INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI
OCH ARBETSVETENSKAP
LEJONET FRÅN NORDEN,
HINDRAR ALLA MORDEN?
En kriminologisk fallstudieanalys av
Gustav Adolfs torg i Göteborg
Lisa Granrud & Sofia Persson
Examensarbete för Master i kriminologi, 30 hp
Handledare: Charlotta Thodelius
Vårterminen 2022
Abstract
Title: Lejonet från Norden, hindrar alla morden? - En kriminologisk fallstudieanalys av
Gustav Adolfs torg i Göteborg
Author: Lisa Granrud & Sofia Persson
Supervisor: Charlotta Thodelius
Examiner: Micael Björk
Type of thesis: Master Thesis in Criminology, 30 higher education credits
Date: Spring 2022
Aims and objectives: The aim of this thesis is to contribute with an increased knowledge of
how systematic crime prevention work can be practiced in inner-city environments. By
analyzing conditions and obstacles of crime and insecurity problems at Gustav Adolf's square,
a square in central Gothenburg, success factors related to the place have been identified. The
thesis can also contribute to a theoretical development as well as inspire future research by
testing the validation of the ORCA model.
Method and data: The thesis is a case study using mixed methods. The primary data are
observations of Gustav Adolf's square, semi-structured interviews with representatives in the
police and emergency services, unstructured interviews with field-workers, security guards
and structured interviews with individuals passing by the square. Secondary data are official
documents and statistics from the police and Göteborgs Stad. The empirical data have been
analyzed using a pattern matching technique with themes derived from the ORCA model.
Results: The descriptive results of the study show that Gustav Adolf's square has a low crime
rate. The ORCA model suggests this can be explained by a combination of low degree of
crime-attracting elements and low levels of informal social control. Recommendations on
how systematic crime prevention work can be practiced are presented. Furthermore, it is noted
that the ORCA model, to some extent, disregards an important variable that can also explain
the level of crime at places, i.e. how the place is used, whereupon a development of the
ORCA model is suggested.
Key words: situational crime prevention, crime prevention, crime prevention work, crime,
fear of crime, routine activity theory, theory of place management, ORCA
2
Förord
Vägen till Gustav Adolfs torg har varit lång. Arbetsprocessen har varit krokig och kantats av
diverse problematik innan vi slutligen kom ut ur dimman och landade i en fallstudie av torget.
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår kung, tillika handledare, Charlotta Thodelius.
Din uppmuntran, vägledning och kunskap har varit ovärderlig.
Tack till alla er, ingen nämnd och ingen glömd, som vi varit i kontakt med under
arbetsprocessen och på något sätt bidragit till uppsatsen – utan er hade studien inte varit
möjlig.
Vi vill även tacka våra familjer för allt stöd och alla hejarop, inte bara under
uppsatsskrivandet utan hela studietiden.
Slutligen vill vi tacka varandra för alla skratt, diskussioner och ett gott samarbete – vi stred
ihop och vann slaget, utan att stupa i strid!
Lisa Granrud & Sofia Persson
Göteborg, maj 2022.
3
Innehållsförteckning
Abstract 2
Förord 3
Innehållsförteckning 4
1. Dimman som aldrig lägger sig över Gustav Adolfs torg 7
1.1. Problemformulering 8
1.2. Syfte och frågeställningar 9
1.3. Avgränsningar 9
1.4. Studiens disposition 10
2. Brottslighet och otrygghet i Göteborg 10
2.1. Brottslighet 11
2.2. Trygghet och otrygghet 13
2.3. Olika sidor av samma mynt 14
2.4. Göteborgs Stads arbete mot brottslighet och otrygghet 15
3. Att arbeta brottspreventivt 16
3.1. Kartläggning och lägesbild 16
3.2. Orsaksanalys 17
3.3. Brottspreventiva åtgärder 19
4. Teoretiskt ramverk 20
4.1. Platsbaserad kriminologi och situationell brottsprevention 20
4.2. Rutinaktivitetsteorin 21
4.2.1. En motiverad förövare 22
4.2.2. Ett lämpligt brottsobjekt 23
4.2.3. Frånvaro av kapabla väktare 24
4.3. Teorin om platsförvaltning 25
4.4. ORCA 26
4.5. Spatiala interaktioner och överflyttningseffekter 28
4.6. Teoriapplicering 29
5. Design, metod och material 30
5.1. Fallstudie 30
5.2. Materialinsamling 31
5.2.1. Intervjuer 31
5.2.1.1. Semistrukturerade intervjuer 31
5.2.1.2. Ostrukturerade intervjuer 32
5.2.1.3. Fältintervjuer 32
5.2.2. Observationer 33
5.2.3. Fotografier 33
4
5.2.4. Dokument 34
5.3. Analysmetod 35
5.4. Kvalitetskriterier 35
5.5. Etiska överväganden 36
6. Analys och resultat 37
6.1. Gustav Adolfs torg 37
6.2. Platsförvaltning 38
6.3. Fysisk design 39
6.4. Informell social kontroll 44
6.5. Väktarskap 48
6.6. Rapportering av brott 50
6.7. Viktimisering 53
6.8. Hanterare 55
6.9. Förövare 57
6.10. Brottsobjekt och brottsoffer 58
6.11. Heta produkter 60
6.12. Teoriprövning 61
6.12.1. Organisering av rum 61
6.12.2. Reglering av beteenden 62
6.12.3. Kontroll av tillgänglighet 63
6.12.4. Anskaffning av resurser 64
6.2. Slutsats 64
7. Diskussion och rekommendationer 65
7.1. Kungen, klotter och knark 65
7.2. Är det anden från vår stora fältherre som skrämmer slag i brottsligheten eller
finns det andra orsaker? 67
7.3. Dags för revolution! 67
7.4. Kung Gustav II Adolf pekar och visar vägen framåt 68
7.4.1. Framtida forskning 68
7.4.2. Rekommendationer till brottsförebyggande aktörer 69
Referenser 70
Litteratur 70
Vetenskapliga artiklar 72
Rapporter m.m. 73
Internet 75
Appendix 77
Appendix 1: Intervjuguide semi-strukturerade intervjuer 77
Appendix 2: Intervjuguide fältintervjuer 78
Appendix 3: Observationsguide 79
Appendix 4: Fotografier 80
5
Översiktsbilder 80
Detaljbilder 85
6
1. Dimman som aldrig lägger sig över Gustav Adolfs torg
Året är 1632 och dimman ligger tätt över Lützen. Sveriges främste fältherre genom historien,
kung Gustav II Adolf, leder de svenska soldaterna till seger men stupar själv i strid på fältet.
Innan sin död gjorde kung Gustav II Adolf Sverige till en stormakt, han omformade landets
regering och reformerade rättskipningen.
Drygt 400 år senare har Göteborg, staden som kung Gustav II Adolf grundade, vuxit och
utvecklats men kantas samtidigt med viss problematik. I folkmun talas om Göteborg som en
stad med en hög nivå av otrygghet och brottslighet, där media gärna associerar staden med
gängbrottslighet.
Men det finns en plats där brottsligheten inte har lagt sig, en plats där lugnet rådet. Det är på
den platsen statyn över stadens grundare breder ut sig – Gustav Adolfs torg. Såväl som när
kung Gustav II Adolf grundade Göteborg som nu, är Gustav Adolfs torg stadens politiska
centrum och geografiska mittpunkt. Torget ligger ett stenkast från knutpunkterna
Brunnsparken, Drottningtorget och shoppingcentret Nordstan, områden med hög
brottsförekomst där det varje dag passerar en stor mängd individer.
Uppsatsen är en kriminologisk fallstudieanalys av Gustav Adolfs torg i Göteborg. Hur
kommer det sig att torget, de kriminogena förutsättningarna till trots, är ett relativt
bekymmersfritt torg med låg brottsförekomst? Är det anden från vår stora fältherre som
skrämmer slag i brottsligheten eller finns det andra orsaker?
Bild 1: staty av kung Gustav II Adolf, Gustav Adolfs torg.
Bildkälla: författarna.
7
1.1. Problemformulering
Det finns en allmän uppfattning att brottsligheten har ökat i Sverige de senaste åren. Det har
visserligen skett en ökning av narkotikabrott och dödligt skjutvapenvåld, men brottsligheten i
sin helhet har inte ökat (Sahlin Lilja et al. 2021:133). Otrygghet, relaterat till brottslighet, har
blivit ett allt större samhällsproblem i Sverige och Göteborg är inget undantag (ibid:131).
I Sverige, såväl som i Göteborg, pågår det brottspreventiva arbetet både inom den offentliga
sektorn och genom privata aktörer. Göteborg satsar på att öka tryggheten och minska
brottsligheten i staden för att göra Göteborg till en trygg och säker stad att leva, verka och
vistas i (Göteborgs Stad u.å. A). Fokus för det brottsförebyggande arbetet i Göteborg ligger
på stadsområden med särskilt utsatta och utsatta områden – trots att de flesta brott begås i
stadsområde Centrum (Kommunstyrelsen 2022:15).
Brottsproblematiken i stadsområde Centrum i Göteborg skiljer sig åt och är beroende av om
det råder lokalområdes-karaktär eller city-karaktär i området (Kommunstyrelsen, bilaga 4). I
stadsområde Centrum återfinns Göteborgs mittpunkt och knutpunkterna Brunnsparken,
Drottningtorget samt shoppingcentret Nordstan, områden med city-karaktär och en ökänd
brottsproblematik. Ett stenkast bort ligger Gustav Adolfs torg, en plats varje göteborgare
anser är en del av stadens mittpunkt, som inte alls delar samma brottsproblematik.
Hur kommer det sig att Gustav Adolfs torg, ett öppet torg beläget i Göteborgs mittpunkt, med
city-karaktär och en periodvis hög genomströmning av individer har en låg brottsförekomst?
Vilka brottsförebyggande karaktäristiska har torget? Vilka lärdomar kan Gustav Adolfs torg
bidra med till det brottspreventiva arbetet?
Uppsatsens bidrag, förutom att den kan bidra med ökad kunskap, är att den kan användas som
rådgivande inspirationsmaterial och utgöra ett metodstöd inte bara för det brottspreventiva
arbete som bedrivs i Göteborg, utan för alla städer med områden med city-karaktär.
Uppsatsen kan även ses som en del i kunskapsspridningen av det teoretiska ramverket
ORCA, vilket inte bara är aktuellt för professionen utan alla som har ett intresse av
situationell brottsprevention.
8
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad kunskap om hur ett systematiskt brottspreventivt
arbete kan bedrivas i innerstadsmiljöer. Genom att analysera förutsättningar och hinder för
brotts- och otrygghetsproblematik på ett torg i centrala Göteborg, Gustav Adolfs torg,
identifieras framgångsfaktorer relaterade till platsen.
ORCA-modellen och dess fyra processer identifierar mekanismer som påverkar
brottsförekomsten. Modellen tydliggör även platsförvaltarens roll och möjligheter att påverka
platsens karaktäristiska som ett led i det brottspreventiva arbetet. I uppsatsen används inte
bara ORCA-modellen som ett teoretiskt ramverk utan även som ett analytiskt verktyg för att
analysera Gustav Adolfs torg.
Uppsatsen ämnar att besvara följande frågeställningar:
- Hur ser problematiken rörande brott och otrygghet ut på Gustav Adolfs torg?
- Vilka brottsförebyggande respektive brottsgenererande egenskaper har Gustav Adolfs
torg?
- På vilket sätt kan närvaron och frånvaron av brott på Gustav Adolfs torg förklaras?
- Vilka lärdomar kan dras av Gustav Adolfs torgs karaktäristiska i förhållande till ett
brottspreventivt arbete?
För att uppfylla uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna har författarna använt sig av
flera olika datainsamlingsmetoder; observationer av Gustav Adolfs torg, strukturerade
intervjuer med förbipasserande, spontana semistrukturerade intervjuer under observationerna
med ordningsvakter och fältarbetare samt semistrukturerade intervjuer med representanter
från Räddningstjänsten och Polisen. Författarna har även samlat in polisiära dokument och
statistik, kommunala dokument samt tagit fotografier av torget.
1.3. Avgränsningar
Fallstudien har avgränsats avseende det geografiska området, där studien endast omfattar
Gustav Adolfs torg och utesluter gator som ligger utanför det faktiska torget.
Studiens analys och resultat baseras delvis på data från observationer, intervjuer och
fotografier som samlades in under en begränsad tidsperiod (mars och april 2022), en
9
avgränsning som gjordes utifrån uppsatsens tidsram. Insamlad dokumentdata och statistik har
även det begränsats, då författarna eftersträvade så aktuell information som möjligt samtidigt
som datan skulle bidra med ett visst tidsperspektiv. Att genom statistik få ett längre
tidsperspektiv av brottsförekomsten i Göteborg försvårades dock av den stora omorganisation
som Göteborgs Stad genomgick vid årsskiftet 2020/2021. Likaså var det inte möjligt att ta del
av polisiär statistik över begångna brott på mikronivå om enbart Gustav Adolfs torg. Den
polisiära statistiken omfattar  istället området Västra Nordstan, inom vilket torget inbegrips.
Avgränsningar gjordes även utifrån att låta aktuell forskning ligga till grund för studien. Det
underlättades av att en stor del av det teoretiska ramverket är en relativt nyformulerad teori,
men medförde samtidigt att antalet artiklar som fanns att tillgå var begränsat.
1.4. Studiens disposition
Studien är strukturerad i sju kapitel1. I det första kapitlet presenteras en introduktion samt
uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställningar. Även uppsatsens urval och
avgränsningar redogörs. Därpå följer det andra kapitlet som omfattar brottslighet och
otrygghet i Göteborg. Det tredje kapitlet behandlar hur ett evidensbaserat brottspreventivt
arbetet bör bedrivas. Därefter presenteras studiens teoretiska ramverk, som även ger studien
dess analytiska verktyg. Det femte kapitlet beskriver uppsatsens forskningsdesign,
datainsamlingsmetoder, kvalitetskriterier och etiska överväganden. Fortsatt presenteras
Gustav Adolfs torg samt uppsatsens analys och resultat. Uppsatsen avslutas med en
diskussion gällande resultatet i förhållande till syfte och frågeställningar.
2. Brottslighet och otrygghet i Göteborg
Kapitlet inleds med en kortare redogörelse för brottsproblematiken och brottsförekomsten
respektive trygghet och otrygghet i Sverige, Göteborg och centrala Göteborg. Därefter
behandlas hur upplevd otrygghet och nivån av brottsförekomsten kan samvariera, men att det
saknas ett kausalt samband. Kapitlet avslutas med en kortfattad beskrivning av Göteborgs
Stads brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
1 Vad gäller uppsatsens arbetsfördelning: Författarna har båda varit delaktiga i all text som har skrivits.
Uppsatsens inledande kapitel, analys och resultat samt diskussion och rekommendationer har skrivits
gemensamt. Lisa Granrud har tagit ett större ansvar för kapitel två och den del av metodkapitlet som behandlar
materialinsamling. Sofia Persson har tagit ett större ansvar för kapitel tre och fyra samt övriga avsnitt i
metodkapitlet. Samtlig empiri är inhämtad gemensamt. Båda författarna står bakom samtliga resonemang och
åsikter som uttrycks i uppsatsen.
10
2.1. Brottslighet
Wikström (2012:12) menar att en brottslig handling är en mänsklig handling som vilken
annan, men vad som utmärker den brottsliga handlingen är att den sker i en viss rådande
moralisk kontext. En brottslig handling är således ett brytande av gällande moraliska regler,
definierad som ett brott genom lagstiftningen (ibid:12f). Begreppet brott är en
samlingsbeteckning av handlingar som är straffbelagda enligt lag eller annan författning.
Brott är således inte en sak utan kan variera i allvarlighetsgrad, kan ske öppet och synligt
eller i det dolda samtidigt som de kan vara riktade mot person eller egendom och vara
oplanerade eller överlagda (Göteborgs Stad 2014:3). Att mäta brottsförekomst kan vara
problematiskt därför att alla brott inte upptäcks eller anmäls, samtidigt som
anmälningsbenägenheten varierar över tid (Brå u.å.).
Den allmänt rådande uppfattningen hos Sveriges befolkning är att brottsligheten har ökat
kraftigt ellet något de senaste tre åren (Brå 2021a:13). Forskning visar dock att brottsligheten
i sin helhet inte har ökat i Sverige, men att brottsligheten har förändrats där en viss typ av
brottslighet har ökat medan annan har minskat. Exempelvis har narkotikabrotten och det
dödliga skjutvapenvåldet ökat medan stöldbrotten har minskat (Sahlin Lilja et al. 2021:133).
Narkotikabrottsligheten genererar även annan brottslighet, så som stöld- och våldsbrott, där
det även finns kopplingar mellan narkotikabrottslighet och grov organiserad brottslighet
(Kommunstyrelsen, bilaga 4). Även anmälningsbenägenheten vad gäller våldsbrott har ökat
(Sahlin Lilja et al. 2021:133).
Statistiken över antal anmälda brott i Göteborgs kommun visar att nivån har varit relativt
oförändrad sedan 2017, se diagram 1 s. 12. Förmögenhetsbrott, brott mot person och
narkotikabrott är de tre mest förekommande brottskategorierna över anmälda brott i
Göteborgs kommun där fördelningen har varit relativt oförändrad de senaste fem åren, se
diagram 2 s. 12. Brottsproblematiken ser relativt lika ut i stadens fyra stadsområden2 sett till
brottskategorierna, där dock flest brott anmäls i stadsområde Centrum, se diagram 3 s. 12.
2 Göteborgs Stad är sedan årsskiftet 2020/2021 uppdelad i fyra stadsområden: Centrum, Hisingen, Nordost och
Sydväst.
11
Diagram 1: antal anmälda brott i Göteborgs kommun, alla brottskategorier 2017-2021.
Datakälla: Brottsförebyggande rådet, diagram skapade av författarna.
Diagram 2: antal anmälda brott i Göteborgs kommun, per brottskategori 2017-2021.
Datakälla: Brottsförebyggande rådet, diagram skapade av författarna.
Diagram 3: antal anmälda brott per stadsområde i Göteborg, 2021.
Datakälla: Brottsförebyggande rådet, diagram skapade av författarna.
12
Det återfinns skillnader i brottsförekomsten och brottsproblematiken inom respektive
stadsområde i Göteborg. I stadsområde Centrum är brottsproblematiken beroende av om det
mindre specifika området har en så kallad city-karaktär eller lokalområdes-karaktär. De
mindre områdena med city-karaktär har främst problem med narkotikabrott, hög
berusningsgrad, tillgreppsbrott, ordningsbrott medan delarna med lokalområdes-karaktär
främst har problem med skadegörelse i form av klotter (Kommunstyrelsen, bilaga 4).
2.2. Trygghet och otrygghet
Det är flera faktorer som bidrar till den enskildes känsla av upplevd otrygghet, vilka berör
både yttre och inre orsaker (Sahlin Lilja et al. 2021:133f). Inre orsaker omfattar individuella
faktorer, så som personlighetsdrag, hälsotillstånd och tidigare erfarenheter av brott. Yttre
orsaker avser istället den fysiska miljön, den faktiska brottsligheten och den upplevda
brottsligheten samt medias rapportering (Sandstig 2010:50, 84ff).
Otrygghet har visat sig som ett allt viktigare och större problem i Sverige och så även i
Göteborg (Sahlin Lilja et al. 2021:131). Det är lika vanligt att känna oro och otrygghet i
Göteborg som i Sverige i stort (Brå 2021b:19). Därtill oroade sig närmare hälften av Sveriges
befolkning över brottslighetsutvecklingen i samhället under 2021 (Brå 2021a:13).
I Sverige är det organiserad brottslighet och narkotikaanvändningen som har störst påverkan
på otryggheten (Andersson et al. 2021:18ff). De faktorer som har störst påverkan på den
upplevda otryggheten i Göteborgs Stad är den öppna narkotikaförsäljningen och
narkotikaanvändningen, men även uppfattningen att det egna bostadsområdet har problem
med gängrelaterad brottslighet (Kommunstyrelsen, bilaga 4).
Göteborgarna är tudelade i upplevelsen av staden som trygg och säker (Sandelin 2022:114).
