ARBETE OCH HÄLSA Nr 2023;57(1) VETENSKAPLIG SKRIFTSERIE Arbetsskador och trafikskador: analys av historiska data Samvariation med brottsdata, demografiska och ekono- miska data. Ulf Ulfvarson Indek, Industriell Ekonomi, KTH, Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Första upplagan år 2023 Tryckt av Kompendiet, Göteborg © Göteborgs universitet & Författarna ISBN 978-91-85971-87-9 ISSN 0346–7821 CHEFREDAKTÖR REDAKTIONSRÅD Kjell Torén, Göteborgs universitet Kristina Alexanderson, Stockholm Berit Bakke, Oslo REDAKTION Lars Barregård, Göteborg Maria Albin, Stockholm Jens Peter Bonde, Köpenhamn Lotta Dellve, Göteborg Jörgen Eklund, Stockholm Henrik Kolstad, Århus Mats Hagberg, Göteborg Roger Persson, Lund Kari Heldal, Oslo Kristin Svendsen, Trondheim Kristina Jakobsson, Göteborg Mathias Holm, Göteborg Malin Josephson, Stockholm Bengt Järvholm, Umeå REDAKTIONSASSISTENT Anette Kærgaard, Herning Ulrika Sjödahl, Carola Lidén, Stockholm Göteborgs universitet Svend Erik Mathiassen, Gävle Catarina Nordander, Lund Torben Sigsgaard, Århus Gerd Sällsten, Göteborg Ewa Wikström, Göteborg Eva Vingård, Stockholm För att kontakta redaktionen, beställa enstaka nummer eller starta en prenumeration: E-post: arbeteochhalsa@amm.gu.se, Telefon: 031-786 68 54 En prenumeration kostar 800 kr per år exklusive moms (6 %). Du hittar tidigare nummer och mer information här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/3194 Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 1 1. Bakgrund 3 1.1 Skadeprevention i förändring 3 1.2 Syfte 5 2. Material 5 2.1 Arbetsskadestatistik 6 2.2 Trafikskadestatistik 7 2.3 Prediktorvariabler 7 3. Statistiska metoder 8 3.1 Korrelations- och regressionsanalyser 8 3.2 Faktoranalys 9 4. Resultatöversikt 9 5. Diskussion 13 5.1 Berättigande av användningen av tidsserieanalyser av orelaterade händelser 13 5.2 Multikolinearitet 14 5.3 Prediktorvariabler 15 5.3.1 Kategorier 16 5.3.1.1 Brott mot liv och hälsa samt sexualbrott 17 5.3.1.2 Tillgreppsbrott 17 5.3.1.3 Bedrägerier 18 5.3.1.4 Narkotika 18 5.3.1.5 Alkohol 19 5.3.1.6 Invandring 20 5.3.1.7 Bensinförbrukning 20 5.3.1.8 Utomhustemperatur 21 6. Slutsatser 21 Tack 22 Appendix 23 Bilaga 1 24 Källor till arbetsskador, trafikskador och prediktorvariabler 24 Skadevariablernas och prediktorvariablernas egenskaper 25 Heterogenitet 25 Slump och inbördes beroende 25 Översikt av tidsserier av arbetsskador och prediktorvariabler. 27 Bilaga 2 35 Tabeller 35 Noter 44 Referenser 44 Rapporten presenterar ett sätt att söka riskfaktorer för arbetsskador och trafik- skador i historiskt material. Korrelations- och regressionsanalyser har utförts med tidsserier av anmälda fall av arbetsskador och trafikskador, som beroende variabler; skadevariablerna. Oberoende variabler har varit tidsserier av observat- ioner, som kan antas vara korrelerade med skadevariablerna; prediktorvariab- lerna. Resultaten visar att arbetsskador och trafikskador är korrelerade med till- greppsbrott, bedrägeri och narkotikabrottslighet. Arbetsolyckor samvarierar med invandring. Alla skadetyper samvarierar med alkoholbruket i samhället (mätt som antal anmälda rattfylleribrott). Arbetsolyckor, arbetssjukdomar och trafik- dödade samvarierar med utomhustemperaturen. Resultaten pekar ut ett antal samband för vidare undersökningar av möjliga orsakssamband. Metoden bör kunna användas för undersökningar med andra prediktorvariabler än de hittills studerade. Nyckelord: tidsserie, korrelation, arbetsskador, trafikskador, brottslighet, tempe- ratureffekt 1 The report presents a way to search for risk predictors for occupational injuries and traffic injuries in historical material. Correlation and regression analyzes have been performed with time series of reported cases of occupational injuries and traffic injuries as dependent variables; the injury variables. Independent var- iables have been time series of observations, which can be assumed to be corre- lated with the injury variables; the predictor variables. The results show that work injuries and traffic injuries are correlated with theft, fraud and drug crime. Occupational accidents co-vary with immigration. All injury types co-vary with alcohol use in society (measured as number of reported drunk driving offences). Accidents at work, occupational diseases and traffic fatalities co-vary with the outdoor temperature. The results point to a number of connections for further in- vestigation of possible causal relationships. The method should be able to be used for investigations with other predictor variables than those studied so far. Keywords: time series, correlation, occupational injuries, traffic injuries, crime, temperature effect 2 Rapporten presenterar ett sätt att söka riskfaktorer för arbetsskador och trafik- skador genom att utnyttja historiskt material. Metoden innebär att med statist- iska metoder undersöka korrelationen mellan tidsserier av å ena sidan arbetsska- dor eller trafikskador och å andra sidan tidsserier av möjliga riskfaktorer. Tidsserierna utgörs av registrerade observationer i tidsordning av skadehändel- ser gjorda med jämna mellanrum, exempelvis en gång årligen. I föreliggande studie visas hur informationen i tidsserier av arbetsskador och trafikskador, ska- devariablerna kan utnyttjas genom korrelationsanalys med prediktorvariabler, exempelvis årligt antal anmälda rattfylleribrott. Om resultatet visar statistiskt signifikant korrelation mellan skadevariabel och prediktorvariabel, motiverar det fortsatta studier i syfte att bekräfta eller förkasta kausalitet. Studien baserar sig på arkiverade eller för ändamålet sammanställda tidsserier. Det är en form av registerstudie. Registerstudier har kritiserats när det gäller lo- kalt och tidsmässigt orelaterade observationer och utan hypoteser a priori om mekanismer för funna samband. Kritiken har ofta gällt patientregister av olika slag (Taube 2008). Den har dock inte relevans för den föreliggande studien ef- tersom den inte postulerar någon bestämd tolkning utan syftar till att ge underlag för undersökningar av kausalitet och diskussion av förebyggande och efterhjäl- pande åtgärder. De undersökta prediktorvariablerna är tidsserier av årligen anmälda brott av olika slag, tidsserier av årliga ekonomiska och demografiska data samt av årliga och månatliga observationer av utomhustemperaturer. När det gäller trafikskador används även årlig total bensinförbrukning, som ett mått på trafikintensitet. De statistiska analyserna har avsett korrelationsanalys, partiell korrelationsanalys, multipel regressionsanalys samt faktoranalys (multifaktor multipelregression). Ett antal statistiskt signifikanta korrelationer har påvisats. Arbetsskador och arbetssjukdomar orsakas av arbetsolyckor, buller och vibrat- ioner, strålning, kemiska och biologiska faktorer samt psykiska och sociala stressorer. I Sverige och andra sedan länge industrialiserade länder har arbets- skadepreventionen sedan industrialismens begynnelse fram till 1960-1970-talen 3 varit huvudsakligen inriktad mot arbetarskydd, dvs. att förebygga fysiska arbets- skador och arbetssjukdomar med tekniska och organisatoriska åtgärder. Det har föregåtts bland annat av exponeringsmätningar, biologisk provtagning och skett med hjälp av skyddsanordningar, allmän- och punktventilation, val av material och metoder, personliga skydd och mekanisering och robotisering samt organi- satoriska åtgärder i form av krav uppställda genom lagar och regler, tillsyn med arbetsmiljöinspektörer, skyddskommittéer och skyddsombud samt företagshäl- sovård. I sedan länge industrialiserade länder har de fysiska arbetsmiljöfak- torerna kontrollerats allt bättre och frekvensen arbetsskador minskat. Detsamma gäller trafikskador, som minskat genom krocksäkrare bilar, mötesfria vägar, mitträcken på vägar med mötande trafik samt hastighetsbegränsningar och auto- matisk trafikövervakning med fartkameror. Uppmärksamheten på fysiska och kemiska riskfaktorer har fortsatt, medan allt- mer intresse riktats mot arbetsinnehåll och arbetstrivsel samt mot stressutlösande faktorer i arbetsmiljön. International Labour Organisation, ILO, konstaterade nyligen i ett uttalande ”att företagen drabbas alltmer av stress hos anställda bero- ende på sexuella trakasserier, mobbning, och olika former av våld. Detta i sin tur resulterar att de utsatta i sina försök att hantera stressen hemfaller åt missbruk av alkohol och droger. De drabbas dessutom av stressrelaterade besvär och sjukdo- mar i muskler och skelett, hjärta och kärl och mag-tarmkanal. I förening med ekonomisk kris och tillbakagång har detta lett till ångest, depression och andra psykiska störningar och i värsta fall självmord” (International Labour Organizat- ion 2013). Nyligen har politiker och fackliga företrädare i Sverige uppmärksammat arbets- relaterad intern och extern brottslighet som en riskfaktor i arbetsmiljön. Enligt ett material framtaget av Arbetsmarknadsdepartementet i Sverige avses följande med begreppet arbetslivskriminalitet: 1) Fusk, regelöverträdelser och brottslig- het i arbetslivet. 