelningarnas namn själva platsen”, men ”Kasern Torget”, ”Westra- Hamn 166 Göteborgs stadsmuseum, Kulturmiljöunderlag Sahlgrenskasjukhuset & Medicinareberget m.m, Kulturmiljörapport 2013:01, 2013, s. 10 167 Karta Belägenhet omkring Götheborg 1809, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv, Göteborgs stad 168 Lindstam, C. S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 99 169 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, 2016 s. 29 170 Sjölin, Mats, Göteborgs stads - namnberedning och god ortnamnsed, PM 2015-02-17 171 Röjder, C., Vision och verklighet - staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen, 2004 172 Karta öfver Staden Göteborg med dess omgifvningar och alla underlydande egot 1855 av Liunggren, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv 173 Tomt- och adresskarta över Göteborg 1869, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv, Göteborgs stad 4 4 kanalen” och ”Östra Hamn Kanalen”.174 På Si- gatan 8.181 Jag tänkte använda just dessa adresser mons karta från 1888 skrivs "Höglunds gata", som exempel för att försöka förstå hur adresserna ”Allmänna vägen”, men däremot skrivs "Bohus kunde bli så invecklade. Den förstnämnda ad- Torget”, ”Kommendants Ängen” och ”Jern-Tor- ressen ligger i 11:e kvarteret, norr om Andra get".175 Även på jubileumskartorna från 1921 är Långgatan och väster om Nordhemsgatan, och gemener det dominerande där namn är i två ord, den andra adressen i 16:e kvarteret, söder om An- man ”Lilla torget", "Kasern torget”, ”Norra Alle dra långgatan och öster om Nordhemsgatan. På gatan”.176 I adresskalendern från 1850 är namnen kartan skapad 1888 (som dock är baserad på an- oftast hopskrivna men namn som ”Breda dra kartor, därav inte självklart att det är år 1888 Vägen”177 skrivs med versal. I kalendern från den visar) ser man att större delen av båda 1875 skriver man ”Gröna gatan”,178 och 1899 kvarteren är bebyggda, men inte tomterna när- ”Dahlins gata", ”Breda vägen” och "Polhems mast Nordhemsgatan. Tomterna är olika stora plats”, men också "Södra Vägen", "Lilla Torget och har troligtvis fått namn efterhand. I kvarteret och Lilla Bommens Torg”. 179 11 har tomterna olika nummer som 50, 51 och 52 (med olika tilläggsbokstäver), alla byggnader där I äldre tider verkar gemener kanske vara lite vanl- är inte kvartersbebyggelse utan är troligtvis äldre igare och under början av 1900-talet, till exempel i och har därigenom fått ”egna” nummer, liksom och med magistratens nya indelningar från 1923 att en annan byggnad längs samma gata, i det 12:e med namn som ”Inom Vallgraven”, så verkar det kvarteret heter 53. Om man då ska skapa fler bli lite vanligare med versal. Just hur Inom tomter med mer bebyggelse däremellan och vallgraven stavas varierar dock fortfarande myck- ”bakom”, kring Andra Långgatan, så har man et, i bland annat officiell statistik från staden skrivs försökte följa dessa äldre nummer, tomtnumren det ”Inom Vallgraven”, men både inom och mel- rakt söder om nr 51 heter alltså 51 även i nästa lan olika dokument är variationen stor, där ofta kvarter. Man verkar ha varit noga med att tomt- också ”inom vallgraven”,”Inom vallgraven” och nummer går från väster till öster (i just detta om- ”inom Vallgraven” förekommer.180 Just osäker- råde, men gatuadressnummer från öst till väst) och heten (i kombination med att man då tyckte det samtidigt inte velat förskjuta nummer när nya såg bättre ut) var ju orsaken till att man 1944 be- tomter uppstår, vilket gör att det blir problem när slöt att man skulle börja skriva med versal. Så om det ska skapas nya tomtnummer mellan befintliga. man ser över tid till hur flerordiga namn skrivs i Det verkar också som att det funnits en idé om att Göteborg skulle jag snarare säga att traditionen är kvartersnumret inte ska behöva ingå i adressen, att det är inkonsekvent. därav att de inte börjar på 1 inom varje kvarter, utan man har försökt fortsätta på tidigare siffra. 4 .5 Hur kompl icerade adres ser kan upps tå Orsaken till att 51 & 51 1/2 södra delen fått detta namn verkar alltså bero på att det längs Första Eftersom ett syfte med uppsatsen handlar om att Långgatan tidigare fanns tre tomter; 50, 51 och förstå hur och varför indelningar uppstått och 52. Nummer 51 är sammanbyggt med 51 1/2, ändrats, tänkte jag här försöka analysera några och delades kanske först. Väster om 51 finns också adressers tillkomster och förändring. Som man ser 51 A, troligtvis senare avstyckat av 51. Tomterna i jämförelsetabellen mellan rotar och adresser, som söder om 51A, och 51 är bebyggda med kvarters- finns i de senare adresskalendrarna, kan man för- bebyggelse och har fått namnen 51 AA och 51 stå att gatuadress och adressnummer ofta blev en- ABAC (den senare, 51 AB och 51AC sam- klare än rote- och tomtnummer. ”11:e roten 51 & manslagna). Att fortsätta med tillägg på A beror 51 1/2, södra delen” blev till exempel Andra troligtvis på att man då hade döpt en tomt i Långgatan 19, och ”11:e roten 10 C.C. 8 & 9 i 16 kvarteret söder om till 51B och att det hade varit qvarteret” var tidigare namnet för Andra lång- 174 Tomt- och adresskarta över Göteborg 1869, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv, Göteborgs stad, 175 Karta öfver Göteborg sammandragen 1888 af Ludvig Simon, utgiven 2008 av Regionarkivet och Landsarkivet i Göteborg, Göteborg, 2008 176 Södergren, Arvid, Historiskt kartverk över Göteborg, upprättat för jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av andre stadsingenjör Södergren, Göteborg, 1923 177 Göteborgs adress- och industrikalender 1850, s. 19 178 Göteborgs adress- och industrikalender 1875 179 Göteborgs adress- och industrikalender 1899, s. 8-17 180 se t ex i Göteborg stad Stadsbyggnadskontoret, Program för sydöstra city, Godkännandehandling 21 mars 2017 DNR 0663/14, 2017 181 Göteborgs adress- och industrikalender 1890, s. 96 4 5 ologiskt om 51C ligger öster om 51A. Någon gång 16:e kvarteret. 10CC 8 och 10 CC 9 och sedan har då också 51 1/2 styckats till en södra del och slagits ihop till den ovan nämna adressen. Någon för att ytterligare särskilja dessa kallas den 51 & 51 gång har också granntomten 10 CC 10 delats i två 1/2. Ser man i adresskalenderns förteckning av vilket gett den tomten följdbokstäverna A och B. alla lagfarna fastigheter ser man att många av när- liggande tomter ägs av samma personer.182 Sammanfattningsvis verkar man ha haft en idé om hur tomtnummer ska ges men hur man ska Gällande den andra adressen, 10 CC 8 & 9 i 16:e hantera det efterhand när tomter bebyggts, delats kvarteret, så verkar som att man gett upp trixande eller slagits samman har inte varit så enkelt. På med inpassande av nummer. Flera tomter som olika platser verkar det ha gjorts på olika sätt, efter kartan 1888 visar, som då ännu inte var bebyggda, olika situationer och idéer. Det finns olika sätt att hade haft problem att hitta ett lämpligt nummer hantera ”mellantomter”, till exempel att fortsätta mellan 51 och 53 enligt ovan nämnda ”regler”. med tilläggssiffra/bokstav, skapa ”1/2” eller som Man har istället, av någon anledning, hittat på man gjort till exempel i Majorna där man på vissa nummer 10 till flera av dessa tomter kring 12:e, ställen gett adressen färgen svart eller röd som 15:e och 16:e kvarteret. Sedan fick utspridda komplement183. Men genom att studera tomter tomter numren 10 A, 10 B och 10 C och därmed och kartor går det ändå att få en förståelses varför var det igen ett problem med vad mellanliggande det blivit som det blivit. Det tycks också vara ett tomter skulle heta. Därav 10 CA, 10 CB, och 10 ofrånkomligt problem när en stad stegvis bebyggs CC. 10 CC blev något man fortsatte med och fick eftersom det är omöjligt att veta hur tomter och därefter ytterligare nummer som började på 1, 2, tomtnummer efterhand slås samman eller delas, 3, 4. 5 och 6 i 12:e kvarteret, och 7, 8 , 9 och 10 i även om området är planlagt. 