Den upplevda otryggheten skiljer sig mellan stadsområdena i Göteborg, men det återfinns
även skillnader inom respektive stadsområde (Brå 2021b:19). Individer i resursstarka
områden upplever generellt Göteborgs Stad som otrygg medan de upplever sitt egna
bostadsområde som tryggt (Sahlin Lilja et al. 2021:133). I kontrast har individer i resurssvaga
områden en mer positiv bild av Göteborgs Stad, men upplever i större utsträckning det egna
bostadsområdet som otryggt (Bjerke et al. 2021:89).
13
De skilda upplevelserna av otrygghet är beroende av individens egna föreställningar och
attityder kring brott och trygghet, den fysiska och mentala förmågan samt egna erfarenheter
av utsatthet (Sandstig 2010:77ff) samt vilka förväntningar individen har på staden, tillgång
till natur och mötesplatser och andras syn på staden (Bjerke et al. 2021:89). Individer i
resursstarka områden känner större tillit till sina grannar än i resurssvaga områden, där just
känslan av samhörighet och tillit är viktiga faktorer som bidrar till trygghet (ibid:98, 103).
Platser som används dagligen av befolkningen i Göteborg som torg, hållplatser och
samlingsplatser är också områden göteborgare upplever som otrygga (Kommunstyrelsen,
bilaga 3). Detsamma gäller områden med city-karaktär, likt Gustav Adolfs torg, där
göteborgarna upplever sig mer otrygga än i områden med lokalområdes-karaktär
(Kommunstyrelsen, bilaga 4).
2.3. Olika sidor av samma mynt
Ordet otrygghet har fått en allt starkare sammankoppling till brottslighet, utsatthet och skydd
från brott än det tidigare haft (Sahlin Lilja et al. 2021:131). I likhet med trygghetsparadoxen
har den upplevda otryggheten i Sverige ökat även om brottsligheten inte har ökat, om än att
brottslighetens karaktär har förändrats (ibid:133). Således kan den upplevda otryggheten
samvariera med brottsförekomsten även om ett kausalt samband saknas.
Känslan av otrygghet behöver inte vara sammankopplad med den reella risken att utsättas för
brott, den kan även kopplas till konsekvenserna av att bli utsatt för brott. Det har även visat
sig finnas ett samband mellan otrygghet och att indirekt uppleva ett brott, det vill säga att
individen har en anhörig eller vän som blivit utsatt för ett brott (Sandstig 2010:84ff; Sahlin
Lilja 2021:133f).
Otrygghet och brottslighet har även blivit en allt viktigare politisk fråga eftersom det
brottspreventiva arbetet innebär att minska brottslighetens konsekvenser, vilket upplevd
otrygghet på grund av brottslighet är (Sahlin Lilja et al. 2021:131). Det brottspreventiva
arbetet påverkas av politiska och ideologiska omständigheter, vilket leder till att
utformningen och inriktning av arbetet varierar över tid (Sahlin 2000:18, 157). Göteborgs
14
Stad styrs av folkvalda politiker, varpå utformningen och inriktningen av stadens
brottspreventiva och trygghetsskapande arbete är föränderlig.
2.4. Göteborgs Stads arbete mot brottslighet och otrygghet
Arbetet med att öka tryggheten och minska brottsligheten är en integrerad del i det ordinarie
arbetet inom många myndigheter, företag och organisationer i Sverige och så även i
Göteborg. Inom Göteborgs Stad leds implementeringen och samordningen av det
brottspreventiva och trygghetsskapande arbetet från Stadsledningskontoret
(Kommunstyrelsen, bilaga 3).
Göteborgs Stad bedriver brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med
polisområde Storgöteborg utifrån en central överenskommelse genom “Trygg i Göteborg”,
vilket är en modell för lokalt trygghetsarbete utarbetat av Brottsförebyggande rådet (Sahlin
Lilja et al. 2021:134f). Vidare arbetar Göteborgs Stad brottsförebyggande och
trygghetsskapande tillsammans med fastighetsägare i city genom samverkansmodellen Purple
Flag, ett projekt som omfattar områdena Lilla Bommen, Nordstan, Fredstan och Västra
Nordstan (Innerstaden Göteborg u.å).
Därtill arbetar Göteborgs Stad brottsförebyggande och trygghetsskapande genom närvaron av
fältarbetare, vilka arbetar relationsbyggande med stadens ungdomar och verkar därigenom
socialt förebyggande (Göteborgs Stad u.å. B). POP IN, ett idéburet offentligt partnerskap
mellan Göteborgs Stad, Skyddsvärnet och Fryshuset, är också en del av stadens
brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete där verksamheten möter ungdomar och
unga vuxna som befinner sig i riskmiljöer och behöver hjälp med att slussas till olika
hjälpinsatser i samhället (Skyddsvärnet u.å.).
En annan del av stadens brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete är införandet av
LOV §3-områden. LOV §3-områden patrulleras av ordningsvakter, där en förhöjd närvaro
uppnår en ökad trygghet för de individer som rör sig i områdena (Polisen 2020).
15
3. Att arbeta brottspreventivt
Brottspreventivt arbete är komplext och föränderligt. Aktörer har olika förutsättningar samt
behov och det finns stora lokala variationer i brottslighetens nivå och struktur. Det är således
viktigt att det brottspreventiva arbetet tar sin utgångspunkt i den lokala problembilden, där
kunskap inhämtas om de lokala problemen och åtgärder som passar de lokala
förutsättningarna och behoven (Gynne et al. 2021:3; Wikström & Torstensson 1997:17).
Brottsförebyggande rådet betonar att det brottspreventiva arbetet ofta bedrivs i samverkan där
aktörer innehar kompletterande kunskap och information om den lokala problembilden, och
menar att när kunskapen samordnas ökar sannolikheten för att de brottspreventiva åtgärderna
är mer träffsäkra (Gynne et al. 2021:3).
För att det brottspreventiva arbetet ska utvecklas krävs att den allra bästa kunskapen och de
allra bästa forskningsresultaten ligger till grund för de valda åtgärderna. Wikström (2007:61)
argumenterar för att desto starkare kunskapsbas som besitts, desto troligare är det att
brottspreventiva åtgärder genomförs inom rätt områden inom det brottspreventiva arbetet.
Vidare menar Wikström (ibid:61f) att ju mer tillförlitliga forskningsresultaten är som den
valda åtgärden vilar mot, desto troligare är det att rätt åtgärd implementeras mot den eller de
orsaksförklaringar mot brottsproblematiken som identifierades med hjälp av kunskapsbasen.
Att skapa underlag för träffsäkra brottspreventiva åtgärder menar Brottsförebyggande rådet
görs på bästa sätt genom kartläggningar, lägesbilder och orsaksanalyser (Gynne et al.
2021:3).
3.1. Kartläggning och lägesbild
En kartläggning är en systematisk insamling av data om ett brottsproblem eller ett
geografiskt område, där information om vad, hur mycket, hur ofta, på vilket sätt och under
vilka förutsättningar som brottsligheten uppträder (Gynne et al. 2021:16).
Datan som samlas in ska bidra till en ökad kunskap om den lokala lägesbilden och öka
kapaciteten att förebygga brottsligheten. Genom att triangulera kunskapsunderlaget, det vill
säga att använda flertalet informationskällor till kartläggningen som på olika vis kan belysa
vilket brottsproblem som är mest framträdande, ges kartläggningens och sedermera
lägesbilden, en ökad trovärdighet (ibid:16f).
16
Kartläggningens insamlade data, med identifierade avvikelser och mönster i brottsligheten,
sammanställs och resulterar i en lägesbild. En lägesbild är således en sammanställning av
data om ett brottsproblem eller ett geografiskt område för att skapa en bild över vad som har
skett, vad som sker och vad som kommer att ske (ibid:44f).
En lägesbild är därmed ett första steg till en orsaksanalys och en förutsättning för att välja och
planera de åtgärder som ska implementeras efter orsaksanalysen. En lägesbild kan vara ett
långsiktigt strategisk underlag så väl som ett kortsiktigt operativt underlag, där lägesbilden
istället snabbt omsätts till faktiska brottspreventiva åtgärder (Gynne et al. 2021:44ff).
3.2. Orsaksanalys
“Without fundamental knowledge about why the problem
occurs and, based upon that, how it can be tackled, most
of our efforts to minimize crime and disorder will continue
to fail and the money we spend will be largely wasted.“
Wikström 2007:60
Ju mer kunskap som finns om en viss brottsproblematik, desto lättare är det att göra en
objektiv beskrivning av problemet och genomföra en orsaksanalys (Vesterhav et al. 2018:2).
En orsaksanalys genomförs för att undersöka varför ett brottsproblem uppstår, där olika
omständigheter och förhållanden som leder till brottslighet undersöks. Detta för att identifiera
de bakomliggande orsakerna och därefter rikta rätt åtgärder mot orsakerna och få en
brottspreventiv effekt (ibid:4). Följaktligen är det nödvändigt att de personer som arbetar
inom det brottsförebyggande arbetet besitter kunskap om sociala och situationella
orsaksförklaringar till brott, hur åtgärder inverkar på olika brottsgenererande mekanismer
samt kan implementera åtgärderna (Wikström 2007:63f). Annars riskerar de implementerade
brottspreventiva åtgärderna att bli effektlösa (ibid:60).
Med hjälp av lägesbilden väljs ett brottsproblem som ska arbetas vidare med (Vesterhav et al.
2018:8). Genom orsakshypoteser, vilka är antaganden om orsaker till brottsproblematiken,
identifieras sedan troliga orsaker om varför problematiken uppstått (ibid:14).
17
Wikström (2007:61ff) understryker vikten av att det brottspreventiva arbetet ska vara
evidensbaserat och stödja sig på ett teoretiskt ramverk med tillhörande forskningsstudier.
Även Brottsförebyggande rådet betonar att det i orsaksanalysen är viktigt att ta hjälp av
kriminologiska teorier och förordar rutinaktivitetsteorin3 (Vesterhav et al. 2018:15).
Brottsförebyggande rådet framhåller att det är av allra största vikt att det görs en noggrann
analys av de bakomliggande orsakerna till brottsproblemet innan valet av brottspreventiva
åtgärder görs, vilket annars riskerar att leda till att de brottspreventiva åtgärderna som väljs
endast bekämpar det identifierade brottsproblemet snarare än de bakomliggande orsakerna
(Vesterhav et al. 2018:4ff). Wikström (2007:71f) understryker att det är av vikt att det
brottspreventiva arbetet har en orsaks-orienterad approach, där de brottsgenererande
mekanismerna är i fokus, och inte bedrivs utifrån den identifierade brottsproblematiken. Utan
en orsaks-orienterad approach menar Wikström (ibid.) att det brottspreventiva arbetet riskerar
att behandla brottslighetens ‘symtom’ snarare än brottslighetens grundläggande och
bakomliggande orsaker. Oavsett hur brottsproblematiken angrips är det av vikt att
brottslighetens orsaker först identifieras.
Det krävs en bredd av kompetenser för att göra en grundlig orsaksanalys, där
Brottsförebyggande rådet menar att det bör finnas en analysgrupp som tillsammans har god
sakkunskap, lokalkännedom och har kompetens att genomföra orsaksanalyser (Vesterhav et
al. 2018:9). Wikström (2007:64) menar att de flesta organisationer som arbetar
brottspreventivt saknar kunskap om orsaksförklaringar och preventionsåtgärder mot brott,
vilket också innebär att grundförutsättningen för ett givande preventionsarbete saknas.
Bristen på kunskap om orsaksförklaringar och preventionsåtgärder lyfter Wikström (ibid:66)
som en av de främsta anledningarna till varför organisationer inte använder ett evidensbaserat
arbetssätt. Därtill menar Wikström (ibid.) att brottspreventivt arbete ofta sker genom
samverkan, där organisationernas ofta byråkratiska uppbyggnad försvårar ett effektivt
evidensbaserat preventionsarbete. Påtryckningar från media och politiker med krav om
snabba lösningar på viss brottsproblematik påpekar Wikström (ibid:66ff, 69) ofta leder till att
det evidensbaserade arbetssättet åsidosätts och brottspreventiva åtgärder implementeras utan
eftertanke vilket ger lite eller ingen brottspreventiv effekt (jfr. Sahlin 2000).
3 Rutinaktivitetsteorin behandlas närmare i kapitel 3.2.
18
När organisationer arbetar evidensbaserat med ett givet teoretiskt ramverk, minskar
okunskapen och således även risken för att önsketänkandet styr orsaksanalysen (Wikström
2007:61). Elster (1983:33, 37f; Elster 2015:125; Nationalencyklopedin u.å.) menar att
okunskap ofta kompletteras av och leder till önsketänkande där individen bortser från, snarare
än förnekar, fakta, erfarenhet samt logiska regler och istället låter individens personliga
önskningar styra tänkandet. För att utforma träffsäkra brottspreventiva åtgärder är det av
största vikt att inte låta önsketanken styra orsaksanalysen, vilket annars mest troligen skulle
leda till preventionsåtgärder som endast bekämpar den identifierade brottsproblematiken,
istället för de bakomliggande orsakerna (Vesterhav et al. 2018:5f; Wikström 2007:71f).
Elster (2015:126) påpekar att önsketänkande ofta förekommer en handling eller åtgärd.
Genom att inte arbeta evidensbaserat finns således en överhängande risk att orsaksanalysen
prioriteras bort där det finns förhoppningar om att brottspreventiva projekt eller åtgärder ska
ge positiva effekter. Med ett evidensbaserat arbetssätt, grundliga orsaksanalyser som baseras
på den bästa tillgängliga kunskapen om brottslighetens orsaker vilken stödjer sig på ett
teoretiskt ramverk med tillhörande empiriska forskningsstudier, ges ett underlag på varför
brottsproblematiken uppstått och vilka orsaker som bör angripas med åtgärder för att få en
brottspreventiv effekt (Vesterhav et al. 2018:4, 26; Wikström 2007:61).
3.3. Brottspreventiva åtgärder
När de bakomliggande orsakerna till brottsproblematiken är identifierade ska åtgärder riktas
mot orsakerna. Brottsförebyggande rådet rekommenderar att verktyget
orsaksanalystriangeln, även kallad brottstriangeln, används för att visualisera det
brottspreventiva arbetet, se illustration 1 (Vesterhav et al. 2018:28).
Illustration 1: orsaksanalystriangeln, även kallad brottstriangeln.
Källa: Vesterhav et al. 2018:38.
19
För att komma till bukt med upplevd brottsproblematik är det av allra största vikt att genom
hela processen arbeta evidensbaserat och arbeta utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om
brottslighetens orsaker (Wikström 2007:61). Inledningsvis behöver underlag inför kommande
brottspreventiva åtgärder skapas, vilket görs genom kartläggningar, lägesbilder och
orsaksanalyser (Gynne et al. 2021:3). Orsaksanalysen kan inta olika perspektiv: ett
situationellt perspektiv, ett gärningspersonsperspektiv eller ett brottsutsatthetsperspektiv, där
det ena perspektivet inte behöver utesluta det andra (Vesterhav et al. 2018:16ff). När den
aktör, eller de aktörer, som har möjlighet att påverka orsaken till brottsproblematiken
identifierats, ska implementering av den brottspreventiva åtgärden genomföras (ibid:24).
En del i det evidensbaserade arbetssättet är sedan att verksamheten själv utvärderar
arbetsprocessen och den effekt åtgärden gav. Detta skapar förutsättningar för att
nästkommande åtgärder blir ännu mer träffsäkra (Lum & Koper 2017:13).
4. Teoretiskt ramverk
Kapitlet inleds med en kortare redogörelse för den platsbaserade kriminologin och den
situationella brottspreventionen. Därefter presenteras studiens teoretiska ramverk bestående
av rutinaktivitetsteorin, teorin om platsförvaltning och ORCA-modellen. Kapitlet avslutas
med en redogörelse av spatiala interaktioner och överflyttningseffekter följt av en
beskrivning av hur det teoretiska ramverket appliceras på fallstudien.
4.1. Platsbaserad kriminologi och situationell brottsprevention
“Crime prevention as a whole can be defined as reducing
the risk of occurrence and the potential seriousness of
criminal events by intervening in their causes. Situational
crime prevention intervenes in those causes which the
offender encounters, or seeks out, in the immediate
circumstances of the criminal act.”
McLaughlin & Muncie 2013b:411f
Platsbaserad kriminologi och situationell brottsprevention visar på hur design och förvaltning
av platser begränsar individers val och förändrar beteenden genom att reducera
brottsmöjligheterna eller öka riskerna för förövaren (Clarke 2013:379; Clarke 2018:20;
20
Farrington 2013:129). Analysens utgångspunkt är platsen och dess karaktäristiska och
individen ses endast som en del i brottsekvationen (Weisburd 2016:140). Den platsbaserade
kriminologin fokuserar således på platsen och tiden för brott, där fokus ligger på var och
varför brottsligheten är koncentrerad på vissa specifika platser (ibid:1, 140). Den visar vilka
situationsförhållanden som påverkar beslutsfattande i brott och ger en tydlig bild av hur det
brottspreventiva arbetet bör bedrivas (ibid:147). Det situationellt brottspreventiva arbetet
handlar således om att förhindra eller försvåra att brott begås genom att förändra platsen eller
situationer där brott kan begås (Brå 2022c).
Bland forskare råder det stort konsensus att platsens karaktäristiska påverkar
brottsförekomsten och det finns även starka empiriska resultat som visar på ett samband
mellan brott och plats (Madensen & Eck 2012:4f, 8). Cullen (2011:303f) menar att
platsbaserad kriminologi och situationell brottsprevention troligen har förhindrat flest
individer att bli utsatta för brott än något annat kriminologiskt perspektiv.
4.2. Rutinaktivitetsteorin
Med utgångspunkt i den sociologiska paradoxen, att brottsligheten ökar trots en generellt
högre välfärd i samhället, formulerade Cohen och Felson år 1979 rutinaktivitetsteorin. Teorin
utvecklades som ett verktyg för att analysera trender och nivåer av brott på makronivå
(Cohen & Felson 1979:588f). Cohen och Felson (ibid:590) framhåller att en brottslig gärning
endast kan ske när en motiverad förövare, ett lämpligt objekt samt en avsaknad av kapabla
väktare sammanfaller. Cohen och Felson (ibid:589) utgår från att dessa förutsättningar finns i
de vardagliga rutinaktiviteterna och strukturerna hos alla individer, vilka definieras som
“återkommande och utbredda aktiviteter som tillgodoser grundläggande behov hos
befolkningen och individer, oavsett behovets biologiska eller kulturella ursprung” (ibid:593).
Brottsnivåerna kan påverkas av förändringar i rutinaktiviteterna, där en motiverad förövare,
ett lämpligt objekt och avsaknaden av kapabla väktare istället sammanfaller i tid och rum
vilket skapar brottstillfällen (ibid:589, 593f). Rutinaktiviteter ger således förutsättningar för
en motiverad förövare att begå en brottslig handling, liksom ger kapabla väktare möjligheter
att förhindra brottet, samt tillhandahåller lämpliga objekt (ibid:591). Rutinaktiviteter återfinns
inom hemmet, på arbetsplatser samt inom andra aktiviteter utanför hemmet och inkluderar
21
således allt från formellt arbete, utbildning, tillfredsställelse av människans basala behov, det
sociala samspelet, barnuppfostran med mera (ibid:593).
Rutinaktivitetsteorins tre förutsättningar påverkas av förändringar i den sociala strukturen
såsom exempelvis teknologi och samhällets organisation (ibid:590f). De samhälleliga
strukturerna och hur samhället är organiserat formar och påverkar på makronivå
rutinaktiviteterna, vilket på mikronivå leder till bättre eller sämre förutsättningar för en
motiverad förövare att begå en brottslig handling (ibid:593f; Felson 2013:191). Mot bakgrund
av att det är de samhälleliga strukturerna som påverkar rutinaktiviteterna är brottstillfällena
konstanta och ofrånkomliga (McLaughlin & Muncie 2013b:394).
Om en av förutsättningarna saknas kommer en brottslig gärning inte att inträffa (Cohen &
Felson 1979:589f), vilket ger möjligheter inom den situationella brottspreventionen reducera
brottsligheten genom förändringar i den fysiska miljön samt rutinerna i befolkningens
vardagliga aktiviteter (McLaughlin & Muncie 2013a:87; McLaughlin & Muncie 2013b:394f).
4.2.1. En motiverad förövare
“Each successfully completed motivation minimally
requires an offender with both criminal inclinations and
the ability to carry out those inclinations [...].”
