Representativ byråkrati Representativ byråkrati E n studie om ledande kommunala minoritetsadministratörers företrädarskap Nazem Tahvilzadeh Akad e mi s k av hand l i n g fö r avl ägga nd e av F ilo so fie do kto r se xa men Förvaltn in gs hö g sko la n, Gö teb o r gs uni ver sitet Distr ib utio n För valtn in gs hö g sko la n Gö teb o r gs u n iver s itet Bo x 71 2 40 5 30 Gö tebo r gs u n iver s itet Sver i ge www. sp a. g u. se Rep r esentat iv b yr å kr ati En st u d ie o m led and e ko m mu nala mi no r itetsad mini str atö r er s fö r etr äd ar skap Naz e m T ahvilzad e h ISB N 97 8 - 9 1 - 6 2 8 - 8 40 3 - 1 © Naze m T ahvi lzad eh O ms lag: Sar ah Kata r i na Hir an i Tryck: Ineko AB, Göteborg 2011 Innehållsförteckning Del I: Utgångs punkter 1. Teori n om repres ent at i v byr åkr at i 13 Teorin om representativ byrå krati .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Offentliga administratörers handlingsu trymme ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Offentliga administratörers fö reträdarskap .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Ku n skapslucko r ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 S tudiens syfte och design ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Avhandlingens bidrag och disposition ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 2. Kom munal a admi ni str atör ers handli ngsutr ymme och för et r ädarskap 29 Kommuner i det politiska systemet .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Ledande kommunala administratörers handlingsu trymme ..... . . . . . . . . . . . . . . . 32 Tre inramande omständigheter .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Vad gör ledande kommunala administratörer när de företräder? .... . . . . . 40 Sam manfattning ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 3. Under vil ka omst ändi ghet er for mas för et rädar skape t? 49 A nalysmodellens utg ån g sp u n kt ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Individens pro jekt ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Organisationens stru ktu rer .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Samhällets stru ktu rer .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Analysmodell och sammanfattning ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 4. Met odol ogi ska ut gångspunkt er och t ill vägagån gss ätt 71 E n jämförande fallstudie .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Det empiriska materialet .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Intervjusituationen och analystekniker .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Sammanfattning ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Del II: Den empi r i ska under sökni ngen Int r odukt i on till fall st udi erna 89 5. Grönst ad – där min granne är som jag 91 Samhälle, politik och det mångetniska .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Utbildningschefen .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Frå n nä rvaro till företrädarskap .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Sammanfattande analys .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 6. Finst ad – droppar na som urhol kar stene n 99 Samhälle, politik och det mångetniska .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Perso nalstrategen .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2 Ko n sulten .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 8 Jo u rnal isten .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 1 Frå n nä rvaro till företrädarskap .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 6 Sammanfattande analys .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 3 7. Sj öst ad – från engage mang till desi ll usi on 125 Samhälle, politik och det mångetniska .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 5 Stadsdelsutvecklaren .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 9 In fo rmatören .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 4 Mån g faldschefen .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 8 Samordnaren .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 3 Frå n nä rvaro till företrädarskap .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 6 Sammanfattande analys .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 5 8. Ber gss tad – f rån rasbråk til l för or tsproblem 157 Samhälle, politik och det mångetniska .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 7 In tegrationsko n sulenten .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 1 Kvalitetschefen .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 6 Frå n nä rvaro till företrädarskap .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 1 Sammanfattande analys .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 7 9. Smås t ad – stri den om framt i den 179 Samhälle, politik och det mångetniska .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 9 Kommunchefen .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 3 In tegrationsstrategen .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 9 Frå n nä rvaro till företrädarskap .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3 Sammanfattande analys .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 9 Del III: Anal ys och diskussi on 10. Föret rädar prakt i ker och symbol i skt för et r ädarskap 203 S ju företrädarpraktiker ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 3 Fö reträdarpraktikernas dimensioner .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 4 Symboliskt företrädarskap .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 6 Disku ssion: om roller och praktiker .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 8 Sammanfattning ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 1 11. Frå n när varo till för et rädar skap 223 I ndividens pro jekt ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 4 Organisatio nens stru ktu rer .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 7 Samhällets stru ktu rer .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 1 Sammanfattning ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 4 12. Repres ent at i v byr åkr ati och demokr at i 247 Administratörer företräder .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 8 Varför företrädarskap? ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 3 Närvarons politik och offentlig förvaltning ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 1 Summar y: Repr es ent ati ve Bure aucr acy. T he Advocacy of Top - Level Local Gover nment Mi nor it y Admi ni st rat ors 265 Theoretical Point of Departure .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 7 Method and Data .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 9 Main Findings ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 0 Co n clusions ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 7 Bilagor 279 F o tn o ter .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 9 Referenser .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 5 In tervjuguide .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1 1 Förord Jag vill til läg na den na bo k t vå ko m mu nala mino r itet sad minis tr atö r er var s stö d och tilltr o har var it en för utsätt nin g . M in mo r Ha mid eh och mi n f ar Ka ze m har und er år en gett mi g de red skap so m kräv s och den en vis het so m vill til l fö r att ro ett såd ant här proj ekt i ha mn. T ac k fö r allt! Den na stud ie had e inte var it mö j lig utan mi no r itetsad mi nistr atö r er na s gener o site t i att dela med si g av si na er far en heter . Jag beu n d r ar er och vill tacka er för gä st fr ihete n. T ac k också till a nd r a p o litiker , tj änste mä n och fö r eni ng sak tiv ister fö r er tid . Jag vill tac ka He nr y Bäc k so m und er vår e n 20 0 5 gav mig möj lighete n och fö r tr o end et att påb ö rj a mina st ud ier på for skar utb ild ni nge n på för val t - nin g shö gs ko lan , Gö teb o r gs uni ver si tet . T a ck Henr y fö r ha nd led ni n g e n , idée r na och hu mo r n. Mi n ha nd led ar e sed an 20 0 7 , Vicki Jo hans so n , är e n sto r anled ni n g till att detta pr o j ekt äntlige n har sl ut fö r ts. Tac k Vic ki fö r att du med din skar p a och kriti sk a blick tagi t di g i ge no m fö r vi r r ad e textut kas t och vä g lett mig i skr i var b etet . T ac k också ti ll mi na biträ d and e ha nd led ar e Mar itta Soini ne n och An ni ka T heo do r sso n fö r er a ko mme ntar er på mina texter und er dessa år . Stor t tack också till Stig Mo nti n och H anna Wi kstr ö m fö r ko mme ntar er på ma n uset till sl utse mi na r iet. Jag ä r Ann a Melke, David Kar lsso n och Pete Drisco ll my cket tack sa m fö r der as hj älp med ko r r ektur . Den ofta prö vand e resa n gen o m fo r s kar utb ild ni nge n har und er lättats a v alla fa ntast is ka ko lle go r på För valtni n gs hö gs ko la n. F o r skar utb ild ni n g had e inte var it det u tvec kla nd e, sti mu ler and e och krea ti va fo r u m det är uta n vår prefekt Bj ö r n Ro mb ac h so m prio r iter at do kto r and er s tr ygg he t och go d a ar b ets milj ö . So m mi n men to r , vä n och ko lle ga har David K ar lsso n med sto r gener o site t och tåla mo d hj älp t mi g med i sto r t sett a l lti ng. Inte min st so m se mi nar ieled ar e fö r O ASEN har du med din kon str u kti va oc h i ntelle kt uella kriti k utvec klat mitt tä n kand e och mi na te xter . Ditt stö d ha r var it ovär d e r - ligt ! T ac k oc kså till de and r a i BASF - gä n get – Adia m T ed r o s, An na Me lke An nette G usta f s so n, Anni ka T heo d or sso n, Ker sti n Bar tho ld sso n, Mal go r - za ta Eriks so n, Ni kla s T heo d or sso n och Paula Ro d r igo Blo mq vi st – för de for mgiva nd e fö r sta år e n . De dagliga kaf fe - och l unc hsa mtale n har var i t d o kto r and ko llekt ivet s fo r u m fö r ku ns kap s - och idéutb y te . Jag vet i nte vil ka av dis k uss io ner na so m påve r kat mi g mest; de politis ka drab b ningar na, nyhet sko m mentar er na, de eti ska och mo r alis ka fi n ger vi sn ingar na , ter ap i - samtalen… E tt sär ski lt tack til l Sofie Ced str a nd , Anna Mel k e, Mats Bengt s - so n, And r ea s Ivar s so n, Dan i e l Ber n mar , Oskar Svär d och E mma Ek för vän skap e n och ge me ns kap en. Det fi nn s också e n hel del ko llego r på and r a instit utio ner och uni ver sitet so m bid r agit till att fo r ma detta pro j ekt. T ac k till Fre d d y Castro , Ad el D a- o ud , Sofia Per sso n oc h de an d r a deltaga r na på kriti sk t rea l i stis ka wo r k sh o - p en på socio lo gi ska i nstit utio nen, Gö teb o r gs un iver s itet so m hj älp t mi g a tt se vär ld en i lj uset av all des s ko mp le xitet utan att fö r lo r a skär p an. T ac k till Magn u s Dah lsted t och a nd r a fo r skar e på T ema Etnic itet, Li nkö p i ng s un i - ver sitet fö r ko mme ntar er på kap itel ut kast. T ac k o ckså till d eltagar e på No r - d iska ko m mu n fo r skar ko n fer ense n och No r d iska stat svetar fö r b und ets nä t - verk ”Mångfald, inkludering och medborgarskap” för råd på väge n. Mana - ko lle kti vets a kti vi ster , do kto r and er o ch j o ur nalister har fun ger at so m e n und er b ar plats fö r ant ir asisti sk a sa mtal. T ac k fö r at t ni fi nn s. Sä r - skil t tack ti ll Sar ah Kata r i na H irani fö r det fi na ar b etet med omsla get. Tack till min bro r Ni ma och till T haher , Gilak, Rez a, Lud d e, T o bb e , Sar ian na, Pau l och alla a nd r a vän ner och ka mr ater so m und e r år en fö r g yll t tillvar o n med vär me och kär lek änd a i n på småti m mar na runt a nd r a lån g. T ac k till fo tb o llska mr ater na i det hår t sli tand e H KF C fö r alla ti m mar a v sv ett, gläd j e och tår ar på träningar och di visi o n 7 - matc her på hed en. T ill sist had e j ag inte kun na gö r a det ta utan mi n li vs ka mr at Gu na. T ac k fö r din kär lek ! Även o m a vha nd lin ge n ta git myc ket a v mi n kraft oc h ener gi och mån ga gå n ger gj o r t m i g ti ll od r ägligt säll skap har du me d sto r t tålamo d inte sl uta t tro på mi n för måg a att ta mi g i mål. N u ser jag fra m e mo t ett skö n t hä ng t illsa m ma ns med Al vi n . M asthuggsto rget, Gö teborg , december 201 1 Del I Utgångspunkter 1 3 Kapitel 1 Teorin om representativ byråkrati …bureaucracy can be used for good or evil; how it is used dep ends on the hu ma n beings who staf f it and dir ec t it. Wamsley med flera 1990 :3 7 Målet med det de mo kr ati ska st yr el ses kicke t är att var j e invånar e ska ha infl ytand e över beslut so m rö r den egna var d agen oc h sa mhä lls ut vec k l- inge n i sto r t. Id én om p olitisk jämlikhet är där fö r inti mt fö r knip p ad med den rep r esentativa de mo kr atin . Men t ro ts fo r mellt li ka rättig heter har olika sa mhäll sgr up p er i praktike n o j ämli ka mö j ligheter at t påver ka sa mh älls u t - vec kl in ge n . I d e sve ns ka de mo kr ati - oc h ma kt utr ed ni n gar n a har ko n stat e - r at s att ind i vid en s so ciala gr u p p tillhö r ig het såso m klass, kö n, etnici tet och åld er har en av gö r and e i n ver k an på möj lighe ter na oc h a mb i tio nen att gö r a sin rö st hö r d ( De mo kr ati utr e d nin gen 20 0 0 , Makt utr ed ni ng en 19 9 0 ) . Att ar b etslö sa, låg utb ild ad e, lågi nko mst tagar e, kv in no r , per so ner med u t - länd s k bakgr und och un gd o mar i relatio n till and r a grup p er i sa mhället har sä mr e mö j lighe ter att utö va makt och infl yta nd e i sto r a li ks o m små frågo r kan fo r tfa r a nd e ses so m e n ol ägen het fö r det rep r esentativa st yr el ses kic k - e t s legi ti mitet . Ur ett demo kr ati - och j ämlik hets p er sp ek tiv kan det där fö r anses var a vik tig t att fö r b ättr a rep r esent ativite t e n fö r befo l kni n gen geno m a tt öka icke - p r ivile gier ad e och und er r ep r esenter ad e grup p er s mö j li gheter a tt ar t i - kuler a och få ge hö r fö r sina per sp ektiv, åsi kter och intr esse n ( Yo un g 20 0 2 ) . I fokus fö r deb atten st år vanli gt vi s olika grup p er s mö j li gheter t ill po litiskt infl y ta nd e ge no m de ltaga nd e i val , delta gand e i e ns kild a frå go r mella n val, e n gage ma ng i p ar tier och fö r eni ng sli v, när v ar o i politiska fö r sa mlin g ar och mo b iliser i n g ge no m intr e sse o r ga nisa tio n er . Denna a v- hand li n g ha nd lar is tället o m en ka nal fö r po litis kt i n fl ytan d e so m säl lan up p mär k sa mma s : när va r o i den offent liga fö r valt ni n gen. 13 1 4 Den offe ntli ga mak ten fö r val tas av över e n milj o n offent li gt a nstäl ld a so m dagli gen besl utar och ha n ter ar frågo r i småt t och sto r t med ofta avg ö - r and e ko n sek ve nser fö r med b o r gar e och sa mhäl le. De n o ffentl iga ver k- sa mhete n ver ks tälls, st yr s , pla ner as och ut vec klas a v o ffentliga adminis t- ratörer i en rad olika be fatt ni ngar med infl y ta nd e i politike n. Dessa i nd i - vid er s ha nd lin g sutr y mme är et t lika ofr å nko mli gt i nsla g so m ett po tentiellt dile mma fö r det demo kr atis k a st yr else sk icket. S o m Wa ms le y m ed fler a ko ns tater ar ( 1 9 90 :3 7 ) mo t bakgr und av Ma x Web er s teo r ier , kan den offe ntli ga fö r valt ni nge ns fun ktio n i det de mo kr ati ska st yr elses kick e t se s so m ett res ultat a v de val so m fatta s av ind i vid er so m st y r och be ma nnar den . Utgå ng sp u nk ten fö r denna av ha nd li n g är att o ffe ntli g a ad mi ni str at ö - r er har ett handlingsu trymme so m inneb är att de må ste tolk a mål och re g - ler sa mtid igt so m de måste prio r iter a mellan olika ar b etsu p p gif ter . Dett a hand li n gs utr ym me ger de m i nf l yta nd e i politiska pro ce sse r och där med över po litike ns ut fall. De vär d er ingar so m o ffentl iga ad mi nistr atö r er har och fö r etr äd er kan där med i hög grad påver ka det po liti ska syste mets ver k sa mhet. Frå gan so m ska utvec kla s här är hur uvid a den so ciala grup p - tillhö r i ghete n påver kar offe nt liga ad mi ni str atö r er s vär d er in gar och bet e - end en. Politiska teo r etiker har l yf t fra m bet yd else n a v social rep r esentatio n eller n ä rvarons politik för det de mo kr atis ka sys te mets re p r esentati vitet ( P hillip s 20 0 0 , Yo ung 20 0 2 ) . Po litiker s so ciala rep r esentati vitet ar g u me n - ter as, ut ifr å n detta per sp ektiv , var a ett vikt igt ko mp le ment til l der as åsikt s - r ep r esentativ itet . Det ta e fter s o m p ar tip r o gr a m har e n be gr än sad fö r må ga att täcka de må n ga frå go r so m krä ver lösni ngar i den politiska ver kli g he t- en. Po litiker s liv ser far e nhe t och so cia la po si tio n i sa mh äll et ka n i vi ssa situa tio ner var a mer bet yd else fu ll t fö r ind ivid e ns stå nd p u n k t än par tip o l i- tisk ideo lo gi. O m oli ka sa mh ällsgr up p er fi nn s när var a nd e i politiska fö r - sa ml in g ar fö r b ättr as enl igt det ta reso ne ma n g det rep r esentat iva besl uts fa t - tand et. Mar g inal iser ad e so cial a gr up p er kan geno m när var o ge s mö j li ghet att rep r esenter a si na intr e sse n i politike n . D är med skap as fö r utsätt nin gar fö r att up p häva grup p en s und e r o r d ning . Analo gt med reso ne man get om n ä rvarons politik kan de t hävd as att offe ntli ga ad mi nistr atö r er s vä r d er ingar i nte bar a fo r ma s mo t bak gr u nd a v utb ild ni n g eller organisatio n still hö r ig het uta n också av der as so ciala grup p till hö r ig het och li vser far enhet . Ol ika s o ciala grup p er s när var o i den offe ntli ga fö r va ltn in g e n ka n såled es med f ö r a att det po litiska besl uts fa t - 14 1 5 tand et och des s utfa ll på ett b ättr e sätt sp e glar de upp fat tni n gar och beho v so m fi n ns i sa mh ället ( j fr Gö r ansso n 20 0 5 b :2 0 ) . Vad rö r po litisk t mar g i- n a liser ad e gr up p er kan detta fö r etr äd ar skap var a betyd el se fu llt ur ett d e- mo k r atip er sp ek tiv o c h fö r grup p er nas välb efi n nand e i sa mhä llet. De nna stud ie s huv ud fo ku s är om, hur och var fö r offe ntli ga ad mi ni str atö r er fö r e t- r äd er de grup p er de anser sig t illhö r a. Teorin om representativ byråkrati Det ka n upp fa ttas so m ko ntr o ver siellt a tt hä vd a att offe ntli ga ad mi ni str a - tö r er använd er sitt hand li n gs ut r ym me fö r att fö r etr äd a grup p er so m de mot bakgr u nd a v si n social a po siti o n i sa mh ället ide nti fier ar si g med . För det fö r sta anta s offe ntl iga ad mi ni s tr atö r er var a neutr ala och op ar tiska utfö r ar e av lag sti ft ni ng och a nd r a po litiska ri ktli nj er . Enligt detta sy nsätt i n går det inte i o ffe ntli ga ad min istr atö r er s up p d r ag att i si tt ar b ete st yr as a v eg na vär d er ingar och i ntr es se n och än mi nd r e att fö r etr äd a en gr u p p i sa mhäl let. Utifr å n ett rätt ssä ker h et sp er sp ekti v ska til l exe mp el offe ntli ga tj änste mä n tillä mp a o b jektivitetsprincipen (RF 1:9 ) vid mynd i g hets ut ö vni n g . De ska be hand la alla lika i n fö r lagen , var a sakli ga och op ar tiska. Utifr å n ett d e- mo kr atip er sp ek tiv ska offe ntli ga ad mi nis tr atö r er imp le me n t er a de mål och regler so m stä lls up p av vald a po litiker , även e fter ma kt sk ift e. O ffen tliga ad min istr atö r er s mand at vilar inte he ller på princip en o m rep r esentatio n uta n på mer iter och ko mp ete ns. I det rep r ese ntati va st yr e l - seskicket är ”representation” e n ele men tär me ka nis m so m beskr iver oc h avgö r li k heten och kva lité n i relatio nen mel lan välj ar e och vald a. De d e- mo kr ati ska pro b le m so m off entli ga ad mi ni str atö r er s ha nd lin gs utr ym me kan skap a fö r det rep r esentati va st yr else skic ket ha nter as ge no m att sä ke r - stäl la ad ek vat ko mp ete ns vid rekr yter i ng och ko ntr o ll av de r as ager and e i efter ha nd . Id ag an ställs o ffent liga ad mini str atö r er i länd er med de mo kr a - tiska sys te m i huv ud sak e fter mer itp r incip e n ( P eter sso n 20 09 :1 1 5 ) . Det är ind ivid e ns ko mp ete nser och sp ec ifi ka kva li fi katio ner ino m re sp ekti ve ver k sa mhet so mr åd e so m ska var a av gö r and e fö r ve m so m rekr yter as till re sp ektive be fatt ni ng. I lage n om o ffentl ig a nstä lln in g (1 9 94 :2 6 0 ) fo r mu l - er as detta so m at t e nd ast sakliga grunder såso m fö rtjä n st och skicklighet kan var a sk äl fö r ans täll nin g i det offen tli gas tj änst. Ind i vid en s so ciala grup p till hö r ig het ska såled es i nte fu nger a so m gä lland e krite r iu m . 15 1 6 På vilka gru nd er vi lar då pås tåend et att offe ntli ga ad mi nis tr atö r er kan använda sitt handlingsutrymme till att företräda ”s ina” gruppers intressen? I no m det hu vud sa kli ge n a mer ika ns ka fo r sk ni n gs fältet ” r ep r esentativ e bu r ea ucr ac y ” har sa mb a nd et mella n offe ntli ga ad mini str atö r er s so ciala grup p till hö r ig heter och der as fö r etr äd ar skap fö r resp e kti ve grup p er dis k u - ter ats och und er sö kt s sed a n 19 4 0 - talet. En rad stud ier har visat att offen t - liga ad mi ni str atö r er s so ciala bakgr u nd har releva ns fö r der as vär d er in gar och betee nd e n och att rep r ese ntatio n de facto föreko mmer i den o ffe ntli ga fö r valt ni nge n. Donald Ki ng sle ys Representative Burea ucracy: an interpretation of the British civil service ( 19 4 4 ) utgö r star ts ko ttet fö r dis ku ssio n en o m bet yd e l - sen s av offe ntli ga ad mi nistr a tö r er s so ciala bakgr u nd ( Do lan & Rosen - b lo o m 20 0 3 :3 ) . Utifr ån klass ko n fli kter i Stor b r itan nie n dis kuter ar Ki n g s - le y den bet yd el se so m so cial rep r esentati vet i den offe ntli ga fö r val t ni ng e n kan ha för skap and et a v socia l har mo ni i ett sa mhälle . And r a tongi va nd e a mer ika ns ka fo r s kar e l yfter fr a m den offe ntli ga fö r va ltn in g ens rep r esent a - tivitet i relatio n till a nd r a fo r mellt rep r esen tativa orga n oc h dess mö j li ga ko nse k ven ser fö r det de mo kr atiska st yr else sk icket ( Le vita n 19 4 6 , Lo n g 19 5 2 , Van Rip er 19 5 8 ) . Und er 19 6 0 och - 7 0 - talet s so ciala fö r änd r ingsp r o - ce sser och ko nf lik ter up p mär ksa m ma d e s oc kså et ni ska mi no r iteter s och kvi n no r s när var o i den offe nt liga fö r va ltn in ge n so m p olitiskt deltagand e och so m e n socialt fö r änd r and e kra ft i sig ( Kr islo v 19 6 7 , 19 7 4 /2 0 03 , Kranz 19 7 6 , Krislo v & Rose n b lo o m 19 8 1 ) . Sed er mer a har hu v ud d elen a v for sk ni nge n ino m fälte t ä gnat s åt att und er sö ka hur u vid a o ffen tli ga ad m i- nistr atö r er på basis av si na so ciala grup p till hö r ig heter fö r etr äd er intr essen på olika ni våe r och i oli ka ver k sa mheter i U S As offen tl iga sek to r (j fr Meier & O 'T o o le 20 0 6 , Seld en 19 9 7 ) . Med begreppet ”representative bureaucracy” avses den off entli ga fö r - valt nin ge ns so ciala rep r esent ativitet fö r befo lk ni n gen. Det vill sä ga hur - uvid a fö r valt nin ge n sp eglar sa mhä llets befo l k nin gs sa m man s ättni ng ute fter so ciala grup p till hö r ig heter med relevans fö r sa mhällel iga mak tr elatio ner . Jag ko mmer fo r tsätt nin g s vis att använda begreppen ”representativ byr å - krati” eller ”representativ förvaltning” i samma betydelse. Forskare inom d et so m kallat s fö r tan ke - och fo r s k nin gs fäl tet rep r esen tativ b yr å kr ati ( Do lan & Rose nb lo o m 20 0 3 :xi ) und er sö ker hur u vid a olika l änd er s of fen t - liga fö r val tni n gar de facto är socialt rep r esenta tiva (j fr Fre d er ickso n m. fl. 19 7 3 , Meier 19 7 5 , Mlad enka 19 8 9 , Sub r ama nia m 19 6 7 ) . I fokus är också 16 1 7 fråga n o m hur uv id a när var o n av offe ntli ga ad mi ni str atö r er med oli ka so ciala gr up p til l hö r ighe ter har nå go n inver ka n på de politis k a pro ce sser na. Det är den senar e fo r sk ni ng si nr ikt ni n gen so m und er sö ker det so m j ag här ko mmer att kalla fö r teorin om representativ byrå krati ( Læ gr eid & Olse n 19 7 8 :48 , Meier & O 'T o o le 20 0 6 :7 0 - 7 1 ) . 1 Ko nd en ser at kan gru nd t e se n i denna teo r i sa m man fatta s enl i gt fö lj and e: Att e n offe ntli g fö r valtn in g so m sp eglar befo lk ni nge ns so ciala sa mman sätt ni ng på basis av för sa mhä ll e - liga maktr ela tio ner releva nta katego r ier so m klass, kö n, et nic i tet och reli g - io n led er till at t olika so ciala grup p er s i ntr esse n oc kså ti llva r atas i för val t - nin ge ns ver ksa mh et vil ket få r bet yd else fö r po litike n s ut fall (j fr Wise 20 0 3 :22 3 , Seld en 19 97 :8 , Meier 197 5 :5 28 ) . Äve n Brad b ur y och Kello ug h sa mma nfa t tar teo r in på ett lik n and e sätt: As is widel y un der s t ood, the the or y of repr es ent a t i ve bur ea uc ra c y su g- ges t s tha t diver s i t y wit hi n the pub l i c wor k f orc e [ …] will hel p to ens ur e tha t the int er es t s of diver s e group s are rep r es ent ed in pol i c y for mul a - t i on and imp l ement a t i on proc es s es. ( Br a db ur y & Kel l ough 20 0 8: 69 7 ) Så so m den f or muler a s ovan har t eo r in om rep r esentat iv byr åkr ati t vå gru nd läg ga nd e pre mis ser . Fö r det fö r sta a nta s offe ntli ga a d mini str atö r er ha ett ha nd lin gs utr ym me a tt ute fter eg na vär d er ingar oc h intr es sen fatta beslut med i n ver ka n på utfal let av politi s ka pro ce sse r ( M eier & Bohte 20 0 1 :45 7 ) . För det and r a an t as den so ciala gr up p tillhö r ig heten ha bet y- d else fö r ind i vid en s vär d er in gar och ager a nd e i för val tni n gen ( Sa ltzstei n 19 7 9 :47 0 ) . Utifr ån dessa t vå antaga nd en dras den teo r eti sk a slu tsat sen a tt offe ntli ga ad mi nistr atö r er fö r e tr äd er intr esse n so m de up p fattar till hö r a grup p er so m de sj älva ti llhö r ( Me ier & O'T o o le 20 0 6 :71 - 7 2 ) . T eo r ins relevan s blir på så sätt a v hän gig ku ns kap o m des sa t vå a nt agand e n. Vad vet vi och vad vet vi inte om offe ntli ga ad mi nistr atö r er s hand l i n gs u t - r ym me och fö r etr äd ar skap på basis av den sociala grup p till h ö r ighete n ? Offentliga administratörers handlingsutrymme F orsk nin g o m politi ska pro ce s ser vi sar tä mli gen ent yd i gt att den offen tli ga fö r valt ni nge n och dess a nstäl ld a är betyd elsef ulla a ktö r er i det politiska syste me ts pro ce sser och beslut. Utan dessa a ktö r er sku ll e inte mycket händ a i det politiska syste met ( P eter s & Pierr e 20 0 7 :1 ) . Även o m det fin n s 17 1 8 en for mell a n svar s fö r d elni n g mella n po liti ker och ad mi nist r atö r er är det en ge ner ell slut sats a v for sk ni nge n att o ffe ntl iga ad mi nistr a tö r er har mö j - lig het att på ver ka po liti ken s i nne håll ut i fr å n eg na vär d er in gar och i ntr e s - sen ( Svar a 20 0 6 a , Meier & O'T o o le 20 0 6 , Ab er b ac h m. fl . 19 8 1 ) . Men i båd e teo r etiska dis k us sio ner och i de n offe ntli g a deb att e n te nd er ar en segli vad fö r eställ ni ng o m o ff entli ga ad min istr atö r er so m strikt ne utr ala och op o litiska aktö r er var a i fok us . So m ut gån gsp un kt fö r denna no r m a - tiva idé och e mp ir is ka fö r est ällni ng a n vänd s o fta Max W eb er s idea lt y- p iska teo r i o m b yr å kr atin so m organi sat io ns fo r m oc h dess b yr å kr ater so m neutr ala och op er so nli ga tillä mp ar e a v upp ställd a ord er , regler och ruti ner ( j fr Alb r o w 19 7 2 ) . Enligt detta per sp ekti v råd er det en di ko to mi mel lan ad mini str ati v och po litis k ver k sa mhet ( Mo ur itze n & Svar a 2 0 0 2 :2 9 - 3 3 ) . A d mi nistr ati va besl ut kan do ck i sj älva ver ket betr ak tas so m po liti s ka beslut ( Se ld en 19 9 7 :3 ) , vilket enli gt Lund q u ist ( 1 9 9 4 ) inne b är att fö r val t - ningens praktik blir politisk verksamhet. Om ”politik” definieras som akti viteter i politi skt st yr d a or gani sati o ner , sysslar o ffe ntli g a ad min istr at ö - rer onekligen med politisk verksamhet. ”P o litik” kan dock i enlighet med Muk htar - Land gr en s ( 2 0 0 8 :2 25 ) reso ne ma n g fö r stås på ytter ligar e t vå sätt. För det första i en klassisk definition som ”aktiviteter involverade i de n aukto r it ativa fördelningen av värden” i samhället som accepteras av me d - b o r gar e och up p fattas var a bind and e ( j fr Easto n 19 6 5 ) . Denna a kti vite t pågår stä nd igt i offe ntli g se kto r , me n ock så i sa mhä llet s and r a sfär er : privat se kto r , fa milj , civ il sa m hälle etc e ter a ( j fr Mo nti n 20 0 7 :1 0 4 ) . I dess vid ar e definit io n äve n so m p ro ce sser med syf tet att ha nte r a ound vi kli ga intr es se mo t sätt nin gar i sa mh ä llet . Dessa mo tsä ttn in gar fö r egår det po l i- tiska syste mets a kti viteter och kan bes kr i vas so m rea kt io ner på ko n fl ikter oc h so m sträva nd en mo t att fi nna lös nin gar oc h mö j lighe ter att han ter a dem ( j fr Mo u f fe 20 0 8 ) . Politiska a kti viteter blir mo t bak g r und av des sa två per sp ekti v inte po litis ka bar a fö r att de situer as i offen tl ig se kto r , utan fö r att de är en del av, och har ko nse kve nser fö r , sa mhället i sto r t. Ad m i- nistr atö r e n har i praktiken mö j lighet att påver ka den au kto r it ativa fö r d e l- nin g e n a v vär d en i sa mh ället , vad som anses vara ”rätt” och ”fel” samt hur myc ket och ti ll vil ka grup p er so m re sur ser fö r d elas. Ad mi nistr a tö r e n blir där fö r en av må n ga aktö r er so m är invo lver ad e i att ha nte r a sa mhällets intr es se mo t sätt nin gar . Av des sa skäl har den offent liga fö r val t nin ge n och dess administratörer ett stort politisk inflytande som kan förstås som ”a d - mi nis t rativt handlingsutrymme” . 2 18 1 9 Oavset t o m det an ses var a ön sk vär t eller i nte ka n administ rativt han d- lingsu trymme i ett de mo kr atis kt st yr else s kick de fi nier as so m administr a- törers oberoende från politisk styrning, i vilket de själva kan prioritera mellan olika handlingsalternativ och fatta beslut oberoende av politike r- nas vilja (j fr Denhar d t & Cro ther s 19 9 8 :40 , Cinq ue 20 0 8:6 1 ) . Hur sto r t hand li n gs utr ym met är och va d det ka n a nvänd as till a vgö r s av en rad fa k - to r er so m var ier ar me llan po li tiska sys te m, ni våe r , be fatt nin gar , sa k fr ågo r och sp ec i fika sit uatio ner ( Far az mand 19 9 7 ) . Gener ellt är d et ad mi nistr a - tiva ha nd li ng su tr ym met ofr å nko mli gt i rep r esentati va st y r elsesk ick. För det fö r sta är för valt ni nge n fo r mel lt an svar i g fö r att i mp l e men ter a ofta all mä nt fo r muler ad lag sti ft ni n g . Ge no m at t s kap a praxi s och prec iser ad e regler uti fr å n det tolk ni ng su tr ym me so m re gel ver ket ger påver kar offe n t - liga ad mini str atö r er po litiken s utfa ll. För det and r a blir po litiker fö r r eller senar e ber o end e a v mer spec ifi k sak k un skap fö r att kun n a ha nter a den offe ntli ga po liti ken s ko mp le xitet ( P eter s & Pier r e 20 0 7 :2 ) . Offe ntli ga ad mini str atö r er s nu mer är a öv er läg e och der as centr ala po si tio n i politi s ka pro ce sser gö r dem ou mb är li g a fö r po litiker . De politis ka st yr i nstr u me n - tens gener ella tr ub b ighe t (so m exe mp el vis mål - o ch regel f o r muler i ng och ko ntr o ll i e fter ha nd ) i ko mb i n atio n med ko mp le xa i n fo r mati o ns flö d en och po litiker s tid sp r ess skap ar svå r igheter fö r po litiker att till fu llo st yr a över fö r valt ni nge ns a kti viteter ( Me i er & O'T o o le 20 06 :2 8 ) . E mp ir is k fo r sk ni ng o m hur politiska besl ut och ha nd li ng sl inj er skap as och fö r ver k liga s har visat att ad mini str ati va organi satio ner s och ens kild a ad mini str atö r er s vär d er in gar och intr esse n ka n bid r a till att fö r klar a var fö r vis sa prio r iter ingar gö r s oc h var fö r vis sa besl ut fatta s. Ad mi nistr atö r er s vär d er ingar och i ntr es sen har visat sig ha bet yd else i den politis ka pro ce s- sens alla ”steg” ( j fr Sab atier 20 0 7 ) : a) när ver klig het sb ild er av vad so m är ”problem” s kap as och hur de ideo lo giskt oc h dis kur s ivt inr a mas ( Fi scher & For ester 20 0 5 , Schneid er & Ingr a m 20 0 5 ) , b) när den politiska a ge nd an sätts ( Ki n gd o n 20 0 3 ) , c) när lag a r fo r muler as ( P age 20 0 3 ) och d) när b e- slut i mp le men ter as i det politiska syste met s hier ar kis ka besl uts ked j a änd a ner till ” när b yr åkr ati ns ” poliser, socialsekreterare o ch lär ar e ( P r ess man & Wild avsk y 19 8 4 , Lip sk y 19 8 0 ) . För att när mar e fö r stå en s kild a ad mi nis t- r atö r er s hand lin gs utr y mme måste hä ns yn tas til l resp ekti ve situat io n och ver k sa mhet. 19 2 0 Offentliga administratörers företrädarskap Forsk nin g i no m fältet representati v byrå krati har inte bar a visat a tt offen t- liga ad mi nistr atö r er s so ciala bakgr u nd har be t yd el se fö r der as sätt att u t - fö r a si t t ar b ete, utan ock så att de ge no m sitt ha nd lin gs ut r y m me har i n fl y- tand e i olika po litis ka pro ce sser , offent liga ver k sa mheter s b eslut s fatta nd e, myn d i ghet s utö v ni ng och ser v icep r o d uktio n. F o r sk ni n g o m rep r esentativ byr å kr ati fo ku ser ar do ck med få und anta g på den offen tli ga fö r valt ni nge n s olika mynd i g heter på fed er ala, delstatliga oc h ko mmu n ala ni våe r i US A. En rad attit yd u nd er sö k nin gar vi sar a tt det fi nn s ett sa mb and me llan offe ntli ga ad mini str atö r er s so ciala grup p till hö r ig het oc h der as vär d er in gar och po litis ka prefer en ser ( Sel d en 19 9 7 :4 5 ) . K ö n och klas s b akgr u nd har visat si g var a releva nta fö r kla r ing sfa kto r er till grup p er s intr esse n, off e n t - liga ad mi ni str atö r er s vär d er ingar och up p fa ttn in gar o m mo tsätt ni n gar i sa mhället, och der as po licyp r efer en ser ( Me ier & Nigr o 197 6 , Ro mze k & Hend r ick s 19 8 2 , Do lan 20 0 0 , 20 02 , Riccucc i & Me yer s 20 0 4 , Hale & Branch 20 0 3 , Said el & Losco cc o 200 5 ) . Stud ier vi sar ocks å att o ffen tli ga ad min i str atö r er med afr o - a me r ikan sk och lati n a mer ika ns k b akgr und i j ä m - fö r else med a nd r a ad mi ni str at ö r er har stö r r e benä gen het att vilj a fö r etr äd a mi no r itets gr up p er ge no m at t på olika s ätt a ger a fö r grup p ens i ntr es sen i för valt ni ng e ns ver ksa mh et ( H end er so n 19 7 8 , Mar tinez 19 9 1 , Mur r a y m.f l. 19 9 7 , Rehf uss 19 8 6 , Benavid es 20 0 6 , Brad b ur y & Kello u g h 20 0 8 , T hur - lo w Bren ner 20 0 9 ) . Att offent liga ad min istr atö r er s so ciala grup p tillhö r i g - het e r har i n ver ka n på der as vär d er ingar och sj älv up p levd a ro ller i organ i - satio ner na i n neb är e meller tid inte att de också påver kar der as bet e end en . D essa fo r sk ni ng sr es ultat ka n do ck anvä nd a s ti ll att visa at t det fi nn s en skil lnad i vär d er ingar mella n ad mini str atö r er på basis av social grup p til l - hö r ig het. Vid ar e har en rad stud ier vi sat ett sa mb a nd mella n offe ntli ga ad mini str a - tö r er s so ciala grup p till hö r ig h et och besl ut och ver k sa mhet sut fall so m på olika sätt gyn nar resp ekti ve gr up p er . T ill exe mp el har det visats att när v a - r o n av kvi n nli ga och mino r itet setni s ka lä rare och rektorer k an ha e n pos i - tiv inver ka n på elever med resp ekti ve ba kgr und , båd e vad gäller st ud i e - milj ö och r esultat ( Me ier 19 9 9 , 19 9 3 , Meier & Ste war t 19 9 2 , Weiher 20 0 0 , Meier & Bohte 20 0 1 , Meier m. fl. 20 0 6 , Meier & O'T o o le 20 0 6 , Ro cha & Ha we s 20 0 9 , Ro ch m. fl. 20 1 0 , Pitts 20 05 , 20 0 7 , Keiser m. fl. 20 0 2 , Dee 20 05 ) . Lär ar e med mi no r itetse tni s k bakgr u nd ha r också visats 20 2 1 trivas mer på arb etet när de led s a v re kto r er med mi no r itetsb ak gr u nd ( Gr isso m & Keiser 20 1 1 ) . Kvin no r s när var o i no m p olisen har v isat s ha positiva ko n se kve nser fö r åtg är d er mo t våld riktat mo t kvi nno r i he mmet ( Cha ne y & Saltz stein 19 9 8 ) och våld tä ktsb r o tt ( Me ier & Nicho lso n - Cr o tt y 20 0 6 ) . När var o n av fler svar t a anstä lld a på organi satio ner so m ver kstä ller a mer ika ns ka antidisk rimineringså tg ä r der 3 har vi sats ge ner er a fler a n mä l- nin gar av fall med a fr o a mer i kan ska målsä ga nd e ( Hind er a 19 9 3 , Hind er a & Yo un g 19 9 8 ) . I bostad sstö dsp r o gr a m på den a mer i kan ska land sb ygd en 4 har den e ns kild a ad mi nistr at ö r ens kö n och mino r itet sb ak gr u nd fu nn its var a avgö r and e fö r resur st illd elni ng till sö kand e med li kna nd e bakgr u nd ( Seld en 19 9 7 ) . Ett p o sitivt sa mb a nd mel lan när var o n av hö gr e chefer med mi no r itetsb ak gr u nd i u p phandlingsp ro cesser och a ntal up p hand li ng sko n - tr akt tilld elad e till fö r etag so m drivs a v mi no r itetsb efo l k ni nge n har också up p visat s ( S mit h & Fer na nd ez 20 1 0 ) . I o ffentliga stödprogram för bar n- omsorg till be hö va nd e fa milj er i US A vi sar st ud ier att orga nisat io ner med hö gr e när var o av kvi n nli ga ad mini str atö r er på led nings - och gräsro ts ni vå gyn nar resur stilld el ni n g t ill e n sa mståend e kvin no r ( W ilki ns 20 0 7 , Wilkins & Kei ser 20 0 6 ) . För fattar na ti ll dessa st ud ier me nar att resu ltaten ind i k e - r ar att offe ntli ga ad mi nistr atö r er kan fö r etr äd a intr es sen på basis av si n sociala gr up p tillhö r i ghet på ett sätt so m gyn nar grup p e n s sit uatio n och välb efi n nand e i sa mh ället. D är med me nar de att teo r in om rep r esentati v byr å kr ati har releva n s fö r de t demo kr atis ka st yr else sk icket. Med an ova nståe nd e stud ier t i llfö r e mp ir is ka beläg g fö r att när var o n av vis sa gr up p er i vi ssa ad mini s tr ati va befa ttni n gar ka n ha inver ka n på o f- fen tli ga beslut och ut fall , fi n n s ett antal st ud ier so m i nte fi n ner detta sa m- b and (j fr Meier m. fl. 20 0 5 , Wise & T schir har t 20 0 0 ) . När var o n av a fr o - a mer ika ns ka och lati na mer ika ns ka po liser har till exe mp el inte vi sat si g förändra stereotypa kategoriseringar av brottsliga ”profiler” i polisarbetet vil ket sys te ma tis kt mi ss g yn n ar mi no r itets gr up p er ( W ilkin s & Willia ms 20 0 9 , 200 8 ) . Sociala r b etar es mino r itet setn is ka bakgr und har inte he ller alltid visa ts ha en positi v inver ka n på resur sti lld elni n g ti ll mi no r itets - klie nter ( W atki ns - Ha yes 20 1 1 , Ka mali 20 0 2 ) . S amb a nd e t mella n offe n t - liga ad mi ni str atö r er s grup p till hö r ig het och der as fö r etr äd ar skap kan där fö r inte tas fö r gi vet. Des sa s t ud i er tillfö r också oli ka fö r k lar in gs mo d eller fö r vil ka o ms tänd i ghe ter so m mö j lig gö r och fö r hi nd r ar fö r etr äd ar skap . S o m Brad b ur y och Kello ug h ( 2 0 10 ) do ck fra mfö r till fö r dessa st ud ier begr änsad ku ns kap o m rela tio nen mel lan grup p till hö r ig het och fö r etr äd a r - 21 2 2 skap e fter so m stö r r e del e n av de emp ir i ska belä g g so m tas so m intä kt fö r att det för eko mmer fö r etr äd ar skap i o ffe ntli ga ver k sa mhete r inte st ud er ar ens kild a ad mi ni str atö r er s fa kt iska a ger and e . Sa mb and e n mellan den a g - gr eger ad e när var o n a v kvi n n o r och etniska mi no r iteter och ut falle n a v organisat io ne ns ver k sa mhet antas ber o på resp ektive a d mini str atö r er s fö r etr ä d ar skap , det vill säga at t hand li ngar i no m der as befatt nin gar av sik t- ligt ver kar fö r att gyn na e n spec ifik grup p s situat io n eller levnad sfö r hå l- land en. Brad b ur y och Kello u gh ( 2 0 1 0 :6 ) visar istället ge n o m e n lit ter a - tur ö ver si kt ett sa mb a nd me ll an offen tli ga ad mi nis tr atö r er s so ciala ba k - gr u nd och fa kti ska betee nd e. I no m rä tt sväsendet i US A vi sas afr o a mer i- kan ska och vita p oliser och domare ager a oli ka i relatio n till olika gr up p er av med b o r gar e. A d mi nistr atö r er med mino r itet sb ak gr u nd ses ver ka fö r j ämli ka och ic ke - d is kr i miner and e beslut oc h be mö t e r me d b o r gar e med mi no r itetsb ak gr u nd på ett sä tt so m i nte mi ss g yn nar de m i relatio n till maj o r itetsgr up p er i sa mhälle t. Äve n and r a st ud ier fo k user ar på enski ld a ad mi n istr atö r er s betee nd en i syfte att und er sö ka hur u vid a de för etr äd er sina grup p er eller inte. R o - senta hl och Bell ( 2 0 0 3 ) visar hur kvin nli ga ad mini str atö r er bland US A : s ko n gr ess med le m mar s stab fö r sö ker på ver ka la gsti ft ni ng sp r o ce sser geno m att driva kvi nno o r g a nisat io ner s i ntr esse n och fö r sla g i skap and et a v la gr e - fo r mer . De fi nner att ad mi ni str atö r er na har oli ka star ka i nten tio ner att fö r etr äd a , där en del drivs av star kar e inte ntio ner än and r a . De menar också att fö r etr äd ar skap et kan påver ka ut fall i pro ce sser ber o end e på o m- ständ i ghe ter så so m per so ne n s stat us i stab e n, denne s er far enhet och e x- p er tis, sakfr å ga ns releva ns fö r kvi nno r i sa mhället och i ntr esseo r ga nisa t - io ner nas a kti viteter . Utifr å n sj u led and e ko mmu n ala mi no r itetsad mi nistr atö r er s eg na ber ä t- telser anal ys er ar Kar ni g och McClai n (1 9 8 8 ) der as sj älvup p fattad e akt iv i - teter och fra mgå ngar i led me d att för etr äd a mi no r itets gr up p er . Po lisch e - fer , vice bo r g mästar e, stad sd i r ekt ö r er och and r a ber ättar om si na insa tser fö r att fö r etr äd a mi no r itets gr up p er und er om stä nd ig heter so m mö j lig gö r eller fö r hi nd r ar der as a mb itio ner . Dessa ad mi ni str atö r er framfö r att de har inte ntio ne n att fö r etr äd a och att det und er vi ssa o mstä nd ig he ter har ko n s e - kve nser fö r resp e kti ve orga ni satio ner s akt ivi teter . Lik na nd e resul tat up p - visar T hur lo w Brenner s st ud i e ( 2 0 09 ) om kvi nnl iga ad min istr atö r er med latina mer i kan sk bak gr und i a mer ika ns ka ko mmu n fö r valt ni ngar . 22 2 3 Sa mma ntage t ka n ova nståe n d e fo r sk nin g sst ud ier an vänd a s so m star k ind ikat io n på at t o ffentliga administratörer i olika verksamhetsom råden, hierarkiska nivåer och befattningar i förvaltningen använder sitt han d- lingsu trymme för att företräda sociala grup per som de identifierar sig med och att detta har kon se kvenser för verksamhetens utfall på ett sätt som gyn nar respektive grup ps levnads villkor. I enlig het med Meier s och O’T o o les (200 6 :1 3 5 ) resonemang kan således ”representat ion” eller fö re t- rädarskap inte av fär d as so m a d mini str ati v a kti vitet , var ke n t eo r etiskt eller e mp ir is kt. O ffen tli ga a d mini str atö r er kan und er vis sa o mstä nd i gheter fö r e tr äd a sp ec ifika sa mh äll sgr up p er och fo r skn in g o m politi k och fö r val t- nin g bö r öka fö r ståelse n fö r d etta fe no men i oli ka sa mma n h ang. Inte min st fö r att det har betyd else fö r det demo kr at is ka st y r el ses kic ket s fu n ktio n och olika sa mhä lls gr up p er s deltag and e och infl yta nd e i politiken . Kunskapsluckor D en e mp ir is ka fo r s kn in ge n so m st yr ker teo r in om en rep resentativ byr å - krati gör det relevant att up p mär k sa m ma vil ken bet yd el se offen tli ga a d - mi nistr atö r er s so ciala gr up p tillhö r ig het så so m kön, kla ss och etnici te t ka n ha ur ett de mo kr atip er sp ekti v . T eo r ins relevan s fö r olika natio nella ko n - texter och ad mi ni str ativa be fat tni ngar bö r do ck stud er as vid a r e. För det för sta är utgå n gsp u n k ten fö r no r mati va ar g u mente n och e mp i - r iska falls tud ier , med få und antag , U S A so m po litis k och sa mhä lleli g ko nte xt . T eo r ins relevans fö r and r a länd er så so m Fra n kr ik e och Stor b r i- tann ien har und er sö kts eller d isk uter ats ( Me ier & Ha we s 2 0 0 9 , And r e ws m.f l. 20 0 5 ) . I Skand inav ien har teo r in o m e n rep r esen tat iv fö r valt ni ng disk uter ats på pri ncip iell nivå , ( P eter sso n 20 0 9 , Lu nd q uist 19 9 1 , Ståhlb er g 19 7 9 ) men fö r uto m Læ gr eid och Ol sen s ( 1 9 7 8 ) stud ie o m nor ska ad min istr atö r er s vär d e r ingar i reger i n gsd ep ar te me nt en ut ifr å n ett klas s - oc h kö nsp er sp ek tiv, ha r inge n e mp ir is k st ud ie ha ft t eo r in so m e x - p licit u t gån gsp un kt. Vi ve t all tså lite o m offe ntli ga ad mi nis tr atö r er s fö r e - tr äd ar skap fö r olika sa mhäl ls g r up p er i and r a samma n han g ä n US A. För det and r a tend er ar vissa ver ksa mhet so mr åd en oc h ad mi nistr atö r st y- p er var a över r ep r esenter ad e. For sk nin gsö ver si kte n visa r att ad min istr at ö - r er s fö r etr äd ar skap i no m det so m ka n kallas fö r n ä rb yrå kratin ( Lip s k y 19 8 0 , Winter & Le h ma n n Nielse n 20 0 8 ) var s hand li n g sutr y mme ka n ko p p las till a vgr ä nsad e och kva nti fier b ar a beslut oc h ver ksa mh ets ut fall , 23 2 4 fo k user as mer än and r a t yp er av ad mini str atö r er . Dessa lär ar e, po liser och and r a ha nd läg ga nd e ad mi nis t r atö r er har t yd li ga ar b ets up p gi fter so m på för ha nd ka n identi fier a s och var s utfa ll regi str er as i ö ver sk åd liga datab a - ser . Beslut o m bet yg, po lisin gr ip and e n eller resur sfö r d elni ng kan ibl a nd , men inte a lltid , ko p p las till e n skild a ad min istr atö r er och vi s as ha rele van s fö r olika grup p er s le v nad sfö r hålla nd en. Detta gö r det mö j ligt fö r fo r s kar e att sa mla in et t sto r t data mat er ial o m ut fall so m kan stäl la s mo t ett sto r t antal ad mi ni str atö r er i syfte att und er sö ka den bet yd else so m en s kild a ind ivid er s kö n, kla ss eller et nicitet har . Den meto d o lo gi s ka prio r iter ing so m fo r s kar e i no m fäl tet gj o r t b yg ger där fö r på stati stis ka und er sö k nin gar med sto r a n - tal. Me n vad vet vi o m a nd r a t yp er a v ad mini str atö r er , var s ar b etsr esultat i nte är så tyd l igt avgr ä nsad e eller stati stis kt mä tb ar a? Med an de ver ksa mh etso mr åd en so m va nli gtv is fö r eko mme r ino m fältet kan bes kr iva s so m mynd i g h etsutö vn in g och res ur sfö r d el nin g gente mo t ens kild a , sys slar o ffe ntli ga ad mi nis tr atö r er ock så med må n ga a nd r a sys s - lo r . De kan till exe mp el utö v a tills yn och ko ntr o ll, skap a och sp r id a ku n - skap och info r matio n sa mt ar b eta med råd giv ni ng och stö d fö r enskild a. Inte mi nst deltar offentl iga ad mi nistr atö r er i st yr nin g , plane r ing , sa mo r d - n in g och ut vec k l in g a v offen tl ig ver k sa mhet och ut fo r m ni ng av politi ke ns inne håll ( P r e mfo r s m.f l. 20 03 :1 1 0 ) . Dessa aktiv iteter ten d er ar att var a svår a att a vgr ä nsa och fl yt e r i ho p med po litiker s a kti viteter på ett sätt so m fö r svår ar , men i nte o mö j lig g ö r , stud ier av hur u vid a i nd i vid en s so ciala grup p till hö r ig het har releva n s fö r dennes a ger and e . Till sist tend er ar stud ier o m offe ntli ga ad mi ni str atö r er s fö r etr äd ar skap inte he ller att st ud er a fö r etr äd ar skap et i sig. St ud ier so m fo k user ar på ad mini str atö r er s vär d er ingar o ch atti t yd er kan uttala sig o m inten tio ne n att event uell t a ger a so m fö r etr äd ar e utefter vi ssa gi v na han d ling s mö ns ter . Stud ier so m fo k user ar på när var o och ver k sa mhet sut fall a ntar , med ko n- tr o ll fö r and r a fakto r er , att utfall so m är för d elakti ga fö r vi s sa grup p er är resultat av dessa gr up p er s när var o i resp ek tive organ isatio n . Hur fö r etr ä - d ar skap et uttr yc ker si g i prakti ken är inte kä nt mo t bak g r und a v des sa stud ier . D et fin n s allt så a nled nin g att ytter li gar e fö r d j up a vår kun skap o m och prö va relevans e n fö r teo r in o m rep r esentati v b yr åkr a t i i eur o p eiska fö r hålla nd en. 24 2 5 Studiens syfte och design Inge n till gän gli g st ud ie har med ett exp licit fö r hålln in gs sätt till teo r in om rep r esentativ b yr åkr ati und er s ö kt relatio ne n mella n offe ntli ga ad mi ni str a - tö r er s so ci ala gr up p till hö r igh et och der as fö r etr äd ar skap fö r resp ekt i ve grup p i Sve r ige. Bar a en han d full st ud ier ino m fäl tet rep r esentat iv b yr å - kr ati fo ku ser ar på ad min istr at ö r er med hö g grad av pla ner a nd e och po lic y- skap and e ar b etsup p gi fter med när a relatio n och int er aktio n med led and e po litiker . Väld igt få st ud ier i nr iktar si g vid ar e på att stud e r a hur fö r etr ä - d ar skap et ko mmer till uttr yc k i praktike n , det vill sä ga o m o ch i så fa ll hur offe ntli ga ad min istr atö r er fö r s ö ker fö r etr äd a sina gr up p er , var e sig det har en e f fe kt i ver ksa mh eten el ler inte. Syftet med de nna av ha nd lin g är att ö ka förståelsen fö r om och i så fall hur och varför offentliga administratörer i ledande befattningar på basis av sina egna sociala grup p tillhörigheter agerar som företrädare för r e- spekti ve grup p . Detta gö r s i e n a nna n ko nte xt ä n US A : s po litis ka sys te m, fö r en typ av ad mi ni str atö r er so m säl lan st ud er as i no m fäl tet och fö r e n social grup p var s po litis ka mar ginal iser i ng blir allt stö r r e i Sver ige och Eur o p a. En typ a v offe ntli ga ad mi ni st r a tö r er med hö g grad av poli c ys kap and e ar b etsup p gi fter och po tentiell t infl yta nd e i politi ke n är ledande komm u- nala administratörer . Led and e chefer oc h exp er ter i ko mm un fö r valt ni n g- en har ofta myc ket i nte nsi v i nter akt io n, när a relatio ner oc h över lap p and e ro lle r med led and e po litiker . Dessa ad mi nistr atö r er syssl ar sällan med myn d i ghet s utö va nd e akti vitet er utan mer med över gr ip and e ko o r d iner ing och ut vec kl in g av offe ntli g ver ksa mhet. Det ta skap ar en si tuatio n där det kan hävd as at t det ad mi ni str a tiva ha nd li ng su tr ym met blir sär skilt kritis kt fö r de politiska pro ce sser na. Geno m Sver ige s 29 0 ko mm uner fö r ver kli gas väl fär d sp o litike n direkt fö r med b o r gar e frå n va g ga till grav. De n gru nd lag sstad gad e sj älvst yr e lse n, de lokala vale n och var iatio ne n av politis ka, de mo gr a fi s ka o ch i nsti tutio n - ella fa kto r er gö r den ko m mu n ala po litike n till e n fru ktb ar ar ena fö r stud ier av relatio ne n me llan po liti k och fö r valt ni n g. Med an de offen tli ga ad m i - nistr atö r er na s kö ns - oc h klas s b akgr u nd o fta är för e mål fö r veten s kap liga stud ier i Sver i ge ( Gö r ans so n 20 0 5b , No r ell 19 8 9 ) har den allt mer mån g - etnis ka offe ntli ga yr kes kår e n sällan up p mär ksa m mats. I och med den tilltaga nd e de mo gr af is ka fö r änd r in gen av den sve n ska bef o lkni n gen där 25 2 6 allt fler med b o r gar e och i n vå nar e har utlä nd s k bak gr u nd och där et nic i- tetsfr å go r blir allt mer po litise r ad e blir und er sö k ni n gar und e r te mat etnic i- tet och offentliga förvaltning allt mer an gelä get . Cir ka e n fe mted el a v land ets befo l kn in g är sj älva fö d d a eller har två fö r äld r ar fö d d a i annat land . En sto r and el a v den na be fo l kn in gs gr up p har urs p r ung i ic ke - väster lä nd s ka länd er , det vill säga lä nd er i Öste ur o p a, Asie n, Afr ika och Lati na mer ika ( Ar b ets mar k na d sd ep ar teme ntet 20 1 0 ) . Dessa kvi nno r och män har bosatt si g i Sver i ge a v olika anled ni ngar . En del ko m so m arb et s - kr aft si n va nd r ar e på 196 0 - och 19 7 0 - talet med an må n ga a nd r a är fl yk ti ng - och an hö r igi n vand r ar e frå n 1 9 8 0 - talet och fra måt. De är o fta synli ga m i - no r iteter med olika sp r å kli ga, religiö sa och ku ltur ella trad iti o ner , ofta med relativt påta gli g a olik heter i relatio n till maj o r itetsb efo l kn inge n. De står även ut i stati sti ken so m e n socialt, po litis kt oc h e ko no mi skt mar gi nal i - ser ad grup p ( SOU 20 0 5 :5 6 , SOU 20 0 6 :7 9 ) . Vald eltagand e och en gag e - man g i par tier och fö r eni n gar är lägr e i denna gr up p än för and r a. De up p - visar ock så en stö r r e risk att drab b as av ohälsa, ar b etslö sh et, diskr i min e - r ing och hatb r o tt ( SCB 20 0 8 , Mo lar in & Fre nze l 20 1 0 ) . Grup p en är också und er r ep r esenter ad i den offe ntli ga fö r valt ni n gen s led a nd e befattn in gar på statli g, regio nal och ko m mu nal ni vå ( Kar ls so n & T ahv i lzad eh 20 1 0 , Gö r ansso n 20 0 5 a ) . På den kommu n ala ni vån är end ast fe m pro ce nt av chefer na utri kes fö d d a, var a v r unt e n fe mted el a v des sa från l änd er uta n fö r N o r d en eller EU. Grup p en do mi ner ar iställe t de ko m mu nal a organi satio n - er nas ser vice - och lå glö ne y r ken ( T ahvilzad eh 20 0 7 ) . Icke - vä ster lä nd sk a inva nd r ar gr up p er och der as bar n fra mtr äd er på grund av si n sociala po si t- io n i sa mhället so m en för politiken rele vant etnisk minoritetsg ru p p . 5 Äve n o m mi no r itets gr up p er ä r i förgr u nd en i de nna st ud ie , inneb är an a - l yse n a v de ”nya etniciteternas” ( Hall 19 9 6 ) betyd el se i sve ns k po liti k också att de etnis ka ma ktr ela tio ner na fö r stå s so m fo r mad e geno m i nte r - sektio ner na med and r a ma ktst r ukt ur er so m kö n och kla ss ( D e los Re ye s & Muli nar i 20 0 5 ) . Offen tliga ad min istr atö r er me d icke - väster lä nd s k bakgr und , fö r enke l - heten s sk ull här med defi nier a d e so m minoritetsadminist ratörer , är allt så und er r ep r esenter ad e i led and e ko mmu nala ad mini str ati va befattni n gar i relatio n till der as and el a v befo lk ni nge n. Att stud er a der as up p fatt nin g ar om och vill ko r fö r ar b ete i offentli g fö r val tni n g och der as ev entue lla fö r e t - r äd ar skap kan ha rele van s fö r båd e fo r sknin gs fälte t representativ byr å - krati sa mt det bred ar e temat etnicitet och offentlig förvaltning . Det prec i- 26 2 7 ser ad e syfte t med denna av h and li n g är att öka för ståelse n fö r led and e ko mmu nala mi no r itetsad mi ni str atö r er s fö r etr äd ar skap fö r et nis ka mi no r i- tetsgr up p er . Av ha nd lin ge ns f r å geställningar är: 1) Fö r etr äd er led and e ko mmu nal a mi no r itetsad mi nistr atö r er et nis ka mi no r itets gr up p er ? I så fall hu r ? E n bes kr iv ni ng a v led and e ko mmu n ala ad mi nistr atö r er s e vent uella fö r e t- r äd a r skap utvec klar vår fö r stå else fö r hur det ka n ta si g uttr yck. Vid ar e är det av rele va ns fö r vår fö r ståe lse a v o ffe ntli ga ad mi nis tr atö r er s fö r etr äd a r - skap fö r resp ekti ve so cial gru p p at t också frå ga und er vil ka o mstä nd i ghe t - er so m fö r etr äd ar skap fo r ma s. Detta ökar vår fö r ståelse fö r var fö r den so ciala gr up p til l hö r ig hete n ka n ha bet yd else fö r offent liga ad mini str at ö - r er s sätt att ut fö r a sina ar b eten i led med resp ekt ive grup p e r s intr esse n. Det ka n ifr å gasät tas hur u vid a offent liga ad mi ni str atö r er har vilj an att fö r etr äd a grup p er so m de kä n ner en til lhö r i ghet med och vi d ar e om de har hand li n gs utr ym met att ino m r a men fö r si na befat tni n gar en gager a sig fö r grup p en. Ett dels yfte med av h and lin ge n är att utvec kla e n teo r etisk mo d ell fö r var fö r led and e ko mmu na l a mi no r itetsad mi nistr atö r er fö r etr äd er mi n o - r itetsgr up p er . Stud ien s and r a frågeställ ni ng l yd er såled es : 2) Vilka fakto r er fo r mar och har inver kan på hur för etr äd ar sk ap tar sig uttr yc k? Avhandlingen s bidrag och disposition Avhand li n gen tar i k ap itel två avsta mp i at t tec kna e n fö r fö r ståelse fö r ko mmu nala ad mi ni str atö r er s hand li n gs utr ym me oc h fö r etr äd ar skap i det politiska syste met. Vad vet vi o m dessa ad min istr atö r er s hand li ng s u t- r ym me, relatio n med p o litiker och vad säger den t id igar e fo r sk nin ge n o m der as eve ntue lla fö r etr äd ar sk ap ? I k ap itel tre utvec kla s e n a nal ys mo d ell med syf te a tt skap a dj up ar e fö r ståelse fö r fa kto r er so m ha r inver ka n på led and e ko mmu n ala mi no r itet sad mi nistr a tö r er s fö r etr äd a r sk ap fö r mino r i - tetsgr up p er . Anal ys fakto r er so m lig ger til l gr und fö r tolk nin ge n a v det e mp ir is ka mater iale t tas fram mo t bak gr und av li tter atu r en ino m fälte t rep r esentativ b yr å kr ati, ad mi n istr ativ t ha nd lin g sutr y mme sa mt det kriti s ka rea listis ka ra mver ket fö r re latio nen mella n age nts kap och stru kt ur er . Dessa fakto r er rö r sig på tre nivåe r : i nd i vid en, organ isatio nen oc h sa m- hället. I k ap itel fyr a presenter as stud ie ns desi g n och meto d o lo giska ti llv ä - gagå n gs sätt. St ud ie n är upp la gd so m en exp lo r ativ j ä mfö r a nd e fal lst u d ie 27 2 8 av tolv led and e ko mmu nala mino r itetsad min istr atö r er i fe m olika ko mm u - ner . Geno m i nter vj uer med mi no r itetsad mi nistr atö r er , po litiker , a nd r a ad mini str atö r er och fö r eni ng s r ep r esentanter sa mt geno mgå ng a v tid ni n g s - ar tiklar , offe ntli ga do k u ment och and r a käl lo r till ha nd ahåll er denna st ud ie en o mfån gsr i k tolk ni ng a v des sa mi no r i tetsad min istr atö r er s fö r etr äd ar skap ur resp ekti ve ko mmu n s po litis ka sit uatio n oc h sa mhälle liga omstä nd ig he t - er . I kap itel fe m till nio red o gö r s fö r de e mp ir is ka fall stud ier n a uti fr å n d et teo r etiska ra mver ke t. Här presenter as lo kal sa mh älle nas so c iala situa tio n , po litise r in gen av det mån get n iska och et ni ska mo t sätt nin ga r . Vid ar e gö r s en detalj r ik geno mg ån g av mi no r itetsad mini str atö r er na ut ifr ån var och e ns proj ekt, befattni n gar , ma ktr es ur ser och fö r etr ä d ar skap . Kap itlen av sl utas med en a nal ys ut ifr å n anal ys mo d elle n s fa kto r er av de o mst änd ig heter so m fo r mar mino r itet sad mi nis tr atö r er nas eve nt uella fö r etr äd ar sk ap . Geno m anal ys en av för etr äd ar skap et til lha nd ahål ls i k ap itel tio en teo r i om le d and e ko mmu na la min o r itetsad mi nistr atö r er s fö r etr äd ar skap i for m av sj u oli ka fö r etr äd ar p r aktiker och ett symb o li skt fö r etr äd ar skap . Här disk uter as dessa resu ltat i relatio n till tid igar e kun s kap om mino r itet sa d - mi nistr atö r er s fö r etr äd ar skap . För etr äd ar skap e t anal yser as i k ap itel elva uti fr ån fakto r er so m ut v e c kla d es i k ap ite l tre . Anal ysen sät ter fö r etr äd ar s- kap et i ett sa m m an ha ng oc h ökar fö r ståelse n fö r var fö r den mino r itet s e t- nis ka bak gr und e n har rele van s fö r de offe ntli ga ad mini str at ö r er nas inte n t - io ner oc h ha nd li ng su tr ym me att fö r etr äd a . I k ap itel tolv su m mer as a v- hand li n gen s res ultat och åter ko p p las till st ud ien s syfte. H är l yfts en di s - ku ssio n o m för etr äd ar skap et event uella ko nse k ven ser och tre sär skilt i n - tr essan ta resulta t an gåe nd e fakto r er med i nver kan p å för etr äd ar skap et: ad mini str atö r er s pro j ekt, etn o kr ater s befat tni n gar och den i nst itu tio na l - iser ad e rasis men. St ud ien a vsl utas med e n dis ku ssio n o m resulta ten s rel e - van s fö r de mo kr ati n. 28 2 9 Kapitel 2 K o mmunala administratörers handlingsutrymme och föret rädarskap For rep r es ent a t i on to occ ur , bur ea uc ra t s mus t ha ve a sp her e of infl uenc e to tak e ac t i ons tha t r e f l ec t the sp eci f ic va l ues they hol d. Meier & Bohte 2001 :4 57 Den na st ud ie fo ku ser ar på led and e ko mmu n ala mino r itet sad mi nistr atö r er . Vad gö r led and e ko mmu nala ad mi nis tr atö r er och hur sto r t hand li ng su t- r ym me ka n vi för vän ta oss at t de har? På vilket sätt ka n de för etr äd a på basis av sina sociala grupptillhörigheter och vad avses i så fall med ”före t- rädarskap”? Detta kap itel syft ar till att skap a en för fö r ståel se fö r led and e ko mmu nala ad mi nis tr atö r er s hand li n gs utr ym me i de n offe ntli ga po liti ken och begr ep p et fö r etr äd ar skap . Kommuner i det politiska systemet Hur kan vi för stå led a nd e ko m mu nala ad mi nis tr atö r er s infl ytand e i polit i - ken? So m Meier och Bo hte ( 2 0 0 1 ) framfö r är offentl iga a d mini str atö r er s mö j li gheter att utö va i n fl ytand e efter eg na vär d er in gar av gö r and e fö r der as event uella fö r etr äd ar s kap . I k ap itel 1 diskuter ad es at t det administrativa handlingsu trymmet ka n ses so m offe ntli ga ad mi nis tr atö r er s o b er o end e från po liti sk st yr ni n g och där med ma kt a tt påver ka po litike ns ut fo r mni ng. Hand lin g sutr y mme t inneb är att ad mi ni str atö r er sj älva kan avgö r a hur de ut fö r sina ar b etsup p gi fter . Det ta är ett nöd vänd igt och ofr ån ko mli gt i nsla g i den rep r esentati va de mo k r atins st yr e l ses kic k. I den offe ntli ga fö r val t - nin ge n fö r eko mmer e meller ti d mån ga oli ka ad mi nistr ati v a befatt nin gar med olika t yp er a v arb ets up p gifter , a ns var so mr åd e n och befo ge nhe ter . Med en administrativ befattning avses här en ic ke - p ar tip o litis k t kn ute n 29 3 0 po sitio n i offen tli ga orga nisa ti o ner med ber ed and e oc h/eller ver kställa nd e ar b etsup p gi fter . Offent liga administratörer är ett begr ep p so m j ag an vä n - d er syno n y mt med and r a va nl iga begr ep p så so m ”tj änstemän”, ”byråkr a - ter” eller ”ämbetsmän”. Även om samtliga o ffe ntl igt a nstä l ld a ar b etar på upp d r ag av de politis ka par tier na vi ll j ag frå n den na ka t ego r i ute sluta offe ntli gt an ställd a ar b etar e el ler ser vicep er so nal so m e xe m p elvis vår d b i- tr äd en, tekn is k per so nal och lo kalvår d ar e. Det fin n s må nga olika t yp er av o ff e ntl iga ad mi ni str atö r er so m ver kar und er sk ild a fö r hålla nd en och en för ståel se av der as han d ling su tr ym me måste ta hä ns yn till resp ekt iv e ad mi nist r atö r s befatt ni ng, a rb etsup p gi fter och po sitio n i det politis ka syste me t ( J o han sso n 20 1 1 :8 8 ) . En rad fak to r er a vgö r hur sto r t hand li ng su tr ym me offe ntli ga ad mi ni str atö r er har till sitt fö r fo ga nd e och hur de i si n tur välj er att an vä nd a detta ute ft er egna vär d e - r ingar och intr e sse n. En gru nd läg gand e o mstä nd ig het är vil ken t yp a v organisat io n ad mi nistr atö r er n a är ver k s a mma i oc h vil ken fun ktio n den na organisat io n har i det rep r esen tativa st yr el ses kick e t. Vilke n fu nk tio n har då kom mu ner so m po liti s ka org anisat io ner ? Sve ns ka ko m mu ner är lokala sj älvst yr a nd e en heter ino m ramen fö r ett re - p r esentati vt de mo kr ati sk t syst e m. Inter nat io nellt se tt är de sve ns ka ko m- mu ner na befo lk ni ng s mä ss igt sto r a och har relativ sto r ma kt över en v ä - sentl ig del av mä n nis ko r s li v och välfär d , från va gga till grav ( Lid str ö m 20 1 1 :26 6 ) . Ko mmunen fungerar som välfärdsstatens ”förlängda arm” och un ge fä r tre fj är d ed elar av utgi fter na rö r ver ksa mh et er na fö r s ko la, bar no m- so r g, utb ild ni n g, vår d till äld r e, och fu nk tio n shi nd r ad e sa mt ind ivid - och fa milj eo mso r g. Vid sid a n av dessa ver ksa mhe ter fö r eko m mer fri villi ga up p gi fter kri n g exe mp el vis kult ur - oc h när i n g sli v sb efr ä mj and e åtgär d er ( Mo ntin 20 0 7 :3 7 - 3 8 ) . Den ko m mu nala sj älvst yr else n ger ko mmu n er na e n gru nd lag sstad gad rätt att ta ut skatt från si na med b o r gar e f ö r att fi nan sier a sin ver ksa mh et. D e ko mmu n ala beslut sp r o ce sser na är dock ock så ber o - end e av statli g st yr ni n g. Statl iga lagar , fö r o r d nin gar och fö r eskr i fter fö r - b ind er ko mmu n er na a tt ut fö r a ver k sa mhe t utef ter vissa ri ktli nj er . S tatli g resur s fö r d elni ng sätter ra mar n a och ka n ge ko mmu ner na me r eller mind r e hand li n gs fr ihe t i utfö r a nd e av ver ksa mh et. Staten utö v ar också i nfl yta nd e över ko mmu ner na ge no m up p r ättand e av a vtal i spec ifi ka frågo r ( Mo ntin 20 0 7 :47 ) . T ro ts den statli ga st yr ni nge n fi nn s det sto r a mö j ligheter fö r ko mmu nala a ktö r er s prefer en s er att få geno msla g i ut fö r and et av ko m m u - nala up p g if ter . För att f ö r stå var fö r en ko m mu n st yr s so m de n gö r krä vs e n 30 3 1 anal ys a v ko mmu n ala a ktö r er s st yr kep o sitio ner oc h mak tr esur ser ( B äc k & Soini nen 19 9 8 :1 3 ) . P ar tier na, ko mmu no r ga ni satio nen s a nstäl ld a och de lokala i ntr esseo r g a - nisat io ner na är de huv ud sa k liga ko mmu nala a kt ö r er na. De natio ne lla par tio r ganisatio ner na s lokala avd elni ngar do mi ner ar ko m mu np o liti ken. Ko mmu n ful l mä kti ge är det högsta besl uta nd e organet och ko mmu n st yr e l - sen e n for m av ”samlingsregering” (Montin 2 0 0 7 :3 9 ) . Denna ”kvasi - parlamentarism” ( B äc k 20 0 6 ) inneb är att par tier med tillr äc kli gt rö ststö d ingår i st yr el se oc h po liti ska nä mnd er där den st yr and e ma j o r iteten inn e - har ord fö r and ep o sten. T o talt finn s i Sver i ge ru nt 40 000 kom mu np o liti ker ( P er sso n & Öhr vall 20 0 8 ) med över 70 0 00 0 anställd a so m ut fö r ar b ete p å politiker nas up p d r ag. N u mer är t är såled es de ko mmu nal t a nstäl ld a öve r - lägs na po litiker na . Ko mmu ner na s ver ksa mh et har betyd and e ko n sek ve nser fö r sa mhäl let och sp ec ifi kt dess e gna med b o r gar e. Som exe mp el ka n ses grup p en e t - nis ka mi no r itet e r so m i hög gr ad b er ö r s av ko mmu ne ns ge ne r ella po litis ka ver k sa m het så so m vår d , sko la, o mso r g, räd d nin gstj än st o ch stad sp lan e - r ing. Des sa p o litiko mr åd e n av gö r alltså i hög grad olika gr u p p er s levnad s- vill ko r och sit uatio n i sa mh äll et. D et fi n ns oc kså po litiko mr åd en so m mer e ller mi nd r e direkt är rik tad e mo t mi no r itets gr up p er och hanter in ge n a v det so m jag vid ar e ko mmer att benä mna ” d et må nget ni sk a sa mhället ” . Alla fl yk ti ngar har en he mk o mmu n men al la ko m mu ner tar inte e mo t fl ykt in gar . Den ko m mu nala flyktingmottagningen regler as frä mst geno m avtal med mi gr atio n sver ket. F l yk tin gar har do ck e nli gt lag rätt att bo sätt a sig på val fr i ort , vilket ger ko m mu ne n begr änsa t ha nd lin gs utr ym me kri n g mo ttag ni n gen ( B äc k & Soini nen 19 9 8 :9 0 , Qvist 20 0 8 ) . Den ko mmu na la integrationsp olitiken syft ar til l att und er lätta och frä mj a mino r itets gr u p - p er s deltagand e oc h j ä mli khe t i sa mhä llet, e xe mp el vi s ge no m ri ktad e och lagli gt regler ad e in tr o d uk tio n sp r o gr a m till nyan länd a. Int egr atio ns ver k- sa mhet kan rö r a sig o m frä m j and e av mi no r itets gr up p er s etnis ka, k ult u - r ella och reli giö sa ident iteter eller i nsat ser på basi s a v et nis ka grup p er s sp ec ifi ka so ciala til lhö r i ghet so m äld r e, ar b etslö sa, fö r eta g ar e, bar n med mer a ( j fr Bäc k & Soini ne n 1 9 9 8 :1 2 ) . Integr atio ns ver k sa m het kan oc kså var a ge ner ell i den be mär ke ls e a tt den inte sp ec i fi kt riktar sig ti ll mi no r i- tetsgr up p er utan till sa mh äll et so m hel het . F rä mj and et av toler ans och bekä mp n in g av ras is m och etnis k dis kr i miner i n g är exe mp e l på såd an ver k sa mhet . So m ar b etsg ivar e har ko mmu n en sk yld i ghet att rekr yter a 31 3 2 per so na l utan att di skr i mi ner a sö ka nd e på basi s a v kult ur ell, etn is k eller religiö s bak gr u nd . Må n g faldspolitiken regler as idag geno m den över gr i - p and e diskr i mi ner in g slag sti ft nin g e n (2 0 0 8 :5 6 7 ). Lage n st ad gar att ko m- mu ne n i li khet med and r a a rb etsgivar e ge no mfö r a kt iva åtgär d er ino m omr åd e na ar b etsvi llko r , rekr yter in g och löne fr ågo r ( DO 20 0 9 ) . Vid are deltar vissa ko mmu n er i stadsutvecklingsp olitik riktat till bo stad so mr åd en med ef ter satta so ciala fö r hålla nd en, i re gel o mr åd e n där mi n o r itetsgr up p er är över r ep r esenter a d e bland de boend e. Politiken syftar till att mo tver ka so cial ex kl ud er in g och frä mj a lika rätt ig heter och mö j lig h eter att delta i det sve ns ka sa mhä llet. Detta po litiko mr åd e up p r ättas ge no m friv illi ga avtal mella n stat och ko mmu n ( T ed r o s 20 0 8 ) . Dessa fyr a po liti ko mr åd en är direkt ri ktad e till mino r itet sg r up p er eller det mån get nis ka sa mh ället. Ja g defi nier ar dessa so m p olitik för det mån g- etniska . För denna po litik är etnicitet s fr ågo r na ce ntr ala ä ve n o m insat ser inte nö d vä nd igt vi s är ri ktad e t ill mi no r itets g r up p er . Efter so m ver k sa mhe t - er na i nte al ltid är tvi n gand e var ier ar dess inne håll lokalt i ko mmu n er na , ber o end e på vilket po litiko mr åd e so m a vse s ( j fr Broo mé m.f l. 20 0 7 :28 ) . Äve n o m and r a po litiska niv åe r och olika intr esseo r gani s atio ner utö var infl ytand e ö v er ko m mu nala po litiska pro ce sser do miner a s dessa huv u d - sakli ge n a v två typ er a v a ktö r er : po liti ker oc h ad mini str atö r er . När och hur kan led and e ko mmu n ala ad mi nistr atö r er utö va infl yta nd e ö ver dessa pr o - ce sser ? Ledande kommunala administratörers handlingsutry mme Vilka och hur mån ga är de ledande ko mmu nala ad mi ni str at ö r er na? Av de cir ka 70 0 000 ko mmu na nstäl ld a katego r iser ar Sver i ges K o mmu n er och La nd sti ng cir ka 30 0 0 0 individer som ”ledande” och 23 0 00 som ”han d - läggande” personal. Ledande ad mi nistr atö r er i nne f attar a l la che fer so m ”leder och samordnar” verksamhet , frå n ko mmu nd ir e ktö r er till c hefer fö r ens kild a ver ksa mh eter i no m t ill exe mp el vår d , sko la och o mso r g . Han d- läggande admi nis tr atö r er betr aktas so m sa k ku n ni ga e xp er ter med a ns var fö r sa mo r d ni ng, pla ner in g, an al ys och ut vec kl in g av ko mm un ver k sa mhe t - en. De ssa ka n var a j ur ister , str ateger , utvec klar e, e ko no mer , per so nalha n d - läggar e med mer a . 6 Vid ar e till k o mmer 20 0 00 0 till 30 0 00 0 anstäl ld a ino m pro fessio n sgr up p er so m so cia lsekr eter ar e, lär ar e, i nge nj ö r er , sj u ks kö ter s - 32 3 3 kor, arkitekter med flera som kan betecknas som ”närbyråkrater”. 7 I fok u s fö r denna st ud ie är e meller tid de dryga 50 000 led and e och hand lä gga nd e ad mini str atö r er na – ko mmu n o r ganisat io ne ns chefer och experter . Vilket hand li n gs utr ym me har då dess a le d and e ko mmu nala ad min is tr atö r er? Ino m tid i gar e fo r sk ni n g o m le d and e ko mmu nala ad mi nistr at ö r er s han d - lin gs utr ym me visar båd e sv ens ka och inter natio nella stu d ier att dessa ad mini str atö r er ofta har ett av gö r and e hand li n gs utr ym me i for ma nd e och fö r ver kl iga nd e av ko mmu n al po litik. Anled n in ge n till detta har visat s var a den när a oc h ö ver lap p and e i nter akt io ne n mella n led a nd e po litiker och ad mini str atö r er , vil ket står i kontr ast ti ll den va nli ga fö r estäl lni nge n o m att det råd er vattentäta sko tt mel lan po litis ka och ad min istr ati va akt ivi teter . I no m ko mmu np o liti ke n har d et vi sats att det ka n var a svår t att hål la isär po litiker s och ad mi ni str atö r er s ro ller och att det där fö r fin ns en gråz o n fö r vad som kan anses vara ”politik” respektive ”förvaltning” ( Mo ur itzen & Svar a 20 0 2 , Svar a 19 90 , 20 01 , 200 6 b , 200 6 a , Nalb and ian 19 8 9 , 200 6 , j fr Hö gb er g 20 0 7 :2 8 - 4 4 ) . Baser at på en rad st ud ier om hur led and e po liti ker och ko mmu n en s hö gs ta che fer sj älva fö r står o ch uttr yc ker si na relatio ner ut vec klar Svar a (2 0 06 b ) en mod ell so m ka n a nvä nd as fö r att beskr i va po liti ker s oc h ad m i - nistr atö r er s i nter aktio ner : den komplementära arbetsfö rdelningsmodellen . Mo d ellen ut går från att det fi nn s e n dist in ktio n i a n s var s fö r d elnin ge n so m har sto r bet yd el se fö r hur ad mi nistr atö r er och po liti ker up p lev er att de för håller sig till var a nd r a. D e resp ekter ar var a nd r as fo r mella fu nk tio ner och ans var so mr åd en och acce p ter ar att det till var j e ro ll fin ns ti llhö r and e vär d er ingar . När po litiker sj älva ti llfr å gas av Svar a o m des s a vär d er in gar , so m li kna s vid fö r p l i ktelser , fra mfö r s vär d et av att resp ekte r a ad mi nis tr a - tö r er s pro fessio nella ko mp ete ns, bid r ag och de ad mi ni str at iva pro ce sse r - nas inte gr itet. Ad mi ni str atö r er up p ger at t de resp ek ter ar po litiker s do min e - r and e ställ nin g. Sa mtid i gt a n ser de sig ha ett a ns var at t fö lj a lagen, al l- män hete ns bästa och de n de m o kr atiska pro ce sse n sa mt att a ger a eti skt och med pro fessio nell i nte gr itet ( S var a 20 0 6 b :10 8 2 ) . Dessa fö r p l iktel ser bid r ar till att hanter a sp än nin ge n me llan ko n troll och delegering från po litike ns sid a och o bero ende och hänsyn stagande från ad mi nistr atio nen s sid a m e - nar Svar a . På så sätt är de t rel evant att tala o m en fa kti sk ski lj elinj e mella n ”politik” och ”administration”, åtminstone utefter respektive aktörers up p fatt ni ngar . 33 3 4 Men Svar a po än gter ar oc kså att par ter na bes kr i ver si na ar b etsup p gi fter so m i prakti ke n över lap p and e. Po litiker har up p sikt ö ver och ka n i nvo l - ver a si g i ad mi ni str atio ne n och ad mi ni s tr atö r er na en gager ar sig i politi k s - kap and et. De två par ter na ut ö var inf l yta nd e över och blir i det dagliga ar b etet ömse sid ig t ber o end e av var and r a . De får på så sätt över lap p and e fu n ktio ner ( S var a 20 0 6 b :10 8 2 ) : [ A] dmi ni s tr a t ors acc ep t the cont r ol of el ec t ed off i c i a ls and elec t ed o f - f i ci a ls resp ec t wha t admi ni s t ra t ors do and ho w the y do it. At the sa me time ther e is int er dep en de nc y and rec i p r oc a l inf l uenc e bet ween elec t ed off i ci a ls and admi ni s t r a t ors who fil l dis t i nc t but over l a p p i ng rol es in pol i c y and admi ni s t r at i on . (Sva r a 20 06 b: 10 82 ) Den ko mp le me ntär a mo d ellen är en för enklin g av e n ko mp l ex so cial rela t- io n so m ka n var ier a över tid och ru m. De n fö r med lar en gener ell bild av relatio nen mel lan po liti ker o ch ad mini str atö r er på ab so lut hö g sta nivå i ko mmu no r ga ni satio n e r . Mo d ellen fra mfö r ock så att de två par ter na han t e - r ar en balansa kt so m ka n l uta åt båd a håll. Ib land kan po litiker ha star kt infl ytand e och ibland ka n ad mi nistr atö r er var a do miner a n d e. I and r a sit u - ationer kan det uppstå ”död lägen” då varken politiker eller administratörer har nå go t infl yta nd e över vad so m händ er ( Svar a 20 0 1 :1 7 9 ) . Svar a menar att b alanse n up p r ätthåll s ge no m de ova n nä mnd a vär d er ing s fö r p liktel ser na som likt ”lä mplighetslogiker” ( j fr Mar ch & Ol sen 19 8 9 ) stru ktur er ar bet e - end et i för valt ni n gen. Mo t bakgr und a v detta är det releva nt att när mar e fö r stå hur led and e ko mmu na l a ad min istr atö r er s ha nd l i ng s utr ym me kan var ier a och vad de i praktike n kan ar b e ta med . Leda nde ko mmu na la ad min ist ra t ö re rs arbet suppg if t er Gener ellt vi sar fo r sk ni n g om relat io ne n mella n led and e po litiker och chef sad mi ni str atö r er i sven s k ko mmu n fö r va ltn in g att en över lap p and e ro ll fö r d elnin g e nli gt den ko mp le me ntär a mo d ellen är vid ha nd en ( Hö gb er g 20 0 7 :1 5 7 - 1 63 , No rell 19 8 9 , Solli & Cre går d 20 0 8 ) . Led and e ko mmu nal a ad min istr atö r e r s ar b etsup p gi fter kan do ck va r ier a avsevär t vil ket fö r svår ar mö j lig heter na att fö r ut säga ett sp ec ifi kt mö nster a v a kti v i - teter . Det fi n ns fär r e st ud ier so m beskr i ver vad led and e ad mi nistr atö r er i praktike n g ö r när de anvä nd er sitt ha nd lin g sutr y mme. D enna l itter atur 34 3 5 do mi ner as a v st ud ier so m mät er ad mi ni str atö r er nas och po li tiker s up p fat t - nin gar o m resp e kti ve age r and e. När sve ns ka ko mmu nc he fer sj älva får beskr i va vad de gör , anser de si g var a invo l ver ad e i den polit iska pro ce sse ns alla ste g , menar Hö gb er g ( 2 0 07 :1 9 4 ) . De initierar frågo r geno m att ha infl yta nd e över den po litiska dago r d nin gen s inne håll. De påver ka r po litiker s ver kli g hets up p fatt ni ng geno m att fö r se de m med pro b lemb ild er och ko nse kve nsb eskr i vni n gar i beredningen av besluts und er l ag där pro b lemet mo t iver as geno m att fö r e - slå vad so m är ö ns kvär t att gö r a och hur det bör gör as me st effe kti vt. A d - mi nistr atö r er na verkställer oc kså besl ut och u tvärderar des s ut fall. Ad m i- nistr atö r er na blir mo t bak gr u n d av detta båd e rea kti va gen te mo t po liti ker s krav oc h ön s ke må l och p roaktiva geno m at t de är dela kti ga i for muler i n g- en av vad so m ska gör as. Mo ur itzen oc h Svar a k ate go r iser ar i si n inter natio ne lla stud ie o m ko m- mu nc he fer s sj älv up p fattad e ar b etsup p gi fter tre di me n sio ner av ak tiv iteter : p olicy - innovation , rådgivande till politiker och klassiska administratör s- u p p gifter . Akti vite ter ino m ra men fö r p olicy - innovation är f or muler i ng a v idée r och visio ner , initier i ng av nya pro j ekt, resur s in sa mli ng från exter na par ter och säker ställ ni ng at t de ssa an vä nd s e ffe kti vt , sa mt a tt var a up p d a - ter ad om med b o r gar na s synp un kter . R ådgivande aktivi tete r består av att tillha nd ahål la i nte b ar a j ur id is ka, e ko no mis ka och and r a te k nis ka råd , utan också po litis ka råd till po liti k er . Geno m de n råd gi vand e fu nkt io ne n bid r ar ad mini str atö r er till att säker stä lla ett smid i gt besl uts fatta nd e och info r mer a po litiker o m besl ute ns inne hå ll och ko nse k ven se r . De klassiska adminis t- ratörsu p p gifterna inne håller a rb etsled nin g och st yr ni n g av den ad mi nis t - r a tiva organi satio ne n, ut vec kli ng a v imp le men ter in gs - och a rb ets meto d er , regeltr o gen het och e ko no mis k ko ntr o ll ( Mo ur i tzen & Svar a 20 0 2 :1 10 f. ) . Sve ns ka ko m mu nc hef er up p f attar i högr e grad att de ägna r sig åt polic y - inno vatio n oc h mi nd r e åt de kl assis ka ad mini str atö r sup p g ifte r na (ib id ) . Äve n and r a stud ier o m sve n ska ko m mu nd ir ektö r er visar att en bet y- d and e del up p fattar si na ar b etsup p gi fter so m att ”stå för det inn ovativa” geno m at t fo r muler a idée r och visio ner sa mt frä mj a och stö d j a nya pro j ekt i ko mmu ne n. En sto r and el ko mmu nc he fer an ger också att det ingår i der as up p gi ft a tt var a i nfo r me r ad om med b o r gar nas stånd p u nkter ( So lli & Cregår d 20 0 8 , j fr Källstr ö m & Soll i 19 9 7 ) . Ag neta Blo m ( 1 9 9 4 ) me nar at t ko mmu nala c he fer har en ce nt r al fu n ktio n och o fta ett fö r vå nan svär t ö ve r - tag gen te mo t po litiker i politis ka pro ce sse r . Även Len nq vi st Li nd én 35 3 6 ( 2 0 10 ) , so m beskr i ver ko mm unala c he fe r so m e n allt mer pro fessio n s li k yr ke skat e go r i , menar att de tillska nsar si g mer ma kt på beko stnad av pol i- tiker na s . Hon menar att de kommunala cheferna tenderar att ”lägga polit i - k e n tillrätta” genom att bland annat samla resurser för att utöva inflytande efter eg na vär d er in gar o m hur ko mmu ne n ska skö tas. I en kla ssi sk stud ie o m politi ker s i nf l yta nd e över trafi k fr å go r stud er as ad mini str atö r er s och po liti ke r s fa kti ska akt ivi teter . Där ko ns tater as att po litiker har sto r a svår i ghe ter att på allvar st yr a och påver ka den ver ksa m- het so m fo r me llt li gger und er der as ko ntr o ll. Detta frä mst p å gru nd av att de saknar i n s yn i ver k sa mhe ten ( B r un sso n & Jön sso n 19 7 9 :1 3 2 ) . I b e- skr i vn in ge n av ad mi nistr atö r e r nas a ger and e fra mko mmer a tt de påver kar olika är end en s utfo r mn in g, beslut o ch ge no mfö r and e. Istä l let fö r att var a de so m a vgö r i nr ikt ni nge n på ärend en te nd er ar po litiker att få rollen so m ”defensiva granskare” (ibid). Ovan ståe nd e stud ier visar allt så att led and e ko m mu nala ad mi nistr atö r er kan ha för vå na ns vär t sto r t inf l yta nd e på den ko mmu nala p o litike n. Äve n om ko m mu nc hefer s och a nd r a t yp er av högr e ad mi ni str atö r er s akti viteter inte är e xa kt li kad ana , ka n vi för vä nta oss att ad mi nistr atö r er i che f - eller exp er tp o sitio n äg nar si g åt li kna nd e sys slo r . Detta inneb ä r s ys slo r so m inte bar a är kla ssi skt ad mini st r ativa uta n ock så up p gi fter so m gö r ko m m u - nala ad mini str atö r er till pro akti va ak tö r er i den politis ka pro ce ssens alla steg. Ad mi nistr atö r er s eg na up p fatt ni ngar o m si n roll och delakti g het i beslut sp r o ce sser kan vis ser li g en var ier a ber o end e på befattn ing oc h vi lke n t yp av ver ksa mhe t de arb etar med ( No r ell 19 8 9 :13 3 ) där l ed and e ad m i - nistr atö r er so m har väld i gt sto r inter ak tio n med po liti ker ka n tän kas få mer över lap p and e ro ller än a nd r a. Ad mi ni str atö r er med ce ntr al a över gr ip and e ar b etsup p gi fter ka n också a kti ver as i a nd r a t yp er a v syss lo r än ad mi nis tr a - tö r er ino m ett sp ec if ikt ver ks a mhe tso mr åd e där de senar e mö j li gen äg nar sig åt a kti viteter och driver i nt r essen relate r a d e till den sp ec i fi ka ver ksa m- heten, till e xe mp el bud geten fö r en e ko no mic hef, per so nal fr ågo r fö r en p er so nalche f och st yr nin ge n av sko lo r na fö r en utb ild n in gsc he f. För att ra ma in led and e ko mmu nala ad min istr atö r er s var ier a nd e ar b etsup p gi fter ytter li gar e ka n det var a releva nt att ta hä n s yn till tre o m stä n d igheter . 36 3 7 Tre inramande omständigheter Störr e delen av kun skap e n o m led and e ko mmu nala ad min ist r atö r er s han d - lin gs utr ym me b yg ger alltså p å stud ier so m gö r s uti fr ån de högs ta ko m- mu nc he fer nas sit uatio n. Frå g an är o m and r a led and e ad mi nistr atö r er s hand li n gs utr ym me är jä mfö r b ar t med de hö gsta ko m mu n ala che fer na s? Äve n o m den komplementära arbetsfö rdelningsmodellen kan arg u me nt e - r as var a gälland e i relatio ne n mella n led and e po litiker och ad mini str atö r er , är det onekl ige n så att led and e ko mmu n ala ad min istr atö r er fo r tfar and e ka n ha vitt skild a ar b ets up p gi fter och där m ed hand li n gs utr ym m e att fö r etr äd a på basis av si na so ciala grup p t illhö r ig heter . Istäl let fö r att sk ap a en för fö r - ståelse fö r den e xa kta var iatio nen i de olika ar b etsup p gi fter so m kan fö r e - ko mma och vil ka ko nse kve ns er detta kan ha för det ad mini str ativa ha n d - l in gs utr ym met, välj er j ag att ta häns yn till tre o mstä nd i ghet er so m ra mar in ko mmu nala c he fer s och e xp er ter s ha nd lin g sutr y mme : lagstiftningen , befattningens innehåll och styrsystemen . För det för sta snä vas ko m mu nala ad mi ni str atö r er s akti vitet er in av lag- s tiftning och den kon stitutionella ordningen i svens ka ko m mu ner . Re g e - r ing sfo r men fast ställer en upp sättn in g all män na princip er so m ska prägla ar b ete i offent lig fö r val tni n g : op ar tiskhet, sakli g het, li khe t infö r lagen, lagb u nd en het, resp ekt fö r männi s ko r s li ka vär d e, fri het och vär d ig het, fö r eni ng s fr ihet, de mo nstr atio n sfr i het sa mt fö r ver k liga nd e t a v de mo kr ati n s idée r . Vid ar e styr s offe ntli gt fö r valt nin g sar b ete av bland annat fö r val t - nin g slage n, o ffe ntli g hets - oc h sekr ete ssla ge n, ko m mu nalla gen och my n - d ighet sfö r o r d ni nge n. De ssa la gar utgö r över gr ip and e ra mve r k fö r offen t - liga ad mi nistr atö r er s ar b ete b åd e vad gä ller all mä nna mak tb efo ge nheter , rutiner fö r är end eha nter in g och and r a akti viteter . För ko mmu n er na är också sp ec ial lag sti ft nin g so m e xe mp el vi s so cial tj änstla gen, sko llage n, milj ö b alken oc h plan - oc h b yg gla gen cen tr ala ( B eng tsso n 20 1 0 :13 1 , j fr Mo ntin 20 0 7 :4 4 ) . Dessa lagar tvin gar ad mi nistr atö r er att ag er a ino m vi ssa ra mar , även o m det for tfar an d e fin ns ett hand li n gs utr ym me. Exa kt hur ad mini str atö r er påver kas av lagst ift ni n gen var ier ar ber o end e på vilke n ver k sa mhet so m är i fok u s . För det and r a har po litiker ett fo r mellt ö ver tag i för hålla nd e till led and e ad mini str atö r er efter so m de ans var ar fö r rekr yter in g och instru ktioner eller avtal som formar befattningens innehåll . Po litiker bestä mmer vad ad mini str atö r er na ska gö r a båd e geno m a tt skap a riktl inj er fö r hela organ i - 37 3 8 satio ner s fo r mella fu nkt io ne r och mer sp ec ifi ka per so nli ga up p d r ag ( No r ell 19 8 9 :2 6 8 ) . I och med att orga nisatio nen av ko m mu ner na s hö gsta led nin g i nt e är regler ad i lag kan relatio nen me llan po litiker och ad mi ni s t- r atö r er mej sla s ut lo kalt och a rb etsfö r d elnin ge n i stället påve r kas a v var i e - r and e info r mel la i nsti tut io ner ( J o nsso n & Ar nell 20 0 6 :1 50 ff. ) . Led and e ko mmu nala ad mi nistr atö r er s ar b etsup p gi fter och ar b etssät t kan så led es var ier a och definier as gener el lt be r o end e på vilke n t yp av befattn in g de har i vil ke n fo r m a v ver ksa mh et i resp ektive orga ni satio n. För det tredj e fo r mas ad mi nist r atö r er s aktiviteter a v olika sty rsystem , det vill sä ga orga ni sato r is ka ar r ange ma ng fö r hur ver k sa mhet er na och lö s - nin ge n av pro b lem ko o r d iner as ino m sp ec i fika po liti ko mr åd en . Detta ra mar i sto r a drag in hur led and e ad mini str atö r er geno mf ö r sina ar b et s- up p gi fter . St yr s ys te me n ka n delas up p i två idea lt yp er : moderna och tra d- it ionella ( j fr Olsen 20 0 6 ) . T rad itio nella st yr s yste m har Web er s legalb yr å - kr atis ka idea lt yp med beto ni n g på hier ar ki e r oc h top - d o wn - st yr n in g so m mo d ell . De trad itio nel la st yr s yste me n präglar fra mfö r allt den fö r sta och and r a ge ner atio ne ns po litiko mr åd en ( j fr H ed l und & Mo nt in 20 0 9 :1 4 - 1 8 ) . För sta gener atio nen s po litik hand lar o m rättss taten s ko n s o lid er ing och etab ler and et av politis ka och civila rätti g heter . Ad mi ni str at ö r er so m ar b e - tar med dessa o mr åd en ar b eta r und er t yd liga hier ar kis ka fo r mer med lag - och regelt il lä mp a nd e ar b etsup p gifter , ti ll exe mp el i no m do msto lar , po li s - väse nd e och räd d ning stj änst. Den and r a ge ner atio ne n bestå r av välfär d s - p o litiken s i nst itut io ner ; ti ll e x e mp el utb ild ni ng s - , so cial - , ar b ets mar k nad s - och regio nalp o liti k. Här präglas st yr s yste me n också a v tyd liga regler , hier ar kier , ko ntr o lli ns tan ser och fra mfö r allt en o mfatta nd e resur stilld e l - nin g oc h b ygga nd et a v star ka ins tit utio ner so m sko la, vår d , omso r g och so cialtj änst (ib id ) . Mo d er na st yr s yste m kä n netec kna s av två för val tni n gsp o liti s ka refo r mer ; New Public Management (NPM) och det so m kalla s fö r g overnance eller interaktiva styr system . NP M fra mhä ver det privata fö r etag et so m idea l- mo d ell fö r fö r valt nin ge ns ar b ete. Den a nd r a gener atio nen s väl fär d sp o l i- tiska ver k sa mheter ge no ms yr as idag av ko nk u r r en sut sätt ni ng och mar k - nad sli ka st yr s yste m ( Se lf 19 9 3 ) , exe mp elv is må lst yr ni n g, ko ntr akt sst y r - nin g och infö r and e av be stä llar - u tfö r ar mo d eller ( B äc k 20 0 0 , Ro mb ac h 19 9 7 ) . Som en ko nse kve n s av NP M - r efo r mer har an ställ ni ng s fo r mer na i den ko mmu n ala ad mini str ati o nen ind i vid ual iser ats , vil ket med fö r t att de n ens kild a ad mi nis tr atö r ens ha nd lin gs utr ym me vid gat s ino m ra me n fö r 38 3 9 ver k ställa nd et av de mål so m politiker satt up p . De så kalla d e s trategi ko n - to r en, van lig tvi s und er ko m m un st yr el se ns fö r valt ni ng, i n vo lver as i a g e n- d asättand e och mål fo r muler and e ak tiv iteter mer ä n de e nskild a fac k fö r - valt nin gar na ( j fr No r ell 200 7 ) . Den and r a mo d er na refo r me n ka n benä m- nas g overnance eller interaktiv samhällsstyrning ( j fr Hed l und & Mo nt in 20 0 9) . Ino m ra me n fö r den hä r ty p e n av refo r me r l uckr a s den trad itio nella legalb yr å kr atis ka orga nisat io n en s grän ser up p mel lan det offe ntli ga och privata, mella n fö r valt ni n g, po litik och det civila sa mh ället ( Rho d es 19 9 7 , Sor ense n & T or fin g 20 0 7 ) . Inter akt iva st yr s yste m är va nl iga i no m den tredje gene rationens politiko mr åd en so m bland a nna t i nne fattar ut vec k l - ing s - , kli mat - och de mo kr atip o litik och delar av det mån get nis ka. Inter a k- tiva st yr s ys te m präglas a v e n a mb itio n a tt i no m ra men fö r befi ntli ga res u r - ser b yg ga up p kap ac itet att lösa gi v na pro b le m. Fr ågo r na, e ller per sp ekt i- ven, kä n netec k nas a v att de har vä xt fra m ino m e n frag m enter ad stat lig fö r valt ni ng, lös ko p p lad e från den par la mentar i ska st yr ni n gs ked j an och dess trad itio nella mo tsä ttn in g ar . Istället är det sa mfö r stå nd , par tner skap s - byggande oc h ”samarbetspolitik” som står som modell för arbetssättet ( Hed lund & Mo nti n 20 0 9 ) . Mod er na st yr s yste m kan skap a friar e ro ller fö r ad mi nistr atö r er att ino m ra men fö r up p d r aget fin na l ö sni ngar på pro b le m. Ad mi nistr atö r er bli r mi nd r e ber o end e av for mella hier ar ki er , regler och pro ced ur er och kan fö r lita si g mer på sin e ge n krea tivitet fö r att fi nna lös nin g ar på aktuel la pro b lem. At t skap a par tner s k ap och samver ka med and r a aktö r er båd e ino m och uto m det offen tli ga kan var a centr ala ar b etsgi fter ( Mo ur itzen & Svar a 20 0 2 :2 2 3 ff. , Bar tho ld sso n 20 0 9 ) . Att påver ka a ktö r er ver ksa m ma ino m and r a po litiko mr åd en kan ock så bli centralt för dessa ”nya” adm i - nistr atö r er ( j fr No r ell 20 0 7 ) . B land an nat dis k ur si va och ko mmu n ika tiva st yr i nstr u ment med syf tet at t omfo r ma fö r eställ nin g s vär ld a r ho s st yr a nd e aktörer och institutioner förväntas ”leda till önskvärda handlingsinrik t - ningar” ( Hed lu nd & Mo nti n 20 0 9 :2 2 ) . Styrning sker ofta genom ”projek t- politik”: tidsbundna och begränsade tillskott av resurser från nationella o ch inter natio ne lla orga nisati o ner . Arb ets up p gi fter na fö r a d mini str atö r er so m ar b etar i no m dessa o mr å d en är ofta att ko o r d iner a pro j ekt, sa mla i n resur ser och fin na lö sni n gar på hur a nd e meni n gen i pro j ekten ska le va kvar i den re gulj är a ver ksa mh eten ( ib id :2 3 ) . T ill skill nad f rå n de trad itio n - ella st yr s yste me n ka n mo d er n a st yr s yste m fö r vä ntas skap a ad mini str ati va 39 4 0 akti viteter med inr i kt ni ng på nätver ks - och par tner skap sb yg ga nd e ino m och uto m ko mmu no r gan isatio nen. För att summer a vad ad mi ni str atö r er kan gö r a i ko mmu n ens led and e p o sitio ner så ka n vi allt så fö r v änta oss at t det var ier ar i hög grad ber o end e på resp ektive ad mi nistr atö r s ar b etsup p gift. Enl igt den k omplementära arbetsfö rdelningsmodellen ka n det för vä ntas att led and e ad mi nistr atö r er är invo l ver ad e i den politi ska pro ce ss en s alla ste g där de inte bar a är rea ktiva utan också pro aktiva ge nte mo t po litiker . Vid sid an a v klas s iska ad mi nis t - r atö r ss ys slo r so m till exe mp el att ar b etsled a orga nisat io nen s a nstäl ld a ägnar de si g ock så åt polic y - i nno vatio n oc h råd giva nd e t ill po litiker i frågo r a v båd e ad mini str ati v och po litis k ar t. Lagstiftningen , de ind iv id u - ella befattningarnas innehåll och styr systemen är o ms tä nd ig heter so m ra mar i n led a nd e ko m mu nala ad mini str atö r er s a kti viteter . V ad de led and e ko mmu nala ad mi ni str atö r er na mer detalj er at äg nar si g å t daglige n ka n var ier a av sevär t. De t är dessa o mstä nd ig heter so m sätter ra mar na fö r hur en led and e ko mmu na l mino r itetsad mini str atö r ka n fö r etr äd a mino r itet s - gr up p er . Vad vet vi då vid ar e om hur led and e ko mmu nala a d mini str atö r er kan a nvä nd a s it t ha nd lin gs utr y m me fö r att fö r e tr äd a en gr up p ? Vad gör ledande kommunala administratörer när de företräder? Inna n vi tar oss an den na fråg a ka n det var a lä mp li gt at t def inier a begr e p - p et fö reträdarskap . Rep r esentatio n sb egr ep p et är ett av sa mhäll svete n - ska p en s me st över b ela mr ad e begr ep p ( P o llack 20 0 7 :88 ) . Bar a i no m sta t s - veten s kap lig litter at ur har fler a ver k beskr i vit tillä mp ni n gar och tillhand a - hållit vid ar eut vec kli ngar a v b egr ep p et (se t.e x. Pitki n 19 6 7 , Birch 19 7 2 , Mansb r id ge 20 0 3 , Do vi 20 0 7 ) . Vid ar e anvä nd s oc kså begr e p p et frekve nt i filo so fis ka och so cio lo gi s ka a nsat ser fö r att fö r stå hur bild er och fö r estäl l - nin gar (rep r esentatio ner ) ska p as av till e xe mp el mä n nis k o r och grup p er (se t.e x. Hall 19 9 7 , Spivak 20 0 2 ) I denna stud ie ko m mer begr ep p et att tilläm p a s i led med litter atur en ino m fälte t rep r esentati v b yr å kr ati so m dess vär r e i nte he ller tillha nd ahå ller en tyd li g defi nitio n. I no m fältet är det vanliga st att till ä mp a Mo sher s ( 1 9 68 :1 2 - 1 3 ) definition av representation som skiljer mellan en ”aktiv” o ch en ”passiv” aspekt. Med ”passiv” representation avser Mosher i nd iv i - dens ”demografiska” eller sociala grupptillhörighet . Med ”aktiv represe n- 40 4 1 tation” avse s det so m en ind i vid g ö r i syfte att när var and e gö r a en ens kild grup p s i ntr ess e n en lig t fö lj and e definit io n: [P] r es s for the int er es t and des i r es of thos e wh o m he is pres umed to rep r es ent , whet her the y be the wh ol e peop l e or so me se g me nt of the peop l e . (Mos her , 1968 ) Distinktionen och definitionen mellan ”passiv” och ”aktiv” representation är en a v de van liga ste teo r et iska ut gå ng sp u n kter i stud ier av o ffe ntl iga ad mini str atö r er s fö r etr äd ar ska p . Utgå ng sp u nk ten i må nga a v de s sa stud ier (se kap itel ett) är att fi nna e n ” länk” mellan ”passiv” och ”aktiv” represe n - ta t io n. Detta i nneb är m ed a nd r a ord hur uvid a det fin ns ett sa mb a nd mellan ad mini str atö r ens so ciala gr u p p tillhö r ig het och den ne s a g e r and e fö r att fö r etr äd a resp ektive grup p . Upp d elnin gen mellan en ”passiv” och en ”aktiv” aspekt av representa t- io nsb egr ep p et ka n do ck i fr å ga sättas . För det fö r sta kan det var a oklar t vad so m kval ificer a s so m a kti v re p r esentatio n: är det när ens kil d a ad mi ni str a - tö r er med ve tet ar tik uler ar en grup p s i ntr esse n eller är det för st när ar tik u- ler and et har med fö r t påtagli ga fö r d elar fö r grup p en i olika pro ce sser s ut fall ( Saltzste in 19 7 9 :4 7 1 ) ? Fö r det and r a kan det som T ho mp so n (1 9 76 :2 0 3) påp ekar prob lema tiser as hur u vid a akt iv rep r ese ntatio n i ntr ä f - far när mi no r itetsad mi nistr atö r en gö r so m en maj o r itet av mi no r itets gr u p - p er na vill, eller o m ha n eller ho n ager ar i led med si n e gen över t ygelse o m vad som ligger i gruppens ”verkliga” intresse. Tho mpson definierar själv akti v rep r esentatio n so m när en ha nd lin g ökar en grup p s väl fär d , status eller med fö r and r a fö r d elar , eller avsak nad av nac kd elar , till tillhö r and et av en gr up p . För det tred j e kan up p d eln i n gen me llan en p assi v och a kti v di men sio n a v rep r esen tatio n i för valt ni nge n i fr åga sätta s ef te r so m när var o n i sig, uta n att ad min istr atö r er med vetet gö r någo t , kan påve r ka organisa t - io nen s pro ce sser och åstad ko m ma ut fall i politike n so m gy nnar re sp ekti ve so ciala grup p ( Li m 20 0 6 :2 0 3 ) . Offen tliga ad mi nistr atö r er s f ö r etr äd ar skap kan också def i nier as i led med begr ep p et ”advocacy” (fö r svar and e , befr ä mj and e eller ka mp fö r nå - go t eller nå go n) . Hend er so n ( 1 9 78 ) sär skilj er me llan de symb o li ska a s - p ek ter na a v a fr o a mer ika ns ka ad mini str atö r er s ege ns kap er och der as fa k - tiska tala nd e och ha nd land e i led med att stö d j a en grup p s i n tr essen , vi lket han de fin ier ar so m ad vo ca c y : 41 4 2 When bla c k admi ni s t ra t ors act i vel y pur s ue the int er es t s of bla ck urba n commu ni t i es in the urb a n proc e s s, the y are als o enga gi ng in ad voc a c y. [ …] The conc ep t of advoc a c y, ther ef or e, def i nes beha vi or s whi c h are dis t i ngui s ha b l e from sha ri ng a rac ia l or soci al ident i t y wit h a pol it i ca l or admi ni s t r a t i ve cons t i t uenc y. Th es e beha vi or s inc l ude sp ec i fi c a c - t i ons t ak en by an ad voc a t e to purs ue or to imp l e ment pol i c y pref e r - enc es arti c ula t ed by per s ons or group s on whos e beha l f the advoc a te ac ts . ( Hender s on 19 78 : 70 ) Ad vo ca c y ka n i led med Hend er so ns reso ne ma n g defi nier as so m en ad m i - nistr atö r s handlingar som strä van at t full fö lj a en sär s kild gr up p s ar tik ul e - r ad e ”policypreferenser” . Äve n denna defi nit io n akt uali ser a r T ho mp so ns pro b lematiser a nd e kri n g gr up p er s ar tikuler ad e i ntr esse n oc h ad mi ni str at ö - r er s up p fatt ni n g o m grup p e r s intr es sen. Begr ep p et a d vo ca cy fö r eko mmer även i a nd r a sa m ma nha n g so m et t ko nce p t fö r hur o ffent lig a ad mi nistr at ö - r er so m e xe mp e lvi s stad sp lan er ar e ( David o f f 19 6 5 ) , so ciala r b etar e ( Eze ll 19 9 1 ) och ko mmu nd ir ektö r er ( Mo ur itzen & Svar a 20 0 2 ) ager ar fö r att gyn na en a nnar s mi ss g yn nad grup p . Jag defi nier ar här fö reträdarskap so m offentliga administratörers in- ten t ion och medvet n a handlande för att utifrå n sin sociala grup p tillhöri g- het gyn na en viss gru p p s levnadsvillkor. På så sätt syftar stud ie n till at t fi nna en ”länk” mellan administratörens sociala gr up p t illhö r ig het och dennes ak tiv iteter i led med grup p ens i ntr es sen i för valt ni n gen. Att a ger a so m fö r etr äd ar e kan enli gt d enna de fin itio n i n neb är a att i Hend er so ns men in g ful lfö lj a red an ar tiku l er ad e intr esse n. D et ka n ocks å sa mstä mmi gt med T ho mp so n i n neb är a att a d mini str atö r er ute fter eg na up p fattn in gar och anal yser ut sta kar och full fö lj er målsätt ni n gar so m fö r vä ntas gyn na gr u p - p ens le v nad svi llko r . Vad vet vi då o m led and e ko mmu na la mi no r itetsa d - mi nistr atö r er s fö r etr äd ar skap fö r mi no r i tets gr up p er ? U ppdra g att fö re t rä da Ko mmu nala ad mini str atö r er kan ha för etr äd ar skap fö r olika so ciala gru p - p er inb yg gt i sina be fatt nin ga r utan att sj älva till hö r a den grup p en . Dessa ad mini str atö r er kan ha befatt nin gar ino m ver ksa mh eter so m häl so fr å go r , so cialt ar b ete, j ämstäl ld het ell er anti - d i skr i mi ner in g s ar b ete. No r ell menar att så kal lad e ”serviceadministratörer” som arb etar när a klie nter i när b y r å - kr atin , so m lär ar e och so ciala r b etar e , har en te nd en s att up p f atta si na ro ller 42 4 3 i för valt ni nge n so m fö r etr äd a r e fö r ”svaga och andra so m ber ö r s av ver k - samheten”. Norell benämner dessa administratörer so m ”klientaktivister” o ch me nar at t de ofta vä lj er att en gager a si g i lokala intr esse - och ak tio n s - gr up p er ( No r ell 19 8 9 :2 65 - 2 6 6 ) . Även Eze ll ( 1 9 9 1 ) visar att so ciala r b etar e kan up p fatta si g s o m fö r etr äd a r e fö r sina klienter s intr es sen båd e i relatio n till e ns kild a i nd ivid er och i mer över gr ip and e po litis ka frågo r . Även ko mmu nd ir e ktö r er kan up p fa tta fö r etr äd ar skap et so m e n d el av sina a r- b etsup p gi f ter . Mo ur itze n och Svar a ( 2 0 0 2 :8 4 - 8 5 ) menar att ko mmu nd ir e k- tö r er i olika väster lä nd s ka de mo kr atier ka n up p leva sig ha e tt a ns var att företräda ”svaga” grupper som annars har svårt at t gö r a sin rö st hö r d i sa mhället . Företr äd ar skap et ka n allt så va r a inb akat i vis sa offe ntli ga a d mini str at ö - r er s befattni n gar , m e n ak tiv it eten behö ver inte var a ett resultat av att a d - mi nistr atö r en sj ä lv har sa m m a so ciala grup p till hö r ig het so m den gr up p den up p le ver si g fö r etr äd a. H är kan en parallell dras till ”femokraterna”, d e fe mi nist is ka och ofta kvi n nli ga b yr åkr ater so m var en del av den a u- str a lien sis ka kvi nno r ö r else n ( Eisen stei n 19 9 6 ) . Geno m att fö r vand la si n akti vis m till befatt ni ngar ino m o ffe ntl ig fö r va ltn in g fic k d essa kvin no r ett ad mini str ati vt ha nd li ng s utr y m me att fö r b ättr a kvi n no r s ställni n g i sa m- hället. Lik na nd e befattni n gar fi nn s i Sver i ge ge no m ad mi ni str atö r er ver k- sa mma so m j ä m ställd he tsa ns v ar iga. Ofta är