2) Arbete utan arbetstillstånd, människoexploatering och män- niskohandel. 3) Fusk med skatter och sociala avgifter. 4) Arbetstagare som tvingas arbeta med bristfälliga maskiner och verktyg samt 5) Viss välfärdsbrotts- lighet (dvs. otillbörligt utnyttjande av skattemedel). (Danielsson och Gideonsson 2022). Föreliggande studie fokuserar på, ekonomiska och demografiska indikatorer samt brottslighet mot olika lagområden som kan ha betydelse för uppkomsten av 4 arbetsskador och trafikskador, dvs. punkterna 1, 2 och 4 ovan. Avsikten är inte att undersöka effektiviteten hos tillsynsmyndigheter att avslöja brott mot eller avvikelser från lagar och föreskrifter om miljö, arbetsmiljö och sjukförsäkring eller trafikmiljö. Studier med den inriktningen har publicerats av många andra, exempelvis Alan Bogg och medarbetare (Bogg, Alan et al. 2020) Den föreliggande studien har specifikt följande syften: 1) Att finna korrelationer mellan tidsserier av årligt antal arbetsskador respektive trafikskador och tidsse- rier av årliga observationer av prediktorer, som kan antas vara direkt eller indi- rekt relaterade till skadeutvecklingen inom arbete och trafik, 2) att söka hypote- tiska förklaringar till funna samband. 3) Att därigenom ge uppslag till vidare studier av orsaker till arbetsskador och trafikskador. 4) Att bekräfta möjligheten att använda statistisk analys av tidsserier av skador och prediktorer för att ställa upp hypoteser om orsaker till skador i arbetsmiljö och trafik. Materialet i denna studie är arkiverade eller för ändamålet framtagna tidsserier av arbetsskadestatistik och trafikskadestatistik samt tidsserier av observationer, prediktorer till skadevariablerna. Tidserierna täcker perioderna 1950 – 2020. Materialet presenteras närmare i Bilaga 1 Sveriges officiella statistik regleras genom lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om Den officiella statistiken. Här framgår bland annat att officiell statistik ska finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Av arkivlagen (1990:782) framgår att myndigheternas arkiv är en del av det nat- ionella kulturarvet och ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodo- ser bl.a. forskningens behov. Bestämmelserna om gallring i 10 § Arkivlagen och i 19 §, lagen om Den officiella statistiken innebär att forskningens behov ska tillgodoses. Längre tidsserier gällande olika typer av observationer har mer eller mindre systematiskt sparats av myndigheter, som tagit fram data ifråga, exem- pelvis Arbetsmiljöverket eller Trafiksäkerhetsverket, eller av SCB. Men vad forskningens behov är kan naturligtvis inte beskrivas på förhand, vilket det fun- nits viss anledning att konstatera under materialinsamlingen. 5 Statistiken avseende antalet arbetsskador per år bygger på rapporter om inträffade skador på svenska arbetsplatser. Arbetsskador ska utan dröjsmål rapporteras (Ar- betsmiljölagen 2018). Arbetsskador, arbetsolyckor och arbetssjukdomar, har un- der lång tid registrerats av Arbetsmiljöverket och dess föregångare Arbetar- skyddsstyrelsen i samarbete med statistikmyndigheten SCB. Varje år rapporteras omkring 100 000 arbetsskador (Arbetsmiljöverket ADI 306). Det är närmare 300 per dag. Varje arbetsgivare är enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter skyldig att göra en riskbedömning på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket 2001). I föreskriften om risk- bedömning framhålls att ”det är viktigt att hämta kunskaper från sammanställ- ningar av ohälsa, olycksfall och tillbud och av genomförda arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Information kan hämtas från forskning på området och från allmän statistik, till exempel över arbetsskador”. (AFS 2001:1) Rapporteringen och därmed registreringen av arbetsskador är ofta schablon- mässig. Till ledning för rapporteringen tillhandahåller Arbetsmiljöverket en bro- schyr: ”Rapportera tillbuden” (Arbetsmiljöverket ADI 306). Den har plats för an- teckningar enligt följande: ”1) Beskriv tillbudet, händelsen eller situationen. 2) I vilket arbetsmoment? 3) Tid och plats? 4) Varför inträffade händelsen/uppstod situationen tror du? Till exempel hög arbetsbelastning eller tidspress, bristande planering, instruktioner eller introduktion, brister i arbetsutrustning, skydd eller underhåll.” I denna schablon saknas följdfrågor, som skulle föra till åtgärder. På den enskilda arbetsplatsen bör en arbetsskada vara en unik händelse. I Sverige finns det drygt 100 företag och organisationer som bedriver företagshälsovård enligt arbetsmil- jölagens definition. Inom den offentliga sektorn är företagshälsovård obligatoriskt enligt kollektivavtal. Inom den privata sektorn uppger ca 2/3 i ett representativt urval av alla sysselsatta att de har tillgång till företagshälsovård (Om företagshäl- sovård). Det finns alltså många mindre arbetsplatser utan tillgång till företagshäl- sovård med dess specialistkompetens. Den lagenliga rapporteringen av en inträf- fad arbetsskada görs ofta av skyddsombud eller annan disponibel personal. Det finns normalt varken tid eller särskild kompetens för ingående utredningar av ar- betsskadan då den inträffat. Ingenting utesluter visserligen att följdfrågor ställs 6 och dokumenteras på arbetsplatsen i anslutning till rapporteringen av en arbets- skada, men detta hamnar inte nödvändigtvis i arbetsskadestatistiken. Situationen kan vara annorlunda vid arbetsolyckor med dödlig utgång och vid arbetssjukdo- mar, särskilt vid dödsfall av arbetssjukdom. Men data från sådana ingående fall- studier ingår inte i den tillgängliga övergripande arbetsskadestatistiken. Liknande förutsättningar torde gälla trafikskadestatistiken. Utredningar kan däremot göras i anslutning till de riskanalyser som föreskrivs. Under tidens lopp har definitioner av skador och sätten att föra registren ändrats, vilket gör att tidsserierna över arbetsskador är heterogena i vissa delar. Antalet trafikskador per år bygger på statistik över vägtrafikolyckor förd av Trans- portstyrelsen. Den baserar sig på vid olyckor polisrapporterade dödade och ska- dade (Transportstyrelsen 2022). Valet av prediktorvariabler i föreliggande studie har gjorts för att studera möjlig samvariation med anmälda brott mot brottsbalken, narkotikalagstiftningen och trafiklagstiftningen samt demografiska observationer, bensinförbrukning, utom- hustemperaturer och ekonomiska observationer. a) Brott mot liv och hälsa (Brottsbalken 1962:700, 3 kap.), totalt; därav 1) mord och dråp och misshandel med dödlig utgång; 2) grov misshandel. b) Sexualbrott (Brottsbalken 1962:700, 6 kap.), totalt; därav 1) våldtäkt; 2) grov våldtäkt. c) Tillgreppsbrott (Brottsbalken 1962:700, 8 kap.); därav 1) inbrottsstöld; därav a) bostadsinbrott; b) biltillgrepp; c) stöld ur och från motordrivet fordon; d) bu- tiksstöld; e) rån och grovt rån. d) Bedrägeribrott (Brottsbalken 1962:700, 9 kap.) e) Skadegörelse (Brottsbalken 1962:700, 12 kap.). f) Brott mot Narkotikastrafflagen (1968:64) (flera förordningar); 7 g) Brott mot Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott 1) rattfylleri 4 § och grovt rattfylleri 4a§. Därutöver följande tidsserier: h) Årligt antal invandrare (approximativt mått på bl.a. språkförbistring), i) Årlig bensinförbrukning (som mått på trafikintensiteten), j) Årliga och månatliga medelvärden av utomhustemperaturen (i Stockholm, ap- proximativt mått för hela landet) k) Årliga observationer av inflation, l) Årliga observationer av prisnivå m) Årliga observationer av bruttonationalprodukten, BNP. Källor till prediktorvariablerna är presenterade i bilaga 1 Samtliga variabler i denna studie utgörs av kontinuerliga intervallskalor. Korre- lationsanalyserna syftar till att visa om det finns ett samband mellan en beroende variabel (exempelvis årligt antal arbetsolyckor) och en prediktorvariabel (obero- ende variabel, exempelvis årligt antal anmälda narkotikabrott). Korrelation mel- lan två variabler, 1 och 2, har undersökts med produktmomentkorrelation enligt Pearson samt om påkallat med partiell korrelation. Partiell korrelationsanalys in- nebär att en störfaktor (exempelvis årlig BNP, som samvarierar med narkoti- kabrottslighet) hålls konstant. Korrelationen mellan variabel 1 och 2, r12 med variabel 3 konstanthållen, r12.3, beräknas med följande formel (Wayne F. Velicer 1976): r12.3 = (r12 – r13*r23)/((1-r 213 )*(1-r 223 ))^0.5 Korrelationskoefficienten, R (eller r), visar om, och hur nära, ett samband finns mellan de undersökta variablerna. Korrelationskoefficienten kan variera mellan 8 +1 = fullständigt samband och -1 = fullständigt omvänt samband. Ju