Cohen & Felson 1979:590
Mot bakgrund av att rutinaktivitetsteorins fokus är på brottslighet, snarare än förövaren,
diskuterar inte Cohen och Felson (1979) närmare vad som kan motivera en förövare att begå
en brottslig handling. Cohen och Felson (ibid:588, 605) förnekar inte att det finns viktiga
faktorer som påverkar en individs motivation att begå, eller inte begå, ett brott men fokuserar
istället på brottsligheten i sig och dess förutsättningar. Dock understryker Cohen och Felson
(ibid:590) för att ett brott ska äga rum krävs det att förövaren har en brottslig böjelse samt är
förmögen att genomföra dessa böjelser.
“[...] offenders are rational, even though their rationality
is bounded.”
Eck & Weisburd 2015:18
22
Rutinaktivitetsteorin utgår från att förövarna utifrån sin kognitiva förmåga gör rationella val,
vilka är baserade på förövarens uppskattning av eventuella belöningar, risker, ansträngning,
provokationer och ursäkter (Weisburd 2016:44). Förövarens val om att begå en brottslig
handling ses som en avsiktlig och medveten handling som begås för att det gynnar denne
(Cornish & Clarke 2008:25). En individs rationella val om att begå, eller inte begå, en
brottslig handling är beroende av specifika karaktäristiska i den kontext där valet görs. Denna
kontext är vanligtvis en plats (Weisburd 2016:45).
4.2.2. Ett lämpligt brottsobjekt
“[...] routine legitimate activities [...] provide offenders
with suitable targets. Target suitability is likely to reflect
such things as value [...], physical visibility, access, and
the inertia of a target against illegal treatment by
offenders.”
Cohen & Felson 1979:591
Vad som är ett lämpligt objekt definieras utifrån den motiverade förövaren och dennes
utgångspunkt vilket innebär att brottsobjekt kan variera (Felson 2013:190f). Gemensamt för
alla lämpliga brottsobjekt är dock att det saknas ett kapabelt väktarskap över såväl
brottsobjektet; för att det inte ska bli utsatt för brott, platsen; för att säkra platsens funktion
samt den motiverade förövaren; för att förhindra att denne inte begår ett brott (Weisburd
2016:45; Cohen & Felson 1979:590; Eck & Madensen 2018:7, 13f; Madensen & Eck
2012:11f).
Rutinaktiviteter tillgodoser och sammanför motiverade förövare med lämpliga brottsobjekt.
På mikronivå kan detta innebära att lämpliga objekt förflyttas, synliggörs och görs
tillgängliga för förövaren i tid och rum. Vidare innebär ofta vardagliga rutinaktiviteter att
individer skiljs åt från sin närmsta krets samt ägodelar, vilket kan leda till att såväl individen
som ägodelarna utgör lämpliga brottsobjekt för en motiverad förövare (Cohen & Felson
1979:591).
23
4.2.3. Frånvaro av kapabla väktare
“Control therefore becomes critical. If control through
routine activities were to decrease, illegal predatory
activities could then be likely to increase.”
Cohen & Felson 1979:589
Att genom rutinaktiviteterna öka eller förstärka kontrollen menar Cohen och Felson
(1979:589) skulle leda till att sannolikheten att ett brott begås minskas. Väktarskapet har
sedan formuleringen av rutinaktivitetsteorin utvecklats och delas numera in i tre kategorier:
hanterare, platsförvaltare och övervakare. Hanteraren kontrollerar förövaren, vilka har en
emotionell koppling till varandra och ser till att förövaren inte begår något brott, exempelvis
föräldrar eller lärare (Eck & Madensen 2018:14; Madensen & Eck 2012:11). Cohen och
Felson (1979:590) menar att det väktarskap som medmänniskor utgör är en av de mest
förbisedda faktorerna inom kriminologisk forskning. Vidare menar Felson (2013:190) att den
mest effektiva kapabla väktaren är en närstående, inte polisen eller annan
ordningsuppehållande verksamhet, där väktarskapet är avhängigt väktarens frånvaro.
Platsförvaltaren kontrollerar platsen eller miljön för att säkerställa platsens funktion och är
ägaren, eller en annan individ som representerar ägaren (Eck & Madensen 2018:7; Madensen
& Eck 2012:11). Övervakaren kontrollerar brottsobjektet och säkerställer att objektet inte blir
ett lämpligt brottsobjekt, exempelvis en säkerhetsvakt, vän eller granne (Madensen & Eck
2012:11). För att ett brott ska äga rum krävs det således att en motiverad förövare möter ett
lämpligt brottsobjekt i tid och rum, där väktarskapet i form av hanterare, platsförvaltare och
övervakare är svagt eller saknas. För att förhindra att brott begås räcker det att en av dessa är
kapabla att skydda brottsobjektet (ibid:11f), se illustration 1 s. 19 för en visualisering av
brottstriangeln.
Cohen och Felson (1979:590; Eck & Madensen 2018:13) understryker att det är just
avsaknaden av kapabla väktare som gör att ett brott begås när en motiverad förövare och ett
lämpligt objekt sammanfaller i tid och rum. Ett kapabelt väktarskap utgör därmed en
betydande faktor och ett verktyg i det brottspreventiva arbetet.
24
4.3. Teorin om platsförvaltning
Teorin om platsförvaltning är en förlängning av rutinaktivitetsteorin som syftar till att
förklara varför vissa platser är mer kriminogena än andra (Eck & Madensen 2018:1;
Madensen & Eck 2012:2; Weisburd 2016:46). Teorin om platsförvaltning trattar ner från
rutinaktivitetsteorins makronivå till en teori på mikronivå där platsen och väktarskapet genom
platsförvaltare är i fokus (Cohen & Felson 1979:593f; Felson 2013:191; Eck & Madensen
2018:1). Teorin understryker att det är just undermålig platsförvaltning som skapar platser
med hög brottskoncentration (Eck & Madensen 2018:25). Vidare ger teorin om
platsförvaltning ett tydligt bidrag till hur det praktiska brottspreventiva arbetet kan bedrivas
och visar vilka som behöver vara delaktiga i arbetet för att brottsligheten på platsen ska
minska (ibid:1).
Madensen och Eck (2012:5) presenterar tre termer för att beskriva olika typer av platser:
proprietära platser (av eng. proprietary places), proximala platser (av eng. proximal places)
och sammanslagna platser (av eng. pooled places). Proprietära platser är en fysisk eller
virtuell adress, byggnad eller annan typ av egendom och har en distinkt ägare med rättslig
förfoganderätt över platsen (Madensen & Eck 2012:5; Eck & Madensen 2018:4). Eck och
Madensen (2018:6) framhåller att det finns fyra olika typer av proprietära platser (lämplig
svensk översättning saknas): crime sites; platser där ett stort antal brott begås, convergent
settings; platser där potentiella förövare möts, comfort spaces; platser där förövare tar det
lugnt eller förvarar brottsobjekt samt corrupting spot; platser som främjar brottslighet vid
andra platser. Proximala platser är små kluster av proprietära platser i den fysiska eller
virtuella världen, vilka kan ha flera ägare och ingen har rättslig förfoganderätt över hela den
proximala platsen (Madensen & Eck 2012:5; Eck & Madensen 2018:4). Sammanslagna
platser är stora, ofta godtyckligt, sammansatta större områden av proprietära platser som
delar några platskaraktäristiska vilka kan vara relevanta för att förstå brottsligheten på platsen
(Madensen & Eck 2012:6; Eck & Madensen 2018:4). Eck och Madensen (2018:5) framhåller
att teorin om platsförvaltning endast förklarar brottskoncentrationen på proprietära platser.
Platsförvaltare är individer, utsedda av den med rättslig förfoganderätt över platsen, som har
legal makt att ansvara för att övervaka och kontrollera beteenden på specifika platser
(Madensen & Eck 2012:9, 11f; Eck & Madensen 2018:6f). Det primära fokuset hos
platsförvaltaren är att platsen ska användas och fungera problemfritt, varav en aspekt är
25
brottsförekomsten på platsen (Eck & Madensen 2018:7. 22). Endast proprietära platser och
proximala platser har platsförvaltare, förutsatt att alla mindre platser inom klustret har samma
ägare (Madensen & Eck 2012:12; Eck & Madensen 2018:5). På platser finns även övervakare
och hanterare som genom att beskydda brottsobjektet respektive kontrollera förövare kan
förhindra att brott sker (Eck & Madensen 2018:7). Vad som skiljer platsförvaltare från
övervakare och hanterare är att platsförvaltaren kontrollerar platsen (Madensen & Eck
2012:11; Eck & Madensen 2018:8).
Platsförvaltare har, till skillnad från övervakare och hanterare, stora möjligheter att försvåra
att brott begås på platsen: de kan förändra den fysiska miljön, installera och öka bevakning
genom övervakare eller elektronisk utrustning på platsen, minimera antalet potentiella
brottsobjekt samt stöldskyddsmärka dessa, förändra platsens karaktäristiska och kännetecken
med hjälp av ljus och ljud samt avskräcka genom att sätta upp skyltar om exempelvis
bevakning (Eck & Madensen 2018:9). För att organisera platsens fysiska och sociala miljö
kan platsförvaltaren använda sig av fyra processer, vilka förkortas ORCA (ibid:10).
4.4. ORCA
Platsens karaktäristiska är en direkt följd av platsförvaltarens beslut om platsens utformning
och funktion, vilket således inverkar på förövarens uppfattning om eventuella risker och
belöningar vid det rationella valet om att begå en brottslig gärning eller ej (Weisburd
2016:45). Inom teorin om platsförvaltning finns fyra processer som platsförvaltaren kan
använda för att organisera platsens fysiska och sociala miljö (Madensen & Eck 2012:14).
Dessa fyra grundläggande processer benämns ORCA.
Den första av processerna är organisation av rum, vilket inbegriper bland annat val av
platsens geografiska placering, platsens funktion och den arkitektoniska utformningen vilka
på olika sätt gör det lättare att upptäcka brott och således öka riskerna för förövaren (Eck &
Madensen 2018:12f; Weisburd 2016:48f).
Den andra processen är reglering av beteenden, där platsförvaltaren sätter upp regler för vad
som gäller på platsen. Därigenom kan platsförvaltaren påverka den informella sociala
kontrollen, öka väktarskapet, uppmuntra att anmälan om brott görs, minska upprepad
26
viktimisering av olika brottsobjekt, öka förekomsten av hanterare samt förhindra att förövare
tar sig in på platsen (Eck & Madensen 2018:13ff; Weisburd 2016:49).
Tredje processen är kontroll av tillgänglighet som syftar till vilka individer som får tillgång
till platsen samt när och under vilka omständigheter. Platsförvaltaren kan genom olika
åtgärder göra platsen mindre attraktiv för potentiella förövare och därigenom styra bort dem
från platsen (Eck & Madensen 2018:14f; Weisburd 2016:49).
Den fjärde och sista processen är anskaffning av resurser och berör de monetära tillgångar för
att platsens funktion ska upprätthållas där processen även är en förutsättning för att de tre
andra processerna ska vara möjliga (Madensen & Eck 2012:14; Eck & Madensen 2018:10ff,
15; Weisburd 2016:46f, 49).
ORCA-modellens fyra processer inbegriper i sin tur tio förklaringsmekanismer till varför
proprietära platser har en hög koncentration av brottslighet (Eck & Madensen 2018:12ff;
Weisburd 2016:48ff). Dessa tio förklaringsmekanismer är:
1. Undermålig fysisk design 6. Frånvaro av hanterare
2. Svag informell social kontroll 7. Flertalet förövare
3. Otillräckligt väktarskap 8. Flertalet offer/brottsobjekt
4. Rapportering av brott 9. Heta produkter
5. Upprepad viktimisering 10. Undermålig platsförvaltning
Enskilt eller tillsammans kan de fyra processerna inom ORCA-modellen inverka på dessa
förklaringsmekanismer som i sin tur påverkar brottskoncentrationen på platsen (Weisburd
2016:48). Förklaringsmekanismerna fördelas i sin tur in under ORCA-modellens fyra
processer, se illustration 2 s. 28. Mekanismen om platsförvaltning sträcker sig över de övriga
nio förklaringsmekanismerna och en undermålig platsförvaltning kan således inverka på de
andra mekanismerna (Eck & Madensen 2018:1; Weisburd 2016:48).
27
Illustration 2: ORCA-modellen med dess fyra processer och tillhörande tio förklaringsmekanismer.
Källa: Eck & Madensen 2018:18, författarnas översättning och illustration.
ORCA-modellen och dess fyra processer tydliggör därmed platsförvaltarens möjligheter att
påverka platsens karaktäristiska. Detta gör ORCA till ett ramverk som dels identifierar
mekanismer, dels kan peka på var brottspreventiva åtgärder bör implementeras.
4.5. Spatiala interaktioner och överflyttningseffekter
Platsens karaktäristiska stannar nödvändigtvis inte enbart inom platsens geografiska gräns
utan kan även påverka närliggande områden, vilket benämns spatiala interaktioner (Weisburd
2016:34). Således finns förutsättning för att platser med kriminogena egenskaper kan påverka
andra närliggande områden och orsaka att brottsliga handlingar begås där, trots avsaknaden
av kriminogena förutsättningar. Madensen och Eck (2012:8) framhåller dock att brott
koncentrerar sig på vissa platser av en anledning, där platserna innehar unika karaktäristiska
och miljöer som möjliggör brotten vilka inte kan förväntas smitta så enkelt.
28
När situationellt brottspreventiva åtgärder riktas mot att minska närvaron av lämpliga
brottsobjekt eller förstärka väktarskapet kan detta leda till att den motiverade förövaren söker
liknande brottstillfällen på en annan plats, så kallad överflyttningseffekt av brott (McLaughlin
& Muncie 2013b:413). Clarke (1997:3, 28ff) menar dock att överflyttningseffekterna av brott
är begränsade och framhåller att forskning inte ger stöd för att det förekommer i någon större
utsträckning. Guerette och Bowers (2009:1332) visar på att överflyttningseffekter av brott
efter implementering av brottspreventiva åtgärder bara sker i undantagsfall.
När en överflyttningseffekt ändock sker, framhåller Clarke (1997:31f) att den även kan ge
omvänd effekt; så kallad positiv överflyttningseffekt. Detta innebär att den motiverade
förövaren inte bara avstår från att begå brott på platsen som den brottspreventiva åtgärden är
riktad mot, utan även undviker att begå brott på närliggande platser (Guerette & Bowers
2009:1334; McLaughlin & Muncie 2013b:413). Madensen och Eck (2012:9) framhåller även
att proprietära platser ofta har unika karaktäristiska och interna mekanismer4 som gör att
platsen fungerar oberoende av dess närliggande områden. Hur svagt eller starkt samband
proprietära platser har till sin omgivning är dock beroende av platsens funktion och
verksamhet (ibid.).
4.6. Teoriapplicering
Rutinaktivitetsteorin, teorin om platsförvaltning och ORCA-modellen utgör tillsammans
uppsatsens teoretiska ramverk. Teorin om platsförvaltning är en förlängning av
rutinaktivitetsteorin och rör sig på mikronivå, där fokus är den fysiska platsen och dess
väktarskap genom platsförvaltare (Eck & Madensen 2018:1). Ur teorin om platsförvaltning
återfinns fyra processer som platsförvaltaren kan använda för att organisera platsens fysiska
och sociala miljö, vilka identifierar mekanismer som kan leda till en ökad brottskoncentration
och således underlättar framtagandet av brottspreventiva åtgärder (Madensen & Eck
2012:14). Dessa struktureras sedermera in i ORCA-modellen som består av tio
förklaringsmekanismer till varför proprietära platser har en hög brottskoncentration
(Weisburd 2016:48ff).
Ur det teoretiska ramverket tillämpas de begrepp som författarna upplever mest centrala för
att förstå Gustav Adolfs torg, dess relation till brottslighet och otrygghet samt
4 Se kapitel 4.4.
29
brottspreventivt åtgärdsarbete. Ur rutinaktivitetsteorin appliceras begreppen rutinaktivitet,
motiverad förövare, lämpliga brottsobjekt och kapabla väktare. Begrepp från teorin om
platsförvaltning som appliceras är proprietära platser, platsförvaltare, hanterare samt
övervakare. ORCA-modellen med dess fyra processer och tio förklaringsmekanismer till
varför proprietära platser har en hög koncentration av brottslighet används alla för att
strukturera upp analysen.
5. Design, metod och material
Inledningsvis redogörs för fallstudie som forskningsdesign följt av en presentation av
studiens datainsamlingsmetoder och material. Därpå beskrivs studiens analysmetod och
kapitlet avslutas med en redogörelse av kvalitetskriterier och etiska överväganden hänförliga
till arbetsprocessen.
5.1. Fallstudie
Mot bakgrund av uppsatsens syfte och frågeställningar samt en önskan att applicera och
pröva ORCA-modellen i praktiken är uppsatsen designad som en fallstudie (Merriam
1994:49; Yin 2018:48f, 51f). ORCA-modellen är relativt ny och oprövad, där genomförandet
av uppsatsen som en fallstudie inte enbart teoriprövar modellen utan kan även leda till en
teoriutveckling (Denscombe 2018:97; Merriam 1994: 24ff, 44ff). Valet att genomföra en
fallstudieanalys motiveras även av att det ger en djupgående och detaljerad kunskap om
forskningsobjektet (Denscombe 2018:86ff; Yin 2018:5), Gustav Adolfs torg, vilket leder till
att studien kan bidra till en ökad kunskap och inspiration om hur ett systematiskt
brottspreventivt arbete kan bedrivas i innerstadsmiljöer.
För att studien ska vara genomförbar, i relation till uppsatsens tidsram och omfång, har vissa
begränsningar gjorts. Empiriinsamlingen har bedrivits under mars och april 2022, där
fältintervjuer och observationer endast har, av hänsyn till författarnas privat- och familjeliv,
genomförts under dag- och kvällstid. Mot bakgrund av att den valda kombinationen av
datainsamlingsmetoder och den stora mängd data som genereras därav, har begränsningar
gjorts under insamlingsprocessen när starka mönster i datan visats (Marshall & Rossman
2016:123).
30
5.2. Materialinsamling
För att visa på komplexiteten av forskningsobjektet, Gustav Adolfs torg, består materialet till
studien av primär- och sekundärkällor i form av både kvalitativ och kvantitativ data. De
primärkällor som använts är observationer, intervjuer och fotografier samt sekundärkällor i
form av dokument och statistik. Kombinationen av datainsamlingsmetoder ger en stabil grund
med omfattande data för att ge en djupare bild av Gustav Adolfs torg (Marshall & Rossman
2016:19f, 195ff; Yin 2018:110f, 126f).
5.2.1. Intervjuer
Inom fallstudier ses intervjuer som en av de viktigaste datainsamlingsmetoderna, där
intervjuer ofta påminner om guidade konversationer eller samtal (Yin 2018:118).
Datamaterial från intervjuer har goda möjlighet att ge insyn och förståelse för individers
åsikter, attityder och känslor (Lilleker 2003:208ff). Studiens bredd av informanter har
bidragit till att den fått flera perspektiv på forskningsobjektet (jfr. Merriam 1994:90).
Intervjuer kan vara välstrukturerade, semistrukturerade eller ostrukturerade samt genomföras
under observationer, så kallade fältintervjuer (ibid:89). I linje med Lillekers (2003:208ff)
resonemang om att intervju som enda datainsamlingsmetod har sina begränsningar,
kombinerades intervjuerna med andra datakällor.
5.2.1.1. Semistrukturerade intervjuer
Författarna har genomfört två semistrukturerade intervjuer över telefon med kommunpolis
Ola Skogsberg, LPO Göteborg City5 och en semistrukturerad intervju över telefon med
verksamhetsutvecklare Pernilla Alsterlind, Räddningstjänsten Storgöteborg6. Intervjuerna har
haft en samtals- och diskussionsliknande karaktär. Informanterna är inte anonymiserade i
uppsatsen mot bakgrund av att de är intervjuade i sin profession, därtill är de ensamma i sin
befattning i Göteborg och var sedan tidigare informerade om att intervjumaterialet skulle
komma att vara en del av studien. Valet att genomföra intervjuer med representanter från
Polisen och Räddningstjänsten motiverades av att de besitter mer specialiserad kunskap om
forskningsobjektet samt kan inta ett annat perspektiv än övriga informanter (Merriam
1994:90). Se appendix 1 för intervjuguide.