dessa ad min istr atö r er kvi nno r so m i sin be fatt ni ng har ett sp ec ifi kt up p d r ag att ver ka fö r j ä mli khe t me l- lan kö ne n, vil ket ka n inneb ä r a ett fö r etr äd ar skap fö r k vi n no r ( Li nd ver t 20 0 1 , Ber gq vist 20 0 4 :1 3 6 ) . Att beva ka och fö r sö ka gyn na situatio nen fö r en sär sk ild gr up p i sa mhälle t blir då en del av den for mel la ar b etsup p gi f - ten so m ad min istr atö r . Ino m den sve ns ka inte gr atio n s - och må n gfald s- ver k sa mhete n kan så kallad e ”etnokrater” 8 reso ner as ha e tt spec ifi kt up p - d r ag att ver ka fö r att stär ka mi no r itets gr up p er s ställ ni ng i sa mhället och mån get ni sk j ä mli khet. Des sa befattn in gar i den ko mmu n ala fö r val tni n gen kan såled es ha ett inb ygg t fö r e tr äd ar skap so m i nneb är ett fo r mell t up p d r ag att ver ka fö r ett må nget ni skt j ämli kt sa mhäl le, att frä mj a mi no r itets gr u p - p er s rättigheter , deltaga nd e i sa mhälle t och po liti k . D et ta inneb är alltså inte att dessa ad mi ni str atö r er fö r etr äd er på basis av egna grup p till hö r i g - heter eller identiteter , vil ket ä r kär nan i teo r i n o m e n rep r esentat iv b yr å - kr at. 43 4 4 M ino rit et sa d minist ra t ö re rs fö re t rä da rska p T eor ier om offen tli ga ad mi ni str atö r er s fö r etr äd ar skap fo r muler as vanl ig t - vis so m tend e nse n att anta olika ”företrädarroller” ( se t.e x. Ro se ntha l & Bell 200 3 , Seld en 19 97 , Mar tinez 19 9 1 ) vilket i syn ner het gäller tid igar e stud ier o m ko mmu n ala mi no r itetsad mi ni str atö r er s fö r etr äd ar skap ( T hur - lo w Bren ner 20 0 9 , Bradb ur y & Kello ug h 20 0 8 , Kar nig & McClai n 19 8 8 , Hend er so n 19 7 8 ) . Vad det faktiskt innebär att anta en ”fö reträdarroll” var ier ar do ck. Hend er so n ( 1 9 7 8 ) delar up p mi no r itetsad mini str atö r er s fö r etr äd ar skap i två kate go r ier : p ro fessionellt och samhälleligt . Det pro fes si o nella fö r etr ä - d ar skap et defi nier as so m min o r itetsad mi nistr atö r er s benä ge nhet a tt driva frågo r i led med afr o - a mer i ka ns ka grup p er s intr esse n i bef attni nge n so m ad mini str atö r er . Detta fö r etr äd ar skap kan rö r a si g o m att för etr äd a gru p - p ens per sp ektiv i ko n fer ense r och i arb etet med and r a ad mini str atö r er , po litiker och bet yd else f ulla b eslut s fattar e. De n sa mhällel ig a asp ekte n a v för etr äd ar skap et hä n visar til l hur mi no r itetsad mi nistr atö r e r na en ga ger ar sig fö r gr up p ens intr e sse n gen o m att ti ll e xe mp el do ner a pe ngar t ill mi n o - r itetsgr up p er s organisat io ner eller delta i strej ker , demo n str atio ner och and r a akt io ner so m gr up p ens organisat io ner ar r an ger ar . He nd er so n vi sar i en en kät und er sö kni n g o m ad mi nist r atö r er i stö r r e a mer i ka ns ka städ er att mi no r itetsad mini str atö r er i högr e ut str äc k ni ng än a nd r a ad mini str atö r er up p ger att de en gager ar si g i e tt sa mhälle lig t f ö r etr äd ar skap fö r afr o a mer i - kan ska orga nisat io ner s intr es sen. Han visar också att nä s tan häl fte n av mi no r itetsad mini str atö r er na är med le m mar i svar ta pro fes sio nso r ga ni sa t - io ner och sy m p at iser ar med organisat io ner na s målsät tni n g ar . Dessa må l- sättn in gar gä ller att driva fråg o r med målet att min ska ras is m, dis kr i min e - r ing och und er r ep r esentatio n en a v mi no r itets gr up p er i offen tli g fö r val t - nin g oc h att ver ka fö r e n öka d besluts fatta nd e ro ll fö r mi n o r itetsad mi nis t - r atö r er . Äve n Brad b ur y oc h Kello u gh ( 2 0 0 8 ) visar i e n e nkätu nd er sö k n in g a tt afr o a mer i kan ska led a nd e ko m mu nala ad min istr atö r er i högr e grad än and r a ad mi nistr atö r er delar a fr o a mer i kan ska med b o r gar es attit yd er oc h vär d er ingar i politis ka frå go r . De menar att dessa mi no r itet sad mi nistr at ö - r er i högr e grad än a nd r a är villiga att anta en ”företrädarroll”. Denna roll inneb är att de på oli ka sätt ut tr ycker e n vilj a att ver ka fö r fö r b ättr ing a v den afr o a mer i kan s ka grup p en s sit uatio n i sa mhälle t ge no m att bland an nat 44 4 5 var a l yhö r d a fö r grup p en s i nt r essen, a np as sa offe ntl i g ser v icep r o d uktio n till grup p ens beho v och ö k a der as deltaga nd e i politi k en. Bena vid es ( 2 0 06 ) menar ock så att ko m m und ir e ktö r er med lati na mer ika ns k bak gr u nd uttr yc ker en vilj a att anta en för etr äd ar r o ll geno m att ver k a fö r att stär ka den latina mer i kan ska grup p en s eko no mis ka och so ciala ställ nin g i U S A. Brad b ur y, Kel lo u gh och Hen d er so n defi nier ar li kt Seld en (1 9 9 7 :14 5 - 1 4 6 ) och Mar tinez (1 9 9 1 :5 1 - 5 5 ) mi no r itetsad min istr atö r er s fö r etr äd ar r o l- ler so m fö rväntade handlingsmönster. M ino r itet sad mi nis t r atö r er s ben ä - g en het att fö r etr äd a mä ts på så sät t ute fter der as rea ktio n på ett a ntal på för ha nd fo r muler ad e enkä tfr å g o r . Dessa frågo r gäller bland a nnat hur u vid a de info r mer ar , stö d j er , up p mu ntr ar eller på ett mer inte n siv t sätt fö r etr äd er po licyfö r sla g, res ur s fö r d elni n g, i nsti tut io nell fö r ä nd r ing och j ä mli ka pr o - ce d ur er so m gyn nar mino r itet sgr up p er i organ isatio nen s ver ksa mh et. He n - d er so ns (1 9 7 8 ) fö r etr äd ar ro ll inkl ud er ar äve n mi no r itetsa d mini str at ö r er s sa mhällel iga en ga ge man g och relate r ar fö r etr äd ar skap i stö r r e grad t ill afr o a mer i kan ska grup p er s ar t ik u ler ad e intr es sen. De t fi n n s äve n st ud ier so m defi nier ar fö r etr äd ar r o llerna ge no m a nd r a meto d er . Kar nig och McCla in (1 9 8 8 ) so m a nal yser a t se x led a nd e ko mmu nala mi no r i tetsad mi ni str atö r er s eg na ber ättelser me nar att ad mi n istr atö r er na up p lever sig ha ett ans var och ibland en skyld i g het att ingr ip a fö r att fö r - b ättr a mi no r itetsgr up p er s sit u atio n i sa m hället. I nte mi nst up p lever mi n o - r i tetsad mi ni str atö r er na att detta är en för vä nt ni ng so m fi nn s bland mino r i - tetsgr up p er i städ er n a . Kar n ig och McClai n tol kar mino r itet sad mi nistr at ö - r er nas fö r etr äd ar skap ute fter Wahlke s ( 1 9 6 2 ) teo r i om olika rep r esenta t - ionsstilar: ”förtroendemän” o ch ”delegater” ( sve ns k över sä ttni ng i T ab o r m.f l. 19 8 1 :5 2 5 ) . För tr o end eman ne n (t he tr ustee) är var ken bu n d en a v par tier s eller med b o r gar es öns ke mål uta n fö lj er egna öv er t ygel ser och princip er . De tycker sig ha rä tt att defi nier a ha nd li ng sli nj er och över tala aktö r er med a vv ika nd e åsi kt . På ett lik na nd e sätt me na r Kar nig och McClai n att mino r itet sad mi nistr atö r e r na fö r etr äd er mi n o r itetsgr up p er s intr es sen ut i fr å n si na e g na vär d er ingar och o md ö men sa mtid i gt so m de strävar efter att fö r a en dialo g med mi no r itets gr up p er : The [ mi nor i t y ad mi ni s t r a t ors] wer e not elec t ed and thus are not tru s- t ees . [ …] Moreo ver , the pos i t i ons the y hol d def i n e the sc op e of thei r aut hor i t y and limi t the area s in whi c h a trus t ee rol e is pos si bl e. None wa s hir ed by the minor i t y communi t y [ …] and none wor k s exc l us i vel y 45 4 6 for minor i t y cit i z ens . Yet all indi ca t ed tha t they per s ona l l y fel t a r e- s p ons ib i l it y to ma k e a dif f er enc e by th ei r pres enc e. As min or i t y a d- mi ni s t r a t ors , they ass ume d a res p ons i b i l it y to pro mot e eq ua l i t y an d op en ca r eer and hir i ng op p ort uni t i es for minor i t y group me mb er s . ( Ka r ni g & Mc Cl ai n 19 88 :1 44 ) So m “förtroendemän” uttrycker min o r itetsad min istr atö r er na enli gt Kar ni g och McCla in en kä nsla av ti llhö r ig het med mi no r itetsb ef o lkni n gen och drivs av en per so nli g vilj a att fö r b ättr a mi no r itets gr up p er s levnad s vil lko r . Hu vud målet med fö r etr äd ar sk ap et tolkas var a ökad j ämlik h et i utfall och ökat i n fl ytand e i besl uts fat tan d e pro ce sser . Dessa må l fö r v er kliga s e nli gt Karnig och Mc Clain med hj älp av 14 ”nyckelstrategier”. Dessa strategier inneb är bla nd a nnat att ar b eta bako m kuli sser na o ch fungera som ”tale s - personer” mellan minoritetsgrupper och de offen tli ga organi satio ner na geno m att på ver ka och skap a po litik och pro ce d u rer; fungera som ”kan a - ler” som överbryggar klyftan mellan minoritets - och ma j o r itetsgr up p er geno m att stär ka mi no r itets g r up p er s acce ss till bes lut s fatt ar e; mo tver ka negat iva ste r eo t yp er av mi no r itetsgr up p er ; sp r id a info r mat io n, no mi ner a kand id ater , stö d j a och up p muntr a a nd r a med ar b etar e och anstäl ld a, fö r - hind r a dis kr i miner i ng oc h ök a tillä mp nin ge n av positi v sär b ehand li ng fö r ind ivid er med mi no r itetsb ak g r und i syf te att öka mi no r itet sgr up p er s a c- ce ss till o ffe ntli g a nställ ni n g ( Kar nig & Mc Clai n 19 8 8 :1 52 ) . T hur lo w Brenner (2 0 0 9 ) utv ec klar en an no r lu nd a ro llt yp o lo gi fö r hur mi no r itetsad mini str atö r er ka n fö r etr äd a i no m den ko mmu nal a fö r val tni n g - en. G eno m fa llst ud ier av 16 latina mer ik a ns ka kv in nli ga ad mi nistr atö r er i olika po sitio ner i amer i ka ns k a ko mmu n fö r valt nin gar har ho n tagit del av mi no r itetsad mini str atö r er nas ber ättelser o m a kti viteter i den ko mmu nal a fö r valt ni nge n i led med att fö r etr äd a latina mer i ka ns ka min o r itetsgr up p er . När va r o n i organ isatio ner na med veta nd egö r mino r itet sad mi nistr atö r er na om o klar heter i ad min istr ati v a regler , no r mer och pro ce d ur er i ver ksa m- heter med releva ns fö r de la tina mer ika ns ka grup p er na, menar T hur lo w Brenner . Detta kan e xe mp elv i s gäl la brister i spr åk - oc h ko m mu ni katio n s - p o licy, o mo ti ver at hö ga sp r åk kr av fö r an ställ ni ng i ser vice y r ken i organ i- satio ne n eller i gno r er and et a v pro b lem so m rö r bo stad so mr åd en där lat i- na mer i ka ner hu vud sakli ge n le ver . Mino r itet sad mi ni str atö r er nas a kti viteter i led med att för änd r a dessa no r mer bid r ar enli gt fö r fa ttar en til l att öka tillgä n gli ghete n a v o ffe ntl ig ser vice oc h ar b etstil lfäl len fö r mino r itet s- 46 4 7 grup p en. Fra mfö r allt bid r ar de till att öka offent liga orga ni satio ner s up p - mär k sa mhet på pro b lem oc h intr es sen so m fi nn s i bosta d s o mr åd en där latina mer i kaner ko nce ntr er as. Mino r itetsad min istr atö r er na fun ger ar enli gt Brenner so m e n lä nk me llan mi no r itets gr up p er nas beho v o ch ko mmu no r - gani satio nen s ak tö r er och proce sser . Geno m att skap a ko al itio ner me llan offe ntli ga organi satio ner och de t civila sa mhälle t i olika frå go r skap as ett utr ym me fö r mi no r itets gr up p ens rö ster att hö r as i de o ffe ntl iga pro ce sse r - na vil ket på ver kar de frå go r so m ta s up p på den politi ska a gend a n och de beslut so m fa ttas. Thur lo w Bren ner me nar att mino r itetsad min ist r atö r er nas fö r etr äd ar skap uttr yc ker si g ge no m a nta gand et av tre oli ka ro ller , ber o end e på ind ivid e ns relatio n till organi satio ne n s insti tut io ner , vil ket ho n defin i er ar so m dess stru kt ur er och no r mer . Hän s yn tas också till de kvin nli ga a d mini str atö r e r - nas be nä ge nhet att ar ti k uler a gen usp er sp e kti v i resp ekti ve po lic yin tent io n - er . A ktivisterna driv s a v e n st ar k vilj a att fö r etr äd a och fö r a fra m gen u s - p er sp ektiv. De är ber ed d a att ut mana i nstit utio ner fö r att sk ap a fö r d elar fö r det latina mer i kan ska mino r ite tssa mhä llet ge no m a tt skap a nya pro gr a m, sa mla res ur ser och sä ker ställ a i mp le me nter in g fö r att mö ta beho v so m fi nn s bland lati na mer ika ner i städ er na. B ro b yg garna skap ar ko alitio ner och nä tver k oc h fungerar som pragmatiska problemlösare och ”kulturella mella nhä nd e r” i syfte att förena behov och i ntr es sen bla nd mi no r itet s - gr up p er med ko mmu no r gani satio ne ns no r mer oc h pro ce d ur er . De har också e n hög grad av ge n us m ed vetna strate gier . I n stitutionalisterna håller sig frä ms t til l orga nisat io ne ns regler och no r mer oc h klas s is ka ad mini str a - tö r sup p gi fter . V id beho v a ge r ar de för att för änd r a instit utio ner fö r att anp assa s till mino r itet sgr up p er s intr e sse n men detta gö r s med lä g r e g e - nu s med vete nhe t ( T hur lo w Brenner 20 0 9 :8 4 4 - 4 6 ) . Äve n o m det sa kna s ku ns kap o m mi no r itetsad mi ni str atö r er s fö r etr äd a r - skap i Sver i ge kan slut satser i någr a få st ud ier fu n ger a so m vä gled ni n g . Bäc k och Soi ni nen (1 9 9 8 ) ha r stud er at i nva nd r ar gr up p er s mö j li gheter a tt driva po litiska kra v och få gehö r fö r dem i ko m mu nala bes lutsp r o ce sser . De fi nner at t så kall ade ”etniska tjänstemän” med utländsk bakgrund kan fungera som ” mellanhänder” för invandrares intressen och krav p å fle r - sp r åkig ä ld r eo mso r g och he m sp r åks und er v is nin g i oli ka ko m mu ner ( B äc k & Soi ni nen 19 9 8 :1 5 8 ) . Likt yd igt fin ner Ro d r igo Blo mq v is t (2 0 0 5) , so m egent lige n sö ker e fter inva n d r ar p o litiker s fö r etr äd ar skap fö r invand r a r - gr up p er , att tj änste män med fins k bak gr u nd ager a t som ”resurspersoner” 47 4 8 fö r fi ns ka fö r eni ngar s kra v på fi ns ksp r åki g gru nd u tb ild ni ng . Dessa mi n o - r i tetsad mi ni str atö r er ku nd e va r a he msp r å k slär ar e, ps yko lo ge r eller led and e ad mini str atö r er . Ho n pekar på att för u tsätt ni n gen fö r att den fi ns ksp r åk iga sko l fr åga n sk ulle fö r as up p på dago r d nin g och nå fra mgå n g i besl utsp r o - cessen var att gruppen hade ”representanter” i kommunförvaltningen ( Ro d r igo Blo mq vis t 20 0 5 :2 09 ) . Dessa stud ier i nd iker ar at t mi no r itetsa d - mi nistr atö r er i Sver ige ka n a ger a so m fö r etr äd ar e geno m att rea ger a på krav oc h i ntr es sen so m driv s av mino r itet sgr up p er . Ad m inis tr atö r er nas när var o i för valt ni nge n ger dem mö j lig het att l yfta fr å go r och öka l yhö r d - het fö r mino r itet sgr up p er nas öns ke mål i politis ka pro ce sser . Sa mma ntage t kan vi från o va nståe nd e st ud ier dra sl ut satse n att mino r i - tetsad mi ni str atö r er kan fö r etr äd a mi no r itets gr up p er i ko mmu nal fö r val t - nin g. K ri ter ier och de fin itio ne r av vad detta fö r etr äd ar skap består av var i e - r ar do ck . De olika r o llb egr ep p en up p l yser oss o m att mi no r it etsad mi nis tr a - tö r er vill fö r etr äd a mi no r itets gr up p er me n a tt det ta uttr yc k er sig på olika sätt . T eo r ier na till fö r begr än s ad ku ns kap o m hur för etr äd ar skap et tar si g uttr yc k i den sven s ka ko mmu nala fö r valt ni nge n. Att på för hand ut gå från att dessa ro llb egr ep p också är gälla nd e i de n sve ns ka ko nte xten ka n ut e - sluta a nd r a fö r ståelser fö r hur fö r etr äd ar skap et ka n ta si g uttr yck. Sammanfattning Led and e ko mmu n ala ad mi nis t r atö r er är betyd else fulla a ktö r er i det pol i- tiska sys te me t och har geno m sina befatt nin gar i den ko mmu nala orga n i- satio ne n påtagli ga mö j lig heter att påver ka mi no r itets gr up p er s lev nad sv il l - ko r . Ef ter so m ar b etsf ö r d elni n gen mel lan led and e po litiker o ch ad mi ni st r a - tö r er kan ses so m ko mp le me n tär kan vi för vä nta oss att res p ektive a ktö r s ak ti viteter ö ver lap p ar var and r a. Ko mmu nala ad mi nis tr atö r er har där fö r po tentiellt bet yd else f ulla mö j ligheter att fö r etr äd a mi no r itets gr up p er i syfte att fö r b ättr a der as levnad svill k o r i led med eg na vär d er ingar och up p fatt ni ngar o m det politis ka . T idigar e stud ier frå n US A har visat a tt mino r itet sad mi ni s tr atö r er kan up p fatta si g sj älva fö r etr äd a mi no r itets gr up p er vi lket va nli gtv is sa m ma n - fattas i olika ”företrädarroller” . H ur mi no r it etsad mi nistr atö r er s fö r etr äd a r - skap fö r mi no r itets gr up p er ka n uttr ycka sig i sve ns k ko m mu n fö r valt ni ng ska und er sö kas vid ar e i de nna st ud ie mo t bak gr u nd a v de n tid igar e fo r s k - nin ge n. 48 4 9 Kapitel 3 Under vilka omständigheter formas företrädarskapet? The ap p r opr ia t e ques ti on is les s whet her a link exi s t s tha n under wha t circ ums t a nc es it exi s ts . Thompson 197 6: 213 Den tid i gar e fo r s kn in ge n visar att mi no r itetsad mi nistr atö r er i b land vill oc h kan fö r etr äd a mi no r itets gr up p er . Men vad vet vi o m de omstä nd i gheter so m fo r mar detta fö r etr äd ar sk ap ? Hur ko mmer det si g att mino r itetsad m i - nistr atö r er fö r etr äd er mi no r ite tsgr up p er ? I detta kap itel tecknas den teo r e - tiska refer e nsr a m so m ko m me r att ligga till gru nd fö r anal ys en av av han d - lin gen s and r a fråge ställ ni ng : Vilka fakto r er fo r mar och ha r inver ka n på hur för etr äd ar skap et tar sig uttr yc k? Utgå ng sp u nk ten i d etta kap itel är tid igar e teo r etiska och e mp ir is ka stud ier so m ta git si g an denna fråga. H är utvec kla s också nya per sp ekti v på fa kto r er so m har inver ka n på ko mm u - nala mino r itet sad mi ni str atö r er s inte ntio ner och hand li n g sutr y mme att fö r etr äd a mi no r itets gr up p er . Dessa fa kto r er ko mmer sed an att lig ga till gru nd fö r anal yse n av det e mp ir iska mater ialet. Analysmodellens utgångspunkt Varfö r sk ulle o ffe ntl iga ad m inis tr atö r er vilj a f ö r etr äd a grup p er so m de tillhö r och identi fier ar sig med ? Und er vilka o mstä nd i gh eter skap as ett hand li n gs utr ym me fö r detta fö r etr äd ar skap ? Med denna stud ie vill j ag utvec kla fö r ståe lse n fö r de omstä nd i gheter so m fo r mar offen tli ga ad m i- nistr atö r er s fö r etr äd a r skap ge no m att stä lla den gru nd lä g gand e frå gan : var fö r fö r etr äd er offe ntl iga a d mini str atö r er grup p er so m de tillhö r ? So m utgå n gsp un kt fö r den na di sk u ssio n och a nal ys av det e mp ir iska ma ter ialet anvä nd er j ag två tongi vand e ar tiklar so m und er 19 7 0 - talets US A ut vec k - lad e ett ramver k fö r att fö r stå de fakto r er so m har inver ka n på mino r itet s- 49 5 0 ad mini str atö r er s fö r etr äd ar s ka p fö r mi no r itets gr up p er . Dessa ramver k har var it ton gi vand e i e fter fö lj and e st ud ier o m offent liga a d mini str atö r er s fö r etr äd ar skap . Ada m W. Her b er t ( 1 9 7 4 ) tillh and håller i sin artikel The Minority Adm i- nistrator: Pro blems, Pro spects, and Challenges en teo r etisk dis k uss io n om de oli ka ro llfö r vä nt nin gar so m mö ter mi no r itetsad mini str atö r er i den a mer ika ns ka fö r va ltn in ge n. H er b er t menar a tt alla mi no r itetsad mi nistr at ö - r er mo t bakgr und av sitt go d a sa mve te bö r ställa sig två gru nd läg ga nd e och besvär liga frågo r : Vil ket ansvar har j ag gente mo t mi no r itets gr up p er och vi lke n ro ll ska j ag spela i sträva n at t skap a ett o ffent lig t st yr e so m är lyhö r t fö r hela be fo lk ni nge n s beho v? I över väga nd et av d essa mo r ali s ka sp ö r s mål ko n fr o nter as mi no r it etsad mi nis tr atö r er enlig t Her b er t med mi ns t sex oli ka ”roll förväntningar” med kra ft a tt a vgö r a vad den ens kild a mi n o - r itets ad mi ni str atö r e n vill och kan e fter str äva. De ssa kraf ter är 1) syste met s krav so m st yr de anstäl ld as betee nd e geno m belö nin gar och san ktio ner , 2) ”traditionella” rollförväntningar på minoritetsadministratörer som medför att de oftar e rekr yter a s til l bef attni ngar med an svar att ar b et a med so ciala frågo r eller direkt ge nte mo t mi no r itets gr up p er . Her b er t menar att dessa befattn in gar te nd er ar att sa k n a den mak t so m kräv s fö r att få till stå nd fö r änd r in gar i sa mhäl let och fyller i stället fu nk tio ne n so m symb o l is ka åtgär d er fö r att mi ns ka den so ciala oro n i sa mhället . Vid ar e menar Her b er t att mi no r itetsad mini str atö r er påver kas a v 3) påtr yck ni n gar från ko lle go r , vil ket påver kar mi no r itetsad mi nistr atö r en s betee nd e efter so m i nd ivid er vill var a so cialt acce p ter ad e på arb etsp latsen , 4) mino r itet sgr up p er s fö r - vänt ni n gar och fö r måga att a rtiku ler a si na intr e sse n fö r mino r itetsad m i - nistr atö r er , 5) egna per so nli g a hän gi v else r till mi no r itets gr up p er sa mt 6) egna per so n liga a mb itio n e r och ege ni ntr es se rö r and e kar r iär , tr yg g het med mer a ( Her b er t 197 4 :5 60 ) . Her b er t , so m a nal yser ar afr o a mer ika ns ka ad min istr atö r er s när var o , är kritis k till a tt mino r itet sad mi n istr atö r er tend er ar att ha mna i positio ner där båd e organisatio n och med b o r gar e fö r vä ntar si g att de ska för etr äd a mi n o - r itetsgr up p er s intr es se n. I sj älva ver ket me nar ha n att des s a aktö r er sak nar den nö d vänd i ga makte n fö r att få ige no m bes lut i politi ska pro ce sser , vil ket ka n skap a fri ktio n ge nte mo t båd e över o r d nad e och med b o r gar e. Her b er ts ramver k fö r fö r ståel s en av mi no r itetsad mini str atö r er s fö r etr äd a r - skap i o ffe ntl ig fö r valt ni n g ha r haft sto r i nver kan på e fter fö lj and e attit y d - und er sö kni n gar av mino r itet s ad mini str atö r er där de olik a r o llfö r vän tni n g - 50 5 1 ar na visat s ha releva n s (j fr M ur r a y m. fl. 19 9 7 , 19 94 , Mar tinez 19 9 1 , He - nd er so n 19 8 8 ) . Äve n T ho mp so n s ar tikel (1 9 7 6 ) Minority Grou p s In Public Bureaucr a- cies – Are Passive and Active Representation Linked? har haft sto r i nve r - kan på for sk ni ng sfä ltet rep r esentat iv b yr å kr ati ( Me ier 19 9 3 , j fr Seld en 19 9 7 :11 5 , Do lan & Rose nb lo o m 20 0 3 :1 1 4 ) . T ho mp so n fra mfö r frå n ett skep ti skt per sp ekti v ett a ntal fak to r er so m kan mo t ver ka mino r itetsad m i - nistr atö r er s fö r etr äd ar skap . Ad mi nistr atö r er so ciali ser as ofta in i orga ni sa t - io ner s kul tur er och ro llfö r vä nt nin gar vil ket T ho mp so n mena r kan fö r änd r a symp atier so m mi no r itetsad mi nistr atö r er ha ft fö r mino r i tetsgr up p e r vid intr äd e till organi satio ne n. Detta menar ha n blir sär ski lt påtagli gt i organ i - satio ner s hö gr e hier ar kier efte r so m mi no r itets gr up p er är krafti gt und er r e - p r esenter ad e i led and e befattningar . Påtr yck ni ngar frå n ko ll ego r och and r a fo r mer a v sa nk tio ner i or ga n isatio ne n kan oc kså fö r hi nd r a hand li n gs u t - r ym me att fö r etr äd a. Vid ar e menar T ho mp so n at t mi no r ite tsad mi nis tr at ö - r er kan up p le va osä ker het kri n g målet med fö r etr äd ar skap et: v il ka må l bö r fu llfö lj as och med vil ka med el up p nås mino r itet sgr up p er s intr es sen ? M i- no r itets gr up p er s intr esse n ka n var a icke - ar ti kuler ad e eller i kon fli kt med var and r a (ib id :2 0 4 - 0 5 ). Men i en över sik t av litter at ur en vi sar T ho mp so n att fö r etr äd ar skap et lik väl fö r eko mmer och utvec k lar fe m h y p o teser so m kan ha inver ka n på hur u vid a när var o n av mi no r i tetsad mini str a tö r er ko m- mer att led a till att de för etr äd er mi no r itets gr u p p er . Han menar att det är mer tro li gt att mino r itet sad mi nistr atö r er fö r etr ä d er när 1) mi no r i tets gr u p - p er är mob iliser ad e och ar t ik u ler ar sina i ntr es sen, 2) mi no r itet s ad mi nis tr a - tö r e n har en befatt ni ng var s ver ksa mhet har en upp enb ar inve r ka n på m i - no r itets gr up p er s välb e fi nna nd e, 3) det finn s fö r e ni ngar fö r mi n o r itetsa d - mi nistr atö r er i orga nisat io ne n, 4) mi no r itetsad m i nistr atö r e r ar b etar til l- sa mma ns och slut li ge n 5) mi no r itetsad mini str atö r e n ar b etar i när b yr å kr a - tin e fter so m dessa befatt ni n gar skap ar ett stö r r e han d li n gs u tr ymme (ib id : 20 4 - 2 0 5 ) . Var ken Her b er t eller T ho mp s o n gr und ar sina mo d eller i e gna e mp ir i s ka stud ier , m e n so m nä m n t s ova n har teo r ier na visat s ha e mp i r isk releva n s i and r a stud ier . En und er sö k ni ng o m f råga n o m mi no r itetsa d mini str atö r er s fö r etr äd ar skap ka n där fö r i nte igno r er a dessa teo r ier . I och med att båd e Her b er ts och T ho mp so ns te o r ier utvec klat s i det a mer ika ns ka sa m ma n- han get fö r 40 år sed a n kan d et do ck var a akt uellt a tt ut vec kla ra mver ke n om e n för ståel se ska skap as fö r ko mmu nala mi no r itets a d mini str atö r er s 51 5 2 fö r etr äd ar skap i Sver i ge . Mi n avs ikt är att med hj älp av ytt er ligar e teo r e - tiska ver k t yg och e g na syste mati ska e mp ir is ka ia ktta gelse r ut gå från He r - b er ts och T ho mp so n s teo r ier fö r att utvec k la en ana l ys mo d e ll där fakto r er med po tentiell i nver ka n på för etr äd ar skap et identi fier a s uti fr ån de n sve ns ka ko nte xten. Indiv id, org a nisa t io n och sa mhä lle Hur ka n vi för stå och fö r klar a offe ntli ga ad mi ni str atö r er s ager and e i o f- fen t li ga orga nisat io ner ? Båd e T ho mp so n och Her b er t vill med sina teo r e - tiska mo d eller fö r klar a vad so m fo r mar mi no r itetsad mi nistr atö r er s inte n t - io ner och ha nd lin gs utr ym me i organi satio ner . För klar i ngar av ind i vid er s inte ntio nal itet oc h hand li ng s kr aft prägla s i sto r utstr äc kn in g av vil ket per s - p ektiv so m anlä g gs på relati o nen mella n mä ns kli gt a gent skap och sa m- hället s begr ä nsa nd e och mö j liggö r and e stru kt ur er . Mån ga sa mhä lls v e te n- skap li ga teo r ier er b j ud er per sp ektiv på den na relat io n ( se La yd er 19 9 4 , Peter s 20 0 5 fö r över sikt ) . Be r o end e på an la gd a per sp ekti v fo r ma s ock så fö r ståelse n fö r vad so m har inver kan på ind i vid er s mö j lig heter att ager a ute fter egna i nten tio ner . Min avsik t är inte att här tillhan d ahålla en g e - no mgr ip and e anal ys a v dessa per sp ektiv. Men fö r den argu men tatio n so m fö lj er kan det var a releva n t att utt yd a t vå vanl iga per sp ek tiv och dess ko n - sek ven ser fö r de sl ut satser so m dras. O m for skar e n från ett metodologiskt individualistiskt per sp ektiv nä r mar sig fråga n o m mi no r itet sad mi n istr at ö - r er s fö r etr äd ar skap sku lle sa m hälleli ga str uk tur er so m be gr änsar mä n skl ig hand li n gs kr aft utelä mna s i an al yse n . O m for s kar en där e mo t välj er att se på pro b lemet från ett metodologiskt kollektivistiskt per sp e kt iv sk ulle ind i - vid er s ha nd li ng skr a ft fö r stå s so m e tt resu ltat av sa mhälle ts e ller organisa t - io ne n s mater iel la och kult ur ell a stru ktur ( Ar cher 19 9 5 :3 3 - 6 4 ) . Jag me nar att Her b er ts och T ho mp so ns teo r eti ska mo d eller lik so m hela teo r in o m rep r esenta tiv b yr åk r ati var ke n gru nd ar sig på ett ind iv id uali s t - is kt eller ko lle kti vist is kt per s p ektiv på relatio n e n me llan a gent och str u k - tur . Det i mp licita an taga nd et fö r teo r in är istället att offe ntli ga ad mi nistr a - tö r er är kap ab la att fo r ma eg n a inte ntio ner och a tt o msätta d essa i hand li n g med kra ft att på ver ka såväl organisat io n so m sa mhälle. Detta sker inte und er o mstä nd ig heter so m a d mini str atö r er na sj älva valt och i nte heller utan a tt begr än sas a v ma ter iella, so ci ala och kult ur ella strukt ur er . Det fi nn s anled n in g att t yd li g gö r a detta antagand e fö r att vid ar e kun na u t- 52 5 3 vec kla oc h an vä nd a begr ep p och teo r ier so m ka n bid r a till fö r ståelse n a v offe ntli ga ad mi ni str atö r er s fö r etr äd ar skap . Den na stud ie utgår från den analytiska dualism som den brittis ka so ci o - lo gen Mar gar et Archer ( 1 9 9 5 ) utvec klat fö r att begr ip li gg ö r a relati o nen mella n stru kt ur er och age nt sk ap . Archer tar a v stånd från båd e ind ivid ua l - is m och ko lle kti vis m ge no m att se str u ktur er oc h a genter so m sep ar ata onto lo gis ka ni våe r i det socia la so m i sa msp el med var and r a har kra ft att påver ka skee nd e n i sa mhälle t . Sa mhä llets ver k sa mma fak t o r er innefa ttar enligt Archer dess ” str u ktur er ” och dess ”människor”. Sa mh ället har e nli gt Arc her olika e gen skap er oc h krafter så so m so ciala stru kt u r er : mä ns kli ga relatio ner , ro ller , po sitio ner och instit utio ner sa mt kulturella stru kt u r er so m mo t svar ar teo r ier , idée r och disk ur ser . Mä n nisko r har för Archer kraft att påver ka sa mh ället geno m att de besitter ett agent s kap , det vill sä ga att de geno m si n i nte ntio nali tet, refle xiv itet, kä nslo li v och ha n d ling skr a ft har fö r må ga att på ver ka si n omvär ld (j fr Archer 20 0 0 , 20 0 3 b , Per sso n 20 0 8 :39 - 4 9 ) . 9 Sa mhället s män nis ko r och stru ktur er är sär sk ild a från var - and r a me n sa mtid ig t i nti mt sa mma n vä vd a . Str u ktur er e x ister ar och är för änd er liga me n ka n bar a åter skap as eller fö r änd r as av män nis ko r s akt iv i - t eter var s sträva nd en, i si n tur , inte är ober o end e stru kt ur er , efter so m sa m- hället fö r egår de m. Archer s r a mver k har gj o r ts gälland e i organisat io n s - teo r etiska sa m man ha ng av bl and and r a Ree d ( 20 0 3 , 20 0 5 ) , Ackr o yd och Fleet wo o d ( 2 0 0 0 ) samt M utc h med fler a ( 2 0 0 6 ) . Det a nal ytis kt duali stis ka ra mver ket bid r ar åtmi n sto ne med två över gr i - p and e asp ekter i för ståelsen a v mi no r itetsad min istr atö r er s fö r etr äd ar skap . Det ena är att ad mi ni str atö r er till mä ts e n e ge n i nte nt io na litet , det vil l sä ga en kap ac itet att up p fat ta vad so m är vi kti gt fö r de m , fö r må gan att fo r m u- ler a proj ekt, eller må lsätt ni n gar , so m de efter str ävar att fö r ver kliga och fö r må ga n att re flekter a över alter nati va ha nd lin gs str ate gier . Det and r a är att der as identiteter , proj ekt och ager and e vil lko r as av sa m hä llets och organisat io ne ns so ciala , kul t ur ella och ma ter iella str ukt u r er . Samsp elet mella n i nd iv id ens ha nd li ngar och o mvär ld en s mö j lighe ter och begr ä n s - nin gar blir på så sät t inten siv t och ko mp l icer at och ka n fö r s tås end ast o m det situeras i det sociala sa m man ha ng i vil ket det ä ger ru m . För etr äd ar s- kap et ka n såled es fö r stå s so m fo r ma t av båd e individens intentioner och av det administrativa handlingsu trymmet . Fa kto r er so m ha r inver kan på dessa t vå o mstä nd ig heter rö r sig i si n tur på tre olika nivåe r : ind ivid , org a - nisat io n och sa mh äll e ( La yd er 19 9 3 :7 2 ) . 53 5 4 Individens projekt Ad mi nistr atö r er s intention att ager a fö r att gyn na mino r ite tsgr up p er kan ses so m e n gru nd läg ga nd e fak to r fö r der as fö r etr äd ar skap , m en vad är det so m gör att mino r itet sad mi ni st r atö r er vill fö r etr äd a mi no r itet sgr up p er ? För T ho mp so n fö r efaller mi no r ite tsad mi nis tr atö r er s vilj a att fö r etr äd a mi no r i- tetsgr up p er var a give t och fö r Her b er t ett imp er ati v. Båd a utgår från at t det sa mhälle de stud er ar präglas a v et nis ka oj ä mli kheter so m mino r itetsad m i - nis tr atö r er i stö r r e eller mind r e grad ko mmer a tt behö va fö r hålla si g t ill. Men de fra mfö r också att so cialiser in gsp r o ce sser so m ind i vi d en ge no mgår und er utb ild ni ng oc h ar b ete i organisat io ne n har i n ver ka n på vad ind i vid en up p fattar so m lä mp li gt att efter str ä va ( T ho mp so n 19 7 6 :2 0 4 , Her b ert 19 7 4 :56 2 ) . Socialiser in gsp r o ce sser i or gani satio ne n är en vanl ig invä n d - nin g so m fö r s fra m so m e n fa kto r so m ka n mo t ver ka o ffe nt liga ad mi nis t - r atö r er s inte ntio n att fö r etr äd a på basis av si n sociala gr u p p tillhö r ig het. Detta gäl ler sär s kil t fö r led and e ad mi ni str atö r er so m ut gö r en privile gier ad elitgr up p i sa mhäl let (j fr Sub r a man ia m 19 6 7 :2 0 , Meier 1975 :5 4 2 , Lægr eid & Ol sen 19 7 8 :3 0 - 3 2 ) . Herb ert tar lik väl fa sta på mi no r itets ad mi nistr at ö - r er nas kän slo mäss iga relatio n till mi no r itets sa mhället so m e n kraf t bako m och fö r utsät tni n g fö r fö r etr äd ar skap et e fter so m i nte ntio ne n kan fö r hind r as av and r a o mstä nd i gheter : Of cri t ica l imp or t a nc e in this cont ext is pers ona l commi t ment to the commu ni t y. Th e de gr ee to whi c h the ad mi ni s t r a t or feel s th a t ther e are ob l i ga ti ons to ful f i l l and a rol e to be pla ye d whi c h onl y he/ s he ca n fu l - f i l l ca n ma k e a cri ti ca l diff er enc e in pub l ic pol i c y dis c us si ons , dec i - s i ons , and ult i ma t el y, ser vi c e out p ut . ( Her b ert 197 4: 56 1 ) Denna ”personliga hängivelse” kan i Herbert s me ni ng ses so m e n upp l e - velse a v skyld ig het att på v er ka po liti ska pro ce sser på ett lyhö r t sätt gente mo t mino r itet s gr up p er . För att detta ska i ntr äf fa me nar Her b er t att mi no r itetsad mini str atö r en mås te kä nna at t den ne har e n roll att up p f ylla i relatio n til l resp ekt ive gr up p . Den na ro ll ko n k ur r er ar enli g t Her b er t med and r a per so nliga a mb i tio ner , so m at t gö r a kar r iär och öka si n stat us i sa m- hället , vilke t ka n mo t ver ka i nt entio n e n att fö r etr äd a mi no r ite tsgr up p er . Kar nig och Mc Clain ( 1 9 8 8 :14 5 ) fö r står intenti o ne n att fö r etr äd a so m fo r mad av mino r itet sad mi ni st r atö r e ns etni ska iden titet och up p levelse a v etnis ka oj äml ik heter i sa mh äl let . Des sa fa kto r er ska mo tiv er a mi no r itet s - 54 5 5 ad mini str atö r er att e nga ger a sig i mi no r itets gr up p er s i ntr e sse n e fter so m mi no r itetsad min i str atö r er iden tifier ar sig med gr up p ens sit u atio n. S eld e n ( 1 9 97 :1 2 4 ) fo r muler ar i nten ti o nen att fö r etr äd a so m mi no r itetsad mi ni str a - törers vilja att anta en ”företrädarroll” som i sin tur är ber o end e av oli ka fak to r er : I nd ivid ens kä nsla a v tillhö r ig het med mi no r itets gr up p er , per so n- liga a mb i tio ner i rollen so m ad mi ni str atö r , po litiska öve r t ygel ser med mer a. Den et nis ka ident itete n, liv ser far en heter na, ett a ll mä nt fo r muler at en g a - ge ma n g fö r mino r itet sgr up p er och vilj an att anta e n för etr äd ar r o ll kan sa mma nta ge t skap a en bild av hur u vid a mino r itet sad mi n istr atö r er vill fö r etr äd a eller inte. D e ssa fa kto r er blir do ck tillsa m ma ns sp r etiga och skap ar i nte heller e n för ståels e fö r hur ett e ngage ma n g eller en för etr äd a r - r o ll ka n uttr yc ka si g oc h var f ö r de kan var ier a i oli ka ko n t exter . Uti fr å n Arc her s a nal yt is ka duali s m och teo r ier o m ind ivid er s kraf t er i det sociala kan vi för stå ind i vid er s driv k r after med hj älp av begr ep p e t ”projekt”. Ett p r oj ekt är enligt Archer nå go t so m rin gar in de mål och vi sio ner so m är angelä g na fö r en per so n att up p nå sa mt de strate gier so m en ind ivid a n - vänd er sig fö r att upp nå de m ( Ar c her 20 0 3 b :7 ) . Archer men ar att i nd ivid er och gr up p er är upp ho vs mä n ti ll pro j ekt so m , o m ä n o ful lko mli gt, ko n kr e - tiser ar der as intr esse n: vad de bryr si g o m, vad de vill up p nå och vil ka per so ner de vill var a i sa mh äll et uti fr å n resp ek tive so cial po sitio n och ro ll . Proj ekten fo r mas ut ifr å n e n ind ivid s perso nliga och so ciala identiteter . P er so nlig identite t ka n var a grund ad i sådant ”vi bryr oss om i världen” o ch fo r mu ler ar so m vår a intr e sse n (co nce r ns) ( Ar c her 20 0 7 :1 5 ) . Den so c i- ala identite ten är den del av e n ind iv id s per so nl iga identi tet so m fo r mas i när a sa msp el med den so ciala omgi v nin ge n. Att up p fattas so m inva nd r ar e, ad mini str atö r , fo r s kar e eller fö r äld er är att ha ut vec k lat e n social ident itet so m påver kar i nd ivid e ns sj älvup p fa ttn in g i stä nd ig dialo g med den pe r - so n li ga identi teten ( Ar c her 200 7 :1 8 ) . Archer fö r klar ar : Eft er s om age nt er ha r en per s onl i g ident i t et , som def i ni er a s uti f r å n en ege n kons t r uk t i on av int r es s en , så ha r de ock så vet s k a p kri ng va d de är må na om oc h va d de str ä va r eft er att fö r ver k l i ga i sa mhä l l et . Eft er s om agent er int er nt ka n ha över l ä ggni nga r om sig sjä l va i fö r hål la nde til l der a s soci a la sit uat i on, så är de oc k så up p hovs mä n til l proj ek t et som de tror (om än oful l k oml i gt ) kommer att upp f yl l a det de vil l i sa m- hä l l et . ( Ar c her 2003 b: 13 0 ) 10 55 5 6 Geno m at t fo r muler a pro j ekt ko n kr etiser ar mä n nis ko r enli g t Arc her det de bryr si g o m, si na intr esse n , fö r si g sj älva och när dessa o msätts till ha n d - lin g blir de ind ivid en s unika bid r ag till sa mhället. Ind i vid ens pro j ekt är enli gt Archer vilj e yttri n gar (o m ä n ofull ko ml iga) so m i nd i vid en har fö r - måga at t o msä tta till prakti ker enli gt fö lj and e pro ce ss : Intressen Pro jekt Prakti ker Utefter den na pro ce ss fo r ma s ind ivid er s pro j ekt uti fr ån det de bryr sig o m och vill up p nå i vär ld en . P ro j ekt en stö ts och blö ts i en inter n över lägg ni ng inna n de o msä tts till pra kti k e r . Ind ivid er bed ö mer pro j ektens ut si kter att fö r ver kl iga s utifr å n sa mh ället s mö j lig gö r an d e och fö r hi nd r and e o mstä n - d igheter och ut stakar alter nati va ha nd li ng s mö j lig heter : Vad vill j ag e gen t - lige n up p nå i det här arb etet, är det möj ligt, är det vär t mö d an, hur ska j ag gör a? På så sätt menar Archer att det skap as ett sa msp el mel lan sa mh ällets str u kt ur er och ind ivid e ns a gen tskap ( Ar cher 20 0 3 b :1 32 ) . Proj ektb egr ep p et kan bel ysa mi no r itetsad mini str atö r er nas e tnis k a ident i - tet e r , er far enhe t av att till hö r a en mino r itets gr up p , intr esse n so m fo r mu l e - r as uti fr ån der as so ciala po sit io n i sa mh ället oc h eve n t uell a enga ge ma ng fö r mi no r itets gr up p er i rollen so m ad mi ni str atö r . Att fö r stå ind ivid er s be - vekel se gr u nd er i ter mer av pro j ekt mö j lig gö r en ana l ys so m tar häns yn till ind ivid e ns e g na driv kr after , men ser de m oc kså so m fo r mad e av den o m- giva nd e milj ö n. I de nna st ud ie är mi no r itetsad min istr atö r e r s pro j ekt av intr es se. Men so m Archer p åp ekar drivs vi mä n nis ko r av må n ga olika proj ekt so m rö r livet s oli ka do mäner : det pri vata, fa milj en, a rb etslivet etc . Männ is ko r s ver k sa mhet och drivkr af t ka n inte här led as ti l l ensta ka uta n snar ar e mån gt yd iga pro j ekt. Med stö r sta san no li khet driv s ad mini str atö r er av olika pro j ekt i livet. Det kan var a ri mli gt att so m Her b e r t också menar fö r stå ad mini str atö r er s eg na p er so nliga a mb it io ner so m vikt i ga driv kr after . De är tro ligen an g elä g na o m att ha en a ns täll nin g och gö r a kar r iär fö r att öka inko mster oc h so cial statu s. Det är dock ock så mö j ligt a tt de äg nar si g åt altr uis tis ka pro j ekt uti fr ån e n ideo lo gis k över t yg else. De proj ekt so m är i fok us i den na und er sö k ni ng är de som uttr yc k er olika visi o ner och str a - tegier i relat io n t ill mi no r itets gr up p er s si tuat io n i sa mh ället . Det vill säga om mi no r itetsad min istr atö r er fo r muler ar en mål sätt nin g, en visio n, so m de vill fö r ver kliga ut ifr å n si n mi no r itetset nis ka ide ntitet i syf t e att fö r b ättr a mi no r itets gr up p er s lev nad s vill ko r . 56 5 7 Mino r itetsad mi nistr atö r er ka n alltså drivas eller i nte drivas av pro j ekt i relatio n till mi no r itets gr up p er . För att eve ntue lla pro j ekt ska var a releva nt a fö r organi satio n och sa mhäl le bö r de dock so m i nd iv id er också h a inte n t - io nen at t fö r ver kli ga pro j ekten i rollen so m o ffent liga a d mini str atö r er . Detta ka n i led med Per sso n ( 2 0 08 ) so m st ud er at lär ar es pro fessio nella visioner och strategier förstås som agenternas ”yrkesprojekt”. Om minor i- tetsad mi ni str atö r er inte fin ner det lä mp lig t att e nga ger a si g fö r olika pr o - j ekt i relatio n ti ll mi no r itets gr up p er i rollen som administratör blir det i nte heller tro ligt att de hä n ger si g åt för etr äd ar skap . Organisation ens strukturer Ad mi nistr atö r sr o llen fo r ma s av str ukt ur er i organ isat io ne n. Med ”roll” avser j ag den offe ntli ga ad minis tr atö r ens fu n ktio n i or gan isatio ne n so m aktö r , i ter mer a v arb ets up p g ifter , a ns var och be fo ge nhete r i relatio n t ill and r a aktö r er . Denna fu nk tio n är ett resultat av vad ad mini st r atö r en utefter egna per so nl i ga iden titeter vi ll efter str ä va, me n också ett resultat a v en social iden titet so m fo r mas i sa msp el med o mgi vni n gen . Fo r mella oc h i n - fo r mella regler , r uti ner och re latio ner sä tter ra mar fö r mö j liga hand li n gar . Det är där fö r relevant a tt un d er sö ka o m mi no r i tetsad mi ni str atö r er na kan företr ä d a utefter eg na proj ekt . Vilka fa kto r er i organisatio nen kan ha i n - ver ka n på ad mi nistr atö r er s i nten tio ner och hand li n gs utr ym me att fö r e - tr äd a? Her b er t talar o m orga nisat io ne ns krav, T ho mp so n om mi no r itet s - ad mini str atö r er s po si tio n i organi satio ns hier ar ki n och de för båd a fra m sp ec ifi ka ar b ets up p gi fter och påtr yc k nin gar från ko lle go r so m a vgö r and e fak to r er fö r fö r etr äd ar sk ap et. I föregåe nd e kap ite l dis k uter ad es att j u stö r r e ad mi ni str ati v t ha nd li ng s- utr ym me so m ad mini str atö r er h ar , desto stö r r e frihe t har de också att a ger a ute fter eg na vär d er ingar oc h prefer enser . L a gsti ft ni ng , be fatt nin ge ns inn e - håll och ver ksa mhe ten s st yr s yste m har inver kan på ad mi nistr atö r er s a r- b etsup p gi fter och - fo r mer och där med grad en av ha nd li ng sutr y mme . J ag menar att des sa tre o mständ i g heter har i nver kan på e ns kild a ad mi nistr at ö - r er s befattning o ch maktresurser i orga ni satio ne n. Ma ktr es ur ser na är fa k - to r er so m kan fån ga grad en a v ad mi nistr atö r er s ha nd lin gs utr ym me. Vid ar e har också p olitiseringen av det må nge t ni ska i resp e kti ve ver ksa mhet so m- r åd e relevans fö r fö r etr äd ar sk ap et fö r mi no r itets gr up p er . Vid ar e kan också 57 5 8 and r a stödstru ktu rer i or gani satio ne n ha inver ka n på för v er kliga nd et a v mi no r itetsad mini str atö r er s proj ekt i relatio n till mino r itet s gr up p er . B ef a t t ning och ma kt re s urser La gsti ft ni nge n , befatt n i nge n s inne håll och ver k sa mhet s o mr åd ets st yr s y- ste m ra mar in led and e ko m mu nala ad min istr atö r er s ha n d ling su tr ym me och defi nier ar vad de arb etar med och hur de ge no mfö r sin a ar b etsup p gi f - ter . För Her b er t (1 9 7 4 :56 0 ) har de för vä nt ni ngar so m myn d ighet so r gan i- satio ne n har på mino r itet sad minis tr atö r en geno m sitt sätt at t ”bestraff a och belö na ” , kraf t att på ver ka der as intent io n att fö r etr äd a min o r itetsgr up p er . Dess uto m me nar ha n att mi no r itetsad mini str atö r er tend er ar att ha mn a i positio ner och ver ksa mh etso mr åd en med up p d r ag att ver k a fö r so cial och etnis k j ä mli k het so m sälla n med fö r ma kt att fö r änd r a . T ho mp so n menar d äremot att befattningar eller uppdrag med en ”uppenbar inverkan” p å mi no r itets gr up p er s välb ef in na nd e kan sk ap a hand li n gs utr ym me fö r mi n o - r itetsad mi ni str atö r er att fö r etr äd a resp ektive gr up p . Hend er so n (1 9 7 8 : 7 4 ) visar a tt ad mi nistr ati va po si ti o ner med e n inb yg gd fö r etr äd ar r o ll också frä mj ar inte ntio ne n att vilj a anvä nd a ha nd lin g sutr y mme t til l att fö r etr äd a mi no r i tets gr up p er . Äve n T hu r lo w - B r enner ( 2 0 0 9 ) , Kar nig och Mc Clai n (1 9 88 ) me nar att mi no r itetsad mi nistr atö r er ka n ha mn a i bef attni ngar eller sp ec ifi ka up p d r ag där det fi n ns e n för vä nta n att de ska för etr äd a mino r i - tetsgr up p er s per sp ekti v , vil ke t ka n ö ka benä ge nhe te n a tt fö r etr äd a . Detta har även visa ts gä lla fö r kvi nnl iga ad min istr atö r er i politiska pro ce sser med ett t yd ligt gen usp er sp e kt iv ( Ro sen thal & Bell 20 03 ) . Det k an li kt y- d igt ar g u me nter as var a fallet med mi no r itetsad mi nistr atö r er med befa t t- nin gar i no m det m å n get ni sk a so m ver ksa mh etso mr åd e: de så kallad e ”etnokrater na”. Vil ken befattning en mino r itet sad mi nis tr at ö r har ka n ut i - fr ån o van ståe nd e disk us sio n ha releva ns fö r båd e inte ntio nen oc h han d - lin gs utr ym met att fö r etr äd a. V ilka be fatt ni ngar so m skap ar gyn nsa m mar e o mstä nd ig hete r fö r mi no r i- tetsad mi ni str atö r er att fö r etr äd a mino r itet sgr up p er kan do c k var ier a ber o - end e på vad ad mi nis tr atö r en gö r , me n också hur d e geno mf ö r sina ar b et s - up p gi fter . För att ku nna ge n o mfö r a resp e kti ve ar b ets up p gi ft mås te e n led and e ko mmu n al ad mi nistr atö r i si n befa ttn in g ha åt ko mst till olika maktresurser . Ju mer ma ktr es ur ser en ad mi nistr atö r har , de sto mer han d - lin gs utr ym me och ge no msla g skr a ft ka n denne tä nka s ha i organisat io ne n . 58 5 9 Maktr es ur ser na de fin ier as av omstä nd ig heter so m ra mar i n b efattn in g e n i organisat io ne n: befat tni n gen s innehål l, lag sti ft nin g och st yr s yste m. E n typ o lo gi över såd a na maktr e s ur ser har ut vec kla ts a v Hö gb er g ( 2 0 0 7 :16 3 - 1 7 8 ) utifr ån orga nisat io ns - och led ar skap slit ter atur e n och hans eg na st u- d ier av sven ska ko mmu nc he fe r . D essa mak tr esur ser är centralitet, ko n troll över kritiska resurser sa mt n ä rhet till exekutiv makt . Geno m at t ha e n centr al po siti o n med över b lick oc h ko n tr o ll över ko m- mu ne ns ar b etsflö d e är led a nd e ad mi ni str atö r er sa mma n länka nd e med and r a enheter och fö r b u nd na med der as akti viteter . Po litiker är där fö r ber o end e av ad mi nistr atö r er fö r att nå öns kad e res ultat. Centralitet med fö r enligt Högberg en ”funktionell oumbärlighet” som ger administratörer möj lighet att agera som en ”integrerande kanal” mellan förva lt nin g so r g a - nisat io n och po litiker i syf te a tt j ämka sa m man ås ikter och skap a ett fu n- ger and e sa msp el. Geno m si n po sitio n har ad minis tr at ö r e n i olika grad tillg ång till och ko n troll över kritiska resur ser , f ra mfö r allt ge no m att var a led ar e fö r fö r - valt nin g so r gani sati o nen. Den sa mlad e ku ns kap en o m organ isatio ne n och ko ntr o lle n över dess per so nal, ko mp eten s, mater iella res u r ser plus den egna ko mp ete nse n i eko no mis ka och j ur id iska frå go r gö r att po litiker och and r a ad mini str atö r er blir ber oend e av led and e ad mi n i str atö r er . Ju när mar e e n ad min istr atö r är det politis ka besl uts fat tand et desto fler tillfä llen får den ne att utö va mak t och i nfl yta nd e. Närheten till exekutiv makt blir såled es e n ma ktr es ur s. Led and e ad min istr atö r er s när a relatio n med po litiska besl ut sf a ttar e, till exe mp e l ge no m att va r a po litiker nas ”hö gra hand” i de organ där besluten fattas, gör att administratörens åsi k - ter i sak fr ågo r har sto r po tenti ell geno ms lag skr a ft i besl uts fa ttand et (ib id ) . Maktr es ur ser ka n och må ste akti ver as dagli gen fö r att ad mi nistr atö r er ska ku nna geno mfö r a si na ar b etsup p gi fter . Men de ka n ock så krin gs kär as av led and e po liti ker , me nar Hö gb er g , efter so m m a ktr es ur ser na vill ko r as av fö rt roendet so m politiker har fö r ad mi nis tr atö r er na . Ut an fö r tr o end e kan i nte de maktr e sur ser so m fö lj er med befatt nin ge n akti ve r as (ib id :1 86 ) . För att fö r stå mi no r itetsad mi nistr atö r er na s po tentiella ha n d ling su tr ym me blir t yp o lo gin ö ver ma ktr es ur s er na an vä nd b ar , även o m and r a fa kto r er kan krin gs kär a den. Utgå ng sp u nk ten i den na st ud ie är att ad min i str atö r er i de högr e hier a r - kis kt beläg na befatt ni ngar na i ko mmu no r ga ni satio ne n har ett avgö r and e infl ytand e över ut fo r mni nge n av den lokala po litike n och ver k sa mhete n. 59 6 0 T ho mp so n (1 9 76 :2 1 7) menar do ck att ad mi nistr atö r er i de lägr e hier ar k i - er na ha r stö r r e h a nd lin gs utr y m me och att de inte ut s ä tts fö r so cialiser in g s- p r o ce ss e r i lika sto r utstr äc k ni ng so m led and e ad min istr atö r er . Denna teo r i stö d s av Meier s ( 1 9 9 3 ) emp ir iska und er sö kni n g o m lat ina mer ika ns ka lär ar es och rekto r er s fö r etr äd ar skap . Jag menar do ck att led and e ad mini s t - r atö r er s när a inter aktio n med po litiska led ar e kan skap a e tt sto r t h an d - lin gs utr ym me att fö r etr äd a. Om hand li n gs utr ym met ses i lj uset av ma ktr e - sur s e r ka n be fattn in gar i org anisat io ne ns hö gr e hier ar k ier skap a stö r r e åtko mst till ma ktr es ur ser na och bli mer ober o end e and r a aktö r er . O lika ad mini str ati va befa ttn in gar ge r do ck olika t ill gån g ti ll mak tr esur ser . Vi lka befattn in gar och maktr e sur ser den ens kild a mino r itet sad mi nistr atö r en har kan fo r ma dess hand li n gs utr ym me och fö r må ga att fö r etr äd a mi no r itet s- gr up p er . P o litisering en a v det må ng et nis ka Ytter ligar e e n rele van t fak to r so m ka n på ver ka fö r etr äd ar skap et är de n politiska d yna mi ken so m o mg är d ar sakfr åga n i si g. De politi ska ko n fli kter so m präglar sa ko mr åd et so m är för e mål fö r i nter akt io ne n mell a n po litiker och ad mi nis tr atö r er bö r kun na skap a mer eller mi nd r e fri het fö r ad mi ni s t- r atö r er att påver ka beslute ns i nr ikt ni n g. Men var ken Her b er t eller T ho m p - so n dis k uter ar den d yna mi k so m o mgär d ar det po litiska sa ko mr åd et. Se l - d en (1 9 9 7 :1 2 4 ) me nar do ck att den så kallad e fö r etr äd ar r o llen ka n ha mn a i konflikt med det som hon kallar för den ”traditionella byråkratrollen”, en r o ll so m ho n me nar fra mhä ver ob j ektivitet och neutr ali t et so m vär d en snar ar e ä n jä mli k hets fr ågo r . Ova n har vi där e mo t di sk uter at att ko mm u - nala ad mi nistr atö r er i tid igar e fo r sk ni ng säl lan beskr i vs so m ne utr ala eller obj ektiva, utan snar ar e so m pr o aktiva a ktö r er i politiska pro ce sser . Äve n o m den ”traditionella byråkratrollen” kan avvisas genom att hä n - visa till led and e ko mmu nala ad mi nistr at ö r er s och po litik er s ö mse sid ig a påver kan och över lap p and e a ns var s fö r d elnin g fi n ns det vi ssa frågo r där neutr al itet och op ar tisk het bli r relevanta vär d en fö r offe ntli ga ad mi nis tr a - tö r er . Mo ur itzen och Svar a (20 0 2 ) visar i sin st ud ie o m ko m mu nd ir ekt ö - r er s rela tio n till led and e po liti ker att po litiker i vis sa si tuati o ner kan var a mer e nga ger ad e i st yr ni nge n och an gelä g na o m att på ver k a beslute n s i n - ne hål l. Detta me nas ske när po litiker har et t sto r t i ntr es se av att utö va infl ytand e över sak fr åga n , sär skil t då frå gar tar sig in i det p olitiska ru m- 60 6 1 met . I detta ru m rö r si g frå go r med en sär sk ild lad d nin g i p olitike n, frå go r so m kar a ktär iser as a v de politiska par tier na s ma kt ka mp och po sitio ner in g gente mo t var a nd r a. Offe ntl ig a ad mi ni str atö r er bö r hålla sig uta n fö r dett a ru m fö r att bevar a si n op ar tiskhet, ne utr alitet och fra mfö r al lt sitt po litis ka fö rtroende : The Chi ef Ex ec ut i ve Off i c er (CEO) is ca ut i ous ab out ent er i ng th e roo m bec a us e of the na t ur e of th e i nt er a c ti ons wit hi n it. Pol i ti c ia ns are in cont r ol of wha t hap p e ns and wha t is cons i der ed. In thi s room, the dis c us si on conc er ns the pol it ic of power . [ …] Poli c y ma k i ng is di s - c us s ed in the out er area . CEOs commonl y dis c us s pol ic y as a nor ma l par t of thei r job , but in the room the addi t i ona l eleme nt s of pol i t ica l power are added. The dis c us s i on tur ns to ques t i ons suc h as wha t wil l it ta k e to sell thi s pol ic y, wil l it hur t us, or wil l it give us an ad va nt a ge over the op p os i t i on? (Mour it z en och Sva r a , 200 2: 163 ) Mo ur itzen och Svar a menar at t po litiska ” maktstrider” är för p o litiker och inte ad mi nistr atö r er ( 2 0 0 2 :1 45 ) . Ad mi ni str atö r er so m öve r tr äd er denna grän s, blir sår b ar a efter so m de inte up p fatta s so m ne utr ala, frä mst sett från den po litiska op p o sitio ne ns p er sp ektiv. Grä nse n fö r ne utr a litet och pa r - tisk het blir då en fråga o m a dmini str atö r ens a ns var och sk yld i g het infö r hela den po litis ka led ni n gen (I b id :1 6 8) . Frågo r so m har en sär s kild la d d nin g, och so m blir fö r e mål fö r makt str i - d er – ”the politics of power” – mella n po liti ker och po litis ka par tier , ka n alltså i nte nsi fier a de n po litis k a st yr ni nge n. När po liti ker är angelä g na o m att påver ka besl ut, inr i kt ni ng och ut fall i politis ka pro ce sser kan det tä nka s att ad mi nis tr atö r er nas i nf l yta n d e mi ns kar . Vil ka frå go r ka n då bli för e mål fö r po litiska mak tstr id er ? Fra mtr äd and e oc h up p mär k s a mmad e frågo r i politi ken ä r inte säl lan resur s kr äva nd e frå go r ( j fr Calver t m. fl. 19 8 9 :5 8 9 f ) . D e kan också var a frågo r so m a v and r a a nled ni ngar up p mär ksa m mas i sa m hället, geno m med ier , med b o r gar e och and r a aktö r er . För Lu n d q ui st (1 9 9 2 ) är dessa ” politiserade” frågor avgränsade till antalet och ofta anledningen till att p o litiker mo b iliser ar si na kap a citeter fö r att st yr a fö r valt ni ng en: [ N ] är poli t ik er na vil l oc h ver k l i gen sa ts ar res urs er ha r de oc ks å u t s i k t er att lyc k as . Det t a fö r uts ät t er emel l er t i d en konc e nt r a t i on av der a s k a- p ab i li t et er , vil k et bet yder att de inte ka n ver k a akt i vt över hel a den o f - f ent l i ga sekt or n uta n må s t e fok us era på nå gr a få fal l . Ma n ka n ant a att 61 6 2 en så da n kraf ts a ml i ng sk er i sta rk t pol i t is er a de frå gor , dvs . nä r det f ö - r el i g ger sta rk a par t ip ol i ti sk a mot s ä t t ni nga r ell er kra f ti ga på t r yc k ni nga r frå n medb or ga r e oc h frå n mä k t i ga int r es s e n t er ell er stor t oc h kont i n u- er l i g up p mä rk sa mhet frå n ma s s med i er na s sida . ( Lundq ui s t 199 2: 10 2 ) P o litiser ad e frågo r omgär d as enli gt Lu nd q uis t av sta r ka mo tsätt ni ngar mella n par tier och hö gt i ntr es s e från med b o r gar e och a nd r a grup p er i sa m - hället. Po litiser i nge n har visat sig ha bet yd else i relatio ne n mella n po lit i - ker och ad mi nistr atö r er i sve ns k ko mmu np o liti k. Jo ha nsso n fi nner i st u - d ier av ko mmu nal bo s tad sp o litik at t po liti ker na fic k e n star k ar e stäl l nin g i resur s kr äva nd e frå go r med e tt sto r t op inio nstr yck och hö g ko n fli k t nivå par tier na e mella n ( J o han sso n 19 8 9 ) . I en stud ie o m st yr r ef o r mer i äld r e - o mso r ge n visa s att so cialc he f er har stö r r e infl yta nd e när de t råd er osäke r - het bla nd po litiker krin g ri ktli nj er och strate gier i sär sk ild a frågo r ( Frid o lf 19 9 3 ) . När det råder ”policy - tomrum” ( Mo nt in 20 0 7 :1 0 8 ) kan det i ko n- tr ast till po liti ser in g få effe kt en att ad mini str atö r er s eg na vär d er ingar och a mb itio ner få r stö r r e betyd el se . Vilka frå go r ka n då ha rele v ans fö r mi no r itetsad mini str at ö r er s fö r etr ä - d ar skap fö r mi no r itets gr up p e r ? Mino r itetsgr up p er s beho v och i ntr es sen kan rö r a sig ino m sa mtli ga po litiko mr åd e n i e n ko mmu n . Men po litis e - r inge n i no m ver k sa mhe ter ell er sak fr ågo r so m har e n upp enb ar inver ka n eller är direkt riktad e till mi no r itet s gr up p er eller det må n getn is ka sa m- hället kan ha en sär ski ld relevan s. H ur po litiser ad e är då etnicitet s - och inva nd r in g sfr å go r na i ko mm unp o liti ke n? Inva nd r in gs - oc h i nte gr atio n s - p o litiken har a v Dahl str ö m ( 2 0 0 4 ) gener ellt bes kr iv its so m en opo litiser ad ver k sa mhet i sve n sk po liti k, där det me llan par tier na har fu n nits e n utp r ä g - lad sa mfö r stå nd s a nd a me llan 19 6 0 - 2 00 2 . Han hä vd ar att d etta skap at e n situa tio n i vil ken fö r va ltn in ge n oc h dess tj änste mä n bli vit d e do miner a nd e aktö r er na i politiko mr åd et. And r a me nar att det inte är så ent yd i gt. I tak t med den tillta gand e fl ykti n g - och an hö r igi n vand r in ge n mo t sl utet av 19 8 0 - och 19 9 0 - talet har e nl igt Ha mmar ( 2 0 0 6 ) vissa a s p ekter av det mån g etni ska po litiser at s båd e natio nell t och ko mmu n alt. D et är mot ba k - gr u nd av e n inva nd r in gs kr itis k fl yk ti ng o p i nio n so m N y De mo kr ati tar sig in i Ri ksd a gen oc h i fler talet ko mmu n f ull mä kti ge n tillsa m m ans med and r a lokalt fö r an kr ad e par tier me d hu v ud kr ave t att be gr än sa inva nd r in ge n. Bo r eus ( 2 0 0 6 ) visar också hur N y D e mo kr ati och a nd r a par tier i valr ö r e l- ser från 19 9 8 till 20 0 2 tar up p olika inva nd r ar r elate r ad e frågo r så so m 62 6 3 utv is ni ng av bro ttsli ga fl yk t ingar och hår d ar e krav fö r er hålland e av sve ns kt med b o r gar s ka p . Po litiser in g e n krin g fl yk tin g mo tta gni n g oc h i n - tegr atio n sp o litik ste gr a s oc kså und er 20 0 0 - talet. Mo t bakgr u nd av hä nd e l- ser na 11 sep te mb er 20 0 1 , so ciala oro ligheter i de mån get ni ska ” förorte r - na” och invandrares tilltagande arbetslöshet blir det mångetnisk a fö r e må l fö r po litis ka strid er mella n de etab ler ad e par tier na i va let 20 0 2 ( j fr Dahls ted t 20 0 8 ) . Denna tend e ns t illtar och ma ni fester ar sig i ökad e mo t - sättn in gar i sa mhäl let ge no m ökand e stö d till Sver i ged e mo kr ater na so m efter valet 20 1 0 sitter i R i ksd age n och i maj o r iteten a v sve ns ka ko mmu n - fu ll mäkt ige n. Med an det må nge tni s ka po litiser as i riksp o litike n var ier ar tro lig en po l i- tiser in ge n frå n ko mmu n till ko mmu n. Po litiser in ge n ber o r i för sta hand på om frå go r na fin ns på den poli tiska da go r d nin ge n. Detta kan också var ier a och var a ber o end e av kommu nen s fl yk ti ng mo tta gni n g , mi n o r itetsgr up p en s and el a v befo l k nin ge n och d er as lev nad s vill ko r i lokal sa mhä llet . I sa m- man ha ng där det mån get nis ka fi nn s på age nd an oc h är politiser at fö r vä n - tas mino r itetsad mi nis tr atö r er s hand li n gs utr ym me att fö r etr ä d a var a mi nd r e efter so m po liti ker har stö r r e intr es se a v att st yr a ut gå nge n av pro ce sser so m rö r mi no r itets gr up p er . Sär skilt o m des sa frågo r blir fö r e mål fö r ma k t - str id er och ha mnar i det p o litiska rummet . St ö dst ru kt urer : krit i s k ma s s a och nät v er k B åd e Her b er t (1 97 4 :5 61 ) och T ho mp so n (1 9 7 6 :21 6 ) menar att mi no r itet s - ad mini str atö r er s ko lle go r har sto r betyd el se fö r inte ntio nen och hand li n g s - utr ym met at t fö r etr äd a. När var o n av per so ner med l ik na n d e er far en heter och proj ekt kan stär ka mi no r i tetsad mi ni str atö r er i att hänge sig åt för etr ä - d ar skap i resp ektive be fatt nin g. Ko llego r na s vär d er in gar och prio r iter ingar fär gar lä tt a v sig och lika tä nka nd e a ktö r er i när a sa mar b et e kan fin na st yr ka att ge no m d r iva sina p ro j ekt. T v å stö d str ukt ur er i organisat io ne n so m kan a nta s ha inver ka n p å mi no r itetsad mini str atö r er s fö r etr äd ar skap fö r mi no r itets gr up p er är såled es en kritisk massa av personer med minor i- tetsetnisk bakgru nd i organisationen samt fo rmella och informella nä t- verk . Kanter ( 1 9 9 3 :20 9 ) me nar att med le mmar av und er r ep r esen ter ad e gru p - p er i socialt skevt sa mma nsat t a organisatio ner te nd er ar att bli symboler för en av vika nd e so cial kate go r i . Kvi nno r i kraf tig t ma nli g t do mi ner ad e org a - 63 6 4 nisat io ner up p mär ksa m mas mer i lj uset av der as ”kvin n lig het ” ä n so m ind ivid er med a nd r a ko mp ete nser oc h e gen s kap er . Detta kan ris ker a at t und er miner a der as po sitio ner och kap ac iteter . När var o n a v and r a symb o ler kan e nli gt Ka nter fu n ger a stär kand e fö r und er r ep r esente r ad e grup p er . Sär ski lt när fler i nd ivid er til lh ö r and e sa mma gr up p bild ar en kritisk massa (>3 0 %) i organisatio nen . Då kan e n ge me ns kap skap as med po tentialen a tt ver ka stär kand e fö r ind i vid er n a . Att var a en symb o l fö r en annar s från v a - r and e so cial grup p och ko nsek ven ser na av detta fö r den ens k ild a ind ivid en har också dis ku ter ats fö r e tnis ka mi no r itets gr up p er i organisat io ner ( Fair hur st & Snave l y 19 8 3 ) . Det har i tid igar e stud ier o m för etr äd ar skap visat s att allia nser mel lan m i no r itetsad mi ni str atö r er kan var a betyd els e - fu llt fö r ad mi nistr atö r en s fö r må ga att fö r etr äd a ( W ilk ins & Keiser 20 0 6 :92 , Hind er a 19 9 3 , Hind er a & Yo u ng 19 9 8 , Meier 19 9 3 ) . E n kriti sk mas sa a v mi no r itetsad mini str atö r er i organi satio ne n ka n såled es fu nger a so m en möj lig gö r and e stö d str ukt ur fö r fö r etr äd ar skap et. Ytter ligar e stö d str u kt ur e r ka n va r a fo rmella och informella nätverk där ind ivid er med mino r itetsb a k gr u nd och and r a ad mi nis tr at ö r er ino m ett sär ski lt ver ksa mh etso mr åd e i n ter ager ar i syfte att driva sär sk ild a frågo r av relevan s fö r mi no r itetsgr up p er . T ho mp so n me nar att fö r e ni ngar fö r mi n o - r i tetsgr up p er bid r ar till att stö d j a vissa målsät tni n gar och vid beho v sk yd d a mino r itet sad mi ni str atö r er gente mo t ar b ets givar e vil ket ka n gyn na fö r etr äd ar skap et. T ho mp so n ( 1 9 76 :2 1 1 ) nä mner e xe mp el vis fö r e n in gar och fö r b u nd me llan a fr o a mer i kan ska po liser eller so cial sekr eter ar e i US A där mi no r itetsad mi nistr atö r er organiser at si g sj älva. Des sa nätver k kan ha för må gan att skap a ökad med veten het o m etn is ka oj ä mli kh eter och mi n o - r itetsgr up p er s intr esse n och bild a sa mma n håll nin g kri n g må let att b e- kä mp a orättvi so r ino m resp ek tive organi satio n ( j fr Winn 19 8 9 :8 08 ) . M i- no r itetsad mini str atö r er so m i ngår i den na fo r m a v nät ver k med syf te att driva frågo r från ett mi no r itetsp er sp ekti v har vi sats uttr yc ka en star kar e vilj a att ager a so m fö r etr äd ar e ( Hend er so n 19 7 8 ) . Befintl ig a stö d str u ktur er i for m a v en kritis k massa a v and r a mino r itet s- ad mini str atö r er eller nät ver k mella n ad mini str atö r er med e tt sär s kilt mål krin g det må nget ni ska kan stä r ka båd e intentio ne n och ha nd lin gs utr ym met att fö r etr äd a . Mino r itetsad mi nistr atö r er na ka n då tyd li gar e mo ti ver as att fo r muler a proj ekt i relatio n till mino r itet sgr up p er och fin na sätt att fö r ena egna pro j ekt med si na ar b etsu p p gifter . 64 6 5 Samhälle ts strukturer Ko mmu no r ga nisatio ner har e n ko mp lex oc h fö r änd er li g omvär ld att fö r - hålla si g til l. Lo kals a mh ället s dyna mi k fo r mas i nte lä ngr e b ar a av natio n- ella fö r hå lland e n uta n är geno m öka nd e glo b aliser i ng int i mt sa mma nb u n - d en med inter na tio nella e ko no mi ska fl ukt uatio ner , disk u r ser , po litiska händ el ser , befo lk ni n gsr ö r elser och mycket an nat. För att a vgr ä nsa den na ko mp le xitet ri kta s fo k us mo t de etniska motsä ttningarna i den lokala sa mhäll sni vå n . Etnis ka mo t sä ttni ngar skap as båd e av majoritetsg ru p pers och minoritetsg ru p pers mo b il iser in g och fö r vänta s ha e n p otentiell inve r - kan på mino r itet sad mi ni str atö r er s fö r etr äd ar skap fö r mi no r itetsgr up p er . Et nis ka mo t sä t t ning a r i lo ka l sa mhä llet Den a mer ika ns ka fo r sk ni nge n om mi no r itetsad mi nistr atö r er s fö r etr äd ar s- kap fö r mi no r itets gr up p er ut går från e n konte xt där relatio nen mella n maj o r itets - oc h mi no r itetsb e f o lkni n gen var i t och är ko nf li ktar tad . Det är kan ske där fö r so m var ke n H er b er t eller T ho mp so n sp ec i f ikt dis k uter ar ”ras”/etnicitetsfrågornas politisering, varken i samhälle eller i de politiska o r ganisat io ner na. Det fö r efall er snar ar e var a ett und er fö r stå tt mo tiv ti ll at t rikta fo k us på mi no r itetsad mi nistr atö r er so m a ktö r er i sa m hället. Her b er t (1 9 74 :5 6 2) menar e xe mp e lvi s att offe ntli ga orga ni satio ner har ett a n svar ett inkl ud er a mi no r itets gr up p e r i US A e fter 20 0 år av syste mati skt ex kl u- d er and e från po litiska pro ce sser . L i kt yd i gt ser Kar ni g och McClain (1 9 8 8 :1 ) mi no r itetsad mini str atö r er s fö r etr äd ar skap so m en yt ter ligar e ” fr o nt ” för mi no r itets gr up p er s ka mp mo t rasis m och str äva n efter po litis k j ämli k het . Äve n o m ”ras”/ etnic itets fr å go r na är en av politiken s mest fra m tr äd an d e di men sio ner i U S A ( se t.e x. O mi & Wina nt 19 9 4 ) me nar Grisso m med fler a ( 2 0 0 9 :9 1 3 ) att mino r ite tsad mi nis tr atö r er s benä gen het att fö r etr äd a var ier ar från regio n till regio n j ust ber o end e på frå go r nas var ier and e po l i- tiser in g. De visar i si n st ud ie att i re gioner där ”rasfrågorna” är framtr ä - dande och där befolkningen generellt präglas av ett hö gre ”rasmässigt medvetande” , te nd er ar också a fr o a mer i kan ska lär ar e att ag er a so m fö r e - tr äd ar e i högr e ut str äc k ni ng ä n i a nd r a regio ner . Detta visa s sär s kilt var a fallet i den a mer i kan s ka sö d er n där ”ras fr ågo r na ” är mer fra mtr äd and e och po litiser ad e än i and r a reg io n er . De a rgu me nter ar fö r att mino r itetsad m i - n istr atö r er i de söd r a stater na har större anledning att uppfatta ”ras” som 65 6 6 en fra mtr äd and e frå ga och att de har stö r r e benägen het att identi fier a si g med mi no r itets gr up p er s i ntr es sen (ib id ) . Det kan där fö r var a rele vant att bea kta i vilke n grad frågo r om det må n get nis ka är fra mtr ä d and e i loka l- sa mhället. Grisso m med fler a (2 0 0 9) disk uter ar där emo t inte vil ka fakto r er so m avgör hur framträdande ”rasfrågorna” blir i ett lokalsamhä ll e eller hur de ska studeras. Jag menar att ”ras”/etnicitetsfrågornas plats i människors med veta nd e på lokal nivå till sto r del avgö r s av hur u vid a det fö r eko mmer etniska motsä ttningar som polit iser ar frågo r na i lokalsa mhä llet. Detta avgö r s i si n tur a v två rör elser i sa mtid a eur o p eis ka sa m hälle n . Å ena sid an ka n mo tsätt ni ngar na dri vas a v majoritetsg ru p pers mobilisering mot minoritetsg ru p per , eller å and r a sid an av minoritetsg ru p pers mobilisering för att tillvar ata sina i ntr es sen i politiken. Relatio ne n mella n maj o r itet s - och mino r itet sgr up p er i Sver i ge på min ner vis ser lige n o m, me n kan inte helt lik nas vid de kra fti ga mo t sättn in gar och den samhällso mfattande politisering som ”ras”/ - et nici tets fr å g o r na har och har ha ft i US A ( j fr Kar ni g & McClai n 19 8 8 :2 - 1 2 ) . I Sver ige fö r eko mmer att maj o r itetsgr up p er mo b ilis er ar sig mo t mino r itet sgr up p er på basis av rasisti ska ideo l o gier . Med rasis m och rasifiering avser j ag med insp ir atio n från Mile s ( 1 9 89 :7 5 ) , Mul ina r i och Nee r g a ar d ( 2 0 04 :1 9 - 20 ) en ideo lo gi och process varefter grupper på basis av ”rasmässiga” och etniska tillh ö - r igheter ut måla s so m a nno r l u nd a och und er o r d nad e en e ll er fler a a nd r a grup p er . Med an Miles talar om för eställ ni n gar om bio lo gi s ka sk illnad e r är det vi kti gt at t po än gter a att sa mtid a ras ifier i n gsp r o ce sser frä mst utgår frå n en kultur r asi s m där et nicitet betr aktas so m e n es sen tiell ege ns kap li kt föreställningen om ”ras” ( B ali b ar & Waller stein 20 0 2 :6 0 ) . Etnis ka mo tsät tni n gar i Sver i ge driv na a v maj o r itetsgr up p er s mo b ilis e - r ing gru nd ar sig i rege l på olika r asist is ka ideo lo gier sär sk i lt riktad e mo t inva nd r ar gr up p er från ic ke - väster länd s ka lä nd er ( P r ed 20 0 0 , Kno cke m. fl. 20 0 6 , Dahlsted t & Li nd b er g 20 0 2 ) . Detta uttr yc k er si g i hög er p o p ulistis ka par t ier s, så so m N y De mo kr a tis och Sver i ged e mo kr ater na s, pro gr a m och reto r ik ( Ekstr ö m vo n Esse n & Fle isc her 20 0 6 ) . Ä ven and r a par tier har i olika valr ö r elser an vä nt si g av en rasifier and e och där med diskr i mi ner and e reto r ik gen te mo t i n vand r ar e ( B o r éus 20 0 6 ) . L ik so m i a nd r a väster lä nd s ka länd er uttr ycker sig maj o r itetsgr up p er s mo b iliser i ng mo t mi no r itets gr u p - p er i Sver i ge so m ett mo ts tån d mo t mi no r itets gr up p er s i n fl ytt nin g och l ika rätt till ett j ä mb ö r d igt med b o r gar s kap . Rasi fier i ng a v be fo lk nin g sgr up p en 66 6 7 ”in va nd r ar e ” drivs i nte bar a av par tier uta n har visa ts ge no ms yr a a nd r a aktö r er s idée r och praktiker i politiska pro ce sser ( Dahlsted t & Her tzb er g 20 0 7 , Jo hansso n 20 0 2 ) , ar b etsliv ( De los Re yes 20 0 8 , Neer gaa r d 200 2 ) , var d agsr elatio ner ( De los Reyes & Wi ngb o r g 20 0 2 ) och and r a sa mhäll s - o mr åd e n (fö r över si kt se SO U 200 5 :56 , SOU 20 0 6 :79 a ) . Där fö r fi nn s det anled ni n g att betr akta ra sis m och rasi fier i ng sp r o ce sser so m instit utio na l- iser ad e i olika sa m man ha ng, allt i fr ån organi satio nsli v t il l var d ag sr ela t- io ner . Mino r itets gr up p er ka n ock så sj älva eller i sa mar b ete me d maj o r itet s- gr up p er organi ser a och mo b il iser a si g i syf te att till var at a sina i ntr es se n, gö r a mo ts tånd mo t ras ifier i n g och få till stå nd fö r änd r in g ar i sa mhä llet. Dessa rö r elser kan ock så bid r a till at t skap a mo ts ätt ni ngar och po litiser a det mån get nis ka i lokal sa mhäl let. Båd e T ho mp so n (1 9 7 6 :2 13 - 1 4 ) och He - r b er t ( 19 7 4 :5 6 1 ) fö r fra m mi no r itets gr up p er s fö r må ga att mo b il iser a si g so m gr up p och ar tik uler a si n a intr esse n i sa mh ället so m e n bet yd else f ull fak to r fö r mi no r it etsad mini st r atö r er s inte ntio ner at t fö r etr äd a. Her b er t menar att mi no r itetsad mi nistr atö r er s fö r etr äd ar skap mö j liggö r s o m min o - r i tets gr up p er t yd lig t ma ni fes te r ar sina krav och öns ke mål. Mino r itets gr u p - p er s po litiska mo b il iser i ng ka n ut gö r a en påver ka n sfa kto r so m gö r det mer angelä get fö r mi no r itetsad mi nistr atö r er (o ch e ve nt uellt a n d r a aktö r er ) att till mö te sgå mino r itet sgr up p er nas krav och ön s ke må l ( T ho mp so n 19 7 6 - :2 1 5 ) . Detta visas i sa mb a nd med kvi nn liga ad mi nistr atö r e r s fö r etr äd ar s- kap av kvin no r ö r elsens ma ni f ester ad e intr es sen i lag sti ft nin gsp r o ce sse n i den a mer i kan s ka ko ngr es se n ( Ro sent hal & Bell 20 0 3 ) och fö r de mi no r i- tetsad mi ni str atö r er var s per so nli ga ber ättelser Kar nig oc h McClai n (1 9 8 8 ) anal yser ar . Mino r itets gr up p er i Sver i ge har stu nd tals mo b ili ser a t si g i syf te att ö ka sitt i n fl ytand e i politi ke n ( Ayt ar 20 0 7 , Bäc k & Buko vac - Re 19 8 9 ) . Min o - r itetsgr up p er s mo b iliser i ng i lokalsa mhä llet har i tid i gar e st ud ier visa ts ha relevan s fö r mi no r itetsad min istr atö r er s aktiv iteter . Bäc k och Soini nen (1 9 98 ) och Ro d r ig o Blo mq vi st (2 0 0 5) visar att mino r itet sa d mini str atö r er kan agera som företrädare i termer av ”delegater” för organiserade minor i- tetsgr up p er s krav och i ntr esse n. Hur u vid a det fi nn s en mob iliser in g bland mi no r itets gr up p er där de sj älva fo r mu ler ar sina intr es se n kan såled es ha inver ka n på mi no r itetsad mi ni str atö r er s fö r etr äd ar skap fö r mi no r itets gr u p - p e n . 67 6 8 Ju mer sa mhället prägla s av etnis ka mo t sätt ni ngar desto mer ka n det tänka s at t det mån get ni ska po litiser as. I led med Gri sso m s med fler as reso ne ma n g kan det o ck så tä n kas a tt mo tsätt ni n gar mella n e tnis ka gr up p er i sa mhälle t påver kar mi no r it etsad mi nis tr atö r er s inte ntio ne r , proj ekt och hand li n gs utr ym me att fö r etr äd a mino r itet sgr up p er . Analysmodell och sammanfattning Den teo r etis ka re fer en sr a me n so m ut m yn nar i en anal ys m o d ell i Fi gur 1 prec iser ar och synli g gö r po tentiella sa mb a nd mella n ind i v id - , organisa t- io ns - och sa mh äll sr elate r ad e fakto r er so m fö r vänta s ha inve r kan på min o - r itetsad mi ni str atö r er s intent io n och hand li n gs utr ym me att fö r etr äd a. An a - l ys mo d ellen s ut gå ng sp u nkt ä r Her b er ts (1 9 74 ) och T ho mp so n s (1 9 7 6) teo r ier om olika fa kto r er so m har i n ver ka n på mi no r itetsad mi nistr atö r er s fö r etr äd ar skap . Dessa per sp ek tiv har ko mp letter at s med a nd r a teo r ier so m tillfö r releva nta insik ter om vad som ka n ha inver ka n på led and e ko mm u - nala mi no r itetsad mini str atö r er s intent io n och ha nd li ng su tr ym me att fö r e - tr äd a. Utgån gsp u n kte n fö r an al ys mo d ellen är att ind iv id er har ha nd lin g s - kr aft i or gani satio ner me n begr än sas a v o mgi vand e so ciala och kult ur ella stru kt ur er . Fakto r er na vä gled er fr a mställ ni n gen av det e mp ir iska mater i - alet och läg ger gru nd en fö r an al yse n. På ind ivid nivå har mino r itet sad mi nistr atö r en kap ac itet at t fo r muler a proj ekt so m ko nkr eti ser ar der as visio ner och strateg ier ge n te mo t mi no r i- tetsgr up p er s si tuat io n i sa mh ä llet. Pro j ekten ut tr yc ker det e vent uella pe r - so nli ga en ga ge man g so m mi n o r itetsad mi nistr atö r e n ka n ha för mi no r itet s - gr up p er s välb efi n nand e i sa m hället. V id ar e kan det var a rel evant att mi n o - r itetsad mi ni str atö r en up p fattar sitt pro j ekt var a fö r enli gt me d sin ro ll so m a d mini str atö r . En rad oms tänd i ghe ter på organisat io ns ni vå ka n ha inver ka n på mi no r i- tetsad mi ni str atö r e n s intent io n er och hand li n gs utr ym me. Be fatt ni nge n, vad ad mini str atö r e n har fö r ar b ets up p gi fter och mak tr esur ser och ad mi ni str a - tö r ens grad av ha nd lin g sutr y m me i organi satio ne n, defi nie r ar dennes mö j - lig heter att utö va infl yta nd e på politiken. Po litiser in ge n a v det må n ge t- nis ka och frå gan s lad d nin g i det politiska ru mmet kan ock så krin gs kär a hand li n gs utr ym met och där med fö r etr äd ar skap et fö r mi no r itets gr up p er . O m politiker är an gelä gna o m att st yr a pro ce sser so m har med mi no r itet s - gr up p er att gö r a kan ad mi nistr atö r e n s i nf l yta nd e begr än sas. Stöd str u ktur er 68 69 i organisationen, som närvaron av en kritisk massa minoritetsadministra- törer eller formella och informella nätverk i sakfrågor relevanta för mino- ritetsadministratörens företrädarskap kan stärka intention och handlingsut- rymme att företräda. Både individen och organisationen påverkas av händelser i lokalsam- hället. Här tas hänsyn till huruvida det finns etniska motsättningar i kom- munsamhället drivet av antingen majoritetsgruppers mobilisering mot minoritetsgrupper eller minoritetsgruppers mobilisering. Förekomsten av motsättningar kan påverka minoritetsadministratörens intentioner och handlingsutrymme att företräda. SAMHÄLLE (Etniska motsättningar) ORGANISATION (Befattning och maktresurser, Politisering, Stödstrukturer) INDIVID (Projekt) Figur 1. Analysmodell över potentiella faktorer som har möjliggörande eller förhindrande inverkan på företrädarskap FÖRETRÄDARSKAP 69 7 1 Kapitel 4 Metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt H ur har för etr äd ar skap et st ud er ats och hur har a nal ys mo d el len so m prec i- ser ar fakto r er so m fo r mar fö r etr äd ar skap et utvec k lats och bea r b etats? Syftet med detta kap itel är att beskr iva och mo ti ver a st ud ie ns vä gled and e strategier i for s k nin g sp r o ce ss en och till väga gå ng ssät t i design, urval, b e- ar b etnin g och ana l ys av det e mp ir is ka mater iale t. Syftet med denna a vha nd li ng är att öka för ståelse n fö r ett so cialt fen o - men – mi no r itetsad mi nistr at ö r er s fö r etr äd ar skap – i en give n ko nte xt: sve ns k ko mmu n al fö r valt ni ng . I kap itel e tt ar gu me nter ad e j ag fö r att tid i- gar e st ud ier i no m fältet rep r esentati v b yr å kr ati tend er ar att a nvä nd a met o - d er so m gyn nar st ud ier av ad mi nistr atö r er och besl uts sit uat io ner so m är på för ha nd kä nd a eller t yd lig t av gr än sb ar a. Med hj älp av sta tis tiska me to d er anal yser as rege lb u nd en heten i det so m anta s var a fö r etr äd arskap i for m a v olika ver k sa mhe ts ut fall och prestatio ns måt t, und er ko ntr o ll fö r and r a fö r - klar in gs var iab ler . M ynd ig hets utö va nd e fö r valt ni n g och besl ut so m är mö j - liga at t ko p p la till den ver k ställa nd e ad mi nis tr atö r en blir ute fter des sa meto d er gyn nsa m ma pro ce sse r att st ud er a. Led and e ko mmu nala ad mini s t - r atö r er s beslut och akti vite te r i ko mmu np o litis ka pro ce ss er blir såled es inte en gyn nsa m ko nte xt fö r li kna nd e meto d er . Denna stud ie har där fö r ett anno r l und a meto d o lo gisk t an g r ep p ssätt. En jämförande fallstudie Led and e ko mmu nala ad mi nis tr atö r er s aktiv iteter vä vs in i ett fler tal pr o - ce sser och över lap p ar and r a aktö r er s akti viteter på ett so m inte en kelt ka n omfo r ma s t ill kva nti tati va må tt . Att på för ha nd defi nier a hur dessa ad m i - nistr atö r er kan fö r etr äd a ris k er ar att so r ter a bo r t akti vite t er so m ka n ha relevan s fö r teo r in o m rep r esentati v b yr å kr ati och st ud ien s fo r s kn in gs fr å - 71 7 2 go r . På sa mma sä tt blir det o ckså va ns kli gt att på för ha nd dra slut satser om de o mstä nd ig heter so m ha r inver ka n på detta fö r etr äd ar skap . Ett sätt att stud er a offent liga ad mi ni str atö r er s aktiv iteter är att di r ekt ob ser ver a aktivi teter na i tid och rum . De n na meto d är dock tid skr ä va nd e och gyn nar st ud ier av ett mycket begr än sat a ntal i nd ivid er och ko nte xter fö r att r ym ma s ino m fo r sk ni n gsp r o j ektets tid sr a mar och res ur ser . For sk a - r ens när var o ka n ock så utö va inver k a n på a ktö r er nas betee n d e och pro ce s- ser kan te si g anno r l und a när fo r skar e n inte är på plats. Dessuto m ka n det var a svår t att i no m e tt gi vet tid sinter vall få nga var iatio ner i ko mmu n ala ad mini str atö r er s mån g faset ter ad e ar b etsup p gi fter . Detta blir sär s kilt p åta g - ligt när det på för hand är okä nt hur led and e ko m mu nala mino r itetsad m i - nistr atö r er fö r etr äd er mino r itet sgr up p er i sven ska ko mmu ner . Ett an nat a lter nati v är a tt med hj älp av så kallad e pro ce ss - s p år and e m e - to d er stud er a ens kild a aktö r er s akti viteter oc h an d r a fa kto r er s inver ka n på politiska pro ce sser ( Geo r ge & Ben nett 20 0 5 ) . Geno m pro ce ss - s p år and e meto d er ka n po liti ska hä nd el ser och bes lut sp r o ce sser åter skap as i e fte r - hand med hj älp av info r ma tio n frå n multip la kä llo r . På detta sätt fö r d j up ar till exe mp el Ro se nta hl och Be ll (2 0 0 3) fö r ståelse n fö r kv in n liga ad mi ni s t - r atö r er s fö r etr äd ar skap fö r kvi nno r i olika po litis ka pro ce sse r i den amer i - kan ska ko n gr es s fö r val tni n gen . Men denna me to d kräver att fo r skar en på för ha nd av gr än sar pro ce sser var i mino r itet sad mi ni str a tö r er deltagit oc h event uell t fö r etr ätt mi no r itets gr up p er på ett sätt s o m ka n spår as tillb aka i tid en. Givet tid s - och res ur sb e gr äns nin gar och det fa kt u m att det sak na s i n - fo r matio n o m rele vanta pro ce sser att fö lj a på för ha nd , har stud ien s meto d var it en e xp lo r ativ och i nte nsi vt str ukt ur er ad jämförande fallstudie med en abduktiv ansats . Denna e xp l o r ativa an sats mö j lig gö r anal yser a v ko m- p lexa ko ntex t - och sit uatio n sb und na pro ce sser med fo ku s på den roll so m aktö r er sp elar givet mö j li ggö r and e och begr än sand e stru kt u r er i organi sa t - io n och sa mh älle ( Daner mar k m. fl. 20 0 2 :1 7 0 ) . Fallstud ier kan kriti ser as fö r att e nd ast ge iso ler ad e ill ustr atio ner på e mp ir i ska fe no men och sa m- b and . Men meto d en är sär s kil t an vänd b ar när syfte t är att utvec k la teo r ier so m ökar fö r ståe lse n kri n g det stud er ad e fe no me net . Ett fal l kan bes tå av en av gr än sb ar ko nte xt eller ol ika fall av hä nd elser i en oc h sa mma, eller fler a olika ko ntex ter . Geno m att j ämfö r a olika fe no me n i olika ko ntex ter med var and r a och på så sätt urskilj a var iatio ner , l i kheter och olik heter ka n ytter li gar e fö r ståelse skap as fö r relevanta fa kto r er so m gö r de stud er ad e 72 7 3 feno me nen till vad de är ( Yi n 20 0 9 ) . Fallstud ien mö j lig gö r på så sätt g e - ner aliser b ar ku ns kap o m stru k tur er so m kan var a gälla nd e i and r a ko n te x - ter . I denna st ud ie består fall st ud ier na a v fe m oli ka ko mmu n ko nte xter , det vill säga lo kalsa mh älle n och ko mmu nala po liti ska orga ni satio ner , med var ier and e kult ur ella och so c iala stru kt ur er . F allst ud ien be står också av tolv mi no r itetsad mi nistr atö r er med olika befatt ni ng ar och var ier and e sätt att fö r etr äd a (eller inte fö r etr äd a) . Mino r itetsad mi nistr atö r er nas egna ber ättelser an gåe nd e o m och i så fall hur de för etr äd er mi no r itets g r up p er i olika pro ce sser , beslut, sit uatio ner och hä nd elser har var it de n hu vud sa kli ga i n fo r matio ns källa n . Dessa ber ä t- telser har a vvä g t s mo t a nd r a resp o nd enter s per sp ekt iv sa mt offe ntli ga do ku me nt oc h med ier o m a ktu e lla akt ivi teter eller and r a händ elser a v intr es se . T illsa mman s ger de olika i nfo r matio n skäl lo r na en bild av hur och und er vil ka o mst ä nd ig heter so m fö r etr äd ar skap et fo r mas utan att behö va ob ser ver a det direkt eller på för hand ställa up p kate go r ier fö r vad det kan inne b är a att fö r etr äd a. En abdu ktiv ansa t s Den ab d u kti va an satse n i n ne b är att en teo r etis k fö r fö r ståel se vä glett e m- p ir iinsa m li ng oc h a nal ysar b ete sa mt id igt so m teo r iar b etet har var it ko nt i - nuer li gt och a np as sni n gsb ar t till det e mp ir is ka mater iale t ( Daner mar k m.f l. 20 0 2 :80 ) . Denna ansat s mö j liggö r en for sk ni ng sp r o ce ss so m är l y- hö r d fö r tid igar e fo r sk n in g och teo r ib yg gen , men sa mt id igt gru nd ar eve n - tuell teo r iut vec k lin g i e mp ir is ka er far en heter so m ka n öp p n a up p fö r alte r - nati va bes kr iv ni ngar oc h up p t äc kand et a v fler mö j li ga sa mb and sr elatio ner . Den ab d u kti va an satse n har insp ir er ats av e n strate gi fö r ko mb inat io ne n av teo r etisk och e mp ir i sk fo r sk ni ng so m La yd er kallar för ”adaptive theory ” , vil ket ka n över sät tas till anpassningsbar teori : Ada p t i ve the or y is ac cr et i ve, it is an orga ni c ent i t y tha t cons t a nt l y r e- f or mul a t es its elf bot h in rela t i on to the dic t a t es of theor et i ca l reas oni ng and the ‘factual’ character of the empirical world. Prior theoretical concepts and models suggest patterns and ‘order’ in emerging data whi l e bei ng cont i nuous l y res p ons i ve to the order sug ges t ed or u n- ea r t hed by the da t a thems el ves . ( Layder 19 98 :2 7 ) 73 7 4 La yd er s strategi vid hå ller att teo r iutvec kli ng och e mp ir is ka anal yser stä n- d igt bö r var va s med var a nd r a och ge no ms yr a fo r s k nin gsp r o ce ssen s olika stad ier . Detta öp p nar fö r det fö r sta up p fö r mö j lig heter att ko nti n uer lig t i for sk ni ng sp r o ce ssen fö r fina, j uster a och o mfo r muler a teo r ier . För det and r a stär ker de t teo r ier nas valid itet och till väga gå ng ssätte ts reliab ilitet i takt med att for s k nin g sp r o b lem a vgr ä nsa s, prec iser as oc h ställs mo t br e- d ar e män gd lit ter atur med an datainsa mli n g e n och bea r b etnin ge n fo r tgår (ib id :1 7 2) . På så sätt menar La yd er att kl yfta n mella n e mp i r isk fo r sk ni ng och gener el la teo r etiska per sp ekti v och mo d eller ka n över b r yg gas . Den a np ass ni ng sb ar a teo r in med fö r också från ett rea li sti skt veten s kap s- teo r etiskt per sp ek tiv att sa m hälls fo r s kn in ge ns teo r iu tvec k lin g i nte ska tolkas so m ab so luta san ni nga r ( B haskar 19 8 9 ) . Kuns kap so m baser a s på tolkni n gar av sociala hä nd els er och mä ns kli gt ager a nd e kan uti fr ån detta per sp ektiv se s s o m fö r änd er liga och mö j lige n ofull ko mli g a teo r ier so m kan o mv är d er as i efter f ö lj and e stud ier . Sa mh äll svete ns kap li g a slu tsat ser är alltid felb ar a efter so m s o ciala feno men skap as ge no m e n rad olika tillfä l - lig h eter i mötet mella n sa mh ällets so ciala och kul tur ella stru kt ur er och dess män nis ko r ( Ar cher 19 9 5 ) . Dessa krafter är svår a at t is o ler a och st u- d er a reno d lat efter so m män s kli g so cial inter aktio n och skee nd e n sker under ”öppna villkor” till skillnad från slutna villkor i naturvetenskapliga lab o r ato r ier ( Daner mar k m. fl. 20 0 2 :57 , Sayer 20 0 4 :9 - 1 3 ) . De kra fter eller meka ni s mer i sa mhälle ts verkliga domäner so m pro d uce r ar det so m fa k- tiskt hä nd er är för for skar e ns sin ne n och empiriska domä n e r do ld a ( Eld er - Vass 20 0 7 ) . End ast med hj älp av teo r ier och begr ep p ka n sa mhä lls vete n- skap en ö ka fö r ståe lse n fö r och syn lig gö r a dessa meka ni s mer med u t- gån gsp un kt från e mp ir in s do mäner . I organisatio ner fi nn s li kso m i sa mhället e n rad icke - o b ser ver b ar a ka u - sala relatio ner so m skap ar emp ir is kt ob ser ver b ar a händ elser ( Ree d 20 0 5 :16 3 0 ) . For sknin ge ns ro l l blir att utvec kla begr ep p och teo r ier so m fån gar , fö r en kla r och begr ip liggö r de kausala relatio ner na i syfte att til l- hand a hålla tolk ni ngar a v e mp ir iskt ob ser ver b ar a händ else r : mä n nis ko r s betee nd e, organisatio ner s akt i viteter , beslu t, pro ce sser , sa mhället s fö r ä n - d er lighet och så vid ar e. I och med att organ isatio ner är öpp na syste m kan do ck inte kau sala relatio ner fö r väntas ha e n ständ i g re gelb und e n e ffekt. För eställd a la gb u nd en heter i sa mhället blir i nte sälla n o ffe r fö r de til lfä l - lig heter so m skap as i relat io n er mella n so ciala kra fter . Istä llet ka n e mp i- r iskt fra mtr äd and e regelb u nd enheter fö r stås so m tendenser ( Daner mar k 74 7 5 m.f l. 20 0 2 :5 7 ) . T end enser fu n ger ar so m p usse lb itar i söka nd et efter krafter so m skap ar so ciala hä nd elser och kan var a gäl land e i and r a ko nte xter än där de obser ver ats (ib id :1 1 3) . Den jä mfö r and e fal l st ud ien s fö r tj änst är att syn li ggö r a ten d enser i det e mp ir is ka mater ialet. Den a b d ukti va a nsat sen s fö r tj änst är att tid i gar e teo r etiska fö r klar in gs mo d eller och tolkni n gar insp ir er ar uta n att begr än sa fo r skar e ns blic k fö r nya ia ktt agelser so m ka n vid ar eut v ec kla fö r ståelse n av e mp ir is ka feno men . De tend enser so m fra mtr äd er i det emp ir i ska mater ialet tol kas uti fr ån tid i gar e teo r ier sa mt id igt so m fo r skar en håller öp p et fö r att tid igar e oid enti fi er ad e fö r klar in gs fa kto r er och sa mb a nd sr ela t- io ner kan var a gälla nd e . O rient er a nde ko ncept Centr alt fö r stud ie ns ab d u kti va an sats har var it a nvä nd an d et av det so m La yd er ( 1 9 9 8 :1 1 2 ) kallar för ”orienterande koncept”. Med hj älp av att fo r muler a orienter a nd e ko nc ep t, det vill sä ga preli minär t fo r muler a d e begr ep p , teo r etiska mo d eller eller ramver k, initier a s fo r s kn ing sp r o ce sse ns e mp ir iin sa mli ng och a nal ys med en för an kr i ng i tid i gar e fo r sk nin g och teo r iutvec kli n g. Dessa preli mi när a begr ep p fö r kasta s eller a np assa s i rela t - io n till de emp ir i ska res ultate n ber o end e på hur for skn i n gs p r o ce ssen u t - vec kla s. Ana l ysar b etet blir på så sätt en for tgåe nd e pro ce ss geno m a tt de preli minär t fo r muler ad e teo r i er na och ko nce p ten de fi nier a s i kon kr etar e fo r m i relatio n t ill det e mp ir is ka mater ialet. De t ta till vä gagå ng ssät t har le tt fra m ti ll st ud ien s huv ud sa kli ga resul tat : fö r etr äd ar skap s b egr ep p en so m utvec kla s i kap itel 11 och de n a nal ys mo d ell so m red o gö r s fö r i kap itel 3 och disk uter as i relatio n t ill det e mp i r is ka mater iale t i kap itel 12 . Första ste get i for sk ni ng sp r o ce sse n har var it att fo r m uler a en orient e - r and e defin itio n a v för etr äd a r b egr ep p et. Frå go r na till mi no r itetsad mi ni s t- r atö r er och definitio ne n a v va d det inneb är att fö r etr äd a mi no r itets gr up p er utgår från tid igar e stud ier o m offe ntli ga ad mini str atö r er s fö r etr äd ar skap . Men i nneb ö r d er i för etr äd ar begr ep p et har också var it öp p en och a v vägt s mella n olika bet yd e lser fö r a tt i anal ysar b etets sl utp u nk t anta den fo r m so m presenter a s i denna stud ie . Det and r a ste get har var it att tolka fö r etr äd ar skap et uti fr å n den väg l e - d and e fråga n: vad måste e xi st er a fö r att f ö r etr äd ar skap et sk a var a vad det är ? Det teo r etiska ra mv er k so m utvec kla s i k ap itel tre t yd l ig gö r oli ka 75 7 6 p o te n tiella sa mb a nd sr elatio ner mella n a nal ys mo d ellen s fakto r er och mi n o - r i tets ad mi ni s tr atö r er s fö r etr äd ar skap . Denna a nal ys mo d e ll fu n ger ad e i börj an so m e n orienter a nd e mo d ell fö r olika fa kto r er so m fö r klar a r fö r e t- r äd ar s kap et utifr å n Her b er ts (1 9 7 4) och T ho mp so n s (1 9 7 6) diskus sio ner sa mt a nd r a st ud ier ino m fälte t rep r esen tati v b yr åkr ati. U nd er fo r sk ni ng s- p r o ce s sen har det fra mko mmit e mp ir is ka re sul tat so m den orienter ad e anal y s mo d elle n i nte ku nnat fö r klar a eller begr ip liggö r a. Alter nati va ko n - c e p t har där fö r utvec klat s frå n anna n lit ter atur , frä ms t fo r s k nin g o m ko m- mu nala ad mini str atö r er s hand lin gs ut r ym me (Mo ur itze n och Svar a 20 0 2 , Hö gb er g 20 0 7 ) och Arc her s (1 9 9 5 , 200 3 ) ramver k fö r relatio nen mella n agent s kap och stru kt ur er . Det empiriska materialet Tolknin gar na oc h a nal yse n a v mi no r itetsad mini str atö r er s fö r etr äd ar skap och de o mstä nd ig heter so m fo r mar och har i nver kan på dessa baser as hu v ud sak lige n på 5 3 sa mtalsi nter vj uer med 12 mino r itet sa d mini str atö r er och 2 6 and r a resp o nd enter i fe m olika ko m mu ner : po litiker , ad mi nis tr at ö - r er och fö r eni n gsr ep r esen tant er . Vid ar e anvä nd s oc kså d o ku men t so m info r matio n s källo r ; stat isti ska rap p o r ter , fo r skar r ap p o r ter , offe ntli ga d o - ku me nt oc h med iear ti klar . Fö r de e mp ir is ka kap itle n har c irka 70 dok u- men t, 40 web b sid o r , 15 0 tid ning sar tik lar och and r a tr yc kta skr i fter anal y- ser ats. De olika info r matio n skä llo r na tillfö r olika per sp ektiv på stu d iens frå g e - ställ nin gar . Sl utsat ser so m dra s o m mino r itet sad mi nis tr atö r er s fö r etr äd ar s- kap är tolk ni ngar av der as eg n a och a nd r a aktö r er s utsa go r och per sp ekti v. Äve n den i nfo r matio n so m fr a mko m mer geno m o ffe ntl iga do ku me nt och med iear tik lar fö r stå s so m per sp ekti vb u nd na. Ge no m a tt tol ka fö r etr äd ar s- kap et mo t bak gr u nd a v oli ka utsa go r till ha nd håll s slu tsat ser o m hä nd elser uti fr ån oli ka aktö r er s per sp ekt iv. Urval av ko mmu n er och mino r itetsad min istr atö r er har skett steg vi s und er fo r sk ni ng sp r o ce ssen uti fr ån t vå fa kto r er : när var a nd e l ed a nd e mi n o - r itetsad mi ni str atö r er i den kom mu nala fö r valt ni nge n och po litiser in ge n av det mån get nis ka. For s kni n gs p r o ce ssen inled d es hö ste n 20 0 5 med i nlä s - nin g i tid i gar e fo r s kni n g och fo r mu ler and e av preli minär a pro b lemstäl l - nin gar och fo r s k nin gs fr å go r . Med hj äl p av ett orienter a nd e teo r etiskt ra m- ver k skap ad es e n för fö r ståels e fö r fö r etr äd a r skap et so m fe no me n och e n 76 7 7 orienter and e anal ys mo d ell över mö j liga fö r klar in gs fa kto r er . Dessa fa k - to r er vägled d e fall ur val, i nter v j ut e man sa mt an na n data insa mli ng. Insa mli nge n a v det e mp ir is k a ma ter ialet har ge no mfö r ts i olika faser mella n per io d en 20 0 7 - 2 0 1 0. I en inledande fas gj o r d es inter vj uer med nio mi no r itetsad mini str atö r er i fe m ko mmu ner vi nter n oc h vår en 20 0 7 . Inte r - vj uer na bea r b etad es och ana l yser ad es mo t ba kgr und av den orienter a nd e teo r etiska refer e nsr a men. I en mellanfas inter vj uad es nio mino r itetsad m i - nistr atö r er hö sten 20 0 7 i tre av de ursp r u ngl ige n fe m ko mmu ner na, och i en ytter li gar e ko mmu n so m se d an ex kl ud er ad es från de vid a r e fält stud ie r - na. Åtta mi no r itetsad mi nistr at ö r er i tre av ko mmu ner na i nte r vj uad es åter i- gen. I dessa ko mmu ner i nter vj uad es även po liti ker , ad mi nistr atö r er och fö r eni ng sr ep r esenta nter . Ytte r ligar e mater ial så so m mynd ig hetsd o k u - men t, rap p o r ter och med ie ma ter ial sa mlad es i n. Hö ste n 20 0 8 gj o rd es ett yt ter li gar e urval a v fyr a mi no r itetsad mi ni str atö r er i två olika ko mmu ner . Här insa mlad es yt ter ligar e ma ter ial geno m inter vj uer med po litiker , ad m i - nistr atö r er och a nd r a aktö r er sa mt do ku me nt och med ie ma ter ial av rel e - van s. Sa mtid i gt bea r b etad es och o mar b etad es de n teo r etis ka re fer ensr a - men och a nal ys mo d elle n ko nt inuer l igt i tak t med de e mp ir i ska ia ktta ge l - ser na . Frå n hö ste n 20 0 8 fra m till stud ie ns sl ut fö r and e 20 1 1 har i en avsl u- tande fas det e mp ir iska mater i alet bea r b etats, ko d ats och a n al yser at s sa m- tid igt so m ko mp letter and e i nte r vj uer och mater iali nsa mli n g geno mfö r t s. Mino r itetsad mi nistr atö r er och and r a resp o nd enter i stud ie n har utlo vats ano n ymi tet. Där fö r är alla mi no r itetsad mini str atö r er och resp o nd enter avid enti fier ad e och ko mmu n e r na fi ktio nali ser ad e fö r at t fö r svår a iden ti fi e - r ing av inter vj up er so ner na. Resp o nd en ter na har i n fo r mer ats o m att det ko mmer att var a mö j ligt att fi nna der as iden titeter , inte mi nst a v and r a resp o nd enter i sa mma ko mmu n. In fo r mat io n so m a v resp o n d enter na påt a - lats var a kä n sli g har inte an vä nts i und er sö kni n gen. 11 U rv a l av ko mmuner Fö r att av gr än sa Sver ige s 29 0 ko mmu ner t ill ett fåta l fa ll fö r vid ar e und e r - sö kn in g vald es 50 sve ns ka ko mmu n er so m rep r esenter ar rikets a lla lä n och tillsa m ma ns sa mlar när a 70 pro cent av la nd ets mi no r it etsb efo lk ni n g so m ur vals gr up p . En sö kni n g på resp ektive ko m mu ns he m sid a och ko n - takt med rec ep tio n, per so nal ans var ig eller an na n ad mi nis tr atö r gav ett und er la g på ett antal mi no r itetsad mi nis tr atö r er i olika befattni ngar och 77 7 8 med olika ege ns kap er i dessa ko mmu n er . M in oritets ad mi nistr atö r er na identi fier ad es i n led ni n gs vis geno m na mn . Detta ur val ka n ha e xkl ud er at mi no r itetsad mini str atö r er so m änd r at na mn. De t fa n ns ett mycket be gr ä n - sat a ntal led a nd e mino r itet sa d mini str atö r er i de 50 ur vals ko mmu ner na . För att öka urvalet av mino r i tetsad mi ni str atö r er me n inte ko mmu n falle n efter str ä vad es två eller fler led and e mi no r itetsad mi nistr atö r er i varj e ko mmu n. Detta a v gr änsad e ytt er ligar e antalet fall. Tabell 1 . Kommu n ern as egen s k ap er 200 8 Små s ta d Ber gs st a d Sjö s ta d Fins t a d Gr ö ns t a d Kommu n- g r upp Medel s t or sta d Ind us t r i - k ommu n Stö r r e sta d Stö r r e sta d Fö r or t s- k ommu n Soc i o - e k onomi Lå g u t- b i l dni ng Lå g utb i l d- ni ng Lå g u t- b i l dni ng Hö g u t b i l dni ng Hö g u t- b i l d ni ng När i ngs - s t r uk t ur Ind u- s t r is ta d Ind us t r i s ta d Ind us t r i - s t a d Tjä ns t e - ek ono mi Utp en dl a r e, tjä nst e - ek ono mi Poli t i sk reg i m (20 06 - 2 01 0) B lå - grö n min or i t et (S) - ma j or i t et Rö d - gr ö n min or i t et All i a ns en ma j or i t et (M) - ma j or i t et Ande l f ö r - vä r vs ar b e - t a nde 6 7 % 76 % 73 % 74 % 84 % Ekonomis k t bis t å nd Dub b el t över riks g e- no ms ni t t Över rik s- gen o ms ni t t Dub b el t öve r r ik s g e- no ms ni t t Över r iks g e- no ms ni t t Under r iks g e no m- s ni t t Ande l utr i k es fö dda (icke - Vä s t e ur opa ) 2 5 % (1 5) 15 % (8) 30 % (17) 10 % (8) 15 % (5) Tr e stö rs ta minor i t et s- g r uppe r Fd Jug o- s l a ver Fd. Jug o- s l a ver , Finl ä nda r e, Ira k i er Ira k i er, Ass yr i er / syr i a ner , Finl ä n da r e Ira k i er, Ira ni er , Fd. Jug o- s l a ver Nor den, Vä s t eur o- p é er Kä l l or : Sta ti st i sk a Cent r a lb yr å n (SCB ) 2008 oc h resp ek ti ve ko mmu nh e ms i da 78 7 9 Vid ar e togs också hä ns yn t ill po litiser in gen i resp e kti ve ko m mu n. U r v a - let av de fe m ko m mu ner na up p visar lik heter oc h olik heter uti fr ån a nal y s - mo d elle n s fa kto r er på sa mh älls - och orga nisa tio ns ni vå . Ko mmu ner na rep r esenter ar fyr a oli ka lä n oc h do mi ner as av städ er . I ko m mu ner na fi nn s en var ier and e a nd el mi no r itetsb efo lk ni n g med rö tter från Afr i ka, As ien eller La ti na mer ika . Ko mmu n u r valet rep r esenter ar olika ko mmu nt yp er och sto r lekar sa mt olika po litis ka och so cio eko no mis ka ege ns ka p er . Gälland e det huv ud sa kli ga urva ls kr iter i et är det må nge tni ska po liti se r at och fra m- tr äd and e so m po litis k frå ga i tre av kommu n er na me d a n det är mind r e po litiser at och fra mtr äd and e i två av ko m mu ner na . Info r ma t io n o m polit i- ser in gen sa mlad es preli mi när t in ge no m en öve r s ikt lig ana l ys a v tid ni n g s - ar tiklar , tv - och rad io p r o gr am . I kar ikat yr up p vi sar ko mmu n ur valet t vå t yp e r a v sve ns ka ko mmu n er . Å ena sid a n är tre av ko mmu n er na trad itio nella ar b etar städ er med ett do m i - ner and e so ciald e mo kr ati sk t mak tin ne hav und er a nd r a hä lfte n a v 190 0 - talet. Städ er na har prägla ts kraftig t a v båd e ar b etskr a fts - , fl yk ti ng - oc h anhö r i gin va nd r in g und er fyr a år tio nd e n. I dessa städ er är arb etslö shete n och de sociala pro b lemen hö ga och mino r itet sgr up p er s nä r var o präglar po litiken på olika sätt. Å and r a sid an sa knar de två a nd r a ko mmu n er na e n nä mn vär d invand r i ng, eller har haft e n mi nd r e grad av inv and r in g, und er efter k r i gst id en. De ssa t vå ko m mu ner är tj änste ma nnad o m iner and e med hö ga utb ild ni ng s nivåe r , lå g ar b ets lö shet och lå g grad av soci ala pro b lem bland befo lk nin ge n. Urv a l av mi no rit et sa d mini st ra t ö re r Ur valet a v de tolv mi no r itetsa d mini str atö r er na har i för sta hand vä glett s av der as befattn in g i de n ko m m unala organ isatio nen oc h beg r änsats till l e- d and e chefer eller e xp er ter i ko mmu no r ga ni satio ne ns hö gr e hier ar k ier . Strä va n har var it att skap a en spr id nin g i urvalet a vse e nd e etnis k identi tet, kö n, åld er och befattni ng i n o m oli ka ver ksa mh etso mr åd e n fö r att så gott det går gö r a stud ie ns res ultat o b er o end e av dessa o mstä nd ig h eter . I urvalet är dock män över r ep r esenter ad e och mi no r itetsad mi nistr atö r er med a fr ika ns k bak gr u nd he lt frå nvar a nd e. Detta var inte med vetet utan tvär to m var sträva n a tt skap a en jä mn fö r d elni ng me llan kö n och et nis ka identiteter . 