 Figur 13: Utsnitt ur karta. Karta öfver Göteborg sammandragen 1888 af Ludvig Simon, utgiven 2008 av Regionarkivet och Landsarkivet i Göteborg, Göteborg, 2008. Min blåmarkering visar adresserna ”11:roten 51 & 51 1/2 södra delen” och ”11:roten 10 CC 8 & 9 i 16:e kvarteret”. 182 Göteborgs adress- och industrikalender 1889, s. 23. 183 Karta öfver Göteborg sammandragen 1888 af Ludvig Simon, utgiven 2008 av Regionarkivet och Landsarkivet i Göteborg, Göteborg, 2008 4 6 5 . N Y A O M R Å D E S N A M N 
 Namn på områden förändras, och förändringen Fredsstaden, Karlavagnsstaden och Älvstaden. Det verkar ske av olika anledningar och på olika sätt. är inte heller en slump att alla nya gator i området Ofta har det handlat om att indelningar fysiskt har kring Karlavagnstornet fått namn som slutar på förändrats eller att olika typer av indelningars stråk eller gata, och är kategorinamn som passa betydelse skiftat. Men det finns också, mer eller ihop med i närheten befintliga gatunamn.186 En- mindre medvetna, språkliga eller ”mentala” in- ligt en artikel i Språktidningen anses det nu vara delningsförändringar. populärt att kalla gator boulevard,187 åtminstone i Stockholm, vilket ju var något Lindstam för Det verkar finnas en tradition av att byta namn på omkring femtio år sedan förklarade sig tacksam områden för att ge de ett bättre anseende. Ort- över att Göteborg inte i så stor utsträckning hakat namnsrådet beskriver detta i skriften God på den trenden, ungefär femtio år dessförinnan.188 ortsnamnssed. De beskriver att det är något som funnits med sedan länge, som att man till exempel De senaste åren har det i Göteborg börjat använ- på 1600-talet bytte vissa platsers namn till att sluta das namn som Östra centrum, Västra Centrum på -hov istället för exempelvis -by, och Sundby fick och Södra centrum. Söker man på Google efter tillägget Sundbyberg för att man upplevde att det exempelvis Östra centrum är majoriteten av träf- lät finare. På senare tid har man till exempel velat farna bostadsrelaterade, framförallt verkar det ersätta namnet Gustavsberg till Värmdö Strand vara mäklare, Booli, Blocket bostad med flera som för att få bort ”bruksortsstämpeln”. De skriver använder det. På Hemnets hemsida kan man också att kommuner på flera håll försöker få inom Göteborg välja bland områdena Östra, namnberedningar att föreslå att nya adresser ska Västra, Innerstaden, Västra Centrum och Östra sluta på ”-gatan” heller än ”-vägen” för att det Centrum. Kommunala Boplats är dock indelat låter mer stadsmässigt. Namnen skapar alltså as- efter stadsdelsnämndsområdena, men under sociationer vilket passar olika bra på olika platser nyheter finns en artikel om ”266 nya hyresrätter i och i olika tider. Ortnamnsrådet menar att det inte Göteborg Södra Centrum snart klara” vilket beskrivs är förenligt med god ortnamnssed att byta ut äldre som ”en helt ny stadsdel med blandade verksamheter i namn eftersom de ofta har mycket gammalt Göteborg Södra Centrum” och syftar på området pre- ur sprung och kan s e s som ” språk l i g a cis intill gränsen till Mölndal. Vilket inte alls är en fornlämningar”, ofta baserade på vilken typ av ny stadsdel eller nytt område utan en nybyggnad mark eller terräng som funnits, eller vad den an- av ett större kvarter i Krokslätt.189 Orsakerna till vänts till.184 det kan ju tänkas vara att folk hellre köper bostäder i något som heter centrum. Hur namn är ”bra namn” har varierat över tid. Lindstam som skrev om Göteborgs gatunamn un- Att lägga till ”nya” är också ett sätt att förnya. der mitten av 1900-talet kallar namnen från tidigt Ofta handlar det ju om att man förnyar på något 1900-tal ”lantlig-romantiska", och beskrev att man sätt, till exempel bygger en ny del, men det skulle i slutet av 1800-talet ville visa på landets historia också kunna handla om att man vill påtala att det genom namngivning efter kungar och betydande inte hänger ihop med det gamla. Att ett nytt om- personer.185 För de äldsta gatunamnen i Göteborg råde i Gårda fått tillägget Nya Gårda hänger tro- använde man namn som symboler, som att kun- ligen samman med att området annars kanske gen tyder på något viktigt och fint, som gör att alla förknippas med nedgångna kvarter, motorväg, skulle förstå att när de var på Kungsgatan så var kontorshus och industrier. Söker man på Nya de på den längsta och bredaste gatan. Nu vill man Gårda hamnar man på hemsidor som Ahre, Booli, visa på ”stadsmässighet”, namnen ska gärna sluta Bjurfors. Hos fastighetsbyrån kan man välja att på ”staden”, ”gatan” eller ”stråket” så som söka på många områden, däribland Nya Gårda, 184 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, 2016 185 Lindstam, Göteborgs gatunamn, 1962 186 Göteborg Direkt Hisingen, Karlastaden hämtar namnen från grekisk mytologi, 2018-04-12, hämtad 2018-05-18 187 Nyström, Staffan, Mäklarens magiska lockord, ur Språktidningen, Februari 2013, 188 Lindstam, C., S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 31- 33 189 Göteborg stad, Stadsbyggnadskontoret, Detaljplan för Bostäder och verksamheter söder om Falkenbergsgatan inom stadsdelen Krokslätt i Göteborg, Antagandehandling, december 2013 47 Nya Hovås, Nya Majorna. Vad Nya Majorna in- En skillnad mellan Stockholm och Göteborg är att nebär är framgår inte då träffarna varken visar man kanske inte på samma sätt i Göteborg kan nya hus eller särskilt nya områden, allt från Eke- hävda att ett stadsdelsnamn är ”fel”. Även om dalsgatan, Godhemsgatan, Amiralitetsgatan, stadsdelsnamnen i princip övergått till primärom- Haråsgatan med flera ingår. råden så är det inte ett etablerat begrepp. Att hävda att till exempel en stadsdelsbenämning inte Mäklare verkar ha stort inflytande i vår up- är rätt för att det inte finns ett primärområde som pfattning om områden, och eftersom namnen allt- heter så blir långsökt, utan man får kanske ac- så lever vidare genom användning så tänjs grän- ceptera att stadsdelsnamnen har återgått till någon serna för vad ett område egentligen är. Eftersom mer typ av folklig indelning. God ortnamnsseds sjätte man i Stockholm fort farande använder skrift avslutas med tips till de namnansvariga i ”stadsdelar” som administrativt begrepp, blir det kommunerna om att trots att man inte har mycket kanske lättare att där hävda exakt var gränser går, inflytande över mäklarnamnen så är mode och vad som är officiella stadsdelar. Staffan Nyström trender ”tillfälliga och övergående storheter som ska mötas som forskar om bland annat ortnamn har skrivit och förvaltas med sans och omdöme”.193 artiklar om mäklarspråk, framförallt rörande Stockholm. Han skriver bland annat ”Det är lätt att Linnéstaden är ett intressant exempel då det är ett finna exempel på att namn på populära eller statusfyllda relativt nytt begrepp, som ska ha uppfunnits i områden överutnyttjas genom att namnen ges en förändrad samband med stadsdelsnämndsreformen 1990 då eller alltför vid syftning” och ger exempel på hur man slog ihop Haga, Masthugget, Annedal, bättre ansedda närliggande områdesnamn läggs Olivedal och Änggården till Linnéstaden. Linnést- till, att lägenheter i Akalla säljs som ”Kista - aden är ju idag ett etablerat namn. Så självklart att Akalla” då Kista ökar dess status. Förutom ovan Lundin fastighetsbyrå skriver att ”Linnéstaden är en nämnda exempel går fler liknande exempel att av Göteborgs äldsta stadsdelar.”. Och vidare ”Det är ett hitta i Göteborg, exempelvis säljs en lägenhet på område med stor charm och stark karaktär. Bebyggelse här- Västergatan 16 som definitivt historiskt tillhört stammar främst från början av 1900-talet. Stadsdelen är Annedal som ”Linné/Annedal”, även om det idag uppkallad efter Carl von Linné, som besökte Göteborg 1746 tillhör stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné, och ansåg staden vara en av de vackraste i riket. Pampiga och dessförinnan Linnéstaden190. stenhus, mäktiga trädalléer och nivåskillnader karaktäriserar Linnestaden. Skansen Kronan som stod klar 1641 är en Även i skriften för God ortnamnssed beskrivs ”mäk- viktig kulturhistorisk symbol.”194 Innehållet och larnamnen” som ett manipulativt språkbruk där tolkningen av denna beskrivning går att diskutera, populära stadsdelar ”slukar" mindre populära om- bland annat genom de definitioner som finns av råden/namn. De skriver också att nya påhittade vad Linnéstaden och en stadsdel är. En stadsdel namn skapas efter praktiska behov som när nya beskrivs av Hansson som att de har ”tydliga karak- områden uppstår mellan befintliga, och att dessa tärsdrag”, ”en identitetsskapande kärna, sina namn går i trender där namn som slutar på ex- gränser och en historia om förändringar”,195 vilket empelvis -staden, -strand, - höjd, -terrass och - jag menar att Linnéstaden som stadsdel inte har. park är namn som säljs in nu, då de ger positiva Istället har Haga, Olivedal och Annedal ganska associationer191. Även detta går att lätt finna ex- olika karaktärer och historia. Och stadsdelen är empel på hos mäklare i Göteborg, exempelvis väl snarare döpt efter gatan än efter Carl von Lin- skriver en mäklarfirma i beskrivningen till Ström- né själv, som inte heller har någon koppling till mensberg att området tidigare hetat Bagaregård- just Linnégatan, utan Linnégatan var till och med shöjden192 (vilket ju är korrekt men inte under en ursprungligen föreslagen som ersättande namn till s ä r s k i l t l å n g p e r i o d , s e k a p i t e l 4 . 2 . 3 Parkgatan.196 Christinedalshöjden), kanske för att Bagaregården blivit allt mer eftertraktat i kombination med att - Linnéstadens etablerande kan ses som ett exempel höjden låter bra och ska ge utsikt. på hur ett gatunamn skapar ett område, en indel- 190 Erik Olsson Fastighetsbyrå, Linné/Annedal/Göteborg Västergatan 16, hämtad 2018-05-18 191 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, 2016, s 42-43 192 Ahre Fastighetsbyrå, Kvarteren runt omkring Strömmensberg, hämtad 2018-04-16 193 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, 2016 194 Lundin fastighetsbyrå, Linnéstaden, hämtad 2018-05-18 195 Hansson, Einar, Att bygga Göteborg, 2003, s. 77-78 196 SFH 1880 no 31, Stadsfullmäktigehandling, Region- och stadsarkivet 48 ning, relativt naturligt. Det är svårt att i efterhand som Linnéstaden. Åsikter huruvida Kommendant- säga hur Linnéstaden började användas som be- sängen som namn är bortglömt och i så fall varför grepp, om det användes under 1900-talet innan finns säkert flera förklaringar till, men uppenbart det blev en stadsdel. Men vid en sökning på Lin- är att det var en äldre stadsdel som idag inte är ett néstaden i tidningsarkiv fanns faktiskt en Burman primärområde och att det inte är lika självklart som sökte hyresgäster till sin lägenhet i Linnést- som tidigare trots lång historia. Det blir som ett aden redan under 1895, under rubriken Göteborgs exempel på hur de administrativa indelningarna hyreslista Utbjudes hyra finns en annons: ”2 och 1 påverkar den folkliga medvetenheten om om- rums- lägenheter uthyras uti mina hus i Hagorna och Lin- rådesnamn, och används de inte, känner folk inte néstaden samt uti huset Emaus vid Stigbergsgatan intill till dem och då försvinner de allteftersom. Och spåvägsstationen. Vidare besked å mitt kontor, Linnégatan detta tycks gå relativt snabbt. n:r 4 vid Jerntorget. 