Möjlig hjälp vid åldersförändring i gula fläcken

Äldre personer med ögonsjukdomen åldersförändringar i gula fläcken får
oftare än andra svårt att klara av de vardagliga aktiviteterna, såsom att
handla, städa och tvätta. Därmed får de svårt att bo kvar i det egna
hemmet. Avhandlingen visar att de klarar sig bättre och blir mer
självständiga efter att ha deltagit i ett hälsoutbildningsprogram.

Åldersförändringar i gula fläcken är ett stort folkhälsoproblem och den
vanligaste orsaken till synnedsättning bland äldre. Studier visar att ca
28% av de personer som är 75 eller äldre har ögonsjukdomen. Avhandlingen
visar att personer med åldersförändringar i gula fläcken är mer beroende av
hjälp i vanliga vardagliga aktiviteter, såsom exempelvis att handla, städa
och tvätta, i förhållande till personer med normal syn.

Avhandlingen visar också att ett tidigt tecken på att man börjar svikta i
vardagsysslorna är att man upplever osäkerhet när man utför dem. Det finns
flera riskfaktorer när man blir äldre som påverkar hälsan och även
utförandet av vardagsaktiviteterna. Ett underskattat problem är när man
börjar se sämre och hur det i kombination med exempelvis dålig balans och
nedsatt rörlighet inverkar på vardagsaktiviteterna och därmed hälsan.
Åtgärder som är inriktade mot vardaglig aktivitet är därför viktiga i det
hälsofrämjande arbetet med de äldre. Samtal och träning i att klara de
vardagliga aktiviteterna och lösa de vardagliga problem som uppstår i
samband med att man blir äldre är viktiga för att behålla självständigheten.

Personer i åldrarna 65 till 94 år med åldersförändringar i gula fläcken har
deltagit i planeringen och utvecklingen av hälsoutbildningsprogrammet "Att
finna nya vägar". Rapporten visar att många äldre personer med
åldersförändringar i gula fläcken inte har hört talats om sjukdomen förut.
De efterlyser därför information för allmänheten om sjukdomen och dess
konsekvenser. De uttrycker också ett behov för att få kunskap och
färdigheter för att klara av de vardagliga sysslorna för att kunna
fortsätta att bo kvar hemma.

Avhandlingen innehöll en utvärderingsstudie där 253 personer deltog.
Hälften fick delta i hälsoutbildningsprogrammet och den andra hälften fick
sedvanlig rehabilitering. Studien visar att det fanns stora skillnader
mellan de två grupperna. De som deltagit i programmet klarade av de
vardagliga aktiviteterna bättre. Programmet visade sig därmed vara
effektivt och kan förebygga alternativt senarelägga problem i utförandet av
de vardagliga aktiviteterna.