79 8 0 Tab ell 2 . Urval av min o ritets ad min is tratö rer Mi nor i t et s - a dmini s tr at ör Kö n Å l- de r Land (et ni c it et ) Re g i on Ko m- mun Int e r - vj ue r (år ) Kommun - c hef e n ma n 40 Chi l e La t i n - Amer i k a Små s t a d 2 ( 07 , 08 ) I nt eg ra t i ons - s t ra teg e n ma n 40 Fd. Jugos l a - vi en ( se r- bisk ) Öst eur op a 3 ( 0 7, 08 ,10 ) Kva l i te ts - c hef e n ma n 40 Ira n Mel l a n - ö s t er n Ber g s - s t a d 2 ( 0 7, 08 ) I nt eg ra t i ons - k ons ul e nt e n ma n 50 Syr i en ( armenier ) Mel l a n - ö s t er n 3 ( 07 , 08 , 1 0 ) Må ngf a l ds - c he f e n ma n 30 Chi l e La t i n - Amer i k a Sjö s ta d 2 ( 07 , 08 ) Sa mor dna r e n k vi n na 30 Tur k i et ( ass y- rier/sy rian ) Mel l a n - ö s t er n 1 ( 0 8 ) I nf or mat ör e n k vi n na 30 Tur k i et ( ass y- rier/sy rian ) Mel l a n - ö s t er n 1 ( 0 7 ) St a ds de ls - ut ve c kl ar e n ma n 40 Tur k i et ( ass y- rier/sy rian ) Mel l a n - ö s t er n 2 ( 08 , 09 ) Pe r s ona l - s t ra teg e n ma n 40 Ira k Mel l a n - ö s t er n Fins t a d 2 ( 09 , 10 ) Kons ul t e n k vi n na 30 Fd. Jugos l a - vi en ( bo snisk ) Öst eur op a 2 ( 09 , 10 ) J our na l is te n ma n 50 Ira k ( ass y- rier/sy rian ) Mel l a n - ö s t er n 2 ( 09 , 10 ) Ut bi l dni ng s - c hef e n ma n 50 Ira k ( ku rd isk ) Mel l a n - ö s t er n Grö ns ta d 1 ( 0 8 ) Etno kr ater na är över r ep r esent er ad e so m be fatt nin g skate go r i i stud ie n då sj u av de 12 mi no r itetsad mini str atö r er na vid i nter vj uti llfä lle t had e befat t - nin gar i no m et no kr ati n. De ss uto m är mino r itet sad mi ni str at ö r er na oj ämn t sp r id d a över ko mmu ner na i stud ien. Detta med fö r e n obal ans i fok us på resp ektive ko mmu n . Give t dessa begr äs ni ngar ger ur valet go d a fö r utsät t- 80 8 1 nin gar fö r tolk ni ng oc h fö r stå else av led and e ko m mu nala mi no r itetsad m i- nistr atö r er s fö r etr äd ar skap . Urv a l av övrig a respo ndent e r, doku ment och me diea rt i kla r Fö r att inhä mta ytter li gar e inf o r mat io n o m och per sp e kti v på båd e mi no r i- tetsad mi ni str atö r er s akti vitete r och ko mmu nko nte xten s egen skap er har and r a aktö r er inter vj uats i res p ektive ko mmu n. Des sa har var it po litiker , ad mini str atö r er eller fö r eni n gsr ep r esen tanter med bet yd el sef ulla be fat t - nin gar , fö r tr o end eup p d r ag eller sär skild kun skap . Urva let har ge no mfö r ts dels syste matis kt och dels me d hj älp av snö b o lls meto d en. Mino r itetsad mi nistr atö r er och and r a resp o nd enter har tillfr åga ts o m vil ka po liti ker , ad mi nis tr atö r er och fö r e nin g sr ep r esenta nte r so m har i n - fo r matio n o m hä nd elser eller o mstä nd ig heter so m ka n var a relevan t fö r stud ie ns fråge ställ nin gar . I samtli ga ko m mu ner har inter vj u er geno mfö r ts med mi nst e n, hö g st fe m po l itiker so m haf t en positio n i politiska orga n so m st yr resp ekti ve mi no r itet sad mi nistr atö r s ar b ete. Vid beho v har min o - r itetsad mi ni str atö r er nas ad mi nistr ati va che fer i nter vj uats. Vid beho v har även fö r etr äd ar e fö r fö r enin g ar inter vj uat s. I e nsta ka fall har o ckså a nd r a resp o nd enter so m haf t ku ns ka p o m vis sa pro ce sser och hä n d elser inter vj u- ats. Re sp o nd enter na prese nter as i T ab ell 3 . De består av 13 politiker , åtta ad mini str atö r er och fe m fö r enin g sr ep r esenta nter . Maj o r iteten har i nte mi no r itetset nis k bak gr u nd oc h män är över r ep r esenter ad e i urval e t . Doku me nt so m ana l yser ats b estår av allt från offen tli ga mö tesd ago r d - nin gar , - p r o to ko ll, stati stis ka rap po r ter , utvär d er ingar , PM, år sr ed o vi s- nin gar , mål - och visio n sd o k u men t, bud getar , mo tio ner till ko mmu n fu l l- mäk tige, info r ma tio nsb r o sc h yr er , bö cker om ko mmu n en s hi sto r ia med mer a. Vid ar e består urvalet a v for s k nin g sr ap p o r ter , par ti - och fö r eni n g s - d o ku me nt med mer a. Do k u menten har sa mla ts i n geno m t ip s av resp o n - d enter eller geno m sö k ni ngar på bib lio tek och he ms id o r på inte r net. De ko mmu nala he msid o r na har var it centr ala kä llo r fö r ka r tlägga nd et a v möj li ga resp o nd enter me n också so m i n fo r matio nsp o r tal fö r ko mmu nen s po litiska dago r d ni ng, orga nisa tio n och pro ce sser . 81 8 2 Tab ell 3 . Urval av övri ga resp o n d en ter Re s ponde nt e r * Kö n F ö de l se la nd/ e t nis k ide nt i te t Kommun Int er vj ue r (år ta l ) IP1 KR (M) k vi nna Sver i ge Små s t a d 1 (0 8) I P2 KR (S) ma n Sver i ge 1 (08) I P3 KSO (FP) ma n Sver i ge 1 (10) I FR1 ma n Sver i ge 1 (08) I P4 KR (S) k vi nna Sver i ge Ber gs s ta d 1 (0 8) I P5 KR (M) ma n Sver i ge 1 (08) I T1 k vi nna Sver i ge 1 (10) I T2 ma n Sver i ge 1 (08) I FR2 ma n Chi l e 1 (08) I FR3 k vi nna Sver i ge 1 (08) I FR 4 ma n Ira k 1 (08) I P6 KR (S) k vi nna Sver i ge Sjö s ta d 1 (0 8) I P7 KSL (S) ma n ass yr i sk / s yr i a nsk 1 (08) I P8 KSL (KD) ma n ass yr i sk / s yr i a ns k 1 (09) I P9 KR (M) k vi nna Sver i ge 1 (09) I P1 0 KR (MP) ma n Sver i ge 1 (10) I T3 k vi nna Sver i ge 1 (09) I FR5 k vi nna ass yr i sk / s yr i a nsk 1 (09) I P1 1 KR (S) ma n Sver i ge Fins t a d 1 (0 9) I P1 2 KR (M) k vi nna Sver i ge 1 (09) I T4 k vi nna Sver i ge 1 (09) I T5 k vi nna Sver i ge 1 (09) I T6 ma n Sver i ge 1 (09) I T7 ma n Ira n 1 (09) I P1 3 ma n Sver i ge Grö ns ta d 1 (0 9) I T8 k vi nna Sver i ge 1 (10) Ko mme nt a r : IP = Int er vj u pol i t ik er , KR= Ko mmu na l r å d, KSO=Ko mmuna l s t yr el s ens ordf ö r ande, KS L=Ko mmuns t yr el s el eda mo t , IT= Int e r - v j u tjä ns t ema n/ k vi nna , IFR= Int er vj u fö r eni ngs r ep r es ent a nt And r a mynd i g heter s, fö r eni ng ar s och privatp er so ner s he ms i d o r har också tillfö r t rele vant info r matio n. T ill exe mp el har Statis tis ka c entr alb yr ån oc h Sver i ges ko mmu ner s och la nd stin g s nyc keld atab as v ar it vi k tiga i n fo r ma t - io ns källo r fö r att bestä mma ko ntex ten. Lokala po litis ka deb atter har ku n nat fö lj as geno m po liti ker s per so nli ga blo ggar eller web b sänd n in gar av full mä kti ge mö te n. E n st o r män gd ti d - nin g sar tiklar och med iei nsla g har sa mlat s i n ge no m sö k ni ng ar på lokalti d - nin gar nas oc h and r a med ier s he msid o r och ä ven ge no m uni ver si teten s 82 8 3 mi kr o fil mar k iv . Genom databaserna ”mediearkivet” och ”artikelsök” har ar tiklar i båd e lokala, regio n ala och natio nella tid ni n gar och tid skr i fter hittat s . Söko r d en har var it nyckelak tö r er s na mn , t ill e xe mp el mino r itet s- ad mini str atö r er na, ko m mu na la po litiker , fö r eni n gsr ep r es entan ter och and r a ad mi nistr atö r er . Ock så na mnet på vi ssa lo kala händ el ser , stad sd elar och and r a gener el la sö ko r d så som ”integration”, ”segregation ” och ”i n- vandrare” har väg lett do k u me nti nsa mli n gen . Arti klar na bes tår av nyh et s - r ap p o r ter ing, rep o r tage och olika op inio n sb ild and e tex ter så so m deb atta r - tiklar . Intervjusituationen och analystekniker Den för sta ko nta kte n med mi no r itetsad mini str atö r er na tog s via e - p o st och sed an via tele fo n. I e - p o ste n och tele fo n sa mtalen present er ad es fo r s k - ningsprojektet som ”etnisk representation i kommunal förvaltning” oc h huvudfrågan presenterades kort som ”vilken inverkan tjänstemän med utlä nd sk bak gr u nd har på politike n i ko m mu n en”. Några frågor ställdes till mi no r itetsad mi nistr atö r er n a krin g der as befatt nin gar och ar b etsup p gi f - ter . Mino r itetsad mi ni str atö r er har vid ar e inter vj uats vid mi ns t ett , hö gs t tre tillfä llen ber o end e på mä n gd en a v info r matio n so m fra mko m mit vid var j e till f ä lle . A nd r a resp o nd enter har inter vj uats en gå n g. Inte r vj uer na med mi no r itetsad mini str atö r er na har varit ”långa” och ”d j upa” ( Mc Cr ac ken 19 8 8 ) och var at me llan cir ka 90 och 180 mi nuter . Inter vj uer med övr i ga resp o nd enter har var at mella n 45 - 9 0 min uter . Sa mt l iga inter vj uer har med resp o nd enten s tillåtel se sp elat s in och senar e trans kr ib er ats i ord b ehan d - lin gsp r o gr a m. Ett fåtal i nter vj uer har ge no mfö r ts över tele fo n. Målet med inter vj uer na har var it att skap a ett d yna mi skt sa mtal vä g - led d a av mi na fo r s kni n gs fr å g o r och ber ikad e av resp o nd enter nas er far e n - heter och per sp ektiv. Det d yna mis ka sa mtalet har var it et t vikt igt ku n - skap sp r o d uce r and e ti ll fälle fö r stud ie n ( K vale 19 9 7 :1 21 ) . Inter vj uer na har var it se mi str u kt ur er ad e med ett anta l på för hand up p ställ d a te ma n me d tillhö r and e del fr ågo r . Sa mtal en har inletts med prese ntati o n av st ud ien s fo r sk ni ng s fr ågo r fö r att säker ställa att resp o nd ente n är med veten o m va r - fö r inter vj u n ge no m fö r s och vad syftet med stud ie n är . Det inled and e te mat har var it resp e kti ve resp o nd ents b io gr afi, yr kesb a na och ar b etsup p - gi fter eller up p d r ag. Inter vj uer na med mi no r itetsad min i str atö r er na har vid ar e haf t fyr a te ma n (se bila ga) : 83 8 4 1) B eskr ivn in g a v der as befat t nin g oc h ar b etsup p g ifter , de r a s up p d r ag och sätt att ar b eta och der as e g na up p levelser a v hand li n gs utr ym me t i orga n i - satio ne n . 2) K ontakter , relatio ner och ko ntakt yto r med and r a ad mi ni s tr atö r er , po li t i- ker och det civila sa mh ället. 3) Den mi no r itetset ni ska ide nt iteten och ba kgr u nd ens bet yd else fö r yr ke s - b ana n , er far e nheter och a kti vit eter 4 ) F ör etr äd ar skap et med av se end e på om de vill och up p f attar sig fö r e - tr äd a mi no r itets gr up p er sa mt e xe mp el på hur detta tar sig uttr yck. Dessa fyr a te ma n har ko nkr et iser ats i en rad olika frågo r so m har var it vägled a nd e fö r sa mtalet och fo r mat s utef ter mi no r itetsad m inis tr atö r er nas egna fu nd er in gar och den dyna mik so m up p st ått i var j e inter vj usit uatio n (s e inter vj u gu id e i bilaga ) . Inter vj uer nas oli ka län gd ber o r i huv ud sak på mi no r itetsad mini str atö r er nas benäge nhet att sa mtala och omfån get av info r matio n so m de har ve lat dela med sig. And r a resp o nd enter har inte r vj uats en gå n g. Vägled and e te man fö r dessa i nter vj uer var resp o nd enten s er far en het och ver k sa m het so m po lit i- ker , ad mini str atö r eller fö r eni ng sr ep r esenta nt. And r a te man var ko mm u - nen s po liti k fö r det m ån get ni ska, relat io ne n med mino r itet sb efo lk ni n gen, tongi va nd e aktö r er i sa mhäl let krin g det må n get nis ka och mino r itetsad m i - nistr atö r er s ha nd li ng su tr ym me och akti vite ter i organ isatio ne n. Transkr ib er inge n a v inter vj ue r na resu lter ad e i fler a hund r a sid o r te xt. Detta material har bearbetats i dataprogrammet ”Atlas” d är intervjuerna str u kt ur er ats uti fr ån oli ka ko d er . Ko d er na har var it ko n kr eti ser in gar av de orienter and e ko nce p te n och det teo r etiska ra mver ket. Ko d n inge n har fu n - ger at so m e n sor ter in g a v det info r matio nsr i ka i nter vj u mater ialet och e mb r yo n till res ultate n so m pr esenter as här . I nter vj uer na har ko mp le tter ats av fälta nteck ni n gar där sp o nt ana ta nkar oc h i ntr yc k tec k n ats e fter inte r - vj u er med resp o nd enter na. Sammanfattning Den na st ud ie är exp lo r ativ och ut fo r mad so m e n inten si v t stru ktur er ad j ämfö r and e fallst ud ie med e n ab d u kti v a nsat s. De n ab d u kti va a nsat sen inneb är att teo r iut vec kli ng och e mp ir is ka a nal yser var vats och geno ms yr at fo r sk ni ng sp r o ce ssen s oli ka sta d ier . Med hj älp av orienter a nd e ko nce p t och teo r etiska ra mver k har e mp ir iinsa ml in g och anal ys fö r an k r ats i tid i gar e 84 8 5 fo r sk ni ng oc h teo r iut vec k lin g. Anal ysar b etet har var it en fo r tgåe nd e pr o - ce ss geno m att de preli minär t fo r muler ad e teo r ier na och ko nce p ten def i - nier as i ko nkr etar e fo r m i relat io n till det e mp ir is ka mater iale t. Det e mp ir is ka mater ialet utgö r sa mman lagt 52 sa mtals - i nte r vj uer i fe m olika ko mmu ner med 12 min o r itetsad mi nistr atö r er och 25 and r a resp o n - d enter : po litiker , ad mi ni str atö r er och fö r eni ng sr ep r esenta nt er . För de e m- p ir iska kap itle n h ar cir ka 70 doku men t, 40 we b b sid o r , 15 0 tid nin gsar ti klar och and r a tr yc kta skr i fter a n al yser at s. Mino r itet sad mi ni str at ö r er nas eg na ber ättelser an gåe nd e o m och hur de för etr äd er mino r itet sgr up p er h ar var it den hu vud sa kli ga info r mat io ns källa n. De ssa ber ättel ser har avvä gt s mo t and r a resp o nd enter s per sp ekti v sa mt do ku me ntatio n i offe nt liga do ku me nt och med ier o m akt uella a kti vi teter eller and r a händ elser av intr es se. T il l- sa mma ns ger de oli ka i n fo r ma tio ns källo r na e n bild a v hur o ch und er vil ka omstä nd ig heter fö r etr äd ar ska p et fo r ma s uta n att behö va ob ser ver a det direkt eller på för hand ställa up p kate go r ier fö r vad d et ka n inneb är a att fö r etr äd a. 85 8 7 Del II: Den empiriska undersökningen 87 8 9 Introduktion till fallstudierna I kap itel fe m till nio present er as det e mp ir is ka res ultatet. Red o gö r else n syftar till att bes kr iva mi no r itetsad mi nis tr atö r er nas fö r etr äd ar skap och att til l ha nd a hål la en anal ys av de oms tänd i ghe ter so m har inve r kan på för e t- r ä d ar skap et uti fr ån a nal ys mo d ellens fak to r er . Var j e ko mm un har få tt ett eget kap itel. Vi tar avsta mp i en ko mmu n där det må n ge tnis ka i nte är sär ski lt po litiser at och mö ter sed an fö r var j e kap itel en högr e grad av pol i- tiser in g. Red o gö r elsen fö r var j e fall bö r j ar med en presenta tio n a v ko mmu ne ns befo lk nin g sstr ukt ur , so ciala situa tio n, po litiser i n g och et nis ka mo tsät t - nin gar . Efter detta fö lj er en presentatio n a v mi no r itetsad mi nistr atö r er na so m i nter vj uats i var j e ko mm un. Den na prese ntati o n syf tar till att bes kr i va var j e ind ivid s be fatt nin g oc h mak tr esur ser i organ isatio nen , der as ident i- tet, intr es sen oc h pro j ekt i relatio n till mi no r itets gr up p er sa mt der as eve n - tuella fö r etr äd ar skap . Fallst ud ier na s består också av en anal ys av mino r itet s ad mi n istr atö r er nas väg frå n när var o t ill fö r etr äd ar skap . Här dis k uter as hur a n al ys mo d ellen s fak to r er inver kar på mino r it etsad mi nis tr atö r er nas i nte ntio ner och ha n d - lin gs utr ym me att fö r etr äd a. Kap itlen a vsl utas med en sa m man fatta nd e anal ys där de huv ud sa kli ga res ultate n su mmer a s. 89 9 1 Kapitel 5 Grönstad – d är min granne är som jag Det är en myc k et vik t i g frå ga , men det är ingen frå ga här . Utbildningschefen I den rika och väl måe nd e ko m mu ne n Grö nstad är chefe n fö r utb ild nin gs - , kul tur - och frit id sfö r va ltn in g e n en mino r itet sad mi ni str atö r . Äve n o m ha n har ha nd li ng s utr ym me att fö r etr äd a har ha n inge n i nte ntio n att gö r a det i sin roll so m ad mi nistr atö r . Samhälle, politik och det mångetniska Grönstad har fe md ub b lat si n befo lk nin g sed a n 19 5 0 - talet utan att det har påver kat väl stånd et i ko m mu n en. 12 Sys sel sättn in gs ni våe r na är höga och de sociala pro b leme n mar gi nella. 13 Inva nd r in gen av mi no r itets gr up p er skilj er sig från la nd ets ge ner ella mö nster då ko mmu n en i nte var it mo ttagar e a v någo n mär kb ar ar b etskr a fts - e ller fl yk ti n gi n vand r in g. Mi no r itets gr up p er na i ko m mu ne n, so m hu v ud sak li gen har vä ster länd s k ba kgr u n d , up p levs var a so cialt och eko no mi s kt väle ta b ler ad e i sa mhäl let. 14 De cir ka fe m pro ce nt icke - västerländska minoriteter som bor i kommunen beskrivs som ”vä l - måe nd e gr up p e r med goda förutsättningar” som ”spontaninvandrat” till ko mmu ne n, e nli gt e n politi ker . 15 För den ic ke - b e med lad e nya nländ a fl y k - tin gen er b j ud er Grö nstad nä m lige n få boend e mö j lig heter . And elen hyr e s - r ätter är låg och det ko m mu na la bo stad sb o laget såld es ut oc h o mva nd lad es till bo stad sr ätter und er 19 9 0 - talet. 16 Cirka 20 0 fl ykti ngar to gs e mo t a v ko mmu ne n mella n 19 9 6 och 20 0 4 men det är inte fö r r än 20 0 6 so m ett avtal up p r ättas med Mi gr atio n sver ket o m att ta e mo t 10 0 flykti ngar på tre år. 17 Ko mmu ne n är ett star kt bo r g er ligt fä ste med M o d er ater na so m stö r sta par ti. Detta avsp eglas i den för d a po litiken : låga skatter och en akti v ko n - 91 9 2 kur r e ns utsätt ni n g av ser vicep r o d uktio n i offe ntli g reg i sär s kilt i bar no m- so r g, gru nd - oc h gy mna sies ko la. 18 Et nis ka mo t sä t t ning a r och po litise ring en av det mång et ni s ka I Grö nstad fin ns få ind ikatio n er på mot sätt nin gar mella n et nis ka gr up p er so m på ett av gö r and e sät t påver kar lo kalsa mh älle och po litik. Det må n g - etnis ka up p mär k sa mma s fö ga i ko mmu ne n och i nd ika tio ner på att maj o r i- tetsb efo l kni n gen m o b iliser ar sig mo t mi no r itets gr up p er är få. Den mar g i- nella rasis tis ka op inio ne n rep r esenter as end ast ge no m N y De mo kr ati i full mäkt ige mella n 19 9 1 - 1 9 9 4. 19 Det fi nn s i nte he ller nå gr a ind i katio ner på att mino r itet sgr up p er är mob i- liser ad e i sa mh älle och po li ti k. Stad e n har t vå reg istr er ad e inva nd r ar fö r - enin gar 20 1 0 : den ena är en fin sk fö r e nin g och den and r a ett isla mis kt kul tur ce nter . 20 T ro ts att elva pro ce nt av de för tr o end evald a har utlä nd sk bak gr u nd i ko mmu ne n sa k na s po litiker med m i no r itets b a kgr und på l e - d an d e po si t io ner i nä mnd er och i full mä kti ge. 21 Det må n getn is ka är inte en fr a mtr äd and e fråga på a gend an. Frå ga n o m ko mmu ne ns fl yk ti ng mo tta g ni ng har deb atter ats, men få ind ikatio ner fi n ns på att det har var it fö r emå l fö r strid er i det politiska ru m met. Ko mmu n p o - litike n kretsar hu vud sa kli ge n krin g ko n kur r en s utsätta nd e a v väl fär d sse k - to r n. 22 Det fin n s inget integr atio nsp o litis kt pro gr a m vil ket ka n fö r klar as av låg arb etskr a ft s - oc h fl yk ti ng inva nd r in g. Ko mmu n en har heller inte haf t någo n organi ser ad fl ykti n gin vand r i ng att ad mi ni str er a. Det fin ns sed an 2 0 0 0 en ”Policy oc h handlingsplan för främjande av etnisk mångfald” so m regler ar mån g fald sp o liti ken. 23 År 200 9 ar b etar ko mmu nen fra m e n ”Likabehandlingsplan”, där 21 sidor av 24 tillägnas jä mställd hetsfrågan. Må lsätt nin g en för det mångetniska definieras inom ramen för ”etnicitet, religion eller annan trosuppfattning” och handlar om att ”höja kunskap s - nivå n i må ng fald s fr åga n, fö r e b yg ga dis kr i mi ner in g oc h på ver ka a ttit yd er så att alla anställd a sa mt ar b etssö ka nd e ges sa m ma m ö j ligheter och a n - ställningsvillkor”. 24 Frågan o m fl ykt in g mo ttaga n d et har up p mär ksa m mats a v Sociald e m o - kraterna som kräver att kommunen ”tar sitt ansvar” i flyktingfrågan inför valet 20 0 6 . 25 Det moderata styret kritiseras för att inte ta sitt ”solidariska a n svar” eftersom kommunens flyktingmottagning och integrationsarbete 92 9 3 är obefintl igt e nli gt fö r etr äd ar e fö r Sociald e mo kr ater na so m ma nar på för en ”öppnare och mer generös” politik. 26 Par tiets fö r etr äd ar e ar gu me nter ar att Grönstad som en ”välmående kommun med hö g sys selsä ttni ng och bra läge” har god potential att tillhandahålla en kvalitativ introduktion och inte gr atio n av fl ykt in gar . 27 Avt alet om 100 fl ykti n gar på tre år kritiser as för att vara ”hyckleri” och istället föreslås ett sju gånger så stort mott a - gand e . Par tiet menar att det antal so m ko mmu n en åta git sig att ta e mo t änd å mo t svar ar de n a nd el so m välj er att bo sätta si g i ko m mu ne n. Fl y k - tin gfr å gan fär gar också a v si g på frä mst bo stad sp o liti ke n där so ciald e m o - kr ater ager ar fö r ett ökat ko m mu nalt b yg ga nd e av h yr esrä tt er . 28 Mo d er ater bemö ter kriti ke n med att bri sten på hyr esrä tter är a nled nin ge n ti ll att ko mmu ne n i nte ka n ta e mo t fl er fl ykti ngar : Det är det anta l et per s oner som vi bedö mt att vi kla ra r av att ta emot . Det är bri st en på bost ä der som begr ä ns ar oss. Anl edni nge n til l att vis s a kommu ner ta r emot må n ga fler att de ha r en stor all mä nn yt t a oc h att de som ko mmer ha r må nga vä nner so m bor dä r . 29 Den mi nd r e fl ykt in g mo ttag n inge n so m 20 0 6 ad mi nistr er as av socia l- nä mnd en fl yt tas 20 0 7 till gymn asie - oc h vu xe nutb ild nin g snä mnd e n ( GUN) med argumentet att ”det inte är rätt att den första kontakten med Sverige blir socialnämnden”, enligt chefen för socialförvaltningen. 30 T o - talt sett o mfattar e nhete n fö r fl ykti n g mo tta ga nd et cir ka e n och en hal v heltid stj än st, beståend e a v en fl yk tin g sa mo r d nar e och e n soci alassi sten t. 31 ** * I Grö nstad lever inte må n ga icke - väs ter länd s ka mino r itet sg r up p er och de etnis ka mo t sätt nin gar na är mar ginel la. De n fråga so m öve r huv ud ta get disk uter as i politike n krin g det må nget ni ska är hur uvid a ko m mu n e n ska ta e mo t fler fl yk ti ngar . Men den na fråga blir knap p ast av gö r and e fö r någo t av vale n i ko mmu n en. I den na ko nte xt ar b etar Utb ild ni ng sch efen. V ill ha n fö r etr äd a mi no r itets gr up p er i sitt ar b ete? I så fall hur ? Ned an red o gö r s fö r Utb ild nin g sche fe ns befat t ni n g , ar b etsup p gifter , proj ekt och instä lln in g till fö r etr äd ar skap . 93 9 4 Utbildningschefen Che fe n fö r ko m mu ne ns gy mn asie - och vu xen utb ild n in gs fö r valt nin g, so m även fun ger ar so m till fö r o r d nad chef fö r kult ur - och fritid s fö r valt ni ng, är kur d is k fl yk tin g från Ira k. U tb ild nin gsc he fen 32 är en a v sta d ens hö gs ta administratörer och har varit ”verksamhetschef” för kommunens gymn a - sie - och vu xe nu tb ild ni ng s fö r v altni nge n (GU F) sed a n 20 0 5 och kul tur - och fritid s fö r valt ni nge n (KF F) se d an 20 0 7 . Efter so m han var it chef fö r KFF und er så kor t tid fo ku ser ar red o gö r elsen på hans ak tivi tet er so m utb il d - nin g sche f. Utb ild nin g sche fe ns vi kti gaste ar b etsup p gi fter är att för b er ed a och fö r - ankr a be slu t i GUN oc h kult ur - och fritid s nä mnd e n (KF N ) , var a lä nke n mella n po litiker na och de an ställ d a ute i ver k sa mhete n, att ans var a fö r bud get sa mt att bid r a till att utvec kla ver k sa mheter na. Eft er so m ko mm u - nen end as t driver e tt fåtal gy mna sies ko lo r menar ha n att r o llen so m c he f förvandlas till att ha ”insynsrätt” i skolor som drivs i privat regi. För d e ko mmu nal t ä gd a sko lo r na fu nger ar han so m che f fö r rekt o r er na. I KFF ans var ar ha n fö r se x oli ka re sulta ten heter med a ns var fö r bib lio tek, un g kul tur , un g fritid , fö r eni n gs - och idr o ttsser vice oc h idr o tts anläg g ni ngar . Han menar att det ar b etet i hö g grad ha nd lar o m att sa mo r d na dessa e nhe t - er och på ett liknand e sätt fö r b er ed a ärend en infö r nä mnd ens sa m man tr ä - d en. Vid ar e an svar ar ha n ock så fö r den mi nd r e ver ksa mh e t so m ar b etar med ko mmu n en s nya nländ a fl ykt in gar . Utb ild nin g sche fe n ar b etar när a ko mmu ne ns cen tr ala pro ce sser och är en del av led ni ng sgr up p en t illsa m man s med ko mmu nc he fe n och de a nd r a fö r valt ni ng sche fer na. Han är högs ta besl uts fattar e oc h led ar e fö r GUF oc h KFF vilke t ger ho no m e n centralitet i dessa ver ksa mh ets o mr åd e n. So m chef sad mi ni str atö r fö r GUN, so m är en av ko mmu ne ns do mi ner and e ver k - sa mheter , är ha n en ce ntr al a ktö r i ko mmu np o li tike n. Sär s kilt då sko lfr å - go r nas st yr ni n gs fo r mer har e n ce ntr al plats på ko m mu ne n s age nd a. So m led ar e fö r två sto r a och res ur skr ä vand e ver k sa mheter ka n det tolkas so m att ha n har kontr o ll över e n a nse nli g män gd k ritiska resur ser . Han led er ko mmu ne ns rekto r er och lär a r e och är de n ce ntr ala a ktö r e n mella n de ssa pro fessio n sgr up p er och nä mn d ens ord fö r and e i dialo ge n o m ko mmu n en s ver k sa mhet. 33 Han har också e n n ä rhet till de n exekutiva makten geno m när a inter a ktio ner med ko mm unc he fen, ord fö r and en i K FN och GUN. 94 9 5 P ro j ekt Utb ild nin g sche fe n fl yd d e till Sver ige i 20 - år såld er n och har en kur d is k identitet. Ha ns kar r iär i kom mu nal sek to r inled d es me d lär ar jo b b och rekto r sup p d r ag. Ha n har ar b etat två år i Grö nstad so m sa mo r d nand e rekto r inna n ha n befo r d r as till ver ks a mhe tsc hef i GU F. Anled ni n gen till a tt han sö kte si g till Grö ns tad var att han var positivt över r as kad av bud gete n fö r sko l ver ksa mh ete n. Utb ild nin g sche fe n identi fier a r s ig med mi no r itets gr up p er i samhälle t och up p le ver dis kr i miner i ng o ch rasi s m so m sto r a pro b le m. Han a nser att inva nd r ar e bö r satsa på integr atio n i det sve ns ka sa mhä llet, men att detta inte innebär att man ska ”smältas in” eftersom minoriteter ska ha rätti g - heter att behålla sin religion och ”sätt att leva”. Politikområden som han anser är vik tiga fö r inva nd r ar e är arb ets mar k nad såt gär d er , insatser fö r syssel sätt nin g oc h at t sa mh ä llet stö d j er ar b etslö sa med utb ild nin g oc h insat ser so m gö r att i nd ivid e n får de möj lighe ter so m kräv s fö r att ta si g fra m i li vet. Utb ild nin g sche fe n uttr yc ker ett enga ge ma ng i frågo r so m rö r he mla nd et och han är akt iv i kur d is ka fö r eni ngar och välgö r en het si nsat ser . 34 Han menar att han ofta har demonstrerat i Sverige mot ”det mesta”, för att han har upp fattat att det fi nn s ett beho v av det. Han fo r muler ar proj ekt i rela t- io n till sit uatio ne n i he mla nd et och me nar att ha n är an g elägen o m att bid r a till ett mån get ni skt j ä mlikt sa mhäl le i Sver i ge. Me n han har ald r i g känt ett beho v av att för etr äd a mino r itets gr up p er i sitt ar b ete. För etr äd ar s- kap et fi nn s i nte i ha ns tan kar . Han fö r klar ar det med att ha n var ke n so m rekto r eller so m ver k sa mhet sc hef kä nt att det funnit s ett be h o v av at t gör a det: Ja g kä nner int e att det finns det beho vet att ja g ska rep r es ent er a , ell er bet a la til lb ak a ell er va ra sk yl di g ell er så . Det finns inva ndr a r e som s ä - ger ’ja men Sverige tog emot oss när vi kom som politisk flykting då är det vår skyldighet att vara tacksamma och betala tillbaka’… Det känner jag inte […] Al l ts å, ja g känner in ge n sk yl di g het . Ja g kä nner ingen tacksamhet för Sverige som ’tack Sverige för att du tog emot mig när jag behövde Sverige som bäst’. Det gör jag inte. På samma s ä tt kä nner ja g int e att ja g är inva n dr a r e oc h ja g är sk yl di g att ja g sk a tä n ka på oc h ja g ska repr es ent er a oc h så , nej . Det finns int e i mina ta n- k ar . (Ut bi l dni ngs c hef en) 95 9 6 Utb ild nin g sche fe n har allt så proj ekt i relatio n till mi no r itetsgr up p er men han ver kar i nte fö r dessa pro jekt i arb etet i ko mmu no r gani satio ne n. Ha n bo r inte i Grö n stad och har inge n kä nned o m o m mino r it etsgr up p er na i ko mmu ne n. Ha n a nser att det i ha n s ver ksa mh et i nte fi n n s nå gr a ko p p - lin gar till det må nge tni s ka. Från närvaro till företrädarskap Varfö r vi ll Utb ild ni ng sche fe n inte fö r ena sitt en ga ge ma n g fö r mino r itet s- gr up p er med si n ro ll so m ad minis tr atö r ? Hur ka n vi för stå U tb ild nin gsc h e - fen s av sak nad av inte ntio n a tt fö r etr äd a utifr å n den a nal ys mo d ell so m presenter ad es i kap itel tr e? P ro j ekt , bef a t t ning och icke - po litisering Utb ild nin g sche fe n uttr yc ker en mi no r itetse tni sk ide ntitet oc h är enga ger ad i kur d is ka fö r eni ngar och br yr sig o m mi no r itets gr up p er s situatio n i Sv e- r ige. Även o m ha n har pro j ekt i relatio n till mino r itet sgr up p er vill ha n i nte fö r ver kl iga de m i si n roll so m ad mini str atö r . Han har i nte inte ntio ne n at t fö r etr äd a, vilket är orsake n til l att ha n i nte heller up p lever a tt ha n fö r etr ä - d er . Det må n getn is ka präglar i nte den po litis ka age nd an eller sa mhälle t i Grö nstad på ett mär kb ar t sätt . Utb ild nin gsc he fen up p fattar inte att ko m- mu ne n präglas a v etni s ka mo ts ätt nin gar eller att mi no r itets gr up p er eng a - ger at sig i frågo r so m har ber ö r ing med han s ar b ete, åt mi n sto ne i nte som minoritetsbefolkning. De kont r o ver ser so m up p står kri ng fl ykt in g mo tta g - nin ge n blir inte sär s kilt lad d ad e efter so m det mo d er ata st yr et har en t r yg g mak tstäl lni n g. Utb ild ni n gsc he fen s ovilj a att fö r ena sitt pro jekt so m ber ö r mi no r itets gr up p er med ro lle n so m ad mi nistr atö r kan fö r stås so m et t res u l - tat av ko nte xten. Ha n up p leve r inte att det fi n ns ett be ho v a v att för etr äd a mi no r itets gr up p er i sin bef a ttn ing. Utb ild nin g sche fe n menar a tt han är till fr ed s med att i nte behö va e n g a - ger a si g i det må nge tni ska och att ha ns i n vand r ar b ak gr u n d inte behö ver sp ela nå go n ro ll fö r ha n s ar b ete. Han an ser att i nte gr atio n sp o litisk ver k- samhet ”är viktiga frågor”, men a tt det inte är så vikt igt i Grö nstad . Ha n ko p p lar detta till en all män st ä mn in g i ko m mu ne n där lik h eten i no m b e- fo lk ni nge n gyn nar sa mhälle t: 96 9 7 Det som fol k t yc k er är bra med (k ommune n) är att min gra nne är so m ja g, sä gs det . Det vil l sä ga min gra nne ha r sa mm a bak gr und som ja g, är svens k hel t enk el t , ha r bra ek ono mi . Ell er ka ns k e int e så myc k et det sve ns k a . Men att min gra nne är lika rik som ja g, fina bila r . Du ser inte f ula bilar här […] Man har samma värderingar och har lika mycket p enga r , ha r kva l i t et st ä nka nde […] Du sa att det finns invandrare här, j a g ha r int e ref l ekt er at över det . Om det finns så na inva ndr a r e, då är min gra nne sa mma so m ja g, då s tr unt a r de i inva ndr a r b ak gr unden. (Ut b il dni ngs c hef en) Efter tre år s ar b ete med att le d a gymna sie - och vu xe nutb i ld nin g sver ksa m- heten menar han att det inte har fu n nits nå go n a nled nin g att prata o m frågo r so m har nå go n ko p p li ng till nå go t med i nva nd r ar e att gö r a. Detta menar också GUN s ord fö r and e (M) . 35 Han påtala r a tt ko mmu nche fe n li te då och då för sö ker l yfta fråg o r n a i led ni ng sgr up p en, me n att det inte är någr a a v ad mini str atö r er na so m nap p ar på det, sär skilt i nte han sj älv. U t - bildningschefen menar dock att han ”med stolthet” hade arbetat med fr å - go r na bar a det fu nni ts nå go t beho v av det i ver ksa mh ete n. D et fin ns yt ter ligar e e n för kl ar ing till Utb ild ni n gsc he fen s avsa knad a v inte ntio n att fö r etr äd a. I tid igar e rekto r sup p d r ag var han ver ksa m i ko m- mu ner med hö gr e and el i nva nd r ar e i befo lkni n gen. Ha n påp ekar att det ku nd e up p stå sit uatio ner då fö r äld r ar till elever med m i no r it etsetn is k ba k - gr u nd fö r vä ntad e si g att ha n skul le fö r etr äd a der as öns ke må l i olika frågo r . Han ber ättar om si n fru str atio n över att en del för äld r ar ko ntak tat ho no m och fö r vä ntat sig at t få ge hö r fö r en önska n att der as bar n ska få und anta g från a kti v iteter i sko lan: ’ Men du vet’ säger de till mig. Nej, jag vet inte, jag har ingen först å - el s e. All ts å ja g vet , me n ja g ha r ingen fö r s tå el s e fö r det , ja g har ingen acc ep ta ns fö r det , ja g res p ekt er ar int e en så da n grej . Ja g tyc k er att om en 17 - å ri ng vil l ha e n rel a t i on då få r hon ha en rel a t i on oc h k ys s a en kill e. Då får hon gö r a det . Bar a på grund av att de ha r inva ndr a r ba k- gr und gö r int e att ja g hå l l er med. Oc h det sä ger ja g nej til l , ja g va r bland de hårdaste, för vissa lärare ville försöka… Nej men varför d et? [ …] Vi förstärker det här utanförskapet, varför ska vi förstärka det? ( Ut b il dni ngs c hef en) I den situa tio n so m ova n bes kr iv s hä vd ar Utb ild ni n gsc hef en att han t ill o ch med agerade på ett ”hårdare” sätt än svenska lärare för att tydligt man ife ster a ett av stånd staga n d e från de önske mål so m en del för äld r ar 97 9 8 fra mfö r t. Anled ni nge n till ha ns rea k tio n är att han inte är över ens med fö r äld r ar na krin g vad so m li gg er i der as bar ns intr esse n. Äve n o m Utb ild ni ng sche fe n inte behö ver en ga ger a sig i det må n ge t- nis ka i ko m mu ne n får den po l itiser in g so m sker krin g fl ykt i ng mo tta gn in g - en ko nse k ven ser fö r ha ns ar b ete. I sj älva ver ket tar Utb i ld nin gsc he fen initiat iv till att refo r mer na ko mmu n en s fl yk ti ng mo tta gn in g. I sa mb and med att ko mmu ne n up p r ättar avtal med Migr atio ns ver ke t menar Utb il d - nin g sche fe n sig ta ini tiati vet t ill att fl yt ta i ntr o d uk tio ns ver k sa mhete n från so cialnä mnd e n till si n ege n fö r valtni n g. För ho no m fra mst år det so m e n självklarhet att undvika att invandrare ”passiviseras” den första perioden so m fl ykti n g i lan det på grund av en politisk praktik som är ”omhändert a - gande” oc h som skapar ”bidragsberoende”. Istället påpekar han att det är vik tig t att fl ykti n gar na ha mn ar i arb ete och praktik red an und er de två för sta år en. Han ser do ck int e åtgär d en so m fö r etr äd ar ska p utan so m en del av en stö r r e a mb itio n att alla ar b ets mar k nad s fr ågo r i kommu n en ska lig ga i utb ild nin gs ver ksa mhe t en. De n lil la fl ykti n g mo t tag ni ng sen hete n var ett en kelt sät t att bö r j a, me nar Utb ild ni n gsc hefe n, oc h i nte e tt exe mp el på att han vill fö r etr äd a mino r itet sgr up p er . Sammanfatt ande analys I Grö nstad är de e tni s ka mo ts ättni ngar na mar gine lla och po litiser i nge n a v det må n get nis ka lå g. Utb ild n ing sc hefe n, so m ge no m sin befattn in g har mak tr esur ser och so m dessu t o m har proj ekt i relatio n ti ll mi no r itets gr u p - p er s situatio n, sa k nar inten tio nen att fö r etr äd a. Han anser at t fråga n inte är aktue ll i ko mmu ne n och att det inte fi n ns i ha ns ta nkar att fö r etr äd a i ro l- len so m ad min istr atö r . Den n a avsa k nad av inte ntio n att fö r etr äd a kan här led as till avsa k nad en av et n is ka mo t sätt nin gar och den låga grad en av politiser in g kri ng det mån get n iska i ko mmu ne n. T ro ts att Utb ild nin gsc h e - fen har hand li n gs utr ym me vil l ha n i nte fö r etr äd a efter so m han inte fi n ner det relevant. Det fi nn s ock så i Utb ild ni ng sche fe ns er far en he ter en ne gat iv asso ciatio n till fö r etr äd ar skap et efter so m det relate r as till att hö r sa m ma intr es sen oc h åsi kter so m ha n per so nlige n i nte delat. Fallet Grö nstad vi sar att mino r itet sad mi nis tr atö r er kan ha en mino r itet setni s k ide ntitet och var a enga ger ad e i grup p en s s it uati o n i sa mhället, men att det inte nö d vänd i g t - vis inneb är att de en ga ger ar sig fö r grup p en i rollen so m o ffentl ig ad m i - nistr atö r . 98 9 9 Kapitel 6 Finstad - d ropparna som urholkar stenen Diskr i mi ner i ng sk er va r j e da g, över a l lt . För mig är det vik t i gt att alla mä nni s k or kommer ut på arb et s ma r k na den oc h att all a som sö k er jobb hos oss ska beha nd l as rä tt vi s t . Personalstrategen 36 Den uto me ur o p eiska inva nd r inge n har var it bl ygsa m i Fi nstad j ä mfö r t med and r a ko mmu n er . En öka d inva nd r in g und er 20 0 0 - talet drar do ck till sig stö r r e up p mär ksa mh et kri ng det mån get nis ka i politik o ch sa mhä lle. I ko mmu ne n fi nn s tre led and e mi no r itetsad mini str atö r er so m på olika sätt fö r etr äd er mi no r itets gr up p er : Per so nalstr ate gen, Ko ns ulte n och Jo ur n a - liste n. Samhälle, politik och det må ngetniska Befo lkn in ge n i de nna stö r r e stad do mi ner as av väl utb ild ad e tj änste män. 37 De cir ka 3 000 irakis ka fl yk ti ngar na so m a nlä nd er i mit ten av 200 0 - talet är stad ens stö r sta mino r itet s gr up p . 38 De icke - väs ter länd s k a mino r itet s- gr up p er na ut gö r run t åtta pro ce n t av befo l k nin ge n och är i hög grad ko n- ce ntr er ad e till fyr a stad sd elar . I två av des sa har cir ka hä lf te n av invå nar na utlä nd sk t påb r å. 39 Ett av des sa milj o np r o gr a mso mr åd en up p mär k sa mma s ofta so m ce ntr u m fö r stad en s so ciala oro med en arb ets lö sh et so m är cir ka tio pro ce nt hö gr e ä n stad e n i övr igt. 40 Äve n o m stad en prägl as av sociala pro b lem 41 är var ken det må n ge tnis ka el ler mi no r itets gr up p er en fra mtr ä - d and e di men sio n i ko m mu np o litike n. Led a nd e po litiker oc h ad mi ni str at ö - r er i Finstad up p lever att stad e n har go d a fö r utsät tni n gar att skap a ett j ä m- likt må nge tni s kt sa mh älle. Anled ni n gen up p ge s var a de n go d a tillvä xte n och en politis k sa ms yn krin g att se det må n get nis ka sa m hället so m en möj li ghet fö r en god fra mtid . 42 99 1 0 0 Et nis ka mo t sä t t ning a r Det fi n ns få ind i katio ner p å att stad en s etn is ka mo t sätt ni ng ar är en fra m- tr äd and e del av samhälle t och po litiken, fö r uto m i mar g inal en. För e valet 20 1 0 up p lever po litiker och ad mini str atö r er att mo b il iser i nge n oc h den negat iva op in io ne n mo t mi no r itets gr up p er har befu n nit sig i ko mmu np o l i - tike ns per ifer i uta n att få ett stö r r e geno ms lag. 43 Naz isto r ga ni satio ner har haf t ett fä ste i stad e n och här i fr ån har de spr id it vit makt - mu sik och a n nan pro p agand a över land et. I bör jan a v 200 0 - talet attac ker ar dessa grup p er ett ko mmu nalr åd och tä nd er eld på dennes hu s, gar age oc h bil och va nd al i- ser ar Vänster p ar tiets lokaler . 44 Men de rasistis ka par tier na har inte ha ft någo t stö r r e stö d bland vä lj ar na. N y De mo kr ati fick vi sser li g en tre mand at i valet 19 9 1 , me n i övr i gt sa k nas par tier med öp p et rasifier an d e bud s kap i full mäkt ige fra m till valet 20 1 0 . Då får Sver i ged e mo kr ater n a tre mand at. 45 Rasistiska grupper och partier uppfattas inte heller ha något ”påtagligt genomslag i samhällsdebatten” menar kom - mu nalr åd et (S). 46 Stad ens mi no r itetsb e fo lk ni ng är inte mär kb ar t mo b iliser ad e ller enga g e - r ad i politiken. Det fi nn s ett rikt fö r eni ng sli v bla nd mi no r itets gr up p er , 47 men gr up p er na orga niser as i nte i e n stö r r e sa mli ng sfö r e n ing och få a v för eni ngar na är e ngager ad e i ko mmu np o li tike n e nli gt ko m mu nalr åd och ad mini str a tö r er s er far en heter . 48 Stad ens 6 000 utö vand e mu sl i mer sa mlas exe mp el vi s i ett a ntal olika fö r enin gar uta n att ha upp r ättat någo n mo s ké. 49 Mino r itets gr up p er s när var o i full mäkt ige är och har också gener ell t var it låg. Mellan 19 9 5 - 1 9 9 8 had e end ast en led a mo t, till hö r and e Sociald em o - kr ater na, mino r itetsb a kgr u nd . 50 Mand atp er io d en 20 06 - 2 0 1 0 har sj u ind i - vid er i full mä kti ge mi no r itets b akgr u nd . I ko m mu nst yr else n har fö r ste vice ord fö r and e, (C) , likso m en ersättar e so m också är led a mo t i per so nalu t- sko ttet mino r itetsb a k gr u nd . 51 Av de a nstäl ld a i ko mmu ne n 2 0 0 8 har cir ka åtta pro ce nt mi no r itetsb a kgr u nd . På chefsni vå är denna si f fr a und er tre pro ce nt. 52 P o litisering en av det mång et nis ka Sa mhället och med ier s up p mär ksa mhet på det mån get nis k a ökar i ta kt med fl ykti n gin va nd r in ge n un d er 20 00 - talet, me n det fi nn s inte mån ga ind ikat io ner på att frå go r na är politiser ad e i Fi ns tad . Frå ga n o m fl ykt in g - mo ttag ni n g har fu nnit s på a gend a n sed a n 19 8 0 - talet och ad min istr er as från 19 8 4 av bild n in gs nä mnd en och de ss fö r valt ni ng. 53 Inte gr atio ns - o c h 100 1 0 1 mångfaldspolitiken initieras 1986 genom ett ”invandrarpolitiskt han d - lingsprogram” som sätter arbetet mot rasism och främjande av integration på agendan. Där slogs kulturell mångfald fast som ”en stor tillgång för kommunen”. 54 Hösten 2000 inrättas ett ”Pr ogram för integration” med fo k us på nyan länd a, i nd iv id ens fö r sö r j nin g och delakti g h et i sa mh ället sa mt må n gfa ld i organi satio n en. 55 När Inte gr atio n sp r o gr a mmet a vs ka ffa s 20 0 3 finns målsä ttn in gar na ä nd å kvar i ko mmu ne n s över g r ip and e st yr d o - kument 2007 . I den ” strategiska planen” slås det fast att kommunen ska verka för att ”vara en attraktiv stad för invandrare” och en ”föregångare när det gäller jämlikhet mellan olika […] etniciteter”. 56 Integrationspolitiska insatser organiseras ur ett ”medborgarperspektiv” a v en ad mi ni str atö r i ko mmu nled ni n gs ko nto r et med an svar fö r må n gfa ld , väl fär d , fo lk hälsa oc h stad sd el sut vec kli ng. 57 År 200 7 sluter ko m mu ne n ett lokalt ut vec kli ng savta l med st aten riktat mo t en stad sd el me d cir ka 10 000 invå nar e var a v de flesta har mi no r itets b ak gr u nd . 58 Ko mmu n en har också sedan 2000 finansierat en ”integrationstidning” där information på olika sp r åk och deb att krin g det må nget ni ska sp r id s i tr yc kt fo r m till hus hålle n i stad en och på ko mmu no r gan is atio nen s he ms id a. Mång fald sp o liti ke n fin ns so m e n av de ce ntr ala må lsätt n ingar na i det över gr ip and e per so nalp o litis k a pro gr ammet från 20 0 1 där må n g fald en anges vara ”en integrerad del i kommunens arbetsmiljö och kvalitetsa r - bete”. Ambitionen är att öka antalet anställda med ”uto mnordisk ba k - grund” på alla positio ner och i syn ner het där de är und er r epr esenter ad e. 59 År 200 2 betonas att kommunen ”skall vara nationellt ledande inom jä m- ställd het s - o ch mångfaldsområdet”. 60 Den organi sato r iska mo to r n i detta ar b ete är per so naluts ko ttet und er ko mmu ns t yr el sen och per so nalavd e l - nin ge n i ko mmu nled nin g sko n to r et med e n per so na lstr ate g so m har i up p - d r ag att bevaka och ar b eta me d j ämställd hets - och må ng fald sfr å go r na. 61 Med an den po liti ska age nd an i Fi nstad i nb egr ip er olika akt i viteter ded i- ker ad e till det må nget ni ska fi nn s de t få ind ikat io ner på att det har för e - ko mmit stö r r e po litis ka strid i gheter kri n g frågo r na. N y De mo kr ati s po lit i - ser in g av fl yk ti ng mo tta g nin ge n och i nte gr atio n sp o litike n be mö ttes med e n stö r r e sa ms tä mmi g het kri n g råd and e po litiska li nj er från de and r a par tie r - na i full mäk tige. I e n bok o m stad en s histo r ia dis ku ter as de politiska str i - derna kring invandrarfrågor som ”bannlysta” och att beslut i frågorna fattad es med en and a a v en häl lig het und er 19 9 0 - talet. 62 101 1 0 2 Led and e po liti ker och ad mi ni str atö r er menar att frågo r na sä llan är för e - mål fö r po litis ka strid er mell an par tier na i full mäkti ge. 63 Ett exe mp el på att de etab ler ad e par tier na und viker strid er krin g det må nge t nis ka åter fi nn s infö r valr ö r elsen 20 1 0 . Ko mmu nalr åd en fö r (S) och (M) uttalar sig ge m - ensa mt i lokal med i a o m att par tier na är villiga att sa mar b eta fö r att inte ge Sverigedemokraterna en vågmästarroll eftersom partiets politik inte ”resp - ekter ar alla män ni sko r s li ka vär d e och är i gr und e n od emo kr ati sk oc h ovärdig”. 64 Inte heller fra mtr äd er stö r r e par tip o litis ka strid er om det må ng - etnis ka i lokala med ier . Und er mitte n på 200 0 - talet och där efter up p mär k - sa mmas vis ser lige n frå go r krin g fl yk ti ng mo tta gni n g, se gr egatio n oc h stad ens so ciala pro b lem, 65 me n utan at t frå gan blir fö r e mål fö r par tier nas mak tstr id er . Detta blir t yd li gt när den mo d er ate ord fö r and en fö r so cia l - nä mnd en idkar sj älv kr iti k is tället fö r att po le mi ser a mo t a n d r a par tier i en inter vj u där han uttr yc ker åsi kten att ko mmu ne n är en av land ets sä ms ta ko mmu ner på att integr er a fl y kti ngar . 66 Föreko ms ten av naz i sti ska rö r elser och der as våld sa m m a akti viteter up p levs ha ökat med vete nhet en o m beho ve t av att ver ka fö r må nget ni s k j ämli k het och at t mo t ver ka etnis ka mo tsät tni n gar . Det har bland anna t visat si g ge no m led and e po lit iker s delta ga nd e i a ntira si sti s ka m an ife sta t - io ner och de mo ns tr atio ner . 67 Ytter ligar e e n bid r aga nd e o ms t änd ig het ka n var a i nstab ila maj o r itets fö r hål land en so m lett till sär s kilt st ar k par tiö ve r - skr id and e sa ms yn kri ng ett a ntal frågo r . 68 En av dessa frå go r är att ko m- mu ne n so m ar b ets gi var e och i konta kten med med b o r gar e ska ge no ms yr a s av må n gfa ld sp er sp ekti vet. 69 ** * I Fins tad ka n allt så de etn is ka mo t sät t ni ngar na sä gas va r a mar gi nella . Äve n o m det mån get ni ska fi n ns på den ko mmu np o lit is ka agend a n är dess asp ekter inte sär s kil t po litiser ad e. Ned an re do gö r s fö r tre ledand e ko mm u - nala mino r itet sad mi ni str atö r er s inte ntio ner och a kti viteter i led med att för etr äd a stad ens mino r itet sgr up p er . Personalstrategen På perso nalavd eln in ge n i stad sh uset sitter Per so nalstr atege n , 70 so m fl yd d e Irak fö r unge fär 20 år se d an . Han an ställd es a v ko mmu n en i sl utet a v 19 9 0 - talet so m pro j ektled ar e på arb ets mar k nad se n heten och blev ko r t 102 1 0 3 där efter Integr atio nssa mo r d na r e und er ko mmu n led ni n gs ko n to r et. Stra te g- b efattn in ge n inr ätta s i bör j an av 200 0 - talet. Per so naluts ko tt et är det pol i- tiska orga n und er ko mmu n st y r elsen so m st yr ko mmu ne ns per so nalavd e l - nin g med över gr ip and e an sva r fö r per so nalver ksa mh ete n so m bed r iv s av var j e enski ld ko mmu n fö r va lt nin g. De n hö gst ad mi nis tr ati vt an s var ige är per so nald ir ektö r en och avd el nin ge n består vid ar e a v för h and lin gs - och HR - che fe n med e n a vd elni n g, per so nal - co ntr o ler och fyr a p er so nalstr at e - ger . Per so nalstr ate ger na bes kr iv s so m e xp er ter so m till sa mma ns med per so nald ir ektö r en ar b etar ko mmu nö ver gr ip a nd e med omvär ld sb e va k - nin g, beho vs - och pro b lemid enti fier i n g sa mt strate gi ut fo r mn in g. 71 Str a - tegio mr åd e na är må n gfa ld s - o ch j ä mstäl ld het sfr å go r , led ar skap och me d - ar b etar skap , ar b ets milj ö sa mt per so nal - och ko mp ete ns fö r sö r j ning. 72 Per so nalstr atege n an s var ar fö r mån g fald s - och j ä mställd het s fr ågo r vi lket inneb är ett ko mmu nö ver gr ip a nd e ans var fö r att utvec kla ri k tlinj er i mån g - fald s - och j ämställd het sp laner och att utar b eta meto d er fö r att i mp le me n - ter a planer na i ko mmu ne ns ver k sa mheter . I arb etet ingår att ar r anger a utb ild ni n gar och pro d uce r a info r matio n s mater ial fö r ve r k sa mhetsc he fer o ch att leda en arbetsgrupp med sju ”resurspersoner” oc h andra persona l- chefer so m ar b etar med frå g o r na på kommu ne n s olika fö r valtni n gar . 73 Han anal yser ar och beva kar befo lk nin g sp r o gno ser och ut vec kl in ge n på arb ets mar k nad en. Per so nal ut s ko ttet s ord fö r and e oc h per s o nald ir ektö r en menar sa ms tä mmi gt att Per so nalstr ate ge n har ett sto r t infl ytand e i ko m- mu ne ns mån g fald sp o liti k och ko nkr eta ver ksa mh et. Han b eskr i vs ha e n sto r frihet att fö r ver kli ga sina idée r geno m fo r muler in g av olika proj ekt, pro gr am oc h utar b eta nd e av riktli nj er fö r organisatio nen s fö r hål lni n gs - och ar b etssätt med må ng fald s p o litiken. 74 Närheten till den exekutiva ma k- ten geno m per so nald ir e ktö r en och po litiker i per so naluts ko ttet mö j liggö r han s infl yta nd e. I sin befatt ni ng har ha n en ce ntralitet avgr änsat til l j ä m- ställd het s - och må n g fald s fr ågo r i konta kt med resur sp e r so ner na och ko mmu no r ga ni satio ne ns ver k sa mhetsc he fer . Men centr ali teten är inte ab so lut utan fö r ha nd li ng sb ar , efter so m j ä mstäl ld hets - oc h må ng fald sa r - b etet ko nk ur r er ar med and r a per sp ektiv i strate giar b etet. 75 I övr igt är han s ar b ete i hög grad avhän gi gt ko mmu ne ns a nd r a pro ce sser då det ska g e- no ms yr a and r a aktö r er s fö r hål lni ng ssätt i den da gli ga ver k s a mhe ten. Ha n sak nar ko n troll över kritiska resurser d å han i nte är chef öv er nå go n en het och inte heller fö r fo gar över en sto r bud get fö r sitt ar b ete. Me d el fö r att driva en del av ver ksa mh ete n menar han fi nna ge no m e xter n fina n sier in g. 103 1 0 4 P ro j ekt Personalstrategen har en ”svensk - arabisk” identitet och har bott i staden länge. Ha n t ycke r det är ett pro b lem att mino r itet sgr up p er diskr i mi ner as o ch drabbas av ”otrygghet”. Det kan endast lösas genom att de får delta i sa mhället på li ka vill ko r , me n ar han. Frä mst ge no m att de får arb ete och utb ild ni n g. 76 När han so m nyut b ild ad civilin genj ö r sö kte ar bete up p täckte han de hi nd er so m fi nn s fö r mi no r itets gr up p er på arb ets mar knad en : brist på nätver k, ko nta kter och dis kr i miner i ng. Ha n e nga ger ad e sig i oli ka a r- b ets mar k nad sp r o gr a m fö r att öka den e tni ska mån g fald en i privata oc h offe ntli ga orga ni satio n er . På den vä ge n ha mn ar han sed an i den ko mm u - nala se kto r n. Om per so nal str atege ns pro j ekt fo r muler a s i en me ni n g skul le denna l yd a: mi ns ka ar b etslö shete n bland mino r itet sgr up p er . Perso nals tr atege n har und er mån ga år dri vit oli ka i nsat ser och sa mar b etar med båd e privata och offe ntli ga orga nisa tio ner fö r att min ska hind er fö r och öka an stäl l - nin gar av ind ivid er med min o r itetsetni sk bak gr u nd . 77 Han ser sig sj älv som en ”eldsjäl” och som en ”entreprenör” som kämpar för att förändra d et sve ns ka ar b etsli vets dis kr i miner a nd e pro ce d ur er och bid r a till att mi ns ka ar b etslö s hete n bla nd i nva nd r ar e. Han ser sig sj älv o ch up p levs av ko mmu nalr åd oc h led and e ad mi nistr atö r er so m e n e nvis, d rifti g och p å- str id ig ad mi nis tr atö r so m präglas a v ett sto r t enga ge man g fö r detta pr o - j ekt . 78 Under många år menar han sig ha sett flera ”tjusiga policyplaner” i mångfaldsarbetet, men att det sedan ofta ”inte händer någonting alls”. Han menar att i allt han gör finns ”integrationspolitik” eftersom han är engag e - rad i ”rättvisa” och ”j ä mlikhet”. H an har oc kså må n ga r elatio ner med stadens minoritetsgrupper och föreningar. ”Jag är en känd person i ko m- munen” konstaterar han. ”Jag får enormt mycket samtal, e - mail, trä f fas hit o ch dit.” Ha n är dock var ken med le m eller driva nd e i nå go n fö r eni ng tro ts att han fått mån ga er b j ud and en. Anled nin ge n anser han var a vikte n av att inte bli ”stämplad”, vilket kan begränsa rollen som ad mi nistr atö r . Me n han är enga ger ad och gru nd ar e i ett natio nellt nät ver k av per so ner so m på o lika nivåer arbetar för ”mångfald och mä nskliga rättigheter”. Här hä mtas insp ir atio n, idée r och kra ft fö r att driva och fö r ver kli ga mån gfa ld sfr å go r na på det lokala planet. 104 1 0 5 F ö re t rä da rska p P å vilket sätt up p lever Per so nalstr ate gen att han fö r etr äd er mi no r itet s - grupper? Han uppfattar sig ha en ”sk yldighet att hjälpa till” eftersom det ingår i arb etet att se till at t mino r iteter l yc ka s ta sig fra m i livet. Ha n har var it driva nd e i att skap a och i mp le menter a po lic y kri ng må ng fald sar b etet i ko mmu ne n och i att för eb ygga di skr i mi ner in g a v per so n er med m i no r i- tetset nis k bak gr u nd . Geno m a tt ansö ka o m med el ti ll olika pro gr am sa m- lar han stä nd i gt in res ur ser so m mö j lig gö r detta ar b ete. E n ”kä mpe” för min o ritetsg ru p per P er so nalstr atege n up p fa ttar att mi no r itetsb e fo lk ni nge n ser ho no m so m fö r etr äd ar e geno m att d e uppfattar honom ”kämpa” för deras sak i ko m- munorganisationen. Han menar att de ”j ä mt” söker upp honom för att sp r id a eller hä mta i nfo r matio n , be om tj änster med mer a: Del s tar de mig so m en ko mp i s , del s tyc k er de att ja g ha r ans va r , del s tyc k er de att ja g är deras förebild. De tycker en del att ’han är den enda som kämpar för oss’ [ …] Jag är stolt över det, men det påverkar mitt a rb et e oc h tar min tid. (P er s ona ls t rat egen) Anled ni n gen till att må n ga i n d ivid er med mi no r itetsb ak gr u nd vä nd er si g till ho no m a n ser han var a att de saknar i n fo r matio n o m mynd ig heter och sa mhäll sser v ice, vil ket gö r att han so m ad mi ni str atö r stu nd tals får rep r e - senter a ko mmu n en. T ro ts att det inte är han s ar b ets up p gi ft att ta ha nd o m ens kild as ar b etsan sö k nin gar gö r han änd å sitt bästa fö r att bistå de m och hän vi sa de m vid ar e, eller rek o mme nd er a de m und er en re kr yter i ng sp r o - ce ss. Han me nar att han får denna ro ll ge nte mo t mi no r itets gr up p er på ett sätt som andra administratörer inte får. Han är en ”känd” profil i komm u - nen och up p le ver att mino r it etsgr up p er ser på hono m so m der as man i ko mmu ne n: Man säger som att ’vi har (mig) i kommunen’ och när man säger kommunen, det betyder att jag är allt (skratt) [ …] Jag börjar bli väldigt duk t i g på det att hä nvi s a till va r t oc h ve m oc h be de m att hä l sa från mig oc h så nt . Har ja g tid oc h ka n så hjä l p er ja g til l , men ja g kä nner mig an nor l un da på det sä tt et . Det är ja g, min kul t ur el l a bak gr und. (P e r - s ona l s tr at egen) 105 1 0 6 Må n g faldsarbetets ingenjör P er so nalstr atege n ser si na ar b etsup p gi fter och sin fo r mella r o ll i organisa t - io nen so m ett fö r etr äd ar skap i sig. Han ver kar fö r att öka rekr yter i nge n av ind ivid er med mino r itetsb a kg r und och fö r eb yg ga dis kr i mi ner in g ge no m att fö r ä nd r a organi satio ne n s sätt att ar b eta. Båd e so m inte gr atio ns sa mo r d - nar e och per so nalstr ate g be skrivs han av kommunalråd (S) som en ”oe r - hört viktig kugge” i arbetet med mångfaldsmålen. 79 Und er tio år har han var it drivand e i att b ygga up p en politisk vilj einr ik tni n g och ad mi nistr ati v infr astru kt ur krin g j ä mli khe ts måle n i organisa tio ne n. För st geno m s ka p - and et av integr atio nsp r o gr a mmet 20 0 1 och sed an de mål om mån g fald so m ge no ms yr ar det per so nalp o litiska pro gr a mmet. Han beskr ivs so m sär ski lt e nvi s och ut håll ig i a tt för a up p idée r på dago r d ninge n oc h i nte mi nst mo b iliser a stö d och res ur ser fö r att ocks å fö r ver kli ga dem. 80 Ko m- munalrådet (M) menar att Personalstrategen bidragit till att ”få kommunen att bli en prick på kartan i kommunsverige” gällande mångfaldsarbetet. 81 För Per so nalstr ategen inneb är mån g fald sar b etet, så so m ha n for muler ar det i en av kom mu n en s må n ga info r matio nsb r o sch yr er om må ng fald sa r - betet, att ”stärka medvetenheten om olika människors grundläggande fri - och rätti gheter , sa mt att ut vec kla vår fö r må ga att be mö ta al la på ett pr o - fessionellt och likvärdigt sätt”. Denna ”mångfaldskultur” vil l ha n ver ka för genom att få till ett ”seriöst engagemang” i den hö gsta ledningen så att ”mångfaldsarbetet blir en del av organisationens kvalitets - och ut vec k l- ingsarbete”. 82 Han fö r efa ller också var a fra mgå ng sr ik i delar av sitt ar b ete. 20 0 4 deklar er ar ko m mu na lr åd et (S) att mål sätt nin ge n fö r ko m mu ne n är att var a led and e i land et fö r mån gfa ld och j ämställd he ts fr ågo r . 83 I tid nin gsa r - tiklar beskr i vs må ng fald sar b et et so m insp ir er and e, a mb itiö st och pro gr ess - ivt och Per so nalstr ate gen l yft s fra m so m e n kä mp and e ad m i nistr atö r och huvudpersonen bakom ”landets mest mångsidiga oc h mångordiga mån g - faldsmodell” 84 : Ja g är en av drop p a r na som är med oc h urhol k a r stenen. Ja g sk ul l e va r a gla d om ma n sa de til l mig att du ka n sk r ota alla dina ha ndl i ng s - p l a ner oc h progr a m fö r de be hö vs int e mer . 85 ”Men vi ska inte bara prata och skriva utan få saker genomförda”, säger P er so nalstr atege n i e n inter v j u. 86 Han är inte nö j d med a t t bar a skap a hand li n gsp la ner utan vill fö r änd r a organisatio nen s stru kt ur er . Han vill 106 1 0 7 över t yga ko mmu na ns tälld a at t ta jä mli k hets måle n på allva r , me n ock så skap a str ukt ur er i st yr ni nge n so m tvi n gar che fer och ans t älld a att fö lj a målen. Han ligger bakom personalpolitiska programmets tydliga ”riktli n - jer för rekrytering” som utifrån en ”kompetensmodell” ska säkerställa en rekr yter i ng sp r o ce ss där ind ivi d er med den bästa ko mp eten s en ska rekr yt e - ras. I denna kompetens ingår ”mångfaldsmedvetenhet”, definierat som ”förmåga att se oc h ta tillvara olikheter” samt ”förstå hur bakgrund, kultur o ch grup p till hö r ig het påver kar en sj älv och andra”, som meriter i sig. 87 I olika sa mma n han g sp r id er han po siti va per sp e kti v på mi n o r itetsgr u p - p er so m res ur ser fö r sa mhälle t. Han fra mh äver olik hete n so m ett vär d e i sig ge no m att må n gfa ld en sk ap ar kvali tets - oc h e ffekti vite tsvi n ster . I e n inte rvju säger han att ”olikheterna är berikande, inget att vara rädd för utan något att sträva mot”. 88 I a nd r a inter vj uer fra mfö r han att rekr yter i n g- en a v inva nd r ar e ka n lösa fra mtid en s per so nalb r is t 89 o ch att ”tillväxt” för honom innebär ”att ta hand o m männis ko r na ru nt o m os s p å bästa mö j liga sätt”. 90 I organisatio ne n sp r id er han sina bud s kap och skap ar ad mini str ati va infr astru kt ur er fö r at t fö r ver k liga må n gfald s måle n. Fär g gr a nna i nfo r ma t- io nsb r o sch yr er sp r id s til l a ns tälld a fö r att mar knad s fö r a mån g fald sp e r - sp ekti ven och ha n bj ud er in per so nal i ko mmu n en till utb ild nin gar . I nte sällan står Personalstrategen som ”ansvarig”, leende på bild, ibland med insp ir er and e citat. Ha n ar r an ger ar utb ild ni n gar so m ri kta s mo t ver ksa m- hetsc he fer och and r a anstä lld a i syfte att fö r an kr a må n g fal d sp er sp ektivet. Det organiseras ”mångfaldsdagar” och utses ”resurspersoner” som blir med ar b etar e och län kar til l de olika ver k sa mheter na. Det sk ap as me nto r s - p r o gr am där che fer med utlä nd sk ba kgr und och c hefer med sven sk ba k - gr u nd träffa s och skap ar nät v er k fö r att byta er far e nheter med var and r a sa mt e n rad and r a sto r a och mi nd r e proj ekt riktad e till ant inge n ko mm u - nen so m hel het eller dess ens k ild a ver ksa mh eter . Dessa pro jekt fi na nsier as anti nge n a v ko mmu n en, i sa mar b ete med and r a mynd i g heter , eller av EU - fo nd er . 91 Per so nalstr atege n me nar att ar b etet mö j liggö r s ge no m att han byg ger up p lokala, regio nala o ch natio nella nätver k fö r att sa mla res ur ser . Trainee - pro g rammet Me llan år en 20 0 0 och 20 0 5 fö r d ub b las and elen an ställd a med mi no r itet s - b akgr u nd i ko mmu n en, vi lket inneb är att över 30 0 ind i vid er får ko m mu nal 107 1 0 8 anstäl lni n g. 92 Men Per so nalstr at egen a nser att gr up p en fo r t far and e är o m o - tiver at från var a nd e på che fs n ivåe r i organi satio ne n. Et t pro j ekt so m ha n och ha ns che f me nar att ha n är skap ar e till är et t trai nee - p r o gr a m fö r bl i- vande ledare med ”flerkulturell” kompetens. 93 Mån gfald sche f en har sj älv uttalat sig kritiskt mot positiv särbehandling oc h betonar att ”vi anställer inte en per so n fö r att ho n är inva nd r ar e, vi ans täller he nne fö r att ho n har bäst m eriter för den aktuella tjänsten”. 94 Li kväl är trai nee - p r o gr a mmet e n insat s riktad mo t per so ner med utlä nd s k bakgr und , äve n o m utlä nd s k bakgrund definieras som ” flerkulturell kompetens”. I utvärderingen av p r o gr ammet a nse s det ha upp f yllt sitt syf te. 95 I en inter vj u sä g er han: Ja g tror att vi får ett annor l unda leda r sk ap , nya sä t t att job ba . Chef er som hit t a r nya met o der , vil k et kommer att gyn na arb et s pl at s en oc h ge bä tt r e ser vi c e till vå r a kunder . Fö r hop p ni ngs vi s hjä l p er det til l att bryt a ner fö r doma r . Des s ut o m ha r des s a chef er släk t oc h komp i s a r som ser att det finns mö j l i ghet er . Det gy nna r sa mhä l l et oc h int e gr a t i onen i stor t . 96 Han ser själv programmet som ”riktat” i syfte att bemöta de problem som han a nser up p ko mmer när ch efs ni vån i för val tni n gen inte ä r rep r esentativ fö r befo lk nin ge n. Proj ektet fi n ansier as med ko m mu ne ns eg n a med el. 97 Konsulten På per so nalavd elni nge n i stad sh uset ar b etar äve n Ko n su lte n 98 so m und er 19 9 0 - talet fl yd d e till Sver i ge från Bo snien - Her ce go vi na. Ho n har en tj änst up p d elad me llan hu man re so u r ce s (HR) - e n heten och fö r ha n d ling sen hete n. Ho n är utb ild ad per so nal vet ar e, har fe m år s er far en het från e n a nna n ko mmu n oc h ar b etar i Fins t ad sed an 20 0 6 . Ho n anto gs till trainee p r o - gr a mmet fö r bliva nd e che fer 20 0 7 . 99 När ho n 20 0 8 avslutar utb ild ni n ge n blir ho n an ställd so m H R - ko ns ult och fö r ha nd li ng sse kr ete r ar e. För han d - lin gse nhe ten a ns var ar fö r arb etsrä ttsli ga frå go r : löneb ild nin g sp r o ce sser , omställ ni n gar i per so nale n, fö r säkr in gs - och pens io ns fr å g o r . HR - e nhete n ans var ar fö r ar b etet med ar b ets milj ö fr å go r , ko mp eten s fr ågo r , led ar skap s- utb ild ni n gar , fris kvår d , rekr yt er ing, co ac hi n g och gr up p ut ve ckli ng. 100 Kons ulte ns ar b ete är att ge no mfö r a de pra ktis ka mo mente n i per so na l - avd elni n gen s ar b ete, vilket i hög grad inneb är att ar b eta mo t che fer och per so nalans va r i ga på ko m mu n ens oli ka fö r valt ni ngar . Ko ns u lten me nar att 108 1 0 9 ho n fu n ger ar so m e n lä nk mel lan den strategi ska oc h den op er ativa nivå n, so m exp er tr es ur s fö r hela de n ko mmu n ala per so nal ver ksa mhe ten. Detta kan i nneb är a att delta i rekr yter in gsp r o ce sser , ar r an ger a utb ild ni n gar i exe mp el vi s ar b etsrä tt eller diskr i mi ner in gs fr å go r och ar ranger a fo k u s - gr up p inter vj uer med ko mmu n ens ver ksa mh etsc he fer . 101 Ho n anser si g ha ett sto r t hand li n gs utr ym me i geno mfö r and e av sina ar b et sup p gi fter och fra mta ga nd e av und er lag fö r beslu t. Per so nal uts ko ttet und e r ko mmu n st y- r elsen och per so nald ir ektö r en fo r muler ar up p d r agen och fö r hand lin g se n - heten och H R - e n heten s c he fe r är he nne s ar b ets led ar e. Ho n st yr s del s a v lagar och fö r o r d nin gar i per so nalfr å go r , dels av ko m mu ne ns ri ktli nj er så so m den ko mp ete nsb aser ad e rekr yter i ng s mo d elle n. Hen nes ko mp eten s o m la gar , regler och hand li n gsp la ner fö r per so na l- fr ågo r kan tolka s skap a e n centralitet i det ö ver gr ip and e p er so nalar b etet, men ho n har åt min sto ne t vå chef s nivåe r över sig där princip iella beslut fattas. För uto m ko nta kte n me d sina che fer har i nte Ko ns ul ten en n ä rhet till den exekutiva makten, sär skilt i nte po liti ker i per so na luts ko ttet so m ho n sälla n trä ffar . Ho n ar b et ar hu v ud sak lige n när a H R - ch efen, fö r ha n d - lin gsc hefe n och st u nd tals när a per so nald i r ektö r en. Ho n anse r sig inte fatta så må n ga besl ut sj älv me n p åver kar a nd r a che fer s besl ut i till e xe mp el rekr yter i ng sp r o ce sser och an d r a per so nalär end en. För uto m si na e xp er t- ku ns kap er krin g per so nal fr åg o r och j ur id ik ko ntr o ller ar ho n inte nå gr a and r a kriti ska resurser . P ro j ekt När vi träf fas 20 0 8 har Ko ns ulte n ha ft sin be fatt nin g i cir ka två år . Ho n identifierar sig som ”bosnier”, hon bor inte i staden och är inte involverad i dess fö r enin g s - och par tili v. Ko ns ulte n t yc ks inte ha nå go t proj ekt i rela t- io n ti ll mi no r itets gr up p er so m i nå go t väse ntli gt av see nd e drivit hen ne i privatlive t eller på arb etet. Ho n up p lever där e mo t att ho n är enga ger ad i att för ver k liga må ng fald sp er sp ekti vet när ho n har möj li ghet i sitt ar b ete. Hon menar att hon präglas av ett ”tan kesätt” av mångfald. Utifrån sina egna er far e nheter är ho n sär s kilt an gelä gen o m att be hand l a ind i vid er på ett rättvist sätt. Hon menar att hon vet ”hur himla svårt det är att komma någonvart” med minoritetsetnisk bakgrund, särskilt för kvinnor. När hon se r tillb aka på si na e gna svår i gheter a tt få a nstäl lni n g a nser ho n att re kr y- ter ing sp r o ce sser i orga nisatio nen prä glas a v oj ä mli khet : den so m är bäst 109 1 1 0 får inte a lltid j o b b et. Ho n ser det so m ett pro b le m att i n vand r ar e ofta so r t e - r as bo r t och me nar att ho n är an gelä ge n o m att se till a tt de får job b . Ho n anser do ck at t detta kan var a svår t att fö r ena med hen nes fo r mella ro ll so m ad mini str atö r då hon är bun d en av lagar , regler och ko m mu ne ns fas t - ställd a pro ce d ur er fö r hur rekr yter i nge n ska gå till. Ho n ver kar fö r a tt löner inte sätt s på ett dis kr i miner and e sä tt och att må n gfa l d sp er sp ektivet bea ktas i rekr yter in gsp r o ce sse r na. F ö re t rä da rska p Ko ns ulte n up p lever att ho n fö r etr äd er mi no r itets gr up p er på två sätt. Ho n menar at t ho n är mer a mb itiö s än a nd r a ha nd läg gar e i må n gfa ld sfr å go r na och fö r sö ker gö r a pun kti nsat ser fö r att per so ner med utlä nd sk bak gr u nd inte ska so r ter as bo r t i re kr yter ing sp r o ce sser . Ho n ser sig sj älv so m e n ”förebild” genom att hon med sin person och som administratör upplever att ho n ger en alter na tiv bild a v inva nd r ar e so m fö r mö gna at t ha bra job b . F ö rälskelse i mångfaldsfrå g o r Ko ns ulte n påp ekar att det fi n ns pla ner och strate gier fö r mång fald sar b etet so m ska ge no ms yr a he nne s ve r ksa mhet so mr åd e. Me n ho n menar att det är en sto r ris k att hand li ng sp lane r na ”samlar damm i en hylla”. Även om hon p er so nlige n har tan kesä ttet präglar det inte he n nes med ar b etar e, vilket ho n anser ber o r på att frå go r o m må ng fald i nte prio r iter as i o rgani satio ne n. Trots att hon själv och andra administratörer är ”j ätteförälskade” i må n g - fald s fr ågo r så ut gö r det mo tst ånd so m fin n s från de ö vr iga 8 000 anställd a hind er fö r planer na s fö r ver k li gand e. Mo tstå nd et mo t må ng f ald sr iktli nj er na gö r det svår t fö r he n ne att ver ka fö r må ng fald i sitt ar b ete. For mellt är det svår t att påver ka rekr yter in g s p r o ce sser na, men Ko n s ulte n ger exe mp el på ett få tal sit uatio ner då hon ka n för etr äd a mi no r itets gr up p er . Ho n har var it med o m att hen nes ko llego r omo ti ver at so r ter at bo r t sö kand e med u t- länd s k utb ild ni ng e ller med bakgr u nd från ett a n nat la nd und er r ekr yt e - r ing sp r o ce sser : Då kanske jag ställer frågan ’men är du helt säker på att utbildningen oc h ha ns arb et s li vs er f a r enhet ell er hen nes int e mot s va r a r vå r kra vp r o- fil? Den kan vi inte sortera bort, förrän vi är helt säkra på det.’ Så kan j a g gö ra . (Kons ul t e n) 110 1 1 1 Men ho n tillä gger att det i mån gt och mycke t ha nd lar om att upp r ätta kravp r o filer so m är rättvi sa och inte e xkl ud er and e. I den be mär kel sen är hennes ambition att processerna ”ska gå till så som de är tänkta”. Hon b eto nar att må ng fald sp la ner n a och den k o mp etensb a ser ad e rekr yter in g s - mo d elle n ska fu n ger a rättvi st , o m de tillä mp as, vil ket de inte al ltid gö r enli gt hen nes me ni n g. Ho n kan där fö r fö r sö ka ager a på et t sätt fö r att få processen att följa den tänkta gången och ” hj älpa” personer med utländsk b akgr u nd sa mtid i gt so m ho n inte br yter de regler oc h el ler från går de hand li n gsp la ner so m fin n s fö r hur ar b etet ska gå til l. Dess uto m a nser Ko ns ulte n at t må nga pro ce sser ofta st av g ö r s på grund av info r mella nätver k so m i nva nd r ar e sak nar , vi lket gö r att de ha mn ar utanför. Hon anser att invandrare som grupp borde ”hj älpas åt på samma sätt som man gör bland svenskar”. Däremot är hon mer skeptisk till sin fö r må ga att gö r a någo n stö r r e skil lnad e fter so m ho n me nar att ho n sak nar den ”makt” som förvaltningschefer har i rekr yter i ng sp r o ce ss en. F ö rebild för invandrare Ko ns ulte n me nar också att det är möj ligt att var a fö r etr äd ar e geno m att fungera som ” förebild” för invandrare generellt eller för bosnier specifikt. Detta sätter ho n mo t den neg ativa stä mn i ng so m fin ns i sa m hä llet och de bild er so m ko mmer fra m i me d ia av invand r ar e so m rå nar e och våld s ve r - kare. Till dessa kan hon se sig fungera som en motbild genom ” hur man beter sig, vad man säger”: Om jag gö r nå got bra så ka nsk e de t åter sp egl a r sig: ja g ha r gå t t en u t- b i l dni n g ha r få tt ett hyf s a t jobb , ha r ett jobb som ja g gå r till va r j e da g. På så vis ka n det va r a en fö r eb i l d fö r dem so m är yngr e, all t så det är oc k så ett sät t att på ver k a . Oc h att gen o m sit t bet eend e lik s om vis a att ma n är bra . Ma n är lika bra som de andr a . De t finns inget fel . (Kons u l - t en) Journalisten Journaliste n 102 är fl yk tin g från Irak och har und er tio år arb etat so m chefredaktör och journalist för den kommunalt finansierade ”integration s - tidningen”. Han arbetar under informationsenheten på kommunstyrelsens l ed nin gs ko n to r so m an svar ar fö r ko m mu ni katio nen med omvär ld en och består av pres sekr eter ar e, we b b r ed aktö r er och runt fyr a j o ur nali ster so m 111 1 1 2 ar b etar med info r mat io nst id ni ngar oc h med ier elatio ner . 103 Inte gr atio ns ti d - nin ge n tr yc ktes fra m ti ll 20 04 i en upp laga på 2 000 exemp lar med fyr a nu m mer per år med ett inne hå ll på olika sp r åk. Där efter öve r gick tid ni n g - en till at t pub licer as på näte t fö r att frå n 20 0 8 ingå so m en del i ko mm u - nen s hus håll stid ni n g. 104 Finans ie r inge n sker initia lt ge no m ett demo kr at i - p r oj ekt und er ko mmu n st yr el s en, me n nu mer a får den res ur ser från i n - fo r matio ns ko nto r ets ord inar ie bud get. 105 Syfte t med tid nin ge n är enl igt Jo ur nali ste n och i nfo r mati o nsche fe n att sp r id a info r matio n o m ko mmu nalp o liti ska hä nd elser a v relevan s fö r att öka delakti ghete n bla nd mi n o r itetsgr up p er i politik och sa mhä lle. T i d - ningen ska också fungera som en ”motreaktion mot den svenska medi e - bilden av invandrare” och ” minska det kvarvarande avståndet mellan (de) och (vi)”. 106 T id ninge n består a v rep o r tage, inter vj uer och a nno nser o m ä m ne n so m ko p p lar till det mån get ni ska oc h mino r itet sgr up p er . Jo ur n a - liste n har oc kså i var j e nu mmer och up p slag en opi nio n s b ild and e led a r - sp alt där han deb atter ar integr atio nsp o litis ka frågo r . Jour naliste n me nar att han har en sto r ha nd lin gs fr i het att ut fo r m a ti d - nin ge n e fter e get hu v ud . Det bekr äftas av info r ma tio nsc he f en so m är a n- svar i g ut gi var e. 107 De bägge menar också att Jo ur naliste ns hand li n gs u t - r ym me fo r mell t sett be gr än sas till tid n in gsar b etet. Detta ger ho no m var ken ko n troll över kritiska resurser eller centralitet i organisatio n ens pro ce sser . Men Jo ur nalis ten s när a sa ma r b ete med info r mat io nsc he fen skap ar infl y- tand e i ko mmu ne n s centr ala pro ce sser efter so m den na che f i si n tur har centralitet och n ä rhet till exekutiv makt i KS. P ro j ekt J o ur naliste n har en a ss yr is k identitet och ser sig so m kri sten. Ha n har utb ild ni n g och er far e nhe t so m j o ur nalist frå n sitt he mla nd o ch har stud er at med ie - oc h ko mmu ni katio ns v etens kap och ar b etat so m båd e j o ur nalist och lär ar e. Han bo r i stad en och har må n ga ko ntak ter och rela tio n er med mi n o - r itetsb efo l kni n gen. Han har var it akti v i den a ss yr is ka fö r enin ge n, men menar att ha n tag it av stå nd fr ån der as idée r och ver k sa mhe t. Han är inte heller aktiv i något parti då han menar att det kan skada hans ”neutralitet”. Han är kritis k til l en del av mi no r itets gr up p er nas fö r eni ng sa kti viteter . Han anser att de religiö sa mi no r itetsgr up p er nas led ar e, båd e mu sli mer och krist na, bid r ar till segr e gatio n och mo t ver kar i nva nd r ar es i ntegr at io n e f- 112 1 1 3 tersom de motsätter sig att invandrare ska ”anpassa si g” till det ”sekulära samhället”. J o urnalisten menar att han ”tillhör vanliga människor” och ser sin up p - gift som administratör att ”förbättra för dem, och ingenting mer”. Han anser sig bri nna fö r att bid r a till att fö r b ättr a livet fö r mi no r itetsgr up p er i stad en, påver ka deb atte n fö r att påsk ynd a i ntegr at io nsp r o ce s ser och skap a ett må n get nis kt j ä mli kt sa mhä lle ge no m att lob b a fö r ett nyt t inte gr atio n s - p o litiskt pro gr a m fö r organ is atio nen. Jo ur nalis ten är också kriti sk till i n - tegr atio n sp o litike n so m ha n anser har misslyckats. De ”vackra orden” i hand li n gsp la ner na sa k nar t yd liga strategier so m vägled er po litiker i hur man bäs t åstad ko m mer fö r änd r ingar fö r inva nd r ar e i sa mhäll et: Ja g ka n int e for mul er a det som de ha r for mul er a t det . Fint oc h va c k er t så att ingen invandrare blir arg. […] Men det räcker inte, ändå är i n- va n dr a r e arga . Oc h de ha r rä t t att va ra arga eft ers om de int e få r nå go n- t i ng av de va c k r a orden. (Jour na l i sten) Han a nser at t stad e n kan gö r a bättr e ifr å n si g uti fr ån de god a eko no mis ka fö r utsä ttn in ga r den har. Han ser sin roll som journalist som att ”förenkla och förbättra integrationen” och att få politikerna att ta frågorna på allvar för att ”minska klyftan mellan svenskar och invandrare”. Han påpekar att ”arbete är nyckeln”, men att politiker också måste påverka ”tankar oc h mentalitet” hos vuxna invandrare för att skapa kännedo m o m hur det sve ns ka sa mh älls s yste met fu n ger ar . F ö re t rä da rska p J o ur naliste n har geno m i nte g r atio nstid n in ge n skap at et t di sk us sio n s - och ku ns kap s fo r u m var i fr ån han l yf ter och s ynli ggö r frå go r om det mån ge t - nis ka och mi no r itetsgr up p er s situa tio n. Ha n ver kar li kt e n lob b yist fö r att påver ka ko m mu ne n att utefter ett eget i ntegr at io nsp r o gr a m lösa segr e ga t - io nen. Han hj älp er även ensk ild a i sina per so nliga är end en gente mo t o f- fen tli g se k to r när han ka n. ”Ka sta ljus över frå g o r so m sa kn a r sva r” J o ur naliste n anser si g var a up p fin nar en och den drivand e krafte n bako m fö r ver kl iga nd et a v I ntegr atio n stid ni n gen. 108 Det a nser ä ve n ko mmu n alr å - det (S). ”Ett lovande utrymme för svaga röster” skriver Jo ur nali ste n i de n 113 1 1 4 första ledarspalten, där målet deklareras vara att ”inspirera invandrare som saknat en röst eller en plattform att göra sig hörda ifrån”. 109 T io år s ar b ete har res ulter at i hund r atal s tid nin g sar tiklar med i nter vj uer , rep o r tage, a n- no nser och op inio nssp alter om, med och av e ns kild a ind i vid er och fö r - enin g sr ep r esenta nter med mi no r itetsb ak gr u nd . 110 ”Jag kastar ljus över frågor som saknar svar” menar han och påpekar att ingen annan i komm u - nen dis k uter ar inte gr atio n sfr å go r na. Frå go r na so m tas up p ber ö r allt från fö r eni ngar s akti viteter till en s kild a per so ner s syn på te man so m i nte gr a t- io ns - och fl ykti n gp o litik, hed er sr elate r at våld , segr e gatio n och i nter na t- io nell po litik. Ko mmu n alr åd , fö r valt nin gsc he fer och and r a aktö r er inte r - vj uas o m inte gr atio n sfr å go r na. 111 På led ar sid o r na ger Jo ur nalist en å ena sid an en positiv bild av mino r i - tetsb efo l kni n gen. Der a s ko m p etenser och res ur ser bö r tas till var a och grup p en bö r bli mer delakti g i sa mhället. Han dis k uter ar beho vet av ökad rep r esentativ itet i politike n och be ho vet a v att disk uter a diskr i miner i n g och rasis m. Jo ur nali ste n up p mu ntr ar i nva nd r ar e att de mo n str er a mo t den dåliga situa tio ne n i Sver ige o ch vill a tt stad ens po litiker ska ta itu med fråga n o m segr e gatio n. 112 Han skr iver rep o r tage o m bet yd el se n av hög t i- d en ra mad an fö r stad en s mus li mer och ifr å gasät ter var fö r en av stad e ns stö r sta religiö sa grup p er inte har en mos ké. 113 Å and r a sid an ger ha n e n ne ga tiv bild av de religiö sa mi no r itetsgr up p e r - nas a kti viteter i relatio n till integr atio ne n so m mål. Jo ur na li sten fö r esp r å - kar ett sek ulär t sa mhä lle och går i polemi k mo t mu sli ms ka och kris tna fö r sa mlin gar s led ar e i stad en . Han an ser att de för hi nd r ar inte gr atio nen genom att uppmuntra bevarandet av ”religiösa identiteter” som strider mot d et sven s ka sa mhäl lets vär d er inga r : Varf ör lyc k a s rel i gi ös a ment or er vä r va stö d åt sina pri mi t i va up p f at t - ni nga r so m hä mt a r sin nä r i ng från me del t i de n, sa mt i di gt so m vå r a fol k va l da mis s l yc k as med sit t enda upp dr a g att under l ä tt a int egr a t i on til l tus ent a ls arb et s lö sa med in va ndr a rb ak gr und? 114 Han ri ktar kriti k mo t orto d o xa kris tna präster i stad en fö r a tt de inp r äntar en ”mentalitet” där man på ett ”nostalgiskt” sätt längtar tillbaka till sitt hemland och vägrar ”anpassa sig” till det svenska samhällets värderingar o ch lagar . 115 Han an ser också a tt invand r ar fö r en in gar sp är på denna u t - 114 1 1 5 vec kl in g oc h t yc ker i nte a tt d e bor d e er hålla e ko no mis kt st ö d från ko m- mu ne n. ”Vi behöver ett nytt integra tion sp ro g ra m” ”Först och främst måste man formulera ett väldigt bra integrationspr o - gram”, säger Journalisten a n gåe nd e hur ko mmu ne n ka n fö r b ättr a situa t- ionen för minoritetsgrupper. Han ser sig som ”pionjär” i spridande av idéer för integrationspolitiken. Under rubriker som ”Mot ett bättre inte g - rationsprogram”, ”Finstad har behov av en ny policy”, ”Lokala förän d - r ing ar”, ”Mer långsiktiga planer krävs”, ”Integrationspolitik utan politisk agenda” och ” Avveckla de segregerade områdena” kritiserar han i sina led ar e riktli nj er na fö r i nte gr at io nsp o liti ken i stad en och ma nar till fö r än d - r ingar . 116 Hans mål är att för ver kli ga et t e get pro gr a m på 25 pun kter med målet att frä mj a i ntegr atio n, mo t ver ka bo end ese gr egatio n och frä mj a syssel sätt nin ge n bla nd inva nd r ar e. En centr al strate gi me na r Jo ur naliste n är att ”bearbeta” beteenden hos invandrare för att ändra deras mentalitet. Det är inte bar a geno m i nte gr atio nstid ni nge n so m detta bu d skap fö r me d - las. Vid inter vj ut ill fälle n med po litiker och ad mi nis tr atö r er fö r sö ker han fö r an kr a sitt pro gr a m. Ha n menar också att po liti ker so m han i nter vj uer up p skattar han s synp un kter och att par tifö r e tr äd ar e ko ntakt at ho no m oc h bett om ti llåtelse at t an vänd a p ro gr a mfö r sla g han prese nter at: Ja g stå r här i s ta ds hus et oc h prat ar oc h dis k ut er a r med de m oc h ja g står fö r det ja g sä ger . Så om ja g ser a tt det finns nå got fel so m ja g ha r kommi t på så ba ck ar ja g ell er för bä tt r ar der as syn. (Jour na l is t en) I and r a sa mma n han g ko mme nter ar ha n ko mmu ne n s besl u t i frågo r o m inte gr atio nsp o liti ke n. I en inte r vj u i lokalt id ni nge n kritiser ar han ett besl ut att satsa när a 40 0 00 0 kro no r på det mest so cialt utsat ta bo stad so mr åd et: ”Det är bortkastade pengar” säger han och förklarar att kommunen måste förhindra att invandrare bor i samma områden bland annat för att ”stark koncentration av människor med olika kulturella bakgrunder” skapar p r o b lem. 117 Vid ar e bör offentli g a mynd i g he ter vä gled a inva n d r ar e på ett tyd ligar e sätt när de a nlä nd er till la nd et. In vand r ar e måste l är a sig land et s sp r åk och lagar , men ä ven få sa mhä llsi n fo r matio n på sina he msp r åk. 115 1 1 6 Ytter ligar e ett fö r slag so m han län ge drivit har var it bild and et av ett ”integra tionsråd” där ledare för olika trossamfund i staden kan samlas oc h skap a en mötesp lat s i sa mar b ete med ko mmu n en i syfte att fö r a en dialo g om inte gr atio n. 118 År 200 3 får han ge hö r fö r fråga n so m oc kså snap p as up p av info r matio nsc hefe n so m an ser det var a önsk vär t att fö r b ättr a ko m- mu ne ns ko ntak t yto r med i n va nd r ar e. 119 De båd a me nar att de tillsa m man s anstr ä nger si g fö r att över t yga ko mmu n alr åd och ko mm und ir e ktö r att skap a detta inte gr atio n sr åd . De får också i upp d r ag att ta fr a m fö r sla g på hur ett såd ant råd skul le ku n n a se ut. So m ett e mb r yo till r åd et skap as e n ”tankesmedja” med aktörer från kommun, universitet och Svenska kyrkan. Syftet är att diskutera ”integration på ett gränslöst sätt”. 120 ”Ta bo rt bro msklossa r” Äve n o m Jour naliste n ser tid nin gsp r o d uk tio ne n so m sit t hu vud a ns var menar han att ha n gör arb etet med inte gr atio n sr åd et och tanke s med j an ”helt gratis”. Ideellt är också arbetet med att lobba för ett nytt kommunp o - litis kt i nte gr atio n sp r o gr a m. H an fö r sö ker oc kså hj älp a ind i vid er med m i- no r itetsb ak gr u nd att lösa pro b le m so m de stö ter på i livet. Han kä n ner ett ansvar för att ”underlätta livet för människan”: Jag ha r int e nå got ans va r för det här . Men som en mä nni s k a har ja g ett ans va r att ja g må s t e ta bor t de broms k l os s ar som bro ms a r va r j e kun ni g mä nni s k a s om fö rs ök er va r a en rikt i g me db or ga r e i det hä r sa mhä l l et . Ja g för sö k er oc h ja g ta r det ans va r et . Men so m en mä n ni s k a , int e som mit t arb et e. (Jour na l i st en) Sär ski lt i den irak is ka fl yk ti ng gr up p en a nser ha n sig o fta stö ta på välutb i l - d ad e och driftiga per so n er so m sa knar ar b ete. Han menar a tt han fö r sö ker hj älp a dem ge no m si na ko nta kter . Und er år e n rin ger mån ga olika per so ner med sven sk ba kgr u nd so m vi ll ko mma i ko ntak t med i nd i vid er so m ha n inter vj uat i tid n in ge n eller fö r att få info r ma tio n o m and r a sp ö r små l r ö - r and e mi no r itets gr up p er . Han fö r med lar på detta sätt många ko n takter mella n mino r itet sgr up p er och myn d i ghet s vär ld en, j o ur nalist er och and r a. Från närvaro till företrädarskap De tre mi no r itetsad mi nistr atö r er na har olika star ka i nte nti o ner och olika sto r t ha nd lin gs utr y mme att fö r etr äd a. Den svaga po liti ser in gen kri ng det 116 1 1 7 mån get ni ska skap ar beho v a v ad mi nis tr ativ ko mp ete ns sa mtid i gt so m mi no r itetsad mini str atö r er nas befattn in gar båd e skap ar o ch begr ä nsar han d li n gs utr ym met att fö r etr ä d a. Ned an disk uter as vi l ka fa kto r er so m har inver ka n på de tre mi no r itetsa d mini str atö r er nas fö r etr äd ar sk ap i Finstad . P ro j ekt , bef a t t ning a r och ma kt re s urser J o ur naliste n och Per so nalstr at egen har ar b etat i stad s hu set i 10 - 1 5 år . De är rutiner ad e ad mi nis tr atö r er och är båd a engag er ad e i fråg o r so m har en direkt ko p p ling till mi no r itets gr up p er s lev nad sfö r hålla nd en. Per so nalstr a - tegen är e nga ger ad i må ng fald sfr å go r och Jo ur naliste n brin n er fö r integr a t - io nsp o liti ken. Bak gr u nd en till att dessa t vå rekr yter as til l org anisat io ne n är att de ska full fö lj a sina pro jekt i relatio n till mi no r itets g r up p er . Befat t- nin gar na är allt så i sig ut tr yc k fö r der as sträva n att fö r b ätt r a mi no r itet s - gr up p er s lev nad s vill ko r och fö r etr äd ar skap et i sig ett skäl till att j o b b a i ko mmu ne n. Ko n s ulte n ut tr yc k er där emo t att ho n inte drivs sp ec ifik t av e tt proj ekt i relatio n ti ll mi no r it etsgr up p er och ho n up p fat tar inte heller att hen nes befatt ni ng ger mö j lig het att e n gager a si g fö r mi no r itetsgr up p er i stö r r e utstr äc kni n g. He nne s fö r etr äd ar skap up p står j ämfö r t med Per so na l- str atege n och Jo ur nali sten me r sp o ntant när ho n up p lever at t ho n har mö j - lig heten att på ver ka nå go n sp ec ifi k pro ce ss eller be slut i sit t ar b ete. Etn o - kr atb efatt ni ngar na ka n där fö r fö r stås so m e n fa kto r so m mö j liggö r Per s o - nalstr ate ge ns och Jo ur nal iste n s fö r etr äd ar skap . Per so nalstr atege ns be fatt ni ng mö j lig gö r fö r etr äd ar skap et geno m den frihet ha n har i si n roll so m a d mini str atö r . Han har i upp d r ag att ver ka fö r en jä mli k och icke - d is kr i mine r and e rekr yter in g oc h ar b ets m ilj ö i syfte att stär ka mi no r itets gr up p er s mö j ligheter att gö r a kar r iär i de n ko m mu nala organisat io ne n. I sin befatt ni n g kan ha n ä g na al l kraft och ener gi åt detta proj ekt. Hans che f och an svar iga ko mmu n alr åd anser att ha n gö r det med envi s het och i nten sitet. Per so nalstr atege n up p lever oc h u p p levs a v led and e po litiker och ad mi ni str atö r er ha ett sto r t in fl yta nd e i utfo r ma nd et av må n g - fald sp o liti ken i ko mmu no r ga n isatio ne n. Ko mmu nalr åd et (S) so m tid igar e var ord fö r and e fö r per so nalu tsko ttet me nar att Per so nalstr ategen s ro ll i organisat io ne n är tä n kt att var a fri och ge utlo p p fö r ha ns e gen krea ti vitet. Han menar att det inte är önskvärt att i detalj styra ”kreativa miljöer och tjänstemän” med hänvisning till mångfaldsarbetet. 121 117 1 1 8 På ett lik nand e sä tt skap ar etno kr atb efa ttn in ge n so m Jo ur nalis ten har so m red aktö r och skr ib ent fö r Integr atio nsb lad et mö j lig het att fö r etr äd a geno m att sp r id a sitt i nte gr a tio nsp o litis ka bud s kap . Detta hand li n gs u t - r ym me har ha n ha ft i tio år. Hans per sp ekti v kri n g det månget ni ska har gått från att sp r id as ge no m e n pap p er stid ning i lite n up p la g a till att bli en del av ko mmu ne ns he msid a och en inlaga i ko m mu ne ns off iciella tid ni ng so m skic kas ut till sa mtli ga hu shåll i ko mmu ne n. De nna tid n ing inne håller båd e rep o r tage och op inio nsb ild and e ar tiklar där de senar e fu nger ar so m pla ttfo r m fö r Jo ur naliste ns pro j ekt att påver ka ko m mu ne ns inte gr atio n s - p o litik. Att i ntegr atio nstid ni ng en över le vt a n ser Jo ur nali sten var a ett re su l - tat av ha ns krea ti vite t me n fr a mfö r allt det fö r tr o end e so m info r ma tio n s- chefe n har fö r ar b etet. In fo r matio nsc hefe n stö d er Jo ur nali st ens pro j ekt och budskap till ful lo och menar att han fungerar som en ”god kompass” som håller de mångetniska frågorna vid liv och anser att han med en ”utanfö r - ståendes blick” ger ”själ åt frågorna”: Jag stäl l er mig ba k om (Jour na l is t ens ) sät t att fö rs ök a inpr ä nta bå de hos in va ndr a d bef ol k ni ng oc h hos vå r a pol i t ik er va d det är fö r vä r den so m vi i Sver i ge må s t e vä r na om oc h få mä nni s k or som ko mmer uti f r å n att fö rs tå så att det int e bli r mis s t a g eller mis s f ör s tå nd. (IT6 ) Info r ma tio nsc he fe n ut tr ycker också att ha n ger ett sto r t ha n d ling su tr ym me åt Jour naliste n i ut fo r mnin ge n av tid ni n gen var s stäl lni n g han gär na vill stär ka i fra mtid e n. Men var fö r up p le ver Ko n sul ten att ho n har et t sä mr e hand li ng su tr ym me att fö r etr äd a? För det fö r sta up p lever ho n inte en frihet att bestä mma och ut fo r ma si na ar b etsup p gi fter . Hen nes akt ivi teter är ber o ende av fler che f s - nivåe r (fö r ha nd li ng sche fe n, HR - che fe n, per so nald ir ek tö r en och per s o - nalu ts ko ttet) j ämfö r t med de and r a mino r itet sad mi ni str atö r er na so m har en när a ar b etsre latio n med resp e kti ve ver ksa mh ets hö gsta c he f . För det and r a är hen nes ar b etsup p g ifter delv is av den kar aktär e n att det fi nn s en detalj e - r ad lagsti ft ni ng (ar b etsrä tt) at t fö r hål la sig till. Ko ns ulter na och fö r han d - lin gs sekr eter ar na ka n bes tä mma hur up p d r agen ska lä g gas up p , me n har ett ”mindre svängrum” jä mfört med personalstrategerna, som personald i- r ektö r en ut tr yc ker det. 122 För det tred j e up p lever Ko nsulte n vi s ser lige n att det fin ns et t ha nd lin gs utr y mm e att fö r etr äd a i sa mb and med fö r valt ni nga r - nas re kr yter i n gsp r o ce sser . Hä r kan ho n för a fra m må n gfa l d sp er sp ektivet 118 1 1 9 och stö d j a sö kand e n med mi no r itetset nis k ba kgr und , me n ho n me nar att det avgö r and e beslute t lig ger ho s che fe n fö r resp ekti ve fö r valt nin g. Ko n - sulte n har helt e nke lt i nte e n a vgö r and e n ä rhet ti ll exekutiv makt ( fö r uto m i vissa rekr yter in g sp r o ce sser ) , centralitet eller kon troll över kritiska resu r- ser. Ho n har var it an ställd ko r t tid och har heller inga t yd l iga pro j ekt att fu llfö lj a i relatio n till mi no r itetsgr up p er . Men vilka ma ktr es ur ser har Pe r so nalstr atege n och Jo ur nalis ten so m mö j li ggö r ett fö r ver kli gand e av proj ekten? Med an de har hand li ng su t - r ym me a tt fö r ver k liga si na pr o j ekt ino m ra me n fö r resp ek ti ve befa ttn in gar sak nar de sa mtid i gt å tko mst ti ll av gö r and e ma ktr es ur ser so m mö j liggö r at t proj ekten fö r ver kli gas. Den maktr es ur s so m mö j li ggö r fö r v er kliga nd et a v resp ektive pro j ekt är n ä rheten till den exekutiva makten i re sp ekti ve ver k - sa mhet, nå go t so m de för stä r ker geno m att fö r sö ka up p b r inga ett go tt fö r tr o end e ho s si na c he fer och po litis ka led a r e. Men båd a sak nar åt ko mst till and r a ma ktr es ur ser , vil ket påver kar hur de arb etar . På vilke t sät t kan Per so nalstr ategen ege ntl ige n på ver ka de n sto r a ko m- munorganisationens verksamheter för att få till stånd en ”mångfaldsku l- tur”? Personaldirektör och leda nd e po litiker i per so nal uts k o ttet uttr yc ker att de för litar si g på han s ko mp e ten s, idér iked o m oc h kre ativitet när det gäller må n gfald sar b etet. De uttr ycker ett fö rt roende för han s ar b ete vilket gö r att han ges e n fri het att ut fo r ma si na ar b etsup p gi fter och mo b iliser a po litiskt stö d fö r pro j ekten. D etta fö r tr o end e har Per so nal st r ategen b ygg t up p ge no m inte ns ivt ar b ete i organisat io ne n i mer ä n tio år. Han har gj o r t sig ett namn i organisation oc h lokalsamhälle som en ”kämpe” för mån g- fald s - och j ämlik het sar b e te. T ro ts detta up p lever han att det fin ns sto r a hind er . Mån g fald s måle n har i nte fö r ver kli gat s, sär s kilt i nte vad rö r rekr y- ter inge n a v ind i vid er med utlä nd sk ba kgr und på che fs ni våe r i ko mmu ne n. Om vi tolkar Per so nalstr ate ge ns hand li n gs utr ym me uti fr ån han s åtko ms t till ma ktr es ur ser fö r efal ler ha n ha en lå g grad av centralitet och ko n troll över kritiska resur ser . Hur o u mb är li g är Per so nalstr atege ns mån g fald s - och j ämstä lld het sp er sp ekti v i relatio n till ko mmu n st yr el s ens and r a a n - svar so mr åd en? Hur ou mb är li g är Per so nalstr atege ns ar b ete fö r rekr yt e - r ing sp r o ce sser na och ar b ets milj ö ar b etet i kommu n en s övr i ga fö r valt nin g - ar ? Han har vi sser li gen go d i n s yn ö ver ko m mu ne ns centr ala pro ce sser och kän ner till orga ni satio ne n väl . Men ha ns ar b ets up p gi ft bes tår av att med hj ä lp av mål - oc h vis io nsar b ete, utb ild and e oc h över tal and e meto d er fö r må mo tstr ä vi ga ad mi nis tr atö r er att ana mma ett må n gfal d sp er sp ektiv i 119 1 2 0 det var d agliga ar b etet. Detta ar b ete fö r väntas han gö r a utan att ko n trollera kritiska resurser . Ha n led er inge n per so nal , i n gen stö r r e bud get oc h def i - n i ti vt i nga t vi n gand e eller a nd r a aukto r itetsb a ser ad e resur ser so m ha n kan anvä nd a fö r att i mp le menter a må n g fald s målen. St yr s yste men i arb etet med fö r svaga maktresurser vi lket skap ar hi nd er att få sa ker gj o r t. Per so nald ir ekt ö r en me nar till exe mp el att det kan fi n nas ett mo tstå nd mo t att fö r ver kli ga ri ktli nj er om mån g fald och j ä mstäl ld h et. Chefer ka n up p fatta st yr ni n gen från stad sh uset s per so nalavd el ni ng so m e n onö d ig ar b etsb elastni n g när ytter l igar e per sp ektiv och ar b etssät t sk a i mp le me nt e - r as ino m ra men fö r ofö r änd r ad bud get. Des su to m me nar ho n at t mån g - fald sp er sp ekti vet trä n gs med de and r a strateger na s beva k nin g so mr åd en. Stra teger na kan ko nk ur r er a med var and r a och det ka n händ a att Per s o - nalu ts ko tt och Per so nald ir ekt ö r und er pe r iod er vill prior iter a and r a pe r - sp ekti v ä n jus t må ng fald s fr åg an. 123 Per so nals tr atege n up p leve r också sj älv att detta mo t stånd ka n fin na s i organi satio ne n och a tt briste n på resur ser är ett hi nd er . Där fö r fö r sö ker Per so nalstr at egen att kri ng gå be gr än sni n g ar n a ge no m egna kreativa lösningar. So m aktör anses han vara väldigt ”driven och uthållig” som inte ger upp sina idéer i första taget. 124 Hans strategi är att söka pro j ektmed el från e xter na källo r var i ge no m a vsa kna d en av resur ser kan ko mp e nser as. Per so nal str ate gen fra mfö r ock så att han är mån o m hur han driver frågo r na. Ha n ber ä ttar att han o fta blir fru str er ad av att arb etet med att fö r änd r a orga nisat io n en går så trö gt, ä ven o m ha n idag fö r sö ker att ko ntr o ller a sit t te mp er a me nt har det i nte alltid var it e n ke lt. ”Man måste ha tålamod och jobba taktiskt” säger han en intervju med lokaltidningen: ”det hj älper inte att bli förbannad.” 125 Id ag beskr iver ha n sig so m mer dip lo mati s k i si tt fö r håll nin g s sätt. Det kan ber o på att ha n inte har ett va l. Han är ber o end e av väl vilj an och fö r tr o end et från po litike r , chefer och and r a ver ksa mh etsled ar e fö r att kun na på ver ka or gani sa tio nen och få igeno m sina idée r . Ytter ligar e ett sätt fö r Per so nalstr ate gen a tt ko mp e nser a bristand e infl yta nd e i orga nis atio nen är a tt upp ar b eta ett go tt fö r tr o end e och direkt fö r an kr a idée r i den politis ka led nin ge n. Ord fö r and en i per s o - nalu ts ko ttet menar a tt per so n alstr atege n o fta är hos he n ne och fö r an kr ar idée r och avlä g ger rap p o r ter på ett sät t so m a nd r a ad mi nis tr atö r er inte gö r . Ho n me nar att det mö j ligen kan ber o på ha ns ku ltur ella b akgr und . 126 En ri mli gar e fö r klar in g fö r efaller do ck var a han s beho v a v at t ko mp e nser a sva ga ma ktr es ur ser i befat tni n gen. 120 1 2 1 På vilket sätt har Jo ur naliste n s befatt nin gar och ma ktr es ur s er inver ka n på för ver kl iga nd et a v han s p ro j ekt? Lycka s han få ge no ms lag i deb atten och hur på ver kar ha n ko mm une ns i nte gr atio nsp o liti k? Äv en o m den na stud ie inte ka n uttala si g o m vilke n e ffe kt tid ni n gen har i organi satio n och sa mhälle är led and e po liti ker och ad min istr atö r er beka nta med tid nin ge n och me nar att de följ er den. 127 Det fi nn s do ck en del fråget ec ken krin g vil ken ro ll tid n in ge n har i or gani satio nen. I nte gr atio ns str at egen på ko m- munstyrelsens kontor menar till exempel att tidningen ”lever sitt eget liv”. 128 Det fi nn s ock så de so m frågar sig o m det är lä mp li gt att Jo ur n a - liste n sp r id er sina eg na po litis ka per sp ekti v i en ko m mu nal tid ni ng. Ko mmu nalr åd et (S) ber ättar att fö r etr äd ar e fö r musli ms ka fö r enin gar hö r t av si g och kla gat på fe lakt ig info r matio n kri ng der as a kti viteter och i n - ställ nin g til l inte gr atio n. 129 Men det är inte bar a geno m tid nin g sar b etet so m Jo ur nal ist en fö r sö ker påver ka i nte gr atio nsp o liti ke n. Med hj älp av det för tr o end e so m i n fo r ma t - io nsc hefe n har fö r ha ns pro j ekt får ha n mö j lig heter att på v er ka ko m m u - nen s po litis ka pro ce sser på et t sätt so m ö ver skr id er ro llen so m ad mi ni str a - tö r . Info r matio nsc he fen beskr iver i ngåe nd e hur ha n i ko m mu ns t yr el sen fö r sö ker att fö r an kr a Jo ur nalisten s idé om att bild a ett integr atio nsr åd fö r att fö r b ättr a dialo gen mella n etn is ka och relig iö sa gr u p p er i stad en. Bild and et av råd et beskr iver han oc kså so m Jo ur nali sten s idé. Äve n o m tid nin ge n sa knar stö d i centr al a delar av organisat io ne n ka n info r matio n s - chefe ns fö rtroende för Jour naliste n hålla inte gr atio n stid n i nge n vid liv. Dess uto m får ha n mö j lig het a tt påver ka ko mmu ne ns över gr ip and e po lic y. För tr o end et skap ar ett hand li n gs utr ym me so m ka n fö r efa lla över r aska nd e mo t bakgr u nd av Jour nali sten s befattni n g och ar b etsup p g ifte r . T ro ts att var ke n Per so nals tr ategen eller Jo ur na liste n har ett fo r mellt hand li n gs utr ym me at t bistå e ns kild a i nd iv id er med mi no r itetset nis k ba k - gr u nd att få stö d och lösa pro b le m, up p lever de att de har ett såd ant ha n d - lin gs utr ym me i prakti ke n. P o litisering , stö dst ru kt urer och et nis ka mo t sä t t ning a r Var fö r skap as det ett ha nd li ng sutr y mme fö r Jo ur naliste n och Per so nalstr a - tegen att sj älva ut fo r ma si na befatt ni ngar ute fter e gna pro j ekt? Med an mi no r itetsad mini str atö r er nas inte ntio ner dri ver de m, skap ar de etnis ka 121 1 2 2 mo tsätt ni n gar na oc h po litiser i nge n ha nd lin gs utr ym met. Det må nge tni ska har var it när var a nd e på dago r d nin gen sed a n 19 8 0 - talet i Fi nstad oc h i nte blivit fö r e mål fö r par tier na s mak tstr id er i det politi ska ru m met. Det fi n ns end ast en mar g inel l me n påtag lig rasi stis k mo b ili ser in g so m har po litiser at det må nget ni ska. N y De mo kr atis tid i ful l mä kti ge s a mt vål d och ho t frå n naz ist gr up p er na har skap at ett sa mstä mmi gt ge ns var från ö v r iga par tier att mo tver ka rasis me n och ver ka fö r ett må n getn is kt, j ä mli kt sa mhä lle. Detta har med fö r t par tip o litisk ko n s ens us kri ng i nte gr atio n s - och mån g fald sp o l i - tike n so m är en fa kto r so m ö p p nat up p fö r ett ad mi nistr ati vt ha nd lin g su t - r ym me. Detta hand li ng s utr ym me har fyllt s med mino r ite tsad mi nis tr at ö - r er nas pro j ekt fö r hur mån get nis k j ä mli khet ska up p nås. Även o m Per s o - nalstr ate ge ns och Jo ur naliste n s ar b ete prägla s a v de statli ga po lic yfo r m u - ler ingar na kri ng det må n getn i ska, prio r iter ar de sj älva vilk a dime ns io ner so m til lvar ata s i imp le me nte r inge n och fra mfö r allt hur organisat io ne n ko n kr et ska ar b eta med frågo r na. Ytter ligar e en orsa k till detta hand li n gs utr ym me ka n var a att de t bland led and e po litiker och övr iga a d mini str atö r er i organisa tio ne n sa knat s t y d - liga up p fatt ni n gar kri n g hur ar b etet med det må nge tni s ka ska ut fo r mas. Organi satio ne n s po litiker vill ager a fö r ett må nget ni sk t j ämli kt sa mh älle men der as fö r håll ni n gssä tt prä glas a v ett p olicy - tomrum . Hur ska må let up p nås oc h hur ska arb etet ut fo r mas ko nkr et? So m info r matio n sc hefe n beskriver är integrationspolitiken något som politiker ”inte riktigt förstått” o ch so m: [ …] varit ett dåligt samvete kan man väl säga för samtliga poli t ik er und er vä l di gt lå ng tid. Oc h ma n vet int e rik t i gt hur ma n sk a ha nt era det hä r . (IT6 ) Sa mtid i gt so m det allt så fi nn s en politis k vilj a fi n ns det få aktö r er so m driver t yd liga per sp e kti v kri n g det må n getn is ka, bo r tsett fr ån mar gi nal i - ser ad e rasistis ka par tier och organisat io ner . Etni ska mo t sä ttni ngar i Fi n - stad skap as hu v ud sak lige n a v maj o r itetsgr up p er . En anle d nin g till det p olicy - tomrum so m skap at s kan var a a vsa k nad en a v mi no r itets gr up p er so m mo b iliser ad kra ft i politiken. Grup p ens mild a en gage man g i lokalp o - litike n skap ar en situat io n där Jo ur naliste n och Per so nalstr ategen blir de mest fra mtr äd and e aktö r er na fö r det må n get nis ka. Efter so m det må nge t- 122 1 2 3 nis ka inte tagit sig i n i det politis ka ru mmet kan det tolka s so m att det inte heller har fu n nits po liti ska beg r äns nin gar fö r der as ha nd lin gs utr ym me. Per so nalp o litiken up p fatta s so m ett sär ski lt o mr åd e där råd and e ins tab ila maj o r itetsfö r hålla nd en i ko m mu n st yr et des su to m bid r agit till att skap a stö r sta mö j liga par tip o litiska sa mstä m mi ghe t och stab ilit et över tid . 