1 20,618 O. A. BURMAN”. 197 Om det är ett problem eller inte, att namn ändras, En annan aspekt av hur den administrativa indel- är svårt att säga. Det finns kulturhistoriska värden ningens påverkar den folkliga medvetenheten i ortnamn, vilket stadsdelsnamnen är, de speglar kring stadsdelar är till exempel Kommendantsän- områdens framväxt, förändring och 1900-talets gens försvinnande som stadsdel. Namnet verkar historia då stadsdelarna hade en större betydelse i ha varit ett etablerat namn tills relativt nyligen, invånarnas vardagliga liv genom att man gick i och möjligen fortfarande. Det finns fortfarande på skola inom sin stadsdel, de var byggda med tanke kartor och i relativt ny litteratur beskrivs det som på olika samhällsklasser till exempel arb- ett område. Men det är ett namn som aldrig fun- etarstadsdelar, och det fanns olika dialekter i olika nits i mitt namnkunnande och inte heller hos an- stadsdelar. Även idag finns det stora skillnader dra jag frågat om detta, födda framförallt på 1980 mellan stadsdelar, även om vi kanske rör oss mer och 1990-talet i olika delar av Göteborg. Detta har mellan dem än tidigare. Men det finns också an- troligtvis att göra med att begreppet Linnéstaden dra typer av namn som tagit överhanden. tillkom och har tagit över. Kanske i kombination med att det i sammanhang har uppfattats som Genom en studie som har gjorts när gymnas- finare med Linnéstaden än Kommendantsängen, ieklasser besökt Dialekt- Ortnamns- & Folkmin- till exempel genom att det associerar mer ”stads- nesarkivet i Göteborg har Maria Löfdahl analys- mässighet” vilket har gjort att namnet snabbt ta- erat inofficiella namn på områden i Göteborg. I git över. Kommendantsängens är annars ett gam- den dras slutsatser om att inofficiella namn ofta mal namn som åtminstone fanns 1789 och kom- bygger vidare på officiella namn för att stärka en mer troligtvis från att officierar på Älvsborg haft gruppidentitet,201 snarare än att de skapas för att ängen till bete för sina hästar.198 Det blev 1923 till nya namn behövs, så som namn ursprungligen ett stadsdelsnamn. Men även om det idag finns tillkom. Namnen som tillkommer nu är ofta namn kvar som traktnamn, räknas Kommendantsängens på mötesplatser eller utefter kollektivtrafikhållplat- område tillhöra Olivedals primärområde, inom ser.202 stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné.199 Man kan diskutera vilken roll de tidigare Däremot verkar det som att Kommendantsängen stadsdelsnamnen kommer att ha i framtiden, som kanske kommer tillbaka nu genom just mäklare, vi sett historiskt kan namn snabbt ändras, bland när en trend hos mäklare är att försöka skapa annat om de ersätts officiellt men också om de inte något unikt och gemytligt, bland annat genom att längre behövs. Eftersom namn lätt skapas folkligt, ta tillbaka äldre stavningar.200 Mäklarfirman utefter var de behövs som vid mötesplatser och Alvhem har på sin hemsida en text med rubriken hållplatser, är de framförallt sådana platser som ”berättelsen om Kommendantsängen” som länk under får nya namn medan områdesnamnen kanske inte lägenheter som finns i området och marknadsförs i samma grad behövs då områden snarare defini- 197 Göteborgs hyreslista Utbjudes hyra: 2- och 1rumslägenheter uthyres, Göteborgs Handels-och sjöfarts-tidning den 15/6 1895 198 Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II Ortnamnen på Göteborgs stads områden (och i Tuve socken) jämte gårds och kulturhistoriska anteckningar, 1929, s. 22 199 Göteborg stad, SDN Majorna-Linné med primär- och basområden, hämtad 2018-05-17 200 Nyström, S., Mäklarens magiska lockord, ur Språktidningen, Februari 2013, 201 Löfdahl, Maria, Cappi på KP, Namn i Göteborgsområdet använda av ungdomar, ur Namn på stort och smått vänskrift till Staffan Nyström, Leibring, K (huvudred.), Uppsala: Institutet för språk och folkminen, 2012 202 ibid. 49 eras utefter platser. Olika typer av områdesnamn, som rotar och stadsdelar, har historiskt i många sammanhang fungerat som adresser vilket de inte gör idag (utöver till exempel Angered eller Västra Frölunda som är postadresser). Områdesnamnen verkar idag till stor del användas i bostads- sammanhang, i bostadsannonser eller som be- skrivning var man bor. Om mäklarna framställer adresser som tillhörande områden de kanske his- toriskt sett inte tillhört, förmedlas det troligtvis vidare till de som köper bostäderna, och vidare till de som bor där och deras bekantskapskrets. Stadsdelsindelningen från 1923 som till stor del bygger på äldre namn, och som sedan dess varit mer eller mindre etablerade, har idag inte samma funktion och har därmed en mindre roll, även om de delvis finns som primärområden. Primärom- råden som indelning är inget som används av in- vånarna i vardagliga sammanhang utan är snarare en politisk och administrativ gräns som bland an- nat används för at t redov i sa s tat i s t ik . Stadsdelsnamn finns alltså, precis som alla namn, kvar genom att de används men är kanske mer elastiska, och kan användas mer som det för situ- ationen passar, när den officiella indelningen inte är lika tydlig. Det går trender i namn och i och med det finns risk i att namn som idag inte uppfat- tas som ”bra” försvinner. 50 6 . R E S U L T A T O C H D I S K U S S I O N 
 6.1 Idéer om indelningarnas sammanhang ett nummer till exempel "W. Haga 3 1/2" eller och förändring ”Albostaden 72”. Men i huvudsak är rotarna den primära indelningen, framförallt i de mer perifera Uppsatsen i sig har besvarat frågor om olika in- områdena, som Bagaregården, Majorna med delningar som har funnits i Göteborg, och försökt flera.204 berätta ungefär när och varför de funnits. Som en sammanfattning och resultat av framförallt Samtidigt fanns också kvartersbeteckningar för uppsatsens tredje kapitel, tänkte jag här redogöra vissa områden, som att ett byggnadskvarter heter för hur jag förstår indelningarnas sammanhang. Magasinskvarteret som huvudsaklig indelning, och även olika distrikt. Innebörden av begreppet Generellt kan man säga att det har funnits många kvarter övergick också till det nuvarande någon olika typer av indelningar som har uppstått av gång under 1800-talet, vilket kanske ökade be- olika syften. Förutom staden som helhet så har hovet av förändring. framförallt församlingarna och rotarna varit de kanske viktigaste indelningarna, från stadens I samband med att staden växte, inkorporeringar grundläggning fram till 1900-talet. Kanske kan de skedde, olika system och namn tillkom ökade be- förklaras som att rotarna hade en mer adminis- hovet på samordnande av indelningar. Troligtvis trativ, och för staden styrande och funktion, kan ordnandet förklaras både med de för tiden medan församlingarna hade en något mer social samhälleliga idéer om ordnande som låg till grund och vardaglig roll. Att gatuadresser idag kanske är för stadgor och statistik, men också det rent prakt- vår vanligaste och viktigaste administrativa, indi- iska behovet på grund av de många olikformiga viduella indelning, och att det funnits gatuadresser och invecklade adresserna som fanns. Båda dessa sedan 1600-talet, innebär inte det att det varit orsaker är såklart sammankopplade, men skulle viktigast under hela perioden sedan dess. kunna ses som att intresset i uppordning både var administrativt och folkligt. Under 1900-talets bör- Staden hade alltså troligtvis gatunamn redan vid jan blir olika typer av stadsdelsindelningen allt grundläggningen. Men i och med att de fick mer vanligt, och 1920-1923 blir de mer officiella, ändras så kanske inte alltid den officiella genom att helhetliga beslut tas som skapar namngivningen var genomslående, delvis kanske förändringen. Kanske delvis på grund av på grund av att det inte behövdes, utan för att st- fastighetsbildningslagarna. aden var såpass liten att man hittade eller hade någon annan mer vardaglig koppling till platserna Begreppet stadsdelar verkar ha använts olika i som man orienterade sig efter. Istället lär det ha olika tider och dess innebörd är inte entydig. Från varit rotar och tomtnummer som varit den huvud- att tidigare varit en sorts folklig eller åtminstone sakliga adressen, åtminstone juridiskt då det är inte juridisk/administrativ benämning så blev det den som alltid finns i mantals-, husförhörs- och ett alltmer använt begrepp som började ersätta skattelängder. Under 1700-talet tillkom gatuskyl- vissa rotenummer, fram till 1923 då det blev offici- tar, och därefter husnummer, i samband med att ellt. Större delen av 1900-talet har stadsdelarna adressernas betydelse växte fram.203 Ser man till varit en viktig indelning både folkligt och adminis- exempelvis fastighetslängder är det under slutet av trativt, fram till att det i slutet av 1900-talet 1800-talet och början av 1900-talet det börjar gjordes om och begreppet är återigen mindre antecknas adresser intill roteindelningen som fort- entydigt. farande då är det huvudsakliga ordnandet. Magistratens beslut om de nya indelningarna från Det är också skillnad i olika delar av staden hur den 15 juni 1923 har återkommit i nästan varje indelningarna används i adressammanhang, inom kapitel av uppsatsen eftersom det rör flera indel- vallgraven skrivs ofta vilken rote de tillhör, och en ningstyper, och är vad jag uppfattar som den gatuadress eller ”hörn af…” som en beskrivning. I kanske största förändringen av Göteborgs indel- andra områden skriver man områdesnamnet och 203 Lindstam, C., S., Göteborgs gatunamn, 1962, s. 10 204 Göteborgs