5 Kommer härefter att benämnas O. Skogsberg
6 Kommer härefter att benämnas P. Alsterlind
31
Mot bakgrund av förväntningen om att samtliga intervjuer skulle vara relativt kortvariga,
valde författarna att föra anteckningar istället för att spela in och transkribera
intervjumaterialet (Merriam 1994:93f, 96). Vidare är författarnas bedömning att intervjuerna
med representanterna från Räddningstjänsten och Polisen inte hade haft samma karaktär och
att det viktiga samspelet inte hade varit detsamma om intervjuerna spelats in (ibid:100).
5.2.1.2. Ostrukturerade intervjuer
Under observationerna genomfördes ostrukturerade intervjuer, vilka hade en samtalsliknande
karaktär, med fältarbetare samt ordningsvakter som var ute på arbetspass i området. Båda
parter påträffades av en slump under observationerna och intervjuerna blev därmed spontana,
varpå författarna ansåg att informanternas identiteter inte var relevanta och de är således
anonymiserade i studien. Intervjuernas spontanitet ledde till att det inte fanns någon
förberedd intervjuguide, vilket kan ha bidragit till en insamling av mer osammanhängande
data än vad den hade blivit om intervjuerna genomförts mer strukturerade (Merriam
1994:88f). Författarna upplever att de ostrukturerade intervjuerna dock gav en stor insikt och
förståelse om forskningsobjektet (jfr. Merriam 1994:89).
5.2.1.3. Fältintervjuer
Intervjuerna som genomfördes under observationerna kan även ses som en del av
observationerna (Merriam 1994:101) och benämns därför fältintervjuer. Genom
fältintervjuerna med förbipasserande individer på Gustav Adolfs torg kunde författarna
tillgodogöra sig deras perspektiv och upplevelse av torget, vilket inte var möjligt att inhämta
från någon annan datakälla. Fältintervjuerna var välstrukturerade korta intervjuer, de hade en
survey-karaktär, med endast fyra frågor och varade i uppskattningsvis tre minuter. Under
varje observationspass intervjuades mellan noll till tre individer. Efter genomförandet av 17
stycken fältintervjuer uppmärksammades tydliga mönster i datan, varpå författarna mot
bakgrund av tidsramen valde att inte prioritera att genomföra ytterligare. Anledningen till att
det vid något pass inte genomfördes någon fältintervju berodde på bristen av förbipasserande
individer (ibid:86f).  Se appendix 2 för intervjuguide.
För att fånga en så nyanserad bild som möjligt genomfördes fältintervjuerna med individer i
varierande ålder. Författarna valde att endast intervjua individer som befann sig i rörelse, för
att de på ett naturligt sätt skulle kunna avböja. För att undvika att informanternas svar skulle
färgas av annans närvaro genomfördes inte fältintervjuer med individer i grupp. Därtill valde
32
författarna att endast närma sig individer som båda var övertygade om var över femton år,
vilket annars hade krävts båda vårdnadshavarnas samtycke (Vetenskapsrådet 2017:27).
Att avstå från att genomföra fältintervjuer med ungdomar, en kategori av individer som
passerar Gustav Adolfs torg dagligen, har bidragit till att studien saknar ungdomarnas
perspektiv av platsen. Även om författarna inte har talat med ungdomarna om torget, har
författarna genom observationerna studerat deras användning av platsen.
5.2.2. Observationer
Observationerna av Gustav Adolfs torg har tillfört värdefull data som väl kompletterar
intervjumaterialet och övrig empiri (Merriam 1994:103; Yin 2018:122). Syftet med
observationerna var att studera flöden, hur torget används av individer samt utforska platsens
brottsförebyggande och brottsgenererande egenskaper. Se appendix 3 för observationsguide.
Författarna genomförde totalt 24 observationstimmar under tolv stycken
observationstillfällen. Observationerna genomfördes i två-timmars pass mellan klockan
07:30-21:30 och ägde rum under alla veckodagar. Författarna började uppleva tydliga
mönster i datamaterialet från observationerna efter ungefär 16 observationstimmar (jfr.
Marshall & Rossman 2016:229). För att säkerställa mönstret i observationsdatan (Merriam
1994:104ff) genomförde författarna ytterligare åtta observationstimmar. Samtliga
observationer genomfördes tillsammans, detta för att löpande kunna diskutera vad som
observerats men även föra mer reflekterande diskussioner efter varje avslutat
observationspass (Alvesson & Sköldberg 2018:389f).
För att underlätta analysarbetet och ge observationstillfällena en struktur, formulerade och
användes en observationsguide där författarna förde fältanteckningar (Merriam 1994:103,
110ff). Fältanteckningarna användes också som utgångspunkt för diskussionerna som
avslutade varje observationstillfälle.
5.2.3. Fotografier
En bild säger mer än tusen ord och kan vara behjälpliga att förmedla viktiga karaktäristiska
till utomstående (Yin 2014:115), varför författarna valt att komplettera studiens empiri med
fotografier (jfr. Ceccato 2019:72). Fotografierna har utgjort ett gott stöd för minnet,
33
underlättat analysen och gjort det möjligt att studera detaljer som författarna annars kanske
hade förbisett (jfr. Merriam 1994:126). Fotografierna är främst tagna i samband med
observationerna av forskningsobjektet. Se appendix 4 för ett urval av tagna fotografier.
Felson (2020:230) framhåller att systematiskt tagna fotografier av brottspreventiva åtgärder
utgör ett gott material som senare kan ligga till grund för en analys av åtgärdernas effekt.
Även om studien av Gustav Adolfs torg inte är en analys av en brottspreventiv åtgärd, ser
författarna ändå fördelar med att låta empirin omfatta fotografier. Med fotografierna har
författarna fångat hur ljus och skuggor förändrar upplevelsen och användningen av torget.
Fotografierna tydliggör och visualiserar även den insamlade datan från de genomförda
observationerna.
5.2.4. Dokument
Definitionen av dokument i studien omfattar all skriftlig information, inklusive statistik.
Använda dokument i studien är NTU-undersökningar från Brottsförebyggande rådet,
SOM-undersökningar från SOM-institutet vid Göteborgs Universitet, kommunala dokument
samt statistik från Polisen, Räddningstjänsten, Göteborgs Stad och Brottsförebyggande rådet.
Dokumenten har inhämtats dels genom egna elektroniska sökningar men även från individer
författarna varit i kontakt med vid olika organisationer och verksamheter.
Studiens dokumentdata har givit en god empirisk grund beträffande frågeställningarnas
kontext där datan samtidigt väl kompletterar övrig empiri (jfr. Merriam 1994:121). Därtill
understryker Yin (2004:107) att dokument är en viktig källa för att bekräfta och utveckla data
från andra källor. Dokumentdatan är sekundärkällor, skapade för ett annat sammanhang än
denna studie, vilket kan ses som en fördel då författarna upplevde att de gav en annan
infallsvinkel än vad författarna hade kunnat tillgodogöra sig via någon annan
datainsamlingsmetod eller datakälla (jfr. Merriam 1994:117).
Den inhämtade statistiken är, till skillnad från de andra dokumenten, kvantitativ. Författarna
menar att statistiken kan ge stöd åt den kvalitativa datan, ge en mer nyanserad analys vilket
också ger en djupare förståelse för det studerade området (Merriam 1994:84f). Författarna har
beaktat att samtliga dokument kommer från väletablerade organisationer vilket gör att de
tillmäts en hög tillförlitlighet (ibid:120). Dock är författarna medvetna om att även offentliga
34
dokument kan innehålla oriktigheter och skevhet, likt hur den polisiära statistiken exempelvis
kan vara färgad av hur brotten definieras eller rapporteras (ibid:119). Till skillnad från
intervjuer och observationer, har författarna dock ingen påverkan på dokumenten när de
inhämtas och är således mer objektiva (ibid:121).
5.3. Analysmetod
Fallstudiens teoretiska ramverk gav även studien dess analytiska verktyg och metod. Således
har studien haft en deduktiv ansats, där arbetsprocessen varit starkt teoridriven av
ORCA-modellen (Alvesson & Sköldberg 2018:4f). Utgångspunkten för studien har varit
ORCA-modellen, där författarna utifrån modellen formulerade hypoteser som sedan prövades
mot den insamlade empirin (Yin 2014:136). Ur ORCA-modellen formulerades tematiserade
kategorier, modellens tio förklaringsmekanismer, under vilka all empiri abstraherades och
sorterades in under genom så kallad mönsterjämförelse (ibid:143ff).
5.4. Kvalitetskriterier
För att stärka fallstudiens kvalitet har författarna guidats av Tracy’s (2010) åtta universella
egenskaper som utmärker all god kvalitativ forskning. Dessa egenskaper kan uppnås genom
olika metoder och tekniker och styrs av studiens syfte och frågeställningar (ibid:837ff). De
kriterier som bedömer kvaliteten och trovärdigheten av kvalitativ forskning, inklusive
fallstudier, har också guidat uppsatsens arbetsprocess (Yin 2018:24, 42ff).
Målet med fallstudier är analytisk generalisering, där resultatet är generaliserbart till
teoretiska påståenden vilket ämnar leda till en teoriutveckling (Bryman 2011:369). Genom
datatriangulering har författarna sökt förstärka fallstudiens begreppsvaliditet, inre validitet,
trovärdighet och generaliserbarhet (Marshall & Rossman 2016:262ff; Merriam 1994:179ff;
Tracy 2010:842ff; Yin 2018:42ff). Detta är av särskild vikt mot bakgrund av att
observationerna endast genomfördes under en begränsad tidsperiod (mars och april 2022), en
tid med generellt relativt låg temperatur och skiftande väder, vilket kan tänkas inverka på
platsanvändningen av en öppen plats som Gustav Adolfs torg.
Författarna menar att uppsatsens syfte och frågeställningar är relevanta för och ger ett bidrag
till såväl praktiker som teoretiker. Författarnas förhoppning är att genomgående i uppsatsen
guida läsaren genom de teoretiska utgångspunkterna, empirin och analysen vilket övertygar
35
läsaren om fallstudiens resultat och således är en trovärdig studie (Alvesson & Sköldberg
2018:370f).
För att stärka studiens interna validitet och reliabilitet har författarna arbetat med transparens
och försökt att tydliggöra varje steg i arbetsprocessen och analysen (Merriam 1994:177ff; Yin
2018:46f). Genom att identifiera ett lämpligt teoretiskt ramverk för studien och detaljerat
beskriva empirin, har författarna sökt stärka den externa validiteten (Yin 2018:24, 33ff, 45f).
5.5. Etiska överväganden
Marshall och Rossman (2016:43ff) menar att forskningens trovärdighet inte kan separeras
från etik. Även Tracy (2010:846ff) menar etik och etiska principer inte bara är ett medel för
att uppnå god kvalitativ forskning utan även är ett universellt slutmål med kvalitativ
forskning, där forskning också bör grunda sig i moraliska principer om bland annat respekt
för individer (Marshall & Rossman 2016:50ff; Yin 2018:86f, 238ff).
Författarna har inom ramen för fallstudien gjort etiska överväganden vid flera tillfällen
(Tracy 2010:846ff). Fältintervjuernas survey-liknande karaktär gjorde att informationskravet
och samtyckeskravet, båda en del av individskyddskravet, till viss del åsidosattes när
författarna endast kort presenterade sig samt syftet med författarnas närvaro och frågor.
Författarna har även tagit hänsyn till konfidalitetskravet, en annan del av
individskyddskravet, och säkerställt att de förbipasserande individerna, fältarbetarna och
ordningsvakterna inte går att identifiera i studien.
Vidare gjorde författarna andra etiska överväganden vid val av informanter till
fältintervjuerna. Författarna valde att inte samtala med individer som såg ut att vara under
femton år mot bakgrund av att det hade krävt vårdnadshavarnas samtycke (Vetenskapsrådet
2017:27) samt individer som inte befann sig i rörelse för att de på ett enkelt och bekvämt
skulle kunna avböja intervjun (Merriam 1994:190). Inför och under observationerna och
intervjuerna har författarna sökt minimera påverkansfaktorerna genom att uppträda och
formulera sig neutralt, öppet och icke-dömande (ibid:88f) samt ha ett reflexivt
förhållningssätt, genomföra observationerna tillsammans samt löpande diskutera den
insamlade datan (Alvesson & Sköldberg 2018:7ff, 389f). Särskilt vad gäller
empiriinsamlingen samt analysen har författarna reflekterat över den egna objektiviteten.
36
Eftersom författarna är det primära instrumentet för datainsamling, filtreras informationen
genom författarnas värderingar vilket påverkar studiens resultat (Tracy 2010:841f; Merriam
1994:50, 192). Således finns det en risk att författarna kan ha uteslutit information som strider
mot de egna uppfattningarna (Merriam 1994:192). En fördel med att studien genomfördes i
par är att författarna kunde utmana varandras värderingar och förutfattade meningar.
Ytterligare en vinning är att författarna bättre har kunnat vara sensitiva (Merriam 1994:52f),
dels mot kontexten men även datainsamlingsfasen, empirin och analysarbetet.
6. Analys och resultat
ORCA-modellen och dess tio förklaringsmekanismer till varför proprietära platser har en hög
brottsförekomst appliceras på den insamlade empirin om Gustav Adolfs torg. För att ge
läsaren en övergripande bild av Gustav Adolfs torg och underlätta eventuella jämförelser
inleds kapitlet med en kort redogörelse av torget (jfr. Merriam 1994:188; Denscombe
2018:86, 89f). Därefter presenteras modellens tionde förklaringsmekanism, platsförvaltning,
som sedermera appliceras under var och en av de efterföljande nio förklaringsmekanismerna
eftersom den genomsyrar samtliga mekanismer. Kapitlet avslutas med en teoriprövning.
6.1. Gustav Adolfs torg
Gustav Adolfs torg, då Stora Torget, byggdes tidigt 1600-tal och har sedan dess varit
Göteborgs politiska centrum (Göteborg & Co u.å.). Än idag återfinns stadens politiska styre
vid torget med Rådhuset, Stadshuset, Wenngrenska huset och Börsen som omger torgets
västra och norra sida. Torgets östra och södra sidan är öppet ut mot Östra Hamngatan
respektive Norra Hamngatan som främst trafikeras av kollektivtrafik, vilket gör torget till en
knutpunkt. Se karta 1 för torgets geografiska placering.
Karta 1: Gustav Adolf torgs geografiska placering.
Källa: Kartor, Apple.
37
Torgets area uppgår till omkring 6000 m2 och är stensatt. Mitt på torget står statyn av kung
Gustav II Adolf på ett postament i form av trappsteg i granit som hägnas in av en grov
järnkedja. Torget är kalt och har ingen naturlig växtlighet, men viss blomsterplantering
förekommer. Torget är upplyst av både gatlyktor och marklampor. Gustav Adolfs torg är en
proprietär plats som ägs och förvaltas av park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad. Se
bild 2 för en överblick av torget.
Bild 2: Gustav Adolfs torg.
Bildkälla: författarna.
6.2. Platsförvaltning
Undermålig platsförvaltning ses vanligen som den tionde förklaringsmekanismen inom
ORCA-modellen till varför platser har en hög brottsförekomst. Mekanismen om
platsförvaltning sträcker sig över de övriga nio förklaringsmekanismerna där platsförvaltaren
har möjlighet att, i olika grad, påverka de övriga nio förklaringsmekanismer (Eck &
Madensen 2018:1, 15; Weisburd 2016:48). Platsförvaltning som förklaringsmekanism kan
således kategoriseras in under varje process i ORCA-modellen.
Platsförvaltning är baserad på den rättsliga förfoganderätten som platsens ägare givit
platsförvaltaren. Platsförvaltaren kan således genomföra förändringar på platsen, som andra
användare av platsen inte kan, och genom de övriga förklaringsmekanismerna på olika sätt
påverka förekomsten av brott (Eck & Madensen 2018:1, 15ff; Weisburd 2016:49f).
Platsförvaltaren har möjlighet att skapa och förändra platsens fysiska design. Genom design
kan platsförvaltaren även påverka den informella sociala kontrollen där viss organisering av
38
rum kan antingen hämma eller främja brott (Eck & Madensen 2018:15). Likaså påverkas
väktarskapet av hur platsförvaltaren väljer att organisera platsen, där platsförvaltaren
antingen gör det lättare eller svårare för individer att se att ett brott begås (ibid:16). Eck och
Madensen (ibid.) framhåller även att en platsförvaltare har goda möjligheter att påverka
brottsförekomsten på platsen genom att välja var verksamheten ska vara geografiskt placerad
samt välja att stänga eller förflytta verksamheten vid behov.
Möjligheten att påverka andra individers beteenden ger platsförvaltaren en god chans att
aktivt minska brottsförekomsten på platsen. Skyltar som påtalar vad som är tillåtet på platsen,
förhållningsregler eller policy är goda verktyg för platsförvaltaren att använda sig av för att
reglera beteenden av de som använder platsen (Eck & Madensen 2018:16). Vidare har
platsförvaltaren befogenhet att sätta upp regler som gäller exempelvis vem som har, och inte
har, tillträde till platsen och således påverka närvaron av potentiella förövare och potentiella
brottsoffer (ibid:17). Genom att välja hur platsen framställs i marknadsföringskampanjer samt
i vilka mediekanaler kan platsförvaltaren rikta sig till en viss grupp av individer och därmed
även indirekt styra vilka som besöker platsen (ibid.). Platsförvaltare har även möjlighet att
påverka platsens funktion och verksamhet, vilket inverkar på antalet särskilt attraktiva
brottsobjekt (ibid.).
6.3. Fysisk design
Förklaringsmekanismen ser hur den fysiska designen av platser kan möjliggöra och försvåra
att brott begås (Weisburd 2016:48f), där en undermålig fysisk design ökar brottsförekomsten
på platsen samt graden av upplevd otrygghet. Eck och Madensen (2018:12) framhåller att
forskning presenterar rimliga bevis för att ändrad fysisk design kan förändra brottsmönster,
även om en ändrad fysisk design inte kan reducera brottsligheten fullt ut.
Den geografiska placeringen av Gustav Adolfs torg gör att torget på flera sätt beskrivas som
ett öppet torg.7 Torgets öppenhet hämmar brottsliga handlingar då brotten inte kan ske i
skymundan. Mot bakgrund av torgets geografiska placering och dess öppenhet mot
kringliggande gator finns det flera vägar, för såväl individer som trafik, för att ta sig in på
samt ut från torget. Den lätta åtkomsten ökar flödet av individer som rör sig på torget, vilka är
såväl potentiella förövare som offer – men kan även agera som hanterare. Desto fler individer
7 Se kapitel 6.1 för en redogörelse avseende Gustav Adolf torgs geografiska placering och öppenhet.
39
som befinner sig på torget samtidigt, desto tryggare och mindre rädd att utsättas för brott
torde den enskilde individen känna sig i och med ökad informell social kontroll av det fysiska
rummet.
Generellt har platsförvaltare möjlighet att bestämma var deras verksamhet ska vara
geografiskt placerad (jfr. Eck & Madensen 2018:10), vilket dock inte är möjligt för
Göteborgs Stad. Gustav Adolfs torg har varit belägen på samma plats sedan 1600-talet och
har sedan dess varit stadens politiska centrum. Än idag bedrivs enbart kommunal verksamhet
i de omkringliggande byggnaderna (Göteborg & Co u.å.). Torget har för Göteborg ett
symboliskt värde, där den geografiska placeringen är av historisk och kulturell betydelse.
Även om Göteborgs Stad inte kan påverka den geografiska placeringen, har de som
platsförvaltare dock möjlighet att påverka den fysiska utformningen av torget (Eck &
Madensen 2018:10).
Ur ett arkitektoniskt perspektiv är statyn av kung Gustav II Adolf centrerad mitt på torget,
vilken är inhägnad med hjälp av meterhöga järnpelare och en grov järnkedja. Gustav Adolfs
torg ramas även in på alla sidor med meterhöga stenpelare. I övrigt utmärks torget av en
avsaknad av fysiska objekt, vilket uppskattades av flera informanter:
“[...] Göteborg behöver ett öppet torg, det är bra att det är tomt, det
finns ingen annanstans [...].” - Informant #4
“Det finns ju inte mycket här på torget, det är rätt tomt, men jag
saknar faktiskt ingenting.” - Informant #6
Husen som omger Gustav Adolfs torg på norra och västra sidan har olika typer av arkitektur.