130 Und er det so ciald e mo kr atis ka st yr et 19 9 8 - 2 0 0 6 prior iter as per so nalp o lit i- ken och ide nti fier as so m en c entr al frå ga fö r ko mmu n en s kvalitet sar b ete. Målet är att skap a e n ko nk ur r ens kr aft ig ar b etsp lat s med ko mp e tenta me d - ar b etar e där amb itio ner o m mång fal d får en prio r iter ad plats me nar ko m- mu nalr åd (S) oc h (M) . Båd a fra mhä ver att per so nalu ts ko tt et var it hä n g i- ven idé n o m må n gfa ld ens e ffekti vite ts vi nster . 131 Dessa o mständ i ghe ter kan fö r stå s so m en ba kgr und till Per so nalstr ate gen s befat tn ing och i nf l y- tand e i må ng fald sp o liti ke n. På vilket sätt är det slutl ige n relevan t att bea kta stö d str u kt ur er nas inve r - kan på mino r itet sad mi ni str atö r er s fö r etr äd ar skap ? Avsa k na d en av en kr i- tisk ma ssa mino r itet sad mi ni s tr atö r er 132 fö r efaller öka Per so n alstr atege ns och Jo ur naliste ns ha nd li ng s utr ym me. Des sa två menar att de kan an vä nd a sin i nva nd r ar b akgr u nd fö r att hävd a e n sär s kilt sa k kän ned o m o m mi no r i- tetsgr up p er s sit uatio n och på så sätt få ett ha nd lin gs utr ym me . Avsa k nad en av a nd r a aktö r er med li kna nd e vi sio ner , me n kan ske an no r lu nd a strate gier , gö r att Per so nalstr ategen s och Jo ur naliste ns per sp ekt iv ka n få stö r r e g e- no mslag. Det är också t yd l igt att Per so nalstr ate ge n sö ker stä r ka si tt han d - lin gs utr ym me geno m att skap a nät ver k med et no kr ater i a nd r a ko mmu ner . Han up p fattar nät ver ke t so m han deltagit i att bygga upp, ”Mångfald och mänskliga rättigheter”, har stärkt hans plattform idé mässigt, moraliskt och r esur s mäs si gt. Här up p r ättar han ko nta kt med a nd r a ad mi ni s tr atö r er , utb y- ter er far enheter och dis k uter a r strategier . In fo r matio n o m teo r etiska pe r - sp ekti v, pågåe nd e natio nella p ro ce sser och proj ekt spr id s i nätver ket. Sammanfatt ande analys I Finstad är de etniska mo tsä ttni ngar na inge n fra mtr äd and e dime ns io n i sa mhället och det må nge tni s ka fi nn s på age nd an utan a tt po litiser as. Ko mmu ne ns po l itis ka led ar e vill ver ka fö r ett må nget ni sk t j ämli kt sa m- hälle, me n behö ver fylla frågo r na med ett innehål l. Detta sk ap ar ett ad m i- nistr ati vt hand li n gs utr ym me fö r mi no r itetsad min istr atö r er med inte ntio ne n att fö r etr äd a. 123 1 2 4 Per so nalstr atege n driver må ng fald sp r o j ekt med vi sio ne n att min s ka inva nd r ar es arb etslö s het. Ko n sulte n vill fö r ver kli ga a mb i tio ner o m rätt vis a rekr yter i ng sp r o ce sser och ett mån g fald sp er sp ekt iv i organi s atio nen. Jo u r - nalis ten är geno m den ko mm unala I nte gr atio ns tid ni n gen e n röst kri ng det mån get ni ska med visio nen at t stär ka mi no r itets gr up p er s si tuatio n i sa m- hället. T ill skill nad frå n falle t Grö nstad har dessa mi no r itet sad mi nistr at ö - r er intentio ner att fö r etr äd a mo t bak gr u nd av mer eller mi nd r e t yd li gt fo r muler ad e pro j ekt ge nte mo t mino r itet sgr up p er . För Perso nals tr atege n och Jo ur naliste n är pro j ekten en av gö r and e fa kto r till att res p ektive be fat t - nin gar ex ister ar . Att inneha e n led and e befatt nin g so m etno kr at med fö r en fri roll och mö j li gheter at t fö r etr äd a sa mt id igt so m det inneb är av sak n ad av nöd v ä n- d iga maktr e sur ser fö r att fö r v er kliga pro j ekt. Mino r itetsad mi nistr atö r er na kan li k väl ko mp en ser a avsa k nad en av ma ktr es ur ser . Geno m att skap a ett go tt fö r tr o end e ho s led and e po litiker och mo b iliser a resu r ser till oli ka proj ekt ko mp en ser ar Per so nalstr atege n si n brist på centr alitet och ko ntr o ll över kritis ka res ur ser . Jo ur na liste ns a mb itio ner att på ver k a inte gr atio n s - p o litiken mö j lig gö r s ge no m e n god relatio n med che fe n so m sätter Jo ur n a - liste ns frå go r på kommu ne n s centr ala dago r d nin g. Ko ns ulte n so m i nte har t yd liga pro j ekt och inte en li ka fri ro ll i sin be fatt ni ng se r väge n up p i hier ar ki n so m den hu v ud sak li ga strate gi n fö r att til ls kan sa sig mer ma ktr e - sur ser . Finstad präglas alltså till skil l nad från Grö ns tad av en politisk ko nte xt so m up p mu ntr ar mino r itet sa d mi nistr atö r er att fö r etr äd a. Maj o r itetsgr u p - p er s mo b iliser in g mo t mino r itets gr up p er sätter frå gan på agend a n och skap ar ha nd lin gs utr ym me fö r mi no r itetsad mini str atö r er nas fö r etr äd ar skap . 124 1 2 5 Kapitel 7 Sjöstad – från engagemang till desillusion Fö r att är ma n in va ndr a r e sjä l v så bli r ma n på ver k a d. Det är int e som att jobba nio til l fem oc h stä nga but ik en uta n det är att gå hem oc h job b a vida r e. Arb et et va r ju livet . I n fo rmatören I Sj ö stad är de etniska mo ts ättni ngar na fra mtr äd and e i lokalsa mhä llet. Maj o r ite tsgr up p er mo b iliser ar sig mo t mi no r itets gr up p er , sa mtid i gt so m stad ens stö r sta mino r itet sgr up p – ass yr ier /s yr ia ner – är en mob iliser ad och tongi va nd e del av stad ens sa mhä lle och po liti k. I detta fa l l fö lj er vi fyr a mi no r itetsad mini str atö r er s vä g in och ut från ko mmu n led ni n gs ko nto r et. Samhälle, politik och det mångetniska Den uto me ur o p eiska i n vand r i nge n utgö r e n sto r del av Sj ö stad s fyr d ub b - lad e befo lk nin gsö kn in g und e r efter kr i gst id en. 20 0 8 har när a hälf ten a v stad ens befo lk ni n g mi no r itets etnis k ba kgr und , var av när a en fe mted el är föd d a i icke - väster lä nd s ka lä n d er . Und er 19 6 0 - talet fl yttar ett anta l as s y- r ier /s yr ianer til l stad en och grup p en blir med tid en stad en s stö r sta mi no r i- tetsgr up p . 133 Grup p en mo b iliser as av en star k sa mma n håll ni ng krin g si n identitet oc h s yn s oc h hö r s i stad en s med ier och sa mh äll s d eb att. Det är svår t a tt från gå sa mb a nd et me llan a ss yr ier /s yr ianer nas ton gi vand e när var o och ko mmu n en s reto r ik o m stad ens mån get nis ka ide ntitet. I ko mmu ne ns mål - och visio nsp r o gr a m sa m t i info r matio nsb r o sch yr er om ko m mu ne ns histo r ia fra mhä vs den må ng etnis ka be fo lk ni nge n oc h sta d ens i nter na t- io nalitet so m e n del a v stad ens identitet. I ingån ge n till stad s hu set fi nn s til l exe mp el e n utstä lln in g där stad ens mi no r itets gr up p er och der as histo r ia skild r as. 134 Sa mtid i gt le ver stad e ns maj o r itets - och mi no r itetsb e fo lk nin g und er skild a le vnad s vill ko r . En sto r del av stad ens mi no r itets gr u p p er bo r i fyr a stad sd elar i täto r tens mi lj o np r o gr a mso mr åd en. T re av dessa stad sd elar har 125 1 2 6 sed an 19 7 0 - talet haft e n hög and el ass yr ier /s yr ia ner bland de boend e. 135 De sociala pro b leme n kri n g dessa stad sd elar ökar und er 20 0 0 - talet då runt 5 000 kristna irakier fl yr till st ad en so m var ken kan er b j ud a ar b etstillfä llen eller bo städ er . För 20 08 är kostnad e n fö r eko no mis kt bi stå nd och ar b et s - mar k nad såt gär d er mer än dub b elt så hög so m rik ss nittet. 136 Et nis ka mo t sä t t ning a r Det und går få i Sj ö stad att när a hälfte n av befo lk ni n gen har mi no r itet s - b akgr u nd och at t en sto r del av dessa till hö r den as s yr i sk/ s yr ian ska gr u p - p en. I sa mtli ga inter vj uer me d po litiker , tj änste mä n och fö r enin gsr ep r e - se n ta nter fra mko m mer att det i sa mhället fi nn s sp än ni n g ar me llan den ass yr i s k/s yr ian ska mino r itet s gr up p en oc h den sven ska maj o r itetsb efo l k- nin ge n. As s yr ier / s yr ia ner na ä r en syn ner li gen väl mo b iliser ad grup p so m med gru nd i si n et ni ska ide ntitet b ygg t up p nå go t so m lik nats vid ett ”samhälle mitt i majoritetssamhä llet”. 137 Grup p en etab ler ad e sig tid i gt so m små fö r etagar e i ser vice - och resta ur an gb r ansc he n oc h sa mla s krin g sina fö r eni n gar och kyr kli ga fö r sa mli ngar . 138 Led and e fö r etr äd ar e fr ån a ss - yr is ka, syr ian ska oc h äve n a n d r a fö r enin gar och kyr ko fö r sa mli ngar ma n i - fester ar si na i ntr es sen i o ffent l ig deb att ge nte mo t maj o r itetss a mhä llet men också ge nte mo t var a nd r a. Kyr ko r na kräver e gna fris ko l o r , fo tb o llfö r - enin gar nya ar eno r , satellitka naler star tas och sp r id er kult u r , nyheter och nö j e, restaur an gägar e or gani s er ar sig oc h uttr yc ker att de blivit di skr i m i - ner ad e av polisen s ko ntr o ller och ko mmu n en s i nsp ekt io ne r . 139 Grup p ens intr es sen rö r and e he mland et och sit uatio ne n i stad en ge no m s yr ar lokalti d - ni n ge ns rap p o r ter ing och det po litiska sa mtalet. 140 Med hj älp av bland an nat p er so nvalet har grup p en etab l er at po litiskt infl ytand e i par tifö r eni ngar na , full mä kti ge och ko mmu n st y r else. 141 Efter valet 20 0 6 är 20 pro ce nt a v full mäk tige led a mö ter na as s yr i er /s yr ia n er och de stö r sta par tier na har mi n st en för etr äd ar e med ass yr is k/ s yr ia ns k ba k - gr u nd i ko mmu n st yr else n. 142 För etr äd ar e fö r grup p en fin ns också när - var and e i den ko mmu na la fö r valt nin ge n so m lär ar e, so cials ekr eter ar e och anstäl ld a vid fl yk ti nge n heten. Där e mo t h ar få ta git si g til l ad mini str ati va chef sp o sitio ner . 143 Stad ens milj o np r o gr a mo mr åd en präglas av sociala oro lig heter . T ill - tagand e bro ttsl ig het, gän gb il d nin gar och va nd alis m i sta d sd elar na ka n exe mp li fier a s med e n situa tio n und er 20 0 0 - talet. Et t un gd o msb r åk mella n 126 1 2 7 un gd o mar med maj o r itets - oc h mino r itet sb ak gr u nd i en a v dessa stad sd e - lar 20 05 urar tar till up p lo p p , mas siv t po lisp åd r ag och sko ttlo ss nin g mo t po lis. 144 Den deb att so m blo s s ar up p efter incid e nten ha nd lar mer o m relatio nen mellan sve ns kar och invand r ar e i stad en än o m polisen s insat ser och situa tio ne n i si g. En deb attö r i lokaltid nin ge n ut tr yc ker att händ else n väc ker e fter ta nkar krin g det mån g ku ltur el la sa mhä llets sta b ilitet och dess ”grundvärderingar”. 145 Den as s yr isk/ s yr ia ns ka grup p en s fö r etr äd ar e eng a - g er ar si g i di sk us sio ner na oc h uttr yc ker e n vilj a att ta e tt ans var fö r att fö r hi nd r a lik nand e hä nd elser i fra mtid e n. En as s yr i sk fö r eni ng s fö r etr äd ar e kritiser ar bland an nat po lise n fö r att ha anvä nt över våld . 146 Stad en präglas ock så av e n växa nd e rasist is k op inio n. N y De mo kr ati och lokala par tier fö r valtar de nna op inio n på 90 - tale t. 20 0 2 - 2 0 1 0 får Na t - io nald e mo kr ater na t vå - tr e ma nd at i full mä kti ge och kräver bland an nat en fo lkomröstning i syfte att låta staden ”säga sitt om massinvandringen”. 147 Par tiet kritise rar ”mångkulturalismen” och utmålar de olika kulturernas sa me xis ten s so m an led ni ng til l växa nd e so cial oro . 148 Äve n Sver iged e m o - kr ater na får fe m ma nd at i full mäk tige 20 1 0 . 149 P o litisering en av det mång et nis ka ”So m politiker i Sjöstad måste man arbeta med integ ration” hävdar ett ko mmu nalr åd (MP ) . 150 Det må n getn is ka har fun nit s på age nd an i mån ga olika ver ksa mh etso mr åd e n un d er fyr a år tio nd en. Fl yk ti ng m o ttagand et och intr o d uk tio nsp r o gr a m men ad mi nistr er as a v arb etsliv snä m nd och fö r val t - nin ge ns i ntr o d u ktio n sen het. 151 När fl ykti n g - och an hö r igi n vand r i nge n ökad e, ar b etstillfälle na i stad en mi ns kad e och den so ciala oro n i de fyr a stad sd elar na up p mär k sa mma d es av med ier och al l mä n he t, utvec klad es också i nte gr atio n sp o litike n i ko mmu ne n. Sed a n 19 9 0 - talet har de stat liga stad su tv ec kli ng sp r o j ekten avl ö st var and r a. Sat sni n gar na ha r haft mål sät t - nin g at t br yta se gr ega tio ne n och fö r b ättr a lev nad s fö r hålla n d ena i de fyr a stad sd elar na. 152 Ett handlingsprogram kallat ”Mångfald och gemenskap” skapas 2001 . Där anges att den ”styrka oc h kompete n s so m fi nn s i mån g - falden” ska prägla staden som ska vara ”fri från främlingsfientlighet, ra s - ism oc h diskriminering” oc h att alla ska ”känna delaktighet i och ha infl y- tande över samhällsutvecklingen”. 153 En politiskt sammansatt ”integra t - ionsberedning” ansvar ar fö r ar b etet und er ko mmu n st yr e ls en och er sätt s o mkring 200 3 av ”demokrati - o ch mångfaldsberedningen” (DMB ) . B e - 127 1 2 8 red nin gen a ns var ar fö r demo kr ati - , mån g fald s - , inte gr atio ns - , segr e ga t - io ns - och fo lk häl so fr ågo r me d mer a. 154 20 0 5 inrättas en ”demokrati - och mån g faldschef” som ansvarig för beredningens operativa verksamhet oc h stab beståend e a v nå gr a få a dmini str atö r er . 155 20 0 8 antas ha nd lin gsp r o - grammet ”Mångfald för mervärde” som föruto m tidigare uppsatta mål ytter li gar e beto nar mån g fald sp o litike n. 156 Flykti ng - och i nte gr atio n sp o litike n up p mär ksa m mas und e r 20 00 - talet vil ket inte ns if ier as i valet 20 0 6 då sociald emo kr ater na s sta b ila ma kt stäl l - nin g i ko mmu ne n sätts i gun gni n g. Det fi n ns e n stä nd ig d eb att krin g det mån get ni ska i ko m mu ne n och det up p står par tipo litiska ko n tr o ver ser so m kretsar ru nt a ss yr ier /s yr ia ner n as olika i ntr es sen. 157 Par tier na pro filer ar si g i frågo r so m har med grup p ens intr es sen a tt gö r a i syfte at t at tr aher a välj a r - stö d då grup p en e n sa m är st ar k no g att a v gö r a val. 158 Und e r 20 0 0 - talet po litiser as invand r i ng sfr å gan på grund av den sto r a invand r inge n av ir a- kis ka fl ykti n gar . Sa mtli ga i nt er vj uad e po litiker up p lever at t ko mmu ne n s fl ykt in g mo ttaga nd e är en av de stö r sta po litiska frå go r na i nfö r och efter valet 20 0 6 . 159 De upp lever att inva nd r in gs fr å gan är en orsa k till att det stab ila so ciald e mo kr ati ska st yr et tap p ar ma kt efter vale t 200 6 då Natio n- ald e mo kr ater na får e n potent iell vå g mäs tar p o sitio n mella n vä nster - och hö ger b lo cket. 160 Sociald e mo kr a ter na behål ler do ck ord fö r and ep o sten i ko mmu n st yr el se n. Den po lit iser i n g so m Na tio nald e mo kr ater na skap ar led er till stö r r e sa mstä m mi gh et me llan etab ler ad e par tier i syfte a tt mi n i - mer a der as infl yta nd e i full mäk tige. De tta bes kr iv s i den ge me nsa m ma bud get so m maj o r itets - och op p o sitio nsp ar tier ut fo r mar ge men sa mt i syf te att i nte ge par tiet en vå g mästa r r o ll. 161 Det råd er en politisk eni g het om att ko mmu ne n tar e mo t fl er fl ykti ngar än vad so m kan hanter a s. 162 Ko m mu nalr åd en begär i ett ge me nsa mt ut sp el riktat mot staten ”flyktingstopp” och ”time - o ut” i flyktingmottagandet. 163 Att min ska fl yk ti ng mo tta ga n d et och driva en nat io nell de b att krin g la g - stiftni n gen o m fl ykti n gar s rätt att sj älva vä lj a bo end eo r t blir en pro fi lfr å ga fö r ko mmu n st yr el se ns ord fö r and e (S). 164 Det upp står ä ve n e n deb att o m inte gr atio n sp o litike n so m i nte på ver kar det po litiska ru mmet, me n so m där e mo t skap ar en politisk vilj a att råd a bo t på den sociala oro so m up p står i stad ens mi lj o np r o gr a mso mr åd e n. Sociald e mo kr ater na kriti ser as av allia nsp ar tier na e fter valet 20 0 6 fö r att ha bidragit till att skapa ”växande sociala k l yf to r , fö r sl u mmad e bo stad so mr å - den, arbetslöshet och bidragsberoende”. Kommunen måste enligt opposi t- 128 1 2 9 ionen minska ”utanförskapet” skapa arbete, goda villkor för företagande, trygga bostadsområden eller ”falla samman”. 165 Men det råd er en politis k enig het o m a tt stad s ut vec k lin g sp o litike n är vi kti g. 166 *** De etnis ka mo tsätt ni ngar na i Sj ö stad skap as av båd e maj o r itetsgr up p er s och mino r itet sgr up p er s mo b ili ser in g. Frå gan o m fl yk tin gi n v and r in g po lit i - ser as och blir en av de me st prio r iter ad e po litiska frå go r na fö r ko mmu n - st yr el sen s ord fö r and e (S). M o t bakgr und a v des sa fa kto r er ska vi vä nd a blicken mo t stad e ns fyr a led a nd e mino r itet sad mi ni str atö r er . För etr äd er de mi no r itets gr up p er och hur tar sig detta fö r etr äd ar skap i så fa ll uttr yck? Stadsdelsutvecklaren Stad sd els utv ec klar e n 167 är ass yr ier /s yr ia n fö d d i T ur kiet och har und er mån ga år ha ft e n befa ttni n g på ko mmu nled ni ng sko nto r et. Han o mfl ytta s 20 0 8 till en positio n so m res ur sar b ets ko ns ule nt på intr o d u ktio n sen hete n där han ar b etar med nyanlä nd a inva nd r ar e. Han har ar b etat fö r ko mmu ne n i 17 år, bland a nnat so m fa mi lj eter ap eut i socialtj äns ten, inf o r mat io ns se k - r eter ar e och sp ec iallär ar e. T io av dessa år har han arb etat med stad su t - vec kl in gsp r o j ekt. Utvec kli n gs p r oj ekten so m orga niser ats på olika sät t har med fö r t att Stad sd els ut vec kla r en ha ft må nga ar b etsp lat ser och titlar . U n- d er per iod en 20 00 - 2 0 0 5 arb etar han från stad sh uset so m st ad sd elsut vec k - lar e och pro ce ssled ar e gente mo t ett a v stad e ns milj o np r o gr a mso mr åd en, ans var ig fö r ett 30 - tal proj ekt ino m sko la, kult ur , fritid s - och ar b ets mar k - nad so mr åd et. U nd er den na ti d st yr s ha ns ar b ete av de statl iga pro j ektp l a - ner na, men också a v inte gr ati o nsb er ed nin ge n och DMB . N är med len fö r de statliga pro j ekten tar sl ut invo l ver as han i and r a integr atio nsp r o j ekt, bland an nat ett so m syf tar t ill a tt fö r eb yg ga patr iar kala stru kt ur er och hed er sk ult ur er bland mino r it etsgr up p er . I detta ar b ete up p lever ha n si g mest ha an svar et att skap a d eb att och up p mär k sa mma j ämstä lld het sp r o - b le m. So m stad sd el sut vec klar e an se r att han sig ha sto r t infl yta n d e över u t- v ec kl in gsp r o j ekten s innehå ll och ko mmu n en s po lic yar b ete med det mån g - etnis ka. I utvec kli n gsp r o j ekten up p lever ha n si g i hög grad sj älv st yr a sitt ar b ete i dialo g med and r a a d mini str atö r er uti fr ån re ger in gen s rik tli nj er . Und er faser i ut vec kli ng sp r o jekten ar b etar ha n i stad sd elar na där han har 129 1 3 0 ko n troll över kritiska resu rser so m för d elas geno m pro j ekten. Han har en vis s centralitet i relatio n t ill ver k sa mheter i de fyr a stad sd elar na och det mån get ni ska, me n han up p le v er att pro j ektgr up p en har en distan s ti ll s t a- d ens övr i ga pro ce sser och beslut. Proj ektled nin gen o mo r ga ni ser as ru nt 20 0 0 till stad sh uset o ch i nte gr a t- io nsb er ed nin ge n, vilke t ger ho no m en stö r r e centralitet och n ä rhet till makten i ko mmu n led ni nge n. Arb etet i stad s hu set prägla s e nli gt ho no m av över gr ip and e strategiar b ete i utvec kli ng s - och i ntegr at io nsp r o j ekt. Här ko o r d iner ar han pro ce sser till sa mma ns med e n ver k sa mhet sö ver gr ip and e led nin gs gr up p och ut vec klar ko mmu n en s strateg ier kri n g i nt egr atio nsp o l i - tike n so m huv ud sa kli gen fo k user ar på fyr a stad sd el ar . Det ta ar b ete ko n - kr etiser as i att ta fra m e n int egr atio nsp o liti s k hand li n gsp la n. I denna b e- fatt ni ng har han en sä mr e till gån g t ill k ritiska resur ser då han inte fö r va l - tar pengar eller and r a resur ser so m har i n ver ka n på and r as arb ete. P ro j ekt Stad sd els utvec klar e n har e n syr ian sk ident itet oc h har lä ng e var it en ga g e - rad i syrianska föreningar, eller ”folkets sak” som han benämner det. Han har var it ord fö r and e i båd e Syr ian ska fö r en in ge n och un gd o ms fö r b und et. Han är utb ild ad teo lo g och akti v deb attö r och s kr ib ent i för enin gen s ti d - skr i ft och blir en a v grup p en s fö r sta vald a po litiker und er 19 9 0 - talet fö r KD i ko m mu ne n. Und er nä st an hela sitt liv har han le vt i de stad sd elar so m ha n sed er mer a är utvec kl ar e fö r i sto r stad sp r o jekten. Stad sd els utvec klar e n driv s a v pro j ekt med vi sio ner so m ha nd lar o m a tt stär ka den syr ia n ska gr up p en s ställ nin g me n också att ska p a må nge tni sk j ämlikhet. Han ser på arbetet med det mångetniska som ”en röd tråd” i sin kar r iär : Ja g tror att nå gons t a ns att jobb a med de hä r frå gor na , fly k t i ng oc h i n- t egr a t i on, det är sök a nde eft er röt t er na . Det ha r va r i t den rö da trå den, f örsöka hitta sin identitet. [ …] Alltså mitt jobb har ju också varit mitt intresse […] oc h gjort att jag har tagit saker mer personligt. Det blir mer ett per s onl i gt enga ge ma ng. Det är ju int e ba ra ett jobb frå n å tt a till fem e l l er nå got lik na nde. (St a ds del sut vec k l a r en) Stad sd els utvec klar e n me nar att han brin ner fö r att kä mp a mo t orättviso r och dis kr i miner i ng och ut tr yc ker ett star kt per so nl igt e nga g e man g fö r alla 130 1 3 1 mi no r itets gr up p er s l ev nad s vill ko r . Detta proj ekt ut vec kla s geno m er far e n - heter na a v arb etet i stad sd elar na där han up p lever vil ka pro b lem so m de boend e har i livet. Strategier na har var it att e nga ger a si g i fler a fo r u m: fö r eni ng sli v, po litik, oc h fö r valt nin ge n. I dessa fo r u m v er kar ha n fö r grup p en s ident itets fr å go r , me n också fö r ökad so cial j ä mli k h et i sa mh ället. Enga ge man get fö r den syr ia n ska gr up p ens och mi no r itets g r up p er s situa t - ion avmattas dock med tiden. Han beskriver sig själv som ”luttrad” och lik gilti g i nfö r mö j lig hete r na a tt fö r änd r a trö ga str ukt ur er i stad ens orga n i - satio n: Ja g ha r kommi t til l stå ndp unk t en att ja g gör mit t job b oc h va r k en mer ell er mindr e. Se n sk i t er ja g i allt det hä r, fö r det ger inget , det res ul t e- r a r int e i nå gont i ng. (St a ds del s ut vec k l ar en) F ö re t rä d a rska p I nna n Stad sd els ut vec k lar en blir desillusio ner ad enga ger ar han si g i u t - vec kl in gsp r o j ekten fö r att fö r b ättr a mi no r itets gr up p er s le vn ad svill ko r och öka der as infl yta nd e i politike n. Han up p fat tas so m fö r etr äd ar e och sp r å k- r ö r i grup p ens ögo n och up p l eve r sig som ”ambassadör” för de boende i d e stad sd elar so m ha n le ver och ar b etar i. Han lyfter frå go r om det mån g - etnis ka på da go r d nin ge n gen o m po lic yar b etet und er ko m mu n st yr el sen. Han tar också strid mo t do mi ner and e aktö r er i den as s yr is k/s yr ia ns ka grup p en f ö r att l yfta j ä mställd hets fr ågo r . S p rå krö r för ”folkets sak” Stad sd els utvec klar e n i nvo l ver ad i det syr ian s ka fö r eni ng sli vet, par tifö r e - nin gar i ko mmu ne n och ar b eta r so m ad mi ni str atö r fö r att mo tver ka so ciala pro b lem i olika stad sd elar . H ans må n ga relatio n er med gr up p en i n neb är mö j li gheter att hj älp a ens kild a vä nner och a n hö r iga att ord na j o b b , pr o - j ekt - eller fö r eni n gs med el och så vid ar e i båd e små och sto r a frågo r . Ha n menar att en sk ild a ind ivid er och led and e aktö r er i för enin gar na up p lever ho no m so m e n fö r etr äd ar e fö r der as önske mål och pro b le m: Många så g mig som fö r et rä da r e, all t så de tog kont ak t med mig hel t enk el t bar a för att ja g sit t er dä r. Int e fö r att ja g ha r den funk t i one n, e l- l er den rol l en, fol k vet att ja g sitter dä r oc h då ka n ja g på ver k a oc h hj ä l pa dem med oli k a frå gor . (Sta dsdel s ut vec k l a r en) 131 1 3 2 Han ko nta ktas e xe mp el vi s av den ass yr i s ka fo tb o lls fö r eni n gen so m sö ker pengar fö r att b ygga e n ny are na. Han driver fråga n ge no m b eslut s kanale n, skr i ver en an sö ka n och lob b ar fö r fö r enin ge ns öns ke mål, vil ke t ha n me nar senar e bid r ar till att det b yg g s en are na. U nd er ut vec k lin gs p r oj ekten fö r - sö ker ha n till mö tes gå de olika fö r eni ngar nas ön ska n att er hå lla proj ekt m e - d el. Men ha n me nar att det tä r att var a l yhö r d fö r alla fö r en ingar . Sär s kilt mo t bakgr u nd av syr ia ner na s fö r vä nt nin gar på hono m so m knu ten til l grup p en. Det blir kä nsli gt när också ass yr is ka fö r en in gar ko nk ur r er ar om sa mma pro j ekt med el. Han menar att han fö r sö kte ager a neutr alt fö r att tillgo d o se alla fö r eni ngar s i ntr esse n, men att det inte var mö j ligt ef ter so m han inte kund e up p f ylla alla s öns ke mål och dess uto m an s ågs par tis k a v vis sa fö r en in gar . Han vil l också bid r a till att öka ass yr ier /s yr ia ner nas i n fl ytan d e i stad ens utvec kli n gsar b ete. Maj o r iteten av grup p en är bosatta i de stad sd elar so m var fö r e mål fö r pro j ekten. Sta d sd elsut vec k lar en ser där fö r att gr up p en har det ge me nsa m ma i ntr es set att utö va i n fl ytand e ö ver ut vec kli ng sp r o j ektens up p lägg oc h bud get. När fö r hand li n gar med state n o m ny o mgån g u t- vec k l in gsp r o j ekt ini tier as und er 19 90 - talet beto nas de boend es delakt i g - het. I denna pro ce ss ser Stad s d elsut vec k lar en en möj lighe t att mo b iliser a gruppen i utvecklingsarbetet. Han initierar en ”dialo ggrupp” med gru p - p ens kyr ko fö r sa mlin gar och fö r enin gar : Oc h det ka n ja g sä ga att det va r ja g som stod bak om de t ini t i a t i vet , oc h ja g ka n ärli gt ta la t sä ga så hä r att gic k ut med det hä r buds ka p et att nu kommer de hä r penga r na . Om vi ka n ena s som grup p , uta n att sp rä tt a oc h kä mp a åt va r sitt hå ll så lova r ja g att vi kommer att ha så stor ma k t att kommu ne n ko mmer al dr i g att gör a nå gont i ng uta n att rå df rå ga , uta n att koll a med den hä r grup p en. Men t yvä r r , den hä r grup p en de n bil d a - des oc h nä t ver k et , styr el s en den va r t ju int e lå ngl i va d dä r f ö r att vä l di gt sna r t så blev de ju osa ms . (St a ds dels ut vec k l ar en) Strid ig heter me lla n fraktio ner na gö r att dialo g gr up p en i nte ko mmer öve r - ens o m ge men sa mma strate gi er . Han så g gr up p en so m e n potentiell re f e - r ens gr up p so m ku nd e sa mla d e boend e och uttr ycka der as i ntr esse n. Må l- sättn in ge n med proj ekten var att de boend e skulle mo b ili ser as o ch enga g e - ras, men det blir ett ”o mö j ligt uppdrag”. 132 1 3 3 ”Amb a ssa d ö ren” för sta d sdelarn a Stad sd els utvec klar e n menar a tt ar b etet med stad sd elar na ger ho no m e n inb lick i de n bek ym mer sa m m a situatio n so m de boend e har . Tro ts att han växt up p i stad sd elen ga v ar b etet ho no m nya i n sik ter o m de boend es le v- nad sv ill ko r : Ja g ha de mit t rå ds mö t e oc h ka l la de all a boende. Det kom in ungef ä r 3 00 personer någonting. Och då var det någon som sa så här: ’vaddå j a g är int e int r es s era d av att bes tämma nå gr a penga r , det ja g ha r svå r t med, det är hur jag ska livnära mig imorgon, hur ska jag få jobb?’ [ …] Al l t så vi fic k vä l di gt myc k et ins yn. (St a ds del s ut vec k l a r en) Han vill fö r med la den na situa t io n till led and e po liti ker och a d mini str atö r er och på så sät t påver ka stad s h uset s besl ut sp r o ce s ser fö r att fö r sö ka få till stånd fö r änd r i ngar . Han fö r sö kte fu nger a so m e n för med la n d e länk mel lan de boend es öns ke mål oc h le d and e po litiker oc h ad mini st r atö r er . Denna ”ambassadörsroll” som han kallar det innebar att förmedla ”verkligheten in i stad s hu set ”. Men han menar att politiker och administratörer prägl a - des av ett ointresse för stadsdelarna och att de saknade ”verklighetsföran k- ring”. De hade enligt honom ”aldrig satt sin fot i områdena”. Mest av allt verkade de präglas av en mentalitet där man ”vill e lä gga ner stadsdelarna” eller ”sätta upp ett galler runt omkring och låta dem sköta sitt så sköter vi vårt” säger han. Han vil l an vänd a de resur ser so m fi n ns till hand s fö r att star ta insatser fö r att fö r b ättr a stad sd elens sk o lo r och fö r ening sli v i syft e att bryta se gr e - gatio ne n oc h skap a delakti g h et bland de boend e i o mr åd ena. Me n ha n up p lever att sto r a delar av pen gar na so m utlo va ts uteb lev och att fö r eni n g - ar na fic k mi nd r e än för vä ntat . Det up p står ett mi ss nö j e 168 so m han ble v satt att fö r med la e fter so m d et förväntades att han som administratör ”n å - go ns tan s bo r d e ta st ällning för gruppen” säger han. P olicyskapare och debattör Stad sd els utvec klar e n trivs bä st ute i stad sd ele n där han få r möta de b o - end e och ar b eta direkt med a tt star ta pro ce sser fö r fö r änd r in g. Men när utvec kli n gsp r o j ekten o mo r ga n iser as t ill ko mmu n st yr else ns i ntegr at io nsb e - r ed nin g me nar ha n att han får en ny roll so m ad mi nistr atö r . Istället fö r att var a på fältet blir ha n i nv o lver ad i det över gr ip and e strategiar b etet. 133 1 3 4 ”Skrivbordsarbetet” som ha n kallar det, är en roll so m han inte är li ka bekvä m i. Befatt ni nge n ger ho no m do ck mö j lig heter att påver ka de öve r - gr ip and e pro ce sser na i inte gr a tio nsp o liti ken och l yfta i ntegr atio nsar b etet i stad sd elar na up p på ko mmu n o r ganisat io ne ns a gend a. Blan d annat de ltar han i att skapa handlingsprogrammet ”Mångfald och gemenskap”, men menar att mo ts tånd et att fö r v er kliga måle n var sto r t och säger att det i staden ”tyvärr aldrig funnits intresse för integrationsfrågorna”. I arb etet med hed er sr elate r ad e frågo r tar han på sig en roll so m fö r etr ä - d ar e fö r dem so m drab b as av dessa str uk tur er : kv in no r , HB T - p er so ner och and r a so m li kt ho no m sj älv gå tt ige no m skil s mässo r . Då agerar jag som en ifrån gruppen. […] Jag gick ut och talade om de hä r frå gor na oc h sa att det fö r ek omm er . Det va r ingen so m kun de mo t - säga mig, jag var både man, invandrare och en väl ansedd person. […] Då gjor de ja g det med vet et , va l d e min ba k gr und. Ber ä tt a de om hur ja g ha r upp l evt det , som frå nsk i l d etc eter a , hur ja g har bli vi t beha ndl a d av grup p en. (St a d s del s ut vec k l ar en) P å se minar ier och i tid ni n gsar tiklar skap ar ha n en deb att o m frågo r na och går i pole mik med led and e fö r etr äd ar e fö r assyr is k/ s yr ia n ska fö r eni ngar och kyr ko r oc h kritiser ar gru p p ens i nter na patr iar kala stru ktur er . 169 ”So m j ag ser det är det här en tickande bomb”, säger han på ett seminarium i s yfte att få igå n g en deb att om jä mställd hets fr å go r . 170 I en upp mär ksa m- mad i nter vj u i loka ltid ni n gen riktar ha n kriti k mo t gr up p ens mo ts tr ävi ghe t att ta it u med jä mstä lld het sp r o b leme n. ”Vi får inte isolera o ss, vi är e n del av världen” säger han och uttrycker sitt missnöje över grup p ens sätt att hanter a pr o b leme n. Han sä ge r att grup p ens led and e fö r e tr äd ar e inte ser problemet: ” d e fö r ne kar att det fi nn s över huv ud tage t . ” 171 Informatören Info r ma tö r en 172 har ocks å en ass yr ier / s yr ia ns k identi tet med ursp r un g i T ur kiet. 19 9 6 rekr yter ad es ho n so m ad mi ni str atö r till ut vec kli ng sp r o j ekten av Stad sd elsu tvec klar en och ar b etar fra m t ill bö r j an av 2 00 0 - talet med inte gr atio nsb er ed ni n gen oc h DMB . Ho n tar ett avb r o tt fö r att v id ar eu t - b ild a sig och åter vänd er 20 0 4 so m i nfo r matö r på utb ild ni n gs ko nto r et och rekr yter as sed an so m In fo r ma t ö r till ko mmu n st yr e lse n i Stad sh uset 20 0 6 . I stadsutvecklingsarbetet arbetar Informatören som bland annat ”valgen e - 134 1 3 5 ral” med att uppmuntra politiskt d elta gand e i al l mä n na va l och i de lokala bo end er åd en so m utvec kli n gs p r oj ekten ar b etat med . Vid ar e ans var ar ho n fö r bland an nat de mo kr atiar b ete, ar b ets mar k nad s - och sko lfr ågo r . På i n - fo r matio nse nhe ten ar b etar ho n med i n fo r matio n ssp r id ni n g o m ko mm u - nen s sko lve r ksa mh et. Ho n re d iger ar också he ms id o r och utfo r mar katal o - ger , bro sch yr er och an nat mat er ial fö r hela ko m mu ne n. Geno m sina er far en heter av a rb ete i kommu n en me nar ho n sig ha fått info r mella ko nta kter med led and e ad min istr atö r er och po litiker . For mellt up p lever ho n do ck i nte att ho n har en bet yd el se ful l centralitet i ko mm u - nen s ce ntr ala pro ce sser so m info r matö r . Ho n ko ntr o ller ar in ga kritiska resurser fö r u to m att utåt presenter a ko mmu n en s sko lver k s a mhe t och har heller inte n ä rhet till exekutiv makt i stad shu set. Men detta har var ier at över tid . So m ad mi nis tr atö r i utvec kli n gsp r o j ekten st yr ho n över resur ser och up p lever sig ha e n frihe t att fö r d ela med el till olika pro j ekt och fö r e - nin gar . So m an ställd fö r inte gr atio nsb er ed ni n gen /DMB up p lever ho n si g ha centra litet i polic yar b etet med det må nget ni ska i ko m mu ne n och e n n ä rhet till den exekutiva makten – stad ens led and e po liti ker och ad mini s t - r atö r er . P ro j ekt I nfo r ma tö r en iden tifie r ar si g so m as s yr ier / s yr ia n och med et nis ka mi no r i- teter gener ell t. Ho n me nar att ho n kan identi fier a sig med de svår ig heter so m mino r itet sgr up p er har i det sve ns ka sa mh ället. Ho n är väl insatt i de n ass yr i s k/s yr ian ska grup p en s dyna mi k och sit uatio n i stad en. Ho n anser att ar b etslö shet och dis kr i miner i n g är sto r a prob lem fö r grup p en, sär s k ilt fö r kvinnor, och menar att det är viktigt att gruppen ”får vara med och säga till o m saker och ting” som ”aktiva samhä llsmedborgare” och att de också behandlas på ”rätt sätt”. Hon uttrycker ett engagemang i skol - och utb il d - nin g sfr å go r och a n ser att det ä r vi kti gt med e n bra sko l gå ng fö r bar n. Ho n har var it akti v i för eni n gar och po litiskt par tier , me n inte lä ngr e. In fo r m a - tö r en up p lever att det är en befr ielse att inte var a po litiskt enga ger ad e f- ter so m ho n ka n ti llåta si g sj älv att var a ne utr al i si n rol l so m ad mini str atö r . Ho n ar b etad e idee llt i stad s utvec kli n gsar b etet i sin he m stad sd el und er 19 9 0 - talet. Info r ma tö r en menar at t en ga g e man get fö r den a ss yr is k/ s yr i ans ka gru p - p en har var it e tt ce ntr alt pro j ekt fö r he n ne so m ad mi nistr at ö r . Men vilj an 135 1 3 6 att fö r et r äd a gr up p en och e n g ager a si g i der as akt ivi teter blev fö r ut ma t - tande i längden. Hon skiljer på sin tid i utvecklingsprojektens ”integra t - ionsarbete” och den administratörsroll hon har som Informatör. Som etn o - kr at driv s ho n a v at t för ver kli ga sina vi sio ner : gr up p ens del akti ghet i pol i - tike n och sa mhäl let, en bra sko lgån g fö r alla bar n med mer a. Men idag vi ll hon ”inte behöva vara integration längre” eftersom det ”tog för mycket av hennes privata liv” i anspråk, framförallt tid från hennes barn. Hon för e - d r ar b efattnin ge n so m I nfo r ma tö r : Det är ett så bra yrk e, på det sä tt et att vi sk a va r a så neut r a l a så det pas sa r mig som mä n ni s k a. Att inf or mer a oc h min loj a l i t et är att up p- l ys a oc h inf or mer a på bä st a sät t . (Inf or ma t ö r en) Ho n menar att ho n so m ad mi nistr atö r i nt e lä n gr e drivs a v e tt en gage ma n g fö r mi no r itets gr up p er . I ensta ka sit uatio ner ka n ho n do ck info r mer a o m ass yr ier / s yr ia ner na s kult ur och fö r eha vand e n, eller mo tv er ka negat iva attit yd er mo t mi no r itets gr up p er . F ö re t rä da rska p I nfo r ma tö r en är hä ngi ve n ut v ec kli n g sp r o j ektens mål sätt ni n g att öka stad s - d elsin vånar e s infl yta nd e i politike n. Ho n up p le ver sig ä ven so m fö r eb ild o ch som ett ”informellt kulturombud” för gruppen i organisationen. Hon vill också mo tver ka nega tiva sätt att fö r hål la sig till mi n o r itetsgr up p er , sär ski lt as s yr ier /s yr ia ner na, oc h är må n o m at t frå go r o m det må nget ni ska fi nn s på dago r d ni n gen och att ko m mu ne n j o b b ar med i ntegr at io n oc h mi no r itets gr up p er s välb e fin na nd e. E tt info rmellt kulturombud I utvec klin g sp r o j ekten ager ar Info r ma tö r en so m fö r etr ä d ar e fö r de boend e i en a v stad sd elar na oc h är bland an nat i nvo l ver ad i att öka det politiska deltagandet genom att upprätta ”boenderåd”. Under sin tid som demokr a - tiut vec k lar e l yfter ho n frågo r so m e ns kild a ind i vid er ber he nne o m hj älp med . 173 Det ka n rö r a s i g o m al l t från a tt hj älp a till med att o rd na ar b ete, sö ka pro j ekt med el eller sp r id a info r matio n o m hur ko m mu nen s pro ce sser fu n ger ar . 136 1 3 7 Som led ar e fö r stad s ut vec kli ng sp r o j ekt fö r d elar ho n pengar til l fö r e - nin gar och an svar ar fö r att sät ta igån g akt ivite te r ino m ra me n fö r ut vec k l - ing sar b etet. Ho n bid r ar till att en hel del pro j ekt star tas ber o end e på de beho v so m ho n up p lever fi n ns i o mr åd et. T ill exe mp el ber ättar ho n o m hur hon bidrar till att det inrättas en ”kulturo mbudsman” i en skola för att fö r b ättr a r elatio ner na mella n ass yr ier / s yr ia ns ka fö r äld r ar och lär ar e. Ho n no mi ner ar beka nta so m ar b etar fö r inte gr atio n t ill ko mmu nen s år li ga i n - tegr atio n sp r is och ho n hj älp er fo l k so m deltar i oli ka ar b ets mar k nad sp r o - j ekt och står so m refer e ns när de söker ar b ete. Ho n har sj älv per so nala n - svar oc h re kr yter ar fo lk till ol ika a kti viteter ino m ra me n fö r ut vec k lin g s - p r oj ekten: Ja g hjäl pt e de m att komma vi da r e. Oc ks å med de hä r (b oende) r å den som ja g bil da de me d des s a mä nni s k or , oc h sen så kunde ja g va r a en r e- f er ens nä r ma n v il l e söka jobb . Ja g ha de ska pa t fö r tr oendek a p i ta l ka n ma n sä ga hos den stor a sve ns k a ma j or it et en. Ja g blev vä l en lä nk ka n ma n sä ga . Ett inf or mel l t kul t ur ombud. (Inf or ma t ö r en) So m lä n k mellan si n grup p och ko mmu no r ga ni satio ne n men ar ho n att det skap as mö j l ig heter att hj älp a bekanta och a nd r a so m ta git ko nta kt. Ho n menar oc kså att ho n ka n för s var a ass yr ier /s yr ianer eller bo end e i mi no r i- tetstäta stad sd elar ge nte mo t and r a ad mi nistr atö r er när de pratar illa o m grup p en. Me n det gö r hon säl lan ida g. In fo r matö r en up p s ka ttar att ar b etet idag inte ”har med hennes inre att göra”. Info r ma tö r en me nar också at t ho n deltar i stad sh use ts ar b ete med att skap a en må n gfa ld sp o lic y 20 0 1 . Äve n o m hon inte ar b etar med det idag är hon påtagl igt mis s nö j d över hur mån g fald s - och in te gr ati o nsar b etet har fo r tgått när ut vec k lin gsp r o j ektens med el tagi t sl ut. Ho n me nar att ar b etet inte är lika akt ivt lä ngr e och a tt det inte fi nn s sa mma i ntr es s e kvar i org a - nisat io ne n att ar b eta med ut ve ckli ng i stad sd elar na. E n förebild I nfo r ma tö r en up p l ever att ho n ofta ka n fu n ger a so m fö r etr äd ar e geno m att ho n up p fattas so m e n rep r esentan t fö r ass yr ier /s yr ia ner . Ho n ager ar so m en ”informell integrationsskapare”. I de dagliga interaktionerna på arbetet b er ättar ho n o m gr up p ens e ge ns kap er , va no r och trad i tio ner fö r si na ko l- 137 1 3 8 lego r . I relatio n t ill grup p en får ho n oc kså ro lle n so m fö r et r äd ar e i bet y- delsen ”en lyckad assyrier/syrian”: De som bor i omr å det ha r lä tt ar e att ident i f i er a sig själ va me d mig. Det var många som tänkte att: ’kan (hon) så kan jag’ typ. Så det ble v myc k et att ja g blev en fö r eb i l d för kvi n nor i mi n ålder oc h äldr e til l oc h med. [ …] Folk kan fortfarande komma med, ’kan du inte skaffa jobb till mig’ typ. Men jag säger att jag inte jobbar med sånt längre. […] Så då har jag blivit en symbol, n å gon lyc k a d ass yr i er / s yr i a n, så tror ja g. Det ka n ja g anvä nda ib l a nd lik s om, ma n bli r en fö r eb i l d som ja g tror är pos i ti vt la dda t . (Inf or ma t ö r en) Mångfaldschefen Den ad mini str atö r so m rekr yt er as 20 0 5 fö r att led a DMB är fl ykti n g från Chi le so m ko m ti ll Sve r ige i de tid iga tonår en. Han lä mn ar sin befat tni n g red an 20 0 7. Mångfald sche fe n 174 ans var ar fö r att infö r liva j ä mli khet sar b ete i ko mmu n en s ver ksa mh eter utifr ån olika per sp ek tiv: etnic i tet, j ämställ d - het, HB T , åld er , natio nella mi no r iteter , bar ns rätti g heter , de mo kr ati - , stad sd els utvec kli n g - sa mt i nt egr atio ns fr å go r . I takt med att invand r i nge n ökar blir organi ser and et a v fl ykt in g mo ttag ni n gen den huv u d sakli ga up p - gi ften. Mång fald sc he fen ar b etar på upp d r ag av DMB och upp lever att ha n har tre vikti ga fun ktio ner i organi satio ne n. För det fö r sta utvec klar han strat e - gier fö r må ng fald sar b ete ge n o m at t ber ed a po licy - och hand lin gsp la ner so m på lång sik t ska st yr a ko mmu n en s akti vite ter . Arb ete t inneb är inte bara ”byråkrati” och ”att styra” utan också att ”prata och över tyga”. För det andra fungerar han som en ”konsult” genom att stödja och uppmuntra förändringsarbete i organisationen. Han menar att han fungerar ”värd e - ringsstyrande” genom att påverka andra administratörers förhållningssätt till j ä mli k hets fr ågo r . Ko n kr et k an det i nneb är a att stö d j a en för valt ni n g s - chef att i mp le me nter a må n gf ald sp o lic yn. En hete n ar b etar också med att utb ild a per so nal i må ng fald s - , HB T - och j ä mställd hets fr ågo r . För det tred j e fun ger ar ha n ko ntr o lle r and e ge no m att ö ver va ka at t po lic yp laner fö lj s och att ko m mu ne n lever up p till si na eg na och a nd r a natio nel la och inter na tio nella ri ktli nj er . Han har so m ko mmu n st yr els ens hu vud p er so n i frågo r o m det må n ge t - nis ka e n centralitet i ko m mu nen s pro ce sser , inte min st ge no m at t ingå i 138 1 3 9 led nin gs gr up p en und er stad sd ir ektö r en. När hete n till den hö gsta po litis ka led nin ge n och and r a fö r valt ni ng sche fer ger ho no m e n potentiell til lgå n g till den exekutiva makten . Båd a dessa ma ktr es ur ser är dock av hän gi ga Mång fald sc he fen s mö j lig heter att vi nna up p mär ksa mh et fö r si na p er sp e k - tiv. Ko mmu ne ns pro ce sser ka n rulla vid ar e utan att ha n i nv o lver as, vil ket han up p lever so m sitt up p d r ag att fö r sö ka mo tver ka. Detta kan ber o på att han sa knar ko n troll över k ritiska resur ser . Ha n är c hef ö ve r en lite n stab med någr a få ad mi ni str atö r e r och fö r fo gar ö ver till fäll iga pro j ektmed el. I relatio n till and r a che fer på sa mma ni vå har ha n dock en mi nd r e t yn gd , vil ket fö r vär r as av at t ha n har svår t att få le giti mi tet so m le d ar e fö r enhe t - en. 175 P ro j ekt Må ng fald sc he fen har en chi le ns k identite t och ser sig ock s å so m sve ns k. Han är en socialt och po litisk t enga ger ad per so n och me na r att han alltid har var it en ga ger ad i att bek ä mp a orättvi so r ; rättvi se - och j ämli k hetsa r - betet har varit ”en röd tråd” i livet. Han har varit aktiv i fredsrörelsen, b istånd sorganisationer, kyrkan och partipolitiken med ”en drift” att fö r - ändra samhället och verka för ”mänskliga rättigheter”. Han anser att min o - r itetsgr up p er har ett ge men sa mt i ntr esse i arb etet mo t fa tti gd o m och mo t diskr i miner i n g: Alla mä nni s k or sk a ha nå gon mö j l ighet til l job b ute i sa mhä l l et . Det är stör s ta dil emma n vi ha r ida g är fa kt i sk t att vi sk a pa r fa t ti gdo m i Sv e- r i ge. Mar gi na l is er i ng oc h fat t i gdom, oc h det rå k ar va r a pers oner me d anna n på br å som är de fa t t i ga. Det andr a är den etni s k a disk ri mi n e- r i ngs p r obl ema t i k vi ha r i Sver i ge. (Må ngf a l dsc hef en) Utifr å n detta per sp ek tiv ser han det so m si n roll att fö r etr ä d a de utsatta i sa mhället. Må ng fald sc he fe n vill ver ka fö r olika pro j ekt me d visio ne n att skap a ett j ä mli kt sa mhäl le och han vil l att han s ar b ete i k o m mu no r ga ni sa t- ionen ska gagna ”de svagas situation i samhället” . I Sj ö stad vill ha n ver ka för att människor med annan bakgrund än svensk ska känna sig ”stolta över att bo i staden” och att majoritetsgruppen ska ”känna sig stolta att de har den här mi no r ite ten som en resurs i samhället”. Mångfaldsarbetet är fö r ho no m e n strate gi so m fö r ver kli gar vi sio ne n o m ett jämli kt sa mh älle och en stad fö r alla med b o r gar e oavsett et nis k bak gr u nd . 139 1 4 0 F ö re t rä da rska p Mångfaldschefen agerar för att implementera ”mångfaldspers pektivet” o ch annat j ä mli k hetsar b ete i ko mmu no r ga ni satio ne ns ver k sa mheter . Han fö r sö ker ock så att fö r änd r a ko m mu ne ns strate gier och fö r hå llni ng ssät t til l fl ykt in gi nva nd r in g, integr atio n och må n g fald . ”Pio n jä ren” – policyskapare och förverkligare ”Mångfald en” ska sedan handlingsplanen skapades 2001 vara ett perspe k - tiv so m geno ms yr ar hela ko m mu no r ga ni satio ne n. Arb etet kring det må n g - etnis ka har hu v ud sak lige n kretsat kri n g utvec kli n gen av stad sd elar na. Mång fald sc he fen s bid r ag är att för sö ka få orga nisat io ne ns aktö r er att se inåt i ver ksa mh ete n fö r att fö r änd r a ruti ner uti fr ån et t brett definier at mån g fald sp er sp ekt iv so m bla nd an nat inkl ud er ar kö n s - , e tnicitet s - och HB T - p er sp ektiv. Han ger si g i kast med up p d r aget med kraft och inten s i - tet, en tol kni n g so m ha ns k o llego r och po litis ka up p d r ags gi var e också delar . 176 En ko nkr et ar b ets up p g ift är att skap a en ny mån g f ald sp o lic y i ko mmu ne n so m täc ker in fler diskr i miner i n gs gr u nd er än etn icitet, me n en sådan riskerar att ignoreras. Därför tar han på sig rollen att ”lyfta” o ch ”pusha” för frågorna: Jag la mig i all t som ja g kund e lä g ga mig i. All t s å ma n få r ingen ma k t om ma n int e krä ver nå g ot . Ja g va r en chef i en ma t r i s or ga ni s at i on, oc h ja g tol ka de min up p gi f t som att ja g kunde lä gga mig i all t. (Må n g- f a l dsc hef en) Han ser si n ro ll so m tvär se kto r iell och där fö r fri att gå över ver ksa mh et s - linj er na och ver ka fö r må n g fald sp er sp ekti vet ge nte mo t a nd r a ver ksa m- hetsc he fer . Han me nar do ck att organisatio nen är mots tr ävi g i att för ver k - liga mån g fald sp laner na och at t han får an vänd a sig a v olika strategier . En strategi består av att direk t ringa up p ad mi ni str atö r er och påp eka brister i der as akti viteter . Han exe mp lifier ar med det planer ad e pro gr a mmet fö r årets ”kulturnatta” som knappast förmedlade bilden att häl ften av stadens invå nar e h ar utländsk bakgrund. ”När jag såg programmet höll jag på att svimma”, säger han. ”Det märktes inte att det bor en svartskalle i hela staden.” Han menar att han bidrog till en förändring av programmet. Vid ett an nat t ill fälle prö var han p er so nalen s be mö ta n d e geno m att rin ga til l ett 140 1 4 1 ko nto r och med sin nat ur liga bryt ni ng ut ge si g fö r att var a med b o r gar e so m sö ker diver se råd . Han me nar att orga nisa tio ne n inte a na m mar mån g fald sp er s p ektivet och att ha n vill synl ig gö r a detta. Där fö r fö r sö ker ha n att få in en s kr i vni n g i budgeten som ålä gger organisationen att genomföra en ”kulturanalys” b land de anställd a. Ha n vill o ckså få igeno m e n utb ild ni ng i må ng fald fö r alla chefer i kommunen för att få dem att inte ”skämta rasistiskt” och ” möta medborgare med respekt”. I med ia kriti ser ar ha n de ko m mu nala che fer na s o fö r må ga att re kr yter a per so ner med utländ s k ba kgr und . 177 I inter vj uer med lokalt id nin ge n sp r i - d er han också si na per sp ekti v på det må nget ni ska so m han me nar bö r geno ms yr a organi satio ne n s fö r hålln in gs sätt: Inte g ration brukar likställas med att ’de andra’ ska bli som oss. Då måste man fråga sig vad ’som oss’ innebär? Jag tror vi måste bredda p er sp ek t i vet oc h pra ta mer om dis k r i mi ner i ng, jä ms t ä l l dhet oc h dem o- k ra t i . Alla må s t e int egr er a s i vå r t nya sa mhä l l e, även et ni s k a sve n s - k ar . 178 Ord fö r and e fö r DMB menar att Mån gfald sche fe n har fö r måga n att få igån g mån g fald sar b etet i orga nisat io ne n. Han li knar Må ng f ald sche fen vid en ”pionjär” som ”vågar gå emot etablerade föreställningar” i syfte att b r yta no r mer i organi satio nen. 179 Mång fald sc he fen me nar att han fö r sö ker skap a relatio ner med stad en s mi no r itetsb efo l k nin g, i nte mi nst den a ss yr is k/ s yr ia ns ka gru p p ens fö r sa m- lin gar och fö r en in gar . I sa mb a nd med up p lo p p en i en stad sd el påp ekar ha n behovet av att ”vara ute på fä ltet” för a tt skapa ”harmoni”. 180 Han me nar vidare att samhäl let står ansvarigt för händelserna, ”inte bara invandra r - na”, och att alla måste anstränga sig att ”skapa mötesplatser och bygga broar”. 181 R ådgivare i motvind Sa mtid i gt so m ha ns ar b ete l yf ter fra m mån g fald s fr åg a n men ar Mång fald s - chefen att flyktingfrågan ”spökar” i staden och att den tar mycket plats. Han delar inte sa m ma meni n g so m ko m mu ns t yr el sen s ord fö r and e (S) so m tillsammans med andra kommunalråd begär ”flyktingstopp”. I det sa m- man ha nge t säger ha n att ha n fö r sö kte se till att ko mmu ne n inte sl utar att ta 141 1 4 2 e mo t män nis ko r so m behö ver sk yd d el ler vill åter fö r ena s med si na an h ö - r iga. Han fö r sö ker bland a n n at o mfo r muler a detta besl ut i syfte att ko m- mu ne n i nte sk ulle up p fattas so m rasist is kt eller fie ntli g mo t fl ykt in gar . En såd an ko mmu n vill han i nte ar b eta fö r . Han me nar att han till exe mp el mj ukad e up p fo r muler i n gar na i en kän sli g dialo g med den po litiska le d - nin ge n: Ja, internt fick jag omvandla väldigt många av dem… för a tt det är lä tt att… alltså (kommunstyrelsens orfö ra nde) tror ja g int e är ra si st , det ha ndl a r int e om det . Men ha ns utt a la nde ka n mis s t ol ka s må nga gå ng er oc h det fö rs ök t e ja g på nå got sä t t på p eka en oc h anna n gå ng oc h stö dja hon o m . H an kunde säga saker som inte… Vi lyckades ibland men sen må s t e ha n s ä ga va d ha n tyc k er sjä l v. (Må ngf a l dsc hef en) T o nen i den utåtr i ktad e inf o r mat io ne n fö r änd r ad es ef ter detta menar Mång fald sc he fen, so m i sak dock fo r tfar a nd e i nte är e ni g med den pol i - tiska ledningen. Men han tillä gger att ”som en av de högsta tjänstemännen i kommunen kan man inte gå emot sitt eget kommunalråd”. Mång fald sc he fen sä ger up p si g und er 20 0 7 och bö rj ar arb eta med må n g - fald s fr ågo r fö r en a nna n ar b et sgi var e. Ha n menar at t ha n ar b etad e i mo t- vind i organ isatio nen och att det var svår t att fö r an kr a mång fald sar b etet efter so m ko mmu np r o ce s ser na var trö ga. Han up p lever ock s å att han sa k - nad e fö r tr o end e från delar av sin ege n stab . Han me nar än d å att han var fra mgå ng sr ik med att l yfta mån g fald s fr ågo r na och la gr und e n ti ll det mån g fald sp er sp ekt iv so m sta d en ana m mat i si n mar knad s f ö r ing. I e n l o - kaltid n in gs inter vj u so m ha nd l ar om at t ha n lä mn ar ko mmu no r gan isatio n- en uttalar han si g o m att ha n lä mnar e fter si g e n mån g fald sp lan och bö r j an till en as yl - och fl yk tin gp o lic y. Han ho p p as att ko mmu ne n fo r tsätter j ob b a med mångfaldsfrågorna ”lika bra som under mina år”, vilket han tror kommer att hända eftersom det råder en ”enighet” o m att satsa på fr å - gorna. ”Mångfalden i staden är en resurs som hittills utnyttjas för litet” påpekar han”. 182 I vår t sa mtal sä ger ha n a tt må nga i ko mmu no r gani satio n - en kan ske inte gi llar mån g fald , me n att det nu fin ns med so m ett per sp e k- tiv och o m organisationen inte jobbar med den ”så är det kört för staden”. 142 1 4 3 Samordnaren Samo r d nar en 183 är i 30 - år såld er n och har ass yr is k/s yr ia ns k identitet. Sa m- o r d n ar en 184 har ass yr i sk /s yr ian sk ident itet. Mån gfa ld sche fe n rekr yter ar Sa mo r d nar en til l ett vi kar iat på DMB 200 5 /2 00 6 där hon ar b etar med j äms tälld het och stad s utvec kl ing s fr ågo r i cir ka ett och ett halv t år . Ho n blir sed an o mp lace r ad till st ad ens nya ar b etsli vs ko nto r där ho n ar b etar med att fö r sö ka mi ns ka ar b ets lö shete n geno m a tt skap a prak tikp latser och ar b etstillfä llen. T j änsten har up p r ättats i led med et t ge ner el lt ar b ets mar k- nad sp r o gr a m, me n Sa mo r d nar en menar att de i prakti ken ar b etar gente mo t stad ens må nga nya nlä nd a fl yk tin gar . Hon ser sig ha fria händer att ”snoka” i kommunens flyktingmottagning i syfte att få ut så må nga so m mö j ligt i arb ete. Ho n ar b etar med att skap a ko nta kter och nät ver k med offen tli ga och privata fö r etag fö r att på olika sätt matc ha ar b etslö sa med ar b etskr af tsb eho v. Målet är att 70 pro ce nt av de ins kr iv na i intr o d u ktio n sp r o gr a mmet ska ko mma ut i arb ete. Ho n bes ö - ker ko n fer enser , deb atter , mö t en och a nd r a offent liga till stäl lni ngar fö r att disk uter a inva nd r ar es inte gr ati o n på arb ets mar k nad en oc h gö r a rekla m fö r de nyanlända som ”resurser” för samhället. Hon upp lever sig ha en sto r frihet a tt st yr a över si na ar b etsup p gi fter . Ho n är anställd fö r att öka rekr yter i nge n a v nyanlä nd a invand r ar e och menar at t ho n och kollego r na sj älva läg ger u p p strate gier fö r detta. Henne s ar b ete beskr iver ho n so m i hög grad ber o end e av ege n kr ea tivitet. Ho n sak nar do ck ko n troll över kritiska resur ser efter so m ho n ä r ber o end e av and r a aktö r er s sa mar b ets villi ghet. Ho n har en centralitet i ko mmu n en s ar b etslivs ko n to r so m sa mo r d n ar e fö r olika pågåe nd e pro j ekt och i nsat ser . Ho n har också mö j lighe t att påver ka and r a fö r val tni n gar s ar b ete, sär skilt intr o d uk tio nse n hete n. Där e m o t har ho n i n gen centralitet i relatio n till and r a pro ce sser i kommu no r g anisat io ne n. Ho n ar b et ar inte heller n ä ra den exekutiva makten , fö r uto m info r mellt, då he nne s när maste ko llega är l e- d amo t fö r so ciald e mo kr ater na i ko mmu n st yr el se n, tilli ka ass yr ier /s yr ia n. P ro j ekt Sa mo r d nar en är föd d i Syr ie n och bo r i en av stad en s milj o np r o gr a m- stad sd elar so m ho n nyli ge n fl yttat t ill. Ho n är utb ild ad ta n d h ygien ist oc h so ciala ntr o p o lo g och var li kt må nga as s yr ier / s yr ia ner tid i gar e ver ksa m so m småfö r eta gar e i ser v iceb r ansche n. I sa mb a nd med up p lo p p en och 143 1 4 4 beskj utn in ge n av polisen up p mär k sa mma s he nne s up p sat s i so ciala ntr o p o - lo gi där hon gör en ”kulturanalys” i stadsdelen. Mångfaldschefen fattar t ycke fö r up p satse n och a nstäl ler sa mo r d nar en so m vikar ie i DMB . Hon uttr yc ker ett so cialt e nga ge ma n g fö r mi no r itets gr up p er och är ak tiv i olika fö r eni ng sa ktiv iteter med sy ftet att fö r b ättr a inva nd r ad e kvi nno r s so ciala sit uatio n i en idee ll organi satio n. 185 Ho n me nar också att ho n följ er disk uss io ner na i det a ss yr is k/ s yr ia ns ka fö r eni ng sli vet med intr es se. Ho n kän ner en sa mhö r ig het med den ass yr is k/ s yr ia ns ka grup p en och vill ve r ka fö r att bevar a och utvec kla gr up p ens ide ntitet oc h öka res u r sfö r d elni nge n till der as bo stad so mr åd en. Ho n ser fra mfö r allt ar b etslö s hete n so m ett sto r t pro b lem. Ho n me nar att det stö r sta prob lemet med inte gr ati o nsp o litike n är att det inte skap as nå gr a j o b b fö r mi no r itets gr up p er na. Sa mo r d nar en är över t ygad om att det är geno m ar b ete so m mino r itet s- grupper kan integreras i det svenska samhället med ”värdighet”. Hon ställer sig kri tis k t ill det ar b ete so m ho n gj o r d e so m ad mi nistr atö r fö r DMB : Vi job ba de med int egr a t i ons f r å gor oc h de mok r a t is er i ng oc h all t så nt dä r oc h ja g tyc k t e det va r vä r del ö s t . Int e vä r del ö s t så men att det tjä na r inte något till. […] Alltså jag har en övertygelse till 5 000 procent att det ba ra är arb et e oc h inget anna t . Det är arb et e som mä nni s k or vä xer i oc h det är ge no m arb et e so m mä nn i s k or int egr er as oc h bil da r upp f at t- ni nga r om va r a ndr a , med vä r di g het , att int egr er a s med vä r di ghet . (Sa mor dna r en) Att mi n ska ar b etslö s hete n ge no m att fö r en kla över gån ge n mella n i ntr o - d uktio nsp r o gr a m oc h ar b e ts mar knad är hen ne s pro j ekt. F ö re t rä da rska p Sa mo r d nar en ser sitt ar b ete so m ett fö r etr äd ar skap i si g. Äve n o m ho n menar att hon försöker vara ”professionell” så menar hon att övertygelsen om målet med arbetet gör att hon blir en ”representant” för de arbet slö sa inva nd r ar na. Ho n vill ä nd r a do miner a nd e per sp ekti v i orga nisat io ne n och sa mhället där ho n up p lever att invand r ar e huv ud sa kli gen inte ses so m resur ser . Ho n sp r id er po sitiva bild er av mi no r itets gr up p er och fö r sö ker att mo tver ka rasis me n i organ isat io ne n. 144 1 4 5 Perspektivskif ta re: ”Inva n d rare är en resurs” Samordnaren menar att invandrare bör ses som ”resurser” och inte ”offer” eller ”problem” i samhället. Detta anser hon sig förmedla i diskussioner med ak tö r er i när i ng sli vet oc h i de n e gna organ isatio nen. Gen te mo t det privata när i ng sli vet fö r sö ker ho n a vd r a mati ser a svår ig heter na att a nstä lla fl ykt in gar och ho n bed r iver l o b b yar b ete fö r att få de m att betr akta fl y k - tin gar so m a nstäl lni n gsb ar ar b etskr af t. Den sto r a ut ma ni n gen har enli gt sa mo r d nar en var it den ko m m u nala orga ni satio ne ns pro ce d u r er kring so c i - altj änst- oc h fl yk tin g hand lä g gni n g. Ho n me nar att i ntr o d ukt io nse n hete n genomsyras av en ”o mhändertagandelo gik” där flyktingar tenderar att ses som ”o ffer”. Samordnaren menar att hon och hennes kollega har anklagats för att vara ”rasister” i sina ambitioner att sprida bilder av invandrare som r esur ser fö r ar b etsli vet. För at t locka till si g när i ng sli vet me nar ho n at t de måste lansera flyktingarna som individer man kan ”tjäna på”, istället för att prata om dem som ” ma ktlösa” och ”o f fer”. Hon spr id er även detta per sp ekti v i sa mtal med j o ur nalister . I en inter vj u talar hon om att kommunen bör ”marknadsföra flyktingar som en arbet s- marknadsresurs”. Hon menar att det inte finns någon genväg förbi arbete efter so m det i nte ä r lönt att drömma om ett ”piller som gör folk integr e - rade”: ”B örjar man ta hand om människor hamnar de i passivitet som förminskar dem.” 186 Hon me nar också att ho n ka n bid r a till att nya nser a ko mmu nen s syn på olika gr up p er bland de nya nlä nd a. Ho n menar si g ha särskilda ”glasögon” till exe mp e l när ko mmu n en fund er ar på vilka i nsat ser so m ska rikta s till ”arbetslösa hemmafruar”. Hon har reagerat på detta genom att bland annat ifr åga sätta de krav so m ska ställas på olika gr up p er bland de nyanlä nd a und er i ntr o d ukt io nsp r o gr a m m en. Ho n e xe mp lifie r ar med sy nen på invan d - rade hemmafruar som ” förtryckta”: En mamma so m ha r fem ba r n he mma , ho n ha r int e tid. Det ha r int e en sve ns k hel l er . Så , den hä r bil den om all a de hä r va r i ab l er na av unde r - s t äl l dhet , ma k t lö s het oc h så a tt hon är kvi nna , utl ä nni ng, ho n är arb et s- l ö s hon är he mma f r u. Så må nga grej er . Men det är int e så nega t i vt , frå ga henne. Vi må s t e ju byt a gla s - ö gon oc k så , som ja g bruka r sä ga . (Sa mor dna r en) 145 1 4 6 Fikarumsaktivism Sa mo r d nar en me nar att ho n i stad sh uset har mö tt en ”raffinerad rasism”. Ho n up p lever at t led and e ad mi nistr atö r er utta lar si g ne gat ivt o m mino r i - tetsgr up p er i sa mta l o m as s yr ier /s yr ia ner och de inva nd r ar täta stad sd ela r - na. Ho n me nar att ho n ibland kan kriti ser a åsi kter so m yttra s i fi kar u mmet. Ho n tar ett exe mp el från up p lo p p en i en stad sd el där en ad mi nistr atö r sa gt: ”alltså jag fattar inte vad det är som händer hos er”: Då vak na de de n hä r utl ä nni nge n i mig. Ja g ba r a hö r r u, det är knap pa st som att ja g repr es ent er a r all t folk som bor i (sta ds del en) . Plus a tt det int e finns nå gon kul t ur som up p ma na r sina kul t ur a nhä nga r e att skj ut a fol k . Ja g mena r va d då , sk yl l er du på att det är en kul t ur gr ej ell er? (Sa mor dna r en) Ho n me nar att det fi nn s en fela kti g bild av såvä l ass yr ie r /s yr ia ner och inva nd r ar e so m a v de mino r it etstäta stad sd elar na i stad sh u s et. Ho n ser det so m en kult ur i organisa tio ne n so m må ste fö r änd r as. Från närvaro till företrädarskap De led and e mino r itet sad mi ni s tr atö r er na vill fö r etr äd a mino r itetsgr up p er i Sj ö stad . Samt id igt fö r änd r as i nten tio ne n att fö r etr äd a fö r de flesta a v de m. T re av fyr a ad mi nis tr atö r er går frå n en ga ge ma n g till des illu sio n. Vi ssa anser sig ha ha nd lin gs utr ym me, and r a i nte. Ned a n dis ku t er as vil ka fa k- to r er so m har inver ka n på för etr äd ar skap et. P ro j ekt , bef a t t ning a r och ma kt re s urser De fyr a mi no r itetsad mini str at ö r er na identi fier ar si g med mi no r itets gr u p - p er , de uttryc ker ett en gage m ang och vill uti fr å n sina befa ttni ngar ver ka fö r att fö r b ättr a grup p en s lev nad sv ill ko r uti fr ån oli ka pro jekt. Att ver ka fö r ass yr ier /s yr ia ner nas iden tit etsp o litis ka intr esse n och fö r b ättr a grup p en s levnad svi llko r i de fyr a stad s d elar na är centr ala pro j ekt fö r Stad sd elsu t- vec klar e n, I nfo r matö r en oc h Sa mo r d nar en. Des sa ad min ist r atö r er ar b etar också fö r mån get ni sk j ä ml ik h et ge ner ellt, sär s kilt med hän s yn till kv i n no r s situa tio n bland mi no r itets gr u p p er . För Mångfald sc he fen är det istället utsat ta ind iv id er och ett gener ellt rättvise - och j ämli k hetsp er sp ektiv so m är i fok us. Pro j ekten är oc ks å inr i ktad e på de pro b le m so m resp ek tive 146 1 4 7 ad mini str atö r up p fa ttar i stad en: ar b etslö s het, di skr i mi ner i ng, rasis m oc h so cial oro i de fyr a mino r itet st äta stad sd elar na. Betyd el sef ull t fö r fö r etr äd ar skap et är också att mi no r itetsa d mini str at ö - r er na vi ll fö r ena si na pro j ekt med sina ro ller so m ad mini st r atö r er . Etn o - kr atb efatt ni ngar na s kap ar han d ling su tr ym me att fö r etr äd a mi no r itets gr u p - p er utefter eg na pro j ekt. Samtli ga mino r itet sad mi nis tr atö r er i Sjöstad är ver k sa mma i den ko mmu nala etno kr ati n, ge no m statli g ut ve ckli ng sp o litik, DMB eller ar b etsmar knad sin s atser riktad e mo t i nva nd r ar e. I de statliga ut vec kli ng sp o liti ska pro j ekten up p lever In fo r matö r en och Stad sd els utvec klar e n att befa t tni ngar na skap ar en frihe t att fö r d ela med el till fö r e nin gar , prio r iter a projekt, identi fier a pro b le mo mr å d en och ager a l yhö r t ge nte mo t stad sd elar na s bo end e. De tolkar sina up p d r ag so m att fö r b ättr a levnad svi llko r en i b ostad so mr åd en so m de sj älva växt up p i och det är också vad de vill gö r a. Utvec kl in gsp r o j ektens milj o ner so m und er tio år regnar över stad en mö j liggö r fö r etr äd ar skap et och lägger ock så gru nd en t i ll bild and et a v inte gr atio nsb er ed ni n gen oc h sed e r mer a DMB i stad sh use t. 187 Uti fr ån de fyr a mi no r itetsad mini str atö r er nas et n o kr atb efat t - nin gar und er ko m mu n st yr el se n skap as ett ha nd lin gs utr y mm e att fö r etr äd a på över gr ip and e po licyn ivå. O rganet s centralitet i r elatio n till ko mmu ne ns övr iga ver k sa mheter och n ä rhet till makt geno m led a nd e ad mi nistr atö r er i led nin gs gr up p en och ko m m un st yr el se ns po liti ker , ger mö j li gheter att påver ka frågo r på polic yni vå. Här ver kar mi no r itetsad mini str atö r er na fö r att skap a och i mp le menter a po litiska hand li n gsp laner me d po tential att fö r änd r a ko mmu n en s po liti k. Befattn in gar na i ber ed nin ge n ger de m e n när het till mak ten i stad s hu se t, båd e i fikar u m oc h i den for mella ar b et s- gån ge n vil ket ger en över s y n och skap ar infl yta nd e i ko m mu nö ver gr i- p and e pro ce sser . Den befattn ing so m Sa mo r d nar e n se nar e får på arb et s- mar k nad s ko nto r et skap ar ocks å hand li ng sutr y m me fö r hen n e att ver ka fö r sina pro j ekt. Befattni n gar na i den ko mmu n ala etno kr ati n mö j lig gö r att mino r itetsa d - mi nistr atö r er na s pro j ekt ka n f ö r enas med ro llen so m ad mi nistr atö r er och skap ar vid ar e ha nd li ng su tr ym me at t fö r etr äd a. Li kvä l är d et releva nt a tt fråga si g var fö r inge n a v de fyr a mi no r itetsad mi nistr atö r er na år 200 8 är kvar i de befatt ni ngar so m de had e nå go t år tid i gar e i stad s hu set oc h va r - fö r två av de m vid sa m ma tid p un kt i nte har i nte ntio ne n att fö r etr äd a? Om vi bör j ar med ha nd lin gs u tr ymmet i ut vec kli ng sp r o j ekten har des sa befattn in gar ur Stad sd els ut ve cklar en s och Info r matö r ens p er sp ektiv vis sa 147 1 4 8 begr äns ni ngar . För det fö r sta är integ r atio nsp r o j ekten tid sb egr än sad e vi l - ket end ast mö j li ggö r insatser und er en vi ss tid . Båd e Info r matö r en och Stad sd els utvec klar e n blir hel ler inte fo r tsa tt an ställd a fö r att gö r a den t yp en a v arb etsup p gi fter . När insat ser na s fi na nsier i ng a vtar mi ns kar också m ö j li gheter na fö r de m att för e tr äd a. För det and r a had e projektad mi ni str a - tö r er na ett begr änsat i nfl yta n d e i kommu n en s centr ala pro ce sser . Stad s- d elsut vec k lar en ut tr yc ker till exe mp el e n fru str atio n över a tt han sat sad e med el på e n sko las ver ksa mh et sa mtid ig t so m a nd r a aktö r er i stad s hu set planer ad e att avvec kla sko lan . Und er 19 90 - talet var stad sd elsut vec klar na och and r a proj ektad mi ni str at ö r er place r ad e i resp ektive stad sd el, i när a ko nta kt med de boend e och ver k sa mheter na där . Det inn eb ar en sä mr e centralitet i organi satio ne n, någo t so m fö r hi nd r ad e infl yta nd e i de öve r - gr ip and e pro ce sser na. För att öka st yr ni n gen ce ntr ali ser as pro j ektad mi ni s t- r atö r er och ar b etet kn yt s till ko mmu n st yr el se n. 188 Den na po s itio n mö j li g - gö r fö r etr äd ar skap et på policynivå, me n Stad sd els ut vec k lar en up p lever att det blir svår ar e att en ga ger a sig direkt i de boend es sit uatio n i stad sd ela r - na. Proj ektad mi ni str atö r er na får en distans till stad sd elar na och blir ansv a - r iga fö r and r a fo r mer a v arb etsup p gi fter i DMB . Hand li n g sutr y mmet at t fö r etr äd a m i no r itets gr up p er fi nn s geno m et no kr atb e fatt nin gar na, me n är tvet yd i gt. Med a n befat tni n gar na har å tko mst till centralitet och n ä rhet till makten kan det i fr ågasä ttas o m DMB ver kli gen har nå go t stö r r e infl yta nd e i ko mmu n en s över gr ip and e pro ce sser ? Vilken ko n troll över kritiska resu r- ser skap as ege ntli ge n fö r ad mi nistr atö r er ver k sa mma i ber ed nin ge n? Stad sd els utvec klar e n och Inf o r matö r en up p levd e likt Må n gfa ld sche fe n att det fa nn s ett mo t stånd mo t inte gr atio nsar b etet. Arb etet va r trö gt och de uttr yc ker e n fru s tr atio n ö ver att inte ha för måga n at t fö r än d r a organisa t - io nen s sätt att se på frågo r om det må nget ni ska. In ge n a v de m arb etar heller kvar i DMB . Sa mo r d nar en har lik nand e up p levels er , och me nar dessuto m att ar b etet i nte ås tad ko mmer nå gr a fö r änd r in gar til l d et bättr e fö r mi no r itets gr up p er . Ho n bes kr iver att en hete ns ad mi nistr at ö r er ar b etar i mo tvi nd e fter so m a nd r a led an d e ad min istr atö r er inte up p fatt as vilj a ar b eta med inte gr atio n s - och må n gfa l d sar b ete. Det allr a t yd li gaste e xe mp let på att befattn in gar na i DMB saknar han d - lin gs utr ym me är Må n g fald sc hefe n s ar b etssi tuat io n so m c hef fö r ber e d - nin ge ns ver k sa mhet. Ord fö r and e (MP ) i ber ed ningen me n ar exe mp el vis att Mångfaldschefen ”hade på tok för lite resurser”. 189 Arb etsb elastn in ge n är hög och upp lev s bli än vär r e nä r Mång fald sc hefe n bli r ansvar i g fö r 148 1 4 9 refo r men av fl ykti n g mo tta g ni nge n. Ha n blir an svar i g fö r a tt ha nter a de n nya orga nisatio nen a v fl yk tin g mo tta g ni ng so m be hö vs fö r de sto r a gru p - p er av inva nd r ar e so m a nlän d er till stad en. 190 Mång fald sc he fen up p lever att ro lle n i orga nisat io ne n blir att fö r sö ka tj ata si g til l infl yt and e i pro ce s- ser na. När sto r a ar b etsup p gi ft er ho p ar sig blir han sj älv a n svar i g fö r att geno mfö r a e n sto r del av gr und ar b etet. 191 Han up p lever oc kså att ha n sak nar stö d i organisa tio ne n och att ha n int e kä nd e si g up p s kattad : Int e ta c ks a mt , det är ett svå r t jobb . I en så n pos i ti on så är det int e allt i d alla som gil l a r dig. Det må s t e ma n va r a med vet en om. Ib l a nd ka n ma n bli frustrerad, men vad fan, här vill man göra bra ifrån sig och så… Med det är fö r at t du är i en stra t egis k pos i ti on, så ifrå ga sä tt er du str u k- t ur er , du ifr å ga sä tt er orga ni s a - t i onsk ul t ur en, ak ti vi t et er oc h oli k a utt a - l a nden. Det är int e mit t jobb att bli up p sk at ta d. Vilk et är lit e tr å ki gt när ma n är så ung, (sk ra t t) ma n vil l så gä r na at t folk sk a tyc ka om dig (skr at t ). (Må ngf a l dsc hef en) Up p d r agen i DMB kan uti fr ån mi no r itetsad min istr atö r er n as ber ättelser säga s var a ett ar b ete so m sk er i mot vi nd . Des suto m har de begr änsad e resur ser so m ger de m mi nd r e tyn gd i organi satio ne n. Mån ga per sp ekt iv att ar b eta utifr å n och e n stab uta n t yn gd gö r det svår t fö r etno kr ater na att få geno msla g i organ isatio nen. Der as fra mgå ng fö r efaller var a ber o end e av and r a ad mi ni str atö r er s välv ill iga inställ ni ng. Ord fö r and e fö r DMB had e sto r t fö r tr o end e fö r Må n gfa ld sc he fen s ar b ete, me n sa m tid igt up p levs DMB so m ett sva gt po litis k t organ. 192 Stad sd elsut vec klar en menar at t organet ”aldrig hade haft något riktigt mandat”, ingen ”dignitet” eller ”styrka” som rådgivande till kommunstyrelsen. Sa mma nfa ttat mö j lig gö r s mi no r itet sad mini str atö r er nas int entio ner och hand li n gs utr ym me att fö r etr ä d a av et no kr atb efatt ni n gar na. Men be fat t - nin gar nas av sa knad av ko n tr oll över kritiska resur ser be gr än sar båd e inte ntio ner och ha nd lin gs utr y m me. Mi no r itetsad mi nistr atö r er nas e n gag e - man g fö r vand la s till desill usi o n och av olika anled nin gar lä mnar de b e- fatt ni ngar na i DMB . P o litisering ens bet y del se T ill skill nad från de två för e gåe nd e falle n är det må nget n iska bet yd l igt mer po litiser at i Sj ö stad . Politiser i nge n fö r h ind r ar hand li ng su tr ym me i 149 1 5 0 vis sa frå go r sa mtid i gt so m det skap as beho v av ad mi nis tr ati v ko mp ete ns i and r a. För ad mi nis tr atö r er med i nte ntio ne n at t ver ka fö r inte gr atio n, mån g fald , stad sut vec kli ng, el ler so m vi ll e nga ger a sig i fl ykt in g mo tta g - nin g har Sj ö stad s ko mmu no r gani satio n er b j ud it mån ga mö j ligheter . Det mån get ni ska har lä nge ha ft e n plats på den politi ska da go r d nin gen. Fyr a år tio nd en av invand r i ng, den up p mär k sa mmad e et nis ka bo end esegr ega t- io nen oc h de statli ga ut vec k li ng sp r o j ekten har bid r agit ti ll e n politis k vilj a att på lån g si kt ver k a fö r må nget ni sk j ämlik het. Rasi sti ska par tier i ful l- mäk tige och syn ner li ge n mo b iliser ad e mi no r itets gr up p er , den dra mati ska ökni n gen a v fl yk ti ng mo tta g n inge n und er 20 0 0 - talet och up p mär k sa m- mad e pro b lem i de mi no r itets t äta milj o np r o gr a mso mr åd ena skap ar yt ter l i- gar e beho v av ad mi nistr ati v ko mp ete ns. I mp le me nter i nge n av det statl iga stad s ut vec kli n gsar b etet präglas av e n politisk sa ms tä mmi g het och e n av vak tand e po litis k st yr ni n g. T ro ts att de sociala pro b leme n oc h oro n i de fyr a mi lj o np r o gr amsta d sd elar na up p - mär k sa mma s i med ier fö r elig ger få politis ka strid er me llan par tier na krin g utvec kli n gsp r o j ekten und er 1 9 9 0 - talet och bö r j an av 200 0 - talet. Utvec k l - ing sar b etet har inte bar a präglats av politisk ko nse n su s. Led and e po litiker s ku ns kap och i ntr esse i pro j ekten fö r e faller till och med ha var it tä mli ge n svalt. I inter vj uer na med led a nd e po litiker fra mgår att få är insa tta i u t - vec kl in gsar b etet s innehå ll, va d olika ad mi ni str atö r er ar b etat och ar b etar med och vil ka proj ekt so m pågått und er tid en. Po litiker na me nar att de t var svår t att få över b lick ö ver de mån ga pro j ekten. 193 St yr ni n gen up p lev s frä mst so m e n relatio n mella n sta tli ga dep ar te men t och pr o j ektgr up p er na och ho p p ad e på så sätt över ko mmu n st yr el se och - fu ll mäk tige. 194 Ord f ö - r and e i DMB (MP ) beskr ive r po litiker nas ro l l i arb etet so m e tt passi vt mottagande av ”långa och textrika rapporter om pågående projekt” som få o r kar sätta si g i n i. 195 En tolkni n g är att det är detta fö r hålla nd e so m skap ar ett sto r t ha nd lin gs utr ym me fö r pro j ektad mi nistr atö r er na. I nr ikt ni n gen på stad s u tvec kli ng sp r o j ekten st yr s istället av ad mi nis tr atö r er s prio r iter ingar och state n s st yr nin g. Stad sd el sut vec klar en och I nfo r matö r en up p lever sig fria att i när a relatio n med de boend e i stad sd elar na oc h stad ens fö r eni n g s - liv i nitier a pro j ekt och pro ce sser . U tvär d er ingar na a v utvec kl ing sp r o j ekten stär ker den na tol kn in g när de visar att det fa n ns e n irr itatio n i den politis ka ledningen över att ”tjänstemän byggde sitt lilla imperium” som en ledande p o litiker fo r muler ar det. 196 150 1 5 1 Frågan o m fl yk ti ng mo tta g nin gen attr a her ar där emo t mer po litisk up p - mär k sa mhet. Båd e maj o r itet och op p o sitio n i kommu n st yr el sen är över ens om att fl ykt in g mo ttag ni nge n bö r mi ns ka. Frå ga n har där fö r inte blivit fö r e mål fö r strid er i det politiska ru m met. Där e mo t är de rasisti ska par t i - er nas fra m f ar t ett ho t mo t so ciald e mo kr ati ns mak tställ ni n g . Sociald em o - kr ater na fö r lo r ar de facto mak t efter so m par tiet hellr e sa mar b etar med den bo r ger liga op p o sitio nen i bud getsa m man ha ng 20 0 6 än låter Natio nald e - mo kr ater na få e n vå g mä star r o ll i full mäkt ige. Orsa ken til l den ne gati va fl ykt in go p inio nen up p lev s a v politiker och ad mi nis tr atö r er var a den hö ga inva nd r in ge n till ko m mu ne n och belastni n gen det up p levs ha skap at fö r eko no min och sa mhälle t. 197 För ko mmu n st yr el se ns ord fö r and e (S) är fl y k - tin gfr å gan kän sli g. Den po l itis ka st yr ni nge n skär p s och ord fö r and en håller en hög pro fil ge nte mo t a nd r a par tier och po litis ka nivåe r . Mång fald sc h e - fen vill påver ka ko mmu n st yr e lsen s besl ut at t ko mmu nicer a uttala nd et o m ”flyktingstopp”, men han upplever att ordförandens bestämda uppfat tn in g krin gs kär han s ha nd lin gs utr y m me. Frå gan är för lad d ad fö r att ko m m u - nen s po litis ka led ar e ska lå ta and r a påver ka inr i kt nin ge n, sär s kilt då Mång fald sc he fen har en a vv ik and e up p fatt ni ng. Sa mtid i gt skap ar po litiser in g krin g fl ykti n gfr å ga n beho v av en a nnan ad mini str ati v ko mp ete ns. Sa mo r d nar ens befatt ni n g på ar b ets mar k nad s - ko n to r et ka n se s so m en kons ekve ns a v den höga ar b etslö sh eten so m fl y k - tin gin va nd r in gen skap at. De n po litiska led ni nge n vi ll mi ns k a ar b etslö she t - en och sa mo r d nar en s en het ge s ha nd lin gs utr ym me att ver ka fö r målet. De etni ska mo tsät tni n gar na i stad en driv na av maj o r itetsgr up p er s mo b i- liser in g ge nte mo t mi no r itetsg r up p er s när var o po liti ser ar all tså det må n g - etnis ka. I denna ko nte xt fra mt r äd er också mi no r itets gr up p er s mo b iliser i n g so m en bet yd el se f ull fa kto r fö r mi no r itetsad mini str atö r er n as fö r etr äd ar s- kap . Den mo b ili ser ad e ass yr isk/ s yr ia n ska grup p en s d yna mi k, och dess livli ga och po litisk t enga ger a d e fö r enin gsli v ökar grad en av etni skt me d - vetand e i stad e n, sär ski lt fö r i nd ivid er med as s yr i sk /s yr i an s k bak gr u nd . De tre mi no r itetsad mini str atö r er n a med den na bak gr u nd är etn iskt med vetna och so cialt e nga ger ad e ind i vi d er med vis io ner och strateg i er i sa mkla n g med grup p en s olika i ntr es sen. Ova n nä mnd e s att Stad sd els ut vec klar e n och I nfo r matö r en b åd a går från enga ge man g till desill usio n. Fö r uto m briste n på ma ktr es ur s er kan mi no r i- tetsad mi ni str atö r er nas när a re latio n med den as s yr i sk /s yr ia ns ka grup p en s krafti gt mo b il iser ad e aktö r er var a en orsak. Stad sd elsu t vec klar e n och 151 1 5 2 Info r ma tö r en up p lever sig ha mna i sko ttli nj en fö r grup p en s inter na i ntr e s - se mo t sättn in gar . Detta ka n fö r stås mo t bak gr u nd av gr up p ens etab ler i ng i stad en och den nycke lr o ll so m mino r itet sad mi nis tr atö r er sp elat. I en hist o - r isk t illb akab lic k har grup p ens relat io ner med offe ntli ga organisat io ner byg gts up p kring sp r å kk u nni ga fö r eni n gsa kti vister so m i n te sällan bliv it anstäl ld a ino m den ko m mu n ala fö r val tni n gen s et no kr ati. T o lkar na blir exe mp el vi s vikti ga i relatio ne n med In vand r ar ver ke t fö r at t ord na up p e - hålls tills tånd oc h he msp r åk slä r ar nas as s yr i s ka eller syr ia n sk a identite t har betyd el se fö r vil ken bild av gr up p en so m nya ge ner atio ner växer up p med . 198 På ett lik nand e sät t fu n ger ar alltså In fo r ma tö r en och Stad sd els u t- vec klar e n so m lä nkar mella n myn d i gheter oc h med b o r gar e. Aktö r er frå n grup p en fö rvänt ar sig att få sina intr e sse n fö r etr äd d a av mino r itetsad m i - nistr atö r er na. De har vä xt up p i de stad sd elar de arb etar me d att utvec kla och är en del av befo lkni n gen och stad sd elen s so ciala relatio ner . Id entifi e - r inge n med grup p en fo r mar d er as fö r etr äd ar skap sa mtid ig t so m den ko m- p licer ar ro llen so m ad mini str atö r er . En politiker i DMB menar att en av möj li gheter na, me n också ut m anin ge n med hur ut vec kli ng sp r o j ekten fö ll i staden var att ”befolkningen var på tok för engagerad”. 199 Samtid i gt so m mi no r itetsad mini str atö r er na drar fö r d el av sina kun s kap er om o mr åd ets dyna mi k ha mnar de i sko ttl in j en fö r de oli ka fö r eni ngar nas och frak tio n - er nas ko nk ur r en s o m res ur ser : Det ha r sina för del a r att ma n kommer frå n grup p en, ma n för s tå r, ma n ka n ha nt er a sit ua ti oner , men ma n få r rä k na me d att ma n ha mna r i sk ot tl i nj en. Oa vs et t all t s å, du ka n va ra ett hel g on. Du ka n va r a per f ek t , ja g me na r äve n om ja g ha de lå t i t mit t boend er å d bes t ä mma ö ver all a 10 - 20 mil j oner så ha de de va r i t mis s nöj da ändå . (St a ds del s ut vec k l a- r en) Sa mtid i gt so m mo b il i ser in ge n a v a ss yr ier /s yr ia ner skap ar ett beho v och t yd lig gö r vad det är so m ka n för etr äd as, fin ns ock så ris ke n a tt de ha mn ar i klä m mella n oli ka i ntr es sen. Vid ett eller fler a t ill fälle n p ekas de ut av ens kild a so m kä nt sig fö r fö r d elad e och an klaga s fö r a tt ha var it par tis ka i sitt ar b ete. Med an Stad sd els u tvec k lar en får en till säge lse a v si n c he f blir Info r ma tö r ens ar b ete fö r e mål fö r en mi nd r e utred ni ng. En för enin g an kl a - gar In fo r matö r en fö r j äv oc h ko mmu ne n utred er miss tan ke n utan att fi n na ankla gel sen sa kli g. 200 Även i ins änd ar e i lokalt id ni nge n i fr å gas ätts mi no r i- tetsad mi ni str atö r er nas par tis k het ut ifr å n der as po litiska e n g age ma n g. 201 152 1 5 3 Detta har möj ligen skapat Stadsdelsutvecklarens ”luttrade” inställning och Informatörens vilja att hellre vara ”neutral”. Båd as ank n yt nin g till fö r eni ngar na skap ar miss nö j e i den and r a fraktio ne n. Stad sd elsu tvec kl a - r ens a mb itio ner att fö r etr äd a ass yr ier / s yr ia ner na s i ntr es sen a vtar i takt med att han inser svårigheten att ”i egenskap av tjänsteman spela två roller”, so m fö r eni n gsa kti v och ad mi nistr atö r . In fo r matö r en up p le ver att det tar för mycket tid av hen nes l iv o ch att de för eni n gsa kti va i o mr åd et up p lever hen ne so m ett ho t mot der as st ällni ng i grup p en. Stö dst ru kt urer och in st it uio nell ra sis m T ro ts att när a hälfte n av be f o lkni n gen i Sj ö stad har mi no r itetsb ak gr u nd fi nn s bar a en e nd a che f me d lik nand e bak gr u nd i ko mmu nled nin ge n. Sa mtl iga led a nd e mi no r itetsa d mini str atö r er passer ar DMB och up p lever att det skap as en ge men s kap so m stär ker der as pro j ekt. När var o n skap ar tr yg g het och stö d de m e mell an, menar Må n g fald sche fe n, Sa mo r d nar e n och Stad sd els ut vec klar e n. Sa mo r d nar en up p lever också a t t när hete n ti ll med ar b etar e med sa mma ba kgr und på arb etsli vs ko nto r et stär ka nd e fö r proj ekten. I övr i gt nä mn s få nätver k so m centr ala fö r mi no r itetsa d mini s t - r atö r er nas fö r etr äd ar skap , fö r u to m de ass yr i s k/s yr ian ska fö r enin gar na. Mino r itetsad mi nistr atö r er na pekar ut den mino r itet setn is ka und er r ep r e - sentat io ne n och nega tiva vär d er ingar gen te mo t mi no r itets gr up p er i organ i - satio ne n so m hind er fö r ar b ete med d et mån get nis ka. De kä n ner si g rasi f i - er ad e och up p lever a tt de n et nis ka ba kgr und e n blir et t kar r iär hind er sn a - r ar e än en för d el. Sa mtid i gt blir detta en drivkr af t – det är inte bar a sa m- hället uta n ä ve n orga ni satio n en so m be hö ver fö r änd r as. Up p levelser a v dis kr i miner a nd e attit yd er och instit utio naliser ad rasis m ka n båd e mö j li g - gö r a och be gr än sa mi no r itet sad mi nistr atö r er s fö r etr äd ar sk ap . I Sj ö stad fö r efaller det huv ud sa k li gen begr än sa fö r etr äd ar skap et . Stad sd elsu tvec kl a - r en up p lever till exe mp e l att fö r d o mar o m a s s yr ier /s yr ia ne r påver kar h o - nom negativt. Det skapar en känsla av att inte ”platsa” i organisationen: Man ha r vä l di gt myc k et fö r doma r mot grup p en, oc h sp ec i el l t i sta d s - hus et . Det mä r k er ma n i utt a l a nden, i dol da komment a r er oc h hel a t i- den bli r ma n på mi n d o m att ni är det ena oc h det andr a , sva r t j ob ba nde , fifflande, restaurangbranschen, frisörer och hela… Jag menar sånt gör ju också till slut… ma n tå l int e att hö r a det , tål att bli ner vä r der a d. Til l 153 1 5 4 slut bli r det så att ma n int e tyc k er att ma n plat sa r dä r. ( St a ds del s u t- vec k l ar en) En händ el se l yf ts sär s kilt fra m. Und er 20 0 4 up p d agas at t det i ko mmu ne ns fl ykt in ge nhet fö r eko mmit bed r äger ier ge no mfö r d a av två a dmini str atö r er med ass yr is k/s yr ia ns k bakgr u nd . Che fe n fö r en heten åta las och dö ms fö r ”osant intygande” e fter att ha sålt så kallade ”skälighetsintyg” i syfte att tilld ela lä gen hets ko n tr akt till fl yk ti ngi n vand r ar e so m vela t bo sätta si g i stad en. De n a nd r a mi no r itetsad mi nistr atö r en dö ms fö r att ha tilld ela t pengar av satta fö r fö r enin gar s ar b ete med nya nlä nd a i n va nd r ar e till en egen ”syriansk” förening och behållit pengarna själv. 202 Hän d elser na blir till e n sto r ska nd al och den a s s yr is k/ s yr ia ns ka grup p en invo lver as i deb a t- ten på gru nd av de åtala d es bakgr u nd . Det hål ls ett mö te mella n ass y- r isk/ s yr ia ns ka fö r eni nga r , po litiker och ko mmu n st yr el se ns o rd fö r and e där föreningarna öppet förklarar att de ”tar avstånd” från det inträffade. 203 Stad sd els utvec klar e n me nar att de n nega tiva stä mni n gen gente mo t a ss y- r ier /s yr ianer na so m fö r stär k te s av hä nd else n gj o r d e att han i nte vå gad e tala o m att han had e den bak gr u nd en. Det var en a v a nled nin gar na till at t han i nte ville var a kvar i stad s hu set. Samordnaren menar också att hon ”aldrig mött så mycket rasism” som när ho n ar b etad e i stad shu set. Med ar b etar e fo kuser ar på ett över d r ivet sätt på henne s etn is ka bakgr und o ch fra mfö r fö r d o mar o m min o r itetsgr up p er . Äve n Mån gfald sche fe n har likna nd e up p level ser . Han up p lever att han ”aldrig känt sig så mycket som en blatte” som när han arbetade i ko m- munorganisationen. ”Du har blivit anställd f ör att du har vackra ögon” får han höra av en anställd och konstaterar att ”det gäller att ha självförtroe n - det på topp” om man vill arbeta i organisationen. Mångfaldschefen väljer att sä ga up p si g för att bör j a ar b eta i en an na n orga ni satio n. Sa mo r d nar e n f ö r ed r ar att inte ar b eta i stad sh uset. Båd e Info r matö r en och Stad sd els u t - vec klar e n up p lever ett glasta k so m hind r ar de m att ta si g upp åt i organi sa t - io nen. För etr äd ar skap et fo r m as av att mi no r itetsad mi nistr atö r er ger up p sina pro j ekt eller välj er att driva de m utan fö r ar b etet eller i and r a yrkesro l - ler . 154 1 5 5 Sammanfa ttande analys Fallet Sj ö stad visar att mi no r i tetsad mi ni str atö r er s inte ntio ne r att fö r etr äd a mi no r itets gr up p er har bet yd el se fö r der as arb ete, men ock så att str u ktur er i organisat io n och sa mhälle kan begr än sa intent io ner och hand li n gs u t - r ym me. Stad sd els ut vec klar e n och In fo r matö r en vill fö r b ättr a sit uatio ne n i stad sd elar so m de sj älva och mån ga a v der as land s mä n vä x t up p och lever i. Mån g fald sche fe n ger sig i kast med a tt skap a och i mp le men ter a mån g - fald sp o li c y, me n stö ter på sto r t mo t stånd . Sa mo r d nar e n är i sin tur ö ver t y- gad om att arb etslö s heten bla nd mi no r itetsgr up p er är det sto r a pro b lemet och fi nner hand li n gs utr ym me fö r sitt pro j ekt på arb etslivsko nto r et. I takt med att fl yk ti ngi n van d r inge n ökar und er 2 0 00 - talet ökar också stö d et fö r rasi stis ka par tier . Sa mtid i gt är de n as s yr i sk /s yr ia ns ka grup p en tongi va nd e i sa mhället och p o litike n. Den fra mtr äd and e po litiser in ge n av det mån get nis ka är inget hi n d er fö r hand lin gs utr y mme t, fö r uto m i fl y k - tin gfr å gan. Iställ e t skap ar po li tiser in ge n ett ha nd li ng s utr ym me fö r mino r i - tetsad mi ni str atö r er att fö r etr äd a på gru nd av a tt ko m mu np o l itiker behö ver ad mini str ati v ko mp ete ns kri n g det må nge tni ska. Sa mtid i gt hä mma s et n o - kr ater na a v att de, lik so m i Fi nstad , sa k nar ko ntr o ll över kri tiska resur ser . Ass yr ier /s yr ianer nas mo b ilis er ing fo r mar mi no r itetsad minis tr atö r er nas proj ekt vi lket i nneb är at t de också ris ker ar att ha mn a i sko ttli nj en när fö r eni ngar na ko nk ur r er ar om r esur ser . Fallet Sj ö stad visar att min o r itetsad mi nistr atö r er s fö r etr äd ar skap ka n avakt iver as. T re av mino r itet sad mi nistr atö r er na s i nte ntio ne r att fö r etr äd a sval nar med tid e n och de lä m nar a v oli ka a nled ni n gar et no kr atin. Mi no r i- tetsad mi ni str atö r er na up p leve r en trö ghet i arb etet med det må n get nis ka, so m på mån ga sätt up p fattas so m ett svår t up p d r ag. De upp l ever si g ock så bli rasifier ad e och mo tar b etad e i organisatio ne n. Stä mni n gen gente mo t mi no r iteter up p levs so m ne gat iv och so m hind er fö r mi no r itetsad mi nis tr a - tö r er nas proj ekt, även o m de stär ks a v var a nd r as när var o . Den instit utio n- aliser ad e rasis me n i ko m mu n o r ganisat io ne n begr ä nsar i nte bar a fö r etr ä - d ar skap et. Den skap ar ock så hind er fö r mi no r itetsad mini str atö r er as välb e - fi nna nd e och kar r iär . 155 1 5 7 Kapitel 8 Bergsstad – f rån rasbråk till förortsproblem Man trodde att ma n ha de lö s ni ngarna en gå ng. Ju mer ma n ha r tä nk t des t o mindr e ha r ma n lö s ni ngen. Men ma n ha r en vil j a ida g, ma n vil l ver k l i gen gö r a nå got åt Tal l hö j den. Kvalitetschefen I Ber gsstad är den må n getn iskt sa m man satta stad s delen ”Tallhö j den” ce ntr u m fö r po litis k tur b ule n s, frå n rasb r åk på 199 0 - talet till fö r o r tsp r o - b le m på 200 0 - talet. Den fi n ns en politis k vilj a att ta it u med oro ligheter na i stad sd elen och den etni ska oj ämli khete n i stad en. I detta ar b ete blir två mi no r itets ad mini str atö r er cen tr ala aktö r er : Inte gr atio n s ko ns ule nten och Kvalitet sc hefe n. Samhälle, politik och det mångetniska Industr i n sys sel sätter maj o r iteten a v Ber gs stad s befo l kn in g so m fö r änd r at s efter 40 års inva nd r in g. 204 Arb etar e från Fi nla nd och Syd e ur o p a tä p p te igen håle n vid de löp and e band en och do mi ner ar tillsa m m ans med fl y k - tin gar från Balka n och Mella nö ster n de cir ka 15 pro ce nt utrike s fö d d a i stad en, var a v åtta pro ce nt fö d d a i icke - väs ter länd s ka lä nd er . Sed an 19 8 0 - talet tar ko m mu ne n e mo t fl ykt in gar en li g t av tal med st aten. Fl yk ti ng - inva nd r in ge n kul mi ner ar so m en ko nse kve n s av 199 0 - talet s ko n fl ikter på Balkan. Mella n 19 9 6 - 2 0 0 4 tas cir ka 50 0 fl ykti ngar e mo t och 20 0 6 - 2 0 09 anländ er cir ka 90 0 irakis ka fl ykti ngar til l stad en. 205 Stad ens över gr ip a nd e po litis k a m ål sätt ni ng är e ko no mis k och befo l k- ningsmässig tillväxt. De ”smutsiga verkstadslokalerna” ska förändras till ” mo derna” produktionssätt samtidigt som välfärden ska vara en förebild fö r resten a v Eur o p a. 206 Stad en s befo lk ni ng vä xer vi sser li ge n, me n vä l- fär d s - oc h t ill växt måle n ut m anas a v a tt det huv ud sa kli ge n är fl ykt in g - inva nd r in ge n so m står fö r inf l ytt ni nge n. Led i ga bo städ er eller ru m i mi l - 157 1 5 8 j o np r o gr ammen s stad sd elar at tr aher ar fl yk ti ngar och bid r ar ytter li gar e till stad ens segr e gatio n. 207 Und er 20 år är den mi no r i tetstäta stadsdelen ”Tal l- hö j den” scen för politiseringen av det mångetniska. Det är här som st a - d ens so ciala pro b le m ko nce n tr er as och up p mär ksa m mas. Av stad sd elen s 5 000 invånar e har 60 pro ce nt utlä nd sk ba kgr und , sys sel sät tni nge n är 15 pro ce nt lägr e, och an d ele n hus håll so m er håller fö r sö r j ni ng sstö d är 15 pro ce nt hö gr e, än i övri ga stad en. 208 Et nis ka mo t sä t t ning a r R yktet o m e n fl ykt in g vänl ig stad ko nk ur r er ad e und er bö r j an av 199 0 - talet med r yktet o m en stad prä gla d av ras is m oc h våld sa m ma e tnis ka mo t sät t - nin gar . 209 Under några år förvandlades incidenter av ”rasbråk” till värld s - n yheter . 210 Stad ens mo ské bränd es ner , en fl ykti n gfö r lä gg ni ng utsatte s fö r brand attentat, ett ko r s sattes i brand utan fö r en mus li ms k fö r enin gslo kal och fler a i nva nd r ar e mis sha nd lad es på gato r och tor g. 211 N ynaz isti s ka grup p er s fä ste i stad en oc h en all män rasi sti sk op inio n åte r sp eglad e sig i full mäkt ige där N y De mo kr at i fic k tre ma nd at 19 9 1 . Frå n 19 9 8 - 2 01 0 har Sver i ged e mo kr ater t vå - tr e ma nd at i full mä kti ge me n up p levs a v led and e po litiker inte f å nå go t ge no msl ag i politike n. 212 Rasb r åke n oc h hö ger ex tr e ma gr up p er s mo b ili ser in g up p mär ksa mmad e tid igt ko mmu ne n s po litiker , fö r valtni n g och ci vila sa mhäl le på rasis m och den illavar sla nd e so ciala sit u atio nen i stad sd ele n T allhö j den. 213 Mino r i- tetsgr up p er na m o b iliser ar och en gager ar si g i politiken. Utvec kli ng sa r - betet ”Tallhö j dsprocessen” initierades för att mobilisera myndigheter och d et civila sa mhället fö r att stävj a rasis me n och fö r b ättr a bo end emilj ö n. Nätverket ”Nya Tallhö j den 2006 ” med ett 30 - ta l fö r eni n ga r do miner at av mi no r itets gr up p er bild ad es med syftet att mo b ili ser a de boend e i för än d - r ing sar b etet. 214 19 9 9 brö t en rad för enin gar sig ur nätver ket och bild ad e konstellationen ”Forumet” med tydlig antirasistisk profil och med må l - sättn in g att ver ka i hela s tad e n . 215 For u met blir en opinio nsb ild and e kraf t i stad en i frå go r o m inte gr atio n, diskr i mi ner in g och rasi s m. 216 Dess 20 - tal med le ms fö r eni ngar , bla nd a nnat fac k fö r eni n gar och un gd o ms fö r b und , star tad e en antid is kr i miner i n g sb yr å so m er b j ud er ko stnad sf r i vägled ni n g åt ind i vid er so m up p levt dis k r i mi ner in g och sö ker up p r ättelse. For u mets rep r esentanter är ock så po lit iskt akt iva i stad e ns par tier , nä mnd er och fu ll mäkt ige. 217 158 1 5 9 Mino r itets fö r eni ngar er b j ud s regelb u nd na dialo ger med ko mmu ne ns ledning genom ”invandrarrådet ” där kommunalråd och c hef för integra t - io nse nhete n deltar . Orga net fun ger ar so m info r mat io ns - o ch dialo g kanal mella n stad en s mi no r itets gr u p p er och po litiska led ni ng. 218 Ind ivid er med mi no r itetset nis k ba kgr und är när var and e i politis ka orga n o ch fö r valt ni ng, även o m der as and el inte ri kti gt sp eglar befo l k nin g ssa m man sätt ni nge n. Mino r itetsad mi nistr atö r er fi nn s när var a nd e so m tol kar och so ciala r b etar e i ko mmu no r ga ni satio ne n, me n väld igt få fin n s på led and e befattni ngar . 219 P o litisering en av det mång et nis ka Ar b ets kr af tsi nva nd r in ge n och fl ykti n g mo t tag ni nge n sa tte frågo r om det mån get ni ska på age nd an so m so cial - och ar b ets mar k nad s fr ågo r . 220 I sa m- b and med rasb r åken får T allhö j d sp r o ce ssen stö d av statli ga pro j ektm e - d el. 221 Arb etet mo t rasis m och diskr i miner i n g blir en del av ko mmu ne ns plan för ”flykting - o c h invandrarservice”. 222 19 9 7 up p r ättad es ett inte gr a t - io nsp o litis kt hand li n gsp r o gr a m och e n må n gfa ld sp lan. In v and r ar e sku lle ”integreras” språkligt, ekonomiskt, socialt och familjemässigt samtidigt so m ko mmu ne n sk ulle an stäl la fler med utländ sk ba kgr u n d och utb ild a per so nalen i må ng fald s fr å go r . 223 Ko mmu ne ns över gr ip a nd e po licyp la n från 20 0 6 anger att integr atio n av män ni sko r med olika et nis k bak gr u nd är en för ut sätt ni ng fö r att skap a en bra fra mtid . Det slå s fa st att stad en är ” må ngkulturell” och att mångfalden ”skall eftersträvas och all diskrimin e - ring och främlingsfientlighet skall aktivt motverkas”. 224 Arb ets mar k nad s - oc h so cial nä mnd e n st yr inte gr atio n sen hete n so m ar b e - tar med intr o d uk tio n a v nyan länd a fl yk ti ngar , sp r åk ser vice ti ll ens kild a, tolkfö r med lin g, ser vice till inva nd r ar r åd et, so cialt stö d och hand le d - nin g. 225 T allhö jd sp r o ce ssen st yr d es fra m till 20 0 6 av inte gr ati o nsen hete n s ad mini str atö r er , men l yf tes sed an till ko m mu n st yr el sen s ko nto r efter u t - vec kl in gsa vtal med state n. 226 Politikens må n getni s ka di me n sio ner har e n mar gi nell i nver k an på par t i- er nas ma ktstä llni n gar . Stad e n har ett stab ilt so ciald e mo kr at iskt st yr e so m ald r ig har fö r lo r at någo t val. 227 19 9 0 - talets rasist is ka mo b iliser i ng oro ar de etab ler ad e par tier na och sätter det må nge tni s ka hö g st på agend a n. Ko m- munpolitiker anses vilja upprätta ”förlorad ära och återskapa bilden av den trivsamma invandrarvänliga” staden. 228 T ro ts att det fun nit s vi ssa m e- nin g ss kilj akti ghe ter o m fl yk tin g mo tta g ni nge ns sto r lek o ch åt gär d er i 159 1 6 0 stad sd elen T allhö j d en har det enli gt ko m mu nalr åd (S) och (M) inte up p - stått stö r r e strid er kri ng det månget ni ska. 229 De rasi sti ska par tier nas po lit i - ser in g av det mån get nis ka ska p ad e en strävan bland and r a par tier att ager a sa mstä mmi gt fö r att inte ge dem nå go n le giti mi tet. 230 Utvec kli ng sar b etet i T allhö jd en har do ck orsakat kriti k mo t so ciald e m o - kr atin från a nd r a par tier och all mä nhe t. 231 T ro ts två år tio nd e n a v insa tser blir prob leme n ständ i gt vär r e, sett till ut vec kl in ge n av arb et slö she t, segr e - gatio n och so cial oro . 232 Und e r 20 0 0 - talet uppmärksammas ”förortspr o - blemen” genom nyhetsrubriker om dödsmisshandel, stora gängbråk, bi l- b r änd er och organi ser ad bro ttsli ghet. 233 O mr åd et a nse s i me d ia ha fles t un ga kri minel la i la nd et 234 o ch stämplas av polisen som ”värstingo m- råde”. 235 Med täta mella nr u m a v lö ser va nd aliser i ng, mi ss hand el och mo r d var and r a och ku l me n up p nå s und er j ulhelge n 20 0 7 när ungd o mar bryter sig i n i e n var uco nta iner och stj äl sto r a mä n gd er fyr ver ker ie r . Dessa av f y- r as mo t bilar , po liser , brandkår och åld er d o ms he m. K o m mu na ns täl ld a, med ier och all mä n het krä ver åtgär d er . 236 Det är för o r tsp r o b lemen i sta d en so m får det sociald e mo kr atiska st yr et att svetta s när utvec kli n gsar b etets res ultat dis k uter as i med ier och a v o p - p o sitio n. 237 ”Ko mmunen har satsat stora resurser på ett enda omr åd e där huvuddelen av alla flyktingar bor” sa kommunalråd (M) 1998 . Tio år senare påpekar han att ”vi måste få bort buset där ute”. 238 De 100 milj o ner so m so ciald e mo kr ater na bud g eter ar fö r en ny sko la och an d r a insatser i T allhö jd en kritiser as i e n skr i velse från kristd e mo kr ater , milj ö - och ce n- terpartister som konstaterar att Tallhö jdsborna är ”som vilket fôlk so m helst”. Partierna an ser att de milj o ner so m und er ti o år inv ester as i T al l- hö j d sp r o ce ssen inte sla git så väl ut e fter so m de n so ciala sit uatio ne n bliv i t vär r e. 239 Kritiken utgår frå n att det riktas fö r mycket res ur ser ti ll omr åd et i sig, istäl let fö r att satsa på hel a stad en. 240 Med stö d från Mo d er ater na ka n sats ni nge n änd å fö r ver kli gas . 241 Integr atio n s - och ut vec kl i ng sar b etet i stad en kan sa m manta get inte sä ga s ut gö r a en par tip o litisk skilj elinj e. Dä r - e mo t har up p mär k sa mhete n i sa mhä llet gj o r t ut vec kl in ge n i stad sd elen T allhö jd en angelä get fö r so ciald e mo kr ater na att åt gär d a. *** De etnis ka mo t sättn in gar na und er 19 9 0 - talet och ”förortsproblemen” und er 20 0 0 - tal et sätter det mån get ni ska på den politisk a agend an. U t - 160 1 6 1 vec k l in ge n i stad sd ele n T allh ö jd en är en vi kti g po liti sk frå ga fö r S o cia l- d e mo kr ater na , men blir i nte e n av gö r and e i par tier nas ma kt str id er . Ned an fö lj er vi två led a nd e mino r ite tsad mi nis tr atö r er s akti vit e ter och frå gar os s om oc h hur de för etr äd er mi no r itetsgr up p er . Integrationskonsulenten Integr atio ns ko n sule nte n 242 är föd d i Syr ien och har le vt i Ber gs stad i över 25 år. Han fl yttad e t ill stad e n fö r att ar b eta i till ver k nin g sind ustr i n oc h ha mnad e ge no m en st a ka tolkup p d r ag så småni n go m i den ko mmu n ala fö r valt ni nge n. Ha n har ar b etat so m tolk, fl ykt in gas siste nt, bi tr äd and e chef fö r fl ykti n g - och i nva nd r ar se r vice och fl yk tin gsa mo r d nar e . Id ag är han konsulent på integrationsenheten som han kallar för ”hj ärnan” i i nte gr a t- io nsar b etet. En hete n ad mi ni st r er ar intr o d uktio n sp r o gr a m, i ntegr at io nsp r o - j ekt och ut vec kl in gsar b etet i T allhö jd en. Integr atio n sko ns u lente n syss lar huvudsakligen med Tallhö jdsprocessen. Han är platschef för ”mötespla t - sen” som är ett medborgarkontor s o m ock så fu n ger ar so m kn ytp u nkt fö r fö r eni ng sak tiv iteter i T allhö j den. Här t ill gän gli g gö r s i nfo r m atio n på oli ka sp r åk från o ffe ntl iga mynd ig h eter , bland an nat ge no m e n fl er sp r åkig ti d - nin g fö r stad sd elen. 243 Integr at i o nsko ns ule nte n led er även et t tr yg g het s - p r o j ekt so m syf tar till at t mo b iliser a ungd o mar och fö r äld r ar fö r att fö r e - b yg ga bro ttsli g het. 244 Han ko o r d iner ar äve n ett nä tver k i organi satio nen för Tallhö j den och är ”ständig sakkunnig” i invandrarrådet. 