adress- och industrikalender 1850 & 1875 5 1 ningar, eftersom det innebar ett samordnande som Hur stor skillnad det varit mellan dessa historiskt inte funnits tidigare. är svårt att veta. Även om beslutet i princip bara innebär att rotar Men jag tänker också att det inte längre finns en slogs samman, delades upp, eller fick nya namn lika självklar skillnad på folklighet och officiella som stadsdelar samt kvartersnamn, så innebar administrativa indelningar. Tidigare blev beslut detta ett skapande av en typ av ordning av jämn- om indelningar och namn i princip officiella i och stora områden som senare kunde användas i flera med myndighetsbeslut, även om till exempel vissa sammanhang, vilket också gjorde att de flesta av distriktsindelningars officialitet kan diskuteras, de många distriktsindelningar försvann. medan det kanske idag finns ett större utrymme för mellanting. Exempelvis benämningar av 6.2 Om indelningsnamnens förändringar företag, eller hur universitetet använder namnet Medicinareberget (visserligen myndighet). Namn Det finns många olika typer av gränser och namn, kan bli etablerade utan att de är officiellt antagna, dels verkar det finnas en typ av upplevd gräns som men måste ändå betraktas som mer etablerade än finns och sprids med människor, och deras up- den äldre bilden av vad ett folkligt namn är. Även pfattningar om vad ett område är, och dels finns mäklarnamnen är ett sorts mellanting. De tänjer en mer politisk gränsdragning för att organisera ofta de administrativa gränserna vilket skapar folk- samhället. Ibland verkar de sammanfalla bra och liga benämningar. Men det skulle också gå att ibland mindre bra, vilket kan skapa förvirring. säga att de är uppstådda ur ett sorts behov, genom Ofta har namnen äldre ursprung men där gränsen mäklarnas intressen i att skapa större intresse för för området kan ha ändrats med tiden, ibland bostäderna. efter politiska beslut, ibland mer genom den all- männa uppfattningen om vad som är ett område. Det ekonomiska intresset som formande av namn Dessa kan också påverka varandra, och ta och ge är något som tycks ha funnit länge. Eftersom namn åt varandra. Namn har exempelvis förs- namn uppstår för att de behövs, hade redan vunnit för att funktionen av namnet försvunnit, att många av de ursprungliga naturnamnen ekonom- andra namn tagit överhanden (som namnen på iska syften, genom att det var platser som till ex- berg eller olika lägenhets- & landerinamn), eller empel gav fisk, bra platser att bruka eller på andra för att de inte längre ansetts passa (till exempel sätt nyttja, var de som fick namn medan de som Christinedalshöjden). inte användes inte fick namn205. Rotarna användes delvis för att driva in skatter, liksom socknarna för Ett syfte med indelningsförändringarna vid 1900- att samla in tionde. Idag är bostäder något att talets början var att förenkla och samordna. Och tjäna pengar på, där områdets namn och indel- även om indelningarna idag är samordnade är de ning har stor betydelse för var folk vill bo och vad inte alltid tydliga. Kanske på grund av att det skett de är beredda att betala. Därmed har det i många flera förändringar under och efter 1900-talet. tider funnits en ekonomisk aspekt av indelningar, Stadsdelsnamn är praktiska benämningar i vår även om det ursprungligt snarare var att ett namn vardag men har väldigt lite kontakt med det ad- skapades för att det fanns något värdefullt att be- ministrativa. Pratar man om vilken stadsdel man skriva medan namnet nu skapas för att öka värdet tillhör idag, eller hur tidningar nämner stadsdelar i det beskrivna. och inte menar den folkliga uppfattningen, är det snarare de stora stadsdelsnämndsområden man Områdesnamnen som finns idag har många olika kallar stadsdelar, eftersom det är de som ansvar för historiska ursprung. Många har namn som kan olika saker. Primärområdesindelningarna fyller i härledas till landerierna, många har någon typ av princip ingen funktion i vår vardag och är därför folkligt ursprung, och många är administrativt inte de som används eller är särskilt allmänt påhittade kategori- och fantasinamn. Alla namn kända. I kombination med att de folklig namnen har historier, både enskilt och strukturellt. Och som idag ofta uppstår efter platser så som eftersom namn inte är något fysiskt blir troligtvis mötesplatser eller utefter kollektivtrafik, och med olika historier och uppfattningar av ett namn färre påverkan av bland annat ”mäklarnamn”, så blir med tiden då namn kan befästas och vinna hävd diskrepansen mellan det administrativa och folk- till något smalare än det ursprungliga. De icke- liga stort. befästa utgör också en viktig del i vilka namn som 205 Strid, J. P., Kulturlandskapets språkliga dimension Ortnamnen, 1993 5 2 funnits och hur de finns, det skulle troligtvis ge antal personer vilket är föränderligt, och både kan mer vardagliga och personliga berättelser, men är tänja och ”förvanska” dess gränser, eller skapa också svårare att ta reda på och förstå i efterhand. sammanslagningar för att bättre uppfylla tidens Dessa skulle kanske inte heller alltid kunna kallas politiska idé. Detta innebär att namn ändras, och vara en indelning. oavsett hur namn förändras, bör man veta vad det riskerar att ske på bekostnad av, och veta hur man 6 .3 Inde ln ingar idag i så fall ska hantera det. Genom uppsatsens sjätte kapitlet fann jag i princip Uppsatsen har skapat många frågor om indel- tre anledningar till hur nya namn idag skapas. ningar som vore intressant att ta reda på i Dels politiska, administrativa gränsers ändrade, framtiden. Förutom att närmare ta reda på hur dels mäklarspråk, och dels det folkliga behovet av väl och allmängiltiga idéerna och resultaten som nya namn. Av samma anledningar försvinner in- jag har kommit fram till stämmer, så hade det var- delningar och namn när nya tar över. it intressant att veta mer om just den folkliga up- pfattningen av indelningar och områdesnamn. Namn är ingenting man idag särskilt ofta byter ut Hur människor ser på sitt område, vad kallar de och ersätter om det, som lagen skriver, inte har det? Hur väl stämmer det med områdets och starka skäl. Däremot är indelningar också en typ namnets historiska ursprung. Upplever de att per- av administration i olika nivåer, som ofta består av soner de nämner sitt områdesnamn för förstår vad olika typer av namn, där olika indelningar kan de avser? Även fortsatt forskning av kvarter- finnas samtidigt och vars betydelse kan förändras. snamnen vore intressant, som hur de egentligen Därigenom kan ett namns betydelse ändras och använts? Folkliga eller i register? Skiljer det sig på successivt ersättas utan att man formellt ersatt olika platser i staden? Varför togs kvartersnamnen namnet. Som en administrativ form kan en indel- bort ur traktnamnen? Dessutom vore det intress- ning ges ett namn som inte var namnets ursprung- ant att ta reda på mer om 1900-talets indelnings- liga detonation, och därmed förändra det folkliga förändringar. medvetandet kring vad namnet eller indelningen innebär. Till exempel, känner man främst till ett område genom dess spårvagnshållplats kan spår- vagnshållplatsnamnet bli kopplat till hur området för hållplatsen ser ut. Det finns inom en stad många olika namnbrukarkretsar som inte är tydliga för varandra. Därför kan olika generation- er skapa olika namnbrukarkretsar till exempel genom de stadsdelsindelningar de är uppvuxna med genom skolan, vilket kanske inte alls stämmer överens med namnets ursprungliga detonation. Vad i ett namns bevarande som är viktigt är inte självklart, och det kan finnas olika uppfattningar om huruvida det är viktigt att det är ”historiskt korrekt”, att det används som en administrativ indelning utan att det stämmer med varken det folkliga eller historien, eller att det folkligt lever kvar. Den huvudsakliga förändringen för namnen är att indelningarna ändras och tar över betydelsen, vilket alltså kan ske utan att man aktivt byter ut ett namn. Detta gör att namn på vissa typer av indel- ningar kanske är mer ”känsliga” än andra, exem- pelvis byts gatunamn eller stadsnamn sällan ut, däremot är just stadsdelsnamn, rotar, distrikt med mera mer föränderligt. Detta eftersom de ofta baseras på hur området ser ut för tillfället. De har ett syfte, till exempel att de ska innefatta ett visst 53 7 . S A M M A N F A T T N I N G 
 Uppsatsen heter Administrativa indelningar och om- böckerna från 1900-talets början förklarar många rådesnamn i Göteborg och behandlar hur olika territ- av den tidens olika indelningarna och gränser. oriella indelningar sett ut i Göteborg över tid. Indelningarnas benämningar relateras till ort- Områdesnamn används i uppsatsen som begrepp namnsforskningen och dess begrepp. Ortnamn för alla typer av benämningar på indelningar, och har en egen paragraf i kulturmiljölagen som be- både dessa och administrativa indelningar ses som traktar dem som ett immateriellt kulturarv och indelningstyper. Uppsatsens syfte är att ta reda på som inte får ändras utan starka skäl. Inom ort- vilka indelningar som funnits, deras syfte, namnsforskningen finns olika begrepp som förändring och sammanhang, både i tid och i naturnamn (äldsta typen av namn, beskriver topo- förhållande till varandra. Syftet består också av att grafi och omgivning), kategorinamn (när namn genom ökad kunskap om indelningarna skapa en efter samma kategori ges till i ett område), och bredare historia om Göteborg, och fungera som fantasinamn (namn utan koppling till platsen). en utgångspunkt för att lättare kunna ta till sig Namn kan också delas in efter om de är skapade andra typer av uppgifter, till exempel om Göte- genom officiella beslut eller om de är folkligt upp- borgs förflutna eller nutida indelningar. Uppsat- komna, vilket innebär att en plats ofta är uppkal- sens har tre frågeställningar: 
 lad efter något som kännetecknar platsen spont- 
 ant, utan officiella beslut om namn. 1. Vilka typer av indelningar har funnits i Göteborg, och hur och varför har de uppstått och ändrats över tid? Vilka Bakgrunden till indelningarna kan förstås både har varit viktiga i olika tider? 
 genom Göteborgs stadsplanemässiga och adminis- 2. Hur och varför har olika områdesnamn tillkommit, trativa historia. Göteborg fick stadsprivilegier förändrats och försvunnit i olika tider? Vad har blivit kvar 1621 och bestod ursprungligen av området inom och vad har försvunnit? 