Entrén till Rådhuset och Börsen är under tak med höga stenpelare, även Stadshusets entré är
under tak men med breda pelare medan entrén till Wenngrenska huset är öppen. Den
arkitektoniska designen av Rådhuset, Börsen och Stadshuset öppnar således upp för att brott
kan begås i skymundan, där stenpelarna skymmer brottshandlingen och sikten. Å andra sidan
återfinns utmed framsidan av Rådhuset och Kvarteret Högvakten nedsänkt belysning i
marken som ökar upptäcktsrisken. Likaså omges torget av tio gatlyktor och statyn av fyra
gatlyktor. Vidare återfinns tre flaggstänger på torgets östra sida samt en flaggstång på
Rådhuset, en på Stadshuset och en på Börsens tak. Higab, ett av Göteborgs Stad helägt
40
fastighetsbolag, förvaltar Rådhuset och Kvarteret Högvakten (Higab u.å.), och har som
platsförvaltare möjlighet att påverka byggnadernas fysiska design såväl som underhåll och
reparationer av densamma.
Byggnaderna som omger Gustav Adolfs torg är väl underhållna där deras kulturhistoriska
värde bevaras och författarna har inte uppmärksammat någon skadegörelse på byggnaderna.
Mindre graffitimålningar och tagsklotter har vid flertalet observationstillfällen noterats på
postamentet upp till statyn över kung Gustav II Adolf samt på bänkarna mellan hållplatserna
på Norra Hamngatan, se bild 4 och 5. Likaså ligger cigarettfimpar över hela torget, se bild 3,
vilket en informant påpekade:
“Jag tycker torget är smutsigt, det känns lite ofräscht. Det skulle
behövas skrubbas rent [...] och ta bort alla fimpar som ligger
överallt.” - Informant #15
Bild 3: nedskräpning på Gustav Adolfs torg. Bild 4: tagsklotter på statyn av kung Gustav II Adolf.
Bildkälla: författarna. Bildkälla: författarna.
Bild 5: tagsklotter på Gustav Adolfs torg.
Bildkälla: författarna.
41
För att bibehålla den lokala kontrollen och återställa ordningen över platsen och byggnaderna
är det viktigt att de underhålls och repareras snabbt efter skadegörelse (McLaughlin &
Muncie 2013b:31f). Författarnas subjektiva uppfattning är att torget är sämre underhållen än
exempelvis torgets omgivande byggnader, se bild 6 och 7. Likaså har den grova järnkedjan
som inhägnar statyn varit trasig en längre tid utan att ha åtgärdats, se bild 8. I linje med Eck
och Madensens (2018:14) resonemang om att en sämre underhållen plats attraherar
potentiella förövare och riskerar att bli en attraktiv plats för kriminell verksamhet där gemene
man skräms iväg och den sociala kontrollen förloras, är det viktigt att Göteborgs Stad
löpande reparerar och underhåller torget, inklusive statyn och övriga objekt, för att den
fysiska miljön inte ska bidra till en ökad brottsförekomst (jfr. Wilson & Kelling 1982).
Bild 6: bristande underhåll på Gustav Adolfs Bild 7: bristande underhåll på Gustav Adolfs torg.
torg. Bildkälla: författarna.
Bildkälla: författarna.
Bild 8: kedjan som inhägnar statyn av kung Gustav II Adolf är trasig.
Bildkälla: författarna.
Vidare är Gustav Adolfs torg byggt av gatsten och avlånga stenplattor. På torget finns det tre
större, låga blomkrukor som i grupp är belägna vid torgets sydvästra hörn respektive tre
större, låga blomkrukor i grupp på torgets nordvästra hörn samt en informationsskylt i sten
om Gustav Adolf torgs historia. Vidare återfinns åtta stycken soptunnor på torget, alla
belägna utmed torgets ytterkanter. En station för Styr & Ställ, ett system för uthyrning av
cyklar i Göteborg, samt elsparkcyklar från diverse bolag finns utställda utmed Östra
42
Hamngatan. Eck och Madensen (2018:15) framhåller att platsförvaltare genom fysisk design
kan påverka den informella sociala kontrollen där viss organisering av rum antingen kan
hämma eller främja brott. Göteborgs Stad har på torget utmed Östra Hamngatan placerat ut
16 stycken parkbänkar samt 22 stycken blomlådor med säsongsbundna blommor, vilka bjuder
in och öppnar upp möjligheter för individer att samtala och umgås och hämmar därmed
brottsligheten med sin närvaro. I kontrast uttryckte dock en informant att objekten snarare
verkar brottsfrämjande:
“Sen finns det knark i rabatterna! De gömmer små paket där, bland
blommorna, och det vet Polisen om.” - Informant #7
Under våra observationer ekade parkbänkarna tomma, men stundvis satte sig mindre grupper
av socialt utsatta individer med en flaska i handen och umgicks. En informant, som vi senare
noterade slog sig ner på en parkbänk, uttryckte sig:
“Det enda jag saknar och vill ha är två skönsjungande brunetter och
något att släcka törsten med.” - Informant #2
Intill parkbänkarna står de flesta dagar en foodtruck mellan klockan 12:00-18:00. När
foodtrucken är på plats förändras upplevelsen av torgets fysiska design. Foodtrucken öppnar
upp för nya användningsmöjligheter av Gustav Adolfs torg vilket ger individer tillfälle att
stanna kvar på torget och umgås när de köper mat, men bidrar även till att det skapas nya
möjligheter till brott då dessa kan kan begås i skymundan eftersom foodtrucken skymmer
brottshandlingen och sikten (O. Skogsberg, intervju, 5 april 2022). Göteborgs Stad, som även
är den aktör som utfärdar tillstånd för mobil streetfood-verksamhet, har möjlighet att reglera
upplevelsen av torgets fysiska design genom att välja att ge tillstånd till matförsäljning (Eck
& Madensen 2018:10). Att välja att ge tillstånd för matförsäljning till flertalet foodtrucks, för
annan tid eller plats på torget skulle kunna påverka upplevelsen av den fysiska designen samt
användningsmöjligheterna ytterligare. Konsensus verkar dock råda bland våra
intervjupersoner som inte upplever att torget är en plats att umgås på, där en informant
uttryckte:
“Nej, men det är ju inte som att man sätter sig här på parkbänkarna
och njuter direkt.” - Informant #7
43
Gustav Adolfs torgs fysiska design och dess öppenhet bidrar således till en naturlig
övervakning där det finns en större risk för potentiella förövare att bli upptäckta. Den
naturliga övervakningen ter sig olika dag- och kvällstid mot bakgrund av torgets främsta
användningsområde som transitzon samt den kommunala verksamheten som endast bedrivs
dagtid. Rådhuset och Kvarteret Högvakten har alla fönster som vätter ut mot torget, där
arbetarna dagtid således kan hålla ett öga på torget. Alla individer som passerar över torget
fyller också en funktion som övervakare, vilka är fler under dagtid, jämfört med kväll- och
nattetid. Likaså gäller det individer, cyklister, kollektivtrafik samt övrig trafik som åker på
gatorna utmed torget. Statyn av kung Gustav II Adolf, gatubelysningen samt foodtrucken, när
den är på plats, är de enda objekt på torget som är av högre karaktär, inhägnaden runt statyn,
informationsskylten i sten samt blomkrukorna har alla en låg höjd. Högre objekt skymmer
sikten och bidrar således till en sämre övervakning av torget.
Gustav Adolfs torg kännetecknas av en fysisk öppenhet och tomhet, vilket leder till att det
nästan uteslutande är aktivitet på torget dagtid, där det används som transitzon och är inte en
plats där individer samlas och umgås. Sammanfattningsvis finns det delar i den fysiska
designen och arkitektoniska utformningen som hämmar brott, men likväl ger vissa delar även
möjligheter för att brott kan ske i skymundan.
6.4. Informell social kontroll
Den formella sociala kontrollen omfattar regler som är gällande för alla, exempelvis
lagstiftning, till skillnad från den informella sociala kontrollen som istället berör individens
benägenhet att följa oskrivna förhållningsregler, normer och värderingar. Den informella
sociala kontrollen är avhängig nivån av interaktion mellan individer på platsen (Bellair
1997:681f). En låg informell social kontroll ses öka brottsförekomsten på platsen (Eck &
Madensen 2018:12; Weisburd 2016:49).
Gustav Adolf torgs fysiska design, öppenhet och genomströmning av individer påverkar den
informella sociala kontrollen, vilken skiftar i nivå under dagen. Mot bakgrund av torgets
användningsområde som transitzon, befinner sig flest individer på och passerar torget under
vardagar och dagtid, vilket skapar förutsättningar för en ökad informell social kontroll genom
möjligheten till interaktion. Studiens observationer och genomförda fältintervjuer visar att ett
större antal av de individer som rör sig över torget är på väg till och från arbete eller skola.
44
Det var även vanligt att individer avböjde att bli intervjuade mot bakgrund av att de hade
bråttom till arbetet, vilket exemplifieras av en informant:
“Hur lång tid tar det? Jag har bråttom till jobbet.” - Informant #1
“Jag går över torget säkert åtta till tolv gånger i veckan, till och från
jobbet, och så ut på lunchen ibland.” - Informant #1
Individernas rutinaktiviteter innebär således också att de i hög utsträckning rör sig över torget
på samma sätt under samma tider varje vardag, vilket pilarna i bild 9 visar. Även de individer
som befinner sig på och rör sig över torget dagtid, utan att vara på väg till arbete eller skola,
har möjlighet att påverka den informella sociala kontrollen genom att interagera med andra
individer på plats. En informant upplevde dock torget som folktomt, händelselöst och inte en
plats där människor samlas och interagerar:
“Här händer det inte mycket [...] inte mycket folk som umgås här [...]
det är folktomt, men jag rör mig inte här på kvällar och nätter heller.”
- Informant #10
Bild 9: pilarna visar hur majoriteten av individerna rörde sig över torget, oavsett tid på dygnet eller veckodag.
Bildkälla: Google Maps, formgivning av författarna.
45
Tidigt på dagen passerar vanligtvis individer Gustav Adolfs torg ensamma, vilket gör att det
finns en låg nivå av interaktion mellan individerna som befinner sig på torget. Lunchtid och
under eftermiddagen är det vanligare att individerna rör sig över torget i par eller mindre
grupper, vilket också skapar en större nivå av interaktion mellan individerna på torget.
Under kvälls- och nattetid när arbetsplatserna och skolorna är stängda minskar
genomströmningen av individer på Gustav Adolfs torg. Även om att det rör sig fältarbetare,
ordningsvakter och poliser i området, minskar nivån av interaktioner mellan de närvarande
individerna vilket påverkar den informella sociala kontrollen. Studiens observationer visar att
Gustav Adolfs torg i det närmaste ekar tomt på individer under kvällstid. Att torget är
folktomt även under kvällstid påpekades av en informant:
“[...] torget är ju än dödare och tråkigare nu på kvällen än när jag går
här på dagen.” - Informant #8
Att Göteborgs Stad givit tillstånd till mobila streetfood-verksamheter att bedriva
matförsäljning på torget kan ses som ett sätt att försöka öka den informella sociala kontrollen,
där individerna kan interagera och skapa relationer till varandra. Studiens empiri ger dock
inte stöd för att individer använder sig av foodtrucken som ett sätt att umgås och skapa
relationer. Snarare väljer individerna att ta med sig den köpta maten och äta den någon
annanstans.
POP IN Ungdom, ett center för ungdomar och yngre vuxna som befinner sig i riskmiljöer i
centrala Göteborg och behöver hjälp med olika hjälpinsatser, håller öppet i en av Stadshusets
lokaler under måndag-torsdag mellan klockan 16:00-20:30 (Skyddsvärdet u.å.). Detta center
har möjlighet att påverka den informella sociala kontrollen utanför arbets- och skoltid,
förutsatt att centret har besökare, mot bakgrund av att det öppnar upp för interaktionstillfällen
vid torget. Författarna har dock varken under observationerna eller fältintervjuerna sett eller
talat med någon enskild som varit på väg till eller från verksamheten. I relation till detta
uttryckte dock kommunpolisen att:
“[...] POP IN har hjälpt till att få bort ungdomar från att hänga på
gatorna.” - O. Skogsberg, intervju, 1 april
46
Platsförvaltaren har möjlighet att påverka den informella sociala kontrollen genom stipulera
de regler som gäller på platsen, vilka kan främja sociala normer som i sin tur leder till en
ökad informell social kontroll (Eck & Madensen 2018:16). Gustav Adolfs torg en populär
plats för allmänna sammankomster såsom demonstrationer och manifestationer (P. Alsterlind,
intervju, 1 april 2022), där tillstånd för att genomföra dessa söks och medges av
Polismyndigheten. Beaktat vilken organisation som genomför sammankomsten, kan den
påverka de sociala banden mellan den enskilde individen och samhället vilket i förlängningen
även har en effekt på den informella sociala kontrollen. Traditionsenligt placerar även
Göteborgs Stad en julgran på Gustav Adolfs torg samt anordnar diverse marknader emellanåt
vilket också torde få den enskilde att stärka de sociala banden till samhället, vilket leder till
en ökad informell social kontroll och således minskar även risken för brott på platsen. Mot
bakgrund av att Göteborgs Stad inte har stipulerat några särskilda regler om vad som gäller
kring uppförande på Gustav Adolfs torg, skulle platsen också kunna uppfattas som attraktiv
för brottsbenägna individer (Eck & Madensen 2018:16).
Gustav Adolfs torg är en offentlig plats, torget används nästan uteslutande som en transitzon
och verkar inte vara en slutdestination eller en plats där individer uppehåller sig. Därmed
återfinns inte de relationer eller interaktioner mellan individer som exempelvis kan återfinnas
i bostadsområden (Bellair 1997:689), vilka leder till en hög nivå av informell social kontroll
som hämmar brottsförekomsten (Eck & Madensen 2018:13).
Även om Gustav Adolf torgs fysiska design med parkbänkar, foodtrucken, centret POP IN
och andra evenemang som emellanåt anordnas ger individen förutsättningar att interagera
med varandra på torget, uteblir till största del interaktionen. Nivån av interaktion mellan
individer kan ses skifta under dygnet och är högre dagtid än nattetid, men är ändock generellt
mycket låg. Anledningen till varför interaktionen uteblir torde vara på grund av den ytterst
korta stund individerna befinner sig på Gustav Adolfs torg, detta mot bakgrund av torgets
användningsområde som transitzon. En låg nivå av interaktion mellan individer på torget
leder till en låg nivå av informell social kontroll (jfr. Eck & Madensen 2018:13), vilket
förväntas öka brottsförekomsten på Gustav Adolfs torg.
47
6.5. Väktarskap
Förklaringsmekanismen tar sitt avstamp i rutinaktivitetsteorin, där en brottslig gärning kan
uppstå endast när en motiverad förövare, ett lämpligt objekt och en avsaknad av kapabla
väktare sammanfaller (Cohen och Felson 1979:590; Eck & Madensen 2018:13). Eck och
Madensen (2018:13) framhåller att forskning visar att ett ökat väktarskap minskar
brottsförekomsten på platsen, men betonar att mekanismen endast fyller en funktion när det
faktiskt finns någon eller något att vakta och någon att vara på vakt mot. Således kan inte ett
otillräckligt väktarskap ensamt förklara varför brott begås på platsen.
Rutinaktiviteterna på Gustav Adolfs torg skiljer sig åt under dygnets timmar och veckans
dagar. Dagtid är det en större genomströmning av individer som arbetar eller går i skola i
närheten av torget. Efter arbetstid och på helger är det en annan typ av genomströmning av
individer, men torget fyller fortfarande funktionen av ett transitområde. En informant
uttryckte sig en fredagskväll:
“Jag är på väg till en kompis, det blir fest vettû!” - Informant #8
Under dagtid på veckodagarna finns det på Gustav Adolfs torg hanterare8 i form av individer
med emotionella band till potentiella förövare och övervakare i form av patrullerande
ordningsvakter och Polis. I kontrast finns det under helger, kvällar och nätter färre hanterare
men fortfarande övervakare i form av ordningsvakter, Polis och fältarbetare på torget.
Brottsnivåerna kan påverkas av förändringar i rutinaktiviteterna, där en motiverad förövare,
ett lämpligt objekt och avsaknaden av kapabla väktare sammanfaller i tid och rum vilket
skapar brottstillfället, medan närvaro av kapabla väktare kan förhindra brott (Cohen & Felson
1979:589, 593f).
Platsförvaltaren kan stärka väktarskapet på platsen genom att exempelvis sätta upp skyltar om
bevakning (Eck & Madensen 2018:16), se bild 10 och 11 s. 49. Vid busshållplatserna på
Gustav Adolfs torgs södra sida återfinns skyltar att det är förbjudet att röka. På en sidodörr in
till Rådhuset, i korsningen Köpmansgatan/Torggatan, sitter ett klistermärke om att området är
kameraövervakat. På några fönsterrutor och entrédörrar på Kvarteret Högvakten finns små
8 Se kapitel 6.7 för analys angående hanterare.
48
klistermärken om att det finns ett installerat säkerhetssystem samt att ett säkerhetsföretag
skyddar byggnaden.
Bild 10: exempel på förbudsskylt på Gustav Adolfs Bild 11: exempel på klistermärke om säkerhetssystem.
torg. Bildkälla: författarna
Bildkälla: författarna
Polisen bedriver kameraövervakning av Gustav Adolfs torg, vilket även stärker den
informella sociala kontrollen på torget. Därtill har Göteborgs Stad stärkt det formella
väktarskapet på Gustav Adolfs torg genom att ansöka om att torget ska vara ett LOV
§3-område. Torget är sedan 2020-06-29 ett LOV §3-område och ordningsvakter har sedan
2020-08-01 patrullerat torget och dess omgivning (internt dokument Göteborgs Stad,
Ansökan om förnyat förordnande avseende LOV§3). Nuvarande beslut om att Gustav Adolfs
torg ska vara ett LOV §3-område gäller till 2024-06-29 (Polisen 2022). Studiens empiri visar
inte hur ofta ordningsvakterna rör sig på Gustav Adolfs torg, men det fyller visserligen ett
syfte att det inte är allmän vetskap eftersom det skulle kunna påverka hur potentiella förövare
agerar vilket ordningsvakterna författarna intervjuade påtalade:
“Nej men alltså, vi kan inte berätta vart vi går eller när, det skulle ju
fel personer kunna snappa upp och anpassa sig efter [...] vi kan ju i
princip inte säga någonting.” - Patrullerande ordningsvakter,
fältintervju, 31 mars 2022
Mot bakgrund av att ordningsvakterna patrullerar fler områden än Gustav Adolfs torg, är det
formella väktarskapet inte konstant fysiskt närvarande på torget, vilket gör att det formella
väktarskapet skiftar i styrka under dagen. Enligt Polisen har närvaron av ordningsvakterna
49
gett en brottspreventiv effekt, då den öppna narkotikaförsäljningen har minskat på Gustav
Adolfs torg (O. Skogsberg, intervju, 1 april 2022). Den öppna narkotikaförsäljningen är den
faktor som skapar störst otrygghet och påverkar göteborgaren mest i vardagen
(Kommunstyrelsen, bilaga 3), vilket kommunpolisen menar att ordningsvakter har en positiv
inverkan på:
“Ordningsvakternas närvaro på torget skapar trygghet för
allmänheten [...] för vissa räcker det med att bara se en gul väst för
att känna sig tryggare” - O. Skogsberg, intervju 1 april 2022
Vidare uppger O. Skogsberg (intervju, 1 april 2022) att antalet upptäcksbrott, såsom
skadegörelse, har minskat på Gustav Adolfs torg i och med den ökade patrulleringen av
ordningsvakter.
Allt som allt har Göteborgs Stad som platsförvaltare tillgodosett Gustav Adolfs torg med ett
kapabelt väktarskap i form av patrullerande ordningsvakter, vilka skulle kunna väga upp för
den låga informella sociala kontrollen som återfinns på torget. Göteborgs Stad har även
tillsammans med Polisen och Higab försett torget och de omgivande byggnaderna med
kameraövervakning vilket förväntas minska brottsförekomsten.