245 Han hål ler även fö r eläsn in gar fö r ko mm un fö r valt ni n gen och a nd r a organi satio n o m mån g fald s - och i nte gr atio ns fr å go r . 246 Integr atio n sko ns ule nten har i sin befatt ni n g en centralitet i relatio n till inte gr atio nse n hete ns, sa mt so cial - oc h ar b ets mar k nad s nä mnd ens besl ut s - p r o ce sser o m ut vec kl in gsar b e tet i T allhö j d en . Ge no m detta ko p p las ha ns ar b ete samma n med led and e ad mini str atö r er och po litiker i ko mmu ne n, men e nd ast i pro ce sser kri n g T allhö jd en. Han har e n n ä rhet till den exek u- tiva makten geno m e n för tr o end ef ull relatio n til l ko m mu n alr åd (S) so m har ett sto r t fö r t r o end e fö r Integr atio ns ko n s ulen ten s ar b ete so m ho n a nser är ”inspirerande”. Det är till honom som hon vänder sig för råd kring ar b etet i T allhö j d en. 247 Integr at i o nsko ns ule nte n kan där fö r se s so m e n av stad ens led a nd e ad mi nistr atö r er i pro ce sser kring det mån g etnis ka geno m n ä rheten till kommunalrådets exekutiva makt . Han ko n tr o ller ar där emo t inga kritiska resurser fö r uto m led ar s kap et över per so nale n på möte sp la t - 161 1 6 2 sen och sitt ku nna nd e krin g T allhö jd en, so m ofta blir vär d efull ku ns kap fö r ko mmu nled ni nge n. P ro j ek t ”Jag skäms inte för att jag är invandrare” säger Integrationskonsulenten som ser sig som en ”stolt svensk - armenier”. Han påpekar att han aldrig vill dölja vem han är och att han ”aldrig glö mmer sina rötter”. Han har ald r ig stud er at på högs ko la, utan me na r att han med sin ”kulturkomp e - tens” och förmåga att visa framfötterna arbetat sig upp i kommunen. Han har drivit en för enin g fö r ar m enier över hela land et, var it a kti v i fac k fö r - b und , bro ttso ffer j o ur en och and r a idee lla fö r enin gar , men i nte i politiska par t ier . Integr atio ns ko n sule nte n uttr ycker ett sto r t e nga ge ma ng fö r mino r itet s - gr up p er s sit uatio n i stad en. H an vill ver ka fö r att ta tillvar a mi no r iteter s rättig heter och vi ll hj älp a dem at t fi nna rätt i sa mh ället. I må n ga år har arb etet i T allhö j d en var it i fokus och på senar e tid sär s k ilt un gd o mar s situation i stadsdelen. Han menar att invandrare vet att han finns ”för deras skull” och han menar sig kämpa för att lösa deras problem. Han uppfattar sig som stadens ”invandrarminister”: En del ka l l ar mig fö r in va ndr a r mi ni s t er i sta den. Många ident i f i er a r sig med mig, må nga vet att (ja g) är (der a s) ta l es ma n. Det få r ja g hö r a frå n oli k a grupp er . Oc h det är ta ck va r e mit t sä t t att bygga en ö ms es i di g r e- spekt och bra relation med alla grupper. […] Det är min morot på n å- got sä t t. (Int egr a t i onsk ons ul ent en) ”Jag brinner för de här frågorna” påpekar han och menar att det viktigaste ansvaret är att ”hj älpa den lilla människan”: Jag bruk ar sä ga att ja g int e kommi t til l Sver i ge fö r att hål la kä f t en. Orä t t vi s or , ja g är rak r y gga d, sä ger va d ja g t yc k er , mor r a r nä r det b e- hö vs , sk ri k er nä r det behö vs oc h snä l l som ba r a den nä r det behö vs . (Int egr a t i ons k ons ul ent en) Han an ser att invand r ar e är i beho v av syssel sätt nin g, nå go t so m ha n påt a - lar att det råd er brist på i sta d en. U nd er 2 0 0 0 - talet har ha n e nga ger at si g för ungdo mar som ”hamnar utanför samhället” och menar att deras välb e - fi nna nd e är han s hu vud sa kli ga proj ekt. 162 1 6 3 F ö re t rä da rska p I ntegr atio ns ko n sule nte n stö d j er och fö r svar ar i nd ivid er och fö r e nin gar i der as är end en och pro b lem me d mynd ig heter . Han har län g e var it centr al i T allhö jd sp r o ce ssen och ar b eta r fö r att mo b iliser a mi no r itets gr up p er i o m- r åd et och fö r b ättr a o mr åd ets r yk te i stad en. Ha n fö r sö ke r också öve r - b r ygga av stå nd et mella n stad ens mi no r itetsb e fo lk ni n g och ko mmu no r g a - nisa t io n och fu n ger ar so m tale sp er so n fö r mi no r itets gr up p er . ”En kritisk rö s t” I ntegr atio ns ko n sule nte n up p f attar att ha n har e n skyld ig h et att vä gled a ind ivid er i ärend en med mynd ighe ter så at t de inte far illa i syste me t. Det ad mini str ati va syste met kan var a krångl igt, sär s kil t fö r de nyanlä nd a so m behöver mycket hjälp för att klara sig ”i den svenska byråkratin – en d j ungel av paragrafer och regler”, säger han. Eftersom han kan reglerna o ch ka naler na ser ha n det so m sitt a ns var att vä gled a och hj älp a ind ivi d er med der as är end en. Det ka n rö r a ind ivid er so m fått orätt v is bed ö mni ng eller avslag på försörjningsstöd. Han menar sig då ”lyfta på luren” eller tr äffa den en sk ild a hand lä gga r en eller c he fen och fö r klar a per so nens sit u - atio n och beto na de nne s rätti g heter . I e xe mp el vis sko lver ksa mhe ten menar han si g ha ingr ip it fö r att stö d ja ens kild a so m blivi t diskr i mi ner ad e eller på and r a sätt felb e hand lad e: Bes l ut sf at ta r e ka n tro att der a s regl er funger a r oc h all a är nöj da , det må s t e ko mma en kri t is k rö st för att bes l u t sf a tt ar e fa tt a r att det hä r vi beslutat inte gynnar alla. Om det är någon invandrare som [ …] känner s i g krä nk t oc h kommer til l mig oc h de vet att ja g hjä l p er dem. Det hä r är pri or i t era de frå gor för mig. (Int egr a t i ons k ons ul ent en) Sär ski lt o m det rör diskr i mi ne r ing blir han up p r ö r d och men ar att ha n ka n ”gå hur långt som helst.” Listan över de gånger som han hjälpt individer med der as är end en kan gö r as lång. Ha n ber ättar o m må nga situa tio ner där han hj älp t till att ha nter a ko nf likter . Ha n me nar också att ha n har var it ett stö d fö r de flesta mi no r itets fö r enin gar s ak tiv iteter i stad en. Han up p mu n t - r ar nya nländ a grup p er att sa mlas i för eni ngar oc h bistår de m med stö d och råd i för enin gsar b etet. Han st ö dj er exe mp elvi s der as ansö k an o m bid r ag o ch visar vägen till ” de rätta kanalerna”. Han kan också företräda enskilda fö r eni ngar s öns ke mål gen te mo t ko mmu ne n geno m att bis t å med råd och 163 1 6 4 stöd i hur de bör ta sig igenom de ”byråkratiska kanalerna”. ”Man förko r - tar vägen för dem” konstaterar han. ”Det hade tagit längre tid o m de had e fått göra det på egen hand, bollas från tjänsteman till tjänsteman.” Efter mo skéb r and e n hj älp er han e xe mp elv is den shia mu s li mska fö r e - nin ge n att hitta ny lo kal. U n d er 19 90 - talet e nga ger ar si g den sun ni mu s - li mska fö r eni nge n fö r ett mo skéb ygge, nå go t so m stö ter på motstå nd bland stad ens led and e po litik er . Ko mmu na lr åd et (S) mena r att byg glo v - sansökan är ”utmanande” med tanke på att ”såren i (staden) inte hunnit läkas helt ut”. Både (S) - och (M) - ko mmu n alr åd en hä n visa r till pro test e - r and e ko mmu n i nvå nar e so m mu ntl igt och skr ift lig t rea ger a t på för sla g o m den nya mos ké n. 248 I sa mma ar ti kel intar Integr at io ns ko n su len ten en pos i - tiv hå lln in g: ’ Jag tycker att Sunni - muslimerna skall få bygga sin kyrka’, säger (I n- t egr a t i ons k ons ul ent en) . Ha n tal ar om de n la gs ta dga d e svens k a rel i g- ionsfriheten. [ …] ’Vi bor i ett mångkulturellt samhälle. Så varför skall inte också sunnimuslimerna få bygga en egen kyrka?’ 249 Företr äd ar e fö r den su nni mu s l i ms ka fö r eni n gen up p fattar att Inte gr atio n s - ko ns ule nte n var it et t bet yd els efu llt stö d fö r fö r e nin ge ns ar b ete när de till slut får b ygglo v fö r sitt mo s ké p r oj ekt. 250 I nvandrarministern I ntegr atio ns ko n sule nte n är en av stad en s centr ala pro filer i frågo r so m rö r mi no r itetsb efo l k nin ge n och T allhö j d en. 251 Han blir en symb o lisk fö r etr ä - d ar e fö r stad ens mino r itet sb ef o lkni n g och e tt sp r åkr ö r fö r der as intr e sse n. Han ser sig som stadens ”invandrarminister”. Stadsdirektören upplever också att Integrationskonsulenten har rollen som ”språkrör” för de boende i Tallhöj den. Han ”för allas talan om hur och vad de t är som ska gör as och inte göras” säger hon. 252 Sedan ”rasbråken” har han varit en framträdande aktö r i insat ser na fö r att över b r ygga et ni ska mo tsätt ni n gar och att fo r ma utvec kli n gsar b etet i T allhö j d en. I T allhö j d sp ro ce ssens orga nisat io n ingår han so m rep r e se ntan t fö r fl yk tin g mo tta g ni nge ns ad mi nistr at io n och deltar i att mobilisera boende i nätverket ”Nya Tallhö j den 2006”. 253 Att skap a relationer och ”bygga positiva broar” mellan boende och myndigheter ser han fo r tfar a nd e so m en ce ntr a l ar b etsup p gi ft. Han fu n g er ar då som tale s - p er so n fö r båd e ko mmu n en s i nsat ser och mi no r itets gr up p er s situat io n: 164 1 6 5 Nu är det da gs att pol era det sk amf i l a de ryk t et , t yc k er (Int egr a t i on s - konsulenten), [ …] ’(stadsborna) har rest sig och vågar markera vad de s t år fö r. Lä get bö rj ar bli nor m a l t , flyk t i nga r na må r ga nska bra oc h känner inte längre samma rädsla’. 254 Integr atio ns ko n sule nte n fö r sö ker att o mtala fl yk ti ngar oc h invand r ar e i positiva ord alag. Und er 20 0 0 - talet sp r id er ha n per sp ekt iv om stad sd elen och dess bo end e i kontr ast till de negat iva po r tr ätten i med i er . Han menar själv att han störs av att stadsdelen ”betraktas som ett negativt samhälle” med ”oförtjänt dåligt rykte”. 255 Han me nar att ha n fö r sö ker a rb eta fö r att tvätta bo r t den negati va stä mp eln so m T allhö j d en har fått i sa mhä llet. H an ar r anger ar till sa mma n s med fö r enin gar na år li ga kar neva ler och fes tiva ler o ch framhäver områdets charm: ”Det är som en bukett av vackra blommor från hela världen”. 256 Han är också mån o m att id enti fier a beho v so m fin n s i omr åd et och kanal iser a det till ko mmu no r gani satio nen. Vid ett till fälle tar han till e x - empel initiativ till att starta en ”Gubbklubb” i området: Jag så g des s a mä nni s k or gå omk r i ng sys s l ol ö s a. De kommer frå n ku l - t ur er dä r de va r i t va na vid att gå på kaf é , sp el a sp el oc h träf fa andr a mä n. Ja g ville skapa en verksamhet på gubbarnas egna villkor’. 257 När bro ttslighete n i o mr åd et up p mär ksa m mas blir Inte gr atio ns ko n sule nte n invo l ver ad i bro tts fö r eb yg gan d e ar b ete geno m oli ka pro j ekt. Han fö r sö ker lösa pro b lemen och ge e n mer positiv bild av de invo lv er ad e un gd o mar na o ch framför i mj uk ton vilka åtgärder som kan lösa problemen: ”vi har ko mmit e n bra bit på väg me d så enkla med el so m när var o och engag e - mang”. 258 Han startar en ”pappa - o ch mammaförening” och samlar un g- d o mar so m var it delakt iga i delar av or o lighe ter na i e n kom mitté. Akti v i - t e ter na fo r mali ser as så små ni ngo m i pro j ektfo r m med I nte gr atio ns ko ns u- lente n so m pro j ektled ar e. 259 Under denna tid blir han känd som ”brott s- förebyggare” med ett engagemang för ungdo mar och föräldrar i Tallhö j - d en med fö r måga n a tt få o rd nin g på stö ki g heter na. 260 Under ”Raket - terror” - incid ente n blir I ntegr a tio ns ko n sule nte n ko mmu ne ns huv ud p er so n där han menar si g ka vla up p är mar na och på direkt up p d r ag från po litike r - na lug nar ner ungd o mar och bo end e i stad sd elen. Han blir en sa m man lä n kand e kraft me llan ko mmu n en s mi no r itetsb e - fo lk ni ng och ko mmu no r gani s atio n, inte min st ge no m sin r o ll i inva nd r a r - 165 1 6 6 råd et där han mo b iliser ar fö r enin gar na till regelb und na mö t en. De uteb lir oftar e om I ntegr atio ns ko n sul enten i nte en ga ger ar sig i at t sa mla de m , menar c hefe n fö r inte gr atio n sen hete n so m är råd ets sekr eter ar e. 261 En rep r esentant på For u met s an tid iskr i mi ner in gsb yr å me nar att besö kand e invandrare kan ha mindre kännedo m o m vad ”kommunen” är för något, med an må n ga kän ner till Inte gr atio ns ko ns ulen ten. So m kä nd pro fil i st a - den menar hon också att det märks att han är ”j ättedrivande” och att hans röst har en betydelse eftersom ”fo lk lyssnar på honom”. 262 20 02 listas ha n i tidningen som en av de 100 mest kända stadsborna: ”Vi har vä r ld e ns bäste fl ykt in gsa mo r d n ar e, respekterad av alla!” skriver tidningen. 263 Men Integr atio ns ko ns ule nte ns inte ntio n att fö r etr äd a matta s av i sa m- b and med att ko mmu n en slu t er avtal med state n o m et t nyt t stad su tvec k l - ingsprojekt för Tallhö jden. Planeringen av projekten styrs av en ”stra t e - gisk stadsdelsplan” 264 och o mo r gani ser as ti ll stad sd ir ektö r ens stab . E n omr åd es ut vec k lar e rekr yter as fö r att led a ar b etet. 265 Detta ar b ete menar stad sd ir ektö r en ska er sä tta det nät ver k fö r T allhö j d en so m Integr atio n s - ko ns ule nte n var it dri vand e fö r sed an 19 9 0 - talet. När ar b etet o mo r gani s e - r ats me nar Integr at io ns ko n su l enten sj älv att ha n i nte län gr e är enga ger ad i pro ce ssen krin g T allhö j d en efter so m ha n så upp enb ar lige n sak nar en b e- t yd else fu ll ro ll. Hans ar b etssät t med un gd o mar och fö r äld r ar är inte längr e efter f r å gat och ha n sa knar sj äl v lust att sitta med på möte n. Han ut tr yc ker också att de and r a ad mini str at ö r er na i det nya nät ver ket kring T allhö j d en sak nar fö r ståel se och en ga ge mang fö r stad sd elen och de boend e. Kvalitetschefen Kvalitet sc hefe n 266 , fl ykti ng från 1 9 8 0 - talets Iran, har und er ett par år suttit på stad shu sets hö g sta vå ni ng tillsa mma n s med ko m mu nal r åd och stad s - d ir ektö r i kommu n st yr else ns fö r valt ni ng. Efter utb ild ni n g i offen tli g fö r - valt nin g bö r j ad e han ar b eta någr a vå ni ngar ner i sa mma b yg gnad fö r cir k a 15 år sen so m ha nd läg gar e på inte gr atio n se nhete n tillsa m m ans med I nte g- r atio nsko ns ule nte n. Han går sed an vid ar e till utb ild ni ng s - och o mso r g s - fö r valt ni nge n. Ver k sa mhet sö v er gr ip and e po lic y - oc h utred n ing s fr ågo r har länge var it ce ntr ala ar b etsup p gi fter och n å go t so m i ntr es ser ar ho no m. Kvalitet sc hefe n me nar att ha ns vi kti gaste ar b etsup p g ift är att beva ka fö r ver kl iga nd et av de politiska måle n i ko mmu ne ns ver ksa mh et. Han ar b etar när a ko mmu ne ns led and e po litiker och ad min istr atö r er med att 166 1 6 7 fo r muler a po litiska mål och ut ifr ån de m gra ns ka och ut vec kl a ko mmu ne ns ver k sa mhet. Kval itetsc he fen i d entifie r ar brister i ver ksa mhe ter och ar b etar med att utar b eta me to d er fö r att lösa dessa brister . Att skap a en ver k sa m- het som är ”kund - o ch medborgarorienterad” med bästa möj liga anvä n d - nin g av skattep e ngar na ser ha n so m si tt vi kti gaste a ns var . Frå go r om det mån get ni ska ingår i arb etsu p p gifter na i sa mma utstr äc k nin g so m alla and r a frågo r , me nar Kvalite ts chefe n. I sa mb a nd med det nya statli ga u t - vec kl in gsp r o j ektet invo lver a s han i pla ner in ge n av insat ser n a i T allhö jd en. Han uppfattar sig ha ”mycket stort” inflytande över sina arbetsuppgifter och att han ”har en tyngd” i organisationen. I sin befattning har han en n ä rhet till den exekutiva makten geno m dagli g ko nta kt med led and e p o l i- tiker , ad min istr atö r er och so m e n av stad sd ir e ktö r ens när maste med ar b e - tar e. Han sitter också i bud ge tko mmit tén til lsa m man s med ko mmu nalr å - d en. Han har e n centralitet i ko mmu n en s över gr ip and e pro ce sser . So m led ar e fö r kvali tets gr up p en ha r han ko nta kt med fö r valt nin gen s ver ksa m- hets ut vec k lar e och får över b li ck över centr ala pro ce sser i re sp ekti ve ver k - sa mhet. Det rö r båd e de trad itio nella ser vice ver ksa mhe ter n a i sko la, vår d och o mso r gsp r o d ukt io ne n oc h de ver k sa mhet sö ver gr ip and e mi lj ö - , j ä m- ställd het s - och mån g fald s fr å go r na. Han sitter i e n politi sk ber ed ni ng s - gr up p till sa m man s med c hef st j änste mä n oc h nä mnd p o liti ker so m an s var ar för den årliga ”handlingsplanen”, ett stort forum internt i organisationens ver k sa mhet sst yr ni n g. Geno m sin kun skap o m organi satio n ens he la ver k - sa mhet, b ud get, mål - oc h up p fö lj nin gs s yste m bes kr i vs ha n so m e n ce ntr al resur s fö r ko mmu nalr åd och stad sd ir ektö r i st yr and et a v org anisat io ne n. 267 Ku ns kap en o m bud ge t, mål - och resur sp la n, ut vec k lin g sar b ete och up p gi f - ten att beva ka ver ksa mh eten s ut fal l i nneb är ko n troll över kritiska resur ser . P ro j ekt Kvalitet sc hefe n uttr ycker slåe nd e li kt I nte gr atio ns ko n s ulent en att han inte d ö ljer det faktum att han är invandrare. Han ser sig som en ”stolt” iranier. Han har lä nge var it po liti sk t akti v med sär s kil t i nt r esse fö r mino r itet s- gr up p er s lev nad sv ill ko r efter so m ha n har ber ö r ts av dessa sa mhä llsp r o - b le m sj älv. K valitet sc hefe n är bek ymr ad över diskr i mi ner i n g och ar b et s - lö shet so m drab b ar invand r ar e i Sver i ge. Inte gr atio nsp o liti ken har mis s - l ycka ts oc h han pe kar på a tt ”j ä mlikhet” ligger i invandrares intressen: ”att ha samma rätt, att bli behandlad på samma sätt.” Ett tillstånd som han 167 1 6 8 menar inte har up p nått s idag. Han a nser att mino r itet sgr up p er sj älva må ste ”formulera agendan” för vad som bör göras, eftersom ”vi ve t vad so m är problemet”. Sj älv menar han att han tar sitt ansvar genom partipolitiskt enga ge man g i stad en s so ciald e mo kr ati ska par ti. Ha n har sut tit so m fö r tr o - end evald i stad e ns full mäkt ig e och ha n sitter nu mer a i la nd stin g sf ull mä k- tige. Han bor när a T allh ö j d en och deltar ko nti n uer ligt i dis k us sio ner o m omr åd ets ut vec kli ng, inte mi n st med ord fö r and en fö r For u met so m är e n när a vä n och par ti ka mr at. Ha n är dock inte med le m uta n dro g sig tillb ak a när de bröt sig ur nätverket ”Nya Tallhö j den 2006 ”. Han anser at t Fo r u met idag skap ar ko nf likter istäl let fö r fö r so ni ng kri ng det mån getn is ka. Sj älv ser han sig som företrädare för en ”pragmatisk linje” oc h är inte ”den revolutionära typen”. Skillnaden menar han framförallt är att försöka up p nå fö r änd r in gar med ko n sen s u s och refo r mer , i nte ge no m att skap a sådana ”frontalkrockar” som Forumet ägnar sig åt. Med an ha n ser för etr äd ar ska p et fö r mino r itet sgr up p er so m end a dri v - kr afte n i det par tip o litiska en gage ma nge t me nar ha n att det inte alltid går att fö r ena med ad mi ni str a törsrollen. Han ser sig dock ha en ”skyldighet” att ager a om han ko mmer i kontak t med frå go r na så län ge det inte risker ar den ”neutrala” administratörsrollen. Det kan lösas om frågorna lyfts fram som ”generella frågor” istället för ”invandrarfrågor”. F ö re t rä da rska p Kvalitet sc hefe n me nar att ha n sälla n ar b etar enb ar t med det må nge tni ska, men so m ad min istr atö r ser ha n sig ha en skyld ig het a tt fö r etr äd a mi no r i- tetsgr up p er när mö j lig t. I tid i gar e befatt ni n gar och so m kv alitetsc hef fö r - sö ker ha n skap a fa kta und er la g och hand li n gsp la ner fö r organi satio nen i syfte att fö r b ättr a mino r itet sgr up p er s situa tio n i stad e n. A tt ”slus sa ” dem vid a re och vara förebild Kvalitet sc hefe n ar b etar i sto r t sett e nb ar t ge nte mo t ko mmu no r gan isatio n- ens aktö r er med få konta kt yto r med befo lk ni nge n. Men då och då vänd er sig en sk ild a till ho no m fö r rå d och stö d i ärend en med my nd ig heter , m e- nar han. Han exe mp li fier ar med en a fgan sk man so m fått avsla g a v M i - gr atio ns ver ket på sin a nsö ka n om med b o r gar skap . Kval itet sche fen me nar att ha n hj älp er ma n n en vid ar e med att fo r muler a ett ö ver kla g and e. Ytter l i - 168 1 6 9 gar e ett exe mp el är en gran ne med bo sni sk bak gr u nd so m hö r t att Kval i - tetsche fe n ar b etar fö r ko mmu nen oc h knac kar på dör r en he mma ho s h o - no m fö r att fråga hur det går att ord na he mtj änst till när a an hö r iga . Att ”slussa dem vidare”, som Kvalitetschefen uttrycker det, är något som han ser vara ”självklart” att hjälpa till med då han kan. ”De tror att jag har svar på det mesta” säger han och skrattar, men menar det blir en konsekvens av han s etni s ka bakgr und . Han menar att mån ga på han s en het inte trä f far eller ens pratat med e n inva n d r ar e tid igar e. Men han so m ofta ko mmer i konta kt med per so ner med invand r ar b akgr u nd får också ro llen att info r - mer a o m hur sa mhälle t fun ka r och vilket stö d det går att få. Han besö ker exe mp el vi s den un gd o ms ko m mitté so m I ntegr atio ns ko n sule nten bild at fö r att prata med dem o m kommunen och samhället oc h att visa att det ”fa k - tiskt går att heta Ahmad och vara enhetschef eller bibliotekarie”. Ambitiöst policyarbete Kvalitet sc hefe n tro r på att ko m mu no r ga nisat io ne n med rätt mål och til l - r äc klig t ef fe kti va åt gär d er ka n åstad ko mma et t mån get nis k t, j ämli kt sa m- hälle. Ha n vill ti ll e xe mp el ö k a and elen per so ner med utlä n d sk bak gr u nd i högr e befatt ni ng oc h fö r sö ker i ver k sa mhet sup p fö lj ni ngar ut r ed a om org a - nisat io ne n har up p nåt t up p stä lld a målsätt ni n gar . Han tro r på att effe kti va st yr s ys te m kan åtgär d a brister i ver ksa mh ete n so m ka n drab b a mi no r itet s - gr up p er negat ivt. Han har und er sin kar r iär ock så en gager at si g i att skap a po litiska mål fö r att för änd r a mino r itet sgr up p er s sit uatio n. Med a n I ntegr at io ns ko ns ule n - ten var i t fro nt fi g ur fö r ut ve ckli nge n i T allhö j d en, har Kvalitet sc hefe n fu n ger at so m i nge nj ö r bakom ko mmu n en s integr atio nsp o lic y. I efter d y- ningarna av rasbråken arbetade han med två ”väldigt sto ra” utredningar som ställde ”frågorna på sin spets”. Den ena handlar om flyktingbarns situa tio n där ett 30 - tal bar n - och ungd o mar inter vj uad es och där so cia l- tj änsten s ar b ete a nal yser ad es. Den and r a är e n arb ets mar k nad su nd er sö k - nin g o m utri kes fö d d as sys se ls ätt nin g där en en kät till 60 0 per so ner ger und er la g fö r info r mat io n o m delaktig het i sa mhället, up p le velser a v di s- kr i miner i ng, bo stad s mar k nad , ar b ets mar knad , fö r eni n gsli v och så vid ar e. Kvalitet sc hefe n me nar att ha n är ex tr a a mb itiö s i utred ni n gar och ut fo r - mand et av ha nd li ng sp laner kr ing det mån get ni ska, sär s kilt i arb etet med det integr atio nsp o liti ska pro gr a mmet på 199 0 - talet : 169 1 7 0 Vi utma na de eta b l is s ema nget lit e fö r myc k et nä r vi utf or ma de de t ha ndl i ngs p r ogr a mmet . Oc h den ra nn ut i sanden ka n ma n sä ga , den fi ck int e den pla ts som de n fö r tj ä nade t yc k t e vi som job b a de med den. [ …] Det var ett ambitiöst program. Alltså, motkrafterna är stora, det är de ib l a nd. Frå n fö r va l t ni ngen kä nde ma n att ma n blev vä l di gt styr da av ha ndl i ngs p r ogr a mmet . (Kva l i t et s c hef en) Arb e tet i no m et no kr ati n har bid r agit till a tt han fo r t far an d e fö r kn ip p as med frå go r na. Han a nser att d e and r a på led ning sko nto r et up p fattar att ha n ”kan de här frågorna bäst” på grund av sina erfarenheter, men också för att han är en ga ger ad : Käns l i ghet en är s tö rr e ka n ja g tä nka mig, hos mig än hos nå g on an na n fö r de probl em so m mi nor i t et en bef i nner sig i. Så det är klar t att jag ha r en anna n kä ns l i ghet . Ja g ha r en anna n skä rp a i tonen nä r ja g pra ta r om de hä r frå gor na , det är klar t att ja g ha r . Oc h ja g ha r mö j l i gt vi s oc k så en anna n tro vä r di ghet nä r jag sä ger sa k er oc h ting än om nå go n anna n sk ul l e gör a det . (Kva l i t et sc hef en) Efter so m ha n bo r kvar i ett av de inva nd r ar täta omr åd ena i st ad en ko mmer han i kon takt med i nd ivid er med mi no r itetsb a kgr u nd och får info r m at io n om der as sit uatio n. Ge no m det po litiska ar b etet ko m mer han i kon takt med and r a fö r eni n gar och par tiakti va och kan via den ka nal en få inb lic k i mi no r itets gr up p er s intr es se n. Hans ko nta kter med For u met s led and e fö r e - tr äd ar e gö r också att ha n deltar i må n ga bet yd el sef ulla i n f o r mel la sa mtal om det mån get ni ska i stad en. Kvalitet sc hefe n blir ans var ig fö r ko mmu ne ns av talsö ver lä g gni n gar med staten o m insa tser na i T allhö jd en 20 0 6 . Han ans var ar fö r at t sa mma ns tälla en ”nulägesanalys” o m situationen i stadsdele n so m sen ar e lig ger til l gru nd fö r ko mmu n led ni nge ns bild av situatio nen och der as åtgär d er . Han menar att utredningen är ”ambitiös” och faktaspäckad i syfte att klargöra b ild en och få politi ker att ager a och prio r iter a effekti va åt gär d er : Man ka nsk e bar a ha de gjor t det i min dr e omf a t t ni ng än en 40 - si di g rap p or t som lä ggs på pol i ti k er nas bor d oc h so m vis a r res ul t a t et , hur det ser ut. Så ma n mer ell er min dr e stä l l er de infö r det va l et : gö r nå go n- ting, eller gör ingenting. [ …] Så visst har det ju haft betydels e att ja g ha r gjor t det . Ja g tror det , oc h det up p l evs oc k s å frå n fö r va l t ni nga r na tror ja g (skr a tt ) . (Kva l i t et sc hef en) 170 1 7 1 Lä gesa nal yse n går gru nd li gt igeno m fa kta, kar tlä gger befi ntli ga ha n d - lin gsp la ner och mö j liga fö r hå llni ng ssät t fö r organi satio ne n. Kvali tet sc h e - fen skriver att stadsdelens utmaningar inte är ”invandrar - eller fl yk tin g - problem” utan en angelä genhet för ”hela samhällskroppen”. 268 Arb etet resulter ar sed a n i att ko mmu n en sa mo r d nar res ur ser fö r b ygge a v et t nytt kul tur hu s och sko la i o mr åd et. 269 Från nä rvaro till företrädarskap B ergsstad prägla s a v et ni ska mo tsätt ni n gar . Mar gi nella rasi stis ka rö r elser och mo b ili ser ad e mino r itet sgr up p er po litiser ar det mån get ni ska. Den fin ns par tip o litisk eni ghe t o m att de sociala pro b leme n i stad sd elen T allhö j d en måste l ö sas. Var fö r fö r etr äd er Integr atio ns ko n sule nte n oc h Kval itetsc h e - fen mi no r itets gr up p er och vil k a fakto r er fo r mar detta fö r etr äd ar skap ? P ro j ekt och bef a t t ning a r I ntegr atio ns ko n sule nte n och Kvalitet sc hefe n fö r etr äd er mi no r itets gr up p er fö r att de vill och fö r att de i må nga si tuatio ner kan. De ä r enga ger ad e i mi no r itets gr up p er s situa tio n o ch har oli ka pro j ekt so m de i privatliv och i rollen so m o ffe ntl iga ad mi ni s tr atö r er fö r sö ker att fö r ver kli ga. De ssa pr o - j ekt b yg ger på visio nen a tt fö r b ättr a mi no r itets gr up p er s le vn ad svill ko r och skap a ett må nget ni skt j ä mlik t sa mhälle. Pro j ektens strateg ier är att fö r - änd r a ko mmu np o li tike n s rik t linj er och ko n kr eta ver ksa m het ge nte mo t minoritetsgrupper och stadsdelen där ”förortsproblemen” koncentreras. De två mi no r itetsad mini str at ö r er nas befatt nin gar mö j li gg ö r fö r etr äd ar s- kap et. Befatt ni ngar na begr än sar do ck också hand li n gs utr ym met, sär s kil t fö r Inte gr atio n sko ns ule nten so m sa k nar åtko ms t til l nö d vä nd iga ma ktr e - sur ser fö r att fu llfö lj a si na pro jekt. Utan fo r mell ad min istr ati v utb i ld nin g, men med lån g er far en het i r yg gen up p lever Inte gr atio n sko ns ule nten en sto r fri het att sj älv fo r muler a si na ar b etsup p gi fter . Ha n bes kr iv er stä mni n gen på integr atio nse nhe ten där nästa n hälf ten a v per so nale n har utlä nd s k bak gr u nd 270 so m hj är tlig och stär kande för hans projekt att ”hj älpa den lilla människan”. I de olika b efattn in gar so m ha n har ha f t på enheten i över 20 år har han b yg gt e n plattfo r m fö r sitt e n gage ma ng fö r stad en s mino r iteter . Ha n s ha nd lin g su t - r ym me att fö r etr äd a ensk ild a ind ivid er och fö r eni ng sak tiva mö j li ggö r s a v 171 1 7 2 att han i si n befatt ni ng o fta ko mmer i ko ntak t med stad s i nvå nar na so m sö ker up p ho no m med si na är end en. Ha n har ock så ku ns kap o m hur ko mmu no r ga ni satio ne n fun ge r ar . Det hand li n gs utr ym me so m I ntegr a t - io ns ko ns ule nte n får i politi ke n fö r det må n getn is ka över s kr id er do ck hans fo r mella ar b etsup p g if ter . Integr atio ns ko ns ulen ten up p le ver sitt inf l yta nd e över integr atio nsp o liti ken s prakti k so m sto r t. Så beskr i ver också de ad m i - nistr ati va och po litis ka ar b etsled ar na situat io ne n. Integr atio ns ko n sule nte n ser sig själv som en egen ”institution”. Trygghetsprojekten beskrivs som ”hans” av kommunalrådet (S). Kontakten med föreningarna genom m ö - tesp latse n och a kti viteter i T allhö j d en beskr i vs oc kså so m initia tiv so m Integr atio ns ko n sule nte n har t agit sj älv. 271 Che fen fö r i ntegr at io nse nhete n menar att In tegr atio ns ko n sule nten s ar b etsup p gi fter a np assa s till ha ns e get arbetssätt och att han ” lätt blir en centralfigur i nästan vilken proble m- ställ nin g so m hels t, so m har med inva nd r in g och i nte gr ati o n i botten a tt göra”. 272 Det bet yd a nd e hand li n gs utr ym met i polic yfr å go r har fö r mo d li g- en sin gr und i det sto r a fö rtroende so m han har hos den pol itis ka led n in g - en. Integr atio ns ko n sule nte n beskr iver sj älv hur ko mmu n alr åd (S) med j ämna mella nr u m besö ker han s ru m fö r att di s k uter a ver k sa mhe tsid ée r och åtgär d er . Detta bekr äftas av båd e integr atio nse n heten s ch ef och stad sd i- r e k tö r en, so m me nar att det fö r tr o end e so m Integr atio ns k o nsu lente n har ho s ko m mu nalr åd et sätter org anisat io ne ns besl uts gå ng ur spel. 273 Den bild so m ko m mu nalr å d et (S) har av Inte gr atio ns ko n su lente n st är ker i sin tur denna tolkning: ”Han kan allt egentligen” säger hon och uttrycker stor respekt för Integrationskonsulentens kompetens oc h ”fascinerande” a r - betssätt med ”invandrarföreningar, kulturer och sånt”. 274 Äv en op p o si t- io nsr åd et uttr yc ker ett fö r tr o end e fö r I nte gr atio ns ko n s ulent en och bes kr i- ver honom som en ”klippa” och ”eldsjäl” i arbetet. Problemen har förvä r - rats, men han har förhindrat att ”katastrofen” blir total. 275 Integ r atio nsko n - sule nte n reso ner ar sj älv: Ja g tror myc k et av det ja g gö r är ett plus til l vå r a bes l uts fa t ta r e, oc h det har jag hört att ’det du gör det är att förverkliga våra politiska mål’. Det är myc k et sta r ka ord det . Gen o m att all mä nhet en ka ns k e att ac k era r pol i t ik er na om Ta l l hö j den, att ma n int e vå ga r åk a dit oc h för ä ndr ar den na stä mni ng frå n nega t i v til l pos i t i v. Det är klar t att pol it ik er na si t - t er dä r oc h ap p lå der a r på nå got sä tt fö r att de ha r gjor t nå got bra fö r kommu ne n oc h fö r der as pol i ti sk a vis i on. (Int egr a t i ons k ons ul ent en) 172 1 7 3 Geno m detta f ö r tr o end e får Integr atio n sko ns ule nten hand li n gs utr ym me att fö r etr äd a efter so m det stär ker hans åt ko mst till ma ktr es ur s er ; han får e n ökad centralitet , ökad ko n troll över kritiska resurser o ch n ä rhet till makt i organisationen geno m den fö r tr o end efulla rela tio ne n med ko mmu nalr åd (S). I sa mb a nd med o mo r ga ni sat io nen av utvec kli ng sar b etet i T allhö j d en mi ns kar ha nd li ng su tr ym me. D e fri ktio ner so m up p står vid denna o mo r g a - niser i ng syn li ggö r de begr äns ad e ma ktr es ur ser so m Inte gr a tio ns ko n sule n - ten har i si n be fatt ni ng. Den p å må n ga sä tt i n fo r mella orga ni satio ne n krin g Integr atio ns ko n sule nte n ha m nar i ko nfl ikt med den nya organisat io ne n menar stad sd ir ektö r en och integr atio n sen hete ns c hef. 276 Integr atio ns ko n- sule nte n i ns tä mmer med den n a beskr i vn in g. Det ta led er till att c he fe n fö r so cial - oc h ar b ets mar k nad sfö r valt nin ge n och i nte gr atio n sen heten begr ä n - sar Inte gr atio n sko ns ule nten s ha nd lin g sutr y mme. Inte gr atio nse nhe ten s chef menar att Integrationskonsulenten sattes i ”karantän” och att diskus s - io ner up p står o m hur ha ns ko mp e ten s och de nya pro ce sser na ka n an vä n- d as fö r att ar b eta mo t sa mma mål. Sär s kilt vi kti gt var det at t upp d r ag inte längr e sk ulle fö r med la s direkt mella n ko mmu nalr åd och I nt egr atio ns ko n - sule nt. 277 Även stadsdirektören påpekar att det är av betydelse att ”pr o - fes s io n alisera” utvecklingsarbetet i Tallhöj den så att det inte byggs upp kr in g e ns kild a per so ner . 278 Integ r atio nsko ns ule nte ns ma ktr es ur ser är ber o - end e av a tt han har ko mmu na l r åd ets fö rtroende . I den for me lla befatt ni n g - en sa knar ha n do ck tillr äc kli gt med mak tr esur s er fö r att kun na fö r etr äd a ute fter si na pro j ekt. Den lä gr e po sitio nen i organ isatio ns hier ar kin gö r ho n - o m ber o end e av fler a aktö r er på olika nivåe r so m alla ka n begr än sa han d - lin gs utr ym met. Hur möj lig gö r Kvali tetsc he fens befa ttn in g han s fö r etr äd ar skap ? Han har en utred and e och pla ner and e ro ll i organisatio nen med få konta kt yto r gente mo t befo lk ni n gen. Änd å ko mmer ha n i konta kt med ens kild a so m behö ver råd och stö d i sina är end en ge nte mo t offe ntli ga organisat io ner . Han upplever sig ha en ”skyldighet” att hjäl p a till oc h på gru nd av ha n s ko nta kt yto r ge nte mo t mi no r it etsb efo lk ni n gen. K vali tetsc he fen har ock så var it ver k sa m i et no kr ati n och det är i denna ro ll so m ha n upp lever si g fö r etr äd a mi no r itets gr up p er mer än i befat tni n gen so m K val itetsc hef. Han up p lever a tt etno kr atb efatt ni n gen ga v ho no m et t sto r t ha nd lin gs utr ym me att påver ka ko m mu ne ns över gr ip and e po liti k krin g det månget ni ska : att sa mla i nfo r matio n, gö r a utred nin gar , tol ka sa mhäll sp r o b lemen och skap a 173 1 7 4 po litiska ha nd li ng sp laner . Nä r denna stud ie geno mfö r s har Kvalitet sch e - fen i nte var it ver ksa m i si n befatt ni ng i mer än två år. I denna ro ll skap as hand li n gs utr ym me att fö r etr äd a frä ms t i sa mb and med ut r ed nin gsar b ete och avta lsö ver lä g gni n gar me d staten kri n g utvec kli n gsp r o j ekten i T all - hö j d en. Han vill bid r a t ill att fö r b ättr a fö r de boend e i omr å d et och me nar att ha n an vä nd er sitt hand li n gs utr ym me fö r att synl ig gö r a vid d en av de sociala pro b lem so m fin n s i omr åd et i syfte a tt få till stå nd po litiska åt gä r - d er . Han me nar att befatt ni ng en ger ho no m sto r a mö j lig he t er att påver ka organisat io ne n i syf te att fo r ma ver ksa mh ete n på ett sätt so m gyn nar m i - no r itets gr up p er . Hans när a rel atio n till ko m mu nalr åd en och han s åtko mst till ma ktr es ur ser kan ses so m en för ut sätt ni ng fö r ha ns fö r etr äd ar skap i policyfr ågo r . Kval itetsc he fen s åtko ms t till maktr e sur ser gö r sa mman taget att en sto r del av ko mmu no r gani satio ne ns ver ksa mh ets - s t yr ni n g oc h - up p fö lj nin g blir ber o end e av hono m. Kvalitet sc hefe n har ett sto r t hand lin gs utr ym me, me n e fter s o m ha n inte har det må nget ni ska på si tt b o r d sär skilt ofta får ha n oc kså fär r e ti llfä llen att fö r etr äd a. Dess uto m fra mh åller ha n si n a mb itio n att fö r h ålla si g neutr al och ob j ektiv. Ha n har e n e n intentio n att fö r etr äd a me n är sa mtid i gt fö r si k - tigar e än Inte gr atio n sko ns ule n ten i att för ena si na pro j ek t med ro llen so m ad mini str atö r . Kva litetsc he fe n me nar att ro llen i led n in gs k o nto r et må ste hanter a s var sa mt e fter so m ha n är ak tiv i det led and e par tie t och up p le ver att han mås te ha för tr o end e även ho s op p o sitio nen. Ha n menar att han försöker vara ”neutral” o ch ”rationell”. Stadsdirektören uppfattar att han hanter ar ro llko n fli kte n var sa m t. Äve n ko m mu nalr åd (M) up p lever ett sto r t fö r tr o end e fö r ha ns ko mp ete n s. 279 Han driv s av pro j ekt ge nte mo t mino r i - tetsgr up p er me n ha n har för ut o m ad mi nistr atö r sr o llen ock så sitt par tip o l i- tiska e nga ge man g so m han menar fu n ger ar so m platt fo r m fö r fö r etr äd ar s- kap et. I politike n up p lever han si g fö r etr äd a mi no r itets p er sp ektive n i stö r r e utstr äc k ni n g än so m ad mi nistr atö r . Et nis ka mo t sä t t ning a r och po litisering P å vilke t sä tt påver kas mino r i tetsad mi ni str atö r er nas inte ntio ner och ha n d - lin gs utr ym me att fö r etr äd a av etnis ka mo t sätt ni ngar och po litiser i nge n av det mån get nis ka? Maj o r itetsgr up p er s mo b iliser i ng mo t mi n o r itetsgr up p er up p mär k sa mmad e led a nd e po litiker på ras is m oc h det mån getn is ka und er 19 9 0 - talet. Und er 200 0 - talet är det pro b lemen so m up p står krin g stad sd e - 174 1 7 5 len Tallhö j den som do minerar. ”Rasbråken” oc h de rasistiska partiernas när var o i full mä kti ge på ver ka r de and r a par tier na att a ger a i sa mfö r s tånd krin g det må n get nis ka. En p ar tip o litisk up p slut ni n g kri ng inte gr atio ns - och mån g fald sp o liti ken blir st r ategin fö r att mi ni mer a Sver i ged e mo kr ate r - nas i n fl yta nd e i ful l mä kti ge. Med få und a ntag består den n a tend en s fra m till 20 1 0 . Denna po litis ka ko n sen su s är en orsa k till at t det skap as et t a d - mi nistr ati vt ha nd li ng su tr ym m e fö r fö r valt ni nge ns ak tö r er kr ing det må n g - etnis ka oc h sp ec ifi kt ut vec kli ng sar b etet i T allhö j d en. Re su r ser mo b ilis e - r as, hand li n gsp la ner up p r ättas och frå ga n sätt s på den ce ntr ala age nd an med ber ö r ingsp un kt i fler a ver ksa mh eter . När mi no r itets gr u p p er s levnad s - villkor försämras uppmärksammas också ”förortsproblemen” under 2000 - talet, vilke t ytter li gar e po litise r ar det må nget ni ska. T ro ts 2o år av politi ska insat ser i stad sd elen med syf tet att åtgär d a segr egatio n och so ciala pr o - b le m förvärras situationen. Som Kvalitetschefen säger: ”J u mer man har tänkt desto mindre har man lösningen.” Oppositionens kritik mot den so ciald e mo kr ati ska led ni nge ns brista nd e fö r må ga att l ö sa pro b leme n skap ar åter igen beho vet av ad mi nistr ati v ko mp eten s. Nå go t måste gö r as åt den stegr a nd e oro n i omr åd et. Det fi nn s en politi ska vilj a att ager a. Den for m a v politiser i ng so m skap as i Ber g sstad krin g det mån get ni ska skap ar ett ad min istr ati vt ha nd l ing s utr ym me att fö r etr äd a. Integr atio ns ko n - sule nte n och K valitet s che fe n är aktö r er i ko mmu no r ga ni satio ne n so m und er 19 9 0 - och 20 0 0 - talen fyller po litike n fö r mån get nis k j ämli k het med ett inne håll. Det sto r a fö r tr o end e so m ko mmu n alr åd (S) har fö r Integr a t- io ns ko ns ule nte ns idée r och ak tiviteter kan fö r stå s mo t bak gr und a v polit i- ser in gen. Äve n Kval itetsc he f ens hand li n gs utr ym me i utve ckli ng sar b etet infö r de nya insat ser na i T allh ö jd en kan fö r stå s mo t ba kgr u nd av politis e - r inge n. I och med att frå gan inte är lad d ad i det politisk a ru mmet kan ad mini str atö r er få ett ökat sp el r u m fö r sina e g na pro j ekt. Men hur ko m mer det si g a tt kommu n alr åd (S) får ett så sto r t fö r tr o end e fö r j ust Integr at io ns ko n su lente n? Chefe n fö r inte gr atio nse n h eten me nar att Ber gsstad legat i fra mka nt j ämfö r t med and r a ko mmu n er i arb etet med det mån get ni ska. Sa mtid igt me na r han a tt ko mmu ne ns po liti ker präglas a v en ”valhänthet” i dessa frågo r . P o litiker na tend er ar att fö r lita sig på mi no r i- tetsad mi ni str atö r er på grund av för eställn in ge n att der as kun skap o m i n- vandrares ”kulturer” är avgörande för arbetet med de t mån ge tnis ka. 175 1 7 6 Då ka ns k e det ka n va r a så att ma n lit e lät t får pa ni k. Att oj då , va d gö r vi nu då ? Nu ha r vi ett utl ä nds k t na mn hä r , då får (Int egr a t i ons k ons u- l ent en) ta det ! (Ha n) är klok oc h ka n jä t t emyc k et kri ng det t a . Men vi lö s er int e en soc ia l probl em a t i k enba r t med kul t ur k omp et e ns . 280 Äve n o m det kan var a anvä nd b ar t att veta vad so m skilj er kur d er från andra irakier, menar chefen att ”kulturkompetensens” betydelse överdr i- vits, sär ski lt i arb etet med T allhö j d en. Integr atio n sko ns ule n ten so m sj älv menar a t t han gjort karriär med sin ”kulturkompetens” som grund anser att han har bättr e fö r ut sätt ni ngar än and r a ad mi ni str atö r er att fö r stå vad so m händ er i T allhö j d en. Han fla g gar med den na ku ns kap och gö r ansp r åk på att var a ett sp r åkr ö r fö r befo lkni n gen i stad sd elen. En o ms tänd ig het so m fö r mo d lige n und er lättar denna ro ll är bristen på and r a mi no r itetsad mini s t - r atö r er med lik nand e pro j ekt. Integr atio n s ko ns ule nte n gö r ansp r åk på en ”kulturkompetens” som andra administratörer i organisationens ledning inte gö r . I k o mb i natio n med a tt led and e po liti ker är osä kr a på hur de ska för hålla si g till frågo r so m ber ö r mino r itet sgr up p er och det mån get nis ka skap as utr ym me fö r Inte gr atio ns ko n sule nte n att påver ka. Integr atio ns ko n sule nte n up p le ver också att stä mn in ge n på integr a t io n s - enhete n stär ker han s proj ekt, men han deltar inte i and r a nä tver k kri n g det mån get ni ska. K valitet sche fe n är i sin tur den end a mino r itet sad mi nistr at ö - r en i ko mmu n st yr el sen s fö r v altni ng och han deltar inte i någr a fo r mel la nätver k i sa mb a nd med det mång et ni ska. Där e mo t i n går Kv alitetsc hefe n i egen skap a v sociald e mo kr at i ett nät ver k ti llsa m man s med and r a po litiker so m till hö r ko mmu ne ns po liti ska led ni n g. I detta nätver k disk uter as bland annat po liti ken fö r det må n getn is ka och K valitet sche fe n deltar fö r a tt påver ka par tiets fö r hål lni n gs s ätt ute fter egna pro j ekt. I detta nätver k ingår också fo r u me ts ord fö r and e so m mo b ili ser at mi no r itets gr u p p er i stad en sed an 19 9 0 - talet. Mö j lig gö r inte rela tio ne n med For u m ets ord fö r and e Kvalitet sc hefe ns fö r etr äd ar sk ap ? Får h an i nte i de må ng a disk us sio ner inb lick i vad so m är a kt uellt, vad so m ka n och bör gör as i relatio n till mi no r itets gr up p er s le vnad s vi llko r ? Visst, me nar K valite tsche fe n so m delar For u met s vi sio ner , me n han a nser i nte att For u met an vänd er rätt strategier . H a n fö r ed r ar att arb eta mer i ko nse ns us oc h mi nd r e i pole mik med led and e po litiker i stad e n. Inte hel ler Integr atio ns ko n sule nte n är e n- gager ad i For u met, ä ve n o m han upp s kattar orga ni satio ne n s ver ksa mh et. Den na relatio n mella n mino r it etsad mi nis tr atö r er na och mino r itetsgr up p er s 176 1 7 7 mo b il iser i ng i stad en up p vi sar en dista ns oc h e n arb ets fö r d elni ng ak tö r e r - na e me llan. For u me ts ord fö r and e ser si n ro ll i stad en so m att var a bet y d - ligt mer kriti skt oc h op inio n s b ild and e än vad ha n upp lever att Kvalitet s - chefe n och In tegr at io ns ko n sul enten ka n var a. 281 Sammanfatt ande analys Etnis ka mo tsätt ni n gar po litise r ar det må n getn is ka i Ber gs sta d sed an bö r j an 19 9 0 - talet och etab ler ad e par tier vill ager a sa mstä m mi gt mo t rasi stis ka par tier och grup p er , vilket fö r anled er beho vet av ad mi nistr a tiv ko mp eten s i organisatio nen. De nna te nd ens fo r t går även und er 20 0 0 - talet när stad sd e - len Tallhö j den uppmärksammas för sina ”förortsproblem”. Ett starkt fö r - tr o end e från led and e po litike r ger Inte gr atio n sko ns ulen ten , so m ser si g själv som stadens ”invandra rminister”, möj ligheter att företräda minor i - tetsgr up p er . Kvalitetsc he fen har länge ar b etat med utred nin gs - och po lic y- ar b ete krin g det må n getn is ka och drivs av att för etr äd a min o r itetsgr up p er s per sp ektiv i syf te att skap a ett j ämli kt sa mh älle. Integr atio n s ko ns ule nte ns fö r tr o end e ho s ett ko mmu n alr åd ger till gån g till ma ktr es ur ser so m ha ns be f attni ng e gent lige n inte fo r mel lt ger åtko mst till. Dessutom gör han anspråk på att ha den ”kulturkompetens” som krävs fö r att ar b eta med mi no r itets g r up p er . Han ges utr y m me att ver ka fö r sina proj ekt, men blir sår b ar fö r organi satio ns fö r änd r in gar . Kvali tetsche fe n ser sig sj älv so m en a mb itiö s utre d ar e och po licys kap ar e, an gel ägen o m att få politiker att rea ger a över pro b le m ha n a nser bö r lösas. Med åtko ms t till olika ma kt r es ur ser har ha n mö j lighet att fö r etr äd a, me n det är inte alltid so m ar b ets up p gi fter na ta nger ar frågo r krin g det må n getn i ska. De ss uto m måste ha n vär na o m att bib eh ålla fö r tr o end e från ko mmu na lr åd och stad s- d ir ektö r mo t bak gr und av ha ns par tip o litiska en gage ma n g. Fallet Ber g sstad vi sar hur d et po litis ka fö r tr o end et kan ko mp en ser a avsa knad e n av maktr e sur ser . Lik t Fi nstad och Sj ö stad med fö r po litis e - r inge n a v det må nge tni s ka ett sto r t hand li n gs utr ym me fö r mino r itetsad m i - nistr atö r er na att fö r etr äd a. 177 1 7 9 Kapitel 9 Småstad – striden om framtiden Inte bus s a ut ma ss a fol k, int e vri da til lb ak a kloc ka n, inte riva ut en hel stadsdel. […] J a g bruka r sä ga att de av er som tror att vi ka n lös a sta dens prob l em gen o m att mins k a anta l et mä nni s k or med in va ndr a r ba k gr und oc h gå till ba ka till 70 - t al et , ni kommer att bli bes vi k na . Kommunchefen Den mån get nis ka ar b etar stad e n Smås tad har und er 30 år präglats a v e k o - no mi sk ti llb aka gån g och vä xa nd e so ciala pro b lem. T ro ts att etnis ka mi n o - r itetsgr up p er och det må nget n iska sa mhäl let är en a v det politis ka sa mt a - lets mest fra mtr äd and e frågo r är grup p en nä sti ntill frå nvar a nd e so m a kt ö - r er i politiken. I den na ko nte x t en gager ar si g t vå mi no r itetsa d mini str atö r er fö r att fö r b ättr a villko r en fö r mi no r itets gr u p p er : Ko mmu n c hefe n och I n - tegr atio n sstr ate gen . Samhälle, politik och det mångetniska En tred j ed el av befo lk ni n gen i Småstad har utlä nd sk ba kg r und var av 15 pro ce nt fö d d a i icke - väster lä nd ska lä nd er . Maj or iteten an länd e so m a r- b etskr af tsi nva nd r ar e från No r d e n, Öst - och Syd eur o p a und er stad ens e x - p ansi va 19 7 0 - tal. Ut fl ytt ni nga r på gru nd a v kriser i ind ustr i n på 198 0 /9 0 - tal har lä mnat må nga bo städ er tomma och fl yk ti ng - och a nh ö r igin vand r ar e har sö kt si g dit. 19 9 4 /9 5 anländ e cir ka 2 000 fl ykti n gar från Balka n. 282 K o mmu ne n har ett avtal med staten o m mo ttaga nd e av 100 inva nd r ar e per år sed an 19 96 , men i sj älva ver ket har invand r i nge n var it stö r r e på grund av de mån ga led i ga hyr eslä ge nheter na. 283 Utö ver den hö ga ar b etslö s het en och den hö ga a nd elen hu s håll so m e r - håller fö r sö r j nin gs stö d präglas stad en av en kra fti g bo end esegr egatio n där mi no r itets gr up p er ko nce ntr er a s i två stad sd elar . De et nis ka mo tsätt ni n ga r - na är , so m ko mmer att fra mg å, fra mtr äd and e i politi ken oc h sa mhä llsd e - b atten. De frä msta ut ma nin ga r na so m ko mmu np o li t iker up p lever sig stå 179 1 8 0 infö r är att vänd a e n ne gati v t illvä xt och fra mtid str o , öka sy sselsä ttn in ge n och mo tver ka de sociala pro b le men. 284 Et nis ka mo t sä t t ning a r De etnis ka mo tsätt ni n gar na, drivna av maj o r itetsgr up p er s mo b iliser i ng mo t mino r itets gr up p er , geno m s yr ar båd e po litiken och var d agen i stad e n. Detta syn li ggö r s på olika sätt. Led a nd e po litiker , ad mi nistr atö r er och fö r eni ng sr ep r esenta nter me nar att var d age n i stad en präg las av rasis m och diskr i miner i n g mo t mi no r itetsgr up p er . 285 På stad en s gågato r är ne gati va tillmä len så som ”blattar” gentemot minoritetsgrupper vanliga, menar en fö r eni ng sr ep r esenta nt. 286 ”Man sätter kaffet i strupen ibland när man hör vad grannen säger om andra etniska grupper” säger Ko mmunchefen oc h menar at t sit uatio n fö r stad en s alb ans ka g rup p öp p et disku ter as i för d ö - mand e ter mer . 287 Lo ka ltid ni n gen beskr i vs av resp o nd enter na so m e n bet y- d elsef ull a ktö r i stad en. I e n r ep o r tageser ie ko p p las b ro ttsli ghet och mi n o - r itetsgr up p er iho p i lokaltid ninge n. 288 Artike lser ie n up p fatta s ha var it e n anled ni n g till en upp tr ap p nin g av den var d agli ga rasis me n och op inio n s- stö d et fö r Sver iged e mo kr ater na. 289 Ko mmu n st yr el sen s ord fö r and e (FP ) menar do ck att tid ni nge n sp e g lad e ett pro b lem so m fa n ns i ko mmu ne n. 290 I en enkä tu nd er sö k ni ng so m ko mmu n en geno mfö r 20 0 6 vis ar r esul tatet att nästa n 40 pro ce nt av stad sin vå nar na an ser att det inte är bra för Sver ige att män ni sko r frå n olika kult ur er bland as. 74 pro ce nt av resp o nd enter na an ser att inte gr atio ne n i stad en fun g er ar dåligt och de för ed r ar att bo i områd en med låg a nd el inva nd r ar e. 291 Rasi s me n präglar oc kså par ti p o litiken. Sver i ged e mo kr ater na, so m har gått till va l med en pro b lemb eskr i vni n g att mi no r itets gr up p er är orsaken till stad en s so ciala i ns tab ilitet , blir stad ens and r a stö r sta pa r ti efter vale t 20 0 6 . I en motio n från 20 0 3 kräver partiet en ”repatriering av icke - skyddsbehövande” motiverat av att ”vår tidigare idyll har förvandlats till en oroshärd av etniska konflikter, kulturkrockar och brottslighet”. 292 1 9 9 0 rep r esenter ad es denna op in io n av Fra msteg sp ar tiet och N y De mo kr at i. 19 9 8 to g sig Sver i ged e mo kr a ter na in i full mäkt ige och ö k ad e sitt välj a r - stö d i tre på var and r a fö lj and e val. 293 And r a par tier och aktö r er kanali ser ar också rasi fier ad e idée r och pro b lemb eskr i v ni ngar ge nte mo t inva nd r in g o ch invandrare: ”Det är bara en spark i ändan och ut med dem” komme n - ter ar exe mp el vis Ce nter led ar en lokal tid ni n gen s frå ga o m hur ma n stävj ar 180 1 8 1 kri minal iteten i ce ntr u m. 294 I ett öp p et brev till stad ens po liti k er från st a - dens ledande företagare framhävs att ”något har gått fel” med kommunen sett til l des s bristand e til lvä xt och so ciala pro b lem. För eta ga r na me nar att orsaken til l pro b leme n, fö r uto m det dåvar and e so ciald e mo k r atiska st yr et, är den stora invandringen: även om ” majoriteten av invandrare är skö t- samma och behövs” anses volymen i staden skap a pro b lem so m mynd i g - heter inte lös t. För etagar na s l ö sni ng fö r en bra fra mtid är infl yttn in g av resur ss tar kar e invå nar e. 295 Mo tsättni n gar na präglar ock så ko mmu no r gan isatio nen. Ko mmu ne ns per so nalp r esent j ulen 20 0 5 är en må ng k ult ur ell ko kb o k so m i bild er och r ec ep t sp eglar stad ens olika matku ltur er . Bo ken väc ker kä ns lo r då hund r a - tals a nstä lld a skic kar tillb a ka j ulklap p en med ned tec knad e ko mme ntar er på temat: ”vi önskar inte mångkultur”. 296 Det fin ns få ind i katio ner på att mino r itet sgr up p er är mob i liser ad e och ak ti va i stad en s po liti k. De mi no r itetset nis ka fö r eni n gar n a äg nar si g h u - vud sa kli ge n åt idr o tts - oc h kul tur ver ksa mh et. 297 De lever ”en undanskymd tillvaro” säger kommunalråd (S) och de andra kommunalråden känner inte till att nå go n fö r eni n g ha ft e n bet yd else f ul l ro ll i politis k a pro ce sser . 298 Vid ett til lfäl le und er 19 9 0 - t alet mo b ili ser ad es do ck stad ens mu s li mer under parollen ”fläskkött är rasism”. Cirka 150 muslimer marscherade till stad sh use t i pro test mo t beslu tet att mi ns ka a nd elen nö t kö tt i sko lb esp i s - nin ge n. För u to m a tt a vv isas av politis ka fö r etr äd ar e mö ts de av a nd r a med b o r gar e so m ar r an ger at en mot manifestation med budskapet att ”man får ta seden dit man kommer”, rapporterar lokaltidningen. 299 Vid de få övr iga til lfäl len so m fö r etr äd ar e fö r mi no r itets fö r eni n gar ko m mer till tal s und er 20 0 0 - talet fö r med lar de en käns la av att var a mar gina liser ad e i ko mmu np o liti ke n. 300 Alb an ska fö r eni n gs fö r etr äd ar e fö r sö k er nya nser a bilden som ges av lokaltidningen om brottslighet och ”vädjar till allmä n - heten o m att inte ge ner alis er a i spår en a v rap p o r ter inge n o m de kri mi nella ungdo msgängen”. 301 Ko mmu ne n tar initiati v till at t bild a en sa mo r gan isatio n av stad ens i n- vand r ar - oc h kult ur fö r enin gar . 302 Par ap lyfö r eni n gen so m bild as har målet att ”bygga broar, delta i varandras kulturer, ska p a integr atio n fö r en bättr e stad”. 303 Var ke n fö r eni nge n s o rd fö r and e, po litiker eller ad mi nistr atö r er up p lever att den har ha ft någ o t stö r r e geno ms lag i politike n eller deb a t- ten. 304 Mino r itets gr up p er na är o ckså und er r ep r esenter ad e ino m par tip o lit i - ken. Det har fu nni ts e nsta ka fö r etr äd ar e mi no r itetsb ak gr u nd i full mä kti ge 181 1 8 2 och ko m mu nst yr else mellan 20 0 2 - 2 0 06 , me n e nd ast e n e nd a per so n ef ter valet 20 0 6 . 305 Inge n a v stad en s l ed and e ad mi nistr atö r er har mi no r itetsb a k - gr u nd fö r e 20 0 5 . 306 P o litisering en av det mång et nis ka I Småstad har det må nge tni s k a länge fu n nits på den politis k a dago r d nin g - en och blir kra fti gt po litiser at i sa mb a nd med valr ö r else n 20 0 6 . Invan d - r inge n ad mi ni str er ad es und er ar b etskr aftsi n vand r i nge n a v LO ge no m ”invandrarbyrån” 307 me n togs sed an över av vuxe nnä mn d en. 308 Integr a t - io ns - och mån g fald s fr ågo r na ska fi n nas när var and e på sa m tliga ver ksa m- heter s a gend o r i Småstad e nl igt ko mmu ne ns ce ntr ala han d ling sp r o gr a m från 20 0 1 . Segr ega tio ne n och ar b etslö she ten i stad ens mi no r itetstäta sta d sd elar blir fö r e mål fö r statli ga ut vec kl in gsp r o j ekt und er 19 9 0 - talet. 309 200 1 fastställ s ett integrationspolitiskt program med titeln: ”Vi kan bättre!”. Ko mmuno r - ganisationens förhållningssätt till integration ska bygga på ”öppenhet gentemot den mångfald som finns här”, vilken anges vara ”morgondagens tillgång”. 310 Pro gr a mmet a n ger att stad e ns alla ver k sa mheter ska tillä mp a rättvisa oc h ic ke - d i skr i mi ner and e rekr yter i n gsp r o ce sser . I ko mmu ne n s strategiska utvecklingsplan anges målet att ”förebygga och motverka d iskr i miner i n g, frä mlin g sfie n tlig het och rasism”. 311 Ko mm un st yr el se ns utskott ”integrationsrådet” ska bereda integrations - oc h må ng fald sar b etet, led a och sa mo r d na nä mnd ö v er gr ip and e inte gr atio n sp r o j ekt och bevaka i mp le menter i n gen. 20 0 5 up p dater as integr at io nsp o liti ke n där fler insatser prec i seras och en befattning som ”integrationsstrateg” inrättas som stöd fö r inte gr atio nsr åd et. 312 Infö r och e fter valr ö r elsen 20 0 6 är det bro ttsfö r eb yg ga nd e ar b etet den mest ce ntr ala frå gan med ko p p ling til l det mån get nis ka. 20 07 up p r ättas ett nyt t ut vec kli n gsa vtal fö r stad ens ce ntr ala stad sd elar i sa mar b ete med reg e - r inge n. Ut vec kli ng sp r o j ektet planer as och ver kstäl ls a v e n mind r e pro j ek t- grupp. Målet är att ”bryta utanförskap”, öka ”självförsörjning” och ”de l- a k tighet” och arbetet administreras av runt åtta admin i str atö r er i ett konto r i stad sd elen so m är för e mål fö r insatse n. 313 Sver i ged e mo kr ater na bes kr iv s av ko mmu n alr åd (S) och ko m mu ns t yr e l - sen s ord fö r and e (FP ) ha ha ft en mar gi nell i nver kan på politike n fra m til l valet 20 0 6 . 314 Det är i valr ö r elsen 20 0 6 so m det må nge tni ska i ntr äd er i det 182 1 8 3 p olitiska rummet so m för e mål fö r so ciald e mo kr ater na s och op p o sitio nens mak tka mp . Po litiser i nge n a v integr at io nsp o liti ke n a nk n yter till fråga n o m stadens invandring, sociala problem och framtida utveckling. ”Integra t - io ns fr åga n är nå go nti n g so m po litiker i den na ko mmu n vi nn er och fö r lo r ar sina röster på”, säger exempelvis Integrationsstrategen. Kommunalråden är eniga o m a tt sociald e mo kr ater na kriti ser as a v opp o sitio n, med ier och all mä nhe t fö r brist på hand lin gs kr aft i att mot ver ka bro ttslig het och otryg ghet i stad en. 315 Ko mmu na lr åd (S) up p lever at t kritike n geno ms yr as av en ne gati v inställ ni ng till ko mmu ne ns fl ykt in g mo ttag ni ng och gö r en tyd lig ko p p ling mella n bro ttslig het och inva nd r in g. Ko mmu n st yr el sen s ord fö r and e (FP ) , so m sto d so m se gr ar e i valet, me nar att i n tegr atio n sp o l i- tike n i stad en inte fun ger at, vil ket ha n anser ber o på det tid igar e st yr et s ”ovilja eller oförmåga att se problemen”. 316 Folkp ar tiet fr a mfö r 20 0 6 vallöftet att ”minska inflyttningen av bidragstagare”. 317 *** Sa mma nfa t tn in gs vi s prägla s Små stad av sto r a et nis ka mo tsätt nin gar där med ier , par tier och intr e sse gr up p er på rasifier and e gru nd up p mär ksa m mar stad ens mino r itet sgr up p er och ko p p lar dess när var o ti ll stad ens so ciala pro b lem. Po litiser in ge n bid r ar till att Sociald e mo k r ater na fö r lo r ar ma kten. Sa mtid i gt är mino r itet sb efo l k nin ge n mo b iliser ad e i begr ä nsad uts tr äc k - nin g och från var and e i politik en . 20 0 5 - 2 0 07 finn s två led an d e mi no r itet s - ad mini str atö r er när var a nd e i ko mmu no r gan isatio nen so m på olika sätt fö r etr äd er mi no r itets g r up p er . Kommunchefen Ko mmu nc hefe n 318 är fl yk ti ng från Chi le och an ställ s 20 0 5 so m led ar e fö r stad ens fö r valt ni n g med ett sa mo r d nin g san svar fö r hela o rgani satio ne n. Ko mmu nst yr else n st yr fo r me l lt ar b etet och det är frä mst i sa mar b ete med ko mmu nal st yr e lse ns ord fö r an d e so m ar b ets up p gi fter na fo r mas. 319 Ko m- munchefen sammanfattar sina arbetsuppgifter med att ”staden ska vara den bästa staden att bo och verka i”. Två frågor do minerar arbetet: ek o - no mi sk till vä xt sa mt i ntegr at io ns fr ågo r . De n dagli ga inter aktio ne n med ko m mu n st yr el se ns ord fö r and e och and r a led and e po litiker ger ho no m e n n ä rhet till den exekutiva makten var igeno m ha n får sto r a mö j li gheter att 183 1 8 4 påver ka vil ka frågo r so m tas up p , ut fo r mni nge n a v politis ka besl ut oc h po litiker s bild er av de pro b lem so m ska lösas. Des s uto m menar Ko mmu n - chefe n att ha n ofta är i konta kt med and r a aktö r er i stad en , till exe mp el när in gsl ivet oc h det civila sa m hället. Ko mmu nc hefe n led er två org an so m ger ho no m e n cent ralitet i organ i - satio ne ns ar b ets flö d e. S trategikon to rets exp er tad mi nis tr atö r er bevakar och samordnar prioriterade politikområden och har i uppgift att ”hj älpa ko m- munen att lyfta blicken från vardagsfrågorna oc h se framåt”. 320 Ledning s- g ru p pen består av sa mtliga fö r valtn in gsc he fer i ko mmu ne n. I dialo g med detta organ ser Ko mmu nc he f en till att sp r id a de över gr ip and e mål sät t - nin gar na ner i orga nisat io ne n geno m att se till at t alla drar åt sa mma hå ll. Han menar att han har ansvaret att ”stå för de värderingar” som ska prägla hela den ko mmu n ala orga nisa tio nen. Ha n har i ns yn i ko m m une n s centr ala ar b etsp r o ce sser , tillgå ng till info r matio n och ka n en ga ge r a sig i båd e över gr ip and e och detalj er ad e frågo r i ver ksa mh ete n. Led ni n gen över str a - tegi ko nto r ets e xp er ter och ko m mu ne ns hö gsta c he fer ger såled es också ko n troll över kritiska resu rser. H a n kan mo b iliser a ha nd lin gs kr aft oc h ko mmu ne ns led and e po liti ker är i hö g utstr äc kn in g ber o end e av ko mmu n - chefe ns ar b ete i de mes t akt ue lla pro ce sser na. P ro j ekt Ko mmu nc hefe n har båd e sve ns k och c hile ns k ide ntitet oc h uttr yc ker ett star kt en ga ge ma n g fö r mi n o r itetsgr up p er s sit uatio n. Ha n är utb ild ad so cio no m och har ar b etat i kom mu nal se kto r sed an 19 8 0 - talet, bland annat i etno kr ati n och sena st so m so cialc hef. Ha n är nyi nf l yt tad till stad en och är inte en ga ger ad i dess fö r eni ng s - eller par tili v. Där e mo t ha r ha n tid i gar e var it so cialt oc h po litis kt en g ager ad , bland anna t so m tale sp er so n fö r en nationell organisation för offentlig personal inom ”integrationsfrämjande” ar b ete. Det må nget ni ska i ntr e sser ar ho no m oc h det är i integr atio ns fr å go r han har ”mest att ge”. Ha n a nser att rasi s m, diskr i mi ner i n g och den e t - nis ka se gr egatio nen är sto r a pro b lem. Han me nar att stad en präglas av ett ”gigantiskt segregationsproblem” och säger att han blir ”överkänslig” och up p r ö r d över det po litiska sa mtalets kar a ktär : 184 1 8 5 Fra mföra llt bli r jag allergi sk varj e gån g jag ser med ia , poli t ik er och and ra defi n i era prob lemet som in va nd ra re, in va nd ra re, in va nd ra re, in va nd ra re, in vand ra re, hela ti d en. Först å r du ? Vi måst e ur det här trä sk et ! Vi kan ju för fan int e fort sätt a som om att sk u ld en, o m det är dåli gt väd er, så är det ett in vand ra rp rob lem. (Kommu n ch efen ) Han ser sin administratörsroll som ”en plattform” för att förbättra minor i- tetsgruppers levnadsvillkor. Hans ”drivkraft” är att förändra bilden av inva nd r ar e till nå go t po sitiv t: På något sät t känn er jag at t jag bor i det här lan d et, jag är sjä lv in van d ra re, jag tänk er in t e margi na li sera mig och st å här vid sid an om och titt a på. Ut a n jag vi ll en ga gera mig i det ta . Jag en ga gera r mig i den utst räc kni n g det är möj li gt , i den rollen jag har. (Kom mu nch efen ) Ko mmu nc hefe ns pro j ekt kan sa mma nta get fö r stås so m a tt fö r b ättr a min o - r itetsgr up p er s situat io n och sk ap a j äml ik het i stad en. Han a n ser att visio n - en o m en stad fö r alla med b o r gar e oavse tt et nis k ba kgr und ä r betyd el sef ull fö r ro llen so m ad mini st r atö r och han vill a n vänd a si n platt fo r m i orga n i- satio ne n fö r att fö r ver kli ga det ta proj ekt. F ö re t rä da rska p Hur tar sig Ko mmu nc he fen s fö r etr äd ar skap uttr yc k? Han driver vi sio ne n om en fra mtid där i nva nd r ar n a ses so m en till gån g iställe t fö r en bela s t - nin g o ch sp r id er åsik ten att stad en må ste acce p ter a mi no r itetsgr up p er na so m e n del a v dess identite t. H an fö r sö ker att lösa stad e ns e k o no mis ka oc h so ciala pro b lem och hj älp er mi no r itets gr up p er att mo b ili s er a sig och e n- gager as i politike n. Ha n vil l också stå so m en god symb o l fö r inva nd r ar e geno m att visa att i n vand r ar e kan var a ko mp ete nta och fra m gån gsr i ka. E n framtid för alla T illväxt fr ågo r na do mi ner ar men Ko mmu n che fe n fö r sö ker att fö r a fra m de sociala frågo r na. Ha n fö r sö ke r på olika sätt att skap a en motvikt ti ll den rasis m so m ri kta s mo t mi no r itets gr up p er . Han me nar at t utvec kli n gen i stad en måste fö r ver kl iga s ut if r ån de för utsät tni n gar so m st ad en har , inte uti fr ån sträva n att skap a en ho mo gen be fo lk ni ng. Ha n fö r sö ker påver ka 185 1 8 6 utvec kli n gsar b etet ge no m att fö r a i n per sp ektiv so m ber ö r invå nar e so m har det svår t: Men vad gör vi med de männ i sk or som red a n bor här i en segreg era d ti l l- va ro och har det task i gt ? Vi löser in t e prob lemet gen om at t imp ort era mä n - n i sk or som int e har några prob lem. Vi måst e ock så jobb a med de m som har problem, glöm inte det. […] Den dimensionen är väldigt viktigt. Den driver j a g gan ska st en hå rt . (Kommu n ch efen ) I tid nin gsi nter vj uer , offe ntli g a tal och sa mtal med po litike r me nar Ko m- munchefen att han argumenterar för ”mångfalden” som en resurs oc h i nte en belastn in g fö r stad e ns framtid . Med an deb atten fo ku ser ar på bro ttsli g- het och i nva nd r ar e fö r ha n fr a m ar b etslö s het oc h den so ci ala oro n so m negat iv fö r ut vec kli ng. 321 Han menar at t ha n inte till skr i ver mi no r itetsb e - fo lk ni nge n pro b leme n oc h at t ha n fö r sö ker mo t ver ka fien tlig hete n mo t grup p en. Ko m mu nalr åd (S) menar att Ko m mu nc hefe n up p mär ksa m mad e ho no m på frågo r o m tr yg g het , bro ttslighet oc h i nva nd r in g bö r tas på al l- var : (Kommu n ch efen ) had e en väld i gt klar syn . Gan ska tid i gt stod det kla rt att han var sn ab b på att stämma av läget i samh ä llet och i orga ni sat i on en . Han had e int e vari t här län ge för rä n han kom in till mig och kommun a lrå d et och börj ad e prat a om kri min a li t et, in vand rin gen , int egra t i on en och sa att här måst e vi nog sat sa . Det här är en fråga som ni kan förlora val et på. Han had e int e vari t här län ge, han kän d e av det (k n äpp med fi n gra rn a ) di rek t va. Han fi ck ju rätt (sk ra tt ). (Kommu n a lråd S) Ko mmu nc hefe n fö r sö ker av d r amat iser a det dåliga r ykte so m stad e ns mån get ni ska stad sd elar har . När lokal tid ni n gen s rep o r ter påp ekar att ha n valt att bo i det segr eger ad e mi no r itets - och bro ttslig hetstä ta omr åd et och frågar vad so m bo r d e gö r as åt stö ki ghe ter na, svar ar ha n att ar b etslö shete n måste mi n ska s och at t o mr åd ets multiet ni ska sa m man s ättni ng har e n cha rm och ”en stor potential på sikt”. 322 Ko mmu nc hefe n ge s ha nd li ng s utr ym me att en ga ger a si g i det bro ttsfö r e - b yg gand e ar b etet, me nar Ko mmu nalr åd (S). Nätver k mella n organisatio n - er och mynd i g heter skap as, proj ekt initier as med bro ttsfö r eb ygga nd e syfte, bland an nat i sa mar b ete med po lis och civila vux na so m vand r ar på gato r na i stad e n. 323 Vid ak uta fa ll, när e xe mp elv is nå gr a un gd o mar stö kar till det vid en bad p lats, mena r Ko mmu nc he fen att ha n sj älv tillsa m ma ns 186 1 8 7 med va ktb o lag åter ställer ord nin gen. Vid ett a nnat till fäl le med lar ha n tillsa m man s med en ima m me llan t vå sto r a fa milj er var s ko nf lik ter skap at våld sa mhe ter i ett bostad so mr åd e. 324 Han pro tester ar också mo t loka lti d - nin ge ns rap p o r ter ing krin g bro ttslig het i syfte att påvi sa att bro tten mi n s - kar och ifr å gasätter l o kaltid ni nge ns p ub licer ad e up p gif ter . 325 Han för sö ker ager a fö r att fö r änd r a rasis men i ko mmu no r g anisat io ne ns gente mo t mi no r itets gr up p er till exe mp e l i fal let med den mån g ku ltur el la kokboken. Han uttrycker ”ilska” och deklarerar i lokaltidningen att de anst äl lda måste respektera ”kommunens värdegrunder” i sin yr kes utö v - nin g . 326 Han me nar att ha n gö r kl ar t fö r till e xe mp e l led ni n gs gr up p en vil ka vär d er ingar so m ska ge no ms yr a orga nisatio nen. Ha n a ger ar också i mer info r mella sa m man ha ng, so m i fi kar u m met när ster eo t yp a bild er av i n - vand r ar e och sär s kilt mu sli me r sp r id s: Hörru d u säger jag, sk a man slä n ga ut alla in van d ra re? Hu r tror du att en van li g stad sb o sk a se ski lln ad på dem som är sk öt samma och dem som in t e är sk öt sa mma ? (Kommu n c h efen ) Mo bilisera minoritetsg ru p p er Ko mmu nc hefe n up p fa ttar sta d ens ne gati va r ykte so m e tt sto r t hind er i utvec kli n gsar b etet. H ur ska regio ne ns krea ti va e ntr ep r enö r er vilj a fl yt ta dit o m det ständ i gt tala s o m bro ttslighe t och triste ss, fråga r han si g. Det bro ttsfö r eb yg gand e ar b etet är en k or tsi kti g strate gi, på län gr e si kt må ste mi no r itets gr up p er na sj älva ta stö r r e del i att skap a en tryg g fra mtid i st a- d en. De måste en ga ger a sig i politiken fö r att sj älva skap a en mot vik t till den vä xand e rasi s me n och få offe ntli g ser vice att a np assa s till der as b e- ho v, påp ekar ha n. Ha n stö r s a v att mino r itet sgr up p er inte fi nn s när var a nd e i politiken eller so m ad mi ni str atö r er : Det var bara jag som egen t li gen had e in vand ra rp ersp ekt i vet med , här pra ta r alla om ett prob lem: in vand ra re. Det är 30 - 40 proc en t i be folk n in gen och det fi nn s in gen jävel här med in van d ra rb ak grun d i min omgi vn in g. En ell er två , de få som finn s där har jag an stä llt . (Kommu n ch efen ) För uto m att fö r sö ka rekr yter a mi no r itetsad mi nistr atö r er räc ker han också ut ha nd en t ill mi no r itets sa mhä llet. Ko mmu n che fe n menar att ha n i n hä mtar ku ns kap o m det mi no r itetset n iska sa mhälle ts d yna mi k och deklar er ar att han vi ll ha e n relatio n med de ss fö r eni ngar . Ha n up p täcker att mino r itet s - 187 1 8 8 grup p er na i nte sa mar b etar och att ko m mu nalr åd en i nte up p mär ksa m mar de akti vi teter so m red an fin n s. På eget i nit iati v tar han me d sig ko mm u - nalr åd et (S) på en r und vand r i ng till al la i nva nd r ar fö r eni ng ar fö r att visa up p der as aktiviteter . Ko mmu nalr åd et (S) up p fattar sj älv att insat sen had e sto r bet yd else fö r mi no r itets gr up p er na och d et skap ad e ett st o r t fö r tr o end e fö r Ko mmu nc he fen 327 , som upplever sig bli en ”naturlig punkt att ringa” fö r de för enin gsa kti va. I syfte att skap a en star kar e rö st i politike n me nar Ko mmu nche fe n att mi no r iteter na ko n kr et må ste mo b il iser as i e n bred ar e organi sat io n. T id i- gar e po sitiva er far en heter a v att skap a par ap lyo r ga ni satio n er fö r mi no r i- tetsgr up p er s fö r enin gar dri ver ho no m a tt ver ka fö r sa mma mål i Små stad . Han ho p p as att det skap ar incita me nt fö r mi no r itets gr up p e r na att organ i- ser a si g sj älva i syf te att f u nge r a so m mo tp ar t och refer e ns ti ll ko m mu ne ns led and e po litiker . Men i Små s tad up p täcker ha n att detta pro j ekt blir svår t att ge no mfö r a. Mino r itet sgr up p er nas ko nf likter si nse mella n och ovana a v för eni ng sar b ete fö r svår ar sa mar b eten. T illsamma ns med In tegr a tio n sstr a - tegen tar ha n på sig an svar et att få till en for mell fö r e nin g so m sed an blir par ap lyfö r eni nge n. Ha n säge r att ha n ti llha nd hå ller lokal er och ager ar ord fö r and e fö r ett a ntal mö te n fö r att över h uv ud tage t få för enin gar na at t sa mta la med var a nd r a. Eft er en rad hetsi ga, stö ki ga oc h ko n fli kt f ylld a mö ten skap as par ap l yfö r eni ng en so m bas fö r detta sa mar b et e. På längr e sikt pla ner ar han a tt initier a en stö r r e so cial satsni n g fö r att råd a bo t på sociala mis sfö r hå l land en i stad en s sä ms t ställd a kvar ter . Ha n s vision är att på ett brett plan ”beta av hus för hus” för att identifiera pr o - b le m och skap a nät ver k mella n de boend e, stad en och and r a aktö r er . Detta menar ha n har po tent ial att mo b iliser a mi no r itets gr up p er ytt er ligar e i pol i - tike n. Han mo b iliser ar resur s e r 328 fö r detta utvec kli ng sar b ete geno m att ansö ka o m pro j ektmed el, men hin ner sj älv ald r ig sä tta det i ver ket. ”Ett jä vla gott exempel” Ko mmu nc hefe n ser si n po sit io n och sitt e n gage ma n g i st ad ens fra mt id också so m e n symb o li s k fö r än d r and e kraft i sig : Jag s ka vara ett jävla got t exemp el. Jag sk a vi sa att den task i ga bi ld en av in vand ra re in t e stä mmer öve ren s med verk li gh et en och jag sk a vara dri ft i g utav helvete och resultatinriktad och visa framgång. […] Det är mitt sätt att förä n d ra den allmänn a bi ld en här, loka lt och regi on a lt . (Kommu nc h efen ) 188 1 8 9 Han blir en a v ko mmu n en s ce ntr ala pro filer när deltar so m t alar e i kon f e - r enser och a nd r a hö g tid liga sa m man ko mster . 329 Vid ar e me nar han att ha n i olika nät ver k, fö r eni n gar och sa mma nha n g fö r eläser , håller tal och fu ng e - r ar so m fö r eb ild fö r inva nd r ar e . Integrationsstrategen Ko mmu nc hefe n rekr yter ar en mino r itet sad mi ni str atö r till ett vikar ia t på strategi ko nto r et 20 0 6 . Integr atio ns str atege n 330 ko m so m ser b isk fl ykti n g på 199 0 - talet och har var it fl ykt in gsa mo r d nar e på vuxen fö r va lt ni nge n. Han har i upp d r ag att sa mo r d na mån g fald s - och integr at io nsp o liti ken s olika pro j ekt och a kti viteter . Arb etet st yr s a v inte gr atio n sp r o gr a mme t oc h av ko mmu n st yr el se ns ut sko tt inte gr atio n sr åd et. So m led ar e fö r strate g i - ko nto r et har Ko mmu n che fe n che fsa ns var et. 20 0 7 - 2 0 0 9 arb etar Integr a t - io nss tr atege n med ett stad s u tvec k lin g sp r o j ekt i samar b et e med state n. 20 0 9 avvec klas strateg iko nto r et och Inte gr atio n sstr ate gen p lace r as und er vu xe nfö r valtn in ge n med titel n integr at io ns sa mo r d nar e. Integr atio nss tr atege n ä r ko mmu ne ns cen tr ala exp er t i integr atio ns - och mån g fald s fr ågo r och menar sig ha e n sto r fri het a tt ut fo r ma sina ar b et s- up p gi fter so m ad mi nistr atö r . När ha n und er Ko m mu nc hef ens tid si tter i stad sh use t har ha n en centralitet i si n positio n och är invo lve r ad i ko mm u - nen s centr ala pro ce sser . Han har också n ä rhet till exekutiv makt fr a mfö r - allt geno m en myc ket go d relatio n till Ko mmu nc he fe n. Men inte gr atio n s - och må ng fald sar b etet o msätte r inte myc ket resur ser fö r uto m dem so m kan mob il iser as i sa mar b ete med and r a p ro ce sser i ko mmu ne n. Inte gr atio n s - str atege n sa knar där fö r bet yd e lsef ull ko n troll över kritiska resurser . P ro j ekt I ntegr atio nss tr atege n a nländ e till Sver ige so m utb ild ad j ur ist, har ser b is k identitet och me nar att ha n också identi fier ar sig med sa m hället s mi no r i- tetsgr up p er . Efter någr a år so m tol k oc h hand lä g gar e blev han sed an sa m- o r d nar e på flykti n g mo t tag ni n gen där ha n dagli ge n ko m i konta kt med fl ykt in gar . Han är väl insatt i mi no r itets gr up p er s lev nad s fö r hålla nd en i stad en. Ha n me nar att grup p en inte har nå gra arbeten, bor i ”skitdåliga” lägen heter oc h är för e mål fö r maj o r itetsgr up p en s i ls ka över stad ens dålig a 189 1 9 0 utvec kli n g. Han me nar att mi no r itets gr up p er har rätt att va r a delaktiga i stad en, tro ts att de inte le vt där i gener atio ner . Integr atio nss tr atege ns visio ne r är amb itiö sa. Han ser mö j ligheter na till en stad där mino r itet sgr up p er na sj älva stäl ler krav på de för änd r in gar so m måste till. Han ser der as nu mer är a sto r lek so m e n potent iell makt fa kto r so m de inte i nsett a tt de besi tter . Många går t yvär r i nte e ns och röstar i valen, menar han. Han ser sig själv ”brinna” för sitt arbete mer än ett va n - ligt jobb: ”det är en del av mitt liv” inte ett arbete från ”sju till fyra”. Han vill e n gager a si g fö r mi no r ite tsgr up p er s skul l i rolle n so m ad mini str atö r , sär ski lt för dem som enligt honom ”står utanför systemet ”: Egen t li gen försva ra r jag de int ressen som stå r ut an för syst em et : ut a n för a r- b et e, sk ola , möj li gh et er att nå något som de har ob j ek ti v rät t ti ll. Samtid i gt, det är på ett sätt obalans i samhället, […] då vi ll man lyft a upp en sida som stå r i oba la n s, men man vi ll int e sänk a ner den and ra sid an . Man vi ll bara at t den ena sida n ska vara lik a myc k et värd som den an d ra sida n . (In t egra t - i on sst ra t egen ) Hans pro j ekt består av att ska p a mö j ligheter fö r mino r itet sg r up p er att ta en stö r r e plats och ar tik uler a si na intr es sen i politi ke n, sa mtid i g t so m maj o r i- tetsb efo l kni n gen acce p ter ar dem so m e n del av stad en s fra m tid . Han anser att det viktigaste ansvar han har som administratör är att bryta den ”me n - tala segr egat io ne n ” och motsättningarna mellan etniska grupper i staden. Detta en gage ma ng ser han so m en del av sitt pro fessio nell a ans var so m inte gr atio ns str ate g och där me d någo t nat ur ligt att ar b eta fö r , sär skilt und er råd and e fö r hålland e n i stad en . F ö re t rä da rska p P å vil ket sätt fö r etr äd er Integr atio nsstr ate ge n mi no r itets gr u p p er i sitt a r- b ete? Han ver kar fö r att öv er b r ygga ko n fli kter so m prä glar relatio ne n mella n et nis ka grup p er i stad e n. Han vil l skap a en positi v st ä mn in g krin g inva nd r ar na, br yta se gr ega ti o nen och skap a stö r r e ko nt akt yto r mella n ko mmu no r ga ni satio ne n och mi no r itets gr up p er . T illsamma ns med Ko m- mu nc he fen up p r ättar han rela tio ner med mi no r iteter och fö r sö ker att m o - b i liser a de m i för eni n gsli v oc h po litik. Dess uto m up p fattar han si g ha e n symb o lis k i nver ka n i or ganisationen genom att fungera som ”ambassadör för invandrarskap”. 190 1 9 1 ”Amb a ssa d ö r för Inva nd ra rska p ” Hans er far en heter so m inva nd r ar e hj älp er till i arb etet efter so m ha n menar att de bidrar till en förståelse för hur det känns att vara ”objektet eller fö r e må l för någon annans arbete”. Han menar också att hans blotta nä r - var o fö r med si g ett symb o li s kt vär d e so m ka n betr aktas so m fö r etr äd ar s- kap i och med att ha n står so m symb o l fö r invand r ar e : På något sät t är jag en lit en amba ssad ör för in va nd ra rskap , in van d r a rgru p- p en , där jag även har et t an sva r att gen om mit t bet een d e, mit t jobb , min a resultat ge majoritetssamhället anledning att säga (jag) ’är också invan d - rare’. Slå ut det argumentet . (In t egra t i on sst rat egen ) Mo bilisera minoritetsg ru p per I ntegr atio nss tr atege n anser att Småstad är ”sämst på integration” och han b lir Ko mmu nche fe ns när mas t allier ad e fö r att vä nd a den na utvec kli n g. Däremot är han upprörd över att behöva ägna så mycket tid åt ”byråkr a - tiskt” arbete som ålä ggs honom genom mångfaldspolitiken. Det inn eb är till exe mp el att fö lj a up p hur uvid a fö r valt nin gar na geno ms yr a s av inte g - r a t io ns - och må n g fald sp er sp ekti v, att beva ka rekr yter i n gs p r o ce sser och and r a akt ivi teter i ha nd lin g sp lanen. Ha n ser detta so m sy mb o li s kt pa p - p er sar b ete utan po tential att fö r änd r a s amhället ; ett uttr yck fö r att organ i- satio ne n ger sken a v att det pågår ar b ete fö r det må nge tn iska. I sj älva ver ket menar han att det inte gö r det. Han vill istället prio r iter a det utåtr i k- tad e ar b etet i stad sd elar na: ide nti fier a, mo b ili ser a och stö d j a olika ak tö r er s proj ekt och skap a mö tesp lat s er fö r att fö r må stad e n att öv er ko mma mo t- sättn in gar na. I en inter vj u me d lokaltid ni nge n uttalar ha n sig o m a mb i t - io nen att få stad e ns mi no r itets - och maj o r itetsgr up p er att mö tas i syfte att överbrygga motsättningarna. ” E gent lige n är det så lite so m skilj er oss åt o ch så mycket som vi har gemensamt: vår rädsla för framtiden,” 331 säger Integr atio nss tr atege n. Ha n bid r ar bland an nat till att skap a festiva ler , ka r - nevaler och fö r eni ng sd agar där mi no r itets gr up p er s fö r e nin gar visa r up p sina a kti viteter . 332 Integr atio nss tr atege n är påtag l igt up p r ö r d över mi no r itets gr up p er s frå n - var o i de politiska sa m man ha nge n. I en inter vj u i lokaltid n i nge n sä ger ha n att minoriteterna borde ”ta för sig mer”, engagera sig i partier och mobil i- ser a sig i n fö r valen : 191 1 9 2 De som är in van d ra re bord e ock så inse at t det ock så är dera s land som de bor i. De måst e ta an sva r för det so m hän d er. De måst e vara mer ak t i va, men måst e ges ti llfä l le at t vara ak ti va. Det är ömsesi d i gt . In g en av sid orn a kan sj ä lva göra något för att förän d ra situ at i on en . 333 Han vill bid r a till att ge de m tillfäl le att var a a kti va geno m att stö d j a up p - r ättand et av nya för eni n gar bland stad en s mino r itet sgr up p er . Den alb an ska grup p en är en av de so m star t ar en kult ur fö r e nin g med ha n s hj älp . 334 Han se r det so m vi kti gt att de gr u p p er so m de n ne gati va op in io nen ri kta s mo t organiserar sig för att ”skapa en positiv balans till den negativa bilden” och visa att ”de inte är så farliga”. Han är också Ko mmunchefens hö gra hand med et t sto r t a n svar fö r att skap a ett mino r itet set nis k t sa mar b etso r - gan. 335 Han deltar ko nti nuer li gt i par ap lyfö r eni n gen s organi s ato r iska a r- b ete, ord nar mö ten oc h lokale r . Ord fö r and e i par ap lyfö r en in gen me nar att Integr atio nss tr atege n på må n ga sät t fu n ger ar so m en för utsät tni n g fö r ar b etet o ch relatio nen med ko m mu ne n. 336 A tt lyfta frå g o rna I ntegr atio nss tr atege n up p leve r att ha n stä nd i gt kä mp ar me d att fö r a up p inte gr atio ns fr å go r på ko mmu n ens da go r d nin g. Ha n ser detta so m at t stä n - digt föra ”en kamp ”: Ibla n d har jag kän slan av att man stän di gt för en kamp för någon t in g. At t man stä nd i gt är en revolu t i on ä r. Vi sa r, bevi sar, argu men t era r för någo n - ting. Ibland är det slitsamt. […] Bevisa, ja kolla, jag kan, jag är värd, jag k an det , det jag säger är lik a vi k ti gt . Min a argu men t ska ni ock så tänk a på lik a myc k et som någon ann an s. Ib la n d är det hela tid en en kamp . (In t egra t - i on sst ra t egen ) Efter va let 20 0 6 up p står osä ker het o m hur arb etet med i ntegr at io n ska bed r ivas. Någo t so m In tegr ati o nsstr ate ge n anser fö r vär r as när Ko mmu n - chefe n sä gs up p so mmar e n 20 0 7 . Han försöker minska det ”byråkratiska” ar b etet och prio r iter ar istället fältar b ete i sa mh ället fö r att mo tver ka se gr e - gatio ne n i stad e n. Ha n e nga ge r ar sig oc kså i ett for muler a et t lokalt inte g - r atio nsp r o j ekt och an sö ka o m med el från et t sta tli gt stad su tvec k lin g sp r o - gr a m. 337 När den nya led n in ge n avvec klar strate gi ko nto r et och resur ser fö r inte gr atio nsp r o j ekt mi ns kar , fl yttas han s befatt nin g till vu xe nfö r valtn in ge n 192 1 9 3 o ch o mvandlas till ”integrationssamordnare”. Där arbetar han fortsatt med att skap a mö te sp latser och mo b iliser a mi no r itets gr up p er . Från närvaro till företrädarskap Ko mmu nc hefe n oc h Inte gr ati o nsstr ate ge n a ger ar på olika sätt so m fö r e - tr äd ar e. Som ind i vid er har de inte ntio ne n at t fö r etr äd a och drivs a v olika proj ekt i relatio n till mi no r it etsgr up p er . Men der as pro j ekt är inte alltid fra mgå ng sr ika. Ko mmu n che f en säg s up p efter ma kt sk ifte t och Integr a t - io nss tr atege n kä mp ar fö r att hålla hu v ud et ovan fö r yta n . P ro j ekt , bef a t t ning a r och stödst ru kt urer Gr und lä gga nd e fö r Ko mmu n chefe ns och In tegr atio ns str at egen s fö r etr ä - d ar skap är att de har inte ntio n en att e nga ger a si g fö r mi no r it etsgr up p er . De identi fier ar si g med mi no r itet sgr up p er och uttr ycker at t de vill fö r änd r a der as liv till det bättr e. För et r äd ar r o llen kan till oc h med tolkas so m ett centr alt mo ti v fö r der as yr kes val. Ko mmu nc he fen me nar att han i nte ka n stå vid sid an o m oc h betr ak ta hur stä mn in ge n i stad e n fö r vä r r as fö r mi n o - r itetsgr up p er , utan vi ll en gage r a sig i den roll han har för att för etr äd a en grup p so m an nar s sa knar e n röst i politi ken. Han sö ker sig til l befatt ni nge n i staden för att han ser att han har som ” mest att ge” i integrationsfrågor. P å samma sätt sö ker sig I nte g r atio nsstr ate ge n till befa ttn in g en på stad sh u - set so m sa mo r d nar e på fl ykti ng mo tta gn in ge n. Red an inna n han tilltr äd er till strate gb efa tt ni n gen fun ger ar han so m råd gi var e till fö r egåe nd e i nte g- r atio nsstr ate g, me nar ha n. Befattni n gar na är gru nd läg ga nd e fö r ha nd li ng sutr y m met a tt fö r etr äd a. Ko mmu nc hefe n har bet yd el se fu ll till gån g til l sa mtli ga ma kt r esur ser . Han s centralitet gör hono m till m i ttp un kt i ko m mu np o liti ken s vik tiga ste oc h mest a kuta frågo r . Geno m led nin g sgr up p en och strategi ko nt o r et ko n troll e- rar han kritiska resur ser för att på olika ni våe r st yr a pro ce sser i ö ns kad riktn in g. Ha n är so m ad mi ni st r atö r ou mb är lig fö r ko mmu n s t yr else ns s t y r - nin g a v orga nisa tio ne n. And r a ad min istr atö r er är ber o end e av ho no m so m länk mella n ko mmu ne ns hö g s ta po litiska led ni n g och fö r val tni nge ns ver k - sa mhet. So m e n symb o lis k pro fil i stad en ge s ha n också många til lfäl len att påver ka den lokala deb atte n. So m råd gi var e och hö gr a hand fö r ko m- mu n st yr el sen s ord fö r and e del tar ha n ständ i gt i for muler a n d e av ko mm u - 193 1 9 4 nen s strategier , prio r iter in gar och fö r håll ni ng ssätt i a vgö r and e po litis ka frågo r . De n fö r egåe nd e ko m mu n st yr el sen s ord fö r and e, nu var and e ko m- mu nalr åd (S), uttr y c ker ett mycket sto r t fö r tr o end e fö r han s en gage ma ng och ar b etssätt. Han me nar att det är vanskli gt att skilj a på vilka idée r so m var ha ns e gna oc h vilka so m var Ko mmu nc he fen s. Id ée r stö ts och blö ts i en ständ i g dialo g. Ha n uttr yc ker ett sto r t fö rtroende f ö r K o mmu n che fe ns kap ac itet och ko mp e ten s. 338 Kom mu nc hefe n blir där fö r fri att sj älv u t - fo r ma si na ar b etsup p gi fter ef ter egna pro j ekt och har dessuto m ett sto r t geno msla g i orga nisat io ne n. Integr atio nss tr atege n har i nte lika sto r a ma ktr es ur ser so m K o mmu n ch e - f en. Me n t vå fa kto r er ger ho n o m und er en tid ett sto r t ha nd lin gs utr ym me att fö r etr äd a. För det fö r sta up p lever ha n sina ar b etsup p g ifte r so m et t fö r e - tr äd ar skap i sig. So m I nte gr at io nss tr ateg och se nar e sa mo r d nar e kan han på heltid ägna si g åt si na pro jekt at t fö r b ättr a mi no r itets gr u p p er s levnad s - vill ko r . Han up p lever sig ock så var a relativt fri att sj älv ut fo r ma si na a r- b etsup p gi fter och där med ko m mu ne ns i nte gr atio n s - oc h mång fald sp o liti k i praktiken. För det and r a blir han und er sin tid i strategi k o nto r et Ko m- m u nc he fen s hö gr a ha nd i ar b etet med det mån get nis ka o ch får ge no m ho no m åt ko mst t ill bet yd else f ulla ma ktr es ur ser . Ko m mu nc h efen menar att han har sto r t fö r tr o end e fö r In tegr atio n sstr ate gen s ar b ete. I n tegr atio n sstr a - tegen up p ger att han delar Ko mmu n che fe ns vis io ner och att de två ofta disk uter ad e strateg ier na i e n ömses id ig fö r tr o end ef ull dial o g. Han me nar att de också blev vä n ner och umg ick s privat. Integr atio nss tr atege ns ha nd li n gs utr ym me fö r änd r as do ck d å Ko mmu n - chefe n i nte lä ngr e är när var and e i organi satio n e n. Und er sin tid so m a d - mi nistr atö r i det nya ut vec k li ng sp r o j ektet har ha n kvar bef attni nge n so m inte gr atio ns str ate g men ha n ar b etar inte lä ngr e när a ko m mu nst yr else n uta n är place r ad utanfö r stad sh uset . Efter ett par år i pro j ektet omva nd las ha ns befattn in g till I ntegr atio ns sa mo r d nar e och place r as i vuxe nfö r valtn in ge n. Hans ma ktr es ur ser är betyd li g t mi nd r e än Ko mmu nc hefe ns. Utvec k lin g s - p r oj ektet till fö r vi sser li ge n resurser till integr atio nsar b ete t so m stär ker hand li n gs utr ym met me n sa mt id igt min s kar Inte gr at io ns str at egen s centr a- litet och n ä rhet till makt i ko m mu nled n in ge n. Ko mmu n st y r elsens ord f ö - rande (FP ) upplever exempelvis att projektet snarare är till för att ”döva dåligt samvete” än att vara en förändrande kraft i sig. 339 Och Ko mmu na l - r åd (S) menar att pro j e ktadmi nistr atö r er na ar b etar i perifer in, uta nfö r ko mmu ne ns ce ntr ala pro ce ss er . 340 Äve n o m utvec kli n gsp r o jektet till fö r s 194 1 9 5 med el fö r lo r ar Integr atio n sstr ategen i n fl ytand e i stad s h uset. Han up p lever också att ha n ständ i gt får kä mp a fö r att ta upp sina per spekti v i det p å- gåe nd e ar b etet. So m Inte gr ati o nsstr ate g har ha n i nte ti llrä ck ligt med mak t - r esur ser att gö r a ett star kt av tr yck i orga nisa tio ne ns ar b ete, utan blir ber o - end e av a nd r a aktö r er s infl yt and e. Hans ar b ete är just att påver ka and r a aktö r er , vilket ha n up p lever so m ett svår t up p d r ag. Äve n o m organ isatio nen inte är i när heten av att ha e n kriti sk ma ssa a v mi no r itetsad mini str atö r er up p lever Ko mmu nc hefe n och In tegr atio n sstr a - tegen var and r as när var o so m stär ka nd e fö r resp ekti ve pro j ekt. Ko m mu n - chefe n me nar att h a n ha nd p lo ckar Inte gr atio n sstr ate gen til l tj änste n e fter att ha träf fat ho no m på en konfer e ns. De fattar t ycke fö r var and r a, delar visio nen o m och arb etssätt kr ing det må nget ni ska och umg ås sed a n ä ven privat. Integr atio ns str atege n menar oc kså att ett natio nel lt nät ver k fö r administratörer verksamma med ”Mångfald och Mänskliga Rättigheter” fu n ger ar so m stö d . Någr a få gånger per år träf far ha n a nd r a ad min istr at ö - r er ver ksa m ma i inte gr atio n s - och må n gfa ld sar b ete. Här kan ha n för a dialo g o m strate gier och met o d e r fö r ko nkr et fö r ä nd r ing s ar b ete i ko m- mu no r ga ni satio ne n . P o litisering och et nis ka mo t s ä t t ning a r Mino r itetsad mi nistr atö r er nas proj ekt, befattni n gar och ma ktr es ur ser ka n inte i so ler as från a nd r a o mst änd ig heter so m har i nver kan på för etr äd ar - skap et. Hand li n gs utr ym met fo r ma s äve n av politi ser in ge n och de etnis ka mo tsätt ni n gar na. I Småstad fi nn s e n star k rasi fier and e maj o r itets mo b ili s e - r ing mo t mi no r itets gr up p er och en näs tan helt frå nvar a nd e mi no r itets m o - b iliser in g. De n na fak to r fu ng er ar delvis so m mo t ivat io n fö r båd e Ko m- mu nc he fen och Inte gr atio n sst r ategen s fö r etr äd ar skap . Mino r itetsad mi ni s t- r atö r er na mo ti ver as av att mi no r itets gr up p er inte är mob iliser ad e i ko m- mu np o liti ken. Mi no r itetsgr up p er s från var o i politi ken ka n fö r stås so m en anled ni n g til l mi no r itetsad min ist r atö r er nas a mb itio n att sa m la fö r eni n ga r - na i syfte att ta stö r r e del i lokalp o litike n. I avsak nad av and r a fra mtr ä - d and e pro filer med mi no r itetsb akgr u nd i stad e ns po liti k, fö r valtni n g och sa mhälle up p lever båd a att de får a xla ro lle n so m symb o ler fö r inva nd r ar e. Någo t so m de båd a vill gö r a fö r att mot ver ka rasi s men i sta d en. Politiser inge n a v det må n get nis ka skap ar ha nd lin g sutr y m me sa mtid i gt so m det också sä tter käp p ar i hj ulet fö r mi no r itetsad mi nistr atö r er nas pr o - 195 1 9 6 j ekt. Fra m til l valr ö r elsen tar far t 20 0 6 fi nn s det få ind i k atio ner på att någo t a n nat par ti ä n Sver i ge d emo kr ater na skul le po litiser a det må n ge t- nis ka. Und er denna per io d råd er det en politisk sa mstä m mig het bland and r a par tier kring i ntegr atio n s - och må ng fald sp o liti ken vil ket ma ni fes t e - r as i det inte g r atio nsp o liti ska pro gr ammet från 20 0 5 . Den po litiska le d - nin ge n vill råd a bo t på de soci ala pro b lem so m up p står krin g mi no r itetsb e - fo lk ni nge n i stad en. De nna po litis ka vilj a är bakgr u nd en till rekr yter in ge n av Ko mmu n che fe n 20 0 5 . Ko mmu n alr åd (S) ans var ad e i e gen s kap av ko mmu n st yr el se ns ord fö r and e fra m til l 20 0 6 fö r rekr yter i n g en och me nar att Ko mmu nc he fen a n ställd es på gru nd av sin ent u sias m oc h a mb i tio n att vilj a fö r änd r a den so ciala situatio ne n och se gr egatio nen i stad en. 341 T ill lokaltid ni n gen mo ti ver ar han v alet av Ko mmu nc he fen med att han är en stark ledare med ett stort socialt engagemang” och att han har förmågan att sätta det ko m mu nala fö r änd r in gsar b etet i fok u s. 342 Ko m mu nc hefe n up p fattar ock så att re kr yter i n gen a v hono m var e n med vet en strate gi från den po litiska led ni n gen att fö r sö ka mo tver ka stad ens so ciala pro b lem. Tanken var att ge honom en frihet att ”leda processen inom de mj uka sektorerna”, menar Ko mmunchefen. Behovet av Ko mmunchefens komp e - tens blir också mer an geläge t ju mer upp mär ksa m mat det må nget ni ska blir und er valår et. När fråga n om bro ttsli ghe t och i n vand r ar e fra mtr äd er i deb atten och po litiser as fö rväntas Kommu nc he fen gö r a en insats, vilket han oc kså ha intent io ne n att gö r a. Med ier s, op po sitio nen s och all mä n he t - ens krit ik mo t Sociald e mo kr ater na s bristand e ha nd li ng skr aft ger Ko m- mu nc he fen e n fri het att utfo r ma insatser och påver ka deb atten i stad e n. Ko mmunalråd (S) beskriver att Ko mmunchefens aktiviteter ”var väl sanktionerat” i den politiska ledningen. 343 P olitiseringen led er såled es till att Ko mmu nc hefe n får fö r tr o end e att ge no mfö r a si na pro j ekt efter so m de n po litiska led n in ge n får ett ak ut beho v av ad mi ni str ati v ko mp etens. Men så politiser as det mån get nis ka ytter l igar e och Sociald emo kr ater na s välj ar stö d min skar ti ll fö r d el fö r Sver i ged e mo kr ater na och Folkp ar tiet. Den nya age nd an so m fo r mu ler as efter Folkp ar tiets val se g er är ett bro tt mo t den tid igar e a ge nd an: 344 ” Mer byggande av attraktivt boende så att folk som kan betala skatt vill flytta till (staden)”. 345 Knap p t ett år efter valet 20 0 6 sägs Ko mmu n c he f en up p av nya ko mmu n st yr el s ens ord fö r and e (FP ) . De båd a är över ens o m att de är oeniga om politi ke ns utfo r mni n g och fo k us e fter valet 20 0 6 . Kom mu nc hefe n menar att ha n i n te ville prio r i- ter a den nya maj o r itetens age nd a och att han inte delad e den nya led nin g - 196 1 9 7 ens a nal ys a v hur ko m mu ne ns so ciala pro b lem ka n lösas : besp ar ingar i den ko mmu n ala orga nisat io ne n och bo stad sb yg ge fö r be me d lad e. Dess u - to m ser han si g kon kur r er a med ko m mu ns t yr el sen s ord fö r and e o m up p - mär k sa mhete n utå t vil ket ha n anser var en a nled ni n g till att han sä g s up p . Ko mmu nst yr else n s ord fö r and e (FP ) me nar att de två viss er ligen delad e lång si kti ga vi sio ner , me n att å sikter na gic k isär o m hur mål en skul le up p - nås. Ha n me nar att ha n had e beho v av e n Ko mmu nc he f med ko mp eten s ino m fysis k planer i ng, bo s tadspolitik och ”de interna processerna”. 346 Små stad s nya ko mmu nc he f blir en av de brevskr i va nd e fö r etagsled ar na. 347 Den kra fti ga po litiser i nge n a v det må n get nis ka gö r frå go r om inte gr a t - io n, fl ykti n g mo tta g ni ng oc h stad ens ut vec kli ng sar b ete vä l d igt lad d ad e i det p olitiska rummet . De n st ar ka i nva nd r ar fie ntli ga op ini o nen ka n i nte igno r er as i ma kt sp elet mella n maj o r itet och op p o sitio n i kommu n st yr e l - sen. Ko m mu nc hefe n träd er un d er det so ciald emo kr atis ka st yr e t i n i ma k t- p o litiken där det må nge tni s ka var sp r äng sto f f och ar b etar utefter en agend a so m skap as til lsa m m ans med ko mmu nalr åd (S). Han ses so m politiskt par tis k och fö r lo r ar den nya ord fö r and ens fö r troende. Hur påver kad e po litiser i nge n s and r a fas Inte gr atio n sstr ate gen s mö j li g- heter att fö r etr äd a mi no r iteter och fö r ver kli ga sina pro j ekt? På ett bes y n - ner lig t sätt up p le ver Inte gr ati o nsstr ate ge n att det up p står ett sto r t han d - lin gs utr ym me i per io d en e fter valet 20 0 6 då ha n s frågo r bli v it ko m mu ne ns mest po litiser ad e ver k sa mhe t. Und er valr ö r else n och tid e n so m fö lj er fr a m till dess att det nya maj o r itetssa mar b etet ut stakat s, up p lever Inte gr atio n s - strategen att det uppstår ett ”vakuum” kring integrationspolitiken. Han up p fattar inte gr atio n sar b etet so m e n kän sli g frå ga i stad sh u set och menar att ingen ”ville ta i” denna ”he ta potatis”. Vakuumet märks också genom att integr atio nsr åd et i nte sa m man tr äd er på ett år. Ord fö r and e i råd et me nar att ho n und er per io d en driver en end a fråga : att läg ga ner råd et. 348 Råd et, so m i övr i gt an ses ha sva gt infl ytand e i ko mmu no r ga ni satio nen 349 , ut ö var med a nd r a ord ingen st yr ni n g över In tegr atio nss tr atege ns ar b ete. Integr a t - io nss tr atege n menar sj älv att ha n i sa mr åd med Ko mmu n chefe n i stället börjar använda begreppet ”utanförskap” som tillhör den nationella ”Al l i - ans för Sveriges” och särskilt Folkpar tiets reto r ik. Men han påp ekar att ar b etet i praktike n var o fö r än d r at. Sa mtid i gt so m i nte gr atio nsr åd ets po lit i - ker är från var and e i st yr ni n ge n är det all tså Ko mmu nc he fen so m Inte gr a t- io nss tr atege n fö r håller sig till och so m utö var st yr nin ge n. D etta ger ho no m 197 1 9 8 en friar e ro ll och till gån g ti ll de maktr e sur ser so m Ko m mu nche fe n fö r f o - gar över . Politiser inge n skap ar också e n situat io n där Integr atio ns str at egen up p l e - ver en otr ygg het i si n fra mtid a ro ll i stad shu set. So m ad mi nistr atö r up p l e - ver han sig vara ett ”oönsk at barn” med en ständig osäkerhet kring befat t - nin ge ns fo r tle vnad . När Ko m mu nc hefe n sä gs up p blir up p levelse n ä n star kar e. Men I nte gr atio n sstr a tegen över lever po liti ser in ge n och o mo r g a - nisat io ner i stad sh u set då bland annat hela strate gi ko nto r et avvec klas. 350 Sa mtid i gt ver kar ha n fö r att hålla i nte gr atio n sfr å go r na kva r på den pol i- tiska a ge nd an och l yc kas att sj älv fo r ma si na ar b ets up p gi fte r . T ro ts att det fi nn s olika up p fatt nin gar kri n g inte gr atio n sar b etet up p lever Integr atio n s - str atege n att ha n sj älv har stö d f ö r si na up p fatt nin gar o m integr at io nsa r - b etets fo r m och i n nehå ll frå n ko mmu nalr åd e n efter valet 20 0 6 . Han fö r e - slår bland annat för integrationsrådet att utåtriktat arbete i ”närområdet” ska prio r iter as och får gehö r fö r detta. 351 Han deltar också i att utfo r m a det nya statli ga utvec kli ng sp r o j ektets inne håll. En anled nin g til l att Inte gr ati o nsstr ate ge ns et no kr atb efa ttn i ng ö ver lever po litiser in gen och att ha n sj älv har ha nd lin gs utr ym me att fo r muler a si na ar b etsup p gi fter ka n var a att le d and e po litiker uttr ycker ett st o r t fö rtroende för han s ar b ete. Ko mmu na lr åd en (S), (M) och (FP) uttrycker ett star k t fö r tr o end e fö r Inte gr atio n sstr ategen s e xp er tis krin g i nte g r atio nsar b etet, tro ts att alla tre fra mfö r vitt skild a up p fatt nin gar o m hur et t må nge tni s kt, inte gr er at sa m hälle bö r och ka n upp nå s. 352 De mål sätt ni ngar so m ko m m u - nen fa ststäl ler o m inte gr atio ns - och må n gfald sar b etet 20 0 1 fin ns kvar 20 1 0 . 353 En a nna n tol k nin g är att ko mmu ne ns led and e po liti ker i nte kan av vec kla inte gr atio nsar b etet e fter so m d et sk ulle skap a symb o lis ka nac kd elar med tanke på stä mn in gar na i ko mmu ne n och välj ar stö d et fö r Sver iged e mo kr a - ter na. Den na tol k nin g stö d s av att ko mmu n st yr else ns ord fö r and e (FP ) beskriver integrationsarbetet som ett sätt att ”döva ett dåligt samvete”. 