 vallgraven, men hade tidigt förstaden Haga och 3. I vilket sammanhang är dagens etablerade indelningar marken som kronan donerat till staden söder och och namn uppkomna? Hur tillkommer, förändras och förs- öster om vallgraven, de så kallade landerierna. vinner namn idag? Staden styrdes i huvudsak av magistraten men allteftersom fick fler inflytande över stadens styre Uppsatsen avgränsningar utgörs i huvudsak av bland annat genom drätselkommissionen, senare Göteborgs gränser, och har ett tidsmässigt fokus drätselkammarens, införande. 1862 infördes kring slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kommunallagar som innebar att särskilda lagar eftersom det då skedde stora förändringar av kunde gälla i städer, som olika stadgor för ord- Göteborgs indelningar. Men både tidigare och nande av staden, och stadsfullmäktiges tillkomst. senare indelningar nämns. Större delen av de Under 1800-talet revs stadens befästningar och många förändringarna under 1900-talets är staden vidgades i större utsträckning utanför uteslutna, men dagens indelningar och hur de vallgraven. Det blev också tillåtet att sälja dona- idag förändras relateras delvis till de mer histor- tionsjorden, om bland annat stadsplan upprätt- iska indelningarna. ades. Staden växte liksom antalet indelningar och förstäder, vilket på olika sätt innebar inkorporer- Arbetet baseras på olika typer av källor. Som lit- ing av nya områden vilket pågick från och med teratur om Göteborgs historia används flera böck- andra halvan av 1800-talet, där Majornas inkor- er från 1920-talet, av Almquist, Bæckström, Lili- porering 1867 kanske påverkade indelningarna enberg och Fredberg som ger äldre och ibland mest. I samband med förändringarna under slutet tidsenliga beskrivningar av indelningar. Även sen- av 1800-talet började man skapa en namnbered- are skriven litteratur används, framförallt av Bjur ning som skulle benämna nya gator för de nya och Hansson som behandlar det tidiga 1900-talets områdena. Fram till 1919 tillkallades beredningen stadsplanering respektive Göteborgs förändring vid behov men var därefter en permanent bered- över tid med fokus på olika stadsdelars tillkomster ning som fortfarande finns kvar. och förändring. För att förstå Göteborgs historia tillkommer också många olika typer av källmateri- Inkorporationerna innebar att olika områden med al från arkiv, som namnarkiv, stadsfullmäktige- egna indelningssystem skulle anpassas till stadens, handlingar, kartor, Göteborgs adress- och indus- vilket föranledde förändringar. Bland annat inkor- trikalendrar med mera. Också de statistiska års- porerades municipalsamhällen, som Lunden och 54 Gårda, vilka var samhällen som inte var tillräckligt exempel ett nytt namn på Härlanda landeri, efter stora för att vara städer men bland annat ändå att de innehades av en bagare. Härlanda blev istäl- kunde ha vissa lagar som gällde för städer. let namnet på ett nytt landeri och var gränserna Landerierna var mark utanför vallgraven som till- mellan de olika landerierna gått, och hur namnen hörde Göteborg, utan att vara förstäder. Det var används som primärområdesindelning idag stäm- stora områden som skulle brukas för livsmedels- mer inte helt med de ursprungliga platserna för försörjning men som allt mer kom att användas av namnen. Haga har tidigare bestått av tre delar stadens rika invånare som sommarbostad, eller för och kallades Hagorna, även gatunamnen inom att till exempel där anlägga fabriker, parker eller Haga har ändrats, troligtvis i samband med att gästgiverier. En del av dess byggnader finns kvar gatans verksamheter förändrats. Det finns också och en del finns kvar som namn på olika områden tidigare mer eller mindre etablerade namn som i staden. Rotar är en gammal typ av indelning helt försvunnit som Sydstaden, Anneberg, Albost- som fanns inom vallgraven från 1600-talet, och aden och Christinedalshöjden. Orsakerna till fortsatte användas för områden utanför vallgraven detta är flera, och inte alltid självklara. Bland an- fram till 1900-talet, som administrativa enheter nat att namnen inte längre ansetts passa, att till bland annat för att inkräva skatt. Stadens försam- exempel landerier försvunnit och nya namn tagit lingar har ändrats över tid från att ursprungligen över eller på grund av officiella namnbeslut. Gen- ha varit två. 1883 blev församlingarna territoriella om att studera kartor kan man också se vilka typer och 1908 gjordes indelningen om. Stadsdelar lär av namn som varit viktiga i olika tider, till exempel ha varit ett folkligt begrepp, som använts för att har många berg namn på äldre kartor vilka inte beskriva delar av staden, men som framförallt från finns kvar senare, vilket skulle kunna förklaras och med 1923 blev en officiell indelning som er- med att de inte längre har samma betydelse. Det satte rotar. Innebörden av begreppet kvarter har finns också flera förklaringar till hur namn ändrats, ursprungligen var det som ett sätt att uppstår, men generellt är orsaken att de skapas benämna en stadsdelsindelning, då området inom när det finns ett behov av dem. Men när det finns vallgraven bestod av fem kvarter, och när befäst- idéer om hur namnen ska ges, men området inte ningsraseringarna skedde fick de nya områdena är planerat kan det ibland skapa komplicerade på murarna kvartersindelning istället för rotar. adresser, vilket blir tydligt på äldre kartor och re- 1923 gavs kvartersnamn, enligt dagens definition gister från staden. av kvarter, till alla kvarter i staden, i enighet med fastighetslagarna. En del namn baserades på äldre I nutid skapas fortfarande både folkliga och offici- lägenhetsnamn, andra på äldre verksamheter ella namn. Men det finns också mellanting. Bland medan många skapades som kategori- och fantas- annat finns inte stadsdelsindelningen på samma inamn. Gatunamn har funnits sedan 1600-talet sätt som under större delen av 1900-talet vilket men har inte alltid varit lika betydande som idag. skapar olika uppfattningar om vad olika stadsdelar Under 1900-talet infördes också fastighetsbeteck- är. Dessa gränser kan också tänjas både folkligt ningar och traktnamn för att vara liknande i hela och med hjälp exempelvis mäklare som vill skapa landet. Traktnamnen består ofta av de äldre positiva associationer till sina bostadsförsäljningar. stadsdelsnamnen samt så kallade block- och en- Det har alltid funnits trender i hur namn ges, och hetsnummer. Fram till 1984 ingick också kvarter- idag ska de gärna tyda på ”stadsmässighet” vilket snamnet i Göteborgs traktnamn. Idag har ger namn som slutar på -staden, -höjden, -stråket primärområden i princip ersatt stadsdelarna, men eller kallas boulevarder (vilket även var populärt utan en så betydande funktion. Flera primärom- under slutet av 1800-talet). Jämförelsevis beskrivs råden ingår istället i stadsdelsnämndsområden beskrivs ”lantligromantiska"-namn ha varit pop- som är en politisk indelning från 1990, och som ulära under början av 1900-talet. Mäklarnas förändrades 2011. Under stadsdelsnämndsom- benämningar i kombination med osäkra up- råden finns också bas- och mellanområden. Det pfattningar om vad exempelvis en stadsdel egent- finns också andra indelningar som distrikt, tidigare ligen är kan skapa förvanskningar av namn. An- fanns många typer av distrikt vilka samordnades i dra sätt namn skapas på idag är bland annat gen- samband med stadsdelsindelningarna 1923. Idag om administrativa gränsers förändrade indelning finns fortfarande valdistrikt. eller hur vi i större utsträckning orienterar oss och skapar namn efter mötesplatser och kollekt- Indelningarna kan förändras på olika sätt som att ivtrafikhållplatser. ett namn över ett område ändras, eller att indel- ningen för namnet ändras. Bagaregården blev till 55 Som generella resultat kan sägas vara att indel- ningar och namn fortsätter uppstå och förändras efter behov. Behovet kan bestå i politiska idéer om antalet invånare en indelning ska bestå av eller mäklares intresse i att sälja bostäder dyrare. Redan under slutat av 1800-talet försökte man skapa jäm- förbara stadsdelar och ordnade efter samhälleliga idéer vilket resulterade i mycket av det som finns idag. I äldre tider fanns olika indelningar för olika syften, exempelvis för vilket läkaredistrikt, vilken församling eller rote man tillhörde. Idag är detta mer samordnat men är ändå inte lika tydligt vilka indelningar som finns och är viktiga för oss. Namn på administrativa gränser som stadsdelar, rotar och distrikt kan på sätt och vis sägas vara mer känsliga och lättföränderliga än till exempel gat- unamn som på ett annat sätt är självklara att inte byta ut. Olika typer av indelningar kan ersätta varandra genom sin betydelse som indelning, utan att varken indelningen eller namnen i officiell mening försvinner. Men namn försvinner om de inte används. Vilket gör att man bör vara med- veten kring hur den folkliga uppfattningen av namn och indelningar förändras. 56 8 . R E F E R E N S L I S T A 8.1 Otryck ta kä l lor 8.1.1 Arkiv Göteborg Göteborgs stadsmuseum:
 Bagaregårdens Historia Landeriet mm, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum.
 GMP, Originell stadsplan för Bagaregården, 4/5 1938, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum. 
 Göteborg rådhusrätt och magistrat konceptprotokoll 18 april 1671, som kopia i Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum
 Göteborgs tidningen, Landeriet Bagaregården blir läkarebostad, 23/2-1921, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum 
 Göteborgsposten, Nytt kulturhus med gamla anor, 24/10-1987, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum. 
 HT, Bagaregårdens höjdområde, 12/5 1938, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum. 
 Ny tid, Bagaregårdsstaden fyller 40 år torpens arvtagare står sig gott, 13/5-1951, Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum 
 Ny tid, Buss-bad- och hissbristen är Bagaregårdens skönhetsfläckar. 12/2 1952 , Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum Kulturförvaltningen:
 Namnberedningens arkiv, Stadsfullmäktiges handlingar 1923 no 463, Kulturförvaltningen Göteborg Region- och Stadsarkivet:
 Förslag till reglemente för Göteborgs gatunamnsberedning, 27 mars 1958, Gatunamnsberedningen ur Hugo Höglunds arkiv.
 Karta Bagaregården, A6013
 SFH 1880, no. 31, Stadsfullmäktigehandling 
 Höglund, Hugo, Till stadsfullmäktige i Göteborg, 27 mars 1958, dokument ur Hugo Höglunds arkiv, Regionarkivet
 Internetarkiv Kungliga bibliotekets tidningsarkiv:
 Göteborgs aftonblad, Bostadsförhållandena i Göteborg, 1898-11-12
 Göteborgs Handels- och sjöfarts-tidning, Göteborgs hyreslista Utbjudes hyra: 2- och 1rumslägenheter uthyres, 15/6 1895 
 Göteborgs Handels- och sjöfartsidning, Sharlakansfebern, 29 nov 1879 
 Göteborgs Handels- och sjöfartstidning, Studier till Göteborgs historia. IV Sjukdoms- och Dödsstatistik B. , 9/5-1890 Lantmäteriet, Rikets allmänna kartverks arkiv :
 Ekonomisk karta Göteborg J131-11NO, Rikets allmänna kartverks arkiv Lantmäteriet, Lantmäterimyndigheternas arkiv:
 Charta öfter den ointagna delen af Masthugs Bergen, Belägne på Elfsborgs kongs Ladugårds ägor sid Göteborg affattad år 1789 af Bredberg, Karta 1789, 14-GBG-44, Lantmäteriet, Lantmäterimyndigheternas arkiv: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archi- ve=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=3&sd_base=lm14&sd_ktun=0004s4ta&mdat=20161220161226849416 
 Karta 1696, 14-GBG-2, Geometrisk avmätning, Lantmäteriet, Lantmäterimyndigheternas arkiv, 
 https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=4&sd_ba- se=lm14&sd_ktun=0004se8k&mdat=20161220163508483546 Riksarkivet:
 Haga församlings husförhörslängd 1883, Riksarkivet, SE/GLA/13184/A I/1
 Oscar Fredrik församlings husförhörslängd 1883, Riksarkivet, SE/GLA/13189/A I/1 
 Riksarkivet, SCB folkräkning 31 december 1880. 