närmare noll korrelationskoefficienten är, desto svagare är korrelationen. Kvadraten på korrelationskoefficienten, R2, varierar mellan 0 och 1 och är ett mått på hur mycket av variationen i beroende variabeln som förklaras av prediktorvariabeln. Signifikansnivån 5 %, dvs. p ≤ 0,05, anger att sannolikheten p för 0-hypotesen (= ingen korrelation) är 5 % eller mindre. Förutom korrelationsanalyserna har linjär multipelregressionsanalys tillämpats där skadevariablerna utgjort beroende variabler och de oberoende variablerna varit prediktorvariablerna. I bilaga 2, tabeller, kan estimat för prediktorvariabler- nas effekter på de beroende variablerna utläsas ur koefficienterna till respektive prediktorvariabler. Estimaten (koefficienterna) redovisar hur mycket 1 enhets ökning av prediktorvariabeln påverkar den beroende variabeln. Faktoranalys är en form av mulifaktoriell multipelregressionsanalys. Grundtan- ken bakom faktoranalysen är att ett antal observerade variabler kan uttryckas som linjära funktioner av ett mindre antal hypotetiska komponenter, dvs. icke observerade gemensamma faktorer (Jolliffe 2002). Faktoranalysen används i denna studie för att överblicka korrelationsstrukturen mellan ett antal tidsserier och då särskilt för att belysa multikolineariteter, dvs. när två eller flera av vari- ablerna samvarierar, vilket studeras närmare med partiell korrelationsanalys och multipel regressionsanalys. Ursprungsvariablernas koefficienter till respektive faktor i faktoranalysen, s.k. ”factor loadings”, tolkas som korrelationskoefficienter till respektive faktorer. I diagrammen över faktoranalyserna avläses ”factor loadings” som variablernas projektioner på respektive faktors axel. En ”factor loading” större än eller lika med 0,5 anses svara mot ett betydande bidrag till de i faktorn ingående variab- lernas totala variation. En översikt av de erhållna korrelationerna mellan skadevariablerna och predik- torvariablerna samt estimaten av de beroende variablerna till respektive predik- torvariabel presenteras i tabellerna 1a och 1b (alla näringsgrenar) och 2 (närings- grenar inom byggbranschen). Detaljerade analyser presenters i bilaga 2, tabeller. 9 Några anmärkningsvärda fynd i resultatöversikten tas upp här och kommenteras mer utförligt i diskussionsavsnittet. Brott mot liv och hälsa är korrelerad med trafikskadade, vilket kommenteras i diskussionsavsnittet. Att sexualbrott är starkt korrelerad med arbetssjukdom hos kvinnor antyder betydelsen av sexuella trakasserier, vilka i stor utsträckning koncentreras mot kvinnor. Prediktorvariabeln Tillgrepp, totalt är korrelerad med alla arbetsskador och med skadade i trafiken. Det kommenteras i diskussionsavsnittet. Bedrägerier framträder som en betydelsefull prediktorvariabel för såväl ar- betsolyckor som arbetssjukdomar. Liksom övriga fynd behöver det bekräftas och om det visar sig vara betydelsefullt för arbetsrelaterade skador är det gi- vetvis uppfordrande till åtgärder. Ett intressant fynd är också betydelsen av låg utomhustemperatur för arbetso- lyckor hos män och särskilt för yrkesgrupper med utomhusarbete som i bygg- och anläggningsarbete och takplåtslageri. Utomhustemperatur framkommer också som en prediktorvariabel för arbetssjukdom, vilket kommenteras i dis- kussionsavsnittet. 10 Tabell 1a Översikt av statistiskt signifikanta samband mellan å ena sidan arbetsskador och tra- fikskador och å den andra prediktorvariabler. Sambanden är undersökta med multipelregression eller partiell korrelation. Alla näringsgrenar. n = antal observationer. P-värden avser sannolik- heten för nollhypotesen, dvs. att samband inte föreligger: (*) = p≤ 0,1; * p= ≤ 0,05; ** p= ≤ 0,01; *** p= ≤0,001. Partiell korrelationskoefficient = R. Estimat (=E) för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln i tabellerna T 1-18, index a-c i bilaga 2, tabeller. Antal arbetsskador utom arbetsresor Antal trafikska- dade Predik- Olyckor, Olyckor, Olyckor, Sjukdo- Sjuk- Sjuk- Ska- Dö- tor- alla män kvinnor mar, dom, dom, dade dade varia- n=50 n=40 n=40 alla män kvinnor n=50 n=50 bel n=50 n=40 n=40 Brott R= R=0,38 mot - 0,43 ** T1 Liv ** T1 och hälsa totalt Sexu- E=268 albrott *** T7a Till- R=0,31 E=5,76 E= 3,66 R=0,39 E=6,41 E=12,41 R=0,57 grepp * *** T2 *** T4 ** *** *** T7a *** T1 totalt T1 T1 T7b Inbrott R=0,28 * T1 Grovt E=88 rån *** T14 Bil- E=0,40 stöld *** T16 Stöld E=3,78 ur bil *** T14 Skade- R=0,19 görelse (*) T1 11 Tabell 1b. Översikt av statistiskt signifikanta samband mellan å ena sidan arbetsskador och trafikskador och å den andra prediktorvariabler. Sambanden är undersökta med multipelregress- ion eller partiell korrelation. Alla näringsgrenar. n = antal observationer. P-värden avser sanno- likheten för nollhypotesen, dvs. att samband inte föreligger: (*) = p≤ 0,1; * p= ≤ 0,05; ** p= ≤ 0,01; *** p= ≤0,001. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln i tabellerna T 1-18, index a-c i bilaga 2, tabeller. Antal arbetsskador utom arbetsresor Antal trafikska- dade Pre- Olyckor, Olyckor, Olyckor, Sjuk- Sjukdom Sjukdom, Skadade Dö- dik- alla män kvinnor domar, män kvinnor n=50 dade tor- n=50 n=40 n=40 alla n=40 n=40 n=50 varia- n=50 bel Be- R=0,68 E=17,77 E=6,96 E=8,25 E=7,11 drä- *** *** *** *** *** T9 geri T1 T2 T4 T7b Nar- R=0,42 E=4,12 kotika ** * T1 T15 Ratt- R=0,53 E=35,6 R=0,37 E=55,16 E=148,42 E=24,29 E=0,54 fylla *** * T2 ** T1 *** *** T7a *** *** T1 T7b T14 T16 In- R=0,29 vand- * T1 ring Låg E= 5662 E=1795 E=1672 ** utom- * ** ** T18 hus- T5 T10a T10b tem- (april) (augusti) (augusti) pera- tur 12 Tabell 2. Översikt av statistiskt signifikanta samband mellan arbetsskador och prediktorvariab- ler. Sambanden är undersökta med multipelregression eller partiell korrelation. Näringsgrenar inom byggbranschen. n = antal observationer. P-värden avser sannolikheten för nollhypotesen, dvs. att samband inte föreligger: (*) = p≤ 0,1; * p= ≤ 0,05; ** p= ≤ 0,01; *** p= ≤0,001. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för predik- torvariabeln i tabellerna T 1-18, index a-c i bilaga 2, tabeller. Prediktor Bygg- Plåtslageri El-in- VVS Glasmästeri Ma- Bygg- läggning n=24 stallat- n=24 n=22 skiner nadsmå- n=24 ion n=24 leri n=24 n=23 Tillgrepp R=0,44 totalt * T12 Stöld R=0,37 * T12 Narkotika R=0,41 * T12 Invandring E=0,0001 ** T13 Låg utom- R=0,27 R=0,50 ** R=0,36 * hustempe- (*) T12 T12 T12 ratur Andra författare har använt metoden att göra korrelationsanalyser av tidsserier för att studera hur frekvensen av inbrott påverkades under en period då gatube- lysning installerades i Portland, Oregon (Griswold 1984). Med tidsserieanalyser studerades frekvensen av tillgreppsbrott, bland annat bilstöld och stöld från bilar i samband med avsiktlig nedsläckning av gatubelysningen i Thames Valley, Storbritannien (Steinbach et al. 2015). I dessa studier användes tidsserier av hän- delser som inträffade på samma plats och tid, och forskningen avsåg att bekräfta eller förkasta hypoteser a priori om orsaksberoenden. I den föreliggande studien analyseras tidsserier av orelaterade händelser, exem- pelvis det årliga antalet arbetsolyckor och det årliga antalet anmälda bedrägerier. De händelser som representeras i tidsserierna har skett på olika platser och vid olika tidpunkter. Studien visar att det förekommer meningsfulla associationer mellan sådana separata händelser. 13 Förklaringen är att det finns ett överordnat beroende mellan människors hand- lingar. Vårt handlande styrs i huvudsak av vår biologi och våra levnadsvillkor i övrigt. Det mesta av vårt görande är förutsägbart med kännedom om relevanta omständigheter; ”tillfället gör tjuven”. Arthur Schopenhauer formulerade denna insikt i följande sentens: ”Du kan göra vad du vill, men i varje givet ögonblick av ditt liv kan du bara göra en bestämd sak och absolut ingenting annat än den enda saken." (Schopenhauer 1839). Adam Smith myntade i sin bok ”Nationernas välstånd” begreppet ”Den osynliga handen” för att förklara att utbud matchar efterfrågan, som resultat av att indivi- der agerar i sitt eget intresse. Även tjuvar, bedragare, våldsverkare, alkoholister och narkomaner agerar i vad de uppfattar som sitt egenintresse. De gemen- samma förutsättningarna för mänskligt görande skapar mönster också för fak- torer, som utlöser arbetsskador och trafikskador. Tidsserieanalyser av prediktor- variabler och skadevariabler blottlägger dessa mönster. Ett exempel ur denna studie på komplext samband mellan skadevariabler och prediktorvariabler är följande. Norström och Rossow visade att antalet rattfylle- ribrott är korrelerat med alkoholbruket i samhället i stort (Norström och Rossow 2013). Eftersom missbruk av alkohol i arbete är en riskfaktor för arbetsolyckor kan det förväntas att variationer i den totala alkoholkonsumtionen påverkar fre- kvensen av arbetsolyckor. Det årliga antalet anmälda