354 Han är istället ö ver t ygad o m att det är sko lfr å go r so m är den vi kti gas te fråga n i strä van att skap a i nte g r atio n. En tred j e anled nin g är han s och Ko mmu nc he fen s strate gi er att sa mla resur ser fö r integr atio nsar b ete t geno m de statli ga pro gr a mmen. Det sta t - liga utvec kli n gsp r o j ektets lösk o p p ling frå n ko mmu n ala med el och po litisk st yr ni ng mö j liggö r att mi no r itetsad mini str atö r er nas pro j ekt ku nd e öve r - leva ob er o end e av den politiska stä mni n gen i ko m mu ne n. Äve n o m state n 198 1 9 9 inte ti llfö r med el till ut vec k li ng sp r o j ektet satsar Ko mmu n c hefe n och I n - teg r atio n sstr ate gen red an frå n och med 200 5 på att söka efter resur ser från exter na fina n siär er . När med el senar e bevilj as från bland a n nat EU b yg ger Integr atio nss tr atege n til lsa m m ans med and r a ad mi ni str atö r er up p ett m o - b i liser in gsar b ete på stad sd els n ivå ” . Sa mmanfatt ande analys Små stad präglas a v star ka et nis ka mo tsätt ni ngar där maj o r itetsgr up p er s mo b il iser i ng mo t ett sva gt mo b il iser at mino r itet ssa mh äll e är fra mtr ä - d and e. Det mån get nis ka blir krafti gt po litiser at mo t bak gr u nd av en star k rasisti sk mo b ili ser in g. Här drivs två mi no r itetsad mini str at ö r er av olika proj ekt i relatio n till mino r itet sgr up p er . Politiser inge n skap ar i lik het med tid i gar e fal l ett ha nd lin g s utr ym me att fö r etr äd a mi no r itets gr up p er , vilket mär ks i re kr yter i n gen av Ko mmu nc h e - fen, Inte gr atio n s str ate gen och der as ha nd lin g sutr y mme i po litike n fö r det mån get ni ska. Me n falle t visar också t ill sk illnad frå n tid i ga r e resultat hur det sto r a stö d et fö r de rasifier and e po litiska idée r na i lokalsa mhä llet plac e - r ar det mån get nis ka i det p olitiska rummet . K o mmu nc he fe n ha mn ar med sin t yd li ga vis io n krin g det mån get ni ska mi tt bland de sto r a par tier nas mak tstr id er och fö r lo r ar fö r tro end et när det ko mmu n alr åd so m rekr yter ar ho no m fö r lo r ar valet. Äve n i detta fall sa knar etno kr atin tillr äc kli ga ma ktr es ur se r vil ket fö r - hind r ar fö r etr äd ar skap et. In te gr atio ns str ate gen s när a relati o n med Ko m- mu nc he fen, a v sak nad en av politisk st yr n in g kri ng det må nget ni ska och exter nt fi na nsier ad e pro gr a m mö j li ggö r där e mo t e n stö r r e frihet att sj älv bestä mma inr i kt ni nge n på arb etet fö r det må n getn is ka, i sku gga n av polit i - ser in gen. 199 2 0 1 Del III: Analys och diskussion 201 2 0 3 Kapitel 10 Företrädarpraktiker och symboliskt företrädarskap I detta kap i tel ska a v hand li nge ns fö r sta del fr åga be svar as: För etr äd er led and e ko mmu nala mi no r ite tsad mi nis tr atö r er etnis ka mi n o r itetsgr up p er och hur uttr yc ker si g i så fal l detta fö r etr äd ar skap ? Syftet är att uti fr å n mi no r itetsad mini str atö r er nas akti viteter so m red o gj o r ts fö r i kap itel f e m till nio fö r sö ka fi nna ge ner ell a mö n ster i hur för etr äd ar ska p et tar si g u t - tr yck. H är presenter a s en e mp ir iskt gru nd ad teo r i om hur led and e ko m- mu nala min o r itet sad mi ni str at ö r er kan fö r etr äd a mi no r itets g r up p er . I slute t av detta kap itel dis k uter as res ultatet i relatio n ti ll tid igar e t eo r ier och st u- d ier om offen tli ga ad mini str at ö r er s fö r etr äd ar skap och teo r i n o m rep r ese n - tativ b yr å kr ati. Sju företrädarpraktiker Med ”företrädarskap” avses en medveten aktivitet n ä r offentliga adminis t- ratörer ut ifrå n sin sociala grup p tillhörighet har intentionen att gyn na en gru p p s levnadsvillkor. Ned an katego r iser a s sju företrädarpraktiker so m ökar fö r ståelse n fö r hur offe ntli ga ad mi ni str atö r er kan fö r etr äd a mi no r i- tets gr up p er geno m att an vä nd a sitt hand li n gs utr y m me. Med praktiker avser j ag mönster av handlingar med vil ka mi no r itetsa d mini str atö r er fö r sö ker att fo r ma organi sati o n och o mvär ld utefter e gna intr esse n och proj ekt enli gt fö lj and e pro ce ss (Ar cher 20 0 3 b :1 32 ) : Intressen Pro jekt Prakt iker Det är såled es mino r itet sad minis tr atö r er nas inte ntio ner att fö r etr äd a g e- no m att fo r muler a pro j ekt i relatio n till mino r itet sgr up p er so m är orsake n till dessa fö r etr äd ar p r aktiker . En prakti k blir till när mi no r it etsad mi nis tr a - tö r er omsätter visio ner och strategier i si na pro j ekt till hand lin gar . En praktik behö ver inte var a framgå n gsr i k fö r att defi nier as so m fö r etr äd ar s- 203 2 0 4 kap . En anal ys a v de fa kto r er so m fo r mar ha nd li ng sutr y m m et att fö r ver k- liga fö r etr äd ar p r aktiker na till hand a hålls i nte här uta n dis k uter as i nästa kap itel. F ö r att t yd lig gö r a ut gån gsp un kte n fö r fö r etr äd ar p r aktiker na ka n det do ck var a releva nt a tt sa mman fat ta det e mp ir is ka re sul ta t o m de olika proj ekt so m mi no r itetsad mi ni str atö r er na fo r muler ar i relatio n till mi no r i- tetsgr up p er s sit uatio n i sa mh äl let. Mino r itetsad mi nistr atö r er nas proj ekt i relatio n ti ll mino r itets gr up p er rym mer visioner om ett må n getn is kt j ä mli kt sa mhä lle där alla har lika rättig heter och mö j lighe ter f r itt från de pro b lem so m min o r itetsgr up p er up p levs ha : ar b etslö s het, bo e nd e segr e gatio n, kri mi nalite t bland mino r i - tetsgr up p er och mar g inali ser i ng från po liti k, o ffe ntl ig fö r va ltni ng, med ier , fö r eni ng sli v med mer a. Visio ner na ka n ock så i n nefat ta att skap a ett sa m- hälle utan rasi s m , diskr i mi ner i ng oc h fö r tr yc k mo t kv in no r . Hur vis io ner na ska ko n kr etise r as utgår frå n olika strategier so m i sin tur är direkt kn ut na till de prakti ker so m mi no r itetsad mi nistr at ö r er na utö var . De olika strate gier so m fra mtr äd er i det e mp ir i ska mater iale t vi sar att tol - kni n gar a v mi no r itets gr up p er s i ntr ess e n ka n ski lj a sig åt. En del pro j ekt beto nar mångkulturella strategier so m inneb är bevar and et och ut vec kla n - d et av spec if ika mino r itet sgr up p er s identi teter . Detta ka n hand la o m att etab ler a tro ssa mf u nd , instit ut io ner och aktiv iteter med syftet att bevar a oc h utvec kla grup p ens ide nti tet, tro sup p fatt nin g, etni s ka och kul tur ella sär ar t i relatio n till a nd r a etn iska grup p er . Det fi n ns ock s å proj ekt so m relate r ar till sit uatio ne n i he m land et. Mino r itet sad mi ni str atö r er so m drivs av dessa pro j ekt kan so m privatp er s o ner var a e nga ger ad e i lokala eller natio nel la fö r eni n gar fö r den sp ec ifika grup p en. And r a proj ekt fo r muler as mer över gr ip and e och ut går fr ån strate gier so m up p lev s var a releva nt a fö r alla mi no r itets gr up p er eller till och med alla sa mhä lls med le mmar : så so m ”rättvisa”, ”j ä mlikhet”, ”j ämställd het”, ” mångfald” eller ”integration”. Projekten formuleras ofta i en mer sa m- man hä nga nd e sa mh äll sv isio n med ber ö r ingsp un kter t ill oli k a po litiko mr å - d en. Stra tegier na i des sa pro j ekt är generella rättvisestrategier och inr iktar sig på att för änd r a maj o r itetss a mhä llets str u ktur er ge no m at t t ill exe mp el bekä mp a ar b etslö s het, öka gr up p ens delta gand e och i n fl yt and e i politik eller bek ä mp a dis kr i miner i n g och ras is m. Det fi nn s ä ven en tred j e kat e - go r i av pro j ekt so m också i nr ym mer vi sio ner o m et t må ng etnis kt j ä mli kt sa mhället och alla s li ka rätt ig heter , me n so m ut går från stra tegier på ind i- vid ni vå . Des sa assimilerande strategier i nr iktar si g på att för änd r a bet e - 204 2 0 5 end et ho s mi no r itets gr up p er i syfte at t stär ka der as po sitio n i det sve ns ka sa mhället. Det kan hand la om strate gier so m beto nar beh o vet av insatser fö r att öka mino r itet sgr up p er s ku n skap er i sve ns ka sp r åke t och kult ur en och utb ild ni ng sn ivå n oc h ko n kur r e ns kr aft e n på arb ets mar k nad en. Mi no r i- tetsad mi ni str atö r er so m driv s av dessa två t yp er a v pro j ekt kan var a e ng a - ger ad e i sa mh äll sut vec kli nge n i a nd r a so ciala ro ller t il l e xe mp e l so m po l i - tiker eller akti vi ster i intr e sseo r gani satio ner . Tro ts att mi no r itetsad mi nistr a tö r er na delar visio nen o m et t mån get ni skt j ämli kt sa mh älle t yd li gg ö r de olika strategier na att det fi nn s en må ng fald av olika ideo lo gis ka fö r håll n ing ssä tt. De upp fattar oli ka åtgär d er var a relevanta fö r att up p nå j ä mli khet och mi no r itets gr up p er s intr es sen var a olika. D e upp lever do ck att offe ntli g po liti k har hu v ud an svar et fö r att fö r ver kl iga dessa pro j ekt . De sj u olika fö r etr äd ar pr aktiker na tar sin u t - gån gsp un kt från ett fler tal ol ika sa kfr å go r so m kan var a a llt från fö r e - nin g sver ksa mh et, bro ttsfö r eb yg ga nd e och so cialt ar b ete, stad sut vec k lin g och tillvä xt till ar b ets mar k na d sfr ågo r , per so nal - , i ntegr at io n, må ng fald s - och fl yk ti ngp o liti k med mer a. Den ge men sa mma ut gå n gsp u n kte n fö r fö r etr äd ar p r aktiker na är at t de strävar e fter at t fö r b ättr a mi n o r itetsgr up p er s levnad sfö r hå lland e n. Olika mino r itetsad min istr atö r er kan ä gna sig åt en eller fler a av de olika fö r etr äd ar p r aktiker na. Vä g leda nde Mino r itetsad mi nistr atö r er har er far en het a v arb ete i oli ka mynd i g heter och enheter i ko mmu no r ga ni satio nen och har mycket ku ns kap e r o m releva nta lagar , regler sa mt fo r mel la och info r mella pro ce d u r er . V ägledande fö r e - tr äd ar p r aktiker inneb är att mino r itetsad min istr atö r e n i en s kild a är end en tillha nd ahål ler info r matio n oc h råd so m kan bistå e ns kild a ind ivid er att lösa si na pro b le m och få geh ö r fö r sina intr e sse n. En ski ld a ind iv id er ka n up p sö ka mi no r ite tsad min istr at ö r e n fö r råd och stö d krin g fr ågo r o m my n - d ighet svär ld e ns ol i ka regler , r uti ner , instan ser och besl utsp r o ce sser ino m den ko m mu nala ver k sa mh ete n. Det ka n ha nd la o m intr o d u ktio n sp r o gr a m, fö r sö r j ning sstö d , fö r en in gsb i d r ag, sko l - eller o mso r g s fr ågo r e ller är end en so m ber ö r a nd r a mynd i g hete r so m mi gr atio ns ver ke t, fö r s äkr in gs kas sa n, ar b etsfö r med li nge n , po lisen med mer a. L ed and e ad mi nis tr atö r er har gener ell t inte den na fun ktio n so m fo r mell ar b etsup p gi ft . Lik väl kan e n skild a i nd ivid er med mi no r it etsetn is k ba k - 205 2 0 6 gru nd på eget initiati v ko n ta kta , eller av ko mmu ne ns tel efo n växe l oc h rec ep tio n hän vi sas vid ar e till , mino r itet sad mi ni str atö r en. Ind ivid e n so m sö ker vägled ni ng ka n var a e n icke - b eka nt per so n eller en anhö r i g, slä k - tin g, vä n, be kant eller gran ne . Det ka n var a någo n so m sö ker ar b ete och sak nar info r mat io n o m hur offen tli ga ruti ner är ut fo r mad e och hur beslut fattas i vis sa frå go r . Frå go r na kan var a till e xe mp el ’ Ve m ska j ag so m as yl sö ka nd e eller med b o r gar e vänd a mi g till o m jag söker info r matio n, ar b ete , vår d , omso r g, utb ild ni ng sp lats fö r mi g sj älv eller anhö r i ga? ’ eller ’H ur ska j ag gå till väga fö r att lösa prob leme t? ’ Det kan också var a en per so n so m har utsat ts fö r dis kr i miner i ng och vill ha info r matio n o m hur man kan gör a fö r att få upp r ättelse eller en för eni n gsr ep r ese ntan t so m vill ha info r matio n o m för e nin gsb id r ag, hur stad gar fo r muler as, var ma n fi n- ner lokaler fö r mö te n, e vene man g e ller fö r mo s ké - eller kyr ko fö r sa mli n g - en. Det kan var a ind ivid er so m a v fler a anled ni n gar har intr esse och beho v av of f e ntli ga orga nisatio ner s myn d i ghet s utö v ni ng oc h fö r d elni ng a v res u r - ser . För dessa blir mi no r itets ad mini str atö r er na ett stö d ge nte mo t de n o f- fen tli ga sek to r ns ser vice ver ks a mhe t och mynd ig het sutö vn in g. F ö re språ ka n de Mino r itetsad mi nistr atö r er na kan ock så med s tö r r e inte ns itet en gager a si g i fall so m rö r en s kild a i nd ivid er geno m att fö resprå ka ett sär ski lt besl ut eller ett ut fal l. F ö r esp r åkand e fö r etr äd ar p r aktiker ka n se s so m et t mer omfat tand e åta gand e ä n väg l ed a nd e efter so m mino r itet sa d mini str atö r en anstr ä nger si g fö r att skap a ett önsk vär t res ultat och besl ut sut fall i fråga n. Föresp r åkand et ka n var a rikt a t gente mo t ens kild a ind i vid er . Ett avslag s- b eslut a ngåe nd e fö r sö r j nin gs s tö d kan påver ka s ge no m att med la, fö r t y d - liga och nya nser a en ind iv id s situatio n i dia lo g med resp e kti ve ha nd lä g - gar e. Ensk ild a ind iv id er med mi no r itetset nis k bak gr u nd ka n fö r esp r åkas i rekr yter i ng sp r o ce sser eller di r ekt an ställa s. Ö ver kla ga nd en til l är end en kan fo r muler as eller är end et kan fö r ha nd las med ber ö rda hand läg gar e båd e i den egna me n också i and r a mynd ig heter fö r att up p n å önskat resu l- tat. Det kan ock så inneb är a att no mi ner a ens kil d a i nd ivid er till ut mär ke l - ser fö r en gage ma n g i till e xe mp e l i ntegr atio ns fr ågo r och stö d j a ind ivid er so m up p le vt dis kr i mi ner i ng at t få upp r ättelse. Föres p r åkand et ka n ock så var a inr i ktat ge nte mo t grup p er a v ind iv id er . T ill exe mp el kan mi no r itetsad mi nistr atö r en fö r esp r åka sp r id nin g a v res u r - 206 2 0 7 ser : pen gar , lokaler oc h a nd r a stär ka nd e i nsat ser gente mo t ens kild a fö r e - nin gar . Det ka n bestå av at t ager a so m sp r åkr ö r fö r intr es sen so m fö r e - nin gar ma ni fester ar : e n fotb o llsfö r en in g so m be hö ver med el fö r en arena, en musl i ms k fö r eni n g so m vill b yg ga en mo s ké, en kult u r fö r enin g so m vill utö ka si na ident itetsb e va r and e aktiv iteter . Mino r itet sad mini str atö r er kan ock så gä sta f ö r eni n gar so m fö r eläsar e, talar e eller stå so m konta ktp e r - so n i relatio n med ko mmu n e n i syf te att ge för eni nge n s a kti viteter me d - vind . Föresp r åkand et ka n ock så ri kta si g mo t icke - o r ga ni ser ad e grup p er av ind ivid er so m up p levs ha be ho v a v stö d eller up p mär k s a m he t so m till exe mp el ge no m att skap a e n sa ml in gsp lat s fö r ar b etslö sa ä ld r e mä n eller att skap a befatt ni ngar i en gr und s ko la med syf tet at t fö r b ättr a relatio nen mella n fö r äld r ar med mi no r ite tsetn is k bakgr u nd och lär ar e. P o licy ska pa n de Fö r etr äd ar skap e t ka n oc kså var a mer i nr i ktat på polic yfr åg o r so m ha nd lar om att för änd r a organisatio ne ns sätt att ar b eta på över gr ip and e nivå . P ol i- cyskapande företr äd ar p r aktiker inr iktar si g på över gr ip a n d e per sp ektiv, rutiner och ha nd lin gsi nr i kt nin gar i orga ni satio ne n med p o t ential att fö r - änd r a fra mtid a akt ivite ter . G eno m po lic ys kap and et e nga ger ar sig mi no r i- tetsad mi ni str atö r er fö r att utfo r ma den lokala po liti ken p å ett sätt so m gyn nar mi no r itets gr up p er s lev nad sv ill ko r . Ko mmu nala c he fer och e xp er ter har i den e mp ir is ka und er sö kni n gen visat s var a invo lver ad e i ko mmu ne ns över gr ip and e po licyp r o ce sser och i led nin gsar b etet av ver ksa mh e ten. L ed and e ad mi nistr atö r er ges mö j lig het att ko nti n uer ligt delta i arb etet med att fo r ma ko mmu n en s po litik i små och sto r a frågo r : hur ska org a nisat io ne n se på må ng fald och inte gr atio n, hur ska vi tillä mp a statl iga po litiska pro gr a m? Hur ska sta d en utvec kla s, demo kr ati n fö r d j up as, segr eg atio nen br ytas, stad sd elar ut v ec klas, ar b et s - lö shete n mo t ver ka s ? Ko mmu nala led a nd e ad mini str atö r er an svar ar i nte bar a fö r att led a organi satio n en och st yr a ö ver per so nal, ä ven o m e n sto r del av der as ha nd li ng su tr ym m e skap as ge no m ko n tr o llen a v organisa tio n - ens res ur ser . Ko mmu ne ns led and e po litiker är ocks å ber o end e av ad m i - nistr atö r er na fö r att , so m Mo u r itzen och Svar a (2 0 0 2 ) beskr iver , skap a nya po litiska fö r håll ni ng ssät t och insat ser fö r att mö ta be ho v i e tt för änd er li gt sa mhälle. Led a nd e ko m mu nal a mi no r itetsad mi nistr atö r er de ltar på så sätt i 207 2 0 8 att fo r mule r a idée r och visio ner , initie r a nya pro j ekt, mo b iliser a resur se r och säker s täll a att de an vänd s ef fek tiv t i olika frågo r . Som råd gi var e till po litiska och ad mi ni str ati va led ar e skap as ett ö mses id igt ber o end e fö r hå l- land e me llan po liti k oc h fö r valtn in g. Mi no r itetsad min ist r atö r er na kan anvä nd a detta hand li n gs utr ym me till att skap a po licy me d syfte t att fö r - b ättr a mi no r itets gr up p er s le vn ad svill ko r . Den na prakt ik ka n delas i n i tre del p r aktiker : p ro blemformulering, design av policydokument och design av policyp raxis. P ro blemformulering Geno m att ra ma in frågo r och pro b lem so m den ko mmu n al a organisatio n - en har att ar b eta med fo r mas också de vär ld sb ild er so m o rgani satio ne ns aktö r er fö r vänta s age r a ut ifr å n. Detta är huv ud sakl ige n tol kand e och ku n - skap sp r o d uce r and e ar b ets up p gi fter i vil ket po lic ys kap ar ens vär ld sb ild och vär d er ingar ko mmer till uttr yck. Ett nö d vä nd ig t ele me nt i skap and e t a v policy är att bild a si g e n ver kli ghet s up p fatt nin g: vad är p ro b lemet so m behö ver lösas? Led and e ko m mu nala mi no r itetsad min istr atö r er kan ha fra mtr äd a nd e ro ller i for ma n d et av pro b le mb ild er i sa mb and med ska p - and e av polic y. P ro blemformulering ut går från att synli g g ö r a hur sa m- hället up p levs och ser ut uti f r ån mi no r itets gr up p er s per sp ekti v. Givet at t mi no r iteter ofta är und er r ep r esenter ad e i organi satio n oc h po litik kan pro b lemfo r mu ler in g e n mo ti ve r as av att polic yar b ete rikta t t ill mi no r itet s - gr up p er s situa tio n sälla n ut gå r från gr up p ens up p fat tni n g o m vad so m är pro b lemet. Mino r itetsad mi nistr a tö r er ka n gö r a a nsp r åk på att der as er far en heter so m mino r iteter är relevant a fö r po licy ar b ete t . So m fl ykti n g, i n vand r ar e, deltagand e i intr o d uktio nsp r o gr a m och a nd r a utb ild ni n gar fö r invand r ar e, ar b etssö kand e, bo end e i mi n o r itetstäta stad sd elar , dis kr i mi ner ad , hatad och rasifier ad på basis av si n etnis ka bak gr u nd vill de för ä n d r a samhälle ts mak t o r d nin g och i nva nd r a r es so ciala po sitio n . Mino r itetsad mi nistr atö r er na kan också gö r a an sp r åk på att de har sto r kän ned o m o m mi no r itets gr up p er s lev n a d sfö r hå lland e n. Ge no m l iv s - och ar b etser far en heter och fö r en in gs - el ler par tien gage ma n g ska p as ko ntakt y- to r och info r matio n skä l lo r om mino r itet sgr up p er s sit uatio n. Des sa er f a - r enheter när var a nd egö r s fö r at t påver ka hur pro b le m fo r mul er as i syf te at t bättr e sp egla mi no r itets gr up p e r s beho v och per sp ekti v . D ess a er far enhe ter 208 2 0 9 kan ha skap ats e fter ar b ete i st ad sd elar med e n sto r ko nce nt r atio n av mi n o - r itetsgr up p er . Men det ka n o ckså var a er far en heter so m i nfö r s ka ffa s g e - no m släkt, vän ner och beka nta . Dessa er far en heter och ver kl ighe tsb ild er ka n kanal iser as in i polic y- skap and e pro ce sser på olika sätt . De kan för med las ge no m e xe mp e lvi s utre d ni ngar , rap p o r ter och PM i ber ed ni nge n a v be slu t fö r att påver ka beslut s fat tar nas bild er i dis ku ssio ner på for mel la och info r mella mö te n. Vad händ er på arb etsmar k n ad en? Vilka ned skär nin gar påver kar dessa stad sd elar ? Vad orsakar bro ttslig het fö r ut satt att etni sk bak g r und inte är en för klar i ng i si g? Är de n kult ur ella mån g fald en ne gati v fö r ett sa m h älle? Vad betyd er till växt? Vad händ er i moské n ? Vi lka i ntr ess en har den a l - b anska fö r eni n gen ? T o lknin ge n av o mvär l d en gö r s på ett sät t so m fö r vä n - tas ge ner er a po si tiva åt gär d er fö r mi no r itets gr up p er s lev nad s fö r hålla nd en . Design av policydokument E tt sätt att fo r ma över gr ip an d e pro ce sser är att for muler a ko nkr eta po l i- c yd o ku me nt so m t yd lig gö r ö ns kvär d a fö r håll ni n gssä tt oc h ha nd lin g sp l a - ner . Geno m design av policydokum ent kan mi no r itetsad min i str atö r er fö r e - tr äd a po licy so m up p fatta s gyn na mino r itet sgr up p er . Dess a do ku me nt är lång - oc h ko r tsi kti ga hand li n gs - och ver k sa mhet sp laner , bud getar eller pro gr am rö r and e vär d er in gar krin g det må n getn is ka ge ne r ellt eller mer sp ec ifi kt kri n g en eller fler a ver ksa mheter . Exe mp el på polic yp laner so m mi no r itetsad mini str atö r er na deltar i att for mu ler a är integr atio nsp o litis ka pro gr am, må n gfa ld sp laner , st r ategid o ku me nt fö r stad sut ve ckli ng sp r o j ekt, per so nalp o litiska pro gr a m oc h över gr ip and e mål - oc h st yr nin g sd o ku me nt fö r ko mmu np o liti ke n . Detta ar b ete ka n bes kr iva s so m strate gi ut vec kl in g, planer ing eller u t - vec kl in gsar b ete. Po lic yd o ku m enten ka n i nne hålla e n ås ikt s d el där ko m- mu ne ns åsi kter och vi sio ner krin g det mån ge t nis ka sa mh äl let ko n kr eti s e - r as. Här ut tr yc ker si g fö r etr äd ar skap et geno m att få til l stå n d visio ner fö r mån get ni sk j ä mli k het, mo t stå nd mo t rasi s m oc h st r äva n at t öka mi no r i- tetsgr up p er s väl fär d och delakti ghet i sa mhäl let . Geno m desig n av pol i - c yd o ku me nt fö r sö ker mi no r it etsad mi nis tr atö r er att sp ec ifi ce r a ko nkr eta, effe kti va och rea li stis ka åt gär d er fö r att fö r b ättr a mi no r itet sgr up p er s le v- nad s fö r hålla nd en . Detta sker t ill exe mp el geno m att dri va mån g fald sp e r - 209 2 1 0 sp ekti vet i per so nalp o liti ke n e ller att på ver ka b ud getd o k u me nt fö r att få in s kr i velser so m åläg ger organ is atio nen att ar b eta med må n g fa ld s p o litike n. Design av policyp raxis Mino r itetsad mi nistr atö r er na kan ock så skap a po lic y ge no m att tolka b e - fi ntli ga po lic yd o ku me nt och på så sätt designa en policyp raxis . Denna praxis ut går frå n tolk ni ngar a v vi sio när a mål kri ng i nte gr at io n, må ng fald eller stad sut vec kli ng so m fo r muler at s på statli g eller ko m mu nal ni vå. Praxisen fyller då må lsätt ni n gar med ko n kr eta mål oc h a rb etsup p gi fter so m fo r mas i det dagli ga ar b etet. Praxisen ka n fö lj a d en and a so m fo r mu l - er as i över gr ip and e st yr d o k u men t me n o mto lka s utefter mi no r itetsad m i- nistr atö r en s pro j ekt . De ko mmu n ala orga ni satio ne r nas ver k sa mheter st yr s a v e n rad olika natio nel la och lokala po litis ka ha nd lin gsp r o gr a m. Dessa må l kan stå i kon fli kt med var a nd r a eller ko nk ur r er a om politiker s och a d mini str atö r er s up p mär k sa mhet vil ket skap a r situatio ner där enski ld a ad mini str atö r er s över väg ni n gar och tolk ni ngar kan få a vgö r and e bet yd el se fö r det so m gör s i praktiken. H ur bö r organisat io nen ar b eta fö r att mo t ver ka rasis m, skap a mån g fald , fö r b ättr a fo lk hälsa n, br yta segr e gatio n, fö r eb yg ga bro ttsli ghe t, mo b il iser a de boend e i en stad sd el och skap a delaktig he t i praktiken ? Mino r itetsad mi nistr atö r er na kan utef ter denna fö r etr äd ar p r akti k prio r iter a egna strate gier i arb etet med mån g fald s - , i nte gr atio n s - eller stad s ut vec k l - ing sp o liti ken. De t ka n ock så i nneb är a att tol ka a nd r a centr al a ut vec kl in g s - d o ku me nt, så so m ce ntr ala ko mmu n ala ut vec kl in gsd o k u m ent eller bu d - getp laner , ut ifr å n de olika str ategier na fö r att up p nå ett må nge t ni sk t j ä m- likt sa mh älle. P o licy f ö rv er klig a nde De mål so m ställs up p i e tt polic yd o k u me nt eller a v e n poli c yp r axis beh ö - ver inte per auto mat ik fö r ver k ligas i orga nisa tio ne ns pro ce sser . Detta blir sär ski lt påta gli gt när målen ber ö r hela organ isatio nen s vär d e r ingar oc h sä tt att ar b eta. P olicyfö rverkligande företr äd ar pr aktiker ha nd lar om att ti ll fö r - säkr a i mp le me nter i ng a v mål so m har till syf te att gyn na mino r itets gr u p - p er s levnad s vill ko r . Mino r itetsad mi nis tr atö r er ansvar i ga fö r att skap a po licy ka n ock så drivas a v vilj an att de för ver kl iga s i o rgani satio ne ns a r b ete. Visser lige n kan po lic yskap and e oc h po lic yfö r ver kli gand e ses so m 210 2 1 1 väld igt ö ver lap p and e aktiv itet er . Måste inte en polic y prägl a ko mmu ne ns akti vit e ter fö r att katego r iser a s so m j us t po lic y? Utgån gsp u nkte n här är att polic y fo r muler a nd e pro ce sser är int i mt fö r knip p ad e med men ä nd å skild a från i mp le me nter in ge n a v de m. De tt a kan ses som olika ”steg” i den pol i - tiska pro ce sse n ( j fr Sab atier 20 0 7 ) . Äve n o m ko m mu ner n a har skr i ftli ga han d li n gsp la ner , po litiska pro gr a m och st yr d o k u ment o m att ver ka fö r mån ge t ni sk j ä mli k het och all a med b o r gar es väl fär d är inte detta någo n gar ant fö r att de tta fö r ver kli gas. Led and e mi no r itetsad mi nistr atö r er kan alltså också ver ka fö r att fö r sö ka fö r ver kli ga po lic yn i ver k sa mhe ten. Det ta ka n i n neb är a att i led ni ng sgr up p er s och po liti ska nä mnd er s ar b ete bevaka e n sär s kild fråga och tillfö r sä kr a att den ge no ms yr a r and r a ad m i - nistr atö r er s och po liti ker s bes luts fatta nd e och a kti viteter . Den po lic yfö r - ver kli ga nd e fö r etr äd ar p r aktike n gö r mi no r i tetsad mi ni str atö r e n till e n for m av ”kontrollant” för att olika delar av verksamheten arbetar med policy so m av ser att gyn na mi no r itet sgr up p er . T ill exemp el geno m a tt se till att inte gr atio ns - och må n gfald sp er sp ekti vet ge no ms yr ar o rgani satio ne ns akti vitete r och besl uts fatta nd e . Ytterligare ett sätt att verka som ”kontro l- lant” är att på ett väldigt handfast sätt engagera sig i v er ksa mhe ts st yr ni ng geno m att fö r ver kli ga po lic y på egen ha nd . Det ta ka n ha n d la om att på egen hand ta på sig an svar et fö r att fö r ver kli ga en polic y vid en spec ifi k situa tio n, till e xe mp el o m det upp står so cial oro i en stad sd el. Policyfö r ver kl iga nd e fö r etr äd ar p r aktiker inneb är också att up p r ätta en ad mini str ati v infr astr ukt ur och st yr mo d ell so m på olika sä tt stär ker po l i- c yn s mö j lig he ter att fö r ver kli gas i orga nisat io ne n. Dessa a k tiviteter mo b i- liser a r resur ser fö r att mö j lig gö r a fler aktö r er s insatser i ar b etet med sä r - skild a målsät tni n gar , till exe mp e l icke - d is kr i mi ner and e rekr yter i ng sp r o - ce sser eller mo t ver ka nd et av boend esegr egatio nen i e n sta d . Resur ser fö r mi no r itetsad mini str atö r er s pro j ekt kan mo b iliser a s ge no m att påver ka bud get - och ver ksa mh etsp la n er i organisatio nen. Res ur ser kan oc kså i n - fö r ska f fas geno m a tt fo r mule r a proj ektansö k nin gar till oli ka inter natio n - ella, natio nella, reg io nala el ler ko mmu na la pro j ektutl ys nin gar . De ssa med el kan stär ka i mp le me nte r inge n a v polic y oc h fö r ver k li ga de vi sio ner so m mino r itet sad mi ni str atö r er har . 211 2 1 2 P re di ka nde P redikande företr äd ar p r aktiker har syftet att deklar er a stå n d p unk ter och påver ka and r a aktö r er ge no m över fö r in gen a v idée r , ku ns kap , ar gu me nt och mo r ali sk väd j an att up p n å ett givet po lic yr es ultat. Ko m mu ni katio n är ett nöd vä nd ig t ar b etsi nstr u m ent i offe ntli g fö r valt ni ng. Po lic ys kap and e och - fö r ver k liga nd e ak tivi tet er fö r egås a v ana l ys, tan ke v er ksa mhet och dialo ger med a nd r a. För r eller senar e måste do ck ku ns kap er , per sp ektiv och bild er av omvär ld en sp r i d as i organisatio n och sa mhä lle. Även o m alla ad mi nistr at iva ha nd lin gs p r o ce sser inneb är prat och ko mmu n ika tio n fi nn s det vi ssa a kti viteter so m utesl utet i nr i ktar si g på spr id and et av idée r , per sp ektiv oc h ar g u men t med syftet a tt över t yga och över ta la and r a akt ö - r er , t ill exe mp el organi ser ad e fö r eläsn in gar , i nlä gg i deb atte r , e - p o st, pu b - licer ad e skr ifter , i nter vj uer me d med ier , se mi nar ier och tal. Geno m pred ika nd et sp r id s per sp ekti v och åsi kter med strä v an att gyn na mi no r itets gr up p er s sit uatio n i sa mhället , t i ll exe mp el geno m att påver ka do mi ner and e per sp ekti v och i d eo lo gier kring det mån get nis ka och mino r i - tetsgr up p er i organisa tio ne n eller sa mhä l let. Pred ikand et ka n ta mån g fa l - d en, inva nd r ar en och fl yk ti ng en till fö r s var och fra mställa dem so m ”r e - surser” fö r sa mhäl let eller ha syftet att sp r id a po sitiva per sp ekti v o m up p - mär k sa mmad e stad sd elar gen o m att , till e xe mp el, uttala si g po sitivt o m e tt bost ad so mr åd es må n getn is ka sa mma nsätt ni n g . Mi no r i t etsad mi nistr atö r er s mo t stå nd mo t rasi s m uttr yck s inte säl lan geno m pred ikand e t . Mino r itetsad mi nistr atö r er na kan ha i upp d r ag att utb ild a pe r so nalen o m mån g fald s - och i nte gr atio n s fr ågo r eller att ge no m sär s kild a tid ni ngar och and r a pub likat io ner sp r id a per sp ekti v och ku ns kap kri n g det må nge tni ska . Mino r itetsad mi nistr atö r er bj ud s in so m talar e vid offe ntli g a mö ten, se m i - nar ier och ko n fer en ser och o mb ed s att ge sin syn på oli ka ä mnen. Pred i- kand et ka n också ko m ma ti ll uttr yc k i info r mella sa m ma nh ang där mino r i - tetsad mi ni str atö r er na sö ker påver ka, fö r änd r a eller gö r a mo tstånd mo t e tt sätt att tä n ka, prata eller fö r stå ett pro b le m so m rö r det mån get ni ska i organisationen. Genom ”fikarumsaktivism” agerar minoritetsadmini str at ö - r er på ett pliktsk yld i gt sätt fö r att för svar a invand r ar e mo t st er eo typ a eller rasifier a nd e åsik ter . Pred ikand e riktas inte bar a till den ko mmu nala orga nisatio n en uta n äve n till and r a aktö r er i sa mh ället: när in gsl iv, det ci vila sa mh älle t, med ier oc h and r a offe ntli ga orga nisatio ne r . På olika sätt och i oli ka sa m man ha ng ges 212 2 1 3 mi no r itetsad mini str atö r er na mö j li ghete n at t pred ika sina per sp ektiv o m olika frågo r so m rö r det må n getn is ka. Målet med pred ika n kan var a att påver ka den lokala op inio ne n eller a tt påver ka e n a nna n organi satio n s akti viteter . Detta ka n ske på olika tills tälln in gar och mö te n, exe mp el vi s ko n fer en ser , hö gtid sce r e mo ni er och offe ntli ga deb atter . Ytter ligar e e n arena fö r pred ikand et är de lokala med ier na so m fu nger ar so m platt fo r m fö r sp r id and et av mi no r itetsad mi nistr atö r er na s bud s kap . Sär skil t t yd li gt är dessa akti viteter i sa mb a nd med rapp o r ter ing eller ber ättelser om hä nd e l- ser i oro liga bo stad so mr åd e n a med hö g a nd el i nva nd r ar e bland befo l k - nin ge n. Pred ikand et kan också var a e tt sätt fö r m i no r itetsad mi nistr atö r er na att gö r a rekla m fö r ko m mu ne ns å tgär d er och vi sa att man tar pro b lem so m rö r det må n getn is ka sa mhälle t och mi no r itets gr up p er på allvar . Den ka n också var a en praktik fö r att l yfta frå go r till dago r d nin g e n i syf te att skap a åtgä r - d e r . K o a litio nsby g g a nde Mino r itetsad mi nistr atö r er ko m mer ge no m sina ar b eten i konta kt med and r a aktö r er i olika orga nisa tio ner . Koalitionsb yg gande företr äd ar pr akt i- ker har syf tet att lä n ka sa m ma n olika a ktö r er till ett nät ver k eller att delta i red an fun ger an d e ko alitio n e r med and r a a ktö r er fö r att dri va frågo r so m gyn nar mino r itet sgr up p er me d stö r r e kraft. Mino r itet sad mi nistr atö r er ka n till exe mp el delta i att skap a eller driva lokala, regio nala e ller natio nel la nätver k krin g sa kfr å go r so m gyn nar resp e kti ve p ro j ekt i rela tio n til l mi n o - r itetsgr up p er . Dessa ko alitio n er har syf tet att skap a en bet yd elsef ull ko o r - d iner in g kri ng a kti viteter i olika sak fr å go r över tid , i syfte a tt åstad ko mma vis sa ut fall. Ko alitio n sb ygga nd e fö r etr äd ar p r aktiker kan ha målet att stär ka frågo r o m jä mli khet s ar b ete och det må nge tni ska . Exe mp el på koalitio ner ka n var a nä tver k krin g må n gfa ld s - , i nte gr atio n s - och stad s u t - vec kl in gs fr å go r . Geno m dess a nätver k fö r med la s info r matio n o m p å- gåe nd e pro j ekt, satsnin gar , resur ser och aktö r er . And r a ex e m p el är fo r - mella nätver k och orga nisat io ner so m fö r etr äd er per so nal so m ar b etar med inte gr atio nsb e fr ä mj and e ver ks a mhe t, eller nätver k krin g må ng fald s fr å go r ino m Sver ige s ko mmu n er och land stin g . Geno m des sa ka nal er ges mi no r i- tetsad mi ni str atö r er na mö j lig h eten att påver ka la gsti ft ni ng s p r o ce s ser och annat po lic yar b ete so m på går på fler a po litiska ni våe r . I lokalsa mhä llet 213 2 1 4 kan mi no r itetsad mini str atö r er na äve n delta i att ver ka i elle r skap a ko ali t- io ner so m fö r iho p olika myn d igheter och intr e sseo r ga nisa t io ner . Ko a lit- io ner na ka n ha syf tet att mo b iliser a res ur ser krin g sit uati o nen i ett b o - stad so mr åd e, bro ttsfö r eb yg ga nd e ar b ete eller fö r att mo t ve r ka r asis m och fö r ver kl iga i nte gr atio n sp o lic y . M o biliser a nde Den mobiliserande företr äd ar p r aktike n i nr ik tar si g mo t att org aniser a oc h stär ka mi no r ite ts gr up p er so m ko llekt iv a a ktö r e r i sa mhäl let och po litike n. Syftet är att stär ka der as ställ nin g, deltaga nd e och i för län gni n gen i n fl y- tand e i politi ken fö r att öka der as mö j ligheter at t fo r ma sina li v ute fter egna beho v och i ntr e sse n . Exe mp el på mob ili ser and e är stö d et fö r skap a nd et a v för enin gar bland ens kild a mi no r itets gr up p er eller att skap a en for mell sa m man sl utn in g mella n stad e ns mi no r itets fö r enin gar i syfte at t öka grup p e ns i n fl ytand e i pågåe nd e pro ce sser . Det ta ka n i nneb är a att sp r id a i nfo r ma t io n i sa mb a nd med va l eller att mo b ili ser a mi no r itets fö r eni ngar till red an e xister a nd e organ fö r dialo g med ko mmu nen s po liti ker och ad mi ni str at ö r er . Ko nkr eta akti viteter i led med mob ili s er inge n av mi no r itets gr up p er är att sa mla aktö r e r och fö r a dialo ger kri n g syf tet med att fö r e nas och sa mver ka och at t tillha nd ahål la praktis ka mö j li gheter fö r mö te n och dialo ge r att äga ru m. Detta i nb egr ip er allt frå n att var a sa m man kalla nd e, ord fö r and e och me d - lar e und er mö te n eller att so m i nb j ud en gä s t fö r eläsa oc h fu n ger a so m dragp låster fö r fö r en in ge ns a kti viteter . Det ka n dess uto m också i nneb är a att sa mla resur ser so m stär ker mo b il iser i nge n. Företrädarpraktikernas dimensioner F öretr äd ar pr aktiker har olika inr ikt ni ngar . Det ka n gö r as en distin ktio n mella n det fö r etr äd ar skap so m ri ktar si g ti ll e ns kild a i nd iv id er , fö r enin gar eller gr up p er och det so m inr i ktar sig på över gr ip and e fö r hå llni ng ssät t och hand li n gsr i ktli nj er i organisat io nen. V ä gledande och fö resprå kande för e- tr äd ar p r aktiker inr i ktas på ensk ilda ärenden , ind ivid er so m vill ha väg le d - nin g eller lösa pro b le m eller grup p er so m i en av gr än sad ak t ivitet behö ver stö d . Dessa fö r etr äd ar p r aktik er fo k user ar på e ns kild a si t uatio ner uta n 214 2 1 5 ko p p ling till a nd r a fra mtid a situa tio ner och a v gr änsar si g då till d essa ens kild a är end en uta n att fö r a up p fråga n på en princip iell ni vå. De policys kap and e, - fö r ver k liga nd e, pred ikand e, ko alitio nsb yg gand e och mo b ili ser and e prakti ker na avser att l yfta mer övergripande policyfr å - g o r . Syftet är att åstad ko mm a princip iella f ö r håll ni ng ssätt, pro gr a m och akti viteter fö r hel a eller delar av organisatio nen s ver ksa mh et . Här är det inte e n staka si tuat io ner so m ä r för e mål fö r fö r etr äd ar skap et uta n fra mtid a händ el ser . Dessa sa kfr å go r ka n sp ec ifi kt ber ö r a pro gr am so m ri ktar si g till m i no r itets gr up p er eller var a gener ella frågo r , till exe mp el riktlinj er fö r stö d till i nva nd r ar fö r eni ngar eller insa tser fö r att öka med veten hete n o m mån g fald och i ntegr ati o n i den egna orga nisat io ne n. Are nan fö r fö r etr äd ar p r aktike r na ka n ock så skif ta me lla n interna och externa forum . Inter na fo r u m är ko mmu no r ga nisa tio ne ns är end eha nter in g och po lic yp r o ce sser . E xter na fo r u m i n klud er a r privata, regi o nala, stat liga och inter natio nella orga nisa t io ner , med ier eller det ö vr i ga sa mh ället. Ko mmu nala mi no r itetsad mi ni str atö r er s akti viteter begr än sa s inte bar a till den ko mmu na la ni vå n. So m a ktö r er i den offe ntli ga se kto r n får de i olika fo r u m e n fra mtr äd and e ro ll dä r der as ko mp ete n s och vär d er ingar har bet y- d else fö r a nd r a organi satio ner s ar b etsp r o ce sser . På så sät t får fö r etr äd ar s- kap et bet yd el se i nte bar a i no m d e n ko mmu nala orga nisatio nen utan också i and r a sa mma n han g. De sj u för etr äd ar p r aktiker na so r ter as i Figur 2 ut i- fr ån des sa t vå di men sio ner . U tefter up p d elnin ge n i Fi g ur 2 mella n fö r etr ä - d a r skap ets inr i kt nin g (en ski l d a är end en eller över gr ip and e po licy) och dess fo r u m (i nter n t i ko mmu no r gan isatio nen e ller exter nt i and r a fo r u m) kan fö r etr äd ar p r aktiker na dela s up p i fyr a di me nsio ner . Des sa di men sio n - er t yd lig gö r fö r etr äd ar p r aktik er nas var iatio n oc h fö r d j up ar fö r ståelse n fö r hur led and e ko mmu na la mi no r itetsad mi ni str atö r er kan a nvä nd a sit t han d - lin g s utr ym me fö r att fö r etr äd a mi no r itets gr up p er . Kate g o r iser inge n a v mi no r i tetsad mini str atö r er nas fö r etr äd ar skap i sj u för etr äd ar p r aktiker visar likt Eze ll s (1 9 9 1 :1 4) anal ys a v socia lar b etar es fö r etr äd ar sk ap inte bar a att offe ntli ga ad mi nistr atö r er ka n fö r etr äd a grup p er uta n oc kså e mp ir is kt gru nd ad e exe mp el på inne håll et i dessa praktiker . 215 216 Figur 2. Företrädarpraktikernas dimensioner Inriktning Enskilda ärenden Övergripande policy Vägledande Förespråkande Policyskapande (problemformulering, design av policydokument, design av policypraxis) Policyförverkligande Predikande Vägledande Förespråkande Koalitionsbyggande Mobiliserande Predikande Slutligen kan det poängteras att det kan förekomma fler företrädarprakti- ker utöver denna studies empiriska resultat. Företrädarpraktikerna kan fungera som en teoretisk utgångspunkt för andra studier om hur ledande kommunala administratörer eller andra administratörer kan agera i syfte att gynna olika samhällsgruppers levnadsvillkor. Symboliskt företrädarskap Det finns en aspekt av företrädarskapet som företrädarpraktikerna inte fångar men som minoritetsadministratörerna framför som ett sätt att för- söka gynna minoritetsgrupper. Medan företrädarpraktikerna speglar olika handlingsmönster upplever minoritetsadministratörerna att de på ett sym- boliskt sätt företräder minoritetsgrupper, utan att det involverar en specifik handling. Bara genom att ”se ut” som invandrare ger den utländska bak- grunden och närvaron i organisationen en möjlighet för minoritetsadmi- nistratörerna att ”vara” företrädare för minoritetsgrupper. Detta symbo- liska företrädarskap upplever de som en möjlighet att motverka negativa Intern Forum Extern 216 2 1 7 attit yd er gen te mo t i nva nd r ar e ge no m att vi sa pro v på komp ete ns och skic kli g het me n också so m et t sätt att fu n ger a so m fö r eb ild er fö r mi no r i- tetsgr up p er i syfte att mo tiver a and r a ind ivid er att sö ka si g till hö gr e u t - b ild nin g eller offen tlig a ns täll nin g. Mino r itetsad mi nistr atö r er me d ursp r un g frå n länd er i Afr ika, Asie n, Östeur o p a och Syd a mer ika är star kt und er r ep r esenter ad e i den ko m mu nala organisat io ne ns hö gr e hier ar ki er . I nter vj u p er so ner na t ill hö r den end a eller en av nå gr a få mi no r itetsad minis tr atö r er i led and e po sitio n er i de stud e - r ad e organisatio n er na. Der as mino r itet s b ak gr u nd syns, hö r s och de står ofta ut i mä ngd e n. So m und e r r ep r esenter ad grup p fy ller mino r itetsad m i - nistr atö r er na ut ifr å n sina eg na up p level ser e n roll so m symb o liska fö r etr ä - d ar e fö r mi no r itets gr up p er , båd e gen te mo t den ko mmu n al a organi satio n - ens po litiker och ad mi nis tr atö r er och det mi no r itetset ni s ka sa m hälle t. Detta ka n uttr ycka s so m att fun ger a so m e n ”ambassadör för invandra r - skap” där individen försöker att göra mot stånd mo t rasi fier and e attit yd er gente mo t mino r itet sgr up p er bar a geno m att var a när var a nd e och gö r a sitt ar b ete. I samma a nd a me nar a nd r a att den sy mb o li sk t fra mt r äd and e po si t- io nen so m led and e ko m mu na l ad mini str atö r ger mö j lig hete n att fö r änd r a den ”taskiga bilden av invandrare” genom att f u nger a som ” go d a exe m- p el ”, ”d uktig a ”, ” d r ift ig a” oc h ” fr a mgå n gsr i k a”. Gente mo t med ar b etar e i ko mmu ne n up p lever mi no r ite tsad mi nis tr atö r er att det sy mb o liska fö r etr ä - d ar skap et ka n skap a ett go tt r y kte åt mi no r itets gr up p er so m i regel är frå n - var and e i orga nisat io ne n och det offe ntli ga sa mtale t , f ö r uto m so m dis ku s s - io nsä mne eller so m ob j ekt fö r po litiska åt gär d er . Geno m att visa a tt mi n o - r itetsgr up p er har kap ac itet a t t ar b eta so m ad min istr atö r er och dess uto m gö r a ett go tt ar b ete, up p nå re sulta t och var a en per so n so m me d ar b etar e up p skattar up p le ver mi no r itetsad mi nistr atö r er att mö j lighe t er skap as fö r and r a ind ivid er med mi no r itetsetni s k bakgr und . Mino r itetsad mi nistr atö r er na kan ock så up p leva att de ge nte mo t mi no r i- tetsgruppen symboliserar någon som har ”lyckats”. Det kan i lokal sa m- hället up p mär k sa mma s att de arb etar fö r ko mmu ne n . Vis sa menar att det kan skap a po siti va bild er fö r and r a , so m att ”kan hon så kan jag” o ch visa att det går att ha mi no r itetset n isk bak gr u nd och ar b eta so m ad mini str atö r er fö r ko mmu ne n. Detta fö r e tr äd ar skap kan fu nger a so m e n drivkr aft fö r and r a att sö ka sig till ko mmu nal a nstäl lni n g eller a tt på a nd r a sätt en g a - ger a sig i sa mhäl ls fr ågo r . 217 2 1 8 Äve n o m det symb o lis ka fö r etr äd ar skap et inte är en prakti k me nar j ag att det faller i no m min defi ni tio n a v för e tr äd ar skap so m med veten ha n d - lin g. Mino r itetsad mi nistr atö r e r na anvä nd er det so m der as kro p p ar och fö r håll ni ng ssätt sy mb o li ser ar i organi satio ne n och sa mhä ll et till att fö r - sö ka fö r b ättr a mi no r itets gr up p er s situa tio n. Diskussion : om roller och praktiker P å v ilket sätt fö r hål ler si g mi na sl ut satser o m de sj u för etr äd ar p r aktiker na och det sy mb o li s ka fö r etr äd ar skap et til l fo r sk ni ng slit ter atu r en o m rep r e - sentat iv b yr åkr ati? T eo r ier om o ffe ntli ga ad mi nistr atö r er s och i syn ner het ko mmu nala mi no r itetsad mini str atö r er s fö r etr äd ar skap fo r muler as va nli g t - vis som tendenser att anta olika ”företrädarroller” ( T hur lo w Brenner 20 0 9 , Brad b ur y & Kel lo u gh 20 0 8 , Kar nig & McC lain 19 8 8 , Hend er so n 19 7 8 ) . Brad b ur y och Kello ug h (2 0 0 8 :7 0 5 ) , Seld en (1 9 9 7 :14 5 - 1 4 6) och Mar ti nez (1 9 91 :5 1 - 5 5 ) definier ar fö r etr äd ar r o llen so m fö rväntade handlingsmönster ute fter ett anta l på för ha nd fo r muler ad e a kti viteter so m mi no r itetsad m i- nistr atö r er har att rea ger a på i resp ekti ve en kät stud ier . Des s a akti viteter är bland annat hur u vid a de info r mer ar , stö d j er , up p mu ntr ar eller på ett mer inte nsi vt sätt fö r etr äd er po licyfö r sla g, res ur s fö r d elni ng, i n s titutio nell fö r - änd r in g och j ä mli ka pro ce d ur er so m gyn nar mino r itet sgr up p er i organisa t- io nen s ver k sa mhet. He nd er s o ns (1 9 7 8 ) fö r etr äd ar ro ll inklud er ar äve n mi no r itetsad mini str atö r er s samhä lleli ga en gage ma ng och r elate r ar fö r etr ä - d ar skap i stö r r e grad till afr o - a mer ika ns ka grup p er s ar tik uler ad e intr esse n. Det fin n s gi vetvi s ber ö r ingsp un kter mel lan de för etr äd ar p rakti ker so m utvec kla s här och defi nitio nen av för etr äd ar r o l ler i Bradb ur y s , Kello u g h s , Seld en s , Mar ti nez och Hend e r so ns st ud ier . Jag menar do ck att de för etr ä - d ar p r aktiker so m identi fier ats i mi n st ud ie er b j ud er en emp ir isk gr und ad och nya nser ad mo d ell so m ut vec klar fö r ståel se n fö r hur fö r etr äd ar skap et kan ta sig u ttr yck ho s ko m mu nala led and e ad mi nis tr atö r er . En kriti k so m nä mlige n ka n ri ktas mo t den ded ukti va här led ni nge n av för etr äd ar r o ller är att for skar en är upp ho v s ma n t ill de för etr äd ar p r aktiker so m mi no r itetsa d - mi nistr atö r er har att ta ställ ni ng ti ll. Den na met o d info r me r ar visser li gen om mi no r itetsad min istr atö r er s in tent io n att fö r etr äd a , men tillfö r mi nd r e ku ns kap o m hur mi no r itetsad mi nistr atö r er de facto företr äder . Kar nig s o c h Mc Clains (198 8 ) analys av ”företroendemän” och ”deleg a - ter” tar hänsyn till minori tetsa d mini str atö r er nas relatio n och fö r håll n in g s - 218 2 1 9 sätt til l mi no r itets gr up p er , me n i nte ti ll hur fö r etr äd ar skap e t uttr ycker si g ute fter ett eller fler a ha nd lin g s mö nster . Äve n o m de r as ro llb egr ep p nya n - ser ar fö r etr äd ar b egr epp et ökar de inte fö r ståelsen fö r hur mino r itetsad m i - nistr atö r er fakt is kt går ti ll vä g a fö r att för ver kli ga fö r hål lni n gs sättet i oli ka praktiker . I stället sa m man fatt as fö r etr äd ar skap ets mål so m att skap a ökad j ämli k het i ut fall och ökat inf l yta nd e i besluts fatta nd e pro cesser so m fö r - ver kli gas m ed hj älp av 14 ”nyckel strategier” . Det fi n ns mån ga li k heter mella n des sa strategier och fö r etr äd ar pr aktiker na so m ide nti fier ats i de nna stud ie, vil ket visar att Kar ni gs och McCla in s ana l yser av led and e ko mm u - nala mino r itetsad mi nis tr atö r er s fö r etr äd ar skap i US A också har relevan s i Sver i ge. J ag menar do ck att de sj u för etr äd ar p r aktiker na so m identi fier at s i denna st ud ie sa m ma n fattar fö r etr äd ar skap et i mer gener e lla ha nd li ng s- mönster än Karnigs och McClains ”strategier”. Företrädarpraktikerna som mo d ell ka n där fö r var a mer a nvä nd b ar a so m ut gån g sp u nkt i fra mtid a st u - d ier om offe ntli ga ad mi nis tr atö r er s fö r etr äd ar skap . Fö retr äd ar pr aktiker na so m ide nti fier ats här har ock så t yd l iga ko p p lin gar till T hur lo w Brenner s (2 0 0 9 ) anal ys a v kvi nn liga ko mmu n ala mi no r itet s - ad min i str atö r er s fö r etr äd ar skap sär ski lt med hän s yn till at t kvi n nli ga m i - no r itetsad mini str atö r er up p lever sig fö r etr äd a på basis av kön och inte bar a etnicitet. Hen nes ro llt yp o lo gi – aktivister, bro b yg gare o ch institu t- ionalister – ut går sa m man fat t at frå n ad mi ni str atö r er nas olik a sätt att fö r e - tr äd a i tre grad er av intensitet relate r at till der as fö r hå lln in gs sätt till ge n u s - fr ågo r och organisa tio ne ns ins titutio ner . Res ultatet i denna stud ie visar li kt T hur lo w Bren ner s res ultat at t mi no r itetsad min istr atö r er na har ol ika fö r - håll nin g ssä tt till fö r etr äd ar sk ap et. En del drivs a v e n star k och i nte ns iv inte ntio n att fö r etr äd a, med an and r a har mild ar e eller inga inte ntio ner att fö r ena si na pro j ekt med ro llen so m ad mi nistr atö r er . Detta ko mmer j ag att disk uter a i nä sta kap ite l . Så v i tt j ag fö r står T hur lo w Brenner är dock syfte t med he nne s ro llt yp o lo gi mö j li g he t e n att ti llä mp a den i a nd r a stud ier o m mi no r itetsad mini str atö r er s fö r etr äd ar skap , men det har inte var it ett fru k t - b ar t anal ysi n str u me nt i relatio n till det e mp ir i ska mate r ialet i denna st ud ie. För det för sta i nneb är T hur lo w Bren ner s up p d elni ng att mi no r itetsad m i- nistr atö r er fö r etr äd er sina gru p p er oavsett ins tit utio nel l ko n text och ro ll i organisat io ne n. He nne s teo r i t ar inte hä ns yn til l att en del a dmini str atö r er inte vi ll eller kan fö r etr äd a och ho n relate r ar vid ar e inte fö r etr äd ar skap et till den sa mh älleli ga ko nte xte n. Den na stud ie visar til l skill nad från T h u r - lo w Bren ner s sl ut sats att i nte alla mino r itet sad mi ni str atö r er är benäg na at t 219 2 2 0 fö r etr äd a vil ket e n teo r i o m för et r äd ar skap i mi n me ni ng b ö r fö r hålla si g öp p et till. För det and r a har mi n st ud ie i d entifie r at fler sätt att fö r etr äd a än det so m täcks in av T hur lo w Bren ner s anal ys , so m håll s i relativ t all män na ter mer . Det ka n uti fr ån he nne s ro llte o r i inneb är a mån ga ol ika saker att ”fördela resurser” till minoritetsgrupper, vilket praktikerna som utvecklas i denna stud ie när mar e t yd li ggö r . He nne s o lika ”policyintentioner” kn yts ock så inti mt sa m man med idea lt yp i ska fö r håll nin gs sätt till orga n isatio ne ns i n - stit utio ner . Det ta i nneb är att det sätt so m t ill exe mp el b ro b yg garna före t- r äd er mi no r itets gr up p er – enligt T h ur lo w Brenner s teo r i – gener ell t är någo t so m institutionalister el ler aktivister inte gö r . Min e mp ir iska und e r - sö kn in g vi sar e meller tid att mi no r itetsad mini str atö r er i oli ka inst itu tio nella ko nte xter och si tuat io ner kan ägna si g åt sa m ma t yp a v för etr äd ar p r aktik. En teo r i so m inte är öpp en fö r detta sa mb and sp e glar inte uti fr ån de nna stud ie s e mp ir is ka res ultat e n tillfr ed ss tälla nd e bild av hur fö r etr äd ar skap et kan t a si g uttr yc k. För att vid a r e fö r stå hur fö r etr äd ar skap et tar sig uttr yc k är det i högsta grad relevan t att so m T hur lo w Bren ner ta hän s yn till de inst itu tio nella fakto r er so m e n ad mi nistr atö r har att fö r håll a sig till. So m anal yse n i nä sta kap itel ko m mer a tt visa är det dock fler fakto r er so m har inver ka n på för etr äd ar skap et än bar a organi satio ne n s no r mer och vär d e - r ingar . ”Passiv” representation? Res ultatet a v denna stud ie vis ar att mi no r itetsad mi nistr atö r e r bo r tsett från praktiker na up p lever att de på ett symb o li skt pla n fö r etr äd er mi no r itet s - gr up p er . Att det symb o lis ka fö r etr äd ar skap et fra mtr äd er so m e n di me n s- io n av mi no r itetsad mi nis tr atö r er nas fö r etr äd ar skap fö r mi n o r itetsgr up p er aktua liser ar Li ms ( 2 0 0 6 ) kritik av Mo s her s (1 9 6 7 ) distinkt io n mella n ”aktiv” o ch ”passiv” representation. Mosher menade att faktiska skilln a - d er i organisatio ne n s beslu t och där med po litis ka fö r änd r i n gar end ast ka n ske när offen tliga ad mini str at ö r er agerar i led att med för etr äd a den grup p so m de till hö r (akti v rep r esentatio n) . Li m (2 0 0 6 :1 9 4) me nar iställe t att offe ntli ga ad mini str atö r er s nä r var o (p assiv rep r esenta tio n) i sig ka n me d - fö r a fö r änd r i ngar i orga nisa t io ner s sätt at t fu n ger a och i med b o r gar es fö r håll ni ng ssätt till orga ni sati o ner na. Att bar a und er sö ka ko nkr eta han d - lin gar ka n e nli gt Li m med fö r a att and r a mö j liga ko nse kv enser so m e n 220 2 2 1 so cialt, kö n s mäss ig, et ni sk re p r esentati v yr kes kår ka n ha i offe ntli g ver k - sa mhet glö ms bo r t . T ill exe mp el vi sar T hiele ma n n och Ste war t ( 1 9 9 6 ) att vår d b ehö vand e s up p fatt ni n gar av vår d p er so nale ns so c iala grup p tillhö r i g - het ka n ha inver kan på benä g enhete n att sö ka vår d . Li m ( 2 0 0 6 :2 00 ) pekar också på att en vä sent lig del a v de e mp ir is ka stud ier so m vi sar att mi no r i- tetsad mi ni str atö r er fö r etr äd er inte kan iso ler as til l en sk ild a ad min istr at ö - r er s ager and e, u tan li kvä l kan var a en konse k ven s av der as när var o i sig. Mino r itetsad mi nistr atö r er s nä r var o kan exe mp el vis ha inve r kan på and r a ad mini str atö r er s vär d er in gar och sätt a tt ar b eta i relatio n till mino r itet s - gr up p er . M ino r itetsad mi nistr atö r er na up p lever allts å att der as när v ar o har en symb o lis k bet yd el se fö r att de av o mgi vni n gen up p levs fö r etr äd a mi no r i- tetsgr up p er . Vad rö r de konsekve nser so m e n rep r esentati v offen tli g y r - kes kår har kan i nte den na fo r m a v för etr äd ar skap ute sl utas eller bed ö mas so m mind r e bet yd else fu ll fö r organisatio nen s akti vite ter och mi no r itet s - gr up p er s lev nad s fö r hålla nd en än för etr äd ar p r ak tiker na. S ammanfattning De sj u f ör etr äd ar p r aktiker na definier ar mi no r itetsad min istr atö r er s han d - lin gs mö n ster med syf tet att fö r b ättr a mi no r itets gr up p er s l e vnad s vil lko r . Dessa kan inr i kta sig på ens k ild a är end en i ko mmu no r gani satio ne n eller and r a exter na fo r u m och inne fattar att vägleda enskild a ind ivid er geno m det po litiska sys te me t , vi lket t illgo d o ser mi no r iteter s beho v och intr e sse n i ensta ka är end en . Att fö resprå ka beslut och ut fall i pro ce ss ute fter ens kild a ind ivid er s är end e n i allt frå n fö r sö rj nin gss tö d sär end en till fö r enin gsb id r ag inneb är et t a mb itiö sar e åta ga nd e. För etr äd ar p r aktiker na ka n ock så i nr i kta sig på över gr ip and e po lic yfr å go r . I ko mmu no r ga ni s atio ne n s inter na fo r u m fö r sö ker mino r itet sad mi nis tr at ö r er att fö r etr äd a mi no r itets gr up p er geno m p olicyskapande praktiker me d syfte att definiera problem o ch designa planer o ch praxis med avsi kte n att st yr a organi satio ne n s fra mtid a akt ivi t e - ter på ett sätt s o m gyn nar mi n o r itetsgr up p er . G eno m p olicyf ö rverkligande praktiker fö r sö ker mino r itet s ad mini str atö r er ge no mfö r a po litiska pla ner och g e no m p redikande t sp r id er mi no r itetsad min istr atö r er i d ée r och pe r - sp ekti v i syfte a tt skap a mån g etnis k j ä ml ik het i organi sati o n och sa mh älle. Gente mo t exter na fo r u m en g ager ar sig mino r itet sad mi ni st r atö r er också i koalitionsb yg gand e praktiker med av si kt att till sa mma n s med and r a akt ö - 221 2 2 2 rer i båd e privata och offe ntli ga organi satio ner ver ka fö r po lic y so m gy n - nar mi no r itets gr up p er . Mi no r itetsad mi ni str atö r er en gager a r sig ock så i mobiliserande praktiker med syfte att organi ser a och fö r må mino r itet s - gr up p er att öka sitt delta gand e och infl ytand e i politike n. Vid sid an o m de sj u för etr äd ar p r aktiker na fö r sö ker oc kså mino r itetsa d - mi nistr atö r er att på et t symb o lisk t sät t fö r etr äd a mi no r itets g r up p er geno m sin när var o i organ isatio nen. Detta gö r s ge no m att stå so m god a exe mp el fö r mi no r itets gr up p er i syf te att mo t ver ka ne gati va attit yd er gen te mo t grup p e n . Des su to m fö r sö ker de att fun ger a so m fö r eb ild er fö r mi no r itet s - gr up p er i syfte att visa att det går att gör a kar r iär i offe ntli g sekto r . Företr äd ar pr aktiker na utvec kl ar den hi ttill s up p b yg gd a fö r ståelse n av hur offen tli ga ad min istr atö r er kan fö r etr äd a en grup p utef t er egna grup p - tillhö r i gheter . Praktikerna skiljer sig från tidigare teorier om ” företräda r - roller” genom att de inte är deduktivt härledda och genom att de inte i n- r ym mer grad er av inten sitet o ch fö r hål lni n gs sätt till fa kto r er so m har i n - ver ka n på för etr äd ar skap et. Det symb o li ska fö r et r äd ar skap et ut vec k lar också fö r ståel sen fö r hur offe ntli ga ad mi ni str atö r er kan fö r etr äd a utifr ån e gna grup p till hö r i gheter . Det hö r s och syns att en per so n med mi no r itetset nis k bakg r und är när v a - r and e vil ket ka n fö r hi nd r a att vis sa per sp ekti v so m inte gyn nar mi no r itet s - gr up p er slår ro t i disk us sio ner . Detta har po tentiale n att gyn na mino r itet s- gr up p er och är där fö r en inte ob etyd li g asp ekt a v offe ntl iga ad mi ni str at ö - r er s fö r etr äd ar skap . 222 2 2 3 Kapitel 11 Från närvaro till företrädarskap Gover n ment a l r ol e exp ec t a ti ons of min or i t y admi ni s t r a t ors do not nec es s a ri l y coi nc i de wit h the minority administrator’s own perceptions, goa l s , or exp ec ta ti ons . Herbert 197 4: 56 2 I k ap itel tio visad es att mi no r itetsad mi ni str atö r er båd e vill och kan för e- tr äd a mi no r ite ts gr up p er utefte r sj u olika praktiker och et t sy mb o li s kt fö r e - tr äd ar skap . I detta kap itel ska avha nd lin ge ns a nd r a fråge st ällni ng bes v a - r as: Vilka fak to r er fo r mar och har inver ka n på hur fö r etr äd ar skap et tar si g uttr yc k? Här gö r s en jä mfö r and e anal ys a v de r esul tat och slut satser so m red o gj or d es i fallstud ier na i syf te att synli ggö r a över gr ip an d e tend enser i det emp ir i ska mater ialet. Den teo r etis k a a nal ys mo d ell so m presenter ad es i kap itel tre vägled er vår fö r ståelse fö r fö r etr äd ar skap et so m fe no me n i o ffe ntl ig fö r v altni ng. Den na mo d ell ut går hu v ud sakl ige n från Her b er ts (1 97 4 ) och T homp so n s (1 9 7 6) teo r ier om olika fa kto r er so m har i n ver ka n på mi no r itetsad mi nistr atö r er s fö r etr äd ar skap . Mo d ellen ut ve cklas ock så med ytter li gar e teo r ier om fa k - to r er so m har relevan s fö r fö r e tr ä d ar s k a p e t . Anal ys mo d elle n sa mma nfa ttar den refer en sr a m so m den e mp ir iska und er sö k ni nge n s resul tat har tolkat s mo t. Den sp ec i ficer ar po tenti ella sa mb a nd mella n ind i vid - , organisa tio n s - och sa mhäl lsr elate r ad e fa kto r er so m fö r vänta s ha inver kan p å mino r itet s- ad mini str atö r er s fö r etr äd ar ska p . Syf tet med denna teo r etis kt och e mp ir i skt gru nd ad e anal ys mo d ell är at t till hand a hålla mö j liga orsa ks sa mb a nd me l- lan dess fa kto r er och fö r etr äd ar skap et . T o lknin gen a v de omstä nd i gheter so m fo r mar fö r etr äd ar skap et har utgåt t från des sa fa kto r er s sammantagna inverkan på för etr äd ar skap et och utgö r gr und e n fö r anal yse n i detta kap i- tel. 223 224 Individens projekt Har minoritetsadministratörer intentionen att agera som företrädare och vilken betydelse har detta för företrädarskapet? Minoritetsadministratörers intentionalitet har definierats i led med Archers (2003) begrepp projekt. Ett projekt konkretiserar individens intressen och viljeyttringar genom formulerandet av visioner och strategier som omsätts till praktiker. En individs projekt är uttryck för sådant som individen bryr sig om i världen och vill eftersträva givet rådande strukturer. I fokus är minoritetsadminist- ratörers projekt gällande minoritetsgruppers levnadsvillkor. I föregående kapitel diskuterades att företrädarpraktikerna och det sym- boliska företrädarskapet utgår från minoritetsadministratörers intention att företräda minoritetsgrupper vilket konkretiseras i att de formulerar olika projekt i relation till minoritetsgrupper. Att minoritetsadministratörerna driver projekt i relation till minoritetsgrupper är grundläggande för deras företrädarskap. Minoritetsadministratörerna formulerar projekt utefter intressen som formas mot bakgrund av deras position som minoriteter i samhället. Den minoritetsetniska aspekten av deras personliga identiteter har inverkan på vad de finner eftersträvansvärt och innehållet i projekten formas i varje kontext och situation beroende på de problem och strukturer som präglar SAM HÄL L E (Etniska motsättningar) ORGANISATION (Befattning och maktresurser, Politisering, Stödstrukturer) INDIVID (Projekt) FÖRETRÄDARSKAP Figur 3. Analysmodell över faktorer som har potentiella möjliggörande eller förhindrande inverkan på företrädarskapet FÖRETRÄDARSKAP x Vägvisande x Förespråkande x Po lic y - skapande x Po lic y - förverkligan de x Predikan de x Ko al itio ns - byggan de x Mo bilise rand e x Symboliskt 24 2 2 5 ind ivid e ns o mgi vn in g. Mino r itetsad mi ni str atö r er na kan i d entifie r a sig med den etnicitet so m hö r till der as fö d elseländ er eller min o r itetsgr up p er men har ock så en sve ns k ide ntitet. De n ic ke - sve n ska ide n titeten ka n u t - tr ycka s med sto lt het och so m en centr al del av resp e kti ve ad mini str atö r s liv. De n kan oc kså uttr y cka s so m e n kän sla a v till hö r ig het med inte bar a den eg na, utan med sa mtli ga mi no r iteter i Sver i ge. Erfar en heter av att var a mi no r itet eller kvi n na fo r mar mino r itet sad mi nis tr atö r er nas up p fattni n gar om sa mhäl let. De upp lever att mi no r itets gr up p er är utsatta fö r rasis m och diskr i miner i n g och de an ser a tt gr up p en i högr e grad är uts atta fö r ar b et s - lö shet, mar gi naliser i ng och a n d r a olägenheter so m har med mak tr elatio ner mella n maj o r itets - och mi no r itetssa mh älle att gö r a. Utifr å n dessa er far e n - heter l yfts den mi no r itetset ni ska ident itete n fra m so m po litis kt releva nt och fö r vis sa so m gr und fö r ett so cialt och po litisk t en ga ge m ang. Mino r itetsad mi nistr atö r er na ä r upp ho vs mä n til l olika pro j ekt fö r att de bryr si g o m och identi fier ar sig med mi no r itets gr up p er s si tuati o n i sa m- hället. So m nä mnd es i för egåe nd e kap itel vi sar det emp ir is k a resultatet att proj ekten uttr yc ker vi sio ner att skap a ett må n getn is kt j ämli kt sa mh älle befr iat frå n rasis m, dis kr i mi n er ing, ar b etslö s het, so cial or o och po litisk mar gi nali ser in g sa mt att stär k a mi no r itets gr up p er s stäl lni n g. Hu r detta ska ske ko n kr etiser as i oli ka mångkulturella , generella rä ttvise - och assimila - tionsstrategier. De pro j ekt so m ana l yser as i den na st ud ie vi sar att mi no r i- tetsad mi ni str atö r er har ge me n sa mma vis io ner men gö r olik a anal yser av vad so m kon kr et är rele vant att sträva efter oc h hur det ska gör as, i syf te att fö r b ättr a mi no r itets gr up p er s le vnad s fö r hål land e n. Detta visar a tt mi n o - r itetsad mi ni str atö r er utgö r en heter o ge n grup p med olika up p fattn in gar o m hur mino r itet sgr up p er s lev n ad sfö r hålla nd en kan fö r b ättr as. Proj ektens visio ner och strate gier är inte heller stati ska uta n fö r änd r as över tid , li k - so m i nte ntio ne n at t fö r etr äd a. Där fö r ka n det i nte ta s fö r gi vet att mino r i - tetsad mi ni str atö r er i en give n sit uatio n vill fö r etr ä d a mi n o r itetsgr up p er . Det fin n s också fö r fö r etr äd ar skap et en av gö r and e var iatio n i mi no r itet s - ad mini str atö r er nas intentio n att fö r ena si na pro j ekt med ad mini str atö r s - r o llen. T re olika fö r håll nin g ss ätt till att fö r ena pro j ekten med ad mi nistr a - tö r s r o llen ka n identi fier as uti fr ån det e mp ir is ka ma ter ialet. Ett för håll nin g ssätt är en rad ikal sträva n att so m ad min istr a tö r ager a fö r olika pro j ekt i relatio n till mi no r itets gr up p er . Detta fö r håll nin g ssätt i n n e - b är att fö r etr äd ar skap et up p le vs so m ce ntr alt fö r ro llen so m ad mi nistr at ö - r er och att e n gage ma nge t fö r mi no r itets gr up p er s le vnad svi l lko r up p fa ttas 225 2 2 6 so m det vi kti gaste an s var et . Dessa ad mi nistr atö r er up p lev er sig sp ela e n betyd el sef ull ro ll i relatio n ti ll mino r itet sgr up p er . Arb etet kan up p le vas som ”en kamp” oc h d e ser si g sj älva so m ”eldsjälar” som brinner för sitt ar b ete på ett sätt so m and r a ad mi nistr atö r er inte up p lev er s i g gö r a . Sär skilt etno kr ater präglas a v detta fö r hålln in gs sätt, där ar b etet ko pp las iho p med den egna mino r itet set nis ka identitete n och so m et t ”sökande efter rötte r - na”. Även a nd r a än e tno kr ater kan do ck präglas a v detta fö r hållni n gssä tt och up p leva båd e att det fi nn s ett beho v av at t för etr äd a mi n o r itetsgr up p er o ch att de själva som ”invandrare” inte vill marginalisera sig ”och stå här vid sid a n om oc h titta på”. Det and r a fö r håll ni ng ssät tet är en för si kti gar e vilj a att fö r ena si na pr o - j ekt med ad mi ni str atö r sr o llen. And r a vär d er ingar och pro j ekt so m i nte rö r det må nge tni ska eller mi no r i tetsgr up p er up p lev s var a vik t igar e i rollen so m ad mi nis tr a tö r . Mino r itetsad mi nistr atö r er med detta fö r hållni n gssä tt hän vi sar i stö r r e uts tr äc k nin g än a nd r a till fo r mel la ar b etsu p p gifter , la gar och regler sa mt vär d en so m obj ektivite t, all mäni ntr es se, pro fessio nalitet och ef fekt ivi tet. Detta fö r hå ll nin g ssätt kan fo r tfar a nd e inne b är a up p leve l- se n a v en skyld ig het att fö r etr äd a även o m det inte up p fa tta s so m ett fo r - mellt a ns var . Det tred j e fö r hållni ng ssät tet ä r en ovilj a att fö r ena pro j ekt i relatio n till mi no r itets gr up p er s med ro lle n so m ad mi nistr atö r . Den na avsa k nad a v vilj a att fö r etr äd a ka n ber o p å att mino r itet sad mi ni str atö r en i nte re fle kt e r at över att påta si g e n såd a n ro ll. Det ka n oc kså ber o på nega tiv a er far e n heter av tid igar e i nte nsi vt en ga ge m ang fö r mi no r itets gr up p er i rollen so m ad m i - nist r atö r . För e dett a etno kr ate r kan up p leva att de inte vil l ”vara i n te gr a t - ion” längre eller att d e inte sk a behö va fö r svar a i n vand r ar e i organ i sat io n - en. Man vill hellre göra ”sitt jobb var ken mer eller mindre” och vara en ”neu tral” administratörer. Dessa tre oli ka fö r håll n in gs sä tt till att e n gager a sig fö r oli ka pro j ekt i relatio n til l mi no r itets gr up p er s lev nad s vill ko r i ad mi nistr atö r sr o llen har en avgörande betydelse för huruvida minoritetsadministratörerna företräder minoritetsg ru p per . En rad ikal strävan te nd er ar att resu lter a i ett må ng - sid igt och i nte nsi vt fö r etr äd ar skap med a n en av sak nad av vilj a med fö r att mi no r itetsad mini str atö r e n i nt e enga ger ar si g fö r mino r itet sgr up p er i sin roll so m ad mi nistr atö r . Inter vj up er so ner na har sa m man taget de n icke - väster lä n d ska etn is ka bakgr u nd en ge me nsa mt. De har olika et nis ka ide ntiteter , åld r ar , kö n och 226 2 2 7 har ar b etat olika lä nge och i olika befatt ni n gar i no m offe nt liga orga nisa t- io ner . Sa mtli ga ut tr yc ker en känsla a v ti llhö r i ghe t med mi n o r itetsgr up p er . Det e mp ir i ska resu ltatet vi sa r att mino r itet sad mi nis tr atö r er und er vis sa omstä nd ig heter har inte ntio ne n att fö r etr äd a vil ket ko n kr etis er as ge no m at t de drivs av att för ver kl iga oli ka t yp er a v pro j ekt i relatio n till mino r itet s - gr up p er s sit uatio n i sa mhä llet. Resul taten visar att vilj an att f ö r änd r a sa m- hället kn utet t ill de n e ns kild a ad mini str atö r ens so ciala bak g r und oc h li v s - er far en heter ka n stå e mo t organisat io ner s so cialiser i n gs p r o ce sser . En orsak kan var a a tt so cialiser i n gen i orga ni satio ne n inte är så star k e ller i nte ver kar ne gati vt fö r k ä nsla n a v till hö r ig het och fo r muler a n d et av pro j ekt i relatio n till mi no r itets gr up p er . Det kan också händ a att er far enhete n av att var a invandrare och upp leve lser av et nis ka ma kts tr u ktur e r up p står eller fö r stär k s i orga nisa tio ne n. Lik väl uttr yc ker stud ie ns mi no r it etsad mi nis tr a - tö r er en känsla av til lhö r ig het med och enga ge man g fö r mi n o r itetsgr up p er . Detta ka n, gi vet a nd r a o mstä n d igheter , tol kas var a en möj li ggö r and e fa k - to r fö r fö r etr äd ar skap et. Organisationen s strukturer Det ad mi ni str ati va hand li n gs utr ym met fö r ko mmu na la a d mini str atö r er ra mas i n av tre o mstä nd ig hete r : lagsti ft ni nge n, befatt ni n gen och ver k sa m- hetso mr åd et s st yr s ys te m. H ur d essa o mständ i g heter är ut fo r mad e ko n kr et påver kar mino r itetsad mi nis tr atö r ens till gå ng till maktresurser so m i si n tur avgö r grad en a v den ne s ha n d ling su tr ym me. H and li n gs utr ym met fo r ma s också a v den politis ka d yna mi ken i resp ekt ive po liti ko mr åd e . För etr äd ar s- kap et ka n såled es ber o på p olitiseringen av det mångetniska . Slutli ge n ka n också stru kt ur er i orga ni satio nen fu n ger a so m st ödstru ktu rer för mino r i - tetsad mi ni str atö r er s proj ekt. På vilke t sätt har dessa fa kto r e r en inver ka n på mi no r itetsad mi nis tr atö r er nas ha nd lin gs utr ym me att fö r et r äd a? B ef a t t ning och ma kt re s urser I syfte at t fö r stå hur mi no r itetsad mini str atö r er nas be fatt nin gar fo r mar hand li n gs utr ym met att fö r etr äd a har der as hand lin gs utr ym me tolkat s ut i - fr ån Hö b er gs (2 0 0 7 ) typ o lo gi er över maktr e sur ser so m led and e ko mm u - nala ad mi nistr atö r er kan a kti v er a fö r att utö va inf l yta nd e öv er pro ce sser i ko mmu no r ga ni satio ne n: centralitet, ko n troll över kritiska resur ser o ch 227 2 2 8 n ä rhet till exekutiv makt . Maktr es ur ser na vill ko r as av led and e po litiker s fö rtroende . Hur fo r mar då mino r itetsad min istr atö r er nas be fatt ni ngar och tillgå n g till mak tr esur ser der as hand li ng s utr ym me att fö r etr ä d a ? Sa mma ntage t visar res ultate t att mino r itet sad mi nis tr atö r er na har mö j li g- heter att på ver ka ut fo r mni nge n a v politi k och st yr a fö r valt n ing so r ga nisa t - io nen utefter eg na vär d er in ga r och intr essen men att dess a mö j li gh e t e r är konte xt - och sit uatio ns b er o end e. Det går att dra tre slut satser om hur befattn in g e n och ma ktr e s ur s er na påver kar hand li n gs utr ym met att fö r e - tr äd a . För det fö r sta skap ar nä r var o n i den ko mmu n ala orga nisat io ne n i si g ett ha nd lin g sutr y mme att fö r etr äd a . För det and r a ökar befattnin gar i et n o - kr atin benäge n het e n och mö j lighe t e n a tt fö r ena en ga ge man g fö r mi no r i- tetsgr up p er med ro llen so m a d mini str atö r . Etno kr ater na ha r do ck ett b e- gr än sat ha nd lin gs utr y mme i r elatio n till and r a ad mi nis tr atö r er . Dessuto m har ad mini str atö r er med hö gr e befattni ng i hier ar ki n och st o r t fö r tr o end e ho s led a nd e po li tiker et t stö r r e hand li n gs utr ym me a tt fö r etr äd a. Ned an ar gu me nter as fö r var och e n a v dessa tre sl utsa tser . Närvaro ger handlingsu trymme Äve n o m arb etsup p gi fter na och ha nd lin gs utr y mme t att fö r etr äd a ramas i n av befatt nin ge n och ma ktr es u r ser na fra mgår det av den e mp ir iska und e r - sö kn in ge n att mi no r itetsad mi nistr atö r er ka n fö r etr äd a ob er o end e av b e- fatt ni ng och ma ktr es ur ser . G eno m etab ler and et a v per so n liga ko nta kter med infl ytelser i ka aktö r er i stad sh us och ko m mu nled n in gs ko nto r skap a s en sor ts informell n ä rhet till makt , en ma ktr es ur s so m kan a k tiver as uti fr ån mi no r itetsad mini str atö r er s eg na pro j ekt. Detta mö j lig gö r s vis ser lige n a v befattn in ge n so m c he f eller e x p er t i organi satio ne n me n be g r änsar sig inte till de for mella ar b ets up p gi f ter na. Ko mmu nala ad mi nis tr atö r er i organi satio ne n s hö gr e hier ar kier har e n över b lick över hur orga nisati o nens pro ce sser fun ger ar och ku ns kap er om det politiska syste met so m va nli ga med b o r gar e sällan har . Dagli gen sp r id s info r matio n via i nter na e - p o s tuts ki c k, i nter na fo r u m och sa mmantr äd e n. På möten och ko n fer e nser , i fi kar u m oc h ko r r id o r er disk uter as a kt uella frågo r och mö j lig heter ge s at t lär a kän na olika a ktö r er i organi satio ne n. Mino r itetsad mi nistr atö r er ka n också lär a kän na a nd r a offe ntli ga myn d i g- heter s sätt att fu nger a oc h sk ap a nätver k med and r a bet yd elsef ulla sa m- hällsa ktö r er . In fo r matio ne n o m och umg än ge med and r a aktö r er med 228 2 2 9 sp ec ifi k ko mp ete ns i var ier a nd e frå go r skap ar i ns yn oc h ku n skap i de regler , rutiner och ibland tillf ällig heter so m fo r mar po l itike n , hur organ i- satio ner , ver ksa mh eter och pro ce sser st yr s och fö r va ltas, hur lagar oc h regler fo r muler as och til lä mp as. På så sätt har mi no r itetsa d mini str atö r er ku ns kap sr es ur ser so m ka n var a vär d ef ulla fö r a nd r a aktö r er med beho v a v vägledning eller fö r esprå kande b åd e i inter na och exter na fo r u m. Ko m- mu no r ga ni satio ne ns ver ksa mh et har må nga ber ö r in gsp un kte r med mino r i - tetsgr up p er s levnad s fö r hål lan d en : sko l und er v is nin g, fö r sö r j nin g sstö d , vå - r d - och o mso r gsp r o d u ktio n, kult ur - oc h fritid s fr ågo r , b yggl o vs - och r e kr y- ter ing sp r o ce sser med mer a. Geno m fo r mella oc h i nfo r m ella ko nta k ter med a nd r a ad mi nistr atö r er o ch po liti ker kan mino r itet sa d mini str atö r er ver ka fö r vissa besl ut och ut f all i pro ce sser so m i nte rö r den e gna be fat t - nin ge ns hand li n gs utr ym me. Led and e po litik er och ad mi ni str atö r er bev a - kar inte de anställd as tid sa n v änd ni ng i detalj , så länge ar b etet skö ts, inga regler bryt s och i nge n an na n negati v up p stå nd else s kap as. Äve n de p olicyskapande, - fö rverkligande, mobiliserande och koali - tions b yg gande företr äd ar p r ak tiker na är möj liga fö r mi no r it etsad mi nis tr a - tö r er na att äg na si g åt oav se tt fo r mel l befatt ni n g. So m d eltagar e i le d - nin g sgr up p er och i and r a me r eller mi nd r e beståend e ar b etsgr up p er och pro ce sser kan utr ym me skap a s fö r att påver ka frågo r so m rö r sig uta n fö r det egna an svar so mr åd et . När var o n mö j lig gö r p redikande båd e i dessa fo r mella och i and r a info r mell a situat io ner . Här kan mi no r it etsad mi nis tr a - tö r en påver ka fö r eställ ni ngar , idée r och åsikt er i orga ni sat io n och sa m- hälle . Hur uv id a mi no r itetsad mi nistr atö r en ka n fö r ena si na proj ekt med sin ro ll so m ad mini str atö r blir där fö r inte all tid ber o end e av de n eg na be fat t - nin ge ns sp ec ifi ka up p d r agsb es kr iv ni ng. E tn o krater – tvetydigt handlingsu trymme Den and r a sl utsat sen är att m ino r itetsad min istr atö r er med etno kr atb efa t t - n in gar , det vill sä ga med inte gr atio ns - , mån g fald s - och sta d sut vec kl in g s - p o litiska ar b ets up p gi fter , har ett inb yg gt fö r etr äd ar skap i si na befa ttni n gar vil ket gyn nar i nte ntio nen oc h hand li n gs utr ym met att fö r etr äd a. Etno kr a - ter na är anställd a fö r att ver ka fö r må nge tni sk j ä mli k het ge n o m att planer a och fö r ver kli ga åtgär d er av s ed d a att stär ka min o r itet sgr u p p er s levnad s - vill ko r . Etno kr ater na i den na stud ie fu n ger ar so m den po litis ka led ni n gen s fö r län gd a ar m gen te mo t a nd r a nä mnd er och fö r valt nin gar i syfte att p å- 229 2 3 0 ver ka fö r hål lni n gs sättet till d et må n getn is ka sa mh ället, int egr atio ne n a v inva nd r ar e, ut vec kli n gen i vi s sa stad sd elar eller j äml ik het sf r ågo r i organ i- satio ne n. Up p d r aget inneb är att utb ild a per so nal, sp r id a idée r om det mån get ni ska sa mhäl let från d et statli ga må ng fald s - och int egr atio nsp o lit i - ken s per sp ekti v, skap a nät ver k med syf tet att åstad ko m ma sp ec ifi ka ut fall i olika pro ce sser . Mi no r itet sad mi nistr atö r er i no m et no k r atin har ofta mån ga och a mb itiö sa pro j ekt i relatio n till mi no r itets gr up p e r . De tend er ar ocks å att brinna fö r sitt ar b ete och uttr yc ker vanl igt vi s ett sto r t engag e - man g fö r sina ar b ets up p gi fter och po litiko mr åd ets mål sättn i ngar . Der as ar b etssätt ge no ms yr a s av interaktiva styrsy stem ( Hed lund & Mo n tin 20 0 9 ) vilket i nneb är att de har i upp d r ag att på ver ka ko mmu ne ns övr iga ver k sa mheter ge no m över taln in g, nät ver ksb yg ga nd e och dis kur s iva st yr i nstr u ment. Befatt ni n gen ge r ett sto r t ha nd lin g sutr y mme åt ad mi nis tr a - tö r en att sj älv fi nna lös ni n gar på ofta ko mp le xa pro b le m. Etno kr ater na i stud ie n har såled es en fri het a tt sj älva utfo r ma sina ar b ets up p gifter . Des sa omstä nd ig heter te nd er ar att gyn na a ktö r er so m dri vs a v pro j ekt i relatio n till mi no r itets gr up p er och ska p a r ett inte ob etyd li gt ha nd li ng su tr ym me i orga nisat io ne n . Få a sp ekter a v en ko m mu ns integr atio ns - o ch mån g fald s - ver k sa mhet ra mas i n av for m ella regel ver k so m till exe mp el lag sti ft nin g. Istället prägla s ar b etet a v en relativ t hö g grad av fri het att t o lka visio när a mål och ut fo r ma ar b ets up p gi f ter efter ad mi ni str atö r ens e g n a prefer enser . Etno kr ater na är d ess uto m oft a sj älva up p ho vs mä n ti ll de hand li n gsp r o - gr a m so m ra mar i n der as ar b etsup p gi fter . De ka n ock så tolka befi ntli ga hand li n gsp r o gr a m och fo r mu ler a en praxis utef ter egna prefer enser . I relatio n til l de politis ka or gan eller ut sko tt so m a ns var ar fö r a tt beva ka och ber ed a frågo r na har et no kr ate r na också e n te nd ens a tt ha e t t över tag so m exp er ter . Etno kr ater up p le ver att led a mö ter i des sa po liti ska orga n har fär r e åsi kter o m hur arb etet sk a bed r ivas ko nkr et vil ket lä mn ar fältet öp p et fö r der as egna per sp ekti v. Led and e etno kr ater ar b etar när a po litiker i k ommu n st yr e ls er och ko m- mu ne r s hö g sta ad min istr ati va led ar e. Denna n ä rhet till den exekutiva ma k- ten är den huv ud sa kli ga ma kt r esur se n so m et no kr ater na ha r åtko ms t t ill. Utifr å n befatt ni n gen i ko m m unled ni ng sko nto r en där en st o r del av der as akti viteter b ygger på ett fra mfö r hand la nd e av upp d r agets inne håll blir fö r etr äd ar p r aktiker na på öve r gr ip and e po lic ynivå mö j lig a , sär ski lt de p olicyskapande och - fö rverkligande praktiker na so m lig ger väld igt när a de for mel l a be fatt nin gar na s an sv ar . 230 2 3 1 Etno kr ati ns i nter akti va st yr s ys te m skap ar do ck också sä mr e mö j li gheter att få geno msla g fö r fö r etr äd ar skap et. Et no kr ater na s ha nd lin gs utr ym me är där fö r tvet yd i gt. Sa mtid i gt so m de har en sto r ha nd lin g sfr i het har de mi nd r e maktre sur ser till si tt fö r fo gand e fö r att driva i ge no m si na pro j ekt eller ver ksa mh ete ns må lsätt ni ngar . T anken med b efatt nin g ar na fö r efaller var a att de ska ha en centralitet i relatio n till ko mmu ne n s över gr ip and e ar b etsflö d en oc h ha möj lig het att j uster a pro ce ss er so m till exe mp e l i nte fö lj er integr atio n s - och må ng f ald sp laner . Men istäl let fö r att övr iga ad m i - nistr atö r er är ber o end e av etno kr ater nas arb ete visar stud ie n att de tend er ar att var a oö n skad e insla g i st y r nin ge n a v för valt ni nge n. Et n o kr ater nas a r - b ete me d fö r inte sälla n et t mer ar b ete fö r and r a fö r valt nin g ar utan a tt det utgår någr a res ur ser fö r insat s er na. So m led and e ad mi ni str atö r er i ko mmu no r ga ni satio ne n ka n e tno kr ater ha vis s ko n troll över kritiska resurser kop p lad e till sina bef attni ngar so m ko nto r et , lokaler na, ko m mu nen s ad mi nistr ati va utrus tni ng med mer a . Etno kr ater na är dock sälla n le d ar e fö r stö r r e ad mi ni str ativa resur ser , so m per so nal och stö r r e en heter . Und anta get i den na st ud ie är Mång fald sc h e - fen so m led er e n stab på nå gr a få ad mi ni str atö r er oc h In teg r atio nsko ns u - lenten som är chef för ”mötesplatsen”. De tta är e meller tid i nte bet yd e ls e - fu llt j ä mfö r t med Utb ild n in gs chefe n so m är for mell c he f fö r stad ens sk o - lo r , Ko mmu nc he fen so m är c hef fö r båd e led nin gs ko nto r och st yr ko m- mu ne ns led ni ng sgr up p eller Kvalitet sche fe n so m led er en gr up p ad mini s t - r atö r er med bas i stad en s sa m tliga ver k sa mhet s fö r valt nin ga r . Befattni ngar so m ge no ms yr as av inter akt i va st yr s ys te m har till skill n ad från and r a befattn in gar so m prägla s av tr ad itio nella st yr s yste m fär r e hi er ar kisk t bas e - r ad e befo genhe ter över ko m mu ne ns ver k sa mheter och et t mi nd r e omfa t - tand e och resur skr ä vand e b yg ge av orga nisato r is k kap ac itet. Visser li ge n ka n ko mp ete ns och e xp er tis se s so m res ur ser vil ket kan skap a tolk ni ng sfö r etr äd e när det rö r det mån get nis ka. Me n hur av gö r and e är ko mp eten s kri ng mi no r itets gr up p er , etnicitet, mån g fald och inte gr atio n i sig i för hå lland e ti ll and r a ko mp ete nser so m j u r id ik, e ko n o mi och ku n - nand e i per so nal fr ågo r ? Etno kr ater na up p lever i nte heller att de i jä mf ö - r else med and r a ver k sa m heter har nå go n st o r bud get at t ar b eta med . R e- sur ser na är inte sälla n pro j ektb aser ad e och där med tid sb egr än sad e , so m till e xe mp el stad s ut vec k lin g s p r oj ekt. Etno kr ater i utvec kli ng sp r o j ekt ka n up p leva e n fri het att påver ka ar b etets inr i ktn in g och si na e gna a rb ets up p - gi fter men är lös ko p p lad e från den trad itio nella st yr ni n gen i ko m mu ne n . 231 2 3 2 D en po liti ska led ni n gen har i vi ssa fal l begr ä nsad info r ma tio n o m eller intr es se av pro j ekten och e n gager ar si g i begr ä nsad utstr äc kni n g i st y r - nin ge n. Men sa mtid i gt so m proj ekt en skap ar en tid sb egr änsad ko n tr o ll över kriti ska res ur ser blir oc kså cent raliteten och n ä rheten till makten sä mr e. Ut vec klin g sp r o j ektens etno kr ater te nd er ar inte att bli beständ iga delar eller sär skilt ou mb är li ga fö r and r a pågåe nd e pro ce sser i ko mmu np o - lit ike n. P redikandet är centr alt so m ar b etsver kt yg oc h fö r etr äd ar p r aktik fö r etno kr ater na . Ge no m a tt med disk ur si va med el över t yga a nd r a aktö r er i organisat io ne n och sa mh ället att till exe mp el ta var a på må ng fald e n so m någo t po siti vt up p le ver dessa ad mini st r atö r er att de ver kar fö r ett må nge t- nis kt j ä mlik t sa mh älle. I brist på eg na res ur ser är de ber o end e av and r a aktö r er s vä lvilj a fö r att fö r ver kli ga sina ar b ets up p gi fter oc h pro j ekt. Med hj älp av koalitionsb yg gande företr äd arp r aktiker fö r sö ker dessa ad min ist r a - tö r er över b r yg ga av sak nad en av kriti s ka resur ser . De n begr än sad e til l- gån ge n till maktr e sur ser te nd er ar att skap a en per so nlig frustr atio n ho s etno kr a ter na. E tno kr ater na up p lever inte sälla n att der as ar b ete har mi nd r e t yn gd i orga nisat io ne n och att de ar b etar i mo tvi nd . Der as a rb etsup p gi fter kan , i relatio n till resur stilld el nin ge n , fra mstå so m o mö j lig t visio när a fö r ensta ka ad mi nis tr atö r er att upp f ylla : ta var a på må ng fald e n so m en res ur s, säker stä lla allas li ka rättig hete r och mö j lig heter , bekä mp a rasis m och dis - kr i miner i ng , mi n ska ar b ets lö shet, fö r eb yg ga bo end ese gr e gatio ne n, öka mi no r iteter s delakti g het i sa m hället och så vid ar e. Vid en för sta anb lic k bekr äf ta r detta resultat T ho mp so ns (1 9 7 6 ) hyp o tes om at t mi no r itetsad mi nistr atö r er ino m befatt ni n gar m ed en p å taglig inve r- kan på mino r itet sgr up p er har stö r r e mö j lig het at t fö r etr äd a. Anal yse n a v etno kr ater na s ha nd lin gs utr y m me vi sar do ck att befa ttni n gar na sälla n me d - fö r att der as ar b ete har påtagli g i nver kan på var ke n org anisat io n eller sa mhälle. Iställe t b lir resultate t ett påfalland e eko av Her b er ts (1 9 7 4 :56 0 - 5 6 2 ) iakttagel ser av mino r itet sad mi nistr atö r er i lik na nd e b efatt ni ngar fö r 4 0 år sedan i USA. Han menar att dessa ”symboliska” befattningar med up p d r ag att ver ka fö r mino r it etsgr up p er s per sp ektiv o fta sa knar den ma kt so m krävs fö r att åstad ko m m a fö r änd r in gar i sa mhäl let. I relatio n till de n sociala oron i städerna blir dessa administratörer inte sällan ”offerlamm” med fö r vä nt nin ge n att acce p t er a ansvar et fö r mi ssl yckad e po litiska pr o - gr a m och a tt hål la mi ss nö j d a med b o r gar e nö j d a, menar Her b er t. Anal yse n av etno kr atb efatt ni ngar na s ha nd lin gs utr ym me uti fr ån de tre maktr e sur se r - 232 2 3 3 na synli g gö r hur et no kr ati n sk ap ar sä mr e fö r ut sätt nin gar at t påver ka org a - nisat io ne n. In neb är detta at t d e övr iga mino r itet sad mi ni str a t ö r er na uta n fö r etno kr ati n har ett mer gyn n sa mt lä ge att fö r etr äd a? Hierarkier och förtroende Res ultatet a v den na st ud ie ind iker ar inte att a nd r a befatt nin g ar , på basis av arb etsup p gi fter na i sig, sk ulle skap a mer gyn n sa mma o mst änd ig heter fö r fö r etr äd ar s kap et. För uto m ma ktr es ur ser so m a v gö r and e fö r ha nd lin g su t - r ym met ka n till ä g gas ytter li gar e två a sp ekter : be fatt nin g ens po sitio n i hier ar ki n och fö r tr o end et fö r ad mini str atö r en bland po litis ka och ad mini s t - r ativa led ar e. Av det e mp ir is ka ma ter ialet fr a mgår att be fattn in gar i de högr e hier ar k i - er na tend er ar att gö r a ad mi nist r atö r er na mi nd r e ber o end e av and r a aktö r er . Ju fler che fer so m ad mi nistr a tö r en befi n ner si g und er i be slut s hier ar ki n, desto fler mö j lig heter fi n ns att dennes ar b ets up p gi fter och up p d r ag fo r ma s av a nd r a aktö r er . Befatt nin gar i de hö gsta hier ar ki s ka nivåe r na i orga ni sa t - io nen skap ar alltså en stö r r e nä rhet till den exekutiva makten o ch mö j li g - het att ha åtko ms t till centralitet i organi satio ne ns pro ce sser . Ju fler inte n - siva i nter akt io ner so m mi n o r itetsad mini str atö r en ka n ha med de högsta po litiska o ch ad min istr ati va le d ar na desto stö r r e mö j li gheter skap a s fö r att utö va i n fl ytand e i politi ke n båd e i och utan fö r organi sati o nen. Inte gr a - tio ns ko n sule nte n fö r lo r ar till exe mp el sitt hand li n gs utr ym me i ko mm u - nen s över gr ip and e pro ce sser när ko m mu nled n in gs ko n to r et omo r gani ser ar ans var et fö r ar b etet och hans chef på en heten begr ä nsar ha ns an svar so m- r åd en. Det mo t satta fö r hål lan d et kan illu str er as med Ko mmu nc he fen so m gente mo t fö r va ltn in ge n har hand lin gs utr ym m e att fo r muler a age nd an oc h st yr a båd e c hefer s och ha nd lä ggar e s ar b ete. Äve n o m inte mi no r itetsad mi nistr atö r en befi n ner si g i en när a inter ak t- io n med po litiker ka n relatio nen med hö gr e ad mi nistr atö r er också skap a en ind ir ekt til lgå n g till den exek uti va ma kte n. En ad mi n istr atö r s han d - lin gs utr ym me fö r stått so m åt ko mst till oli ka ma ktr es ur ser är dock inte statis kt uta n i hög grad fö r änd er ligt i no m ra men fö r sa mma befattn in g. För att åter ko p p la till Hö gb er g (2 0 0 7 :1 86 ) kan p o litiker s fö rt roende fö r ad m i - nistr atö r e r l yf tas fra m so m ett gr und lä gga nd e vill ko r fö r ha nd lin gs utr y m- me t . I den emp ir is ka und er sö kni n gen visa s hur Ko mmu nc hefe n fö r lo r ar fö r tr o end e och mi ster si n po s itio n so m ko m mu ne ns ab so l u t hö g sta ad m i - 233 2 3 4 nistr atö r , sa mtid igt so m Inte g r atio nsko ns ule nte ns fö r tr o e nd e ho s ko mm u - nalr åd up p levs sä tta organi s atio nen s beslu ts hier ar kier ur spel av and r a led and e ad mini str atö r er . Maktr es ur ser na vil lko r as ock så av fö rtroende t mellan administratörer . Ko mmu nc hefe ns fö r tr o end e fö r Integr atio ns str atege n är an led nin ge n till att ha n rekr yter as och senar e får ett sto r t infl yta nd e att påve r ka strate gie r - na fö r i nte gr atio nsar b ete t i st ad en. Äve n i nfo r matio n sche f ens fö r tr o end e fö r J o ur nali sten mö j lig gö r ma ktr es ur ser so m ha n i si n be fat tni ng i nte har fo r mell til lgå n g till. Där med kan ha n ä gna sig åt polic yska p and e fö r etr ä - d ar skap . För tr o end et ad mi nist r atö r er emella n och relatio ne n till po litiker är en rele vant fakto r att över väga fö r fö r ståel sen o m hur ens kild a ad m i- nistr atö r er s ha nd li ng su tr ym m e kan öka och mi ns ka ino m ra me n fö r sa mma be fa tt nin g. F ö r tr o end e ho s led and e a ktö r er är en kraft so m ka n ko mp en ser a avsa k nad av han d ling su tr ym me eller skap a än nu stö r r e han d - lin gs fr ihe t i no m ra me n fö r be fatt ni nge n . Ge no m a tt b yg ga up p en för tr o - end ef ull relatio n med den exe kut iva ma kten kan ad min istr a tö r er ko mp e n- ser a avsa knad av maktr e sur s er och öka när het till ma kt, centr alitet och tillgå n g till kriti s ka resur ser . På så sätt kan besl ut sp r o ce d ur er och fo r me lla hier ar ki ska relatio ner i orga nisat io ne n över s kr id as. För att ytter li gar e fö r stå vad so m re gler a r fö r tr o end et ka n po litiser in ge n so m fak to r var a an - vänd b ar i anal yse n. P o litisering en av det mång et nis ka D en p olitisering so m o mgär d ar frågo r so m har e n upp enb ar inver ka n på mi no r itets gr up p er s le vnad sfö r hålla nd en har fö r vä ntats ha e n inver ka n på mi no r itet sad mini str atö r er s ha nd lin gs utr ym me att fö r etr äd a . O m frå go r po litiser as, det vill sä ga o m d e upp mär k sa mma s av all mä n het och med ier eller av an nan a nled ni n g blir fö r e mål fö r par tier na s strid er i det p olitiska rummet (Svar a & Mo ur itze n 20 0 2) kan po litiker ha intr es s et att st yr a sa k - fr åga ns i nr ik tni n g. Utifr å n de fe m fal lst ud ier na kan sl utsa tse n dras att de n politis ka d yn a - mi ken krin g det må nge tni ska har bet yd else fö r mino r itetsad mi nistr atö r er s hand li n gs utr ym me att fö r etr äd a , men i nte ri kti gt på det sätt so m fö r vän t a - d es. När det må n get nis ka up p mär k sa mma s och det skap as p olicy - ko n sensu s krin g i nr ikt ni nge n på politiken u tan att det för eligger par tip o l i- tiska strid er ökar ha nd lin g sut r ym met fö r ad mi nis tr atö r en . Detta tend er ar 234 2 3 5 att var a sär skil t påtagli gt när det råd er p olicy - tomrum kr ing po litik fö r det mån get ni ska , det vil l sä ga när po litiker i nte är a ngelä g n a o m att st yr a frågo r so m fin n s på dago r d ninge n. Blir det må nge tni s ka lad d at och fö r e - mål fö r strid er i det p olitiska rummet eller om par tier risker ar att fö r lo ra mak t, te nd er ar do ck st yr ni n ge n att skär p as vil ket begr ä nsar ad mi nistr at ö - r ens ha nd li ng su tr ym me. Ne d an t yd li g gö r s ar gu me nte n fö r dessa sl ut satser . P olicy - ko n sensu s och policy - tomrum Det må n getn is ka ka n po liti ser as u tan att bli för e må l fö r par tier s ma kt str i- d e r i det politiska ru mmet. D et råd er i dessa situatio ner p olicy - ko n sensu s , där ko mmu ne ns led and e po lit iker är över e ns o m a tt a ger a i en vi ss frå ga ute fter en sär ski ld po litisk li n j e. I dessa situa tio ner te nd er ar po litiker att mo b il iser a si na kap ac iteter fö r att få til l öns kad e e ffe kter , sa mt id igt so m det skap as ett sto r t ha nd li n gs utr ym me fö r ad mi ni str atö r er att påver ka po litiken. Det råd er po licy - ko nse ns us krin g det må n getni s k a illustr er as i falle n Små stad , Ber gsstad oc h Sj ö stad . Dessa ar b etar städ er har en l ån g histo r ia a v arb etskr a fts - och fl yk tin gi n vand r i ng och en hö g and el mi no r i- tetsgr up p er bland befo l k nin ge n. Även Fi n stad up p v isar mo t bakgr u nd av hög fl yk ti ngi n vand r i ng und er 20 0 0 - talet li kna nd e te nd en s er . Det är h u - vud sa kli ge n de etniska motsä ttningarna so m bid r ar till po litiser in ge n av det må n get nis ka i dessa ko nt ex ter . Här po litiser as nä mli ge n det må nge t - nis ka a v rasi stis ka orga ni satio n er och par tier sed a n 19 9 0 - talet och fra måt. Dessa aktö r er driver per sp ektivet att mi no r itets gr up p er s när var o är en belastn i n g fö r sa mhäl let och fra mfö r e n kritis k inställ ni ng ti ll fl ykti n g mo t - tagn in g och i nte gr atio n sp o liti k. De får var ier at sto r t stö d i val, up p mär k - sa mmas i med ier och bid r ar ti ll att led a nd e ko m mu np o liti ke r akti ver ar si g fö r att mi ni mer a dessa par ti er s infl yta nd e i politi ke n och ge no msla g i sa mhäll so p inio ne n. De ssa ak t iviteter skap ar en tend e ns bla nd de le d and e par tier na i full mä kti gen att a ger a i konse ns u s krin g strate gier fö r att fö r - svar a det må nget ni ska sa mhäl let. Sa mtli ga eller delar av det mån get nis ka po li tiko mr åd et kan fi n nas på dago r d nin g e n me n e ven tuel la po litiska str i - d er und vi ks st u nd tals so m e n medveten strategi . Istället uttr ycker led and e po liti ker ett ge me nsa mt i ntr es se fö r att mo t ver ka rasi s m oc h diskr i mi n e - r ing a v inva nd r ar e och fö r s var a mi no r itets g r up p er s rätti gheter oc h det mån get ni ska sa mh ället so m et t po sitivt vär d e. 235 2 3 6 Mino r itets gr up p er s le vnad s vil lko r ka n också bli fö r e mål fö r en politis e - r ing på loka l ni vå på gr u nd av att led and e po litiker t vi nga s a tt fö r hålla si g till ökand e so ciala pro b le m i st ad sd elar där mån ga av de boend e har mi n o - r itetsb ak gr u nd . Dessa så kallade ”förorts p r o b lem ” upp mär k sa mma s i med ier eller av all mä n heten och up p fatta s li gga till gru nd fö r rasisti ska partiers och organisationers mobilisering. ” F örortsproblemen” bidrar till a t t ko mmu no r ga ni satio ne n up p r ättar ett planmä ssi gt i ntegr atio nsp o litis kt ar b ete i syfte at t ver ka fö r må nget ni sk j ä mli khet och att fö r enkla fl ykti n g- a r - och i n vand r ar es dela kti gh et i det sven s ka sa mh ället. I slutet a v 199 0 - talet och bö r j an av 200 0 - talet skap a s i nte gr atio nsp o liti s ka ha nd lin gsp r o - gr a m so m i sto r a drag fö lj er de natio nella po lic yr e fo r mer na. Integr at io n s - p r o gr amme ns and a prä glas av att för b ättr a mino r itet sgr up p er s lev nad s vil l - ko r , mo tver ka rasi s m oc h bid r a till ett mån get nis kt j ä ml ikt sa mhälle oc h lä gger gru nd en till ad min istr a tiva po sitio ner med inb ygg t fö r etr äd ar skap . För att åtgär d a up p mär ksa m mad e pro b lem har resp ekt ive ko mmu n oc kså slut it a vtal med state n o m lok ala stad s ut vec kl in gsp r o j ekt so m vid ar e ska p - ar hand li ng sutr y m me i för val t nin ge n. Politi ser inge n skap a r alltså ett ad min istr ati vt ha nd li ng s u tr ymme att ar b eta med det må nge tni ska. De statli ga pro gr a mmen ti llfö r visio ner och över gr ip and e fö r håll ni n gssä tt men i nte alltid ko nkr eta hand l ing ss tr ategier . D en po litiska led n in ge n blir ber o end e av ad mi n istr ati v ko mp e ten s fö r att fi nna lös ni ngar och strategie r so m a nd r a par tier kan stäl la sig bako m. P olicy - ko n sensu s i politiken fö r det må nge tni s ka ka n ock så med fö r a att vis sa po liti ko mr åd en präglas av p olicy - tomrum , vil ket i n ne b är att frå go r krin g det må n get ni ska fi nn s på den politiska agend a n uta n att led and e po litiker har intr e sse a v att påver ka st yr nin ge n av för valt ni n gen. Policy - tomrum tend er ar att up p stå när ko mmu no r gan isatio nen ska i m- p le menter a po litis ka pro gr a m so m skap ats på statli g ni vå , till exe mp el mån g fald s - oc h stad s ut vec kli ng sp o litike n. Po litik so m ska p as mo t ba k- gr u nd av råd and e p olicy - ko nsensu s fyll s inte sälla n med inne håll a v de ad mini str atö r er so m ar b etar i ver ksa mhe tso mr åd et. Må n g fald sp o liti ken ålägger e xe mp el vis ko mmu no r gani satio ne n so m ar b ets gi var e att up p r ätta ett plan mä ssi gt ar b ete fö r att öka mån g fald en bla nd de anställd a. Det e m- p ir iska res ulta tet visar a tt ko m mu no r ga nisat io ner na har hand lin gsp la ner so m sät ter må ng fald sar b ete på agend an me n frå go r na är inte po litiser ad e i den lokala po litike n i någo t a v falle n. Led a nd e po litiker ka n var a över en s om att frå go r na är vi kti ga att ar b eta med me n hur mån g fald sar b etet org a - 236 2 3 7 niser as och vil ka res ur ser oc h åt gär d er so m satsa s i prakt iken fin ns det fär r e po litis ka idée r och ä n fä r r e strid er krin g . Må ng fald sp o litike n betr a k - tas so m ad mi nis tr ativa sp ö r s mål vil ket ger ad mi ni str atö r er ett bet yd el s e - fu llt ha nd li ng su tr ym me att st y r a frågo r na i organ isatio nen. Även om ” förortsproblem” kan vara en kommunpolitisk stridsfråga är d e utvec kli n gsp r o j ekt so m up p r ättas i sa mar b ete med state n på lokal ni vå fö ga po litiser ad e. Ko mmu n al a po litiker blir mo tta gar e a v statli ga po lic y- p r o gr am och i mp le me nter in g en blir även här en ad mini str ativ fråga. M i - no r itetsad mini str atö r er ver ksa m ma i ut vec kli ng sp r o j ekten ges båd e resu r - ser och en fri roll att ager a eft er statligt up p ställd a mål sätt ni ngar och e gna vär d er ingar , bo r tko p p lad e från ko mmu ne ns lo kala po litis ka strid er . P olicy - tomrum kring det må n getn is ka ger etno kr ater na ett hand li n gs u t - r ym me att ä gna sig åt p olicyskapande och - fö rverkligande sa mt p red i- kande företr äd ar pr aktiker e fte r so m de upp lever att der as ar b ete ut fo r mas utan i nb land nin g a v led and e p o litiker eller po litis ka orga n. I Småstad oc h Sj ö stad ges exe mp el på politis ka ut s ko tt fö r i nte gr atio n sfr å go r und er ko mmu n st yr e l se n so m a v led and e po litiker oc h ad min istr at ö r er up p fattas so m po liti ska organ utan dig nitet oc h t yn gd i organ isatio n en. Et no kr ater kan up p le va att uts ko tte n sä lla n st yr hur ar b etet ska bed r ivas vil ket lä mnar fältet öp p et fö r der as egna prefer enser . Integ r at io ns str ate gen s sit uatio n efter valet 20 0 6 i Småstad ill ustr er ar detta. T ro ts att i ntegr atio ns fr ågo r na är kraftig t po litiser ad e utö var inte det po litiska organe t " integr atio nsr åd et" någo n st yr ni n g i frå go r na. P olitisering skä rper sty rning P o litiser inge n a v det må nge tni ska so m fö r vand la s till strid er i det p olitiska rummet tend er ar att fö r hi nd r a ad mi ni str ativ t ha nd lin gs utr y m me och dä r - med fö r etr äd ar skap i de fall so m po litiker och ad mi nis tr atö r er har avv i- kand e up p fatt ni n gar . När po lit iser in gen a v det må nge tni s ka träd er in i det p olitiska rum so m mino r itet s ad mini str atö r e n har att fö r hål la si g till blir hand li n gs utr ym met mi nd r e eft er so m po litiker tend er ar att sk är p a styr ni n g - en av för val tni n gen s ar b ete. Detta up p står då led and e po litiker risker ar att fö r lo r a m a kt på gru nd a v det må n getn is ka vil ket skap ar e n mer kän sli g stä mni n g kri ng frågo r so m ber ö r mi no r itets gr up p er . Und er vilka o mstä nd ig heter blir det mån get nis ka fö r e mål fö r strid er i det p olitiska rummet ? Re su lt atet visar att detta sker när a ktö r er med e n 237 2 3 8 rasifier a nd e age nd a gen te mo t mi no r itets gr up p er får ett star k t gehö r i opi n - io nen eller när ”förortsproblem” eller andra kritiska omständigheter, till exe mp el e n plö tslig och hö g fl yk tin gi n vand r i ng , har i nver k an på ko mm u - nen s eko no mi ska sit uatio n e l ler led an d e po litiker s makt st ällni ng. De tta illu str er a d es i två fall : när K o mmu n che fe n sä gs up p i Småstad och när Mång fald sc he fen i nte får nå go t infl ytand e i fl ykti n gfr å gan i Sj ö stad . I Småstad ha mnar det må nge t nis ka i det p olitiska rummet då Sociald e - mo kr ater na f ö r lo r a r makt på gru nd av den star ka rasi sti sk a op inio ne n i lokalsa mh ället s a mt id igt so m op p o sitio n en vi n ner ma kt a v sa mma a nle d - nin g. Me d an ko m mu n st yr el se ns ord fö r and e (S) ger Ko mm unc he fen sto r t fö r tr o end e fö r kn ip p as han me d maj o r itetens a gend a. Ha ns fö r tr o end e blir mi nd r e ho s de n vi nna nd e op p o sitio nsled ni n gen (FP ) . Ko mmu n che fe n ha mnar i det p olitiska rummet med si na pro j ekt och blir ef ter ma kts ki ftet av med si tt fö r tr o end e och där med sitt ar b ete. Äve n fl ykti n gfr å gan i Sj ö stad po litiser as fö r att k o mmu n st y r elsens or d - fö