 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0056705_00341?c=0&m=0&s=0&cv=295#? cv=340&z=-1042.0724%2C-11.1093%2C7803.2468%2C4880 Stadsbyggnadskontorets historiska kartor: 
 Belägenhet omkring Göhteborg 1809, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv, Göteborg stad, http://search.arkivnamnden.org/ repository/kartor/centrum/FI9819.jpg
 1899 Stora Torp, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv, Göteborg stad,
 Tomt- och adresskarta över Göteborg 1869, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv, Göteborgs stad, http://search.arkivnamn- den.org/repository/kartor/centrum/FI10275.djvu
 Karta öfver alla ägorna till Landeriet n12 Chirstinedal uti tolfte roten vid Götebrogs stad, av Brandel 1873, Historiska kartor, Stadsbyggnadskonto- rets arkiv, Göteborg stad, http://search.arkivnamnden.org/repository/kartor/oster/FI325.djvu
 Karta öfver Staden Göteborg med dess omgifvningar och alla underlydande egot 1855 av Liunggren, Gustaf, Historiska kartor, Stadsbyggnadskon- toret, Göteborgs stad, http://search.arkivnamnden.org/repository/kartor/centrum/FIa55.djvu 
 Plan af Göteborg med Nya utvidgningen 1815, av Löwegren, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv, Göteborg stad
 Samtliga källor hämtade 22 maj 2018 8.1.2 Informanter Informant 1: Löfdahl, Maria, Institutet för språk och folkminnen, mailkonversation 25-28 maj 2018 Informant 2: Sjölin, Mats, Namnberedningens handläggare, mailkonversation maj 2018 57 8.1.3 Internetkällor Ahre Fastighetsbyrå, Kvarteren runt omkring Strömmensberg, https://www.ahre.se/omrade/strommensberg hämtad 2018-04-16 Brodin, Louise, Göteborgs parker får nygamla namn, Vårt Göteborg, 2003-09-06 Dahl, Olga, Det äldsta Göteborgs roteindelning, http://www.gbgtomter.se/roteindelning.pdf hämtad 2018-05-14 Eniro, Masthugget, Karta, https://kartor.eniro.se/m/NENb0 hämtad 2018-05-28 Erik Olsson Fastighetsbyrå, Linné/Annedal/Göteborg Västergatan 16, https://www.erikolsson.se/bostader-till-salu/OBJ14624_1632307106 hämtad 2018-05-18 Göteborgs stad, Göteborgs geografiska områdesindelningar, Statistik och analys, http://statistik.goteborg.se/Omradesindelning/Indelningar/ hämtad 2018-05-18 Göteborgs stad, Geografiska indelningar, Statistik och analys, http://statistik.goteborg.se/Omradesindelning/Indelningar/ hämtad 2018- 03-30 Göteborgs stad, Hälsobladet, http://statistik.goteborg.se/Statistik/Faktablad/Halsodata/ hämtad 2018-05-18 Göteborgs stad, Namnsättning av gator, Kommunfakta, http://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunfakta/namn- sattning-av-gator/!ut/p/z1/hY6xDoIwGISfhrX_DyJt3WpUInHQKAG7GDAVSICSUm3i04ujicbbLvdd7kBCDrIvHk1V2E- b3RTv5s4wuez85sKUvEON4hdtTulmHmGJ8pJD9A-QU4w8JhARkU3bEXTuCJAjmlAWMc0ZDxiNO3_uiL2esAmnUTRllyN1M- t2prh3HhoYfOOVJpXbWKjMrDb41ajxbyDxCGLn_uVCZeSRVBcw!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ hämtad 2018-05-22 Göteborg stad, Stadsdelsnämndena med tillhörande primärområden, Kartor över stadens områdesindelning, Statistik och analys, http://sta- tistik.goteborg.se/Global/Kartor/SDN%20med%20tillh%C3%B6rande%20PRI.pdf hämtad 2018-02-28 Göteborgs stad, Om att söka bygglovshandlingar - Vad är en fastighetsbeteckning?, http://goteborg.se/wps/portal/start/byggande--lantma- teri-och-planarbete/stadsbyggnadskontorets-kundservice/sok-bygglovhandlingar/om-sok-bygglovhandlingar/!ut/p/z1/hU7NCsIw- GHuaXft9da503iro8IeJFzd7kU1qN9jW0VULPr31KCgmp5CEBCSUIIfq0erKtWaouqDPkl0yxCNfUoE8EDd5tsrXhxPF3QyKfw- EZbPwBgbAF2dY98deeIIkZo3HMU0aTNE3myN77YqhjrkFadVNWWXK34Vbj3DgtIozQe0-0MbpTZFIRfms0ZnJQfgRh7Mvn- XhXiBX07TcU!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ hämtad 2018-04-16 Göteborg stad, Om kommunstyrelsen, http://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/kommun- styrelsen/om-kommunstyrelsen/!ut/p/z1/hY7BCoJAGISfxuv-v1a6200PRippEGh7CY1tFdSVdWuhp8-OQdHchvmGGeBQAR_r- Rydr06mx7hd_5v6lcJMjjdwQ8x2LcX9Ki_iQZnmUrKD8B_Alxh8KERLgXTMQex0IEs_bBNSjjNFgTZnPgvd-ODYrKoFrcRNaa- HLXy63WmGneOuigtZZIpWQvyCwc_NZo1Wyg-gBhGqpnJsrwBTSARIg!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ hämtad 2018-05-15 Göteborg stad, Områdesindelningar i Göteborg, Statistik, http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf/f0ac231d18924d6cc1256c- da002ed7d9/ae31e94ee6af6685c1256d10002fafd8/$FILE/Indelningsprinciper.pdf hämtad 2018-04-10 Göteborg stad Valnämnden, Revidering av Revidering av valdistrikten och fastställande av valkretsar inför de Allmänna valen 2018 och valet till EU- parlamentet 2019, Diarienummer 006/172017, 2017-06-08 http://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/Samrum- P o r t a l . n s f / 9 3 e c 9 1 6 0 f 5 3 7 f a 3 0 c 1 2 5 7 2 a a 0 0 4 b 6 c 1 a / d 3 2 3 2 6 2 4 7 2 9 c a 5 b 4 c 1 2 5 8 1 9 3 0 0 4 e 4 6 8 e / $ F I L E / TU%20%20valdistrikts%20och%20kretsindelning%202018.pdf Göteborg stad, SDN Majorna-Linné med primär- och basområden, statistik.goteborg.se/Global/Kartor/Majorna-Linné-.pdf hämtad 2018- 05-17 Göteborg stad, Stadsdelsnämnder, http://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunfakta/stadsdelsnamnder/!ut/p/z1/ hY5NC4JAFEV_jdt5z8aPqd20MFJJgyibTWhMo6CO6NRAvz5bBkV3d7nnwgEBBYi-fDSqNI3uy3buZxFccjfes7XLMdssI9wekjza- JWkWHhFO_wAxz_gjHCEG0VQdsdeOIEHq-mzhURqEnk8Zo_5bgPcVZQrEKG9ylCO5j7NXbcwwrRx00FpLlNaqlWSSDn571- HoyUHyAMHTFM5Un_gIB2rqO/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ hämtad 2018-04-16 Göteborgs stadsmuseum, Om museet Göteborgs namnberedning, www.goteborgsstadsmuseum.se/faktarum/goteborgs-namnberedning hämtad 2018-04-29 Lantmäteriet, Ortnamnsrådet, https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Ortnamn/Ortnamnsradet/ hämtad 2018-05-25 Lundin fastighetsbyrå, Linnéstaden, http://www.lundin.se/beskrivning/4mdk20287fhuv1np hämtad 2018-05-18 Stockholm stad, Stadsdelsförvaltningar, 2018, www.stockholm.se/OmStockholm/Forvaltningar-och-bolag/Stadsdelsforvaltningar/ hämtad 2018-05-17 58 8.2 Tryckta kä l lor och l i t t eratur Almquist, Helge,Göteborgs Historia, Grundläggningen och de första hundra åren, första delen, Göteborg: Göteborgs jubileumspublika- tioner, 1929, Almquist, Helge, Göteborgs historia, Grundläggningen och de första hundra åren, senare delen, Göteborg: Göteborgs jubileumspublika- tioner, 1935 Andersson, Karl-Gustaf, Folkbokföringen- Historia och reform, Uppsala: Landsarkivet i Uppsala, 2006 Attman, Artur, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 1:1, 1863-1912, Göteborg, 1963 Attman, Artur, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 1:2 1913-1962, Göteborg, 1963 Baum, Greta, Göteborgs gatunamn, Göteborg: Tre Böcker förlag, 2001 Bjur, Hans, Lilienbergs stad, Balkong förlag, 2018 Bjur, Hans, Stadsplanering kring 1900 - med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet, Doktorsavhandling vid Chalmers nr 7 1984, Göteborg: Chalmers tekniska högskola, 1984 Bæckström, Arvid, Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814, Stockholm: Svensk Byggnadskultur II Nordiska museet, 1923 Carlsson, Gösta, Majorna - en resa i fem sekel, Göteborg: Tulkan förlag, 2014 Clemensson, Per, Att släktforska i Göteborg del 2, Västanbladet nr 1 2007, GRS, 2007 Clemensson, Per, Att släktforska i Göteborg del 3, Västanbladet nr 2 2007, GRS, 2007 Dahlberg, Markus & Franzén, Katarina (red.), Sockenkyrkorna, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2008 Franzén, Katarina, Kyrkolandskapets förändringar ur Sockenkyrkorna, Dahlberg, M. & Franzen, K., Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2008 Franzén, Katarina, Kyrkomiljöerna i dag, ur Sockenkyrkorna, Dahlberg, M. & Franzen, K., Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2008 Fredberg, C. R. A, Det gamla Göteborg, del 1-3, 1919 Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborg: Lindgren & söner, 1923 Göteborg Direkt Hisingen, Karlastaden hämtar namnen från grekisk mytologi, 2018-04-12, https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/karlastaden- hamtar-gatunamnen-fran-grekisk-mytologi/reprdl!jaU1KZxwfA7Qo6RpsFiVzQ/ hämtad 2018-05-18 Göteborgs adress- och industrikalender 1850-1899, http://search.arkivnamnden.org/repository/adresskalender/ hämtad 2018-05-20 Göteborg stad, Stadsbyggnadskontoret, Detaljplan för Bostäder och verksamheter söder om Falkenbergsgatan inom stadsdelen Krokslätt i Göteborg, Antagandehandling, december 2013 Göteborg stad, Stadsbyggnadskontoret, Program för sydöstra city, Godkännandehandling 21 mars 2017 DNR 0663/14, 2017, http:// www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Program%20-%20Syd%C3%B6stra%20city- P r o g r a m % 2 0 - % 2 0 i n f % C 3 % B 6 r % 2 0 g o d k % C 3 % A 4 n n a n d e - P r o g r a m % 2 0 s y d % C 3 % B 6 s t r a % 2 0 c i t y / $ F i l e / Program%20Syd%C3%B6stra%20city%20godk%C3%A4nnande%20170321.pdf?OpenElement hämtad 2018-05-20 Göteborg stad, Stadsbyggnadskontoret, Karta: Indelning i primärområden och basområden år 1985, Göteborg: Stadsbyggnadskontoret, 1986 Göteborgs stad, Indelningsprinciper, http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf/f0ac231d18924d6cc1256cda002ed7d9/ ae31e94ee6af6685c1256d10002fafd8/$FILE/Indelningsprinciper.pdf hämtad 2018-05-18 Göteborgs stadskansli, Göteborgs Kommunal Kalender 1989, 1989 s. 22 http://search.arkivnamnden.org/repository/gbg_kk/ GBG_KK_1989.pdf Göteborgs Stadsmuseum, Göteborg förstärkt: Landerierna, Kulturmiljörapport 