rattfylleribrott är korrelerat med det årliga antalet arbetsolyckor, tabell 1b. Faktoranalyserna pekar på betydande multikolineariteter mellan prediktorvariab- lerna, se diagram 1 (även i Bilaga 1. Invandring, brott mot liv 14 Diagram 1. Faktoranalys av prediktorvariabler. De båda faktorerna svarar till- sammans för 83 procent av variationen i analyserade data. och hälsa, sexualbrott, skadegörelse, grovt rån och BNP och prisnivå är signifi- kant (factor loading > 0,5) korrelerade med faktor 1 och därmed också med varandra. Invandring, sexualbrott, bedrägeri, narkotika och (svagare) rattfylla är signifikant korrelerade med faktor 2 och med varandra. Det är ett intrikat system av samvariationer, som kräver partiell korrelationsanalys och regressionsanalys för att kontrollera för detta. Dessutom kan resultaten vara påverkade av störfak- torer, confounders, som inte kunnat identifieras och kontrolleras, vilket manar till försiktig tolkning. Ingående prediktorvariabler är tidsserier innehållande årliga observationer av an- mälda brott, dvs. ännu inte utredda och lagförda händelser, demografiska data, utomhustemperaturer, ekonomiska variabler, Ingående brottskategorier är brott mot liv och hälsa (inkluderande mord, misshandel), sexualbrott, tillgreppsbrott (inkluderande stöld, inbrott, bilstöld; stöld ur bil), bedrägerier, skadegörelse, brott mot narkotikalagstiftningen och rattfylleribrott enligt trafiklagstiftningen. Förutom dessa brottskategorier ingår tidsserier över årligt antal invandrare, årlig bensinförbrukning, årliga och månatliga medelvärden av utomhustemperaturen 15 (i Stockholm, approximativt mått för hela landet) samt årliga observationer av inflation, prisnivå och BNP. I det följande diskuteras prediktorvariablernas asso- ciationer med skadevariablerna. Speciellt arbetsrelaterade brott kan indelas efter förövarens relation till företaget i interna och externa brott. Interna brott, som stöld, bedrägeri och mobbning på arbetsplatsen begås av anställda eller ägare och är riktade mot andra anställda el- ler företaget. Externa brott utgörs av utifrån utgörs av exempelvis inbrott, rån och skadegörelse. Brott kan påverka risken för arbetsskador direkt eller indirekt. Droganvändning eller alkoholmissbruk på arbetsplatser kan påverka risken direkt genom att för- sämra omdöme och reaktionsförmåga hos missbrukaren. Ökad frekvens anmälda brott ökar belastningen på rättssystemet och trängsel i häkten och fängelser (Haraldsson 2006). Det i sin tur ökar risken för hot och våld mot personal med risk för arbetsskador. (Törnkvist 2017). Brott engagerar på olika sätt anställda inom rättsväsende, välfärdstjänster och försäkringsverksamhet. En fråga är om de representerar en så stor del av det to- tala antalet anställda att deras andel i den samlade arbetsskadestatistiken skulle påverkas av variationer i brottsligheten. Det skulle i så fall ge upphov till triviala samband mellan brottslighet och skadevariabler. Antalet statligt anställda i rätts- väsendet var 2017 totalt 52 000 stycken (prop 2018/19;1, utgiftsområde 4). Det är 1,07 procent av alla anställda i Sverige 4 852 085 st (SCB 2022). Det till- kommer en del myndigheter utanför utgiftsområdet som ex. vis Brottsförebyg- gande rådet och Rättsmedicinalverket. Vidare tillkommer välfärdstjänster och försäkringstjänster. Den av brottsanmälningarna engagerade delen av hela ar- betsmarknaden innehåller också anställda i stödjande outsourcade verksamheter som personalmatsalar, företagshälsovård, transporter samt underhåll och byg- gande av lokaler för de olika verksamheterna. Även om den totala andelen an- ställda i rättsväsendet och på olika sätt relaterade till detsamma skulle uppgå till ett par procent skulle variationer i denna andel inte märkas i den aggregerade statistiken över arbetsolycksfall och arbetssjukdomar. 16 En statistiskt signifikant prediktorvariabel till arbetssjukdomar hos kvinnor är Sexualbrott. Väl belagda är sambanden mellan frekvensen av våldsbrott och ekonomisk kriser (Malby and Davis 2006). De mest våldsutsatta yrkena finns inom vård, omsorg, socialtjänst, skola, polis och säkerhetspersonal. I en kunskaps- översikt från Arbetsmiljöverket framhålls att våld i arbetslivet är ett växande pro- blem, särskilt för kvinnor. (de los Reyes och Yazdanpanah 2011). En möjlig förklaring till sambandet mellan tillgrepp och skadevariablerna är att tillgrepp av olika slag samvarierar med andra beteenden, som motverkar produk- tiviteten i arbetet, vilket i sin tur är en risk för arbetsskador. Exempel på detta har rapporterats i enkätstudier med syfte att undersöka anställdas stölder i ett bredare sammanhang inom begreppet produktivitetsavvikelser. Hollinger och Clark fann samvariation mellan stölder och att komma för sent till arbetet och gå för tidigt, ta långa pauser, missbruka sjukskrivning, avsiktligt arbeta långsamt och slarvigt, arbeta under påverkan av alkohol eller droger (Hollinger och Clark 1983). Kamp et al rapporterade samband mellan stöld och missnöje med arbetet (Kamp et al. 1991). En ointresserad attityd till arbetsuppgifterna och arbetet i sig, förvärrat av inver- kan av alkohol och droger, kan givetvis påverka risken för arbetsskador. Att ointresse är en riskfaktor i arbetsmiljöarbetet framgår av en undersökning av tillämpningen av Arbetsmiljöverkets föreskrift Vibrationer (AFS 2005:15). Frå- gor skickades till chefen för ett antal företagshälsor. En fråga löd: ”Vilka är en- ligt din uppfattning de största hindren ur kundens perspektiv för att följa före- skriften? Av de svarande ansåg 33 % att ointresse hos de exponerade själva med hög sannolikhet utgjorde ett sådant hinder. Av enkäten framgick att 82 % av de tillfrågade ansåg att mer kunskap hos kunden om risker och om arbetsmiljöver- kets föreskrifter skulle underlätta för företagshälsan att sälja in tjänster enligt fö- reskriften. (Gunnarsson et al. 2011) Det är möjligt att korrelationen mellan trafikskador å ena sidan och tillgrepp å den andra sidan kan förklaras av trafikolyckor orsakade av vårdslös framfart i 17 stulna bilar, förvärrat av polisjakt. Ett statistiskt signifikant samband erhålls mel- lan det årliga antalet anmälda tillgrepp och trafikskador med dödlig utgång. Sambandet bör undersökas vidare, särskilt som det är något som torde vara möj- ligt att påverka med tekniska och organisatoriska åtgärder och ge mätbara resul- tat. Prediktorvariabeln bedrägeri är associerad med både arbetsolyckor och arbets- sjukdomar för både män och kvinnor. Det breda korrelationsmönstret kan tyda på multikolinearitet inom prediktorvariablerna och samvariation med obeaktade faktorer, som har betydelse för arbetsskador. Associationerna framkommer även efter kontroll av ekonomiska störvariabler med partiell korrelationsanalys. En inte orimlig hypotes är att arbetsskador orsakas indirekt av bedrägerier. Bedrä- gerier kan ligga bakom användning av undermåligt material och undermålig ma- teriel inklusive skyddsutrustning. Bedrägerier kan ha påverkan i hela inköpsked- jan från beställning till kontroll av leverans av råvaror och insatsvaror till företa- gen. Omfattande ekonomiska bedrägerier kan givetvis påverka företagens eko- nomi, vilket i sin tur innebär en risk för misskött arbetsmiljöarbete. Studien visar att narkotikabrottslighet är associerad med antalet arbetsolyckor och med antalet trafikolyckor. Bruk av illegala droger (icke-medicinsk använd- ning av narkotikaklassade substanser) är ett växande problem på arbetsplatser enligt en nyligen rapporterad undersökning av drogtestning av urinprover från arbetsplatser. De vanligaste är cannabis, amfetaminer, bensodiazepiner, opioider och kokain (Helander och Villen 2021). Förutom risker förenade med att de anställda är påverkade av alkohol eller nar- kotika och därmed riskerar att utsätta sig själva och arbetskamrater för risker i arbetsmiljön, finns risk för anställda på vissa arbetsplatser att utsättas för våld och hot. Det gäller om arbetsplatsen besöks av personer som är aggressiva och våldsbenägna, t.ex. påverkade av alkohol eller andra droger (Arbetarskyddssty- relsen 1993). Studier har visat att 75 procent av ambulans-sjukvårdarna har varit utsatta för hot och våld (Hallberg 2011). 