r and e (S) f ö r lo r ar ma kt. H är får fl yk tin g fr åga n sto r up p mär ksa mh et i med ier och po litik. Led a nd e po litiker up p fattar frå gan so m en av ko mm u - nen s me st a kuta pro b le m på grund av des s eko no mi ska oc h so ciala ko n s e - kve nser fö r sa mhäl let. Detta skap ar ett p olicy - ko n sensu s kring at t fl y k - tin g mo t ta g ni nge n må ste be gr änsa s . Det fi n ns inga strid er kring detta i det p olitiska rummet me n där e mo t är ha nd lin gs utr ym met låst kri ng den na po litiska li nj e . Mång fald sc he f en up p le ver att ha ns infl yta nd e är begr änsat efte r so m ha n har av vi ka nd e up p fattni n g. När det må n getn is ka po litiser as och blir en frå ga i det politiska r u mmet och fö r e mål fö r par tier nas maktp o litik begr ä nsa s ha nd lin g sutr y mmet fö r ad mini str atö r er , i en lig het me d Mo ur itzen s och Svar as (2 0 0 2 ) teo r i . Han d - li n gsalter nati ven blir fär r e och det up p stå r ett tr yc k att anp as sa si g till den po litiska led nin g e n, o m inte ad min istr atö r en vill ri sker a att fö r lo r a sitt fö r tr o end e. Det är just diskr ep ansen mella n ad mi nistr atö r er nas och po lit i- ker na s prefer en ser so m ka n beg r änsa ha nd lin g sutr y mme t . När de båd a aktö r er na i nte delar sa m ma åsi kter eller per sp ekti v blir hand l ing s utr ym met mi nd r e fö r ad mi nis tr atö r en . Sa mtid i gt ka n en allt fö r star k hängi ve nhe t till maj o r itetens po litis ka li nj e, so m i fal let Ko mmu n che fe n, l ed a till ett sv a- gar e fö r tr o end e ho s op p o sitio nen vilke t led er till sär s kil d utsatt het vid mak ts ki fte . I star kt po litiser ad e sit uatio ne r där det råd er en jä mn ma kt k a mp mella n maj o r itet och op p o sitio n har a d mini str atö r e n där fö r en svår balans gån g at t 238 2 3 9 gå. Det skap as en kä ns lig p o litisk stä mn i ng och ad mi ni s tr atö r e n må ste up p r ätthålla sitt fö r tr o end e ho s båd e maj o r itet och op p o siti o nen . Det går ald r ig att säker t veta ve m so m vin ner va let. Stö dst ru kt urer B åd e T ho mp so n (1 9 7 6 ) och Her b er t (1 9 75 ) fra mfö r att m ino r itetsad m i - nistr atö r er s benä gen het att fö r etr äd a mino r itet sgr up p er är stö r r e om de befin ner si g på en arb etsp lats där en kritisk massa av a nd r a mino r itet sa d - mi nistr a tö r er fi nn s när var and e. T ho mp so n menar också att mino r itet sa d - mi nistr atö r er s deltaga nd e i informella o ch formella nätverk so m stö d j er der as proj ekt också ökar benägen hete n och ha nd li ng s utr ym met att fö r e - tr äd a. Den kritiska massa n och nät ver ke n fö r vä ntas skap a stä mnin gar i organisat io ne n so m gyn nar pro j ekt att fö r etr äd a. Det e mp ir is ka res ultatet vi sar att de t sällan fi n ns e n kri tis k ma ssa a v mi no r itetsad mini str atö r er i kommu no r gan isatio ner och att det finn s få for mella och i n fo r mella nät ve r k so m fö r enar de m i ege ns k ap av minor i- tets ad mi ni str atö r er . Lik väl ka n den ge me n skap so m up p står mella n e n - staka mino r itet s ad mi ni str atö r er öka benägen heten att fö r etr äd a. Mino r i- tetsad mi ni str atö r er s inte ntio ne r att fö r etr äd a stär k s ock så av fo rmella nä t - ver k på natio nell nivå oc h informella nät ver k på lokal ni vå. På olika chefs ni våe r och i de högr e hier ar k ier na i ko m mu n o r ganisa t io n - er i denna st ud ie fin ns det inte en kriti sk ma ssa a v ad min istr atö r er med icke - vä ster länd s k bak gr u nd . Mino r itetsad mi nistr atö r en är i sj älva ver ket den end a eller en a v någr a få med mi no r itetse tni sk ba kgr u nd i organi sa t - io nen . T ro ts av sak nad en a v e n kriti s k ma ssa up p lever mino r itetsad mi ni s t- r atö r er att när var o n av and r a med mi no r itetset ni sk ba kg r und ka n var a stär ka nd e fö r der as pro j ekt och i nte min st fö r mö j lig heter na att över h u- vu d ta get få an ställ nin g i orga nisat io ne n. M ino r itetsad mi nis t r atö r er na fö r e- sp rå ka r in te sä llan rekr yter in gen av and r a mi no r itetsad mi nistr atö r er : I n - tegr atio n sko ns ule nten menar att han bid r agit till att Kva li tetsche fe n a n - ställ t s , Ko m mu nc hefe n har hand p lo ckat Inte gr atio n sstr ate g en, Stad sd el s - utvec klar e n har an ställt I nfo r matö r en, Mån g fald s c he fen ha r anställt Sa m- o r d nar en och Ko ns ulte n har fått plats i ett trai nee p r o gr a m so m Per so na l - str atege n har skap at. Någr a mi no r itetsad mini str atö r er uttr yc ker star kt ö msesid i gt fö r tr o end e fö r var and r a och up p le ver att när var o n av fler a mi no r itetsa d mini str a tö r er 239 2 4 0 skap ar tr yg ghet och fun ger ar so m stö d fö r att ar b eta med vis sa pro j ekt. And r a menar att det inte gö r någo n sk ill nad , eller up p lever att de inte har någo n av gö r and e relatio n med var and r a. Att det inte fi n ns en kritis k massa av mino r itet sad mi ni str atö r er i organ i - satio ne n med fö r und er ligt no g gyn n sa mma o mständ i g heter fö r fö r etr äd a r - skap et. Av sak nad en av per s o ner med ut länd s k ba kgr u nd ka n mo ti ver a mi no r itetsad mini str atö r er att fö r etr äd a mi no r itets gr up p er symb o li skt . Att stå som symbol för ”invandrare” kan också an vä nd as fö r att öka det egna hand li n gs utr ym met i organ isa tio nen i frågo r so m ber ö r det må nge tni ska eller mi no r itets gr up p er . I Bergs stad disk uter ad es att det månget ni ska e n - kelt kan myst if ier as vilke t sk ap ar hand lin g sutr y mme fö r In tegr atio n sko n- sule nt e n so m gö r ansp r åk på en särskild ”kulturkompetens” . När d et råd er p olicy - tomrum eller - ko n sensu s krin g det mån get nis ka och när ind i vid er med mi no r itetset nis k ba kgr u nd är und er r ep r esenter ad e i organisat io ne n kan mi no r itetsad mini str atö r er gö r a ansp r åk på en sär skil d ko mp ete ns på gru nd av si n mi no r itetset nis ka bakgr u nd . Deltar mi no r itetsad m i nistr atö r er i nät ver k so m ka n stär ka der as pro j ekt? Det fi nn s ind i katio ner på att sär skilt et no kr ater na deltar i fo rmella nätver k so m ka n funger a so m stö d fö r der as fö r etr äd ar skap . Dessa nätver k är dock inte ko p p lad e till mi no r itets ad mini str atö r er nas et nis ka b akgr und utan snar ar e till e ns kild a po lic yfr åg o r och befattni ngar . Det natio nella nä tver ket för ”mångfald oc h mänskliga rätti gheter” är exempel på en stödstruk tur so m up p le vs so m stär kand e fö r mö j lig heter na att snid a fra m strategier och hand li n gsalter n a ti v fö r mån g f ald sar b etet i den eg na orga ni satio ne n. Vi s- io ner och strategier dis ku ter as och ad mi nistr atö r er kan hä mta kra ft och i nsp ir atio n från var and r a sa mt i n hä mta och sp r id a i nfo r matio n o m p å- gåe nd e pro j ekt, re g ler och po licyfo r muler i ngar . Nät ver k en ka n allt så stär ka mi no r itetsad m i n istr atö r er nas pro j ekt fö r att ti ll e xe mp el skap a och fö r ver kl iga må ng fald s - och i nt egr atio nsp o lic y i den eg na org anisat io ne n. Res ultatet visar att det i nte fi nn s fo rmella n ä t verk , så so m solid ar i tet s - gr up p er eller pro fessio ns gr up p er fö r mino r itet sad mi ni str atö r er , ino m den ko mmu nala yr kes kår en. Där e mo t o mnä mn s informella n ä tverk so m bet y- d elsef ulla fö r e n del mi no r itet sad mi nist r atö r er . I fall stud ier n a ill ustr er ad es att vissa mino r itet sad mi ni str at ö r er är känd a pro filer bla nd st äd er na s mi n o - r itetsgr up p er och so m i nd ivid er ofta tillhö r a grup p ens elit sk ikt. De är när a vän ner till eller beka nta med stad ens led an d e po litiker och fö r enin gsa kti va med mi no r itetset ni sk bak gr u n d . Dessa info r mella nä tver k anvä nd s so m e n 240 2 4 1 refer ens till a kt uella po liti s k a disk us sio ner so m rö r min o r itetsgr up p er . Äve n o m mi no r itetsad mi ni str atö r er na och de a nd r a led and e mi no r itetsa k - tö r er na in te alltid delar åsikter om vi sio ner och strateg ier att ver ka fö r har nätver ke n p o tentialen att vid olika till fälle n fo r ma ge me n sa mma han d - lin gs str ategier . I sit uatio ner där beho v fi nn s fö r mi no r itetsa d mini str atö r en att i båd e en ski ld a är end en o ch över gr ip an d e po lic yfr ågo r fö r etr äd a e n - skild a s eller gr up p er s intr es se n ka n dessa info r mel la nät ver k fu nger a so m mo tiver i n g. Sär sk ilt de mobiliserande o ch koalitionsb yggande företr äd a r - p r aktiker na ka n se s so m mi no r itetsad mini str atö r er na s fö r sö k att b yg ga nätver k so m k a n stär ka der as proj ekt. Att skap a ko alit io ner i vis sa sa kfr å - go r ino m oc h utan fö r den ko m mu nala organi satio ne n ka n fö r etno kr ater na var a vi kti ga ko mp le me nt til l bristand e ma ktr es ur ser . Samhälle ts strukturer Grisso m med fler a (2 0 0 9 ) argu me nter ar fö r att mi no r itets ad mini str atö r er up p lever ett stö r r e beho v att fö r etr äd a mino r itet sgr up p er när loka lsa m- hället prägla s av et nis ka mo t sättn in gar . E tniska motsä ttningar skap as av majoritetsg ru p pers och minoritetsg ru p pers mo b ili ser in g . Et nis ka mo t sä t t ning a r fo r ma r ag en da n Res ultatet av den na st ud ie vi sar att etnis ka m o tsät tni n gar mella n mi no r i- tets - oc h maj o r itetsgr up p er i lokalsa mh ället påver ka r fö r etr äd ar skap et direkt och ind ir ekt . I ndirekt sätter etnis ka mo t sätt ni ngar frågo r om det mån get ni ska på den politiska dago r d n inge n och påver kar po litiser in gen so m i si n tur for mar mi no r it etsad mi nis tr atö r er nas hand li n gs utr ym me at t fö r etr äd a. Direkt har et nis ka mo tsätt ni n gar en inver kan på mi no r itetsa d - mi nistr atö r er s i nten tio ner och proj ekt i resp ektive ko mmu n. So m dis kuter at s ov a n , i sa m b and med po litiser in ge n av det mån ge t - nis ka , påver kar et nis ka mo t sä ttni ngar i loka lsa mhä llet grad en av politis e - r ing. När majoritetsg ru p per mobiliserar sig mot minoritetsg ru p per utan att bli en do miner a nd e kra ft i sa mhället tend er ar etab ler ad e par ti er att enas mo t dessa kraf ter . Det skap as p olicy - ko n sensu s krin g det må nge tni sk a vil ket mö j lig gö r ett hand lin gs utr ym me att fö r etr äd a . Men när mo tsät tni n g - ar na är star ka och ras isti ska aktö r er och rasi fier and e ideo l o gier blir mer do mi ner and e i sa mh ället oc h po litiken , kan det mån get nis k a bli en strid s - 241 2 4 2 fråga i par tier na s ma ktka mp o ch e n kän sli g fråga i det poli ti ska r u m met på ett sätt so m fö r hi nd r ar fö r etr äd ar skap et. Motsättni n gar na ka n ock så mö j liggö r a fö r etr äd ar skap et ge n o m att fo r ma mi no r itetsad mini str atö r er s pro j ekt i relatio n till mi no r it etsgr up p er . Ju star kar e den maj o r itetsetnis ka mo b iliser i n gen tend er ar att var a mo t mi n o - r itetsgr up p er , desto star kar e inten tio ner har mino r itet sad mi nistr atö r er att ver ka so m fö r etr äd ar e , sär s kilt vad gäller p olicyskapande, och - för - verkligande , p redikande o ch mobiliserande företr äd ar pr aktiker . Detta ill - ustr er ad es t yd li gt i falle n Små stad och Ber gsstad . Rasi stis k mo b iliser i ng och ra sifier a nd e ideo lo gier s st yr ka i lokalsa m- hället tend er ar också att sätta si n prägel på relat io ner me ll an mi no r itets - och maj o r itetset nis ka grup p er i ko mmu no r gan isatio nen. U ti fr ån det e mp i - r iska re sul tatet ka n m i no r itets ad mini str atö r er up p leva si g ra sifier ad e, di s - kr i miner ad e och up p fatta a tt den etni s ka bak gr u nd en i nte ä r en för d el fö r ar b etet i or gani satio ne n. Den institutionaliserade rasismen är sär skil t fra mtr äd a nd e i fallet Sj ö sta d där mi no r itetsad mini str atö r er na up p lever der as mi no r itetset ni ska bak gr und so m ett sto r t hi nd er i han d ling su tr ym me och fra mtid a kar r iär . Minoritetsg ru p pers mobiliserin g E tnis ka mo tsätt ni n gar ka n oc kså driva s fra m a v minoritetsg ru p pers mob i- lisering . T ho mp so n (1 9 7 6 ) fra mfö r att mi no r itets ad mi nistr atö r er är mer benäg na att fö r etr ä d a o m mi n o r itetsgr up p er t yd l igt mani fe s ter ar sina kra v och öns ke mål. Även Her b er t (1 9 74 ) me nar att mi no r itetsad mi nistr atö r er s fö r etr äd ar skap mö j liggö r s o m mino r itet sgr up p er tyd li gt ma ni fester ar si na krav och ön s ke mål. E n sl utsa ts uti fr å n den e mp ir i ska und e r sö kni n gen är att mob iliser ad e mi no r i tets gr up p er aktivite ter och vilj e ytt r ingar i loka l - sa mhäll et ka n mo ti ver a min o r itetsad mi nistr atö r er att e n g ager a si g so m fö r etr äd ar e . Även o m mi no r itetsgr up p er inte är engager ad e i lokalsa m- hället kan do ck m i no r itetsad mi nistr atö r er fö r etr äd a grup p en i syf te att mo b il iser a de m i loka lp o litike n . Två slutsat ser ka n dras o m relatio nen mella n mi no r itetsad mi nistr atö r er och kraft f ullar e exe mp e l på mino r itet sgr up p er s mo b ilise r ing, li kt den ass yr i s k/s yr ian ska gr up p en i Sj ö stad och For u met i Ber g s stad . För det fö r sta bid r ar mi no r itets gr up p er s mo b ili ser in g ti ll att fo r ma mi no r itetsa d - mi nistr atö r er na s pro j ekt och enga ge man g fö r gr up p ens sit uatio n i loka l- 242 2 4 3 sa mhället. Att mino r itet sgr up p er tar plats i samhäll sd eb att och po litiken bäd d ar fö r omständ i ghe ter so m gö r det möj ligt att l yfta fr ågo r kri ng det mån get ni ska från mi no r itets gr up p er s per sp ekti v, båd e i lokalp o litis ka organ men också i för valt nin g ens ver k sa mhet. Där e mo t bid r ar en kra ft fu ll mo b il iser i ng, so m i nvo l ver ar mån ga oli ka aktö r er ino m mi no r itetssa m- hället, t ill att det skap as dile m man fö r mi no r itetsad min istr atö r er med i n - te ntio ne n att fö r etr äd a. Mino r itets gr up p er är inte e n ideo lo giskt ho mo gen gr up p . Detta t yd li g - gö r s so m me st när sär s kilt e n spec ifi k et nis k grup p fo r mer a s i olika ide o - lo gis ka grup p er med resp e kti ve fö r eni ngar oc h fö r etr äd ar e i olika par tier . Äve n o m grup p en ge me nsa mt ver kar fö r exe mp elv is et t över gr ip and e identitet sb evar and e pro j ekt präglas de av oli ka up p fat tni n ga r om hur dessa visio ner ska up p nå s och dess u to m av e n inb ö r d es makt ka mp om be fi ntli ga resur ser . Mi no r itetsad mini str a tö r er so m vil l fö r etr äd a grup p ens i ntr esse n risker ar att ha mn a i sko ttli nj en fö r de olika grup p er nas strid er . Vilka fö r e - nin gar s intr e sse n ska fö r esp r åkas? Hur han ter a s fö r vän tni n g ar om för etr ä - d ar skap å ena sid an oc h kra v på opar tiskhet å and r a sid a n? So m beskr e vs i fallet Sj ö stad kan s p än nin gar so m up p står när oli ka gr up p er ko n kur r er ar om re sur ser var a påfr esta nd e fö r ens kild a ad mi nis tr atö r er . Detta ka n i si n tur led a till att mino r itet sad minis tr atö r er ger up p sina pro j ekt och i nten t- io n en att fö r etr äd a, so m i I nfo r matö r ens oc h Stad sd els ut ve ck lar ens fall. Dess uto m fin ns den ständ i ga frågan när var a nd e kri n g sa ms t ä mmig hete n mella n mino r itet sad mi ni str atö r er s och mi no r itets gr up p er s i ntr esse n. Vi l - kas i ntr es sen fö r esp r åkar ege ntli gen de n mo b ili ser ad e grup p en? I konte x- ter där mi no r itets gr up p er är m ob il iser ad e fi n ns det få ind i katio ner att m i - noritetsadministratörerna uppträder som ”delegater” (Karnig & McCla in, 19 8 8 :14 4 ) fö r mino r itet sgr up p er nas ar tik uler ad e intr e sse n. Istället prägla s de av at t i Kar n ig s och Mc Cla ins (1 9 8 8 :1 44 ) me ni n g a ge r a som ”för tr o e n- demän”. Fö r tr o end e män ne n i nsp ir er as a v mi no r itets gr up p e r na s orga ni s e - r ad e intr esse n men fö lj er i huvud sa k si na eg na över t yg elser och princip er och defi nier ar uti fr ån var j e ens kild sit uatio n si na hand li n gsli nj er . På så sätt dista nser ar sig mi no r itets ad m ini str atö r er från sp ec i fi ka grup p er s mo t - str id iga krav me n gö r an sp r åk på att följ a visio ner oc h strat egier so m fö r - b ättr ar grup p ens lev nad s vill ko r . Äve n i ko ntex ter där mo b ili s er inge n är svag up p tr äd er mi no r itetsad m i- nistr atö r er so m fö r tr o en d e mä n . I Små sta d där mi no r itets g r up p er inte är mob il iser ad e , tro ts at t de utgö r en tred j ed el av stad en s befo lkn in g , är det 243 2 4 4 mi no r itetsad mini str atö r er na so m en ga ger ar si g i att mobilisera grup p en i ko mmu np o liti ke n. Ko mmu nc hefe n oc h Inte gr atio n sstr ate gen be skr i ver hur de ar r anger ar mö te n fö r att få de oli ka mino r itets fö r enin gar na att skap a en dialo g med var and r a i syfte att orga ni ser a si g och mo b ili ser a op inio n i politike n. Dessa minoritetsadministratörer agerar som ” förtroe n- demän” inte bara i förvaltningen o ch strävar också e fter att mo b iliser a mi no r itets gr up p er i lo kalsa mh ället. Sammanfattning I detta kap itel har mino r itet s ad mini str atö r er s fö r etr äd ar ska p anal yser at s uti fr ån fa kto r er på ind ivid - , organisat io ns - och sa mhä lls n ivå i syfte att besvar a fråga n: vil ka fa kto r er har inver kan på hur för etr äd ar skap et tar sig uttr yc k? Res ult atet sa mma n f attas i T ab ell 4 som 20 teo r ier om var fö r m i n o r itetsad mini str atö r er fö r etr äd er mi no r itets gr up p er och vad so m fo r - mar detta fö r etr äd ar skap . Mino r itetsad mi nistr atö r er s fö r etr äd ar skap ka n fö r stås so m e t t resul tat a v der as inte ntio ner och ha nd li ng su tr ym me att fö r etr äd a. Fö r etr äd arp r akt i- ker na är ett res ultat av at t ad mi nistr atö r er fo r muler ar pro jekt – vi sio ner och strate gier i relatio n till mi no r itets gr up p er och det må nget ni ska sa m- hället – so m de vill full fö lj a i rollen so m ad mi ni str atö r er . En rad konte xt - och sit uatio nsb und na fak to r er mö j lig gö r och fö r hi nd r ar fo r mu ler and et a v och möj lig hete n att full fö lj a proj ekten so m ad mi nistr atö r er . Detta ka n här led as ti ll den sp ec i fi ka bef attni nge n och t ill gån ge n til l ol ika ma ktr es u r - ser . Etno kr atb efatt ni n gar kan skap a ha nd lin g sutr y mme att fö r etr äd a men det ka n ock så sa k na s tillr äc kli ga ma ktr es ur ser fö r att fö r ver kli ga pro j ekten i organi satio n oc h sa mh älle. Po sitio ner i högr e hier ar kier och ett go tt fö r - tr o end e ho s led and e po liti ker och ad mi nis tr atö r er kan ö ka tillgå n gen till mak tr esur ser . Den po litis ka dyna mi k so m fin ns krin g det mån get ni ska i resp ektive orga ni satio n har olika ko n se kve nser fö r hand lin gs utr y m met. P olicy - ko n sensu s och - tomrum tend er ar att öka h and li n gs utr ym met, men om frågo r tar sig i n i det p olitiska rummet tend er ar hand li n gs utr y m met att mi ns ka. Mino r itet sad mi nis tr atö r er kan fi nna stö d i sina pro jekt ho s a nd r a mi no r itetsad mini str atö r er och po lic ynä tver k, äve n o m de ss a stru k t ur er är sälls yn ta i de ko mmu nala orga nisat io ner na. 244 2 4 5 Tab ell 4. Fakto rer med po ten tiell in verkan på fö reträd arskap et Fa kto r Pote ntie ll a orsa kssa mba nd so m mö jl i ggö r ell er beg rä nsa r fö re trä dar ska p På ve r ka r sär ski l t för e trä da r ska p Proj ek t 1. Proj ekt i led med att förb ät t ra min ori t et sgru pp ers levn a d sförh å lla n d en möj li ggör 2. Vilj an at t fören a proj ekt med ad min i st ra t örsro l- len möj li ggör 1 - 2 : samt li ga Befa t t - n in g och makt r e- su rser 3. Närva ro i sig ger han d lin gsut rymm e at t föret rä da 4. Etn ok rat b efat tn in g möj li ggör eft ers om uppd ra get är att föret rä da 5. Etn ok rat b efat tn in g begrä n sa r pga . bri st på mak t - resu rser 6. Befa t tni n ga r i högre hi era rk i er möj li ggör 7. Fört roen d e hos ad mi ni st rat örer och poli t ik er möj li ggör 3: samt li ga 4 - 7 : poli c yöv er gr i - p an d e ni vå i in t ern a och ext ern a foru m Poli t i s- eri n g 8. Poli c y - k on sen su s möj li ggör 9. Poli c y - t omru m möj li ggör 10. Poli t iseri n g i det poli ti sk a ru mmet begrä n sar 8 - 10 : poli c ysk ap an d e och - förverk li ga n d e St ö d - st ru k - t u rer 11. Gemen sk a p mella n MA möj li ggör 12. Un d errep resen t a t i on av MA möj liggör 13. Form e lla poli c yn ä t verk möj li ggör 14. In form el la nät verk möj li ggör 11, 13 - 1 4 : poli c yöv e r- gri p an d e ni vå 12. symb oli sk t före t - rä d a rsk ap och poli c y- över gri p a nd e ni vå Et ni sk a mot sät t - n in ga r 15. Maj ori t et sgrup p ers mobi li seri n g begrä n sar ind i rekt gen om at t poli ti sera de t mån get n i sk a 16. Maj ori t et sgrup p ers mobi li seri n g möj li ggör di rek t gen om MA:s int en ti on er 17. Rasi ferin g i organ i sa t i on en begrä nsar 18. Min ori t et sgrupp ers mob i li serin g påverk a r gen om MA:s in t en ti on er 19. Avsak na d av mob i li seri n g möj li ggör 20. För sta rk mob i li serin g med kopp lin g ti ll MA kan begrä n sa 15 - 1 8, 20 : samt li ga 19: mob i li sera nd e Kommentar: (MA= Mino ritetsadministratörer) De 20 sambandsrelatio n erna sa m- manfattar disku ssionen i detta kapitel och utgå r från fem fa k to rerna i analysm o- dellen ( Figur 3) 245 2 4 6 Intent io ne n och hand li n gs utr ym met att fö r etr äd a ber o r också på etnis ka mo tsätt ni n gar i loka lsa mhä ll et. Star ka ra sisti s ka par tier po litiser ar det mån get ni ska på ett sätt so m b egr än sar fö r etr äd ar skap et. Star ka mi no r itet s - gr up p er ka n i si n tur moti ver a mi no r it etsad mini str atö r er att driva ige no m vis sa pro j ekt sa mtid i gt so m den kan sät ta mi no r itetsad mini str atö r er i ob e- kvä ma situa tio ner . 246 2 4 7 Kapitel 12 Representativ byråkrati och demokrati While some mig ht simp l y rej ec t repr es ent a t i on a s an ina p- p r opr i at e admi ni s t ra t i ve func t i on, pub l i c orga ni za t i ons do somet i mes rep r es ent : and the theor e t i ca l lit era t ur e needs to gra pp l e wit h the iss ue of when suc h rep r es ent at i on enha nc es the goa l of de moc r a t ic gover na nc e and when it does not . Meier & O’ Toole 2006 :1 49 Utgå ng sp u nk ten fö r den här a vha nd li nge n h ar var it teo r in o m rep r ese n t a - tiv byråkrati. Med en ”representativ byråkrati” avses en offentlig fö r val t - nin g so m sp e glar befo l k nin ge ns so ciala sa mma n sättn in g a v see nd e kate g o - r ier so m kö n, klas s oc h et ni citet. T eor in o m rep r esentati v b yr å kr ati fö r fra m idén o m att må n gfa ld en bland per so nale n i offe ntli ga org a nisat io ner led er till att en må n gfald a v intr e sse n till var atas i polit iska pr o ce sser ( B r adb ur y & Kello ug h 20 0 8 :6 9 7 ) . En rep r esentati v b yr åkr ati i nn e b är alltså i nte bar a en offent lig fö r valtni n g so m sp e glar befo l kni n gen s sa m- man sätt ni ng vad gäl ler fö r so c iala maktr elat io ner rele van ta grup p til l hö r i g - heter , uta n också en offe ntli g fö r val t ni n g där olika grup p er s intr ess e n ar ti k u l e r as och har inver kan på den o f fe ntli ga po liti ken. Detta fö r utsät ts ber o på två fa kto r er : För det fö r sta har o ffe ntli ga ad mi nis tr atö r er ett ha n d - lin g s u t r ym me att tolka po liti s ka mål och prio r iter a ar b etsu p p gifter , vil ket ger de m ma kt och infl yta nd e i politis ka pro ce sser ( Me ier & Bohte 20 0 1 : 45 7 ) . För det and r a är ind ivid en s liv ser f a r e nhe ter kn ut na till so ciala grup p till h ö r ig heter vilket får betyd el se fö r denne s vä r d er i ngar oc h ag e - r and e ( Saltzstei n 19 7 9 :4 7 0 ) . Offen tliga ad m i nis tr atö r er ant as där fö r e nli gt teo r in ager a so m fö r etr äd ar e fö r intr esse n på basis a v si na so ciala grup p - tillhö r i g heter ( Me ier & O 'T o o le 20 0 6 :7 1 - 7 2 ) . Ett fler tal st ud ier so m e mp ir i s kt prö var teo r in om rep r esenta tiv b yr å kr ati har fu n nit at t rep r esenta tio n fö r eko m mer i no m e n rad o lika o ffent liga 247 2 4 8 ver k sa mheter ( Do lan & Ro s enb lo o m 20 0 3 ) . Dessa und e r sö kni n gar är huv ud sak lige n fallst ud ier frå n USA och i fok us är oftas t n ä rb yrå krater så so m poliser , lär ar e och so cialsekr eter ar e. Stud ier na ökar i n te fö r ståelse n fö r de offen tli ga ad mi nis t r atö r er nas ager a nd e och fö r etr äd ar skap i si g utan und er sö ker vil ken i nver ka n so m när var o n a v en gr up p har på organisa t- io ner s ver k sa mhe ts ut fall ( B r ad b ur y & Kello ug h 20 1 0 ) . Syf tet med denna avha nd li ng har där fö r var it att ö ka förståelsen för om och i så fall hur och varför offentliga administratö rer i ledande befattningar på basis av sina egna sociala grup p tillhörigheter agerar som företrädare för respektive grup p . Detta i e n a nna n ko n t ext ä n US A oc h för e n typ a v offent liga a d - mi nistr atö r er so m sälla n st ud er a s ino m fä ltet. Den gr up p so m har und e r - sö kts i den na st ud ie är led ande ko mmu nala mino r itet sad mi nistr atö r er , det vill sä ga ad mini str atö r er med icke - väs ter länd s k bak gr u nd . I detta kap itel ska j ag dis kut er a av hand li n gen s slut satser i relatio n till stud ie ns sy fte. För st ko m mer de sj u för etr äd ar p r aktiker na s och det symb o - liska fö r etr äd ar skap et s po litis ka ko nse k ven ser att dis ku ter as . Sed an ko m- mer anal ys mo d ellen at t disk ut er as med sär s kild fo ku s på den mino r itetse t- nis ka bak gr und e ns bet yd e lse fö r ar b ete i den o ffent l iga fö r valt ni nge n . Slutl ige n ko mmer j ag att dis k uter a resu ltate ns i mp li katio ne r ur ett de m o - kr atip er sp ekti v. A dministratörer företräd er Offen tliga ad mi ni str atö r er s so ciala rep r esentati vitet fö r fo lket po ner as enli gt teo r i n o m en rep r esentat iv b yr å kr ati va r a e n bet yd el se f ull di me nsio n i det rep r esenta tiva st yr else s k icket med hä ns yn til l oli ka so ciala gr up p er s po litiska deltaga nd e. Utifr å n fallst ud ier av tolv led and e ko m mu nala min o- ritetsadminist ratörer i sven s k ko mmu n fö r valt ni n g visar den na a vha nd lin g inte b ar a att uta n ock så hur offentl iga ad mi nis tr atö r er kan fö r etr äd a gru p - p er so m de til lhö r och ide nt ifier ar si g med . De vägledande , fö respr å - kande , p olicy skapande , p olicy fö rverkligande , p redikande , koalition s b y g - gande och mobiliserande före tr äd ar p r aktiker na vi sar hur fö r etr äd ar s kap et kan ta sig ut tr yc k . Sa mtid i gt visar prak tiker na ock så hur o ffen tli ga ad m i - nistr atö r er ka n an vänd a sitt hand li n gs utr ym me fö r att påver ka po l i tis ka pro ce sser . S a mstä mmi gt med fo r s kn in ge n o m ko mmu nala ad mi nis t r at ö - r er s ha nd lin gs utr ym me ( j fr Svar a 20 0 6 b ) visar den na stud i e inte bar a att utan också hur ad mi ni str atö r er na får bet yd e lse fu lla mö j li gh eter att sj älva 248 2 4 9 ut fo r ma oc h p rio r iter a si na ar b etsup p gi fter , skap a och tol ka vi sio n er , ko n - kr et iser a strate gier och prio r iter a vissa per sp ekti v o ch insat ser över and r a. Det symb o lis ka fö r etr äd ar skap et t yd lig gö r vid ar e hur mi no r itet s ad mi ni s t- r atö r er kan fö r etr äd a mino r ite tsgr up p er enb ar t geno m si n när var o i ege n- skap av minoriteter . Jag har tol kat f ö r etr äd ar p r aktiker na oc h det symb o lis ka fö r etr äd ar skap et so m fö r etr äd ar skap på gru nd av att mi no r itetsad min istr atö r er nas i nte ntio n har var it a tt förb ä ttra minoritetsgru p pers levnadsvillkor i samhället . T ill skil lnad frå n må nga and r a st u d ier ino m fältet rep r esentati v byr å kr ati so m definier ar fö r etr äd ar skap et u te fter mätb ar a besl ut och u t fall i organisat io n - en eller so m fö r d efi nier ad e hand li n gs mö n ster , har denna stud ie ha ft en exp lo r ativ ansa ts. För etr äd ar skap et har inte st ud er ats på basis av effekter , specifika utfall eller fö rväntade handlingsmönster . St ud ien v isar i ställe t hur mi no r itetsad min istr atö r er fö rsö ker att för änd r a po litiska beslut fö r att fö r b ättr a mi no r itets gr up p er s l evnad s fö r hål lan d e n. Det går alltså i nte att dra någr a slu t sat ser o m till vil ken grad detta fö r etr äd ar skap de facto har en inver ka n på d en ko m mu n ala po litiken . Jag menar l ik väl at t mi no r itetsa d - mi nistr atö r er na s fö r etr äd ar sk ap utgår från den uttalad e a mb itio ne n att fö r b ättr a mi no r itets gr up p er s le vnad s vil lko r och att de där fö r är att bed ö ma so m fö r etr äd ar skap . En dis k us sio n o m för etr äd ar skap e ts eve ntue lla ko ns e - kve nser kan ä nd å var a på sin p lats. Va d innebä r fö re t rä da rska p et ? Hu vud tese n i teo r in o m rep r esentat iv b yr å kr ati är ju att offen tli ga a d m i - nistr atö r er s fö r etr äd ar skap har inver kan på utfo r mni n gen a v den offe n t li ga po litiken på ett sät t so m gyn n ar den grup p so m är i fo ku s. Äve n o m jag i denna st ud ie vi sar hur mino r itetsad mi ni str atö r er fö r sö ker att fö r e tr äd a mi no r itets gr up p er kvar s tår fr å ga n o m hur u vid a fö r etr äd ar p r aktiker na p å - ver kar orga nisa tio ne n , po liti k en eller o m de i sj älva ver ket fö r sä mr ar m i- no r itets gr up p er s lev nad s vill ko r . T ro ts att ko nse k ven ser a v för etr äd ar skap inte har st ud er ats menar j ag f ö r det för sta att stud ie ns res ultat aktuali ser ar den rele van s so m teo r in o m en rep r esentativ b yr åkr ati har fö r demo kr atis ka st yr el ses kic k . T id i gar e st ud ier om kommunala minoritetsadministratörers företr äd ar skap drar heller inga slut satser o m kon kr eta ko n se kve nser av för e tr äd ar p r aktike r na ( Kar ni g & McClai n 19 8 8 , T hur lo w Bren ner 20 0 9 ) . Sa mstä m mi ghe ten mella n res ult a - 249 2 5 0 tet i den na st ud ie och ova n n ä mnd a st ud ier är ock så väld igt t yd liga. Mi n o - r itetsad mi ni str atö r er i Sver i ge och i US A för etr äd er mi no r itetsgr up p er på ett lik nand e sä tt uti fr å n fö lj an d e tre punkter :  M ino r itetsad mi nistr atö r er fö r sö ker m ed hj älp av olika prak tiker skap a och fö r ver kli ga po l iti k so m är l y hö r d fö r mino r ite t sg r u p - p er s situatio n och beho v el ler ar tiku ler ad e intr esse n .  Mino r itetsad mi nistr atö r er byg ger ko alitio ner med and r a akt ö r er i avsi kt att sä ker stä lla po litik so m ga g nar mi no r itets gr up p er .  Mino r itetsad mi nistr atö r er mo b iliser a r mino r itet sgr up p er i syfte att öka der as delakt ig het i pol itik e n och up p mär ksa m ma r offen t- liga orga nisatio ner på grup p er nas beho v och intr esse n . Detta inneb är att sve ns ka och a mer ika ns ka mi no r itetsad mini str atö r er up p - fattar sin a oc h mi no r itets gr up p er s situa ti o n e r på ett snar l ikt sätt, de for m u - ler ar likna nd e pro j ekt och fö r sö ker ute fter lik na nd e strategie r ver ka fö r att gyn na mino r itet sgr up p er i sa mhä llet. Måle n med fö r etr äd ar skap et är li ka r - tad e : mo t ver ka ar b etslö shet, so ciala pro b lem i må nget ni s ka stad sd elar , po litisk och so cial mar gi nali ser in g, rasis m och di skr i mi n er ing, und er r e - p r esentatio n i offe ntli ga organ isatio ner och så vid ar e . O m svens ka mi no r i- tetsad mi ni str atö r er s pro j ekt är ofull ko mli ga vad av ser dess uts ikter att up p nå målet o m bättr e lev na d svill ko r fö r mi no r itets gr up p er , delar de av allt att dö ma denna o ful lko mli ghet med mino r itet sad mi nis tr atö r er i USA. Jag me nar att re sul taten av denna st ud ie mö j li ggö r e n dis k us sio n kri ng mö j li ga ko nse k v en ser av för et r äd ar p r aktiker na. Do ck har di sk us sio n e n ett gru nd l äg ga nd e fö r b ehåll. Vad so m faktiskt förb ättr ar en grup p s lev nad s - vill ko r är en fråga so m o mgär d as av ett fler ta l ko nf lik tf ylld a po litiska oc h ideo lo giska per sp ekti v. Vi sse r ligen ka n fo r s kn in g bid r a til l att a nal yser a po litiska idée r s ko nse k ven ser vad avser mål och med el , sär skil t när dessa fö r va nd las till offe ntli ga åtg är d sp r o gr am , men vad so m lig ger i olika gruppers ”objektiva” intressen, oavsett deras artikulerade ”subjektiva” intr es sen är idag ett lika sto r t po litiskt min fäl t so m det var när T ho mp so n (1 9 7 6 :2 0 3) pro b lemati ser ad e sa mma fråga. Mi no r itets gr up p er är inte en ho mo gen gr up p och prägla s i si g a v fler a i nter na mak tr elat io ner på basis av kla ss, kö n, se x ualitet, åld e r och där till en rad olika relig iö sa och ide o - lo gis ka rö r elser so m har rele v ans fö r fas t ställa nd e av gruppens ”egentliga” intr es sen. Givet detta, o m vi ser till mi n o r itetsad mi nistr atö r er na s fö r måga att fö r e - tr äd a mi no r itets gr up p er s artikulerade subjektiva intressen , fra mstår de 250 2 5 1 vägledande och fö resprå kande företr äd ar p r aktiker na so m sär s kilt rel e - vanta. Dessa fö r etr äd ar p r aktiker ka n i ko mb i natio n med and r a krafter i organisat io ne n bid r a till att ö ka lyhö r d hete n fö r en skild a i nd ivid er s oc h fö r eni ngar s tillgå n g till offent lig ser v icep r o d uktio n, res ur sf ö r d elning oc h att säker s tälla rättssä kr a pro ce d ur er i mynd ig hets utö vand e a kti viteter . Det so m mi no r itet ad mi nis tr atö r er up p fat tar gyn na mi no r itets g r up p er när de vägleder och fö resp rå kar är lyhö r t fö r mino r itet sgr up p er s i ntr esse n e f- ter so m m ino r itet sad mi ni str atö r er na rea ger ar på mi no r itets g r up p er s man i - fester ad e beho v oc h öns ke m ål. F ö r etr äd ar pr aktiker i e ns kild a är end en risker ar do ck att fu n ger a till nac kd el fö r de grup p er so m mi no r itetsad m i- nistr atö r er van lig tvi s inte ko m mer i kon ta kt med och de grup p er so m av olika anled nin gar i nte ma ni fes ter ar sina int r esse n . Vad rör policy - skapande o ch - förverkligande, predikande, koalition s- b yg gande och mobiliserande fö r etr äd ar p r aktiker kan fråga n om dess ko n - sek ven ser fö r mi no r itets gr up p er s situat io n i sa mh ället i nte sär ski lj as från fråga n o m vi lke n po liti k so m gyn na r gr up p en . Des sa prakti ker inr i kta s på just den ö ver gr ip and e po liti ke n . Det e mp ir is ka res ultate t vis ar att mi no r i- tetsad mi ni str atö r er driver inte gr atio ns - oc h mån g fald s fr å go r na och fo r mar uti fr ån råd and e po litiska dis kur ser och infr a str u kt ur er hand lin gsp la ner med syftet att fö r b ättr a mino r itets gr up p er s lev nad sv ill ko r . Dessa po litis ka pro gr am i nr ym mer en rad teo r etiska och strate gis ka ut gån gs p un kter fö r att up p nå ett må n getn is kt j ä mli k t sa mhäl le där alla i nd ivid er ska ha sa mma levnad sfö r u tsätt ni ngar oav sett etnis k bak gr u nd . Jag tolkar mino r itet sa d - mi nistr atö r er na s i nten tio n at t ver ka fö r dessa po lic yp r o gr a m so m att de upp lever pro gr amme n so m de bästa ver kt yge n till ha nd s fö r att ver ka fö r mån get ni sk j ämlik het. Mino r itetsad mini str atö r er nas mål och med el kan do c k anal yti s kt inte skilj as åt i frågan o m för etr äd ar p r aktiker na s ko n s e - kve nser . Integr atio nsb egr ep p et har kri tiser ats fö r dess elastici tet i bland annat offe ntli ga utred ni ngar ( SOU 2 0 0 6 :7 9 , SOU 20 0 6 :7 3 ) . Vad det inneb är att verka för ”integration” kan inr ym ma oli ka och inte alltid fö r enli ga tol k- nin gar . Inte gr atio n s må let ka n till exe mp el tol kas i ter mer av assi mi latio n där mino r itet sgr up p er fö r vä nt as anp a ssa si na ident iteter och kult ur er till e n spridd definition av ”svenskhet”. Samtidigt kan det tolkas ge r ätt ig heter till mi no r itets gr up p er att beva r a, bej aka och utvec kla si na sär egna et nis ka identiteter med stö d av det off entli ga. 251 2 5 2 Mino r itetsad mi nistr atö r er an v änd er inte gr atio n sb egr ep p et s e lasticitet till att skap a, tolka och fö r ver k lig a po licy ute fter eg n a pro j ekt. Jag har också i kap itel 10 diskuter at att dessa proj ekt skilj er sig åt i ter mer a v de strategier som minoritetsadministratörer utstakar. I led med att uppnå ”integration” eller ”mångetnisk jä mlikhet” kan minoritetsadministratörer använda sig av mångkulturella , generella rättvise - eller assimilerande - strategier . Dessa strategier har si n gr und i olik a tolkni ng a r a v inte gr atio n s - och mån g fald s - p o litiska pro gr a m och där med olika po liti ska över t yge lser o m hur mino r i - tetsgr up p er s lev nad svi llko r kan fö r b ättr as. En teo r i om offen tli ga ad m i - nistr atö r er s fö r etr äd ar skap måste fö r hålla sig till detta e mp ir iska fak tu m och där med und vi ka att på essentialistiska gru nder ut gå från att et nis ka mi no r itets gr up p er delar sa mm a ideo lo giska ö ver t ygel ser och att de följ ak t - lige n sku lle ku nna e nas o m på för hand giv na vär d en och intr es sen ( j fr Dahls ted t 20 0 5 :26 2 ) . Tro ts att mi no r itetsad mi nist r atö r er fö r etr äd er mino r itet s gr up p er har grup p en s lev nad sv ill ko r inte fö r b ättr a t s avse vär t i de stud er ad e ko mm u - ner na. Den må n get nis ka o j ämli khe ten i städ er na ö kar se t t till ar b etslö s - hets si ffr o r , ut gi fter fö r fö r sö r jnin g sstö d , bo end esegr e gatio n, vald elta gand e och so cial oro . Op inio nsstö d et fö r rasistiska par tier och par tip o litiska agend o r har också öka t und er 20 0 0 - talet. T yd er detta på att för etr äd arp r a k- tiker na i nte har någr a po si tiv a ko n se kve n ser fö r mi no r itet sgr up p er ? Det kan var a mö j li gt. Men i ställe t fö r att ta fa - sta på att mi no r it etsad mi nis tr a - tö r er nas fö r etr äd ar skap inte rå d er bo t på den illa var sla nd e si tuatio ne n so m ses fö r ko mmu n er n as mi no r itetsgr up p er me nar j ag att blicken li ka gär na kan ri ktas mo t integr atio ns - och må n g fa ld sp o litike ns mål, med el och e f- fek tf ull het , eller de a nd r a ko m mu nala a ktö r er na s i ntr esse n a v att ver ka fö r att fö r b ättr a mi no r itetsgr up p er s le v nad s vill ko r . Res ul tate n öp p nar slutli ge n up p mö j lighe ter fö r vid ar e fo r sk ni ng so m kan klar gö r a frå gan o m för e tr äd ar p r aktiker nas i n ver ka n på politik och mi no r itets gr up p er s le vnad s fö r hålland e n. För etr äd ap r aktik er i en ski ld a är end en ka n ha en inver ka n på olika grup p er s mö j lig h ete r att ta del av offe ntli ga resur ser och att behand la s lika i mynd i g hets utö vni n g i no m e n rad olika ver ksa mh eter : sko la n, vår d en, bar no mso r g, so cial tj änst, kult ur - , idr o tt - och fö r e nin gs ver ksa m het, stad sp la ner in g, po lis, rät tss yste m med mer a. Den na t yp a v st ud ier vo r e önskvär d a att geno mfö r a i fra mtid en fö r att fö r stå hur de n o ffe ntli ga ver ksa mhe ten s dag liga besl ut oc h ru tiner fär ga s av de per so ner so m beman nar orga nisa tio ne n, snar ar e än a v öve r - 252 2 5 3 grip and e regler , må l - oc h ha n d ling sp laner . Det är i förvalt n in ge n s prakti k so m po liti k blir till ( Lip sk y 19 8 0 ) och den ensk ild a ind i vid e ns grup p till h ö - r ighet kan ha en av gö r and e inver ka n på denna prakti k. När och hur före t- r äd ar skap et ko mmer till ut tr yc k fö r olika t yp er a v o ffent liga ad mi nistr at ö - r er får den fra mtid a fo r sk ni ng en klar gö r a. Vid ar e fo r sk ni ng ka n ock så und er sö ka hur uvid a f ö r etr äd ar p r aktiker på över gr ip and e po lic yn ivå har inver kan på hur olika gru p p er s intr esse n till mö te sgå s i den offe ntl iga po litiken s olika ste g. Hur ka n när var o n av olika grup p er i för va lt n in ge n påver ka hur po lic yp r o b le m ramas in frå n ett ideo lo giskt oc h disk ur si vt pe r sp ektiv oc h vil ke n inver kan har det ta på geno mfö r a nd ep r o ce sser na på olika ni våe r ? Påver kar admi nistr atö r er s grup p till hö r ig het vil ka allia ns er och nät ver k so m i n kl ud er as i for m and et av politis ka pro ce sser ? Varför företrädarskap? Slut satse n a tt mi no r itetsad min istr atö r er fö r etr äd er mi no r itets gr up p er inn e - b är inte att detta fö r etr äd ar ska p kan ta s fö r gi vet. Det går int e att fö r ut sätta att offe ntli ga ad mini str atö r er per definitio n blir fö r etr äd ar e fö r intr esse n so m kan ko p p las till der as gr up p tillhö r i gheter . I den na st u d ie har j ag fö r - sö kt att öka fö r ståelse n fö r den ko mp le xa pro ce ss so m gö r mino r itet sa d - mi nistr atö r er till fö r etr äd ar e fö r mino r itet sgr up p er . Utifr å n den e mp ir i ska und er sö kni n gen ka n sl ut satse n dras att fö r etr äd ar skap et är ett resu ltat a v ind ivid e ns intentioner och handlingsu trymme att fö r etr äd a, vilk a var ier ar ber o end e på ind ivid - , situa tio ns - oc h ko nte xtb u nd na o mstä nd ig heter . U t i - fr ån tid i gar e fo r sk ni n g och egna e mp ir is k a resulta t har en anal ys mo d ell utvec klat s so m sp ec i ficer ar fe m fak to r er och 20 potentiella orsakssa mb a nd med i n ver kan på inte ntio nen och ha nd li ng sutr y m met att fö r etr äd a. Detta resultat visar hur offe ntli ga ad mini str atö r er s fö r etr ä d ar skap kan aktiveras men oc kså hur det ka n avaktiveras . Jag ko mmer inte att up p r ep a de slutsat ser so m presenter at s i för egåe nd e kap itel. Där e mo t vill j ag l yft a fra m och disk uter a tre sp ec ifi ka sl utsat ser so m har var it ce ntr ala fö r fö r ståelse n av mino r itet sad mi ni s t r atö r er s fö r e t- r äd ar skap och so m fra mhä ve r betyd el se n a v offe ntli ga ad mi nistr atö r er s mi no r itetset nis ka bak gr u nd : vik ten a v att ta hä ns yn t ill a d mini str atö r er s identiteter oc h li v ser far en he ter ; etno kr ater nas t vet yd i ga ha nd lin g su t - r ym me och bet yd el sen a v den inst itu tio nella rasi s men. 253 2 5 4 Ad min ist ra t ö re r ag er a r inte i ett vakuu m Anal yse n a v mi no r itetsad min istr atö r er nas i nte ntio ner i led med Arc her s proj ekt b egr ep p visar , so m Li p set ( 1 9 5 0 /2 0 03 :8 0 ) fö r läng e sed an påp e - kad e, att o ffe ntl iga ad mi nis tr atö r er inte a ger ar i ett vak u u m. U t ifr å n sina ro ller i offentli ga orga nisatio ner är ad mi ni str atö r er inte ba r a bund na av for mella rege lver k, po litiska riktli nj er och över o r d nad e politiker . De är också del a v en för änd er li g sa mhä lleli g oc h i nst itut io nell mi lj ö imp r eg n e - r ad av sociala ma ktr elat io ner so m utö var påtr yc k nin gar på var j e ind ivid s up p fatt ni ng o m vad so m är mor aliskt rätt eller fel. Ind i vid er med bak gr u nd i milj ö er där den so ciala grup p tillhö r ig hete n är e n a nled nin g ti ll begr ä nsad hand li n gs fr ihe t i sa mhälle t ka n bär a med si g dessa er fa r en h eter i si na oli ka so ciala ro l le r . På sa mma sä tt kan ad mi nis tr atö r er u tan erfar enheter a v a tt den sociala gr up p tillhö r ig hete n begr ä nsar ha nd lin gs fr i hete n bär a med sig dessa er far en heter i ager a nd et i för valt nin ge n. Ve m de n off entli ga ad m i - nistr atö r en är , sett till h e nne s so ciala grup p tillhö r ig het , är såled es en vikt ig asp ekt att ta hä ns yn till fö r den so m vi ll fö r s tå hur fö r va lt n i nge n st yr s oc h ar b etar ( W amsle y m. fl. 19 9 0 :3 7 ) . Jag har med hj älp av Archer s kriti skt rea list is ka och anal yt iskt duali s t - iska ra mver k fö r relatio ne n mellan age nt skap och stru kt ur er tolkat mino r i - tetsad mi ni str atö r er nas ha nd li ng skr a ft so m ind i vid er . Arch er s per sp ektiv fra mhä ver att i nd i vid en s ide ntiteter oc h fö r må ga att re fle kter a över sin livs sit uat io n och fo r muler a (o m ä n o fu llko m li ga) pro j ekt so m fö r ver k liga s i olika prakti ker , är h e n nes unika bid r ag till sa mhä llet. Sa mtid i gt menar ho n att i ntr es se n, pro j ekt och praktiker fo r mas i e n ref lekter and e pro ce ss i relatio n till den o mgiva nd e ko ntexte n var s stru kt ur er skap ar mö j lig heter o ch hind er fö r pro j ekten att fö r ver kliga s ( Ar c her 20 0 3 b ) . Mino r itetsad m i - nistr atö r er na fo r mu ler ar proj ekt uti fr å n sina ide ntiteter och intr es sen so m fo r mas mo t bak gr und a v der as po sitio n i sa mhäl let som minoriteter . R e - sulta tet visar att mino r itet sa d mini str at ö r er nas pro j ekt uttrycker vilj e yt t - r ingar att be kä mp a ras is m, et nis ka mo tsätt ni n gar , diskr i mi ner in g, ar b et s - lö shet, so cial oro och po litis k mar gi nali ser in g. Der as vi sio n är att skap a ett mån get ni skt j ä mli kt sa mhäll e och stär ka mi no r itets gr up p er s ställ ni ng. M ino r itetsad mi nistr atö r er na up p lever att mino r itet sgr up p er har i ntr esse av att mot ver ka stru kt ur er so m b id r ar till sä mr e le v nad svi llko r och ka n up p - leva att de i ege ns kap av ad mi nistr atö r er , i Her b er ts men i ng (1 9 7 4 :5 6 1 ), har en bet yd else f ull ro ll att sp ela i denna strä van. 254 2 5 5 Att mi no r itetsad mini str atö r er na fo r mar si na pro j ekt utifr å n si n stru kt u - rella position som ”invandrare” i det svenska samhället tangerar Diana Muli nar is och And er s Nee r ga ar d s ( 2 0 04 :2 10 - 2 1 1 ) diskuss i o n o m fackligt aktiva invandrares ”svarts kallemedvetande”. De fac kl igt a kti va inva n d - r ar na fo r mar si na antira si sti s ka pro j ekt mo t bakgr und av rasifier i ng och d en av omgivningen tilldelade pejorativa identiteten som ”svart skalle” eller ”invandrare”. I lik het med Mu linar i oc h Nee r gaa r d s st ud ie vi sar också mi n und er sö k nin g att den mino r itet set nis ka ba kgr u nd en inte allt id sa mma nfa ller med ett ”svartskallemedvetande”. Minoritetsadministratörer kan i nte fö r utsä ttas var a fö r et r äd ar e fö r mi no r itets gr up p er s in tr es sen. Det är inte hel ler utes lute t att ad mi ni str atö r er med maj o r itetsetnis k bak gr u nd kan fö r etr äd a mi no r itets gr up p er , tvär to m är jag över t yga d om at t detta fö r eko mmer . Någo t so m d är emo t är klar t är att det fi n ns e tt t yd li gt sa m- b and me l lan ad mi ni str atö r er s grup p tillhö r i ghet, identi teter och betee nd e , so m inte går att igno r er a i disku ssio nen o m den offe ntli ga fö r valtni n gen s sa mma nsätt ni n g och ro ll i det demo kr atis ka st yr else sk icket. E t no kra t in – en fälla fö r mi no rit et sa d mi nist ra t ö re r? E n an na n sl utsa ts är att mi no r itetsad mi ni str atö r er i den ko m mu nala e t n o - kr atin har up p d r aget att fö r etr äd a, vilke t ökar båd e i nte ntio nen och ha n d - lin gs utr ym met att e n gager a sig fö r mi no r itets gr up p er s i n tr essen. De tta hand li n gs utr ym me är dock t v et yd igt. Sa mtid i gt so m e tno k r ater na har e n frihet at t ut fo r ma sina e gna ar b etsup p g i fter har de inte ti llrä ckli gt med mak tr esur ser fö r att åstad ko m ma fö r änd r i ngar i orga nisat io n och sa mhälle. Det är inte e n sl u mp a tt fler tal et av st ud ien s mi no r itetsad mi nistr atö r er är eller har var it ver ksa m ma i den ko mmu nala et no kr ati n. Her b er t (1 9 74 ) visa d e att offe ntli ga ad mi ni str atö r er med mi no r itetset ni sk bakgr und i US A tend er ar att ha mn a i befa ttni ngar med an s var fö r so cial o ch mån get nis k j ämli k het eller i myn d i gheter so m direkt ar b etar ge nte mo t mi no r itets gr u p - p er . Kim ( 2 0 0 6 ) bekr äftar att mi no r itet s gr up p er fo r tfar a n d e tend er ar att ar b eta med so ciala frå go r i de fyr a stö r sta ko m mu ner na i US A. Av Kar l s - so n s oc h T ahvilzad e h s stud ie ( 2 0 1 0 ) fra mgår att sa m ma t end ens fi n ns i ska nd ina vi sk o ffe ntli g sekto r : invand r ar e i offen tli g an stä llni ng ar b etar oftar e m ed invand r ar fr å go r än me n an na n ver k sa mhe t. Stud i er om inva n d - r ar p o litiker och den par tiinter na fö r d elni nge n a v upp d r ag och ar b ets up p - 255 2 5 6 gi fter bekr äf tar också de nna te nd ens ( Ro d r igo Blo mq vi st 20 0 5 ) . Frå gan är vad detta ber o r på? Ellio tt och Smith ( 2 0 0 4 :2 7 2 ) menar att mi no r iteter so m up p når led and e po sitio ner i arb etslivet o fta te nd er ar att gö r a detta i arb etsenheter där en domi ner and e and el av de ans tälld a sj älva har mino r itet sb akgr und . D et ta kan var a en följ d av en pro ce s s där bed ö mand et a v ve m so m är lä mp li g at t leda arbetet går ”nerifrån - up p ” fr ån de a nställd a ti ll led ni n gen snar ar e ä n tvär to m. De me nar att a rb ets g ivar e då blir må na o m vär d et av den mi no r i- tetset nis ka bak gr u nd en vad gäller tillsätta nd et av e n lä mp li g led ar e. Men a tt mi no r itetsad mi nistr atö r er skul le bed ö mas lä mp li ga fö r led and e sve ns ka ko mmu nala et no kr atb efa ttn in gar på gru nd a v att de för vä nt as led a i nd i v i- d er med mino r itet set nis k bak gr u nd är inte tro lig t efter so m etno kr ater säl l - an är arb etsled ar e fö r stö r r e organi sato r is ka e nheter . Där e mo t ka n en ”ne r - ifr ån - upp” påtryckning finnas i annan offe ntli g ver k sa mhe t där en dom i - ner and e a nd el av de a nstäl ld a har mino r itet setni s k bak gr u nd , så so m org a - nisat io ner och en heter so m ad mi nistr er ar fl yk ti ng mo tta gn in g en. Det för efaller snar ar e var a så att mi no r it etsad mi nistr atö r e r na bed ö ms var a lä mp li ga att ar b eta med frågo r kring det må n get nis ka. Her b er t (19 7 4) menar frå n ett mer kriti s kt per sp ekti v att mino r itet sad mi ni str atö r er so m får po sitio ner so m ver ka r fö r mi no r itets gr up p er s rättig heter o ch fö r b ättr ad e levn ad svi llko r , får detta a v symboliska anled ni n gar . Frå n hans per sp ekt iv hamnar minoritetsadministratörer i dessa befattningar som ”utställning s - föremål”. De har i nte kap ac itet att fatta men in gs f ulla bes lut me n der a s ar b ete blir ofta up p mär k sa m m at av med b o r gar e, med ier och intr e sse gr u p - p er . Ad mi nis tr atö r er na får stå per so nligt a ns var i ga fö r ko ns ekve nser na a v brist ande politiska program och förväntas att, som Herbert skriver, ”keep the natives calm” ( Her b er t 19 7 4 :5 6 2 ) . Äve n Ka nter ( 1 9 9 3 :21 2 ) so m stud e - r ar kvin no r s sit uatio n i org anisat io ner me nar att und er r ep r esenter ad e grupper tenderar att lyftas fram i ”rampljuset” för att organisationen up p - lever ett be ho v a v at t för o mv är ld en vi sa up p si n vä lvi lli ghe t att rekr yter a und er r ep r esenter ad e grup p er . Li vet i ra mp lj use t är dock allt an nat ä n gl a - mo r ö s t fö r i nd ivid er från de und er r ep r esenter ad e grup p er na, påp ekar Ka n - ter . De höga befa ttni n gar na med fö r sälla n e n ree ll makt a tt åstad ko m ma någo t i orga nisatio nen och i n d ivid er na blir so m tid igar e nä mn ts ofta sy m- b o ler fö r sin gr up p . Kvin no r blir i Kanter s stud ie oa vset t si n exp er tis och intr es se behand lad e so m sy m b o ler fö r kvin no r och fö r vä nt as stå och tala fö r hela gr up p en. 256 2 5 7 Det fa kt u m att mi no r itetsad mi nistr atö r er s mes t fra mko ml iga vä g up p åt i de offe ntli ga orga nisat io ner na s h ier ar kier är via e tno kr atin, skap ar i sig e tt hand li n gs utr ym me a tt fö r etr äd a mi no r itets gr up p er . Detta ä r inte oväse n t - ligt. Me n utifr å n Ka nter s oc h Her b er ts per sp ekti v ka n et no kr ati n också betr aktas so m en fälla . Att mi no r itetsad mini str atö r er tend er ar att i nneha dessa befatt ni ngar kan dels se s so m ett symp to m på mi no r itetsad mi nis tr a - tö r er na s und er r ep r esentatio n i den ko m mu nala fö r valtn i nge ns led and e befattn in gar , och del s so m ett symp to m på att mi no r itetsad mi nistr atö r er na up p fattas so m e xp er ter på det må nge tn i s ka. Det ka n fu n ger a legit i mitet s - stär ka nd e fö r ko mmu no r ga nis atio nen att utåt up p vi sa att en per so n med mi no r itetset nis k ba kgr u nd an s var ar fö r frågo r so m lig ger mino r itets gr u p - p er när a om hj är tat. För att hänvi sa till Her b er t fra ms tår dessa befatt ni ngar so m sy mb o lis kt vik tiga i led med ko m mu no r ga nisat io ne n s a mb itio n att up p visa att ma n tar frågo r na p å allvar . Att en per so n med mino r itetset ni sk bakgr u nd a ns var ar fö r frå go r n a stär ker symb o lkr a fte n i et no kr atin. Min o - r i tetsad mi ni str atö r er s vä g til l etno kr ati n ka n do ck oc kså ber o på att de fö rväntas var a exp er ter och enga ger ad e i frågo r om det må nget ni ska. De n mi no r itetset nis ka bak gr u nd en blir en ko mp ete n s i si g so m legiti mer ar att mi no r itetsad mini str atö r er na ta lar fö r och o m mino r itet sgr up p er i ege ns kap av ”exper ter”. Mi no r itetsad mi nistr atö r er blir en sor ts etniska gisslan tr o ts att de kans ke har ko mp ete ns o ch intr e sse n i and r a frå go r . En del mi no r itetsad mi nistr atö r er drivs av pro j ekt krin g det mån get ni ska och sö ker si g til l et no kr ati n , d å den skap ar mö j lig heter att omva nd la e n g a - ge ma n get till e n pro fess io nell och ofta välb etald ro ll i det offentl iga. Me n d et vi sio när a u p p d r aget at t sk ap a ett mån get nis kt j ä mli kt sa mhä lle bac kas i lj uset av de g overnance - stru ktu rer so m präglar po litiko m r åd et inte up p med nö d vä nd i ga ma ktr es ur ser . Hand fal lna mel lan po lic y - ko nse ns us kri ng inte gr atio nsp o liti ke n och de egna orga ni satio ner nas mo tv i llig het att i m- p le menter a per sp ekti ve n ut tr ycker etno kr ater na en fru str ati o n över avsa k - nad en a v ma ktr es ur ser . Den n a frus tr atio n är en bid r aga nd e orsak till att inte ntio ne n att fö r etr äd a avaktiveras hos vissa mi no r itets ad mini str atö r er ino m et no kr ati n. Den o fta pas sio ner ad e a mb itio ne n att ver k a fö r mån ge t - nis k j ä ml ik het oc h den sa mti d iga str u ktur ella trö g hete n i a tt för ä nd r a o r- gani satio n och sa mhäl le blir fö r vissa etno kr ater en över mä kti g sit uatio n. Etno kr ater na i nve ster ar i nte sä llan e n an senl ig del a v sina per so nli ga ide n - titeter , med den mi no r itetset n iska er far en hete n so m ce ntr al asp ekt, i de n sociala identiteten som administratör. De ”är integrati on”, de arbetar med 257 2 5 8 ”sitt inre”, som ”ambassadörer för invandrarskap” och ser på sina yrken som mer än ett arbete från ” ni o till fe m ”. Allt för o mfattande kompromi s - ser med vad denna so ciala identitet so m et no kr at inne fat tar , kan , so m Arc her påp ekar ( 2 0 00 :3 0 4 - 3 05 ) , und er tr ycka det so m mino r itetsad mi ni s t- r atö r er na tro r på, det de bryr sig o m, vär d er ar hö gt och so m for mar vil ka de vill var a i vär ld en. Fallst ud ier na visar också att et no kr ate r na inte sälla n lä mnar sina befa ttn in gar fö r and r a organisatio ner eller yr ke sr o ller där ko mp r o mi sse n med de per sonli ga identiteter na inte blir und er tr ycka nd e fö r j aget. Det fi nn s fö r våna nd e få vete n skap li ga st ud ier o m et no kr ate r och and r a ad mini str atö r er med befatt ni n g a r ino m j ä mli khe tss kap and e ver ksa mh et i den offen tli ga fö r valt nin ge n. Mer fo r sk ni n g o m dessa o ffen tliga ad mi nis t - r atö r er s fun ktio ner och svår a ro ll e r i det p olitiska syste met ä r angelä get. P o litisering , et nis ka mo t sä t t ning a r och inst it utio nell ra si s m Mino r itetsad mi nistr atö r er s pro j ekt fö r hind r as i nte sälla n av o ms tä nd ig he t - er på organisatio n s - och sa m hälls ni vå. Etno kr at b efatt ni n ga r med mi nd r e åtko mst t ill ma ktr es ur ser är et t exe mp el på stru kt ur er so m har inver ka n på för etr äd ar skap et. Ytter ligar e fak to r er på organisat io ns oc h sa mhälls ni vå so m har vi sats ha bet yd el se fö r aktiver and et och ava kti ver an d et av mi no r i- tetsad mi ni str atö r er s fö r etr äd ar skap är p olitiseringen kring det mångetniska och de etniska motsä ttningarna . Att den po litis ka d yna mik en i orga ni sa t- io n och sa mh älle har bet yd el se fö r offent liga ad mi nistr atö r er s a kti viteter är kan ske inte över r as kand e. Men at t po litiser i nge n a v sak fr ågo r kan öp p na up p ett hand ling sutr y m me fö r ad min istr atö r er sa mtid igt so m po lit i - ker har ett sto r t intr esse a v att st yr a inr i kt nin ge n på pro ce ss er na var öve r - r aska nd e sett till den tid iga r e fo r skni n gen o m ko mmu na la ad mi nistr atö r er s hand li n gs utr ym me ( Mo ur itze n & Svar a 20 0 2 , Lu nd q uist 19 9 2 ) . I tidigar e stud ier o m rep r esentati v b yr åkr ati har fö r etr äd ar skap et inte relate r ats till det hand lin gs utr ym me so m ka n skap as fö r admi nistr atö r er i lj us et av sak fr å gan s po litiser ing . Att Her b er t och T ho mp so n inte ber ö r po litiser in g e n ka n var a ber o en d e på att det må nget ni ska und er 19 7 0 - talets US A var en av de me st fra mtr äd and e ko nfl ikt linj er na i politiken. Beho ve t av mi no r itetsad mi nistr atö r er so m fö r etr äd e r mino r itet sgr u p p er kan fö r e - falla gi ven n är de et nis ka mo t sättn in gar na gr und ar si g på e n sa mh ällso m- 258 2 5 9 fatta nd e rasifier i ng med stö d i fra mtr äd and e och rikstäc k and e rasistis k majoritetsmobilisering, diskriminerande lagstiftning och ”ras” - se gr eg - er and e praktike r å e na sid an; och å and r a sid an mi no r itets b efo lk nin ge ns mo b il iser i ng i ett fler tal olika mas sr ö r elser , geno m par tib ild nin g och vä p - nad ka mp . Äve n o m situa tio ne n i de e ur o p eiska väl fär d sstater na skilj e r sig åt är e n maj o r itetsd r iven ra sisti s k mo b iliser in g gente mo t mi no r itet sgr up p er idag ett fra mtr äd and e i nsla g i eur o p eiska de mo kr atier . Fra mvä xt en och etab l e - r inge n a v höger p o p uli stis ka, öp p et rasistiska par tier och en ana m mad rasifier a nd e reto r ik bland and r a par tier so m l yfter fra m ber ättelser o m det mån get ni ska sa mhä llet so m ett ho t mot de mo kr ati oc h so ciala har mo ni kan tolkas so m e tt tec ken på d etta. Sa mt id igt är de et nis ka mo tsättni n gar na mi nd r e drivna a v mi no r itets g r up p er s mo b iliser i ng fö r att fö r a fra m sina intr es sen och rätti g heter i sa m hället. Fra mtr ä d and e rasi sti ska rö r els er och svagar e mo ts tånd mo t dessa i sa m- hället, i ta kt med e t t allt mer o j ämli kt so cialt land s kap ri sker ar att sät ta det mån get ni ska på den politiska agend a n på ett sätt so m miss g yn nar mi no r i- tetsgr up p er . Hur u vid a de n offen tli ga fö r val t ni nge ns aktö r e r rea ger ar på denna ut vec klin g ka n där fö r var a e n för fra mtid e n a vg ö r and e fråga. M ino r itetsad mi nistr atö r er s fö r etr äd ar skap i de offen tli ga org anisat io ne r - na ka n ut gö r a en a vgö r and e fakto r i det må n get nis ka sa mh ällets fra mtid . Med tanke på att ledande mino r itetsad mi nistr atö r er är så kr afti gt und er r e - p r esenter and e i de offe ntli ga organisat io ner na s hö gr e sk ikt och i ver k sa m- heter med hö g grad av nor m er and e ma kt so m eko no mi, sa mhä lls sk yd d och rätts väse nd e ( Kar lsso n & T ahvilzad eh 20 1 0 ) kan de nn a fö r h o p p ni ng do ck fö r efalla orea li stis k. Det fak tu m at t mino r itet sad mi nis tr atö r er sällan ver kar ha ett orga niser at sa mar b ete med var and r a fö r att j ust l yf ta fra m po litiska strate gi fr ågo r ka n också var a pro b le matis kt . Det fi nn s såled es få stö d str u ktur er i de ko m mu nal a organi satio ner na fö r mino r it etsad mi nis tr a - tö r er med inte nt io nen at t fö r et r äd a. Än mer pro b le matis k kan fö r ho p p nin g e n o m mino r itet sad mi nistr atö r er s mo tstå nd mo t rasi s men fra ms t å i lj use t a v den instit utio nali s er ad e rasis m- en i de ko mmu n ala orga nisat i o ner na. Mino r itet sad mi ni str at ö r er nas up p l e - velser av att ka tego r iser as so m avvikande och u nderlägsna i egens kap av ”invandrare” i relation till den privilegierade positionen som ”svenskhe t - en” medför , är ett re sul tat so m stä ller ana l ys mo d elle n und er prö vni n g. Instit utio naliser a nd et av rasi fi er and e ideo lo gier och praktik er i den ko m- 259 2 6 0 mu nala or gani satio ne n fra mtr äd er so m en fa kto r med st und tals a vgö r and e inver ka n på båd e intentio ner o ch ha nd lin g sutr y mme at t fö r et r äd a. Organi satio ne n s rasi fier and e info r mella no r mer och prakti ker ka n vi s - ser lige n var a ett mo t iv till fö r etr äd ar skap . Men rasi fier i n gen påver kar mi no r itetsad mini str atö r er na negati vt efter so m den ka n kring skär a der as kar r iär och välb efi nna nd e i organisat io ne n. Det ta skap ar en kän sla av stress oc h press ho s mino r it etsad mi nis tr atö r er na att var a dukti gar e och mer ambitiösa eftersom de upplever att de inte ”platsar” i organisationen. Att stä nd ig t bli i fr åga satt e ller att t viv la på den e gna fö r må g an bid r ar inte till fö r d elakti ga fö r utsät tni n ga r fö r att driva proj ekt i relatio n till mino r i - tetsgr up p er . Ko mp r o mi sse n kan äve n här bli ett utträ d e ur organi satio ne n. En an nan påta gli g ef fe kt av st ar ka rasifier a nd e rö r elser och stä mni n gar i sa mhälle t är att de politis ka par tier na rep r o d uce r ar dessa ideo lo gier och pr aktiker i de n ko m mu nala organisat io ne n. Po litiser in g a v det mån ge t - nis ka so m dri vs av maj o r itetsgr up p er s mo b iliser i n g mo t mi no r itets gr up p er risker ar att skap a rasifier a nd e praktiker i ver ksa mh eten vil ket begr än sar fö r utsä ttn in gar na fö r fö r etr äd ar skap et fö r mi no r itets gr up p er . A nd r a st ud ier har visat hur begreppsparet ”svenskar” oc h ”invandrare” ko ns tr uer as på rasi fier and e gr und er i den o ffent liga fö r valt n inge n s ar b ete i bland anna t i För säkr i n gs ka ssa n ( So yd an 19 9 5 ) , Arb ets fö r med li nge n ( Her tzb er g 20 0 3 , Nee r g aa r d 20 0 4 , Schier enb ec k 20 0 3 ) , so cialt ar b ete ( Ka mali 20 0 2 ) , ko mmu nala fl yk ti ng mo tta gn in gs fö r valt ni nge n ( Gr a ha m 19 9 9 ) och vu xen utb ild nin ge n ( Os ma n 19 9 9 , Kalo nait yte 2 0 0 8 ) . De ko m- mu nala orga ni satio ner na ka n där fö r i likhet med and r a orga nisat io ner inte betr aktas so m et nis kt ne utr ala fält ( P r o ud fo r d & Nko mo 20 06 ) . Organisa t - io ner är sälla n i so ler ad e från de sa mhälleli ga stru kt ur er i vilka de ver kar ( Al ves so n 19 9 3 :1 7 9 ) . Där fö r kan det var a över r as ka nd e att insti tutio nell rasis m och dis kr i mi ner i ng en d ast i begr ä nsad ut str äc k ni ng up p mär ksa m- mats so m e n fakto r med a vgö r and e inver ka n på mi no r itetsa d mini str atö r er i litter atur e n o m rep r esen tati v b yr åkr ati ( med und anta g fr ån Na ff 19 9 5 , Winn 19 8 9 ) . Resu ltatet a v de nna st ud ie visar att det i fra m tid a fo r sk ni n g om teo r in o m en rep r ese ntati v b yr åkr at i fin ns a nled n in g at t utö ka a nal y s - r a mver ken med den institutio naliserade rasismen so m e n fakto r i syfte att fö r stå mino r itet sad mi nis tr atö r er s ar b etsvill ko r och fö r etr äd ar skap . 260 2 6 1 Närvarons politik och offentlig förvaltning Slutl ige n vi sar r esulta tet av denna stud ie att teo r in o m rep r esentat iv b yr å - kr ati har releva ns i den sve ns ka ko n texte n . D et fin ns ett sa mb a nd me llan offe ntli ga ad mi nistr atö r er s so ciala gr up p tillhö r i ghet och der as fö r etr äd ar s- kap fö r resp ektive gr up p . Även o m si tuat i o ne n fö r mi no r itetsgr up p er i Sver i ge och US A inte är helt j ämfö r b ar a up p lever mi no r itet sad mi nistr at ö - r er i Sver i ge e tt a ns var och e n skyld ig het att fö r etr äd a mi n o r itetsgr up p er på sa mma gru nd er so m mi no r itetsad mi ni str atö r er i USA . Sa mma ntage t ka n vi kon stat e r a att en rep r esentati v b yr åkr ati, det vill säga e n offe ntli g fö r va ltn in g so m sp e glar sa mhä llets oli k a grup p er , har relevan s fö r det de mo kr atis ka st yr e lses kic ket e fter so m det ökar gr up p er s mö j li gheter at t påver ka den o ffen tli ga po litike n. O ffent liga a d min i str atö r er st yr s i nte bar a av lagar , regle r , no r mer , kult ur er och po litisk a rik tli nj er i offe ntli ga orga nisat io ner , uta n också a v e gna vär d er in gar och intr e sse n. Vad en ad mi nis tr atö r anser är lä mp ligt att gö r a vid ett gi ve t tillfälle kan, ber o end e på konte xt och sit uat io n, var a ber o end e av d ennes so ciala grup p - tillhö r i ghet och li v ser far en het er . I och med att offe ntli ga a d mini str atö r er har ett ha nd li ng su tr ym me att tolka po litis ka må l till e n praktik får den ens kild as vär d er in gar och i ntr esse n ge no msla g i den politi s ka pro ce ssen. Offen tliga ad mi ni str atö r er s vä r d er ingar fo r mas i nte bar a mo t bakgr und a v utb ild ni n g eller organisatio n still hö r ig het, uta n också av der as so ciala grup p till hö r ig heter och li vser f ar enheter . O m ic ke - p r i vile gier ad e sa mhäll s - gr up p er so m mi no r iteter , kv i nno r eller ar b etar klass är frå nvar a nd e från den rep r esentati va de mo kr atin s bet yd else f ulla och infl ytel se r ika ad mi ni s t- r ativa befatt ni ngar , ka n detta få konse kve n sen att der as po litiska i ntr es sen utesl ut s frå n po litis ka pro ce sser . Närvarons politi k ( Phillip s 20 0 0 ) blir där fö r en lika gru nd läg ga nd e demo kr atis k princip fö r tillsätta nd et och utnä mn a nd et av offe ntli ga ad mi nistr atö r er so m fö r po li tiker . Med an po litiker s ma nd at b yg ger på en rep r esentatio nsp r inc ip , har j ag i lik het med Meier och O’T o o le ( 2 0 06 :1 3 5) fun nit att rep r es entatio n är e n pro ce ss so m ock så fö r eko mm er i den offent liga fö r val tni n g ens do mä ner . Offen tliga ad min istr atö r er s fö r etr äd ar skap på basis av der as sociala grup p - tillhö r i ghet må ste där fö r fö r st ås och dis k uter as ur ett de mo k r atip er s p ektiv. Jag har bel ys t hur mino r itet s ad mini str atö r er fö r etr äd er mi no r itets gr up p er på basis a v den mino r itet set nis ka ba kgr und e n och ident i teten. Ut ifr å n mi na res ultat är det också ri mli gt at t a nta att majoritets a d mini str atö r er 261 2 6 2 fö r etr äd er majoritetsg ru p per p å basis a v sina identite te r . Att sven ska med b o r gar e med mi no r itetset nis k bak gr u nd från ic ke - vä ster länd s ka länd er är krafti gt und er r ep r esenter ad e i den offe ntli ga fö r valt nin g ens hö gr e hi e - r ar kier på ko mmu na l, regio nal och stat lig ni vå vill j ag se som e n de mo kr a - tisk oläge n het. Detta i nte ba r a fö r att mi no r itets gr up p er s intr esse n inte fö r etr äd s, utan också fö r att maj o r itetsgr up p er s intr e sse n fö r etr äd s desto mer . So m Anita Gö r ans s o n ( 2 0 0 5 b :2 0 ) ko nstater ar kan kva lité n i de mo kr a - tiska st yr el ses kic k mä tas dels uti fr ån oli ka so ciala gr up p er s mö j li gheter att delta i vikt iga besl ut och påv er ka sa mhälle ts utfo r mni n g, och dels ut ifr å n de chanser so m oli ka i nd ivid e r har att nå ma kt. U nd er r e p r esenter ad e so c i- ala gr up p er s rättig heter att delta i det politi ska beslu ts fatta nd et och mö j - lig heter att skap a j ä mli khet i livsc ha nser är so m Iris Yo u ng ( 2 0 0 2 :1 4 1 ) påp ekar frågo r so m är relate r ad e till var and r a. Det vo r e naivt att tro att stö r r e po litiska och so ciala fö r änd r ingar ko m mer till sko t t uta n att de grup p er so m har me st att vi n n a på dessa fö r änd r in gar när va r ar i de for u m där de avgö r and e besluten fatt as. I lj uset av de nna st ud ie ka n sl utsat sen dras att und er r ep r esentatio ne n a v sto r a sa mhälls gr up p er i den offe ntli ga fö r valt nin ge n led er till att dessa grup p er s per sp ekti v oc h i ntr e sse n tas till var a i mind r e uts t r äc kni n g i de n politiska pro ce sse n. Äve n o m det fi nn s po liti ska pro gr a m, la gsti ft ni ng och lokala ha nd li ng sp r o gr a m so m åläg ger offent liga or ga ni sati o ner att bea kta j ämli k hets - oc h ic ke - d iskr i mi ner in gsp er sp e ktiv i nneb är i nt e detta att de för ver kl iga s i prak tike n. Re sulta tet a v orga nisat io ner s a rb ete bestä ms ytter st a v de ind iv id er so m led er och ar b etar med ver k sa mhe ten. Att de ssa ind ivid er sj älva till hö r de grup p er var s situatio n po litis ka pro gr am a vser att fö r b ättr a med fö r ett stö r r e intr es se fö r att pro gr a mme n s målsä ttn in gar fö r ver kl iga s. Jag tro r där emo t inte att en et nis kt, so cialt och kö ns mä ssi gt rep r esent a - tiv o ffe ntl ig fö r va ltn in g är de n e n d a lös nin ge n fö r ett öka t rep r esentati vt st yr el ses kick eller ett po liti skt och so cialt j ä ml ikt sa mhä lle ( j fr Meier och O’T o o le 200 6 :13 3 - 1 3 4) . Olika demo kr atistär kand e åt gär d er so m led er till ökat vald eltaga nd e, par ti - och fö r eni n gse n gage ma ng och deltaga nd e - oc h dialo gd e mo kr ati ska i nsat ser bö r ko mp letter a var a nd r a. Det demo kr ati s ka st yr et är också ber o end e av e n politis k j äml ik het so m bö r stär kas ge no m gener ell vä lfär d sp o liti k . Mö j ligheter na at t sö ka sig till hö gr e befatt ni ngar 262 2 6 3 ino m de n offe ntli ga fö r valt ni n ge n ber o r också på öpp na och till gä ng liga utb ild ni n gs s y ste m. Med denna avha nd li ng har j ag vi sat att det från ett de mo kr atip er sp ektiv är vikti gt at t skap a en rep r esentat iv o ffe ntli g fö r valt ni ng. Med grund i e mp ir is ka und er sö k ni n gar har j ag visa t hur fö r etr äd ar s kap ut tr ycker si g fö r mi no r itetsad mini str atö r er . För etr äd ar p r aktiker na och det sy mb o li s ka fö r e t- r äd ar skap et ger en vä gled ni n g o m hur för etr äd ar skap et ka n uttr yc kas fö r and r a grup p er och ko nte xter . Jag har ä ve n skap at e n a nal ys mo d ell so m ökar fö r ståelse n fö r när och hur för etr äd ar skap et akt iver as o ch ava kti ver as ber o end e på ind ivid - , ko nte xt - och sit uatio nsb u nd na fa k to r er . Jag har slut lig e n oc kså visat att teo r i n o m rep r ese ntati v b yr å kr ati är ett an vä n d b ar t per sp ektiv fö r att öka för ståel s en fö r offen tli ga ad mi nistr atö r er s ag e r and e i den rep r esentati va de mo kr ati n . 263 2 6 5 Representative Bureaucracy. The Advocacy of Top - Level Local Government Minority Administrators A Summary The theo r y o f rep r esen tat ive bur ea ucr ac y su gge sts that t he presence of und er p r ivile ged so cial gro up s suc h a s wo men and et h nic mi no r ities wi th in the pub lic wo r kfo r ce will le ad to mor e resp o nsive po liti ca l pro ce ss e s , reflect i ng a wid er ran ge of int er ests ( W ise 20 0 3 :2 23 , Seld en 19 97 :8 , Me i- er 19 75 :5 2 8 ) . As stated in Meier and O’T o o le ( 2 0 06 :7 1 - 7 2 ) the t heo r y of rep r esentative bur ea ucr ac y ca n be red uce d to a set of premises. First l y, it is ass u med that p ub lic ad mi ni str ato r s exer cise discretion enab ling t he m to influe nce po lic y ma ki ng acco r d ing to the ir o wn va lue s a nd inter est s. Se c - o nd l y, it is a ss u med that the ir ge nd er , so cial or eth nic bac k gr o und i n fl u- ence their value s and i nter es t. Hence , pub lic ad mi nistr ato r s wil l be r e- sp o nsi ve a nd act as rep r ese nta tives fo r the i nter ests a nd po lic y prefer e nce s of their gro up s. Resear ch fi nd i ng s fro m t he field of pub lic ad mini str atio n in Wester n demo cr ac ies ha ve rep ea ted ly sho wn the li mi ts of politica l c o ntr o l and that pub lic ad mi nis tr ato r s do exe r cise discr etio n ( Meier and O’T o o le 2006, P eter s and Pier r e 20 07 , Svar a 20 0 6 a). T he link bet wee n t he gend er and so cial bac k gr o und o f pub lic a d mini str ato r s a nd the ir val ues , inter est s a nd behavio r ha s bee n scr uti nize d in se ver al e mp ir ical stud i es wit hin the gro w i n g resear ch fie ld of representative bureaucrac y . Res ea r ch fi nd i ng s sup p o r t the ass u mp tio n tha t p ub lic ad mini str ato r s ’ value s a nd i nter ests ar e relate d to their gend er , so cial and et hn ic origi ns ( Me ier & Nigr o 19 7 6 , Do lan 20 0 0 , 200 2 , Riccucc i & Me yer s 20 0 4 , Hale & Branch 20 0 3 , He n- d er so n 19 7 8 , Bradb ur y & Kel lo ug h 20 0 8 ) . Stud ies fro m ma inl y the US A have also sho wn tha t t he pres ence o f mi no r it y a nd fe male ad mini str ato r s has a n e ffec t o n the resp o n s ivene ss of gover n menta l acti vitie s to war d s mi no r ities and wo me n. T hese find i ng s dra w exa mp le s fro m var io us t yp e s 265 2 6 6 of ad mi nis tr ato r s such a s te ac her s a nd scho o l princip al s ( Me ier 19 9 9 , 19 9 3 , Meier & Ste war t 19 9 2 , Meier & Bohte 200 1 , Meier & O'T o o le 20 0 6 , Pitts 20 05 , 200 7 , Keiser et. al . 20 02 , Dee 200 5 ) , po lice officer s ( Me ier & Nicho lso n - Cr o tt y 20 0 6 ) , emp lo yee s o f t he fo r mer F ar mer s Ho me Ad mini str atio n ( Seld en 19 9 7 ) , emp lo yee s of the Eq u al Op p o r tunit y E mp lo ymen t Co m mis sio ns ( H ind er a 19 9 3 , Hind er a & Yo u n g 19 9 8 ) , la w- yer s and j ud ges (B r ad b ur y och Kello ug h, 20 1 0 ) co ngr ess io nal sta f f (Ro senta hl och Bell 20 0 3 ) and other (W ilkin s and Keiser 20 0 6 ) . Alt ho ug h the va st a mo unt of resear ch is sup p o r tive of the theo r y of rep r esentative bur ea ucr ac y so me que stio n s re main to be el ab o r ated up o n. First, the met ho d o lo gical ap p r o ac hes in these stud ie s ar e biased to war d s stree t - le vel dec isio n - ma ki ng wh er e the po ssib le co nseq ue nce s of the a d - mi nistr ato r s wo r k ca n be mea sur ed t hr o ug h stati stical met h o d s. T her e ar e onl y a fe w stud ie s fo c usi n g on to p - level pub lic ad mi nis tr ato r s. Seco nd l y, mo st of the se st ud ies do not focus on the acti vitie s of “representation”, but r ather the co r r elatio n bet wee n the attit ud es of ad m i nistr ato r s and effec t s of what is a ss u med to be their rep r esentatio n. Ho w the se ad mi nistr ato r s re p - r esent on the basis of their gr o up identities i s ther e fo r e mo stl y un k no wn. T hir d ly, no t all stud ie s co n fir m t hat bur ea ucr at s do rep r esent or act in a wa y resp o n si ve to their gro u p s ( M eier et. al. 20 0 5 , Wilkin s & Willia ms 20 0 8 ) . T he questio n as to why so me ad mi ni str ato r s rep r esent and other s do not , has still no t be en e mp ir icall y and theo r e ticall y e x p lo r ed . Finall y, har d l y an y stud ies with in t h e field of rep r esentati ve bur ea ucr ac y have bee n co n d uc ted outs id e the c o ntext of the US A, esp ec iall y regar d in g et h - nic mino r i t y ad mi nis tr ato r s in multi - et hnic E ur o p ea n welfar e states. In ord er to exp an d und er sta nd ing of the theo r y of rep r esenta tive b ur ea u - cr ac y a nd rep r esentatio n with i n the fie ld of pub lic ad mi nis tr atio n, the ai m of this stud y i s to focus on a natio nal co n text a nd t yp e of ad mini str atio n rar ely st ud ied in the field of r ep r esentati ve bur ea ucr ac y: se nio r loca l go v- er n me nt mi no r it y ad mi ni str at o r s in Swed en. T he resear c h questio ns ar e whether and how et hnic mi no r it y ad mi ni str ato r s in top - leve l po sitio ns i n Swed ish loca l go ver n me nt re p r esent t he i nter est s of mino r it y gro up s. B y anal ysi ng the act ivi ties o f twelve loca l go ver n me nt ad mini str ato r s in e x - ec uti ve and other po sitio ns o f exp er tise, t he st ud y also ai ms to dee p en und er sta nd in g o f the c ircu mst ance s in which the mino r it y ad mini str ato r s wil l rep r esent mino r it y gro up s . 266 2 6 7 Theoretical Point of D eparture T he meaning of “representation” applied in this study is cl osely related to the concept of “administrative advocacy” ( He nd er so n 19 7 8 ) . T he prec ise defini tio n dep lo yed is: the intentional activity of public administrator s , on the basis of their own so cial, ethnic or other belongings, to act in order to improve the well - being of a certain gro u p . Acc o r d ing to this defi nitio n, this st ud y ai ms at fi nd in g a li nk bet wee n wh at Mo s her ( 1 9 6 8 :1 2 - 1 3 ) calls “passive” and “active” representation. Ad mi nistr ati ve ad vo ca c y, ho we ver , req uir es di scr etio n ( M eier & Bohte 20 0 1 ) . While the di scr etio n o f stree t - le vel ad mi nistr ato r s ar e presu med to be beneficial fo r ad vo ca c y ( T ho mp so n 19 7 6 ) , this st ud y ar gue s that t he ad vo ca c y of top - level ad mi ni str ato r s can no t be igno r ed in the theo r y of rep r esentative b ur ea ucr ac y. Cer tainl y, previo us resear c h on top - level loca l go ver n me nt ad mi nis tr ato r s i n Wester n de mo cr ac ie s stro ng l y ind icate s t hat the y have an imp o r ta nt disc r etio n i n the politica l pro ce ss. For Svar a (2 0 06 b ) , this discr etio n is gr o und ed i n the co mp le me ntar y mo d el of the relatio ns hip bet wee n po liticia ns a nd ad mi nistr ato r s at the a pex of the o r- gani satio ns. T hr o u gh exte ns i ve i nter ac tio n, the t wo acto r s ar e i nter d e - p end ent, a nd have rec ip r o ca l influe nce on eac h ot her . T he often p o litica l and pro ac tive ro les of Swed i s h loca l go ver n me nt ch ief e xe cuti ve ma na g - er s ar e co nfir med i n se ver al stud ie s ( So lli & Cregår d 20 0 8 , Hö gb er g 20 0 7 ) . T his ro le can also be ass u med va lid fo r other top - lev el ad mini str a - to r s in the hi g her hier ar chie s of the municip al ad mi nistr atio n, suc h as chie f ad mi ni str ative o fficer s and strate gic ad vi so r s ( No r ell 19 8 9 ). It is ho wever i mp o r tant to und er st and ad mi nistr ati ve discr etio n as co nti nge nt ( J o hansso n 20 1 1 ) . It is pro p o sed her e t hat t he di scr etio n o f top - level loca l go ver n me nt ad min istr ato r s va r y, dep end i ng on thr ee co mp r ehen sive c i r - cu msta nce s: t he p o sition and the jo b description of the ind i v id ual ad mi ni s- tr ato r , the ju dic ial boundaries with in the is sue ar ea , and t he model of go v- ernance dominat in g t he po litica l do ma i n of the ad mi ni str ato r s. Previo us Amer ican st ud ies o n the ad vo ca c y of loca l go ver n men t mino r i - t y ad mi nistr ato r s sho w t hat the y ar e i ncli ned to ad o p t di ffe r ent ad vo ca c y ro les ( T hur lo w Brenner 20 0 9 , Brad b ur y & Kello ug h 20 0 8 , Kar nig & McClai n 19 8 8 , Hend er so n 19 7 8 ) . Brad b ur y & Kello ug h (2 0 0 8 ) and He n - d er so n (1 9 7 8) use pre - co n str u cted ro le - co nce p ts defi ned as expected pa t- terns of action . Kar ni g & M cClai n (1 9 8 8 ) and T hur lo w Brenner (2 0 0 9) 267 2 6 8 use the nar r ati ves of urb an mi no r it y ad mi nistr ato r s to disti n gui s h di ffer e n t ro le typ o lo gie s. Kar ni g & Mc Clai n (1 9 8 8 ) id entify the tr ust ee - r o le, mea n - ing t hat mi no r it y ad min istr ato r s ar e no t acti n g as delegate s in relatio n to mi no r it y gro up s but rather as ind ep end ent acto r s who fee l resp o nsib le fo r the i nter est s of mino r it y gro up s . T he y al so identi f y 14 ke y - st r ategies a lo n g wh ic h the mino r it y ad mi nistr a to r s try to ma ke a differ e nce in the politica l pro ce ss. T hur lo w Bren ner (2 0 0 9 ) defines t he ad vo ca c y - roles of “Latina minority administrators” along three dimensions: intensity, depen d enc y on inst itu tio nal no r ms and rule s and gend er - a war enes s. Dep en d ing on these thr ee differ ent asp ec ts , t hr ee mo d e s of roles e mer ge i n her anal ysis. T he co nclu sio n that can be dra wn fro m prev io us resear ch is that mu n icip al mi no r it y ad mi ni str ato r s so me ti me s ad vo ca te mi no r it y gro up s, but the se ad vo ca c y - r o les ha ve bee n und er sto o d in differ e nt wa ys. Nonethele ss, t hese stud ie s do not define a mor e sp ec i fic exp lanato r y mo d el ad d r essin g the ques ti o n of und er wh at cir c u msta nce s mi no r it y ad mini str ato r s ad vo ca te a nd wh e n no t. As T ho mp so n (1 9 7 6 :2 1 3) states, this mig ht be the mo st ap p r o pr iate ques tio n to a sk . Sur p r isingl y, co nsid e r - ing t he vast a mo unt of resear ch i n the field o f rep r esenta ti ve bur ea ucr ac y this que stio n sta nd s out as und er - theo r ized a nd seld o m sub j ec te d to e mp i r - ical invest igat io n. T his que st io n is mai nl y disc ussed i n two inf lue ntial ar ticles: T ho mp so n (1 9 7 6 ) and Her b er t (1 9 74 ) . Insp ir ed by these sc ho lar s, other resear ch on rep r ese ntati ve bur ea ucr ac y, loca l go ver n men t ad min i s - tr ative discr etio n a nd Mar gr e t Archer’s (19 9 5 , 20 0 3a) analytical dualist fr a me wo r k fo r t he und er sta nd ing of the a genc y/ str uct ur e relatio ns hip , a n anal ytical fra me wo r k is der iv ed wit h the pur p o se of exp la ini ng ho w t he minority administrators’ intentions and discretion to advocate minor it y gro up s ar e fo r med . T he mo d el sp ec ifies a numb er of fac to r s wit h a n infl u- ence on minority administrators’ advocacy. Ind ivid ua l p ro jects are the visio n s and strategie s fo r mula ted by eac h mi no r it y ad mi ni str ato r to define their iden tities, i nter est s and prac tices in the wor ld ( Ar cher 20 0 3 b ) . Whether t he mi no r it y ad min istr ato r s have pr o - j ec ts relate d to the societa l si t uatio n of mino r it y gro up s a nd whet her t heir a mb itio n s ar e to rea lize thes e proj ec ts in their ad mi nis tr ative ro les is a facto r that i s co nsid er ed cr ucia l fo r the intent io n to ad vo ca te. Herbert (197 4 :56 2 ) states that governmental role expectations “do not necessarily coincide with the minority administrator’s own perceptions, goals, or expectations.” Discretion depends on several organisationa l 268 2 6 9 struct ur es. T he p o sition and power resources def ine t he fo r mal mi ssio ns of the ad min istr ato r s a nd thei r cap ac ities to act in the org anisat io n. T h e po wer reso ur ce s of top - level mu nicip al ad mi nis tr ato r s der ived fro m Hö g - b er gs (2 0 0 7 ) stud y ar e: centrality , c o n trol over critical resources and the vicinity to power . T hese power reso ur ce s ar e co nd itio ne d by the co n f i- dence that the ad mi nistr ato r has a mo ng t he lead i n g po liticia ns. T he p olit i- cization and the salie nc y o f the iss ues at sta ke also co nd it io n t he ad mi ni s- tr ative discr etio n. Whet her i ss ues co nce r ni ng mino r it y gro up s and t he mu lti - et hnic so ciet y ar e t he sub j ec t of par ty - p o litica l co nfl ic t can be a n important factor for the politicians’ interests i n infl ue ncin g the sco p e of actio n fo r ad mi ni str ato r s, e sp ec ia ll y whe n the i ss ues ar e a t sta ke in the “political roo m” (Mo uritzen & Svar a 20 0 2 ) . T he p olitical room is the sphere of the politics of power. T he administrators’ neutrality and obje c - tivit y o fte n dep end s o n the c onfid e nce of the politica l par t ies a nd if the y get invo l ved in matter s i n the politica l ro o m the y put t heir neutr al it y , a nd thu s t heir discr etio n , at ri sk. Fur ther , su p p o rt s tru ctu res in the organi satio n suc h as a c ritical mass of ot her mino r it y ad min istr ato r s , and fo rmal or informal networks can str en g then i nte ntio ns a nd discr etio n to ad vo ca te since the co nce r ns of mi no r ity gro up s can be raised b y act o r s other tha n the mino r it y ad mi nis tr ato r s At the societa l level , the e xt ent of eth nic co n flict ca n a ff ec t bo th t he inte ntio n s a nd t he discr etio n of mi no r it y ad mi ni str ato r s ( Gr isso m et. al. 20 0 9) . Ethnic co n flict ca n be a res ult o f the mob ilizatio n of maj o r ity gro up s based on rac ialis in g id eo lo gies (Miles 19 8 9 ) fra mi n g the prese nce and the rig ht s of mino r it y gro up s nega tive l y . Et h nic co n fl ict can a lso be a result o f mi no r it y mo b ilizati o n en hanc in g the minorities’ inter est s a nd dema nd s i n loca l po litics. Method and D ata The stud y is desig ned as an exp lo r ative and inte nsi ve case - stud y ( Da ne r - mar k et . al. 20 0 2 :1 6 5 ) . It deplo ys an ab d ucti ve metho d ac co r d ing to the adap tive theory app r o ac h ( La yd er 19 98 ) . T his ap p r o ac h mai ntai ns tha t theo r y - elab o r atio n and e mp ir ical anal ysi s sho uld be inter twi ned and an on - go in g a sp ec t dur in g t he re sea r ch pro ce ss. T hr o ug h t he d evelo p me nt of orientin g co nce p ts t he e mp ir ical anal ysi s is gro und ed on theo r ies and 269 2 7 0 result s fro m previo us resear c h , while ne w e mp ir ical i n sig ht s will co ntr i b - ute to the e vo lutio n of these c o nce p ts and theo r etica l mo d els. The mai n data, gather ed bet wee n the yea r 20 0 7 and 20 1 0, co mp r ise 5 3 inter v ie ws wit h 12 mi no r it y a d mini str ato r s and 2 6 politicians, ad mi ni str a - to r s and inter es t gro up acti vi sts i n five mu n icip alities. T h e data also i n- clud es do cu me nt s such as go ver n me ntal files, rep o r ts and inve sti gatio ns, web si tes and loca l med ia co ve r age. T he nar r atives of mi no r i t y ad mi nis tr a - to r s have bee n the mai n asp ec t of anal ysi s, sup p le me nted by per sp ec tives pro vid ed by their po litica l a nd ad mi nistr ati ve sup er io r s, co llab o r ato r s, loca l mi no r it y i nter est gro up activi sts, go ver n me ntal do cu men ts a nd m e - d ia co ver age. Main F indin gs The results sho w tha t mino r it y ad mi ni str ato r s ad vo ca te mi no r it y gro up s. T his is co nce p tualize d as se ven prac tices of ad vo ca c y a nd a symb o lic rep r esentatio n. T he seven p ractices of advocacy define patt er ns o f actio n pur sued delib er atel y b y the mino r it y a d min istr ato r s to tr y to enha nce the livi ng co nd itio ns o f mi no r it y gro up s. Guidance mean s t ha t mi no r it y a d - mi nistr ato r s bec o me invo lve d in spec i fic case s to info r m, co n sul t and guid e ind i vid ua ls to war d s the ap p r o p r iate go ver n ment cha n nels. Mino r it y ad mini str ato r s ca n also su p p o rt ind i vid ua ls b y bei n g mo r e co mmi tted to attaini n g the desire d outco me s. T he prac tices of ad vo ca cy can also tar get enco mp as sin g po lic y - is sue s. I n p olicy - making the mi no r it y ad mini str ato r s ar e the pro ac tive po litica l acto r s tr yin g to in fl ue nce the over all activit ies of municip al orga nisat io ns. Po lic y - ma ki ng ad vo ca c y prac tic es have t hr ee ele me nts: In framing the polic y i ss ue mi no r it y ad mi ni str ato r s defi ne what pro b lem is to be solved b y the municip al organi satio n. Thr o ug h p olicy - document design the y ar e the aut ho r s o f politica l pro gr ams, guid e - line s and rec o mme nd atio n s go ver ni ng i ss ues with rele va nce to mi no r it y gro up s. T hr o ugh p olicy - p raxis design the y ar e the inter p r eter s of e xist in g po lic y - d o cu men ts. Fur ther mo r e, min o r ity ad min istr ato r s also en g age in p olicy - implementation p r ac tices to make sur e t hat po licies of for exa mp le et hn ic eq ualit y ar e rea lized in the organisat io n. T hr o ug h p reaching, mino r it y ad mini str ato r s ad vo ca te et h n ic eq ualit y, an ti - d iscr i mina ti o n and a nti - r ac is m ideo lo gies a nd per sp ec tives i n favo ur of mi no r it y gro up s i n the organizatio n as well as in the loca lit y . Mi no r it y ad mi ni str a to r s en gage in 270 271 coalition-building practices creating networks for the benefit of ethnic minority interests. They also try mobilizing ethnic minority groups in the local society, in order to enhance their say in local politics. These practices are the results of various projects set up by the minority administrators. Generally, the projects draw upon visions of a multi-ethnic equal society wherein the living conditions of minorities are equal to those of the majority group. In particular, this involves raising issues of unem- ployment, integration, residential segregation, discrimination and racism, social unrest in multi-ethnic urban neighbourhoods and the struggle for the recognition and support of different migrant groups’ ethnic identity- building and culture-strengthening interests. To fulfil these visions, differ- ent strategies are understood as adequate, depending on the heterogenous political and ideological beliefs of the minority administrators. Some practices are targeted to specific cases while others are aimed at the gen- eral level of policy issues encompassing all municipal activities. Not all the practices are situated in the sphere of the municipal organisation; some have other organisations and the entire society as their forum. According to these dimensions, inspired by (Ezell 1991), the different dimensions of the practices of advocacy emerge as follows in table 1: Table 1. Dimension of advocacy Aim Specific cases Encompassing policy Guidance Supportance Policy-making (framing, policy-document design, policy-praxis design) Policy-implementation Preaching Guidance Supportance Coalition-building Mobilizing Preaching Internal Forums External 271 2 7 2 It is argued t hat t his mo d el o f ad mi ni str ati ve ad vo ca c y, un d er sto o d as “practices” rather than “roles”, deepens the understanding of ho w top - level loc al go ver n ment ad mi n istr ato r s ad vo ca te t he i nter est s of a gro up to whic h t he y belo n g. T hese prac tices are no t hyp o the ticall y de r ived , infr i n g - ing prio r und er sta nd in gs o f ad vo ca c y but rather gro u nd ed in the e xp er i- ence s of the ad mi nistr ato r s a nd other acto r s i n loca l po litics. T he mo d el also offer s a typ o lo g y of ho w ad min istr ato r s tr y to ad vo c ate wi tho ut i n - clud in g ot her di me n sio ns, su ch as inten sit y or relatio n to the ad vo ca ted gro up , in to the co nce p t. T he mo d el ca n t her efo r e be used i n fut ur e st ud ies of ad min i str ati ve ad vo ca c y t o pro b e the ques tio n of ho w thi s ad vo ca c y can be man ife sted . The mi no r it y ad mi nis tr ato r s also tr y to ad vo ca te mino r it y gro up s i n a symbolic way. This form of advocacy does not include “acting” in a ce r - tain manner but rather “being” th e msel ves : ind i vid ual s wit h mi no r it y identitie s and ap p ea r ance s with estee med po sitio n s with i n the go ver n - ment. Given the negative stereotypes of what it means to be an “imm i - grant” the minority administrators feel that their very involvement in m u - nicip al go v ernment contradicts racialised perspectives on the “imm i - grant”. T hey also feel that their presence has a symbolic importance t o - wards the minority groups: as an “immigrant” it is possible to climb the ca r ee r lad d er wit hi n pub lic or gani satio ns. T he sy mb o lic di men sio n s of the minority administrators’ advocacy of minority groups suggests, as Lim (20 06 ) has discussed, no easy division between “passive” and “active” d i men sio n s of rep r esentatio n F ro m pre sence to adv o ca cy T he results sho w tha t no t al l mi no r it y ad mi nistr ato r s ad v o ca te mi no r it y gro up s. Ad vo ca c y can be act ivated and de - ac tivated a nd und er sto o d as co ntin ge nt up o n sever al fac to r s The I mportance of P ro jects T he inte ntio n s o f the mi no r it y ad min istr ato r s ar e es sentia l fo r ad vo ca ti ng mi no r it y gro up s. T he mi no r it y ad mini str ato r s pur sue differ ent pro j ec ts in relatio n to the situat io n of mi no r it y gro up s. T he y wa nt to imp r o ve t he livi ng co nd it io ns o f mi no r it y gro up s, but the visio ns uni tin g the mi no r it y ad mini str ato r s ar e rea lized by differ e nt st rategies . So me p r o j ec ts emp h a - 272 2 7 3 size multi - cultural strategies strivi ng to stre ng the n t he identi ties of mino r - it y gro up s t hr o u g h t he estab li sh me nt of religio us instit utio ns, c ult ur al as - so ciat io ns and other such acti vitie s. T he sec o nd gro up of str ategies der ive fro m general e quality strategies , emphasizing “j ustice”, “welfare”, “eq - uality” where the ethnic identities are not particularly in focus. T he third gr o up of strate gies ai ms at assimilating mi no r it y gro up s to the c ult ur e and no r ms of the S wed ish so ciet y. Based on the se res ult s, it can be co ncl ud ed that mi no r it y ad min istr ato r s mi ght be united in their co m mo n vis io ns b ut the y ar e sp lit in differ ent po liti ca l vie ws a nd strate gies co nce r nin g ho w t he visio ns of a multi - et hnic so cie t y can be rea lized . Ho we ver , ad vo ca c y is al so dependent upon minority administrators’ inte ntio n s to rea lize t heir pro ject thr o u g h t heir ro les as ad mi nistr ato r s. T he result s sho w t hat ther e ar e t h r ee ki nd s of attit ud es to war d s t hese a mb i - tio ns. T he first t yp e of attit ud e is a rad ical amb it io n to co mb ine t he pr o - j ec ts wit h t he ro le as ad mi nist r ato r s. For ad mi nis tr ato r s wit h t his at tit ud e, ad vo ca c y see ms to be the reaso n fo r presence in the bur ea ucr ac y. T he ir wo r k see ms to be a n inte gr ate d par t of their ide ntitie s a nd li fe. T he sec o nd t yp e of a ttit ud e ex p r esse s a ca utio u s i nte ntio n to co mb i ne t h e proj ec ts with the ad min istr ati ve ro le. Ot he r proj ec ts and is s ues mi g ht be of co nce r n, stressing values suc h as “neutrality”, “objectivity” and “the common i n - terest” as important for their work. The last type of a tt itud e exp r esse s no inte ntio n s of co mb i nin g the proj ec ts to war d s mi no r it y gr o up s wit h t he ad mini str ati ve ro le. A d mi ni st r ato r s wit h suc h a n atti tud e do not have a desire to wor k wi th mu lti - et hnic iss ue s or have bee n disi llus io ned after inte nsi vel y pur s ui ng pro j ec ts to war d s mino r it y gro up s. P o sitions and Power R esources T he results sho w t hat t he po sitio n s of top - leve l mi no r it y ad mini str ato r s tend to gener ate a co ns id er ab le a mo u nt o f discr etio n i n loca l po lic y - mak in g. T his di scr etio n var ie s, ho we ver , dep end i n g on co n text a nd sit u a - tio nal cir c u msta nce s. T hr ee co nclu sio n s ca n be dra wn : Firs t, the presence in the top - hier ar chie s pro vid es discr etio n desp ite t he fo r mal po sitio n of the mi no r it y ad mi nistr ato r s. Ha vi ng the inte ntio n to ad vo ca te wh ile ho ld in g a positio n o n the top - le vels o f the organi satio n, t he mi no r it y ad mini str ato r s ar e ab le to infl uence var io u s kind s of pro ce sse s and acti vitie s j ust b y bei n g 273 2 7 4 present. Presence give s an in fo r mal rea ch to differ en t po wer reso ur ce s suc h as the vicinity to power . Seco nd , the fo r mal po sitio n i s still of imp o r tance . T he mi no r it y ad mi ni s- tr ato r s in this stud y ca n be div id ed into t wo gro up s: t he eth n o cr ats and the other s. T he “ et hno cr ats ” are b ur ea ucr ats wo r ki n g wi th mult i - et hnic is s ues ho ld in g po sitio ns such as di ver sit y - ma n a ger s, i nte gr atio n - str ategi sts and proj ec t ad mini str ato r s in urb an develo p me nt pro gr a ms. T he y have t he o fficial mission to advocate the wel l - b ei ng o f minority groups’. Ethnocrats tend to be mor e rad ical in their intentio ns to ad vo ca te. It is often t heir mi s sio n. But t he result s also sho w t hat the ir discr etio n is amb ig uo u s. Et h - no cr ats ofte n lack t he p o wer reso ur ce s to rea lise their missi o ns. T heir mo st i mp o r tan t po wer reso ur ce is the vicinity to top - level administrators and politicians wher e t heir fu nctio n s as exp er ts i n is s ues o f mult i - et h nic so ciet y and on mi no r it y - gr o u p s play an imp o r tant ro le whe n suc h po lic y - iss ues are o n the a gend a. But wh e n co mp ar ed to other ad mi nistr ato r s, suc h as a chief e xec ut ive officer , qualit y - ma nager s or ma nager s of the ed uc a - tio n dep ar t men t, the res ult s sho w that the y lac k i n centrality and co n trol over critical resources . T he l ac k of po wer reso ur ce s held by the et hn o - cr ats can be exp lained by the g overnance - stru ctu res ( Hed lund & Mo nt in 20 0 9 ) char ac ter izing the mo d e l of steer i n g i ntegr atio n, diver sit y and urb an develo p ment pro gr a ms. T hes e po licy - i ss ues ar e neit her str ictl y re gula ted by the la w nor sup p o r ted by a vast a mo un t of reso ur ce s gener ati n g fo r exa mp le i nstit utio n - or cap ac it y - b uild i n g. Ra ther , t he is su es ar e i mp l e - men ted thr o ug h t he co nstr ucti o n of net wo r ks wher e t he loca l go ver n men ts ar e one of ma n y sta ke - ho ld er s. Such po licies ar e o ften i mp le mented b y differ e nt ti me - b o u nd ed pro gra ms. Eth no cr ats usual l y have a ma nd ate to influe nce ot her loca l go ver n m ent acto r s i n ord er to ch a n ge t heir beha vio ur in a man ner benef icial to the goals of inte gr atio n or diver sit y po lic y pr o - gr a ms. T he rea lisatio n s of the ir mis sio n s ar e thu s dep end en t up o n t he be - nevo le nce of other acto r s i n the municip al orga nisat io n. T hir d , mi no r it y ad mi ni str ato r s in the top - le vel hier ar chie s and tho se wit h a hi g h co n fid ence a mo n g po liticians ha ve mo r e po wer r eso ur ce s . T he hig her po sitio n s in the loca l go ver n me nt ad mi nis tr atio n bo th pro vid e a centrality and vicinity to power . But these po wer reso ur ce s ar e much d e - p e nd ent up o n the co n fid e nc e of other ad mi nistr ato r s a nd po liticians. Hence , it is possib le fo r mi no r it y ad mi ni str ato r s to co mp ensate lo wer - 274 2 7 5 level po sitio ns a nd po o r po w er reso ur ce s b y crea ti n g co n f id ence a mo ng chie f ad mi nistr ato r s a nd po liti cians. P oliticizat ion of Multi - Ethnic I ssues T he case st ud ies sho w t hat t he mu lti - et hnic is sue s ca n be salie nt i n the po wer stru ggle s bet wee n loca l par ties. But po liticiza tio n of the multi - ethn ic iss ues held outsid e the p olitical room ( Mo ur itzen & Svar a 20 0 2 ) nee d no t to re d uce the discr etio n of mi no r it y ad mini str at o r s. When the mu lti - et hnic i ss ues ar e bein g po liticize d by rig ht wi n g rac is t organisa tio ns and par ties, other po litica l par ties tend to co o p er ate wit h each other in ord er to red uce such actors’ influence in the co u ncil. A p olicy - co n sensu s e mer ge s, af fir min g the i mp o r tance of a multi - cu ltur al so ciet y a nd inte gr a - tio n - p o licie s. But a p olicy - void often ar ises as o n ho w this visio n i s to be rea lized . Lo ca l po litica l lead er s bec o me dep end e nt on the inp ut o f the ad mini str atio n , cr ea tin g di scr etio n fo r ad mi nistr ato r s wit h the i nter est s to par ticip ate. T he imp le me ntati o n of inte gr atio n - a nd diver sit y - p o licie s also cr ea tes the fo u nd atio n fo r t he ethno cr at po sitio n s. Still, wh en mu lti - et hn ic is sue s ar e po liticize d by a lar ge r par t y or when rac ist par ties gai n a lar ger sup p o r t by the elec to r ates, t h e discr etio n to ad vo ca te mi no r it y gro up s te nd s to dec line. When t he is sue s of multi - ethn ic so ciet y e nter the p olitical room and bec o me the ma tter fo r po wer stru gg les bet wee n par ties , ad mi nistr ato r s ha ve a di f ficul t b alanci ng act to mana ge, if the y a sp ir e to ad voca te a cer tain po licy. Witho u t po litica l co n- fid en ce ad mi ni str ato r s ha ve no power reso ur ce s . I f the y ar e pro - ac tive po licy ma ker s bettin g o n the losin g par t y or per sp ec tive, it c ould mea n t he end of discr etio n. S u p po rt - stru ctu res T his st ud y sho ws that ad vo c ac y ca n be act ivated desp ite the lac k of a critical ma ss of mi no r it y ad mi nistr ato r s. T he sup p o r t of other mi no r it y ad mini str ato r s can stre ng the n the inte ntio ns to ad vo ca te, bu t such sup p o r t is not a nec e ssit y. T he sa me go es fo r fo r mal or info r ma l ne t wo r k s bet wee n mi no r it y ad mini str ato r s. T he result s sho w tha t ther e ar e no t an y net wo r k s co nnec ti n g mi no r it y ad min ist r ato r s in the municip al organi satio n s. Ho w- ever , mino r it y ad mini st r ato r s do par ticip ate in natio na l p o lic y - net wo r k s fo r diver sit y a nd inte gr atio n po licies together wit h other ad mini str ato r s 275 2 7 6 wo r ki n g wit h the i ss ues i n other mun icip alities. T hese ne t wo r k s can be imp o r tant fo r the strate gie s dep lo yed in the ir o wn orga n isati o n. So me mi no r it y ad mini str ato r s also have info r ma l net wo r ks wi th lo ca l pro mi nen t mi no r it y po liticia ns a nd activ ists. T hese ne t wo r ks ca n cr ea te proj ec ts in relatio n to mi no r it y gro up s. E thnic Con flict and Racialised I nstitutions T he mo b ilizatio n of maj o r it y - and mi no r it y - gr o up s has a n effec t on the politiciza tio n of the mult i - et h nic is sue s i n loca l po litics. T he results sho w that the mo b ilizatio n of rac is t organisatio ns and par ties oft en sets t he i s - sue s on the politica l age nd a , cr ea ting ad mi nistr ati ve discr etio n to ad v o - ca te. But wh e n rac is t acto r s or rac ialised per sp ec tives bec o me stro ng i n loca l po litics the discr etio n te nd s to disap p ea r fo r ad vo ca cy - p r o ne mi no r i- t y ad mi nistr ato r s. T he mo b ili za tio n of rac ist orga nisatio ns also te nd s to enha nce the intent io n o f mi no r it y ad mi nis tr ato r s to ad vo ca te, and i n a sen se, rad icalize their pro j ec ts. Suc h a n e ffec t can also be sho wn fo r the mo b il izatio n of mino r it y gro u p s in the loca l it y . Whe n mi no r it y gro up s ar e mo b il ized and ma ni fes t their inter est s and po lic y - vie ws , t he y ro u se t he minority administrators’ intentions and i nf lue nce t heir pro ject s . T her e is, ho wever , a te nd enc y t hat ad mi nistr ato r s dis tance the mse lve s fro m t he stra - tegies o f mob ilized mi no r it y organisat io ns. Esp ec iall y i f the mino r it y ad - mi nistr ato r s ha ve a too - clo se relatio n wi th a par ticu lar mi n o r ity orga nis a - tio n, the y ca n be cau g ht i n the line o f fire bet wee n t he i nte r ests of di f fe r - ent orga nisat io ns. On the ot he r hand , wh en mino r it y gro up s ar e no t mo b i - lized , mino r it y ad mini str ato r s enga ge i n mob iliz in g a d vo c ac y prac tices. Ethn ic co n flict i n loca l so ciet y e mer ge s t her efo r e as an exp lanato r y fac to r fo r wh y mi no r it y ad mi nistr ato r s ad vo ca te. T he results also sho w that racialised construction of “immigrants” and “swedishness” in the informal institutions of the mu n icip al organisa tio n s is a facto r that i n flue nce s t h e ad vo ca cy o f mi no r it y ad mi nistr ato r s. T he mi no r it y ad mi nistr ato r s tell sto r ies ab o ut ho w t he y ar e vi e wed up o n a s “immigrants” in the organisations, a category as opposed to being “S w e - dish”. T o be a n “immigrant” carries a racialised connotation, since i m m i - gr ant s ar e bei ng co ns tr ucted a s both different and su b o rdinated “S wedis h- ness”. Racialization - p r o ce sses ar e a par t of the info r mal i nst itutio ns i n the municip al orga nisa tio ns, a ffe ctin g the no r ms a nd val ues at wor k. T he y 276 2 7 7 have a negative effect on the minority administrators’ discretion and a m- b i tio ns to ad vo ca te. Eve n tho ug h this fac to r has no t bee n a par t of the anal ytical fra me wo r k o f this stud y , t her e ar e rea so ns to includ e thi s pe r - sp ec tive i n fut ur e st ud ies of mino r it y ad min istr ato r s. Conclusions This st ud y co nclud es tha t mi no r it y ad mi nistr ato r s do rep r esent mi no r it y gro up s alo n g seve n identi fied prac tices of ad vo ca cy and a symb o lic fo r m of rep r esentatio n. It sho ws ho w mi no r it y ad mi nis tr ato r s ad v o ca te in ter ms of differ ent patterns of action . T he results can be relate d to prio r Amer i- ca n st ud ies o n ho w loca l go v er n me nt mi no r it y ad mi nistr at o r s can ad v o - ca te ( Kar nig & McCla in 19 8 8 , T hur lo w Brenner 20 0 9 ) . Mino r ity ad mi ni s - tr ato r s try to crea te and rea lize po licies resp o nsive to the situatio n and nee d s of mi no r it y gro up s. T he y ar e bui ld in g co alitio n s wit h sig ni fica nt acto r s in ord er to ensur e po licies that bene fit mino r it y gro up s. T hey ar e mo b il izin g mi no r it y gro up s i n ord er to enhance t heir par tici p atio n in po l i- tics a nd the y ar e atte nd in g p ub lic orga nisatio ns wit h t he nee d s a nd pe r - sp ec tives o f mino r it y gro up s. This st ud y a lso co ncl ud es tha t ad vo ca c y ca n no t be gra nted , but rather be und er sto o d as a pro ce ss t hat is co nt in ge nt on ind ivid ual, situatio nal a nd c o ntext ual c ircu msta nce s. No t all mi no r it y ad mi ni str ato r s prac tice ad v o - ca c y a nd no t all who prac tice ad vo ca c y ar e do in g it co nsi ste ntl y over ti me. T he fra me wo r k o f a nal ysi s develo p ed in this stud y e nab les t he und e r - stan d i ng o f whe n and ho w a dvo ca c y can be ac tivated a n d de - ac tivated . Give n prio r stud ies on fac to r s that infl uence ad vo ca c y ( Her b er t 19 7 4, T ho mp so n 19 7 6 ) this st ud y fu r ther stresse s the i mp o r tance of the pro j ec ts of the si n gle ad mi nis tr ato r , the po liticiza tio n of the mul ti - et hnic i ss ues a nd the deg r ee of et h nic co n flict i n societ y. T he res ult s rej ec t the no tio n that ad vo ca c y i s not li kel y on the top - levels of ad mi nis tr ative organi satio n a nd co nfir ms t hat the mo b il izati o n of mi no r it y gro up s is of imp o r tance (T ho mp so n 19 7 6 ) . It also ech o es the caut io n s of Her b er t (1 9 7 4 :5 62 ) sta t- ing that minority administrators tend to be concentrated on “traditional” o cc up atio ns resp o n sib le fo r wo r ki n g wit h t he i ss ues o f mi no r it y gro up s and eq ual right s. Her b er t writ es that the mino r it y ad mi nistr ato r s ar e put in “flack - ca tc hi n g po sitio ns wit ho ut t he cap ac it y to ma ke mea nin g f ul dec i- sions”. In the same manner the discretion of the ethnocrats in this study is 277 2 7 8 a mb ig uo u s. Still, mo st mi no r it y ad mi nis tr ato r s tend to wor k wit h et h nic or social iss ues in the Sca nd ina v ian pub lic sec to r organisat io n s ( Kar lsso n & T ahvilzad eh 20 1 0 ) . T he results also sho w t hat i nstit utio na l rac is m is o f imp o r tance fo r und er sta nd in g the discr etio n o f mi no r it y ad m inis tr ato r s. In co ncl usio n, t he stud y co n fi r ms a nd co ntr ib ut e s to the the o r y o f rep r e - sentat ive b ur ea ucr ac y , sho wi n g t hat t her e i s a lin k bet wee n t he ad mini str a - tors’ social background, their values and interests, and their behaviour. Hence , rep r esentatio n is a pro ce ss t hat also occ ur s in b ur ea ucr atic organ i- satio n s. T he co nce p t of rep r esentati ve b ur ea ucr ac y ha s ma n y i mp l icatio n s fo r demo cr atic go ver nance co nsid er in g that et hnic mi n o r ity gro up s, a mo n gst ot her salie nt gro up s, ar e und er - r ep r esen ted a mo n g Swed ish p u b - lic ad mi nistr ato r s. T he find i ng s of th is st ud y e mp ha size t he i mp o r tance of diver sit y - p o licie s in the rec r u it me nt pro ce sses of the pub li c ad mi nis tr a - tio n. 278 3 0 3 Fotnoter Kapitel 1 1 Se Gro en veld och V an de Wall e (2 01 0 ) so m gö r en gen o mgrip an d e an alys av begrep p ets bakgru n d och varierand e betyd elser. De men ar att fo rs k n in gen in o m fält et rö r sig över tre oli ka teo reti ska fält med resp ekti v e no rmati va mo ti v och emp iri ska an tagan d en . Dessa rö r fö r det fö rsta den offen tl iga fö rv alt n in gen s roll i det po li ti ska styrels eskic ket, ma kt d eln in g och nati on sb ygg an d e processer. Fö r det an d ra men ar de att teo rin också kn yter an till rätt vise - och demo krati p ersp ekti v på de n offen tl iga fö rv alt n in gen s ro ll i samh äll et och jämli kh eten i dess rekr yterin g s- processer. För det tredje görs teorin också relevant för det som kallas för ”diversity management”, det vill säga hur offentliga organisationer mest effektivt hanterar en mån g f ald av oli ka bakgru n d er i sin yrk esk år i syfte att gö ra det till en eko n o misk och markn ad s mäs sig fö rd el fö r organ isati o n i sig (ib id:24 7 ). En bakgru n d til l att teo rin gö rs gäll and e i dessa teo retisk skil d a fält kan fin n as i att den växt fra m un d er oli ka hi sto riska och ru msliga omstän d igh eter, vil ket fö rfatt a rn a också fra m- h äver. I sa mb an d med 19 90 - talets mar kn ad sre fo rmer av offen tl ig fö rvalt n in g, även kall at New Public Management, gjo rd es teo rin relevan t gen o m det mån g fald sp e r- sp ekti v som hell re än sociala fö rä n d rin gar fö rd e fra m värd et av rep resen tativit e- ten s effe kti vit ets - och lön samh ets p ersp ekti v (Wise & Tsch irh art 200 0 , Kell y 199 8 ) 2 Ett ann at begrep p som an vän d s syn o n ymt med han d lin gsu t rymme är ”diskretion” vil ket är en översätt n in g av det engelsk a begrep pet ”discretion” (jfr Joh an sson 20 11 :8 8 ) . Jag använder begreppet ”handlingsutrymme” synonymt med begreppet ”discretion”. 