6.6. Rapportering av brott
Eck och Madensen (2018:13f) understryker att brottsrapportering inte är en
förklaringsmekanism som ensamt kan förklara brottsförekomsten på platser eller varför den
skiljer sig mellan platser. En hög anmälningsbenägenhet och brottsrapportering ger sken av
att platsen har en hög brottsförekomst, men likväl kan en plats med låg
anmälningsbenägenhet och låg brottsförekomst också ha en hög, eller till och med högre,
brottsförekomst (ibid:13).
Antalet anmälda brott på Gustav Adolfs torg är relativt få. Enligt Polisens statistik anmäldes
det i Västra Nordstan, dit Gustav Adolfs torg tillhör, 613 brott under 2021 (internt dokument
Polisen, Purple Flag Västra Nordstan 2021). Under åren 2018-2021 har det rapporterats
mellan 710 och 611 brott per år i Västra Nordstan, vilket främst gäller skadegörelsebrott och
narkotikabrott. Brotten är relativt jämnt fördelade över veckans dagar men flest brott begås
50
mellan klockan 12:00-19:00 (ibid.). På grund av anmälningsbenägenhet och
brottsrapportering kan brottsnivån i statistiken vara högre eller lägre än vad den egentligen är
(Eck & Madensen 2018:13), vilket kommunpolisen påtalade:
“Det kan ju bli fel i statistiken när Polisen registrerar brott. Ett brott
begånget på Östra Hamngatan, som hör till Västra Nordstan, kan lika
gärna registreras som ett brott i Brunnsparken, som hör till Fredstan
[...] det är lätt att det blir fel så.” - O. Skogsberg, intervju 5 april 2022
Anmälningsbenägenheten förändras och varierar över tid. Att mäta brott över tid är därmed
komplicerat (Göteborgs Stad 2014:3), vilket även det påverkar den officiella bilden av antalet
brott. Genom fältintervjuerna har den komplexa bilden av brottsrapportering och
brottsförekomsten visats där informanterna har delat med sig av sina upplevelser:
“Jag känner mig trygg, jag har aldrig blivit utsatt för något brott och
jag känner ingen annan som blivit det heller [...].” - Informant #17
“Jag har ingen anledning att vara otrygg - jag är vit, man och lång.”
- Informant #3
“[...] min kompis blev misshandlad här, men det är länge sedan nu.”
- Informant #3
Verksamhetsutvecklare P. Alsterlind (intervju, 1 april 2022) vid Räddningstjänsten i
Storgöteborg uppger att Räddningstjänstens statistik visar att det inte finns någon
brottsproblematik på torget. Även Polisen instämmer:
“Gustav Adolfs torg är ett relativt lugnt och bekymmersfritt torg utan
någon större brottsproblematik, särskilt i jämförelse med andra torg
här i Göteborg” - O. Skogsberg, intervju, 5 april 2022
Fältarbetarna vi samtalade med (fältintervju, 1 april 2022) uttryckte att Gustav Adolfs torg för
några år sedan hade en viss problematik med ungdomar som hängde på torget under kvällar,
men att problematiken inte längre finns kvar:
51
“Ett tag var det mycket aktivitet vid Lilla Bommen, sedan flyttade det
till Gustav Adolfs torg, men nu är det lugnt här. [...] De ungdomar
som hängde på torget då har nu blivit äldre och gör annat, vissa har
blivit dömda för brott eller finns inte kvar i Sverige, och så patrullerar
ju vakter nu. [...] och så pandemin såklart, den förändrade även hur
ungdomarna betedde sig.” - Fältarbetare, fältintervju, 1 april 2022
Corona-pandemin innebar förändrade rutinaktiviteter, med en förändrad platsanvändning till
följd. Dock visar den polisiära statistiken över Västra Nordstan ingen större skillnad i antal
anmälda brott (internt dokument Polisen, Purple Flag Västra Nordstan 2021). Polisen (O.
Skogsberg, intervju, 5 april 2022) framhåller att pandemin bidragit till en ökad säkerhet i
området, där färre individer på platsen underlättat identifieringen av potentiella förövare.
Observationsdatan bekräftar Polisen, Räddningstjänsten och fältarbetarnas bild av torget där
författarna kan konstatera att något ingripande av varken polis eller ordningsvakter har
observerats. Efter observationerna har författarna gjort bedömningen att Gustav Adolfs torg
främst är ett transitområde, med periodvis stor genomströmning. En stor genomströmning av
människor är ofta en anledning till att brott begås på platsen (Brå 2022a), vilket inte
återspeglar Gustav Adolfs torg då den främsta genomströmningen under observationerna var
under morgonrusningen, men det är inte då flest brott sker enligt polisens statistik (internt
dokument Polisen, Purple Flag Västra Nordstan 2021).
Enligt Brottsförebyggande rådet har anmälningsbenägenheten avseende skadegörelse, där
klotter utgör en stor del, ökat (Brå 2022b). Likaså har anmälningar avseende narkotikabrott
ökat de senaste tio åren (Brå 2022d). Studiens empiri visar dock inte att platsförvaltaren för
Gustav Adolfs torg på något sätt har genomfört några åtgärder för att uppmuntra individer till
att anmäla brott de är utsatta för eller bevittnar.
Den polisiära statistiken visar att Gustav Adolfs torg är ett torg med låg brottsförekomst,
något som bekräftas av fallstudiens övriga empiri. Den låga brottsrapporteringen tycks därför
verifiera att det de facto begås få brott på torget.
52
6.7. Viktimisering
Förklaringsmekanismen omfattar både upprepad viktimisering av individer och platser (Eck
& Madensen 2018:14). Eck och Madensen (ibid.) framhåller att det är en
förklaringsmekanism som har fått stort genomslag och är en god förklaring till varför vissa
platser har en hög brottsförekomst.
Mot bakgrund av individers rutinaktiviteter och att Gustav Adolf torg främst används som ett
transitområde, är det i stor utsträckning samma individer som rör sig över platsen dagligen.
Polisen och Räddningstjänstens statistik samt observationsdatan och fältintervjuerna visar
dock att individer i låg utsträckning är utsatta för brott på torget, där en informant uttryckte:
“Jag går över torget varje dag när jag ska till jobbet och sedan hem
igen och det har jag gjort i flera år. Jag har nog aldrig sett ett brott
här tror jag.” - Informant #5
Den polisiära statistiken visar att skadegörelsebrott och narkotikabrott är de vanligaste
typerna av brott som begås på Gustav Adolfs torg (internt dokument Polisen, Purple Flag
Västra Nordstan 2021), vilket dock Polisen påtalade inte är något unikt för torget:
“Narkotikabrott är ju ett stort problem i hela Göteborg, det är ju det vi
arbetar mest med - att hålla den öppna narkotikaförsäljningen nere”
- O. Skogsberg, intervju 5 april 2022
Under observationerna samt genom tagna fotografier har författarna uppmärksammat att det
finns mindre graffitimålningar på torget samt tagsklotter, främst vid statyn av kung Gustav II
Adolf, se bild 12 s. 54. Således är det främst tal om en upprepad viktimisering av platsen
snarare än av individer. Även om det på torget sker narkotikabrott och torget upprepat blir
utsatt för skadegörelsebrott, har Gustav Adolfs torg ingen direkt brottsproblematik i
jämförelse med andra områden och torg i Göteborg (O. Skogsberg, intervju, 5 april 2022).
53
Bild 12: exempel på tagsklotter på statyn av kung Gustav II Adolf.
Bildkälla: författarna.
Författarna har inte uppmärksammat att Göteborgs Stad som platsförvaltare av torget på
något sätt uppmuntrar den enskilde till att rapportera brott för att undvika en upprepad
viktimisering av platsen eller individen. Det formella väktarskapet i form av patrullerande
ordningsvakter enligt LOV §3 fyller dock en viktig funktion i att upptäcka och avbryta brott
som begås samt hjälpa den enskilde som blir utsatt för brott (patrullerande ordningsvakter,
fältintervju, 31 mars 2022). Däremot har Higab, platsförvaltare för Rådhuset och Kvarteret
Högvakten, placerat ut ett antal klistermärken om kameraövervakning och andra
säkerhetssystem på byggnaderna vilket kan minska risken för att byggnaderna blir utsatta för
en upprepad viktimisering, se bild 11 s. 49.
Att påstå att Gustav Adolfs torg har en problematik med upprepad viktimisering blir skevt.
Även om det i viss mån sker en upprepad viktimisering av torget bör det sättas i relation till
andra områden, vilka har en större problematik med brottslighet (O. Skogsberg, intervju, 5
april 2022). Studiens empiri ger inte stöd för att Göteborgs Stad arbetar aktivt för att individer
ska anmäla brott begångna på torget, mer än att de patrullerande ordningsvakterna kan vara
behjälpliga. Mot bakgrund av den låga brottsförekomsten på torget kan det dock
argumenteras inte heller är varken nödvändigt eller behövligt.
54
6.8. Hanterare
Förklaringsmekanismen anspelar på rutinaktivitetsteorin där hanterare ses som individer med
emotionella band till potentiella förövare vilka får dessa att avstå från att begå en brottslig
handling (Eck & Madensen 2018:14; Madensen & Eck 2012:11). Eck och Madensen
(2018:14) understryker att frånvaro av hanterare inte som enda förklaringsmekanism kan
förklara brottsförekomsten på alla typer av platser, utan är en mer lämpad
förklaringsmekanism för typiska ungdomsbrott och för platser där ungdomar befinner sig.
Mot bakgrund av att författarna inte genomförde fältintervjuer med individer som
uppskattades var under femton år, saknas således ungdomarnas perspektiv av Gustav Adolfs
torg. Skadegörelsebrott och narkotikabrott är de vanligaste förekommande brotten på torget.
Avseende skadegörelsebrott i allmänhet utgör ungdomar generellt en relativt stor andel av de
misstänkta (Brå 2022b). Den vanligaste typen av skadegörelse bland skolungdomar är att
förstöra busskurer, gatlyktor, fönster eller liknande samt klottra tags (Brå 2020:70). Även om
författarna inte har talat med ungdomarna om Gustav Adolfs torg, har författarna genom
observationerna studerat deras användning av torget, där författarna noterade att deras
användning av platsen inte skiljer sig från vuxna individer.
Fältarbetare rör sig under sina arbetspass över Gustav Adolfs torg och närliggande områden.
Fältarbetarna arbetar uppsökande, relationsskapande och socialt förebyggande med ungdomar
(Göteborgs Stad u.å. B). De fältarbetare författarna samtalade med uttryckte:
“Vi känner igen de flesta ungdomar som befinner sig i området här på
kvällar och nätter, vi pratar med dem och försöker skapa relationer,
ser till att de har någon att prata med istället för att göra annat.”
- Fältarbetare, fältintervju, 1 april 2022
Mot bakgrund av fältarbetarnas relationsbyggande arbete med ungdomarna har de en god
förutsättning att agera som hanterare gällande de ungdomar som rör sig i området.
Fältarbetarnas närvaro kan således antas förhindra ungdomar att begå brott på Gustav Adolfs
torg vilket minskar brottskoncentrationen på torget. Därtill observerade författarna att de
ungdomar som rörde sig över torget främst gjorde det i par eller i grupp. Madensen och Eck
(2012:11) framhåller att det främst är en förälder, lärare eller syskon som fyller rollen som
55
hanterare, men författarna anser att en skolkamrat likväl torde kunna agera som hanterare och
således förhindra ungdomen från att begå en brottslig handling. Grupptryck och
kamratinflytande ska dock inte underskattas och kan likväl få en ungdom att begå brottsliga
handlingar (jfr. Sarnecki 1981).
Medelåldern på förövarna som begår brott i Västra Nordstan, där Gustav Adolfs torg ingår, är
32 år (O. Skogsberg, intervju, 5 april 2022). Även om den polisiära statistiken inte
nödvändigtvis återspeglar verkligheten (Eck & Madensen 2018:13) ger den ändock uttryck
för att det troligtvis inte är ungdomarna som begår de flesta brott på Gustav Adolfs torg.
Detta skulle kunna förklaras av att det är vuxna individer som i högre utsträckning rör sig
över torget än ungdomar, vilket stöds av observationsdatan. Å andra sidan utgör
skadegörelsebrott ett typiskt ungdomsbrott (Brå 2022b) och unga män i åldern 15-24 år är
den grupp med högst andel regelbundet narkotikabruk i Sverige (Statens folkhälsoinstitut
2011:13), vilket i sammanhanget talar för att medelåldern borde vara lägre. Detta leder till att
en trolig anledning av den höga medelåldern är felkällor i den polisiära statistiken, där en
problematik finns kring var brotten registreras begångna, mot bakgrund av den geografiska
uppdelningen av närliggande områden (O. Skogsberg, intervju, 5 april 2022). Därtill anmäls
ofta skadegörelsebrott men en lagföring av förövaren uteblir, vilket leder till att statistiken
visar en högre medelålder. Den polisiära statistiken är därför nödvändigtvis inte representativ
för Gustav Adolfs torg.
Under observationerna lade vi märke till att de förbipasserande under morgonen främst
passerade torget ensamma. På förmiddagen, vid lunchtid, under eftermiddagen och kvällen
var det vanligare att de förbipasserande rörde sig över torget i par eller i små grupper även om
vissa passerade ensamma. Någon typisk hanterare (Madensen & Eck 2012:11) verkar inte
återfinnas för de vuxna individerna om än att de vuxna i grupp kan tänkas agera hanterare åt
varandra, förutsatt att de har en nära relation, och således förhindra att brott begås.
Platsförvaltare har generellt möjlighet att reglera vilka som har, och inte har, tillträde till
platsen (Eck & Madensen 2018:17), vilket dock inte är möjligt för Göteborg Stad mot
bakgrund av att Gustav Adolfs torg är en offentlig plats. För att påverka vem som befinner sig
på Gustav Adolfs torg skulle Göteborgs Stad istället kunna välja att på något sätt framställa
torget som extra attraktivt för en viss grupp av individer vilket indirekt skulle kunna styra
vem som besöker platsen. Detta bör dock ställas i kontrast till att torget inte verkar vara en
56
slutdesitnation i sig, eller där individer uppehåller sig en längre tid, utan snarare endast fyller
funktionen av ett transitområde, vilket uttrycktes av en informant:
“Jag går bara här (över Gustav Adolfs torg, förf. anm.) när jag ska ta
bussen.” - Informant #16
Mot bakgrund av Gustav Adolfs torgs användningsområde som transitzon och
genomströmningen av individer, varierar antalet närvarande hanterare på platsen. Även om
skolkamrater respektive arbetskollegor kan argumenteras fungera som hanterare, är deras
närvaro på torget flyktig och allt som allt återfinns det därmed få hanterare på torget vilket
torde öka brottsförekomsten.
6.9. Förövare
Utan en förövare begås ingen brottslig handling. Brottsattraherare benämns platser som drar
till sig flertalet potentiella förövare, eller få “aktiva” förövare (Eck & Madensen 2018:14).
Eck och Madensen (ibid:4f) framhåller att förklaringsmekanismen är en god förklaring till
varför vissa platser har en hög brottsförekomst, men kräver samtidigt att finns brottsobjekt
eller offer på platsen. Således kan inte ett förekomsten av flertalet förövare ensamt förklara
brottsförekomsten på platser.
Författarnas upplevelse av Gustav Adolf torg, vilken även bekräftas av studiens empiri, är att
torget tidvis är mycket folktomt. Författarna observerade att det främst var under
morgonrusningen som individer rörde sig över torget. I perioder under observationerna var
torget helt folktomt, oftast var det dock ett fåtal personer som rörde sig över torget eller satt
vid trappan utanför Börsen och på bänkarna utmed Östra Hamngatan. Det främsta klustret av
människor var de som i perioder befann sig på busshållplatserna på Östra Hamngatan, även
utöver rusningstid samt under lunchtid vid foodtrucken. Därmed finns det färre potentiella
offer och potentiella förövare i området vilket påverkar brottsnivån positivt. Gustav Adolfs
torg kan således inte ses som en brottsattraherare, men inte heller som en brottsgenererande
plats9 (Eck & Madensen 2018:14).
9 Se kapitel 6.10.
57
Torget har tidvis en relativt hög genomströmning av individer, vilket genererar
brottstillfällen, men är ändock till största del folktomt. Likväl är torget centralt belägen men
är ändock avskild från omgivningen. Vidare har torgets utformning till viss del
brottsförebyggande egenskaper, som bjuder in till en platsanvändning som innebär en ökad
informell social kontroll, samtidigt som torgets utformning också möjliggör att brott kan ske i
skymundan.
Samma resonemang gällande Gustaf Adolfs torg som en offentlig plats där platsförvaltaren
inte har någon stor möjlighet över att styra vem som befinner sig på platsen, gäller även
förekomsten av potentiella förövare på torget. Göteborgs Stad har dock genom torget som ett
LOV §3-område med de patrullerande ordningsvakterna säkerställt torgets väktarskap, gjort
det mindre attraktivt för potentiella förövare och därigenom styrt bort förövarna från torget
(jfr. Cohen & Felson 1979). Även mot bakgrund av torgets användningsområde som
transitzon, styrs potentiella förövare bort från platsen och Gustav Adolfs torg har
sammanfattningsvis en låg nivå av potentiella förövare vilket torde minska
brottsförekomsten.
6.10. Brottsobjekt och brottsoffer
Utan ett brottsobjekt eller brottsoffer på platsen begås inte heller någon brottslig handling.
Platser med flertalet brottsobjekt eller offer benämns brottsgenererare (Eck & Madensen
2018:15). Mot bakgrund av att det krävs även en förövare för att ett brott ska begås, kan
flertalet brottsobjekt eller brottsoffer inte ensamt förklara varför vissa platser har en hög
brottsförekomst (ibid.).
Mot bakgrund av torgets användning som transitområde och den periodvisa
genomströmningen av individer under rusningstid på morgon och eftermiddag, är det främst
under dessa tiden som det finns en större mängd potentiella brottsoffer på plats. Vid
observationerna var det främst en större genomströmning av människor under
morgonrusningen klockan 07:30-09:00, för att sedan bli i stort sett folktomt fram till klockan
11:30-13:30 då mängden individer på torget ökade igen. Eftermiddagstid ökade antalet
individer som rörde sig över torget för att återigen minska kvällstid. Även fältintervjuerna
bekräftar bilden av Gustav Adolfs torg som ett typiskt dagtorg:
58
“Jag är bara på torget dagtid, mest på helgerna.” - Informant #14
Den polisiära statistiken visar att mängden anmälda brott är som störst i Västra Nordstan
klockan 12:00-19:00 och är relativt jämnt fördelade under veckodagarna, men är något färre
under söndagar (internt dokument Polisen, Purple Flag Västra Nordstan 2021). Den polisiära
statistiken och författarnas reflektion av observationerna och fältintervjuerna är således inte
helt samstämmiga, även om en större genomströmning av individer och ett högre antal
anmälda brott överensstämmer under eftermiddagstid (jfr. Brå 2022a). Skillnaden kan dock
förklaras mot bakgrund av den osäkerhet som finns kring var polisen registrerar att brottet är
begånget (O. Skogsberg, intervju, 5 april 2022).
För att minska antalet potentiella brottsoffer på Gustav Adolfs torg behöver Göteborgs Stad
förändra användningen av torget från ett transitområde till något annat. I förhållande till den
polisiära statistiken och den låga genomströmningen av individer, särskilt i jämförelse med
kringliggande områden och andra torg, är nivån av potentiella brottsoffer på torget ändock
förhållandevis låg. Detta är i linje med Madensen och Ecks (2012:8) resonemang om spatiala
interaktioner och att torget således inte växelverkar på ett krimingent sätt med de närliggande
områdena. Detta torde innebära att det är svårt för Göteborgs Stad som platsförvaltare att få
ner nivån av potentiella brottsoffer på torget ytterligare.
“Brott? Här? [...] Nej, men för några år sedan var det väl lite stökigt
här emellanåt. Men inte nu direkt.” - Informant #12
Den arkitektoniska utformningen och fysiska designen av Gustav Adolfs torg bidrar också till
att det finns få potentiella brottsobjekt, då torget är öppet och tomt på objekt samt finns få
ställen där brott kan ske i skymundan. Detta återspeglas i den polisiära och
Räddningstjänstens statistik samt polisens bild av torget som ett relativt lugnt och
bekymmersfritt torg utan någon större brottsproblematik (O. Skogsberg, intervju, 5 april
2022). Gustav Adolfs torgs fysiska design bjuder i sig nästan bara in till mindre
skadegörelsebrott, såsom tagsklotter och mindre graffiti, vilket den polisiära statistiken också
vittnar om (internt dokument Polisen, Purple Flag Västra Nordstan 2021).