18 Sannolikt finns ett samband mellan brottsanmälningar och total narkotikakon- sumtion, men det är troligen mer komplext än när det gäller relationen mellan rattfylleri och total alkoholkonsumtion. Ett högt antal anmälningar av narkoti- kabrott kan bero på ökade kontroller (som när det gäller rattfylleri), men också på god tillgång på narkotika, som i sin tur kan påverka missbruket. Statistiken över anmälda narkotikabrott speglar i hög grad polisens prioriteringar och hur mycket resurser rättsväsendet lägger på att upptäcka brottsligheten (Öberg 2016). Antalet positiva prov inkomna till Rättsmedicinalverket avseende canna- bis visar sig sakna statistiskt signifikant samband med andelen av befolkningen som uppger att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna (Öberg 2016). Vid jämförelse av medelinkomsten mellan olika stadsdelsområden visade resultaten en negativ korrelation mellan medelinkomst i stadsdelsområdet och andel misstänkta (Lundgren 2018). Samtidigt återfanns ett motsatt samband i förhållande till självdeklarerat bruk, det vill säga ungdomar i rikare stadsdelsom- råden tenderade att misstänkas i lägre utsträckning samtidigt som det självdekla- rerade bruket antydde att användandet av narkotika var vanligare i dessa områ- den (Lundgren 2018). Att missbruk av alkohol är en risk för olyckor och sjukdomar i arbete och trafik är oomtvistat. I föreliggande studie samvarierar samtliga skadevariabler i arbete och trafik, utom arbetsolycksfall hos kvinnor, med prediktorvariabel rattfylla (dvs. alkoholbruk i samhället). Premissen är den visade associationen mellan rattfylleribrott och allmänt alkoholmissbruk (Norström och Rossow 2013). Synen på alkohol i arbetslivet har varierat med såväl tid som med yrkesgrupper. En kunskapssammanställning gällande alkohol finns av Andersson (2010). I en enkätstudie 2020 av olika yrkesgrupper angav över 40 % av männen riskkon- sumtion av alkohol (enligt rapportens definition) inom yrkesgrupperna ”Hov- mästare, servitörer och bartendrar”, ”Marknadsförare och informatörer” och ”Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer” en riskkonsum av alkohol. För kvinnor gällde detta yrkesgrupperna ”Hovmästare, servitörer och bartendrar” samt ”Kockar och kallskänkor” (Johansson 2020). 19 Nordiska museet har samlat in och gett ut antologier av självbiografier av perso- ner med olika bakgrunder och yrken. I dessa biografier ingår biografier av typo- grafer. I typografminnen målas bilderna av alkohol i ljusa nyanser. Den beskrivs som en naturlig del i typografernas vardag. Männen drack på arbetsplatserna och under arbetstid (Rehnberg 1952). Svenska typografförbundets medlemmar fick efter förhandling med arbetsgivarna tillstånd att dricka upp till fyra buteljer starköl under arbetstid, vilket meddelades genom skyltning på arbetsplatserna (Goerges 2022). I en studie av kategoriska data med logistisk regressionsanalys fann Klevestedt att utrikes födda individer har en förhöjd risk för olyckor jämfört med inrikes födda (Klevestet 2016). Resultaten i föreliggande analys visar att invandring är statistiskt signifikant kor- relerad med arbetsolyckor för samtliga, samt med arbetsolyckor i glasmästeriar- beten. Invandrare löper risk för arbetsskador beroende på språkförbistring och skillnader i förhållningssättet till risker och till ledarpersoner i säkerhetsfrågor (Alfredsson 2016). Statistiken över arbetskraftinvandring, tillfällig eller mer per- manent, är sent tillkommen och avser korta perioder. Som ett allmänt mått på riskerna förknippade med språkförbistring och kulturella skillnader används an- tal invandrare per år. Detta är en approximation. En del av invandringen till Sve- rige har avsett medborgare från Finland med svenska som modersmål. Invand- ringen är mycket heterogen och invandrares deltagande i lönearbete skiftar med grupptillhörighet. Invandring kan exempelvis gälla studerande, arbetskraftsin- vandring, asylsökande, flyktingar, anhöriga till invandrare med olika skäl och ensamkommande minderåriga. Sammansättningen av den totala invandringen har dessutom skiftat med tiden. Resultaten i studien visar en stark korrelation mellan trafikskador och bensinför- brukning, tabell T15. Bensinförbrukningen gäller visserligen endast fordon med Ottomotorer, men eftersom dessa är dominerande är densamma ett approxima- tivt mått på hela trafikintensiteten på väg. 20 Årliga observationer av utomhustemperaturer är korrelerade med arbetsolyckor hos män, arbetssjukdomar hos män och kvinnor samt med dödsfall i trafiko- lyckor. Låg utomhustemperatur kan påverka riskerna vid utomhusarbeten som exempel- vis i bygg- och anläggningsindustrin genom att handgrepp försvåras och hindras av tjockare kläder och arbetshandskar. Detta kan påverka variationer i antalet ar- betsolyckor i hela arbetslivet. Byggbranschen har en dominerande ställning av- seende frekvensen av arbetsolyckor. År 2020 står näringsgrenen för 11,3 procent av arbetsolyckorna hos alla förvärvsarbetande (Samuelsson 2021, 2). Inom hela byggbranschen står näringsgrenen bygg- och anläggning för 57 pro- cent av antalet anställda och 61 procent av antalet arbetsolyckor med frånvaro och 57 procent av antalet arbetsolyckor utan frånvaro. En viktig orsak till ar- betsolyckor inom bygg- och anläggning är förlorad kontroll över handhållna verktyg och redskap respektive föremål. Av alla orsaker utgör denna typ 20 pro- cent. (Samuelsson 2021,1 och 2021, 2). Erfarenhetsmässigt har utomhustemperaturen betydelse för framkomlighet och olycksfrekvens i vägtrafiken. Det har visat sig möjligt att finna korrelationer mellan tidsserier av årligt antal arbetsskador respektive trafikskador och tidsserier av observationer av anmälda brott, demografiska och ekonomiska variabler samt utomhustemperatur. I en del fall är sambanden förväntade, vilket bekräftar att metoden kan dra ut intressant information ur skadevariablernas tidsmässiga variationer. Falska samband kan inte uteslutas, men sambanden ger möjlighet att ställa upp hypoteser om okända, eller mindre beaktade orsaker till arbetsskador och trafikskador för bekräftelse eller förkastande i fortsatt forskning. Det är överraskande att tillgrepp och bedrägeri är associerade med nästan alla skadevariabler. Om detta kan bekräftas borde det vara en fruktbar uppgift att stävja denna brottstyp och därigenom betydelsefullt minska skador i arbetsmiljö och trafik. Anmärkningsvärd är den omfattande multikolineariteten både inom 21 brottskategorierna och mellan dem och de ekonomiska variablerna. Detta pekar på vikten att skilja på enkla och komplexa samband. Fortsatt forskning med korrelationsanalyser av tidsserier kan omfatta frågeställ- ningar avseende risker förknippade med arbetskraftens ålderssammansättning och utbildningsnivå för att studera vad erfarenhet och utbildning betytt för ska- deutvecklingen. Tidsserier över totala nedlagda investeringar i säkerhetsförbätt- rande syfte i arbetsmiljö och trafik skulle kunna användas i utvärderingar. Tids- serier över antal skyddsombud respektive regionala skyddsombud och använd- ning av företagshälsornas tjänster och utbud skulle kunna relateras till skadeut- vecklingen i syfte att utvärdera insatserna. Tidsserier över könssegregation inom näringsgrenar kan belysa betydelsen av bristande jämlikhet i arbetslivets och tra- fikens riskpanoramor. Utomhustemperaturen är associerad med antalet arbetso- lyckor, förmodligen genom påverkan på rörlighet och hindrande klädsel. Det borde ge uppslag till åtgärder för att öka blodflödet i händer och fötter genom bättre utnyttjande av eluppvärmda klädespersedlar. En förklaring till att utom- hustemperaturen är korrelerad med antal arbetssjukdomar skulle kunna vara att ventilationen blir sämre vid kyla genom att fönster och dörrar stängs i arbetslo- kaler med dålig eller obefintlig styrd ventilation. Erfarenhetsmässigt har utomhustemperaturen betydelse för framkomlighet och olycksfrekvens i vägtrafiken, vilket bekräftas i studien. Tack till fil.dr., professor Lena Mårtensson, Indek, KTH samt fil.dr., universi- tetslektor Lars Uppvall, Indek, KTH för att de upplåtit möjligheten för mig att ta del av KTHs biblioteksresurser. För värdefulla synpunkter tackar jag fil. dr., professor Lena Mårtensson, profes- sor em. Lennart Strandberg, fil. och teol. kand. Barbro Ulfvarson, tekn.lic. Per Ulfvarson, tekn. dr. Maria Ulfvarson Dahlman och dr. med. vet., docent Johanna Ulfvarson. 22 Bilaga 1, Arbetsskador och prediktorvariabler Bilaga 2, Tabeller Not 1 Arbetsskadestatistikens omfattning 23 1) Arbetsskadestatistik (Arbetsmiljöverket 2022; Arbetarskyddsstyrelsen 1993; Berglund 2021; Samuelson 2021,1; Samuelson 2021, 2) Not 1. 2) Brottsförebyggande rådets kriminalstatistik gällande anmälda brott per 100 000 av medelfolkmängden, åren 1950–2020 (Brottsförebyggande rådet, BFR 2022). I denna statistik har följande variabler använts: antalet anmälda tillgrepp, totalt (inkluderande Stöld; Inbrott; Bilstöld; Stöld ur bil; Butiksstöld; Grovt rån), antalet anmälda bedrägerier, skadegörelse; brott mot narkotikalagstiftningen och rattfylleribrott. 