3 Det så kallade “Eq ual Employment Opportunity Commission” 4 Myndigheten ”Farmers Home Administration” (som senare byter namn till ”R u - ral development”) förvaltar de så kallade ”Rural Housing Loans program”. Han d - läggn in gen avser fö rd eln in g av fö rd elakti ga lån till befo lkn in gen för att stöd ja bo sätt n in g och bo stad sb ygg an d e i den amerikan s ka lan d sb ygd en (Seld en 19 97 :6 6 ). 5 Det är in te op ro b lemati skt att beteckn a ick e - vä sterlän d ska in van d rare och deras barn fö r en ”minoritetsgrupp”. I Sverige fö rkn ip p as oftast begrep p et etn iska min o - rit eter med de nati o n ell a min o rit ets gru p p er som har gru nd lagssk yd d ad statu s so m ursp ru n gsb efo lkn in g. In van d rarg ru p p er har heller inte alltid identiteten som ”m i - noritetsgrupp” (Mu lin ari & Neerg aard 200 4 ) . I bemärkelsen ”nya” etniska minor i - teter är det mö jl igt att också disku tera in van d rargru p p er so m etn iciteter ur majo r i - tets/min o rit etsp ersp ekti v och därmed särskil ja de m fr ån ursp run gsb efo lkn in gar. Det är också vikti gt att fra mh åll a att uto mvästerlän d ska in van d rare och deras barn s rep resen terar mån ga oli ka etn iska ge men sk ap er med in bö rd es sto ra skil ln ad er, till exe mp el kla ss mä ssigt, språkli gt, reli giö st och in te min st id eo lo giskt. Likväl gö rs den n a in d eln in g fö r att framh ä va gru p p en so m en po liti skt relevan t katego ri uti från dess sociala situ ati on i det sven ska sa mh äll et var rö r blan d an n at exp lo aterin g, 279 3 0 4 margin ali serin g, maktl ö sh et, utsatt h et fö r våld och ku lt u rell do m in an s (jfr You n g 20 08 ) K apitel 2 6 Statisti k om ko mmu n alt an ställ d a i Sverige till h an d ah åll s av Sveriges Ko mmu n er och Lan d stin g (SKL). Data och perso n algru p p sin d eln in gar som presen teras och an vän d s fö r den n a an alys gäll er fö r år 20 08 och fin n s till gän gli g på SKL:s he m- sida ”kommunal personal” : http :/ /www. s kl. se/ web /Ko mmu n al_ p erso n al_1 . asp x (åtko mst n o ve mb er 20 1 0 ) 7 Antal an ställ n in gar, fakti ska årsa rb etare, sysselsatt a och helt led iga efter pe r- so n algru pp 1 no v 200 8 : htt p :// www. skl. se/M ed iaBin ar yLo ad er. ax d ?M ed iaArch ive_ F il eID=4 d 97 fc8 7 - 2 4 42 - 4 3 a6 - b 77 0 - f4 b6 13 a5 35 bb (åtko mst n o vemb er 20 1 0 ) 8 I andra sammanhang förekommer begreppet ”ethnocracy” eller ”ethnocrats” för att beskriva oli ka fo r mer av etn iskt cen trerat statst yre, po li ti sk id eolo gi ell er akt ö - rer där en do min eran d e etn isk grup p sö ker exp an d era sin makt och do min an s över ett områd e (Yifta ch el 20 06 , Rame t 199 9:49 ) . Men med etn o krat avs es här en d ast en offen tl ig ad min istratö r som specifi kt an svarar fö r arb ete med poli ti k fö r det mån get n iska. I Sverige är det spe cifikt i in tegrati o n s, mån g fald s, stad su tveckli n gs - och flykti n g mo tt agn in gsver ksa m h et. K apitel 3 9 Utgån gsp u n kten fö r Arch ers teo reti ska an sats fö r fö rståelsen av sa mh äll eli g fö rän d rin g - ”den morfogenetiska ansatsen” – är den kritiska realismens metate o - reti ska persp ekti v so m vid h åll er att det fin n s en verkli gh et ob ero end e vårt me d - vetan d e om den och att fo rskn in gen s ro ll är att utveckla begrep p och teo rier so m kan fån g a de mekan is mer som ge n ererar hän d elser i det fakti sk as do män . V erkli g- h eten är i sin tu r strati fierad i oli ka nivåer, så som fysikali s ka, ke mi ska, bio lo giska, psyko lo giska och sociala strata (Bh askar 19 8 9, jfr Dan ermar k m. fl . 200 3) . Arch ers (1 99 5 , 20 0 0) bid rag är att uti från Bh askars fil o so fi utveckla de gen erati va me ka n - ismer som s kap ar hän d elser i den sociala verkli gh eten . Jag ko mmer särskil t att an vän d a mig av Arch ers ra mver k vad gäll er fö rståelsen av män s kli gt agen tsk ap och vil ka egen skap er det är ho s män n isko r som kan an alyseras fö r att skap a fö r- ståelse fö r deras han d lin gskraft gi v et sa mh äll ets begrän san d e och mö jl iggö ran d e kra fter ( Arch er 20 0 0, 20 03 b, 20 03 a) 10 Sven sk översätt n in g från Dao u d och Pu aca (2 00 9 ) . Iställ et fö r att so m Dao u d o ch Puaca översätta Archers begrepp ”concerns” till det svenska ”angelägenheter” välj er jag att öv ersätta det till ”intressen”. 280 3 0 5 K apitel 4 11 En li gt riktl in jer ur Fo rskn in gseti ska prin cip er i hu man isti sk - sa mh äll sveten s kap li g fo rskn in g. An tagn a av Human isti sk - sa mh äll sveten sk ap li ga fo rskn in gsråd et i mars 19 90 , revid erad versio n ap ril 19 99 . Kapitel 5 12 Bo k om stad en s histo ria 19 85 , stati stik från ko mmu n en s hemsid a ( åtko mst jan u ari 20 11 ) 13 SCB ko mmu n fa kta 20 0 8 14 Utb ild n in gsch efen , IP 13 : ord fö ran d e gymn asi e - och vu xen u tb il dn in gs n ämn d en gymn asien ä mn d en (M), IT7 : biträd an d e enh etsch ef mo d ersmålsu n dervisn i n g 15 IP 13 16 IP 13 17 Pressmeddelande kommunen ”Nytt arbetssätt ska förbereda flyktingar för a r- b etsli vet 200 7 - 1 1 - 0 6 , Mott agn a län s - och ko mmu n vis un d er åren 199 6 - 2 00 4 , 20 06 - 0 2 - 0 3 Migrati o n sverket 18 In fo rmati o n om det po lit iska styr et och styrn in gen av verks a m h ete rn a fin n s på ko mmu n en s he msid a (åtko mst se p temb er 20 1 0) 19 SCB ko mmu n fa kta 20 0 8 20 Kommu n en s fö ren in gsregister (å tko mst sep te mb er 20 1 0 ) 21 Sveriges kommuner och landsting ”Vilka är lokalpolitikerna i XX - län och hu r nöjda är medborgarna?” 2009 , Förtecknin g över fö rtro en d evald a ko mmu n en s hemsid a (åtko mst sep te mb er 20 10 ) 22 IP 13 , Utb il dn in gsch efen 23 Statli g rap po rt om ko mmu n alt mån gfald sarb ete 20 04 24 Promemoria ”likabehandlingsplan för (…) kommun” Dnr KS 53/20 0 9 - 03 25 ”Ihåliga avtal om flyktingar” 2006 - 06 - 12 26 S förslag till V erksamh etsp lan fö r ko mmu n en 200 8 - 20 10 27 P ressmed d elan d e (S) 200 6 - 0 5 - 1 5 28 ”S i Grönstad vill återköpa allmännyttan” 2010 - 07 - 0 5 29 ”(…) vill ta emot fem flyktingbarn – Men oppositionen är kritisk” 2009 - 1 1 - 2 4 30 ”(…)flyktingar ska inte vara s ocialens ansvar” 200 7 - 1 1 - 2 2 31 Flykti n g mo tt agn in g och in tro du kti o n sverksa mh et. Utvärd erin g 20 08 32 Red o gö relsen av Utb ild n in gsch efen s arb etsu pp gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arsk ap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från en in tervju 20 0 9, om in t e an d ra in fo rmati o n skäll o r fin n s angivn a. 33 IP 13 34 Fö ren in gsh emsid a (åtko mst sep te mb er 20 1 0 ) 35 IP 13 281 3 0 6 K apitel 6 36 ”Trainee - projekt ska öka mångfalden bland chefer” Tidskrift 200 6 - 1 2 37 Kommu n en , lan d stin get, un iversitetet och hö gtekn o lo gii n du strin är de st ö rsta arb etsgivarn a en li gt ko mmu n en s in fo rmati o n smaterial, ko mmu n en s hemsid a (åtko mst 20 10 - 09 ) och data på scb . se (åtko mst 20 1 0 - 0 9 ) 38 Und er 198 0 - och 199 0 - talet an län d er cirka 1 000 fl ykti n gar från Mell an ö stern , Balkan och Afri ka. Mell an 199 6 - 2 0 04 tar ko mm u n en emo t cirka 2 00 0 fl ykti n gar i avtal med Migrationsverket enligt en statistisk rapport gjord av kommunen: ”U t - ländsk bakgrund och utrikes födda bland befolkning, 200 8 ” på kommunens he m- sid a (åtko mst 20 1 0 - 0 9 ) 39 Statisti k om utl änd sk bakgru n d och utri kes f ö d d a blan d befo lkn in g, 200 8 ko m- mu n en s hemsid a (åtko mst 20 1 0 - 09 ) 40 Ko mmunens hemsida, ”statistikinfo 200 9 :0 7 Arbetslösheten i kommunens stadsdelar” (åtkomst 2010 - 09 ) 41 Statisti k om arb etslö sh et och utgifter fö r eko n o miskt bistån d från ko mmu n d at a- b asen . se (åt ko mst 20 1 0 - 0 9 ) 42 IP 11 : ko mmu n alråd (S), IP12 : kommu n alråd (M), IT4 : in tegrati on sstrateg, IT7 : stad sd elsu tvecklare 43 IP 11 , IT4 44 ”De har hotats och attackerats” 200 0 - 06 - 13 , ”13 0 attentat – bara ett åtal” 200 3 - 0 4 - 0 1 45 Statisti k över tidigare val på Val.se (å tko mst 20 10 - 09 ) 46 IP 11 47 ”Katalog över ideell sektor”, stadsmissionen 2007 - 12 - 05 48 IP 11 , IP1 2, IT7 49 ”En månad fylld av både fest och försakelser har börjat” 2008 - 09 - 01 50 Kommu n en s histo ria, pu b li kation 19 99 51 Kommu n en s hemsid a, fö rtec kn in g över fö rtro en d e vald a (åtko mst 2 0 1 0 - 09 ). 52 Personalbokslut 200 9, kommunen. Siffrorna räknas för individer med ”u t - o mnordisk bakgrund”. Många kommunanställda med minoritetsetnisk bakgrund arb etar in o m vård - och omso rgs yr ken ell er på fl ykti n g mo tt agn in gen . I fl ykti n g- mo tt agn i n gen har 15 pro cen t av de an ställ d a icke - västerl än d skt kli ngan d e namn en li gt ko mmu n en s in tern a ad ress - och telefo n katalo g 200 9 53 Revisio n srap po rt, flykti n g mo tt ag n in gen i ko mmu n en , 20 08 - 12 - 05 54 Kommu n en s histo ria, pu b li kation 19 99 s 356 55 ”Program för integ ration” 2000 , ”Mångfald i arbetslivet”, Integrationstidningen Ko mmu n en s hemsid a åtko mst (2 0 1 0 sep temb er) 56 Strategisk plan med övergrip an d e mål. 20 07 - 09 - 0 6 , revid erat 2008 - 06 - 17 . 57 IT4 , Kommu n en s hemsid a ( Åtko mst 20 10 - 09 ) 58 Kommu n en s hemsid a (åtko mst 20 1 1 - 01 ), IT6 , IT7 59 Utvärd erin g av mån g fald sarb ete ko mmu n en , au gu sti 20 04 s 6 - 8 , IT4 , P erso n a l - strategen 60 Strategisk plan med övergrip an d e mål. 20 07 - 09 - 0 6 , revid erat 2008 - 06 - 17 . 282 3 0 7 61 Kommu n en s hemsid a (åtko mst 20 1 0 sep temb er), perso n alpo li tiska pro gram 20 08 , P ers o n alstrategen , IT5 : perso n ald irektö r, IP1 1 , IP 12 , Utvärderin g av mån g- fald sarb etet i ko mmu n en au gu sti 20 04 62 Kommu n en s histo ria 190 0 - talet, pu bli kati o n 19 99 s. 355 - 35 7 63 IP 11 , IP1 2, P erson alstrategen , Jou rn ali sten , IT4 64 ”Ingen vågmästarroll för SD (…)” 20 1 0 - 02 - 27 65 Se t.ex. ”Integration har inte främjats” 200 4 - 0 9 - 2 5, ”Lärare vill ha bättre inte g- ration” 2004 - 1 0 - 1 5 , ”, ”se (…) som en bättre möjlighet till integration” 2009 - 01 - 2 0 , ”Stor diskussion om integration” 2010 - 03 - 04 , ”Se kraften i mångfalden” 2010 - 0 8 - 1 2 . 66 ”En av landets sämsta kommuner på att ta emot flyktingar” 2007 - 09 - 12 67 IP 11 , IT4 , ”Fackeltåg genom (…) gator” 200 8 - 1 1 - 1 0 68 Majo ritetsfö rh åll an d en i po li ti ken har varit in stab il t med vä xlan d e ma ktski fte mell an de bo rgerli ga och sociald emo kr ater med s m åp arti er so m vå g mästar e. 19 98 och 20 02 styr S ko mmu n en och efter 20 0 6 tar All ian s fö r Sverige över med Mo d e- ratern a i led nin g, vil ket bib eh åll s efter valet 20 1 0. De in stabil a maj o rit etsfö rh å l - landena skildras i den officiella boken om kommunens historia ”190 0 - tal” och b ekrä ftas av IP 1 1 (Ko mmu n alråd S), IP1 2 (Ko mmu n alråd M) 69 IP 11 , IP1 2, IT4 , IT5 , P erso n alstrategen 70 Red o gö relsen av P erso n alstrategen s arb etsu pp gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arsk ap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från två sep a rata in tervju ti l l - fäll en 20 0 8 och 20 09 , om in te and ra in fo rmati o n skäll o r fin n s angivn a. 71 IT5 , Kommu n en s hemsid a (åtko mst sep te mb er 20 10 ) 72 P erso n albo kslu t, 20 08 , s 14 73 IT5 , 74 IT5 , IP 12 75 IT5 76 ”Trainee - projekt ska öka mångfalden bland chefer”. Chefen i fo ku s Nr 6 2006 - 1 2 77 P å P erso n alstrategen s hemsid a fi n n s dessa ko n kreta pro jektb eskriv n in gar och utvärd erin gar av dem do ku men terad e (åtko mst s ep te mb er 20 10 ) 78 IP 11 , IP1 2, IT4 , IT5 79 IP 11 80 IT5 , IT4 , IP 11 , IP12 , Ko n sult en 81 IP 12 82 Cit at hämtad e från en pu b l ikati on som do ku men terar ett pro jekt so m P erso n a l - strategen ansvarat för under rubriken ”Mångfald, jämställd het och tillgänglighet” 2 0 08 . 83 ”Ny modell ska hindra diskriminering i arbetslivet” 200 4 - 0 3 - 2 5 84 ”Mångfalden är ett stort hav” 200 2 - 0 6 - 1 5 85 ”Han vil l öppna för det okända” 2008 - 1 0 - 1 7 86 ”Mångfalden är ett stort hav” 200 2 - 0 6 - 1 5 87 Kommu n en s riktl in jer fö r rekr yte rin g, 20 08 88 ”Han vill öppna för det okända” 2008 - 1 0 - 1 7 89 ”Invandrare kan lösa personalkrisen” 2005 - 09 - 06 283 3 0 8 90 ”(…) studsar mellan ytterligheter” 2 0 02 - 12 - 04 91 Akti vit etern a är beskrivn a och upp rad ad e på ko mmu n en s hemsid a om mån g- fald sarb etet (åtko mst sep te mb er 20 1 0) 92 ”Trainee - projekt ska öka mångfalden bland chefer” 200 6 - 1 2 93 IT5 , Utvärderingsrapport ”Traineeprogram för blivande chefer/ledare med fle r ku lt u rell ko mp eten s – en utvärd erin g på upp d rag av (... ) ko mmu n - janu ari 2 0 09 ”, Traineeprogram för blivande ledare med flerkulturell kompetens, informa t - io n sb ro sch yr av ko mmu n en (Od aterad ) 94 ”Mångfalden ska ge (…) bättre service” 200 5 - 02 - 03 95 Train eep ro gr a m fö r bli van d e ch efer/l ed are med fler ku lt u rell ko mp eten s – en utvärd erin g på up pd rag av (... ) kommu n - jan u ari 20 09 96 ”Trainee - projekt ska öka mångfalden bland chefer” 200 6 - 1 2 97 IT5 , ko mmu n en s hemsid a (åtko mst jan u ari 20 11 ) 98 Red o gö relsen av Kon su lt en s ar betsu p p gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö re t - räd arskap bygg er på to lkn in gar som gjo rts uti från två sep arata in tervju ti ll fäll en 20 08 och 200 9 , om in te and ra in fo rmati o n skäll o r fin n s angivn a. 99 P erso n alstrategen 100 IT5 101 IT5 , IP 12 102 Red o gö relsen av Jou rn a li sten s arb etsu pp gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arsk ap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från två sep arata in tervju ti l l - fäll en 20 0 9 och 20 10 , om in te and ra in fo rmati o n skäll o r fin n s angivn a. In tervju n 20 10 gen o mfö rd es över telefo n . 103 IT6 : ch ef fö r in fo r mati o n sen h eten , Kommu n en s hemsid a o m in fo rmati o n se n - h eten (åtko mst sep te mb er 20 10 ) 104 All in fo rmati o n om in tegrati o n stid n in gen och arti klar skrivn a i denn a och i ko mmu n en s hu sh åll stid n in g har hä mtats från ko mmu n en s he msid a där tidn in gen fin n s pub li c erad (åtko mst sep te mb er 201 0 ) 105 IT6 , IP 11 106 IT6 , ”Ett lovande utrymme till svaga röster” januari 200 1 från kommunens h emsid a (åtko mst sep te mb er 20 10 ) 107 IT6 108 IP 11 , IT6 , Jo u rn ali sten 109 ”Ett lovande utrymme till svaga röster” januari 200 1 från kommunens hems id a (åtko mst sep te mb er 20 10 ) 110 P å ko mmu n en s hemsid a har in tegrati o n stidn in gen ett arkiv där äldre nu mmer och arti klar kan läsas (åtko mst se p temb er 20 1 0) 111 Se fo tn o t 10 4 112 Se fo tn o t 10 4 113 ”S luta subventionera främmande traditioner” kommunens hushållstidning nr 3 2009 114 Se fo tn o t 10 4 115 Se fo tn o t 10 4 116 Se fo tn o t 10 4 117 Svårlö st in tegrati on sp ro b lem 20 06 - 11 - 11 284 3 0 9 118 Se fo tn o t 10 4 119 IT6 120 ”Gemensam sak för integration” 2010 - 0 3 - 0 9 121 IP 11 122 IT5 123 IT5 124 IT5 125 ”Han vill öppna för det okända” 2008 - 1 0 - 1 7 126 IP 12 127 IP 11 , IP1 2 , IT4 , 128 IT4 129 IP 11 130 IP 11 , IP1 2, P erson alstrateg, IT5 131 IP 12 , IP1 1 132 De an ställ d as namn och organ isati o n still hö righ et fin n s do ku men terad i ko m- mu n en s in tern katalo g 200 9. K apitel 7 133 In fo rmati o n om in van d rin g till ko mmu n en har hämtats fr ån ko mmu n en s årsr e- d o visn in g 200 5, 20 06 , 200 7, 20 08 , den officiell a bo ken om ko mm u n en s histo ria del 3, 20 04 , s 9 - 12 , Faktab ro sch yr om ko mmu n en , 20 08 134 Mål och bu d getp lan fö r 200 7 - 2 01 0 , In fo rmati o n sb ro sch yr om ko mmu n en 20 06 - 1 2 - 0 7 . Min a egn a ob servati o n er vid besö k i ko mmu n h u s et 135 Utvärd erin g av stad su tveckli n gsp ro jekt 200 6 136 Kommu n d atab asen . se (åtko mst s ep temb er 20 1 0 ) 137 Cit atet är taget från en utvärd eringsrap p o rt från 200 6 av ett stad su tvec kli n g s- p ro jekt gen o mfö rd av fo rskare so m blan d an n at beskriver gru p p en s etab lerin g i sta d en . 138 Mo t bakgru n d av en in tern ko n fli kt om det egen tl iga na mn et på den kristn a diasp o ran (Ass yrier ell er Syri an er) bild as två fö ren in gar med resp ekti ve id eo lo gi krin g gru p p en på 19 70 - talet. Ko nku rren sen mell an dessa frakti o n er präglar stad en s sa mh äll e och po li ti k en ligt Stad sdelsu tvecklar en , Samo rd n aren , IT3: tjän steman på demo krati - och mån gfald sen h eten , IFR5 : fö ren in gsrep resen tan t assyri ska fö r e- n in gen 139 ”Syrisk - ortodo xa kyrkan vill driva kristen friskola” 200 6 - 02 - 09 , ”Krögare känner sig kränkta av po lisen” 2005 - 05 - 04 , ”Start för ny syriansk kanal” (o d aterad ), Stad sd elsutvecklaren , IP7 ko mmu n styrels eled a mo t (S), IP8 ko mmu n - st yrelseled a mo t (KD) 140 IT3 , IP 6 : ko mmu n alråd (S), IP9 : ko mmu n alråd (M), IP 10 fd . ko mmu n alråd (MP ) 141 IT3 , IP 6 - 10 142 Fö rteckn in g över fö retro en d evald a, ko mmu n en s hemsid a (åtko ms t sep t 20 10 ) 143 Upp gifter om perso n al i ko mmu n verks a mh eter på ko mmu n en s hemsid a (å t- ko mst sep te mb er 20 10 ) 285 3 1 0 144 ”Två anhållna” 200 5 - 0 9 - 20 , ”skotten som skakade (…)” 20 05 - 09 - 1 9 , ”Gäng att acker ad e po li sen – sko tt lo ssn ing. ” 20 05 - 09 - 12 145 ”Vi måste bli överens om grundvärderingarna” 200 5 - 09 - 24 146 ”Vi tar gemensamt ansvar” 200 9 - 0 9 - 1 5 , ” De första rapporterna om händelser (…) är starkt vinklade i medierna” 2005 - 09 - 16 147 ND mo ti o n 20 04 - 02 - 03 148 (S) - pressmeddelande ”ND vill införa ra sdiskriminering i förskolor” 2007 - 05 - 10 149 V al. se tid igare val och valet 2010 (åtko mst sep te mb er 20 10 ) 150 IP 10 151 Organ isati o n sp lan, Kommu n en s hemsid a (åtko mst sep te mb er 20 10 ) 152 Utvärd erin g av stad su tveckli n gsp ro jekt 200 6 153 Mån gfald och gemen skap – Integrati o n spo li ti skt pro gram 20 0 1 fö r ko mmu n en 154 IT3 , IP 10 , IP6 , Mån gfald sch efen , Stad sd elsu tvecklaren 155 IT3 , Mån gfald sch efen , IP 10 , kommu n en s he msid a (åtko mst sep temb er 20 1 0 ) 156 Mån gfald fö r merv ärd e, mån g fal d sp o licy 20 0 8 157 Se till exempel ”(…) kan bli mångfaldsbo ende” 200 6 - 0 5 - 2 9 , ”Äldre med ass y- risk/syriansk bakgrund erbjuds plats” 2006 - 08 - 31 , Egen avd elnin g fö r äld re s yri a- n er 200 6 - 0 5 - 0 3, ”Tvist om Seyfo som minnesmonument (…) So cialdemokraterna försöker sno frågan från oss”. 2006 - 04 - 29 , ”Kristdemokraterna driver frå gan om fo lkmordet” 2006 - 06 - 27 158 ”Nytt moderat toppnamn (…) har lockat minst 100 nya medlemmar” 2006 - 01 - 1 8 , ”FP satser på att nå assyrier/syrianer” 2006 - 01 - 21 , ”Kamp om ass y- risk/syrianska väljare. Borgerlig o ffensiv för att värva röster” 2006 - 0 1 - 2 0 159 IP 6 - 1 0 160 IP 6 , IP 9 161 Bu d getpresentation, ” (…) närma ste fra mti d – en ko rt samman fatt n in g över vad överen sko mmels en om mål & bu d get 200 8 - 1 0 innebär för (kommunen)” (åtkomst p å ko mmu n en s hemsid a sep te mb er 20 09 ) 162 ”Vill slippa ta emot mer flyktingar” 2006 - 12 - 19 , IP 6 - 1 0 163 ”Kräver flyktingstopp. (…) vill ha överläggningar med regeringen” 2005 - 12 - 13 164 Samtl iga in tervju ad e po li ti ker i ko mmu n en delar denn a tolkn in g 165 ”Utbildning och jobb bryter utanförskapet” 200 7 - 05 - 04 166 IP 6 - 1 0 167 Red o gö relsen av Stad sd elsu tveck laren s arb etsu pp gifter, arb etsli vsb an a, projekt och fö reträd arskap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från två sep arata in tervju ti l l - fäll en 20 0 8 och 20 09 om in te andra in fo rmati o n skäll o r fin n s angivn a. När Stad s- d elsu tvecklaren ko n taktad es 20 07 arb etad e han fo rtfa ran d e på stad sh u set, men vid det fö rsta in tervju ti ll fäll et had e han omp lacerats. Han s tid igare arb ete i stad shu set och utveckli n gsp ro jekten är därfö r det som fo ku seras. 168 Detta missnöje bland de boende framkommer i några artiklar: ”Ansvariga tror på (…) f ramtid. Vi måste greppa ungdomarna och deras föräldrar” 2002 - 0 1 - 0 8 , ”Många ville vara med och diskutera (…) framtid – men få ställ er up p på nat t - vandring.” 20 02 - 01 - 18 286 3 1 1 169 ”Onödigt vända sig till polis och myndigheter” och ”Kvinnosynen stort pr o - blem” i 200 6 - 0 3 - 2 0, ”(…) vill ändra på ungdomars attityder.” 2005 - 10 - 01 , ”Strutsmentalitet ökar klyftor” 200 5 - 0 9 - 1 4 170 ”Många ville prata om hedersrelaterat våld” 20 05 - 05 - 21 171 ”(…) vill diskutera hederskultur och förtryck” 200 5 - 0 7 - 0 4, ”Det är känsliga frå geställ n in gar som gör att människor reagerar”. 2007 - 05 - 10 172 Red o gö relsen av In fo rmatö ren s arb etsu pp gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arsk ap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från ett in tervju ti llfäll e 20 0 7 om in te andra in fo rmati o n skäll o r fin ns angivn a. 173 ”Ta ch ansen att göra din röst hörd. (…) ska få folk att gå till bostadsområdenas valurnor” 2002 - 03 - 20 174 Red o gö relsen av Mån gfald sch efe n s arb etsu pp gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arsk ap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från två in tervju till fäll en 20 07 och 20 08 om in te and ra in fo rmati o n skäll o r fin n s an givn a. V id det an d ra in tervj u - ti ll fäll et har Mån gfald sch e fen lä mn at sitt arb ete i Sjö stad . 175 Dett a är en to lkn in g som gö rs mo t bakgru n d av Mån gfald sch efen s berätt else om sitt arb ete och and ra resp on d en te rs berätt elser: IT3 , Stad sd elsu tvec klaren , Samo rd n aren , IP 10 176 IT3 , Stad sd elsu tvecklaren , Sa mo rd n aren , IP10 177 ”Mångfald – en kär angelägenhet svår att genomföra” 200 6 - 01 - 10 178 ”Vi måste visa mer att vi bryr oss” 2005 - 09 - 27 179 IP 10 180 ”Vi måste visa mer att vi bryr oss” 2005 - 09 - 27 181 ”Strategisk blick på upploppet (…)” Tidskriftsartikel 200 5 182 ”Demokratichef slutar för nytt jobb” 2007 - 08 - 27 183 Red o gö relsen av Samo rd n aren s arb etsu pp gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arsk ap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från ett in tervju ti llfäll e 2008 om in te and ra in fo rmati o n skäll o r fin n s angivn a. 184 Red o gö relsen av Samo rd n aren s arb etsu pp gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arsk ap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från ett in tervju ti llfäll e 20 0 8 om in te andr a in fo rmati o n skäll o r fin ns angivn a. 185 ”Här får kvinnor vänner och stöd” 20 06 - 03 - 08 186 ”Praktik (…) ett första steg” 2008 - 01 - 27 187 Dett a kan to lkas mo t bakgru n d av de fyr a min o rit etsad min istratö rern as berätt e l - ser sa mt IT3 och IP 10 som arb etar med DMB. 188 Des sa pro cesser beskriv s av Stad sd elsu tvecklaren och utvärd erin gsrap p o rter av pro jekten från 200 5 och 20 06 . 189 IP 10 190 ”Hela Flyktingmottagandet ses över” Ko mmuntidningen 2007 - 03 - 0 1 191 IP 10 , Mån gfald sch e fen 192 En to lkn in g som gö rs mo t bakgr u n d av sa mtal med IP7 , IP8 , IP9 , IT3 och Stad sd elsu tvecklaren om DMBs arb ete 193 IP 6 , IP 9, IP1 0 194 IP 10 195 IP 10 287 3 1 2 196 Utvärd erin g av stad su tveckli n gsp ro jekt 200 5 s 48 197 IP 6 , IP 7, IP8 , IP1 0, Samo rd n aren, Mån gfald sch efen 198 Relatio n en beskrivs i en bo k från 198 0 av en fo rskare som stu d era t gru p p en s histo ria, in van d rin g och etab lering i Sjö stad. 199 IP 10 200 Den n a tolkn in g gö rs mo t bakgru n d av in fo rmati o n i en utvärd eringsrap p o rt av stad su tveckli n gsp ro jekt 20 05 sid a 78 och IT3 so m an svarad e fö r att utred a klag o - målet 201 ”S o m en röd tråd” 2002 - 03 - 26 202 ”Fakturering möjligt bedrägeri. Tjänstemannen på flyktingenheten riskerar två års fängelse om kommunen polisanmäler” 200 4 - 0 6 - 0 2, ”Tjänsteman som mis s- tänks för bedrägeri polisanmäld ” 20 04 - 0 6 - 0 4 , ”(…) kan dömas till böter (…)” 2 0 06 - 0 4 - 0 4 , Stad sd elu tvec klaren 203 ”Oro för att fåtals fiffel kan drabba oskyldiga” 2004 - 06 - 14 K apitel 8 204 SCB ko mmu n fa kta 20 0 8 205 Migrationsverket ”Mottagna läns - och ko mmu n vis un d er åren 19 96 - 20 04 ”, Utrikes fö d d a 20 09 och 20 stö rsta gru p p er do ku men t stati stikavd eln in g, Komm u - n en s hemsid a (åtko mst au gu sti 201 0 ) 206 Mål - och resu rsp lan 20 08 - 20 10 207 IT1 : ch ef fö r in tegrati o n sen h eten 208 Ko mmundatabasen.se (åtkomst augusti 2010 ), Rapport ”Tallh ö jden – en nu l ä- gesbeskrivning” 2006 - 09 - 22 ko mmu n en 209 Fo rskarrap p o rt om offen tl iga in satser mo t ras is m 19 99 , sid a 78 210 ”Ett halvår efter rasbråken ’Det rasistiska spöket är inte begravt’” 1994 - 0 4 - 0 3 211 Missh and elsfall en av in van d rare rap p o rteras som hatb ro tt en ligt en fo rskarra p - port ”Rasism och offentliga insatser” (19 99 ), s. 35 212 Val. se, tid igare val ( åtko mst au g u sti 20 10 ), IP4 : ko mmu n alråd (S) 213 Den n a tolkn in g delas av IT1 , Kvali tetsch efen , In tegrati o n sko n su len ten , IP4 , IP5 : ko mmu n alråd (M) 214 Rap p o rt av In tegrati o n sverket 200 2 215 IFR2: ordförande Forumet, ”(…) den viktigaste frågan är att motverka rasi sm” 1 9 98 - 0 9 - 2 7 216 IFR2 , In van d rare vil l syn as i po liti ken 199 8 - 0 2 - 0 9, ”Stor manifestation mot rasism” 200 3 - 0 3 - 2 0 , ”Integration dagens tema” 200 5 - 0 9 - 1 1 , ”Manifestation till minne av kristallnatten” 2008 - 11 - 0 7 217 IP 5 , Integrationsverkets publikation ”ett nätve rk i tiden” 2002 , Forumets he m- sid a (åtko mst au gu sti 20 10 ), IFR2, IFR3 : an ställ d på Fo ru mets an tid iskrimin e- rin gsb yrå 218 IP 4 , IT1 , In tegrati on sko n su len ten , IFR3 (Ima m sun n imu slims ka fö ren in gen ) 219 Statisti k Sveriges ko mmu n er och lan d stin g, ko mmu n en s perso n alre gister 20 0 7, ko mmu n en s fö rtec kn in g över fö rtro en d evald a på hemsid a (åtko mst au g 201 0 ) 220 IT1 , In tegrati o n skon su lenten 288 3 1 3 221 Fo rskarrap p o rt rasism och offen tl iga in satser 19 99 , s 89 222 P lan fö r flykti n g - och in vand rarservice 19 9 3 - 1 1 - 0 5 223 Rapport ”Tallh ö jden – en nulägesbeskrivning” 2006 - 09 - 22 ko mmu n en 224 Mål - och resu rsp lan 20 08 - 20 10 225 IT1 226 IT2 : stad sd irektö r 227 V al. se (åtko mst au gu sti 201 0 ) 228 Fo rskarrap p o rt rasism och offen tl iga in satser (1 9 99 ), sid a 89 229 IP 4 , IP 5 230 IP 4 , IP 5, IFR2 , IT1 231 IFR2, IP 5, ”Satsning får h ård krit ik. In van d rarn as isolerin g i Tall h öjd en ökar, menar vänsterpartist.” 1998 - 03 - 31 232 Rapport ”Tallh ö jden - en nulägesbeskrivning” 2006 - 09 - 22 ko mmu n en 233 ”Storbråk på fritidsgård…” 20 01 - 0 1 - 1 7 , ”Två unga höggs ihjäl med kniv. Grannfejden (…) urartade ti ll en tragedi” 2001 - 10 - 15 , ”Tiotal bränder bröt ut i Trollh ättan” 2002 - 05 - 22 , Här finn s pro b lemen . P o li sen listar de värsta stad sd ela r- na (…) GT 20 0 7 - 1 2 - 1 1 234 ”Här bor flest unga kriminella (…)” 20 05 - 03 - 14 235 ”Här finns problemen. Polisen listar de värsta sta dsdelarna (…)”2 00 7 - 1 2 - 1 1 236 ”Ungdo msgängens raketattacker fortsätter” 200 7 - 1 2 - 2 7, ”Raket - ter ro rn . Un g- d o mar använder fyrverkeripjäserna som vapen” 200 7 - 1 2 - 2 9 , ”Trötta på terrorn. Personalen på äldreboendet: Ska vi behöva bli dödade på vår arbetsplats?” 2008 - 1 0 - 0 2 , ”Ungdo msgäng terroriserar äldreboende” 2008 - 10 - 05 237 ”3 0 bilbränder (…) i år” 2008 - 10 - 2 1 , ”FP kritisk mot raketåtgärder” 2008 - 01 - 0 9 , ” Krafttag mot raketerna” 2008 - 01 - 09 , ”Missnöjda Bergsstadsbor skriver till kommunen” 200 8 - 0 1 - 0 4, IP4 , IP5, In tegrati o n skon su lenten 238 "’Jag är fruktansvärt skrämd’ Etablerade partier togs på sängen av extremh ö - gerns framgång”19 9 8 - 0 9 - 2 2 , IP 5 239 ”Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet presenterar: Rapport Tal l - h ö jd en – som vilket fôlk som helst”, november 2005 240 IP 4 241 IP 5 242 Red o gö relsen av In tegrati o n skonsu len ten s arb etsu pp gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arskap bygger på tolkn in gar som gjo rts uti från tre sep arata in tervju ti ll fäll en 20 07 , 200 8 och 20 10 om in te and ra in fo rmati o n sk äll o r fin n s an givn a. 243 Kom mu n en s hemsid a om mö tesp latsen (åtko mst au gu sti 20 10 ) 244 Utvärd erin gsrap p o rt av tryg gh etsp ro jekten av Kommu n en och Land stin get 20 07 , IP 4 245 IT1 246 Kommu n en s hemsid a in tegrati o nsen h eten (åtko mst au gu sti 201 0 ) 247 IP 4 , IT1 , IT2 248 ”Ny moské laddad fråga” 199 6 - 11 - 1 3 , ”Ödesdag för moskébygget” 2000 - 01 - 0 8 , ”Kampen för moskén fortsätter” 1999 - 12 - 1 2 . 249 ”Risk för nu moskéstrid (…)” 199 5 - 0 4 - 0 3 289 3 1 4 250 IFR4 : fö reträd are fö r den sunn imu slimsk a fö ren in gen 251 IP 4 , IP 5, IT2 , IT1 , IFR2 , IFR3, IFR4 252 IT2 253 Rap p o rt från In tegrati o n sver ket om statl ig a utveckli n gsp ro jekt, Utv ärd erin g s- rap p o rt av Tall h ö jd sp ro cessen 200 0 254 “Ett halvår efter rasbråken (…)” 19 94 - 0 4 - 0 3 255 ”Kä mpar vidare mot brott” 200 8 - 0 1 - 1 8 256 ”(Tallh ö jden)bjöd in till fest 2008 - 08 - 25 257 “Gubbar möts i gränslös klubb” 1997 - 0 3 - 3 0 258 ”Ungdo msbrotten blir fler (…)” 20 05 - 0 1 - 2 9 259 Utvärd erin gsrap p o rt av tryg gh etsp ro jekten av ko mmu n en och lan dstin get 200 7 260 ”Konsten att vara en riktig pappa” 2005 - 11 - 11 , ”Ungdo msbrotten blir fler” 2 0 05 - 0 1 - 2 9 , ”Kä mpar vidare mot brott” 200 8 - 0 1 - 1 8 261 IT1 262 IF R3 : rep resen tan t på Fo ru met 263 “P o litikern som vädrar morgonluft” 200 2 - 0 1 - 1 5 264 Strategisk stad sp lan 20 06 265 IT2 266 Red o gö relsen av Kvali tetsch efen s arb etsu p p gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arsk ap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från två sep arat a in tervju ti l l - fäll en 20 0 7 och 20 08 om in te andra in fo rmati o n skäll o r fin n s angivn a. 267 IP 4 , IP 5, IT2 268 Rapport ”Tallh ö jden – en nulägesbeskrivning” 2006 - 09 - 22 ko mmu n en 269 IT2 , IP 5, In fo rmati o n sb lad på kommu n en s he msid a (åtko mst au gu sti 201 0 ) 270 Kommu n en s in ter n katalo g, register över ko mmu n en s sa mtl ig a an ställ d a 200 8 271 IP 4 , IT1 272 IT1 273 IT1 , IT2 274 IP 4 275 IP 5 276 IT1 , IT2 , In tegrati on sko n su len ten 277 IT1 278 IT2 279 IT2 , IP 5 280 IT1 281 IFR2 K apitel 9 282 In van d rin gen till stad en beskrivs in gåen d e i en bo k från 19 97 o m stad en s h ist o - ria. 283 IP 2 : ko mmu n alråd (S), Migrati on sverkets över en sko mmels er med ko mmu n e r- n a ( åtko mst på hemsid a mar s 201 0 ) 284 IP 1 : ko mmu n alråd (M), IP2 , IP3 : ko mmu n st yrels en s ord fö ran d e (FP ), Ko m- mu n ch efen . In d ikati on er på att stad en präglas av sociala prob lem ka n m ärk as i 290 3 1 5 arb etslö sh etssiffro r hö gt över riksgen o msn it tet, likso m en hö g an d el hu sh åll med fö rsö rjn in gsstö d på Kommu n d atab asen . se (åtko mst mars 20 1 0 ). In fo rmati o n om fo lkh älsa och an d ra sociala in d ikato rer pu b li ceras i en Fo lkh älso rapp o rt från 20 06 . 285 IP 1 , I P 2, IFR1 : ord fö ran d e paraplyfö ren in gen 200 8 , Kommu n ch efen , In tegra t - io n sstrategen 286 IFR1 287 Kommu n ch efen 288 ”Vi har våldet i blodet” 2006 - 03 - 1 1 289 IP 1 , IP 2, Kommu n ch efen , In tegrati o n sstrategen 290 IP 3 291 In tegrati o n sb aro meter 20 0 6, in tegrati o n sråd et 20 06 - 08 - 14 292 SD Mo ti on 200 3 - 0 3 - 2 0 293 V al. se resu lt at fö r tid igare fö r tidigare val (åt ko mst mars 20 1 0 ) 294 ”Centerpartisten som går emot partilinjen” 200 6 - 0 7 - 2 1 295 ”Något har gått snett (…)” 20 06 - 0 5 - 2 9 296 IP 2 , Kommunchefen, ”Julklapp ratad – kommundirektören ilsken” 200 6 - 0 1 - 1 3 297 Ko mmunens föreningsregister, åtkomst på hemsida (mars 201 0 ), ”A l - bansk kultur på (…) bibliotek” 2002 - 1 0 - 0 1 , ”Kosovoalbaner vill bredda sin förening” 2004 - 02 - 25 298 IP 1 , IP 2, IP3 299 Bo k om stad en s histo ria 199 0 - 1 99 7 , ”Få muslimer slöt upp i matstrejk” 1 9 9 6 - 0 2 - 0 9 300 ”Utanförskap präglar (…) ” 20 0 3 - 0 3 - 1 0 , ”Föreningar i protest mot våld” 200 5 - 1 1 - 1 5 , ”Idrotten svek manifestation mot våld” 20 05 - 1 1 - 1 9 , ”Kosovoalbaner söker förståelse” HD 200 6 - 0 3 - 2 4 301 ”Kosovoalbanerna söker förståelse” 200 6 - 0 3 - 2 4 302 “F öreningar ska förenas” 2004 - 09 - 18 , ”Integrationsrådet tar nya tag med stormöte” 200 4 - 0 9 - 1 4, ”Ny samorganisation (…)” 20 06 - 06 - 01 303 Doku men t 16 304 IFR1 , IP 1, IP2 , IP3 , Ko mmu n ch efen , In tegrati o n sstrategen 305 Kommu n en s fö rteckn in g och histo rik över fö rtro en d evald a, ko mmu n en s he m- sida (åtkomst maj 201 0 ), ”Bara en invandrare i kommunfull mäktige” 2006 - 10 - 09 306 In tegrati o n sstrategen , Kommu n ch efen , IP2 307 Rap p o rt från in tegrati o n sverket (2 0 02 ) om statl iga utvec kli n gsp ro jekt 308 Kommu n en s hemsid a, V u xen fö rvalt n in gen (åtko mst maj 20 1 0 ), Integrati o n s- strategen 309 Rap p o rt från in tegrati o n sverket (2 0 02 ) om statl iga utvec kli n gsp ro jekt 310 ”Vi kan bättre”, Integrations - och mån g fald sp ro gra m 20 0 1 311 Strategisk utveckli n gsp lan 20 04 - 1 0 - 1 2 312 ”Vi kan bättre” 200 5 – upp fö lj n in g 313 Strategisk stad sd elsp lan 20 07 , Integrati o n sstrategen , P ro jektets in fo rmati o n fin n s på ko mmu n en s hemsid a (åt ko mst mars 20 0 9 ) 314 IP 2 , IP 3 315 IP 1 , IP 2, IP3 , Dett a up plever äve n Kommu n ch efen och In tegrati onsstrategen 316 IP 3 291 3 1 6 317 ”(…) svarar på tre frågor” 2000 7 - 0 2 - 0 5 318 Red o gö relsen av Komm u n ch efen s arb etsu p p gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arsk ap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från två sep arata in tervju ti l l - fäll en 20 0 7 och 20 08 , om in te and ra in fo rmati o n skäll o r fin n s angivn a. V id det an d ra intervju ti ll fäll et arb etar Kommu n ch e f en in te län gre i Småsta d . 319 IP 2 , IP 3 320 ”Kvinnlig dominans på strategikontoret” 200 5 - 08 - 23 321 ”Nya kommunchefen på plats” 200 5 - 05 322 ”Veckans profil” 200 7, odaterad artikel 323 ”Ledamöter debatterade brottsligheten.” 2005 - 09 - 28 , ”V äktare ska hålla or d - n in g i st an” 200 5 - 1 1 - 2 6, ”Ordningsvakter ska stoppa rån” 200 5 - 1 2 - 0 3 , ”Antalet bilbrott minskade” 2006 - 05 - 19 324 ”Stridande familjer lovar fred” 200 5 - 05 - 28 325 ”Den totala brottsligheten ökar inte (…)”2 0 06 - 09 - 05 326 ”Ju lklapp ratad – kommundirektören ilsken” 2006 - 01 - 13 327 IP 2 328 In tegrati o n sstrategen 329 ”Framtidstro ska få stan att lyfta” 200 6 - 0 9 - 0 8, ”(…) en kommun med stor potential” 200 6 - 09 - 08 , ”Här firas valborg” 20 06 - 04 - 30 330 Red o gö relsen av In tegrati o n sstrategen s arb etsu p p gifter, arb etsli vsb an a, pro jekt och fö reträd arskap byg ger på to lkn in gar som gjo rts uti från tre sep arata in tervju ti l l - fäll en 20 0 7, 20 08 och 201 0 om in te and ra in fo rmati o n skäll o r fin n s an givn a. In te r- vju n 20 10 gen o mfö rd es per telefo n . 331 ”Bara en invandrare i kommunfull mäktige” 2006 - 10 - 09 332 ”F o lkfest (…)” 20 0 7 - 1 1 - 1 1 333 ”Bara en invandrare i kommunfull mäktige” 2006 - 10 - 09 334 “2 0 föreningar får kulturbidrag” 2007 - 0 5 - 0 3 335 Kommu n ch efen 336 IFR1 337 ”Lyft i centrum vill hjälpa de boende (…)” 20 08 - 02 - 24 338 IP 2 , Kommu n ch efen 339 IP 3 340 IP 2 341 IP 2 342 ”(…) ny kommunchef ” 200 5 - 02 - 1 6 343 IP 2 344 IP 1 , IP 2, IP3 345 En fö reträd are fö r FP i byggn ad s n ämn d en sa mman fatt ar den nya po li ti ska agendan. “Mer attraktivt boende utlovas” 200 7 - 0 2 - 2 4 346 IP 3 , ”Ko mmunchefen fick sluta omedelbart” 2007 - 08 - 30 347 ”P o litisk majoritet för (ny Ko mmunchef) 200 8 - 0 6 - 0 3 348 IP 1 349 IP 2 , Kommu n ch efen , In tegrati o nsstrategen 350 KSO (FP ) och den nya led n in gen refo r merar organ isati o n en i stad sh u set och avv eckl ar blan d an n at strategiko nto ret och därib land po sitio n en som in tegrati o n s- 292 3 1 7 strateg en li gt IP3 och ko mmu n en s organ isati o n ssc h ema på hemsid an (åtko mst au gu sti 20 10 ) 351 Dokument ”Näro mrådesutveckling”, IP 1 352 IP 1 , IP 2, IP3 353 Kommu n en s hemsid a (åtko mst dece mb er 20 1 0 ) 354 IP 3 293 2 8 4 Referenser Aberb ach , J. D., Rockman , B. A. & Putn am, R. D. 198 1 . Bu reaucrats and politicians in western democracies, Camb rid ge, Mass. , Harvard U.P . Ac kro yd , S. & Fleetwo o d , S. 2000 . Realist perspectives on management and organisations, Lo nd on , Ro u tl ed ge. Alb ro w, M. 197 2 . Byrå krati, S to ckh o lm, Wah lströ m & Wid stran d . Al vesso n , M. 199 3 . Organisationsteori och tekno kratiskt medvetande: Individ, arbete, organisation i kritiskt perspektiv, S to ckh olm, Neren iu s & San téru s. An d re ws, R., Bo yn e, G. A., Meier, K. J., O' T o o le, L. J. & Walker, R. M. 200 5. Rep resen tative bu reau crac y, orga n izati o n al strateg y, an d pu b li c service perfo r man ce: an emp iri cal an alysi s of En gli sh lo cal go vern men t. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 15 , 489 - 504 . Arb ets markn ad sd ep arte men tet 201 0 . Po cket fac ts 201 0 : In tegration statistics, S to ckh o lm, Ministry of E mp lo ym en t. Arch er, M. S. 19 95 . Realist social theory: the morphogenetic approach, Ca mb rid ge ; New York, Ca mb rid ge Universit y P ress. Arch er, M. S. 20 00 . Being human: the pro blem of agency, Camb ridge, Ca mb rid ge Universit y P ress. Arch er, M. S. 20 03 a. Th e private life of th e social agen t. I: Cru icksh an k, J. (red. ) Critical realism: the difference in makes. Lon d on ; New York: Ro u tl ed ge. Arch er, M. S. 20 03 b. Stru ctu re, agency, and the internal conversation, Ca mb rid ge, Camb rid ge Universit y P ress. Arch er, M. S. 20 07 . Reali sm an d th e P rob lem of Agen c y. Jo u rnal of Critical Realism, 5. Aytar, O. 200 7 . Må ng faldens organisering: Om integration, organisationer och interetniska relationer i Sverige, S to ckh o lm, Acta U n iversitatis Sto ckh o lmien sis. Bali b ar, É. & Wall erstein , I. 20 02. Ras, nation, klass: Må ng tydiga identiteter, Gö teb o rg, Daid alo s. Barth o ld sso n , K. 20 09 . Hållbarhetens mänskliga bygg stenar: Om betydelsen av engagerade tjän stemän i det lokala miljömålsarbete t, Gö teb o rg, Fö rvalt n in gshö gsko lan , Gö teb o rgs un iversitet. Ben avid es, A. D. 20 06 . Hisp an ic Cit y Man ag ers in Texa s: A S mall Gro u p of P ro fessio n al Ad min istrato rs. State and Local Government Review, Volu me 38 , 112 - 12 5 . 295 2 8 5 Ben gtsso n , H. 201 0. Offentlig fö rvaltnin g: Att arbeta i demokratins tjän st, M almö , Gle eru p s. Bergq vist, C. 200 4. Gen d er (In )Eq u ali ty, Eu rop ean In tegrati o n and th e Tran siti on of Swed ish Co rp o rati sm. Eco nomic and Industrial Democracy, 25 , 125 - 1 4 6. Bh askar, R. 198 9 . The possibility of naturalism: a philosophical critique of the con temporary human sciences, New York, Lo n d on , Harvester Wh eatsh ea f. Birch , A. H. 19 72 . Representation, Lo nd on , Macmil lan . Blo m, A. P . 19 94 . Kommunalt chefskap: En studie om ansvar, ledarskap och demokrati, Lun d , Dialo go s. Bo réu s, K. 200 6. Diskrimineringens retorik: En studie av svenska valrörelser 1988 - 2 00 2 , S to ckho lm, Frit ze. Brad b u ry, M. & Kell ou gh , J. E. 20 1 0. Rep resen tative Bu reau cracy: Ass essin g th e Evid en ce on Acti ve Rep resen tatio n . The American Review of Pu blic Adminis tration . Brad b u ry, M. D. & Kello u gh , J. E. 200 8. Rep resen tative Bu reau crac y: Exp lo rin g th e P oten ti al fo r Acti ve Rep resen t ati o n in Lo cal Go vern men t. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 18 , 697 - 7 14 . Bro o mé, P ., Rön nq vist, S. & Schö li n, T. 2 00 7. Vita fläckar: Om integrationsp olitik, ledning och mångfald i Malmö stad, M almö , IMER, Malmö Universit y. Bru n sson , N. & Jön sson , S. A. 197 9 . Beslut och handling: Om politikers inflytande på politiken, S to ckh o lm, Lib erF ö rlag. Bäck, H. 20 00 . Kommunpoliti ker i den sto ra nyo rdningens tid, M almö , Lib er. Bäck, H. 20 06 . Komparativ kommunal kon stitu tion sp olitik: En kun skapsöversikt, S to ckh o lm, Sveriges ko mmu n er och lan d stin g. Bäck, H. & Buko vac - Re, M. 19 89 . Jug o slaviska invandrarföreningar i Sverige, S to ckh o lm, Cen tru m fö r in van d rin gsfo rskn in g (CEIF O). Bäck, H. & Soin in en , M. 199 8 . Den kommunala invandrarpolitiken: Arenor, aktö rer och barriärer, S to ckho lm, Stud iefö rb un d et Närin gsliv och Samh äll e. Calvert, R. L., Mccu b bin s, M. D. & Wein ga st, B. R. 198 9 . A Th eo ry o f P o lit ical Co n tro l and Agen c y Discr eti o n . American Jou rnal of Political Science, 33 , 588 - 6 1 1. Ch an ey, C. K. & Salt zstein , G. H. 199 8 . Demo crati c Co n tro l and Bu reau crati c Resp o n siven ess: th e Po li ce an d Do mestic V io len ce. American Jou rnal of Political Scie nce, 42 , 745 - 7 68 . 296 2 8 6 Cin qu e, S. 20 08 . I vargens spå r: Myndigheters handlingsutrymme i förvaltningen av varg, Gö tebo rg, CEF OS och Fö rvalt n in gshö gsko lan , Gö teb o rgs un iversitet. Dah lsted t, M. 20 05 . Reserverad demokrati: Representation i ett mångetniskt samhälle. phd , Bo réa Bo kfö rlag. Dah lsted t, M. 20 08 . "Att ställ a krav är att bry si g": Sp eku lativ po li tik och krav märkn in gen s gra mmati k. In : Tes fah u n ey, M. & Dah lsted t, M. ( red . ) Den bästa av världar? Betraktelser över en postp olitisk samtid. Hägerst en : Tan ke kra ft. Dah lsted t, M. & Hertzb erg, F. 200 7 . Demo crac y th e Swed ish Wa y ? Th e Exclu sio n of "I mmi gran ts" in Swed ish Po li tics. S candinavian Political Studies, 30 , 175 - 20 3 . Dah lsted t, M. & Lin db erg, I. 20 02 . Det slutna folkhemmet: Om etniska klyfto r och blågul självbil d, S to ckh o lm, Ago r a. Dah lströ m, C. 200 4. Nästan välkomna: Invandrarpolitikens retorik och praktik. phd, Gö teb o rgs Un iversitet. Dan er mark, B., Ekströ m, A., Lise lo tt , J. & Karlsso n , J. C. 200 3. At t fö rklara samhället, Lu n d, Stu d en tl it teratu r. Dan er mark, B., Ekströ m, M., Jak o b sen , L. & Karlsso n , C. H. 20 02. Explaining society: Critical realism in the social sciences, Lo n do n : New York, Ro u tl ed ge. Dao u d , A. & Puaca, G. 20 0 9. Om att vil ja sig själv en fra mti d . I: Ben gtsso n , M., Dao u d , A., Seld én , D. & Castro , F. W. (red . ) En realistisk sociologi i praktiken: Nio texter om samhället: en bok tillägnad Freddy Winsto n Castro . Göteb o rg: So cio lo giska in stit u tion en , Gö tebo rgs un iversitet. David o ff, P . 19 65 . Ad vo cac y an d P lu rali sm in P lan n in g. Jo u rnal of the American Inst itu te of Planners, 31 , 331 - 8 . De Lo s Re yes, P . 20 0 8. Stru ktu rell diskriminering i arbetslivet - vad vet vi idag?, S to ckh o lm, Lan d so rgan isati o n en i Sverige. De Lo s Re yes, P . & Mulin ari, D. 20 05 . In tersektionalitet: Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Malmö , Lib er. De Lo s Re yes, P . & Win gb o rg, M. 200 2. Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige: En Ku n skapsöversikt, No rrkö p in g, In tegrati on sverket. Dee, T. S. 200 5 . A Te ach er like Me: Does Race, Eth nicity, or Gen d er Matt er? The American Econ omi c Review, 95 , 158 - 16 5 . Den h ard t, J. V. & Croth ers, L. 199 8 . S treet - level leadership: Discretion and legitimacy in fron t - line public service, Wash in gto n , D.C. , Geo rgeto wn Universit y P ress. Do 20 09 . Aktiva åtgä rder i arbetslivet: Fö r lika rättigheter och möj ligheter, S to ckh o lm, Diskrimin erin gso mb u d sman n en . 297 2 8 7 Dolan , J. 200 0. Th e Sen io r Executi ve Service: Gen d er, Att it u d es, an d Rep resen tative Bu reau crac y. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 10 , 513 - 53 0 . Dolan , J. 200 2. Rep resen tative Bu reau crac y in th e Fed eral Execu tive: Gen d er an d Sp en din g P rio rit ies. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 12 , 353 - 3 75 . Dolan , J. & Rosen bloo m, D. H. 20 0 3. Representative Bureaucracy: Classic Readings and Con tinuing Controversies, Ne w York, M.E. Sh ar p e. Dovi, S. L. 20 07 . The good representative, M ald en , MA, Black wel l P ub . Easto n , D. 19 65 . A systems analysis of political life, New York, Wi le y. Eisen stein , H. 19 96 . In side Agitators: Au stralian femocrats and the state, P h il ad elp h ia, Te mp le Un iversit y P re ss. Ekströ m V o n Essen , U. & Fleischer, R. 20 06 . Sverigedemokraterna i de svenska kommunerna 2002 - 20 06 : En studie av politisk aktivitet, strategi och mobilisering, No rrkö p in g, In tegrati o n sverket. Eld er - V ass, D. 20 07 . Re - exa min in g Bh askar's th ree on to lo gical domain s: th e lesso n s fro m emerg en ce. I: Laws o n , C., Latsis, J. & Martin s, N. (red . ) Ro u tledge studies in critical realism; 15. Lon do n , New York: Ro u tl ed ge. Elli o tt, J. R. & Smit h , R. A. 20 04 . Race, Gen d er, an d Wo rkp lace Power. American Sociological Review , 69 , 365 - 3 86. Ezell , M. 199 1 . Ad min istrato rs as Ad vo cates. Administration in Social Work, 15 , 1 - 18 . Fairh u rst, G. T. & Snavel y, B. K. 19 83 . Majo rity an d To ken Min o rity Gro u p Relatio n sh ip s: Po wer Acq u isit ion an d Co mmu n icati o n . The Academy of Management Rev iew, 8 , 292 - 3 00 . Faraz man d , A. 19 97 . Modern systems of government: Exploring the role of bureaucrats and politicians, Th ou san d Oaks, Cali f. , SAGE. Fisch er, F. & Forester, J. 200 5. The Argumentative turn in policy analysis and planning, Du rh am, N.C. , Duke U n iversity P ress. Fred erickso n , H. G., Nach mias, D . & Rosen bloo m, D. H. 197 3. Measu rin g Bu reau crati c Rep resen tatio n an d In tegrati o n . Public Administration Review, 33 , 590 . Frid olf, M. 19 93 . Alternativa produktion sfo rmer i kommunal verksamhet: Vem utfö r och på vilka villkor? S to ckho lm, All män n a fö rl. Geo rg e, A. L. & Ben n ett , A. 200 5. Case studies and theory development in the social sciences, Camb rid ge, Mass. ; Lo nd on , MIT. Grah a m, M. 19 99 . Classifications, perso n s and policies: Refugees and Swedish welfare b ureaucracy, S to ckh o lm, Univ. 298 2 8 8 Grisso m, J. A. & Keiser, L. R. 201 1 . A sup erviso r like me: Race, rep resen tatio n , an d th e sati sfacti o n an d tu rno ver decisio n s of pu bli c secto r emp lo yees. Jo u rnal of Policy Analysis and Management, 30 , 557 - 5 80 . Grisso m, J. A., Ni ch o lson - Crott y, J. & Nich o lso n - Cro tt y, S. 20 09 . Race, Regio n , an d Rep resen tative Bu reau cracy. Pu blic Administration Review, 69 , 911 - 91 9 . Gro en ev eld , S. & Van De Wall e, S. 20 10 . A co n tin gen cy ap p ro ach to rep resen tative bu reau crac y: P o wer, eq u al opp o rtun it ie s and diversity. In ternational Review of Administrative Sciences, 76 , 239 - 25 8. Gö ran sso n , A. 20 05 a. Makten och mångfalden: E liter och etnicitet i Sverige. Rappo rt frå n In tegrationspolitiska maktutredningens fo rskning sp rog ram, S to ckho lm, Frit zes offen tl iga pu b li kati on er: Justit ied ep artemen tet, Regerin gsk an sliet. Gö ran sso n , A. 20 05 b. Maktens kön : Kvinno r och män i den svenska makteliten på 20 00 -talet., S to ckho lm, Natu r och ku ltu r. Hale, M. M. & Bran ch , F. M. 20 03 . Po li cy P referen ces on Wo rkp lace Re fo rm. In : R osen b lo o m, D. H. & Dolan , J. ( red . ) Representative Bureaucracy. Classical Readings and Con tinuing Co n troversies. New York: M.E. Sh arp . Hall , S. 199 6 . New eth n iciti es. I: Morley, D. & Chen , K. - H. (red . ) S tuart Hall: critical dialogues in cultu ral studies. Lon d on : Ro u tled ge. Hall , S. 199 7 . Representation: Cultu ral representations and signifying practices, Lo n d on , Sage. Ha mmar, T. 20 06 . In van d rin gsp oli ti ken och sven sk IMER -fo rskn in g. I: Räth zel, N. & Mulin ari, D. (red . ) Bo rtom etnicitet: festskrift till Aleks andra Ålund. 1 . upp l. ed . Umeå: Bo réa. Hed lu nd , G. & Mon tin , S. 20 09 . Governance på svenska, Sto ckh olm, San téru s Ac ad e mic P ress Swed en . Hen d erso n , L. J. 19 78 . Ad min istrative Ad vo cac y an d Black Urb an Ad min istrato rs. The ANNALS of the American Academy of Pol itical and Social Science, 439 , 68 - 7 9 . Hen d erso n , L. J. 19 88 . Urb an Ad min istrato rs: Th e Po li ti cs of Role Elasticity. I: Karn ig, A. K. & Mcclain , P . D. (red . ) Urban minority administrators: politics, policy, and style. New Yo rk: Green wo o d P ress. Herb ert, A. W. 19 7 4. Th e Min o rity Ad min istrato r: P rob lems, P ro spects an d Ch all en ges. Pu blic Administration Review, 34 , 556 . Hertzb erg, F. 200 3. Grä sro tsb yråkrati och normativ svenskhet: Hur arbetsfö rmedlare förstå r en etniskt segregerad arbetsmarknad, S to ckh o lm, Arb e tsli vsin stit u tet. 299 2 8 9 Hin d era, J. J. 19 93 . Rep resen tative Bu reau crac y: Fu rth er Evid en ce of Acti ve Rep resen tatio n in th e EEOC District Offices. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 3 , 415 - 4 29 . Hin d era, J. J. & Youn g, C. D. 19 98 . Rep resen tative bu reau crac y: th e th eo reti cal imp li cati o n s of stati stical in teracti o n . Political Research Quarterly, 51 , 655 - 67 1 . Högb erg, Ö. 200 7. Maktlösa makthavare: En studie om kommunalt chefskap, Lin kö p in g, In stit u tion en fö r Ekono misk och In d u striell utveckli n g, Lin k ö p in gs un iversitet. Joh an sson , B. 19 89 . Kommunal bostadspolitik: En studie i hinder och möjligheter, Lu n d , Ko mmu n fa kta fö rlag. Joh an sson , M. 20 02 . Exkludering av invandrare i stadspolitiken: Makt och maktlöshet i Örebro 198 0 - 2 00 0 , Öreb ro , Öreb ro Universite t . Joh an sson , V . 201 1. Vä gen till en väg: Riskhantering och beslutsp raktiker i vägbygg nadsprocessen, Umeå, B o rea bo kfö rlag. Jon sso n, L. & Arn ell , S. - I. 200 6. At t organisera kommuners ledning: Att fö rena svårfö renliga institu tioner, No ra, N ya Doxa. Kalo n ait yte, V . 20 08 . Off the edge of the map: a study of organizational diversity as identity wo rk, Lun d , Lu n d Bu sin ess P ress. Ka mali , M. 20 02 . Kultu rkompetens i socialt arbete: Om socialarbetarens och klientens kultu rella bakgru nd, S tockh o lm, Carlsso n . Kan ter, R . M. 19 93 . Men and women of the corpo ration, New York, BasicBo o ks. Karlsso n , D. & Tah vil zad eh , N. 20 1 0. Th e Unrep resen tative Bu reau crac y. In : Strö mb lad , P., Bay, A. - H. & Ben gtsso n Bo ( red. ) Diversity, inclusion and citizenship in Scandinavia. Newcastle: C a mb rid ge Sch o lars. Karn ig, A. K. & Mcclain , P . D. 19 8 8. Urban minority administrators: Politics, policy, and style, New York, Gre en wo o d P ress. Keiser, L. R., Vicki M. Wil kin s, Ken n eth J. Meij er & Holl an d , C. A. 20 0 2. Lip stick an d lo garit h ms: gen d er, in stit u tion al co ntext, an d rep resen tati ve bu reau cracy. American political science review, vol. 9 6 , 553 - 56 4 . Kell y, R. M. 199 8 . An In clu sive De mo crati c P o lit y, Rep resen tativ e Bu reau cracies, an d th e New P u bli c Man agemen t. Pu blic Administration Review, vol. 58 , 201 - 2 0 8. Kim, C. - K. 20 06 . Mino rit y Emp l o ymen t in th e Largest U.S . Mu n icip al Go vern men ts. In ternational Jou rnal of Pu blic Administration, 29 , 437 - 4 5 1. Kin gd o n, J. W. 20 03 . Agendas, alternatives and public policies, New York, Lo n g man . Kin gsle y, J. D. 194 4. Repre sentative bureaucracy: an interpretation of the British civil service, Yell o w Sp rin gs, Ohio , An ti o ch P ress. 300 2 9 0 Kno cke, W., De Lo s Re ye s, P ., Mo li n a, I. & Mulin ari, D. 200 6. Maktens (o )lika förklädnader: Kön , klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige: En f estskrift till Wuo kko Kn o cke, Stockh o lm, Atl as. Kran z, H. 19 76 . The participatory bu reaucracy: Women and minorities in a more representative public service, Le x in gto n, Mass. , Lexin gto n boo ks. Krislo v, S. 196 7 . The Negro in Federal employment: the quest fo r equal oppo rtunity, M inn eap oli s, Min n eso ta U.P . Krislo v, S. 197 4 /2 00 3. Rep resen tati ve bu reau crac y. I: Dolan , J. & Rosen b lo o m, D. H. (red . ) Representative Bureaucracy. Classic Readings and Con tinuing Con troversies. Englewo o d Cliffs, N.J., . Krislo v, S. & Ros en b lo o m, D. H. 19 81 . Representative bureaucracy and the American political system, New York, P raeger. Kvale, S. 199 7 . Den kvalitativa forskning sintervjun , Lun d , Stu d en tlit teratu r. Käll strö m, A. & Soll i, R. 19 97 . Med takt och taktik: Om den ekonomiska krise n, våra kommuner och det kommunala ledarskapet, Gö tebo rg, BAS . Lægr eid , P . & Olsen , J. P. 19 78 . Byrå krati og beslutninger: En studie av norske departement, Bergen , Univ. -fo rl. La yd er, D. 19 9 3. New strategies in social research: an introduction and guide, C a mb rid ge, P o li ty P ress. La yd er, D. 19 9 4. Understanding social theory, Lo nd on , Sage. La yd er, D. 19 9 8. So ciological practice: Linking theory and social research, Lo n d on , SAGE. Le vit an , D. M. 19 46 . Th e Resp onsib il it y of Ad min istrative O fficial s in a Demo crati c So ciet y. Political Science Quarterly, 61 , 562 - 59 8 . Lid strö m, A. 20 11 . Swed en : P arty - d o min ated Su bn ati on al Demo crac y un d er Ch all en ge? I: Lou gh li n , J., Hend riks, F. & Lid strö m, A. (red . ) The Oxfo rd handbook of local and regional democracy in Europe. Oxfo rd : Oxfo rd University P ress. Li m, H. H. 200 6 . Rep resen tative bu reau cracy: Reth in kin g sub stan tive effects an d acti ve rep resen tatio n . Pu blic Administration Review, 66 , 193 - 20 4 . Lin d én , A. - S . L. 20 10 . Att lägga politiken tillrätta: Kommunala chefers professiona lisering, Öreb ro , Örebro Univsersitet. Lin d vert, J. 20 01 . Feminism och förvaltning, S to ckh o lm, SNS fö rl. Lip set, S. M. 19 50 /20 03 . Bu reau crac y an d So cial Ch an ge. I: Rosenb loo m, D. A. (red . ) Representative Bureaurcracy. Classic Readings and Con tinuing Con tro versies. New York: M.E. Sh arp . Lip sk y, M. 19 80 . S treet - level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services, Ne w York, Ru ssell Sage Fou nd ati on . Lo n g, N. E. 195 2 . Bu reau cracy an d Co n stitu tio n ali sm. The American Political Science Review, 46 , 808 - 8 18 . 301 2 9 1 Lu n d qu ist, L. 19 91 . Etik i offentlig verksamhet, Lu n d, Stu d en tl it teratu r. Lu n d qu ist, L. 19 92 . Fö rvaltning, stat och samhälle, Lun d , Stu d en tlit teratu r. Lu n d qu ist, L. 19 94 . S tatsvetenskaplig fö rvaltningsanalys: Pro blem, trender och prog ram, Lu nd , Stud en tl itteratu r. Man sb rid ge, J. 20 03 . Reth in kin g Rep resen tatio n . The American Political Science Review, 97 , 515 - 52 8. March , J. G. & Olsen , J. P. 19 89 . Rediscovering institu tion s: the organizational basis of politics, New York, Free P ress. Marti n ez, T. R. 19 91 . Th e Ro le of Hisp an ic Pu b li c Ad min istrato rs: a Th eo reti cal an d Emp iri cal An al ysis. The American Review of Public Administration, 21 , 33 - 55 . Mccrack en , G. 19 88 . The long interview, Ne wb u r y P ark, Cali f. , Sage. Meier, K. J. 197 5 . Rep resen tative Bu reau crac y: A n E mp iri cal An al ysis. The American Political Science Review, 69 , 526 - 5 42 . Meier, K. J. 199 3 . Lati n o s and Rep resen tative Bu reau crac y Testin g th e Th o mp so n an d Hen d erso n Hyp o th eses. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 3 , 393 - 4 14 . Meier, K. J . & Boh te, J. 20 01 . Stru ctu re and Discreti o n: Missin g Lin ks in Rep resen tative Bu reau crac y. Jo u rnal of Pu blic Adminstration Research and Theory, 11 , 455 - 47 0 . Meier, K. J., Do erfler, C., Hawe s, D., Hickli n , A. K. & Roch a, R. R. 200 6. Th e Ro le of Man age men t a n d Rep resen tation in Imp ro vin g P erfo rman ce of Disad van taged Stu d en ts: An Ap p li cati o n of Bum P h illi p s's "Do n Shu la Ru le"1 . Review of Policy Research, 23 , 109 5 - 1 11 0. Meier, K. J. & Hawes, D. P . 200 9. Ethn ic Con fli ct in Fran ce: A Cas e fo r Rep resen tative Bu rea u crac y? The American Review of Public Administration, 39 , 269 - 2 85 . Meier, K. J. & Nicho lson - Cro tt y, J. 200 6. Gen d er, Rep resen tative Bu reau crac y, an d Law En fo rce men t: Th e Case of Sexu al As sau lt . Public Administration Review, 66 , 850 - 86 0 . Meier, K. J. & Nigr o , L. G. 197 6. Rep resen tative Bu reau crac y an d Po li cy P referen ces: A Stu d y in th e Att it ud es of Fed eral Execu ti ves. Pu blic Administration Review, 36 , 458 . Meier, K. J. & O'to ole, L. J. 20 06. Bu reaucracy in a democratic state: a governance perspective, Balt im o re, Md ., Joh n s Hop kin s University P ress. Meier, K. J., P en n in gton , M. S. & Eller, W. S. 200 5. Race, sex, an d Claren ce Th o ma s: Rep resen tatio n ch an ge in th e EEOC. Pu blic Administration Review, 65 , 171 - 17 9. 302 2 9 2 Meier, K. J. & Stewart, J., Jr. 1992 . Th e Imp act of Rep resen tative Bu reau cracies: Ed u cati on al Syste ms and Pu bli c Po li cies. The American Review of Pu blic Administration, 22 , 157 - 17 1 . Meier, K. J. a. W., Ro b ert D. 19 99 . Rep resen tative Bu reau cracy an d Distribu tio n al Eq u it y: Ad d ressin g th e Hard Questio n . Jo u rn al of Politics, Vol. 61 , p102 5. Mil es, R. 198 9 . Racism, Lo nd on , Ro u tl ed ge. Mlad en ka, K. R. 198 9. Blacks and Hisp an ics in Urb an Po li ti cs. The American Political Science Review, 83 , 165 - 1 91 . Mo larin, A. & Fren zel, A. 20 10 . Hatbro tt 20 09 : Statistik över polis anmälningar där det i motivbilden ingå r etnisk bakgru nd, religiös tro , sexuell lägg ning eller kön söverskridande identitet eller uttryck, S to ckh o lm, Bro tt sfö reb yggan d e råd et (BRÅ): Frit ze. Mo n tin , S. 200 7. Moderna kommuner, M almö , Lib er. Mo sh er, F. C. 19 68 . Democracy and the public service, Ne w York, Oxfo rd Univ. P ress. Mo u ffe, C. 200 8 . Om det politiska, Hägersten , Tan kekr a ft. Mo u ritzen , P. E. & Svara, J. H. 20 0 2. Leadership at the apex: politicians and administrators in Western local governments, P it tsb u rgh , University o f P itt sbu rgh P ress. Mu kh tar - Lan d gren , D. 200 8 . En trep ren ö rsstad en : P o stin du striella Malmö öp pn as up p och stän gs ner. I: Tesfah u n ey, M. & Dah lsted t, M. (red. ) Den bästa av världar? Betraktelser över en postpolitisk samtid. Hägersten : Tan ke kra f t . Mu lin ari, D. & Neergaard , A. 20 04 . Den nya svenska arbetarklassen: Rasifierade arbetares kamp inom facket, Ume å, Bo réa. Mu rray, S., Terr y, L. D., Kell er, L. F. & Wash in gto n , C. A. 199 7 . Min o rit y P ub li c Ad min istrato rs: Th e Herb ert Th es is an d America 's P r o mise. Pu blic Administration Review, 57 , 366 - 36 9 . Mu rray, S., Terr y, L. D., Wa sh ingto n , C. A. & Kell er, L. F. 199 4. Th e Ro le De man d s and Dilemmas o f Min orit y P u bli c Ad min istrato rs: Th e Herb ert Th esis Revisit ed . Pu blic Administration Review, 54 , 409 - 41 7. Mu tch , A., Delb rid ge, R. & Ven tresca, M. 200 6 . Situ ati n g Organ izati o n al Acti o n : Th e Relatio n al So cio lo gy of Orga n izati o n s. Organization, 13 , 607 - 6 2 5. Naff, K. C. 19 95 . P ercep tion s of Discri min ati o n : Mo vin g Beyo n d th e Numb ers of Rep resen tative Bu reau crac y Pol icy Studies Jou rnal, vol 23 . , 483 - 4 98 . Nalb an d ian, J. 198 9 . Th e Co n temp o rary Ro le of Cit y Man ag ers. The American Review of Public Administration, 19 , 261 - 2 7 8. Nalb an d ian, J. 200 6 . P oli ti cs and Ad min istratio n in Lo cal Go vern men t. In ternational Jou rnal of Pu blic Administration, 29 , 1049 - 106 3 . 303 2 9 3 Neerg aard , A. 20 02 . Arbetsmarknadens mönster: Om rasifierad segmentering . Neerg aard , A. 20 04 . Arbetsfö rmedlarna på en rasifierad arbetsmarknad: Förä ndrare, förstä rkare eller bara förvaltare?, No rrköp in g, CEUS. Norell , P . - O. 19 89 . De kommunala administratörerna: En studie av politiska aktö rer och byrå kratiproblematik. Lun d universitet. Norell , P . - O. 20 07 . Go vern in g Karlstad : an In sid ers' Sto ry. I: Rho des, R. a. W., Hart, P . T. & Noo rd egraaf, M. (red . ) Ob serving governmen t elites : up close and personal. Basin gsto ke; Ne w York: P algrave Mac mil lan . Olsen , J. P . 20 06 . Mayb e It Is Time to Red isco ver Bu reau crac y. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 16 , 1 - 24 . O mi, M. & Win an t, H. 19 94 . Racial formation in the U nited States: from the 1960 s to the 1990 s, New York, Ro u tl ed ge. Os man , A. 19 9 9. The "strangers" among us: the social con stru ction of identity in adult education, Lin kö p in g, Univ. P age, E. C. 20 03 . Th e Civil Servan t as Legislato r: La w Ma kin g in Brit ish Ad mi n istratio n . Public Administration, 81 , 651 - 6 79 . P ersson , J. & Öhrvall , R. 200 8 . Fö rtroendevalda i kommuner och landsting 20 07 : en rappo rt om politikerantal och representativitet, S to ckh o lm Öreb ro , Statisti ska cen tralb yrån . P ersson , S. 20 08 . L ä raryrkets upp komst och förändring: En so ciologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkespro jekt inom den gru ndläggande utbildningen i Sverige ca. 1800 - 20 0 0, Gö teb o rg, Dep artmen t of So cio lo gy, Universit y o f Go th en bu rg. P eters, B. G. 20 05 . In stitu tional theory in political science: the "new institutionalism", 2 . ed. Lo nd on , Co n tin uu m. P eters, B. G. & P ierre, J. 20 07 . Handboo k of pu blic administration, Lo s An gel es, SAGE. P etersson , O. 200 9. D en offentliga makten, S to ckh o lm, SNS fö rlag. Ph il lip s, A. 20 00 . Närvaro ns politik: Den politiska representationen av kön, etnicitet och ras, Lu nd , Stud en tlitteratu r. P itkin , H. F. 196 7. The concept of representation, Berkeley, . P itt s, D. W. 200 5 . Diversit y, Rep resen tatio n , an d P erfo rman ce: Evi d en ce ab ou t Race an d Ethn icity in P ub li c Organ izati o n s. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 15 , 615 - 63 1 . P itt s, D. W. 200 7 . Rep resen tative bu reau cracy, eth n icity an d pu b lic sch o o ls: Exa min in g th e lin k between rep resen tatio n an d perfo rman c e. Administration & Society, 39 , 497 - 52 6 . Po ll ack, J. 20 07 . Co n tested Meanin gs of Rep resen tatio n . Comparative Euro pean Politics, 5 , 87 - 1 03 . 304 2 9 4 P red , A. 200 0. Even in Sweden: racisms, racialized spaces, and the pop ular geographical imagination, Berkele y, Universit y of Cali fo rn ia P ress. P remfo rs, R., P eter, E. , Hald én , E. & Sun d strö m, G. 20 0 3 . Demokrati och byrå krati, Lun d , Stud en tlit teratu r. P ressman , J. L. & Wild avs k y, A. B. 198 4. Implementation: how great expectations in Washington are dashed in Oakland: or, why it' s amazing that federal pro g rams work at all, this being a saga of the Economic Development Administration as told by two sympathetic observers who seek to build morals on a fou ndation of ruined hopes, Berkele y, Universit y o f Cali fo rn ia P ress. P ro ud fo rd , L. K. & Nko mo , S. M. 200 6 . R ace an d ethn icity in Organ izati o n s. Th o u san d Oaks, Cali f. : SAGE. Qvist, M. 20 08 . Samordnat mottagande? Styrning s - och samordningsp ro cesser inom introduktion och flyktingmottagande, Lin kö p in g, REM ES O. Ra met, S. P . 199 9. The radical right in Central and East ern Eu rope since 198 9 Un iversit y P ark, P A, P en n sylvan ia State University P ress. Reed , M. 200 3 . Th e Ag en c y/S tru ctu re Dilemma in Organ izati o n Th eo ry: Open Doo rs and Brick Wall s. Oxfo rd : Oxfo rd University P ress. Reed , M. 200 5 . Reflecti o n s on the 'Reali st Tu rn ' in Organ izati o n an d Man age men t Stu dies. Jo u rnal of Management Studies, 42 , 162 1 - 1 64 4. Reh fu ss, J. A. 19 8 6. A Rep resen tative Bu reau crac y? Wo men an d Min o rit y Execu ti ves in Cali fo rn ia Career Service. Pu blic Administration Review, 46 , 454 - 4 6 0. Rh o d es, R. a. W. 19 97 . Understanding governance: policy netwo rks, governance, reflexivity and accoun tability, Buckin gh a m, Open University P ress. Riccu cci, N. M. & Meyers, M. K. 200 4 . Lin kin g P assive an d Acti v e Rep resen tatio n : Th e Case of Fro ntl in e Wo rkers in Welfar e Age n cie s. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 14 , 585 - 597 . Ro ch , C. H., Pit ts, D. W. & Nava rro , I. 20 10 . Rep resen tative Bu reau crac y an d Po li cy To o ls. Administration & Society, 42 , 38 - 65 . Ro ch a, R. R. & Hawes, D. P . 2009 . Racial Diversity, Re p res en tative Bu reau crac y, an d Eq u it y in Mu lt iracial Sch oo l Districts. S o cial Science Quarterly, 90 , 326 - 34 4 . Ro d rigo Blo mq vist, P . 200 5 . Närvarons politik och det mångetniska Sverige: Om att ta plats i demokratin, Gö teb o rg, Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n i n gshö gsko lan . Ro mb ach , B. 199 7. Den marknadslika kommunen: En effektstudie, S to ckh o lm, Neren iu s & San téru s. 305 2 9 5 Romze k, B. S. & Hen d ricks, J. S. 19 82 . Organ izati on al In vo lvemen t an d Rep resen tative Bu reau crac y: Can We Ha ve It Both Wa ys? The American Political S cience Review, 76 , 75 - 82 . Ro sen th al, C. S. & Bell , L. C. 200 3 . Fro m P assive to Acti ve Rep resen tatio n : Th e Case of Wo men Co n gressio n al Staff. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 13 , 65 - 8 2. Sab ati er, P . A. 20 07 . Theories of the policy pro ce ss, Bou ld er, Co lo . , Westvie w P ress. Said el, J. R. & Losco cco , K. 200 5. Agen c y lead ers, gen d ered in stit uti o n s, an d rep resen tative bu reau crac y. Pu blic Administration Review, 65 , 158 - 1 70 . Salt zstein , G. 197 9 . Rep resen tative Bu reau crac y an d Bu eau crati c Resp o n s ibil it y: P ro b lems and P ro sp ects. Administration So ciety, 10 , 465 - 47 5. Sa yer, A. 20 0 4 . Wh y crit ical re ali s m? I: Fleetwo o d , S. & Ackro yd , S. (red . ) Critical realist applications in organisation and management studies. Lon d on ; New York: Ro u tl ed ge. SCB 200 8. Integration: en beskrivning av läget i Sverige, S to ckh olm, Statisti ska cen tralb yrån . Sch ieren b eck, I. 200 3 . Bakom välfärdsstatens dörrar, Gö teb o rg, Gö teb o rgs un iversitet. Sch n eid er, A. L. & Ingra m, H. M. 200 5 . Deserving and entitled: social con stru ction s a nd public policy, Alb an y, State Universit y of Ne w York. Seld en , S. C. 19 97 . The Promise of Representative Bureaucracy: Diversity and Respo n siveness in a Government Agency, New York, M.E. Sh arp . Self, P . 199 3. Government by the market? the politics of publi c choice, Bo u ld er, Co lo ., Westvie w P ress. Smit h , C. R. & Fern an d ez, S. 2010 . Eq u it y in Fed eral Co ntracti n g: Exa min in g th e Lin k between Min o rit y Rep resen tatio n and Fed eral P ro cu remen t Decisio n s. Public Administration Review, 70 , 87 - 9 6. So ll i, R. & Cregård , A. 200 8. Det är svårt att dan sa tan go : om ko mmu n d irektö rsro ll en s inn eh åll och betyd else. Kommunal ekonomi och politik, 13 , 31 - 5 4. So ren sen , E. & Torfin g, J. 20 07 . Theories of democratic netwo rk governance, Basin gsto ke, P algrave Mac mil li a n . S OU 200 5 :5 6. Utr edn in gen om stru ktu rell diskrimin erin g på gru n d av etn isk ell er reli giö s till hö righ et. Det blågu la glash u set: Stru ktu rell diskrimin erin g i Sverige: Betän kan d e. Lap p alain en , P. ( r ed . ) S tatens offentliga utredningar. Sto ckh o lm: Frit zes offen tl iga pu b li kati on er. S OU 200 6 :7 3. Den segregerande integrationen: Om social sammanhållning och dess hinder, S to ckh o lm, Frit ze. I: Utred n in gen Om Makt In tegrati o n 306 2 9 6 Och Stru ktu rell Diskrimin erin g (e d . ) S tatens offentliga utredningar. Sto ckh o lm: Frit ze. S OU 200 6 :7 9 . Integrati o n en s svarta bo k: agen d a fö r jämli kh et och social sa mman h åll n in g: slu tb etän kan d e Utred n in gen om makt in tegrati o n och stru ktu rell diskrimin erin g. S tatens offentliga utredningar . S to ckh o lm: Frit ze. So yd an , H. 19 95 . Fö rsä kring skassan och invandrarna, Lun d , Bo kbo x. Sp ivak, G. C. 20 02 . Kan den sub alt ern a tala. Kairos. Po stkoloniala studier. 7 , (75 - 1 4 6) Ståh lb erg, K. 197 9. Om kon sten att sparka sig själv i baken: en kritik av teorin om en representativ byrå krati, Åb o , Akad . Statsvet. in st. Su b raman ia m, V . 196 7 . Rep resentative Bu reau crac y: A Rea ssess m en t. The American Political Science Review, 61 , 1010 - 10 19 . Svara, J. H. 199 0. Official leadership in the city patterns of con flict and coo peration, New York, Oxfo rd Universit y P ress. Svara, J. H. 200 1. Th e Myth of the Dich o to my: Co mp le men tarit y of P o liti cs and Ad min istratio n in th e P ast and Futu re of P ub li c Ad min istratio n . Public Administration Review, 61 , 176 - 18 3 . Svara, J. H. 200 6 a. In tro du cti on : Po li ti cian s and Ad min istrato rs in th e P oli ti cal P ro cess: A Revi e w of Th e mes an d Issu es in th e Lit erat u re. In ternational Jou rnal of Pu blic Administration, 29 , 953 - 976 . Svara, J. H. 200 6b . Th e Search for Mean in g in Po li ti cal - Ad min istra ti ve Relatio n s in Lo cal Go vern men t. In ternational Jou rnal of Public Administration, 29 , 106 5 - 10 90 . Tab o r, M., Bäck, H. & Wall in , G. 198 1 . Rappo rt frå n Kommunaldemokratiska forskning sg rup pen. 8, Kommunalpolitikerna: rekrytering, arbetsfö rhållanden, fun ktioner, S to ckh o lm, Lib erF ö rlag/All män n a fö rl. Tah vil zad eh , N. 200 7 . Rep resen tativ byrå krati : Fö ru tsättn in gar fö r etn isk mån g fald i ko mmu n al fö rvalt n in g. I: Siverb o, S. (red . ) Demokratisk och effektiv styrning . Stud en tl itt eratu r AB. Ted ro s, A. 20 08 . Utanfö r sto rstaden: kon ku rrerande framställningar av förorten i svensk sto rstadspolitik, Gö tebo rg, Fö rvalt n in gsh ö gsko lan , Gö teb o rgs un iversitet. Th iele man n , G. S. & Stewart Jr, J. 199 6. A deman d - sid e persp ecti ve on th e imp o rtan ce of rep resen ti n g bu reau crac y: AIDS, Eth nicity, Gen d er an d Sexu al Orien tation . Pu blic Administration Review, 56 , 168 . Th o mp so n , F. J. 19 76 . Mino rit y Gro u p s in Pub li c Bu reau cracies: Are P assive an d Acti ve Rep resen tatio n Lin ked ? Administration & Society, 8 , 201 - 22 6 307 2 9 7 Th u rlo w Bren n er, C. 200 9. Lati n a Ad min istrato rs in Lo cal Go vern men t: Th e In terp lay of Role Orien tatio n an d Po li cy In ten ti on s. Administration So ciety, 40 , 825 - 85 1. Wah lke, J. C. 196 2 . The legislative system: explorations in legislative behavior, Ne w York, Wil e y an d So n s. Wa msle y, G. L., Bach er, R. N., Go o d sell, C. T., Kro n enb erg, P . S., Roh r, J. A., Sti vers, C. M., Wh it e, O. F. & Wolf, J. F. 199 0. Refou n ding public administration, Newb u ry P ark; Lo n do n, Sage. V an Rip er, P. P . 19 58 . Histo ry of the United States civil service, Evan sto n , Ill . ; Wh it e P lain s, N.Y., Ro w, P eterson an d Co . Watkin s - Ha yes, C. 20 11 . Race, Resp ect, an d Red Tap e: In sid e th e Black Bo x of Raciall y Rep resen tative Bu reau cr acies. Jo u rnal of Public Administration Research and Theory, 21 , i23 3 - i25 1 . Weih er, G. R. 20 00 . Mino rit y Stud en t Ach ieve men t: P assive Rep resen tatio n an d So cial Con text in Sch oo ls. Jo u rnal of Politics, 62 , 886 - 8 95 . Wil kin s , V . M. 200 7 . Exp lo rin g th e Cau sal Sto ry: Gen d er, Acti v e Rep resen tatio n , an d Bu reau crati c P rio rities. Jo u rnal of Public Administration Research and Theory, 17 , 77 - 9 4 . Wil kin s, V . M. & Keiser, L. R. 20 0 6. Lin kin g P assive an d Acti ve Rep resen tatio n by Gen d er: Th e Case of Chil d Sup p ort Agen cies. Jo u rnal of Pu blic Administration Research and Theory, 16 , 87 - 1 02 . Wil kin s, V . M. & Willi ams, B. N. 200 8 . Black or Blu e: Racial Pro fil in g an d Rep resen tative Bu reau crac y. Pu blic Administration Review, 68 , 654 - 6 6 4. Wil kin s , V . M. & Willi ams, B. N. 200 9 . Rep resen ti n g Blu e Rep resen tative Bu reau crac y an d Racial P ro fil in g in th e Lati n o Co mmu n it y. Administration & Society, 40 , 775 - 79 8 . Win n , M. 19 89 . Black Ad min istrato rs and Racial Ro ad b lo cks in Pu b li c Organ izati o n s: P rob lems an d Reco u rse. In ternational Jou rnal of Pu blic Administration, 12 79 7 - 8 19 . Win ter, S. & Leh man n Nielsen , V . 200 8. Implementering af politik, Årh u s, Ac ad e mica. Wise, L. R. 20 03 . Rep resen tative Bu reau crac y. I: Peters, G. & P ierre, J. (red . ) Handboo k of Public A dministration. Sage Pu b licati o n s. Wise, L. R. & Tsch irh art, M. 20 00 . Examin in g Emp iri cal Evid en ce on Diversity Effects: Ho w Use fu l Is Diversit y Research fo r Pu bli c - S ecto r Man agers? Pu blic Administration Review, 60 , 386 - 3 94 . Yiftach el, O. 20 06 . Ethnocracy: land and identity politics in Israel/Palestine, P h il ad elp h ia, University of P en n syl van ia P ress. Yin , R. K. 20 09 . Case study research: design and methods, Lon don , SAGE. 308 2 9 8 You n g, I. M. 20 02 . In clusion and Democracy, Ox fo rd , Oxfo rd Universit y P ress. You n g, I. M . 20 08 . Fö rtryckets fe m an sikt en . At t kasta tjejkast: Texter om feminism och rättvisa. S to ckh o lm: Atl as. 309 2 7 9 Bilagor Intervjuguide Minoritetsadminist ratörer BIOGRAFI • Ursp ru n gslan d, etn i sk id ent it et , åld er, vi st elset i d i Sveri ge , t j än st eti t el och an stä lln i n g? H u r lån g erfa r en h et har du av arb et e i kommu na l förva lt n in g? Väg ti ll nu va rand e befa tt ni n g? YRK ES BES KRIVNING • Vi lk a är din a tre vi kt i ga st e arb et sup p gi ft er? Exemp el ? • Ha r någon av din a arb et supp gi ft er någon beröri n g med int egra t i on poli t ik ell er in va nd ra r- gru p p er? • Vem/ va d / vi lka upp lever du har mest in verk a n på dit t arb et e? (t . e x. ext ern a ak t örer, lok a l poli t i k , an na n tj än st eman , pra xi s, yrk esn ormer et c . ) • Hu r stort in flyt a n d e an ser du ha över ut föra nd et av din a arb et su pp gi ft er? Hu r stort in fl y- t an d e an ser du att du har över ut formni n gen av kommun a la poli c yn och progra m? I så fall vi lk a typ er av poli c y och progra m? • I hu r stor ut st rä ckn in g delt a r du i det poli t i sk a beslu t sfa tt an d et i kommu n en ur någon asp ekt ? Har du kont ak t med och möj ligh et er at t påverk a polit ik er? • Vi lk a akt ö rer (orga n i sati on er, parti er, föret a g, fören i n ga r, en sk i lda ind i vid er) uta n för kommun orga ni sat i on en och vi lka enhet er/ i n di vid er in om organ i sa ti on en har du mest ko n - t ak t med ? • An ser du att det du gör är poli t i sk t ladd at ? Vi lk a är i så fall kon flik t lin j ern a me lla n parti e r- n a eller an d ra ak t örer? • Ka n du komma ihå g någon si tu at i on då du hamna t i kon flik t med poli t ik er ell er an d ra tj än st emän ? Vad rörd e kon fli kt en si g om? • Finns det någon särskild ”anda” som anses prägla din arbetsplats/organisation, som på n å got sä tt påverk a r dit t arb et e? An ser du dett a vara en möj li gh et eller begrä n snin g för dit t arb et e ? • Vi lk a normer och värd eri n ga r är vik t iga för di g at t beak ta i din roll som off en t li g tjän st e- man ? • Är det några normer och värd eri n ga r i orga n i sat i on en som du int e kä nn er dig bek vä m med ? K ONTAKT MED ADMINISTRATÖRER, POLITIKER OCH CIVILA SAMHÄLLET • V i lk a tjä n st emän arb et a r du nära ? Har någon av dessa mi n orit et sba k gru nd ? Fi n n s det något nät verk i kommun en som du delt a r i med an d ra tj än st emän röran d e någon frå ga ? I så fal l vi lk en ? Vi lk a tjä n st emän ? • Hu r mån ga ad min i st ra t örer med min ori t et etn i sk bak grun d fin n s det i din a) närmast e en h et ? b) större en h et c) orga ni sat i on tot a lt • Hu r mån ga av dina närma st e kolle gor har mi n orit et set ni sk bak gru nd ? Har någon av din a ch efer min or it et set n isk bak grund ? 311 2 8 0 • Kä n n er du dig ”ensam” med avseende på din etniska bakgrund i förvaltningen? • Ha r du någon kont ak t med poli ti k er i kommun en ? Hu r kan denn a kon t akt besk ri va s nä r- mare? • Ha r du någon gån g haft et t närmare samarb et e med någon poli ti k er i k ommu n en ? • Ha r du kont ak t med and ra poli t ik er som in t e har fört roen d eup pd ra g in om kommun en ? • Kä n n er du att poli ti k er med min ori t etsb ak grun d rep resen t era r in vand ra re i sit t fört roen d e- u ppd ra g? • Är du med lem i någon in t resseför en i ng el ler et n i sk före n i n g? Har du några särsk i ld a symp a t i er för någon etn i sk organ i sa tion i din sta d ell er Sv eri ge ? • An ser du att det någon gån g fun ni t s en mot sä tt ni n g i rollen som fören i n gsmed lem och offen t li g tj än st emän ? • Hu r oft a kont ak ta r/k on tak t as du av någon et n i sk organ i sa t i on . Hu r o ft a kon ta kt a r/k ont ak ta s du av någon in di vid med etn isk min ori t et sb ak gru nd . ETNICITETEN • När det gäller din bak gru nd , vad id enti fi era r du dig som? • Anser du att din etn i sk a bak gru nd har någon in verk an på dit t karri ä rva l? Om in t e vad ann a rs? • Anser du at t din etni ska bak grun d har någon in verk an på dina värd eri n ga r och åsi kt er? Om int e vad an na rs? • Anser du att din etn i sk a bak grund har haft in verk an på din a karri ä rmöj ligh et er? Har du upp levt hind er på grun d av din bak grun d ? Möj li gh et er? • Vad är din upp fa t tn in g om råda nd e värd eri n ga r vad gäller in va nd ra re/ in t egra t i on/ etn i ci t et på enh et en ? • Bruk a r kolle gor not era och på något sät t an märk a på att du har in van d ra rb ak gru nd ? Om ja, i så fall i vilka samman ha n g. Hu r känn er du in för dett a ? • Har du någon gån g k än t di g di sk ri mi nera d ? • Kän n er du på något sätt begrä n sad av stä mn in gen i orga n i sat i on en i att utt ryc k a di g fri t t krin g in t egra t i on sfrå gor, ell er någon an na n frå ga ? • Kan det händ a at t du sjä lv lyft er fra m din in van d ra rb ak grund ? I vilk a samma nh an g, va r- fö r? FÖRETRÄDARSK APET • Fin n s det några poli c i es som du anser är bra för min orit et sb efolk n in gen , elle r några som är dåli ga för den samma ? Beva ka r du den na typ av frå gor? • Anser du att in va nd ra re har et t gemen samt in t resse? • Ser du det som ett ansva r ell er en sk yld i gh et att föret rä d a di n in van d ra res el l er någon ann an mi n orit et set ni sk grup p s in t ressen i din verk samh et ? • Anser du att han/ h on arb et a r för någon särsk i ld vi si on /in t resse/ frå ga , I så fall vi lk en ? • Hur an ser du att kommun en s verk samh et täc k er de beh ov, ön sk emål och in t ressen som min orit et sgru pp er har i kommun en ? I så fall vi lk a ? • Om du an ser di g föret rä d a etn i sk a min ori t et er, an ser du att du gör det mer elle r bät t re än en admin i st ra t ör med sven sk bak grund ? • Har någon grupp i samhä llet kon tak t at di g regelb u nd et , eller på and ra sätt demon st rera t att de ser dig som föret rä da re för dera s int ressen ? • Komm er du ih å g någon poli t i sk frå ga där tjä n st emän på ett ell er an n a t sät t agera t som föret rä d a re för något särsk i lt in t resse? Vad var i så fall det t a , och varför tror du ? 312 2 8 1 • Vilk en in verk an tror du din (och and ra tjä n st emän med ut län dsk bak grun d ) närva ro har på förva lt n i n gen s verk samh et och poli ti ken s ut formn in g? • Fin n s det några and ra som du tyc k er at t jag bord e pra t a med ? P olitiker BIOGRAFI • Ursp ru n gslan d, et ni sk id en ti t et , åld er, part i , a nt a l år i Sveri ge . Nu va ra n d e befat tn in g. Erfa ren h et av kommu na rb et e? Hu vud sak li ga an sva rsområd en ? INTEGRATIONSPOLITIK OCH MINORITETSADMINISTRATÖRER • Hur arb eta r ni med in t egra ti on s / in va nd ra r frå gorn a ? Vi lk en för va lt nin g har an sva ret ? Vi lka förva lt n i n ga r i kommu n en är ak ti va in om int egra t i on sp oli t ik en ? Fi n n s det några som är sp ec i ellt dri vna ? Samarb et en och nät verk ? • Vilk a int egra t i on sp oli ti ska frå gor arb et a r ni med för tillfä llet ? Vi lk a stora int egra t i on sp ol i - t i s k a frå gor har varit akt u ella i kommu n en gen erel lt ? • Finns det någon särskild ”anda” som anses prägla er kommun vad gäller integrationsfr å - gorn a ? I så fall vi lk en ? Någon and a som prä gla r di n orga n isati on ? • Vilk a int egra t i on sp oli ti ska frå gor an ser du är vi k t i ga at t arb eta med id a g? • Vilk a poli t ik er i kommu n en bruk a r arb et a / va ra akt i va i int egra t i onsp oli ti k en ? • Vilk a tjä n st emän i kommu n en arb eta r med int egra t i on ? Är det några som är särsk i lt dri vna ? • Har ni kon ta kt med någon fören i n g/ orga n i sat i on krin g i n t egra t i on sfrå gorn a? Är det några av dessa som är särski lt ak ti va ? • Vilk a beh ov och in t ressen an ser ni att in vand ra rb efolk n in gen i kommun en har id a g? • Anser ni att kommun en arb eta r för att åt gä rd a dessa beh ov ell er möt a dessa int ressen ? Om ja i så fall hu r, om nej varför tror du att det är så? • Arb et a r du nära eller har du några kon t ak t er med tj än st emän med mi n orit et set n i sk ba k - gru n d i kommun en ? Vi lk a ? Varför ju st dessa? • Arb et a r du nära elle r har du ofta kont ak t er med poli t ik er med ut län d sk bak gru nd i ko m- mu n en ? • Vilk en roll tar M i n orit et sad mi ni st rat örer an gå en d e int egra t i on sfrå gorn a ? Dri ver han ell er hon några särsk i lda frå gor? • Allmän t , vi lk en in verk an tror ni att Min ori t et sa d min i st ra t örer har på kommun en s ver k - samh et i int egra t i onshä n seen d e? • Hur tror ni att kommun en s verk samh et had e set t ut utan dessa ad mi ni st ra t örer ? • Är det några and ra som du tyc k er at t jag bord e pra ta med ? F ö reningsrepresentant er BIOGRAFI 313 2 8 2 • Ursp ru n gslan d, et n i sk id en ti t et , åld er, a n ta l år i Sveri ge . H u r lån g erfa re n h e t har du av arb et e i fören in gsli vet ? Nu va ra nd e yr k e. VERKS AMHET • Fören i n gen s namn ? Hu vud sak li ga verk samh et , mål för orga n i sat i on en ? Hu r mån ga år har fören i n gen fun ni t s? • Målgru pp er? An t a l med lemma r? An stä lld a ? Vi lk a föret rä d er ni ? • Har någon av målen n ågon beröri n g med in t egra t i on sp olit ik eller någon särsk i ld gru pp ? • Vad är de tre vik ti ga st e fu nkt i on erna som fören i n gen har i kommun en . • Arb et a r ni på något sät t för något in t resse som era med l emma r har? • Vilk a beh ov och in t ressen an ser ni att in vand ra r b efolk n in gen i kommun en har id a g? • Anser ni att kommun en arb eta r för att åt gä rd a dessa beh ov ell er möt a dessa int ressen ? Om ja i så fall hu r, om nej varför tror ni att det är så? • Dri ver ni några kra v och int ressen gen t emot kommun en på något sät t ? Vi lk a kra v och int ressen ? Har det varit fra mgån gsrik t? • Finns det någon särskild ”anda” som anses prägla er kommun vad gäller integrationsfr å - gorn a ? I så fall vi lk en ? • Är det ett hind er ell er möj li gh et i ert arb et e? • Kan du komma ih å g någon sit ua ti on då er fören i n g hamn at i kon fli kt med poli t ik er el l er and ra tjä n st emän ? Vad rörd e kon flik ten sig om? Var det en li gt er men in g poli t i skt lad da t ? RELATION MED KOMM UNEN • Har ni gen om er verk samh et någon kon ta kt med kommu n förva lt ni n gen på något sätt ? Hu r? Vi lk en f örva lt n in g? Särski ld a tj än st emän ? • Kon t a k t med poli t ik er ell er part i er? Vi lk a poli ti k er? • Bruk a r kommun en s tj än st emän vara lyh örd a för era in t ressen , kra v, beh ov och ön sk emål? • Har ni några kon t akt er med tj än st emän med mi n orit et set ni sk bak grun d i kom mun en ? Vi lk a ? Varför ju st dessa? Kän n er ni att min orit et sad mini st rat örer ger er stöd och hj ä lp i era kon tak t er med kommun en ? • Allmän t , vi lk en in verk an tror ni att min orit et sad min ist rat örer har på kommun en s ver k - samh et ? • Hur tror ni att kommun en s verk sam h et had e set t ut utan mi n orit et sad mini st ra t örer . A dministratörer B IO GR AFI • Ursp ru n gslan d, et n i sk id en ti t et , åld er, yrk e. An t a l år i Sveri ge . Nu va ra n d e befa tt ni n g. Erfa ren h et av kommu na rb et e? Hu vudsak li ga an sva rsområ d en ? IN TE GR ATIO NSPO LIT IK OCH M INOR IT ETS ADM IN IS TR ATÖR ER • Hur arb et a r ni med int egra t i onsfrå gorn a ? Vi lk en förva lt n i n g har an sva ret ? Vi lk a förva l t - n in ga r i kommun en är ak ti va in om in t egra t i on sp olit ik en ? Fi n n s det några som är sp ec i ellt dri vna ? Samarb et en och nät verk ? • Vilk a int egra t i on sp oli ti s ka frå gor arb et a r ni med för tillfä ll et ? 314 2 8 3 • Vilk a st ora int egra t i on sp oli t i ska frå gor har vari t ak tu ella i kommun en gen erel lt ? • Finns det någon särskild ”anda” som anses prägla er kommun vad gäller integrationsfr å - gorn a ? I så fall vi lk en ? • Någon an da som prä gla r din orga ni sati on ? • Vilk a int egra t i on sp oli ti ska frå gor an ser du är vik t i ga at t arb eta med id a g? • Vilk a poli t ik er i kommu n en bruk a r arb et a / va ra akt i va i int egra t i onsp oli ti k en ? • Vilk a tjä n st emän i kommu n en arb eta r med int egra t i on ? Är det några so m är särsk i lt dri vna ? • Har ni kon ta kt med någon fören i n g/ orga n i sat i on krin g in t egra t i on sfrå gorn a? Är det några av dessa som är särski lt ak ti va ? • Vilk a beh ov och in t ressen an ser ni att in vand ra rb efolk n in gen i kommun en har id a g? • Anser ni att kommun en a rb eta r för att åt gä rd a dessa beh ov ell er möt a dessa int ressen ? Om ja i så fall hu r, om nej varför tror du att det är så? • Arb et a r du nära eller har du några kon t ak t er med tj än st emän med mi n orit et set n i sk ba k - gru n d i kommun en ? Vi lk a ? Varför ju st dessa? • Ar b et a r du nära elle r har du ofta kont ak t er med poli t ik er med ut län d sk bak gru nd i ko m- mu n en ? • Vilk en roll tar min orit et sad min i st ra t örer an gå en d e int egra t i on sfrå gorna ? Dri ver han ell er hon några särsk i lda frå gor? • Allmän t , vi lk en in verk an tror ni att min o rit et sad min ist rat örer har på kommun en s ver k - samh et i int egra t i onshä n seen d e? • Hur tror ni att kommun en s verk samh et had e set t ut utan m ? • Är det några and ra som du tyc k er at t jag bord e pra ta med i kommu n en ? 315 2 9 9 Avhandlingar vid Förvaltningshögskolan ISSN: 16 53 - 83 58 29. Tah vil zad eh , Naze m, 20 1 1. Rep resen tativ byr åkr ati . En studi e om led an d e ko mmu n ala min o rit etsad min istratö rers fö reträd ars kap . Gö teb orgs un iversitet: Fö rvalt n in gshö gsko lan (s. 3 20 ). ISBN 978 - 91 - 62 8 - 8 40 3 - 1 28. Ced stran d, So fie, 20 11 . Från id é til l po liti sk verkli gh et. Fö räld rap o liti ken i Sverige och Dan mark. Bo rea, U me å (s. 36 4). ISBN 978 - 91 - 89 14 0 - 7 7 - 6 27. Ivarsso n , An d reas, 20 11 , Lo kal P o li cyd esign . O m hu r ko mm u n er skap ar p o - li cy so m klar gö r an svarsrelatio n en mell an ko mmu n en och ko mmu n med b o rgarn a i krissitu ati o n er. Gö teb o rgs Univer sitet: Fö rvalt n in gsh ö gsko lan (s. 24 3 ) ISBN 978 - 9 1 - 6 28 - 82 83 -9 26. Melke, An n a, 20 1 0. Men tal healt h po licy an d th e wel fare sta te – a stu d y on ho w Swed en , Fran ce an d En glan d have ad d ressed a target gro u p at th e mar gin s. Gö teb o rgs Un iversitet: Fö rvalt n ingsh ö gsko lan (s. 24 6 ). ISBN 97 8 - 9 1 - 6 28 - 82 22 -8 25. Bro rströ m Sara, 201 0 . Kommu n ala satsn in gar av bet yd els e - en fråg a o m id en ti tet, fö rnu ft och till fäll igh eter. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt nin gsh ö gsko lan . (s. 264 ). ISBN 97 8 - 9 1 - 6 28 - 82 09 - 9 24. Barth o ld sso n Kerstin , 20 09 . Håll b arh eten s män skli ga b y g gste n ar. – om bet y- d elsen av en gag erad e tjän ste män i det lo kala mil jö målsarb etet. Göteb o rgs un ive r- s i tet: Fö rvalt n in gsh ö gsko lan . (s. 22 3 ). ISBN: 978 - 91 - 62 8 - 7 82 4 - 5 23. Cinq u e Seren a, 20 08 . I vargen s spår. Myn d igh eters han d lin gsu trymme i fö r- valt n in gen av va rg. Gö teb o rgs universitet: CEF OS och Fö rvalt nin gsh ö gsko lan . (s. 24 0). ISBN: 97 8 - 9 1 - 6 28 - 74 41 -4 22. Gu stafs so n An ett e, 20 08 . Kö ns makt och kö n sb aserad e in tressen . Om kö n sp o l i - ti sk rep resen tatio n i sven sk ko mmu n alp o li ti k. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in g s- h ö gsko lan . (s. 260 ) ISBN: 97 8 - 9 1 - 6 28 - 74 42 -1 317 3 0 0 21 . Ted ro s Ad ia m, 20 0 8 . Utan fö r sto rstad en . Kon ku rreran d e fra mställ n in gar av fö ro rten i sven sk sto rstad sp o li ti k. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt nin gsh ö gsko lan . (s. 205 ). ISBN: 97 8 - 9 1 - 6 28 - 73 99 -8 20. An d ersso n - F el é Len a, 20 08 . Led a lago m mån ga. – Om stru ktu r, ko n tro ll sp an n och organ isati on sid eal. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in gshö gsko lan . (s. 23 8 ). ISBN: 97 8 - 9 1 - 6 28 - 73 52 -3 19. Joh an sson Su sann e, 20 07 . Do m un d er tretti o , vem br yr si g och var fö r? Un g- d o mars värd er in gar och po lit iska delt agan d e. Gö teb o rgs un iversitet: CEF OS och Fö rvalt n in gshö gsko lan - (s. 278 ). ISBN: 978 - 9 1 - 6 28 - 70 53 -9 18. Berli n Joh an , 20 06 . Beställ arstyrn in g av hälso - och sju kvård . - Om män n isko r, margin aler och mil jo n er. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in gsh ögsko lan . (s.3 8 2 ). ISBN: 91 - 62 8 - 6 81 7 - 9 17. Joh an sson To b ias, 20 06 . Fö rvalt n in gen s grän s mo t markn ad e n . Om meka n - ismer bako m och effe kter av ko mmu n ern as markn ad su tn ytt ja n d e. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in gshö gsko lan . (s. 208 ). ISBN: 91 - 62 8 - 6 9 2 9 - 9 16. Kastb erg Gu staf, 20 0 5. Kun dvals mo d ell er. En stud ie av mar kn ad sskap are och skap ad e markn ad er i ko mmu n er och lan d stin g. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rval t - n in gsh ö gsko lan . (s. 21 1 ). ISBN: 91 - 62 8 - 6 65 0 - 8 15. Carlströ m Eri c, 20 05 . I Skuggan av Äd el. In te grerin g i ko mmu n al vård och omso rg. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in gshö gsko lan . (s. 28 3 ). ISBN: 91 - 6 28 - 6 5 88 - 9 14. Eri ksson Nomie, 20 0 5 . Friska vin d ar i sju kvård en . Stö d och hind er vid fö rän d - rin gar i pro fessio n ell a organ isatio n er. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in gsh ö gsk o - lan . (s. 222 ). ISBN: 91 - 62 8 - 6 56 8 - 4 13. Ro d rigo Blo mq vist P au la, 200 5 . Närvaro n s po li ti k och det mån getn iska Sv e- rige. O m att ta plats i de mo krati n . Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in gsh ö gsko lan. (s. 249 ). ISBN: 91 - 62 8 - 6 50 2 - 1 318 3 0 1 12 . Fihn G len n , 20 05 . Normer och refo r mer. Den lan d sko mmu n al a och statsko m- mu n ala bu d geten s och redo visn in gen s histo ria 18 62 - 19 68 . Gö tebo rgs un iversitet: Fö rvalt n in gshö gsko lan . (s. 249 ). ISBN: 91 - 62 8 - 6 40 0 - 9 11. Joh an sso n P atri k, 20 04 . I skan d alers spår. Min skad leg it imit et i sven sk offen t - li g sekto r. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in gsh ö gsko lan . (s. 252 ). ISBN: 91 - 6 28 - 5 9 83 - 8 10. Eri kso n Malgo rzata, 200 4 . Lo kala po li ti ska led are. Ett ko ll ag e av disku rser. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt ningsh ö gsko lan . (s. 20 1 ). ISBN: 91 - 6 2 8 - 60 87 -9 9. Müh lenb o ck Ylva, 20 04 . In get perso n li gt. Om en trep ren ö rskap i offen tl ig se k- to r. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in gshö gsko lan . (s. 196 ). ISBN: 91 - 6 28 - 60 57 -7 8. Karlsso n David , 200 3 . En ch imär av en d räkt. Id eo lo giska dimen sio n er i ko m- mu n al ku lt u rp o lit ik. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in gshö gsko lan . (s. 328 ). ISBN: 91 - 6 28 - 58 03 -3 7. Malmer Stellan , 20 0 3. Ett pris bli r till . Om fö rklarin gar till ko mmu n ala avgi fter och taxo r. Sto ckh olm: San téru s Fö rlag. (s. 34 8 ). ISBN: 91 - 8 94 49 - 53 -3 6. Th eo d o rsson An n ika, 20 0 3. Samtal a båd e län ge och väl. Deli b erati v de mo krati i tre fö räld rako o p erati v och dess effe kter på delt agarn a. Gö teb orgs un iversitet: Fö rvalt n in gshö gsko lan . (s. 248 ). ISBN: 91 - 62 8 - 5 62 9 - 4 5. Siverb o Sven , 20 01 . Refo rmer och regler. Om att spara och fö rän d ra i offen tl iga organ isati o n er. Gö teb orgs un iversitet: Fö rvalt n in gsh ö gsko lan . (s. 23 8). ISBN: 91 - 6 2 8 - 47 05 -8 4. Cregård An n a, 20 00 . Fö rvalt n in gsch efers st yrn in g. En stud ie av prakti k och rep resen tatio n i sko lan s värld. Gö teb o rgs un i versitet: CEF OS och Fö rvalt nin g s- h ö gsko lan . (s. 231 ). ISBN: 91 - 6 31 - 04 53 -9 3. Nilsson Viveka, 19 9 9. Emp ati och distan s. En stu die av överläk ares fö rh åll an d e till eko n o mist yrn in g. Gö teb o rgs un iversitet: Fö rvalt n in gshö gsko lan . (s.2 15 ). ISBN: 91 - 62 8 - 3 52 9 - 7 319 3 0 2 2. P au li Stefan , 199 9. Po li ti ker och kassa flö d esrap p o rterin g. En stu d ie av ko m- mu n p o li ti kers val av red o visn in gsin fo rmati o n . Gö tebo rgs un iversitet: CEF OS och Fö rvalt n in gshö gsko lan . (s. 277 ). ISBN: 91 - 62 8 - 3 35 7 -x 1. Falkman P är, 19 97 . Statli g red o visn in g en li gt bo kfö rin gs mässi ga gru n d er. En red o visn in gsteo reti sk an alys. Gö teb o rgs un iversitet: CEF OS och Fö rvalt n in gshö g- sko lan . (s. 19 8). ISBN: 91 - 62 8 - 2 67 8 - 6 320