59
Sammanfattningsvis gör den fysiska designen av Gustav Adolfs torg och dess
användningsområde att det återfinns ett lågt antal potentiella brottsobjekt och brottsoffer på
torget, vilket också leder till en låg brottsförekomst.
6.11. Heta produkter
Förklaringsmekanismen är nära sammankopplad med mekanismen som berör brottsobjekt
och brottsoffer. Om de brottsobjekt som finns på en plats är, ur förövarens subjektiva
perspektiv, särskilt attraktiva kan dessa så kallade “heta produkter” vara en förklaring till
varför vissa platser har en hög brottsförekomst (Eck & Madensen 2018:15). Eck och
Madensen (ibid.) framhåller att mekanismen om heta produkter kan vara en god och
användbar förklaring för platser där en större mängd stöldbrott begås, om än att
förklaringsmekanismen är applicerbar på även andra typer av brott.
Gustav Adolfs torgs användningsområde bidrar till att torget är ett tomt område på potentiella
mobila brottsobjekt och periodvis även potentiella brottsoffer. Därtill finns det inte en
konstant tillgång av heta produkter på torget jämfört med exempelvis det närliggande
köpcentret Nordstan. Mot bakgrund av bristen på mobila brottsobjekt på torget, torde de
potentiellt heta produkterna, ur förövarens perspektiv, vara personbundna: antingen individen
i sig eller objekt individen bär med sig.
På Gustav Adolfs torg är de vanligast förekommande anmälda brotten skadegörelsebrott och
narkotikabrott (internt dokument Polisen, Purple Flag Västra Nordstan 2021). En av
informanterna författarna talade med sade:
“Jo, men alltså, jag har ju blivit erbjuden att köpa knark här och så.”
- Informant #13
Narkotikaförsäljningen på Gustav Adolfs torg sker främst i skuggan av foodtrucken (O.
Skogsberg, intervju, 1 april 2022). Genom den förändrade upplevelsen av torgets fysiska
design uppstår såldes brottstillfällen när foodtrucken är på plats, vilket indirekt inbegriper en
ökad förekomst av heta produkter i form av narkotika. Mot bakgrund av att det finns en
periodvis avsaknad av heta produkter torde torget dock inte vara en särskilt attraktiv plats ur
förövarens perspektiv.
60
För skadegörelsebrott såsom tagsklotter och mindre graffitimålningar, torde Gustav Adolfs
torgs arkitektoniska utformning och fysiska design underlätta genomförandet av brotten: de
större stenplattorna på torget, trappan upp till statyn av kung Gustav II Adolf samt att några
av entréerna till de omkringliggande byggnaderna är under tak eller bakom pelare. En
argumentation kan föras om att dessa fysiska egenskaper hos torget kan anses utgöra heta
produkter för skadegörelsebrott. Mot bakgrund av att den fysiska designen är konstant, är
också närvaron av heta produkter för skadegörelsebrott konstant.
En platsförvaltare har möjlighet att påverka förekomsten av antalet heta produkter på en plats
genom att exempelvis välja vilken verksamhet som ska bedrivas (Eck & Madensen 2018:15,
17). Göteborgs Stad har dock inte samma möjlighet, där torgets funktion är given utifrån att
det är en offentlig plats. Genom att tidvis anordna eller ge tillstånd till vissa aktiviteter, såsom
marknader eller sammankomster, förändrar dock torgets platsförvaltare förekomsten av
antalet heta produkter för tillfället.
På Gustav Adolfs torg finns ett lågt antal heta produkter, som också återspeglas av att det
återfinns få potentiella brottsobjekt överlag, vilket förväntas leda till en låg brottsförekomst
på platsen.
6.12. Teoriprövning
Gustav Adolfs torg är en proprietär plats (Eck & Madensen 2018:4) vilken används nästan
uteslutande som transitzon. En central geografisk placering, öppen fysisk design och hög
genomströmning av individer är klassiska kriminogena faktorer som anses leda till en hög
brottsförekomst (jfr. Ceccato 2016). Dessa faktorer stämmer väl överens på Gustav Adolfs
torg – men brottsförekomsten är låg (internt dokument Polisen, Purple Flag Västra Nordstan
2021). Genom att göra en teoriprövning av ORCA-modellen undersöker författarna hur väl
mekanismerna kan förklara den låga brottsförekomsten på torget.
6.12.1. Organisering av rum
I ORCA-modellen är organisering av rum viktigt för att förklara brottsförekomsten. I
processen omfattas mekanismerna fysisk design, informell social kontroll och väktarskap.
61
Den fysiska designen av torget i form av parkbänkar möjliggör att torget kan användas för
sociala sammanhang. Hur platser är utformade påverkar således även nivån av den informella
sociala kontrollen (Eck & Madensen 2018:15). Vidare har platsens utformning ett samband
med hur platsen används, vilket också påverkar den informella sociala kontrollen. Torgets
primära användningsområde som transitzon leder till att den informella sociala kontrollen och
den naturliga övervakningen på torget skiftar mellan vardag och helg samt dag- och nattetid.
Ur ett arkitektoniskt perspektiv är Gustav Adolfs torg relativt tomt på objekt, bortsett från
statyn av kung Gustav II Adolf. Rådhuset och Kvarteret Högvaktens arkitektur, vilka omger
torget på östra och norra sidan, möjliggör att brott kan ske i skymundan. Den fysiska
designen kan således öka riskerna för förövaren att bli upptäckt och därigenom minska risken
att brott begås på platsen (Eck & Madensen 2018:12f; Weisburd 2016:48f).
6.12.2. Reglering av beteenden
Reglering av beteenden på platsen ses inom ORCA-modellen också som en viktig del i att
förklara brottsförekomsten. I processen omfattas mekanismerna informell social kontroll,
väktarskap, brottsrapportering, viktimisering, hanterare och förövare.
Den informella sociala kontrollen kan ses som ett verktyg för att påverka individers
beteenden. På Gustav Adolfs torg återfinns flera parkbänkar, vilka kan ses som ett sätt att öka
den informella sociala kontrollen, för att få förbipasserande att stanna kvar på torget och
umgås. Genom sociala interaktioner och sammanhang på platser, ökar också närvaron av
hanterare, vilka kan få potentiella förövare att välja att avstå från begå brottsliga handlingar.
Mot bakgrund av torgets användningsområde som transitzon, individernas mobilitet och den
ytterst korta stund de befinner sig på torget, följer en låg nivå av interaktion mellan de
förbipasserande individerna (jfr. Bellair 1997:681f), vilket leder till en låg nivå av informell
social kontroll.
Därtill bedriver Polisen kameraövervakning av torget vilket ökar den informella sociala
kontrollen och platsförvaltaren för de omkringliggande byggnaderna, Higab, har stärkt
väktarskapet genom säkerhetssystem vilket de signalerar genom mindre skyltar och
klistermärken. Gustav Adolfs torg ingår i ett LOV §3-område, vilket innebär en stärkt formell
social kontroll genom patrullerande ordningsvakter. Att stärka väktarskapet på platsen är
62
således ett sätt att påverka individers beteenden för att söka få denne att avstå från att begå en
brottslig handling.
Vidare fyller ordningsvakterna en viktig funktion i att, förutom att upptäcka och avbryta
brottshandlingen, vara den enskilde individen behjälplig i anmälan om brott. Likaså kan ett
ökat väktarskap genom skyltar om att brott anmäls, eller som uppmuntrar till att anmälan sker
om brott begåtts, skapa ett förändrat beteende hos förövare som möjligen väljer att inte begå
en brottsliga handling på platsen eller besöka den alls. Den polisiära statistiken visar att
antalet upptäcksbrott på Gustav Adolfs torg har minskat i och med den ökade patrulleringen
av ordningsvakter (O. Skogsberg, intervju, 5 april 2022).
Platser som kännetecknas av en låg nivå av brottsrapportering kan bidra till att potentiella
förövare är mer benägna att besöka platsen till skillnad från platser med en hög
brottsrapportering. Nivån av brottsrapportering kan, men behöver inte nödvändigtvis (Eck &
Madensen 2018:13), återspegla brottsförekomsten på platsen. Om det sker en upprepad
viktimisering av individer på platsen eller platsen i sig, påverkar detta i sin tur också
individers benägenhet att besöka och användningen av platsen. Gustav Adolfs torg åtnjuter en
låg nivå av brottsrapportering i förhållande till andra centrala torg i Göteborg, där det främst
är torget i sig som blir utsatt för en upprepad viktimisering genom skadegörelsebrott (O.
Skogsberg, intervju, 1 april 2022).
6.12.3. Kontroll av tillgänglighet
Även kontroll av tillgänglighet på platsen ses inom ORCA-modellen som en viktig del i att
förklara brottsförekomsten. I processen omfattas mekanismerna hanterare, förövare samt
brottsobjekt och brottsoffer.
Gustav Adolfs torg är en offentlig plats och är tillgänglig för alla, vilket innebär att Göteborgs
Stad som platsförvalare inte har någon större möjlighet att kontrollera vem som använder
platsen. Genom att göra torget mindre attraktiv för potentiella förövare styrs de bort från
platsen, vilket kan göras genom till exempel ett lågt antal platsbundna brottsobjekt eller ett
kapabelt väktarskap på platsen (Eck & Madensen 2018:14f; Weisburd 2016:49). Även
närvaron av hanterare kan inverka på den potentiella förövarens vilja att använda platsen,
vilket i kontrast även kan öka nivån av potentiella brottsoffer på platsen.
63
6.12.4. Anskaffning av resurser
Slutligen är anskaffning av resurser inom ORCA-modellen en viktig del i att förklara
brottsförekomsten på platsen. I processen omfattas mekanismerna brottsobjekt och brottsoffer
samt heta produkter.
Den arkitektoniska utformningen och fysiska designen av Gustav Adolfs torg bidrar till att
det finns en låg nivå av platsbundna brottsobjekt. Torgets främsta användningsområde som
transitzon leder också till att nivån av brottsattraherande element, potentiella brottsoffer och
personbundna brottsobjekt, är låg. Mot bakgrund av torget som en offentlig plats, dess
utformning och användningsområde som transitzon, åtnjuter torget även en låg nivå av heta
produkter där det mest attraktiva torde vara torgets fysiska design vilket möjliggör mindre
skadegörelsebrott i form av graffiti.
Till skillnad från andra proprietära platser, behöver Gustav Adolfs torg inte ha en hög nivå av
heta produkter eller brottsattraherande element (jfr. Eck & Madensen 2018:11). Torgets
existens och användningsområde upprätthålls oavsett de monetära tillgångar de heta
produkterna hade givit andra platser med annan funktion. Göteborgs Stad har i egenskap av
platsförvaltare för torget därmed begränsade möjligheter att genom processen påverka
brottsförekomsten på platsen.
6.13. Slutsats
ORCA är utvecklad som ett ramverk för att genom dess fyra processer identifiera
mekanismer som påverkar brottsförekomsten på proprietära platser, likt Gustav Adolfs torg.
Genom att undersöka Gustav Adolf torgs utformning, funktion samt fysiska och sociala miljö
med hjälp av ORCA-modellen kan den låga brottsförekomsten på torget förklaras med en
kombination av avsaknad av brottsattraherande element, det vill säga brottsobjekt och heta
produkter, samt en låg nivå av informell social kontroll. Torgets fysiska design och
användningsområde som transitzon kan dels förklara den låga nivån av informell social
kontroll genom brist på interaktioner mellan förbipasserande individer, dels avsaknaden av
brottsattraherande element. Därmed uppmärksammas att ORCA-modellen till viss del isolerar
ett viktigt element som kan förklara brottsförekomsten – platsanvändningen.
64
7. Diskussion och rekommendationer
Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad kunskap om hur ett systematiskt brottspreventivt
arbete kan bedrivas i innerstadsmiljöer. Genom att analysera förutsättningar och hinder för
brotts- och otrygghetsproblematik på Gustav Adolfs torg i Göteborg, identifieras
framgångsfaktorer relaterade till platsen. Här följer en avslutande diskussion av studien med
tillhörande slutsatser och rekommendationer.
7.1. Kungen, klotter och knark
Gustav Adolfs torg, geografiskt beläget i Göteborgs mittpunkt med närhet till flera
knutpunkter och Sveriges mest välbesökta shoppingcenter, förväntas av gemene man dela den
brottsproblematik som återfinns i Göteborg city. Genom associationer till Brunnsparken,
förmedlar media bilden av Gustav Adolfs torg som ett brottsproblematiskt torg. Därtill
förstärks bilden av Gustav Adolfs torg som ett problematiskt och otryggt område när det
sedan 2020 omfattas i LOV§3-insatser, initierade av torgets platsförvaltare Göteborgs Stad.
Individens bild och upplevelse av torget är således starkt kopplad till en förmedlad bild om
antaganden av Gustav Adolfs torg (jfr. Elster 2015).
Individens upplevelse av Gustav Adolfs torg som tryggt eller otryggt är också beroende av
individuella karaktäristiska, såsom tidigare erfarenheter och upplevelser (jfr. Sandstig 2010).
Torgets platskaraktäristiska, dess utformning med sin öppenhet och avsaknad av fysiska
objekt påverkar också hur torget upplevs och används (jfr. Ceccato 2016). Hur den generella
platsanvändningen ser ut påverkar upplevelsen av platsen hos den enskilde individen, som
agerar utifrån den upplevda känslan av platsen som trygg eller otrygg. En känsla av otrygghet
begränsar individen i sin vardag (jfr. Brå 2021a), vilket blir särskilt problematiskt i
förhållande till offentliga platser, likt Gustav Adolfs torg, som ska vara trygga och
tillgängliga för alla.
Platsanvändningen påverkar därtill torgets sociala karaktäristiska, där Gustav Adolfs torg är
ett typiskt ‘dagtorg’ och användningen återspeglar till stor del göteborgarnas rutinaktiviteter.
Antalet närvarande personer på torget skiftar under dagen, och således även den upplevda
känslan av trygghet, men torgets främsta användningsområde som en transitzon leder till ett
relativt folktomt torg. Ett kausalt samband saknas således mellan den förmedlade bilden av
Gustav Adolfs torg som otryggt och den faktiska brottsförekomsten, där individens känsla av
65
otrygghet således inte behöver vara förknippat med den reella risken att utsättas för brott (jfr.
Sahlin Lilja et al. 2021).
Gustav Adolfs torg har tidvis en relativt hög genomströmning av individer vilket genererar
brottstillfällen, men är ändock till största del folktomt vilket bidrar till att torget generellt har
en låg nivå av brottsattraherande element – något som också återspeglas i den låga
brottsförekomsten på torget (internt dokument Polisen, Purple Flag Västra Nordstan 2021).
Polisen beskriver Gustav Adolfs torg i termer som ett problemfritt och bekymmerslöst torg,
särskilt i relation till andra torg i Göteborg (O. Skogsberg, intervju, 5 april 2022). Såväl
brottsförekomsten som avsaknaden av individer kännetecknar torget, vilket återspeglas av
torgets fysiska design.
Torgets utformning har till viss del brottsförebyggande egenskaper, som möjliggör sociala
interaktioner vilket innebär en ökad informell social kontroll. Samtidigt möjliggör torgets
utformning även att brott kan ske i skymundan och platsanvändningen bidrar till att det
återfinns en låg informell social kontroll stora delar av dygnet, mot bakgrund av brist på
interaktioner mellan de förbipasserande individerna, vilket skulle kunna agera
brottsgenererande. I kombination med torgets avsaknad av brottsattraherande element uteblir
dock en högre nivå av brottslighet.
Likväl är Gustav Adolfs torg centralt belägen men ändock avskilt från omgivningen. Dess
närhet till andra områden som kantas med en betydligt större brottsproblematik, såsom
Brunnsparken och Nordstan, visar på att det inte verkar finnas någon spatial interaktion
mellan de brottstäta platserna och torget. Platser har unika karaktäristika vilket torde innebära
att brott inte lättvindigt förflyttar sig mellan närliggande områden och en kriminogen
växelverkan mellan platserna kan således inte förväntas (jfr. Madensen & Eck 2012). Vidare
skiljer sig Gustav Adolfs torg och de närliggande områdena åt i användningsområde där
platsernas funktion upprätthålls oberoende av varandra. Detta leder också till att risken för
spatiala interaktioner samt möjliga överflyttningseffekter från brottspreventiva åtgärder
riktade mot de närliggande områdena, kan tänkas vara låga eller utebli.
66
7.2. Är det anden från vår stora fältherre som skrämmer slag i
brottsligheten eller finns det andra orsaker?
ORCA-modellen förklarar brottsförekomsten på Gustav Adolfs torg genom det låga antalet
brottsattraherande element i kombination med en låg informell social kontroll. Torgets låga
informella sociala kontroll kan förstås utifrån dess fysiska design vilket öppnar upp för
sociala interaktioner, vilka dock uteblir, samt torgets främsta användningsområde som
transitzon vilket leder till individernas flyktiga närvaro på torget samt en låga nivå av
interaktioner individer emellan (jfr. Bellair 1997; Eck & Madensen 2018).
Den trygghetsskapande och brottspreventiva åtgärden LOV3§ som initierats av torgets
platsförvaltare Göteborgs Stad, i vilket Gustav Adolfs torg är ett utpekat område, kan även
förstås som ett sätt att öka torgets låga informella sociala kontroll. ORCA-modellen visar
dock att åtgärden blir en omotiverad brottspreventiv insats i sammanhanget, där avsaknaden
av brottsattraherande element i kombination med torgets låga informella sociala kontroll
redan genererar en låg brottsförekomst (jfr. Elster 2015). Detta belyser vikten av arbeta
evidensbaserat med grundliga orsaksanalyser innan brottsförebyggande åtgärder initieras,
vilka annars blir effektlösa och pengarna felinvesterade (jfr. Wikström 2007).
Ett annat sätt att förklara frånvaron av brott på Gustav Adolfs torg är att fokusera på och
analysera platsanvändningen. Torget används nästan uteslutande som transitzon, där närvaron
av individer på torget varierar i mängd under dygnet. Därtill befinner sig individerna på torget
endast under tiden de passerar torget, således en mycket kort stund. Individernas flyktiga
närvaro leder även till att några sociala interaktioner inte sker (jfr. Bellair 1997).
Platsanvändningen är till stor del förknippad med den fysiska designen, där en viss
organisering av rum även kan hämma eller främja brott (jfr. Eck & Madensen 2018). Hur en
plats används påverkar dock i sin tur också alla andra mekanismer i ORCA-modellen.
Användningen av platsen blir således en mycket central del i brottsförekomsten på platsen –
ett element som ORCA-modellen inte beaktar.
7.3. Dags för revolution!
Mot bakgrund av att platsanvändningen är en viktig och central del i brottsförekomsten, anser
författarna att det är av vikt att inkorporera användningsområdet av platsen som en del i
ORCA-modellen.
67
En platsförvaltare har möjlighet att främja eller hämma platsens användningsområde genom
förändringar i dess fysiska design (jfr. Eck & Madensen 2018). Vidare bidrar
platsanvändningen till att fler eller färre brottstillfällen uppstår. Utifrån användningsområdet
kan platsförvaltaren välja att stärka eller minska väktarskapet utifrån platsens behov och
förutsättningar. Därtill återspeglar platsens användningsområde antalet närvarande individer,
däribland potentiella brottsoffer och förövare, samt brottsattraherande element. Hur individer
använder platsen bidrar i sin tur till nivån av informell social kontroll, vilken är avhängig den
interaktion som sker mellan individerna.
Användningsområdet är således ett mycket centralt och viktigt element i förklaringen av
brottsförekomsten på platsen. Därav är det nödvändigt att platsanvändningen inkorporeras i
ORCA-modellen, antingen som en enskild mekanism eller införlivas som en del i de enskilda
mekanismerna och processerna.
7.4. Kung Gustav II Adolf pekar och visar vägen framåt
Teorin om platsförvaltning och ORCA-modellen är en relativt nyformulerad teori, varför det
är viktigt att teoripröva för att en teoriutveckling ska kunna ske (Eck & Madensen 2018:22).