3) Befolkningsutvecklingen, antal invandrare, mm. (Statistikmyndigheten, SCB Befolkningsutvecklingen); 4) Antalet uppehållstillstånd, flyktingar, anhöriga och studerande 1980-2020 (Migrationsverket, tillståndsstatistik); 5) Inflationen i Sverige: Årlig förändring i procent av konsumentpriserna. (In- flationen i Sverige 1830–2021 Statistikmyndigheten SCB) 6) Prisnivå med 1914 satt till 100 (Inflationen i Sverige 1830–2021 Statistik- myndigheten SCB) 7) Vid olyckor polisrapporterade dödade, skadade, bilar i trafik, bensinleveran- ser, invånare samt dödade per 100 000 bilar resp invånare åren 1950. Leveranser av bensin angivet som tusen m3 (figur B 11) (Transportstyrelsen 2022); https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/olycksstatistik/statistik- over-vagtrafikolyckor/ 8) Bruttonationalprodukten, BNP per capita som USD i fasta priser (figur B 12) (Ekonomifakta); 9) Temperaturdata för hela landet har antagits kunna approximeras med år- liga, månadsvisa och tremånadersvisa utomhustemperaturer i Stockholm (Sveri- ges meteorologiska och hydrologiska institut 2020). 24 Såväl skadevariablerna som prediktorvariabel aggregerar ofta statistik över vitt skilda delar och orsaker. Inom exempelvis byggnadsindustrin registreras föl- jande olycksorsaker: el; brand; explosion; läckage; utströmning; ras; fall; brist- ning av material; förlorad kontroll över maskin; förlorad kontroll över fordon; transportmedel; förlorad kontroll över handverktyg eller redskap; förlorad kon- troll över hanterat föremål; fall av person från höjd; fall av person (ej från höjd); kroppsrörelse utan fysisk överbelastning; kroppsrörelse med fysisk överbelast- ning; fysiskt våld; angrepp; traumatisk upplevelse (Samuelson, Björn 2021, 1). Arbetssjukdomar har ett brett etiologiskt spektrum och uppträder som mycket skiftande patologiska tillstånd. Prediktorvariabeln BNP summerar många delva- riabler avseende ekonomisk aktivitet. Heterogena är också antalet trafikskadade respektive trafikdödade. Prediktor- variabeln narkotika aggregerar mycket olikartade typer av brottslighet, innehav och användning av olika illegala droger, olika typer av missbruk samt olika ty- per av brottslighet från tillverkning och distribution i olika led till slutanvända- ren. Något mer homogen är förmodligen prediktorvariabeln alkohol (relaterad till rattfylleri). Mer enhetlig är prediktorvariabeln bensin. Att två variabler har en statistiskt signifikant korrelation kan bero på ett orsaks- samband, men också på en slump. I en stor datasamling med många beräknade korrelationskoefficienter är det sannolikt att en del till synes signifikanta sam- band beror på slumpen, s.k. massignifikans. Variablerna i denna studie är inte sällan inbördes beroende, kollineara, interage- rande. Fenomenet kan ge upphov till s.k. confounding (=förvirring). Det betyder sammanblandning av orsaksfaktorer. Två variabler kan vara ömsesidigt påver- kade av någon tredje variabel, vilken då uppträder som störfaktor. Ett känt ex- empel från epidemiologisk forskning är kopplingen mellan alkoholintag och lungcancer, som förklaras av att personer med högt alkoholintag ofta röker och 25 att det är rökningen som orsakar lungcancer. En annan möjlig effekt av inbördes beroende är spuriositet (falsk information). Faktoranalys av prediktorvariablerna visar exempel på inbördes samvariation, diagram 1. Starkt positivt korrelerade med faktor 1 och därmed också med varandra är skadegörelse, BNP, prisnivå samt och negativt med inflation. Narko- tikabrottslighet, alkohol (rattfylla) och bedrägeri är korrelerade med faktor 2 och även med BNP och skadegörelse. En del samband synes kontraintuitiva och förklaringar behöver letas i möjlig- heten av multikolinearitet, inbördes beroende. Partiella korrelationsanalyser och multipelregressionsanalyser kan klargöra sammanhangen. Diagram 1. Faktoranalys av prediktorvariabler. De båda faktorerna svarar tillsammans för 83 % av variationen i analyserade data. Ett exempel i föreliggande studie är det ömsesidiga beroendet mellan trafikskador, alkohol (rattfylla) och trafikintensitet. Korrelationsanalys av antal trafikskadade och alkohol (rattfylla) är icke statistisk signifikant på 5 procentnivån: korrelat- ionskoefficient = 0,22; p-värde ensidig = 0,087; antal observationer = 40. Partiell korrelationsanalys av antalet trafikskadade och alkohol (rattfylla) med bensinför- brukningen konstanthållen visar däremot en starkt statistisk signifikant korrelat- ionskoefficienten = 0,36; p= 0,01; antal observationer = 40. Det finns en stark 26 koppling mellan trafikskadade och trafikintensiteten (mätt som bensinförbruk- ning): korrelationskoefficient = 0,49; p-värde, = 0,0007. Antal observationer = 40. Trafikintensiteten som orsak till antalet trafikskador överglänser rattfylleri som olycksorsak. Först när prediktorvariabeln bensin hålls konstant framträder sam- bandet mellan olyckor och rattfylleri. Under perioden 1980-2020 anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro för män (fi- gur B 1) och för kvinnor (figur B 2); anmälda arbetssjukdomar för män (figur B 3) och kvinnor (figur B 4) (Arbetsmiljöverket 2020); Under perioden 1995 – 2020 anmälda arbetsskador vid bygg- och anläggningsarbeten, byggnadsplåtslageri och glasmästeri (Samuelsson 2021,2); Under perioden 1880-2020 trafikskadade (se figur B 5) och trafikdödade (figur B 6) (Transportstyrelsen 2020). Figur B 1. Tidsserie av arbetsolyckor, män 1980-2019. 27 Figur B 2. Tidsserie av arbetsolyckor, kvinnor 1980-2019. Figur B 3 Tidsserie av arbetssjukdomar, män 1980-2019. Från och med 1985 redovisas per anmälningsår och före 1985 per skadeår. År 2002 infördes ett nytt registreringssystem vilket innebär att siffrorna inte är helt jämförbara med tidigare år. 28 Figur B 4 Tidsserie av arbetssjukdomar (Arbsj), kvinnor 1980-2019. Från och med 1985 redo- visas per anmälningsår och före 1985 per skadeår. År 2002 infördes ett nytt registreringssystem vilket innebär att siffrorna inte är helt jämförbara med tidigare år. Figur B 5. Tidsserie av årligt antal trafikskadade 1980-2019. 29 Figur B 6. Tidsserie av arligt antal trafikdödade 1980-2019 Figur B 7. Utjämnad tidsserie av antalet föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS) (tidigare Arbetarskyddsstyrelsen), per år. Glidande medelvärde med 7-årsintervall. 30 Figur B 8. Årligt antalet föreskrifter utgivna av Arbetsmiljöverket (AFS) mot bruttonational- produkten (BNP). Korrelationskoefficient 0,27; p=0,1; R2=7,3 procent. Figur B 9. Tidsserie av antalet anmälda fall av rattfylleri plus grovt rattfylleri 1980-2019 31 Figur B 10. Tidsserie av antalet anmälda brott mot narkotikastrafflagen 1980-2019 Figur B 11. Tidsserie av bensinleveranser 1000 m3. 32 Figur B 12. Tidsserie av bruttonationalprodukten (BNP) per capita i US dollar, fasta priser. Figur B 13. Tidsserie av årliga medelvärden av utomhustemperaturen (Tann) i Stockholm. 33 Figur B 14. Tidsserie av årliga medelvärden av medeltemperaturen under september-november (Tson) i Stockholm. 34 Tabell T1. Partiell korrelationsanalys av antal arbetsolyckor och arbetssjukdomar vs. prediktor- variabler, med ekonomiska variabler konstanthållna. Arbetsskada Prediktor- Kontrollvari- Partiell korrelations- p-värde Antal ob- variabel abel koefficient servationer Olyckor Invandrare BNP pc 0,29 0,0234 47 Döda i Invandrare BNP pc 0,22 0,13 47 olyckor Döda i sjuk- Invandrare BNP pc 0,27 0,084 47 domar Olyckor Bedrägeri BNP pc 0,68 <0,0001 47 Olyckor Inbrott BNP pc 0,28 0,028 47 Olyckor Narkotika BNP pc 0,42 0,0018 47 Olyckor Rattfylleri BNP pc 0,53 0,0001 47 Olyckor Skadegö- Prisnivå 0,19 0,10 47 relse Olyckor Tillgrepp, - 0,31 0,026 41 totalt Arbetssjukdo- Brott mot Prisnivå - 0,43 0,0026 40 mar Liv och hälsa, tot Arbetssjukdo- Tillgrepp, Inflation 0,65 ≤ 0,0001 40 mar totalt Arbetssjukdo- Rattfylla BNP 0,37 0,009 41 mar Trafikskadade Brott mot BNP 0,38 0,008 40 Liv och hälsa, tot Trafikskadade Tillgrepp BNP 0,57 <0,0001 40 totalt 35 Tabell T2. Multipel regressionsanalys av årligt antal arbetsolyckor hos män (medelvärde 1980- 2020: 35332 st.) och signifikanta prediktorvariabler. R2 = 0,96. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant 35219,19 25871,60 12743,95 2,76 0,0091 Tillgrepp totalt 5,76 2,14 1,055 5,46 <0,0001 Bedrägeri 17,47 3,80 1,87 9,34 <0,0001 Rattfylla 35,60 28,41 13,99 2,54 0,016 Prisnivå - 31,59 3,87 1,91 -16,58 <0,0001 BNP 1,22 0,60 0,2957 4,11 0,0002 Tabell T3. Procentuell effekt på antalet arbetsolyckor hos män vid en ökning av respektive prediktorvariabel med 10 %. Ökning med 10 % resulterar i ökning av antalet arbetso- av: lycksfall hos män med: Tillgrepp totalt 11 % Bedrägeri 5,5 % Rattfylla 2,6 % Prisnivå - 0,33 % BNP 13,4 % 36 Tabell T4. Multipel regressionsanalys av årligt antal arbetsolyckor hos kvinnor och prediktor- variabler. R2 = 0,88. Modellen förklarar 88 % av variationen hos beroende variabeln. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för predik- torvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant -14098,56 11829,73 5832,93 -2,42 0,021 Tillgrepp, 3,66 0,99 0,49 7,53 ≤0,0001 totalt Bedrägeri 6,96 1,74 0,86 8,12 ≤0,0001 Prisnivå -7,38 1,69 0,83 -8,87 ≤0,0001 BNP 0,63 0,26 0,13 4,85 ≤0,0001 Tabell T5. Multipel regressionsanalys av arbetsolyckor hos män som beroende variabel och de månatliga medeltemperaturerna som prediktorvariabler. R2 = 0,29. Modellen förklarar 28,5 % av variationen hos beroende variabeln. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant 147096,60 65101,67 32158,59 4,58 <0,0001 April - 5661,68 4588,62 2266,67 -2,50 0,017 Augusti - 5034,99 4119,00 2035,18 -2,47 0,018 Tabell T6 Procentuell minskning av antalet arbetsolyckor hos män vid en ökning av tempera- turen respektive månad med +1 o C. Ökning med resulterar i minskning av antalet arbetsolycksfall hos män +1 o C i: med: april 16 % augusti 14 % 37 Tabell T7 a Multipelregressionsanalys av antalet arbetssjukdomar hos kvinnor som beroende variabel och signifikanta prediktorvariabler. Antal observationer 41. R2 = 77,5. Modellen för- klarar 77,5 % av variationen hos beroende variabeln. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant -80492,18 35951,33 17726,66 -4,54 0,0001 Missh grov -78,37 30,21 14,90 -5,26 ≤0,0001 Sexbrott tot 267,55 140,08 69,07 3,87 0,0004 Tillgrepp tot 12,41 3,83 1,89 6,57 ≤0,0001 Rattfylla 148,42 53,36 26,31 5,64 ≤0,0001 Tabell T7 b. Multipelregressionsanalys av antalet arbetssjukdomar hos män som beroende va- riabel och signifikanta prediktorvariabler. Antal observationer 41. R2 = 81,9. Modellen förklarar 81,9 % av variationen hos beroende variabeln. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant -45328,52 18843,72 9282,13 -4,88 <0,0001 Tillgrepp tot 6,41 1,66 0,82 7,81 <0,0001 Bedrägeri 8,25 3,55 1,75 4,71 <0,0001 Rattfylla 55,16 25,64 12,63 4,37 0,0001 Prisnivå -3,01 1,32 0,65 -4,61 0,0001 38 Tabell T7 c. Multipelregressionsanalys av antalet arbetssjukdomar som beroende variabel och signifikanta prediktorvariabler. Antal observationer 41. R2 = 75,6. Modellen förklarar 75,6 % av variationen hos beroende variabeln. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. P Koefficient Konf. (±) Std.fel T 0,0001 Konstant -78465,98 35933,26 17717,75 -4,43 ≤0,0001 Liv Hälsa tot -77,72 30,39 14,98 -5,19 0,0004 Sexbrott tot 281,59 146,79 72,38 3,89 ≤0,0001 Tillgrepp tot 12,24 3,83 1,89 6,49 ≤0,0001 Rattfylla 149,37 53,79 26,52 5,63 39 Tabell T8. Procentuell effekt på antalet arbetssjukdomar hos män vid en ökning av respektive riskvariabel med 10 %. Ökning med 10 % resulterar i ökning av anta- av: let arbetssjukdomar hos män med: Tillgrepp totalt 15,6 % Bedrägeri 7,9 % Rattfylla 15,4 % BNP - 13,1 Tabell T9. Regressionsanalys av beroende variabeln antal arbetssjukdomar hos kvinnor och prediktorvariabler. Antal observationer 41. Estimat för effekten på beroende variabeln av re- spektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant -53986,39 17805,97 8779,66 -6,15 <0,0001 Tillgrepp totalt 6,50 1,76 0,87 7,49 <0,0001 Bedrägeri 7,11 4,10 2,02 3,52 0,0012 Rattfylla 51,45 29,72 14,65 3,51 0,0012 Tabell T10a Multipel regressionsanalys av antal arbetssjukdomar hos män som beroende vari- abel och de månatliga medeltemperaturerna som prediktorvariabler. Estimat för effekten på be- roende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant 63895,40 22119,47 10916,76 5,85 <0,0001 Augusti -1795,26 1303,16 643,16 -2,79 0,0083 September -1889,64 1520,71 750,53 -2,52 0,016 40 T10b Multipel regressionsanalys av antal arbetssjukdomar hos män som beroende varia-bel och de månatliga medeltemperaturerna som prediktorvariabler. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. P Koefficient Konf. (±) Std.fel T 0,0002 Konstant 39151,04 19350,22 9558,52 4,10 0,0062 Taug -1671,79 1167,89 576,91 -2,90 Tabell T11. Procentuell effekt på antalet arbetssjukdomar hos män vid en ökning av tempera- turen respektive månad med +1 o C, annat lika. Ökning med resulterar i minskning av antalet ar- +1 o C i: betssjukdomar hos män med: augusti 20,0 % september 21,2 % Tabell T12. Partiell korrelationsanalys av antal arbetsolyckor i näringsgrenar inom byggnads- industrin och prediktorvariabler med BNP per capita konstanthållen. Närings- Prediktorvari- Kontrollvari- Partiell korrelationsko- p- Antal observat- gren abel abel efficient värde ioner Bygg och Tillgrepp, to- BNP pc 0,44 0,01 26 anläggning talt Byggnads- Stöld BNP pc 0,37 0,027 27 plåtslageri Glasmäste- Narkotika BNP pc 0,41 0,022 25 riarbete Bygg och Tann BNP 0,27 0,085 27 anläggning Byggnads- Tann BNP 0,50 0,004 27 plåtslageri VVS Tann BNP 0,36 0,037 26 41 Tabell T13. Multipel regressionsanalys av antal arbetsolycksfall vid glasmästeriarbete och pre- diktorvariabler. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är ko efficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant 58,37 25,74 12,3377 4,73 0,0001 Tillgrepp tot -0,0026 0,0014 0,0007 -3,80 0,0011 Invandring 0,0001 0 0 2,71 0,014 Tann 1,072 1,0141 0,4862 2,21 0,040 BNP -0,0010 0,0005 0,0002 -4,50 0,0002 Tabell T14 Multipel regressionsanalys av antal trafikskadade och antal anmälda stölder, grova rån och alkohol (rattfylla) som prediktorvariabler. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant 4097,34 4845,074 2388,98 1,72 0,0949 Stöld ur bil 3,78 1,28 0,63 5,00 <0,0001 Grovt rån 88,059 26,44 13,038 6,75 <0,0001 Rattfylla 24,29 11,96 5,8982 4,12 0,0002 Tabell T15. Multipelregressionsanalys av antal trafikskadade och prediktorvariabler. Antal observationer = 40. R2 = 0,93, Estimat för effekten på beroende variabeln av respek- tive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant -19482,93 6317,18 3111,72 -6,26 <0,0001 Bensin 4,92 0,86 0,42 11,61 <0,0001 kkbm Narkotika 4,12 3,29 1,62 2,54 0,016 Prisnivå -2,09 1,02 0,50 -4,17 0,0002 BNP 0,57 0,16 0,079 7,25 <0,0001 42 Tabell T16. Multipelregressionsanalys årligt antal trafikdödade och prediktorvariab- lerna bilstöld, rattfylla och prisnivå. R2 = 0,62, dvs. Modellen förklarar 62 procent av variationen hos beroende variabeln. Estimat för effekten på beroende variabeln av respek- tive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant 759,87 108,00 53,25 14,27 <0,0001 Bilstöld 0,40 0,058 0,029 13,90 <0,0001 Rattfylla 0,54 0,26 0,128 4,20 0,0002 Prisnivå -0,15 0,013 0,0066 -22,69 <0,0001 Tabell T17 Procentuell effekt på antalet trafikdödade vid en ökning av respektive prediktorvari- abel med 10 procent. Ökning med resulterar i ökning av antalet 10 % av: trafikdödade med: Bilstöld 2,8 % Rattfylla 3,9 % Prisnivå -8,3 % Tabell T18 Multipelregressionsanalys av antalet trafikdödade och utomhustempera- turer. R2 = 0,54. Antal observationer = 40. Estimat för effekten på beroende variabeln av respektive prediktorvariabel är koefficienten för prediktorvariabeln. Koefficient Konf. (±) Std.fel T P Konstant 1386,96 490,07 241,87 5,73 ≤0,0001 Tapr -51,10 38,95 19,22 -2,66 0,0115 Tsep -47,10 41,28 20,38 -2,31 0,027 43 Arbetsskadestatistiken omfattar fr.o.m. den 1 juli 1977 nya persongrupper och ett nytt arbetsskadebegrepp. Den grupp som är jämförbar med tidigare års yrkesskadestatistik är gruppen arbetstagare. Som framgår av tabellen är antalet arbetsolyckor betydligt lägre än de siffror som redovisats tidigare år. Även anta- let dödsfall förorsakade av arbetsolyckor visar en klar minskning. De redovisade uppgifterna avser fr.o.m. 1979 antalet anmälda fall oberoende om de bedömts el- ler ej av Försäkringskassan. 1) T.o.m. juni 1977 yrkessjukdomar och yrkesska- dor. Fr.o.m. 1979 antal anmälda arbetssjukdomar. Uppgifter från juli 1977-dec 1978 grundar sig utom beträffande invaliditets- och dödsfall, på ett urval. För skador avslutade under samordningstiden har vart tionde fall bearbetats, i övrigt vart femte fall. Även bagatellskador, ca 11 000 för år 1978 ingår. De redovisade uppgifterna avser fr.o.m. 1979 antalet anmälda fall oberoende om de bedömts av Försäkringskassan eller ej. Fr.o.m. 1985 erhålles inga uppgifter om arbetad tid, i stället redovisas antal fall per 1000 anställda. Fr.o.m. 1987 ingår även egenföre- tagare, värnpliktiga med flera under rubriken färdolycksfall AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Kommentarer till paragraferna. Till 8 §. Alfredsson, Arne 2016. Händelser där personer från ett annat land som arbetar tillfälligt i Sverige har för- olyckats eller allvarligt skadats – Samlad analys. 2016/006551, 2016-02-16, Arbetsmiljöverket, Stockholm Anderson, Peter (2010). A report on the impact of workplace policies and programmes to reduce the harm done by alcohol to the economy. Utrecht, National Institute for Alcohol Policy (http://www.faseproject. eu/wwwfaseprojecteu/fase-elements/literature-study-workplace.htm, ac- cessed 24 February 2012). Som webpublikation: Peter Andersson, Alcohol and the workplace, https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0009/191367/8-Alcohol-and-the-workplace.pdf Arbetsmiljölagen 1918. Allmänna skyldigheter Kap 3. 3 a §. Arbetsmiljölagen och dess förordning med kommentarer 21 april 2018. ISBN: 978-7464-511-0. Arbetsmiljöverket, Stockholm Arbetsmiljöverket 2001. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2001:1. Arbetsmiljö- verket, Stockholm. Arbetsmiljöverket ADI 306. Rapportera tillbuden – förebygg ohälsa och olyckor i arbetet. Arbetsmiljö- verket, Stockholm. Arbetsmiljöverket ADI 307. Rapportera tillbuden – förebygg ohälsa och olyckor i arbetet. Arbetsmiljö- verket, Stockholm. 44 Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån 2001. Arbetssjukdomar och arbetsolyckor 1999. Tabell 1.2.4 Yrkesskador åren 1955-juni 1977 och arbetsskador juli 1977-1999. Sid 29 ISBN 91-618- 1075-4 Arbetsmiljöverket 2020. Arbetsskador 2020, Tabellbilaga. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2020:01. Arbetarskyddsstyrelsen 1993. Arbetarskyddsstyrelsens författningssam-ling AFS 1993:2, våld och hot i arbetsmiljön. Berglund, Leif, Johansson, Maria, Nygren, Magnus, Samuelson, Björn, Stenberg, Magnus, Johansson, Jan 2021. Occupational accidents in Swedish construction trades. International Journal of Occupational Safety and Ergonomics. Volume 27, 2021 - Issue 2 Bogg, Alan; Collins, Jennifer; Freedland, Mark and Herring, Jonathan (Editors). Criminality at Work, Ox- ford Univeristy Press, 12 March 2020, 592 Pages, ISBN: 9780198836995 Brottsförebyggande rådets, BFR 2020, kriminalstatistik gällande anmälda brott per 100 000 av medelfolk- mängden, åren 1950–2020. https://view.of- ficeapps.live.com/op/view.aspx?src=https%3A%2F%2Fbra.se%2Fdown- load%2F18.1f8c9903175f8b2aa7096df%2F1619093282226%2F10La_anm2_fr1950.xls&wdOri- gin=BROWSELINK Danielsson, Johan och Gideonsson, Susanna 2022. Krafttag mot arbetslivskriminaliteten Inrättandet av regionala center mot arbetslivskriminalitet. Presentation 2022-02-23 av bostadsminister och biträ- dande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson och LO-ordförande Susanna Gideonsson om in- rättande av regionala centrer mot arbetslivskriminalitet.. https://www.regeringen.se/492809/conten- tassets/45b11ad8da4c483393b2546f013afd33/presentationsbilder-johan-danielsson-och-susanna- gideonsson-2022-02-23.pdf Ekonomifakta. BNP per capita; Källa: OECD Maddison Project Database 2020, Groningen Growth and Development Centre, Faculty of Economics and Business, University of groeningen. https://www.rug.nl/ggdc/historicaldevelopment/maddison/relea- ses/maddison-project-database-2020?lang=en samt https://www.ekonomi- fakta.se/ Georges, Urban 2022. Faktor i tryckeribranschen. Personlig information 2022-05-31. Gunnarsson, Lars-Gunnar, Mölleby, Göte, Porat, Anne-Marie 2011. Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg – enkätstudie angående tillämpning av reglerna i företagshälsor och företag. Rapport 2011:13 Arbetsmiljöverket, Stockholm och Arbets- och miljömedicinska kli- niken, Universitetssjukhuset Örebro. Griswold, D. B. (1984). Crime prevention and commercial Burglary: A time series analysis. Journal of Criminal Justice, 12, 493–501. Hallberg, Ulrika 2011. Hot och våld inom vård och omsorg Rapport 2011:16. Arbetsmiljöverket, Stock- holm. Haraldsson, Andersson 2006. Platsbrist på fängelserna. Fler fångar när straffen blir längre. Intervju med Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén och Lars Åke Pettersson, chef för Kronobergshäktet i Stockholm. Svenska Dagbladet 2006-11-14. Helander, Anders och Villén, Tomas 2021) Ökad droganvändning i ar-betslivet – vart tjugonde urinprov positivt. Resultat från drogtestning i urin 2010–2020. Läkartidningen. 2021;118:21056. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/originalstudie/2021/09/okad-drogan- vandning-i-arbetslivet-vart-tjugonde-urinprov-positivt/ 45 Hollinger, R. C, & Clark, J. P. (1983). Theft by employees. Lexington, MA: Lexington Books. International Labour Organization 2013. the prevention occupational diseases. World Day for safety and health at work 28 April 2013, First published 2013 ISBN 978-92-2-127446-9 (print), ISBN 978- 92-2-127447-6 (web). https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_protect/---protrav/---safe- work/documents/publication/wcms_208226.pdf Johansson, Gun, 2020 Arbetshälsorapport, Stockholms län 2020 Rapport 2020:0, ISBN: 978-91-88361- 21-9 Jolliffe, I.T. 2002. Principal component analysis. 2nd Edition. Springer Verlag, New York, Inc. ISBN 0- 387-95442-2 Kamp, John, St. Paul, MN, Paul Brook 1991. Perceived organizational climate and employee counter productivity. Journal Of Business And Psychology Volume 5, No. 4, Summer 1991 Klevestedt, Ann Ponton 2016 Arbetsmiljöverket (2016) Arbetsolycksrisk. Faktorer som beskriver risk och skillnad över tid. Stockholm: Arbetsmiljöverkets analysrapporter 2016:1. Lundgren, Jon 2018. Narkotikaanvändning och misstankar om eget bruk bland ungdomar i Stockholm. Kortanalys 2/2018. Brottsförebyggande rådet 2019. Steven Malby and Philip Davis 2006. Monitoring the impact of economic crisis on crime. United Nations Office och Drugs and Crime. https://www.unodc.org/documents/data-and-analysis/statis- tics/crime/GIVAS_Final_Report.pdf Rapid Impact and Vulnerability Analysis Fund MONITORING THE IMPACT OF ECONOMIC CRISIS Migrationsverket 2022, Statistik från tidigare år. Översikt av beviljade uppehållstillstånd 1980-2020 Norström, Thor och Rossow, Ingeborg 2013. Population drinking and drink driving in Norway and Swe- den: an analysis of historical data 1957-1990. Addiction (Abingdon, England), 2013-06, Vol.108 (6), p.1051-1058. Nyman, Maria 2019. Regeringsuppdrag om metodutveckling för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet, 2017/065732. A2017/02422/ARM och A2017/00678/ARM) Arbetsmiljöverket, Stockholm Om Företagshälsovård. Företagshälsor. Företagshälsovårdens branschorganisation i Sverige. Box 5501, 114 85 Stockholm. https://www.foretagshalsor.se/sv/om-foretagshalsovard Rehnberg, Mats, red. Typografminnen, Stockholm 1952. Citerat ut Järnvall, Jakob 2013. Tryckare och sättare – en studie av manlighet bland typografer. Lunds universitet, Historiska institutionen. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3728008&fileOId=3728009 de los Reyes, Paulina och Yazdanpanah, Soheyla 2011. Kunskapsöversikt Våld och genus i arbetslivet. Ekonomisk-historiska institutionen – Stockholms universitet. Rapport 2011:3. Arbetsmiljöverket, Stockholm Samuelson, Björn 2021, 1. Arbetsskador inom byggindustrin. Bygg- och anläggning – privat sektor. BCA 2021:1. BCA, Byggnadsindustrins centrala arbetsmiljöråd. Samuelson, Björn 2021, 2. Arbetsskador inom byggindustrin. Privat och offentlig verksamhet; Bygg- och anläggning; Byggnadsplåtslageri; Elinstallation; Ventilation VVS; Måleri; Glasmästeri; Maskinent- reprenad. BCA 2021:2. BCA, Byggnadsindustrins centrala arbetsmiljöråd. 46 Schopenhauer, Arthur 1839 “On the Freedom of the Will”, presenterad vid the Royal Norwegian Society of Sciences in 1839. Statistikmyndigheten, SCB 2022. Befolkningsutvecklingen. Statistikmyndigheten, SCB 2022. Inflationen i Sverige 1830–2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/sta- tistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell- och-diagram/konsumentprisindex-kpi/inflation-i-sverige/ Steinbach, R., Perkins, C., Tompson, L., Johnson, S., Armstrong, B., Green, J., Edwards, P. (2015). The effect of reduced street lighting on road casualties and crime in England and Wales: controlled in- terrupted time series analysis. Journal of Epidemiol ogy and Community Health, 69(11), 1118– 1124. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI 2020. ”Stock-holm monthly mean tempera- tures 1756 till 2020”, Stockholms tempera-turserie. https://www.smhi.se/data/meteorologi/tempera- tur/stockholms-temperaturserie-1.2847 Taube, Adam 2008, Registerstudie endast ett steg i en vetenskaplig process. Genererar hypoteser snarare än prövar dem. Läkartidningen 08/2008, Lakartidningen.se 2008-02-19 Transportstyrelsen 2022. Dödade, skadade, bilar i trafik, bensinleveran-ser och invånare samt dödade per 100 000 bilar respektive invånare (års-vis). https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statis- tik/olycksstatistik/statistik-over-vagtrafikolyckor/ Törnkvist, Ann 2017. För få fängelseplatser ökar risken för våld. Sveriges Radio https://sverigesra- dio.se/artikel/6852092 Wayne F. Velicer 1976. Determining the number of components from the matrix of partial correlations. Psychometrika--vol. 41, no. 3 september, 1976 World Health Organization, WHO 2020. Rational use of personal protective equipment for COVID-19 and considerations during severe shortages. Interim guidance 23 December 2020. WHO reference number: WHO/2019-nCoV/IPC_PPE_use/2020.4. file:///C:/Users/Ulf/Downloads/WHO-2019- nCoV-IPC_PPE_use-2020.4-eng.pdf Öberg, Jonas 2016 Provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrott En undersökning av analysresultat 1998–2015. Kortanalys 1/2016. Brottsföre-byggande rådet 2016 47