2018:01, Göteborg: Göteborgs Stadsmuseum Stadsutveckling- senheten, 2018 Göteborgs stadsmuseum, Kulturmiljöunderlag Sahlgrenskasjukhuset & Medicinareberget m.m, Kulturmiljörapport 2013:01, 2013 Hansson, Einar, Att bygga vidare, ur Att bygga Göteborg, Göteborg: Göteborgs stadsbyggnadskontor, 2003 Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II Ortnamnen på Göteborgs stads områden (och i Tuve socken) jämte gårds och kulturhistoriska anteckningar, Göteborg, 1929 Karta öfver Göteborg sammandragen 1888 af Ludvig Simon, utgiven 2008 av Regionarkivet och Landsarkivet i Göteborg, Göteborg, 2008 59 Kjellin, Maja, Östra Nordstaden i Göteborg - en stadsdels historia från grundläggningen till nuvarande tid, Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie VIII, 1973 Kulturmiljölagen 1kap. §4 God ortnamnssed, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ kulturmiljolag-1988950_sfs-1988-950 Lantmäteriet, Ortnamn och namnvård 6 - God ortnamnssed, Ortnamnsrådets handledning i namnvård, Lantmäteri-rapport 2016:9, Gävle: Lantmäteriet, 2016 Lilienberg, Albert, Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde, Göteborgs jubileumspublikationer, Göteborg, 1928 Lindstam, Carl Sigfrid, Göteborgs Gatunamn, Göteborgs gatunamnsberedning 2:a upplagan,1962 Löfdahl, Maria, Cappi på KP, Namn i Göteborgsområdet använda av ungdomar, ur Namn på stort och smått vänskrift till Staffan Nyström, Leibring, K (huvudred.), Uppsala: Institutet för språk och folkminen, 2012 http://www.sprakochfolkminnen.se/down- load/18.5850f85e15732ead0b3857/1474136105018/Namn%20p%C3%A5%20stort%20och%20sm%C3%A5tt.pdf Nationalencyklopedin, Indelningsverket, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/indelningsverket hämtad 2018-05-05 Nationalencyklopedin, Kommun, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommun hämtad 2018-05-15 Nationalencyklopedin, Kommunaldelsnämnd, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kommundelsnämnd hämtad 2018-05-18 Nationalencyklopedin, Konungens befallningshavande, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konungens- befallningshavande hämtad 2018-05-09 Nationalencyklopedin, Kunglig Majestät, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kunglig-majestät hämtad 2018-05-09 Nationalencyklopedin, Rote, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rote hämtad 2018-05-05 Nyström, Staffan, Mäklarens magiska lockord, ur Språktidningen, Februari 2013, http://spraktidningen.se/artiklar/2013/02/maklarnas- magiska-lockord hämtad 2018-05-18 Palmgren, Georg, Kvartersnamn i Luleå, Föreningen Norrbottens Lantmäterimuseum och Lantmäterimuseet Luleå, 2004 Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur, 2011 Ringstam, Hans, Fastighetsbeteckningsreformen, Ortnamn och namnvård 4, Gävle: Lantmäteriet 1995 Sjölin, Mats, Göteborgs stads - namnberedning och god ortnamnsed, PM 2015-02-17, https://goteborg.se/wps/wcm/connect/56ea3adf- e6d2-4bed-b8cc-375f59a71729/G%C3%B6teborgs+Stad+-+namnberedning+och+god+ortnamnssed.pdf?MOD=AJPERES Stahre, Nils-Gustaf, Fogelström, Per Anders, Ferenius, Jonas, Lundqvist, Gunnar, & Nyström, Staffan, Stockholms gatunamn, Stockhol- mia förlag, 2005, Statistisk årsbok för Göteborg utgiven af Kommittén för Göteborgs stads kommunalstatistik Sjette årgången 1905, Göteborg, 1906 Statistisk årsbok för Göteborg, Göteborg : Göteborgs stadskansli, där jag använt årgångar 1902-1930 Strid, Jan Paul, Kulturlandskapets språkliga dimension Ortnamnen, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 1993 Svensk ordbok, Indelning, 2009, https://svenska.se/so/?id=22067&pz=7 hämtad 2018-05-22 Svensk ordbok, Stadsdel, 2009, https://svenska.se/so/?id=50412&pz=7 hämtad 2018-05-08 Svensson, Mariette, Municipalsamhällets förskjutning - två fallstudier om förändringsprocessen i landsbygdens tätorter, kandidatuppsats, Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, 2017 Södergren, Arvid, Historiskt kartverk över Göteborg, upprättat för jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av andre stadsingenjör Söder- gren, Göteborg, 1923 Vallag (2005:837) kap 4, 
 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/vallag-2005837_sfs-2005-837 Röjder, Catarina, Vision och verklighet - staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen, ur Humanist-dagboken nr 17, Göteborgs universitet, 2004 60 8.3 F igur- och tabe l l för teckn ing Figur 1: Karta över stadsdelar från Hansson, Einar, Att bygga Göteborg, 2003, s. 27 Figur 2: Karta från Hansson, E., Att bygga Göteborg, 2003, s. 19. Kartan visar stadsgränsen i olika tider där småprickiga området och 1an visar landerimarken. 2. Visar förstäder utanför Göteborgs äldre stadsgräns. 2A: Majorna, 2B: Hisingen, 2C: Gårda och Krokslätt. 3 visar inkorporerade områden, 3A Majorna 1868, Lundby 1906, Örgryte 1922. Figur 3: Karta från Clemensson, Per, Att släktforska i Göteborg Del 1, där jag färglagt de tio rotarna och angett rotenummer längst Östra hamnkanalen. Färgerna visar vilka tomter som tillhör vilka rotar, där varje rote har en färg. Figur 4: Karta från Statistisk årsbok 1930. Visar stadens äldre rote- & kvartersrindelning. Min färgmarkering. Figur 5: Karta över Göteborg, av Simon, Ludvig, 1888, tryckt av Regionarkivet. Visar 1883 års territoriella församlingsindelning på karta från 1888. Min färgmarkering. Figur 6: Karta över 1908 års församlingar, hämtad från Statistisk årsbok 1923 Figur 7: Karta över stadsdelsindelningen från 1923. Karta hämtad från Statistisk årsbok 1923, s. 4. Figur 8: Figuren visar illustrativt hur indelningen från äldre rotar & kvarter (t v) blev till stadsdelar 1923 (t h). Figur 9: Kartan är hämtad från SBK:s historiska kartor, 1815 Plan af Götheborg ritad av Löwegren. Kartan är beskuren och jag har med rött markerat ut de olika kvarteren. Figur 10: kartor som visar delar av området Stigberget-Masthugget. Från vänster karta från Lantmäteriet, Lantmäterimyndighernas arkiv, Charta öfver den intagna delen af Masthugs Bergen…, 1789, kartan i mitten kommer från boken Förteckning över av Magistraten 15 juni 1923 fastställda beteckningar, 1923, och kartan till höger är från Eniros nutida kartor, hämtad 2018-05-20. Min markering. Figur 11: Karta 1696, Geometrisk avmätning, Lantmäteristyrelsens arkiv, Lantmäteriets historiska kartor. Mina rödmarkeringar. Röd ring visar Bagaregårdens landeribyggnad. Texten visar dagens namn för samma plats. Figur 12: Karta hämtad från Göteborgs Statistik & analys, Örgryte-Härlanda. Kartans blåa siffror är primärområdesnumret, och de röda basområdesnummer. Mina färgmarkeringar. Tabell 1: Oscar Fredrik församlings husförhörslängd 1883, Riksarkivet, SE/GLA/13189/A I/1 
 
 Tabell 2: Haga församling husförhörslängd 1883, Riksarkivet, SE/GLA/13184/A I/1 Tabell 3: Haga församling husförhörslängd 1883, Riksarkivet, SE/GLA/13184/A I/1
 61 B I L A G O R Bi laga 1 : Hur man h i t tar in for mat ion om inde ln ingar Göteborgs adress- och industrikalender gavs ut från och med 1850 och fungerade lite som en telefonkata- log. Majoriteten av dessa finns att hitta digitalt på search.arkivnämnden.org/repository/adresskalender/ och de finns också fysiskt på Stadsmuseets faktarum och Fastighetskontorets arkiv. Där beskrivs roteindel- ningarna genom vad angränsar till, både efter gator eller specifika byggnader (se till exempel 1850 års kal- ender s. 67-70). I kalendrarna beskrivs också andra distrikt som sundhetsnämndes åtta distrikt 1850, det finns också mycket annan information som vilka som sitter i olika nämnder och fullmäktige, och till exem- pel vilka hotell, ordersällskap, hantverkare, skolor, föreningar, tidningar och stipendium som finns i staden. Det finns också ett namnregister där bättre bemedlade invånare, med olika verksamheter och titlar finns med, inklusive deras adresser. De senare kalendrarna blir mer omfattande än de tidigare. Till exempel beskriver de senare alla gatuadressers lokalisering i staden. De senare beskriver också vilka rotar och tomter som tillhör de olika församlingarna (1899). Det finns också register över vem som äger vilken tomt inom varje rote, samt vilken titel ägaren har och dess taxeringsvärde (1899). I 1899 års kalender finns ock- så en jämförelsetabell mellan adress- och tomtnummer, som en sorts översättning för de olika systemen. I jämförelsetabellen utgår man från gatunamnet och adressnumret för att därigenom hitta stadsdelsnamnet/ rotenumret och tomtnumret. Man kan också hitta tomtarealen av alla tomter.206 Från 1900-talets början började man ge ut statistiska årsböcker som i detta sammanhang till stor del ersät- ter de gamla kalendrarna. Dessa finns bland annat att läsa på Göteborgs universitetsbibliotek. I de (äldsta) statistiska årsböckerna beskrivs de olika stadsdelarna, roteindelningarna, och olika distrikt, samt vilka förändringar och beslut som gjorts kring indelningar som gjorts under året. De innehåller också ofta olika kartor som visar på olika indelningar och gränser i staden. I övrigt redovisar böckerna statistik över olika områden, som till exempel bostadsförhållanden.207 Äldre typer av äldre skriftliga uppgifter hittar man främst i olika handlingar från staden eller kyrkan, till exempel magistratens protokoll och mantalslängder. Både Lantmäteriet och Göteborgs stadsbyggnadskon- tor har, på sina respektive hemsidor, en avdelning med historiska kartor. 