Även om teorin inte till fullo är evidensbaserad inbegriper den rimliga antaganden om
förklaringar som kan leda till en ökad brottsförekomst på proprietära platser (ibid.). Därtill är
teorin konkret och består av koncept som ger platsförvaltaren praktiska verktyg att arbeta
med i det brottspreventiva arbetet.
7.4.1. Framtida forskning
Eck och Madensen (2018:24) framhåller att det behövs mer forskning på teorin om
platsförvaltning och platsförvaltarens roll. Författarna menar att framtida forskning även bör
ha ett fokus på platsanvändningen, ett centralt element för brottsförekomsten på platsen. Som
föreslagits ovan, menar författarna att ORCA-modellen behöver utvecklas för att inbegripa
även platsanvändningen. Hur denna nya modell bör se ut, med platsanvändningen som en
enskild mekanism eller inkorporerad del av redan befintliga mekanismer och processer, får
framtida forskning utvisa.
68
7.4.2. Rekommendationer till brottsförebyggande aktörer
För att det brottspreventiva arbetet ska fylla sin preventiva funktion, är det av allra största
vikt att arbetet är evidensbaserat och stöder sig på ett teoretiskt ramverk med tillhörande
forskningsstudier (jfr. Wikström 2007). Med ett evidensbaserat arbetssätt minskar
okunskapen hos aktörerna och således även risken för att antaganden och att önsketänkande
får styra valet av brottspreventiva åtgärder (jfr. Elster 2015). Att implementera
brottspreventiva åtgärder utan evidens riskerar att leda till en utesluten effekt (jfr. Wikström
2007).
Brottsförebyggande rådet (Vesterhav et al. 2018:15) förordar att aktörer bör stödja sig på
rutinaktivitetsteorin i det brottspreventiva arbetet. ORCA-modellen, sprungen ur teorin om
platsförvaltning som är en förlängning av rutinaktivitetsteorin, är således ett ramverk som kan
argumenteras åtnjuter ett indirekt stöd av Brottsförebyggande rådet. Därtill är
ORCA-modellen ett tydligt koncept som ger aktörer praktiska verktyg för att bedriva ett
systematiskt brottspreventivt arbete. ORCA-modellen underlättar således för att ett
evidensbaserat brottspreventivt arbete ska bedrivas. Dock utelämnar ORCA-modellen en
viktig förklaring till brottsförekomsten på en plats – platsanvändningen. Brottspreventiva
aktörer bör ta hänsyn till hur platsen används, vilket är centralt för antalet brottstillfällen som
uppstår på platsen. Även om platsanvändningen inte är införlivad i ORCA-modellen idag,
framhåller författarna att det är av stor vikt att det beaktas i det brottspreventiva arbetet.
Avslutningsvis vill författarna belysa att det är viktigt att brottspreventiva aktörer arbetar med
ett större perspektiv om brott och trygghet. Det är viktigt att reflektera över vilket samhälle
som formas med brottspreventiva och trygghetsskapande åtgärder. Det är en medvetenhet
som bör finnas hos såväl politiker, aktörer som gemene man. En balans är nödvändig där
intressen måste vägas mot varandra och vi måste ställa oss frågan – vilken typ av samhälle
vill vi leva i?
69
Referenser
Litteratur
Alvesson, M., & Sköldberg, K. 2018. Reflexive methodology: New vistas for qualitative
research (Third ed.).
Bryman, A. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Clarke, R. V. G. (red.) 1997. Situational crime prevention: successful case studies. (2nd ed.)
Guilderland, N.Y.: Harrow and Heston.
Clarke, R. V. G. 2013. “‘Situational’ crime prevention: theory and practice”. I: McLaughlin,
E. & Muncie, J. (red.) 2013. Criminological perspectives: [essential readings]. (3. ed.)
Thousand Oaks, CA: Sage Publications
Cornish, D. B., & Clarke R. V. 2008. “The rational choice perspective”. I Wortley, R.,
Mazerolle, L.G. & Ebooks Corporation, 2008. Environmental criminology and crime
analysis. Cullompton: Willan Publishing.
Denscombe, M. 2018. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Eck, J. E. & Madensen, T. D. 2018. “Place management”. I: Bruinsma, G. J. & Johnson, S. D.
(red.). The Oxford Handbook of Environmental Criminology. New York: Oxford University
Press
Elster, J. 1989. Nuts and bolts for the social sciences. Cambridge: Cambridge Univ. Press.
Elster, J. 2015. Explaining social behavior: more nuts and bolts for the social sciences.
(Revised edition.) Cambridge: Cambridge University Press.
Farrington, D. P. 2013. “A criminological research agenda for the next millennium”. I:
Criminological perspectives: [essential readings]. (3. ed.) Thousand Oaks, CA: Sage
Publications
70
Felson, M. 2013. “The routine activity approach as a general crime theory”. I: McLaughlin,
E. & Muncie, J. (red.) 2013. Criminological perspectives: [essential readings]. (3. ed.)
Thousand Oaks, CA: Sage Publications
Felson, M. 2020. “Crime and Disorder in a Residential Neighborhood in Austin, Texas”. I:
Scott Morton, M.S. & Clarke, R.V. (red.). Problem-oriented policing: successful case studies.
London: Routledge.
Gynne, C., Berg, G., Gustafsson, C. & Karlsson, R. 2021. Kartläggning och lägesbild i lokalt
brottsförebyggande arbete. (Första upplagan). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Lum, C. & Koper, C.S. 2017. Evidence-based policing: translating research into practice.
(First edition.) Oxford, United Kingdom: Oxford University Press
Madensen, T. D. & Eck, J. E. 2012. “Crime Places and Place Management”. I: Cullen, F. T. &
Wilcox, P. (red.). The Oxford Handbook of Criminological Theory New York: Oxford
University Press.
Marshall, C., & Rossman, G. 2016. Designing qualitative research (6.th ed.) Thousand Oaks,
California: SAGE.
McLaughlin, E. & Muncie, J. (red.) 2013. Criminological perspectives: [essential readings].
(3. ed.) Thousand Oaks, CA: Sage Publications [Anges McLaughlin & Muncie 2013a].
McLaughlin, E. & Muncie, J. (red.) 2013. The Sage dictionary of criminology. (3rd ed.)
London: SAGE. [Anges McLaughlin & Muncie 2013b].
Merriam, S.B. 1994. Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Sahlin, I. 2000. Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen. Lund: Arkiv.
Sandstig, G. 2010. Otrygghetens landskap: en kartläggning av otryggheten i stadsrummet
och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll. Göteborg:
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet
71
Sarnecki, J. 1981. Ungdomsbrottslighet: omfattning, karaktär, orsaker och samhällsreaktion.
Stockholm: Liber Förlag.
Vesterhav, D., Lindblom, L. & Hellberg, S. 2018. Orsaksanalys i lokalt brottsförebyggande
arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Weisburd, D. 2016. Place Matters: Criminology for the Twenty-first Century. New York,
Cambridge University Press
Wikström, P.-O. & Torstensson, M. 1997. Lokalt brottsförebyggande arbete: organisation
och inriktning. Solna: Polishögskolan.
Wikström, P.-O. 2012. Breaking rules: the social and situational dynamics of young people´s
urban crime. Oxford: Oxford University Press.
Yin, R. K. 2014. Case study research: design and methods. (5. ed.) London: SAGE.
Yin, R. K. 2018. Case study research and applications: Design and methods (Sixth ed.)
Thousand Oaks, California: SAGE.
Vetenskapliga artiklar
Bellair, P. 1997. SOCIAL INTERACTION AND COMMUNITY CRIME: EXAMINING
THE IMPORTANCE OF NEIGHBOR NETWORKS. Criminology (Beverly Hills), 35(4),
677-704.
Ceccato, V. 2016. Public Space and the Situational Conditions of Crime and Fear.
International criminal justice review, 26(2), pp. 69–79.
Clarke, R.V. 2018. Regulating Crime: The Birth of the Idea, Its Nurture, and the Implications
for Contemporary Criminology. The Annals of the American Academy of Political and Social
Science 679: 20–35
Cohen, L. E. & Felson, M. 1979. Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity
Approach. American Sociological Review 44:4 (1979): 588-608
72
Cullen, F.T. 2011. Beyond Adolescence-Limited Criminology: Choosing Our Future – The
American Society of Criminology 2010 Sutherland Address. Criminology 49: 287–330
Eck, J. & Weisburd, D. 2015. Crime Places in Crime Theory. Crime and Place: Crime
Prevention Studies, 4 (pp. 1-33), Hebrew University of Jerusalem Legal Research Paper
Guerette, R.T. & Bowers, K.J. 2009. ASSESSING THE EXTENT OF CRIME
DISPLACEMENT AND DIFFUSION OF BENEFITS: A REVIEW OF SITUATIONAL
CRIME PREVENTION EVALUATIONS. Criminology (Beverly Hills), 47(4),
pp.1331–1368.
Lilleker, D. 2003. Interviewing the Political Elite: Navigating a Potential Minefield. Politics
(Manchester, England), 23(3), 207-214.
Tracy, S. 2010. Qualitative Quality: Eight “Big-Tent” Criteria for Excellent Qualitative
Research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837-851.
Wikström, P.-O. 2007. Doing without Knowing. Common Pitfalls in Crime Prevention.
Crime prevention studies, 21, pp. Crime prevention studies, 2007, Vol .21.
Wilson, Q. J., Kelling G. L. 1982. Broken Windows: the police and neighborhood saftey. The
Atlantic monthly, 1982, Vol. 249(3), 29-38.
Rapporter m.m.
Andersson, U., Carlander, A., Öhberg, P. & Grusell, M. (red.). 2021. Ingen anledning till oro
(?). I Ingen anledning till oro (?): SOM-undersökningen 2020. (SOM-rapport nr 78).
SOM-institutet, Göteborgs Universitet [Anges Andersson et al. 2021]
Bjerke L., Mellander C. & Rickardsson, J. 2021. Speglar mitt eget kvarter upplevelsen av
staden? I B. Rönnerstrand, M. Solevid, & H. Oscarsson (Eds.), Hög tid för Göteborg:
SOM-undersökningens i Göteborg 2016-2020 (Vol. Rapport 79, pp. 89-113). SOM-institutet,
Göteborgs universitet [Anges Bjerke et al. 2021]
Brottsförebyggande rådet. 2020. Skolundersökningen om brott 2019: om utsatthet och
delaktighet i brott. Rapport 2020:11. Tillgänglig via:
73
https://bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de5306dead/1606817015507/2020_11_Skolunde
rsokningen_om_brott_2019.pdf (Hämtad 2022-05-05)
Brottsförebyggande rådet. 2021. Nationella trygghetsundersökningen 2021: om utsatthet,
otrygghet och förtroende. Rapport 2021:11. Tillgänglig via:
https://bra.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa70111bd/1635317751059/2021_Nationella_tr
ygghetsundersokningen_2021.pdf (Hämtad 2022-03-04) [Anges Brå 2021a]
Brottsförebyggande rådet. NTU Kortanalys 2/2021, Nationella trygghetsundersökningen -
resultat på kommunal nivå. En sammanställning av centrala resultat från NTU
undersökningen 2019-2020. Tillgänglig via:
https://bra.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa70dedb/1623829585484/2021_Nationella_try
gghetsundersokningen_resultat_pa_kommunal_niva.pdf (Hämtad 2022-03-02). [Anges Brå
2021b]
Ceccato, V., Vasquez, L., Langefors, L., Canabarro, A.P. & Petersson, R. 2019. En trygg
stadsmiljö: Teori och praktik för brottsförebyggande & trygghetsskapande åtgärder.
Stockholm: Kungliga tekniska högskolan
Göteborg Stad. 2014. Brott och trygghet - statistik över brottslighet och trygghet i Göteborg.
Rapport 4 i serien om brott och trygghet. Tillgänglig via:
https://goteborg.se/wps/wcm/connect/394580f8-d1de-4e24-814b-8a4d7c981e82/170630-005-
130+Trygghet+och+brott%2C+rapport.pdf?MOD=AJPERES (Hämtad 2022-03-03)
Göteborgs Stad. u.å. Förslag till Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande
program 2021–2026. Hämtad 2022-03-08. Tillgänglig via:
https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/24246A597
B28A900C125873600573C5B/$File/KoM_20210825_4_Bilaga_2.pdf?OpenElement
(Hämtad 2022-05-15) [Anges Göteborgs Stad u.å. A]
Kommunstyrelsen, Göteborgs Stad. 2022. Årsrapport 2021. [Anges Kommunstyrelsen]
Sahlin Lilja, H., Lundmark, S., & Sandelin, F. 2021. (O)trygghet i Göteborg? Från kust till
inland. I B. Rönnerstrand, M. Solevid, & H. Oscarsson (Eds.), Hög tid för Göteborg:
74
SOM-undersökningens i Göteborg 2016-2020 (Vol. Rapport 79, pp. 131-153).
SOM-institutet, Göteborgs universitet [Anges Sahlin Lilja et al. 2021]
Sandelin, F. 2022. Trygghet i Göteborg. SOM-rapport nr 2022:6. SOM-Institutet.
Tillgänglig via: https://www.gu.se/som-institutet/resultat-och-publikationer/rapporter
(Hämtad 2022-05-17)
Statens folkhälsoinstitut. 2011. Narkotikabruket i Sverige. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig via:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskning
ssed_VR_2017.pdf (Hämtad 2022-03-23)
Internet
Brottsförebyggande rådet, 2022, Regionala variationer. Tillgänglig via:
https://bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/regionala-variationer.html (Hämtad
2022-03-02) [Anges Brå 2022a]
Brottsförebyggande rådet, 2022, Klotter och skadegörelse. Tillgänglig via:
https://bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/klotter-och-skadegorelse.html [Anges Brå
2022b]
Brottsförebyggande rådet, 2022, Situationell brottsprevention. Tillgänglig via:
https://bra.se/forebygga-brott/forebyggande-utifran-amne/situationell-prevention.html [Anges
Brå 2022c].
Brottsförebyggande rådet, 2022, Narkotikabrott. Tillgänglig via:
https://bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/narkotikabrott.html (Hämtad 2022-05-05).
[Anges Brå 2022d]
Brottsförebyggande rådet, u.å., Om brottsstatistiken. Tillgänglig via:
75
https://bra.se/statistik/om-brottsstatistiken.html [Anges Brå u.å.]
Göteborg & Co, u.å., Gustaf Adolfs torg. Tillgänglig via:
https://www.goteborg.com/platser/gustaf-adolfs-torg (Hämtad 2022-02-07).
Göteborgs Stad, u.å., Fältgrupper. Tillgänglig via:
https://goteborg.se/wps/portal/start/social--och-familjefragor/familj-barn-och-ungdom/faltgru
pper/?page=1 (Hämtad 2022-05-05) [Anges Göteborgs Stad u.å. B]
Higab, u.å., Våra hus. Tillgänglig via: https://www.higab.se/vara-hus/ (Hämtad 2022-05-07)
Innerstaden Göteborg, u.å., Purple Flag Göteborg. Tillgänglig via:
https://innerstadengbg.se/purple-flag (Hämtad 2022-04-15)
Nationalencyklopedin, önsketänkande. Tillgänglig via:
http://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/önsketänkande
(Hämtad 2022-04-07)
Polisen, 2020, Ordningsvakter på patrull i city. Tillgänglig via:
https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2020/juli/ordningsvakter-pa-patrull-i-city/ (Hämtad
2022-05-21)
Polisen, 2022, Områden där ordningsvakter får tjänstgöra enligt 3 § lagen (1980:578) om
ordningsvakter (LOV) efter särskild prövning av Polismyndigheten. Tillgänglig via:
https://polisen.se/lagar-och-regler/ordningsvakter/arbeta-som-ordningsvakt/paragraf-3-platser
/ (Hämtad 2022-05-05)
Skyddsvärdet, u.å., POP IN Ungdom. Tillgänglig via:
https://skyddsvarnet.org/vara-verksamheter/pop-in-ungdom/ (Hämtad 2022-05-04)
76
Appendix
Appendix 1: Intervjuguide semi-strukturerade intervjuer
Inledning
- Studenter GU, masterprogrammet i kriminologi
- Masteruppsats, fallstudie Gustav Adolfs torg
- Brottslighet, trygghet, utformning, platsanvändning
- Skapa oss en bild av torget med olika data
Brottslighet/trygghet
- Vad är er upplevelse och erfarenhet av brottsligheten på Gustav Adolfs torg?
- Hur skulle ni beskriva Gustav Adolfs torg?
- Brottskategorier? Brottsnivå?
- Tidsperspektivet: förändringar i brottskategorier och brottsnivå?
- Hur arbetar ni med Gustav Adolfs torg?
- Något som utmärker Gustav Adolfs torg?
- Hur upplever ni Gustav Adolfs torg i relation till sin omgivning?
- Hur upplever ni Gustav Adolfs torg i relation till andra torg i Göteborg?
Avslut
- Har ni något annat att tillägga?
- Några frågor till oss?
- Är det OK att vi kontaktar er igen om vi har kompletterande frågor eller tankar?
77
Appendix 2: Intervjuguide fältintervjuer
Inledning
Hej! Vi kommer från Göteborgs Universitet, har du tid att svara på fyra korta frågor om brott
och trygghet?
1. Av vilken anledning befinner du dig på Gustav Adolfs torg?
2. Hur ofta är du här på torget?
3. I förhållande till brott och trygghet, hur upplever du Gustav Adolfs torg?
4. Finns det något du tycker saknas här på torget?
Avslut
Tack för dina svar, det var de frågor vi hade. Har du någon fråga till oss?
78
Appendix 3: Observationsguide
Observation nr:
Datum:
Tid:
Beskrivning av miljö/kontext
Väder, temperatur
Dag, tidpunkt
Beskrivning av individers beteenden
Vad gör individen
Hur gör individen
Vem är individen
Beskrivning av platsen
Fysisk design, underhåll, väktarskap,
brottsattraherande element
Platsanvändning
Aktiviteter
Övriga tankar
79
Appendix 4: Fotografier
1. Översiktsbilder
Gustav Adolfs torg, 30 mars 2022, klockan 10:20.
80
Gustav Adolfs torg, 30 mars 2022, klockan 11:30.
Gustav Adolfs torg, 31 mars 2022, klockan 12:00.
81
Gustav Adolfs torg, 31 mars 2022, klockan 15:15.
Gustav Adolfs torg, 31 mars 2022, klockan 17:00.
82
Gustav Adolfs torg, 1 april 2022, klockan 19:45.
Gustav Adolfs torg, 1 april 2022, klockan 21:00.
83
Gustav Adolfs torg, 11 april 2022, klockan 13:20.
Gustav Adolfs torg, 11 maj 2022, klockan 12:50.
84
2. Detaljbilder
Statyn av kung Gustav II Adolf och trasig järnkedja, 19 maj 2022, klockan 09:45.
85
Statyn av kung Gustav II Adolf, Gustav Adolfs torg, 11 maj 2022, klockan 11:30.
86
Statyn av kung Gustav II Adolf, Gustav Adolfs torg, 17 maj 2022, klockan 07:30.
87
Tagsklotter på postamentet, 19 maj 2022, klockan 09:45.
88
Klotter på en bänk mellan busshållplatserna, Gustav Adolfs torg, 17 maj 2022, kl 07:30.
89
Nedskräpning på Gustav Adolfs torg, 19 maj 2022, 09:45.
90
Nedskräpning på Gustav Adolfs torg, 19 maj 2022, klockan 09:40.
91
Bristande underhåll på Gustav Adolfs torg, 19 maj 2022, klockan 09:40.
92
Ledstång upp till Rådhuset, Gustav Adolfs torg, 8 maj 2022, klockan 14:30.
93
Blomplantering på Gustav Adolfs torg, 8 maj 2022, klockan 14:30.
94
Förbudsskylt intill hållplatsen, Gustav Adolfs torg, 8 maj 2022, klockan 14:45.
95
Gustav Adolfs torg är ett gångfartsområde, 8 maj 2022, klockan 14:45.
96
Bild om Polisens kameraövervakning, Gustav Adolfs torg, 8 maj 2022, klockan 15:00.
97
Klistermärke om säkerhetssystem på Kvarteret Högvakten, Gustav Adolfs torg, 8 maj
2022, klockan 14:30.
98