 206 Göteborgs adress- och industrikalender 1890 & 1899 207 Statistiska årsböcker för Göteborg 1 Bi laga 2 : Di s t r ik t sexempel Exempel på hur distriktsindelningar kunde se ut och variera med exempel från Adress- och indsutrikal- endern från 1875: Läkardistrikt: Första Distriktet: ”bestående af staden norr om stora hamnkanalen samt den utanför Drottningtorget belägna 12:e rotens 1:sta avdelning intill Gullbergsbro jämte Redbergs- och Nyfikelidarna, Galmestaden och stadens övriga område åt detta håll”. Andra distriktet: ”Innefattande staden söder om Stora hamnkalane, Burgården, Wassnöden och Hagaheden”. Tredje Distriktet: ”omfattande Pustervik, Masthugget, och Haga Vester om Skolgatan”. Fjärde Distriktet: ”Bestående af Haga öster om Skolgatan, Albostaden och Landalabergen”. Femtedistriktet: ”innefattande Majornas, 4, 5 och 6 rotar med undantag af Albostaden”. Sjätte Distriktet: ”Bestående af Majornas 1, 2 och 3 rotar”. 208 Distriktet för ”biträdesförsörjningen” verkade för ”fattigvård och milda stiftelser samt föreningar för väl- görande ändamål” är indelad i tio områden som har olika kommittéer bestående av ca tre namngivna personer och adress till var och när de haft sammanträden. 1875 såg distrikten ut följande: 1:a Distriktet Nordstaden (Området norr om Stora Hamnkanalen, begränsade i öster af försörjningshuset vid Drottningtorget. 2:a Distriktet - Området söder om Stora Hamnkanalen, begränsade i öster, söder och Vester af Vallgrafven och kanalen vid Jernvågen. 3:e Distriktet: Pusterviksqvarteren samt området emellan Östra skansgatan och böcker från djupedalen till Jerntorget. 4:e Distriktet: Området emellan östra Skans- gatan samt Husargatan och vägen till Slottskogen. 5:e Distriktet: Området emellan Husargatan och vägen till Slottskogen samt Öfra Magasinsgatan. 6:e Distriktet: Området emellan Öfra Magasinsgatan samt Mölndals- och Fattighusåarne. 7:e Distriktet: Området öster om Drottningtorget, med gränser af Göta elf sms fattighus och Mölndalsåarne. 8:e Distriktet: Stadens 11:te och Majornas 5:te rotar, samt den del af Majornas &:te rote som är belägen Vester om bäcken från Djupedalen till Jerntorget. 9:e Distriktet: Ma- jornas 2:dra, 3:dje och 4:e rotera. 10:de Distriktet: Majornas 1:ste rote. 209 Distrikten för bärare var: ”1:sta distiktet utgöras af den del af staden, som begränsas i norr och nordvest af Göta elf, i öster af hamnbasinen vid Lilla Bommen, Östra Hamnkalen och Kungsportsplatsen samt i söder och sydvest af Vallgrafven samt Pustervikskanalerna”.210 ”2:dra distriktet utgöras af den del af staden som ligger öster om Lilla Bombasinen, Öster hamnkalenen och Kungsportsplatsen och sträcker sig i öster intill Åkerigatan samt i söder och sydvest till Vallgraf- skanalen”. 3:e distriktet utgöras af den del af förstaden Stampen som är belägen öster om Åkerigatan och sträcker sig till Gullbergsbro” 4:e distiktet utgöras af hela det område, som från Fattighuskalane och Vallgrafskalen intill Kungsportsplatsen i norr och nordvest, och Mölndalsån i öster, sträcker sig till och med Danska vägen i söder och stora södra landsvägen åt vester, samt omfattar jemväl de hus och egendo- mar som ligga på bagge sidor utmed nämnde vägar. 5:te distriktet utgöras af det område som begränsas i norr af Vallgrafkanalen, emellan Kungsports och Rosenlundsbryggorna, och i öster af 4:de distiktet, samt sträcker sig åt Vester intill förstäderna Nya och Ötra Haga och åt söder så långt stadens mark är åt detta håll bebyggd. 6:e distriktet utgöras af det öfriga området söder om Vallgrafs- och Pustervikskalenera, sota Göta elf intill Stigbergliden, eller stadens 10:de qvarter samt Nya, Östra och Vestra Haga jämte Masthug- get, Innefattande detta distrikt jemväl s. k. Albostaden samt de hus och egendomar i Majorna, vilka ligga utmed Breda vägen, men för öfrigt icke någon del af Majorna.” 211 208 Göteborgs Adress. Och industrikalender 1875 s. 173 209 Göteborgs Adress- och industrikalender 1875, s. 191-194 210 Göteborgs Adress- och industrikalender 1875 211 Göteborgs Adress och industrikalender, 1875, s. 230 2 Bi laga 3 : Kar ta över s tadsde l snämndsområden & pr imärområden Stadsdelsnämnderna med tillhörande primärområden 601 Lövgärdet 110 Krokslätt 501 Fiskebäck 602 Rannebergen 111 Johanneberg 502 Långedrag 603 Gårdstensberget 112 Landala 503 Hagen 604 Angered Centrum 113 Guldheden 504 Grimmered 605 Agnesberg 114 Lorensberg 505 Södra Skärgården 606 Hammarkullen 115 Vasastaden 506 Bratthammar 609 Linnarhult 116 Inom Vallgraven 507 Guldringen 610 Gunnilse 117 Stampen 508 Skattegården 611 Bergum 118 Heden 518 Ängås 612 Hjällbo 519 Önnered 613 Eriksbo 520 Grevegården 521 Näset 522 Kannebäck 301 Gamlestaden 101 Kungsladugård 701 Norra Biskopsgården 302 Utby 102 Sanna 702 Länsmansgården 303 Södra Kortedala 103 Majorna 703 Svartedalen 304 Norra Kortedala 104 Stigberget 704 Hjuvik 305 Västra Bergsjön 105 Masthugget 705 Nolered 306 Östra Bergsjön 106 Änggården 706 Björlanda 107 Haga 707 Arendal 108 Annedal 708 Södra Biskopsgården 109 Olivedal 709 Jättesten 201 Olskroken 509 Kaverös 402 Kvillebäcken 202 Redbergslid 510 Flatås 403 Slättadamm 203 Bagaregården 511 Högsbohöjd 404 Kärrdalen 204 Kallebäck 512 Högsbotorp 414 Kyrkbyn 205 Skår 513 Tofta 415 Rambergsstaden 206 Överås 514 Ruddalen 416 Eriksberg 207 Kärralund 515 Järnbrott 417 Lindholmen 208 Lunden 516 Högsbo 209 Härlanda 517 Frölunda Torg 210 Kålltorp 523 Askim 405 Tuve 211 Torpa 524 Hovås 406 Säve 212 Björkekärr 525 Billdal 407 Kärra 408 Rödbo 409 Skogome 410 Brunnsbo 412 Backa 413 Skälltorp Göteborg stad, Stadsdelsnämndena med tillhörande primärområden, Kartor över stadens områdesindelning, Statistik och analys, http://sta- tistik.goteborg.se/Global/Kartor/SDN%20med%20tillh%C3%B6rande%20PRI.pdf 3 Bi laga 4 : Kar ta 1855 Karta öfver Staden Göteborg med dess omgifvningar och alla underlydande egot 1855 av Liunggren, Gustaf, Historiska kartor, Stadsbyggnadskon- toret, Göteborgs stad, http://search.arkivnamnden.org/repository/kartor/centrum/FIa55.djvu 4 Bi laga 5 : Kar ta 1809 Stadsbyggnadskontorets historiska kartor: 
 Belägenhet omkring Göhteborg 1809, Historiska kartor, Stadsbyggnadskontorets arkiv, Göteborg stad, http://search.arkivnamnden.org/ repository/kartor/centrum/FI9819.jpg 5 Bi laga 6 : Lander ier na Karta från Landerirapporten. Göteborgs Stadsmuseum, Göteborg förstärkt: Landerierna, Kulturmiljörapport 2018:01, Göteborg: Göteborgs Stadsmuseum Stadsutvecklingsenheten, 2018, s. 12. 6